Årsredovisning för staten 2023

Regeringens skrivelse 2023/24:101

Årsredovisning för staten 2023 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 11 april 2024

Ulf Kristersson

Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2023. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU.

Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2023

Den offentliga sektorns finansiella sparande 2023 uppgick till -40 miljarder kronor eller -0,6 procent av BNP. I förhållande till 2022 försvagades det finansiella sparandet med ca 111 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 25,0 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 19 miljarder kronor, vilket är en försämring med 145 miljarder kronor jämfört med 2022.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 44 miljarder kronor. Jämfört med 2022 förbättrades resultatet med 18 miljarder kronor.

Statsskulden minskade med 61 miljarder kronor till 970 miljarder kronor vid utgången av 2023. Som andel av BNP minskade statsskulden från 17,3 procent 2022 till 15,4 procent 2023.

I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2023 jämfört med 2022.

Tabell 0.1 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor Procent av Procent av 2023 BNP 1 2022 BNP 2 Den offentliga sektorns finansiella sparande -40 -0,6% 71 1,2% Statens budgetsaldo 19 0,3% 164 2,7% Utgiftstak 1 665 26,5% 1 634 27,4% Takbegränsade utgifter 1 575 25,0% 1 559 26,1% Statens nettoförmögenhet 160 2,5% 112 1,9% Statsskuld 970 15,4% 1 031 17,3% Årets överskott i resultaträkningen 44 0,7% 26 0,4% 3 Utlåning 262 4,2% 323 5,4% 4 Garantiåtaganden 2 828 44,9% 2 657 44,5% Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Preliminär BNP för 2023 uppgår till 6 295 miljarder kronor (löpande priser). 2 Reviderad BNP för 2022 uppgår till 5 972 miljarder kronor (löpande priser). 3 Inklusive utlåning till Riksbanken. 4 Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Tabell 0.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor 2023 2022

Inkomster 2 949 2 872

Skatter och avgifter 2 558 2 486 Övriga inkomster 391 385

Utgifter 2989 2 801

Finansiellt sparande -40 71

varav staten -4 26 varav ålderspensionssystemet 14 21 varav kommunala sektorn -51 24 Finansiellt sparande, bakåtblickande åttaårssnitt, procent av 0,2 0,3 BNP Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Källa: Statistiska centralbyrån. Den offentliga sektorn redovisade 2023 ett underskott som uppgick till ca 40 miljarder kronor eller 0,6 procent av BNP. I förhållande till 2022 försvagades det finansiella sparandet med ca 111 miljarder kronor eller 1,8 procent av BNP. Försvagningen mellan 2022 och 2023 förklaras till stor del av den höga inflationen som innebar att utgifterna i framför allt kommunsektorn växte snabbt. Regeringen bedömer att det bakåtblickande åttaåriga genomsnittet av det finansiella sparandet ligger strax under målnivån 2023. Denna avvikelse är dock motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19.

Utgiftstaket för staten

Tabell 0.3 Utgiftstaket för staten

Miljarder kronor 2023 2022 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 539 1 502 Tekniska justeringar 2 2 Reella justeringar 124 130 Utgiftstak, slutligt fastställt 1 665 1 634 Takbegränsade utgifter 1 575 1 559 Budgeteringsmarginal 90 75 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 5,7 4,8 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2023 uppgick till 1 665 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 575 miljarder kronor, dvs. 90 miljarder kronor lägre än det fastställda taket.

Utfallet för statens budget

Tabell 0.4 Utfallet för statens budget

Miljarder kronor Statens budget 1 2023 2023 2022

Totala inkomster 1 279 1 243 1 286

Statens skatteinkomster 1 313 1 318 1 308 Övriga inkomster -33 -75 -22

Totala utgifter m.m. 1 195 1 224 1 123

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 239 1 214 1 211 Statsskuldsräntor m.m. 13 32 27 Förändring av anslagsbehållningar -4 Riksgäldskontorets nettoutlåning -52 -11 -111 Kassamässig korrigering 0 -10 -5

Budgetsaldo 84 19 164

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2022. Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 279 miljarder kronor. Utfallet blev 1 243 miljarder kronor, vilket var 37 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev drygt 5 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev 42 miljarder kronor lägre än beräknat. Att övriga inkomster blev lägre beror främst på att s.k. flaskhalsintäkter har betalats ut som stöd till hushåll och företag under 2023. Dessa redovisas som en skatteintäkt 2023 men avräknas under övriga inkomster för att de totala skatterna ska vara kassamässiga och inte påverka saldot.

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 224 miljarder kronor. Det var 28 miljarder kronor (2,4 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 32 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 4 miljarder kronor (0,3 procent) lägre. Budgetsaldot visade för 2023 ett överskott på 19 miljarder kronor, vilket var en försämring med 145 miljarder kronor jämfört med 2022.

Resultaträkning

Tabell 0.5 Resultaträkning

Miljarder kronor 2023 2022

Intäkter

Skatteintäkter 1 649 1 598 Övriga intäkter 144 150

Summa intäkter 1 793 1 748

Kostnader

Transfereringar m.m. -1 387 -1 346 Statens egen verksamhet -384 -355

Summa kostnader -1 770 -1 701

Resultat från andelar i hel- och delägda företag 35 20 Finansiella intäkter och kostnader, netto -13 -41

Årets överskott 44 26

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Resultaträkningen för 2023 visade ett överskott om 44 miljarder kronor, vilket var 18 miljarder kronor högre än 2022 då överskottet uppgick till 26 miljarder kronor. Skatteintäkterna ökade med nära 52 miljarder kronor medan övriga intäkter minskade med 6 miljarder kronor. Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 387 miljarder kronor, vilket var en ökning med 41 miljarder kronor jämfört med 2022. Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 384 miljarder kronor vilket var en ökning med 28 miljarder kronor jämfört med 2022. Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 35 miljarder kronor, en ökning med 15 miljarder kronor jämfört med 2022. Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till -13 miljarder kronor, en förbättring med 27 miljarder kronor jämfört med 2022. Den positiva förändringen av finansnettot förklaras av såväl minskad nettokostnad för statsskulden som övriga finansiella kostnader i kombination med högre övriga finansiella intäkter jämfört med 2022.

Balansräkning

Tabell 0.6 Balansräkning

Miljarder kronor 2023-12-31 2022-12-31

Tillgångar

Immateriella anläggningstillgångar 13 13 Materiella anläggningstillgångar 825 766 Finansiella anläggningstillgångar 593 564 Utlåning 262 323 Varulager m.m. 4 3 Fordringar 132 180 Periodavgränsningsposter 315 305 Kortfristiga placeringar 20 37 Kassa och bank 10 9

Summa tillgångar 2 174 2 200

Kapital och skulder

Nettoförmögenhet 160 112 Fonder 234 216 Avsättningar 406 376 Statsskulden 970 1 031 Skulder m.m. 319 347 Periodavgränsningsposter 86 117

Summa kapital och skulder 2 174 2 200

Garantiförbindelser 7 7 Övriga ansvarsförbindelser 99 87 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till 160 miljarder kronor vid utgången av 2023. I förhållande till 2022 ökade nettoförmögenheten med 48 miljarder kronor. Den konsoliderade statsskulden minskade med 61 miljarder kronor till 970 miljarder kronor vid utgången av 2023. Lån i svenska kronor ökade med 59 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 120 miljarder kronor.

Statliga garantier

Tabell 0.7 Statliga garantier

Miljarder kronor 2023-12-31 2022-12-31 Insättningsgarantin 2 294 2 131 Investerarskyddet Kreditgarantier 320 316 Garantier om tillförsel av kapital 208 204 Pensionsgarantier 6 6

Totalt 2 828 2 657

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. De statliga garantiåtagandena ökade med 171 miljarder kronor jämfört med 2022 och uppgick till 2 828 miljarder kronor vid utgången av 2023. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 44,9 procent. Insättningsgarantin uppgick till 2 294 miljarder kronor, vilket var en ökning med 163 miljarder kronor jämfört med 2022. Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 320 miljarder kronor, vilket var ökning med 4 miljarder kronor i förhållande till 2022. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 208 miljarder kronor, vilket var en ökning med 4 miljarder kronor jämfört med 2022. Risken för stora förluster i den ordinarie portföljen och för stora förluster i form av direkta infrianden av insättningsgarantin bedöms vara måttlig.

Statlig utlåning

Tabell 0.8 Statlig utlåning

Miljarder kronor Lån 2023-12-31 2022-12-31 CSN:s utlåning 249 238 Lån till Riksbanken 3 76 Övriga lån 10 9

Summa 262 323

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens utlåning uppgick till 262 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämndens utlåning för studielån utgör huvuddelen av statens utlåning.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt Ekonomistyrningsverkets revisionsutlåtanden varpå regeringen lämnar följande intygande.

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Tabell 0.9 Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor 2023 2022 Betalningar till EU 44 48 Betalningar från EU 18 16

Nettoflöde från statens budget

till EU 25 33

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Sveriges avgift till EU uppgick till 44 miljarder kronor, vilket var en minskning med drygt 4 miljarder kronor jämfört med 2022. Merparten av minskningen berodde på att den BNI-baserade avgiften blev lägre. Bidragen från EU uppgick till 18 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 25 miljarder kronor, vilket var en minskning med drygt 7 miljarder kronor jämfört med 2022.

Inledning

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisningen för staten 2023 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2023 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2023 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2022.

Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2023 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2023, dels med utfallet för 2022.

Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2024/00722).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.

Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. ESV:s underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.

Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. uppföljningen av de budgetpolitiska målen. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Kvaliteten i årsredovisningen för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med ESV:s konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2023 Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2023.

För 2023 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande sjutton myndigheter: Boverket, Etikprövningsmyndigheten, Högskolan i Kristianstad, Jämställdhetsmyndigheten, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Myndigheten för stöd till trossamfund, Spelinspektionen, Statens skolverk, Statistiska centralbyrån, Statskontoret och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete.

En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen eller när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men bedömer att de möjliga felen inte är genomgripande.

Av granskade myndigheter har en fått revisionsberättelse med upplysning.

I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.

De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 3.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2019 – 2023. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Tabell 0.10 Antal modifierade revisionsberättelser 2019 – 2023

2019 2020 2021 2022 2023

Summa 9 12 10 13 17

1 Uppföljning av de

budgetpolitiska målen

1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet 2023 Den offentliga sektorn redovisade 2023 ett finansiellt sparande som uppgick till ca -40 miljarder kronor eller -0,6 procent av BNP. I förhållande till 2022 försvagades det finansiella sparandet med ca 111 miljarder kronor eller ca 1,8 procent av BNP (se tabell 1.1). I prognosen till budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1) beräknades ett överskott på 11 miljarder kronor eller 0,2 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev därmed ca 50 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Inkomsterna från skatter blev sammantaget något högre än förväntat. Det rör i första hand socialavgifter och kapitalskatt, medan inkomster från moms i stället blev lägre än förväntat.

Det lägre finansiella sparandet förklaras av att utgifterna blev högre än beräknat. En anledning till avvikelsen är den höga inflationen som framför allt medförde att utgifterna för konsumtion underskattades i budgetpropositionen för 2023. Även utgifter för investeringar och räntor underskattades till följd av den höga inflationen. Brutto medförde högre konsumtionsutgifter även att övriga inkomster blev högre än väntat, detta beror på att kapitalförslitningen redovisas som en s.k. tillräknad inkomst. Noterbart är att transfereringarna från offentlig sektor blev lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2023, detta trots att de flaskhalsintäkter som betalades ut till hushåll och näringsliv beslutades efter budgetpropositionen för 2023. Övriga transfereringar överskattades i både kommunsektorn och staten (för avvikelser i staten se avsnitt 2). Redovisningen av flaskhalsintäkterna är i stort sett neutral för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Överskattningen av de offentliga finanserna i budgetpropositionen i förhållande till utfallet gjordes för samtliga sektorer, men avvikelsen var störst för kommunsektorn och staten. Det var framför allt den snabba prisutvecklingen som medförde att utgifterna för konsumtion, investeringar samt räntor blev högre än förväntat.

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor om annat inte anges BP 2023 Utfall 2023 Utfall - BP23 Utfall 2022

Inkomster 2 911 2 949 37 2 872

Skatter och avgifter 2 545 2 558 13 2 486 Kapitalinkomster 85 87 2 105 Övriga inkomster 281 303 22 280

Utgifter 2 901 2 989 89 2 801

Transfereringar 1 014 1 002 -12 987 Konsumtion 1 557 1 617 60 1 485 1 Räntor 41 58 17 42 Investeringar m.m. 2 289 312 24 287

Finansiellt sparande 11 -40 -51 71

procent av BNP 0,2 -0,6 -0,8 1,2 Stat 18 -4 -22 26

Ålderspensionssystem 17 14 -3 21 Kommunsektorn -25 -51 -27 24 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Inklusive kapital avkastning på pensionsrätter. 2 Inklusive ofördelade utgifter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. De förändringar som tillkommit på ändringsbudgetar beräknas ha medfört att den offentliga sektorns utgifter blev högre än beräknat i budgetpropositionen för 2023 (se tabell 1.2). Den redovisningsmässiga revideringen av de stöd som betalats ut för att kompensera hushåll för höga elavgifter medförde avvikelser på ca 26 miljarder kronor både på inkomst- och utgiftssidan.

Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen för 2023, offentliga

sektorns finanser

Miljarder kronor Ändrings- Elstöd, NR Utfall - totalt 1 BP23 budget 2023 redovisning Utfall 2023 anvisat 2023 Utfall 2022 Inkomster 2 911 0 26,2 2 949 37 2 872 Utgifter 2 901 10,0 26,2 2 989 89 2 801 Finansiellt sparande 11 -10,0 0 -40 -51 71 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av de extra ändringsbudgetarna skiljer sig från motsvarande på budgeten till följd av annorlunda redovisning enligt NR. 1 Enligt direktiv från Eurostat ska de stöd som betalats ut för att kompensera för de höga flaskhalsintäkterna redovisas som skatter resp. transfereringar till och från staten. Detta i sig medför att inkomster och utgifter brutto ökar i motsvarande grad och är neutrala för det finansiella sparandet. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Målnivån för det finansiella sparandet (överskottsmålet) anger att sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts, och för att upptäcka systematiska avvikelser, används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt.

Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2023 Regeringen bedömde i 2023 års budgetproposition att överskottsmålet skulle nås och att finanspolitiken skulle vara svagt åtstramande. Bedömningen av avvikelsen baseras på det strukturella sparandet, dvs. ett mått på offentliga sektorns finansiella sparande där den konjunkturella effekten räknats bort. Det strukturella sparandet har sedan dess reviderats ner. Det strukturella sparandet 2023 och det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2016 – 2023 bedöms ligga något under målnivån 2023 (se tabell 1.3).

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning

mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP om annat ej anges 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Finansiellt sparande 1,0 1,4 0,8 0,5 -2,8 0,0 1,2 -0,6

varav staten 1,4 1,6 1,3 1,3 -2,8 -0,7 0,4 -0,1 varav ålderspensions- 0,1 0,0 0,1 0,1 -0,2 0,0 0,3 0,2 systemet varav kommunala sektorn -0,6 -0,3 -0,7 -0,9 0,2 0,7 0,4 -0,8 Bakåtblickande -0,6 -0,3 -0,2 -0,1 -0,3 -0,1 0,3 0,2 åttaårssnitt

1

Strukturellt sparande -0,1 0,0 -0,3 0,1 -0,7 0,4 0,9 0,1 BNP-gap 2 0,9 1,5 1,4 1,1 -3,5 0,1 0,7 -1,2 1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 9.2 i 2024 års ekonomiska vårproposition. Till följd av den höga inflationen har regeringen även valt att justera priseffekten vid beräkningen av BNP-gap. Engångseffekter för 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2015 – 2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1.2 Utgiftstaket för 2023

Tabell 1.4 Utgiftstaket

Miljarder kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 103 1 123 1 167 1 210 1 332 1 392 1 471 1 430 1 502 1 539 Tekniska justeringar 4 2 7 12 5 10 10 6 2 2 Reella justeringar 1 0 33 41 52 0 -51 262 259 130 124 Utgiftstak, slutligt fastställt 1 107 1 158 1 215 1 274 1 337 1 351 1 743 1 695 1 634 1 665 Takbegränsade utgifter 1 096 1 135 1 184 1 229 1 282 1 308 1 501 1 551 1 559 1 575 Budgeteringsmarginal 11 23 31 45 55 43 242 144 75 90

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade

utgifter 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 3,3 16,1 9,3 4,8 5,7

Anm.: För 1997 – 2007 se Årsredovisningen för staten 2009 och för 2008 – 2013 Årsredovisningen för staten 2018. 1 Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes för 2019 och 2020 med 51 respektive 88 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Nivån höjdes för 2021 med 9 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019. Nivån höjdes för 2020 med 350 miljarder kronor efter förslag i Vårändringsbudget för 2020. Nivån höjdes för 2021 med 250 miljarder kronor och för 2022 med 130 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2021. Nivån höjdes för 2023 med 124 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2023. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån- och nedperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits (se tabell 1.4 för slutligt fastställda utgiftstak samt budgeteringsmarginaler sedan 2014). Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se vidare i avsnitt om tekniska justeringar nedan) eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras om finanspolitiken behöver anpassas till betydande nya yttre

förutsättningar, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. I budgetpropositionen för 2023 föreslog regeringen en finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstakets nivå för 2023 med 124 miljarder kronor med anledning av den ändrade finanspolitiska inriktning som den nya regeringen föreslog.

De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1 – 25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna Enligt utfallet för statens budget 2023 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 575 miljarder kronor. Därmed underskreds det slutligt fastställda utgiftstaket med en marginal på 90 miljarder kronor (se tabell 1.5).

Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter 2023

Miljoner kronor Utfall - Statens Ändrings- statens Utfall - totalt budget budget Utfall budget anvisat Utfall 2023 2023 2023 2023 2023 2022 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 1 234 413 9 982 1 214 077 -20 336 -30 318 1 210 805 Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 359 856 360 860 1 004 1 004 347 902

Takbegränsade utgifter 1 594 269 9 982 1 574 937 -19 332 -29 314 1 558 707

Marginal till utgiftstaket 70 731 90 063 75 293

Utgiftstak 1 665 000

1 665 000 1 634 000

1 Inklusive posten förändring av anslagsbehållningar I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag.

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2023 fastställdes av riksdagen i december 2020 till 1 539 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska och finanspolitiska skäl.

Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

Miljarder kronor 2023

Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2021 1 539

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2021 Reglering kommunalekonomisk utjämning: skattelättnad för cykelförmån 0,09

Ny nivå i budgetpropositionen för 2022 1 539

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2023 Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrade skatteregler för reseavdrag 1,80 Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt utjämningsbelopp Sverige-Danmark -0,15 Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,64 Finanspolitiskt motiverad ändring i budgetpropositionen för 2023

2023 Förändrad inriktning på finanspolitiken efter riksdagsval 124

Ny nivå i budgetpropositionen för 2023 1 665

Slutligt utgiftstak 1 665

Anm.: Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och avrundas enligt praxis till hela miljarder kronor. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som motiverar justeringen. För att motivera en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor.

Sammantaget har utgiftstakets nivå för 2023 höjts med 2 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6). Flera av dessa tekniska justeringar hänförs till budgetförändringar som motiverat justeringar av statsbidragen till kommuner och landsting. Framför allt har förslagen om höjd schablon för avdrag för resor till och från arbetsplatsen med egen bil samt justerade avdrag för tjänsteresor och hemresor, benämnt ändrade skatteregler för reseavdrag i tabell 1.6, lett till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämrats, vilket motiverat en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta har medfört en teknisk justering av utgiftstaket.

Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2023 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. Ändringen motiverades av den förändring av finanspolitikens inriktning som regeringen föreslog efter riksdagsvalet 2022. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

Budgeteringsmarginalens användning sedan utgiftstakets nivå för 2023 fastställdes

Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 1.7 redovisas förändringen av budgeteringsmarginalen för 2023 från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för 2023 efter förslag från regeringen i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1). Förändringen är uppdelad på ett antal kategorier baserat på motsvarande redovisning för 2023 i de budgetpropositioner och ekonomiska vårpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2023 fastställdes. Uppdelningen på de olika kategorierna i baseras på egna beräkningar.

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket

för 2023 till utfallet för 2023

Miljarder kronor 2023 Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes 1 80,3 Åtgärder -117,8 Reviderad pris- och löneomräkning -3,2 Övriga makroekonomiska förändringar -21,0

2023 Volymförändringar 8,5 Övrigt 2 19,3 Finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå 124,0

Total förändring av budgeteringsmarginalen 9,8

Budgeteringsmarginal i utfallet för 2023 90,1

Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, dvs. högre utgifter. 1 Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU1, rskr. 2020/21:63. 2 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. Källa: Egna beräkningar. När riksdagen ursprungligen fastställde utgiftstakets nivå för 2023 uppgick budgeteringsmarginalen till 80,3 miljarder kronor. I utfallet för 2023 uppgick marginalen till 90,1 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 9,8 miljarder kronor större sedan utgiftstaket för 2022 fastställdes. Det inkluderar den finanspolitiskt motiverade ändringen av utgiftstakets nivå.

Sammantaget har regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om nya åtgärder för 117,8 miljarder kronor sedan utgiftstaket ursprungligen fastställdes. Budgeteringsmarginalen har minskat med motsvarande belopp. Beloppet avser reformer på budgetens utgiftssida och är en nettoeffekt, där beslut om finansiering genom minskade utgifter ingår. I huvudsak består dessa åtgärder av förslag och aviseringar från regeringen i budgetpropositionen för 2022, (prop. 2021/22:1), samt i budgetpropositionen för 2023.

Reviderade bedömningar av de makroekonomiska förutsättningarna har sammantaget medfört att budgeteringsmarginalen blivit ca 21 miljarder kronor mindre. Den främsta förklaringen är att utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten blivit högre, vilket beror på att bedömningen av inkomstindex för 2023 successivt har reviderats upp sedan bedömningen i budgetpropositionen för 2021 som låg till grund för utgiftsberäkningen när utgiftstaket fastställdes. En annan förklaring är att utgifterna för biståndet blivit högre i takt med att bedömningen av BNI har reviderats upp jämfört med den nivå som låg till grund för biståndsramen i budgetpropositionen för 2021. Efter förslag i budgetpropositionen för 2023 frikopplades biståndsbudgeten från BNI, vilket motverkade den utgiftsökning som skulle följa av ökningen av BNI. Budgeteffekten av det motverkande förslaget redovisas i denna sammanställning som ett beslut om ny åtgärd. Ytterligare en förklaring är att den relativt höga inflationen har medfört att prisbasbeloppet för 2023 blev högre än den ursprungliga bedömningen när utgiftstaket fastställdes. Det har medfört högre utgifter inom utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn samt 15 Studiestöd som innefattar transfereringssystem där ersättningsnivåerna påverkas av prisutvecklingen. Förändringar till följd av den makroekonomiska utvecklingen medför samtidigt lägre utgifter inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Det förklaras främst av att bedömningen av antalet personer som uppbar arbetslöshetsersättning 2023 successivt har reviderats ner.

Reviderade bedömningar av volymerna i de olika statliga transfereringssystemen har medfört att budgeteringsmarginalen blivit ca 8,5 miljarder kronor större. Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. Det förklaras bl.a. av att antalet ersatta föräldrapenningdagar 2023 blev ca 18 procent färre än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2021, vilket har bidragit till lägre utgifter inom utgifts-

område 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn till följd av volymrelaterade utgiftsförändringar. När det gäller utgifterna inom utgiftsområde 15 Studiemedel har de blivit lägre bl.a. för att antalet personer med studiemedel var ca 9 procent färre än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2021. Vidare var antalet personer med inkomstpension och med tilläggspension färre 2023 jämfört med den ursprungliga bedömningen vilket bidragit till lägre utgifter i ålderspensionssystemet.

Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan följa av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget har förändringar till följd av övriga faktorer medfört att budgeteringsmarginalen blivit 19,3 miljarder kronor större. Det förklaras till stor del av att utfallet för 2023 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än vad som ursprungligen beräknades i budgetpropositionen för 2021. En betydande del av förändringen har uppstått under 2023 och förklaras i avsnitt 3 Utfall per utgiftsområde. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad till följd av övriga faktorer, är 4 Rättsväsendet, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 16 Utbildning och universitetsforskning samt 22 Kommunikationer.

2 Utfallet för statens budget

I avsnitt 2 och 3 redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som regeringen har fått från riksdagen.

Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatter avser både skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som löpande har betalats in under året, intäkterna avser de skatter som ska hänföras till året, oavsett när i tiden de betalas. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde.

Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel.

Med statens budget menas den av riksdagen ursprungligen beslutade budgeten för 2023 (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med vad som framgår av tabell 2.5 Ändringar i statens budget 2023.

En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. I bilaga 3 specificeras samtliga ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget.

2.1 Saldot i statens budget 2023

Saldot i statens budget blev 19 miljarder kronor 2023 (tabell 2.1) och därmed kunde statsskulden amorteras med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till 84 miljarder kronor. Saldot blev därmed 65 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Inkomsterna blev knappt 37 miljarder kronor lägre och utgifterna blev drygt 28 miljarder kronor högre.

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2023

Miljoner kronor Utfall - Statens Ändrings- Utfall statens budget budget 2023 budget

Totala inkomster 1 279 473 1 242 911 -36 562

Statens skatteinkomster 1 312 674 5 381 1 318 055 Övriga inkomster -33 200 -75 143 -41 943

Totala utgifter m.m. 1 195 470 31 970 1 223 848 28 378

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 238 716 9 982 1 214 077 -24 639 Statsskuldsräntor m.m. 13 155 21 988 31 626 18 471 Förändring av anslagsbehållningar -4 393 4 393 Riksgäldskontorets nettoutlåning -52 379 -11 473 40 907 Kassamässig korrigering 371 -10 383 -10 754

Budgetsaldo 84 004 19 064 -64 940

Statens inkomster blev 37 miljarder kronor lägre än beräknat Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 279 miljarder kronor. Utfallet blev 1 243 miljarder kronor, vilket är 37 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev drygt 5 miljarder kronor högre än beräknat medan övriga inkomster blev 42 miljarder kronor lägre. Att övriga inkomster blev lägre beror främst på att s.k. flaskhalsintäkter har betalats ut som stöd till hushåll och företag under 2023. Dessa redovisas som en skatteintäkt 2023, men avräknas under övriga inkomster för att de totala inkomsterna ska vara kassamässiga och inte påverka saldot.

Utgifterna blev 28 miljarder kronor högre än budgeterat Utgifterna i statens budget uppgick till 1 224 miljarder kronor. Det är 28 miljarder kronor (2,4 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men nästan 4 miljarder kronor (0,3 procent) lägre än totalt anvisat. Inom 6 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För 10 av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Riksgäldskontorets nettoutlåning, som redovisas på utgiftssidan i statens budget, blev 41 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard mot statens budget 2023

Miljoner kronor Utfall - Statens Ändrings- statens Utgiftsområde budget budget Utfall budget 4 Rättsväsendet 68 306 750 69 772 1 467 6 Försvar och samhällets krisberedskap 93 953 3 684 95 987 2 034 8 Migration 16 020 11 999 -4 021 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 110 430 603 108 833 -1 597 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 106 427 1 150 110 618 4 190 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 55 394 204 56 427 1 033 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 105 160 720 101 665 -3 494 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 5 565 -100 4 490 -1 075 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 90 104 -19 79 842 -10 261 15 Studiestöd 27 912 259 25 335 -2 577 16 Utbildning och universitetsforskning 94 992 710 92 967 -2 025 20 Allmän miljö- och naturvård 19 543 23 17 880 -1 663 22 Kommunikationer 78 952 36 80 407 1 454 24 Näringsliv 11 408 8 7 640 -3 768 26 Statsskuldsräntor m.m. 13 155 21 988 31 626 18 471 27 Avgiften till Europeiska unionen 45 870 43 585 -2 284 Riksgäldskontorets nettoutlåning -52 379 -11 473 40 907 Kassamässig korrigering 371 -10 383 -10 754 Övriga utgifter 304 288 1 955 306 630 2 342

Summa utgifter m.m. i statens budget 1 195 470 31 970 1 223 848 28 378

Utfallet för statens budget 2023 jämfört med 2022 I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2023 och 2022. Utfallet för statens budget visar för 2023 ett överskott på 19 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på 164 miljarder kronor för 2022. Överskottet i statens budget var därmed 145 miljarder kronor lägre 2023 jämfört med 2022.

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2023 – 2022

Miljoner kronor Utfall Utfall Skillnad mot 2023 2022 2022

Totala inkomster 1 242 911 1 286 133 -43 221

Statens skatteinkomster 1 318 055 1 308 118 9 936 Övriga inkomster -75 143 -21 986 -53 157

Totala utgifter m.m. 1 223 848 1 122 503 101 345

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 214 077 1 210 805 3 272 Statsskuldsräntor m.m. 31 626 27 155 4 471 Riksgäldskontorets nettoutlåning -11 473 -110 926 99 453 Kassamässig korrigering -10 383 -4 532 -5 851

Budgetsaldo 19 064 163 630 -144 566

Statens inkomster minskade med 3 procent

Statens inkomster minskade med 43 miljarder kronor (3 procent) jämfört med 2022. Statens skatteinkomster ökade med 10 miljarder kronor (0,8 procent) medan övriga inkomster minskade med 53 miljarder kronor. Minskningen av övriga inkomster beror dels på att utdelningar av statens aktier blev 26 miljarder kronor lägre, dels på att s.k. flaskhalsintäkter om 26 miljarder kronor har avräknats under övriga inkomster.

Utgifterna ökade med 9 procent

Utgifterna i statens budget ökade med 101 miljarder kronor (9,0 procent) mellan 2022 och 2023. Att utgifterna ökade så mycket beror till största delen på förändringar i Affärsverket svenska kraftnäts inlåning i Riksgäldskontoret. Under 2023 minskade affärsverkets placeringar på konton i Riksgäldskontoret med 37 miljarder kronor, då elstöd till hushåll och företag finansierades med flaskhalsinkomster (kapacitetsavgifter). Under 2022 ökade i stället placeringarna med 41 miljarder kronor då inbetalningarna från kapacitetsavgifter ökade kraftigt. Det medför att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 78 miljarder kronor högre med anledning av förändringar i Affärsverket svenska kraftnäts placeringar i Riksgäldskontoret. Nettoutlåningen ökar när inlåningen minskar, vilket ökar utgifterna i statens budget.

Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap ökade med drygt 12 miljarder kronor och utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev 10 miljarder kronor högre än 2022.

Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallet mellan 2022 och 2023.

Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2022 – 2023

Miljoner kronor Utfall Utfall Skillnad mot Utgiftsområde 2023 2022 2022 4 Rättsväsendet 69 772 61 496 8 276 6 Försvar och samhällets krisberedskap 95 987 83 541 12 446

Utfall Utfall Skillnad mot Utgiftsområde 2023 2022 2022 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 108 833 118 165 -9 331 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 110 618 114 340 -3 723 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 56 427 46 341 10 087 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 691 19 733 -3 042 20 Allmän miljö- och naturvård 17 880 20 740 -2 860 21 Energi 4 426 12 634 -8 208 22 Kommunikationer 80 407 72 878 7 529 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 18 602 21 935 -3 333 24 Näringsliv 7 640 10 274 -2 634 26 Statsskuldsräntor m.m. 31 626 27 155 4 471 27 Avgiften till Europeiska unionen 43 585 48 240 -4 654 Riksgäldskontorets nettoutlåning -11 473 -110 926 99 453 Kassamässig korrigering -10 383 -4 532 -5 851 Övriga utgifter 583 208 580 490 2 718

Summa utgifter m.m. i statens budget 1 223 848 1 122 503 101 345

2.2 Ändringar i statens budget 2023

Riksdagen har fattat beslut om ändringar i statens budget vid flera tillfällen under 2023. Ändringsbudgetarna innehåller bl.a. bidrag till olika insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands invasion, ökat anslag för räntor på statsskulden, samt tillfälliga anstånd med inbetalning av skatter och avgifter.

Beslut om ändringar i statens budget 2023 Tabell 2.5 visar samtliga förslag om ändringar i statens budget för 2023. Tabellen visar regeringens propositioner och riksdagsbeteckningarna för samtliga beslut som fattats om statens budget under 2023. Totalt har riksdagen anvisat ytterligare 31 970 miljoner kronor i ändringsbudget under 2023. Vidare har inkomsterna beräknats minska med 15 878 miljoner kronor i ändringsbudget. Riksdagen har även bemyndigat regeringen att ingå ytterligare ekonomiska åtaganden med 61 496 miljoner kronor som medför behov av framtida anslag efter 2023. Riksdagen har också bemyndigat regeringen att skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 15 523 miljoner kronor, vilket minskar statens tillgångar med samma belopp.

Tabell 2.5 Ändringar i statens budget 2023

Miljoner kronor Beställnings- Riksdagsbeslut Proposition/betänkande Beteckning Utgifter Inkomster bemyndiganden Övrigt 2023-02-08 Extra ändringsbudget för 2023 – Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till Prop 2022/23:52, företag och hushåll till följd bet. 2022/23:FiU31, av höga energipriser rskr. 2022/23: 118 – 120 1 787 -16 240 5 745 4 349 2023-02-22 Extra ändringsbudget för 2023 – Tillfällig skatt på Prop. 2022/23:58, vissa elproducenters bet. 2022/23:FiU33, överintäkter rskr. 2022/23:125 362 2023-03-23 Extra ändringsbudget för Prop. 2022/23:92, 2023 – Försvarsmateriel till bet. 2022/23:FiU38, Ukraina rskr. 2022/23: 150 – 151 730 8 430 6 267

Beställnings- Riksdagsbeslut Proposition/betänkande Beteckning Utgifter Inkomster bemyndiganden Övrigt 2023-06-20 Vårändringsbudget för 2023 Prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254 3 975 33 536 2023-08-17 Ändringar i statens budget för 2023 – Försvarsmateriel till Ukraina och försäljning Bet. 2022/23:FiU32, av jaktrobotar till USA rskr. 2022/23:267 545 2 825 3 250 2023-10-25 Extra ändringsbudget för Prop. 2023/24:25, 2023 – Ytterligare bet. 2023/24:FiU27, försvarsmateriel till Ukraina rskr.2023/24:7 – 8 1 657 2023-11-29 Höständringsbudget för Prop. 2023/24:2, 2023 bet. 2023/24:FiU11, rskr. 2023/24: 48 – 57 samt 64 24 933 10 960

Summa 31 970 -15 878 61 496 15 523

2.3 Poster i statens budget som ska finansieras

av Europeiska faciliteten för återhämtning och

resiliens

Den 12 februari 2021 beslutades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Återhämtningsfaciliteten inrättades för att stötta medlemsstaterna att hantera effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Faciliteten utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU, som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel från RRF upprättar en nationell återhämtningsplan med en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som medlemsstaten avser söka finansiellt stöd för fram till 2026. Sveriges återhämtningsplan innehåller åtgärder som genomförs under perioden 2020 – 2026. Regeringen ansvarar för den svenska återhämtningsplanen, men myndigheterna ansvarar för genomförandet av åtgärderna och har fått i uppdrag av regeringen att säkerställa att kraven i RRF-förordningen uppfylls. Myndigheterna finansierar åtgärderna med anslag i statens budget. Inbetalda medel från EU:s återhämtningsfacilitet kommer att redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Faciliteten är resultatbaserad och inbetalning sker efter det att åtgärderna genomförts. Sverige har ännu inte lämnat in en ansökan om utbetalning av medel från RRF och har inte heller begärt någon förskottsutbetalning. Tidpunkten för utbetalningarna till Sverige liksom delbeloppens storlek är vid upprättande av Årsredovisning för staten 2023 osäker.

2.4 Inkomster i statens budget 2023

I inkomsterna i statens budget ingår kassamässiga skatteinkomster samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2023 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade, till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.

Prognosförutsättningar Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats

jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2023 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 10,8 miljarder kronor, medan ändringsbudgetar för 2023 innehöll reformer som ökade skatteintäkterna med 0,4 miljarder kronor. Se tabell 2.6.

Tabell 2.6 Skattereformer i statens budget för 2023 och i ändringsbudgetar för 2023

Miljarder kronor Skatteintäkter som påverkats av beslut SB2023 ÄB2023 Totalt Skatt på arbete -3,0 -3,0 Skatt på kapital 0,0 0,0 Skatt på konsumtion och insatsvaror -7,8 0,4 -7,4 Övriga skatter 0,0 0,0

Summa skattebeslut -10,8 0,4 -10,4

Skatteintäkterna har minskat till följd av de regeländringar som riksdagen beslutat om inför 2023. I huvudsak avser det intäkter från skatt på konsumtion och insatsvaror som bedöms ha minskat med 7,4 miljarder kronor, vilket främst beror på beslut om sänkt energiskatt på bensin- och diesel. Intäkterna från skatt på arbete bedöms ha minskat med 3,0 miljarder kronor och beror främst på beslut om höjd schablon för reseavdrag. Regeländringarna beräknas sammantaget ha minskat skatteintäkterna med 10,4 miljarder kronor 2023.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.7 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2023.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman. Lönesumman beräknas ha ökat med 5,3 procent, vilket är 1,1 procentenheter högre än i prognosen i budgetpropositionen för 2023.

Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) juni – juni påverkar skatteintäkterna både via grundavdraget och via skiktgränsen för statlig inkomstskatt då denna styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI ökar så höjs även skiktgränsen. KPI används även till att indexera skattesatserna för skatt på energi. Inflationstakten enligt KPI juni – juni var 9,3 procent 2023.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade, främst till följd av prisökningarna, med 3,6 procent, vilket är 0,7 procentenheter lägre än den prognos som låg till grund för statens budget för 2023. Hushållens konsumtionsutgifter, tillsammans med andra faktorer, påverkar intäkterna från mervärdeskatt.

Utfallet för den nominella BNP-tillväxten 2023 blev 1,6 procentenheter högre än vad som förväntades i statens budget för 2023. Även det förklaras främst av prisökningarna under 2023, justerat för prisökningarna blev utfallet 0,2 procentenheter högre.

Tabell 2.7 Antaganden i utfallet för statens budget 2023 jämfört med

budgetpropositionen för 2023

Procentuell utveckling om inget annat anges 2023 BNP, marknadspris 1 5,4

Diff. BP23 1,6

Arbetade timmar 2 2,0

2023 Diff. BP23 1,4

Timlön 3 3,3

Diff. BP23 -0,2

Utbetald lönesumma 5,3

Diff. BP23 1,1

Arbetslöshet 4 7,7

Diff. BP23 0,0

1 Hushållens konsumtionsutgifter 3,6

Diff. BP23 -0,7

Kommunal medelutdebitering 5 32,2

Diff. BP23 0,0

5 Statslåneränta 2,5

Diff. BP23 0,1

KPI juni-juni 9,3

Diff. BP23 0,1

6 Inkomstbasbelopp 74,3

Diff. BP23 0,0

Prisbasbelopp 6 52,5

Diff. BP23 0,0

Inkomstindex 203,1

Diff. BP23 0,0

Skiktgräns 7 598,5

Diff. BP23 0,0

1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. 3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition. 4 Arbetslöshet 15 – 74 år. 5 Medelvärde under året, procent. 6 Tusental kronor. 7 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Bedömningar av utfallet för 2023

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom skatterna redovisas periodiserat och därmed inte är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2023 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året.

I tabell 2.8 nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.

Tabell 2.8 Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar

utfall för 2023

1100 Direkta skatter på arbete

1110 Inkomstskatter Jan 2025 1120 Allmän pensionsavgift Jan 2025 1140 Skattereduktioner Dec 2024

1200 Indirekta skatter på arbete

1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 Aug 2024 1240 Egenavgifter Dec 2024 1270 Särskild löneskatt, 1274 Dec 2024 1280 Nedsättningar, 1283 – 1284 Feb 2025

1300 Skatt på kapital

1310 Skatt på kapital, hushåll Dec 2024 1320 Skatt på företagsvinster Dec 2024 1340 Avkastningsskatt, 1341 – 1342 Dec 2024 1350 Fastighetsskatt Dec 2024

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror

1410 Mervärdesskatt, 1411 Sep 2024 1431 Skatt på elektrisk kraft Mar 2024 1600 Restförda och övriga skatter 1620 Övriga skatter, hushåll Apr 2025 1630 Övriga skatter, företag Apr 2025

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

1810 Skatter till andra sektorer Dec 2024

1900 Periodiseringar

1910 Uppbördsförskjutningar Apr 2025 1920 Betalningsförskjutningar Dec 2024

Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2023 och 2022 I tabellerna för skatter nedan jämförs utfallen med beräkningarna i statens budget för 2023 och 2022.

Tabell 2.9 Statens skatteintäkter och skatteinkomster

Miljarder kronor Skillnad Skillnad mot mot Prognos/ Prognos/ statens statens utfall utfall budget budget 2023 2022 2023 2022 1100 Direkta skatter på arbete 746,3 724,1 7,5 26,9 1200 Indirekta skatter på arbete 728,5 676,5 17,0 20,3 1300 Skatt på kapital 356,1 365,6 10,9 48,8 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 718,8 692,6 -16,9 23,3 1500 Skatt på import 7,9 9,3 -1,5 2,3 1600 Restförda och övriga skatter 8,5 10,2 -4,9 -4,0 1700 Avgående poster, skatter till EU -7,9 -9,3 1,5 -2,3 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 230,0 -1 174,5 -13,5 -36,0

Statens skatteintäkter 1 328,2 1 294,4 0,0 79,3

1900 Periodiseringar -10,2 13,7 5,4 8,5

1000 Statens skatteinkomster 1 318,1 1 308,1 5,4 87,8

Statens skatteintäkter

Statens skatteintäkter uppgick till 1 328,2 miljarder kronor 2023, vilket är som beräknat i statens budget. Jämfört med 2022 ökade intäkterna med 33,8 miljarder kronor (2,6 procent). Intäkterna från indirekta skatter på arbete ökade med 52,0 miljarder kronor, vilket

främst beror på att lönesumman beräknas ha ökat med 5,3 procent jämfört med 2022. Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 26,2 miljarder kronor. Det beror på att från och med 2023 redovisas s.k. flaskhalsintäkter, som uppstått till följd av de höga elpriserna och som betalats ut som stöd till hushåll och företag, som en skatt. Flaskhalsintäkterna uppgick till sammanlagt 26,2 miljarder kronor. Skatt på kapital beräknas ha minskat med 9,5 miljarder kronor, vilket främst beror på att hushållens skattereduktioner för underskott av kapital ökade under 2023 till följd av högre ränteutgifter.

Statens skatteinkomster

Statens skatteinkomster 2023 blev 5,4 miljarder kronor (0,4 procent) högre än beräknat i statens budget. Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster, blev -10,2 miljarder kronor och har påverkat inkomsterna i statens budget negativt. Skillnaden jämfört med beräkningen till statens budget är 5,4 miljarder kronor. Periodiseringarna utgörs av de ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga.

För 2023 blev statens skatteinkomster 9,9 miljarder kronor (0,8 procent) högre än för 2022.

Skatt på arbete

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på arbete redovisas dels direkta skatter på arbete som består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner, dels indirekta skatter på arbete som består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt.

Tabell 2.10 Skatt på arbete

Miljarder kronor Skillnad Skillnad mot mot Prognos/ Prognos/ statens statens utfall utfall budget budget 2023 2022 2023 2022

1100 Direkta skatter på arbete 746,3 724,1 7,5 26,9

1110 Inkomstskatter 947,8 913,2 12,8 33,3 1111 Statlig inkomstskatt 55,9 60,7 2,1 6,1 1115 Kommunal inkomstskatt 891,9 852,5 10,6 27,3 1120 Allmän pensionsavgift 153,1 145,3 1,5 3,3 1130 Artistskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 1140 – 1160 Skattereduktioner -354,6 -334,5 -6,8 -9,7

1200 Indirekta skatter på arbete 728,5 676,5 17,0 20,3

1210 Arbetsgivaravgifter 707,7 669,5 10,2 18,8 1240 Egenavgifter 12,0 11,8 -0,6 -2,1 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -49,1 -46,4 -0,6 -1,8 1270 Särskild löneskatt 65,6 58,3 7,9 3,7 1280 Nedsättningar -8,3 -17,3 0,2 1,6 1290 Tjänstegruppliv 0,6 0,6 -0,1 0,0

Skatt på arbete 1 474,9 1 400,6 24,5 47,2

Intäkter från skatt på arbete ökade mer än beräknat 2023 Skatt på arbete uppgick till 1 474,9 miljarder kronor, vilket är 24,5 miljarder kronor (1,7 procent) högre än i beräkningen till statens budget. Lönesumman beräknas ha ökat mer än vad som antogs i statens budget, 5,3 procent i stället för 4,2 procent.

För inkomståret 2023 beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till 746,3 miljarder kronor. Det är 7,5 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Intäkterna från inkomstskatter blev 12,8 miljarder kronor högre till följd av den högre lönesumman. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 6,8 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Skattereduktionen för installation av grön teknik blev 4,8 miljarder kronor högre. Det beror på att antalet hushåll som investerat i bl.a. solceller ökade mer än beräknat samtidigt som många installationer som beställdes under 2022 utfördes först under 2023. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften blev 1,5 miljarder kronor högre och jobbskatteavdragen 2,1 miljarder kronor högre, även det en följd av att lönesumman utvecklades bättre än vad som antogs i beräkningen i statens budget. Husavdragen blev däremot 2,2 miljarder kronor lägre.

Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 728,5 miljarder kronor, vilket är 17,0 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 707,7 miljarder kronor för inkomståret 2023. Det är 10,2 miljarder kronor högre jämfört med statens budget och beror på att lönesumman ökade mer än beräknat.

Intäkterna från skatt på arbete ökade med 5,3 procent jämfört med 2022 Jämfört med 2022 blev intäkterna från skatt på arbete 74,3 miljarder kronor (5,3 procent) högre.

Direkta skatter på arbete ökade med 22,3 miljarder kronor (3,1 procent). Den kommunala inkomstskatten ökade med 39,4 miljarder kronor (4,6 procent). Det förklaras främst av att lönesumman ökat med 5,3 procent. Timlönen ökade med 3,3 procent och antalet arbetade timmar med 2,0 procent mellan åren. Intäkterna från statlig inkomstskatt minskade dock med 4,8 miljarder kronor. Det beror på att skiktgränsen för att betala statlig skatt höjdes med 11 procent 2023, från 540 700 kronor till 598 500 kronor samtidigt som lönerna inte ökade i samma takt.

Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 20,1 miljarder kronor jämfört med 2022. Det är främst reduktionen för den allmänna pensionsavgiften och jobbskatteavdragen som har ökat. Det beror i huvudsak beror på att lönerna ökat och att fler personer har inkomster från arbete. Skattereduktionen för installation av grön teknik ökade med 4,2 miljarder kronor. Det beror dels på att riksdagen beslutade om att förstärka skattereduktion för installation av solceller från 15 procent till 20 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna, dels på att antalet hushåll som investerat i solceller fortsatte att öka under 2023. Husavdragen uppgår till 18,0 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,0 miljard kronor jämfört med 2022.

Intäkterna från arbetsgivaravgifter 5,7 procent högre 2023 Indirekta skatter på arbete ökade med 52,0 miljarder kronor (7,7 procent) jämfört med 2022. Arbetsgivaravgifterna ökade med 38,2 miljarder kronor (5,7 procent), vilket främst beror på att lönesumman ökat med 5,3 procent jämfört med 2022. Särskild löneskatt ökade med 7,3 miljarder kronor, varav drygt hälften var särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) till följd av det nya pensionsavtalet för kommuner och regioner som trädde i kraft den 1 januari 2023. Premien som kommuner och regioner betalar för anställdas tjänstepensioner höjdes i det nya avtalet från 4,5 procent av den anställdes lön till 6 procent.

Nedsättningarna av arbetsgivaravgifter minskade med 9,0 miljarder kronor. Det beror på att den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga upphörde i april 2023.

Skatt på kapital

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på kapital redovisas skatt på företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.

Tabell 2.11 Skatt på kapital

Miljarder kronor Skillnad Skillnad mot mot Prognos/ Prognos/ statens statens utfall utfall budget budget 2023 2022 2023 2022 1310 Skatt på kapital, hushåll 71,6 92,9 -6,0 6,8 1320 Skatt på företagsvinster 199,9 193,0 21,8 26,1 1330 Kupongskatt 9,4 12,3 -0,7 6,6 1340 Avkastningsskatt 18,9 8,3 -0,5 0,9 1350 Fastighetskatt 39,7 38,6 1,7 2,7 1360 Stämpelskatt 10,3 15,8 -4,3 1,0 1390 Riskskatt för kreditinstitut 6,4 4,7 -1,1 4,7

1300 Skatt på kapital 356,1 365,6 10,9 48,8

Intäkter från skatt på kapital högre än beräknat Intäkterna från skatt på kapital beräknas ha uppgått till 356,1 miljarder kronor 2023. Det är 10,9 miljarder kronor (3,2 procent) högre än i statens budget för 2023. Intäkterna från skatt på företagsvinster blev 21,8 miljarder kronor (12,2 procent) högre medan intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster blev 6,0 miljarder kronor (7,7 procent) lägre än beräknat. Hushållens lägre kapitalinkomster beror främst på att både bostadspriserna och antalet bostadsförsäljningar blev lägre än beräknat. Hushållens skattereduktioner, som minskar statens intäkter från skatt på kapital, blev 3,8 miljarder kronor högre. Det beror främst på att räntorna och därmed även ränteavdragen blev högre än vad som beräknades i statens budget.

Intäkterna från stämpelskatt dvs. den avgift den skattskyldige betalar vid förvärv av fast egendom (Lagfart) eller tomträtt, blev 4,3 miljarder kronor lägre än beräknat. Även det beror på lägre bostadspris och omsättning på bostadsmarknaden än väntat.

Kraftigt stigande avdrag för utgiftsräntor 2023 Jämfört med 2022 blev intäkterna från skatt på kapital 9,5 miljarder kronor (2,6 procent) lägre. Det beror på att hushållens skattereduktioner för underskott av kapital ökade med 16,2 miljarder kronor (64,4 procent), främst till följd av högre ränteutgifter.

Avkastningsskatten dvs. den schablonskatt företag betalar för pensions- och kapitalförsäkringar och avsatta pensionsmedel, t ex livförsäkringsbolag eller företag som redovisat avsatta pensionsmedel i sin balansräknings, ökade med 10,6 miljarder kronor. Ökningen beror främst på att den genomsnittliga statslåneräntan ökade från 1,46 procent 2022 till 2,48 procent 2023 . 1

Intäkterna från stämpelskatt minskade till följd av den vikande bostadsmarknaden med 5,4 miljarder kronor (34,6 procent) jämfört med 2022.

1 Avkastningsskatten är lika med beskattningsunderlaget multiplicerat med (skattesats * genomsnittlig statslåneränta).

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter.

Tabell 2.12 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Miljarder kronor Skillnad Skillnad mot mot Prognos/ Prognos/ statens statens utfall utfall budget budget 2023 2022 2023 2022 1410 Mervärdesskatt 559,4 559,6 -35,1 33,0 1420 Skatt på alkohol och tobak 28,6 29,7 -1,8 1,2 1430 Energiskatt 43,5 44,7 -3,7 -9,3 1440 Koldioxidskatt 22,7 21,2 0,2 -0,7 1450 – 1460 Övriga skatter på energi och miljö 35,8 8,1 27,7 0,9 1470 Skatt på vägtrafik 22,1 22,5 -3,2 -0,9 1480 Övriga skatter 6,8 6,6 -1,1 -0,9

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 718,8 692,6 -16,9 23,3

Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 718,8 miljarder kronor, vilket är 16,9 miljarder kronor (2,3 procent) lägre än beräkningen till statens budget. Jämfört med 2022 ökade skatteintäkterna med 26,2 miljarder kronor (3,8 procent).

Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatt påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen av konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningar i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor.

Hushållens konsumtion och bostadsbyggandet lägre än väntat 2023 Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 559,4 miljarder kronor, vilket är 35,1 miljarder kronor (5,9 procent) lägre än beräknat i den beslutade budgeten. Det beror främst på att hushållens konsumtion blev lägre än väntat. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 3,6 procent, vilket är 0,7 procentenheter lägre än den beräkning som låg till grund för statens budget för 2023. Det beror även på lägre intäkter från mervärdeskatt på bostadsinvesteringar, till följd av en lägre byggtakt än beräknat.

Jämfört med 2022 blev de totala intäkterna från mervärdesskatt i stort sett oförändrade. Intäkterna från främst hushållens konsumtion och den offentliga konsumtionen ökade medan intäkter från mervärdeskatt på bostadsinvesteringarna minskade. Intäkterna från mervärdesskatt på hushållens konsumtion ökade med 1,3 miljarder kronor och intäkterna från den offentliga konsumtionen ökade med 6,4 miljarder kronor. Det var främst intäkterna från mervärdesskatt på livsmedel och fjärrvärme som blev högre, vilket är en följd av fortsatta prisökningar under 2023. Intäkterna från mervärdeskatt på el minskade dock, vilket beror dels på lägre priser, dels på minskad elförbrukning jämfört med 2022. Åt motsatt håll gick intäkterna från mervärdesskatt på investeringar som minskade med 11,0 miljarder kronor under 2023, varav intäkterna från mervärdesskatt på bostadsinvesteringar minskade med

13,1 miljarder kronor. Preliminärt minskade påbörjade byggnationer av flerbostadshus och småhus med 49 procent respektive 47 procent jämfört med 2022.

Punktskatter Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt.

Skatt på alkohol och tobak Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick till 28,6 miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder kronor (5,8 procent) lägre än beräknat i budgeten och 1,1 miljarder kronor (3,9 procent) lägre än 2022.

Intäkterna från skatt på tobak blev 1,2 miljarder kronor (10,1 procent) lägre än budget och minskade med 1,8 miljarder kronor (14,2 procent) jämfört med 2022. Under 2022 fattade riksdagen beslut om att skatten på tobak skulle höjas från och med den 1 januari 2023, vilket medförde kraftigt ökade inköp av tobak i december 2022. Detta innebar att inköpen blev lägre under 2023, och därmed även intäkterna från skatt på tobak, både jämfört med budget och föregående år.

Intäkterna från skatt på alkohol blev 0,9 miljarder kronor (5,2 procent) lägre än beräknat. Det beror på att försäljningen av alkohol blev mindre än väntat. Jämfört med 2022 så ökade dock intäkterna med 0,4 miljarder kronor till följd av att skatten på öl, vin, andra jästa drycker än vin eller öl samt mellanklassprodukter höjdes med 5 procent och skatten på sprit (etylalkohol) med 1 procent 2023.

Tabell 2.13 Skatt på alkohol och tobak

Miljarder kronor Skillnad Skillnad mot mot Prognos/ Prognos/ statens statens utfall utfall budget budget 2023 2022 2023 2022 1421 Skatt på tobak 11,0 12,8 -1,2 0,8 1422 Skatt på etylalkohol 5,6 5,5 -0,2 0,2 1423 Skatt på vin 6,6 6,4 -0,3 -0,1 1424 Skatt på mellanklassprodukter 0,1 0,1 0,0 0,0 1425 Skatt på öl 4,7 4,6 -0,5 0,1 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak 0,1 0,0 0,1 0,0 1427 Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter 0,5 0,4 0,3 0,2

1420 Skatt på alkohol och tobak 28,6 29,7 -1,8 1,2

Skatt på energi och miljö Intäkterna från skatt på energi och miljö uppgick till 102,0 miljarder kronor och blev därmed 24,2 miljarder kronor (31,1 procent) högre än budgeterat. Jämfört med 2022 ökade intäkterna från skatt på energi och miljö med 27,9 miljarder kronor (37,7 procent).

Flaskhalsintäkter redovisas som skatteintäkt i statens budget 2023 Redovisade flaskhalsintäkter blev 26,2 miljarder kronor högre än statens budget och jämfört med föregående år. EU:s statistikmyndighet Eurostat har ställt upp riktlinjer

för att harmonisera redovisningen av olika typer av elstöd i EU. Det innebär att överskott från s.k. flaskhalsintäkter som uppstått till följd av de höga elpriserna och som betalats ut som stöd till hushåll och företag under 2023 ska redovisas som en skatt. Riktlinjerna fastställdes av Eurostat efter att riksdagen fattat beslut om statens budget för 2023 och flaskhalsintäkter ingick därför inte i den ursprungliga beräkningen, vilket förklarar den stora skillnaden. De ingick dock i vårpropositionen för 2023, och redovisas därför som en intäkt under 2023. Se även inkomsstyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystem.

Minskad elförbrukning och sänkt skatt på bensin och diesel 2023 Intäkterna från skatt på elektrisk kraft blev 2,6 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beror främst på att elförbrukningen blev lägre än beräknat. Jämfört med 2022 så minskade elanvändningen i Sverige med 3 procent (SCB). Intäkterna ökade trots det med 0,7 miljarder kronor (2,7 procent). Det beror främst på att skatten för 2023 på elektrisk kraft räknades upp med 3,2 öre per kilowattimme.

Intäkterna från energiskatt på oljeprodukter blev 1,6 miljarder kronor lägre än budget. Det beror främst på att försäljningen av diesel blev lägre än beräknat. Jämfört med 2022 minskade intäkterna med 2,0 miljarder kronor. Det beror främst på att skatten på diesel sänktes under 2023 men även på att dieselanvändningen inom transportsektorn minskade med cirka 1 procent.

Tabell 2.14 Skatt på energi och miljö

Miljarder kronor Skillnad mot Skillnad mot Prognos/ Prognos/ statens statens utfall utfall budget budget 2023 2022 2023 2022 1430 Energiskatt 43,5 44,7 -3,7 -9,3 1431 Skatt på elektrisk kraft 25,7 25,0 -2,6 -3,9 1432 Energiskatt bensin 9,3 9,3 0,6 -1,7 1433 Energiskatt oljeprodukter 8,2 10,2 -1,6 -3,3 1434 Energiskatt övrigt 0,3 0,2 -0,2 -0,5 1440 Koldioxidskatt 22,7 21,2 0,2 -0,7 1441 Koldioxidskatt bensin 7,8 7,2 0,2 -0,7 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter 14,1 13,7 -0,6 -0,2 1443 Koldioxidskatt övrigt 0,7 0,3 0,6 0,1 1450 – 1460 Övriga skatter på energi och miljö 35,8 8,1 27,7 0,9 1451 Svavelskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 1452 Skatt på råtallolja 0,1 0,0 0,1 0,0 1453 Särskild skatt mot försurning 0,1 0,1 0,0 0,0 1454 Skatt på bekämpningsmedel 0,1 0,1 0,0 0,0 1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 0,0 0,0 0,0 0,0 1456 Avfallsskatt 0,3 0,3 0,0 0,1 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen 0,0 0,0 0,0 0,0 1458 Övriga skatter 0,3 -0,1 0,1 -0,2 1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter 4,4 3,5 0,9 0,8 1461 Kemikalieskatt 2,0 1,6 0,1 -0,1 1462 Flygskatt 1,5 1,1 0,4 0,4 1463 Skatt på avfallsförbränning 0,0 0,6 0,0 0,1 1464 Skatt på plastbärkassar 0,5 0,5 -0,1 0,1

Skillnad mot Skillnad mot Prognos/ Prognos/ statens statens utfall utfall budget budget 2023 2022 2023 2022 1465 Intäkter från handel med elcertifikat 0,2 0,3 0,0 -0,4 1467 Flaskhalsintäkter 26,2 26,2

Skatt på energi och miljö 102,0 74,0 24,2 -9,2

Antalet flygresenärer fortsatte att öka 2023 Intäkterna från skatt på flygresor blev 0,4 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget och beror främst på att antalet flygresenärer blev högre än väntat. Jämfört med 2022 har intäkterna från flygskatt ökat med 0,4 miljarder kronor (33,9 procent). Flygresandet har ökat med 17 procent eller knappt 2,4 miljoner avgående resenärer under 2023.

Skatt på vägtrafik I gruppen Skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt, vägavgifter, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Intäkterna av skatt på vägtrafik uppgick till 22,1 miljarder kronor och blev därmed 3,2 miljarder kronor lägre än budgeterat. Intäkterna från fordonsskatt blev 2,6 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att antalet nyregistrerade fordon blev lägre än beräknat.

Jämfört med 2022 blev intäkterna av skatt på vägtrafik 0,5 miljarder kronor lägre.

Övriga skatter Övriga skatter består av inlevererade överskott från Svenska Spel AB och Systembolaget AB samt skatt på spel, telekommunikationer m.m. Totalt beräknas dessa skatter uppgå till 6,8 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor lägre än beräkningen till statens budget. Inlevererat överskott från Svenska Spel AB avseende verksamhetsåret 2023 väntas uppgå till 1,9 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatt på spel blev 0,5 miljarder kronor lägre.

Jämfört med 2022 är intäkterna från övriga skatter 0,1 miljard kronor högre än 2023. Inlevererat överskott från Systembolaget ökade med 0,3 miljarder kronor.

Skatt på import

Skatt på import består av tullmedel, jordbrukstullar och sockeravgifter. Tillsammans uppgick intäkterna till 7,9 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor lägre än beräknat i den beslutade budgeten. Det beror främst på att importen blev lägre än beräknat under 2023 till följd av minskade inhemsk efterfrågan. Jämfört med 2022 minskade intäkterna från skatt på import med 1,4 miljarder kronor (14,9 procent). Den största enskilda minskningen är inom varugruppen textilier där debiterad tull minskat med 669 miljoner kronor eller knappt 28 procent.

Restförda och övriga skatter

I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (uppbördsförluster), omprövningar, anstånd, skattetillägg, förseningsavgifter och intäkter som förs till fonder.

Tabell 2.15 Restförda och övriga skatter

Miljarder kronor Skillnad Skillnad mot mot Prognos/ Prognos/ statens statens utfall utfall budget budget 2023 2022 2023 2022 1610 Restförda skatter -13,0 -13,7 -4,9 -7,7 1620 Övriga skatter, hushåll 6,4 7,0 0,5 1,9 1630 Övriga skatter företag -1,3 0,9 -0,8 1,4 1640 Intäkter som förs till fonder 7,0 6,6 0,8 0,6 1650 Avgifter till public service 9,3 9,4 -0,5 -0,2

1600 Restförda och övriga skatter 8,5 10,2 -4,9 -4,0

Restförda och övriga skatter uppgick till 8,5 miljarder kronor för 2023, vilket är 4,9 miljarder kronor lägre än budgeterat. Utfallet för restförda skatter blev -13,0 miljarder kronor. Skillnaden mot budget är -4,9 miljarder kronor och beror på att uppbördsförluster, både för hushåll och företag, blev högre än beräknat.

Jämfört med 2022 bedöms restförda och övriga skatter minska med 1,7 miljarder kronor. Företagens netto 2023 av medgivna anstånd och anstånd som upphör var negativt och uppgick till -0,9 miljarder kronor. Nettot för 2022 var positivt, 3,1 miljarder kronor, eftersom anstånd som upphörde var högre än beviljade anstånd med att betala skatt. Skillnaden mellan åren är -4,1 miljarder kronor.

Avgående poster och periodiseringar

I inkomsthuvudgruppen 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter.

I inkomsthuvudgruppen 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonder.

I inkomsthuvudgruppen 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och anstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig.

Tabell 2.16 Avgående poster och periodiseringar

Miljarder kronor Skillnad Skillnad mot mot Prognos/ Prognos/ statens statens utfall utfall budget budget 2023 2022 2023 2022

1700 Avgående poster, skatter till EU -7,9 -9,3 1,5 -2,3

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 230,0 -1 174,5 -13,5 -36,0

1811 Kommunala skatter -914,4 -873,9 -11,4 -28,2 1812 Avgifter till AP-fonder -315,7 -300,5 -2,1 -7,9

1900 Periodiseringar -10,2 13,7 5,4 8,5

1910 Uppbördsförskjutningar 41,5 25,7 24,4 29,9 1920 Betalningsförskjutningar -42,3 -8,5 0,9 -4,6 1930 Anstånd -9,4 -3,5 -20,0 -16,8

Avgående poster och periodiseringar -1 248,2 -1 170,1 -6,7 -29,8

Avgående poster, skatter till andra sektorer Totalt uppgick avgående poster, skatter till andra sektorer till 1 230,0 miljarder kronor. Det är 13,5 miljarder kronor högre än beräkningen till statens budget och 55,6 miljarder kronor högre avräkning än föregående år. Eftersom kommunsektorns och

ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionsavgifter och allmän pensionsavgift) beror avvikelsen mot budget främst på att lönesumman blev 1,1 procentenheter högre än beräknat i statens budget för 2023. Skillnaden mot 2022 förklaras av utvecklingen av lönesumman, 5,3 procent under 2023.

Periodiseringar Periodiseringarna för 2023 beräknas uppgå till -10,2 miljarder kronor, och har påverkat inkomsterna i statens budget negativt. I statens budget för 2023 beräknades periodiseringarna uppgå till -15,5 miljarder kronor. Skillnaden är 5,4 miljarder kronor. Jämfört med 2022 så blev periodiseringarna 23,8 miljarder kronor lägre.

Uppbördsförskjutningen för 2023 blev positiv och uppgick till 41,5 miljarder kronor och beror på att de inkomster som redovisats löpande (9000 Löpande avräknade skatter m.m.) under 2023 blev större än den periodiserade intäkten avseende 2023, Den främsta orsaken är att kapitalvinsterna var höga under 2022, vilket gav höga inkomster under 2023, eftersom dessa inte preliminärbeskattas. Till skillnad från de flesta övriga skatter så betalas skatt på kapitalvinster inte in löpande under året utan i samband med deklarationen året efter. Skillnaden jämfört med beräkningen av uppbördsförskjutningar till statens budget är 24,4 miljarder kronor.

Betalningsförskjutningar blev negativt och uppgick till 42,3 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än beräknat. Betalningsförskjutningar är skillnaden mellan å ena sidan intäkterna till kommuner, regioner, ålderspensionssystem och kyrkosamfund och å andra sidan de utbetalningar som sker under kalenderåret till dessa sektorer, och för företag och hushåll, skillnaden mellan in- respektive utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter. Detta kan också uttryckas som skatteintäkter minus utbetalda förskott och slutregleringar.

Betalningsförskjutningar för företag och hushåll uppgick till -30,2 miljarder kronor, vilket innebär att företag och hushåll har betalat in mindre skatt, främst på kapital, än vad de förväntas betala i slutlig skatt för 2023.

Betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner, dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn 2023, inkl. utbetalning av slutreglering för 2021, och den beräknade slutliga kommunalskatten för 2023, blev -14,7 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på att den slutliga kommunala inkomstskatten för 2021 blev 24,1 miljarder kronor högre än vad staten betalade ut i förskott under 2021. Statens skuld till kommunsektorn slutreglerades i januari 2023, vilket innebar att utbetalningarna till kommuner och regioner blev högre än den beräknade kommunala skatteintäkten för 2023. Det motverkas av att den kommunala skatteintäkten för 2023 bedöms vara 7,5 miljarder kronor högre än vad som vad som har betalats ut i förskott till kommunerna för 2023.

Anstånd med att betala skatt ökade med 9,4 miljarder kronor under 2023. I statens budget antogs anstånden minska med 10,6 miljarder kronor. Skillnaden är -20,0 miljarder kronor. Det beror främst på att en lägre andel av de tillfälliga anstånd med att betala in skatt och som beviljades under 2020, har betalats in till skattekonto under 2023.

Behållningarna på skattekontot minskade 2023 Framför allt företag, men även hushåll, gör av olika skäl inbetalningar till skattekontot utöver vad som behövs för att täcka kommande skattedebiteringar s.k. överinsättningar, vilket påverkar statens skatteinkomster positivt. När dessa överinsättningar tas ut från skattekontot påverkas skatteinkomsterna negativt. För 2023 bedöms överinsättningar på skattekontot ha minskat med 15 miljarder kronor, och har därmed påverkat statens

skatteinkomster för 2023 negativt med samma belopp. Bolagens överinsättningar beräknas ha minskat med 10 miljarder kronor och hushållens med 5 miljarder kronor. Statens skatteintäkter påverkas inte av överinsättningar på skattekontot. Överinsättningarna utgör en del av Skatteverkets redovisade överskott på skattekontot.

Tabell 2.17 Saldot på skattekontot

Miljarder kronor 2019 2020 2021 2022 2023 Behållning på skattekontot 56 56 76 66 51 1 Påverkan på statens inkomster och budgetsaldot -5 0 20 -10 -15 1 Siffran -15 är en gemensam bedömning av Riksgäldskontoret och ESV. Källa: ESV och Skatteverket

Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2023 uppgick till -75 143 miljoner kronor och blev därmed 41 943 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 53 157 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år.

Tabell 2.18 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall 2023 2023 2023 2022 2000 Inkomster av statens verksamhet 42 613 55 765 13 152 71 949 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 92 -4 908 941 4000 Återbetalning av lån 528 432 -96 1 380 5000 Kalkylmässiga inkomster 19 134 19 922 788 18 164 6000 Bidrag m.m. från EU 32 477 18 262 -14 215 15 620 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -132 953 -169 616 -36 663 -130 040 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Övriga inkomster -33 200 -75 143 -41 943 -21 986

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.

Tabell 2.19 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall 2023 2023 2023 2022 2100 Rörelseöverskott 860 604 -255 4 733 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 268 705 437 263 2300 Ränteinkomster 2 057 2 991 934 3 267

Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall 2023 2023 2023 2022 2400 Inkomster av statens aktier 20 700 19 929 -771 46 207 2500 Offentligrättsliga avgifter 11 802 13 364 1 562 12 225 2600 Försäljningsinkomster 60 51 -9 56 2700 Böter m.m. 2 046 2 888 842 1 830 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 4 820 15 232 10 411 3 368

2000 Inkomster av statens verksamhet 42 613 55 765 13 152 71 949

Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 55 765 miljoner kronor, vilket är 13 152 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 16 184 miljoner kronor (22,5 procent) lägre.

Lägre rörelseöverskott än beräknat i statens budget och lägre än föregående år Rörelseöverskotten uppgick till 604 miljoner kronor, vilket är 255 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 4 129 miljoner kronor (87,2 procent) lägre.

Tabell 2.20 Rörelseöverskott

Miljoner kronor Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall 2023 2023 2023 2022 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2116 Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 382 381 -1 348 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 105 78 -27 69 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 0 0 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter 373 146 -227 417 2131 Riksbankens inlevererade överskott 0 0 3 900

2100 Rörelseöverskott 860 604 -255 4 733

Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade överskott uppgick till 381 miljoner kronor, vilket är 55 procent av årets resultat för koncernen 2023. Exportkreditnämndens (EKN) inlevererade överskott uppgick till 145 miljoner kronor, vilket är 224 miljoner kronor (60,8 procent) lägre än 2022. På grund av Riksbankens stora underskott 2022 och trots Riksbankens vinst om 16 miljarder kronor 2023 har Grundfonden ännu inte återställts till sitt fulla värde. Riksbanken levererade därför inte in något överskott för 2023, vilket ger en skillnad på 3 900 miljoner kronor jämfört med 2022.

Överskott av statens fastighetsförvaltning blev högre än beräknat i statens budget Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 705 miljoner kronor, vilket är 437 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 442 miljoner kronor högre. Under året har Statens fastighetsverk bl.a. avslutat försäljningen av fastigheterna Cepheus 2 – 3 i Stockholm och Nebraska Avenue 3900 i Washington.

Statens ränteinkomster från skattekonto lägre än 2022 Ränteinkomster uppgick till 2 991 miljoner kronor. Det är 934 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget men 276 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än föregående år.

Tabell 2.21 Ränteinkomster

Miljoner kronor Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall 2023 2023 2023 2022 2320 Räntor på näringslån 0 0 0 0 2340 Räntor på studielån 23 17 -6 19 2390 Övriga ränteinkomster 2 034 2 974 940 3 249

2300 Ränteinkomster 2 057 2 991 934 3 267

I Övriga ränteinkomster ingår räntor på skattekonto som uppgick till 2 934 miljoner kronor, vilket är 175 miljoner kronor (5,6 procent) lägre än 2022. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för intäktsränta vid överskott på skattekonto blev lägre.

Staten erhöll 20 miljarder kronor i aktieutdelning 2023 Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 19 929 miljoner kronor, vilket är 26 277 miljoner kronor (56,9 procent) lägre än föregående år. Det beror framför allt på att Vattenfall AB förra året levererade stora utdelningar på grund av två engångseffekter, kompensation för nedläggning av tysk kärnkraft och försäljning av elnätsbolaget Stromnetz till staden Berlin.

Tabell 2.22 Aktieutdelning m.m. 2023 och 2022

Miljoner kronor Bolag Utfall 2023 Utfall 2022 Förändring Akademiska hus AB 2 906 2 484 422 Apoteket 199 449 -250 Eurofima 1 1 0 Infranord AB 41 0 41 Jernhusen AB 432 390 42 Lernia 9 36 -27 Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB) 7 540 12 430 -4 890 Metria (bolaget såldes i april 2022) 0 8 -8 Nordiska investeringsbanken NIB 97 146 -49 SBAB Bank 832 832 0 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 0 0 0 Specialfastigheter Sverige AB 0 634 -634 Sveaskog Holding AB 1 150 1 300 -150 AB Svensk Bilprovning 37 71 -34 AB Svensk Exportkredit 0 414 -414 Svevia AB 236 236 0 Sweden House AB 0 0 0 Telia Company AB 2 421 3 310 -889 Teracom Group AB 29 52 -23 Vasallen AB 0 0 0

Bolag Utfall 2023 Utfall 2022 Förändring Vattenfall AB 4 000 23 414 -19 414

Totalt 19 929 46 207 -26 277

Utdelningen från LKAB blev 7 540 miljoner kronor, vilket motsvarar 50 procent av årets resultat för bolaget.

Inkomster från offentligrättsliga avgifter blev högre än 2022 Offentligrättsliga avgifter uppgick till 13 364 miljoner kronor, vilket är 1 562 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och 1 140 miljoner kronor (9,3 procent) högre än föregående år. Det högre utfallet beror framför allt på en engångseffekt hos Kronofogdemyndigheten som använt en ny schablonmetod under 2023 för beräkning av värdereglering av grundavgifter i allmänna mål. Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 2 888 miljoner kronor, vilket är 842 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och 1 058 miljoner kronor (57,8 procent) högre än 2022, vilket beror på ett fåtal större sanktionsavgifter under 2023. Inkomsterna varierar mellan åren och ett fåtal stora böter påverkar kraftigt jämförelsen.

Återföring av kreditreserv under 2023 Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 15 232 miljoner kronor, vilket är 10 411 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 11 864 miljoner kronor (352,3 procent) högre. Det förklaras främst av att Centrala studiestödsnämnden (CSN) avslutat sin gamla kreditreserv för kreditförluster i Riksgäldskontoret och levererat in 10 607 miljoner kronor på inkomsttitel. Detta efter beslut av Riksdagen att räntan på studielån från och med den 1 januari 2023 ska bestämmas så att den även omfattar beräknade framtida kreditförluster på studielån finansierade genom upplåning i Riksgälden och kreditförluster på återkrav hänförliga till sådana lån.

Inkomster av försåld egendom

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier.

Tabell 2.23 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall 2023 2023 2023 2022

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 92 -4 908 941

Lägre inkomster av försåld egendom jämfört med beräkningen i statens budget Inkomster av försåld egendom uppgick till 92 miljoner kronor, vilket är 4 908 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor.

Försvarsmakten har haft inkomster på 69 miljoner kronor och Försvarets materielverk på 23 miljoner kronor för försäljning av egendom.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen normalt är återbetalning av studielån.

Tabell 2.24 Återbetalning av lån

Miljoner kronor Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall 2023 2023 2023 2022 4100 Återbetalning av näringslån 0 1 1 0 4300 Återbetalning av studielån 279 244 -35 271 4500 Återbetalning av övriga lån 249 186 -62 1 109

4000 Återbetalning av lån 528 432 -96 1 380

Färre låntagare inom studielån Återbetalning av lån uppgick till 432 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 948 miljoner kronor (68,7 procent) lägre. Återbetalning av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 35 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 26 miljoner kronor lägre än 2022. Förändringen mellan åren beror främst på färre låntagare för denna lånetyp. Jämfört med föregående år blev utfallet avseende återbetalningar av övriga lån 924 miljoner kronor (88,1 procent) lägre. Det beror på en återbetalning av kapitaltillskott under 2022 som påverkar jämförelsen mellan åren. Återbetalning av hemutrustningslån uppgick till 84 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor lägre än föregående år. Från den 1 januari 2022 går det inte längre att ansöka om hemutrustningslån. Befintliga lån regleras allteftersom.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter.

Tabell 2.25 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall 2023 2023 2023 2022 5100 Avskrivningar och amorteringar 0 0 5200 Statliga pensionsavgifter 19 134 19 922 788 18 164

5000 Kalkylmässiga inkomster 19 134 19 922 788 18 164

De statliga pensionsavgifterna blev högre än 2022 Statliga pensionsavgifter uppgick till 19 922 miljoner kronor, vilket är 788 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 16 153 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 3 809 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 193 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev de statliga pensionsavgifterna 1 758 miljoner kronor (9,7 procent) högre. Det beror främst på att ett större antal premier för anställda har betalats ut.

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional utveckling, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 2.26 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall 2023 2023 2023 2022 6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 8 403 11 238 2 835 10 584 6200 Bidrag från EU till fiskenäringen 224 300 76 151 6300 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2 080 1 714 -366 1 430 6400 Bidrag från Europeiska socialfonden 2 650 2 411 -239 1 284 6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 150 997 847 794 6600 Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens 18 790 -18 790 6900 Övriga bidrag från EU 180 1 603 1 423 1 376

6000 Bidrag m.m. från EU 32 477 18 262 -14 215 15 620

Inkomsterna uppgick till 18 262 miljoner kronor, vilket är 14 215 miljoner kronor (43,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2022 blev inkomsterna 2 642 miljoner kronor (16,9 procent) högre.

Senarelagd betalningsansökan för RRF påverkar jämförelse mot budget med 19 miljarder kronor Bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) beräknades uppgå till 18 790 miljoner kronor i statens budget för 2023. Sverige mottog inga bidrag från RRF under 2023. RRF utgör dock merparten av EU:s återhämtningsinstrument Next Generation EU som löper fram till utgången av 2026 och medlemsstater som ansöker om medel upprättar en nationell återhämtningsplan. Sveriges återhämtningsplan innehåller en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som genomförs under perioden 2020 – 2026.

Tabell 2.27 Bidrag från EU:s jordbruksfonder

Miljoner kronor Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall 2023 2023 2023 2022 6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 5 721 7 979 2 258 7 485 6111 Gårdsstöd 5 572 7 474 1 902 7 022 6113 Övriga interventioner 149 145 -4 146 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 0 359 359 317 6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 2 682 3 259 577 3 099 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007 – 2013 0 0 0 0 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014 – 2020 1 476 3 138 1 662 3 100 6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021 – 2027 1 206 121 -1 085

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 8 403 11 238 2 835 10 584

Bidragen från EU:s jordbruksfonder blev högre än budget och 2022 Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 11 238 miljoner kronor, vilket är 2 835 miljoner kronor (33,7 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 653 miljoner kronor (6,2 procent) högre.

Bidragen från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 2 258 miljoner kronor högre än beräknat och 493 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror främst

på att gårdsstödet blev 1 902 miljoner kronor högre än beräknat. Valutakursvinster uppstår vid reglering mot förskottsinbetalade medel från EU och de uppgick till 357 miljoner kronor. Det är 42 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen blev 577 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Det beror på högre bidrag för programperioden 2014 – 2020 som har förlängts med två år t.o.m. 2022 medan bidragen för den pågående programperioden 2021 – 2027 blev lägre.

Övriga bidragen från EU blev högre än beräknat De övriga bidragen från EU blev 1 603 miljoner kronor, vilket är 1 423 miljoner kronor högre än beräknat. Jämfört med föregående år blev bidragen 227 miljoner kronor högre. Det beror i huvudsak på högre bidrag från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF). Bidragen uppgick till 1 252 miljoner kronor för programperioden 2021 – 2027, bl.a. för mottagningsverksamhet enligt massflyktsdirektivet. Däremot fick vi inga bidrag från Brexitjusteringsreserven (BAR) under året och bidragen som Sverige fick under 2022 är de enda bidragen från BAR. EU-kommissionen beslutade istället att överföra medel från BAR till RRF och Sveriges tilldelning justerades från ca 137 miljoner euro till ca 71 miljoner euro utan krav på nationell medfinansiering.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystem

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (lag [1993:387] om stöd och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser intäkter som förs till fonder, kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner, avgifter till public service, elcertifikat och fr.o.m. 2023, flaskhalsintäkter.

Tabell 2.28 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall 2023 2023 2023 2022

7100 Tillkommande skatter 14 306 13 766 -540 14 255

7110 EU-skatter 9 413 8 048 -1 365 9 362 7112 Tullmedel 9 413 8 048 -1 365 9 362 7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter 0 0 0 0 7120 Kommunala utjämningsavgifter 4 893 5 718 825 4 893 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 4 893 5 718 825 4 893

7200 Avräkningar -147 259 -183 382 -36 123 -144 295

7210 Intäkter som förs till fonder -6 209 -7 035 -826 -6 612 7220 Kompensation för mervärdesskatt -130 728 -140 425 -9 698 -127 322 7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -45 993 -50 471 -4 479 -45 936 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -84 735 -89 954 -5 219 -81 387 7230 Övriga avräkningar -10 323 -35 922 -25 599 -10 360 7231 Avgifter till public service -10 105 -9 551 554 -10 091 7232 Intäkter från handel med elcertifikat -218 -194 24 -269 7233 Flaskhalsintäkter -26 177 -26 177

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till

skattesystemet -132 953 -169 616 -36 663 -130 040

I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -132 953 miljoner kronor. Utfallet blev -169 616 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså -36 663 miljoner kronor. Det förklaras främst av att flaskhalsintäkter inte hade

klassificerats som en skatt av EU:s statistikmyndighet Eurostat när riksdagens fattade beslut om statens budget för 2023. Dessa redovisas som en skatteintäkt 2023, men avräknas här för att de totala inkomsterna ska vara kassamässiga och inte påverka saldot.

Avräknad kompensation för mervärdeskatt blev 9 698 miljoner kronor högre, vilket beror på att den offentliga konsumtionen, främst till följd av prisökningar, ökade mer än beräknat.

Jämfört med 2022 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 39 576 miljoner kronor. Utöver avräkningen av flaskhalsintäkter om 26 177 miljoner kronor så ökade kompensationen till kommuner och statliga myndigheter för mervärdeskatt med 13 103 miljoner kronor.

Definitionen av statens skatteintäkter skiljer sig åt

Sedan 2006, då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisningsprinciper för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräkenskaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga sektorn. Nationalräkenskaperna styrs av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) i Europeiska unionen. Däremot finns skillnader mellan statens skatteintäkter i statens budget och statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna som beror på olika principer för avgränsningen av staten. Den största skillnaden förklaras av att den offentliga sektorns delsektorer inte får redovisa negativa skatter inom ramen för nationalräkenskaperna. Det innebär att större delen av de skattereduktioner som på budgeten redovisas bland statens skatteintäkter i stället redovisas i kommunsektorn. Den minskning av kommunernas skatteintäkter som då uppstår regleras med en bokföringsmässig transferering från staten till kommunerna.

En annan skillnad är att den kommunala fastighetsavgiften tillhör staten i nationalräkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig sektor.

Tabell 2.29 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan

statens budget och nationalräkenskaperna 2020 – 2023

Miljoner kronor 2023 2022 2021

Statens skatteintäkter enligt statens budget 1 328 231 1 294 448 1 218 672

Flaskhalsintäkter 17 555 Olika definitioner av sektorerna 327 265 303 719 278 629 Övrigt (t.ex. avrundning) -190 0 0

Statens skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna 1 655 306 1 615 721 1 497 301

Utöver olika principer för hur staten ska avgränsas, finns skillnader som beror på att redovisningsprinciper förändrats under budgetåret. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten ska inte redovisningen av skatteintäkterna justeras i efterhand för att de ska stämma överens med principförändringarna.

För 2023 finns inga skillnader som beror på förändrade redovisningsprinciper. För 2022 finns en skillnad på 17 555 miljoner kronor eftersom EU:s statistikmyndighet Eurostat i början av 2023 beslutade att överskott från s.k. flaskhalsintäkter som uppstod till följd av de höga elpriserna under 2022 och som betalades ut som stöd till

hushåll under 2023 skulle redovisas som en skatt och en transferering till hushållen i nationalräkenskaperna under 2022.

2.5 Utgifter i statens budget 2023

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida. Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

I tabell 2.30 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

Utgifterna blev högre än ursprunglig budget, men lägre än totalt anvisat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 223 848 miljoner kronor. Det är 28 378 miljoner kronor (2,4 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men 3 592 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än vad som anvisades totalt. Inom sex av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För tio av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

Tabell 2.30 Utgifter i statens budget 2023

Miljoner kronor Utfall - Utfall - Statens Ändrings- Totalt statens totalt Utgiftsområde budget budget anvisat Utfall budget anvisat 1 Rikets styrelse 18 270 -19 18 251 18 304 34 52 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 19 021 22 19 043 18 919 -103 -125 3 Skatt, tull och exekution 12 923 -25 12 898 13 438 515 540 4 Rättsväsendet 68 306 750 69 056 69 772 1 467 717 5 Internationell samverkan 2 095 289 2 384 2 179 84 -205 6 Försvar och samhällets krisberedskap 93 953 3 684 97 637 95 987 2 034 -1 650 7 Internationellt bistånd 47 206 -11 47 196 46 511 -695 -685 8 Migration 16 020 16 020 11 999 -4 021 -4 021 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 110 430 603 111 032 108 833 -1 597 -2 199 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 106 427 1 150 107 577 110 618 4 190 3 040 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 55 394 204 55 598 56 427 1 033 829 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 105 160 720 105 880 101 665 -3 494 -4 214 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 5 565 -100 5 465 4 490 -1 075 -975 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 90 104 -19 90 085 79 842 -10 261 -10 243 15 Studiestöd 27 912 259 28 171 25 335 -2 577 -2 836 16 Utbildning och universitetsforskning 94 992 710 95 702 92 967 -2 025 -2 735 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 668 52 16 720 16 691 23 -29 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 099 6 6 105 5 950 -149 -155 19 Regional utveckling 4 534 56 4 590 3 706 -828 -884 20 Allmän miljö- och naturvård 19 543 23 19 566 17 880 -1 663 -1 686

Utfall - Utfall - Statens Ändrings- Totalt statens totalt Utgiftsområde budget budget anvisat Utfall budget anvisat 21 Energi 4 945 265 5 210 4 426 -519 -784 22 Kommunikationer 78 952 36 78 988 80 407 1 454 1 419 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 373 959 20 333 18 602 -771 -1 731 24 Näringsliv 11 408 8 11 416 7 640 -3 768 -3 776 25 Allmänna bidrag till kommuner 157 545 359 157 905 157 904 358 -1 26 Statsskuldsräntor m.m. 13 155 21 988 35 143 31 626 18 471 -3 516 27 Avgiften till Europeiska unionen 45 870 45 870 43 585 -2 284 -2 284 Förändring av anslagsbehållningar -4 393 -4 393 4 393 4 393

Summa 1 247 478 31 970 1 279 448 1 245 704 -1 775 -33 744

Riksgäldskontorets nettoutlåning -52 379 -52 379 -11 473 40 907 40 907 Kassamässig korrigering 371 371 -10 383 -10 754 -10 754

Summa utgifter m.m. i statens budget 1 195 470 31 970 1 227 439 1 223 848 28 378 -3 592

Högre utgifter för kriminalvården då efterfrågan på anstaltsplatser ökade

Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev utfallet 69 772 miljoner kronor, vilket är 1 467 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Det är framför allt utgifterna för kriminalvården som blev högre än beräknat då efterfrågan på anstaltsplatser ökade. I ändringsbudget anvisades ytterligare 750 miljoner kronor för att täcka de ökade kostnaderna för att skapa ytterligare platser på kort sikt.

Högre utgifter för försvarsmateriel

Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev utfallet 95 987 miljoner kronor, vilket är 2 034 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 1 650 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 2 349 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 728 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Anslaget har använts till fortsatt uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan, men också för stöd till Ukraina.

Lägre utgifter för mottagande av flyktingar från Ukraina

Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick till 11 999 miljoner kronor, vilket är 4 021 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att Sveriges mottagande av flyktingar från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv (2001/55/EG) blev lägre än beräknat.

Återbetalningar av tidigare års bidrag medför lägre utgifter

Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 108 833 miljoner kronor, vilket är 1 597 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget och 2 199 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det är framför allt stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet som blev lägre än beräknat, vilket beror på att utfallet inkluderar återbetalningar avseende tidigare års bidrag.

Utgifterna för sjukpenning högre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick till 110 618 miljoner kronor, vilket är 4 190 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 150 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 47 475 miljoner kronor,

vilket är 1 830 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för sjukpenning blev 2 298 miljoner kronor högre än beräknat. Ersättningen för höga sjuklönekostnader uppgick till 1 528 miljoner kronor, vilket är 718 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror på att arbetsgivarna har rapporterat in högre sjuklönekostnader än vad som ursprungligen beräknades. Utfallet för anslaget blev dock 82 miljoner kronor lägre än totalt anvisat.

Högre utgifter för garantipension

Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev utfallet 1 033 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på för lågt antagande om både antal och medelbelopp då riksdagen beslutade att höja grundnivån för garantipension med 1 000 kronor per månad fr.o.m. den 1 augusti 2022.

Färre födda barn medför lägre utgifter för föräldrapenning

Utfallet för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev 101 665 miljoner kronor, vilket är 3 494 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget och 4 215 miljoner kronor lägre än vad som totalt anvisats. Utgifterna för föräldrapenning blev 2 572 miljoner kronor lägre än beräknat då antalet födda barn under 2022 och 2023 blev färre än beräknat.

Kommunersättningar vid flyktingmottagande lägre än beräknat

Utgifterna för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev 1 075 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 936 miljoner kronor lägre än anvisat, eftersom antalet personer som kommunerna fick ersättning för blev lägre än beräknat.

Utgifter för Arbetsmarknad och arbetsliv 10 miljarder kronor lägre än

beräknat

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 79 842 miljoner kronor, vilket är 10 261 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. I statens budget beräknades antalet arbetslösa att uppgå till 434 700 personer för 2023. Utfallet blev 439 600 personer, vilket är 1,1 procent fler än ursprungligen beräknat. Trots detta blev utgifterna inom utgiftsområdet lägre än beräknat.

Bidrag till arbetslöshetsersättning uppgick till 15 276 miljoner kronor, vilket är 2 147 miljoner kronor lägre än beräknat. Utgifterna för nystartsjobb och etableringsjobb blev 3 318 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 2 303 miljoner kronor lägre än beräknat då antalet personer med lönebidrag och skyddat arbete blev färre än beräknat.

Även utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning blev 954 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att långtidsarbetslösheten har utvecklats bättre än beräknat, vilket har medfört färre deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar.

Utgifterna för studiemedel blev lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 25 335 miljoner kronor, vilket är 2 577 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Anslaget 1:2 Studiemedel blev 1 501 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget eftersom färre än beräknat studerade med studiemedel.

Satsningar inom utbildningsområdet används inte i den utsträckning som

beräknats

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick utfallet till 92 967 miljoner kronor, vilket är 2 025 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att olika satsningar inte genomförts i den omfattning som beräknats i statens budget.

Utgifter för miljö- och naturvård lägre än beräknat

Inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård blev utfallet 1 663 miljoner kronor lägre än beräknat. Utgifterna för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 610 miljoner kronor lägre än beräknat. Dessutom blev utgifterna för sanering och återställande av förorenade områden 384 miljoner kronor lägre än beräknat pga. försenade projekt.

Utgifterna för Kommunikationer blev högre än beräknat

Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer blev utfallet 80 407 miljoner kronor, vilket är 1 454 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Utgifterna för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturen blev 2 104 miljoner kronor högre än anvisat. Det beror bl.a. på förstärkt underhåll av järnvägsnätet, ökade kostnader för vinterdrift på vägar samt återställningsarbeten efter olika inträffade väderhändelser och skredet på E6 Stenungsund.

Elstöd till elintensiva företag lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 24 Näringsliv uppgick till 7 640 miljoner kronor, vilket är 3 768 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för elstöd till elintensiva företag blev 1 610 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror på att företagen ansökte om lägre belopp än beräknat. Utfallet för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete blev 1 125 miljoner kronor lägre än anvisat. Det beror till stor del på återbetalningar av tidigare utbetalt stöd, men även på att ansökningarna blev färre än beräknat.

Utgifterna för räntor på statsskulden blev nästan 19 miljarder kronor

högre än beräknat

Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 31 567 miljoner kronor, vilket är 18 567 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Det beror främst på valutakursförluster samt ett försämrat räntenetto för den del av räntebetalningarna som avser Riksgäldskontorets nettoutlåning. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 21 988 miljoner kronor i ändringsbudget.

Den BNI-baserade delen av EU-avgiften blev 3 miljarder kronor lägre än

budget

Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 2 284 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Den BNI-baserade delen av avgiften blev 2 629 miljoner kronor lägre än beräknat.

Utfallet för nettoutlåningen blev 41 miljarder kronor högre än beräknat

Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev -11 473 miljoner kronor. I statens budget beräknades nettoutlåningen bli -52 379 miljoner kronor, vilket innebär att utfallet blev 40 907 miljoner kronor högre än beräknat. Under 2023 minskade Affärsverket svenska kraftnät behållningen i Riksgäldskontoret med 36 799 miljoner

kronor, då ökar nettoutlåningen. Att affärsverkets behållningar minskade beror på att de överförde 20 000 miljoner kronor till Skatteverket för utbetalning av elstöd till företag och 24 480 miljoner kronor till Försäkringskassan för utbetalning av elstöd till hushåll. I budgeten saknades denna post.

Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar medförde att

utgifterna blev nästan 11 miljarder kronor lägre än beräknat

Den kassamässiga korrigeringsposten blev -10 383 miljoner kronor. I statens budget beräknades den uppgå till 371 miljoner kronor, vilket innebär att utgifterna blev 10 754 miljoner kronor lägre än beräknat med anledning av den posten. Skillnaden beror framför allt på skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar i räntebärande flöde.

Förklarande faktorer till avvikelsen mot statens budget Utgifterna i statens budget blev 28,4 miljarder kronor högre än i den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som berodde på reviderade bedömningar av dels de makroekonomiska förutsättningarna, dels antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volym). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exkl. räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i tabell 2.31 och kommenteras därefter.

Tabell 2.31 Skillnaden mellan utfall och budget för 2023

Miljarder kronor Totalt Volymer 3 Makro 4 Beslut Övrigt 5 1 Utgiftsområden, exklusive räntor -20,2 -7,6 -7,9 6,9 -11,6 Statsskuldsräntor m.m. 18,5 0,0 15,4 0,0 3,1 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2 30,2 0,0 0,0 0,0 30,2

Budgetens utgifter m.m. 28,4 -7,6 7,5 6,9 21,6

1 Utgiftsområden som omfattas av utgiftstaket. 2 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten. 3 Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. 4 Utgiftsförändringar till följd av reviderade makroekonomiska förutsättningar. 5 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.

Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem

Utgifterna blev 7,6 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av bl.a. antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Det handlar bl.a. om att uttagna dagar med föräldrapenning blev färre 2023 än vad som ursprungligen beräknades i budgeten för 2023, vilket medförde att lägre utgifter inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Vidare fick färre personer studiemedel än vad som ursprungligen beräknades och det bidrog till utgifterna inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev lägre.

Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 7,5 miljarder kronor högre än i statens budget.

Utgifterna inom budgetens utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev dock 7,9 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det förklaras av lägre utgifter inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Bland annat medförde utvecklingen på arbetsmarknaden att utgifterna för bidrag för arbetslöshetsersättning blev lägre än vad som ursprungligen beräknades. Även färre personer med nystartsjobb och färre deltagare med lönebidragsanställningar än vad som ursprungligen beräknades bidrog till de lägre utgifterna inom utgiftsområdet.

Utgifterna på anslaget för statsskuldsräntor blev 15,4 miljarder kronor högre till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det förklaras främst av att marknadsräntorna, främst på kortare löptider, blev betydligt högre. Dessutom blev kronans växelkurs svagare mot euron.

Tabell 2.32 Makroekonomiska förutsättningar

SB 2023 Utfall 2023 Utfall-SB 2023 Utfall 2022 Procentuell förändring från föregående år: BNP (fp) -0,4 -0,2 0,2 2,7 KPI (årsgenomsnitt) 8,3 8,5 0,2 8,4 Antal sysselsatta, 15 – 74 år 0,2 1,4 1,2 3,1 Nivåer: Arbetslöshet, 15 – 74 år, procent av 7,7 7,7 0,0 7,5 arbetskraften SEK/Euro, årsgenomsnitt 10,7 11,5 0,8 10,6 SEK/USD, årsgenomsnitt 10,7 10,6 -0,1 10,1 6 månaders statsskuldväxel, slutkurs 2,8 4,0 1,2 2,6 5-årig statsobligation, slutkurs 2,3 2,0 -0,3 2,5 fp=fasta priser, SB= Statens budget

Skillnader till följd av beslut

De totala utgifterna blev 6,9 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen. Hela förändringen avser utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. De högre utgifterna är en följd av riksdagens beslut om högre anslagsnivåer efter förslag i propositionerna om ändringar i statens budget (se avsnitt 2.2). Sammantaget beslutade riksdagen om högre anslagsnivåer motsvarande 38,0 miljarder kronor. Av dessa bedöms ca 7,2 miljarder kronor vara förslag som kategoriseras som beslut. Resterande del av anslagsförändringarna, ca 17,7 miljarder kronor, tillfördes främst regelstyrda anslag som påverkas av förändringar i volym eller makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag eller statsskuldräntor) utan att någon ny reform hade föreslagits. För mer information om vilka förslag i propositionerna som bedömdes vara beslut respektive tillskott till regelstyrda transfereringsanslag eller statsskuldräntor, se 2023 års ekonomiska vårproposition (prop. 2022/23:100 Utgifter tabell 7.14) och budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor tabell 6.15).

Skillnader till följd av övriga orsaker

Av övriga orsaker blev utgifterna 21,6 miljarder kronor högre än i statens budget.

Utgiftsområdenas utgifter (exkl. statsskuldsräntor) blev dock 11,6 miljarder kronor lägre. Detta nettobelopp innefattar flera utgiftsområden med lägre utgifter än anvisat i budgeten medan vissa områden hade högre utgifter. Inom framför allt följande utgiftsområden blev utgifterna lägre än i statens budget av övriga orsaker:

4 Rättsväsendet, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 11 Ekonomiska trygghet vid ålderdom, 16 Utbildning och universitetsforskning samt 22 Kommunikationer. I avsnitt 3 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisade belopp i den ursprungliga budgeten.

Räntebetalningarna på statsskulden blev 3,1 miljarder kronor högre till följd av övriga orsaker. Det berodde främst på att räntorna på in- och utlåning blev högre då de korta marknadsräntorna steg. Riksgälden bytte under året metod för prognoserna över räntor på in- och utlåning. Statens budget baserades dock på en beräkning gjord med den gamla metoden som underskattade räntorna.

Riksgäldskontorets nettoutlåning inklusive den kassamässiga korrigeringen blev 30,2 miljarder kronor högre än i statens budget. När det gäller Riksgäldskontorets nettoutlåning blev utfallet 40,9 miljarder kronor högre. Det är främst Affärsverket Svenska kraftnäts behållningar i Riksgäldskontoret som förklarar skillnaden. Utfallet på kontot blev 31,8 miljarder kronor lägre än budgeterat. Detta ger en motsvarande högre nettoutlåning. Framför allt var det utfallet för flaskhalsinkomsterna som blev lägre men även utflödet från kontot blev lägre. Den kassamässiga korrigeringen blev 10,8 miljarder kronor lägre än budgeten. Främst var det skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar i räntebärande flöde för Trafikverket som förklarar skillnaden mellan utfall. Posten var inte prognostiserad i budgeten. Mer information om de två posterna finns att läsa under avsnitten Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering.

Utfallet för statens budget 2023 jämfört med 2022

Tabell 2.33 Utfallet för statens budget för 2022 och 2023

Miljoner kronor Utfall Utfall Skillnad mot Utgiftsområde 2023 2022 2022 1 Rikets styrelse 18 304 17 575 728 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 18 919 17 340 1 578 3 Skatt, tull och exekution 13 438 12 841 598 4 Rättsväsendet 69 772 61 496 8 276 5 Internationell samverkan 2 179 3 381 -1 202 6 Försvar och samhällets krisberedskap 95 987 83 541 12 446 7 Internationellt bistånd 46 511 46 196 315 8 Migration 11 999 11 730 269 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 108 833 118 165 -9 331 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 110 618 114 340 -3 723 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 56 427 46 341 10 087 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 101 665 101 067 598 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 4 490 5 447 -957 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 79 842 78 376 1 466 15 Studiestöd 25 335 25 479 -144 16 Utbildning och universitetsforskning 92 967 92 965 1 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 691 19 733 -3 042 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 5 950 7 713 -1 763 19 Regional utveckling 3 706 3 357 349 20 Allmän miljö- och naturvård 17 880 20 740 -2 860 21 Energi 4 426 12 634 -8 208

Utfall Utfall Skillnad mot Utgiftsområde 2023 2022 2022 22 Kommunikationer 80 407 72 878 7 529 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 18 602 21 935 -3 333 24 Näringsliv 7 640 10 274 -2 634 25 Allmänna bidrag till kommuner 157 904 157 022 881 26 Statsskuldsräntor m.m. 31 626 27 155 4 471 27 Avgiften till Europeiska unionen 43 585 48 240 -4 654

Summa 1 245 704 1 237 960 7 743

Riksgäldskontorets nettoutlåning -11 473 -110 926 99 453

Kassamässig korrigering -10 383 -4 532 -5 851

Summa utgifter m.m. i statens budget 1 223 848 1 122 503 101 345

Utgifterna i statens budget ökade med 101 345 miljoner kronor (9,0 procent) mellan 2022 och 2023. Utgifterna för Riksgäldskontorets nettoutlåning ökade mest, med 99 453 miljoner kronor. Det beror på framför allt på förändringar av Affärsverket svenska kraftnäts konto i Riksgäldskontoret med 94 803 miljoner kronor. Dessa förändringar är kopplade till affärsverkets flaskhalsintäkter och nyttjandet av dessa för att betala ut elstöd till hushåll och företag.

Fler anställda vid polisen och kriminalvården

Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev 8 276 miljoner kronor (13,5 procent) högre än 2022. Det är framför allt utgifterna för Polismyndigheten och Kriminalvården som ökade. Det beror till stor del på att antal anställda ökade, men också på en särskild satsning med att höja polislöner för att öka polisyrkets attraktivitet samt utökad platskapacitet i häkten och på anstalter.

Utökat försvar medför högre utgifter

Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev 12 446 miljoner kronor (14,9 procent) högre än föregående år. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Det försämrade säkerhetsläget, omvärldsutvecklingen och den svenska Natoansökan har inneburit en ökad aktivitet och beredskap, vilket inneburit högre utgifter. Dessutom har Sverige stöttat Ukraina med ett flertal stödpaket med vapen, ammunition och skyddsutrustning.

Utgifterna med anledning av covid-19 minskade

Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskade med 9 331 miljoner kronor (7,9 procent). Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för folkhälsa och sjukvård blev 13 616 miljoner kronor (42,5 procent) lägre än 2022. Det är framför allt åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, t.ex. statsbidrag till kommuner och regioner, som blev lägre än 2022.

Ersättning för höga sjuklönekostnader minskade med 10 miljarder kronor

Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning minskade med 3 723 miljoner kronor (3,3 procent). Att utgifterna minskade beror på att ersättning vid höga sjuklönekostnader minskade med 10 223 miljoner kronor (87,0 procent). I motsatt riktning verkade bl.a. att utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. ökade med 4 573 miljoner kronor (10,9 procent).

Garantipensionen höjdes med 8,7 procent

Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ökade utgifterna med 10 087 miljoner kronor (21,8 procent). Det beror främst på att garantipensionen, som följer prisutvecklingen, höjdes med 8,7 procent den 1 januari 2023.

Tillfälliga stöd med anledning av covid-19 upphörde 2023

Utfallet för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid blev 3 042 miljoner kronor (15,4 procent) lägre än 2022. Det beror på att tillfälliga krisstöd med anledning av spridningen av covid-19 upphörde 2023.

Utgifter för klimatbonus och åtgärder för värdefull natur minskade

Utfallet för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård blev 2 860 miljoner kronor (13,8 procent) lägre än 2022. Utgifterna för klimatbonus, som innebär att nya bilar med relativt låga koldioxidutsläpp premieras, minskade med 1 088 miljoner kronor (15,8 procent). Det beror på att antalet bilar som är berättigade till bonusen minskade. Utgifterna för åtgärder för värdefull natur minskade med 911 miljoner kronor (44,7 procent).

Anslag finansierade inte kompensation för höga elpriser 2023

Inom utgiftsområde 21 Energi blev utgifterna 8 208 miljoner kronor (65,0 procent) lägre än 2022. Det beror på att staten kompenserade hushållen, med anledning av att elpriserna höjdes kraftigt under hösten och vintern 2021/2022, med totalt 8 915 miljoner kronor via anslag 2022. Under 2023 finansierades i stället elstöd till hushåll och företag med Affärsverket svenska kraftnäts flaskhalsinkomster. Det påverkar posten Riksgäldskontorets nettoutlåning i stället för anslag i statens budget.

Högre utgifter för kommunikationer

Utfallet för utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade med 7 529 miljoner kronor (10,3 procent). Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan ökade med 4 094 miljoner kronor (22,9 procent). Utgifterna för vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ökade med 3 949 miljoner kronor (13,6 procent). Även utgifterna för civilt försvar ökade.

Tillfälligt ekonomiskt stöd till lantbrukare upphörde 2023

Utgifterna för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel minskade med 3 333 miljoner kronor (15,2 procent). Det beror framför allt på att det tillfälliga ekonomiska stödet till lantbrukare som drabbats av höjda priser på insatsvaror med anledning av Rysslands invasion av Ukraina, som infördes 2022, upphörde 2023.

Lägre utgifter för omställningsstöd och stöd till korttidsarbete

Inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskade utgifterna med 2 634 miljoner kronor (25,6 procent). Det beror till stor del på minskade utgifter för omställningsstöd och stöd vid korttidsarbete.

Högre utgifter för statsskuldsräntor

Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 4 471 miljoner kronor (16,5 procent) högre än 2022. Det beror huvudsakligen på det högre ränteläget under 2023.

EU-avgiften minskade med 5 miljarder kronor

Inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev utgifterna 4 654 miljoner kronor (9,6 procent) lägre än föregående år. Det beror på att den BNI-baserade avgiften blev 4 835 miljoner kronor (14,8 procent) lägre, vilket i huvudsak beror på att Sveriges BNI-nivå blev lägre.

Stora förändringar inom nettoutlåningen

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning på budgetens utgiftssida. Posten utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen ökade med 99 453 miljoner kronor. Inom posten är det både ökningar och minskningar där den största förändringen är Affärsverket svenska kraftnäts inlåning som minskade med 36 799 miljoner kronor då affärsverkets flaskhalsintäkter har finansierat elstöd till både hushåll och företag under 2023. År 2022 ökade i stället inbetalningarna från kapacitetsavgifter (flaskhalsintäkter) kraftigt. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskar när inlåningen ökar. Förändringar i Svenska kraftnäts behållningar i Riksgäldskontoret medförde att nettoutlåningen ökade med 94 803 miljoner kronor.

Indragningar Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. För 2023 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 71 546 miljoner kronor, främst för anslagssparanden från 2022. Indragningarna är 43 661 miljoner kronor lägre än 2022. De 75 indragningar, som översteg 100 miljoner kronor, omfattar 95 procent av totalbeloppet under 2023.

I tabell 2.34 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.

Tabell 2.34 Indragningar 2023

Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Indragning 1 4:1 Regeringskansliet m.m. 179 1 5:1 Länsstyrelserna m.m. 102 2 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 275 2 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 285 4 1:11 Rättsliga biträden m.m. 363 4 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 169 6 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 211 6 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 284 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 6 924 8 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 138 9 1:4 Tandvårdsförmåner 190 9 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 557 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 6 176 9 1:8 Bidrag till psykiatri 164 9 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 116 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 944 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 2 910

UO Anslag Anslagsnamn Indragning 9 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 145 10 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 198 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 1 456 11 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 249 12 1:1 Barnbidrag 120 12 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 669 12 1:8 Bostadsbidrag 673 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 518 13 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 151 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 8 496 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 2 243 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 776 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 381 14 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021 – 2027 225 14 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 1 661 14 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 185 15 1:1 Studiehjälp 117 15 1:2 Studiemedel 2 012 15 1:3 Avsättning för kreditförluster (2022) 162 16 1:1 Statens skolverk 142 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 141 16 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 241 16 1:13 Bidrag till lärarlöner 679 16 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 166 16 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 200 17 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 462 18 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 381 18 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 1 917 19 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 402 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 336 19 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021 – 2027 649 20 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 423 20 1:8 Klimatbonus 505 20 1:16 Klimatinvesteringar 119 20 1:17 Klimatpremier 803 20 1:18 Industriklivet 305 20 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 165 21 1:7 Energiteknik (2022) 1 326 21 1:11 Biogasstöd 234 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 104 22 1:7 Trafikavtal 157 22 1:15 Sjöfartsstöd 219 22 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 122 22 1:18 Lån till körkort 117

UO Anslag Anslagsnamn Indragning 22 1:20 Tillskott till Luftfartsverket (2020) 870 23 1:2 Insatser för skogsbruket 164 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 569 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 999 23 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 102 24 1:4 Tillväxtverket 168 24 1:5 Näringslivsutveckling 147 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 5 913 24 1:23 Brexitjusteringsreserven 384 24 1:24 Omställningsstöd (2021) 4 190 24 1:24 Omställningsstöd (2022) 603 24 1:27 Evenemangsstöd (2022) 1 957 24 1:28 Evenemangsstöd (2021) 125 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 376 Övriga indragningar 3 237

Summa 71 546

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande

Den största indragningen, som uppgick till 8 496 miljoner kronor, avsåg bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Den näst största indragningen gjordes av ersättningar och bostadskostnader och uppgick till 6 924 miljoner kronor. Indragningen av bidrag till folkhälsa och sjukvård uppgick till 6 176 miljoner kronor. Tillsammans står dessa indragningar för 30 procent av indragningarna. Dessa indragningar avsåg anslagssparande från 2022.

Överskridanden Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om fem medgivna överskridanden för 2023.

Tabell 2.35 Medgivna överskridanden 2023

Miljoner kronor Utnyttjat Medgivet medgivet UO Anslag Anslagsnamn överskridande överskridande 1 6:1 Allmänna val och demokrati 10 10 5 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 30 16 14 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 209 69 23 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 238 129 23 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 6 2

Utnyttjat Medgivet medgivet UO Anslag Anslagsnamn överskridande överskridande

Summa 493 228

Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati har flera anslagsposter. Utfallet för anslagsposten 18 Säkerhetshöjande åtgärder uppgick till 54 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor högre än tilldelade medel för anslagsposten. Den 23 oktober 2023 medgav regeringen att anslagsposten fick överskridas med 10 miljoner kronor för att betala ut 10 miljoner kronor till Judiska Centralrådet för deras säkerhetsarbete (Ku2023/01095). Det blev inget utgående överföringsbelopp för anslagsposten, eftersom den saknade anslagskredit.

Utfallet för anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet blev 24 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Utfallet blev högre till följd av situationen i Gaza, därför medgav regeringen den 8 februari 2024 att Regeringskansliet fick överskrida anslagsposten 1 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet , med 30 miljoner kronor (UD2024/01803). Hela anslagskrediten på 0,1 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med 16 miljoner kronor.

I statens budget anvisades anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning med 1 678 miljoner kronor. Hela det ingående anslagssparandet på 31 miljoner kronor fördes bort som indragning. Regeringen medgav i beslut den 7 december 2023 att anslaget fick överskridas med 209 miljoner kronor (A2023/01654). Utfallet för anslaget blev 1 915 miljoner kronor. Hela anslagskrediten på 168 miljoner kronor utnyttjades och 69 miljoner kronor av det medgivna överskridandet.

Utfallet för anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar blev 463 miljoner kronor, vilket är 330 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Statens jordbruksverk har haft stora utgifter för bekämpande av de smittsamma djursjukdomarna afrikansk svinpest, fågelinfluensa och salmonella. Särskilt kostsamt har utbrottet av salmonella varit. Därför medgav regeringen den 30 november 2023 att anslagsposten 1 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar fick överskridas med 238 miljoner kronor (LI2023/03702). Hela anslagskrediten på 31 miljoner kronor utnyttjades och 129 miljoner kronor av det medgivna överskridandet.

I statens budget anvisades anslaget 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. med 47 miljoner kronor. Den 7 december 2023 medgav regeringen att anslaget fick överskridas med 6 miljoner kronor (LI2023/03753). Utfallet för anslaget blev 52 miljoner kronor, vilket medförde att hela anslagskrediten på 5 miljoner kronor utnyttjades samt 2 miljoner kronor av det medgivna överskridandet.

2.6 Förändring av anslagsbehållningar

Tabell 2.36 Förändring av anslagsbehållningar 2019 – 2023

Miljoner kronor 2019 2020 2021 2022 2023

Ingående ramöverföringsbelopp

(UO 1 – 27 exkl. UO 26) 33 056 24 933 169 861 144 537 87 673

Anvisat i statens budget 1 005 057 1 032 731 1 165 657 1 190 965 1 238 716 Ändringsbudget 6 099 304 437 162 382 76 714 9 982 Utnyttjade medgivna överskridanden 0 0 0 5 228 Indragningar -28 573 -20 772 -137 317 -113 744 -71 459 Utfall 990 706 1 171 467 1 216 046 1 210 805 1 214 077

2019 2020 2021 2022 2023

Utgående ramöverföringsbelopp

(UO 1 – 27 exkl. UO 26) 24 933 169 861 144 537 87 673 51 062

Förändring av anslagsbehållningar

(UO 1 – 27 exkl. UO 26) -8 123 144 928 -25 324 -56 865 -36 610

Förändring av anslagsbehållningar

(UO 26) 2 888 7 118 -8 600 -5 963 3 429

Förändring av anslagsbehållningar

(UO 1 - 27) -5 235 152 046 -33 924 -62 828 -33 182

Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp.

Ramanslag kan både sparas och överskridas Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget beräknas därför även förändringar av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -4 393 miljoner kronor i budgeten för 2023. Det innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna men i stället minskade anslagsbehållningarna med 33 182 miljoner kronor. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Vid budgeteringen beräknades anslagsbehållningarna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. öka med 90 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för utgiftsområdet ökade med 3 429 miljoner kronor, från - 4 500 miljoner kronor vid början av året till -1 071 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket.

Anslagsbehållningarna under utgiftstaket minskade med knappt 37 miljarder kronor Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, minskade under 2023 från 87 673 miljoner kronor vid ingången av året till 51 062 miljoner kronor vid utgången av året. De minskade alltså med 36 610 miljoner kronor, vilket kan jämföras med den ökning på 4 303 miljoner kronor som beräknades i budgeten. Det är en skillnad på 40 913 miljoner kronor.

Indragningarna minskade med drygt 42 miljarder kronor Indragningar av anslagsmedel, exklusive Statsskuldsräntor m.m. uppgick till 71 459 miljoner kronor under året. Det är en minskning med 42 285 miljoner kronor jämfört med 2022.

I tabell 2.37 redovisas de anslag (exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.), som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2019 – 2023.

Anslagsbehållningarna inom utgiftsområdet Kommunikationer uppgick till 11 miljarder kronor Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick anslagsbehållningarna till totalt 11 242 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgick till 8 243 miljoner kronor.

Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning utnyttjades anslagskrediter på totalt 4 473 miljoner kronor. Tillsammans har anslagen 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. och 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning utnyttjat anslagskrediter på 4 178 miljoner kronor.

Tabell 2.37 Specifikation av anslagsbehållningar och anslagskrediter över

1 000 miljoner kronor

Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn 2019 2020 2021 2022 2023 6 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap -343 817 883 -1 005 -487 7 1:1 Biståndsverksamhet 127 186 -148 698 1 408 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 509 1 447 276 6 924 3 766 9 1:4 Tandvårdsförmåner -31 1 075 511 190 249 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 216 12 428 6 440 7 437 1 201 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 298 85 4 158 2 910 1 406 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. -304 6 624 -1 174 -275 -2 118 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. -165 -630 -902 -1 227 -2 060 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 2 3 364 5 371 1 456 82 12 1:2 Föräldraförsäkring -183 2 382 733 -372 2 321 12 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 500 714 1 416 669 -163 12 1:8 Bostadsbidrag -108 446 721 673 1 029 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 1 213 1 459 1 519 518 836 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd -604 3 260 7 278 8 496 3 101 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 733 3 465 942 2 034 610 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. -211 1 064 1 276 1 776 2 303 14 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning -153 1 215 2 070 31 -168 14 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 332 1 554 1 595 1 661 3 318 15 1:2 Studiemedel 1 651 1 410 1 659 2 012 1 748 18 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 573 22 88 1 917 7 20 1:16 Klimatinvesteringar 939 1 877 289 257 748 20 1:17 Klimatpremier 1 63 145 1 039 255 21 1:7 Energiteknik 1 632 73 987 1 354 26 (2022) 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 4 362 4 360 7 695 8 052 8 243 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur -572 1 169 2 384 4 397 2 293 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 654 445 1 737 642 631 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur -270 226 1 836 1 116 430 24 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 1 1 379 1 401 1 501 1 651 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 59 770 15 884 6 316 1 528 24 1:24 Elstöd 1 610 24 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare 3 161 11 804 150 150 (2021) 24 1:24 Omställningsstöd 40 323 34 469 4 940 1 035 (2021) 24 1:26 Stöd till handelsbolag 2 173 20 20 (2021)

UO Anslag Anslagsnamn 2019 2020 2021 2022 2023 24 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa 3 650 8 021 19 4 (2021) företag 24 1:27 Evenemangsstöd 1 957 0 (2022) 24 1:28 Evenemangsstöd 2 928 125 0 (2021) 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 3 230 -2 519 -930 -1 483 426

2.7 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Även förändringar på myndigheternas räntebärande konton i Riksgäldskontoret påverkar nettoutlåningen.

Tabell 2.38 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2023

Miljoner kronor SB 1 Utfall Utfall - SB Utfall 2023 2023 2023 2022 Premiepensionsavgifter, inbetalning -52 341 -52 341 -49 666 Premiepensionsmedel, utbetalning 51 097 51 097 47 585 Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK -6 971 -6 971 -4 546 Myndigheters räntekonton (se separat tabell) 0 8 217 8 217 2 519 CSN, studielån 10 000 11 523 1 523 10 476 CSN, kreditreserv 9 770 9 770 -1 224 CSN, servicekonto för räntebetalningar 43 43 -12 Myndigheters investeringslån till anläggningstillgångar 1 000 4 649 3 649 2 055 Kärnavfallsfonden 0 -64 -64 6 557 Stabilitetsfonden (se separat tabell) -1 426 -1 426 -298 Resolutionsreserven (se separat tabell) -5 000 -6 111 -1 111 -4 310 Insättningsgarantifonden 0 -10 557 -10 557 1 749 Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv -11 -11 -749 Trafikverket, samhällsinvesteringar väg och järnväg 1 000 6 096 5 096 5 807 Fortifikationsverket, lån för investeringar i fastigheter 3 885 3 885 3 299 Folkhälsomyndigheten, beredskapslager och förskottsbetalningar -2 062 -2 062 1 544 Exportkreditnämnden 0 -2 333 -2 333 -2 168 Public Service konto -611 -611 -1 242 Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB 200 200 180 AB Svensk exportkredit 0 0 -10 000 Scandinavian Airlines System (SAS) 1 500 Affärsverket svenska kraftnät 5 000 36 799 31 799 -58 004 Lån till Riksbanken -64 000 -63 700 300 -61 477 Lån till Riksbanken (IMF) 2 599 2 599 EU-avgiftsbetalningar 629 629 Övrigt, netto -379 -794 -415 -500

Summa -52 379 -11 473 40 907 -110 926

1 Endast vissa delposter specificerade. Utfallet för nettoutlåningen uppgick till -11 473 miljoner kronor under 2023, vilket är 40 907 miljoner kronor högre än beräkningen i statens budget och 99 453 miljoner kronor högre än föregående år. I tabell 2.38 specificeras nettoutlåningens största poster.

Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen Inbetalningarna av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret blev 52 341 miljoner kronor och utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 51 097 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga tillfälliga förvaltningens, blev en minskning med 8 215 miljoner kronor 2023. År 2022 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 6 627 miljoner kronor.

Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton minskade med drygt 8 miljarder kronor Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton minskade 2023 med 8 217 miljoner kronor, vilket ökade nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. I tabell 2.39 redovisas de största förändringarna.

Tabell 2.39 Förändringar av nettobehållningar på myndigheters räntekonton

Miljoner kronor Utfall 2023 Utfall 2022 Domstolsverket -374 -141 Försvarsmakten 549 194 Försäkringskassan -683 -271 Karolinska institutet 492 302 Kriminalvården -437 531 Kungliga tekniska högskolan -207 -61 Lunds universitet 333 -43 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap -404 140 Pensionsmyndigheten -208 217 Polismyndigheten -764 1 203 Regeringskansliet -233 -257 Sjöfartsverket 358 0 Skatteverket -670 59 Stockholms universitet 229 125 Trafikverket -4 323 -3 410 Övriga räntekonton -1 874 -1 106 Summa förändrade nettobehållningar på myndigheters räntekonton -8 217 -2 519

Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning 8 217 2 519

Avveckling av den äldre kreditreserven för studielån Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i Riksgäldskontoret för att finansiera utbetalda studielån och amorteringar minskar lånet. Nettoförändringen ökade lånet i Riksgäldskontoret med 11 523 miljoner kronor 2023. I och med införandet av en ny räntemodell avvecklades den äldre kreditreserv som CSN hade i Riksgäldskontoret, vilket ökade nettoutlåningen med 10 607 miljoner kronor. Den äldre kreditreserven utgjordes av ett konto i Riksgäldskontoret som

skulle användas för att finansiera konstaterade låneförluster på studielån. När en konstaterad förlust uppstår måste CSN amortera lånet till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Medlen i den äldre kreditreserven har inte byggts upp genom låntagarnas ränteinbetalningar utan genom belastning av anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster , inom utgiftsområde 15 Studiestöd under perioden 2014 – 2022. Medlen i den äldre kreditreserven levererades in på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet , och påverkar därmed inte saldot i statens budget. En ny kreditreserv har införts 2023. I den nya kreditreserven som infördes 2023 tillförs medel genom räntepåslag på studiemedelsräntorna. Den nya kreditreserven finansieras alltså med låntagarnas ränteinbetalningar och påverkar även utfallet i statens budget. Totalt ökade kreditreserverna nettoutlåningen med 9 770 miljoner kronor 2023.

CSN har ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto ökade nettoutlåningen med 43 miljoner kronor 2023. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar uppgår till 30 procent av den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Denna subvention finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor och förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari året därpå.

Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 21 335 miljoner kronor, vilket är 11 335 miljoner kronor högre än vad som beräknades i budgeten.

Investeringslånen ökade mer än beräknat Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade med 4 649 miljoner kronor. I statens budget beräknades investeringslånen öka med 1 000 miljoner kronor, vilket är 3 649 miljoner kronor lägre än utfallet.

Kärnavfallsfonden ökade sina placeringar i Riksgäldskontoret något Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i två separata delportföljer med olika placeringsregler. Basportföljen innehåller obligationer, statsskuldväxlar och konto i Riksgäldskontoret. Den långsiktiga portföljen innehåller svenska och globala aktier och företagsobligationer samt derivatinstrument för att hantera bl.a. ränterisker.

Under 2023 ökade fonden sina placeringar något, med 64 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. År 2022 minskade fonden i stället sina placeringar i Riksgäldskontoret med 6 557 miljoner kronor, en skillnad på 6 621 miljoner kronor.

Resolutionsavgifterna och högre räntor medförde att resolutionsreservens konton ökade Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemensamma regler för hantering av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer dock att vara kvar som nationellt reglerad fond för bankstödsåtgärder. Resolutionsavgiften betalas in till ett konto i Riksgäldskontoret,

resolutionsreserven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder. Under 2023 ökade resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret med 6 111 miljoner kronor. Nettotillskottet från resolutionsavgifterna uppgick till 4 060 miljoner kronor. I tabell 2.40 och tabell 2.41 redovisas in- och utgående behållning för de två fonderna samt de poster som påverkat förändringen under åren 2022 och 2023. Under 2023 ökade Stabilitetsfondens kontobehållning med 1 425 miljoner kronor till 41 635 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till 61 035 miljoner kronor i slutet av året. Behållningen ökade med 6 111 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I statens budget beräknades resolutionsreservens konton öka med 5 000 miljoner kronor. Det betyder att nettoutlåningen minskade med 1 111 miljoner kronor mer än beräknat för resolutionsreserven.

Stabilitetsfonden finansierades framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2015. Avgiften betalades in i efterskott, så den sista avgiften betalades in 2016.

Tabell 2.40 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2023 Utfall 2022 Ingående balans på kontot 40 209 39 911 Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m. 1 435 307 Administrativa kostnader m.m. -10 -9 Utgående balans på kontot 41 635 40 209

Summa kontoförändring 1 425 298

Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -1 425 -298

Tabell 2.41 Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2023 Utfall 2022 Ingående balans på kontot 54 924 50 614 Resolutionsavgifter 4 060 3 891 Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m. 2 051 419 Utgående balans på kontot 61 035 54 924

Summa kontoförändring 6 111 4 310

Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -6 111 -4 310

Insättningsgarantifonden ökade sina placeringar på konto i Riksgäldskontoret Insättningsgarantifondens placeringar på konto i Riksgäldskontoret ökade med 10 557 miljoner kronor 2023. År 2022 minskade i stället placeringarna med 1 749 miljoner kronor, en skillnad på 12 306 miljoner kronor mellan åren.

Statens engagemang i Saab-konkursen avslutades 2022 Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv ökade totalt med 11 miljoner kronor 2023, vilket minskar nettoutlåningen. År 2022 minskade nettoutlåningen med 749 miljoner kronor, en skillnad på 738 miljoner kronor. Kredit- och garantireserven är särskilda räntebärande konton i Riksgäldskontoret dit avgifter betalas för att täcka förluster i kredit- och garantiverksamheten. År 2022 ökade garantireservens behållning med 686 miljoner kronor i och med att statens engagemang i Saab-konkursen avslutades. I samband med Saab Automobile AB:s konkurs 2011 övertog staten ägandet i Saab Automobile Parts AB, nuvarande Orio AB för att skydda värdet på

statens fordran. Orio AB såldes under 2022 och därmed tillföll 507 miljoner kronor Riksgäldskontorets garantireserv. Staten fick även en slututdelning från Saab-konkursen på 179 miljoner kronor, vilket också tillföll garantireserven.

Trafikverkets infrastrukturlån ökade mer än beräknat Trafikverkets infrastrukturlån ökade med 6 096 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen ökade med 5 096 miljoner kronor mer än beräknat.

Lägre beredskapslager av covid-19-vaccin minskar nettoutlåningen Under 2023 har Folkhälsomyndighetens lån i Riksgäldskontoret för beredskapslager och förskottsbetalningar minskat med 2 062 miljoner kronor. Det beror främst på att beredskapslagret för covid-19-vaccin minskade. År 2022 ökade i stället lånet med 1 544 miljoner kronor, en skillnad på 3 606 miljoner kronor.

Exportkreditnämnden ökade placeringarna i Riksgäldskontoret Exportkreditnämndens (EKN) placeringar i Riksgäldskontoret ökade med 2 333 miljoner kronor 2023, vilket minskade nettoutlåningen. Posten saknades i statens budget.

Ökad behållning på Public service-kontot minskar nettoutlåningen Public service-avgift tas ut via inkomstdeklarationen för alla över 18 år med beskattningsbar förvärvsinkomst. Avgiften ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. De avgiftsmedel som Skatteverket får in förs över till ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret (public service-kontot) som förvaltas av Kammarkollegiet. Public service-kontot ökade med 611 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. Saldot på public service-kontot uppgår till 4 005 miljoner kronor vid slutet av 2023.

Ökad utlåning till Svedab ökade nettoutlåningen Utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab) ökade med 200 miljoner kronor till 5 870 miljoner kronor.

AB Svensk Exportkredit återbetalade lånet i Riksgäldskontoret 2022 I mars 2020 lånade Riksgäldskontoret ut 10 000 miljoner kronor till det statligt helägda Aktiebolaget Svensk Exportkredit. Svensk Exportkredits uppdrag är att på kommersiella och hållbara grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. I uppdraget ingår även att administrera det statsstödda CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate).

CIRR innebär att ett exportföretags kunder kan erbjudas finansiering till fast ränta. Exportkrediter och CIRR lyder under en överenskommelse inom OECD (Consensus) som innebär gemensamma riktlinjer för statsstödda krediter så att enskilda länder inte ska kunna gynna sin exportindustri på ett otillbörligt sätt. För att säkerställa att Svensk Exportkredit alltid ska kunna utföra samhällsuppdraget med förvaltning av CIRR-systemet har bolaget en låneram i Riksgäldskontoret. Den utnyttjades för första och hittills enda gången i mars 2020. Tidigare har AB Svensk Exportkredit i stället lånat på marknaden, t.ex. i andra länders centralbanker för CIRR-systemets räkning. Detta var inte möjligt i mars 2020 eftersom det rådde en osäkerhet på marknaden med anledning av spridningen av covid-19. AB Svensk Exportkredit betalade tillbaka lånet i

Riksgäldskontoret i mars 2022, vilket minskade nettoutlåningen med 10 000 miljoner kronor och påverkar därmed jämförelsen mellan åren.

Utlåning till SAS I februari 2022 lånade Riksgäldskontoret ut 1 500 miljoner kronor till Konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark – Norway – Sweden (SAS). Det ökade nettoutlåningen. Riksdagen anvisade även anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda bolag 1 500 miljoner kronor som skulle kunna finansiera att lånet skulle kunna konverteras till nya aktier i SAS. Det innebär att Riksgäldskontorets kreditreserv inte ska belastats med eventuell förlust kopplat till lånet. Lånet konverterades inte 2022 eller 2023.

Affärsverket svenska kraftnäts behållningar minskade pga. finansiering av elstöd Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bl.a. med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Syftet med kapacitetsavgifterna är att skapa tydliga delmarknader på elmarknaden där utbud och efterfrågan ger signaler om var produktion respektive konsumtion av el bör placeras. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden och prisskillnaderna mellan elområdena stiger då andelen förnybar energi, som är väderberoende, ökar. Kapacitetsavgifterna benämns även flaskhalsinkomster. Under många år har Affärsverket svenska kraftnät finansierat sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2020 ökade dock inbetalningarna från kapacitetsavgifter så kraftigt att affärsverket kunde amortera alla lån i Riksgäldskontoret. Under 2023 minskade affärsverkets behållningar i Riksgäldskontoret med 36 799 miljoner kronor. Att affärsverkets behållningar minskade beror på att affärsverket har överfört 20 000 miljoner kronor till Skatteverket för utbetalning till av elstöd till företag och 24 480 miljoner kronor till Försäkringskassan för utbetalning av elstöd till hushåll. Elstöden har finansierats med kapacitetsavgifter i enlighet med beslut av Energimarknadsinspektionen och förordningen (EU) 2022/1854 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Under 2022 ökade affärsverkets behållningar i Riksgäldskontoret med 58 004 miljoner kronor och nettoutlåningen minskade med samma belopp. Att behållningarna ökade så mycket beror på att kapacitetsavgifterna ökade kraftigt 2022. Skillnaden mellan åren är därmed 94 803 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnäts behållning i Riksgäldskontoret var 41 711 miljoner kronor vid utgången av 2023.

Riksbanken har återbetalat nästan 64 miljarder kronor 2023 Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken bestod egentligen av flera lån med olika löptid som har refinansierats löpande. Från och med februari 2021 har Riksbanken återbetalat lånen i Riksgäldskontoret i den takt de förfaller. I stället köper Riksbanken utländsk valuta på valutamarknaden så att valutareservens storlek inte förändras nämnvärt över tid. I april förföll det sista utestående lånet till Riksbanken, vilket minskade nettoutlåningen. Därmed har Riksbanken återbetalat samtliga lån i Riksgäldskontoret som är kopplade till valutareserven. Under 2023 återbetalades totalt 63 700 miljoner kronor. I statens budget beräknades lånen till Riksbanken minska med 64 000 miljoner kronor, en skillnad på 300 miljoner kronor. Riksbankens återbetalningar minskade nettoutlåningen med 2 223 miljoner kronor mer 2023 än 2022. När nettoutlåningen minskar påverkar det saldot i statens budget positivt.

IMF-lån till Riksbanken Enligt 6 kap. 4§ riksbankslagen (2022:1568) ska Riksgäldskontoret ta upp lån (för statens räkning) för vidareutlåning till Riksbanken för finansiering av åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF). Omfattningen på åtagandena uttrycks i så kallade särskilda dragningsrätter (SDR) och fastställs av regeringen eller riksdagen. Under 2023 har Riksgäldskontoret tagit upp lån för ca 192 miljoner SDR, vilket har ökat nettoutlåningen med 2 599 miljoner svenska kronor.

Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret flyttad till nettoutlåningen Betalningen av Sveriges avgift till EU påverkar nettoutlåningen fr.o.m. 2023. Tidigare påverkade det den kassamässiga korrigeringsposten. Eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU överförs den till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Kommissionen rekvirerar sedan, via Riksbanken, medel från kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig åt, uppstår det skillnader vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också ske under olika budgetår.

Betalningen av Sveriges avgift till EU ökade nettoutlåningen med 629 miljoner kronor eftersom kommissionen under året rekvirerade ett högre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget.

2.8 Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras.

Tabell 2.42 Kassamässig korrigering

Miljoner kronor Utfall Utfall Utfall- SB SB 2023 2023 2022 2023 Trafikverkets räntekonto/anslag -6 830 -100 -6 830 Försvarsmaktens räntekonto/anslag 1 500 -2 187 1 500 Räntor på statsskulden 145 -94 145 Elstöd till företag -1 842 -1 842 Myndigheten för press, radio och tv: Lokalradioavgifter 163 163 163 PTS: Periodisering av avgifter för att använda radiosändare -1 910 210 -1 910 EU-avgiftsbetalningar -2 008 Övrigt -1 608 -516 -1 608

Summa 371 -10 383 -4 532 10 754

För 2023 blev utfallet för den kassamässiga korrigeringen -10 383 miljoner kronor. I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli 371 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 10 754 miljoner kronor.

Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar i räntebärande flöde Trafikverket och Försvarsmakten disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Trafikverkets räntebärande betalningsflöde medförde en negativ kassamässig korrigering på 6 830 miljoner kronor 2023. Det betyder att Trafikverket redovisat ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. År 2022 var i stället korrigeringsposten -100 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 6 730 miljoner kronor.

Försvarsmakten har i stället redovisat ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Därför blev den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde positiv och uppgick till 1 500 miljoner kronor. År 2022 var i stället korrigeringsposten negativ och uppgick till 2 187 miljoner kronor. Skillnaden mellan åren är därmed 3 687 miljoner kronor.

Räntor på statsskulden medför en kassamässig korrigering En kassamässig korrigering uppstår dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev 145 miljoner kronor för 2023.

Elstöd till företag I början av 2023 fick Skatteverket i uppdrag att hantera elstöd till företag för att mildra effekterna av höga elpriser. Företagen kunde ansöka om elstödet mellan den 30 maj och den 25 september 2023. Elstöden har finansierats med kapacitetsavgifter i enlighet med beslut av Energimarknadsinspektionen och förordningen (EU) 2022/1854 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Affärsverket svenska kraftnät, som hanterar kapacitetsavgifterna, har därför fört över 20 000 miljoner kronor till Skatteverket. Skatteverket har sedan betalt 18 158 miljoner kronor i elstöd till företag. Skillnaden om 1 842 miljoner kronor blir en negativ korrigeringspost.

Lokalradioavgifter periodiseras på inkomsttitel Lokalradioavgifter och avgifter för att använda radiosändare ger upphov till kassamässig korrigering. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för perioden 1 augusti 2018 – 31 juli 2026. Myndigheten för press, radio och tv har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som lokalradioavgifterna avser.

Det innebär att den kassamässiga korrigeringen påverkades negativt med 1 238 miljoner kronor 2018. Åren efter det blev den kassamässiga korrigeringsposten för lokalradioavgifterna 163 miljoner kronor per år.

Frekvenstillstånd periodiseras på inkomsttitel Frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation ger upphov till en kassamässig korrigering eftersom betalning för tillstånden sker i förskott, medan redovisningen på inkomsttitel periodiseras. År 2023 gav detta upphov till en negativ kassamässig korrigeringspost på 1 910 miljoner kronor.

I september 2023 genomförde Post- och telestyrelsen (PTS) en auktion av frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i 900 MHz-, 2,1 GHz och 2,6 GHz-banden i Sverige. Tillstånden för 900 MHz-bandet gäller för perioden 1 januari 2026 – 31 december 2048. Tillstånden för 2,1 GHz- och 2,6 GHz-banden gäller för perioden 1 januari – 31 december 2040. Den totala auktionslikviden uppgick till 4 239 miljoner kronor och telekomföretagen betalade hälften, drygt 2 119 miljoner kronor under 2023. Resterande belopp ska betalas först då tillståndstiden startar 2026. Auktionen under 2023 ger upphov till negativ kassamässig korrigering på 2 119 miljoner kronor. I motsatt riktning verkar periodiseringar av tidigare års betalningar av tillstånd eftersom PTS periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som frekvenstillstånden avser.

Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret redovisas i nettoutlåningen fr.o.m. 2023 Från och med 2023 redovisas Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret i posten Riksgäldskontorets nettoutlåning. Tidigare ingick inte kommissionens konto i någon post i statens budget och därför uppstod en kassamässig korrigeringspost då Sverige inte betalar EU-avgiften direkt till EU. Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2022 en negativ kassamässig korrigering på 2 008 miljoner kronor eftersom kommissionen under året rekvirerade ett lägre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget för EU-avgiften.

Övriga korrigeringar Posten Övrigt, som uppgick till -1 608 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag i förhållande till tidpunkten för tillförsel av anslagsmedel hos andra myndigheter med räntekonton än Trafikverket och Försvarsmakten. När det gäller icke-räntebärande flöden så uppstår den kassamässiga korrigeringen som skillnaden mellan redovisningen mot anslag eller inkomsttitlar och betalningen.

Jämförelse med föregående år Den kassamässiga korrigeringen blev -10 383 miljoner kronor 2023, vilket kan jämföras med -4 532 miljoner kronor 2022. Det är en skillnad på 5 851 miljoner kronor.

2.9 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens

budget

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem. Hela kapitalet i premiepensionssystemet avsätts för specifika individers kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av denna typ inte får räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.

Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system, vilket innebär att det ligger utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten.

Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik För att inkomstpensionssystemet ska vara finansiellt hållbart krävs att avgifterna som betalas in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. År 2010 inleddes den första balanseringsperioden, som upphörde 2018.

Uppräkning av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad Omräkningen av pensioner följer förändringen av inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad. Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige.

När balanseringsmekanismen är aktiverad följer pensionerna förändringen av balansindex i stället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanseringsmekanismen först att sänka och därefter höja de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex upphör balanseringen. Det är regeringen som årligen fastställer balans- och inkomstindex enligt de regler som anges i socialförsäkringsbalken. Från och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal vid beräkningen av balansindex.

Det dämpade balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- eller underskott påverkar indexeringen. Det har introducerats för att minska balanseringens påverkan på indexomräkningen enskilda år.

Uppräkning av pensioner följer balansindex när balanseringsmekanismen är aktiverad När balanstalet är över 1 och systemet inte befinner sig i en balanseringsperiod påverkas inte indexeringen av balanstalets storlek. Det är när balanstalet faller under 1 för första gången som en balanseringsperiod inleds. Pensionerna räknas då om med balansindex så länge som balanseringsperioden pågår. Under balanseringsperioden kommer ett balanstal under 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än annars.

Balanseringsperioden som inleddes 2010 avslutades 2018 Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avslutades 2018. Det innebär att inkomstpensionerna för 2018 förräntades med förändringen av genomsnittsinkomsten i Sverige, som mäts genom inkomstindex.

Den finansiella ställningen i pensionssystemet stärktes under balanseringsperioden genom att pensionerna sänktes vid tre tillfällen till följd av att balanstalet var under 1, samtidigt som inkomstökningarna var låga. Dessutom stärktes den finansiella ställningen bl.a. till följd av hög avkastning på AP-fonderna och ökad sysselsättning.

En balanseringsperiod avslutas när balansindex når samma nivå som inkomstindex. Då är pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringen inte hade skett.

De underskott som har uppstått har då hanterats genom att pensionerna har indexerats lägre än vad de hade gjort om balanseringen inte hade aktiverats, samtidigt som indexeringen under vissa år har varit högre för att successivt ta sig tillbaka till ursprungsnivån. Gapet mellan inkomst- och balansindex slöts 2018 och därmed upphörde balanseringsperioden. Det innebär att inkomstpensionerna indexeras med inkomstindex i stället för balansindex.

Inkomstindex för 2023 beräknades till 203,13. Det innebär en indexökning med 4,6 procent jämfört med 2022 års indextal 194,19. Beräkningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos avseende inkomstutvecklingen för åren 2021 och 2022.

Den genomsnittliga inkomstutvecklingen mellan 2021 och 2022 beräknades till 4,6 procent. Därför räknas inkomstindex för 2023 upp med 4,6 procent jämfört med inkomstindex för 2022.

De utgående inkomst- och tilläggspensionerna räknas årligen om med förändringen i inkomstindex eller balansindex efter avdrag för förskottsräntan på 1,6 procent. Det betyder att dessa pensioner räknades upp med 3,0 procent 2023.

Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från AP-fonderna till pensionärerna Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP-fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. Pensionsmyndigheten fördelar de statliga ålderspensionsavgifterna mellan AP- fonderna och premiepensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna.

Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension. En ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under åren 1938 – 1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. De som är födda 1954 och senare får enbart inkomstpension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet.

AP-fondernas administration ingår i ålderspensionssystemets utgifter AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för Första – Fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP-fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. De prestationsbaserade avgifterna reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

Förvaltararvoden ingår inte i administrationskostnaderna i tabell 2.43. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader.

Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten Rörelsens kostnader.

Pensionsutbetalningarna blev högre än beräknat Riksdagen beslutade i enlighet med beräkningen i budgetpropositionen för 2023 att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 359 856 miljoner kronor.

Tabell 2.43 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens statens budget budget Utfall budget Procent Utfall 2023 2023 2023 2023 2022 AP-fonderna, pensionsutgifter 356 515 358 210 1 695 0,5 345 035 Administrationsutgifter 3 341 2 650 -691 -20,7 2 866 Varav Pensionsmyndigheten m.fl. myndigheter 1 077 1 007 AP - fonderna, rörelsens kostnader 1 195 1 115 AP - fonderna, provisionskostnader 312 487 AP - fonderna, prestationsbaserade avgifter 66 257

359 856 360 860 1 004 0,3 347 902

Utfallet uppgick till 360 860 miljoner kronor och är därmed 1 004 miljoner kronor (0,3 procent) högre än beräknat.

Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 358 210 miljoner kronor, vilket är 1 695 miljoner kronor högre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpension med 219 739 miljoner kronor och tilläggspension med 138 468 miljoner kronor. Utöver dessa betalningar överfördes 3 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår i pensionsutbetalningarna från AP-fonderna.

Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 2 650 miljoner kronor, vilket är 691 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Statens servicecenter fick tillsammans 1 077 miljoner kronor i ersättning för administration från AP-fonderna (enligt regeringsbeslut om ersättning från Första – Fjärde AP-fonderna och premiepensionssystemet för administrationen av inkomstgrundad ålderspension 2023 den 15 december 2022 [S2022/02341]).

Pensionerna räknades upp med 3,0 procent För 2023 har inkomst- och tilläggspensionen räknats upp med 3,0 procent. Jämfört med 2022 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 12 958 miljoner kronor (3,7 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna ökade med 13 174 miljoner kronor (3,8 procent).

I december 2023 hade 2 267 175 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är en minskning med 10 774 personer jämfört med december 2022.

2.10 Realekonomisk fördelning av anslagen av

statens budget

Vid analys av, och information om, statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelningen av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner, se fördelningen i diagram 2.1.

Diagram 2.1 Utgifterna i statens budget realekonomiskt fördelade

Transfereringar 65,5 % Konsumtion 25,9 % Investeringar 5,0 % Räntor 2,5 % Övrigt finansiellt 1,1 %

Tabell 2.44 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2022 – 2023

Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring Realekonomisk art Utfall 2023 Utfall 2022 2022 – 2023 2022 – 2023

Transfereringar 816 387 838 547 -22 160 -2,6

varav till Hushållssektorn 365 902 358 768 7 134 2,0 Kommunala sektorn 265 846 281 416 -15 570 -5,5 Företagssektorn 64 273 73 996 -9 722 -13,1 Ålderspensionssystemet 26 064 25 681 384 1,5 Statliga ideella organisationer 7 644 7 295 349 4,8 Internationell verksamhet 86 658 91 392 -4 734 -5,2 varav till EU-institutioner 43 585 48 240 -4 654 -9,6

Konsumtionsutgifter 322 164 305 626 16 538 5,4

varav Löner inklusive sociala avgifter 184 609 173 980 10 629 6,1 Omkostnader för konsumtion 97 935 94 830 3 105 3,3 Lokaler 25 677 23 204 2 473 10,7 Sociala naturaförmåner 13 943 13 611 331 2,4

Investeringsverksamhet 61 955 51 630 10 325 20,0

Räntor 31 613 27 256 4 357 16,0

varav Räntor på statsskulden 31 567 27 088 4 479 16,5

Finansiella transaktioner 13 584 14 901 -1 317 -8,8

Procentuell Förändring förändring Realekonomisk art Utfall 2023 Utfall 2022 2022 – 2023 2022 – 2023

Summa utgiftsområden 1 245 704 1 237 960 7 743 0,6

Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts.

Transfereringar Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till t.ex. hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges avgift till EU. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet.

Transfereringarna uppgick till 816 387 miljoner kronor, vilket motsvarar 65,5 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2023.

Hushållssektorn fick 44,8 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushållssektorn uppgick till 365 902 miljoner kronor, vilket är en ökning med 7 134 miljoner kronor (2,0 procent) jämfört med 2022. Det beror bl.a. på att utgifterna för garantipension ökade med 8 763 miljoner kronor.

Transfereringarna till kommunsektorn uppgick till 265 846 miljoner kronor, vilket är en minskning med 15 570 miljoner kronor (5,5 procent) jämfört med 2022. Det beror främst på minskade bidrag till kommuner och regioner för hantering av konsekvenserna av covid-19 samt minskad ersättning för höga sjuklönekostnader.

Företagssektorn fick 7,9 procent av de totala transfereringarna 2023. Transfereringarna till företagssektorn blev 64 273 miljoner kronor, vilket är 9 722 miljoner kronor (13,1 procent) lägre jämfört med 2022. Det beror bl.a. på minskad ersättning för höga sjuklönekostnader samt lägre utgifter gällande åtgärder för landsbygdens miljö och struktur.

Av de totala transfereringarna 2023 gick 86 658 miljoner kronor (10,6 procent) till internationell verksamhet. Transfereringarna till internationell verksamhet minskade med 4 734 miljoner kronor (5,2 procent) jämfört med 2022. Det beror främst på lägre EU-avgift.

Konsumtion Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2023 till 322 164 miljoner kronor, vilket motsvarar 25,9 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden.

Av de totala utgifterna för konsumtion utgjorde löner inklusive sociala avgifter 57,3 procent. Löner inklusive sociala avgifter ökade med 10 629 miljoner kronor

(6,1 procent) jämfört med 2022. Det beror bl.a. på ett ökat antal anställda vid Polismyndigheten, Försvarsmakten och Kriminalvården.

Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion uppgick till 97 935 miljoner kronor, vilket är en ökning med 3 105 miljoner kronor (3,3 procent) jämfört med 2022. De ökade utgifterna avser främst anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Investeringar Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som programvara, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som ska användas i produktion. Utgifterna för investeringsverksamhet uppgick till 61 955 miljoner kronor vilket är en ökning med 10 325 miljoner kronor (20,0 procent) jämfört med 2022. Ökningen avser främst anslagen 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Räntor och finansiella transaktioner I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens utgifter för studiemedelsräntor. Utfallet blev 31 613 miljoner kronor vilket är 4 357 miljoner kronor (16,0 procent) högre jämfört med 2022. Det beror framför allt på högre utfall för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. till följd av det högre ränteläget under 2023. Utgifterna för finansiella transaktioner uppgick till 13 584 miljoner kronor vilket är en minskning med 1 317 miljoner kronor (8,8 procent) jämfört med 2022. Det förklaras bl.a. av högre reavinster från försäljning av anläggningstillgångar.

3 Utfall per utgiftsområde

I detta avsnitt presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat anslagen och övriga finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag där utfallet avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen, statens budget (SB) och ändringar i budgeten (ÄB), med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.

För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfallet. Därefter jämförs även utfallet för 2023 med utfallet 2022. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och en redovisning av samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3.

Förutom anslagsutfallen redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden för statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga kontokrediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2023 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2023 görs en hänvisning till aktuellt riksdagsbeslut. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 4.

3.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., länsstyrelserna, demokratipolitik och mänskliga rättigheter, nationella minoriteter, medier och Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.

Anslag

Tabell 3.1 UO 1 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 168 176 9 5,1 187 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 1 004 54 5,3 994 1 058 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 996 979 -18 -1,8 938

Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 210 40 235 25 11,9 251 2:5 Riksrevisionen 359 375 15 4,3 352 4:1 Regeringskansliet m.m. 9 584 45 0,5 8 551 9 630 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 760 -62 3 718 -42 -1,1 3 647 6:1 Allmänna val och demokrati 150 3 154 4 3,0 691 6:2 Justitiekanslern 81 86 5 6,3 67 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 173 161 -12 -7,1 134 6:4 Valmyndigheten 60 57 -3 -4,6 37 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter 51 40 -10 -20,1 27 8:1 Mediestöd 1 011 999 -12 -1,2 1 081 Övriga anslag 663 636 -27 -4,1 619

Summa 18 270 -19 18 304 34 0,2 17 575

Utfallet uppgick till 18 304 miljoner kronor och blev därmed 34 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utgifterna 728 miljoner kronor (4,1 procent) högre.

Högre utgifter för Riksdagen efter riksdagsvalet 2022

Utfallet för anslaget 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. uppgick till 1 058 miljoner kronor. Det är 54 miljoner kronor (5,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget, vilket innebär att anslagssparandet har minskat från 94 till 40 miljoner kronor. Utgifterna för Riksdagen brukar normalt öka under och efter ett valår.

Högre räntekostnader ledde till högre utgifter än anvisat

Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag uppgick till 235 miljoner kronor. Det är 25 miljoner kronor (11,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I höständringsbudgeten anvisades anslaget ytterligare 40 miljoner kronor för att täcka ökade räntekostnader på lån.

Högre utgifter för Regeringskansliet

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet blev 9 630 miljoner kronor, vilket är 1 079 miljoner kronor (12,6 procent) högre än föregående år. Ökningen beror framför allt på att Sverige var ordförandeland i EU under första halvåret 2023, vilket innebär högre utgifter för löner, hyror och köp av tjänster. Dessutom beror ökningen till viss del på ökat antal resor och representation efter en återgång till normal verksamhet efter pandemin. Antalet årsarbetskrafter uppgår till 4 829, en ökning med 155 årsarbetskrafter (3,3 procent) jämfört med 2022.

Lägre utgifter 2023 än under valåret 2022

Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 154 miljoner kronor, vilket är 536 miljoner kronor (77,7 procent) lägre än föregående år. Det beror på att det var allmänna val 2022. Därför var utgifterna högre för statsbidrag till kommuner för medverkan vid 2022 års allmänna val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige. Anslaget anvisades ytterligare 3 miljoner kronor i ändringsbudget för förberedelser inför Europaparlamentsvalet 2024.

Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati har flera anslagsposter. Utfallet för anslagsposten 18 Säkerhetshöjande åtgärder uppgick till 54 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor högre än tilldelade medel för anslagsposten. Den 23 oktober 2023 medgav regeringen att anslagsposten fick överskridas med 10 miljoner kronor för att betala ut 10 miljoner kronor till Judiska Centralrådet för deras säkerhetsarbete (Ku2023/01095).

Högre utgifter för Justitiekanslern

Utfallet för anslaget 6:2 Justitiekanslern uppgick till 86 miljoner kronor. Det är 19 miljoner kronor (28,8 procent) högre än föregående år. Det beror till stor del på att 25 miljoner kronor har använts till att bevaka statens rätt med anledning av en tvist i enlighet med Sveriges bilaterala investeringsskyddsavtal med Kina.

Integritetsskyddsmyndighetens utfall blev högre jämfört med 2022

Utfallet för anslaget 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten uppgick till 161 miljoner kronor. Det är 26 miljoner kronor (19,4 procent) högre än föregående år. Det är framför allt utgifterna för hanteringen av tillstånd kring kamerabevakning som har ökat.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.2 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 6:5 Stöd till politiska partier 169 126 8:1 Mediestöd 150 9

Summa 319 135

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 319 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 135 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och de utestående åtagandena uppgick till 184 miljoner kronor. Den stora avvikelsen för utestående åtaganden för anslaget 8:1 Mediestöd beror på att lägre belopp än beräknat har beslutats för fleråriga lokala stöd och för innovations- och utvecklingsstöd.

Låneramar

Tabell 3.3 UO 1 Låneramar

Miljoner kronor Låneramar Låneram Lån 2023-12-31 Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar som används i verksamheten 140 116 Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 2 200 1 738 Riksrevisionens anläggningstillgångar som används i verksamheten 25 20

Summa 2 365 1 874

Riksdagen har beslutat om låneramar på 2 340 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen och 25 miljoner kronor för Riksrevisionen. Utestående lån vid utgången av 2023 var 1 874 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Länsstyrelsen i Skåne län

Länsstyrelsen i Skåne län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Länsstyrelsen i Skåne län har redovisat balansposterna upplupna bidragsintäkter och oförbrukade bidrag med ett för högt belopp om cirka 53 000 tusen kronor för vardera post. Detta är inte förenligt med 4 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det innebär också att redovisningen inte ger en rättvisande bild, vilket inte är förenligt med 2 kap. 6 § samma förordning.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har medvetet felaktigt belastat anslag utgiftsområde 1 anslag 5:1, anslagspost 17 Gävleborgs län med en utgift om 1 200 tusen kronor. Det är inte förenligt med 10 § anslagsförordningen (2011:233). Den felaktiga anslagsbelastningen har gjorts i syfte att undvika indragning av anslagssparande i enlighet med 7 § anslagsförordningen.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län redovisar felaktiga uppgifter i sammanställningen över väsentliga uppgifter. Felen avser samtliga uppgifter förutom utnyttjad låneram i Riksgälden samt beviljad räntekontokredit i Riksgälden. Sammanställningen saknar även uppgift om anslagssparande för de anslag som länsstyrelsen disponerar. Detta är inte förenligt med 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Länsstyrelsen i Norrbottens län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har medvetet felaktigt belastat anslag under utgiftsområde 1 anslag 5:1, anslagspost 21 Norrbottens län med en utgift om 1 200 tusen kronor. Det är inte förenligt med 10 § anslagsförordningen (2011:233). Den felaktiga anslagsbelastningen har gjorts i syfte att undvika indragning av anslagssparande i enlighet med 7 § anslagsförordningen.

3.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsförvaltning.

Anslag

Tabell 3.4 UO 2 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:2 Kammarkollegiet 118 22 128 10 8,4 113 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 15 207 -73 -0,5 13 819 15 134 1:8 Ekonomistyrningsverket 211 207 -4 -2,1 201 1:9 Statistiska centralbyrån 609 608 0 -0,1 582 1:10 Bidragsfastigheter 290 290 0 0,0 330 1:11 Finansinspektionen 788 805 17 2,1 688 1:12 Riksgäldskontoret 364 356 -8 -2,2 345 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 110 73 -37 -33,5 5 1:15 Statens servicecenter 915 915 0 0,0 882 Övriga anslag 409 1 402 -7 -1,7 375

Summa 19 021 22 18 919 -103 -0,5 17 340

Utfallet uppgick till 18 919 miljoner kronor, vilket är 103 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utgifterna 1 578 miljoner kronor (9,1 procent) högre.

Statliga tjänstepensioner högre än föregående år

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 15 134 miljoner kronor, vilket är 1 315 miljoner kronor (9,5 procent) högre än utfallet för 2022. Ökningen av utbetalda statliga tjänstepensioner kan till stor del förklaras av en höjning av prisbasbeloppet som är en viktig komponent i beräkningen av statliga tjänstepensioner.

Ytterligare uppgifter ökar Finansinspektionens utgifter

Utfallet för anslaget 1:11 Finansinspektionen blev 805 miljoner kronor, vilket är 116 miljoner kronor (16,9 procent) högre än föregående år. Det är framför allt kostnaderna för tillsyn och regelgivning som ökade. Kostnaderna för Finansinspektionens arbete med beredskaps- och sektorsansvar inom civilt försvar uppgick till 19 miljoner kronor, vilket är en ökning med 12 miljoner kronor (174 procent).

Högre infrianden av garantier jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 68 miljoner kronor högre. Anslaget finansierar i första hand Europeiska investeringsbankens administrativa avgifter och infrianden av garantier till följd av spridningen av covid-19. Utfallet för infrianden av garantier har varit högre än tidigare år.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.5 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:10 Bidragsfastigheter 100 52

Summa 100 52

Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:16 (2022) Finansmarknadsforskning 86

Totalt 138

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 100 miljoner kronor. Totalt har 52 miljoner kronor utnyttjats 2023.

Inom utgiftsområdet finns också ett äldre beställningsbemyndigande under anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning . De utestående åtaganden uppgår till 86 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Utlåning

Tabell 3.6 UO 2 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2023-12-31 Riksbanken¹ 2 599

Summa 2 599

¹ Lån till Riksbanken ges med stöd av 6 kap. 4 § lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank. I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 2 599 miljoner kronor. I ovanstående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs. Lånen används för att finansiera Sveriges åtaganden gentemot Internationella Valutafonden (IMF).

Garantier

Tabell 3.7 UO 2 Garantier

Miljoner kronor Utestående Utestående Utfärdade garantier åtaganden åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2023-12-31 utländsk valuta utfästelser Insättningsgarantin¹ Obegränsad 2 293 848 2 293 848 Garanti till insättare i utländska instituts filialer i Sverige² Obegränsad Investerarskyddet³ Obegränsad Garantikapital i Europeiska investeringsbanken (EIB)⁴ EUR 7 825 86 831 EUR 7 825 86 831 Garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB) 5 EUR 2 600 28 853 EUR 2 600 28 853 Garantikapital i Europeiska 6 utvecklingsbanken (EBRD) EUR 542 6 009 EUR 542 6 009 Garantikapital i Europarådets utvecklingsbank (CEB) 7 EUR 124 1 373 EUR 124 1 373 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Akademiska Hus 8 Obegränsad 45 45 Stabilitetsfonden garantiram 750 000 Resolutionsreserven garantiram 200 000 Garantikapital Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar 9 (AIIB) USD 504 5 061 USD 504 5 061 Garanti till Europeiska unionen för SURE 10 EUR 849 9 261 EUR 835 9 261

Utestående Utestående Utfärdade garantier åtaganden åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2023-12-31 utländsk valuta utfästelser Garanti till EIB:s garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 11 EUR 863 4 811 EUR 434 4 811 Garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) 12 EUR 45 496 EUR 45 496 Garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina 13 EUR 137 1 515 EUR 137 1 515 Kreditgarantier för lån till 14 elproducenter 250 000 0 0

Summa 2 438 104 2 438 104

¹ Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti (15 §). Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2023. ² Lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige. ³ Lagen (1999:158) om investerarskydd (31 §). ⁴ prop. 2018/19:46, bet 2018/19:FiU33, rskr. 2018/19:148. 5 prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU2, rskr. 2019/20:129 – 130. 6 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. 7 prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104. 8 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2014. 9 prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311. 10 prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351 – 353. 11 prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351 – 353. 12 prop. 2021/22:152, bet. 2021/22:FiU45, rskr. 2021/22:190. 13 prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11, rskr. 2022/23:52-59. 14 bet. 2021/22:FiU51, rskr. 2021/22:472. Källa: Valutakurser från Riksbanken per 29 december 2023 USD = 10,0416 EUR = 11,096 CHF = 11,9827.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.8 UO 2 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2023-12-31 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 15 200 12 339 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 30 000 24 610

Summa 45 200 36 949

Riksdagen har beslutat om låneramar på 45 200 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2023 var 36 949 miljoner kronor.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.9 UO 2 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2023-12-31 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 250 31 Statens tjänstepensionsverk behov av likviditet i pensionshanteringen 100 39 Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet 100 0 Resolutionsreserven 100 000 0 Stabilitetsfonden 50 000 0

Summa 150 450 70

Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:1 Etablering av myndigheter utanför Stockholm – små regionala

bidrag utan äventyrad effektivitet på lång sikt

Riksrevisionen har granskat om regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm har levt upp till riksdagens avsikter.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm (skr. 2022/23:125) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2023/24:NU6, rskr. 2023/24:129).

RiR 2023:3 Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning 2022

Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket under 2022 och rapporten innehåller rekommendationer till regeringen om hur myndigheten bedömer att tillämpningen kan bli mer tydlig och transparent.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022 (skr. 2022/23:128) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2023:24 Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket

2023

Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket under 2023 och rapporten innehåller rekommendationer till regeringen om hur myndigheten bedömer att tillämpningen kan bli mer tydlig och transparent.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2023 (skr. 2023/24:96) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statskontoret

Statskontoret har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statskontorets lån i Riksgäldskontoret avviker väsentligt från anläggningstillgångarnas bokförda värde. Det bokförda värdet på anläggningstillgångarna uppgår till 2 099 tusen kronor medan lån i Riksgäldskontoret uppgår till 1 185 tusen kronor. Avvikelsen är inte förenlig med 2 kap. 2 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).

Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statistiska centralbyrån har under flera års tid byggt upp ett överskott om 38 931 tusen kronor i avgiftsområdet Övriga uppdragsgivare. Det ackumulerade överskottet i avgiftsområdet avviker från det ekonomiska målet enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) och Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till bestämmelsen. Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt.

3.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utgiftsområdet omfattar huvuduppgifterna att besluta om och ta in skatter, tullar och avgifter samt verkställighet av betalningsanspråk. Förutom dessa verksamheter ingår även bl.a. folkbokföring och att förebygga och motverka brott. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter för respektive område.

Anslag

Tabell 3.10 UO 3 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Skatteverket 8 199 -25 8 597 397 4,8 8 249 1:2 Tullverket 2 589 2 640 51 2,0 2 469 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 135 67 3,1 2 123 2 202

Summa 12 923 -25 13 438 515 4,0 12 841

Utfallet uppgick till 13 438 miljoner kronor, vilket är 515 miljoner kronor (4,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med utfallet för 2022 blev utgifterna 598 miljoner kronor (4,7 procent) högre.

Skatteverkets utgifter blev högre än anvisat och föregående år

Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 8 597 miljoner kronor, vilket är 397 miljoner kronor (4,8 procent) högre än vad som anvisades i budgeten och 348 miljoner kronor (4,7 procent) högre än 2022.

Antalet årsarbetskrafter ökade vid Skatteverket med 126 årsarbetskrafter (1,4 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2023 uppgick antalet årsarbetskrafter till 9 396.

Tullverkets utgifter blev högre

Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket uppgick till 2 640 miljoner kronor, vilket är 170 miljoner kronor (6,9 procent) högre än 2022. Det beror framför allt på att Tullverket anställt fler personer bl.a. för arbetet med att säkerställa kontroll och motverka brott.

Antalet årsarbetskrafter ökade vid Tullverket med 138 årsarbetskrafter (6,4 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2023 uppgick antalet årsarbetskrafter till 2 284.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:10 Förändrade inkomstskatteregler 2011 – 2023 – bristfällig

redovisning till riksdagen

Riksrevisionen har granskat om regeringen har gett en bra bild av hur föreslagna ändringar av jobbskatteavdraget och närliggande skatteregler skapar förutsättningar för en hög sysselsättning, fler arbetade timmar och ett rättvist fördelat välstånd.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011 – 2023 (skr. 2023/24:42) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2023:26 Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter

Riksrevisionen har granskat om regeringen har utformat rotavdraget så att det på ett varaktigt och effektivt sätt ökar arbetsutbudet och minskar svartarbetet. I rapporten rekommenderar Riksrevisionen regeringen att minska rotavdraget genom att utforma det så att dess kostnadseffektivitet ökar i förhållande till de effekter som uppnås mot svartarbete, t.ex. genom en sänkning av taket i rotavdraget.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter (skr. 2023/24:125) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet och rättsväsendet i övrigt. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten.

Anslag

Tabell 3.11 UO 4 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Polismyndigheten 37 043 383 1,0 33 313 37 427 1:2 Säkerhetspolisen 2 061 50 2 113 53 2,5 1 939 1:3 Åklagarmyndigheten 2 303 2 263 -40 -1,7 2 007 1:4 Ekobrottsmyndigheten 953 942 -11 -1,1 831 1:5 Sveriges Domstolar 7 051 313 4,4 6 769 7 364 1:6 Kriminalvården 13 383 750 14 550 1 166 8,7 11 940 1:8 Rättsmedicinalverket 587 589 2 0,3 551 1:9 Brottsoffermyndigheten 53 55 2 3,8 44 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 222 151 -71 -31,8 118 1:11 Rättsliga biträden m.m. 3 961 -50 3 765 -197 -5,0 3 526 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 100 93 -7 -6,8 69

Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 202 90 -112 -55,5 79 Övriga anslag 385 371 -15 -3,8 312

Summa 68 306 750 69 772 1 467 2,1 61 496

Utfallet uppgick till 69 772 miljoner kronor och blev därmed 1 467 miljoner kronor (2,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utgifterna 8 276 miljoner kronor (13,5 procent) högre.

Utgifterna för Sveriges Domstolar ökade

Utfallet för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar blev 7 364 miljoner kronor, vilket är 313 miljoner kronor (4,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 595 miljoner kronor (8,8 procent) högre än föregående års utfall. Det beror framför allt på högre kostnader för personal, vilket förklaras av löneökningar samt ökning med ca 183 årsarbetskrafter. Dessutom ökade hyreskostnaderna för domstolarnas lokaler.

Högre utgifter för Kriminalvården än anvisat och föregående år

Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 14 550 miljoner kronor, vilket är 1 166 miljoner kronor (8,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 750 miljoner kronor för att täcka de ökade kostnaderna för ett alltmer kritiskt beläggningsläge och ökade behov av rekrytering.

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården 2 610 miljoner kronor (21,9 procent) högre. Det finns flera orsaker till de högre utgifterna, framför allt ökade hyreskostnader och kostnader för personal på grund av en omfattande rekrytering.

Kriminalvården utökade platskapaciteten både i häkten och på anstalter. Beläggningen uppgick till 99 procent i häkten, vilket är 3 procentenheter högre än 2022. Under 2023 fanns i genomsnitt 2 876 häktesplatser, vilket är en ökning med i 254 platser. Motsvarande siffror på landets anstalter var 98 procents beläggning, vilket är 2 procentenheter högre än 2022. Under 2023 fanns i genomsnitt 5 782 anstaltsplatser, vilket är 440 platser fler än föregående år.

Under 2023 har antalet årsarbetskrafter vid Kriminalvården ökat med 1 822 personer (14,9 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2023 uppgick antalet årsarbetskrafter till 14 087.

Lägre utgifter för EU-finansierade insatser

Utfallet för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering blev 90 miljoner kronor, vilket är 112 miljoner kronor (55,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att flera stora projekt, efter EU kommissionens förlängning av programperiod 2014 – 2020 med ett år, beviljats förlängning och inte förbrukat medel i den takt som ursprungligen planerats.

Utgifterna för Polismyndigheten blev högre än 2022

Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten blev 37 427 miljoner kronor, vilket är 4 113 miljoner kronor (12,3 procent) högre än föregående år. Det är framför allt personalkostnaderna som ökade. En särskild satsning för att höja polislönerna för att stärka polisyrkets attraktivitet uppgick till 400 miljoner kronor. I huvudsak har medlen utbetalats löpande under året men medel har också reserverats för att regleras under 2024.

Antalet årsarbetskrafter vid Polismyndigheten ökade med 2 058 (6,3 procent) jämfört med föregående år. Antalet poliser ökade med 1 023 (4,9 procent) och civilanställda ökade med 1 035 (8,8 procent). Vid slutet av 2023 uppgick antalet årsarbetskrafter till 34 604.

Totalt påbörjade 1 577 personer grundutbildningen till polisman, vilket är en ökning med 171 personer (12,2 procent) jämfört med 2022. Vidare finns en funktionsinriktad polisutbildning som är ett komplement till den ordinarie grundutbildningen och riktar sig till personer som redan har en högskoleexamen. Utbildningen riktar sig till funktioner där det finns ett verksamhetsmässigt behov av att komplettera specialistkompetens med polisiär kompetens. Totalt påbörjade 262 personer funktionsinriktad polisutbildning, vilket är en ökning med 47 personer (21,9 procent) jämfört med 2022.

Åklagarmyndighetens utgifter blev närmare 13 procent högre än

föregående år

Utfallet för anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten blev 2 263 miljoner kronor, vilket är 256 miljoner kronor (12,7 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på högre personalkostnader. Det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter vid Åklagarmyndigheten var 1 676, vilket är en ökning med 130 (8,4 procent) jämfört med föregående år.

Utgifterna för Kriminalvården blev högre än föregående år

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården 2 610 miljoner kronor (21,9 procent) högre. Det finns flera orsaker till de högre utgifterna, framför allt ökade hyreskostnader och kostnader för personal på grund av en omfattande rekrytering.

Kriminalvården utökade platskapaciteten både i häkten och på anstalter. Beläggningen uppgick till 99 procent i häkten, vilket är 3 procentenheter högre än 2022. Under 2023 fanns i genomsnitt 2 876 häktesplatser, vilket är en ökning med i 254 platser. Motsvarande siffror på landets anstalter var 98 procents beläggning, vilket är 2 procentenheter högre än 2022. Under 2023 fanns i genomsnitt 5 782 anstaltsplatser, vilket är 440 platser fler än föregående år.

Under 2023 har antalet årsarbetskrafter vid Kriminalvården ökat med 1 822 personer (14,9 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2023 uppgick antalet årsarbetskrafter till 14 087.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.12 UO 4 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 476 431

Summa 476 431

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 476 miljoner kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Gjorda åtaganden medför framtida utgifter för 431 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:2 Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars

förmåga behöver förstärkas

Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens hantering av mängdbrott. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens hantering av mängdbrott (skr. 2022/23:129) redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2023/24:JuU7, rskr. 2023/24:42).

RiR 2023:5 Att släcka bränder – Polismyndighetens arbete med särskilda

händelser riktade mot grov brottslighet

Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens särskilda händelser är en effektiv ledningsform för att bekämpa grov brottslighet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot organiserad brottslighet (skr. 2022/23:127) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2023/24:JuU6, rskr. 2023/24:41).

3.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer.

Anslag

Tabell 3.13 UO 5 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 334 291 1 472 139 10,4 1 630 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 183 -5 149 -34 -18,5 1 242 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 5 3 24 19 402,0 -6 1:5 Inspektionen för strategiska produkter 114 87 -27 -23,9 55 Övriga anslag 459 446 -13 -2,8 460

Summa 2 095 289 2 179 84 4,0 3 381

Utfallet uppgick till 2 179 miljoner kronor, vilket är 84 miljoner kronor (4,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utfallet 1 202 miljoner kronor (35,6 procent) lägre.

Avgifterna till internationella organisationer ökade mer än beräknat

Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Skillnader i utfall på anslaget jämfört med anvisade medel beror främst på valutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i amerikanska dollar (USD). Därutöver påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya eller utvidgade respektive neddragna fredsbevarande insatser. Skillnader mellan åren för dessa avgifter beror dels på valutakursfluktuationer, dels på att budgeten för FN:s fredsbevarande operationer är konstruerad som en treårig skalcykel, där medlemsländerna betalar relativt sett mest år ett, mindre år två och minst år tre.

Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 472 miljoner kronor, vilket är 139 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror på att avgifter i organisationerna höjdes mer än beräknat. Av detta skäl ökade riksdagen i ändringsbudget anslaget med 250 miljoner kronor. Anslaget ökades även i ändringsbudget med 41 miljoner kronor för det fall att Sverige skulle ha blivit medlem i Nato under 2023. Eftersom medlemskapet godkändes först under 2024 betalades ingen avgift under 2023.

Utfallet för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet uppgick till 149 miljoner kronor, vilket är 34 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Jämfört med 2022 så har utgifterna minskat med 1 092 miljoner kronor. Skillnaden mellan åren beror på att det under 2022 betalades ut tillfälligt stöd från anslaget till Ukraina motsvarande 1 078 miljoner kronor.

Regeringen medgav överskridande med anledning av situationen i Gaza

Utfallet för anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet blev 24 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Utfallet blev högre till följd av situationen i Gaza, därför medgav regeringen den 8 februari 2024 att Regeringskansliet fick överskrida anslagsposten 1 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet , med 30 miljoner kronor (UD2024/01803). Hela anslagskrediten på 0,1 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med 16 miljoner kronor.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.14 UO 5 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 50 0 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 181 117

Summa 231 117

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 231 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick den sista december till 117 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet för anslaget 1:2 Freds-och säkerhetsfrämjande verksamhet är fördelat till Folke Bernadotteakademin och Kammarkollegiet för särskilda insatser. Kammarkollegiet redovisar ekonomiska åtaganden efter beslut av regeringen eller Regeringskansliet (Utrikesdepartementet). Under 2023 har Regeringskansliet inte beslutat om några nya fleråriga insatser. Vad gäller den del av bemyndigandet som avser Folke Bernadotteakademin har regeringen den 21 december 2023 beslutat att myndighetens beslut om statligt stöd till svenska civilsamhällesorganisationer ska upphöra. Som följd av detta har myndigheten inte beslutat några nya stöd och avslutat de ekonomiska åtaganden som tidigare beslutats.

3.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets

krisberedskap

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.

Anslag

Tabell 3.15 UO 6 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 51 453 303 51 238 -215 -0,4 46 522 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 502 257 1 434 -67 -4,5 1 323 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 27 949 3 077 30 298 2 349 8,4 24 345 1:8 Försvarets radioanstalt 1 927 1 891 -36 -1,8 1 592 1:11 Försvarets materielverk 3 205 3 072 -132 -4,1 2 160 2:1 Kustbevakningen 1 489 1 514 25 1,7 1 432 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 507 -25 482 -25 -4,9 236 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 28 10 37 9 34,4 33 2:4 Krisberedskap 1 381 1 448 67 4,9 1 554 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 427 38 464 38 8,8 427 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 480 1 517 37 2,5 1 594 2:7 Statens haverikommission 50 25 77 28 55,8 62 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar 124 123 -1 -0,6 111 Övriga anslag 2 433 2 391 -42 -1,7 2 150

Summa 93 953 3 684 95 987 2 034 2,2 83 541

Utfallet uppgick till 95 987 miljoner kronor och blev därmed 2 034 miljoner kronor (2,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 3 684 miljoner kronor. Jämfört med 2022 blev utgifterna 12 446 miljoner kronor (14,9 procent) högre.

Hög aktivitet inom det svenska försvaret och fortsatt stöd till Ukraina

Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 51 238 miljoner kronor, vilket är 215 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 303 miljoner kronor för stöd till Ukraina. Aktiviteten och beredskapen inom det svenska försvaret har varit fortsatt hög under året. De svenska stödpaketen till Ukraina har också fortsatt genom donation av mängdmateriel som ammunition och pansarvärnsvapen samt tyngre materielsystem i form av stridsfordon, artilleripjäser och luftvärnssystem. Dessutom har svenska instruktörer fortsatt genomföra militär grundutbildning av ukrainska medborgare.

Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 1 434 miljoner kronor, vilket är 67 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 257 miljoner kronor för avgifter till Natos militära verksamhet i det fall Sverige skulle bli fullvärdig medlem under 2023. Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024.

Förstärkt produktionskapacitet av artilleriammunition

Utfallet för anslag 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar uppgick till 30 298 miljoner kronor, vilket är 2 349 miljoner kronor (8,4 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 3 077 miljoner kronor för stöd till Ukraina och fortsatt uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan. Försvarets materielverk (FMV) har fortsatt att tidigarelägga arbete inom befintliga uppdrag för att kunna leverera materiel i den takt som krävs för att snabbare stärka den svenska försvarsförmågan. Utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar är 5 953 miljoner kronor högre än 2022. Under 2023 har bl.a. övergripande avtal slutits inom produktionskapaciteten av artilleriammunition genom det europeiska samarbetet Act in Support of Ammunition Production (ASAP). Dessutom har annan ammunition av olika kalibrar anskaffats och flera lätta fordon för persontransport har levererats till Försvarsmakten.

Utfallet för anslag 1:11 Försvarets materielverk uppgick till 3 072 miljoner kronor, vilket är 132 miljoner kronor (4,1 procent) lägre än anvisat. Det beror främst på lägre personalkostnader till följd av att rekryteringen av personal inom vissa områden har senarelagts.

Civilt försvar och krisberedskap 2023

Utfallet för anslag 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. uppgick till 37 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (34,4 procent) högre än beräknat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 10 miljoner kronor på grund av högre ersättningar bl.a. på grund av skogsbränder under försommaren 2023.

Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick till 1 448 miljoner kronor, vilket är 67 miljoner kronor (4,9 procent) högre än anvisat i statens budget. Det högre anslagsutfallet beror dels på en stor efterfrågan på finansiering från anslaget för åtgärder för att stärka krisberedskapen och det civila försvaret. Dels har flera projekt som inte kunde genomföras på grund av covid-19 slutförts under 2023, vilket bidrog till högre utgifter.

Utfallet för anslag 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB uppgick till 464 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor (8,8 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 38 miljoner kronor eftersom arbetet med att rekrytera och utbilda nya larmoperatörer i syfte att sänka svarstiderna för 112-samtal, krävde mer resurser än väntat.

Anslaget 2:7 Statens haverikommission uppgick till 77 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor (55,8 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget 25 miljoner kronor på grund av ytterligare behov av undersökningsåtgärder med anledning av uppgifter om hål i M/S Estonias skrov.

Högre personalkostnader inom försvarsområdet

Utfallet för anslag 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 51 238 miljoner kronor, vilket är 4 715 miljoner kronor (10,1 procent) högre än 2022 och beror på en utökad verksamhet. Bland annat. blev personalkostnaderna högre genom höjda ersättningar och fler anställda. Dessutom blev kostnaderna för lokalhyror, drivmedel och resor högre än 2022.

Utfallet för anslag 1:11 Försvarets materielverk uppgick till 3 072 miljoner kronor, vilket är 912 miljoner kronor (42,2 procent) högre än 2022. Det beror bl.a. på att FMV har genomfört 533 nyanställningar under året. Antalet avgångar under 2023 uppgick till 221.

Försvarets nya modell för redovisning mot anslag vid köp av

försvarsmateriel påverkar analysen under en övergångsperiod

Modellen för anslagsredovisning som tillämpas av Försvarsmakten och Försvarets materielverk innebär att anslaget belastas när utgiften inträffar för staten. Modellen i sig påverkar redovisningen genom att redovisning mot anslag sker vid den ekonomiska händelsen. Implementering av denna modell sker successivt. Övergångslösningen innebär att för materielobjekt där staten ingått avtal med externa leverantörer före den 1 januari 2019 sker redovisning mot anslag utifrån överenskomna milstolpar mellan FMV och Försvarsmakten, dvs. redovisning enligt äldre modell. Den nya modellen tillämpades i begränsad omfattning 2022. Från och med 2028 ska redovisningen ske helt enligt den nya modellen.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.16 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 29 842 23 396 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 172 689 110 655 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 540 529 2:4 Krisberedskap 3 350 815 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 150 123

Summa 206 571 135 518

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 206 571 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 135 518 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 71 053 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar .

För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 6 446 miljoner kronor. Försvarsmakten har under 2023 inte haft möjlighet att omsätta planerade investeringar till beställningar gentemot leverantörer i tillräckligt stor omfattning.

För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden 62 034 miljoner kronor. Försvarets materielverk har bemyndigande för huvuddelen av anslaget och underskridandet av ramen beror bl.a. på att beställningar inte gjorts i den omfattning som tidigare beräknats utan i stället skjutits på framtiden.

För anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 2 535 miljoner kronor. Skillnaden beror främst på att treåriga överenskommelser avseende bidrag till kommuner och regioner som planerats till 2023 i stället har ingåtts i början av 2024.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.17 UO 6 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2023-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamhet 1 300 1 195

Summa 1 300 1 195

Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 300 miljoner kronor för lån för samhällsinvesteringar. Det fanns utestående lån om 1 195 miljoner kronor vid utgången av 2023.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.18 UO 6 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2023-12-31 Försvarets materielverks behov av rörelsekapital 50 500 13 817 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0

Summa 90 500 13 817

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga kontokrediter på 90 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2023 uppgick till 13 817 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:22 Nödnumret 112 – statens och SOS Alarms hantering av larm

Riksrevisionen har granskat om staten och SOS Alarm ser till att nödnumret 112 hanteras effektivt.

Regeringen har i skrivelsen Nödnumret 112 – statens och SOS Alarms hantering av larm (skr. 2023/24:123) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete .

Anslag

Tabell 3.19 UO 7 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Biståndsverksamhet 45 298 -11 44 559 -739 -1,6 44 231 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 612 1 659 46 2,9 1 657 Övriga anslag 296 293 -3 -0,9 308

Summa 47 206 -11 46 511 -695 -1,5 46 196

Utfallet blev 46 511 miljoner kronor, vilket är 695 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utfallet 315 miljoner kronor (0,7 procent) högre.

Ny strategi för Ukraina 2023

Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 44 559 miljoner kronor, vilket är 739 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det är främst utgifterna för strategiskt inriktade bidrag som blivit lägre. Under året har dock regeringen omfördelat medel inom anslaget, från strategiskt inriktade bidrag till reformsamarbete med Östeuropa, västra Balkan och Turkiet i enlighet med nya strategin för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina. Av detta skäl blev utfallet för denna anslagspost 1 119 miljoner kronor högre jämfört med den ursprungliga tilldelningen, men 800 miljoner kronor lägre inklusive omfördelade medel från strategiskt inriktade bidrag. Orsaken till det lägre utfallet beror på att omfördelningar i slutet av 2023 avseende strategin för Ukraina inte hann utnyttjas.

Jämfört med 2022 blev utfallet för anslaget för biståndsverksamhet 328 miljoner kronor (0,7 procent) högre och det beror på att disponibla medel (årets budget inklusive anslagssparande från 2022) för anslaget blev drygt 1 miljard kronor högre 2023.

Biståndsbudgeten och rapportering av bistånd till OECD-DAC

Biståndsbudgetens (tidigare biståndsramen) storlek, har fram t.o.m. 2022 bestämts utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år, en procent av bruttonationalinkomsten (BNI). För 2023 – 2026 har riksdagen frångått den modellen och fastställt biståndsbudgeten till högst 56 miljarder kronor per år. I beloppet ingår utgifter som klassificeras som bistånd (Official Development Assistance, ODA) i enlighet med den definition som används av biståndskommittén (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Utöver utgifter inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ingår även utgifter inom andra utgiftsområden till den del de klassificeras som bistånd, främst inom utgiftsområde 8 Migration samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s budget (utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen).

Det slutliga biståndsutfallet för 2022 som rapporterades till OECD-DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 55 168 miljoner kronor, vilket motsvarade 0,89 procent av beräknad BNI vid rapporteringstillfället. Utfallet för biståndsbudgeten

2023 blev preliminärt 59 442 miljoner kronor i rapportering till OECD-DAC. Slutligt utfall för 2023 redovisas av regeringen i Årsredovisning för staten 2024.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.20 UO 7 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:1 Biståndsverksamhet 115 000 81 841

Summa 115 000 81 841

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 115 000 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 81 841 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 33 159 miljoner kronor.

De största beloppsmässiga skillnaderna är relaterade till områdena multilaterala och internationella organisationer och fonder, multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar. Det beror på att ekonomiska åtaganden har ingåtts i mindre omfattning än beräknat. Skillnaden beror också på att Sida fick ett nytt finansiellt villkor från regeringen om att nya avtal eller förlängningar av avtal under sista året av en strategiperiod ska ske med återhållsamhet, villkoret innebar även att avtal som sträcker sig längre än till 2025 ska undvikas.

Regeringen har ingått avtal med den Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) och Afrikanska utvecklingsfonden (ADF) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalet är utformat med en bindande (Unqualified instrument of Commitment) och en icke bindande del (Qualified Instrument of Commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till 2,8 miljarder kronor. Av detta avser 1,0 miljarder kronor IDA (från 2034 till 2044) och 1,8 miljarder kronor AfDF (från 2030 till 2054).

Garantier

Tabell 3.21 UO 7 Garantier

Miljoner kronor Utfärdade garantier Utestående Utestående inklusive åtaganden åtaganden bundna Garantier Garantiram 2023-12-31 utländsk valuta utfästelser Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD)¹ USD 3891 27 128 USD 2702 27 128 Garantikapital i Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) 2 UA 2913 34 597 UA 2570 34 597 Garantikapital i Interamerikanska 3 utvecklingsbanken (IDB) USD 538 5 406 USD 538 5 406 Garantikapital i Asiatiska 4 utvecklingsbanken (AsDB) SDR 343 4 619 SDR 343 4 619 Garantier inom biståndsverksamheten 20 000 8 863 11 369 EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet 5 EUR 152 921 EUR 83 921

Utfärdade garantier Utestående Utestående inklusive åtaganden åtaganden bundna Garantier Garantiram 2023-12-31 utländsk valuta utfästelser Garantikapital Multilaterala 6 investeringsorganet MIGA USD 16 163 USD 16 163

Summa 81 697 84 203

¹ prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435. 2 prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:UU2, rskr. 2019/20:104 – 105. 3 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. 4 prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88. 5 prop.2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41. 6 prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 procent eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 13,4605 den 22/12 2023. Källa: Valutakurser från Riksbanken per 29 december 2023 (för SDR 22 december 2023) USD = 10,0416 EUR = 11,096 CHF = 11,9827 SDR = 13,4605.

Redovisning görs inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning för Garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken med garantiåtagande om högst 45 miljoner euro samt garantiåtagande till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina om högst 137 miljoner euro. Infrianden av garantierna belastar anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Under 2023 har inga infrianden skett.

Tabell 3.22 UO 7 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2023-12-31 Krediter för garantiverksamheten¹ obegränsad 0

Summa 0 0

¹ Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Sida redovisar felaktiga belopp i garantiinstrumentets användning i utvecklingssamarbetet på sidorna 131 – 132 i årsredovisningen. Felen avser: – mobiliserat kapital Etiopien är för högt redovisat med 42 345 tusen kronor, – garantivolym Kenya är för högt redovisat med 188 640 tusen kronor, – garantivolym Regionalt Asien och Oceanien är för lågt redovisat med 188 640 tusen kronor.

Detta är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

3.8 Utgiftsområde 8 Migration

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige samt frågor som rör mottagandet av asylsökande och återvändandet av personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.

Anslag

Tabell 3.23 UO 8 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Migrationsverket 4 719 -11 -0,2 4 438 4 707 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 9 060 5 294 -3 766 -41,6 5 066 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 780 816 37 4,7 697 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 201 118 -82 -41,0 113 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 291 260 -32 -10,9 198 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 326 237 -89 -27,4 190 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 500 430 -70 -14,0 407 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner med (2022) anledning av kriget i Ukraina 0 500 Övriga anslag 143 136 -7 -4,9 121

Summa 16 020 11 999 -4 021 -25,1 11 730

Utfallet uppgick till 11 999 miljoner kronor och är därmed 4 021 miljoner kronor (25,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utgifterna 269 miljoner kronor (2,3 procent) högre.

Mottagandet av flyktingar från Ukraina lägre än väntat

Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 5 294 miljoner kronor. Det är 3 766 miljoner kronor (41,6 procent) lägre än i statens budget. Det beror främst beror på att Sveriges mottagande av personer med tillfälligt skydd från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv blev lägre än beräknat, vilket innebar lägre kostnader för dagersättning och för statliga ersättningar till kommuner och regioner. Det genomsnittliga antalet personer som var inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem blev drygt 16 000 (22 procent) färre än beräknat.

Antalet utlänningsmål ökade 2023

Utfallet för anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål blev 37 miljoner kronor (4,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Orsaken är att personalkostnaderna ökade bl.a. till följd av minskad personalomsättning och bättre förutsättningar för rekrytering. Jämfört med 2022 så ökade utgifterna med 119 miljoner kronor, vilket bl.a. hänger samman med att antalet inkomna migrationsmål ökade med 7 850 (17,1 procent).

Utgifterna för anslagen 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål och 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 82 miljoner kronor (41,0 procent) respektive 32 miljoner kronor (10,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är att antalet mål och ärenden som kräver rättsligt och offentligt biträde blev lägre än vad som antogs i beräkningarna till statens budget.

Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade blev 89 miljoner kronor (27,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att antalet övervakade avvisningar blev lägre än beräknat. Jämfört med 2022 ökade dock utgifterna med 47 miljoner kronor. Att utgifterna ökade beror på att antalet resor med medföljande personal ökade och att fler resor genomfördes med inhyrda plan i stället för reguljärflyg. Dock minskade antalet transporterade klienter något.

Utbetalda ersättningar till asylsökande ökade 2023

Jämfört med 2022 ökade utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader med 228 miljoner kronor (4,5 procent), vilket beror på att det genomsnittliga antalet inskrivna personer i mottagningssystemet ökade med totalt 6 500 mellan 2022 och 2023. Utgifterna för utbetalade ersättningar till kommuner och regioner för personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet ökade med 421 miljoner kronor (43 procent). Utgifterna för Migrationsverkets boenden minskade däremot med 585 miljoner kronor. Det beror främst på att Migrationsverket upphandlade tillfälliga boenden för personer med tillfälligt skydd under 2022, vilket bidrog till högre utgifter det året.

Migrationsverket förvaltningsutgifter ökade med 6 procent 2023

Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket blev 11 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget men 269 miljoner kronor (6,1 procent) högre än 2022. Det beror på att myndigheten tilldelades mer medel bl.a. i syfte att hantera en hög belastning inom verksamheterna för prövning och mottagande till följd av kriget i Ukraina.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.24 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 840 813

Summa 840 813

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 840 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 813 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:19 Systemet för återkallelser av uppehållstillstånd

Riksrevisionen har granskat systemet för återkallelser av uppehållstillstånd.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd (skr. 2023/24:121) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits och avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg

Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster, Barnrättspolitik samt verksamhet inom utbildning och universitetsforskning.

Anslag

Tabell 3.25 UO 9 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Socialstyrelsen 815 835 20 2,5 754 1:4 Tandvårdsförmåner 7 367 180 7 298 -69 -0,9 6 872 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 34 355 -60 -0,2 32 887 34 295 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 18 128 196 18 385 256 1,4 32 000 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 511 177 660 148 29,0 515 2:1 Folkhälsomyndigheten 551 564 13 2,3 591 2:2 Insatser för vaccinberedskap 121 94 -27 -22,2 91 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 779 743 -36 -4,6 700 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 264 145 -120 -45,3 147 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 24 591 -37 -0,1 24 099 24 554 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 11 520 -1 406 -12,2 9 432 10 115 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 1 257 50 981 -276 -22,0 524 Övriga anslag 10 169 10 165 -4 0,0 9 553

Summa 110 430 603 108 833 -1 597 -1,4 118 165

Utfallet uppgick till 108 833 miljoner kronor och blev därmed 1 597 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 603 miljoner kronor. Jämfört med 2022 blev utgifterna 9 331 miljoner kronor (7,9 procent) lägre.

Fler besök inom tandvården än 2022, men färre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner uppgick till 7 298 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Under 2023 uppgick antalet beslut om statligt tandvårdsstöd till 9 044 435, en ökning med 207 371 beslut (2,3 procent) jämfört med året innan. Under 2019, innan pandemin, uppgick antalet beslut om tandvårdsstöd till 9 532 643. I enlighet med ändringsbudget anvisades anslaget 180 miljoner kronor på grund av fler besök, högre priser inom tandvården och att fler patienter uppnår nivån för ekonomiskt skydd.

Covid-19-pandemin medförde behov av inköp av läkemedel och

skyddsutrustning

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård uppgick till 18 385 miljoner kronor, vilket är 256 miljoner kronor (1,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 196 miljoner kronor, varav 176 miljoner kronor anvisades för av- och nedskrivningar av inköp gjorda med anledning av spridningen av covid-19, som exempelvis läkemedel och skyddsutrustning.

Ökade kostnader för sjukvård i internationella förhållanden

Utgifterna för anslaget 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden uppgick till 660 miljoner kronor, vilket är 148 miljoner kronor (29,0 procent) högre än beräknat i statens budget. I enlighet med ändringsbudget anvisades anslaget 177 miljoner kronor på grund av ett ökat resande efter att spridningen av covid-19 minskat samt på grund av den svaga kronkursen eftersom betalningar till utlandet görs i respektive lands valuta. Även den under 2023 höga inflationen har fått genomslag för utgifterna avseende sjukvård i internationella förhållanden.

Bilstöd till personer med funktionsnedsättning lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning blev 145 miljoner kronor, vilket är 120 miljoner kronor (45,3 procent) lägre än anvisat i statens budget och 2 miljoner lägre än föregående år. År 2020 genomfördes en regelförändring inom bilstödet, bl.a. höjdes tilläggsbidragen, som medförde att utgifterna för anslaget beräknades öka. Den ökningen har dock uteblivit.

Återbetalning av tidigare års bidrag

Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 10 115 miljoner kronor, vilket är 1 406 miljoner kronor (12,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att utfallet inkluderar återbetalningar avseende tidigare års bidrag.

Utfallet för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. blev 981 miljoner kronor, vilket är 276 miljoner kronor (22,0 procent) lägre än anvisat i staten budget. Det beror bl.a. på grund av förseningar inom olika projekt, dessutom inkluderar utfallet återbetalningar avseende tidigare års bidrag. I enlighet med ändringsbudget anvisades anslaget 50 miljoner kronor för att öka antalet platser i familjehem, jourhem eller behandlingsfamiljer som anslaget används till genom statsbidrag till kommunerna.

Högre utgifter för läkemedel

Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag till läkemedelsförmånerna uppgick till 34 295 miljoner kronor, vilket är 1 409 miljoner kronor (4,3 procent) högre än föregående år. I januari 2023 undertecknade staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en överenskommelse om statens bidrag för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2023. Det är bl.a. användandet av läkemedel vid sällsynta sjukdomar som ökade, exempelvis för cystisk fibros där nya behandlingar kom in i förmånerna i december 2022. En ökad användning av läkemedel vid inflammatoriska sjukdomar och läkemedel vid diabetes (icke-insuliner) är också en förklaring till att kostnaderna ökat. Ett annat område är blodförtunnande läkemedel. Användningen ökar bl.a. för att minska risken för stroke vid förmaksflimmer.

Avslutade åtgärder med anledning av covid-19 gav lägre utgifter jämfört

med föregående år

I tabell 3.26 specificeras åtgärderna med de största skillnaderna jämfört med 2022.

Tabell 3.26 Bidrag för folkhälsa och sjukvård

Miljoner kronor Utfall 2023 Utfall 2022 Beredskapsläkemedel – del till Folkhälsomyndigheten 3 183 3 931 Smittbärarpenning 2 411 Testning för covid-19 316 6 370 Utökad vårdkapacitet 1 993 475

Utfall 2023 Utfall 2022 Vaccinationer covid-19 1 134 2 496 Smittspårning och utbrottshantering 0 600 Uppskjuten vård och covid-19-relaterad vård 0 6 000 Övrigt 11 758 11 717

Summa anslag Bidrag till folkhälsa och sjukvård 18 385 32 000

Utfallet för anslaget blev 18 385 miljoner kronor, vilket är 13 616 miljoner kronor (42,5 procent) lägre än 2022. Detta beror främst på att utgifterna för testning för covid-19 blev 6 054 miljoner kronor lägre samt att utgifterna för uppskjuten vård och covid-19-relaterad vård blev 6 000 miljoner kronor lägre.

Utgifter för assistansersättning högre än 2022

Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 24 554 miljoner kronor. Det är 455 miljoner kronor (1,9 procent) högre jämfört med föregående år. För 2023 var schablonbeloppet 324,50 kronor per timme, vilket är en ökning med 1,5 procent jämfört med året innan. Sedan 2015 har beloppet räknats upp med 1,5 procent med undantag för 2021 då beloppet räknades upp med 3,5 procent. Under 2023 hade 7 717 män och 6 267 kvinnor assistansersättning, totalt 13 984 personer. Det är en minskning med 0,6 procent jämfört med föregående år.

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet och bidrag till

utveckling av socialt arbete högre än 2022

Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 10 115 miljoner kronor, vilket är 683 miljoner kronor (7,2 procent) högre än föregående år. Utfallet för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. blev 981 miljoner kronor, vilket är 457 miljoner kronor (87,3 procent) högre än 2022. Det beror främst på högre utfall för statsbidrag för stärkt föräldraskapsstöd.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.27 UO 9 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 114 3 2:2 Insatser för vaccinberedskap 589 156 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 4 203 956 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 2 200 1 542

Summa 7 106 2 658

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 7 106 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 658 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 4 448 miljoner kronor.

Huvuddelen av skillnaden avser anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet . Det beror på att Socialstyrelsen inte nyttjade tilldelat bemyndigande. Bidrag utlystes under 2023 men beslut om bidrag fastställs först efter att redovisade prestationer inkommer 2024. Inkomna och godkända ansökningar kommer i stället att betalas ut under 2024.

Regeringen bemyndigades under 2023 för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård att ingå ekonomiska åtaganden bl.a. för att höja driftssäkerheten på hälso- och sjukvårdens fastigheter. Skillnaden mellan bemyndigandet och utestående åtaganden beror i huvudsak på att investeringsprogrammet är i ett inledande skede där regionerna jobbar med att ta fram analyser som ska visa vilka driftsäkerhetshöjande åtgärder som behövs. Analyserna är en förutsättning för de kommande investeringarna.

Regeringen bemyndigades att under 2023 för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap ingå avtal om pandemivaccin som medför behov av framtida anslag på högst 589 000 000 kronor 2024 – 2028. Folkhälsomyndigheten gjorde dock bedömningen att det var mer lämpligt att förlänga befintligt avtal med två år. Därmed utnyttjades inte hela bemyndigandet.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.28 UO 9 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2023-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 1 600 363 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 10 000 429

Summa 11 600 792

Riksdagen har beslutat om låneramar på 11 600 miljoner kronor för utgiftsområdet. Det fanns utestående lån om 792 miljoner kronor vid utgången av 2023.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:4 Lex Maria och lex Sarah – statens arbete mot vårdskador och

missförhållanden inom vård och omsorg av äldre

Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för lex Maria och lex Sarah är så effektiva att vårdskador och missförhållanden förhindras och om vårdoch omsorgsverksamheter uppfyller sitt ansvar mot enskilda i vården och omsorgen om äldre.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah (skr. 2022/23:141) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inga åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2023/24:SoU5, rskr. 2023/24:63).

RiR 2023:9 Det nationella smittskyddet – inte anpassat för en storskalig

smittspridning

Riksrevisionen har granskat om statens styrning av smittskyddet har varit effektiv för att uppnå det övergripande målet för smittskyddet, vilket är att tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om det nationella smittskyddet (skr. 2023/24:39) redovisat vidtagna och planerade åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR2023:12 I väntan på vård – ineffektiv statlig styrning för kortare köer

Riksrevisionen har granskat statens styrning genom vårdgarantin, kömiljarden och standardiserade vårdförlopp (SVF).

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården (skr. 2023/24:48) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2023:23 Läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn

Riksrevisionen har granskat om statens styrning och tillsyn över läkemedelsförskrivningen är effektiv.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn (skr. 2023/24:122) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid

sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen.

Anslag

Tabell 3.29 UO 10 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 45 645 47 475 1 830 4,0 46 175 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 45 422 350 46 605 1 183 2,6 42 032 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 357 1 350 -7 -0,5 1 305 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 316 2 326 10 0,4 2 209 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 36 36 0 0,3 34 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 492 1 396 -96 -6,4 1 293 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 810 800 1 528 718 88,7 11 751 2:1 Försäkringskassan 9 277 9 830 553 6,0 9 471 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 73 71 -2 -3,1 70

Summa 106 427 1 150 110 618 4 190 3,9 114 340

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 110 618 miljoner kronor och blev därmed 4 190 miljoner kronor (3,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utfallet 3 723 miljoner kronor (3,3 procent) lägre.

Högre utgifter än beräknat för sjukpenning och sjukersättning

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 47 475 miljoner kronor, vilket är 1 830 miljoner kronor (4,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för sjukpenning blev 2 298 miljoner kronor (5,7 procent) högre än beräknat. I statens budget beräknades antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning att uppgå till 57,5 miljoner. Utfallet blev 61,5 miljoner nettodagar, vilket är 7,0 procent fler än beräknat.

Utgifterna för rehabiliteringspenning blev dock 507 miljoner kronor (50,2 procent) lägre än beräknat. I statens budget beräknades antalet nettodagar med rehabiliteringspenning att uppgå till 1,9 miljoner. Utfallet blev 1,0 miljon nettodagar, vilket är 47,4 procent färre än beräknat. Det förklaras av en ändrad tolkning av regelverket för rehabiliteringspenning kring i vilken omfattning förmånen kan beviljas för den som deltar i en arbetslivsinriktad rehabilitering. Den nya tolkningen innebär att rehabiliteringspenning enbart kan beviljas i den omfattning som åtgärden förhindrar arbete. Den försäkrade kan samtidigt beviljas sjukpenning och när det sker samordnas utbetalningen av förmånerna. Rehabiliteringspenning minskas med det belopp den försäkrade får i sjukpenning för samma tid.

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 46 605 miljoner kronor, vilket är 1 183 miljoner kronor (2,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för sjukersättningar blev 1 013 miljoner kronor (2,9 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades. I statens budget beräknades antalet mottagare av sjukersättning i december 2023 komma att uppgå till 219 800 personer. Utfallet blev 223 692 personer, vilket är 1,8 procent fler än beräknat.

Utgifterna för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar blev 170 miljoner kronor (3,0 procent) högre än vad som ursprungligen beräknats. Det förklaras bl.a. av att det under året inkom fler omräkningsärenden än vanligt och många personer var berättigade till högre belopp. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 350 miljoner kronor, då utgifterna för bostadstillägg förväntades bli högre än vad som tidigare beräknats.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 1 396 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor (6,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd, och försäkringsmedicinska utredningar blev lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 1 528 miljoner kronor, vilket är 718 miljoner kronor (88,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att arbetsgivarna har rapporterat in högre sjuklönekostnader än vad som ursprungligen beräknades. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 800 miljoner kronor i ändringsbudget. Utfallet blev 82 miljoner kronor (5,1 procent) lägre jämfört med totalt anvisade medel.

Högre utgifter för Försäkringskassan jämfört med budget och föregående år

Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 9 830 miljoner kronor, vilket är 553 miljoner kronor (6,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet blev 359 miljoner kronor (3,8 procent) högre än 2022. Det beror på hög inflation och högt ränteläge vilket medfört högre kostnader än beräknat och föregående år för löner, lokaler, köpta tjänster samt räntor på lån till anläggningstillgångar. Dessutom har Försäkringskassan hanterat vissa uppdrag som inte är fullt ut finansierade, t.ex. inom assistansersättning.

Utgifterna för sjukpenning ökade jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 1 300 miljoner kronor (2,8 procent) högre än 2022. Det beror främst på att utgifterna för sjukpenning blev 2 414 miljoner kronor (6,0 procent) högre jämfört med 2022. Antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning blev 61,5 miljoner, vilket är en ökning med 6,8 procent från 2022. Utgifterna har även påverkats av att prisbasbeloppet för 2023 fastställdes till 52 500 kronor vilket är en ökning med 8,7 procent från 2022. De ökade utgifterna för sjukpenning motverkas delvis av att utgifterna för statlig ålderspensionsavgift på sjukpenning blev 853 miljoner kronor (21,1 procent) lägre. Det beror huvudsakligen på att de preliminära avgifterna för 2023 har reducerats med ett s.k. regleringsbelopp efter avstämning av tidigare års preliminära ålderspensionsavgifter. Dessutom blev utgifterna för rehabiliteringspenning 349 miljoner kronor (40,9 procent) lägre.

Andelen avslag vid första ansökan om sjukpenning i ett sjukfall uppgick till 0,5 procent, jämfört med 1,0 procent föregående år. Andelen avslag för män minskade från 1,1 procent 2022 till 0,6 procent år 2023. För kvinnor uppgick andelen avslag till 0,5 procent 2023, vilket ska jämföras med 0,9 procent föregående år.

Andelen avslag under pågående sjukfall uppgick till 2,4 procent 2023, vilket är på samma nivå som 2022.

Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (16 – 64 år) exklusive personer med 2 hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2023 var sjukpenningtalet 10,2 dagar, vilket är en ökning med 5,2 procent sedan december 2022. Ökningen förklaras till stor del av regeländringar under 2021 och 2022, bl.a. regler vid bedömning av arbetsförmåga. Sjukpenningtalet för kvinnor uppgick till 13,2 dagar vilket är en ökning med 3,9 procent från 2022. För män uppgick sjukpenningtalet till 7,3 dagar, vilket är en ökning med 5,8 procent från 2022.

Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar ökade jämfört med

föregående år

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 4 573 miljoner kronor (10,9 procent) högre än 2022. Ökningen gäller främst utgifter för aktivitets- och sjukersättningar, vilka ökade med 3 645 miljoner kronor (11,4 procent). Det beror bl.a. på särskilda regler som infördes i september 2022 för beviljande av sjukersättning till personer över 61 år och att flera av de som beviljas ersättning är äldre och får full inkomstrelaterad ersättning. Vidare har balanser i handläggningen arbetats ned under året och flera personer har fått höga retroaktiva ersättningar. Utgifterna har även påverkats av att prisbasbeloppet för 2023 fastställdes till 52 500 kronor, vilket är en ökning med 8,7 procent från 2022.

Jämfört med 2022 ökade utgifterna för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar med 405 miljoner kronor (7,4 procent). Det förklaras bl.a. av att det under året inkom fler omräkningsärenden än vanligt och många personer var berättigade till högre belopp. Den högsta tillåtna åldern i sjukersättningen är höjd från 64 till 65 år sedan den 1 januari 2023. Det innebar att antalet personer med bostadstillägg ökade under året. Antalet mottagare av bostadstillägg uppgick i december 2023 till 118 133 personer, vilket är en ökning med 5,2 procent jämfört med 2022.

2 Måttet för sjukpenningtalet är inte uppdaterat i enlighet med nya regler för ålderspension. Ett nytt mått är under framtagande.

Försäkrade personer i åldrarna 19 – 65 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade sjukersättning uppgick i december 2023 till 223 692 (129 498 kvinnor och 94 194 män), vilket är en ökning med 11 281 personer (5,3 procent) jämfört med december 2022. Under 2023 blev 12 000 personer nybeviljade sjukersättning, vilket är en ökning med 76 procent från 2022. Det beror dels på de nya reglerna för äldre personer, dels på att ärendebalanser har arbetats ned.

Andelen avslag vid initial ansökan om sjukersättning var 47,2 procent under 2023. För 2022 uppgick andelen avslag till 50,3 procent. Den höga andelen avslag beror till stor del på det restriktiva regelverket.

Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldrarna 19 – 29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 2023 uppgick antalet personer med aktivitetsersättning till 31 035, vilket är en ökning med 1 374 personer (4,6 procent) jämfört med december 2022. Under 2023 nybeviljades 7 800 personer aktivitetsersättning, vilket är en ökning med 3 procent från 2022.

I december 2023 uppgick antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt till 254 727. Det är en ökning med 5,2 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning var 143 958, vilket är en ökning med 5,1 procent jämfört med december 2022. Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättning uppgick till 110 769, vilket är en ökning med 5,4 procent jämfört med december 2022.

Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. blev 117 miljoner kronor (5,3 procent) högre än föregående år. Det beror bl.a. på att medelersättningen blev högre. Ersättningarna per mottagare är kopplade till både inkomstindex och konsumentprisindex, vilka har ökat pga. inflationen.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 103 miljoner kronor (7,9 procent) högre än föregående år Det beror på främst på högre utgifter för rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd samt bidrag till hälso- och sjukvården.

Utgifterna för ersättning för höga sjuklönekostnader minskade jämfört

med föregående år

Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 10 223 miljoner kronor (87,0 procent) lägre än föregående år . Det beror bl.a. på förändringar av utbetalningstidpunkter och ersättningsnivåer. Under 2023 har ersättning på ordinarie nivå betalas ut för sjuklönekostnader avseende niomånadersperioden april ‒ december 2022. Under 2022 utbetalades ersättning på ordinarie nivå avseende två månader och tillfälligt höjd ersättning avseende fyra månader.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.30 UO 10 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 32 32 2:1 Försäkringskassan 27 24

Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31

Summa 59 56

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 59 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 56 miljoner kronor.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.31 UO 10 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2023-12-31 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 170 146

Summa 170 146

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga kontokrediter på 170 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2023 uppgick till 146 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:16 Lätt att göra fel – systemet för ersättning för höga

sjuklönekostnader

Riksrevisionen har granskat om systemet för ersättning för höga sjuklönekostnader är utformat så att risken för felaktiga utbetalningar minimeras på ett effektivt sätt.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om ersättning för höga sjuklönekostnader (skr. 2023/24:69) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Regeringen har den 7 mars 2024 lämnat propositionen Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör till riksdagen, med förslag som innebär att ersättningen avskaffas (prop. 2023/24:83). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid

ålderdom

Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålderdom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer, äldreförsörjningsstöd samt inkomstpensionstillägg) och ersättning vid dödsfall (omställningspension, änkepension och särskild efterlevandepension samt garantipension till dessa förmåner). Området omfattar även myndigheten Pensionsmyndigheten. Inkomstrelaterad ålderspension redovisas i avsnitt 2.9.

Anslag

Tabell 3.32 UO 11 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Garantipension till ålderspension 25 629 521 2,0 17 387 26 150 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 8 580 8 597 16 0,2 8 923 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 13 448 13 628 180 1,3 11 899 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 105 204 1 237 131 11,9 1 209

Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:5 Inkomstpensionstillägg 5 926 6 051 125 2,1 6 133 2:1 Pensionsmyndigheten 705 764 59 8,4 788

Summa 55 394 204 56 427 1 033 1,9 46 341

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 56 427 miljoner kronor och blev därmed 1 033 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 ökade utgifterna med 10 087 miljoner kronor (21,8 procent).

Utgifterna för garantipension högre än anvisat

Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 26 150 miljoner kronor, vilket är 521 miljoner kronor (2,0 procent) högre än anvisat i statens budget och 8 763 miljoner kronor (50,4 procent) högre än föregående år. Garantipensionen följer prisutvecklingen och höjdes med 8,7 procent den 1 januari 2023. Den 1 augusti 2022 höjdes grundnivån för garantipension med 1 000 kronor per månad. Höjningen av grundnivån medförde att fler ålderspensionärer fick garantipension och att de genomsnittliga utbetalningarna blev högre de fem sista månaderna 2022. Att utgifterna blev högre än beräknat beror främst på för lågt antagande om både antal och medelbelopp för den regeländring som trädde i kraft i augusti 2022.

Ungefär 1 037 200 pensionärer hade garantipension vid utgången av 2023, vilket är ca 30 800 fler än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 24 800 kronor per år 2023, vilket är en ökning med 3 200 kronor jämfört med 2022. Totalt är 73 procent av dem som har garantipension kvinnor och 27 procent är män.

Utgifter för äldreförsörjningsstöd högre än budget

De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 237 miljoner kronor, vilket är 131 miljoner kronor (11,9 procent) högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Den ursprungliga beräkningen baserades på antaganden om att äldreförsörjningsstödet skulle minska i samband med höjningen av garantipensionen och bostadstillägget. Minskningen blev lägre än beräknat, därför anvisades ytterligare 204 miljoner kronor i vårändringsbudgeten.

Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 2,1 procent jämfört med 2022 och uppgick till ca 24 600 i december 2023. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 3,6 procent och uppgick till 49 300 kronor 2023. Högre boendekostnader och högre prisbasbelopp medför högre utgifter för äldreförsörjningsstöd.

Färre får änkepension

Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 8 597 miljoner kronor, vilket är 326 miljoner kronor (3,7 procent) lägre än föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Mellan 2022 och 2023 minskade antalet med ca 9 700 personer, till ca 187 100 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade. Alla som får änkepension är kvinnor.

Utgifterna för bostadstillägg blev högre än föregående år

Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 13 628 miljoner kronor, vilket är 1 728 miljoner kronor (14,5 procent) högre än föregående år. Det beror på att bostadstillägget har höjts genom regeländringar, högre boendekostnader och fler ålderspensionärer.

Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick i december 2023 till ungefär 304 100, vilket är ca 7 500 fler än i december 2022. För 2023 var det genomsnittliga årsbeloppet 44 100 kronor, vilket är en ökning med 4 300 kronor jämfört med 2022.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.33 UO 11 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2023-12-31 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 12 000 2 702

Summa 12 000 2 702

Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 12 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 2 702 miljoner kronor vid utgången av 2023.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för upplysningen anger Riksrevisionen följande.

Avsnitt 12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen.

3.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för

familjer och barn

Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.

Anslag

Tabell 3.34 UO 12 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Barnbidrag 33 389 32 972 -418 -1,3 33 306 1:2 Föräldraförsäkring 49 663 46 939 -2 724 -5,5 47 313 1:3 Underhållsstöd 2 898 2 703 -195 -6,7 2 726 1:4 Adoptionsbidrag 15 6 -9 -61,4 8 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 082 1 079 -2 -0,2 1 038

Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 4 485 4 648 163 3,6 4 083 1:7 Pensionsrätt för barnår 9 063 9 063 0 0,0 8 467 1:8 Bostadsbidrag 4 565 720 4 255 -309 -6,8 4 126

Summa 105 160 720 101 665 -3 494 -3,3 101 067

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 101 665 miljoner kronor. Det är 3 494 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utgifterna 598 miljoner kronor (0,6 procent) högre.

Lägre utgifter för föräldraförsäkring än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 46 939 miljoner kronor, vilket är 2 724 miljoner kronor (5,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för föräldrapenning blev lägre än beräknat. Utgifterna för föräldrapenning blev 32 769 miljoner kronor vilket är 2 572 miljoner kronor (7,3 procent) lägre än beräknat. Antalet uttagna dagar med föräldrapenning blev 46,9 miljoner, vilket är 2,6 miljoner dagar (5,3 procent) färre än vad som ursprungligen beräknades. Det beror främst på att antalet födda barn under 2022 och 2023 blev färre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev 2 703 miljoner kronor, vilket är 195 miljoner kronor (6,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på att antalet barn med underhållsstöd blev färre än vad som beräknades samt att inbetalningarna från bidragsskyldiga blev högre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 4 648 miljoner kronor, vilket är 163 miljoner kronor (3,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att antalet mottagare av omvårdnadsbidrag blev fler än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 4 255 miljoner kronor, vilket är 309 miljoner kronor (6,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att antalet mottagare av bostadsbidrag och medelersättningen har minskat mer än vad som ursprungligen beräknades.

I statens budget beräknades 520 miljoner kronor för ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer under perioden januari till juli 2023. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 720 miljoner kronor i ändringsbudget för förlängning och höjning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer under perioden juli – december. Utfallet för tilläggsbidraget blev 1 131 miljoner kronor vilket är 109 miljoner konor (8,8 procent) lägre än totalt anvisade medel för tilläggsbidrag. Utfallet för hela anslaget blev 1 029 miljoner kronor (19,5 procent) lägre än totalt anvisade medel.

Lägre utgifter för barnbidrag jämfört med budget och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 32 972 miljoner kronor, vilket är 418 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 334 miljoner kronor (1,0 procent) lägre. Barnbidrag betalas ut automatiskt till föräldrar som bor och har barn i Sverige. Som huvudregel betalas barnbidrag ut t.o.m. det kvartal då barnet fyller 16 år. Antalet födda barn minskade under 2022 och 2023 och blev färre än beräknat, vilket har medfört lägre utgifter jämfört med budget och föregående år.

Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 6 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (61,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 2 miljoner kronor (29,6 procent) lägre. Det beror på att antalet utbetalda bidrag blev färre än vad som beräknades och jämfört med föregående år. År 2023 genomfördes 73 adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsorganisationerna. Året innan förmedlades 98 adoptioner.

Lägre utgifter för föräldraförsäkring jämfört med föregående år

Jämfört med 2022 blev utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring 374 miljoner kronor (0,8 procent) lägre. Det beror främst på lägre utgifter för graviditetspenning och tillfällig föräldrapenning. Ökningen motverkades delvis av högre utgifter för föräldrapenning samt statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning.

Utgifterna för graviditetspenning blev 560 miljoner kronor, vilket är 628 miljoner kronor (52,9 procent) lägre än 2022. Antalet utbetalda nettodagar med graviditetspenning uppgick till 0,8 miljoner under 2023, vilket är en minskning med 55,4 procent jämfört med föregående år. Det beror på att utnyttjandet av förmånen har minskat när spridningen av covid-19 har avtagit.

Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 9 425 miljoner kronor, vilket är 144 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än föregående år. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning blev 8,8 miljoner, vilket är 6,6 procent färre jämfört med 2022.

Utgifterna för föräldrapenning blev 32 769 miljoner kronor, vilket är 308 miljoner kronor (0,9 procent) högre än 2022. Antalet uttagna föräldrapenningdagar uppgick totalt till 46,9 miljoner, vilket är 2,0 miljoner dagar (4,2 procent) färre än 2022. Utgifterna ökade däremot på grund av högre ersättningsnivåer för föräldrapenningdagar på sjukpenningnivå jämfört med föregående år.

Under 2023 tog män ut 30,9 procent av föräldrapenningdagarna, vilket ska jämföras med 30,3 procent föregående år. I fråga om tillfällig föräldrapenning vid vård av barn tog män ut 38,6 procent av dagarna vilket är en minskning från en andel på 39,1 procent 2022.

Utgifterna för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 565 miljoner kronor (13,8 procent) högre än 2022. Det beror främst på fler mottagare av omvårdnadsbidrag och höjd ersättningsnivå jämfört med föregående år. Antalet barn vars föräldrar fick omvårdnadsbidrag uppgick i genomsnitt till 83 487 barn per månad under 2023, vilket är en ökning med 16,1 procent jämfört med 2022. Ersättningsbeloppet för omvårdnadsbidrag höjdes med 8,7 procent till följd av det höjda prisbasbeloppet för 2023.

Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 9 063 miljoner kronor, vilket är 596 miljoner kronor (7,0 procent) högre än 2022 . Utgifterna för anslaget styrs av antalet barn i åldern 0 – 4 år, inkomstbasbeloppets utveckling, timlöneutvecklingen och utvecklingen av den pensionsgrundande inkomsten. Avgiften består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avvikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det högre utfallet förklaras främst av en högre preliminär avgift jämfört med 2022.

Utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 129 miljoner kronor (3,1 procent) högre än 2022. Det beror främst på att utgifterna för det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer blev 668 miljoner kronor (144,3 procent) högre jämfört med 2022. Under perioden januari till juni uppgick det tillfälliga tilläggsbidraget till 25 procent av det preliminära bostadsbidraget. Från och med juli höjdes tilläggsbidraget till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Under 2022 utbetalades ett tillfälligt tilläggsbidrag på 25 procent från och med juli till december. Utgiftsökningen motverkades delvis av

att färre hushåll fick bostadsbidrag och att medelersättningen blev lägre. Antalet hushåll som fick bostadsbidrag uppgick till 170 881 vilket är en minskning med 10,5 procent jämfört med 2022. Huvuddelen av bostadsbidraget betalas ut till barnfamiljer. Antalet barnfamiljer med bostadsbidrag uppgick till 139 162, vilket är en minskning med 9,5 procent från föregående år.

3.13 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända

invandrares etablering

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering, politik mot segregation och jämställdhetspolitik.

Anslag

Tabell 3.35 UO 13 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 132 -100 3 196 -936 -22,7 3 998 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 705 620 -85 -12,1 489 4:1 Åtgärder mot segregation 260 212 -48 -18,3 435 Övriga anslag 468 462 -6 -1,3 525

Summa 5 565 -100 4 490 -1 075 -19,3 5 447

Utgifterna uppgick till 4 490 miljoner kronor och är därmed 1 075 miljoner kronor (19,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 minskade utgifterna med 957 miljoner kronor (17,6 procent).

Antalet kommunmottagna lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 3 196 miljoner kronor, vilket är 936 miljoner kronor (22,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Skillnaden beror framför allt på att utgifterna för ersättningar till kommunerna blev lägre eftersom det genomsnittliga antalet personer som kommunerna fick ersättning för blev färre än vad som antogs i statens budget.

Jämfört med 2022 minskade utgifterna för ersättningar till kommuner och regioner med 802 miljoner kronor (20,1 procent). Det beror på att det genomsnittliga antalet mottagna personer som kommunerna får ersättning för minskade mellan 2022 och 2023.

Lägre utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder

Utfallet för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder uppgick till 620 miljoner kronor, vilket är 85 miljoner kronor (12,1 procent) lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Större delen av avvikelsen beror på att vissa åtgärder krävde mindre finansiering än planerat. Jämfört med föregående år har dock utgifterna ökat med 131 miljoner kronor (26,8 procent).

Utfallet för anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation uppgick till 212 miljoner kronor, vilket är 48 miljoner kronor (18,3 procent) lägre än beräknat, vilket främst beror på att återbetalningar av oförbrukade medel från tidigare års uppdrag minskade utfallet.

Jämfört med 2022 blev utfallet 223 miljoner kronor lägre, vilket beror på att anslagstilldelningen för 2023 var 240 miljoner kronor lägre.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.36 UO 13 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 39 39 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 40 43 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 48 0

Summa 127 82

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 127 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 82 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 45 miljoner kronor.

Bemyndigandet för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder har överskridits med ca 2,6 miljoner kronor. I juni 2023 beslutade regeringen om ett särskilt uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten, som disponerar bemyndigandet, om att utveckla och stärka kontrollen i sin bidragsgivning.

Bidragen från anslaget 3:3 Bidrag för kvinnors organisering fördelas enligt förordningen (2023:168) om statsbidrag för kvinnors och flickors organisering. Denna förordning ersatte under 2023 den tidigare förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering. Den nya förordningen möjliggjorde fleråriga bidragsbeslut, medan den tidigare endast medgav ettåriga bidragsbeslut. För att komma i fas med den nya bidragscykeln för tvååriga bidrag beslutades bidragen för 2024 i januari 2024 som tvååriga bidrag för 2024 och 2025. På grund av den ändrade bidragscykeln nyttjades inte bemyndigandet för 2023.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Jämställdhetsmyndigheten

Jämställdhetsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Jämställdhetsmyndigheten har överskridit ramen för beställningsbemyndigandet för utgiftsområde 13, anslag 3:1, anslagspost 2 Bidrag till visst våldsförebyggande arbete. Bemyndiganderamen uppgår till 40 000 tusen kronor medan utestående åtaganden uppgår till 42 603 tusen kronor. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223).

3.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknadspolitik och arbetslivspolitik och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden

i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.

Anslag

Tabell 3.37 UO 14 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings statens budget budget -budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 591 50 7 675 84 1,1 7 874 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 38 432 35 331 -3 101 -8,1 34 642 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 6 926 -50 6 057 -869 -12,5 7 138 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 830 18 527 -2 303 -11,1 18 908 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 2 414 -154 -6,4 2 165 2 260 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021 – 2027 550 342 -208 -37,8 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 1 678 1 915 237 14,1 1 279 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 8 129 4 811 -3 318 -40,8 4 002 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1 120 905 -215 -19,2 1 011 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 1 000 -22 592 -408 -40,8 2:1 Arbetsmiljöverket 819 -3 810 -9 -1,1 758 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 34 6 39 5 16,1 33 Övriga anslag 580 578 -2 -0,4 568

Summa 90 104 -19 79 842 -10 261 -11,4 78 376

Utfallet uppgick till 79 842 miljoner kronor, vilket är 10 261 miljoner kronor (11,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utfallet 1 466 miljoner kronor (1,9 procent) högre.

Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader uppgick till 7 675 miljoner kronor, vilket är 84 miljoner kronor (1,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 50 miljoner kronor för att förbättra Arbetsförmedlingens förutsättningar att hantera en ökad arbetslöshet.

Lägre utgifter än beräknat för bidrag till arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd

Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgick till 35 331 miljoner kronor, vilket är 3 101 miljoner kronor (8,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

I statens budget beräknades antalet arbetslösa att uppgå till 434 700 personer för 2023. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökning (AKU) blev utfallet 439 600 personer, vilket är 1,1 procent fler än ursprungligen beräknat. Trots detta blev utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd lägre än beräknat.

Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning uppgick till 15 276 miljoner kronor, vilket är 2 147 miljoner kronor (12,3 procent) lägre än beräknat. Det beror på att andelen arbetslösa som får ersättning från en arbetslöshetskassa blev lägre än beräknat.

Utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning blev 16 558 miljoner kronor, vilket är 954 miljoner kronor (5,4 procent) lägre än beräknat. Det beror främst på att långtidsarbetslösheten har utvecklats bättre än förväntat, vilket har medfört färre deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. I statens budget beräknades det genomsnittliga antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar att uppgå till 139 000 per månad. Utfallet blev 121 500 deltagare per månad, vilket är 12,6 procent färre än beräknat.

Utgifterna för de statliga ålderspensionsavgifterna uppgick till 3 497 miljoner kronor.

Lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

jämfört med budget

Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 6 057 miljoner kronor, vilket är 869 miljoner kronor (12,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för unga blev lägre än beräknat. I statens budget beräknades utgifterna för dessa program komma att uppgå till totalt 3 345 miljoner kronor. Utfallet blev 2 469 miljoner kronor, vilket är 876 miljoner kronor (26,2 procent) lägre än beräknat. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att minska anslaget med 50 miljoner kronor för att finansiera en motsvarande ökning av anslag 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader.

Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 blev 2 260 miljoner kronor, vilket är 154 miljoner kronor (6,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att medelsförbrukningen i avslutade projekt blev lägre än vad som ursprungligen beräknades. All projektverksamhet avslutades under 2023.

Utfallet för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021 – 2027 blev 342 miljoner kronor, vilket är 208 miljoner kronor (37,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att många av projekten befann sig i en uppstartsfas vilket har medfört lägre utbetalningar än beräknat.

Lägre utgifter än beräknat för nystartsjobb och etableringsjobb

Utfallet för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev 4 811 miljoner kronor, vilket är 3 318 miljoner kronor (40,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att såväl utgifterna för nystartsjobb som etableringsjobb blev lägre än vad som beräknades i statens budget.

I statens budget beräknades utgifterna för nystartsjobb att uppgå till 7 500 miljoner kronor för 2023. Utfallet blev 4 730 miljoner kronor, vilket är 2 770 miljoner kronor (36,9 procent) lägre än beräknat. Det beror bl.a. på att antalet inkomna ansökningar om nystartsjobb från arbetsgivare minskade jämfört med 2022.

Etableringsjobb är en ny modell för subventionerade anställningar där staten betalar en ersättning direkt till individen i stället för att betala en ersättning till arbetsgivaren. I statens budget beräknades utgifterna för etableringsjobb komma att uppgå till 551 miljoner kronor. Det blev dock inte några utgifter för etableringsjobb då starten har fördröjts och inga anvisningar skedde under 2023. Utgifterna för de statliga ålderspensionsavgifterna uppgick dock till 60 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen blev 592 miljoner kronor, vilket är 408 miljoner kronor (40,8 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Det beror framför allt på färre ansökningar avseende stöd till arbetstagare utan kollektivavtal samt lägre tjänstepriser än vad som ursprungligen beräknades. I ändringsbudget minskades anslaget med 22 miljoner kronor för att finansiera en motsvarande ökning av anslaget 1:2 Kammarkollegiet inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.

Utfallet för anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket blev 810 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för arbete mot arbetslivskriminalitet blev lägre än beräknat. Anslaget minskades med 3 miljoner kronor i ändringsbudget för att delvis finansiera ökningen av anslaget 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) .

Lägre utgifter för lönebidrag jämfört med budget och föregående år

Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 18 527 miljoner kronor, vilket är 2 303 miljoner kronor (11,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utfallet 381 miljoner kronor (2,0 procent) lägre. Det beror främst på att antalet deltagare med lönebidragsanställningar blev färre än beräknat och färre än föregående år. I statens budget beräknades antalet personer med lönebidrag och skyddat arbete (exklusive skyddat arbete och lönebidrag för utveckling i anställning hos Samhall) uppgå till i genomsnitt 70 500 personer per månad. Utfallet blev 61 000 personer per månad, vilket är 13,5 procent färre än beräknat och 1,2 procent färre jämfört med 2022.

Utfallet för anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning blev 1 915 miljoner kronor, vilket är 237 miljoner kronor (14,1 procent) högre jämfört med vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 636 miljoner kronor (49,7 procent) högre. Det beror främst på att fler anställda har påverkats av konkurser och rekonstruktioner samt en högre genomsnittlig ersättning per person jämfört med föregående år och vad som beräknades i statens budget. Under 2023 utbetalades lönegarantiersättning till 26 440 personer, vilket är en ökning med 35,0 procent från föregående år. Den genomsnittliga årliga ersättningen inklusive arbetsgivaravgift uppgick till 90 476 kronor per person, vilket är en ökning med 13,9 procent från 2022. De ökade utgifterna motverkades delvis av att återbetalningarna av lönegarantiersättning ökade med 35,4 procent jämfört med 2022. Återbetalningar kan ske till följd av företagsrekonstruktioner, utdelning i konkurser eller återkrav av utbetalning till enskilda.

I statens budget anvisades 1 678 miljoner kronor för anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning . Hela det ingående anslagssparandet på 31 miljoner kronor fördes bort som indragning. Regeringen medgav i beslut den 7 december 2023 att anslaget fick överskridas med 209 miljoner kronor (A2023/01654). Utfallet för anslaget blev 1 915 miljoner kronor. Hela anslagskrediten på 168 miljoner kronor utnyttjades och 69 miljoner kronor av det medgivna överskridandet.

Utfallet för anslaget 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 905 miljoner kronor, vilket är 215 miljoner kronor (19,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2022 blev utgifterna 106 miljoner kronor (10,5 procent) lägre . Det beror på att antalet deltagare i etableringsuppdraget blivit färre än beräknat i statens budget och jämfört med föregående år. I statens budget beräknades antalet deltagare i etableringsinsatser uppgå till 11 800. Antalet deltagare per månad i etableringsprogrammet uppgick i genomsnitt till 10 400, vilket är 11,9 procent färre än beräknat och 2,8 procent färre jämfört med föregående år.

Utfallet för anslaget 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) blev 39 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor (16,1 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 6 miljoner kronor (18,7 procent) högre. Det beror på att den försvagade svenska kronkursen har medfört högre utgifter för Sveriges medlemsavgift till den internationella arbetsorganisationen (ILO). Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 6 miljoner kronor i ändringsbudget.

Utgifterna på Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag blev lägre än

föregående år

Jämfört med 2022 blev utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 199 miljoner kronor (2,5 procent) lägre. Det beror fr.a. på att Arbetsförmedlingen har genomfört besparingar under 2023 för att få en jämnare övergång till den lägre nivån på anslaget 2024.

Högre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning jämfört med

föregående år

Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 690 miljoner kronor (2,0 procent) högre jämfört med 2022. Det beror främst på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade med 921 miljoner kronor (6,4 procent). Antalet utbetalda ersättningsdagar under 2023 blev 18,0 miljoner vilket är en ökning med 3,3 procent jämfört med 2022. De ökade utgifterna för arbetslöshetsersättning motverkades delvis av att utgifterna för statliga ålderspensionsavgifter blev 330 miljoner kronor (8,6 procent) lägre jämfört med 2022.

Lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 1 081 miljoner kronor (15,1 procent) lägre jämfört med 2022. Det beror främst på att extratjänsterna fasades ut. De lägre utgifterna motverkades delvis av högre utgifter till följd av fler deltagare i introduktionsjobb.

Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 blev 95 miljoner kronor (4,4 procent) högre jämfört med 2022. Det beror främst på högre utgifter för programområdet React-EU som är ett initiativ från EU för att motverka ekonomiska konsekvenser av spridningen av covid-19. De högre utgifterna för React-EU motverkades till stor del av lägre utgifter för programområdena Kompetensförsörjning och Ökade övergångar till arbete.

Utfallet för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021 – 2027 blev 342 miljoner kronor högre jämfört med 2022. Det beror på att programmet startade senare än beräknat. De första utbetalningarna gjordes därför 2023.

Högre utgifter för nystartsjobb jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 809 miljoner kronor (20,2 procent) högre. Det beror på det ändrade regelverket sedan 1 april 2022, vilket har medfört ökade ersättningsnivåer. Antalet unika individer med nya eller pågående beslut om nystartsjobb uppgick till 52 048 under 2023, vilket är en minskning med 11,5 procent från 2022.

Utfallet för anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen blev 592 miljoner kronor högre jämfört med 2022. Det beror på att verksamheten vid den offentliga omställningsorganisationen har påbörjats under 2023 efter att den rättsliga processen gällande upphandling av omställningsföretagen

avslutats. Det blev inget utfall för anslaget 2022 då beslut för enskilda om offentligt grundläggande stöd inte kunde fattas med anledning av att upphandlingen av stödet överklagades.

Utfallet för anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket blev 52 miljoner kronor (6,9 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på en ökad omfattning av myndighetens inspektionsverksamhet.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.38 UO 14 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 7 000 4 262 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 18 000 14 649 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 100 3 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021 – 2027 2 705 2 630 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 9 7 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 33 33 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 64 0 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 20 20

Summa 27 931 21 604

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 27 931 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 21 604 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 6 327 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. Bakgrunden är att de utestående åtagandena ökade mer än väntat under 2022 på grund av längre beslutsperioder. På grund av brister i uppföljningssystemet 2022 och fortsatt ökade beslutsperioder ökades bemyndigandet både i propositionen Vårändringsbudget för 2023 och propositionen Höständringsbudget för 2023. De utestående åtagandena blev dock lägre än beräknat.

Skillnaden mellan bemyndigande och utestående åtaganden för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser förklaras av att omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna blev lägre än beräknat.

De låga utestående åtagandena för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 förklaras främst av en högre takt i de avslutande utbetalningarna till projekten än beräknat.

För anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen beror skillnaden på att omfattningen och därmed utgifterna för stödet var väsentligt lägre än förväntat.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:14 Samhalls samhällsuppdrag – styrning och organisation i

behov av förändring

Riksrevisionen har granskat om Samhall Aktiebolag uppfyller sitt samhällsuppdrag.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag (skr. 2023/24:51) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2023/24:AU4, rskr. 2023/24:138).

RiR 2023:17 Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system

med allvarliga risker

Riksrevisionen har granskat Arbetsförmedlingens kontroll av subventionerade anställningar.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar (skr. 2023/24:82) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), och ärendehantering inom Överklagandenämnden för studiestöd hör till utgiftsområdet.

Anslag

Tabell 3.39 UO 15 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Studiehjälp 4 500 4 316 -184 -4,1 4 323 1:2 Studiemedel 19 739 247 18 238 -1 501 -7,6 17 823 1:3 Omställningsstudiestöd 1 360 625 -735 -54,1 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 735 2 681 -54 -7,3 23 1:7 Studiestartsstöd 400 263 -137 -34,3 315 1:8 Centrala studiestödsnämnden 1 071 10 1 118 47 4,4 1 062 1:3 Avsättning för kreditförluster (2022) 0 1 840 Övriga anslag 108 94 -13 -12,4 93

Summa 27 912 259 25 335 -2 577 -9,2 25 479

Utfallet uppgick till 25 335 miljoner kronor och blev därmed 2 577 miljoner kronor (9,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 259 miljoner kronor. Jämfört med 2022 blev utgifterna 144 miljoner kronor (0,6 procent) lägre.

Under 2023 fick 518 000 personer studiemedel, vilket är 32 600 personer färre än 2022. Under 2019, innan spridningen av covid-19, fick 502 864 personer studiemedel.

Fortsatt minskning av antalet studerande

Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp uppgick till 4 316 miljoner kronor och blev därmed 184 miljoner kronor (4,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att färre personer än beräknat har fått studiehjälp under 2023.

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 18 238 miljoner kronor och blev därmed 1 501 miljoner kronor (7,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 247 miljoner kronor för ett ökat utbud inom gymnasial yrkesinriktad vuxenutbildning och yrkeshögskolan. De totala bidragen blev 1 747 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget, det generella bidraget blev 744 miljoner lägre än anvisat. Utfallet för det högre bidraget, som främst betalas ut till de som saknar slutbetyg från grundskola eller 3-årig gymnasieutbildning, blev 817 miljoner kronor lägre än anvisat. Utfallet för tilläggsbidraget som betalas ut till föräldrar blev 186 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Att utfallen blev lägre än beräknat beror på en minskad arbetslöshet samt den återinförda inkomstprövningen.

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 18 238 miljoner kronor, vilket är 415 miljoner kronor (2,3 procent) högre än föregående år. Det beror främst på att bidrag per vecka och den statliga ålderspensionsavgiften för studiebidrag har ökat.

Omställningsstudiestödet infördes 1 januari 2023

Utfallet för anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd blev 625 miljoner kronor. Under 2023 ansökte 33 900 personer om omställningsstudiestöd för att kunna studera och därigenom stärka sin position på arbetsmarknaden. Utfallet blev dock 735 miljoner kronor (54,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror främst på långa handläggningstider.

Utfallet för anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor uppgick till 681 miljoner kronor, vilket är 54 miljoner kronor (7,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 2 miljoner kronor på grund av ökade nedsättningar av studiemedelsräntor på grund av fler antal studerande på grund av större utbud av utbildningsplatser.

Utfallet för anslaget 1:8 Centrala studiestödsnämnden uppgick till 1 118 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor (4,4 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget 10 miljoner kronor för att CSN skulle kunna hantera en större ärendemängd inom omställningsstödet än beräknat.

Utgifterna för studiestartsstöd blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 137 miljoner kronor (34,3 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror på att kommuner som haft outnyttjade medel inte använt sig av möjligheten att återlämna medel för omfördelning till andra kommuner. Studiestartsstöd är ett rekryteringsverktyg som kommunerna kan använda inom ramen för deras befintliga uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning. Studiestartsstöd kan beviljas vissa arbetslösa personer som varit anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och uppfyller vissa villkor.

Jämfört med föregående år blev utgifterna 52 miljoner kronor (16,7 procent) lägre. År 2023 betalades studiestartstöd ut till 4 700 personer, vilket är en minskning med 1 400 personer.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.40 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 1

Summa 4 1

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 miljon kronor.

Utlåning

Tabell 3.41 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2023-12-31 Lånefinansierade studielån¹ Obegränsad 272 638 Låneram för CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för studielån 276 000 273 379 ¹ Utlåning sker enligt lagen (1999:1395) om Studiestöd. CSN:s lånefordran för studielån enligt lagen (1999:1395) om Studiestöd uppgick till 272 638 miljoner kronor vid utgången av 2023. CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för studielån uppgick till 273 379 miljoner kronor vid utgången av 2023.

3.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.

Anslag

Tabell 3.42 UO 16 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Statens skolverk 1 320 33 1 280 -40 -3,0 1 220 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 3 906 -28 3 307 -599 -15,3 4 513 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 260 224 -35 -13,6 230 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 1 152 647 -505 -43,8 600 1:13 Bidrag till lärarlöner 4 875 4 191 -684 -14,0 4 196 1:16 Bidrag till vissa studier 18 11 -7 -38,7 10 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 994 500 4 155 160 4,0 4 952 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 3 754 70 3 828 74 2,0 3 787

Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 028 2 028 0 0,0 2 039 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 367 2 367 0 0,0 2 368 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 350 2 350 0 0,0 2 356 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 466 2 466 0 0,0 2 433 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 380 2 380 0 0,0 2 387 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 768 1 768 0 0,0 1 744 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 965 1 937 -27 -1,4 1 907 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 804 1 804 0 0,0 1 779 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 802 790 -12 -1,5 781 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 774 1 774 0 0,0 1 750 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 327 1 291 -37 -2,8 1 160 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 869 10 1 879 10 0,5 1 844 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 1 004 -4 775 -229 -22,8 767 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 7 381 -10 7 410 29 0,4 7 393 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 420 28 448 28 6,7 414 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 297 78 1 379 82 6,3 1 210 Övriga anslag 42 711 33 42 478 -233 -0,5 41 129

Summa 94 992 710 92 967 -2 025 -2,1 92 965

Utfallet uppgick till 92 967 miljoner kronor och blev 2 025 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 710 miljoner kronor. Jämfört med 2022 blev utgifterna 1 miljon kronor (0,0 procent) högre.

För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå när anslagsmedlen förs över till myndigheternas konton. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför normalt inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns.

Lägre utgifter än beräknat för vissa statsbidrag för utveckling av

skolväsendet

Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 599 miljoner kronor (15,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att statsbidrag för inköp av vissa läromedel, undervisning under skollov,

och statsbidrag för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan inte nyttjades i den utsträckning som beräknats.

Utfallet för anslaget 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan uppgick till 224 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor (13,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på ett lägre elevantal än beräknat.

Låg nyttjandegrad av statsbidrag för fortbildning och bidrag till lärarlöner

Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 647 miljoner kronor, vilket är 505 miljoner kronor (43,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att utgifterna för fortbildning av förskollärare i förskoleklass blev lägre än beräknat. Även utgifterna för insatser för att förbereda professionsprogrammet och för fortbildning avseende speciallärare eller specialpedagog blev lägre. Utfallet för anslaget 1:13 Bidrag till lärarlöner blev 4 191 miljoner kronor, vilket är 684 miljoner kronor (14,0 procent) lägre än vad om anvisades i statens budget. Det beror på att huvudmännen inte använder den bidragsram de tilldelats eller bara använder den delvis för satsningarna Karriärsteg för lärare och Lärarlönelyftet.

Utgifterna för anslaget 1:16 Bidrag till vissa studier uppgick till 11 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (38,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att färre folkhögskolor och studieförbund anordnar kurser än tidigare.

Anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning uppgick till 4 155 miljoner kronor, vilket är 160 miljoner kronor (4,0 procent) högre än statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget 400 miljoner kronor för att öka tillgången till yrkesutbildning för vuxna med anledning av lågkonjunkturen. Alla dessa medel har dock inte förbrukats på grund av svårigheter för kommunerna att söka stöden.

Dessutom anvisades anslaget ytterligare 100 miljoner kronor för att ge kommuner möjlighet att erbjuda svenska för invandrare (sfi) för vuxna personer från Ukraina som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Alla dessa medel har utnyttjats.

Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 775 miljoner kronor, vilket är 229 miljoner kronor (22,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet avser främst utgifter för kompletterande utbildning för personer med utländsk utbildning och vidareutbildning av obehöriga lärare. I ändringsbudget minskades anslaget med 4 miljoner kronor för en ökad finansiering av nationellt centrum för molekylära biovetenskaper (SciLifeLab).

Svensk astronaut till internationella rymdstationen ISS

Utfallet för anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet blev 1 379 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor (6,3 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 78 miljoner kronor då en svensk astronaut planerades delta i en rymdfärd till den internationella rymdstationen ISS. För att finansiera detta krävdes ett höjt bidrag till Europeiska rymdorganisationen (ESA).

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.43 UO 16 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 1 875 1 813 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 37 33 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola 2 786 2 786 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 546 383 1:12 Praktiknära skolforskning 72 71 1:13 Bidrag till lärarlöner 2 426 2 426 1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 6 628 6 628 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 583 3 344 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 9 700 9 274 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 26 127 22 195 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 2 537 2 463 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 4 600 4 054 4:1 Internationella program 100 90

Summa 61 017 55 560

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 61 017 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 55 560 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 5 457 miljoner kronor och hänför sig huvudsakligen till anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation. Skillnaden beror till stor del på att framtida utbetalningar till European Spallation Scource ERIC (ESS) beräknas på en lägre nivå för åren 2026 – 2033 samt att satsningar ifrån den forskningspolitiska propositionen 2020 som tillförts Vetenskapsrådet har intecknats på en lägre nivå än vad som ursprungligen planerats.

Garantier

Tabell 3.44 UO 16 Garantier

Miljoner kronor Utestående Utfärdade garantier åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2023-12-31 utfästelser Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Chalmers Tekniska Högskola AB¹ Obegränsad 268 268 Kreditgarantier för överbryggningslån till ESS ERIC (2021)² 600 600 600 Kreditgarantier för överbryggningslån till ESS ERIC (2020)³ 600 600 600

Summa 1 468 1 468

¹ I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2016. ² Gäller som längst t.o.m. 2030. Löper parallellt med tidigare ram till 2025. ³ Gäller t.o.m. 2025.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statens skolverk

Statens skolverk har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statens skolverk har ingått åtaganden på två anslagsposter som saknar beställningsbemyndigande. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). De utestående åtagandena uppgår totalt till 9 500 tusen kronor och avser anslagsposterna

– utgiftsområde 16, anslag 1:5 anslagspost 4 Bidrag till vissa organisationer – utgiftsområde 24, anslag 1:5 anslagspost 2 Näringslivsutveckl – del till Statens skolverk.

Högskolan Kristianstad

Högskolan Kristianstad har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Högskolan Kristianstad har under flera års tid byggt upp ett överskott om 64 695 tusen kronor i avgiftsområdet Uppdragsutbildning. Det ackumulerade överskottet i avgiftsområdet avviker från det ekonomiska målet enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) och Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till bestämmelsen. Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt.

Karlstads universitet

Karlstads universitet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Karlstads universitet har under flera års tid upparbetat ett överskott i avgiftsområdet uppdragsutbildning. Det ackumulerade överskottet uppgår per den 31 december 2023 till 59 miljoner kronor. Det avviker från det ekonomiska målet om full kostnadstäckning i 5 § avgiftsförordningen (1992:191) samt 5 § förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor.

Karlstads universitet har under flera års tid överfört överskottet från avgiftsområdet uppdragsutbildning till det helägda dotterbolaget Karlstads universitets uppdrags AB. Överföringen av överskottet innebär att universitetet förvarat medel på konto utanför myndigheten utan särskilt medgivande från regeringen. Detta strider mot 3 kap. 3 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) och ökar risken för staten.

Lunds universitet

Lunds universitet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Lunds universitet har redovisat avtalet Lund Östra Torn 27:12 avseende MAX IV-laboratoriet som ett hyresavtal. Universitetet redovisar dessutom en övrig ansvarsförbindelse om 2 075 238 tusen kronor som utgör det restvärde som universitet är skyldiga att erlägga om avtalet avslutas innan 2040-05-31. Avtalet är ett finansiellt leasingavtal enligt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till 4 kap. 2 § i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Ett finansiellt leasingavtal ska redovisas som en anläggningstillgång och förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter som en skuld. Värdet i balansräkningen ska motsvara anskaffningskostnaden för leasingobjektet.

Enligt 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) ska anläggningstillgångar som myndigheten finansierar med finansiell leasing rymmas inom låneramen. Lunds universitet har överskridit den av regeringen beslutade låneramen.

Linköpings universitet

Linköpings universitet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Linköpings universitet har ingått åtaganden på en anslagspost som saknar beställningsbemyndigande. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Utestående åtaganden uppgår till cirka 125 000 tusen kronor och avser anslag utgiftsområde 16 anslaget 2:14 Linköpings universitet : Forskning och utbildning på forskarnivå anslagspost 4 Basresurs.

Etikprövningsmyndigheten

Etikprövningsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Etikprövningsmyndigheten särredovisar inte den avgiftsbelagda verksamheten enligt den indelning och struktur som regeringen beslutat. Etikprövningsmyndigheten redovisar inte heller någon jämförelse av verksamhetens utfall mot budget. Det är inte förenligt 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Intäkter av avgifter uppgår till väsentliga belopp.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:20 Informationssäkerhet vid universitet och

högskolor – hanteringen av skyddsvärda forskningsdata

Riksrevisionen har granskat svenska universitet och högskolors informationssäkerhetsarbete för att hantera skyddsvärda forskningsdata.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om informationssäkerhet vid universitet och högskolor — hanteringen av skyddsvärda forskningsdata (skr. 2023/24:118) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund

och fritid

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar.

Anslag

Tabell 3.45 UO 17 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings statens budget budget -budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 532 488 -44 -8,3 1 669 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 701 1 701 0 0,0 1 720 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 131 1 131 0 0,0 1 132 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 569 570 1 0,3 805 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 406 1 435 29 2,0 1 458 8:2 Centrala museer: Stiftelser 274 274 0 0,0 305 10:1 Filmstöd 553 553 0 0,0 628 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 291 285 -5 -1,8 339 13:1 Stöd till idrotten 2 092 2 092 0 0,0 2 787 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 52 52 0 -0,6 111 13:5 Insatser för den ideella sektorn 124 50 172 48 38,8 226 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 338 4 338 0 0,0 4 829 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 30 30 0 0,0 110 15:1 Spelinspektionen 78 2 80 2 2,5 77 Övriga anslag 3 497 3 490 -7 -0,2 3 537

Summa 16 668 52 16 691 23 0,1 19 733

Utfallet uppgick till 16 691 miljoner kronor och blev 23 miljoner kronor (0,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 minskade utgifterna med 3 042 miljoner kronor (15,4 procent).

Utfasning av återstartsstödet ger lägre utgifter än föregående år

Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete blev 488 miljoner kronor, vilket är 1 181 miljoner kronor (70,8 procent) lägre än föregående år. Det beror i huvudsak på att tidsbegränsade medel för bl.a. bidrag till kulturskolan, till folkbiblioteken genom tillskottet till stärkta bibliotek och att stöd kopplade till att stimulera till återstart för kulturen till följd av effekterna av spridningen av covid-19 upphörde 2023.

Inget tillfälligt stöd till konstnärer 2023

Utfallet för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer uppgick till 570 miljoner kronor, vilket är 235 miljoner kronor (29,2 procent) lägre än föregående år. Det beror på att anslaget finansierade tillfälligt stöd till konstnärer 2022. Detta stöd betalades ut för att mildra de ekonomiska konsekvenserna för konstnärer med anledning av spridningen av covid-19. Inget motsvarande stöd betalades ut 2023.

Inget tillfälligt filmstöd medför lägre utfall än föregående år

Utfallet för anslaget 10:1 Filmstöd blev 553 miljoner kronor, vilket är 75 miljoner kronor (11,9 procent) lägre än föregående år. Orsaken till det lägre utfallet är i första hand att den tidsbegränsade förstärkningen av filmstödet 2022 som ett led i återstarten av kulturen upphörde.

Lägre utgifter för ungdomsverksamhet jämfört med 2022

Utfallet för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet blev 285 miljoner kronor. Det är 54 miljoner kronor (15,8 procent) lägre än föregående år. Minskningen beror till största delen på satsningen för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna för ungdomsverksamheten med anledning av restriktionerna som fanns i början av 2022 pga. spridningen av covid-19.

Stödet till idrotten minskade eftersom tillfälligt stöd upphörde

Utfallet för anslaget 13:1 Stöd till idrotten uppgick till 2 092 miljoner kronor. Det är 695 miljoner kronor (24,9 procent) lägre än utfallet föregående år. Att utgifterna minskade beror till största delen på de tillfälliga bidrag som gick till Sveriges Riksidrottsförbund under 2022 för att underlätta uppstart och ökat deltagande av idrottsverksamhet i landet efter restriktionerna upphört.

Minskat utfall då tillfälligt organisationsbidrag till föreningar med

allmänna samlingslokaler upphörde

Utfallet för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler uppgick till 52 miljoner kronor, vilket är 59 miljoner kronor (53,2 procent) lägre än föregående år. Det beror på att anslaget finansierade det tillfälliga organisationsbidraget till föreningar med allmänna samlingslokaler med 60 miljoner kronor under 2022. Motsvarande bidrag betalades inte ut 2023.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.46 UO 17 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 225 143 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 11 10 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 45 0 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 183 170 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 45 35 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 35 20 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 250 239 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 90 71 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 262 262 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 40 35 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 15 14:2 Bidrag till tolkutbildning 120 76

Summa 1 321 1 076

13:5 Insatser för den ideella sektorn (2021) 0

Totalt 1 076

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 1 321 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 076 miljoner kronor, vilket är 245 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden.

Det outnyttjade bemyndigandet på anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet beror på att Kulturrådet analyserar resultaten från genomlysningen av kultursamverkansmodellen innan en förändring av bidragsgivningen kan genomföras. Inom utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Utlåning

Tabell 3.47 UO 17 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2023-12-31 Kungliga Operan AB 88 1 Kungliga Dramatiska teatern AB 70 66 Nordiska museet 77 44 Tekniska museet 95 90 Stiftelsen Skansen 80 44

Summa 322 331

Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret. 1 Lånet togs med stöd av beslutad låneram för budgetåret 2021. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 322 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2023 var 331 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Myndigheten för stöd till trossamfund

Myndigheten för stöd till trossamfund har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten för stöd till trossamfund har inte återrapporterat hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, vilket är ett krav i regleringsbrevet för budgetåret 2023. Det är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Spelinspektionen

Spelinspektionen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Spelinspektionen redovisar felaktigt värde för det ackumulerade resultatet 2023 för avgiftsområdet Tillsyn i tabell 12. Det ackumulerade resultatet är för lågt redovisat med 67 076 tusen kronor. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Spelinspektionen har under flera års tid byggt upp ett överskott om 96 585 tusen kronor i avgiftsområdet Tillsyn. Det ackumulerade överskottet i avgiftsområdet avviker från det ekonomiska målet enligt 15 kap. 5 § spelförordningen (2018:1475). Avgifter ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås för tillsynsverksamheten.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:7 Tillit och kontroll – statlig bidragsgivning till civilsamhället

Riksrevisionen har granskat effektiviteten i statens bidragsgivning till civilsamhället.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället (skr. 2023/24:22) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2023/24:KrU2, rskr. 2023/24:141).

3.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande samt

konsumentpolitik

Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet.

Anslag

Tabell 3.48 UO 18 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings statens budget budget -budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 13 -6 1 -12 -92,2 1 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 -14 1 -42 -98,8 2 1:4 Boverket 288 290 2 0,6 328 1:6 Lantmäteriet 721 20 730 9 1,3 699 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 350 250 -100 -28,7 1 105 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 4 320 4 313 -7 -0,2 5 247 2:1 Konsumentverket 171 -2 167 -4 -2,5 161 2:2 Allmänna reklamationsnämnden 54 7 63 9 15,7 54 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 14 1 14 0 3,2 13 Övriga anslag 125 122 -3 -2,8 104

Summa 6 099 6 5 950 -149 -2,4 7 713

Utfallet uppgick till 5 950 miljoner kronor, vilket är 149 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 minskade utgifterna med 1 763 miljoner kronor (22,9 procent).

Lägre utgifter för omstrukturering av kommunala bostadsföretag jämfört

med budget

Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 1 miljon kronor, vilket är 12 miljoner kronor (92,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att inga nya ansökningar om stöd inkom under 2023 och att det

inte skedde några utbetalningar för infriande av tidigare åtaganden. Vid årets slut återstod inga utestående åtaganden. Stödet baseras på förordningen (2018:111) om statsbidrag till kommuner med svag bostadsmarknad. Det har inte inkommit någon ansökan om bidrag sedan förordningen trädde i kraft, därför har endast administrativa utgifter belastat anslaget. Riksdagen minskade anslaget med 6 miljoner kronor i ändringsbudget för att finansiera en ökning av anslaget 1:6 Lantmäteriet.

Lägre utgifter än beräknat för statsbidrag till kommuner

Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon kronor, vilket är 42 miljoner kronor (98,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att tillströmningen av ärenden gällande statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning blev lägre än beräknat i statens budget. Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med 5 000 kronor per lämnad hyresgaranti. Boverket har under året beviljat bidrag för 146 garantier till 16 kommuner, jämfört med 88 garantier till 11 kommuner för 2022. Riksdagen minskade anslaget med 14 miljoner kronor i ändringsbudget för att finansiera en ökning av anslaget 1:6 Lantmäteriet .

Utfallet för anslaget 1:6 Lantmäteriet blev 730 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (1,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror delvis på högre utgifter för Lantmäteriets anpassning av de tekniska standarderna för geografiska data som myndigheten tillhandahåller. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 20 miljoner kronor i ändringsbudget. Utfallet för anpassningsarbetet blev 20 miljoner kronor.

Lägre utgifter än beräknat för stöd till energieffektivisering

Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus blev 250 miljoner kronor, vilket är 100 miljoner kronor (28,7 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Det beror på att stödmottagarna inte har ansökt om utbetalning i enlighet med när de tidigare angett att renoveringsprojekten ska vara klara.

Anslaget 2:1 Konsumentverket minskades i ändringsbudget med 2 miljoner kronor för att finansiera en ökning av anslag 2:2 Allmänna reklamationsnämnden.

Anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet anvisades ytterligare 1 miljon kronor i ändringsbudget för förstärkt statsbidrag till organisationer som på olika sätt främjar konsumentintressen. Utfallet för det förstärkta statsbidraget blev 1 miljon kronor.

Högre utgifter för Allmänna reklamationsnämnden jämfört med budget

och föregående år

Utfallet för anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden blev 63 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (15,7 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 9 miljoner kronor (17,2 procent) högre. Det beror på att antalet inkomna ärenden har ökat med 24 procent jämfört med 2022. Ökningen förklaras bl.a. av fler ärenden rörande e-handel. För att myndigheten skulle kunna hantera den ökade ärendetillströmningen anvisade riksdagen anslaget ytterligare 7 miljoner kronor i ändringsbudget.

Lägre utgifter för Boverket jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:4 Boverket blev 290 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor (11,5 procent) lägre jämfört med 2022. Det beror på att Boverket har anpassat sin verksamhet till följd av en lägre anslagstilldelning. De lägre utgifterna avser främst

kostnader för köpta tjänster och personal. Antalet årsarbetskrafter vid myndigheten uppgick till 225, vilket är en minskning med 10,0 procent jämfört med 2022.

Lägre utgifter för investeringsstöd och stöd till energieffektivisering

jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus blev 856 miljoner kronor (77,4 procent) lägre jämfört med 2022. Det beror på att stödet är under avveckling. Utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av år 2022.

Utfallet för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 4 313 miljoner kronor, vilket är 934 miljoner kronor (17,8 procent) lägre än 2022. Det beror på att stödet är under avveckling. Utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av år 2022.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.49 UO 18 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 13 0 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 20 6

Summa 32 6

1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus (2022) 973 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och (2022) bostäder för studerande 4 712

Totalt 5 691

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 32 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 6 miljoner kronor. Avvikelsen för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag beror på att inga nya ansökningar om stöd inkom under 2023.

Inom utgiftsområdet finns två äldre beställningsbemyndiganden, dvs. bemyndiganden där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 5 685 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 3.50 UO 18 Garantier

Miljoner kronor Utfärdade garantier Utestående åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2023-12-31 utfästelser Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m. 8 000 3 411 3 544

Summa 8 000 3 411 3 544

Övriga kontokrediter

Tabell 3.51 UO 18 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2023-12-31 Krediter för garantiverksamheten¹ Obegränsad 0

Summa 0

¹ Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203) Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Boverket

Boverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Boverket har ingått nya åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet för anslag utgiftsområde 9, anslag 4:5, anslagspost 10 Investeringsstöd äldreområdet. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden ingångna 2023 som sträcker sig längre än slutåret 2026 uppgår till 23 886 tusen kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:18 Statens hantering av markintrång – värdering och beslut om

ersättning

Riksrevisionen har granskat statens hantering av olika former av markintrång, värderingar och beslut om ersättning. Några myndigheter och regeringen har varit granskningsobjekt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång (skr. 2023/24:106) redovisat åtgärder med anledning av granskningsrapporten. I och med skrivelsen anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad.

3.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Utgiftsområdet omfattar insatser i form av projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning.

Anslag

Tabell 3.52 UO 19 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings statens budget budget -budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 1 993 1 678 -316 -15,8 1 582

Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings statens budget budget -budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:2 Transportbidrag 451 56 518 67 14,8 510 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 1 440 1 215 -225 -15,6 1 264 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021 – 2027 650 295 -355 -54,6 1

Summa 4 534 56 3 706 -828 -18,3 3 357

Utfallet uppgick till 3 706 miljoner kronor, vilket är 828 miljoner kronor (18,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utgifterna 349 miljoner kronor (10,4 procent) högre.

Lägre utgifter än beräknat för bl.a. regionala utvecklingsåtgärder

Utfallet för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder blev 1 678 miljoner kronor, vilket är 316 miljoner kronor (15,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på lägre utgifter än beräknat för statlig medfinansiering av åtgärder inom det nationella programmet för Fonden för en rättvis omställning respektive stöd till försäljningsställen för drivmedel i vissa landsbygdsområden. Utfallet blev 95 miljoner kronor (6,0 procent) högre jämfört med 2022. Det beror bl.a. på högre utgifter för statlig medfinansiering av åtgärder inom det nationella programmet för Fonden för en rättvis omställning.

Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag blev 518 miljoner kronor, vilket är 67 miljoner kronor (14,8 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på höga bränslepriser som medfört högre utbetalningar av bidrag än vad som ursprungligen beräknades. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 56 miljoner kronor i ändringsbudget.

Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 blev 1 215 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor (15,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2022 blev utfallet 48 miljoner kronor (3,8 procent) lägre. Det beror på att projekten har rekvirerat medel från fonden i lägre omfattning än beräknat och jämfört med föregående år. Inga beslut om medel gjordes under 2023 då programperioden håller på att avslutas.

Utfallet för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021 – 2027 blev 295 miljoner kronor, vilket är 355 miljoner kronor (54,6 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror på att kommissionen fattade beslut om programmen senare än beräknat, vilket medfört att projekten endast har hunnit rekvirera medel i begränsad omfattning. Utfallet blev 294 miljoner kronor högre jämfört med 2022. Det beror på att starten av programmet kom i gång sent under 2022.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.53 UO 19 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 3 840 2 447

Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021 – 2027 4 500 2 910

Summa 8 340 5 357

1:1 Regionala tillväxtåtgärder (2017) 0 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 (2022) 336

Totalt 5 693

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 8 340 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 5 357 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 983 miljoner kronor.

Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats. Det beror dels på att behovet av långsiktiga beslut inom Fonden för en rättvis omställning perioden 2021 – 2027 blev lägre än planerat, dels att behov av vissa andra insatser av långsiktiga beslut blev lägre än planerat.

Verksamheten inom regionalfondsprogrammen, som finansieras av anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021 – 2027 , omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår. Behovet av att fatta långsiktiga beslut blev lägre än planerat. Det beror bl.a. på att efterfrågan på medel varit lägre än planerat inom Europiska regionala utvecklingsfonden. Det beror även på notifieringsprocessen enligt EU:s regler om statsstöd avseende insatser inom Fonden för en rättvis omställning tagit längre tid än förväntat vilket inneburit att beslut inte kunnat fattas under 2023.

Inom utgiftsområdet finns två äldre beställningsbemyndiganden, dvs. bemyndiganden där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 336 miljoner kronor.

3.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård och havs- och vattenvård. Området Miljöforskning består främst av forskning om miljö, klimat och samhällsbyggande bl.a. vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).

Anslag

Tabell 3.54 UO 20 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Naturvårdsverket 621 9 623 3 0,4 656 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 130 1 127 -3 -0,3 2 038 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 088 -14 703 -384 -35,4 735 1:8 Klimatbonus 5 955 5 817 -138 -2,3 6 905 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 245 25 1 216 -29 -2,3 1 528 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 169 60 -109 -64,7 84 1:14 Skydd av värdefull natur 1 171 40 1 207 37 3,1 1 720 1:16 Klimatinvesteringar 3 055 2 445 -610 -20,0 2 498 1:17 Klimatpremier 462 443 -19 -4,0 562 1:18 Industriklivet 1 354 1 070 -284 -21,0 604 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 115 54 -61 -53,0 50 1:20 Driftstöd för bio-CCS 25 10 -15 -60,5 9 1:21 Kompetenslyft för klimatomställningen 50 -50 -50 -100,0 18 Övriga anslag 3 104 13 3 105 1 0,0 3 334

Summa 19 543 23 17 880 -1 663 -8,5 20 740

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 17 880 miljoner kronor och blev därmed 1 663 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 23 miljoner kronor. Jämfört med 2022 blev utgifterna 2 860 miljoner kronor (13,8 procent) lägre.

Förseningar påverkade saneringsarbete och anslaget för sanering

Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till 703 miljoner kronor, vilket är 384 miljoner kronor (35,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Länsstyrelser och kommuner har fortsatt påverkats av den tidigare spridningen av covid-19. Bland annat har försenade projekt lett till ett mindre anslagsutnyttjande under året.

Utfasning av klimatbonus pågår

Utfallet för anslaget 1:8 Klimatbonus blev 5 817 miljoner kronor. Det är 138 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 1 088 miljoner kronor (15,8 procent) lägre än föregående år. Under året utbetalades bonuspremier för 118 937 fordon, vilket är 28 386 fordon färre än 2022, och lägre än beräknat. Klimatbonusen upphörde i november 2022 efter regeringsbeslut. Till och med den 31 maj 2024 kan personer som köpt en bil som är berättigad till klimatbonus ansöka om bonus.

Förseningar och osäkerhet gav lägre utgifter än beräknat

Utfallet för anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar uppgick till 60 miljoner kronor, vilket är 109 miljoner kronor (64,7 procent) lägre än anvisat i statens budget.

Det beror på att värdlandsavtal med Ghana och relaterad upphandling har försenats, samt att planerade utbetalningar av projektfinansiering flyttats till 2024 då avtal med FN:s utvecklingsorgan UNDP slöts först i december 2023.

Utfallet för anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur uppgick till 1 207 miljoner kronor, vilket är 37 miljoner kronor (3,1 procent) högre än anvisat i statens budget. I enlighet med ändringsbudget anvisades anslaget 40 miljoner kronor för att snabbare kunna betala ut ersättning till de skogsägare som frivilligt valt att skydda sin skog.

Utfallet för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 2 445 miljoner kronor, vilket är 610 miljoner kronor (20,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Att anslaget inte nyttjades till fullo beror på förseningar och fördyringar på grund av inflationsoro och stigande räntor.

Utfallet för anslaget 1:18 Industriklivet uppgick till 1 070 miljoner kronor. Det är 284 miljoner kronor (21,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Att utfallet blev lägre beror på att vissa ansökningar behöver beviljas ett undantag från EU:s statsstödsregler godkännande från EU och på osäkerhetsfaktorer som lett till att vissa stora projekt inte har startat.

Utfallet för anslaget 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv uppgick till 54 miljoner kronor, vilket är 61 miljoner kronor (53,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror främst på färre ansökningar av bidrag. Anledningen är bl.a. att kommuner inte hinner genomföra projekt i den takt som var planerad samt förseningar inom projekt vilket lett till att de fått skjutas på framtiden.

Det blev inte något utfall för anslaget 1:21 Kompetenslyft för klimatomställningen. Anslaget minskades med hela det tilldelade beloppet för att finansiera anslagsökningar inom utbildningsområdet.

Färre lämnade bidrag än 2022

Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur uppgick till 1 127 miljoner kronor, vilket är 911 miljoner kronor (44,7 procent) lägre än föregående år. Den totala anslagsnivån har minskat jämfört med 2022 vilket lett till ett lägre utfall. Det avser bl.a. bidrag för skötseln av natur och för friluftsliv och åtgärdsprogram för hotade arter.

Utfallet för anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur uppgick till 1 207 miljoner kronor, vilket är 513 miljoner kronor (29,8 procent) lägre än föregående år. Den totala anslagsnivån har minskat jämfört med 2022 vilket lett till ett lägre utfall.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.55 UO 20 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:2 Miljöövervakning m.m. 120 102 1:3 Åtgärder för värdefull natur 900 438 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 2 065 840 1:5 Miljöforskning 102 49 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 630 524 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 1 500 765 1:13 Internationellt miljösamarbete 4 1 1:14 Skydd av värdefull natur 80 3

Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:16 Klimatinvesteringar 5 000 4 721 1:17 Klimatpremier 430 308 1:18 Industriklivet 5 200 3 706 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 165 18 1:20 Driftstöd för bio-CCS 36 000 0 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 2 200 1 884

Summa 54 396 13 360

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 54 396 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 13 360 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 41 036 miljoner kronor.

Skillnaden beror främst på anslaget 1:20 Driftstöd för bio-CCS där inga åtaganden ingåtts än då den första omvända auktionen förväntas genomföras under 2024, med en första utdelning 2026. Skillnaden för anslaget 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv uppgick till 147 miljoner kronor och beror på lägre volym av ansökningar av bidrag, att kommuner inte hinner genomföra projekt enligt planerad utsträckning samt att vissa projekt fördröjs på grund av tillståndsprocesser.

Skillnaden för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till 1 225 miljoner kronor och beror på färre antal ansökningar.

Skillnaden för anslaget 1:18 Industriklivet uppgick till 1 494 miljoner kronor, vilket i likhet med vad som anförs om utfallet på anslaget beror på att stora, fleråriga ansökningar om stöd som ska redovisas mot beställningsbemyndigandet behöver godkännas som ett undantag från EU:s statsstödsregler för att kunna beviljas, vilket kan ta lång tid och på osäkerhetsfaktorer som lett till att vissa stora projekt inte har startat.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:11 Uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad – statens

insatser för en effektiv hantering

Riksrevisionen har granskat om staten ser till att uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad hanteras effektivt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad (skr. 2023/24:49) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har ännu inte behandlat skrivelsen.

3.21 Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Det är främst Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen och Affärsverket svenska kraftnät som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom området.

Anslag

Tabell 3.56 UO 21 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings statens budget budget -budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Statens energimyndighet 453 453 0 0,0 433 1:2 Insatser för energieffektivisering 397 129 -268 -67,6 25 1:4 Energiforskning 1 418 1 411 -6 -0,5 1 470 1:5 Energimarknadsinspektionen 209 209 0 -0,1 186 1:6 Elberedskap 453 100 543 90 19,8 379 1:8 Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m. 155 133 -22 -14,1 127 1:10 Laddinfrastruktur 1 090 914 -176 -16,2 555 1:11 Biogasstöd 650 378 -272 -41,8 216 1:12 Gasprisstöd 165 139 139 1:7 Energiteknik (2022) 2 2 210 1:12 Kompensation för höga elpriser (2022) 0 8 915 Övriga anslag 120 116 -4 -3,5 117

Summa 4 945 265 4 426 -519 -10,5 12 634

Utfallet uppgick till 4 426 miljoner kronor och blev därmed 519 miljoner kronor (10,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 265 miljoner kronor. Jämfört med 2022 blev utgifterna 8 208 miljoner kronor (65,0 procent) lägre.

Stöd för minskad energianvändning blev lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering uppgick till 129 miljoner kronor, vilket är 268 miljoner kronor (67,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget avser investeringsbidrag för en minskad energianvändning och effektbehov. Att utfallet blev lägre än beräknat beror på förseningar inom upphandling i arbetet med hushållsmätningar samt i urvalet av fastigheter som ska delta i inventering och mätning av elanvändningen. Vidare påverkades utfallet av att det totala ansökta beloppet för investeringsstöd till åtgärder som leder till minskad el- och gasanvändning hos hushåll blev lägre än beräknat.

Fler beslut om beredskapsåtgärder för elförsörjningen

Utfallet för anslag 1:6 Elberedskap uppgick till 543 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner kronor (19,8 procent) högre än anvisat i statens budget och 164 miljoner kronor (43,1 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades anslaget 100 miljoner kronor för bl.a. stärkt förmåga till återuppbyggnad av elsystemet vid kris som en del av totalförsvarsplaneringen. Affärsverket svenska kraftnät tog emot 208 stycken anmälningar, 124 stycken fler än 2022, om förändring inom elförsörjningen enligt elberedskapslagen. Under året tog Affärsverket svenska kraftnät beslut om beredskapsåtgärder inom exempelvis sabotageskydd för transformatorer, prövning av lokala elnät som upprättas vid störning och återställning av Öresundsverket i Malmö.

Lägre utfall för stödåtgärder inom energiområdet än beräknat

Utfallet för anslaget 1:8 Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m blev 133 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror att anslagsmedlen endast får användas efter beslut från regeringen och inget beslut har tagits under 2023.

Utfallet för anslaget 1:10 Laddinfrastruktur uppgick till 914 miljoner kronor, vilket är 176 miljoner kronor (16,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att stöd inte söktes i den omfattning som beräknades i statens budget, eftersom regelverket för utbetalning av stöd inte omfattar alla tillgängliga laddkategorier.

Utfallet för anslaget 1:11 Biogasstöd uppgick till 378 miljoner kronor, vilket är 272 miljoner kronor (41,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att det totalt ansökta beloppet blev mindre än beräknat.

I enlighet med ändringsbudget under året uppfördes anslaget 1:12 Gasprisstöd på statens budget. Anslaget anvisades 150 miljoner kronor för att kompensera hushåll som använder gas för höga gaspriser. Medlen betalas ut till gasnätsföretagen som sedan vidarebefordrar detta till hushållen. Det beror på att det totalt ansökta beloppet blev lägre än beräknat.

Kompensation till hushåll för höga elpriser betalades ut 2022

Det blev inte något utfall för anslaget 1:12 (2022) Kompensation för höga elpriser, vilket är 8 915 miljoner kronor lägre än utfallet 2022. Under året har företag och hushåll fått olika typer av el-stöd som har finansierats med Affärsverket svenska kraftnäts flaskhalsinkomster i stället för från anslag.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.57 UO 21 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:2 Insatser för energieffektivisering 660 16 1:3 Insatser för fossilfri elproduktion 30 1 1:4 Energiforskning 3 300 2 068 1:6 Elberedskap 2 000 1 862 1:8 Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m. 120 0 1:10 Laddinfrastruktur 1 300 581

Summa 7 410 4 528

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 7 410 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 528 miljoner kronor.

Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 882 miljoner kronor och är till stor del hänförlig till anslaget 1:4 Energiforskning . Det beror på att det för anslaget finns behov av ett stort beställningsbemyndigande för att möjliggöra långsiktiga och omfattande åtaganden, som exempelvis storskaliga demonstrationsprojekt kopplat till energiforskning.

Större procentuella avvikelser finns dock för anslagen 1:2 Insatser för energieffektivisering och 1:10 Laddinfrastruktur vilka beror på att de totala ansökta beloppen för investeringsstöd avseende de kommande åren, på respektive beställningsbemyndigande, blev lägre än beräknat. För anslaget 1:3 Insatser för fossilfri elproduktion

förklaras avvikelsen under 2023 av att myndigheten valt att inte förnya ett större forskningsprogram. Att bemyndigandet för anslaget 1:8 Energi- och klimatomställningen på lokal och regional nivå m.m. inte utnyttjats förklaras av att en pågående översyn av anslaget inleddes under året och därför tecknades inga nya fleråriga avtal med stöd av bemyndigandet.

Utlåning

Tabell 3.58 UO 21 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2023-12-31 Delägarlån eller borgen till bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier 600 267 Lån till företag som bedriver elnätsverksamhet enligt ellagen 700 55

Summa 1 300 322

Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 300 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2023 var 322 miljoner kronor.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.59 UO 21 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2023-12-31 Svenska kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 1 650 0

Summa 1 650 0

Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 650 miljoner kronor.

Affärsverket svenska kraftnät finansierar sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2023 var intäkterna från kapacitetsavgifter fortsatt höga och därför fanns inget behov av upplåning.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:13 Reduktionsplikten – risker för genomförande och effektivitet

Riksrevisionen har granskat om reduktionsplikten bidrar till att nå de klimatpolitiska målen på ett effektivt sätt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten för bensin och diesel (skr. 2023/24:44) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2023/24:MJU8, rskr. 2023/24/143).

RiR 2023:15 Statens åtgärder för utveckling av elsystemet – reaktiva och

bristfälligt underbyggda

Riksrevisionen har granskat om de statliga aktörerna förberett och genomfört åtgärder med påverkan på elsystemet så att de tre energipolitiska grundpelarna kan förenas på ett effektivt sätt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet (skr. 2023/24:58) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället.

Anslag

Tabell 3.60 UO 22 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 34 468 0 34 173 -296 -0,9 29 277 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 30 951 33 055 2 104 6,8 29 106 1:3 Trafikverket 1 455 1 484 29 2,0 1 441 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 151 4 154 3 1,8 256 1:7 Trafikavtal 1 098 33 1 005 -93 -8,4 1 081 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 550 682 132 23,9 825 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 649 1 633 -16 -1,0 2 045 1:12 Transportstyrelsen 2 407 2 486 79 3,3 2 298 1:14 Trängselskatt i Göteborg 921 955 34 3,7 993 1:15 Sjöfartsstöd 1 600 1 388 -212 -13,2 1 331 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 351 277 -74 -21,1 177 1:18 Lån till körkort 151 30 -121 -80,1 34 1:19 Obemannad luftfart 30 10 -20 -65,2 5 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 131 107 -24 -18,3 111 1:18 Bidrag för upprätthållande av (2022) kollektivtrafik 0 1 000 Övriga anslag 3 038 -1 2 967 -71 -2,3 2 898

Summa 78 952 36 80 407 1 454 1,8 72 878

Utfallet uppgick till 80 407 miljoner kronor och blev därmed 1 454 miljoner kronor (1,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 36 miljoner kronor. Jämfört med 2022 blev utgifterna 7 529 miljoner kronor (10,3 procent) högre.

Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och de tillskott myndigheten får via medfinansiering i form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här utgörs av endast av den verksamhet som

finansieras med anslag. Den största delen av utgifterna under utgiftsområdet återfinns under två trafikslagsöverskridande anslag.

Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur används för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturens funktion.

Förebyggande åtgärder inom järnvägsnätet

Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 33 055 miljoner kronor, vilket är 2 104 miljoner kronor (6,8 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på ett ökat antal förebyggande åtgärder inom järnvägsnätet, exempelvis förstärkt underhåll. Det högre utfallet beror också på ökade kostnader för vinterväghållning, åtgärder efter inträffade väderhändelser samt återställningsarbete efter skredet på E6 vid Stenungsund.

Utfallet för anslaget 1:7 Trafikavtal uppgick till 1 005 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor (8,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på lägre bidragsutbetalningar på grund av att bränsleprisjusteringarna har varit lägre än 2022. I ändringsbudget anvisades anslaget 33 miljoner kronor för bidrag som stöd till färjetrafiken till och från Gotland, av vilka 21 miljoner kronor har betalats ut.

Stöd till Transeuropeiska nätverk

Europeiska unionen (EU) ger normalt årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Bidragen från EU redovisas på inkomstsidan av statens budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk . Bidragen från EU är en medfinansiering till Sveriges investeringar i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 682 miljoner kronor, vilket är 132 miljoner kronor (23,9 procent) högre än anvisat i statens budget. De största bidragen avsåg tunnelarbete i järnvägstunneln i Västlänken i Göteborg, som uppgick till 471 miljoner kronor och för järnväg på sträckan Hallsberg-Stenkumla som uppgick till 164 miljoner kronor.

Lägre sjöfartsstöd än beräknat

Utfallet för anslaget 1:15 Sjöfartsstöd uppgick till 1 388 miljoner kronor, vilket är 212 miljoner kronor (13,2 procent) lägre än anvisat i statens budget och beror på lägre fartygstrafik än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst uppgick till 277 miljoner kronor, vilket är 74 miljoner kronor (21,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Skillnaden beror på att projekt, investeringar och andra åtgärder senarelagts.

Lägre utgifter för körkortslån än beräknat

Utfallet för anslaget 1:18 Lån till körkort uppgick till 30 miljoner kronor, vilket är 121 miljoner kronor (80,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att färre personer än beräknat ansökt om körkortslån. Under 2023 ansökte 7 800 personer om körkortslån, en minskning med 7 procent jämfört med året innan.

Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan ökar jämfört med 2022

I tabell 3.61 och tabell 3.62 jämförs utfallen för anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur med utfallet för motsvarande anslag föregående år.

Tabell 3.61 Utveckling av statens transportinfrastruktur

Miljoner kronor 2023 2022 Investeringar i regional plan 2 603 2 566 Räntor och återbetalning av lån för järnvägar 1 431 1 347 Räntor och återbetalning av lån för vägar 248 271 Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbrokonsortiet 660 549 Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan 17 345 14 109 Större väginvesteringar enligt nationell plan 4 342 4 124 Trimning och effektivisering samt miljöinvesteringar 3 326 3 996 Planering, stöd och myndighetsutövning 1 439 1 300 Civilt försvar 511 230 Isbrytare - till Sjöfartsverket 8 Övrigt 2 260 785

Summa anslag, utveckling av statens transportinfrastruktur 34 173 29 277

Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 34 173 miljoner kronor, vilket är 4 895 miljoner kronor (16,7 procent) högre än 2022. De största utgifterna under anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen (nationell plan) för perioden 2018 – 2029. Dessa utgifter uppgick till 17 345 miljoner kronor, vilket är 3 236 miljoner kronor (22,9 procent) högre än 2022.

Som exempel på namngivna objekt som ingår i den nationella planen och som öppnat för trafik under 2023 kan nämnas:

Kvicksund – Västjädra

E18 Danderyd – Arninge

E20 förbi Vårgårda

Utgifterna för anskaffning och utveckling inom järnvägsinvesteringar blev 3 236 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Motsvarande utgifter inom väginvesteringar blev 218 miljoner kronor högre.

Tabell 3.62 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

Miljoner kronor 2023 2022 Drift och underhåll av vägar 14 641 13 351 Bärighet och tjälsäkring av vägar 1 787 1 486 Bidrag för drift av enskild väg 1 356 1 307 Drift, underhåll och trafikledning på järnväg 15 180 12 231 Forskning och innovation 7 300 Övrigt 84 432

Summa anslag, vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 33 055 29 106

Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 33 055 miljoner kronor. Det är 3 949 miljoner kronor (13,6 procent) högre jämfört med föregående år. Utgifterna för vidmakthållande väg blev 1 641 miljoner kronor (10,2 procent) högre och uppgick till 17 785 miljoner kronor. Projekt med en större förändring jämfört med 2022 avser underhållsåtgärder kopplat till bl.a. tunnlar, vintertjänster, bärighet och tjälsäkring, åtgärder av skador samt övriga väganläggningar. Utgifterna för vidmakthållande järnväg blev 2 600 miljoner kronor (20,5 procent) högre och uppgick

till 15 263 miljoner kronor. Projekt med en större förändring jämfört med 2022 avser underhållsåtgärder kopplat till bl.a. signal- och teleanläggningar, övriga järnvägsanläggningar, fasta delar i funktionsupphandlat basunderhåll samt övriga utgifter inom underhållsverksamheten. Inom reinvesteringsprojekten har störst ökning skett avseende tunnlar, kontaktledningar, övriga elanläggningar samt signal- och teleanläggningar.

Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik betalades ut 2022

Det blev inte något utfall för anslaget 1:18 (2022) Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik, vilket är 1 000 miljoner kronor lägre jämfört med 2022.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.63 UO 22 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 130 919 93 383 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 37 181 31 570 1:7 Trafikavtal 3 500 2 663 1:11 Trängselskatt i Stockholm 67 400 59 611 1:14 Trängselskatt i Göteborg 18 800 12 024 1:18 Lån till körkort 125 35 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 300 145 2:3 Grundläggande betaltjänster 45 23 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 531 380

Summa 258 801 199 834

1:16 Internationell tågtrafik (2021) 177

Totalt 200 011

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 258 801 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 199 834 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 58 967 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur , 1:11 Trängselskatt i Stockholm och 1:14 Trängselskatt i Göteborg.

För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 37 536 miljoner kronor. Det beror bl.a. på senareläggningar av projekt. Framför allt har utestående åtagandena blivit lägre än planerat för väginvesteringar samt trimning och effektiviseringar där det finns flera senareläggningar av projekt där kontrakt tecknas under senare år än planerat. Flera större kontrakt på järnvägsinvesteringar som skulle ha tecknats 2023 förskjutits till 2024. När det gäller räntor och återbetalning av lån har ett förändrat ränteläge medfört högre utestående åtagande för ränta än beräknat. När det gäller Sjöfartsinvesteringar är utestående åtagande högre för avtalet med Sjöfartsverket gällande Luleå Hamn på grund av uppdaterad kalkyl samt prisökningar.

För anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 5 611 miljoner kronor. Skillnaden uppkommer inom bärighet och tjälsäkring och beror på senarelagda

åtgärder samt för posten bidrag för drift av enskild väg som går över tilldelad ram på grund av högre indexuppräkning än beräknat.

För anslaget 1:11 Trängselskatt i Göteborg är skillnaden 6 776 miljoner kronor och beror på att Trafikverket under 2023 bröt kontraktet med en entreprenör för deletapp Haga inom Västsvenska infrastrukturpaketet, något nytt kontrakt tecknades inte under 2023.

För anslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning uppgår skillnaden till 155 miljoner kronor. Utnyttjandet av bemyndigandet påverkas av tidpunkt för avtalstecknande. Det utrymme som finns inom bemyndigandet är dock nödvändigt för att kunna ta höjd för icke planerbara händelser.

Inom utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 177 miljoner kronor.

Utlåning

Tabell 3.64 UO 22 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2023-12-31 A-train AB¹ 1 000 744 SVEDAB AB 6 000 5 870

Summa 7 000 6 614

¹ Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 7 000 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2023 var 6 614 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 3.65 UO 22 Garantier

Miljoner kronor Utestående Utestående Utfärdade garantier åtaganden åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2023-12-31 utländsk valuta utfästelser Kreditgaranti till Öresundsbro Konsortiets upplåning¹ Obegränsad 5 437 5 437 Kapitaltäckningsgaranti Arlandabanan Infrastructure AB² 1 611 1 611 Kapitaltäckningsgaranti SVEDAB³ 5 870 5 870 Pensionsgaranti Posten AB (inkl. Posten Logistik AB, Posten Meddelande AB) ⁴ Obegränsad 4 444 4 444 Garantikapital Eurofima ⁵ CHF 42 498 CHF 42 498 Kreditgaranti Eurofima ⁶ CHF 52 623 CHF 52 623

Summa 18 484 18 484

¹ prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379. ² prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97. ³ prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50. ⁴ I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2016. ⁵ Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om 8 000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar. ⁶ prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116 och 26 § i Eurofimas statuter. Källa: Valutakurs från Riksbanken per 29 december 2023, CHF = 11,9827.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.66 UO 22 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2023-12-31 Vissa infrastrukturprojekt 63 858 60 440 Sjöfartsverkets lån i eller utanför Riksgäldskontoret 100 0 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 1 500 0

Summa 65 458 60 440

Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 65 458 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2023 var 60 440 miljoner kronor.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.67 UO 22 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2023-12-31 Krediter för garantiverksamheten¹ Obegränsad 0 Transportstyrelsens behov av rörelsekapital för transfereringar 1 750 1 625

Summa 1 625

¹ Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:6 Riksrevisionens rapport om digitala tjänster till

privatpersoner – stora utvecklingsmöjligheter för statliga myndigheter

Riksrevisionen har granskat om statens insatser för att utveckla myndigheternas digitala tjänster riktade till privatpersoner har varit tillräckligt effektiva.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om digitala tjänster till privatpersoner (skr. 2023/24:7) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2023:25 Nationell plan för transportinfrastrukturen – lovar mer än den

kan hålla

Riksrevisionen har granskat om investeringarna i den nationella planen för transportinfrastrukturen effektivt bidrar till att de transportpolitiska målen uppnås. Riksrevisionen har synpunkter på regeringens styrning av framtagandeprocessen och fastställelsebeslutet av nationell plan för transportinfrastrukturenen samt Trafikverkets förslag till nationella planen 2022 – 2033. Riksrevisionen redovisar slutsatser och rekommendationer som avser regeringen och Trafikverket.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om nationell plan för transportinfrastrukturen (skr. 2023/24:135) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd

och livsmedel

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd och jakt samt rennäring och samefrågor. Utgiftsområdet omfattar även verksamhet inom utbildning och forskning.

Anslag

Tabell 3.68 UO 23 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:2 Insatser för skogsbruket 594 477 -117 -19,7 542 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 174 463 330 247,2 229 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 68 63 -4 -6,4 48 1:8 Statens jordbruksverk 741 16 759 18 2,5 621 1:10 Gårdsstöd m.m. 5 637 516 6 573 936 16,6 7 438 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 149 144 -5 -3,6 101 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 27 5 -22 -80,1 49 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 109 72 -37 -33,5 177 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 204 182 -22 -10,8 176 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 068 -70 1 440 -628 -30,4 5 077 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 468 70 1 226 -242 -16,5 3 066 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 92 38 100 8 8,5 25 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 160 0 0,0 2 135 2 160 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 53 7 -46 -87,1 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 115 36 -79 -68,8 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023 – 2027 2 000 129 1 508 -492 -24,6 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023 – 2027 1 539 64 1 171 -368 -23,9 Övriga anslag 2 215 23 2 215 0 0,0 2 249

Summa 19 373 959 18 602 -771 -4,0 21 935

Utfallet uppgick till 18 602 miljoner kronor, vilket är 771 miljoner kronor (4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 minskade utgifterna inom utgiftsområdet med 3 333 miljoner kronor (15,2 procent).

Statens ersättningsskyldighet till skogsägare blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket uppgick till 477 miljoner kronor, vilket är 117 miljoner kronor (19,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. En stor del av minskningen i utfall förklaras av ändrade redovisningsprinciper gällande artskyddsärenden. Utfallet påverkas även av att anmälningar och ansökningar inom fjällnära skog inte alltid resulterar i faktiska ersättningsärenden, t.ex. när ansökningar dras tillbaka.

Högre utgifter för att bekämpa smittsamma djursjukdomar än anvisat

Utfallet för anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar blev 463 miljoner kronor, vilket är 330 miljoner kronor (247,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 174 miljoner kronor. Förklaringen till det höga utfallet är att Jordbruksverket under året haft stora utgifter för bekämpande av de smittsamma djursjukdomarna afrikansk svinpest, fågelinfluensa och salmonella. Särskilt kostsamt har utbrottet av salmonella varit och totalt har det utbetalts djurägarersättningar på 226 miljoner kronor för salmonella. Därför medgav regeringen den 30 november 2023 att anslagsposten 1 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar fick överskridas med 238 miljoner kronor (LI2023/03702). Hela anslagskrediten på 31 miljoner kronor utnyttjades och 129 miljoner kronor av det medgivna överskridandet.

Högre utgifter för gårdsstödet jämfört med budget

Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. uppgick till 6 573 miljoner kronor. Det är 936 miljoner kronor (16,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för bl.a. gårdsstöd har på grund av att den svenska kronan försvagades mot euron blivit högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades därför anslaget ytterligare 516 miljoner kronor.

Stödåtgärder för fiske och vattenbruk samt från EU-budgeten

finansierade åtgärder för fiske och vattenbruk lägre än budgeterat

Utfallet för anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk blev 5 miljoner kronor. Det är 22 miljoner kronor (80,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk blev 72 miljoner kronor. Det är 37 miljoner kronor (33,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. För båda dessa anslag beror skillnaden mellan utfall och anvisade belopp till största delen på att återflödet av tidigare års utbetalningar har varit högre än beräknat.

Lägre utgifter till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur än anvisat

och 2022

Utfallet för anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur uppgick till 1 440 miljoner kronor. Det är 628 miljoner kronor (30,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att utbetalningar inte har skett i den takt som var planerat.

Jämfört med 2022 blev utgifterna 3 637 miljoner kronor (71,6 procent) lägre. Det beror på att landsbygdsprogrammet är i sitt slutskede och att den strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik öppnade för ansökningar 2023. Det beror även på att det tillfälliga stöd till jordbruket som drabbades av höjda priser på insatsvaror med anledning av Rysslands invasion av Ukraina som infördes 2022 i ändringsbudget, upphörde 2023.

Nya anslag för finansiering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik

Utfallet för det nya anslaget 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023 – 2027 blev 1 508 miljoner kronor. Det är 492 miljoner kronor (24,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för det nya anslaget 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023 – 2027 blev 1 171 miljoner kronor. Det är 368 miljoner kronor (23,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. För båda dessa anslag beror det låga utfallet i förhållande till de anvisade medlen i huvudsak på långa handläggningstider för projekt- och investeringsstöd vilket leder till att utbetalningar kommer senare år.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.69 UO 23 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:2 Insatser för skogsbruket 130 53 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 120 52 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 20 5 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 500 1 296 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 800 1 754 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 1 600 1 139 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 110 105 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 350 163 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023 – 2027 3 106 2 264 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023 – 2027 3 906 3 182

Summa 12 642 10 015

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 12 642 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 10 015 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 627 miljoner kronor.

Utestående åtaganden på bemyndigandet för anslaget 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning har påverkats av att projekt inom EU:s nya ramprogram Horisont Europa inte har kommit i gång i förväntad omfattning samtidigt som det tidigare ramprogrammet Horisont Europa i stort löpt klart.

Beställningsbemyndigandena på anslagen 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023 – 2027 och 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023 – 2027 har påverkats av att det fattades färre beslut inom projekt- och investeringsstöden än beräknat samt längre handläggningstider, vilket medförde att beslut om stöd flyttades fram från december 2023 till januari 2024.

3.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, samt utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande.

Anslag

Tabell 3.70 UO 24 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 440 -63 3 357 -83 -2,4 3 510 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 834 834 0 0,0 997 1:4 Tillväxtverket 490 6 509 18 3,8 931 1:5 Näringslivsutveckling 357 11 326 -32 -8,9 730 1:11 Bolagsverket 68 13 81 13 18,3 60 1:13 Konkurrensverket 176 11 189 13 7,5 172 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 40 40 0 0,0 123 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 28 25 33 6 20,1 26 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 363 212 -151 -41,6 476 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 17 4 21 4 22,2 18 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 -18 -100,0 1:22 Stöd vid korttidsarbete 365 -760 -1 125 -308,1 -292 1:23 Brexitjusteringsreserven 750 309 -441 -58,8 2 1:24 Elstöd 2 400 790 -1 610 -67,1 2:3 Exportfrämjande verksamhet 313 10 323 9 3,0 406 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 21 6 26 6 26,8 21 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 -13 12 -88 -88,4 147 1:24 Omställningsstöd (2021) -285 -285 -440 1:24 Omställningsstöd (2022) -16 -16 1 391 1:25 Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare (2022) 0 0 276 Övriga anslag 1 627 -1 1 641 13 0,8 1 721

Summa 11 408 8 7 640 -3 768 -33,0 10 274

Utfallet uppgick till 7 640 miljoner kronor, vilket är 3 768 miljoner kronor (33,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utfallet 2 634 miljoner kronor (25,6 procent) lägre.

Lägre utgifter för forskning och utveckling jämfört med budget

Utfallet för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling blev 3 357 miljoner kronor, vilket är 83 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. I ändringsbudget minskades anslaget med totalt 63 miljoner kronor, främst för att bidra till finansieringen av anslaget 1:12 Gasprisstöd inom utgiftsområde 21 Energi.

Utfallet för anslaget 1:4 Tillväxtverket blev 509 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor (3,8 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 6 miljoner kronor i ändringsbudget, främst för att stärka Tillväxtverkets arbete med att säkerställa goda förutsättningar för nyindustrialiseringen i norra Sverige och etablera långsiktigt hållbara former för samverkan mellan myndigheter, kommuner, regioner och andra aktörer.

Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 326 miljoner kronor, vilket är 32 miljoner kronor (8,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på förseningar av EU-kommissionens granskning av en svensk projektansökan om deltagande i projekt av gemensamt europeiskt intresse (s.k. IPCEI-projekt) gällande vätgas. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 11 miljoner kronor för att intensifiera Tillväxtverkets arbete med bättre villkor för företag och med att accelerera näringslivets klimatomställning.

Utfallet för anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag blev 33 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (20,1 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 25 miljoner kronor för att täcka beräknade ökade utgifter för extern rådgivning, bl.a. för att tillvarata statens intressen vid den finansiella rekonstruktionen av SAS AB.

Lägre utgifter än beräknat för kapitalinsatser i statligt ägda företag

Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag blev 212 miljoner kronor, vilket är 151 miljoner kronor (41,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I statens budget beräknades 150 miljoner kronor för konvertering av SAS AB:s lån i Riksgäldskontoret plus upplupen ränta. Konverteringen är en del av bolagets plan för att stärka sin finansiella ställning. Det blev inte någon konvertering under 2023 och därför utnyttjades inte de medel som anvisats för detta ändamål.

Det blev inte något utfall för anslaget 1:19 Finansiering av rättegångskostnader . I statens budget anvisades 18 miljoner kronor. Anslaget ska finansiera Konkurrensverkets rättegångskostnader för mål och ärenden där myndigheten för talan eller som avser överklagande av myndighetens beslut. Utfallet på anslaget beror på utfallet av de processer som avgjorts i domstol. Anslaget behöver inte utnyttjas om Konkurrensverket vinner framgång i domstol och utgifterna kan därför variera betydligt mellan olika år.

Efterfrågan på stöd från brexitjusteringsreserven blev lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:23 Brexitjusteringsreserven blev 309 miljoner kronor, vilket är 441 miljoner kronor (58,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror på att efterfrågan på stödet blev lägre än förväntat. Anslaget ska användas för stöd till verksamheter som bedriver handel med Storbritannien samt statliga myndigheter som fått ökade kostnader på grund av Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen.

Utfallet för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet blev 323 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (3,0 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror främst på högre utgifter än ursprungligen beräknat för planering och förberedelser inför världsutställningen Expo 2025 i Osaka. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 10 miljoner kronor i ändringsbudget.

Lägre utgifter för elstöd jämfört med budget

Det nya anslaget 1:24 Elstöd används för ekonomiskt stöd till elintensiva företag som har drabbats av stora kostnadsökningar på el. Utfallet blev 790 miljoner kronor, vilket är 1 610 miljoner kronor (67,1 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget.

Det beror på att ansökt belopp blev lägre än ursprungligen beräknat. Under året inkom 876 ansökningar varav 572 (65,3 procent) beviljades, 208 (23,7 procent) avslogs och 90 (10,3 procent) avskrevs. Stödet är avsett att finansieras med flaskhalsinkomster som Affärsverket svenska kraftnät ska redovisa mot inkomsttitel i statens budget.

Högre utgifter för Bolagsverket jämfört med budget och föregående år

Utfallet för anslaget 1:11 Bolagsverket blev 81 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor (18,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 20 miljoner kronor (33,6 procent) högre. Det beror huvudsakligen på högre utgifter för utveckling, drift och förvaltning av internettjänsten verksamt.se. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 13 miljoner kronor i ändringsbudget, främst för utveckling och flytt till ny teknisk plattform av internettjänsten verksamt.se.

Utfallet för anslaget 1:13 Konkurrensverket blev 189 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor (7,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 17 miljoner kronor (9,7 procent) högre. Det beror främst på ökade utgifter för myndighetens tillsynsverksamhet. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 11 miljoner kronor i ändringsbudget, huvudsakligen för att stärka Konkurrensverkets arbete med tillsyn.

Utfallet för anslaget 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer blev 21 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor (22,2 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet blev 3 miljoner kronor (17,3 procent) högre jämfört med 2022. Det beror på att den försvagade kronkursen har medfört högre avgifter för Sveriges deltagande i internationella näringspolitiska organ. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 4 miljoner kronor i ändringsbudget.

Utfallet för stöd vid korttidsarbete blev lägre än beräknat och föregående år

Utfallet för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete blev -760 miljoner kronor, vilket är 1 125 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet blev 468 miljoner kronor lägre jämfört med 2022. Det beror på att det har inkommit färre ansökningar än beräknat och jämfört med föregående år. Dessutom blev återbetalningarna i samband med avstämningar av tidigare utbetalt stöd högre än årets utbetalda stöd. Tillväxtverket fattade under året beslut i 868 ärenden, vilket är en minskning med 97,5 procent från 2022. Skatteverket fattade beslut i 103 ärenden om korttidsstöd, vilket är en minskning med 93,1 procent från föregående år.

Utfallet för anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer blev 26 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (26,8 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet blev 5 miljoner kronor (26,2 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror på att den försvagade svenska kronkursen medfört högre avgifter till internationella handelsorganisationer än beräknat och föregående år. På grund av den försvagade kronkursen anvisade riksdagen anslaget ytterligare 6 miljoner kronor i ändringsbudget.

Utfallet för anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning blev 12 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor (88,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utfallet blev 135 miljoner kronor (92,1 procent) lägre jämfört med 2022. Anslaget används för ersättning till AB Svensk Exportkredit för eventuella underskott inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter till fast ränta, det s.k. CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). Underskottet i CIRR-systemet år 2022 blev lägre än föregående år och vad som beräknades i statens

budget. I ändringsbudget minskade riksdagen anslaget med 13 miljoner kronor för att finansiera ökningar av andra anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

Lägre utgifter för forskning och utveckling jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling blev 153 miljoner kronor (4,3 procent) lägre än 2022. Det beror bl.a. på lägre utgifter för insatser kopplade till lärosätenas arbete med strategier för samverkan och nyttiggörande av kunskap och kompetens.

Utfallet för anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel blev 834 miljoner kronor, vilket är 163 miljoner kronor (16,3 procent) lägre än 2022. Det beror främst på lägre utgifter för statsbidrag till utveckling av test- och demonstrationsmiljöer för bioraffinaderier.

Utfallet för anslaget 1:4 Tillväxtverket blev 422 miljoner kronor (45,3 procent) lägre än 2022. Det beror främst på lägre driftkostnader till följd av avvecklingen av Tillväxtverkets hantering av stöd till korttidsarbete. De direkta kostnaderna för myndighetens hantering av stöd till korttidsarbete uppgick till 165 miljoner kronor, vilket är en minskning med 462 miljoner kronor (73,7 procent) jämfört med 2022.

Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 404 miljoner kronor (55,4 procent) lägre än 2022. Det beror bl.a. på avslutade projekt gällande uppbyggnad av testcenter för elektromobilitet, insatser för en hållbar besöksnäring samt datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande.

Utfallet för anslaget 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal blev 40 miljoner kronor, vilket är 83 miljoner kronor (67,4 procent) lägre än 2022. Det beror på att en större renoveringsinsats avslutades under 2022.

Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag blev 264 miljoner kronor (55,5 procent) lägre jämfört med 2022. Det beror på lägre utgifter för kapitaltillskott till Svenska rymdaktiebolaget. Svenska rymdaktiebolaget är helägt av staten och har i uppdrag att bedriva rymdverksamhet med kommersiell inriktning. Kapitaltillskottet ska användas för omställning av bolagets verksamhet i enlighet med strategin för svensk rymdverksamhet (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:466, prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:NU1, rskr. 2022/23:99). Under 2022 fick bolaget ett kapitaltillskott om 476 miljoner kronor för att genomföra omställningen. Det nya kapitaltillskottet på 212 miljoner kronor under 2023 ska användas av bolaget för fortsatt arbete med omställningen.

Utfallet för anslaget 1:23 Brexitjusteringsreserven blev 307 miljoner kronor högre jämfört med 2022. Det beror på att verksamheten var i ett uppbyggnadsskede 2022 vilket medförde att de första utbetalningarna av stöd skedde 2023.

Utfallet för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet blev 84 miljoner kronor (20,6 procent) lägre jämfört med 2022. De lägre utgifterna förklaras bl.a. av att Sveriges deltagande i världsutställningen Expo2020 i Dubai avslutades under 2022 samt lägre utgifter för uppdrag enligt regeringens exportstrategi.

Återkrav av stöd påverkar jämförelsen av utfall med föregående år

Det äldre anslaget 1:24 (2021) Omställningsstöd har använts för stöd som fram t.o.m. 2021 kunde sökas av företag vars nettoomsättning hade minskat i större omfattning under perioden mars 2020 till september 2021, till följd av spridningen av covid-19. Utfallet blev -285 miljoner kronor, vilket är 154 miljoner kronor högre jämfört med föregående år, då utfallet uppgick till -440 miljoner kronor. Det negativa utfallet

förklaras av inbetalda återkrav i samband med avstämningar av tidigare utbetalt stöd. Skillnaden mot 2022 beror på att summan av inbetalda återkrav blev lägre 2023.

Det äldre anslaget 1:24 (2022) Omställningsstöd har använts för stöd som fram t.o.m. 2022 kunde sökas av företag vars nettoomsättning hade minskat i större omfattning under perioden december 2021 till februari 2022, till följd av spridningen av covid-19. Utfallet blev -16 miljoner kronor, vilket är 1 407 miljoner kronor lägre jämfört med 2022. Det negativa utfallet förklaras av inbetalda återkrav i samband med avstämningar av tidigare utbetalt stöd. Det äldre anslaget 1:25 (2022) Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare har använts för stöd som under 2022 kunde sökas av enskilda näringsidkare vars nettoomsättning hade minskat i större omfattning, till följd av spridningen av covid-19. Utfallet blev -0,3 miljoner kronor, vilket är 276 miljoner kronor lägre jämfört med 2022. Det negativa utfallet beror på att summan av återbetalt stöd överstiger utbetalt stöd.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.71 UO 24 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 4 067 3 793 1:5 Näringslivsutveckling 339 45 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 5 1:14 Konkurrensforskning 10 10 1:23 Brexitjusteringsreserven 200 0

Summa 4 620 3 852

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 4 620 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 852 miljoner kronor.

För anslaget 1:23 Brexitjusteringsreserven innebar en reviderad bedömning av regelverket att medel inte kunde betalas ut efter 2023 och därför utnyttjades inte beställningsbemyndigandet.

Utlåning

Tabell 3.72 UO 24 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2023-12-31 Civila flygutvecklingsprojekt¹ 1 110 17 AB Svensk Exportkredits lån i Riksgäldskontoret för systemet med statsstödda exportkrediter 175 000 0 SAS 2 1 500 1 500

Summa 177 610 1 517

¹ Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11, rskr. 2007/08:24. 2 Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416 – 422. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 177 610 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2023 var 1 517 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 3.73 UO 24 Garantier

Miljoner kronor Utfärdade garantier Utestående åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2023-12-31 utfästelser Exportkreditgarantier 475 000 281 146 315 428 Gröna kreditgarantier 65 000 2 400 25 102 Investeringsgarantier 10 000 0 0 Grundfondsförbindelse Svenska skeppshypotekskassan¹ 350 350 350 Grundfondsförbindelse Fonden för den mindre skeppsfarten² 55 55 55 Pensionsgaranti Sveaskog AB³ Obegränsad 307 307 Pensionsgaranti Vattenfall AB³ Obegränsad 815 815 Pensionsgaranti Nordea AB (inkl. Postgirot)³ Obegränsad 64 64 Pensionsgaranti Svenska Skogsplantor³ Obegränsad 0 Pensionsgaranti SP Sveriges Tekniska Forskningsinsitut³ Obegränsad 13 13 Pensionsgaranti Teracom³ Obegränsad 1 1 Pensionsgaranti Svensk Maskinprovning AB³ Obegränsad 3 3 Kreditgaranti för att säkra tillgången av råvaror 12 000 0 0 Kreditgarantier för lån till företag 4 50 000 103 103

Summa 285 257 342 241

¹ Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan. ² Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273. ³ I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2015. 4 Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175 – 181.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.74 UO 24 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2023-12-31 Krediter för garantiverksamheten¹ Obegränsad 0

Summa 0

¹ Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:8 Regeringens styrning av samhällets informations- och

cybersäkerhet − både brådskande och viktig

Riksrevisionen har granskat om regeringens arbete för att stärka Sveriges informations- och cybersäkerhet har varit effektivt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet (skr. 2023/24:26) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Regeringen har bl.a. vidtagit flera åtgärder i syfte att utveckla NCSC och stärka arbetet med informations- och cybersäkerhet i stort samt påbörjat arbetet med att ta fram en ny informations- och cybersäkerhetsstrategi. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2023/24:FöU2, rskr. 2023/24:120).

RiR 2023:27 Business Sweden – styrningen av Sveriges export- och

investeringsråd

Riksrevisionen har granskat om styrningen av Business Sweden är effektiv för att uppnå statens mål med verksamheten.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om styrningen av Business Sweden (2023/2024:127) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner

Utgiftsområdet omfattar nästan 60 procent av statens bidrag till kommuner och regioner. Resterande bidrag från staten till den kommunala sektorn redovisas inom andra utgiftsområden (se bilaga 5 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2019 – 2023).

Anslag

Tabell 3.75 UO 25 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 151 878 151 878 0 0,0 151 223 1:2 Utjämningsbidrag för LSSkostnader 5 359 359 5 718 359 6,7 4 893 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 7 0 0,0 7 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 1 -1 -100,0 299 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner 300 300 0 0,0 300 1:6 Tillfälligt stöd för ökade (2022) kostnader för finansiering 0 0,0 300

Summa 157 545 359 157 904 358 0,2 157 022

Utfallet uppgick till 157 904 miljoner kronor och blev därmed 358 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 ökade utgifterna med 881 miljoner kronor (0,6 procent).

Tillskott till kommuner och regioner

Medel från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning fördelas enligt systemet för kommunalekonomisk utjämning. Systemet finansieras i huvudsak med statliga medel, men också med avgifter från vissa kommuner och regioner. Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004: 881) om kommunalekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utgifterna för anslaget uppgick till 151 878 miljoner kronor, vilket är 656 miljoner kronor högre än 2022. Bidragen till kommunerna uppgick till 108 031 miljoner kronor, vilket är 759 miljoner kronor (0,7 procent) högre. Bidragen till regionerna uppgick till 43 848 miljoner kronor, vilket är 103 miljoner kronor (0,2 procent) högre.

Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Utgifterna för anslaget uppgick till 5 718 miljoner kronor, vilket är 359 miljoner kronor (6,7 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget 359 miljoner kronor på grund av att kostnaderna bedömdes överstiga den ursprungliga anslagsnivån.

Utfallet för anslag 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner uppgick till 300 miljoner kronor. Stödet fördelas till de 70 kommuner som får störst bidrag per invånare från det kommunala utjämningssystemet eller har färre än 9 000 invånare, totalt 88 kommuner.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.76 UO 25 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:4 (2022) Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 299

Summa 299

Inom utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 299 miljoner kronor.

3.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket för staten. Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden.

Anslag

Tabell 3.77 UO 26 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings statens budget budget -budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Räntor på statsskulden 13 000 21 988 31 567 18 567 142,8 27 088 1:2 Oförutsedda utgifter 10 -10 -100,0 3 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 60 -86 -58,9 64

Summa 13 155 21 988 31 626 18 471 140,4 27 155

Utfallet för utgiftsområdet blev 31 626 miljoner kronor, vilket är 18 471 miljoner kronor (140,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna blev 4 471 miljoner kronor (16,5 procent) högre än 2022.

Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden belastas enligt utgiftsmässiga principer. Därmed påverkas anslaget av realiserade valutakursdifferenser, men inte orealiserade. Redovisningen är ett netto av inkomster och utgifter i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet.

Ränteutgifterna blev högre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 31 567 miljoner kronor, vilket är 18 567 miljoner kronor (142,8 procent) högre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Det beror främst på högre valutakursförluster samt ett försämrat räntenetto för den del av räntebetalningar på statsskulden som avser Riksgäldskontorets in-och utlåning till myndigheter m.fl. jämfört med vad som ursprungligen beräknades.

Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 21 988 miljoner kronor i ändringsbudget då utgifterna bedömdes bli högre än tidigare beräknat. Utfallet blev 3 421 miljoner kronor (9,8 procent) lägre än totalt anvisat belopp på 34 988 miljoner kronor.

Tabell 3.78 Räntor på statsskulden 2019 – 2023, fördelning på anslagets

komponenter

Miljoner kronor Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall-SB 2019 2020 2021 2022 SB 2023 2023 2023 Räntor på lån i svenska kronor 22 023 23 043 8 537 15 000 12 000 9 280 -2 720 Räntor på lån i utländsk valuta 1 3 532 2 103 1 063 751 1 500 2 599 1 099 Över- (-)/underkurser (+) vid emission -8 324 -10 404 -11 978 -2 299 0 4 142 4 142 Summa räntor 17 231 14 742 -2 378 13 452 13 500 16 021 2 521 1 Räntor på in- och utlåning -5 233 -3 618 -1 988 864 -1 500 7 327 8 827 Valutakursförluster (+)/-vinster (-) 5 666 2 380 661 12 325 -1 000 8 240 9 240 Kursförluster (+)/-vinster (-) 4 461 5 960 2 317 447 2 000 -22 -2 022

Summa ränteutgifter 22 126 19 463 -1 388 27 088 13 000 31 567 18 567

1 Räntor på lån till Riksbanken för valutareserven (428 miljoner kronor 2023) är bruttoredovisade, till skillnad från i statens budget och i Riksgäldskontorets årsredovisning. I statens budget beräknades räntor på lån i svenska kronor att uppgå till 12 000 miljoner kronor. Utfallet blev 9 280 miljoner kronor, vilket är 2 720 miljoner kronor lägre än beräknat.

Räntor på lån i utländsk valuta beräknades i statens budget till 1 500 miljoner kronor. Utfallet blev 2 599 miljoner kronor, viket är 1 099 miljoner kronor högre än beräknat.

Nettot av över- och underkurser vid emission beräknades till noll i statens budget. Utfallet för underkurser blev 4 142 miljoner kronor högre än beräknat. När Riksgäldskontoret emitterar en obligation med en kupongränta som är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs, vilket innebär att Riksgäldskontoret får den diskonterade mellanskillnaden mellan marknadsräntan och kupongräntan av köparen. På motsvarande sätt uppstår underkurser om marknadsräntan överstiger obligationens kupongränta vid emissionstillfället. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs betraktas det som en ränteinkomst medan underkurser betraktas som ränteutgifter.

I statens budget beräknades räntor på Riksgäldskontorets in- och utlåning till statliga myndigheter m.fl. att uppgå till ett nettoöverskott på 1 500 miljoner kronor. Utfallet blev ett underskott på 7 327 miljoner kronor, vilket är 8 827 miljoner kronor högre än beräknat.

I statens budget beräknades valutakursvinsterna uppgå till 1 000 miljoner kronor netto. Utfallet blev en valutakursförlust på 8 240 miljoner kronor, vilket är 9 240 miljoner kronor högre än beräknat.

I statens budget beräknades kursförlusterna uppgå till 2 000 miljoner kronor netto. Utfallet blev en kursvinst på 22 miljoner kronor, vilket är 2 022 miljoner kronor lägre än beräknat belopp. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande.

Tabell 3.79 visar att genomsnittsräntorna för femåriga statsobligationer och sexmånaders statsskuldväxlar blev högre 2023 än vad som antogs i statens budget. Kronkursen mot euro och KIX-index blev svagare än beräknat. Däremot blev kronkursen mot dollar starkare än beräknat. Jämfört med 2022 blev genomsnittsräntorna för femåriga statsobligationer och sexmånaders statsskuldväxlar högre. Kronkursen mot euro, dollar samt KIX-index försvagades jämfört med föregående år.

Tabell 3.79 Räntor och valutakurser 2019 – 2023 årsgenomsnitt

Utfall 2019 Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 SB 2023 Utfall 2023 Ränta 5 år % -0,36 -0,29 -0,04 1,59 2,36 2,63 Ränta 6 mån % -0,42 -0,15 -0,18 0,90 2,70 3,55 1 KIX-index 122,1 118,5 114,3 121,1 122,5 127,5 SEK/EUR 10,59 10,49 10,14 10,63 10,71 11,48 SEK/USD 9,46 9,20 8,58 10,12 10,67 10,61 1 Växelkurs, KIX (kronindex) är ett valutakursindex som beräknas och uppdateras av Riksbanken.

Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev lägre än beräknat

Utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev 60 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner kronor (58,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att anvisade medel var beräknade med en säkerhetsmarginal. Vid beräkningen

togs hänsyn till att provisionsutgifterna kan variera betydligt mellan åren och att det finns en risk att utgifterna kan avvika mer uppåt än nedåt.

Oförutsedda utgifter

I statens budget anvisades 10 miljoner kronor till anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter. Det blev inget utfall eftersom regeringen inte fattade något beslut om att använda anslaget. Jämfört med 2022 blev utfallet 3 miljoner kronor lägre. Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt lagakraftvunnen dom eller efter uppgörelse samt för utgifter för skador inom landet som uppkommit under tidigare krigsförhållanden. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel från anslaget ska tas i anspråk.

Högre ränteutgifter jämfört med 2022

Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 4 479 miljoner kronor (16,5 procent) högre än 2022. Det beror huvudsakligen på att det högre ränteläget medförde högre underkurser vid emission samt ett försämrat räntenetto i Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Den okonsoliderade statsskulden minskade under 2023 med 65 105 miljoner kronor (6,0 procent) till 1 027 560 miljoner kronor, medan budgetöverskottet uppgick till 19 064 miljoner kronor. Det beror på faktorer som påverkar värdet av statsskulden men inte saldot i statens budget. Skuldminskningen blev högre än budgetöverskottet pga. omvärderingseffekter på den del av skulden som är exponerad mot utländsk valuta samt förändringar av tillgångar i Riksgäldskontorets likviditetsförvaltning.

3.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

unionen

Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för att finansiera EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget beslutas årligen inom en flerårig budgetram.

EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster huvudsakligen utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgiftsområdet.

Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av tullintäkter, mervärdesskattebas och medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå.

Anslag

Tabell 3.80 UO 27 Anslag

Miljoner kronor Utfall - Utfall - statens Statens Ändrings statens budget budget -budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 45 870 -5,0 48 240 43 585 -2 284

Summa 45 870 43 585 -2 284 -5,0 48 240

Avgiften till EU blev 5 procent lägre än budgeterat

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 43 585 miljoner kronor och blev därmed 2 284 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. EU:s egna medel, dvs. medlemsstaternas avgifter till EU, består av fyra delar. Dessa är baserade på bruttonationalinkomsten (BNI), icke materialåtervunnen plast, tullar och mervärdesskatt. Det lägre utfallet beror i huvudsak på att utfallet för avgiften som baseras på BNI blev 2 629 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. De BNI-baserade medlen som EU tar ut är en restpost i EU:s budget så att det totala uttaget som EU gör täcker EU-budgetens finansieringsbehov. Att BNIavgiften blev lägre än beräknat beror framför allt på att EU:s likviditetsbehov blev lägre och att de övriga medlemsstaternas ekonomier har återhämtat sig från de ekonomiska konsekvenserna till följd av pandemin i högre grad än vad som beräknades i statens budget. Det innebär bl.a. att Sveriges avgiftsnivå justeras i förhållande till de andra medlemsstaternas BNI. Dessutom blev reduktionen för BNI-avgiften högre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet för avgiften som baseras på inkomster från tullar blev 868 miljoner kronor lägre än beräknat, eftersom de faktiska inkomsterna från tullar blev lägre än beräknat.

Utfallet för den del av avgiften som baseras på icke materialåtervunnen plast blev däremot 420 miljoner kronor högre än beräknat. Avgiftsdelen tillkom 2021 och under 2023 rapporterades faktiska data för 2021 till den Europeiska kommissionen, vilka var högre jämfört med beräknat. Utfallet för den mervärdesskattebaserade avgiften blev 794 miljoner kronor högre, då mervärdesskattebasen blev högre än beräknat.

Avgiften till EU minskade med 4,7 miljarder kronor 2023

Jämfört med 2022 minskade avgiften till EU med 4 654 miljoner kronor (9,6 procent), vilket beror på att den BNI-baserade avgiften blev 4 835 miljoner kronor (14,8 procent) lägre och uppgick till 27 854 miljoner kronor. Det beror i huvudsak på att Sveriges BNI-nivå är lägre jämfört med 2022. De övriga medlemsstaternas ekonomier har återhämtat sig mer jämfört med 2022, vilket påverkar Sveriges BNI-nivå. Sveriges reduktion på tidigare års inbetalda BNI-avgifter uppgick till drygt 1 000 miljoner kronor under 2023. Jämförelsen mellan åren påverkas dessutom av rabatten på BNI-avgiften som för 2023 uppgick till knappt 9 540 miljoner kronor, vilket är 1 240 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. EU:s justering av Sveriges tidigare års inbetalda avgifter t.o.m. 2020 som gjordes under året uppgick till ca 950 miljoner kronor. Tidpunkten för justeringen flyttades fram ungefär ett år, från juni 2022 till mars 2023. Sammantaget innebär rabatten och den framflyttade tidpunkten för justeringen att utfallet för BNI-avgiften blev ca 290 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år.

Avgiften som baseras på inkomster från tullar uppgick till 6 150 miljoner kronor, vilket är 678 miljoner kronor (9,9 procent) lägre än för 2022. Det beror på att inkomsterna från tullar blev lägre under 2023 jämfört med 2022. Föregående års högre tullinkomster berodde i huvudsak på den allmänna prisökningen till följd av inflation, vilket har stannat av under 2023 och minskat importen.

Avgiften som baseras på icke materialåtervunnen plast blev 1 431 miljoner kronor, vilket är 449 miljoner kronor (45,8 procent) högre än föregående år. Det beror i huvudsak på att man rapporterat in faktiskt data för 2021 under 2023 och att en metodförändring gällande kraven i beräkningen för icke materialåtervunnen plast jämfört med tidigare beräkningar har skett.

Den mervärdesskattebaserade avgiften uppgick till 8 151 miljoner kronor. Det är 410 miljoner kronor (5,3 procent) högre än föregående år, vilket beror på att mer-

värdesskattebasen blev högre än 2022. Den Europeiska kommissionen reviderade upp sin prognos från 2022 för den svenska mervärdesskattebaserade avgiften under 2023.

EU-avgiftens storlek kan av olika skäl variera och styrs till stor del av EU:s likviditetsbehov.

Nettoflödet till EU

Nettoflödet till EU, dvs. skillnaden mellan vad Sverige betalar i EU-avgift och bidragen som Sverige får från EU (se inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU), blev 25 323 miljoner kronor. Det är en minskning med 7 296 miljoner kronor jämfört med 2022. Det beror i huvudsak på lägre BNI-baserad avgift jämfört med 2022.

4 Resultaträkning, balansräkning

och finansieringsanalys

4.1 Redovisningsprinciper och

tilläggsupplysningar

Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203) och grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. när den ekonomiska händelsen inträffar, oavsett när betalning sker.

De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i 13 – 15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten.

Budgetlagen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag reglerar grundläggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis består av de metoder som anges nedan under rubrikerna Värderingsprinciper, Omklassificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster, om metoderna inte har bedömts vara oväsentliga.

Ibland redovisas nya företeelser i årsredovisningen för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas vägledning från principer som framgår av internationella redovisningsstandarder för offentlig sektor respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller så saknas vägledning i internationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall.

Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag kan emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån.

Avgränsningar av redovisningsenheten

Resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupplåning. Riksbankens grundfond ses i detta sammanhang som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna omfattas inte av resultat- och balansräkningen eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning.

Budgetlagens bestämmelser avseende detta har preciserats i förordningen om underlag för årsredovisning för staten. För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egendomsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas av statens resultat- och balansräkning. AP-fonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndigheter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem.

Konsolidering

Redovisningen är en konsolidering av årsredovisningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen, med angivna undantag. Konsolidering innebär att myndigheternas resultat- och balansräkningar slås samman efter det att interna mellanhavanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. I konsolideringsarbetet ingår även andra moment som påverkar årsredovisningen som helhet. Finansieringsanalysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag.

En förteckning över vilka organisationer som ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen finns i bilaga 7 Statliga myndigheter.

Gemensam brytdag

Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand till för att det ska vara möjligt att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men den påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och periodavgränsningsposter.

Värderingsprinciper

Myndigheterna tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikelser förekommer dock i liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten.

Skatter

Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i efterhand, är utfallet från den årliga beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och förväntade inbetalningar.

Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag. Denna beräkningsmetod ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom den beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan under det aktuella året och inte först när betalning görs.

Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är skatter som hänförs till rätt månad eller kvartal i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra huvudkategorin är skatter som beslutas vid den årliga beskattningen men där den löpande debiteringen under året kan avse olika beskattningsår. Det gäller t.ex. hushållens och företagens inkomstskatter inklusive skattereduktioner.

När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. För framför allt hushållens och företagens inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information.

Utifrån informationen prognostiseras de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger till grund för att beräkna den redovisade intäkten.

Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall.

En annan skillnad är att avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna såsom de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- och inkomstutjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i resultaträkningen i årsredovisningen för staten.

Preliminära medel som Skatteverket betalar ut till kommuner och regioner under inkomståret slutavräknas i januari månad andra året efter inkomståret. Posten varierar mellan åren beroende på hur väl förskottsutbetalningarna till kommunerna stämmer med slutliga skatter till kommunsektorn. Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund redovisas antingen som en fordran i not 27 Övriga kortfristiga fordringar eller som en skuld i not 38 Övriga kortfristiga skulder.

I not 1 Skatteintäkter, redovisas skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget.

Transfereringar

Transfereringar redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden sammanfalla med utbetalningen. Utgiften periodiseras när den tydligt går att hänföra till ett visst år.

Transfereringar är medel som staten förmedlar till olika mottagare via myndigheterna. I huvudsak betalas transfereringarna från anslag på statens budget.

Transfereringar kännetecknas av att staten inte får någon motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Noten specificeras utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som fått transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet.

Anläggningstillgångar och avskrivningstider

Anläggningstillgångar (med undantag för vissa finansiella instrument, se nedan) värderas till sitt anskaffningsvärde, med avdrag för av- och nedskrivningar. För materiella och immateriella anläggningstillgångar gäller som huvudregel att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar.

Avskrivningstiderna varierar mellan olika myndigheter eftersom de anpassas till den förväntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. Om skillnaden i förbrukning av betydande komponenter hos en anläggningstillgång är väsentlig, delas tillgången upp på dessa och avskrivning görs för varje komponent för sig.

Myndigheterna tillämpar vanligen 3 – 5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid eller komponentavskrivning med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för tillgångsslagen väganläggningar, järnvägsanläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivningstider eller komponentavskrivning.

Avskrivningstider tillämpas inom följande intervall:

Tabell 4.1 Avskrivningstider

Anläggningstillgång Avskrivningstid Immateriella anläggningstillgångar 3 – 5 år Statliga väganläggningar 10 – 95 år Statliga järnvägsanläggningar 7 – 110 år Byggnader 10 – 50 år, för vissa komponenter 75 år. En myndighet har upp till 150 år Förbättringsutgifter på annans fastighet 3 – 25 år Maskiner, inventarier, installationer m.m. 3 – 5 år Beredskapstillgångar, stridsfordon, fartyg, flygplan och helikoptrar 15 – 25 år Beredskapstillgångar, modifiering av materiel 10 år Beredskapstillgångar, övriga beredskapsinventarier 3 – 10 år Beredskapsinventarier, beredskapsvaror Ingen, omsätts normalt i löpande verksamhet

Övrig information Med beaktande av Riksrevisionens uttalande i revisionsberättelsen om Lunds universitets hantering av avtalet Lund Östra Torn 27:12 avseende MAX IVlaboratoriet, att myndigheten i sin årsredovisning för 2023 skulle ha redovisat detta avtal som finansiell leasing.

I arbetet med upprättande av Årsredovisning för staten 2023 saknades underlag för att på ett tillförlitligt sätt kunna beräkna anskaffningsvärde respektive skuld och därigenom redovisa avtalet som finansiell leasing. En sådan redovisning skulle ha påverkat tillgångens värde i balansräkningens post Byggnader, mark och annan fast egendom, not 18 respektive skuldens värde i balansräkningens post Långfristiga skulder, not 37.

Finansiella garantiavtal Finansiella garantiavtal redovisas när garantiåtagandet uppstår, dvs. vid den tidpunkt när ansvaret för garantin har inträtt och de finansiella villkoren kan fastställas.

När myndigheterna tar ut garantiavgifter för förväntade förluster redovisas initialt både en tillgång och en avsättning för garantin som uppgår till samma belopp.

Avsättningar för garantier delas upp i tre olika kategorier, risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker och oreglerade skador.

Förändring av avsättningar för garantier och garantifordringar under garantins löptid redovisas under not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar. Kostnader för skadeersättningar redovisar myndigheterna när ett infriande av en garanti är befarat eller konstaterat. Kostnaderna för skadeersättningar minskas med återvinningarna för att på så sätt visa statens faktiska kostnader för skador som uppkommer i garantiverksamheten.

Värdering av aktier och andelar i hel- och delägda företag Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt förenklad substansvärdering. Förenklad substansvärdering innebär att tillgångarnas bokförda värde reduceras med skuldernas bokförda värde. Substansvärdet blir därmed detsamma som företagets bokförda egna kapital enligt balansräkningens ekvation.

Finansiella instrument och utlåning Finansiella instrument som primärt innehas för att generera avkastning eller värdestegringar värderas till verkligt värde. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller egetkapital-instrument hos en annan part. Det verkliga värdet bestäms på grundval av instrumentets marknadsvärde.

Finansiella instrument som innehas till förfall eller används för valuta- eller prissäkring värderas dock inte till marknadsvärde. Räntebärande värdepapper (obligationer och utlåning m.m.) tas upp till upplupet anskaffningsvärde. Lånefordringar redovisas under balansposten Utlåning och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Ränta som inte betalas av låntagare under året ökar statens lånefordringar (räntan kapitaliseras).

Se vidare Statsskulden samt Centrala studiestödsnämndens (CSN) värderingsprinciper för lånefordringar, under rubriken Kommentarer till särskilda poster längre ned i kapitlet.

Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar används återanskaffningsvärdet i stället för nettoförsäljningsvärdet.

Värdering av ansvarsförbindelser

Inom linjen i balansräkningen redovisar myndigheter de ansvarsförbindelser de har. Bedömningen av belopp för ansvarsförbindelser kan vara mycket svår och i not till ansvarsförbindelserna beskriver myndigheterna hur stora svårigheterna är. I många fall anger man ett beloppsintervall inom vilket man bedömer att ansvarsförbindelsen ligger. I årsredovisningen för staten tillämpas försiktighetsprincipen för värdering av beloppet vilket betyder att det alltid är det högsta värdet som tas upp som ansvarsförbindelse.

Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för den enskilda myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för staten i väsentlig mening beskrivs nedan.

Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultaträkning bland personalkostnader, medan Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar kostnaderna för tjänstepensionsrörelsen i ett eget avsnitt i resultaträkningen (se vidare nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett enhetligt sätt).

Pågående arbeten hos Försvarets materielverk läggs samman med militära beredskapstillgångar, till den del det gäller arbeten för Försvarsmaktens räkning.

För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten såsom de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Det gäller främst EKN, affärsverken, SPV och Statens fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de inrapporteringskoder som används vid rapportering till statsredovisningen.

Ett antal intäktsposter klassificeras om med utgångspunkten att posten Skatteintäkter i huvudsak redovisas i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i nationalräkenskaperna. Vissa skillnader som rör avgränsning och periodisering berörs ovan i avsnittet Skatter. Intäkterna redovisas som Skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen, men i flera fall redovisar berörda myndigheter intäkterna på annat sätt, exempelvis som medel för finansiering av bidrag – intäkt av bidrag – eller finansiell intäkt. Det kan även vara fråga om medel som ingen myndighet tar upp, men som tas upp i modellen för periodiserade skatteintäkter i årsredovisningen för staten.

Finansiella korrigeringar som rör EU-medel redovisas vanligen som kostnader i myndighetens resultaträkning (främst Statens jordbruksverk), eftersom de redovisas som utgifter på anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen omklassificeras de finansiella korrigeringarna i stället till intäktsreduktioner, eftersom de är återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU.

Ändrade redovisningsprinciper m.m.

Fortsatt arbete med metoden för skattefordringar Under året har ett fortsatt utvecklingsarbete bedrivits rörande metoderna för periodisering i resultaträkningen och beräkning av upplupna och förutbetalda skatteintäkter i balansräkningen.

Skatter som faktureras redovisas fr.o.m. 2023 som intäkt vid det tillfälle som myndigheten beslutar om att staten har rätt att fakturera skatt. Beslutstillfället ligger till grund för att redovisa skatter både i resultaträkningen och på inkomsttitlar i statens budget. De skatter som påverkas är stämpelskatter som Lantmäteriet fakturerar och trängselskatter och fordonskatter som Transportstyrelsen fakturerar. Fakturerade skatter ingår i Skatteintäkter i årsredovisningen för staten, not 1 i resultaträkningen.

Skatteverket har fr.o.m. 2023 gjort en förändring avseende värdereglering av betalningsanstånd. Till följd av sjukdomen covid-19 tillkom under 2020 nya möjligheter till betalningsanstånd. Skatteverket bedömer att denna typ av anstånd enligt försiktighetsprincipen ska bokföras som fordran och värderegleras. Skatteverket har sett över och uppdaterat värderegleringsmetoden vilket påverkar skatteintäkterna fr.o.m. 2023. Som grund för värderegleringen 2023 har Skatteverket använt den egna rapporten ”Tillfälliga anstånd med skattebetalning” (diarienummer 8-2726419). I resultaträkningen i årsredovisning för staten beaktas denna värdereglering, dvs. den reservering för osäkra fordringar som Skatteverket gjort, vilket minskar årets skatteintäkter med knappt 8 miljarder kronor eftersom metoden för statens skatteintäkter totalt, i årsredovisningen för staten utgår från ESV:s prognos på de totala skatteintäkterna för det aktuella året (se ovan). Restförda skatter i statens budget däremot påverkar skatteintäkterna den period då ärendet skickas till Kronofogdemyndigheten

för indrivning, justerat för de belopp som drivits in. Det blir därför viktigt att följa upp skillnaderna mellan osäkra fordringar i resultaträkningen och restföringar i statens budget även kommande år med avseende på värderegleringen, för att säkerställa att påverkan på skatteintäkterna blir korrekt respektive år.

Indirekt metod för finansieringsanalysen Från och med 2023 har principen för finansieringsanalysen ändrats så att i huvudsak indirekt metod tillämpas. En översyn har samtidigt gjorts av noter till finansieringsanalysen och fr.o.m. 2023 redovisas en not till respektive avsnitt i finansieringsanalysen. Den nya metoden innebär att i stället för att hänföra de effekter som kan knytas till förändringar av fordringar och skulder avseende skatter och i viss mån transfereringar till raderna Skatter respektive Transfereringar i finansieringsanalysen, kommer dessa effekter nu att redovisas under raden Justeringar till betalningar. Beloppen som kan knytas till transfereringar är jämförelsevis små och det är därför främst raden Skatter som påverkas. Finansieringsanalysens saldo påverkas inte. De förändringar av fordringar och skulder som rör finansiella transaktioner, i första hand Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden, kommer fortfarande att särredovisas. Detta måste göras beroende på den beslutade uppställningsformen för finansieringsanalysen. Förändringen minskar komplexiteten i finansieringsanalysen samtidigt som väsentliga faktorer ändå kan förklaras i text.

Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplysningar, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten om inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning eller lämna kompletterande information har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.

För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny information tillkommit eller andra korrigeringar.

Lantmäteriet har justerat metoden för beräkning av upplupna fakturerade skatter, främst stämpelskatten. Jämförelsetalen för upplupna skatter 2022 har justerats med 729 miljoner kronor vilket påverkar Årets kapitalförändring 2022, vilket även framgår av tabell 4.2. nedan.

Riksgäldskontoret har redovisat över- och underkurser i insättningsgarantifonden som finansiella intäkter eller kostnader. ESV bedömer att de i stället ska redovisas som inomstatliga räntor och därmed elimineras i årsredovisningen för staten. Justering med 463 miljoner kronor har gjorts för 2022 mellan posterna Övriga finansiella kostnader och Nettokostnad för statsskulden i resultaträkningen.

Intrångsersättningen om 625 miljoner kronor avseende den s.k. Bungedomen hos Naturvårdsverket som i årsredovisningen för staten 2022 redovisades som skadestånd, posten Övriga driftkostnader, har klassificerats om till lämnade bidrag, posten Transfereringar till företag i resultaträkningen.

Regeringskansliet har ändrat redovisningsprinciper gällande hantering av pågående nyanläggningar. Jämförelsetalet har justerats mellan Maskiner, inventarier, Installationer m.m. och Pågående nyanläggningar med 132 miljoner kronor i balansräkningen 2022.

Andra justeringar av jämförelsetal De förändringar av jämförelsetal i resultaträkningen som har gjorts vid upprättandet av Årsredovisningen för staten 2023 som innebär omklassificering mellan poster samt förändringar som ökar kostnader och intäkter lika mycket, innebär inga förändringar av jämförelsetal som påverkar det tidigare redovisade överskottet för 2022.

Det innebär att jämförelsetalet för årets överskott 2023 påverkats på följande sätt:

Tabell 4.2 Justering av jämförelsetal 2022

Miljoner kronor - Årets överskott i resultaträkningen i Årsredovisning för staten 2022 26 883 Förändrad princip för beräkning av upplupen stämpelskatt Lantmäteriet -729 Årets överskott i resultaträkningen enligt jämförelsekolumnen i Årsredovisning för staten 2023 26 154

Undantag från generella principer

Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan.

Skatteverket har enligt regeringsbeslut från den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder för uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Dispensen utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen.

Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och tillgängliggör statliga byggnadsminnen, såsom slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som en anläggningstillgång.

Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt, redovisas de dock inte här.

Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, och därför bedöms de inte påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad.

Kommentarer till särskilda poster

Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det handlar om poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet.

Statsskulden Riksgäldskontoret redovisar statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet och de skulder som kan uppstå i Insättningsgarantifonden. De skulderna, liksom de

tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balansräkningen. Därutöver görs i årsredovisningen för staten undantag för de skulder som kan uppstå i Kärnavfallsfondens placeringsverksamhet.

Riksgäldskontoret redovisar statsskulden till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer.

I balansräkningen i årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden.

Mervärdesskattekompensation till statliga myndigheter nettoredovisas Statliga myndigheter får kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i nationalräkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter.

I den konsoliderade resultaträkningen nettoredovisas emellertid skatteintäkten liksom motsvarande ingående mervärdesskatt.

Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas I nationalräkenskaperna redovisas premiepensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med principerna för denna typ av system som EU har fastställt. Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i sociala trygghetsfonder.

I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensionssystemet av från skatteintäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgifter som ska föras till inkomstpensionssystemet redovisas brutto på inkomsttitlar och ingår i de totala skatteintäkterna, men inte i statens skatteintäkter. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner.

I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4 Transfereringar). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1 Skatteintäkter). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensionsutbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan.

Överföringar till och från pensionssystemet AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt konsolideras inte i årsredovisningen för staten. De överföringar som görs mellan dessa fonder och staten är därför externa transaktioner.

Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och premiepensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar därefter löpande medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensionssystemet är avgifterna lägre än de utbetalda pensionerna

och skillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet redovisas som ett bidrag från ålderspensionssystemet – AP-fondernas nettobidrag (se not 3 Intäkter av bidrag). För premiepensionssystemet är avgifterna däremot betydligt högre än de utbetalda pensionerna och mellanskillnaden redovisas därför som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn (se not 4 Transfereringar).

Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett enhetligt sätt Den statliga tjänstepensionsavsättningen som SPV redovisar tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningen redovisas exklusive särskild löneskatt eftersom särskild löneskatt är en skuld som staten har till sig själv.

Redovisningsprincipen för statens tjänstepensionsavsättning följer i stora delar den internationella redovisningsstandarden, IPSAS 39 Ersättningar till anställda. Enligt IPSAS 39 ska effekten av försäkringstekniska omvärderingar inte påverka årets resultat, utan redovisas direkt mot nettoförmögenheten i balansräkningen. Detta gäller enbart för myndigheternas egna pensionsåtaganden efter avslutad anställning och omfattar därmed inte delpensionsavsättningar eftersom de avser ersättningar under pågående anställning.

I den redovisade avsättningen ingår en liten del (ca 3 procent) pensionsavsättningar till anställda som inte är anställda i de myndigheter som konsolideras. Dessa utomstatliga premier och motsvarande kostnader redovisas som bidrag till staten respektive utbetalda transfereringar. Premier från de konsoliderade myndigheterna elimineras i årsredovisningen för staten medan kostnaderna för de konsoliderade myndigheterna redovisas som personalkostnader.

Grunderna för beräkning av försäkringstekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och göras på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Den statliga tjänstepensionsavsättningen redovisas i årsredovisningen för staten enligt samma försäkringstekniska grunder som de SPV tillämpar för statens försäkringsrörelse. Även Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät tillämpar i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och följer redovisningsprincipen om att redovisa försäkringsteknisk omvärdering av pensionsavsättningen direkt mot myndighetskapitalet (eget kapital för affärsverken).

Enligt grunderna som SPV:s styrelse fastställt för försäkringsrörelsen är livförsäkringarnas avsättningar beräknade med följande antaganden:

– Antagande om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Per den 31 december 2023 är bruttoräntan -1,5 procent (-1,5 procent). – Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om driftkostnad på ca 0,01 procent (0,01 procent) av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,40 procent (0,40 procent) för att täcka kostnader för framtida utbetalningar. – Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkastningsskatt görs vid beräkning av de avsättningarna. – Antagande om livslängd: Olika antaganden om livslängd används för olika generationer och för olika kön. De skilda antagandena om livslängd ska spegla skillnader i förväntad livslängd. En 65-årig man respektive kvinna som är födda på 1950-talet antas leva i ytterligare 23,0 år (22,0 år) respektive 24,3 år (23,7 år). – Räntekänslighet: En sänkning av ränteantagandet med en procentenhet ökar den totala försäkringstekniska avsättningen före skatt med 65 549 126 000 kronor

(18,1 procent) varav 64 239 546 000 kronor (18,5 procent) inom försäkringsrörelsens sparrörelse. En höjning av ränteantagandet med en procentenhet minskar avsättningarna med 51 248 279 000 kronor (14,1 procent) varav 50 123 166 000 kronor (14,5 procent) inom försäkringsrörelsens sparrörelse.

CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar CSN redovisar lånefordringar efter beaktande av reserveringar för förväntade låneförluster. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna reserveringar för förväntade låneförluster och återkrav för sina olika lånetyper. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för varje låntagare.

Beräkningen av reserveringen för förväntade låneförluster i CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en individbaserad modell och görs utifrån tre värderingsprinciper: – Förväntade förluster på grund av att personer missköter sina betalningar. – Förväntade förluster på grund av de trygghetsregler som finns vid återbetalning. – Förväntade förluster på grund av framtida dödsfall.

Den första värderingsprincipen utgår från låntagarens dokumenterade bristande betalningsbenägenhet när inga eller få betalningar har gjorts under de senaste åren.

Den andra värderingsprincipen bedömer betalningsförmågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsättningar, lånevillkor och skuldens storlek. Det görs därutöver en generell nedskrivning för förväntade låneförluster under studietiden.

Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolikheten att dö vid olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och åldersspecifika risker för dödsfall från Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter gör CSN vissa justeringar.

Den individuella beräkningen för varje låntagare kompletteras också med en generell reservering för låneförluster avseende de låntagare som fortfarande befinner sig i studier eller har varit återbetalningsskyldig kortare tid än tre år. Den generella reserveringen utgår från den individuella beräkningen. Risken att framtidens återbetalningsskyldiga kommer att missköta sina betalningar eller nyttja trygghetsreglerna förutsätts vara lika stor som den är bland dagens återbetalningsskyldiga.

Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. Stabilitetsfondens uppdrag har i och med bildandet av Resolutionsreserven (se nedan) begränsats men den ska även i fortsättningen finansiera stöd för att motverka en allvarlig störning av det finansiella systemet i Sverige. (Se vidare not 5.)

Resolutionsreserven hos Riksgäldskontoret Lagen (2015:1016) om resolution innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för de institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. För detta ändamål bildades en ny fond benämnd Resolutionsreserven i början av 2016. Den tillfördes 19 miljarder kronor genom en överföring från Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter (se vidare not 5.)

Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas i statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel vilket minskar de totala inkomsterna på statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen bruttoredovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen.

Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner.

Dessa båda skillnader innebär att både skatteintäkter och transfereringar är högre i resultaträkningen än i statens budget (se not 1 Skatteintäkter och not 4 Transfereringar).

Upplupna skatteintäkter Den del av posten Övriga upplupna intäkter som benämns Upplupna skatteintäkter utgörs av skillnaden mellan statens och ålderspensionssystemets skatteintäkter för aktuellt inkomstår och de preliminära (debiterade) skatter som redovisats t.o.m. december månad, dvs. omfattar endast elva månader.

Posten beräknas genom att de skatter som löpande har debiterats och avser det aktuella inkomståret dras från de skatteintäkter som ska redovisas för det aktuella inkomståret. Det innebär att skatteintäkter som debiteras under januari t.o.m. december är slutligt utfall medan redovisningen av andra skatter till viss del bygger på prognoser. Utfallet för de skatter som fastställs vid den årliga beskattningen är klart i november året efter inkomståret. Det definitiva utfallet för skatterna på statens budget är klart i april andra året efter inkomståret. Den upplupna intäkten ska i princip överensstämma med summan av föregående års motsvarande upplupna intäkt och det periodiseringsbelopp som framkommer i modellen för periodisering av skatteintäkter. En mindre differens kan uppkomma. Den kommenteras i not 28 Övriga upplupna intäkter.

Efter avräkning av uppbörden i januari, som avser verksamhetsmånad december, minskar de upplupna intäkterna kraftigt.

De största upplupna intäkterna avser fysiska personers skatter. Det är framför allt fysiska personers skatter och mervärdesskatten som förklarar det återstående beloppet efter avräkning av uppbörden i januari. För fysiska personer förklaras det av inkomster som inte preliminärbeskattas, exempelvis vinster vid försäljning av bostäder och värdepapper (kapitalvinster), schablonintäkter för sparande på investeringssparkonto och fastighetsavgifter. För mervärdesskatten förklaras den kvarvarande upplupna intäkten till stor del av att skattskyldiga med kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt som avser årets sista kvartal i februari månad.

Över tid varierar de upplupna intäkterna mest för fysiska och juridiska personer. För fysiska personers skatter förklaras variationen i den upplupna intäkten främst av variationen i kapitalinkomsterna. För juridiska personer beror variationen på att företagens inkomstskatter är volatila och att de löpande debiteringarna i grunden baseras på företagens slutliga skatt två år tillbaka i tiden, även om företagen kan ändra sin debiterade preliminärskatt löpande under året.

Staten är ansvarig för i stort sett all uppbörd, dvs. även uppbörden av skatter som tillhör kommuner och avgifter till trossamfund. Regleringsbelopp som avser kommuner och trossamfund särredovisas för att särskilja dessa från statens fordran/skuld i förhållande till skattskyldiga.

Redovisning av marknadsvärdeförändringar i resultaträkningen Orealiserade marknadsvärdeförändringar på framför allt långfristiga värdepappersinnehav redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. En stor del av värdepapperen är statsobligationer och andra instrument utgivna av Riksgäldskontoret. I allt väsentligt motsvaras marknadsvärdeförändringar av högre eller lägre avsättningar till Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden.

Redovisning av kapacitetsavgifter och elstöd i årsredovisningen för staten 2023 I årsredovisningen för staten används benämningen kapacitetsavgifter för inbetalade avgifter från elbolagen och för de intäkter som finansierar Affärsverket svenska kraftnäts kostnader för att reducera kapacitetsbrister i transmissionsnätet. Benämningen flaskhalsintäkter används för intäkter för att finansiera statens kostnader för lämnat elstöd.

Affärsverket svenska kraftnät redovisar i dag inbetalade kapacitetsavgifter som inte har förbrukats som förutbetalda intäkter under Långfristiga skulder. I takt med att kapacitetsavgifterna förbrukas redovisas en intäkt i resultaträkningen. En intäkt redovisas i takt med att kostnader uppkommer i verksamheten som får finansieras av kapacitetsavgifter. Inbetalade kapacitetsavgifter som redovisas under posten Långfristiga skulder minskar i takt med att intäkter tas upp i resultaträkningen. Affärsverket svenska kraftnät kommer som tidigare år även att använda kapacitetsavgifter för att finansiera åtgärder för att reducera kapacitetsbrister i transmissionsnätet. Dessa intäkter kommer som tidigare att redovisas under Intäkter av avgifter och andra ersättningar.

Regeringen beslutade den 22 december 2022 om förordningen (2022:1872) om högkostnadsskydd för elkunder som är konsumenter. I årsredovisningen för staten 2023 redovisas kostnader för lämnat bidrag till hushåll, finansierade med flaskhalsintäkter, på 7,0 miljarder kronor jämfört med 17,5 miljarder kronor 2022.

Under 2023 har regeringen beslutat om förordningen (2023:233) om elstöd till företag. Av förordningen framgår att företag i elområde 3 och 4 har kunnat ansöka om elstöd hos Skatteverket. Elstödet beräknas utifrån elförbrukningen 1 oktober 2021 – 30 september 2022. Totalt har staten lämnat bidrag för elstöd till företag och organisationer på 18,2 miljarder kronor. Elstöd till hushåll och företag redovisas som lämnat bidrag under not 4.

Elstöd till hushåll, företag och organisationer finansieras av flaskhalsintäkter som redovisas som skatt, (not 1), såsom det även hanteras i nationalräkenskaperna.

Regeringen beslutade den 16 februari om förordningen (2023:66) om elkostnadsstöd till vissa särskild drabbade företag (elintensiva företag). Elstödet baseras på företagens faktiska kostnader för inköpt el. Berörda företag kan ansöka om stöd för sådana kostnader för el som överstiger en och en halv gång företagets genomsnittspris under 2021. Företaget får ersättning för hälften av de stödberättigade kostnaderna, upp till ett tak på 2 miljoner euro. Stödet betalas ut från anslag 1:24 under UO 24. Utfallet uppgick till 790 miljoner kronor under 2023 och där ingår även vissa kostnader för administration. Även detta stöd finansieras av flaskhalsintäkter.

Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter inom ramen för Kyotoprotokollet Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.25) att de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2020 som Sverige har tilldelats och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för det året ska tas bort. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Den 1 juni 2023 beslutade regeringen att ge Statens energimyndighet i uppdrag att genomföra avräkningen av Kyotoprotokollets

andra åtagandeperiod. I uppdraget ingick att återlösa nödvändiga s.k. Kyotoenheter för att uppfylla Sveriges åtaganden och annullera innehav som fanns kvar efter återlösen. Detta följer av den löpande borttagningen av överskott från utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut (ESD) som regeringen bemyndigats att genomföra. Statens energimyndighet redovisade uppdraget den 5 september 2023. Annulleringen av överskott från de sektorer som omfattas av ESD har gett en viktig signal om Sveriges ambitiösa klimatpolitik både nationellt och inom EU. Annulleringen har inneburit att utsläppsutrymmet inom EU och enligt Kyotoprotokollet minskats permanent.

Inom ramen för Sveriges program för internationella klimatinsatser har Statens energimyndighet sedan 2002 haft i uppdrag att för Sveriges räkning genomföra klimatprojekt i utvecklingsländer genom de s.k. flexibla mekanismerna under Kyotoprotokollet. Genom dessa klimatprojekt har Sverige förvärvat utsläppsminskningsenheter som verifierats, certifierats och utfärdats av FN. Regeringen erhöll efter förslag i budgetpropositionen för 2023 riksdagens bemyndigande att annullera Sveriges innehav av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. En andel av de annullerade enheterna skulle användas för att bidra till att uppnå etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande andel skulle rapporteras i möjlig mån som klimatfinansiering (Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 20, bet. 2022:23:MJU1, rskr. 2022/23:97). Regeringen beslutade den 1 juni 2023 att uppdra åt Statens energimyndighet att genomföra annulleringen i enlighet med riksdagens bemyndigande. Myndigheten redovisade den 22 september 2023 att uppdraget var genomfört. Sedan annulleringarna genomfördes har ytterligare enheter levererats till Sverige.

Redovisningsprinciper för statens budget Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen (2011:203) och riksdagens beslut om budgeten.

Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet.

Utgifter i statens budget redovisas mot anslag medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker, medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till.

Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsmetoder och principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner.

Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehåller statens budget en post för Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av Riksgäldskontorets inoch utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt

lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden.

Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen, men som till övervägande del ligger utanför statens budget. Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksamheten redovisas i resultaträkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov.

Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Vid redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget förekommer både redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa anslag eller inkomsttitlar, kostnader och intäkter och för några utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader. Saldot i statens budget redovisas dock helt kassamässigt.

I tabellen nedan sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget.

Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäktsoch kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statens budget går därför ofta inte att göra, utan dokumenten kompletterar varandra.

Tabell 4.3 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget

- Resultaträkningen Statens budget Skatt Intäkt Intäkt/betalning Offentligrättsliga avgifter på inkomsttitel Intäkt Intäkt Avgifter av tillfällig natur eller mindre Intäkt Kostnadsreduktion på omfattning anslag Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Erhållna bidrag som används i Intäkt Ingen påverkan på anslag verksamheten eller inkomsttitlar Transfereringar (lämnade bidrag m.m.) Kostnad Utbetalning Avsättningar för framtida förpliktelser Kostnad Kostnad/utgift Löner, varor och tjänster Kostnad Kostnad Andel av företagsvinst/förlust Intäkt/kostnad enligt Inkomst vid utdelning kapitalandelsmetoden Orealiserad valutavinst/förlust och Intäkt/kostnad Ingen påverkan på anslag upplupen ränta eller inkomsttitlar

Resultaträkningen visar verksamhetens totala intäkter och kostnader under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån.

En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel.

En annan stor skillnad är att ålderspensionsavgifterna från andra än statliga myndigheter redovisas som intäkter i resultaträkningen, samtidigt som de faktiska utbetalningarna av

pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget nettoredovisas däremot ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet, inklusive premiepensionssystemet. Utbetalningarna av pensioner till enskilda framgår inte av statens budget, förutom garantipensionerna.

Tilläggsupplysningar

Sveriges återhämtningsplan inom EU:s återhämtningsfacilitet

I juli 2020 enades EU:s stats- och regeringschefer om ett återhämtningspaket för att mildra covid-19-pandemins effekter. Paketet, som kallas Next Generation EU, omfattar 750 miljarder euro i lån och bidrag till medlemsstaterna. Huvudparten, 672,5 miljarder euro, kanaliseras genom Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Medlemsstaterna ansöker om medel genom nationella återhämtningsplaner som beskriver de reformer och offentliga investeringar de avser genomföra och söka stöd för från RRF.

Europeiska unionens råd antog genomförandebeslutet för Sveriges återhämtningsplan den 4 maj 2022. Den 24 augusti 2023 lämnade Sverige in en ändrad återhämtningsplan som rådet godkände den 9 november 2023. Ändringarna innebar att återhämtningsplanen utökades med ett REPowerEU-kapitel och ändringar för att beakta det uppdaterade högsta icke återbetalningspliktiga ekonomiska stödet från RRF.

Det ekonomiska bidrag från RRF som finns tillgängligt för Sverige uppgår till 3,45 miljarder euro (av dessa utgör 66 miljoner euro en överföring från brexitjusteringsreserven). Sverige söker stöd för hela bidraget.

Sverige har ännu inte lämnat in en ansökan om utbetalning av medel från RRF och har inte heller begärt någon förskottsutbetalning. Utbetalningen från RRF till Sverige kommer att vara uppdelade på fem delbetalningar. Sista utbetalningen måste ha gjorts innan utgången av 2026 då RRF upphör. Tidpunkten för utbetalningarna till Sverige liksom delbeloppens storlek var vid upprättande av Årsredovisning för staten 2023 osäker varför ingen redovisning av intäkt eller förväntad intäkt gjorts.

Ny riksbankslag från 1 januari 2023

För räkenskapsåret 2023 tillämpade Riksbanksfullmäktige för första gången bestämmelserna i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank (riksbankslagen) för beslut om och beräkning av disposition av Riksbankens resultat. Riksbanksfullmäktige ska enligt 8 kap. 4 § andra stycket riksbankslagen besluta om disposition av årets resultat. Riksdagen och Riksrevisionen ska underrättas om beslutet.

Enligt årsredovisning redovisar Riksbanken en vinst för räkenskapsåret 2023 på 16 miljarder kronor. Riksbankens grundfond uppgick den 1 januari 2023 till 40 miljarder kronor, enligt punkt 8 i övergångsbestämmelserna till riksbankslagen. Genom den av riksdagen den 26 april 2023 beslutade resultatdispositionen för räkenskapsåret 2022 togs grundfonden i dess helhet i anspråk för förlusttäckning (bet. 2022/23:FiU23, rskr. 2022/23:172). Enligt Riksbankens årsredovisning för räkenskapsåret 2023 uppgår grundfonden således till noll kronor. Och följaktligen uppgår statens andel av Riksbankens grundfond i Årsredovisning för staten på balansdagen 2023, därmed till noll kronor (se not 11).

Riksbanksfullmäktige beslutade den 16 februari 2024 om disposition av Riksbankens resultat för 2023. Enligt beslutet ska Riksbankens resultat för 2023 överföras till Riksbankens grundfond, vilket innebär att Riksbankens eget kapital efter denna överföring kommer att uppgå till knappt -2 miljarder kronor.

Riksbanken lämnade den 2 april 2024 in en framställning till riksdagen med förslag om att återställa det egna kapitalet till riksbankslagens grundnivå. Förslaget innebär ett kapitaltillskott på 43,7 miljarder kronor under 2024. Som alternativ föreslår Riksbanken en återställning i två steg under 2024 och 2025. Det första steget under 2024 med ett kapitaltillskott om minst 25 miljarder kronor och det andra steget 2025 om vad som återstår för att nå den uppräknade grundnivån 2025 och som även tar hänsyn till eventuella förluster under 2024.

4.2 Resultaträkning

44 miljarder kronor i överskott Resultaträkningen för 2023 visade ett överskott om 44 miljarder kronor. Det är 18 miljarder kronor högre än 2022 då överskottet uppgick till 26 miljarder kronor.

Skatteintäkterna uppgick till 1 649 miljarder kronor, vilket var en ökning med nära 52 miljarder kronor. Intäkter av avgifter och andra ersättningar minskade med 6 miljarder kronor och uppgick till 83 miljarder kronor.

Kostnaderna för transfereringar m.m. ökade med 41 miljarder kronor och uppgick till 1 387 miljarder kronor. Av transfereringarna ökade transfereringarna till hushåll mest med 14 miljarder kronor. Transfereringar till företag ökade med 7 miljarder kronor medan transfereringar till utlandet och kommuner minskade med 3 respektive 2 miljarder kronor. Årets avsättning till fonder, som räknas till avsnittet transfereringar, uppgick till hela 18 miljarder kronor, en ökning med 25 miljarder kronor jämfört med 2022 då avsättningen var negativ.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 383 miljarder kronor, en ökning med 28 miljarder kronor jämfört med 2022. Det är i allt väsentligt personalkostnaderna som ökat, särskilt den försäkringstekniska avsättningen till pensioner men även lönekostnaderna vilket sammantaget bidrog till en ökning med 33 miljarder kronor för 2023. Lokalkostnaderna i staten ökade något, med 3 miljarder kronor medan driftkostnaderna minskade med 7 miljarder kronor.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag ökade med 15 miljarder kronor och uppgick till 35 miljarder kronor. Det var LKAB som bidrog mest med 15 miljarder kronor följt av Vattenfall AB med nästan 9 miljarder kronor, Sveaskog Holding AB med nära 4 miljarder kronor samt SBAB med 2 miljarder kronor. Såväl Akademiska hus AB och Jernhusen AB uppvisade kraftigt försämrat resultat till följd av negativa värdeförändringar i fastigheter under 2023.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till -13 miljarder kronor, en förbättring av finansnettot med 27 miljarder kronor jämfört med 2022. Den positiva förändringen av finansnettot förklaras av såväl minskad nettokostnad för statsskulden som övriga finansiella kostnader i kombination med högre övriga finansiella intäkter jämfört med 2022.

Tabell 4.4 Konsoliderad resultaträkning

Miljoner kronor Not 2023 2022

Intäkter

Skatteintäkter 1 1 649 340 1 597 821 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 83 334 89 009 Intäkter av bidrag 3 60 808 61 479

Summa intäkter 1 793 482 1 748 308

Kostnader

Not 2023 2022

Transfereringar m.m.

Transfereringar till hushåll 4 -787 476 -773 231 Transfereringar till företag 4 -100 307 -93 725 Transfereringar till kommuner 4 -391 974 -394 392 Transfereringar till utlandet 4 -89 428 -92 244 Avsättning till/upplösning av fonder 5 -17 693 7 646

Summa transfereringar m.m. -1 386 878 -1 345 945

Statens egen verksamhet

Kostnader för personal 6 -189 271 -155 769 Kostnader för lokaler 7 -27 912 -24 771 Vissa garanti- och kreditkostnader 8 -707 -5 591 Övriga driftkostnader 9 -130 353 -137 381 Avskrivningar och nedskrivningar 10 -35 269 -31 722

Summa statens egen verksamhet -383 512 -355 234

Summa kostnader -1 770 390 -1 701 179

Saldo före resultat från andelar och finansiella poster 23 092 47 129

Resultat från andelar i hel- och delägda företag 11 34 699 19 642

Finansiella intäkter och kostnader

Nettokostnad för statsskulden 12 -24 490 -32 268 Övriga finansiella intäkter 13 19 391 16 649 Övriga finansiella kostnader 14 -8 229 -24 998

Summa finansiella poster -13 329 -40 617

Årets överskott 44 461 26 154

Intäkter

Statens intäkter ökade med 45 miljarder kronor

Summa intäkter i staten ökade med 45 miljarder kronor till 1 793 miljarder kronor Det är en ökning med nästan 3 procent att jämföra med 2022 då ökningen var 6 procent eller 107 miljarder kronor.

Statens skatteintäkter motsvarar 91 procent av statens totala intäkter (inklusive finansiella intäkter) och uppgick till 1 649 miljarder kronor, en ökning med nära 52 miljarder kronor (3 procent) jämfört med 2022. Det är en något lägre utvecklingstakt än föregående år då ökningen var 93 miljarder kronor (6 procent). I posten ingår s.k. flaskhalsintäkter hos Affärsverket svenska kraftnät med beloppet 26 miljarder kronor (17 miljarder kronor 2022) som klassificerats om till skatt för utbetalning till hushåll, företag och organisationer som kompensation för höga elpriser. Ökningen beror främst på att både direkta och indirekta skatter på arbete ökade med sammantaget 74 miljarder kronor, främst beroende på att utbetalda löner ökade med 5,3 procent jämfört med 2022. Även skatt på konsumtion ökade medan skatt på kapital minskade något på grund av sjunkande bostadspriser och minskad bostadsförsäljning.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar uppvisade en minskning med 6 miljarder kronor och uppgick till 83 miljarder kronor. Det är främst lägre avgifter från regionnätsföretag, stora elproducenter och balansansvariga producenter till Affärsverket svenska kraftnät, som minskade med 9 miljarder kronor, till följd av betydligt lägre kostnader för el jämfört med föregående år.

Intäkter av bidrag var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år och uppgick till 61 miljarder kronor.

Diagram 4.1 Statens intäkter (inklusive finansiella intäkter)

Finansiella intäkter Intäkter av bidrag 1,1% 3,4% Intäkter av avgifter och andra ersättningar 4,6%

Skatteintäkter 91,0%

Kostnader

Kostnaderna ökade med 69 miljarder kronor

Summa kostnader i staten ökade med 69 miljarder kronor och uppgick till 1 770 miljarder kronor, en ökning med 4 procent att jämföra med föregående år då ökningen uppgick till knappt 3 procent eller 45 miljarder kronor.

Kostnader för totala transfereringar m.m. ökade med 41 miljarder kronor till 1 387 miljarder kronor. Transfereringar till hushåll ökade liksom Transfereringar till företag medan såväl Transfereringar till kommuner och utlandet minskade. Ökningen av Transfereringar till hushåll om 14 miljarder kronor förklaras främst av ökade transfereringar till ålderspensioner vid sidan av statens budget, anslagsfinansierade förmåner som garantipension och bostadstillägg samt ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning. Samtidigt bortföll i huvudsak kostnaden för elstöd till hushåll. Ökningen av Transfereringar till företag om 7 miljarder kronor förklaras dels av kompensation för höga elpriser till företag som uppgick till 17 miljarder kronor, dels av lägre kostnader för anställningsstöd, investeringsstöd, lönebidrag samt gårdsstöd m.m. som sammantaget minskade med 12 miljarder kronor. Transfereringar till kommuner och utlandet minskade med ca 3 miljarder kronor vardera. Det är särskilt bidrag till folkhälsa, där kostnader för sjukdomen covid-19 fortfarande var väsentliga 2022, samt avgiften till Europeiska unionen som minskat.

Avsättning till statens fonder uppgick till 18 miljarder kronor vilket var en ökning med hela 25 miljarder kronor jämfört med 2022 då avsättningen var negativ med 8 miljarder kronor. Det är främst avsättningarna till Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden som ökat kraftigt, beroende på att de var negativa föregående år på grund av värdeförändringar på fondernas tillgångar under 2022.

Kostnader för statens egen verksamhet ökade totalt med 28 miljarder kronor till 383 miljarder kronor. Kostnader för personal ökade allra mest, med 33 miljarder kronor och uppgick till 189 miljarder kronor. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 12 miljarder kronor och statens pensionskostnader ökade med hela 24 miljarder kronor vilket i allt väsentligt avser förändring av försäkringstekniska avsättningar. Kostnader för lokaler ökade något, med 3 miljarder kronor medan Övriga driftkostnader minskade med 7 miljarder kronor vilket bl.a. beror på väsentligt lägre elpriser hos Affärsverket svenska kraftnät jämfört med 2022. Kostnaderna för vissa garanti- och kreditkostnader minskade också med 5 miljarder kronor, vilket främst beror på värdeförändringar på oreglerade skador och regressfordringar.

Diagram 4.2 Statens kostnader (inklusive finansiella kostnader)

Kostnader för Finansiella kostnader statens egen 1,8% verksamhet 21,3%

Transfereringar 76,9%

Diagram 4.3 Transfereringar

Transfereringar till utlandet 6,5%

Transfereringar till kommuner 28,6%

Transfereringar till hushåll 57,5%

Transfereringar till företag 7,3%

Sammantaget visar saldot i statens verksamhet före resultat från andelar och finansiella poster ett positivt resultat om 23 miljarder kronor vilket kan jämföras med saldot för föregående år som uppgick till 47 miljarder kronor.

Resultatet från andelar i hel- och delägda företag ökade Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 35 miljarder kronor vilket motsvarar en ökning med 15 miljarder kronor jämfört med 2022. LKAB bidrog med 15 miljarder kronor i resultatandelar, Vattenfall AB med nästan 9 miljarder kronor och Sveaskog Holding AB med nära 4 miljarder kronor. Akademiska Hus AB och Jernhusen AB uppvisade kraftigt minskat resultat främst på grund av resultatpåverkande negativa värdeförändringar i fastigheter.

Summa finansiella poster minskade statens överskott Summa finansiella poster uppgick till -13 miljarder kronor vilket var en förbättring med 27 miljarder kronor jämfört med föregående år då såväl Nettokostnaden för statsskulden som Övriga finansiella kostnader var betydligt högre 2022. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 24 miljarder kronor, en minskning med 8 miljarder kronor. Övriga finansiella kostnader minskade kraftigt med 17 miljarder kronor, och uppgick till 8 miljarder kronor. Övriga finansiella intäkter uppgick till 19 miljarder kronor, en ökning med 3 miljarder kronor.

4.3 Balansräkning

I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, kapital och skulder per den 31 december 2023.

Tabell 4.5 Konsoliderad balansräkning

Miljoner kronor Not 2023-12-31 2022-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling 15 10 760 10 085 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 2 715 2 530

Summa immateriella anläggningstillgångar 13 476 12 615

Materiella anläggningstillgångar

Statliga väganläggningar 16 152 774 146 421 Statliga järnvägsanläggningar 17 180 886 180 421 Byggnader, mark och annan fast egendom 18 59 036 55 727 Förbättringsutgifter på annans fastighet 19 8 188 7 551 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 20 52 086 49 369 Pågående nyanläggningar 21 194 228 167 924 Beredskapstillgångar 22 172 933 153 554 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 23 5 300 4 850

Summa materiella anläggningstillgångar 825 432 765 817

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i hel- och delägda företag 11 510 406 487 935 Andra långfristiga värdepappersinnehav 24 65 299 62 686 Långfristiga fordringar 25 16 924 13 223

Summa finansiella anläggningstillgångar 592 628 563 843

Summa anläggningstillgångar 1 431 536 1 342 275

Utlåning 26 261 621 323 068

Varulager m.m.

Varulager och förråd 3 011 2 554 Pågående arbeten 441 437 Fastigheter 462 181 Förskott till leverantörer 122 93

Summa varulager m.m. 4 036 3 264

Fordringar

Kundfordringar 6 359 6 944 Övriga kortfristiga fordringar 27 125 988 173 457

Summa fordringar 132 347 180 401

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader 18 018 12 967 Upplupna bidragsintäkter 4 611 4 175 Övriga upplupna intäkter 28 292 145 287 991

Summa periodavgränsningsposter 314 774 305 133

Kortfristiga placeringar

Värdepapper och andelar 29 19 609 36 774

Summa kortfristiga placeringar 19 609 36 774

Kassa och bank 30 10 458 8 643

Not 2023-12-31 2022-12-31

SUMMA TILLGÅNGAR 2 174 381 2 199 559

KAPITAL OCH SKULDER

Nettoförmögenhet 31 160 197 112 086 Fonder 5 233 812 216 119

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 32 382 373 352 809 Avsättningar för garantier 33 15 277 15 738 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador 34 3 535 3 591 Övriga avsättningar 35 4 906 4 274

Summa avsättningar 406 091 376 412

Statsskulden 36 Lån i svenska kronor 890 885 831 530 Lån i utländsk valuta 79 014 199 391

Summa statsskulden 969 899 1 030 921

Skulder m.m.

Långfristiga skulder 37 66 761 81 537 Leverantörsskulder 34 857 32 875 Övriga kortfristiga skulder 38 212 384 228 392 Depositioner 4 389 4 061 Förskott från uppdragsgivare och kunder 231 210

Summa skulder m.m. 318 622 347 075

Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader 39 29 244 47 246 Oförbrukade bidrag 40 17 344 16 155 Övriga förutbetalda intäkter 41 39 171 53 545

Summa periodavgränsningsposter 85 759 116 946

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 2 174 381 2 199 559

Garantiförbindelser 42 7 481 7 171 Övriga ansvarsförbindelser 43 99 118 87 384

Tillgångar Värdet av de Materiella anläggningstillgångarna ökade med 60 miljarder kronor och uppgick vid årsskiftet till 825 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av Trafikverkets stora investeringar i väg- och järnvägsprojekt samt Försvarsmaktens nyanskaffning av militära beredskapsinventarier. Värdet av Finansiella anläggningstillgångar ökade med 29 miljarder kronor till 593 miljarder kronor. Det är en kraftig ökning från i fjol då det i stället var en minskning med 63 miljarder kronor. Ökningen förklaras i allt väsentligt av att värdet av andelar i företag med bestämmande statligt inflytande i posten Andelar i hel- och delägda företag, ökade med 27 miljarder kronor medan värdet av andelar i företag med väsentligt statligt inflytande minskade med 3 miljarder kronor. Det är främst LKAB:s andelsvärde som ökade med 10 miljarder kronor, Sveaskog Holding AB som ökade med nästan 8 miljarder kronor samt Vattenfall AB som ökade med 3 miljarder kronor. Såväl Akademiska hus AB och Jernhusen AB uppvisade lägre andelsvärden vilket förklaras av negativa värdeförändringar i fastigheter. Statens utlåningsfordringar fortsätter att minska och uppgick till 262 miljarder kronor. Minskningen med 61 miljarder kronor, att jämföra med en minskning med 52 miljarder

kronor i fjol, beror framför allt på att Riksbanken har återbetalt de återstående lån i dollar och euro på som uppgick till 76 miljarder kronor 2022 och som sedan 2009 hade tagits upp för att stärka valutareserven. Riksgäldskontorets har dock på nytt lånat ut 3 miljarder kronor till Riksbanken under 2023 för att finansiera Sveriges åtagande gentemot Internationella valutafonden (IMF). Det bokförda värdet på studielån har ökat med 11 miljarder kronor.

Övriga kortfristiga fordringar minskade med 47 miljarder kronor till 126 miljarder kronor . Skatteverkets fordringar på skattekonton minskade med 2 miljarder kronor medan de kortsiktiga effekterna av Riksgäldskontorets fordringar kopplat till främst affärsdagsredovisningen i statsskuldsförvaltningen minskade med hela 41 miljarder kronor.

Upplupna skatteintäkter i posten Övriga upplupna intäkter ökade med 5 miljarder kronor och uppgick till 283 miljarder kronor.

Värdepapper och andelar minskade med 17 miljarder kronor till 20 miljarder kronor. Det är främst Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen som har minskat.

Kapital och skulder Vid utgången av 2023 uppgick Statens nettoförmögenhet (skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde, motsvarande eget kapital i ett företag), till 160 miljarder kronor. Det är en ökning med 48 miljarder kronor jämfört med 2022 då den uppgick till 112 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av årets överskott i resultaträkningen på 44 miljarder kronor samt värdeförändringar på statens bolag.

Värdet av de statliga fonderna ökade med 18 miljarder kronor jämfört med 2022, och uppgick vid årets slut till 234 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden och Resolutionsreserven ökade vardera med 6 miljarder kronor och Insättningsgarantifonden ökade med 4 miljarder kronor.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ökade med 30 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 382 miljarder kronor. Indexering av tjänstepensionsåtagandena är den största förklaringsposten.

Den konsoliderade Statsskulden minskade med 61 miljarder kronor till rekordlåga 970 miljarder kronor vid utgången av 2023. Lån i svenska kronor ökade med 59 miljarder kronor medan lån i utländsk valuta stod för en minskning med hela 120 miljarder kronor. Lånen i svenska kronor uppgick vid årets slut till 92 procent av statsskulden till värdet 891 miljarder kronor. Lånen i utländsk valuta uppgick till 79 miljarder kronor vilket motsvarar 8 procent av statsskulden.

Affärsverket svenska kraftnäts skulder utgör 99 procent av posten Långfristiga skulder. De består av inbetalade avgifter från elbolag s.k. kapacitetsavgifter och för de intäkter som finansierar Affärsverket svenska kraftnäts kostnader för att reducera kapacitetsbrister i transmissionsnätet. De uppgår till 66 miljarder kronor vid årets slut vilket är en minskning med 14 miljarder kronor. Inflödet av kapacitetsavgifter har varit lägre under 2023 jämfört med 2021 och 2022.

Övriga kortfristiga skulder minskade med 16 miljarder kronor till 212 miljarder kronor. Det förklaras av ett minskat överskott på skattekontot liksom effekterna av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning som har minskat medan skulden till premiepensionssystemet har ökat.

Upplupna kostnader uppgick till 29 miljarder kronor vilket är en minskning med 18 miljarder kronor. Den avser i allt väsentligt minskningen av upplupna kostnader hos Affärsverket svenska kraftnät för elstöd i hushållssektorn.

4.4 Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar. Uppgifterna i finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.

Tabell 4.6 Finansieringsanalys

Miljarder kronor Not 2023 2022 Statens verksamhet 44 Skatter 1 649,3 1 597,8 Avgifter och andra ersättningar 102,1 132,5 Intäkter av bidrag 60,8 61,5 Summa justerade intäkter 1 812,2 1 791,8 Transfereringar -1 367,5 -1 354,3 Statens egen verksamhet -316,8 -312,7 Summa justerade kostnader -1 684,4 -1 667,0 Justeringar till betalningar -41,4 89,9

Saldo statens verksamhet 86,5 214,7

Investeringar 45 Finansiella investeringar -2,2 -1,5 Materiella investeringar -96,9 -88,9 Immateriella investeringar -3,8 -3,5 Summa investeringsutgifter -103,0 -93,9 Försäljning av anläggningstillgångar 3,3 1,4

Summa investeringsverksamhet -99,7 -92,5

Utlåning 46 Nyutlåning -29,5 -26,4 Amorteringar 77,0 86,2

Summa utlåning 47,6 59,8

Finansiella aktiviteter 47 Finansiellt netto för statens upplåning -30,0 -33,9 Övrigt finansiellt netto 4,8 4,2 Justeringar till betalningar 34,4 -30,0

Summa finansiella aktiviteter 9,2 -59,7

Summa 43,6 122,2

Statens nettoupplåning

Förändring av statsskulden -61,0 -113,6 Orealiserade valutakursförändringar 17,4 -8,6

Summa -43,6 -122,2

Statens verksamhet gav positivt kassaflöde

Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet, var positivt med 86 miljarder kronor, 128 miljarder kronor lägre än föregående år. Det svagare kassaflödet beror framför allt på posten Justeringar till betalningar. Skulderna ökade kraftigt 2022, medan de minskat 2023 vilket försämrar kassaflödet.

Ökade investeringar och lägre försäljning

Investeringsverksamheten gav ett negativt kassaflöde med 100 miljarder kronor, jämfört med 93 miljarder kronor föregående år . Det är till största delen de materiella investeringarna som har ökat.

Statens nyutlåning ökade och amorteringarna minskade

Summa nettoutlåning gav ett positivt kassaflöde med 48 miljarder kronor, vilket var 12 miljarder kronor lägre jämfört med föregående år. Statens nyutlåning uppgick till 29 miljarder kronor, varav nära 26 miljarder kronor är CSN:s nyutlåning. Riksgäldskontorets nyutlåning uppgick till drygt 3 miljarder kronor, vilket var knappt 2 miljarder kronor högre jämfört med 2022. Amorteringarna av lån uppgick till 77 miljarder kronor, vilket var 9 miljarder kronor lägre jämfört med föregående år. Minskningen jämfört med 2022 beror främst på att Svensk Exportkredit under 2022 amorterade 10 miljarder kronor. Riksbanken har under 2023 återbetalat sina tidigare lån i Riksgäldskontoret med 64 miljarder kronor i euro och amerikanska dollar, vilket står för nästan hela årets amortering.

Kassaflödet från finansiella aktiviteter försämrades

Nettobetalningar från finansiella aktiviteter gav ett positivt kassaflöde med 9 miljarder kronor, vilket är 69 miljarder kronor bättre än föregående år. Det positiva kassaflödet beror främst på minskningar av kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen med 18 miljarder kronor, samt att nettoeffekten avseende affärsdagsredovisning i statsskuldsförvaltningen gav ett positivt kassaflöde med 27 miljarder kronor.

Statens nettoupplåning försämrades

Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakursförändringar. Statens nettoupplåning var 79 miljarder kronor lägre än föregående år, vilket innebär att staten har gjort en nettominskning av sina lån. Statsskulden minskade med 61 miljarder kronor, men vid beräkning av nettoupplåningen justeras detta för orealiserade valutakursförändringar i upplåningsverksamheten vilket påverkar skulden utan att medföra några betalningar. Denna justering var drygt 17 miljarder kronor för 2023.

Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget

I nedanstående tabell framgår sambandet mellan resultaträkningen och saldot i statens budget. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter framgår justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget.

Tabell 4.7 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2023

Miljarder kronor

Resultaträkningens överskott 44,5

Justeringar för poster som ej medför betalningar 38,2 Justeringar för förändringar av fordringar och skulder -6.9 Övriga transaktioner som påverkar betalningar -32,2

Finansieringsanalysens saldo 43,6

Justeringar hänförbara till statsskulden -24,5 Varav förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar -17,5 Varav förändring av inomstatliga innehav av statspapper, affärsdagsredovisning samt övriga poster -7,0

Statens budgetsaldo 19,1

Transaktionerna som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgår till 38 miljarder kronor och ger en positiv påverkan på kassaflödet. I detta ingår kostnader i statens verksamhet med 67 miljarder kronor och kostnader för avsättningar till fonder under transfereringar med 18 miljarder kronor som inte medför betalningar. Resultatandelar i statens hel- och delägda företag som påverkat resultaträkningen positivt utan något kassaflöde avgår med drygt 35 miljarder kronor. Övriga förändringar är hänförbara till orealiserade valutakursförändringar och marknadsvärdesförändringar på värdepapper.

Nettoförändringen av fordringar och skulder ger en negativ påverkan på kassaflödet med 7 miljarder kronor jämfört med resultaträkningen. Den består av nettoförändringar av fordringar och skulder i statens verksamhet på 41 miljarder kronor som påverkat kassaflödet negativt. Nettoförändringar av fordringar och skulder hänförbara till finansiella aktiviteter har förbättrat kassaflödet med drygt 34 miljarder kronor.

Övriga transaktioner som påverkar betalningar gav ett utflöde av likvida medel på drygt 32 miljarder kronor. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet positivt med 48 miljarder kronor och utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde med 20 miljarder kronor. Nettoinvesteringar med hänsyn till sålda anläggningstillgångar påverkade kassaflödet negativt med nästan 100 miljarder kronor.

Justeringar som är hänförliga till statsskulden

Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett positivt kassaflöde på knappt 44 miljarder kronor, vilket är drygt 24 miljarder kronor högre än saldot i statens budget som var 19 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Det finns även transaktioner som påverkar budgetens saldo, men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. förändring av kortfristiga placeringar.

Riksgäldskontoret minskade sina kortfristiga placeringar med drygt 17 miljarder kronor, vilket har påverkat statsskulden utan att förbättrat statens budgetsaldo. Skillnaden i övrigt beror främst på effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning och förändringar av myndigheters innehav av statspapper, vilket sammantaget uppgick till 7 miljarder +kronor.

4.5 Noter

Noter till resultaträkningen

Not 1 Skatteintäkter

Tabell 4.8 Skatteintäkter

Miljoner kronor 2023 2022 Direkta skatter på arbete 746 343 724 071 Indirekta skatter på arbete 728 516 676 483 Skatt på kapital 356 139 365 602 Skatt på konsumtion och insatsvaror 718 814 692 576 varav flaskhalsintäkter från Affärsverket svenska kraftnät 26 177 - Skatt på import 7 936 9 329 Restförda och övriga skatter 8 467 10 204

Totala skatteintäkter enligt statens budget 2 566 215 2 478 264

Avgår: Kommunala skatter -914 366 -873 941 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet (inkomstpension) -315 682 -300 548 Avgår: EU-skatter -7 936 -9 329

Statens skatteintäkter enligt statens budget 1 328 231 1 294 448

Förklaringsposter som visar skillnaden mellan statens budget

och statens resultaträkning

Statens skatteintäkter enligt statens budget 1 328 231 1 294 448

Justering till statens skatteintäkter enligt ÅRS 2022 -20 926

Statens skatteintäkter enligt årsredovisningen 1 328 231 1 273 522

Skatter hänförliga till tidigare år 18 854 9 742 Avgränsningsskillnader 409 292 387 918 Elimineringar av moms, arbetsgivaravgifter m.fl. skatter -99 025 -91 062

Summa Total före justering 1 657 352 1 580 119

Värdereglering betalningsanstånd (SKV) -7 743 Stämpelskatt justering periodisering 2022 -106 Flaskhalsintäkter från Affärsverket svenska kraftnät (skatt i statens budget fr.o.m. 2023, se ovan) -269 17 500 Justering till belopp enligt ÅRS 2022 307

Totala skatteintäkter enligt resultaträkningen 1 649 340 1 597 821

Skatteintäkterna ökade med 52 miljarder kronor Statens skatteintäkter såsom de avgränsas i resultaträkningen beräknas till 1 649 miljarder kronor, vilket är en ökning med nästan 52 miljarder kronor (3,2 procent) jämfört med 2022. Utvecklingen av skatteintäkterna förklaras i allt väsentligt av en stark utveckling av utbetalda löner. Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår fastställs först i samband med de årliga skattebesluten, är det slutliga utfallet för skatteintäkterna inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på prognoser. Skillnaden mellan det definitiva utfallet och den prognos som redovisas i årsredovisningen för staten kan för enstaka skatter vara stor. Det gäller främst bolagens inkomstskatt och hushållens skatt på kapitalvinster. Avvikelsen för de totala skatterna är däremot liten och uppgår som regel till mellan 0,5 och 1 procent av de slutliga skatteintäkterna.

Från och med 2023 har notens uppställning setts över och texterna anpassats till den nya uppställningen. Skatteintäkterna enligt statens budget beskrivs utförligt i ESV:s underlag till årsredovisning för staten (Utfallet för statens budget). Motsvarande information finns därmed också i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten. Skatteintäkterna beskrivs därför i resultaträkningen mer översiktligt och med fokus på skillnaderna i avgränsning och definition mellan resultaträkningen och statens budget.

Skatteintäkterna enligt statens budget Totala skatteintäkter enligt statens budget beräknas till 2 566 miljarder kronor för 2023 och ska jämföras med 2 478 miljarder kronor enligt den nu aktuella bedömningen av skatteintäkter för inkomståret 2022 (se om Skatteintäkter hänförliga till tidigare år nedan). Det innebär en ökning med 88 miljarder kronor.

Skatt på arbete utgör 57 procent av de totala skatteintäkterna enligt statens budget och utvecklingen av intäkterna beror främst på utvecklingen av utbetalda löner, vilka ökade med 5,3 procent 2023. Direkta skatter ökade med 22 miljarder kronor. Den kommunala inkomstskatten ökade intäkterna med 39 miljarder kronor medan den statliga inkomstskatten och skattereduktionerna minskade intäkterna med 17 miljarder kronor. Indirekt skatt på arbete ökade med 52 miljarder kronor, varav arbetsgivaravgifterna förklarar 38 miljarder kronor. Resterande ökning förklaras av särskild löneskatt och av lägre nedsatta arbetsgivaravgifter. Skatt på kapital minskade däremot med 9 miljarder kronor, vilket främst beror på lägre kapitalvinster för hushållen samt lägre intäkter från stämpelskatt. Det är en följd av att både bostadspriserna och antalet bostadsförsäljningar fortsatte att minska 2023. Skatt på kapital avseende företagsvinster och avkastningsskatt ökade dock med 7 respektive 11 miljarder kronor. Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror ökade trots att intäkterna från mervärdesskatt i stort sett var oförändrade. Ökningen beror på att den del av Svenska kraftnäts flaskhalsintäkter som återbetalas till kunder i form av elstöd, fr.o.m. 2023 redovisas som en skatt. Under 2023 uppgick beloppet till 26,2 miljarder kronor.

Statens skatteintäkter enligt statens budget beräknas till 1 328 miljarder kronor vilket är en ökning med nästan 34 miljarder kronor jämfört med 2022.

Den kommunala sektorns intäkter, inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 40 miljarder kronor eller 4,6 procent.

Ålderspensionssystemets skatteintäkter ökade med 15 miljarder kronor. Den allmänna pensionsavgiften ökade i takt med utbetalda löner medan ålderspensionsavgiften till AP-fonderna ökade med 4,7 procent. Den allmänna pensionsavgiften ökade med 8 miljarder kronor medan ålderspensionsavgiften till AP-fonderna ökade med 7 miljarder kronor och ålderspensionsavgiften till premiepensionssystemet ökade med 3 miljarder kronor. Egenavgiften till AP-fonderna och premiepensionssystemet var i princip oförändrade.

Flaskhalsintäkterna ökade 2023 I statens budget ökade intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror med 26 miljarder kronor. Det beror på att fr.o.m. 2023 redovisas s.k. flaskhalsintäkter, som uppstått till följd av de höga elpriserna och som betalats ut som stöd till hushåll, företag och organisationer, som en skatt. Flaskhalsintäkterna uppgick till sammanlagt 26,2 miljarder kronor i statens budget 2023. I resultaträkningen för staten redovisades flaskhalsintäkter som skatt med motsvarande transferering till hushållen redan 2022 (raden Flaskhalsintäkter från Affärsverket svenska kraftnät) med ett belopp om 17,5 miljarder kronor. Flaskhalsintäkterna ökade därmed med 8,4 miljarder kronor enligt resultaträkningen. Mer information om detta finns i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Förklaringsposter som visar skillnaden mellan statens budget och

statens resultaträkning

Skatteintäkter hänförliga till tidigare år Statens skatteintäkter enligt årsredovisningen 2022 uppgår till 1 274 miljarder kronor, vilket är 21 miljarder kronor mindre än den aktuella beräkningen av Statens skatteintäkter enligt statens budget.

När statens årsredovisning lämnas till riksdagen är de periodiserade skatterna för innevarande år delvis en prognos, som slutligt fastställs först ca ett år senare. Årets över- eller underskott fastställs då regeringen lämnar skrivelsen Årsredovisning för staten till riksdagen och därför redovisas eventuella senare revideringar av skatteintäkterna på kommande år. Eftersom utfallet för skatteintäkterna är definitivt i april andra året efter inkomståret kommer resultaträkningen för det aktuella året att påverkas av ändrade skatter hänförliga till två tidigare år. Ändrade skatter för inkomståren 2021 och 2022 påverkar därför resultatet för staten 2023 (rad Justering till statens skatteintäkter enligt ÅRS 2022 samt rad Skatter hänförliga till tidigare år).

Avgränsningsskillnader Statens skatteintäkter enligt resultaträkningen är 409 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av avgränsningsskillnader.

Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas i den konsoliderade resultaträkningen. Både den allmänna pensionsavgiften, avgiften till ålderspensionssystemet och den del av ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet redovisas i resultaträkningen som skatteintäkter, vilket till stor del förklarar varför skatteintäkterna är högre i resultaträkningen jämfört med i statens budget. Avgifterna uppgick till 365 miljarder kronor, vilket är 18 miljarder kronor, eller 5,1 procent, högre jämfört med föregående år. Det beror bl.a. på en stark utveckling av utbetalda löner.

Den kommunalekonomiska utjämningen samt utjämningsbidragen för LSS-kostnader nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget, under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. I resultaträkningen bruttoredovisas inkomst- och kostnadsutjämningsavgifterna vilket gör att intäkterna är 37 miljarder kronor högre än i statens budget och 5 miljarder kronor högre än 2022.

Elimineringar Elimineringar påverkar jämförelsen mellan skatteintäkterna i statens budget och i resultaträkningen med 99 miljarder kronor. Dessa är inomstatliga transaktioner (statens skatt till sig själv) och ska inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning. Det gäller myndigheternas arbetsgivaravgifter med 43 miljarder kronor, återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 50 miljarder kronor samt övriga skatter, främst särskild löneskatt på pensionskostnader, med 5 miljarder kronor.

Jämförelsepåverkande poster I resultaträkningen beaktas även vissa jämförelsepåverkande poster. Totala skatteintäkter enligt resultaträkningen uppgår därför till 1 649 miljarder kronor.

År 2023 påverkas intäkterna av en värdereglering av betalningsanstånd. Till följd av sjukdomen covid-19 tillkom under 2020 nya möjligheter till betalningsanstånd. Skatteverket bedömer att denna typ av anstånd enligt försiktighetsprincipen ska bokföras som fordran och värderegleras. I resultaträkningen beaktas denna värdereglering, dvs. den reservering för osäkra fordringar som Skatteverket gjort. Skatteverket har sett över och uppdaterat värderegleringsmetoden vilket påverkar skatteintäkterna fr.o.m. 2023. Det innebär att årets skatteintäkter minskar med knappt

8 miljarder kronor. Restförda skatter i statens budget påverkar däremot skatteintäkterna den period då ärendet skickas till Kronofogdemyndigheten för indrivning, justerat för de belopp som drivits in. Skatter som faktureras redovisas fr.o.m. 2023 som intäkt vid det tillfälle som myndigheten beslutar om att staten har rätt att fakturera skatt. Beslutstillfället ligger till grund för att redovisa skatter både i resultaträkningen och på inkomsttitlar i statens budget. De skatter som påverkas är stämpelskatter som Lantmäteriet fakturerar och trängselskatter och fordonskatter som Transportstyrelsen fakturerar. För att uppnå jämförbarhet med 2022 har även jämförelseåret uppdaterats (rad Stämpelskatt justering periodisering 2022). Beloppen är inte väsentliga i förhållande till skatteintäkterna för staten men förändringen innebär att skatteintäkterna i statens budget och i resultaträkningen nu är harmoniserade.

Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Tabell 4.9 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor 2023 2022

Offentligrättslig verksamhet

Trafikverket 3 015 3 066 Transportstyrelsen 2 555 2 437 Kronofogdemyndigheten 2 520 1 574 Luftfartsverket 2 316 1 794 Sjöfartsverket 1 690 1 927 Lantmäteriet 1 074 1 027 Polismyndigheten 960 1 420 Övriga myndigheter 7 090 6 898

Summa offentligrättslig verksamhet 21 220 20 143

Uppdragsverksamhet

Affärsverket svenska kraftnät 23 655 32 741 Trafikverket 4 304 4 057 Statens institutionsstyrelse 2 473 2 256 Exportkreditnämnden 1 927 2 251 Försvarets materielverk 1 066 1 746 Pensionsmyndigheten 1 063 1 058 Övriga myndigheter 11 330 11 101

Summa uppdragsverksamhet 45 818 55 210

Andra ersättningar

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 4 801 4 600 Statens skolverk 2 374 1 484 Finansinspektionen 1 213 282 Polismyndigheten 1 188 1 069 Försvarets materielverk 899 8 Folkhälsomyndigheten 690 2 823 Övriga myndigheter 5 131 3 390

Summa andra ersättningar 16 296 13 656

Summa 83 334 89 009

Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade Intäkter av avgifter och andra ersättningar minskade med 5 675 miljoner kronor. Intäkter av avgifter i offentligrättslig verksamhet ökade med 1 077 miljoner kronor och utgör ca 25 procent av posten. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet minskade med 9 392 miljoner kronor och utgör 55 procent av posten. Andra ersättningar ökade med 2 641 miljoner kronor och utgör ca 20 procent av posten.

Staten tar in avgifter för att tillhandahålla varor och tjänster, och den som betalar avgiften får därmed en motprestation. Avgifterna är antingen offentligrättsliga eller avgifter för uppdragsverksamhet.

Offentligrättsliga avgifter är s.k. tvingande eller belastande avgifter som staten med stöd av författning kan ta ut av enskilda.

Avgifter för uppdragsverksamhet är samtliga avgifter som inte är offentligrättsliga. Det omfattar försäljning av varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Hit räknas också de avgifter som myndigheter under vissa förutsättningar får ta ut enligt det generella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191).

Andra ersättningar är ersättningar som inte betraktas som avgifter eller bidrag.

Offentligrättsliga avgifter ökade Trafikverket tar framför allt ut banavgifter och provavgifter för körkort. Banavgifterna är obligatoriska för de aktörer som trafikerar järnvägen och intäkterna går till drift och underhåll av järnvägen.

Transportstyrelsen tar ut avgifter inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafikområdet för bl.a. tillsyn, tillstånd och registerhållning. Inom luftfartsområdet finns också avgifter för säkerhetskontroll vid svenska flygplatser, flygplatsers utrustningskostnader för kommunikation, navigation och övervakning inom flygtrafikledningstjänst och undervägsverksamhet (flygtrafiktjänst en route). Ökningen med 118 miljoner kronor beror främst på en ökning inom luftfartsområdet och framför allt avseende säkerhetskontroller där intäkten har ökat med 112 miljoner kronor med anledning av ökat antal passagerare och höjning av avgiften. Vidare har intäkterna avseende en route ökat med 57 miljoner kronor med anledning av ökade antal flygningar i kombination med lägre utbetalningar till flygplatserna. Inom vägtrafikområdet har däremot en minskning av intäkter skett där den lägre avgiften för vägtrafikregistret (VTR) står för den största enskilda minskningen.

Kronofogdemyndighetens avgifter omfattar grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. Kronofogdemyndighetens avgifter har ökat med 946 miljoner kronor. De väsentligt högre intäkterna förklaras främst av en engångseffekt om 809 miljoner kronor. Engångseffekten beror på att en ny schablonmetod för beräkning av värdereglering av grundavgifter i allmänna mål har använts i samband med årets bokslut, vilket har gjort att en väsentlig skillnad mot föregående års redovisade värde uppstått. Det höga ärendeinflödet har också ökat intäkterna med 137 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 9 procent jämfört med 2022.

Luftfartsverkets offentligrättsliga avgifter består av undervägs- och terminalavgifter via det EU-baserade avgiftssystemet för flygtrafiktjänst och utgör en del av luftfartsintäkterna som Luftfartsverket erhåller som ersättning för tillhandahållande av flygtrafiktjänst. Luftfartsverkets avgifter har ökat med 522 miljoner kronor, vilket förklaras av att enhetsavgifterna/en route- respektive terminalavgiften per serviceenhet, höjts och antalet serviceenheter ökat tack vare mer flygtrafik.

Sjöfartsverkets avgifter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Sjöfartsverkets offentligrättsliga avgifter har minskat med 237 miljoner kronor. Det beror framför allt på att Sjöfartsverket har tilldelats anslag för rabattering av farledsavgifter i en s.k. klimatkompensation. Klimatkompensationen medför en förskjutning mellan anslagsintäkter och avgiftsintäkter jämfört med föregående år.

Polismyndighetens offentligrättsliga avgifter består till största delen av passavgifter, avgifter för utfärdande av nationella id-kort och ansökningsavgifter för tillstånd. Andra avgifter är delgivningsavgifter, avgifter för kopior och avskrifter, polisbevakning av transporter, flyttning av fordon och konstaterade kundförluster gällande uppbördsfordringar. Intäkter från avgifterna har minskat med 460 miljoner kronor, vilket främst beror på att intäkterna av pass och nationella id-kort har minskat. Antalet sålda pass uppgår till ca 1 591 000 pass, vilket är en minskning med 984 000 (38 procent). Antalet sålda nationella id-kort uppgår till ca 520 000, vilket är en minskning med 505 000 (49 procent). Under 2023 minskade antalet ansökningar med 42 procent i jämförelse med 2022. Minskningen förklaras av att antalet ansökningar var ovanligt högt 2022 på grund av ett uppdämt behov efter coronapandemin samt den tillfälliga sänkningen av avgiften på nationellt id-kort.

Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade Affärsverket svenska kraftnät tar ut avgifter från regionnätsföretag, stora elproducenter och balansansvariga producenter . Inflödet av flaskhalsinkomster kan variera stort från år till år eftersom en mängd faktorer påverkar. Intäkterna minskade med 9,1 miljarder kronor, vilket förklaras av att prisskillnaderna generellt varit lägre mellan svenska elområden och elpriserna också varit på en betydligt lägre nivå än 2022. Nivåerna för 2023 är i stället i nivå med år 2021.

Trafikverkets uppdragsverksamhet består huvudsakligen av försäljning av järnvägsmateriel till de entreprenörer som bygger och underhåller de statliga järnvägarna och el till de olika bolag som bedriver tågtrafik. I samband med investeringar i statliga vägar och järnvägar utför även Trafikverket uppdrag på andras anläggningar, i första hand åt kommuner. Intäkter av avgifter i Trafikverkets uppdragsverksamhet ökade med 247 miljoner kronor. Det beror främst på ökade intäkter både inom elförsäljningen och inom försäljning av järnvägsmateriel.

Statens institutionsstyrelse tar huvudsakligen ut vårdavgifter för ungdomsvård. Intäkterna ökade med 217 miljoner kronor, vilket beror på årlig prisjustering med ca 4 procent och en hög årlig beläggning på myndighetens olika ungdoms- och LVM-hem (hem enligt lagen om vård av missbrukare).

Exportkreditnämndens intäkter av uppdragsverksamhet består av garantiavgifter och förväntade garantiförluster. Garantiavgifter minskat med förväntade garantiförluster redovisas som garantiintäkt. Intäkterna minskade med 324 miljoner kronor, vilket beror på ett antal större affärer under 2023, där garantierna löper under långa tidsperioder och som avser länder i de högre riskklasserna. Det innebär att förväntade garantiförluster har ökat.

Försvarets materielverks intäkter av uppdragsverksamhet består i huvudsak av fakturering av levererade tjänster och materiel. Intäkterna minskade med 680 miljoner kronor, vilket huvudsakligen beror på att intäkter av exportåtagandena har periodiserats framåt för att möta kostnader kommande år.

Intäkter av andra ersättningar ökade Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens intäkter av andra ersättningar är finansieringsavgiften som arbetslöshetskassorna betalar. Ökningen med 201 miljoner kronor beror på ökat medlemsantal i a-kassorna och ökad genomsnittlig dagpenning.

Statens skolverks andra ersättningar är främst återbetalda statsbidrag. Ökningen med 890 miljoner kronor beror i stort på ökade återkrav av statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Finansinspektionens ökning av andra ersättningar med 931 miljoner kronor avser bötesmedel i samband med sanktioner. Ökningen beror på ett antal större sanktionsavgifter under 2023. Intäkterna är av sådan karaktär att de varierar mellan åren och enstaka böter kan ha stor påverkan på utfallet. Polismyndighetens intäkter av andra ersättningar ökade med 119 miljoner kronor, vilket beror på att skadestånd, viten för uteblivna leveranser, bl.a. pass, har ökat med 49 miljoner kronor. Dessutom har intäkter från beslag av förverkade kontanter ökat med 64 miljoner kronor. Försvarets materielverks ökade intäkter av andra ersättningar med 891 miljoner kronor är huvudsakligen hänförliga till internationella samarbeten med inriktning av stöd till Ukraina. Folkhälsomyndighetens intäkter av andra ersättningar består huvudsakligen av vidarefakturerade läkemedel, testmateriel och analyser. Minskningen med 2 133 miljoner kronor beror främst på minskad vidareförsäljning av covid-19-vaccin.

Not 3 Intäkter av bidrag

Tabell 4.10 Intäkter av bidrag

Miljoner kronor 2023 2022 AP-fondsmedel 18 364 17 488

EU-bidrag

EU-bidrag med delat förvaltningsansvar

Statens jordbruksverk Garantifonden för jordbruket EGFJ 6 628 7 973 Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling EJFLU 2 401 3 489 Övriga fonder 153 206 Summa Statens jordbruksverk 9 182 11 668 1 Regionala utvecklingsfonden ERUF, Tillväxtverket 1 418 1 510 Brexitjusteringsreserven, BAR -303 616 Socialfonden ESF, Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige 2 2 472 1 955 Asyl-, migrations- och integrationsfonden AMIF, Migrationsverket 1 549 394 Fonden för inre säkerhet ISF, Polismyndigheten 49 76 Instrument för gränsförvaltning och visering, BMVI 41 2 Interregionala bidrag (Interreg) -396 296

Andra EU-bidrag

Bidrag till transeuropeiska nätverk, Trafikverket 997 825 Universitet och högskolor 1 629 1 518 Övriga myndigheter 2 141 1 777

Summa EU-bidrag 18 779 20 637

Övriga bidrag

Erhållna bidrag vid universitet och högskolor (exklusive bidrag från EU) 11 563 10 858 Försäkringskassan -assistansersättning 4 383 4 423 -underhållsstöd 1 272 1 227

2023 2022 Kärnavfallsfonden 2 184 2 093 Trafikverket (exklusive bidrag från EU) 1 208 1 774 Erhållna bidrag vid övriga myndigheter (exklusive bidrag från EU) 3 055 2 979

Summa 60 808 61 479

1 Medel från ERUF redovisades av Tillväxtverket och Jordbruksverket, totalt för fonden 1 423 miljoner kronor. 2 Medel från ESF redovisades av Svenska ESF-rådet och Jordbruksverket, totalt för fonden 2 505 miljoner kronor inklusive FEAD. Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna är i det närmaste oförändrade jämfört med föregående år.

AP-fondsmedel Posten AP-fondsmedel visar Allmänna pensionsfondens nettobidrag till staten. Beloppet är skillnaden mellan de medel som löpande rekvireras från AP-fonden för utbetalning av ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter (socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare), allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som löpande överförs till AP-fonden för förvaltning.

För 2023 uppgick nettobidraget till 18,4 miljarder kronor. Utbetalda pensioner som finansieras från AP-fonderna ökade med 13,2 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonderna för att finansiera pensionerna ökade med 12,3 miljarder kronor. Det innebär att nettoöverföringen från AP-fonderna ökade med 0,9 miljarder kronor.

Intäkter av EU-bidrag Intäkter av EU-bidrag visar på återflödet från EU-budgeten som för 2023 minskade med 1,9 miljarder kronor jämfört med föregående år. Framför allt minskade bidrag från jordbruksfonderna med 2,5 miljarder kronor bl.a. till följd av kursdifferens mellan programkurs och det förväntad växelkurs vid verkställda utbetalningar som kommer att omöjliggöra fullnyttjandet av bidraget från EJFLU, rapporterade Statens jordbruksverk i myndighetens årsredovisning. EU-kommissionen beslutade den 17 april 2023 att medel från BAR skulle föras om till faciliteten för återhämtning och resiliens. Medel från Asyl-, migrations-och integrationsfonden (AMIF) visade en ökning på 1,2 miljarder kronor jämfört med förra året. Medlen användes för att täcka kostnader för skyddsbehövande från Ukraina samt till finansiering av projekt som arbetar med svåra insatser, till exempel återvändande.

Övriga bidrag En stor andel av övriga bidrag hanteras på universitet och högskolor och används främst för forskning. Dessa bidrag kommer från företag inom och utom Sverige och olika forskningsstiftelser. Bidrag från andra statliga myndigheter, t.ex. forskningsråd, är eliminerade.

Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter för underhållsstöd från bidragsskyldiga.

Kärnavfallsfonden redovisar avgifter från reaktorinnehavarna som ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall.

Trafikverket redovisar bidrag från bl.a. kommuner för investeringar i infrastruktur.

Not 4 Transfereringar

Tabell 4.11 Transfereringar

Miljoner kronor 2023 2022 Transfereringar till hushåll 787 476 773 231 Transfereringar till företag 100 307 93 725 Transfereringar till kommuner och regioner 391 974 394 392 Transfereringar till utlandet 89 428 92 244

Summa 1 369 185 1 353 591

Transfereringar till hushåll

Ålderspensioner vid sidan av statens budget, Pensionsmyndigheten 358 214 345 037 Premiepensioner, Pensionsmyndigheten 23 386 23 478 Ersättning vid ålderdom (anslagsfinansierade förmåner), Pensionsmyndigheten 55 677 45 526 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 28 795 26 087 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning, Försäkringskassan 94 802 88 536 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten 89 322 89 360 Arbetsmarknad och arbetsliv inklusive aktivitetsstöd 31 834 30 815 Assistansersättning m.m. 28 937 28 522 Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden 21 086 20 056 Elstöd, Affärsverket svenska kraftnät, Skatteverket, Försäkringskassan 6 981 26 415 Övriga transfereringar till hushåll 48 442 49 398

Summa Transfereringar till hushåll 787 476 773 231

Transfereringar till företag

Elstöd till företag, Skatteverket, Statens energimyndighet 17 107 0 Lönebidrag till Samhall, Kammarkollegiet, Arbetsförmedlingen 12 073 14 502 Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m., Statens jordbruksverk 11 593 13 472 Anställningsstöd, lönebidrag, inklusive kostnader för höga sjuklönekostnader, Skatteverket 9 922 14 056 Bidrag till public servicebolagen 9 088 8 909 Trafikupphandling, Trängselskatt m.m., Trafikverket 5 793 5 408 Investeringsstöd m.m., Boverket 5 053 8 606 Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 3 466 3 394 Energiforskning m.m., Statens energimyndighet 3 391 2 521 Miljöpolitik, Naturvårdsverket 3 181 3 690 Ersättning till reaktorinnehavarna, Kärnavfallsfonden 2 979 2 673 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Myndigheten för yrkeshögskolan 2 636 2 578 Övriga transfereringar till företag 14 025 13 916

Summa Transfereringar till företag 100 307 93 725

Transfereringar till kommuner och regioner

Kommunalekonomisk utjämning till kommuner och regioner, Skatteverket 182 780 177 973 Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skatteverket 5 718 4 893 Kommun- och regionmoms, Skatteverket 89 954 81 387 Bidrag för läkemedelsförmånerna m.m., Kammarkollegiet 34 270 32 875 Utbildning och universitetsforskning, Statens skolverk 21 424 22 777

2023 2022 Bidrag till folkhälsa och sjukvård, Kammarkollegiet, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten 11 315 23 227 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, Socialstyrelsen 9 353 8 484 Migration och integration, till kommuner och regioner. Inkl. periodiseringar. Migrationsverket 7 519 7 837 Bidrag till kultur, Statens kulturråd 1 890 2 075 Elstöd till kommuner och regioner, Skatteverket 1 812 0 Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 1 797 2 398 Tandvårdsförmåner m.m., Försäkringskassan 1 695 1 619 Ersättning för höga sjuklönekostnader, Skatteverket 33 4 046 Övriga transfereringar till kommuner 22 416 24 801

Summa Transfereringar till kommuner och regioner 391 974 394 392

Transfereringar till utlandet

Avgiften till Europeiska unionen

BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 28 054 31 261 Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket 8 151 7 741 Tullavgift, Tullverket 6 150 6 828 Avgift baserad på icke materialåtervunnen plast, Naturvårdsverket 1 431 982

Summa Avgiften till Europeiska unionen 43 785 46 812

Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 36 332 36 826 Övriga transfereringar till utlandet 9 311 8 606

Summa Transfereringar till utlandet 89 428 92 244

Summa 1 369 185 1 353 591

De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 16 miljarder kronor och uppgick till 1 369 miljarder kronor 2023.

Transfereringar till hushåll Transfereringarna till hushåll ökade med 14 miljarder kronor under 2023.

De transfereringar som redovisas för främst vissa socialförsäkringsförmåner är utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som får sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (12,8 procent 2023) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat.

Högre pensioner Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 13 miljarder kronor. Utgifterna för tilläggspension fortsätter minska till följd av att yngre pensionärer har en lägre andel från det gamla pensionssystemet jämfört med äldre pensionärer. Utgifterna för inkomstpension ökar i snabb takt dels till följd av att det tillkommer nya pensionärer, dels för att resterande pensionärer med inkomstpension är relativt sett unga. Indexeringsreglerna har inneburit att inkomstpensionerna och tilläggspensionerna har räknats upp med 3,0 procent mellan 2022 och 2023. Premiepensionerna var i stort sett oförändrade jämfört med föregående år, 23 miljarder kronor (-0,4 procent). Det beror främst på att den svaga utvecklingen på aktiemarknaderna under 2022 gjorde att många pensionärer med fondsparande fick sin pension sänkt vid omräkningen av premiepensionen inför 2023. Infasningen av

premiepensionen medför dock att nytillkomna pensionärer får högre premiepension än äldre årskullar vilket bidrar till att minskningen av utbetalningarna totalt sett inte blev större.

I december 2023 hade 2 267 175 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är en minskning med 10 774 personer jämfört med december 2022. Det har beviljats färre nya inkomstgrundande pensioner under 2023, beroende på att riktåldern höjdes 2023 samt att lägsta åldern för att ta ut pension höjts från 62 till 63 år.

Ersättning vid ålderdom, som är anslagsfinansierade pensioner och stöd, ökade med drygt 10 miljarder kronor. Garantipension till ålderspension samt bostadstillägg till pensionärer ökade tillsammans med 10,5 miljarder kronor. Garantipensionerna ökade dels till följd av höjningen av garantipensionen, dels till följd av att prisbasbeloppet ökade relativt kraftigt 2023. Utgifterna för bostadstillägg ökade dels till följd av regeländringar, dels även till följd av högre boendekostnader och fler ålderspensionärer. Efterlevandepensioner till vuxna, i huvudsak änkepension, minskade med 0,3 miljarder kronor under 2023. Inkomstpensionstillägget utgör en mindre del av de anslagsfinansierade förmånerna och var i stort sett oförändrat jämfört med 2022.

Nettoöverföringen till premiepensionssystemet var 29 miljarder kronor 2023, vilket var 2,7 miljarder kronor högre än 2022. Beloppet består av de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (23 miljarder kronor), som ingår i utbetalda ålderspensioner (se avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar för mer information.)

Överföringarna till och från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll, utan nettoöverföringen som för närvarande är en överföring från AP-fonderna redovisas som bidrag från AP-fonden (socialförsäkringssektorn), se not 3 Intäkter av bidrag.

Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning Kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning ökade med drygt 6 miljarder kronor till 95 miljarder kronor.

Sjukpenningkostnaderna ökade med 2 miljarder kronor till 44 miljarder kronor. Ökningen förklaras dels av att antalet nettodagar ökat, dels av att medelersättningen per sjukskriven ökat. Bidragande till ökningen i nettodagar är också att rehabiliteringspenningen minskat till följd av ändrad tolkning av regelverket och att de försäkrade nu i stället ersätts med sjukpenning.

Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. Sjukpenningtalet har ökat för andra året i rad. I december låg det på 10,2 dagar jämfört med 9,7 i december 2022, vilket till stor del förklaras av regeländringar, bl.a. kring bedömning arbetsförmåga, under 2021 och 2022.

Aktivitets- och sjukersättning ökade med 4 miljarder kronor till 42 miljarder kronor. Ökningen av aktivitets- och sjukersättning beror delvis på att åldersgränsen i sjukersättningen höjdes 2023 vilket innebär att fler personer var kvar i ersättningen året ut. Utgifterna har även ökat på grund av höjt prisbasbelopp 2023 och införandet av de särskilda reglerna för äldre fr.o.m. september 2022.

Ekonomisk trygghet för familjer och barn Kostnaderna för ekonomisk trygghet för familjer och barn utgörs främst av barnbidrag och föräldraförsäkring, men inkluderar även kostnader för bostadsbidrag,

omvårdnadsbidrag och vårdbidrag samt barnpension och efterlevandestöd m.fl. förmåner.

Arbetsmarknad och arbetsliv I början av 2023 minskade arbetslösheten för att mot slutet av året öka igen, framför allt inom byggbranschen men även i branscher som handel, hotell och restaurang. Arbetslösheten uppgick till 6,6 procent jämfört med 6,5 procent motsvarande period 2022. I genomsnitt var 334 000 personer inskrivna som arbetslösa år 2023, vilket kan jämföras med ett snitt på 343 000 personer år 2022. Av de inskrivna var i genomsnitt ungefär 160 000 personer per månad öppet arbetslösa, vilket är på samma nivå som 2022.

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd från Försäkringskassan ökade med 1 miljard kronor helåret 2023.

Bidrag till lönegarantiersättning ökade med 0,7 miljarder kronor mellan åren, vilket förklaras av ett ökat antal konkurser.

Kostnaderna för statlig assistansersättning inkluderar även den andel av kostnaden för assistansersättning som finansieras av kommunerna. Utgifterna på 29 miljarder kronor ökade något jämfört med föregående år.

Elstöd till hushållen även 2023 Till följd av de exceptionellt höga elpriserna de senaste åren har hushåll och företag erhållit olika former av elstöd.

De första elstöden till hushållen, om totalt drygt 26 miljarder kronor, redovisades som kostnad redan 2022 i årsredovisning för staten, varav 17,5 miljarder betalades ut först 2023. Utbetalningen påverkade därför statens nettoutlåning men inte kostnaderna för transfereringar till hushåll 2023.

Under 2023 har ytterligare elstöd till hushåll i hela Sverige betalats ut. Stödet avsåg perioden november-december 2022 och godkändes i februari 2023. Detta stöd påverkade kostnaderna för transfereringar till hushållen 2023. Stödet uppgick till ungefär 7 miljarder kronor 2023. Motsvarande belopp redovisas också som en skatteintäkt (flaskhalsintäkter).

Transfereringar till företag ökade Transfereringar till företag ökade med nästan 7 miljarder kronor.

Elstöd till företag uppgick till 17 miljarder kronor Elstöd till företag och organisationer godkändes i januari 2023. Även detta elstöd finansierades av flaskhalsintäkter från Affärsverket svenska kraftnät. Ansökningar och utbetalningar av det tillfälliga elstödet till företag hanterades av Skatteverket och kunde sökas fr.o.m. 30 maj t.o.m. 25 september 2023 enligt lagen (2023:230) om förfarande för elstöd till företag och förordningen (2023:233) om elstöd till företag. Över 117 000 företag ansökte om stödet varav knappt 3 000 företag fick avslag. Totalt har drygt 16 miljarder kronor betalas ut via skattekontot under 2023. Elstöd till elintensiva företag höjer transfereringarna med 0,8 miljarder kronor. Även detta stöd finansieras av flaskhalsintäkter men betalas ut av Statens energimyndighet.

Lönebidrag som beslutas 2023 betalas ut via skattekontot vilket förklarar en minskning med ungefär 2,3 miljarder kronor på Arbetsförmedlingen och en ungefär lika stor ökning på Skatteverket. Totalt sett minskade dock anställningsstöden till följd av att ersättning för höga sjuklönekostnader minskade kraftigt 2023. Dessa kostnader var höga 2022 på grund av sjukdomen covid-19.

Transfereringar finansierade med EU-medel för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. minskade med nästan 2 miljarder kronor.

Public service-avgift Public service-avgift tas in av Skatteverket som betalar ut avgiftsmedlen till ett särskilt public service-konto i Riksgäldskontoret. Public service-kontot förvaltas av Kammarkollegiet och används för att tilldela medel till programföretagen genom transfereringar. Bidragen uppgick till 9 miljarder kronor under 2023, vilket var en ökning med 0,2 miljarder kronor.

Investeringsstöd och kostnader för åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskade Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskade med 1,6 miljarder kronor. Det beror på att det ekonomiska stödet till jordbrukare som drabbats av höjda priser på insatsvaror 2022, till följd av kriget i Ukraina, inte längre betalas ut. Stödet gick att söka under delar av 2022 och betalades bl.a. ut av Boverket.

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande minskade med 0,7 miljarder kronor och utbetalningar för Energieffektivisering av flerbostadshus minskade med 0,8 miljarder kronor.

Allmän miljö- och naturvård Naturvårdsverkets stöd inom miljöpolitik minskade med 0,5 miljarder kronor. Transfereringarna inom området påverkas både 2023 och 2022 av intrångsersättningen om 0,6 miljarder kronor avseende Bungedomen hos Naturvårdsverket (se avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar för mer information.)

Transfereringar till kommuner och regioner på samma nivå som 2023 Transfereringarna till kommuner och regioner var i stort sett oförändrade jämfört med 2022. Transfereringarna minskade med drygt 2 miljarder kronor.

De allmänna bidragen till sektorn ökade med 14 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Även utjämningsbidragen för LSS-kostnader nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget men bruttoredovisas i resultaträkningen.

Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med drygt 1 miljard kronor. Utgifterna avser statens bidrag till regionerna för läkemedelsförmånernas kostnader. Varje år undertecknar staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en ny överenskommelse och bidragen betalas ut med två månaders fördröjning. Det är bl.a. användandet av läkemedel vid sällsynta sjukdomar som ökat, exempelvis för cystisk fibros där nya behandlingar kom in i förmånen i december 2022.

Kommunernas och regionernas mervärdesskatt nettoredovisas i statens budget men bruttoredovisas som skatteintäkter och transfereringar till kommunsektorn i statens resultaträkning. Utvecklingen av momsen följer utvecklingen av kommunernas och regionernas konsumtion av varor och tjänster.

Bidrag till folkhälsa och sjukvård minskade kraftigt Kostnaderna var höga 2022 till följd av sjukdomen covid-19. Kostnader för testning av covid-19, uppskjuten vård och covid-19 relaterad vård samt kostnader för vaccinationer har minskat med drygt 10 miljarder kronor.

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet ökade med 0,9 miljarder kronor.Det förklaras bl.a. av Äldreomsorgslyftet.

Ersättning för höga sjuklönekostnader har minskat kraftigt. Det beror på att kostnaderna var höga 2022 till följd av sjukdomen covid-19.

Avgiften till Europeiska unionen Bland transfereringar till utlandet minskade avgiften till EU med 3 miljarder kronor och uppgick till 44 miljarder kronor. Den BNI-baserade avgiften minskade med 3,2 miljarder kronor. Till skillnad mot redovisningen på statens budget redovisas avgiften här periodiserad. Minskningen beror bl.a. på att Sveriges BNI-nivå är lägre jämfört med 2022, medan övriga medlemsländers ekonomier har återhämtat sig mer jämfört med 2022, vilket påverkar Sveriges BNI-avgift. Minskningen beror också på Sveriges reduktion av den avgiftsdel som baseras på BNI som trädde i kraft i december 2021 och som gäller för budgetramen för perioden 2021 – 2027. Den mervärdesskattebaserade avgiften uppgick till drygt 8 miljarder kronor under 2023, en ökning med 0,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Tullavgiften minskade med 0,7 miljarder kronor.

Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) minskade med 0,5 miljarder kronor.

Not 5 Avsättning till, upplösning av fonder/Fonder

Tabell 4.12 Avsättning till, upplösning av fonder/Fonder

Miljoner kronor Avsättning/ Avsättning/ upplösning(-) upplösning(-) Fondbehållning Fondbehållning 2023 2022 2023-12-31 2022-12-31 Kärnavfallsfonden 6 001 -9 665 78 874 72 873 Resolutionsreserven, Riksgäldskontoret 6 111 4 311 61 035 54 924 Insättningsgarantifonden, Riksgäldskontoret 4 123 -2 478 49 490 45 367 Stabilitetsfonden, Riksgäldskontoret 1 426 298 41 635 40 209 Övriga 32 -112 2 778 2 746

Summa Avsättning till, upplösning av

fonder/Fonder 17 693 -7 646 233 812 216 119

Som fonder i staten redovisas medel som är reserverade för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte beror direkt på en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. Fonder i staten är främst Kärnavfallsfonden samt Resolutionsreserven, Insättningsgarantifonden och Stabilitetsfonden, vilka förvaltas av Riksgäldskontoret.

Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkollegiet. Fonden består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall.

Värdet av Kärnavfallsfonden har ökat med nettot av avgifter, utbetalda bidrag och finansiella intäkter och kostnader, där den största posten avser orealiserade värdeförändringar.

Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut (exempelvis en bank) som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. Resolutionsreserven bildades 2016 för detta ändamål och tillfördes då 19 miljarder kronor genom överföring från Stabilitetsfonden. Den har därefter tillförts resolutionsavgifter samt avkastning på fondens medel. Resolutionsavgifter ska betalas till dess resolutionsreserven når en målnivå motsvarande 3 procent av de garanterade insättningarna. Ökningen av resolutionsreserven motsvarar inbetald resolutionsavgift

under 2023 med 4 060 miljoner kronor och finansiella intäkter med 2 050 miljoner kronor.

Insättningsgarantifonden har byggts upp av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiften används till att bygga upp en fond för att kunna betala ut ersättning till kunder i kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och till mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgarantifonden redovisas till marknadsvärde vilket medför att det kan uppstå stora förändringar mellan åren då marknadsvärdet förändras. Årets fondökning avser avgifter med 2 362 miljoner kronor och finansiellt netto med 1 762 miljoner kronor.

Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut i samband med finanskrisen 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Avsikten var tidigare att fonden genom avgifter och avkastning skulle öka upp till motsvarande 2,5 procent av BNP. Stabilitetsavgiften har tagits bort efter införandet av Resolutionsreserven, men fonden finns kvar och kan användas för stödåtgärder i vissa fall. Fondens ökning avser i allt väsentligt avkastning på medlen.

Utöver dessa finns mindre fonder vid bl.a. Försäkringskassan, Kammarkollegiet, länsstyrelserna och Naturvårdsverket.

Not 6 Kostnader för personal

Tabell 4.13 Kostnader för personal

Miljoner kronor 2023 2022

Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter

Polismyndigheten 23 677 21 441 Försvarsmakten 17 250 15 386 Kriminalvården 8 488 7 115 Trafikverket 7 761 7 072 Försäkringskassan 7 171 6 980 Arbetsförmedlingen 6 147 5 923 Skatteverket 6 122 5 841 Lunds universitet 5 452 5 299 Domstolsverket 4 881 4 571 Regeringskansliet 4 874 4 752 Övriga myndigheter 90 078 85 492

Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter 181 901 169 872

Eliminering av arbetsgivaravgifter -43 614 -40 348

Summa lönekostnader efter eliminering av arbetsgivaravgifter 138 287 129 524

Pensionskostnader

Polismyndigheten 3 796 3 285 Försvarsmakten 3 401 3 192 Luftfartsverket 1 302 597 Trafikverket 1 298 1 203 Regeringskansliet 1 087 992 Övriga myndigheter 21 646 19 695 Statens tjänstepensioner: Utbetalda pensioner 12 263 11 244

2023 2022 Förändring av försäkringstekniska avsättningar 24 771 1 820 Eliminering av premieintäkt för statliga tjänstepensioner m.m. -23 330 -20 232

Summa pensionskostnader 46 234 21 796

Övriga personalkostnader samtliga myndigheter 4 750 4 449

Summa 189 271 155 769

Under 2023 ökade statens kostnader för personal med 33,5 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning på 21,5 procent jämfört med 2022. Lönekostnader, inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 7,1 procent medan pensionskostnaderna mer än fördubblades till följd av väsentligt ökade kostnader för indexering.

Lönekostnaderna ökade med 7,1 procent Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 12,0 miljarder kronor jämfört med föregående år. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2023 till 31,42 procent av lönesumman, vilket motsvarar samma procentsats som för 2022. De arbetsgivaravgifter, löneskatter med mera som myndigheterna betalar in utgör statsinterna transaktioner och elimineras därför i sin helhet i statens resultaträkning.

Flera myndigheter visade ökade lönekostnader till följd av ökning av antalet anställda men även som ett resultat av den årliga lönerevisionen. Polismyndighetens lönekostnader ökade med 10,4 procent jämfört med föregående år. Försvarsmaktens lönekostnader ökade med 12,1 procent främst på grund av att myndigheten har ökat antalet anställda för att möta försvarets kraftiga tillväxt. Kriminalvårdens lönekostnader ökade med 19,3 procent.

Pensionskostnaderna mer än fördubblades Pensionskostnaderna i staten består huvudsakligen av förändringen av den avsättning för förmånsbestämda tjänstepensioner som Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar, men också av kostnader för pensionspremier som myndigheterna betalar avseende anställda födda fr.o.m. 1988.

Förändringen av pensionsavsättningen som SPV redovisar beräknas utifrån årets ingående saldo. Avsättningen ökar sedan till följd av årets intjänande och minskar med årets utbetalningar. Utöver dessa delar påverkas avsättningen även av ett flertal andra faktorer, såsom exempelvis förändrade beräkningsgrunder, indexering, utfall av antaganden om livslängd med mera. Mer detaljerad beskrivning av dessa faktorer återfinns i not 32 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt i avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Statens totala pensionskostnader ökade med 24,4 miljarder kronor jämfört med 2022. Den övervägande delen av ökningen förklaras av årets förändring av den försäkringstekniska avsättningen. Förändringen beror huvudsakligen på att prisbasbeloppet för 2023 har höjts med 8,70 procent vilket kan jämföras med motsvarande ökning på 1,47 procent för 2022. Pensioner som betalas ut och fribrev enligt PA 16 är värdesäkrade. Det innebär att för 2023 har en omräkning skett med förändringen av prisbasbeloppet från 2022 (48 300 kronor) till 2023 (52 500 kronor), vilket alltså motsvarar 8,70 procent. Den totala ökningen av statens pensionskostnader har även påverkats av ökade kostnader för de premiebestämda pensionerna.

Avsättningen för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar ökade med 27,9 miljarder kronor jämfört med 2022. Av förändringen har 24,8 miljarder kronor redovisats som en del av årets resultat medan resterande 3,1 miljarder kronor har redovisats i balansräkningen som en minskning av nettoförmögenheten.

Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät, är de myndigheter som vid sidan av SPV redovisar väsentliga pensionsåtaganden. Årets förändring av Riksdagsförvaltningens och de tre affärsverkens pensionsavsättningar uppgår till sammanlagt 1,6 miljarder kronor (0,7 miljarder kronor). Förändringen har i huvudsak redovisats i resultaträkningen som en del av årets resultat. En mindre del av förändringen som beror på ändrade försäkringstekniska beräkningsgrunder, ungefär 0,1 miljarder kronor, har dock redovisats direkt mot myndighetskapitalet hos Riksdagsförvaltningen och det egna kapitalet hos respektive affärsverk.

Myndigheternas pensionskostnader består till övervägande del av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner, vilket utöver premien till SPV för anställda födda före 1988 även innefattar premier för kompletterande ålderspension (Kåpan Tjänste) och för den valbara premien (individuell ålderspension). Storleken på pensionspremierna för de förmånsbestämda tjänstepensionerna bestäms utifrån åldersfördelning samt löneläge för de anställda vid respektive myndighet. Enligt det statliga pensionsavtalet PA 16 har anställda födda fr.o.m. 1988 i princip helt premiebestämda tjänstepensioner. Dessa tjänstepensioner ingår alltså inte som en del av avsättningen för förmånsbestämda pensioner hos SPV.

Under 2023 har myndigheternas pensionspremier, i likhet med föregående år, höjts. Höjningen förklaras framför allt av att räntan i beräkningsgrunderna för premier har sänkts från -1,0 till -1,2 procent, men även av att prisbasbeloppet har ökat. Premier för förmånsbestämda avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV. Den delen av pensionskostnaderna har därför eliminerats i statens resultaträkning. Däremot finns det särskilda organisationer, som inte är myndigheter, som ansvarar för den kompletterande och den individuella ålderspensionen samt för premierna enligt PA 16 för sina egna organisationer. Dessa premier hanteras utanför den statliga redovisningsorganisationen och elimineras därför inte. Samma hantering gäller för de myndigheter som i vissa fall gör egna pensionsavsättningar, exempelvis avsättning för delpensioner. Kostnaderna för dessa inkluderas i statens pensionskostnader och elimineras alltså inte.

Övriga personalkostnader ökade med 6,8 procent Övriga personalkostnader består bl.a. av kostnader för personalutbildning, konferenser och traktamenten. Under 2023 ökade övriga personalkostnader med 6,8 procent jämfört med föregående år.

Tabell 4.14 Antal årsarbetskrafter

Myndighet 2023 2022 Polismyndigheten 34 604 32 546 Försvarsmakten 24 671 23 374 Kriminalvården 14 087 12 265 Försäkringskassan 12 858 12 889 Arbetsförmedlingen 10 242 10 832 Trafikverket 9 457 9 101 Skatteverket 9 396 9 270 Lunds universitet 7 482 7 485 Uppsala universitet 6 659 6 709 Domstolsverket 6 323 6 140 Övriga myndigheter 119 455 116 820

Totalt 255 234 247 431

Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår beräknat i antal heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som en anställd. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska däremot ingå när antalet årsarbetskrafter beräknas. Den arbetstid som ska ingå i beräkningen är den tid som myndigheten betalat ut lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att personal som är deltidsanställd ingår i summan av antalet årsarbetskrafter med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör.

Uppgifterna i tabellen ovan bygger på de uppgifter som myndigheterna rapporterat in i statens informationssystem Hermes. Tabellen visar de tio myndigheter som har flest årsarbetskrafter. I posten Övriga myndigheter redovisas resterande antal årsarbetskrafter i staten, vilka fördelas på totalt 201 myndigheter. Under 2023 ökade totala antalet årsarbetskrafter i staten med 7 803 stycken, vilket motsvarar en ökning på 3,2 procent jämfört med föregående år.

Polismyndighetens årsarbetskrafter ökade med 2 058 stycken jämfört med föregående år, vilket motsvarar en ökning på 6,3 procent. Antalet poliser ökade med 1 023 stycken medan antalet civilanställda ökade med 1 035 stycken.

Hos Kriminalvården ökade antalet årsarbetskrafter med 1 822 stycken jämfört med 2022, vilket motsvarar en ökning på 14,9 procent. Ökningen omfattar hela organisationen, men procentuellt är det inom häkte som ökningen är som störst, tätt följt av frivården och administration. Häktesverksamheten har under året varit mycket hårt belastad vilket har lett till ett stort behov av utökad bemanning.

Antalet årsarbetskrafter vid Försvarsmakten har under 2023 ökat med 1 297 stycken, vilket motsvarar en ökning på 5,5 procent i jämförelse med föregående år. Ökningen är till stor del ett resultat av ett antal åtgärder som myndigheten vidtagit i syfte att nå framgång i att rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Grundutbildning med värnplikt utgör den främsta rekryteringsbasen för Försvarsmaktens militära personal och under 2023 överträffades målsättningen avseende antal personer som påbörjade grundutbildningen.

Not 7 Kostnader för lokaler

Tabell 4.15 Not 7 Kostnader för lokaler

Miljoner kronor 2023 2022 Försvarsmakten 3 808 3 460 Polismyndigheten 3 600 3 190 Kriminalvården 2 335 1 855 Regeringskansliet 1 838 1 728 Lunds universitet 1 391 1 212 Domstolsverket 1 270 1 078 Kungl. Tekniska högskolan 1 079 987 Karolinska institutet 1 074 1 008 Övriga myndigheter 17 754 16 128 Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -6 237 -5 875

Summa 27 912 24 771

Kostnader för lokaler avser myndigheternas kostnader för hyrda lokaler. Redovisningen per myndighet är brutto och inkluderar även hyra till andra statliga myndigheter.

Elimineringar av inomstatliga lokalkostnader avser lokalkostnader för de myndigheter som hyr sina lokaler av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk.

Flera myndigheter visade ökade kostnader till följd av hyresökningar, utökade lokalytor och indexuppräkning. Bland de myndigheter som ökade mest kan nämnas Kriminalvården, följt av Polismyndigheten och Försvarsmakten. Kostnaderna för lokaler på Regeringskansliet ökade med 110 miljoner kronor. Ökningen där är även hänförbar till EU-ordförandeskapet och färdigställandet av Rosenbad. Ökningen om 179 miljoner kronor på Lunds universitet beror även på färdigställande av Forum Medicum och att M-huset färdigrenoverades.

Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader

Tabell 4.16 Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader

Miljoner kronor 2023 2022 Utbetalda skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader 1 1 047 1 491 Återvunna förluster för skadeersättningar 1 -714 -889 1 Värdeförändringar skadeersättningar och regressfordringar 239 3 639 Reserveringar för låneförluster 135 1 350

Summa vissa garanti- och kreditkostnader 707 5 591

Specifikation vissa garanti- och kreditkostnader per myndighet

Exportkreditnämnden 479 4 270 Riksgäldskontoret 226 1 321 Boverket 2 0

Summa vissa garanti- och kreditkostnader per myndighet 707 5 591

1 Med beaktande av återförsäkringar. Under posten Vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Bland transfereringar redovisas garanti- och utlåningskostnader där det finns ett väsentligt inslag av subventioner.

I avsnittet för statens verksamhet redovisas garanti- och kreditkostnader i en egen post eftersom de har annan karaktär än övriga driftkostnader och att de kan variera mellan år och alltså vara jämförelsestörande. Kostnaderna delas upp i utbetalade skadeersättningar, återvunna förluster för skadeersättningar som minskar kostnaderna, värdeförändringar av oreglerade skador (skadeersättningar) och regressfordringar samt reserveringar för låneförluster.

Vissa garanti- och kreditkostnader uppgick till 707 miljoner kronor, vilket var en minskning med 4 884 miljoner kronor jämfört med 2022. Minskningen beror främst på värdeförändringar på oreglerade skador och regressfordringar som uppgick till endast 239 miljoner kronor, vilket var en förbättring med 3 400 miljoner kronor.

Utbetalade skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader uppgick till 1 047 miljoner kronor, vilket var en minskning med 444 miljoner kronor jämfört med 2022.

Återvunna förluster som minskade garanti- och kreditkostnader uppgick till 714 miljoner kronor, vilket var en minskning med 175 miljoner kronor jämfört med 2022.

Under året har Riksgäldskontoret gjort en nedskrivning av räntefordran på lån till SAS med 135 miljoner kronor. Riksgäldskontoret gjorde 2022 en reservering för låneförluster på lån till SAS med 1 350 miljoner kronor.

Kostnaderna för EKN uppgick till 479 miljoner kronor, vilket var en minskning med 3 791 miljoner kronor jämfört med 2022. Det beror främst på att värdeförändringar av skadeersättningar och regressfordringar minskade med 3 993 miljoner kronor. Kostnaderna för Riksgäldskontoret uppgick till 226 miljoner kronor, vilket var en minskning med 1 095 miljoner kronor jämfört med 2022. Minskningen förklaras främst av de reserveringar för låneförluster på lån till SAS som gjordes 2022.

Not 9 Övriga driftkostnader

Tabell 4.17 Not 9 Övriga driftkostnader

Miljoner kronor 2023 2022

Övriga driftkostnader – tjänster

Trafikverket 60 527 55 579 Försvarsmakten 20 813 18 871 Affärsverket svenska kraftnät 10 377 9 392 Försvarets materielverk 5 339 5 382 Polismyndigheten 4 229 3 582 Folkhälsomyndigheten 557 1 468 Övriga myndigheter 49 298 47 073

Summa tjänster 151 140 141 347

Övriga driftkostnader – varor

Försvarets materielverk 24 974 20 800 Affärsverket svenska kraftnät 11 125 20 620 Trafikverket 6 327 6 437 Försvarsmakten 4 735 5 376 Folkhälsomyndigheten 2 379 4 836 Polismyndigheten 1 928 1 913 Övriga myndigheter 8 534 8 247

Summa varor 60 002 68 229

Övriga driftkostnader – reparationer, diverse m.m.

Försvarsmakten 5 277 4 599 Trafikverket 1 432 813 Affärsverket svenska kraftnät 689 656 Polismyndigheten 342 262 Kriminalvården 331 321 Övriga myndigheter 3 984 3 644

Summa övriga driftkostnader – reparationer, diverse m.m. 12 055 10 295

Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi

Trafikverket -42 780 -40 615 1 Myndigheter i försvarssektorn -26 199 -20 847 Övriga myndigheter -3 640 -2 705

Summa aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi -72 619 -64 167

Eliminering av inomstatliga transaktioner -20 225 -18 323

Summa 130 353 137 381

1 I Myndigheter i försvarssektorn ingår Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, Försvarshögskolan, Fortifikationsverket och Totalförsvarets forskningsinstitut. Övriga driftkostnader är myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Redovisning görs brutto under varje delavsnitt i tabellen och raden eliminering gäller köp av varor och tjänster mellan myndigheter. Totala

övriga driftkostnader minskade med 7 028 miljoner kronor eller 5 procent jämfört med föregående år.

Tabellen ovan är uppdelad på kostnader för tjänster respektive varor för de myndigheter där detta är möjligt, reparationer och övrigt samt aktivering av anläggningstillgångar i egen regi. Med aktivering menas att inköpta varor eller tjänster tas upp som tillgångar i balansräkningen, vilket reducerar den totala kostnaden. Genom denna uppdelning kan man för respektive myndighet se hur kostnaderna fördelar sig på respektive del för de myndigheter som har störst driftkostnader. Nedan kommenteras sedan totalbeloppet för några av dessa myndigheter.

Trafikverket upphandlar entreprenader och konsulter för byggande och underhåll av vägar och järnvägar samt för planering och projektering. Trafikverkets övriga driftkostnader påverkas av de aktiveringar som görs såväl för köp av tjänster som för köp av varor. Trafikverkets kostnader för varor och tjänster har ökat med 5 457 miljoner kronor. Under året har Trafikverket aktiverat 2 165 miljoner kronor mer än föregående år för utveckling av anläggningstillgångar i egen regi vilket minskade de totala driftkostnaderna. Aktiveringarna gäller väg- och järnvägsanläggningar. Dessa kostnader för köp av varor och tjänster förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Detta medförde att de totala driftkostnaderna hos Trafikverket ökade med 3 292 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Försvarsmaktens totala driftkostnader ökade med 1 979 miljoner kronor. Det är i huvudsak materielnära tjänster och datatjänster som har ökat. Även kostnader för reparationer och underhållsarbeten mark och krigsanläggningar samt kostnader för rekryter, officersaspiranter och hemvärnet har ökat.

Försvarets materielverks driftkostnader ökade med 4 131 miljoner kronor. De ökade driftkostnaderna beror huvudsakligen på en ökning av kostnader för varor och materiel som främst beror på tillväxt inom materielområdena Armé- och Flyg- och rymdmateriel till följd av satsningar inom försvarsområdet.

Polismyndighetens driftkostnader ökade med 742 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det förklaras bl.a. av att kostnaden för leasing, drivmedel och reparation av motorfordon har ökat. Reparation och underhåll av inventarier har ökat på grund av myndighetens pågående tillväxt och ökade digitalisering. Kostnader för resor, representation, information m.m. har ökat främst till följd av förstärkningsrörelser i samband med EU-ordförandeskapet. Även inköp av varor har ökat, då inköp av kommunikations- och it-utrustning har gjorts under året. Kostnaden för förbrukningsmaterial har också ökat för att säkerställa tillgången. Kostnaden för övriga tjänster har ökat till följd av att konsultarvoden och kostnaden för rättsintyg och tolktjänster har ökat.

Folkhälsomyndighetens driftkostnader minskade med 3 368 miljoner kronor. De minskade kostnaderna hänför sig i huvudsak till en minskning av inköp av vaccin mot covid-19 för vidareförsäljning. Även minskning av tjänster beror på lägre storskalig testning av covid-19. I kostnaderna ingår även destruerat vaccin.

Affärsverket svenska kraftnäts driftkostnader för varor, tjänster och reparationer minskade med 8 477 miljoner kronor. Det lägre utfallet beror till stor del på väsentligt lägre prisskillnader mellan elområdena samt att elpriset var lägre jämfört med föregående år. De lägre kostnaderna för förlustkraft berodde både på en lägre volym och lägre elpris jämfört med 2022.

Under året har myndigheter i försvarssektorn aktiverat 5 352 miljoner kronor mer jämfört med föregående år.

Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar

Tabell 4.18 Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar

Miljoner kronor 2023 2022 Trafikverket 15 057 12 631 Försvarsmakten 6 170 6 145 Fortifikationsverket 1 550 1 148 Polismyndigheten 1 477 1 316 Affärsverket svenska kraftnät 1 320 1 337 Övriga myndigheter 9 695 9 145

Summa 35 269 31 722

Not 11 Resultat från andelar i hel- och delägda företag/Andelar i hel- och

delägda företag

Tabell 4.19 Resultat från andelar i hel- och delägda företag/Andelar i hel- och

delägda företag

Miljoner kronor Utdelning och övriga Resultat Resultat justering i Andels Andels andel andel eget kapital värde värde 2023 2022 2023 2023-12-31 2022-12-31 Summa andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 33 796 26 844 -6 905 471 617 444 726 Summa andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 903 -7 201 -4 323 38 789 42 209 Riksbankens grundfond 0 1 000

Summa 34 699 19 642 -11 228 510 406 487 935

Företag med bestämmande

statligt inflytande

Vattenfall AB 8 646 -1 102 -5 653 113 466 110 473 100% Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 15 206 15 072 -5 679 80 807 71 280 100% Sveaskog Holding AB 3 562 1 979 4 054 73 808 66 192 100% Akademiska Hus AB 307 5 490 -3 145 62 515 65 353 100% AB Svensk Exportkredit 1 244 1 166 27 22 846 21 575 100% SBAB Bank AB 2 408 2 081 1 733 18 290 14 149 100% Specialfastigheter Sverige AB 1 020 -143 0 15 047 14 027 100% Swedfund International AB -37 254 4 923 13 654 8 768 100% Almi Företagspartner AB 8 -79 0 11 062 11 054 100% Jernhusen AB -188 1 639 -474 10 057 10 719 100% Apoteket AB 652 402 -580 8 500 8 428 100% PostNord AB -404 -15 -1 233 6 703 8 340 61% Swedavia AB -353 -709 -664 6 604 7 621 100% Saminvest AB 40 -58 0 6 136 6 096 100% Teracom Group AB 38 49 -81 3 718 3 761 100% SJ AB 422 314 -21 3 450 3 049 100% Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 777 596 -230 2 172 1 625 100% Samhall AB -106 56 0 1 945 2 051 100%

Utdelning och övriga Resultat Resultat justering i Andels Andels andel andel eget kapital värde värde Systembolaget AB 276 -184 -100 1 844 1 668 100% Svevia AB 48 301 -250 1 494 1 696 100% Infranord AB 130 81 -79 957 906 100% Statens Bostadsomvandling AB 22 -43 1 952 929 100% RISE Research Institutes of Sweden AB 119 39 0 934 815 100% Green Cargo AB -97 43 25 659 731 100% Svenska Spel AB 79 -21 15 624 530 100% Svenska Rymdaktiebolaget -92 -404 215 617 494 100% Lernia AB -10 30 -46 419 475 100% Ersättningsmark i Sverige 2 0 0 361 361 0 100% Apotek Produktion & Laboratorier AB 37 4 0 343 306 100% Svenska kraftnät - Svensk Kraftreserv AB 0 30 20 319 299 100% Luftfartsverket - LFV Holding AB -46 -111 -13 234 293 100% AB Svensk Bilprovning 63 55 -40 183 160 100% Kungliga Operan AB 1 1 0 86 85 100% Arlandabanan Infrastructure AB 15 19 0 81 66 100% AB Göta Kanalbolag 0 0 0 40 40 100% Kungliga Dramatiska Teatern AB 6 -4 0 33 27 100% VisitSweden AB 1 1 0 21 20 100% Miljömärkning Sverige AB 0 -2 0 18 18 100% Voksenåsen A/S 0 1 0 11 11 100% Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB 0 0 4 8 4 100% Övriga andelar 2 15 5 599 592

Summa 33 796 26 843 -6 905 471 617 444 726

Andelar i företag med

väsentligt statligt inflytande

Telia Company AB 124 -6 002 -4 508 21 954 26 338 41,0% Nordiska Investeringsbanken NIB 750 325 201 16 436 15 485 34,6% Svenska kraftnät - TSO Holding AS m.fl. 18 7 -16 214 212 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 11 5 0 171 160 50,0% Sweden House 0 0 0 14 14 36,0% SAS 0 -1 536 0 0 0 21,8%

Summa 903 -7 201 -4 323 38 789 42 209

Anm.: Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Anm.: Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Resultat från andelar i hel- och delägda företag samt andelar i hel- och delägda företag baseras på det redovisade nettoresultatet och det justerade egna kapitalet hos företagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut eller bokslutskommuniké använts.

Resultatet från och andelar i hel- och delägda företag ökade med 15 miljarder kronor jämfört med föregående år till knappt 35 miljarder kronor. Det bokförda värdet av statens andelar vid utgången av 2023 ökade med 22 miljarder kronor till 510 miljarder kronor.

Vattenfalls resultat förbättrades med 9,7 miljarder kronor jämfört med föregående år då det var negativt. Resultatet 2022 påverkades kraftigt negativt av tillfälliga effekter från realisering och värdering av el- och bränslekontrakt. Efter utdelning med 4 miljarder kronor samt justering av övrigt totalresultat med 1,7 miljarder kronor, uppgick Vattenfalls totala andelsvärde vid årets slut till 113,5 miljarder kronor.

Andelsvärdet för LKAB ökade med 9,5 miljarder till 80,8 miljarder kronor vilket förklaras av ett starkt resultat 2023 om 15,2 miljarder kronor efter utdelning samt justering av övrigt totalresultat. Det positiva resultatet berodde på en fortsatt stabil och hög produktionsvolym som dock påverkades av lägre leveranser till följd av utmaningar med kapaciteten på Malmbanan.

Ökningen av Sveaskog Holding AB:s andelsvärde med 7,6 miljarder kronor beror dels på årets resultat på 3,6 miljarder kronor, dels på bl.a. kontant utdelning med 1,2 miljarder kronor samt det koncernmässiga värdet på Ersättningsmark i Sverige 2 AB med 1 miljard kronor. Sveaskogs extra bolagstämma beslutade om att dela ut ersättningsmarker på 21 525 hektar till staten i dotterbolag, i enlighet med riksdagsbeslut. Ersättningsmark i Sverige 2 AB är ett dotterbolag till Sveaskog. Svenska staten har erhållit bolaget genom att Sveaskog gjorde en efterutdelning genom utskiftning av samtliga aktier i dotterbolaget den 20 december 2023, till ett värde av ca 361 miljoner kronor.

Akademiska Hus AB redovisade ett kraftigt minskat resultat med 5,2 miljarder kronor för 2023 främst på grund av de resultatpåverkande negativa värdeförändringarna i fastigheter som uppgick till 3,5 miljarder kronor varav 0,4 miljarder kronor avser realiserade värdeförändringar. Andelsvärdet uppgick därmed vid årets slut till 62,5 miljarder kronor.

Jernhusen AB redovisade ett negativt resultat 2023, en försämring med 1,8 miljarder kronor, vilket förklaras av negativa värdeförändringar i fastigheter samt derivat.

Telia Company AB redovisade en resultatandel på 124 miljoner kronor, en förbättring med 6,1 miljarder kronor jämfört med 2022. Förändringen förklaras främst av ökningen av netto finansiella poster som uppgick till 0,5 miljarder kronor jämfört med -5,6 miljarder kronor 2022. Statens andel är 41,0 procent. Telia Companys marknadsvärde på statens innehav var 42 miljarder kronor per 2023-12-31 jämfört med det bokförda värdet på 22 miljarder kronor.

Anskaffningsvärdet för statens innehav i SAS har skrivits ned med 166 miljoner kronor. Marknadsvärdet på statens innehav var 40 miljoner kronor per 2023-12-31. SAS har kommunicerat att de planerar att avnotera aktierna och att de dras in utan vederlag under 2024.

Enligt riksdagens beslut den 26 april 2023 till resultatdispositionen för räkenskapsåret 2022 togs Riksbankens grundfond i sin helhet i anspråk för förlusttäckning. Enligt årsredovisningen för räkenskapsåret 2023 uppgår grundfonden således till noll kronor.

Not 12 Nettokostnad för statsskulden

Tabell 4.20 Nettokostnad för statsskulden

Miljoner kronor 2023 2022

Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden

Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor 6 962 5 112 Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 1 876 735

Summa ränteintäkter 8 838 5 847

Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor -31 996 -36 136 Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta -4 556 -1 276

Summa räntekostnader -36 552 -37 412

Realiserade valutakursförändringar (netto) -8 238 -11 703 Orealiserade valutakursförändringar (netto) 5 563 1 666 Över-/underkurs vid emission (netto) 5 936 9 845 Realiserade kursförändringar (netto) 22 -447 Provisioner till banker m.fl. -59 -64

Nettokostnad för förvaltning av statsskulden -24 490 -32 268

Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. De innefattar även intäkter och kostnader för skuldskötselåtgärder. Nettokostnaden för den konsoliderade statsskulden minskade med 7,8 miljarder kronor. Minskningen berodde till övervägande del på lägre inflationsomvärdering av realskulden samt lägre valutakursförluster på den delen av skulden som är exponerad mot utländsk valuta. Även realiserade ränteintäkter, som blev högre än året innan, minskade nettokostnad för statsskulden.

Not 13 Övriga finansiella intäkter

Tabell 4.21 Övriga finansiella intäkter

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Exportkreditnämnden 5 803 6 731 Riksbankens inlevererade överskott - 3 900 Skatteverket 2 953 3 109 Centrala studiestödsnämnden 1 626 62 Kärnavfallsfonden 1 538 1 232 Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument Kärnavfallsfonden 5 434 - Övriga myndigheter 891 6 Realisationsvinst avyttring Metria - 616 Övriga myndigheter 1 147 993

Summa 19 391 16 649

Övriga finansiella intäkter ökade med 2 742 miljoner kronor jämfört med 2022 främst på grund av att orealiserade värdeförändringar hos Kärnavfallsfonden och ränteintäkter för studielån hos CSN ökade. Exportkreditnämndens finansiella intäkter minskade med 928 miljoner kronor. De finansiella intäkterna är huvudsakligen hänförbara till valutakursförändringar i EKN:s garantiengagemang i utländska valuta.

Riksbankens stora underskott 2022 om 81 miljarder kronor har resulterat i ett eget kapital som vid utgången av 2023 är negativt med 18 miljarder kronor, vilket förklarar att ingen utdelning har kunnat inlevereras till staten 2023. Riksbankens inlevererade överskott uppgick föregående år till 3 900 miljoner kronor.

Skatteverkets finansiella intäkter är främst räntor i skattekontosystemet, vilka minskade med 156 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Ränteintäkter för studielån hos CSN ökade med 1 569 miljoner kronor på grund av att räntan för studielån har höjts från 0,00 procent till 0,59 procent 2023. Kärnavfallsfonden redovisar som finansiella intäkter både ränteintäkter och realiserade värdeförändringar netto. Intäkterna har ökat med sammanlagt 5 739 miljoner kronor jämfört med föregående år varav orealiserade värdeförändringar uppgick till 5 434 miljoner kronor.

Not 14 Övriga finansiella kostnader

Tabell 4.22 Övriga finansiella kostnader

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Exportkreditnämnden 6 014 5 773 Kärnavfallsfonden 1 423 844 Riksgäldskontoret 302 8 Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument Kärnavfallsfonden - 10 547 Riksgäldskontoret - 4 827 Övriga myndigheter 7 372 SAS hybridobligationer - 2 250 Övriga myndigheter 505 381 Aktivering av finansiella kostnader -22 -5

Summa 8 229 24 998

Övriga finansiella kostnader minskade med 16 769 miljoner kronor jämfört med föregående år. Exportkreditnämndens finansiella kostnader ökade med 241 miljoner kronor jämfört med föregående år. De finansiella kostnaderna är huvudsakligen hänförbara till valutakursförändringar i EKN:s garantiengagemang i utländska valuta.

Kärnavfallsfonden redovisar som finansiella kostnader både räntekostnader och värdeförändringar. De finansiella kostnaderna exklusive orealiserade värdeförändringar som omfattar främst kostnader för swappar har ökat med 579 miljoner kronor. De orealiserade värdeförändringarna på finansiella instrument var detta år en intäkt (se not 13), men var föregående år en kostnad.

Riksgäldskontorets kostnader i form av värdeförändringar på finansiella instrument minskade med netto 4 533 miljoner kronor jämfört med föregående år. De orealiserade värdeförändringarna minskade kraftigt med 4 827 miljoner kronor, medan de realiserade värdeförändringarna ökade.

I årsredovisningen för staten 2022 skrevs anskaffningsvärdet av SAS hybridobligationer av försiktighetsskäl ned till 10 procent från 2 500 till 250 miljoner kronor (se not 24).

Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter myndigheten tar upp som tillgång för att bygga anläggningen.

Noter till balansräkningen

Not 15 Balanserade utgifter för utveckling

Tabell 4.23 Balanserade utgifter för utveckling

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 36 599 34 546 Årets anskaffningsutgifter 548 641 Årets utgifter, egen utveckling 2 629 2 245 Utrangering/försäljning -744 -789

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 39 032 36 643

Ingående ackumulerade avskrivningar -26 508 -25 012 Årets avskrivningar och nedskrivningar -2 353 -2 296 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 589 750

Utgående ackumulerade avskrivningar -28 272 -26 558

Summa 10 760 10 085

Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Trafikverket 1 416 1396 Försäkringskassan 1 417 1306 Polismyndigheten 779 699 Skatteverket 659 692 Arbetsförmedlingen 467 290 Övriga myndigheter 6 022 5 702

Summa 10 760 10 085

I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade it-system och program. Trafikverkets balanserade utgifter för utveckling består främst av MPK (Marknadsanpassad Planering av Kapacitet av Järnväg) och LADDA – (Leveransförmåga och anpassning av digital data om järnvägsanläggningen). Försäkringskassans balanserade utgifter för utveckling består till största delen av it-stöd för ärendehantering, självbetjäning och automatisering. Försäkringskassan förvaltar och utvecklar även vissa it-system för Pensionsmyndighetens räkning. Polismyndighetens största poster under balanserade utgifter för utveckling är Durtvå (Polismyndighetens utredningsstöd), ett it-stöd inom underrättelse samt vidareutveckling av registerutdragstjänst (en anpassning som medför att medborgare kan begära registerutdrag via polisen.se).

Not 16 Statliga väganläggningar

Tabell 4.24 Statliga väganläggningar

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 271 521 265 236 Årets anskaffning 26 12 Överföringar från Pågående nyanläggningar 13 037 6 275 Utrangering/försäljning -4 -2

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 284 580 271 521

Ingående ackumulerade avskrivningar -125 100 -118 708 Årets avskrivningar -6 706 -6 392

Utgående ackumulerade avskrivningar -131 806 -125 100

Summa 152 774 146 421

Trafikverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Anskaffningskostnad för mark för väganläggningsändamål ingår i redovisat värde för väganläggningar. Komponentavskrivning tillämpas för samtliga väganläggningar och avskrivningstiden är mellan 10 och 95 år. De största färdigställda projekten år 2023 är Marieholmstunneln, Väg 222 Skurubron samt diverse projekt avseende E20 Vårgårda.

Not 17 Statliga järnvägsanläggningar

Tabell 4.25 Statliga järnvägsanläggningar

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 274 731 261 060 Årets anskaffning 39 16 Överföringar från Pågående nyanläggningar 6 290 13 681 Utrangering/försäljning 0 -26

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 281 060 274 731

Ingående ackumulerade avskrivningar -94 310 -88 703 Årets avskrivningar -5 864 -5 617 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 0 10

Utgående ackumulerade avskrivningar -100 174 -94 310

Summa 180 886 180 421

Trafikverket redovisar investeringar i järnvägsanläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår i redovisat värde. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider, från år 2023 mellan 7 och 110 år på samtliga järnvägsanläggningar. Avskrivningstiden har justerats för att bättre överstämma med den varierande tekniska livslängd som finns för olika komponenter. De största färdigställda projekten år 2023 är Sundsvalls hamn (Tunadalsspåret) NPT Örebro – Frövi (spårbyte och växelbyte), Trafikantinformation samt Gävle Hamn (järnvägsanslutning).

Not 18 Byggnader, mark och annan fast egendom

Tabell 4.26 Byggnader, mark och annan fast egendom

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 91 396 84 483 Årets anskaffningsutgifter 2 151 3 569 Årets utgifter, egen utveckling 0 1 Överföringar från Pågående nyanläggningar 4 159 4 241 Utrangering/försäljning -818 -898

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 96 888 91 396

Ingående ackumulerade avskrivningar -35 747 -34 396 Årets avskrivningar och nedskrivningar -2 593 -2 175 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 414 828

Utgående ackumulerade avskrivningar -37 926 -35 743

Ingående ackumulerade uppskrivningar 74 76 Minskning av ackumulerade uppskrivningar vid utrangering/försäljning 0 -2

Utgående ackumulerade uppskrivningar 74 74

Summa 59 036 55 727

Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerade avskrivningar skiljer sig något från utgående balans, beroende på omklassificeringar. Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Fortifikationsverket 20 300 18 424 Statens fastighetsverk 18 033 16 650 Naturvårdsverket 12 380 12 311 Riksdagsförvaltningen 2 470 2 518 Affärsverket svenska kraftnät 1 909 1 876 Luftfartsverket 1 384 1 279 Övriga myndigheter 2 560 2 669

Summa 59 036 55 727

Drygt 20 myndigheter förvaltar byggnader, mark och annan fast egendom för statens räkning. Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål samt ett antal byggnader klassificerade som statliga byggnadsminnen. Fortifikationsverkets bokförda värde ökade bl.a. på grund av sex stora förvärv (mark). Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Årets ökning beror till största delen på renovering av Rosenbad. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksdagsbyggnaderna.

Not 19 Förbättringsutgifter på annans fastighet

Tabell 4.27 Förbättringsutgifter på annans fastighet

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 19 186 18 127

2023-12-31 2022-12-31 Årets anskaffningsutgifter 1 970 1 509 Årets utgifter, egen utveckling 96 16 Utrangering/försäljning -409 -571

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 20 843 19 081

Ingående ackumulerade avskrivningar -11 563 -10 688 Årets avskrivningar och nedskrivningar -1 479 -1 397 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 387 555

Utgående ackumulerade avskrivningar -12 655 -11 530

Summa 8 188 7 551

Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Polismyndigheten 2 029 1 731 Regeringskansliet 933 898 Kriminalvården 462 382 Domstolsverket 378 360 Försvarets materielverk 306 260 Övriga myndigheter 4 080 3 920

Summa 8 188 7 551

Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll i fall där utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Polismyndighetens förbättringsutgifter på annans fastighet i år består bl.a. av investeringsprojekt som rör lokalförsörjning och lokalanpassningar och är kopplat till polisens fortsatta tillväxt och säkerhetshöjande åtgärder. Regeringskansliets förbättringsutgifter på annans fastighet i år är bl.a. relaterat till färdigställandet av lokaler i Rosenbad samt anpassning av lokaler vid utlandsmyndigheter.

Not 20 Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Tabell 4.28 Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 125 821 119 189 Årets anskaffningsutgifter 7 641 5 895 Årets utgifter, egen utveckling 64 59 Överföringar från Pågående nyanläggningar 2 803 4 646 Utrangering/försäljning -3 595 -3 679

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 132 734 126 110

Ingående ackumulerade avskrivningar -76 443 -73 229 Årets avskrivningar och nedskrivningar -7 670 -7 119 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 3 465 3 607

Utgående ackumulerade avskrivningar -80 648 -76 741

Summa 52 086 49 369

Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Affärsverket svenska kraftnät 23 838 23 779 Polismyndigheten 3 177 2 423 Kriminalvården 1 869 1 268 Kustbevakningen 1 759 1 864 Lunds universitet 1 477 1 403 Trafikverket 1 426 1 257 Övriga myndigheter 18 540 17 375

Summa 52 086 49 369

Affärsverket svenska kraftnäts materiella tillgångar består främst av ställverksutrustning, kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoanläggningar samt teleoch informationssystem. Årets investeringar för Polismyndigheten består till stor del av investering i datorer och kringutrustning samt transportmedel. Kriminalvårdens investeringar har ökat till följd av kapacitetsökning och består av investeringar i säkerhet, fordon samt övriga inventarier. Den största överföringen från pågående nyanläggningar finns hos Affärsverket svenska kraftnät som står för 43 procent.

Not 21 Pågående nyanläggningar

Tabell 4.29 Pågående nyanläggningar

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 167 842 148 476 Årets anskaffningsutgifter 11 414 8 128 Årets utgifter, egen utveckling 43 245 40 561 Överföringar från Pågående nyanläggningar -26 368 -29 048 Utrangering/försäljning -2 -8 Årets nedskrivningar -1 903 -185

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 194 228 167 924

Summa 194 228 167 924

Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Trafikverket 171 382 150 432 Fortifikationsverket 5 147 3 307 Statens fastighetsverk 1 489 2 898 Affärsverket svenska kraftnät 9 144 5 646 Sjöfartsverket 3 996 2 825 Övriga myndigheter 3 070 2 816

Summa 194 228 167 924

Trafikverkets investeringar år 2023 uppgår till 42,4 miljarder kronor, varav investeringar i järnväg står för 25,3 miljarder kronor och väg 16,5 miljarder kronor. De största pågående järnvägsprojekten är Västsvenska paketet järnväg och Tomteboda – Kallhäll (ökad kapacitet). Det största pågående vägprojektet är E4 Förbifart Stockholm. Under 2023 har Trafikverket färdigställt projekt på totalt 19,5 miljarder kronor som har överförts till färdig tillgång, varav järnvägsanläggningar stod för 6,3 miljarder kronor och väg för 13 miljarder kronor. De största färdigställda järnvägsprojekten är Sundsvalls hamn (Tunadalsspåret) NPT Örebro – Frövi (spårbyte och växelbyte), Trafikantinformation samt Gävle Hamn (järnvägsanslutning).De största färdigställda vägprojekten är Marieholmstunneln, Väg 222 Skurubron samt diverse projekt avseende E20 Vårgårda Affärsverket svenska kraftnäts största pågående projekt är transmissionsnätsprojekt. N ågra exempel är ”Systemförstärkning Stockholm” och ”Västkustpaketet”. Fortifikationsverkets har under 2023 gjort tre stora förvärv; ”Stockholm Färöarna 1”, Eskilstuna Vapnet 1 och 2” samt Stockholm Kungliga Myntet 1 som är en överföring från Statens Fastighetsverk.

Not 22 Beredskapstillgångar

Tabell 4.30 Beredskapstillgångar

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsinventarier 249 449 229 155 Förändring IB på grund av omklassificering -1 472 -1 359 Årets anskaffning 27 665 26 522 Utrangering/försäljning -7 331 -4 869

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsinventarier 268 311 249 449

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsvaror i lager 35 468 31 757 Förändring IB på grund av omklassificering 1 808 1 386 Årets anskaffning 2 151 2 750 Årets övriga förändring -391 -425

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsvaror i lager 39 036 35 468

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapstillgångar 307 347 284 917

Ingående ackumulerade avskrivningar -131 363 -126 589 Förändring IB på grund av omklassificering -280 4 Årets avskrivningar/nedskrivningar -5 958 -5 849 Utrangering/försäljning 3 187 1 071

Utgående ackumulerade avskrivningar (avser beredskapsinventarier) -134 414 -131 363

Summa 172 933 153 554

Beredskapstillgångar består av tillgångar både för civil och militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap är t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning. Posten omfattar främst Försvarsmaktens tillgångar för militär beredskap och som delar in sina beredskapstillgångar i beredskapsinventarier och beredskapsvaror. Statens totala beredskapsinventarier uppgår till 133,9 miljarder kronor och består av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reserv- och beklädnadsmateriel uppgår till 39,0 miljarder kronor. I posten ingår även tillgångar under

uppbyggnad i Försvarets materielverk. Sammanlagt är 171,8 miljarder kronor av det utgående värdet militära beredskapstillgångar inklusive tillgångar under uppbyggnad. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 26,7 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 5,8 miljarder kronor. Anskaffningen innefattar bl.a. utveckling och anskaffning av JAS Gripen 39E, lednings- och spaningsflyg S106 GlobalEye och nya generationens ubåt A26. Vidare har anskaffning av ledningssystem och fordonssystem genomförts liksom fortsatt anskaffning av luftvärnssystem 103 Patriot. Nyanskaffning av civila beredskapsinventarier uppgår till 1,0 miljarder kronor och avoch nedskrivningar uppgår till 0,2 miljarder kronor. Anskaffningen består främst av Folkhälsomyndighetens investeringar. Folkhälsomyndighetens beredskapslager består främst av vaccin för covid-19. Beredskapsvarulagrets värde ökade med 3,6 miljarder kronor under året och beror bl.a. på ökad anskaffning av ammunition, reserv- och beklädnadsmateriel.

Not 23 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Försvarets materielverk har förskott till både utländska och svenska leverantörer. Förskotten till svenska leverantörer uppgår till 63 miljoner kronor och förskotten till utländska leverantörer uppgår till 4 195 miljoner kronor. Trafikverkets förskott om 659 miljoner kronor avser väg- och järnvägsanläggningar. Större förskott hos myndigheten finns i projekten Förbifart Stockholm, Södertälje Sluss och kanal samt Inköp av snöslungor till järnvägen.

Not 24 Andra långfristiga värdepappersinnehav

Tabell 4.31 Andra långfristiga värdepappersinnehav

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31

Kärnavfallsfonden

Företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder 27 552 25 646 Bostadsobligationer 26 269 25 995

Summa Kärnavfallsfonden 53 821 51 641

Investerings- och utvecklingsbanker, Kammarkollegiet och Sida

Europeiska investeringsbanken EIB 3 856 3 856 Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, IBRD 1 561 1 399 Asiatiska banken infrastrukturinvest, AIIB 1 107 1 107 Europeiska utvecklingsbanken EBRD 1 040 1 040 Afrikanska utvecklingsbanken, AfDB 1 198 1 065 Internationella finansbolaget, IFC 538 436 Interamerikanska utvecklingsbanken IDB 147 147 Asiatiska utvecklingsbanken, AsDB 136 136 Interamerikanska investeringsbolaget,IIC 115 115 Multilaterala investeringsgarantiorganet, MIGA 22 22 Europarådets utvecklingsbank CEB 7 7

Summa investerings- och utvecklingsbanker

9 727 9 330

Kammarkollegiet, övrigt

Hybridobligationer, SAS 250 250 Andelar i aktie- och räntekonsortiet m.m. 235 216

Summa Kammarkollegiet, övrigt 485 466

2023-12-31 2022-12-31 Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer 314 356 Övriga myndigheter 952 893

Summa 65 299 62 686

1 Regeringen tar vartannat år fram skrivelsen Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker. I skrivelsen redovisas inbetalt kapital för utvecklings- och investeringsbankerna: EIB, EBRD, IBRD, AIIB, IFC och MIGA. Inbetalt kapital beräknas i skrivelsen som Sveriges andel av ägarkapitalet omräknat till aktuell valutakurs, vilket ger ett belopp som överstiger anskaffningsvärdet. Skillnaden består till stor del av internt överförda medel samt till en mindre del av valutakursförändringar. Det största innehavet av långfristiga värdepapper avser Kärnavfallsfondens innehav av företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder och bostadsobligationer (säkerställda obligationer). Ökningen i Kärnavfallsfondens långfristiga värdepappersinnehav avser främst orealiserade värdeförändringar på aktier med 1 613 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Sveriges andelar i internationella investeringsbanker och utvecklingsbanker redovisas av Kammarkollegiet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), så att den myndighet som gör utbetalningar av kapitaltillskott och eventuella bidrag till respektive bank också tar upp andelsvärdet. Förändringarna under 2023 var relativt små.

I årsredovisningen för staten 2022 skrevs anskaffningsvärdet för SAS hybridobligationer av försiktighetsskäl ned till 10 procent från 2 500 till 250 miljoner kronor. Detta i enlighet med Riksgäldskontorets bedömning, liksom värdet av statens lånefordringar på SAS skrevs ned till 10 procent (se not 26). Bedömningen är oförändrad för 2023.

Not 25 Långfristiga fordringar

Tabell 4.32 Långfristiga fordringar

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Exportkreditnämnden

Fordringar efterskottsavgifter garantiavgifter 3 018 3 508

Skadefordringar 1 690 1 890 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar 1 555 2 441

Summa Exportkreditnämnden 6 263 7 839

Luftfartsverket 3 808 3 473 Trafikverket 1 352 423 Sida 442 331 Övriga myndigheter 5 059 1 157

Summa 16 924 13 223

Exportkreditnämndens fordringar minskade med 1 576 miljoner kronor och uppgick till totalt 6 263 miljoner kronor. Fordringarna för efterskottspremier minskade med 490 miljoner kronor, och avser till helt övervägande del garantier för export av JAS Gripen till Brasilien. EKN värderar sina skadefordringar till 1 690 miljoner kronor, vilket motsvarar EKN:s förväntade återvinningsmöjligheter av fordringarna, som nominellt uppgår till 15 107 miljoner kronor. EKN kan minska riskerna genom att teckna återförsäkringar. EKN:s nettofordringar hänförbara till återförsäkringsavtal uppgår till 1 555 miljoner kronor i slutet av 2023, vilket är en minskning med 886 miljoner kronor jämfört med 2022.

Luftfartsverkets (LFV) fordringar har ökat med 335 miljoner kronor till 3 808 miljoner kronor. LFV:s intäkter för en route och terminal Arlanda styrs av EU-regelverk som

innebär riskdelning mellan LFV och flygbolagen. Vissa kostnadsökningar hänförliga till s.k. okontrollerbara förändringar finansieras också via det EU-gemensamma avgiftssystemet. För Sveriges del utgör förändringar i pensionsskuld en sådan. LFV:s åtaganden rörande pensionsavsättningar bidrar med 327 miljoner kronor till ökningen.

Trafikverkets fordringar har ökat till 1 352 miljoner kronor. De utgörs av en deposition som Trafikverket har hos Nasdaq, som säkerhet för elderivathandel. Under 2023 har marknadspriserna på elterminerna minskat i jämförelse med inköpspriserna, vilket har gjort att depositionen har ökat. Sida:s fordringar gäller garantiverksamheten och uppgår till 442 miljoner kronor, varav största delen är skadefordringar.

Not 26 Utlåning

Tabell 4.33 Utlåning

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31

Centrala studiestödsnämnden

Studielån, utlånat belopp 273 146 261 244 Reserveringar för låneförluster, studielån -24 923 -24 006 Bokfört värde, studielån 248 223 237 238 Övriga lån, utlånat belopp 1 271 1 389 Reserveringar för låneförluster, övriga lån -961 -1 044 Bokfört värde, övriga lån 310 345

Summa Centrala studiestödsnämnden 248 533 237 583

Riksgäldskontoret

Riksbanken 2 599 75 755 Statliga bolag, utlånat belopp 7 524 7 336 Reserveringar för låneförluster, SAS -1 350 -1 350 Bokfört värde, statliga bolag 6 174 5 986 Premiepensionssystemet 2 850 2 247 Övriga, bokfört värde 938 905

Summa Riksgäldskontoret 12 561 84 893

Övriga myndigheter, bokfört värde 527 592

Summa 261 621 323 068

Statens fordringar i utlåningsverksamhet uppgick efter reservering för låneförluster till 261,6 miljarder kronor, vilket var en minskning med 61,4 miljarder kronor jämfört med 2022. Minskningen beror på att den s.k. vidareutlåningen till Riksbanken i allt väsentligt har återbetalats under året.

CSN:s lånfordringar uppgick till 248,5 miljarder kronor efter avdrag för reservering för förväntade låneförluster, vilket var en ökning med 11,0 miljarder kronor jämfört med 2022. Lånefordringarna är uppdelade på Studielån och Övriga lån. Under Övriga lån redovisas främst hemutrustningslån och körkortslån. I tabellen redovisas utlånat belopp, reserveringar och bokfört värde för respektive lån.

Totalt utlånat belopp för studielån var 273,1 miljarder kronor och reserveringar för förväntade låneförluster var 24,9 miljarder kronor 2023. Totalt är reserveringar för låneförlusterna på studielån drygt 9,1 procent av utlånat belopp 2023. Reserveringar för låneförluster på studielån har ökat med 0,9 miljarder kronor, jämfört med 2022. Totalt utlånat belopp för Övriga lån var 1,3 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,1 miljarder kronor jämfört med 2022. Totalt var reserveringar för låneförlusterna på Övriga lån 1,0 miljarder kronor 2023, vilket är 75,6 procent av utlånat belopp.

Nyutlåningen och amorteringar uppgår totalt till 26,0 respektive 13,2 miljarder kronor 2023.

Riksgäldskontorets lånefordringar uppgick till 12,6 miljarder kronor efter avdrag för reservering för förväntade låneförluster, vilket var en minskning med 72,3 miljarder kronor jämfört med 2022. Utlåningen var främst till Riksbanken och till statliga bolag. Riksbanken har återbetalt de återstående lån i dollar och euro på totalt 75,8 miljarder kronor som har tagit upp sedan 2009 för att stärka valutareserven. Riksgäldskontoret har under 2023 lånat ut 2,6 miljarder kronor till Riksbanken för att finansiera Sveriges åtaganden gentemot internationella valutafonden (IMF). Under Statliga bolag ingår bl.a. lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB och lån till SAS på 5,9 respektive 1,5 miljarder kronor. Lånet till SAS har 2022 skrivits ned med 90 procent för förväntade låneförluster. I Riksgäldskontorets utlåning ingår också utlåning till premiepensionssystemet eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Utlånat belopp till premiepensionssystemet för att tillgodose behovet av likviditet vid handel med fondandelar ökade med 0,6 miljarder kronor jämfört med 2022.

Övriga myndigheters lånefordringar uppgick till 0,5 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,1 miljarder kronor jämför med 2022. Under Övriga myndigheter ingår bl.a. Kammarkollegiets lån till researrangörer, Trafikverkets stödlån till leverantörer av flygtrafiktjänst och Affärsverket svenska kraftnäts lån till nätföretag för att underlätta att anläggningar för produktion av förnybar el ansluts till elnätet.

Not 27 Övriga kortfristiga fordringar

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Fordringar på skattekonto, inkl. restförda samt värdereglering (Skatteverket) 86 089 87 987 Fordringar public service-avgift (beräknat belopp) 1 245 1 030 Riksgäldskontoret 15 485 56 145 Statens jordbruksverk 7 679 10 016 Försäkringskassan 4 338 4 840 Kronofogdemyndigheten 1 614 784 Transportstyrelsen 1 562 1 571 Centrala studiestödsnämnden 1 272 1 307 Övriga myndigheter 6 704 9 777

Summa 125 988 173 457

Skatteverkets fordringar på skattekontot minskade med knappt 2 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Fordringarna avseende beviljade tillfälliga anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms har ökat med ungefär 9 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 43 miljarder kronor. Anstånden ges till företag för att lindra negativa ekonomiska följder av sjukdomen covid-19.

Slutavräkning av public service-avgiften varierar mellan åren. Slutavräkningen görs i januari månad andra året efter inkomståret. Då regleras den slutliga avgiften mot den preliminära som betalades ut under inkomståret. Slutreglering avseende år 2022 och ett beräknat belopp för 2023 uppgår till drygt 1 miljard kronor vid utgången av 2023.

Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund avseende 2022 resulterade i en skuld på 27 miljarder kronor vid utgången av 2023 och återfinns därför i not 38 Övriga kortfristiga skulder.

Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade med drygt 38 miljarder kronor. Variation i affärsdagsredovisningen är normalt, eftersom avtal om försäljning av värdepapper genererar en fordran under några dagar tills betalningen görs (se även not 38 Övriga kortfristiga skulder). Statens jordbruksverks kortfristiga fordringar är i huvudsak hänförliga till EU-fonder. Försäkringskassans kortfristiga fordringar består av olika återkrav.

Not 28 Övriga upplupna intäkter

Tabell 4.34 Övriga upplupna intäkter

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Upplupna skatteintäkter 282 949 277 603 Upplupna intäkter Lantmäteriet (främst stämpelskatt) 298 306 Riksgäldskontoret 1 334 804 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 1 582 1 684 Affärsverket svenska kraftnät 1 266 3 262 Kärnavfallsfonden 861 671 Försäkringskassan 725 713 Trafikverket 560 707 Övriga myndigheter 2 570 2 241

Summa 292 145 287 991

Upplupna skatteintäkter enligt tabellen nedan utgörs av skillnaden mellan de totala skatteintäkterna för inkomståret och de debiterade (preliminära) skatterna avseende samma inkomstår som redovisats t.o.m. december månad. Förskotterade skatter som avser kommande år räknas av.

Specifikation av upplupna skatteintäkter

Tabell 4.35 Specifikation av upplupna skatteintäkter

Miljoner kronor om inte annat anges Upplupen intäkt som kvarstår Upplupen intäkt efter uppbörden Upplupen intäkt Förändring Skattskyldig/skatteslag 2023-12-31 i januari 2024 2022-12-31 2023/2022 Belopp Andel Belopp Belopp Belopp Fysiska personers skatter 110 839 39% 26 509 121 577 -10 739 Juridiska personers skatter 41 926 15% 19 985 27 527 14 398 Arbetsgivaravgifter m.m. 62 079 22% 765 58 212 3 867 Mervärdesskatt 90 082 32% 52 081 86 380 3 702 Övriga skatter 16 400 6% 6 434 17 687 -1 286 Förskottsdebiteringar F-skatt -16 163 -6% -19 099 -15 028 -1 135 Förskott utsläppsrätter -1 607 -1% -1 607 -2 272 665 Elimineringar m.m. -20 608 -7% -20 608 -16 481 -4 127

Totalt upplupna skatteintäkter 282 949 100% 64 460 277 603 5 346

De totala skatteintäkterna ökade med 118 miljarder kronor jämfört med årsredovisningen för 2022, medan de upplupna skatteintäkterna ökade med 5 miljarder kronor. De enskilt största upplupna intäkterna avser fysiska personers skatter och mervärdesskatten.

Större delen av de upplupna intäkterna förklaras av att de debiterade (preliminära) skatterna som avräknas endast omfattar elva månader. Efter avräkning av uppbörden i januari 2024, som avser verksamhetsmånad december, minskar de upplupna intäkterna avseende 2023 till 64 miljarder kronor.

Det är framför allt mervärdesskatt och fysiska personers skatter som förklarar det återstående beloppet efter avräkning av uppbörden i januari. För mervärdesskatten förklaras det till stor del av att skattskyldiga med kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt som avser årets sista kvartal i februari månad. För fysiska personer förklaras det av inkomster som inte preliminärbeskattas, exempelvis vinster vid försäljning av bostäder och värdepapper (kapitalvinster).

Fysiska personers inkomstskatter ökade med 14 miljarder kronor jämfört med 2022. Andelen preliminära skatter, i förhållande till slutlig skatt, var högre 2023 jämfört med 2022, vilket medförde att de upplupna intäkterna minskade med 11 miljarder kronor.

Juridiska personers inkomstskatter ökade med 42 miljarder kronor eller 16 procent. De preliminära skatterna ökade endast med 11 procent vilket innebär att de upplupna intäkterna ökade med 14 miljarder kronor.

Arbetsgivaravgifterna ökade med 48 miljarder kronor jämfört med 2022. Arbetsgivaravgifterna deklareras månadsvis, vilket innebär att de upplupna intäkterna varje år uppgår till ungefär samma andel, ca 8 – 9 procent, av de totala avgifterna. De upplupna intäkterna avseende arbetsgivaravgifter ökade med knappt 4 miljarder kronor.

Intäkterna från mervärdesskatt är oförändrade jämfört med årsredovisningen för 2022, medan de upplupna intäkterna ökade med nästan 4 miljarder kronor.

Vid jämförelse mellan den skatteperiodisering i resultaträkningen som i princip leder till postens ökning jämfört med 2022 och de upplupna intäkter som anges i noten finns ett skillnadsbelopp som för 2023 uppgår till 1,7 miljarder kronor och som även påverkar nettoförmögenheten. Det beloppet kan inte i nuläget fördelas på skatteslag. Att en skillnad uppstår kan bl.a. bero på periodiseringar hos enskilda myndigheter som inte kunnat beaktas i årsredovisningen för staten eller på brister i modellerna för beräkning av upplupen intäkt.

Resterande övriga upplupna intäkter

Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i svenska kronor och utländsk valuta är ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda till Riksgäldskontoret. Riksgäldskontorets övriga upplupna intäkter har minskat till följd av att den vidareutlåning till Riksbanken som Riksgäldskontoret tagit upp sedan 2009 för att stärka valutareserven har upphört.

Rådet för europeiska socialfonden i Sverige har upplupna intäkter för EU-medel främst från Socialfonden.

Affärsverket svenska kraftnäts upplupna intäkter avser framför allt transmissionsnät och systemansvar.

Not 29 Värdepapper och andelar

Tabell 4.36 Värdepapper och andelar

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Riksgäldskontoret 15 756 33 239 Luftfartsverket 2 763 2 335

2023-12-31 2022-12-31 Försäkringskassan 845 944 Pensionsmyndigheten 245 256

Summa 19 609 36 774

Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är kortfristiga placeringar för behov inom statsskuldsförvaltningen samt pågående affärer med återköpsavtal (repor) i egna statspapper. Affärerna har marknadsvårdande syfte och är också ett sätt att hantera tillfälliga likvida överskott och varierar därför mellan åren. De kortfristiga placeringarna har minskat med 15,4 miljarder som beror på ett lägre placeringsbehov under 2023. Reporna har minskat med 2,1 miljarder kronor och uppgår till 15,6 miljarder kronor 2023.

Luftfartsverket redovisar kortfristiga placeringar i företagscertifikat som Värdepapper och andelar.

Försäkringskassans värdepapper och andelar är huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Trafiklivräntefonden.

Pensionsmyndigheten redovisar värdepapper, främst i form av andelar i värdepappersfonder hos Kammarkollegiet, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen.

Not 30 Kassa och bank

Kassa och bank består i allt väsentligt av bankmedel på konton utanför det statliga betalningssystemet. Affärsverken står för merparten av posten med tillsammans 32 procent vilket motsvarar 3 311 miljoner kronor. Luftfartsverket redovisar 1 545 miljoner kronor, vilket är en ökning med 31 miljoner kronor. Av de övriga myndigheterna har E-hälsomyndigheten högst belopp med 2 644 miljoner kronor. Det är en ökning med 2 410 miljoner kronor och förklaras av att flera regioner har betalat in medel för förmedling av smittskydds- och läkemedelssubvention innan årsskiftet.

Not 31 Nettoförmögenheten

Tabell 4.37 Nettoförmögenheten

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Uppskrivningskapital 53 53 Donationskapital 1 435 1 359 Resultatandelar i hel- och delägda företag 390 647 383 166 Balanserad kapitalförändring -276 400 -298 646 Årets över-/underskott enligt resultaträkningen 44 462 26 154

Summa 160 197 112 086

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. En positiv nettoförmögenhet innebär att statens tillgångar är större än statens skulder. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens över-/underskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Nettoförmögenheten 2023 har bl.a. påverkats av att statens andel av Riksbankens grundfond uppgår till noll kronor enligt Riksbankens årsredovisning för 2023.

Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring.

Tabell 4.38 Nettoförmögenhetens förändring

Miljoner kronor Uppskrivnings- Donations- Resultat-andelar i hel Balanserad kapital- Årets överkapital kapital och delägda företag förändring /underskott Summa

Utgående balans 2022 53 1 359 383 166 -298 939 26 883 112 522

Lantmäteriets ändring av redovisningsprinciper för fakturerade skatter 293 -729 -436

Ingående balans 2023 53 1 359 383 166 -298 646 26 154 112 086

Föreg. års kapitalförändring 20 333 5 821 -26 154 0 Utdelning från hel- och delägda företag -20 088 20 088 0 Förändring av eget kapital hos hel- och delägda företag 6 938 6 938 Förändrad avsättning till tjänstepensioner -3 212 -3 212 Övriga förändringar 76 298 -451 -77 Årets över-/underskott 44 462 44 462 Summa årets förändring 0 76 7 481 22 246 18 308 48 111

Utgående balans 53 1 435 390 647 -276 400 44 462 160 197

I raden Övriga förändringar ovan ingår förändringar som uppstår vid eliminering av inomstatliga poster samt andra förändringar som kan uppstå i statens verksamhet såsom saldo från statens betalningsavräkningar, saldo i den avgiftsbelagda verksamheten hos Pensionsmyndigheten, invärdering av beredskapsvaror hos Försvarsmakten m.m.

I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens nettoförmögenhet för 2022 och 2021 jämfört med statens förmögenhet beräknad i anslutning till nationalräkenskapernas (NR) principer. NR:s förmögenhetsberäkningar finns ännu inte framställda för 2023 och jämförelsen görs därför mellan 2022 och 2021.

Tabell 4.39 Skillnad mellan nettoförmögenhet enligt årsredovisningen för staten och

nationalräkenskaperna

Miljarder kronor 2022-12-31 2021-12-31

Statens nettoförmögenhet enligt ÅRS 112 117

Avgående poster ur Nettoförmögenheten Fordringar och skulder endast i den statliga balansräkningen 185 169 Upplupna skatteintäkter och övriga periodiseringar -55 -73 Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden 25 25 Tillkommande poster i Statens förmögenhet enligt NR-principer Uppvärdering av aktier till marknadsvärde 310 249 Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av anläggningstillgångar/förbrukningsinventarier samt utökad aktivering av forskning och utveckling 1 520 1 348 Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde 20 -82 Riksbankens egna kapital utöver grundfond 97 154 Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld 93 92 Värdepapper mm (FiR) hos ÖSE: Riksbankens jubileumsfond, Allmänna arvsfonden, Östersjöstiftelsen m.fl. 68 66 Övrigt -6 -22

Statens förmögenhet enligt NR-principer 2 369 2 044

Anm.: Statens förmögenhet enligt NR-principer motsvarar SCB:s publicering av nationalförmögenheten 2024-03-14 justerat för senast aktuell version av SCB:s finansräkenskaper enligt publicering 2024-03-14 (justeringen uppgår till knappt 18 miljarder kronor). Statens förmögenhet enligt NR-principer inkluderar också löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld. Källor: SCB och ESV.

Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2022 på 112 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2024 års ekonomiska vårproposition på 2 369 miljarder kronor innebär att NR-beräkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 2 257 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen.

Skillnader beror dels på olika värderingsprinciper, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till återanskaffningsvärdet dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas upp med prisindex samt med moms medan fasta realtillgångars värdering i balansräkningen utgår från ursprungligt anskaffningsvärde. Dessutom tillgångsförs forskning och utveckling i högre grad i NR. Detta står för 67 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för att aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. Beräkningen av upplupna skatteintäkter sker med andra metoder i NR, vilket tillsammans med en annan tillämpning vid fastställandet av periodiseringar ger ett lägre värde på tillgången. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt består skillnaden främst av fonder och avsättningar, som endast ingår i balansräkningen. För att balansera den särskilda löneskatt som ingår i kommunernas pensionsskuld tar NR upp en fordran i staten på motsvarande belopp.

Not 32 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Tabell 4.40 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Statens tjänstepensionsverk 362 485 334 609 Luftfartsverket 8 493 7 594 Riksdagsförvaltningen 6 181 5 881 Sjöfartsverket 2 967 2 726 Affärsverket svenska kraftnät 1 491 1 297 Övriga myndigheter 756 702

Summa 382 373 352 809

Statens pensionsåtagande vid SPV

Statens tjänstepensionsverk (SPV) ansvarar och redovisar avsättningar för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och övriga avtalsförsäkringar som myndigheterna betalar premier för. Tillsammans utgör dessa merparten av statens pensionsåtagande. Undantagna från denna ordning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät.

Avsättningen för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar ökade med 27,9 miljarder kronor jämfört med 2022 och uppgår vid årets slut 2023 till 362,5 miljarder kronor.

Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s

tjänstepensionsverksamhet

Tabell 4.41 Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i

SPV:s tjänstepensionsverksamhet

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Ingående skuld 333 935 332 715 Justering av ingående skuld -11 -126 Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta 0 5 451 Ändrade beräkningsgrunder, övrigt 3 102 -5 968 Grundränta, brutto -5 499 -5 062 Grundränta, frigjorda driftkostnader -42 -36 Indexering 28 836 4 790 Utfall av antaganden om livslängd 196 44 Nya och tillfälliga sjukpensioner 206 200 Förändrad avsättning för premiebefrielse med mera 222 49 Nya icke aktuella, temporära efterlevandepensioner 49 146 Nyintjänande 12 524 13 066 Förändring av antastbar förmån -157 -119 Nya temporära efterlevandepensioner 91 75 Utbetald pension -11 859 -10 914 Utbetalning, frigjorda driftkostnader -50 -46 Aktualisering -244 -205 Övrigt 526 -125

Summa utgående skuld

361 825 333 935

1 Till detta tillkommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 660 miljoner kronor (674 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen mot beloppet i not 32. Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta i tabellen ovan visar den effekt på avsättningen som uppstår när bruttoräntan i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. Den effekt som uppstår ska inkluderas i den försäkringstekniska omvärderingen av avsättningen. Under 2023 har räntan i beräkningsgrunderna varit oförändrad på -1,5 procent. Den oförändrade räntan innebär att avsättningen inte påverkas under 2023 och effekten blir därmed 0 kr. Mellan 2021 och 2022 sänktes räntan i beräkningsgrunderna från -1,4 procent till - 1,5 procent, vilket resulterade i att avsättningen under 2022 ökade med 5,5 miljarder kronor.

Ändrade beräkningsgrunder, övrigt visar den effekt på avsättningen som uppstår när annat än bruttoräntan i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. Per den 1 januari 2023 ändrade SPV antagandena om dödlighet i beräkningsgrunderna. Till följd av de ändrade antagandena ökar årets avsättning med 3,1 miljarder kronor. Ökningen inkluderas i den försäkringstekniska omvärderingen av avsättningen. För 2022 var motsvarande förändring -6,0 miljarder kronor, då till följd av minskad belastning för driftkostnader i beräkningsgrunderna. Den redovisningsprincip som staten tillämpar för försäkringstekniska omvärderingar är en anpassning till den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Principen innebär att den totala resultateffekten av försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot nettoförmögenheten och inte i resultaträkningen (se även 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). För 2023 uppgår den totala försäkringstekniska omvärderingen till 3,1 miljarder kronor, vilken redovisas som en minskning av nettoförmögenheten.

Grundränta, brutto visar den framräkning av pensionsavsättningen som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta. Under 2023 uppgick räntan till -1,5 procent, vilket leder till en minskning av årets avsättning med 5,5 miljarder kronor.

Indexering består av omräkningen av utbetalade pensioner och fribrev med hänsyn till förändrat prisbasbelopp. För 2023 uppgår prisbasbeloppet till 52 500 kronor, vilket är en ökning med 8,70 procent jämfört med föregående år. Höjningen av prisbasbeloppet resulterar i en ökning av avsättningen med 28,8 miljarder kronor.

Nyintjänande omfattar den förändring av avsättningen som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till pension. För 2023 har effekten av nyintjänande inneburit en ökad avsättning med 12,5 miljarder kronor.

Utbetald pension motsvarar den minskning av avsättningen som beror på årets pensionsutbetalningar. Årets utbetalningar uppgår till 11,9 miljarder kronor.

Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Förutom statens pensionsåtagande hos SPV redovisar även Riksdagsförvaltningen avsättning för pensioner och inkomstgarantier samt avsättning för omställningsstöd till aktiva och avgångna ledamöter. Riksdagsförvaltningen tillämpar i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och följer den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Det innebär att Riksdagsförvaltningen redovisar effekten av försäkringstekniska omvärderingar, exempelvis en förändrad bruttoränta, direkt mot myndighetskapitalet i stället för i resultaträkningen som en del av årets resultat.

Under 2023 har Riksdagsförvaltningens totala pensionsavsättning ökat med 5,1 procent, vilket motsvarar 0,3 miljarder kronor. Förändringen redovisas huvudsakligen som en kostnad i resultaträkningen eftersom bruttoräntan, som används i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna, är oförändrad och uppgår precis som förra året till -1,5 procent. En mindre del av de försäkringstekniska omvärderingarna, som beror på andra ändrade beräkningsgrunder än bruttoränta, redovisas direkt mot myndighetskapitalet. Riksdagsförvaltningens totala pensionsavsättning för 2023 uppgår till 6,2 miljarder kronor. Av dessa utgör 0,7 miljarder kronor inkomstgarantier och omställningsstöd. Den totala pensionsavsättningen består till 63 procent av avsättningar som avser avgångna ledamöter och resterande del avser avsättningar till aktiva ledamöter.

Även de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät, använder likt Riksdagsförvaltningen i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och tillämpar också IPSAS 39. Det innebär att även affärsverken redovisar effekten av försäkringstekniska omvärderingar direkt mot eget kapital. Affärsverkens pensionsavsättningar har tillsammans ökat med totalt 1,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Av ökningen står Luftfartsverket för 0,9 miljarder kronor. Eftersom bruttoräntan har varit oförändrad under 2023, redovisar affärsverken förändringen av sina respektive avsättningar i huvudsak som en kostnad i resultaträkningen. Den del av förändringen som beror på försäkringstekniska omvärderingar, till följd av andra ändrade beräkningsgrunder än bruttoränta, redovisas dock direkt mot eget kapital. Denna del utgör knappt 0,1 miljarder kronor för samtliga affärsverk.

Not 33 Avsättning för garantier

Tabell 4.42 Avsättning för garantier

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31

Avsättningar för garantier

Risker som kan finansieras av garantiavgifter 8 324 7 928 Kvardröjande risker 571 616 Oreglerade skador 6 382 7 194

Summa avsättningar för garantier 15 277 15 738

Specifikation avsättningar för garantier per myndighet

Exportkreditnämnden 13 729 14 196 Riksgäldskontoret 793 809 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 690 630 Boverket 65 103

Summa avsättningar för garantier per myndighet 15 277 15 738

Under posten avsättningar för garantier redovisas reserveringar för förväntade garantiförluster där det finns ett krav att värdera garantier. I not 42 Garantiförbindelser finns en sammanställning av statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs.

Avsättningar för garantier är uppdelat på risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker som inte kan finansieras från garantiavgifter och förväntade skadeersättningar (oreglerade skador).

Avsättningar för garantier var 15,3 miljarder kronor, jämfört med 15,7 miljarder kronor 2022, en minskning med nästan 0,5 miljarder kronor. Den främsta orsaken är att Oreglerade skador har minskat från 7,2 miljarder kronor 2022 till 6,4 miljarder kronor 2023. Risker som kan finansieras av garantiavgifter ökade med 0,4 miljarder kronor och Kvardröjande risker minskade med knappt 0,1 miljarder kronor jämfört med 2022.

Det är EKN, Riksgäldskontoret, Sida och Boverket som har ingått finansiella garantiavtal där det finns ett krav att redovisa avsättningar för garantier.

EKN:s garantiengagemang utgjorde 91 procent av statens utfärdade garantier. Vid utgången av 2023 hade EKN garantier i 138 länder och garantiengagemanget var 281,1 miljarder kronor, jämfört med 276,7 miljarder kronor 2022. EKN:s engagemang är koncentrat till ett fåtal länder och branscher. De fem största länderna motsvarade 63 procent av garantiengagemanget. Avsättningar för garantier uppgick till 13,7 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,5 miljarder kronor jämfört med 2022. Under 2023 har risknivån minskat i flera länder och oreglerade skador var 6,3 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,7 miljarder kronor. Avsättningar som kan finansieras av garantiavgifter ökade från 6,8 miljarder kronor till 7,1 miljarder kronor 2023.

Riksgäldskontorets garantiengagemang var i slutet av året 16,1 miljarder kronor, jämfört med 18,9 miljarder kronor 2022. Avsättningar för garantier uppgick till knappt 0,8 miljarder kronor, vilket var en liten minskning. Av Riksgäldskontorets avsättningar för garantier 2023 var nästan hela beloppet hänförbart till avgifter som kan finansieras av garantiavgifter.

Sidas garantiengagemang var i slutet av året 9,8 miljarder kronor, vilket var nästan oförändrat jämfört med 2022. Avsättningar för garantier uppgick till 0,7 miljarder kronor, vilket var en ökning med 0,1 miljarder kronor jämfört med 2022. Ökningen

kan främst härledas till att risker som kan finansieras med garantiavgifter ökade med nästan 0,2 miljarder kronor 2023. Av Sidas avsättningar för garantier 2023 var 0,2 miljarder kronor hänförbara till kvardröjande risker som inte kan finansieras av garantiavgifter.

Boverkets garantiengagemang var i slutet av året 3,4 miljarder kronor, jämfört med 5,6 miljarder kronor 2022. Avsättningar för garantier uppgick till 0,1 miljarder kronor, vilket var en liten minskning jämfört med 2022. Av Boverkets avsättningar för garantier 2023 var nästan hela beloppet hänförbara till risker som kan finansieras med garantiavgifter.

Not 34 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador

Tabell 4.43 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31

Försvarsmakten

Pågående rättsliga tvister miljöärenden 606 682 Drivmedel och olja 462 516 Ammunitionsrester 329 319 Deponier och vrak 111 111 Övrigt, avhjälpande verksamhet 191 206

Summa Försvarsmakten 1 699 1 834

Trafikverket

Miljöansvar för miljögaranti statliga bolag 518 494 Bangårdar och stationsområden 196 167 Impregneringsplatser 178 224 Övrigt 238 167

Summa Trafikverket 1 130 1 052

Affärsverket svenska kraftnät 671 672 Övriga myndigheter 35 33

Summa 3 535 3 591

Anm.: Avsättningar för avhjälpande av miljöskador avser framtida utgifter för avhjälpande av en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada enligt miljöbalken.

Not 35 Övriga avsättningar

Övriga avsättningar består bl.a. av omstruktureringskostnader. En omstrukturering kan avse försäljning, avveckling eller omlokalisering av en verksamhet, förändringar i ledningsstruktur eller genomgripande omorganisation. Under 2023 ökade avsättningarna med 632 miljoner kronor. Posten består främst av Naturvårdsverkets, Försvarsmaktens och Trafikverkets avsättningar. Naturvårdsverkets avsättningar består framför allt av intrångsersättning till en markägare till följd av utökning av Natura 2000-områden enligt Mark- och miljödomstolens dom. Försvarsmakten har bl.a. avsättningar för avveckling av materiel. Trafikverkets avsättningar för skadestånd och regress har ökat med 504 miljoner kronor jämfört med 2022.

Not 36 Statsskulden

Tabell 4.44 Statsskulden

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31

Lån i svenska kronor

Nominella statsobligationer 535 031 593 666 Real skuld i svenska kronor 236 730 212 263 Statsskuldväxlar 122 884 65 000 Likviditetsförvaltningsinstrument 59 264 122 171 Gröna obligationer 20 000 20 000 Säkerheter i svenska kronor 1 734 - Valutaderivat -27 098 -119 826

Summa Lån i svenska kronor 948 545 893 274

Eliminering, myndigheters innehav av statspapper -57 660 -61 744

Lån i svenska kronor totalt 890 885 831 530

Lån i utländsk valuta

Obligationer m.m. i utländsk valuta 52 067 76 318 Valutaderivat 26 359 123 044 Säkerheter i utländsk valuta 588 29

Summa Lån i utländsk valuta 79 014 199 391

Summa 969 899 1 030 921

I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskad med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer. Det är endast ett fåtal myndigheter som har statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 21,6 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för Insättningsgarantifonden var 36,0 miljarder kronor värderade till nominellt värde samt upplupen inflationskompensation.

Med överskott i statens budget för tredje året i rad fortsatte statsskulden att minska. Sett över året lånade Riksgäldskontoret bara till att ersätta lån som förföll. Vid utgången av 2023 blev statsskulden den lägsta på över 50 år mätt som andel av BNP. Totalt minskade statsskulden med 61 miljarder kronor. Lån i utländsk valuta minskade med 120 miljarder kronor till följd av Riksgäldskontorets avveckling av exponering i utländsk valuta. Minskningen beror framför allt på att Riksbanken amorterade lån för 75,8 miljarder kronor som var en del av Riksbankens finansiering av valutareserven.

Lån i svenska kronor ökade med 55 miljarder kronor. Det är framför allt andel av statsskuldväxlar som har ökat vid utgången av året. Statsskuldväxlar är värdepapper med löptid på upp till 12 månader som Riksgäldskontoret använder för att parera kortfristiga svängningar i statens upplåningsbehov. Sambanden mellan statsskuldens förändring och statens budgetsaldo beskrivs närmare i tabell 4.7 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2023.

Not 37 Långfristiga skulder

Tabell 4.45 Långfristiga skulder

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Affärsverket svenska kraftnät 66 299 80 840 Övriga myndigheter 462 697

Summa 66 761 81 537

Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden förekommer endast hos ett fåtal statliga myndigheter, förutom de lån i Riksgäldskontoret som är interna i staten och därför elimineras i årsredovisningen för staten. Affärsverket svenska kraftnäts långfristiga skulder på 66 299 miljoner kronor består främst av aktiverade flaskhalsinkomster, vilka uppkommer som en följd av överföringsbegränsningar i stamnätet och används till mothandel eller till att finansiera investeringar som förstärker eller bibehåller överföringskapaciteten i stamnätet . Minskningen av flaskhalsinkomsterna var 14 943 miljoner kronor och förklaras till största del av att balanserade flaskhalsinkomster har använts för att täcka kostnaden avseende bidrag för elstöd till hushåll och företag.

Not 38 Övriga kortfristiga skulder

Tabell 4.46 Övriga kortfristiga skulder

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31

Skatteverket

Kontoöverskott, skattekonto 79 764 91 567 Övrigt, Skatteverket 442 458

Summa Skatteverket 80 206 92 025

Reglering av skatter till andra sektorer för äldre år 27 269 26 996

Riksgäldskontoret

Affärsdagsredovisning 39 748 50 689 Skuld till premiepensionssystemet 35 011 26 882 EU-avgifter 6 928 7 557 Övrigt, Riksgäldskontoret 6 162

Summa Riksgäldskontoret 81 693 85 290

Pensionsmyndigheten 7 195 7 217 Försäkringskassan 3 677 3 576 E-hälsomyndigheten 3 198 2 864 Trafikverket 1 019 797 Övriga myndigheter 8 127 9 627

Summa 212 384 228 392

Skatteverkets skuld för kontoöverskott på skattekonto minskade med knappt 12 miljarder kronor. Posten utgörs till största delen av skattebetalares kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2024. En annan del är oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit verkställas per balansdagen.

Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund avseende 2022 resulterade i en skuld på 27 miljarder kronor vid utgången av 2023.

Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade med knappt 11 miljarder kronor. Variation i affärsdagsredovisningen är normalt, eftersom avtal om köp av värdepapper genererar en skuld under några dagar tills betalningen görs (se även not 27 Övriga kortfristiga fordringar). Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet består huvudsakligen av inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis har placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Medel för EU-avgiften består av medel som har satts in på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men som ännu inte har rekvirerats av kommissionen och betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varierar över tid beroende på EUkommissionens aktuella likviditetsbehov.

Not 39 Upplupna kostnader

Tabell 4.47 Upplupna kostnader

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Riksgäldskontoret 5 177 4 633 Trafikverket 3 919 3 713 Försvarsmakten 3 014 3 110 Polismyndigheten 2 741 2 732 Försvarets materielverk 2 513 2 336 Affärsverket svenska kraftnät 2 362 21 313 Övriga myndigheter 9 518 9 409

Summa 29 244 47 246

Upplupna kostnader redovisas av de flesta myndigheter och består av semester- och löneskulder samt konsultkostnader m.m. Affärsverket svenska kraftnät redovisar rejält minskade upplupna kostnader 2023. Det beror på ett särskilt högt belopp 2022 på grund av elstöd som då ännu inte hade betalats ut till hushåll i elområde 3 och 4.

Not 40 Oförbrukade bidrag

Tabell 4.48 Oförbrukade bidrag

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Affärsverket svenska kraftnät 2 926 2 583 Lunds universitet 2 677 2 526 Karolinska institutet 2 520 2 252 Göteborgs universitet 1 687 1 594 Uppsala universitet 1 167 1 047 Övriga myndigheter 6 367 6 153

Summa 17 344 16 155

Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål. I första hand universitet och högskolor redovisar oförbrukade bidragsmedel, främst för finansiering av olika forskningsprojekt. Lunds universitet och Karolinska institutet

är de lärosäten som har de största oförbrukade bidragen från icke statliga finansiärer som benämns utomstatliga i tabellen.

Affärsverket svenska kraftnäts bidrag från icke statliga finansiärer har ökat med 343 miljoner kronor. Det beror på att beloppet för investeringsbidrag fluktuerar över tid.

Utomstatliga bidrag för Karolinska institutet har ökat med 268 miljoner kronor. Ökningen är hänförlig främst till ökade bidrag från utländska finansiärer där European Research Council och EU står för den största delen (111 miljoner kronor).

Totalt oförbrukade bidrag

Tabell 4.49 Totalt oförbrukade bidrag

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Universitet och högskolor 24 903 23 713 Inomstatligt 12 498 12 408 Utomstatligt 12 405 11 305 Länsstyrelser 1 683 2 115 Inomstatliga 1 335 1 754 Utomstatliga 348 361 Övriga 11 513 8 558 Inomstatliga 6 922 4 069 Utomstatliga 4 591 4 489 Totala inomstatliga 1 20 755 18 231 Totala utomstatliga 17 344 16 155

Summa 38 099 34 386

1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 3 894 miljoner kronor (3 302 miljoner kronor föregående år) som är hänförligt till public servicebolag. Oförbrukade inomstatliga bidrag, dvs. bidrag som myndigheter har fått från andra statliga myndigheter, elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten. De totala oförbrukade bidragen ökade med 3 713 miljoner kronor. De utomstatliga oförbrukade bidragen ökade med 1 189 miljoner kronor och de inomstatliga oförbrukade bidragen ökade med 2 524 miljoner kronor.

Högskolesektorn står för 51 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag. Det är vanligtvis fråga om forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, andra forskningsråd eller myndigheter med uppgift att fördela sådana medel. Lunds universitet redovisade högst belopp för oförbrukade inomstatliga bidrag vid utgången av 2023. Beloppet uppgick till 1 951 miljoner kronor vilket var 16 procent av de totala inomstatliga oförbrukade bidragen för universitet och högskolor på 12,5 miljarder kronor. Uppsala universitet och Karolinska institutet redovisar ca 14 respektive 13 procent av detta totala belopp. Bland övriga myndigheter redovisar Sjöfartsverket 3 484 miljoner kronor, vilket avser oförbrukade bidrag för farledsprojekt som finansieras med bidrag från Trafikverket. Dessa har ökat med 1 060 miljoner kronor jämfört med föregående år, vilket i huvudsak beror på flertalet startade entreprenader i både Ystad och Södertälje samt köp av fastigheter i Trollhättan inför kommande kanal- och slussbyggnation.

Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt. Beloppet har minskat med 419 miljoner kronor hos länsstyrelserna.

Oförbrukade inomstatliga bidrag

Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgick till 20,8 miljarder kronor.

Tabell 4.50 Oförbrukade inomstatliga bidrag

Miljoner kronor Förväntad förbrukningstakt inomstatliga Inom 3 månader Mer än oförbrukade bidrag Totalt 3 månader till 1 år 1 år till 3 år 3 år Inomstatliga oförbrukade bidrag (med förbrukningstakt) 16 923 5 648 9 414 1 445 417 varav Universitet och högskolor 12 304 3 025 8 248 875 156 varav Länsstyrelser 1 335 354 605 298 78 varav Övriga 3 284 2 269 561 271 183 Övriga (utan uppgift om förbrukningstakt) 3 832

Totala inomstatliga oförbrukade bidrag

20 755

1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 3 894 miljoner kronor som är hänförligt till public servicebolag. I tabellen ovan visas hur 82 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag förväntas tas i anspråk inom angivna tidsintervaller. Redovisade belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskattningar om förväntad förbrukningstakt.

Not 41 Övriga förutbetalda intäkter

Tabell 4.51 Övriga förutbetalda intäkter

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Reglering av skatter till andra sektorer för aktuellt år 10 659 20 982 Riksgäldskontoret 14 079 20 804 Post- och telestyrelsen 6 144 4 234 Försvarets materielverk 4 078 3 315 Övriga myndigheter 4 212 4 210

Summa 39 171 53 545

Övriga förutbetalda intäkter är till stor del poster som uppkommer i statsskuldsförvaltningen och poster som hänger ihop med metoden för periodisering av skatteintäkter.

Not 42 Garantiförbindelser

Tabell 4.52 Garantiförbindelser

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Svensk-Danska Broförbindelsen AB, Trafikverket 5 870 5 503 Arlandabanan Infrastructure AB, Trafikverket 1 611 1 668

Summa 7 481 7 171

Trafikverket har för statens räkning förbundit sig att när så behövs lämna villkorat aktieägartillskott till Svensk-Danska Broförbindelsen AB för att bolagets egna kapital vid varje tillfälle ska uppgå till det registrerade aktiekapitalet. Det finns även en kapital-

täckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgäldskontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Trafikverket. Trafikverket redovisar också långfristiga skulder som kopplar till dessa garantiförbindelser på 0,2 miljarder kronor (se även not 37).

Not 43 Övriga ansvarsförbindelser

Tabell 4.53 Övriga ansvarsförbindelser

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31

Ansvarsförbindelser för avhjälpande av miljöskador

Trafikverket 25 615 25 135 Affärsverket svenska kraftnät 18 000 15 000 Försvarsmakten 6 000 6 000 Övriga myndigheter 1 640 803

Summa Ansvarsförbindelser för avhjälpande av miljöskador 51 255 46 938

Andra övriga ansvarsförbindelser

Riksgäldskontoret 23 424 18 252 Justitiekanslern 6 790 6 790 Kriminalvården 6 576 3 775 Naturvårdsverket 3 701 3 736 Övriga myndigheter 7 372 7 893

Summa Andra övriga ansvarsförbindelser 47 863 40 446

Summa 99 118 87 384

Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser. Ansvarsförbindelser för miljöskador avser framtida utgifter för avhjälpande av en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada enligt 10 kap. miljöbalken.

Trafikverkets framtida åtagande innefattar ansvar för avhjälpande av miljöskador till följd av den flygplatsverksamhet som bedrivits av Luftfartsverket och den verksamhet som bedrivits av Vägverket, Banverket och Statens järnvägar. Trafikverket ansvarar också för åtaganden för den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Banverket Produktion, Vägverket Produktion och Statens järnvägar.

Affärsverket svenska kraftnäts framtida åtagande innefattar ansvar för avhjälpande av miljöskador till följd av föroreningsskada som uppstått i verksamheten. Impregnerade slipersfundament med tillhörande stag tas upp vid avslutad verksamhet. De bedömda framtida åtagandena har ökat med 3,0 miljarder kronor. Andra övriga ansvarsförbindelser består främst av Riksgäldskontorets åtaganden för utfärdade skuldbevis till International Developement Association (IDA), International Bank for Reconstruction and Development (IBRDGEF) och andra internationella finansieringsinstitutioner. Dessa har ökat med 5,2 miljarder kronor.

Även Kriminalvårdens projekteringsgarantier har ökat med 2,8 miljarder kronor till följd av många nystartade byggprojekt.

Noter till finansieringsanalysen

Not 44 Statens verksamhet

Kassaflödet i statens verksamhet uppgick till 86 miljarder kronor, en minskning med 128 miljarder kronor.

På poster under Statens verksamhet har intäkter och kostnader enligt resultaträkningen justerats för transaktioner som inte medför betalningar och betalningar som inte har påverkat intäkter och kostnader har lagts till.

Avgifter och andra ersättningar har justerats för utdelningar från statliga bolag som inte redovisas som intäkter i resultaträkningen, vilket förbättrat kassaflödet med 20 miljarder kronor 2023 och med 46 miljarder kronor 2022.

Transfereringar har justerats ned för avsättningar till fonder med 18 miljarder kronor 2023, vilket förbättrar kassaflödet då dessa kostnader inte påverkar betalningar.

Statens egen verksamhet har justerats för kostnader som inte medför betalningar, vilket förbättrar kassaflödet i finansieringsanalysen. Det är främst avskrivningar och nedskrivningar av anläggningstillgångar samt ökning av avsättningar. Totalt uppgår dessa justeringar till 67 miljarder kronor 2023 och 43 miljarder kronor 2022.

Justeringar till betalningar Justeringar till betalningar för statens verksamhet har försämrat kassaflödet med totalt 41 miljarder kronor, jämfört med en förbättring av kassaflödet med 90 miljarder kronor föregående år.

Justeringar till betalningar specificeras i nedanstående tabell.

Tabell 4.54 Justeringar till betalningar

Miljarder kronor 2023 2022 Förändring av långfristiga fordringar -3,7 -0,5 Förändring av omsättningstillgångar 6,6 -11,8 Förändring av kassa och bank -1,8 -1,8 Förändring av skulder -42,4 103,9

Summa -41,4 89,9

Förändringen av skulder har försämrat kassaflödet under 2023 då skulderna har minskat jämfört med 2022. Det beror främst på att Affärsverket svenska kraftnäts inbetalade kapacitetsavgifter (flaskhalsinkomster) från 2022 har använts till att finansiera utbetalningar av elstöd (se not 37). Därutöver har skulderna hänförbara till skatter minskat med 22 miljarder kronor (se not 38 och 41).

Not 45 Investeringar

Kassaflödet i statens investeringsverksamhet uppgick till 100 miljarder kronor, en ökning med 7 miljarder kronor.

I nedanstående tabell specificera statens investeringsutgifter uppdelat på finansiella, materiella och immateriella investeringar.

Tabell 4.55 Investeringar

Miljarder kronor 2023 2022

Finansiella investeringar

Aktier och andra värdepapper 2,2 1,5

Materiella investeringar

Beredskapstillgångar 29,8 29,3 Väganläggningar 16,5 15,9 Järnvägsanläggningar 25,3 24,0 Maskiner och inventarier 7,7 6,0 Fastigheter och markanläggningar 2,1 3,6 Övriga investeringar 15,4 10,3

Summa materiella investeringar 96,9 88,9

Immateriella investeringar

Datasystem, rättigheter m.m. 3,9 3,5

Total summa 103,0 93,9

Investeringar uppgick till 103 miljarder kronor, en ökning med 9 miljarder kronor jämfört med föregående år. De finansiella investeringarna uppgick till drygt 2 miljarder kronor. Beloppet för 2023 består främst av kapitaltillskott till Swedfund International och Svenska rymdaktiebolaget. Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 97 miljarder kronor vilket är 8 miljarder kronor mer än föregående år. Investeringar i väganläggningar ökade med knappt 1 miljard kronor och investeringar i järnvägsanläggningar ökade med drygt 1 miljard kronor (se not 16 och 17). Investeringar i maskiner och inventarier har ökat med nästan 2 miljarder kronor jämfört med föregående år (se not 20). Investeringar i fastigheter och markanläggningar minskade med drygt 1 miljard kronor. Övriga investeringar ökade med 5 miljarder kronor. I övriga investeringar ingår pågående nyanläggningar, förbättringsutgifter på annans fastighet och förändring av förskott för materiella anläggningstillgångar (se not 19, 21 och 23). Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser it-system uppgick till 4 miljarder kronor.

Not 46 Utlåning

Kassaflödet för statens utlåning uppgick till 48 miljarder kronor, en minskning med 12 miljarder kronor. I nedanstående tabell specificeras utlåningen uppdelat på nyutlåning som försämrar kassaflödet och amorteringar som förbättrar kassaflödet.

Tabell 4.56 Utlåning

Miljarder kronor 2023 2022

Nyutlåning

Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån 26,0 24,7 Riksgäldskontoret 3,5 1,7 Övriga myndigheter 0,0 0,0

Summa nyutlåning 29,5 26,4

Amorteringar

Centrala studiestödsnämnden 13,3 13,6 Riksgäldskontoret 63,8 72,6 Övriga myndigheter 0,0 0,0

Summa amorteringar 77,0 86,2

CSN:s nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 26 miljarder kronor, vilket är drygt 1 miljard kronor högre än föregående år. Amorteringarna till CSN uppgick liksom föregående år till drygt 13 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets nyutlåning under året avsåg i allt väsentligt Riksbanken med 2,6 miljarder kronor. Amorteringarna bestod av att Riksbanken amorterade 64 miljarder kronor på lån i euro och dollar.

Not 47 Finansiella aktiviteter

Kassaflödet under finansiella aktiviteter var positivt 2023, vilket förbättrade kassaflödet och därmed statsskulden med 9 miljarder kronor. För 2022 var kassaflödet under finansiella aktiviteter negativt, vilket då försämrade kassaflödet och därmed statsskulden med 60 miljarder kronor. Det är främst räntebetalningar, förändringar av kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen och förändringar av fordringar och skulder till följd av affärsdagsredovisning som påverkar kassaflödet under finansiella aktiviteter.

Övrigt finansiellt netto i resultaträkningen (jfr not 13 och not 14) har justerats för marknadsvärdeförändringar på statens innehav av värdepapper, nedskrivningar av värdepapper och reavinster vid försäljningar av statliga bolag eftersom dessa transaktioner inte påverkat betalningar. Totalt har dessa justeringar försämrat kassaflödet med 6 miljarder kronor 2023 medan det förbättrade kassaflödet med 13 miljarder kronor 2022.

Justeringar till betalningar Justeringar till betalningar hänförbara till statens upplåning och statsskuldsförvaltning specificeras i nedanstående tabell.

Tabell 4.57 Justeringar till betalningar

Miljarder kronor 2023 2022 Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning -3,6 -0,0 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning -6,8 -9,2 Förändring i fordringar och skulder till följd av affärsdagsredovisning 27,4 -0,3 Förändringar i kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen 17,5 -20,5

Summa 34,4 -30,0

Justeringar till betalningar har förbättrat kassaflödet och därmed minskat statsskulden med drygt 34 miljarder kronor 2023. Under 2022 har justeringar till betalningar försämrat kassaflödet med 30 miljarder kronor.

Under 2023 har Riksgäldskontoret minskat kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen med nästan 18 miljarder kronor. Kassaflödet från kortfristiga placeringar har använts till att amortera statsskulden.

Statspapper och andra finansiella instrument redovisas i balansräkningen på den dag som affären ingås. Kassaflödet påverkas först på likviddagen. Förändringar i fordringar och skulder till följd av affärdagsredovisningen 2023 har förbättrat kassaflödet med 27 miljarder kronor.

5 Utvecklingen av statsskulden

Statens budget visade ett överskott på 19 miljarder kronor 2023. Det innebär att budgetsaldot försvagades med 145 miljarder kronor jämfört med 2022, då budgeten visade ett överskott på 164 miljarder kronor. Riksbankens återbetalning av återstående lån i dollar och euro som hade tagits upp sedan 2009 för att stärka valutareserven var en tillfällig faktor som förbättrade budgetsaldot med nästan 64 miljarder kronor 2023. Betalningar hänförbara till Svenska kraftnäts kapacitetsavgifter (flaskhalsinkomster) var en tillfällig faktor som försvagade budgetsaldot mellan budgetåren. Under 2023 använde Svenska kraftnät de stora inflödena av flaskhalsinkomster 2022 delvis till att finansiera elstöd till hushåll och företag. Totalt uppgick utbetalningar av elstöd till nästan 43 miljarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden minskade från 1 031 miljarder kronor 2022 till 970 miljarder kronor 2023, dvs. med 61 miljarder kronor. Att skuldminskningen var större än budgetöverskottet beror dels på att kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen minskade, dels på valutakursförändringar på den del av skulden som är exponerad mot utländsk valuta.

Den statsskuld som redovisas i årsredovisningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret redovisar, som är okonsoliderad. Skillnaden utgörs av elimineringar av myndigheters innehav av svenska statspapper. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden.

Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper i balansräkningen i årsredovisningen för staten uppgick till 57,7 miljarder kronor 2023 (se tabell 5.1). Nästan hela beloppet avser Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav. Övriga myndigheters innehav var mindre än 0,1 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte vid beräkning av den konsoliderade statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balansräkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar var 57,7 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen för staten.

Myndigheternas innehav av svenska statspapper minskade från 61,8 miljarder kronor 2022 till 57,7 miljarder kronor 2023. Insättningsgarantifondens innehav av statspapper minskade med 7,2 miljarder kronor och Kärnavfallsfondens innehav ökade med 3,1 miljarder kronor 2023.

Tabell 5.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2023

Miljarder kronor Insättnings- Övriga Elimineras i garantifonden Kärnavfallsfonden myndigheter ÅRS Nominella statsobligationer 36,0 5,5 0,0 41,6 Reala statsobligationer 16,1 16,1

Totalt 36,0 21,6 0,0 57,7

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

5.1 Definition av statsskulden

Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till nominellt belopp inklusive upplupen inflationskompensation för reala statsobligationer (realobligationer). Att statsskulden redovisas till nominellt belopp betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som Riksgäldskontoret kommer att betala på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas i statsskulden, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att styra sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde den 29 december 2023, årets sista bankdag.

Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret ska redovisa statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag ska göras för skulden till premiepensionssystemet och de skulder som kan uppkomma i Insättningsgarantifonden. De tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen.

5.2 Regeringens styrning av

statsskuldsförvaltningen

Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden med beaktande av risk. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav penningpolitiken ställer.

Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till riksdagen som innehåller en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärderingen görs över rullande femårsperioder. En utvärdering för 2017 – 2021 lämnades i april 2022 (skr. 2021/22:104).

Det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur statsskulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Enligt riktlinjerna för 2023 ska real kronskuld långsiktigt vara 20 procent av statsskulden och exponeringen i utländsk valuta ska avvecklas succesivt och anta riktvärdet noll från och med 2027. Av riktlinjerna framgår också vilken löptid statsskulden ska styras mot. Riksgäldskontoret har i rapporten Statsskuldens förvaltning (dnr 2024/152) gjort en utvärdering av skuldförvaltningen 2023.

5.3 Statsskuldens sammansättning

Andelarna nominell skuld, real skuld respektive valutaskuld beräknas baserat på nominella belopp, inklusive upplupen inflationskompensation och till aktuell växelkurs. Andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan överensstämmer inte med andelarna i tabell 5.2 då riktlinjernas andelar beräknas på den okonsoliderade skulden inklusive fordringar i vidareutlåning och inklusive förvaltningstillgångar.

Tabell 5.2 Statsskuldens utveckling och sammansättning

Miljarder kronor 2019 2020 2021 2022 2023 Nominella lån i svenska kronor 593 779 723 632 670 varav nominella lån i svenska kronor, okonsoliderat 639 829 769 681 712 varav statliga myndigheters innehav -46 -50 -46 -49 -42 Reala lån i svenska kronor 180 165 194 200 221 varav reala lån i svenska kronor, okonsoliderat 193 178 207 213 237 varav statliga myndigheters innehav -13 -13 -13 -13 -16 Nominella lån i utländsk valuta 281 274 228 199 79

Summa konsoliderad statsskuld 1 054 1 218 1 145 1 031 970

Den konsoliderade statsskulden minskade 2023 med 61 miljarder kronor jämfört med 2022. De nominella lånen i svenska kronor var 670 miljarder kronor 2023, vilket var en ökning med 38 miljarder kronor jämfört med 2022. Den reala lånestocken uppgick till 221 miljarder kronor, vilket var en ökning med 21 miljarder kronor jämfört med 2022. Riksbanken var fortsatt den största ägaren av statsskulden, men började under året sälja sina statspapper. Försäljningarna under 2023 har fått en liten effekt på deras totala innehav av statspapper. Riksbanken innehar fortfarande drygt en tredjedel av statsskulden.

Valutaskulden uppgick till 79 miljarder kronor i slutet av året, vilket var en minskning med 120 miljarder kronor jämfört med 2022. Valutaskulden består dels av lån i utländsk valuta, dels av Riksgäldskontorets derivat. Riksgäldskontorets valutaskuld genom derivat uppstår genom att myndigheten ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta.

Vidareutlåningen till Riksbanken i utländsk valuta uppgick i slutet av 2023 till 2,6 miljarder kronor, vilket var en minskning med 73 miljarder kronor (inklusive valutakursförändringar) jämfört med 2022. Den främsta anledningen till minskningen är att Riksbanken har återbetalt de återstående lån i dollar och euro som hade tagits upp sedan 2009 för att stärka valutareserven. Riksgäldskontoret har under 2023 lånat ut 2,6 miljarder kronor till Riksbanken för att finansiera Sveriges åtaganden gentemot internationella valutafonden (IMF). Utlåningen i utländsk valuta ger upphov till en valutaexponering som Riksgäldskontoret eliminerar med hjälp av derivatkontrakt.

Tabell 5.3 Nominella lån i svenska kronor

Miljarder kronor 2019 2020 2021 2022 2023 Nominella statsobligationer 524 523 610 545 493 Gröna obligationer 0 20 20 20 20 Statsskuldväxlar 20 173 107 65 123 Likviditetsförvaltningsinstrument 105 136 81 122 59 Säkerheter i svenska kronor 3 3 1 0 2 Privatmarknadslån 3 3 0 0 0 Valutaderivat i svenska kronor -61 -79 -96 -120 -27

Nominella lån i svenska kronor 593 779 723 632 670

Den nominella skulden i svenska kronor var 670 miljarder kronor vid utgången av 2023, vilket var 38 miljarder kronor högre jämfört med 2022. De nominella statsobligationerna minskade med 52 miljarder kronor jämfört med 2022. Utlåningen i gröna obligationer var 20 miljarder kronor, vilket har varit oförändrat sedan 2020. Den utestående stocken av statsskuldväxlar var 123 miljarder kronor vid utgången av 2023, vilket var 58 miljarder kronor högre jämfört med 2022. Likviditetsförvaltningsinstrument minskade 2023 med 63 miljarder kronor jämfört med 2022.

I nominella lån i svenska kronor ingick tidigare även privatmarknadslån. Upplåningen på privatmarknaden avslutades under 2021. Valutaderivat i svenska kronor minskade med 93 miljarder kronor jämfört med 2022.

Statens upplåning fördelat på skuldinstrument Riksgäldskontoret lånar för statens räkning dels för att täcka underskott i statens budget, dels för att refinansiera lån som förfaller. Det totala upplåningsbehovet, inklusive behovet av att ersätta lån som förfaller uppgick till 273 miljarder kronor 2023, jämfört med 209 miljarder kronor 2022 (se tabell 5.4).

Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom att ge ut räntebärande värdepapper (skuldinstrument). Huvuddelen är i form av nominella statsobligationer och statsskuldväxlar i svenska kronor. En del av upplåningen sker i realobligationer, som ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret lånar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta. Köpare av statspapper var i första hand inhemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institutioner.

Tabell 5.4 Upplåning fördelat på olika marknader och skuldinstrument

Miljarder kronor 2019 2020 2021 2022 2023 Statsskuldväxlar 20 173 107 65 123 Likviditetsförvaltningsinstrument 81 132 68 89 97 Total upplåning penningmarknad 101 305 176 154 220 Nominella statsobligationer 30 100 83 46 45 Realobligationer 8 13 21 9 9 Gröna obligationer 0 20 0 0 0 Obligationer i utländsk valuta 19 43 0 0 0 Total upplåning kapitalmarknad 57 176 103 55 53

Total upplåning 158 481 279 209 273

Riksgäldskontoret finansierade det ökade upplåningsbehovet under 2023 med statsskuldsväxlar och andra kortfristiga lån.

På penningmarknaden är upplåningen kortfristig, t.ex. genom att Riksgäldskontoret använder statsskuldväxlar och olika likviditetsförvaltningsinstrument med kort löptid. Belopp för statsskuldväxlar i tabellen avser utestående stock vid utgången av respektive år. Under 2023 var emissionen i statsskuldväxlar 123 miljarder kronor, vilket är en ökning med 58 miljarder kronor jämfört med 2022.

På kapitalmarknaden är upplåningen långfristig, främst genom emissioner av obligationer med längre löptid. Under 2023 var emissionen i nominella statsobligationer 45 miljarder kronor, jämfört med 46 miljarder kronor 2022. År 2019 var den årliga emissionsvolymen av nominella statsobligationer nere på 30 miljarder kronor. Under 2023 var emissionerna av realobligationer 9 miljarder kronor, vilket var oförändrat jämför med 2022. Riksgäldskontoret har inte gjort några emissioner av gröna obligationer eller obligationer i utländsk valuta efter 2020.

De räntor som Riksgäldskontoret i genomsnitt lånade till i statsskuldväxlar ökade från 0,7 procent till 3,6 procent. För nominella statsobligationer ökade den genomsnittliga emissionsräntan från 1,4 till 2,6 procent. Även den genomsnittliga räntan i auktionerna av realobligationer steg från -0,9 procent till 0,9 procent.

5.4 Statsskuldens kostnader

Utgifterna på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. på statens budget uppgick till 31,6 miljarder kronor jämfört med 27,1 miljarder kronor 2022. Utfallet på anslaget blev 1,2 miljarder kronor högre än totalt tilldelade medel som uppgick till 30,4 miljarder kronor. Beloppen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och är nettot av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten.

Den utgiftsmässiga redovisningen är dock bristfällig när det gäller att beskriva statsskuldens kostnader. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning, där samtliga kostnader och intäkter hänförliga till året tas med, ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna utvecklas över tiden.

I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter eliminering av räntor till eller från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. I tabell 5.5 visas statsskuldens kostnader, vilket är en sammanfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultaträkningen).

Tabell 5.5 Statsskuldens kostnader

Miljarder kronor 2019 2020 2021 2022 2023 Räntekostnader på lån i svenska kronor 26,5 21,6 21,8 36,2 32,0 Räntekostnader på lån i utländsk valuta 4,9 2,6 1,4 1,3 4,6 Realiserade valutakursförändringar 5,6 2,3 0,4 11,7 8,2 Realiserade kursförändringar 4,5 6,0 2,3 0,4 0,0 Orealiserade valutakursförändringar i lån i utländsk valuta -0,8 -26,3 11,9 10,3 -17,5 Över-/underkurs vid emission m.m. -10,8 -11,2 -12,6 -9,8 -5,9

Summa kostnader 29,8 -5,0 25,2 50,1 21,4

Ränteintäkter i upplåningsverksamheten -14,9 -10,4 -8,1 -6,3 -8,8

Nettokostnader efter intäkter,

exklusive skuldskötselinstrument 14,9 -15,4 17,1 43,8 12,6

2019 2020 2021 2022 2023 Orealiserade valutakursförändringar hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning -1,4 20,2 -9,5 -11,9 11,9

Nettokostnader inklusive

statens internbank 13,6 4,8 7,6 31,8 24,5

Enligt resultaträkningen för 2023 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 24,5 miljarder kronor, vilket var en minskning med 7,3 miljarder kronor jämfört med 2022. De främsta orsakerna till att nettokostnaden för statsskulden förbättrades 2023 var valutakursvinster i den del av skulden som är exponerad mot utländsk valuta.

Realiserade valutakursförändringar påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser, eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursförändringarna blev en valutakursförlust på 8,2 miljarder kronor 2023, vilket var en minskning med 3,5 miljarder kronor jämfört med 2022.

Nettokostnaden för realiserade kursförändringar var 0,0 miljarder kronor 2023, vilket var en minskning med 0,4 miljarder kronor jämfört med 2022. Kursförändringar uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan avviker från kupongräntan.

Valutakursförändringen är uppdelad på en orealiserad valutakursvinst på 17,5 miljarder kronor hänförbar till lån i utländsk valuta och en orealiserad valutakursförlust på 11,9 miljarder kronor hänförbar till skuldskötselinstrument och vidareutlåning. De totala orealiserade valutakursförändringarna minskade nettokostnaden för statsskulden med 5,6 miljarder kronor 2023, vilket var en förbättring med 3,9 miljarder kronor jämfört med 2022.

Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. bidrog till att sänka statsskuldens kostnader med 5,9 miljarder kronor 2023. Över- och underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer där marknadsvärdet är högre eller lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden redovisas som förutbetalda överkurser respektive förutbetalda underkurser och periodiseras ut under lånets löptid.

Skillnaden 2023 mellan statsskuldens nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder och utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden var 7,1 miljarder kronor. Nettokostnaden var 2023 lägre än utfallet på anslaget. Skillnaden förklaras av att olika principer används för redovisningen mot anslag som är kassamässig och den kostnadsmässiga redovisningen i resultaträkningen. Det är realiserade räntor och över-/underkurser som redovisas mot anslaget, medan periodiserade räntor och orealiserade valutakursdifferenser påverkar nettokostnad i resultaträkningen. För 2022 var motsvarande skillnad 4,7 miljarder kronor. Nettokostnaden var 2022 högre än utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden.

6 Redovisning och riskanalys av

statliga garantier och utlåning

6.1 Statliga garantier

Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga lån och garantier finns i budgetlagen (2011:203). Förordningen (2011:211) om utlåning och garantier innehåller mer detaljerade bestämmelser om garantigivning och utlåning med kreditrisk.

Regeringen får enligt budgetlagen besluta om utlåning samt ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. Regelverket föreskriver bl.a. att en avgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Förväntade kostnader för lån och garantier består av de förväntade förluster och administrativa kostnader som är förknippade med åtagandet. Förväntad förlust är ett statistiskt mått för de kreditförluster som beräknas kunna uppstå på grund av att garantigäldenären eller låntagaren med en viss sannolikhet inte kommer att fullgöra sitt åtagande. Avgifterna placeras på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Garantioch utlåningsverksamheten förväntas därmed vara självfinansierad på lång sikt. Dessa principer för utlåning och garantigivning kallas för den statliga garanti- och utlåningsmodellen. Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkreditgarantier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt.

Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från garantimodellen. Det finns därför garantier som regleras i särskilda lagar eller på annan grund har andra villkor än de som stipuleras i budgetlagen. Avgifter för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och kan fastställas på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsgarantin och investerarskyddet är exempel på garantier som hanteras i särskild ordning.

Riksdag och regering har under året höjt garantiramen till 65 miljarder kronor gällande Riksgäldskontorets möjlighet att bevilja statliga kreditgarantier för gröna investeringar, vilka ska bidra till att svenska miljö- och klimatpolitiska mål uppnås. Även Exportkreditnämnden kan ställa ut kreditgarantier för att finansiera klimatomställning.

En mer utförlig beskrivning över hur garantier och utlåning redovisas finns i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Garantiportföljens sammansättning Statens garantiportfölj ökade med ca 171 miljarder kronor under 2023 och uppgick vid årsskiftet till 2 828 miljarder kronor, jämfört med 2 657 miljarder kronor 2022. Näst efter insättningsgarantin (2 294 miljarder kronor per 31 december 2022) utgjordes de största åtagandena av kreditgarantier (320 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (208 miljarder kronor). Pensionsgarantier uppgick till ca 6 miljarder kronor. I det ovanstående beloppet för statens garantiportfölj ingår inte investerarskyddet, eftersom åtagandet inte kan beloppsbestämmas. Utöver redan utfärdade garantier finns det utfästelser om nya garantier på närmare 60 miljarder kronor. De redovisade utfästelserna omfattar endast bundna utfästelser och består till stor del av exportkreditgarantier.

I tabell 6.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna ställt ut.

Tabell 6.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser den 31 december 2023

Miljoner kronor Utfärdade Utfärdade Under året Under året Bundna garanti- Bundna garanti- Utgifts- garantier 2023 garantier 2022 utfärdade utfärdade utfästelser 2023 utfästelser 2022 område Typ av garanti garantier 2023 garantier 2022 1 2 Insättningsgarantin 2 293 848 2 130 502 2 Investerarskyddet 2

Kreditgarantier 320 187 316 285 98 603 69 509 59 623 32 613

3 24 Exportkreditgarantier 281 146 276 736 95 682 64 816 34 282 30 254 7 U-kreditgarantier 227 430 7 Fristående garantier 4 8 636 8 396 818 2 049 2 506 656 22 Infrastruktur 5 437 8 613 18 Bostadskrediter 3 411 5 553 743 1 107 133 343 2, 7,16, Internationella åtaganden 22 18 827 14 950 497 24 Gröna garantier 2 400 1 040 1 360 1 040 22 702 1 360 24 Garantier till företag 103 567

Garantier om tillförsel

av kapital 208 424 204 134 405 405

5 22 Kapitaltäckningsgarantier 7 481 7 171 24 Grundfondsförbindelser 405 405 405 405 2, 7, 22 Garantikapital 6 200 538 196 558 7

2, 16, 22, Pensionsgarantier

24 5 959 6 481

Totalt 2 828 419 2 657 402 99 008 69 914 59 623 32 613

1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2022. 2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 3 Beloppen avser såväl exportkreditgarantier som investeringsgarantier och råvarugarantier. I beloppet ingår EKN:s tillfälliga lösning med rörelsekreditgarantier till stora företag om 22 miljarder kronor. 4 I garantiåtagandet för fristående garantier ingår inte längre åtagandet avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis. och Cotonou-avtalet, vilket också avser jämförelsetalet. Detta åtagande om 83 miljoner euro redovisas under internationella åtaganden. 5 Det finns två stycken kapitaltäckningsgarantier, gällande Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, vilka redovisas av Trafikverket. 6 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima. 7 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2022. Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Boverket, Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag samt Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE (Support to mitigate Unemployment Risks in an Emergency) hanteras av Regeringskansliet, men redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet till Eurofima och två kapitaltäckningsgarantier redovisas av Trafikverket. Svenska statens garanti till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina respektive garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina förvaltas av Sida.

Statens garantiåtagande fem år tillbaka visas i diagram 6.1.

Diagram 6.1 Garantiåtaganden 2019 – 2023

Miljoner kronor

3 000 000

2 500 000

2 000 000

1 500 000

1 000 000

500 000

0 2019 2020 2021 2022 2023 Övriga garantier Insättningsgarantin

Källa: Riksgäldskontoret.

Av riksdagen beslutade garantiramar I tabell 6.2 finns en sammanställning av beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier samt i förekommande fall bundna utfästelser per myndighet. Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 6.1 och 6.2 förklaras av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 6.1, men inte i tabell 6.2.

För Riksgäldskontorets garantigivning finns ramar för enskilda projekt samt ramar till olika program. Riksgäldskontoret kan också, inom ramen för sitt uppdrag som resolutionsmyndighet, vid behov ställa ut garantier avseende tillgångar och förpliktelser för ett institut i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution. Om en allvarlig störning skulle uppstå i det finansiella systemet kan Riksgäldskontoret i enlighet med lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut motverka en sådan genom att ge stöd i form av garantier.

Därutöver redovisar Riksgäldskontoret Regeringskansliets åtaganden i form av garantikapital gentemot internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag och Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE.

Riksdagen har beslutat om en ram på 475 miljarder kronor för EKN:s garantigivning avseende exportkreditgarantier. Det finns dessutom en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier samt en garantiram om 12 miljarder kronor gällande kreditgarantier för att säkra tillgången av råvaror.

Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden avseende u-kreditgarantier och fristående garantier uppgick till 20 miljarder kronor för 2023 jämfört med 18 miljarder kronor 2022. Sida förvaltar även svenska statens åtaganden om garanti på 45 miljoner euro till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina samt garanti om högst 137 miljoner euro till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina.

Boverkets ram gällande utställande av kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder uppgick till 8 miljarder kronor 2023.

Tabell 6.2 Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2023

Miljoner kronor Beslutade Beslutade Utfärdade Utfärdade Utfärdade garantier Utfärdade garantier garantiramar garantiramar garantier garantier inklusive bundna inklusive bundna Utgiftsområde 2023 2022 2023 2022 utfästelser 2023 utfästelser 2022

Riksgäldskontoret

1 2 Insättningsgarantin Obegränsad Obegränsad 2 293 848 2 130 502 2 293 848 2 130 502 2 Garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige 2 Obegränsad Obegränsad 2 Investerarskyddet 3 Obegränsad Obegränsad 2 Garantier till kreditinstitut, Stabilitetsfonden 4 750 000 750 000 2 Garantier till företag i resolution, 5 Resolutionsreserven 200 000 200 000 22 Kreditgaranti, Öresundsbro Konsortiets upplåning Obegränsad Obegränsad 5 437 8 467 5 437 8 467 16 Kreditgaranti, European Spallation Source ERIC (ESS) 600 600 600 600 600 600 16 Kreditgaranti, European Spallation Source ERIC (ESS) 600 600 600 600 600 600 2,16, 22, 24 Pensionsgarantier Obegränsad Obegränsad 5 959 6 481 5 959 6 481 22 Kreditgaranti, Eurofima CHF 52 CHF 52 623 587 623 587 22 Kreditgaranti, Flygföretag 5 000 5 000 0 146 0 146 24 Kreditgaranti, Statligt garantiprogram till företag 50 000 50 000 103 567 103 567 24 Kreditgaranti, Gröna garantier 65 000 50 000 2 400 1 040 25 102 2 400 21 Kreditgaranti, Elproducenter 250 000 250 000 0 0 0 0 24 Grundfondsförbindelse, Svenska Skeppshypotekskassan 350 350 350 350 350 350 24 Grundfondsförbindelse, Fonden för den mindre skeppsfarten 55 55 55 55 55 55 2 Garantikapital, Europeiska investeringsbanken (EIB) EUR 7 825 EUR 7 825 86 831 87 084 86 831 87 084 2 Garantikapital, Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) EUR 542 EUR 542 6 009 6 027 6 009 6 027 2 Garantikapital, Europarådets utvecklingsbank (CEB) EUR 124 EUR 124 1 373 1 377 1 373 1 377 2 Garantikapital, Nordiska investeringsbanken (NIB) EUR 2 600 EUR 2 600 28 853 28 937 28 853 28 937 2 Garantikapital, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) USD 504 USD 504 5 061 5 260 5 061 5 260 7 Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) USD 3 891 USD 3 891 27 128 27 011 27 128 27 011 7 Garantikapital, Multilaterala investeringsorganet (MIGA) USD 16 USD 16 163 169 163 169 7 Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) UA 2 913 UA 2 913 34 597 29 821 34 597 29 821

Beslutade Beslutade Utfärdade Utfärdade Utfärdade garantier Utfärdade garantier garantiramar garantiramar garantier garantier inklusive bundna inklusive bundna Utgiftsområde 2023 2022 2023 2022 utfästelser 2023 utfästelser 2022 7 Garantikapital, Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) SDR 343 SDR 343 4 619 4 784 4 619 4 784 7 Garantikapital, Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) USD 538 USD 538 5 406 5 618 5 406 5 618 22 Garantikapital, Eurofima 6 CHF 42 CHF 42 498 470 498 470 2 Garanti till Europeiska unionen för SURE EUR 849 EUR 849 9 261 9 288 9 261 9 288 2 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till företag i ekonomiska svårigheter EUR 863 EUR 863 4 811 2 426 4 811 2 426

EKN

24 Exportkreditgarantier 7 475 000 475 000 281 146 276 736 315 427 306 990 24 Investeringsgarantier 10 000 10 000 0 0 0 0 24 Kreditgaranti för att säkra tillgången av råvaror 12 000 3 000 0 0 0 0

Sida

Totalram 20 000 18 000 7 därav u-kreditgarantier 227 430 227 430 7 därav fristående garantier 8 636 8 396 11 142 9 052 7 Kreditgarantier, Europeiska investeringsbanken, långivning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonouavtalet EUR 152 EUR 152 921 952 921 952 2 Garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) 8 EUR 45 EUR 45 496 497 496 497 2 Garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt 8 stöd till Ukraina EUR 137 EUR 137 1 515 0 1 515 0

Boverket

18 Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder 9 8 000 8 000 3 411 5 553 3 544 5 896

Summa 2 820 938 2 650 231 2 880 561 2 682 844

Anm.: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabellerna 6.1 och 6.2 förklaras främst av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 6.1 men inte i tabell 6.2. 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2022. 2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen. 3 För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges. 4 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut ställa ut garantier för kreditinstitut om högst 750 miljarder konor. 5 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1016) om resolution ställa ut garantier för finansiering av vissa tillgångar, förpliktelser och lån om högst 200 miljarder kronor. 6 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima. 7 I EKN:s åtagande ingår den temporära rörelsekreditgarantin för stora företag om 22 miljarder kronor. 8 Såväl garantin för underliggande lån till IBRD som garantin till Europeiska unionen var utbetalda i sin helhet. 9 Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden.

De olika garantityperna

I följande avsnitt presenteras de olika garantityperna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin, hanteras dock utanför garantimodellen.

Insättningsgarantin

Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet genom ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i ett flertal länder utanför EU. Garantin träder i kraft när ett institut går i konkurs eller efter beslut av Finansinspektionen. Garantin gäller också om staten hanterar ett institut genom resolution.

Den svenska insättningsgarantin ersätter upp till 1 050 000 kronor per insättare och institut. Beloppet i svenska kronor justeras vart femte år om avvikelsen för att motsvara 100 000 euro är för stor, vilket fastställts i enlighet med EU-direktiv. Ett högre ersättningsbelopp (max 5 miljoner kronor) kan erhållas för insättningar som har gjorts inom 12 månader och som är kopplade till vissa livshändelser, t.ex. försäljning av bostad.

Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet.

De garanterade insättningarna uppgick till 2 294 miljarder kronor och avsåg garanterade insättningar per 31 december 2022, vilket är en ökning med 163 miljarder kronor jämfört med föregående år. De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en årlig avgift till staten med hänsyn till risk.

Inga händelser inträffade under 2023 som utlöste insättningsgarantin.

Då garantin regleras i särskild ordning utanför garantimodellen, finns det ingen värdering av statens förväntade kostnad för insättningsgarantin.

Investerarskyddet

Vid köp, försäljning eller deponering av värdepapper via ett värdepappersinstitut är institutet skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från sina egna. I det fall institutet inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, till exempel därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet täcker förlorade tillgångar upp till ett värde av 250 000 kronor per kund och institut.

För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla kostnaderna för skadefallet. Det innebär att staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd av investerarskyddet.

Inga ersättningsfall inträffade under året.

Kreditgarantier Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av exportaffärer, infrastruktur, bostäder m.m., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare.

Exportkreditgarantier

EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier, investeringsgarantier och råvarugarantier. Det var fortsatt hög efterfrågan på exportkreditgarantier under 2023 och årets volym var den högsta någonsin.

Den utestående garantivolymen uppgick till 281 miljarder kronor vid årsskiftet, inklusive den tillfälliga rörelsekreditgarantin på 22 miljarder kronor för stora företag. Det är en ökning med 4 miljarder kronor jämfört med föregående år. EKN utfärdade under året nya bundna utfästelser för 34 miljarder kronor och garantier för 96 miljarder kronor. Utfästelserna ökade med 4 miljarder kronor jämfört med 2022 och garantigivningen ökade med 31 miljarder kronor. Årets garantigivning dominerades av garantier för finansiering av telekom, transport och försvar. Varken ramen för investeringsgarantier eller garantin för att säkra råvaror utnyttjades under året.

Engagemangen i form av exportgarantier, var fördelade på 138 länder. En stor del av EKN:s exponering är koncentrerad till ett fåtal länder, där USA utgör den största koncentrationen, följt av Brasilien. Av det totala engagemanget hänförs 63 procent till affärer till de fem största länderna.

Efterfrågan på garantier till höginkomstländer inom Organisationen för ekonomiskt samarbete (OECD) var mycket hög och förklaras framför allt av stora investeringar inom telekom, försvar och fordon. Utställda garantier uppgick till 50,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 91 procent jämfört med året innan. Även garantigivningen till Balkan var på höga nivåer och uppgick till 16 miljarder kronor.

Utbetalningarna för infriade åtaganden var på en fortsatt låg nivå och uppgick till 0,9 miljarder kronor för 2023, vilket ligger i paritet med året innan. En stor del av årets infrianden avsåg affärer till bl.a. Ghana och Kuba.

U-kreditgarantier

En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna ställdes, fram till och med den 1 juni 2009, ut till projekt som Sida bedömt kommer att få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor.

Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier uppgick till drygt 0,2 miljarder kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier utfärdas. Sida ska i stället kombinera utvecklingslån med garantier i enlighet med förordningen (2018:2098) om garantier för utvecklingssamarbete.

Fristående garantier

Sida har bemyndigats att besluta om finansiering med utvecklingslån och garantier (lånebistånd). Sida ställer ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden. Vid utgången av 2023 uppgick Sidas engagemang för fristående garantier till totalt 11 miljarder kronor. Engagemanget bestod av utfärdade garantier om närmare 9 miljarder kronor samt bundna utfästelser om 2,5 miljarder kronor.

Infrastruktur

Finansieringen av Öresundsbron sker genom att Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt denna upplåning, som

vid årsskiftet uppgick till 5,4 miljarder kronor jämfört med 8,5 miljarder kronor året innan.

Den granskning som inleddes av Europeiska kommissionen 2014, huruvida det svenska garantiåtagandet till Öresundsbro Konsortiet för byggandet av Öresundsförbindelsen är förenligt med EU:s statsstödsregler eller inte, avgjordes under februari 2024. Det konstaterades att de statliga garantier som Danmark och Sverige beviljat inte utgör nytt stöd enligt EU:s regelverk om statligt stöd.

Bostadskreditgarantier

Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. Garantier lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket.

Den totala garantistocken omfattade 79 garantier och uppgick vid årsskiftet till 3,4 miljarder kronor jämfört med 5,6 miljarder kronor året innan. Det är främst kreditgarantier under byggtid som ställts ut.

Internationella åtaganden

De internationella åtagandena ökade under året från 15 miljarder kronor till 19 miljarder kronor. Garantin till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina uppgående till 137 miljoner euro (1,5 miljarder kronor) var vid årsskiftet utnyttjad i sin helhet. Garantin förvaltas av Sida.

Sida förvaltar även en garanti om 45 miljoner euro (496 miljoner kronor) till IBRD för ett kompletterande lån till Ukraina med syfte att bibehålla genomförda reformer samt möta landets akuta likviditetsbehov.

Garantiåtagandet gällande EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV bis och Cotonouavtalet uppgick till närmare 1 miljard kronor.

Till följd av pandemins negativa påverkan på ekonomin fick Riksgäldskontoret under 2020 i uppdrag att förvalta svenska statens garantiåtagande gällande Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag om 863 miljoner euro och Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE om 849 miljoner euro. Garantiåtagandet gällande Europeiska investeringsbankens garantifond uppgick till 4,8 miljarder kronor vid slutet av året medan utestående belopp för SURE var 9,3 miljarder kronor.

Vidare ingick Riksgäldskontoret 2016 respektive 2021 garantiåtagande till förmån för forskningsanläggningen European Spallation Source ERIC (ESS) om sammanlagt 1,2 miljarder kronor för konstruktion, initial drift och färdigställande.

Garantiprogram till företag

Till följd av pandemins negativa effekter på svensk ekonomi beslutade regeringen den 26 mars 2020 att uppdra till Riksgäldskontoret att genomföra ett statligt garantiprogram för utlåning till i första hand små och medelstora företag. Garantiprogrammet stängde för nyteckning den 30 september 2021. Utestående garantiåtagande uppgick till 103 miljoner kronor vid årsskiftet.

Kreditgarantier för gröna investeringar

Riksgäldskontoret har under året beviljat en garanti för ett lån om 1,2 miljoner euro till H2 Green Steel för finansiering av en ny anläggning i Boden för produktion av grönt stål under kreditgarantiprogrammet för gröna investeringar. Riksgäldskontoret har

även ställt ut en garanti för ett lån till Northvolt för utveckling av dess batterifabrik i Skellefteå uppgående till 1,5 miljarder amerikanska dollar. Utöver dessa har Riksgäldskontoret sedan tidigare ställt ut en garanti för Preem AB:s lån om 3 miljarder kronor hos AB Svensk Exportkredit. Finansieringen ska användas till ombyggnation av Preems anläggning i Lysekil för att möjliggöra produktion av diesel baserad på förnybar råvara. Garantierna har en täckningsgrad om 80 procent.

Garantier om tillförsel av kapital Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital till ett företag. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Garantin skyddar i praktiken tredje part, dvs. företagets långivare, kunder och andra intressenter.

Kapitaltäckningsgarantier

En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Dessa garantier är obegränsade i belopp eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag. De är oftast även obegränsade i tid. Det gör att dessa garantier är svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt.

Det finns två befintliga kapitaltäckningsgarantier. De har ställts ut till förmån för två statliga bolag inom infrastrukturområdet: Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab). Trafikverket redovisar ett värde på kapitaltäckningsgarantierna för 2023 om 1,6 miljarder kronor för Arlandabanan Infrastructure AB och 5,9 miljarder kronor för Svedab.

Grundfondsförbindelser

En grundfondsförbindelse liknar en kapitaltäckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden på tillsammans 405 miljoner kronor till Svenska skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten.

Garantikapital

Sverige har medlemsåtaganden i elva internationella finansiella institutioner. Medlemsåtagandet består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlemsländerna, förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. I det fall en internationell finansiell institution skulle vara i behov av ytterligare kapital är det brukligt att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet.

Det totala åtagandet för garantikapitalen uppgick till 201 miljarder kronor vid utgången av 2023 jämfört med 197 miljarder kronor året innan.

Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att garantierna är undantagna från garantimodellen.

Pensionsgarantier I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den avtalspension som de anställda arbetat upp övertogs av de nybildade bolagen. Regeringen beslutade att staten genom Riksgäldskontoret skulle garantera

dessa pensionsåtaganden och betala om bolagen i framtiden inte skulle ha möjlighet att fullgöra sina åtaganden.

Merparten av pensionsåtagandena är försäkrade hos Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti (PRI). För dessa åtaganden har Riksgäldskontoret ställt ut en s.k. efterborgen. Det innebär att infrianden sker endast om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen.

Pensionsåtagandena uppgick till 6 miljarder kronor och avsåg perioden 31 december 2022. Av dessa var 4,1 miljarder kronor försäkrade hos PRI. Det största pensionsåtagandet ligger i de bolag som tidigare var en del av Postverket.

Avsättningar för garantiförluster i statens samlade garantiportfölj De ansvariga myndigheterna värderar löpande de förväntade förlusterna, som utgör ett mått på den kostnad som följer med kreditrisken i de garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen. Myndigheterna gör avsättningar för garantiförlusterna på skuldsidan i sina balansräkningar.

Insättningsgarantin och investerarskyddet omfattas inte av bestämmelserna i budgetlagen utan regleras i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering av eller avsättning för garantiförlusten.

I tabell 6.3 redovisas avsättningar för garantiförluster för de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. Av tabellen framgår också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets åtaganden.

Tabell 6.3 Avsättning för garantiförluster den 31 december 2023

Miljoner kronor Avsättningar i Avsättningar i relation till relation till Utfärdade Utfärdade Avsättningar Avsättningar utfärdade utfärdade garantier garantier för garanti- för garanti- garantier garantier Myndighet 2023 2022 förluster 2023 förluster 2022 2023 2022 1 Riksgäldskontoret 16 128 18 893 793 809 4,9% 4,3% EKN 2 281 146 276 736 13 728 14 197 4,9% 5,1% 3 Sida 9 784 9 778 690 630 7,1% 6,4% Boverket 3 411 5 553 65 103 1,9% 1,9%

Summa 310 468 310 960 15 277 15 738 4,9% 5,1%

1 I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 1 578 miljoner kronor från 13 728 miljoner kronor till 12 150 miljoner kronor. 3 I engagemangen för Sida ingår kreditgaranti avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet. Utfästelser ingår inte i utfärdade garantier. De totala avsättningarna för garantiförluster, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, minskade under 2023 från 16 miljarder kronor till 15 miljarder kronor. Riksgäldskontorets och Sidas avsättningar i relation till utfärdade garantier ökade under året medan EKN:s avsättningar i relation till utfärdade garantier minskade. Boverkets avsättningar i relation till utfärdade garantier var oförändrade. Avsättningsbehovet påverkas dels av åtagandenas omfattning och sammantagna kreditrisk, dels av ränte- och valutakursförändringar m.m.

Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantimodellen, och för vilka det inte har gjorts några avsättningar för garantiförluster, redovisas som ansvarsförbindelser.

Om garantierna består i att tillföra kapital till företag eller institutioner och som vid ett infriande innebär att staten redovisar en finansiell tillgång finns inga förpliktelser som påverkar den finansiella redovisningen. Det gäller exempelvis för garantikapital till internationella finansiella institutioner där eventuella infrianden belastar anslag. Några förpliktelser tas inte heller upp för garantier där medel avsätts till en fond, t.ex. insättningsgarantin. Myndigheter rapporterar dock alla garantier och utnyttjande av ramar i sina respektive sammanställningar över garantiverksamheten.

Tillgångar i garantiverksamheten Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för åtagandet. Avgifterna placeras på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserv för framtida infrianden och redovisas som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier.

Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar

De avgifter som debiteras för insättningsgarantin placeras i skuldförbindelser utfärdade av staten, som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgäldskontoret.

Placeringarna utgör den så kallade insättningsgarantifonden, vilken har ett marknadsvärde inklusive konton, repor och upplupen ränta om 49,5 miljarder kronor vid utgången av året. Det motsvarade 2,2 procent av de garanterade insättningarna per 31 december 2022 om 2 294 miljarder kronor. Sverige uppfyllde därmed minimikravet, om 0,8 procent av garanterade insättningar, på fondens storlek enligt EU-direktivet om insättningsgarantisystemet. För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repoverksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar, statsobligationer och reala statsobligationer.

Konton i Riksgäldskontoret

En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret. Även återvinningar från tidigare infrianden tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i Riksgäldskontoret, till vilka en obegränsad kredit är kopplad, hämtas medel för skadeutbetalningar.

Behållningen på dessa konton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter reducerar statens upplåningsbehov, vilket minskar statsskulden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning.

Regressfordringar

Förutom värdepappersinnehav och kontobehållningar i Riksgäldskontoret har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. De uppgick till närmare 17 miljarder kronor vid årsskiftet. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra. Efter reservering för denna osäkerhet uppskattades värdet på regressfordringarna till 2 miljarder kronor. Större delen av det bedömda värdet gäller exportkreditgarantier.

Tabell 6.4 Tillgångar i garantiverksamheten den 31 december 2023

Miljoner kronor Värde- Värdepappers- pappersinnehav innehav och och Konton Konton Ännu inte Ännu inte övriga övriga hos hos Övriga Övriga Regress- Regress- fakturera fakturera likvida likvida Riksgälds Riksgälds garanti- garanti- fordringar fordringar de de tillgångar tillgångar kontoret kontoret tillgångar tillgångar (netto) (netto) avgifter avgifter Totalt Totalt Myndighet 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022 Riksgäldskontoret, insättnings garantin 1 35 284 41 684 13 902 3 345 49 186 45 029 Riksgäldskontoret 1 418 1 429 35 12 1 454 1 441 EKN 26 310 24 015 9 046 8 983 0 1 1 690 1 890 3 067 3 560 40 114 38 449 Sida 100 235 2 499 2 437 1 2 238 176 162 112 3 000 2 962 Boverket 2 545 2 436 2 4 10 8 2 566 2 447

Summa 61 694 65 934 29 410 18 630 1 3 1 965 2 081 3 238 3 680 96 309 90 329

1 Avser obligationerna som ingår i fonden till marknadsvärde.

Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i

garantiverksamheten

För att ta fram ett resultat för garantiverksamheten analyseras förhållandet mellan avsättningar för garantiförluster och de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter.

Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 6.5. Jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital till internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag, Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE, garanti till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina och garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina ingår inte eftersom garantiförluster för dessa garantier inte har värderats.

Tabell 6.5 Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i

garantiverksamheten den 31 december 2023

Miljoner kronor Utfärdade Utfärdade Avsättningar för Avsättningar för Garanti Garanti garantier garantier garantiförluster garantiförluster tillgångar enligt tillgångar enligt Myndighet 2023 2022 2023 2022 tabell 6.4 1 2023 tabell 6.4 1 2022 Riksgäldskontoret 16 128 18 893 793 809 1 454 1 441 EKN 2 281 146 276 736 13 728 14 197 40 114 38 449 3 Sida 9 784 9 778 690 630 3 000 2 962 Boverket 3 411 5 553 65 103 2 556 2 447

Summa 310 468 310 960 15 277 15 738 47 123 45 299

1 Summan 47 123 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 6.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 49 186 miljoner kronor. Nuvärdet av de framtida avgifterna avser avtalade avgifter och anslag, vilka ännu inte inbetalats. De framtida avgifterna diskonteras med riskfri ränta justerad för kreditrisken i respektive engagemang. De framtida anslagen däremot är enbart diskonterade med riskfri ränta. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 1 578 miljoner kronor från 13 728 miljoner kronor till 12 150 miljoner kronor. 3 I engagemangen för Sida ingår kreditgaranti avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet. Utfästelser ingår inte i utfärdade garantier. Jämförelsen visar att för den del av garantiportföljen, som omfattas av garantimodellen täcks avsättningarna för garantiförluster väl av de avgifter som redan

inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 6.5). EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en väsentlig andel av överskottet.

Under 2023 ökade garantitillgångarna till skillnad mot avsättningarna för garantiförluster som minskade. Garantitillgångarna är fortsatt större än avsättningarna.

Flöden i garantiverksamheten Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Det kan exempelvis vara betalningar av garantiavgifter, skadeutbetalningar och återvinningar. I tabell 6.6 beskrivs dessa flöden.

Tabell 6.6 Floden i garantiverksamheten under 2023

Miljoner kronor Avgifter för Avgifter för garanti- garanti- Avgifter Avgifter Skade- Skadeförluster förluster övriga övriga Återvinning Återvinning utbetalning utbetalning Summa Summa Myndighet 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022 Riksgäldskontoret, insättningsgarantin 2 362 2 077 2 362 2 077 Riksgäldskontoret, övriga garantier 42 22 1 688 -108 -6 -65 704 1 EKN 2 375 2 003 766 779 -927 -884 2 214 1 898 Sida 56 158 122 68 -299 -34 -121 192 Boverket 19 40 3 3 0 0 21 43

Summa 2 491 2 223 2 362 2 077 892 1538 -1 334 -924 4 411 4 913

Anm.: Avgifterna avser fakturerade avgifter. 1 Gällande återvinningar och skadeutbetalningar kan skaderelaterade kostnader ingå.

Avgifter

Under 2023 inkom avgifter för garantiförluster samt övriga avgifter motsvarande 4,9 miljarder kronor, varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin och exportkreditgarantierna.

Återvinningar

Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 0,9 miljarder kronor. Exportkreditgarantierna svarade för större delen av återvinningarna och då framför allt betalningar från Kuba, Ecuador, Saudiarabien och Qatar.

Skadeutbetalningar

Skadeutbetalningarna var på en något högre nivå än föregående år och infriade garantier uppgick till 1,3 miljarder kronor, främst rörande exportkreditgarantier.

Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på lånebehovet

Posterna avgifter, skadeutbetalningar och återvinningar har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med 4,4 miljarder kronor 2023.

Statliga anslag i garantiverksamheten I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital, kapitaltäckningsgarantier, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag, Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE, garantin till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina samt garantin till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina.

Under 2023 utbetalades 95 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiverksamheten. I tabell 6.7 visas vilka anslag som finansierade dessa subventioner samt vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet. Utfall om närmare 71 miljoner kronor har belastat anslag för Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag och avsåg infrianden samt administrativa avgifter.

Tabell 6.7 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2023

Miljoner kronor Utgifts- Utfall Utfall område Anslag Myndighet Garantiåtagande 2023 2022 2 1:14 Vissa garanti- och Garantier till EIB:s garantifond medlemsavgifter Riksgäldskontoret samt till EU för SURE 70,7 2,4 Afrika, Asien, Strategiskt 7 1:1 Biståndsverksamhet Sida inriktade bidrag samt reform- 23,8 67,1 22 1:1 Utveckling av statens Arlandabanan Infrastructure AB transportinfrastruktur Trafikverket

Summa 94,5 69,5

Totalt har 143 miljoner kronor redovisats mot inkomsttitel för garantiverksamheten för 2023 jämfört med 406 miljoner kronor året innan, se tabell 6.8.

Tabell 6.8 Redovisning av inkomsttitel i gällande garantiverksamhet 2023

Miljoner kronor Inkomsttitel Myndighet Utfall 2023 Utfall 2022 2124 Inlevererat överskott av garantiverksamhet Riksgäldskontoret 28,3 14,1 2127 Inlevererat överskott Exportkreditnämnden EKN 91,8 368,8 2127 Inlevererat överskott Sida Sida 0,0 0,0 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter Riksgäldskontoret 22,5 23,6

Summa 142,6 406,4

Tillbakablick på de senaste fem åren De statliga subventionerna avseende garantiavgifter har de senaste fem åren varierat mellan 42 miljoner kronor och 98 miljoner kronor årligen. De avgifter som garantitagarna själva betalat har uppgått till mellan 2,8 och 5,9 miljarder kronor per år. Det är främst avgifterna från exportkreditgarantierna som bidragit till variationer över tiden.

Skadeutbetalningarna har de senaste åren legat på en nivå runt 1,3 miljarder kronor. Under åren gjordes ett fåtal stora skadeutbetalningar gällande exportkreditgarantier. Återvinningarna har under åren varit stabila och det var främst tidigare infriade exportkreditgarantier som återvanns.

Diagram 6.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, skadeutbetalningar

samt saldot för betalningsflödet 2019 – 2023

Miljoner kronor 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 -1000 -2000 -3000 2019 2020 2021 2022 2023 Skadeutbetalningar Avgifter Subventioner Återvinningar Flödessaldo Källa: Riksgäldskontoret.

6.2 Statlig utlåning med kreditrisk

Statliga lån, liksom annat stöd och statliga garantier, ges till verksamheter som staten anser vara angelägna. Riksdagen och regeringen beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, till exempel studielån.

Ett lån med kreditrisk innebär samma kreditrisk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras via upplåning genom Riksgäldskontoret.

Sedan 2012 behandlas garantier och lån enligt samma principer, dvs. en gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier samt ett påslag för administrationskostnaderna.

Före 2012 fanns det inte något generellt krav på att en avgift motsvarande statens förväntade kostnad skulle tas ut för lånen eller att en reserv skulle byggas upp för framtida kreditförluster. Utlåningsmodellen har tillämpats sedan 2014.

Utlåningsportföljens sammansättning Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt, dvs. lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2023 till 284 miljarder kronor före reservering, vilket är en ökning med 12 miljarder kronor jämfört med föregående år. Av dessa finansierades 281 miljarder kronor via upplåning i Riksgäldskontoret och resterande 3 miljarder kronor via anslag.

Den dominerande posten var studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 273 miljarder kronor, vilket motsvarade 96 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också beviljat hemutrustningslån till utländska medborgare bosatta i Sverige, främst flyktingar, på 757 miljoner kronor samt körkortslån, inklusive skuldsanering, om 167 miljoner kronor.

Riksgäldskontorets utlåning på 8,5 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt och flygindustrin. Övriga myndigheter hade en utlåning som tillsammans uppgick till drygt 1 miljard kronor inom bistånd samt till paketreseföretag, småföretag, jordbruk, fiske med flera.

Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas återbetalas. De myndigheter som har utlåning uppskattade reserveringarna för låneförlust till 28 miljarder kronor eller 9,8 procent av utlånat belopp. CSN:s utlåning stod för 26 miljarder kronor eller 93 procent av reserveringarna.

Tabell 6.9 Statens utlåning med kreditrisk den 31 december 2023

Miljoner kronor Låne- Låne- Reserv- Reserv- fordran fordran eringar för eringar för efter efter Låne- Låne- låne- låne- reserv- reserv- Låne- Låne- Utgifts- Myndighet respektive Utlånings- Utlånings- fordran fordran förluster förluster ering ering löften löften område låntagare/ändamål ram 2023 ram 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022 15 CSN, studielån 276 000 264 500 272 638 260 615 24 579 23 609 248 059 237 005 22 Riksgäldskontoret, A-Train AB (Arlandabanan) 1 000 1 000 744 783 744 783 22 Riksgäldskontoret, 1 Svedab AB 6 000 3 361 5 870 5 670 5 870 5 670 24 Riksgäldskontoret, Svensk Exportkredit 175 000 175 000 0 0 0 0 24 Riksgäldskontoret, Flygutvecklingsprojekt 1 110 1 110 17 37 17 37 24 Riksgäldskontoret, SAS 1 500 1 500 1 500 1 500 1 350 1 350 150 150 17 Riksgäldskontoret, Nordiska museet 77 44 47 44 47 25 17 Riksgäldskontoret, Kungliga Operan 88 96 88 96 17 Riksgäldskontoret, Kungliga Dramatiska teatern 70 70 66 70 66 70 17 Riksgäldskontoret, Stiftelsen Tekniska museet 95 40 90 38 90 38 17 Riksgäldskontoret, Stiftelsen Skansen 80 43 43 36

Delsumma 281 099 268 856 25 929 24 959 255 170 243 897 61 0

Anslagsfinansierad utlåning 15 CSN, hemutrustningslån 757 864 560 639 197 225 15 CSN, studielån 508 629 344 396 164 233 15 CSN, körkortslån 164 164 69 64 95 101 15 CSN, övrigt 352 362 333 342 19 20 7 Sida, biståndskrediter 0 0 0 0 0 0 7 Sida, villkorslån 276 276 276 276 0 0 19 Tillväxtverket, lokaliseringslån m.m. 93 103 67 74 26 30 11 6 21 Energimyndigheten, villkorslån 379 414 228 244 151 170

Låne- Låne- Reserv- Reserv- fordran fordran eringar för eringar för efter efter Låne- Låne- låne- låne- reserv- reserv- Låne- Låne- Utgifts- Myndighet respektive Utlånings- Utlånings- fordran fordran förluster förluster ering ering löften löften område låntagare/ändamål ram 2023 ram 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022 Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m. 13 15 7 8 6 7 22 Trafikverket, flygplatstjänster 191 191 0 191 191 24 Kammarkollegiet, paketreseföretag 112 112 13 11 100 101

Delsumma 2 845 3 130 1 897 2 053 948 1 077 11 6

Övrig utlåning 21 Affärsverket Svenska Kraftnät, nätförstärkningslån 2 700 700 55 94 0 0 55 94 376 477

Delsumma 55 94 0 0 55 94 376 477

Summa 283 999 272 080 27 826 27 013 256 173 245 067 448 483

Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till Riksbanken, vilken uppgick till 2 599 miljoner kronor. Anm.: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas. 1 Det utlånade beloppet översteg utlåningsramen 2022 då ramen var 2009 års exklusive kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt. 2 Utlåningen är inte anslagsfinansierad utan ska ske inom ramen för affärsverkets generella förutsättningar och finansiella befogenheter. Utlåning efter reservering för låneförlust har de senaste åren haft en uppåtgående trend och uppgick i slutet av 2023 till 256 miljarder kronor. Den främsta förklaringen till den ökade utlåningen är CSN:s utlåning i form av studielån.

Diagram 6.3 Statens utlåning med kreditrisk efter reservering för låneförlust

2019 – 2023

Miljoner kronor

300 000

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

0 2019 2020 2021 2022 2023 CSN Riksgälden Övriga

Källa: Riksgäldskontoret. I tabell 6.10 redovisas CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning uppdelad per lånekategori.

Tabell 6.10 CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning med kreditrisk efter lånekategori den 31 december 2023

Miljoner kronor Myndighet respektive Reserveringar för Reserveringar för Lånefordran efter Lånefordran efter lånekategori Lånefordran 2023 Lånefordran 2022 låneförluster 2023 låneförluster 2022 reservering 2023 reservering 2022 CSN Lånefordringar 253 136 238 641 16 051 14 728 237 085 223 913

Myndighet respektive Reserveringar för Reserveringar för Lånefordran efter Lånefordran efter lånekategori Lånefordran 2023 Lånefordran 2022 låneförluster 2023 låneförluster 2022 reservering 2023 reservering 2022 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet 21 282 23 993 9 834 10 322 11 449 13 671

Delsumma 274 418 262 635 25 884 25 050 248 534 237 584

Riksgäldskontoret Lånefordringar 7 700 7 422 1 350 1 350 6 350 6 072 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet Utvecklingskapital/Royalty 760 820 0 0 760 820

Delsumma 8 461 8 241 1 350 1 350 7 111 6 891

Summa 282 879 270 876 27 234 26 400 255 645 244 476

De olika lånen med kreditrisk

Studielån

Studielånen utgör en betydande del av statens lån med kreditrisk. Studielånen regleras i studiestödslagen (1999:1395) och särskilda förordningar. Omkring 1,8 miljoner personer hade vid årsskiftet studieskulder till CSN på tillsammans 273 miljarder kronor. CSN bedömde reserveringarna för låneförluster till 25 miljarder kronor, vilket motsvarade 9 procent av det utlånade beloppet.

CSN administrerar flera olika typer av lån, vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier.

– Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statens budget. – Lån som beviljats från och med 1989 finansieras genom upplåning i Riksgäldskontoret.

CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. Från och med 2023 ingår även ett räntepåslag för finansiering av beräknade kreditförluster i räntan på studielån efter beslut av riksdag och regering.

När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Uppkomna förluster avseende studielån, vilka lånats upp via Riksgäldskontoret, finansieras från kreditreserven.

Hemutrustningslån

CSN beviljade fram t.o.m. 2021 lån till utländska medborgare, främst flyktingar, för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 0,8 miljarder kronor varav 0,6 miljarder kronor betraktas som reservering för låneförlust.

Hemutrustningslånen finansierades t.o.m. 2011 genom lån i Riksgäldskontoret, men från och med 2012 finansieras denna utlåning med anslag. Utlåningen belastar anslaget 13 01 003 ap1 Hemutrustningslån under Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Regeringen fastställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas mot inkomsttitel 2394 302 Övriga ränteinkomster hemutrustningslån .

Lån till infrastrukturprojekt

För vissa infrastrukturprojekt har regeringen, med stöd av särskilda bemyndiganden från riksdagen, gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid årsskiftet var totalt 6,6 miljarder kronor utlånade till dessa projekt.

Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB

Lånet till Svedab, för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron, uppgick vid årsskiftet till 5,9 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Riksgäldskontoret gör numera inga reserveringar för låneförluster gällande Svedab utan risken i åtagandet redovisas i stället av Trafikverket. Detta beror på att eventuella förluster är säkrade genom en kapitaltäckningsgaranti, som Trafikverket ansvarar för.

A-Train AB

Lånet till A-Train AB, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett lån med villkorad återbetalning på 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, i låneavtalet reglerad, avkastning på sitt insatta kapital. Sedan 2017 betalar A-Train AB årlig royalty för lånet. Betalningen under 2023 uppgick till 39 miljoner kronor och totalt har royalty om 256 miljoner kronor betalats till staten.

Lån till exportfinansiering Riksdagen har bemyndigat regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram i Riksgäldskontoret för finansiering av långfristiga krediter. Låneramen uppgår till 175 miljarder kronor, där högst 35 miljarder kronor avser kommersiell exportfinansiering och 140 miljarder kronor ska användas för finansiering av utlåning inom systemet för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet). Låneramen var inte utnyttjad vid årsskiftet.

Lån till flygindustrin Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till GKN Aerospace Sweden AB (tidigare Volvo Aero AB) för delfinansiering av utvecklingskostnader för komponenter till flygmotorer. Royaltylånen uppgick i slutet av 2023 till 17 miljoner kronor, jämfört med 37 miljoner kronor ett år tidigare. Minskningen beror på inbetald royalty och subventioner från anslag. Riksgäldskontoret har bedömt att det inte finns något reserveringsbehov i utlåningen.

Låneram till SAS Regeringen uppdrog, efter bemyndigande från riksdagen, åt Riksgäldskontoret att under 2021 ställa ut och förvalta en låneram om högst 1 500 miljoner kronor till konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark-Norway-Sweden (SAS) på grund av den påverkan covid-19 hade på ekonomin. I början av 2022 tog SAS upp lån om 1 500 miljoner kronor under låneramen. Under sommaren 2022 kom SAS att ansöka om rekonstruktion under Chapter 11 i USA och som en försiktighetsåtgärd skrev Riksgäldskontoret ned lånefordran med 90 procent.

Lån till Kungliga Dramatiska teatern AB, Stiftelsen Tekniska museet, Stiftelsen Nordiska Museet, Stiftelsen Skansen och Kungliga Operan AB. Riksgäldskontoret har tidigare fått i uppdrag av regeringen att ställa ut en låneram till Kungliga Dramatiska teatern AB om 70 miljoner kronor. Under året har Riksgäldskontoret fått ytterligare uppdrag att utöka Stiftelsen Tekniska museets låneram till 95 miljoner kronor och Stiftelsen Nordiska museets låneram till 77 miljoner kronor samt tillhandahålla en låneram till Stiftelsen Skansen om 80 miljoner kronor och. Myndigheten förvaltar även lån som tidigare ställts ut till Kungliga Operan AB.

Övriga lån med kreditrisk Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet, Trafikverket samt länsstyrelserna. Totalt uppgick dessa lån till drygt 1 miljard kronor, vilket är ungefär samma nivå som året innan. Av utlånat belopp 2023 bedömdes 0,6 miljarder kronor som reservering för låneförlust, motsvarande 56 procent av beloppet.

Trafikverket har till följd av smittspridningen av covid-19 fått i uppdrag att ställa ut lån till leverantörer av flygtrafiktjänst vid icke statliga flygplatser för intäktsbortfall för de delar av flygtrafiktjänsten som vanligtvis finansieras via den svenska undervägsavgiften. Vid årsskiftet var 191 miljoner kronor utlånade.

Dessa lån har finansierats via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel.

Jämförelse mellan reserveringar för låneförluster och avsatta medel i kreditreserver För de engagemang som hanteras enligt den svenska garanti- och utlåningsmodellen ska statens förväntade kostnad uppskattas och avgifter i form av räntepåslag tas ut. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserver.

För studielån har en ny modell införts fr.o.m. 1 januari 2023 och den del av räntan (räntepåslag) som avser finansiering av beräknade kreditförluster, avseende såväl tidigare givna lån som nyutlåning under året, kommer att föras till konto i Riksgäldskontoret och användas för finansiering av konstaterade förluster. Dessutom har Riksdagen beslutat att medel motsvarande tidigare tillförda anslagsmedel till konto i Riksgäldskontoret för 2014 till 2022 ska levereras in till inkomsttitel på statens budget. Tidigare kreditreserv i Riksgäldskontoret har avslutats under 2023 och medel om 10,6 miljarder kronor för kreditförluster har levererats in till inkomsttitel. Den del av räntan som avser finansiering av beräknade kreditförluster har under 2023 förts till en ny kreditreserv.

För Riksgäldskontorets utlåning har reserveringar om 1,35 miljarder kronor gjorts under 2023.

För att ta fram ett resultat för utlåningsverksamheten analyseras förhållandet mellan reserveringar för låneförluster och de medel som avsatts i kreditreserverna, se tabell 6.11. Jämförelsen pekade på att placerade medel i kreditreserverna inte motsvarade uppskattade reserveringar för låneförluster gällande såväl för CSN som för Riksgäldskontoret. Det kan dock tilläggas att regeringen fick rätt att disponera anslag som kunde användas för konvertering av statens utestående lånefordringar till nya aktier i SAS. Detta skulle medföra att Riksgäldens kreditriskreserv inte skulle belastats

med en eventuell förlust kopplat till lånet. Ingen konvertering av lånet till aktier gjordes under året. För CSN ska räntepåslaget över tid finansiera förväntade förluster på studielån.

Tabell 6.11 Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar i

utlåningsverksamheten den 31 december 2023

Miljoner kronor Reserveringar för Reserveringar för Medel placerade i Medel placerade i Myndighet låneförluster 2023 låneförluster 2022 kreditreserver 2023 kreditreserver 2022 CSN 24 579 8 182 966 10 736 Riksgäldskontoret 1 350 1 350 626 604

Summa 25 929 9 532 1 592 11 340

För den utlåning som finansierats med anslagsmedel finns ingen reserv för att finansiera bland annat kreditförluster för dessa lån, se tabell 6.12.

Tabell 6.12 Anslag vars ändamål omfattade utlåningsverksamheten 2023

Miljoner kronor Utgiftsområde Anslag Myndighet Utfall 2023 Utfall 2022 13 1:3 Hemutrustningslån CSN 0,0 3,4 15 1:3 Avsättning för kreditförluster CSN 0,0 1 829,4 15 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor CSN 662,8 18,6 19 1:1 24:5 Västra Götalands läns landsting Tillväxtverket 0,0 0,0 19 1:1 24:18 Jämtlands läns landsting Tillväxtverket 0,0 0,0 19 1:1 24:2 Samverkansorgan i Kalmar län Tillväxtverket 0,0 0,0 21 1:4 Forskning, utveckling och innovation Energimyndigheten 0,0 0,0 22 1:6 Lån avseende regional flygtrafiktjänst Trafikverket 0,0 26,5 22 1:18 Lån till körkort CSN 30,1 34,2 24 1:5 Näringslivsutveckling Riksgäldskontoret 4,0 4,0 24 1:25 Researrangörslån Kammarkollegiet 0,0 0,0

Summa 696,9 1 916,1

Inkomna amorteringar och räntebetalningar redovisas mot inkomsttitel i enlighet med tabell 6.13.

Tabell 6.13 Redovisning mot inkomsttitel gällande utlåningsverksamhet 2023

Miljoner kronor Inkomsttitel Myndighet Utfall 2023 Utfall 2022 2124 Inlevererat överskott av garantiverksamhet Riksgäldskontoret 49,4 54,8 2342 Ränteinkomst allmänna studielån CSN 0,5 0,5 2394 Ränteinkomster Lån för studielån i Riksgälden CSN 0,0 76,8 2394 Övriga ränteinkomster hemutrustningslån CSN 11,0 13,5 2394 Övriga ränteinkomster körkortslån CSN 2,6 1,4 2811 Återförda medel kreditförlust CSN 10 606,8 0,0 4139 Återbetalning av lokaliseringslån Tillväxtverket 0,0 0,0 4312 Återbetalning allmänna studielån CSN 0,1 0,1 4313 Återbetalning av studiemedel CSN 83,4 105,4 4526 Återbetalning av hemutrustningslån CSN 84,0 111,5 4526 Återbetalning av körkortslån CSN 30,2 20,6 4526 Amortering biståndskrediter SIDA 0,0 0,0 4526 Återbetalning övriga lån Energimyndigheten 9,1 35,7

Summa 10 877,1 420,3

6.3 Analys av väsentliga risker i statens utlåning

och utställda garantier

Utfallen i garanti- och utlåningsverksamheten kan bli både bättre och sämre än det som förväntansmässigt beräknats, även om det samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod antas röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förväntat, vilket innebär stora oförväntade förluster. Därför är det av intresse att komplettera redovisningen med en analys av risken för stora oförväntade förluster.

Riksgäldskontoret ska enligt förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret i samverkan med EKN, CSN, Sida, Boverket och övriga berörda myndigheter, göra en samlad riskanalys av statens garanti- och utlåningsportfölj. Uppdraget redovisas i en separat rapport. Analysen omfattar dels den s.k. ordinarie portföljen med garantier och lån till företag och privatpersoner, dels insättningsgarantin.

Riksgälden bedömer att risken är måttlig för stora förluster i den s.k. ordinarie portföljen. Det är samma risknivå som föregående år då risknivån höjdes från låg till måttlig. Den höjda risknivån förklaras främst av en ökad andel engagemang med hög eller mycket hög kreditrisk. Kriget i Ukraina och det försämrade säkerhetsläget i Europa innebär en ökad osäkerhet kring den makroekonomiska utvecklingen. Risken för stora förluster för insättningsgarantin bedöms ligga kvar på samma måttliga nivå som förra året.

Nedan följer en sammanfattning av analysen i den senaste rapporten Statens garantier och utlåning – en riskanalys som lämnades till regeringen den 15 mars 2023 (Fi2024/00738).

Den ordinarie portföljen I riskanalysen definierar Riksgäldskontoret stora förluster som ett scenario där förlusterna skulle uppgå till minst 20 miljarder kronor under en tidshorisont på fem år. Med förluster avses infrianden av garantier eller avskrivningar av lån. Det finns i princip två typer av händelser som kan medföra stora förluster; ett mindre antal förluster uppstår för enskilt stora garantier eller lån som står för en betydande andel av portföljen, eller en samling (ett kluster) av förluster uppstår som tillsammans utgör stora belopp. I riskanalysen analyseras fem identifierade riskfaktorer som kan ge upphov till dessa två händelser, se tabell 6.14.

Tabell 6.14 Riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner och

stater den 31 december 2023

Risknivån bedöms utifrån en fyrgradig skala: låg, måttlig, väsentlig och hög Riskfaktor Risk för stora förluster 2023 Risk för stora förluster 2022 Namnkoncentration (enskilt stora åtaganden) Låg Låg Nära förbindelser mellan garantigäldenärer eller låntagare Låg Låg Branschkoncentrationer Låg Låg Geografisk koncentration Låg Låg Risk till följd av förändringar i allmän ekonomisk utveckling Måttlig Måttlig

Risk till följd av allmän ekonomisk utveckling Även i en perfekt diversifierad portfölj utan större koncentrationer finns en risk för stora förluster, särskilt vid nedgångar i den ekonomiska utvecklingen, s.k.

odiversifierbar risk. Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att det ska uppstå stora förluster i den ordinarie portföljen enbart på grund av odiversifierbar risk vid en ekonomisk nedgång.

Stora förluster kan även uppstå om en ekonomisk nedgång slår särskilt hårt mot en eller flera av portföljens koncentrationer, samtidigt som den ger förhöjda förluster i övriga delar av portföljen, Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig även för detta.

Namnkoncentrationer Med namnkoncentration menas låg diversifiering på grund av att en portfölj antingen innehåller ett fåtal engagemang eller att det finns exponeringar mot enskilda garantigäldenärer eller låntagare som är stora i förhållande till portföljens samlade omfattning

Den ordinarie portföljen innehåller ett antal stora exponeringar, där de femton enskilt största utgör ca 44 procent av portföljens storlek. Risken bedöms dock som låg för stora förluster med anledning av detta. Det beror på att de största exponeringarna främst utgörs av garantier med minimal till begränsad kreditrisk.

Direkta samvariationer på grund av fallissemangssmitta Om det föreligger omständigheter där en garantigäldenärs eller låntagares finansiella problem smittar av sig, på andra garanti- eller låntagare, ökar sannolikheten för kluster av förluster. Sådana direkta samvariationer kan uppstå om det finns affärsmässiga eller juridiska förbindelser mellan garantigäldenärer och låntagare. Typiska exempel är exponeringar mot garanti- eller låntagare inom samma projekt, leverantörskedja eller företagskoncern.

Risken för fallissemangssmitta i den ordinarie portföljen bedöms vara låg eftersom portföljen endast innehåller ett fåtal engagemang med sådana kopplingar.

Branschkoncentrationer Med branschkoncentration avses låg diversifiering med hänsyn till garantigäldenärernas och låntagarnas branschtillhörighet. Det kan antingen handla om att portföljen är exponerad mot ett litet antal branscher eller att någon eller några enskilda branscher utgör en betydande andel av portföljen.

Branschkoncentrationer utgör en riskfaktor eftersom negativa chocker i en bransch kan ge upphov till kluster av förluster. Hur stor risken är beror delvis på sannolikheten för en kraftig chock som leder till att många företag inom branschen drabbas samtidigt. Risken påverkas även av garantigäldenärernas och låntagarnas motståndskraft mot en negativ chock. Ju högre kreditvärdighet företagen har desto starkare motståndskraft.

Avseende garantier och lån till företag finns en relativt god diversifiering gällande motparternas branschtillhörighet. Den mest framträdande branschkoncentrationen är mot telekomoperatörer. Risken för stora förluster från koncentrationen bedöms som låg. Branschen bedöms som stabil med en begränsad sannolikhet för negativa chocker som kan medföra kluster av förluster. Under de senaste åren har den geografiska fördelningen skiftat mot mer mogna marknader med en låg landrisk, främst OECD-länder. Det har lett till att den genomsnittliga kreditvärdigheten i branschkoncentrationen mot teleoperatörer har förbättrats.

Geografiska koncentrationer Garantigäldenärer och låntagare i samma geografiska område påverkas ofta simultant av förändringar i den gemensamma ekonomiska miljön. Det kan t.ex. vara konjunkturutvecklingen, förändringar i valutor och räntor eller en försämrad säkerhetspolitisk situation som påverkar ekonomin negativt. På samma sätt som för branschkoncentrationer kan negativa chocker leda till indirekta samvariationer som innebär kluster av förluster.

Den ordinarie portföljen är till 38 procent exponerad mot svenska garantigäldenärer och låntagare, varav 80 procent avser CSN:s studielån till låntagare bosatta i Sverige. Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för att det ska ske stora avskrivningar av studielån. Avskrivningarna på grund av ålder kan inte överstiga 2,5 miljarder kronor under analysens tidshorisont baserat på hur lånestocken ser ut. Andra betydande orsaker till avskrivningar, som dödsfall och behörighetsgivande studier, bedöms inte påverkas i någon väsentlig omfattning av den ekonomiska utvecklingen i landet. Att dessa skulle uppgå till betydande belopp är också mindre sannolikt.

En allvarlig nedgång i svensk ekonomi skulle kunna öka nedsättningarna av låntagarnas årsbelopp samt försämra deras betalningsförmåga. Detta leder till att inbetalningarna minskar, vilket har en negativ effekt på statens kassaflöde. Riksgäldskontoret bedömer dock att risken är låg för att nedsättningar och betalningsinställelser ökar till i sammanhanget betydande belopp.

Kriget i Ukraina, och det förändrade säkerhetsläget i Europa, har föranlett en fördjupad analys av statens garantier och utlåning med exponering mot Ukraina, Ryssland och Belarus. Totalt uppgick denna exponering vid årsskiftet till 26 garantier med en sammanlagd volym om cirka 3,5 miljarder kronor, varav drygt 3 miljarder kronor kan infrias inom analysens tidshorisont. Den enskilt största garantin kan som högst infrias med 1,8 miljarder kronor de närmsta fem åren. Utöver denna garanti finns en handfull garantier med en volym mellan 100 – 300 miljoner kronor. Resterande engagemang är små. Utifrån hur kriget utvecklas behöver dess konsekvenser fortsatt analyseras i kommande riskanalyser.

Insättningsgarantin Riksgäldskontoret bedömer liksom föregående år att risken är måttlig för stora förluster på grund av infrianden av insättningsgarantin.

Insättningsgarantins funktionssätt, i termer av vem ersättning betalas ut till, skiljer sig åt beroende på hur ett institut med garanterade insättningar hanteras om det får problem. Det kan ske via ett ordinärt insolvensförfarande i form av konkurs eller likvidation alternativt i form av resolution.

Om ett institut med garanterade insättningar drabbas av problem som leder till konkurs eller beslut av Finansinspektionen om att garantin ska träda in medför det ett så kallat direkt infriande av insättningsgarantin. Det innebär att ersättning betalas ut till insättarna i institutet, varefter insättningsgarantin tar över insättarnas fordran på institutet i konkursen.

Om ett problemfyllt institut i stället hanteras genom resolution tar staten över kontrollen (men inte ägandet) av institutet för att rekonstruera eller avveckla det under ordnade former. Huvudregeln är att aktieägarna och långivarna får sina fordringar nedskrivna och/eller konverterade till aktiekapital utifrån en på förhand angiven prioritetsordning, så kallad skuldnedskrivning. Garanterade insättningar är dock undantagna från skuldnedskrivning, vilket innebär att de är skyddade fullt ut även om banken är försatt i resolution. Eventuella förluster och återkapitaliseringsbehov som

insättarna skulle ha svarat för, om de inte vore undantagna från skuldnedskrivning, ska i stället täckas av insättningsgarantifonden i första hand. Det sker genom ett tillskott på tillgångssidan av institutets balansräkning. Insättningsgarantifondens bidrag i resolution är dock begränsat till 36,7 miljarder kronor per institut.

Direkta infrianden

Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att direkta infrianden av insättningsgarantin ska ge upphov till stora förluster. För att stora förluster ska uppstå i sådana institut som Riksgäldskontoret bedömt inte ska hanteras genom resolution (icke systemviktiga institut) krävs att ett av de största instituten i denna kategori, eller flertalet institut, fallerar.

Insättningsgarantins bidrag i resolution

Riksgäldskontoret bedömer att risken för stora förluster med anledning av insättningsgarantins möjliga bidrag i resolution är låg. De institut som bedöms bedriva verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet och därmed ska hanteras genom resolution (systemviktiga institut) har en god kreditvärdighet. Om ett ingripande ändå sker krävs mycket betydande förluster i instituten för att insättningsgarantin ska behöva bidra i resolution. Det gäller i synnerhet för de institut som vid ett resolutionsingripande har mer eget kapital och nedskrivningsbara skulder än vad som krävs för att uppfylla de minimikrav som ställs på instituten.

7 Nationellt intygande samt

avgifter till och bidrag från EU

I detta avsnitt lämnar regeringen ett nationellt intygande avseende EU-medel som hanteras under delad förvaltning mellan Europeiska kommissionen och Sverige. I avsnittet redogörs även för Sveriges avgift till EU och samtliga bidrag från EU, inklusive medel som tas emot direkt av svenska myndigheter från kommissionen. Dessa delar ingår dock inte i det nationella intygandet.

Det nationella intygandet lämnas även till kommissionen och till Europeiska revisionsrätten. Av den anledningen innehåller avsnittet en redogörelse för den svenska förvaltningsmodellen och en kort beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen för staten.

7.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den

svenska statsförvaltningen

Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag, konsoliderade resultat- och balansräkningar, samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar.

Sveriges avgift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i såväl budgetens inkomsttitlar och anslag som i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten.

Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet avseende genomförandet av EUprogram till förvaltande myndigheter, som är regeringens organ för att genomföra den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har inom dessa ramar långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar.

Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU-medel Regeringens nationella intygande för 2023 innehåller den årliga räkenskapssammanställningen över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har fördelats på olika åtgärder. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och kommissionen. Medlen redovisas på budgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och Europeiska revisionsrätten.

I intygandet bedömer regeringen om EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt intygar att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaper som ligger till

grund för sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit föremål för Riksrevisionens och Ekonomistyrningsverkets (ESV) granskningar. Genom ramverket för intern styrning och kontroll ställer regeringen krav på att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran som möjliggör för regeringen att utfärda ett nationellt intygande.

Regeringens bedömning syftar till att tillförsäkra riksdagen insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används. Samtidigt ställer intygandet krav på den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att säkerställa ett ändamålsenligt och effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

Ramverket för intern styrning och kontroll En god intern styrning och kontroll ger myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa området kan brister och ofullständigheter motverkas i redovisningen, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag. Med en god intern styrning och kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fel begränsas och oegentligheter och andra former av bedrägligt beteende undvikas.

Samtliga svenska myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av ramverket för intern styrning och kontroll. Ramverket utgörs av flera samverkande förordningar:

– myndighetsförordningen (2007:515) – internrevisionsförordningen (2006:1228) – förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll – förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

I myndighetsförordningen fastställs att myndighetens ledning ansvarar för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten ska hushålla väl med statens medel. För ett antal myndigheter har regeringen dessutom föreskrivit att de ska inrätta en internrevision och därmed omfattas av internrevisionsförordningen. Genom att inrätta en internrevision på utpekade myndigheter kan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att regelverken följs. I internrevisionens uppgifter ingår att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll.

Myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen omfattas även av förordningen om intern styrning och kontroll samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. I enlighet med förordningen om intern styrning och kontroll ansvarar myndighetsledningen för att det finns en process för intern styrning och kontroll vid myndigheten som fungerar på ett betryggande sätt. Processen för intern styrning och kontroll ska även förebygga att verksamheten utsätts för korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter. Bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag innebär bl.a. att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig om huruvida myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande.

Omfattningen av regeringens nationella intygande Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika slags medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige tar emot i form av återflöde från EUbudgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och EU:s strukturfonder. Sverige tar även emot stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildningsprogram. För den senare bidragskategorin ligger dock ansvaret för att administrera och förvalta medlen på Europeiska kommissionen och andra institutioner inom EU, inte på medlemsstaten. Dessa medel omfattas därför inte av regeringens intygande. Ersättning från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) berörs inte i det här kapitlet eftersom fonden ligger under direkt förvaltning. 3 Endast de medel som Sverige tar emot och förvaltar gemensamt med kommissionen omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget, men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en god ekonomisk förvaltning av EU:s medel. För den delade förvaltningen har regeringen utsett totalt åtta myndigheter att förvalta medlen. De 4 förvaltande myndigheterna bruttoredovisar EU-medel på statens budget. Bruttoredovisning innebär att betalningar från EU redovisas mot inkomsttitel medan myndigheternas bidragsutbetalningar redovisas mot anslag i statens budget.

Program som ingår i territoriellt samarbete, s.k. Interregprogram är undantagna från bruttoredovisning på statens budget. Territoriellt samarbete innebär att programmen genomförs inom flera länder för att utveckla samarbetet över nationsgränserna. Uppgifter från dessa program ingår dock i resultat- och balansräkningarna för EU-medel från och med programperioden 2014 – 2020.

Intygandet för 2023 gäller den svenska förvaltningen av EU-medel från: – Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) – Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) – Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) – Europeiska socialfonden (ESF) – Europeiska socialfonden + (ESF+) – Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) – Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHVFV) – Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) – Fonden för inre säkerhet (ISF) – Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI) – Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) – Fonden för en rättvis omställning (FRO) – Brexitjusteringsreserven (BAR).

Nedan följer en kort beskrivning av fonderna samt vilka myndigheter som är förvaltningsansvariga.

Europeiska garantifonden för jordbruket

EGFJ finansierar främst inkomststöd till jordbrukare och olika marknadsåtgärder i vissa sektorer som exempelvis frukt och grönsaker. Finansieringen av dessa åtgärder kommer enbart från EU, dvs. de kompletteras inte av nationell medfinansiering. En

3 Sverige avser prelimärt att under hösten 2024 ansöka om ersättning från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). Se även avsnitt 4.4 under Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. 4 Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens samt Västerbottens län, Migrationsverket, Polismyndigheten, Statens jordbruksverk, Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket.

mindre andel av fonden går till stöd till biodlingssektorn, som kompletteras av nationell medfinansiering.

Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är förvaltande myndighet och utbetalande organ och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. Ekonomistyrningsverket (ESV) är attesterande organ.

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

Ejflu finansierar jordbrukspolitikens bidrag till en hållbar utveckling av landsbygdsområden. Det innebär b.la. klimatåtgärder och att verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Åtgärderna finansieras gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket är förvaltande myndighet och utbetalande organ för fonden och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är attesterande organ.

Europeiska regionala utvecklingsfonden

ERUF finansierar insatser som syftar till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner och invånare. Insatserna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Fonden finansierar åtta regionala program, ett nationellt program programperioderna 2014 – 2020 samt 2021 – 2027 och fem program inom territoriellt samarbete (Interreg) programperioden 2014 – 2020 och fyra program programperioden 2021 – 2027 som förvaltas i Sverige. Dessutom finansierades delar av programmet Lokalt ledd utveckling programperioden 2014 – 2020 av Eruf. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program, ett nationellt program samt förvaltande myndighet för ett program inom territoriellt samarbete (Öresund- Kattegatt-Skagerrak). För de fyra övriga territoriella programmen är Länsstyrelserna i Norrbottens (Nord och Aurora), Västerbottens (Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och Arktis) respektive Jämtlands län (Sverige-Norge) förvaltande myndigheter. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för programmet Lokalt ledd utveckling, som finansieras via ERUF och ESF. Samtliga myndigheter är ansvariga för att respektive program genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheterna svarar även för utbetalningar av fondmedel.

ESV är revisionsmyndighet för samtliga program som finansieras genom ERUF och förvaltas i Sverige.

Europeiska socialfonden

ESF finansierar insatser som syftar till att bl.a. främja sysselsättning och social delaktighet. Insatserna i det nationella socialfondsprogrammet 2014 – 2020 och delar av programmet Lokalt ledd utveckling (LLU) finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) är förvaltande myndighet för det nationella socialfondsprogrammet och har därmed ansvar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten svarar för utbetalningar av fondmedlen. Svenska ESF-rådet är även attesterande myndighet. För programmet Lokalt ledd utveckling som finansieras via ERUF och ESF är Jordbruksverket förvaltande myndighet och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet för programmen som ESF finansierar.

Europeiska socialfonden +

ESF+ finansierar insatser som syftar till att bl.a. främja sysselsättning och social delaktighet. Insatserna i det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021 – 2027 finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Svenska ESF-rådet är förvaltande myndighet för programmet och har därmed ansvar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten svarar för utbetalningar av fondmedlen. Svenska ESF-rådet ansvarar även för redovisningsfunktionen. ESV är revisionsmyndighet för programmet som ESF+ finansierar.

Europeiska havs- och fiskerifonden

EHFF finansierar åtgärder som understödjer såväl genomförandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken och en hållbar utveckling av fiske och vattenbruk, som delar av EU:s integrerade havspolitik. Åtgärder inom havs- och fiskeriprogrammet 2014 – 2020 finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Jordbruksverket är förvaltande myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet.

Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden

EHVFV ger stöd till utveckling av innovativa projekt som säkerställer att akvatiska och maritima resurser används på ett hållbart sätt. Fonden bidrar till att uppnå ett hållbart fiske och bevara havets biologiska resurser. Åtgärderna i havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021 – 2027 finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Jordbruksverket är förvaltande myndighet för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet.

Asyl-, migrations- och integrationsfonden

AMIF syftar till att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och underlättar rörlighet inom ramen för den reglerade invandringen. AMIF finansierar projekt inom asyl, integration och laglig migration samt återvändande. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Migrationsverket är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet.

Fonden för inre säkerhet

ISF finansierar aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet. ISF består av ett gränsinstrument och ett polisinstrument. Gränsinstrumentet finansierar åtgärder inom gränskontroller och viseringar. Polisinstrumentet stödjer polissamarbete, brottsförebyggande arbete, bekämpning av brott och krishantering. Myndigheter och organisationer som är verksamma inom dessa områden kan söka stöd för olika projekt. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Polismyndigheten är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet.

Instrumentet för gränsförvaltning och visering

Instrumentet ska bidra till en hög säkerhetsnivå inom EU genom insatser som vidareutvecklar en europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna och insatser som skyddar den fria rörligheten för personer inom EU. Instrumentet bidrar

till EU:s strategiska mål för en integrerad gränsförvaltning samt till utvecklingen av den gemensamma viseringspolitiken.

Polismyndigheten är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet.

Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt

FEAD syftar till att minska fattigdom och social utslagning. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Svenska ESF-rådet är ansvarig myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet.

Fonden för en rättvis omställning

FRO ska fokusera på de industrier och regioner som har störst koldioxidutsläpp i landet och ska även tackla de socioekonomiska utmaningarna som följer av en omställning. Medlen ska användas till investeringar i ny klimatsmart och resurseffektiv teknik i föreslagna regioner, de utpekade industrierna och dess värdekedjor.

Tillväxtverket är förvaltande myndighet för fonden och ansvarar för att medlen hanteras på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet.

Brexitjusteringsreserven

Brexitjusteringsreserven (BAR) ska bidra till att motverka negativa ekonomiska och sociala konsekvenser i de EU-länder och branscher som är värst drabbade av det brittiska utträdet ur EU.

Svenska ESF-rådet är förvaltande myndighet för BAR och ansvarar för att medlen hanteras på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet.

7.2 Redovisning av samtliga EU-medel

I detta avsnitt redogörs för samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisades mot inkomsttitlar och anslag på statens budget under 2023. Utöver utfallet för 2023 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt. Kassamässig redovisning innebär att man redovisar mot anslag och inkomsttitlar vid betalningstillfället, oavsett vilken period som betalningen gäller. Redovisningen omfattar samtliga medel oavsett till vilken fond eller vilken flerårig budgetram som medlen är hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en översikt över hur EU-budgeten påverkar statens budget. Därutöver berörs sådana EU-bidrag till statliga myndigheter som inte redovisas mot statens budget, men som redovisas i resultaträkningen i årsredovisningen för staten.

Avgiften till EU EU:s budget upprättas med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgjordes under 2023 huvudsakligen av egna medel i form av avgifter från medlemsstaterna. Systemet för egna medel fastställdes enligt regelverket i rådets beslut 2020/2053/EU, Euratom av den 14 december 2020 om systemet för egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel. De egna medlen består av fyra delar. Dessa är baserade på, tullar, mervärdesskatt, icke-materialåtervunnen plast och bruttonationalinkomsten (BNI).

Den första delen är tullavgiften som består av handelstullar som tas ut enligt den då gällande gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillföll EU-budgeten. Medlemsstaterna får dock behålla 25 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader.

Den andra delen av avgiften är den mervärdesskattebaserade avgiften, som beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats harmoniserade mervärdesskattebas. Att mervärdesskattebasen är harmoniserad innebär att medlemsstaternas inkomster från mervärdesskatt justeras för att uppnå likabehandling mellan medlemsstaterna.

Den tredje delen av EU-avgiften baseras på icke-materialåtervunnen plast. Den infördes den 1 januari 2021 som beräknas enligt en enhetlig uttagssats på 0,80 euro per kg plastförpackningar som inte återvinns.

Den fjärde delen av avgiften baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Medlemsstaternas sammanlagda BNI-avgifter räknas som en restpost och storleken fastställdes för att säkra att EU-budgetens inkomster och utgifter balanserade. Avgiftens storlek för respektive medlemsstat beräknades som medlemsstatens andel av EU:s BNI, multiplicerad med den del av EU-budgetens utgifter som inte täcktes av de övriga egna medlen.

Nedsättningen av den BNI-baserade avgiften uppgick till 9 539 miljoner kronor för 2023, vilket är 1 239 miljoner kronor högre jämfört med 2022. Nedsättningen är en följd av Sveriges reduktion på den avgiftsdel som baseras på BNI som trädde i kraft i december 2021 och som gäller för budgetramen för programperioden 2021 – 2027.

Redovisningen i och vid sidan om statens budget Betalningar från EU redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.

Utgifterna inom utgiftsområdet består av Sveriges betalningar till kommissionen för EU-budgeten, som beslutas årligen inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgiftsnivå styr i hög grad utgiftsnivån under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, eftersom EU-budgetens inkomster och utgifter ska balansera och merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från medlemsstaterna. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, t.ex. – faktisk uppbörd av tullar och importavgifter – revideringar av medlemsstaternas BNI – revideringar av baser för mervärdesskatt – utfallet av EU-budgeten för tidigare år – ändringsbudgetar på unionsnivå.

Avgiften till EU lägre än budget

Sveriges avgift till EU uppgick 2023 till 43 585 miljoner kronor. Avgiften blev därmed 2 284 miljoner kronor (5 procent) lägre än vad riksdagen hade anvisat i statens budget. Jämfört med 2022 minskade avgiften till EU med 4 654 miljoner kronor (9,6 procent) 2023. Merparten av minskningen beror på att den BNI-baserade avgiften har blivit lägre samt att det rådande konjunkturläget med stegrande inflation har resulterat i en minskning i tullavgiften.

Kostnaden för Sveriges EU-avgift i resultaträkningen uppgick till 43 785 miljoner kronor 2023 (se avsnitt 4, not 4). Det var 200 miljoner kronor högre än det kassamässiga utfallet.

Återflödet från EU ökade

Betalningarna från EU ökade med 2 642 miljoner kronor 2023, jämfört med 2022. De medel som Sverige får som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. I tabell 7.1 sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EUbudgeten och den svenska statens budget under perioden 2019 – 2023.

Uppgifterna i tabell 7.1 ger inte en fullständig bild av effekterna på statens budget av EU-medlemskapet. Utöver anslagen som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag måste man ta hänsyn till att det förekommer utgifter genom den medfinansiering som staten står för genom anslag på statens budget, t.ex. under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional utveckling och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 7.1 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)

Miljoner kronor Förändring 2019 2020 2021 2022 2023 2023 – 2022 Tullavgift 5 483 5 074 5 302 6 828 6 150 -678 Mervärdesskattebaserad avgift 3 181 3 203 6 914 7 741 8 151 410 BNI-baserad avgift 29 019 38 915 39 018 32 689 27 854 -4 835 Avgift baserad på icke materialåtervunnen plast - - 1 027 982 1 431 449

Summa betalningar till EU¹ 37 683 47 193 52 262 48 240 43 585 -4 654

Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 7 435 7 289 6 851 7 485 7 979 493 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 2 356 3 467 3 310 3 099 3 259 160 Bidrag från EU till fiskenäringen 143 64 97 151 300 149 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 792 1 449 1 185 1 430 1 714 283 Bidrag från Europeiska socialfonden 1 123 1 009 1 245 1 284 2 411 1 126 Bidrag till transeuropeiska nätverk 114 318 506 794 997 203 Övriga bidrag från EU 594 610 1 416 1 376 1 603 227

Summa bidrag m.m.² 12 557 14 206 14 609 15 620 18 262 2 642

Nettoflöde från statens budget

till EU 25 126 32 987 37 652 32 619 25 323 -7 296

¹ Redovisat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. ² Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m.

Redovisning i resultaträkningen I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet. Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. Dessa intäkter redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader mellan resultaträkningen och den kassamässiga redovisningen i statens budget.

Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning, som inte redovisas på statens budget, utan endast i resultaträkningen. Under 2023 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot

3 904 miljoner kronor i bidrag från EU-budgeten som enbart har redovisats som intäkter av bidrag i resultaträkningen.

7.3 Räkenskapssammanställning av EU-medel

Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar resultaträkning, balansräkning och kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar. Redovisningen för kalenderåret 2023 omfattar den fleråriga budgetramen 2014 – 2020 och 2021 – 2027. Enstaka transaktioner för programperioden 2007 – 2013 kommenteras under respektive tabell.

Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen Endast EU-medel med delat förvaltningsansvar ingår i räkenskapssammanställningen. Medfinansiering ingår inte.

Sammanställningen bygger på uppgifter från de förvaltande myndigheterna. ESV har stämt av de inlämnade uppgifterna mot dessa myndigheters årsredovisningar. Redovisningsprinciperna för medlen är därmed desamma som för årsredovisningen för staten i övrigt, när det gäller kostnader, intäkter, fordringar och skulder samt utgifter och inkomster på statens budget. Principerna sammanfattas nedan.

I resultaträkningen redovisas intäkter av EU-medel och kostnader för EU-stöd enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till, oavsett tidpunkten för betalning. Intäkter av uppbörd respektive kostnader för transfereringar uppkommer normalt under samma period som betalningen sker. Men om dessa intäkter eller kostnader är hänförliga till en annan period än betalningen periodiseras de.

Om en betalning är förväntad men inte mottagen redovisas en fordran eller en periodavgränsningspost på balansräkningens tillgångssida. Om myndigheten har ställt anspråk på betalning från EU redovisas en fordran.

Om betalningen är mottagen men gäller en senare period eller om myndigheten bedömer att den kommer att behöva betalas tillbaka, redovisas en skuld eller periodavgränsningspost på balansräkningens skuldsida.

Utgifterna i statens budget som finansieras från EU-budgeten består till största delen av transfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalningen sker. Undantag gäller för mindre belopp som omfattar förvaltningskostnader, som i stället redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna i statens budget består av bidrag från EU. EU-bidragen redovisas mot inkomsttitel på statens budget det år betalningen sker.

Resultaträkning Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och hur pengarna använts.

Tabell 7.2 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014 – 2020

Miljoner kronor 2023 2022

Intäkter av bidrag från EU

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)¹ 1 249 3 489 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) 50 179 Europeiska socialfonden (ESF) 2 210 1 967 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 1 285 1 368 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) 132 97 Fonden för inre säkerhet (ISF) 19 76 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD)² - 1 Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak 178 11 Interreg Norra Periferin och Arktis 54 63 Interreg Nord 51 115 Interreg Sverige-Norge 39 52 Interreg Botnia-Atlantica 28 55

Summa intäkter av bidrag från EU m.m. 5 295 7 471

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal -99 -176 Kostnader för lokaler -6 -9 Driftkostnader -75 -86

Summa verksamhetens kostnader -179 -270

Lämnade bidrag

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) -1 109 -2 881 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) -71 -159 Europeiska socialfonden (ESF) -2 077 -1 981 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) -1 224 -1 232 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) -22 -88 Fonden för inre säkerhet (ISF) -5 1 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) - -1 Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak -178 -232 Interreg Norra Periferin och Arktis -49 -58 Interreg Nord -48 -105 Interreg Sverige-Norge -36 -48 Interreg Botnia-Atlantica -26 -53

Summa lämnade bidrag -4 846 -6 838

Summa kostnader -5 025 -7 109

Nettokostnad/intäkt 270 363

¹ Statens jordbruksverks intäktsminskning på -2 miljoner kronor avseende budgetramen 2007 – 2013 och -1 miljon kronor avseende budgetramen 2000 – 2006 ingår inte i tabellen. ² Svenska ESF-rådet redovisade en intäktsminskning på -1 miljon kronor avseende budgetramen 2007 – 2013.

Tabell 7.3 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2021 – 2027

Miljoner kronor 2023 2022

Intäkter av bidrag från EU

Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) 6 628 7 973 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) 1 152 - Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) 1 417 297 Europeiska socialfonden+ (ESF+) 295 0

2023 2022 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 112 157 Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) 66 -1 Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI) 41 2 Fonden för inre säkerhet (ISF) 30 1 Fonden för en rättvis omställning (FRO) 26 0 Brexitjusteringsreserven (BAR) -303 616 Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak 22 - Interreg Aurora 20 - Interreg Sverige-Norge 5 0 Interreg Norra Periferin och Arktis - 0

Summa intäkter av bidrag från EU mm. 9 510 9 046

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal -181 -47 Kostnader för lokaler -18 -7 Driftkostnader -73 -33

Summa verksamhetens kostnader -272 -86

Lämnade bidrag

Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) -6 778 -7 641 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) -1 109 - Brexitjusteringsreserven (BAR) -305 0 Europeiska socialfonden+ (ESF+) -285 0 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) -256 -1 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) -222 -214 Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) -35 - Fonden för en rättvis omställning (FRO) -27 - Fonden för inre säkerhet (ISF) -12 - Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI) -6 - Interreg Aurora -17 - Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak -9 -4 Interreg Sverige-Norge -5 -

Summa lämnade bidrag -9 066 -7 860

Summa kostnader -9 338 -7 947

Nettokostnad/intäkt 172 1 100

Intäkter – återflödet från EU-budgeten minskade

Intäkterna från EU minskade totalt sett med 1 713 miljoner kronor under 2023. Minskningen är en konsekvens av kriget i Ukraina. Kvarvarande medel från Brexitjusteringsreserven (BAR) ska omfördelas till faciliteten för återhämtning och resiliens enligt EU-kommissionens beslut den 17 april 2023.

Kostnader – lämnade bidrag finansierade från EU-budgeten minskade

De totala kostnaderna för lämnade bidrag som har finansierats med EU-medel minskade med 788 miljoner kronor för båda programperioder under 2023, jämfört med 2022. Jordbruksverket är den myndighet som betalar ut störst andel av dessa bidrag, och utbetalningarna av bidrag som var finansierade från jordbruksfonderna minskade med 2 382 miljoner kronor under 2023 jämfört med 2022.

Balansräkning Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från EU-budgeten.

Tabell 7.4 Balansräkning för fleråriga budgetramen 2014 – 2020

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31

Tillgångar

Kortfristiga fordringar 371 2 559 Förutbetalda kostnader 0 0 Upplupna intäkter 1 495 1 970

Summa tillgångar 1 867 4 530

Kapital 113 2 526

Avsättningar 49 20

Skulder

Kortfristiga skulder 0 0 Långfristiga skulder 112 112 Upplupna kostnader 102 91 Oförbrukade bidrag 99 239 Förutbetalda intäkter 1 393 1 542

Summa kapital och skulder 1 867 4 530

Tabell 7.5 Balansräkning för fleråriga budgetramen 2021 – 2027

Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31

Tillgångar

Kortfristiga fordringar 7 271 7 416 Förutbetalda kostnader 0 0 Upplupna intäkter 409 110

Summa tillgångar 7 680 7 526

Kapital 6 920 6 907

Avsättningar - 12

Skulder

Kortfristiga skulder 0 0 Långfristiga skulder 0 0 Upplupna kostnader 23 169 Oförbrukade bidrag 118 77 Förutbetalda intäkter 619 360

Summa kapital och skulder 7 680 7 526

Tillgångarna består av fordringar på EU

Tillgångarna består huvudsakligen av Jordbruksverkets fordringar på EU för gårdsstöd som betalades ut i slutet av 2023. Bidragsutbetalningarna i slutet av året var lägre än 2022 vilket ledde till att fordringarna mot EU minskade.

Skulderna består främst av förutbetalda intäkter

Jordbruksverket redovisade en minskning av upplupna kostnader efter att ha reglerat finansiella korrigeringar mot EU.

Jordbruksverkets ökning av de förutbetalda intäkterna beror på förskott för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) 2023 – 2027.

Svenska ESF-rådet redovisade en långfristig skuld för programperioden 2014 – 2020 som uppstod vid räkenskapsavslutet 2018/2019 och regleras först efter programavslutet.

Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning I tabell 7.6 redovisas utfall på anslag och inkomsttitlar för EU-medel med delat förvaltningsansvar som bruttoredovisas på statens budget.

Tabell 7.6 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2014 – 2020

(exkl. TEN-bidrag)¹

Tusental kronor Ackumulerat för program- UO/Anslag/Anslagspost Utfall 2023 Utfall 2022 perioden 4 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 19 151 75 633 493 891 8 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 26 079 112 010 849 606 9 4:7 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt 2014 – 2020 - 889 64 270 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 2 116 985 1 994 413 9 462 135 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 1 215 381 1 263 667 9 273 482 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 6 573 091 7 438 088 68 385 994 23 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 143 621 101 436 1 271 371 23 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 72 495 177 073 1 029 523 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 225 547 3 066 368 21 345 381

Summa anslag 11 392 350 14 229 576 112 175 653

Inkomsttitlar ² 6111 Gårdsstöd 7 474 446 7 022 002 67 851 027 6113 Övriga interventioner 144 752 146 119 1 259 777 6119 ³ Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 359 488 317 171 908 920 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014 – 2020 3 138 310 3 099 561 21 900 632 6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014 – 2020 259 538 138 556 1 051 058 6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014 – 2020 1 607 117 1 273 100 9 623 651 6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014 – 2020 2 331 147 1 169 664 9 074 516 6911 Övriga bidrag från EU 1 292 133 518 959 5 991 971

Summa inkomsttitlar ⁴ 16 606 931 13 685 133 117 661 553

Saldo -5 214 581 544 443 -5 485 900

¹ Under 2023 har 997 miljoner kronor från fonden för ett sammanlänkat Europa utbetalats till Trafikverket för finansiering av projekt inom de Transeuropeiska transportnätverken (TEN). TEN-medel redovisas inte i tabellen eftersom dessa medel är undantagna från bruttoredovisning på statens budget. ² Under 2023 har 0,3 miljoner kronor återbetalats från inkomsttitel 6911 till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007 – 2013. ³ Under 2023 har kursvinster på 357 miljoner kronor redovisats mot inkomsttitel 6119. ⁴ Övriga bidrag från EU/Statistik med 2 miljoner kronor ingår int e i tabellen.

Tabell 7.7 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen

2021 – 2027(exkl. TEN-bidrag)

Tusental kronor Ackumulerat för program- UO/Anslag/Anslagspost Utfall 2023 Utfall 2022 perioden 4 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 70 833 3 187 74 803 8 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 404 246 294 540 698 786 14 1:7 ap.1Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021 – 2027 285 290 - 285 290 19 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning 2021 – 2027 295 268 983 296 251 23 1:29 ap.1 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 35 915 - 35 915 23 1:31 ap.1 Finansiering EUs gemensamma jordbrukspolitik – Biodling 1 531 - 1 531 23 1:31 ap.2 Finansiering EUs gemensamma jordbrukspolitik – Strategisk plan pelare 2 1 108 737 - 1 108 737

Summa anslag 2 201 819 298 710 2 501 312

Inkomsttitlar 6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021 – 2027 120 635 - 120 635 6215 Bidrag från Europeiska havs – och fiskerifonden 2021 – 2027 40 340 12 390 52 730 6315 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021 – 2027 106 642 157 340 263 982 6415 Bidrag från Europeiska socialfonden 2021 – 2027 79 835 114 824 194 659 6911 Övriga bidrag från EU 10 092 852 034 862 126

Summa inkomsttitlar 357 544 1 136 588 1 494 132

Saldo 1 844 275 -837 878 1 007 181

EU-finansierade bidrag på statens budget minskade

Totalt minskade utgifterna för EU-finansierade bidrag som redovisades mot anslag på statens budget med 934 miljoner kronor under 2023. Minskningen består till största delen av Jordbruksverkets EU-finansierade åtgärder inom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling vars utbetalningar inte skett i den takt som var planerat.

Inkomsterna på statens budget ökade

Inkomsterna av EU-medel på statens budget ökade med ca 2 143 miljoner kronor jämfört med 2022. EGFJ och ESF står för den största ökningen. Svenska ESF-rådet redogör i sin årsredovisning en återbetalning till kommissionen på 45 miljoner kronor av redan erhållen förfinansiering från Brexitjusteringsreserven enligt EU-kommissionens genomförandebeslut (EU) 2023 – 1837.

7.4 Ansvariga myndigheters bedömningar

I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel lämnade i sina årsredovisningar för 2023. Vidare redogörs för de förvaltningsförklaringar som lämnades till kommissionen i februari 2024 avseende förvaltningen hos myndigheterna under 2023.

I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av aktuella program och fonder.

Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll

Europeiska garantifonden för jordbruket, Europeiska jordbruksfonden för

landsbygdsutvecklingen, Europeiska havs- och fiskerifonden, Europeiska

havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och Lokalt ledd utveckling

Jordbruksverkets styrelses sammanfattande bedömning är att myndighetens system för intern styrning och kontroll under 2023 har på ett systematiskt sätt uppmärksammat och hanterat risker i verksamheten samt identifierat brister i systemet. Ingen identifierad brist bedöms vara av den graden att den är väsentlig för regeringens uppföljning, prövning eller budgetering av myndighetens verksamhet.

I årsredovisningen för 2023 bedömer Jordbruksverkets styrelse att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under 2023. Jordbruksverkets styrelse intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Europeiska regionala utvecklingsfonden

Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxtverket, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredovisningen för 2023 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms ha varit betryggande.

Europeiska socialfonden, Europeiska socialfonden+, Fonden för

europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt och

Brexitjusteringsreserven

Generaldirektören för Svenska ESF-rådet intygar att årsredovisningen för 2023 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten ha varit betryggande.

Asyl-, migrations- och integrationsfonden

Generaldirektören för Migrationsverket intygar att årsredovisningen för 2023 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten ha varit betryggande.

Fonden för inre säkerhet och Instrumentet för gränsförvaltning och

viseringspolitik

Rikspolischefen bedömer i årsredovisningen för 2023 att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Rikspolischefen bedömer att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen under den period som årsredovisningen avser. Bristen avser tillgänglighet hos polisens kontaktcenter (PKC) och har förelegat under hela året. Bristerna har dock inte påverkat EU-medelshanteringen.

Fonden för en rättvis omställning

I årsredovisningen för 2023 bedömer Tillväxtverkets styrelse att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under 2023. Tillväxtverkets styrelse intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar Samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel inom ramen för delad förvaltning ska årligen förse kommissionen med räkenskaper över de utbetalningar som gjorts under perioden i enlighet med vad som fastställts i de sektorsspecifika reglerna. Räkenskaperna ska åtföljas av en förvaltningsförklaring. I förvaltningsförklaringen ska den som är ansvarig för förvaltningen av EU-medlen bekräfta

– att uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta – att utgifterna har använts för tilltänkta ändamål, såsom dessa definieras i de sektorsspecifika reglerna – att de kontrollsystem som har införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

Förvaltningsförklaringen ska granskas av ett oberoende revisionsorgan eller för jordbruksfonderna ett attesterande organ, vilket ESV utgör för samtliga fonder som genomförs i Sverige. Inga förvaltningsförklaringar har upprättats för 2023 för BAR, ESF+, FRO, BMVI, EHFVF och program inom Eruf för programperioden 2021 – 2027 eftersom det antingen inte skett några utbetalningar under 2023 eller eftersom de medel som har betalats ut från fonderna är hänförliga till räkenskapsåret som avslutas den 30 juni 2024.

Europeiska garantifonden för jordbruket samt Europeiska

jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen

Direktören för det utbetalande organet vid Jordbruksverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) 2021/2116 där det framgår att 5 räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör EGFJ och Ejflu har krediterats till rätt fonder. Vidare har myndigheten ett system som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inbegripet att bidragsansökningarna uppfyller krav för stödberättigande och, när det gäller Ejflu, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i

5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/2116 av den2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EU) nr 1306/2013.

enlighet med unionsreglerna. Systemet ger även rimliga garantier för att de styrningssystemet som inrättats fungerar korrekt och att rapporteringssystemet är av hög kvalitet. Av förklaringen framgår även att effektiva och proportionella åtgärder för bedrägeribekämpning har införts och tar hänsyn till de risker som har identifierats.

ESV har granskat årsräkenskaperna för EGFJ och Ejflu för räkenskapsåret 2023, och bedömt om det utbetalande organets interna kontrollrutiner har fungerat tillfredsställande. ESV har utfört sin revision i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/128. ESV anser att räkenskaperna för EGFJ och Ejflu är rättvisande, fullständiga och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna. ESV anser även att de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet har fungerat tillfredsställande grundat på granskning av det utbetalande organets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna. ESV anser vidare att prestationsrapporteringen fungerar väl.

ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.

Europeiska havs- och fiskerifonden samt programmet för lokalt ledd

utveckling

Generaldirektören för Jordbruksverket, som är förvaltande myndighet för EHFF och för LLU med finansiering från ESF och ERUF, har undertecknat förvaltningsförklaringar i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 där det framgår att 6 räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda utgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som införts ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

ESV bedömer i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 att fondernas räken- 7 skaper är rättvisande och att de utgifter i räkenskaperna för vilka utbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta. ESV anser att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande.

ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.

Europeiska regionala utvecklingsfonden

Ställföreträdande generaldirektör för Tillväxtverket har undertecknat förvaltningsförklaringar för tio operativa program, för vilka Tillväxtverket är förvaltande myndighet:

1. Nationellt regionalfondsprogram 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige 4. Skåne-Blekinge 5. Småland och Öarna

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006. 7 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014 av den 3 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden och om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006.

6. Stockholm 7. Västsverige 8. Öresund-Kattegatt-Skagerrak (territoriellt samarbete) 9. Östra Mellansverige 10. Övre Norrland.

Undertecknandet görs i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1299/2013. Genom förklaringarna intygas att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att de förvaltningssystem som införts för de operativa programmen ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

Cheferna för de förvaltande myndigheterna för de territoriella samarbetsprogrammen, Sverige-Norge, Nord, Botnia-Atlantica och Norra periferin och Arktis har undertecknat förvaltningsförklaringar för respektive program i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1299/2013. För samarbetsprogrammet Botnia-Atlantica upptäcktes ett fel i projektrevisionen kopplat till upphandling, vilket innebär att felprocenten för programmet överstiger 2 procent. För att åtgärda detta har revisionsmyndigheten räknat ut ett extrapolerat finansiellt korrigeringsavdrag som förvaltande myndighet har gjort avdrag för i räkenskaperna så att programmets felprocent landar på godkänd nivå.

I övrigt intygas att genom förklaringarna räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att de förvaltningssystem som införts för de operativa programmen ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta för samtliga program.

ESV anser i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 att räkenskaperna ger en rättvisande bild och bedömer att de förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande. Detta gäller såväl regionala strukturfondsprogram som programmen inom ramen för territoriellt samarbete och de nationella regionalfondsprogram med undantag för Botnia-Atlantica där ESV har lämnat en reservation eftersom ESV iakttagit felaktigheter i ett projekt där stödmottagaren inte varit stödberättigad på grund av brister i den offentliga upphandlingen. Stödmottagaren har inte publicerat upphandlingen i EU-databas TED och därmed inte följt gällande lagkrav. ESV anser dock att reservationens inverkan är begränsad.

ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring.

Europeiska socialfonden

Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att det förvaltningssystem som införts för det operativa programmet ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

ESV anser att räkenskaperna ger en rättvisande bild i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014, att de utgifter i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande.

ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.

Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt

Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 där det 8 framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att det förvaltningssystem som införts för det operativa programmet ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

ESV bedömer att fondens räkenskaper i enlighet med förordning (EU) nr 532/2014 9 ger en rättvisande bild, att de utgifter i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts är lagliga och korrekta, och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande.

ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.

Asyl-, migrations- och integrationsfonden

Generaldirektören för Migrationsverket har undertecknat två förvaltningsförklaringar i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 och (EU) nr 2021/1060 där det framgår 10 att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsutgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts har fungerat effektivt och har gett nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna.

I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 och (EU) nr 2021/1060 anser ESV att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att de förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande.

ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.

Fonden för inre säkerhet

Chefen för gruppen för EU-fonder vid Polismyndigheten har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsutgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts har fungerat effektivt och har gett nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna.

I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 anser ESV att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att de förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande.

ESV anger i sitt uttalande att förvaltningsförklaringen överensstämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- och kontrollsystemet.

8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt. 9 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 532/2014 av den 13 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt. 10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 av den 16 april 2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering.

Uppskattad felnivå i EU-programmen 2017 – 2023 I tabellen nedan redovisas ESV:s uppskattade finansiella felnivå för fonderna och de svenska programmen med delad förvaltning. Felnivån är en beräkning av det belopp som inte borde ha godkänts för utbetalning från EU-budgeten, eftersom pengarna inte har använts i enlighet med EU:s regler. Det är varken ett mått på oegentligheter eller bristande måluppfyllelse. Ett exempel på ett typiskt fel är att den ansvariga myndigheten har betalat ut stöd för verksamheter som inte är stödberättigande. Ett annat vanligt exempel är att stödmottagare har fått ersättning för inköp av tjänster, varor eller investeringar som inte följer reglerna för offentlig upphandling.

I sin roll som nationellt revisionsorgan för EU-medel granskar ESV årligen alla de fonder och program som finansieras via EU-budgeten och förvaltas inom delad förvaltning. ESV:s årliga rapportering omfattar ett uttalande om förvaltningen är tillförlitlig och om de kostnader som ansvariga myndigheterna redovisar till kommissionen är lagliga och korrekta. Väsentlighetsnivån för finansiella fel är fastställd av kommissionen till 2 procent. Enligt ESV:s beräkningar har felnivåerna i Sverige legat under väsentlighetsnivån de senaste åren för huvuddelen av programmen.

Ansvariga myndigheter redovisar sina utgifter gentemot EU under en period på tolv månader. Redovisningsperioden sammanfaller inte med kalenderår och skiljer sig även åt mellan fonderna. Redovisningar för perioderna 2017/18 – 2022/23 avser årliga redovisningar som hör till den fleråriga budgetramen 2014 – 2020. För redovisningsperioden 2022/23 redovisar jordbruksfonderna och AMIF även verksamheter inom budgetramen 2021 – 2027. Felnivåerna avser finansiella fel innan ansvariga myndigheter korrigerat sina räkenskaper med hänsyn till de fel som ESV identifierat i sitt revisionsarbete.

Tabell 7.8 Uppskattad felnivå för de svenska EU-programmen (2017 – 2023)

Procent Redovisnings- Redovisnings- Redovisnings- Redovisnings- Redovisnings- Redovisnings- Fond Program period 2022/23 period 2021/22 period 2020/21 period 2019/20 period 2018/19 period 2017/18 Europeiska socialfonden (ESF) Nationellt program 0,81 0,14 1 0,06 0,38 1,89 0,03 ESF och ERUF Lokalt Ledd Utveckling inom ESF och ERUF 0,01 0,34 0,34 2,41 0,00 0,17 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har 2 det sämst ställt (FEAD) Nationellt program - 1,16 0 0,13 3,35 0,00 Europeiska regionala utvecklingsfonden Nationella 1 (ERUF) program 1 – 9 0,81 0,14 1,91 0,77 0,07 0,28 Botnia Atlantica 4,95 0,03 0,94 0,01 0,29 0,05 Nord 0,21 0,86 0,43 1,40 0,17 0,15 Sverige Norge 0,05 0,35 0,13 0,91 0,00 0,00 Öresund Kattegatt Skagerak 0,1 3,9 0,26 0,24 0,20 0,37 Norra Periferin och Arktis 0,44 0,36 0,27 0,01 0,02 0,00 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) Nationellt program 0 4,14 0 1,63 0,47 0,00 Asyl- migrations- och integrationsfonden Nationellt program (AMIF) 2014 – 2022 0,13 0,00 0,76 0,03 0,01 0,06

Redovisnings- Redovisnings- Redovisnings- Redovisnings- Redovisnings- Redovisnings- Fond Program period 2022/23 period 2021/22 period 2020/21 period 2019/20 period 2018/19 period 2017/18 Asyl- migrations- och integrationsfonden Nationellt program (AMIF) 2021 – 2027 0,05 Fonden för inre säkerhet (ISF) Nationellt program 0,06 1,03 0,07 5,09 0,09 0,00 Europeiska garantifonden för Garantifonden 3 jordbruket (EGFJ) IAKS 0,06 0,35 0,11 0,25 0,10 0,02 Garantifonden ej IAKS 1,44 3,83 Europeiska jordbruksfonden för Landsbygdslandsbygdsutveckling utvecklingsfonden (EJFLU) IAKS 0,19 0,37 0,51 0,58 1,18 0,00 Landsbygdsutvecklingsfonden ej IAKS 0,77 0,13 1,79 1,40 0,06 1,73 1 I jämförelse med ÅR 2022: För ERUF9 och ESF redovisning period 2021/22 har felnivån höjts efter EU-kommissionens granskning. 2 FEAD avslutades under 2023 och inga ytterligare utgifter har redovisats till EU-kommissionen varmed ingen finansiell felprocent har beräknats. 3 Den uppskattade felnivån avser hela garantifonden för redovisningsperioder fram t.o.m. 2020/21 eftersom andelen medel inom ej IAKS var av mindre omfattning under dessa perioder.

Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen bl.a. granska årsredovisningen för de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndigheternas årsredovisningar. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse, i vilken Riksrevisionen bl.a. uttalar sig om myndigheten i alla väsentliga avseenden har upprättat årsredovisningen enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, sin instruktion, sitt regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten. Uttalandet i revisionsberättelsen avser också om myndigheten ger en rättvisande bild av dess ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per bokslutsdatum. Riksrevisionen uttalar sig dessutom om det skulle ha framkommit något som tyder på att ledningen i sin bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll inte har följt förordningen om intern styrning och kontroll.

Alla myndigheter som förvaltar EU-medel har fått en standardutformad revisionsberättelse för räkenskapsåret 2023 förutom Länsstyrelsen i Norrbottens län. Det innebär att Riksrevisionen för de myndigheter som har fått en standardutformad revisionsberättelse bedömt att årsredovisningen ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av myndighetens finansiella ställning per den 31 december 2023 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten. Anledningen till Riksrevisionens reservation i revisionsberättelsen för Länsstyrelsen i Norrbottens län framgår av avsnitt 3.

7.5 Regeringens övergripande bedömning och

nationella intygande av EU-medel

Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt ESV:s revisionsutlåtanden.

Regeringen noterar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har rapporterat att de har korrekta räkenskaper. Samtliga myndigheter har bedömt att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande för de delar som avser EU-medelshantering. Rikspolischefen bedömer att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen på Polismyndigheten under den period som årsredovisningen avser. Bristerna har dock inte påverkat EU-medelshanteringen.

Riksrevisionens granskning visar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har en tillförlitlig och korrekt årsredovisning, rättvisande räkenskaper samt att myndigheterna följer regler och beslut. Riksrevisionens har dock lämnat en reservation i revisionsberättelsen för Länsstyrelsen i Norrbotten. Bristerna är dock inte kopplade till EU-medelshanteringen.

Regeringens nationella intygande Regeringen lämnar följande intygande baserat på en samlad bedömning av dokumenten som nämns i avsnitt 7.5.

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Bilaga 1 Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget

Bilaga 1

Specifikation av inkomster i statens budget för budgetåren 2021 – 2023 med 2023 års inkomststruktur

Tusental kronor Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Inkomsttitel 2023 2023 statens budget 2022 Utfall 2021

1000 Statens skatteinkomster 1 312 673 630 1 318 054 618 5 380 988 1 308 118 494 1 235 073 974

Skatt på arbete 1 450 326 094 1 474 859 597 24 533 503 1 400 553 726 1 329 081 486

1100 Direkta skatter på arbete 738 820 480 746 343 248 7 522 767 724 070 916 694 335 918

1110 Inkomstskatter 935 032 518 947 814 499 12 781 981 913 203 093 862 762 796 1111 Statlig inkomstskatt 53 723 921 55 871 362 2 147 441 60 692 763 56 316 243 1115 Kommunal inkomstskatt 881 308 597 891 943 137 10 634 540 852 510 330 806 446 554 1120 Allmän pensionsavgift 151 593 946 153 116 511 1 522 565 145 337 072 137 337 381 1121 Allmän pensionsavgift 151 593 946 153 116 511 1 522 565 145 337 072 137 337 381 1130 Artistskatt 0 0 0 0 1131 Artistskatt 0 0 0 0 1140 – 1160 Skattereduktioner -347 805 984 -354 587 763 -6 781 779 -334 469 249 -305 764 260 1141 Allmän pensionsavgift -151 560 872 -153 083 491 -1 522 618 -145 308 100 -137 309 240 1143 Arbetslöshetskassa -1 636 763 -1 620 000 16 763 1144 Fastighetsavgift -437 114 -524 787 -87 673 -519 073 -494 459 1151 Sjöinkomst -42 781 -41 583 1 198 -41 583 -39 044 1153 Jobbskatteavdrag -157 321 823 -159 393 570 -2 071 747 -146 295 389 -131 752 383 1154 Husavdrag -20 208 456 -18 043 769 2 164 687 -19 075 764 -18 911 709 1155 Gåvor till ideell verksamhet -373 267 -536 859 -163 592 -536 859 -404 452 1156 Övriga skattereduktioner 0 0 0 -6 098 162 -5 076 133 1157 Skattereduktion för boende i vissa områden -1 349 817 -1 359 987 -10 170 -1 359 987 -1 348 720 1158 Skattereduktion sjuk- och aktivitetsersättning -3 926 910 -3 555 416 371 495 -3 199 937 -428 804 1159 Skattereduktion för förnybar el -179 182 -420 822 -241 640 -400 783 -238 529 1161 Skattereduktion för installation av grön teknik -2 140 000 -6 892 444 -4 752 444 -2 709 505 -1 103 323 1162 Skattereduktion för förvärvsinkomst -8 628 998 -9 115 035 -486 038 -8 924 106 -8 657 464

1200 Indirekta skatter på

arbete 711 505 613 728 516 349 17 010 736 676 482 810 634 745 568

1210 Arbetsgivaravgifter 697 492 374 707 686 498 10 194 125 669 450 026 629 339 075 1211 Sjukförsäkringsavgift 77 218 080 79 047 165 1 829 085 73 102 944 68 834 197 1212 Föräldraförsäkringsavgift 56 554 087 57 888 832 1 334 745 53 537 245 50 411 284 1213 Arbetsskadeavgift 4 350 314 4 452 934 102 619 4 118 173 3 877 735 1214 Ålderspensionsavgift 230 093 936 233 031 594 2 937 658 221 389 137 207 882 979 1215 Efterlevandepensionsavgift 13 050 943 13 362 643 311 700 12 358 534 11 636 406 1216 Arbetsmarknadsavgift 56 781 312 55 503 145 -1 278 167 51 320 102 48 300 453 1217 Allmän löneavgift 252 753 266 257 945 859 5 192 593 238 598 651 224 620 695 1218 Ofördelade avgifter 0 -105 352 -105 352 -544 624 191 364 1219 Nedsatta avgifter 6 690 435 6 559 678 -130 757 15 569 864 13 583 963 1240 Egenavgifter 12 664 870 12 021 377 -643 493 11 808 917 11 527 529 1241 Sjukförsäkringsavgift 138 958 140 595 1 637 206 049 184 493 1242 Föräldraförsäkringsavgift 581 761 578 171 -3 590 605 002 567 962 1243 Arbetsskadeavgift 55 824 34 611 -21 212 56 507 53 866

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Inkomsttitel 2023 2023 statens budget 2022 Utfall 2021 1244 Ålderspensionsavgift, netto 4 997 167 4 793 212 -203 955 4 617 818 4 505 854 1245 Efterlevandepensionsavgift 173 685 226 721 53 036 175 074 167 464 1246 Arbetsmarknadsavgift 3 027 0 -3 027 1 427 1 401 1247 Allmän löneavgift 4 866 651 4 474 329 -392 323 4 386 036 4 278 459 1248 Ofördelade avgifter 0 0 0 0 1249 Nedsatta avgifter 1 847 797 1 773 739 -74 058 1 761 004 1 768 031 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -48 492 443 -49 054 018 -561 575 -46 397 887 -43 214 767 1261 Avgifter till premiepensionssystemet -48 492 443 -49 054 018 -561 575 -46 397 887 -43 214 767 1270 Särskild löneskatt 57 769 405 65 637 717 7 868 312 58 320 299 51 865 114 1271 Pensionskostnader, företag 51 816 170 59 471 179 7 655 008 52 561 781 46 356 348 1272 Pensionskostnader, staten 4 836 844 5 037 701 200 857 4 605 544 4 497 963 1273 Förvärvsinkomster 381 902 486 642 104 740 518 584 345 868 1274 Egenföretagare 734 488 642 195 -92 293 634 390 664 936 1275 Övrigt 0 0 0 0 1280 Nedsättningar -8 538 232 -8 333 417 204 815 -17 330 868 -15 351 993 1282 Arbetsgivaravgifter -6 690 435 -6 559 678 130 757 -15 569 864 -13 583 963 1283 Egenavgifter, generell nedsättning -1 769 827 -1 710 592 59 236 -1 698 095 -1 704 481 1284 Egenavgifter, regional nedsättning -77 970 -63 147 14 823 -62 910 -63 550 1290 Tjänstegruppliv 609 641 558 192 -51 449 632 323 580 610 1291 Tjänstegruppliv 609 641 558 192 -51 449 632 323 580 610

1300 Skatt på kapital 345 261 869 356 139 253 10 877 383 365 602 378 355 888 756

1310 Skatt på kapital, hushåll 77 585 860 71 597 241 -5 988 619 92 892 280 104 604 420 1311 Skatt på kapital 115 156 465 112 755 579 -2 400 886 117 830 931 125 730 617 1312 Skattereduktion kapital -37 616 234 -41 404 656 -3 788 423 -25 181 991 -20 978 408 1313 Expansionsmedelsskatt 45 628 246 319 200 690 243 339 -147 789 1320 Skatt på företagsvinster 178 077 471 199 859 096 21 781 625 192 994 100 183 582 347 1321 Skatt på företagsvinster 179 481 431 201 372 557 21 891 126 199 793 449 183 588 680 1322 Skattereduktioner -1 403 960 -1 513 461 -109 501 -6 799 349 -6 333 1330 Kupongskatt 10 146 640 9 433 218 -713 422 12 339 989 9 369 012 1331 Kupongskatt 10 146 640 9 433 218 -713 422 12 339 989 9 369 012 1340 Avkastningsskatt 19 323 374 18 860 892 -462 482 8 293 571 6 724 328 1341 Avkastningsskatt hushåll 200 018 267 665 67 647 267 665 264 613 1342 Avkastningsskatt företag 19 018 440 18 244 479 -773 962 7 888 721 6 354 800 1343 Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande 104 915 348 748 243 832 137 184 104 915 1350 Fastighetskatt 37 959 490 39 653 577 1 694 087 38 599 865 36 083 749 1351 Fastighetsskatt hushåll 778 209 763 057 -15 151 742 075 729 813 1352 Fastighetsskatt företag 15 085 272 15 909 487 824 215 15 882 755 14 197 881 1353 Kommunal fastighetsavgift hushåll 17 500 834 18 176 108 675 274 17 362 394 16 807 340 1354 Kommunal fastighetsavgift företag 4 595 175 4 804 925 209 750 4 612 642 4 348 715 1360 Stämpelskatt 14 612 035 10 312 727 -4 299 309 15 759 077 15 524 899

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Inkomsttitel 2023 2023 statens budget 2022 Utfall 2021 1361 Stämpelskatt 14 612 035 10 312 727 -4 299 309 15 759 077 15 524 899 1390 Riskskatt för kreditinstitut 7 557 000 6 422 503 -1 134 497 4 723 495 1391 Riskskatt för kreditinstitut 7 557 000 6 422 503 -1 134 497 4 723 495

1400 Skatt på konsumtion och

insatsvaror 735 754 852 718 813 691 -16 941 161 692 576 157 650 962 664

1410 Mervärdesskatt 594 498 829 559 424 447 -35 074 382 559 620 778 510 997 428 1411 Mervärdesskatt 594 498 829 559 424 447 -35 074 382 559 620 778 510 997 428 1420 Skatt på alkohol och tobak 30 364 205 28 603 911 -1 760 294 29 749 674 28 697 062 1421 Skatt på tobak 12 195 436 10 966 055 -1 229 381 12 779 801 11 711 784 1422 Skatt på etylalkohol 5 705 740 5 553 560 -152 179 5 513 103 5 607 941 1423 Skatt på vin 6 913 186 6 625 288 -287 898 6 368 109 6 501 381 1424 Skatt på mellanklassprodukter 142 409 146 080 3 671 127 356 133 861 1425 Skatt på öl 5 211 194 4 710 335 -500 859 4 582 520 4 545 854 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak 689 86 071 85 383 832 689 1427 Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter 195 552 516 521 320 969 377 954 195 552 1430 Energiskatt 47 252 517 43 517 026 -3 735 491 44 718 196 53 795 454 1431 Skatt på elektrisk kraft 28 295 276 25 711 714 -2 583 562 25 028 911 27 183 156 1432 Energiskatt bensin 8 647 915 9 285 265 637 349 9 254 238 11 479 719 1433 Energiskatt oljeprodukter 9 781 913 8 201 393 -1 580 520 10 222 674 14 914 512 1434 Energiskatt övrigt 527 413 318 654 -208 759 212 372 218 067 1440 Koldioxidskatt 22 468 217 22 654 558 186 341 21 229 191 21 920 452 1441 Koldioxidskatt bensin 7 566 113 7 785 542 219 429 7 198 344 7 282 559 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter 14 727 916 14 120 970 -606 946 13 746 797 14 264 128 1443 Koldioxidskatt övrigt 174 188 748 046 573 858 284 050 373 765 1450 – 1460 Övriga skatter på energi och miljö 8 045 910 35 782 073 27 736 163 8 100 947 5 426 646 1451 Svavelskatt 5 755 4 387 -1 368 18 059 10 046 1452 Skatt på råtallolja 0 110 887 110 887 0 1453 Särskild skatt mot försurning 63 231 55 938 -7 292 59 462 63 231 1454 Skatt på bekämpningsmedel 150 703 143 495 -7 208 134 719 136 692 1456 Avfallsskatt 307 719 347 564 39 844 310 981 298 131 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen 52 649 49 681 -2 968 48 874 49 773 1458 Övriga skatter 131 586 264 984 133 397 -55 827 279 697 1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter 3 451 041 4 374 000 922 959 3 464 000 1 079 000 1461 Kemikalieskatt 1 947 193 2 042 369 95 177 1 614 325 1 752 740 1462 Flygskatt 1 114 597 1 499 443 384 845 1 120 148 465 123 1463 Skatt på avfallsförbränning 7 534 19 884 12 350 599 730 469 945 1464 Skatt på plastbärkassar 595 902 498 442 -97 461 517 476 397 268 1465 Intäkter från handel med elcertifikat 218 000 194 000 -24 000 269 000 425 000 1467 Flaskhalsintäkter 26 177 000 26 177 000 1470 Skatt på vägtrafik 25 226 694 22 068 882 -3 157 812 22 527 014 22 549 201

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Inkomsttitel 2023 2023 statens budget 2022 Utfall 2021 1471 Fordonsskatt 17 635 179 15 061 513 -2 573 666 15 506 479 15 590 437 1472 Vägavgifter 1 479 708 1 410 871 -68 837 1 333 692 1 302 445 1473 Trängselskatt 2 819 973 2 869 070 49 097 2 877 234 2 855 961 1474 Skatt på trafikförsäkringspremier 3 291 835 2 727 429 -564 406 2 809 608 2 800 357 1480 Övriga skatter 7 898 482 6 762 794 -1 135 688 6 630 357 7 576 421 1481 Systembolaget AB:s överskott 390 864 409 000 18 136 158 815 375 687 1482 Inlevererat överskott från Svenska Spel AB 2 621 076 1 921 000 -700 076 2 000 000 2 900 000 1483 Skatt på spel 4 697 542 4 219 779 -477 763 4 271 346 4 027 774 1485 Spelavgifter 79 000 87 527 8 527 61 900 68 475 1486 Skatt på annonser och reklam 0 916 916 28 276 102 653 1491 Avgifter för telekommunikation 110 000 124 573 14 573 110 021 101 833

1500 Skatt på import 9 434 324 7 935 821 -1 498 503 9 328 667 7 338 547

1511 Tullmedel 9 434 324 7 935 821 -1 498 503 9 328 667 7 338 547 1512 Sockeravgifter 0 0 0 0

1600 Restförda och övriga

skatter 13 366 209 8 467 109 -4 899 100 10 203 552 -6 716 115

1610 Restförda skatter -8 139 665 -13 044 094 -4 904 429 -13 654 199 -16 126 670 1611 Restförda skatter, hushåll -1 615 892 -3 769 743 -2 153 851 -2 358 080 -1 615 892 1612 Restförda skatter, företag -6 523 773 -9 274 351 -2 750 578 -11 296 119 -14 510 778 1620 Övriga skatter, hushåll 5 929 799 6 420 193 490 394 6 969 245 -1 957 573 1621 Omprövningar aktuellt taxeringsår -345 005 -200 000 145 005 -200 000 -87 547 1622 Omprövningar äldre taxeringsår 1 613 040 2 046 503 433 463 2 342 426 -4 979 664 1623 Anstånd 500 000 298 232 -201 768 836 746 -271 223 1624 Övriga skatter 3 828 437 3 944 546 116 109 3 659 161 3 023 831 1625 Skattetillägg 161 824 144 828 -16 996 144 828 180 208 1626 Förseningsavgifter 171 503 186 083 14 580 186 083 176 820 1630 Övriga skatter företag -453 961 -1 266 681 -812 721 924 232 -3 764 265 1631 Omprövningar aktuellt taxeringsår -1 750 633 -1 000 000 750 633 -1 000 000 -2 066 109 1632 Omprövningar äldre taxeringsår 0 -1 054 681 -1 054 681 -4 182 356 -4 453 068 1633 Anstånd -500 000 -919 799 -419 799 3 143 178 -217 450 1634 Övriga skatter -10 000 -18 700 -8 700 416 712 180 1635 Skattetillägg 1 338 176 1 324 724 -13 452 2 541 216 1 848 926 1636 Förseningsavgifter 468 497 401 775 -66 722 421 778 411 257 1640 Intäkter som förs till fonder 6 208 764 7 034 664 825 899 6 612 427 5 983 703 1641 Insättningsgarantiavgifter 1 827 545 2 361 811 534 267 2 076 598 1 791 535 1644 Batteriavgifter 1 904 2 308 404 1 702 1 897 1645 Kväveoxidavgifter 528 315 610 444 82 129 642 730 526 208 1647 Resolutionsavgifter 3 851 000 4 060 100 209 100 3 891 397 3 664 063 1650 Avgifter till public service 9 821 271 9 323 027 -498 244 9 351 847 9 148 690 1651 Avgifter till public service 9 821 271 9 323 027 -498 244 9 351 847 9 148 690

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Inkomsttitel 2023 2023 statens budget 2022 Utfall 2021

Totala skatteintäkter 2 554 143 348 2 566 215 470 12 072 122 2 478 264 479 2 336 555 338

1700 Avgående poster, skatter

till EU -9 434 324 -7 935 821 1 498 503 -9 328 667 -7 338 547

1710 EU-skatter -9 434 324 -7 935 821 1 498 503 -9 328 667 -7 338 547 1711 EU-skatter -9 434 324 -7 935 821 1 498 503 -9 328 667 -7 338 547

Offentliga sektorns

skatteintäkter 2 544 709 024 2 558 279 650 13 570 626 2 468 935 812 2 329 216 791

1800 Avgående poster, skatter

till andra sektorer -1 216 502 231 -1 230 048 509 -13 546 278 -1 174 488 140 -1 110 544 835

1810 Skatter till andra sektorer -1 216 502 231 -1 230 048 509 -13 546 278 -1 174 488 140 -1 110 544 835 1811 Kommunala skatter -902 952 940 -914 366 124 -11 413 184 -873 940 551 -827 073 561 1812 Avgifter till AP-fonder -313 549 291 -315 682 385 -2 133 094 -300 547 589 -283 471 273

Statens skatteintäkter 1 328 206 793 1 328 231 140 24 347 1 294 447 672 1 218 671 957

1900 Periodiseringar -15 533 163 -10 176 522 5 356 640 13 670 822 16 402 018

1910 Uppbördsförskjutningar 17 135 595 41 542 318 24 406 723 25 678 006 -23 795 915 1911 Uppbördsförskjutningar 17 135 595 41 542 318 24 406 723 25 678 006 -23 795 915 1920 Betalningsförskjutningar -43 268 758 -42 320 666 948 092 -8 495 526 40 685 583 1921 Kommuner och regioner -26 943 216 -14 745 536 12 197 680 34 307 522 36 411 595 1922 Ålderspensionssystemet -880 733 2 301 014 3 181 747 -854 406 7 264 564 1923 Företag och hushåll -14 796 992 -30 166 918 -15 369 926 -43 095 281 -3 737 182 1924 Kyrkosamfund -669 006 402 825 1 071 831 1 180 003 526 582 1925 EU 21 189 -112 051 -133 240 -33 365 220 024 1930 Anstånd 10 600 000 -9 398 174 -19 998 174 -3 511 658 -487 650 1931 Anstånd 10 600 000 -9 398 174 -19 998 174 -3 511 658 -487 650

2000 Inkomster av statens

verksamhet 42 613 203 55 764 985 13 151 783 71 948 910 43 279 835

2100 Rörelseöverskott 859 706 604 295 -255 410 4 733 398 7 449 048

2110 Affärsverkens inlevererade överskott 382 000 381 000 -1 000 348 000 404 000 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2116 Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 382 000 381 000 -1 000 348 000 404 000 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott 477 706 223 295 -254 410 485 398 245 048 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 105 000 77 680 -27 320 68 887 113 198 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 0 0 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter 372 706 145 615 -227 091 416 512 131 850

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Inkomsttitel 2023 2023 statens budget 2022 Utfall 2021 2130 Riksbankens inlevererade överskott 0 0 3 900 000 6 800 000 2131 Riksbankens inlevererade överskott 0 0 3 900 000 6 800 000

2200 Överskott av statens

fastighetsförvaltning 268 000 705 354 437 354 263 396 324 778

2210 Överskott av fastighetsförvaltning 268 000 705 354 437 354 263 396 324 778 2215 Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning 268 000 705 354 437 354 263 396 324 778

2300 Ränteinkomster 2 056 940 2 990 809 933 869 3 267 299 2 571 402

2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen 0 0 13 2320 Räntor på näringslån 0 62 62 231 10 2322 Räntor på övriga näringslån 0 62 62 217 1 2323 Räntor på övriga näringslån 0 0 2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån 0 0 8 2340 Räntor på studielån 23 000 17 182 -5 818 18 521 32 123 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån 23 000 17 182 -5 818 18 521 32 123 2390 Övriga ränteinkomster 2 033 940 2 973 564 939 624 3 248 548 2 539 270 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering 0 36 36 2 2394 Övriga ränteinkomster 33 580 39 678 6 098 140 120 125 912 2397 Räntor på skattekonton m.m., netto 2 000 360 2 933 850 933 490 3 108 427 2 413 356

2400 Inkomster av statens

aktier 20 700 000 19 929 369 -770 631 46 206 632 17 576 530

2410 Inkomster av statens aktier 20 700 000 19 929 369 -770 631 46 206 632 17 576 530 2411 Inkomster av statens aktier 20 700 000 19 929 369 -770 631 46 206 632 17 576 530

2500 Offentligrättsliga avgifter 11 802 192 13 364 185 1 561 993 12 224 551 11 600 248

2511 Expeditions- och ansökningsavgifter 1 186 273 1 101 067 -85 206 1 173 129 1 038 663 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor 3 963 000 4 800 633 837 633 4 600 189 4 487 444 2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning 40 500 47 133 6 633 39 551 38 538 2528 Avgifter vid Bergsstaten 26 700 26 302 -398 11 857 17 226 2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet 430 000 461 293 31 293 462 986 411 600 2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register 2 492 2 717 225 2 381 2 384 2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna 1 654 600 2 530 410 875 810 1 584 457 1 484 352 2534 Avgifter vid Transportstyrelsen 1 572 000 1 529 473 -42 527 1 584 798 1 405 154 2537 Miljöskyddsavgift 375 000 294 204 -80 796 248 334 291 650

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Inkomsttitel 2023 2023 statens budget 2022 Utfall 2021 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet 787 000 737 709 -49 291 721 859 678 040 2551 Avgifter från kärnkraftverken 313 000 311 217 -1 783 315 391 315 583 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter 530 000 542 052 12 052 516 526 507 597 2553 Registreringsavgift till Fastighetsmäklarinspektio nen 33 000 34 411 1 411 30 467 31 035 2558 Avgifter för årlig revision 151 849 178 602 26 753 164 115 152 105 2559 Avgifter för etikprövning av forskning 28 660 32 264 3 604 29 114 30 456 2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter 20 818 20 036 -782 24 656 21 392 2562 CSN-avgifter 687 300 714 662 27 362 714 738 687 030

2600 Försäljningsinkomster 60 000 51 239 -8 761 55 838 68 870

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter 60 000 51 239 -8 761 55 838 68 870 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter 0 0

2700 Böter m.m. 2 045 903 2 888 223 842 320 1 830 261 1 593 203

2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter 96 250 76 687 -19 563 81 674 89 192 2712 Bötesmedel 1 745 000 2 359 252 614 252 1 438 704 1 288 563 2713 Vattenföroreningsavgifter m.m. 0 9 176 9 176 2 571 -609 2714 Sanktionsavgifter m.m. 176 546 419 364 242 819 283 052 199 628 2717 Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll 28 107 23 743 -4 364 24 261 16 429

2800 Övriga inkomster av

statens verksamhet 4 820 462 15 231 512 10 411 050 3 367 534 2 095 755

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 4 820 462 15 231 512 10 411 050 3 367 534 2 095 755

3000 Inkomster av försåld

egendom 5 000 000 92 280 -4 907 720 941 222 23 300

3100 Inkomster av försålda

byggnader och maskiner 0 10 10 2 009

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner 0 10 10 2 009 3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter 0 10 10 2 009

3200 Övriga inkomster av

markförsäljning 0 0

3211 Övriga inkomster av markförsäljning 0 0

3300 Övriga inkomster av

försåld egendom 5 000 000 92 270 -4 907 730 939 213 23 300

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Inkomsttitel 2023 2023 statens budget 2022 Utfall 2021 3311 Inkomster av statens gruvegendom 0 0 3312 Övriga inkomster av försåld egendom 5 000 000 92 270 -4 907 730 939 213 23 300

4000 Återbetalning av lån 527 980 431 709 -96 271 1 379 542 1 060 166

4100 Återbetalning av

näringslån 7 794 787 24 71

4120 Återbetalning av jordbrukslån 0 0 4 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen 0 0 4 4130 Återbetalning av övriga näringslån 7 794 787 20 71 4131 Återbetalning av vattenkraftslån 0 0 4136 Återbetalning av övriga näringslån 7 794 787 20 4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk 0 0 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier 0 0 4139 Återbetalning av lokaliseringslån 0 0 71

4300 Återbetalning av

studielån 279 093 244 451 -34 643 270 875 406 751

4312 Återbetalning av allmänna studielån 93 105 11 121 60 4313 Återbetalning av studiemedel 279 000 244 346 -34 654 270 755 406 691

4500 Återbetalning av övriga

lån 248 880 186 465 -62 415 1 108 643 653 344

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 41 480 61 687 20 207 60 010 78 321 4526 Återbetalning av övriga lån 207 400 124 778 -82 622 1 048 632 575 023

5000 Kalkylmässiga inkomster 19 134 000 19 921 512 787 512 18 163 631 17 794 811

5100 Avskrivningar och

amorteringar 0 0

5120 Avskrivningar på fastigheter 0 0 5121 Amortering på statskapital 0 0

5200 Statliga pensionsavgifter 19 134 000 19 921 512 787 512 18 163 631 17 794 811

5211 Statliga pensionsavgifter 19 134 000 19 921 512 787 512 18 163 631 17 794 811

6000 Bidrag m.m. från EU 32 477 456 18 262 242 -14 215 215 15 620 495 14 609 323

6100 Bidrag från EU:s

jordbruksfonder 8 403 000 11 237 628 2 834 628 10 584 364 10 160 202

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Inkomsttitel 2023 2023 statens budget 2022 Utfall 2021 6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 5 721 000 7 978 686 2 257 686 7 485 292 6 850 590 6111 Gårdsstöd 5 572 000 7 474 446 1 902 446 7 022 002 7 101 250 6113 Övriga interventioner 149 000 144 752 -4 248 146 119 131 465 6114 Exportbidrag 0 0 6115 Djurbidrag 0 0 6116 Offentlig lagring 0 0 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 0 359 488 359 488 317 171 -382 125 6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 2 682 000 3 258 942 576 942 3 099 072 3 309 612 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007 - 2013 0 -3 -3 -489 -946 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014 - 2020 1 476 000 3 138 310 1 662 310 3 099 561 3 310 559 6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021 – 2027 1 206 000 120 635 -1 085 365

6200 Bidrag från EU till

fiskenäringen 224 000 299 878 75 878 150 946 97 054

6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014 - 2020 109 000 259 538 150 538 138 556 97 054 6215 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2021 – 2027 115 000 40 340 -74 660 12 390

6300 Bidrag från Europeiska

regionala

utvecklingsfonden 2 080 000 1 713 759 -366 241 1 430 441 1 184 646

6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014 - 2020 1 430 000 1 607 117 177 117 1 273 100 1 184 646 6315 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021 – 2027 650 000 106 642 -543 358 157 340

6400 Bidrag från Europeiska

socialfonden 2 650 000 2 410 983 -239 017 1 284 488 1 245 406

6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014 - 2020 2 219 000 2 331 147 112 147 1 169 664 1 245 406 6415 Bidrag från Europeiska socialfonden 2021 – 2027 431 000 79 835 -351 165 114 824

6500 Bidrag till

transeuropeiska nätverk 150 000 997 149 847 149 794 242 505 637

6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk 150 000 997 149 847 149 794 242 505 637

Bilaga 1

Statens budget Utfall/Prognos Skillnad mot Utfall/Prognos Inkomsttitel 2023 2023 statens budget 2022 Utfall 2021

6600 Bidrag från Europeiska

faciliteten för

återhämtning och

resiliens 18 790 456 -18 790 456

6611 Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens 18 790 456 -18 790 456

6900 Övriga bidrag från EU 180 000 1 602 845 1 422 845 1 376 014 1 416 379

6911 Övriga bidrag från EU 180 000 1 602 845 1 422 845 1 376 014 1 416 379

7000 Avräkningar m.m. i

anslutning till

skattesystemet -132 953 056 -169 616 137 -36 663 081 -130 039 774 -120 554 949

7100 Tillkommande skatter 14 306 222 13 765 914 -540 309 14 255 118 11 835 034

7110 EU-skatter 9 413 135 8 047 872 -1 365 263 9 362 032 7 118 524 7112 Tullmedel 9 413 135 8 047 872 -1 365 263 9 362 032 7 118 524 7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter 0 0 0 0 7120 Kommunala utjämningsavgifter 4 893 087 5 718 041 824 954 4 893 087 4 716 511 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 4 893 087 5 718 041 824 954 4 893 087 4 716 511

7200 Avräkningar -147 259 279 -183 382 051 -36 122 772 -144 294 892 -132 389 983

7210 Intäkter som förs till fonder -6 208 764 -7 034 664 -825 899 -6 612 427 -5 983 703 7211 Intäkter som förs till fonder -6 208 764 -7 034 664 -825 899 -6 612 427 -5 983 703 7220 Kompensation för mervärdesskatt -130 727 802 -140 425 349 -9 697 547 -127 322 447 -116 268 869 7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -45 992 670 -50 471 253 -4 478 584 -45 935 768 -40 929 063 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -84 735 132 -89 954 095 -5 218 963 -81 386 679 -75 339 807 7230 Övriga avräkningar -10 322 713 -35 922 038 -25 599 325 -10 360 019 -10 137 410 7231 Avgifter till public service -10 104 713 -9 551 038 553 675 -10 091 019 -9 712 410 7232 Intäkter från handel med elcertifikat -218 000 -194 000 24 000 -269 000 -425 000 7233 Flaskhalsintäkter -26 177 000 -26 177 000

8000 Utgifter som redovisas

som krediteringar på

skattekonto

8127 Korttidsarbete

Summa 1 279 473 213 1 242 911 209 -36 562 004 1 286 132 520 1 191 286 462

Bilaga 2 Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget

Bilaga 2

Specifikation av utgifter i statens budget för budgetåret 2023

Tusentals kronor Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp

UO 1 Rikets styrelse 1 109 245 18 270 004 -18 600 -405 598 9 983 18 965 034 18 303 821 33 817 52 417 -661 214 -1 212 708 551 494 661 214

1 Statschefen 167 903 167 903 176 466 8 563 8 563 8 563 0 8 563 -8 563 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 167 903 167 903 176 466 8 563 8 563 8 563 0 8 563 -8 563 2 Riksdagen och dess myndigheter 254 172 2 696 711 40 000 -40 000 2 950 883 2 767 218 70 507 30 507 -183 664 -264 563 80 899 183 664 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 93 640 1 004 077 1 097 717 1 057 785 53 708 53 708 -39 932 -70 054 30 122 39 932 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 109 585 996 390 -40 000 1 065 975 978 604 -17 786 -17 786 -87 371 -117 262 29 891 87 371 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 1 690 210 000 40 000 251 690 234 887 24 887 -15 113 -16 803 -23 103 6 300 16 803 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 8 275 127 126 135 401 121 408 -5 718 -5 718 -13 992 -17 805 3 813 13 992 2:5 Riksrevisionen 40 983 359 118 400 101 374 534 15 416 15 416 -25 567 -36 340 10 773 25 567 3 Sametinget och samepolitiken -1 581 59 676 58 095 58 806 -870 -870 711 -2 869 3 580 -711 3:1 Sametinget -1 581 59 676 58 095 58 806 -870 -870 711 -2 869 3 580 -711 4 Regeringskansliet m.m. 567 576 9 584 123 -179 351 9 972 348 9 629 592 45 469 45 469 -342 756 -630 279 287 523 342 756 4:1 Regeringskansliet m.m. 567 576 9 584 123 -179 351 9 972 348 9 629 592 45 469 45 469 -342 756 -630 279 287 523 342 756 5 Länsstyrelserna 205 985 3 760 438 -61 500 -102 070 3 802 853 3 718 459 -41 979 19 521 -84 395 -197 213 112 818 84 395 5:1 Länsstyrelserna m.m. 205 985 3 760 438 -61 500 -102 070 3 802 853 3 718 459 -41 979 19 521 -84 395 -197 213 112 818 84 395 6 Demokratipolitik och mänskliga rättigheter 45 553 683 379 2 900 -47 315 9 983 694 500 666 159 -17 220 -20 120 -28 342 -54 006 25 664 28 342 6:1 Allmänna val och demokrati 14 356 149 840 2 900 -11 217 9 983 165 862 154 316 4 476 1 576 -11 546 -15 546 4 000 11 546 6:2 Justitiekanslern 11 273 80 863 -12 800 79 336 85 958 5 095 5 095 6 622 -1 464 8 086 -6 622

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten -5 984 172 794 166 810 160 530 -12 264 -12 264 -6 279 -11 462 5 183 6 279 6:4 Valmyndigheten 1 118 60 164 -8 61 274 57 397 -2 767 -2 767 -3 877 -5 681 1 804 3 877 6:5 Stöd till politiska partier 1 381 169 200 -1 381 169 200 167 571 -1 629 -1 629 -1 629 -6 705 5 076 1 629 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter 23 409 50 518 -21 909 52 018 40 385 -10 133 -10 133 -11 633 -13 148 1 515 11 633 7 Nationella minoriteter 29 186 227 771 -29 186 227 771 209 368 -18 403 -18 403 -18 403 -18 403 0 18 403 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 29 006 207 771 -29 006 207 771 192 232 -15 539 -15 539 -15 539 -15 539 0 15 539 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 180 20 000 -180 20 000 17 136 -2 864 -2 864 -2 864 -2 864 0 2 864 8 Medier 5 565 1 058 693 -5 588 1 058 670 1 046 976 -11 717 -11 717 -11 694 -43 454 31 760 11 694 8:1 Mediestöd 5 588 1 010 519 -5 588 1 010 519 998 643 -11 876 -11 876 -11 876 -42 191 30 315 11 876 8:2 Myndigheten för press, radio och tv -23 48 174 48 151 48 333 159 159 182 -1 263 1 445 -182 9 Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet 2 789 31 310 -2 088 32 011 30 776 -534 -534 -1 234 -1 921 687 1 234 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 2 789 31 310 -2 088 32 011 30 776 -534 -534 -1 234 -1 921 687 1 234

UO 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning 701 813 19 021 399 22 100 -614 545 19 130 767 18 918 794 -102 605 -124 705 -211 973 -1 089 837 877 864 211 973

1:1 Statskontoret 4 654 108 272 -500 -2 238 110 188 104 342 -3 930 -3 430 -5 846 -8 848 3 002 5 846 1:2 Kammarkollegiet 8 307 118 318 21 600 -4 742 143 483 128 208 9 890 -11 710 -15 275 -24 700 9 425 15 275 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 4 453 23 050 -4 453 23 050 23 190 140 140 140 -782 922 -140 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 536 1 693 -536 1 693 1 303 -390 -390 -390 -390 0 390 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 274 704 15 206 904 -274 704 15 206 904 15 134 299 -72 605 -72 605 -72 605 -832 950 760 345 72 605

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 1:6 Finanspolitiska rådet 561 11 035 -233 11 363 11 097 62 62 -266 -597 331 266 1:7 Konjunkturinstitutet 3 210 78 255 1 000 -1 090 81 375 77 061 -1 194 -2 194 -4 314 -6 661 2 347 4 314 1:8 Ekonomistyrningsverket 15 389 211 395 -9 079 217 705 207 036 -4 359 -4 359 -10 669 -20 788 10 119 10 669 1:9 Statistiska centralbyrån 20 120 608 582 -2 363 626 339 608 130 -452 -452 -18 209 -36 466 18 257 18 209 1:10 Bidragsfastigheter 0 290 000 0 290 000 290 000 0 0 0 0 0 0 1:11 Finansinspektionen 51 142 788 347 -29 069 810 421 804 877 16 530 16 530 -5 544 -29 194 23 650 5 544 1:12 Riksgäldskontoret 6 650 364 014 -52 370 612 355 932 -8 082 -8 082 -14 680 -25 600 10 920 14 680 1:13 Bokföringsnämnden 588 14 138 -170 14 555 13 517 -621 -621 -1 039 -1 463 424 1 039 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 285 369 110 116 -285 369 110 116 73 267 -36 849 -36 849 -36 849 -42 354 5 505 36 849 1:15 Statens servicecenter 22 748 915 068 937 816 915 339 271 271 -22 477 -49 929 27 452 22 477 1:16 Finansmarknadsforskning 50 59 953 60 003 59 900 -53 -53 -104 -1 902 1 798 104 1:17 Upphandlingsmyndigheten 3 334 112 259 -450 115 143 111 297 -962 -962 -3 846 -7 213 3 367 3 846

UO 3 Skatt, tull och exekution 442 951 12 923 291 -25 000 -59 183 13 282 059 13 438 481 515 190 540 190 156 422 -231 275 387 697 -156 422

1:1 Skatteverket 306 774 8 199 362 -25 000 -57 627 8 423 509 8 596 683 397 321 422 321 173 174 -72 806 245 980 -173 174 1:2 Tullverket 76 006 2 588 670 -1 555 2 663 120 2 639 818 51 148 51 148 -23 302 -100 962 77 660 23 302 1:3 Kronofogdemyndigheten 60 171 2 135 259 2 195 430 2 201 980 66 721 66 721 6 550 -57 507 64 057 -6 550

UO 4 Rättsväsendet 1 860 851 68 305 854 750 000 -655 627 70 261 077 69 772 377 1 466 523 716 523 -488 701 -2 816 332 2 327 631 488 701

1:1 Polismyndigheten 580 046 37 043 384 -960 37 622 471 37 426 588 383 204 383 204 -195 883 -1 305 651 1 109 768 195 883 1:2 Säkerhetspolisen 11 503 2 060 983 50 000 2 122 486 2 113 483 52 500 2 500 -9 003 -72 332 63 329 9 003 1:3 Åklagarmyndigheten 83 092 2 302 661 -20 895 2 364 858 2 262 569 -40 092 -40 092 -102 289 -171 368 69 079 102 289 1:4 Ekobrottsmyndigheten 31 800 952 757 -6 130 978 427 941 949 -10 808 -10 808 -36 478 -65 060 28 582 36 478 1:5 Sveriges Domstolar 108 937 7 051 168 7 160 105 7 363 791 312 623 312 623 203 687 -7 848 211 535 -203 687

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 1:6 Kriminalvården 312 263 13 383 310 750 000 14 445 573 14 549 590 1 166 280 416 280 104 017 -319 982 423 999 -104 017 1:7 Brottsförebyggande rådet 8 533 231 644 -3 512 236 665 224 771 -6 873 -6 873 -11 894 -18 843 6 949 11 894 1:8 Rättsmedicinalverket 16 539 587 265 603 804 588 806 1 541 1 541 -14 998 -32 615 17 617 14 998 1:9 Brottsoffermyndigheten 1 446 53 390 -127 54 709 55 436 2 046 2 046 727 -874 1 601 -727 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 83 269 221 953 -83 269 221 953 151 387 -70 566 -70 566 -70 566 -70 566 0 70 566 1:11 Rättsliga biträden m.m. 363 195 3 961 357 -50 000 -363 195 3 911 357 3 764 730 -196 627 -146 627 -146 627 -537 762 391 135 146 627 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 3 932 94 987 -3 932 94 987 91 712 -3 275 -3 275 -3 275 -6 124 2 849 3 275 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 1 634 19 174 -1 634 19 174 18 503 -671 -671 -671 -671 671 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 916 100 157 -916 100 157 93 390 -6 767 -6 767 -6 767 -6 767 0 6 767 1:15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 2 936 28 231 -2 192 28 975 25 663 -2 568 -2 568 -3 313 -4 159 846 3 313 1:16 Domarnämnden 349 11 433 -54 11 728 10 025 -1 408 -1 408 -1 703 -2 045 342 1 703 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 250 461 202 000 -168 813 283 648 89 983 -112 017 -112 017 -193 665 -193 665 193 665

UO 5 Internationell samverkan 69 082 2 094 669 289 000 -94 435 16 490 2 374 807 2 178 729 84 060 -204 940 -196 077 -256 310 60 233 196 077

1:1 Avgifter till internationella organisationer 27 635 1 333 554 291 000 -57 635 1 594 554 1 472 201 138 647 -152 353 -122 353 -171 089 48 736 122 353 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 22 699 183 294 -5 000 -18 992 182 001 149 432 -33 862 -28 862 -32 569 -36 049 3 480 32 569 1:3 Nordiskt samarbete 759 13 595 -759 13 595 12 501 -1 094 -1 094 -1 094 -1 118 24 1 094

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 10 863 4 826 3 000 -10 863 16 490 24 316 24 228 19 402 16 402 -88 -214 126 88 1:5 Inspektionen för strategiska produkter 1 514 114 404 115 918 87 010 -27 394 -27 394 -28 909 -32 341 3 432 28 909 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning 4 448 79 358 -4 448 79 358 74 760 -4 598 -4 598 -4 598 -4 598 0 4 598 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 28 402 28 402 28 402 0 0 0 0 0 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 19 175 19 175 19 175 0 0 0 0 0 1:9 Svenska institutet -574 132 371 131 797 127 435 -4 936 -4 936 -4 362 -8 333 3 971 4 362 1:10 Information om Sverige i utlandet 370 15 475 -370 15 475 15 116 -359 -359 -359 -823 464 359 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 1 368 170 215 -1 368 170 215 168 469 -1 746 -1 746 -1 746 -1 746 0 1 746

UO 6 Försvar och samhällets

krisberedskap -1 142 829 93 952 930 3 684 100 -553 237 95 940 964 95 987 225 2 034 295 -1 649 805 46 261 -8 800 489 8 846 750 -46 261

1 Försvar -1 601 189 87 949 269 3 636 600 -258 117 89 726 563 89 829 655 1 880 386 -1 756 214 103 092 -8 577 799 8 680 891 -103 092 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap -1 005 026 51 453 048 303 000 50 751 022 51 237 595 -215 453 -518 453 486 573 -4 638 649 5 125 222 -486 573 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 257 120 1 501 512 257 000 -211 025 1 804 607 1 434 260 -67 252 -324 252 -370 347 -415 392 45 045 370 347 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar -939 876 27 949 405 3 076 600 30 086 129 30 298 256 2 348 851 -727 749 212 126 -2 737 074 2 949 200 -212 126 1:4 Forskning och teknikutveckling 4 246 951 905 -4 246 951 905 943 357 -8 548 -8 548 -8 548 -37 105 28 557 8 548 1:5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 1 928 11 638 -1 585 11 982 10 831 -807 -807 -1 151 -1 500 349 1 151

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk 22 294 351 386 -12 278 361 401 359 164 7 778 7 778 -2 237 -12 778 10 541 2 237 1:7 Officersutbildning m.m. 17 963 268 034 -10 094 275 903 274 003 5 969 5 969 -1 900 -9 941 8 041 1 900 1:8 Försvarets radioanstalt 31 912 1 927 077 1 958 989 1 891 484 -35 593 -35 593 -67 505 -260 212 192 707 67 505 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 2 103 262 457 -591 263 969 266 878 4 421 4 421 2 909 -4 964 7 873 -2 909 1:10 Nämnder m.m. 136 7 286 -136 7 286 7 163 -123 -123 -123 -123 0 123 1:11 Försvarets materielverk 3 162 3 204 537 -15 640 3 192 059 3 072 093 -132 444 -132 444 -119 966 -431 493 311 527 119 966 1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen 2 849 10 984 -2 523 11 310 9 175 -1 809 -1 809 -2 135 -2 464 329 2 135 1:13 Myndigheten för totalförsvarsanalys 50 000 50 000 25 396 -24 604 -24 604 -24 604 -26 104 1 500 24 604 2 Samhällets krisberedskap 451 402 5 547 423 47 500 -295 120 5 751 205 5 721 283 173 860 126 360 -29 923 -182 095 152 172 29 923 2:1 Kustbevakningen 46 228 1 488 971 -3 027 1 532 172 1 514 134 25 163 25 163 -18 038 -62 707 44 669 18 038 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 284 314 506 850 -25 000 -284 314 481 850 481 850 -25 000 0 0 0 0 0 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 4 240 27 580 10 000 -4 240 37 580 37 070 9 490 -510 -510 -2 389 1 879 510 2:4 Krisberedskap 68 578 1 380 608 -3 539 1 445 647 1 447 994 67 386 67 386 2 347 -51 777 54 124 -2 347 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 426 671 37 500 464 171 464 171 37 500 0 0 0 0 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 31 265 1 480 372 1 511 637 1 517 120 36 748 36 748 5 483 -38 928 44 411 -5 483 2:7 Statens haverikommission 14 755 49 611 25 000 89 366 77 269 27 658 2 658 -12 097 -13 585 1 488 12 097 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar 2 207 124 066 126 273 123 287 -779 -779 -2 986 -6 707 3 721 2 986 2:9 Rakel Generation 2 -186 62 694 62 508 58 388 -4 306 -4 306 -4 120 -6 000 1 880 4 120 3 Strålsäkerhet 6 958 456 238 463 196 436 287 -19 951 -19 951 -26 909 -40 596 13 687 26 909

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 6 958 456 238 463 196 436 287 -19 951 -19 951 -26 909 -40 596 13 687 26 909

UO 7 Internationellt bistånd 729 151 47 206 227 -10 600 -22 206 47 902 572 46 510 820 -695 407 -684 807 -1 391 752 -2 742 100 1 350 348 1 391 752

1 Internationellt utvecklingssamarbete 729 151 47 206 227 -10 600 -22 206 47 902 572 46 510 820 -695 407 -684 807 -1 391 752 -2 742 100 1 350 348 1 391 752 1:1 Biståndsverksamhet 697 871 45 297 746 -10 600 -17 968 45 967 048 44 558 761 -738 985 -728 385 -1 408 288 -2 701 385 1 293 097 1 408 288 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 28 908 1 612 297 1 641 205 1 658 689 46 392 46 392 17 484 -30 884 48 368 -17 484 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 4 629 16 889 -4 110 17 408 15 903 -986 -986 -1 506 -2 012 506 1 506 1:4 Folke Bernadotteakademin -3 622 208 199 204 577 205 659 -2 540 -2 540 1 083 -5 162 6 245 -1 083 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 589 50 000 50 589 50 002 2 2 -587 -2 087 1 500 587 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd 777 21 096 -128 21 745 21 807 711 711 62 -570 632 -62

UO 8 Migration 7 267 598 16 019 745 -7 233 480 16 053 862 11 998 529 -4 021 216 -4 021 216 -4 055 334 -4 693 808 638 474 4 055 334

1:1 Migrationsverket 12 517 4 718 546 4 731 063 4 707 448 -11 098 -11 098 -23 615 -165 171 141 556 23 615 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 6 924 062 9 060 000 -6 924 062 9 060 000 5 293 606 -3 766 394 -3 766 394 -3 766 394 -4 219 394 453 000 3 766 394 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 1 931 143 013 -1 931 143 013 136 070 -6 943 -6 943 -6 943 -6 943 0 6 943 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 46 207 779 576 -24 607 801 176 816 135 36 559 36 559 14 959 -8 428 23 387 -14 959 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 91 912 200 800 -91 912 200 800 118 483 -82 317 -82 317 -82 317 -88 341 6 024 82 317 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 51 377 291 158 -51 377 291 158 259 545 -31 613 -31 613 -31 613 -46 120 14 507 31 613 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 137 692 326 202 -137 692 326 202 236 917 -89 285 -89 285 -89 285 -89 285 0 89 285 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 1 900 500 450 -1 900 500 450 430 325 -70 125 -70 125 -70 125 -70 125 0 70 125 Äldre anslag 0 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner med (2022) anledning av kriget i Ukraina 0 0 0 0 0 0

UO 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg 12 836 338 110 429 732 602 700 -11 494 951 112 373 819 108 833 144 -1 596 588 -2 199 288 -3 540 675 -6 527 089 2 986 414 3 540 675

1 Hälso- och sjukvårdspolitik 8 423 167 67 608 794 552 700 -7 115 835 69 468 826 67 838 779 229 985 -322 715 -1 630 047 -3 208 715 1 578 668 1 630 047 1:1 Socialstyrelsen 36 311 815 421 -13 296 838 436 835 402 19 981 19 981 -3 034 -27 496 24 462 3 034 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 6 281 92 070 -3 543 94 808 92 482 412 412 -2 325 -5 087 2 762 2 325 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 5 282 161 782 -472 166 592 160 729 -1 053 -1 053 -5 863 -10 716 4 853 5 863 1:4 Tandvårdsförmåner 190 265 7 367 141 180 000 -190 265 7 547 141 7 297 749 -69 392 -249 392 -249 392 -617 324 367 932 249 392 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 557 399 34 355 000 -557 399 34 355 000 34 295 470 -59 530 -59 530 -59 530 -918 405 858 875 59 530 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 7 437 222 18 128 486 195 700 -6 175 897 19 585 511 18 384 554 256 068 60 368 -1 200 957 -1 433 057 232 100 1 200 957 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden -3 773 511 409 177 000 684 636 659 678 148 269 -28 731 -24 958 -80 099 55 141 24 958 1:8 Bidrag till psykiatri 164 212 2 092 643 -164 212 2 092 643 2 017 894 -74 749 -74 749 -74 749 -74 749 0 74 749 1:9 Läkemedelsverket 1 835 162 922 164 757 162 058 -864 -864 -2 699 -7 586 4 887 2 699 1:10 E-hälsomyndigheten 3 597 122 129 125 726 122 676 547 547 -3 050 -6 713 3 663 3 050 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 10 750 3 000 000 -10 750 3 000 000 2 989 806 -10 194 -10 194 -10 194 -10 194 10 194 1:12 Inspektionen för vård och omsorg 13 785 799 791 813 576 820 282 20 491 20 491 6 706 -17 287 23 993 -6 706 2 Folkhälsopolitik 141 775 1 182 025 -113 561 1 210 239 1 140 460 -41 565 -41 565 -69 779 -87 468 17 689 69 779 2:1 Folkhälsomyndigheten 102 251 551 054 -74 037 579 268 563 994 12 940 12 940 -15 274 -31 564 16 290 15 274 2:2 Insatser för vaccinberedskap 29 319 120 500 -29 319 120 500 93 729 -26 771 -26 771 -26 771 -26 771 26 771

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 2:3 Bidrag till WHO 462 46 665 -462 46 665 46 314 -351 -351 -351 -1 750 1 399 351 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 2 342 125 502 -2 342 125 502 117 279 -8 223 -8 223 -8 223 -8 223 8 223 2:5 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel 7 401 143 304 -7 401 143 304 140 976 -2 328 -2 328 -2 328 -2 328 0 2 328 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga 50 000 50 000 35 000 -15 000 -15 000 -15 000 -15 000 15 000 2:7 Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre 145 000 145 000 143 169 -1 831 -1 831 -1 831 -1 831 1 831 3 Funktionshinderspolitik 1 792 254 550 256 342 256 341 1 791 1 791 0 -1 974 1 974 0 3:1 Myndigheten för delaktighet 1 792 65 808 67 600 67 599 1 791 1 791 0 -1 974 1 974 0 3:2 Bidrag till funktionshindersorganisationer 188 742 188 742 188 742 0 0 0 0 0 4 Politik för sociala tjänster 4 264 984 40 420 430 50 000 -4 262 936 40 472 479 38 639 805 -1 780 625 -1 830 625 -1 832 674 -3 193 708 1 361 034 1 832 674 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd -197 35 614 35 417 35 678 64 64 261 -807 1 068 -261 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 85 450 778 714 -85 450 778 714 742 692 -36 022 -36 022 -36 022 -36 022 0 36 022 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 116 045 264 395 -116 045 264 395 144 741 -119 654 -119 654 -119 654 -132 873 13 219 119 654 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 944 314 24 590 527 -944 314 24 590 527 24 553 659 -36 868 -36 868 -36 868 -1 266 394 1 229 526 36 868 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 2 909 757 11 520 490 -2 909 757 11 520 490 10 114 755 -1 405 735 -1 405 735 -1 405 735 -1 405 735 0 1 405 735 4:6 Statens institutionsstyrelse 64 952 1 934 179 -62 167 1 936 964 2 028 605 94 426 94 426 91 640 -24 410 116 050 -91 640

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 145 203 1 257 451 50 000 -145 203 1 307 451 981 418 -276 033 -326 033 -326 033 -326 033 0 326 033 4:8 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys -539 39 060 38 521 38 257 -803 -803 -264 -1 435 1 171 264 5 Barnrättspolitik 2 711 89 442 -1 903 90 250 89 410 -32 -32 -840 -1 655 815 840 5:1 Barnombudsmannen 1 749 27 181 -941 27 989 27 288 107 107 -701 -1 516 815 701 5:2 Barnets rättigheter 963 62 261 -963 62 261 62 122 -139 -139 -139 -139 0 139 6 Forskningspolitik 1 908 874 491 -715 875 684 868 349 -6 142 -6 142 -7 335 -33 569 26 234 7 335 6:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning 1 193 54 988 56 181 54 809 -179 -179 -1 372 -3 021 1 649 1 372 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 715 819 503 -715 819 503 813 540 -5 963 -5 963 -5 963 -30 548 24 585 5 963

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom

och funktionsnedsättning 327 517 106 427 304 1 150 000 -1 760 155 106 144 666 110 617 661 4 190 357 3 040 357 4 472 995 -1 211 264 5 684 259 -4 472 995

1 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning 242 872 97 077 356 1 150 000 -1 757 525 96 712 703 100 716 693 3 639 337 2 489 337 4 003 990 -1 121 462 5 125 452 -4 003 990 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. -274 906 45 645 099 -12 654 45 357 539 47 475 124 1 830 025 1 830 025 2 117 584 -424 120 2 541 704 -2 117 584 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. -1 227 093 45 422 161 350 000 44 545 068 46 605 174 1 183 013 833 013 2 060 107 -305 961 2 366 068 -2 060 107 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 46 376 1 357 000 -46 376 1 357 000 1 350 433 -6 567 -6 567 -6 567 -74 417 67 850 6 567 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 42 652 2 316 000 -42 652 2 316 000 2 326 199 10 199 10 199 10 199 -97 451 107 650 -10 199 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 1 637 35 792 -1 637 35 792 35 886 94 94 94 -1 606 1 700 -94 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 198 271 1 491 700 -198 271 1 491 700 1 396 032 -95 668 -95 668 -95 668 -95 668 95 668

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 1 455 935 809 604 800 000 -1 455 935 1 609 604 1 527 844 718 240 -81 760 -81 760 -122 240 40 480 81 760 2 Myndigheter 84 645 9 349 948 -2 630 9 431 963 9 900 968 551 020 551 020 469 005 -89 802 558 807 -469 005 2:1 Försäkringskassan 79 847 9 276 970 9 356 817 9 830 246 553 276 553 276 473 429 -83 189 556 618 -473 429 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 4 798 72 978 -2 630 75 146 70 722 -2 256 -2 256 -4 424 -6 613 2 189 4 424

UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom -440 392 55 394 136 204 000 -248 678 54 909 065 56 427 145 1 033 009 829 009 1 518 080 -1 237 524 2 755 604 -1 518 080

1 Ersättning vid ålderdom -506 928 54 689 000 204 000 -248 678 54 137 393 55 662 671 973 671 769 671 1 525 278 -1 209 172 2 734 450 -1 525 278 1:1 Garantipension till ålderspension -286 775 25 629 100 25 342 325 26 149 931 520 831 520 831 807 605 -473 850 1 281 455 -807 605 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna -330 510 8 580 400 8 249 890 8 596 605 16 205 16 205 346 715 -82 305 429 020 -346 715 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 248 678 13 448 100 -248 678 13 448 100 13 627 955 179 855 179 855 179 855 -492 550 672 405 -179 855 1:4 Äldreförsörjningsstöd -81 055 1 105 400 204 000 1 228 345 1 236 839 131 439 -72 561 8 494 -46 776 55 270 -8 494 1:5 Inkomstpensionstillägg -57 267 5 926 000 5 868 733 6 051 342 125 342 125 342 182 608 -113 692 296 300 -182 608 2 Myndigheter 66 536 705 136 771 672 764 474 59 338 59 338 -7 198 -28 352 21 154 7 198 2:1 Pensionsmyndigheten 66 536 705 136 771 672 764 474 59 338 59 338 -7 198 -28 352 21 154 7 198

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och

barn 1 090 511 105 159 584 720 000 -1 506 145 105 463 951 101 665 097 -3 494 487 -4 214 487 -3 798 853 -8 375 800 4 576 947 3 798 853

1:1 Barnbidrag 120 406 33 389 255 -120 406 33 389 255 32 971 585 -417 670 -417 670 -417 670 -2 087 130 1 669 460 417 670 1:2 Föräldraförsäkring -371 983 49 662 693 -30 760 49 259 950 46 939 079 -2 723 614 -2 723 614 -2 320 871 -4 594 757 2 273 886 2 320 871 1:3 Underhållsstöd 6 227 2 897 838 -6 227 2 897 838 2 702 790 -195 048 -195 048 -195 048 -339 939 144 891 195 048 1:4 Adoptionsbidrag 6 684 14 784 -6 684 14 784 5 700 -9 084 -9 084 -9 084 -9 527 443 9 084 1:5 Barnpension och efterlevandestöd -12 890 1 081 900 1 069 010 1 079 461 -2 439 -2 439 10 452 -43 643 54 095 -10 452 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 668 992 4 485 381 -668 992 4 485 381 4 648 175 162 794 162 794 162 794 -43 147 205 941 -162 794 1:7 Pensionsrätt för barnår 9 063 100 9 063 100 9 063 100 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 1:8 Bostadsbidrag 673 076 4 564 633 720 000 -673 076 5 284 633 4 255 207 -309 426 -1 029 426 -1 029 426 -1 257 657 228 231 1 029 426

UO 13 Jämställdhet och nyanlända

invandrares etablering 762 579 5 565 206 -100 000 -734 854 5 492 931 4 490 191 -1 075 015 -975 015 -1 002 740 -1 213 531 210 791 1 002 740

1 Nyanlända invandrares etablering 519 981 4 244 113 -100 000 -519 981 4 144 113 3 304 787 -939 326 -839 326 -839 326 -1 043 930 204 604 839 326 1:1 Etableringsåtgärder 1 915 112 030 -1 915 112 030 109 130 -2 900 -2 900 -2 900 -2 900 0 2 900 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 518 066 4 132 083 -100 000 -518 066 4 032 083 3 195 657 -936 426 -836 426 -836 426 -1 041 030 204 604 836 426 2 Diskriminering 8 521 235 526 -4 978 239 068 237 991 2 465 2 465 -1 078 -5 095 4 017 1 078 2:1 Diskrimineringsombudsmannen 3 957 134 607 -414 138 149 139 474 4 867 4 867 1 325 -2 692 4 017 -1 325 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 4 564 100 919 -4 564 100 919 98 516 -2 403 -2 403 -2 403 -2 403 0 2 403 3 Jämställdhet 153 754 825 567 -151 571 827 750 735 103 -90 464 -90 464 -92 647 -94 817 2 170 92 647 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 151 079 705 039 -151 079 705 039 620 032 -85 007 -85 007 -85 007 -85 007 0 85 007 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 2 183 72 365 74 548 72 473 108 108 -2 075 -4 245 2 170 2 075 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 492 48 163 -492 48 163 42 598 -5 565 -5 565 -5 565 -5 565 5 565 4 Segregation 54 638 260 000 -34 638 280 000 212 311 -47 689 -47 689 -67 689 -67 689 0 67 689 4:1 Åtgärder mot segregation 54 638 260 000 -34 638 280 000 212 311 -47 689 -47 689 -67 689 -67 689 0 67 689 Äldre anslag 25 686 -23 686 2 000 -2 000 -2 000 0 2 000 1:3 Hemutrustningslån (2022) 21 645 -19 645 2 000 -2 000 -2 000 0 2 000 4:2 Delegationen mot segregation (2022) 4 041 -4 041 0 0 0 0 0

UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 15 129 886 90 103 686 -18 764 -15 100 784 69 330 90 183 354 79 842 277 -10 261 409 -10 242 645 -10 341 077 -14 133 490 3 792 413 10 341 077

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 1 Arbetsmarknad 15 076 084 88 995 495 -21 600 -15 073 492 69 330 89 045 817 78 743 313 -10 252 182 -10 230 582 -10 302 504 -14 064 131 3 761 627 10 302 504 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 205 631 7 591 264 50 000 7 846 895 7 675 173 83 909 33 909 -171 722 -400 959 229 237 171 722 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 8 496 051 38 432 392 -8 496 051 38 432 392 35 331 235 -3 101 157 -3 101 157 -3 101 157 -4 847 937 1 746 780 3 101 157 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 2 033 756 6 926 037 -50 000 -2 242 856 6 666 937 6 057 079 -868 958 -818 958 -609 858 -948 682 338 824 609 858 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 776 373 20 830 367 -1 776 373 20 830 367 18 526 928 -2 303 439 -2 303 439 -2 303 439 -3 013 646 710 207 2 303 439 1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 2 831 131 059 133 890 133 142 2 083 2 083 -748 -4 679 3 931 748 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 380 938 2 414 000 -380 938 2 414 000 2 259 690 -154 310 -154 310 -154 310 -178 450 24 140 154 310 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021 – 2027 225 000 550 000 -225 000 550 000 341 951 -208 049 -208 049 -208 049 -235 549 27 500 208 049 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 825 43 666 -1 44 490 43 552 -114 -114 -937 -2 246 1 309 937 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 2 805 81 327 -398 83 734 83 037 1 710 1 710 -697 -3 136 2 439 697 1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet 59 956 59 956 59 956 0 0 0 0 0 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 8 303 8 303 0 0 0 0 0 0 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 30 663 1 678 000 -30 663 69 330 1 747 330 1 915 130 237 130 237 130 167 800 0 167 800 -167 800 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 1 661 020 8 129 311 -1 661 020 8 129 311 4 811 063 -3 318 248 -3 318 248 -3 318 248 -3 721 718 403 470 3 318 248

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 185 192 1 119 813 -185 192 1 119 813 904 986 -214 827 -214 827 -214 827 -270 817 55 990 214 827 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 75 000 1 000 000 -21 600 -75 000 978 400 592 089 -407 911 -386 311 -386 311 -436 311 50 000 386 311 2 Arbetsliv 53 802 1 108 191 2 836 -27 292 1 137 537 1 098 964 -9 227 -12 063 -38 573 -69 359 30 786 38 573 2:1 Arbetsmiljöverket 39 125 819 020 -2 836 -16 743 838 566 810 083 -8 937 -6 101 -28 483 -53 053 24 570 28 483 2:2 Arbetsdomstolen 5 411 35 798 -4 347 36 861 34 988 -810 -810 -1 873 -2 946 1 073 1 873 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 714 33 722 5 672 -714 39 394 39 165 5 443 -229 -229 -2 143 1 914 229 2:4 Medlingsinstitutet 2 249 57 683 -547 59 385 52 124 -5 559 -5 559 -7 261 -8 991 1 730 7 261 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 5 483 49 968 -4 120 51 331 51 136 1 168 1 168 -195 -1 694 1 499 195 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 821 112 000 -821 112 000 111 468 -532 -532 -532 -532 532

UO 15 Studiestöd 2 449 421 27 912 395 259 000 -2 418 071 28 202 745 25 335 375 -2 577 020 -2 836 020 -2 867 370 -4 042 025 1 174 655 2 867 370

1:1 Studiehjälp 116 841 4 499 895 -116 841 4 499 895 4 316 356 -183 539 -183 539 -183 539 -408 533 224 994 183 539 1:2 Studiemedel 2 012 347 19 738 606 247 000 -2 012 347 19 985 606 18 237 933 -1 500 673 -1 747 673 -1 747 673 -2 541 689 794 016 1 747 673 1:3 Omställningsstudiestöd 1 360 000 1 360 000 624 628 -735 372 -735 372 -735 372 -797 122 61 750 735 372 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor -840 734 890 2 000 -1 044 735 006 680 967 -53 923 -55 923 -54 039 -90 783 36 744 54 039 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 13 613 62 150 -13 613 62 150 52 105 -10 045 -10 045 -10 045 -13 151 3 106 10 045 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 3 783 27 000 -3 783 27 000 24 068 -2 932 -2 932 -2 932 -4 282 1 350 2 932 1:7 Studiestartsstöd 84 634 400 000 -84 634 400 000 262 836 -137 164 -137 164 -137 164 -157 164 20 000 137 164 1:8 Centrala studiestödsnämnden 56 498 1 071 379 10 000 -23 784 1 114 093 1 118 420 47 041 37 041 4 327 -27 814 32 141 -4 327

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 1:9 Överklagandenämnden för studiestöd 1 037 18 475 -517 18 995 18 062 -413 -413 -933 -1 487 554 933 Äldre anslag 161 508 -161 508 0 0 0 0 1:3 Avsättning för kreditförluster (2022) 161 508 -161 508 0 0 0 0

UO 16 Utbildning och

universitetsforskning 2 955 981 94 991 971 709 800 -2 063 851 96 593 901 92 966 712 -2 025 259 -2 735 059 -3 627 189 -4 556 139 928 950 3 627 189

1 Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning 1 692 656 33 064 097 607 500 -1 583 502 33 780 751 31 394 826 -1 669 271 -2 276 771 -2 385 925 -2 689 986 304 061 2 385 925 1:1 Statens skolverk 183 137 1 319 762 32 500 -142 086 1 393 312 1 280 102 -39 660 -72 160 -113 210 -152 802 39 592 113 210 1:2 Statens skolinspektion 27 949 546 884 -11 991 562 842 553 131 6 247 6 247 -9 710 -26 116 16 406 9 710 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 675 803 307 2 500 821 482 817 888 14 581 12 081 -3 594 -27 693 24 099 3 594 1:4 Sameskolstyrelsen 1 388 59 667 61 055 60 266 599 599 -789 -2 579 1 790 789 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 141 101 3 906 193 -27 500 -141 101 3 878 693 3 306 804 -599 389 -571 889 -571 889 -601 889 30 000 571 889 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 29 966 259 837 -29 966 259 837 224 417 -35 420 -35 420 -35 420 -35 420 0 35 420 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola 34 876 4 999 000 -34 876 4 999 000 4 978 575 -20 425 -20 425 -20 425 -20 425 0 20 425 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 23 847 200 720 10 000 -23 847 210 720 205 114 4 394 -5 606 -5 606 -5 606 0 5 606 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 11 803 112 082 -11 803 112 082 106 978 -5 104 -5 104 -5 104 -5 104 0 5 104 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 240 611 1 151 526 -240 611 1 151 526 646 917 -504 609 -504 609 -504 609 -504 609 0 504 609

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 1:11 Skolforskningsinstitutet 1 003 25 714 -239 26 478 25 572 -142 -142 -905 -1 676 771 905 1:12 Praktiknära skolforskning 1 36 043 -1 36 043 36 025 -18 -18 -18 -18 18 1:13 Bidrag till lärarlöner 679 114 4 875 000 -679 114 4 875 000 4 190 621 -684 379 -684 379 -684 379 -684 379 684 379 1:14 Särskilda insatser inom skolområdet 509 203 418 20 000 -509 223 418 218 841 15 423 -4 577 -4 577 -4 577 4 577 1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 51 473 6 658 000 -51 473 6 658 000 6 608 442 -49 558 -49 558 -49 558 -49 558 49 558 1:16 Bidrag till vissa studier 7 514 17 525 -7 514 17 525 10 746 -6 779 -6 779 -6 779 -6 779 0 6 779 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 165 885 3 994 422 500 000 -165 885 4 494 422 4 154 523 160 101 -339 899 -339 899 -339 899 0 339 899 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan 5 423 140 761 -1 103 145 081 141 759 998 998 -3 322 -7 544 4 222 3 322 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 71 382 3 754 236 70 000 -41 382 3 854 236 3 828 104 73 868 3 868 -26 132 -213 313 187 181 26 132 2 Universitet och högskolor 1 293 038 51 652 865 6 300 -445 618 52 506 586 51 164 936 -487 929 -494 229 -1 341 650 -1 420 520 78 870 1 341 650 2:1 Universitetskanslersämbetet 9 316 173 509 -4 164 178 662 178 228 4 719 4 719 -433 -5 638 5 205 433 2:2 Universitets- och högskolerådet 6 864 243 502 250 366 236 135 -7 367 -7 367 -14 231 -21 536 7 305 14 231 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 028 199 2 028 199 2 028 199 0 0 0 0 0 0 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 366 674 2 366 674 2 366 674 0 0 0 0 0 0 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 350 343 2 350 343 2 350 343 0 0 0 0 0 0 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 466 462 2 466 462 2 466 462 0 0 0 0 0 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 379 997 2 379 997 2 379 997 0 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 767 794 1 767 794 1 767 794 0 0 0 0 0 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 152 253 1 964 583 2 116 836 1 937 135 -27 448 -27 448 -179 700 -179 700 0 179 700 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 803 777 1 803 777 1 803 777 0 0 0 0 0 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 83 792 1 592 610 1 676 402 1 532 577 -60 033 -60 033 -143 825 -143 825 0 143 825 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 249 048 1 249 048 1 249 048 0 0 0 0 0 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 251 533 1 745 359 -76 681 1 920 211 1 725 965 -19 394 -19 394 -194 246 -194 246 0 194 246 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 081 958 1 081 958 1 081 958 0 0 0 0 0 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 61 753 802 164 863 917 790 224 -11 940 -11 940 -73 694 -73 694 0 73 694 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 773 802 1 773 802 1 773 802 0 0 0 0 0 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 199 929 1 327 305 -70 347 1 456 887 1 290 508 -36 797 -36 797 -166 379 -166 379 0 166 379 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 869 222 10 000 1 879 222 1 879 222 10 000 0 0 0 0 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 41 602 761 365 802 967 709 373 -51 992 -51 992 -93 594 -93 594 0 93 594 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 439 523 439 523 439 523 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 774 514 774 514 774 514 0 0 0 0 0 0 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 289 358 289 358 289 358 0 0 0 0 0 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 204 546 1 204 546 1 204 546 0 0 0 0 0 0 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 395 801 395 801 395 801 0 0 0 0 0 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 38 194 899 925 938 119 882 694 -17 231 -17 231 -55 425 -55 425 0 55 425 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 326 772 326 772 326 772 0 0 0 0 0 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 637 737 637 737 637 737 0 0 0 0 0 0 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 291 374 291 374 291 374 0 0 0 0 0 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 82 685 1 078 634 1 161 319 1 050 673 -27 961 -27 961 -110 646 -110 646 0 110 646 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 304 322 304 322 304 322 0 0 0 0 0 2:31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 695 645 695 645 695 645 0 0 0 0 0 0 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 286 544 286 544 286 544 0 0 0 0 0 2:33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 49 099 286 053 -20 129 315 024 293 042 6 989 6 989 -21 982 -21 982 0 21 982

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 111 348 111 348 111 348 0 0 0 0 0 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 218 801 218 801 218 801 0 0 0 0 0 0 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 56 410 56 410 56 410 0 0 0 0 0 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 124 960 124 960 124 960 0 0 0 0 0 0 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 35 379 35 379 35 379 0 0 0 0 0 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 569 707 569 707 569 707 0 0 0 0 0 0 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 107 553 107 553 107 553 0 0 0 0 0 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 488 276 488 276 479 536 -8 740 -8 740 -8 740 -8 740 0 8 740 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 110 949 110 949 110 949 0 0 0 0 0 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 528 472 528 472 528 472 0 0 0 0 0 0 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 117 807 117 807 117 807 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 461 501 461 501 461 501 0 0 0 0 0 0 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 104 587 104 587 104 587 0 0 0 0 0 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 456 061 456 061 456 061 0 0 0 0 0 0 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 100 773 100 773 100 773 0 0 0 0 0 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 353 644 353 644 353 644 0 0 0 0 0 0 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 67 509 67 509 67 509 0 0 0 0 0 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 425 654 425 654 425 654 0 0 0 0 0 0 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 94 996 94 996 94 996 0 0 0 0 0 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 182 851 182 851 182 851 0 0 0 0 0 0 2:54 Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 22 530 22 530 22 530 0 0 0 0 0 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 70 663 70 663 70 663 0 0 0 0 0 0 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 13 217 13 217 13 217 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 8 346 147 358 155 704 144 240 -3 118 -3 118 -11 464 -11 464 0 11 464 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 22 667 22 667 22 667 0 0 0 0 0 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 480 644 480 644 480 644 0 0 0 0 0 0 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 127 207 127 207 127 207 0 0 0 0 0 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 39 680 39 680 39 680 0 0 0 0 0 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 39 611 39 611 39 611 0 0 0 0 0 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 72 980 3 848 585 -60 079 3 861 486 3 851 722 3 137 3 137 -9 764 -48 249 38 485 9 764 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 220 185 1 003 999 -4 000 -200 401 1 019 783 775 184 -228 815 -224 815 -244 600 -272 475 27 875 244 600 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 14 358 578 029 300 -13 669 579 018 566 118 -11 911 -12 211 -12 900 -12 900 0 12 900 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 815 236 2 815 236 2 815 236 0 0 0 0 0 0 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet 148 67 780 -148 67 780 67 753 -27 -27 -27 -27 0 27 3 Forskning -56 219 10 117 495 96 000 -8 357 10 148 919 10 250 285 132 790 36 790 101 366 -442 712 544 078 -101 366

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation -135 584 7 380 846 -10 000 -329 7 234 933 7 410 330 29 484 39 484 175 397 -193 645 369 042 -175 397 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer -539 420 061 28 000 447 522 448 331 28 270 270 809 -20 194 21 003 -809 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning 4 294 197 631 201 925 196 258 -1 373 -1 373 -5 667 -11 595 5 928 5 667 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 671 1 297 356 78 000 -671 1 375 356 1 378 903 81 547 3 547 3 547 -120 188 123 735 -3 547 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning 1 424 46 759 -40 48 144 46 823 64 64 -1 320 -2 722 1 402 1 320 3:6 Institutet för rymdfysik -110 63 310 63 200 63 427 117 117 227 -1 672 1 899 -227 3:7 Kungl. biblioteket 6 701 435 537 442 238 436 362 825 825 -5 876 -18 942 13 066 5 876 3:8 Polarforskningssekretariatet 57 692 67 414 125 106 61 712 -5 702 -5 702 -63 394 -66 764 3 370 63 394 3:9 Sunet 399 49 183 -399 49 183 49 183 0 0 0 -2 459 2 459 0 3:10 Överklagandenämnden för etikprövning 260 5 465 -97 5 627 5 183 -282 -282 -444 -607 163 444 3:11 Etikprövningsmyndigheten 4 412 51 758 -2 876 53 294 53 292 1 534 1 534 -2 -1 554 1 552 2 3:12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning 71 9 330 9 401 9 287 -43 -43 -114 -392 278 114 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål 2 070 87 995 -2 070 87 995 87 995 0 0 0 -36 36 0 3:14 Gentekniknämnden 2 019 4 850 -1 875 4 994 3 198 -1 652 -1 652 -1 796 -1 941 145 1 796 4 Vissa gemensamma ändamål 26 506 157 514 -26 375 157 646 156 665 -849 -849 -981 -2 922 1 941 981 4:1 Internationella program 11 958 81 589 -11 958 81 589 81 029 -560 -560 -560 -560 0 560 4:2 Avgift till Unesco och ICCROM 542 32 186 -542 32 186 32 100 -86 -86 -86 -1 695 1 609 86 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet 132 11 096 11 228 11 161 65 65 -67 -399 332 67

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning 13 875 32 643 -13 875 32 643 32 375 -268 -268 -268 -268 0 268

UO 17 Kultur, medier, trossamfund och

fritid 546 876 16 667 948 52 400 -509 629 16 757 594 16 691 130 23 182 -29 218 -66 464 -298 993 232 529 66 464

1 Kulturområdesövergripande verksamhet 487 409 2 579 332 -473 227 2 593 513 2 534 625 -44 707 -44 707 -58 889 -132 352 73 463 58 889 1:1 Statens kulturråd 6 697 71 187 -2 427 75 457 73 436 2 249 2 249 -2 021 -4 156 2 135 2 021 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 471 553 532 082 -461 553 542 082 488 158 -43 924 -43 924 -53 924 -65 978 12 054 53 924 1:3 Skapande skola 6 522 201 464 -6 522 201 464 201 004 -460 -460 -460 -6 503 6 043 460 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet -591 45 153 -51 44 511 45 088 -65 -65 577 -775 1 352 -577 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 605 9 852 -605 9 852 7 446 -2 406 -2 406 -2 406 -2 701 295 2 406 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 597 1 700 935 -1 597 1 700 935 1 700 800 -135 -135 -135 -51 160 51 025 135 1:7 Myndigheten för kulturanalys 1 026 18 659 -473 19 212 18 693 34 34 -519 -1 078 559 519 2 Teater, dans och musik 962 1 481 422 -297 1 482 086 1 483 189 1 767 1 767 1 103 -9 400 10 503 -1 103 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 131 287 1 131 287 1 131 287 0 0 0 0 0 0 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 297 251 614 -297 251 614 251 613 -1 -1 -1 -7 549 7 548 1 2:3 Statens musikverk 664 98 521 99 185 100 289 1 768 1 768 1 104 -1 851 2 955 -1 104 3 Litteraturen, läsandet och språket 14 469 413 099 -9 196 418 372 420 124 7 025 7 025 1 752 -10 640 12 392 -1 752 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 9 196 205 735 -9 196 205 735 209 850 4 115 4 115 4 115 -2 057 6 172 -4 115 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier 3 106 133 363 136 469 136 326 2 963 2 963 -143 -4 143 4 000 143

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 3:3 Institutet för språk och folkminnen 2 167 74 001 76 168 73 948 -53 -53 -2 220 -4 440 2 220 2 220 4 Bildkonst, arkitektur, form och design 153 112 207 -9 112 350 109 883 -2 324 -2 324 -2 468 -5 557 3 089 2 468 4:1 Statens konstråd -253 11 347 11 094 10 896 -451 -451 -198 -538 340 198 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 361 42 947 43 308 41 085 -1 862 -1 862 -2 223 -3 511 1 288 2 223 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 45 11 844 -9 11 880 11 847 3 3 -33 -112 79 33 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 0 46 069 0 46 069 46 055 -14 -14 -14 -1 396 1 382 14 5 Kulturskaparnas villkor 1 353 592 232 -38 593 547 593 654 1 422 1 422 106 -17 425 17 531 -106 5:1 Konstnärsnämnden 648 23 702 24 350 23 640 -62 -62 -710 -1 421 711 710 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 705 568 530 -38 569 197 570 014 1 484 1 484 816 -16 004 16 820 -816 6 Arkiv -12 852 455 002 442 150 449 404 -5 598 -5 598 7 254 -9 246 16 500 -7 254 6:1 Riksarkivet -12 852 455 002 442 150 449 404 -5 598 -5 598 7 254 -9 246 16 500 -7 254 7 Kulturmiljö -3 947 1 035 877 0 1 031 930 1 037 069 1 192 1 192 5 139 -11 897 17 036 -5 139 7:1 Riksantikvarieämbetet -1 338 291 835 0 290 497 294 654 2 819 2 819 4 158 -4 597 8 755 -4 158 7:2 Bidrag till kulturmiljövård -2 609 276 042 273 433 274 414 -1 628 -1 628 981 -7 300 8 281 -981 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 460 000 460 000 460 000 0 0 0 0 0 0 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer 8 000 8 000 8 000 0 0 0 0 0 8 Museer och utställningar 30 978 1 810 273 -80 1 841 171 1 837 178 26 905 26 905 -3 993 -64 624 60 631 3 993 8:1 Centrala museer: Myndigheter 29 991 1 406 004 1 435 995 1 434 793 28 789 28 789 -1 201 -60 310 59 109 1 201 8:2 Centrala museer: Stiftelser 273 714 273 714 273 714 0 0 0 0 0 0 8:3 Bidrag till vissa museer 79 718 79 718 79 718 0 0 0 0 0 0 8:4 Forum för levande historia 907 50 757 51 664 48 953 -1 804 -1 804 -2 711 -4 233 1 522 2 711

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 80 80 -80 80 -80 -80 -80 -80 0 80 9 Trossamfund 277 98 519 -577 98 220 98 272 -247 -247 53 -2 902 2 955 -53 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund -299 16 600 16 301 16 659 59 59 359 -139 498 -359 9:2 Stöd till trossamfund 577 81 919 -577 81 919 81 613 -306 -306 -306 -2 763 2 457 306 10 Film 0 553 444 0 553 444 553 444 0 0 0 0 0 0 10:1 Filmstöd 0 553 444 0 553 444 553 444 0 0 0 0 0 0 11 Medier 7 142 86 549 -6 797 86 894 78 404 -8 145 -8 145 -8 490 -8 490 0 8 490 11:1 Sändningar av TV Finland 9 671 9 671 9 671 0 0 0 0 0 0 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 488 3 488 3 488 0 0 0 0 0 0 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet 12 533 -12 533 529 -4 -4 -4 -4 0 4 11:4 Statens medieråd 345 24 401 24 746 24 048 -353 -353 -698 -698 0 698 11:5 Stöd till taltidningar 6 784 48 456 -6 784 48 456 40 669 -7 787 -7 787 -7 787 -7 787 0 7 787 12 Ungdomspolitik 3 679 372 370 -2 079 373 970 368 380 -3 990 -3 990 -5 590 -7 380 1 790 5 590 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 1 600 59 690 61 290 61 001 1 311 1 311 -289 -2 079 1 790 289 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 1 681 290 680 -1 681 290 680 285 382 -5 298 -5 298 -5 298 -5 298 0 5 298 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 398 22 000 -398 22 000 21 997 -3 -3 -3 -3 0 3 13 Politik för det civila samhället 4 542 2 380 518 50 000 -4 542 2 430 518 2 428 215 47 697 -2 303 -2 303 -5 646 3 343 2 303

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 13:1 Stöd till idrotten 28 2 091 811 -28 2 091 811 2 091 835 24 24 24 -386 410 -24 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 1 462 52 164 -1 462 52 164 51 856 -308 -308 -308 -308 0 308 13:3 Stöd till friluftsorganisationer 97 785 97 785 97 785 0 0 0 -2 933 2 933 0 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 0 15 000 0 15 000 15 000 0 0 0 0 0 13:5 Insatser för den ideella sektorn 3 052 123 758 50 000 -3 052 173 758 171 739 47 981 -2 019 -2 019 -2 019 0 2 019 14 Folkbildning 12 787 4 618 772 -12 787 4 618 772 4 619 028 256 256 256 -10 691 10 947 -256 14:1 Bidrag till folkbildningen 415 4 337 783 -415 4 337 783 4 337 783 0 0 0 0 0 0 14:2 Bidrag till tolkutbildning 12 364 48 831 -12 364 48 831 49 099 268 268 268 -4 615 4 883 -268 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 30 000 30 000 30 000 0 0 0 0 0 0 14:4 Särskilt utbildningsstöd 8 202 158 -8 202 158 202 146 -12 -12 -12 -6 076 6 064 12 15 Tillsyn över spelmarknaden -75 78 332 2 400 80 657 80 262 1 930 -470 -394 -2 743 2 349 394 15:1 Spelinspektionen -75 78 332 2 400 80 657 80 262 1 930 -470 -394 -2 743 2 349 394

UO 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

samt konsumentpolitik 2 389 271 6 099 158 5 500 -2 365 594 6 128 335 5 949 851 -149 307 -154 807 -178 484 -219 287 40 803 178 484

1 Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet 2 381 518 5 824 739 0 -2 361 579 5 844 677 5 671 175 -153 564 -153 564 -173 502 -205 160 31 658 173 502 1:1 Bostadspolitisk utveckling 668 35 600 -668 35 600 34 120 -1 480 -1 480 -1 480 -1 480 1 480 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 11 616 12 500 -6 000 -11 616 6 500 973 -11 527 -5 527 -5 527 -5 527 5 527 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 41 496 43 000 -14 000 -41 496 29 000 521 -42 479 -28 479 -28 479 -28 479 0 28 479

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 1:4 Boverket 9 726 288 029 -196 297 559 289 861 1 832 1 832 -7 698 -16 088 8 390 7 698 1:5 Statens geotekniska institut 11 405 54 369 -9 669 56 104 52 825 -1 544 -1 544 -3 279 -4 910 1 631 3 279 1:6 Lantmäteriet 8 673 721 241 20 000 749 914 730 404 9 163 -10 837 -19 510 -41 147 21 637 19 510 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 380 865 350 000 -380 865 350 000 249 500 -100 500 -100 500 -100 500 -100 500 0 100 500 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 1 917 069 4 320 000 -1 917 069 4 320 000 4 312 970 -7 030 -7 030 -7 030 -7 030 0 7 030 2 Konsumentpolitik 7 753 274 419 5 500 -4 015 283 657 278 675 4 256 -1 244 -4 982 -14 127 9 145 4 982 2:1 Konsumentverket 8 833 171 338 -2 000 -3 746 174 425 167 073 -4 265 -2 265 -7 352 -12 492 5 140 7 352 2:2 Allmänna reklamationsnämnden -484 54 447 6 500 60 463 63 001 8 554 2 054 2 538 -509 3 047 -2 538 2:3 Fastighetsmäklarinspektionen -865 31 951 31 086 31 481 -470 -470 395 -563 958 -395 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 269 13 559 1 000 -269 14 559 13 996 437 -563 -563 -563 0 563 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter 3 124 3 124 3 124 0 0 0 0 0

UO 19 Regional utveckling 1 374 945 4 534 201 56 000 -1 387 447 4 577 699 3 705 974 -828 227 -884 227 -871 726 -1 086 089 214 363 871 726

1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 391 570 1 993 337 -402 096 1 982 811 1 677 659 -315 678 -315 678 -305 152 -399 810 94 658 305 152 1:2 Transportbidrag -1 976 450 864 56 000 504 888 517 665 66 801 10 801 12 777 -2 428 15 205 -12 777 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 336 333 1 440 000 -336 333 1 440 000 1 215 381 -224 619 -224 619 -224 619 -296 619 72 000 224 619 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021 – 2027 649 017 650 000 -649 017 650 000 295 268 -354 732 -354 732 -354 732 -387 232 32 500 354 732

UO 20 Allmän miljö- och naturvård 3 041 285 19 542 691 23 100 -2 651 569 19 955 507 17 879 779 -1 662 912 -1 686 012 -2 075 728 -2 217 900 142 172 2 075 728

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 1 Miljöpolitik 3 000 783 18 302 894 23 100 -2 608 466 18 718 311 16 645 499 -1 657 395 -1 680 495 -2 072 811 -2 177 790 104 979 2 072 811 1:1 Naturvårdsverket 2 501 620 648 9 000 632 149 623 172 2 524 -6 476 -8 977 -27 596 18 619 8 977 1:2 Miljöövervakning m.m. 22 170 391 714 -22 170 391 714 379 852 -11 862 -11 862 -11 862 -19 662 7 800 11 862 1:3 Åtgärder för värdefull natur 22 935 1 130 035 -22 935 1 130 035 1 126 861 -3 174 -3 174 -3 174 -9 174 6 000 3 174 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 421 966 1 087 568 -13 500 -422 905 1 073 129 703 087 -384 481 -370 981 -370 042 -382 042 12 000 370 042 1:5 Miljöforskning 4 96 825 -4 96 825 96 342 -483 -483 -483 -483 0 483 1:6 Kemikalieinspektionen 14 611 311 404 -5 669 320 347 323 326 11 922 11 922 2 979 -6 363 9 342 -2 979 1:7 Avgifter till Internationella organisationer -2 667 285 631 18 600 -2 712 298 851 301 739 16 108 -2 492 2 888 -10 947 13 835 -2 888 1:8 Klimatbonus 505 358 5 955 000 -505 358 5 955 000 5 816 972 -138 028 -138 028 -138 028 -138 028 138 028 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 8 631 283 581 292 212 287 054 3 473 3 473 -5 158 -13 665 8 507 5 158 1:10 Klimatanpassning 16 201 140 000 -16 201 140 000 131 670 -8 330 -8 330 -8 330 -11 480 3 150 8 330 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 51 134 1 244 565 25 000 -51 134 1 269 565 1 215 646 -28 919 -53 919 -53 919 -53 919 0 53 919 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 70 092 169 100 -70 092 169 100 59 730 -109 370 -109 370 -109 370 -114 443 5 073 109 370 1:13 Internationellt miljösamarbete 7 584 37 400 -7 584 37 400 33 837 -3 563 -3 563 -3 563 -4 685 1 122 3 563 1:14 Skydd av värdefull natur 749 1 170 500 40 000 -749 1 210 500 1 207 117 36 617 -3 383 -3 383 -13 383 10 000 3 383 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 4 901 317 723 -6 000 316 624 316 877 -846 5 154 252 -9 279 9 531 -252 1:16 Klimatinvesteringar 257 064 3 055 000 -119 406 3 192 658 2 445 014 -609 986 -609 986 -747 645 -747 645 0 747 645 1:17 Klimatpremier 1 038 550 462 000 -802 550 698 000 443 479 -18 521 -18 521 -254 521 -254 521 0 254 521 1:18 Industriklivet 305 274 1 354 000 -305 274 1 354 000 1 069 793 -284 207 -284 207 -284 207 -284 207 0 284 207

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 165 223 115 000 -165 223 115 000 54 052 -60 948 -60 948 -60 948 -60 948 60 948 1:20 Driftstöd för bio-CCS 6 001 25 000 -6 001 25 000 9 879 -15 121 -15 121 -15 121 -15 121 15 121 1:21 Kompetenslyft för klimatomställningen 82 500 50 200 -50 000 -82 500 200 -50 200 -200 -200 -200 200 2 Miljöforskning -2 601 1 239 797 1 237 196 1 234 279 -5 518 -5 518 -2 917 -40 110 37 193 2 917 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 3 540 132 389 135 929 132 199 -190 -190 -3 730 -7 701 3 971 3 730 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning -6 141 1 107 408 1 101 267 1 102 080 -5 328 -5 328 812 -32 410 33 222 -812 Äldre anslag 43 103 -43 103 0 0 0 0 1:18 Stöd för gröna och trygga samhällen (2022) 43 103 -43 103 0 0 0 0

UO 21 Energi 1 729 952 4 944 849 265 000 -1 742 305 5 197 496 4 426 229 -518 620 -783 620 -771 267 -902 823 131 556 771 267

1:1 Statens energimyndighet -1 392 452 970 451 578 452 790 -180 -180 1 213 -12 376 13 589 -1 213 1:2 Insatser för energieffektivisering 2 833 397 000 -2 833 397 000 128 685 -268 315 -268 315 -268 315 -284 415 16 100 268 315 1:3 Insatser för fossilfri elproduktion 1 430 21 000 -1 430 21 000 17 375 -3 625 -3 625 -3 625 -4 255 630 3 625 1:4 Energiforskning -36 950 1 417 723 1 380 773 1 411 323 -6 400 -6 400 30 550 -10 563 41 113 -30 550 1:5 Energimarknadsinspektionen 3 447 209 401 212 848 209 164 -237 -237 -3 684 -9 966 6 282 3 684 1:6 Elberedskap 61 691 453 000 100 000 -61 691 553 000 542 896 89 896 -10 104 -10 104 -55 104 45 000 10 104 1:7 Avgifter till internationella organisationer 3 466 25 328 -3 466 25 328 25 119 -209 -209 -209 -759 550 209 1:8 Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m 5 729 155 000 -12 742 147 987 133 084 -21 916 -21 916 -14 903 -20 993 6 090 14 903

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 1:9 Elsäkerhetsverket 1 545 73 427 74 972 73 081 -346 -346 -1 891 -4 093 2 202 1 891 1:10 Laddinfrastruktur 45 064 1 090 000 -45 064 1 090 000 913 707 -176 293 -176 293 -176 293 -176 293 176 293 1:11 Biogasstöd 233 600 650 000 -233 600 650 000 378 435 -271 565 -271 565 -271 565 -271 565 271 565 1:12 Gasprisstöd 165 000 165 000 138 867 138 867 -26 133 -26 133 -26 133 26 133 Äldre anslag 1 409 489 -1 381 478 28 010 1 704 1 704 1 704 -26 306 -26 306 26 306 1:7 Energiteknik (2022) 1 354 406 -1 326 395 28 010 1 704 1 704 1 704 -26 306 -26 306 26 306 1:12 Kompensation för höga elpriser (2022) 55 083 -55 083 0 0 0 0

UO 22 Kommunikationer 14 418 072 78 952 417 35 500 -1 757 216 91 648 773 80 406 805 1 454 388 1 418 888 -11 241 968 -18 049 231 6 807 263 11 241 968

1 Transportpolitik 13 467 326 76 658 228 36 500 -802 626 89 359 428 78 190 021 1 531 793 1 495 293 -11 169 407 -17 968 203 6 798 796 11 169 407 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 8 052 039 34 468 391 -400 -104 447 42 415 583 34 172 781 -295 610 -295 210 -8 242 802 -11 681 262 3 438 460 8 242 802 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 4 396 956 30 950 890 35 347 846 33 054 778 2 103 888 2 103 888 -2 293 068 -5 388 156 3 095 088 2 293 068 1:3 Trafikverket 27 885 1 455 481 1 483 366 1 484 478 28 997 28 997 1 112 -42 552 43 664 -1 112 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 533 308 533 308 533 308 0 0 0 0 0 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 62 284 62 284 62 284 0 0 0 0 0 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 2 233 151 013 3 900 -2 233 154 913 153 742 2 729 -1 171 -1 171 -2 421 1 250 1 171 1:7 Trafikavtal 157 272 1 098 000 33 000 -157 272 1 131 000 1 005 477 -92 523 -125 523 -125 523 -235 323 109 800 125 523 1:8 Viss internationell verksamhet 161 30 557 -161 30 557 30 423 -134 -134 -134 -134 134

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 83 179 83 179 85 226 2 047 2 047 2 047 -448 2 495 -2 047 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 115 141 550 000 665 141 681 640 131 640 131 640 16 500 0 16 500 -16 500 1:11 Trängselskatt i Stockholm 52 326 1 648 987 1 701 313 1 632 851 -16 136 -16 136 -68 462 -75 532 7 070 68 462 1:12 Transportstyrelsen 124 383 2 407 440 -66 849 2 464 974 2 485 975 78 535 78 535 21 001 -51 222 72 223 -21 001 1:13 Trafikanalys 2 933 70 527 -984 72 476 69 258 -1 269 -1 269 -3 218 -5 267 2 049 3 218 1:14 Trängselskatt i Göteborg 65 317 920 705 986 022 955 007 34 302 34 302 -31 015 -38 362 7 347 31 015 1:15 Sjöfartsstöd 218 609 1 600 000 -218 609 1 600 000 1 388 339 -211 661 -211 661 -211 661 -211 661 211 661 1:16 Internationell tågtrafik 9 711 95 000 -9 711 95 000 76 973 -18 027 -18 027 -18 027 -20 877 2 850 18 027 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 121 660 351 000 -121 660 351 000 276 968 -74 032 -74 032 -74 032 -74 032 74 032 1:18 Lån till körkort 117 256 151 466 -117 256 151 466 30 075 -121 391 -121 391 -121 391 -121 391 0 121 391 1:19 Obemannad luftfart 3 444 30 000 -3 444 30 000 10 438 -19 562 -19 562 -19 562 -19 562 19 562 2 Politiken för informationssamhället 80 507 2 294 189 -1 000 -84 350 2 289 345 2 216 784 -77 405 -76 405 -72 562 -81 029 8 467 72 562 2:1 Post- och telestyrelsen 5 575 119 862 -500 -2 795 122 142 121 767 1 905 2 405 -376 -3 971 3 595 376 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 25 514 131 278 -25 514 131 278 107 225 -24 053 -24 053 -24 053 -24 053 0 24 053 2:3 Grundläggande betaltjänster 7 048 25 037 -7 048 25 037 17 511 -7 526 -7 526 -7 526 -7 526 0 7 526 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 3 759 90 844 -3 759 90 844 79 555 -11 289 -11 289 -11 289 -11 289 11 289 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 380 1 549 014 -11 740 1 537 655 1 531 028 -17 986 -17 986 -6 626 -6 626 0 6 626 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 4 978 162 410 -500 -242 166 645 158 244 -4 166 -3 666 -8 401 -13 273 4 872 8 401

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 2:7 Digital förvaltning 33 252 215 744 -33 252 215 744 201 454 -14 290 -14 290 -14 290 -14 290 0 14 290 Äldre anslag 870 240 -870 240 0 0 0 0 1:20 Tillskott till Luftfartsverket (2020) 870 240 -870 240 0 0 0 0

UO 23 Areella näringar, landsbygd och

livsmedel 2 465 789 19 373 352 959 450 -2 082 661 131 935 20 847 865 18 602 103 -771 249 -1 730 699 -2 245 762 -3 074 301 828 539 2 245 762

1:1 Skogsstyrelsen 16 538 533 764 550 302 557 218 23 454 23 454 6 916 -8 763 15 679 -6 916 1:2 Insatser för skogsbruket 164 082 594 373 -164 082 594 373 477 216 -117 157 -117 157 -117 157 -117 157 0 117 157 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 4 985 171 348 3 000 -27 179 306 182 900 11 552 8 552 3 594 -1 546 5 140 -3 594 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 116 041 116 041 116 041 0 0 0 -3 481 3 481 0 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder -2 9 933 9 931 9 933 0 0 2 -295 297 -2 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 37 187 133 349 174 000 -37 187 129 439 436 788 462 994 329 645 155 645 26 206 -4 528 30 734 -26 206 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 4 606 67 778 -4 606 67 778 63 432 -4 346 -4 346 -4 346 -4 346 0 4 346 1:8 Statens jordbruksverk -1 782 740 665 16 000 754 883 758 973 18 308 2 308 4 090 -19 611 23 701 -4 090 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 401 15 000 -401 15 000 14 981 -19 -19 -19 -469 450 19 1:10 Gårdsstöd m.m. 36 705 5 637 032 515 876 -36 705 6 152 908 6 573 091 936 059 420 183 420 183 -143 520 563 703 -420 183 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 65 564 149 000 214 564 143 621 -5 379 -5 379 -70 943 -85 843 14 900 70 943 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 25 934 27 200 -25 934 27 200 5 413 -21 787 -21 787 -21 787 -21 787 21 787 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 12 058 109 000 -12 058 109 000 72 495 -36 505 -36 505 -36 505 -36 505 36 505 1:14 Livsmedelsverket -1 625 327 670 20 000 346 045 339 612 11 942 -8 058 -6 433 -16 263 9 830 6 433

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 23 765 204 160 -23 765 204 160 182 143 -22 017 -22 017 -22 017 -23 757 1 740 22 017 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. -2 313 46 913 2 497 47 096 51 787 4 874 4 874 4 691 0 4 691 -4 691 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 641 929 2 068 306 -70 000 -569 153 2 071 082 1 440 130 -628 176 -558 176 -630 952 -686 817 55 865 630 952 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 116 271 1 468 013 70 000 -999 230 1 655 054 1 225 547 -242 466 -312 466 -429 507 -502 907 73 400 429 507 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 64 745 92 330 37 500 -64 745 129 830 100 136 7 806 -29 694 -29 694 -32 463 2 769 29 694 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 7 079 24 116 -7 079 24 116 17 913 -6 203 -6 203 -6 203 -6 203 6 203 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 1 529 1 529 0 0 0 0 0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 199 125 915 -199 125 915 117 262 -8 653 -8 653 -8 653 -8 653 8 653 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 160 339 2 160 339 2 160 339 0 0 0 0 0 0 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning -142 738 664 738 522 719 731 -18 933 -18 933 -18 791 -40 950 22 159 18 791 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 1 177 1 177 0 0 0 0 0 1:26 Nedsättning av slakteriavgifter 17 921 81 837 -17 921 81 837 66 156 -15 681 -15 681 -15 681 -15 681 15 681 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 10 183 21 000 -10 183 21 000 18 431 -2 569 -2 569 -2 569 -2 569 2 569 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 101 500 53 000 -101 500 53 000 6 845 -46 155 -46 155 -46 155 -46 155 46 155

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 120 000 115 000 235 000 35 915 -79 085 -79 085 -199 085 -199 085 199 085 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023 – 2027 2 000 000 128 716 -7 886 2 120 830 1 507 766 -492 234 -620 950 -613 064 -613 064 613 064 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023 – 2027 1 538 900 64 358 1 603 258 1 171 376 -367 524 -431 882 -431 882 -431 882 431 882

UO 24 Näringsliv 16 963 864 11 407 773 8 250 -13 544 846 14 835 041 7 639 916 -3 767 857 -3 776 107 -7 195 126 -7 401 850 206 724 7 195 126

1 Näringspolitik 8 850 777 10 754 218 5 500 -6 646 865 12 963 630 7 362 270 -3 391 948 -3 397 448 -5 601 360 -5 801 868 200 508 5 601 360 1:1 Verket för innovationssystem 3 066 281 929 284 995 286 058 4 129 4 129 1 063 -7 394 8 457 -1 063 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling -32 239 3 439 755 -62 500 -541 3 344 474 3 356 932 -82 823 -20 323 12 458 -90 734 103 192 -12 458 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 834 268 834 268 834 268 0 0 0 0 0 0 1:4 Tillväxtverket 195 573 490 399 5 500 -167 563 523 909 508 872 18 473 12 973 -15 037 -29 748 14 711 15 037 1:5 Näringslivsutveckling 446 724 357 442 11 000 -146 724 668 442 325 596 -31 846 -42 846 -342 846 -347 284 4 438 342 846 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser -854 69 351 68 497 67 798 -1 553 -1 553 -699 -2 779 2 080 699 1:7 Turismfrämjande 104 613 104 613 104 613 0 0 0 0 0 0 1:8 Sveriges geologiska undersökning -7 285 304 249 -1 000 295 964 303 398 -851 149 7 433 -1 694 9 127 -7 433 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 923 5 923 5 923 0 0 0 0 0 0 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 981 14 000 14 981 15 341 1 341 1 341 360 -60 420 -360

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 1:11 Bolagsverket 6 162 68 140 12 500 -6 162 80 640 80 640 12 500 0 0 -3 407 3 407 0 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 8 327 8 327 8 327 0 0 0 0 0 0 1:13 Konkurrensverket 2 150 175 846 11 000 188 996 188 998 13 152 2 152 2 -5 273 5 275 -2 1:14 Konkurrensforskning -201 10 804 10 603 10 757 -47 -47 154 -170 324 -154 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 39 910 39 910 39 910 0 0 0 0 0 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 9 682 27 850 25 000 -9 682 52 850 33 445 5 595 -19 405 -19 405 -19 405 0 19 405 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 1 501 000 363 000 -1 000 1 863 000 212 000 -151 000 -151 000 -1 651 000 -1 651 000 0 1 651 000 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer -712 16 860 4 000 20 148 20 606 3 746 -254 458 -47 505 -458 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 18 000 -18 000 18 000 -18 000 -18 000 -18 000 -18 900 900 18 000 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 269 472 269 472 269 472 0 0 0 0 0 0 1:21 Patent- och registreringsverket 8 538 339 080 347 618 349 772 10 692 10 692 2 154 -8 018 10 172 -2 154 1:22 Stöd vid korttidsarbete 6 315 888 365 000 -5 912 888 768 000 -759 722 -1 124 722 -1 124 722 -1 527 722 -1 527 722 1 527 722 1:23 Brexitjusteringsreserven 384 306 750 000 -384 306 750 000 308 922 -441 078 -441 078 -441 078 -478 578 37 500 441 078 1:24 Elstöd 2 400 000 2 400 000 790 346 -1 609 654 -1 609 654 -1 609 654 -1 609 654 1 609 654 2 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande 8 432 653 555 2 750 -6 272 658 465 579 661 -73 894 -76 644 -78 804 -85 020 6 216 78 804 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 2 306 26 298 -1 527 27 077 25 973 -325 -325 -1 104 -1 892 788 1 104 2:2 Kommerskollegium 5 361 94 265 -2 616 97 010 94 122 -143 -143 -2 888 -5 715 2 827 2 888 2:3 Exportfrämjande verksamhet 1 956 313 367 9 750 -1 956 323 117 322 810 9 443 -307 -307 -307 0 307

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 2:4 Investeringsfrämjande 4 67 772 -4 67 772 67 772 0 0 0 0 0 0 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer -1 364 20 517 5 500 24 653 26 023 5 506 6 1 369 -1 232 2 601 -1 369 2:6 Bidrag till standardiseringen 31 336 31 336 31 336 0 0 0 0 0 0 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 168 100 000 -12 500 -168 87 500 11 625 -88 375 -75 875 -75 875 -75 875 75 875 Äldre anslag 8 104 655 -6 891 709 1 212 946 -302 015 -302 015 -302 015 -1 514 961 -1 514 961 1 514 961 1:24 Omställningsstöd (2022) 609 307 -603 307 6 000 -16 343 -16 343 -16 343 -22 343 -22 343 22 343 1:25 Omsättningsstöd till enskilda (2022) näringsidkare 244 026 244 026 -290 -290 -290 -244 316 -244 316 244 316 1:26 Omsättningsstöd till handelsbolag (2022) 38 921 38 921 -38 921 -38 921 38 921 1:27 Evenemangsstöd (2022) 1 957 410 -1 957 410 0 0 0 0 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare (2021) 150 000 150 000 -150 000 -150 000 150 000 1:24 Omställningsstöd (2021) 4 939 575 -4 189 575 750 000 -285 299 -285 299 -285 299 -1 035 299 -1 035 299 1 035 299 1:25 Researrangörslån (2021) 1 700 -1 700 0 0 0 0 1:26 Stöd till handelsbolag (2021) 20 000 20 000 -20 000 -20 000 20 000 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för (2021) vissa företag 18 835 -14 835 4 000 -83 -83 -83 -4 083 -4 083 4 083

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp 1:28 Evenemangsstöd (2021) 124 881 -124 881 0 0 0 0

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 75 597 157 545 359 359 265 -75 597 157 904 624 157 903 623 358 264 -1 001 -1 001 -207 327 206 326 1 001

1:1 Kommunalekonomisk utjämning 0 151 878 432 151 878 432 151 878 432 0 0 0 -45 563 45 563 0 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0 5 358 777 359 265 0 5 718 042 5 718 041 359 264 -1 -1 -160 764 160 763 1 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 150 7 150 7 150 0 0 0 0 0 0 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 75 597 1 000 -75 597 1 000 -1 000 -1 000 -1 000 -1 000 1 000 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner 0 300 000 0 300 000 300 000 0 0 0 0 0

UO 26 Statsskuldsräntor m.m. -4 499 849 13 155 200 21 987 510 -87 661 30 555 200 31 626 309 18 471 109 -3 516 401 1 071 109 -243 411 1 314 520 -1 071 109

1:1 Räntor på statsskulden -4 587 510 13 000 000 21 987 510 30 400 000 31 566 652 18 566 652 -3 420 858 1 166 652 -133 348 1 300 000 -1 166 652 1:2 Oförutsedda utgifter 6 837 10 000 -6 837 10 000 -10 000 -10 000 -10 000 -10 000 0 10 000 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 80 824 145 200 -80 824 145 200 59 657 -85 543 -85 543 -85 543 -100 063 14 520 85 543

UO 27 Avgiften till Europeiska unionen -1 482 639 45 869 852 -376 095 44 011 118 43 585 421 -2 284 431 -2 284 431 -425 697 -5 012 680 4 586 983 425 697

1:1 Avgiften till Europeiska unionen -1 482 639 45 869 852 -376 095 44 011 118 43 585 421 -2 284 431 -2 284 431 -425 697 -5 012 680 4 586 983 425 697

(A) Summa Utgiftsområden

(UO 1 – 27) 83 172 864 1 251 870 933 31 969 711 -71 546 419 227 739 1 295 694 829 1 245 703 517 -6 167 416 -38 137 127 -49 991 311 -101 853 613 51 862 302 49 991 311

(B) Förändring av anslagsbehållningar exkl. UO 26 -4 302 992 -4 302 992 4 302 992 4 302 992 4 302 992 4 302 992 (C) Förändring av anslagsbehållningar UO 26 -89 800 -89 800 89 800 89 800 89 800 89 800 (D) Summa utgifter (A+B+C) 83 172 864 1 247 478 141 31 969 711 -71 546 419 227 739 1 291 302 037 1 245 703 517 -1 774 624 -33 744 335 -45 598 519 -97 460 821 51 862 302 49 991 311

Bilaga 2

Utnyttjade Totalt tilldelade Ingående ram- Medgivna medel Skillnad mot Skillnad mot Utgående ramöverförings- Statens budget Ändrings- överskridanden (IB+SB+ÄB+ Skillnad mot anvisade medel Skillnad mot tillgängliga överföringsbelopp (IB) (SB) budget (ÄB) Indragning (ID) (MÖ) ID+MÖ) Utfall statens budget (SB+ÄB) tilldelade medel medel Anslagskredit belopp

(E) Utgiftsområden exkl.

statsskuldsräntor m.m. (A+B-UO 26) 87 672 713 1 234 412 741 9 982 201 -71 458 758 227 739 1 260 836 636 1 214 077 208 -20 335 533 -30 317 734 -46 759 428 -97 307 210 50 547 782 51 062 420

(F) Riksgäldskontorets nettoutlåning -52 379 301 -52 379 301 -11 472 531 40 906 770 40 906 770 40 906 770 40 906 770 (G) Kassamässig korrigering 370 837 370 837 -10 383 367 -10 754 204 -10 754 204 -10 754 204 -10 754 204

(H) Budgetens utgifter m.m.

(D+F+G) 83 172 864 1 195 469 678 31 969 711 -71 546 419 227 739 1 239 293 573 1 223 847 620 28 377 942 -3 591 769 -15 445 954 -67 308 256 51 862 302 49 991 311

(I) Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 359 856 000 359 856 000 360 859 914 1 003 914 1 003 914 (J) Takbegränsade utgifter (E+I) 9 982 201 -19 331 618 -29 313 819 1 594 268 741 1 604 250 942 1 574 937 123 (K) Marginal till utgiftstaket 70 731 259 90 062 877 (L) Utgiftstak (J+K) 1 665 000 000 1 665 000 000

Bilaga 3 Bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar i statens budget

Bilaga 3

Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2023

Tusental kronor Prop. 2022/23:1, Prop. 2022/23:52, Prop. 2022/23:92, Prop. 2022/23:99, Prop. 2023/24:2, bet. 2022/23:FiU10 bet. 2022/23:FiU31 bet. 2022/23:FiU38 bet. 2022/23:FiU21 Bet. 2022/23:FiU32 bet. 2023/24:FiU11 UO Anslag Anslagsnamn 2022-12-21 2023-02-08 2023-03-23 2023-06-20 2023-08-17 2023-11-29 Total summa 1 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 210 000 40 000 250 000 1 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 760 438 -61 500 3 698 938 1 6:1 Allmänna val och demokrati 149 840 2 900 152 740 2 1:1 Statskontoret 108 272 -500 107 772 2 1:2 Kammarkollegiet 118 318 21 600 139 918 2 1:7 Konjunkturinstitutet 78 255 1 000 79 255 3 1:1 Skatteverket 8 199 362 -25 000 8 174 362 4 1:2 Säkerhetspolisen 2 060 983 50 000 2 110 983 4 1:6 Kriminalvården 13 383 310 300 000 450 000 14 133 310 4 1:11 Rättsliga biträden m.m. 3 961 357 -50 000 3 911 357 5 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 333 554 291 000 1 624 554 5 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 183 294 -5 000 178 294 5 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 4 826 3 000 7 826 6 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 51 453 048 349 500 524 500 -976 000 345 000 60 000 51 756 048 6 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 501 512 302 000 -45 000 1 758 512 6 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 27 949 405 1 337 600 205 000 1 334 000 200 000 31 026 005 6 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 506 850 -25 000 481 850 6 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 27 580 10 000 37 580

Bilaga 3

Prop. 2022/23:1, Prop. 2022/23:52, Prop. 2022/23:92, Prop. 2022/23:99, Prop. 2023/24:2, bet. 2022/23:FiU10 bet. 2022/23:FiU31 bet. 2022/23:FiU38 bet. 2022/23:FiU21 Bet. 2022/23:FiU32 bet. 2023/24:FiU11 UO Anslag Anslagsnamn 2022-12-21 2023-02-08 2023-03-23 2023-06-20 2023-08-17 2023-11-29 Total summa 6 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 426 671 37 500 464 171 6 2:7 Statens haverikommission 49 611 25 000 74 611 7 1:1 Biståndsverksamhet 45 297 746 -10 600 45 287 146 9 1:4 Tandvårdsförmåner 7 367 141 180 000 7 547 141 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 18 128 486 -300 196 000 18 324 186 9 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 511 409 40 000 137 000 688 409 9 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 1 257 451 50 000 1 307 451 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 45 422 161 350 000 45 772 161 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 809 604 800 000 1 609 604 11 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 105 400 204 000 1 309 400 12 1:8 Bostadsbidrag 4 564 633 720 000 5 284 633 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 132 083 -100 000 4 032 083 14 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 591 264 50 000 7 641 264 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 6 926 037 -50 000 6 876 037 14 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 1 000 000 -21 600 978 400 14 2:1 Arbetsmiljöverket 819 020 -2 500 -336 816 184 14 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 33 722 5 000 672 39 394 15 1:2 Studiemedel 19 738 606 247 000 19 985 606 15 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 734 890 2 000 736 890

Bilaga 3

Prop. 2022/23:1, Prop. 2022/23:52, Prop. 2022/23:92, Prop. 2022/23:99, Prop. 2023/24:2, bet. 2022/23:FiU10 bet. 2022/23:FiU31 bet. 2022/23:FiU38 bet. 2022/23:FiU21 Bet. 2022/23:FiU32 bet. 2023/24:FiU11 UO Anslag Anslagsnamn 2022-12-21 2023-02-08 2023-03-23 2023-06-20 2023-08-17 2023-11-29 Total summa 15 1:8 Centrala studiestödsnämnden 1 071 379 10 000 1 081 379 16 1:1 Statens skolverk 1 319 762 32 500 1 352 262 16 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 803 307 2 500 805 807 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 3 906 193 -27 500 3 878 693 16 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 200 720 10 000 210 720 16 1:14 Särskilda insatser inom skolområdet 203 418 20 000 223 418 16 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 994 422 500 000 4 494 422 16 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 3 754 236 70 000 3 824 236 16 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 869 222 10 000 1 879 222 16 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 1 003 999 -4 000 999 999 16 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 578 029 300 578 329 16 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 7 380 846 -14 000 4 000 7 370 846 16 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 420 061 28 000 448 061 16 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 297 356 78 000 1 375 356 17 13:5 Insatser för den ideella sektorn 123 758 50 000 173 758 17 15:1 Spelinspektionen 78 332 2 400 80 732 18 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 12 500 -6 000 6 500

Bilaga 3

Prop. 2022/23:1, Prop. 2022/23:52, Prop. 2022/23:92, Prop. 2022/23:99, Prop. 2023/24:2, bet. 2022/23:FiU10 bet. 2022/23:FiU31 bet. 2022/23:FiU38 bet. 2022/23:FiU21 Bet. 2022/23:FiU32 bet. 2023/24:FiU11 UO Anslag Anslagsnamn 2022-12-21 2023-02-08 2023-03-23 2023-06-20 2023-08-17 2023-11-29 Total summa 18 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 000 -14 000 29 000 18 1:6 Lantmäteriet 721 241 20 000 741 241 18 2:1 Konsumentverket 171 338 -2 000 169 338 18 2:2 Allmänna reklamationsnämnden 54 447 6 500 60 947 18 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 13 559 1 000 14 559 19 1:2 Transportbidrag 450 864 56 000 506 864 20 1:1 Naturvårdsverket 620 648 9 000 629 648 20 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 087 568 -9 000 -4 500 1 074 068 20 1:7 Avgifter till Internationella organisationer 285 631 18 600 304 231 20 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 244 565 25 000 1 269 565 20 1:14 Skydd av värdefull natur 1 170 500 40 000 1 210 500 20 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 317 723 -6 000 311 723 20 1:21 Kompetenslyft för klimatomställningen 50 200 -50 000 200 21 1:6 Elberedskap 453 000 100 000 553 000 21 1:12 Gasprisstöd 150 000 15 000 165 000 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 34 468 391 -400 34 467 991 22 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 151 013 3 900 154 913 22 1:7 Trafikavtal 1 098 000 33 000 1 131 000 22 2:1 Post- och telestyrelsen 119 862 -500 119 362 22 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 162 410 -500 161 910

Bilaga 3

Prop. 2022/23:1, Prop. 2022/23:52, Prop. 2022/23:92, Prop. 2022/23:99, Prop. 2023/24:2, bet. 2022/23:FiU10 bet. 2022/23:FiU31 bet. 2022/23:FiU38 bet. 2022/23:FiU21 Bet. 2022/23:FiU32 bet. 2023/24:FiU11 UO Anslag Anslagsnamn 2022-12-21 2023-02-08 2023-03-23 2023-06-20 2023-08-17 2023-11-29 Total summa 23 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 171 348 3 000 174 348 23 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 70 500 103 500 307 349 23 1:8 Statens jordbruksverk 740 665 16 000 756 665 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 5 637 032 515 876 6 152 908 23 1:14 Livsmedelsverket 327 670 20 000 347 670 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 068 306 -70 000 1 998 306 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 468 013 70 000 1 538 013 23 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 92 330 37 500 129 830 23 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023 – 2027 2 000 000 128 716 2 128 716 23 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023 – 2027 1 538 900 64 358 1 603 258 24 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 439 755 -50 000 -25 500 13 000 3 377 255 24 1:4 Tillväxtverket 490 399 5 500 495 899 24 1:5 Näringslivsutveckling 357 442 11 000 368 442 24 1:8 Sveriges geologiska undersökning 304 249 -1 000 303 249 24 1:11 Bolagsverket 68 140 10 000 2 500 80 640 24 1:13 Konkurrensverket 175 846 11 000 186 846 24 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 27 850 25 000 52 850

Bilaga 3

Prop. 2022/23:1, Prop. 2022/23:52, Prop. 2022/23:92, Prop. 2022/23:99, Prop. 2023/24:2, bet. 2022/23:FiU10 bet. 2022/23:FiU31 bet. 2022/23:FiU38 bet. 2022/23:FiU21 Bet. 2022/23:FiU32 bet. 2023/24:FiU11 UO Anslag Anslagsnamn 2022-12-21 2023-02-08 2023-03-23 2023-06-20 2023-08-17 2023-11-29 Total summa 24 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 16 860 4 000 20 860 24 2:3 Exportfrämjande verksamhet 313 367 9 750 323 117 24 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 20 517 5 500 26 017 24 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 000 -12 500 87 500 25 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 5 358 777 359 265 5 718 042 26 1:1 Räntor på statsskulden 13 000 000 21 987 510 34 987 510 Övriga anslag 862 412 479 862 412 479

Summa 1 251 870 933 1 787 100 729 500 3 975 050 545 000 24 933 061 1 283 840 644

Bilaga 4 Bilaga 4 Beställningsbemyndiganden

Bilaga 4

Beställningsbemyndiganden 2023

Tusental kronor Utestående åtaganden Utgiftsområde Anslag Anslagsnamn Bemyndiganden 2023-12-31

1 Rikets styrelse 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 126 044 8:1 Mediestöd 150 000 8 579

Totalt UO 1 319 200 134 623

2 Samhällsekonomi 1:10 och finansförvaltning Bidragsfastigheter 100 000 52 303 1:16 (2022) Finansmarknadsforskning 85 802

Totalt UO 2 100 000 138 105

4 Rättsväsendet 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 476 000 431 290

Totalt UO 4 476 000 431 290

5 Internationell 1:2 samverkan Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 50 000 0 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 180 500 116 783

Totalt UO 5 230 500 116 783

6 Försvar och 1:1 samhällets krisberedskap Förbandsverksamhet och beredskap 29 842 000 23 396 085 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 172 689 000 110 655 290 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 540 000 528 847 2:4 Krisberedskap 3 350 000 814 847 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 150 000 123 423

Totalt UO 6 206 571 000 135 518 491

7 Internationellt 1:1 bistånd Biståndsverksamhet 115 000 000 81 841 173

Totalt UO 7 115 000 000 81 841 173

8 Migration 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 840 000 813 080

Totalt UO 8 840 000 813 080

9 Hälsovård, sjukvård 1:6 och social omsorg Bidrag till folkhälsa och sjukvård 114 000 3 200 2:2 Insatser för vaccinberedskap 589 000 156 000 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 4 203 000 956 387 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 2 200 000 1 542 040

Totalt UO 9 7 106 000 2 657 627

10 Ekonomisk 1:6 trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Bidrag för sjukskrivningsprocessen 32 000 32 000 2:1 Försäkringskassan 27 000 24 382

Totalt UO 10 59 000 56 382

Bilaga 4

Utestående åtaganden Utgiftsområde Anslag Anslagsnamn Bemyndiganden 2023-12-31 13 Jämställdhet och 2:2 nyanlända invandrares etablering Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 39 300 39 298 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 40 000 42 603 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 48 163 0

Totalt UO 13 127 463 81 901

14 Arbetsmarknad 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och arbetsliv och insatser 7 000 000 4 262 416 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 18 000 000 14 649 297 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 100 100 2 527 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021 – 2027 2 705 000 2 629 883 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 9 000 7 125 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 33 212 33 212 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 64 000 466 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 20 000 19 597

Totalt UO 14 27 931 312 21 604 523

15 Studiestöd 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 000 1 267

Totalt UO 15 4 000 1 267

16 Utbildning och 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk universitetsforskning verksamhet 1 874 745 1 812 518 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 36 500 33 050 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola 2 786 000 2 786 000 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 546 202 382 878 1:12 Praktiknära skolforskning 72 100 70 709 1:13 Bidrag till lärarlöner 2 426 000 2 425 905 1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 6 628 000 6 628 000 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 583 422 3 344 349 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 9 700 000 9 273 542 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 26 127 000 22 194 774 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 2 537 000 2 463 004 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 4 600 000 4 054 464 4:1 Internationella program 100 000 90 412

Totalt UO 16 61 016 969 55 559 605

17 Kultur, medier, 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling trossamfund och fritid samt internationellt kulturutbyte och samarbete 225 000 143 155 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 11 000 10 338 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 45 000 0 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 183 000 170 256 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 45 000 35 372 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 35 000 19 800

Bilaga 4

Utestående åtaganden Utgiftsområde Anslag Anslagsnamn Bemyndiganden 2023-12-31 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 250 000 238 591 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 90 000 71 244 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 262 000 262 000 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 40 000 35 195 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 15 000 14:2 Bidrag till tolkutbildning 120 000 75 519 13:5 (2021) Insatser för den ideella sektorn 9

Totalt UO 17 1 321 000 1 076 479

18 Samhällsplanering, 1:2 bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 12 500 0 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 19 700 6 159 1:7 (2022) Energieffektivisering av flerbostadshus 972 761 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder (2022) och bostäder för studerande 4 712 452

Totalt UO 18 32 200 5 691 372

19 Regional 1:1 utveckling Regionala utvecklingsåtgärder 3 840 000 2 447 491 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021 – 2027 4 500 000 2 909 903 1:1 (2017) Regionala tillväxtåtgärder 80 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden (2022) 2014 – 2020 335 747

Totalt UO 19 8 340 000 5 693 221

20 Allmän miljö- och 1:2 naturvård Miljöövervakning m.m. 120 000 102 455 1:3 Åtgärder för värdefull natur 900 000 438 395 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 2 065 000 840 017 1:5 Miljöforskning 102 000 49 156 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 630 000 523 904 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 1 500 000 765 360 1:13 Internationellt miljösamarbete 4 000 1 210 1:14 Skydd av värdefull natur 80 000 2 929 1:16 Klimatinvesteringar 5 000 000 4 720 913 1:17 Klimatpremier 430 000 307 931 1:18 Industriklivet 5 200 000 3 706 002 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 165 000 17 770 1:20 Driftstöd för bio-CCS 36 000 000 0 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 2 200 000 1 884 074

Totalt UO 20 54 396 000 13 360 116

21 Energi 1:2 Insatser för energieffektivisering 660 000 16 096 1:3 Insatser för fossilfri elproduktion 30 000 586

Bilaga 4

Utestående åtaganden Utgiftsområde Anslag Anslagsnamn Bemyndiganden 2023-12-31 1:4 Energiforskning 3 300 000 2 068 401 1:6 Elberedskap 2 000 000 1 862 139 1:8 Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m 120 000 0 1:10 Laddinfrastruktur 1 300 000 580 524

Totalt UO 21 7 410 000 4 527 746

22 Kommunikationer 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 130 918 874 93 382 672 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 37 181 126 31 570 405 1:7 Trafikavtal 3 500 000 2 663 149 1:11 Trängselskatt i Stockholm 67 400 000 59 611 240 1:14 Trängselskatt i Göteborg 18 800 000 12 024 265 1:18 Lån till körkort 125 000 34 755 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 300 000 144 894 2:3 Grundläggande betaltjänster 45 000 22 855 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 531 000 379 502 1:16 (2021) Internationell tågtrafik 177 300

Totalt UO 22 258 801 000 200 011 037

23 Areella näringar, 1:2 landsbygd och livsmedel Insatser för skogsbruket 130 000 52 755 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 120 000 52 233 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 20 000 5 460 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 500 000 1 296 032 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 800 000 1 754 481 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 1 600 000 1 139 474 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 110 000 104 875 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021 – 2027 350 000 163 122 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023 – 2027 3 105 900 2 264 099 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023 – 2027 3 905 900 3 182 113

Totalt UO 23 12 641 800 10 014 644

24 Näringsliv 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 4 066 500 3 792 925 1:5 Näringslivsutveckling 338 814 44 851 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 000 4 500 1:14 Konkurrensforskning 9 750 9 690 1:23 Brexitjusteringsreserven 200 000 0

Totalt UO 24 4 620 064 3 851 966

25 Allmänna bidrag till 1:4 kommuner (2022) Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 299 403

Totalt UO 25 0 299 403

Bilaga 4

Utestående åtaganden Utgiftsområde Anslag Anslagsnamn Bemyndiganden 2023-12-31

Totalt alla UO 767 343 508 543 480 834

varav äldre

bemyndiganden 6 584 615

Bilaga 5 Bilaga 5 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter

Bilaga 5

Slutbehandlade granskningsrapporter

Rapport nr Namn Skrivelse nr 2023:1 Etablering av myndigheter utanför Stockholm – små regionala bidrag utan äventyrad effektivitet på lång sikt Skr. 2022/23:125 2023:2 Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas Skr. 2022/23:129 2023:3 Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning 2022 Skr. 2022/23:128 2023:4 Lex Maria och lex Sarah – statens arbete mot vårdskador och missförhållanden inom vård och omsorg av äldre Skr. 2022/23:141 2023:5 Att släcka bränder – Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet Skr. 2022/23:127 2023:6 Digitala tjänster till privatpersoner – stora utvecklingsmöjligheter för statliga myndigheter Skr. 2023/24:7 2023:7 Tillit och kontroll – statlig bidragsgivning till civilsamhället Skr. 2023/24:22 2023:8 Regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet − både brådskande och viktig Skr. 2023/24:26 2023:9 Det nationella smittskyddet – inte anpassat för en storskalig smittspridning Skr. 2023/24:39 2023:10 Förändrade inkomstskatteregler 2011 – 2023 – bristfällig redovisning till riksdagen Skr. 2023/24:42 2023:11 Uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad – statens insatser för en effektiv hantering Skr. 2023/24:49 2023:12 I väntan på vård – ineffektiv statlig styrning för kortare köer Skr. 2023/24:48 2023:13 Reduktionsplikten – risker för genomförande och effektivitet Skr. 2023/24:44 2023:14 Samhalls samhällsuppdrag – styrning och organisation i behov av förändring Skr. 2023/24:51 2023:15 Statens åtgärder för utveckling av elsystemet – reaktiva och bristfälligt underbyggda Skr. 2023/24:58 2023:16 Lätt att göra fel – systemet för ersättning för höga sjuklönekostnader Skr. 2023/24:69 2023:17 Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker Skr. 2023/24:82 2023:18 Statens hantering av markintrång – värdering och beslut om ersättning Skr. 2023/24:106 2023:19 Systemet för återkallelser av uppehållstillstånd Skr. 2023/24:121 2023:20 Informationssäkerhet vid universitet och högskolor – hanteringen av skyddsvärda forskningsdata Skr. 2023/24:118 2023:22 Nödnumret 112 – statens och SOS Alarms hantering av larm Skr. 2023/24:123 2023:23 Läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn Skr. 2023/24:122 2023:24 Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2023 Skr. 2023/24:96 2023:25 Nationell plan för transportinfrastrukturen – lovar mer än den kan hålla Skr. 2023/24:135 2023:26 Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter Skr. 2023/24:125 2023:27 Business Sweden – styrningen av Sveriges export- och investeringsråd Skr. 2023/24:127 Anm.: Riksrevisionens rapport RiR 2023:21 avser Riksbankens tillgångsköp som regeringen inte svarar på.

Bilaga 6 Bilaga 6 Tabellsamling

Bilaga 6

Tabell 1 Utfallet för statens budget 2019 – 2023

Miljarder kronor 2019 2020 2021 2022 2023

Inkomster 1 055,5 998,5 1 191,3 1 286,1 1 242,9

Statens skatteinkomster 1 109,4 1 037,4 1 235,1 1 308,1 1 318,1 Övriga inkomster -53,9 -38,8 -43,8 -22,0 -75,1

Utgifter m.m. 943,6 1 219,1 1 113,4 1 122,5 1 223,8

UO 1 – 25 och 27 990,7 1 171,5 1 216,0 1 210,8 1 214,1 Statsskuldsräntor m.m. UO 26 22,2 19,6 -1,3 27,2 31,6 Riksgäldskontorets nettoutlåning -66,9 21,3 -97,0 -110,9 -11,5 Kassamässig korrigering -2,4 6,8 -4,3 -4,5 -10,4

Budgetsaldo 111,9 -220,6 77,9 163,6 19,1

Tabell 2 Inkomster i statens budget 2019 – 2023

Miljarder kronor Inkomstår 2019 2020 2021 2022 2023

Statens

skatteintäkter 1 122,1 1 079,3 1 218,7 1 294,4 1 328,2

Periodiseringar -12,7 -41,9 16,4 13,7 -10,2

Statens

skatteinkomster 1 109,4 1 037,4 1 235,1 1 308,1 1 318,1

Inkomster av statens verksamhet 35,3 46,1 43,3 71,9 55,8 Inkomster av försåld egendom 0,0 0,8 0,0 0,9 0,1 Återbetalning av lån 0,8 0,7 1,1 1,4 0,4 Kalkylmässiga inkomster 14,2 16,2 17,8 18,2 19,9 Bidrag från EU 12,6 14,2 14,6 15,6 18,3 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -116,7 -116,9 -120,6 -130,0 -169,6 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Statens övriga

inkomster -53,9 -38,8 -43,8 -22,0 -75,1

Inkomster i statens

budget 1 055,5 998,5 1191,3 1 286,1 1 242,9

Bilaga 6

Tabell 3 Den offentliga sektorns skatteintäkter 2019 – 2023

Miljarder kronor Inkomstår 2019 2020 2021 2022 2023

Skatt på arbete 1 265,6 1 250,5 1 329,1 1 400,6 1 474,9

Direkta skatter 660,8 668,7 694,3 724,1 746,3 Kommunal skatt 748,2 766,1 806,4 852,5 891,9 Statlig skatt 56,3 50,3 56,3 60,7 55,9 Jobbskatteavdrag -126,8 -128,1 -131,8 -146,3 -159,4 Husavdrag -15,3 -16,8 -18,9 -19,1 -18,0 Övrigt -1,6 -2,8 -17,8 -23,8 -24,0 Indirekta skatter 604,8 581,8 634,7 676,5 728,5 Arbetsgivaravgifter 588,6 594,9 629,3 669,5 707,7 Egenavgifter 11,1 11,7 11,5 11,8 12,0 Särskild löneskatt 49,4 50,8 51,9 58,3 65,6 Nedsättningar -3,7 -35,0 -15,4 -17,3 -8,3 Tjänstegruppliv m.m. 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Avgifter till premiepensionssystemet -41,1 -41,3 -43,2 -46,4 -49,1

Skatt på kapital 282,2 271,8 355,9 365,6 356,1

Skatt på kapital, hushåll 69,6 66,0 104,6 92,9 71,6 Skatt på företagsvinster 153,4 149,3 183,6 193,0 199,9 Avkastningsskatt 5,3 5,6 6,7 8,3 18,9 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 34,4 34,6 36,1 38,6 39,7 Stämpelskatt 12,3 12,7 15,5 15,8 10,3 Kupongskatt m.m. 7,2 3,6 9,4 17,0 15,7

Skatt på konsumtion och

insatsvaror 592,7 604,5 651,0 692,6 718,8

Mervärdesskatt 461,3 467,9 511,0 559,6 559,4 Skatt på tobak 11,9 11,9 11,9 12,8 11,0 Skatt på etylalkohol 4,5 5,2 5,6 5,5 5,6 Skatt på vin m.m. 6,1 6,6 6,5 6,4 6,6 Skatt på öl 4,3 4,5 4,7 4,6 4,9 Energiskatt 52,2 52,6 53,8 44,7 43,5 Koldioxidskatt 22,2 20,4 21,9 21,2 22,7 Övriga skatter på energi och miljö 5,2 6,1 5,4 8,1 35,8 Skatt på vägtrafik 20,7 21,6 22,5 22,5 22,1 Övriga skatter 4,4 7,7 7,7 7,2 7,2

Skatt på import 6,9 6,2 7,3 9,3 7,9

Restförda och övriga skatter 15,1 7,1 -6,7 10,2 8,5

Restförda skatter -5,0 -10,0 -16,1 -13,7 -13,0 Övriga skatter 21,0 17,1 9,4 24,5 21,5

Totala skatteintäkter 2 162,3 2 140,0 2 336,6 2 478,3 2 566,2

Avgår EU-skatter -6,9 -6,2 -7,3 -9,3 -7,9

Offentliga sektorns skatteintäkter 2 155,3 2 133,8 2 329,2 2 468,9 2 558,3

Avgår kommunala skatter -766,8 -785,4 -827,1 -873,9 -914,4 Avgår avgifter till ålderspensionssystemet -266,5 -269,1 -283,5 -300,5 -315,7

Statens skatteintäkter 1 122,1 1 079,3 1 218,7 1 294,4 1 328,2

Bilaga 6

Tabell 4 Utgifter i statens budget 2019 – 2023

Anslagen har fördelats till de utgiftsområden som de tillhörde i statens budget 2023. Andel i procent av de takbegränsade utgifterna Miljarder kronor Utgiftsområde 2018 2020 2021 2022 2023 2019 2020 2021 2022 2023 1 Rikets styrelse 1,1 1,0 1,1 1,1 1,2 15,0 15,7 16,4 17,6 18,3 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1,3 1,1 1,1 1,1 1,2 16,6 17,0 16,9 17,3 18,9 3 Skatt, tull och exekution 0,9 0,8 0,8 0,8 0,9 11,5 12,1 12,5 12,8 13,4 4 Rättsväsendet 3,8 3,5 3,7 3,9 4,4 49,4 53,0 57,2 61,5 69,8 5 Internationell samverkan 0,2 0,1 0,1 0,2 0,1 2,3 2,1 1,8 3,4 2,2 6 Försvar och samhällets krisberedskap 4,6 4,2 4,5 5,4 6,1 60,5 63,0 70,5 83,5 96,0 7 Internationellt bistånd 3,4 3,1 3,1 3,0 3,0 44,2 46,5 47,5 46,2 46,5 8 Migration 0,9 0,6 0,5 0,8 0,8 11,8 9,6 8,2 11,7 12,0 Hälsovård, sjukvård och social 9 omsorg 6,1 6,8 8,9 7,6 6,9 79,6 101,8 138,0 118,2 108,8 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 7,5 7,9 7,3 7,3 7,0 97,9 117,9 113,1 114,3 110,6 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 2,6 2,4 2,5 3,0 3,6 34,5 36,7 38,0 46,3 56,4 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 7,4 6,7 6,5 6,5 6,5 97,3 99,9 101,1 101,1 101,7 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 1,0 0,6 0,4 0,3 0,3 13,4 8,5 6,2 5,4 4,5 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 5,9 5,8 5,9 5,0 5,1 77,0 87,2 91,9 78,4 79,8 15 Studiestöd 1,7 1,7 1,7 1,6 1,6 22,8 25,1 26,6 25,5 25,3 16 Utbildning och universitetsforskning 6,0 5,5 5,9 6,0 5,9 78,5 83,0 91,4 93,0 93,0 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,2 1,4 1,5 1,3 1,1 15,8 20,4 22,7 19,7 16,7 18 Samhällsplan., bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 0,2 0,3 0,3 0,5 0,4 3,1 3,8 5,2 7,7 5,9 19 Regional utveckling 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 3,3 3,2 3,2 3,4 3,7 20 Allmän miljö- och naturvård 0,7 0,7 1,1 1,3 1,1 9,4 11,0 16,7 20,7 17,9 21 Energi 0,2 0,2 0,2 0,8 0,3 2,3 3,4 3,4 12,6 4,4 22 Kommunikationer 4,5 4,3 4,6 4,7 5,1 58,6 65,2 72,1 72,9 80,4 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1,6 1,3 1,3 1,4 1,2 20,8 20,0 19,6 21,9 18,6 24 Näringsliv 0,6 4,0 2,0 0,7 0,5 7,3 60,4 30,4 10,3 7,6 25 Allmänna bidrag till kommuner 9,2 10,5 9,9 10,1 10,0 120,1 158,0 153,2 157,0 157,9 26 Statsskuldsräntor m.m. 22,2 19,6 -1,3 27,2 31,6 27 Avgiften till Europeiska unionen 2,9 3,1 3,4 3,1 2,8 37,7 47,2 52,3 48,2 43,6

Summa utgiftsområden 1012,9 1191,1 1214,7 1238,0 1245,7

Ålderspensionssystemet vid sidan av SB 24,3 21,9 21,6 22,3 22,9 317,6 329,4 334,6 347,9 360,9

Takbegränsade utgifter 100 100 100 100 100 1308,3 1500,8 1550,6 1558,7 1574,9

Budgeteringsmarginal 3,3 16,1 9,3 4,8 5,7 42,7 242,2 144,4 75,3 90,1

Utgiftstak för staten 1351 1743 1695 1634 1665

Bilaga 6

Tabell 5 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2019 – 2023

Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring Realekonomisk art Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 Utfall 2020 Utfall 2019 2022 – 2023 2022 – 2023

Transfereringar 816 387 838 547 864 943 837 699 685 380 -22 160 -2,6

varav till Hushållssektorn 365 902 358 768 349 356 342 315 316 298 7 134 2,0 Kommunala sektorn 265 846 281 416 300 260 271 763 211 204 -15 570 -5,5 Företagssektorn 64 273 73 996 88 397 102 839 51 165 -9 722 -13,1 Ålderspensionssystemet 26 064 25 681 25 790 24 999 21 675 384 1,5 Statliga ideella organisationer 7 644 7 295 7 172 6 441 6 080 349 4,8 Internationell verksamhet 86 658 91 392 93 967 89 343 78 957 -4 734 -5,2 varav till EU-institutioner 43 585 48 240 52 262 47 193 37 683 -4 654 -9,6

Konsumtionsutgifter 322 164 305 626 291 744 265 854 253 508 16 538 5,4

varav Löner inklusive sociala avgifter 184 609 173 980 169 302 158 995 148 380 10 629 6,1 Omkostnader för konsumtion 97 935 94 830 85 361 73 319 72 626 3 105 3,3 Lokaler 25 677 23 204 22 091 21 257 20 076 2 473 10,7 Sociala naturaförmåner 13 943 13 611 14 991 12 283 12 425 331 2,4

Investeringsverksamhet 61 955 51 630 46 638 44 089 39 913 10 325 20,0

Räntor 31 613 27 256 -1 020 19 995 22 720 4 357 16,0

varav Räntor på statsskulden 31 567 27 088 -1 388 19 463 22 126 4 479 16,5

Finansiella transaktioner 13 584 14 901 12 443 23 422 11 359 -1 317 -8,8

Summa utgiftsområden 1 245 704 1 237 960 1 214 747 1 191 059 1 012 879 7 743 0,6

Källa: Ekonomistyrningsverket.

Bilaga 6

Tabell 6 Realekonomisk fördelning – Utgiftsområden inom statens budget

realekonomiskt fördelade för 2023

Miljoner kronor Trans- Konsumtions- Investerings- Finansiella Utgiftsområde fereringar utgifter verksamhet Räntor transaktioner Total 1 Rikets styrelse 1 947 15 796 -18 65 514 18 304 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 15 217 3 563 9 2 128 18 919 3 Skatt, tull och exekution 29 12 706 89 9 605 13 438 4 Rättsväsendet 623 65 751 853 144 2 401 69 772 5 Internationell samverkan 1 762 409 4 0 5 2 179 6 Försvar och samhällets krisberedskap 3 647 67 700 24 979 -177 -162 95 987 7 Internationellt bistånd 42 305 3 782 9 -7 422 46 511 8 Migration 4 971 6 837 19 3 169 11 999 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 94 057 12 852 29 73 1 823 108 833 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 99 947 10 040 4 57 570 110 618 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 55 663 667 31 2 64 56 427 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 101 665 0 0 101 665 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 3 909 576 1 0 5 4 490 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 65 152 14 437 7 -16 262 79 842 15 Studiestöd 23 487 1 115 0 147 586 25 335 16 Utbildning och universitetsforskning 37 128 54 139 311 -526 1 915 92 967 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 13 493 3 052 23 7 117 16 691 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 4 569 1 328 3 2 48 5 950 19 Regional utveckling 3 230 350 0 3 123 3 706 20 Allmän miljö- och naturvård 11 778 5 906 116 2 77 17 880 21 Energi 2 583 1 783 4 -2 59 4 426 22 Kommunikationer 10 743 30 747 35 447 214 3 255 80 407 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 12 769 5 477 30 45 280 18 602 24 Näringsliv 4 225 3 151 6 -1 259 7 640 25 Allmänna bidrag till kommuner 157 904 157 904 26 Statsskuldsräntor m.m. 31 567 60 31 626 27 Avgiften till Europeiska unionen 43 585 43 585

Summa 816 387 322 164 61 955 31 613 13 584 1 245 704

Källa: Ekonomistyrningsverket.

Bilaga 6

Tabell 7 Realekonomisk fördelning – Transfereringar till hushåll 2019 – 2023

Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 Utfall 2020 Utfall 2019 2022 – 2023 2022 – 2023 2 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 15 132 13 819 13 711 13 583 13 369 1 313 9,5 7 1:1 Biståndsverksamhet 4 146 4 284 4 539 4 528 4 196 -138 -3,2 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 96 467 444 125 35 -371 -79,5 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 28 937 28 522 28 534 27 981 28 592 415 1,5 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 44 538 42 535 39 478 38 786 34 657 2 003 4,7 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 42 219 38 106 36 687 38 117 39 341 4 113 10,8 11 1:1 Garantipension till ålderspension 26 150 17 387 14 044 14 386 13 175 8 763 50,4 11 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 8 597 8 923 9 360 9 966 10 382 -326 -3,7 11 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 13 628 11 899 10 595 10 414 9 196 1 728 14,5 11 1:5 Inkomstpensionstillägg 6 051 6 133 2 035 -82 -1,3 12 1:1 Barnbidrag 32 972 33 306 33 389 33 326 33 175 -334 -1,0 12 1:2 Föräldraförsäkring 43 290 43 746 43 180 42 326 41 200 -457 -1,0 12 1:3 Underhållsstöd 2 703 2 726 2 692 2 636 2 700 -23 -0,8 12 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 4 329 3 759 3 550 3 617 3 633 569 15,1 12 1:8 Bostadsbidrag 4 255 4 126 5 019 5 284 4 606 129 3,1 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 32 282 31 308 41 370 38 395 25 074 974 3,1 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 321 284 434 428 980 37 13,0 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 045 1 516 1 645 1 728 1 803 -471 -31,1 14 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 1 915 1 279 830 2 986 2 063 635 49,7 14 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 905 1 011 1 347 2 288 3 563 -106 -10,5 15 1:1 Studiehjälp 4 311 4 318 4 340 4 269 4 237 -7 -0,2 15 1:2 Studiemedel 14 830 14 507 15 603 14 773 12 971 323 2,2 17 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 107 405 837 1 015 98 -298 -73,5 17 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 504 734 830 423 411 -230 -31,3 17 10:1 Filmstöd 553 628 949 553 561 -75 -12,0 17 13:1 Stöd till idrotten 2 039 2 738 3 876 3 472 1 953 -698 -25,5 17 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 338 4 829 4 769 4 461 4 298 -492 -10,2 20 1:8 Klimatbonus 5 817 6 905 4 810 2 078 1 280 -1 088 -15,8 21 1:12 Gasprisstöd 135 135 21 1:12 Kompensation för höga elpriser (2022) 8 682 -8 682 -100,0 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete -19 76 446 838 -95 -124,6 Övriga anslag 19 777 19 809 20 013 19 533 18 748 -32 -0,2

Totalt 365 902 358 768 349 356 342 315 316 298 7 134 2,0

Källa: Ekonomistyrningsverket.

Bilaga 6

Tabell 8 Realekonomisk fördelning – Transfereringar till kommuner 2019 – 2023

Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 Utfall 2020 Utfall 2019 2022 – 2023 2022 – 2023 1 6:1 Allmänna val och demokrati 297 7 3 238 -297 -100,0 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 4 056 3 201 1 654 2 315 3 277 855 26,7 8 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för (2019) ensamkommande unga asylsökande m fl. 195 8 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner med (2022) anledning av kriget i Ukraina 500 -500 -100,0 9 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 34 295 32 887 31 851 30 041 28 428 1 409 4,3 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 14 590 26 595 47 826 24 531 8 338 -12 004 -45,1 9 1:8 Bidrag till psykiatri 1 679 1 631 1 731 1 784 1 839 47 2,9 9 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 2 952 2 967 2 972 2 896 1 610 -15 -0,5 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning -4 383 -4 423 -4 400 -4 453 -4 417 40 -0,9 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 9 444 8 773 8 096 1 407 546 672 7,7 9 4:6 Statens institutionsstyrelse 485 423 211 62 14,7 9 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 825 378 554 316 676 448 118,5 10 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 591 562 1 428 1 401 1 716 30 5,3 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 33 4 046 4 379 6 904 -4 013 -99,2 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 3 166 3 924 4 573 6 991 11 817 -759 -19,3 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 1 137 1 875 3 712 2 279 2 684 -738 -39,4 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 2 266 2 255 2 347 2 412 2 550 11 0,5 14 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 831 703 548 707 418 129 18,3 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2 364 3 665 3 635 2 111 1 944 -1 301 -35,5 16 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola 4 979 4 268 3 657 3 707 4 353 710 16,6 16 1:11 Fler anställda i lågstadiet (2020) 894 1 790 16 1:13 Bidrag till lärarlöner 3 446 3 470 3 531 3 418 3 343 -23 -0,7 16 1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 5 870 5 814 5 543 4 374 3 136 56 1,0 16 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 4 117 4 927 4 358 3 101 2 205 -810 -16,4 16 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 711 2 056 2 641 2 590 2 617 655 31,9 19 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 526 524 369 379 382 2 0,3 20 1:3 Åtgärder för värdefull natur 520 974 900 494 414 -455 -46,7 20 1:17 Klimatpremier 90 349 66 26 -259 -74,3 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 356 -8 942 642 1 041 364 -4 370,3 22 1:11 Trängselskatt i Stockholm 45 934 107 639 -45 -100,0

Bilaga 6

Procentuell Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 Utfall 2020 Utfall 2019 2022 – 2023 2022 – 2023 22 1:18 Bidrag för upprätthållande av (2022) kollektivtrafik 985 3 018 2 873 -985 -100,0 22 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 628 270 181 53 19 358 132,8 25 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 151 878 151 223 148 511 120 809 110 539 656 0,4 25 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 5 718 4 893 4 717 4 662 4 506 825 16,9 25 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 299 -299 -100,0 25 1:4 Stöd med anledning av (2020) flyktingsituationen 3 000 5 000 25 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner 300 300 0 0,0 25 1:5 Stöd till kommunsektorn för att (2020) stärka välfärden 29 486 25 1:6 Tillfälligt stöd för ökade kostnader (2022) för finansiering 300 -300 -100,0 Övriga anslag 10 377 10 471 9 980 9 317 9 334 -94 -0,9

Totalt 265 846 281 416 300 260 271 763 211 204 -15 570 -5,5

Källa: Ekonomistyrningsverket.

Tabell 9 Realekonomisk fördelning – Transfereringar till företag 2019 – 2023

Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 Utfall 2020 Utfall 2019 2022 – 2023 2022 – 2023 1 8:1 Mediestöd 985 1 070 994 1 468 644 -86 -8,0 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 540 542 983 494 451 -2 -0,3 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 1 494 7 467 9 952 10 094 1 090 -5 974 -80,0 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 846 934 1 688 1 211 1 195 -88 -9,4 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 14 605 14 489 14 474 14 150 14 551 117 0,8 14 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 3 886 3 260 2 816 2 987 4 207 626 19,2 14 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 540 540 16 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 2 585 2 518 2 267 1 826 1 401 67 2,7 16 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 1 007 1 153 1 057 528 3 -146 -12,6 17 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 163 856 2 016 1 162 94 -694 -81,0 18 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 232 1 065 69 53 23 -833 -78,2 18 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 4 277 4 983 3 578 2 221 1 590 -706 -14,2 20 1:17 Klimatpremier 350 209 58 106 53 141 67,3 20 1:18 Industriklivet 1 021 549 238 151 36 472 86,0 21 1:7 Energiteknik (2022) 75 327 326 -147 -75 -100,0 21 1:10 Laddinfrastruktur 868 528 340 64,4 21 1:11 Biogasstöd 356 204 151 74,0

Bilaga 6

Procentuell Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 Utfall 2020 Utfall 2019 2022 – 2023 2022 – 2023 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 1 457 1 473 347 573 387 -16 -1,1 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 934 372 13 -473 -131 562 150,8 22 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 533 369 188 188 188 164 44,5 22 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 505 1 506 -28 -4 -5 -2 -0,1 22 1:15 Sjöfartsstöd 1 388 1 331 1 182 1 227 1 564 57 4,3 22 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 277 122 277 22 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 823 1 290 1 528 192 80 -468 -36,2 23 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 320 150 372 95 68 170 113,1 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 6 572 7 438 6 945 7 188 7 361 -866 -11,6 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 066 4 616 2 823 2 765 4 228 -3 549 -76,9 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 096 2 968 2 593 3 623 2 990 -1 872 -63,1 23 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 86 9 233 152 162 77 809,3 23 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023 – 2027 1 502 1 502 23 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023 – 2027 1 168 1 168 24 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 1 745 1 878 1 889 1 656 1 627 -133 -7,1 24 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 834 997 1 069 759 747 -163 -16,3 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete -643 -379 7 092 33 865 -264 69,7 24 1:23 Brexitjusteringsreserven 305 305 24 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare (2021) 2 057 339 24 1:24 Elstöd 761 761 24 1:24 Omställningsstöd (2021) -285 -439 9 932 5 677 154 -35,1 24 1:24 Omställningsstöd (2022) -16 1 391 -1 407 -101,2 24 1:25 Omsättningsstöd till enskilda (2022) näringsidkare 0 276 -276 -100,1 24 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för (2021) vissa företag 0 7 949 1 194 -7 -101,2 Övriga anslag 9 092 8 838 8 573 7 044 6 706 254 2,9

Totalt 64 273 73 996 88 397 102 839 51 165 -9 722 -13,1

Källa: Ekonomistyrningsverket.

Bilaga 6

Tabell 10 Realekonomisk fördelning – Lön inkl. sociala avgifter 2019 – 2023

Procentuell Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 Utfall 2020 Utfall 2019 2022 – 2023 2022 – 2023 1 4:1 Regeringskansliet m.m. 5 940 5 712 5 500 5 201 4 928 229 4,0 1 5:1 Länsstyrelserna m.m. 2 707 2 627 2 848 2 360 2 143 81 3,1 2 1:15 Statens servicecenter 491 460 394 380 428 32 6,9 3 1:1 Skatteverket 6 626 6 460 6 550 6 296 5 896 166 2,6 3 1:2 Tullverket 1 764 1 659 1 572 1 463 1 370 105 6,3 4 1:1 Polismyndigheten 26 733 24 092 22 971 21 192 19 013 2 642 11,0 4 1:3 Åklagarmyndigheten 1 741 1 568 1 476 1 389 1 275 173 11,0 4 1:5 Sveriges Domstolar 5 327 4 977 4 826 4 583 4 384 350 7,0 4 1:6 Kriminalvården 9 229 7 765 6 928 6 195 5 810 1 464 18,9 6 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 20 736 18 438 17 387 16 482 15 695 2 298 12,5 6 1:11 Försvarets materielverk 1 574 1 010 924 787 743 563 55,8 6 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 935 854 867 863 767 81 9,4 7 1:1 Biståndsverksamhet 1 231 1 320 1 735 1 115 1 046 -89 -6,8 8 1:1 Migrationsverket 3 407 3 176 2 921 3 118 3 233 232 7,3 9 1:1 Socialstyrelsen 528 494 513 523 444 34 6,8 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 594 918 408 1 311 253 -324 -35,3 9 2:1 Folkhälsomyndigheten 414 411 404 349 304 3 0,8 10 2:1 Försäkringskassan 7 113 7 042 6 893 6 718 6 305 71 1,0 14 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 5 790 5 765 5 754 5 281 5 450 25 0,4 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 20 1 250 20 16 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 422 1 442 1 446 1 286 1 182 -20 -1,4 16 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 460 1 496 1 544 1 446 1 379 -36 -2,4 16 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 532 1 545 1 583 1 441 1 407 -12 -0,8 16 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 165 880 963 812 671 285 32,3 16 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 775 707 849 715 672 67 9,5 16 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 141 1 125 1 164 1 070 945 16 1,4 16 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 4 034 3 972 3 915 3 570 3 478 62 1,6 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 118 167 184 215 32 -50 -29,6 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 2 942 2 610 2 565 2 337 2 057 332 12,7 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 4 297 3 992 3 946 3 768 3 440 305 7,6 23 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 1 306 1 319 1 415 1 287 1 206 -13 -1,0 24 1:4 Tillväxtverket 340 567 512 274 197 -227 -40,1 Övriga anslag 61 175 59 409 58 344 55 163 50 978 1 766 3,0

Totalt 184 609 173 980 169 302 158 995 148 380 10 629 6,1

Källa: Ekonomistyrningsverket.

Bilaga 6

Tabell 11 Realekonomisk fördelning – Konsumtion per utgiftsområde 2019 – 2023

Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring Utgiftsområde Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 Utfall 2020 Utfall 2019 2022 – 2023 2022 – 2023 1 Rikets styrelse 15 796 14 751 14 022 12 918 12 766 1 044 7,1 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 3 563 3 351 3 073 3 076 2 886 211 6,3 3 Skatt, tull och exekution 12 706 12 101 11 883 11 485 10 953 605 5,0 4 Rättsväsendet 65 751 57 992 54 326 50 422 46 795 7 759 13,4 5 Internationell samverkan 409 375 364 366 360 34 9,0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 67 700 62 526 52 516 47 765 46 534 5 174 8,3 7 Internationellt bistånd 3 782 3 856 4 271 3 217 3 068 -74 -1,9 8 Migration 6 837 6 865 5 815 6 349 7 266 -29 -0,4 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 12 852 13 351 15 297 12 387 9 790 -500 -3,7 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 10 040 9 681 9 461 9 322 9 078 360 3,7 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 667 698 705 661 528 -30 -4,3 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 576 579 582 501 546 -3 -0,6 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 14 437 14 547 14 996 12 523 14 461 -109 -0,8 15 Studiestöd 1 115 1 069 921 939 905 46 4,3 16 Utbildning och universitetsforskning 54 139 53 128 52 799 49 753 46 650 1 012 1,9 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 3 052 3 063 3 030 2 978 2 744 -12 -0,4 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1 328 1 306 1 324 1 270 1 252 22 1,7 19 Regional utveckling 350 369 397 447 204 -19 -5,2 20 Allmän miljö- och naturvård 5 906 7 527 7 005 5 795 5 534 -1 621 -21,5 21 Energi 1 783 1 907 1 516 1 464 1 462 -124 -6,5 22 Kommunikationer 30 747 27 719 28 363 24 522 22 582 3 028 10,9 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 5 477 5 366 5 392 4 860 4 581 111 2,1 24 Näringsliv 3 151 3 498 3 688 2 832 2 564 -347 -9,9 25 Allmänna bidrag till kommuner 1 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 Avgiften till Europeiska unionen

Summa utgiftsområden 322 164 305 626 291 744 265 854 253 508 16 538 5,4

Källa: Ekonomistyrningsverket.

Tabell 12 Realekonomisk fördelning – Transfereringar per utgiftsområde 2019 – 2023

Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring Utgiftsområde Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 Utfall 2020 Utfall 2019 2022 – 2023 2022 – 2023 1 Rikets styrelse 1 947 2 315 1 988 2 407 1 810 -368 -15,9 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 15 217 13 835 13 728 13 588 13 391 1 382 10,0 3 Skatt, tull och exekution 29 29 34 24 27 1 2,4 4 Rättsväsendet 623 545 408 377 329 78 14,3 5 Internationell samverkan 1 762 3 001 1 413 1 699 1 972 -1 239 -41,3 6 Försvar och samhällets krisberedskap 3 647 2 358 1 434 1 460 1 575 1 290 54,7 7 Internationellt bistånd 42 305 42 312 43 161 42 646 41 153 -7 0,0 8 Migration 4 971 4 700 2 189 2 991 4 329 271 5,8 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 94 057 102 636 122 369 89 149 69 714 -8 580 -8,4

Bilaga 6

Procentuell Förändring förändring Utgiftsområde Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 Utfall 2020 Utfall 2019 2022 – 2023 2022 – 2023 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 99 947 103 859 102 806 107 273 88 144 -3 912 -3,8 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 55 663 45 552 37 238 35 946 33 920 10 110 22,2 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 101 665 101 067 101 068 99 939 97 315 598 0,6 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 3 909 4 856 5 589 7 970 12 753 -948 -19,5 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 65 152 63 511 76 508 74 187 62 174 1 641 2,6 15 Studiestöd 23 487 23 067 24 148 22 555 20 456 420 1,8 16 Utbildning och universitetsforskning 37 128 37 571 36 466 31 206 29 842 -443 -1,2 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 13 493 16 522 19 458 17 300 12 963 -3 029 -18,3 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 4 569 6 349 3 820 2 470 1 758 -1 780 -28,0 19 Regional utveckling 3 230 2 907 2 778 2 669 3 027 323 11,1 20 Allmän miljö- och naturvård 11 778 12 981 9 411 4 937 3 627 -1 203 -9,3 21 Energi 2 583 10 679 1 804 1 881 766 -8 097 -75,8 22 Kommunikationer 10 743 10 570 11 206 8 319 6 125 173 1,6 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 12 769 16 183 13 903 14 786 15 787 -3 414 -21,1 24 Näringsliv 4 225 5 876 26 517 46 762 4 687 -1 651 -28,1 25 Allmänna bidrag till kommuner 157 904 157 022 153 235 157 964 120 051 881 0,6 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 1 2 -3 -100,0 27 Avgiften till Europeiska unionen 43 585 48 240 52 262 47 193 37 683 -4 654 -9,6

Summa utgiftsområden 816 387 838 547 864 943 837 699 685 380 -22 160 -2,6

Källa: Ekonomistyrningsverket.

Tabell.13 Realekonomisk fördelning – Investeringar per utgiftsområde 2019 – 2023

Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring Utgiftsområde Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 Utfall 2020 Utfall 2019 2022 – 2023 2022 – 2023 1 Rikets styrelse -18 118 -24 3 -1 -136 -115,2 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 9 5 6 3 8 4 87,2 3 Skatt, tull och exekution 89 137 55 35 52 -48 -35,3 4 Rättsväsendet 853 763 438 463 554 90 11,8 5 Internationell samverkan 4 1 1 1 1 3 292,5 6 Försvar och samhällets krisberedskap 24 979 18 019 15 612 12 850 11 364 6 960 38,6 7 Internationellt bistånd 9 11 9 9 6 -2 -17,4 8 Migration 19 7 7 7 9 12 172,1 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 29 28 24 21 22 1 3,9 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 4 11 11 7 15 -7 -63,7 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 31 34 31 8 7 -3 -8,2 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 1 1 2 1 1 0 40,1 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 7 8 4 12 5 0 -5,3 15 Studiestöd 0 1 0 0 0 -1 -73,8 16 Utbildning och universitetsforskning 311 357 297 292 204 -46 -12,9 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 23 23 70 18 23 0 -1,0 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3 5 2 3 5 -2 -39,2 19 Regional utveckling 0 0 0 0 0 0 -90,8 20 Allmän miljö- och naturvård 116 148 247 154 220 -32 -21,7

Bilaga 6

Procentuell Förändring förändring Utgiftsområde Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 Utfall 2020 Utfall 2019 2022 – 2023 2022 – 2023 21 Energi 4 4 3 2 1 -1 -19,7 22 Kommunikationer 35 447 31 908 29 791 30 124 27 379 3 539 11,1 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 30 33 37 36 27 -2 -7,1 24 Näringsliv 6 9 14 39 11 -3 -36,4 25 Allmänna bidrag till kommuner 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 Avgiften till Europeiska unionen

Summa utgiftsområden 61 955 51 630 46 638 44 089 39 913 10 325 20,0

Källa: Ekonomistyrningsverket.

Tabell 14 Realekonomisk fördelning – Ränta och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2019 – 2023

Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring Utgiftsområde Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 Utfall 2020 Utfall 2019 2022 – 2023 2022 – 2023 1 Rikets styrelse 579 391 405 420 393 188 48,0 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 130 149 115 336 311 -19 -12,8 3 Skatt, tull och exekution 615 574 562 511 488 40 7,0 4 Rättsväsendet 2 545 2 196 1 996 1 761 1 701 349 15,9 5 Internationell samverkan 4 4 4 4 4 1 13,0 6 Försvar och samhällets krisberedskap -339 638 955 954 1 040 -977 -153,2 7 Internationellt bistånd 415 17 22 653 14 398 2 304,7 8 Migration 172 157 214 232 243 15 9,4 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1 896 2 149 279 217 65 -253 -11,8 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 626 790 773 1 297 635 -163 -20,7 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 66 57 42 37 31 9 16,1 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 0 0 0 0 0 0 -31,7 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 5 11 39 44 79 -6 -56,0 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 246 310 438 432 331 -65 -20,8 15 Studiestöd 734 1 342 1 519 1 565 1 454 -609 -45,3 16 Utbildning och universitetsforskning 1 388 1 910 1 788 1 712 1 836 -521 -27,3 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 124 125 124 120 99 -1 -0,8 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 50 53 42 36 37 -3 -6,3 19 Regional utveckling 126 81 48 67 85 45 56,5 20 Allmän miljö- och naturvård 79 83 62 64 65 -4 -4,8 21 Energi 57 43 72 52 45 14 32,2 22 Kommunikationer 3 470 2 680 2 737 2 202 2 518 790 29,5 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 325 353 299 338 389 -28 -7,9 24 Näringsliv 258 891 188 10 774 41 -633 -71,1 25 Allmänna bidrag till kommuner 26 Statsskuldsräntor m.m. 31 626 27 152 -1 299 19 590 22 174 4 474 16,5 27 Avgiften till Europeiska unionen

Summa utgiftsområden 45 197 42 157 11 422 43 417 34 079 3 040 7,2

Källa: Ekonomistyrningsverket.

Bilaga 6

Tabell 15 Antal statligt anställda 2019 – 2023 (kvinnor respektive män)

Antal 1 2019 2020 2021 2022 2023 Kvinnor 128 549 132 559 135 756 139 741 144 183 Män 115 028 118 272 121 170 122 317 125 142

Summa 243 577 250 831 256 926 262 058 269 325

1 Anställda med en omfattning på understigande 40 procent av heltid ingår inte. Källa: Arbetsgivarverket.

Tabell 16 Antal statligt anställda 2019 – 2023 fördelade på åldersgrupper

och kön (procentuell andel)

Antal och procentuell fördelning Ålder och kön 2019 2020 2021 2022 2023 – 34 58 300 60 966 62 150 63 360 65 178 Kvinnor 50,9 50,8 50,6 50 52,2 Män 49,1 49,2 49,4 50 47,8 35 – 44 64 470 65 662 66 859 67 951 69 582 Kvinnor 54,7 54,7 54,6 54,5 55,1 Män 45,3 45,3 45,4 45,5 44,9 45 – 54 66 131 67 552 68 803 69 381 70 192 Kvinnor 53,6 53,7 53,9 54,2 54,7 Män 46,4 46,3 46,1 45,8 45,3 55 – 54 676 56 651 59 114 61 366 64 373 Kvinnor 51,5 51,8 51,9 51,8 51,9 Män 48,5 48,2 48,1 48,2 48,1

Summa 243 577 250 831 256 926 262 058 269 325

Källa: Arbetsgivarverket.

Tabell 17 Antal statligt anställda 2019 – 2023 fördelade på sektorer

och kön (procentuell andel)

Antal och procentuell fördelning Sektorer och kön 2019 2020 2021 2022 2023 1 Affärsverk 11 647 12 460 12 858 13 168 14 221 Kvinnor 39,5 39,9 40,3 40,8 41,4 Män 60,5 60,1 59,7 59,2 58,6 Univeristet 2 61 535 62 787 63 681 64 230 64 505 Kvinnor 54,4 54,6 54,9 55,4 55,8 Män 45,6 45,4 45,1 44,6 44,2 Försvar 3 22 984 24 168 24 563 25 150 26 313 Kvinnor 18,8 20,6 21,4 22,4 23,7 Män 81,2 79,4 78,6 77,6 76,3 4 Övrig verksamhet 147 411 151 416 155 824 159 510 164 286 Kvinnor 58,4 58,3 58 57,4 58,5 Män 41,6 41,7 42 42,6 41,5

Summa 243 577 250 831 256 926 262 058 269 325

1 Affärsverk och infrastruktur. 2 Universitet och högskolor. 3 Försvarsmakten. 4 Omfattar bl.a. miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter. Källa: Arbetsgivarverket.

Bilaga 7 Bilaga 7 Statliga myndigheter

Bilaga 7

Statliga myndigheter

De myndigheter som ingår i årsredovisningen för staten finns med i nedanstående förteckning. Eftersom förteckningen anger de myndigheter som de finansiella dokumenten omfattar, ingår inte nämndmyndigheter och liknande vars ekonomiska utfall redovisas av en annan myndighet.

Affärsverket svenska kraftnät Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Arbetsförmedlingen Arbetsgivarverket Arbetsmiljöverket

Barnombudsmannen Blekinge tekniska högskola Bokföringsnämnden Bolagsverket Boverket Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten

Centrala studiestödsnämnden

Diskrimineringsombudsmannen Domarnämnden Domstolsverket

E-hälsomyndigheten Ekobrottsmyndigheten Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Energimarknadsinspektionen Etikprövningsmyndigheten Exportkreditnämnden

Fastighetsmäklarinspektionen Finansinspektionen Finanspolitiska rådet Folke Bernadotteakademin Folkhälsomyndigheten Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Fortifikationsverket Forum för levande historia Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försvarsmakten Försvarsunderrättelsedomstolen Försäkringskassan

Bilaga 7

Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet

Havs- och vattenmyndigheten Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan Väst

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Inspektionen för vård och omsorg Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Institutet för mänskliga rättigheter Institutet för rymdfysik Institutet för språk och folkminnen Integritetsskyddsmyndigheten

Justitiekanslern Jämställdhetsmyndigheten

Kammarkollegiet Karlstads universitet Karolinska institutet Kemikalieinspektionen Kommerskollegium Konjunkturinstitutet Konkurrensverket Konstfack Konstnärsnämnden Konsumentverket Kriminalvården Kronofogdemyndigheten Kungl. Biblioteket Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Tekniska högskolan Kungliga slottsstaten Kustbevakningen Kärnavfallsfonden

Bilaga 7

Lantmäteriet Linköpings universitet Linnéuniversitetet Livsmedelsverket Luftfartsverket, affärsverk Luleå tekniska universitet Lunds universitet Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län

Malmö universitet Medlingsinstitutet Migrationsverket Mittuniversitetet Moderna museet Myndigheten för arbetsmiljökunskap Myndigheten för delaktighet Myndigheten för digital förvaltning Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Myndigheten för kulturanalys Myndigheten för press, radio och tv (myndigheten har bytt namn 2024-01-01 till Mediemyndigheten) Myndigheten för psykologiskt försvar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för stöd till trossamfund Myndigheten för tillgängliga medier Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Myndigheten för totalförsvarsanalys (myndigheten startade 2023-01-01) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Myndigheten för yrkeshögskolan Mälardalens universitet

Bilaga 7

Nationalmuseum Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket Nordiska Afrikainstitutet Nämnden för prövning av oredlighet i forskning

Patent- och registreringsverket Pensionsmyndigheten Polarforskningssekretariatet Polismyndigheten Post- och telestyrelsen

Regeringskansliet Revisorsinspektionen Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Riksbankens grundfond Riksdagens ombudsmän, JO Riksdagsförvaltningen Riksgäldskontoret Riksrevisionen Rymdstyrelsen Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Rättsmedicinalverket

Sameskolstyrelsen Sametinget Sjöfartsverket, affärsverk Skatteverket Skogsstyrelsen Skolforskningsinstitutet Socialstyrelsen Specialpedagogiska skolmyndigheten Spelinspektionen Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Statens centrum för arkitektur och design Statens energimyndighet Statens fastighetsverk Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska museer Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten Statens institutionsstyrelse Statens jordbruksverk Statens konstråd Statens kulturråd Statens maritima och transporthistoriska museer Statens medieråd (upphör som eget redovisningsobjekt då myndigheten inordnas i Mediemyndigheten 2024-01-01) Statens museer för världskultur Statens musikverk Statens servicecenter Statens skolinspektion

Bilaga 7

Statens skolverk Statens tjänstepensionsverk Statens veterinärmedicinska anstalt Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska centralbyrån Statskontoret Stockholms konstnärliga högskola Stockholms universitet Strålsäkerhetsmyndigheten Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) Svenska institutet Svenska institutet för europapolitiska studier Sveriges geologiska undersökning Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Säkerhetspolisen (redovisas i begränsad omfattning) Södertörns högskola

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Tillväxtverket Totalförsvarets forskningsinstitut Totalförsvarets plikt- och prövningsverk Trafikanalys Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket

Umeå universitet Universitets- och högskolerådet Universitetskanslersämbetet Upphandlingsmyndigheten Uppsala universitet

Verket för innovationssystem Vetenskapsrådet

Åklagarmyndigheten

Örebro universitet Överklagandenämnden för studiestöd

Bilaga 8 Bilaga 8 Ordlista

Bilaga 8

Ordlista

Anläggningstillgång Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången ska klassificeras som anläggningstillgång eller omsättningstillgång. Med stadig-varande bruk eller innehav avses tillgångar som innehas i mer än ett år. Anläggningstillgångar delas upp i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar.

Anskaffningsvärde Utgiften för en tillgångs köp eller tillverkning. I anskaffningsvärdet ska räknas in samtliga utgifter för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.

Anskaffningsvärdemetoden En metod som används för att redovisa och värdera anläggningstillgångar i balansräkningen. Metoden innebär att en anläggningstillgång initialt tas upp till anskaffningsvärdet. Det bokförda värdet minskar sedan löpande under tillgångens nyttjandeperiod med avskrivningar och nedskrivningar. Se även Kapitalandelsmetoden.

Anslag Utgiftspost på statens budget som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut innebär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget anvisas av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar regeringen anslagsmedel till myndigheter. Regeringen kan underindela anslagen i anslagsposter och delposter. Samtliga anslag i statens budget är ramanslag. Se vidare Ramanslag.

Anslagsbehållningar Kvarstående anslagsmedel på ramanslag vid budgetårets slut. Se vidare Ramanslag. Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statens budget för ett aktuellt budgetår och kvarstående medel från tidigare år, s.k. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret, dels genom anvisade eller minskade medel på ändringsbudget, och dels genom indragningar enligt regeringsbeslut. I budget-propositionen och vårpropositionen görs en prognos över förändringen av anslagsbehållningar för de kommande åren. Detta redovisas under posten Minskning av anslagsbehållningar.

Anslagskredit Ett tillåtet överskridande på ett ramanslag som förs över till kommande budgetår och som därmed minskar totalt disponibelt belopp. Se vidare Ramanslag.

Anslagssparande Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till kommande budgetår. Se vidare Ramanslag.

Ansvarsförbindelser Befintliga förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras, eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Ansvarsförbindelser

Bilaga 8

benämns i vissa fall eventualförpliktelser, bl.a. i flera internationella redovisningsrekommendationer, men detta har inte alltid exakt samma betydelse. Ansvarsförbindelser redovisas ”inom linjen” i (anslutning till) balansräkningen men de tas in te med i balansräkningens beloppskolumner och räknas inte in i balanssumman. Garantiåtaganden utgör de största ansvarsförbindelserna i staten.

Avgift Ersättning som betalas för en motprestation. Om inget annat har beslutats ska avgifter inom staten beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader, såväl direkta som indirekta (full kostnadstäckning).

Avsättning Post på balansräkningens skuldsida för förpliktelser som är osäkra till belopp och/eller tidpunkt då de ska infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra såväl till belopp som till tidpunkt för infriande.

Balansräkning Dokument i årsredovisningen som visar den redovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora.

Beredskapstillgång Tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål. Tillgångar för civilt beredskapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och räddningsutrustning.

Beställningsbemyndigande Tillstånd som en statlig myndighet behöver för att få ingå ekonomiska åtaganden som kommer att belasta framtida anslag.

Bidrag Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation. Däremot kan villkor finnas för erhållande av bidraget. I statlig redovisning sammanfaller begreppet vanligen med transferering. Se även Transferering.

Bokföringsmässiga grunder Princip som innebär att inkomster och utgifter hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod de hör till och intäkts- respektive kostnadsförs. Avgörande är när en prestation utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den faktureras eller regleras likvidmässigt.

Bokfört värde Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen till i balansräkningen. Det kan avvika från marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bokfört värde benämns i vissa sammanhang som redovisat värde.

Bruttonationalinkomst (BNI) Summa av bruttonationalprodukten och faktorinkomster till och från utlandet, t.ex. löner, aktieutdelningar, räntor.

Bruttonationalprodukten (BNP) Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

Bilaga 8

Bruttoredovisning Redovisningsmetod som innebär att inkomster och utgifter, intäkter och kostnader eller tillgångar och skulder redovisas var för sig, dvs. de kvittas inte mot varandra. Motsatsen är nettoredovisning, vilket innebär att endast skillnaden mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de kvittas mot varandra. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto.

Budgeteringsmarginal Skillnaden mellan statens utgiftstak och de takbegränsade utgifterna i statens budget och ålderspensionssystemet. Se vidare Utgiftstak för staten och Takbegränsade utgifter. Denna marginal utgör en buffert för högre utgifter än beräknat. Under den period som utgiftstaket omfattar kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad som förväntats. Det kan t.ex. bero på högre arbetslöshet, lägre BNP-tillväxt eller högre utgifter till följd av beteendeförändringar.

Budgetunderskott Ett negativt saldo i statens budget som uppkommer då utgifterna är större än inkomsterna. Ett budgetunderskott är per definition lika med statens lånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo.

Budgetöverskott Ett positivt saldo i statens budget som uppkommer då inkomsterna är större än utgifterna, vilket innebär att staten kan amortera på statsskulden. Se vidare Statens budgetsaldo.

Derivatinstrument Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella instrument som bl.a. används av Riksgäldskontoret för att hantera kurs- och ränterisker avseende statsskulden. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps).

Effektivitetsrevision Riksrevisionens granskning av effektiviteten i den statliga verksamheten. Granskningen ska främja ett effektivt verkställande av politiska beslut och användande av skattemedel.

Eget kapital Skillnaden mellan det bokförda värdet av tillgångarna och skulderna i en balansräkning, dvs. nettoförmögenheten eller kapitalbehållningen. Det egna kapitalet i ett företag består av det kapital som ägarna satsat med tillägg för vinster och avdrag för förluster som stannat i företaget. I årsredovisningen för staten benämns det egna kapitalet Nettoförmögenhet.

Ekonomisk händelse Alla förändringar i storleken och sammansättningen av statens/myndigheternas tillgångar, skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på statens/myndigheternas ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Ekonomisk händelse kan jämställas med begreppet affärshändelse som används i näringslivet.

Eliminering Ett moment i upprättandet av en konsoliderad redovisning/koncernredovisning. I årsredovisningen för staten innebär eliminering att fordringar och skulder samt

Bilaga 8

transaktioner mellan myndigheter (även affärsverk) liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster tas bort för att ge en rättvisande bild av statens ekonomiska resultat och ställning.

Elstöd Elstöd är ersättning som betalas till de svenska elkonsumenterna för de höga elpriserna. Se även beskrivning av begreppen Kapacitetsavgifter och Flaskhalsintäkter.

Finansiell anläggningstillgång Anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med innehavet är varaktigt. Se även Anläggningstillgång.

Finansiellt sparande Skillnaden mellan reala inkomster och reala utgifter för respektive sektor i nationalräkenskapssystemet. Den offentliga sektorns finansiella sparande, dvs. sparandet för staten, kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken. Se vidare Överskottsmål.

Finansieringsanalys Dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i statens verksamhet. Finansieringsanalysen visar hur statens likvida ställning på total nivå, dvs. statens nettoupplåning, har förändrats under året. Förändringen delas in i avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Se vidare Statens nettoupplåning.

Flaskhalsintäkter Benämningen flaskhalsintäkter används i årsredovisning för staten för intäkter som används för att finansiera statens kostnader för lämnat elstöd.

Fordringar Post på balansräkningens tillgångssida. Fordringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av fordringar som förfaller efter mer än ett år.

Förenklad substansvärdering Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt förenklad substansvärdering. Metoden innebär att statens andel av företagens eget kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas sedan i resultaträkningen. Även affärsverkens hel- och delägda företag redovisas enligt förenklad substansvärdering.

Förutbetald intäkt Inkomster från varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats till köparen. Beloppet tas upp som skuld i bokslutet för att intäktsredovisas kommande år när prestationen utförs.

Förutbetald kostnad Utgifter för varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats från säljaren. Beloppet tas upp som tillgång i bokslutet för att kostnadsredovisas kommande år när prestationen erhålls. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis i förväg.

Bilaga 8

God redovisningssed Utgångspunkt för bokföring som finns uttryckt i lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd och utfyllande tolkningar av dessa bestämmelser.

Immateriell anläggningstillgång Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt licenser för datorprogram och liknande rättigheter som tas upp (aktiveras) som immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. En av förutsättningarna för att aktivera dessa utgifter är att de beräknas bli av väsentligt värde för verksamheten under kommande år. Se även Anläggningstillgång.

Inbetalning Ekonomisk händelse då pengar överförs från en ägare till en annan. Den kan avvika från tidpunkten för intäkt eller inkomst.

Indragning Åtgärd enligt vilken regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas. Bestämmelser om detta finns i budgetlagen (2011:203) och anslagsförordningen (2011:223).

Inkomst En ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redovisningsperioder och behöver inte öka myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens intäkter, inkomster och inbetalningar.

Inkomsttitel Inkomstpost på statens budget där myndigheten redovisar inkomster (i generell mening, dvs. även intäkter och inbetalningar) som den inte själv får disponera, exempelvis skatter. På inkomsttitel redovisas sådana statsinkomster som inte är specialdestinerade för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka utgifter som helst.

Inleverans Att mot inkomsttitel och/eller till statens centralkonto i Riksbanken redovisa respektive betala medel som inte får behållas av myndigheten. Vanligen avser det inbetalning av skatter, överskott från verksamheten eller offentligrättsliga avgifter.

Interna mellanhavanden Transaktioner och andra poster (fordringar, skulder etc.) inom exempelvis en koncern. I årsredovisningen för staten är interna mellanhavanden de transaktioner och andra poster mellan de myndigheter som ingår i den beslutade avgränsningen av staten.

Intäkt Det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller servicepotential som uppstår i verksamheten under en period och som ökar myndighetens/statens nettoförmögenhet. I relation till begreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten hänförd till den tidsperiod under vilken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad inkomst.

Kapacitetsavgift I årsredovisningen för staten används begreppet kapacitetsavgifter för inbetalade avgifter från elbolag och för de intäkter som finansierar Affärsverket svenska kraftnäts

Bilaga 8

kostnader för att reducera kapacitetsbrister i transmissionsnätet. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan elområden i dagen-före-marknaden.

Kapitalandelsmetoden En av flera metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Enligt kapitalandelsmetoden redovisas en investering initialt till sitt anskaffningsvärde. Det bokförda värdet ökas eller minskas därefter med företagets vinster eller förluster, för att avspegla myndighetens andel av företaget. Se även Anskaffningsvärdemetoden.

Kassamässig redovisning mot statens budget Redovisningsprincip som innebär att redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget görs vid betalningstillfället.

Kassamässig korrigering Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag och inkomsttitlar på statens budget och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken. När redovisning mot anslag görs kostnadsmässigt eller utgiftsmässigt kan kassamässiga korrigeringar uppkomma mellan månader och år, om tidpunkten för redovisning mot anslag inte sammanfaller med betalningstidpunkten. För anslag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de flesta förvaltningsanslag, påverkas posten i stället av skillnaden mellan redovisning mot anslag och anslagsmedel överförda till räntekontot. En kassamässig korrigering uppkommer även när tidpunkten för redovisning mot inkomsttitel inte sammanfaller med betalningen. Vidare förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och omvänt, som leder till kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den kassamässiga korrigeringen räknas fram som en restpost, men det går att urskilja och även göra prognoser på vissa delposter.

Konsolidering Del i upprättande av en koncernredovisning. Konsolidering i staten innebär att myndigheternas resultaträkningar och balansräkningar läggs samman, efter det att de interna mellanhavandena mellan myndigheter eliminerats.

Kostnad Kostnad är en utgift som redovisas i den period den förbrukas, dvs. en periodiserad utgift.

Löptid Den period under vilken en skuldförbindelse gäller.

Medgivet överskridande Rätt att, med vissa begränsningar, överskrida ett anvisat anslag. Se vidare Ramanslag.

Nationalräkenskaperna Ett internationellt jämförbart system för statistisk redovisning av hela samhällsekonomin som tas fram enligt regler som är gemensamma inom EU. Ekonomin delas upp på olika sektorer såsom staten, kommunerna, hushållen och företagen. Nationalräkenskaperna används bland annat för beräkningar av BNP. Se vidare Bruttonationalprodukten (BNP).

Nettoförmögenhet Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större än tillgångarna innebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av eget kapital.

Bilaga 8

Nettokostnad för statsskulden Kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets definition. I nettokostnad för statskulden ingår finansiella kostnader och intäkter i Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet.

Omsättning Ett företags totala försäljning under en viss period (exklusive moms). I staten menas vanligen de totala intäkterna från skatter (på myndighetsnivån anslag), försäljning, bidrag och andra intäkter.

Omsättningstillgång Tillgång i balansräkningen avsedd att omsättas i verksamheten, antingen genom försäljning eller förbrukning. Omsättningstillgångar är oftast avsedda att innehas kortare än tre år.

Option Ett finansiellt instrument som ger rätten att köpa eller sälja en underliggande tillgång vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Termin.

Periodavgränsningspost Skuld- eller fordringspost som periodiserar utgifter eller inkomster till kostnader eller intäkter vid avslutningen av en redovisningsperiod. I årsredovisningen för staten består periodavgränsningsposterna av upplupna och förutbetalda kostnader respektive intäkter samt oförbrukade bidrag.

Periodisering Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt).

Ramanslag Anslagstyp som innebär att kvarvarande medel får överföras till påföljande år som anslagssparande och att anslaget får överskridas genom utnyttjande av anslagskredit. För myndigheterna är storleken på tillåtet anslagssparande och anslagskredit begränsad genom generella regler och särskilda beslut.

Realekonomisk fördelning Fördelning av utgifter i konsumtion, investering, ränta och transferering. Syftet med den realekonomiska fördelningen är dels att ge underlag för nationalräkenskaperna, dels att bättre kunna analysera statens budget. De statliga inrapporteringskoderna (S- koderna) utgör basen för den realekonomiska fördelningen.

Redovisning mot anslag och inkomsttitlar De utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive de inkomster de har redovisat mot inkomsttitel. Begreppen utgifter och inkomster har här en generell betydelse. Redovisning mot anslag och inkomsttitlar kan avse såväl kostnader/intäkter som utgifter/inkomster och även betalningar. Se Utgift respektive Inkomst.

Resultaträkning Del av årsredovisning som i sammandrag visar hur kostnader och intäkter fördelar sig på olika poster och ett saldo av dessa. Saldot benämns årets överskott/underskott och är inget mått på effektivitet eller måluppfyllelse.

Bilaga 8

Revisionsberättelse med standardutformning Revisionsberättelse med standardutformning lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt gällande regelverk och att årsredovisningen ger en rättvisande bild.

Revisionsberättelse med reservation Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen innehåller felaktigheter som är väsentliga (enskilt eller sammantaget), men som inte är av avgörande betydelse för årsredovisningen. Detta kan bero på felaktig eller utebliven information som kan leda till att en beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga beslut baserat på informationen i årsredovisningen.

Revisionsberättelse med avvikande mening Revisionsberättelse med avvikande mening lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen innehåller felaktigheter som är väsentliga (enskilt eller sammantaget), och som har en genomgripande påverkan på årsredovisningen. Detta kan bero på felaktig eller utebliven information som kan leda till att en beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga beslut baserat på informationen i årsredovisningen.

Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter och oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande.

Revisionsberättelse med upplysning Riksrevisionen lämnar en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå genom upplysningen lyfta fram viktig information som den vill fästa läsarens uppmärksamhet på.

Riksgäldskontorets nettoutlåning Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter (även affärsverk), statliga bolag, vissa fonder och eventuellt andra låntagare, som utgör en post på utgiftssidan i statens budget. Posten ingår tillsammans med posten Kassamässig korrigering i statens budget för att budgetsaldot ska motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Se även Kassamässig korrigering.

Räkenskapsår Den period som en årsredovisning omfattar vilken normalt utgörs av 12 månader. Statens räkenskapsår sammanfaller med kalenderår.

Rättvisande bild Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet förutsätts att information som lämnas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild.

Rörelseresultat Resultat i ett företag före finansiella poster, bokslutsdispositioner och skatt.

Skuld En befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars reglering förväntas leda till ett utflöde av resurser. Skulderna i statens konsoliderade balansräkning visar statens förpliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till sitt

Bilaga 8

belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar.

Skuldbytesavtal (eng. swaps) Ett derivatinstrument som används av Riksgäldskontoret för upplåningen i utländsk valuta eller för förvaltning av kronskulden. Swapptransaktionerna innebär att Riksgäldskontoret byter kronor mot utländsk valuta och under swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor och betalar rörlig ränta i utländsk valuta (kron/valutaswappar). Därutöver kan swappar användas för att byta räntevillkor, t.ex. från fast till rörlig ränta. Se även Derivatinstrument.

Skuldskötselinstrument Statsskulden mäts inklusive skuldskötselinstrument, dvs. de derivat Riksgäldskontoret använder i statsskuldsförvaltningen. Se Derivatinstrument.

Statens budget En plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår (tidigare benämnd statsbudgeten). Statens budget består av anslag, inkomsttitlar samt Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost, vilket sammantaget ger statens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål under anslag. Ofta används statens budget och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på ändringsbudget under löpande budgetår i samband med den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen.

Statens budgetsaldo Skillnaden mellan inkomster och utgifter på statens budget, vilket överensstämmer med statens lånebehov (med omvänt tecken). En kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida gör att denna överensstämmelse uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett budgetunderskott och därmed ett lånebehov, vilket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en amortering av statsskulden.

Statens lånebehov Statens behov av att låna pengar under en viss period. Summan av alla kassaflöden till och från staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet överensstämmer med statens budgetsaldo (med omvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statens budget. Staten måste även låna för att betala tillbaka lån som löper ut. Summan av nettolånebehovet och förfallande lån kallas bruttolånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo.

Statens nettoupplåning Statsskulden (exklusive orealiserade valutakursförändringar) och statens övriga upplåning. Värdeförändringar hänförbara till statsskulden omfattas inte av detta begrepp. Ett negativt saldo innebär att staten har gjort en nettoamortering. Saldoraden i finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten visar förändringen av statens nettoupplåning under året. Se även Finansieringsanalys.

Statliga affärsverk Myndigheter under regeringen med affärsdrivande verksamhet och större ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga myndigheter. År 2023 fanns tre affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfartsverket samt Affärsverket svenska kraftnät.

Bilaga 8

Statliga kreditgarantier Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller såsom för egen skuld. Med det menas att borgenären (långivaren) kan kräva att skulden ska betalas av borgensmannen (i detta fall staten) utan att först kräva betalning av gäldenären (låntagaren). En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit.

Statsobligation Ett räntebärande värdepapper som ges ut av Riksgäldskontoret. Räntan på statsobligationer är fast under hela löptiden och betalas ut en gång per år. Det finns nominella och reala statsobligationer. De reala statsobligationerna är skyddade mot inflation. De har en fast real ränta plus en ersättning för den faktiska inflationen under värdepapperets löptid.

Statsredovisningen Den centrala redovisningen för staten (tidigare benämnd riksredovisningen). Informationen används för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Statsredovisningen ligger till grund för årsredovisningen för staten inklusive utfallet på statens budget, men även för statistik om statens finanser och budgetprognoser.

Statsskulden Summan av samtliga lån som tagits av Riksgäldskontoret för statens räkning. Riksgäldskontoret förvaltar statsskulden. Upplåningen på den svenska marknaden sker främst i form av statsobligationer, statsskuldväxlar och premieobligationer. Den utländska upplåningen sker huvudsakligen via skuldbytesavtal (kron/valutaswappar). Även upplåning via statsskuldväxlar i utländsk valuta (commercial papers) och direkt på utländska kapitalmarknaden förekommer. Statsskulden påverkas förutom av statens budgetsaldo, även av orealiserade valutakursförändringar, tillfälliga placeringar samt direkta nedskrivningar vid inleverans av statsobligationer.

Statsskuldsränta Räntan på statsskulden. Räntorna på statsskulden redovisas i huvudsak kassamässigt (vid betalning) på statens budget. Förutom den kassamässiga redovisningen mot anslag, redovisas räntekostnader enligt bokföringsmässiga grunder i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Skillnader uppstår mellan dessa redovisningsmetoder beroende på bland annat orealiserade räntor, valuta-förändringar och kursdifferenser. Utgifterna för statsskuldsräntorna ingår inte under utgiftstaket.

Statsskuldväxel Räntebärande värdepapper med kort löptid som Riksgäldskontoret ger ut. Statsskuldväxeln har inga räntebetalningar under löptiden. Avkastningen är skillnaden mellan slutbetalning och det pris som statsskuldväxeln har köpts till. Normalt är löptiden tre, sex eller tolv månader.

Takbegränsade utgifter Summan av alla utgifter inom det fastställda utgiftstaket. De takbegränsade utgifterna omfattar dels utgifterna på statens budget (utgiftsområde 1 – 27) exklusive statsskuldräntor (utgiftsområde 26), dels utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att myndigheternas utnyttjande av anslagsbehållningar och anslagskrediter ingår.

Bilaga 8

Termin Ett finansiellt instrument som ger skyldighet att köpa och sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Option.

Tilldelade medel Summan av ingående anslagsbehållningar, statens budget, ändringsbudget, indragningar och omfördelningar. Se vidare Anslagsbehållningar.

Tillgång En resurs som en myndighet eller staten har kontroll över till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden.

Tillgängliga medel Summan av tilldelade medel, anslagskredit och medgivet överskridande. Se vidare Tilldelade medel, Anslagskredit och Medgivet överskridande.

Transferering Överföring av ekonomiska medel för statens räkning utan krav på motprestation men vanligen enligt vissa villkor. Transfereringar i staten utgörs främst av utbetalningar av bidrag och försäkringsersättningar.

Underliggande saldo Statens budgetsaldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som ska klassificeras som tillfälliga eller extraordinära. Därför är det väsentligt att samtliga sådana poster specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.

Uppbörd Betalning som en statlig myndighet mottar för statens räkning och överför till statens centralkonto utan att disponera. Uppbörd är till allra största delen skatter och ska redovisas mot en inkomsttitel på statens budget. Se även Inkomsttitel.

Upplupen intäkt Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor som levererats under året, men inte fakturerats senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Sådan intäkt tas upp i resultaträkningen med motposten upplupen intäkt i balansräkningen.

Upplupen kostnad Kostnad för t.ex. varor och tjänster som mottagits under redovisningsperioden, men där man inte fått fakturan, senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Ett annat exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Sådana kostnader tas upp i resultaträkningen med motposten upplupna kostnader i balansräkningen.

Utbetalning Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning utges. Den kan avvika från tidpunkten för kostnad och utgift.

Utdelning Den del av ett företags vinst som delas ut till ägarna.

Bilaga 8

Utgift Ekonomisk händelse genom vilken ett värde av ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligtvis i form av det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas. Utgiften uppstår vid anskaffningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en utgift avse flera redovisningsperioder och behöver inte minska myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet har även en generell betydelse och används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens kostnader, utgifter och utbetalningar.

Utgiftsområde En indelningsgrund för anslagen i statens budget. I budgeten finns 27 utgiftsområden vilka är reglerade i riksdagsordningen. Varje anslag på statens budget ingår i ett utgiftsområde.

Utgiftsramar Ramar för utgiftsområden på statens budget som beslutas av riksdagen inom den s.k. rambesluts- modellen, vilket är en ”uppifrån - och nedmetod” för budgetering. Den innebär att riksdagen i ett första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och slutligen de enskilda anslagen.

Utgiftstak för staten En högsta nivå för statens utgifter för ett visst år som normalt fastställs tre år i förväg av riksdagen. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör budgeteringsmarginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden.

Utomstatliga transaktioner Transaktioner mellan staten och en annan part som ligger utanför den beslutade avgränsningen av staten, t ex kommuner, privata företag, hushåll, statliga bolag och stiftelser eller utländska organisationer. Se även Interna mellanhavanden.

Valutareserv De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sveriges valutareserv förvaltas av Riksbanken.

Valutarisk Risken för förändringar i växelkursen på den aktuella utländska valutan mot den svenska kronan.

Årets över- eller underskott Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräkningen i noten till rubriken Nettoförmögenhet.

Årlig revision Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande.

Granskning görs även av om ledningens förvaltning står i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndigheterna till regeringen och revisionsberättelse avseende årsredovisningen för staten till regeringen och riksdagen.

Bilaga 8

Återanskaffningsvärde Den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.

Ändringar i statens budget Ändring av budgeten som riksdagen beslutar om under pågående budgetår. Riksdagen kan besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag för innevarande år. Detta sker som regel i samband med riksdagens beslut om den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen. Se vidare Statens budget.

Överskottsmål Budgetpolitiskt mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2024 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsrådet Svantesson

Regeringen beslutar skrivelse 2023/24:101 Årsredovisning för staten 2023