Årsredovisning för staten 2023

Regeringens skrivelse 2023/24:101

Årsredovisning för staten 2023

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 11 april 2024

Ulf Kristersson

Elisabeth Svantesson

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2023. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU.

Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2023

Den offentliga sektorns finansiella sparande 2023 uppgick till -40 miljarder kronor eller -0,6 procent av BNP. I förhållande till 2022 försvagades det finansiella sparandet med ca 111 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 25,0 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 19 miljarder kronor, vilket är en försämring med 145 miljarder kronor jämfört med 2022.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 44 miljarder kronor. Jämfört med 2022 förbättrades resultatet med 18 miljarder kronor.

Statsskulden minskade med 61 miljarder kronor till 970 miljarder kronor vid utgången av 2023. Som andel av BNP minskade statsskulden från 17,3 procent 2022 till 15,4 procent 2023.

I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2023 jämfört med 2022.

Tabell 0.1 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

Procent av Procent av

2023 BNP1 2022 BNP2 Den offentliga sektorns finansiella

3

Utlåning 262 4,2% 323 5,4%

4

Garantiåtaganden 2 828 44,9% 2 657 44,5%

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Preliminär BNP för 2023 uppgår till 6 295 miljarder kronor (löpande priser). 2 Reviderad BNP för 2022 uppgår till 5 972 miljarder kronor (löpande priser). Inklusive utlåning till Riksbanken. 4 Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Tabell 0.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

BNP

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Källa: Statistiska centralbyrån. Den offentliga sektorn redovisade 2023 ett underskott som uppgick till ca 40 miljarder kronor eller 0,6 procent av BNP. I förhållande till 2022 försvagades det finansiella sparandet med ca 111 miljarder kronor eller 1,8 procent av BNP. Försvagningen mellan 2022 och 2023 förklaras till stor del av den höga inflationen som innebar att utgifterna i framför allt kommunsektorn växte snabbt.

Regeringen bedömer att det bakåtblickande åttaåriga genomsnittet av det finansiella sparandet ligger strax under målnivån 2023. Denna avvikelse är dock motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19.

Utgiftstaket för staten

Tabell 0.3 Utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2023 uppgick till 1 665 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 575 miljarder kronor, dvs. 90 miljarder kronor lägre än det fastställda taket.

Utfallet för statens budget

Tabell 0.4 Utfallet för statens budget

Miljarder kronor

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2022. Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 279 miljarder kronor. Utfallet blev 1 243 miljarder kronor, vilket var 37 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev drygt 5 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev 42 miljarder kronor lägre än beräknat. Att övriga inkomster blev lägre beror främst på att s.k. flaskhalsintäkter har betalats ut som stöd till hushåll och företag under 2023. Dessa redovisas som en skatteintäkt 2023 men avräknas under övriga inkomster för att de totala skatterna ska vara kassamässiga och inte påverka saldot.

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 224 miljarder kronor. Det var 28 miljarder kronor (2,4 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 32 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 4 miljarder kronor (0,3 procent) lägre.

Budgetsaldot visade för 2023 ett överskott på 19 miljarder kronor, vilket var en försämring med 145 miljarder kronor jämfört med 2022.

Resultaträkning

Tabell 0.5 Resultaträkning

Miljarder kronor

2023 2022

Intäkter

Kostnader

Resultat från andelar i hel- och delägda

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Resultaträkningen för 2023 visade ett överskott om 44 miljarder kronor, vilket var 18 miljarder kronor högre än 2022 då överskottet uppgick till 26 miljarder kronor.

Skatteintäkterna ökade med nära 52 miljarder kronor medan övriga intäkter minskade med 6 miljarder kronor.

Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 387 miljarder kronor, vilket var en ökning med 41 miljarder kronor jämfört med 2022.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 384 miljarder kronor vilket var en ökning med 28 miljarder kronor jämfört med 2022.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 35 miljarder kronor, en ökning med 15 miljarder kronor jämfört med 2022.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till -13 miljarder kronor, en förbättring med 27 miljarder kronor jämfört med 2022. Den positiva förändringen av finansnettot förklaras av såväl minskad nettokostnad för statsskulden som övriga finansiella kostnader i kombination med högre övriga finansiella intäkter jämfört med 2022.

Balansräkning

Tabell 0.6 Balansräkning

Miljarder kronor

2023-12-31 2022-12-31

Tillgångar

Kapital och skulder

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till 160 miljarder kronor vid utgången av 2023. I förhållande till 2022 ökade nettoförmögenheten med 48 miljarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 61 miljarder kronor till 970 miljarder kronor vid utgången av 2023. Lån i svenska kronor ökade med 59 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 120 miljarder kronor.

Statliga garantier

Tabell 0.7 Statliga garantier

Miljarder kronor

2023-12-31 2022-12-31 Insättningsgarantin 2 294 2 131 Investerarskyddet

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. De statliga garantiåtagandena ökade med 171 miljarder kronor jämfört med 2022 och uppgick till 2 828 miljarder kronor vid utgången av 2023. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 44,9 procent.

Insättningsgarantin uppgick till 2 294 miljarder kronor, vilket var en ökning med 163 miljarder kronor jämfört med 2022.

Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 320 miljarder kronor, vilket var ökning med 4 miljarder kronor i förhållande till 2022. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 208 miljarder kronor, vilket var en ökning med 4 miljarder kronor jämfört med 2022.

Risken för stora förluster i den ordinarie portföljen och för stora förluster i form av direkta infrianden av insättningsgarantin bedöms vara måttlig.

Statlig utlåning

Tabell 0.8 Statlig utlåning

Miljarder kronor

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens utlåning uppgick till 262 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämndens utlåning för studielån utgör huvuddelen av statens utlåning.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt Ekonomistyrningsverkets revisionsutlåtanden varpå regeringen lämnar följande intygande.

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Tabell 0.9 Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

Nettoflöde från statens budget till EU 25 33

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Sveriges avgift till EU uppgick till 44 miljarder kronor, vilket var en minskning med drygt 4 miljarder kronor jämfört med 2022. Merparten av minskningen berodde på att den BNI-baserade avgiften blev lägre. Bidragen från EU uppgick till 18 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 25 miljarder kronor, vilket var en minskning med drygt 7 miljarder kronor jämfört med 2022.

Inledning

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisningen för staten 2023 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2023 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2023 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2022.

Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2023 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2023, dels med utfallet för 2022.

Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2024/00722).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.

Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. ESV:s underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.

Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. uppföljningen av de budgetpolitiska målen. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Kvaliteten i årsredovisningen för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med ESV:s konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2023

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2023.

För 2023 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande sjutton myndigheter: Boverket, Etikprövningsmyndigheten, Högskolan i Kristianstad, Jämställdhetsmyndigheten, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Myndigheten för stöd till trossamfund, Spelinspektionen, Statens skolverk, Statistiska centralbyrån, Statskontoret och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete.

En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen eller när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men bedömer att de möjliga felen inte är genomgripande.

Av granskade myndigheter har en fått revisionsberättelse med upplysning.

I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.

De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 3.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2019–2023. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Tabell 0.10 Antal modifierade revisionsberättelser 2019–2023

2019 2020 2021 2022 2023

Summa 9 12 10 13 17

1¶Uppföljning av de budgetpolitiska målen

1.1¶Den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet 2023

Den offentliga sektorn redovisade 2023 ett finansiellt sparande som uppgick till ca -40 miljarder kronor eller -0,6 procent av BNP. I förhållande till 2022 försvagades det finansiella sparandet med ca 111 miljarder kronor eller ca 1,8 procent av BNP (se tabell 1.1). I prognosen till budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1) beräknades ett överskott på 11 miljarder kronor eller 0,2 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev därmed ca 50 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Inkomsterna från skatter blev sammantaget något högre än förväntat. Det rör i första hand socialavgifter och kapitalskatt, medan inkomster från moms i stället blev lägre än förväntat.

Det lägre finansiella sparandet förklaras av att utgifterna blev högre än beräknat. En anledning till avvikelsen är den höga inflationen som framför allt medförde att utgifterna för konsumtion underskattades i budgetpropositionen för 2023. Även utgifter för investeringar och räntor underskattades till följd av den höga inflationen. Brutto medförde högre konsumtionsutgifter även att övriga inkomster blev högre än väntat, detta beror på att kapitalförslitningen redovisas som en s.k. tillräknad inkomst. Noterbart är att transfereringarna från offentlig sektor blev lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2023, detta trots att de flaskhalsintäkter som betalades ut till hushåll och näringsliv beslutades efter budgetpropositionen för 2023. Övriga transfereringar överskattades i både kommunsektorn och staten (för avvikelser i staten se avsnitt 2). Redovisningen av flaskhalsintäkterna är i stort sett neutral för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Överskattningen av de offentliga finanserna i budgetpropositionen i förhållande till utfallet gjordes för samtliga sektorer, men avvikelsen var störst för kommunsektorn och staten. Det var framför allt den snabba prisutvecklingen som medförde att utgifterna för konsumtion, investeringar samt räntor blev högre än förväntat.

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor om annat inte anges

1

Räntor 41 58 17 42

2

Ålderspensionssystem 17 14 -3 21

Kommunsektorn -25 -51 -27 24

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Inklusive kapital avkastning på pensionsrätter. Inklusive ofördelade utgifter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

De förändringar som tillkommit på ändringsbudgetar beräknas ha medfört att den offentliga sektorns utgifter blev högre än beräknat i budgetpropositionen för 2023 (se tabell 1.2). Den redovisningsmässiga revideringen av de stöd som betalats ut för att kompensera hushåll för höga elavgifter medförde avvikelser på ca 26 miljarder kronor både på inkomst- och utgiftssidan.

Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen för 2023, offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor

Ändrings- Elstöd, NR Utfall - totalt

BP23 budget 2023 redovisning Utfall 2023 anvisat 2023 Utfall 2022

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av de extra ändringsbudgetarna skiljer sig från motsvarande på budgeten till följd av annorlunda redovisning enligt NR. 1 Enligt direktiv från Eurostat ska de stöd som betalats ut för att kompensera för de höga flaskhalsintäkterna redovisas som skatter resp. transfereringar till och från staten. Detta i sig medför att inkomster och utgifter brutto ökar i motsvarande grad och är neutrala för det finansiella sparandet. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Målnivån för det finansiella sparandet (överskottsmålet) anger att sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts, och för att upptäcka systematiska avvikelser, används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt.

Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2023

Regeringen bedömde i 2023 års budgetproposition att överskottsmålet skulle nås och att finanspolitiken skulle vara svagt åtstramande. Bedömningen av avvikelsen baseras på det strukturella sparandet, dvs. ett mått på offentliga sektorns finansiella sparande där den konjunkturella effekten räknats bort. Det strukturella sparandet har sedan dess reviderats ner. Det strukturella sparandet 2023 och det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2016–2023 bedöms ligga något under målnivån 2023 (se tabell 1.3).

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP om annat ej anges

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Finansiellt sparande 1,0 1,4 0,8 0,5 -2,8 0,0 1,2 -0,6

varav staten 1,4 1,6 1,3 1,3 -2,8 -0,7 0,4 -0,1

varav ålderspensions- 0,1 0,0 0,1 0,1 -0,2 0,0 0,3 0,2 systemet

varav kommunala sektorn -0,6 -0,3 -0,7 -0,9 0,2 0,7 0,4 -0,8

Bakåtblickande -0,6 -0,3 -0,2 -0,1 -0,3 -0,1 0,3 0,2 åttaårssnitt Strukturellt sparande -0,1 0,0 -0,3 0,1 -0,7 0,4 0,9 0,1 BNP-gap 0,9 1,5 1,4 1,1 -3,5 0,1 0,7 -1,2 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 9.2 i 2024 års ekonomiska vårproposition. Till följd av den höga inflationen har regeringen även valt att justera priseffekten vid beräkningen av BNP-gap. Engångseffekter för 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2015–2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern. Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1.2¶Utgiftstaket för 2023

Tabell 1.4 Utgiftstaket

Miljarder kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 103 1 123 1 167 1 210 1 332 1 392 1 471 1 430 1 502 1 539 Tekniska justeringar 4 2 7 12 5 10 10 6 2 2

1

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 3,3 16,1 9,3 4,8 5,7

Anm.: För 1997–2007 se Årsredovisningen för staten 2009 och för 2008–2013 Årsredovisningen för staten 2018. 1 Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes för 2019 och 2020 med 51 respektive 88 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Nivån höjdes för 2021 med 9 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019. Nivån höjdes för 2020 med 350 miljarder kronor efter förslag i Vårändringsbudget för 2020. Nivån höjdes för 2021 med 250 miljarder kronor och för 2022 med 130 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2021. Nivån höjdes för 2023 med 124 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2023. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån- och nedperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits (se tabell 1.4 för slutligt fastställda utgiftstak samt budgeteringsmarginaler sedan 2014). Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se vidare i avsnitt om tekniska justeringar nedan) eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras om finanspolitiken behöver anpassas till betydande nya yttre

förutsättningar, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. I budgetpropositionen för 2023 föreslog regeringen en finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstakets nivå för 2023 med 124 miljarder kronor med anledning av den ändrade finanspolitiska inriktning som den nya regeringen föreslog.

De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna

Enligt utfallet för statens budget 2023 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 575 miljarder kronor. Därmed underskreds det slutligt fastställda utgiftstaket med en marginal på 90 miljarder kronor (se tabell 1.5).

Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter 2023

Miljoner kronor

Utfall -

Statens Ändrings- statens Utfall - totalt

budget budget Utfall budget anvisat Utfall

2023 2023 2023 2023 2023 2022 Utgiftsområden exkl.

1 statsskuldsräntor m.m. 1 234 413 9 982 1 214 077 -20 336 -30 318 1 210 805 Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 359 856 360 860 1 004 1 004 347 902

Takbegränsade utgifter 1 594 269 9 982 1 574 937 -19 332 -29 314 1 558 707

Marginal till utgiftstaket 70 731 90 063 75 293

Utgiftstak 1 665 000

1 665 000 1 634 000

1 Inklusive posten förändring av anslagsbehållningar I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag.

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2023 fastställdes av riksdagen i december 2020 till 1 539 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska och finanspolitiska skäl.

Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

Miljarder kronor

2023

Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2021 1 539

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2021 Reglering kommunalekonomisk utjämning: skattelättnad för cykelförmån 0,09

Ny nivå i budgetpropositionen för 2022 1 539

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2023 Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrade skatteregler för reseavdrag 1,80 Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt utjämningsbelopp Sverige-Danmark -0,15 Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,64 Finanspolitiskt motiverad ändring i budgetpropositionen för 2023

2023

Anm.: Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och avrundas enligt praxis till hela miljarder kronor. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som motiverar justeringen. För att motivera en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor.

Sammantaget har utgiftstakets nivå för 2023 höjts med 2 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6). Flera av dessa tekniska justeringar hänförs till budgetförändringar som motiverat justeringar av statsbidragen till kommuner och landsting. Framför allt har förslagen om höjd schablon för avdrag för resor till och från arbetsplatsen med egen bil samt justerade avdrag för tjänsteresor och hemresor, benämnt ändrade skatteregler för reseavdrag i tabell 1.6, lett till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämrats, vilket motiverat en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta har medfört en teknisk justering av utgiftstaket.

Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2023 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. Ändringen motiverades av den förändring av finanspolitikens inriktning som regeringen föreslog efter riksdagsvalet 2022. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

Budgeteringsmarginalens användning sedan utgiftstakets nivå för

2023 fastställdes

Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 1.7 redovisas förändringen av budgeteringsmarginalen för 2023 från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för 2023 efter förslag från regeringen i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1). Förändringen är uppdelad på ett antal kategorier baserat på motsvarande redovisning för 2023 i de budgetpropositioner och ekonomiska vårpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2023 fastställdes. Uppdelningen på de olika kategorierna i baseras på egna beräkningar.

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2023 till utfallet för 2023

Miljarder kronor

2023

1

2023

Volymförändringar 8,5

2

Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, dvs. högre utgifter. 1 Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU1, rskr. 2020/21:63. 2 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. Källa: Egna beräkningar. När riksdagen ursprungligen fastställde utgiftstakets nivå för 2023 uppgick budgeteringsmarginalen till 80,3 miljarder kronor. I utfallet för 2023 uppgick marginalen till 90,1 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 9,8 miljarder kronor större sedan utgiftstaket för 2022 fastställdes. Det inkluderar den finanspolitiskt motiverade ändringen av utgiftstakets nivå.

Sammantaget har regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om nya åtgärder för 117,8 miljarder kronor sedan utgiftstaket ursprungligen fastställdes. Budgeteringsmarginalen har minskat med motsvarande belopp. Beloppet avser reformer på budgetens utgiftssida och är en nettoeffekt, där beslut om finansiering genom minskade utgifter ingår. I huvudsak består dessa åtgärder av förslag och aviseringar från regeringen i budgetpropositionen för 2022, (prop. 2021/22:1), samt i budgetpropositionen för 2023.

Reviderade bedömningar av de makroekonomiska förutsättningarna har sammantaget medfört att budgeteringsmarginalen blivit ca 21 miljarder kronor mindre. Den främsta förklaringen är att utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten blivit högre, vilket beror på att bedömningen av inkomstindex för 2023 successivt har reviderats upp sedan bedömningen i budgetpropositionen för 2021 som låg till grund för utgiftsberäkningen när utgiftstaket fastställdes. En annan förklaring är att utgifterna för biståndet blivit högre i takt med att bedömningen av BNI har reviderats upp jämfört med den nivå som låg till grund för biståndsramen i budgetpropositionen för 2021. Efter förslag i budgetpropositionen för 2023 frikopplades biståndsbudgeten från BNI, vilket motverkade den utgiftsökning som skulle följa av ökningen av BNI. Budgeteffekten av det motverkande förslaget redovisas i denna sammanställning som ett beslut om ny åtgärd. Ytterligare en förklaring är att den relativt höga inflationen har medfört att prisbasbeloppet för 2023 blev högre än den ursprungliga bedömningen när utgiftstaket fastställdes. Det har medfört högre utgifter inom utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn samt 15 Studiestöd som innefattar transfereringssystem där ersättningsnivåerna påverkas av prisutvecklingen. Förändringar till följd av den makroekonomiska utvecklingen medför samtidigt lägre utgifter inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Det förklaras främst av att bedömningen av antalet personer som uppbar arbetslöshetsersättning 2023 successivt har reviderats ner.

Reviderade bedömningar av volymerna i de olika statliga transfereringssystemen har medfört att budgeteringsmarginalen blivit ca 8,5 miljarder kronor större. Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. Det förklaras bl.a. av att antalet ersatta föräldrapenningdagar 2023 blev ca 18 procent färre än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2021, vilket har bidragit till lägre utgifter inom utgifts-

område 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn till följd av volymrelaterade utgiftsförändringar. När det gäller utgifterna inom utgiftsområde 15 Studiemedel har de blivit lägre bl.a. för att antalet personer med studiemedel var ca 9 procent färre än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2021. Vidare var antalet personer med inkomstpension och med tilläggspension färre 2023 jämfört med den ursprungliga bedömningen vilket bidragit till lägre utgifter i ålderspensionssystemet.

Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan följa av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget har förändringar till följd av övriga faktorer medfört att budgeteringsmarginalen blivit 19,3 miljarder kronor större. Det förklaras till stor del av att utfallet för 2023 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än vad som ursprungligen beräknades i budgetpropositionen för 2021. En betydande del av förändringen har uppstått under 2023 och förklaras i avsnitt 3 Utfall per utgiftsområde. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad till följd av övriga faktorer, är 4 Rättsväsendet, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 16 Utbildning och universitetsforskning samt 22 Kommunikationer.

2¶Utfallet för statens budget

I avsnitt 2 och 3 redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som regeringen har fått från riksdagen.

Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatter avser både skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som löpande har betalats in under året, intäkterna avser de skatter som ska hänföras till året, oavsett när i tiden de betalas. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde.

Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel.

Med statens budget menas den av riksdagen ursprungligen beslutade budgeten för 2023 (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med vad som framgår av tabell 2.5 Ändringar i statens budget 2023.

En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. I bilaga 3 specificeras samtliga ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget.

2.1¶Saldot i statens budget 2023

Saldot i statens budget blev 19 miljarder kronor 2023 (tabell 2.1) och därmed kunde statsskulden amorteras med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till 84 miljarder kronor. Saldot blev därmed 65 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Inkomsterna blev knappt 37 miljarder kronor lägre och utgifterna blev drygt 28 miljarder kronor högre.

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2023

Miljoner kronor

Utfall -

Statens Ändrings- Utfall statens

budget budget 2023 budget

Statens inkomster blev 37 miljarder kronor lägre än beräknat

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 279 miljarder kronor. Utfallet blev 1 243 miljarder kronor, vilket är 37 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev drygt 5 miljarder kronor högre än beräknat medan övriga inkomster blev 42 miljarder kronor lägre. Att övriga inkomster blev lägre beror främst på att s.k. flaskhalsintäkter har betalats ut som stöd till hushåll och företag under 2023. Dessa redovisas som en skatteintäkt 2023, men avräknas under övriga inkomster för att de totala inkomsterna ska vara kassamässiga och inte påverka saldot.

Utgifterna blev 28 miljarder kronor högre än budgeterat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 224 miljarder kronor. Det är 28 miljarder kronor (2,4 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men nästan 4 miljarder kronor (0,3 procent) lägre än totalt anvisat. Inom 6 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För 10 av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Riksgäldskontorets nettoutlåning, som redovisas på utgiftssidan i statens budget, blev 41 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard mot statens budget 2023

Miljoner kronor

Utfall -

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning 106 427 1 150 110 618 4 190 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 55 394 204 56 427 1 033 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 105 160 720 101 665 -3 494 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares

Utfallet för statens budget 2023 jämfört med 2022

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2023 och 2022. Utfallet för statens budget visar för 2023 ett överskott på 19 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på 164 miljarder kronor för 2022. Överskottet i statens budget var därmed 145 miljarder kronor lägre 2023 jämfört med 2022.

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2023–2022

Miljoner kronor

Statens inkomster minskade med 3 procent

Statens inkomster minskade med 43 miljarder kronor (3 procent) jämfört med 2022. Statens skatteinkomster ökade med 10 miljarder kronor (0,8 procent) medan övriga inkomster minskade med 53 miljarder kronor. Minskningen av övriga inkomster beror dels på att utdelningar av statens aktier blev 26 miljarder kronor lägre, dels på att s.k. flaskhalsintäkter om 26 miljarder kronor har avräknats under övriga inkomster.

Utgifterna ökade med 9 procent

Utgifterna i statens budget ökade med 101 miljarder kronor (9,0 procent) mellan 2022 och 2023. Att utgifterna ökade så mycket beror till största delen på förändringar i Affärsverket svenska kraftnäts inlåning i Riksgäldskontoret. Under 2023 minskade affärsverkets placeringar på konton i Riksgäldskontoret med 37 miljarder kronor, då elstöd till hushåll och företag finansierades med flaskhalsinkomster (kapacitetsavgifter). Under 2022 ökade i stället placeringarna med 41 miljarder kronor då inbetalningarna från kapacitetsavgifter ökade kraftigt. Det medför att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 78 miljarder kronor högre med anledning av förändringar i Affärsverket svenska kraftnäts placeringar i Riksgäldskontoret. Nettoutlåningen ökar när inlåningen minskar, vilket ökar utgifterna i statens budget.

Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap ökade med drygt 12 miljarder kronor och utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev 10 miljarder kronor högre än 2022.

Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallet mellan 2022 och 2023.

Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2022–2023

Miljoner kronor

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 110 618 114 340 -3 723

Riksdagen har fattat beslut om ändringar i statens budget vid flera tillfällen under 2023. Ändringsbudgetarna innehåller bl.a. bidrag till olika insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands invasion, ökat anslag för räntor på statsskulden, samt tillfälliga anstånd med inbetalning av skatter och avgifter.

Beslut om ändringar i statens budget 2023

Tabell 2.5 visar samtliga förslag om ändringar i statens budget för 2023. Tabellen visar regeringens propositioner och riksdagsbeteckningarna för samtliga beslut som fattats om statens budget under 2023.

Totalt har riksdagen anvisat ytterligare 31 970 miljoner kronor i ändringsbudget under 2023. Vidare har inkomsterna beräknats minska med 15 878 miljoner kronor i ändringsbudget. Riksdagen har även bemyndigat regeringen att ingå ytterligare ekonomiska åtaganden med 61 496 miljoner kronor som medför behov av framtida anslag efter 2023. Riksdagen har också bemyndigat regeringen att skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 15 523 miljoner kronor, vilket minskar statens tillgångar med samma belopp.

Tabell 2.5 Ändringar i statens budget 2023

Miljoner kronor

Beställnings- Riksdagsbeslut Proposition/betänkande Beteckning Utgifter Inkomster bemyndiganden Övrigt 2023-02-08 Extra ändringsbudget för 2023 – Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till Prop 2022/23:52, företag och hushåll till följd bet. 2022/23:FiU31, av höga energipriser rskr. 2022/23: 118–120 1 787 -16 240 5 745 4 349 2023-02-22 Extra ändringsbudget för 2023 – Tillfällig skatt på Prop. 2022/23:58, vissa elproducenters bet. 2022/23:FiU33, överintäkter rskr. 2022/23:125 362 2023-03-23 Extra ändringsbudget för Prop. 2022/23:92, 2023 – Försvarsmateriel till bet. 2022/23:FiU38, Ukraina rskr. 2022/23: 150–151 730 8 430 6 267

Beställnings- Riksdagsbeslut Proposition/betänkande Beteckning Utgifter Inkomster bemyndiganden Övrigt 2023-06-20 Vårändringsbudget för 2023 Prop. 2022/23:99,

bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254 3 975 33 536

2023-08-17 Ändringar i statens budget för 2023 – Försvarsmateriel till Ukraina och försäljning Bet. 2022/23:FiU32, av jaktrobotar till USA rskr. 2022/23:267 545 2 825 3 250 2023-10-25 Extra ändringsbudget för Prop. 2023/24:25, 2023 – Ytterligare bet. 2023/24:FiU27, försvarsmateriel till Ukraina rskr.2023/24:7–8 1 657 2023-11-29 Höständringsbudget för Prop. 2023/24:2, 2023 bet. 2023/24:FiU11,

rskr. 2023/24: 48–57 samt 64 24 933 10 960

Summa 31 970 -15 878 61 496 15 523

2.3¶Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens

Den 12 februari 2021 beslutades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Återhämtningsfaciliteten inrättades för att stötta medlemsstaterna att hantera effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Faciliteten utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU, som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel från RRF upprättar en nationell återhämtningsplan med en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som medlemsstaten avser söka finansiellt stöd för fram till 2026. Sveriges återhämtningsplan innehåller åtgärder som genomförs under perioden 2020–2026. Regeringen ansvarar för den svenska återhämtningsplanen, men myndigheterna ansvarar för genomförandet av åtgärderna och har fått i uppdrag av regeringen att säkerställa att kraven i RRF-förordningen uppfylls. Myndigheterna finansierar åtgärderna med anslag i statens budget. Inbetalda medel från EU:s återhämtningsfacilitet kommer att redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Faciliteten är resultatbaserad och inbetalning sker efter det att åtgärderna genomförts. Sverige har ännu inte lämnat in en ansökan om utbetalning av medel från RRF och har inte heller begärt någon förskottsutbetalning. Tidpunkten för utbetalningarna till Sverige liksom delbeloppens storlek är vid upprättande av Årsredovisning för staten 2023 osäker.

2.4¶Inkomster i statens budget 2023

I inkomsterna i statens budget ingår kassamässiga skatteinkomster samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2023 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade, till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.

Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats

jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2023 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 10,8 miljarder kronor, medan ändringsbudgetar för 2023 innehöll reformer som ökade skatteintäkterna med 0,4 miljarder kronor. Se tabell 2.6.

Tabell 2.6 Skattereformer i statens budget för 2023 och i ändringsbudgetar för 2023

Miljarder kronor

Skatteintäkterna har minskat till följd av de regeländringar som riksdagen beslutat om inför 2023. I huvudsak avser det intäkter från skatt på konsumtion och insatsvaror som bedöms ha minskat med 7,4 miljarder kronor, vilket främst beror på beslut om sänkt energiskatt på bensin- och diesel. Intäkterna från skatt på arbete bedöms ha minskat med 3,0 miljarder kronor och beror främst på beslut om höjd schablon för reseavdrag. Regeländringarna beräknas sammantaget ha minskat skatteintäkterna med 10,4 miljarder kronor 2023.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.7 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2023.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman. Lönesumman beräknas ha ökat med 5,3 procent, vilket är 1,1 procentenheter högre än i prognosen i budgetpropositionen för 2023.

Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) juni–juni påverkar skatteintäkterna både via grundavdraget och via skiktgränsen för statlig inkomstskatt då denna styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI ökar så höjs även skiktgränsen. KPI används även till att indexera skattesatserna för skatt på energi. Inflationstakten enligt KPI juni–juni var 9,3 procent 2023.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade, främst till följd av prisökningarna, med 3,6 procent, vilket är 0,7 procentenheter lägre än den prognos som låg till grund för statens budget för 2023. Hushållens konsumtionsutgifter, tillsammans med andra faktorer, påverkar intäkterna från mervärdeskatt.

Utfallet för den nominella BNP-tillväxten 2023 blev 1,6 procentenheter högre än vad som förväntades i statens budget för 2023. Även det förklaras främst av prisökningarna under 2023, justerat för prisökningarna blev utfallet 0,2 procentenheter högre.

Tabell 2.7 Antaganden i utfallet för statens budget 2023 jämfört med budgetpropositionen för 2023

Procentuell utveckling om inget annat anges

2023

1 BNP, marknadspris 5,4

Diff. BP23 1,6

2 Arbetade timmar 2,0

Diff. BP23 1,4

3

Arbetslöshet 7,7

Diff. BP23 0,0

Hushållens konsumtionsutgifter 3,6

Diff. BP23 -0,7

Kommunal medelutdebitering 32,2

Diff. BP23 0,0

5

6

Inkomstbasbelopp 74,3

Diff. BP23 0,0

6

7

Skiktgräns 598,5

Diff. BP23 0,0

1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition. 4 Arbetslöshet 15–74 år. Medelvärde under året, procent. 6 Tusental kronor. 7

Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Bedömningar av utfallet för 2023

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom skatterna redovisas periodiserat och därmed inte är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2023 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året.

I tabell 2.8 nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.

Tabell 2.8 Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2023

1100 Direkta skatter på arbete

1110 Inkomstskatter Jan 2025

1120 Allmän pensionsavgift Jan 2025

1140 Skattereduktioner Dec 2024

1200 Indirekta skatter på arbete

1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 Aug 2024 1240 Egenavgifter Dec 2024 1270 Särskild löneskatt, 1274 Dec 2024 1280 Nedsättningar, 1283–1284 Feb 2025

1300 Skatt på kapital

1310 Skatt på kapital, hushåll Dec 2024 1320 Skatt på företagsvinster Dec 2024 1340 Avkastningsskatt, 1341–1342 Dec 2024 1350 Fastighetsskatt Dec 2024

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror

1410 Mervärdesskatt, 1411 Sep 2024 1431 Skatt på elektrisk kraft Mar 2024 1600 Restförda och övriga skatter 1620 Övriga skatter, hushåll Apr 2025 1630 Övriga skatter, företag Apr 2025

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

1810 Skatter till andra sektorer Dec 2024

1900 Periodiseringar

1910 Uppbördsförskjutningar Apr 2025 1920 Betalningsförskjutningar Dec 2024

Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2023 och 2022

I tabellerna för skatter nedan jämförs utfallen med beräkningarna i statens budget för

2023 och 2022.

Tabell 2.9 Statens skatteintäkter och skatteinkomster

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2023 2022 2023 2022

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 230,0 -1 174,5 -13,5 -36,0

Statens skatteintäkter 1 328,2 1 294,4 0,0 79,3

1900 Periodiseringar -10,2 13,7 5,4 8,5

1000 Statens skatteinkomster 1 318,1 1 308,1 5,4 87,8

Statens skatteintäkter

Statens skatteintäkter uppgick till 1 328,2 miljarder kronor 2023, vilket är som beräknat i statens budget.

Jämfört med 2022 ökade intäkterna med 33,8 miljarder kronor (2,6 procent). Intäkterna från indirekta skatter på arbete ökade med 52,0 miljarder kronor, vilket

främst beror på att lönesumman beräknas ha ökat med 5,3 procent jämfört med 2022. Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 26,2 miljarder kronor. Det beror på att från och med 2023 redovisas s.k. flaskhalsintäkter, som uppstått till följd av de höga elpriserna och som betalats ut som stöd till hushåll och företag, som en skatt. Flaskhalsintäkterna uppgick till sammanlagt 26,2 miljarder kronor. Skatt på kapital beräknas ha minskat med 9,5 miljarder kronor, vilket främst beror på att hushållens skattereduktioner för underskott av kapital ökade under 2023 till följd av högre ränteutgifter.

Statens skatteinkomster

Statens skatteinkomster 2023 blev 5,4 miljarder kronor (0,4 procent) högre än beräknat i statens budget. Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster, blev -10,2 miljarder kronor och har påverkat inkomsterna i statens budget negativt. Skillnaden jämfört med beräkningen till statens budget är 5,4 miljarder kronor. Periodiseringarna utgörs av de ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga.

För 2023 blev statens skatteinkomster 9,9 miljarder kronor (0,8 procent) högre än för 2022.

Skatt på arbete

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på arbete redovisas dels direkta skatter på arbete som består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner, dels indirekta skatter på arbete som består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt.

Tabell 2.10 Skatt på arbete

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2023 2022 2023 2022

1100 Direkta skatter på arbete 746,3 724,1 7,5 26,9

1110 Inkomstskatter 947,8 913,2 12,8 33,3

1111 Statlig inkomstskatt 55,9 60,7 2,1 6,1

1115 Kommunal inkomstskatt 891,9 852,5 10,6 27,3

1120 Allmän pensionsavgift 153,1 145,3 1,5 3,3 1130 Artistskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 1140–1160 Skattereduktioner -354,6 -334,5 -6,8 -9,7

1200 Indirekta skatter på arbete 728,5 676,5 17,0 20,3

1210 Arbetsgivaravgifter 707,7 669,5 10,2 18,8 1240 Egenavgifter 12,0 11,8 -0,6 -2,1 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -49,1 -46,4 -0,6 -1,8 1270 Särskild löneskatt 65,6 58,3 7,9 3,7 1280 Nedsättningar -8,3 -17,3 0,2 1,6 1290 Tjänstegruppliv 0,6 0,6 -0,1 0,0

Skatt på arbete 1 474,9 1 400,6 24,5 47,2

Intäkter från skatt på arbete ökade mer än beräknat 2023 Skatt på arbete uppgick till 1 474,9 miljarder kronor, vilket är 24,5 miljarder kronor (1,7 procent) högre än i beräkningen till statens budget. Lönesumman beräknas ha ökat mer än vad som antogs i statens budget, 5,3 procent i stället för 4,2 procent.

För inkomståret 2023 beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till 746,3 miljarder kronor. Det är 7,5 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Intäkterna från inkomstskatter blev 12,8 miljarder kronor högre till följd av den högre lönesumman. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 6,8 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Skattereduktionen för installation av grön teknik blev 4,8 miljarder kronor högre. Det beror på att antalet hushåll som investerat i bl.a. solceller ökade mer än beräknat samtidigt som många installationer som beställdes under 2022 utfördes först under 2023. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften blev 1,5 miljarder kronor högre och jobbskatteavdragen 2,1 miljarder kronor högre, även det en följd av att lönesumman utvecklades bättre än vad som antogs i beräkningen i statens budget. Husavdragen blev däremot 2,2 miljarder kronor lägre.

Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 728,5 miljarder kronor, vilket är 17,0 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 707,7 miljarder kronor för inkomståret 2023. Det är 10,2 miljarder kronor högre jämfört med statens budget och beror på att lönesumman ökade mer än beräknat.

Intäkterna från skatt på arbete ökade med 5,3 procent jämfört med 2022 Jämfört med 2022 blev intäkterna från skatt på arbete 74,3 miljarder kronor (5,3 procent) högre.

Direkta skatter på arbete ökade med 22,3 miljarder kronor (3,1 procent). Den kommunala inkomstskatten ökade med 39,4 miljarder kronor (4,6 procent). Det förklaras främst av att lönesumman ökat med 5,3 procent. Timlönen ökade med 3,3 procent och antalet arbetade timmar med 2,0 procent mellan åren. Intäkterna från statlig inkomstskatt minskade dock med 4,8 miljarder kronor. Det beror på att skiktgränsen för att betala statlig skatt höjdes med 11 procent 2023, från 540 700 kronor till 598 500 kronor samtidigt som lönerna inte ökade i samma takt.

Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 20,1 miljarder kronor jämfört med 2022. Det är främst reduktionen för den allmänna pensionsavgiften och jobbskatteavdragen som har ökat. Det beror i huvudsak beror på att lönerna ökat och att fler personer har inkomster från arbete. Skattereduktionen för installation av grön teknik ökade med 4,2 miljarder kronor. Det beror dels på att riksdagen beslutade om att förstärka skattereduktion för installation av solceller från 15 procent till 20 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna, dels på att antalet hushåll som investerat i solceller fortsatte att öka under 2023. Husavdragen uppgår till 18,0 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,0 miljard kronor jämfört med 2022.

Intäkterna från arbetsgivaravgifter 5,7 procent högre 2023 Indirekta skatter på arbete ökade med 52,0 miljarder kronor (7,7 procent) jämfört med 2022. Arbetsgivaravgifterna ökade med 38,2 miljarder kronor (5,7 procent), vilket främst beror på att lönesumman ökat med 5,3 procent jämfört med 2022. Särskild löneskatt ökade med 7,3 miljarder kronor, varav drygt hälften var särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) till följd av det nya pensionsavtalet för kommuner och regioner som trädde i kraft den 1 januari 2023. Premien som kommuner och regioner betalar för anställdas tjänstepensioner höjdes i det nya avtalet från 4,5 procent av den anställdes lön till 6 procent.

Nedsättningarna av arbetsgivaravgifter minskade med 9,0 miljarder kronor. Det beror på att den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga upphörde i april 2023.

Skatt på kapital

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på kapital redovisas skatt på företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.

Tabell 2.11 Skatt på kapital

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2023 2022 2023 2022

Intäkter från skatt på kapital högre än beräknat Intäkterna från skatt på kapital beräknas ha uppgått till 356,1 miljarder kronor 2023. Det är 10,9 miljarder kronor (3,2 procent) högre än i statens budget för 2023. Intäkterna från skatt på företagsvinster blev 21,8 miljarder kronor (12,2 procent) högre medan intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster blev 6,0 miljarder kronor (7,7 procent) lägre än beräknat. Hushållens lägre kapitalinkomster beror främst på att både bostadspriserna och antalet bostadsförsäljningar blev lägre än beräknat. Hushållens skattereduktioner, som minskar statens intäkter från skatt på kapital, blev 3,8 miljarder kronor högre. Det beror främst på att räntorna och därmed även ränteavdragen blev högre än vad som beräknades i statens budget.

Intäkterna från stämpelskatt dvs. den avgift den skattskyldige betalar vid förvärv av fast egendom (Lagfart) eller tomträtt, blev 4,3 miljarder kronor lägre än beräknat. Även det beror på lägre bostadspris och omsättning på bostadsmarknaden än väntat.

Kraftigt stigande avdrag för utgiftsräntor 2023 Jämfört med 2022 blev intäkterna från skatt på kapital 9,5 miljarder kronor (2,6 procent) lägre. Det beror på att hushållens skattereduktioner för underskott av kapital ökade med 16,2 miljarder kronor (64,4 procent), främst till följd av högre ränteutgifter.

Avkastningsskatten dvs. den schablonskatt företag betalar för pensions- och kapitalförsäkringar och avsatta pensionsmedel, t ex livförsäkringsbolag eller företag som redovisat avsatta pensionsmedel i sin balansräknings, ökade med 10,6 miljarder kronor. Ökningen beror främst på att den genomsnittliga statslåneräntan ökade från 1,46 procent 2022 till 2,48 procent 2023 .

Intäkterna från stämpelskatt minskade till följd av den vikande bostadsmarknaden med 5,4 miljarder kronor (34,6 procent) jämfört med 2022.

1 Avkastningsskatten är lika med beskattningsunderlaget multiplicerat med (skattesats * genomsnittlig statslåneränta).

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter.

Tabell 2.12 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2023 2022 2023 2022 1410 Mervärdesskatt 559,4 559,6 -35,1 33,0 1420 Skatt på alkohol och tobak 28,6 29,7 -1,8 1,2 1430 Energiskatt 43,5 44,7 -3,7 -9,3 1440 Koldioxidskatt 22,7 21,2 0,2 -0,7 1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö 35,8 8,1 27,7 0,9 1470 Skatt på vägtrafik 22,1 22,5 -3,2 -0,9 1480 Övriga skatter 6,8 6,6 -1,1 -0,9

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 718,8 692,6 -16,9 23,3

Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 718,8 miljarder kronor, vilket är 16,9 miljarder kronor (2,3 procent) lägre än beräkningen till statens budget. Jämfört med 2022 ökade skatteintäkterna med 26,2 miljarder kronor (3,8 procent).

Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatt påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen av konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningar i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor.

Hushållens konsumtion och bostadsbyggandet lägre än väntat 2023 Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 559,4 miljarder kronor, vilket är 35,1 miljarder kronor (5,9 procent) lägre än beräknat i den beslutade budgeten. Det beror främst på att hushållens konsumtion blev lägre än väntat. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 3,6 procent, vilket är 0,7 procentenheter lägre än den beräkning som låg till grund för statens budget för 2023. Det beror även på lägre intäkter från mervärdeskatt på bostadsinvesteringar, till följd av en lägre byggtakt än beräknat.

Jämfört med 2022 blev de totala intäkterna från mervärdesskatt i stort sett oförändrade. Intäkterna från främst hushållens konsumtion och den offentliga konsumtionen ökade medan intäkter från mervärdeskatt på bostadsinvesteringarna minskade. Intäkterna från mervärdesskatt på hushållens konsumtion ökade med 1,3 miljarder kronor och intäkterna från den offentliga konsumtionen ökade med 6,4 miljarder kronor. Det var främst intäkterna från mervärdesskatt på livsmedel och fjärrvärme som blev högre, vilket är en följd av fortsatta prisökningar under 2023. Intäkterna från mervärdeskatt på el minskade dock, vilket beror dels på lägre priser, dels på minskad elförbrukning jämfört med 2022. Åt motsatt håll gick intäkterna från mervärdesskatt på investeringar som minskade med 11,0 miljarder kronor under 2023, varav intäkterna från mervärdesskatt på bostadsinvesteringar minskade med

13,1 miljarder kronor. Preliminärt minskade påbörjade byggnationer av flerbostadshus och småhus med 49 procent respektive 47 procent jämfört med 2022.

Punktskatter Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt.

Skatt på alkohol och tobak Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick till 28,6 miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder kronor (5,8 procent) lägre än beräknat i budgeten och 1,1 miljarder kronor (3,9 procent) lägre än 2022.

Intäkterna från skatt på tobak blev 1,2 miljarder kronor (10,1 procent) lägre än budget och minskade med 1,8 miljarder kronor (14,2 procent) jämfört med 2022. Under 2022 fattade riksdagen beslut om att skatten på tobak skulle höjas från och med den 1 januari 2023, vilket medförde kraftigt ökade inköp av tobak i december 2022. Detta innebar att inköpen blev lägre under 2023, och därmed även intäkterna från skatt på tobak, både jämfört med budget och föregående år.

Intäkterna från skatt på alkohol blev 0,9 miljarder kronor (5,2 procent) lägre än beräknat. Det beror på att försäljningen av alkohol blev mindre än väntat. Jämfört med 2022 så ökade dock intäkterna med 0,4 miljarder kronor till följd av att skatten på öl, vin, andra jästa drycker än vin eller öl samt mellanklassprodukter höjdes med 5 procent och skatten på sprit (etylalkohol) med 1 procent 2023.

Tabell 2.13 Skatt på alkohol och tobak

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2023 2022 2023 2022

Skatt på energi och miljö Intäkterna från skatt på energi och miljö uppgick till 102,0 miljarder kronor och blev därmed 24,2 miljarder kronor (31,1 procent) högre än budgeterat. Jämfört med 2022 ökade intäkterna från skatt på energi och miljö med 27,9 miljarder kronor (37,7 procent).

Flaskhalsintäkter redovisas som skatteintäkt i statens budget 2023 Redovisade flaskhalsintäkter blev 26,2 miljarder kronor högre än statens budget och jämfört med föregående år. EU:s statistikmyndighet Eurostat har ställt upp riktlinjer

för att harmonisera redovisningen av olika typer av elstöd i EU. Det innebär att överskott från s.k. flaskhalsintäkter som uppstått till följd av de höga elpriserna och som betalats ut som stöd till hushåll och företag under 2023 ska redovisas som en skatt. Riktlinjerna fastställdes av Eurostat efter att riksdagen fattat beslut om statens budget för 2023 och flaskhalsintäkter ingick därför inte i den ursprungliga beräkningen, vilket förklarar den stora skillnaden. De ingick dock i vårpropositionen för 2023, och redovisas därför som en intäkt under 2023. Se även inkomsstyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystem.

Minskad elförbrukning och sänkt skatt på bensin och diesel 2023 Intäkterna från skatt på elektrisk kraft blev 2,6 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beror främst på att elförbrukningen blev lägre än beräknat. Jämfört med 2022 så minskade elanvändningen i Sverige med 3 procent (SCB). Intäkterna ökade trots det med 0,7 miljarder kronor (2,7 procent). Det beror främst på att skatten för 2023 på elektrisk kraft räknades upp med 3,2 öre per kilowattimme.

Intäkterna från energiskatt på oljeprodukter blev 1,6 miljarder kronor lägre än budget. Det beror främst på att försäljningen av diesel blev lägre än beräknat. Jämfört med 2022 minskade intäkterna med 2,0 miljarder kronor. Det beror främst på att skatten på diesel sänktes under 2023 men även på att dieselanvändningen inom transportsektorn minskade med cirka 1 procent.

Tabell 2.14 Skatt på energi och miljö

Miljarder kronor

Skillnad mot Skillnad mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

Skillnad mot Skillnad mot Prognos/ Prognos/ statens statens

Antalet flygresenärer fortsatte att öka 2023 Intäkterna från skatt på flygresor blev 0,4 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget och beror främst på att antalet flygresenärer blev högre än väntat. Jämfört med 2022 har intäkterna från flygskatt ökat med 0,4 miljarder kronor (33,9 procent). Flygresandet har ökat med 17 procent eller knappt 2,4 miljoner avgående resenärer under 2023.

Skatt på vägtrafik I gruppen Skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt, vägavgifter, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Intäkterna av skatt på vägtrafik uppgick till 22,1 miljarder kronor och blev därmed 3,2 miljarder kronor lägre än budgeterat. Intäkterna från fordonsskatt blev 2,6 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att antalet nyregistrerade fordon blev lägre än beräknat.

Jämfört med 2022 blev intäkterna av skatt på vägtrafik 0,5 miljarder kronor lägre.

Övriga skatter Övriga skatter består av inlevererade överskott från Svenska Spel AB och Systembolaget AB samt skatt på spel, telekommunikationer m.m. Totalt beräknas dessa skatter uppgå till 6,8 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor lägre än beräkningen till statens budget. Inlevererat överskott från Svenska Spel AB avseende verksamhetsåret 2023 väntas uppgå till 1,9 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatt på spel blev 0,5 miljarder kronor lägre.

Jämfört med 2022 är intäkterna från övriga skatter 0,1 miljard kronor högre än 2023. Inlevererat överskott från Systembolaget ökade med 0,3 miljarder kronor.

Skatt på import

Skatt på import består av tullmedel, jordbrukstullar och sockeravgifter. Tillsammans uppgick intäkterna till 7,9 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor lägre än beräknat i den beslutade budgeten. Det beror främst på att importen blev lägre än beräknat under 2023 till följd av minskade inhemsk efterfrågan. Jämfört med 2022 minskade intäkterna från skatt på import med 1,4 miljarder kronor (14,9 procent). Den största enskilda minskningen är inom varugruppen textilier där debiterad tull minskat med 669 miljoner kronor eller knappt 28 procent.

Restförda och övriga skatter

I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (uppbördsförluster), omprövningar, anstånd, skattetillägg, förseningsavgifter och intäkter som förs till fonder.

Tabell 2.15 Restförda och övriga skatter

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2023 2022 2023 2022

Restförda och övriga skatter uppgick till 8,5 miljarder kronor för 2023, vilket är 4,9 miljarder kronor lägre än budgeterat. Utfallet för restförda skatter blev -13,0 miljarder kronor. Skillnaden mot budget är -4,9 miljarder kronor och beror på att uppbördsförluster, både för hushåll och företag, blev högre än beräknat.

Jämfört med 2022 bedöms restförda och övriga skatter minska med 1,7 miljarder kronor. Företagens netto 2023 av medgivna anstånd och anstånd som upphör var negativt och uppgick till -0,9 miljarder kronor. Nettot för 2022 var positivt, 3,1 miljarder kronor, eftersom anstånd som upphörde var högre än beviljade anstånd med att betala skatt. Skillnaden mellan åren är -4,1 miljarder kronor.

Avgående poster och periodiseringar

I inkomsthuvudgruppen 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter.

I inkomsthuvudgruppen 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonder.

I inkomsthuvudgruppen 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och anstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig.

Tabell 2.16 Avgående poster och periodiseringar

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2023 2022 2023 2022

1700 Avgående poster, skatter till EU -7,9 -9,3 1,5 -2,3

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 230,0 -1 174,5 -13,5 -36,0

1811 Kommunala skatter -914,4 -873,9 -11,4 -28,2

1812 Avgifter till AP-fonder -315,7 -300,5 -2,1 -7,9

1900 Periodiseringar -10,2 13,7 5,4 8,5

1910 Uppbördsförskjutningar 41,5 25,7 24,4 29,9 1920 Betalningsförskjutningar -42,3 -8,5 0,9 -4,6 1930 Anstånd -9,4 -3,5 -20,0 -16,8

Avgående poster och periodiseringar -1 248,2 -1 170,1 -6,7 -29,8

Avgående poster, skatter till andra sektorer Totalt uppgick avgående poster, skatter till andra sektorer till 1 230,0 miljarder kronor. Det är 13,5 miljarder kronor högre än beräkningen till statens budget och 55,6 miljarder kronor högre avräkning än föregående år. Eftersom kommunsektorns och

ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionsavgifter och allmän pensionsavgift) beror avvikelsen mot budget främst på att lönesumman blev 1,1 procentenheter högre än beräknat i statens budget för 2023. Skillnaden mot 2022 förklaras av utvecklingen av lönesumman, 5,3 procent under 2023.

Periodiseringar Periodiseringarna för 2023 beräknas uppgå till -10,2 miljarder kronor, och har påverkat inkomsterna i statens budget negativt. I statens budget för 2023 beräknades periodiseringarna uppgå till -15,5 miljarder kronor. Skillnaden är 5,4 miljarder kronor. Jämfört med 2022 så blev periodiseringarna 23,8 miljarder kronor lägre.

Uppbördsförskjutningen för 2023 blev positiv och uppgick till 41,5 miljarder kronor och beror på att de inkomster som redovisats löpande (9000 Löpande avräknade skatter m.m.) under 2023 blev större än den periodiserade intäkten avseende 2023, Den främsta orsaken är att kapitalvinsterna var höga under 2022, vilket gav höga inkomster under 2023, eftersom dessa inte preliminärbeskattas. Till skillnad från de flesta övriga skatter så betalas skatt på kapitalvinster inte in löpande under året utan i samband med deklarationen året efter. Skillnaden jämfört med beräkningen av uppbördsförskjutningar till statens budget är 24,4 miljarder kronor.

Betalningsförskjutningar blev negativt och uppgick till 42,3 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än beräknat. Betalningsförskjutningar är skillnaden mellan å ena sidan intäkterna till kommuner, regioner, ålderspensionssystem och kyrkosamfund och å andra sidan de utbetalningar som sker under kalenderåret till dessa sektorer, och för företag och hushåll, skillnaden mellan in- respektive utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter. Detta kan också uttryckas som skatteintäkter minus utbetalda förskott och slutregleringar.

Betalningsförskjutningar för företag och hushåll uppgick till -30,2 miljarder kronor, vilket innebär att företag och hushåll har betalat in mindre skatt, främst på kapital, än vad de förväntas betala i slutlig skatt för 2023.

Betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner, dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn 2023, inkl. utbetalning av slutreglering för 2021, och den beräknade slutliga kommunalskatten för 2023, blev -14,7 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på att den slutliga kommunala inkomstskatten för 2021 blev 24,1 miljarder kronor högre än vad staten betalade ut i förskott under 2021. Statens skuld till kommunsektorn slutreglerades i januari 2023, vilket innebar att utbetalningarna till kommuner och regioner blev högre än den beräknade kommunala skatteintäkten för 2023. Det motverkas av att den kommunala skatteintäkten för 2023 bedöms vara 7,5 miljarder kronor högre än vad som vad som har betalats ut i förskott till kommunerna för 2023.

Anstånd med att betala skatt ökade med 9,4 miljarder kronor under 2023. I statens budget antogs anstånden minska med 10,6 miljarder kronor. Skillnaden är -20,0 miljarder kronor. Det beror främst på att en lägre andel av de tillfälliga anstånd med att betala in skatt och som beviljades under 2020, har betalats in till skattekonto under 2023.

Behållningarna på skattekontot minskade 2023 Framför allt företag, men även hushåll, gör av olika skäl inbetalningar till skattekontot utöver vad som behövs för att täcka kommande skattedebiteringar s.k. överinsättningar, vilket påverkar statens skatteinkomster positivt. När dessa överinsättningar tas ut från skattekontot påverkas skatteinkomsterna negativt. För 2023 bedöms överinsättningar på skattekontot ha minskat med 15 miljarder kronor, och har därmed påverkat statens

skatteinkomster för 2023 negativt med samma belopp. Bolagens överinsättningar beräknas ha minskat med 10 miljarder kronor och hushållens med 5 miljarder kronor. Statens skatteintäkter påverkas inte av överinsättningar på skattekontot. Överinsättningarna utgör en del av Skatteverkets redovisade överskott på skattekontot.

Tabell 2.17 Saldot på skattekontot

Miljarder kronor

2019 2020 2021 2022 2023 Behållning på skattekontot 56 56 76 66 51

1 Påverkan på statens inkomster och budgetsaldot -5 0 20 -10 -15 1 Siffran -15 är en gemensam bedömning av Riksgäldskontoret och ESV. Källa: ESV och Skatteverket

Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2023 uppgick till -75 143 miljoner kronor och blev därmed 41 943 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 53 157 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år.

Tabell 2.18 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2023 2023 2023 2022

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -132 953 -169 616 -36 663 -130 040

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Övriga inkomster -33 200 -75 143 -41 943 -21 986

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.

Tabell 2.19 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2023 2023 2023 2022

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2023 2023 2023 2022

2400 Inkomster av statens aktier 20 700 19 929 -771 46 207

2500 Offentligrättsliga avgifter 11 802 13 364 1 562 12 225

2600 Försäljningsinkomster 60 51 -9 56

Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 55 765 miljoner kronor, vilket är

13 152 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 16 184 miljoner kronor (22,5 procent) lägre.

Lägre rörelseöverskott än beräknat i statens budget och lägre än föregående år

Rörelseöverskotten uppgick till 604 miljoner kronor, vilket är 255 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet

4 129 miljoner kronor (87,2 procent) lägre.

Tabell 2.20 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2023 2023 2023 2022 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2116 Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade

utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 382 381 -1 348

2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets

Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade överskott uppgick till 381 miljoner kronor, vilket är 55 procent av årets resultat för koncernen 2023. Exportkreditnämndens (EKN) inlevererade överskott uppgick till 145 miljoner kronor, vilket är 224 miljoner kronor (60,8 procent) lägre än 2022. På grund av Riksbankens stora underskott 2022 och trots Riksbankens vinst om 16 miljarder kronor 2023 har Grundfonden ännu inte återställts till sitt fulla värde. Riksbanken levererade därför inte in något överskott för 2023, vilket ger en skillnad på 3 900 miljoner kronor jämfört med 2022.

Överskott av statens fastighetsförvaltning blev högre än beräknat i statens budget Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 705 miljoner kronor, vilket är 437 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 442 miljoner kronor högre. Under året har Statens fastighetsverk bl.a. avslutat försäljningen av fastigheterna Cepheus 2–3 i Stockholm och Nebraska Avenue 3900 i Washington.

Statens ränteinkomster från skattekonto lägre än 2022

Ränteinkomster uppgick till 2 991 miljoner kronor. Det är 934 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget men 276 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än föregående år.

Tabell 2.21 Ränteinkomster

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2023 2023 2023 2022

I Övriga ränteinkomster ingår räntor på skattekonto som uppgick till 2 934 miljoner kronor, vilket är 175 miljoner kronor (5,6 procent) lägre än 2022. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för intäktsränta vid överskott på skattekonto blev lägre.

Staten erhöll 20 miljarder kronor i aktieutdelning 2023 Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 19 929 miljoner kronor, vilket är 26 277 miljoner kronor (56,9 procent) lägre än föregående år. Det beror framför allt på att Vattenfall AB förra året levererade stora utdelningar på grund av två engångseffekter, kompensation för nedläggning av tysk kärnkraft och försäljning av elnätsbolaget Stromnetz till staden Berlin.

Tabell 2.22 Aktieutdelning m.m. 2023 och 2022

Miljoner kronor Bolag Utfall 2023 Utfall 2022 Förändring Akademiska hus AB 2 906 2 484 422 Apoteket 199 449 -250 Eurofima 1 1 0 Infranord AB 41 0 41 Jernhusen AB 432 390 42 Lernia 9 36 -27 Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB) 7 540 12 430 -4 890

Utdelningen från LKAB blev 7 540 miljoner kronor, vilket motsvarar 50 procent av årets resultat för bolaget.

Inkomster från offentligrättsliga avgifter blev högre än 2022 Offentligrättsliga avgifter uppgick till 13 364 miljoner kronor, vilket är 1 562 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och 1 140 miljoner kronor (9,3 procent) högre än föregående år. Det högre utfallet beror framför allt på en engångseffekt hos Kronofogdemyndigheten som använt en ny schablonmetod under 2023 för beräkning av värdereglering av grundavgifter i allmänna mål. Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 2 888 miljoner kronor, vilket är 842 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och 1 058 miljoner kronor (57,8 procent) högre än 2022, vilket beror på ett fåtal större sanktionsavgifter under 2023. Inkomsterna varierar mellan åren och ett fåtal stora böter påverkar kraftigt jämförelsen.

Återföring av kreditreserv under 2023 Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 15 232 miljoner kronor, vilket är 10 411 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 11 864 miljoner kronor (352,3 procent) högre. Det förklaras främst av att Centrala studiestödsnämnden (CSN) avslutat sin gamla kreditreserv för kreditförluster i Riksgäldskontoret och levererat in 10 607 miljoner kronor på inkomsttitel. Detta efter beslut av Riksdagen att räntan på studielån från och med den 1 januari 2023 ska bestämmas så att den även omfattar beräknade framtida kreditförluster på studielån finansierade genom upplåning i Riksgälden och kreditförluster på återkrav hänförliga till sådana lån.

Inkomster av försåld egendom

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier.

Tabell 2.23 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2023 2023 2023 2022

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 92 -4 908 941

Lägre inkomster av försåld egendom jämfört med beräkningen i statens budget Inkomster av försåld egendom uppgick till 92 miljoner kronor, vilket är 4 908 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor.

Försvarsmakten har haft inkomster på 69 miljoner kronor och Försvarets materielverk på 23 miljoner kronor för försäljning av egendom.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen normalt är återbetalning av studielån.

Tabell 2.24 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2023 2023 2023 2022

4100 Återbetalning av näringslån 0 1 1 0

Färre låntagare inom studielån Återbetalning av lån uppgick till 432 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 948 miljoner kronor (68,7 procent) lägre. Återbetalning av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 35 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 26 miljoner kronor lägre än 2022. Förändringen mellan åren beror främst på färre låntagare för denna lånetyp. Jämfört med föregående år blev utfallet avseende återbetalningar av övriga lån 924 miljoner kronor (88,1 procent) lägre. Det beror på en återbetalning av kapitaltillskott under 2022 som påverkar jämförelsen mellan åren. Återbetalning av hemutrustningslån uppgick till 84 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor lägre än föregående år. Från den 1 januari 2022 går det inte längre att ansöka om hemutrustningslån. Befintliga lån regleras allteftersom.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter.

Tabell 2.25 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2023 2023 2023 2022 5100 Avskrivningar och amorteringar 0 0 5200 Statliga pensionsavgifter 19 134 19 922 788 18 164

5000 Kalkylmässiga inkomster 19 134 19 922 788 18 164

De statliga pensionsavgifterna blev högre än 2022 Statliga pensionsavgifter uppgick till 19 922 miljoner kronor, vilket är 788 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 16 153 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 3 809 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 193 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev de statliga pensionsavgifterna 1 758 miljoner kronor (9,7 procent) högre. Det beror främst på att ett större antal premier för anställda har betalats ut.

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional utveckling, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 2.26 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2023 2023 2023 2022 6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 8 403 11 238 2 835 10 584 6200 Bidrag från EU till fiskenäringen 224 300 76 151 6300 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2 080 1 714 -366 1 430 6400 Bidrag från Europeiska socialfonden 2 650 2 411 -239 1 284 6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 150 997 847 794 6600 Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning

och resiliens 18 790 -18 790 6900 Övriga bidrag från EU 180 1 603 1 423 1 376

6000 Bidrag m.m. från EU 32 477 18 262 -14 215 15 620

Inkomsterna uppgick till 18 262 miljoner kronor, vilket är 14 215 miljoner kronor (43,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2022 blev inkomsterna 2 642 miljoner kronor (16,9 procent) högre.

Senarelagd betalningsansökan för RRF påverkar jämförelse mot budget med 19 miljarder kronor Bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) beräknades uppgå till 18 790 miljoner kronor i statens budget för 2023. Sverige mottog inga bidrag från RRF under 2023. RRF utgör dock merparten av EU:s återhämtningsinstrument Next Generation EU som löper fram till utgången av 2026 och medlemsstater som ansöker om medel upprättar en nationell återhämtningsplan. Sveriges återhämtningsplan innehåller en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som genomförs under perioden 2020–2026.

Tabell 2.27 Bidrag från EU:s jordbruksfonder

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2023 2023 2023 2022

6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007 – 2013 0 0 0 0

6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014 – 2020 1 476 3 138 1 662 3 100

6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021 – 2027 1 206 121 -1 085

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 8 403 11 238 2 835 10 584

Bidragen från EU:s jordbruksfonder blev högre än budget och 2022

Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 11 238 miljoner kronor, vilket är

2 835 miljoner kronor (33,7 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 653 miljoner kronor (6,2 procent) högre.

Bidragen från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 2 258 miljoner kronor högre än beräknat och 493 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror främst

på att gårdsstödet blev 1 902 miljoner kronor högre än beräknat. Valutakursvinster uppstår vid reglering mot förskottsinbetalade medel från EU och de uppgick till 357 miljoner kronor. Det är 42 miljoner kronor högre jämfört med föregående år.

Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen blev 577 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Det beror på högre bidrag för programperioden 2014–2020 som har förlängts med två år t.o.m. 2022 medan bidragen för den pågående programperioden 2021–2027 blev lägre.

Övriga bidragen från EU blev högre än beräknat De övriga bidragen från EU blev 1 603 miljoner kronor, vilket är 1 423 miljoner kronor högre än beräknat. Jämfört med föregående år blev bidragen 227 miljoner kronor högre. Det beror i huvudsak på högre bidrag från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF). Bidragen uppgick till 1 252 miljoner kronor för programperioden 2021–2027, bl.a. för mottagningsverksamhet enligt massflyktsdirektivet. Däremot fick vi inga bidrag från Brexitjusteringsreserven (BAR) under året och bidragen som Sverige fick under 2022 är de enda bidragen från BAR. EU-kommissionen beslutade istället att överföra medel från BAR till RRF och Sveriges tilldelning justerades från ca 137 miljoner euro till ca 71 miljoner euro utan krav på nationell medfinansiering.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystem

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (lag [1993:387] om stöd och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser intäkter som förs till fonder, kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner, avgifter till public service, elcertifikat och fr.o.m. 2023, flaskhalsintäkter.

Tabell 2.28 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2023 2023 2023 2022

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -132 953 -169 616 -36 663 -130 040

I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -132 953 miljoner kronor. Utfallet blev -169 616 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså -36 663 miljoner kronor. Det förklaras främst av att flaskhalsintäkter inte hade

klassificerats som en skatt av EU:s statistikmyndighet Eurostat när riksdagens fattade beslut om statens budget för 2023. Dessa redovisas som en skatteintäkt 2023, men avräknas här för att de totala inkomsterna ska vara kassamässiga och inte påverka saldot.

Avräknad kompensation för mervärdeskatt blev 9 698 miljoner kronor högre, vilket beror på att den offentliga konsumtionen, främst till följd av prisökningar, ökade mer än beräknat.

Jämfört med 2022 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 39 576 miljoner kronor. Utöver avräkningen av flaskhalsintäkter om 26 177 miljoner kronor så ökade kompensationen till kommuner och statliga myndigheter för mervärdeskatt med 13 103 miljoner kronor.

Definitionen av statens skatteintäkter skiljer sig åt

Sedan 2006, då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisningsprinciper för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräkenskaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga sektorn. Nationalräkenskaperna styrs av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) i Europeiska unionen. Däremot finns skillnader mellan statens skatteintäkter i statens budget och statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna som beror på olika principer för avgränsningen av staten. Den största skillnaden förklaras av att den offentliga sektorns delsektorer inte får redovisa negativa skatter inom ramen för nationalräkenskaperna. Det innebär att större delen av de skattereduktioner som på budgeten redovisas bland statens skatteintäkter i stället redovisas i kommunsektorn. Den minskning av kommunernas skatteintäkter som då uppstår regleras med en bokföringsmässig transferering från staten till kommunerna.

En annan skillnad är att den kommunala fastighetsavgiften tillhör staten i nationalräkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig sektor.

Tabell 2.29 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och nationalräkenskaperna 2020–2023

Miljoner kronor

2023 2022 2021

Statens skatteintäkter enligt statens budget 1 328 231 1 294 448 1 218 672

Flaskhalsintäkter 17 555 Olika definitioner av sektorerna 327 265 303 719 278 629 Övrigt (t.ex. avrundning) -190 0 0

Statens skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna 1 655 306 1 615 721 1 497 301

Utöver olika principer för hur staten ska avgränsas, finns skillnader som beror på att redovisningsprinciper förändrats under budgetåret. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten ska inte redovisningen av skatteintäkterna justeras i efterhand för att de ska stämma överens med principförändringarna.

För 2023 finns inga skillnader som beror på förändrade redovisningsprinciper. För 2022 finns en skillnad på 17 555 miljoner kronor eftersom EU:s statistikmyndighet Eurostat i början av 2023 beslutade att överskott från s.k. flaskhalsintäkter som uppstod till följd av de höga elpriserna under 2022 och som betalades ut som stöd till

hushåll under 2023 skulle redovisas som en skatt och en transferering till hushållen i nationalräkenskaperna under 2022.

2.5¶Utgifter i statens budget 2023

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida. Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

I tabell 2.30 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

Utgifterna blev högre än ursprunglig budget, men lägre än totalt anvisat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 223 848 miljoner kronor. Det är 28 378 miljoner kronor (2,4 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men 3 592 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än vad som anvisades totalt. Inom sex av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För tio av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

Tabell 2.30 Utgifter i statens budget 2023

Miljoner kronor

Utfall - Utfall -

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares

etablering 5 565 -100 5 465 4 490 -1 075 -975

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

Utfall - Utfall -

Högre utgifter för kriminalvården då efterfrågan på anstaltsplatser ökade

Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev utfallet 69 772 miljoner kronor, vilket är 1 467 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Det är framför allt utgifterna för kriminalvården som blev högre än beräknat då efterfrågan på anstaltsplatser ökade. I ändringsbudget anvisades ytterligare 750 miljoner kronor för att täcka de ökade kostnaderna för att skapa ytterligare platser på kort sikt.

Högre utgifter för försvarsmateriel

Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev utfallet 95 987 miljoner kronor, vilket är 2 034 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 1 650 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 2 349 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 728 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Anslaget har använts till fortsatt uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan, men också för stöd till Ukraina.

Lägre utgifter för mottagande av flyktingar från Ukraina

Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick till 11 999 miljoner kronor, vilket är 4 021 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att Sveriges mottagande av flyktingar från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv (2001/55/EG) blev lägre än beräknat.

Återbetalningar av tidigare års bidrag medför lägre utgifter

Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 108 833 miljoner kronor, vilket är 1 597 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget och 2 199 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det är framför allt stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet som blev lägre än beräknat, vilket beror på att utfallet inkluderar återbetalningar avseende tidigare års bidrag.

Utgifterna för sjukpenning högre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick till 110 618 miljoner kronor, vilket är 4 190 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 150 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 47 475 miljoner kronor,

vilket är 1 830 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för sjukpenning blev 2 298 miljoner kronor högre än beräknat. Ersättningen för höga sjuklönekostnader uppgick till 1 528 miljoner kronor, vilket är 718 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror på att arbetsgivarna har rapporterat in högre sjuklönekostnader än vad som ursprungligen beräknades. Utfallet för anslaget blev dock 82 miljoner kronor lägre än totalt anvisat.

Högre utgifter för garantipension

Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev utfallet 1 033 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på för lågt antagande om både antal och medelbelopp då riksdagen beslutade att höja grundnivån för garantipension med 1 000 kronor per månad fr.o.m. den 1 augusti 2022.

Färre födda barn medför lägre utgifter för föräldrapenning

Utfallet för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev 101 665 miljoner kronor, vilket är 3 494 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget och 4 215 miljoner kronor lägre än vad som totalt anvisats. Utgifterna för föräldrapenning blev 2 572 miljoner kronor lägre än beräknat då antalet födda barn under 2022 och 2023 blev färre än beräknat.

Kommunersättningar vid flyktingmottagande lägre än beräknat

Utgifterna för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev 1 075 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 936 miljoner kronor lägre än anvisat, eftersom antalet personer som kommunerna fick ersättning för blev lägre än beräknat.

Utgifter för Arbetsmarknad och arbetsliv 10 miljarder kronor lägre än beräknat

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 79 842 miljoner kronor, vilket är 10 261 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. I statens budget beräknades antalet arbetslösa att uppgå till 434 700 personer för 2023. Utfallet blev 439 600 personer, vilket är 1,1 procent fler än ursprungligen beräknat. Trots detta blev utgifterna inom utgiftsområdet lägre än beräknat.

Bidrag till arbetslöshetsersättning uppgick till 15 276 miljoner kronor, vilket är 2 147 miljoner kronor lägre än beräknat. Utgifterna för nystartsjobb och etableringsjobb blev 3 318 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 2 303 miljoner kronor lägre än beräknat då antalet personer med lönebidrag och skyddat arbete blev färre än beräknat.

Även utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning blev 954 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att långtidsarbetslösheten har utvecklats bättre än beräknat, vilket har medfört färre deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar.

Utgifterna för studiemedel blev lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 25 335 miljoner kronor, vilket är 2 577 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Anslaget 1:2 Studiemedel blev 1 501 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget eftersom färre än beräknat studerade med studiemedel.

Satsningar inom utbildningsområdet används inte i den utsträckning som beräknats

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick utfallet till 92 967 miljoner kronor, vilket är 2 025 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att olika satsningar inte genomförts i den omfattning som beräknats i statens budget.

Utgifter för miljö- och naturvård lägre än beräknat

Inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård blev utfallet 1 663 miljoner kronor lägre än beräknat. Utgifterna för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 610 miljoner kronor lägre än beräknat. Dessutom blev utgifterna för sanering och återställande av förorenade områden 384 miljoner kronor lägre än beräknat pga. försenade projekt.

Utgifterna för Kommunikationer blev högre än beräknat

Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer blev utfallet 80 407 miljoner kronor, vilket är 1 454 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Utgifterna för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturen blev 2 104 miljoner kronor högre än anvisat. Det beror bl.a. på förstärkt underhåll av järnvägsnätet, ökade kostnader för vinterdrift på vägar samt återställningsarbeten efter olika inträffade väderhändelser och skredet på E6 Stenungsund.

Elstöd till elintensiva företag lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 24 Näringsliv uppgick till 7 640 miljoner kronor, vilket är 3 768 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för elstöd till elintensiva företag blev 1 610 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror på att företagen ansökte om lägre belopp än beräknat. Utfallet för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete blev 1 125 miljoner kronor lägre än anvisat. Det beror till stor del på återbetalningar av tidigare utbetalt stöd, men även på att ansökningarna blev färre än beräknat.

Utgifterna för räntor på statsskulden blev nästan 19 miljarder kronor högre än beräknat

Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 31 567 miljoner kronor, vilket är 18 567 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Det beror främst på valutakursförluster samt ett försämrat räntenetto för den del av räntebetalningarna som avser Riksgäldskontorets nettoutlåning. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 21 988 miljoner kronor i ändringsbudget.

Den BNI-baserade delen av EU-avgiften blev 3 miljarder kronor lägre än budget

Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 2 284 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Den BNI-baserade delen av avgiften blev 2 629 miljoner kronor lägre än beräknat.

Utfallet för nettoutlåningen blev 41 miljarder kronor högre än beräknat

Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev -11 473 miljoner kronor. I statens budget beräknades nettoutlåningen bli -52 379 miljoner kronor, vilket innebär att utfallet blev 40 907 miljoner kronor högre än beräknat. Under 2023 minskade Affärsverket svenska kraftnät behållningen i Riksgäldskontoret med 36 799 miljoner

kronor, då ökar nettoutlåningen. Att affärsverkets behållningar minskade beror på att de överförde 20 000 miljoner kronor till Skatteverket för utbetalning av elstöd till företag och 24 480 miljoner kronor till Försäkringskassan för utbetalning av elstöd till hushåll. I budgeten saknades denna post.

Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar medförde att utgifterna blev nästan 11 miljarder kronor lägre än beräknat

Den kassamässiga korrigeringsposten blev -10 383 miljoner kronor. I statens budget beräknades den uppgå till 371 miljoner kronor, vilket innebär att utgifterna blev 10 754 miljoner kronor lägre än beräknat med anledning av den posten. Skillnaden beror framför allt på skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar i räntebärande flöde.

Förklarande faktorer till avvikelsen mot statens budget

Utgifterna i statens budget blev 28,4 miljarder kronor högre än i den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som berodde på reviderade bedömningar av dels de makroekonomiska förutsättningarna, dels antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volym). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exkl. räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i tabell 2.31 och kommenteras därefter.

Tabell 2.31 Skillnaden mellan utfall och budget för 2023

Miljarder kronor

Totalt Volymer3 Makro4 Beslut Övrigt5

1 Utgiftsområden, exklusive räntor -20,2 -7,6 -7,9 6,9 -11,6 Statsskuldsräntor m.m. 18,5 0,0 15,4 0,0 3,1

2 Riksgäldskontorets nettoutlåning 30,2 0,0 0,0 0,0 30,2

Budgetens utgifter m.m. 28,4 -7,6 7,5 6,9 21,6

1 Utgiftsområden som omfattas av utgiftstaket. 2 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten. 3 Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. 4 Utgiftsförändringar till följd av reviderade makroekonomiska förutsättningar. 5 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.

Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem

Utgifterna blev 7,6 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av bl.a. antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Det handlar bl.a. om att uttagna dagar med föräldrapenning blev färre 2023 än vad som ursprungligen beräknades i budgeten för 2023, vilket medförde att lägre utgifter inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Vidare fick färre personer studiemedel än vad som ursprungligen beräknades och det bidrog till utgifterna inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev lägre.

Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 7,5 miljarder kronor högre än i statens budget.

Utgifterna inom budgetens utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev dock 7,9 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det förklaras av lägre utgifter inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Bland annat medförde utvecklingen på arbetsmarknaden att utgifterna för bidrag för arbetslöshetsersättning blev lägre än vad som ursprungligen beräknades. Även färre personer med nystartsjobb och färre deltagare med lönebidragsanställningar än vad som ursprungligen beräknades bidrog till de lägre utgifterna inom utgiftsområdet.

Utgifterna på anslaget för statsskuldsräntor blev 15,4 miljarder kronor högre till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det förklaras främst av att marknadsräntorna, främst på kortare löptider, blev betydligt högre. Dessutom blev kronans växelkurs svagare mot euron.

Tabell 2.32 Makroekonomiska förutsättningar

SB 2023 Utfall 2023 Utfall-SB 2023 Utfall 2022 Procentuell förändring från föregående år:

Nivåer: Arbetslöshet, 15–74 år, procent av 7,7 7,7 0,0 7,5 arbetskraften

fp=fasta priser, SB= Statens budget

Skillnader till följd av beslut

De totala utgifterna blev 6,9 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen. Hela förändringen avser utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. De högre utgifterna är en följd av riksdagens beslut om högre anslagsnivåer efter förslag i propositionerna om ändringar i statens budget (se avsnitt 2.2). Sammantaget beslutade riksdagen om högre anslagsnivåer motsvarande 38,0 miljarder kronor. Av dessa bedöms ca 7,2 miljarder kronor vara förslag som kategoriseras som beslut. Resterande del av anslagsförändringarna, ca 17,7 miljarder kronor, tillfördes främst regelstyrda anslag som påverkas av förändringar i volym eller makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag eller statsskuldräntor) utan att någon ny reform hade föreslagits. För mer information om vilka förslag i propositionerna som bedömdes vara beslut respektive tillskott till regelstyrda transfereringsanslag eller statsskuldräntor, se 2023 års ekonomiska vårproposition (prop. 2022/23:100 Utgifter tabell 7.14) och budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor tabell 6.15).

Skillnader till följd av övriga orsaker

Av övriga orsaker blev utgifterna 21,6 miljarder kronor högre än i statens budget.

Utgiftsområdenas utgifter (exkl. statsskuldsräntor) blev dock 11,6 miljarder kronor lägre. Detta nettobelopp innefattar flera utgiftsområden med lägre utgifter än anvisat i budgeten medan vissa områden hade högre utgifter. Inom framför allt följande utgiftsområden blev utgifterna lägre än i statens budget av övriga orsaker:

4 Rättsväsendet, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 11 Ekonomiska trygghet vid ålderdom, 16 Utbildning och universitetsforskning samt 22 Kommunikationer. I avsnitt 3 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisade belopp i den ursprungliga budgeten.

Räntebetalningarna på statsskulden blev 3,1 miljarder kronor högre till följd av övriga orsaker. Det berodde främst på att räntorna på in- och utlåning blev högre då de korta marknadsräntorna steg. Riksgälden bytte under året metod för prognoserna över räntor på in- och utlåning. Statens budget baserades dock på en beräkning gjord med den gamla metoden som underskattade räntorna.

Riksgäldskontorets nettoutlåning inklusive den kassamässiga korrigeringen blev 30,2 miljarder kronor högre än i statens budget. När det gäller Riksgäldskontorets nettoutlåning blev utfallet 40,9 miljarder kronor högre. Det är främst Affärsverket Svenska kraftnäts behållningar i Riksgäldskontoret som förklarar skillnaden. Utfallet på kontot blev 31,8 miljarder kronor lägre än budgeterat. Detta ger en motsvarande högre nettoutlåning. Framför allt var det utfallet för flaskhalsinkomsterna som blev lägre men även utflödet från kontot blev lägre. Den kassamässiga korrigeringen blev 10,8 miljarder kronor lägre än budgeten. Främst var det skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar i räntebärande flöde för Trafikverket som förklarar skillnaden mellan utfall. Posten var inte prognostiserad i budgeten. Mer information om de två posterna finns att läsa under avsnitten Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering.

Utfallet för statens budget 2023 jämfört med 2022

Tabell 2.33 Utfallet för statens budget för 2022 och 2023

Miljoner kronor

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Utgifterna i statens budget ökade med 101 345 miljoner kronor (9,0 procent) mellan 2022 och 2023. Utgifterna för Riksgäldskontorets nettoutlåning ökade mest, med 99 453 miljoner kronor. Det beror på framför allt på förändringar av Affärsverket svenska kraftnäts konto i Riksgäldskontoret med 94 803 miljoner kronor. Dessa förändringar är kopplade till affärsverkets flaskhalsintäkter och nyttjandet av dessa för att betala ut elstöd till hushåll och företag.

Fler anställda vid polisen och kriminalvården

Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev 8 276 miljoner kronor (13,5 procent) högre än 2022. Det är framför allt utgifterna för Polismyndigheten och Kriminalvården som ökade. Det beror till stor del på att antal anställda ökade, men också på en särskild satsning med att höja polislöner för att öka polisyrkets attraktivitet samt utökad platskapacitet i häkten och på anstalter.

Utökat försvar medför högre utgifter

Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev 12 446 miljoner kronor (14,9 procent) högre än föregående år. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Det försämrade säkerhetsläget, omvärldsutvecklingen och den svenska Natoansökan har inneburit en ökad aktivitet och beredskap, vilket inneburit högre utgifter. Dessutom har Sverige stöttat Ukraina med ett flertal stödpaket med vapen, ammunition och skyddsutrustning.

Utgifterna med anledning av covid-19 minskade

Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskade med 9 331 miljoner kronor (7,9 procent). Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för folkhälsa och sjukvård blev 13 616 miljoner kronor (42,5 procent) lägre än 2022. Det är framför allt åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, t.ex. statsbidrag till kommuner och regioner, som blev lägre än 2022.

Ersättning för höga sjuklönekostnader minskade med 10 miljarder kronor

Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning minskade med 3 723 miljoner kronor (3,3 procent). Att utgifterna minskade beror på att ersättning vid höga sjuklönekostnader minskade med 10 223 miljoner kronor (87,0 procent). I motsatt riktning verkade bl.a. att utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. ökade med 4 573 miljoner kronor (10,9 procent).

Garantipensionen höjdes med 8,7 procent

Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ökade utgifterna med 10 087 miljoner kronor (21,8 procent). Det beror främst på att garantipensionen, som följer prisutvecklingen, höjdes med 8,7 procent den 1 januari 2023.

Tillfälliga stöd med anledning av covid-19 upphörde 2023

Utfallet för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid blev 3 042 miljoner kronor (15,4 procent) lägre än 2022. Det beror på att tillfälliga krisstöd med anledning av spridningen av covid-19 upphörde 2023.

Utgifter för klimatbonus och åtgärder för värdefull natur minskade

Utfallet för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård blev 2 860 miljoner kronor (13,8 procent) lägre än 2022. Utgifterna för klimatbonus, som innebär att nya bilar med relativt låga koldioxidutsläpp premieras, minskade med 1 088 miljoner kronor (15,8 procent). Det beror på att antalet bilar som är berättigade till bonusen minskade. Utgifterna för åtgärder för värdefull natur minskade med 911 miljoner kronor (44,7 procent).

Anslag finansierade inte kompensation för höga elpriser 2023

Inom utgiftsområde 21 Energi blev utgifterna 8 208 miljoner kronor (65,0 procent) lägre än 2022. Det beror på att staten kompenserade hushållen, med anledning av att elpriserna höjdes kraftigt under hösten och vintern 2021/2022, med totalt 8 915 miljoner kronor via anslag 2022. Under 2023 finansierades i stället elstöd till hushåll och företag med Affärsverket svenska kraftnäts flaskhalsinkomster. Det påverkar posten Riksgäldskontorets nettoutlåning i stället för anslag i statens budget.

Högre utgifter för kommunikationer

Utfallet för utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade med 7 529 miljoner kronor (10,3 procent). Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan ökade med 4 094 miljoner kronor (22,9 procent). Utgifterna för vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ökade med 3 949 miljoner kronor (13,6 procent). Även utgifterna för civilt försvar ökade.

Tillfälligt ekonomiskt stöd till lantbrukare upphörde 2023

Utgifterna för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel minskade med 3 333 miljoner kronor (15,2 procent). Det beror framför allt på att det tillfälliga ekonomiska stödet till lantbrukare som drabbats av höjda priser på insatsvaror med anledning av Rysslands invasion av Ukraina, som infördes 2022, upphörde 2023.

Lägre utgifter för omställningsstöd och stöd till korttidsarbete

Inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskade utgifterna med 2 634 miljoner kronor (25,6 procent). Det beror till stor del på minskade utgifter för omställningsstöd och stöd vid korttidsarbete.

Högre utgifter för statsskuldsräntor

Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 4 471 miljoner kronor (16,5 procent) högre än 2022. Det beror huvudsakligen på det högre ränteläget under 2023.

EU-avgiften minskade med 5 miljarder kronor

Inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev utgifterna 4 654 miljoner kronor (9,6 procent) lägre än föregående år. Det beror på att den BNI-baserade avgiften blev 4 835 miljoner kronor (14,8 procent) lägre, vilket i huvudsak beror på att Sveriges BNI-nivå blev lägre.

Stora förändringar inom nettoutlåningen

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning på budgetens utgiftssida. Posten utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen ökade med 99 453 miljoner kronor. Inom posten är det både ökningar och minskningar där den största förändringen är Affärsverket svenska kraftnäts inlåning som minskade med 36 799 miljoner kronor då affärsverkets flaskhalsintäkter har finansierat elstöd till både hushåll och företag under 2023. År 2022 ökade i stället inbetalningarna från kapacitetsavgifter (flaskhalsintäkter) kraftigt. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskar när inlåningen ökar. Förändringar i Svenska kraftnäts behållningar i Riksgäldskontoret medförde att nettoutlåningen ökade med 94 803 miljoner kronor.

Indragningar

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. För 2023 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 71 546 miljoner kronor, främst för anslagssparanden från 2022.

Indragningarna är 43 661 miljoner kronor lägre än 2022. De 75 indragningar, som översteg 100 miljoner kronor, omfattar 95 procent av totalbeloppet under 2023.

I tabell 2.34 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.

Tabell 2.34 Indragningar 2023

Miljoner kronor

4 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet,

UO Anslag Anslagsnamn Indragning

14 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 1 661

15 1:3 Avsättning för kreditförluster

17 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt

kulturutbyte och samarbete 462 18 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 381 18 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för

studerande 1 917 19 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 402 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 336 19 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis

21 1:7 Energiteknik

UO Anslag Anslagsnamn Indragning 22 1:20 Tillskott till Luftfartsverket

(2020) 870 23 1:2 Insatser för skogsbruket 164 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 569 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och

24 1:24 Omställningsstöd

(2021) 4 190 24 1:24 Omställningsstöd

(2022) 603 24 1:27 Evenemangsstöd

(2022) 1 957 24 1:28 Evenemangsstöd

(2021) 125 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 376

Övriga indragningar 3 237

Summa 71 546

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande

Den största indragningen, som uppgick till 8 496 miljoner kronor, avsåg bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Den näst största indragningen gjordes av ersättningar och bostadskostnader och uppgick till 6 924 miljoner kronor. Indragningen av bidrag till folkhälsa och sjukvård uppgick till 6 176 miljoner kronor. Tillsammans står dessa indragningar för 30 procent av indragningarna. Dessa indragningar avsåg anslagssparande från 2022.

Överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om fem medgivna överskridanden för 2023.

Tabell 2.35 Medgivna överskridanden 2023

Miljoner kronor

Utnyttjat

Medgivet medgivet UO Anslag Anslagsnamn överskridande överskridande 1 6:1 Allmänna val och demokrati 10 10 5 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse

Utnyttjat

Medgivet medgivet UO Anslag Anslagsnamn överskridande överskridande

Summa 493 228

Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati har flera anslagsposter. Utfallet för anslagsposten 18 Säkerhetshöjande åtgärder uppgick till 54 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor högre än tilldelade medel för anslagsposten. Den 23 oktober 2023 medgav regeringen att anslagsposten fick överskridas med 10 miljoner kronor för att betala ut 10 miljoner kronor till Judiska Centralrådet för deras säkerhetsarbete (Ku2023/01095). Det blev inget utgående överföringsbelopp för anslagsposten, eftersom den saknade anslagskredit.

Utfallet för anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet blev 24 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Utfallet blev högre till följd av situationen i Gaza, därför medgav regeringen den 8 februari 2024 att Regeringskansliet fick överskrida anslagsposten 1 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet, med 30 miljoner kronor (UD2024/01803). Hela anslagskrediten på 0,1 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med 16 miljoner kronor.

I statens budget anvisades anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning med 1 678 miljoner kronor. Hela det ingående anslagssparandet på 31 miljoner kronor fördes bort som indragning. Regeringen medgav i beslut den 7 december 2023 att anslaget fick överskridas med 209 miljoner kronor (A2023/01654). Utfallet för anslaget blev 1 915 miljoner kronor. Hela anslagskrediten på 168 miljoner kronor utnyttjades och 69 miljoner kronor av det medgivna överskridandet.

Utfallet för anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar blev 463 miljoner kronor, vilket är 330 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Statens jordbruksverk har haft stora utgifter för bekämpande av de smittsamma djursjukdomarna afrikansk svinpest, fågelinfluensa och salmonella. Särskilt kostsamt har utbrottet av salmonella varit. Därför medgav regeringen den 30 november 2023 att anslagsposten 1 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar fick överskridas med 238 miljoner kronor (LI2023/03702). Hela anslagskrediten på 31 miljoner kronor utnyttjades och 129 miljoner kronor av det medgivna överskridandet.

I statens budget anvisades anslaget 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. med 47 miljoner kronor. Den 7 december 2023 medgav regeringen att anslaget fick överskridas med 6 miljoner kronor (LI2023/03753). Utfallet för anslaget blev 52 miljoner kronor, vilket medförde att hela anslagskrediten på 5 miljoner kronor utnyttjades samt 2 miljoner kronor av det medgivna överskridandet.

2.6¶Förändring av anslagsbehållningar

Tabell 2.36 Förändring av anslagsbehållningar 2019–2023

Miljoner kronor

2019 2020 2021 2022 2023

Ingående ramöverföringsbelopp (UO 1–27 exkl. UO 26) 33 056 24 933 169 861 144 537 87 673

Anvisat i statens budget 1 005 057 1 032 731 1 165 657 1 190 965 1 238 716 Ändringsbudget 6 099 304 437 162 382 76 714 9 982 Utnyttjade medgivna överskridanden 0 0 0 5 228 Indragningar -28 573 -20 772 -137 317 -113 744 -71 459 Utfall 990 706 1 171 467 1 216 046 1 210 805 1 214 077

2019 2020 2021 2022 2023

Utgående ramöverföringsbelopp (UO 1–27 exkl. UO 26) 24 933 169 861 144 537 87 673 51 062

Förändring av anslagsbehållningar (UO 1–27 exkl. UO 26) -8 123 144 928 -25 324 -56 865 -36 610

Förändring av anslagsbehållningar (UO 26) 2 888 7 118 -8 600 -5 963 3 429

Förändring av anslagsbehållningar (UO 1 - 27) -5 235 152 046 -33 924 -62 828 -33 182

Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp.

Ramanslag kan både sparas och överskridas

Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget beräknas därför även förändringar av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -4 393 miljoner kronor i budgeten för 2023. Det innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna men i stället minskade anslagsbehållningarna med 33 182 miljoner kronor. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Vid budgeteringen beräknades anslagsbehållningarna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. öka med 90 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för utgiftsområdet ökade med 3 429 miljoner kronor, från - 4 500 miljoner kronor vid början av året till -1 071 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket.

Anslagsbehållningarna under utgiftstaket minskade med knappt

37 miljarder kronor

Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, minskade under 2023 från 87 673 miljoner kronor vid ingången av året till 51 062 miljoner kronor vid utgången av året. De minskade alltså med 36 610 miljoner kronor, vilket kan jämföras med den ökning på 4 303 miljoner kronor som beräknades i budgeten. Det är en skillnad på 40 913 miljoner kronor.

Indragningarna minskade med drygt 42 miljarder kronor

Indragningar av anslagsmedel, exklusive Statsskuldsräntor m.m. uppgick till 71 459 miljoner kronor under året. Det är en minskning med 42 285 miljoner kronor jämfört med 2022.

I tabell 2.37 redovisas de anslag (exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.), som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2019–2023.

Anslagsbehållningarna inom utgiftsområdet Kommunikationer uppgick till 11 miljarder kronor

Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick anslagsbehållningarna till totalt 11 242 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgick till 8 243 miljoner kronor.

Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning utnyttjades anslagskrediter på totalt 4 473 miljoner kronor. Tillsammans har anslagen 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. och 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning utnyttjat anslagskrediter på 4 178 miljoner kronor.

Tabell 2.37 Specifikation av anslagsbehållningar och anslagskrediter över

1 000 miljoner kronor

Miljoner kronor

9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom

13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 1 213 1 459 1 519 518 836 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd -604 3 260 7 278 8 496 3 101 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska

program och insatser 733 3 465 942 2 034 610 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. -211 1 064 1 276 1 776 2 303 14 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning -153 1 215 2 070 31 -168 14 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för

yrkesintroduktionsanställningar 332 1 554 1 595 1 661 3 318 15 1:2 Studiemedel 1 651 1 410 1 659 2 012 1 748 18 1:8 Investeringsstöd för anordnande av

hyresbostäder och bostäder för studerande 573 22 88 1 917 7 20 1:16 Klimatinvesteringar 939 1 877 289 257 748 20 1:17 Klimatpremier 1 63 145 1 039 255 21 1:7 Energiteknik 1 632 73 987 1 354 26

(2022) 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 4 362 4 360 7 695 8 052 8 243 22 1:2 Vidmakthållande av statens

transportinfrastruktur -572 1 169 2 384 4 397 2 293 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 654 445 1 737 642 631 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur -270 226 1 836 1 116 430 24 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 1 1 379 1 401 1 501 1 651 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 59 770 15 884 6 316 1 528 24 1:24 Elstöd 1 610 24 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare 3 161 11 804 150 150

(2021) 24 1:24 Omställningsstöd 40 323 34 469 4 940 1 035

(2021) 24 1:26 Stöd till handelsbolag 2 173 20 20

(2021)

UO Anslag Anslagsnamn 2019 2020 2021 2022 2023 24 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa 3 650 8 021 19 4

(2021) företag 24 1:27 Evenemangsstöd 1 957 0

(2022) 24 1:28 Evenemangsstöd 2 928 125 0

(2021) 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 3 230 -2 519 -930 -1 483 426

2.7¶Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Även förändringar på myndigheternas räntebärande konton i Riksgäldskontoret påverkar nettoutlåningen.

Tabell 2.38 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2023

Miljoner kronor

SB1 Utfall Utfall - SB Utfall

2023 2023 2023 2022 Premiepensionsavgifter, inbetalning -52 341 -52 341 -49 666 Premiepensionsmedel, utbetalning 51 097 51 097 47 585

-6 971 -6 971 -4 546 Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK

Folkhälsomyndigheten, beredskapslager och

1 Endast vissa delposter specificerade.

Utfallet för nettoutlåningen uppgick till -11 473 miljoner kronor under 2023, vilket är 40 907 miljoner kronor högre än beräkningen i statens budget och 99 453 miljoner kronor högre än föregående år. I tabell 2.38 specificeras nettoutlåningens största poster.

Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen

Inbetalningarna av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret blev 52 341 miljoner kronor och utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 51 097 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga tillfälliga förvaltningens, blev en minskning med 8 215 miljoner kronor 2023. År 2022 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 6 627 miljoner kronor.

Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton minskade med drygt 8 miljarder kronor

Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton minskade 2023 med 8 217 miljoner kronor, vilket ökade nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. I tabell 2.39 redovisas de största förändringarna.

Tabell 2.39 Förändringar av nettobehållningar på myndigheters räntekonton

Miljoner kronor

Utfall 2023 Utfall 2022

Avveckling av den äldre kreditreserven för studielån

Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i Riksgäldskontoret för att finansiera utbetalda studielån och amorteringar minskar lånet. Nettoförändringen ökade lånet i Riksgäldskontoret med 11 523 miljoner kronor 2023.

I och med införandet av en ny räntemodell avvecklades den äldre kreditreserv som CSN hade i Riksgäldskontoret, vilket ökade nettoutlåningen med 10 607 miljoner kronor. Den äldre kreditreserven utgjordes av ett konto i Riksgäldskontoret som

skulle användas för att finansiera konstaterade låneförluster på studielån. När en konstaterad förlust uppstår måste CSN amortera lånet till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Medlen i den äldre kreditreserven har inte byggts upp genom låntagarnas ränteinbetalningar utan genom belastning av anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster, inom utgiftsområde 15 Studiestöd under perioden 2014–2022. Medlen i den äldre kreditreserven levererades in på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet, och påverkar därmed inte saldot i statens budget. En ny kreditreserv har införts 2023. I den nya kreditreserven som infördes 2023 tillförs medel genom räntepåslag på studiemedelsräntorna. Den nya kreditreserven finansieras alltså med låntagarnas ränteinbetalningar och påverkar även utfallet i statens budget. Totalt ökade kreditreserverna nettoutlåningen med 9 770 miljoner kronor 2023.

CSN har ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto ökade nettoutlåningen med 43 miljoner kronor 2023. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar uppgår till 30 procent av den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Denna subvention finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor och förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari året därpå.

Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 21 335 miljoner kronor, vilket är 11 335 miljoner kronor högre än vad som beräknades i budgeten.

Investeringslånen ökade mer än beräknat

Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade med 4 649 miljoner kronor. I statens budget beräknades investeringslånen öka med 1 000 miljoner kronor, vilket är 3 649 miljoner kronor lägre än utfallet.

Kärnavfallsfonden ökade sina placeringar i Riksgäldskontoret något

Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i två separata delportföljer med olika placeringsregler. Basportföljen innehåller obligationer, statsskuldväxlar och konto i Riksgäldskontoret. Den långsiktiga portföljen innehåller svenska och globala aktier och företagsobligationer samt derivatinstrument för att hantera bl.a. ränterisker.

Under 2023 ökade fonden sina placeringar något, med 64 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. År 2022 minskade fonden i stället sina placeringar i Riksgäldskontoret med 6 557 miljoner kronor, en skillnad på 6 621 miljoner kronor.

Resolutionsavgifterna och högre räntor medförde att resolutionsreservens konton ökade

Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemensamma regler för hantering av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer dock att vara kvar som nationellt reglerad fond för bankstödsåtgärder. Resolutionsavgiften betalas in till ett konto i Riksgäldskontoret,

resolutionsreserven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder. Under 2023 ökade resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret med 6 111 miljoner kronor. Nettotillskottet från resolutionsavgifterna uppgick till 4 060 miljoner kronor.

I tabell 2.40 och tabell 2.41 redovisas in- och utgående behållning för de två fonderna samt de poster som påverkat förändringen under åren 2022 och 2023. Under 2023 ökade Stabilitetsfondens kontobehållning med 1 425 miljoner kronor till 41 635 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till 61 035 miljoner kronor i slutet av året. Behållningen ökade med 6 111 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I statens budget beräknades resolutionsreservens konton öka med 5 000 miljoner kronor. Det betyder att nettoutlåningen minskade med 1 111 miljoner kronor mer än beräknat för resolutionsreserven.

Stabilitetsfonden finansierades framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2015. Avgiften betalades in i efterskott, så den sista avgiften betalades in 2016.

Tabell 2.40 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor

Tabell 2.41 Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor

Insättningsgarantifonden ökade sina placeringar på konto i Riksgäldskontoret

Insättningsgarantifondens placeringar på konto i Riksgäldskontoret ökade med 10 557 miljoner kronor 2023. År 2022 minskade i stället placeringarna med 1 749 miljoner kronor, en skillnad på 12 306 miljoner kronor mellan åren.

Statens engagemang i Saab-konkursen avslutades 2022

Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv ökade totalt med 11 miljoner kronor 2023, vilket minskar nettoutlåningen. År 2022 minskade nettoutlåningen med 749 miljoner kronor, en skillnad på 738 miljoner kronor. Kredit- och garantireserven är särskilda räntebärande konton i Riksgäldskontoret dit avgifter betalas för att täcka förluster i kredit- och garantiverksamheten. År 2022 ökade garantireservens behållning med 686 miljoner kronor i och med att statens engagemang i Saab-konkursen avslutades. I samband med Saab Automobile AB:s konkurs 2011 övertog staten ägandet i Saab Automobile Parts AB, nuvarande Orio AB för att skydda värdet på

statens fordran. Orio AB såldes under 2022 och därmed tillföll 507 miljoner kronor Riksgäldskontorets garantireserv. Staten fick även en slututdelning från Saab-konkursen på 179 miljoner kronor, vilket också tillföll garantireserven.

Trafikverkets infrastrukturlån ökade mer än beräknat

Trafikverkets infrastrukturlån ökade med 6 096 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen ökade med 5 096 miljoner kronor mer än beräknat.

Lägre beredskapslager av covid-19-vaccin minskar nettoutlåningen

Under 2023 har Folkhälsomyndighetens lån i Riksgäldskontoret för beredskapslager och förskottsbetalningar minskat med 2 062 miljoner kronor. Det beror främst på att beredskapslagret för covid-19-vaccin minskade. År 2022 ökade i stället lånet med 1 544 miljoner kronor, en skillnad på 3 606 miljoner kronor.

Exportkreditnämnden ökade placeringarna i Riksgäldskontoret

Exportkreditnämndens (EKN) placeringar i Riksgäldskontoret ökade med 2 333 miljoner kronor 2023, vilket minskade nettoutlåningen. Posten saknades i statens budget.

Ökad behållning på Public service-kontot minskar nettoutlåningen

Public service-avgift tas ut via inkomstdeklarationen för alla över 18 år med beskattningsbar förvärvsinkomst. Avgiften ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. De avgiftsmedel som Skatteverket får in förs över till ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret (public service-kontot) som förvaltas av Kammarkollegiet. Public service-kontot ökade med 611 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. Saldot på public service-kontot uppgår till 4 005 miljoner kronor vid slutet av 2023.

Ökad utlåning till Svedab ökade nettoutlåningen

Utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab) ökade med 200 miljoner kronor till 5 870 miljoner kronor.

AB Svensk Exportkredit återbetalade lånet i Riksgäldskontoret 2022

I mars 2020 lånade Riksgäldskontoret ut 10 000 miljoner kronor till det statligt helägda Aktiebolaget Svensk Exportkredit. Svensk Exportkredits uppdrag är att på kommersiella och hållbara grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. I uppdraget ingår även att administrera det statsstödda CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate).

CIRR innebär att ett exportföretags kunder kan erbjudas finansiering till fast ränta. Exportkrediter och CIRR lyder under en överenskommelse inom OECD (Consensus) som innebär gemensamma riktlinjer för statsstödda krediter så att enskilda länder inte ska kunna gynna sin exportindustri på ett otillbörligt sätt. För att säkerställa att Svensk Exportkredit alltid ska kunna utföra samhällsuppdraget med förvaltning av CIRR-systemet har bolaget en låneram i Riksgäldskontoret. Den utnyttjades för första och hittills enda gången i mars 2020. Tidigare har AB Svensk Exportkredit i stället lånat på marknaden, t.ex. i andra länders centralbanker för CIRR-systemets räkning. Detta var inte möjligt i mars 2020 eftersom det rådde en osäkerhet på marknaden med anledning av spridningen av covid-19. AB Svensk Exportkredit betalade tillbaka lånet i

Riksgäldskontoret i mars 2022, vilket minskade nettoutlåningen med 10 000 miljoner kronor och påverkar därmed jämförelsen mellan åren.

Utlåning till SAS

I februari 2022 lånade Riksgäldskontoret ut 1 500 miljoner kronor till Konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden (SAS). Det ökade nettoutlåningen. Riksdagen anvisade även anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda bolag 1 500 miljoner kronor som skulle kunna finansiera att lånet skulle kunna konverteras till nya aktier i SAS. Det innebär att Riksgäldskontorets kreditreserv inte ska belastats med eventuell förlust kopplat till lånet. Lånet konverterades inte 2022 eller 2023.

Affärsverket svenska kraftnäts behållningar minskade pga. finansiering av elstöd

Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bl.a. med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Syftet med kapacitetsavgifterna är att skapa tydliga delmarknader på elmarknaden där utbud och efterfrågan ger signaler om var produktion respektive konsumtion av el bör placeras. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden och prisskillnaderna mellan elområdena stiger då andelen förnybar energi, som är väderberoende, ökar. Kapacitetsavgifterna benämns även flaskhalsinkomster. Under många år har Affärsverket svenska kraftnät finansierat sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2020 ökade dock inbetalningarna från kapacitetsavgifter så kraftigt att affärsverket kunde amortera alla lån i Riksgäldskontoret. Under 2023 minskade affärsverkets behållningar i Riksgäldskontoret med 36 799 miljoner kronor. Att affärsverkets behållningar minskade beror på att affärsverket har överfört 20 000 miljoner kronor till Skatteverket för utbetalning till av elstöd till företag och 24 480 miljoner kronor till Försäkringskassan för utbetalning av elstöd till hushåll. Elstöden har finansierats med kapacitetsavgifter i enlighet med beslut av Energimarknadsinspektionen och förordningen (EU) 2022/1854 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Under 2022 ökade affärsverkets behållningar i Riksgäldskontoret med 58 004 miljoner kronor och nettoutlåningen minskade med samma belopp. Att behållningarna ökade så mycket beror på att kapacitetsavgifterna ökade kraftigt 2022. Skillnaden mellan åren är därmed 94 803 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnäts behållning i Riksgäldskontoret var 41 711 miljoner kronor vid utgången av 2023.

Riksbanken har återbetalat nästan 64 miljarder kronor 2023

Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken bestod egentligen av flera lån med olika löptid som har refinansierats löpande. Från och med februari 2021 har Riksbanken återbetalat lånen i Riksgäldskontoret i den takt de förfaller. I stället köper Riksbanken utländsk valuta på valutamarknaden så att valutareservens storlek inte förändras nämnvärt över tid. I april förföll det sista utestående lånet till Riksbanken, vilket minskade nettoutlåningen. Därmed har Riksbanken återbetalat samtliga lån i Riksgäldskontoret som är kopplade till valutareserven. Under 2023 återbetalades totalt 63 700 miljoner kronor. I statens budget beräknades lånen till Riksbanken minska med 64 000 miljoner kronor, en skillnad på 300 miljoner kronor. Riksbankens återbetalningar minskade nettoutlåningen med 2 223 miljoner kronor mer 2023 än 2022. När nettoutlåningen minskar påverkar det saldot i statens budget positivt.

IMF-lån till Riksbanken

Enligt 6 kap. 4§ riksbankslagen (2022:1568) ska Riksgäldskontoret ta upp lån (för statens räkning) för vidareutlåning till Riksbanken för finansiering av åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF). Omfattningen på åtagandena uttrycks i så kallade särskilda dragningsrätter (SDR) och fastställs av regeringen eller riksdagen. Under 2023 har Riksgäldskontoret tagit upp lån för ca 192 miljoner SDR, vilket har ökat nettoutlåningen med 2 599 miljoner svenska kronor.

Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret flyttad till nettoutlåningen

Betalningen av Sveriges avgift till EU påverkar nettoutlåningen fr.o.m. 2023. Tidigare påverkade det den kassamässiga korrigeringsposten. Eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU överförs den till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Kommissionen rekvirerar sedan, via Riksbanken, medel från kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig åt, uppstår det skillnader vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också ske under olika budgetår.

Betalningen av Sveriges avgift till EU ökade nettoutlåningen med 629 miljoner kronor eftersom kommissionen under året rekvirerade ett högre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget.

2.8¶Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras.

Tabell 2.42 Kassamässig korrigering

Miljoner kronor

Utfall Utfall Utfall- SB

SB 2023 2023 2022 2023

-1 910 210 -1 910 PTS: Periodisering av avgifter för att använda radiosändare EU-avgiftsbetalningar -2 008 Övrigt -1 608 -516 -1 608

Summa 371 -10 383 -4 532 10 754

För 2023 blev utfallet för den kassamässiga korrigeringen -10 383 miljoner kronor. I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli 371 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 10 754 miljoner kronor.

Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar i räntebärande flöde

Trafikverket och Försvarsmakten disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Trafikverkets räntebärande betalningsflöde medförde en negativ kassamässig korrigering på 6 830 miljoner kronor 2023. Det betyder att Trafikverket redovisat ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. År 2022 var i stället korrigeringsposten -100 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 6 730 miljoner kronor.

Försvarsmakten har i stället redovisat ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Därför blev den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde positiv och uppgick till 1 500 miljoner kronor. År 2022 var i stället korrigeringsposten negativ och uppgick till 2 187 miljoner kronor. Skillnaden mellan åren är därmed 3 687 miljoner kronor.

Räntor på statsskulden medför en kassamässig korrigering

En kassamässig korrigering uppstår dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev 145 miljoner kronor för 2023.

Elstöd till företag

I början av 2023 fick Skatteverket i uppdrag att hantera elstöd till företag för att mildra effekterna av höga elpriser. Företagen kunde ansöka om elstödet mellan den 30 maj och den 25 september 2023. Elstöden har finansierats med kapacitetsavgifter i enlighet med beslut av Energimarknadsinspektionen och förordningen (EU) 2022/1854 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Affärsverket svenska kraftnät, som hanterar kapacitetsavgifterna, har därför fört över 20 000 miljoner kronor till Skatteverket. Skatteverket har sedan betalt 18 158 miljoner kronor i elstöd till företag. Skillnaden om 1 842 miljoner kronor blir en negativ korrigeringspost.

Lokalradioavgifter periodiseras på inkomsttitel

Lokalradioavgifter och avgifter för att använda radiosändare ger upphov till kassamässig korrigering. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för perioden 1 augusti 2018–31 juli 2026. Myndigheten för press, radio och tv har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som lokalradioavgifterna avser.

Det innebär att den kassamässiga korrigeringen påverkades negativt med 1 238 miljoner kronor 2018. Åren efter det blev den kassamässiga korrigeringsposten för lokalradioavgifterna 163 miljoner kronor per år.

Frekvenstillstånd periodiseras på inkomsttitel

Frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation ger upphov till en kassamässig korrigering eftersom betalning för tillstånden sker i förskott, medan redovisningen på inkomsttitel periodiseras. År 2023 gav detta upphov till en negativ kassamässig korrigeringspost på 1 910 miljoner kronor.

I september 2023 genomförde Post- och telestyrelsen (PTS) en auktion av frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i 900 MHz-, 2,1 GHz och 2,6 GHz-banden i Sverige. Tillstånden för 900 MHz-bandet gäller för perioden 1 januari 2026–31 december 2048. Tillstånden för 2,1 GHz- och 2,6 GHz-banden gäller för perioden 1 januari–31 december 2040. Den totala auktionslikviden uppgick till 4 239 miljoner kronor och telekomföretagen betalade hälften, drygt 2 119 miljoner kronor under 2023. Resterande belopp ska betalas först då tillståndstiden startar 2026. Auktionen under 2023 ger upphov till negativ kassamässig korrigering på 2 119 miljoner kronor. I motsatt riktning verkar periodiseringar av tidigare års betalningar av tillstånd eftersom PTS periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som frekvenstillstånden avser.

Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret redovisas i nettoutlåningen fr.o.m. 2023

Från och med 2023 redovisas Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret i posten Riksgäldskontorets nettoutlåning. Tidigare ingick inte kommissionens konto i någon post i statens budget och därför uppstod en kassamässig korrigeringspost då Sverige inte betalar EU-avgiften direkt till EU. Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2022 en negativ kassamässig korrigering på 2 008 miljoner kronor eftersom kommissionen under året rekvirerade ett lägre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget för EU-avgiften.

Övriga korrigeringar

Posten Övrigt, som uppgick till -1 608 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag i förhållande till tidpunkten för tillförsel av anslagsmedel hos andra myndigheter med räntekonton än Trafikverket och Försvarsmakten. När det gäller icke-räntebärande flöden så uppstår den kassamässiga korrigeringen som skillnaden mellan redovisningen mot anslag eller inkomsttitlar och betalningen.

Jämförelse med föregående år

Den kassamässiga korrigeringen blev -10 383 miljoner kronor 2023, vilket kan jämföras med -4 532 miljoner kronor 2022. Det är en skillnad på 5 851 miljoner kronor.

2.9¶Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket

Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem. Hela kapitalet i premiepensionssystemet avsätts för specifika individers kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av denna typ inte får räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.

Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten

Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system, vilket innebär att det ligger utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten.

Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik

För att inkomstpensionssystemet ska vara finansiellt hållbart krävs att avgifterna som betalas in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. År 2010 inleddes den första balanseringsperioden, som upphörde 2018.

Uppräkning av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad

Omräkningen av pensioner följer förändringen av inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad. Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige.

När balanseringsmekanismen är aktiverad följer pensionerna förändringen av balansindex i stället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanseringsmekanismen först att sänka och därefter höja de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex upphör balanseringen. Det är regeringen som årligen fastställer balans- och inkomstindex enligt de regler som anges i socialförsäkringsbalken. Från och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal vid beräkningen av balansindex.

Det dämpade balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- eller underskott påverkar indexeringen. Det har introducerats för att minska balanseringens påverkan på indexomräkningen enskilda år.

Uppräkning av pensioner följer balansindex när balanseringsmekanismen är aktiverad

När balanstalet är över 1 och systemet inte befinner sig i en balanseringsperiod påverkas inte indexeringen av balanstalets storlek. Det är när balanstalet faller under 1 för första gången som en balanseringsperiod inleds. Pensionerna räknas då om med balansindex så länge som balanseringsperioden pågår. Under balanseringsperioden kommer ett balanstal under 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än annars.

Balanseringsperioden som inleddes 2010 avslutades 2018

Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avslutades 2018. Det innebär att inkomstpensionerna för 2018 förräntades med förändringen av genomsnittsinkomsten i Sverige, som mäts genom inkomstindex.

Den finansiella ställningen i pensionssystemet stärktes under balanseringsperioden genom att pensionerna sänktes vid tre tillfällen till följd av att balanstalet var under 1, samtidigt som inkomstökningarna var låga. Dessutom stärktes den finansiella ställningen bl.a. till följd av hög avkastning på AP-fonderna och ökad sysselsättning.

En balanseringsperiod avslutas när balansindex når samma nivå som inkomstindex. Då är pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringen inte hade skett.

De underskott som har uppstått har då hanterats genom att pensionerna har indexerats lägre än vad de hade gjort om balanseringen inte hade aktiverats, samtidigt som indexeringen under vissa år har varit högre för att successivt ta sig tillbaka till ursprungsnivån. Gapet mellan inkomst- och balansindex slöts 2018 och därmed upphörde balanseringsperioden. Det innebär att inkomstpensionerna indexeras med inkomstindex i stället för balansindex.

Inkomstindex för 2023 beräknades till 203,13. Det innebär en indexökning med 4,6 procent jämfört med 2022 års indextal 194,19. Beräkningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos avseende inkomstutvecklingen för åren 2021 och 2022.

Den genomsnittliga inkomstutvecklingen mellan 2021 och 2022 beräknades till 4,6 procent. Därför räknas inkomstindex för 2023 upp med 4,6 procent jämfört med inkomstindex för 2022.

De utgående inkomst- och tilläggspensionerna räknas årligen om med förändringen i inkomstindex eller balansindex efter avdrag för förskottsräntan på 1,6 procent. Det betyder att dessa pensioner räknades upp med 3,0 procent 2023.

Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från AP-fonderna till pensionärerna

Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP-fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. Pensionsmyndigheten fördelar de statliga ålderspensionsavgifterna mellan AP- fonderna och premiepensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna.

Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen

Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension. En ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under åren 1938–1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. De som är födda 1954 och senare får enbart inkomstpension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet.

AP-fondernas administration ingår i ålderspensionssystemets utgifter

AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för Första–Fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP-fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. De prestationsbaserade avgifterna reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

Förvaltararvoden ingår inte i administrationskostnaderna i tabell 2.43. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader.

Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten Rörelsens kostnader.

Pensionsutbetalningarna blev högre än beräknat

Riksdagen beslutade i enlighet med beräkningen i budgetpropositionen för 2023 att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 359 856 miljoner kronor.

Tabell 2.43 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens statens budget

budget Utfall budget Procent Utfall

2023 2023 2023 2023 2022 AP-fonderna, pensionsutgifter 356 515 358 210 1 695 0,5 345 035 Administrationsutgifter 3 341 2 650 -691 -20,7 2 866

Varav

359 856 360 860 1 004 0,3 347 902

Utfallet uppgick till 360 860 miljoner kronor och är därmed 1 004 miljoner kronor (0,3 procent) högre än beräknat.

Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 358 210 miljoner kronor, vilket är 1 695 miljoner kronor högre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpension med 219 739 miljoner kronor och tilläggspension med 138 468 miljoner kronor. Utöver dessa betalningar överfördes 3 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår i pensionsutbetalningarna från AP-fonderna.

Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 2 650 miljoner kronor, vilket är 691 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Statens servicecenter fick tillsammans 1 077 miljoner kronor i ersättning för administration från AP-fonderna (enligt regeringsbeslut om ersättning från Första–Fjärde AP-fonderna och premiepensionssystemet för administrationen av inkomstgrundad ålderspension 2023 den 15 december 2022 [S2022/02341]).

Pensionerna räknades upp med 3,0 procent

För 2023 har inkomst- och tilläggspensionen räknats upp med 3,0 procent. Jämfört med 2022 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 12 958 miljoner kronor (3,7 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna ökade med 13 174 miljoner kronor (3,8 procent).

I december 2023 hade 2 267 175 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är en minskning med 10 774 personer jämfört med december 2022.

2.10¶Realekonomisk fördelning av anslagen av statens budget

Vid analys av, och information om, statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelningen av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner, se fördelningen i diagram 2.1.

Diagram 2.1 Utgifterna i statens budget realekonomiskt fördelade

Transfereringar 65,5 %

Konsumtion 25,9 %

Investeringar 5,0 %

Räntor 2,5 %

Övrigt finansiellt 1,1 %

Tabell 2.44 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2022–2023

Miljoner kronor

Procentuell

Förändring förändring Realekonomisk art Utfall 2023 Utfall 2022 2022–2023 2022–2023

Transfereringar 816 387 838 547 -22 160 -2,6

varav till

varav

varav

Räntor på statsskulden 31 567 27 088 4 479 16,5

Finansiella transaktioner 13 584 14 901 -1 317 -8,8

Procentuell

Förändring förändring Realekonomisk art Utfall 2023 Utfall 2022 2022–2023 2022–2023

Summa utgiftsområden 1 245 704 1 237 960 7 743 0,6

Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts.

Transfereringar

Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till t.ex. hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges avgift till EU. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet.

Transfereringarna uppgick till 816 387 miljoner kronor, vilket motsvarar 65,5 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2023.

Hushållssektorn fick 44,8 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushållssektorn uppgick till 365 902 miljoner kronor, vilket är en ökning med 7 134 miljoner kronor (2,0 procent) jämfört med 2022. Det beror bl.a. på att utgifterna för garantipension ökade med 8 763 miljoner kronor.

Transfereringarna till kommunsektorn uppgick till 265 846 miljoner kronor, vilket är en minskning med 15 570 miljoner kronor (5,5 procent) jämfört med 2022. Det beror främst på minskade bidrag till kommuner och regioner för hantering av konsekvenserna av covid-19 samt minskad ersättning för höga sjuklönekostnader.

Företagssektorn fick 7,9 procent av de totala transfereringarna 2023. Transfereringarna till företagssektorn blev 64 273 miljoner kronor, vilket är 9 722 miljoner kronor (13,1 procent) lägre jämfört med 2022. Det beror bl.a. på minskad ersättning för höga sjuklönekostnader samt lägre utgifter gällande åtgärder för landsbygdens miljö och struktur.

Av de totala transfereringarna 2023 gick 86 658 miljoner kronor (10,6 procent) till internationell verksamhet. Transfereringarna till internationell verksamhet minskade med 4 734 miljoner kronor (5,2 procent) jämfört med 2022. Det beror främst på lägre EU-avgift.

Konsumtion

Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2023 till 322 164 miljoner kronor, vilket motsvarar 25,9 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden.

Av de totala utgifterna för konsumtion utgjorde löner inklusive sociala avgifter 57,3 procent. Löner inklusive sociala avgifter ökade med 10 629 miljoner kronor

(6,1 procent) jämfört med 2022. Det beror bl.a. på ett ökat antal anställda vid Polismyndigheten, Försvarsmakten och Kriminalvården.

Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion uppgick till 97 935 miljoner kronor, vilket är en ökning med 3 105 miljoner kronor (3,3 procent) jämfört med 2022. De ökade utgifterna avser främst anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Investeringar

Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som programvara, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som ska användas i produktion. Utgifterna för investeringsverksamhet uppgick till 61 955 miljoner kronor vilket är en ökning med 10 325 miljoner kronor (20,0 procent) jämfört med 2022. Ökningen avser främst anslagen 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Räntor och finansiella transaktioner

I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens utgifter för studiemedelsräntor. Utfallet blev 31 613 miljoner kronor vilket är 4 357 miljoner kronor (16,0 procent) högre jämfört med 2022. Det beror framför allt på högre utfall för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. till följd av det högre ränteläget under 2023. Utgifterna för finansiella transaktioner uppgick till 13 584 miljoner kronor vilket är en minskning med 1 317 miljoner kronor (8,8 procent) jämfört med 2022. Det förklaras bl.a. av högre reavinster från försäljning av anläggningstillgångar.

3¶Utfall per utgiftsområde

I detta avsnitt presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat anslagen och övriga finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag där utfallet avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen, statens budget (SB) och ändringar i budgeten (ÄB), med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.

För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfallet. Därefter jämförs även utfallet för 2023 med utfallet 2022. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och en redovisning av samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3.

Förutom anslagsutfallen redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden för statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga kontokrediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2023 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2023 görs en hänvisning till aktuellt riksdagsbeslut. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 4.

3.1¶Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., länsstyrelserna, demokratipolitik och mänskliga rättigheter, nationella minoriteter, medier och Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.

Anslag

Tabell 3.1 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

Utfall -

Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall

Utfallet uppgick till 18 304 miljoner kronor och blev därmed 34 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utgifterna 728 miljoner kronor (4,1 procent) högre.

Högre utgifter för Riksdagen efter riksdagsvalet 2022

Utfallet för anslaget 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. uppgick till 1 058 miljoner kronor. Det är 54 miljoner kronor (5,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget, vilket innebär att anslagssparandet har minskat från 94 till 40 miljoner kronor. Utgifterna för Riksdagen brukar normalt öka under och efter ett valår.

Högre räntekostnader ledde till högre utgifter än anvisat

Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag uppgick till 235 miljoner kronor. Det är 25 miljoner kronor (11,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I höständringsbudgeten anvisades anslaget ytterligare 40 miljoner kronor för att täcka ökade räntekostnader på lån.

Högre utgifter för Regeringskansliet

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet blev 9 630 miljoner kronor, vilket är 1 079 miljoner kronor (12,6 procent) högre än föregående år. Ökningen beror framför allt på att Sverige var ordförandeland i EU under första halvåret 2023, vilket innebär högre utgifter för löner, hyror och köp av tjänster. Dessutom beror ökningen till viss del på ökat antal resor och representation efter en återgång till normal verksamhet efter pandemin. Antalet årsarbetskrafter uppgår till 4 829, en ökning med 155 årsarbetskrafter (3,3 procent) jämfört med 2022.

Lägre utgifter 2023 än under valåret 2022

Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 154 miljoner kronor, vilket är 536 miljoner kronor (77,7 procent) lägre än föregående år. Det beror på att det var allmänna val 2022. Därför var utgifterna högre för statsbidrag till kommuner för medverkan vid 2022 års allmänna val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige. Anslaget anvisades ytterligare 3 miljoner kronor i ändringsbudget för förberedelser inför Europaparlamentsvalet 2024.

Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati har flera anslagsposter. Utfallet för anslagsposten 18 Säkerhetshöjande åtgärder uppgick till 54 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor högre än tilldelade medel för anslagsposten. Den 23 oktober 2023 medgav regeringen att anslagsposten fick överskridas med 10 miljoner kronor för att betala ut 10 miljoner kronor till Judiska Centralrådet för deras säkerhetsarbete (Ku2023/01095).

Högre utgifter för Justitiekanslern

Utfallet för anslaget 6:2 Justitiekanslern uppgick till 86 miljoner kronor. Det är 19 miljoner kronor (28,8 procent) högre än föregående år. Det beror till stor del på att 25 miljoner kronor har använts till att bevaka statens rätt med anledning av en tvist i enlighet med Sveriges bilaterala investeringsskyddsavtal med Kina.

Integritetsskyddsmyndighetens utfall blev högre jämfört med 2022

Utfallet för anslaget 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten uppgick till 161 miljoner kronor. Det är 26 miljoner kronor (19,4 procent) högre än föregående år. Det är framför allt utgifterna för hanteringen av tillstånd kring kamerabevakning som har ökat.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.2 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 319 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 135 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och de utestående åtagandena uppgick till 184 miljoner kronor. Den stora avvikelsen för utestående åtaganden för anslaget 8:1 Mediestöd beror på att lägre belopp än beräknat har beslutats för fleråriga lokala stöd och för innovations- och utvecklingsstöd.

Låneramar

Tabell 3.3 UO 1 Låneramar

Miljoner kronor Låneramar Låneram Lån 2023-12-31 Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar som används i verksamheten 140 116 Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 2 200 1 738 Riksrevisionens anläggningstillgångar som används i verksamheten 25 20

Summa 2 365 1 874

Riksdagen har beslutat om låneramar på 2 340 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen och 25 miljoner kronor för Riksrevisionen. Utestående lån vid utgången av 2023 var 1 874 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Länsstyrelsen i Skåne län

Länsstyrelsen i Skåne län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Länsstyrelsen i Skåne län har redovisat balansposterna upplupna bidragsintäkter och oförbrukade bidrag med ett för högt belopp om cirka 53 000 tusen kronor för vardera post. Detta är inte förenligt med 4 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det innebär också att redovisningen inte ger en rättvisande bild, vilket inte är förenligt med 2 kap. 6 § samma förordning.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har medvetet felaktigt belastat anslag utgiftsområde 1 anslag 5:1, anslagspost 17 Gävleborgs län med en utgift om 1 200 tusen kronor. Det är inte förenligt med 10 § anslagsförordningen (2011:233). Den felaktiga anslagsbelastningen har gjorts i syfte att undvika indragning av anslagssparande i enlighet med 7 § anslagsförordningen.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län redovisar felaktiga uppgifter i sammanställningen över väsentliga uppgifter. Felen avser samtliga uppgifter förutom utnyttjad låneram i Riksgälden samt beviljad räntekontokredit i Riksgälden. Sammanställningen saknar även uppgift om anslagssparande för de anslag som länsstyrelsen disponerar. Detta är inte förenligt med 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Länsstyrelsen i Norrbottens län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har medvetet felaktigt belastat anslag under utgiftsområde 1 anslag 5:1, anslagspost 21 Norrbottens län med en utgift om 1 200 tusen kronor. Det är inte förenligt med 10 § anslagsförordningen (2011:233). Den felaktiga anslagsbelastningen har gjorts i syfte att undvika indragning av anslagssparande i enlighet med 7 § anslagsförordningen.

3.2¶Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsförvaltning.

Anslag

Tabell 3.4 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

Utfallet uppgick till 18 919 miljoner kronor, vilket är 103 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utgifterna 1 578 miljoner kronor (9,1 procent) högre.

Statliga tjänstepensioner högre än föregående år

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 15 134 miljoner kronor, vilket är 1 315 miljoner kronor (9,5 procent) högre än utfallet för 2022. Ökningen av utbetalda statliga tjänstepensioner kan till stor del förklaras av en höjning av prisbasbeloppet som är en viktig komponent i beräkningen av statliga tjänstepensioner.

Ytterligare uppgifter ökar Finansinspektionens utgifter

Utfallet för anslaget 1:11 Finansinspektionen blev 805 miljoner kronor, vilket är 116 miljoner kronor (16,9 procent) högre än föregående år. Det är framför allt kostnaderna för tillsyn och regelgivning som ökade. Kostnaderna för Finansinspektionens arbete med beredskaps- och sektorsansvar inom civilt försvar uppgick till 19 miljoner kronor, vilket är en ökning med 12 miljoner kronor (174 procent).

Högre infrianden av garantier jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 68 miljoner kronor högre. Anslaget finansierar i första hand Europeiska investeringsbankens administrativa avgifter och infrianden av garantier till följd av spridningen av covid-19. Utfallet för infrianden av garantier har varit högre än tidigare år.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.5 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:10 Bidragsfastigheter 100 52

Summa 100 52

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:16 (2022) Finansmarknadsforskning 86

Totalt 138

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på

100 miljoner kronor. Totalt har 52 miljoner kronor utnyttjats 2023.

Inom utgiftsområdet finns också ett äldre beställningsbemyndigande under anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning. De utestående åtaganden uppgår till 86 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Utlåning

Tabell 3.6 UO 2 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2023-12-31 Riksbanken¹ 2 599

Summa 2 599

¹ Lån till Riksbanken ges med stöd av 6 kap. 4 § lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank.

I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 2 599 miljoner kronor. I ovanstående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs. Lånen används för att finansiera Sveriges åtaganden gentemot Internationella Valutafonden (IMF).

Garantier

Tabell 3.7 UO 2 Garantier

Miljoner kronor

Utestående Utestående Utfärdade garantier

åtaganden åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2023-12-31 utländsk valuta utfästelser Insättningsgarantin¹ Obegränsad 2 293 848 2 293 848 Garanti till insättare i utländska instituts filialer i Sverige² Obegränsad Investerarskyddet³ Obegränsad Garantikapital i Europeiska investeringsbanken (EIB)⁴ EUR 7 825 86 831 EUR 7 825 86 831 Garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB) EUR 2 600 28 853 EUR 2 600 28 853 Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) EUR 542 6 009 EUR 542 6 009 Garantikapital i Europarådets utvecklingsbank (CEB) EUR 124 1 373 EUR 124 1 373 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Akademiska Hus Obegränsad 45 45 Stabilitetsfonden garantiram 750 000 Resolutionsreserven garantiram 200 000 Garantikapital Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) USD 504 5 061 USD 504 5 061 Garanti till Europeiska unionen för SURE EUR 849 9 261 EUR 835 9 261

Utestående Utestående Utfärdade garantier

åtaganden åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2023-12-31 utländsk valuta utfästelser

Garanti till EIB:s garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade

11

av utbrottet av covid-19 EUR 863 4 811 EUR 434 4 811

Garanti till Internationella återuppbyggnads- och

12

utvecklingsbanken (IBRD) EUR 45 496 EUR 45 496

Garanti till Europeiska unionen för

13

makrofinansiellt stöd till Ukraina EUR 137 1 515 EUR 137 1 515

Kreditgarantier för lån till

14

elproducenter 250 000 0 0

Summa 2 438 104 2 438 104

¹ Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti (15 §). Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2023. ² Lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige. ³ Lagen (1999:158) om investerarskydd (31 §). ⁴ prop. 2018/19:46, bet 2018/19:FiU33, rskr. 2018/19:148. 5 prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU2, rskr. 2019/20:129–130. 6 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104. 8 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2014. prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311. 10 prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351–353.

prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351–353. prop. 2021/22:152, bet. 2021/22:FiU45, rskr. 2021/22:190.

13 prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11, rskr. 2022/23:52-59.

bet. 2021/22:FiU51, rskr. 2021/22:472. Källa: Valutakurser från Riksbanken per 29 december 2023 USD = 10,0416 EUR = 11,096 CHF = 11,9827.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.8 UO 2 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor

Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2023-12-31

Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 15 200 12 339

Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 30 000 24 610

Summa 45 200 36 949

Riksdagen har beslutat om låneramar på 45 200 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2023 var 36 949 miljoner kronor.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.9 UO 2 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2023-12-31

Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya

Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:1 Etablering av myndigheter utanför Stockholm – små regionala bidrag utan äventyrad effektivitet på lång sikt

Riksrevisionen har granskat om regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm har levt upp till riksdagens avsikter.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm (skr. 2022/23:125) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2023/24:NU6, rskr. 2023/24:129).

RiR 2023:3 Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning 2022

Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket under 2022 och rapporten innehåller rekommendationer till regeringen om hur myndigheten bedömer att tillämpningen kan bli mer tydlig och transparent.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022 (skr. 2022/23:128) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2023:24 Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2023

Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket under 2023 och rapporten innehåller rekommendationer till regeringen om hur myndigheten bedömer att tillämpningen kan bli mer tydlig och transparent.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2023 (skr. 2023/24:96) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statskontoret

Statskontoret har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statskontorets lån i Riksgäldskontoret avviker väsentligt från anläggningstillgångarnas bokförda värde. Det bokförda värdet på anläggningstillgångarna uppgår till 2 099 tusen kronor medan lån i Riksgäldskontoret uppgår till 1 185 tusen kronor. Avvikelsen är inte förenlig med 2 kap. 2 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).

Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statistiska centralbyrån har under flera års tid byggt upp ett överskott om 38 931 tusen kronor i avgiftsområdet Övriga uppdragsgivare. Det ackumulerade överskottet i avgiftsområdet avviker från det ekonomiska målet enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) och Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till bestämmelsen. Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt.

3.3¶Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utgiftsområdet omfattar huvuduppgifterna att besluta om och ta in skatter, tullar och avgifter samt verkställighet av betalningsanspråk. Förutom dessa verksamheter ingår även bl.a. folkbokföring och att förebygga och motverka brott. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter för respektive område.

Anslag

Tabell 3.10 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

Utfallet uppgick till 13 438 miljoner kronor, vilket är 515 miljoner kronor (4,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med utfallet för 2022 blev utgifterna 598 miljoner kronor (4,7 procent) högre.

Skatteverkets utgifter blev högre än anvisat och föregående år

Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 8 597 miljoner kronor, vilket är 397 miljoner kronor (4,8 procent) högre än vad som anvisades i budgeten och 348 miljoner kronor (4,7 procent) högre än 2022.

Antalet årsarbetskrafter ökade vid Skatteverket med 126 årsarbetskrafter (1,4 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2023 uppgick antalet årsarbetskrafter till 9 396.

Tullverkets utgifter blev högre

Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket uppgick till 2 640 miljoner kronor, vilket är 170 miljoner kronor (6,9 procent) högre än 2022. Det beror framför allt på att Tullverket anställt fler personer bl.a. för arbetet med att säkerställa kontroll och motverka brott.

Antalet årsarbetskrafter ökade vid Tullverket med 138 årsarbetskrafter (6,4 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2023 uppgick antalet årsarbetskrafter till 2 284.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:10 Förändrade inkomstskatteregler 2011–2023 – bristfällig redovisning till riksdagen

Riksrevisionen har granskat om regeringen har gett en bra bild av hur föreslagna ändringar av jobbskatteavdraget och närliggande skatteregler skapar förutsättningar för en hög sysselsättning, fler arbetade timmar och ett rättvist fördelat välstånd.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011–2023 (skr. 2023/24:42) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2023:26 Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter

Riksrevisionen har granskat om regeringen har utformat rotavdraget så att det på ett varaktigt och effektivt sätt ökar arbetsutbudet och minskar svartarbetet. I rapporten rekommenderar Riksrevisionen regeringen att minska rotavdraget genom att utforma det så att dess kostnadseffektivitet ökar i förhållande till de effekter som uppnås mot svartarbete, t.ex. genom en sänkning av taket i rotavdraget.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter (skr. 2023/24:125) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.4¶Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet och rättsväsendet i övrigt. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten.

Anslag

Tabell 3.11 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande

arbete 100 93 -7 -6,8 69

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022

1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet,

Utfallet uppgick till 69 772 miljoner kronor och blev därmed 1 467 miljoner kronor (2,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utgifterna 8 276 miljoner kronor (13,5 procent) högre.

Utgifterna för Sveriges Domstolar ökade

Utfallet för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar blev 7 364 miljoner kronor, vilket är 313 miljoner kronor (4,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 595 miljoner kronor (8,8 procent) högre än föregående års utfall. Det beror framför allt på högre kostnader för personal, vilket förklaras av löneökningar samt ökning med ca 183 årsarbetskrafter. Dessutom ökade hyreskostnaderna för domstolarnas lokaler.

Högre utgifter för Kriminalvården än anvisat och föregående år

Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 14 550 miljoner kronor, vilket är 1 166 miljoner kronor (8,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 750 miljoner kronor för att täcka de ökade kostnaderna för ett alltmer kritiskt beläggningsläge och ökade behov av rekrytering.

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården 2 610 miljoner kronor (21,9 procent) högre. Det finns flera orsaker till de högre utgifterna, framför allt ökade hyreskostnader och kostnader för personal på grund av en omfattande rekrytering.

Kriminalvården utökade platskapaciteten både i häkten och på anstalter. Beläggningen uppgick till 99 procent i häkten, vilket är 3 procentenheter högre än 2022. Under 2023 fanns i genomsnitt 2 876 häktesplatser, vilket är en ökning med i 254 platser. Motsvarande siffror på landets anstalter var 98 procents beläggning, vilket är 2 procentenheter högre än 2022. Under 2023 fanns i genomsnitt 5 782 anstaltsplatser, vilket är 440 platser fler än föregående år.

Under 2023 har antalet årsarbetskrafter vid Kriminalvården ökat med 1 822 personer (14,9 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2023 uppgick antalet årsarbetskrafter till 14 087.

Lägre utgifter för EU-finansierade insatser

Utfallet för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering blev 90 miljoner kronor, vilket är 112 miljoner kronor (55,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att flera stora projekt, efter EU kommissionens förlängning av programperiod 2014–2020 med ett år, beviljats förlängning och inte förbrukat medel i den takt som ursprungligen planerats.

Utgifterna för Polismyndigheten blev högre än 2022

Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten blev 37 427 miljoner kronor, vilket är 4 113 miljoner kronor (12,3 procent) högre än föregående år. Det är framför allt personalkostnaderna som ökade. En särskild satsning för att höja polislönerna för att stärka polisyrkets attraktivitet uppgick till 400 miljoner kronor. I huvudsak har medlen utbetalats löpande under året men medel har också reserverats för att regleras under 2024.

Antalet årsarbetskrafter vid Polismyndigheten ökade med 2 058 (6,3 procent) jämfört med föregående år. Antalet poliser ökade med 1 023 (4,9 procent) och civilanställda ökade med 1 035 (8,8 procent). Vid slutet av 2023 uppgick antalet årsarbetskrafter till 34 604.

Totalt påbörjade 1 577 personer grundutbildningen till polisman, vilket är en ökning med 171 personer (12,2 procent) jämfört med 2022. Vidare finns en funktionsinriktad polisutbildning som är ett komplement till den ordinarie grundutbildningen och riktar sig till personer som redan har en högskoleexamen. Utbildningen riktar sig till funktioner där det finns ett verksamhetsmässigt behov av att komplettera specialistkompetens med polisiär kompetens. Totalt påbörjade 262 personer funktionsinriktad polisutbildning, vilket är en ökning med 47 personer (21,9 procent) jämfört med 2022.

Åklagarmyndighetens utgifter blev närmare 13 procent högre än föregående år

Utfallet för anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten blev 2 263 miljoner kronor, vilket är 256 miljoner kronor (12,7 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på högre personalkostnader. Det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter vid Åklagarmyndigheten var 1 676, vilket är en ökning med 130 (8,4 procent) jämfört med föregående år.

Utgifterna för Kriminalvården blev högre än föregående år

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården 2 610 miljoner kronor (21,9 procent) högre. Det finns flera orsaker till de högre utgifterna, framför allt ökade hyreskostnader och kostnader för personal på grund av en omfattande rekrytering.

Kriminalvården utökade platskapaciteten både i häkten och på anstalter. Beläggningen uppgick till 99 procent i häkten, vilket är 3 procentenheter högre än 2022. Under 2023 fanns i genomsnitt 2 876 häktesplatser, vilket är en ökning med i 254 platser. Motsvarande siffror på landets anstalter var 98 procents beläggning, vilket är 2 procentenheter högre än 2022. Under 2023 fanns i genomsnitt 5 782 anstaltsplatser, vilket är 440 platser fler än föregående år.

Under 2023 har antalet årsarbetskrafter vid Kriminalvården ökat med 1 822 personer (14,9 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2023 uppgick antalet årsarbetskrafter till 14 087.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.12 UO 4 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s

inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 476 431

Summa 476 431

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 476 miljoner kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Gjorda åtaganden medför framtida utgifter för 431 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:2 Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas

Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens hantering av mängdbrott.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens hantering av mängdbrott (skr. 2022/23:129) redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2023/24:JuU7, rskr. 2023/24:42).

RiR 2023:5 Att släcka bränder – Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet

Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens särskilda händelser är en effektiv ledningsform för att bekämpa grov brottslighet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot organiserad brottslighet (skr. 2022/23:127) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2023/24:JuU6, rskr. 2023/24:41).

3.5¶Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer.

Anslag

Tabell 3.13 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 334 291 1 472 139 10,4 1 630 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande

verksamhet 183 -5 149 -34 -18,5 1 242 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda

utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 5 3 24 19 402,0 -6

Utfallet uppgick till 2 179 miljoner kronor, vilket är 84 miljoner kronor (4,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utfallet 1 202 miljoner kronor (35,6 procent) lägre.

Avgifterna till internationella organisationer ökade mer än beräknat

Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Skillnader i utfall på anslaget jämfört med anvisade medel beror främst på valutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i amerikanska dollar (USD). Därutöver påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya eller utvidgade respektive neddragna fredsbevarande insatser. Skillnader mellan åren för dessa avgifter beror dels på valutakursfluktuationer, dels på att budgeten för FN:s fredsbevarande operationer är konstruerad som en treårig skalcykel, där medlemsländerna betalar relativt sett mest år ett, mindre år två och minst år tre.

Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 472 miljoner kronor, vilket är 139 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror på att avgifter i organisationerna höjdes mer än beräknat. Av detta skäl ökade riksdagen i ändringsbudget anslaget med 250 miljoner kronor. Anslaget ökades även i ändringsbudget med 41 miljoner kronor för det fall att Sverige skulle ha blivit medlem i Nato under 2023. Eftersom medlemskapet godkändes först under 2024 betalades ingen avgift under 2023.

Utfallet för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet uppgick till 149 miljoner kronor, vilket är 34 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Jämfört med 2022 så har utgifterna minskat med 1 092 miljoner kronor. Skillnaden mellan åren beror på att det under 2022 betalades ut tillfälligt stöd från anslaget till Ukraina motsvarande 1 078 miljoner kronor.

Regeringen medgav överskridande med anledning av situationen i Gaza

Utfallet för anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet blev 24 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Utfallet blev högre till följd av situationen i Gaza, därför medgav regeringen den 8 februari 2024 att Regeringskansliet fick överskrida anslagsposten 1 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet, med 30 miljoner kronor (UD2024/01803). Hela anslagskrediten på 0,1 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med 16 miljoner kronor.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.14 UO 5 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 231 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick den sista december till 117 miljoner kronor.

Beställningsbemyndigandet för anslaget 1:2 Freds-och säkerhetsfrämjande verksamhet är fördelat till Folke Bernadotteakademin och Kammarkollegiet för särskilda insatser. Kammarkollegiet redovisar ekonomiska åtaganden efter beslut av regeringen eller Regeringskansliet (Utrikesdepartementet). Under 2023 har Regeringskansliet inte beslutat om några nya fleråriga insatser. Vad gäller den del av bemyndigandet som avser Folke Bernadotteakademin har regeringen den 21 december 2023 beslutat att myndighetens beslut om statligt stöd till svenska civilsamhällesorganisationer ska upphöra. Som följd av detta har myndigheten inte beslutat några nya stöd och avslutat de ekonomiska åtaganden som tidigare beslutats.

3.6¶Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.

Anslag

Tabell 3.15 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 51 453 303 51 238 -215 -0,4 46 522 1:2 Försvarsmaktens insatser

internationellt 1 502 257 1 434 -67 -4,5 1 323 1:3 Anskaffning av materiel och

2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred

och andra naturolyckor 507 -25 482 -25 -4,9 236 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 28 10 37 9 34,4 33 2:4 Krisberedskap 1 381 1 448 67 4,9 1 554 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB

för alarmeringstjänst enligt avtal 427 38 464 38 8,8 427 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och

Utfallet uppgick till 95 987 miljoner kronor och blev därmed 2 034 miljoner kronor (2,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 3 684 miljoner kronor. Jämfört med 2022 blev utgifterna 12 446 miljoner kronor (14,9 procent) högre.

Hög aktivitet inom det svenska försvaret och fortsatt stöd till Ukraina

Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 51 238 miljoner kronor, vilket är 215 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 303 miljoner kronor för stöd till Ukraina. Aktiviteten och beredskapen inom det svenska försvaret har varit fortsatt hög under året. De svenska stödpaketen till Ukraina har också fortsatt genom donation av mängdmateriel som ammunition och pansarvärnsvapen samt tyngre materielsystem i form av stridsfordon, artilleripjäser och luftvärnssystem. Dessutom har svenska instruktörer fortsatt genomföra militär grundutbildning av ukrainska medborgare.

Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 1 434 miljoner kronor, vilket är 67 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 257 miljoner kronor för avgifter till Natos militära verksamhet i det fall Sverige skulle bli fullvärdig medlem under 2023. Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024.

Förstärkt produktionskapacitet av artilleriammunition

Utfallet för anslag 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar uppgick till 30 298 miljoner kronor, vilket är 2 349 miljoner kronor (8,4 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 3 077 miljoner kronor för stöd till Ukraina och fortsatt uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan. Försvarets materielverk (FMV) har fortsatt att tidigarelägga arbete inom befintliga uppdrag för att kunna leverera materiel i den takt som krävs för att snabbare stärka den svenska försvarsförmågan. Utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar är 5 953 miljoner kronor högre än 2022. Under 2023 har bl.a. övergripande avtal slutits inom produktionskapaciteten av artilleriammunition genom det europeiska samarbetet Act in Support of Ammunition Production (ASAP). Dessutom har annan ammunition av olika kalibrar anskaffats och flera lätta fordon för persontransport har levererats till Försvarsmakten.

Utfallet för anslag 1:11 Försvarets materielverk uppgick till 3 072 miljoner kronor, vilket är 132 miljoner kronor (4,1 procent) lägre än anvisat. Det beror främst på lägre personalkostnader till följd av att rekryteringen av personal inom vissa områden har senarelagts.

Civilt försvar och krisberedskap 2023

Utfallet för anslag 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. uppgick till 37 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (34,4 procent) högre än beräknat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 10 miljoner kronor på grund av högre ersättningar bl.a. på grund av skogsbränder under försommaren 2023.

Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick till 1 448 miljoner kronor, vilket är 67 miljoner kronor (4,9 procent) högre än anvisat i statens budget. Det högre anslagsutfallet beror dels på en stor efterfrågan på finansiering från anslaget för åtgärder för att stärka krisberedskapen och det civila försvaret. Dels har flera projekt som inte kunde genomföras på grund av covid-19 slutförts under 2023, vilket bidrog till högre utgifter.

Utfallet för anslag 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB uppgick till 464 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor (8,8 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 38 miljoner kronor eftersom arbetet med att rekrytera och utbilda nya larmoperatörer i syfte att sänka svarstiderna för 112-samtal, krävde mer resurser än väntat.

Anslaget 2:7 Statens haverikommission uppgick till 77 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor (55,8 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget 25 miljoner kronor på grund av ytterligare behov av undersökningsåtgärder med anledning av uppgifter om hål i M/S Estonias skrov.

Högre personalkostnader inom försvarsområdet

Utfallet för anslag 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 51 238 miljoner kronor, vilket är 4 715 miljoner kronor (10,1 procent) högre än 2022 och beror på en utökad verksamhet. Bland annat. blev personalkostnaderna högre genom höjda ersättningar och fler anställda. Dessutom blev kostnaderna för lokalhyror, drivmedel och resor högre än 2022.

Utfallet för anslag 1:11 Försvarets materielverk uppgick till 3 072 miljoner kronor, vilket är 912 miljoner kronor (42,2 procent) högre än 2022. Det beror bl.a. på att FMV har genomfört 533 nyanställningar under året. Antalet avgångar under 2023 uppgick till 221.

Försvarets nya modell för redovisning mot anslag vid köp av försvarsmateriel påverkar analysen under en övergångsperiod

Modellen för anslagsredovisning som tillämpas av Försvarsmakten och Försvarets materielverk innebär att anslaget belastas när utgiften inträffar för staten. Modellen i sig påverkar redovisningen genom att redovisning mot anslag sker vid den ekonomiska händelsen. Implementering av denna modell sker successivt. Övergångslösningen innebär att för materielobjekt där staten ingått avtal med externa leverantörer före den 1 januari 2019 sker redovisning mot anslag utifrån överenskomna milstolpar mellan FMV och Försvarsmakten, dvs. redovisning enligt äldre modell. Den nya modellen tillämpades i begränsad omfattning 2022. Från och med 2028 ska redovisningen ske helt enligt den nya modellen.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.16 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 206 571 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 135 518 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 71 053 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar.

För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 6 446 miljoner kronor. Försvarsmakten har under 2023 inte haft möjlighet att omsätta planerade investeringar till beställningar gentemot leverantörer i tillräckligt stor omfattning.

För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden 62 034 miljoner kronor. Försvarets materielverk har bemyndigande för huvuddelen av anslaget och underskridandet av ramen beror bl.a. på att beställningar inte gjorts i den omfattning som tidigare beräknats utan i stället skjutits på framtiden.

För anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 2 535 miljoner kronor. Skillnaden beror främst på att treåriga överenskommelser avseende bidrag till kommuner och regioner som planerats till 2023 i stället har ingåtts i början av 2024.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.17 UO 6 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2023-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamhet 1 300 1 195

Summa 1 300 1 195

Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 300 miljoner kronor för lån för samhällsinvesteringar. Det fanns utestående lån om 1 195 miljoner kronor vid utgången av 2023.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.18 UO 6 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga kontokrediter på 90 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2023 uppgick till 13 817 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:22 Nödnumret 112 – statens och SOS Alarms hantering av larm

Riksrevisionen har granskat om staten och SOS Alarm ser till att nödnumret 112 hanteras effektivt. Regeringen har i skrivelsen Nödnumret 112 – statens och SOS Alarms hantering av larm (skr. 2023/24:123) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.7¶Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete.

Anslag

Tabell 3.19 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022

1:1 Biståndsverksamhet 45 298 -11 44 559 -739 -1,6 44 231

1:2 Styrelsen för internationellt

Utfallet blev 46 511 miljoner kronor, vilket är 695 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utfallet 315 miljoner kronor (0,7 procent) högre.

Ny strategi för Ukraina 2023

Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 44 559 miljoner kronor, vilket är 739 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det är främst utgifterna för strategiskt inriktade bidrag som blivit lägre. Under året har dock regeringen omfördelat medel inom anslaget, från strategiskt inriktade bidrag till reformsamarbete med Östeuropa, västra Balkan och Turkiet i enlighet med nya strategin för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina. Av detta skäl blev utfallet för denna anslagspost 1 119 miljoner kronor högre jämfört med den ursprungliga tilldelningen, men 800 miljoner kronor lägre inklusive omfördelade medel från strategiskt inriktade bidrag. Orsaken till det lägre utfallet beror på att omfördelningar i slutet av 2023 avseende strategin för Ukraina inte hann utnyttjas.

Jämfört med 2022 blev utfallet för anslaget för biståndsverksamhet 328 miljoner kronor (0,7 procent) högre och det beror på att disponibla medel (årets budget inklusive anslagssparande från 2022) för anslaget blev drygt 1 miljard kronor högre 2023.

Biståndsbudgeten och rapportering av bistånd till OECD-DAC

Biståndsbudgetens (tidigare biståndsramen) storlek, har fram t.o.m. 2022 bestämts utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år, en procent av bruttonationalinkomsten (BNI). För 2023–2026 har riksdagen frångått den modellen och fastställt biståndsbudgeten till högst 56 miljarder kronor per år. I beloppet ingår utgifter som klassificeras som bistånd (Official Development Assistance, ODA) i enlighet med den definition som används av biståndskommittén (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Utöver utgifter inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ingår även utgifter inom andra utgiftsområden till den del de klassificeras som bistånd, främst inom utgiftsområde 8 Migration samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s budget (utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen).

Det slutliga biståndsutfallet för 2022 som rapporterades till OECD-DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 55 168 miljoner kronor, vilket motsvarade 0,89 procent av beräknad BNI vid rapporteringstillfället. Utfallet för biståndsbudgeten

2023 blev preliminärt 59 442 miljoner kronor i rapportering till OECD-DAC. Slutligt utfall för 2023 redovisas av regeringen i Årsredovisning för staten 2024.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.20 UO 7 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:1 Biståndsverksamhet 115 000 81 841

Summa 115 000 81 841

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 115 000 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 81 841 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 33 159 miljoner kronor.

De största beloppsmässiga skillnaderna är relaterade till områdena multilaterala och internationella organisationer och fonder, multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar. Det beror på att ekonomiska åtaganden har ingåtts i mindre omfattning än beräknat. Skillnaden beror också på att Sida fick ett nytt finansiellt villkor från regeringen om att nya avtal eller förlängningar av avtal under sista året av en strategiperiod ska ske med återhållsamhet, villkoret innebar även att avtal som sträcker sig längre än till 2025 ska undvikas.

Regeringen har ingått avtal med den Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) och Afrikanska utvecklingsfonden (ADF) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalet är utformat med en bindande (Unqualified instrument of Commitment) och en icke bindande del (Qualified Instrument of Commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till 2,8 miljarder kronor. Av detta avser 1,0 miljarder kronor IDA (från 2034 till 2044) och 1,8 miljarder kronor AfDF (från 2030 till 2054).

Garantier

Tabell 3.21 UO 7 Garantier

Miljoner kronor

Utfärdade

garantier

Utestående Utestående inklusive

åtaganden åtaganden bundna Garantier Garantiram 2023-12-31 utländsk valuta utfästelser Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD)¹ USD 3891 27 128 USD 2702 27 128 Garantikapital i Afrikanska

2 utvecklingsbanken (AfDB) UA 2913 34 597 UA 2570 34 597 Garantikapital i Interamerikanska

3 utvecklingsbanken (IDB) USD 538 5 406 USD 538 5 406 Garantikapital i Asiatiska

4 utvecklingsbanken (AsDB) SDR 343 4 619 SDR 343 4 619 Garantier inom biståndsverksamheten 20 000 8 863 11 369 EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis

5 och Cotonou-avtalet EUR 152 921 EUR 83 921

Utfärdade

garantier

Utestående Utestående inklusive

åtaganden åtaganden bundna Garantier Garantiram 2023-12-31 utländsk valuta utfästelser Garantikapital Multilaterala

6 investeringsorganet MIGA USD 16 163 USD 16 163

Summa 81 697 84 203

¹ prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435. 2 prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:UU2, rskr. 2019/20:104–105. 3 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. 4 prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88. 5 prop.2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41. 6 prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 procent eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 13,4605 den 22/12 2023. Källa: Valutakurser från Riksbanken per 29 december 2023 (för SDR 22 december 2023) USD = 10,0416 EUR = 11,096 CHF = 11,9827 SDR = 13,4605.

Redovisning görs inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning för Garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken med garantiåtagande om högst 45 miljoner euro samt garantiåtagande till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina om högst 137 miljoner euro. Infrianden av garantierna belastar anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Under 2023 har inga infrianden skett.

Tabell 3.22 UO 7 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2023-12-31 Krediter för garantiverksamheten¹ obegränsad 0

Summa 0 0

¹ Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Sida redovisar felaktiga belopp i garantiinstrumentets användning i utvecklingssamarbetet på sidorna 131–132 i årsredovisningen. Felen avser: – mobiliserat kapital Etiopien är för högt redovisat med 42 345 tusen kronor, – garantivolym Kenya är för högt redovisat med 188 640 tusen kronor, – garantivolym Regionalt Asien och Oceanien är för lågt redovisat med

188 640 tusen kronor.

Detta är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

3.8¶Utgiftsområde 8 Migration

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige samt frågor som rör mottagandet av asylsökande och återvändandet av personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.

Anslag

Tabell 3.23 UO 8 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

1:5 Rättsliga biträden m.m. vid

1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser

för asylsökande och flyktingar 500 430 -70 -14,0 407 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner med (2022) anledning av kriget i Ukraina 0 500

Övriga anslag 143 136 -7 -4,9 121

Summa 16 020 11 999 -4 021 -25,1 11 730

Utfallet uppgick till 11 999 miljoner kronor och är därmed 4 021 miljoner kronor (25,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utgifterna 269 miljoner kronor (2,3 procent) högre.

Mottagandet av flyktingar från Ukraina lägre än väntat

Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 5 294 miljoner kronor. Det är 3 766 miljoner kronor (41,6 procent) lägre än i statens budget. Det beror främst beror på att Sveriges mottagande av personer med tillfälligt skydd från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv blev lägre än beräknat, vilket innebar lägre kostnader för dagersättning och för statliga ersättningar till kommuner och regioner. Det genomsnittliga antalet personer som var inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem blev drygt 16 000 (22 procent) färre än beräknat.

Antalet utlänningsmål ökade 2023

Utfallet för anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål blev 37 miljoner kronor (4,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Orsaken är att personalkostnaderna ökade bl.a. till följd av minskad personalomsättning och bättre förutsättningar för rekrytering. Jämfört med 2022 så ökade utgifterna med 119 miljoner kronor, vilket bl.a. hänger samman med att antalet inkomna migrationsmål ökade med 7 850 (17,1 procent).

Utgifterna för anslagen 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål och 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 82 miljoner kronor (41,0 procent) respektive 32 miljoner kronor (10,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är att antalet mål och ärenden som kräver rättsligt och offentligt biträde blev lägre än vad som antogs i beräkningarna till statens budget.

Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade blev 89 miljoner kronor (27,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att antalet övervakade avvisningar blev lägre än beräknat. Jämfört med 2022 ökade dock utgifterna med 47 miljoner kronor. Att utgifterna ökade beror på att antalet resor med medföljande personal ökade och att fler resor genomfördes med inhyrda plan i stället för reguljärflyg. Dock minskade antalet transporterade klienter något.

Utbetalda ersättningar till asylsökande ökade 2023

Jämfört med 2022 ökade utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader med 228 miljoner kronor (4,5 procent), vilket beror på att det genomsnittliga antalet inskrivna personer i mottagningssystemet ökade med totalt 6 500 mellan 2022 och 2023. Utgifterna för utbetalade ersättningar till kommuner och regioner för personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet ökade med 421 miljoner kronor (43 procent). Utgifterna för Migrationsverkets boenden minskade däremot med 585 miljoner kronor. Det beror främst på att Migrationsverket upphandlade tillfälliga boenden för personer med tillfälligt skydd under 2022, vilket bidrog till högre utgifter det året.

Migrationsverket förvaltningsutgifter ökade med 6 procent 2023

Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket blev 11 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget men 269 miljoner kronor (6,1 procent) högre än 2022. Det beror på att myndigheten tilldelades mer medel bl.a. i syfte att hantera en hög belastning inom verksamheterna för prövning och mottagande till följd av kriget i Ukraina.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.24 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 840 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 813 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:19 Systemet för återkallelser av uppehållstillstånd

Riksrevisionen har granskat systemet för återkallelser av uppehållstillstånd. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd (skr. 2023/24:121) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits och avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.9¶Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster, Barnrättspolitik samt verksamhet inom utbildning och universitetsforskning.

Anslag

Tabell 3.25 UO 9 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Socialstyrelsen 815 835 20 2,5 754 1:4 Tandvårdsförmåner 7 367 180 7 298 -69 -0,9 6 872 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 34 355 -60 -0,2 32 887

34 295 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 18 128 196 18 385 256 1,4 32 000 1:7 Sjukvård i internationella

förhållanden 511 177 660 148 29,0 515 2:1 Folkhälsomyndigheten 551 564 13 2,3 591 2:2 Insatser för vaccinberedskap 121 94 -27 -22,2 91 4:2 Vissa statsbidrag inom

funktionshindersområdet 779 743 -36 -4,6 700 4:3 Bilstöd till personer med

funktionsnedsättning 264 145 -120 -45,3 147 4:4 Kostnader för statlig

assistansersättning 24 591 -37 -0,1 24 099

24 554 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder

inom äldreområdet 11 520 -1 406 -12,2 9 432

10 115 4:7 Bidrag till utveckling av socialt

Utfallet uppgick till 108 833 miljoner kronor och blev därmed 1 597 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 603 miljoner kronor. Jämfört med 2022 blev utgifterna 9 331 miljoner kronor (7,9 procent) lägre.

Fler besök inom tandvården än 2022, men färre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner uppgick till 7 298 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Under 2023 uppgick antalet beslut om statligt tandvårdsstöd till 9 044 435, en ökning med 207 371 beslut (2,3 procent) jämfört med året innan. Under 2019, innan pandemin, uppgick antalet beslut om tandvårdsstöd till 9 532 643. I enlighet med ändringsbudget anvisades anslaget 180 miljoner kronor på grund av fler besök, högre priser inom tandvården och att fler patienter uppnår nivån för ekonomiskt skydd.

Covid-19-pandemin medförde behov av inköp av läkemedel och skyddsutrustning

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård uppgick till 18 385 miljoner kronor, vilket är 256 miljoner kronor (1,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 196 miljoner kronor, varav 176 miljoner kronor anvisades för av- och nedskrivningar av inköp gjorda med anledning av spridningen av covid-19, som exempelvis läkemedel och skyddsutrustning.

Ökade kostnader för sjukvård i internationella förhållanden

Utgifterna för anslaget 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden uppgick till 660 miljoner kronor, vilket är 148 miljoner kronor (29,0 procent) högre än beräknat i statens budget. I enlighet med ändringsbudget anvisades anslaget 177 miljoner kronor på grund av ett ökat resande efter att spridningen av covid-19 minskat samt på grund av den svaga kronkursen eftersom betalningar till utlandet görs i respektive lands valuta. Även den under 2023 höga inflationen har fått genomslag för utgifterna avseende sjukvård i internationella förhållanden.

Bilstöd till personer med funktionsnedsättning lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning blev 145 miljoner kronor, vilket är 120 miljoner kronor (45,3 procent) lägre än anvisat i statens budget och 2 miljoner lägre än föregående år. År 2020 genomfördes en regelförändring inom bilstödet, bl.a. höjdes tilläggsbidragen, som medförde att utgifterna för anslaget beräknades öka. Den ökningen har dock uteblivit.

Återbetalning av tidigare års bidrag

Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 10 115 miljoner kronor, vilket är 1 406 miljoner kronor (12,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att utfallet inkluderar återbetalningar avseende tidigare års bidrag.

Utfallet för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. blev 981 miljoner kronor, vilket är 276 miljoner kronor (22,0 procent) lägre än anvisat i staten budget. Det beror bl.a. på grund av förseningar inom olika projekt, dessutom inkluderar utfallet återbetalningar avseende tidigare års bidrag. I enlighet med ändringsbudget anvisades anslaget 50 miljoner kronor för att öka antalet platser i familjehem, jourhem eller behandlingsfamiljer som anslaget används till genom statsbidrag till kommunerna.

Högre utgifter för läkemedel

Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag till läkemedelsförmånerna uppgick till 34 295 miljoner kronor, vilket är 1 409 miljoner kronor (4,3 procent) högre än föregående år. I januari 2023 undertecknade staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en överenskommelse om statens bidrag för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2023. Det är bl.a. användandet av läkemedel vid sällsynta sjukdomar som ökade, exempelvis för cystisk fibros där nya behandlingar kom in i förmånerna i december 2022. En ökad användning av läkemedel vid inflammatoriska sjukdomar och läkemedel vid diabetes (icke-insuliner) är också en förklaring till att kostnaderna ökat. Ett annat område är blodförtunnande läkemedel. Användningen ökar bl.a. för att minska risken för stroke vid förmaksflimmer.

Avslutade åtgärder med anledning av covid-19 gav lägre utgifter jämfört med föregående år

I tabell 3.26 specificeras åtgärderna med de största skillnaderna jämfört med 2022.

Tabell 3.26 Bidrag för folkhälsa och sjukvård

Miljoner kronor

Utfall 2023 Utfall 2022

Utfall 2023 Utfall 2022

Utfallet för anslaget blev 18 385 miljoner kronor, vilket är 13 616 miljoner kronor (42,5 procent) lägre än 2022. Detta beror främst på att utgifterna för testning för covid-19 blev 6 054 miljoner kronor lägre samt att utgifterna för uppskjuten vård och covid-19-relaterad vård blev 6 000 miljoner kronor lägre.

Utgifter för assistansersättning högre än 2022

Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 24 554 miljoner kronor. Det är 455 miljoner kronor (1,9 procent) högre jämfört med föregående år. För 2023 var schablonbeloppet 324,50 kronor per timme, vilket är en ökning med 1,5 procent jämfört med året innan. Sedan 2015 har beloppet räknats upp med 1,5 procent med undantag för 2021 då beloppet räknades upp med 3,5 procent. Under 2023 hade 7 717 män och 6 267 kvinnor assistansersättning, totalt 13 984 personer. Det är en minskning med 0,6 procent jämfört med föregående år.

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet och bidrag till utveckling av socialt arbete högre än 2022

Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 10 115 miljoner kronor, vilket är 683 miljoner kronor (7,2 procent) högre än föregående år. Utfallet för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. blev 981 miljoner kronor, vilket är 457 miljoner kronor (87,3 procent) högre än 2022. Det beror främst på högre utfall för statsbidrag för stärkt föräldraskapsstöd.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.27 UO 9 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 7 106 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 658 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 4 448 miljoner kronor.

Huvuddelen av skillnaden avser anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet. Det beror på att Socialstyrelsen inte nyttjade tilldelat bemyndigande. Bidrag utlystes under 2023 men beslut om bidrag fastställs först efter att redovisade prestationer inkommer 2024. Inkomna och godkända ansökningar kommer i stället att betalas ut under 2024.

Regeringen bemyndigades under 2023 för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård att ingå ekonomiska åtaganden bl.a. för att höja driftssäkerheten på hälso- och sjukvårdens fastigheter. Skillnaden mellan bemyndigandet och utestående åtaganden beror i huvudsak på att investeringsprogrammet är i ett inledande skede där regionerna jobbar med att ta fram analyser som ska visa vilka driftsäkerhetshöjande åtgärder som behövs. Analyserna är en förutsättning för de kommande investeringarna.

Regeringen bemyndigades att under 2023 för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap ingå avtal om pandemivaccin som medför behov av framtida anslag på högst 589 000 000 kronor 2024–2028. Folkhälsomyndigheten gjorde dock bedömningen att det var mer lämpligt att förlänga befintligt avtal med två år. Därmed utnyttjades inte hela bemyndigandet.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.28 UO 9 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2023-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 1 600 363 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 10 000 429

Summa 11 600 792

Riksdagen har beslutat om låneramar på 11 600 miljoner kronor för utgiftsområdet. Det fanns utestående lån om 792 miljoner kronor vid utgången av 2023.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:4 Lex Maria och lex Sarah – statens arbete mot vårdskador och missförhållanden inom vård och omsorg av äldre

Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för lex Maria och lex Sarah är så effektiva att vårdskador och missförhållanden förhindras och om vårdoch omsorgsverksamheter uppfyller sitt ansvar mot enskilda i vården och omsorgen om äldre.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah (skr. 2022/23:141) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inga åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2023/24:SoU5, rskr. 2023/24:63).

RiR 2023:9 Det nationella smittskyddet – inte anpassat för en storskalig smittspridning

Riksrevisionen har granskat om statens styrning av smittskyddet har varit effektiv för att uppnå det övergripande målet för smittskyddet, vilket är att tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om det nationella smittskyddet (skr. 2023/24:39) redovisat vidtagna och planerade åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR2023:12 I väntan på vård – ineffektiv statlig styrning för kortare köer

Riksrevisionen har granskat statens styrning genom vårdgarantin, kömiljarden och standardiserade vårdförlopp (SVF).

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården (skr. 2023/24:48) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2023:23 Läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn

Riksrevisionen har granskat om statens styrning och tillsyn över läkemedelsförskrivningen är effektiv.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn (skr. 2023/24:122) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.10¶Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen.

Anslag

Tabell 3.29 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Sjukpenning och

rehabilitering m.m. 45 645 47 475 1 830 4,0 46 175 1:2 Aktivitets- och

sjukersättningar m.m. 45 422 350 46 605 1 183 2,6 42 032 1:3 Merkostnadsersättning och

handikappersättning 1 357 1 350 -7 -0,5 1 305 1:4 Arbetsskadeersättningar

m.m. 2 316 2 326 10 0,4 2 209 1:5 Ersättning inom det statliga

personskadeskyddet 36 36 0 0,3 34 1:6 Bidrag för

sjukskrivningsprocessen 1 492 1 396 -96 -6,4 1 293 1:7 Ersättning för höga

sjuklönekostnader 810 800 1 528 718 88,7 11 751 2:1 Försäkringskassan 9 277 9 830 553 6,0 9 471 2:2 Inspektionen för

socialförsäkringen 73 71 -2 -3,1 70

Summa 106 427 1 150 110 618 4 190 3,9 114 340

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 110 618 miljoner kronor och blev därmed

4 190 miljoner kronor (3,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utfallet 3 723 miljoner kronor (3,3 procent) lägre.

Högre utgifter än beräknat för sjukpenning och sjukersättning

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 47 475 miljoner kronor, vilket är 1 830 miljoner kronor (4,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för sjukpenning blev 2 298 miljoner kronor (5,7 procent) högre än beräknat. I statens budget beräknades antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning att uppgå till 57,5 miljoner. Utfallet blev 61,5 miljoner nettodagar, vilket är 7,0 procent fler än beräknat.

Utgifterna för rehabiliteringspenning blev dock 507 miljoner kronor (50,2 procent) lägre än beräknat. I statens budget beräknades antalet nettodagar med rehabiliteringspenning att uppgå till 1,9 miljoner. Utfallet blev 1,0 miljon nettodagar, vilket är 47,4 procent färre än beräknat. Det förklaras av en ändrad tolkning av regelverket för rehabiliteringspenning kring i vilken omfattning förmånen kan beviljas för den som deltar i en arbetslivsinriktad rehabilitering. Den nya tolkningen innebär att rehabiliteringspenning enbart kan beviljas i den omfattning som åtgärden förhindrar arbete. Den försäkrade kan samtidigt beviljas sjukpenning och när det sker samordnas utbetalningen av förmånerna. Rehabiliteringspenning minskas med det belopp den försäkrade får i sjukpenning för samma tid.

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 46 605 miljoner kronor, vilket är 1 183 miljoner kronor (2,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för sjukersättningar blev 1 013 miljoner kronor (2,9 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades. I statens budget beräknades antalet mottagare av sjukersättning i december 2023 komma att uppgå till 219 800 personer. Utfallet blev 223 692 personer, vilket är 1,8 procent fler än beräknat.

Utgifterna för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar blev 170 miljoner kronor (3,0 procent) högre än vad som ursprungligen beräknats. Det förklaras bl.a. av att det under året inkom fler omräkningsärenden än vanligt och många personer var berättigade till högre belopp. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 350 miljoner kronor, då utgifterna för bostadstillägg förväntades bli högre än vad som tidigare beräknats.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 1 396 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor (6,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd, och försäkringsmedicinska utredningar blev lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 1 528 miljoner kronor, vilket är 718 miljoner kronor (88,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att arbetsgivarna har rapporterat in högre sjuklönekostnader än vad som ursprungligen beräknades. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 800 miljoner kronor i ändringsbudget. Utfallet blev 82 miljoner kronor (5,1 procent) lägre jämfört med totalt anvisade medel.

Högre utgifter för Försäkringskassan jämfört med budget och föregående år

Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 9 830 miljoner kronor, vilket är 553 miljoner kronor (6,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet blev 359 miljoner kronor (3,8 procent) högre än 2022. Det beror på hög inflation och högt ränteläge vilket medfört högre kostnader än beräknat och föregående år för löner, lokaler, köpta tjänster samt räntor på lån till anläggningstillgångar. Dessutom har Försäkringskassan hanterat vissa uppdrag som inte är fullt ut finansierade, t.ex. inom assistansersättning.

Utgifterna för sjukpenning ökade jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 1 300 miljoner kronor (2,8 procent) högre än 2022. Det beror främst på att utgifterna för sjukpenning blev 2 414 miljoner kronor (6,0 procent) högre jämfört med 2022. Antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning blev 61,5 miljoner, vilket är en ökning med 6,8 procent från 2022. Utgifterna har även påverkats av att prisbasbeloppet för 2023 fastställdes till 52 500 kronor vilket är en ökning med 8,7 procent från 2022. De ökade utgifterna för sjukpenning motverkas delvis av att utgifterna för statlig ålderspensionsavgift på sjukpenning blev 853 miljoner kronor (21,1 procent) lägre. Det beror huvudsakligen på att de preliminära avgifterna för 2023 har reducerats med ett s.k. regleringsbelopp efter avstämning av tidigare års preliminära ålderspensionsavgifter. Dessutom blev utgifterna för rehabiliteringspenning 349 miljoner kronor (40,9 procent) lägre.

Andelen avslag vid första ansökan om sjukpenning i ett sjukfall uppgick till 0,5 procent, jämfört med 1,0 procent föregående år. Andelen avslag för män minskade från 1,1 procent 2022 till 0,6 procent år 2023. För kvinnor uppgick andelen avslag till 0,5 procent 2023, vilket ska jämföras med 0,9 procent föregående år.

Andelen avslag under pågående sjukfall uppgick till 2,4 procent 2023, vilket är på samma nivå som 2022.

Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (16–64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2023 var sjukpenningtalet 10,2 dagar, vilket är en ökning med 5,2 procent sedan december 2022. Ökningen förklaras till stor del av regeländringar under 2021 och 2022, bl.a. regler vid bedömning av arbetsförmåga. Sjukpenningtalet för kvinnor uppgick till 13,2 dagar vilket är en ökning med 3,9 procent från 2022. För män uppgick sjukpenningtalet till 7,3 dagar, vilket är en ökning med 5,8 procent från 2022.

Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar ökade jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 4 573 miljoner kronor (10,9 procent) högre än 2022. Ökningen gäller främst utgifter för aktivitets- och sjukersättningar, vilka ökade med 3 645 miljoner kronor (11,4 procent). Det beror bl.a. på särskilda regler som infördes i september 2022 för beviljande av sjukersättning till personer över 61 år och att flera av de som beviljas ersättning är äldre och får full inkomstrelaterad ersättning. Vidare har balanser i handläggningen arbetats ned under året och flera personer har fått höga retroaktiva ersättningar. Utgifterna har även påverkats av att prisbasbeloppet för 2023 fastställdes till 52 500 kronor, vilket är en ökning med 8,7 procent från 2022.

Jämfört med 2022 ökade utgifterna för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar med 405 miljoner kronor (7,4 procent). Det förklaras bl.a. av att det under året inkom fler omräkningsärenden än vanligt och många personer var berättigade till högre belopp. Den högsta tillåtna åldern i sjukersättningen är höjd från 64 till 65 år sedan den 1 januari 2023. Det innebar att antalet personer med bostadstillägg ökade under året. Antalet mottagare av bostadstillägg uppgick i december 2023 till 118 133 personer, vilket är en ökning med 5,2 procent jämfört med 2022.

2 Måttet för sjukpenningtalet är inte uppdaterat i enlighet med nya regler för ålderspension. Ett nytt mått är under framtagande.

Försäkrade personer i åldrarna 19–65 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade sjukersättning uppgick i december 2023 till 223 692 (129 498 kvinnor och 94 194 män), vilket är en ökning med 11 281 personer (5,3 procent) jämfört med december 2022. Under 2023 blev 12 000 personer nybeviljade sjukersättning, vilket är en ökning med 76 procent från 2022. Det beror dels på de nya reglerna för äldre personer, dels på att ärendebalanser har arbetats ned.

Andelen avslag vid initial ansökan om sjukersättning var 47,2 procent under 2023. För 2022 uppgick andelen avslag till 50,3 procent. Den höga andelen avslag beror till stor del på det restriktiva regelverket.

Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldrarna 19–29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 2023 uppgick antalet personer med aktivitetsersättning till 31 035, vilket är en ökning med 1 374 personer (4,6 procent) jämfört med december 2022. Under 2023 nybeviljades 7 800 personer aktivitetsersättning, vilket är en ökning med 3 procent från 2022.

I december 2023 uppgick antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt till 254 727. Det är en ökning med 5,2 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning var 143 958, vilket är en ökning med 5,1 procent jämfört med december 2022. Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättning uppgick till 110 769, vilket är en ökning med 5,4 procent jämfört med december 2022.

Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. blev 117 miljoner kronor (5,3 procent) högre än föregående år. Det beror bl.a. på att medelersättningen blev högre. Ersättningarna per mottagare är kopplade till både inkomstindex och konsumentprisindex, vilka har ökat pga. inflationen.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 103 miljoner kronor (7,9 procent) högre än föregående år Det beror på främst på högre utgifter för rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd samt bidrag till hälso- och sjukvården.

Utgifterna för ersättning för höga sjuklönekostnader minskade jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 10 223 miljoner kronor (87,0 procent) lägre än föregående år. Det beror bl.a. på förändringar av utbetalningstidpunkter och ersättningsnivåer. Under 2023 har ersättning på ordinarie nivå betalas ut för sjuklönekostnader avseende niomånadersperioden april‒december 2022. Under 2022 utbetalades ersättning på ordinarie nivå avseende två månader och tillfälligt höjd ersättning avseende fyra månader.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.30 UO 10 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 32 32 2:1 Försäkringskassan 27 24

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31

Summa 59 56

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 59 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 56 miljoner kronor.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.31 UO 10 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2023-12-31 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 170 146

Summa 170 146

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga kontokrediter på 170 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2023 uppgick till 146 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:16 Lätt att göra fel – systemet för ersättning för höga sjuklönekostnader

Riksrevisionen har granskat om systemet för ersättning för höga sjuklönekostnader är utformat så att risken för felaktiga utbetalningar minimeras på ett effektivt sätt.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om ersättning för höga sjuklönekostnader (skr. 2023/24:69) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Regeringen har den 7 mars 2024 lämnat propositionen Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör till riksdagen, med förslag som innebär att ersättningen avskaffas (prop. 2023/24:83). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.11¶Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålderdom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer, äldreförsörjningsstöd samt inkomstpensionstillägg) och ersättning vid dödsfall (omställningspension, änkepension och särskild efterlevandepension samt garantipension till dessa förmåner). Området omfattar även myndigheten Pensionsmyndigheten. Inkomstrelaterad ålderspension redovisas i avsnitt 2.9.

Anslag

Tabell 3.32 UO 11 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

Utfall -

Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 56 427 miljoner kronor och blev därmed 1 033 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 ökade utgifterna med 10 087 miljoner kronor (21,8 procent).

Utgifterna för garantipension högre än anvisat

Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 26 150 miljoner kronor, vilket är 521 miljoner kronor (2,0 procent) högre än anvisat i statens budget och 8 763 miljoner kronor (50,4 procent) högre än föregående år. Garantipensionen följer prisutvecklingen och höjdes med 8,7 procent den 1 januari 2023. Den 1 augusti 2022 höjdes grundnivån för garantipension med 1 000 kronor per månad. Höjningen av grundnivån medförde att fler ålderspensionärer fick garantipension och att de genomsnittliga utbetalningarna blev högre de fem sista månaderna 2022. Att utgifterna blev högre än beräknat beror främst på för lågt antagande om både antal och medelbelopp för den regeländring som trädde i kraft i augusti 2022.

Ungefär 1 037 200 pensionärer hade garantipension vid utgången av 2023, vilket är ca 30 800 fler än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 24 800 kronor per år 2023, vilket är en ökning med 3 200 kronor jämfört med 2022. Totalt är 73 procent av dem som har garantipension kvinnor och 27 procent är män.

Utgifter för äldreförsörjningsstöd högre än budget

De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 237 miljoner kronor, vilket är 131 miljoner kronor (11,9 procent) högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Den ursprungliga beräkningen baserades på antaganden om att äldreförsörjningsstödet skulle minska i samband med höjningen av garantipensionen och bostadstillägget. Minskningen blev lägre än beräknat, därför anvisades ytterligare 204 miljoner kronor i vårändringsbudgeten.

Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 2,1 procent jämfört med 2022 och uppgick till ca 24 600 i december 2023. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 3,6 procent och uppgick till 49 300 kronor 2023. Högre boendekostnader och högre prisbasbelopp medför högre utgifter för äldreförsörjningsstöd.

Färre får änkepension

Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 8 597 miljoner kronor, vilket är 326 miljoner kronor (3,7 procent) lägre än föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Mellan 2022 och 2023 minskade antalet med ca 9 700 personer, till ca 187 100 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade. Alla som får änkepension är kvinnor.

Utgifterna för bostadstillägg blev högre än föregående år

Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 13 628 miljoner kronor, vilket är 1 728 miljoner kronor (14,5 procent) högre än föregående år. Det beror på att bostadstillägget har höjts genom regeländringar, högre boendekostnader och fler ålderspensionärer.

Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick i december 2023 till ungefär 304 100, vilket är ca 7 500 fler än i december 2022. För 2023 var det genomsnittliga årsbeloppet 44 100 kronor, vilket är en ökning med 4 300 kronor jämfört med 2022.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.33 UO 11 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2023-12-31 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 12 000 2 702

Summa 12 000 2 702

Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 12 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 2 702 miljoner kronor vid utgången av 2023.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för upplysningen anger Riksrevisionen följande.

Avsnitt 12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen.

3.12¶Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.

Anslag

Tabell 3.34 UO 12 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

Utfall -

Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 101 665 miljoner kronor. Det är 3 494 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utgifterna 598 miljoner kronor (0,6 procent) högre.

Lägre utgifter för föräldraförsäkring än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 46 939 miljoner kronor, vilket är 2 724 miljoner kronor (5,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för föräldrapenning blev lägre än beräknat. Utgifterna för föräldrapenning blev 32 769 miljoner kronor vilket är 2 572 miljoner kronor (7,3 procent) lägre än beräknat. Antalet uttagna dagar med föräldrapenning blev 46,9 miljoner, vilket är 2,6 miljoner dagar (5,3 procent) färre än vad som ursprungligen beräknades. Det beror främst på att antalet födda barn under 2022 och 2023 blev färre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev 2 703 miljoner kronor, vilket är 195 miljoner kronor (6,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på att antalet barn med underhållsstöd blev färre än vad som beräknades samt att inbetalningarna från bidragsskyldiga blev högre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 4 648 miljoner kronor, vilket är 163 miljoner kronor (3,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att antalet mottagare av omvårdnadsbidrag blev fler än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 4 255 miljoner kronor, vilket är 309 miljoner kronor (6,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att antalet mottagare av bostadsbidrag och medelersättningen har minskat mer än vad som ursprungligen beräknades.

I statens budget beräknades 520 miljoner kronor för ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer under perioden januari till juli 2023. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 720 miljoner kronor i ändringsbudget för förlängning och höjning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer under perioden juli–december. Utfallet för tilläggsbidraget blev 1 131 miljoner kronor vilket är 109 miljoner konor (8,8 procent) lägre än totalt anvisade medel för tilläggsbidrag. Utfallet för hela anslaget blev 1 029 miljoner kronor (19,5 procent) lägre än totalt anvisade medel.

Lägre utgifter för barnbidrag jämfört med budget och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 32 972 miljoner kronor, vilket är 418 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 334 miljoner kronor (1,0 procent) lägre. Barnbidrag betalas ut automatiskt till föräldrar som bor och har barn i Sverige. Som huvudregel betalas barnbidrag ut t.o.m. det kvartal då barnet fyller 16 år. Antalet födda barn minskade under 2022 och 2023 och blev färre än beräknat, vilket har medfört lägre utgifter jämfört med budget och föregående år.

Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 6 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (61,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 2 miljoner kronor (29,6 procent) lägre. Det beror på att antalet utbetalda bidrag blev färre än vad som beräknades och jämfört med föregående år. År 2023 genomfördes 73 adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsorganisationerna. Året innan förmedlades 98 adoptioner.

Lägre utgifter för föräldraförsäkring jämfört med föregående år

Jämfört med 2022 blev utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring 374 miljoner kronor (0,8 procent) lägre. Det beror främst på lägre utgifter för graviditetspenning och tillfällig föräldrapenning. Ökningen motverkades delvis av högre utgifter för föräldrapenning samt statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning.

Utgifterna för graviditetspenning blev 560 miljoner kronor, vilket är 628 miljoner kronor (52,9 procent) lägre än 2022. Antalet utbetalda nettodagar med graviditetspenning uppgick till 0,8 miljoner under 2023, vilket är en minskning med 55,4 procent jämfört med föregående år. Det beror på att utnyttjandet av förmånen har minskat när spridningen av covid-19 har avtagit.

Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 9 425 miljoner kronor, vilket är 144 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än föregående år. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning blev 8,8 miljoner, vilket är 6,6 procent färre jämfört med 2022.

Utgifterna för föräldrapenning blev 32 769 miljoner kronor, vilket är 308 miljoner kronor (0,9 procent) högre än 2022. Antalet uttagna föräldrapenningdagar uppgick totalt till 46,9 miljoner, vilket är 2,0 miljoner dagar (4,2 procent) färre än 2022. Utgifterna ökade däremot på grund av högre ersättningsnivåer för föräldrapenningdagar på sjukpenningnivå jämfört med föregående år.

Under 2023 tog män ut 30,9 procent av föräldrapenningdagarna, vilket ska jämföras med 30,3 procent föregående år. I fråga om tillfällig föräldrapenning vid vård av barn tog män ut 38,6 procent av dagarna vilket är en minskning från en andel på 39,1 procent 2022.

Utgifterna för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 565 miljoner kronor (13,8 procent) högre än 2022. Det beror främst på fler mottagare av omvårdnadsbidrag och höjd ersättningsnivå jämfört med föregående år. Antalet barn vars föräldrar fick omvårdnadsbidrag uppgick i genomsnitt till 83 487 barn per månad under 2023, vilket är en ökning med 16,1 procent jämfört med 2022. Ersättningsbeloppet för omvårdnadsbidrag höjdes med 8,7 procent till följd av det höjda prisbasbeloppet för 2023.

Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 9 063 miljoner kronor, vilket är 596 miljoner kronor (7,0 procent) högre än 2022. Utgifterna för anslaget styrs av antalet barn i åldern 0–4 år, inkomstbasbeloppets utveckling, timlöneutvecklingen och utvecklingen av den pensionsgrundande inkomsten. Avgiften består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avvikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det högre utfallet förklaras främst av en högre preliminär avgift jämfört med 2022.

Utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 129 miljoner kronor (3,1 procent) högre än 2022. Det beror främst på att utgifterna för det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer blev 668 miljoner kronor (144,3 procent) högre jämfört med 2022. Under perioden januari till juni uppgick det tillfälliga tilläggsbidraget till 25 procent av det preliminära bostadsbidraget. Från och med juli höjdes tilläggsbidraget till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Under 2022 utbetalades ett tillfälligt tilläggsbidrag på 25 procent från och med juli till december. Utgiftsökningen motverkades delvis av

att färre hushåll fick bostadsbidrag och att medelersättningen blev lägre. Antalet hushåll som fick bostadsbidrag uppgick till 170 881 vilket är en minskning med 10,5 procent jämfört med 2022. Huvuddelen av bostadsbidraget betalas ut till barnfamiljer. Antalet barnfamiljer med bostadsbidrag uppgick till 139 162, vilket är en minskning med 9,5 procent från föregående år.

3.13¶Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering, politik mot segregation och jämställdhetspolitik.

Anslag

Tabell 3.35 UO 13 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:2 Kommunersättningar vid

Utgifterna uppgick till 4 490 miljoner kronor och är därmed 1 075 miljoner kronor (19,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 minskade utgifterna med 957 miljoner kronor (17,6 procent).

Antalet kommunmottagna lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 3 196 miljoner kronor, vilket är 936 miljoner kronor (22,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Skillnaden beror framför allt på att utgifterna för ersättningar till kommunerna blev lägre eftersom det genomsnittliga antalet personer som kommunerna fick ersättning för blev färre än vad som antogs i statens budget.

Jämfört med 2022 minskade utgifterna för ersättningar till kommuner och regioner med 802 miljoner kronor (20,1 procent). Det beror på att det genomsnittliga antalet mottagna personer som kommunerna får ersättning för minskade mellan 2022 och 2023.

Lägre utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder

Utfallet för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder uppgick till 620 miljoner kronor, vilket är 85 miljoner kronor (12,1 procent) lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Större delen av avvikelsen beror på att vissa åtgärder krävde mindre finansiering än planerat. Jämfört med föregående år har dock utgifterna ökat med 131 miljoner kronor (26,8 procent).

Utfallet för anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation uppgick till 212 miljoner kronor, vilket är 48 miljoner kronor (18,3 procent) lägre än beräknat, vilket främst beror på att återbetalningar av oförbrukade medel från tidigare års uppdrag minskade utfallet.

Jämfört med 2022 blev utfallet 223 miljoner kronor lägre, vilket beror på att anslagstilldelningen för 2023 var 240 miljoner kronor lägre.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.36 UO 13 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 127 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 82 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 45 miljoner kronor.

Bemyndigandet för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder har överskridits med ca 2,6 miljoner kronor. I juni 2023 beslutade regeringen om ett särskilt uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten, som disponerar bemyndigandet, om att utveckla och stärka kontrollen i sin bidragsgivning.

Bidragen från anslaget 3:3 Bidrag för kvinnors organisering fördelas enligt förordningen (2023:168) om statsbidrag för kvinnors och flickors organisering. Denna förordning ersatte under 2023 den tidigare förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering. Den nya förordningen möjliggjorde fleråriga bidragsbeslut, medan den tidigare endast medgav ettåriga bidragsbeslut. För att komma i fas med den nya bidragscykeln för tvååriga bidrag beslutades bidragen för 2024 i januari 2024 som tvååriga bidrag för 2024 och 2025. På grund av den ändrade bidragscykeln nyttjades inte bemyndigandet för 2023.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Jämställdhetsmyndigheten

Jämställdhetsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Jämställdhetsmyndigheten har överskridit ramen för beställningsbemyndigandet för utgiftsområde 13, anslag 3:1, anslagspost 2 Bidrag till visst våldsförebyggande arbete. Bemyndiganderamen uppgår till 40 000 tusen kronor medan utestående åtaganden uppgår till 42 603 tusen kronor. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223).

3.14¶Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknadspolitik och arbetslivspolitik och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden

i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.

Anslag

Tabell 3.37 UO 14 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings statens budget

budget -budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Arbetsförmedlingens

förvaltningskostnader 7 591 50 7 675 84 1,1 7 874 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd 38 432 35 331 -3 101 -8,1 34 642 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska

program och insatser 6 926 -50 6 057 -869 -12,5 7 138 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 830 18 527 -2 303 -11,1 18 908 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för

perioden 2014–2020 2 414 -154 -6,4 2 165

2 260 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för

perioden 2021–2027 550 342 -208 -37,8 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 1 678 1 915 237 14,1 1 279 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd

för yrkesintroduktionsanställningar 8 129 4 811 -3 318 -40,8 4 002 1:14 Etableringsersättning till vissa

nyanlända invandrare 1 120 905 -215 -19,2 1 011 1:15 Omställnings- och kompetensstöd

genom den offentliga omställningsorganisationen 1 000 -22 592 -408 -40,8

2:1 Arbetsmiljöverket 819 -3 810 -9 -1,1 758 2:3 Internationella arbetsorganisationen

(ILO) 34 6 39 5 16,1 33

Övriga anslag 580 578 -2 -0,4 568

Summa 90 104 -19 79 842 -10 261 -11,4 78 376

Utfallet uppgick till 79 842 miljoner kronor, vilket är 10 261 miljoner kronor (11,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utfallet 1 466 miljoner kronor (1,9 procent) högre.

Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader uppgick till 7 675 miljoner kronor, vilket är 84 miljoner kronor (1,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 50 miljoner kronor för att förbättra Arbetsförmedlingens förutsättningar att hantera en ökad arbetslöshet.

Lägre utgifter än beräknat för bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgick till

35 331 miljoner kronor, vilket är 3 101 miljoner kronor (8,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

I statens budget beräknades antalet arbetslösa att uppgå till 434 700 personer för 2023. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökning (AKU) blev utfallet

439 600 personer, vilket är 1,1 procent fler än ursprungligen beräknat. Trots detta blev utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd lägre än beräknat.

Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning uppgick till 15 276 miljoner kronor, vilket är 2 147 miljoner kronor (12,3 procent) lägre än beräknat. Det beror på att andelen arbetslösa som får ersättning från en arbetslöshetskassa blev lägre än beräknat.

Utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning blev 16 558 miljoner kronor, vilket är 954 miljoner kronor (5,4 procent) lägre än beräknat. Det beror främst på att långtidsarbetslösheten har utvecklats bättre än förväntat, vilket har medfört färre deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. I statens budget beräknades det genomsnittliga antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar att uppgå till 139 000 per månad. Utfallet blev 121 500 deltagare per månad, vilket är 12,6 procent färre än beräknat.

Utgifterna för de statliga ålderspensionsavgifterna uppgick till 3 497 miljoner kronor.

Lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser jämfört med budget

Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 6 057 miljoner kronor, vilket är 869 miljoner kronor (12,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för unga blev lägre än beräknat. I statens budget beräknades utgifterna för dessa program komma att uppgå till totalt 3 345 miljoner kronor. Utfallet blev 2 469 miljoner kronor, vilket är 876 miljoner kronor (26,2 procent) lägre än beräknat. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att minska anslaget med 50 miljoner kronor för att finansiera en motsvarande ökning av anslag 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader.

Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 blev 2 260 miljoner kronor, vilket är 154 miljoner kronor (6,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att medelsförbrukningen i avslutade projekt blev lägre än vad som ursprungligen beräknades. All projektverksamhet avslutades under 2023.

Utfallet för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027 blev 342 miljoner kronor, vilket är 208 miljoner kronor (37,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att många av projekten befann sig i en uppstartsfas vilket har medfört lägre utbetalningar än beräknat.

Lägre utgifter än beräknat för nystartsjobb och etableringsjobb

Utfallet för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev 4 811 miljoner kronor, vilket är 3 318 miljoner kronor (40,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att såväl utgifterna för nystartsjobb som etableringsjobb blev lägre än vad som beräknades i statens budget.

I statens budget beräknades utgifterna för nystartsjobb att uppgå till 7 500 miljoner kronor för 2023. Utfallet blev 4 730 miljoner kronor, vilket är 2 770 miljoner kronor (36,9 procent) lägre än beräknat. Det beror bl.a. på att antalet inkomna ansökningar om nystartsjobb från arbetsgivare minskade jämfört med 2022.

Etableringsjobb är en ny modell för subventionerade anställningar där staten betalar en ersättning direkt till individen i stället för att betala en ersättning till arbetsgivaren. I statens budget beräknades utgifterna för etableringsjobb komma att uppgå till 551 miljoner kronor. Det blev dock inte några utgifter för etableringsjobb då starten har fördröjts och inga anvisningar skedde under 2023. Utgifterna för de statliga ålderspensionsavgifterna uppgick dock till 60 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen blev 592 miljoner kronor, vilket är 408 miljoner kronor (40,8 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Det beror framför allt på färre ansökningar avseende stöd till arbetstagare utan kollektivavtal samt lägre tjänstepriser än vad som ursprungligen beräknades. I ändringsbudget minskades anslaget med 22 miljoner kronor för att finansiera en motsvarande ökning av anslaget 1:2 Kammarkollegiet inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.

Utfallet för anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket blev 810 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för arbete mot arbetslivskriminalitet blev lägre än beräknat. Anslaget minskades med 3 miljoner kronor i ändringsbudget för att delvis finansiera ökningen av anslaget 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO).

Lägre utgifter för lönebidrag jämfört med budget och föregående år

Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 18 527 miljoner kronor, vilket är 2 303 miljoner kronor (11,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utfallet 381 miljoner kronor (2,0 procent) lägre. Det beror främst på att antalet deltagare med lönebidragsanställningar blev färre än beräknat och färre än föregående år. I statens budget beräknades antalet personer med lönebidrag och skyddat arbete (exklusive skyddat arbete och lönebidrag för utveckling i anställning hos Samhall) uppgå till i genomsnitt 70 500 personer per månad. Utfallet blev 61 000 personer per månad, vilket är 13,5 procent färre än beräknat och 1,2 procent färre jämfört med 2022.

Utfallet för anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning blev 1 915 miljoner kronor, vilket är 237 miljoner kronor (14,1 procent) högre jämfört med vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 636 miljoner kronor (49,7 procent) högre. Det beror främst på att fler anställda har påverkats av konkurser och rekonstruktioner samt en högre genomsnittlig ersättning per person jämfört med föregående år och vad som beräknades i statens budget. Under 2023 utbetalades lönegarantiersättning till 26 440 personer, vilket är en ökning med 35,0 procent från föregående år. Den genomsnittliga årliga ersättningen inklusive arbetsgivaravgift uppgick till 90 476 kronor per person, vilket är en ökning med 13,9 procent från 2022. De ökade utgifterna motverkades delvis av att återbetalningarna av lönegarantiersättning ökade med 35,4 procent jämfört med 2022. Återbetalningar kan ske till följd av företagsrekonstruktioner, utdelning i konkurser eller återkrav av utbetalning till enskilda.

I statens budget anvisades 1 678 miljoner kronor för anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning. Hela det ingående anslagssparandet på 31 miljoner kronor fördes bort som indragning. Regeringen medgav i beslut den 7 december 2023 att anslaget fick överskridas med 209 miljoner kronor (A2023/01654). Utfallet för anslaget blev 1 915 miljoner kronor. Hela anslagskrediten på 168 miljoner kronor utnyttjades och 69 miljoner kronor av det medgivna överskridandet.

Utfallet för anslaget 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 905 miljoner kronor, vilket är 215 miljoner kronor (19,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2022 blev utgifterna 106 miljoner kronor (10,5 procent) lägre. Det beror på att antalet deltagare i etableringsuppdraget blivit färre än beräknat i statens budget och jämfört med föregående år. I statens budget beräknades antalet deltagare i etableringsinsatser uppgå till 11 800. Antalet deltagare per månad i etableringsprogrammet uppgick i genomsnitt till 10 400, vilket är 11,9 procent färre än beräknat och 2,8 procent färre jämfört med föregående år.

Utfallet för anslaget 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) blev 39 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor (16,1 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 6 miljoner kronor (18,7 procent) högre. Det beror på att den försvagade svenska kronkursen har medfört högre utgifter för Sveriges medlemsavgift till den internationella arbetsorganisationen (ILO). Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 6 miljoner kronor i ändringsbudget.

Utgifterna på Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag blev lägre än föregående år

Jämfört med 2022 blev utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 199 miljoner kronor (2,5 procent) lägre. Det beror fr.a. på att Arbetsförmedlingen har genomfört besparingar under 2023 för att få en jämnare övergång till den lägre nivån på anslaget 2024.

Högre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 690 miljoner kronor (2,0 procent) högre jämfört med 2022. Det beror främst på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade med 921 miljoner kronor (6,4 procent). Antalet utbetalda ersättningsdagar under 2023 blev 18,0 miljoner vilket är en ökning med 3,3 procent jämfört med 2022. De ökade utgifterna för arbetslöshetsersättning motverkades delvis av att utgifterna för statliga ålderspensionsavgifter blev 330 miljoner kronor (8,6 procent) lägre jämfört med 2022.

Lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 1 081 miljoner kronor (15,1 procent) lägre jämfört med 2022. Det beror främst på att extratjänsterna fasades ut. De lägre utgifterna motverkades delvis av högre utgifter till följd av fler deltagare i introduktionsjobb.

Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 blev 95 miljoner kronor (4,4 procent) högre jämfört med 2022. Det beror främst på högre utgifter för programområdet React-EU som är ett initiativ från EU för att motverka ekonomiska konsekvenser av spridningen av covid-19. De högre utgifterna för React-EU motverkades till stor del av lägre utgifter för programområdena Kompetensförsörjning och Ökade övergångar till arbete.

Utfallet för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027 blev 342 miljoner kronor högre jämfört med 2022. Det beror på att programmet startade senare än beräknat. De första utbetalningarna gjordes därför 2023.

Högre utgifter för nystartsjobb jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 809 miljoner kronor (20,2 procent) högre. Det beror på det ändrade regelverket sedan 1 april 2022, vilket har medfört ökade ersättningsnivåer. Antalet unika individer med nya eller pågående beslut om nystartsjobb uppgick till 52 048 under 2023, vilket är en minskning med 11,5 procent från 2022.

Utfallet för anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen blev 592 miljoner kronor högre jämfört med 2022. Det beror på att verksamheten vid den offentliga omställningsorganisationen har påbörjats under 2023 efter att den rättsliga processen gällande upphandling av omställningsföretagen

avslutats. Det blev inget utfall för anslaget 2022 då beslut för enskilda om offentligt grundläggande stöd inte kunde fattas med anledning av att upphandlingen av stödet överklagades.

Utfallet för anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket blev 52 miljoner kronor (6,9 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på en ökad omfattning av myndighetens inspektionsverksamhet.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.38 UO 14 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31

1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga

omställningsorganisationen 64 0 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 20 20

Summa 27 931 21 604

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 27 931 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 21 604 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 6 327 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. Bakgrunden är att de utestående åtagandena ökade mer än väntat under 2022 på grund av längre beslutsperioder. På grund av brister i uppföljningssystemet 2022 och fortsatt ökade beslutsperioder ökades bemyndigandet både i propositionen Vårändringsbudget för 2023 och propositionen Höständringsbudget för 2023. De utestående åtagandena blev dock lägre än beräknat.

Skillnaden mellan bemyndigande och utestående åtaganden för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser förklaras av att omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna blev lägre än beräknat.

De låga utestående åtagandena för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 förklaras främst av en högre takt i de avslutande utbetalningarna till projekten än beräknat.

För anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen beror skillnaden på att omfattningen och därmed utgifterna för stödet var väsentligt lägre än förväntat.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:14 Samhalls samhällsuppdrag – styrning och organisation i behov av förändring

Riksrevisionen har granskat om Samhall Aktiebolag uppfyller sitt samhällsuppdrag.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag (skr. 2023/24:51) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2023/24:AU4, rskr. 2023/24:138).

RiR 2023:17 Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker

Riksrevisionen har granskat Arbetsförmedlingens kontroll av subventionerade anställningar.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar (skr. 2023/24:82) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.15¶Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), och ärendehantering inom Överklagandenämnden för studiestöd hör till utgiftsområdet.

Anslag

Tabell 3.39 UO 15 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

1:4 Statens utgifter för

studiemedelsräntor 735 2 681 -54 -7,3 23 1:7 Studiestartsstöd 400 263 -137 -34,3 315 1:8 Centrala studiestödsnämnden 1 071 10 1 118 47 4,4 1 062 1:3 Avsättning för kreditförluster (2022) 0 1 840

Övriga anslag 108 94 -13 -12,4 93

Summa 27 912 259 25 335 -2 577 -9,2 25 479

Utfallet uppgick till 25 335 miljoner kronor och blev därmed 2 577 miljoner kronor (9,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 259 miljoner kronor. Jämfört med 2022 blev utgifterna 144 miljoner kronor (0,6 procent) lägre.

Under 2023 fick 518 000 personer studiemedel, vilket är 32 600 personer färre än 2022. Under 2019, innan spridningen av covid-19, fick 502 864 personer studiemedel.

Fortsatt minskning av antalet studerande

Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp uppgick till 4 316 miljoner kronor och blev därmed 184 miljoner kronor (4,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att färre personer än beräknat har fått studiehjälp under 2023.

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 18 238 miljoner kronor och blev därmed 1 501 miljoner kronor (7,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 247 miljoner kronor för ett ökat utbud inom gymnasial yrkesinriktad vuxenutbildning och yrkeshögskolan. De totala bidragen blev 1 747 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget, det generella bidraget blev 744 miljoner lägre än anvisat. Utfallet för det högre bidraget, som främst betalas ut till de som saknar slutbetyg från grundskola eller 3-årig gymnasieutbildning, blev 817 miljoner kronor lägre än anvisat. Utfallet för tilläggsbidraget som betalas ut till föräldrar blev 186 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Att utfallen blev lägre än beräknat beror på en minskad arbetslöshet samt den återinförda inkomstprövningen.

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 18 238 miljoner kronor, vilket är 415 miljoner kronor (2,3 procent) högre än föregående år. Det beror främst på att bidrag per vecka och den statliga ålderspensionsavgiften för studiebidrag har ökat.

Omställningsstudiestödet infördes 1 januari 2023

Utfallet för anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd blev 625 miljoner kronor. Under 2023 ansökte 33 900 personer om omställningsstudiestöd för att kunna studera och därigenom stärka sin position på arbetsmarknaden. Utfallet blev dock 735 miljoner kronor (54,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror främst på långa handläggningstider.

Utfallet för anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor uppgick till 681 miljoner kronor, vilket är 54 miljoner kronor (7,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 2 miljoner kronor på grund av ökade nedsättningar av studiemedelsräntor på grund av fler antal studerande på grund av större utbud av utbildningsplatser.

Utfallet för anslaget 1:8 Centrala studiestödsnämnden uppgick till 1 118 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor (4,4 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget 10 miljoner kronor för att CSN skulle kunna hantera en större ärendemängd inom omställningsstödet än beräknat.

Utgifterna för studiestartsstöd blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 137 miljoner kronor (34,3 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror på att kommuner som haft outnyttjade medel inte använt sig av möjligheten att återlämna medel för omfördelning till andra kommuner. Studiestartsstöd är ett rekryteringsverktyg som kommunerna kan använda inom ramen för deras befintliga uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning. Studiestartsstöd kan beviljas vissa arbetslösa personer som varit anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och uppfyller vissa villkor.

Jämfört med föregående år blev utgifterna 52 miljoner kronor (16,7 procent) lägre. År 2023 betalades studiestartstöd ut till 4 700 personer, vilket är en minskning med 1 400 personer.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.40 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31

1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 1

Summa 4 1

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på

4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 miljon kronor.

Utlåning

Tabell 3.41 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor

¹ Utlåning sker enligt lagen (1999:1395) om Studiestöd. CSN:s lånefordran för studielån enligt lagen (1999:1395) om Studiestöd uppgick till 272 638 miljoner kronor vid utgången av 2023. CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för studielån uppgick till 273 379 miljoner kronor vid utgången av 2023.

3.16¶Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.

Anslag

Tabell 3.42 UO 16 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Statens skolverk 1 320 33 1 280 -40 -3,0 1 220 1:5 Utveckling av skolväsendet och

annan pedagogisk verksamhet 3 906 -28 3 307 -599 -15,3 4 513 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i

gymnasieskolan 260 224 -35 -13,6 230 1:10 Fortbildning av lärare och

1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 994 500 4 155 160 4,0 4 952 1:19 Statligt stöd till

yrkeshögskoleutbildning 3 754 70 3 828 74 2,0 3 787

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå 2 028 2 028 0 0,0 2 039 2:4 Uppsala universitet: Forskning och

utbildning på forskarnivå 2 367 2 367 0 0,0 2 368 2:5 Lunds universitet: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå 2 350 2 350 0 0,0 2 356 2:6 Lunds universitet: Forskning och

utbildning på forskarnivå 2 466 2 466 0 0,0 2 433 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning

på grundnivå och avancerad nivå 2 380 2 380 0 0,0 2 387 2:8 Göteborgs universitet: Forskning

och utbildning på forskarnivå 1 768 1 768 0 0,0 1 744 2:9 Stockholms universitet: Utbildning

på grundnivå och avancerad nivå 1 965 1 937 -27 -1,4 1 907 2:10 Stockholms universitet: Forskning

och utbildning på forskarnivå 1 804 1 804 0 0,0 1 779 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på

grundnivå och avancerad nivå 802 790 -12 -1,5 781 2:16 Karolinska institutet: Forskning

och utbildning på forskarnivå 1 774 1 774 0 0,0 1 750 2:17 Kungl. Tekniska högskolan:

Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1 327 1 291 -37 -2,8 1 160 2:18 Kungl. Tekniska högskolan:

Forskning och utbildning på

forskarnivå 1 869 10 1 879 10 0,5 1 844 2:64 Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor 1 004 -4 775 -229 -22,8 767 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation 7 381 -10 7 410 29 0,4 7 393 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till

internationella organisationer 420 28 448 28 6,7 414 3:4 Rymdforskning och

Utfallet uppgick till 92 967 miljoner kronor och blev 2 025 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 710 miljoner kronor. Jämfört med 2022 blev utgifterna 1 miljon kronor (0,0 procent) högre.

För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå när anslagsmedlen förs över till myndigheternas konton. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför normalt inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns.

Lägre utgifter än beräknat för vissa statsbidrag för utveckling av skolväsendet

Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 599 miljoner kronor (15,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att statsbidrag för inköp av vissa läromedel, undervisning under skollov,

och statsbidrag för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan inte nyttjades i den utsträckning som beräknats.

Utfallet för anslaget 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan uppgick till 224 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor (13,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på ett lägre elevantal än beräknat.

Låg nyttjandegrad av statsbidrag för fortbildning och bidrag till lärarlöner

Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 647 miljoner kronor, vilket är 505 miljoner kronor (43,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att utgifterna för fortbildning av förskollärare i förskoleklass blev lägre än beräknat. Även utgifterna för insatser för att förbereda professionsprogrammet och för fortbildning avseende speciallärare eller specialpedagog blev lägre. Utfallet för anslaget 1:13 Bidrag till lärarlöner blev 4 191 miljoner kronor, vilket är 684 miljoner kronor (14,0 procent) lägre än vad om anvisades i statens budget. Det beror på att huvudmännen inte använder den bidragsram de tilldelats eller bara använder den delvis för satsningarna Karriärsteg för lärare och Lärarlönelyftet.

Utgifterna för anslaget 1:16 Bidrag till vissa studier uppgick till 11 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (38,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att färre folkhögskolor och studieförbund anordnar kurser än tidigare.

Anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning uppgick till 4 155 miljoner kronor, vilket är 160 miljoner kronor (4,0 procent) högre än statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget 400 miljoner kronor för att öka tillgången till yrkesutbildning för vuxna med anledning av lågkonjunkturen. Alla dessa medel har dock inte förbrukats på grund av svårigheter för kommunerna att söka stöden.

Dessutom anvisades anslaget ytterligare 100 miljoner kronor för att ge kommuner möjlighet att erbjuda svenska för invandrare (sfi) för vuxna personer från Ukraina som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Alla dessa medel har utnyttjats.

Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 775 miljoner kronor, vilket är 229 miljoner kronor (22,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet avser främst utgifter för kompletterande utbildning för personer med utländsk utbildning och vidareutbildning av obehöriga lärare. I ändringsbudget minskades anslaget med 4 miljoner kronor för en ökad finansiering av nationellt centrum för molekylära biovetenskaper (SciLifeLab).

Svensk astronaut till internationella rymdstationen ISS

Utfallet för anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet blev 1 379 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor (6,3 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 78 miljoner kronor då en svensk astronaut planerades delta i en rymdfärd till den internationella rymdstationen ISS. För att finansiera detta krävdes ett höjt bidrag till Europeiska rymdorganisationen (ESA).

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.43 UO 16 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk

verksamhet 1 875 1 813 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 37 33 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 61 017 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 55 560 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 5 457 miljoner kronor och hänför sig huvudsakligen till anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation. Skillnaden beror till stor del på att framtida utbetalningar till European Spallation Scource ERIC (ESS) beräknas på en lägre nivå för åren 2026–2033 samt att satsningar ifrån den forskningspolitiska propositionen 2020 som tillförts Vetenskapsrådet har intecknats på en lägre nivå än vad som ursprungligen planerats.

Garantier

Tabell 3.44 UO 16 Garantier

Miljoner kronor

Utestående Utfärdade garantier

åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2023-12-31 utfästelser Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Chalmers Tekniska Högskola AB¹ Obegränsad 268 268 Kreditgarantier för överbryggningslån till ESS ERIC (2021)² 600 600 600 Kreditgarantier för överbryggningslån till ESS ERIC (2020)³ 600 600 600

Summa 1 468 1 468

¹ I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2016. ² Gäller som längst t.o.m. 2030. Löper parallellt med tidigare ram till 2025. ³ Gäller t.o.m. 2025.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statens skolverk

Statens skolverk har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statens skolverk har ingått åtaganden på två anslagsposter som saknar beställningsbemyndigande. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). De utestående åtagandena uppgår totalt till 9 500 tusen kronor och avser anslagsposterna

– utgiftsområde 16, anslag 1:5 anslagspost 4 Bidrag till vissa organisationer – utgiftsområde 24, anslag 1:5 anslagspost 2 Näringslivsutveckl – del till Statens

skolverk.

Högskolan Kristianstad

Högskolan Kristianstad har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Högskolan Kristianstad har under flera års tid byggt upp ett överskott om 64 695 tusen kronor i avgiftsområdet Uppdragsutbildning. Det ackumulerade överskottet i avgiftsområdet avviker från det ekonomiska målet enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) och Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till bestämmelsen. Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt.

Karlstads universitet

Karlstads universitet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Karlstads universitet har under flera års tid upparbetat ett överskott i avgiftsområdet uppdragsutbildning. Det ackumulerade överskottet uppgår per den 31 december 2023 till 59 miljoner kronor. Det avviker från det ekonomiska målet om full kostnadstäckning i 5 § avgiftsförordningen (1992:191) samt 5 § förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor.

Karlstads universitet har under flera års tid överfört överskottet från avgiftsområdet uppdragsutbildning till det helägda dotterbolaget Karlstads universitets uppdrags AB. Överföringen av överskottet innebär att universitetet förvarat medel på konto utanför myndigheten utan särskilt medgivande från regeringen. Detta strider mot 3 kap. 3 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) och ökar risken för staten.

Lunds universitet

Lunds universitet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Lunds universitet har redovisat avtalet Lund Östra Torn 27:12 avseende MAX IV-laboratoriet som ett hyresavtal. Universitetet redovisar dessutom en övrig ansvarsförbindelse om 2 075 238 tusen kronor som utgör det restvärde som universitet är skyldiga att erlägga om avtalet avslutas innan 2040-05-31. Avtalet är ett finansiellt leasingavtal enligt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till 4 kap. 2 § i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Ett finansiellt leasingavtal ska redovisas som en anläggningstillgång och förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter som en skuld. Värdet i balansräkningen ska motsvara anskaffningskostnaden för leasingobjektet.

Enligt 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) ska anläggningstillgångar som myndigheten finansierar med finansiell leasing rymmas inom låneramen. Lunds universitet har överskridit den av regeringen beslutade låneramen.

Linköpings universitet

Linköpings universitet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Linköpings universitet har ingått åtaganden på en anslagspost som saknar beställningsbemyndigande. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Utestående åtaganden uppgår till cirka 125 000 tusen kronor och avser anslag utgiftsområde 16 anslaget 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå anslagspost 4 Basresurs.

Etikprövningsmyndigheten

Etikprövningsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Etikprövningsmyndigheten särredovisar inte den avgiftsbelagda verksamheten enligt den indelning och struktur som regeringen beslutat. Etikprövningsmyndigheten redovisar inte heller någon jämförelse av verksamhetens utfall mot budget. Det är inte förenligt 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Intäkter av avgifter uppgår till väsentliga belopp.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:20 Informationssäkerhet vid universitet och högskolor – hanteringen av skyddsvärda forskningsdata

Riksrevisionen har granskat svenska universitet och högskolors informationssäkerhetsarbete för att hantera skyddsvärda forskningsdata.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om informationssäkerhet vid universitet och högskolor — hanteringen av skyddsvärda forskningsdata (skr. 2023/24:118) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.17¶Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar.

Anslag

Tabell 3.45 UO 17 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings statens budget

budget -budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022

1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt

12:2 Bidrag till nationell och internationell

Utfallet uppgick till 16 691 miljoner kronor och blev 23 miljoner kronor (0,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 minskade utgifterna med 3 042 miljoner kronor (15,4 procent).

Utfasning av återstartsstödet ger lägre utgifter än föregående år

Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete blev 488 miljoner kronor, vilket är 1 181 miljoner kronor (70,8 procent) lägre än föregående år. Det beror i huvudsak på att tidsbegränsade medel för bl.a. bidrag till kulturskolan, till folkbiblioteken genom tillskottet till stärkta bibliotek och att stöd kopplade till att stimulera till återstart för kulturen till följd av effekterna av spridningen av covid-19 upphörde 2023.

Inget tillfälligt stöd till konstnärer 2023

Utfallet för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer uppgick till 570 miljoner kronor, vilket är 235 miljoner kronor (29,2 procent) lägre än föregående år. Det beror på att anslaget finansierade tillfälligt stöd till konstnärer 2022. Detta stöd betalades ut för att mildra de ekonomiska konsekvenserna för konstnärer med anledning av spridningen av covid-19. Inget motsvarande stöd betalades ut 2023.

Inget tillfälligt filmstöd medför lägre utfall än föregående år

Utfallet för anslaget 10:1 Filmstöd blev 553 miljoner kronor, vilket är 75 miljoner kronor (11,9 procent) lägre än föregående år. Orsaken till det lägre utfallet är i första hand att den tidsbegränsade förstärkningen av filmstödet 2022 som ett led i återstarten av kulturen upphörde.

Lägre utgifter för ungdomsverksamhet jämfört med 2022

Utfallet för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet blev 285 miljoner kronor. Det är 54 miljoner kronor (15,8 procent) lägre än föregående år. Minskningen beror till största delen på satsningen för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna för ungdomsverksamheten med anledning av restriktionerna som fanns i början av 2022 pga. spridningen av covid-19.

Stödet till idrotten minskade eftersom tillfälligt stöd upphörde

Utfallet för anslaget 13:1 Stöd till idrotten uppgick till 2 092 miljoner kronor. Det är 695 miljoner kronor (24,9 procent) lägre än utfallet föregående år. Att utgifterna minskade beror till största delen på de tillfälliga bidrag som gick till Sveriges Riksidrottsförbund under 2022 för att underlätta uppstart och ökat deltagande av idrottsverksamhet i landet efter restriktionerna upphört.

Minskat utfall då tillfälligt organisationsbidrag till föreningar med allmänna samlingslokaler upphörde

Utfallet för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler uppgick till 52 miljoner kronor, vilket är 59 miljoner kronor (53,2 procent) lägre än föregående år. Det beror på att anslaget finansierade det tillfälliga organisationsbidraget till föreningar med allmänna samlingslokaler med 60 miljoner kronor under 2022. Motsvarande bidrag betalades inte ut 2023.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.46 UO 17 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt

13:5 Insatser för den ideella sektorn (2021) 0

Totalt 1 076

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

1 321 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 076 miljoner kronor, vilket är 245 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden.

Det outnyttjade bemyndigandet på anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet beror på att Kulturrådet analyserar resultaten från genomlysningen av kultursamverkansmodellen innan en förändring av bidragsgivningen kan genomföras. Inom utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Utlåning

Tabell 3.47 UO 17 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2023-12-31

1

Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret. 1 Lånet togs med stöd av beslutad låneram för budgetåret 2021. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 322 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2023 var 331 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Myndigheten för stöd till trossamfund

Myndigheten för stöd till trossamfund har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten för stöd till trossamfund har inte återrapporterat hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, vilket är ett krav i regleringsbrevet för budgetåret 2023. Det är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Spelinspektionen

Spelinspektionen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Spelinspektionen redovisar felaktigt värde för det ackumulerade resultatet 2023 för avgiftsområdet Tillsyn i tabell 12. Det ackumulerade resultatet är för lågt redovisat med 67 076 tusen kronor. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Spelinspektionen har under flera års tid byggt upp ett överskott om 96 585 tusen kronor i avgiftsområdet Tillsyn. Det ackumulerade överskottet i avgiftsområdet avviker från det ekonomiska målet enligt 15 kap. 5 § spelförordningen (2018:1475). Avgifter ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås för tillsynsverksamheten.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:7 Tillit och kontroll – statlig bidragsgivning till civilsamhället

Riksrevisionen har granskat effektiviteten i statens bidragsgivning till civilsamhället.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället (skr. 2023/24:22) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2023/24:KrU2, rskr. 2023/24:141).

3.18¶Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet.

Anslag

Tabell 3.48 UO 18 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings statens budget

budget -budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:2 Omstrukturering av kommunala

bostadsföretag 13 -6 1 -12 -92,2 1 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att

1:8 Investeringsstöd för anordnande av

hyresbostäder och bostäder för

Utfallet uppgick till 5 950 miljoner kronor, vilket är 149 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 minskade utgifterna med 1 763 miljoner kronor (22,9 procent).

Lägre utgifter för omstrukturering av kommunala bostadsföretag jämfört med budget

Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 1 miljon kronor, vilket är 12 miljoner kronor (92,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att inga nya ansökningar om stöd inkom under 2023 och att det

inte skedde några utbetalningar för infriande av tidigare åtaganden. Vid årets slut återstod inga utestående åtaganden. Stödet baseras på förordningen (2018:111) om statsbidrag till kommuner med svag bostadsmarknad. Det har inte inkommit någon ansökan om bidrag sedan förordningen trädde i kraft, därför har endast administrativa utgifter belastat anslaget. Riksdagen minskade anslaget med 6 miljoner kronor i ändringsbudget för att finansiera en ökning av anslaget 1:6 Lantmäteriet.

Lägre utgifter än beräknat för statsbidrag till kommuner

Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon kronor, vilket är 42 miljoner kronor (98,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att tillströmningen av ärenden gällande statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning blev lägre än beräknat i statens budget. Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med 5 000 kronor per lämnad hyresgaranti. Boverket har under året beviljat bidrag för 146 garantier till 16 kommuner, jämfört med 88 garantier till 11 kommuner för 2022. Riksdagen minskade anslaget med 14 miljoner kronor i ändringsbudget för att finansiera en ökning av anslaget 1:6 Lantmäteriet.

Utfallet för anslaget 1:6 Lantmäteriet blev 730 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (1,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror delvis på högre utgifter för Lantmäteriets anpassning av de tekniska standarderna för geografiska data som myndigheten tillhandahåller. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 20 miljoner kronor i ändringsbudget. Utfallet för anpassningsarbetet blev 20 miljoner kronor.

Lägre utgifter än beräknat för stöd till energieffektivisering

Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus blev 250 miljoner kronor, vilket är 100 miljoner kronor (28,7 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Det beror på att stödmottagarna inte har ansökt om utbetalning i enlighet med när de tidigare angett att renoveringsprojekten ska vara klara.

Anslaget 2:1 Konsumentverket minskades i ändringsbudget med 2 miljoner kronor för att finansiera en ökning av anslag 2:2 Allmänna reklamationsnämnden.

Anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet anvisades ytterligare 1 miljon kronor i ändringsbudget för förstärkt statsbidrag till organisationer som på olika sätt främjar konsumentintressen. Utfallet för det förstärkta statsbidraget blev 1 miljon kronor.

Högre utgifter för Allmänna reklamationsnämnden jämfört med budget och föregående år

Utfallet för anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden blev 63 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (15,7 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 9 miljoner kronor (17,2 procent) högre. Det beror på att antalet inkomna ärenden har ökat med 24 procent jämfört med 2022. Ökningen förklaras bl.a. av fler ärenden rörande e-handel. För att myndigheten skulle kunna hantera den ökade ärendetillströmningen anvisade riksdagen anslaget ytterligare 7 miljoner kronor i ändringsbudget.

Lägre utgifter för Boverket jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:4 Boverket blev 290 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor (11,5 procent) lägre jämfört med 2022. Det beror på att Boverket har anpassat sin verksamhet till följd av en lägre anslagstilldelning. De lägre utgifterna avser främst

kostnader för köpta tjänster och personal. Antalet årsarbetskrafter vid myndigheten uppgick till 225, vilket är en minskning med 10,0 procent jämfört med 2022.

Lägre utgifter för investeringsstöd och stöd till energieffektivisering jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus blev 856 miljoner kronor (77,4 procent) lägre jämfört med 2022. Det beror på att stödet är under avveckling. Utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av år 2022.

Utfallet för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 4 313 miljoner kronor, vilket är 934 miljoner kronor (17,8 procent) lägre än 2022. Det beror på att stödet är under avveckling. Utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av år 2022.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.49 UO 18 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus (2022) 973 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och (2022) bostäder för studerande 4 712

Totalt 5 691

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

32 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 6 miljoner kronor. Avvikelsen för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag beror på att inga nya ansökningar om stöd inkom under 2023.

Inom utgiftsområdet finns två äldre beställningsbemyndiganden, dvs. bemyndiganden där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 5 685 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 3.50 UO 18 Garantier

Miljoner kronor

Utfärdade garantier

Utestående åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2023-12-31 utfästelser Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m. 8 000 3 411 3 544

Summa 8 000 3 411 3 544

Övriga kontokrediter

Tabell 3.51 UO 18 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2023-12-31 Krediter för garantiverksamheten¹ Obegränsad 0

Summa 0

¹ Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203) Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Boverket

Boverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Boverket har ingått nya åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet för anslag utgiftsområde 9, anslag 4:5, anslagspost 10 Investeringsstöd äldreområdet. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden ingångna 2023 som sträcker sig längre än slutåret 2026 uppgår till 23 886 tusen kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:18 Statens hantering av markintrång – värdering och beslut om ersättning

Riksrevisionen har granskat statens hantering av olika former av markintrång, värderingar och beslut om ersättning. Några myndigheter och regeringen har varit granskningsobjekt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång (skr. 2023/24:106) redovisat åtgärder med anledning av granskningsrapporten. I och med skrivelsen anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad.

3.19¶Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Utgiftsområdet omfattar insatser i form av projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning.

Anslag

Tabell 3.52 UO 19 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings statens budget

budget -budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 1 993 1 678 -316 -15,8 1 582

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings statens budget

budget -budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:2 Transportbidrag 451 56 518 67 14,8 510 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden

perioden 2014–2020 1 440 1 215 -225 -15,6 1 264 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden

och Fonden för en rättvis omställning

perioden 2021–2027 650 295 -355 -54,6 1

Summa 4 534 56 3 706 -828 -18,3 3 357

Utfallet uppgick till 3 706 miljoner kronor, vilket är 828 miljoner kronor (18,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utgifterna 349 miljoner kronor (10,4 procent) högre.

Lägre utgifter än beräknat för bl.a. regionala utvecklingsåtgärder

Utfallet för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder blev 1 678 miljoner kronor, vilket är 316 miljoner kronor (15,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på lägre utgifter än beräknat för statlig medfinansiering av åtgärder inom det nationella programmet för Fonden för en rättvis omställning respektive stöd till försäljningsställen för drivmedel i vissa landsbygdsområden. Utfallet blev 95 miljoner kronor (6,0 procent) högre jämfört med 2022. Det beror bl.a. på högre utgifter för statlig medfinansiering av åtgärder inom det nationella programmet för Fonden för en rättvis omställning.

Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag blev 518 miljoner kronor, vilket är 67 miljoner kronor (14,8 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på höga bränslepriser som medfört högre utbetalningar av bidrag än vad som ursprungligen beräknades. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 56 miljoner kronor i ändringsbudget.

Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 blev 1 215 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor (15,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2022 blev utfallet 48 miljoner kronor (3,8 procent) lägre. Det beror på att projekten har rekvirerat medel från fonden i lägre omfattning än beräknat och jämfört med föregående år. Inga beslut om medel gjordes under 2023 då programperioden håller på att avslutas.

Utfallet för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 blev 295 miljoner kronor, vilket är 355 miljoner kronor (54,6 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror på att kommissionen fattade beslut om programmen senare än beräknat, vilket medfört att projekten endast har hunnit rekvirera medel i begränsad omfattning. Utfallet blev 294 miljoner kronor högre jämfört med 2022. Det beror på att starten av programmet kom i gång sent under 2022.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.53 UO 19 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 3 840 2 447

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2023-12-31 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en

rättvis omställning perioden 2021–2027 4 500 2 910

Summa 8 340 5 357

1:1 Regionala tillväxtåtgärder (2017) 0 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 (2022) 336

Totalt 5 693

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 8 340 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 5 357 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 983 miljoner kronor.

Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats. Det beror dels på att behovet av långsiktiga beslut inom Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 blev lägre än planerat, dels att behov av vissa andra insatser av långsiktiga beslut blev lägre än planerat.

Verksamheten inom regionalfondsprogrammen, som finansieras av anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027, omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår. Behovet av att fatta långsiktiga beslut blev lägre än planerat. Det beror bl.a. på att efterfrågan på medel varit lägre än planerat inom Europiska regionala utvecklingsfonden. Det beror även på notifieringsprocessen enligt EU:s regler om statsstöd avseende insatser inom Fonden för en rättvis omställning tagit längre tid än förväntat vilket inneburit att beslut inte kunnat fattas under 2023.

Inom utgiftsområdet finns två äldre beställningsbemyndiganden, dvs. bemyndiganden där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 336 miljoner kronor.

3.20¶Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård och havs- och vattenvård. Området Miljöforskning består främst av forskning om miljö, klimat och samhällsbyggande bl.a. vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).

Anslag

Tabell 3.54 UO 20 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2023 2023 2023 2023 2023 2022 1:1 Naturvårdsverket 621 9 623 3 0,4 656 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 130 1 127 -3 -0,3 2 038 1:4 Sanering och återställning av

förorenade områden 1 088 -14 703 -384 -35,4 735 1:8 Klimatbonus 5 955 5 817 -138 -2,3 6 905 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 245 25 1 216 -29 -2,3 1 528 1:12 Insatser för internationella

1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring

längs Göta älv 115 54 -61 -53,0 50 1:20 Driftstöd för bio-CCS 25 10 -15 -60,5 9 1:21 Kompetenslyft för

klimatomställningen 50 -50 -50 -100,0 18 Övriga anslag 3 104 13 3 105 1 0,0 3 334

Summa 19 543 23 17 880 -1 663 -8,5 20 740

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 17 880 miljoner kronor och blev därmed 1 663 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 23 miljoner kronor. Jämfört med 2022 blev utgifterna 2 860 miljoner kronor (13,8 procent) lägre.

Förseningar påverkade saneringsarbete och anslaget för sanering

Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till 703 miljoner kronor, vilket är 384 miljoner kronor (35,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Länsstyrelser och kommuner har fortsatt påverkats av den tidigare spridningen av covid-19. Bland annat har försenade projekt lett till ett mindre anslagsutnyttjande under året.

Utfasning av klimatbonus pågår

Utfallet för anslaget 1:8 Klimatbonus blev 5 817 miljoner kronor. Det är 138 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 1 088 miljoner kronor (15,8 procent) lägre än föregående år. Under året utbetalades bonuspremier för 118 937 fordon, vilket är 28 386 fordon färre än 2022, och lägre än beräknat. Klimatbonusen upphörde i november 2022 efter regeringsbeslut. Till och med den 31 maj 2024 kan personer som köpt en bil som är berättigad till klimatbonus ansöka om bonus.

Förseningar och osäkerhet gav lägre utgifter än beräknat

Utfallet för anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar uppgick till 60 miljoner kronor, vilket är 109 miljoner kronor (64,7 procent) lägre än anvisat i statens budget.

Det beror på att värdlandsavtal med Ghana och relaterad upphandling har försenats, samt att planerade utbetalningar av projektfinansiering flyttats till 2024 då avtal med FN:s utvecklingsorgan UNDP slöts först i december 2023.

Utfallet för anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur uppgick till 1 207 miljoner kronor, vilket är 37 miljoner kronor (3,1 procent) högre än anvisat i statens budget. I enlighet med ändringsbudget anvisades anslaget 40 miljoner kronor för att snabbare kunna betala ut ersättning till de skogsägare som frivilligt valt att skydda sin skog.

Utfallet för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 2 445 miljoner kronor, vilket är 610 miljoner kronor (20,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Att anslaget inte nyttjades till fullo beror på förseningar och fördyringar på grund av inflationsoro och stigande räntor.

Utfallet för anslaget 1:18 Industriklivet uppgick till 1 070 miljoner kronor. Det är 284 miljoner kronor (21,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Att utfallet blev lägre beror på att vissa ansökningar behöver beviljas ett undantag från EU:s statsstödsregler godkännande från EU och på osäkerhetsfaktorer som lett till att vissa stora projekt inte har startat.

Utfallet för anslaget 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv uppgick till 54 miljoner kronor, vilket är 61 miljoner kronor (53,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror främst på färre ansökningar av bidrag. Anledningen är bl.a. att kommuner inte hinner genomföra projekt i den takt som var planerad samt förseningar inom projekt vilket lett till att de fått skjutas på framtiden.

Det blev inte något utfall för anslaget 1:21 Kompetenslyft för klimatomställningen. Anslaget minskades med hela det tilldelade beloppet för att finansiera anslagsökningar inom utbildningsområdet.

Färre lämnade bidrag än 2022

Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur uppgick till 1 127 miljoner kronor, vilket är 911 miljoner kronor (44,7 procent) lägre än föregående år. Den totala anslagsnivån har minskat jämfört med 2022 vilket lett till ett lägre utfall. Det avser bl.a. bidrag för skötseln av natur och för friluftsliv och åtgärdsprogram för hotade arter.

Utfallet för anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur uppgick till 1 207 miljoner kronor, vilket är 513 miljoner kronor (29,8 procent) lägre än föregående år. Den totala anslagsnivån har minskat jämfört med 2022 vilket lett till ett lägre utfall.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.55 UO 20 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

Utestående Beställnings- åtaganden

2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning 2 200 1 884

Summa 54 396 13 360

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 54 396 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 13 360 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 41 036 miljoner kronor.

Skillnaden beror främst på anslaget 1:20 Driftstöd för bio-CCS där inga åtaganden ingåtts än då den första omvända auktionen förväntas genomföras under 2024, med en första utdelning 2026. Skillnaden för anslaget 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv uppgick till 147 miljoner kronor och beror på lägre volym av ansökningar av bidrag, att kommuner inte hinner genomföra projekt enligt planerad utsträckning samt att vissa projekt fördröjs på grund av tillståndsprocesser.

Skillnaden för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till 1 225 miljoner kronor och beror på färre antal ansökningar.

Skillnaden för anslaget 1:18 Industriklivet uppgick till 1 494 miljoner kronor, vilket i likhet med vad som anförs om utfallet på anslaget beror på att stora, fleråriga ansökningar om stöd som ska redovisas mot beställningsbemyndigandet behöver godkännas som ett undantag från EU:s statsstödsregler för att kunna beviljas, vilket kan ta lång tid och på osäkerhetsfaktorer som lett till att vissa stora projekt inte har startat.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2023:11 Uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad – statens insatser för en effektiv hantering

Riksrevisionen har granskat om staten ser till att uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad hanteras effektivt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad (skr. 2023/24:49) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har ännu inte behandlat skrivelsen.

3.21¶Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Det är främst Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen och Affärsverket svenska kraftnät som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom området.

Anslag

Tabell 3.56 UO 21 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings statens budget

budget -budget Utfall budget Procent Utfall

1:8 Energi- och klimatomställning på

1:7 Energiteknik (2022) 2 2 210 1:12 Kompensation för höga elpriser (2022) 0 8 915

Övriga anslag 120 116 -4 -3,5 117

Summa 4 945 265 4 426 -519 -10,5 12 634

Utfallet uppgick till 4 426 miljoner kronor och blev därmed 519 miljoner kronor (10,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 265 miljoner kronor. Jämfört med 2022 blev utgifterna 8 208 miljoner kronor (65,0 procent) lägre.

Stöd för minskad energianvändning blev lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering uppgick till 129 miljoner kronor, vilket är 268 miljoner kronor (67,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget avser investeringsbidrag för en minskad energianvändning och effektbehov. Att utfallet blev lägre än beräknat beror på förseningar inom upphandling i arbetet med hushållsmätningar samt i urvalet av fastigheter som ska delta i inventering och mätning av elanvändningen. Vidare påverkades utfallet av att det totala ansökta beloppet för investeringsstöd till åtgärder som leder till minskad el- och gasanvändning hos hushåll blev lägre än beräknat.

Fler beslut om beredskapsåtgärder för elförsörjningen

Utfallet för anslag 1:6 Elberedskap uppgick till 543 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner kronor (19,8 procent) högre än anvisat i statens budget och 164 miljoner kronor (43,1 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades anslaget 100 miljoner kronor för bl.a. stärkt förmåga till återuppbyggnad av elsystemet vid kris som en del av totalförsvarsplaneringen. Affärsverket svenska kraftnät tog emot 208 stycken anmälningar, 124 stycken fler än 2022, om förändring inom elförsörjningen enligt elberedskapslagen. Under året tog Affärsverket svenska kraftnät beslut om beredskapsåtgärder inom exempelvis sabotageskydd för transformatorer, prövning av lokala elnät som upprättas vid störning och återställning av Öresundsverket i Malmö.

Lägre utfall för stödåtgärder inom energiområdet än beräknat

Utfallet för anslaget 1:8 Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m blev 133 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror att anslagsmedlen endast får användas efter beslut från regeringen och inget beslut har tagits under 2023.

Utfallet för anslaget 1:10 Laddinfrastruktur uppgick till 914 miljoner kronor, vilket är 176 miljoner kronor (16,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att stöd inte söktes i den omfattning som beräknades i statens budget, eftersom regelverket för utbetalning av stöd inte omfattar alla tillgängliga laddkategorier.

Utfallet för anslaget 1:11 Biogasstöd uppgick till 378 miljoner kronor, vilket är 272 miljoner kronor (41,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att det totalt ansökta beloppet blev mindre än beräknat.

I enlighet med ändringsbudget under året uppfördes anslaget 1:12 Gasprisstöd på statens budget. Anslaget anvisades 150 miljoner kronor för att kompensera hushåll som använder gas för höga gaspriser. Medlen betalas ut till gasnätsföretagen som sedan vidarebefordrar detta till hushållen. Det beror på att det totalt ansökta beloppet blev lägre än beräknat.

Kompensation till hushåll för höga elpriser betalades ut 2022

Det blev inte något utfall för anslaget 1:12 (2022) Kompensation för höga elpriser, vilket är 8 915 miljoner kronor lägre än utfallet 2022. Under året har företag och hushåll fått olika typer av el-stöd som har finansierats med Affärsverket svenska kraftnäts flaskhalsinkomster i stället för från anslag.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 3.57 UO 21 Beställningsbemyndiganden