Årsredovisning för staten 2017

Regeringens skrivelse

2017/18:101 Årsredovisning för staten 2017

Regeringens skrivelse 2017/18:101

Årsredovisning för staten 2017

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 april 2018

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2017. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. En sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

Sammanfattning

S kr . 2017/ 18: 101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2017 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

2017 Procent 2016 Procent Den offentliga sektorn redovisade 2017 ett över- 1 2

av BNP av BNP skott som översteg 50 miljarder kronor eller

Den offentliga sektorns 1,1 procent av BNP.

finansiella sparande 52 1,1 52 1,2

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till

Statens 26,7 procent av BNP. Överskottet i statens budgetsaldo 62 1,3 85 1,9 budget uppgick till 62 miljarder kronor, vilket är

Utgiftstak 1 274 27,7 1 215 27,6 en försämring med 24 miljarder kronor jämfört

Takbegränsade med 2016. utgifter 1 229 26,7 1 184 26,9

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på

Statens nettoförmögenhet -271 -5,9 -405 -9,2 124 miljarder kronor. Jämfört med 2016 förbätt-

Statsskuld 1 265 27,5 1 292 29,3 rades resultatet med 97 miljarder kronor. Stats-

Årets överskott skulden minskade med 27 miljarder kronor till

i resultaträkningen 124 2,7 27 0,6 1 265 miljarder kronor vid utgången av 2017.

3

Utlåning 438 9,5 456 10,4 Som andel av BNP minskade statsskulden från

4

Garantiåtaganden 2 046 44,4 2 043 46,4 29,3 procent 2016 till 27,5 procent 2017.

1 Prel. BNP för 2017 uppgår till 4 604 miljarder kronor (löpande priser). I följande tabell redovisas några nyckeltal av- 2 Rev. BNP för 2016 uppgår till 4 405 miljarder kronor (löpande priser).

3 Inklusive utlåning till Riksbanken.

seende det ekonomiska utfallet 2017 jämfört 4

Exkl. ej beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. med 2016. Anm.: Beloppen är avrundade.

S kr . 2017/ 18: 101

den offentliga sektorns finansiella sparande 2017 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av

riksdagen i december 2016. i stort sett oförändrat. Det genomsnittliga

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med finansiella sparandet var 0,0 procent av BNP summan. 2008–2017. Den låga nivån förklaras delvis av den utdragna lågkonjunkturens effekter på de Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå offentliga finanserna, men också av de ofinansi- till 980 miljarder kronor. Utfallet blev erade åtgärder, framför allt skattesänkningar, 1 001 miljarder kronor, vilket är 22 miljarder som den förra regeringen genomförde. kronor högre än beräknat i statens budget. Skat- Regeringen bedömer att både det finansiella och teinkomsterna för staten blev 26 miljarder krodet strukturella sparandet för 2017 låg i linje med nor högre och beror främst på högre intäkter överskottsmålet. från skatt på kapital och konsumtion. Övriga

inkomster blev 5 miljarder kronor lägre än den

av riksdagen beslutade budgeten. Det beror Utgiftstaket för staten främst på att det inte gjordes några större

försäljningar av statens egendom under 2017. Utgiftstaket för staten Utgifterna i statens budget uppgick till

Miljarder kronor

940 miljarder kronor, vilket är 33 miljarder

2017 2016

kronor lägre än den av riksdagen beslutade

Statens budgetsaldo blev därmed 62 miljarder Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 3,6 2,6 kronor, vilket är en förbättring med drygt

54 miljarder kronor jämfört med det budget-

erade beloppet. Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2017 uppgick till 1 274 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 229 miljarder kronor, dvs. 45 miljarder kronor lägre än fastställt tak.

S kr . 2017/ 18: 101

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med

Fonder 179 168

summan.

Skatteintäkterna ökade med 81 miljarder

Garantiförbindelser 4 1 kronor. Skatteintäkterna uppgick till

Övriga ansvarsförbindelser 42 43 1 317 miljarder kronor och utgjorde 91 procent

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med av de totala intäkterna. summan.

Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 061 miljarder kronor, en ökning med Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden knappt 34 miljarder kronor jämfört med 2016. mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda

Kostnaderna för statens egen verksamhet värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till 272 miljarder kronor. Det är en blev negativ och uppgick till –271 miljarder ökning med 3 miljarder kronor jämfört med kronor vid utgången av 2017, vilket motsvarar 2016. 5,9 procent av BNP. I förhållande till 2016 för-

Resultat från andelar i hel- och delägda företag bättrades nettoförmögenheten med 134 miluppgick till 33 miljarder kronor, vilket är en jarder kronor. ökning med 43 miljarder kronor jämfört med Den konsoliderade statsskulden minskade 2016. med 27 miljarder kronor till 1 265 miljarder

Finansiella intäkter och kostnader, netto upp- kronor vid utgången av 2017. Lån i svenska gick till drygt –5 miljarder kronor, vilket är en kronor ökade med 17 miljarder kronor och lån i förbättring med 4 miljarder kronor jämfört med utländsk valuta minskade med 43 miljarder 2016. Nettokostnaden för statsskulden uppgick kronor. till 11 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 10 miljarder kronor jämfört med 2016.

S kr . 2017/ 18: 101

Statliga garantier Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Statliga garantiåtaganden

Miljarder kronor

Det nationella intygandet grundas på ansvariga

2017 2016

myndigheters förvaltningsförklaringar, intygan-

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om-

fattande resultat- och balansräkning samt en Statliga garantiåtaganden ökade med drygt kassamässig redovisning, har upprättats enligt 2 miljarder kronor jämfört med 2016 och upp- god redovisningssed. Regeringen bedömer att gick till 2 046 miljarder kronor vid utgången av

räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. 2017. Som andel av BNP ligger de statliga garantiåtagandena på 44 procent. Insättningsgarantin Betryggande intern styrning och kontroll uppgick till 1 689 miljarder kronor, vilket är en Det finns ett ramverk för staten som syftar till ökning med 23 miljarder kronor jämfört med att säkerställa en betryggande intern styrning 2016. Kreditgarantier inklusive exportgarantier och kontroll av EU-medlen. uppgick till 210 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 22 miljarder kronor i Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt) förhållande till 2016. Garantier om tillförsel av Miljarder kronor

Den samlade risken i statens garantier och ut-

Nettoflöde från statens budget till EU 14 19

låning bedöms som låg.

Sveriges avgift till EU uppgick till 24 miljarder

kronor. Bidragen från EU uppgick till 10 mil-

Statlig utlåning

jarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från

Statens utlåning uppgick till 438 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och Centrala studiestödsnämndens studielån utgör huvuddelen av statens utlåning.

Inledning

S kr . 2017/ 18: 101

Inledning

Regeringen ska varje år senast den 15 april året förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redoefter budgetåret lämna en årsredovisning för visningsprinciper och tilläggsupplysningar. staten till riksdagen. Resultaträkningen ger underlag för bedöm-

Årsredovisningen för staten 2017 har upp- ning av statens samlade inflöde och förbrukning rättats i enlighet med bestämmelserna i budget- av resurser. Värdet av statens tillgångar och lagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. skulder per den 31 december 2017 redovisas i Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt balansräkningen. Finansieringsanalysen visar väsentligt ger en rättvisande bild av det eko- statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utnomiska resultatet och ställningen samt för- fallet för 2017 i resultat- och balansräkningarna, valtningen av statens tillgångar. finansieringsanalys och noter med utfallet för

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- 2016. visningen omfattar myndigheterna, inklusive Statens budget omfattar samtliga inkomster affärsverken, under riksdagen och regeringen. och utgifter som påverkar statens lånebehov. I Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens tillgång hos staten. utfall för 2017 dels med inkomsterna och

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungsamt betalningar som redovisas av Riksbanken liga budgeten för 2017, dels med utfallet för och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller 2016. ingår premiepensionssystemets tillgångar och Ekonomistyrningsverket och Riksgäldsskulder med dess avkastning i konsolideringen. kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse

Redovisningen omfattar all verksamhet i de (Fi2018/00660/BATOT). ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till stats- Olika avgränsningar av staten redovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika informationen inte varit tillräcklig har komplett- utgångspunkter beroende på att informationen erande information inhämtats. Underlaget har har olika syften. Avgränsningen av staten kan kompletterats med ekonomiska händelser som därmed variera. Ett annat skäl till skillnader inte har redovisats av myndigheterna, framför mellan olika redovisningar är att olika principer allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte tillämpas i räkenskaperna och i statens budget. har debiterats. Beroende på utgångspunkt kan en enskild

Redovisningen utgår från vedertagna redo- ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser visnings- och värderingsprinciper som i så stor och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan utsträckning som möjligt hålls oförändrade över redovisningarna. tiden. En utveckling av den statliga redovisning- Informationen om det ekonomiska utfallet i en sker dock fortlöpande. Gällande principer och staten utgör även underlag för nationalräken-

skaperna som är en statistisk sammanställning i

S kr . 2017/ 18: 101

kontoform över den samlade svenska ekonomin. ledningarnas intygande om att myndighetens Nationalräkenskapernas avgränsning av staten årsredovisning ger en rättvisande bild. utgår från definitioner etc. som följer rekom- En kvalitetskontroll sker även genom etablmendationer från FN samt Europaparlamentets erade kvalitetssäkringsrutiner i samband med och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete europeiska national- och regionalräkenskaps- och genom Finansdepartementets arbete med att systemet i europeiska unionen. Nationalräken- producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen inneskapernas avgränsning skiljer sig från års- fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas redovisningen bl.a. genom att affärsverken inte rapporterade finansiella information överensingår i dess avgränsning av staten. stämmer med deras respektive årsredovisningar,

formella kontroller, motpartsavstämning av

mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighets- Underlag för och kvalitetssäkring av årets kontroller och analys av poster samt dokuskrivelse menterade metoder för de beräkningar och

förutsättningar som gäller för konsoliderings- Årsredovisningen för staten bygger huvud- arbetet. sakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. Ekonomistyrningsverkets underlag omfattar ut- Riksrevisionens årliga revision fallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndi- Granskning av myndigheternas årsredovisningar ganden, garantier etc. Vidare omfattar det 2017 resultaträkning, balansräkning och finansierings- Riksrevisionen har inom ramen för den årliga analys, statsskuldens utveckling samt redovis- revisionen granskat 222 myndigheters årsredoning av avgifter till och bidrag från EU. visningar för 2017. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovis- Riksrevisionen avstår från att uttala sig när ning och riskanalys av statliga garantier och den inte kunnat inhämta tillräckliga och ändautlåning. Redovisningen har i övrigt komplette- målsenliga revisionsbevis och bedömer att rats eller tagits fram internt inom Regerings- möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både kansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatte- väsentliga och genomgripande. Riksrevisionen intäkter och uppföljningen av de budgetpolitiska uttalar sig med avvikande mening när det finns målen. Stora delar av skatteintäkterna för 2017 väsentliga fel som är genomgripande och årsbygger fortfarande på en prognos (se avsnitt redovisningen som helhet därigenom inte ger en 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att rättvisande bild. Revisionsberättelse med beräkna skatteintäkterna i årsredovisningen för reservation lämnas när Riksrevisionen inte staten är desamma som används för att ta fram kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga prognoser i regeringens budgetpropositioner. revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel När det gäller uppföljningen av överskottsmålet inte är genomgripande. I vissa fall lämnar utgår denna dels från officiell statistik från Riksrevisionen en revisionsberättelse med Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer standardutformning men vill ändå lyfta fram som regeringen använder för att följa upp viktig information och lämnar därför en uppöverskottsmålet i budgetpropositionen och den lysning i revisionsberättelsen. ekonomiska vårpropositionen. Hur uppfölj- För 2017 har Riksrevisionen lämnat revisionsningen sker beskrivs närmare i regeringens berättelse med reservation för följande tretton skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. myndigheter: Livrustkammaren och Skoklosters 2010/11:79). slott med stiftelsen Hallwylska museet,

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga Stockholms län, Länsstyrelsen i Västernorrlands revision av myndigheterna och deras årsredo- län, Migrationsverket, Moderna museet, Specialvisningar, vilka ligger till grund för resultat- och pedagogiska skolmyndigheten, Statens centrum balansräkningarna, finansieringsanalysen samt för arkitektur och design, Statens jordbruksverk, utfallet för statens budget, dels myndighets- Statens kulturråd, Statens maritima museer,

Statistiska centralbyrån och Uppsala universitet.

S kr . 2017/ 18: 101

Elva myndigheter har fått revisionsberättelse med upplysning. De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2013–2017. Antalet har varierat något under perioden men är generellt sett lågt. Ökningen för 2014–2017 beror på att Riksrevisionen har ändrat utformningen av revisionsberättelsen, som fr.o.m. 2014 innehåller fem olika uttalanden i stället för ett, vilket medför mer preciserade uttalanden. Ökningen är således inte någon indikation på försämrad kvalitet i myndigheternas årsredovisningar. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Antal modifierade revisionsberättelser 2013–2017

2013 2014 2015 2016 2017 Summa 7 15 13 15 13

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

S kr . 2017/ 18: 101

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta avsnitt redovisas uppföljningen av två av Eftersom denna årsredovisning avser år 2017 de tre budgetpolitiska målen för 2017, den redovisas dock uppföljningen av det finansiella offentliga sektorns finansiella sparande och sparandet mot 1-procentsmålet och enligt den utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett nu gällande uppföljningsmetoden. Hur uppbudgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form följningen sker beskrivs närmare i regeringens av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. skrivelse, utan i 2018 års ekonomiska vår- 2010/11:79). proposition.

Definitioner av finansiellt sparande och målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet för den offentliga 1.1 Den offentliga sektorns sektorn är resultatet av samtliga transaktioner

finansiella sparande som påverkar den offentliga sektorns finansiella

nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på som köp och försäljning av aktier och andra tre år, ett mål för den offentliga sektorns finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparande. År 2007 fastställde finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförriksdagen efter en teknisk justering att målet ändringar på tillgångar och skulder. skulle uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP Att målet för den offentliga sektorns finansiöver en konjunkturcykel i stället för 2 procent ella sparande är formulerat som ett genomsnitt (bet. 2006/2007:FiU20). över en konjunkturcykel i stället för ett årligt

Fr.o.m. 2019 ändras nivån på överskottsmålet krav på 1 procent av BNP är motiverat av till i genomsnitt en tredjedels procent av BNP stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om över en konjunkturcykel. Uppföljningen av det 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt finansiella sparandet förstärks och ramverket år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när kompletteras med ett skuldankare enligt den konjunkturen försvagas för att säkerställa att det överenskommelse som nåddes i samband med årliga målet nås. Finanspolitiken skulle då Överskottsmålskommitténs arbete. förstärka konjunkturförsvagningen i stället för

att stabilisera den. Det finns således goda skäl för

att formulera ett mål för den offentliga sektorns

finansiella sparande som ett genomsnitt över en

konjunkturcykel. Formuleringen gör det sam- 1 Se En översyn av överskottsmålet (SOU 2016:67), 2017 års ekonomiska

tidigt svårare att löpande följa upp om målet vårproposition (prop. 2016/17:100) och Budgetpropositionen för 2018

uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika (prop. 2017/18:1). Ändringarna i det finanspolitiska ramverket tillämpas

från den målsatta nivån ett enskilt år är det fr.o.m. budgetarbetet för 2019.

viktigt att konjunkturläget beaktas när målet i

S kr . 2017/ 18: 101

efterhand utvärderas. Målet för det finansiella avseende statens skatteintäkter uppgick till sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, 34 miljarder kronor. Statens utgifter blev över vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet 20 miljarder kronor lägre än förväntat. och kommunsektorn. Affärsverken ingår enligt Inkomsterna från kapital och därmed sparandet nationalräkenskapernas (NR) definition inte i underskattades i ålderspensionssystemet medan den statliga sektorn utan räknas till företags- högre transfereringsinkomster än förväntat sektorn. medförde att kommunsektorns överskott under-

skattades något i budgetpropositionen för 2017.

Det finansiella sparandet 2017

Den offentliga sektorn redovisade 2017 ett Tabell 1.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

överskott som översteg 50 miljarder kronor eller

2017 2017 Utfall- 2016 1,1 procent av BNP. I förhållande till 2016 blev

Beslutad Utfall Beslutad Utfall

des i stället ett underskott på 11 miljarder kronor

Kapitalinkomster 57 63 6 66

eller 0,3 procent av BNP, det finansiella

Övriga inkomster 181 190 8 182

sparandet blev således över 60 miljarder kronor

Utgifter 2 236 2 215 -21 2 129

högre än beräknat.

Transfereringar1 791 788 -2 765

Ändringsbeslut i vår- resp. höständ-

Konsumtion 1 215 1 198 -17 1 152

ringsbudgetarna medförde totalt en försvagning

Räntor 25 24 -1 25

av det finansiella sparandet på ca 15 miljarder kronor (se tabell 1.1). Varav utgifter för

kapitalavkastning på

pensionsskulden. 7 8 1 7

Tabell 1.1 Effekter av ändringsbudgetar på offentliga

Anm.: Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av VÄB och HÄB kan Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. skilja sig från motsvarande på budgeten till följd av dels konsolidering mellan stat ock kommunsektor och dels annorlunda redovisning enligt NR. 1 I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2017 godkände riksdagen Principer för uppföljning av målet för den även en ändrad beräkning av inkomster på statens budget med 0,4 miljarder kronor, varav 0,3 miljarder kronor påverkar det finansiella sparandet. offentliga sektorns finansiella sparande Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Det är viktigt att uppföljningen av målet för den

offentliga sektorns finansiella sparande är trans- Inkomsterna enligt NR underskattades i parent och att det finns tydliga principer för hur budgetpropositionen för 2017 med 42 miljarder målet följs upp. Regeringen använder därför ett kronor 2017. Merparten, 27 miljarder kronor, antal indikatorer för att följa upp målupprör inkomsterna från skatter och avgifter som fyllelsen. blev högre än i prognosen i budgetpropositionen För att i efterhand avgöra om det finansiella för 2017. Det var huvudsakligen intäkter från sparandet i den offentliga sektorn varit i linje skatt på kapitalvinster och konsumtion som blev med målet för det finansiella sparandet använder högre än förväntat. Även inkomster från kapital regeringen som en indikator ett genomsnitt för och transfereringar blev högre än förväntat. det finansiella sparandet under de tio senaste

Utgifterna, huvudsakligen i staten, över- åren, vilket för den aktuella perioden omfattar skattades däremot sammantaget med ca åren 2008–2017. Syftet med denna bakåt- 21 miljarder kronor. blickande redovisning är att bedöma om det

Samtliga delsektorer redovisade ett starkare funnits systematiska fel i finanspolitiken som sparande än beräknat. Staten svarade för minskar sannolikheten för att målet nås i merparten av underskattningen. Differenser framtiden.

S kr . 2017/ 18: 101

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP om inte annat anges

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Finansiellt sparande 1,9 -0,7 0,0 -0,2 -1,0 -1,4 -1,6 0,2 1,2 1,1

Varav staten 1,1 -0,7 -0,4 -0,4 -1,0 -1,1 -1,2 0,3 1,6 1,5 Varav ålderspensionssystemet 0,9 0,2 0,2 0,5 0,3 -0,1 0,1 0,2 0,1 0,0 Varav kommunala sektorn -0,1 -0,2 0,2 -0,4 -0,2 -0,1 -0,4 -0,3 -0,5 -0,3 Bakåtblickande tioårssnitt 0,0

1

Strukturellt sparande 2,2 1,3 1,0 0,4 0,0 -0,7 -0,8 0,1 0,8 0,7

BNP-gap2 0,6 -5,6 -1,6 -0,6 -2,2 -2,9 -2,4 -0,6 0,2 0,7 1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 27 i 2018 års ekonomiska vårproposition. Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA För säkring. Engångseffekter 2014– 2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

För att beakta vilken påverkan konjunktur-läget det i kommunsektorn uppgick till –0,2 procent har på den offentliga sektorns sparande, av BNP och sparandet i staten uppvisade balans i använder regeringen även det strukturella genomsnitt över tidsperioden. Samtidigt var sparandet som en indikator på hur målet resursutnyttjandet lägre än normalt och BNPuppfylls. Det strukturella sparandet syftar till att gapet bedöms i genomsnitt ha uppgått visa hur stort det finansiella sparandet i den till -1,4 procent av potentiell BNP under den offentliga sektorn skulle vara om inkomsterna aktuella tidsperioden. Resursutnyttjandet beoch utgifterna inte påverkades av konjunktur- döms ha varit något högre än normalt 2017. läget eller engångseffekter. Det strukturella Det strukturella sparandet försvagades något sparandet är inte en del av den officiella mellan 2016 och 2017 men bedöms 2017 statistiken och kan beräknas på flera olika sätt. fortfarande vara i linje med överskottsmålet på Det gör att nivån på det strukturella sparandet 1 procent. kan skilja sig åt mellan olika bedömare och att det inte finns något allmänt accepterat utfall. Samlad bedömning av uppföljningen av målet för

det finansiella sparandet

Avstämning av målet för den offentliga sektorns Regeringens ansvarsfulla finanspolitik har finansiella sparande t.o.m. 2017 åtgärdat avvikelsen från överskottsmålet som Såväl det finansiella sparandet som det struktu- uppstod under förra mandatperioden och fr.o.m. rella sparandet försämrades märkbart mellan 2016 bedöms sparandet vara i linje med 2008 och 2014 (se tabell 1.3). Minskningen av överskottsmålet. Regeringen bedömer även att det finansiella sparandet under denna tidsperiod sparandet 2017 ligger i linje med överkan huvudsakligen hänföras till sparandet i skottsmålet. staten, som minskade från 1,1 till -1,2 procent av Det genomsnittliga finansiella sparandet var BNP och sparandet i ålderspensionssystemet, 0,0 procent av BNP 2008–2017. Den låga nivån som minskade från 0,9 till 0,1 procent av BNP, förklaras delvis av den utdragna medan kommunsektorns sparande varierade lågkonjunkturens effekter på de offentliga kring noll procent av BNP under dessa år. Sedan finanserna, men också av de ofinansierade 2014 har sparandet förstärkts betydligt. Det åtgärder, framförallt skattesänkningar, som den största bidraget kom från staten där sparandet förra regeringen genomförde. mellan 2014 och 2017 förstärktes med 2,7 procent och uppgick 2017 till 1,5 procent av BNP.

Det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2008–2017 (bakåtblickande tioårssnitt) uppgick till 0,0 procent av BNP, varav sparandet i ålderspensionssystemet uppgick till drygt 0,2 procent av BNP i genomsnitt. Sparan-

S kr . 2017/ 18: 101

1.2¶Utgiftstaket för 2017

Tabell 1.4 Utgiftstaket

Miljarder kronor

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 949 971 989 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123 1 167 1 210 Tekniska justeringar -14 6 13 10 2 4 2 7 12

1 Reella justeringar -11 33 41 52 Utgiftstak, slutligt fastställt 938 957 989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 Takbegränsade utgifter 910 943 965 986 989 1 022 1 067 1 096 1 135 1 184 1 229 Budgeteringsmarginal 28 14 24 38 74 62 28 11 23 31 45 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 3,1 1,4 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 1Utgiftstakets nivå för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor efter förslag i Budgetpropositionen för 2007 och utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i 2015 års ekonomiska vårproposition. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av u tgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Anm.: För åren 1997–2006 se Årsredovisning för staten 2009.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande beräknade takbegränsade utgifterna kallas restriktionen som i termer av totala utgifter budgeteringsmarginalen. begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av priorite- Utfallet för de takbegränsade utgifterna ringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för Enligt utfallet för statens budget 2017 uppgick att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på de takbegränsade utgifterna till 1 229,3 miljarder grund av en god konjunktur) används för att kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med finansiera permanent högre utgifter. I och med en marginal på 44,7 miljarder kronor (se tabell detta begränsas också möjligheterna att bedriva 1.5). en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits.

SB Utfall Utfall-SB Utfall

Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt 1

2017 2017 2017 2016 åtagande som främjar budgetdisciplinen och

Utgifter exkl. stärker trovärdigheten i den ekonomiska 2

statsskuldsräntor 947,7 930,2 -17,6 899,1 politiken. Utgiftstaket kan användas som ett

Ålderspensionssystemet vid verktyg för att uppnå överskottsmålet och sidan av statens budget 300,4 299,1 -1,3 285,4 långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgångs-

Takbegränsade utgifter 1248,1 1229,3 -18,9 1 184,5 punkten är att de nivåer på utgiftstaket som

Budgeteringsmarginal 25,9 44,7 18,9 30,5 riksdagen har beslutat om inte ska ändras till

Utgiftstak 1274 1274 1 215 följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar

1 Den av riksdagen i december 2016 fastställda budgeten för 2017, dvs. exkl. eller till följd av en ändrad inriktning på riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för

2017. finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. 2

Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27

De takbegränsade utgifterna blev 18,9 miljarder samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid

kronor lägre än den av riksdagen antagna sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt

budgeten för 2017. Det är i första hand på förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även

statens budgets utgiftsområden (exkl. statsmyndigheternas utnyttjande av anslagssparande

skuldsräntorna) som utgifterna blivit lägre. och anslagskredit ingår. De takbegränsade

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan utgifterna omfattar därmed större delen av

S kr . 2017/ 18: 101

av statens budget uppgick till 299,1 miljarder det offentliga finansiella sparandet, som på de kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor lägre än takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket beräkningen i budgeten för 2017. I avsnitt 2 infördes 1997 har nivåerna på beslutade redovisas skillnader mellan utfall och utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen. budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen anslag. och det är praxis att de årsvisa justeringarna

avrundas till hela miljarder kronor.

Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2017 Tekniska och reella justeringar av utgiftstakets höjts med 12 miljarder kronor till följd av nivå tekniska justeringar. Större delen hänför sig till

omläggningen i budgetpropositionen för 2016 av Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2017 budgetering och redovisning av ett antal stöd fastställdes av riksdagen i december 2014 till som anslag på utgiftssidan i stället för på 1 210 miljarder kronor. Därefter har utgifts- inkomstsidan av statens budget. Bakgrunden var takets nivå justerats av både tekniska och det nya regelverk för nationalräkenskaperna som finanspolitiskt motiverade skäl. infördes i september 2014, där fyra stöd om-

definierats från att utgöra en del av statens Tabell 1.6 Tekniska justeringar samt finanspolitiskt skatteinkomster till en del av statens utgifter.

motiverad ändring av utgiftstakets nivå 2017

Det offentliga åtagandet påverkades dock inte

Miljarder kronor

och förändringen motiverade därför en teknisk

2017

justering av utgiftstakets nivå.

1

Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket 1 210

Utöver de tekniska justeringarna har utgifts- Finanspolitiskt motiverad ändring i propositionen takets nivå 2017 även ändrats av finanspolitiskt Vårändringsbudget för 2015

motiverade skäl med anledning av den föränd- Förändrad inriktning på finanspolitiken efter riksdagsval 52

ring av finanspolitikens inriktning som Ny nivå i propositionen Vårändringsbudget för 2015 1 262 regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2014/15:1). Finanspolitiskt motiverade Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för ändringar av utgiftstakets nivå medför, till personer över 65 1,85 skillnad från tekniska justeringar, en reell för- Finansiering av CSN med anslag istället för avgifter 0,69 ändring av utgiftstakets begränsande effekt på de Budgetering av vissa stöd på utgiftssidan istället för takbegränsade utgifterna. Den finanspolitiskt inkomstsidan 9,68 motiverade höjningen av utgiftstakets nivå före- Ny nivå i budgetpropositionen för 2016 1 274 slogs i propositionen Vårändringsbudget för Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2017 2015 (prop. 2014/15:99) och uppgick till

52 miljarder kronor. Utjämning LSS, ökad omslutning 0,18 Neutralisering kommunerna sänkt reseavdrag -0,31 PRV från avgiftsfinansiering till anslagsfinansiering 0,31

Budgeteringsmarginalens användning

Ny nivå i budgetpropositionen för 2017 1 274

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2018 Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de Utjämning LSS, ökad omslutning 0,01 statliga utgifterna som högst får uppgå till. Ny nivå i budgetpropositionen för 2018 1 274 Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som

ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom

Slutligt utgiftstak 1 274

1 Bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29 denna behöver anpassas till bl.a. den

makroekonomiska utvecklingen. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av ska utgöra en lika stram begränsning för de budgeteringsmarginalen för 2017, från det att offentliga utgifterna efter justeringen som före riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för de förändringar som föranleder justeringen. För 2017 i december 2014, fördelar sig på budgetatt föranleda en teknisk justering av utgiftstaket effekter av förslag till ny politik, reviderad prisska den förändring som ger upphov till och löneomräkning, reviderade makroekonojusteringen inte ha samma nettoeffekt på den miska förutsättningar, förändrat antal personer konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller som tar emot ersättning från olika transfere-

S kr . 2017/ 18: 101

ringssystem (volymförändringar), övriga fak- området och åtgärder inom området för torer samt den finanspolitiskt motiverade mottagning och etablering (prop. 2015/16:1). I höjningen av utgiftstakets nivå som föreslogs i budgetpropositionen för 2017 föreslog propositionen Vårändringsbudget för 2015. regeringen åtgärder inom bl.a. rättsväsendet, Uppdelningen av budgeteringsmarginalens biståndet, läkemedelsförmåner, utbildning, samlade förändring enligt de olika kategorierna i miljöområdet, kommunikationer och statsbidrag tabell 1.7 är en bedömning som baseras på till kommuner (prop. 2016/17:1). motsvarande redovisning för 2017 i de Reviderade bedömningar av de makroekonomiska vårpropositioner och budget- ekonomiska förutsättningarna har medfört att propositioner som regeringen lämnat till budgeteringsmarginalen blivit 18,0 miljarder riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2017 kronor större. Bland annat har utgifterna i fastställdes. ålderspensionssystemet vid sidan av stats-

budgeten blivit lägre till följd av att inkomst- Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från index och balansindex successivt har reviderats

fastställandet av utgiftstaket för 2017 till utfallet för 2017

ner sedan bedömningen när utgiftstaket

Miljarder kronor

fastställdes. Vidare har utgifter inom arbets-

2017

marknadsområdet blivit lägre, bl.a. på grund av

1

Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes 26,4

att antalet subventionerade anställningar, t.ex. Reformer -69,1 traineejobb och extratjänster, inte ökat i den Reviderad pris- och löneomräkning 1,9 omfattning som budgeterats. Även utgifter för

1 Bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29

fereringssystem (volymförändringar) har med- 2 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- fört att budgeteringsmarginalen blivit 6,5 milj-

len, dvs. högre utgifter.

arder kronor mindre. I första hand beror det på

det stora antalet asylsökande under hösten 2015 När riksdagen fastställde utgiftstakets nivå för

som på ett betydande sätt förändrade förut- 2017 uppgick budgeteringsmarginalen till

sättningarna för utgiftsberäkningarna för de 26,4 miljarder kronor. I utfallet för 2017 uppgick

efterföljande åren, främst avseende utgiftsbudgeteringsmarginalen till 44,7 miljarder

område 8 Migration. När utgiftstaket för 2017 kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen

fastställdes baserades utgiftsberäkningarna på att har blivit 18,3 miljarder kronor större sedan

ca 78 000 personer i genomsnitt skulle vara utgiftstaket för 2017 fastställdes, vilket inklude-

inskrivna i Migrationsverkets mottagningsrar den finanspolitiskt motiverade höjningen av

system 2017. Det slutliga utfallet för 2017 blev utgiftstakets nivå.

ca 95 000 personer, vilket motsvarar 23 procent

Sammantaget har 69,1 miljarder kronor av

fler än i den ursprungliga bedömningen. budgeteringsmarginalen använts för de reformer

Sammantaget bedöms att utgifterna under som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat

utgiftsområde 8 Migration har blivit ca om sedan utgiftstaket fastställdes. Beloppet avser

13,9 miljarder kronor högre 2017 till följd av reformer på budgetens utgiftssida och är en

volymförändringar jämfört med bedömningen nettoeffekt, där beslut om finansiering genom

när utgiftstaket fastställdes. Samtidigt bedöms minskade utgifter ingår.

utgifterna ha blivit ca 2,0 miljarder kronor lägre

I propositionen Vårändringsbudget för 2015

till följd av volymförändringar under utgiftsföreslog regeringen åtgärder inom bl.a.

område 15 Studiestöd, bl.a. till följd av att en arbetsmarknadspolitiken, samt inom utbild-

lägre andel av de studerande mottog studienings- och infrastrukturområdena (prop.

medel. 2014/15:99). I budgetpropositionen för 2016

Utgiftsförändringar till följd av övriga föreslog regeringen åtgärder inom bl.a.

faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, utbildningsområdet, miljöområdet, bostads-

S kr . 2017/ 18: 101

justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget medför förändringar till följd av övriga faktorer att budgeteringsmarginalen blivit 21,9 miljarder kronor större. Utfallet för 2017 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2017. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftsområdena 13, 16, 18, 20, 22 och 27.

2¶Utfallet för statens

budget

S kr . 2017/ 18: 101

2¶Utfallet för statens budget

I detta avsnitt redovisas utfallet för statens blev därmed 54 miljarder kronor högre än budget och övriga finansiella befogenheter som beräknat. Inkomsterna blev knappt 22 miljarder regeringen har fått från riksdagen. kronor högre och utgifterna blev knappt

Redovisningen av budgeten avser inkomster, 33 miljarder kronor lägre än vad som beräknades utgifter och saldot i statens budget. Redo- i statens budget. visningen av inkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2017

Miljoner kronor

inkomster och intäkter är att inkomsterna avser

Skillnad den skatt som betalats in under året, intäkterna

mot avser skatterna det år de avser. Redovisningen av Statens Ändring- statens

budget budget1 Utfall 2017 budget utgifter görs dels i sammandrag, men även för

Totala inkomster 979 734 1 001 394 21 660

varje utgiftsområde. Dessutom ingår redovisning av förändringen av anslagsbehållningar, Riks- Statens

skatteinkomster 1 023 715 1 049 925 26 211 gäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering. I avsnittet redovisas även saldot i Övriga inkomster -43 981 -48 531 -4 551 statens budget, vilket är detsamma som statens Totala utgifter

m.m. 972 376 15 860 939 619 -32 757

lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att Utgiftsområden

exkl. statsskuldsamortera på statsskulden. Ett negativt saldo 2 2

räntor m.m. 954 701 15 860 930 181 -24 521 innebär att staten behöver låna.

Statsskuldsräntor Med statens budget menas den ursprungliga m.m. 16 468 10 569 -5 899

budgeten sammanställd av riksdagen i december

Förändring av 2016 (bet. 2016/17:FiU10). Med totalt anvisade anslagsmedel menas däremot summan av både statens behållningar -7 019 7 019 ursprungliga budget och de beslut om ändringar Riksgäldsi budgeten som riksdagen har fattat under året. kontorets

nettoutlåning 8 226 -2 945 -11 171 En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1

Kassamässig Specifikation av inkomster i statens budget och

korrigering 0 1 814 1 814 bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget.

Budgetsaldo 7 358 61 775 54 417

1 I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2017 godkände riksdagen

även en ändrad beräkning av inkomster på statens budget med 0,4 miljarder

kronor.

2 Exklusive förändring av anslagsbehållningar.

2.1¶Saldot i statens budget 2017

Statens skatteinkomster blev 26 miljarder kronor

Saldot i statens budget blev 62 miljarder kronor

högre än beräknat

2017 (tabell 2.1) och statens lånebehov minskade

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå därmed med motsvarande belopp. I budgeten

till 980 miljarder kronor. Utfallet blev 1 001 beräknades saldot till 7 miljarder kronor. Saldot

miljarder kronor, vilket är 22 miljarder kronor

S kr . 2017/ 18: 101

högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten ursprungliga budgeten och 49 miljarder kronor blev 26 miljarder kronor högre och beror främst (4,9 procent) lägre än totalt anvisat. För 13 av de på högre intäkter från skatt på kapital och 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än konsumtion. Övriga inkomster blev 5 miljarder 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i kronor lägre än den av riksdagen beslutade statens budget. För utgiftsområdena 4 Rättsbudgeten för 2017. väsendet, 7 Internationellt bistånd och 8

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. Migration blev utgifterna mer än 1 miljard som har mer än 1 miljard kronor i skillnad kronor högre än vad som anvisades i statens mellan statens budget och utfallet. budget.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget

Utfallet för statens budget 2017 jämfört med

Miljoner kronor

2016

Skillnad

mot

Statens Ändrings- Utfall statens

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget

kronor, vilket är 24 miljarder kronor lägre än

bistånd

2016.

8 Migration 32 580 6 841 40 034 7 453 9 Hälsovård, sjukvård 68 496 1 948 67 411 -1 085 Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2017 och 2016 och social omsorg Miljoner kronor 10 Ekonomisk trygghet 107 052 120 101 868 -5 184 Skillnad vid sjukdom och Utfall 2017 Utfall 2016 mot 2016 funktionsnedsättning

Totala inkomster 1 001 394 1 002 -1 303

13 Jämställdhet och 32 635 70 23 931 -8 704 697 nyanlända invandrares

Statens skatteinkomster 1 049 925 1 044 5 899 etablering

026 14 Arbetsmarknad och 75 657 13 71 559 -4 098

Övriga inkomster -48 531 -41 330 -7 202 arbetsliv

statsskuldsräntor m.m. universitetsforskning

Statsskuldsräntor m.m. 10 569 1 743 8 826 18 Samhällsplanering, 6 765 40 3 803 -2 962 bostadsförsörjning och Riksgäldskontorets -2 945 14 764 -17 710 byggande samt nettoutlåning konsumentpolitik

Kassamässig korrigering 1 814 1 792 22 22 Kommunikationer 55 115 43 53 296 -1 819

Budgetsaldo 61 775 85 301 -23 525

26 Statsskuldsräntor 16 468 10 569 -5 899 m.m.

Statens inkomster minskade 2017 med 1 miljard 27 Avgiften till 29 586 24 224 -5 362 Europeiska unionen kronor jämfört med 2016. Skatteinkomsterna

ökade med 6 miljarder kronor (0,6 procent) Riksgäldskontorets 8 226 -2 945 -11 171 nettoutlåning medan övriga inkomster minskade med drygt Kassamässig 0 1 814 1 814 7 miljarder kronor. De högre skatteinkomsterna korrigering beror på att statens skatteintäkter beräknas ha Övriga utgifter 367 524 2 917 372 514 4 990 ökat med knappt 41 miljarder kronor

(4,0 procent). Det beror främst på högre

Summa utgifter m.m. i

statens budget 972 376 15 860 939 619 -32 757 intäkter från arbetsgivaravgifter och mervärde-

skatt. Periodiseringarna, dvs. den post som gör Utgifterna blev 49 miljarder kronor lägre än att skatterna blir inkomstmässiga, har däremot

minskat med 35 miljarder kronor. Den stora

budgeterat

förändringen av periodiseringarna förklaras Utgifterna i statens budget uppgick till

främst av att hushåll och bolag inte placerat lika 940 miljarder kronor. Det är 33 miljarder kronor

mycket kapital på skattekonto under 2017. Det (3,4 procent) lägre än vad som anvisades i den

S kr . 2017/ 18: 101

beror även på andra betalnings- och uppbörds- Tabell 2.4 Utgiftsområden med störst förändring mellan

2016 och 2017

förskjutningar mellan åren. Kapitalplaceringarna

Miljoner kronor

har ingen koppling till uppbörden av skatt men

Utfall Utfall Skillnad påverkar ändå tillfälligt statens inkomster och Utgiftsområde 2017 2016 mot 2016 budgetsaldot.

4 Rättsväsendet 44 064 42 289 1 776

7 Internationellt bistånd 36 707 31 971 4 736

Utgifterna ökade med 2,4 procent

8 Migration 40 034 41 251 -1 218 Utgifterna i statens budget ökade med 22 miljarder kronor (2,4 procent) mellan 2016 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg 67 411 63 371 4 040 och 2017.

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom

De allmänna bidragen till kommunerna ökade

och funktionsnedsättning 101 868 105 614 -3 745 med 12 miljarder kronor (13,1 procent). Det

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 658 35 928 -1 270 beror på att kommunerna och landstingen har

12 Ekonomisk trygghet för familjer kompenserats för ökade kostnader för bl.a.

och barn 88 660 86 106 2 554 nyanlända, sjukvård, komvux, avgiftsfri tandvård

13 Jämställdhet och nyanlända och öppenvård för unga och gamla och utökad

invandrares etablering 23 931 19 200 4 731 matematikundervisning i grundskolan.

16 Utbildning och

För utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

universitetsforskning 71 098 66 026 5 072 ökade utgifterna med 9 miljarder kronor (506,4

22 Kommunikationer 53 296 50 087 3 209 procent). Det beror på flera faktorer. Bland

23 Areella näringar, landsbygd och annat blev överkurserna vid emission 7 miljarder

livsmedel 17 225 15 898 1 327 kronor lägre än 2016. Riksgäldskontorets netto-

25 Allmänna bidrag till kommuner 105 566 93 350 12 216 utlåning minskade med 18 miljarder kronor.

26 Statsskuldsräntor m.m. 10 569 1 743 8 826 Bland annat beroende på att Irland i förtid

27 Avgiften till Europeiska unionen 24 224 30 350 -6 125 betalade tillbaka det lån som togs under 2012 som ett led i ett ekonomiskt reformprogram. Riksgäldskontorets nettoutlåning -2 945 14 764 -17 710 Betalningen uppgick till 5 miljarder kronor. Övriga utgifter 223 253 219 448 3 804

Tabell 2.4 visar de utgiftsområden inklusive Summa utgifter m.m. i statens posterna Riksgäldskontorets nettoutlåning och budget 939 619 917 396 22 223 kassamässig korrigering som hade störst förändringar av utfallet mellan 2016 och 2017.

2.2¶Inkomster i statens budget 2017

I inkomsterna i statens budget ingår de

kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga

inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster

och skatteintäkter är att inkomsterna visar den

skatt som betalas in respektive år medan intäkt-

erna redovisar skatterna det år de avser dvs. det

år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens

skatteinkomster för 2017 är ett slutligt utfall

medan skatteintäkterna till stor del är en

prognos och blir definitiva först ett och ett halvt

år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst

de årligt fastställda inkomstskatterna för

individer och företag. En fullständig redovisning

av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns

i bilaga 1.

S kr . 2017/ 18: 101

Prognosförutsättningar ekonomin som 2017 blev 0,1 procentenheter

högre än prognosen i budgetpropositionen för Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal 2017. skatter på löpande debiteringar av skatter som Konsumentprisindex, KPI, påverkar normalt avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomst- skatteintäkterna då skiktgränserna för statlig erna har utvecklats jämfört med budgeten inkomstskatt styrs av KPI. Om lönerna ökar beaktas utvecklingen av makroekonomin och med mer än KPI-utvecklingen plus förändringar i regelverken. Statens budget för 2 procentenheter hamnar en större andel av 2017 omfattade skattereformer som sammanlagt inkomsterna över skiktgränsen vilket leder till bedömdes höja skatteintäkterna med högre skatteintäkter. År 2017 gjordes en 1,4 miljarder kronor, medan propositionen begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen Vårändringsbudget för 2017 innehöll reformer till följd av beslut om att frångå den automtiska som bedömdes höja skatteintäkterna med uppräkningen för 2017. Det medförde sålunda knappt en halv miljard kronor. att en större andel av inkomsterna hamnade över

den nedre skiktgränsen jämfört med om Tabell 2.5 Skattereformer 2017 i statens budget för 2017 skiktgränsen hade justerats med den automatiska

och i propositionen Vårändringsbudget för 2017

uppräkningen. KPI används även till att omräkna

Miljarder kronor

skattesatserna för skatt på energi. Under Beslut som påverkade de totala skatteintäkterna

perioden juni 2016 till juni 2017 var KPI-

SB17 VÄB17 Totalt

utvecklingen starkare än vad som förväntades i

2017. En bidragande förklaring är en stark

utveckling av bostadsinvesteringarna, som i sin De ökade skatteintäkter som uppstår genom de

tur påverkar intäkterna från mervärdeskatt. regelförändringar som riksdagen beslutat om för 2017 påverkar huvudsakligen skatt på kapital. Den största regelförändringen som påverkar inkomster från skatt på kapital 2017 är avdragsförbud för ränta på vissa efterställda lån. Skatt på konsumtion påverkades av flest antal regelförändringar, men effekterna tog i stor utsträckning ut varandra. En regeländring för skatt på konsumtion var införandet av kemikalieskatten.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.6 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2018 års ekonomiska Vårproposition. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2017.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i

S kr . 2017/ 18: 101

Tabell 2.6 Antaganden i 2018 års ekonomiska skrivelse. Däremot är det totala beloppet för

vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2017

inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett

Procentuell utveckling om inget annat anges

fastställt utfall för 2017 eftersom det avser de

2

Arbetade timmar 2,0 2,7 Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlar i Diff. BP17 0,5 0,5 inkomsttitelgruppen.

3

skatteunderlag

1100 Direkta skatter på arbete

Diff. BP17 0,1 -0,3

4 1110 Inkomstskatter dec 18 Arbetslöshet 6,7 6,9

1120 Allmän pensionsavgift dec 18 Diff. BP17 0,4 0,2

1140 Skattereduktioner dec 18 Arbetsmarknadspolitiska 3,5 3,5

5 1200 Indirekta skatter på arbete

program

Diff. BP17 -0,4 -0,2 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 aug 18

Hushållens 4,1 3,2 1240 Egenavgifter dec 18 konsumtionsutgifter

Statslåneränta 0,5 0,3

1320 Skatt på företagsvinster dec 18 Diff. BP17 -0,7 0,0

1340 Avkastningsskatt, 1341–1342 dec 18 KPI juni-juni 1,7 1,0 1350 Fastighetsskatt dec 18 Diff. BP17 0,3 0,0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror Inkomstbasbelopp 61,5 59,3

1410 Mervärdesskatt, 1411 sep 18 Diff. BP17 -0,2 0,0

1600 Restförda och övriga skatter

Prisbasbelopp 44,8 44,3

8

Skiktgräns 438,9 430,2 1900 Periodiseringar Diff. BP17 0,0 0,0

1910 Uppbördsförskjutningar maj 19

8

Övre skiktgräns 638,5 625,8

1920 Betalningsförskjutningar dec 18 Diff. BP17 0,0 0,0 Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har

utfall för 2017. 1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. 3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition. 4 Arbetslöshet 15–74 år. För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar 5 Procent av arbetskraften.

fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga 6 Medelvärde under året, procent. 7 Tusental kronor. beskattningen för 2017, vilken blir känd i 8 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. december 2018.

För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218)

fastställs utfallet i augusti 2018 när skatte- Bedömningar om utfallet för 2017 deklarationerna för juli blir kända. För mer-

värdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen i september 2018. 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i kända vid tidpunkten för publiceringen av denna maj 2019, beroende på omprövningar för hushåll

S kr . 2017/ 18: 101

(inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning 1631). Detta innebär även att uppbörds- för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna förskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen på inkomsttitlarna 1621, I tabell 2.8 redovisas skillnaden mellan beräknat 1631 och 1911 är således fortfarande utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt bedömningar även för 2016 vid tidpunkten för utfall för åren 2011–2015. Skillnaden mellan publiceringen av denna skrivelse. budget och utfall har varierat mellan -0,3 och

1,6 procent av utfallet för statens skatteintäkter.

Likt tidigare år förklaras skillnaden av avvikelser

på skatt på kapital, som är den mest volatila och

svårbedömda av alla skatter.

Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 2011–2015

Miljarder kronor om annat ej anges

slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas De totala skatteintäkterna 2017 beräknas uppgå prognoser för 2017, dvs. en stor del av till drygt 2 022 miljarder kronor. Detta är knappt skatteintäkterna 2017 är fortfarande prognoser. 29 miljarder kronor högre än i statens budget för Skatteintäkter är periodiserade skatter och 2017. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkternas utveckling har en direkt skatteintäkterna exklusive EU-skatter, koppling till den ekonomiska utvecklingen och kommunalskatt och avgifter till de skatteregler som gäller för det aktuella året. ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvuddrygt 1 054 miljarder kronor. Statens förväntade grupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt skatteintäkter är därmed 36 miljarder kronor på konsumtion och insatsvaror, samt restförda högre än i beslutad budget för 2017. Förväntade och övriga skatter. Summan av dessa skatter intäkter 2017 för kapital och konsumtion utgör de totala skatteintäkterna. inklusive insatsvaror är högre i förhållande till Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för statens budget. Den beloppsmässigt största de skatteintäkter som bidrar till att finansiera positiva avvikelsen, jämfört med beräkningen i avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den statens budget, återfinns inom skatteintäkter på offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur kapital. Intäkter för skatt på arbete 2017 är lägre särredovisas på kommunsektorn, åldersi förhållande till statens budget. I avsnitten som pensionssystemet och staten. följer förklaras avvikelserna mer utförligt.

I tabell 2.9 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser mot beslutad budget.

S kr . 2017/ 18: 101

Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2017 och 2016

Miljarder kronor

1 Skillnad mot statens Skillnad mot statens

1Fullständigt utfall i maj 2018.

S kr . 2017/ 18: 101

Skatt på arbete sjukpenning och pensioner, än vad som antogs i

statens budget. Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och Statlig inkomstskatt indirekta skatter. Löner och andra ersättningar Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha för arbete är underlag för både direkta och uppgått till 59 miljarder kronor 2017. I indirekta skatter, medan transfereringsinkomst- jämförelse med statens budget för 2017 har den er, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbets- statliga inkomstskatten reviderats ner drygt löshetsersättning och pensioner, endast är 2 miljarder kronor, delvis till följd av högre KPI. underlag för direkt beskattning. Direkta skatter Skiktgränserna för 2017 är fastställda och har på arbete består till största delen av kommunal inte ändrats efter beslutad budget för 2017. och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på arbete redovisas också skatte- Allmän pensionsavgift reduktionerna. Den allmänna pensionsavgiften tas ut på

Gemensamt för merparten av de skatter som förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften ingår i skatt på arbete är att de följer utgörs av pensionsgrundande ersättningar och utvecklingen av utbetalda löner och intäkterna följer därför utvecklingen av skattetransfereringar. underlaget för direkta skatter. Utfallet för 2017

Posterna under direkta skatter fastställs 2018 beräknas bli knappt 119 miljarder kronor, vilket och uppgifterna för 2017 är därmed bedömt är i nivå med vad som beräknades i statens utfall, grundat på en prognos. budget för 2017.

År 2017 beräknas skatt på arbete ha uppgått

Skattereduktioner

till drygt 1 194 miljarder kronor. Jämfört med statens budget för 2017 har intäkterna reviderats Jobbskatteavdraget och allmän pensionsavgift

utgör över 90 procent av skattereduktionerna, ner med drygt 9 miljarder kronor. Det är främst de direkta skatterna som har reviderats ner, medan husavdragen står för 6 procent. År 2017

beräknas den totala skattereduktionen uppgå till medan de indirekta skatterna ligger i linje med det som fastställdes i budgeten 2017. knappt 242 miljarder kronor, vilket är på samma

nivå som i statens budget.

Direkta skatter Indirekta skatter

De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän De indirekta skatterna på arbete utgjorde

47 procent av skatt på arbete och beräknas 2017 pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2016 blev utfallet för de direkta skatterna ha uppgått till 559 miljarder kronor. Till skillnad

från de direkta skatterna, där merparten av 607 miljarder kronor. År 2017 beräknas de direkta skatterna uppgå till knappt 636 miljarder intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de

indirekta skatterna huvudsakligen staten och kronor.

Jämfört med statens budget för 2017 har de ålderspensionssystemet. Av de indirekta

skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivardirekta skatterna 2017 reviderats ner med drygt 9 miljarder kronor, vilket främst beror på lägre avgifter. kommunala skatteintäkter till följd av lägre

Arbetsgivaravgifter

transfereringsinkomster.

Arbetsgivaravgifterna uppgick 2017 till drygt Kommunal inkomstskatt 541 miljarder kronor. Jämfört med statens År 2017 beräknas intäkterna från den budget har intäkterna reviderats ner med knappt

1 miljard kronor. Intäkterna från dessa avgifter kommunala inkomstskatten uppgå till 700 miljarder kronor. Jämfört med statens påverkas framför allt av utvecklingen på arbets-

marknaden. budget har intäkterna för 2017 reviderats ner med 6 miljarder kronor. Förklaringen är främst

Särskild löneskatt

lägre transfereringsinkomster, främst från

År 2017 beräknas den särskilda löneskatten bli

drygt 45 miljarder kronor. Jämfört med statens

S kr . 2017/ 18: 101

budget har intäkterna reviderats upp med knappt beror framför allt på att hushållens kapitalvinster 1 miljard kronor. Upprevideringen beror huvud- bedöms bli betydligt högre än tidigare sakligen på att företagens kostnader för beräkning. Det förklaras i sin tur av en fortsatt pensionsförmåner till de anställda har ökat. gynnsam utveckling på bostads- och

aktiemarknaden. Även hushållens utdelnings- Nedsättningar inkomster väntas bli betydligt högre än tidigare År 2017 beräknas nedsättningarna uppgå till bedömning, vilket baseras på kontrolluppgifter knappt 4 miljarder kronor, vilket är på samma för 2017. nivå som i statens budget för 2017. Beslut om att slopa nedsättningen av socialavgifter för unga i Skatt på företagsvinster två steg, augusti 2015 samt juni 2016, i enlighet Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, med vad regeringen föreslog i propositionen föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar Vårändringsbudget för 2015, innebär att ned- inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. sättningarna beräknas bli lägre 2017 jämfört med Beskattningen utgår från bolagens bokförings- 2016. mässiga resultat, men vissa skattemässiga

justeringar görs för att få fram den beskattnings-

bara inkomsten. Skatt på kapital Skatt på företagsvinster bedöms uppgå till

123 miljarder kronor 2017 och detta är drygt Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på 10 miljarder kronor högre än i statens budget för företagsvinster, skatt på hushållens kapital- 2017. Den slutgiltiga beskattningen för 2016 inkomster samt kommunal fastighetsavgift och visade på högre företagsskatteintäkter än statlig fastighetsskatt. År 2017 beräknas skatt på förväntat. Detta föranledde ett nivåskifte uppåt kapital utgöra knappt 13 procent av de totala för de framtida förväntade intäkterna från skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster utgör företagsbeskattningen och det är den främsta knappt hälften av skatt på kapital. förklaringen för skillnaden mot prognosen i

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt statens budget för 2017. på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för Avkastningsskatt dessa skatter som prognososäkerheten är störst. Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions-

De flesta skatter inom skatt på kapital och kapitalförsäkringar. Förutom utvecklingen fastställs i den årliga beskattningen i december av värdet på tillgångarna i pensions- eller året efter inkomståret. Undantagen är kupong- kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på skatten och stämpelskatten, som fastställs utvecklingen av statslåneräntan året före bemånadsvis. Detta innebär att intäkterna från skattningsåret. 2017 var skattesatsen 15 procent skatt på kapital för 2017 till stor del fortfarande på pensionsförsäkringar och 30 procent på är en prognos. kapitalförsäkringar.

Intäkten från avkastningsskatten väntas bli Skatt på hushållens kapital 4 miljarder kronor 2017, en marginell minskning Underlaget för hushållens skatt på kapital är från året innan. Minskningen beror på något nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. lägre statslåneränta 2016 i förhållande till 2015. Den största delen av kapitalskatten kommer från Jämfört med prognosen i statens budget 2017 realiserade kapitalvinster. Resterande delar har det beräknade utfallet reviderats upp kommer från utdelningsinkomster, ränte- marginellt, givet dels starkare utfall 2016 men inkomster, schablonintäkter samt avdrag för även något starkare utveckling av livbolagens ränteutgifter. Kapitalvinsterna har varierat tillgångar än tidigare prognostiserat. kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- Kommunal fastighetsavgift och statlig vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av fastighetsskatt olika tillgångar samt när de ackumulerade År 2008 avskaffades den statliga fastighetsvinsterna realiseras. skatten på bostäder och ersattes av en kommunal

Hushållens skatt på kapital beräknas uppgå till fastighetsavgift. Avgifter för småhus uppgick 75 miljarder kronor 2017. Det är 14 miljarder 2017 till 7 687 kronor, dock högst 0,75 procent kronor högre än i beslutad budget. Revideringen av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads-

S kr . 2017/ 18: 101

andelen i hyreshus uppgick till 1 315 kronor per Intäkterna från mervärdesskatt beräknas ha lägenhet, dock högst 0,3 procent av taxerings- uppgått till 427 miljarder kronor 2017, vilket är värdet. Avgiften indexeras genom att knytas till 14 miljarder kronor högre än i statens budget för inkomstbasbeloppet. 2017. Att intäkterna från mervärdesskatt blev så

Intäkterna från den kommunala fastighets- mycket högre, trots att hushållens konsumtion avgiften och statliga fastighetsskatten beräknas inte utvecklades lika starkt som beräknat, beror uppgå till 33 miljarder kronor 2017, vilket är i på att investeringarna ökade starkt. Särskilt nivå med både året innan och i statens budget för bostadsinvesteringarna ökade betydligt 2017. kraftigare än beräknat i statens budget för 2017

och de görs till stor del av hushåll som inte kan Stämpelskatt dra av ingående mervärdesskatt. Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Punktskatter Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska 2017 blev 12 miljarder kronor, vilket är i nivå kompensera för de negativa externa effekter för med året innan men drygt 1 miljard kronor lägre samhället som uppstår i samband med förän i statens budget för 2017. brukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex.

konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak Kupongskatt som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i Punktbeskattning används för att påverka svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. konsumtionen i en för samhället önskvärd Skatten betalas av personer som är bosatta riktning, även om de också har en klar offentligutomlands och som fått utdelning från svenska finansiell betydelse. Punktskatterna är i aktiebolag. Kupongskatten uppgick till allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet 6 miljarder kronor 2017, vilket är 1 miljard av varan eller proportionell mot det innehåll i kronor högre än beräknat i statens budget för varan som är skadligt. 2017. Intäkterna från punktskatterna uppgick

sammantaget till 134 miljarder kronor 2017,

vilket är 2 miljarder kronor lägre än beräknat i Skatt på konsumtion och insatsvaror statens budget. Avvikelsen från statens budget är

förhållandevis jämnt fördelad mellan de olika Mervärdesskatt, punktskatter och skatt på punktskatterna, där utfallet för intäkterna från import bildar tillsammans skatt på konsumtion de flesta punktskatter kom in lite lägre än och insatsvaror. År 2017 beräknas intäkterna beräknat. från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgå till 561 miljarder kronor, vilket är 12 miljarder kronor högre än i statens budget för 2017. Restförda och övriga skatter

Mervärdesskatt Restförda skatter är nettot av restförda och av Intäkterna från mervärdesskatten påverkas Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland vanligtvis främst av hushållens konsumtion. övriga skatter redovisas anstånd och om- Eftersom olika varu- och tjänstegrupper bes- prövningar av Skatteverkets tidigare fattade kattas med olika mervärdesskattesatser beror beskattningsbeslut samt vissa avgiftsinkomster intäkterna både på storleken på den totala till fonder som exempelvis Insättningsgarantikonsumtionen och på sammansättningen i och stabilitetsfondsavgifter, avgifter till Kärnkonsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor avfallsfonden m.fl. och tjänsters marknadspris, vilket medför att Restförda och övriga skatter uppgick till intäkterna också är starkt kopplade till 12 miljarder kronor 2017, vilket var 1 miljard prisökningen i ekonomin. Utöver hushållens kronor högre än beräknat i statens budget för konsumtion består skattebasen för mervärdes- 2017. Det beror främst på högre intäkter för skatt även av investeringar och förbrukning i omprövningar från hushåll. privat och offentlig sektor, i verksamheter där ingående mervärdesskatt inte är avdragsgill.

S kr . 2017/ 18: 101

Periodiseringar sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex.

finns uppgift om företagens avsatta medel till Periodiseringarna består av uppbörds- och periodiseringsfonder vet man inte i vilken betalningsförskjutningar. utsträckning dessa återföringar kommer att

Uppbördsförskjutningar visar skillnaden påverka skatte-intäkterna. Om återföringen sker mellan inkomsterna i den löpande redovisningen under år som företagen har förluster bidrar inte och den periodiserade intäkten. Betalnings- återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man förskjutningar består av skillnaden mellan måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran intäkter och utbetalningar till andra sektorer. vilket gör skattningen än mer osäker. Betalningsförskjutningar till den privata sektorn (hushåll och företag) utgörs av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samtliga skattekonton Övriga inkomster och debiterade skatter.

Periodiseringarna väntas 2017 ha uppgått Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna till -4 miljarder kronor, vilket är drygt Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av 9 miljarder kronor lägre än väntat. Det beror försåld egendom, Återbetalning av lån, främst på uppbördsförskjutningar hänförliga till Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från fysiska och juridiska personer samt betalnings- EU. Dessutom ingår inkomsttyperna förskjutningar i förhållande till den kommunala Avräkningar i anslutning till skattesystemet och sektorn. Utgifter som redovisas som krediteringar på

skattekonto.

Det totala utfallet för övriga inkomster 2017 Uppskjuten beskattning uppgick till -48 531 miljoner kronor och var

därmed 4 551 miljoner kronor lägre än vad som Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjlig- beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av inkomster blev 7 202 miljoner kronor lägre olika typer av inkomster. Fysiska personer har jämfört med föregående år. t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av

Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning

en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av

Miljoner kronor

en privatbostad. De stora beloppen för

SB Utfall Utfall-SB Utfall uppskjuten beskattning för fysiska personer

2017 2017 2017 2016 avser emellertid pensionerna, eftersom de

Inkomster av statens beskattas när pensionen faller ut och inte när

verksamhet 27 764 27 380 -383 31 256 pensionsrätterna tjänas in. Det gäller både det

Inkomster av försåld egna privata pensionssparandet, och framför allt egendom 5 000 8 -4 992 231 avtalspensionerna.

Återbetalning av lån 691 764 73 784 Även företag har möjligheter att skjuta upp Kalkylmässiga

beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av

inkomster 11 294 11 427 133 10 775 delar av sin vinst i periodiseringsfonder.

Bidrag m.m. från EU 11 272 10 476 -796 10 980 Dessutom kan företag göra skattemässiga av-

Avräkningar m.m. i skrivningar som är större än den beräknade

anslutning till ekonomiska värdeminskningen (överavskriv- skattesystemet -100 002 -98 587 1 415 -95 355 ningar). Övriga inkomster -43 981 -48 531 -4 551 -41 330

De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den

Inkomster av statens verksamhet

offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelsefinns någon samlad redovisning av den

överskott från statliga affärsverk och Riksbanken uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt

samt överskott av statens fastighetsförvaltning. avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte

Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieredovisa skattefordringar är att det är mycket

utdelningar från bolag med statligt ägande, svårt att beräkna den fordran som den offentliga

offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster,

S kr . 2017/ 18: 101

böter och övriga inkomster av statens inlevererade överskottet 2017 är 71 miljoner

verksamhet. kronor (43,4 procent) högre än det överskott

som inlevererades 2016. Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt Riksbankens inlevererade överskott uppgick

Miljoner kronor

till 2 500 miljoner kronor, vilket är 300 miljoner

SB Utfall Utfall-SB Utfall

kronor lägre än föregående år. Det inlevererade

2017 2017 2017 2016

överskottet uppgår till 80 procent av Rörelseöverskott 2 575 3 637 1 062 4 235

Riksbankens genomsnittliga resultat under den Överskott av statens

senaste femårsperioden, före bokslutsfastighetsförvaltning 384 362 -22 286

dispositioner m.m. För de senaste fem åren, Ränteinkomster 1 706 2 379 673 1 960

2012 till 2016, uppgår Riksbankens Inkomster av statens

genomsnittliga resultat till 3 175 miljoner aktier 11 000 8 558 -2 442 12 588

kronor. Resultatet kan variera mycket från år till Offentligrättsliga avgifter 10 025 10 095 71 10 361

år vilket i sin tur kan ha stora effekter på

Försäljningsinkomster 67 93 26 68

genomsnittet. Riksbanken redovisade ett positivt Böter m.m. 1 187 1 101 -86 1 072 resultat på 7 010 miljoner kronor för 2016. Efter

Övriga inkomster av justeringar och återföringar av bokslutsstatens verksamhet 820 1 155 335 686 dispositioner, vilka omfattar en prisvinst om

Inkomster av statens 5 297 miljoner kronor, redovisades ett positivt

verksamhet 27 764 27 380 -383 31 256

resultat på 8 851 miljoner kronor.

Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till Tabell 2.12 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

27 380 miljoner kronor, vilket är 383 miljoner

SB Utfall Utfall-SB Utfall kronor lägre än beräknat i statens budget.

2076 2017 2017 2016

Jämfört med föregående år blev Inkomsterna

Luftfartsverkets av statens verksamhet 3 876 miljoner kronor

inlevererade överskott 13 17 4 (12,4 procent) lägre. Rörelseöverskotten blev

Affärsverket Svenska lägre, en minskning med 598 miljoner kronor. Kraftnäts inlevererade

Dock blev utfallet för Ränteinkomster utdelning och inleverans

av motsvarighet till 419 miljoner kronor högre än föregående år.

statlig skatt 410 359 -51 729 Den huvudsakliga anledningen till att utfallet för

Inlevererat överskott av inkomsttypen blev lägre än 2016 är att utfallet

Riksgäldskontorets för Inkomster av statens aktier blev garantiverksamhet 33 39 6 26 4 031 miljoner kronor (32,0 procent) lägre.

Inlevererat överskott av

statsstödd exportkredit 100 235 135 164

Lägre rörelseöverskott

Inlevererat överskott från Rörelseöverskotten uppgick till 3 637 miljoner övriga myndigheter 320 487 167 515

kronor, vilket är 598 miljoner kronor Riksbankens inlevererade

(14,1 procent) lägre än 2016. överskott 1 700 2 500 800 2 800

För år 2016 redovisade Affärsverket Svenska Rörelseöverskott 2 575 3 637 1 062 4 235 kraftnät 552 miljoner kronor i resultat. Det är

569 miljoner kronor lägre än året innan. Av Svenska kraftnäts utdelningspolicy framgår att

Liten ökning av överskottet av statens

65 procent av resultatet ska utdelas till staten.

fastighetsförvaltning

Den utbetalda utdelningen till staten uppgår till

Överskotten av statens fastighetsförvaltning 359 miljoner kronor 2017. Det är 370 miljoner

uppgick till 362 miljoner kronor, vilket är kronor (50,8 procent) lägre än 2016.

75 miljoner kronor (26,3 procent) högre än

Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för

föregående år. varje kvartal redovisa resultatet för det svenska

Överskottet från Statens fastighetsverk (SFV) systemet för statsstödda exportkrediter. Före-

var 248 miljoner kronor. Överskottet består dels gående års överskott inlevereras och redovisas på

av en definitiv inleverans av avkastningskrav för inkomsttitel. Överskottet uppgick 2016 till

2016 på 35 miljoner kronor, dels av en preliminär 235 miljoner kronor och inlevererades 2017. Det

inleverans av avkastningskrav för 2017 på

S kr . 2017/ 18: 101

97 miljoner kronor. Utöver detta levererade SFV Tabell 2.14 Aktieutdelning 2017 och 2016

Miljoner kronor

in 116 miljoner kronor som avsåg överskott från

Utfall 2017 Utfall 2016 Skillnad

fastighetsförsäljningar under 2016. Fortifika-

2016 på 29 miljoner kronor, dels en preliminär

Sweden House 2 2 0 inleverans av avkastningskrav för 2017 på

Fouriertransform - 0 0 84 miljoner kronor.

Tabell 2.13 Ränteinkomster

Nordiska 186 195 -10

Miljoner kronor

investeringsbanken

SB Utfall Utfall-SB Utfall

Övriga ränteinkomster 1 670 2 343 673 1 925

Övriga ränteinkomster uppgick till

fört med föregående år beror framför allt på att

Telia Company 3 229 4 844 -1 614 utfallet för intäktsränta vid överskott blev

Teracom Group 210 285 -75 690 miljoner kronor högre. Från den 1 januari

Vasallen 0 85 -85 2017 är intäktsräntan på skattekonto noll på grund av en lagändring. Totalt 8 558 12 588 -4 031

Lägre inkomster av statens aktier under 2017 Utdelningen från Akademiska hus AB uppgick Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består till sammanlagt 1 393 miljoner kronor, vilket är av utdelning och andra inkomster från statligt 1 897 miljoner kronor lägre än föregående år. ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på Akademiska hus AB delade ut 2 000 miljoner bolagens resultat från året innan. Inkomster av kronor i extrautdelning under 2016 vilket till statens aktier uppgick till 8 558 miljoner kronor, största delen förklarar skillnaden mellan åren. det är 4 031 miljoner kronor (32,0 procent) lägre Utdelningen från Telia Company AB uppgick än föregående år. till 3 229 miljoner kronor, vilket är

1 614 miljoner kronor lägre än 2016. Resultatet

för koncernen uppgick 2016 till 6 496 miljoner

kronor, vilket är 3 754 miljoner kronor

(57,7 procent) lägre än 2015.

Utdelningen från Apoteket AB uppgick till

300 miljoner kronor. Det är 800 miljoner kronor

lägre än förra året.

Utdelningen från SBAB blev 628 miljoner

kronor. Det motsvarar 40 procent av årets

S kr . 2017/ 18: 101

resultat som uppgick till 1 570 miljoner kronor. Inkomster av försåld egendom

Under föregående år gavs ingen utdelning.

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a.

CSN-avgifter bidrog till minskning av inkomster inkomster av försålda byggnader och maskiner,

från offentligrättsliga avgifter jämfört med 2016 mark och annan egendom som exempelvis

Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter blev gruvegendom och aktier.

10 095 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner

kronor (2,6 procent) lägre än föregående år. Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

År 2016 infördes en ny finansieringsmodell

för Centrala studiestödsnämnden (CSN). SB Utfall Utfall-SB Utfall

2017 2017 2017 2016 Tidigare disponerade CSN förutom anslags-

Inkomster av försåld

medel även intäkter av expeditionsavgifter,

egendom 5 000 8 -4 992 231

påminnelse-avgifter, övriga administrativa

avgifter och uppläggningsavgifter. Fr.o.m. 2016

redovisas i stället avgifterna på inkomsttitel 2562

Låga inkomster av försåld egendom 2017

CSN-avgifter. Den nya redovisningen för 2016

Inkomster av försåld egendom uppgick 2017 till medförde en övergångseffekt som resulterade i

8 miljoner kronor, vilket är 4 992 miljoner ett högt utfall. Utfallet på inkomsttiteln blev

kronor lägre än beräknat i statens budget. Det 667 miljoner kronor vilket är 674 miljoner

beräknade beloppet i statens budget utgör en kronor lägre än föregående år.

beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner

Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor

kronor. Inkomsterna 2017 består främst av uppgick till 3 439 miljoner kronor, vilket är

överskott från Fortifikationsverkets försäljning 75 miljoner kronor (2,2 procent) högre än 2016.

av fastigheter.

Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

Jämfört med föregående år blev inkomsterna uppgick till 388 miljoner kronor. Det är en

222 miljoner kronor lägre. Det beror huvudökning med 274 miljoner kronor

sakligen på statens försäljning av aktier i SAS AB (239,9 procent) jämfört med föregående år.

(publ) som medförde inkomster på 210 miljoner Ökningen förklaras av en ny finansieringsmodell

kronor år 2016. för Patent- och registreringsverket som innebär

Den 28 november 2017 skrev regeringen avtal att myndigheten finansieras med anslag i stället

med Euroapotheca UAB om att sälja statens för med avgifter. Det medför att avgifterna

innehav av aktier i Apoteksgruppen i Sverige numera redovisas mot inkomsttitel. Se även

Holding AB till ett försäljningspris om 1 694 utgiftsområde 24 Näringsliv.

miljoner kronor. Ingen försäljningsinkomst

redovisades 2017, då försäljningen villkorades

Högre inkomster från böter

bl.a. av Konkurrensverkets godkännande. Efter Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till

avdrag för försäljningsomkostnader redovisades 1 101 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner

ett överskott på 1 683 miljoner kronor från kronor (2,7 procent) högre än föregående år.

denna försäljning i februari 2018. Det högre utfallet beror framför allt på att

utfallet för inkomsttiteln 2714 Sanktionsavgifter

m.m. blev 37 miljoner kronor högre än

Återbetalning av lån

föregående år. Det förklaras i sin tur i huvudsak

av högre avgifter vid överträdelser av kör- och

Under inkomsttypen Återbetalning av lån vilotider från Transportstyrelsen. Inkomsterna

redovisas återbetalningar av olika typer av lån där från inkomsttitel 2712 Bötesmedel blev

den största delen är återbetalning av studielån. 9 miljoner kronor lägre än föregående år.

Övriga inkomster av statens verksamhet

uppgick till 1 155 miljoner kronor, vilket är

469 miljoner kronor högre än 2016. Det

förklaras huvudsakligen av övriga inkomster från

Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten

och Kammarkollegiet.

S kr . 2017/ 18: 101

Tabell 2.16 Återbetalning av lån Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster

Inkomsterna uppgick till 11 427 miljoner

kronor, vilket är 133 miljoner kronor

Återbetalning av lån oförändrat jämfört med

(1,2 procent) högre än beräknat i statens budget

föregående år

för 2017. Utfallet på inkomsttypen uppgick till 764 miljoner kronor, vilket är 73 miljoner De statliga pensionsavgifterna ökade kronor (10,5 procent) högre än beräknat i

Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick statens budget. Jämfört med föregående år är totalt till 11 331 miljoner kronor under 2017. utfallet 19 miljoner kronor (2,5 procent) lägre.

Avgifterna för statlig tjänstepensionering upp-

Återbetalningen av studielån, som avser lån gick till 9 257 miljoner kronor, medan den upptagna före 1989, blev 58 miljoner kronor

särskilda löneskatten på pensionskostnader upplägre än 2016. Förändringen mellan åren beror gick till 2 126 miljoner kronor. Adminbl.a. på att antalet låntagare minskade med 32

istrationskostnaderna för det statliga tjänste- 402. pensionssystemet blev 185 miljoner kronor. De

Återbetalningen av övriga lån blev 81 miljoner

statliga pensionsavgifterna blev 134 miljoner kronor (33,3 procent) högre än beräknat i kronor högre än beräknat i statens budget. statens budget. Jämfört med föregående år blev

Jämfört med föregående år har de statliga utfallet 39 miljoner kronor högre. Övriga lån pensionsavgifterna ökat med 663 miljoner avser bl.a. hemutrustningslån som blev

kronor (6,2 procent). 25 miljoner kronor högre än föregående år på grund av att fler låntagare är återbetalnings- Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter skyldiga. Antalet lån 2017 uppgick till 71 900, Miljoner kronor vilket är en ökning med 5 600 lån jämfört med SB Utfall Utfall-SB Utfall

2017 2017 2017 2016 2016 och beror på den senaste tidens

Statlig mottagande av asylsökande. Hemutrustnings-

tjänstepensionering 9 257 8 723 lånet ska betalas tillbaka två år efter

Särskild löneskatt på utbetalningen.

Kalkylmässiga inkomster

Statlig

personskadeförsäkring 54 52

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består

Avdrag för

av vissa amorteringar och statliga pensions-

administrationskostnader -185 -185

avgifter.

Administration,

personskadeförsäkring -11 -14

Statliga pensionsavgifter 11 197 11 331 134 10 668

S kr . 2017/ 18: 101

Bidrag m.m. från EU för landsbygdsutveckling 2014–2020 som blivit

lägre. Orsaken är att en större del av bidragen, Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU jämfört med 2016, kommer att betalas av EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom först under nästa år. Jordbruksverkets EU:s budget. De största enskilda bidragen utbetalningar från anslaget 1:18 Från EUerhålls från Europeiska regionala budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och miljö och struktur till projekt m.m. inom ramen Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst för programmet blev 316 miljoner kronor högre kopplade till utgifter på anslag under jämfört med föregående år. Sammantaget utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, innebär det att Jordbruksverkets fordringar på utgiftsområde 19 Regional tillväxt, EU:s landsbygdsfond ökade med 943 miljoner utgiftsområde 22 Kommunikationer samt kronor, vilket kommer att redovisas som ett utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd bidrag från EU på statens budget först 2018. och livsmedel.

Högre inkomster från regionala utvecklingsfonden

Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU och från socialfonden än 2016

Miljoner kronor

Bidragen från Europeiska regionala utvecklings-

SB Utfall Utfall-SB Utfall fonden blev 1 213 miljoner kronor. Jämfört med

2017 2017 2017 2016

2016 ökade inkomsterna med 493 miljoner Bidrag från EU:s

kronor (68,3 procent). Det beror på att

från Europeiska socialfonden blev 578 miljoner Övriga bidrag från

kronor, vilket är en ökning med 254 miljoner Europeiska garantifonden

kronor (78,4 procent) jämfört med 2016. Även för jordbruket 4 -40 -45 7

det beror på att programperioden 2014–2020 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 1 950 1 004 -946 2 372 kommit igång i högre omfattning jämfört med

2016. Bidrag från EU till fiskenäringen 162 15 -147 58

Bidragen till transeuropeiska nätverk

Bidrag från Europeiska regionala Bidragen till transeuropeiska nätverk blev utvecklingsfonden 1 407 1 213 -194 721 193 miljoner kronor högre än beräknat i statens Bidrag från Europeiska budget och uppgick till 215 miljoner kronor. socialfonden 979 578 -401 324 Bidrag från EU har bl.a. betalats ut för väg- och Bidrag till järnvägsåtgärder vid Göteborgs hamn. transeuropeiska nätverk 22 215 193 383 Övriga bidrag från EU 186 675 489 642 Övriga bidrag från EU Bidrag m.m. från EU 11 272 10 476 -796 10 980 Övriga bidrag från EU blev 489 miljoner kronor

högre än beräknat i statens budget och uppgick

till 675 miljoner kronor. Det beror främst på Inkomsterna uppgick till 10 476 miljoner kronor

högre bidrag från Asyl-, migrations- och 2017 och är 796 miljoner kronor (7,1 procent)

integrationsfonden och Fonden för inre lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med

säkerhet. 2016 blev inkomsterna 504 miljoner kronor (4,6 procent) lägre.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Bidragen från EU:s jordbruksfonder minskade jämfört med 2016

Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU- 7 779 miljoner kronor 2017, vilket är skatter och utjämningsavgifter för LSS- 737 miljoner kronor lägre än vad som kostnader (lagen om stöd- och service för vissa beräknades i statens budget och 1 073 miljoner funktionshindrade). Dessutom ingår olika kronor lägre jämfört med 2016. Det är avräkningar som avser, dels intäkter som förs till framförallt bidragen från den europeiska fonden fonder, dels kompensation för mervärdesskatt

till statliga myndigheter och kommuner.

S kr . 2017/ 18: 101

Tabell 2.20 Avräkningar m.m. i anslutning till

2.3¶Utgifter i statens budget

skattesystemet

Miljoner kronor

Utgifterna i statens budget är indelade i 27

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2017 2017 2017 2016 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna

Förändring av anslagsbehållningar, Riksgälds-

Tillkommande

skatter 10 149 10 198 49 9 716 kontorets nettoutlåning och Kassamässig EU-skatter 6 504 6 296 -208 6 051 korrigering på budgetens utgiftssida.

Posten Förändring av anslagsbehållningar Tullmedel 6 469 6 262 -207 6 018

används endast vid budgetering. Utfallet Jordbrukstullar och

påverkar anslagsbehållningarna för respektive sockeravgifter 34 34 0 33

anslag. Kommunala utjämningsavgifter 3 646 3 902 257 3 664 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 3 646 3 902 257 3 664 Utgifter i statens budget – sammanfattning

Avräkningar -110 151 -108 785 1 366 -105 071

I tabell 2.21 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. Intäkter som förs till fonder -11 970 -12 775 -805 -12 613 den faktiska förbrukningen, dels med ur- Kompensation för sprungligen anvisade medel (statens budget), mervärdesskatt -98 181 -96 010 2 171 -92 458 dels med totalt anvisade medel (inklusive Avräknad ändringar av budgeten). En högre förbrukning mervärdesskatt, än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande statliga myndigheter -31 738 -30 449 1 289 -30 325

av ett eventuellt ingående anslagssparande eller Kompensation för

en anslagskredit. mervärdesskatt, kommuner -66 443 -65 561 882 -62 133

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -100 002 -98 587 1 415 -95 355

I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -100 002 miljoner kronor. Utfallet blev -98 587 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså 1 415 miljoner kronor. Avräkningarna för kompensation för mervärdesskatt till kommunerna och statliga myndigheter blev sammanlagt 2 148 miljoner kronor lägre och beror på att den offentliga konsumtionen blev lägre än väntat.

Jämfört med 2016 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 3 232 miljoner kronor. Avräkningarna för kompensation för mervärdesskatt till kommunerna ökade med 4 752 miljoner kronor, vilket beror på att den kommunala konsumtionen antas ha ökat med 4,7 procent.

S kr . 2017/ 18: 101

Tabell 2.21 Utgifter i statens budget 2017

Miljoner kronor

Ändrings- Utfall-Totalt

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning 107 052 120 107 172 101 868 -5 184 -5 304 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 774 34 774 34 658 -117 -117 12 Ekonomisk trygghet för familjer och

barn 89 491 -105 89 387 88 660 -831 -727 13 Jämställdhet och nyanlända

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

23 Areella näringar, landsbygd och

Utgifterna i statens budget uppgick till Fler civilanställda vid Polismyndigheten 939 619 miljoner kronor. Det är 32 757 miljoner Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppgick kronor (3,4 procent) lägre än vad som anvisades utgifterna till 44 064 miljoner kronor, vilket är i den ursprungliga budgeten och 48 617 miljoner 1 598 miljoner kronor högre än vad som kronor (4,9 procent) lägre än totalt anvisat. anvisades i den ursprungliga budgeten och Inom 13 av de 27 utgiftsområdena blev 190 miljoner kronor högre än totalt anvisat. Det utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre eller beror på att antalet civilanställda vid högre än vad som anvisades i statens budget.

S kr . 2017/ 18: 101

Polismyndigheten ökade mer än beräknat i den utbetalade nettodagar för sjukpenning blev lägre ursprungliga budgeten. än beräknat.

Utgifterna för bistånd ökar Färre kommunmottagna nyanlända invandrare än Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd beräknat uppgick utgifterna till 36 707 miljoner kronor, Utfallet för utgiftsområde 13 Jämställdhet och vilket är 1 717 miljoner kronor högre än vad som nyanlända invandrares etablering blev anvisades i den ursprungliga budgeten men 23 931 miljoner kronor. Det är 8 704 miljoner 68 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att antalet asylsökande blev lägre än vad beror på att kommunerna har tagit emot färre som beräknades i den ursprungliga budgeten. nyanlända personer än beräknat. Eftersom del av kostnader för asylsökande räknas in i biståndsramen anvisades ytterligare Utgifterna för subventionerade anställningar blev medel i ändringsbudgetarna för att Sverige skulle lägre än beräknat nå upp till den fastställda biståndsramen. Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

arbetsliv blev utfallet 71 559 miljoner kronor, Ersättningar till kommunerna högre än beräknat vilket är 4 098 miljoner kronor lägre än vad som Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick anvisades av riksdagen i statens budget för 2017. till 40 034 miljoner kronor, vilket är Det beror bl.a. på att utgifterna för sub- 7 453 miljoner kronor högre än vad som ventionerade anställningar blev lägre än anvisades i den ursprungliga budgeten och beräknat. 612 miljoner kronor högre än totalt anvisat. Det beror framför allt på att ersättningar och Färre studiemedelstagare än beräknat bostadskostnader till kommunerna för asyl- Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utfallet sökande blev högre än beräknat. Bland annat 19 671 miljoner kronor, vilket är 2 763 miljoner beror det på att ersättningen för ensam- kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. kommande barn blev högre än vad som antogs i Det beror framför allt på att prioriterat den ursprungliga budgeten. studiebidrag för de som saknar slutbetyg från

grundskola eller gymnasium blev lägre än Kostnader för assistansersättningen 2,6 miljarder beräknat. Det beror också på att antalet studiekronor lägre än beräknat medelstagare blev lägre än beräknat. För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utgifterna 67 411 miljoner Lägre utnyttjande av medel än beräknat kronor, vilket är 1 085 miljoner kronor lägre än För utgiftsområde 16 Utbildning och vad riksdagen anvisade i den ursprungliga universitetsforskning uppgick utgifterna till budgeten och 3 033 miljoner kronor lägre än 71 098 miljoner kronor. Det är 1 283 miljoner totalt anvisat. Kostnader för statlig assistans- kronor lägre än anvisat i den ursprungliga ersättning blev 2 621 miljoner kronor lägre budgeten. Det beror främst på att medlen inte eftersom färre personer beviljades assistans- har nyttjats i den utsträckning som beräknats för ersättning och antalet personer som fick sin bl.a. bidrag till lärarlöner, vuxenutbildning och ersättning indragen ökade. Bidrag för upprustning av skollokaler och utemiljöer. läkemedelsförmånerna blev 1 556 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisade i den Endast 17 procent av investeringsstöd för ursprungliga budgeten. I vårändringsbudgeten anordnande av hyresbostäder har betalats ut anvisade riksdagen ytterligare 1 103 miljoner Utfallet för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, kronor för läkemedelsförmånerna. bostadsförsörjning och byggande samt

konsumentpolitik uppgick till 3 803 miljoner Lägre utgifter för sjukpenning än beräknat kronor och blev därmed 2 962 miljoner kronor För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid lägre än anvisat. Det beror främst på att sjukdom och funktionsnedsättning blev ut- investeringsstöd för anordnande av hyresgifterna 101 868 miljoner kronor, vilket är bostäder och bostäder till studerande blev 5 184 miljoner kronor lägre än riksdagen 2 238 miljoner kronor (82,9 procent) lägre än anvisade. Det beror främst på att antalet beräknat.

S kr . 2017/ 18: 1 0 1

Lågt ränteläge medför lägre utgifter för Utfall för 2017 och 2016

kommunikationer

Tabell 2.22 Utfallet för statens budget för 2017 och 2016

Utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommunika-

Miljoner kronor

tioner uppgick till 53 296 miljoner kronor, vilket

Utfall Utfall Skillnad är 1 819 miljoner kronor lägre än anvisat. Det

Utgiftsområde 2017 2016 mot 2016 beror framför allt på det låga ränteläget som

1 Rikets styrelse 13 324 12 672 653 ledde till lägre räntekostnader på infrastrukturlån

2 Samhällsekonomi och med 924 miljoner kronor.

finansförvaltning 15 262 15 035 227

3 Skatt, tull och exekution 11 011 10 840 172

Lågt ränteläge gav lägre ränteutgifter

Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskulds- 4 Rättsväsendet 44 064 42 289 1 776 räntor m.m. uppgick till 10 569 miljoner kronor, 5 Internationell samverkan 1 953 2 070 -117 vilket är 5 899 miljoner kronor lägre än vad som 6 Försvar och samhällets

än beräknat och att överkurser vid emission blev 9 Hälsovård, sjukvård och social högre än beräknat i statens budget. omsorg 67 411 63 371 4 040

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom EU återbetalade nästan 8 miljarder kronor och funktionsnedsättning 101 868 105 614 -3 745 Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 658 35 928 -1 270 Europeiska unionen uppgick till 24 224 miljoner

12 Ekonomisk trygghet för familjer kronor och är därmed 5 362 miljoner kronor och barn 88 660 86 106 2 554 lägre än vad som anvisades i statens budget. 13 Jämställdhet och nyanlända Orsaken till det låga anslagsutfallet är att EU invandrares etablering 23 931 19 200 4 731 under 2017 återbetalade ett överskott till Sverige 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 71 559 72 531 -972

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 17 225 15 898 1 327 24 Näringsliv 6 416 5 891 525 25 Allmänna bidrag till kommuner 105 566 93 350 12 216 26 Statsskuldsräntor m.m. 10 569 1 743 8 826 27 Avgiften till Europeiska unionen 24 224 30 350 -6 125

Summa 940 749 900 839 39 910

Riksgäldskontorets nettoutlåning -2 945 14 764 -17 710 Kassamässig korrigering 1 814 1 792 22

Summa utgifter i statens budget 939 619 917 396 22 223

S kr . 2017/ 18: 101

Högre bidrag till kommuner men lägre avgift till behandlar eller förebygger stroke, cancer, EU ADHD, diabetes eller reumatiska sjukdomar. Utgifterna i statens budget ökade med 22 223 miljoner kronor (2,4 procent) mellan Minskade utgifter för både sjukpenning och 2016 och 2017. Utgifterna för utgiftsområde 25 sjukersättning Allmänna bidrag till kommuner blev Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk 12 216 miljoner kronor (13,1 procent) högre än trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 2016. Utgifterna för flera andra utgiftsområden blev 3 745 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än ökade också. Samtidigt minskade utgifterna för 2016. Det beror främst på att både utgifterna för vissa utgiftsområden. Utgifterna för utgifts- sjukpenning och sjukersättning minskade. område 27 Avgiften till Europeiska unionen minskade med 6 125 miljoner kronor (20,2 Utgifterna för garantipension och änkepension procent). minskade

Utgifterna för utgiftsområde 11 Ekonomisk Fler civilanställda vid Polismyndigheten ledde till trygghet vid ålderdom blev 1 270 miljoner ökade kostnader kronor (3,5 procent) lägre än 2016. Det beror Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev ut- främst på att utgifterna för Garantipension till gifterna 1 776 miljoner kronor (4,2 procent) ålderspension blev 773 miljoner kronor högre. Det beror på att antalet civilanställda vid (5,5 procent) lägre eftersom antalet pensionärer Polismyndigheten ökade. som fick garantipension blev mindre. Dessutom

blev efterlevandepensioner till vuxna Färre asylsökande till Sverige leder till ökat bistånd 421 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än till andra länder föregående år. Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd blev utgifterna 4 736 miljoner kronor Utgifterna för föräldraförsäkring och barnbidrag (14,8 procent) högre. Ökningen beror ungefär ökade till hälften på en förskjutning av betalningar Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för mellan 2015 och 2016. Den andra hälften beror familjer och barn ökade utgifterna med på att biståndet ökades då Sverige tog emot färre 2 554 miljoner kronor (3,0 procent) jämfört med asylsökande. För att nå upp till den fastställda 2016. Det beror främst på att utgifterna för biståndsramen ökar Sverige den del av biståndet föräldraförsäkringen ökade med 1 305 miljoner som ges till andra länder. kronor (3,2 procent), som en följd av att antalet

uttagna dagar med föräldrapenning har ökat Utgifterna för asylsökandes boende minskade men Utgifterna för barnbidrag ökade med rättegångskostnaderna ökade 938 miljoner kronor (3,6 procent) eftersom Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna antalet barn för vilka barnbidrag betalas ut 1 218 miljoner kronor (3,0 procent) lägre. Det ökade. Dessutom höjdes flerbarnstillägget. beror främst på att ersättningar och bostads- Antalet mottagare av flerbarnstillägg ökade med kostnader till kommunerna minskade med 5,8 procent jämfört med föregående år. 2 610 miljoner kronor (7,9 procent). Samtidigt ökade emellertid bl.a. rättegångskostnaderna Fler kommunmottagna nyanlända ger högre m.m. för de asylsökande. utgifter

Utgifterna för utgiftsområde 13 Jämställdhet Ökade kostnader för läkemedel och nyanlända invandrares etablering ökade med Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, 4 731 miljoner kronor (24,6 procent). Det beror sjukvård och social omsorg blev 4 040 miljoner på att kommunerna får ersättning för fler kronor (6,4 procent) högre än 2016. Statens nyanlända än 2016. bidrag till kommuner och landsting för läkemedelsförmånerna ökade med Bidrag till lärarlöner och fler anställda i lågstadiet 3 535 miljoner kronor. Ungefär hälften av medför högre utgifter ökningen beror på en förskjutning av Inom utgiftsområde 16 Utbildning och utbetalningar mellan åren. Den resterande universitetsforskning ökade utgifterna med ökningen beror på att kostnaderna för läkemedel 5 072 miljoner kronor (7,7 procent). Det beror steg, till stor del inom läkemedelsgrupper som på flera olika satsningar inom skolområdet, bl.a.

S kr . 2017/ 18: 1 0 1

satsningen på fler anställda i lågstadiet och bidrag Irland betalade tillbaka lånet till Sverige till lärarlöner. Den största orsaken till det högre Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning utfallet är bidrag till lärarlöner som ökade med blev 17 710 miljoner kronor (119,9 procent) 1 472 miljoner kronor (57,0 procent), vilket lägre 2017 jämfört med 2016. Det beror bl.a. på hänger samman med att Lärarlönelyftet började att Irland betalade tillbaka lånet till Sverige i gälla med helårseffekt 2017. förtid. Lånet uppgick till 5 243 miljoner kronor.

Det beror också på att lånen till Riksbanken Utgifterna för vägar och järnvägar ökade ökade med 4 525 miljoner kronor mindre än Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer 2016. ökade utgifterna med 3 209 miljoner kronor (6,4 procent). Utgifterna för både väg- och järnvägsinvesteringar ökade tillsammans med 1 773 Förklarande faktorer till avvikelserna mot statens miljoner kronor. Utgifterna för drift, underhåll budget och trafikledning ökade med 708 miljoner kronor. Utgifterna i statens budget blev 32,8 miljarder

kronor lägre än den budget som riksdagen Uppsnabbad process för utbetalning av EU-stöd ursprungligen fastställde. I detta avsnitt Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, analyseras hur stor del av denna skillnad som landsbygd och livsmedel ökade utgifterna med beror på reviderade bedömningar dels av de 1 327 miljoner kronor (8,3 procent). Det beror makroekonomiska förutsättningarna, dels av dels på förskjutningar mellan åren, dels på att antalet personer som tar emot ersättning från programperioden 2014–2020 har kommit igång olika transfereringssystem (volymer). Vidare med fler utbetalningar och färre förseningar. redovisas hur stor del av skillnaden som beror på

nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats

Bidrag till kommunerna ökade med 12 miljarder

av riksdagen eller Riksbanken. Resterande kronor skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag

redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna till kommuner ökade med 12 216 miljoner fördelas också på Utgiftsområden exklusive kronor (13,1 procent). Det beror på att

räntor, Statsskuldsräntor m.m. och kommunerna och landstingen har kompenserats Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet för ökade kostnader för bl.a. nyanlända,

sammanfattas i följande tabell och kommenteras sjukvård, komvux, avgiftsfri tandvård och därefter. öppenvård för unga och gamla samt utökad matematikundervisning i grundskolan. Tabell 2.23 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall

och budget för 2017

Miljarder kronor

Räntor på statsskulden ökade, från en historisk låg

nivå 2016 Makro-

Totalt Volym1 förutsättningar Beslut Övrigt2 Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområden, ökade utgifterna med 8 826 miljoner kronor 3

exklusive räntor -17,6 -12,6 -3,7 7,3 -8,6 (506,4 procent). År 2016 var dessa utgifter

Statsskuldsräntor endast 1 743 miljoner kronor. Det beror på flera

m.m. -5,8 0,0 -6,1 0,0 0,3 faktorer, bl.a. blev överkurserna vid emission

Riksgäldskontorets 7 316 miljoner kronor lägre än 2016. nettoutlåning4 -9,4 0,0 0,8 0,0 -10,2

Summa utgifter -32,8 -12,6 -9,0 7,3 -18,5

EU betalade tillbaka nästan 8 miljarder kronor i 1

Begreppet volym innefattar ett antal olika förklaringar till utgiftsförändringar, tidigare betalda avgifter under 2017 bl.a. antal personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en

person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till de

makro-ekonomiska förutsättningarna. Europeiska unionen blev 6 125 miljoner kronor 2

Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar (20,2 procent) lägre än 2016. Det beror främst enligt ursprunglig budget.

3 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. på att EU återbetalade sammanlagt 4 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten. 7 800 miljoner kronor som Sverige har betalat tidigare år.

S kr . 2017/ 18: 101

Skillnader till följd av reviderade volymer i olika Tabell 2.24 Makroekonomiska förutsättningar

Skillnad transfereringssystem utfall

Utfall 2017-SB Utfall Utgifterna blev 12,6 miljarder kronor lägre än i

SB 2017 2017 2017 2016 statens budget till följd av ändrade bedömningar

Procentuell förändring från av antalet personer som tar emot ersättning från

föregående år: olika transfereringssystem (volymer). Det för-

BNP (fasta priser) 2,3 2,4 0,1 3,2 klaras bl.a. av att färre personer än beräknat i

1

KPI (årsgenomsnitt) 1,5 1,8 0,3 1,0 statens budget fick sjukpenning och sjuk- och

1

Antal sysselsatta, 15–74 år 1,5 2,3 0,8 1,5 aktivitetsersättning 2017, vilket medförde att utgifterna under utgiftsområde 10 Ekonomisk Nivåer: trygghet vid sjukdom och handikapp blev ca Arbetslöshet, 15–74 år,

1,2

procent av arbetskraften 6,3 6,7 0,4 6,9 3,9 miljarder kronor lägre till följd av volym än i den beslutade budgeten. Inom den statliga Personer i arb.markn.pol.

program, procent av assistansersättningen erhöll färre personer stöd

arbetskraften 3,8 3,5 -0,3 3,5 och antalet beviljade timmar statlig assistans per

SEK/Euro, årsgenomsnitt3 9,4 9,6 0,2 9,5 vecka blev lägre än vad som beräknades i statens

SEK/USD, årsgenomsnitt3 8,3 8,5 0,2 8,6 budget. Det bidrog till att utgifterna under

6-mån ränta, årsgenomsnitt3 -0,3 -0,7 -0,4 -0,6 utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev ca 2,3 miljarder kronor under denna 5-årig statsobligation, kategori. Vidare fick en lägre andel av de årsgenomsnitt 0,9 -0,1 -1,0 -0,2

1 Källa: Statistiska centralbyrån. studerande studiemedel, vilket bidrog till att 2

Exklusive heltidsstuderande arbetssökande. utgifterna under utgiftsområde 15 Studiestöd 3 Källa: Riksbanken. blev ca 2,0 miljarder kronor lägre än i budgeten till följd av volymförändringar. Skillnader till följd av beslut

De totala utgifterna blev 7,3 miljarder kronor Skillnader till följd av den makroekonomiska högre än i statens budget till följd av beslut utvecklingen fattade av riksdagen eller Riksbanken, vilket i sin Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska helhet följer av beslut som avser utgiftsområden, förutsättningar medförde att utgifterna blev exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor 9,0 miljarder kronor lägre än i statens budget. m.m.

Den största skillnaden återfinns på anslaget De högre utgifterna följer av att riksdagen har för statsskuldsräntor som blev 6,1 miljarder beslutat om högre anslagsnivåer som en följd av kronor lägre till följd av ändrade makro- regeringens förslag i propositionerna Vårekonomiska förutsättningar. Det beror främst på ändringsbudget för 2017, Höständringsbudget betydligt lägre räntor jämfört med budgeten för 2017 och Extra ändringsbudget för 2017 – (framför allt långa räntor). Kapitaltillskott till PostNord AB. Sammantaget

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev uppgår anslagsförändringarna till 15,9 miljarder 0,8 miljarder kronor högre än i statens budget kronor. Av dessa bedöms ca 7,3 miljarder kronor beroende på makroutvecklingen. Det beror på vara förslag som kategoriseras som beslut. att Riksbankens lån i Riksgäldskontoret ökat Resterande del av anslagsförändringarna, mer än beräknat när enskilda lån förfallit och ca 8,7 miljarder kronor, utgjordes av medel som i refinansierats till en högre växelkurs. ändringsbudget föreslogs tillföras främst

Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive regelstyrda transfereringsanslag till följd av utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev förändrade volymer (antaganden om antal 3,7 miljarder kronor lägre än i statens budget personer i olika transfereringssystem) eller beroende på makroutvecklingen. Skillnaden makroekonomiska förutsättningar utan att återfinns i huvudsak under utgiftsområde 14 någon ny reform föreslås. För mer information Arbetsmarknad och arbetsliv, bl.a. till följd av att om vilka förslag i ändringsbudgetarna som antalet personer i subventionerade anställningar bedöms vara beslut respektive tillskott till inte blivit så många som budgeterades. regelstyrda transfereringsanslag, se 2017 års

ekonomiska vårproposition (prop. 2016/17:100

tabell 7.1) och budgetpropositionen för 2018

(prop. 2017/18:1 tabell 8.14).

S kr . 2017/ 18: 1 0 1

Skillnader till följd av övriga orsaker skulden. Den näst största indragningen gjordes Av övriga orsaker blev utgifterna 18,5 miljarder av medel på anslaget för statlig kronor lägre än i statens budget. assistansersättning och uppgick till

Utgifterna på budgetens utgiftsområden 4 171 miljoner kronor. Båda är indragning av (exklusive statsskuldsräntor) blev sammantaget anslagssparande. ca 8,6 miljarder kronor lägre, inom framför allt följande områden: Tabell 2.25 Indragningar 2017

Miljoner kronor

– 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares

UO Anslag Indragning etablering 8 1:1 Migrationsverket 599

– 16 Utbildning och universitetsforskning

8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 1 896 – 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, Från EU-budgeten finansierade insatser för

8 1:8

byggande samt konsumentpolitik asylsökande och flyktingar 130

– 20 Allmän miljö- och naturvård 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 191

9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 4 171 – 22 Kommunikationer

9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom – 27 Avgiften för Europeiska unionen äldreområdet 354

10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 3 781 Inom framför allt utgiftsområde 8 Migration

10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 282 blev utgifterna högre än i budgeten.

10 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 162 Riksgäldskontorets nettoutlåning (inklusive 12 1:2 Föräldraförsäkring 540

kassamässig korrigering) blev ca 10,2 miljarder

I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns

13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända detaljerade kommentarer till skillnaden mellan invandrare 822 utfall och anvisat belopp i den ursprungliga 13 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända budgeten. invandrare 448

14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd 1 872 Indragningar 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska

program och insatser 2 285 Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 218 regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden inte ska användas, om det är motiverat av 2014–2020 487 särskilda omständigheter i en verksamhet eller av 14 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 212 statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska 14 1:12 Nystartsjobb och stöd för skäl. År 2017 har regeringen beslutat om yrkesintroduktionsanställningar 560 indragning av anslagsmedel om totalt 15 1:2 Studiemedel 2 101 46 070 miljoner kronor, främst avseende anslags- 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan

svarar för 95 procent av totalbeloppet under

16 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer 270

2017. I tabell 2.25 redovisas samtliga

16 1:19 Bidrag till lärarlöner 303

indragningar som är större än 100 miljoner

18 1:2 Omstrukturering av kommunala

kronor.

bostadsföretag 101

18 1:7 Energieffektivisering och renovering av

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör

flerbostadshus och utomhusmiljöer 849

anslagssparande

18 1:9 Investeringsstöd för anordnande av Den största indragningen, som uppgick till hyresbostäder och bostäder för studerande 2 177

8 946 miljoner kronor, avser räntor på stats-

19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden 590

S kr . 2017/ 18: 101

perioden 2014–2020

beslut den 30 november 2017 att anslaget fick

20 1:4 Sanering och återställning av förorenade överskridas med 1,5 miljoner kronor

områden 299

(S2017/05371/SF, S2017/05948/SF,

20 1:8 Supermiljöbilspremie 141 S2017/06684/SF m.fl.). Hela anslagskrediten på

22 1:15 Sjöfartsstöd 118 3,2 miljoner kronor utnyttjades och av det

23 1:10 Gårdsstöd m.m. 1 183 medgivna överskridandet utnyttjades

23 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder 0,8 miljoner kronor. Orsaken till att regeringen

för fiske och vattenbruk 135 medgav överskridande är att Försäkringskassan

23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 065 har korrigerat utfall som tidigare redovisats på 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m.

med 17,3 miljoner kronor (N2017/07538/SUN,

N2017/07375/SUN (delvis)). Hela anslags-

krediten på 1,8 miljoner kronor utnyttjades och Överskridanden av det medgivna överskridandet utnyttjades

17,3 miljoner kronor till rättegångskostnader.

Medgivna överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag Icke medgivna överskridanden tillfälligt överskridas genom att en kredit, Under 2017 har ett anslag överskridits utöver motsvarande högst tio procent av det anvisade den tillåtna anslagskreditgränsen och utan medanslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå givande från regeringen. Tabell 2.27 visar detta ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp anslagsöverskridande. som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om två medgivna överskridanden för 2017.

Tabell 2.26 Medgivna överskridanden 2017

Miljoner kronor

Utnyttjat

Medgivet medgivet UO Anslag överskridande överskridande 10 1:5 Ersättning inom det

statliga

personskadeskyddet 2 1 24 1:19 Finansiering av

rättegångskostnader 17 17

Summa 19 18

I statens budget anvisades 33,3 miljoner kronor på anslaget 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Regeringen medgav i

S kr . 2017/ 18: 101

Tabell 2.27 Icke medgivna överskridanden 2017

Miljoner kronor

Årets

tilldelning

Ingående enl. Totalt Utgående

överförings- reglerings- Medgivet tilldelade Anslags- överföring- Icke medgivet UO Anslag Anslagsnamn belopp brev överskridande medel Utgifter kredit belopp överskridande 8 1:6 Offentligt biträde

i utlänningsärenden -43,40 704,15 660,75 806,03 58,62 -145,28 -86,66

Summa -86,66

Totalt disponibelt belopp inklusive anslagskredit utfallet 2016. I de fall förklaringarna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i sammanfaller görs analysen samlat, under utlänningsärenden inom utgiftsområde 8 utgiftsområdet. En redovisning av samtliga Migration har överskridits med 86,66 miljoner anslag finns i bilaga 2. kronor. Regeringen beslutade under 2017 om en Förutom anslagsutfallet redovisas, per höjd anslagskredit för Migrationsverket mot- utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat svarande 8,3 procent, som uppgick till beställningsbemyndiganden samt bemyndigan- 58,62 miljoner kronor. Ersättningar till den avseende statlig utlåning, garantier, offentliga biträden har ökat eftersom antalet inomstatliga lån och övriga krediter. I redoärenden med förordnat biträde har ökat jämfört visningen framgår även hur bemyndiganden att med 2016. Även om totala antalet asylbeslut är lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingslägre än föregående år är andelen beslut för banker har utnyttjats. Flertalet av grupper med hög biträdesandel högre. Det gäller bemyndigandena utgörs av årliga framför allt ensamkommande barn, personer bemyndiganden som riksdagen lämnar i som skrivits upp i ålder eller fyllt 18 år samt samband med besluten om statens budget och andra sökanden från Afghanistan, Irak, Iran och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas statslösa. inte till riksdagsbeslutet i de fall ett

bemyndigande har lämnats i samband med

besluten om statens budget för 2017 eller i beslut

om ändring i budgeten för detta år. Om däremot 2.4 Utfall per utgiftsområde ett bemyndigande har lämnats före 2017 görs en

hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning I följande avsnitt (2.4.1–2.4.27) presenteras av samtliga beställningsbemyndiganden finns i utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bilaga 3. bild över hur regeringen har utnyttjat de Efter de 27 avsnitten om de olika finansiella befogenheter som regeringen har utgiftsområdena följer en redogörelse för inom respektive utgiftsområde. posterna Förändring av anslagsbehållningar

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand (avsnitt 2.4.28), Riksgäldskontorets nettovisar utfallet för de största anslagen inom utlåning (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även korrigering (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster anslag vars utfall avviker från statens hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis ursprungliga budget med mer än 10 procent. redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner av statens budget (avsnitt 2.4.31). kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och ändringsbudgetarna) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.

För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan ursprunglig budget och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2017 med

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslag

Tabell 2.28 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagen (SOU 2017:106). Uppdraget omfattar totalt tre samt Riksdagens ombudsmän, Sametinget och betänkanden. Jämfört med 2016 blev utfallet samepolitiken, Regeringskansliet m.m., 391 miljoner kronor högre. Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga rättigheter, Nationella minoriteter, Ökat anslag till följd av den säkerhetspolitiska Medier och Sieps samt EU-information. utvecklingen m.m.

Utfallet uppgick till 13 324 miljoner kronor, På grund av den säkerhetspolitiska utvecklingen vilket är 56 miljoner kronor (0,4 procent) högre i Sveriges närområde samt händelser som visat på än vad som anvisades i statens budget. Jämfört samhällets sårbarhet ökades anslaget 5:1 med 2016 ökade utgifterna med 653 miljoner Länsstyrelserna m.m. med 15 miljoner kronor för kronor (5,2 procent). att förstärka totalförsvaret.

Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens Anslag 6:1 Allmänna val och demokrati ökades fastighetsanslag blev 83 miljoner kronor, det är med 8 miljoner kronor i ändringsbudget för 30 miljoner kronor (26,6 procent) lägre än vad 2017. Av detta anvisades 5 miljoner kronor för som anvisades i budgeten men 15 miljoner att kunna finansiera förberedelse för skolval i kronor (21,6 procent) högre än föregående år. anslutning till de allmänna valen 2018. Syftet Under året har Systembolagets del (50 procent) i med skolval är bl.a. att stimulera ett högre valden samägda fastigheten Iason 1 köpts för deltagande bland unga. Resterande 3 miljoner 43 miljoner kronor. Köpet finansierades i sin kronor anvisades för it-stöd för valadministrahelhet med anslag. tion.

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 7 482 miljoner kronor, vilket är Nya regler om skydd och behandling av 103 miljoner kronor (1,4 procent) högre än vad personuppgifter som anvisades i budgeten. I enlighet med Anslag 6:3 Datainspektionen ökades med propositionen Vårändringsbudget för 2017 14 miljoner kronor i enlighet med propositionen anvisade riksdagen ytterligare 10 miljoner Vårändringsbudget för 2017. Myndigheten fick kronor för att finansiera en kommitté vars ett ökat anslag då införandet av Europauppgift är att göra en översyn av Boverkets parlamentets och rådets förordning (EU) bygg- och konstruktionsregler för att underlätta 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för bostadsbyggandet i Sverige. Under december fysiska personer med avseende på behandling av lämnade kommittén sitt första betänkande som personuppgifter och om det fria flödet av sådana fokuserade på standardisering, Nystart för uppgifter kommer innebära nya och utökade byggstandardiseringen genom stärkt samverkan uppgifter för myndigheten. Dock har anslags-

S kr . 2017/ 18: 101

ökningen använts endast i mindre utsträckning Garantier under året då myndigheten inte kunnat rekrytera

Tabell 2.30 UO 1 Garantier

i planerad omfattning.

Miljoner kronor

Utgifterna för presstöd fem procent lägre än anvisat Utfärdade

Utestående garantier i statens budget åtaganden inklusive bundna

Garanti Garantiram 2017-12-31 utfästelser Utfallet för anslaget 8:1 Presstöd uppgick till 541 miljoner kronor. Det är 26 miljoner kronor Kreditgarantier till UD- 50 0 0

anställda1 (4,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. 1

Regeringsbeslut UD2000/1146/P-AV. Det beror bl.a. på lägre stöd till flera tidningar som en följd av sjunkande upplagor och på ändrade bestämmelser i presstödsförordningen

Inomstatliga lån

(1990:524) om nedtrappning av stöd till storstadstidningar. Under en tioårsperiod har antalet Tabell 2.31 UO 1 Inomstatliga lån dagstidningar med distributionsstöd varit relativt Miljoner kronor konstant. Jämfört med 2016 blev utgifterna för Inomstatliga lån Låneram Lån 2017-12-31 anslaget 8:1 Presstöd 23 miljoner kronor (4,4

Riksdagsförvaltningens procent) högre. Presstödet består av driftstöd, investeringar som används i distributionsstöd och utvecklingsstöd. verksamheten 100 67 Ökningen mellan åren beror främst på att Riksdagsförvaltningens investeringar

i fastigheter och tekniska utbetalat utvecklingsstöd blev 15 miljoner

anläggningar 500 395 kronor högre. Under året har 137 ansökningar

Summa 600 462

om utvecklingsstöd lämnats in till Myndigheten för press, radio och tv. Av dessa har 86 ansökningar godkänts. Utvecklingsstödet Riksdagen har beslutat om låneramar på infördes under 2016. 600 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen.

Utestående lån vid utgången av 2017 var

462 miljoner kronor.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.29 UO 1 Beställningsbemyndiganden Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Miljoner kronor

Utestående Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Beställnings- åtaganden

följande.

Årsredovisningen för Länsstyrelsen i Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett

Västernorrlands län har lämnats till regeringen beställningsbemyndigande på totalt 242 miljoner

den 26 februari 2018. Enligt 2 kap. 1 § kronor. De utestående åtagandena uppgick till

förordningen (2000:605) om årsredovisning och 140 miljoner kronor. Skillnaden mellan det totala budgetunderlag ska myndigheten senast den bemyndigandet och de utestående åtagandena 22 februari lämna en årsredovisning till uppgick till 102 miljoner kronor.

regeringen. Årsredovisningen har lämnats för

sent och kan därmed inte anses avlämnad i

enlighet med förordningens villkor.

Länsstyrelsen i Kalmar län

Länsstyrelsen i Kalmar län har fått en revisions-

berättelse med reservation avseende sin års-

redovisning för 2017. Som grund för uttalande

om reservation anger Riksrevisionen följande.

S kr . 2017/ 18: 101

Genom att överskrida den av regeringen beslutade anslagskrediten för anslaget 1.1 Regionala tillväxtåtgärder med 23 000 kronor har myndigheten inte följt 8 § anslagsförordningen (2011:223) avseende villkor för anslagskredit. Överskridande ska härutöver enligt föreskrifter till 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag alltid förklaras i not. Myndigheten har inte förklarat överskridandet i årsredovisningen för 2017.

Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsen i Stockholms län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2017. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Genom att överskrida den av regeringen beslutade anslagskrediten för anslaget 7.1 Åtgärder för nationella minoriteter med 5 000 kronor har myndigheten inte följt 8 § anslagsförordningen (2011:223) avseende villkor för anslagskredit. Överskridande ska härutöver enligt föreskrifter till 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag alltid förklaras i not. Myndigheten har inte förklarat överskridandet i årsredovisningen för 2017.

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag

Tabell 2.32 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän 25,2 miljoner US-dollar (motsvarande 230 offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning miljoner kronor), av ett totalt kapitaltillskott på och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga 126 miljoner US-dollar. Det betalas i fem lika tjänstepensionerna, statistik och fastighets- stora årliga utbetalningar 2016–2020. Tillskottet förvaltning. sker genom teckning av aktier som tilldelas

Utfallet uppgick till 15 262 miljoner kronor medlemsländerna. Sverige medverkade 2015 i och blev därmed 3 miljoner kronor (0,0 procent) förhandlingarna om bildandet av AIIB högre än vad som anvisades i statens budget. tillsammans med 56 andra länder. Jämfört med 2016 blev utgifterna 227 miljoner kronor (1,5 procent) högre.

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänste- Beställningsbemyndiganden pensioner m.m. blev 12 641 miljoner kronor,

Tabell 2.33 UO 2 Beställningsbemyndiganden

vilket är 27 miljoner kronor (0,2 procent) högre

Miljoner kronor

än budgeterat. Statliga tjänstepensioner är

Utestående tjänstepensioner för anställda i staten.

Beställnings- åtaganden

Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 Utgifterna för Riksgäldskontoret lägre än 1:10 Bidragsfastigheter 50 30

budgeterat

1:16 Finansmarknadsforskning 76 5 I statens budget anvisades 316 miljoner kronor

Summa 126 35

för anslaget 1:12 Riksgäldskontoret. Utfallet blev 53 miljoner kronor (16,8 procent) lägre än

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två budgeterat. Det beror främst på att Riksgälds-

beställningsbemyndiganden på 126 miljoner kontoret har tagit beslut om att inte emittera

kronor. Totalt har 35 miljoner kronor utnyttjats premieobligationer och att personalkostnaderna

2017. blev lägre.

Utfallet för vissa garanti- och medlemsavgifter

högre med anledning av högre dollarkurs Utlåning Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och

Tabell 2.34 UO 2 Utlåning

medlemsavgifter blev 231 miljoner kronor, vilket

Miljoner kronor

är 21 miljoner kronor högre än vad som

Utlåning Låneram Lån 2017-12-31 anvisades i statens budget och jämfört med

1

Riksbanken 238 132 föregående år. Skillnaderna beror främst på en högre dollarkurs. Under året har Asiatiska Summa 238 132

1 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) fått den andra delbetalningen från Sverige,

S kr . 2017/ 18: 10 1

I december 2017 återbetalade Irland hela det lån Pensionsgaranti

(inkl.

som togs under 2012. Lånet till Irland var ett

efterborgen)

tillägg till ett lånepaket som IMF och EU gett,

Akademiska Hus

på villkor att Irland genomförde ett ekonomiskt 9

Obegränsad 66

reformprogram. Sverige betalade ut lånet till Garantiram Irland i fyra delar efter att IMF och EU godkänt stabilitetsfonde

n 750 000

landets framsteg under reformprogrammet. De första två delarna betalades ut under 2012 och de Garantiram

resolutionsfonde

andra två under 2013. Lånet återbetalades i

n 200 000

förtid.

Garantikapital

Lån till Riksbanken uppgick till

Asiatiska

238 132 miljoner kronor 2017. Det är en minsk- banken för ning med 18 972 miljoner kronor. I infrastruktur-

investeringar USD

Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas 10

(AIIB) USD 504 4 149 504

lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår

Summa 1 786 588

till 232 312 miljoner kronor, utan valuta- 1

Lag (1995:1571) om insättningsgaranti. Belopp per den 31 december 2016.

2 Lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i

omvärdering. I ovanstående tabell redovisas

Sverige.

lånen valutaomvärderade till bokslutskurs. 3 Lagen (1999:158) om investerarskydd.

4 Prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200.

5 Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU2, rskr. 2016/17:123-124.

6 Prop 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU2, rskr. 2016/17:123-124.

Garantier 7

Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.

8 Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.

9 Prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350. Tabell 2.35 UO 2 Garantier 10

Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rksr. 2015/16:311

Miljoner kronor

Utestå-

ende Utfärdade

åtag- garantier Inomstatliga lån

Utestående anden inklusive

åtaganden utländsk bundna

Garanti Garantiram 2017-12-31 valuta utfästelser Tabell 2.36 UO 2 Inomstatliga lån

Insättnings- Miljoner kronor garantin1 Obegränsad 1 688 640

Inomstatliga lån Låneram Lån 2017-12-31 Garanti till Statens fastighetsverks insättare i investeringar i fastigheter 15 200 12 995 utländska

Statens järnvägars långfristiga lån instituts filialer

2 exkl. finansiell leasing 2 915 11 282 i Sverige Obegränsad

Fortifikationsverkets investeringar i Investerar-

3 mark, anläggningar och lokaler 13 100 1 037 skyddet Obegränsad

Riksrevisionen - Garantikapital i

anläggningstillgångar som används i Europeiska

EUR verksamheten 15 8 investeringsbanken (EIB) EUR 6 565 64 660 6 565 7 AP-fondens investeringar i

anläggningstillgångar som används i Garantikapital i

verksamheten 2 500 Nordiska investerings- EUR Summa 33 730 25 321 banken (NIB) EUR 1 978 19 484 1 978 1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135avser 31 december 2017.

Nordiska investerings-

Riksdagen har beslutat om låneramar på

banken, projekt- EUR

investeringslån6 EUR 622 3 035 308 33 730 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2017 var 25 321

Garantikapital i

Europeiska miljoner kronor.

utvecklingsbank EUR en (EBRD) 7 EUR 542 5 334 542

Garantikapital till Europarådets utvecklingsbank EUR (CEB) 8 EUR 124 1 219 124

S kr . 2017/ 18: 101

Övriga krediter överskott på 65,8 miljoner kronor per den

31 december 2017.

Tabell 2.37 UO 2 Övriga krediter

Det ekonomiska målet för dessa

Miljoner kronor

avgiftsverksamheter är enligt 5 §

Utnyttjad kredit

avgiftsförordningen (1992:191) att avgifter ska Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2017-12-31

beräknas så att de helt täcker verksamhetens Insättningsgarantin1 Obegränsad 0

kostnader (full kostnadstäckning). Enligt Investerarskyddet2 Obegränsad 0

Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 5 § Kredit för infriande av kapitalgarantier

avgiftsförordningen ska avgifterna beräknas så till internationella finansiella

3 att intäkterna på ett eller några års sikt täcker institutioner Obegränsad 0

samtliga med verksamheten direkt eller indirekt Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie förenade kostnader. Statistiska centralbyrån har garantireserv)4 Obegränsad 0 under flera års tid byggt upp de ackumulerade

Statens tjänstepensionsverk - behov av

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

likviditet i pensionshanteringen 100 20

Kammarkollegiets kredit för statliga

kostnaderna för att upprätta och granska dem i 1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. 2 Lagen (1999:158) om investerarskydd. form av tid och resurser för berörda

3 prop. 2001/02:1 (vol. 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34

myndigheter och Riksrevisionen. 4 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

5 Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211) 6 rapport om myndigheternas delårsrapporter Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.

(Skr. 2016/17:52) redovisat vilka åtgärder som

vidtagits eller avses att vidtas med anledning av Riksdagen har beviljat krediter inom

granskningsrapporten. Granskningsrapporten är utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och

därmed slutbehandlad. investerarskyddet. Utnyttjade krediter vid årets

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till slut uppgår till 6 miljoner kronor och avser

handlingarna (bet. 2016/17:FiU19, rskr. Kammarkollegiets likviditetsbehov för inr-

2017/18:183). ättandet av nya myndigheter.

RiR 2017:5 Internrevisionen vid myndigheter

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

– en funktion som behöver stärkas

Riksrevisionen har granskat internrevisionen vid

Statistiska centralbyrån

de statliga myndigheterna. Statistiska centralbyrån har fått en revisions-

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens berättelse med reservation avseende sin

rapport om internrevisionen vid de statliga årsredovisning för 2017. Som grund för

myndigheterna (skr. 2016/17:189) en annan uttalande om reservation anger Riksrevisionen

bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför följande.

inte några åtgärder med anledning av

Statistiska centralbyrån redovisar i års-

granskningsrapporten. Granskningsrapporten är redovisningen en omsättning för avgiftsområdet

därmed slutbehandlad. Officiell statistik på 135,4 miljoner kronor under

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till 2017 och ett ackumulerat underskott om

handlingarna (bet. 2017/18:FiU29, rskr. 50,7 miljoner kronor per den 31 december 2017.

2017/18:132). För Övriga uppdrag redovisar Statistiska

centralbyrån en omsättning på 305,6 miljoner kronor under 2017 och ett ackumulerat

S kr . 2017/ 18: 10 1

RiR 2017:11 Regeringens medelfristiga granskningsrapporten. Granskningsrapporten är makroprognoser därmed slutbehandlad. Riksrevisionen har granskat regeringens Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till medelfristiga makroprognoser. handlingarna (bet. 2017/18:FiU33 rskr.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens 2017/18:160). rapport om regeringens medelfristiga makroprognoser (skr. 2017/18:37) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2017:22 Regeringens hantering av rekommendationer från EU, IMF och OECD

Riksrevisionen har granskat regeringens hantering av rekommendationer till Sverige från Europeiska unionen, Internationella valutafonden och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av rekommendationer från EU, Internationella valutafonden och OECD (skr. 2017/18:85) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2017:32 Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket

Riksrevisionen har granskat transparensen i regeringens ekonomiska propositioner och statens årsredovisning.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillämpning av det finanspolitiska ramverket (skr. 2017/18:203) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2017:14 Tillgänglighet till SCB:s registerdata – en fråga om prioritering

Riksrevisionen har granskat tillgängligheten till Statistiska centralbyråns registerdata i syfte att undersöka vad regeringen och myndigheten kan göra för att säkerställa en god tillgänglighet med bibehållet skydd för enskildas integritet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillgängligheten till Statistiska centralbyråns registerdata (skr. 2017/18:46) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas med anledning av

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Anslag

Tabell 2.38 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd Kronofogdemyndigheten hanterade ett ökat antal av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och ärenden inom skuldsaneringen indrivning av skatter och avgifter. Förutom Utgifterna för anslaget 1:3 Kronofogdemyndigdessa verksamheter ingår även verksamhet för heten uppgick till 1 915 miljoner kronor, vilket är bl.a. folkbokföring, fastighetstaxering och 30 miljoner kronor högre än anvisat i budgeten. brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Utfallet blev 12 miljoner kronor högre än före- Kronofogdemyndigheten är förvaltnings- gående år. I enlighet med propositionen myndigheter för respektive område. Höständringsbudget för 2017 anvisades anslaget

Utfallet uppgick till 11 011 miljoner kronor 1:3 Kronofogdemyndigheten 20 miljoner kronor och blev därmed 26 miljoner kronor för att hantera det ökade antalet ansökningar (0,2 procent) högre än vad som anvisades i inom skuldsaneringen. Totalt inkom statens budget. Jämfört med 2016 ökade 19 509 ärenden om skuldsanering till Kronoutgifterna med 172 miljoner kronor fogdemyndigheten, det är en ökning med (1,6 procent). 7 114 ärenden (57,3 procent). Under året

avslutades 15 777 ärenden, det är en ökning med Skatteverket genomförde it-utveckling avseende 3 576 ärenden (29,3 procent). arbetsgivardeklarationer under 2017 Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket uppgick till Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 1 722 miljoner kronor. Det är 22 miljoner 7 375 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten och 6 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget och kronor högre än föregående år. 153 miljoner kronor högre än föregående år. I enlighet med propositionen Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Höständringsbudget för 2017 anvisades anslaget 1:1 Skatteverket 18 miljoner kronor för att i rätt RiR 2017:12 Regeringens skatteutgiftstid kunna slutföra it-utveckling, så att redovisning – som riksdagen vill ha den? uppgiftslämnare av arbetsgivardeklarationer i sin Riksrevisionen har granskat regeringens skattetur ska hinna anpassa sina it-system till utgiftsredovisning. Skatteverkets i och med nya regler som träder i Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens kraft den 1 januari 2019. De nya reglerna innebär rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning bl.a. att uppgifter om utbetalda ersättningar för (skr. 2017/18:27) redovisat vilka åtgärder som arbete och skatteavdrag på individnivå ska vidtagits eller avses vidtas med anledning av lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration till granskningsrapporten. Granskningsrapporten är Skatteverket. Under året har Skatteverket bl.a. därmed slutbehandlad. publicerat en testtjänst för uppgiftslämnande av Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till arbetsgivaredeklarationer. handlingarna (bet. 2017/18:SkU7,

rskr 2017/18:147).

S kr . 2017/ 18: 101

RiR 2017:23 Folkbokföringen – ett kvalitetsarbete i uppförsbacke

Riksrevisionen har granskat Skatteverkets arbete med att upprätthålla kvaliteten i folkbokföringen.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om folkbokföringen (skr. 2017/18:124) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslag

Tabell 2.39 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kunna öka antalet polisanställda samt förstärka kriminalpolitiskt inriktad verksamhet och verksamheten vid Nationellt forensiskt centrum rättsväsendet i övrigt. Utgiftsområdet innefattar (NFC). NFC genomför forensiska undermyndigheter inom polisen och åklagarväsendet, sökningar, forensisk spårsäkring och analys vid Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dess- händelser som innefattar kemiska, biologiska, utom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brotts- radiologiska eller nukleära och explosiva element förebyggande rådet och Brottsoffer- samt följer upp och utvärderar befintliga myndigheten. metoder. Under året ökade antalet anställda vid

Utfallet uppgick till 44 064 miljoner kronor NFC med 30, totalt uppgick antalet anställda till och blev därmed 1 598 miljoner kronor 493. (3,8 procent) högre än vad som anvisades i Antalet årsarbetskrafter ökade vid statens budget. Jämfört med 2016 blev utgifterna Polismyndigheten med 940 (3,7 procent) och 1 776 miljoner kronor (4,2 procent) högre. uppgick vid slutet av 2017 till 26 237

årsarbetskrafter. Av dessa avser 17 511 årsarbets- Fler civilanställda vid polisen men antalet poliser krafter (66,7 procent) poliser och 8 726 minskar årsarbetskrafter (33,3 procent) avser civil- Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten anställda. Av antalet anställda poliser är gruppen uppgick till 22 912 miljoner kronor, vilket är 990 inom åldersspannet 35–39 år störst, gruppen miljoner kronor (4,5 procent) högre än vad som består av 35,7 procent kvinnor och 64,3 procent anvisades i statens budget och 1 027 miljoner män. Bland civilanställda är gruppen inom kronor (4,7 procent) högre än föregående år. åldersspannet 40–44 år störst, gruppen består av Den främsta orsaken till det högre utfallet är att 67,3 procent kvinnor och 32,7 procent män. antalet anställda har ökat. Medeltalet anställda ökade mellan 2016 och 2017 med 647. Det är Fler anställda i Kriminalvården antalet civilanställda som har ökat medan antalet Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev anställda poliser har minskat. Vid utgången av 8 624 miljoner kronor. Det är 277 miljoner 2017 var det 284 färre poliser än året innan. kronor högre än vad som anvisades i statens

I enlighet med propositionerna Vår- och budget och 428 miljoner kronor (5,2 procent) Höständringsbudget för 2017 anvisade riksdagen högre än 2016. En orsak till det högre utfallet är anslaget ytterligare 700 miljoner kronor för att att kostnaderna för personal inom häkte, anstalt

S kr . 2017/ 18: 101

och administration ökade. En annan orsak till berövanden. Anslaget används bl.a. för det högre utfallet är en lagändring rörande ersättning vid frihetsinskränkningar, transporter av frihetsberövade som trädde i kraft frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Det den 1 april 2017. Ändringen har inneburit att fler används också till skadestånd på grund av fel transporter utförs av Kriminalvården och antalet eller försummelse vid myndighetsutövning. Det årsarbetskrafter har ökat till följd av detta. är framför allt utgifterna för ersättning vid

Antalet årsarbetskrafter uppgick vid slutet av frihetsinskränkning som minskat under året. 2017 till 9 791, vilket är en ökning med 255 (2,7 Under 2017 avgjordes 1 473 ärenden där procent). ersättning betalades ut, vilket är en minskning

med 12,5 procent jämfört med 2016. Det högsta Färre avgjorda ärenden angående ersättning för belopp som under året har beslutats i ett ärende skador på grund av brott är 5,5 miljoner kronor. Totalt utbetalt belopp Utgifterna för anslaget 1:11 Ersättning för skador blev 60 miljoner kronor. Andelen ärenden där på grund av brott blev 31 miljoner kronor ersättning för frihetsinskränkning beviljats (25,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. uppgick till 87 procent. Kostnader i samband Jämfört med föregående år blev utfallet med statens rättegångar blev 4 miljoner kronor. 21 miljoner kronor (18,9 procent) lägre. Totalt avgjordes 9 539 ärenden under året, vilket är en Europeiska fonden för inre säkerhet finansierar minskning med 1 824 ärenden. Den genom- förebyggande arbete mot extremism snittliga kostnaden per ärende var 2 172 kronor. Utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten

finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet

Utgifterna för Rättsliga biträden m.m. blev högre blev 43 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner än anvisat men lägre än 2016 kronor (52,8 procent) lägre än anvisat i statens Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. budget. Fonden är kopplad till EU:s fleråriga blev 2 648 miljoner kronor, vilket är budgetram 2014–2020 som tilldelats ca 310 miljoner kronor (13,2 procent) högre än vad 300 miljoner kronor. Under 2016 utvecklades som anvisades i statens budget. I enlighet med arbetssätt kring förvaltning och kontroll av propositionen Vårändringsbudget för 2017 fondens medel. Polismyndigheten beviljade åtta anvisade riksdagen anslaget ytterligare projektmedel under 2017 för aktiviteter som 650 miljoner kronor med anledning av stärker EU:s inre säkerhet, bl.a. för prognoser om att den debiterade tiden per förebyggande arbete mot våldsbejakande förordnande har ökat. Det beror i sin tur på att extremism och radikalisering. det har blivit vanligare med brottmål med flera tilltalade och att behovet av tolkar har blivit större. Ökningarna blev dock lägre än beräknat. Beställningsbemyndiganden

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. 99 miljoner Tabell 2.40 UO 4 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

kronor lägre. Det beror bl.a. på att utgifterna för offentligt försvar och rättshjälpsbiträde Utestående

Beställnings- åtaganden minskade. Jämfört med föregående år minskade Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 antalet debiterade timmar per förordnande för 1:18 Från EU-budgeten offentligt försvar med nästan 5 procent. Det vill finansierade insatser

avseende EU:s inre säga att antalet debiterade timmar blev lägre än

säkerhet 155 111 vad som prognostiserats.

Summa 155 111

Utgifterna för skaderegleringar blev högre

Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett skaderegleringar m.m. blev 64 miljoner kronor, beställningsbemyndigande på 155 miljoner vilket är 24 miljoner kronor (59,6 procent) kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till högre än anvisat i statens budget. I enlighet med nationellt ansvarig för EU:s fond för inre propositionerna Vår- och Höständringsbudget säkerhet. De utestående åtagandena uppgick den för 2017 anvisade riksdagen ytterligare 31 december 2017 till 111 miljoner kronor. 35 miljoner kronor bl.a. på grund av ett ökat antal skadeståndsärenden kopplade till frihets-

S kr . 2017/ 18: 101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2017:6 Tingsrätters effektivitet och produktivitet

Riksrevisionen har granskat tingsrätternas effektivitet och produktivitet under perioden 2012–2015.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tingsrätters effektivitet och produktivitet (skr. 2016/17:223) redovisat att regeringen avser att följa det fortsatta effektiviseringsarbetet. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:JuU5, rskr. 2017/18:64).

RiR 2017:16 Från spår till bevis – Polisens forensiska organisation

Riksrevisionen har granskat den forensiska verksamheten inom Polismyndigheten för att se om den på ett effektivt sätt bidrar till att brott klaras upp. Iakttagelserna från granskningen avser Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten.

Regeringen har redovisat sin bedömning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation (skr. 2017/18:50). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:JuU22, rskr. 2017/18:205).

RiR 2017:33 Tillsyn av ställföreträdare och överförmyndare – Statens bristande ansvar för samhällets mest utsatta

Riksrevisionen har granskat om staten har skapat förutsättningar för att tillsynen av ställföreträdare (med vilket i detta sammanhang avses god man, förvaltare, god man för ensamkommande barn och förordnad förmyndare) och överförmyndare genomförs på ett rättssäkert sätt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillsynen av ställföreträdare och överförmyndare (skr. 2017/18:128) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Anslag

Tabell 2.41 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller beror främst på att avgifterna till FN:s Sveriges förhållande till och överenskommelser fredsbevarande operationer blev 171 miljoner med andra stater och internationella kronor lägre än 2016. Dessa avgifter uppgick till organisationer. 554 miljoner kronor 2017.

Utfallet uppgick till 1 953 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor (2,1 procent) högre

Beställningsbemyndiganden

än vad som anvisades i statens budget. Jämfört

Tabell 2.42 UO 5 Beställningsbemyndiganden

med 2016 blev utfallet 117 miljoner kronor

Miljoner kronor

(5,7 procent) lägre.

Utestående

Beställnings- åtaganden Försvagad krona medför högre avgifter till FN och Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 andra internationella organisationer 1:11 Samarbete inom Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till Östersjöregionen 214 121 internationella organisationer uppgick till Summa 214 121 1 378 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor (3,7 procent) högre än anvisat i statens

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett budget. Anslaget får användas för avgifter beställningsbemyndigande på 214 miljoner avseende Sveriges medlemskap i internationella kronor. De utestående åtagandena uppgick den organisationer, främst FN, Europarådet, 31 december 2017 till 121 miljoner kronor. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. I

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

enlighet med propositionerna Vår- och Höständringsbudget för 2017 anvisade riksdagen RiR 2017:2 Exportkontrollen av krigsmateriel ytterligare 92 miljoner kronor respektive Riksrevisionen har granskat exportkontrollen av 144 miljoner kronor. Orsaken var att regeringen krigsmateriel. räknade med en svagare kronkurs och därmed Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens högre avgifter än i den ursprungliga budgeten. rapport om exportkontrollen av krigsmateriel FN:s budget för perioden 1 juli 2017 till 30 juni (skr. 2016/17:160) redovisat vilka åtgärder som 2018, som beslutades under hösten 2017, blev vidtagits eller avses vidtas med anledning av dock lägre än väntat, vilket förklarar varför granskningsrapporten. Granskningen är därmed endast en mindre del av de medel som anvisades i slutbehandlad. ändringsbudgetarna behövde betalas ut. Jämfört Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till med föregående år blev utfallet för anslaget handlingarna (bet. 2017/18:UU3, rskr. 134 miljoner kronor (8,9 procent) lägre. Det 2017/18:116).

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag

Tabell 2.43 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016

1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 32 533 325 33 147 614 1,9 26 194

1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 133 1 040 -93 -8,2 996

1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 10 369 80 10 062 -307 -3,0 9 298

1:8 Försvarets radioanstalt 980 10 1 017 38 3,8 916

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, kopplade till Försvarsmaktens camp i landet inte samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och blev av. elsäkerhet.

Utfallet uppgick till 50 383 miljoner kronor Färre och försenade leveranser från Försvarets och blev därmed 129 miljoner kronor materielverk (0,3 procent) högre än vad som anvisades i Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel statens budget. Jämfört med 2016 blev utfallet och anläggningar blev 10 062 miljoner kronor. 1 017 miljoner kronor (2,1 procent) högre. Det är 307 miljoner kronor (3,0 procent) lägre

än anvisat i statens budget. Under året har För- Ökade anslag för att stärka det militära försvaret svarets materielverk (FMV) levererat materiel Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och och tjänster i lägre omfattning än vad som beredskap uppgick till 33 147 miljoner kronor, beräknades i budgeten. Jämfört med föregående vilket är 614 miljoner kronor högre än anvisat i år minskade antalet genomförda leveranser av statens budget. I enlighet med propositionen FMV med 31 stycken och uppgick till totalt 720 Vårändringsbudget för 2017 anvisades ytterligare stycken. Under året har FMV haft 199 försenade 325 miljoner kronor för att stärka den operativa leveranser, vilket är en ökning med 32,6 procent förmågan. Utfallet påverkades också av högre jämfört med 2016. Förseningarna avser bl.a. utgifter för materielunderhåll och på att flera röjdykarfartyg typ Spårö, anskaffning av lastbilar nationella operationer har genomförts. Under och brobandvagnar. I enlighet med 2017 genomfördes även försvarsmaktsövning propositionen Vårändringsbudget för 2017 Aurora 17 med totalt 21 900 deltagare. anvisade riksdagen ytterligare 80 miljoner

Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens kronor för att stärka den operativa förmågan. insatser internationellt uppgick till 1 040 miljoner Utfallet för anslaget 1:11 Internationella kronor, vilket är 93 miljoner kronor (8,2 materielsamarbeten, industrifrågor m.m. blev procent) lägre än vad som anvisades i statens 18 miljoner kronor (20,3 procent) lägre än budget. Det beror på att utgifterna för den anvisat i statens budget. Det beror främst på att svenska insatsen i Mali (MINUSMA) blev lägre avvecklingskostnaderna för Försvarsexportän beräknat på grund av att medel som avsatts myndigheten blev lägre än beräknat. baserat på ett sämre säkerhetsläge i Mali inte behövde användas fullt ut och att åtgärder

S kr . 2017/ 18: 101

Ökat anslag för att stärka det civila försvaret Försvarsmakten inte ingick nya åtaganden i Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick planerad omfattning. till 1 145 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och kronor (2,1 procent) högre än vad som anvisades anläggningar är skillnaden mellan beslutat i statens budget. I enlighet med propositionen bemyndigande och utestående åtaganden Vårändringsbudget för 2017 anvisade riksdagen 4 747 miljoner kronor. Försvarsmaktens plananslaget ytterligare 60 miljoner kronor, som har ering innehåller ett stort antal projekt som ska betalats ut i form av ersättning till kommuner beställas eller omförhandlas under året. Det är och landsting för arbetet med civilt försvar. även ett stort antal åtaganden som kommer att

infrias, vilket medför att det kan bli variationer i Förändrad anslagsstruktur för Försvarsmakten utfallet för de utestående åtagandena i påverkar jämförelsen mellan åren förhållande till bemyndigandet. Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 6 953 miljoner kronor (26,5 procent) högre än föregående år. Det beror Garantier framför allt på att en stor del av den verksamhet

Tabell 2.45 UO 6 Garantier

som redovisades under anslaget 1:4 (2016)

Miljoner kronor

Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel

Utfärdade och anläggningar 2016 nu ingår i anslaget 1:1

Utestående garantier Förbandsverksamhet och beredskap. Garanti- åtaganden inklusive bundna

Garanti ram 2017-12-31 utfästelser

Stiftelsen Gällöfsta 24 8

kurscentrum 1 Beställningsbemyndiganden 1

Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1, rskr. 1998/99:74.

Tabell 2.44 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Inomstatliga lån

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 Tabell 2.46 UO 6 Inomstatliga lån 1:1 Förbandsverksamhet och Miljoner kronor

beredskap 18 000 15 736 Inomstatliga lån Låneram Lån 2017-12-31 1:3 Anskaffning av materiel Beredskapsinvesteringar inom

Övriga krediter

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om

Tabell 2.47 UO 6 Övriga krediter

beställningsbemyndiganden på 94 010 miljoner

Miljoner kronor

kronor. De utestående åtagandena uppgick till

Utnyttjad kredit 86 641 miljoner kronor. Skillnaden mellan

Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2017-12-31 bemyndiganden och utestående åtaganden

Försvarets materielverks behov av uppgick till 7 369 miljoner kronor och är rörelsekapital 19 000 8 610 huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1

Summa 19 000 8 610

Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar.

För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 2 262 miljoner kronor. Det beror främst på att

S kr . 2017/ 18: 101

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision RiR 2017:31 Finansieringssystemet för

kärnavfallshantering

Strålsäkerhetsmyndigheten Riksrevisionen har granskat finansierings- Strålsäkerhetsmyndigheten har fått en systemet för kärnavfallshantering. revisionsberättelse med upplysning avseende sin Regeringen har i skrivelsen om årsredovisning för 2017. Riksrevisionens rapport om finansierings-

systemet för kärnavfallshantering (skr. Upplysning av särskild betydelse 2017/18:141) redovisat vilka åtgärder som Utan att det påverkar Riksrevisionens uttalande vidtagits eller avses vidtas med anledning av vill Riksrevisionen fästa uppmärksamhet på s. 8 i granskningsrapporten. Granskningsrapporten är årsredovisningen, där myndigheten redovisar därmed slutbehandlad. resultatet av avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras. Som framgår av tabell 3 i årsredovisningen finns det ett stort ackumulerat överskott för kärnteknisk verksamhet respektive ett stort ackumulerat underskott för icke kärnteknisk verksamhet.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2017:4 Lärdomar av flyktingsituationen hösten 2015 – beredskap och hantering

Riksrevisionen har granskat regeringens och ansvariga myndigheters beredskap för och hantering av mottagandet av asylsökande hösten 2015 i den initiala fasen, dvs. registrering och första boende.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om lärdomar av flyktingsituationen hösten 2015 (skr. 2016/17:206) redovisat sin bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18SfU8, rskr. 2017/18:15).

RiR 2017:17 Strålsäkerhetsmyndighetens kärnkrafttillsyn

Riksrevisionen har granskat Strålsäkerhetsmyndighetens tillsyn av kärnkraftsreaktorer i drift.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Strålsäkerhetsmyndighetens kärnkraftstillsyn (skr. 2017/18:66) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Anslag

Tabell 2.48 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar internationellt Höjd biståndsram 2017 utvecklingssamarbete. Ramen för utgiftsområdet är baserad på BNI:s

Utfallet blev 36 707 miljoner kronor, vilket är utveckling. BNI räknas fram med hjälp av det 1 717 miljoner kronor (4,9 procent) högre än internationella regelverket i Europeiska nationalvad som anvisades i statens budget. Jämfört med räkenskapssystemet (ENS). Biståndsramens 2016 blev utfallet 4 736 miljoner kronor (14,8 storlek bestäms utifrån den procentsats som procent) högre. riksdagen beslutat om för varje enskilt år.

Biståndsramen för 2017 var 0,99 procent av BNI Lägre avräkningsbara kostnader för asylsökanden enligt ENS 2010. Vid beräkningen av biståndsmedförde högre utgifter för biståndsverksamheten ramen i budgetpropositionen används den Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet senaste tillgängliga BNI-prognosen. Det totala uppgick till 35 402 miljoner kronor, vilket är svenska biståndet under ett år rapporteras årligen 1 695 miljoner kronor (5,0 procent) högre än till OECD/DAC, som ansvarar för att anvisat i den ursprungliga budgeten och sammanställa medlemsländernas bistånds- 4 679 miljoner kronor (15,2 procent) högre än statistik. Rapporteringen till OECD/DAC görs 2016. under våren efter avslutat budgetår. I den ingår

Enligt biståndskommittén vid Organisationen samtliga kostnader, inklusive kostnader under för ekonomiskt samarbete och utveckling andra utgiftsområden än utgiftsområde 7 (OECD/DAC) är vissa kostnader för asyl- Internationellt bistånd, som klassificeras som mottagandet under utgiftsområde 8 Migration bistånd enligt OECD/DAC:s biståndsdirektiv. klassificerade som bistånd och finansieras inom biståndsramen. Eftersom antalet asylsökande blev lägre jämfört med beräkningarna i den ursprungliga budgeten minskade de kostnader som klassificeras som bistånd. Prognosen som låg till grund för statens ursprungliga budget för 2017 var att ca 51 000 personer skulle söka asyl men under 2017 ansökte i stället 25 666 personer om asyl. För att Sverige skulle nå upp till den av riksdagen fastställda biståndsramen om 0,99 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) beslutade därför riksdagen i enlighet med propositionerna Vår- och Höständringsbudget för 2017 att anvisa anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ytterligare 1 777 miljoner kronor.

S kr . 2017/ 18: 101

Tabell 2.49 Utfall för bistånd 2007–2017

Miljoner kronor

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Totalt utbetalt bistånd 29 320 31 607 34 713 32 651 35 360 35 468 37 954 42 756 59 758 41 701 47 116 Totalt bistånd i procent av BNI1 0,93 0,98 1,12 0,97 1,02 0,97 1,01 1,09 1,40 0,94 1,01 1 Den senaste tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används. Internationellt bistånd, som klassificeras som Det finns två huvudsakliga anledningar att bistånd enligt DAC:s definition biståndsramen skiljer sig från det preliminära

Utgifterna inom andra utgiftsområden avser utfallet som rapporterades till OECD/DAC. huvudsakligen kostnader för asylsökande från Dels gör OECD/DAC:s redovisningsprinciper utvecklingsländer (utgiftsområde 8 Migration), gällande att lagda skuldsedlar ska rapporteras i administration av bistånd inom Utrikesförvalt- sin helhet även om inga utbetalningar har skett ningen samt den del av Sveriges bidrag till EU:s under innevarande år. Dels var utfallet för gemensamma bistånd som finansieras över EU:s asylkostnader som ingår i biståndsramen något budget. högre än i den slutliga budgeten, dvs.

Biståndsramen för 2017 uppgick till Höständringsbudgeten 2017. 46 129 miljoner kronor, vilket motsvarade Asylkostnaderna som ingår i biståndsramen 0,99 procent av den vid budgeteringstillfället baseras i Budgetpropositionen 2017 på beräknade BNI enligt ENS 2010. Det Migrationsverkets prognos i juli 2016. De preliminära utfallet för biståndet 2017 som budgeterade asylkostnaderna som ingår i rapporterades till OECD/DAC, i enlighet med biståndsramen uppdaterades sedan i propodess redovisningsprinciper, blev 47 116 miljoner sitionen Vårändringsbudget för 2017, och kronor. Det motsvarar 1,01 procent av BNI slutligen i propositionen Höständringsbudget enligt ENS 2010. för 2017. Tabellen nedan visar dessa förändringar

för 2017.

Tabell 2.50 Utveckling av budgeterade asylkostnader som ingår i biståndsramen

Den genomsnittliga vistelsetiden i Migrations- således att regeringen avräknade ett lägre belopp verkets mottagningssystem blev 336 dygn i från biståndsramen jämfört med det preliminära stället för 213 dygn som ursprungligen utfallet. Av det totala antalet asylsökande kom beräknades i statens budget. Den längre knappt 98 procent från låg- och vistelsetiden förklarades av att många av medelinkomstländer. Det är endast kostnader asylansökningarna var komplexa och tog längre för dessa personer under deras första år i Sverige, tid än beräknat att avgöra. Den genomsnittliga som ingår i biståndet. dygnskostnaden blev något högre bl.a. till följd Både det preliminära rapporterade utfallet till av högre ersättningar till kommunerna för OECD/DAC och de budgeterade avräkningarna ensamkommande barn. inkluderade kostnader för mottagande av

De asylkostnader som rapporterades till personer som vidarebosattes i Sverige, s.k. kvot- OECD/DAC (7 078 miljoner kronor) är något flyktingar, varav de budgeterade kostnader högre än de som ingick i slutlig höständrings- uppgick till 375 miljoner kronor medan utfallet budget (6 676 miljoner kronor). Detta innebär till OECD/DAC var 369 miljoner kronor.

S kr . 2017/ 18: 101

Beställningsbemyndiganden Garantier

Tabell 2.51 UO 7 Beställningsbemyndiganden Tabell 2.52 UO 7 Garantier

Miljoner kronor Miljoner kronor eller annan angiven valuta

Utestående Utfärdade

Beställnings- åtaganden Utestående garantier Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 Utestående åtaganden inklusive

åtaganden utländsk bundna 1:1 Biståndsverksamhet 74 350 65 079 Garanti Garantiram 2017-12-31 valuta utfästelser

Summa 74 350 65 079 Garantikapital,

Internationella

återuppbyggnads Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett - och beställningsbemyndigande på 74 350 miljoner utvecklingsbanke

n (IBRD) 1 USD 2 247 18 499 USD 2 247 kronor. Det utestående åtagandet uppgick till

65 079 miljoner kronor. Skillnaden mellan Garantikapital,

Afrikanska bemyndigandet och det utestående åtagandet

utvecklingsuppgick till 9 271 miljoner kronor. De största 2

banken (AfDB) SDR 971 11 172 SDR 953 beloppsmässiga skillnaderna är relaterade till Garantikapital, områdena Afrika, forskningssamarbete, Asien, Interamerikanska

utvecklingsreformsamarbete i Östeuropa, Västra Balkan och

banken (IDB) 3 USD 538 4 432 USD 538 Turkiet samt Mellanöstern och Nordafrika.

Garantikapital, Regeringen har ingått avtal med Asiatiska

Internationella utvecklingsfonden (IDA) och utvecklings-

banken (AsDB) 4 SDR 343 4 023 SDR 343 Afrikanska utvecklingsfonden (AfDf) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivnings- Garantier inom

biståndsinitiativet (MDRI). Avtalen är utformade med

verksamheten 12 000 4 904 5 661 en bindande (unqualified commitment) och en

EIB-lån inom icke bindande del (qualified commitment). Den

ramen för Lomé bindande delen av avtalen redovisas som IV Bis och

Cotonou-avtalet 5 EUR 152 353 EUR 36 ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet i tabellen ovan. Den icke bindande delen av Nordiska

avtalen som inte redovisas mot bemyndigandet Investerings-

bankens miljöoch som kräver ett godkännande av riksdagen 6

investeringslån EUR 104 83 beräknas uppgå till 4,5 miljarder kronor. Av

Garantikapital detta avser 2,5 miljarder kronor IDA (från 2029 Multilaterala

till 2044) och 2,0 miljarder kronor AfDf (från investerings-

organet MIGA 7 USD 16 133 USD 16 2027 till 2054).

Summa 43 599 5 661

1 Prop. 2015/16:1, bet 2015/16:UU2, rskr. 2015/16:99.

2 Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91.

3 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.

4 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:85

5 Prop.2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41

6 Prop 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU2, rskr. 2016/17:123-124

7 Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9.

8 Valutakurser från Riksbanken per den 29 december 2017.

USD= 8,2322

EUR= 9,8497

CHF= 8,4281

SDR= 11,7238

S kr . 2017/ 18: 101

Övriga krediter

Tabell 2.53 UO 7 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2017-12-31 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner1 Obegränsad 0 Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie garantireserv)2 Obegränsad 0

3 Kredit för infriande av Sidas garantier Obegränsad 0

Summa 0

1 Prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. 2 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).3 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98 3 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2017:36 Sida-finansierad myndighetssamverkan – goda förutsättningar för biståndseffektivitet

Riksrevisionen har granskat om den av Sida finansierade tjänsteexport som svenska myndigheter utför i form av myndighetssamverkan har bidragit till att skapa förutsättningar för biståndseffektivitet vad gäller ägarskap och samordning samt verksamhetens regelefterlevnad i fråga om prissättning och upphandling.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Sida-finansierad myndighetssamverkan (skr. 2017/18:219) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområde 8 Migration

Anslag

Tabell 2.54 UO 8 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016

1:1 Migrationsverket 5 904 6 015 110 1,9 5 976

1:2 Ersättningar och bostadskostnader 23 728 6 228 30 600 6 872 29,0 33 209

1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 1 043 -85 839 -204 -19,5 617

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör Medelantalet anställda ökade med 363 personer utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige till 8 562 (4,4 procent) jämfört med 2016. samt frågor som rör mottagande av asylsökande.

Utfallet uppgick till 40 034 miljoner kronor Ersättningar och bostadskostnader blev högre än och är därmed 7 453 miljoner kronor (22,9 statens budget 2017 procent) högre än vad som ursprungligen Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och anvisades i statens budget. Jämfört med 2016 bostadskostnader blev 30 600 miljoner kronor. blev utgifterna 1 218 miljoner kronor (3,0 Det är 6 872 miljoner kronor (29 procent) högre procent) lägre. än ursprungligen anvisat i statens budget. För att

finansiera de högre utgifterna beslutade Antalet ärenden på Migrationsverket på fortsatt riksdagen i enlighet med propositionen höga nivåer under 2017 Höständringsbudget för 2017 om ändringar i Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket statens budget och anvisade sammantaget uppgick till 6 015 miljoner kronor 2017, vilket är ytterligare 6 228 miljoner kronor. 110 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad Ersättningarna till asylsökande, kommuner som ursprungligen anvisades i budgeten och och landsting uppgick till 27 851 miljoner 38 miljoner kronor (0,6 procent) högre än 2016. kronor, vilket är 6 473 miljoner kronor högre än De senaste åren har Migrationsverket expanderat budget. Det är framförallt ersättningarna till kraftigt som en följd av att antalet asylsökande kommunerna som blivit högre än beräknat i den ökade under flera år, för att kulminera under ursprungliga budgeten. Orsaken är dels att hösten 2015. Antalet asylsökande har därefter ansökningarna om ersättning för ensamminskat kraftigt. Trots detta är utgifterna på kommande barns boende från kommunerna Migrationsverkets förvaltningsanslag för 2017 så uppgick till ett högre belopp än vad som antogs i gott som oförändrade jämfört med 2016. Även budgetpropositionen för 2017, dels en efterom antalet asylsökande har minskat har släpning av ansökningar om ersättningarna från ärendenivåerna varit fortsatt höga. Bland annat kommuner 2017 avseende tidigare år, som delvis beroende på att antalet ärenden som avser betalades ut under 2017. förlängningsansökningar ökat kraftigt, från 47 Även utgifterna för asylsökandes boende blev under 2016 till 18 154 under 2017. högre än beräknat, utgifterna uppgick till

Jämfört med 2016 ökade personalkostnaderna 2 748 miljoner kronor. Det är 398 miljoner med 112 miljoner kronor (2,7 procent) till 4 252 kronor högre än i den ursprungliga budgeten. miljoner kronor. Antalet årsarbetskrafter ökade Orsaken är främst att det genomsnittliga antalet från 7 015 år 2016 till 7 153 under 2017. inskrivna i Migrationsverkets mottagnings-

system blev högre än beräknat i statens budget.

S kr . 2017/ 18: 101

Det genomsnittliga antalet inskrivna personer i Tabell 2.55 Asylsökande m.m. 2017

Antal personer

Migrationsverkets mottagande uppgick under

Förändri 2017 till 95 577 personer (varav 14 990 ensam-

2017 2016 ng Förändring % kommande barn och unga), vilket är 6 977 fler

Antal asylsökande 25 666 28 939 -3 273 -11,3

än vad regeringen ursprungligen beräknade

varav män 15 635 17 352 -1 717 -9,9 (7,7 procent).

kronor (7,9 procent) jämfört med 2016. Ersättningarna till asylsökande, kommuner och

Avgjorda

landsting ökade med 1 598 miljoner kronor (6,1 asylärenden 66 301 111 979 53 177 -40,8 procent) medan utgifterna för anläggnings- varav bifall 27 205 67 258 34 637 -59,6 boende minskade med 4 207 miljoner kronor

bifallsandel 41% 60% (60,5 procent).

Beviljade

Orsaken till att ersättningarna till uppehållstillstånd 135 529 150 535 -15 006 -10,0 asylsökande, kommuner och landsting ökade är

varav asyl 36 531 71 571 -35 040 -49,0 främst att Migrationsverket under 2017 handlagt

varav anhöriga, ett stort antal ansökningar från kommunerna om asylgrund 19 124 15 148 3 976 26,2 ersättningar för ensamkommande barn och unga

varav barn födda i som avser kostnader från tidigare år. Sverige till föräldrar Ersättningarna till kommunerna som enbart med PUT 9 850 7 283 2 567 35,2 avser innevarande år minskade dock med varav arbetstagare 16 178 12 985 3 193 24,6 8 596 miljoner kronor (31,7 procent), från 27 125 miljoner kronor 2016 till 18 529 miljoner Föränd- Föränd-

2017-12-31 2016-12-31 ring ring % kronor 2017. Minskningen beror främst på att

Inskrivna i

antalet ensamkommande i mottagningssystem Migrationsverkets minskat. Det beror även på att ersättningen till mottagnings-

-37,5

system 76 640 122 708 -46 068 kommunerna för ensamkommande barns boende från den 1 juli 2017 sker enligt ett nytt varav med

uppehållsersättningssystem. Under 2017 uppgick det

tillstånd 8 834 28 128 -19 294 -68,6 genomsnittliga antalet ensamkommande barn

varav ens. barn och ungdomar i mottagningssystemet till 14 990,

och unga 4 729 23 676 -18 947 -80,0 vilket är en minskning med 14 332

anläggnings- (48,9 procent) jämfört med 2016.

boende (ABO) 35 496 63 063 -27 567 -43,7

eget boende (EBO) 33 221 35 449 -2 228 -6,3

övrigt boende 7 923 24 196 -16 273 -67,3

Genomsnittligt 95 577 157 376 -61 799 -39,3 antal inskrivna under året

- varav ens. barn 14 990 29 322 -14 332 -48,9

och unga

- varav övriga 80 587 128 414 -47 827 -37,2

Anm.: Statistiken omfattar uppehållstillstånd beviljade i första instans från såväl

Migrationsverket som Sveriges ambassader i utlandet samt beslut i högre instans

(migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen).

Statistiken omfattar bara beviljade förstagångsbeslut, det vill säga personer som

haft ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och blir beviljade en förlängning av

detta, är exkluderade.

Källa: Migrationsverket.

Det genomsnittliga antalet inskrivna personer i

mottagningssystemet, exklusive ensam-

kommande barn och unga, minskade med 47 827

S kr . 2017/ 18: 101

(37,2 procent), från 128 414 under 2016 till Beställningsbemyndiganden 80 443 under 2017. Det lägre antalet inskrivna

Tabell 2.56 UO 8 Beställningsbemyndiganden

har medfört att Migrationsverkets utgifter för

Miljoner kronor

anläggningsboende minskat med 4 207 miljoner

Utestående kronor (60,5 procent) under 2017 jämfört med

Beställnings- åtaganden 2016. Det medförde även att utgifterna för Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 dagersättning till asylsökande liksom 1:8 Från EU-budgeten ersättningarna till landstingen minskade med finansierade insatser för

asylsökande och flyktingar 303 185 867 miljoner kronor respektive 1 088 miljoner kronor jämfört med 2016. Summa 303 185

Utgifterna för offentliga biträden högre än Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett budgeterat beställningsbemyndigande på 303 miljoner Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i kronor. De utestående åtagandena uppgick till utlänningsärenden blev 410 miljoner kronor 185 miljoner kronor. Åtagandena gäller det (103,5 procent) högre än ursprungligen anvisade nationella programmet Arbetet med bidragsmedel och 226 miljoner kronor (39,0 procent) ansökningar från EU:s Asyl-, migrations- och högre än 2016. Orsaken är framför allt att integrationsfond (AMIF). andelen beslut för grupper med hög biträdesandel blev högre än beräknat. Det gäller framför allt ensamkommande barn, personer Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision som skrivits upp i ålder eller fyllt 18 år samt andra sökanden från Afghanistan, Irak, Iran och Migrationsverket statslösa. Anslaget har överskridits med 87 Migrationsverket har fått en revisionsberättelse miljoner kronor utan regeringens medgivande. med reservation avseende sin årsredovisning för

Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för 2017. Som grund för uttalande om reservation avvisade och utvisade blev 103 miljoner kronor anger Riksrevisionen följande. lägre än beräknat och sex miljoner kronor lägre Myndigheten har per den 31 december 2017 än 2016. Antalet utresor med hjälp av överskridit totalt disponibelt belopp inklusive Migrationsverket har minskat från 16 414 under beviljad anslagskredit för anslaget 1:6 ap. 2 2016 till 9 057 under 2017. Offentligt biträde i utlänningsärenden under

Utgifterna för anslaget 1:4 Domstolsprövning i utgiftsområde 8 med 86,7 miljoner kronor. Förutlänningsmål blev 204 miljoner kronor lägre än hållandet framgår av avsnitt 3.2.5 på s. 19 i beräknat, trots att antalet inkommande myndighetens årsredovisning. migrationsmål har ökat kraftigt. Domstolarna har dock inte under 2017 kunnat rekrytera personal för att fullt ut klara måltillströmningen. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Jämfört med 2016 ökade utgifterna emellertid med 222 miljoner kronor (35,9 procent). RiR 2017:10 Kommunersättningar för Orsaken är den rekrytering som skett för att migration och integration – ett ogenomtänkt omhänderta det ökande antalet mål. Antalet system inkommande och avgjorda mål ökade med 33 Riksrevisionen har granskat systemet för procent respektive 41 procent mellan 2016 och kommunersättningar för migration och 2017. integration.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

rapport om kommunersättningar för migration

och integration (skr. 2017/18:33) redovisat vilka

åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med

anledning av granskningsrapporten. Gransk-

ningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

handlingarna (bet. 2017/18:SfU14, rskr.

2017/18:159).

S kr . 2017/ 18: 101

RiR 2017:25 Konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut

Riksrevisionen har granskat konsekvensanalyser som regeringen låtit kommittéväsendet och Regeringskansliet ta fram inför migrationspolitiska propositioner.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut (skr. 2017/18:125) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Anslag

Tabell 2.57 UO 9 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar hälso- och maj 2017 undertecknade staten och SKL en sjukvårdspolitik, folkhälsopolitik, funktions- överenskommelse för 2017. På grund av de hinderspolitik, politik för sociala tjänster, resterande utgifterna för 2016 och att de omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, prognostiserade utgifterna för 2017 inte stöd till personer med funktionsnedsättning bedömdes rymmas inom anslaget anvisade samt barnrättspolitik. riksdagen anslaget ytterligare 1 103 miljoner

Utfallet uppgick till 67 411 miljoner kronor kronor i enlighet med propositionen och blev därmed 1 085 miljoner kronor Vårändringsbudget för 2017. Bidraget betalas (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens normalt ut med två månaders eftersläpning. Om budget. Jämfört med 2016 blev utgifterna 4 040 utbetalningarna justeras för den förskottsmiljoner kronor (6,4 procent) högre. betalning om 1 819 miljoner kronor som gjordes

redan 2015 blev utbetalningarna 23 890 miljoner Utgifterna för läkemedelsförmånerna översteg kronor för 2016. Under 2017 uppgick de överenskommet belopp 2016 utbetalda bidragen till 25 606 miljoner kronor, Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedels- vilket är en ökning med 1 716 miljoner kronor förmånerna uppgick till 25 606 miljoner kronor, jämfört med utbetalningarna som avsåg 2016. vilket är 1 556 miljoner kronor (6,5 procent) Det är framförallt kostnaderna för NOAK högre än vad som anvisades i statens budget. I (antikoagulantia som t.ex. används vid avtalet mellan staten och Sveriges Kommuner strokeförebyggande vid förmaksflimmer), TNFoch Landsting (SKL) om statens bidrag till alfahämmare (immundämpande läkemedel som landstingen för kostnader för läkemedels- används bl.a. vid reumatiska sjukdomar), förmåner m.m. för 2016 ingick precis som cancerläkemedel och läkemedel vid ADHD och tidigare år en vinst- och förlustdelningsmodell. diabetes som ökade. Utgifterna för 2016 innebar att staten enligt modellen skulle ersätta landstingen med Kostnader för assistansersättning lägre än beräknat ytterligare 17 miljoner kronor. Denna utgift Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig belastade anslaget för 2017. Den 12 respektive 15 assistansersättning uppgick till 23 310 miljoner

S kr . 2017/ 18: 101

kronor. Det är 2 621 miljoner kronor Beställningsbemyndiganden

(10,1 procent) lägre än anvisat i statens budget.

Tabell 2.58 UO 9 Beställningsbemyndiganden

Det beror bl.a. på att antalet brukare i

Miljoner kronor

ersättningen minskat i en snabbare takt än

Utestående beräknat. Färre personer beviljades assistans-

Beställnings- åtaganden ersättning under året och antalet personer som Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31

fick sin ersättning indragen ökade. Under 2017 1:6 Bidrag till folkhälsa och

hade 15 970 personer assistansersättning, varav sjukvård 304 4

45,7 procent var kvinnor och 54,3 procent var 4:5 Stimulansbidrag och

män. Antalet personer med assistansersättning åtgärder inom

äldreområdet 583 471 har minskat med 3,7 procent jämfört med

7:2 Forskningsrådet för hälsa, föregående år. En annan orsak till att utfallet blev

arbetsliv och välfärd: lägre än anvisat är att utbetalningsgraden för

Forskning 1 039 952 ersättningen blev lägre än beräknat, dvs. att

Summa 1 926 1 427

antalet utbetalade timmar blev lägre än antalet

beviljade timmar enligt beslut om assistans-

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ersättning. Det genomsnittliga antalet beviljade

beställningsbemyndiganden på 1 926 miljoner timmar per person ökade dock från 127,5

kronor. De utestående åtagandena uppgick till timmar per vecka i december 2016 till 128,5

1 427 miljoner kronor. Skillnaden mellan betimmar per vecka i december 2017.

myndiganden och utestående åtaganden uppgick Schablonbeloppet som Försäkringskassan

till 499 miljoner kronor. Huvuddelen av betalar ut för varje utförd assistanstimme ökar

skillnaden avser anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa varje år, detsamma gäller det högsta möjliga

och sjukvård där ett bemyndigande beslutades i timbeloppet som ligger 12 procent över

enlighet med Höständringsbudget för 2017 schablonbeloppet. För 2017 var schablon-

(prop. 2017/18:2) i samband med att Sverige beloppet 291 kronor per timme och det högsta

ansökt om att Europeiska läkemedelsmöjliga timbeloppet 326 kronor. Det genom-

myndigheten (EMA) skulle omlokaliseras till snittliga timbeloppet i assistansersättningen 2017

Sverige. I och med EU:s beslut att lokalisera var 294 kronor. Schablonbeloppet för 2016 var

myndigheten till ett annat land utnyttjades inte 288 kronor per timme och det högsta möjliga

bemyndigandet. timbeloppet 323 kronor. Det genomsnittliga

timbeloppet i assistansersättningen 2016 var 291

kronor.

Inomstatliga lån

Jämfört med föregående år ökade utgifterna

för assistansersättning med 1 798 miljoner

Tabell 2.59 UO 9 Inomstatliga lån

kronor. Åren är dock inte helt jämförbara

Miljoner kronor

eftersom Försäkringskassan under 2016 övergick

Inomstatliga lån Låneram Lån 2017-12-31 från förskottsbetalning till efterskottsbetalning

Beredskapsinvesteringar inom vilket ledde till att relativt lite assistansersättning

ramen för Socialstyrelsens betalades ut under övergångsmånaderna. Det verksamhet 100 7

medförde lägre utgifter för 2016 med ca 3 500 Beredskapsinvesteringar inom

beslut om flera schablonbelopp

Från och med den 1 januari 2017 har socialförsäkringsbalken, där assistansersättningen regleras, ändrats. Ändringen innebär att det är möjligt för regeringen att besluta om mer än ett schablonbelopp.

S kr . 2017/ 18: 101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2017:3 Staten och SKL – en slutrapport om statens styrning på vårdområdet

Riksrevisionen har granskat statens styrning på vårdområdet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens slutrapport om statens styrning på vårdområdet (skr. 2016/17:194) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:SoU4, rskr. 2017/18:12).

RiR 2017:19 Överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling

Riksrevisionen har granskat överutnyttjandet till följd av överbehandling inom det statliga tandvårdsstödet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling redovisat vilka åtgärder som vidtagits och avses vidtas (skr. 2017/18:65). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen i sin pågående utredning av möjligheterna att avansluta tandvårdsgivare som missköter sig från det statliga tandvårdsstödet, bör ha som utgångspunkt att lika villkor, tillsyn och uppföljning ska gälla för alla som bedriver tandvård, oavsett driftsform. Riksdagen har därmed beslutat lägga regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:SoU7, punkt 1 och 2, rskr. 2017/18:187).

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Anslag

Tabell 2.60 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid Tabell 2.61 Statistik över sjukpenning och sjukfall

Förändring sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjuk- 2017 2016 i procent

penning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och

Antal personer som fick

sjukersättning, handikappersättning och bidrag sjukpenning i december månad 203 070 224 952 -9,7

för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar varav kvinnor 134 630 149 610 -10,0

även myndigheterna Försäkringskassan och

varav män 68 440 75 342 -9,2 Inspektionen för socialförsäkringen.

varav kvinnor med sjukpenning

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 101

på normalnivå 83 040 96 605 -14,0 868 miljoner kronor och blev därmed 5 184

varav män med sjukpenning på miljoner kronor (4,8 procent) lägre än vad som normalnivå 43 968 50 251 -12,5

anvisades i statens budget. Jämfört med 2016

varav kvinnor med sjukpenning blev utfallet 3 745 miljoner kronor (3,5 procent) på fortsättningsnivå 47 276 48 676 -2,9

lägre. varav män med sjukpenning på

fortsättningsnivå 21 405 21 938 -2,4

Utgifter för sjukpenning lägre än beräknat och föregående år

Antal startade sjukfall, per

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och månad under januari till

Skillnaden beror främst på att antalet utbetalda

nettodagar för sjukpenning blev 10,0 procent

Antal ersättningsdagar med

lägre än beräknat. Under 2017 betalades sjukpenning, netto

sjukpenning ut för 55,8 miljoner nettodagar, (miljoner dagar) 55,8 59,2 -5,7

vilket är 6,2 miljoner nettodagar färre än Andel pågående sjukfall med

beräknat. Även utgifterna för psykiatriska diagnoser, procent,

september månad 45,4 43,7

rehabiliteringspenning blev lägre. Under året

Källa: Försäkringskassan. betalades rehabiliteringspenning ut för

1,9 miljoner nettodagar vilket är 1,4 miljoner

Under 2017 ökade antalet sysselsatta vilket nettodagar färre än beräknat.

medförde att antalet personer som omfattas av

Jämfört med föregående år blev utfallet på

förmånen ökade. Trots detta minskade antalet anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

nettodagar för sjukpenning totalt med 1 979 miljoner kronor (5,0 procent) lägre. Det är

3,4 miljoner (5,7 procent) jämfört med 2016. främst utgifterna för sjukpenning som blev lägre.

S kr . 2017/ 18: 101

Inflödet av nya sjukfall har minskat och i beräkningen till statens budget och jämfört med genomsnitt startade 47 200 sjukfall per månad 2016. Sjukersättning beviljas till personer som under januari till september vilket är en har varaktigt nedsatt arbetsförmåga. De flesta minskning med 2,9 procent jämfört med samma har kvar ersättningen tills de fyller 65 år och får period föregående år. Även sjukfallens pension. varaktighet har minskat och då främst under det Antalet personer som hade sjukersättning första sjukskrivningsåret. uppgick i december 2017 till 276 682, (164 300

Under 2017 avslogs 2,6 procent av initiala kvinnor och 112 382 män), vilket är en ansökningar om sjukpenning jämfört med minskning med 15 859 personer (5,4 procent) 2,1 procent under föregående år. Andelen avslag jämfört med december 2016. Minskningen beror för män ökade från 2,0 procent 2016 till på att många har lämnat förmånen till följd av att 2,4 procent år 2017. För kvinnor uppgick de fyllt 65 år samtidigt som antalet nybeviljade andelen avslag till 2,8 procent 2017 att jämföra sjukersättningar har varit lågt. Under 2017 fick med 2,2 procent föregående år. Andelen avslag 5 725 personer sjukersättning för första gången. under pågående sjukfall ökade också. Under Det är en minskning med 3 143 personer 2017 berodde ca 5,8 procent av de avslutade (35,4 procent) jämfört med 2016. Antalet sjukfallen på ett avslag jämfört med 4,1 procent nybeviljade sjukersättningar minskar på grund av föregående år. Andelen avslag för män ökade att andelen avslag ökar. Andelen avslag vid från 4,3 procent under 2016 till 5,5 procent år ansökan om sjukersättning var 78,7 procent 2017. För kvinnor ökade andelen avslag från 4,0 (80,5 procent för kvinnor och 76,4 procent för procent 2016 till 5,9 procent 2017. män) under 2017. Föregående år uppgick

Antalet personer som fick sjukpenning andelen avslag till 70,8 procent (72,7 procent för minskade från 224 952 i december 2016 till kvinnor och 68,2 procent för män). 203 070 personer för samma månad 2017, vilket Aktivitetsersättning ges till personer i åldrarna motsvarar en minskning med 9,2 procent för 19–29 år som har långvarigt nedsatt män och 10,0 procent för kvinnor. Antalet arbetsförmåga eller på grund av en funktionspersoner med sjukpenning på normalnivå nedsättning behöver längre tid för att avsluta sin minskade med ca 19 800 (13,5 procent). Vidare skolgång. I december 2017 uppgick antalet minskade antalet personer som fick sjukpenning personer med aktivitetsersättning till 36 295 på fortsättningsnivå, dvs. sjukfall längre än ett år, vilket var en minskning med 2 400 personer (6,2 med ca 1 900 (2,7 procent). Antalet sjukfall som procent) jämfört med december 2016. Under är längre än 2,5 år har dock ökat vilket i 2017 har 6 471 personer (3 003 kvinnor och 3 huvudsak beror på att den bortre tidsgränsen i 468 män) nybeviljats aktivitetsersättning. Det är sjukförsäkringen avskaffades den 1 februari 1 651 personer (20,3 procent) färre än 2016. 2016. Andelen avslag vid ansökan om

Andelen pågående sjukfall med psykiatriska aktivitetsersättning har ökat. För 2017 uppgick diagnoser var 45,4 procent i september 2017, att andelen till 43,6 procent (46,3 procent för jämföra med 43,7 procent i september 2016. kvinnor och 41,0 procent för män). Motsvarande Andelen ökar på grund av det historiskt höga avslagsandel 2016 var 27,5 procent (29,0 procent inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser för kvinnor och 26,3 procent för män). Antalet och den långa varaktigheten som dessa sjukfall personer som lämnade aktivitetsersättningen har. 2017 uppgick till 9 628. Det är en ökning med

40,6 procent jämfört med föregående år. Aktivitets- och sjukersättningar lägre än budget och I december 2017 uppgick antalet personer föregående år som fick sjuk- eller aktivitetsersättning till 312 Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och 977 personer. Det är en minskning med 5,5 sjukersättningar m.m. blev 47 688 miljoner procent från december föregående år. Antalet kronor. Det är 1 018 miljoner kronor kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning (2,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens var 181 177 personer, en minskning med 5,8 budget och 1 736 miljoner kronor (3,5 procent) procent jämfört med december 2016. Antalet lägre än 2016. Det beror i huvudsak på att antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättning personer som beviljades sjukersättning blev uppgick till 131 800 personer, vilket är en mindre jämfört med vad som antogs i

S kr . 2017/ 18: 101

minskning med 5,1 procent jämfört med (16–64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller december 2016. aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till

Utfallet för anslaget 1:5 Ersättning inom det nettodagar. statliga personskadeskyddet blev 37 miljoner I december 2017 var sjukpenningtalet kronor vilket är 4 miljoner kronor högre än vad 10,1 dagar, vilket är en minskning med som anvisades i statens budget. Regeringen 7,2 procent sedan december 2016. Kvinnor har i medgav i beslut den 30 november 2017 att likhet med tidigare år ett högre sjukpenningtal anslaget fick överskridas med 2 miljoner kronor (13,3) än män (6,9). (S2017/05371/SF, S2017/05948/SF, S2017/06684/SF m.fl.). Beviljad anslagskredit uppgick till 3 miljoner kronor och av det Beställningsbemyndiganden medgivna överskridandet utnyttjades 1 miljon kronor. Tabell 2.63 UO 10 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Ersättning för höga sjuklönekostnader blev högre Utestående

Beställnings- åtaganden än budgeterat Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga 1:6 Bidrag för sjuklönekostnader blev 890 miljoner kronor, sjukskrivningsprocessen 2 701 281 vilket är 80 miljoner kronor (9,9 procent) högre Summa 2 701 281 än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att arbetsgivare var berättigade till högre

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ersättning än beräknat. I enlighet med

ett beställningsbemyndigande på 2 701 miljoner propositionen Höständringsbudget för 2017

kronor. De utestående åtagandena uppgick till anvisade riksdagen därför ytterligare 91 miljoner

281 miljoner kronor. Skillnaden mellan kronor.

bemyndiganden och utestående åtaganden upp-

gick till 2 420 miljoner kronor.

Tabell 2.62 Ohälsomått

Ohälsotalet och sjukpenningtalet minskade 2017

Ohälsotalet är ett mått som fångar utvecklingen Övriga krediter inom hela sjukförsäkringen under en 12månadersperiod. Det definieras som antal Tabell 2.64 UO 10 Övriga krediter utbetalda nettodagar med sjukpenning, Miljoner kronor arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2017-12-31 sjukersättning och aktivitetsersättning per

Försäkringskassans behov av likviditet registrerad försäkrad (16–64 år). Alla dagar är

i utbetalning av ersättning för vård i omräknade till nettodagar, t.ex. två dagar med

andra länder 170 141 halv ersättning blir en dag. I december 2017 var

Summa 170 141

ohälsotalet 26,2 dagar per försäkrad, vilket är en minskning från 27,8 dagar 2016. Ohälsotalet har

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat en sedan december 2016 minskat med 5,9 procent

övrig kredit på 170 miljoner kronor. Vid året slut för kvinnor och med 5,4 procent för män.

uppgick utnyttjade krediter till 141 miljoner

Sjukpenningtalet anger hur många frånvaro-

kronor. dagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad

S kr . 2017/ 18: 101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2016:31 Är sjukskrivning bra för hälsan?

Riksrevisionen har granskat effekterna av att nekas sjukpenning med avseende på individens hälsa, sysselsättning och framtida användning av sjukförsäkringen.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om sjukskrivning (skr. 2016/17:170) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17:SfU20, rskr. 2016/17:317).

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Anslag

Tabell 2.65 UO 11 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar ersättning vid 2016. Totalt 79 procent av de som har ålderdom (garantipension, bostadstillägg till garantipension är kvinnor. pensionärer samt äldreförsörjningsstöd) och ersättning vid dödsfall (omställningspension, Ökad invandring medför högre utgifter för änkepension och särskild efterlevandepension äldreförsörjningsstöd samt garantipension till dessa förmåner). De personer som är över 65 år och bosatta i Inkomstrelaterad ålderspension redovisas i Sverige men som inte får sina grundläggande avsnitt 2.4.31. försörjningsbehov tillgodosedda genom andra

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till förmåner inom det allmänna pensionssystemet 3465 miljoner kronor och blev därmed är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet 117 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än vad för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev som anvisades i statens budget. Jämfört med 1 010 miljoner kronor, vilket är 56 miljoner 2016 minskade utgifterna med 1 270 miljoner kronor (5,9 procent) högre än vad som anvisades kronor (3,5 procent). i statens budget. Att utfallet blev högre än

anvisat beror huvudsakligen på de senaste årens Antalet pensionärer med garantipension mindre än höga asylinvandring. Utfallet för anslaget är föregående år 115 miljoner kronor (12,8 procent) högre än Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till föregående år. Det beror, förutom på ökad ålderspension uppgick till 13 339 miljoner invandring, på att det är en större andel av dem kronor, vilket är 773 miljoner kronor som är födda 1938 eller senare som får (5,5 procent) lägre än föregående år. äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som Minskningen beror huvudsakligen på att är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade inkomstpensionen har höjts. Garantipension till garantipension efter att ha bott i Sverige i 10 avräknas mot höjd inkomstpension. Den år utan det krävs en bosättning på 40 år för full genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspension- garantipension. Antalet personer med en är högre för yngre och nyblivna pensionärer äldreförsörjningsstöd ökade med 5,3 procent jämfört med de äldre som redan uppbär pension. jämfört med 2016 och uppgick till 23 500 Dessutom minskar antalet pensionärer som inte personer 2017. Det genomsnittliga årsbeloppet har tjänat in någon inkomstrelaterad ökade med 3,0 procent och uppgick till 41 700 ålderspension alls successivt bland de nyblivna kronor 2017. pensionärerna.

Ungefär 663 000 ålderspensionärer hade Färre får änkepension garantipension vid utgången av 2017, vilket är ca Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner 35 000 färre än föregående år. Den till vuxna uppgick till 11 499 miljoner kronor, genomsnittliga utbetalda garantipensionen vilket är 421 miljoner kronor (3,5 procent) lägre uppgår till 19 900 kronor per år 2017, en än föregående år. Änkepension svarar för den minskning med drygt 50 kronor jämfört med större delen av utgifterna under anslaget.

S kr . 2017/ 18: 101

Änkepensionssystemet är under avveckling från andra aktörer och prognoser har inte sedan 1990 och antalet personer med granskats av Riksrevisionen. änkepension minskar successivt. Mellan 2016 och 2017 var minskningen ca 11 800 personer, till ca 253 300 personer, vilket medförde att de Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision totala utgifterna för anslaget minskade.

RiR 2017:7 Pensionssystemets årsredovisning

Höjd inkomstpension leder till lägre bostadstillägg – tydligt, tillräcklig, transparent? Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till Riksrevisionen har granskat Pensionspensionärer uppgick till 8 265 miljoner kronor, myndighetens redovisning av vilket är 201 miljoner kronor (2,4 procent) lägre inkomstpensionens finansiella ställning och än 2016. Minskningen beror huvudsakligen på långsiktiga utveckling. högre inkomstpensioner 2017. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

Antalet pensionärer med bostadstillägg rapport om pensionssystemets årsredovisning uppgick under 2017 till ca 287 000 personer, (skr. 2017/18:21) redovisat vilka åtgärder som vilket är ca 4 000 personer färre än 2016. För vidtagits eller avses vidtas med anledning av 2017 var det genomsnittliga årsbeloppet 28 200 granskningsrapporten. Granskningsrapporten är kronor, en minskning med drygt 100 kronor därmed slutbehandlad. jämfört med 2016. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

handlingarna (bet. 2017/18:SfU11, rskr.

2017/18:157).

Övriga krediter

Tabell 2.66 UO 11 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2017-12-31 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 8 000 0

Summa 8 000 0

Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 8 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Krediten utnyttjades inte vid årsskiftet.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2017.

Övrig upplysning

Avsnitt 8 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Anslag

Tabell 2.67 UO 12 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, belopp i rätt tid under minst sex månader. föräldraförsäkring och bostadsbidrag. Meningen är att föräldrarna ska sköta

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till underhållet själva. Den nya rutinen infördes i 88 660 miljoner kronor. Det är 831 miljoner samband med lagändringar som gäller fr.o.m. kronor (0,9 procent) lägre än vad som anvisades den 1 april 2016. i statens budget. Jämfört med 2016 blev utgifterna 2 554 miljoner kronor (3,0 procent) Utgifter för adoptionsbidrag blev lägre än högre. budgeterat men högre än 2016

Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev Utgifterna för föräldraförsäkring blev högre än 16 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor anvisat (51,7 procent) lägre än anvisat i statens budget Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev men högre än för 2016. Anslaget används för 41 838 miljoner kronor, vilket är 141 miljoner bidrag till kostnader för internationella kronor (0,3 procent) högre än anvisat i statens adoptioner. Antalet adoptioner blev färre än budget. I enlighet med propositionen beräknat. År 2017 genomfördes 240 adoptioner Höständringsbudget för 2017 minskades till Sverige via de svenska adoptionsorganisationanslaget med 105 miljoner kronor på grund av erna. Året innan förmedlades 259 adoptioner. ändrad bedömning av utgifter i samband med Adoptionsbidraget höjdes med 87,5 procent den begränsning av rätten till föräldrapenning för 1 januari 2017 till 75 000 kronor per adoption i föräldrar som kommer till Sverige med barn. syfte att i större utsträckning kompensera för

ökade kostnader för adoption. Under 2017 Antalet barn med underhållsstöd minskade betalades 260 bidrag ut. Bidrag betalades även ut Utfallet för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev på 2016 års beloppsnivå, vilket är en effekt av att 2 521 miljoner kronor, vilket är 169 miljoner bidrag kan sökas ett år efter att adoptionen har kronor (6,3 procent) lägre än anvisat i statens blivit godkänd i Sverige. budget. Det beror främst på att färre antal barn finns inom förmånen under 2017 än vad som Utgifter för barnpension och efterlevandestöd blev beräknades. Antalet barn med underhållsstöd lägre än beräknat uppgick i genomsnitt till 211 465 under året. Det Utfallet för anslaget 1:5 Barnpension och är en minskning med 4,6 procent från 2016. En efterlevandestöd blev 928 miljoner kronor, vilket stor del av minskningen beror på att är 120 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än Försäkringskassan inte längre ska betala ut något anvisat i statens budget. Barnpension och underhållsstöd till den andra föräldern om den efterlevandestöd betalas ut till barn vars ena eller underhållsskyldige föräldern har betalat in rätt båda föräldrar har avlidit. Antalet avgjorda

S kr . 2017/ 18: 101

ärenden med efterlevandestöd blev 2017 lägre än antalet föräldrapenningdagar som får sparas efter beräknat men ökade jämfört med föregående år. att barnet har fyllt fyra år. Detta har medfört att I statens budget beräknades antalet barn med föräldrar till barn födda 2014 tagit ut totalt barnpension och efterlevandestöd bli totalt 3,3 miljoner dagar under 2017. Det är ungefär 35 100. Utfallet blev 28 900 vilket är 17,7 1,3 miljoner fler dagar än vad som togs ut under procent lägre än beräknat. 2016 av föräldrar till barn födda 2013.

Den genomsnittliga medelersättningen per Färre hushåll än beräknat fick bostadsbidrag dag för föräldrapenningen ökade (1,6 procent) Utfallet för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 4 664 under 2017. Den genomsnittliga medelmiljoner kronor vilket är 476 miljoner kronor ersättningen var för kvinnor 515 kronor per dag (9,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. och för män 666 kronor per dag. Skillnaden Det beror främst på att färre hushåll än beräknat beror dels på inkomstskillnader mellan könen, fick bostadsbidrag. Jämfört med 2016 minskade dels på att kvinnor använder fler lägstanivå- och antalet barnhushåll med en procent och antalet grundnivådagar än män. Utgifterna påverkas ungdomshushåll med fem procent. Antalet även av fördelningen av föräldrapenningdagar barnhushåll med preliminärt bostadsbidrag var i mellan män och kvinnor. Under 2017 tog män ut genomsnitt 145 175 under 2017, vilket var 28 procent av föräldrapenningdagarna vilket är 7,0 procent lägre än vad som beräknades i statens en ökning jämfört med föregående år. budget. Det genomsnittliga antalet ungdoms- Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för hushåll med preliminärt bostadsbidrag uppgick barnår ökade med 230 miljoner kronor till 30 063, vilket är 3,5 procent lägre än (3,2 procent) jämfört med 2016. Anslaget beräknat. används för utgifter för statlig ålders-

pensionsavgift för pensionsrätt för barnår enligt Utgifterna för barnbidrag och föräldraförsäkring lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. ökade jämfört med 2016 Utgifterna för anslaget styrs av antalet barn i Utfallet för anslaget 1:1 Barnbidrag blev åldern 0–4 år, inkomstbasbeloppets utveckling, 938 miljoner kronor (3,6 procent) högre än timlöneutvecklingen och ränteutvecklingen. Det 2016. Det beror delvis på att antalet barn som högre utfallet 2017 förklaras främst av en ökad berättigar till barnbidrag har ökat med 41 600 preliminär avgift. jämfört med 2016. Vidare har utgifterna ökat till följd av att flerbarnstillägget för det tredje barnet Antalet pojkar och flickor med vårdbidrag ökar höjdes från 454 till 580 kronor i månaden från Utfallet för anslaget 1:6 Vårdbidrag för den 1 januari 2017. Antalet mottagare av funktionshindrade barn blev 3 939 miljoner flerbarnstillägget ökade till ca 908 000 personer kronor, vilket är 131 miljoner kronor (3,2 2017. Det motsvarar en ökning med 5,8 procent procent) lägre än anvisat i statens budget. från föregående år. Antalet barn för vilka det betalas ut vårdbidrag

Jämfört med 2016 ökade utgifterna för har ökat under många år. Denna utveckling anslaget 1:2 Föräldraförsäkring med 1 305 fortsatte även under 2017, det betalades ut miljoner kronor (3,2 procent). Anslaget vårdbidrag för 21 624 flickor och för 43 361 finansierar förmånerna föräldrapenning, tillfällig pojkar. Ökningen var 3 procent jämfört med föräldrapenning, graviditetspenning och 2016 för både pojkar och flickor. jämställdhetsbonus. Det var framförallt utgifterna för föräldrapenning som ökade. Utgifterna för föräldrapenningen utgjorde 73,4 procent av utgifterna för anslaget och ökade med 1 485 miljoner kronor (5,1 procent) jämfört med 2016. Antalet ersättningsdagar med föräldrapenning ökade med 3,8 procent och uppgick till 55,8 miljoner dagar under 2017.

Det ökade antalet föräldrapenningdagar är delvis en följd av ett ökat antal barn. Ökningen beror också på en regeländring i föräldraförsäkringen som infördes den 1 januari 2014. Regeländringen innebar en begränsning av

S kr . 2017/ 18: 101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2017:9 Bostadsbidraget – ur ett fördelnings- och arbetsmarknadsperspektiv

Riksrevisionen har granskat bostadsbidragets effekter på hushållens ekonomi och drivkrafter till arbete.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget – ur ett fördelningsoch arbetsmarknadsperspektiv (skr. 2017/18:30) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:SfU13, rskr. 2017/18:158).

RiR 2010:22 Underhållsstödet – för barnens bästa?

Riksrevisionen har granskat om underhållsstödet är ett ändamålsenligt verktyg inom den ekonomiska familjepolitiken och om systemet hanteras effektivt. Regeringen har redovisat vissa vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i Årsredovisning för staten under åren 2010–2016.

Regeringen har i proposition 2017/18:6 föreslagit ett nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis. Detta bidrag ska ersätta det nuvarande underhållsstödet vid växelvist boende. I och med införandet av dessa bestämmelser från och med den 1 mars 2018 anses Riksrevisionens rekommendationer vara tillgodosedda. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Anslag

Tabell 2.68 UO 13 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, Färre än beräknat i etableringsinsats men fler än politik mot diskriminering, åtgärder mot förra året segregation och jämställdhetspolitik. Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning

Utgifterna uppgick till 23 931 miljoner kronor till vissa nyanlända invandrare blev och är därmed 8 704 miljoner kronor (26,7 1 025 miljoner kronor (16,1 procent) lägre än procent) lägre än vad som anvisades i statens anvisat i statens budget. Orsaken är främst ett budget. Jämfört med 2016 ökade utgifterna med lägre antal nyanlända i etableringsinsatser än 4 731 miljoner kronor (24,6 procent). beräknat. Det genomsnittliga antalet deltagare i

etableringsuppdraget uppgick under 2017 till Kommunerna tog emot färre nyanlända än 75 329, vilket är 8 178 deltagare färre än beräknat 2017 beräknat. Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid Jämfört med 2016 ökade utgifterna med 1 129 flyktingmottagande blev 15 167 miljoner kronor, miljoner kronor (26,7 procent). Orsaken är att vilket är 6 476 miljoner kronor (29,9 procent) antalet nyanlända i etableringsuppdraget ökade lägre än vad som anvisades i statens budget. från i genomsnitt 60 291 deltagare 2016 till Kommunerna tog under 2017 emot 68 442 75 329 deltagare 2017. personer, vilket är 30 358 färre än beräknat i Utgifterna för anslaget 1:4 Ersättning för vissa statens budget. insatser för vissa nyanlända invandrare blev

1 062 miljoner kronor (29,5 procent) lägre än Kommunerna får ersättning för fler nyanlända anvisat i statens budget men 302 miljoner kronor 2017 högre än 2016. Orsaken är att antalet deltagare i Jämfört med 2016 blev utfallet 3 154 miljoner etableringsuppdraget blev lägre än beräknat men kronor högre (26,3 procent). Det högre utfallet högre än föregående år. beror främst på att kommuner och landsting fick ersättning för fler nyanlända 2017 jämfört med föregående år. Ökningen motsvarade 15,0 procent, från 120 386 till 138 405 personer. Utgifterna ökade framför allt för schablonersättningen för mottagandet av nyanlända, med 2 488 miljoner kronor. Ersättningarna för ensamkommande barn och unga ökade med 425 miljoner kronor, från 6 062 miljoner kronor 2016 till 6 487 miljoner kronor 2017.

S kr . 2017/ 18: 101

Tabell 2.69 Kommunmottagna m.m. kronor. De utestående åtagandena uppgick till

2017 2016 Förändring Förändring

% 529 miljoner kronor. Skillnaden mellan

bemyndiganden och utestående åtaganden

Antal

kommun- uppgick till 1 671 miljoner kronor. Större delen mottagna 68 442 68 761 -319 -0,5 av skillnaden härrör från bemyndigandet för varav män 39 253 40 646 -1 393 -3,4 anslaget 1:4 Ersättning för insatser för vissa varav kvinnor 29 189 28 115 1 074 3,8 nyanlända invandrare. Anledningen är bl.a. att

färre programbeslut har fattats på grund av att andel män 57,4% 59,1%

antalet deltagare blev lägre än beräknat. andel kvinnor 42,6% 40,9%

Antal kommunmottagna

andel pojkar 58,8% 57,7% andel flickor 41,2% 42,3%

Antal ensamkommande barn och

unga 8 601 6 971 1 630 23,4 varav pojkar 7 489 5 684 1 805 31,8 varav flickor 1 112 1 287 -175 -13,6 andel pojkar 87,1% 81,5% andel flickor 12,9% 18,5%

Totalt antal mottagna som kommunerna får ersättning

varav ensamkommande barn och unga 15 861 10 827 5 034 46,5 Källa: Migrationsverket.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.70 UO 13 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 1:4 Ersättning för insatser för

vissa nyanlända

invandrare 2 000 452 3:1 Särskilda

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 2 200 miljoner

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Anslag

Tabell 2.71 UO 14 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

marknad och arbetsliv och består i huvudsak av vilket är 4 098 miljoner kronor (5,4 procent) utgifter för matchning av arbetssökande och lägre än vad som anvisades i statens budget. lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, Jämfört med 2016 blev utfallet 972 miljoner arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning kronor (1,3 procent) lägre. och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom Antalet arbetslösa minskade med 8 000 området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Tabell 2.72 visar arbetsmarknadsstatistik från Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen Arbetskraftsundersökning (AKU) som görs av för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket Statistiska centralbyrån. Statistiken är från och Arbetsdomstolen. helårsundersökningarna för 2016 och 2017.

Tabell 2.72 Arbetslöshet

2017 2016

Antal Antal

personer Procent Kvinnor Män personer Procent Kvinnor Män

varav långtidsarbetslösa personer med utomnordiskt ursprung 61 100 17,0 25 400 35 600 57 700 15,7 23 200 34 700 varav ungdomar, 15–24 år 112 400 31,4 51 700 60 700 120 800 33,0 53 800 67 000 Arbetslösheten, 15–74 år (arbetslösa som andel av arbetskraften) 6,7 6,4 6,9 6,9 6,5 7,3 Ungdomsarbetslösheten, 15–24 år (arbetslösa ungdomar som andel av samtliga ungdomar i arbetskraften) 17,8 16,8 18,7 18,9 17,2 20,5 Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2017 respektive 2016. Summorna i tabellen innehåller mindre skillnader på grund av avrundningar till hela hundratal i underliggande statistik. Källa: Statistiska centralbyrån.

Det genomsnittliga antalet arbetslösa 15–74 år heltidsstuderande ökade med 3 600 personer enligt AKU minskade med 8 000 personer mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. mellan 2016 och 2017. Antalet arbetslösa som är personer som varit arbetslösa i mer än sex

S kr . 2017/ 18: 101

månader, minskade med 5 800 personer jämfört Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program med 2016. Antalet arbetslösa personer med blev lägre än budgeterat utomnordiskt ursprung ökade med 7 900 Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för personer, varav antalet kvinnor ökade med 6 600 arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev personer och antalet män med 1 400 personer. 9 554 miljoner kronor, vilket är 1 719 miljoner Andelen arbetslösa med utomnordiskt ursprung kronor (15,2 procent) lägre än anvisat i statens uppgår 2017 till 46,6 procent av samtliga budget. Det beror främst på att utgifterna för arbetslösa. Antalet personer med utomnordiskt subventionerade anställningar blev lägre än ursprung i långtidsarbetslöshet ökade med 3 400 beräknat. Utgifterna under anslaget påverkas personer jämfört med 2016. Ungdomar i åldern främst av omfattningen av de arbetsmarknads- 15–24 år utgör 31,4 procent av samtliga politiska programmen. arbetslösa.

Antalet arbetslösa ungdomar minskade med 8 400 personer mellan åren, varav antalet kvinnor minskade med 2 100 personer och antalet män med 6 300 personer.

Tabell 2.73 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser

2017 2016

Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2017 respektive 2016 beräknad utifrån Arbetsförmedlingens månadsstatistik. Källa: Arbetsförmedlingen.

I tabell 2.73 visas statistik om deltagandet i 2016. Minskningen beror främst på minskade arbetsmarknadspolitiska program. Av de ungdomskullar och en starkare konjunktur. inskrivna arbetslösa deltog i genomsnitt 47,1 Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och procent i arbetsmarknadspolitiska program Samhall m.m. blev 17 194 miljoner kronor, vilket under 2017, vilket är en minskning med 0,6 är 1 211 miljoner kronor (6,6 procent) lägre än procent jämfört med föregående år. Antalet anvisat i statens budget. Det beror framförallt på utrikesfödda i program med aktivitetsstöd ökade att antalet personer med funktionsnedsättning med 9,8 procent jämfört med 2016. Det största som medför nedsatt arbetsförmåga och som haft programmet, sett till antal deltagare, är jobb- och en anställning med lönestöd har blivit mindre än utvecklingsgarantin som svarade för 57,9 beräknat. Dessutom har beslut om lönebidrag procent av det genomsnittliga antalet deltagare i och trygghetsanställningar minskat mer än samtliga program med aktivitetsstöd. Antalet beräknat. I genomsnitt har 74 235 personer deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins (29 658 kvinnor och 44 577 män) per månad haft sysselsättningsfas var i genomsnitt 5 850 en anställning med lönestöd under 2017. Det är personer, vilket är en minskning med 74,7 något färre jämfört med föregående år. procent jämfört med 2016. Från och med 2016 har fasindelningen i jobb- och utvecklings- Lägre utgifter än budgeterat för Europeiska garantin upphört och sysselsättningsplatserna socialfonden har avvecklats successivt fram till den 31 januari Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden 2018. Antalet deltagare i jobbgarantin för m.m. för perioden 2014–2020 blev 172 miljoner ungdomar var i genomsnitt 15 736 personer. Det kronor (14,6 procent) lägre än anvisat i statens är en minskning med 21,1 procent jämfört med budget och uppgick till 1 009 miljoner kronor.

S kr . 2017/ 18: 101

Det beror främst på låg medelsförbrukning i de Beställningsbemyndiganden beviljade projekten. Jämfört med föregående år

Tabell 2.75 UO 14 Beställningsbemyndiganden

blev utfallet 498 miljoner kronor (97,7 procent)

Miljoner kronor

högre. Det beror på att antalet pågående och

Utestående rekvirerande projekt har ökat under 2017.

Beställnings- åtaganden

Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 lönegarantiersättning blev 1 296 miljoner kronor, 1:3 Kostnader för vilket är 279 miljoner kronor (17,7 procent) arbetsmarknadspolitiska

program och insatser 7 000 5 373 lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 292 miljoner kronor 1:4 Lönebidrag och Samhall

m.m. 13 400 12 112 (18,4 procent) lägre. Antalet personer som fick

1:6 Europeiska socialfonden lönegarantiersättning 2017 var 25 973, en ökning

m.m. för perioden 2014med 9,0 procent. Även antalet företagskonkurser

2020 3 700 3 398 och företagsrekonstruktioner var högre än 2016

1:7 Institutet för och ökade med 13,8 procent till 2 781 stycken. arbetsmarknads- och Däremot minskade den genomsnittliga utbildningspolitisk

utvärdering 9 8 ersättningen per person med 20,5 procent och

2:1 Arbetsmiljöverket 20 20 uppgick till 58 510 kronor. I tabell 2.74 visas omfattningen av lönegarantiersättningen och Summa 24 129 20 911 antalet konkurser och rekonstruktioner.

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om

Tabell 2.74 Bidrag till lönegarantiersättning

beställningsbemyndiganden på 24 129 miljoner

2017 2016

kronor. De utestående åtagandena uppgick till Antal personer med lönegarantiersättning 25 973 23 823

20 911 miljoner kronor. Skillnaden mellan Antal företagskonkurser och företags- 2 781 2 444

bemyndiganden och utestående åtaganden upprekonstruktioner

gick till 3 218 miljoner kronor. Skillnaden för Genomsnittlig ersättning per person 58 510 73 561

anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknads- Källa: Kammarkollegiet.

politiska program och insatser beror på att Lägre utgifter för arbetslöshetsersättning och regeringens reformer, t.ex. traineejobb för aktivitetsstöd jämfört med föregående år arbetslösa ungdomar inte hunnit öka i samma Jämfört med 2016 blev utfallet för anslaget 1:2 takt som bemyndigandet. Det finns också en

stor osäkerhet i budgeteringen av de utestående

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

åtagandena för utgiftsområdet då dessa bl.a. 1 781 miljoner kronor (6,2 procent) lägre. Det

beror på längden och omfattningen av besluten lägre utfallet avser främst aktivitetsstöd, då antalet arbetssökande i garantiprogrammen som om insatser och vid vilken tidpunkt arbetsgivare uppburit aktivitetsstöd har minskat. Minskning- och anordnare av insatser rekvirerar bidrag.

en avser framför allt antalet deltagare i jobbgaranti för ungdomar och beror främst på

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

minskade ungdomskullar och en starkare konjunktur. Vidare minskade bidragen till arbetslöshetsersättning. Antalet personer som RiR 2017:20 Effekter av Arbetsförmedlingens fick arbetslöshetsersättning uppgick till ca Förberedande och orienterande utbildning

Riksrevisionen har granskat hur effekter av 223 000 personer år 2017, vilket är en minskning

Arbetsförmedlingens insats förberedande och med 3,6 procent jämfört med 2016. Utgifterna

orienterande utbildning. för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 473 miljoner Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens kronor (5,2 procent) högre än 2016. Det beror rapport om effekter av Arbetsförmedlingens framför allt på en ökad omfattning av förberedande och orienterande utbildning

(skr. 2017/18:76) redovisat vilka åtgärder som subventionerade anställningar i form av

avses vidtas med anledning av granskningsextratjänster.

rapporten. Granskningsrapporten är därmed

slutbehandlad.

S kr . 2017/ 18: 101

RiR 2017:21 Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsutbildning – små regionala effekter

Riksrevisionen har granskat om Arbetsförmedlingens program Arbetsmarknadsutbildning ger likvärdiga effekter i hela landet och om den eventuella variationen i effekt av detta program har förändrats över tid.

Regeringen har i skrivelse Riksrevisionens rapport om regionala skillnader i effekter av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning (skr. 2017/18:79) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2017:26 Matchningen på arbetsmarknaden – sökandesammansättningens betydelse

Riksrevisionens har granskat betydelsen av sökandesammansättningen hos arbetssökande för matchningen på den svenska arbetsmarknaden.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden (skr. 2017/18:109) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Anslag

Tabell 2.76 UO 15 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar utgifter för fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning ekonomiskt stöd till enskilda under studier och ingår. Antalet studerande som fick studiemedel utgifter för vissa studiesociala insatser. Området minskade med 1 500 till 469 365. Det är framför omfattar även utgifter för att hantera allt antalet studerande på gymnasienivå som studiestöden, vilket huvudsakligen sköts av minskar, för fjärde året i rad. Det är den främsta Centrala studiestödsnämnden (CSN). Även anledningen till att det totala antalet studerande ärendehanteringen inom Överklagandenämnden med studiemedel minskade. för studiestöd ingår i utgiftsområdet.

Utfallet uppgick till 19 671 miljoner kronor Lägre avsättningar för kreditförluster och blev därmed 2 763 miljoner kronor (12,3 Utfallet för anslaget 1:3 Avsättning för procent) lägre än vad som anvisades i statens kreditförluster uppgick till 1 879 miljoner kronor, budget. Jämfört med 2016 blev utgifterna vilket är 84 miljoner kronor (4,3 procent) lägre 185 miljoner kronor (0,9 procent) högre. än anvisat i statens budget. Avsättning görs för

konstaterade förluster på utlåning t.o.m. 2013 Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat i och för förväntade förluster på utlåning fr.o.m. statens budget 2014. Den årliga avsättningen för förväntade Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till förluster motsvarar 7,1 procent av utlånade 13 061 miljoner kronor, vilket är 2 232 miljoner medel. kronor (14,6 procent) lägre än anvisat i statens Utbetalningarna av annuitetslån ökade med budget. Det beror framför allt på att prioriterat 592 miljoner kronor jämfört med 2016, vilket studiebidrag för de som saknar slutbetyg från bl.a. beror på att fler personer lånat och att grundskola eller 3-årig gymnasieutbildning blev lånebeloppen har höjts. Annuitetslån är lån som 1 420 miljoner kronor lägre än beräknat. Det tagits efter den 30 juni 2001. beror också på att antalet studenter med studiemedel blev lägre än beräknat. Anslaget Högre utgifter för studiehjälp och studiemedel används till utgifter för studiebidrag, tilläggs- jämfört med 2016 bidrag och pensionsavgifter. För studiebidraget Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp blev finns två olika nivåer: en generell nivå där 107 miljoner kronor (3,2 procent) högre jämfört bidragsdelen utgör ca 28 procent av med föregående år och uppgick till totalbeloppet för studiemedel (studiebidrag och 3 430 miljoner kronor. Det totala antalet studielån) och en högre nivå där bidragsdelen studerande som fick studiehjälp ökade för första utgör ca 66 procent av totalbeloppet. Det är gången på flera år och uppgick under 2017 till inom gruppen med den högre nivån som 408 000. Andelen manliga studerande med utgifterna för studier på grundskolenivå och studiehjälp har ökat med 0,4 procent under 2017. gymnasial nivå för vuxna studerande som saknar Ökningen beror på att Sverige under de senaste

S kr . 2017/ 18: 101

åren tagit emot ett stort antal asylsökande och i Beställningsbemyndiganden åldrarna 16–20 år är majoriteten av dessa män.

Tabell 2.77 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel blev

Miljoner kronor

177 miljoner kronor (1,4 procent) högre än

Utestående föregående år. Det beror på att bidragsbeloppet

Beställnings- åtaganden höjts och att fler har studerat med tilläggsbidrag. Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 Studiemedlen är till övervägande del rättighets- 1:6 Bidrag till vissa styrda. Utgifterna påverkas framför allt av studiesociala ändamål 4 1 antalet studerande med studiebidrag och Summa 4 1 tilläggsbidrag. Även faktorer såsom beslut om antal platser eller ändrade belopp, de studerandes

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett studietakt och studietid samt den allmänna

beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. prisutvecklingen i samhället påverkar. Det beror

De utestående åtagandena uppgick till 1 miljon på att studiebidraget och tilläggsbidraget är

kronor. indexerade med prisbasbeloppet

Tabell 2.78 UO 15 Utlåning

Lägre studiemedelsräntor påverkas av negativ Miljoner kronor

reporänta Utlåning Låneram Lån 2017-12-31 Utfallet för anslaget 1:4 Statens utgifter för

Studielån 217 000 215 461 studiemedelsräntor blev 356 miljoner kronor,

Summa 217 000 215 461

vilket är 227 miljoner kronor lägre än 2016. Eftersom Riksbankens styrränta (reporäntan)

Låneramen för studielån uppgick till var negativ blev räntan på återkravsskulden också

217 000 miljoner kronor. Utestående lån vid negativ. Ränteutgifterna på återkravsskulden

utgången av 2017 var 215 461 miljoner kronor. påverkas till stor del av reporäntans utveckling. Ett återkrav uppstår när en person har fått pengar av CSN som denne inte har rätt till. Det kan t.ex. bero på att personen har avbrutit sina studier eller haft ogiltig frånvaro i minst 15 dagar.

Studiestartsstöd, ny satsning under 2017

Utfallet för anslag 1:7 Studiestartsstöd blev 424 miljoner kronor (94,6 procent) lägre än beräknat i statens budget och uppgick till 24 miljoner kronor. Det beror delvis på att det har varit svårt att komma igång med rekryteringen till studiestartsstödet. Anslaget ska användas av kommunerna för bidrag till arbetslösa personer som varit anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen under minst sex månader och som studerar.

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Anslag

Tabell 2.79 UO 16 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa Låg nyttjandegrad av statsbidrag medför lägre särskilda utbildningsformer och annan peda- utfall gogisk verksamhet, vuxenutbildning och efter- Utgifterna för anslaget 1:10 Fortbildning av gymnasial yrkesutbildning samt högskole- lärare och förskolepersonal blev 140 miljoner utbildning och forskning. Området omfattar kronor, vilket är 155 miljoner kronor (52,5 även myndigheter inom utbildnings- och procent) lägre än anvisat i statens budget Detta forskningsområdet. beror bl.a. på en låg nyttjandegrad av vissa av

Utfallet uppgick till 71 098 miljoner kronor statsbidragen. och blev därmed 1 283 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens Utgifter för vuxenutbildning 326 miljoner kronor budget. Jämfört med 2016 ökade utgifterna med lägre än statens budget 5 072 miljoner kronor (7,7 procent). För Utgifterna för anslaget 1:13 Statligt stöd till universitet och högskolor belastas anslagen till vuxenutbildning blev 1 128 miljoner kronor. Det forskning och forskarutbildning när anslags- är 326 miljoner kronor (22,4 procent) lägre än medlen förs över till myndigheternas konton. anvisat i statens budget. Det beror Till följd av den särskilda anslagsredovisningen huvudsakligen på att statsbidragen för blir det därför inga skillnader mellan budget och yrkesinriktad vuxenutbildning blev 227 miljoner utfall. I det följande kommenteras de anslag kronor lägre än beräknat. Under året betalade inom utgiftsområdet där avvikelser finns. Statens skolverk ut 861 miljoner kronor i

statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning. Utgifterna för utveckling av skolväsendet blev Statsbidragen för lärlingsutbildningar blev högre än anvisat i budgetpropositionen 81 miljoner kronor lägre än beräknat i statens Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av budget. Utgifterna för traineeutbildningar blev skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 18 miljoner kronor lägre än beräknat. blev 300 miljoner kronor (10,4 procent) högre Utfallet för anslaget 1:14 Statligt stöd till än anvisat i den ursprungliga budgeten. I enlighet yrkeshögskoleutbildning blev 2 034 miljoner med propositionen Vårändringsbudget för 2017 kronor. Av det avser 1 962 miljoner kronor anvisades anslaget 500 miljoner kronor för att statsbidrag till yrkeshögskoleutbildningar. betalats ut som statsbidrag för ökad jämlikhet i Antalet outnyttjade platser inom grundskolan och 150 miljoner kronor som yrkeshögskolan blev högre vilket medförde att statsbidrag för gymnasieskolans introduktions- utgifterna blev 137 miljoner kronor lägre än program. Skolverket har betalat ut dessa medel anvisat i statens budget. Myndigheten för till kommunerna. Samtidigt minskades anslaget i yrkeshögskolan betalade ut statsbidrag för 28 enlighet med propositionen Vårändringsbudget 400 årsplatser, vilket är en ökning med 1 129 för 2017 med 7,5 miljoner kronor årsplatser jämfört med föregående år. Det

Utgifterna under anslaget 1:5 Utveckling av resulterade i att utgifterna blev 65 miljoner skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet kronor högre än 2016. blev lägre än beräknat för t.ex. fortbildning i specialpedagogik, vidareutbildning i form av ett Upprustning av skollokaler och utemiljöer – lågt fjärde tekniskt år samt gymnasial lärlings- utfall på grund av ofullständiga ansökningar utbildning. Det beror även på att huvudmän Utfallet för anslaget 1:15 Upprustning av (t.ex. kommuner och enskilda huvudmän inom skollokaler och utemiljöer blev 162 miljoner skolväsendet), trots ett högt söktryck, har kronor. Det är 318 miljoner kronor rekvirerat statsbidrag i mindre omfattning än (66,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. beräknat för t.ex. undervisning under skollov. Under 2017 har Boverket fått in 591

Utfallet för anslaget 1:6 Statligt stöd till ansökningar om statsbidrag för att rusta upp särskild utbildning i gymnasieskolan blev 226 skollokaler och utemiljöer. På grund av att miljoner kronor, vilket är 37 miljoner kronor ansökningar inte har varit fullständiga har (14,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Boverket begärt in många kompletteringar vilket Anslaget används främst för utgifter för särskilda har lett till att handläggningen har försenats och insatser inom skolområdet för elever med anslagsutnyttjandet blev därmed lägre än funktionsnedsättning. Antalet elever har sjunkit beräknat. Totalt har 357 ansökningar över tid. (60,4 procent) beviljats. År 2016 redovisades

anslaget inom utgiftsområde 18 Samhälls-

S kr . 2017/ 18: 101

planering, bostadsförsörjning och byggande kronor (23,6 procent) högre än anvisat i statens samt konsumentpolitik. budget. Anslaget används för avgifter till

internationella organisationer och avser Bidrag till lärarlöner 389 miljoner kronor lägre än långsiktiga åtaganden. Utfallet påverkas av BNPbudgeterat utvecklingen och valutakurser. Då åtagandena Utfallet för anslaget 1:19 Bidrag till lärarlöner blev högre än den ursprungliga beräkningen till blev 389 miljoner kronor (8,8 procent) lägre än följd av att schweizerfrancens valutakurs anvisat och uppgick till 4 053 miljoner kronor. gentemot den svenska kronan förstärktes Skillnaden avser Lärarlönelyftet och Karriär- anvisade riksdagen ytterligare 71 miljoner stegsreformen och förklaras av att huvudmän kronor i enlighet med propositionen inte rekvirerat medel i den omfattning som Vårändringsbudget för 2017. beräknades. Det beror också på att huvudmän inte utnyttjar hela den bidragsram som de Satsningar ger högre utgifter än förra året tilldelats. Utfallet för utgiftsområdet uppgår till

71 098 miljoner kronor vilket är 5 072 miljoner Nytt statsbidrag för ökad jämlikhet ger högre kronor högre än föregående år. Tillsammans var utgifter än föregående år anslagsnivåerna för 1:5 Utveckling av Utfallet för anslaget 1:1 Statens skolverk blev 1 skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, 031 miljoner kronor, vilket är 412 miljoner 1:16 Fler anställda i lågstadiet och 1:19 Bidrag till kronor (66,5 procent) högre än 2016. Det beror lärarlöner 3 578 miljoner kronor högre än 2016. framför allt på att anslaget fr.o.m. 2017 Utgifterna för anslaget 1:6 Statligt stöd till finansierar förvaltningsutgifter som tidigare särskild utbildning i gymnasieskolan blev finansierades av andra anslag. Förändringen 161 miljoner kronor (41,6 procent) lägre än innebär att utfallet för anslaget ger en mer 2016. Minskningen beror till stor del på att fullständig bild av Statens skolverks medel har överförts till det nya anslaget 1:20 förvaltningsutgifter. Särskilda insatser inom skolområdet. Anslaget

Utfallet för anslaget 1:5 Utveckling av bidrar bl.a. till finansieringen av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet riksgymnasieutbildning för rörelsehindrade, uppgick till 3 168 miljoner kronor, vilket är döva och hörselskadade. Utgifterna för anslaget 1 125 miljoner kronor (55,0 procent) högre än 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal föregående år. Det beror bl.a. på att 500 miljoner blev 137 miljoner kronor lägre än föregående år. kronor har betalats ut i statsbidrag till Bland annat har medel för speciallärarutbildning kommunerna för en ökad jämlikhet i grund- 2017 överförts från anslaget till anslaget 1:5 skolan. Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk

verksamhet.

Utfallet för Fler anställda i lågstadiet högre än föregående år

Utfallet för anslaget 1:16 Fler anställda i lågstadiet uppgick till 2 297 miljoner kronor, vilket är 982 miljoner kronor högre än föregående år. Ökningen mellan åren beror på att utbetalningarna har anpassats för att ligga i fas med bidragsåret. Under 2016 minskade anslaget till följd av förlag i propositionen Vårändringsbudget för 2016 och medel tillfördes i stället senare år. Bidrag betalades endast för en termin 2016 medan bidrag för två terminer betalats ut under 2017.

Högre avgifter till internationella organisationer på grund av valutakursförändring

Utfallet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer blev 346 miljoner kronor, vilket är 66 miljoner

S kr . 2017/ 18: 101

Beställningsbemyndiganden För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet

och annan pedagogisk verksamhet beror

Tabell 2.80 UO 16 Beställningsbemyndiganden

skillnaden framför allt på ett lägre nyttjande än

Miljoner kronor

beräknat.

Utestående

Bemyndigandet för anslaget 1:14 Statligt stöd

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 till yrkeshögskoleutbildning uppgick till 1:5 Utveckling av 4 800 miljoner kronor. Av dessa har

638 miljoner kronor bl.a. på en ändrad plan för

1:7 Maxtaxa i förskola,

användandet av anslaget.

fritidshem och annan

För anslag 1:13 Statligt stöd till

pedagogisk verksamhet

m.m. 665 664 vuxenutbildning fanns det inga utestående 1:10 Fortbildning av lärare åtaganden vid årets slut. Det beror på att och förskolepersonal 350 96 verksamheten har bedrivits inom kalenderåret.

1:13 Statligt stöd till

vuxenutbildning 335 0 1:14 Statligt stöd till Garantier

yrkeshögskoleutbildning 4 800 4 115 1:15 Upprustning av Tabell 2.81 UO 16 Garantier

skollokaler och Miljoner kronor utemiljöer 680 288

Utfärdade

1:16 Fler anställda i garantier

lågstadiet 1 152 978 Utestående inklusive

åtaganden bundna 1:18 Praktiknära Garantier Garantiram 2017-12-31 utfästelser

skolforskning 19 19

Pensionsgaranti (inkl. 1:19 Bidrag till lärarlöner 2 235 2 202 efterborgen) Chalmers

Tekniska Högskola AB1 Obegränsad 354 3:1 Vetenskapsrådet:

Forskning och Kreditgarantier för forskningsinformation 17 900 17 262 överbryggningslån till

ESS ERIC 600 0 600 3:2 Vetenskapsrådet:

Avgifter till Summa 354 600

3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter

till internationella

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Specialpedagogiska skolmyndigheten har fått en

revisionsberättelse med reservation avseende sin Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om årsredovisning för 2017. Som grund för beställningsbemyndiganden på 35 803 miljoner uttalande om reservation anger Riksrevisionen kronor. De utestående åtagandena uppgick till följande. 32 082 miljoner kronor. Skillnaden mellan be- Myndigheten har tecknat hyresavtal för myndiganden och utestående åtaganden uppgick elevboende avseende en villafastighet och två till 3 721 miljoner kronor och hänför sig bostadsrätter. Hyresavtalen redovisas som huvudsakligen till anslaget 1:5 Utveckling av finansiell leasing och påverkar tillgångar och skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, skulder med 16 miljoner kronor. Hyresavtalen anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskole- innehåller bl.a. villkor som innebär att utbildning och anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: myndigheten åtar sig alla risker inklusive för en Forskning och forskningsinformation. eventuell förlust vid avyttring när avtalen sägs

upp. Riksrevisionen bedömer att avtalen har

S kr . 2017/ 18: 101

villkor som kräver medgivande från regeringen. Upplysning av särskild betydelse Myndigheten har inte erhållit sådant Regionala etikprövningsnämnden i Linköping medgivande, och har därmed inte följt 2 kap. 5 § redovisar i årsredovisningen ett väsentligt kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). underskott i den avgiftsfinansierade verksam-

Myndigheten har per den 31 december 2017 heten för etikprövning av forskning som avser överskridit den av regeringen beslutade låne- människor. Som framgår av myndighetens ramen med ca 13 miljoner kronor. Över- beskrivning på s. 12 i årsredovisningen har skridandet redovisas i årsredovisningen, not 27 myndigheten, på grund av otydligheterna i den Lån i Riksgäldskontoret (s. 143). ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att

efterleva det ekonomiska målet.

Uppsala universitet

Uppsala universitet har fått en Regionala etikprövningsnämnden i Lund revisionsberättelse med reservation avseende sin Regionala etikprövningsnämnden i Lund har fått årsredovisning för 2017. Som grund för en revisionsberättelse med upplysning avseende uttalande om reservation anger Riksrevisionen sin årsredovisning för 2017. följande.

Universitetet har utnyttjat hela sin låneram på Upplysning av särskild betydelse 745 000 000 kronor. Universitetet har utöver Regionala etikprövningsnämnden i Lund redobeviljad låneram anskaffat anläggningstillgångar visar i årsredovisningen ett väsentligt underskott till ett belopp om 17 600 000 kronor. Dessa i den avgiftsfinansierade verksamheten för anläggningstillgångar har inte lånefinansierats. etikprövning av forskning som avser människor.

Enligt 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsför- Som framgår av myndighetens beskrivning på s. ordningen (2011:210) ska anläggningstillgångar 5 i årsredovisningen har myndigheten, på grund som används i en myndighets verksamhet av otydligheterna i den ekonomiska styrningen finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Om inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska universitetet lånefinansierat även dessa målet. anläggningstillgångar hade låneramen överskridits med 17 600 000 kronor per den Regionala etikprövningsnämnden i 31 december 2017. Stockholm

Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg har fått en revisionsberättelse med upplysning Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg har avseende sin årsredovisning för 2017. fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2017. Upplysning av särskild betydelse

Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Upplysning av särskild betydelse redovisar i årsredovisningen ett väsentligt under- Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg skott i den avgiftsfinansierade verksamheten för redovisar i årsredovisningen ett väsentligt etikprövning av forskning som avser människor. underskott i den avgiftsfinansierade verksam- Som framgår av myndighetens beskrivning på s. heten för etikprövning av forskning som avser 11 i årsredovisningen har myndigheten, på grund människor. Som framgår av myndighetens av otydligheterna i den ekonomiska styrningen beskrivning på s. 11 i årsredovisningen har inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska myndigheten, på grund av otydligheterna i den målet. ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala

Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har Regionala etikprövningsnämnden i Linköping fått en revisionsberättelse med upplysning Regionala etikprövningsnämnden i Linköping avseende sin årsredovisning för 2017. har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2017. Upplysning av särskild betydelse

Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala

redovisar i årsredovisningen ett väsentligt

underskott i den avgiftsfinansierade verksam-

S kr . 2017/ 18: 101

heten för etikprövning av forskning som avser att vidtas med anledning av granskningsmänniskor. Som framgår av myndighetens rapporten. Granskningsrapporten är därmed beskrivning på s. 11 i årsredovisningen har slutbehandlad. myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att RiR 2017:18 Karriärstegsreformen och efterleva det ekonomiska målet. Lärarlönelyftet – högre lön men sämre

sammanhållning

Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Riksrevisionen har granskat de statliga Regionala etikprövningsnämnden i Umeå har lärarlönesatsningarna Karriärstegsreformen och fått en revisionsberättelse med upplysning Lärarlönelyftet. avseende sin årsredovisning för 2017. Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens

rapport om karriärstegsreformen och Upplysning av särskild betydelse lärarlönelyftet (skr. 2017/18:84) en annan Regionala etikprövningsnämnden i Umeå bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför redovisar i årsredovisningen ett väsentligt under- inte några åtgärder med anledning av skott i den avgiftsfinansierade verksamheten för granskningsrapporten. Granskningsrapporten är etikprövning av forskning som avser människor. därmed slutbehandlad. Som framgår av myndighetens beskrivning på s. 11 i årsredovisningen har myndigheten, på grund RiR 2017:28 Varför sparar lärosätena? – En av otydligheterna i den ekonomiska styrningen granskning av myndighetskapital vid inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska universitet och högskolor målet. Riksrevisionen har granskat myndighetskapital

vid statliga universitet och högskolor. Statens skolverk Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens Statens skolverk har fått en revisionsberättelse rapport om myndighetskapital vid universitet med upplysning avseende sin årsredovisning för och högskolor (skr. 2017/18:191) redovisat vilka 2017. åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med

anledning av granskningsrapporten. Övrig upplysning Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Myndigheten redovisar i årsredovisningen i tabell 8, s. 25, ett underskott i den RiR 2017:30 Riktade statsbidrag till skolan – avgiftsfinansierade verksamheten som avser nationella prioriteringar men lokala behov handläggning av lärarlegitimationer. Riksrevisionen har granskat om systemet med Verksamheten ska finansieras med avgifter och riktade statsbidrag till skolans huvudmän är till full kostnadstäckning, dock har myndigheten ändamålsenligt. rätt att utöver avgifterna använda anslagsmedel. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens Det finns således inget faktiskt underskott i rapport om riktade statsbidrag till skolan verksamheten. På grund av denna otydlighet i (skr. 2017/18:217) redovisat vilka åtgärder som den ekonomiska styrningen gällande full vidtagits eller avses att vidtas med anledning av kostnadstäckning har myndigheten inte getts granskningsrapporten. Granskningsrapporten är möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. därmed slutbehandlad.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2017:15 Samisk utbildning – dags för en omstart

Riksrevisionen har granskat insatser inom samisk utbildning med Sameskolstyrelsen som ansvarig myndighet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om samisk utbildning (skr. 2017/18:68) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Anslag

Tabell 2.82 UO 17 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar.

Utfallet uppgick till 14 475 miljoner kronor och blev därmed 46 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2016 ökade utgifterna med 404 miljoner kronor (2,9 procent).

Stöd till icke-statliga kulturlokaler blev lägre än budgeterat

Utfallet för anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler blev 5 miljoner kronor (50,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Under året har projekt som beviljats stöd inte genomförts och därmed avskrivits.

Museet Prins Eugens Waldemarsudde avskilt från Nationalmuseum

Regeringen beslutade att fr.o.m. den 1 juli 2017 skilja Waldemarsudde från Nationalmuseum. För att finansiera delningen av Prins Eugens Waldemarsudde och Nationalmuseum överfördes 6 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2017 från anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter till anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer.

S kr . 2017/ 18: 101

Beställningsbemyndiganden översättning av svensk litteratur och dramatik samt produktionsstöd till kulturtidskrifter.

Tabell 2.83 UO 17 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående Utlåning

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31

Tabell 2.84 UO 17 Utlåning

1:2 Bidrag till allmän

Miljoner kronor

kulturverksamhet,

utveckling samt Utlåning Låneram Lån 2017-12-31

internationellt

Kungliga Operan AB 120 0 kulturutbyte och

samarbete 25 10 Stiftelsen Nordiska museet1 20 17 1:3 Skapande skola 50 0 Summa 140 17

1 Prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:Fiu21, rskr. 2014 /15:255 1:5 Stöd till icke-statliga

kulturlokaler 9 8

1:6 Bidrag till regional Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om kulturverksamhet 55 0 en låneram på högst 140 miljoner kronor för lån 2:2 Bidrag till vissa teater-, till viss ombyggnation av Nordiska museet och

dans- och

klimatanpassning av arkiven samt lån till

musikändamål 167 110

Kungliga Operan. Utestående lån vid utgången

3:1 Bidrag till litteratur och

av 2017 var 17 miljoner kronor.

kulturtidskrifter 25 27 4:4 Bidrag till bild- och

formområdet 14 11

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

5:2 Ersättningar och bidrag

till konstnärer 160 150

Livrustkammaren och Skoklosters slott med

7:2 Bidrag till

kulturmiljövård 90 69 Stiftelsen Hallwyska museet 9:2 Stöd till trossamfund 46 17 Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwyska museet har fått en

12:2 Bidrag till nationell och

internationell revisionsberättelse med reservation avseende sin ungdomsverksamhet 239 212 årsredovisning för 2017. Som grund för 13:2 Bidrag till allmänna uttalande om reservation anger Riksrevisionen

samlingslokaler 44 34

följande. 13:3 Bidrag för kvinnors Den av Livrustkammaren och Skoklosters

organisering 29 24

slott med Stiftelsen Hallwyska museet den 19

13:5 Bidrag till

mars 2018 beslutade årsredovisningen för

riksdagspartiers

kvinnoorganisationer 15 15 myndigheten inkom till regeringen den 19 mars 2018. Årsredovisningen är daterad den 19

13:6 Insatser för den ideella

som beslutades den 19 mars 2018. Enligt 2 kap. 1

§ förordningen (2000:605) om årsredovisning Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om

och budgetunderlag ska myndigheten senast den beställningsbemyndiganden på 1 116 miljoner

22 februari lämna en årsredovisning till kronor. De utestående åtagandena uppgick till

regeringen. Årsredovisningen har lämnats för 807 miljoner kronor, vilket är 309 miljoner

sent och kan därmed inte anses avlämnad i kronor lägre än beslutade bemyndiganden.

enlighet med förordningens villkor.

Anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och

kulturtidskrifter har ett beställnings-

Moderna museet

bemyndigande på 25 miljoner kronor.

Moderna museet har fått en revisionsberättelse Utestående åtaganden vid året slut var

med reservation avseende sin årsredovisning för 27 miljoner kronor. Det innebär att

2017. Som grund för uttalande om reservation bemyndigandet har överskridits med 2 miljoner

anger Riksrevisionen följande. kronor. Överskridandet gäller bidrag till

S kr . 2017/ 18: 101

I årsredovisningen som lämnades till Statens historiska museer regeringen den 22 februari 2018 saknas noter Statens historiska museer har fått en som krävs enligt 2 kap. 4 § samt 7 kap 1§ revisionsberättelse med upplysning avseende sin förordningen (2000:605) om årsredovisning och årsredovisning för 2017. budgetunderlag. Noter redovisas inte till balansposterna Fordringar hos andra Upplysning av särskild betydelse myndigheter, Övriga kortfristiga fordringar, Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på s. 59 Förutbetalda kostnader, Övriga upplupna i årsredovisningen där myndigheten redovisar de intäkter och Avräkning med statsverket. negativa ackumulerade resultaten av myndig-

hetens avgiftsbelagda verksamheter. Därutöver Statens centrum för arkitektur och design redogörs på s. 8 för de åtgärder som vidtagits för Statens centrum för arkitektur och design har att på längre sikt uppnå en ekonomisk balans. fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2017. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

I årsredovisningen som lämnades till regeringen den 21 februari 2018 saknas en fördelning av myndighetens totala intäkter och kostnader enligt 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Statens maritima museer

Statens maritima museer har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2017. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Regeringen har i regleringsbrev specifikt efterfrågat återrapportering avseende lokalkostnader 2017 uppdelat på hyra, el, och uppvärmning, reparationer och underhåll samt övriga driftskostnader. Om myndigheten har fler än en hyresvärd ska en fördelning av dessa kostnader per hyresvärd redovisas. Sådan återrapportering saknas i årsredovisningen.

Statens kulturråd

Statens kulturråd har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2017. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten har överskridit bemyndigandet för anslaget 3:1 ap. 1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter under utgiftsområde 17. Bemyndigandet uppgår till 25 000 000 kronor medan utestående åtaganden enligt årsredovisningen uppgår till 27 440 000 kronor.

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Anslag

Tabell 2.85 UO 18 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Inom utgiftsområdet ingår utgifter för bostadsföretag. I statens budget anvisades samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, 100 miljoner kronor. Anslaget är till för lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. statsbidrag till kommuner för att underlätta Området innefattar bl.a. myndigheterna ekonomiskt nödvändiga omstruktureringar av Boverket och Lantmäteriet. kommunala bostadsföretag eller för att på annat

Utfallet uppgick till 3 803 miljoner kronor, sätt minska bördorna av deras åtaganden för vilket är 2 962 miljoner kronor (43,8 procent) boendet. Stöd får bara ges om statens och lägre än vad som anvisades i statens budget. kommunens åtaganden har reglerats i ett avtal Jämfört med 2016 ökade utgifterna med 744 mellan parterna. Inga nya avtal beslutades under miljoner kronor (24,3 procent). 2017 och vid årets utgång fanns avtal med

Hagfors, Sorsele och Ånge kommuner. Enligt Utgifterna för bostadspolitisk utveckling blev högre avtalen har staten åtagit sig att lämna bidrag till än budgeterat avvecklingskostnader i takt med att kostnader Utfallet för anslaget 1:1 Bostadspolitisk uppstår. Statens totala utestående åtaganden utveckling uppgick till 60 miljoner kronor, vilket enligt dessa avtal uppgår till ca 11 miljoner är 36 miljoner kronor (148,9 procent) högre än kronor. Inga utbetalningar för avvecklingsanvisat i statens budget. Jämfört med föregående kostnader gjordes under 2017. år är utfallet 49 miljoner kronor (434,6 procent) Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta högre. I enlighet med propositionen för enskilda att ordna bostad blev knappt Höständringsbudget för 2017 anvisade riksdagen 800 000 kronor, vilket är drygt 42 miljoner ytterligare 50 miljoner kronor. Detta på grund av kronor (98,2 procent) lägre än vad som har ett ändrat uppdrag till en samordnare för större anvisats i statens budget. Det låga utfallet beror samlade exploateringar med hållbart byggande. på en låg tillströmning av ärenden under 2017. Det ändrade uppdraget bestod bl.a. i att Anslaget används för statsbidrag till kommuner samordna statliga myndigheter och berörda för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning. parter i frågor där en större mängd bostäder står Garantierna ges som ett stöd när ett hushåll har i strid med riksintressen. Samordnaren ekonomisk förmåga att klara av ett eget boende, slutredovisade sitt uppdrag i december 2017. men ändå har svårigheter att etablera sig på

Det redovisades inte några utgifter för bostadsmarknaden. Kommuner kan, efter anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala ansökan, få bidrag med 5 000 kronor per lämnad

S kr . 2017/ 18: 101

hyresgaranti. Boverket har under året beviljat 439 miljoner kronor (1 895,1 procent) högre. 149 garantier till 14 kommuner, jämfört med Under 2017 har 73 stycken utbetalningar gjorts, 166 garantier till 18 kommuner för 2016. till skillnad från föregående år då inga

utbetalningar till stödmottagare gjordes. Stödet Högre utgifter för stöd till utemiljöer jämfört med trädde i kraft den 15 november 2016 men några föregående år utbetalningar till stödmottagare gjordes inte Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering och under föregående år eftersom behandlingen av renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer ansökningarna inte var avslutad innan årsskiftet. blev 409 miljoner kronor vilket är 591 miljoner kronor (59,1 procent) lägre än anvisat. Det beror framför allt på ett lågt söktryck jämfört med vad Beställningsbemyndiganden som beräknats för stöd enligt förordningen (2016:837) om stöd för renovering och energi- Tabell 2.86 UO 18 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

effektivisering i vissa bostadsområden.

Jämfört med föregående år blev utfallet för Utestående

Beställnings- åtaganden anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 av flerbostadshus och utomhusmiljöer 258 miljoner 1:2 Omstrukturering av kronor (170,3 procent) högre. Det beror främst kommunala

bostadsföretag 43 11 på högre utfall för stöd som lämnas enligt förordningen (2016:398) om stöd till utemiljöer 1:7 Energieffektivisering

och renovering av i vissa bostadsområden. För denna stödform är

flerbostadshus och utfallet 165 miljoner kronor (109,5 procent) utomhusmiljöer 400 213 högre än föregående år. Vidare ökade utfallet

1:9 Investeringsstöd för från 1 miljon kronor 2016 till 72 miljoner kronor anordnande av 2017 för stöd som lämnas enligt förordningen hyresbostäder och

bostäder för studerande 3 000 1 993 (2016:837) om stöd för renovering och energi-

Summa 3 443 2 216

effektivisering i vissa bostadsområden.

Utfallet för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om studerande blev 462 miljoner kronor, vilket är beställningsbemyndiganden på 3 443 miljoner 2 238 miljoner kronor (82,9 procent) lägre än kronor. De utestående åtagandena uppgick till anvisat. Det låga utfallet beror på flera faktorer. 2 216 miljoner kronor. Utestående åtaganden på Det huvudsakliga skälet torde vara att det blev anslag 1:15 Investeringsstöd för anordnande av möjligt att söka stöd först från 15 november hyresbostäder och bostäder för studerande uppgick 2016 och då i enlighet den tidsbegränsade för- till 1 993 miljoner kronor. ordningen (2016:880) om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla hyresbostäder och bostäder för studerande. Först den 1 januari 2017 blev det möjligt att söka stöd enligt den nu gällande förordningen (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. Ett projekt kan enligt reglerna inte påbörjas innan ett beslut om att bevilja stöd har fattats. Då byggtiden inte kan förkortas bidrar detta till att färdigställandet av en del byggprojekt blir senare än vad som angivits i ansökan. Det finns också fördröjningar i handläggningen av ansökningar. Sammantaget medför detta att många utbetalningar sker senare än beräknat.

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av

hyresbostäder och bostäder för studerande

S kr . 2017/ 18: 101

Garantier

Tabell 2.87 UO 18 Garantier

Miljoner kronor

Utestående Utfärdade garantier

åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2017-12-31 utfästelser Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m. 10 000 2 786 2 837 Kreditgarantier för förvärv av bostad 5 000 0 0

Summa 15 000 2 786 2 837

Övriga krediter

Tabell 2.88 UO 18 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2017-12-31 Kredit för infriande av Boverkets garantier1 Obegränsad 0

Summa 0

1Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2017:24 Inkomsteffekter av bruksvärdessystemet

Riksrevisionen har granskat om reglerna som styr hyressättningen kan få effekt på i första hand hyresgästers arbetsinkomst men också deras utbildning och barnafödande då det är faktorer som påverkar inkomstens storlek.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om inkomsteffekter av bruksvärdessystemet (skr. 2017/18:134) redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Anslag

Tabell 2.89 UO 19 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för Beställningsbemyndiganden hållbara regionala tillväxtinsatser i form av projektverksamhet och olika former av regionala Tabell 2.90 UO 19 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

företagsstöd och utbetalningar från Europeiska

Utestående regionala utvecklingsfonden.

Beställnings- åtaganden

Utfallet blev 2 808 miljoner kronor, vilket är Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 787 miljoner kronor (21,9 procent) lägre än vad 1:1 Regionala som anvisades i statens budget. Jämfört med tillväxtåtgärder 2 950 2 346 2016 blev utgifterna 194 miljoner kronor (7,4 1:3 Europeiska regionala

än beräknat

Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxt- Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om åtgärder blev 1 398 miljoner kronor vilket är beställningsbemyndiganden på 7 150 miljoner 160 miljoner kronor (10,3 procent) lägre än kronor. De utestående åtagandena uppgick till anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på att 6 424 miljoner kronor. Skillnaden mellan utbetalningar för riskkapitalsatsningen fond i bemyndiganden och utestående åtaganden fond inte skett under året. uppgick till 726 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala Övervägande delen av de stöd som beslutas utvecklingsfonden perioden 2014–2020 uppgick inom ramen för anslaget 1:1 Regionala till 1 015 miljoner kronor, vilket är 622 miljoner tillväxtåtgärder är antingen fleråriga samverkanskronor (38,0 procent) lägre än anvisat i statens projekt med många olika offentliga och privata budget. Det beror på att uppstarten av den nya aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De programperioden har tagit längre tid än beräknat aktörer som kan fatta beslut om framtida och därmed påverkar utbetalningstakten. åtaganden mot anslaget har små möjligheter att

Utfallet för anslaget 1:3 (2015) Europeiska påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013 fatta långsiktiga beslut, med stöd av blev -1 miljoner kronor. Att utfallet blev negativt bemyndigande, har varit mindre än vad som beror på att återkrav av tidigare utbetalningar har tidigare beräknats. redovisats mot anslag. Programperioden slutredovisades till Europeiska kommissionen under 2017.

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård

Anslag

Tabell 2.91 UO 20 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik Fortsatt ökad efterfrågan på supermiljöbilspremien och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser Utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie bl.a. frågor som rör klimat, naturvård, havs- och blev 451 miljoner kronor vilket är 249 miljoner vattenvård. Området Miljöforskning består kronor (35,6 procent) lägre än anvisat i statens främst av forskning om miljö- och samhälls- budget. Vid årsskiftet fanns 1 678 fordon som byggande vid Forskningsrådet för miljö, areella var berättigade till premien men där näringar och samhällsbyggande (Formas). fordonsägarna inte hade fått den utbetalad på

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till grund av den tidskrävande administrativa 7 780 miljoner kronor och är därmed hanteringen. Under 2017 ökade efterfrågan på 623 miljoner kronor (7,4 procent) lägre än vad supermiljöbilspremien vilket resulterade i att som anvisades i statens budget. Jämfört med utbetalningarna blev 103 miljoner kronor högre 2016 blev utfallet 481 miljoner kronor (6,6 än föregående år. Dessutom har anslaget använts procent) högre. för att betala supermiljöbilspremier för bilar där

Utfallet för anslag 1:4 Sanering och ansökan kom in i slutet av 2016. Supermiljöbilsåterställning av förorenade områden blev premien uppgick till maximalt 40 000 kronor per 683 miljoner kronor, vilket är 185 miljoner fordon under 2017. kronor (21,3 procent) lägre än anvisat i statens Utfallet för anslaget 1:18 Elbusspremie blev budget. Det beror framför allt på att utgifterna 96 miljoner kronor (96,4 procent) lägre än vad för sanering och återställning för som anvisats i statens budget. Premien riktas bostadsbyggande blev lägre än beräknat, vilket främst mot de regionala kollektivtrafikfrämst beror på en omfattande ansöknings- myndigheterna. Orsaken till att utfallet är lägre process och att det tar längre tid att sätta igång än anvisat i statens budget är att många saneringsprojekt än beräknat. Naturvårdsverket kollektivtrafikmyndigheter är uppbundna i avtal har fattat 60 beslut om medel till åtgärder för att som sträcker sig över lång tid. Dessutom betalas återställa och sanera förorenade områden 2017 premien ut när elbussen levereras, och jämfört med 58 beslut 2016. leveranstiden på elbussar är 1–1,5 år. I enlighet

med propositionen Vårändringsbudget för 2017

minskades anslaget med 7 miljoner kronor för

S kr . 2017/ 18: 101

att finansiera utgifter för anslaget 1:12 Anledningen till det är att de ettåriga projekten Transportstyrelsen under utgiftsområde 22 har varit fler. De kortare projekttiderna beror på Kommunikationer. en avvaktan på riktningen för kommande års

forskning.

500 miljoner kronor i extra satsning på klimatinvesteringar hann inte utnyttjas

Anslaget 1:17 Klimatinvesteringar anvisades Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision ytterligare 500 miljoner kronor i enlighet med proposition Vårändringsbudget för 2017 baserat Kemikalieinspektionen på då rådande söktryck och antalet ansökningar Kemikalieinspektionen har fått en som kommit in till Naturvårdsverket. Utfallet revisionsberättelse med upplysning avseende sin blev dock 31 miljoner kronor (4,4 procent) lägre årsredovisning för 2017. än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att projekt som beviljats Upplysning av särskild betydelse bidrag tar längre tid att starta och färdigställa än Utan att det påverkar Riksrevisionens uttalande beräknat. Flera beslut hann inte heller fattas vill Riksrevisionen fästa uppmärksamhet på s. under 2017 utan först tidigt 2018. 115 i årsredovisningen, där Kemikalie-

inspektionen redovisar resultatet av avgiftsbelagd

verksamhet där avgifterna inte disponeras. Som Beställningsbemyndiganden framgår av tabell 58 finns ett stort överskott för

allmänkemikalieavgifter respektive ett stort

Tabell 2.92 UO 20 Beställningsbemyndiganden

underskott för bekämpningsmedelsavgifter och

Miljoner kronor

dispensavgifter. På grund av otydligheter i den

Utestående

ekonomiska styrningen för dessa resultat-

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 områden har myndigheten inte getts möjlighet 1:2 Miljöövervakning m.m. 100 83 att efterleva de ekonomiska målen.

1:3 Åtgärder för värdefull

natur 350 278 1:4 Sanering och

återställning av

förorenade områden 1 450 1 097 1:5 Miljöforskning 102 101 1:11 Åtgärder för havs- och

vattenmiljö 300 214 1:13 Internationellt

2:2 Forskningsrådet för

miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 900 1 237

Summa 5 846 4 294

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 5 846 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 294 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 552 miljoner kronor.

Skillnaden för anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning uppgick till 663 miljoner kronor.

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområde 21 Energi

Anslag

Tabell 2.93 UO 21 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, Beställningsbemyndiganden distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens- Tabell 2.94 UO 21 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

kraft och försörjningstrygghet. Det är främst

Utestående Statens energimyndighet, Energimarknads-

Beställnings- åtaganden inspektionen och Affärsverket svenska kraftnät Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom 1:2 Insatser för området. energieffektivisering 160 35

Utfallet uppgick till 2 992 miljoner kronor 1:3 Stöd för och blev därmed 115 miljoner kronor (4,0 marknadsintroduktion

av vindkraft 10 0 procent) högre än vad som anvisades i statens

1:4 Energiforskning 3 500 2 075 budget. Jämfört med 2016 ökade utgifterna med 271 miljoner kronor (9,9 procent). 1:6 Planeringsstöd för

vindkraft 20 9

1:8 Energiteknik 50 12

Utbetalt solcellsstöd uppgick till 586 miljoner

kronor 1:9 Elberedskap 330 128 Utfallet för anslaget 1:8 Energiteknik uppgick till 1:10 Avgifter till 620 miljoner kronor. Totalt har 586 miljoner Internationella

organisationer 36 0 kronor fördelats i form av solcellsstöd under

1:11 Lokal och regional 2017. I enlighet med propositionen

kapacitetsutveckling för

ansökningar har fortsatt att öka under 2017.

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om

Utfallet för elberedskap lägre än budgeterat

beställningsbemyndiganden på 4 131 miljoner Utfallet för anslaget 1:9 Elberedskap blev

kronor. De utestående åtagandena uppgick till 165 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner

2 268 miljoner kronor. Skillnaden mellan kronor (35,2 procent) lägre än anvisat i statens

bemyndiganden och utestående åtaganden uppbudget. Det beror främst på att den verksamhet

gick till 1 863 miljoner kronor och är huvudsom skett till stor del har bestått av

sakligen hänförlig till anslaget 1:4 förberedelser. Det har medfört att en mindre del

Energiforskning. Skillnaden på 1 425 miljoner av medlen förbrukades.

kronor för detta anslag beror till stor del på att

inga långsiktiga åtagande har ingåtts under 2017.

S kr . 2017/ 18: 101

Utlåning

Tabell 2.95 UO 21 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning Låneram Lån 2017-12-31 Delägarlån till bolag i vilka Svenska Kraftnät förvaltar statens aktier 500 214 Lån till företag som bedriver elnätsverksamhet enligt ellagen 700 21

Summa 1 200 235

Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 200 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2017 var 235 miljoner kronor.

Inomstatliga lån

Tabell 2.96 UO 21 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån Låneram Lån 2017-12-31 Svenska Kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 8 650 4 122

Summa 8 650 4 122

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2017:29 Det samlade stödet till solel

Riksrevisionen har granskat det samlade stödet till solel utifrån Sveriges energi- och klimatpolitiska mål.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel (skr. 2017/18:181) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

S kr . 2017/ 18: 101

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anslag

Tabell 2.97 UO 22 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och Lågt ränteläge och senareläggningar medför lägre politiken för informationssamhället. utgifter för utveckling av statens

Utfallet uppgick till 53 296 miljoner kronor transportinfrastruktur och är därmed 1 819 miljoner kronor (3,3 Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens procent) lägre än vad som anvisades i statens transportinfrastruktur blev 22 928 miljoner budget. Jämfört med 2016 ökade utgifterna med kronor, vilket är 1 180 miljoner kronor 3 209 miljoner kronor (6,4 procent). (4,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Trafikverket ansvarar för den långsiktiga Det beror framförallt på att räntekostnaderna infrastrukturplaneringen för vägtrafik, blev 924 miljoner kronor lägre än beräknat på järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för att grund av det låga ränteläget 2017. I enlighet med bygga och driva statliga vägar och järnvägar. Hur propositionen Vårändringsbudget för 2017 mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade riksdagen ytterligare 16 miljoner anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp kronor till utgifter för att ersätta transportörer och de tillskott myndigheten får via för kostnader för identitetskontroller som utförs medfinansiering i form av externa bidrag. med stöd av lagen (2015:1073) om särskilda Utfallet som redovisas här är endast den åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna verksamhet som är finansierad med anslag. Från ordningen eller den inre säkerheten. och med 2014 redovisas den största delen av Järnvägsinvesteringarna blev 493 miljoner utgiftsområdet på två trafikslagsöverskridande kronor högre än beräknat i statens budget, det anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av statens beror främst på hantering av en pågående tvist. transportinfrastruktur används för investeringar Väginvesteringarna blev 146 miljoner kronor och andra åtgärder för att utveckla lägre än beräknat. Övriga investeringar blev transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakt- totalt 123 miljoner kronor lägre än beräknat, hållande av statens transportinfrastruktur används vilket till stor del beror på senareläggning av för att vidmakthålla den befintliga infra- bidragsutbetalningar. strukturens funktion. Sammanlagt har 92 miljoner kronor utnyttjats

till stadsmiljöavtal med kommuner och landsting

för att en större andel resor i städer ska ske med

kollektivtrafik. Det är 5 miljoner kronor lägre än

S kr . 2017/ 18: 101

2016. Jämfört med statens budget blev utgifterna anslagssparande har omdisponerats för att för stadsmiljöavtal 658 miljoner kronor (87,8 användas till bl.a. investeringar i vägnätet och procent) lägre. tunnelbaneutbyggnaden i Stockholmsregionen.

Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg statens transportinfrastruktur blev 21 115 miljoner blev 1 052 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor, vilket är 441 miljoner kronor kronor (2,4 procent) högre än anvisat. Anslaget (2,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. används i huvudsak till investeringar i

kollektivtrafik, järnväg och väg. Några sådana TEN-bidrag investeringar är Västlänken och en ny vägtunnel Europeiska unionen (EU) ger normalt årligen under och järnvägsbro över Göta älv vid bidrag till projekt och studier för investeringar i Marieholm. Anslaget finansierar även systemtransportinfrastruktur som ingår i det trans- och administrationskostnader för trängselskatteeuropeiska transportnätverket (TEN). Bidragen systemet i Göteborg. Anslagskonstruktionen är från EU redovisas på inkomstsidan av statens densamma som för trängselskatteanslaget för budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella Stockholm. projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Väginvesteringarna och järnvägsinvesteringarna Transeuropeiska nätverk. Bidragen från EU är en ökade medfinansiering som utökar den totala ramen I tabell 2.98 och tabell 2.99 jämförs utfallen för för Sveriges investeringar i transportinfra- anslagen 1:1 Utveckling av statens transportstruktur. Utfallet för anslaget blev 215 miljoner infrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens kronor, vilket är 65 miljoner kronor (43,5 transportinfrastruktur med motsvarande anslagsprocent) högre än anvisat i statens budget. Det och eller delposter för 2016. beror på att Trafikverket har erhållit mer bidrag från EU än vad som beräknats. De största Tabell 2.98 Utveckling av statens transportinfrastruktur

Miljoner kronor

bidragen avsåg hamnbanan i Göteborg inklusive

2017 2016 en ny järnvägsbro över Göta älv som uppgick till

kronor avseende bl.a. Norra länken. Utfallet

Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbrokonsortiet 462 481 minskade med 168 miljoner kronor (43,8

Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan 8 813 7 662 procent) jämfört med 2016.

Större väginvesteringar enligt nationell plan 4 091 3 469 Trängselskatt Trimning och effektivisering samt

miljöinvesteringar 2 926 2 236 Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i

Planering, stöd och myndighetsutövning 1 014 1 012 Stockholm blev 1 430 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än Övrigt 800 602 anvisat. Anslaget används huvudsakligen till Summa anslag utveckling av statens investeringar i Förbifart Stockholm och andra transportinfrastruktur 22 928 20 228 väganknutna projekt i Stockholmsområdet, i enlighet med den s.k. Stockholmsöverens- Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens kommelsen. Anslaget används också till transportinfrastruktur blev 22 928 miljoner medfinansiering av tunnelbaneutbyggnad i kronor. Det är 2 700 miljoner kronor (13,3 Stockholmsregionen och finansierar även procent) högre än 2016. De största utgifterna system- och administrationskostnader för under anslaget är större järnvägsinvesteringar trängselskattesystemet i Stockholm. De anvisade enligt nationell plan. Dessa utgifter uppgick till medlen i statens budget är en beräkning av hur 8 813 miljoner kronor, en ökning med stora intäkterna från trängselskattesystemet 1 151 miljoner kronor (15,0 procent). Exempel väntas bli. Det största projektet i Stockholms- på stora banprojekt som ingår i den nationella överenskommelsen är E4 Förbifart Stockholm planen och som hade störst utgifter under 2017 som är en ny sträckning för E4 väster om är: Stockholm. Att utfallet blev lägre än anvisat beror till största delen på att ingående

S kr . 2017/ 18: 101

– Ökad kapacitet avseende sträckan grund av att antalet stödberättigade fartyg var

Tomteboda–Kallhäll (Mälarbanan). mindre under 2017. Totalt fick 94 fartyg

sjöfartsstöd, vilket är 7 färre än föregående år. – Västsvenska paketet i Göteborgsområdet. – Ostlänken, en ny dubbelspårig

höghastighetsjärnväg mellan Järna–

Beställningsbemyndiganden

Linköping.

Tabell 2.100 UO 22 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utgifterna för större väginvesteringar enligt nationell plan uppgick till 4 091 miljoner kronor, Utestående

Beställnings- åtaganden vilket är en ökning med 622 miljoner kronor Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 (17,9 procent). Exempel på vägprojekt som ingår 1:1 Utveckling av statens i den nationella planen och som pågick under transportinfrastruktur 96 180 80 206 2017 är: 1:2 Vidmakthållande av

statens – E4 Förbifart Stockholm

– Väg 73 Vega trafikplats

1:14 Trängselskatt i Göteborg 7 100 3 851 – E20 Förbi Hova Ersättning för särskilda

2:2

tjänster för personer – E22 Hurva–Linderöd

med

funktionsnedsättning 200 177

Tabell 2.99 Vidmakthållande av statens

2:3 Grundläggande

transportinfrastruktur

betaltjänster 36 31

Miljoner kronor

2:5 Driftsäker och

2017 2016

tillgänglig elektronisk Drift och underhåll av vägar 10 286 10 203 kommunikation 245 230 Bärighet och tjälsäkring av vägar 1 209 1 447 Summa 168 921 129 830 Drift, underhåll och trafikledning på järnväg 8 312 7 604

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om Bidrag för drift av enskild väg 1 139 1 115

beställningsbemyndiganden på 168 921 miljoner Forskning och innovation 170 165 kronor. De utestående åtagandena uppgick till Summa anslag vidmakthållande av statens 129 830 miljoner kronor. Skillnaden mellan transportinfrastruktur 21 115 20 534 bemyndiganden och utestående åtaganden

uppgick till 39 091 miljoner kronor och är Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av huvudsakligen hänförlig till anslaget statens transportinfrastruktur blev 21 115 miljoner 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur, kronor, det är en ökning med 581 miljoner 1:2 Vidmakthållande av statens kronor (2,8 procent). Drift och underhålls- transportinfrastruktur och 1:11 Trängselskatt i utgifterna för det statliga vägnätet och Stockholm. tillhörande gång- och cykelvägar uppgick till För anslaget 1:1 Utveckling av statens 10 286 miljoner kronor, vilket är 83 miljoner transportinfrastruktur uppgår skillnaden mellan kronor (0,8 procent) högre än 2016. Utgifterna beslutat bemyndigande och utestående för drift, underhåll och trafikledning på järnväg åtaganden till 15 974 miljoner kronor. ökade med 708 miljoner kronor (9,3 procent) Avvikelsen beror främst på järnvägsinvesteringar och uppgick till 8 312 miljoner kronor 2017. och förklaras av att tecknade av avtal för

Utfallet för anslaget 1:15 Sjöfartsstöd uppgick investeringsprojekt har förskjutits till till 1 482 miljoner kronor, vilket är 150 miljoner kommande år. Det projekt som visar störst kronor (9,2 procent) lägre än anvisat. Stödet förskjutning är Västlänken (järnvägstunnel möjliggör en nedsättning av skatt och under centrala Göteborg). Två andra projekt arbetsgivaravgift för anställda sjömän till noll som bidrar till avvikelsen är Flackarp–Arlöv kronor. Utgifterna blev lägre än beräknat på

S kr . 2017/ 18: 101

(utbyggnad till fyrspårig järnväg) och Göteborgs Garantier hamnbana (utbyggnad till dubbelspår).

Tabell 2.102 UO 22 Garantier

För anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens

Miljoner kronor

transportinfrastruktur är skillnaden 5 805 miljoner

Utfärdade

kronor. Avvikelsen förklaras av att tecknande av

Utestående garantier

avtal för basunderhåll har förskjutits till 2018, att Utestående åtaganden inklusive

Garanti- åtaganden utländsk bundna

avtal har kunnat tecknas till ett lägre pris än vad

Garantier ram 2017-12-31 valuta utfästelser

som tidigare prognostiserats och att optioner

Kreditgaranti till

utlösts i vissa basunderhållskontrakt i stället för Öresundsbro upphandling av nya avtal. Konsortiets Obe-

upplåning1 gränsad 17 309

För anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm är skillnaden 13 503 miljoner kronor och beror på Kapitaltäckningsg

aranti

att avtal inte har tecknats enligt tidigare

Arlandabanan

planering avseende projekt förbifart Stockholm. Infrastructure AB2 1 268

Kapitaltäckningsg

aranti Svedab3 3 029 Utlåning Pensionsgaranti

(inkl. efterborgen), Tabell 2.101 UO 22 Utlåning PostNord AB (inkl.

Posten Logistik

Miljoner kronor

AB, Posten Obe- Utlåning Låneram Lån 2017-12-31 4

Meddelande AB) gränsad 6 104 A-train AB1 1 000 957

Garantikapital CHF 42

Eurofima5 CHF 42 351 Svedab AB2 5 800 5 626

Kreditgaranti CHF 52

Summa 6 800 6 583

1 Eurofima CHF 52 438 Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436. 2 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svedab AB

Summa 28 499

är 3 361 miljoner kronor exklusive räntor och mervärdesskatt. 1

Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379.

2 Prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97.

3 Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om 4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om låneramar på 6 800 miljoner kronor för utlåning. statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet.

1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31

Utestående lån vid utgången av 2017 var december 2016.

5 Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr.

6 583 miljoner kronor.

1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om 8 000

Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna

förvaltades av affärsverket Statens Järnvägar. SVEDAB AB (Svedab), får enligt riksdagens 6 Prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282.

Valutakurser från Riksbanken per den 29 december 2017

beslut uppgå till 3 361 miljoner kronor i 2009 års

CHF=8,4281

priser och därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet uppgick vid utgången av 2017 till

5 626 miljoner kronor. Enligt Svedab uppgick

Inomstatliga lån

mervärdesskatten till 230 miljoner kronor och räntan till 1 845 miljoner kronor i löpande priser, Tabell 2.103 UO 22 Inomstatliga lån fram till den 31 december 2017. Utnyttjad ram Miljoner kronor exklusive dessa poster var därmed 3 550 miljoner Inomstatliga lån Låneram Lån 2017-12-31 kronor i löpande priser, vilket motsvarades av

Vissa infrastrukturprojekt 42 800 39 506

3 132 miljoner kronor i 2009 års priser.

Sjöfartsverkets lång- och

kortfristiga lån i eller utanför

Riksgäldskontoret 450 240

Trafikverket (tidigare Botniabanan

AB) för fortsatt utbyggnad av

Botniabanan 16 500 13 665

Luftfartsverkets lån i och utanför

Riksgäldskontoret 3 750 0

Summa 63 500 53 411

S kr . 2017/ 18: 101

Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 63 500 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2017 var 53 411 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2017:8 Trafikverkets underhåll av vägar

Riksrevisionen har granskat Trafikverkets underhåll av belagda vägar.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Trafikverkets underhåll av vägar (skr. 2017/18:13) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:TU1, rskr. 2017/18:104).

RiR 2017:27 Väg- och järnvägsinvesteringar i Sverige – saknas ett EU-perspektiv?