Årsredovisning för staten 2017
Regeringens skrivelse 2017/18:101 Årsredovisning för staten 2017
2Regeringens skrivelse 2017/18:101
Årsredovisning för staten 2017
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 april 2018
Stefan Löfven Magdalena Andersson (Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2017. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. En sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.
11Sammanfattning
12S kr . 2017/ 18: 101
Sammanfattning
Det ekonomiska utfallet för 2017 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet
Miljarder kronor Den offentliga sektorn redovisade 2017 ett över- 2017 Procent 2016 Procent av BNP 1 av BNP 2 skott som översteg 50 miljarder kronor eller Den offentliga sektorns 1,1 procent av BNP. finansiella sparande 52 1,1 52 1,2 Utgifterna under utgiftstaket uppgick till Statens 26,7 procent av BNP. Överskottet i statens budgetsaldo 62 1,3 85 1,9
budget uppgick till 62 miljarder kronor, vilket är Utgiftstak 1 274 27,7 1 215 27,6 en försämring med 24 miljarder kronor jämfört Takbegränsade med 2016. utgifter 1 229 26,7 1 184 26,9
Resultaträkningen uppvisade ett överskott på Statens nettoförmögenhet -271 -5,9 -405 -9,2 124 miljarder kronor. Jämfört med 2016 förbätt- Statsskuld 1 265 27,5 1 292 29,3 rades resultatet med 97 miljarder kronor. Stats- Årets överskott skulden minskade med 27 miljarder kronor till i resultaträkningen 124 2,7 27 0,6 1 265 miljarder kronor vid utgången av 2017. Utlåning 3 438 9,5 456 10,4 Som andel av BNP minskade statsskulden från
29,3 procent 2016 till 27,5 procent 2017. Garantiåtaganden 4 2 046 44,4 2 043 46,4
1 Prel. BNP för 2017 uppgår till 4 miljarder kronor (löpande priser). I följande tabell redovisas några nyckeltal av- 604 2 Rev. BNP för 2016 uppgår till 4 405 miljarder kronor (löpande priser). seende det ekonomiska utfallet 2017 jämfört 3 Inklusive utlåning till Riksbanken. 4 Exkl. ej beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. med 2016. Anm.: Beloppen är avrundade.
13S kr . 2017/ 18: 101
Den offentliga sektorns finansiella sparande Utfallet för statens budget
Den offentliga sektorns finansiella sparande Utfallet för statens budget 2016 och 2015
Miljarder kronor Miljarder kronor 2017 2016 Statens budget Inkomster 2 266 2 182 2017 1 2017 2016 Skatter och avgifter 2 014 1 933 Totala inkomster 980 1 001 1 003 Övriga inkomster 253 248 Statens skatteinkomster 1 024 1 050 1 044
Utgifter 2 215 2 129
Övriga inkomster -44 -49 -41
Finansiellt sparande 52 52
Totala utgifter m.m. 972 940 917
Varav staten 67 71 Utgiftsområden exkl. statsskuldsrän- Varav ålderspensionssystemet 0 4 tor m.m. 955 930 899 Varav kommunala sektorn -15 -23 Statsskuldsräntor m.m. 16 11 2 Förändring av anslagsbehållningar -7 Den offentliga sektorn redovisade 2017 ett Riksgäldskontorets nettoutlåning 8 -3 15 överskott som översteg 50 miljarder kronor eller Kassamässig korrigering 0 2 2 1,1 procent av BNP. I förhållande till 2016 blev Budgetsaldo 7 62 85 den offentliga sektorns finansiella sparande 2017 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av i stort sett oförändrat. Det genomsnittliga riksdagen i december 2016. Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med finansiella sparandet var 0,0 procent av BNP summan. 2008 – 2017. Den låga nivån förklaras delvis av den utdragna lågkonjunkturens effekter på de Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå offentliga finanserna, men också av de ofinansi- till 980 miljarder kronor. Utfallet blev erade åtgärder, framför allt skattesänkningar, 1 001 miljarder kronor, vilket är 22 miljarder som den förra regeringen genomförde. kronor högre än beräknat i statens budget. Skat- Regeringen bedömer att både det finansiella och teinkomsterna för staten blev 26 miljarder krodet strukturella sparandet för 2017 låg i linje med nor högre och beror främst på högre intäkter överskottsmålet. från skatt på kapital och konsumtion. Övriga inkomster blev 5 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten. Det beror Utgiftstaket för staten främst på att det inte gjordes några större försäljningar av statens egendom under 2017. Utgiftstaket för staten Utgifterna i statens budget uppgick till 940 miljarder kronor, vilket är 33 miljarder Miljarder kronor kronor lägre än den av riksdagen beslutade 2017 2016 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 210 1 167 budgeten för 2017. Med riksdagens beslut om Tekniska justeringar 12 7 ändringar i statens budget anvisades sammanlagt Finanspolitiskt motiverad ändring 52 41 ytterligare 16 miljarder kronor. I förhållande till Utgiftstak, slutligt fastställt 1 274 1 215 totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna Takbegränsade utgifter 1 229 1 184 49 miljarder kronor lägre. Budgeteringsmarginal 45 31 Statens budgetsaldo blev därmed 62 miljarder Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 3,6 2,6 kronor, vilket är en förbättring med drygt 54 miljarder kronor jämfört med det budgeterade beloppet. Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2017 uppgick till 1 274 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 229 miljarder kronor, dvs. 45 miljarder kronor lägre än fastställt tak.
14S kr . 2017/ 18: 101
Resultaträkning Balansräkning
Resultaträkning Balansräkning
Miljarder kronor Miljarder kronor 2017 2016 2017 2016
Intäkter Tillgångar
Skatteintäkter 1 317 1 236 Immateriella anläggningstillgångar 9 9 Övriga intäkter 114 109 Materiella anläggningstillgångar 572 552 Summa intäkter 1 431 1 345 Finansiella anläggningstillgångar 378 352 Utlåning 438 456 Kostnader Varulager m.m. 3 3 Transfereringar m.m. -1 061 -1 028 Fordringar 145 121 Statens egen verksamhet -272 -269 Periodavgränsningsposter 95 77 Summa kostnader -1 334 -1 297 Kortfristiga placeringar 90 22 Kassa och bank 10 10 Resultat från andelar i hel- och Summa tillgångar 1 740 1 602 delägda företag 33 -11 Finansiella intäkter och kostnader, netto -5 -10
Kapital och skulder
Årets överskott 124 27 Nettoförmögenhet -271 -405 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med Fonder 179 168 summan. Avsättning för pensioner m.m. 258 250 Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter Statsskulden 1 265 1 292 och kostnader i resultaträkningen, uppgick till Skulder m.m. 223 202 124 miljarder kronor och innebär en förbättring Periodavgränsningsposter 85 96 med 97 miljarder kronor jämfört med 2016. Summa kapital och skulder 1 740 1 602 Skatteintäkterna ökade med 81 miljarder Garantiförbindelser 4 1 kronor. Skatteintäkterna uppgick till Övriga ansvarsförbindelser 42 43 1 317 miljarder kronor och utgjorde 91 procent Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med av de totala intäkterna. summan. Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 061 miljarder kronor, en ökning med Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden knappt 34 miljarder kronor jämfört med 2016. mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda Kostnaderna för statens egen verksamhet värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till 272 miljarder kronor. Det är en blev negativ och uppgick till – 271 miljarder ökning med 3 miljarder kronor jämfört med kronor vid utgången av 2017, vilket motsvarar 2016. 5,9 procent av BNP. I förhållande till 2016 för- Resultat från andelar i hel- och delägda företag bättrades nettoförmögenheten med 134 miluppgick till 33 miljarder kronor, vilket är en jarder kronor. ökning med 43 miljarder kronor jämfört med Den konsoliderade statsskulden minskade 2016. med 27 miljarder kronor till 1 265 miljarder Finansiella intäkter och kostnader, netto upp- kronor vid utgången av 2017. Lån i svenska gick till drygt – 5 miljarder kronor, vilket är en kronor ökade med 17 miljarder kronor och lån i förbättring med 4 miljarder kronor jämfört med utländsk valuta minskade med 43 miljarder 2016. Nettokostnaden för statsskulden uppgick kronor. till 11 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 10 miljarder kronor jämfört med 2016.
15S kr . 2017/ 18: 101
Statliga garantier Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag
från EU
Statliga garantiåtaganden
Det nationella intygandet grundas på ansvariga Miljarder kronor myndigheters förvaltningsförklaringar, intygan- 2017 2016 Insättningsgarantin 1 689 1 666 den och bedömningar avseende hanteringen av Investerarskyddet EU-medel samt revisionens utlåtanden från Kreditgarantier 210 233 granskningar varpå regeringen lämnar följande Garantier om tillförsel av kapital 138 136 intygande:
Pensionsgarantier 8 8 Rättvisande räkenskaper
Totalt 2 046 2 043
Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en Statliga garantiåtaganden ökade med drygt kassamässig redovisning, har upprättats enligt 2 miljarder kronor jämfört med 2016 och upp- god redovisningssed. Regeringen bedömer att gick till 2 046 miljarder kronor vid utgången av räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. 2017. Som andel av BNP ligger de statliga garantiåtagandena på 44 procent. Insättningsgarantin Betryggande intern styrning och kontroll uppgick till 1 689 miljarder kronor, vilket är en Det finns ett ramverk för staten som syftar till ökning med 23 miljarder kronor jämfört med att säkerställa en betryggande intern styrning 2016. Kreditgarantier inklusive exportgarantier och kontroll av EU-medlen. uppgick till 210 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 22 miljarder kronor i Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt) förhållande till 2016. Garantier om tillförsel av Miljarder kronor kapital uppgick till 138 miljarder kronor, vilket 2017 2016 är en ökning med 2 miljarder kronor jämfört Betalningar till EU 24 30 med 2016. Betalningar från EU 10 11 Den samlade risken i statens garantier och ut-
Nettoflöde från statens budget till EU 14 19
låning bedöms som låg.
Sveriges avgift till EU uppgick till 24 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 10 mil-
Statlig utlåning
jarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från Statens utlåning statens budget till EU uppgick till 14 miljarder Miljarder kronor kronor, vilket är en minskning med ca Lån/ändamål 2017 2016 6 miljarder kronor jämfört med 2016. Minskningen förklaras främst av rabatter som avsåg Lån till Riksbanken 238 257 åren 2014 – 2016 men som reglerades under 2017. Studielån 191 185 Lån till andra stater 0 6 Övriga lån 8 8
Summa 438 456
Statens utlåning uppgick till 438 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och Centrala studiestödsnämndens studielån utgör huvuddelen av statens utlåning.
16Inledning
17S kr . 2017/ 18: 101
Inledning
Regeringen ska varje år senast den 15 april året förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redoefter budgetåret lämna en årsredovisning för visningsprinciper och tilläggsupplysningar. staten till riksdagen. Resultaträkningen ger underlag för bedöm- Årsredovisningen för staten 2017 har upp- ning av statens samlade inflöde och förbrukning rättats i enlighet med bestämmelserna i budget- av resurser. Värdet av statens tillgångar och lagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. skulder per den 31 december 2017 redovisas i Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt balansräkningen. Finansieringsanalysen visar väsentligt ger en rättvisande bild av det eko- statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utnomiska resultatet och ställningen samt för- fallet för 2017 i resultat- och balansräkningarna, valtningen av statens tillgångar. finansieringsanalys och noter med utfallet för Den konsoliderade redovisningen i årsredo- 2016. visningen omfattar myndigheterna, inklusive Statens budget omfattar samtliga inkomster affärsverken, under riksdagen och regeringen. och utgifter som påverkar statens lånebehov. I Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens tillgång hos staten. utfall för 2017 dels med inkomsterna och Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungsamt betalningar som redovisas av Riksbanken liga budgeten för 2017, dels med utfallet för och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller 2016. ingår premiepensionssystemets tillgångar och Ekonomistyrningsverket och Riksgäldsskulder med dess avkastning i konsolideringen. kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse Redovisningen omfattar all verksamhet i de (Fi2018/00660/BATOT). ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till stats- Olika avgränsningar av staten redovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika informationen inte varit tillräcklig har komplett- utgångspunkter beroende på att informationen erande information inhämtats. Underlaget har har olika syften. Avgränsningen av staten kan kompletterats med ekonomiska händelser som därmed variera. Ett annat skäl till skillnader inte har redovisats av myndigheterna, framför mellan olika redovisningar är att olika principer allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte tillämpas i räkenskaperna och i statens budget. har debiterats. Beroende på utgångspunkt kan en enskild Redovisningen utgår från vedertagna redo- ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser visnings- och värderingsprinciper som i så stor och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan utsträckning som möjligt hålls oförändrade över redovisningarna. tiden. En utveckling av den statliga redovisning- Informationen om det ekonomiska utfallet i en sker dock fortlöpande. Gällande principer och staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i
18S kr . 2017/ 18: 101
kontoform över den samlade svenska ekonomin. ledningarnas intygande om att myndighetens Nationalräkenskapernas avgränsning av staten årsredovisning ger en rättvisande bild. utgår från definitioner etc. som följer rekom- En kvalitetskontroll sker även genom etablmendationer från FN samt Europaparlamentets erade kvalitetssäkringsrutiner i samband med och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete europeiska national- och regionalräkenskaps- och genom Finansdepartementets arbete med att systemet i europeiska unionen. Nationalräken- producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen inneskapernas avgränsning skiljer sig från års- fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas redovisningen bl.a. genom att affärsverken inte rapporterade finansiella information överensingår i dess avgränsning av staten. stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighets- Underlag för och kvalitetssäkring av årets kontroller och analys av poster samt dokuskrivelse menterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsoliderings- Årsredovisningen för staten bygger huvud- arbetet. sakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. Ekonomistyrningsverkets underlag omfattar ut- Riksrevisionens årliga revision fallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndi- Granskning av myndigheternas årsredovisningar ganden, garantier etc. Vidare omfattar det 2017 resultaträkning, balansräkning och finansierings- Riksrevisionen har inom ramen för den årliga analys, statsskuldens utveckling samt redovis- revisionen granskat 222 myndigheters årsredoning av avgifter till och bidrag från EU. visningar för 2017. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovis- Riksrevisionen avstår från att uttala sig när ning och riskanalys av statliga garantier och den inte kunnat inhämta tillräckliga och ändautlåning. Redovisningen har i övrigt komplette- målsenliga revisionsbevis och bedömer att rats eller tagits fram internt inom Regerings- möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både kansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatte- väsentliga och genomgripande. Riksrevisionen intäkter och uppföljningen av de budgetpolitiska uttalar sig med avvikande mening när det finns målen. Stora delar av skatteintäkterna för 2017 väsentliga fel som är genomgripande och årsbygger fortfarande på en prognos (se avsnitt redovisningen som helhet därigenom inte ger en 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att rättvisande bild. Revisionsberättelse med beräkna skatteintäkterna i årsredovisningen för reservation lämnas när Riksrevisionen inte staten är desamma som används för att ta fram kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga prognoser i regeringens budgetpropositioner. revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel När det gäller uppföljningen av överskottsmålet inte är genomgripande. I vissa fall lämnar utgår denna dels från officiell statistik från Riksrevisionen en revisionsberättelse med Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer standardutformning men vill ändå lyfta fram som regeringen använder för att följa upp viktig information och lämnar därför en uppöverskottsmålet i budgetpropositionen och den lysning i revisionsberättelsen. ekonomiska vårpropositionen. Hur uppfölj- För 2017 har Riksrevisionen lämnat revisionsningen sker beskrivs närmare i regeringens berättelse med reservation för följande tretton skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. myndigheter: Livrustkammaren och Skoklosters 2010/11:79). slott med stiftelsen Hallwylska museet, En granskning av kvaliteten i årsredovisningen Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga Stockholms län, Länsstyrelsen i Västernorrlands revision av myndigheterna och deras årsredo- län, Migrationsverket, Moderna museet, Specialvisningar, vilka ligger till grund för resultat- och pedagogiska skolmyndigheten, Statens centrum balansräkningarna, finansieringsanalysen samt för arkitektur och design, Statens jordbruksverk, utfallet för statens budget, dels myndighets- Statens kulturråd, Statens maritima museer, Statistiska centralbyrån och Uppsala universitet.
19S kr . 2017/ 18: 101
Elva myndigheter har fått revisionsberättelse med upplysning. De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2. I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2013 – 2017. Antalet har varierat något under perioden men är generellt sett lågt. Ökningen för 2014 – 2017 beror på att Riksrevisionen har ändrat utformningen av revisionsberättelsen, som fr.o.m. 2014 innehåller fem olika uttalanden i stället för ett, vilket medför mer preciserade uttalanden. Ökningen är således inte någon indikation på försämrad kvalitet i myndigheternas årsredovisningar. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.
Antal modifierade revisionsberättelser 2013 – 2017
2013 2014 2015 2016 2017 Summa 7 15 13 15 13
201 Uppföljning av de budgetpolitiska målen
21S kr . 2017/ 18: 101
1 Uppföljning av de budgetpolitiska
målen
I detta avsnitt redovisas uppföljningen av två av Eftersom denna årsredovisning avser år 2017 de tre budgetpolitiska målen för 2017, den redovisas dock uppföljningen av det finansiella offentliga sektorns finansiella sparande och sparandet mot 1-procentsmålet och enligt den utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett nu gällande uppföljningsmetoden. Hur uppbudgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form följningen sker beskrivs närmare i regeringens av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. skrivelse, utan i 2018 års ekonomiska vår- 2010/11:79). proposition. Definitioner av finansiellt sparande och målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Det finansiella sparandet för den offentliga 1.1 Den offentliga sektorns sektorn är resultatet av samtliga transaktioner finansiella sparande som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på som köp och försäljning av aktier och andra tre år, ett mål för den offentliga sektorns finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparande. År 2007 fastställde finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförriksdagen efter en teknisk justering att målet ändringar på tillgångar och skulder. skulle uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP Att målet för den offentliga sektorns finansiöver en konjunkturcykel i stället för 2 procent ella sparande är formulerat som ett genomsnitt (bet. 2006/2007:FiU20). över en konjunkturcykel i stället för ett årligt Fr.o.m. 2019 ändras nivån på överskottsmålet krav på 1 procent av BNP är motiverat av till i genomsnitt en tredjedels procent av BNP stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om över en konjunkturcykel. Uppföljningen av det 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt finansiella sparandet förstärks och ramverket år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när kompletteras med ett skuldankare enligt den konjunkturen försvagas för att säkerställa att det överenskommelse som nåddes i samband med årliga målet nås. Finanspolitiken skulle då Överskottsmålskommitténs arbete. förstärka konjunkturförsvagningen i stället för 1 att stabilisera den. Det finns således goda skäl för att formulera ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Formuleringen gör det sam- 1 Se En översyn av överskottsmålet (SOU 2016:67), 2017 års ekonomiska tidigt svårare att löpande följa upp om målet vårproposition (prop. 2016/17:100) och Budgetpropositionen för 2018 uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika (prop. 2017/18:1). Ändringarna i det finanspolitiska ramverket tillämpas från den målsatta nivån ett enskilt år är det fr.o.m. budgetarbetet för 2019. viktigt att konjunkturläget beaktas när målet i
22S kr . 2017/ 18: 101
efterhand utvärderas. Målet för det finansiella avseende statens skatteintäkter uppgick till sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, 34 miljarder kronor. Statens utgifter blev över vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet 20 miljarder kronor lägre än förväntat. och kommunsektorn. Affärsverken ingår enligt Inkomsterna från kapital och därmed sparandet nationalräkenskapernas (NR) definition inte i underskattades i ålderspensionssystemet medan den statliga sektorn utan räknas till företags- högre transfereringsinkomster än förväntat sektorn. medförde att kommunsektorns överskott underskattades något i budgetpropositionen för 2017. Det finansiella sparandet 2017 Den offentliga sektorn redovisade 2017 ett Tabell 1.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande överskott som översteg 50 miljarder kronor eller Miljarder kronor 1,1 procent av BNP. I förhållande till 2016 blev 2017 2017 Utfall- 2016 Beslutad Utfall Beslutad Utfall den offentliga sektorns finansiella sparande 2017 budget budget i stort sett oförändrat (se tabell 1.2). I prognosen Inkomster 2 225 2 266 42 2 182 i den av riksdagen beslutade budgeten beräkna- Skatter och avgifter 1 986 2 014 27 1 933 des i stället ett underskott på 11 miljarder kronor Kapitalinkomster 57 63 6 66 eller 0,3 procent av BNP, det finansiella Övriga inkomster 181 190 8 182 sparandet blev således över 60 miljarder kronor
Utgifter 2 236 2 215 -21 2 129
högre än beräknat. Transfereringar 1 791 788 -2 765 Ändringsbeslut i vår- resp. höständ- Konsumtion 1 215 1 198 -17 1 152 ringsbudgetarna medförde totalt en försvagning av det finansiella sparandet på ca 15 miljarder Räntor 25 24 -1 25 kronor (se tabell 1.1). Varav utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. 7 8 1 7
Tabell 1.1 Effekter av ändringsbudgetar på offentliga
sektorns finansiella sparande 2017 Investeringar 205 204 -1 188 Miljarder kronor Finansiellt sparande -11 52 63 52 Skillnad procent av BNP -0,3 1,1 1,4 1,2 mot Beslutad Ändrings- beslutad Stat 12 67 55 71 budget budget 1 Utfall budget
Ålderspensionssystem -6 0 6 4
Inkomster 2 225 2 266 42
Kommunsektor -18 -15 3 -23
Utgifter 2 236 15 2 215 -21 Finansiellt sparande -11 -15 52 63 1 Inklusive ofördelade utgifter. Anm.: Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av VÄB och HÄB kan Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. skilja sig från motsvarande på budgeten till följd av dels konsolidering mellan stat ock kommunsektor och dels annorlunda redovisning enligt NR. 1 I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2017 godkände riksdagen Principer för uppföljning av målet för den även en ändrad beräkning av inkomster på statens budget med 0,4 miljarder kronor, varav 0,3 miljarder kronor påverkar det finansiella sparandet. offentliga sektorns finansiella sparande Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Det är viktigt att uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är trans- Inkomsterna enligt NR underskattades i parent och att det finns tydliga principer för hur budgetpropositionen för 2017 med 42 miljarder målet följs upp. Regeringen använder därför ett kronor 2017. Merparten, 27 miljarder kronor, antal indikatorer för att följa upp målupprör inkomsterna från skatter och avgifter som fyllelsen. blev högre än i prognosen i budgetpropositionen För att i efterhand avgöra om det finansiella för 2017. Det var huvudsakligen intäkter från sparandet i den offentliga sektorn varit i linje skatt på kapitalvinster och konsumtion som blev med målet för det finansiella sparandet använder högre än förväntat. Även inkomster från kapital regeringen som en indikator ett genomsnitt för och transfereringar blev högre än förväntat. det finansiella sparandet under de tio senaste Utgifterna, huvudsakligen i staten, över- åren, vilket för den aktuella perioden omfattar skattades däremot sammantaget med ca åren 2008 – 2017. Syftet med denna bakåt- 21 miljarder kronor. blickande redovisning är att bedöma om det Samtliga delsektorer redovisade ett starkare funnits systematiska fel i finanspolitiken som sparande än beräknat. Staten svarade för minskar sannolikheten för att målet nås i merparten av underskattningen. Differenser framtiden.
23S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns
finansiella sparande
Procent av BNP om inte annat anges 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Finansiellt sparande 1,9 -0,7 0,0 -0,2 -1,0 -1,4 -1,6 0,2 1,2 1,1
Varav staten 1,1 -0,7 -0,4 -0,4 -1,0 -1,1 -1,2 0,3 1,6 1,5 Varav ålderspensionssystemet 0,9 0,2 0,2 0,5 0,3 -0,1 0,1 0,2 0,1 0,0 Varav kommunala sektorn -0,1 -0,2 0,2 -0,4 -0,2 -0,1 -0,4 -0,3 -0,5 -0,3 Bakåtblickande tioårssnitt 0,0
Strukturellt sparande
1
2,2 1,3 1,0 0,4 0,0 -0,7 -0,8 0,1 0,8 0,7
BNP-gap 2 0,6 -5,6 -1,6 -0,6 -2,2 -2,9 -2,4 -0,6 0,2 0,7 1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 27 i 2018 års ekonomiska vårproposition. Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA För säkring. Engångseffekter 2014 – 2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
För att beakta vilken påverkan konjunktur-läget det i kommunsektorn uppgick till – 0,2 procent har på den offentliga sektorns sparande, av BNP och sparandet i staten uppvisade balans i använder regeringen även det strukturella genomsnitt över tidsperioden. Samtidigt var sparandet som en indikator på hur målet resursutnyttjandet lägre än normalt och BNPuppfylls. Det strukturella sparandet syftar till att gapet bedöms i genomsnitt ha uppgått visa hur stort det finansiella sparandet i den till -1,4 procent av potentiell BNP under den offentliga sektorn skulle vara om inkomsterna aktuella tidsperioden. Resursutnyttjandet beoch utgifterna inte påverkades av konjunktur- döms ha varit något högre än normalt 2017. läget eller engångseffekter. Det strukturella Det strukturella sparandet försvagades något sparandet är inte en del av den officiella mellan 2016 och 2017 men bedöms 2017 statistiken och kan beräknas på flera olika sätt. fortfarande vara i linje med överskottsmålet på Det gör att nivån på det strukturella sparandet 1 procent. kan skilja sig åt mellan olika bedömare och att det inte finns något allmänt accepterat utfall. Samlad bedömning av uppföljningen av målet för det finansiella sparandet Avstämning av målet för den offentliga sektorns Regeringens ansvarsfulla finanspolitik har finansiella sparande t.o.m. 2017 åtgärdat avvikelsen från överskottsmålet som Såväl det finansiella sparandet som det struktu- uppstod under förra mandatperioden och fr.o.m. rella sparandet försämrades märkbart mellan 2016 bedöms sparandet vara i linje med 2008 och 2014 (se tabell 1.3). Minskningen av överskottsmålet. Regeringen bedömer även att det finansiella sparandet under denna tidsperiod sparandet 2017 ligger i linje med överkan huvudsakligen hänföras till sparandet i skottsmålet. staten, som minskade från 1,1 till -1,2 procent av Det genomsnittliga finansiella sparandet var BNP och sparandet i ålderspensionssystemet, 0,0 procent av BNP 2008 – 2017. Den låga nivån som minskade från 0,9 till 0,1 procent av BNP, förklaras delvis av den utdragna medan kommunsektorns sparande varierade lågkonjunkturens effekter på de offentliga kring noll procent av BNP under dessa år. Sedan finanserna, men också av de ofinansierade 2014 har sparandet förstärkts betydligt. Det åtgärder, framförallt skattesänkningar, som den största bidraget kom från staten där sparandet förra regeringen genomförde. mellan 2014 och 2017 förstärktes med 2,7 procent och uppgick 2017 till 1,5 procent av BNP. Det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2008 – 2017 (bakåtblickande tioårssnitt) uppgick till 0,0 procent av BNP, varav sparandet i ålderspensionssystemet uppgick till drygt 0,2 procent av BNP i genomsnitt. Sparan-
24S kr . 2017/ 18: 101
1.2 Utgiftstaket för 2017
Tabell 1.4 Utgiftstaket
Miljarder kronor 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 949 971 989 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123 1 167 1 210 Tekniska justeringar -14 6 13 10 2 4 2 7 12 Reella justeringar 1 -11 33 41 52 Utgiftstak, slutligt fastställt 938 957 989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 Takbegränsade utgifter 910 943 965 986 989 1 022 1 067 1 096 1 135 1 184 1 229 Budgeteringsmarginal 28 14 24 38 74 62 28 11 23 31 45 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 3,1 1,4 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 1 Utgiftstakets nivå för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor efter förslag i Budgetpropositionen för 2007 och utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i 2015 års ekonomiska vårproposition. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av u tgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Anm.: För åren 1997 – 2006 se Årsredovisning för staten 2009.
Den statliga budgetprocessen kännetecknas av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande beräknade takbegränsade utgifterna kallas restriktionen som i termer av totala utgifter budgeteringsmarginalen. begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av priorite- Utfallet för de takbegränsade utgifterna ringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för Enligt utfallet för statens budget 2017 uppgick att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på de takbegränsade utgifterna till 1 229,3 miljarder grund av en god konjunktur) används för att kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med finansiera permanent högre utgifter. I och med en marginal på 44,7 miljarder kronor (se tabell detta begränsas också möjligheterna att bedriva 1.5). en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits. Miljarder kronor Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt SB Utfall Utfall-SB Utfall 2017 1 2017 2017 2016 åtagande som främjar budgetdisciplinen och Utgifter exkl. stärker trovärdigheten i den ekonomiska statsskuldsräntor 2 947,7 930,2 -17,6 899,1 politiken. Utgiftstaket kan användas som ett Ålderspensionssystemet vid verktyg för att uppnå överskottsmålet och sidan av statens budget 300,4 299,1 -1,3 285,4 långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgångs- Takbegränsade utgifter 1248,1 1229,3 -18,9 1 184,5 punkten är att de nivåer på utgiftstaket som Budgeteringsmarginal 25,9 44,7 18,9 30,5 riksdagen har beslutat om inte ska ändras till Utgiftstak 1274 1274 1 215 följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar 1 Den av riksdagen i december 2016 fastställda budgeten för 2017, dvs. exkl. eller till följd av en ändrad inriktning på riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. 2017. 2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1 – 25 och 27 De takbegränsade utgifterna blev 18,9 miljarder samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid kronor lägre än den av riksdagen antagna sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt budgeten för 2017. Det är i första hand på förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även statens budgets utgiftsområden (exkl. statsmyndigheternas utnyttjande av anslagssparande skuldsräntorna) som utgifterna blivit lägre. och anslagskredit ingår. De takbegränsade Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan utgifterna omfattar därmed större delen av
25S kr . 2017/ 18: 101
av statens budget uppgick till 299,1 miljarder det offentliga finansiella sparandet, som på de kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor lägre än takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket beräkningen i budgeten för 2017. I avsnitt 2 infördes 1997 har nivåerna på beslutade redovisas skillnader mellan utfall och utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen. budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen anslag. och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2017 Tekniska och reella justeringar av utgiftstakets höjts med 12 miljarder kronor till följd av nivå tekniska justeringar. Större delen hänför sig till omläggningen i budgetpropositionen för 2016 av Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2017 budgetering och redovisning av ett antal stöd fastställdes av riksdagen i december 2014 till som anslag på utgiftssidan i stället för på 1 210 miljarder kronor. Därefter har utgifts- inkomstsidan av statens budget. Bakgrunden var takets nivå justerats av både tekniska och det nya regelverk för nationalräkenskaperna som finanspolitiskt motiverade skäl. infördes i september 2014, där fyra stöd omdefinierats från att utgöra en del av statens Tabell 1.6 Tekniska justeringar samt finanspolitiskt skatteinkomster till en del av statens utgifter.
motiverad ändring av utgiftstakets nivå 2017
Det offentliga åtagandet påverkades dock inte Miljarder kronor och förändringen motiverade därför en teknisk 2017 justering av utgiftstakets nivå.
Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket
1
1 210
Utöver de tekniska justeringarna har utgifts- Finanspolitiskt motiverad ändring i propositionen takets nivå 2017 även ändrats av finanspolitiskt Vårändringsbudget för 2015 motiverade skäl med anledning av den föränd- Förändrad inriktning på finanspolitiken efter riksdagsval 52 ring av finanspolitikens inriktning som Ny nivå i propositionen Vårändringsbudget för 2015 1 262 regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2014/15:1). Finanspolitiskt motiverade Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för ändringar av utgiftstakets nivå medför, till personer över 65 1,85 skillnad från tekniska justeringar, en reell för- Finansiering av CSN med anslag istället för avgifter 0,69 ändring av utgiftstakets begränsande effekt på de Budgetering av vissa stöd på utgiftssidan istället för takbegränsade utgifterna. Den finanspolitiskt inkomstsidan 9,68 motiverade höjningen av utgiftstakets nivå före- Ny nivå i budgetpropositionen för 2016 1 274 slogs i propositionen Vårändringsbudget för Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2017 2015 (prop. 2014/15:99) och uppgick till 52 miljarder kronor. Utjämning LSS, ökad omslutning 0,18 Neutralisering kommunerna sänkt reseavdrag -0,31 PRV från avgiftsfinansiering till anslagsfinansiering 0,31
Budgeteringsmarginalens användning
Ny nivå i budgetpropositionen för 2017 1 274
Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2018 Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de Utjämning LSS, ökad omslutning 0,01 statliga utgifterna som högst får uppgå till. Ny nivå i budgetpropositionen för 2018 1 274 Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom
Slutligt utgiftstak 1 274
1 Bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29 denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av ska utgöra en lika stram begränsning för de budgeteringsmarginalen för 2017, från det att offentliga utgifterna efter justeringen som före riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för de förändringar som föranleder justeringen. För 2017 i december 2014, fördelar sig på budgetatt föranleda en teknisk justering av utgiftstaket effekter av förslag till ny politik, reviderad prisska den förändring som ger upphov till och löneomräkning, reviderade makroekonojusteringen inte ha samma nettoeffekt på den miska förutsättningar, förändrat antal personer konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller som tar emot ersättning från olika transfere-
26S kr . 2017/ 18: 101
ringssystem (volymförändringar), övriga fak- området och åtgärder inom området för
torer samt den finanspolitiskt motiverade mottagning och etablering (prop. 2015/16:1). I
höjningen av utgiftstakets nivå som föreslogs i budgetpropositionen för 2017 föreslog propositionen Vårändringsbudget för 2015. regeringen åtgärder inom bl.a. rättsväsendet,
Uppdelningen av budgeteringsmarginalens biståndet, läkemedelsförmåner, utbildning, samlade förändring enligt de olika kategorierna i miljöområdet, kommunikationer och statsbidrag tabell 1.7 är en bedömning som baseras på till kommuner (prop. 2016/17:1).
motsvarande redovisning för 2017 i de Reviderade bedömningar av de makro-
ekonomiska vårpropositioner och budget- ekonomiska förutsättningarna har medfört att propositioner som regeringen lämnat till budgeteringsmarginalen blivit 18,0 miljarder
riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2017 kronor större. Bland annat har utgifterna i fastställdes. ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten blivit lägre till följd av att inkomst-
Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från index och balansindex successivt har reviderats
fastställandet av utgiftstaket för 2017 till utfallet för 2017
ner sedan bedömningen när utgiftstaket Miljarder kronor fastställdes. Vidare har utgifter inom arbets- 2017 marknadsområdet blivit lägre, bl.a. på grund av
Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes
1
26,4
att antalet subventionerade anställningar, t.ex.
Reformer -69,1 traineejobb och extratjänster, inte ökat i den Reviderad pris- och löneomräkning 1,9 omfattning som budgeterats. Även utgifter för
Övriga makroekonomiska förändringar 18,0 ekonomisk trygghet för familjer och barn har blivit lägre 2017 av makroekonomiska orsaker, Volymförändringar -6,5 främst till följd av att prisbasbeloppet successivt Övrigt 2 21,9 reviderats ner sedan bedömningen när utgifts- Finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstaket 52,0 taket fastställdes. Reviderade bedömningar av antalet personer
Total förändring av budgeteringsmarginalen 18,3
Budgeteringsmarginal i utfallet för 2017 44,7 som tar emot ersättning från olika trans- Bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29 fereringssystem (volymförändringar) har med- 1 2 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- fört att budgeteringsmarginalen blivit 6,5 miljarder kronor mindre. I första hand beror det på len, dvs. högre utgifter. det stora antalet asylsökande under hösten 2015 När riksdagen fastställde utgiftstakets nivå för som på ett betydande sätt förändrade förut- 2017 uppgick budgeteringsmarginalen till sättningarna för utgiftsberäkningarna för de 26,4 miljarder kronor. I utfallet för 2017 uppgick efterföljande åren, främst avseende utgiftsbudgeteringsmarginalen till 44,7 miljarder område 8 Migration. När utgiftstaket för 2017 kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen fastställdes baserades utgiftsberäkningarna på att har blivit 18,3 miljarder kronor större sedan ca 78 000 personer i genomsnitt skulle vara utgiftstaket för 2017 fastställdes, vilket inkludeinskrivna i Migrationsverkets mottagningsrar den finanspolitiskt motiverade höjningen av system 2017. Det slutliga utfallet för 2017 blev utgiftstakets nivå. ca 95 000 personer, vilket motsvarar 23 procent Sammantaget har 69,1 miljarder kronor av fler än i den ursprungliga bedömningen. budgeteringsmarginalen använts för de reformer Sammantaget bedöms att utgifterna under som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat utgiftsområde 8 Migration har blivit ca om sedan utgiftstaket fastställdes. Beloppet avser 13,9 miljarder kronor högre 2017 till följd av reformer på budgetens utgiftssida och är en volymförändringar jämfört med bedömningen nettoeffekt, där beslut om finansiering genom när utgiftstaket fastställdes. Samtidigt bedöms minskade utgifter ingår. utgifterna ha blivit ca 2,0 miljarder kronor lägre I propositionen Vårändringsbudget för 2015 till följd av volymförändringar under utgiftsföreslog regeringen åtgärder inom bl.a. område 15 Studiestöd, bl.a. till följd av att en arbetsmarknadspolitiken, samt inom utbildlägre andel av de studerande mottog studienings- och infrastrukturområdena (prop. medel. 2014/15:99). I budgetpropositionen för 2016 Utgiftsförändringar till följd av övriga föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, utbildningsområdet, miljöområdet, bostads-
27S kr . 2017/ 18: 101
justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget medför förändringar till följd av övriga faktorer att budgeteringsmarginalen blivit 21,9 miljarder kronor större. Utfallet för 2017 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2017. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftsområdena 13, 16, 18, 20, 22 och 27.
282 Utfallet för statens budget
29S kr . 2017/ 18: 101
2 Utfallet för statens budget
I detta avsnitt redovisas utfallet för statens blev därmed 54 miljarder kronor högre än budget och övriga finansiella befogenheter som beräknat. Inkomsterna blev knappt 22 miljarder regeringen har fått från riksdagen. kronor högre och utgifterna blev knappt Redovisningen av budgeten avser inkomster, 33 miljarder kronor lägre än vad som beräknades utgifter och saldot i statens budget. Redo- i statens budget. visningen av inkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2017 inkomster och intäkter är att inkomsterna avser Miljoner kronor den skatt som betalats in under året, intäkterna Skillnad mot avser skatterna det år de avser. Redovisningen av Statens Ändring- statens utgifter görs dels i sammandrag, men även för budget budget 1 Utfall 2017 budget varje utgiftsområde. Dessutom ingår redovisning
Totala inkomster 979 734 1 001 394 21 660
av förändringen av anslagsbehållningar, Riks- Statens skatteinkomster 1 023 715 1 049 925 26 211 gäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering. I avsnittet redovisas även saldot i Övriga inkomster -43 981 -48 531 -4 551 statens budget, vilket är detsamma som statens Totala utgifter lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett
m.m. 972 376 15 860 939 619 -32 757
positivt saldo innebär att staten har möjlighet att Utgiftsområden exkl. statsskuldsamortera på statsskulden. Ett negativt saldo räntor m.m. 954 701 2 15 860 930 181 -24 521 2 innebär att staten behöver låna. Statsskuldsräntor Med statens budget menas den ursprungliga m.m. 16 468 10 569 -5 899 budgeten sammanställd av riksdagen i december Förändring av 2016 (bet. 2016/17:FiU10). Med totalt anvisade anslagsmedel menas däremot summan av både statens behållningar -7 019 7 019 ursprungliga budget och de beslut om ändringar Riksgäldsi budgeten som riksdagen har fattat under året. kontorets nettoutlåning 8 226 -2 945 -11 171 En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och Kassamässig korrigering 0 1 814 1 814 bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget.
Budgetsaldo 7 358 61 775 54 417
1 I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2017 godkände riksdagen även en ändrad beräkning av inkomster på statens budget med 0,4 miljarder kronor. 2 Exklusive förändring av anslagsbehållningar.
2.1 Saldot i statens budget 2017
Statens skatteinkomster blev 26 miljarder kronor Saldot i statens budget blev 62 miljarder kronor högre än beräknat 2017 (tabell 2.1) och statens lånebehov minskade Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå därmed med motsvarande belopp. I budgeten till 980 miljarder kronor. Utfallet blev 1 001 beräknades saldot till 7 miljarder kronor. Saldot miljarder kronor, vilket är 22 miljarder kronor
30S kr . 2017/ 18: 101
högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten ursprungliga budgeten och 49 miljarder kronor blev 26 miljarder kronor högre och beror främst (4,9 procent) lägre än totalt anvisat. För 13 av de på högre intäkter från skatt på kapital och 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än konsumtion. Övriga inkomster blev 5 miljarder 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i kronor lägre än den av riksdagen beslutade statens budget. För utgiftsområdena 4 Rättsbudgeten för 2017. väsendet, 7 Internationellt bistånd och 8 I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. Migration blev utgifterna mer än 1 miljard som har mer än 1 miljard kronor i skillnad kronor högre än vad som anvisades i statens mellan statens budget och utfallet. budget.
Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor
mot statens budget
Utfallet för statens budget 2017 jämfört med
Miljoner kronor
2016
Skillnad mot I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget Statens Ändrings- Utfall statens Utgiftsområde budget budget 2017 budget för 2017 och 2016. Utfallet för statens budget 4 Rättsväsendet 42 467 1 408 44 064 1 598 visar för 2017 ett överskott på 62 miljarder 7 Internationellt 34 990 1 785 36 707 1 717 kronor, vilket är 24 miljarder kronor lägre än bistånd 2016. 8 Migration 32 580 6 841 40 034 7 453 9 Hälsovård, sjukvård 68 496 1 948 67 411 -1 085 Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2017 och 2016 och social omsorg Miljoner kronor 10 Ekonomisk trygghet 107 052 120 101 868 -5 184 Skillnad vid sjukdom och Utfall 2017 Utfall 2016 mot 2016 funktionsnedsättning
Totala inkomster 1 001 394 1 002 -1 303
13 Jämställdhet och 32 635 70 23 931 -8 704 697 nyanlända invandrares Statens skatteinkomster 1 049 925 1 044 5 899 etablering 026 14 Arbetsmarknad och 75 657 13 71 559 -4 098 Övriga inkomster -48 531 -41 330 -7 202 arbetsliv
Totala utgifter m.m. 939 619 917 396 22 223
15 Studiestöd 22 434 19 671 -2 763 Utgiftsområden exkl. 930 181 899 096 31 084 16 Utbildning och 72 381 676 71 098 -1 283 statsskuldsräntor m.m. universitetsforskning Statsskuldsräntor m.m. 10 569 1 743 8 826 18 Samhällsplanering, 6 765 40 3 803 -2 962 bostadsförsörjning och Riksgäldskontorets -2 945 14 764 -17 710 byggande samt nettoutlåning konsumentpolitik Kassamässig korrigering 1 814 1 792 22 22 Kommunikationer 55 115 43 53 296 -1 819
Budgetsaldo 61 775 85 301 -23 525
26 Statsskuldsräntor 16 468 10 569 -5 899 m.m. Statens inkomster minskade 2017 med 1 miljard 27 Avgiften till 29 586 24 224 -5 362 Europeiska unionen kronor jämfört med 2016. Skatteinkomsterna ökade med 6 miljarder kronor (0,6 procent) Riksgäldskontorets 8 226 -2 945 -11 171 nettoutlåning medan övriga inkomster minskade med drygt Kassamässig 0 1 814 1 814 7 miljarder kronor. De högre skatteinkomsterna korrigering beror på att statens skatteintäkter beräknas ha Övriga utgifter 367 524 2 917 372 514 4 990 ökat med knappt 41 miljarder kronor (4,0 procent). Det beror främst på högre
Summa utgifter m.m. i
statens budget 972 376 15 860 939 619 -32 757 intäkter från arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt. Periodiseringarna, dvs. den post som gör Utgifterna blev 49 miljarder kronor lägre än att skatterna blir inkomstmässiga, har däremot minskat med 35 miljarder kronor. Den stora budgeterat förändringen av periodiseringarna förklaras Utgifterna i statens budget uppgick till främst av att hushåll och bolag inte placerat lika 940 miljarder kronor. Det är 33 miljarder kronor mycket kapital på skattekonto under 2017. Det (3,4 procent) lägre än vad som anvisades i den
31S kr . 2017/ 18: 101
beror även på andra betalnings- och uppbörds- Tabell 2.4 Utgiftsområden med störst förändring mellan
2016 och 2017
förskjutningar mellan åren. Kapitalplaceringarna Miljoner kronor har ingen koppling till uppbörden av skatt men Utfall Utfall Skillnad påverkar ändå tillfälligt statens inkomster och Utgiftsområde 2017 2016 mot 2016 budgetsaldot. 4 Rättsväsendet 44 064 42 289 1 776 7 Internationellt bistånd 36 707 31 971 4 736 Utgifterna ökade med 2,4 procent Utgifterna i statens budget ökade med 8 Migration 40 034 41 251 -1 218 22 miljarder kronor (2,4 procent) mellan 2016 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 67 411 63 371 4 040 och 2017. De allmänna bidragen till kommunerna ökade 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 101 868 105 614 -3 745 med 12 miljarder kronor (13,1 procent). Det 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 658 35 928 -1 270 beror på att kommunerna och landstingen har kompenserats för ökade kostnader för bl.a. 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 88 660 86 106 2 554 nyanlända, sjukvård, komvux, avgiftsfri tandvård 13 Jämställdhet och nyanlända och öppenvård för unga och gamla och utökad invandrares etablering 23 931 19 200 4 731 matematikundervisning i grundskolan. 16 Utbildning och För utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. universitetsforskning 71 098 66 026 5 072 ökade utgifterna med 9 miljarder kronor (506,4 22 Kommunikationer 53 296 50 087 3 209 procent). Det beror på flera faktorer. Bland 23 Areella näringar, landsbygd och annat blev överkurserna vid emission 7 miljarder livsmedel 17 225 15 898 1 327 kronor lägre än 2016. Riksgäldskontorets netto- 25 Allmänna bidrag till kommuner 105 566 93 350 12 216 utlåning minskade med 18 miljarder kronor. 26 Statsskuldsräntor m.m. 10 569 1 743 8 826 Bland annat beroende på att Irland i förtid betalade tillbaka det lån som togs under 2012 27 Avgiften till Europeiska unionen 24 224 30 350 -6 125 som ett led i ett ekonomiskt reformprogram. Riksgäldskontorets nettoutlåning -2 945 14 764 -17 710 Betalningen uppgick till 5 miljarder kronor. Övriga utgifter 223 253 219 448 3 804 Tabell 2.4 visar de utgiftsområden inklusive Summa utgifter m.m. i statens posterna Riksgäldskontorets nettoutlåning och budget 939 619 917 396 22 223 kassamässig korrigering som hade störst förändringar av utfallet mellan 2016 och 2017.
2.2 Inkomster i statens budget 2017
I inkomsterna i statens budget ingår de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2017 är ett slutligt utfall medan skatteintäkterna till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.
32S kr . 2017/ 18: 101
Prognosförutsättningar ekonomin som 2017 blev 0,1 procentenheter högre än prognosen i budgetpropositionen för Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal 2017. skatter på löpande debiteringar av skatter som Konsumentprisindex, KPI, påverkar normalt avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomst- skatteintäkterna då skiktgränserna för statlig erna har utvecklats jämfört med budgeten inkomstskatt styrs av KPI. Om lönerna ökar beaktas utvecklingen av makroekonomin och med mer än KPI-utvecklingen plus förändringar i regelverken. Statens budget för 2 procentenheter hamnar en större andel av 2017 omfattade skattereformer som sammanlagt inkomsterna över skiktgränsen vilket leder till bedömdes höja skatteintäkterna med högre skatteintäkter. År 2017 gjordes en 1,4 miljarder kronor, medan propositionen begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen Vårändringsbudget för 2017 innehöll reformer till följd av beslut om att frångå den automtiska som bedömdes höja skatteintäkterna med uppräkningen för 2017. Det medförde sålunda knappt en halv miljard kronor. att en större andel av inkomsterna hamnade över den nedre skiktgränsen jämfört med om Tabell 2.5 Skattereformer 2017 i statens budget för 2017 skiktgränsen hade justerats med den automatiska
och i propositionen Vårändringsbudget för 2017
uppräkningen. KPI används även till att omräkna Miljarder kronor skattesatserna för skatt på energi. Under Beslut som påverkade de totala skatteintäkterna perioden juni 2016 till juni 2017 var KPI- SB17 VÄB17 Totalt utvecklingen starkare än vad som förväntades i Skatt på arbete -0,2 – -0,2 statens budget för 2017, 1,7 procent istället för Skatt på kapital 1,3 0,4 1,7 1,4 procent. Skatt på konsumtion och 0,3 – 0,3 BNP mäter den samlade efterfrågetillväxten i insatsvaror ekonomin. Utfallet för den nominella BNP- Övriga skatter – – – tillväxten 2017 blev 0,3 procentenheter starkare Summa skattebeslut 1,4 0,4 1,8 än vad som förväntades i statens budget för 2017. En bidragande förklaring är en stark utveckling av bostadsinvesteringarna, som i sin De ökade skatteintäkter som uppstår genom de tur påverkar intäkterna från mervärdeskatt. regelförändringar som riksdagen beslutat om för 2017 påverkar huvudsakligen skatt på kapital. Den största regelförändringen som påverkar inkomster från skatt på kapital 2017 är avdragsförbud för ränta på vissa efterställda lån. Skatt på konsumtion påverkades av flest antal regelförändringar, men effekterna tog i stor utsträckning ut varandra. En regeländring för skatt på konsumtion var införandet av kemikalieskatten.
Makroekonomiska förutsättningar
Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.6 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2018 års ekonomiska Vårproposition. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2017. En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i
33S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 2.6 Antaganden i 2018 års ekonomiska skrivelse. Däremot är det totala beloppet för
vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2017
inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett Procentuell utveckling om inget annat anges fastställt utfall för 2017 eftersom det avser de 2017 2016 belopp som har betalats in till staten. BNP, marknadspris 1 4,5 4,9 I tabellen nedan redovisas berörda inkomst- Diff. BP17 0,3 -0,1 titelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Arbetade timmar Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlar i 2 2,0 2,7 Diff. BP17 0,5 0,5 inkomsttitelgruppen.
Timlön 3 2,7 2,2
Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar
Diff. BP1 7 -0,4 -0,5 som ännu saknar utfall för 2017
Utbetald lönesumma, 4,7 4,7 skatteunderlag
1100 Direkta skatter på arbete
Diff. BP1 7 0,1 -0,3 1110 Inkomstskatter dec 18 Arbetslöshet
4
6,7 6,9 1120 Allmän pensionsavgift dec 18 Diff. BP1 7 0,4 0,2 1140 Skattereduktioner dec 18 Arbetsmarknadspolitiska 3,5 3,5 program 5 1200 Indirekta skatter på arbete
Diff. BP1 7 -0,4 -0,2 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 aug 18
Hushållens 4,1 3,2 1240 Egenavgifter dec 18
1
konsumtionsutgifter 1270 Särskild löneskatt, 1274 dec 18 Diff. BP1 7 -0,3 -1,1 1280 Nedsättningar, 1283 – 1284 dec 18 Kommunal medelskattesats 6 32,11 32,10
1300 Skatt på kapital
Diff. BP1 7 0,0 0,0 1310 Skatt på kapital, hushåll dec 18 Statslåneränta
6
0,5 0,3 1320 Skatt på företagsvinster dec 18 Diff. BP1 7 -0,7 0,0 1340 Avkastningsskatt, 1341 – 1342 dec 18 KPI juni-juni 1,7 1,0 1350 Fastighetsskatt dec 18
Diff. BP1 7 0,3 0,0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror
Inkomstbasbelopp
7
61,5 59,3 1410 Mervärdesskatt, 1411 sep 18 Diff. BP1 7 -0,2 0,0
1600 Restförda och övriga skatter
Prisbasbelopp
7
44,8 44,3 1620 Övriga skatter, hushåll maj 19 Diff. BP1 7 0,0 0,0 1630 Övriga skatter, företag maj 19 Inkomstindex 168,2 162,1
1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer
Diff. BP1 7 -0,4 0,0 1810 Skatter till andra sektorer dec 18
8
Skiktgräns 438,9 430,2 1900 Periodiseringar
Diff. BP1 7 0,0 0,0 1910 Uppbördsförskjutningar maj 19 Övre skiktgräns
8
638,5 625,8 1920 Betalningsförskjutningar dec 18 Diff. BP1 7 0,0 0,0 Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har utfall för 2017. 1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. 3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition. 4 Arbetslöshet 15 – 74 år. För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga 5 Procent av arbetskraften. 6 Medelvärde under året, procent. 7 Tusental kronor. beskattningen för 2017, vilken blir känd i 8 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. december 2018. För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) fastställs utfallet i augusti 2018 när skatte- Bedömningar om utfallet för 2017 deklarationerna för juli blir kända. För mervärdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen i september 2018. 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i kända vid tidpunkten för publiceringen av denna maj 2019, beroende på omprövningar för hushåll
34S kr . 2017/ 18: 101
(inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning 1631). Detta innebär även att uppbörds- för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna förskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen på inkomsttitlarna 1621, I tabell 2.8 redovisas skillnaden mellan beräknat 1631 och 1911 är således fortfarande utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt bedömningar även för 2016 vid tidpunkten för utfall för åren 2011 – 2015. Skillnaden mellan publiceringen av denna skrivelse. budget och utfall har varierat mellan -0,3 och 1,6 procent av utfallet för statens skatteintäkter. Likt tidigare år förklaras skillnaden av avvikelser på skatt på kapital, som är den mest volatila och svårbedömda av alla skatter.
Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 2011 – 2015
Miljarder kronor om annat ej anges 2011 2012 2013 2014 2015 Skatt på arbete -3,6 1,7 -5,6 -5,2 -1,7 Skatt på kapital -3,5 -2,8 3,8 8,4 18,3 Skatt på konsumtion och insatsvaror -1,3 -2,5 -2,4 1,3 -0,7 Restförda och övriga skatter -1,2 -1,2 0,1 -1,8 -1,0
Totala skatteintäkter -9,5 -5,1 -4,1 2,8 14,8
Avgår: EU-skatter 0,0 0,0 0,0 2,5 0,0
Offentliga sektorns skatteintäkter -9,4 -5,1 -4,1 0,3 14,8
Avgår: Kommunal inkomstskatt -3,0 0,9 -1,6 2,5 -0,6 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet -0,2 0,6 0,2 0,1 0,3
Statens skatteintäkter -6,2 -6,6 -2,6 -2,3 15,2
Procent av slutgiltigt utfall -0,8 -0,9 -0,3 -0,3 1,6
Totala skatteintäkter För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas De totala skatteintäkterna 2017 beräknas uppgå prognoser för 2017, dvs. en stor del av till drygt 2 022 miljarder kronor. Detta är knappt skatteintäkterna 2017 är fortfarande prognoser. 29 miljarder kronor högre än i statens budget för Skatteintäkter är periodiserade skatter och 2017. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkternas utveckling har en direkt skatteintäkterna exklusive EU-skatter, koppling till den ekonomiska utvecklingen och kommunalskatt och avgifter till de skatteregler som gäller för det aktuella året. ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvuddrygt 1 054 miljarder kronor. Statens förväntade grupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt skatteintäkter är därmed 36 miljarder kronor på konsumtion och insatsvaror, samt restförda högre än i beslutad budget för 2017. Förväntade och övriga skatter. Summan av dessa skatter intäkter 2017 för kapital och konsumtion utgör de totala skatteintäkterna. inklusive insatsvaror är högre i förhållande till Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för statens budget. Den beloppsmässigt största de skatteintäkter som bidrar till att finansiera positiva avvikelsen, jämfört med beräkningen i avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den statens budget, återfinns inom skatteintäkter på offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur kapital. Intäkter för skatt på arbete 2017 är lägre särredovisas på kommunsektorn, åldersi förhållande till statens budget. I avsnitten som pensionssystemet och staten. följer förklaras avvikelserna mer utförligt. I tabell 2.9 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser mot beslutad budget.
35S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2017 och 2016
Miljarder kronor Skillnad mot statens Skillnad mot statens Beräknat utfall Utfall 1 budget budget Inkomstår 2017 2016 2017 2016
Skatt på arbete 1 194,4 1 137,4 -9,5 3,7
Direkta skatter 635,6 607,1 -9,1 0,6 Kommunal skatt 700,4 669,6 -5,8 1,2 Statlig skatt 58,6 55,6 -2,5 -1,8 Jobbskatteavdrag -109,1 -105,1 -0,5 -1,4 Husavdrag -14,0 -12,7 -0,3 2,6 Övrigt -0,3 -0,3 0,0 0,0 Indirekta skatter 558,8 530,3 -0,4 3,1 Arbetsgivaravgifter 541,1 515,7 -0,8 3,3 Egenavgifter 12,5 11,8 -0,7 -1,8 Särskild löneskatt 45,4 43,6 0,8 0,2 Nedsättningar -3,8 -5,7 0,0 2,0 Skatt på tjänstegruppliv 0,5 0,5 0,0 -0,2 Avgifter till premiepensionssystemet -36,9 -35,6 0,3 -0,4
Skatt på kapital 254,3 246,0 25,6 45,7
Skatt på kapital, hushåll 75,1 74,6 14,2 27,9 Skatt på företagsvinster 123,5 115,2 9,7 13,9 Avkastningsskatt 4,4 4,6 0,6 -0,4 Fastighetsskatt 32,8 33,4 0,5 0,7 Stämpelskatt 12,1 12,3 -0,6 2,8 Kupongskatt m.m. 6,4 5,7 1,3 0,8
Skatt på konsumtion och insatsvaror 561,1 539,0 12,0 22,2
Mervärdesskatt 427,4 406,5 13,7 21,3 Skatt på tobak och alkohol 26,3 25,8 0,1 0,7 Energiskatt 46,6 44,6 -0,3 -0,4 Koldioxidskatt 23,5 24,1 -0,1 1,3 Övriga skatter på energi och miljö 4,1 5,2 -0,4 -0,3 Skatt på vägtrafik 19,9 19,7 -0,7 -0,4 Skatt på import 6,3 6,1 -0,3 -0,4 Övriga skatter 7,0 7,0 0,0 0,4
Restförda och övriga skatter 12,2 16,4 0,9 10,7
Restförda skatter -5,8 -4,7 -1,5 1,2 Övriga skatter 18,0 21,1 2,4 9,5
Totala skatteintäkter 2 022,0 1 938,8 29,0 82,2
Avgår, EU-skatter -6,3 -6,1 0,3 0,4
Offentliga sektorns skatteintäkter 2 015,8 1 932,8 29,3 82,6
Avgår, kommunala inkomstskatter -716,9 -685,7 6,0 -1,1 Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -244,9 -233,9 0,2 -1,0
Statens skatteintäkter 1 053,9 1 013,1 35,5 80,5
Periodiseringar -4,0 30,9 -9,3 11,0
Statens skatteinkomster 1 049,9 1 044,0 26,2 91,4
Övriga inkomster -48,5 -41,3 -4,6 -13,0
Inkomster på statens budget 1 001,4 1 002,7 21,7 78,4
1 Fullständigt utfall i maj 2018.
36S kr . 2017/ 18: 101
Skatt på arbete sjukpenning och pensioner, än vad som antogs i statens budget. Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och Statlig inkomstskatt indirekta skatter. Löner och andra ersättningar Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha för arbete är underlag för både direkta och uppgått till 59 miljarder kronor 2017. I indirekta skatter, medan transfereringsinkomst- jämförelse med statens budget för 2017 har den er, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbets- statliga inkomstskatten reviderats ner drygt löshetsersättning och pensioner, endast är 2 miljarder kronor, delvis till följd av högre KPI. underlag för direkt beskattning. Direkta skatter Skiktgränserna för 2017 är fastställda och har på arbete består till största delen av kommunal inte ändrats efter beslutad budget för 2017. och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på arbete redovisas också skatte- Allmän pensionsavgift reduktionerna. Den allmänna pensionsavgiften tas ut på Gemensamt för merparten av de skatter som förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften ingår i skatt på arbete är att de följer utgörs av pensionsgrundande ersättningar och utvecklingen av utbetalda löner och intäkterna följer därför utvecklingen av skattetransfereringar. underlaget för direkta skatter. Utfallet för 2017 Posterna under direkta skatter fastställs 2018 beräknas bli knappt 119 miljarder kronor, vilket och uppgifterna för 2017 är därmed bedömt är i nivå med vad som beräknades i statens utfall, grundat på en prognos. budget för 2017. År 2017 beräknas skatt på arbete ha uppgått Skattereduktioner till drygt 1 194 miljarder kronor. Jämfört med statens budget för 2017 har intäkterna reviderats Jobbskatteavdraget och allmän pensionsavgift utgör över 90 procent av skattereduktionerna, ner med drygt 9 miljarder kronor. Det är främst de direkta skatterna som har reviderats ner, medan husavdragen står för 6 procent. År 2017 beräknas den totala skattereduktionen uppgå till medan de indirekta skatterna ligger i linje med det som fastställdes i budgeten 2017. knappt 242 miljarder kronor, vilket är på samma nivå som i statens budget.
Direkta skatter
Indirekta skatter
De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän De indirekta skatterna på arbete utgjorde 47 procent av skatt på arbete och beräknas 2017 pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2016 blev utfallet för de direkta skatterna ha uppgått till 559 miljarder kronor. Till skillnad från de direkta skatterna, där merparten av 607 miljarder kronor. År 2017 beräknas de direkta skatterna uppgå till knappt 636 miljarder intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och kronor. Jämfört med statens budget för 2017 har de ålderspensionssystemet. Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivardirekta skatterna 2017 reviderats ner med drygt 9 miljarder kronor, vilket främst beror på lägre avgifter. kommunala skatteintäkter till följd av lägre Arbetsgivaravgifter transfereringsinkomster. Arbetsgivaravgifterna uppgick 2017 till drygt Kommunal inkomstskatt 541 miljarder kronor. Jämfört med statens År 2017 beräknas intäkterna från den budget har intäkterna reviderats ner med knappt 1 miljard kronor. Intäkterna från dessa avgifter kommunala inkomstskatten uppgå till 700 miljarder kronor. Jämfört med statens påverkas framför allt av utvecklingen på arbetsmarknaden. budget har intäkterna för 2017 reviderats ner med 6 miljarder kronor. Förklaringen är främst Särskild löneskatt lägre transfereringsinkomster, främst från År 2017 beräknas den särskilda löneskatten bli drygt 45 miljarder kronor. Jämfört med statens
37S kr . 2017/ 18: 101
budget har intäkterna reviderats upp med knappt beror framför allt på att hushållens kapitalvinster 1 miljard kronor. Upprevideringen beror huvud- bedöms bli betydligt högre än tidigare sakligen på att företagens kostnader för beräkning. Det förklaras i sin tur av en fortsatt pensionsförmåner till de anställda har ökat. gynnsam utveckling på bostads- och aktiemarknaden. Även hushållens utdelnings- Nedsättningar inkomster väntas bli betydligt högre än tidigare År 2017 beräknas nedsättningarna uppgå till bedömning, vilket baseras på kontrolluppgifter knappt 4 miljarder kronor, vilket är på samma för 2017. nivå som i statens budget för 2017. Beslut om att slopa nedsättningen av socialavgifter för unga i Skatt på företagsvinster två steg, augusti 2015 samt juni 2016, i enlighet Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, med vad regeringen föreslog i propositionen föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar Vårändringsbudget för 2015, innebär att ned- inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. sättningarna beräknas bli lägre 2017 jämfört med Beskattningen utgår från bolagens bokförings- 2016. mässiga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten. Skatt på kapital Skatt på företagsvinster bedöms uppgå till 123 miljarder kronor 2017 och detta är drygt Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på 10 miljarder kronor högre än i statens budget för företagsvinster, skatt på hushållens kapital- 2017. Den slutgiltiga beskattningen för 2016 inkomster samt kommunal fastighetsavgift och visade på högre företagsskatteintäkter än statlig fastighetsskatt. År 2017 beräknas skatt på förväntat. Detta föranledde ett nivåskifte uppåt kapital utgöra knappt 13 procent av de totala för de framtida förväntade intäkterna från skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster utgör företagsbeskattningen och det är den främsta knappt hälften av skatt på kapital. förklaringen för skillnaden mot prognosen i Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt statens budget för 2017. på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för Avkastningsskatt dessa skatter som prognososäkerheten är störst. Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- De flesta skatter inom skatt på kapital och kapitalförsäkringar. Förutom utvecklingen fastställs i den årliga beskattningen i december av värdet på tillgångarna i pensions- eller året efter inkomståret. Undantagen är kupong- kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på skatten och stämpelskatten, som fastställs utvecklingen av statslåneräntan året före bemånadsvis. Detta innebär att intäkterna från skattningsåret. 2017 var skattesatsen 15 procent skatt på kapital för 2017 till stor del fortfarande på pensionsförsäkringar och 30 procent på är en prognos. kapitalförsäkringar. Intäkten från avkastningsskatten väntas bli Skatt på hushållens kapital 4 miljarder kronor 2017, en marginell minskning Underlaget för hushållens skatt på kapital är från året innan. Minskningen beror på något nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. lägre statslåneränta 2016 i förhållande till 2015. Den största delen av kapitalskatten kommer från Jämfört med prognosen i statens budget 2017 realiserade kapitalvinster. Resterande delar har det beräknade utfallet reviderats upp kommer från utdelningsinkomster, ränte- marginellt, givet dels starkare utfall 2016 men inkomster, schablonintäkter samt avdrag för även något starkare utveckling av livbolagens ränteutgifter. Kapitalvinsterna har varierat tillgångar än tidigare prognostiserat. kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- Kommunal fastighetsavgift och statlig vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av fastighetsskatt olika tillgångar samt när de ackumulerade År 2008 avskaffades den statliga fastighetsvinsterna realiseras. skatten på bostäder och ersattes av en kommunal Hushållens skatt på kapital beräknas uppgå till fastighetsavgift. Avgifter för småhus uppgick 75 miljarder kronor 2017. Det är 14 miljarder 2017 till 7 687 kronor, dock högst 0,75 procent kronor högre än i beslutad budget. Revideringen av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads-
38S kr . 2017/ 18: 101
andelen i hyreshus uppgick till 1 315 kronor per Intäkterna från mervärdesskatt beräknas ha lägenhet, dock högst 0,3 procent av taxerings- uppgått till 427 miljarder kronor 2017, vilket är värdet. Avgiften indexeras genom att knytas till 14 miljarder kronor högre än i statens budget för inkomstbasbeloppet. 2017. Att intäkterna från mervärdesskatt blev så Intäkterna från den kommunala fastighets- mycket högre, trots att hushållens konsumtion avgiften och statliga fastighetsskatten beräknas inte utvecklades lika starkt som beräknat, beror uppgå till 33 miljarder kronor 2017, vilket är i på att investeringarna ökade starkt. Särskilt nivå med både året innan och i statens budget för bostadsinvesteringarna ökade betydligt 2017. kraftigare än beräknat i statens budget för 2017 och de görs till stor del av hushåll som inte kan Stämpelskatt dra av ingående mervärdesskatt. Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Punktskatter Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska 2017 blev 12 miljarder kronor, vilket är i nivå kompensera för de negativa externa effekter för med året innan men drygt 1 miljard kronor lägre samhället som uppstår i samband med förän i statens budget för 2017. brukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak Kupongskatt som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i Punktbeskattning används för att påverka svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. konsumtionen i en för samhället önskvärd Skatten betalas av personer som är bosatta riktning, även om de också har en klar offentligutomlands och som fått utdelning från svenska finansiell betydelse. Punktskatterna är i aktiebolag. Kupongskatten uppgick till allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet 6 miljarder kronor 2017, vilket är 1 miljard av varan eller proportionell mot det innehåll i kronor högre än beräknat i statens budget för varan som är skadligt. 2017. Intäkterna från punktskatterna uppgick sammantaget till 134 miljarder kronor 2017, vilket är 2 miljarder kronor lägre än beräknat i Skatt på konsumtion och insatsvaror statens budget. Avvikelsen från statens budget är förhållandevis jämnt fördelad mellan de olika Mervärdesskatt, punktskatter och skatt på punktskatterna, där utfallet för intäkterna från import bildar tillsammans skatt på konsumtion de flesta punktskatter kom in lite lägre än och insatsvaror. År 2017 beräknas intäkterna beräknat. från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgå till 561 miljarder kronor, vilket är 12 miljarder kronor högre än i statens budget för 2017. Restförda och övriga skatter
Mervärdesskatt Restförda skatter är nettot av restförda och av Intäkterna från mervärdesskatten påverkas Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland vanligtvis främst av hushållens konsumtion. övriga skatter redovisas anstånd och om- Eftersom olika varu- och tjänstegrupper bes- prövningar av Skatteverkets tidigare fattade kattas med olika mervärdesskattesatser beror beskattningsbeslut samt vissa avgiftsinkomster intäkterna både på storleken på den totala till fonder som exempelvis Insättningsgarantikonsumtionen och på sammansättningen i och stabilitetsfondsavgifter, avgifter till Kärnkonsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor avfallsfonden m.fl. och tjänsters marknadspris, vilket medför att Restförda och övriga skatter uppgick till intäkterna också är starkt kopplade till 12 miljarder kronor 2017, vilket var 1 miljard prisökningen i ekonomin. Utöver hushållens kronor högre än beräknat i statens budget för konsumtion består skattebasen för mervärdes- 2017. Det beror främst på högre intäkter för skatt även av investeringar och förbrukning i omprövningar från hushåll. privat och offentlig sektor, i verksamheter där ingående mervärdesskatt inte är avdragsgill.
39S kr . 2017/ 18: 101
Periodiseringar sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till Periodiseringarna består av uppbörds- och periodiseringsfonder vet man inte i vilken betalningsförskjutningar. utsträckning dessa återföringar kommer att Uppbördsförskjutningar visar skillnaden påverka skatte-intäkterna. Om återföringen sker mellan inkomsterna i den löpande redovisningen under år som företagen har förluster bidrar inte och den periodiserade intäkten. Betalnings- återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man förskjutningar består av skillnaden mellan måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran intäkter och utbetalningar till andra sektorer. vilket gör skattningen än mer osäker. Betalningsförskjutningar till den privata sektorn (hushåll och företag) utgörs av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samtliga skattekonton Övriga inkomster och debiterade skatter. Periodiseringarna väntas 2017 ha uppgått Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna till -4 miljarder kronor, vilket är drygt Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av 9 miljarder kronor lägre än väntat. Det beror försåld egendom, Återbetalning av lån, främst på uppbördsförskjutningar hänförliga till Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från fysiska och juridiska personer samt betalnings- EU. Dessutom ingår inkomsttyperna förskjutningar i förhållande till den kommunala Avräkningar i anslutning till skattesystemet och sektorn. Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2017 Uppskjuten beskattning uppgick till -48 531 miljoner kronor och var därmed 4 551 miljoner kronor lägre än vad som Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjlig- beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av inkomster blev 7 202 miljoner kronor lägre olika typer av inkomster. Fysiska personer har jämfört med föregående år. t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av
Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning
en privatbostad. De stora beloppen för Miljoner kronor uppskjuten beskattning för fysiska personer SB Utfall Utfall-SB Utfall 2017 2017 2017 2016 avser emellertid pensionerna, eftersom de Inkomster av statens beskattas när pensionen faller ut och inte när verksamhet 27 764 27 380 -383 31 256 pensionsrätterna tjänas in. Det gäller både det Inkomster av försåld egna privata pensionssparandet, och framför allt egendom 5 000 8 -4 992 231 avtalspensionerna. Återbetalning av lån 691 764 73 784 Även företag har möjligheter att skjuta upp Kalkylmässiga beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av inkomster 11 294 11 427 133 10 775 delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Bidrag m.m. från EU 11 272 10 476 -796 10 980 Dessutom kan företag göra skattemässiga av- Avräkningar m.m. i skrivningar som är större än den beräknade anslutning till ekonomiska värdeminskningen (överavskriv- skattesystemet -100 002 -98 587 1 415 -95 355 ningar). Övriga inkomster -43 981 -48 531 -4 551 -41 330 De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den
Inkomster av statens verksamhet
offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelsefinns någon samlad redovisning av den överskott från statliga affärsverk och Riksbanken uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt samt överskott av statens fastighetsförvaltning. avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieredovisa skattefordringar är att det är mycket utdelningar från bolag med statligt ägande, svårt att beräkna den fordran som den offentliga offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster,
40S kr . 2017/ 18: 101
böter och övriga inkomster av statens inlevererade överskottet 2017 är 71 miljoner
verksamhet. kronor (43,4 procent) högre än det överskott
som inlevererades 2016. Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt Riksbankens inlevererade överskott uppgick
Miljoner kronor till 2 500 miljoner kronor, vilket är 300 miljoner kronor lägre än föregående år. Det inlevererade SB Utfall Utfall-SB Utfall 2017 2017 2017 2016 överskottet uppgår till 80 procent av Rörelseöverskott 2 575 3 637 1 062 4 235 Riksbankens genomsnittliga resultat under den Överskott av statens senaste femårsperioden, före bokslutsfastighetsförvaltning 384 362 -22 286 dispositioner m.m. För de senaste fem åren, Ränteinkomster 1 706 2 379 673 1 960 2012 till 2016, uppgår Riksbankens Inkomster av statens genomsnittliga resultat till 3 175 miljoner aktier 11 000 8 558 -2 442 12 588 kronor. Resultatet kan variera mycket från år till Offentligrättsliga avgifter 10 025 10 095 71 10 361 år vilket i sin tur kan ha stora effekter på
Försäljningsinkomster 67 93 26 68 genomsnittet. Riksbanken redovisade ett positivt Böter m.m. 1 187 1 101 -86 1 072 resultat på 7 010 miljoner kronor för 2016. Efter
Övriga inkomster av justeringar och återföringar av bokslutsstatens verksamhet 820 1 155 335 686 dispositioner, vilka omfattar en prisvinst om
Inkomster av statens 5 297 miljoner kronor, redovisades ett positivt resultat på 8 851 miljoner kronor.
verksamhet 27 764 27 380 -383 31 256
Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till Tabell 2.12 Rörelseöverskott
27 380 miljoner kronor, vilket är 383 miljoner Miljoner kronor kronor lägre än beräknat i statens budget. SB Utfall Utfall-SB Utfall 2076 2017 2017 2016 Jämfört med föregående år blev Inkomsterna Luftfartsverkets av statens verksamhet 3 876 miljoner kronor inlevererade överskott 13 17 4 (12,4 procent) lägre. Rörelseöverskotten blev Affärsverket Svenska lägre, en minskning med 598 miljoner kronor. Kraftnäts inlevererade
Dock blev utfallet för Ränteinkomster utdelning och inleverans 419 miljoner kronor högre än föregående år. av motsvarighet till statlig skatt 410 359 -51 729 Den huvudsakliga anledningen till att utfallet för Inlevererat överskott av inkomsttypen blev lägre än 2016 är att utfallet Riksgäldskontorets för Inkomster av statens aktier blev garantiverksamhet 33 39 6 26 4 031 miljoner kronor (32,0 procent) lägre. Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 100 235 135 164 Lägre rörelseöverskott Inlevererat överskott från Rörelseöverskotten uppgick till 3 637 miljoner övriga myndigheter 320 487 167 515
kronor, vilket är 598 miljoner kronor Riksbankens inlevererade
(14,1 procent) lägre än 2016. överskott 1 700 2 500 800 2 800 För år 2016 redovisade Affärsverket Svenska Rörelseöverskott 2 575 3 637 1 062 4 235 kraftnät 552 miljoner kronor i resultat. Det är
569 miljoner kronor lägre än året innan. Av Svenska kraftnäts utdelningspolicy framgår att Liten ökning av överskottet av statens 65 procent av resultatet ska utdelas till staten. fastighetsförvaltning Den utbetalda utdelningen till staten uppgår till Överskotten av statens fastighetsförvaltning 359 miljoner kronor 2017. Det är 370 miljoner uppgick till 362 miljoner kronor, vilket är kronor (50,8 procent) lägre än 2016. 75 miljoner kronor (26,3 procent) högre än Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för föregående år. varje kvartal redovisa resultatet för det svenska Överskottet från Statens fastighetsverk (SFV) systemet för statsstödda exportkrediter. Förevar 248 miljoner kronor. Överskottet består dels gående års överskott inlevereras och redovisas på av en definitiv inleverans av avkastningskrav för inkomsttitel. Överskottet uppgick 2016 till 2016 på 35 miljoner kronor, dels av en preliminär 235 miljoner kronor och inlevererades 2017. Det inleverans av avkastningskrav för 2017 på
41S kr . 2017/ 18: 101
97 miljoner kronor. Utöver detta levererade SFV Tabell 2.14 Aktieutdelning 2017 och 2016 in 116 miljoner kronor som avsåg överskott från Miljoner kronor fastighetsförsäljningar under 2016. Fortifika- Utfall 2017 Utfall 2016 Skillnad tionsverket levererade ett överskott på Akademiska hus 1 393 3 290 -1 897 113 miljoner kronor. Även detta består av dels Apoteket 300 1 100 -800 en definitiv inleverans av avkastningskrav för Bostadsgaranti 32 2 30 2016 på 29 miljoner kronor, dels en preliminär Sweden House 2 2 0 inleverans av avkastningskrav för 2017 på Fouriertransform - 0 0 84 miljoner kronor. Infranord 84 0 84 Intäktsränta på skattekontot noll från den Inlandsinnovation - 0 0 1 januari 2017 Jernhusen 178 500 -322 Ränteinkomster uppgick till 2 379 miljoner Lernia 14 50 -36 kronor, det är 419 miljoner kronor Luossavaara-Kiirunavaara 0 0 0 (21,4 procent) högre än föregående år. AB (LKAB) Metria 2 8 -6
Tabell 2.13 Ränteinkomster
Nordiska 186 195 -10 Miljoner kronor investeringsbanken SB Utfall Utfall-SB Utfall 2017 2017 2017 2016 PostNord 0 0 0 Saminvest AB 0 - 0 Räntor på näringslån -1 0 1 -1 SBAB 628 0 628 Räntor på studielån 37 36 -1 36 SJ 260 188 72 Övriga ränteinkomster 1 670 2 343 673 1 925 Specialfastigheter 497 446 51
Ränteinkomster 1 706 2 379 673 1 960
Sveaskog 800 800 0 Övriga ränteinkomster uppgick till Svensk Bilprovning 67 56 11 2 343 miljoner kronor, vilket är 418 miljoner Svensk Exportkredit 234 356 -122 kronor (17,8 procent) högre än föregående år. Svenska Rymdaktiebolaget 0 0 0 Räntor på skattekonto utgör 97,0 procent av ut- Svevia 299 150 149 fallet för övriga ränteinkomster. Skillnaden jäm- Swedavia 143 232 -89 fört med föregående år beror framför allt på att Telia Company 3 229 4 844 -1 614 utfallet för intäktsränta vid överskott blev Teracom Group 210 285 -75 690 miljoner kronor högre. Från den 1 januari Vasallen 0 85 -85 2017 är intäktsräntan på skattekonto noll på grund av en lagändring. Totalt 8 558 12 588 -4 031
Lägre inkomster av statens aktier under 2017 Utdelningen från Akademiska hus AB uppgick Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består till sammanlagt 1 393 miljoner kronor, vilket är av utdelning och andra inkomster från statligt 1 897 miljoner kronor lägre än föregående år. ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på Akademiska hus AB delade ut 2 000 miljoner bolagens resultat från året innan. Inkomster av kronor i extrautdelning under 2016 vilket till statens aktier uppgick till 8 558 miljoner kronor, största delen förklarar skillnaden mellan åren. det är 4 031 miljoner kronor (32,0 procent) lägre Utdelningen från Telia Company AB uppgick än föregående år. till 3 229 miljoner kronor, vilket är 1 614 miljoner kronor lägre än 2016. Resultatet för koncernen uppgick 2016 till 6 496 miljoner kronor, vilket är 3 754 miljoner kronor (57,7 procent) lägre än 2015. Utdelningen från Apoteket AB uppgick till 300 miljoner kronor. Det är 800 miljoner kronor lägre än förra året. Utdelningen från SBAB blev 628 miljoner kronor. Det motsvarar 40 procent av årets
42S kr . 2017/ 18: 101
resultat som uppgick till 1 570 miljoner kronor. Inkomster av försåld egendom
Under föregående år gavs ingen utdelning.
Under denna inkomsttyp redovisas bl.a.
CSN-avgifter bidrog till minskning av inkomster inkomster av försålda byggnader och maskiner,
från offentligrättsliga avgifter jämfört med 2016 mark och annan egendom som exempelvis
Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter blev gruvegendom och aktier.
10 095 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner
kronor (2,6 procent) lägre än föregående år. Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom
År 2016 infördes en ny finansieringsmodell Miljoner kronor
för Centrala studiestödsnämnden (CSN). SB Utfall Utfall-SB Utfall 2017 2017 2017 2016 Tidigare disponerade CSN förutom anslags-
Inkomster av försåld
medel även intäkter av expeditionsavgifter,
egendom 5 000 8 -4 992 231
påminnelse-avgifter, övriga administrativa
avgifter och uppläggningsavgifter. Fr.o.m. 2016
redovisas i stället avgifterna på inkomsttitel 2562 Låga inkomster av försåld egendom 2017 CSN-avgifter. Den nya redovisningen för 2016 Inkomster av försåld egendom uppgick 2017 till medförde en övergångseffekt som resulterade i 8 miljoner kronor, vilket är 4 992 miljoner ett högt utfall. Utfallet på inkomsttiteln blev kronor lägre än beräknat i statens budget. Det 667 miljoner kronor vilket är 674 miljoner beräknade beloppet i statens budget utgör en kronor lägre än föregående år. beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor kronor. Inkomsterna 2017 består främst av uppgick till 3 439 miljoner kronor, vilket är överskott från Fortifikationsverkets försäljning 75 miljoner kronor (2,2 procent) högre än 2016. av fastigheter. Avgifter vid patent- och registreringsväsendet Jämfört med föregående år blev inkomsterna uppgick till 388 miljoner kronor. Det är en 222 miljoner kronor lägre. Det beror huvudökning med 274 miljoner kronor sakligen på statens försäljning av aktier i SAS AB (239,9 procent) jämfört med föregående år. (publ) som medförde inkomster på 210 miljoner Ökningen förklaras av en ny finansieringsmodell kronor år 2016. för Patent- och registreringsverket som innebär Den 28 november 2017 skrev regeringen avtal att myndigheten finansieras med anslag i stället med Euroapotheca UAB om att sälja statens för med avgifter. Det medför att avgifterna innehav av aktier i Apoteksgruppen i Sverige numera redovisas mot inkomsttitel. Se även Holding AB till ett försäljningspris om 1 694 utgiftsområde 24 Näringsliv. miljoner kronor. Ingen försäljningsinkomst
redovisades 2017, då försäljningen villkorades Högre inkomster från böter bl.a. av Konkurrensverkets godkännande. Efter Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till avdrag för försäljningsomkostnader redovisades 1 101 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner ett överskott på 1 683 miljoner kronor från kronor (2,7 procent) högre än föregående år. denna försäljning i februari 2018. Det högre utfallet beror framför allt på att
utfallet för inkomsttiteln 2714 Sanktionsavgifter
m.m. blev 37 miljoner kronor högre än
Återbetalning av lån
föregående år. Det förklaras i sin tur i huvudsak
av högre avgifter vid överträdelser av kör- och Under inkomsttypen Återbetalning av lån vilotider från Transportstyrelsen. Inkomsterna redovisas återbetalningar av olika typer av lån där från inkomsttitel 2712 Bötesmedel blev den största delen är återbetalning av studielån. 9 miljoner kronor lägre än föregående år.
Övriga inkomster av statens verksamhet
uppgick till 1 155 miljoner kronor, vilket är
469 miljoner kronor högre än 2016. Det
förklaras huvudsakligen av övriga inkomster från
Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten
och Kammarkollegiet.
43S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 2.16 Återbetalning av lån Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster
Miljoner kronor Miljoner kronor SB Utfall Utfall-SB Utfall SB Utfall Utfall-SB Utfall 2017 2017 2017 2016 2017 2017 2017 2016 Återbetalning av Avskrivningar och näringslån 1 1 0 1 amorteringar 97 96 -1 107 Återbetalning av varav Avskrivningar på studielån 529 521 -8 579 fastigheter 97 96 -1 107 Återbetalning av övriga Statliga pensionsavgifter 11 197 11 331 134 10 668 lån 162 243 81 203
Kalkylmässiga inkomster 11 294 11 427 133 10 775
Återbetalning av lån 691 764 73 784
Inkomsterna uppgick till 11 427 miljoner kronor, vilket är 133 miljoner kronor Återbetalning av lån oförändrat jämfört med (1,2 procent) högre än beräknat i statens budget föregående år för 2017. Utfallet på inkomsttypen uppgick till 764 miljoner kronor, vilket är 73 miljoner De statliga pensionsavgifterna ökade kronor (10,5 procent) högre än beräknat i Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick statens budget. Jämfört med föregående år är totalt till 11 331 miljoner kronor under 2017. utfallet 19 miljoner kronor (2,5 procent) lägre. Avgifterna för statlig tjänstepensionering upp- Återbetalningen av studielån, som avser lån gick till 9 257 miljoner kronor, medan den upptagna före 1989, blev 58 miljoner kronor särskilda löneskatten på pensionskostnader upplägre än 2016. Förändringen mellan åren beror gick till 2 126 miljoner kronor. Adminbl.a. på att antalet låntagare minskade med 32 istrationskostnaderna för det statliga tjänste- 402. pensionssystemet blev 185 miljoner kronor. De Återbetalningen av övriga lån blev 81 miljoner statliga pensionsavgifterna blev 134 miljoner kronor (33,3 procent) högre än beräknat i kronor högre än beräknat i statens budget. statens budget. Jämfört med föregående år blev Jämfört med föregående år har de statliga utfallet 39 miljoner kronor högre. Övriga lån pensionsavgifterna ökat med 663 miljoner avser bl.a. hemutrustningslån som blev kronor (6,2 procent). 25 miljoner kronor högre än föregående år på grund av att fler låntagare är återbetalnings- Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter skyldiga. Antalet lån 2017 uppgick till 71 900, Miljoner kronor vilket är en ökning med 5 600 lån jämfört med SB Utfall Utfall-SB Utfall 2016 och beror på den senaste tidens 2017 2017 2017 2016 mottagande av asylsökande. Hemutrustnings- Statlig tjänstepensionering 9 257 8 723 lånet ska betalas tillbaka två år efter utbetalningen. Särskild löneskatt på pensionskostnader 2 126 1 999 Statlig grupplivförsäkring 50 52 Premieskatt, gruppliv 39 40
Kalkylmässiga inkomster
Statlig personskadeförsäkring 54 52 Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensions- Avdrag för administrationskostnader -185 -185 avgifter. Administration, personskadeförsäkring -11 -14
Statliga pensionsavgifter 11 197 11 331 134 10 668
44S kr . 2017/ 18: 101
Bidrag m.m. från EU för landsbygdsutveckling 2014 – 2020 som blivit lägre. Orsaken är att en större del av bidragen, Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU jämfört med 2016, kommer att betalas av EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom först under nästa år. Jordbruksverkets EU:s budget. De största enskilda bidragen utbetalningar från anslaget 1:18 Från EUerhålls från Europeiska regionala budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och miljö och struktur till projekt m.m. inom ramen Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst för programmet blev 316 miljoner kronor högre kopplade till utgifter på anslag under jämfört med föregående år. Sammantaget utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, innebär det att Jordbruksverkets fordringar på utgiftsområde 19 Regional tillväxt, EU:s landsbygdsfond ökade med 943 miljoner utgiftsområde 22 Kommunikationer samt kronor, vilket kommer att redovisas som ett utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd bidrag från EU på statens budget först 2018. och livsmedel. Högre inkomster från regionala utvecklingsfonden Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU och från socialfonden än 2016 Bidragen från Europeiska regionala utvecklings- Miljoner kronor SB Utfall Utfall-SB Utfall fonden blev 1 213 miljoner kronor. Jämfört med 2017 2017 2017 2016 2016 ökade inkomsterna med 493 miljoner Bidrag från EU:s kronor (68,3 procent). Det beror på att jordbruksfonder 8 515 7 779 -737 8 852 programperioden 2014 – 2020 kommit igång i Gårdsstöd 6 431 6 698 267 6 345 högre omfattning jämfört med 2016. Bidragen Övriga interventioner 130 117 -13 127 från Europeiska socialfonden blev 578 miljoner kronor, vilket är en ökning med 254 miljoner Övriga bidrag från Europeiska garantifonden kronor (78,4 procent) jämfört med 2016. Även för jordbruket 4 -40 -45 7 det beror på att programperioden 2014 – 2020 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 1 950 1 004 -946 2 372 kommit igång i högre omfattning jämfört med 2016. Bidrag från EU till fiskenäringen 162 15 -147 58 Bidragen till transeuropeiska nätverk Bidrag från Europeiska regionala Bidragen till transeuropeiska nätverk blev utvecklingsfonden 1 407 1 213 -194 721 193 miljoner kronor högre än beräknat i statens Bidrag från Europeiska budget och uppgick till 215 miljoner kronor. socialfonden 979 578 -401 324 Bidrag från EU har bl.a. betalats ut för väg- och Bidrag till järnvägsåtgärder vid Göteborgs hamn. transeuropeiska nätverk 22 215 193 383 Övriga bidrag från EU 186 675 489 642 Övriga bidrag från EU Bidrag m.m. från EU 11 272 10 476 -796 10 980 Övriga bidrag från EU blev 489 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och uppgick till 675 miljoner kronor. Det beror främst på Inkomsterna uppgick till 10 476 miljoner kronor högre bidrag från Asyl-, migrations- och 2017 och är 796 miljoner kronor (7,1 procent) integrationsfonden och Fonden för inre lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med säkerhet. 2016 blev inkomsterna 504 miljoner kronor (4,6 procent) lägre.
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Bidragen från EU:s jordbruksfonder minskade jämfört med 2016 Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU- 7 779 miljoner kronor 2017, vilket är skatter och utjämningsavgifter för LSS- 737 miljoner kronor lägre än vad som kostnader (lagen om stöd- och service för vissa beräknades i statens budget och 1 073 miljoner funktionshindrade). Dessutom ingår olika kronor lägre jämfört med 2016. Det är avräkningar som avser, dels intäkter som förs till framförallt bidragen från den europeiska fonden fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner.
45S kr . 2017/ 18: 101
2.3 Utgifter i statens budget
Tabell 2.20 Avräkningar m.m. i anslutning till
skattesystemet
Miljoner kronor Utgifterna i statens budget är indelade i 27 SB Utfall Utfall-SB Utfall 2017 2017 2017 2016 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgälds-
Tillkommande
skatter 10 149 10 198 49 9 716 kontorets nettoutlåning och Kassamässig EU-skatter 6 504 6 296 -208 6 051 korrigering på budgetens utgiftssida. Posten Förändring av anslagsbehållningar Tullmedel 6 469 6 262 -207 6 018 används endast vid budgetering. Utfallet Jordbrukstullar och påverkar anslagsbehållningarna för respektive sockeravgifter 34 34 0 33 anslag. Kommunala utjämningsavgifter 3 646 3 902 257 3 664 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 3 646 3 902 257 3 664 Utgifter i statens budget – sammanfattning
Avräkningar -110 151 -108 785 1 366 -105 071
I tabell 2.21 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. Intäkter som förs till fonder -11 970 -12 775 -805 -12 613 den faktiska förbrukningen, dels med ur- Kompensation för sprungligen anvisade medel (statens budget), mervärdesskatt -98 181 -96 010 2 171 -92 458 dels med totalt anvisade medel (inklusive Avräknad ändringar av budgeten). En högre förbrukning mervärdesskatt, än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande statliga myndigheter -31 738 -30 449 1 289 -30 325 av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit. Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -66 443 -65 561 882 -62 133
Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet -100 002 -98 587 1 415 -95 355
I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -100 002 miljoner kronor. Utfallet blev -98 587 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså 1 415 miljoner kronor. Avräkningarna för kompensation för mervärdesskatt till kommunerna och statliga myndigheter blev sammanlagt 2 148 miljoner kronor lägre och beror på att den offentliga konsumtionen blev lägre än väntat. Jämfört med 2016 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 3 232 miljoner kronor. Avräkningarna för kompensation för mervärdesskatt till kommunerna ökade med 4 752 miljoner kronor, vilket beror på att den kommunala konsumtionen antas ha ökat med 4,7 procent.
46S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 2.21 Utgifter i statens budget 2017
Miljoner kronor Ändrings- Utfall-Totalt Utgiftsområde SB budget Totalt anvisat Utfall Utfall-SB anvisat 1 Rikets styrelse 13 268 47 13 316 13 324 56 9 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 15 259 25 15 284 15 262 3 -22 3 Skatt, tull och exekution 10 986 38 11 024 11 011 26 -12 4 Rättsväsendet 42 467 1 408 43 875 44 064 1 598 190 5 Internationell samverkan 1 913 250 2 163 1 953 40 -210 6 Försvar och samhällets krisberedskap 50 254 485 50 739 50 383 129 -356 7 Internationellt bistånd 34 990 1 785 36 775 36 707 1 717 -68 8 Migration 32 580 6 841 39 421 40 034 7 453 612 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 68 496 1 948 70 444 67 411 -1 085 -3 033 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 107 052 120 107 172 101 868 -5 184 -5 304 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 774 34 774 34 658 -117 -117 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 89 491 -105 89 387 88 660 -831 -727 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 32 635 70 32 705 23 931 -8 704 -8 774 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 75 657 13 75 669 71 559 -4 098 -4 110 15 Studiestöd 22 434 22 434 19 671 -2 763 -2 763 16 Utbildning och universitetsforskning 72 381 676 73 058 71 098 -1 283 -1 959 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 14 521 0 14 521 14 475 -46 -46 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 765 40 6 805 3 803 -2 962 -3 002 19 Regional tillväxt 3 595 3 595 2 808 -787 -787 20 Allmän miljö- och naturvård 8 404 509 8 913 7 780 -623 -1 132 21 Energi 2 877 203 3 080 2 992 115 -88 22 Kommunikationer 55 115 43 55 158 53 296 -1 819 -1 862 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 17 189 1 053 18 242 17 225 36 -1 017 24 Näringsliv 6 456 400 6 856 6 416 -40 -440 25 Allmänna bidrag till kommuner 105 555 11 105 566 105 566 11 0 26 Statsskuldsräntor m.m. 16 468 16 468 10 569 -5 899 -5 899 27 Avgiften till Europeiska unionen 29 586 29 586 24 224 -5 362 -5 362 Förändring av anslagsbehållningar -7 019 -7 019 7 019 7 019
Summa 964 150 15 860 980 010 940 749 -23 401 -39 261
Riksgäldskontorets nettoutlåning 8 226 8 226 -2 945 -11 171 -11 171 Kassamässig korrigering 0 0 1 814 1 814 1 814
Summa utgifter i statens budget 972 376 15 860 988 236 939 619 -32 757 -48 617
Utgifterna i statens budget uppgick till Fler civilanställda vid Polismyndigheten 939 619 miljoner kronor. Det är 32 757 miljoner Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppgick kronor (3,4 procent) lägre än vad som anvisades utgifterna till 44 064 miljoner kronor, vilket är i den ursprungliga budgeten och 48 617 miljoner 1 598 miljoner kronor högre än vad som kronor (4,9 procent) lägre än totalt anvisat. anvisades i den ursprungliga budgeten och Inom 13 av de 27 utgiftsområdena blev 190 miljoner kronor högre än totalt anvisat. Det utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre eller beror på att antalet civilanställda vid högre än vad som anvisades i statens budget.
47S kr . 2017/ 18: 101
Polismyndigheten ökade mer än beräknat i den utbetalade nettodagar för sjukpenning blev lägre ursprungliga budgeten. än beräknat.
Utgifterna för bistånd ökar Färre kommunmottagna nyanlända invandrare än Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd beräknat uppgick utgifterna till 36 707 miljoner kronor, Utfallet för utgiftsområde 13 Jämställdhet och vilket är 1 717 miljoner kronor högre än vad som nyanlända invandrares etablering blev anvisades i den ursprungliga budgeten men 23 931 miljoner kronor. Det är 8 704 miljoner 68 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att antalet asylsökande blev lägre än vad beror på att kommunerna har tagit emot färre som beräknades i den ursprungliga budgeten. nyanlända personer än beräknat. Eftersom del av kostnader för asylsökande räknas in i biståndsramen anvisades ytterligare Utgifterna för subventionerade anställningar blev medel i ändringsbudgetarna för att Sverige skulle lägre än beräknat nå upp till den fastställda biståndsramen. Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 71 559 miljoner kronor, Ersättningar till kommunerna högre än beräknat vilket är 4 098 miljoner kronor lägre än vad som Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick anvisades av riksdagen i statens budget för 2017. till 40 034 miljoner kronor, vilket är Det beror bl.a. på att utgifterna för sub- 7 453 miljoner kronor högre än vad som ventionerade anställningar blev lägre än anvisades i den ursprungliga budgeten och beräknat. 612 miljoner kronor högre än totalt anvisat. Det beror framför allt på att ersättningar och Färre studiemedelstagare än beräknat bostadskostnader till kommunerna för asyl- Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utfallet sökande blev högre än beräknat. Bland annat 19 671 miljoner kronor, vilket är 2 763 miljoner beror det på att ersättningen för ensam- kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. kommande barn blev högre än vad som antogs i Det beror framför allt på att prioriterat den ursprungliga budgeten. studiebidrag för de som saknar slutbetyg från grundskola eller gymnasium blev lägre än Kostnader för assistansersättningen 2,6 miljarder beräknat. Det beror också på att antalet studiekronor lägre än beräknat medelstagare blev lägre än beräknat. För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utgifterna 67 411 miljoner Lägre utnyttjande av medel än beräknat kronor, vilket är 1 085 miljoner kronor lägre än För utgiftsområde 16 Utbildning och vad riksdagen anvisade i den ursprungliga universitetsforskning uppgick utgifterna till budgeten och 3 033 miljoner kronor lägre än 71 098 miljoner kronor. Det är 1 283 miljoner totalt anvisat. Kostnader för statlig assistans- kronor lägre än anvisat i den ursprungliga ersättning blev 2 621 miljoner kronor lägre budgeten. Det beror främst på att medlen inte eftersom färre personer beviljades assistans- har nyttjats i den utsträckning som beräknats för ersättning och antalet personer som fick sin bl.a. bidrag till lärarlöner, vuxenutbildning och ersättning indragen ökade. Bidrag för upprustning av skollokaler och utemiljöer. läkemedelsförmånerna blev 1 556 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisade i den Endast 17 procent av investeringsstöd för ursprungliga budgeten. I vårändringsbudgeten anordnande av hyresbostäder har betalats ut anvisade riksdagen ytterligare 1 103 miljoner Utfallet för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, kronor för läkemedelsförmånerna. bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik uppgick till 3 803 miljoner Lägre utgifter för sjukpenning än beräknat kronor och blev därmed 2 962 miljoner kronor För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid lägre än anvisat. Det beror främst på att sjukdom och funktionsnedsättning blev ut- investeringsstöd för anordnande av hyresgifterna 101 868 miljoner kronor, vilket är bostäder och bostäder till studerande blev 5 184 miljoner kronor lägre än riksdagen 2 238 miljoner kronor (82,9 procent) lägre än anvisade. Det beror främst på att antalet beräknat.
48S kr . 2017/ 18: 1 0 1
Lågt ränteläge medför lägre utgifter för Utfall för 2017 och 2016 kommunikationer Utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommunika-
Tabell 2.22 Utfallet för statens budget för 2017 och 2016
tioner uppgick till 53 296 miljoner kronor, vilket Miljoner kronor är 1 819 miljoner kronor lägre än anvisat. Det Utfall Utfall Skillnad Utgiftsområde 2017 2016 mot 2016 beror framför allt på det låga ränteläget som 1 Rikets styrelse 13 324 12 672 653 ledde till lägre räntekostnader på infrastrukturlån 2 Samhällsekonomi och med 924 miljoner kronor. finansförvaltning 15 262 15 035 227 Lågt ränteläge gav lägre ränteutgifter 3 Skatt, tull och exekution 11 011 10 840 172 Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskulds- 4 Rättsväsendet 44 064 42 289 1 776 räntor m.m. uppgick till 10 569 miljoner kronor, 5 Internationell samverkan 1 953 2 070 -117 vilket är 5 899 miljoner kronor lägre än vad som 6 Försvar och samhällets anvisades i budgeten. Det beror på främst på ett krisberedskap 50 383 49 366 1 017 lägre ränteläge än beräknat, vilket medförde att 7 Internationellt bistånd 36 707 31 971 4 736 ränteutgifterna på lån i svenska kronor blev lägre 8 Migration 40 034 41 251 -1 218 än beräknat och att överkurser vid emission blev 9 Hälsovård, sjukvård och social högre än beräknat i statens budget. omsorg 67 411 63 371 4 040 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom EU återbetalade nästan 8 miljarder kronor och funktionsnedsättning 101 868 105 614 -3 745 Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 658 35 928 -1 270 Europeiska unionen uppgick till 24 224 miljoner 12 Ekonomisk trygghet för familjer kronor och är därmed 5 362 miljoner kronor och barn 88 660 86 106 2 554 lägre än vad som anvisades i statens budget. 13 Jämställdhet och nyanlända Orsaken till det låga anslagsutfallet är att EU invandrares etablering 23 931 19 200 4 731 under 2017 återbetalade ett överskott till Sverige 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 71 559 72 531 -972 om 7 800 miljoner kronor. 15 Studiestöd 19 671 19 486 185
16 Utbildning och universitetsforskning 71 098 66 026 5 072 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 14 475 14 072 404 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3 803 3 059 744 19 Regional tillväxt 2 808 2 614 194 20 Allmän miljö- och naturvård 7 780 7 299 481 21 Energi 2 992 2 721 271 22 Kommunikationer 53 296 50 087 3 209 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 17 225 15 898 1 327 24 Näringsliv 6 416 5 891 525 25 Allmänna bidrag till kommuner 105 566 93 350 12 216 26 Statsskuldsräntor m.m. 10 569 1 743 8 826 27 Avgiften till Europeiska unionen 24 224 30 350 -6 125
Summa 940 749 900 839 39 910
Riksgäldskontorets nettoutlåning -2 945 14 764 -17 710 Kassamässig korrigering 1 814 1 792 22
Summa utgifter i statens budget 939 619 917 396 22 223
49S kr . 2017/ 18: 101
Högre bidrag till kommuner men lägre avgift till behandlar eller förebygger stroke, cancer, EU ADHD, diabetes eller reumatiska sjukdomar. Utgifterna i statens budget ökade med 22 223 miljoner kronor (2,4 procent) mellan Minskade utgifter för både sjukpenning och 2016 och 2017. Utgifterna för utgiftsområde 25 sjukersättning Allmänna bidrag till kommuner blev Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk 12 216 miljoner kronor (13,1 procent) högre än trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 2016. Utgifterna för flera andra utgiftsområden blev 3 745 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än ökade också. Samtidigt minskade utgifterna för 2016. Det beror främst på att både utgifterna för vissa utgiftsområden. Utgifterna för utgifts- sjukpenning och sjukersättning minskade. område 27 Avgiften till Europeiska unionen minskade med 6 125 miljoner kronor (20,2 Utgifterna för garantipension och änkepension procent). minskade Utgifterna för utgiftsområde 11 Ekonomisk Fler civilanställda vid Polismyndigheten ledde till trygghet vid ålderdom blev 1 270 miljoner ökade kostnader kronor (3,5 procent) lägre än 2016. Det beror Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev ut- främst på att utgifterna för Garantipension till gifterna 1 776 miljoner kronor (4,2 procent) ålderspension blev 773 miljoner kronor högre. Det beror på att antalet civilanställda vid (5,5 procent) lägre eftersom antalet pensionärer Polismyndigheten ökade. som fick garantipension blev mindre. Dessutom blev efterlevandepensioner till vuxna Färre asylsökande till Sverige leder till ökat bistånd 421 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än till andra länder föregående år. Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd blev utgifterna 4 736 miljoner kronor Utgifterna för föräldraförsäkring och barnbidrag (14,8 procent) högre. Ökningen beror ungefär ökade till hälften på en förskjutning av betalningar Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för mellan 2015 och 2016. Den andra hälften beror familjer och barn ökade utgifterna med på att biståndet ökades då Sverige tog emot färre 2 554 miljoner kronor (3,0 procent) jämfört med asylsökande. För att nå upp till den fastställda 2016. Det beror främst på att utgifterna för biståndsramen ökar Sverige den del av biståndet föräldraförsäkringen ökade med 1 305 miljoner som ges till andra länder. kronor (3,2 procent), som en följd av att antalet uttagna dagar med föräldrapenning har ökat Utgifterna för asylsökandes boende minskade men Utgifterna för barnbidrag ökade med rättegångskostnaderna ökade 938 miljoner kronor (3,6 procent) eftersom Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna antalet barn för vilka barnbidrag betalas ut 1 218 miljoner kronor (3,0 procent) lägre. Det ökade. Dessutom höjdes flerbarnstillägget. beror främst på att ersättningar och bostads- Antalet mottagare av flerbarnstillägg ökade med kostnader till kommunerna minskade med 5,8 procent jämfört med föregående år. 2 610 miljoner kronor (7,9 procent). Samtidigt ökade emellertid bl.a. rättegångskostnaderna Fler kommunmottagna nyanlända ger högre m.m. för de asylsökande. utgifter Utgifterna för utgiftsområde 13 Jämställdhet Ökade kostnader för läkemedel och nyanlända invandrares etablering ökade med Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, 4 731 miljoner kronor (24,6 procent). Det beror sjukvård och social omsorg blev 4 040 miljoner på att kommunerna får ersättning för fler kronor (6,4 procent) högre än 2016. Statens nyanlända än 2016. bidrag till kommuner och landsting för läkemedelsförmånerna ökade med Bidrag till lärarlöner och fler anställda i lågstadiet 3 535 miljoner kronor. Ungefär hälften av medför högre utgifter ökningen beror på en förskjutning av Inom utgiftsområde 16 Utbildning och utbetalningar mellan åren. Den resterande universitetsforskning ökade utgifterna med ökningen beror på att kostnaderna för läkemedel 5 072 miljoner kronor (7,7 procent). Det beror steg, till stor del inom läkemedelsgrupper som på flera olika satsningar inom skolområdet, bl.a.
50S kr . 2017/ 18: 1 0 1
satsningen på fler anställda i lågstadiet och bidrag Irland betalade tillbaka lånet till Sverige till lärarlöner. Den största orsaken till det högre Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning utfallet är bidrag till lärarlöner som ökade med blev 17 710 miljoner kronor (119,9 procent) 1 472 miljoner kronor (57,0 procent), vilket lägre 2017 jämfört med 2016. Det beror bl.a. på hänger samman med att Lärarlönelyftet började att Irland betalade tillbaka lånet till Sverige i gälla med helårseffekt 2017. förtid. Lånet uppgick till 5 243 miljoner kronor. Det beror också på att lånen till Riksbanken Utgifterna för vägar och järnvägar ökade ökade med 4 525 miljoner kronor mindre än Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer 2016. ökade utgifterna med 3 209 miljoner kronor (6,4 procent). Utgifterna för både väg- och järnvägsinvesteringar ökade tillsammans med 1 773 Förklarande faktorer till avvikelserna mot statens miljoner kronor. Utgifterna för drift, underhåll budget och trafikledning ökade med 708 miljoner kronor. Utgifterna i statens budget blev 32,8 miljarder kronor lägre än den budget som riksdagen Uppsnabbad process för utbetalning av EU-stöd ursprungligen fastställde. I detta avsnitt Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, analyseras hur stor del av denna skillnad som landsbygd och livsmedel ökade utgifterna med beror på reviderade bedömningar dels av de 1 327 miljoner kronor (8,3 procent). Det beror makroekonomiska förutsättningarna, dels av dels på förskjutningar mellan åren, dels på att antalet personer som tar emot ersättning från programperioden 2014 – 2020 har kommit igång olika transfereringssystem (volymer). Vidare med fler utbetalningar och färre förseningar. redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats Bidrag till kommunerna ökade med 12 miljarder av riksdagen eller Riksbanken. Resterande kronor skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna till kommuner ökade med 12 216 miljoner fördelas också på Utgiftsområden exklusive kronor (13,1 procent). Det beror på att räntor, Statsskuldsräntor m.m. och kommunerna och landstingen har kompenserats Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet för ökade kostnader för bl.a. nyanlända, sammanfattas i följande tabell och kommenteras sjukvård, komvux, avgiftsfri tandvård och därefter. öppenvård för unga och gamla samt utökad matematikundervisning i grundskolan. Tabell 2.23 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall
och budget för 2017
Räntor på statsskulden ökade, från en historisk låg Miljarder kronor nivå 2016 Makro- Totalt Volym 1 förutsättningar Beslut Övrigt 2 Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftsområden, ökade utgifterna med 8 826 miljoner kronor exklusive räntor 3 -17,6 -12,6 -3,7 7,3 -8,6 (506,4 procent). År 2016 var dessa utgifter Statsskuldsräntor endast 1 743 miljoner kronor. Det beror på flera m.m. -5,8 0,0 -6,1 0,0 0,3 faktorer, bl.a. blev överkurserna vid emission Riksgäldskontorets 7 316 miljoner kronor lägre än 2016. nettoutlåning 4 -9,4 0,0 0,8 0,0 -10,2
Summa utgifter -32,8 -12,6 -9,0 7,3 -18,5
EU betalade tillbaka nästan 8 miljarder kronor i 1 Begreppet volym innefattar ett antal olika förklaringar till utgiftsförändringar, tidigare betalda avgifter under 2017 bl.a. antal personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till de Europeiska unionen blev 6 125 miljoner kronor makro-ekonomiska förutsättningarna. 2 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar (20,2 procent) lägre än 2016. Det beror främst enligt ursprunglig budget. på att EU återbetalade sammanlagt 3 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 4 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten. 7 800 miljoner kronor som Sverige har betalat tidigare år.
51S kr . 2017/ 18: 101
Skillnader till följd av reviderade volymer i olika Tabell 2.24 Makroekonomiska förutsättningar Skillnad transfereringssystem utfall Utgifterna blev 12,6 miljarder kronor lägre än i Utfall 2017-SB Utfall SB 2017 2017 2017 2016 statens budget till följd av ändrade bedömningar Procentuell förändring från av antalet personer som tar emot ersättning från föregående år: olika transfereringssystem (volymer). Det för- BNP (fasta priser) 2,3 2,4 0,1 3,2 klaras bl.a. av att färre personer än beräknat i KPI (årsgenomsnitt) 1 1,5 1,8 0,3 1,0 statens budget fick sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning 2017, vilket medförde att Antal sysselsatta, 15 – 74 år 1 1,5 2,3 0,8 1,5 utgifterna under utgiftsområde 10 Ekonomisk Nivåer: trygghet vid sjukdom och handikapp blev ca Arbetslöshet, 15 – 74 år, 3,9 miljarder kronor lägre till följd av volym än i procent av arbetskraften 1,2 6,3 6,7 0,4 6,9 den beslutade budgeten. Inom den statliga Personer i arb.markn.pol. program, procent av assistansersättningen erhöll färre personer stöd arbetskraften 3,8 3,5 -0,3 3,5 och antalet beviljade timmar statlig assistans per SEK/Euro, årsgenomsnitt 3 9,4 9,6 0,2 9,5 vecka blev lägre än vad som beräknades i statens SEK/USD, årsgenomsnitt 8,3 8,5 0,2 8,6 budget. Det bidrog till att utgifterna under 3 utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social 6-mån ränta, årsgenomsnitt -0,3 -0,7 -0,4 -0,6 3 omsorg blev ca 2,3 miljarder kronor under denna 5-årig statsobligation, kategori. Vidare fick en lägre andel av de årsgenomsnitt 3 0,9 -0,1 -1,0 -0,2 studerande studiemedel, vilket bidrog till att 1 Källa: Statistiska centralbyrån. 2 Exklusive heltidsstuderande arbetssökande. utgifterna under utgiftsområde 15 Studiestöd 3 Källa: Riksbanken. blev ca 2,0 miljarder kronor lägre än i budgeten till följd av volymförändringar. Skillnader till följd av beslut De totala utgifterna blev 7,3 miljarder kronor Skillnader till följd av den makroekonomiska högre än i statens budget till följd av beslut utvecklingen fattade av riksdagen eller Riksbanken, vilket i sin Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska helhet följer av beslut som avser utgiftsområden, förutsättningar medförde att utgifterna blev exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor 9,0 miljarder kronor lägre än i statens budget. m.m. Den största skillnaden återfinns på anslaget De högre utgifterna följer av att riksdagen har för statsskuldsräntor som blev 6,1 miljarder beslutat om högre anslagsnivåer som en följd av kronor lägre till följd av ändrade makro- regeringens förslag i propositionerna Vårekonomiska förutsättningar. Det beror främst på ändringsbudget för 2017, Höständringsbudget betydligt lägre räntor jämfört med budgeten för 2017 och Extra ändringsbudget för 2017 – (framför allt långa räntor). Kapitaltillskott till PostNord AB. Sammantaget Riksgäldskontorets nettoutlåning blev uppgår anslagsförändringarna till 15,9 miljarder 0,8 miljarder kronor högre än i statens budget kronor. Av dessa bedöms ca 7,3 miljarder kronor beroende på makroutvecklingen. Det beror på vara förslag som kategoriseras som beslut. att Riksbankens lån i Riksgäldskontoret ökat Resterande del av anslagsförändringarna, mer än beräknat när enskilda lån förfallit och ca 8,7 miljarder kronor, utgjordes av medel som i refinansierats till en högre växelkurs. ändringsbudget föreslogs tillföras främst Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive regelstyrda transfereringsanslag till följd av utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev förändrade volymer (antaganden om antal 3,7 miljarder kronor lägre än i statens budget personer i olika transfereringssystem) eller beroende på makroutvecklingen. Skillnaden makroekonomiska förutsättningar utan att återfinns i huvudsak under utgiftsområde 14 någon ny reform föreslås. För mer information Arbetsmarknad och arbetsliv, bl.a. till följd av att om vilka förslag i ändringsbudgetarna som antalet personer i subventionerade anställningar bedöms vara beslut respektive tillskott till inte blivit så många som budgeterades. regelstyrda transfereringsanslag, se 2017 års ekonomiska vårproposition (prop. 2016/17:100 tabell 7.1) och budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 tabell 8.14).
52S kr . 2017/ 18: 1 0 1
Skillnader till följd av övriga orsaker skulden. Den näst största indragningen gjordes Av övriga orsaker blev utgifterna 18,5 miljarder av medel på anslaget för statlig kronor lägre än i statens budget. assistansersättning och uppgick till Utgifterna på budgetens utgiftsområden 4 171 miljoner kronor. Båda är indragning av (exklusive statsskuldsräntor) blev sammantaget anslagssparande. ca 8,6 miljarder kronor lägre, inom framför allt följande områden: Tabell 2.25 Indragningar 2017 Miljoner kronor – 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares UO Anslag Indragning etablering 8 1:1 Migrationsverket 599 – 16 Utbildning och universitetsforskning 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 1 896 – 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, Från EU-budgeten finansierade insatser för 8 1:8 byggande samt konsumentpolitik asylsökande och flyktingar 130 – 20 Allmän miljö- och naturvård 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 191 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 4 171 – 22 Kommunikationer 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom – 27 Avgiften för Europeiska unionen äldreområdet 354
10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 3 781 Inom framför allt utgiftsområde 8 Migration 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 282 blev utgifterna högre än i budgeten. 10 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 162 Riksgäldskontorets nettoutlåning (inklusive kassamässig korrigering) blev ca 10,2 miljarder 12 1:2 Föräldraförsäkring 540 kronor lägre, bl.a. till följd av att Irland i förtid 12 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 103 återbetalade lån om sammanlagt ca 5,2 miljarder 12 1:8 Bostadsbidrag 272 kronor. 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 655 I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns 13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända detaljerade kommentarer till skillnaden mellan invandrare 822 utfall och anvisat belopp i den ursprungliga 13 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända budgeten. invandrare 448 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 1 872 Indragningar 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 2 285 Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 218 regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden inte ska användas, om det är motiverat av 2014 – 2020 487 särskilda omständigheter i en verksamhet eller av 14 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 212 statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska 14 1:12 Nystartsjobb och stöd för skäl. År 2017 har regeringen beslutat om yrkesintroduktionsanställningar 560 indragning av anslagsmedel om totalt 15 1:2 Studiemedel 2 101 46 070 miljoner kronor, främst avseende anslags- 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan sparanden från 2016. Det är 22 727 miljoner pedagogisk verksamhet 1 288 kronor mer än 2016. De 40 största indrag- 16 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 145 ningarna, som översteg 100 miljoner kronor, 16 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning 327 svarar för 95 procent av totalbeloppet under 16 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer 270 2017. I tabell 2.25 redovisas samtliga 16 1:19 Bidrag till lärarlöner 303 indragningar som är större än 100 miljoner 18 1:2 Omstrukturering av kommunala kronor. bostadsföretag 101 18 1:7 Energieffektivisering och renovering av De flesta indragningarna av anslagsmedel rör flerbostadshus och utomhusmiljöer 849 anslagssparande 18 1:9 Investeringsstöd för anordnande av Den största indragningen, som uppgick till hyresbostäder och bostäder för studerande 2 177 8 946 miljoner kronor, avser räntor på stats- 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden 590
53S kr . 2017/ 18: 101
beslut den 30 november 2017 att anslaget fick perioden 2014 – 2020 20 1:4 Sanering och återställning av förorenade överskridas med 1,5 miljoner kronor områden 299 (S2017/05371/SF, S2017/05948/SF, 20 1:8 Supermiljöbilspremie 141 S2017/06684/SF m.fl.). Hela anslagskrediten på 22 1:15 Sjöfartsstöd 118 3,2 miljoner kronor utnyttjades och av det 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 1 183 medgivna överskridandet utnyttjades 23 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder 0,8 miljoner kronor. Orsaken till att regeringen för fiske och vattenbruk 135 medgav överskridande är att Försäkringskassan 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 065 har korrigerat utfall som tidigare redovisats på 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. landsbygdens miljö och struktur 628 I statens budget anvisades 18,0 miljoner 26 1:1 Räntor på statsskulden 8 946 kronor på anslaget 1:19 Finansiering av rättegångskostnader inom utgiftsområde 24 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 1 861 Näringsliv. Regeringen medgav i beslut den Övriga indragningar 2 507 13 december 2017 att anslaget fick överskridas
Summa 46 070
med 17,3 miljoner kronor (N2017/07538/SUN, N2017/07375/SUN (delvis)). Hela anslagskrediten på 1,8 miljoner kronor utnyttjades och Överskridanden av det medgivna överskridandet utnyttjades 17,3 miljoner kronor till rättegångskostnader. Medgivna överskridanden Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag Icke medgivna överskridanden tillfälligt överskridas genom att en kredit, Under 2017 har ett anslag överskridits utöver motsvarande högst tio procent av det anvisade den tillåtna anslagskreditgränsen och utan medanslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå givande från regeringen. Tabell 2.27 visar detta ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp anslagsöverskridande. som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om två medgivna överskridanden för 2017.
Tabell 2.26 Medgivna överskridanden 2017
Miljoner kronor Utnyttjat Medgivet medgivet UO Anslag överskridande överskridande 10 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 2 1 24 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 17 17
Summa 19 18
I statens budget anvisades 33,3 miljoner kronor på anslaget 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Regeringen medgav i
54S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 2.27 Icke medgivna överskridanden 2017
Miljoner kronor Årets tilldelning Ingående enl. Totalt Utgående överförings- reglerings- Medgivet tilldelade Anslags- överföring- Icke medgivet UO Anslag Anslagsnamn belopp brev överskridande medel Utgifter kredit belopp överskridande 8 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden -43,40 704,15 660,75 806,03 58,62 -145,28 -86,66
Summa -86,66
Totalt disponibelt belopp inklusive anslagskredit utfallet 2016. I de fall förklaringarna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i sammanfaller görs analysen samlat, under utlänningsärenden inom utgiftsområde 8 utgiftsområdet. En redovisning av samtliga Migration har överskridits med 86,66 miljoner anslag finns i bilaga 2. kronor. Regeringen beslutade under 2017 om en Förutom anslagsutfallet redovisas, per höjd anslagskredit för Migrationsverket mot- utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat svarande 8,3 procent, som uppgick till beställningsbemyndiganden samt bemyndigan- 58,62 miljoner kronor. Ersättningar till den avseende statlig utlåning, garantier, offentliga biträden har ökat eftersom antalet inomstatliga lån och övriga krediter. I redoärenden med förordnat biträde har ökat jämfört visningen framgår även hur bemyndiganden att med 2016. Även om totala antalet asylbeslut är lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingslägre än föregående år är andelen beslut för banker har utnyttjats. Flertalet av grupper med hög biträdesandel högre. Det gäller bemyndigandena utgörs av årliga framför allt ensamkommande barn, personer bemyndiganden som riksdagen lämnar i som skrivits upp i ålder eller fyllt 18 år samt samband med besluten om statens budget och andra sökanden från Afghanistan, Irak, Iran och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas statslösa. inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2017 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot 2.4 Utfall per utgiftsområde ett bemyndigande har lämnats före 2017 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning I följande avsnitt (2.4.1 – 2.4.27) presenteras av samtliga beställningsbemyndiganden finns i utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bilaga 3. bild över hur regeringen har utnyttjat de Efter de 27 avsnitten om de olika finansiella befogenheter som regeringen har utgiftsområdena följer en redogörelse för inom respektive utgiftsområde. posterna Förändring av anslagsbehållningar Anslagen redovisas i tabeller som i första hand (avsnitt 2.4.28), Riksgäldskontorets nettovisar utfallet för de största anslagen inom utlåning (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även korrigering (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster anslag vars utfall avviker från statens hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis ursprungliga budget med mer än 10 procent. redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner av statens budget (avsnitt 2.4.31). kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och ändringsbudgetarna) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent. För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan ursprunglig budget och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2017 med
55S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Anslag
Tabell 2.28 UO 1 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 880 873 -7 -0,8 869 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 768 779 12 1,5 721 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 113 83 -30 -26,6 68 4:1 Regeringskansliet m.m. 7 379 10 7 482 103 1,4 7 091 5:1 Länsstyrelserna m.m. 2 736 15 2 744 7 0,3 2 615 6:1 Allmänna val och demokrati 87 8 89 2 2,0 76 6:3 Datainspektionen 54 14 55 1 1,3 50 8:1 Presstöd 567 541 -26 -4,6 519 Övriga anslag 683 1 678 -6 -0,8 663
Summa 13 268 47 13 324 56 0,4 12 672
Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagen (SOU 2017:106). Uppdraget omfattar totalt tre samt Riksdagens ombudsmän, Sametinget och betänkanden. Jämfört med 2016 blev utfallet samepolitiken, Regeringskansliet m.m., 391 miljoner kronor högre. Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga rättigheter, Nationella minoriteter, Ökat anslag till följd av den säkerhetspolitiska Medier och Sieps samt EU-information. utvecklingen m.m. Utfallet uppgick till 13 324 miljoner kronor, På grund av den säkerhetspolitiska utvecklingen vilket är 56 miljoner kronor (0,4 procent) högre i Sveriges närområde samt händelser som visat på än vad som anvisades i statens budget. Jämfört samhällets sårbarhet ökades anslaget 5:1 med 2016 ökade utgifterna med 653 miljoner Länsstyrelserna m.m. med 15 miljoner kronor för kronor (5,2 procent). att förstärka totalförsvaret. Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens Anslag 6:1 Allmänna val och demokrati ökades fastighetsanslag blev 83 miljoner kronor, det är med 8 miljoner kronor i ändringsbudget för 30 miljoner kronor (26,6 procent) lägre än vad 2017. Av detta anvisades 5 miljoner kronor för som anvisades i budgeten men 15 miljoner att kunna finansiera förberedelse för skolval i kronor (21,6 procent) högre än föregående år. anslutning till de allmänna valen 2018. Syftet Under året har Systembolagets del (50 procent) i med skolval är bl.a. att stimulera ett högre valden samägda fastigheten Iason 1 köpts för deltagande bland unga. Resterande 3 miljoner 43 miljoner kronor. Köpet finansierades i sin kronor anvisades för it-stöd för valadministrahelhet med anslag. tion. Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 7 482 miljoner kronor, vilket är Nya regler om skydd och behandling av 103 miljoner kronor (1,4 procent) högre än vad personuppgifter som anvisades i budgeten. I enlighet med Anslag 6:3 Datainspektionen ökades med propositionen Vårändringsbudget för 2017 14 miljoner kronor i enlighet med propositionen anvisade riksdagen ytterligare 10 miljoner Vårändringsbudget för 2017. Myndigheten fick kronor för att finansiera en kommitté vars ett ökat anslag då införandet av Europauppgift är att göra en översyn av Boverkets parlamentets och rådets förordning (EU) bygg- och konstruktionsregler för att underlätta 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för bostadsbyggandet i Sverige. Under december fysiska personer med avseende på behandling av lämnade kommittén sitt första betänkande som personuppgifter och om det fria flödet av sådana fokuserade på standardisering, Nystart för uppgifter kommer innebära nya och utökade byggstandardiseringen genom stärkt samverkan uppgifter för myndigheten. Dock har anslags-
56S kr . 2017/ 18: 101
ökningen använts endast i mindre utsträckning Garantier under året då myndigheten inte kunnat rekrytera i planerad omfattning.
Tabell 2.30 UO 1 Garantier
Miljoner kronor Utgifterna för presstöd fem procent lägre än anvisat Utfärdade Utestående garantier i statens budget åtaganden inklusive bundna Utfallet för anslaget 8:1 Presstöd uppgick till Garanti Garantiram 2017-12-31 utfästelser 541 miljoner kronor. Det är 26 miljoner kronor Kreditgarantier till UD- 50 0 0 anställda 1 (4,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. 1 Regeringsbeslut UD2000/1146/P-AV. Det beror bl.a. på lägre stöd till flera tidningar som en följd av sjunkande upplagor och på ändrade bestämmelser i presstödsförordningen
Inomstatliga lån
(1990:524) om nedtrappning av stöd till storstadstidningar. Under en tioårsperiod har antalet Tabell 2.31 UO 1 Inomstatliga lån dagstidningar med distributionsstöd varit relativt Miljoner kronor konstant. Jämfört med 2016 blev utgifterna för Inomstatliga lån Låneram Lån 2017-12-31 anslaget 8:1 Presstöd 23 miljoner kronor (4,4 Riksdagsförvaltningens procent) högre. Presstödet består av driftstöd, investeringar som används i distributionsstöd och utvecklingsstöd. verksamheten 100 67 Ökningen mellan åren beror främst på att Riksdagsförvaltningens investeringar utbetalat utvecklingsstöd blev 15 miljoner i fastigheter och tekniska anläggningar 500 395 kronor högre. Under året har 137 ansökningar
Summa 600 462
om utvecklingsstöd lämnats in till Myndigheten för press, radio och tv. Av dessa har 86 ansökningar godkänts. Utvecklingsstödet Riksdagen har beslutat om låneramar på infördes under 2016. 600 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2017 var 462 miljoner kronor.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.29 UO 1 Beställningsbemyndiganden Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Miljoner kronor Utestående Länsstyrelsen i Västernorrlands län Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin 6:6 Stöd till politiska partier 172 129 årsredovisning för 2017. Som grund för 8:1 Presstöd 70 11 uttalande om reservation anger Riksrevisionen
Summa 242 140
följande. Årsredovisningen för Länsstyrelsen i Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett Västernorrlands län har lämnats till regeringen beställningsbemyndigande på totalt 242 miljoner den 26 februari 2018. Enligt 2 kap. 1 § kronor. De utestående åtagandena uppgick till förordningen (2000:605) om årsredovisning och 140 miljoner kronor. Skillnaden mellan det totala budgetunderlag ska myndigheten senast den bemyndigandet och de utestående åtagandena 22 februari lämna en årsredovisning till uppgick till 102 miljoner kronor. regeringen. Årsredovisningen har lämnats för sent och kan därmed inte anses avlämnad i enlighet med förordningens villkor.
Länsstyrelsen i Kalmar län
Länsstyrelsen i Kalmar län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2017. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
57S kr . 2017/ 18: 101
Genom att överskrida den av regeringen beslutade anslagskrediten för anslaget 1.1 Regionala tillväxtåtgärder med 23 000 kronor har myndigheten inte följt 8 § anslagsförordningen (2011:223) avseende villkor för anslagskredit. Överskridande ska härutöver enligt föreskrifter till 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag alltid förklaras i not. Myndigheten har inte förklarat överskridandet i årsredovisningen för 2017.
Länsstyrelsen i Stockholms län
Länsstyrelsen i Stockholms län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2017. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Genom att överskrida den av regeringen beslutade anslagskrediten för anslaget 7.1 Åtgärder för nationella minoriteter med 5 000 kronor har myndigheten inte följt 8 § anslagsförordningen (2011:223) avseende villkor för anslagskredit. Överskridande ska härutöver enligt föreskrifter till 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag alltid förklaras i not. Myndigheten har inte förklarat överskridandet i årsredovisningen för 2017.
58S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Anslag
Tabell 2.32 UO 2 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 12 614 12 641 27 0,2 12 475 1:9 Statistiska centralbyrån 555 546 -9 -1,6 571 1:11 Finansinspektionen 512 25 533 20 4,0 493 1:12 Riksgäldskontoret 316 263 -53 -16,8 281 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 210 231 21 10,0 211 Övriga anslag 1 051 1 048 -3 -0,3 1 004
Summa 15 259 25 15 262 3 0,0 15 035
Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän 25,2 miljoner US-dollar (motsvarande 230 offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning miljoner kronor), av ett totalt kapitaltillskott på och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga 126 miljoner US-dollar. Det betalas i fem lika tjänstepensionerna, statistik och fastighets- stora årliga utbetalningar 2016 – 2020. Tillskottet förvaltning. sker genom teckning av aktier som tilldelas Utfallet uppgick till 15 262 miljoner kronor medlemsländerna. Sverige medverkade 2015 i och blev därmed 3 miljoner kronor (0,0 procent) förhandlingarna om bildandet av AIIB högre än vad som anvisades i statens budget. tillsammans med 56 andra länder. Jämfört med 2016 blev utgifterna 227 miljoner kronor (1,5 procent) högre. Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänste- Beställningsbemyndiganden pensioner m.m . blev 12 641 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (0,2 procent) högre
Tabell 2.33 UO 2 Beställningsbemyndiganden
än budgeterat. Statliga tjänstepensioner är Miljoner kronor tjänstepensioner för anställda i staten. Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 Utgifterna för Riksgäldskontoret lägre än 1:10 Bidragsfastigheter 50 30 budgeterat 1:16 Finansmarknadsforskning 76 5 I statens budget anvisades 316 miljoner kronor
Summa 126 35
för anslaget 1:12 Riksgäldskontoret . Utfallet blev 53 miljoner kronor (16,8 procent) lägre än Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två budgeterat. Det beror främst på att Riksgäldsbeställningsbemyndiganden på 126 miljoner kontoret har tagit beslut om att inte emittera kronor. Totalt har 35 miljoner kronor utnyttjats premieobligationer och att personalkostnaderna 2017. blev lägre.
Utfallet för vissa garanti- och medlemsavgifter högre med anledning av högre dollarkurs Utlåning Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och
Tabell 2.34 UO 2 Utlåning
medlemsavgifter blev 231 miljoner kronor, vilket Miljoner kronor är 21 miljoner kronor högre än vad som Utlåning Låneram Lån 2017-12-31 anvisades i statens budget och jämfört med föregående år. Skillnaderna beror främst på en Riksbanken 1 238 132 högre dollarkurs. Under året har Asiatiska Summa 238 132 banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) 1 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). fått den andra delbetalningen från Sverige,
59S kr . 2017/ 18: 10 1
I december 2017 återbetalade Irland hela det lån Pensionsgaranti
som togs under 2012. Lånet till Irland var ett (inkl. efterborgen) tillägg till ett lånepaket som IMF och EU gett, Akademiska Hus på villkor att Irland genomförde ett ekonomiskt 9 Obegränsad 66
reformprogram. Sverige betalade ut lånet till Garantiram
Irland i fyra delar efter att IMF och EU godkänt stabilitetsfonde
landets framsteg under reformprogrammet. De n 750 000
första två delarna betalades ut under 2012 och de Garantiram resolutionsfonde andra två under 2013. Lånet återbetalades i n 200 000 förtid. Garantikapital Lån till Riksbanken uppgick till Asiatiska 238 132 miljoner kronor 2017. Det är en minsk- banken för
ning med 18 972 miljoner kronor. I infrastrukturinvesteringar USD Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas (AIIB) 10 USD 504 4 149 504 lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår
Summa 1 786 588
till 232 312 miljoner kronor, utan valuta- 1 Lag (1995:1571) om insättningsgaranti. Belopp per den 31 december 2016. omvärdering. I ovanstående tabell redovisas 2 Lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i lånen valutaomvärderade till bokslutskurs. Sverige. 3 Lagen (1999:158) om investerarskydd. 4 Prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200. 5 Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU2, rskr. 2016/17:123-124.
Garantier
6 Prop 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU2, rskr. 2016/17:123-124. 7 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. 8 Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104. 9 Prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350. Tabell 2.35 UO 2 Garantier 10 Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rksr. 2015/16:311 Miljoner kronor
Utestående Utfärdade åtag- garantier Inomstatliga lån Utestående anden inklusive åtaganden utländsk bundna Garanti Garantiram 2017-12-31 valuta utfästelser Tabell 2.36 UO 2 Inomstatliga lån
Insättnings- Miljoner kronor garantin 1 Obegränsad 1 688 640 Inomstatliga lån Låneram Lån 2017-12-31
Garanti till Statens fastighetsverks insättare i investeringar i fastigheter 15 200 12 995 utländska Statens järnvägars långfristiga lån instituts filialer exkl. finansiell leasing 1 2 915 11 282 i Sverige 2 Obegränsad Fortifikationsverkets investeringar i Investerarmark, anläggningar och lokaler 13 100 1 037 skyddet 3 Obegränsad Riksrevisionen - Garantikapital i anläggningstillgångar som används i Europeiska EUR verksamheten 15 8 investeringsbanken (EIB) 4 EUR 6 565 64 660 6 565 7 AP-fondens investeringar i anläggningstillgångar som används i Garantikapital i verksamheten 2 500 Nordiska investerings- EUR Summa 33 730 25 321 banken (NIB) 5 EUR 1 978 19 484 1 978 1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135avser 31 december 2017.
Nordiska investerings- Riksdagen har beslutat om låneramar på banken, projekt- EUR investeringslån 6 EUR 622 3 035 308 33 730 miljoner kronor inom utgiftsområdet.
Utestående lån vid utgången av 2017 var 25 321 Garantikapital i Europeiska miljoner kronor.
utvecklingsbank EUR en (EBRD) 7 EUR 542 5 334 542
Garantikapital till Europarådets utvecklingsbank EUR (CEB) 8 EUR 124 1 219 124
60S kr . 2017/ 18: 101
Övriga krediter överskott på 65,8 miljoner kronor per den
31 december 2017.
Tabell 2.37 UO 2 Övriga krediter
Det ekonomiska målet för dessa avgiftsverksamheter är enligt 5 § Miljoner kronor avgiftsförordningen (1992:191) att avgifter ska Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2017-12-31 beräknas så att de helt täcker verksamhetens Insättningsgarantin 1 Obegränsad 0 kostnader (full kostnadstäckning). Enligt Investerarskyddet 2 Obegränsad 0 Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 5 §
avgiftsförordningen ska avgifterna beräknas så Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella att intäkterna på ett eller några års sikt täcker institutioner 3 Obegränsad 0 samtliga med verksamheten direkt eller indirekt Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie förenade kostnader. Statistiska centralbyrån har garantireserv) 4 Obegränsad 0 under flera års tid byggt upp de ackumulerade
För Riksgäldskontorets under- och överskotten vilka avviker från det
utlåningsverksamhet Obegränsad 0 ekonomiska målet om full kostnadstäckning 5 Kammarkollegiets behov av likviditet som regleras i 5 § avgiftsförordningen.
för inrättande av nya myndigheter 250 6
Statens tjänstepensionsverk - behov av
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
likviditet i pensionshanteringen 100 20
Kammarkollegiets kredit för statliga
RiR 2016:16 Behövs myndigheternas
försäkringssystemet 6 100 0
delårsrapporter? – Nytta och kostnader
Resolutionsreserven kreditram 100 000 0 Riksrevisionen har granskat om nyttan av Stabilitetsfonden kreditram 50 000 0 myndigheternas delårsrapporter uppväger
Summa 26
kostnaderna för att upprätta och granska dem i 1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. 2 Lagen (1999:158) om investerarskydd. form av tid och resurser för berörda prop. 2001/02:1 (vol. 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34 myndigheter och Riksrevisionen. 3 4 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter 5 Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211) 6 Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191. (Skr. 2016/17:52) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av Riksdagen har beviljat krediter inom granskningsrapporten. Granskningsrapporten är utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och därmed slutbehandlad. investerarskyddet. Utnyttjade krediter vid årets Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till slut uppgår till 6 miljoner kronor och avser handlingarna (bet. 2016/17:FiU19, rskr. Kammarkollegiets likviditetsbehov för inr- 2017/18:183). ättandet av nya myndigheter.
RiR 2017:5 Internrevisionen vid myndigheter
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
– en funktion som behöver stärkas
Riksrevisionen har granskat internrevisionen vid
Statistiska centralbyrån
de statliga myndigheterna. Statistiska centralbyrån har fått en revisions- Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens berättelse med reservation avseende sin rapport om internrevisionen vid de statliga årsredovisning för 2017. Som grund för myndigheterna (skr. 2016/17:189) en annan uttalande om reservation anger Riksrevisionen bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför följande. inte några åtgärder med anledning av Statistiska centralbyrån redovisar i årsgranskningsrapporten. Granskningsrapporten är redovisningen en omsättning för avgiftsområdet därmed slutbehandlad. Officiell statistik på 135,4 miljoner kronor under Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till 2017 och ett ackumulerat underskott om handlingarna (bet. 2017/18:FiU29, rskr. 50,7 miljoner kronor per den 31 december 2017. 2017/18:132). För Övriga uppdrag redovisar Statistiska
centralbyrån en omsättning på 305,6 miljoner kronor under 2017 och ett ackumulerat
61S kr . 2017/ 18: 10 1
RiR 2017:11 Regeringens medelfristiga granskningsrapporten. Granskningsrapporten är makroprognoser därmed slutbehandlad. Riksrevisionen har granskat regeringens Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till medelfristiga makroprognoser. handlingarna (bet. 2017/18:FiU33 rskr. Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens 2017/18:160). rapport om regeringens medelfristiga makroprognoser (skr. 2017/18:37) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2017:22 Regeringens hantering av
rekommendationer från EU, IMF och OECD
Riksrevisionen har granskat regeringens hantering av rekommendationer till Sverige från Europeiska unionen, Internationella valutafonden och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av rekommendationer från EU, Internationella valutafonden och OECD (skr. 2017/18:85) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2017:32 Tillämpningen av det
finanspolitiska ramverket
Riksrevisionen har granskat transparensen i regeringens ekonomiska propositioner och statens årsredovisning. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillämpning av det finanspolitiska ramverket (skr. 2017/18:203) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2017:14 Tillgänglighet till SCB:s
registerdata – en fråga om prioritering
Riksrevisionen har granskat tillgängligheten till Statistiska centralbyråns registerdata i syfte att undersöka vad regeringen och myndigheten kan göra för att säkerställa en god tillgänglighet med bibehållet skydd för enskildas integritet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillgängligheten till Statistiska centralbyråns registerdata (skr. 2017/18:46) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas med anledning av
62S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Anslag
Tabell 2.38 UO 3 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:1 Skatteverket 7 357 18 7 375 18 0,2 7 222 1:2 Tullverket 1 744 1 722 -22 -1,3 1 715 1:3 Kronofogdemyndigheten 1 884 20 1 915 30 1,6 1 903
Summa 10 986 38 11 011 26 0,2 10 840
Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd Kronofogdemyndigheten hanterade ett ökat antal av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och ärenden inom skuldsaneringen indrivning av skatter och avgifter. Förutom Utgifterna för anslaget 1:3 Kronofogdemyndigdessa verksamheter ingår även verksamhet för heten uppgick till 1 915 miljoner kronor, vilket är bl.a. folkbokföring, fastighetstaxering och 30 miljoner kronor högre än anvisat i budgeten. brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Utfallet blev 12 miljoner kronor högre än före- Kronofogdemyndigheten är förvaltnings- gående år. I enlighet med propositionen myndigheter för respektive område. Höständringsbudget för 2017 anvisades anslaget Utfallet uppgick till 11 011 miljoner kronor 1:3 Kronofogdemyndigheten 20 miljoner kronor och blev därmed 26 miljoner kronor för att hantera det ökade antalet ansökningar (0,2 procent) högre än vad som anvisades i inom skuldsaneringen. Totalt inkom statens budget. Jämfört med 2016 ökade 19 509 ärenden om skuldsanering till Kronoutgifterna med 172 miljoner kronor fogdemyndigheten, det är en ökning med (1,6 procent). 7 114 ärenden (57,3 procent). Under året avslutades 15 777 ärenden, det är en ökning med Skatteverket genomförde it-utveckling avseende 3 576 ärenden (29,3 procent). arbetsgivardeklarationer under 2017 Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket uppgick till Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 1 722 miljoner kronor. Det är 22 miljoner 7 375 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten och 6 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget och kronor högre än föregående år. 153 miljoner kronor högre än föregående år. I enlighet med propositionen Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Höständringsbudget för 2017 anvisades anslaget 1:1 Skatteverket 18 miljoner kronor för att i rätt RiR 2017:12 Regeringens skatteutgiftstid kunna slutföra it-utveckling, så att redovisning – som riksdagen vill ha den? uppgiftslämnare av arbetsgivardeklarationer i sin Riksrevisionen har granskat regeringens skattetur ska hinna anpassa sina it-system till utgiftsredovisning. Skatteverkets i och med nya regler som träder i Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens kraft den 1 januari 2019. De nya reglerna innebär rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning bl.a. att uppgifter om utbetalda ersättningar för (skr. 2017/18:27) redovisat vilka åtgärder som arbete och skatteavdrag på individnivå ska vidtagits eller avses vidtas med anledning av lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration till granskningsrapporten. Granskningsrapporten är Skatteverket. Under året har Skatteverket bl.a. därmed slutbehandlad. publicerat en testtjänst för uppgiftslämnande av Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till arbetsgivaredeklarationer. handlingarna (bet. 2017/18:SkU7, rskr 2017/18:147).
63S kr . 2017/ 18: 101
RiR 2017:23 Folkbokföringen – ett kvalitets-
arbete i uppförsbacke
Riksrevisionen har granskat Skatteverkets arbete med att upprätthålla kvaliteten i folkbokföringen. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om folkbokföringen (skr. 2017/18:124) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
64S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Anslag
Tabell 2.39 UO 4 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:1 Polismyndigheten 21 922 700 22 912 990 4,5 21 885 1:2 Säkerhetspolisen 1 292 23 1 358 66 5,1 1 198 1:3 Åklagarmyndigheten 1 473 1 505 31 2,1 1 438 1:5 Sveriges Domstolar 5 520 5 508 -12 -0,2 5 396 1:6 Kriminalvården 8 347 8 624 277 3,3 8 196 1:8 Rättsmedicinalverket 418 412 -6 -1,3 394 1:11 Ersättning för skador på grund av brott 122 91 -31 -25,2 113 1:12 Rättsliga biträden m.m. 2 339 650 2 648 310 13,2 2 747 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 40 35 64 24 59,6 63 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 92 43 -49 -52,8 19 Övriga anslag 903 899 -3 -0,4 840
Summa 42 467 1 408 44 064 1 598 3,8 42 289
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kunna öka antalet polisanställda samt förstärka kriminalpolitiskt inriktad verksamhet och verksamheten vid Nationellt forensiskt centrum rättsväsendet i övrigt. Utgiftsområdet innefattar (NFC). NFC genomför forensiska undermyndigheter inom polisen och åklagarväsendet, sökningar, forensisk spårsäkring och analys vid Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dess- händelser som innefattar kemiska, biologiska, utom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brotts- radiologiska eller nukleära och explosiva element förebyggande rådet och Brottsoffer- samt följer upp och utvärderar befintliga myndigheten. metoder. Under året ökade antalet anställda vid Utfallet uppgick till 44 064 miljoner kronor NFC med 30, totalt uppgick antalet anställda till och blev därmed 1 598 miljoner kronor 493. (3,8 procent) högre än vad som anvisades i Antalet årsarbetskrafter ökade vid statens budget. Jämfört med 2016 blev utgifterna Polismyndigheten med 940 (3,7 procent) och 1 776 miljoner kronor (4,2 procent) högre. uppgick vid slutet av 2017 till 26 237 årsarbetskrafter. Av dessa avser 17 511 årsarbets- Fler civilanställda vid polisen men antalet poliser krafter (66,7 procent) poliser och 8 726 minskar årsarbetskrafter (33,3 procent) avser civil- Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten anställda. Av antalet anställda poliser är gruppen uppgick till 22 912 miljoner kronor, vilket är 990 inom åldersspannet 35 – 39 år störst, gruppen miljoner kronor (4,5 procent) högre än vad som består av 35,7 procent kvinnor och 64,3 procent anvisades i statens budget och 1 027 miljoner män. Bland civilanställda är gruppen inom kronor (4,7 procent) högre än föregående år. åldersspannet 40 – 44 år störst, gruppen består av Den främsta orsaken till det högre utfallet är att 67,3 procent kvinnor och 32,7 procent män. antalet anställda har ökat. Medeltalet anställda ökade mellan 2016 och 2017 med 647. Det är Fler anställda i Kriminalvården antalet civilanställda som har ökat medan antalet Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev anställda poliser har minskat. Vid utgången av 8 624 miljoner kronor. Det är 277 miljoner 2017 var det 284 färre poliser än året innan. kronor högre än vad som anvisades i statens I enlighet med propositionerna Vår- och budget och 428 miljoner kronor (5,2 procent) Höständringsbudget för 2017 anvisade riksdagen högre än 2016. En orsak till det högre utfallet är anslaget ytterligare 700 miljoner kronor för att att kostnaderna för personal inom häkte, anstalt
65S kr . 2017/ 18: 101
och administration ökade. En annan orsak till berövanden. Anslaget används bl.a. för det högre utfallet är en lagändring rörande ersättning vid frihetsinskränkningar, transporter av frihetsberövade som trädde i kraft frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Det den 1 april 2017. Ändringen har inneburit att fler används också till skadestånd på grund av fel transporter utförs av Kriminalvården och antalet eller försummelse vid myndighetsutövning. Det årsarbetskrafter har ökat till följd av detta. är framför allt utgifterna för ersättning vid Antalet årsarbetskrafter uppgick vid slutet av frihetsinskränkning som minskat under året. 2017 till 9 791, vilket är en ökning med 255 (2,7 Under 2017 avgjordes 1 473 ärenden där procent). ersättning betalades ut, vilket är en minskning med 12,5 procent jämfört med 2016. Det högsta Färre avgjorda ärenden angående ersättning för belopp som under året har beslutats i ett ärende skador på grund av brott är 5,5 miljoner kronor. Totalt utbetalt belopp Utgifterna för anslaget 1:11 Ersättning för skador blev 60 miljoner kronor. Andelen ärenden där på grund av brott blev 31 miljoner kronor ersättning för frihetsinskränkning beviljats (25,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. uppgick till 87 procent. Kostnader i samband Jämfört med föregående år blev utfallet med statens rättegångar blev 4 miljoner kronor. 21 miljoner kronor (18,9 procent) lägre. Totalt avgjordes 9 539 ärenden under året, vilket är en Europeiska fonden för inre säkerhet finansierar minskning med 1 824 ärenden. Den genom- förebyggande arbete mot extremism snittliga kostnaden per ärende var 2 172 kronor. Utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet Utgifterna för Rättsliga biträden m.m. blev högre blev 43 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner än anvisat men lägre än 2016 kronor (52,8 procent) lägre än anvisat i statens Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. budget. Fonden är kopplad till EU:s fleråriga blev 2 648 miljoner kronor, vilket är budgetram 2014 – 2020 som tilldelats ca 310 miljoner kronor (13,2 procent) högre än vad 300 miljoner kronor. Under 2016 utvecklades som anvisades i statens budget. I enlighet med arbetssätt kring förvaltning och kontroll av propositionen Vårändringsbudget för 2017 fondens medel. Polismyndigheten beviljade åtta anvisade riksdagen anslaget ytterligare projektmedel under 2017 för aktiviteter som 650 miljoner kronor med anledning av stärker EU:s inre säkerhet, bl.a. för prognoser om att den debiterade tiden per förebyggande arbete mot våldsbejakande förordnande har ökat. Det beror i sin tur på att extremism och radikalisering. det har blivit vanligare med brottmål med flera tilltalade och att behovet av tolkar har blivit större. Ökningarna blev dock lägre än beräknat. Beställningsbemyndiganden Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m . 99 miljoner Tabell 2.40 UO 4 Beställningsbemyndiganden kronor lägre. Det beror bl.a. på att utgifterna för Miljoner kronor offentligt försvar och rättshjälpsbiträde Utestående Beställnings- åtaganden minskade. Jämfört med föregående år minskade Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 antalet debiterade timmar per förordnande för 1:18 Från EU-budgeten offentligt försvar med nästan 5 procent. Det vill finansierade insatser säga att antalet debiterade timmar blev lägre än avseende EU:s inre säkerhet 155 111 vad som prognostiserats.
Summa 155 111
Utgifterna för skaderegleringar blev högre Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett skaderegleringar m.m. blev 64 miljoner kronor, beställningsbemyndigande på 155 miljoner vilket är 24 miljoner kronor (59,6 procent) kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till högre än anvisat i statens budget. I enlighet med nationellt ansvarig för EU:s fond för inre propositionerna Vår- och Höständringsbudget säkerhet. De utestående åtagandena uppgick den för 2017 anvisade riksdagen ytterligare 31 december 2017 till 111 miljoner kronor. 35 miljoner kronor bl.a. på grund av ett ökat antal skadeståndsärenden kopplade till frihets-
66S kr . 2017/ 18: 101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2017:6 Tingsrätters effektivitet och
produktivitet
Riksrevisionen har granskat tingsrätternas effektivitet och produktivitet under perioden 2012 – 2015. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tingsrätters effektivitet och produktivitet (skr. 2016/17:223) redovisat att regeringen avser att följa det fortsatta effektiviseringsarbetet. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:JuU5, rskr. 2017/18:64).
RiR 2017:16 Från spår till bevis – Polisens
forensiska organisation
Riksrevisionen har granskat den forensiska verksamheten inom Polismyndigheten för att se om den på ett effektivt sätt bidrar till att brott klaras upp. Iakttagelserna från granskningen avser Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Regeringen har redovisat sin bedömning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation (skr. 2017/18:50). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:JuU22, rskr. 2017/18:205).
RiR 2017:33 Tillsyn av ställföreträdare och
överförmyndare – Statens bristande ansvar för
samhällets mest utsatta
Riksrevisionen har granskat om staten har skapat förutsättningar för att tillsynen av ställföreträdare (med vilket i detta sammanhang avses god man, förvaltare, god man för ensamkommande barn och förordnad förmyndare) och överförmyndare genomförs på ett rättssäkert sätt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillsynen av ställföreträdare och överförmyndare (skr. 2017/18:128) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
67S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Anslag
Tabell 2.41 UO 5 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 329 236 1 378 49 3,7 1 512 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 151 139 -12 -7,9 126 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 164 10 164 0 -0,3 182 Övriga anslag 269 4 273 3 1,1 250
Summa 1 913 250 1 953 40 2,1 2 070
Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller beror främst på att avgifterna till FN:s Sveriges förhållande till och överenskommelser fredsbevarande operationer blev 171 miljoner med andra stater och internationella kronor lägre än 2016. Dessa avgifter uppgick till organisationer. 554 miljoner kronor 2017. Utfallet uppgick till 1 953 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor (2,1 procent) högre
Beställningsbemyndiganden
än vad som anvisades i statens budget. Jämfört
Tabell 2.42 UO 5 Beställningsbemyndiganden
med 2016 blev utfallet 117 miljoner kronor Miljoner kronor (5,7 procent) lägre. Utestående Beställnings- åtaganden Försvagad krona medför högre avgifter till FN och Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 andra internationella organisationer 1:11 Samarbete inom Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till Östersjöregionen 214 121 internationella organisationer uppgick till Summa 214 121 1 378 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor (3,7 procent) högre än anvisat i statens Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett budget. Anslaget får användas för avgifter beställningsbemyndigande på 214 miljoner avseende Sveriges medlemskap i internationella kronor. De utestående åtagandena uppgick den organisationer, främst FN, Europarådet, 31 december 2017 till 121 miljoner kronor. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. I
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
enlighet med propositionerna Vår- och Höständringsbudget för 2017 anvisade riksdagen RiR 2017:2 Exportkontrollen av krigsmateriel ytterligare 92 miljoner kronor respektive Riksrevisionen har granskat exportkontrollen av 144 miljoner kronor. Orsaken var att regeringen krigsmateriel. räknade med en svagare kronkurs och därmed Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens högre avgifter än i den ursprungliga budgeten. rapport om exportkontrollen av krigsmateriel FN:s budget för perioden 1 juli 2017 till 30 juni (skr. 2016/17:160) redovisat vilka åtgärder som 2018, som beslutades under hösten 2017, blev vidtagits eller avses vidtas med anledning av dock lägre än väntat, vilket förklarar varför granskningsrapporten. Granskningen är därmed endast en mindre del av de medel som anvisades i slutbehandlad. ändringsbudgetarna behövde betalas ut. Jämfört Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till med föregående år blev utfallet för anslaget handlingarna (bet. 2017/18:UU3, rskr. 134 miljoner kronor (8,9 procent) lägre. Det 2017/18:116).
68S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Anslag
Tabell 2.43 UO 6 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 32 533 325 33 147 614 1,9 26 194 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 133 1 040 -93 -8,2 996 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 10 369 80 10 062 -307 -3,0 9 298 1:8 Försvarets radioanstalt 980 10 1 017 38 3,8 916 1:11 Internationella materielsamarbeten, industrifrågor m.m. 90 71 -18 -20,3 89 2:4 Krisberedskap 1 122 60 1 145 23 2,1 1 043 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 062 10 1 094 31 2,9 1 053 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar (2016) -185 -185 0,0 6 900 Övriga anslag 2 966 2 992 26 0,9 2 877
Summa 50 254 485 50 383 129 0,3 49 366
Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, kopplade till Försvarsmaktens camp i landet inte samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och blev av. elsäkerhet. Utfallet uppgick till 50 383 miljoner kronor Färre och försenade leveranser från Försvarets och blev därmed 129 miljoner kronor materielverk (0,3 procent) högre än vad som anvisades i Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel statens budget. Jämfört med 2016 blev utfallet och anläggningar blev 10 062 miljoner kronor. 1 017 miljoner kronor (2,1 procent) högre. Det är 307 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Under året har För- Ökade anslag för att stärka det militära försvaret svarets materielverk (FMV) levererat materiel Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och och tjänster i lägre omfattning än vad som beredskap uppgick till 33 147 miljoner kronor, beräknades i budgeten. Jämfört med föregående vilket är 614 miljoner kronor högre än anvisat i år minskade antalet genomförda leveranser av statens budget. I enlighet med propositionen FMV med 31 stycken och uppgick till totalt 720 Vårändringsbudget för 2017 anvisades ytterligare stycken. Under året har FMV haft 199 försenade 325 miljoner kronor för att stärka den operativa leveranser, vilket är en ökning med 32,6 procent förmågan. Utfallet påverkades också av högre jämfört med 2016. Förseningarna avser bl.a. utgifter för materielunderhåll och på att flera röjdykarfartyg typ Spårö, anskaffning av lastbilar nationella operationer har genomförts. Under och brobandvagnar. I enlighet med 2017 genomfördes även försvarsmaktsövning propositionen Vårändringsbudget för 2017 Aurora 17 med totalt 21 900 deltagare. anvisade riksdagen ytterligare 80 miljoner Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens kronor för att stärka den operativa förmågan. insatser internationellt uppgick till 1 040 miljoner Utfallet för anslaget 1:11 Internationella kronor, vilket är 93 miljoner kronor (8,2 materielsamarbeten, industrifrågor m.m. blev procent) lägre än vad som anvisades i statens 18 miljoner kronor (20,3 procent) lägre än budget. Det beror på att utgifterna för den anvisat i statens budget. Det beror främst på att svenska insatsen i Mali (MINUSMA) blev lägre avvecklingskostnaderna för Försvarsexportän beräknat på grund av att medel som avsatts myndigheten blev lägre än beräknat. baserat på ett sämre säkerhetsläge i Mali inte behövde användas fullt ut och att åtgärder
69S kr . 2017/ 18: 101
Ökat anslag för att stärka det civila försvaret Försvarsmakten inte ingick nya åtaganden i Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick planerad omfattning. till 1 145 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och kronor (2,1 procent) högre än vad som anvisades anläggningar är skillnaden mellan beslutat i statens budget. I enlighet med propositionen bemyndigande och utestående åtaganden Vårändringsbudget för 2017 anvisade riksdagen 4 747 miljoner kronor. Försvarsmaktens plananslaget ytterligare 60 miljoner kronor, som har ering innehåller ett stort antal projekt som ska betalats ut i form av ersättning till kommuner beställas eller omförhandlas under året. Det är och landsting för arbetet med civilt försvar. även ett stort antal åtaganden som kommer att infrias, vilket medför att det kan bli variationer i Förändrad anslagsstruktur för Försvarsmakten utfallet för de utestående åtagandena i påverkar jämförelsen mellan åren förhållande till bemyndigandet. Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 6 953 miljoner kronor (26,5 procent) högre än föregående år. Det beror Garantier framför allt på att en stor del av den verksamhet som redovisades under anslaget 1:4 (2016)
Tabell 2.45 UO 6 Garantier
Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel Miljoner kronor och anläggningar 2016 nu ingår i anslaget 1:1 Utfärdade Utestående garantier Förbandsverksamhet och beredskap . Garanti- åtaganden inklusive bundna Garanti ram 2017-12-31 utfästelser Stiftelsen Gällöfsta 24 8 kurscentrum 1
Beställningsbemyndiganden
1 Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1, rskr. 1998/99:74.
Tabell 2.44 UO 6 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 Tabell 2.46 UO 6 Inomstatliga lån 1:1 Förbandsverksamhet och Miljoner kronor beredskap 18 000 15 736 Inomstatliga lån Låneram Lån 2017-12-31 1:3 Anskaffning av materiel Beredskapsinvesteringar inom och anläggningar 75 000 70 253 ramen för Myndigheten för 2:2 Förebyggande åtgärder samhällsskydd och mot jordskred och andra beredskapsverksamhet 1 550 1 270 naturolyckor 45 36 Summa 1 550 1 270 2:4 Krisberedskap 900 552 Krig, krigsfara eller andra 3:1 Strålsäkerhets- utomordentliga förhållanden 40 000 0 myndigheten 65 64
Summa 94 010 86 641
Övriga krediter
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om
Tabell 2.47 UO 6 Övriga krediter
beställningsbemyndiganden på 94 010 miljoner Miljoner kronor kronor. De utestående åtagandena uppgick till 86 641 miljoner kronor. Skillnaden mellan Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2017-12-31 bemyndiganden och utestående åtaganden Försvarets materielverks behov av uppgick till 7 369 miljoner kronor och är rörelsekapital 19 000 8 610 huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1
Summa 19 000 8 610
Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar . För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 2 262 miljoner kronor. Det beror främst på att
70S kr . 2017/ 18: 101
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision RiR 2017:31 Finansieringssystemet för
kärnavfallshantering
Strålsäkerhetsmyndigheten Riksrevisionen har granskat finansierings- Strålsäkerhetsmyndigheten har fått en systemet för kärnavfallshantering. revisionsberättelse med upplysning avseende sin Regeringen har i skrivelsen om årsredovisning för 2017. Riksrevisionens rapport om finansieringssystemet för kärnavfallshantering (skr. Upplysning av särskild betydelse 2017/18:141) redovisat vilka åtgärder som Utan att det påverkar Riksrevisionens uttalande vidtagits eller avses vidtas med anledning av vill Riksrevisionen fästa uppmärksamhet på s. 8 i granskningsrapporten. Granskningsrapporten är årsredovisningen, där myndigheten redovisar därmed slutbehandlad. resultatet av avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras. Som framgår av tabell 3 i årsredovisningen finns det ett stort ackumulerat överskott för kärnteknisk verksamhet respektive ett stort ackumulerat underskott för icke kärnteknisk verksamhet.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2017:4 Lärdomar av flyktingsituationen
hösten 2015 – beredskap och hantering
Riksrevisionen har granskat regeringens och ansvariga myndigheters beredskap för och hantering av mottagandet av asylsökande hösten 2015 i den initiala fasen, dvs. registrering och första boende. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om lärdomar av flyktingsituationen hösten 2015 (skr. 2016/17:206) redovisat sin bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18SfU8, rskr. 2017/18:15).
RiR 2017:17 Strålsäkerhetsmyndighetens
kärnkrafttillsyn
Riksrevisionen har granskat Strålsäkerhetsmyndighetens tillsyn av kärnkraftsreaktorer i drift. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Strålsäkerhetsmyndighetens kärnkraftstillsyn (skr. 2017/18:66) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
71S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Anslag
Tabell 2.48 UO 7 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:1 Biståndsverksamhet 33 706 1 777 35 402 1 695 5,0 30 723 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 096 8 1 115 19 1,8 1 071 Övriga anslag 188 190 2 1,0 177
Summa 34 990 1 785 36 707 1 717 4,9 31 971
Utgiftsområdet omfattar internationellt Höjd biståndsram 2017 utvecklingssamarbete. Ramen för utgiftsområdet är baserad på BNI:s Utfallet blev 36 707 miljoner kronor, vilket är utveckling. BNI räknas fram med hjälp av det 1 717 miljoner kronor (4,9 procent) högre än internationella regelverket i Europeiska nationalvad som anvisades i statens budget. Jämfört med räkenskapssystemet (ENS). Biståndsramens 2016 blev utfallet 4 736 miljoner kronor (14,8 storlek bestäms utifrån den procentsats som procent) högre. riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Biståndsramen för 2017 var 0,99 procent av BNI Lägre avräkningsbara kostnader för asylsökanden enligt ENS 2010. Vid beräkningen av biståndsmedförde högre utgifter för biståndsverksamheten ramen i budgetpropositionen används den Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet senaste tillgängliga BNI-prognosen. Det totala uppgick till 35 402 miljoner kronor, vilket är svenska biståndet under ett år rapporteras årligen 1 695 miljoner kronor (5,0 procent) högre än till OECD/DAC, som ansvarar för att anvisat i den ursprungliga budgeten och sammanställa medlemsländernas bistånds- 4 679 miljoner kronor (15,2 procent) högre än statistik. Rapporteringen till OECD/DAC görs 2016. under våren efter avslutat budgetår. I den ingår Enligt biståndskommittén vid Organisationen samtliga kostnader, inklusive kostnader under för ekonomiskt samarbete och utveckling andra utgiftsområden än utgiftsområde 7 (OECD/DAC) är vissa kostnader för asyl- Internationellt bistånd, som klassificeras som mottagandet under utgiftsområde 8 Migration bistånd enligt OECD/DAC:s biståndsdirektiv. klassificerade som bistånd och finansieras inom biståndsramen. Eftersom antalet asylsökande blev lägre jämfört med beräkningarna i den ursprungliga budgeten minskade de kostnader som klassificeras som bistånd. Prognosen som låg till grund för statens ursprungliga budget för 2017 var att ca 51 000 personer skulle söka asyl men under 2017 ansökte i stället 25 666 personer om asyl. För att Sverige skulle nå upp till den av riksdagen fastställda biståndsramen om 0,99 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) beslutade därför riksdagen i enlighet med propositionerna Vår- och Höständringsbudget för 2017 att anvisa anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ytterligare 1 777 miljoner kronor.
72S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 2.49 Utfall för bistånd 2007 – 2017
Miljoner kronor 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Totalt utbetalt bistånd 29 320 31 607 34 713 32 651 35 360 35 468 37 954 42 756 59 758 41 701 47 116 Totalt bistånd i procent av BNI 1 0,93 0,98 1,12 0,97 1,02 0,97 1,01 1,09 1,40 0,94 1,01 1 Den senaste tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används. Internationellt bistånd, som klassificeras som Det finns två huvudsakliga anledningar att bistånd enligt DAC:s definition biståndsramen skiljer sig från det preliminära Utgifterna inom andra utgiftsområden avser utfallet som rapporterades till OECD/DAC. huvudsakligen kostnader för asylsökande från Dels gör OECD/DAC:s redovisningsprinciper utvecklingsländer (utgiftsområde 8 Migration), gällande att lagda skuldsedlar ska rapporteras i administration av bistånd inom Utrikesförvalt- sin helhet även om inga utbetalningar har skett ningen samt den del av Sveriges bidrag till EU:s under innevarande år. Dels var utfallet för gemensamma bistånd som finansieras över EU:s asylkostnader som ingår i biståndsramen något budget. högre än i den slutliga budgeten, dvs. Biståndsramen för 2017 uppgick till Höständringsbudgeten 2017. 46 129 miljoner kronor, vilket motsvarade Asylkostnaderna som ingår i biståndsramen 0,99 procent av den vid budgeteringstillfället baseras i Budgetpropositionen 2017 på beräknade BNI enligt ENS 2010. Det Migrationsverkets prognos i juli 2016. De preliminära utfallet för biståndet 2017 som budgeterade asylkostnaderna som ingår i rapporterades till OECD/DAC, i enlighet med biståndsramen uppdaterades sedan i propodess redovisningsprinciper, blev 47 116 miljoner sitionen Vårändringsbudget för 2017, och kronor. Det motsvarar 1,01 procent av BNI slutligen i propositionen Höständringsbudget enligt ENS 2010. för 2017. Tabellen nedan visar dessa förändringar för 2017.
Tabell 2.50 Utveckling av budgeterade asylkostnader som ingår i biståndsramen
BP VÄB HÄB Utfall 2017 2017 2017 2017 Migrationsverkets prognos (datum) juli 2016 februari 2017 juli 2017 Antal asylsökande 51 200 34 700 28 000 25 666 Genomsnittligt antal dygn 213 257 273 336 Genomsnittlig dygnskostnad, kronor 755 839 914 795 Asylkostnader som ingår i biståndsramen, miljoner kronor 8 461 7 165 6 676 7 078
Den genomsnittliga vistelsetiden i Migrations- således att regeringen avräknade ett lägre belopp verkets mottagningssystem blev 336 dygn i från biståndsramen jämfört med det preliminära stället för 213 dygn som ursprungligen utfallet. Av det totala antalet asylsökande kom beräknades i statens budget. Den längre knappt 98 procent från låg- och vistelsetiden förklarades av att många av medelinkomstländer. Det är endast kostnader asylansökningarna var komplexa och tog längre för dessa personer under deras första år i Sverige, tid än beräknat att avgöra. Den genomsnittliga som ingår i biståndet. dygnskostnaden blev något högre bl.a. till följd Både det preliminära rapporterade utfallet till av högre ersättningar till kommunerna för OECD/DAC och de budgeterade avräkningarna ensamkommande barn. inkluderade kostnader för mottagande av De asylkostnader som rapporterades till personer som vidarebosattes i Sverige, s.k. kvot- OECD/DAC (7 078 miljoner kronor) är något flyktingar, varav de budgeterade kostnader högre än de som ingick i slutlig höständrings- uppgick till 375 miljoner kronor medan utfallet budget (6 676 miljoner kronor). Detta innebär till OECD/DAC var 369 miljoner kronor.
73S kr . 2017/ 18: 101
Beställningsbemyndiganden Garantier
Tabell 2.51 UO 7 Beställningsbemyndiganden Tabell 2.52 UO 7 Garantier
Miljoner kronor Miljoner kronor eller annan angiven valuta
Utestående Utfärdade Beställnings- åtaganden Utestående garantier Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 Utestående åtaganden inklusive åtaganden utländsk bundna 1:1 Biståndsverksamhet 74 350 65 079 Garanti Garantiram 2017-12-31 valuta utfästelser
Summa 74 350 65 079 Garantikapital, Internationella återuppbyggnads Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett - och beställningsbemyndigande på 74 350 miljoner utvecklingsbanke kronor. Det utestående åtagandet uppgick till n (IBRD) 1 USD 2 247 18 499 USD 2 247
65 079 miljoner kronor. Skillnaden mellan Garantikapital, Afrikanska bemyndigandet och det utestående åtagandet utvecklingsuppgick till 9 271 miljoner kronor. De största banken (AfDB) 2 SDR 971 11 172 SDR 953
beloppsmässiga skillnaderna är relaterade till Garantikapital, områdena Afrika, forskningssamarbete, Asien, Interamerikanska
reformsamarbete i Östeuropa, Västra Balkan och utvecklingsbanken (IDB) 3 USD 538 4 432 USD 538 Turkiet samt Mellanöstern och Nordafrika. Garantikapital, Regeringen har ingått avtal med Asiatiska Internationella utvecklingsfonden (IDA) och utvecklings-
Afrikanska utvecklingsfonden (AfDf) om banken (AsDB) SDR 343 4 023 SDR 343 4 deltagande i det multilaterala skuldavskrivnings- Garantier inom
initiativet (MDRI). Avtalen är utformade med biståndsverksamheten 12 000 4 904 5 661 en bindande (unqualified commitment) och en EIB-lån inom icke bindande del (qualified commitment). Den ramen för Lomé bindande delen av avtalen redovisas som IV Bis och
ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet i Cotonou-avtalet EUR 152 353 EUR 36 5 tabellen ovan. Den icke bindande delen av Nordiska
avtalen som inte redovisas mot bemyndigandet Investeringsbankens miljöoch som kräver ett godkännande av riksdagen investeringslån 6 EUR 104 83 beräknas uppgå till 4,5 miljarder kronor. Av Garantikapital detta avser 2,5 miljarder kronor IDA (från 2029 Multilaterala
till 2044) och 2,0 miljarder kronor AfDf (från investerings- 2027 till 2054). organet MIGA 7 USD 16 133 USD 16
Summa 43 599 5 661
1 Prop. 2015/16:1, bet 2015/16:UU2, rskr. 2015/16:99. 2 Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91. 3 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. 4 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:85 5 Prop.2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41 6 Prop 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU2, rskr. 2016/17:123-124 7 Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. 8 Valutakurser från Riksbanken per den 29 december 2017. USD= 8,2322 EUR= 9,8497 CHF= 8,4281 SDR= 11,7238
74S kr . 2017/ 18: 101
Övriga krediter
Tabell 2.53 UO 7 Övriga krediter
Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2017-12-31 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner 1 Obegränsad 0 Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie garantireserv) 2 Obegränsad 0 Kredit för infriande av Sidas garantier 3 Obegränsad 0
Summa 0
1 Prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. 2 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). 3 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98 3 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2017:36 Sida-finansierad myndighets-
samverkan – goda förutsättningar för bistånds-
effektivitet
Riksrevisionen har granskat om den av Sida finansierade tjänsteexport som svenska myndigheter utför i form av myndighetssamverkan har bidragit till att skapa förutsättningar för biståndseffektivitet vad gäller ägarskap och samordning samt verksamhetens regelefterlevnad i fråga om prissättning och upphandling. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Sida-finansierad myndighetssamverkan (skr. 2017/18:219) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
75S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 8 Migration
Anslag
Tabell 2.54 UO 8 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:1 Migrationsverket 5 904 6 015 110 1,9 5 976 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 23 728 6 228 30 600 6 872 29,0 33 209 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 1 043 -85 839 -204 -19,5 617 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 396 308 806 410 103,5 580 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 356 253 -103 -29,0 259 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m fl. 390 389 389 0,0 Övriga anslag 1 153 1 132 -21 -1,8 610
Summa 32 580 6 841 40 034 7 453 22,9 41 251
Utgiftsområdet omfattar frågor som rör Medelantalet anställda ökade med 363 personer utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige till 8 562 (4,4 procent) jämfört med 2016. samt frågor som rör mottagande av asylsökande. Utfallet uppgick till 40 034 miljoner kronor Ersättningar och bostadskostnader blev högre än och är därmed 7 453 miljoner kronor (22,9 statens budget 2017 procent) högre än vad som ursprungligen Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och anvisades i statens budget. Jämfört med 2016 bostadskostnader blev 30 600 miljoner kronor. blev utgifterna 1 218 miljoner kronor (3,0 Det är 6 872 miljoner kronor (29 procent) högre procent) lägre. än ursprungligen anvisat i statens budget. För att finansiera de högre utgifterna beslutade Antalet ärenden på Migrationsverket på fortsatt riksdagen i enlighet med propositionen höga nivåer under 2017 Höständringsbudget för 2017 om ändringar i Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket statens budget och anvisade sammantaget uppgick till 6 015 miljoner kronor 2017, vilket är ytterligare 6 228 miljoner kronor. 110 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad Ersättningarna till asylsökande, kommuner som ursprungligen anvisades i budgeten och och landsting uppgick till 27 851 miljoner 38 miljoner kronor (0,6 procent) högre än 2016. kronor, vilket är 6 473 miljoner kronor högre än De senaste åren har Migrationsverket expanderat budget. Det är framförallt ersättningarna till kraftigt som en följd av att antalet asylsökande kommunerna som blivit högre än beräknat i den ökade under flera år, för att kulminera under ursprungliga budgeten. Orsaken är dels att hösten 2015. Antalet asylsökande har därefter ansökningarna om ersättning för ensamminskat kraftigt. Trots detta är utgifterna på kommande barns boende från kommunerna Migrationsverkets förvaltningsanslag för 2017 så uppgick till ett högre belopp än vad som antogs i gott som oförändrade jämfört med 2016. Även budgetpropositionen för 2017, dels en efterom antalet asylsökande har minskat har släpning av ansökningar om ersättningarna från ärendenivåerna varit fortsatt höga. Bland annat kommuner 2017 avseende tidigare år, som delvis beroende på att antalet ärenden som avser betalades ut under 2017. förlängningsansökningar ökat kraftigt, från 47 Även utgifterna för asylsökandes boende blev under 2016 till 18 154 under 2017. högre än beräknat, utgifterna uppgick till Jämfört med 2016 ökade personalkostnaderna 2 748 miljoner kronor. Det är 398 miljoner med 112 miljoner kronor (2,7 procent) till 4 252 kronor högre än i den ursprungliga budgeten. miljoner kronor. Antalet årsarbetskrafter ökade Orsaken är främst att det genomsnittliga antalet från 7 015 år 2016 till 7 153 under 2017. inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem blev högre än beräknat i statens budget.
76S kr . 2017/ 18: 101
Det genomsnittliga antalet inskrivna personer i Tabell 2.55 Asylsökande m.m. 2017 Migrationsverkets mottagande uppgick under Antal personer 2017 till 95 577 personer (varav 14 990 ensam- Förändri 2017 2016 ng Förändring % kommande barn och unga), vilket är 6 977 fler
Antal asylsökande 25 666 28 939 -3 273 -11,3
än vad regeringen ursprungligen beräknade varav män 15 635 17 352 -1 717 -9,9 (7,7 procent). varav kvinnor 10 031 11 587 -1 556 -13,4 Utgifterna för ersättningar och bostadskostnader varav ens. barn minskade jämfört med 2016 och unga 1 336 2 199 -863 -39,2 Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och varav pojkar 1 043 1 764 -721 -40,9 bostadskostnader minskade med 2 610 miljoner varav flickor 293 435 -142 -32,6 kronor (7,9 procent) jämfört med 2016. Ersättningarna till asylsökande, kommuner och
Avgjorda
landsting ökade med 1 598 miljoner kronor (6,1 asylärenden 66 301 111 979 53 177 -40,8 procent) medan utgifterna för anläggnings- varav bifall 27 205 67 258 34 637 -59,6 boende minskade med 4 207 miljoner kronor bifallsandel 41% 60% (60,5 procent).
Beviljade
Orsaken till att ersättningarna till uppehållstillstånd 135 529 150 535 -15 006 -10,0 asylsökande, kommuner och landsting ökade är varav asyl 36 531 71 571 -35 040 -49,0 främst att Migrationsverket under 2017 handlagt varav anhöriga, ett stort antal ansökningar från kommunerna om asylgrund 19 124 15 148 3 976 26,2 ersättningar för ensamkommande barn och unga varav barn födda i som avser kostnader från tidigare år. Sverige till föräldrar Ersättningarna till kommunerna som enbart med PUT 9 850 7 283 2 567 35,2 avser innevarande år minskade dock med varav arbetstagare 16 178 12 985 3 193 24,6 8 596 miljoner kronor (31,7 procent), från 27 125 miljoner kronor 2016 till 18 529 miljoner Föränd- Föränd- 2017-12-31 2016-12-31 ring ring % kronor 2017. Minskningen beror främst på att
Inskrivna i
antalet ensamkommande i mottagningssystem Migrationsverkets minskat. Det beror även på att ersättningen till mottagnings- -37,5 kommunerna för ensamkommande barns system 76 640 122 708 -46 068 boende från den 1 juli 2017 sker enligt ett nytt varav med uppehållsersättningssystem. Under 2017 uppgick det tillstånd 8 834 28 128 -19 294 -68,6 genomsnittliga antalet ensamkommande barn varav ens. barn och ungdomar i mottagningssystemet till 14 990, och unga 4 729 23 676 -18 947 -80,0 vilket är en minskning med 14 332 anläggnings- (48,9 procent) jämfört med 2016. boende (ABO) 35 496 63 063 -27 567 -43,7 eget boende (EBO) 33 221 35 449 -2 228 -6,3 övrigt boende 7 923 24 196 -16 273 -67,3
Genomsnittligt 95 577 157 376 -61 799 -39,3
antal inskrivna
under året
- varav ens. barn 14 990 29 322 -14 332 -48,9 och unga - varav övriga 80 587 128 414 -47 827 -37,2 Anm.: Statistiken omfattar uppehållstillstånd beviljade i första instans från såväl Migrationsverket som Sveriges ambassader i utlandet samt beslut i högre instans (migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen). Statistiken omfattar bara beviljade förstagångsbeslut, det vill säga personer som haft ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och blir beviljade en förlängning av detta, är exkluderade. Källa: Migrationsverket.
Det genomsnittliga antalet inskrivna personer i mottagningssystemet, exklusive ensamkommande barn och unga, minskade med 47 827
77S kr . 2017/ 18: 101
(37,2 procent), från 128 414 under 2016 till Beställningsbemyndiganden 80 443 under 2017. Det lägre antalet inskrivna har medfört att Migrationsverkets utgifter för
Tabell 2.56 UO 8 Beställningsbemyndiganden
anläggningsboende minskat med 4 207 miljoner Miljoner kronor kronor (60,5 procent) under 2017 jämfört med Utestående Beställnings- åtaganden 2016. Det medförde även att utgifterna för Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 dagersättning till asylsökande liksom 1:8 Från EU-budgeten ersättningarna till landstingen minskade med finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 303 185 867 miljoner kronor respektive 1 088 miljoner kronor jämfört med 2016. Summa 303 185
Utgifterna för offentliga biträden högre än Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett budgeterat beställningsbemyndigande på 303 miljoner Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i kronor. De utestående åtagandena uppgick till utlänningsärenden blev 410 miljoner kronor 185 miljoner kronor. Åtagandena gäller det (103,5 procent) högre än ursprungligen anvisade nationella programmet Arbetet med bidragsmedel och 226 miljoner kronor (39,0 procent) ansökningar från EU:s Asyl-, migrations- och högre än 2016. Orsaken är framför allt att integrationsfond (AMIF). andelen beslut för grupper med hög biträdesandel blev högre än beräknat. Det gäller framför allt ensamkommande barn, personer Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision som skrivits upp i ålder eller fyllt 18 år samt andra sökanden från Afghanistan, Irak, Iran och Migrationsverket statslösa. Anslaget har överskridits med 87 Migrationsverket har fått en revisionsberättelse miljoner kronor utan regeringens medgivande. med reservation avseende sin årsredovisning för Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för 2017. Som grund för uttalande om reservation avvisade och utvisade blev 103 miljoner kronor anger Riksrevisionen följande. lägre än beräknat och sex miljoner kronor lägre Myndigheten har per den 31 december 2017 än 2016. Antalet utresor med hjälp av överskridit totalt disponibelt belopp inklusive Migrationsverket har minskat från 16 414 under beviljad anslagskredit för anslaget 1:6 ap. 2 2016 till 9 057 under 2017. Offentligt biträde i utlänningsärenden under Utgifterna för anslaget 1:4 Domstolsprövning i utgiftsområde 8 med 86,7 miljoner kronor. Förutlänningsmål blev 204 miljoner kronor lägre än hållandet framgår av avsnitt 3.2.5 på s. 19 i beräknat, trots att antalet inkommande myndighetens årsredovisning. migrationsmål har ökat kraftigt. Domstolarna har dock inte under 2017 kunnat rekrytera personal för att fullt ut klara måltillströmningen. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Jämfört med 2016 ökade utgifterna emellertid med 222 miljoner kronor (35,9 procent). RiR 2017:10 Kommunersättningar för Orsaken är den rekrytering som skett för att migration och integration – ett ogenomtänkt omhänderta det ökande antalet mål. Antalet system inkommande och avgjorda mål ökade med 33 Riksrevisionen har granskat systemet för procent respektive 41 procent mellan 2016 och kommunersättningar för migration och 2017. integration. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om kommunersättningar för migration och integration (skr. 2017/18:33) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:SfU14, rskr. 2017/18:159).
78S kr . 2017/ 18: 101
RiR 2017:25 Konsekvensanalyser inför
migrationspolitiska beslut
Riksrevisionen har granskat konsekvensanalyser som regeringen låtit kommittéväsendet och Regeringskansliet ta fram inför migrationspolitiska propositioner. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut (skr. 2017/18:125) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
79S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Anslag
Tabell 2.57 UO 9 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:4 Tandvårdsförmåner 5 748 5 782 34 0,6 5 528 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 24 050 1 103 25 606 1 556 6,5 22 071 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 2 729 500 2 913 184 6,7 3 562 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 485 433 -53 -10,8 479 1:8 Bidrag till psykiatri 1 109 100 1 167 58 5,3 985 1:10 E-hälsomyndigheten 144 20 158 14 9,7 125 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 412 389 -22 -5,3 504 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 267 162 -105 -39,2 288 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 25 931 23 310 -2 621 -10,1 21 511 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 2 474 -30 2 302 -172 -7,0 2 411 4:6 Statens institutionsstyrelse 947 105 994 47 5,0 948 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 712 150 758 46 6,5 709 1:9 (2016) Bidrag för samordning och tillgänglighet 0 0,0 1 000 Övriga anslag 3 489 3 436 -53 -1,5 3 248
Summa 68 496 1 948 67 411 -1 085 -1,6 63 371
Utgiftsområdet omfattar hälso- och maj 2017 undertecknade staten och SKL en sjukvårdspolitik, folkhälsopolitik, funktions- överenskommelse för 2017. På grund av de hinderspolitik, politik för sociala tjänster, resterande utgifterna för 2016 och att de omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, prognostiserade utgifterna för 2017 inte stöd till personer med funktionsnedsättning bedömdes rymmas inom anslaget anvisade samt barnrättspolitik. riksdagen anslaget ytterligare 1 103 miljoner Utfallet uppgick till 67 411 miljoner kronor kronor i enlighet med propositionen och blev därmed 1 085 miljoner kronor Vårändringsbudget för 2017. Bidraget betalas (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens normalt ut med två månaders eftersläpning. Om budget. Jämfört med 2016 blev utgifterna 4 040 utbetalningarna justeras för den förskottsmiljoner kronor (6,4 procent) högre. betalning om 1 819 miljoner kronor som gjordes redan 2015 blev utbetalningarna 23 890 miljoner Utgifterna för läkemedelsförmånerna översteg kronor för 2016. Under 2017 uppgick de överenskommet belopp 2016 utbetalda bidragen till 25 606 miljoner kronor, Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedels- vilket är en ökning med 1 716 miljoner kronor förmånerna uppgick till 25 606 miljoner kronor, jämfört med utbetalningarna som avsåg 2016. vilket är 1 556 miljoner kronor (6,5 procent) Det är framförallt kostnaderna för NOAK högre än vad som anvisades i statens budget. I (antikoagulantia som t.ex. används vid avtalet mellan staten och Sveriges Kommuner strokeförebyggande vid förmaksflimmer), TNFoch Landsting (SKL) om statens bidrag till alfahämmare (immundämpande läkemedel som landstingen för kostnader för läkemedels- används bl.a. vid reumatiska sjukdomar), förmåner m.m. för 2016 ingick precis som cancerläkemedel och läkemedel vid ADHD och tidigare år en vinst- och förlustdelningsmodell. diabetes som ökade. Utgifterna för 2016 innebar att staten enligt modellen skulle ersätta landstingen med Kostnader för assistansersättning lägre än beräknat ytterligare 17 miljoner kronor. Denna utgift Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig belastade anslaget för 2017. Den 12 respektive 15 assistansersättning uppgick till 23 310 miljoner
80S kr . 2017/ 18: 101
kronor. Det är 2 621 miljoner kronor Beställningsbemyndiganden
(10,1 procent) lägre än anvisat i statens budget.
Det beror bl.a. på att antalet brukare i
Tabell 2.58 UO 9 Beställningsbemyndiganden
ersättningen minskat i en snabbare takt än Miljoner kronor beräknat. Färre personer beviljades assistans- Utestående Beställnings- åtaganden ersättning under året och antalet personer som Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 fick sin ersättning indragen ökade. Under 2017 1:6 Bidrag till folkhälsa och
hade 15 970 personer assistansersättning, varav sjukvård 304 4
45,7 procent var kvinnor och 54,3 procent var 4:5 Stimulansbidrag och män. Antalet personer med assistansersättning åtgärder inom äldreområdet 583 471 har minskat med 3,7 procent jämfört med föregående år. En annan orsak till att utfallet blev 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: lägre än anvisat är att utbetalningsgraden för Forskning 1 039 952 ersättningen blev lägre än beräknat, dvs. att
Summa 1 926 1 427
antalet utbetalade timmar blev lägre än antalet beviljade timmar enligt beslut om assistans- Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ersättning. Det genomsnittliga antalet beviljade beställningsbemyndiganden på 1 926 miljoner timmar per person ökade dock från 127,5 kronor. De utestående åtagandena uppgick till timmar per vecka i december 2016 till 128,5 1 427 miljoner kronor. Skillnaden mellan betimmar per vecka i december 2017. myndiganden och utestående åtaganden uppgick Schablonbeloppet som Försäkringskassan till 499 miljoner kronor. Huvuddelen av betalar ut för varje utförd assistanstimme ökar skillnaden avser anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa varje år, detsamma gäller det högsta möjliga och sjukvård där ett bemyndigande beslutades i timbeloppet som ligger 12 procent över enlighet med Höständringsbudget för 2017 schablonbeloppet. För 2017 var schablon- (prop. 2017/18:2) i samband med att Sverige beloppet 291 kronor per timme och det högsta ansökt om att Europeiska läkemedelsmöjliga timbeloppet 326 kronor. Det genommyndigheten (EMA) skulle omlokaliseras till snittliga timbeloppet i assistansersättningen 2017 Sverige. I och med EU:s beslut att lokalisera var 294 kronor. Schablonbeloppet för 2016 var myndigheten till ett annat land utnyttjades inte 288 kronor per timme och det högsta möjliga bemyndigandet. timbeloppet 323 kronor. Det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2016 var 291
kronor.
Inomstatliga lån
Jämfört med föregående år ökade utgifterna
för assistansersättning med 1 798 miljoner
Tabell 2.59 UO 9 Inomstatliga lån
kronor. Åren är dock inte helt jämförbara Miljoner kronor eftersom Försäkringskassan under 2016 övergick Inomstatliga lån Låneram Lån 2017-12-31 från förskottsbetalning till efterskottsbetalning Beredskapsinvesteringar inom vilket ledde till att relativt lite assistansersättning ramen för Socialstyrelsens betalades ut under övergångsmånaderna. Det verksamhet 100 7
medförde lägre utgifter för 2016 med ca 3 500 Beredskapsinvesteringar inom miljoner kronor. ramen för Folkhälsomyndighetens
verksamhet 350 44 Regeländring i socialförsäkringsbalken möjliggör Summa 450 51
beslut om flera schablonbelopp
Från och med den 1 januari 2017 har socialförsäkringsbalken, där assistansersättningen
regleras, ändrats. Ändringen innebär att det är möjligt för regeringen att besluta om mer än ett
schablonbelopp.
81S kr . 2017/ 18: 101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2017:3 Staten och SKL – en slutrapport
om statens styrning på vårdområdet
Riksrevisionen har granskat statens styrning på vårdområdet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens slutrapport om statens styrning på vårdområdet (skr. 2016/17:194) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:SoU4, rskr. 2017/18:12).
RiR 2017:19 Överutnyttjande av
tandvårdsstödet till följd av överbehandling
Riksrevisionen har granskat överutnyttjandet till följd av överbehandling inom det statliga tandvårdsstödet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling redovisat vilka åtgärder som vidtagits och avses vidtas (skr. 2017/18:65). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen i sin pågående utredning av möjligheterna att avansluta tandvårdsgivare som missköter sig från det statliga tandvårdsstödet, bör ha som utgångspunkt att lika villkor, tillsyn och uppföljning ska gälla för alla som bedriver tandvård, oavsett driftsform. Riksdagen har därmed beslutat lägga regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:SoU7, punkt 1 och 2, rskr. 2017/18:187).
82S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Anslag
Tabell 2.60 UO 10 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 41 740 37 673 -4 067 -9,7 39 653 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 48 707 47 688 -1 018 -2,1 49 424 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 3 015 3 007 -8 -0,2 3 119 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 33 37 4 12,2 35 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 2 901 2 712 -189 -6,5 2 914 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 810 91 890 80 9,9 799 2:1 Försäkringskassan 8 395 29 8 444 48 0,6 8 265 Övriga anslag 1 450 1 416 -34 -2,3 1 404
Summa 107 052 120 101 868 -5 184 -4,8 105 614
Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid Tabell 2.61 Statistik över sjukpenning och sjukfall Förändring sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjuk- 2017 2016 i procent penning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och
Antal personer som fick
sjukersättning, handikappersättning och bidrag sjukpenning i december månad 203 070 224 952 -9,7 för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar varav kvinnor 134 630 149 610 -10,0 även myndigheterna Försäkringskassan och varav män 68 440 75 342 -9,2 Inspektionen för socialförsäkringen. varav kvinnor med sjukpenning Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 101 på normalnivå 83 040 96 605 -14,0 868 miljoner kronor och blev därmed 5 184 varav män med sjukpenning på miljoner kronor (4,8 procent) lägre än vad som normalnivå 43 968 50 251 -12,5 anvisades i statens budget. Jämfört med 2016 varav kvinnor med sjukpenning blev utfallet 3 745 miljoner kronor (3,5 procent) på fortsättningsnivå 47 276 48 676 -2,9 lägre. varav män med sjukpenning på fortsättningsnivå 21 405 21 938 -2,4 Utgifter för sjukpenning lägre än beräknat och föregående år
Antal startade sjukfall, per
Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och månad under januari till rehabilitering m.m. blev 37 673 miljoner kronor, september 47 200 48 600 -2,9 vilket är 4 067 miljoner kronor (9,7 procent) varav kvinnor 30 200 31 200 -3,2 lägre än vad som anvisades i statens budget. varav män 17 000 17 400 -2,3 Skillnaden beror främst på att antalet utbetalda nettodagar för sjukpenning blev 10,0 procent
Antal ersättningsdagar med
lägre än beräknat. Under 2017 betalades sjukpenning, netto sjukpenning ut för 55,8 miljoner nettodagar, (miljoner dagar) 55,8 59,2 -5,7 vilket är 6,2 miljoner nettodagar färre än Andel pågående sjukfall med beräknat. Även utgifterna för psykiatriska diagnoser, procent, rehabiliteringspenning blev lägre. Under året
september månad 45,4 43,7
betalades rehabiliteringspenning ut för Källa: Försäkringskassan. 1,9 miljoner nettodagar vilket är 1,4 miljoner Under 2017 ökade antalet sysselsatta vilket nettodagar färre än beräknat. medförde att antalet personer som omfattas av Jämfört med föregående år blev utfallet på förmånen ökade. Trots detta minskade antalet anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m . nettodagar för sjukpenning totalt med 1 979 miljoner kronor (5,0 procent) lägre. Det är 3,4 miljoner (5,7 procent) jämfört med 2016. främst utgifterna för sjukpenning som blev lägre.
83S kr . 2017/ 18: 101
Inflödet av nya sjukfall har minskat och i beräkningen till statens budget och jämfört med genomsnitt startade 47 200 sjukfall per månad 2016. Sjukersättning beviljas till personer som under januari till september vilket är en har varaktigt nedsatt arbetsförmåga. De flesta minskning med 2,9 procent jämfört med samma har kvar ersättningen tills de fyller 65 år och får period föregående år. Även sjukfallens pension. varaktighet har minskat och då främst under det Antalet personer som hade sjukersättning första sjukskrivningsåret. uppgick i december 2017 till 276 682, (164 300 Under 2017 avslogs 2,6 procent av initiala kvinnor och 112 382 män), vilket är en ansökningar om sjukpenning jämfört med minskning med 15 859 personer (5,4 procent) 2,1 procent under föregående år. Andelen avslag jämfört med december 2016. Minskningen beror för män ökade från 2,0 procent 2016 till på att många har lämnat förmånen till följd av att 2,4 procent år 2017. För kvinnor uppgick de fyllt 65 år samtidigt som antalet nybeviljade andelen avslag till 2,8 procent 2017 att jämföra sjukersättningar har varit lågt. Under 2017 fick med 2,2 procent föregående år. Andelen avslag 5 725 personer sjukersättning för första gången. under pågående sjukfall ökade också. Under Det är en minskning med 3 143 personer 2017 berodde ca 5,8 procent av de avslutade (35,4 procent) jämfört med 2016. Antalet sjukfallen på ett avslag jämfört med 4,1 procent nybeviljade sjukersättningar minskar på grund av föregående år. Andelen avslag för män ökade att andelen avslag ökar. Andelen avslag vid från 4,3 procent under 2016 till 5,5 procent år ansökan om sjukersättning var 78,7 procent 2017. För kvinnor ökade andelen avslag från 4,0 (80,5 procent för kvinnor och 76,4 procent för procent 2016 till 5,9 procent 2017. män) under 2017. Föregående år uppgick Antalet personer som fick sjukpenning andelen avslag till 70,8 procent (72,7 procent för minskade från 224 952 i december 2016 till kvinnor och 68,2 procent för män). 203 070 personer för samma månad 2017, vilket Aktivitetsersättning ges till personer i åldrarna motsvarar en minskning med 9,2 procent för 19 – 29 år som har långvarigt nedsatt män och 10,0 procent för kvinnor. Antalet arbetsförmåga eller på grund av en funktionspersoner med sjukpenning på normalnivå nedsättning behöver längre tid för att avsluta sin minskade med ca 19 800 (13,5 procent). Vidare skolgång. I december 2017 uppgick antalet minskade antalet personer som fick sjukpenning personer med aktivitetsersättning till 36 295 på fortsättningsnivå, dvs. sjukfall längre än ett år, vilket var en minskning med 2 400 personer (6,2 med ca 1 900 (2,7 procent). Antalet sjukfall som procent) jämfört med december 2016. Under är längre än 2,5 år har dock ökat vilket i 2017 har 6 471 personer (3 003 kvinnor och 3 huvudsak beror på att den bortre tidsgränsen i 468 män) nybeviljats aktivitetsersättning. Det är sjukförsäkringen avskaffades den 1 februari 1 651 personer (20,3 procent) färre än 2016. 2016. Andelen avslag vid ansökan om Andelen pågående sjukfall med psykiatriska aktivitetsersättning har ökat. För 2017 uppgick diagnoser var 45,4 procent i september 2017, att andelen till 43,6 procent (46,3 procent för jämföra med 43,7 procent i september 2016. kvinnor och 41,0 procent för män). Motsvarande Andelen ökar på grund av det historiskt höga avslagsandel 2016 var 27,5 procent (29,0 procent inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser för kvinnor och 26,3 procent för män). Antalet och den långa varaktigheten som dessa sjukfall personer som lämnade aktivitetsersättningen har. 2017 uppgick till 9 628. Det är en ökning med 40,6 procent jämfört med föregående år. Aktivitets- och sjukersättningar lägre än budget och I december 2017 uppgick antalet personer föregående år som fick sjuk- eller aktivitetsersättning till 312 Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och 977 personer. Det är en minskning med 5,5 sjukersättningar m.m. blev 47 688 miljoner procent från december föregående år. Antalet kronor. Det är 1 018 miljoner kronor kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning (2,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens var 181 177 personer, en minskning med 5,8 budget och 1 736 miljoner kronor (3,5 procent) procent jämfört med december 2016. Antalet lägre än 2016. Det beror i huvudsak på att antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättning personer som beviljades sjukersättning blev uppgick till 131 800 personer, vilket är en mindre jämfört med vad som antogs i
84S kr . 2017/ 18: 101
minskning med 5,1 procent jämfört med (16 – 64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller december 2016. aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till Utfallet för anslaget 1:5 Ersättning inom det nettodagar. statliga personskadeskyddet blev 37 miljoner I december 2017 var sjukpenningtalet kronor vilket är 4 miljoner kronor högre än vad 10,1 dagar, vilket är en minskning med som anvisades i statens budget. Regeringen 7,2 procent sedan december 2016. Kvinnor har i medgav i beslut den 30 november 2017 att likhet med tidigare år ett högre sjukpenningtal anslaget fick överskridas med 2 miljoner kronor (13,3) än män (6,9). (S2017/05371/SF, S2017/05948/SF, S2017/06684/SF m.fl.). Beviljad anslagskredit uppgick till 3 miljoner kronor och av det Beställningsbemyndiganden medgivna överskridandet utnyttjades 1 miljon kronor. Tabell 2.63 UO 10 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Ersättning för höga sjuklönekostnader blev högre Utestående Beställnings- åtaganden än budgeterat Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga 1:6 Bidrag för sjuklönekostnader blev 890 miljoner kronor, sjukskrivningsprocessen 2 701 281 vilket är 80 miljoner kronor (9,9 procent) högre Summa 2 701 281 än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att arbetsgivare var berättigade till högre Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ersättning än beräknat. I enlighet med ett beställningsbemyndigande på 2 701 miljoner propositionen Höständringsbudget för 2017 kronor. De utestående åtagandena uppgick till anvisade riksdagen därför ytterligare 91 miljoner 281 miljoner kronor. Skillnaden mellan kronor. bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 420 miljoner kronor.
Tabell 2.62 Ohälsomått
2017 2016 Avvikelsen beror bl.a. på att några landsting inte uppfyllt kraven för att få del av medlen samt
Ohälsotalet 26,2 27,8
att åtaganden för arbetsgivarkontakter inte varav kvinnor 31,6 33,6 ingåtts i den omfattning som var beräknat. varav män 20,9 22,1 Vidare överskreds bemyndigandet med
Sjukpenningtalet 10,1 10,8
åtaganden på ca 152 miljoner kronor 2016 som i varav kvinnor 13,3 14,3 sin helhet har infriats under 2017 samt att varav män 6,9 7,5 beställningar som felaktigt ingick i beräknade Källa: Försäkringskassan. ekonomiska åtaganden har makulerats.
Ohälsotalet och sjukpenningtalet minskade 2017 Ohälsotalet är ett mått som fångar utvecklingen Övriga krediter inom hela sjukförsäkringen under en 12månadersperiod. Det definieras som antal Tabell 2.64 UO 10 Övriga krediter utbetalda nettodagar med sjukpenning, Miljoner kronor arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, Utnyttjad kredit sjukersättning och aktivitetsersättning per Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2017-12-31 registrerad försäkrad (16 – 64 år). Alla dagar är Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i omräknade till nettodagar, t.ex. två dagar med andra länder 170 141 halv ersättning blir en dag. I december 2017 var
Summa 170 141
ohälsotalet 26,2 dagar per försäkrad, vilket är en minskning från 27,8 dagar 2016. Ohälsotalet har Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat en sedan december 2016 minskat med 5,9 procent övrig kredit på 170 miljoner kronor. Vid året slut för kvinnor och med 5,4 procent för män. uppgick utnyttjade krediter till 141 miljoner Sjukpenningtalet anger hur många frånvarokronor. dagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad
85S kr . 2017/ 18: 101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2016:31 Är sjukskrivning bra för hälsan?
Riksrevisionen har granskat effekterna av att nekas sjukpenning med avseende på individens hälsa, sysselsättning och framtida användning av sjukförsäkringen. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om sjukskrivning (skr. 2016/17:170) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17:SfU20, rskr. 2016/17:317).
86S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Anslag
Tabell 2.65 UO 11 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:1 Garantipension till ålderspension 13 365 13 339 -26 -0,2 14 112 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 11 545 11 499 -47 -0,4 11 920 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 8 377 8 265 -112 -1,3 8 466 1:4 Äldreförsörjningsstöd 954 1 010 56 5,9 895 2:1 Pensionsmyndigheten 534 545 12 2,2 536
Summa 34 774 34 658 -117 -0,3 35 928
Utgiftsområdet omfattar ersättning vid 2016. Totalt 79 procent av de som har ålderdom (garantipension, bostadstillägg till garantipension är kvinnor. pensionärer samt äldreförsörjningsstöd) och ersättning vid dödsfall (omställningspension, Ökad invandring medför högre utgifter för änkepension och särskild efterlevandepension äldreförsörjningsstöd samt garantipension till dessa förmåner). De personer som är över 65 år och bosatta i Inkomstrelaterad ålderspension redovisas i Sverige men som inte får sina grundläggande avsnitt 2.4.31. försörjningsbehov tillgodosedda genom andra Utfallet för utgiftsområdet uppgick till förmåner inom det allmänna pensionssystemet 3465 miljoner kronor och blev därmed är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet 117 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än vad för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev som anvisades i statens budget. Jämfört med 1 010 miljoner kronor, vilket är 56 miljoner 2016 minskade utgifterna med 1 270 miljoner kronor (5,9 procent) högre än vad som anvisades kronor (3,5 procent). i statens budget. Att utfallet blev högre än anvisat beror huvudsakligen på de senaste årens Antalet pensionärer med garantipension mindre än höga asylinvandring. Utfallet för anslaget är föregående år 115 miljoner kronor (12,8 procent) högre än Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till föregående år. Det beror, förutom på ökad ålderspension uppgick till 13 339 miljoner invandring, på att det är en större andel av dem kronor, vilket är 773 miljoner kronor som är födda 1938 eller senare som får (5,5 procent) lägre än föregående år. äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som Minskningen beror huvudsakligen på att är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade inkomstpensionen har höjts. Garantipension till garantipension efter att ha bott i Sverige i 10 avräknas mot höjd inkomstpension. Den år utan det krävs en bosättning på 40 år för full genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspension- garantipension. Antalet personer med en är högre för yngre och nyblivna pensionärer äldreförsörjningsstöd ökade med 5,3 procent jämfört med de äldre som redan uppbär pension. jämfört med 2016 och uppgick till 23 500 Dessutom minskar antalet pensionärer som inte personer 2017. Det genomsnittliga årsbeloppet har tjänat in någon inkomstrelaterad ökade med 3,0 procent och uppgick till 41 700 ålderspension alls successivt bland de nyblivna kronor 2017. pensionärerna. Ungefär 663 000 ålderspensionärer hade Färre får änkepension garantipension vid utgången av 2017, vilket är ca Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner 35 000 färre än föregående år. Den till vuxna uppgick till 11 499 miljoner kronor, genomsnittliga utbetalda garantipensionen vilket är 421 miljoner kronor (3,5 procent) lägre uppgår till 19 900 kronor per år 2017, en än föregående år. Änkepension svarar för den minskning med drygt 50 kronor jämfört med större delen av utgifterna under anslaget.
87S kr . 2017/ 18: 101
Änkepensionssystemet är under avveckling från andra aktörer och prognoser har inte sedan 1990 och antalet personer med granskats av Riksrevisionen. änkepension minskar successivt. Mellan 2016 och 2017 var minskningen ca 11 800 personer, till ca 253 300 personer, vilket medförde att de Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision totala utgifterna för anslaget minskade.
RiR 2017:7 Pensionssystemets årsredovisning
Höjd inkomstpension leder till lägre bostadstillägg – tydligt, tillräcklig, transparent? Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till Riksrevisionen har granskat Pensionspensionärer uppgick till 8 265 miljoner kronor, myndighetens redovisning av vilket är 201 miljoner kronor (2,4 procent) lägre inkomstpensionens finansiella ställning och än 2016. Minskningen beror huvudsakligen på långsiktiga utveckling. högre inkomstpensioner 2017. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens Antalet pensionärer med bostadstillägg rapport om pensionssystemets årsredovisning uppgick under 2017 till ca 287 000 personer, (skr. 2017/18:21) redovisat vilka åtgärder som vilket är ca 4 000 personer färre än 2016. För vidtagits eller avses vidtas med anledning av 2017 var det genomsnittliga årsbeloppet 28 200 granskningsrapporten. Granskningsrapporten är kronor, en minskning med drygt 100 kronor därmed slutbehandlad. jämfört med 2016. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:SfU11, rskr. 2017/18:157).
Övriga krediter
Tabell 2.66 UO 11 Övriga krediter
Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2017-12-31 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 8 000 0
Summa 8 000 0
Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 8 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Krediten utnyttjades inte vid årsskiftet.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Pensionsmyndigheten
Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2017.
Övrig upplysning Avsnitt 8 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter
88S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Anslag
Tabell 2.67 UO 12 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:1 Barnbidrag 27 347 27 287 -60 -0,2 26 349 1:2 Föräldraförsäkring 41 697 -105 41 838 141 0,3 40 533 1:3 Underhållsstöd 2 690 2 521 -169 -6,3 2 643 1:4 Adoptionsbidrag 32 16 -17 -51,7 11 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 048 928 -120 -11,5 910 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 4 070 3 939 -131 -3,2 3 760 1:7 Pensionsrätt för barnår 7 468 7 468 0 0,0 7 238 1:8 Bostadsbidrag 5 140 4 664 -476 -9,3 4 662
Summa 89 491 -105 88 660 -831 -0,9 86 106
Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, belopp i rätt tid under minst sex månader. föräldraförsäkring och bostadsbidrag. Meningen är att föräldrarna ska sköta Utfallet för utgiftsområdet uppgick till underhållet själva. Den nya rutinen infördes i 88 660 miljoner kronor. Det är 831 miljoner samband med lagändringar som gäller fr.o.m. kronor (0,9 procent) lägre än vad som anvisades den 1 april 2016. i statens budget. Jämfört med 2016 blev utgifterna 2 554 miljoner kronor (3,0 procent) Utgifter för adoptionsbidrag blev lägre än högre. budgeterat men högre än 2016 Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev Utgifterna för föräldraförsäkring blev högre än 16 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor anvisat (51,7 procent) lägre än anvisat i statens budget Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev men högre än för 2016. Anslaget används för 41 838 miljoner kronor, vilket är 141 miljoner bidrag till kostnader för internationella kronor (0,3 procent) högre än anvisat i statens adoptioner. Antalet adoptioner blev färre än budget. I enlighet med propositionen beräknat. År 2017 genomfördes 240 adoptioner Höständringsbudget för 2017 minskades till Sverige via de svenska adoptionsorganisationanslaget med 105 miljoner kronor på grund av erna. Året innan förmedlades 259 adoptioner. ändrad bedömning av utgifter i samband med Adoptionsbidraget höjdes med 87,5 procent den begränsning av rätten till föräldrapenning för 1 januari 2017 till 75 000 kronor per adoption i föräldrar som kommer till Sverige med barn. syfte att i större utsträckning kompensera för ökade kostnader för adoption. Under 2017 Antalet barn med underhållsstöd minskade betalades 260 bidrag ut. Bidrag betalades även ut Utfallet för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev på 2016 års beloppsnivå, vilket är en effekt av att 2 521 miljoner kronor, vilket är 169 miljoner bidrag kan sökas ett år efter att adoptionen har kronor (6,3 procent) lägre än anvisat i statens blivit godkänd i Sverige. budget. Det beror främst på att färre antal barn finns inom förmånen under 2017 än vad som Utgifter för barnpension och efterlevandestöd blev beräknades. Antalet barn med underhållsstöd lägre än beräknat uppgick i genomsnitt till 211 465 under året. Det Utfallet för anslaget 1:5 Barnpension och är en minskning med 4,6 procent från 2016. En efterlevandestöd blev 928 miljoner kronor, vilket stor del av minskningen beror på att är 120 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än Försäkringskassan inte längre ska betala ut något anvisat i statens budget. Barnpension och underhållsstöd till den andra föräldern om den efterlevandestöd betalas ut till barn vars ena eller underhållsskyldige föräldern har betalat in rätt båda föräldrar har avlidit. Antalet avgjorda
89S kr . 2017/ 18: 101
ärenden med efterlevandestöd blev 2017 lägre än antalet föräldrapenningdagar som får sparas efter beräknat men ökade jämfört med föregående år. att barnet har fyllt fyra år. Detta har medfört att I statens budget beräknades antalet barn med föräldrar till barn födda 2014 tagit ut totalt barnpension och efterlevandestöd bli totalt 3,3 miljoner dagar under 2017. Det är ungefär 35 100. Utfallet blev 28 900 vilket är 17,7 1,3 miljoner fler dagar än vad som togs ut under procent lägre än beräknat. 2016 av föräldrar till barn födda 2013. Den genomsnittliga medelersättningen per Färre hushåll än beräknat fick bostadsbidrag dag för föräldrapenningen ökade (1,6 procent) Utfallet för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 4 664 under 2017. Den genomsnittliga medelmiljoner kronor vilket är 476 miljoner kronor ersättningen var för kvinnor 515 kronor per dag (9,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. och för män 666 kronor per dag. Skillnaden Det beror främst på att färre hushåll än beräknat beror dels på inkomstskillnader mellan könen, fick bostadsbidrag. Jämfört med 2016 minskade dels på att kvinnor använder fler lägstanivå- och antalet barnhushåll med en procent och antalet grundnivådagar än män. Utgifterna påverkas ungdomshushåll med fem procent. Antalet även av fördelningen av föräldrapenningdagar barnhushåll med preliminärt bostadsbidrag var i mellan män och kvinnor. Under 2017 tog män ut genomsnitt 145 175 under 2017, vilket var 28 procent av föräldrapenningdagarna vilket är 7,0 procent lägre än vad som beräknades i statens en ökning jämfört med föregående år. budget. Det genomsnittliga antalet ungdoms- Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för hushåll med preliminärt bostadsbidrag uppgick barnår ökade med 230 miljoner kronor till 30 063, vilket är 3,5 procent lägre än (3,2 procent) jämfört med 2016. Anslaget beräknat. används för utgifter för statlig ålderspensionsavgift för pensionsrätt för barnår enligt Utgifterna för barnbidrag och föräldraförsäkring lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. ökade jämfört med 2016 Utgifterna för anslaget styrs av antalet barn i Utfallet för anslaget 1:1 Barnbidrag blev åldern 0 – 4 år, inkomstbasbeloppets utveckling, 938 miljoner kronor (3,6 procent) högre än timlöneutvecklingen och ränteutvecklingen. Det 2016. Det beror delvis på att antalet barn som högre utfallet 2017 förklaras främst av en ökad berättigar till barnbidrag har ökat med 41 600 preliminär avgift. jämfört med 2016. Vidare har utgifterna ökat till följd av att flerbarnstillägget för det tredje barnet Antalet pojkar och flickor med vårdbidrag ökar höjdes från 454 till 580 kronor i månaden från Utfallet för anslaget 1:6 Vårdbidrag för den 1 januari 2017. Antalet mottagare av funktionshindrade barn blev 3 939 miljoner flerbarnstillägget ökade till ca 908 000 personer kronor, vilket är 131 miljoner kronor (3,2 2017. Det motsvarar en ökning med 5,8 procent procent) lägre än anvisat i statens budget. från föregående år. Antalet barn för vilka det betalas ut vårdbidrag Jämfört med 2016 ökade utgifterna för har ökat under många år. Denna utveckling anslaget 1:2 Föräldraförsäkring med 1 305 fortsatte även under 2017, det betalades ut miljoner kronor (3,2 procent). Anslaget vårdbidrag för 21 624 flickor och för 43 361 finansierar förmånerna föräldrapenning, tillfällig pojkar. Ökningen var 3 procent jämfört med föräldrapenning, graviditetspenning och 2016 för både pojkar och flickor. jämställdhetsbonus. Det var framförallt utgifterna för föräldrapenning som ökade. Utgifterna för föräldrapenningen utgjorde 73,4 procent av utgifterna för anslaget och ökade med 1 485 miljoner kronor (5,1 procent) jämfört med 2016. Antalet ersättningsdagar med föräldrapenning ökade med 3,8 procent och uppgick till 55,8 miljoner dagar under 2017. Det ökade antalet föräldrapenningdagar är delvis en följd av ett ökat antal barn. Ökningen beror också på en regeländring i föräldraförsäkringen som infördes den 1 januari 2014. Regeländringen innebar en begränsning av
90S kr . 2017/ 18: 101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2017:9 Bostadsbidraget – ur ett
fördelnings- och arbetsmarknadsperspektiv
Riksrevisionen har granskat bostadsbidragets effekter på hushållens ekonomi och drivkrafter till arbete. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget – ur ett fördelningsoch arbetsmarknadsperspektiv (skr. 2017/18:30) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:SfU13, rskr. 2017/18:158).
RiR 2010:22 Underhållsstödet – för barnens
bästa?
Riksrevisionen har granskat om underhållsstödet är ett ändamålsenligt verktyg inom den ekonomiska familjepolitiken och om systemet hanteras effektivt. Regeringen har redovisat vissa vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i Årsredovisning för staten under åren 2010 – 2016. Regeringen har i proposition 2017/18:6 föreslagit ett nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis. Detta bidrag ska ersätta det nuvarande underhållsstödet vid växelvist boende. I och med införandet av dessa bestämmelser från och med den 1 mars 2018 anses Riksrevisionens rekommendationer vara tillgodosedda. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
91S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Anslag
Tabell 2.68 UO 13 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:1 Etableringsåtgärder 209 207 -2 -1,0 130 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 21 643 15 167 -6 476 -29,9 12 013 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 6 380 48 5 355 -1 025 -16,1 4 226 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare 3 599 22 2 536 -1 062 -29,5 2 235 1:5 Hemutrustningslån 332 228 -104 -31,3 208 Övriga anslag 472 437 -35 -7,5 388
Summa 32 635 70 23 931 -8 704 -26,7 19 200
Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, Färre än beräknat i etableringsinsats men fler än politik mot diskriminering, åtgärder mot förra året segregation och jämställdhetspolitik. Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning Utgifterna uppgick till 23 931 miljoner kronor till vissa nyanlända invandrare blev och är därmed 8 704 miljoner kronor (26,7 1 025 miljoner kronor (16,1 procent) lägre än procent) lägre än vad som anvisades i statens anvisat i statens budget. Orsaken är främst ett budget. Jämfört med 2016 ökade utgifterna med lägre antal nyanlända i etableringsinsatser än 4 731 miljoner kronor (24,6 procent). beräknat. Det genomsnittliga antalet deltagare i etableringsuppdraget uppgick under 2017 till Kommunerna tog emot färre nyanlända än 75 329, vilket är 8 178 deltagare färre än beräknat 2017 beräknat. Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid Jämfört med 2016 ökade utgifterna med 1 129 flyktingmottagande blev 15 167 miljoner kronor, miljoner kronor (26,7 procent). Orsaken är att vilket är 6 476 miljoner kronor (29,9 procent) antalet nyanlända i etableringsuppdraget ökade lägre än vad som anvisades i statens budget. från i genomsnitt 60 291 deltagare 2016 till Kommunerna tog under 2017 emot 68 442 75 329 deltagare 2017. personer, vilket är 30 358 färre än beräknat i Utgifterna för anslaget 1:4 Ersättning för vissa statens budget. insatser för vissa nyanlända invandrare blev 1 062 miljoner kronor (29,5 procent) lägre än Kommunerna får ersättning för fler nyanlända anvisat i statens budget men 302 miljoner kronor 2017 högre än 2016. Orsaken är att antalet deltagare i Jämfört med 2016 blev utfallet 3 154 miljoner etableringsuppdraget blev lägre än beräknat men kronor högre (26,3 procent). Det högre utfallet högre än föregående år. beror främst på att kommuner och landsting fick ersättning för fler nyanlända 2017 jämfört med föregående år. Ökningen motsvarade 15,0 procent, från 120 386 till 138 405 personer. Utgifterna ökade framför allt för schablonersättningen för mottagandet av nyanlända, med 2 488 miljoner kronor. Ersättningarna för ensamkommande barn och unga ökade med 425 miljoner kronor, från 6 062 miljoner kronor 2016 till 6 487 miljoner kronor 2017.
92S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 2.69 Kommunmottagna m.m. kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2017 2016 Förändring Förändring % 529 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden
Antal
kommun- uppgick till 1 671 miljoner kronor. Större delen mottagna 68 442 68 761 -319 -0,5 av skillnaden härrör från bemyndigandet för varav män 39 253 40 646 -1 393 -3,4 anslaget 1:4 Ersättning för insatser för vissa varav kvinnor 29 189 28 115 1 074 3,8 nyanlända invandrare . Anledningen är bl.a. att färre programbeslut har fattats på grund av att andel män 57,4% 59,1% antalet deltagare blev lägre än beräknat. andel kvinnor 42,6% 40,9%
Antal
kommun-
mottagna
under 18 år 30 532 26 051 4 481 17,2
varav pojkar 17 951 15 033 2 918 19,4 varav flickor 12 581 11 018 1 563 14,2 andel pojkar 58,8% 57,7% andel flickor 41,2% 42,3%
Antal ensam-
kommande
barn och
unga 8 601 6 971 1 630 23,4 varav pojkar 7 489 5 684 1 805 31,8 varav flickor 1 112 1 287 -175 -13,6 andel pojkar 87,1% 81,5% andel flickor 12,9% 18,5%
Totalt antal
mottagna som
kommunerna
får ersättning
för 138 405 120 386 18 019 15,0
varav män 80 611 70 586 10 025 14,2 varav kvinnor 57 794 49 800 7 994 16,1 varav ensamkommande barn och unga 15 861 10 827 5 034 46,5 Källa: Migrationsverket.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.70 UO 13 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare 2 000 452 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 100 77 4:1 Åtgärder mot segregation 100 1
Summa 2 200 529
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 2 200 miljoner
93S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Anslag
Tabell 2.71 UO 14 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 8 381 12 8 501 120 1,4 8 154 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 27 445 26 791 -655 -2,4 28 571 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 11 272 9 554 -1 719 -15,2 9 081 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 18 405 17 194 -1 211 -6,6 17 102 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 1 181 1 009 -172 -14,6 510 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 1 575 1 296 -279 -17,7 1 588 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 6 216 6 032 -184 -3,0 6 402 Övriga anslag 1 180 1 1 183 2 0,2 1 123
Summa 75 657 13 71 559 -4 098 -5,4 72 531
Utgiftsområdet omfattar områdena arbets- Utfallet uppgick till 71 559 miljoner kronor, marknad och arbetsliv och består i huvudsak av vilket är 4 098 miljoner kronor (5,4 procent) utgifter för matchning av arbetssökande och lägre än vad som anvisades i statens budget. lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, Jämfört med 2016 blev utfallet 972 miljoner arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning kronor (1,3 procent) lägre. och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom Antalet arbetslösa minskade med 8 000 området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Tabell 2.72 visar arbetsmarknadsstatistik från Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen Arbetskraftsundersökning (AKU) som görs av för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket Statistiska centralbyrån. Statistiken är från och Arbetsdomstolen. helårsundersökningarna för 2016 och 2017.
Tabell 2.72 Arbetslöshet
2017 2016 Antal Antal personer Procent Kvinnor Män personer Procent Kvinnor Män Antal arbetslösa, 15 – 74 år 358 500 163 300 195 200 366 500 164 500 202 000 varav heltidsstuderande 118 700 33,1 54 700 63 900 115 100 31,4 53 600 61 500 varav personer med utomnordiskt ursprung 167 000 46,6 78 500 88 600 159 100 43,4 71 900 87 200 varav långtidsarbetslösa 99 300 27,7 39 800 59 500 105 100 28,7 42 400 62 700 varav långtidsarbetslösa personer med utomnordiskt ursprung 61 100 17,0 25 400 35 600 57 700 15,7 23 200 34 700 varav ungdomar, 15 – 24 år 112 400 31,4 51 700 60 700 120 800 33,0 53 800 67 000 Arbetslösheten, 15 – 74 år (arbetslösa som andel av arbetskraften) 6,7 6,4 6,9 6,9 6,5 7,3 Ungdomsarbetslösheten, 15 – 24 år (arbetslösa ungdomar som andel av samtliga ungdomar i arbetskraften) 17,8 16,8 18,7 18,9 17,2 20,5 Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2017 respektive 2016. Summorna i tabellen innehåller mindre skillnader på grund av avrundningar till hela hundratal i underliggande statistik. Källa: Statistiska centralbyrån. Det genomsnittliga antalet arbetslösa 15 – 74 år heltidsstuderande ökade med 3 600 personer enligt AKU minskade med 8 000 personer mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. mellan 2016 och 2017. Antalet arbetslösa som är personer som varit arbetslösa i mer än sex
94S kr . 2017/ 18: 101
månader, minskade med 5 800 personer jämfört Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program med 2016. Antalet arbetslösa personer med blev lägre än budgeterat utomnordiskt ursprung ökade med 7 900 Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för personer, varav antalet kvinnor ökade med 6 600 arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev personer och antalet män med 1 400 personer. 9 554 miljoner kronor, vilket är 1 719 miljoner Andelen arbetslösa med utomnordiskt ursprung kronor (15,2 procent) lägre än anvisat i statens uppgår 2017 till 46,6 procent av samtliga budget. Det beror främst på att utgifterna för arbetslösa. Antalet personer med utomnordiskt subventionerade anställningar blev lägre än ursprung i långtidsarbetslöshet ökade med 3 400 beräknat. Utgifterna under anslaget påverkas personer jämfört med 2016. Ungdomar i åldern främst av omfattningen av de arbetsmarknads- 15 – 24 år utgör 31,4 procent av samtliga politiska programmen. arbetslösa. Antalet arbetslösa ungdomar minskade med 8 400 personer mellan åren, varav antalet kvinnor minskade med 2 100 personer och antalet män med 6 300 personer.
Tabell 2.73 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser
2017 2016 Antal Antal personer Kvinnor Män personer Kvinnor Män Sökande i program totalt med aktivitetsstöd 171 156 78 524 92 632 173 018 78 109 94 909 varav utrikesfödda 95 555 44 336 51 219 87 020 40 174 46 846 Jobb- och utvecklingsgarantin 99 105 45 383 53 722 101 376 45 651 55 726 varav utrikesfödda i jobb- och utvecklingsgarantin 54 652 26 060 28 592 51 326 24 266 27 060 antal personer i sysselsättningsfasen 5 850 2 697 3 153 23 119 10 530 12 589 varav utrikesfödda i sysselsättningsfasen 2 242 1 069 1 173 9 659 4 517 5 142 Jobbgaranti för ungdomar 15 736 6 202 9 534 19 948 7 795 12 153 varav utrikesfödda 5 233 2 091 3 142 5 193 2 115 3 078 Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2017 respektive 2016 beräknad utifrån Arbetsförmedlingens månadsstatistik. Källa: Arbetsförmedlingen.
I tabell 2.73 visas statistik om deltagandet i 2016. Minskningen beror främst på minskade arbetsmarknadspolitiska program. Av de ungdomskullar och en starkare konjunktur. inskrivna arbetslösa deltog i genomsnitt 47,1 Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och procent i arbetsmarknadspolitiska program Samhall m.m. blev 17 194 miljoner kronor, vilket under 2017, vilket är en minskning med 0,6 är 1 211 miljoner kronor (6,6 procent) lägre än procent jämfört med föregående år. Antalet anvisat i statens budget. Det beror framförallt på utrikesfödda i program med aktivitetsstöd ökade att antalet personer med funktionsnedsättning med 9,8 procent jämfört med 2016. Det största som medför nedsatt arbetsförmåga och som haft programmet, sett till antal deltagare, är jobb- och en anställning med lönestöd har blivit mindre än utvecklingsgarantin som svarade för 57,9 beräknat. Dessutom har beslut om lönebidrag procent av det genomsnittliga antalet deltagare i och trygghetsanställningar minskat mer än samtliga program med aktivitetsstöd. Antalet beräknat. I genomsnitt har 74 235 personer deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins (29 658 kvinnor och 44 577 män) per månad haft sysselsättningsfas var i genomsnitt 5 850 en anställning med lönestöd under 2017. Det är personer, vilket är en minskning med 74,7 något färre jämfört med föregående år. procent jämfört med 2016. Från och med 2016 har fasindelningen i jobb- och utvecklings- Lägre utgifter än budgeterat för Europeiska garantin upphört och sysselsättningsplatserna socialfonden har avvecklats successivt fram till den 31 januari Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden 2018. Antalet deltagare i jobbgarantin för m.m. för perioden 2014 – 2020 blev 172 miljoner ungdomar var i genomsnitt 15 736 personer. Det kronor (14,6 procent) lägre än anvisat i statens är en minskning med 21,1 procent jämfört med budget och uppgick till 1 009 miljoner kronor.
95S kr . 2017/ 18: 101
Det beror främst på låg medelsförbrukning i de Beställningsbemyndiganden beviljade projekten. Jämfört med föregående år blev utfallet 498 miljoner kronor (97,7 procent)
Tabell 2.75 UO 14 Beställningsbemyndiganden
högre. Det beror på att antalet pågående och Miljoner kronor rekvirerande projekt har ökat under 2017. Utestående Beställnings- åtaganden Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 lönegarantiersättning blev 1 296 miljoner kronor, 1:3 Kostnader för vilket är 279 miljoner kronor (17,7 procent) arbetsmarknadspolitiska program och insatser 7 000 5 373 lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 292 miljoner kronor 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 13 400 12 112 (18,4 procent) lägre. Antalet personer som fick lönegarantiersättning 2017 var 25 973, en ökning 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014med 9,0 procent. Även antalet företagskonkurser 2020 3 700 3 398 och företagsrekonstruktioner var högre än 2016 1:7 Institutet för och ökade med 13,8 procent till 2 781 stycken. arbetsmarknads- och Däremot minskade den genomsnittliga utbildningspolitisk utvärdering 9 8 ersättningen per person med 20,5 procent och uppgick till 58 510 kronor. I tabell 2.74 visas 2:1 Arbetsmiljöverket 20 20 omfattningen av lönegarantiersättningen och Summa 24 129 20 911 antalet konkurser och rekonstruktioner.
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om
Tabell 2.74 Bidrag till lönegarantiersättning
beställningsbemyndiganden på 24 129 miljoner 2017 2016 kronor. De utestående åtagandena uppgick till Antal personer med lönegarantiersättning 25 973 23 823 20 911 miljoner kronor. Skillnaden mellan Antal företagskonkurser och företags- 2 781 2 444 bemyndiganden och utestående åtaganden upprekonstruktioner gick till 3 218 miljoner kronor. Skillnaden för Genomsnittlig ersättning per person 58 510 73 561 anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknads- Källa: Kammarkollegiet. politiska program och insatser beror på att Lägre utgifter för arbetslöshetsersättning och regeringens reformer, t.ex. traineejobb för aktivitetsstöd jämfört med föregående år arbetslösa ungdomar inte hunnit öka i samma Jämfört med 2016 blev utfallet för anslaget 1:2 takt som bemyndigandet. Det finns också en stor osäkerhet i budgeteringen av de utestående Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd åtagandena för utgiftsområdet då dessa bl.a. 1 781 miljoner kronor (6,2 procent) lägre. Det beror på längden och omfattningen av besluten lägre utfallet avser främst aktivitetsstöd, då antalet arbetssökande i garantiprogrammen som om insatser och vid vilken tidpunkt arbetsgivare uppburit aktivitetsstöd har minskat. Minskning- och anordnare av insatser rekvirerar bidrag.
en avser framför allt antalet deltagare i jobbgaranti för ungdomar och beror främst på
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
minskade ungdomskullar och en starkare konjunktur. Vidare minskade bidragen till arbetslöshetsersättning. Antalet personer som RiR 2017:20 Effekter av Arbetsförmedlingens fick arbetslöshetsersättning uppgick till ca Förberedande och orienterande utbildning Riksrevisionen har granskat hur effekter av 223 000 personer år 2017, vilket är en minskning Arbetsförmedlingens insats förberedande och med 3,6 procent jämfört med 2016. Utgifterna orienterande utbildning. för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 473 miljoner Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens kronor (5,2 procent) högre än 2016. Det beror rapport om effekter av Arbetsförmedlingens framför allt på en ökad omfattning av förberedande och orienterande utbildning (skr. 2017/18:76) redovisat vilka åtgärder som subventionerade anställningar i form av avses vidtas med anledning av granskningsextratjänster. rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
96S kr . 2017/ 18: 101
RiR 2017:21 Arbetsförmedlingens
Arbetsmarknadsutbildning – små regionala
effekter
Riksrevisionen har granskat om Arbetsförmedlingens program Arbetsmarknadsutbildning ger likvärdiga effekter i hela landet och om den eventuella variationen i effekt av detta program har förändrats över tid. Regeringen har i skrivelse Riksrevisionens rapport om regionala skillnader i effekter av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning (skr. 2017/18:79) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2017:26 Matchningen på
arbetsmarknaden – sökandesammansättning-
ens betydelse
Riksrevisionens har granskat betydelsen av sökandesammansättningen hos arbetssökande för matchningen på den svenska arbetsmarknaden. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden (skr. 2017/18:109) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
97S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Anslag
Tabell 2.76 UO 15 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:1 Studiehjälp 3 428 3 430 2 0,1 3 323 1:2 Studiemedel 15 292 13 061 -2 232 -14,6 12 883 1:3 Avsättning för kreditförluster 1 964 1 879 -84 -4,3 1 839 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 369 356 -12 -3,3 584 1:7 Studiestartsstöd 448 24 -424 -94,6 1:8 Centrala studiestödsnämnden 830 827 -3 -0,3 764 Övriga anslag 103 92 -11 -10,6 93
Summa 22 434 19 671 -2 763 -12,3 19 486
Utgiftsområdet omfattar utgifter för fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning ekonomiskt stöd till enskilda under studier och ingår. Antalet studerande som fick studiemedel utgifter för vissa studiesociala insatser. Området minskade med 1 500 till 469 365. Det är framför omfattar även utgifter för att hantera allt antalet studerande på gymnasienivå som studiestöden, vilket huvudsakligen sköts av minskar, för fjärde året i rad. Det är den främsta Centrala studiestödsnämnden (CSN). Även anledningen till att det totala antalet studerande ärendehanteringen inom Överklagandenämnden med studiemedel minskade. för studiestöd ingår i utgiftsområdet. Utfallet uppgick till 19 671 miljoner kronor Lägre avsättningar för kreditförluster och blev därmed 2 763 miljoner kronor (12,3 Utfallet för anslaget 1:3 Avsättning för procent) lägre än vad som anvisades i statens kreditförluster uppgick till 1 879 miljoner kronor, budget. Jämfört med 2016 blev utgifterna vilket är 84 miljoner kronor (4,3 procent) lägre 185 miljoner kronor (0,9 procent) högre. än anvisat i statens budget. Avsättning görs för konstaterade förluster på utlåning t.o.m. 2013 Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat i och för förväntade förluster på utlåning fr.o.m. statens budget 2014. Den årliga avsättningen för förväntade Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till förluster motsvarar 7,1 procent av utlånade 13 061 miljoner kronor, vilket är 2 232 miljoner medel. kronor (14,6 procent) lägre än anvisat i statens Utbetalningarna av annuitetslån ökade med budget. Det beror framför allt på att prioriterat 592 miljoner kronor jämfört med 2016, vilket studiebidrag för de som saknar slutbetyg från bl.a. beror på att fler personer lånat och att grundskola eller 3-årig gymnasieutbildning blev lånebeloppen har höjts. Annuitetslån är lån som 1 420 miljoner kronor lägre än beräknat. Det tagits efter den 30 juni 2001. beror också på att antalet studenter med studiemedel blev lägre än beräknat. Anslaget Högre utgifter för studiehjälp och studiemedel används till utgifter för studiebidrag, tilläggs- jämfört med 2016 bidrag och pensionsavgifter. För studiebidraget Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp blev finns två olika nivåer: en generell nivå där 107 miljoner kronor (3,2 procent) högre jämfört bidragsdelen utgör ca 28 procent av med föregående år och uppgick till totalbeloppet för studiemedel (studiebidrag och 3 430 miljoner kronor. Det totala antalet studielån) och en högre nivå där bidragsdelen studerande som fick studiehjälp ökade för första utgör ca 66 procent av totalbeloppet. Det är gången på flera år och uppgick under 2017 till inom gruppen med den högre nivån som 408 000. Andelen manliga studerande med utgifterna för studier på grundskolenivå och studiehjälp har ökat med 0,4 procent under 2017. gymnasial nivå för vuxna studerande som saknar Ökningen beror på att Sverige under de senaste
98S kr . 2017/ 18: 101
åren tagit emot ett stort antal asylsökande och i Beställningsbemyndiganden åldrarna 16 – 20 år är majoriteten av dessa män. Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel blev
Tabell 2.77 UO 15 Beställningsbemyndiganden
177 miljoner kronor (1,4 procent) högre än Miljoner kronor föregående år. Det beror på att bidragsbeloppet Utestående Beställnings- åtaganden höjts och att fler har studerat med tilläggsbidrag. Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 Studiemedlen är till övervägande del rättighets- 1:6 Bidrag till vissa styrda. Utgifterna påverkas framför allt av studiesociala ändamål 4 1 antalet studerande med studiebidrag och Summa 4 1 tilläggsbidrag. Även faktorer såsom beslut om antal platser eller ändrade belopp, de studerandes Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett studietakt och studietid samt den allmänna beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. prisutvecklingen i samhället påverkar. Det beror De utestående åtagandena uppgick till 1 miljon på att studiebidraget och tilläggsbidraget är kronor. indexerade med prisbasbeloppet
Tabell 2.78 UO 15 Utlåning
Lägre studiemedelsräntor påverkas av negativ Miljoner kronor reporänta Utlåning Låneram Lån 2017-12-31 Utfallet för anslaget 1:4 Statens utgifter för Studielån 217 000 215 461 studiemedelsräntor blev 356 miljoner kronor,
Summa 217 000 215 461
vilket är 227 miljoner kronor lägre än 2016. Eftersom Riksbankens styrränta (reporäntan) Låneramen för studielån uppgick till var negativ blev räntan på återkravsskulden också 217 000 miljoner kronor. Utestående lån vid negativ. Ränteutgifterna på återkravsskulden utgången av 2017 var 215 461 miljoner kronor. påverkas till stor del av reporäntans utveckling. Ett återkrav uppstår när en person har fått pengar av CSN som denne inte har rätt till. Det kan t.ex. bero på att personen har avbrutit sina studier eller haft ogiltig frånvaro i minst 15 dagar.
Studiestartsstöd, ny satsning under 2017 Utfallet för anslag 1:7 Studiestartsstöd blev 424 miljoner kronor (94,6 procent) lägre än beräknat i statens budget och uppgick till 24 miljoner kronor. Det beror delvis på att det har varit svårt att komma igång med rekryteringen till studiestartsstödet. Anslaget ska användas av kommunerna för bidrag till arbetslösa personer som varit anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen under minst sex månader och som studerar.
99S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Anslag
Tabell 2.79 UO 16 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:1 Statens skolverk 1 056 1 031 -25 -2,4 619 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2 869 643 3 168 300 10,4 2 044 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 263 226 -37 -14,1 387 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 4 630 4 530 -100 -2,1 4 609 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 177 18 180 2 1,3 183 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 295 140 -155 -52,5 277 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning 1 454 1 128 -326 -22,4 1 087 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 2 172 -10 2 034 -137 -6,3 1 969 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer 480 162 -318 -66,2 60 1:16 Fler anställda i lågstadiet 2 300 2 297 -3 -0,1 1 315 1:19 Bidrag till lärarlöner 4 442 4 053 -389 -8,8 2 581 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 684 1 684 0 0,0 1 647 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 067 2 067 0 0,0 2 036 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 982 1 982 0 0,0 1 923 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 120 2 120 0 0,0 2 088 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 040 2 040 0 0,0 1 981 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 504 1 504 0 0,0 1 482 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 670 1 670 0 0,0 1 633 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 580 1 580 0 0,0 1 557 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 082 1 082 0 0,0 1 048 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 500 1 500 0 0,0 1 477 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 3 193 3 153 -40 -1,3 3 050 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 579 499 -81 -13,9 525 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 521 2 521 0 0,0 2 462 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 5 845 -45 5 797 -48 -0,8 5 718 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 280 71 346 66 23,6 321 Övriga anslag 23 652 23 635 -17 -0,1 22 567
Summa 72 381 676 71 098 -1 283 -1,8 66 026
100S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa Låg nyttjandegrad av statsbidrag medför lägre särskilda utbildningsformer och annan peda- utfall gogisk verksamhet, vuxenutbildning och efter- Utgifterna för anslaget 1:10 Fortbildning av gymnasial yrkesutbildning samt högskole- lärare och förskolepersonal blev 140 miljoner utbildning och forskning. Området omfattar kronor, vilket är 155 miljoner kronor (52,5 även myndigheter inom utbildnings- och procent) lägre än anvisat i statens budget Detta forskningsområdet. beror bl.a. på en låg nyttjandegrad av vissa av Utfallet uppgick till 71 098 miljoner kronor statsbidragen. och blev därmed 1 283 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens Utgifter för vuxenutbildning 326 miljoner kronor budget. Jämfört med 2016 ökade utgifterna med lägre än statens budget 5 072 miljoner kronor (7,7 procent). För Utgifterna för anslaget 1:13 Statligt stöd till universitet och högskolor belastas anslagen till vuxenutbildning blev 1 128 miljoner kronor. Det forskning och forskarutbildning när anslags- är 326 miljoner kronor (22,4 procent) lägre än medlen förs över till myndigheternas konton. anvisat i statens budget. Det beror Till följd av den särskilda anslagsredovisningen huvudsakligen på att statsbidragen för blir det därför inga skillnader mellan budget och yrkesinriktad vuxenutbildning blev 227 miljoner utfall. I det följande kommenteras de anslag kronor lägre än beräknat. Under året betalade inom utgiftsområdet där avvikelser finns. Statens skolverk ut 861 miljoner kronor i statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning. Utgifterna för utveckling av skolväsendet blev Statsbidragen för lärlingsutbildningar blev högre än anvisat i budgetpropositionen 81 miljoner kronor lägre än beräknat i statens Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av budget. Utgifterna för traineeutbildningar blev skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 18 miljoner kronor lägre än beräknat. blev 300 miljoner kronor (10,4 procent) högre Utfallet för anslaget 1:14 Statligt stöd till än anvisat i den ursprungliga budgeten. I enlighet yrkeshögskoleutbildning blev 2 034 miljoner med propositionen Vårändringsbudget för 2017 kronor. Av det avser 1 962 miljoner kronor anvisades anslaget 500 miljoner kronor för att statsbidrag till yrkeshögskoleutbildningar. betalats ut som statsbidrag för ökad jämlikhet i Antalet outnyttjade platser inom grundskolan och 150 miljoner kronor som yrkeshögskolan blev högre vilket medförde att statsbidrag för gymnasieskolans introduktions- utgifterna blev 137 miljoner kronor lägre än program. Skolverket har betalat ut dessa medel anvisat i statens budget. Myndigheten för till kommunerna. Samtidigt minskades anslaget i yrkeshögskolan betalade ut statsbidrag för 28 enlighet med propositionen Vårändringsbudget 400 årsplatser, vilket är en ökning med 1 129 för 2017 med 7,5 miljoner kronor årsplatser jämfört med föregående år. Det Utgifterna under anslaget 1:5 Utveckling av resulterade i att utgifterna blev 65 miljoner skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet kronor högre än 2016. blev lägre än beräknat för t.ex. fortbildning i specialpedagogik, vidareutbildning i form av ett Upprustning av skollokaler och utemiljöer – lågt fjärde tekniskt år samt gymnasial lärlings- utfall på grund av ofullständiga ansökningar utbildning. Det beror även på att huvudmän Utfallet för anslaget 1:15 Upprustning av (t.ex. kommuner och enskilda huvudmän inom skollokaler och utemiljöer blev 162 miljoner skolväsendet), trots ett högt söktryck, har kronor. Det är 318 miljoner kronor rekvirerat statsbidrag i mindre omfattning än (66,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. beräknat för t.ex. undervisning under skollov. Under 2017 har Boverket fått in 591 Utfallet för anslaget 1:6 Statligt stöd till ansökningar om statsbidrag för att rusta upp särskild utbildning i gymnasieskolan blev 226 skollokaler och utemiljöer. På grund av att miljoner kronor, vilket är 37 miljoner kronor ansökningar inte har varit fullständiga har (14,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Boverket begärt in många kompletteringar vilket Anslaget används främst för utgifter för särskilda har lett till att handläggningen har försenats och insatser inom skolområdet för elever med anslagsutnyttjandet blev därmed lägre än funktionsnedsättning. Antalet elever har sjunkit beräknat. Totalt har 357 ansökningar över tid. (60,4 procent) beviljats. År 2016 redovisades anslaget inom utgiftsområde 18 Samhälls-
101S kr . 2017/ 18: 101
planering, bostadsförsörjning och byggande kronor (23,6 procent) högre än anvisat i statens samt konsumentpolitik. budget. Anslaget används för avgifter till internationella organisationer och avser Bidrag till lärarlöner 389 miljoner kronor lägre än långsiktiga åtaganden. Utfallet påverkas av BNPbudgeterat utvecklingen och valutakurser. Då åtagandena Utfallet för anslaget 1:19 Bidrag till lärarlöner blev högre än den ursprungliga beräkningen till blev 389 miljoner kronor (8,8 procent) lägre än följd av att schweizerfrancens valutakurs anvisat och uppgick till 4 053 miljoner kronor. gentemot den svenska kronan förstärktes Skillnaden avser Lärarlönelyftet och Karriär- anvisade riksdagen ytterligare 71 miljoner stegsreformen och förklaras av att huvudmän kronor i enlighet med propositionen inte rekvirerat medel i den omfattning som Vårändringsbudget för 2017. beräknades. Det beror också på att huvudmän inte utnyttjar hela den bidragsram som de Satsningar ger högre utgifter än förra året tilldelats. Utfallet för utgiftsområdet uppgår till 71 098 miljoner kronor vilket är 5 072 miljoner Nytt statsbidrag för ökad jämlikhet ger högre kronor högre än föregående år. Tillsammans var utgifter än föregående år anslagsnivåerna för 1:5 Utveckling av Utfallet för anslaget 1:1 Statens skolverk blev 1 skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet , 031 miljoner kronor, vilket är 412 miljoner 1:16 Fler anställda i lågstadiet och 1:19 Bidrag till kronor (66,5 procent) högre än 2016. Det beror lärarlöner 3 578 miljoner kronor högre än 2016. framför allt på att anslaget fr.o.m. 2017 Utgifterna för anslaget 1:6 Statligt stöd till finansierar förvaltningsutgifter som tidigare särskild utbildning i gymnasieskolan blev finansierades av andra anslag. Förändringen 161 miljoner kronor (41,6 procent) lägre än innebär att utfallet för anslaget ger en mer 2016. Minskningen beror till stor del på att fullständig bild av Statens skolverks medel har överförts till det nya anslaget 1:20 förvaltningsutgifter. Särskilda insatser inom skolområdet . Anslaget Utfallet för anslaget 1:5 Utveckling av bidrar bl.a. till finansieringen av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet riksgymnasieutbildning för rörelsehindrade, uppgick till 3 168 miljoner kronor, vilket är döva och hörselskadade. Utgifterna för anslaget 1 125 miljoner kronor (55,0 procent) högre än 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal föregående år. Det beror bl.a. på att 500 miljoner blev 137 miljoner kronor lägre än föregående år. kronor har betalats ut i statsbidrag till Bland annat har medel för speciallärarutbildning kommunerna för en ökad jämlikhet i grund- 2017 överförts från anslaget till anslaget 1:5 skolan. Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet . Utfallet för Fler anställda i lågstadiet högre än föregående år Utfallet för anslaget 1:16 Fler anställda i lågstadiet uppgick till 2 297 miljoner kronor, vilket är 982 miljoner kronor högre än föregående år. Ökningen mellan åren beror på att utbetalningarna har anpassats för att ligga i fas med bidragsåret. Under 2016 minskade anslaget till följd av förlag i propositionen Vårändringsbudget för 2016 och medel tillfördes i stället senare år. Bidrag betalades endast för en termin 2016 medan bidrag för två terminer betalats ut under 2017.
Högre avgifter till internationella organisationer på grund av valutakursförändring Utfallet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer blev 346 miljoner kronor, vilket är 66 miljoner
102S kr . 2017/ 18: 101
Beställningsbemyndiganden För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet beror
Tabell 2.80 UO 16 Beställningsbemyndiganden
skillnaden framför allt på ett lägre nyttjande än beräknat. Miljoner kronor Bemyndigandet för anslaget 1:14 Statligt stöd Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 till yrkeshögskoleutbildni ng uppgick till 1:5 Utveckling av 4 800 miljoner kronor. Av dessa har skolväsendet och annan 4 115 miljoner kronor utnyttjats. pedagogisk verksamhet 1 780 1 075 För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning 1:6 Särskilda insatser inom och forskningsinformation beror skillnaden på skolområdet 34 34 638 miljoner kronor bl.a. på en ändrad plan för 1:7 Maxtaxa i förskola, användandet av anslaget. fritidshem och annan För anslag 1:13 Statligt stöd till pedagogisk verksamhet m.m. 665 664 vuxenutbildning fanns det inga utestående 1:10 Fortbildning av lärare åtaganden vid årets slut. Det beror på att och förskolepersonal 350 96 verksamheten har bedrivits inom kalenderåret.
1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning 335 0 1:14 Statligt stöd till Garantier yrkeshögskoleutbildning 4 800 4 115 1:15 Upprustning av Tabell 2.81 UO 16 Garantier skollokaler och Miljoner kronor utemiljöer 680 288 Utfärdade 1:16 Fler anställda i garantier lågstadiet 1 152 978 Utestående inklusive åtaganden bundna 1:18 Praktiknära Garantier Garantiram 2017-12-31 utfästelser skolforskning 19 19 Pensionsgaranti (inkl. 1:19 Bidrag till lärarlöner 2 235 2 202 efterborgen) Chalmers Tekniska Högskola AB 1 Obegränsad 354 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och Kreditgarantier för forskningsinformation 17 900 17 262 överbryggningslån till ESS ERIC 600 0 600 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till Summa 354 600 internationella 1 I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform organisationer 1 800 1 653 beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser 3:4 Rymdforskning och pensionsskulden per den 31 december 2015. rymdverksamhet 1 000 988 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
organisationer 2 900 2 618 4:1 Internationella program 153 90
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Summa 35 803 32 082
Specialpedagogiska skolmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om årsredovisning för 2017. Som grund för beställningsbemyndiganden på 35 803 miljoner uttalande om reservation anger Riksrevisionen kronor. De utestående åtagandena uppgick till följande. 32 082 miljoner kronor. Skillnaden mellan be- Myndigheten har tecknat hyresavtal för myndiganden och utestående åtaganden uppgick elevboende avseende en villafastighet och två till 3 721 miljoner kronor och hänför sig bostadsrätter. Hyresavtalen redovisas som huvudsakligen till anslaget 1:5 Utveckling av finansiell leasing och påverkar tillgångar och skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet , skulder med 16 miljoner kronor. Hyresavtalen anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskole- innehåller bl.a. villkor som innebär att utbildning och anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: myndigheten åtar sig alla risker inklusive för en Forskning och forskningsinformation. eventuell förlust vid avyttring när avtalen sägs upp. Riksrevisionen bedömer att avtalen har
103S kr . 2017/ 18: 101
villkor som kräver medgivande från regeringen. Upplysning av särskild betydelse Myndigheten har inte erhållit sådant Regionala etikprövningsnämnden i Linköping medgivande, och har därmed inte följt 2 kap. 5 § redovisar i årsredovisningen ett väsentligt kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). underskott i den avgiftsfinansierade verksam- Myndigheten har per den 31 december 2017 heten för etikprövning av forskning som avser överskridit den av regeringen beslutade låne- människor. Som framgår av myndighetens ramen med ca 13 miljoner kronor. Över- beskrivning på s. 12 i årsredovisningen har skridandet redovisas i årsredovisningen, not 27 myndigheten, på grund av otydligheterna i den Lån i Riksgäldskontoret (s. 143). ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.
Uppsala universitet
Uppsala universitet har fått en Regionala etikprövningsnämnden i Lund revisionsberättelse med reservation avseende sin Regionala etikprövningsnämnden i Lund har fått årsredovisning för 2017. Som grund för en revisionsberättelse med upplysning avseende uttalande om reservation anger Riksrevisionen sin årsredovisning för 2017. följande. Universitetet har utnyttjat hela sin låneram på Upplysning av särskild betydelse 745 000 000 kronor. Universitetet har utöver Regionala etikprövningsnämnden i Lund redobeviljad låneram anskaffat anläggningstillgångar visar i årsredovisningen ett väsentligt underskott till ett belopp om 17 600 000 kronor. Dessa i den avgiftsfinansierade verksamheten för anläggningstillgångar har inte lånefinansierats. etikprövning av forskning som avser människor. Enligt 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsför- Som framgår av myndighetens beskrivning på s. ordningen (2011:210) ska anläggningstillgångar 5 i årsredovisningen har myndigheten, på grund som används i en myndighets verksamhet av otydligheterna i den ekonomiska styrningen finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Om inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska universitetet lånefinansierat även dessa målet. anläggningstillgångar hade låneramen överskridits med 17 600 000 kronor per den Regionala etikprövningsnämnden i 31 december 2017. Stockholm Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg har fått en revisionsberättelse med upplysning Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg har avseende sin årsredovisning för 2017. fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2017. Upplysning av särskild betydelse Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Upplysning av särskild betydelse redovisar i årsredovisningen ett väsentligt under- Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg skott i den avgiftsfinansierade verksamheten för redovisar i årsredovisningen ett väsentligt etikprövning av forskning som avser människor. underskott i den avgiftsfinansierade verksam- Som framgår av myndighetens beskrivning på s. heten för etikprövning av forskning som avser 11 i årsredovisningen har myndigheten, på grund människor. Som framgår av myndighetens av otydligheterna i den ekonomiska styrningen beskrivning på s. 11 i årsredovisningen har inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska myndigheten, på grund av otydligheterna i den målet. ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har Regionala etikprövningsnämnden i Linköping fått en revisionsberättelse med upplysning Regionala etikprövningsnämnden i Linköping avseende sin årsredovisning för 2017. har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2017. Upplysning av särskild betydelse Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksam-
104S kr . 2017/ 18: 101
heten för etikprövning av forskning som avser att vidtas med anledning av granskningsmänniskor. Som framgår av myndighetens rapporten. Granskningsrapporten är därmed beskrivning på s. 11 i årsredovisningen har slutbehandlad. myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att RiR 2017:18 Karriärstegsreformen och efterleva det ekonomiska målet. Lärarlönelyftet – högre lön men sämre
sammanhållning
Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Riksrevisionen har granskat de statliga Regionala etikprövningsnämnden i Umeå har lärarlönesatsningarna Karriärstegsreformen och fått en revisionsberättelse med upplysning Lärarlönelyftet. avseende sin årsredovisning för 2017. Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om karriärstegsreformen och Upplysning av särskild betydelse lärarlönelyftet (skr. 2017/18:84) en annan Regionala etikprövningsnämnden i Umeå bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför redovisar i årsredovisningen ett väsentligt under- inte några åtgärder med anledning av skott i den avgiftsfinansierade verksamheten för granskningsrapporten. Granskningsrapporten är etikprövning av forskning som avser människor. därmed slutbehandlad. Som framgår av myndighetens beskrivning på s. 11 i årsredovisningen har myndigheten, på grund RiR 2017:28 Varför sparar lärosätena? – En av otydligheterna i den ekonomiska styrningen granskning av myndighetskapital vid inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska universitet och högskolor målet. Riksrevisionen har granskat myndighetskapital vid statliga universitet och högskolor. Statens skolverk Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens Statens skolverk har fått en revisionsberättelse rapport om myndighetskapital vid universitet med upplysning avseende sin årsredovisning för och högskolor (skr. 2017/18:191) redovisat vilka 2017. åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av granskningsrapporten. Övrig upplysning Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Myndigheten redovisar i årsredovisningen i tabell 8, s. 25, ett underskott i den RiR 2017:30 Riktade statsbidrag till skolan – avgiftsfinansierade verksamheten som avser nationella prioriteringar men lokala behov handläggning av lärarlegitimationer. Riksrevisionen har granskat om systemet med Verksamheten ska finansieras med avgifter och riktade statsbidrag till skolans huvudmän är till full kostnadstäckning, dock har myndigheten ändamålsenligt. rätt att utöver avgifterna använda anslagsmedel. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens Det finns således inget faktiskt underskott i rapport om riktade statsbidrag till skolan verksamheten. På grund av denna otydlighet i (skr. 2017/18:217) redovisat vilka åtgärder som den ekonomiska styrningen gällande full vidtagits eller avses att vidtas med anledning av kostnadstäckning har myndigheten inte getts granskningsrapporten. Granskningsrapporten är möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. därmed slutbehandlad.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2017:15 Samisk utbildning – dags för en
omstart
Riksrevisionen har granskat insatser inom samisk utbildning med Sameskolstyrelsen som ansvarig myndighet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om samisk utbildning (skr. 2017/18:68) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses
105S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Anslag
Tabell 2.82 UO 17 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 10 5 -5 -50,8 8 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 423 1 422 -1 -0,1 1 316 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 129 -6 1 121 -7 -0,7 1 115 8:3 Bidrag till vissa museer 52 6 58 6 11,9 52 13:1 Stöd till idrotten 1 935 1 935 0 0,0 1 923 14:1 Bidrag till folkbildningen 3 856 3 851 -5 -0,1 3 811 Övriga anslag 6 117 6 083 -34 -0,6 5 847
Summa 14 521 0 14 475 -46 -0,3 14 072
Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar. Utfallet uppgick till 14 475 miljoner kronor och blev därmed 46 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2016 ökade utgifterna med 404 miljoner kronor (2,9 procent).
Stöd till icke-statliga kulturlokaler blev lägre än budgeterat Utfallet för anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler blev 5 miljoner kronor (50,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Under året har projekt som beviljats stöd inte genomförts och därmed avskrivits.
Museet Prins Eugens Waldemarsudde avskilt från Nationalmuseum Regeringen beslutade att fr.o.m. den 1 juli 2017 skilja Waldemarsudde från Nationalmuseum. För att finansiera delningen av Prins Eugens Waldemarsudde och Nationalmuseum överfördes 6 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2017 från anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter till anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer .
106S kr . 2017/ 18: 101
Beställningsbemyndiganden översättning av svensk litteratur och dramatik
samt produktionsstöd till kulturtidskrifter.
Tabell 2.83 UO 17 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående Utlåning Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31
Tabell 2.84 UO 17 Utlåning
1:2 Bidrag till allmän Miljoner kronor kulturverksamhet, utveckling samt Utlåning Låneram Lån 2017-12-31 internationellt Kungliga Operan AB 120 0 kulturutbyte och samarbete 25 10 Stiftelsen Nordiska museet 1 20 17
1:3 Skapande skola 50 0 Summa 140 17
1 Prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:Fiu21, rskr. 2014 /15:255 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 8 1:6 Bidrag till regional Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om
kulturverksamhet 55 0 en låneram på högst 140 miljoner kronor för lån
2:2 Bidrag till vissa teater-, till viss ombyggnation av Nordiska museet och
dans- och klimatanpassning av arkiven samt lån till musikändamål 167 110 Kungliga Operan. Utestående lån vid utgången 3:1 Bidrag till litteratur och av 2017 var 17 miljoner kronor. kulturtidskrifter 25 27
4:4 Bidrag till bild- och formområdet 14 11
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 160 150
Livrustkammaren och Skoklosters slott med
7:2 Bidrag till kulturmiljövård 90 69 Stiftelsen Hallwyska museet
9:2 Stöd till trossamfund 46 17 Livrustkammaren och Skoklosters slott med
Stiftelsen Hallwyska museet har fått en 12:2 Bidrag till nationell och internationell revisionsberättelse med reservation avseende sin
ungdomsverksamhet 239 212 årsredovisning för 2017. Som grund för
13:2 Bidrag till allmänna uttalande om reservation anger Riksrevisionen
samlingslokaler 44 34 följande.
13:3 Bidrag för kvinnors Den av Livrustkammaren och Skoklosters organisering 29 24 slott med Stiftelsen Hallwyska museet den 19
13:5 Bidrag till mars 2018 beslutade årsredovisningen för riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 15 myndigheten inkom till regeringen den 19 mars
2018. Årsredovisningen är daterad den 19 13:6 Insatser för den ideella sektorn 38 37 februari 2018, vilket är samma datum som en
tidigare återkallad årsredovisning. Riks- 14:2 Bidrag till tolkutbildning 110 81 revisionens granskning avser den årsredovisning
Summa 1 116 807
som beslutades den 19 mars 2018. Enligt 2 kap. 1
§ förordningen (2000:605) om årsredovisning Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om och budgetunderlag ska myndigheten senast den beställningsbemyndiganden på 1 116 miljoner 22 februari lämna en årsredovisning till kronor. De utestående åtagandena uppgick till regeringen. Årsredovisningen har lämnats för 807 miljoner kronor, vilket är 309 miljoner sent och kan därmed inte anses avlämnad i kronor lägre än beslutade bemyndiganden. enlighet med förordningens villkor. Anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och
kulturtidskrifter har ett beställnings-
Moderna museet
bemyndigande på 25 miljoner kronor. Moderna museet har fått en revisionsberättelse Utestående åtaganden vid året slut var med reservation avseende sin årsredovisning för 27 miljoner kronor. Det innebär att 2017. Som grund för uttalande om reservation bemyndigandet har överskridits med 2 miljoner anger Riksrevisionen följande. kronor. Överskridandet gäller bidrag till
107S kr . 2017/ 18: 101
I årsredovisningen som lämnades till Statens historiska museer regeringen den 22 februari 2018 saknas noter Statens historiska museer har fått en som krävs enligt 2 kap. 4 § samt 7 kap 1§ revisionsberättelse med upplysning avseende sin förordningen (2000:605) om årsredovisning och årsredovisning för 2017. budgetunderlag. Noter redovisas inte till balansposterna Fordringar hos andra Upplysning av särskild betydelse myndigheter, Övriga kortfristiga fordringar, Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på s. 59 Förutbetalda kostnader, Övriga upplupna i årsredovisningen där myndigheten redovisar de intäkter och Avräkning med statsverket. negativa ackumulerade resultaten av myndighetens avgiftsbelagda verksamheter. Därutöver Statens centrum för arkitektur och design redogörs på s. 8 för de åtgärder som vidtagits för Statens centrum för arkitektur och design har att på längre sikt uppnå en ekonomisk balans. fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2017. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. I årsredovisningen som lämnades till regeringen den 21 februari 2018 saknas en fördelning av myndighetens totala intäkter och kostnader enligt 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Statens maritima museer
Statens maritima museer har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2017. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Regeringen har i regleringsbrev specifikt efterfrågat återrapportering avseende lokalkostnader 2017 uppdelat på hyra, el, och uppvärmning, reparationer och underhåll samt övriga driftskostnader. Om myndigheten har fler än en hyresvärd ska en fördelning av dessa kostnader per hyresvärd redovisas. Sådan återrapportering saknas i årsredovisningen.
Statens kulturråd
Statens kulturråd har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2017. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Myndigheten har överskridit bemyndigandet för anslaget 3:1 ap. 1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter under utgiftsområde 17. Bemyndigandet uppgår till 25 000 000 kronor medan utestående åtaganden enligt årsredovisningen uppgår till 27 440 000 kronor.
108S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt
konsumentpolitik
Anslag
Tabell 2.85 UO 18 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:1 Bostadspolitisk utveckling 24 50 60 36 148,9 11 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 100 -100 0,0 -1 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 1 -42 -98,2 1 1:4 Boverket 254 -10 231 -23 -9,1 220 1:6 Lantmäteriet 554 547 -7 -1,2 512 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 1 000 409 -591 -59,1 151 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande 1 800 1 800 0 0,0 1 850 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 2 700 462 -2 238 -82,9 23 Övriga anslag 290 292 2 0,8 292
Summa 6 765 40 3 803 -2 962 -43,8 3 059
Inom utgiftsområdet ingår utgifter för bostadsföretag. I statens budget anvisades samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, 100 miljoner kronor. Anslaget är till för lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. statsbidrag till kommuner för att underlätta Området innefattar bl.a. myndigheterna ekonomiskt nödvändiga omstruktureringar av Boverket och Lantmäteriet. kommunala bostadsföretag eller för att på annat Utfallet uppgick till 3 803 miljoner kronor, sätt minska bördorna av deras åtaganden för vilket är 2 962 miljoner kronor (43,8 procent) boendet. Stöd får bara ges om statens och lägre än vad som anvisades i statens budget. kommunens åtaganden har reglerats i ett avtal Jämfört med 2016 ökade utgifterna med 744 mellan parterna. Inga nya avtal beslutades under miljoner kronor (24,3 procent). 2017 och vid årets utgång fanns avtal med Hagfors, Sorsele och Ånge kommuner. Enligt Utgifterna för bostadspolitisk utveckling blev högre avtalen har staten åtagit sig att lämna bidrag till än budgeterat avvecklingskostnader i takt med att kostnader Utfallet för anslaget 1:1 Bostadspolitisk uppstår. Statens totala utestående åtaganden utveckling uppgick till 60 miljoner kronor, vilket enligt dessa avtal uppgår till ca 11 miljoner är 36 miljoner kronor (148,9 procent) högre än kronor. Inga utbetalningar för avvecklingsanvisat i statens budget. Jämfört med föregående kostnader gjordes under 2017. år är utfallet 49 miljoner kronor (434,6 procent) Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta högre. I enlighet med propositionen för enskilda att ordna bostad blev knappt Höständringsbudget för 2017 anvisade riksdagen 800 000 kronor, vilket är drygt 42 miljoner ytterligare 50 miljoner kronor. Detta på grund av kronor (98,2 procent) lägre än vad som har ett ändrat uppdrag till en samordnare för större anvisats i statens budget. Det låga utfallet beror samlade exploateringar med hållbart byggande. på en låg tillströmning av ärenden under 2017. Det ändrade uppdraget bestod bl.a. i att Anslaget används för statsbidrag till kommuner samordna statliga myndigheter och berörda för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning. parter i frågor där en större mängd bostäder står Garantierna ges som ett stöd när ett hushåll har i strid med riksintressen. Samordnaren ekonomisk förmåga att klara av ett eget boende, slutredovisade sitt uppdrag i december 2017. men ändå har svårigheter att etablera sig på Det redovisades inte några utgifter för bostadsmarknaden. Kommuner kan, efter anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala ansökan, få bidrag med 5 000 kronor per lämnad
109S kr . 2017/ 18: 101
hyresgaranti. Boverket har under året beviljat 439 miljoner kronor (1 895,1 procent) högre. 149 garantier till 14 kommuner, jämfört med Under 2017 har 73 stycken utbetalningar gjorts, 166 garantier till 18 kommuner för 2016. till skillnad från föregående år då inga utbetalningar till stödmottagare gjordes. Stödet Högre utgifter för stöd till utemiljöer jämfört med trädde i kraft den 15 november 2016 men några föregående år utbetalningar till stödmottagare gjordes inte Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering och under föregående år eftersom behandlingen av renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer ansökningarna inte var avslutad innan årsskiftet. blev 409 miljoner kronor vilket är 591 miljoner kronor (59,1 procent) lägre än anvisat. Det beror framför allt på ett lågt söktryck jämfört med vad Beställningsbemyndiganden som beräknats för stöd enligt förordningen (2016:837) om stöd för renovering och energi- Tabell 2.86 UO 18 Beställningsbemyndiganden effektivisering i vissa bostadsområden. Miljoner kronor Jämfört med föregående år blev utfallet för Utestående Beställnings- åtaganden anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 av flerbostadshus och utomhusmiljöer 258 miljoner 1:2 Omstrukturering av kronor (170,3 procent) högre. Det beror främst kommunala på högre utfall för stöd som lämnas enligt bostadsföretag 43 11 förordningen (2016:398) om stöd till utemiljöer 1:7 Energieffektivisering och renovering av i vissa bostadsområden. För denna stödform är flerbostadshus och utfallet 165 miljoner kronor (109,5 procent) utomhusmiljöer 400 213 högre än föregående år. Vidare ökade utfallet 1:9 Investeringsstöd för från 1 miljon kronor 2016 till 72 miljoner kronor anordnande av 2017 för stöd som lämnas enligt förordningen hyresbostäder och bostäder för studerande 3 000 1 993 (2016:837) om stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden.
Summa 3 443 2 216
Utfallet för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om studerande blev 462 miljoner kronor, vilket är beställningsbemyndiganden på 3 443 miljoner 2 238 miljoner kronor (82,9 procent) lägre än kronor. De utestående åtagandena uppgick till anvisat. Det låga utfallet beror på flera faktorer. 2 216 miljoner kronor. Utestående åtaganden på Det huvudsakliga skälet torde vara att det blev anslag 1:15 Investeringsstöd för anordnande av möjligt att söka stöd först från 15 november hyresbostäder och bostäder för studerande uppgick 2016 och då i enlighet den tidsbegränsade för- till 1 993 miljoner kronor. ordningen (2016:880) om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla hyresbostäder och bostäder för studerande. Först den 1 januari 2017 blev det möjligt att söka stöd enligt den nu gällande förordningen (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. Ett projekt kan enligt reglerna inte påbörjas innan ett beslut om att bevilja stöd har fattats. Då byggtiden inte kan förkortas bidrar detta till att färdigställandet av en del byggprojekt blir senare än vad som angivits i ansökan. Det finns också fördröjningar i handläggningen av ansökningar. Sammantaget medför detta att många utbetalningar sker senare än beräknat. Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande
110S kr . 2017/ 18: 101
Garantier
Tabell 2.87 UO 18 Garantier
Miljoner kronor Utestående Utfärdade garantier åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2017-12-31 utfästelser Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m. 10 000 2 786 2 837 Kreditgarantier för förvärv av bostad 5 000 0 0
Summa 15 000 2 786 2 837
Övriga krediter
Tabell 2.88 UO 18 Övriga krediter
Miljoner kronor Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2017-12-31 Kredit för infriande av Boverkets garantier 1 Obegränsad 0
Summa 0
1 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2017:24 Inkomsteffekter av bruksvärdes-
systemet
Riksrevisionen har granskat om reglerna som styr hyressättningen kan få effekt på i första hand hyresgästers arbetsinkomst men också deras utbildning och barnafödande då det är faktorer som påverkar inkomstens storlek. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om inkomsteffekter av bruksvärdessystemet (skr. 2017/18:134) redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
111S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
Anslag
Tabell 2.89 UO 19 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 1 558 1 398 -160 -10,3 1 473 1:2 Transportbidrag 401 396 -4 -1,1 385 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – -2020 1 637 1 015 -622 -38,0 773 1:3 (2015) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007 – 2013 -1 -1 0,0 -17
Summa 3 595 2 808 -787 -21,9 2 614
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för Beställningsbemyndiganden hållbara regionala tillväxtinsatser i form av projektverksamhet och olika former av regionala Tabell 2.90 UO 19 Beställningsbemyndiganden företagsstöd och utbetalningar från Europeiska Miljoner kronor regionala utvecklingsfonden. Utestående Beställnings- åtaganden Utfallet blev 2 808 miljoner kronor, vilket är Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 787 miljoner kronor (21,9 procent) lägre än vad 1:1 Regionala som anvisades i statens budget. Jämfört med tillväxtåtgärder 2 950 2 346 2016 blev utgifterna 194 miljoner kronor (7,4 1:3 Europeiska regionala procent) högre. utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 4 200 4 078 Utgifterna för regionala tillväxtåtgärder blev lägre Summa 7 150 6 424 än beräknat Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxt- Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om åtgärder blev 1 398 miljoner kronor vilket är beställningsbemyndiganden på 7 150 miljoner 160 miljoner kronor (10,3 procent) lägre än kronor. De utestående åtagandena uppgick till anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på att 6 424 miljoner kronor. Skillnaden mellan utbetalningar för riskkapitalsatsningen fond i bemyndiganden och utestående åtaganden fond inte skett under året. uppgick till 726 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala Övervägande delen av de stöd som beslutas utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 uppgick inom ramen för anslaget 1:1 Regionala till 1 015 miljoner kronor, vilket är 622 miljoner tillväxtåtgärder är antingen fleråriga samverkanskronor (38,0 procent) lägre än anvisat i statens projekt med många olika offentliga och privata budget. Det beror på att uppstarten av den nya aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De programperioden har tagit längre tid än beräknat aktörer som kan fatta beslut om framtida och därmed påverkar utbetalningstakten. åtaganden mot anslaget har små möjligheter att Utfallet för anslaget 1:3 (2015) Europeiska påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att regionala utvecklingsfonden perioden 2007 – 2013 fatta långsiktiga beslut, med stöd av blev -1 miljoner kronor. Att utfallet blev negativt bemyndigande, har varit mindre än vad som beror på att återkrav av tidigare utbetalningar har tidigare beräknats. redovisats mot anslag. Programperioden slutredovisades till Europeiska kommissionen under 2017.
112S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård
Anslag
Tabell 2.91 UO 20 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:1 Naturvårdsverket 442 453 11 2,4 425 1:2 Miljöövervakning m.m. 355 353 -2 -0,5 330 1:3 Åtgärder för värdefull natur 998 973 -24 -2,4 952 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 868 683 -185 -21,3 504 1:7 Avgifter till Internationella organisationer 272 271 -1 -0,5 215 1:8 Supermiljöbilspremie 700 451 -249 -35,6 348 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 788 775 -13 -1,6 733 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 205 194 -11 -5,6 210 1:13 Internationellt miljösamarbete 21 13 32 11 53,6 33 1:15 Skydd av värdefull natur 1 268 1 268 0 0,0 1 343 1:17 Klimatinvesteringar 700 500 669 -31 -4,4 572 1:18 Elbusspremie 100 -7 4 -96 -96,4 1 Övriga anslag 1 687 3 1 654 -33 -1,9 1 634
Summa 8 404 509 7 780 -623 -7,4 7 299
Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik Fortsatt ökad efterfrågan på supermiljöbilspremien och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser Utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie bl.a. frågor som rör klimat, naturvård, havs- och blev 451 miljoner kronor vilket är 249 miljoner vattenvård. Området Miljöforskning består kronor (35,6 procent) lägre än anvisat i statens främst av forskning om miljö- och samhälls- budget. Vid årsskiftet fanns 1 678 fordon som byggande vid Forskningsrådet för miljö, areella var berättigade till premien men där näringar och samhällsbyggande (Formas). fordonsägarna inte hade fått den utbetalad på Utfallet för utgiftsområdet uppgick till grund av den tidskrävande administrativa 7 780 miljoner kronor och är därmed hanteringen. Under 2017 ökade efterfrågan på 623 miljoner kronor (7,4 procent) lägre än vad supermiljöbilspremien vilket resulterade i att som anvisades i statens budget. Jämfört med utbetalningarna blev 103 miljoner kronor högre 2016 blev utfallet 481 miljoner kronor (6,6 än föregående år. Dessutom har anslaget använts procent) högre. för att betala supermiljöbilspremier för bilar där Utfallet för anslag 1:4 Sanering och ansökan kom in i slutet av 2016. Supermiljöbilsåterställning av förorenade områden blev premien uppgick till maximalt 40 000 kronor per 683 miljoner kronor, vilket är 185 miljoner fordon under 2017. kronor (21,3 procent) lägre än anvisat i statens Utfallet för anslaget 1:18 Elbusspremie blev budget. Det beror framför allt på att utgifterna 96 miljoner kronor (96,4 procent) lägre än vad för sanering och återställning för som anvisats i statens budget. Premien riktas bostadsbyggande blev lägre än beräknat, vilket främst mot de regionala kollektivtrafikfrämst beror på en omfattande ansöknings- myndigheterna. Orsaken till att utfallet är lägre process och att det tar längre tid att sätta igång än anvisat i statens budget är att många saneringsprojekt än beräknat. Naturvårdsverket kollektivtrafikmyndigheter är uppbundna i avtal har fattat 60 beslut om medel till åtgärder för att som sträcker sig över lång tid. Dessutom betalas återställa och sanera förorenade områden 2017 premien ut när elbussen levereras, och jämfört med 58 beslut 2016. leveranstiden på elbussar är 1 – 1,5 år. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2017 minskades anslaget med 7 miljoner kronor för
113S kr . 2017/ 18: 101
att finansiera utgifter för anslaget 1:12 Anledningen till det är att de ettåriga projekten Transportstyrelsen under utgiftsområde 22 har varit fler. De kortare projekttiderna beror på Kommunikationer . en avvaktan på riktningen för kommande års forskning. 500 miljoner kronor i extra satsning på klimatinvesteringar hann inte utnyttjas Anslaget 1:17 Klimatinvesteringar anvisades Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision ytterligare 500 miljoner kronor i enlighet med proposition Vårändringsbudget för 2017 baserat Kemikalieinspektionen på då rådande söktryck och antalet ansökningar Kemikalieinspektionen har fått en som kommit in till Naturvårdsverket. Utfallet revisionsberättelse med upplysning avseende sin blev dock 31 miljoner kronor (4,4 procent) lägre årsredovisning för 2017. än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att projekt som beviljats Upplysning av särskild betydelse bidrag tar längre tid att starta och färdigställa än Utan att det påverkar Riksrevisionens uttalande beräknat. Flera beslut hann inte heller fattas vill Riksrevisionen fästa uppmärksamhet på s. under 2017 utan först tidigt 2018. 115 i årsredovisningen, där Kemikalieinspektionen redovisar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras. Som Beställningsbemyndiganden framgår av tabell 58 finns ett stort överskott för allmänkemikalieavgifter respektive ett stort
Tabell 2.92 UO 20 Beställningsbemyndiganden
underskott för bekämpningsmedelsavgifter och Miljoner kronor dispensavgifter. På grund av otydligheter i den ekonomiska styrningen för dessa resultat- Utestående Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 områden har myndigheten inte getts möjlighet 1:2 Miljöövervakning m.m. 100 83 att efterleva de ekonomiska målen.
1:3 Åtgärder för värdefull natur 350 278 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 450 1 097 1:5 Miljöforskning 102 101 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 300 214 1:13 Internationellt miljösamarbete 12 1 1:15 Skydd av värdefull natur 42 15 1:17 Klimatinvesteringar 1 550 1 268 1:18 Elbusspremie 40 0 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 900 1 237
Summa 5 846 4 294
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 5 846 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 294 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 552 miljoner kronor. Skillnaden för anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande : Forskning uppgick till 663 miljoner kronor.
114S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 21 Energi
Anslag
Tabell 2.93 UO 21 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:1 Statens energimyndighet 281 288 7 2,4 278 1:2 Insatser för energieffektivisering 233 223 -10 -4,1 244 1:4 Energiforskning 1 421 1 453 33 2,3 1 342 1:8 Energiteknik 440 203 620 180 40,8 385 1:9 Elberedskap 255 165 -90 -35,2 197 Övriga anslag 247 242 -5 -2,0 276
Summa 2 877 203 2 992 115 4,0 2 721
Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, Beställningsbemyndiganden distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens- Tabell 2.94 UO 21 Beställningsbemyndiganden kraft och försörjningstrygghet. Det är främst Miljoner kronor Statens energimyndighet, Energimarknads- Utestående Beställnings- åtaganden inspektionen och Affärsverket svenska kraftnät Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom 1:2 Insatser för området. energieffektivisering 160 35 Utfallet uppgick till 2 992 miljoner kronor 1:3 Stöd för och blev därmed 115 miljoner kronor (4,0 marknadsintroduktion av vindkraft 10 0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2016 ökade utgifterna med 1:4 Energiforskning 3 500 2 075 271 miljoner kronor (9,9 procent). 1:6 Planeringsstöd för vindkraft 20 9 Utbetalt solcellsstöd uppgick till 586 miljoner 1:8 Energiteknik 50 12 kronor 1:9 Elberedskap 330 128 Utfallet för anslaget 1:8 Energiteknik uppgick till 1:10 Avgifter till 620 miljoner kronor. Totalt har 586 miljoner Internationella organisationer 36 0 kronor fördelats i form av solcellsstöd under 1:11 Lokal och regional 2017. I enlighet med propositionen kapacitetsutveckling för Höständringsbudget för 2017 anvisade riksdagen klimat- och ytterligare 203 miljoner kronor på grund av ett energiomställning 25 9 stort antal ansökningar om solcellstöd. Antalet Summa 4 131 2 268 ansökningar har fortsatt att öka under 2017. Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om Utfallet för elberedskap lägre än budgeterat beställningsbemyndiganden på 4 131 miljoner Utfallet för anslaget 1:9 Elberedskap blev kronor. De utestående åtagandena uppgick till 165 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner 2 268 miljoner kronor. Skillnaden mellan kronor (35,2 procent) lägre än anvisat i statens bemyndiganden och utestående åtaganden uppbudget. Det beror främst på att den verksamhet gick till 1 863 miljoner kronor och är huvudsom skett till stor del har bestått av sakligen hänförlig till anslaget 1:4 förberedelser. Det har medfört att en mindre del Energiforskning . Skillnaden på 1 425 miljoner av medlen förbrukades. kronor för detta anslag beror till stor del på att inga långsiktiga åtagande har ingåtts under 2017.
115S kr . 2017/ 18: 101
Utlåning
Tabell 2.95 UO 21 Utlåning
Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2017-12-31 Delägarlån till bolag i vilka Svenska Kraftnät förvaltar statens aktier 500 214 Lån till företag som bedriver elnätsverksamhet enligt ellagen 700 21
Summa 1 200 235
Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 200 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2017 var 235 miljoner kronor.
Inomstatliga lån
Tabell 2.96 UO 21 Inomstatliga lån
Miljoner kronor Inomstatliga lån Låneram Lån 2017-12-31 Svenska Kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 8 650 4 122
Summa 8 650 4 122
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2017:29 Det samlade stödet till solel
Riksrevisionen har granskat det samlade stödet till solel utifrån Sveriges energi- och klimatpolitiska mål. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel (skr. 2017/18:181) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
116S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Anslag
Tabell 2.97 UO 22 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 24 108 16 22 928 -1 180 -4,9 20 228 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 21 556 21 115 -441 -2,0 20 534 1:3 Trafikverket 1 305 1 309 4 0,3 1 248 1:7 Trafikavtal 900 20 857 -43 -4,8 752 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 150 215 65 43,5 383 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 449 1 430 -19 -1,3 1 126 1:12 Transportstyrelsen 2 086 7 2 077 -9 -0,4 2 075 1:14 Trängselskatt i Göteborg 1 027 1 052 25 2,4 1 123 1:15 Sjöfartsstöd 1 632 1 482 -150 -9,2 1 486 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 126 87 -39 -31,0 115 Övriga anslag 776 743 -33 -4,2 1 017
Summa 55 115 43 53 296 -1 819 -3,3 50 087
Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och Lågt ränteläge och senareläggningar medför lägre politiken för informationssamhället. utgifter för utveckling av statens Utfallet uppgick till 53 296 miljoner kronor transportinfrastruktur och är därmed 1 819 miljoner kronor (3,3 Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens procent) lägre än vad som anvisades i statens transportinfrastruktur blev 22 928 miljoner budget. Jämfört med 2016 ökade utgifterna med kronor, vilket är 1 180 miljoner kronor 3 209 miljoner kronor (6,4 procent). (4,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Trafikverket ansvarar för den långsiktiga Det beror framförallt på att räntekostnaderna infrastrukturplaneringen för vägtrafik, blev 924 miljoner kronor lägre än beräknat på järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för att grund av det låga ränteläget 2017. I enlighet med bygga och driva statliga vägar och järnvägar. Hur propositionen Vårändringsbudget för 2017 mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade riksdagen ytterligare 16 miljoner anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp kronor till utgifter för att ersätta transportörer och de tillskott myndigheten får via för kostnader för identitetskontroller som utförs medfinansiering i form av externa bidrag. med stöd av lagen (2015:1073) om särskilda Utfallet som redovisas här är endast den åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna verksamhet som är finansierad med anslag. Från ordningen eller den inre säkerheten. och med 2014 redovisas den största delen av Järnvägsinvesteringarna blev 493 miljoner utgiftsområdet på två trafikslagsöverskridande kronor högre än beräknat i statens budget, det anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av statens beror främst på hantering av en pågående tvist. transportinfrastruktur används för investeringar Väginvesteringarna blev 146 miljoner kronor och andra åtgärder för att utveckla lägre än beräknat. Övriga investeringar blev transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakt- totalt 123 miljoner kronor lägre än beräknat, hållande av statens transportinfrastruktur används vilket till stor del beror på senareläggning av för att vidmakthålla den befintliga infra- bidragsutbetalningar. strukturens funktion. Sammanlagt har 92 miljoner kronor utnyttjats till stadsmiljöavtal med kommuner och landsting för att en större andel resor i städer ska ske med kollektivtrafik. Det är 5 miljoner kronor lägre än
117S kr . 2017/ 18: 101
2016. Jämfört med statens budget blev utgifterna anslagssparande har omdisponerats för att för stadsmiljöavtal 658 miljoner kronor (87,8 användas till bl.a. investeringar i vägnätet och procent) lägre. tunnelbaneutbyggnaden i Stockholmsregionen. Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg statens transportinfrastruktur blev 21 115 miljoner blev 1 052 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor, vilket är 441 miljoner kronor kronor (2,4 procent) högre än anvisat. Anslaget (2,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. används i huvudsak till investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg. Några sådana TEN-bidrag investeringar är Västlänken och en ny vägtunnel Europeiska unionen (EU) ger normalt årligen under och järnvägsbro över Göta älv vid bidrag till projekt och studier för investeringar i Marieholm. Anslaget finansierar även systemtransportinfrastruktur som ingår i det trans- och administrationskostnader för trängselskatteeuropeiska transportnätverket (TEN). Bidragen systemet i Göteborg. Anslagskonstruktionen är från EU redovisas på inkomstsidan av statens densamma som för trängselskatteanslaget för budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella Stockholm. projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Väginvesteringarna och järnvägsinvesteringarna Transeuropeiska nätverk . Bidragen från EU är en ökade medfinansiering som utökar den totala ramen I tabell 2.98 och tabell 2.99 jämförs utfallen för för Sveriges investeringar i transportinfra- anslagen 1:1 Utveckling av statens transportstruktur. Utfallet för anslaget blev 215 miljoner infrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens kronor, vilket är 65 miljoner kronor (43,5 transportinfrastruktur med motsvarande anslagsprocent) högre än anvisat i statens budget. Det och eller delposter för 2016. beror på att Trafikverket har erhållit mer bidrag från EU än vad som beräknats. De största Tabell 2.98 Utveckling av statens transportinfrastruktur bidragen avsåg hamnbanan i Göteborg inklusive Miljoner kronor en ny järnvägsbro över Göta älv som uppgick till 2017 2016 57 miljoner kronor och åtgärder för intelligenta Investeringar i regional plan 2 910 3 202 transportsystem som uppgick till 42 miljoner Räntor och återbetalning av lån för järnvägar 1 627 1 274 kronor. Under året återbetalades 7 miljoner Räntor och återbetalning av lån för vägar 285 290 kronor avseende bl.a. Norra länken. Utfallet Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbrokonsortiet 462 481 minskade med 168 miljoner kronor (43,8 Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan 8 813 7 662 procent) jämfört med 2016. Större väginvesteringar enligt nationell plan 4 091 3 469 Trängselskatt Trimning och effektivisering samt miljöinvesteringar 2 926 2 236 Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm blev 1 430 miljoner kronor, vilket är Planering, stöd och myndighetsutövning 1 014 1 012 19 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än Övrigt 800 602 anvisat. Anslaget används huvudsakligen till Summa anslag utveckling av statens investeringar i Förbifart Stockholm och andra transportinfrastruktur 22 928 20 228 väganknutna projekt i Stockholmsområdet, i enlighet med den s.k. Stockholmsöverens- Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens kommelsen. Anslaget används också till transportinfrastruktur blev 22 928 miljoner medfinansiering av tunnelbaneutbyggnad i kronor. Det är 2 700 miljoner kronor (13,3 Stockholmsregionen och finansierar även procent) högre än 2016. De största utgifterna system- och administrationskostnader för under anslaget är större järnvägsinvesteringar trängselskattesystemet i Stockholm. De anvisade enligt nationell plan. Dessa utgifter uppgick till medlen i statens budget är en beräkning av hur 8 813 miljoner kronor, en ökning med stora intäkterna från trängselskattesystemet 1 151 miljoner kronor (15,0 procent). Exempel väntas bli. Det största projektet i Stockholms- på stora banprojekt som ingår i den nationella överenskommelsen är E4 Förbifart Stockholm planen och som hade störst utgifter under 2017 som är en ny sträckning för E4 väster om är: Stockholm. Att utfallet blev lägre än anvisat beror till största delen på att ingående
118S kr . 2017/ 18: 101
– Ökad kapacitet avseende sträckan grund av att antalet stödberättigade fartyg var Tomteboda – Kallhäll (Mälarbanan). mindre under 2017. Totalt fick 94 fartyg sjöfartsstöd, vilket är 7 färre än föregående år. – Västsvenska paketet i Göteborgsområdet. – Ostlänken, en ny dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Järna –
Beställningsbemyndiganden
Linköping.
Tabell 2.100 UO 22 Beställningsbemyndiganden
Utgifterna för större väginvesteringar enligt Miljoner kronor nationell plan uppgick till 4 091 miljoner kronor, Utestående Beställnings- åtaganden vilket är en ökning med 622 miljoner kronor Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 (17,9 procent). Exempel på vägprojekt som ingår 1:1 Utveckling av statens i den nationella planen och som pågick under transportinfrastruktur 96 180 80 206 2017 är: 1:2 Vidmakthållande av statens – E4 Förbifart Stockholm transportinfrastruktur 27 160 21 355 – Västsvenska paketet i Göteborgsområdet. 1:7 Trafikavtal 6 000 5 483 – E45 Falutorget – Marieholm 1:11 Trängselskatt i Stockholm 32 000 18 497 – Väg 73 Vega trafikplats 1:14 Trängselskatt i Göteborg 7 100 3 851 – E20 Förbi Hova Ersättning för särskilda 2:2 – E22 Hurva – Linderöd tjänster för personer med funktionsnedsättning 200 177
Tabell 2.99 Vidmakthållande av statens
2:3 Grundläggande
transportinfrastruktur
betaltjänster 36 31 Miljoner kronor 2:5 Driftsäker och 2017 2016 tillgänglig elektronisk Drift och underhåll av vägar 10 286 10 203 kommunikation 245 230 Bärighet och tjälsäkring av vägar 1 209 1 447 Summa 168 921 129 830 Drift, underhåll och trafikledning på järnväg 8 312 7 604 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om Bidrag för drift av enskild väg 1 139 1 115 beställningsbemyndiganden på 168 921 miljoner Forskning och innovation 170 165 kronor. De utestående åtagandena uppgick till Summa anslag vidmakthållande av statens 129 830 miljoner kronor. Skillnaden mellan transportinfrastruktur 21 115 20 534 bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 39 091 miljoner kronor och är Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av huvudsakligen hänförlig till anslaget statens transportinfrastruktur blev 21 115 miljoner 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur , kronor, det är en ökning med 581 miljoner 1:2 Vidmakthållande av statens kronor (2,8 procent). Drift och underhålls- transportinfrastruktur och 1:11 Trängselskatt i utgifterna för det statliga vägnätet och Stockholm . tillhörande gång- och cykelvägar uppgick till För anslaget 1:1 Utveckling av statens 10 286 miljoner kronor, vilket är 83 miljoner transportinfrastruktur uppgår skillnaden mellan kronor (0,8 procent) högre än 2016. Utgifterna beslutat bemyndigande och utestående för drift, underhåll och trafikledning på järnväg åtaganden till 15 974 miljoner kronor. ökade med 708 miljoner kronor (9,3 procent) Avvikelsen beror främst på järnvägsinvesteringar och uppgick till 8 312 miljoner kronor 2017. och förklaras av att tecknade av avtal för Utfallet för anslaget 1:15 Sjöfartsstöd uppgick investeringsprojekt har förskjutits till till 1 482 miljoner kronor, vilket är 150 miljoner kommande år. Det projekt som visar störst kronor (9,2 procent) lägre än anvisat. Stödet förskjutning är Västlänken (järnvägstunnel möjliggör en nedsättning av skatt och under centrala Göteborg). Två andra projekt arbetsgivaravgift för anställda sjömän till noll som bidrar till avvikelsen är Flackarp – Arlöv kronor. Utgifterna blev lägre än beräknat på
119S kr . 2017/ 18: 101
(utbyggnad till fyrspårig järnväg) och Göteborgs Garantier hamnbana (utbyggnad till dubbelspår). För anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens
Tabell 2.102 UO 22 Garantier
transportinfrastruktur är skillnaden 5 805 miljoner Miljoner kronor kronor. Avvikelsen förklaras av att tecknande av Utfärdade Utestående garantier avtal för basunderhåll har förskjutits till 2018, att Utestående åtaganden inklusive avtal har kunnat tecknas till ett lägre pris än vad Garanti- åtaganden utländsk bundna Garantier ram 2017-12-31 valuta utfästelser som tidigare prognostiserats och att optioner Kreditgaranti till utlösts i vissa basunderhållskontrakt i stället för Öresundsbro upphandling av nya avtal. Konsortiets Obeupplåning gränsad 17 309 För anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm är 1 skillnaden 13 503 miljoner kronor och beror på Kapitaltäckningsg aranti att avtal inte har tecknats enligt tidigare Arlandabanan planering avseende projekt förbifart Stockholm. Infrastructure AB 2 1 268
Kapitaltäckningsg aranti Svedab 3 3 029 Utlåning Pensionsgaranti (inkl. efterborgen), Tabell 2.101 UO 22 Utlåning PostNord AB (inkl. Posten Logistik Miljoner kronor AB, Posten Obe- Utlåning Låneram Lån 2017-12-31 Meddelande AB) 4 gränsad 6 104 A-train AB 1 1 000 957 Garantikapital CHF 42 Eurofima 5 CHF 42 351 Svedab AB 2 5 800 5 626 Kreditgaranti CHF 52
Summa 6 800 6 583
Eurofima 6 1 CHF 52 438 Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436. 2 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svedab AB
Summa 28 499
är 3 361 miljoner kronor exklusive räntor och mervärdesskatt. 1 Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379. 2 Prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om 3 Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50. 4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om låneramar på 6 800 miljoner kronor för utlåning. statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 Utestående lån vid utgången av 2017 var december 2016. 6 583 miljoner kronor. 5 Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om 8 000 Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens Järnvägar. SVEDAB AB (Svedab), får enligt riksdagens 6 Prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282. beslut uppgå till 3 361 miljoner kronor i 2009 års Valutakurser från Riksbanken per den 29 december 2017 CHF=8,4281 priser och därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet uppgick vid utgången av 2017 till 5 626 miljoner kronor. Enligt Svedab uppgick
Inomstatliga lån
mervärdesskatten till 230 miljoner kronor och räntan till 1 845 miljoner kronor i löpande priser, Tabell 2.103 UO 22 Inomstatliga lån fram till den 31 december 2017. Utnyttjad ram Miljoner kronor exklusive dessa poster var därmed 3 550 miljoner Inomstatliga lån Låneram Lån 2017-12-31 kronor i löpande priser, vilket motsvarades av Vissa infrastrukturprojekt 42 800 39 506 3 132 miljoner kronor i 2009 års priser. Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga lån i eller utanför Riksgäldskontoret 450 240
Trafikverket (tidigare Botniabanan AB) för fortsatt utbyggnad av Botniabanan 16 500 13 665 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 3 750 0
Summa 63 500 53 411
120S kr . 2017/ 18: 101
Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 63 500 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2017 var 53 411 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2017:8 Trafikverkets underhåll av vägar
Riksrevisionen har granskat Trafikverkets underhåll av belagda vägar. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Trafikverkets underhåll av vägar (skr. 2017/18:13) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:TU1, rskr. 2017/18:104).
RiR 2017:27 Väg- och järnvägsinvesteringar i
Sverige – saknas ett EU-perspektiv?
Riksrevisionen har granskat hur regeringen och Trafikverket beaktat EU-perspektivet i planeringen av nationella väg- och järnvägsinvesteringar. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om väg- och järnvägsinvesteringar i Sverige (skr. 2017/18:189) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2017:13 Bredband i världsklass? –
Regeringens insatser för att uppfylla det
bredbandspolitiska målet
Riksrevisionen har granskat regeringens insatser för att uppfylla det bredbandspolitiska målet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens insatser för att uppfylla det bredbandspolitiska målet (skr. 2017/18:54) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:TU9, rskr. 2017/18:209).
121S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Anslag
Tabell 2.104 UO 23 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:2 Insatser för skogsbruket 322 286 -35 -11,0 334 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 124 30 128 4 3,2 139 1:8 Statens jordbruksverk 604 603 -1 -0,1 538 1:10 Gårdsstöd m.m. 6 498 1 006 7 280 782 12,0 6 449 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 130 31 126 -4 -2,9 141 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 179 19 -160 -89,4 2 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 145 -6 84 -62 -42,5 100 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 495 -12 3 145 -351 -10,0 2 797 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 028 0 1 919 -109 -5,4 1 603 Övriga anslag 3 664 3 3 635 -29 -0,8 3 795
Summa 17 189 1 053 17 225 36 0,2 15 898
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet Jämfört med 2016 blev utfallet 831 miljoner inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, kronor (15,0 procent) högre. fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd och jakt samt rennäring och samefrågor. Förseningar i Landsbygdsprogrammet 2014 – 2020 Utfallet uppgick till 17 225 miljoner kronor men högre utfall än föregående år och är därmed 36 miljoner kronor (0,2 procent) Utfallet för anslaget 1:17 Åtgärder för högre än vad som anvisades i statens budget. landsbygdens miljö och struktur uppgick till Jämfört med 2016 ökade utgifterna inom om- 3 145 miljoner kronor. Det är 351 miljoner rådet med 1 327 miljoner kronor (8,3 procent). kronor (10,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 1:18 Från EU- Högre utgifter för gårdsstöd budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m . blev miljö och struktur blev 1 919 miljoner kronor, 7 280 miljoner kronor, vilket är 782 miljoner vilket är 109 miljoner kronor (5,4 procent) lägre kronor (12,0 procent) högre än anvisat i statens än vad som anvisades i statens budget. budget. Det beror främst på att en större del av Jämfört med 2016 är utfallet för anslagen 1:17 gårdsstödet för 2017 betalades ut under året, Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 97 procent i stället för de 80 procent som 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för regeringen ursprungligen beräknade. Vidare landsbygdens miljö och struktur 348 miljoner påverkades utfallet av utbetalningar som gjordes kronor (12,4 procent) respektive 316 miljoner under 2017 men som avsåg gårdsstödet för kronor (19,7 procent) högre. Det beror på ökad stödåret 2016. Det högre utfallet beror även på handläggnings- och utbetalningstakt under 2017 att kronans värde i förhållande till euron blev jämfört med 2016. svagare än vad som beräknades i budgeten. Stödrätternas värde är bestämda i euro men betalas ut i kronor. För att finansiera de högre utgifterna beslutade riksdagen i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2017 om ändringar i statens budget och anvisade ytterligare 1 037 miljoner kronor.
122S kr . 2017/ 18: 101
Beställningsbemyndiganden Övriga krediter
Tabell 2.105 UO 23 Beställningsbemyndiganden Tabell 2.106 UO 23 Övriga krediter
Miljoner kronor Miljoner kronor Utestående Utnyttjad kredit Beställnings- åtaganden Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2017-12-31 Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 Viltvårdsfondens kredit i 1:2 Insatser för skogsbruket 120 29 Riksgäldskontoret 5 0 1:11 Intervention för Summa 5 0 jordbruksprodukter m.m. 107 77 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 146 80
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske Statens jordbruksverk och vattenbruk 733 303 Statens jordbruksverk har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 256 233 årsredovisning för 2017. Som grund för 1:17 Åtgärder för uttalande om reservation anger Riksrevisionen landsbygdens miljö och struktur 12 524 2 977 följande. Statens jordbruksverk har tagit ut avgifter vid 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder försäljning av djurfoder utan uttrycklig rätt att för landsbygdens miljö göra det vilket är i strid med 3 § och struktur 9 093 2 321 avgiftsförordningen (1992:191) som anger att Miljöförbättrande myndigheter endast får ta ut avgifter för varor 1:19 åtgärder i jordbruket 150 150 och tjänster som den tillhandahåller om det 1:24 Forskningsrådet för följer av en lag eller förordning eller av ett miljö, areella näringar och samhällsbyggande: särskilt beslut av regeringen. Forskning och samfinansierad forskning 1 400 949
Summa 24 529 7 118
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 24 529 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 7 118 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 17 411 miljoner kronor och var främst hänförlig till anslagen 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur . Huvuddelen av bemyndigandena för dessa två anslag avser ekonomiska åtaganden som planeras inom ramen för Landsbygdsprogram för Sverige 2014 – 2020. Det låga utnyttjandet av bemyndigandena beror dels på att de avser hela programperioden dels på en svårighet att förutse utbetalningstakten.
123S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Anslag
Tabell 2.107 UO 24 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 2 893 2 862 -31 -1,1 2 645 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 630 630 0 0,0 622 1:5 Näringslivsutveckling 460 448 -12 -2,6 497 1:17 Kapitalinsatser i statliga bolag 1 400 -1 0,0 5 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 37 19 106,1 18 1:21 Patent- och registreringsverket 316 306 -10 -3,1 2:3 Exportfrämjande verksamhet 362 349 -13 -3,5 357 Övriga anslag 1 776 1 783 7 0,4 1 746
Summa 6 456 400 6 416 -40 -0,6 5 891
Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, politik 2017 att anslaget fick överskridas med 17 för utrikeshandel samt politik för handels- och miljoner kronor (N2017/07538/SUN, investeringsfrämjande. N2017/07375/SUN (delvis)). Anslaget hade en Utfallet uppgick till 6 416 miljoner kronor, anslagskredit på 2 miljoner kronor och hela det vilket är 40 miljoner kronor (0,6 procent) lägre medgivna överskridandet utnyttjades. än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2016 blev utfallet 525 miljoner kronor Ökade utgifter för forskning och utveckling jämfört (8,9 procent) högre. med föregående år Utfallet för anslaget 1:2 Verket för Inget kapitaltillskott till Postnord innovationssystem: Forskning och utveckling blev Det blev inget utfall för anslaget 1:17 217 miljoner kronor (8,2 procent) högre än Kapitalinsatser i statliga bolag. Riksdagen 2016. Det är framför allt utgifterna för anvisade anslaget 1 miljon kronor i statens strategiska innovationsområden som blev högre. budget. Den 12 december 2017 anvisade Strategiska innovationsområden är satsningar riksdagen ytterligare 400 miljoner kronor för där aktörer från näringsliv, akademi och offentlig anslaget i enlighet med regeringens förslag i sektor samverkar kring innovation inom fem propositionen Extra ändringsbudget för 2017 – samverkansprogram: Nästa generations resor Kapitaltillskott till PostNord AB (prop. och transporter, Smarta städer, Cirkulär och 2017/18:39). Riksdagen bemyndigade därigenom biobaserad ekonomi, Life Science samt regeringen att besluta om kapitaltillskott till Uppkopplad industri och nya material. PostNord AB på högst 400 miljoner kronor, I betänkandet Ökat värdeskapande ur förutsatt att Europeiska kommissionen immateriella tillgångar (SOU 2015:16) föreslog godkänner den del av danska statens utredningen om immaterialrättens roll i kapitaltillskott som är föremål för innovationssystemet att den offentligrättsliga kommissionens prövning. Eftersom kommiss- delen av Patent- och registreringsverkets verkionen inte meddelade något beslut i ärendet samhet bör finansieras med anslag i stället för under 2017 blev det inte heller något utfall för avgifter. Riksdagen beslutade i enlighet med anslaget. regeringens förslag i budgetpropositionen för Utfallet för anslaget 1:19 Finansiering av 2017 att Patent- och registreringsverkets rättegångskostnader blev 37 miljoner kronor förvaltningsutgifter ska finansieras med anslag. vilket är 19 miljoner kronor (106,1 procent) Därför uppfördes anslaget 1:21 Patent- och högre än vad som anvisades i statens budget. registreringsverket på statens budget 2017. Tidigare Regeringen medgav i beslut den 13 december finansierades myndigheten med avgifter och
124S kr . 2017/ 18: 101
påverkade därmed inte något anslag i statens Garantier budget.
Tabell 2.110 UO 24 Garantier
Miljoner kronor
Beställningsbemyndiganden
Utestående Utfärdade åtaganden garantier 2017-12-31 inklusive bundna
Tabell 2.108 UO 24 Beställningsbemyndiganden
Garantier Garantiram utfästelser Miljoner kronor Exportkreditgarantier 450 000 180 683 229 185 Utestående Beställnings- åtaganden Investeringsgarantier 10 000 802 1 964 Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2017-12-31 Grundfondsförbindelse 1:2 Verket för Svenska innovationssystem: skeppshypotekskassan 1 350 350 Forskning och utveckling 2 300 2 278 Grundfondsförbindelse 1:5 Näringslivsutveckling 701 493 Fonden för den mindre skeppsfarten 2 55 55 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 4 Pensionsgaranti (endast Summa 3 006 2 776 efterborgen), Sveaskog AB 3 Obegränsad 515 Pensionsgaranti (endast Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om efterborgen), Vattenfall beställningsbemyndiganden på 3 006 miljoner AB Obegränsad 1 120 3 kronor. De utestående åtagandena uppgick till Pensionsgaranti (inkl. 2 776 miljoner kronor. Skillnaden mellan efterborgen), Nordea AB (f.d. Postgirot) 3 Obegränsad 196 bemyndiganden och utestående åtaganden Pensionsgaranti (endast uppgick till 230 miljoner kronor. efterborgen), Svenska Skogsplantor 3 Obegränsad Pensionsgaranti SP Utlåning Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 3 Obegränsad 16 Tabell 2.109 UO 24 Utlåning Pensionsgaranti (endast efterborgen), Teracom 3 Miljoner kronor Obegränsad 2 Utlåning Låneram Lån 2017-12-31 Pensionsgaranti Svensk Maskinprovning AB 3 Obegränsad 4 Flygutvecklingsprojekt 1 1 110 116
Summa 183 742 231 149
AB Svensk Exportkredits lån i 1 Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan. Riksgäldskontoret för systemet 2 Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273. med statsstödda exportkrediter 125 000 0 3 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet.
Summa 126 110 116
1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Åtaganden avser Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11, rskr. 2007/08: pensionsskuld per den 31 december 2016.
Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som Övriga krediter riksdagen beslutat om till 126 110 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2017 var Tabell 2.111 UO 24 Övriga krediter 116 miljoner kronor för lån till civila Miljoner kronor flygutvecklingsprojekt. Utnyttjad kredit 2017- Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 12-31 Exportkreditnämnden upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalning 1 Obegränsad 0
Summa 0
1 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
125S kr . 2017/ 18: 101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2017:37 Statligt ägda bolag med
samhällsuppdrag – regeringens styrning
RiR 2017:1 Statens bolagsinnehav – Riksrevisionen har granskat ändamålsenligheten Aktualiteten i det statliga bolagsinnehavet i regeringens styrning av bolag med särskilt Riksrevisionen har granskat om regeringens beslutade samhällsuppdrag och om möjligheter förvaltning av de statligt ägda bolagen skapas för att uppnå de samhällsnyttor som säkerställer att motiven till ägandet är aktuella riksdagen uttalat sig om. och tydligt formulerade samt om regeringens Ärendet bereds inom Regeringskansliet, och rapportering till riksdagen är ändamålsenlig i regeringen kommer att återkomma till riksdagen detta avseende. med en skrivelse. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens bolagsinnehav (skr. 2016/17:184.) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17:NU4, rskr. 2017/18:67).
RiR 2017:34 Omvandlingen av Kiruna och
Malmberget – bristande underlag hos
regeringen och LKAB
Riksrevisionen har granskat regeringens och LKAB:s planering av investeringen i nya gruvnivåer som leder till en samhällsomvandling i Kiruna och Malmberget. Ärendet bereds inom Regeringskansliet, och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse.
RiR 2017:35 Avskaffandet av revisionsplikten
för små aktiebolag – en reform som kostar mer
än den smakar
Riksrevisionen har granskat konsekvenserna av den inskränkning av revisionsplikten för aktiebolag som trädde i kraft 2010. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag (skr. 2017/18:201) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
126S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Anslag
Tabell 2.112 UO 25 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 94 657 94 657 0 0,0 89 680 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 3 891 11 3 902 11 0,3 3 664 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 7 0 -4,6 5 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen 7 000 7 000 0 0,0
Summa 105 555 11 105 566 11 0,0 93 350
Utgiftsområdet omfattar hälften av statens Kompensation för nedsättning av socialavgifter för bidrag till kommuner och landsting. Resterande unga bidrag från staten till kommunerna redovisas Under 2017 fick kommunerna och landstingen under andra utgiftsområden (se bilaga 5). ytterligare 402 miljoner kronor för avskaffandet Utfallet uppgick till 105 566 miljoner kronor av nedsättningen av socialavgifterna för unga, och blev därmed 11 miljoner kronor eftersom många unga är anställda i kommun- (0,0 procent) högre än vad som anvisades i sektorn. Nedsättningen av socialavgifterna för statens budget. Jämfört med 2016 ökade unga minskades gradvis fr.o.m. den 1 augusti utgifterna med 12 216 miljoner kronor (13,1 2015. procent). Förstärkning till sjukvården Ökade resurser till välfärden För att stärka sjukvården i vid bemärkelse Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning kompenserades landstingen med 500 miljoner fördelas enligt systemet för kommunal- kronor. Landstingen kompenserades också för ekonomisk utjämning. Systemet finansieras i bortfallet av vårdavgifter inom öppen hälso- och huvudsak med statliga medel men också med sjukvård och som ingår i det nationella avgifter från vissa kommuner och landsting. högkostnadsskyddet genom en ökning av Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning om kommunalekonomisk utjämning och för- med 200 miljoner kronor. Den 1 januari 2017 ordningen (2004:881) om kommunal- infördes avgiftsfri öppenvård för personer som ekonomiskutjämning. Systemets syfte är att ge är 85 år eller äldre. kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utgifterna för anslaget uppgick Avgiftsfri tandvård till och med 21 år till 94 657 miljoner kronor, det är 4 977 miljoner Landstingen kompenserades också med kronor högre än 2016. Totalt uppgick bidragen 276 miljoner kronor för att åldersgränsen för till kommunerna till 67 007 miljoner kronor, en avgiftsfri tandvård höjts till att gälla för unga ökning med 2 886 miljoner kronor (4,5 procent). t.o.m. det år de fyller 21 år. Bidragen till landstingen uppgick till 27 650 miljoner kronor, en ökning med Avgiftsfri mammografi 2 091 miljoner kronor (8,2 procent). Alla kvinnor mellan 40 och 74 år erbjuds För att skapa möjligheter för kommuner och kostnadsfri mammografi fr.o.m. den 1 juli 2016. landsting att bl.a. anställa fler och stärka vården, För att kompensera landstingen för de tillskolan och omsorgen tillfördes anslaget 1:1 kommande kostnaderna för detta ökades Kommunalekonomisk utjämning 3 000 miljoner anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning kronor 2017 som en del av de s.k. välfärds- med ytterligare 107 miljoner kronor per år miljarderna. Kommunerna fick 2 100 miljoner fr.o.m. 2017, utöver det permanenta tillskott om kronor och landstingen 900 miljoner kronor. 100 miljoner kronor per år som tillfördes 2016.
127S kr . 2017/ 18: 101
Alla vuxna ska få läsa på komvux Den 1 januari 2017 infördes en rättighet för alla vuxna att läsa på komvux i syfte att uppnå behörighet till högskola, universitet eller yrkeshögskola. För att kompensera kommunerna för de ökade kostnaderna ökades anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning med 534 miljoner kronor. Matematik i grundskolan har utökats med motsvarande en timme i veckan för årskurserna 4 – 6, med början hösten 2016. Kommunerna kompenserades med 245 miljoner kronor för de kostnadsökningar som den utökade undervisningstiden i matematik medförde.
Höjd beloppsgräns för reseavdrag ger högre skatteintäkter Den 1 januari 2017 höjdes beloppsgränsen för att dra av kostnader för resor till och från arbetet från 10 000 kronor per år till 11 000 kronor per år. Det medför att kommunerna får högre skatteintäkter. Med anledning av detta minskades anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning med 311 miljoner kronor. Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSSkostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader).
Nytt anslag till följd av flyktingsituationen Det nya anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen uppfördes i statens budget 2017. Kommunerna har fått 5 600 miljoner kronor och landstingen 1 400 miljoner kronor i stöd under 2017. Tillsammans med de 3 000 miljoner kronor som tillfördes anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning har kommunerna fått totalt 10 000 miljoner kronor, de s.k. välfärdsmiljarderna. Dessa har under 2017 till största delen fördelats efter kommunernas mottagande och resterande del efter befolkning.
128S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Anslag
Tabell 2.113 UO 26 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:1 Räntor på statsskulden 16 313 10 504 -5 808 -35,6 1 668 1:2 Oförutsedda utgifter 10 -10 0,0 0 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 64 -81 -55,7 75
Summa 16 468 10 569 -5 899 -35,8 1 743
Utgiftsområdet omfattar främst räntor på Ränteutgifterna blev 5,8 miljarder kronor lägre än statsskulden, men också Riksgäldskontorets budgeterat provisionsutgifter i samband med upplåning och Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett blev 10 504 miljoner kronor, vilket är särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifts- 5 808 miljoner kronor (35,6 procent) lägre än området ingår inte under utgiftstaket för staten. anvisat i statens budget. Tabell 2.115 visar att Regeringen får, enligt 3 kap. 9 § budgetlagen genomsnittsräntorna för både sexmånaders (2011:203), besluta att anslag för räntor på statsskuldväxlar och femåriga statsobligationer statsskulden samt andra utgifter för upplåning 2017 blev negativa. I budgetpropositionen för och skuldförvaltning får överskridas om det är 2017 antogs genomsnittsräntorna bli högre. nödvändigt för att fullgöra statens betalnings- Den största skillnaden från beräkningen i åtaganden. budgeten är inkomster av överkurser vid Utfallet för utgiftsområdet uppgick till emission som beräknades uppgå till 10 569 miljoner kronor och är därmed 3 000 miljoner kronor. Utfallet blev 5 899 miljoner kronor (35,8 procent) lägre än 9 520 miljoner kronor, dvs. en skillnad på vad som anvisades i statens budget. Utgifterna 6 520 miljoner kronor. När Riksgäldskontoret blev 8 826 miljoner kronor (506,4 procent) emitterar en obligation med en kupongränta som högre än 2016. är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs, Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas vilket innebär att Riksgäldskontoret får den främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och diskonterade mellanskillnaden mellan växelkurser. De påverkas också av tekniska marknadsräntan och kupongräntan av köparen. faktorer till följd av Riksgäldskontorets uppl- När Riksgäldskontoret emitterar obligationer ånings- och skuldförvaltningsteknik. Anslaget med överkurs betraktas det som en belastas enligt utgiftsmässiga principer. ränteinkomst. Redovisningen är ett netto av inkomster och I budgetpropositionen för 2017 beräknades utgifter i Riksgäldskontorets upplånings- kursförlusterna uppgå till 5 000 miljoner kronor, verksamhet. Därmed påverkas anslaget av rea- netto. Utfallet blev en nettoförlust om liserade valutakursdifferenser, men inte 9 519 miljoner kronor, vilket är 4 519 miljoner orealiserade. Anslaget påverkas inte av kronor högre än beräknat. Kursförluster uppstår Riksgäldskontorets nettoutlåning eftersom vid förtidsinlösen av lån som har en högre anslaget nettoredovisas. Högre ränteutgifter som kupongränta än marknadsräntan vid återköpsberor på att statsskulden ökar till följd av större tillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av förhållande. ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under Räntor på lån i svenska kronor beräknades i posten Räntor på in- och utlåning. budgetpropositionen till 18 300 miljoner kronor för år 2017. Utfallet blev 15 080 miljoner kronor vilket är 3 220 miljoner kronor lägre än beräknat.
129S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 2.114 Räntor på statsskulden 2013 – 2017, fördelning på anslagets komponenter
Miljoner kronor Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall-SB 2013 2014 2015 2016 SB 2017 2017 2017 Räntor på lån i svenska kronor 22 740 24 618 22 952 14 326 18 300 15 080 -3 220 Räntor på lån i utländsk valuta 1 1 548 1 932 1 928 1 913 500 1 948 1 448 Över- (-)/underkurser (+) vid emission 806 -16 669 -18 867 -16 836 -3 000 -9 520 -6 520
Summa räntor 25 094 9 882 6 014 -597 15 800 7 508 -8 292
Räntor på in- och utlåning 1 -4 246 -5 234 -5 850 -4 908 -3 000 -4 578 -1 578 Valutakursförluster (+)/vinster (-) -10 233 -5 028 10 220 -2 502 -1 500 -1 945 -445 Kursförluster (+)/vinster (-) 6 079 3 580 11 413 9 675 5 000 9 519 4 519
Summa ränteutgifter 16 694 3 200 21 797 1 668 16 313 10 504 -5 808
Anm.: Anvisade medel på statens budget är 16 313 miljoner kronor. Budgetvärden på komponentnivå finns endast som avrundade belopp. 1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (2 466 miljoner kronor 2017) är bruttoredovisade, till skillnad fr ån i statens budget och i Riksgäldskontorets årsredovisning.
Tabell 2.115 Räntor och valutakurser 2013 – 2017
Överkurser vid emission bidrog till högre utgifter
årsgenomsnitt
jämfört med 2016 Utfall Utfall Utfall Utfall SB Utfall 2013 2014 2015 2016 2017 2017 Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden Ränta blev 8 836 miljoner kronor (529,8 procent) 5 år % 1,56 0,92 0,15 -0,23 0,90 -0,06 högre än 2016. Det beror främst på lägre Ränta inkomster av överkurser vid emission av 6 mån % 0,91 0,40 -0,31 -0,64 -0,27 -0,70 statsobligationer. Överkurserna är lägre då Riksgäldskontoret under 2017, i större KIXutsträckning än under 2016, emitterat index 1 103 107 113 112 110 113 statsobligationer vars kupongränta ligger SEK/EUR 8,65 9,10 9,36 9,47 9,36 9,63 närmare marknadsräntorna. SEK/USD 6,51 6,86 8,43 8,56 8,27 8,54 Den okonsoliderade statsskulden minskade 1 Växelkurs, kronindex KIX. Källa: Riksbanken. under 2017 med 19 326 miljoner kronor (1,4 procent) till 1 327 926 miljoner kronor Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev lägre än medan budgetöverskottet uppgick till budget och föregående år 61 775 miljoner kronor. Utgifterna för anslag 1:3 Riksgäldskontorets Det blev inga utgifter för anslaget provisionsutgifte r blev 64 miljoner kronor vilket 1:2 Oförutsedda utgifter. I statens budget anvisades är 81 miljoner kronor (55,7 procent) lägre än 10 miljoner kronor. Anslaget är avsett för anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget blev oförutsedda utgifter inklusive utgifter för 11 miljoner kronor (14,0 procent) lägre än 2016. ersättningar till enskilda för skador av statlig Riksgäldskontoret betalar ut provisioner till verksamhet enligt dom som fått laga kraft eller olika marknadsaktörer för att de upprätthåller efter uppgörelse som är så brådskande att infrastrukturen i marknaden genom att sälja, ärendet inte hinner underställas riksdagen marknadsföra och lösa in Riksgäldskontorets samtidigt som utgifterna inte lämpligen kan produkter. Dessutom betalas provision till de täckas av andra anslagsändamål. Regeringen externa förvaltare som arbetar på beslutar i varje enskilt fall om medel från Riksgäldskontorets uppdrag. De externa för- anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av valtarna får både en fast och en rörlig provision utgifter från anslaget ska ske genom där den senare baseras på deras resultat. De lägre motsvarande indragning från annat anslag. utgifterna jämfört med 2016 beror framför allt på att de rörliga provisionerna till externa förvaltare minskade. Även försäljningsprovisionerna var lägre då inga nya premieobligationer såldes under året.
130S kr . 2017/ 18: 101
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Anslag
Tabell 2.116 UO 27 Anslag
Miljoner kronor Utfall-SB SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2017 2017 2017 2017 2017 2016 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 29 586 24 224 -5 362 -18,1 30 350
Summa 29 586 24 224 -5 362 -18,1 30 350
Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Utgifterna för den del av Sveriges avgift till Sveriges betalningar till Europeiska EU-budgeten som baseras på BNI uppgick till kommissionen för EU-budgeten. Europeiska 23 040 miljoner kronor, vilket är 2 722 miljoner unionens allmänna budget upprättas årligen kronor högre än föregående år. Utfallet för 2016 inom en flerårig budgetram. var lågt, då 6 700 miljoner kronor som avsåg EU-budgetens utgifter och inkomster ska 2016 betalades till EU redan under 2015 efter balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster beslut av regeringen. huvudsakligen utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr EU-budgetens utgiftsnivå Tullavgiften höjdes 2017 i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgifts- Utfallet för den del som avser tullavgiften var en området. 1 191 miljoner kronor högre än 2016 och Sveriges avgift kan förändras under året och uppgick till 5 800 miljoner kronor. Avgiftens avvika från beräkningen i statens budget storlek bestäms av hur stora inkomster Sverige beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbär från tull. Visserligen har inkomsterna uppbörd av tullar och importavgifter, från tull ökat men ökningen av avgiften till EU revideringar av medlemsstaternas förklaras främst (765 miljoner kronor) av att bruttonationalinkomst (BNI), revideringar av Europeiska rådet under 2017 formellt beslutat baser för mervärdesskatt, utfallet av EU- att den del som EU:s medlemsländer får behålla budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på av tullinkomsterna, ska minska från 25 procent unionsnivå. till 20 procent. I och med att beslutet avser hela programperioden 2014 – 2020 ingår även tull- Lägre utfall för EU-avgiften än beräknat 2017 avgifter från 2014 – 2016 i 2017 års avgift. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 24 224 miljoner kronor och är därmed 5 362 miljoner kronor (18,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Orsaken till det låga utfallet beror på att EU under 2017 återbetalade ett överskott till Sverige om 7 800 miljoner kronor. Av detta avsåg 7 500 miljoner kronor den mervärdesskattebaserade avgiften och 300 miljoner kronor den del av avgiften som baseras på BNI.
Lägre EU-avgift än 2016 Jämfört med 2016 minskade avgiften till EU med 6 125 miljoner kronor (20,2 procent). Det lägre utfallet beror främst på den betalning som EU gjorde till Sverige under 2017 av tidigare inbetalda avgifter på sammanlagt 7 800 miljoner kronor. Den mervärdesskattebaserade avgiften blev därför 10 048 miljoner kronor lägre.
131S kr . 2017/ 18: 101
Förändring av anslagsbehållningar
Tabell 2.117 Förändringar av anslagsbehållningar 2013 – 2017
Miljoner kronor 2013 2014 2015 2016 2017
Ingående ramöverföringsbelopp (UO 1-27 exkl. UO 26) 20 465 18 499 10 310 10 721 44 374
Anvisat i statens budget 812 303 834 674 853 331 915 481 954 701 Ändringsbudget 10 897 10 480 26 765 33 074 15 860 Utnyttjade medgivna överskridanden 0 273 2 146 18 Indragningar -14 541 -16 068 -12 277 -15 952 -37 044 Utfall 810 614 837 546 867 409 899 096 930 181
Utgående ramöverföringsbelopp (UO 1-27 exkl. UO 26) 18 510 10 311 10 721 44 374 47 729
Förändring av anslagsbehållningar (UO 1-27 exkl. UO 26) -1 955 -8 188 412 33 653 3 355
Förändring av anslagsbehållningar (UO 26) 4 905 13 365 -11 369 1 636 -3 127
Förändring av anslagsbehållningar (UO 1 - 27) 2 950 5 177 -10 957 35 289 228
Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp. Ramanslag kan både sparas och överskridas vid ingången av året till 47 729 miljoner kronor Anslagen i statens budget är ramanslag. vid utgången av året. De ökade alltså med Ramanslag kan både överskridas och sparas till 3 355 miljoner kronor, att jämföra med den kommande år. I statens budget budgeteras ökning på 6 958 miljoner kronor som därför även förändring av anslagsbehållningar. beräknades i budgeten. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av Indragningarna ökade med 21 miljarder kronor anslagsbehållningar. I budgeten har posten de Indragningar av anslagsmedel, exklusive Statssenaste åren varit negativ eftersom regeringen skuldsräntor m.m. uppgick till 37 043 miljoner beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. kronor under året. Det är en ökning med Regeringen beräknade posten till -7 019 miljoner 21 091 miljoner kronor (132,2 procent) jämfört kronor i budgeten för 2017. Det innebär en med 2016. budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. I I tabell 2.118 redovisas de anslag (exklusive stället minskade anslagsbehållningarna med utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.) som 229 miljoner kronor. Posten utgör ett netto av uppvisade utgående anslagsbehållningar och anslagsbehållningar från föregående budgetår, utnyttjade anslagskrediter över 1 000 miljoner sparade medel från aktuellt budgetår och kronor under något av åren 2013 – 2017. utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Vid budgeteringen beräknades anslagsbehållningarna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. öka med 61 miljoner kronor. Anslagsbehållningen på utgiftsområdet minskade i stället med 3 127 miljoner kronor, från 9 026 miljoner kronor vid början av året till 5 899 miljoner kronor vid utgången av året. Utgiftsområdet ligger utanför utgiftstaket.
Anslagsbehållningarna ökade mindre än beräknat Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, ökade under 2017 från 44 374 miljoner kronor
132S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 2.118 Specifikation av anslagsbehållningar och utnyttjande anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor
Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn 2013 2014 2015 2016 2017 6 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 066 256 956 87 124 7 1:1 Biståndsverksamhet 510 343 -2 596 -15 36 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader -254 709 -106 1 441 -1 099 9 1:4 Tandvårdsförmåner 1 007 459 514 89 -34 9 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 1 375 -316 -2 135 -208 -662 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning -582 -1 141 -662 4 171 2 621 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. -73 -13 194 3 778 4 064 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. -1 375 -178 -642 268 1 005 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 385 463 533 645 6 466 13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 248 108 342 822 1 073 13 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare 853 148 462 448 1 084 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 2 913 2 067 2 303 1 872 655 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 235 620 763 2 288 1 722 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 316 282 552 1 218 1 211 15 1:2 Studiemedel 1 840 997 1 606 2 100 2 232 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 345 520 717 1 423 478 18 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 2 177 2 238 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur -906 1 321 4 581 5 775 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 1 217 713 652 1 081 22 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 120 1 559 1 557 1 819 1 838 22 1:1 (2013) Väghållning 1 620 0 23 1:10 Gårdsstöd m.m. -99 -320 170 1 183 224 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 440 298 899 1 065 339 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen -142 -3 728 -4 105 1 861 5 362
Anslagsbehållningen för Kommunersättningar vid Riksgäldskontorets nettoutlåning flyktingmottagande ökade med 6 miljarder kronor Det anslag där anslagsbehållningen förändrades För att statens budgetsaldo ska överensstämma mest 2017 är anslaget 1:2 Kommunersättningar med statens lånebehov redovisas posten vid flyktingmottagande inom utgiftsområde 13 Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassa- Jämställdhet och nyanlända invandrares mässig korrigeringspost på budgetens etablering. Anslagsbehållningen (ramöver- utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning föringsbeloppet) ökade med 5 821 miljoner utgörs av den totala förändringen av in- och kronor. utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa Den högsta utnyttjade anslagskrediten 2017 statliga bolag och fonder. Utfallet för nettohar anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader utlåningen uppgick till – 2 945 miljoner kronor inom utgiftsområde 8 Migration. Anslags- under 2017, vilket är 11 171 miljoner kronor krediten uppgick till 1 099 miljoner kronor, lägre än beräkningen i statens budget. I tabell vilket innebär att anslagsbehållningen på anslaget 2.119 specificeras nettoutlåningens största minskade med 2 540 miljoner kronor. poster.
133S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 2.119 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2017 Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen Inbetalningar av premiepensionsavgifter till Miljoner kronor Riksgäldskontoret beräknades i statens budget SB 1 Utfall Utfall-SB Utfall 2017 2017 2017 2016 uppgå till 40 000 miljoner kronor. Utfallet för Premiepensionsavgifter, inbetalningarna blev 40 733 miljoner kronor, inbetalning -40 000 -40 733 -733 -39 401 dvs. 733 miljoner kronor högre än i budgeten. Premiepensionsmedel, utbetalning 40 000 39 543 -457 37 979 Utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 39 543 miljoner kronor, dvs. 457 miljoner Övrig förvaltning av premiepensionsmedel i kronor lägre än budgetens beräkning på Riksgäldskontoret -1 839 -1 839 563 40 000 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens Myndigheters räntekonton samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den (se separat tabell) 0 -46 -46 947 övriga förvaltningens, blev en minskning med CSN, studielån 5 000 5 793 793 5 896 3 029 miljoner kronor 2017. År 2016 blev den CSN, kreditreserv -1 274 -1 274 -1 240 samlade effekten en minskad nettoutlåning med CSN, servicekonto för 859 miljoner kronor. I statens budget för 2017 räntebetalningar -44 -44 -71 beräknades inbetalningarna av premiepensions- Investeringslån avgifter vara lika stora som utbetalningarna. I myndigheter 1 000 -596 -1 596 682 utfallet blev inbetalningarna 1 190 miljoner Ny låneform för kronor högre än utbetalningarna. Myndigheten för samhällsskydd och
Tabell 2.120 Förändring av nettobehållningar på
beredskap 1 165 1 165 105
myndigheters räntekonton
Kärnavfallsfonden 0 -225 -225 197 Miljoner kronor
Stabilitetsfonden (se Utfall Utfall separat tabell) 201 201 15 957 2017 2016 Resolutionsreserven (se Arbetsförmedlingen 230 121 separat tabell) -7 000 -6 379 621 -22 467 Domstolsverket -106 151
Insättningsgarantifonden 297 297 -24 Försvarets materielverk 1 596 1 967
Trafikverket, Försvarsmakten -993 -146 infrastrukturlån -1 000 -1 200 -200 -801 Göteborgs universitet -125 -96 Exportkreditnämnden, placering av Karolinska institutet -110 35 verksamhetsöverskott -1 077 -1 077 2 954 Kriminalvården 293 573
Statligt ägda bolag m.m. Kronofogdemyndigheten -170 136
Radiotjänst i Kiruna AB, Linköpings universitet -119 -22 rundradiokontot 25 25 163 Lunds universitet -553 -144 Lån till Svensk-Danska Migrationsverket -22 -891 Broförbindelsen (SVEDAB AB) 115 115 115 Pensionsmyndigheten -225 -175
Övriga statligt ägda Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv 175 24 bolag m.m. -90 -90 -62 Polismyndigheten 280 46 Affärsverk Statens fastighetsverk 25 -385 Lån till Affärsverket Statens skolverk -120 46 Svenska kraftnät -796 -796 -169 Trafikverket -502 -325 Luftfartsverket -300 -300 0 Transportstyrelsen 268 277 Sjöfartsverket -92 -92 -283 Uppsala universitet 77 110 Övrigt Örebro universitet -59 -114 Lån till Riksbanken 9 000 9 648 648 14 173 Övriga räntekonton 114 -241 Lån till Irland 0 -5 243 -5 243
Summa förändrade nettobehållningar på
Lån till Ukraina 0
myndigheters räntekonton 46 -947
Övrigt, netto 202 202 -449
Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -46 947
Summa 8 226 -2 945 -11 171 14 764
1 Endast vissa delposter är specificerade.
134S kr . 2017/ 18: 101
Den sammanlagda behållningen på myndighet- som redovisas av Myndigheten för ernas räntekonton ökade samhällsskydd och beredskap ändrats. Det Den sammanlagda behållningen på myndighet- innebär att lånen inte längre redovisas som ernas räntekonton och vissa särskilda ränte- investeringar enligt den generella låneramen utan belagda konton ökade 2017 med 46 miljoner som samhällsinvestering enligt en särskild kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I låneram. Investeringslånen enligt den generella budgeten beräknades de sammanlagda behåll- låneramen för Myndigheten för samhällsskydd ningarna vara oförändrade. I tabell 2.120 och beredskap minskade därför med redovisas de största förändringarna. 1 099 miljoner kronor under 2017 samtidigt som myndigheten tog upp ett särskilt lån för Studielånen m.m. blev 793 miljoner kronor högre samhällsinvesteringar med 1 165 miljoner än i budgeten kronor. Investeringslånen för de statliga Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i myndigheterna och Myndigheten för Riksgäldskontoret för studielån. Detta lån ökade samhällsskydd och beredskaps nya lån ökade 2017 med 5 793 miljoner kronor. tillsammans med 569 miljoner kronor. Det är CSN:s medel i kreditreserven ökade med 431 miljoner kronor lägre än de 1 000 miljoner 1 274 miljoner kronor, vilket minskade netto- kronor som regeringen beräknade i statens utlåningen. Anslag belastas med konstaterade budget. förluster på lån upptagna före 2014 och med förväntade förluster på nya lån. Dessa medel förs Kärnavfallsfonden ökade sina placeringar i till en kreditreserv, ett konto i Riksgäldskontoret Riksgäldskontoret som används för att betala faktiska Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar kreditförluster på lån i Riksgäldskontoret. ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. Under en lång uppbyggnadsperiod kommer är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera kreditreserven att öka. bl.a. kostnader för att ta hand om använt CSN har ett servicekonto i Riksgäldskontoret kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt för löpande räntebetalningar. Detta konto kostnader för en säker avveckling och rivning av minskade nettoutlåningen med 44 miljoner kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i kronor 2017. Inbetalda räntor från låntagarna obligationer, statsskuldväxlar och på konto i förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar Riksgäldskontoret. Under 2017 ökade fonden fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. sina placeringar i Riksgäldskontoret med Den ränta som låntagarna betalar är 30 procent 225 miljoner kronor, vilket därmed minskade lägre än den ränta som Riksgäldskontoret årets nettoutlåning. fakturerar. Denna subvention finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor Resolutionsavgifterna medförde att resolutionsi statens budget och förs till servicekontot. De reservens konton ökade räntor som inte betalas in av låntagarna Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att kapitaliseras. Årets kapitaliserade räntor fastställs finansiera stödåtgärder till banker och andra av CSN vid årets slut och upplåningen sker i kreditinstitut. Från den 1 februari 2016 gäller januari året därpå. nya EU-gemensamma regler för hantering av Den sammantagna påverkan för studielånen, banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med kreditreserven och servicekontot uppgår till en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer 4 475 miljoner kronor, vilket är 525 miljoner dock att vara kvar som nationellt reglerad fond kronor lägre än vad som beräknades i budgeten. för bankstödsåtgärder. Resolutionsavgiften betalas in till ett konto i Riksgäldskontoret, Investeringslånen ökade mindre än beräknat resolutionsreserven, som ska täcka statens Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndig- eventuella utgifter för krisåtgärder. Under 2017 heter för investeringar i anläggningstillgångar ökade resolutionsreservens konto i som används i statens verksamhet. Den samman- Riksgäldskontoret med 6 379 miljoner kronor. lagda summan för sådana investeringslån Resolutionsavgifterna uppgick till 6 511 miljoner minskade med 596 miljoner kronor. I statens kronor. År 2016 var resolutionsavgiften halverad budget beräknades investeringslånen i stället öka då den sista stabilitetsavgiften samtidigt med 1 000 miljoner kronor. Under året har betalades in (avseende 2015). Resolutionslåneformen för kommunikationssystemet Rakel avgifterna uppgick 2016 till 3 393 miljoner
135S kr . 2017/ 18: 101
kronor och stabilitetsavgifterna uppgick till Tabell 2.121 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret 3 373 miljoner kronor. I tabell 2.121 och 2.122 Miljoner kronor redovisas in- och utgående behållning för de två Typ av transaktion Utfall 2017 Utfall 2016 fonderna samt de poster som påverkat Ingående balans på kontot 40 447 56 404 förändringen under åren 2017 och 2016. Stabilitetsavgifter 5 3 373 I slutet av 2016 överfördes 19 093 miljoner Carnegie 35 kronor från stabilitetsfonden till resolutions- Uttag till resolutionsreserv -19 093 reserven enligt beslut av regeringen. Eftersom Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m. -205 -270 både insättningen och uttaget påverkar Administrativa kostnader m.m. -2 2 nettoutlåningen blev det ingen nettoeffekt av överföringen. Under 2017 minskade Stabilitets- Utgående balans på kontot 40 246 40 447 fondens kontobehållning med 201 miljoner Summa kontoförändring -201 -15 957 kronor till 40 246 miljoner kronor. Resolutions- Påverkan på Riksgäldskontorets 201 15 957 reservens konto uppgick till 28 846 miljoner nettoutlåning kronor i slutet av året. Tillsammans ökade behållningarna med 6 178 miljoner kronor, vilket Tabell 2.122 Resolutionsreservens konton i
Riksgäldskontoret
minskade nettoutlåningen. I statens budget Miljoner kronor beräknades resolutionsreservens konton öka med 7 000 miljoner kronor. Det betyder Typ av transaktion Utfall 2017 Utfall 2016 sammantaget att nettoutlåningen minskade 822 Ingående balans på kontot 22 467 0 miljoner kronor mindre än beräknat för Resolutionsavgifter 6 511 3 393 stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Överföring från stabilitetsfonden 19 093 Stabilitetsfonden har finansierats framför allt genom att banker och andra kreditinstitut Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m. -132 -20 betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2016. Utgående balans på kontot 28 846 22 467 Avgiften betalades in i efterskott så den sista Summa kontoförändring 6 379 22 467 inbetalningen avsåg 2015. Påverkan på Riksgäldskontorets -6 379 -22 467 I samband med finanskrisen 2008 tog nettoutlåning Riksgäldskontoret över banken Carnegie. Åtgärden vidtogs för att värna den finansiella Trafikverkets infrastrukturlån minskade mer än stabiliteten. Riksgäldskontoret har rätt till en del beräknat av de återvinningar som Carnegie gör från två Trafikverkets infrastrukturlån minskade med problemdrabbade kreditportföljer. Under 2016 1 200 miljoner kronor. Det innebär att nettobetalades 35 miljoner kronor netto in på utlåningen minskade. I statens budget stabilitetsfondens konto avseende Carnegie. beräknades infrastrukturlånen minska med 1 000 Carnegie har hittills gett ett överskott på 341 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen miljoner kronor till staten. minskade med 200 miljoner kronor mer än Under 2017 har fondens konto belastats med beräknat. ränteutgifter på 205 miljoner kronor till följd av att räntan på kontot har varit negativ. Även 2016 Exportkreditnämnden ökade placeringarna i var räntan negativ och kontot belastades då med Riksgäldskontoret ränteutgifter på 270 miljoner kronor. Resolut- Exportkreditnämnden placerar överskottet i sin ionsreservens konto belastades med ränteutgifter verksamhet på konto i Riksgäldskontoret. på 132 miljoner kronor 2017 och 20 miljoner Kontobehållningen ökade 2017 med 1 077 kronor 2016. miljoner kronor, vilket minskade årets nettoutlåning. År 2016 minskade i stället behållningarna.
Statligt ägda bolag m.m. ökade sina lån I posten Statliga bolag m.m. ingår bl.a. inlåning från Radiotjänst i Kiruna. Denna inlåning minskade med 25 miljoner kronor till 337 miljoner kronor under 2017. Utlåningen till
136S kr . 2017/ 18: 101
Svensk-Danska Broförbindelsen (SVEDAB AB) korrigeringen är en restpost, men den kan delvis ökade med 115 miljoner kronor till specificeras. 5 626 miljoner kronor. För 2017 blev utfallet för kassamässig korrigering 1 814 miljoner kronor. I statens Svenska kraftnät minskade sina lån budget beräknades den kassamässiga Affärsverket svenska kraftnät minskade lånen i korrigeringen bli noll. Riksgäldskontoret med 796 miljoner kronor 2017. Det beror på att de har kunnat finansiera Tabell 2.123 Kassamässig korrigering sina investeringar med internt tillförda medel Miljoner kronor och kapacitetsavgifter. Affärsverkets totala lån i SB Utfall Utfall-SB Utfall 2017 2017 2017 2016 Riksgäldskontoret uppgick den 31 december EU-avgiftsbetalningar 4 772 -4 772 400 2017 till 4 122 miljoner kronor. Det är riksdagen som sätter ramarna för Svenska kraftnäts Trafikverkets räntekonto/anslag -1 603 1 603 1 596 investeringar. Stamnätet för el har övergått från Försvarsmaktens en fas av förvaltning med låga investeringsräntekonto/anslag 413 -413 -338 volymer till en fas av omfattande om- och Migrationsverkets nybyggnad, bl.a. för att utbyggnaden av räntekonto/anslag -110 110 906 stamnätet ska följa samhällsutvecklingen med CSN-avgifter 80 -80 -717 förändrade energi och klimatkrav. Räntor: periodisering -191 191 -242 Högre dollar- och eurokurs ökade Riksbankens lån Räntor: Skillnad affärsdag/likviddag -7 7 60 Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgälds- Övrigt -1 539 1 539 127 kontoret för att förstärka valutareserven. De sammanlagda lånen från Riksgäldskontoret till Summa 0 1 814 1 814 1 792 Riksbanken har t.o.m. 2017 belastat nettoutlåningen med 232 312 miljoner kronor. Lånen Europeiska kommissionens konto i är tillfälliga men det är inte klart när de kommer Riksgäldskontoret skapar kassamässig korrigering att återbetalas. Eftersom lånen är upptagna i Betalningen av Sveriges avgift till EU medför dollar och euro påverkas nettoutlåningen av alltid en kassamässig korrigering, eftersom ändrade valutakurser då enskilda lån Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. refinansieras. Under 2017 ökade lånen med Avgiften överförs till ett räntefritt konto i 9 648 miljoner kronor med anledning av högre Riksgäldskontoret som disponeras av dollar och eurokurser. Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Irland betalade tillbaka lånet Kommissionen rekvirerar sedan via Riksbanken Sverige har beslutat att stödja Irland med lån för medel från kontot. Eftersom tidpunkten för att motverka finanskrisens effekter. År 2012 och redovisning mot anslag och rekvisition från EU 2013 lånade Irland sammanlagt 5 243 miljoner skiljer sig åt, uppstår kassamässiga korrigeringar kronor. Under 2017 återbetalade Irland i förtid vid såväl redovisningen mot anslag som vid hela lånet, vilket minskade nettoutlåningen. rekvisitionen. Anslagsbelastning och rekvisition kan också ske under olika budgetår. Betalningen av Sveriges avgift till EU Kassamässig korrigering medförde 2017 en kassamässig korrigering på 4 772 miljoner kronor, eftersom kommissionen Posten kassamässig korrigering utgör skillnaden under året rekvirerade ett högre belopp än de mellan nettot av vad som redovisats mot avgifter som redovisades mot anslaget. År 2016 budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av medförde betalningen av EU-avgiften en in- och utbetalningar över statens centralkonto i kassamässig korrigering på 400 miljoner kronor. Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår Under perioden 2015 – 2017 är det främst de dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till två händelserna förskott på EU-avgiften och följd av att det förekommer transaktioner över retroaktiv rabatt som innebär att EU-avgiften statens centralkonto som inte har sin orsakar kassamässiga korrigeringar. motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga
137S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 2.124 Kassamässiga korrigeringar till följd av EU- 413 miljoner kronor. Det betyder att
avgiften
Försvarsmakten redovisat ett lägre belopp mot Miljoner kronor anslag än vad som tillförts myndighetens ränte-
Händelse Utfall 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 konto i form av anslagsmedel. Den kassamässiga
Förskott EU-avgift 6 700 -6 700 korrigeringen för Migrationsverkets ränte-
Retroaktiv rabatt 7 000 -7 000 bärande betalningsflöde uppgick
Övrigt -2 228 700 -1 310 till -110 miljoner kronor. Det betyder att
Summa 4 772 400 -8 010 Migrationsverket redovisat ett högre belopp mot
anslag, än vad som tillförts i anslagsmedel till
Migrationsverkets räntekonto. Regeringen beslutade i december 2015 att betala År 2016 infördes en ny finansieringsmodell in 6 700 miljoner kronor av 2016 års EU-avgift i för Centrala studiestödsnämnden (CSN). förskott till kontot i Riksgäldskontoret. Tidigare disponerade CSN förutom Förskottsbetalningen belastade anslaget 2015 anslagsmedel även intäkter av men budgetsaldot påverkades inte eftersom de expeditionsavgifter, påminnelseavgifter, övriga insatta medlen fanns kvar på kommissionens administrativa avgifter och uppläggningsavgifter. konto i Riksgäldskontoret trots att medlen inte Från och med 2016 redovisas i stället avgifterna längre tillhör staten. Anslagsutgiften på inkomsttitel 2562 CSN-avgifter. Inkomsterna balanserades därför av en negativ kassamässig som är redovisade mot inkomsttitel 2017 är korrigering. I början av 2016 rekvirerade 80 miljoner kronor lägre än de avgifter som är kommissionen de medel som anslagsavräknades inbetalda. Skillnaden beror på att avgifterna 2015 och en kassamässig korrigering i motsatt fr.o.m. 2016 periodiseras till den period de är riktning uppstod. hänförliga till (intäktsmässig redovisning) i Sverige ska enligt EU:s långtidsbudget 2014 – stället för den period då de inbetalas 2020 betala en rabatterad avgift. Rabatten trädde (kassamässig redovisning). Det innebär att ikraft först när budgeten fastställdes 2016 och avgifter som inbetalas i efterhand periodiseras till rabatterna avseende 2014 – 2016 återfördes en tidigare period. Korrigeringsposten för 2016 retroaktivt till anslaget för EU-avgiften i januari består dels av en övergångseffekt då övergången 2017. Kassamässigt har dock ca 7 000 miljoner till den nya intäktsmässiga redovisningen kronor återförts redan 2016 genom att periodiserar kommande inbetalningar till en kommissionen då minskade sina uttag från period där inbetalningar redan redovisats kontot för EU-avgiften. Detta resulterade i en kassamässigt, dels av en årlig effekt. Huvuddelen negativ kassamässig korrigering på 2016 är övergångseffekt. 7 000 miljoner kronor 2016 och en lika stor Redovisningen mot anslaget för statspositiv korrigering 2017. skuldsräntor är inte helt kassamässig. En
kassamässig korrigering uppstår dels till följd av Skillnader mellan anslagsavräkning och att inkomsträntor på studielån periodiseras till betalningar i räntebärande flöde det kvartal de avser, dels till följd av att Trafikverket och Försvarsmakten disponerar redovisningen baseras på affärsdag vilket skiljer omfattande anslagsmedel i det räntebärande sig något från likviddag. Den sammanlagda betalningsflödet. Myndigheterna har även en korrigeringen för statsskuldsräntorna blev -198 omfattande investeringsverksamhet och annan miljoner kronor för 2017. Av detta avser anskaffning som innebär att betalningarna periodiseringsskillnaden för studielånen 191 kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot miljoner kronor och skillnaden mellan affärsdag anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en och likviddag -7 miljoner kronor. Enskilda kassamässig korrigering. Den kassamässiga månader kan det uppstå stora korrigeringsposter korrigeringen för Trafikverkets räntebärande med anledning av den sistnämnda skillnaden. betalningsflöde uppgick under 2017
till -1 603 miljoner kronor. Det betyder att Övriga korrigeringar Trafikverket redovisat ett högre belopp mot Posten Övrigt, som uppgick till -1 539 miljoner anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. myndighetens räntekonto. Den kassamässiga nettoskillnader mellan tidpunkten för redokorrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande visning mot anslag i förhållande till tidpunkten betalningsflöde uppgick under 2017 till
138S kr . 2017/ 18: 101
för tillförsel av anslagsmedel hos andra myndig- Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras heter med räntekonton än Trafikverket, per automatik Försvarsmakten och Migrationsverket. När det För att inkomstpensionssystemet ska vara gäller icke-räntebärande flöden så uppstår den hållbart krävs att avgifterna som betalas in till kassamässiga korrigeringen som skillnaden systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. mellan redovisningen mot anslag eller inkomst- buffertfonden långsiktigt kan finansiera titlar och betalningen. pensionsutbetalningarna, så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar Jämförelse med föregående år och skulder i systemet upprätthålls genom en Den kassamässiga korrigeringen blev automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen 1 814 miljoner kronor 2017 att jämföra med aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än utfallet 2016 på 1 792 miljoner kronor, vilket skulderna. innebär en skillnad på 22 miljoner kronor. Fördelningssystemets finansiella ställning mäts med balanstalet, vilket enkelt uttryckt är den kvot man får när man delar systemets tillgångar med dess skulder. Om balanstalet är Ålderspensionssystemet vid sidan större än 1,0000 är tillgångarna större än av statens budget skulderna och systemet är i balans. Om balanstalet är mindre än 1,0000 har systemet en Ålderspensionssystemet vid sidan av statens skuld som är större än tillgångarna och det leder budget består av premiepensionssystemet till att balanseringsmekanismen blir aktiv. En (premiepensionen) och fördelningssystemet balanseringsperiod inleds därmed av att (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den balanstalet understiger 1,0000 och då minskas allmänna ålderspensionen ingår även garanti- omräkningen av pensioner och förräntningen av pensionen för dem som saknar eller har låg skulden. Detta skedde första gången 2010. inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och Pensionssystemet befinner sig i en redovisas under utgiftsområde 11 Ekonomisk balanseringsperiod trygghet vid ålderdom. Omräkningen av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad. Premiepensionssystemet ingår inte under Inkomstindex är det index som avser att mäta utgiftstaket den genomsnittliga inkomstutvecklingen. När Premiepensionssystemet är ett helt fonderat balanseringsmekanismen är aktiverad följer pensionssystem, vilket betyder att kapitalet i pensionerna balansindex i stället för inkomstpremiepensionssystemet avsätts för specifika index. Under en balanseringsperiod kommer individers kommande pensioner. EU:s statistik- balanstalet först att sänka och därefter höja de organ Eurostat har beslutat att pensionssystem årliga pensionsomräkningarna. När balansindex av denna typ inte får räknas till den offentliga når inkomstindex, upphör balanseringen. Det är sektorn i nationalräkenskaperna. Det medför att regeringen som årligen fastställer balans- och utbetalningarna av premiepension inte ingår i inkomstindex enligt de regler som anges i utgifterna under utgiftstaket för staten. socialförsäkringsbalken. Balanstalet som användes för omräkning av Inkomst- och tilläggspension ingår under pensionerna var 1,0201 för 2017. För 2016 var utgiftstaket, men inte i budgeten balanstalet 1,0375. Trots att balanstalet för 2016 Fördelningssystemet, som omfattar inkomst- översteg 1,0000 befinner sig pensionssystemet i pensionen och tilläggspensionen, är ett en balanseringsperiod eftersom balansindex 2017 autonomt system vilket innebär att det ligger inte nådde upp till inkomstindex. utanför statens budget. Utgifterna för inkomstoch tilläggspensionen omfattas dock av Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension utgiftstaket för staten. från AP-fonderna till pensionärerna Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som
139S kr . 2017/ 18: 101
ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och Tabell 2.125 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens
budget
en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna Miljoner kronor pensionsavgiften förs i sin helhet till AP- Utfall-SB fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot för- Utfall Utfall-SB Procent Utfall delas mellan AP-fonderna, premiepensions- SB 2017 2017 2017 2017 2016 systemet och statens budget. Pensions- AP-fonderna, myndigheten fördelar de statliga ålderspensionspensionsutgifter 297 423 296 001 -1 422 -0,5 282 384 avgifterna mellan AP-fonderna och premie- Administrations -utgifter 2 972 3 102 130 4,4 2 972 pensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna varav hämtas medlen från AP-fonderna. Pensionsmyndigheten m.fl. Pensionsmyndigheten administrerar hela den myndigheter 906 863 allmänna pensionen AP-fonderna, Inkomstpensionssystemet består av inkomst- rörelsens pension och tilläggspension och belastar kostnader 953 890 fördelningssystemet (AP-fonderna). En AP-fonderna, provisionsålderspensionär som är född 1937 eller tidigare kostnader 801 847 får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade AP-fonderna, pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En prestationsålderspensionär som är född under åren 1938 – baserade 1953 får såväl inkomstpension som tilläggs- avgifter 442 372 pension. De som är födda 1954 och senare får Summa 300 395 299 103 -1 292 -0,4 285 357 enbart inkomstpension. Vid sidan av APfonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad Förvaltararvoden ingår inte i administrationsockså inom premiepensionssystemet. Pensionskostnaderna i tabell 2.125. Det beror på att myndigheten ansvarar för hela den allmänna förvaltararvodena blir en del av köpesumman när ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten AP-fonderna köper onoterade aktier och även administrerar premiepensionssystemet. andelar, om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I AP-fonderna finansieras via övriga fall redovisas förvaltararvoden som ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget provisionskostnader. Sjätte AP-fondens AP-fondernas administrationskostnader ingår i gemensamma kostnader och förvaltningsutgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan kostnader redovisas under posten rörelsens av statens budget. De kan delas upp i tre typer av kostnader. utgifter: rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter. I Pensionsutbetalningarna blev något lägre än rörelsens kostnader för första till fjärde APberäknat fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, I budgetpropositionen för 2017 beräknade exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare regeringen att utgifterna för ålderspensionsoch depåbanks-arvoden. AP-fonderna redovisar systemet vid sidan av statens budget skulle provisionskostnader som en avdragspost under uppgå till 300 395 miljoner kronor. Utfallet rörelsens intäkter. Prestationsbaserade avgifter uppgick till 299 103 miljoner kronor och är reducerar nettoresultatet för den tillgång som därmed 1 292 miljoner kronor (0,4 procent) förvaltats. lägre än beräknat. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 296 001 miljoner kronor, vilket är 1 422 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpension med 121 962 miljoner kronor och tilläggspension med 174 032 miljoner kronor. Utöver dessa utbetalningar överfördes 7,2 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s
140S kr . 2017/ 18: 101
tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom tabell 2.127. De största posterna för 2017 EU som har begärt det. Denna överföring ingår kommenteras. också i pensionsutbetalningarna från AP- I diagram 2.1 visas budgetens faktiska saldo fonderna. och det underliggande saldot för perioden 1990 – Administrationskostnaderna för inkomst- 2017. I början av perioden har justeringar även pensionen blev 3 102 miljoner kronor, vilket är gjorts för vissa ändrade redovisningsprinciper för 130 miljoner kronor högre än beräknat. ökad jämförbarhet mellan åren. Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten fick tillsammans 906
Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo
miljoner kronor i ersättning för administration Miljarder kronor Miljarder kronor från AP-fonderna (enligt regeringsbeslut om 150 150 Ersättning från Första-Fjärde AP-fonderna och 100 100 premiepensionssystemet för administration av 50 50 0 0 inkomstgrundad ålderspension 2017 den -50 -50 14 december 2016 (S2016/03441/SF)). -100 -100
-150 -150 Pensionerna räknades upp med 2,8 procent -200 -200 För 2017 har de genomsnittliga pensionerna -250 -250 räknats upp med 2,8 procent, bl.a. eftersom -300 -300 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 balanstalet var större än 1. Underliggande saldo Faktiskt saldo Jämfört med 2016 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten År 2017 uppgick det faktiska överskottet i 13 746 miljoner kronor (4,8 procent) högre. budgeten till 62 miljarder kronor medan det Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna underliggande överskottet var 52 miljarder ökade med 13 617 miljoner kronor kronor. Positiva engångseffekter bidrog alltså till (4,8 procent). På grund av indexeringsreglerna att förbättra saldot, framför allt till följd av räknades inkomst- och tilläggspensionerna upp kapitalplaceringar på skattekontona. År 2016 var med 2,8 procent mellan 2016 och 2017. Att det faktiska budgetsaldot ett överskott på pensionsutgifterna ökar mer än så (4,8 procent) 85 miljarder kronor. Det påverkades kraftigt av beror framför allt på att antalet pensionärer med positiva engångseffekter på 52 miljarder kronor. inkomstgrundad ålderspension ökar. Det vanligaste är att engångseffekterna är I december 2017 hade 2 134 544 pensionärer positiva, men vissa år dominerar negativa inkomstgrundad ålderspension, en ökning med effekter. Under perioden 1990 – 2017 uppgick 33 992 personer jämfört med december 2016. Av engångseffekterna i genomsnitt till 18 miljarder de som har inkomstgrundad ålderspension är kronor per år. De var som störst 2009 med – 52,1 procent kvinnor. 105 miljarder kronor. Förklaringen var då att Riksbanken, liksom 2013, lånade ca 100 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för att stärka valutareserven.
2.5 Underliggande saldo och
engångseffekter
Underliggande saldo 1990 – 2017
Det faktiska utfallet på statens budget påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, dvs. transaktioner av extraordinär karaktär, vilka försvårar analysen över tid. Genom att exkludera engångseffekterna får man ett bättre mått på saldots underliggande utveckling. Större poster av engångskaraktär för 2017 och 2016 redovisas i
141S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 2.126 Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och underliggande saldo åren 2013 – 2017
Miljarder kronor 2013 2014 2015 2016 2017 Faktiskt saldo -130 873 -72 194 -32 650 85 301 61 775 Engångseffekter m.m. 1 -73 802 -14 306 627 52 166 9 650 Underliggande saldo -57 071 -57 888 -33 276 33 134 52 125 1 Engångseffekterna 2015 och 2016 har reviderats, se avsnittet Inkomsttitlar
Engångseffekter 2017 Tabell 2.127 Vissa större engångsposters påverkan på
budgetens saldo 2017 och 2016
Miljoner kronor Engångseffekterna 2017 förbättrade saldot med 2017 2016 10 miljarder kronor. Större poster kommenteras i detta avsnitt liksom under respektive inkomst-
Anslag 9 529 22 842
och utgiftsområde (avsnitt 3, 4 och 5). EU-avgift, försenad rabatt 10 524 -3 872 EU-avgift, retroaktivt höjd tullavgift -765 Anslag EU-avgift, periodisering av retroaktiv BNI- Anslaget för EU-avgiften påverkades 2014 – 2017 korrigering 1 612 av en försenad rabatt på EU-avgiften. För- EU-avgift, förskott för 2016 6 700 seningen innebar negativa effekter för anslaget Biståndsverksamhet, tidigarelagda 2014 – 2016 på 3 – 4 miljarder kronor per år och en bidragsutbetalningar 2 498 positiv effekt 2017 på 10,5 miljarder kronor när Läkemedelsförmånerna, tidigarelagd rabatten återfördes till anslaget. Kassamässigt utbetalning 1 819 återfördes emellertid 7 miljarder kronor redan Lågstadielyftet, tidigarelagd 2016 genom att kommissionen då minskade sina bidragsutbetalning 994 uttag från kontot för EU-avgiften, vilket Tillfälligt stöd till kommuner för resulterade i kassamässiga korrigeringsposter flyktingkostnader, främst för 2016 9 800 2016 och 2017. Rabatterna påverkade därmed Kapitaltillskott AIIB, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar -230 -209 budgetsaldot negativt med 3 – 4 miljarder kronor per år 2014 och 2015 och positivt med 3 – 4 Assistansersättning, införande av efterskottsbetalning 3 500 miljarder kronor per år 2016 och 2017. Anslaget
Inkomsttitlar 6 556 44 850
för EU-avgiften påverkades 2017 också av en negativ engångseffekt. Tullavgiften höjdes Engångsvisa skatteinbetalningar från två bolag 15 000 fr.o.m. 2014 men höjningen för perioden 2014 – 2016, sammanlagt 0,8 miljarder kronor, betalades Kapitalplaceringar på skattekonto, bolag 1 11 000 21 000 först 2017. Kapitalplaceringar och tidigarelagda skatteinbetalningar, hushåll 1 -5 000 7 000 Sverige medverkar vid inrättandet av Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) SAS, aktieförsäljning 1 210 med ett kapitaltillskott på ca 0,2 miljarder Exportkreditnämnden, inleverans av överskott 487 515 kronor per år 2016 – 2020. Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti, extrautdelning 29 Svensk Bilprovning, extrautdelning 40 Akademiska Hus, extrautdelning 500 Vasallen, extrautdelning 85 Apoteket, extrautdelning 509 Jernhusen, extrautdelning 31
Kassamässig korrigering -7 000 300
EU-avgift, förskott för 2016 -6 700 EU-avgift, kassamässig effekt av rabattåterföring -7 000 7 000
142S kr . 2017/ 18: 101
Riksgäldskontorets nettoutlåning 565 -15 826 lån refinansierades till en högre valutakurs än när Lån till Riksbanken -9 648 -14 173 respektive lån togs. Lån till Irland 5 243 En relativt stor positiv engångseffekt, 5,2 miljarder kronor, var återbetalningen i förtid Lån till affärsverket Svenska kraftnät 796 169 av det lån Sverige gav till Irland 2012 och 2013. Kärnavfallsfonden 225 -197 Enligt ursprunglig plan skulle lånet ha Insättningsgarantifonden -297 24 återbetalats 2019 – 2021. Två andra positiva engångseffekter var att Carnegie (stabilitetsfonden) 35 Exportkreditnämnden 1 077 -2 954 Affärsverket Svenska kraftnät minskade sitt Premiepensionsavgifter, inbetalning 40 733 39 401 investeringslån med 0,8 miljarder kronor medan Premiepensionsmedel, utbetalning -39 543 -37 979 Exportkreditnämnden ökade sin kontobehållning i Riksgäldskontoret med 1,1 miljard kronor. Övrig förvaltning av premiepensionsmedel i Riksgäldskontoret 1 839 -563 En del av ålderspensionsavgifterna betalas in Övrigt, netto 140 411 som premiepensionsavgifter till Pensionsmyndighetens konto i Riksgäldskontoret.
Totalt 9 650 52 166
Inflödet inkluderar regleringar för tidigare år 1 Engångseffekterna 2016 har reviderats, se avsnittet Inkomsttitlar. vilka varierar mellan åren. Medlen placeras Inkomsttitlar tillfälligt på kontot eller i obligationer i avvaktan De senaste åren har budgetsaldot påverkats på att pensionsrätten fastställs. Från kontot kraftigt av stora extra inbetalningar till betalar Pensionsmyndigheten ut premieskattekontot, framför allt från bolag. Det antas pensionsmedel (inklusive avkastning) en gång bero på en förhållandevis fördelaktig ränta på per år, i december månad året efter dessa konton. Räntan är sänkt till noll fr.o.m. intjänandeåret, till pensionsspararnas valda 2017 men bolagen har enligt ESV:s bedömning fonder. Inbetalningar av premiepensionsavgifter ändå ökat sina kapitalplaceringar på skattekontot uppgick 2017 till 41 miljarder kronor och under året med 11 miljarder kronor. Netto- utbetalningar av premiepensionsmedel till effekten av hushållens kapitalplaceringar och 39 miljarder kronor. Myndighetens övriga tidigarelagda fyllnadsinbetalningar bedöms vara förvaltning av premiepensionsmedel medförde en minskning av kontobehållningarna 2017 med en ökad behållning på kontot med 1,8 miljarder 5 miljarder kronor. År 2015 och 2016 har kronor. kapitalplaceringar på skattekontona påverkat Under posten Övrigt, netto (-0,1 budgetsaldot med 17 respektive 28 miljarder miljard kronor) ingår nettoutlåning till övriga kronor, enligt ESV:s reviderade bedömning för myndigheter, bolag och affärsverk. dessa år. Under 2017 gjorde Exportkreditnämnden och två statligt ägda bolag inleverans av överskott och extrautdelningar till staten på totalt 2.6 Realekonomisk fördelning 0,6 miljarder kronor, vilka betraktas som anslagen i statens budget engångsvisa inkomster. Som extrautdelning räknas sådan utdelning som inte ryms inom Vid analys av och information om statens föregående års utdelningsbara resultat eller som budgets storlek och påverkan på beror på uppskrivning av tillgångsvärden (samma samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett definition som i nationalräkenskaperna). annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska Riksgäldskontorets nettoutlåning fördelningen, som baseras på national- Under Riksgäldskontorets nettoutlåning räkenskapernas definitioner. För att skapa återfinns såväl negativa som positiva engångs- jämförbarhet med andra länder upprättas effekter som påverkat saldot. Den största nationalräkenskaperna enligt internationella negativa effekten avser Riksbankens lån för principer och riktlinjer, som bl.a. EU har förstärkning av valutareserven. Lånet är i US- utarbetat. Den realekonomiska fördelningen av dollar och euro och motsvarar drygt utgifterna som redovisas här är transfereringar, 200 miljarder kronor. Under 2017 ökade lånet konsumtion, investeringar, räntor och finansiella med 9,6 miljarder kronor till följd av att enskilda transaktioner.
143S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 2.128 Realekonomisk fördelning av statens budget 2016 – 2017
Miljoner kronor Procentuell förändring Realekonomisk art Utfall 2017 Utfall 2016 Förändring 2016 – 2017 2016 – 2017
Transfereringar 647 413 622 906 24 507 3,9
varav till Hushållssektorn 303 393 303 305 89 0,0 Kommunala sektorn 209 536 183 851 25 685 14,0 Företagssektorn 47 135 45 151 1 984 4,4 Ålderspensionssystemet 23 602 24 718 -1 115 -4,5 Statliga ideella organisationer 5 187 4 375 812 18,6 Internationell verksamhet 58 560 61 507 -2 948 -4,8 varav till EU-institutioner 24 224 30 350 -6 125 -20,2
Konsumtionsutgifter 238 808 233 970 4 838 2,1
varav Löner inklusive sociala avgifter 135 387 128 529 6 857 5,3 Omkostnader för konsumtion 69 978 69 657 321 0,5 Lokaler 18 083 17 995 88 0,5 Sociala naturaförmåner 15 361 17 789 -2 429 -13,7
Investeringsverksamhet 32 021 30 456 1 565 5,1
Räntor 11 417 2 856 8 561 299,7
varav Räntor på statsskulden 10 504 1 668 8 836 529,8
Finansiella transaktioner 11 090 10 651 439 4,1
Summa utgiftsområden 940 749 900 839 39 910 4,4
Den realekonomiska fördelningen av anslags- Transfereringar till hushåll i nivå med föregående utfall baseras på myndigheternas redovisning, år men måste på övergripande nivå kompletteras Hushållen fick 46,9 procent av de totala med förenklingar och schabloner. Detta innebär transfereringarna. Transfereringarna till hushåll att den realekonomiska fördelningen av ett visst ökade marginellt med totalt 89 miljoner kronor anslag inte är exakt. Den fördelning som (0,03 procent) jämfört med 2016. För enskilda redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. anslag som används för transfereringar till Den realekonomiska fördelningen ger en hushåll finns dock större förändringar i kompletterande bild av hur anslagen i statens jämförelse med föregående år. budget använts. Transfereringar till hushållen från anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning inom Transfereringar utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 27 930 miljoner kronor. Det Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till är en ökning med 1 586 miljoner kronor (6,0 stor del utbetalningar av bidrag från staten till procent) jämfört med 2016. Ökningen beror exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan främst på att Försäkringskassan under oktober att staten erhåller någon direkt motprestation. 2016 övergick från förskottsbetalning till Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och efterskottsbetalning för huvuddelen av assistansbarnbidrag men även internationellt bistånd och ersättningen vilket medförde en engångseffekt Sveriges bidrag till EU-budgeten. Syftet med som påverkade utfallet genom lägre utgifter. transfereringar är att omfördela inkomster Transfereringarna till hushållen för assistansmellan olika grupper i samhället, mellan olika ersättning överstiger den totala anslagsregioner i landet eller till internationell belastningen för året. Det beror på att verksamhet. kommuner har ett finansieringsansvar för Transfereringarna utgjorde 68,8 procent av 20 timmar i veckan för personer som beviljats utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2017. assistansersättning. Finansiering från kommuner
144S kr . 2017/ 18: 101
redovisas som inkomster mot anslaget och Flyktingsituationen och läkemedelsförmånerna reducerar utgifterna för transfereringar till bidrog till ökade transfereringar till den kommuner. kommunala sektorn Transfereringar i form av sjukpenning och Den kommunala sektorn omfattar kommuner, rehabiliteringspenning uppgick under året till landsting och kommunalförbund. Under 2017 34 258 miljoner kronor vilket var en minskning fick kommunsektorn 32,4 procent av de totala med 1 654 miljoner kronor (4,6 procent) jämfört transfereringarna och var därmed den näst med 2016. Det beror främst på att en allt större största mottagaren av transfereringar 2017. andel sjukfall avslutas under det första sjuk- Transfereringarna till kommunsektorn ökade skrivningsåret och att inflödet av nya sjukfall har med 25 685 miljoner kronor (14,0 procent) minskat. jämfört med 2016. Transfereringar till hushåll från anslaget 1:2 Transfereringar till kommuner från anslaget Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid utgiftsområde 8 Migration ökade med sjukdom och funktionsnedsättning minskade 2 543 miljoner kronor (10,8 procent). Det beror med 1 258 miljoner kronor (2,9 procent). Det främst på att Migrationsverket under 2017 har beror i huvudsak på en minskning av antalet handlagt ett stort antal ansökningar från personer som får sjukersättning. Minskningen kommunerna om ersättningar för ensamberor på att många har lämnat förmånen till följd kommande barn och unga och som avser utgifter av att de fyllt 65 år samtidigt som antalet från tidigare år. Dessutom började Migrationsnybeviljade sjukersättningar har varit lågt. verket fr.o.m. den första juli att betala ut Transfereringar till hushåll från anslaget 1:2 ersättningar till kommunerna månadsvis i Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 förskott i stället för kvartalsvis i efterskott, vilket Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade innebär att ersättningarna för det fjärde kvartalet med 1 425 miljoner kronor (3,8 procent). Det är belastade 2017 i stället för 2018. framförallt utgifter för föräldrapenning som Transfereringar till kommuner och landsting ökat. Det ökade antalet föräldrapenningdagar är från anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna delvis en följd av ett ökat antal barn. Ökningen inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och beror också på en regeländring i social omsorg ökade med 3 535 miljoner kronor föräldraförsäkringen som infördes den 1 januari (16,0 procent). Om utbetalningarna justeras för 2014. Regeländringen innebar en begränsning av den förskottsbetalning om 1 819 miljoner antalet föräldrapenningdagar som får sparas efter kronor som gjordes redan 2015 blev att barnet har fyllt fyra år. utbetalningarna 23 890 miljoner kronor för 2016. Transfereringar i form av etablerings- Under 2017 uppgick de utbetalda bidragen till ersättning till vissa nyanlända invandrare ökade 25 606 miljoner kronor vilket är en ökning med med 1 129 miljoner kronor (26,7 procent). Det 1 716 miljoner kronor jämfört med beror på att antalet nyanlända i etablerings- utbetalningarna som avsåg 2016. uppdraget ökade från i genomsnitt 60 291 Transfereringar till kommuner från anslaget deltagare 2016 till 75 329 deltagare 2017. 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande Transfereringar till hushåll från anslaget 1:2 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitets- nyanlända invandrares etablering ökade med stöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och 3 153 miljoner kronor (26,2 procent). Det beror arbetsliv minskade med 1 380 miljoner kronor främst på att kommunerna får ersättning för fler (5,3 procent). Det lägre utfallet avser främst nyanlända 2017 jämfört med föregående år. aktivitetsstöd, då antalet arbetssökande i garanti- Jämfört med 2016 har antalet nyanlända, som programmen som uppburit aktivitetsstöd har kommunerna får ersättning för, ökat med minskat. Minskningen avser framför allt antalet 15,0 procent från 120 386 till 138 405. deltagare i jobbgaranti för ungdomar och beror Transfereringar till kommuner från anslaget främst på minskade ungdomskullar och en 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan starkare konjunktur. Vidare minskade bidragen pedagogisk verksamhet inom utgiftsområde 16 till arbetslöshetsersättning. Utbildning och universitetsforskning ökade med 1 151 miljoner kronor (105,3 procent). Det
145S kr . 2017/ 18: 101
beror bl.a. på utbetalningar av statsbidrag för en Transfereringar till företagssektorn från satsning på ökad jämlikhet i skolan. anslagen 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och Utökade bidrag till lärarlöner medförde högre struktur och 1:18 Från EU-budgeten finansierade transfereringar till kommuner från anslaget åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ökade 1:19 Bidrag till lärarlöner inom utgiftsområde 16 med 423 miljoner kronor (16,1 procent) Utbildning och universitetsforskning. Ökningen respektive 334 miljoner kronor (22,1 procent). uppgick till 1 219 miljoner kronor (55,7 procent) Det beror på att den nya programperioden jämfört med föregående år. 2014 – 2020 under 2017 hade fler utbetalningar Transfereringar till kommuner från anslaget och färre förseningar jämfört med föregående år. 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till Återbetalning av EU-avgift medförde minskade kommuner ökade med 4 977 miljoner kronor transfereringar till internationell verksamhet. (5,5 procent). Ökningen beror delvis på 3 000 Av de totala transfereringarna år 2017 gick miljoner kronor som kompensation till 9,0 procent till internationell verksamhet. kommuner och landsting för ökade kostnader Transfereringarna till internationell verksamhet med anledning av flyktingsituationen. minskade med 2 948 miljoner kronor Transfereringarna från anslaget ökade också av (4,8 procent) jämfört med 2016. andra skäl som beskrivs närmare i avsnitt 5.25. Transfereringar från anslaget 1:1 Avgiften till Anslaget 1:4 Stöd med anledning av Europeiska unionen inom utgiftsområde 27 flyktingsituationen uppfördes i statens budget Avgiften till Europeiska unionen minskade med 2017 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till 6 125 miljoner kronor (20,2 procent). Det beror kommuner. Det medförde ökade transfereringar främst på en återbetalning som EU gjorde till på 7 000 miljoner kronor jämfört med Sverige under 2017 av tidigare inbetalda avgifter. föregående år. Jämfört med föregående år ökade transfereringarna till internationell verksamhet Gårdsstöd och åtgärder för landsbygdens miljö och från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom struktur medförde ökade transfereringar till utgiftsområde 7 Internationellt bistånd med 4 företagssektorn 280 miljoner kronor (17,0 procent). Ökningen Företagssektorn fick 7,3 procent av de totala förklaras delvis av riksdagens beslut att öka transfereringarna år 2017. Transfereringarna till anslaget i enlighet med propositionerna Vår- och företagssektorn ökade med 1 984 miljoner Höständringsbudget för 2017 för att Sverige kronor (4,4 procent) jämfört med 2016. skulle nå upp till den av riksdagen fastställda Transfereringar till företagssektorn från biståndsramen om 0,99 procent av bruttoanslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av nationalinkomsten. Jämförelsen med föregående hyresbostäder och bostäder för studerande inom år påverkas också av att 2 498 miljoner kronor av utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostads- 2016 års internationella bistånd betalades ut i försörjning och byggande samt konsument- förskott under 2015, efter beslut av regeringen. politik uppgick till 435 miljoner kronor. Transfereringar till internationell verksamhet Investeringsstödet trädde i kraft den från anslaget 1:2 Ersättningar och 15 november 2016 men några utbetalningar till bostadskostnader inom utgiftsområde 8 stödmottagare gjordes inte under föregående år Migration minskade med 869 miljoner kronor eftersom behandlingen av ansökningarna inte var (37,2 procent) jämfört med föregående år. Det avslutad innan årsskiftet. beror främst på minskade utgifter för Transfereringar till företagssektorn från dagersättningar till asylsökande, mot bakgrund anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. inom av att det genomsnittliga antalet personer i utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd mottagningssystemet minskade under 2017. och livsmedel ökade med 831 miljoner kronor Ersättningar till asylsökande klassificeras som (12,9 procent). Det beror delvis på att en större transfereringar till internationell verksamhet. del av gårdsstödet som avser stödåret 2017 betalades ut under kalenderåret 2017. Utfallet Konsumtion påverkades också av utbetalningar som gjordes under 2017 men som avsåg gårdsstödet för Statlig konsumtion är förbrukning av resurser stödåret 2016. som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror,
146S kr . 2017/ 18: 101
inköp av varor och tjänster, underhåll och inom utgiftsområde 22 Kommunikationer,
reparationer. I begreppet konsumtion ingår även anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap
myndigheternas köp av varor och tjänster som under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets
produceras utanför staten och som levereras krisberedskap samt anslaget 1:1
direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Polismyndigheten under utgiftsområde 4
Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av Rättsväsendet.
arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkar-
vård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2017
Investeringar
till 25,4 procent av utgifterna inom budgetens
utgiftsområden. De största utgifterna för Investeringar är utgifter för att anskaffa konsumtion 2017 fanns under utgiftsområde 4 infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar Rättsväsendet, 6 Försvar och samhällets såsom byggnader och maskiner, immateriella krisberedskap, 16 Utbildning och universitetstillgångar som datorprogram, värdeföremål, forskning samt 22 Kommunikationer. finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som Av de totala utgifterna för konsumtion var ska användas i produktion. Av utgifterna inom andelen löner inklusive sociala avgifter 56,7 budgetens utgiftsområden uppgick investeringprocent. Med sociala avgifter menas främst arna till 3,4 procent. Utgiftsområde 22 arbetsgivaravgifter och premier för avtals- Kommunikationer var det utgiftsområde som försäkringar för statsanställda. Löner inklusive hade den största andelen av de totala sociala avgifter ökade med 6857 miljoner kronor investeringarna inom budgetens utgiftsområden (5,3 procent) jämfört med 2016. (23 569 miljoner kronor eller 73,6 procent). Den största ökningen finns under anslaget 1:1 Ytterligare ett utgiftsområde med stora Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 investeringar är utgiftsområde 6 Försvar och Rättsväsendet. Utgifterna för löner inklusive samhällets krisberedskap. Totalt uppgick sociala avgifter ökade med 790 miljoner kronor investeringar som finansierades genom anslag till (5,0 procent). Ökningen beror främst på att 7 137 miljoner kronor för utgiftsområde 6 antalet årsarbetskrafter ökade med 940 Försvar och samhällets krisberedskap, vilket är (3,7 procent) till 26 237. 22,3 procent av de totala investeringarna inom Löner inklusive sociala avgifter finansierade budgetens utgiftsområden. Statliga investeringar från anslag 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets med finansiell leasing. Utgifterna för dessa krisberedskap ökade med 525 miljoner kronor investeringar ingår inte inom utgiftsområdena (4,2 procent). Det beror främst på löneökningar utan ingår i Riksgäldskontorets nettoutlåning. samt ökade kostnader för övningsdygnstillägg Myndigheternas amorteringar och räntor på och ökad ledighetsskuld i samband med dessa lån redovisas som finansiella transaktioner försvarsmaktsövningen Aurora 2017. i tabell 2.128. Löner inklusive sociala avgifter finansierade
från anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknads-
Räntor och finansiella transaktioner
politiska program och insatser inom utgiftsområde
14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med I den realekonomiska gruppen räntor ingår 687 miljoner kronor (405,3 procent). Det beror räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. på att anslaget har finansierat ökade lönestatens utgifter för studiemedelsräntor. kostnader vid flera statliga myndigheter för Räntorna uppgick till 1,2 procent av utgifterna deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och inom budgetens utgiftsområden 2017. Anslaget insatser. 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Den näst största posten för konsumtion är Statsskuldsräntor m.m. är det enskilt största i omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas gruppen räntor. Anslaget stod för 92,0 procent myndigheternas köp av varor och tjänster. av de totala ränteutgifterna. Ränteutgifterna för Omkostnaderna för konsumtion ökade med anslaget ökade med 8 836 miljoner kronor (529,8 321 miljoner kronor (0,5 procent) 2017. De procent) jämfört med 2016. Det beror främst på största anslagen med omkostnader för lägre inkomster av överkurser vid emission av konsumtion 2017 är anslaget 1:2 statsobligationer. Överkurserna är lägre då Riks- Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur gäldskontoret under 2017, i större utsträckning
147S kr . 2017/ 18: 101
än under 2016, emitterat statsobligationer vars Inom utgiftsområde 23 Areella näringar,
kupongränta ligger närmare marknadsräntorna. landsbygd och livsmedel uppgick skillnaden
De finansiella transaktionerna uppgick till mellan beslutat bemyndigande och utestående
1,2 procent av utgifterna inom budgetens åtaganden till 17 411 miljoner kronor. Huvud-
utgiftsområden. De största anslagen 2017 var delen av de beslutade bemyndigandena för
anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster inom utgiftsområdet avser ekonomiska åtaganden som
utgiftsområde 15 Studiestöd och anslaget 1:1 planeras inom ramen för Landsbygdsprogram
Utveckling av statens transportinfrastruktur inom för Sverige 2014 – 2020. Det låga utnyttjandet av
utgiftsområde 22 Kommunikationer. bemyndigandena beror dels på att de avser hela
programperioden, dels på en svårighet att förutse
utbetalningstakten.
2.7 Beställningsbemyndiganden
Inom utgiftsområde 7 Internationell bistånd
uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigan- Regeringen eller den myndighet som regeringen de och utestående åtaganden till 9 271 miljoner bestämmer får för det ändamål och med högst kronor. De största beloppsmässiga skillnaderna det belopp som riksdagen beslutat, beställa varor är relaterade till områdena Afrika, forskningseller tjänster och besluta om bidrag, ersättning, samarbete, Asien, reformsamarbete i Östeuropa, lån eller liknande som medför utgifter under västra Balkan och Turkiet samt multilaterala senare budgetår än det år budgeten avser. De utvecklingsbanker, fonder och skuldåtaganden som görs räknas inte som ekonomiska avskrivningar. händelser och ska med andra ord inte redovisas Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets mot anslag. När ett bemyndigande utnyttjas ska krisberedskap uppgick skillnaden mellan beslutat detta redovisas mot det av riksdagen beslutade bemyndigande och utestående åtaganden till bemyndigandebeloppet. 7 369 miljoner kronor. Försvarsmaktens plan- Det totala bemyndigandebeloppet för 2017 ering innehåller ett stort antal projekt som ska var 454 305 miljoner kronor och de utestående beställas eller omförhandlas under året. Det är åtagandena den 31 december 2017 uppgick till även ett stort antal åtaganden som kommer att 363 277 miljoner kronor. De totala utestående infrias, vilket medför det kan bli variationer i åtagandena blev 91 028 miljoner kronor lägre än utfallet för de utestående åtagandena i det totala bemyndigandebeloppet. förhållande till bemyndigandet. De högsta beslutade bemyndigandebeloppen En specifikation av riksdagen beslutade avsåg utgiftsområde 22 Kommunikationer, bemyndiganden och utestående åtaganden den utgiftsområde 6 Försvar och samhällets kris- 31 december 2017 per anslag redovisas i bilaga 3. beredskap samt utgiftsområde 7 Internationellt Beställningsbemyndigande och utnyttjandet per bistånd. De största skillnaderna mellan anslag redovisas under respektive avsnitt för bemyndigandebelopp och utestående åtaganden utgiftsområdena. Stora skillnader mellan återfanns på utgiftsområde 22 beslutade bemyndiganden och utfall Kommunikationer, 23 Areella näringar, kommenteras i anslutning till bemyndigandelandsbygd och livsmedel, 7 Internationellt tabellen i respektive avsnitt. bistånd samt 6 Försvar och samhällets
krisberedskap.
Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer
uppgick skillnaden mellan bemyndigandebelopp
och utestående åtaganden till 39 091 miljoner
kronor. Skillnaden var störst för anslagen 1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur och
1:2 Vidmakthållande av statens transportinfra-
struktur och beror framför allt på att tecknande
av avtal för järnvägsinvesteringsprojekt och för
basunderhåll har förskjutits till kommande år.
För trängselskatt i Stockholm beror skillnaden
på att avtal inte har tecknats som beräknats
avseende förbifart Stockholm.
148S kr . 2017/ 18: 101
2.8 Inomstatliga lån
Tabell 2.129 Beställningsbemyndiganden 2017
Miljoner kronor Utestående Tabell 2.130 Inomstatliga lån Beställnings- åtaganden Miljoner kronor Utgiftsområde bemyndiganden 2017-12-31 Lån 1 Rikets styrelse 242 140 UO Inomstatliga lån Låneram 2017-12-31 2 Samhällsekonomi och 126 35 1 Riksdagsförvaltningens finansförvaltning investeringar som används i 4 Rättsväsendet 155 111 verksamheten 100 67 5 Internationell samverkan 214 121 1 Riksdagsförvaltningens investeringar i fastigheter och 6 Försvar och samhällets 94 010 86 641 tekniska anläggningar 500 395 krisberedskap 2 Statens fastighetsverks 7 Internationellt bistånd 74 350 65 079 investeringar i fastigheter 15 200 12 995 8 Migration 303 185 2 Fortifikationsverkets investeringar i 9 Hälsovård, sjukvård och social 1 926 1 427 mark, anläggningar och lokaler 13 100 11 282 omsorg 2 F.d. Statens järnvägars långfristiga 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom 2 701 281 lån exkl. finansiell leasing 1) 2 915 1 037 och funktionsnedsättning 2 Riksrevisionen - 13 Jämställdhet och nyanlända 2 200 529 anläggningstillgångar som används invandrares etablering i verksamheten 15 8 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 24 129 20 911 2 7 AP-fondens investeringar i anläggningstillgångar som används 15 Studiestöd 4 1 i verksamheten 2 500 16 Utbildning och 35 803 32 082 6 Beredskapsinvesteringar inom universitetsforskning ramen för Myndigheten för 17 Kultur, medier, trossamfund och 1 116 807 samhällsskydd och fritid beredskapsverksamhet 1 550 1 270 18 Samhällsplanering, 3 443 2 216 6 Krig, krigsfara eller andra bostadsförsörjning, byggande samt utomordentliga förhållanden 40 000 0 konsumentpolitik 9 Beredskapsinvesteringar inom 19 Regional tillväxt 7 150 6 424 ramen för Socialstyrelsens verksamhet 100 7 20 Allmän miljö- och naturvård 5 846 4 294 9 Beredskapsinvesteringar inom 21 Energi 4 131 2 268 ramen för Folkhälsomyndighetens 22 Kommunikationer 168 921 129 830 verksamhet 350 44 23 Areella näringar, landsbygd och 24 529 7 118 21 Svenska Kraftnäts lån i och utanför livsmedel Riksgäldskontoret 8 650 4 122 24 Näringsliv 3 006 2 776 22 Vissa infrastrukturprojekt 44 000 40 706 Summa utgiftsområden 454 305 363 277 22 Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga lån i eller utanför Riksgäldskontoret 450 240 22 Trafikverket (tidigare Botniabanan AB) för fortsatt utbyggnad av Botniabanan 2) 16 500 14 093 22 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 3 750 0 24 AB Svensk Exportkredits lån i Riksgäldskontoret för systemet med statsstödda exportkrediter 125 000 0
Summa 273 430 84 637
1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135. 1 Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:TU1, rskr. 2011/12:87.
149S kr . 2017/ 18: 101
2.9 Övriga krediter
1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. 2 Lagen (1999:158) om investerarskydd. Tabell 2.131 Övriga krediter Prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. 3 Miljoner kronor 4 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203) Utnyttjad 5 Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211). Övriga krediter i kredit UO Riksgäldskontoret Kredit 2017-12-31 6 Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191. 7 Prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34 2 Insättningsgarantin 1 Obegränsad 0 8 Lagen (1999:158) om investerarskydd. 2 Investerarskyddet 2 Obegränsad 0 9 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 2 Kredit för infriande av 1§ budgetlagen (2011:203). 10 Lagen (1995:1571) om kapitalgarantier till insättningsgaranti. internationella finansiella institutioner 3 Obegränsad 0 2 Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie garantireserv) 4 Obegränsad 0 2 För Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet 5 Obegränsad 0 2 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 250 6 2 Statens tjänstepensionsverk - behov av likviditet i pensionshanteringen 100 20 2 Kammarkollegiets kredit för statliga försäkringssystemet 6 100 0 2 Resolutionsreserven kreditram 100 000 0 2 Stabilitetsfonden kreditram 50 000 0
6 Försvarets materielverks behov av rörelsekapital 19 000 8 610 7 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner 7 Obegränsad 0 7 Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie garantireserv) 8 Obegränsad 0 7 Kredit för infriande av Sidas garantier 9 Obegränsad 0 10 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 170 141 11 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 8 000 0 18 Kredit för infriande av Boverkets garantier 9 Obegränsad 0
23 Viltvårdsfondens kredit i Riksgäldskontoret 5 0 24 Exportkreditnämnden upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalning 9 Obegränsad 0
Summa 8 777
1503 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
151S kr . 2017/ 18: 101
3 Resultaträkning, balansräkning och
finansieringsanalys
I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen. Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter, tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.
3.1 Resultaträkning
124 miljarder kronor i överskott Resultaträkningen för 2017 visar ett överskott på 124 miljarder kronor, vilket är 97 miljarder kronor större än 2016.
152S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 3.1 Resultaträkning 10 miljarder kronor. Transfereringskostnaderna ökade med 37 miljarder kronor (se not 4). Miljoner kronor Not 2017 2016
Intäkter
Skatteintäkter 1 1 316 861 1 235 712 Intäkter
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 52 088 52 312 Diagram 3.1 Statens intäkter Intäkter av bidrag 3 61 746 56 817 Finansiella Intäkter av Summa intäkter 1 430 695 1 344 840 intäkter bidrag Intäkter av 1% 4% avgifter och andra
Kostnader
ersättningar 4% Transfereringar m.m. Transfereringar till hushåll 4 -641 082 -624 459 Transfereringar till företag 4 -53 252 -50 762 Skatteintäkter Transfereringar till kommuner 4 -291 151 -276 586 91% Transfereringar till utlandet 4 -65 128 -61 314 Avsättningar till/upplösning av fonder 5 -10 741 -14 696 81 miljarder kronor mer i skatteintäkter Summa transfereringar m.m. -1 061 354 -1 027 817 Statens skatteintäkter uppgick till 1 317 miljarder kronor vilket var 91 procent av statens totala Statens egen verksamhet intäkter (se diagram 3.1 Statens intäkter). Kostnader för personal 6 -133 874 -125 796 Skatteintäkterna ökade med 81 miljarder kronor Kostnader för lokaler 7 -21 417 -23 305 (6,6 procent) jämfört med 2016 och de Vissa garanti- och kreditkostnader 8 -342 -2 581 specificeras närmare i not 1.
Övriga driftkostnader 9 -88 251 -89 883 En ökad lönesumma gav högre intäkter av skatt på Avskrivningar och nedskrivningar 10 -28 403 -27 724 arbete Summa statens egen verksamhet -272 286 -269 289 Intäkterna av de direkta skatterna på arbete, inkomstskatter, ökade med 28 miljarder kronor
Summa kostnader -1 333 640 -1 297 106
jämfört med 2016. Statens del av inkomstskatterna minskade med 1,9 miljarder kronor. Saldo före resultat från andelar Det förklaras av att skattereduktionerna ökade och finansiella poster 97 055 47 734 snabbare än den statliga inkomstskatten. Intäkterna från de indirekta skatterna på
Resultat från andelar i hel- och
arbete ökade med 29 miljarder kronor varav delägda företag 11 32 744 -10 671 2 miljarder kronor förklaras av att nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga nu helt har
Finansiella intäkter och kost-
avskaffats. Den återstående intäktsökningen på
nader
26 miljarder kronor förklaras framförallt av att Nettokostnad för statsskulden 12 -10 815 -21 253 lönesumman ökade med 4,8 procent. Timlönen Övriga finansiella intäkter 13 10 313 12 598 ökade med 2,6 procent medan antalet arbetade Övriga finansiella kostnader 14 -4 919 -1 225 timmar ökade med 2,1 procent mellan åren.
Summa finansiella poster -5 421 -9 881
De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter ÅRETS ÖVERSKOTT 124 378 27 182 är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna. Skatteintäkterna ökade Det förbättrade resultatet beror på flera faktorer. Högre intäkter av skatt på kapital Skatteintäkterna ökade med 81 miljarder kronor Jämfört med 2016 ökade intäkterna av skatt på och resultatet från andelar i hel- och delägda kapital med 8,3 miljarder kronor. Skatt på företag förbättrades med 43 miljarder kronor. företagsvinster ökade med 8,2 miljarder kronor Nettokostnaden för statsskulden minskade med eller 7,1 procent. Den fortsatt relativt svaga kronan och en ökad global tillväxt har gynnat
153S kr . 2017/ 18: 101
exportföretagen. Dessutom har basmetall- Intäkterna från EU-bidrag ökade priserna återhämtat sig från de låga nivåerna som Intäkter bidrag från EU visar på återflödet från gällde under framför allt det första halvåret 2016, EU-budgeten vilket har ökat med 3 miljarder vilket lett till högre vinster för råvaruindustrin. kronor jämfört med föregående år. Det beror Skatteintäkter av hushållens kapitalvinster ökade främst på ökad verksamhet i EU-programmen i med 0,5 miljarder kronor. den fleråriga budgetramen 2014 – 2020.
Ökade bostadsinvesteringar bidrog till högre intäkter av mervärdesskatt Kostnader Intäkterna av skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 22 miljarder kronor Diagram 3.2 Statens kostnader mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 21 miljarder kronor eller 5,2 procent. Kostnader för Finansiella statens egen kostnader Det är bostadsinvesteringarna som bidrar till den verksamhet 1% 20% relativt stora procentuella ökningen. Bostadsinvesteringarna steg med 15 procent under 2017. Även mervärdesskatten avseende konsumtion ökade mer än hushållens konsumtion i löpande priser på grund av sammansättningseffekter. Hushållens konsumtion i löpande priser steg med 4,3 procent. I beloppet mervärdesskatt, Transfereringar 427 miljarder kronor, ingår återbetald 79% mervärdesskatt till statliga myndigheter med Av statens kostnader utgjorde 79 procent 30 miljarder kronor som har eliminerats. Detta transfereringar där den största delen gick till är en inomstatlig transaktion som elimineras för hushåll. Kostnaderna för statens egen att inte påverka det konsoliderade utfallet i verksamhet utgjorde 20 procent och statens resultaträkning. nettokostnaden för statsskulden och övriga Ökade intäkter av skatt på alkohol och tobak finansiella kostnader 1 procent. Kostnaderna för Intäkterna av skatt på alkohol och tobak ökade statens egen verksamhet minskas då socialavgifterna på statsanställdas löner med 0,5 miljarder kronor. elimineras i den konsoliderade redovisningen. Ökade intäkter av skatt på energi och miljö Intäkterna av skatt på energi och miljö ökade Transfereringar med 0,3 miljarder kronor. Energiskatte-
Diagram 3.3 Transfereringar per sektor
intäkterna ökade bl.a. på grund av skattehöjningar. Skattehöjningarna finansierade bl.a. utfasningen av skatt på termisk effekt i Transfereringar till utlandet kärnkraftsreaktorer, vilket också påverkar 6% intäkterna från skatt på energi och miljö. Den nya kemikalieskatten påverkade intäkterna Transfereringar till positivt med 0,7 miljarder kronor. kommuner 28% Transfereringar till hushåll Mer AP-fondsmedel till staten 61% Bland intäkter av bidrag ökade Allmänna Transfereringar till pensionsfondens (AP-fonden) nettobidrag till företag staten med 2,7 miljarder kronor. Utbetalda 5% pensioner som finansieras från AP-fonderna Diagrammet ovan visar transfereringar i form av ökade med nära 14 miljarder kronor, medan lämnade bidrag och andra överföringar fördelade avgifterna som tillförs AP-fonderna ökade med på mottagarsektorer enligt nationalräken- 11 miljarder kronor, vilket ökar nettoöverskapernas indelning. Hushållssektorn är den föringen till staten. dominerande mottagaren och tar emot 61 procent av transfereringarna. Transferering-
154S kr . 2017/ 18: 101
arna till hushåll utgörs bl.a. av ålderspensioner, utsträckning än äldre ålderspensionärer. Därför sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag och är det en lägre andel av de nya pensionärerna arbetslöshetsersättning. Även bidrag till ideella som får garantipension. Detta gör också att organisationer, t.ex. inom biståndsområdet, utgiften minskar något över tid. räknas till hushållssektorn. Kommunerna tar Efterlevandepensioner till vuxna minskade med emot 28 procent av transfereringarna i former av 0,4 miljarder kronor eftersom änkepensionen är olika statsbidrag, företagssektorn 5 procent och under avveckling. Bostadstillägget minskade med utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar 0,2 miljarder kronor. Minskningen beror främst emot 6 procent av de statliga transfereringarna. på att inkomstpensionen höjdes relativt kraftigt Kostnaderna för transfereringar, exklusive 2017 och bostadstillägget är inkomstprövat. avsättningar till fonder, uppgick till 1 051 miljarder kronor, vilket är en ökning med Sjukpenningtalet minskade för första gången sedan 37 miljarder kronor jämfört med 2016. 2010 Kostnaden för sjukpenning minskade med Högre pensioner 1,6 miljarder kronor (4,6 procent). Under 2017 Transfereringarna till hushåll inom social- minskade sjukpenningtalet för första gången försäkringen ökade med 15 miljarder kronor sedan 2010. Nedgången beror på att en allt större netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan andel sjukfall avslutas under det första sjukav statens budget ökade med 14 miljarder skrivningsåret och att antalet nya sjukfall börjat kronor. Ålderspensionerna ökade eftersom den minska. Sjukpenningtalet anger hur många dagar genomsnittliga inkomstrelaterade ålders- med sjukpenning och rehabiliteringspenning pensionen är högre för yngre och nyblivna som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett pensionärer. Indexeringsreglerna innebar att år. Mellan 2010 och 2016 ökade talet med inkomstpensionerna och tilläggspensionerna till 80 procent för att vända nedåt i början på 2017. personer över 65 år räknades upp med För december var sjukpenningtalet 10,1 dagar 2,8 procent mellan 2016 och 2017. I december vilket är en minskning med 7,2 procent jämfört 2017 fick 2 134 544 pensionärer inkomstgrundad med december 2016. Kvinnor har i likhet med ålderspension, vilket var 33 992 personer fler än i tidigare ett nästan dubbelt så högt december 2016. sjukpenningtal som män, 13,3 dagar jämfört med Premiepensionerna ökade med 1,5 miljarder 6,9 dagar. kronor eller 19,5 procent. Det främsta skälet till Antalet personer som fick någon form av utbetalningsökningen är den s.k. tjugondels- sjukpenning har minskat från 224 952 i infasningen som gör att varje ny årskull som går i december 2016 till 203 070 i december 2017, pension har en större andel i det nya pensions- vilket motsvarar en minskning på 10,1 procent. systemet. Dessutom ökar antalet årskullar med Andelen psykiatriska diagnoser är fortsatt hög rätt till premiepension varje år eftersom bara och är sedan flera år den vanligaste orsaken till pensionärer födda år 1938 eller senare kan ha rätt sjukskrivning. I september 2017 låg dessa till premiepension. Ytterligare skäl till ut- diagnoser bakom 45 procent av pågående sjukbetalningsökningen är att börskurserna steg skrivningar. Inom de psykiatriska diagnoserna något under 2016, att många fonder gjorde har den största ökningen skett i diagnosen valutakursvinster och att räntorna sjönk vilket anpassningsstörningar och reaktion på svår medförde kursvinster. Allt detta påverkade stress, som ligger bakom ungefär hälften av alla uppräkningen av många premiepensioner vid nya sjukskrivningar. Den bortre tidsgränsen för årsskiftet 2016/2017. sjukpenning har tagits bort från 2016, vilket ger Anslagsfinansierade pensioner och stöd längre sjukperioder. minskade totalt med 1,3 miljarder kronor. Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige ligger Utbetalningarna av garantipension minskade strax under den genomsnittliga europeiska nivån. med 0,8 miljarder kronor. Minskningen beror huvudsakligen på att inkomstpensionen höjdes Lågt inflöde till aktivitets- och sjukersättning medan prisbasbeloppet sänktes något. Aktivitets- och sjukersättningen minskade med Garantipensionen avräknas mot en höjd 1,2 miljarder kronor (3 procent). Sjukersättning inkomstpension. Nya ålderspensionärer har kan beviljas främst till personer i åldrarna 30 till inkomstgrundad pension i betydligt större 64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom med minst
155S kr . 2017/ 18: 101
en fjärdedel. Sjukersättning betalades ut till området med 2,3 miljarder kronor. Arbetslös- 276 682 personer i december 2017. Det är en hetsersättningen minskade med 0,2 miljarder minskning med 5,4 procent jämfört med kronor och aktivitetsstödet med 1,1 miljarder december 2016. Minskningen fortsätter eftersom kronor. Arbetslösheten minskade från igenomantalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora snitt 7,0 procent 2016 till 6,7 procent 2017 enligt grupper övergår till ålderspension. Det låga Arbetsförmedlingens statistik. (I genomsnitt inflödet är en följd av att regelverket ställer höga under 2017 uppgick arbetslösheten till krav på stadigvarande nedsättning av arbets- 6,7 procent enligt SCB:s arbetskraftsunderförmågan. Sedan 2014 förekommer endast beslut sökning (AKU). Under 2016 var genomsnittet om sjukersättning som gäller tills vidare 6,9 procent.) eftersom ersättningsformen tidsbegränsad Antalet inskrivna som arbetslösa hos sjukersättning har fasats ut. Arbetsförmedlingen var 6 000 färre än i Aktivitetsersättning kan beviljas till personer i december för ett år sedan. Totalt var åldrarna 19 till 29 år om de har nedsatt arbets- 366 000 personer inskrivna som arbetslösa. Det förmåga på grund av sjukdom med minst en är stora skillnader i arbetslöshet bland inrikes fjärdedel. Aktivitetsersättning betalades ut till och utrikes födda men den minskade i båda 36 295 personer i december 2017. Det är en grupperna. För inrikes födda var arbetslösheten minskning med 6,2 procent jämfört med 4,0 procent och för utrikes födda 22,2 procent. december 2016. Antalet inskrivna kvinnor har ökat medan antalet inskrivna män har minskat. Ökningen Statlig assistansersättning ökar bland kvinnor beror främst på att fler utrikes Kostnaderna för assistansersättning inkluderar födda kvinnor nu är inskrivna i även kommunernas andel av kostnaden för etableringsuppdraget. I december hade drygt assistansersättning. De ökade med 1,5 miljarder 11 000 personer en extratjänst främst i kronor (5,5 procent). Ökningen beror på den kommunerna. Extratjänster är till för nyanlända tillfälligt låga assistansersättningen 2016 då efter- och långtidsarbetslösa. skottsbetalning infördes. Ökningen förklaras Andelen av de arbetslösa som har rätt till också av att trots att färre personer har rätt till arbetslöshetsersättning har fallit från 80 procent ersättningen beviljas de ofta ersättning för fler 2006 till ca 33 procent 2017. Andelen sjunker då timmar. I december 2017 hade 14 886 personer många nyanlända förstärker de senaste årens assistansersättning vilket är en minskning med trend att fler människor är nytillträdda på 5,4 procent jämfört med 2016. arbetsmarknaden och inte har hunnit kvalificera sig till a-kassa. Ökade kostnader för föräldraförsäkringen Inom området ekonomisk trygghet för familjer Ökade utgifter för etableringsersättning till vissa och barn ökade kostnaderna för föräldra- nyanlända invandrare försäkringen med 1,4 miljarder kronor. Etableringsersättning till vissa nyanlända Kostnaderna för barnbidragen ökade med invandrare ökade med 1,1 miljarder kronor. 0,9 miljarder kronor. Ökningen av föräldra- Antalet asylsökande och kommunmottagna penning och barnbidrag beror på att både antalet flyktingar beskrivs under kommunersättning för barn och medelersättningen från föräldra- flyktingmottagande. Migrationsverkets bidrag försäkringen stiger. Flerbarnstillägget höjdes till hushåll har ökat med 0,2 miljarder kronor från den första januari 2017. Invandringen bidrar eftersom kostnaderna för offentligt biträde i också till ökningen. Från första juli 2017 utlänningsärenden ökat. ändrades dock reglerna inom föräldraförsäkringen vilket innebär att föräldrar till barn 32 miljarder kronor till premiepensionssystemet över ett år får ett mindre antal föräldra- Nettoöverföring till premiepensionssystemet penningdagar när de flyttar till Sverige. Män tar redovisas som en transferering till hushåll mot successivt ut en större andel av dagarna med bakgrund av att systemet ses som en del av föräldrapenning, men ökningen går långsamt. hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggs- Utgifterna för arbetslöshetsersättning minskade upplysningar). Bland de övriga transfereringarna till hushåll Beloppet består av de socialavgifter, allmänna minskade kostnaderna för arbetsmarknads- pensionsavgifter och statliga ålderspensions-
156S kr . 2017/ 18: 101
avgifter som överförts till premiepensions- landsting ökade med 6,7 miljarder kronor. Av systemet, med avdrag för utbetalda premie- den ökningen avsåg 3,0 miljarder kronor också pensioner (3,6 miljarder kronor), som ingår i stöd med anledning av flyktingsituationen. utbetalda ålderspensioner. Kommuner och landsting fick 9,8 miljarder kronor i tillfälligt stöd med anledning av Transfereringar till företag ökade flyktingsituationen 2015. Stödet betalades ut i Transfereringarna till företag ökade med december 2015 men skulle även täcka kostnader 2,5 miljarder kronor. Transfereringar som förväntades uppstå 2016. I statens resultatfinansierade med EU-medel för gårdsstöd, räkning redovisades stödet kassamässigt och landsbygdsåtgärder m.m. ökade med därmed i sin helhet på 2015. Det förklarar varför 1,4 miljarder kronor. Arbetsförmedlingens köp inget stöd redovisades i resultaträkningen 2016. av arbetsmarknadsutbildning minskade med 0,6 miljarder kronor. Det beror främst på att Utgifterna för kommunersättning för sysselsättningsfasen inom jobb- och flyktingmottagande minskade utvecklingsgarantin avvecklas och att antalet Migrationsverkets ersättning? till kommuner för deltagare minskat. integration och migration minskade med 5,6 miljarder kronor. Ersättningar och bostads- Investeringsstöd för bostadsbyggande ökade kostnader inklusive periodiseringar minskade Bidrag till privata företag och kommunala bolag med 9,0 miljarder kronor. Minskningen förklaras ökade med 0,7 miljarder kronor jämfört med av att antalet barn och unga har minskat kraftigt föregående år. Under 2016 och 2017 infördes ett mellan åren. Dessutom infördes ett nytt investeringsstöd för anordnande av hyres- ersättningssystem för mottagandet av ensambostäder och bostäder för studerande. Ut- kommande barn och unga första juli 2017. betalningarna verkställdes under 2017 och det Ersättningen för ensamkommande sänktes då till förklarar en stor del av ökningen mellan åren. 1 350 från 1 900 kronor per dygn. Vinnovas nya satsningar på små och medelstora Kommunerna får också kommunersättning företag har blivit fullt genomförda 2017 vilket under två år när de tar emot nyanlända med gav en ökning på 0,3 miljarder kronor. uppehållstillstånd. När beslut om uppehållstillstånd har beviljats skrivs de asylsökande ut ur Transfereringar till kommuner ökade mottagningssystemet och blir i stället placerade i De senaste årens ökning av bidragen till kommuner. Ersättningar till kommuner vid kommuner har fortsatt. Transfereringarna till flyktingmottagande ökade med 3,4 miljarder kommuner ökade totalt med 15 miljarder kronor. kronor. De allmänna bidragen till kommuner Totalt ansökte 25 666 om asyl 2017. Syriska ökade med 16 miljarder kronor. De innefattar medborgare är fortfarande den största gruppen den kommunalekonomiska utjämningen som med 5 718 ansökningar, men den har minskat nettoredovisas på statens budget där det med 13,5 procent. Antalet asylsökande var generella statsbidraget sammanförts med 28 939 under 2016 och 162 877 under 2015. utjämningssystemet. Under 2017 ansökte 1 336 ensamkommande barn och unga om asyl. Det var betydligt färre än Ökad ersättning till kommunerna för ingående 2016 och 2015 då 2 199 respektive 35 369 mervärdesskatt ensamkommande barn och unga ansökte. Det Kommunernas ersättning för ingående mer- totala antalet kommunmottagna uppgick under värdesskatt ökade med 3,4 miljarder kronor till 2017 till 68 442. Under 2016 och 2015 var antalet följd av ökad konsumtion. kommunmottagna 68 761 respektive 51 197.
Stöd till kommuner med anledning av Läkemedelsförmånerna ökade flyktingsituationen Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med Kommuner och landsting fick 7,0 miljarder 1,7 miljarder kronor. Framförallt ökade kronor från ett nytt anslag 1:4 Stöd med kostnaderna för NOAK, ett läkemedel som anledning av flyktingsituationen vilket förklarar används som strokeförebyggande vid förmaksen ökning mellan åren. Här ingår en del av de flimmer. Även kostnaderna för cancerläkemedel s.k. välfärdsmiljarderna. Den kommunaloch läkemedel mot ADHD och diabetes ökade. ekonomiska uttämningen till kommuner och
157S kr . 2017/ 18: 101
Professionsmiljard och resursförstärkning till 2015 och 2016 var avräkningen 9 respektive landstingen 6 miljarder kronor. Från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och Migrationsverkets utbetalning av dagsjukvård fick landstingen en miljard kronor i ersättning till asylsökande redovisas i enlighet resursförstärkning 2016. Satsningen var tillfällig med nationalräkenskaperna som bidrag till vilket förklarar minskningen med 1,0 miljard övriga länder. Dagersättning betalas från anslaget kronor 2017. Kommunerna fick återigen Ersättningar och bostadskostnader, anslags- 1,0 miljard kronor 2017, den s.k. posten Ersättningar till asylsökande. Även professionsmiljarden. Syftet är att höja kvaliteten ersättningar från anslaget 1:7 Utresor för avvisade och effektiviteten inom hälso- och sjukvården. och utvisade redovisas som bidrag till övriga länder. Dessa ersättningar minskade med Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program 0,9 miljarder kronor. ökade Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program Mindre avsättningar till fonder och insatser ökade med 0,9 miljarder 2017. I Avsättningen till Kärnavfallsfonden sjönk med december hade drygt 11 168 personer extra- 2,7 miljarder kronor på grund av att marknadstjänster främst i kommunerna. Extratjänster är värderingen av tillgångar påverkade fonden till för nyanlända och långtidsarbetslösa. negativt.
Satsningar inom skolområdet Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade Kommunerna fick 1,2 miljarder kronor mer i Kostnaderna för statens egen verksamhet bidrag till lärarlöner och 0,9 miljarder kronor (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) mer för fler anställda i lågstadiet 2017. uppgick till 272 miljarder kronor 2017. Det är en Utveckling av skolväsendet och annan ökning med 3 miljarder kronor jämfört med pedagogik ökade med 0,9 miljarder kronor. 2016. Anslaget lågstadielyftet upphörde 2017 vilket innebär en minskning med 1,0 miljard kronor Lönekostnaderna ökade med 4,2 procent mellan åren. Statens personalkostnader ökade med 8,1 miljarder kronor. Lönekostnader inklusive Ökad avgift till Europeiska unionen lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften 5,5 miljarder kronor eller 4,2 procent. Polistill EU med 3,0 miljarder kronor netto. Den myndigheten och Försvarsmakten har de högsta periodiserade reduceringen av EU-avgiften personalkostnaderna. påverkade till stor del utfallet för 2016. Det gör Trafikverkets lönekostnader ökade med att kostnaden för den BNI-baserade avgiften 8,2 procent vilket beror på ökat antal anställda minskade med 2,0 miljarder kronor. Kostnaden genom riktade satsningar främst på underhåll för den mervärdesskattebaserade avgiften ökade och operativ trafikledning. Andelen egen med 5,4 miljarder kronor. Till skillnad mot redo- personal har ökat medan antalet konsulter har visningen på statens budget redovisas avgiften minskat. Domstolsverkets lönekostnader ökade här periodiserad, vilket leder till en skillnad på med 6,4 procent vilket främst beror på ett ökat drygt 5 miljarder kronor från utfallet på statens antal anställda inom migrationsdomstolarna. Det budget. är en följd av att antalet mål har ökat. Statens tjänstepensionsåtagande redovisas till största Mer bistånd delen av Statens tjänstepensionsverk (SPV). Kostnaden för bistånd och andra internationella Nettoökningen av statens pensionsskuld 2017 bidrag genom Styrelsen för internationellt var 8,4 miljarder kronor medan den föregående utvecklingssamarbete (Sida) ökade med år var 4,6 miljarder kronor. Detta förklarar att 1,6 miljarder kronor. Sidas bidrag till multi- statens pensionskostnader ökade med laterala och internationella organisationer och 4 miljarder kronor. fonder ökade mest. Det internationella biståndet räknas av för flyktingkostnader. För 2017 Lokalkostnaderna minskade beräknades utgifterna för internationellt bistånd Statens lokalkostnader minskade med vara drygt 6 miljarder kronor lägre än de skulle 1,9 miljarder kronor. Migrationsverkets hyresvarit utan avräkning för flyktingkostnader. För kostnader minskade med 2,5 miljarder kronor
158S kr . 2017/ 18: 101
eller 51 procent. Förändringen beror framförallt 3.2 Balansräkning på en minskning av antalet tillfälliga boenden för asylsökande. Antalet inskrivna i anläggnings- I balansräkningen redovisas värdet av statens boenden minskade med 44 procent. samtliga tillgångar, skulder och kapital den 31 december 2017. Lägre garanti- och kreditkostnader Vissa garanti- och kreditkostnader minskade med 2,2 miljarder kronor. Exportkreditnämndens (EKN) kostnader för skadeersättningar blev lägre än 2016.
Övriga driftkostnader minskade Övriga driftkostnader minskade med 1,6 miljarder kronor. Migrationsverkets driftkostnader för inköp av varor minskade med 1,5 miljarder kronor till följd av det minskade antalet tillfälliga boenden.
Bättre resultat i statliga företag Resultatet från andelar i hel- och delägda företag förbättrades med 43 miljarder kronor. Vattenfalls resultat förbättrades med 35 miljarder kronor till en vinst på 8,4 miljarder kronor. Förbättringen avser främst frånvaron av förluster från avvecklad verksamhet, som föregående år uppgick till 24 miljarder kronor. Minskade nedskrivningar och avsättningar har förbättrat resultatet med 18 miljarder kronor. Resultatet för LKAB förbättrades med 5,8 miljarder kronor. Förbättringen avser främst högre marknadspriser på järnmalm och ett gynnsammare utfall för pris- och valutasäkringar.
Lägre nettokostnad för statsskulden Under 2017 uppgick nettokostnaden för statsskulden till 10,8 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden minskade med 10,4 miljarder kronor från föregående år. Positiv påverkan från ökade orealiserade valutakursförändringar med 9,7 miljarder kronor och ökade överkurser med 2,7 miljarder kronor har uppvägt den negativa effekten av minskade ränteintäkter med 1,4 miljarder kronor.
Finansiella intäkter och kostnader Övriga finansiella intäkter minskade med 2,3 miljarder kronor och övriga finansiella kostnader ökade med 4,5 miljarder kronor. I båda fallen berodde det främst på värdeförändringar av finansiella instrument.
159S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 3.2 Balansräkning Övriga upplupna intäkter 38 80 035 55 179
Miljoner kronor
Summa periodavgränsningsposter 95 043 76 934
TILLGÅNGAR
Not 2017-12-31 2016-12-31
Kortfristiga placeringar
Anläggningstillgångar
Värdepapper och andelar 39 90 342 22 136
Immateriella anläggnings-
Summa kortfristiga placeringar 90 342 22 136
tillgångar
Kassa och bank 40 9 541 10 056 Balanserade utgifter för utveckling 15 7 880 7 684 Rättigheter och andra immateriella SUMMA TILLGÅNGAR 1 739 547 1 602 426 anläggningstillgångar 16 1 417 1 332 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 17 1 - KAPITAL OCH SKULDER Not 2017-12-31 2016-12-31
Summa immateriella
anläggningstillgångar 9 298 9 017 Nettoförmögenhet 41 -270 926 -405 069
Materiella anläggningstillgångar Fonder 42 179 197 168 456
Statliga väganläggningar 18 141 728 138 968 Avsättningar
Statliga järnvägsanläggningar 19 166 373 146 185 Avsättningar för pensioner och 43 242 077 233 091 liknande förpliktelser Byggnader, mark och annan fast egendom 20 40 215 39 384 Övriga avsättningar 44 15 624 16 566
Förbättringsutgifter på annans Summa avsättningar 257 701 249 657 fastighet 21 5 676 5 271 Statsskulden
Maskiner, inventarier, Lån i svenska kronor 895 488 878 771 installationer m.m. 22 36 637 35 811 Lån i utländsk valuta 369 721 413 189 Pågående nyanläggningar 23 75 701 83 985 Summa statsskulden 45 1 265 210 1 291 960 Beredskapstillgångar 24 100 619 97 837
Förskott avseende materiella
Skulder m.m.
anläggningstillgångar 25 5 013 4 934 Långfristiga skulder 46 3 134 3 365
Summa materiella
anläggningstillgångar 571 962 552 375 Leverantörsskulder 47 21 240 19 957
Finansiella Övriga kortfristiga skulder 48 197 370 176 966
anläggningstillgångar
Depositioner 49 1 101 1 091 Andelar i hel- och delägda företag 26 326 898 296 581 Förskott från uppdragsgivare 50 144 162 Andra långfristiga värdepap- och kunder persinnehav 27 47 081 50 595
Summa skulder m.m. 222 988 201 542
Långfristiga fordringar 28 4 445 4 707
Periodavgränsningsposter
Summa finansiella anlägg-
Upplupna kostnader 51 32 495 38 624
ningstillgångar 378 423 351 883
Oförbrukade bidrag 52 11 192 10 800
Summa anläggningstillgångar 959 683 913 274
Övriga förutbetalda intäkter 53 41 690 46 456
Summa periodavgränsnings-
Utlåning 29 437 512 456 356
poster 85 377 95 880
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 739 547 1 602 426
Varulager m.m.
Garantiförbindelser 54 4 297 1 324 Varulager och förråd 30 1 790 1 762 Övriga ansvarsförbindelser 55 41 744 42 603 Pågående arbeten 31 554 853
Fastigheter 32 168 160
Förskott till leverantörer 33 10 9
Nettoförmögenheten förbättrades
Summa varulager m.m. 2 522 2 784
Fordringar
Statens nettoförmögenhet är skillnaden mellan Kundfordringar 34 8 662 8 583 tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Övriga kortfristiga fordringar 35 136 242 112 302 Statsskulden svarar för den övervägande delen av
Summa fordringar 144 904 120 885
skulderna och därmed den negativa netto-
förmögenheten och motsvarar i huvudsak
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader 36 11 650 18 000 statens budgets ackumulerade underskott över
Upplupna bidragsintäkter 37 3 358 3 755 åren. Vid utgången av 2017 var netto-
160S kr . 2017/ 18: 101
förmögenheten -271 miljarder kronor, dvs. Nya vägar och järnvägar
staten hade en nettoskuld. Det är en förbättring De materiella anläggningstillgångarna ökade med
med 134 miljarder kronor jämfört med 2016 då nära 20 miljarder kronor. Värdet av väg-
nettoförmögenheten var -405 miljarder kronor. anläggningar som blev klara under 2017 var
Nettoförmögenhetens förändring fördelad på 8,1 miljarder kronor. Bland färdigställda projekt
balansräkningens olika delar kan sammanfattas ingår t.ex. E4 Tomteboda – Haga södra, Riksväg
så här: 56 Stingtorpet – Tärnsjö, E6 Trafikplats
Mdkr Spillpengen och landsväg 288 Alunda – Gimo.
Ökning av tillgångar 137 Värdet av järnvägsanläggningar som blev klara
Ökning av skulder 16 under 2017 var 25 miljarder kronor. I objekt som
Ökning av avsättningar – 8 färdigställts under 2017 ingår bl. a. Citybanan,
Göteborgs hamnbana och Marieholmsbron, Ökning av fonder – 11 dubbelspår på sträckan Svartbäcken – Samnan och
Summa 134
på sträckan Skutskär – Furuvik.
Förändringen av nettoförmögenheten kan även Stora pågående nyanläggningar beskrivas på följande sätt: Årets investeringar uppgick totalt till
Mdkr
29 miljarder kronor. Trafikverkets investeringar
uppgick till 23 miljarder kronor. Här ingår Årets överskott enligt resultaträkningen 124
Värdeförändring av aktier och andelar 6 många mycket stora väg- och järnvägsprojekt
Utjämningspost vid eliminering av statspapper 2 som t.ex. E4 Förbifart Stockholm, Västsvenska
Invärdering av beredskapsvaror 2 vägpaket, ökad kapacitet järnväg Tomteboda –
Summa 134 Kallhäll samt nytt dubbelspår Järna – Linköping.
Svenska kraftnäts investeringar uppgick till
1,8 miljarder kronor och avser främst Förändringen av nettoförmögenheten på- Stockholms Ström, SydVästlänken och ledningsverkades främst av årets överskott i resultatprojektet Storfinnforsen – Midskog. Totalt räkningen på 124 miljarder kronor, men också av minskade pågående investeringar med enstaka transaktioner som förändrade tillgångars 8,3 miljarder kronor eftersom flera stora projekt eller skulders värde utan att de redovisades över blev färdigställda under 2017, t.ex. Citybanan, resultaträkningen. En återkommande för- Göteborgs hamnbana och E4 Tomteboda – Haga klaringspost är värdeförändringar av statligt ägda södra. företags egna kapital som inte är hänförbara till
periodens resultat. Under 2017 uppgick dessa Maskiner, inventarier, installationer ökade effekter till nära 6 miljarder kronor. Vid Maskiner, inventarier, installationer m.m. ökade eliminering av myndigheters innehav av inommed 0,8 miljarder kronor. Av årets totala statliga värdepapper värderade till marknadsinvesteringar på 4 miljarder kronor står värde mot Riksgäldskontorets motsvarande Polismyndigheten för 0,5 miljarder kronor. Det skuld förs mellanskillnaden till nettoförklaras främst av en ökad satsning på material förmögenheten. För 2017 uppgick förändringen för terrorbekämpning och förstärkningsvapen. av mellanskillnaden till knappt 2 miljarder
kronor. Försvarsmakten har invärderat Beredskapslagren ökade beredskapsvaror anskaffade tidigare år till ett Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier värde av 2 miljarder kronor som påverkar uppgick till 7,5 miljarder kronor och av- och nettoförmögenheten. nedskrivningar uppgick till 7,1 miljarder kronor
under 2017. Anskaffningen avser bl.a. strids-
flygplan JAS 39E, ubåt, brobandvagn, helikopter
Övriga förändringar i balansräkningen
14, hemvärnsfordon, livstidsförlängning av
fartyget HMS Carlskrona och ledningsmateriel. Under räkenskapsåret 2017 ökade de totala Beredskapslagrets värde ökade med 2,4 miljarder tillgångarna med 137 miljarder kronor till kronor under året. Ökningen beror främst på att 1 740 miljarder kronor. Försvarsmakten invärderat beredskapsvaror som
anskaffats tidigare år och korrigerat lager-
värdena.
161S kr . 2017/ 18: 101
Finansiella anläggningstillgångar ökade i värde som avser rut- och rotavdrag. Fordran på De finansiella anläggningstillgångarna ökade kommuner och landsting för slutavräkning av med knappt 27 miljarder kronor. Vattenfalls kommunalskatt uppgick vid slutet av 2017 till andelsvärde ökade med 10,4 miljarder kronor, 2,1 miljarder kronor. Skatteverket gör slutvilket främst förklaras av årets vinst på avräkning i januari månad andra året efter 8,4 miljarder kronor och poster redovisade inkomståret. Posten varierar mellan åren och vid direkt mot eget kapital på 0,6 miljarder kronor. utgången av 2016 hade Skatteverket i stället en Akademiska hus ökade med 5,1 miljarder skuld till kommuner och landsting. kronor, vilket beror på en ökning av årets resultat på 6,5 miljarder kronor och en Jordbruksverkets fordringar på EU ökade minskning med 1,4 miljarder kronor i utdelning. Jordbruksverket redovisar huvudsakligen ford- LKAB:s andelsvärde ökade med 5,8 miljarder ringar på EU för bidrag som myndigheten kronor, vilket främst beror på årets vinst på betalar ut inom jordbruksfonderna. Fordran på 4,8 miljarder kronor samt direkta ökningar av EU ökade med 1,7 miljarder kronor jämfört med eget kapital med 1,0 miljard kronor. Totalt föregående år. Ökningen beror på att utökade andelar i hel- och delägda företag med betalningar till lantbrukarna har effektiviserats. 30 miljarder kronor. Andra långfristiga värdepappersinnehav Förutbetalda kostnader minskade minskade med 3,5 miljarder kronor. Det är Förutbetalda kostnader minskade med främst Kärnavfallsfondens bostadsobligationer 6,3 miljarder kronor netto. Minskningen beror och EKN:s obligationer i dollar som har till största delen på den periodiserade mervärdesminskat. skattebaserade EU-avgiften på 7,8 miljarder kronor för åren 2014 – 2016 som återbetalades i Statens lån till Riksbanken minskade januari 2017. Riksgäldskontoret redovisar 245 miljarder kronor eller 56 procent av statens utlånings- Periodiserade skatter ökade upplupna intäkter fordringar. De består främst av fordran på Periodisering av skatter är mellanskillnaden Riksbanken för utlåning i dollar och euro. mellan de debiterade skatterna och de skatte- Kronan förstärktes under året mot dollar vilket intäkter som beräknas i samband med uppmedförde att Riksgäldskontorets utlåning till rättande av årsredovisningen för staten. När en Riksbanken minskade med 19 miljarder kronor ökning av upplupna intäkter redovisas innebär netto. det att de periodiserade intäkterna är högre än de debiterade skatter som Skatteverket redovisat. CSN:s fordringar ökade Upplupna skatteintäkter ökade med 26 miljarder CSN:s utlåningsfordran ökade med 5,8 miljarder kronor. kronor och uppgick till 192 miljarder kronor, inklusive reserveringen för osäkra fordringar. Värdepapper och andelar ökade Ökningen av lånefordran beror på att ny- Värdepapper och andelar ökade med 68 miljarder utlåningen var större än amorteringarna. kronor och ökningen avser Riksgäldskontorets repor i egna statspapper. Placeringar i repor är en Affärsdagsredovisning förklarar ökade kortfristiga del av statsskuldsförvaltningen och kan variera fordringar kraftigt mellan åren. Storleken på placeringarna Övriga kortfristiga fordringar ökade med beror på placeringsbehovet vid boksluts- 24 miljarder kronor jämfört med föregående år. tidpunkten. Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning ökade fordran med 17 miljarder Fonderna ökade kronor. Fonder ökade med knappt 11 miljarder kronor jämfört med 2016. Resolutionsreserven ökade Kortfristiga fordringar på skattekontot ökade med 6,4 miljarder kronor, Kärnavfallsfonden Skatteverkets fordringar på skattekontot ökade ökade med 2,6 miljarder kronor och Insättningsmed 2,8 miljarder kronor. I princip alla garantifonden med 2 miljarder kronor. debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Av ökningen rör ca 0,9 miljarder kronor fordringar
162S kr . 2017/ 18: 101
Avsättningarna ökade är överkurs och bokförs som förutbetald intäkt Avsättningar för pensioner och liknande för- som periodiseras över lånets löptid. pliktelser ökade med nästan 9 miljarder kronor, varav avsättningar för statens tjänstepensioner ökade med 8,4 miljarder kronor. Ökningen är ett netto av bl.a. utbetalda pensioner, nyintjänande 3.3 Finansieringsanalys och förändrade antaganden. Övriga avsättningar minskade med Finansieringsanalysen visar statens betalningar 0,9 miljarder kronor. Avsättningarna för fördelade på avsnitten statens verksamhet, garantier har minskat med 1,2 miljarder kronor, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. vilket främst beror på att risker som kan Finansieringsanalysen visar även förändringen av finansieras med garantiavgifter och oreglerade och respektive avsnitts påverkan på statens skador har minskat. Avsättningar för nettoupplåning under redovisningsperioden. avhjälpande av miljöskador har ökat med Statens nettoupplåning definieras som för- 0,3 miljarder kronor. ändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar. Statsskulden minskade Uppgifterna i finansieringsanalysen har Statsskulden minskade med 27 miljarder kronor hämtats från resultat- och balansräkningarna och uppgick vid 2017 års utgång till samt från den information som myndigheterna 1 265 miljarder kronor. Lån i svenska kronor rapporterat in till statsredovisningssystemet eller ökade med 17 miljarder kronor och lån i från myndigheternas årsredovisningar med utländsk valuta minskade med 43 miljarder eventuella kompletteringar. kronor. Statens budgetsaldo för 2017 var positivt med 62 miljarder kronor.
Skattekontot och affärsdagsredovisning förklarar ökade kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder ökade med 20 miljarder kronor jämfört med föregående år. Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning ökade de kortfristiga skulderna med 16 miljarder kronor. Motsvarande effekt förekommer på tillgångssidan i samband med försäljning av värdepapper. Andra stora poster som påverkar kortfristiga skulder är Skatteverkets kontoöverskott på skattekonto på 7 miljarder kronor samt EU-avgiften som minskade med 4,8 miljarder kronor.
Upplupna kostnader minskade Migrationsverket redovisar en minskning av upplupna kostnader med 5,4 miljarder kronor. Minskningen består i huvudsak av upplupna kostnader för placering av barn med 4 miljarder kronor och skolkostnader och organiserad verksamhet med 1,2 miljarder kronor.
Förutbetalda intäkter minskade Övriga förutbetalda intäkter minskade med 4,8 miljarder kronor. Minskningen gäller överkurser som uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden
163S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 3.3 Finansieringsanalys betalningar har netto påverkat kassaflödet negativt med 68 miljarder kronor, vilket är Miljoner kronor 61 miljarder kronor mer än föregående år. Den Not 2017 2016 Statens verksamhet största förändringen mot föregående år rör Skatter 56 1 290 680 1 271 456 Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar som Avgifter och andra ersättningar 57 59 999 64 600 har ökat med 66 miljarder kronor. Intäkter av bidrag 61 746 56 817 Utbetalningarna av transfereringar ökade med Summa justerade intäkter 1 412 425 1 392 873 37 miljarder kronor medan kassaflödet från intäkter var 20 miljarder kronor högre. Transfereringar 58 -1 050 385 -1 013 177 Statens egen verksamhet 59 -235 221 -234 142 Summa justerade kostnader -1 285 606 -1 247 319
Lägre investeringar och mer försäljning
Justeringar till betalningar 60 -67 718 -6 795
Saldo statens verksamhet 59 101 138 759
Investeringsverksamheten gav ett negativt kassaflöde med 45 miljarder kronor vilket är 6 miljarder kronor lägre än föregående år. Årets Investeringar 61 Finansiella investeringar -772 -6 419 investeringar uppgick till 48 miljarder kronor. Materiella investeringar -43 878 -42 719 Det är en minskning med 5 miljarder kronor, Immateriella investeringar -2 929 -2 943 hänförlig till framför allt att Kärnavfallsfonden Summa investeringsutgifter -47 579 -52 081 och EKN har investerat mindre utanför staten. Försäljning av anläggnings- 2 894 1 031 Positiva kassaflöden från försäljning av anläggtillgångar ningstillgångar uppgick till knappt 3 miljarder Summa investeringsverksamhet -44 685 -51 050 kronor vilket är knappt 2 miljarder kronor mer än föregående år och främst rör värdepapper. Utlåning 62 Nyutlåning -28 225 -32 493
Statens nyutlåning minskade och amorteringarna
Amorteringar 18 424 12 236
ökade
Summa nettoutlåning -9 801 -20 257
Statens utlåning uppgick till 28 miljarder kronor,
Finansiella aktiviteter
vilket är 4 miljarder kronor lägre än föregående Finansiellt netto för statens 63 -11 043 -11 805 år. Beloppet påverkas framför allt av valutaupplåning förändringar i samband med omsättning av Övrigt finansiellt netto 64 7 901 9 314 statens utlåning till Riksbanken. Amorteringarna Justeringar till betalningar 65 -3 499 6 747 uppgick till 18 miljarder kronor vilket är
Summa finansiella aktiviteter -6 642 4 256
6 miljarder kronor mer än föregående år, huvud- Totalt -2 027 71 708 sakligen på grund av att Irland betalade tillbaka Statens nettoupplåning sitt lån.
Förändring av statsskulden -26 750 -60 332 Orealiserade valutakurs- 28 777 -11 376 förändringar Kassaflödet från finansiella aktiviteter
försämrades
Totalt 2 027 -71 708
Nettobetalningar från finansiella aktiviteter gav ett negativt kassaflöde med 7 miljarder kronor,
Statens verksamhet gav positivt kassaflöde
vilket är en försämring med 11 miljarder kronor. Till stor del beror det på att förutbetalda Kassaflödet i den del som avser statens verksamöverkurser hänförbara till statens upplåning har het, dvs. intäkter, transfereringar och statens minskat. egen verksamhet enligt resultaträkningen, var positivt med 59 miljarder kronor, vilket netto är 80 miljarder kronor lägre än föregående år. Förändringarna av fordringar och skulder som redovisas under posten justeringar till
164S kr . 2017/ 18: 101
Statens nettoupplåning ökade 29 miljarder kronor och avsättningar och fondering med 20 miljarder kronor. Resultat- Statens nettoupplåning visar förändringen av andelar i statens hel- och delägda företag som statens upplåning justerad för orealiserade påverkat resultaträkningen positivt utan något valutakursförändringar. Statens nettoupplåning kassaflöde avgår med nära 33 miljarder kronor, har ökat med 2 miljarder kronor, vilket innebär medan negativa marknadsvärdesförändringar på att staten gjort en nettoökning av sina lån. Stats- värdepapper läggs till med 2 miljarder kronor. skulden minskade med 27 miljarder kronor, men Andra mindre poster som ingår är valutavid beräkning av nettoupplåningen justeras detta förändringar och reavinster och reaförluster. för orealiserade valutakursförändringar i Förändringarna av fordringar och skulder har upplåningsverksamheten. De har minskat stats- medfört betalningar, men inte påverkat skulden med 29 miljarder kronor utan att resultaträkningen. Nettofordringarna för skatter medföra några betalningar. har ökat med 26 miljarder kronor beroende på att nettot av betalda skatter är lägre än skatteintäkterna enligt resultaträkningen. Hos Samband mellan resultaträkningen och utfallet Riksgäldskontoret har förändringarna av på statens budget fordringar och skulder i statsskuldsförvaltningen påverkat kassaflödet negativt med 3 miljarder I tabell 3.4 framgår sambandet mellan resultat- kronor. Nettoförändringen av övriga fordringar räkningen och saldot i statens budget. Tabellen och skulder ger en negativ påverkan på likvida visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen medel med 68 miljarder kronor som till stor del från statens budget, nämligen poster som finns beror på ökning av Riksgäldskontorets kortmed i resultaträkningen men inte medför fristiga placeringar. Den sammanlagda nettobetalningar, förändringar av fordringar och effekten av förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört skulder gav därmed ett negativt kassaflöde i betalningar. Posterna finns med i finansierings- förhållande till resultaträkningen med analysen, men i en annan struktur. Genom dessa 97 miljarder kronor. tre delar är det möjligt att gå från resultat- Övriga transaktioner som påverkar räkningens saldo till finansieringsanalysens betalningar är främst investeringar som netto saldo. Därefter framgår justeringsposter med hänsyn till sålda anläggningstillgångar gav hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden ett utflöde av likvida medel på 45 miljarder mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i kronor. Statens utlåning, netto, påverkade statens budget. kassaflödet negativt med 10 miljarder kronor medan utdelningar från statliga bolag och
Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningen och statens
kapitaljusteringar gav ett inflöde på 9 miljarder
budgetsaldo 2017
kronor.
Resultaträkningens överskott 124 378 Justeringar för poster som ej medför betalningar 16 780
Justeringar som är hänförliga till statsskulden
Justeringar för förändringar av fordringar och skulder -97 400 Övriga transaktioner som påverkar betalningar -45 785 Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget Finansieringsanalysens saldo -2 027 ett negativt kassaflöde på 2 miljarder kronor, Justeringar hänförbara till statsskulden 63 802 vilket är knappt 64 miljarder kronor mindre än saldot i statens budget som var positivt med varav förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga 66 000 placeringar 62 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens varav förändring av inomstatliga innehav av värdepapper, -2 198 nettoupplåning och saldot på statens budget skuldkorrigeringar samt övriga poster beror på att det finns transaktioner som påverkar Statens budgetsaldo 61 775 statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Det finns transaktioner som påverkar budgetens saldo, men som påverkar statsskulden Transaktionerna som ingår i resultaträkningen först i efterföljande perioder, t.ex. förändring av men inte medför betalningar uppgår till kortfristiga placeringar. 17 miljarder kronor. I detta ingår avskrivningar och nedskrivningar som läggs till med
165S kr . 2017/ 18: 101
Riksgäldskontoret har ökat sina kortfristiga internationella redovisningsstandarder för placeringar i nominellt belopp med 66 miljarder offentlig sektor respektive principer som tilkronor. Skillnaden i övrigt beror bl.a. på poster lämpas i den privata eller kommunala sektorn. som har påverkat lånebehovet men inte stats- Flera företeelser är dock specifika för statlig skulden. Det gäller bl.a. effekterna av verksamhet i Sverige eller så saknas vägledning i Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning, för- internationella standarder och ställning måste ändringar av myndigheters innehav av stats- därför tas i enskilda fall. papper, över- och underkurser på kortfristiga Årsredovisningen för staten upprättas med de placeringar samt skuldskötselåtgärder, vilket statliga myndigheternas årsredovisningar som sammantaget påverkat statsskulden med grund och med information som rapporterats 2 miljarder kronor. särskilt till statsredovisningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om 3.4 Redovisningsprinciper och årsredovisning och budgetunderlag. Undantag tilläggsupplysningar kan emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för Årsredovisningen för staten upprättas enligt sådana fall där särskilda principer tillämpas på bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen den konsoliderade nivån. (2011:203) och grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om Transfereringar årsredovisning och budgetunderlag. Transfereringar redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. det år som kostnaden Redovisningsprinciper, resultat- och hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden balansräkning sammanfalla med utbetalningen. Kostnaden periodiseras endast när den tydligt går att Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och hänföra till ett visst år. intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. oberoende av när betalning sker. De konsoliderade resultat- och balans- Skatter räkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ Skatteinkomsterna redovisas fullt periodiserade, budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom 13 – 15 §§ förordningen (2011:231) om underlag många skatter för ett kalenderår beslutas först i för årsredovisning för staten. efterhand, är det slutliga utfallet från be- Budgetlagen och förordningen om års- skattningen inte känt förrän drygt ett år efter det redovisning och budgetunderlag reglerar grund- aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i läggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, årsredovisningen för staten grundas därför till tillsammans med den praxis som utvecklats i viss del på bedömningar av förväntat beårsredovisningen för staten och de praktiska skattningsutfall och förväntade inbetalningar. ställningstaganden som varit nödvändiga vid Metoden för att beräkna periodiserade skatter upprättandet, de tillämpade redovisnings- bygger på modeller för olika skatteslag och på principerna. Denna praxis består av lösningar totalsammanställningar som Finansdepartementsom anges nedan under rubrikerna et och Ekonomistyrningsverket byggt upp och Omklassificeringar av poster och Kommentarer utvecklat under lång tid. Denna beräkningstill särskilda poster, om lösningarna inte metod ger bättre information om skatterna för bedömts vara oväsentliga. året än löpande skatteinbetalningar, eftersom Ibland redovisas nya företeelser i års- den beaktar den makroekonomiska utvecklingen redovisningen för staten, för vilka inomstatlig och förändringar i skattereglerna redan under det reglering eller praxis ännu inte utvecklats. Då aktuella året och inte först när betalning görs. hämtas vägledning från principer som framgår av
166S kr . 2017/ 18: 101
Skatteverket och andra berörda myndigheter Avgränsningar av redovisningsenheten redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Resultat- och balansräkningen samt Den första huvudkategorin är skatter som finansieringsanalysen omfattar statens samtliga hänförs till rätt månad eller kvartal i nära intäkter och kostnader, tillgångar och skulder anslutning till inbetalningen eller deklarationen, samt betalningar som påverkar statens vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter nettoupplåning. Riksbankens grundfond ses i och de flesta punktskatter. Den andra detta sammanhang som en tillgång hos staten. huvudkategorin är skatter som beslutas vid den Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder årliga inkomstbeskattningen och där den samt betalningar som redovisas av Riksbanken löpande inbetalningen endast är preliminär. Det samt Första – Fjärde, Sjätte och Sjunde APgäller t.ex. hushållens och företagens fonden omfattas inte av resultat- och inkomstskatter, fastighetsskatt samt skatte- balansräkningen eller finansieringsanalysen. Inte reduktioner. heller ingår premiepensionssystemets tillgångar När uppgifterna för årsredovisningen för och skulder eller dess avkastning. Budgetlagens staten för ett visst år tas fram, finns ett i det bestämmelser avseende detta har preciserats i närmaste korrekt slutligt utfall för många av de förordningen om underlag för årsredovisning för skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. staten. För premiepensionsmedlen gäller det För framför allt hushållens och företagens särskilda egendomsskyddet enligt 2 kap. 15 § inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det regeringsformen och de är därmed inte statens redovisade utfallet däremot på en bedömning medel. Att ta in dem i statens balansräkning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade skulle medföra att redovisningen inte gav en preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och och annan information. ska därför inte omfattas av statens resultat- och Utifrån informationen prognostiseras de balansräkning. AP-fonderna, utöver den del som intäkter som slutligt kommer att betalas in för tillhör premiepensionssystemet, undantas dels året. Prognosen ligger till grund för att beräkna eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på den redovisade intäkten. Även för övriga skatter ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett tas hänsyn till förväntade tilläggsdebiteringar, annat regelverk för redovisningen än övriga omprövningar m.m. som gäller skatter för den myndigheter, vilket skulle göra det alltför aktuella redovisningsperioden. omständligt att konsolidera dem. Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden Konsolidering mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i Redovisningen är en konsolidering av resultaträkningen till det senaste året, medan det årsredovisningarna hos myndigheterna under periodiserade utfallet per år revideras i budgetens riksdagen och regeringen, med angivna utfall. För varje skatteslag redovisas dock den undantag. Det innebär att balans- och senaste beräkningen i not till resultaträkningen. resultaträkningarna slås samman efter det att En annan skillnad är att avgifterna till ålders- interna mellanhavanden i form av fordringar, pensionssystemet och premiepensionssystemet skulder, intäkter och kostnader mellan läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna myndigheterna eliminerats. Finansieringssåsom de avgränsas i resultaträkningen. analysen upprättas därefter med den Kommunala utjämnings- och inkomstut- konsoliderade resultat- och balansräkningen som jämningsavgifter tillförs som följd av principen underlag. att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för En förteckning över vilka organisationer som staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt ingår i den konsoliderade resultat- och från myndigheter som görs i årsredovisningen balansräkningen och finansieringsanalysen finns för staten. i bilaga 6.
167S kr . 2017/ 18: 101
Gemensam brytdag Myndigheterna tillämpar vanligen 3 – 5 års avskrivningstid. För byggnader och större Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för anläggningar tillämpas längre avskrivningstid myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då eller komponentavskrivning med hänsyn till den löpande bokföringen av händelser som berör myndighetens verksamhet. Även för tillgångssräkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma lagen väganläggningar, järnvägsanläggningar och brytdagen är i första hand till för att det ska vara beredskapstillgångar, tillämpas längre möjligt att stämma av mellanhavanden mellan avskrivningstider eller komponentavskrivning. myndigheter, men den påverkar även externa För statliga väganläggningar tillämpas kundfordringar, leverantörsskulder och period- differentierade avskrivningstider på mellan 10 till avgränsningsposter. 95 år. För statliga järnvägsanläggningar tillämpas differentierade avskrivningstider på mellan 25 till 110 år. Värderingsprinciper För beredskapstillgångar hos Försvarsmakten, tillämpas 15 – 25 år för stridsfordon, fartyg, Myndigheterna tillämpar normalt generella flygplan och helikoptrar, 10 år för modifiering av värderingsprinciper i enlighet med förordningen materiel samt 3 – 10 år för övriga beredskapsom årsredovisning och budgetunderlag. Det inventarier. För övriga beredskapsvaror – finns myndigheter som på grund av beredskapslager – som är omkring 35 procent av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt de redovisade beredskapstillgångarna, sker ingen regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker planenlig avskrivning. Beredskapsvaror omsätts från de generella värderingsprinciperna. Sådana normalt i den löpande verksamheten eller skrivs avvikelser förekommer dock i mycket liten ned när de inte längre har någon användning i omfattning och bedöms därför inte ha någon verksamheten. väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten. Utlåning Lånefordringar redovisas till upplupet Omsättningstillgångar anskaffningsvärde med tillämpning av Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta effektivräntemetoden, vilket är en metod för att värdets princip. Detta innebär att de tas upp till fördela ränteintäkter och räntekostnader över anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljnings- den relevanta tidsperioden. Lånefordringar och värdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet. andra fordringar som har en kredittid Om en omsättningstillgång inte innehas för att överstigande ett år och där staten inte tar ut en ge ekonomiska fördelar används åter- ränta som motsvarar statens kostnader, värderas anskaffningsvärdet i stället för netto- till nuvärdet av framtida betalningar. försäljningsvärdet. Aktier och andelar Anläggningstillgångar och avskrivningstider Aktier och andelar i hel- och delägda företag Anläggningstillgångar (med undantag för vissa värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden finansiella instrument, se nedan) värderas till innebär att statens andel av företagens egna anskaffningsvärde, med avdrag för av- och kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. nedskrivningar. För materiella och immateriella Årets andel av företagens resultat redovisas anläggningstillgångar gäller i de flesta fall att sedan i resultaträkningen. Även affärsverkens endast tillgångar med en förväntad ekonomisk hel- och delägda företag redovisas enligt kapitallivslängd på lägst tre år, tas upp som andelsmetoden. anläggningstillgångar. Avskrivningstiderna varierar mellan olika Finansiella instrument myndigheter eftersom de anpassas till den Finansiella instrument som primärt innehas för förväntade nyttjandeperioden för respektive att generera avkastning eller värdestegringar tillgång. Om skillnaden i förbrukning av värderas till verkligt värde. Ett finansiellt betydande komponenter hos en anläggnings- instrument är varje form av avtal som ger tillgång är väsentlig delas tillgången upp på dessa upphov till en finansiell tillgång hos en part och och avskrivning görs för varje komponent för en finansiell skuld eller eget kapitalinstrument sig. hos en annan part. Det verkliga värdet bestäms
168S kr . 2017/ 18: 101
på grundval av instrumentets marknadsvärde. – som medel för finansiering av bidrag Finansiella instrument som innehas till förfall (exempelvis avgifter för insättningsgarantin eller används för valuta- eller prissäkring värderas vid Riksgäldskontoret och Kärnavfallsdock inte till marknadsvärde. fondens avgifter), – som resultatandelar från hel- och delägda företag (Systembolagets inlevererade över-
Omklassificeringar av poster
skott som Kammarkollegiet redovisar), eller Vissa typer av transaktioner omklassificeras i – enbart i balansräkningen (inleverans av årsredovisningen för staten jämfört med överskott från Svenska Spel AB som myndigheternas redovisning. Anledningen till Kammarkollegiet redovisar). omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för den enskilda myndigheten. De fall som bedömts Finansiella korrigeringar som rör EU-medel påverka årsredovisningen för staten i väsentlig redovisas vanligen som kostnader i mening beskrivs nedan. myndighetens resultaträkning (främst Statens Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt jordbruksverk), eftersom de redovisas som anställda redovisas i statens resultaträkning bland utgifter på anslag i statens budget. I den personalkostnader, medan SPV redovisar konsoliderade resultaträkningen omklassificeras kostnaderna för tjänstepensionsrörelsen i ett de finansiella korrigeringarna i stället till eget avsnitt i resultaträkningen. Se vidare nedan intäktsreduktioner, eftersom de är under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag redovisas på ett enhetligt sätt. från EU. Pågående arbeten i försvarssektorn (framför allt i Försvarets materielverk) och motsvarande förutbetalda intäkter läggs samman med militära Ändrade redovisningsprinciper m.m. beredskapstillgångar, eftersom de till övervägande del gäller arbeten för Försvarsmaktens Under 2017 införde ESV enhetliga principer för räkning. redovisning av finansiella garantier i staten. För myndigheter med en uppställningsform Finansiella garantiavtal redovisas numera när för balans- och resultaträkning som avviker från garantiåtagandet uppstår, som är vid den den generellt föreskrivna, hänförs respektive tidpunkt när ansvaret för garantin har inträtt och post i resultat- och balansräkningen i de finansiella villkoren kan fastställas. årsredovisningen för staten såsom de hade gjort När myndigheterna tar ut garantiavgifter för om myndigheten i fråga hade följt de generella förväntade förluster redovisas initialt både en uppställningsformerna. Det gäller främst EKN, tillgång och en avsättning för garantin som affärsverken, SPV och Statens fastighetsverk. uppgår till samma belopp. Avsättningar för Vanligen görs det direkt genom de garantier delas upp i tre olika kategorier, risker inrapporteringskoder som används vid som kan finansieras av garantiavgifter, rapportering till statsredovisningen. kvardröjande risker och oreglerade skador. Kvar- Ett antal intäktsposter klassificeras om med dröjande risker är förväntade garantiförluster utgångspunkten att posten Skatteintäkter som inte beräknas kunna finansieras med avgränsas i enlighet med den definition av skatter garantiavgifter. som gäller i statens budget och i national- Förändring av avsättningar redovisas under räkenskaperna. Intäkterna redovisas som Skatte- raden Intäkter av avgifter och andra ersättningar. intäkter i den konsoliderade resultaträkningen Kostnader för skadeersättningar redovisar men i flera fall redovisar berörda myndigheter myndigheterna när ett infriande är befarat eller intäkterna på annat sätt, exempelvis: konstaterat. Kostnaderna för skadeersättningar minskas med återvinningarna för att på så sätt – som avgifter eller andra ersättningar visa statens faktiska kostnader för skador som (exempelvis vissa socker- och jordbruksuppkommer i garantiverksamheten. avgifter vid Statens jordbruksverk eller Till följd av de nya bestämmelserna har EKN, lokalradioavgift vid Myndigheten för press, Riksgäldskontoret, Sida och Boverket ändrat radio och tv),
169S kr . 2017/ 18: 101
sina redovisningsprinciper för garantier vilket tilläggsupplysning under Fonder (not 42) och har medfört ändrade jämförelsetal för flera Garantiförbindelser (not 54). För insättningsposter. För EKN förs 1 053 miljoner kronor om garantin har riksdagen beslutat att de avgifter från posten Intäkter av avgifter och andra som tas ut från instituten ska sättas av till en ersättningar till posten Vissa garanti- och fond. Fonder i staten är inte en förpliktelse kreditkostnader som en följd av att återvinningar såsom dessa definieras eftersom det inte görs ställs mot kostnaderna i garantiverksamheten i någon försäkringsmässig avsättning för de stället för mot intäkterna. åtaganden som rör fonder. För garantikapital är Riksgäldskontoret redovisar numera vissa principen att ett löfte om framtida kapitalregressfordringar som långfristiga, vilket tillskott inte är en ansvarsförbindelse, eftersom medfört en ändring av jämförelsetalen på posten staten vid ett infriande kommer att redovisa en Långfristiga fordringar som har ökat med tillgång motsvarande den eventuella framtida 296 miljoner kronor medan posten Övriga betalningen. Det sker i dessa fall inget nettofordringar har minskat med motsvarande belopp. utflöde av resurser. Med anledning av den Därutöver har posten Intäkter av avgifter ökat ändrade redovisningsprincipen har jämförelsemed 156 miljoner kronor och posten Vissa talen för 2016 justerats. garanti- och kreditkostnader minskat med Trafikverket har för statens räkning förbundit motsvarande belopp. Det beror på att sig till olika typer av åtaganden till Svenskreservering för framtida förlustrisk klassificeras Danska Broförbindelsen AB och Arlandabanan som en intäkt i stället för som en kostnad. Infrastructure AB. Dessa åtaganden redovisar Dessutom redovisas numera utdelningar i Trafikverket inom linjen som en övrig ansvarsgarantiverksamheten och omvärdering av förbindelse. I årsredovisningen för staten tas utlåning med kreditrisk mot posten Vissa dessa upp som en garantiförbindelse för att garanti- och kreditkostnader. Tidigare redo- stämma överens med hur Riksgäldskontoret visades dessa som Övriga finansiella intäkter. I redovisar statens garantiverksamhet. Jämförelsedet här fallet har det gett en kostnadsreduktion talen för Garantiförbindelser har därför justerats med 78 miljoner kronor. till 1 324 miljoner kronor. Sida har ändrat jämförelsetalen för posten Antastbara pensionsförpliktelser som Långfristiga fordringar som ökat med redovisas av SPV och Sjöfartsverket tas inte 68 miljoner kronor. Posten Övriga avsättningar längre upp som både avsättning och ansvarshar minskat med 66 miljoner kronor. Eftersom förbindelse. Orsaken är att avsättning och Sida till stor del subventionerar garanti- ansvarsförbindelse inte ska redovisas för samma verksamheten med anslag klassificeras den som typ av åtagande. Den del av förpliktelsen som en transferering. Posten Transfereringar till förväntas leda till ett nettoutflöde av resurser tas utlandet har ökat med 101 miljoner kronor, upp som en avsättning. Förändringen har Finansiella intäkter har minskat med 11 miljoner minskat jämförelsetalen för Övriga kronor och Finansiella kostnader har minskat ansvarsförbindelser med 1 143 miljoner kronor. med 12 miljoner kronor. Boverkets jämförelsetal har ändrats genom att Ändrade redovisningsprinciper hos vissa posterna Långfristiga fordringar och Övriga myndigheter avsättningar har ökat med 8 miljoner kronor. Utöver ändringar i principerna för års- Det beror på att Boverket har ändrat princip för redovisningen för staten som sådan, förenär man initialt redovisar en finansiell garanti. kommer att ändrade principer hos vissa Dessutom har posterna Intäkter av avgifter och myndigheter påverkar årsredovisningen för andra ersättningar och Vissa garanti- och staten i mindre omfattning. I de fall en kreditkostnader ökat med 52 miljoner kronor myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett eftersom Boverket numera redovisar förändring motsvarande upplysningar, ändras jämförelseav risker mot intäkter i stället för mot kostnader talen även i årsredovisningen för staten om inte (kostnadsreduktion) i resultaträkningen. beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte Insättningsgarantin och garantikapital som ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning Riksgäldskontoret redovisar tas inte längre upp eller lämna kompletterande information har inte inom linjen som en garantiförbindelse. heller jämförelsetalen i årsredovisningen för Informationen redovisas i stället som staten ändrats.
170S kr . 2017/ 18: 101
Riksgäldskontoret har ändrat redovisnings- Miljoner kronor princip för finansiella tillgångar som numera Årets överskott i resultaträkningen i Årsredovisningen redovisas på motsvarande sätt som statsskulden. för staten 2015 27 406 Tillgångarna redovisas till nominellt belopp och Justering, Intäkter av avgifter Sjöfartsverket -123 de över- och underkurser som uppstår vid Ändrad redovisningsprincip garantier, Övriga -11 anskaffningstillfället redovisas som period- finansiella intäkter avgränsningsposter. Det påverkar jämförelse- Ändrad redovisningsprincip garantier, Övriga 12 talen för posterna Utlåning och Övriga finansiella kostnader förutbetalda intäkter som har ökat med 576 Justering, Transfereringar till utlandet -101 miljoner kronor. Den ändrade principen Årets överskott i resultaträkningen enligt påverkar även posten Förutbetalda kostnader jämförelsekolumnen i Årsredovisningen för staten 2017 27 182 som ökat med 142 miljoner kronor och posten Andra långfristiga värdepappersinnehav som minskat med samma belopp.
Undantag från generella principer
Statens jordbruksverk har ändrat klassificeringen av förskott från EU. Detta har Några myndigheter har väsentliga undantag från påverkat jämförelsetalen genom att posten generella redovisningsprinciper som beskrivs Oförbrukade bidrag har minskat med nedan. 599 miljoner kronor och att posten Övriga Skatteverket har enligt regeringsbeslut från förutbetalda intäkter har ökat med motsvarande den 10 december 1998 dispens från kravet på att belopp. Även Rådet för Europeiska socialfonden redovisa fordringar och skulder för uppbörd som i Sverige har ändrat redovisningen av förskott redovisas på annat sätt än via skattekontot. från EU och bruttoredovisar numera dessa. Dispensen utnyttjas för närvarande för ej Ändringen har medfört att jämförelsetalen för restförda uppbördsfordringar redovisade genom posterna Övriga upplupna intäkter och Övriga de gamla uppbördssystemen. förutbetalda intäkter har ökat med 268 miljoner Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och kronor. tillgängliggör statliga byggnadsminnen såsom För specifikationer i noter förekommer slott, fästningar och andra kulturmiljöer som förändringar mellan delbelopp inom noterna i inte är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har årsredovisningen för staten. De kan bero på för dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som omorganisationer av verksamhet, att ny innebär att kapitalutgifter för bidragsfastighetinformation tillkommit eller andra korrigeringar. erna inte betraktas som en anläggningstillgång. Andra justeringar av jämförelsetal Undantag från regler på finansieringsområdet Lantmäteriet har ändrat redovisningen för förekommer, exempelvis rätten eller formerna förskottsfakturering av pågående arbeten. För- för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och ändringen minskar jämförelsetalen på posterna donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen Pågående arbeten och Förskott från uppdragsgivare och kunder med 9 miljoner kronor för staten annat än indirekt redovisas de dock inte här. vardera. Sjöfartsverket redovisade 2016 ett Vissa verksamheter eller vissa balansposter inomstatligt bidrag som en utomstatlig intäkt av hos myndigheter med koppling till det försvarsavgift. Detta medförde att årets överskott i och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten blev för högt. Jämförelsetalen har med anledning av det ändrats årsredovisningen för staten. Så långt det är så att posten Intäkter av avgifter och andra möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ersättningar har minskat med 123 miljoner ett sätt som är jämförbart med redovisningen i kronor. övrigt, och på samma sätt mellan åren, och Påverkan på jämförelsetalen för årets därför bedöms de inte påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad. överskott 2016 sammanfattas nedan:
171S kr . 2017/ 18: 101
Kommentarer till särskilda poster Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas Nedan kommenteras vissa poster i de I nationalräkenskaperna redovisas premiekonsoliderade resultat- och balansräkningarna. pensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet Det rör poster som i de flesta fall är unika för med principerna för denna typ av system som statens verksamhet och där kännedom om EU har fastställt. Inkomstpensionssystemet (de metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad pensioner som finansieras via AP-fonderna, med förståelse för postens innebörd. Samtidigt har undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i beskrivningen bedömts vara alltför omfattande sociala trygghetsfonder. för att passa direkt i kommentarer till utfallet. I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensions- Statsskulden systemet av från intäkterna, så att skatterna Riksgäldskontoret redovisar enligt regeringens redovisas exklusive dessa avgifter. De beslut statsskulden som statens andel av den avgiftsintäkter som ska föras till inkomstoffentliga sektorns bruttoskuld enligt EU:s pensionssystemet redovisas brutto på inkomstförordning nr 479/2009 om tillämpningen av titlar och ingår i den offentliga sektorns protokollet om förfarandet vid alltför stora skatteintäkter, men dras av vid framräkningen av underskott som är fogat till fördraget om statens skatteintäkter. Bland utgifterna för upprättandet av Europeiska gemenskapen ålderspensionssystemet vid sidan av statens (Maastrichtskulden). Undantag görs för skulden budget, redovisas utbetalda pensioner exklusive till premiepensionssystemet och de skulder i premiepensioner. insättningsgarantifonden som kan uppstå. De I den konsoliderade resultaträkningen skulderna, liksom de tillgångar och skulder i redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, blir följden av att bokföringsmässiga grunder som en del av statens transfereringar (se not 4). tillämpas, tas upp under andra poster i balans- Avgifterna till både inkomstpensionssystemet räkningen. Därutöver görs i årsredovisningen för och premiepensionssystemet redovisas som staten undantag för de skulder som kan uppstå i skatteintäkter (se not 1). Det har bedömts ha ett Kärnavfallsfondens placeringsverksamhet. värde att ge en bild av de totala pensions- Riksgäldskontoret värderar statsskulden till utbetalningarna från staten och motsvarande det belopp som kommer att betalas ut på avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till not 1 Skatteintäkter, har sambandet med motdet belopp som erhållits. Dessutom värderas den svarande belopp i statens budget tydlig-gjorts. inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. I balansräkningen i Överföringar till och från pensionssystemet årsredovisningen för staten redovisas den AP-fonderna och premiepensionssystemets konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för medel i övrigt konsolideras inte i årsredovisningstatliga myndigheters innehav av statspapper, till en för staten. De överföringar som görs mellan skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av dessa fonder och staten är därför externa den okonsoliderade statsskulden. transaktioner. Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter Mervärdesskattekompensation till statliga som inbetalas till staten redovisas brutto under myndigheter nettoredovisas posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Statliga myndigheter får kompensation för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och bestämmelserna i förordningen (2002:831) om premiepensionssystemet tillsammans med myndigheters rätt till kompensation för statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag ingående mervärdesskatt. I statens budget och i för främst transfereringar. Detta görs enligt nationalräkenskaperna bruttoredovisas skatten särskilda regler för fördelning av de olika som en del av statens skatteintäkter. avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar I den konsoliderade resultaträkningen netto- därefter löpande medel för utbetalningar av redovisas emellertid skatteintäkten liksom pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin motsvarande ingående mervärdesskatt. helhet som transfereringar i resultaträkningen. I
172S kr . 2017/ 18: 101
den konsoliderade resultaträkningen för staten försäkringstekniska grunderna (grundränta, elimineras de löpande överföringarna till och brutto). Vid antagande om ränta tar SPV hänsyn från pensionsfonderna. För inkomstpensions- till Finansinspektionens s.k. tryggandegrunder. systemet är avgifterna lägre än de utbetalda Tidigare hade SPV låtit ränteförändringar i pensionerna och skillnaden mellan avgifter till tryggandegrunderna slå igenom med högst AP-fonderna och rekvirerade medel från 0,20 procentenheter per år i SPV:s grunder för fondsystemet redovisas som en transferering beräkning av pensionsavsättningen. Sedan 2013 från ålderspensionssystemet – AP-fondernas tillämpar inte längre SPV den begränsningen. nettobidrag (se not 3). För premiepensions- Detta beror bl.a. på att SPV fått regeringens systemet är avgifterna däremot betydligt högre tillstånd att förändra försäkringsrörelsens än de utbetalda pensionerna och mellan- avkastningsmodell, så att tillgångar och skulder skillnaden redovisas därför som en transferering följer varandra vid ändring av grundräntan. Den till hushåll, eftersom premiepensionssystemet tekniska lösning med vissa statsinterna ses som en del av hushållssektorn (se not 4). transaktioner som SPV tillämpar i sin redovisning, som bl.a. innebär att avkastning Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett som redovisas i försäkringsrörelsen matchas mot enhetligt sätt kostnader, medför ingen resultatpåverkan på Den statliga tjänstepensionsskulden som SPV myndighetsnivå när räntan förändras kraftigt. redovisar, tas upp under posten Avsättningar för I årsredovisningen för staten skulle det dock pensioner och liknande förpliktelser (se not 43). bli en stor resultatpåverkan och stora Skulden redovisas exklusive särskild löneskatt fluktuationer mellan åren om samma grundränta som är statens skuld till sig själv. som Finansnspektionens tryggandegrunder Den redovisade skulden omfattar hela tillämpades, eftersom de statsinterna transförsäkringsrörelsen, vilket även innefattar aktionerna elimineras. I avvaktan på utveckling anställda vid vissa organisationer som inte är av nya internationella redovisningsstandarder om statliga myndigheter eller av andra skäl inte redovisning av tjänstepensionsskulder har konsolideras i årsredovisningen för staten, bl.a. Ekonomistyrningsverket tagit ställning till att Chalmers tekniska högskola, Riksbanken och fortsätta tillåta högst 0,20 procentenheter av Kungliga Operan. De premier som betalas från förändringen i antagandet om grundränta slå statliga myndigheter till SPV elimineras i igenom per år. Detta bedöms ge en mer årsredovisningen för staten, medan de premier rättvisande bild av statens långsiktiga som kommer från organisationer utanför den pensionsåtagande och därmed tillämpas samma konsoliderade enheten redovisas som intäkter av principer som de senaste åren i årsredovisningen bidrag (se not 3). Kostnaderna i pensions- för staten. Detta medför att pensionsskulden rörelsen för anställda i de konsoliderade 2017 är 28,7 miljarder kronor lägre i myndigheterna redovisas som personalkostnader årsredovisningen för staten än i SPV:s medan kostnaderna för anställda i andra årsredovisning. De beräkningsgrunder som organisationer redovisas som transfereringar (se SPV:s styrelse fastställer för affärsverken och de not 4). Fördelningen av kostnader görs grunder som Riksdagsförvaltningen tillämpar kalkylmässigt och grundas på den andel av skiljer sig från SPV:s beräkningsgrunder för premieintäkterna som kan hänföras till statens pensionsrörelse. I årsredovisningen för organisationer inom och utom den staten har därför affärsverkens och konsoliderade enheten. Fördelningen påverkar Riksdagsförvaltningens pensionsskuld räknats inte resultaträkningens saldo, utan endast om enligt principen ovan, dvs. att högst fördelningen mellan poster. 0,20 procentenheter av förändringen i antagande Grunderna för beräkning av försäkrings- om grundränta får slå igenom per år. Detta tekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. medför att den totala pensionsskulden för Försäkringstekniska antaganden ska vara Riksdagsförvaltningen och affärsverken är aktsamma och sättas på ett sådant sätt att de 3,4 miljarder kronor lägre i årsredovisningen för säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna staten än i myndigheternas egna fullgöra sina åtaganden. årsredovisningar. SPV ändrade 2013 redovisningen när det gäller Vid beräkning av pensionsskulden för tjänsteförändring av antaganden om ränta i de pensionsförmåner (livförsäkringsavsättningar)
173S kr . 2017/ 18: 101
har följande antaganden beslutats av SPV:s betalningar har gjorts under de senaste åren. Den
styrelse: andra värderingsprincipen bedömer betalnings-
förmågan hos de låntagare som har avslutat sina – Antaganden om ränta: Den årliga räntan studier och är återbetalningsskyldiga. Principen används för diskontering av framtida, bygger på en bedömning av låntagarens förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån sina tas till Finansinspektionens ekonomiska förutsättningar och skuldens tryggandegrunder. Per den 31 december storlek. Det görs därutöver en generell 2017 är bruttoräntan nedskrivning för förväntade låneförluster under – 0,30 procent (0,00 procent 2016). I studietiden. Den tredje värderingsprincipen årsredovisningen för staten används utgår från sannolikheten att dö vid olika åldrar. emellertid bruttoräntan 0,50 procent Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- (0,70 procent 2016) med hänvisning till och åldersspecifika risker för dödsfall från resonemanget ovan. Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter gör – Antaganden om driftkostnad: För de flesta CSN vissa justeringar. åtaganden används ett antagande om
driftkostnad på ca 0,10 procent av kapitalet. Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret Därutöver belastas kapitalet med Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om 0,75 procent för att täcka kostnader för förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. framtida utbetalningar. Antagandena är Samtliga kreditinstitut är med och finansierar oförändrade jämfört med föregående år. fonden genom en särskild stabilitetsavgift. När
– Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkast- fonden bildades tillfördes den 15 miljarder ningsskatt görs vid beräkning av de kronor från anslag på statens budget.
försäkringstekniska avsättningarna. Överföringen gjordes direkt i balansräkningen, eftersom fonden i huvudsak inte är avsedd att – Antaganden om livslängd: Olika finansiera kostnader utan ska finansiera olika antaganden om livslängd används för olika slags finansiella tillgångar i samband med generationer och för olika kön. kapitaltillskott och köp av bolag. De kostnader som uppkommer skulle i första hand avräknas CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar mot de avgifter som kommit in, och mot Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovisar fondens avkastning, då med upplösning av utestående lånefordringar med avdrag för fonden som motsvarande tillförsel av medel. förväntade låneförluster. Myndigheten har Först om fondens kapital understiger utvecklat en modell för att beräkna nedskriv- 15 miljarder kronor är avsikten att resultatningar för förväntade låneförluster och återkrav räkningens saldo ska påverkas. Regeringen följer för sina olika lånetyper. Beräkningen i nuvärde utvecklingen så att redovisningsmetoderna görs med hänsyn till bl.a. skuld, betalning och långsiktigt ger en rättvisande bild av händelserna. inkomst för varje låntagare. Stabilitetsfondens uppdrag har i och med Beräkningen av förväntade låneförluster i bildandet av Resolutionsreserven (se nedan) CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en begränsats men den ska även i fortsättningen individbaserad modell och görs utifrån tre finansiera stöd enligt en ny lag om förebyggande värderingsprinciper: statligt stöd. Fonden har minskat och uppgick vid utgången av 2017 till 40 miljarder kronor. – Förväntade förluster på grund av att
personer missköter sina betalningar. Resolutionsreserven hos Riksgäldskontoret
– Förväntade förluster på grund av de Lagen (2015:1016) om resolution innebär att ett
trygghetsregler som finns vid återbetalning. resolutionsförfarande ska användas för de institut som bedöms viktiga för den finansiella – Förväntade förluster på grund av framtida stabiliteten och som därför inte bör försättas i dödsfall. konkurs. Resolution innebär att staten tar
kontroll över ett institut som är drabbat av Den första värderingsprincipen utgår från problem för att rekonstruera det eller avveckla låntagarens dokumenterade bristande det under ordnade former. För detta ändamål betalningsbenägenhet när inga eller få bildades en ny fond benämnd Resolutions-
174S kr . 2017/ 18: 101
reserven i början av 2016. Den tillfördes mellan åren av att avsättningar till fonder 19 miljarder kronor genom överföring från påverkas av intäkter eller kostnader som Stabilitetsfonden och har därefter tillförts elimineras. Därför behålls den orealiserade resolutionsavgifter. Resolutionsreserven uppgick värdeförändringen i resultaträkningen, samtidigt vid utgången av 2017 till 29 miljarder kronor. som avsättningen till fonder redovisas med det belopp som respektive myndighet rapporterat, så Skuld till Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret att saldot i princip inte påverkas. I balans- Riksgäldskontoret redovisar en skuld till räkningen däremot, elimineras det bokförda Rundradiorörelsen på 337 miljoner kronor för värdet av innehavet av statspapper mot distributionsmedel. Riksgäldskontorets skuld Riksgäldskontorets statsskuld. Mellanskillnaden har tagits bort i årsredovisningen för staten påverkar nettoförmögenheten. eftersom den är intern i staten samtidigt som Rundradiorörelsens redovisning inte ingår i någon statlig redovisningsenhet som redovisas Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter som motpart till Riksgäldskontoret. inom ramen för Kyotoprotokollet
Transfereringar m.m. med koppling till Sverige befinner sig för närvarande i den andra skattesystemet åtagandeperioden under Kyotoprotokollet Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på (2013 – 2020). Avräkning för perioden kommer statens budget. Kommunernas kompensation att ske efter 2020 då de totala utsläppen under för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig perioden ska avräknas mot den tilldelade verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel mängden utsläpp. De totala utsläppen består av vilket minskar inkomsterna i statens budget. I utsläppen som årligen hanteras i EU:s utsläppsden konsoliderade resultaträkningen brutto- handelssystem (EU ETS) och under ansvarsredovisas dessa medel som lämnade bidrag och fördelningsbeslutet (ESD). skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest Inom ramen för Sveriges program för rättvisande informationen. internationella klimatinsatser har Energimyndig- Den kommunalekonomiska utjämningen heten sedan 2002 haft i uppdrag att för Sveriges nettoredovisas under anslag på statens budget. I räkning stötta klimatprojekt i utvecklingsländer den konsoliderade resultaträkningen i genom de flexibla mekanismerna under Kyotoårsredovisningen för staten har det bedömts protokollet. Genom dessa klimatprojekt har mest rättvisande att bruttoredovisa den Sverige förvärvat utsläppsminskningsenheter kommunalekonomiska utjämningen som som verifierats, certifierats och utfärdats av FN. skatteintäkter och transfereringar till Regeringen beslutade i mars 2017 att kommuner. genomföra annullering av 9,5 miljoner utsläpps- Dessa båda skillnader innebär att både minskningsenheter som genererats under skatteintäkter och transfereringar är högre i Kyotoprotokollets första åtagandeperiod 2008 – resultaträkningen än i statens budget (se not 1 2012, i enlighet med beslut från Budgetoch 4). propositionen för 2017 (prop. 2016/17:1). Annulleringen slutfördes i maj 2017. Redovisning av marknadsvärdeförändringar i Regeringen begärde i budgetpropositionen för resultaträkningen 2018 (prop. 2017/18:1) riksdagens Orealiserade marknadsvärdeförändringar på bemyndigande att annullera de utsläppsenheter framför allt långfristiga värdepappersinnehav som har genererats under Kyotoprotokollets redovisas i resultaträkningen som finansiella andra åtagandeperiod 2013 – 2020 och som intäkter eller kostnader. I allt väsentligt levererats till Sverige till och med år 2016, vilket motsvaras dessa av avsättningar till Kärnavfallsmotsvarar drygt 5 miljoner utsläppsminskningsfonden och Insättningsgarantifonden. En stor enheter. del av värdepapperen är statsobligationer och andra instrument utgivna av Riksgäldskontoret. I resultaträkningen för staten elimineras normalt inomstatliga finansiella intäkter och kostnader. I detta fall skulle detta dock leda till att saldot i resultaträkningen påverkades kraftigt
175S kr . 2017/ 18: 101
Redovisningsprinciper för statens Skillnader mellan resultaträkningen
budget och statens budget
Statens budget redovisas enligt de principer som Statens budget och resultaträkningen skiljer sig följer av budgetlagen och riksdagens beslut om åt såväl i avgränsning och struktur som i budgeten. redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader Enligt budgetlagen omfattar statens budget i avgränsningen är affärsverken som ingår i alla inkomster och utgifter samt andra resultaträkningen, men som till övervägande del betalningar som påverkar statens lånebehov. ligger utanför statens budget. Affärsverken och Statens inkomster och utgifter ska budgeteras andra verksamheter där avgifter och bidrag får och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, disponeras i verksamheten, redovisas i resultatmed undantag för inkomster som riksdagen har räkningen, medan de endast påverkar budgeten beslutat ska specialdestineras till en viss till den del verksamheterna påverkar statens verksamhet. lånebehov. Utgifter i statens budget redovisas mot anslag Redovisningsprinciperna i statens budget är medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. blandade. Statens budget innehåller redovisning Utgifter för transfereringar redovisas det år då av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa betalning sker, medan förvaltningsutgifter anslag eller inkomsttitlar innehåller den redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. kostnader och intäkter och för några innehåller Övriga utgifter redovisas det budgetår som den utgifter och inkomster. Redovisningen i utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen resultaträkningen sker i sin helhet enligt redovisas inkomster av skatter och avgifter det år bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster intäkter och kostnader. redovisas det budgetår som inkomsterna hänför I tabellen sammanfattas några av skillnaderna sig till. mellan resultaträkningen och statens budget. Universitet och högskolor tillämpar en Statens budget har en ändamålsstruktur där särskild modell för redovisning mot anslag. anslagen är grupperade i utgiftsområden och Andra avvikelser från generella principer kan inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultatförekomma enligt riksdagens beslut. Till skillnad räkningen är däremot indelad i intäkts- och från vad som gäller för resultat- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i balansräkningen, där olika redovisningsmetoder resultaträkningen och statens budget går därför och principer för specifika poster förklaras i ofta inte att göra, utan dokumenten detta avsnitt, finns för budgetens anslag och kompletterar varandra. inkomsttitlar riksdagsbeslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner. Därför redovisas inte den typen av specifik information i årsredovisningen för staten. Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehåller statens budget en post för Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgäldskontorets nettoutlåning består av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden.
176S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 3.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens
budget
Resultaträkningen Statens budget
Skatt Intäkt Intäkt/Betalning Offentligrättsliga avgifter på Intäkt Intäkt inkomsttitel Avgift av tillfällig natur eller Intäkt Kostnadsredukmindre omfattning tion på anslag Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Erhållna bidrag som används i Intäkt Ingen påverkan verksamheten på anslag eller inkomsttitlar Transfereringar (lämnade Kostnad Utbetalning bidrag m.m.) Avsättningar för framtida Kostnad Kostnad/Utgift förpliktelser Löner, varor och tjänster Kostnad Kostnad Andel av företagsvinst/förlust Intäkt/kostnad Inkomst vid enligt utdelning kapitalandelsmet oden Orealiserad valutavinst/förlust Intäkt/kostnad Ingen påverkan och upplupen ränta på anslag eller inkomsttitlar
Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån. En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel. En annan stor skillnad är att ålderspensionsavgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen, samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget däremot, nettoredovisas ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet inklusive premiepensionssystemet. Utbetalningarna av pensioner till enskilda framgår inte av statens budget.
177S kr . 2017/ 18: 101
3.5 Noter Justering till belopp enligt ÅRS 2016 -400
Statens skatteintäkter enligt
avgränsningen i statens budget 1 053 916 991 399
Noter till resultaträkningen Tillkommer, avgränsningsskillnader m.m.
Skatter hänförliga till tidigare år varav 2016 21 689 16 469 Not 1 varav 2015 -777 -1 512
Skatteintäkter
Avgifter till ålderspensionssystemet 244 930 233 905 Miljoner kronor Avgifter till premiepensionssystemet 36 887 35 586 2017 2016 EU-skatter 6 259 6 077 Direkta skatter på arbete Kommunala utjämningsavgifter LSS 3 902 3 664 Inkomstskatter 758 970 725 179 Inkomstutjämningsavgift, Skattereduktioner m.m. -242 039 -231 424 kostnadsutjämningsavgift 17 617 15 937 Övriga direkta skatter på arbete 118 638 113 341 Summa Direkta skatter på arbete 635 569 607 095 Elimineringar Indirekta skatter på arbete Eliminering av statliga myndigheters Arbetsgivaravgifter 537 306 509 975 avräknade moms -30 449 -30 325 Övriga indirekta skatter på arbete 58 419 55 917 Eliminering av statens arbetsgivaravgifter -33 035 -31 630 Eliminering av särskild löneskatt på Avgifter till premiepensionssystemet -36 887 -35 586 pensionskostnader -3 984 -3 764 Summa Indirekta skatter på arbete 558 838 530 306 Eliminering av myndigheters skatter m.m. -94 -117 Skatt på kapital Summa Total före justering 1 316 861 1 235 689 Skatt på kapital, hushåll 75 141 74 605 Justering till belopp enligt ÅRS 2016 22 Skatt på företagsvinster 123 460 115 232
Summa 1 316 861 1 235 712
Fastighetsskatt och fastighetsavgift 32 791 33 431 Övriga skatter på kapital 22 917 22 709 81 miljarder kronor mer i skatteintäkter Summa Skatt på kapital 254 309 245 977 Skatteintäkterna såsom de avgränsas i resultat- Skatt på konsumtion och insatsvaror räkningen ökade med 81 miljarder kronor (6,6 Mervärdesskatt 427 420 406 454 procent) jämfört med 2016. Eftersom många varav kommunmoms 65 561 62 133 skatter fastställs per kalenderår är det slutliga Skatt på alkohol och tobak 26 306 25 849 utfallet för beskattningen inte känt förrän i december året efter det aktuella årets utgång. Skatt på energi och miljö 74 176 73 909 Skatt på vägtrafik 19 924 19 696 Redovisningen av skatteintäkter grundas därför Inlevererat överskott från AB Svenska Spel 4 705 4 823 till viss del på bedömningar. Även om det vid Skatt på import 6 259 6 077 tidpunkten för årsredovisningen går att göra en Övriga skatter på konsumtion och relativt säker bedömning av intäkterna från skatt insatsvaror 2 320 2 206 på arbete och skatt på konsumtion är Summa Skatt på konsumtion och osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på insatsvaror 561 110 539 013 kapital. Historiskt ligger avvikelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredovisningen Restförda och övriga skatter Restförda skatter m.m. -560 3 827 och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 Intäkter som förs till fonder 12 775 12 613 till 1 procent av de totala skatteintäkterna. Summa Restförda och övriga skatter 12 215 16 440 Den övergripande analysen bör utgå från Summa Totala skatteintäkter före justering 2 022 041 1 938 831 totala skatteintäkter i mitten av tabellen, som Justering till belopp enligt ÅRS 2016 -21 312 beräknas till 2 022 miljarder kronor för 2017 och Totala skatteintäkter 2 020 041 1 917 520 som ska jämföras med totalt 1 939 miljarder kronor enligt den nu aktuella bedömningen av Avgår: Kommunala inkomstskatter -716 936 -685 739 skatteintäkter för inkomståret 2016. Det innebär Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet (inkomstpension) -244 930 -233 905 att förändringen mellan 2017 och 2016 är en Avgår: EU-skatter -6 259 -6 077 ökning med 83 miljarder kronor varav kommunernas del är 31 miljarder kronor. Med Summa Statens skatteintäkter före justering 1 053 916 991 799 den nuvarande bedömningen av skatteintäkterna
178S kr . 2017/ 18: 101
avseende 2016 är ökningen av statens skatter som bidrar till att den procentuella ökningen är därmed 52 miljarder kronor. Ökningen förklaras så stor. Bostadsinvesteringarna steg med till stor del av den fortsatt starka konjunkturen 15 procent under 2017. Även momsen avseende som har lett till stark tillväxt för många av de konsumtion ökade mer än hushållens viktigaste skattebaserna. Även höjda skatter konsumtion i löpande priser på grund av förklarar en mindre del av ökningen, 4 miljarder sammansättningseffekter. Hushållens kronor. Den resterande delen av ökningen av konsumtion i löpande priser steg med totalsumman nederst i tabellen på 81 miljarder 4,3 procent. I beloppet mervärdesskatt, kronor beror till stor del på att skatteintäkterna 427 miljarder kronor, ingår återbetald merför 2016 och 2015 blev 21 miljarder kronor värdesskatt till statliga myndigheter med högre än den bedömning som gjordes i 30 miljarder kronor som har eliminerats. Detta årsredovisningen för 2016. är en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i En ökad lönesumma gav högre intäkter av skatt på statens resultaträkning. arbete De direkta skatterna på arbete, inkomstskatter, Ökade intäkter av skatt på alkohol och tobak ökade med 28 miljarder kronor jämfört med Intäkterna av skatt på alkohol och tobak ökade 2016. Statens del av inkomstskatterna minskade med 0,5 miljarder kronor. med 1,9 miljarder kronor. Det förklaras av att skattereduktioner ökade snabbare än den statliga Ökade intäkter av skatt på energi och miljö inkomstskatten. Intäkterna av skatt på energi och miljö ökade De indirekta skatterna på arbete ökade med med 0,3 miljarder kronor. Energiskatterna ökade 29 miljarder kronor varav 2 miljarder kronor bl.a. på grund av skattehöjningar. Skatteförklaras av att nedsättningen av arbetsgivar- höjningarna finansierade bl.a. utfasningen av avgifter för unga nu helt har avskaffats. Den skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, återstående intäktsökningen på 26 miljarder vilket också påverkar intäkterna från skatt på kronor förklaras framför allt av att lönesumman energi och miljö. Den nya kemikalieskatten ökade med 4,8 procent. Timlönen ökade med påverkade intäkterna positivt med 0,7 miljarder 2,6 procent medan antalet arbetade timmar kronor. ökade med 2,1 procent mellan åren. De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter Även intäkterna av skatt på vägtrafik ökade är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning Intäkterna av skatt på vägtrafik ökade med av skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredo- 0,2 miljarder kronor och ökningen beror på visas i tabellen ovan. ökade trängselskatts- och vägavgiftsintäkter.
Högre intäkter av skatt på kapital Minskade intäkter vid anstånd Jämfört med 2016 ökade skatten på kapital med Intäkterna av restförda skatter m.m., som även 8,3 miljarder kronor. Skatt på företagsvinster innehåller omprövningar och anstånd, minskade ökade med 8,2 miljarder kronor eller 7,1 procent. med 4,2 miljarder kronor. Omprövningar och Den fortsatt relativt svaga kronan och en ökad anstånd för företag minskade med 4,7 miljarder global tillväxt har gynnat exportföretagen. kronor jämfört med 2016. För hushållen ökade Dessutom har basmetallpriserna återhämtat sig de med 1,4 miljarder kronor jämfört med förra från de låga nivåerna som gällde under framför året. allt det första halvåret 2016, vilket lett till högre Ökade intäkter av kommunal inkomstskatt vinster för råvaruindustrin. Skatteintäkter av hushållens kapitalvinster ökade med Kommunernas del av skatteintäkterna, kommunal inkomstskatt och fastighetsavgift, 0,5 miljarder kronor. ökade med 31 miljarder kronor medan ålders- Ökade bostadsinvesteringar bidrog till mer pensionssystemets avgifter ökade med intäkter av mervärdesskatt 11 miljarder kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med Statens arbetsgivaravgifter har eliminerats 22 miljarder kronor mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 21 miljarder kronor Skatteverket sköter uppbörden av skatter och redovisar den både i statens resultaträkning och i eller 5,2 procent. Det är bostadsinvesteringarna
179S kr . 2017/ 18: 101
statens budget. Staten betalar ut de skatter och periodiserade skatter som redovisades i avgifter som tillhör kommunsektorn och ålders- årsredovisningen för staten 2016. pensionssystemet löpande för att sedan slutreglera dem när beskattningen är fastställd. Den Skatteintäkterna 2016 blev högre än beräknat redovisning av skatteintäkter som görs i Skatteintäkterna 2016 blev 22 miljarder kronor resultaträkningen skiljer sig på några punkter högre jämfört med den beräkning av 2016 års från den som görs på inkomstsidan i statens skatt som gjordes våren 2017. Intäkterna av skatt budget. I budgeten görs omföringar och en på kapital för hushåll blev 13 miljarder kronor finare indelning av vissa poster för att tydligare högre än beräkningen våren 2017 framför allt till redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. följd av att hushållens finansiella kapitalvinster Den del av ålderspensionsavgiften som går till blev högre än beräknat. Skatt på företagsvinster premiepensionssystemet läggs i resultat- blev 8,8 miljarder kronor högre än beräkningen räkningen till skatteintäkterna, trots att systemet våren 2017 på grund av att bolagens vinster ses som en del av hushållssektorn i national- underskattades. Inkomstskatter blev 1,4 räkenskaperna (se avsnitt 3.4). En annan miljarder kronor lägre än beräkningen våren väsentlig skillnad jämfört med statens budget är 2017. Även indirekt skatt på arbete blev att arbetsgivaravgifter som staten betalat till sig 2,2 miljarder kronor lägre än beräkningen våren själv elimineras i resultaträkningen. 2017.
Kommunalekonomisk utjämning och kommunmoms bruttoredovisas I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 18 miljarder kronor nettoredovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det innebär att utgifterna för statsbidrag till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resultaträkningens skatteintäkter ingår också mervärdesskatt med 66 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget. I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 83 miljarder kronor högre än i statens budget för 2017.
Tre justeringsbelopp I kolumnen för jämförelsetalen från 2016 redovisas för varje skatteslag de utfall för 2016 som beräknats under våren 2018 efter det att beskattningen av 2016 års inkomster slutförts. Detta överensstämmer med motsvarande redovisning av utfallet på statens budget. Jämförelsetalen avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2016 togs fram, eftersom de baseras på senare utfallsinformation. Tre justeringsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de
180S kr . 2017/ 18: 101
Not 2 Statens skolverk 452 169 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Trafikverket 385 399
Kronofogdemyndigheten 277 138 Miljoner kronor Karolinska institutet 243 246 2017 2016 Centrala studiestödsnämnden 215 197 Offentligrättslig verksamhet Transportstyrelsen 185 177 Trafikverket 2 379 2 251 Transportstyrelsen 2 368 2 226 Affärsverk Kronofogdemyndigheten 1 440 1 557 Svenska kraftnät 315 313 Lantmäteriet 984 858 Sjöfartsverket 3 9 Polismyndigheten 757 761 Luftfartsverket 0 2 Centrala studiestödsnämnden 667 694 Finansinspektionen 646 603 Övriga 1 800 1 170 Läkemedelsverket 639 577 Summa andra ersättningar 7 988 6 852 Bolagsverket 480 489
Summa 52 088 52 312
Elsäkerhetsverket 346 344 Strålsäkerhetsmyndigheten 307 335 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter och andra ersättningar Affärsverk minskade med 223 miljoner kronor. Intäkter av Luftfartsverket 1 987 1 891 avgifter i offentligrättslig verksamhet ökade med Sjöfartsverket 1 604 1 463 503 miljoner kronor och är ca en tredjedel av posten. Intäkter av avgifter för uppdrags- Övriga 2 302 2 356 verksamhet minskade med 1 862 miljoner Summa offentligrättslig verksamhet 16 907 16 404 kronor och utgör drygt hälften av posten. Andra ersättningar ökade med 1 136 miljoner kronor Uppdragsverksamhet och utgör 15 procent av posten. Staten tar in avgifter för att tillhandahålla Trafikverket 3 450 4 550 varor och tjänster, och den som betalar avgiften Exportkreditnämnden 2 107 1 535 får därmed en motprestation. Avgifterna är Statens institutionsstyrelse 1 865 1 781 antingen offentligrättsliga eller avgifter för Pensionsmyndigheten 891 838 uppdragsverksamhet. Statens fastighetsverk 729 663 Offentligrättsliga avgifter är s.k. tvingande Lunds universitet 556 559 eller betungande avgifter som staten med stöd av Skatteverket 554 518 författning kan ta ut av enskilda. Statens jordbruksverk 484 470 Avgifter för uppdragsverksamhet är samtliga Sveriges lantbruksuniversitet 411 416 avgifter som inte är offentligrättsliga. Det Lantmäteriet 392 386 omfattar försäljning av varor och tjänster som är Kungl. Tekniska högskolan 363 328 frivilligt efterfrågade. Hit räknas också de Uppsala universitet 363 388 avgifter som myndigheter under vissa förutsättningar får ta ut enligt det generella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen Affärsverk (1992:191). Svenska kraftnät 8 299 8 633 Andra ersättningar ses inte som avgifter Luftfartsverket 910 932 eftersom den som betalar ersättningen i princip Sjöfartsverket 157 213 inte erhåller någon motprestation såsom för en avgift. Övriga 5 661 6 845 Summa uppdragsverksamhet 27 193 29 055 Offentligrättsliga avgifter ökade De största förändringarna av de offentligrättsliga Andra ersättningar avgifterna rör Transportstyrelsen, Sjöfartsverket Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 3 439 3 365 och Trafikverket och Lantmäteriet där
Polismyndigheten 673 668
181S kr . 2017/ 18: 101
intäkterna av avgifterna ökat medan de minskat Finansinspektionens tillsyn samt avgifter för hos Kronofogdemyndigheten. prövning av ansökningar och anmälningar. Transportstyrelsens intäkter av avgifter ökade Läkemedelsverket tar ut avgifter för tillstånd med 142 miljoner kronor. Det är framför allt och tillsyn av läkemedel, medicintekniska proavgift för säkerhetskontroll som har ökat, till dukter och vissa andra produkter som med hänföljd av ett ökat antal avresande passagerare från syn till sina egenskaper eller användningsområflygplatser samt höjd avgiftsnivå. Transport- den står läkemedel nära. styrelsen tar ut avgifter inom sjöfarts-, luftfarts-, Bolagsverket tar framför allt ut avgifter för att järnvägs- och vägtrafikområdet för bl.a. tillsyn, registrera företag. tillstånd och registerhållning. Inom Elsäkerhetsverkets avgifter omfattar huvudluftfartsområdet finns också avgifter för sakligen elberedskapsavgifter, elsäkerhetsavgifter säkerhetskontroll vid svenska flygplatser, och nätövervakningsavgifter. flygplatsers utrustningskostnader för Strålsäkerhetsmyndigheten tar framför allt ut kommunikation, navigation och övervakning avgifter från kärnkraftverk men också vissa tillinom flygtrafikledningstjänst och undervägs- stånds- och tillsynsavgifter för icke kärnteknisk verksamheten (flygtrafiktjänst en route). verksamhet och övrig tillståndsprövning. Sjöfartsverkets avgifter har ökat med Luftfartsverket tar framför allt ut s.k. under- 141 miljoner kronor och omfattar främst farleds- vägsavgifter som fastställs av Europakommissoch lotsavgifter. ionen och beräknas på en kombination av antal Trafikverkets avgifter ökade med 128 miljoner flygningar, luftfartygets vikt och flugen sträcka. kronor varav största delen var banavgifter som är obligatoriska för de aktörer som trafikerar Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet järnvägen och där intäkterna går till drift och minskade underhåll av järnvägen. Trafikverkets avgifter Framför allt Trafikverket och Svenska kraftnät omfattar även bl.a. förarprovsavgifter. redovisar lägre intäkter av avgifter för Lantmäteriet redovisar avgifter inom fastig- uppdragsverksamhet, medan EKN visar den hetsbildningsområdet och expeditionsavgifter största ökningen. för inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om Avgifterna i Trafikverkets uppdragslagfart vid köp av fastighet. Det är inom verksamhet minskade med 1 100 miljoner förrättningsverksamheten som intäkterna av kronor, vilket främst beror på investeringsavgifterna ökat, både på grund av högre timtaxor projekt där kommuners anläggningar byggs och att rekrytering av personal inneburit fler samtidigt som Trafikverkets. Trafikverkets debiterbara produktionstimmar. uppdragsverksamhet består i övrigt huvud- Kronofogdemyndighetens avgifter omfattar sakligen av försäljning av järnvägsmateriel till de grundavgifter i allmänna och enskilda mål och entreprenörer som bygger och underhåller de avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. statliga järnvägarna och el till de olika bolag som Kronofogdemyndighetens intäkter av avgifter bedriver tågtrafik. har minskat med 117 miljoner kronor, till största Svenska kraftnät tar ut avgifter från delen hänförligt till grundavgifter i enskilda mål. regionnätsföretag, stora elproducenter och balansansvariga. Avgifterna minskade med Övrigt om intäkter av offentligrättsliga avgifter 334 miljoner kronor, främst för att energi- Totalt redovisar omkring 125 myndigheter of- intäkterna var lägre under året på grund av att fentligrättsliga avgifter, i en mängd olika verk- priset på förlusten i energiavgiften sänktes inför samheter. 2017. Polismyndigheten tar ut avgifter för framför EKN:s intäkter av garantiavgifter ökade med allt passhantering, nationella ID-kort och till- 572 miljoner kronor. Det beror i huvudsak på ståndsgivning. några större affärer och att garantigivningen i CSN tar främst ut avgifter för administration högre utsträckning gick till icke OECD-länder av återbetalning av studielån och för att bevilja där riskerna och därmed också avgifterna i studiemedel. normalfallet är högre. Upplösning av avsättning Finansinspektionen tar ut avgifter av de för ej intjänade garantiavgifter och kvardröjande företag och personer som står under risker ökade också intäkterna. Behovet av att reservera för löpande affärer minskade på grund
182S kr . 2017/ 18: 101
av amorteringar på garanterade utestående lån beloppet som totalt är 283 miljoner kronor under året. EKN har till uppgift att stödja svensk högre än föregående år. export och utveckla svenskt näringsliv genom att Kronofogdemyndigheten redovisar erbjuda exportkredit- och investeringsgarantier. 139 miljoner kronor mer som andra ersättningar Avgifterna ska täcka garantitagarnas eventuella än föregående år. Nästan hela ökningen rör ett framtida kundförluster, och avgiftens storlek specifikt ärende, och vanligen redovisar beror på risken i varje affär. Kronofogdemyndigheten huvudsakligen böter som andra ersättningar. Övrigt om intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet Övrigt om intäkter av andra ersättningar Totalt redovisar omkring 170 myndigheter Totalt redovisade omkring 170 myndigheter avgifter för uppdragsverksamhet. intäkter av andra ersättningar. Statens institutionsstyrelse tar huvudsakligen Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens ut vårdavgifter för ungdomsvård. andra ersättningar är finansieringsavgifter som Pensionsmyndigheten tar mest ut avgifter från arbetslöshetskassorna betalar. AP-fonderna för administration av inkomst- Polismyndigheten redovisar i huvudsak böter pensionssystemet och från premiepensions- som andra ersättningar. systemet för dess administration. Trafikverket redovisar bl.a. viten, intäkter från Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut försäkringsbolag för skadeersättningar på hyror och arrenden från hyresgäster men väganläggningar och kvalitetsavgifter kopplat till bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom banavgifterna som andra ersättningar. konsultverksamhet. Karolinska institutet redovisar intäkter för Lunds universitet, Uppsala universitet och fakturerade pensionskostnader och löne- Kungliga Tekniska högskolan tar ut studie- kostnader från Karolinska sjukhuset som andra avgifter från studieavgiftsskyldiga studenter, ersättningar. vissa s.k. tredjelandsmedborgare. De redovisar Som andra ersättningar redovisar CSN även intäkter i sin uppdragsverksamhet i återkravsintäkter från återkrav som uppstår om samband med uppdragsutbildning och en studerande t.ex. avbrutit studierna utan att forskning, tidskrifter och publikationer samt meddela CSN. rådgivning och annan liknande service. Transportstyrelsen redovisar bl.a. fel- Skatteverket tar ut avgifter från AP-fonderna parkeringsavgifter, dröjsmålsavgifter och avgifter och premiepensionssystemet för arbete med vid överträdelser av kör- och vilotider som andra uppbörd av ålderspensionsavgifter m.m. ersättningar. Statens jordbruksverks uppdragsverksamhet Svenska kraftnäts andra ersättningar är huvudär i huvudsak deras distriktsveterinär- sakligen ersättning från kapacitetsavgifter. organisation. Sveriges lantbruksuniversitets uppdragsintäkter kommer mestadels från forskningsuppdrag och djursjukvård. Lantmäteriets avgiftsbelagda verksamhet omfattar bl.a. grundläggande geografisk information och fastighetsinformation. Luftfartsverkets intäkter avser i huvudsak konsulttjänster. Sjöfartsverkets intäkter avser bl.a. försäljning av sjökort och konsultuppdrag.
Intäkter av andra ersättningar ökade Statens skolverk och Kronofogdemyndigheten visar de största ökningarna av intäkter av andra ersättningar. Statens skolverks andra ersättningar är främst återbetalda statsbidrag. 2017 har antalet beslut om återkrav ökat, liksom det återkrävda
183S kr . 2017/ 18: 101
Not 3 Trafikverket (exklusive bidrag från EU) 1 161 2 388
Intäkter av bidrag
Statens tjänstepensionsverk 571 568 Miljoner kronor 2017 2016 Erhållna bidrag vid övriga myndigheter AP-fondsmedel 28 445 25 787 (exklusive bidrag från EU) 1 531 1 150
Summa 61 746 56 817
EU-bidrag EU-bidrag med delat förvaltningsansvar Intäkter av bidrag är intäkter som inte är Statens jordbruksverk relaterade till utförda prestationer. Bidrags- Bidrag från EU:s garantifond för jordbruket 7 472 6 663 intäkterna har totalt sett ökat med 4,9 miljarder Bidrag från EU:s landsbygdsfond 1 907 1 608 kronor.
Bidrag från EU:s fiskefonder 16 3 Summa Statens jordbruksverk 9 395 8 275 AP-fondsmedel Posten AP-fondsmedel visar Allmänna pensionsfondens nettobidrag till staten. Tillväxtverket Beloppet är skillnaden mellan de medel som Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 202 663 löpande rekvireras från AP-fonden för utbetalning av ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter (socialavgifter från Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige arbetsgivare och egenföretagare), allmänna Bidrag från Europeiska socialfonden m.m. 1 533 455 pensionsavgifter och statliga ålderspensions- Bidrag från fonden för europeiskt bistånd avgifter som löpande överförs till AP-fonden för till dem som har det sämst ställt 14 3 förvaltning. Bidrag från fonden för integration av tredjelandsmedborgare -1 1 För 2017 uppgick nettobidraget till 28,4 miljarder kronor. Utbetalda pensioner som finansieras från AP-fonderna ökade med Migrationsverket 13,6 miljarder kronor, medan avgifterna som Bidrag från Asyl-, migrations- och integrationsfonden 594 688 tillförs AP-fonderna ökade med 10,9 miljarder Bidrag från Europeiska flyktingfonden och kronor. Det innebär att nettoöverföringen från återvändandefonden - -17 AP-fonderna ökade med 2,7 miljarder kronor.
Polismyndigheten Intäkter av EU-bidrag Intäkter av EU-bidrag uppgår till 15,4 miljarder Bidrag från Fonden för inre säkerhet 43 19 kronor och visar på återflödet från EUbudgeten. För 2017 ökade det med 3 miljarder Interregionala bidrag (Interreg) 186 79 kronor jämfört med föregående år. Det beror främst på att EU-programmen i den fleråriga Andra EU-bidrag budgetramen 2014 – 2020 har kommit igång. Bidrag till transeuropeiska nätverk, 215 383 EU-bidragen till transeuropeiska nätverk Trafikverket (TEN) för investeringar och utvecklingsinsatser Universitet och högskolor 1 176 1 140 blev 0,2 miljarder kronor. De största beloppen Övriga myndigheter 1 059 710 avsåg väg- och järnvägsåtgärder. Bland EU- Summa andra EU-bidrag 15 417 12 398 bidragen går en väsentlig del direkt till universitet och högskolor, som redovisade Övriga bidrag intäkter av bidrag från EU med 1,2 miljarder Erhållna bidrag vid universitet och kronor. Andra EU-bidrag direkt till högskolor (exklusive bidrag från EU) 8 818 8 401 myndigheter blev 1,1 miljard kronor.
Försäkringskassan Övriga bidrag - assistansersättning 4 620 4 832 Andra intäkter av bidrag till universitet och - underhållsstöd 1 184 1 293 högskolor tillkommer med 8,8 miljarder kronor vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor
184S kr . 2017/ 18: 101
jämfört med föregående år. Bidragen ska främst Övrig Socialförsäkring (Försäkringskassan användas för forskning. Förutom EU, och Pensionsmyndigheten) finansierar företag inom och utom Sverige och Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning 82 812 85 539 olika forskningsstiftelser till stor del denna varav sjukpenning och rehabilitering m.m. 33 830 35 457 forskning. Bidrag från andra statliga myndigheter, t.ex. forskningsråd, är eliminerade. varav aktivitets- och sjukersättning 40 750 41 974 Försäkringskassan redovisar intäkter från Assistansersättning m.m. 28 088 26 632 kommuner för kommunernas andel av Ekonomisk trygghet för familjer och barn (FK, PM) 78 392 76 096 kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter för underhållsstöd från bidragsskyldiga. Summa socialförsäkring till hushåll 528 471 513 651 Trafikverket tar emot bidrag från bl.a. kommuner för investeringar i infrastruktur. Arbetsmarknad Intäkter av bidrag, exklusive bidrag från EU, Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 24 498 25 831 minskade med 1,2 miljarder kronor jämfört med varav Arbetsförmedlingen 12 168 12 416 2016. Den främsta orsaken är att projektet varav Försäkringskassan 12 329 13 415 Citybanan i Stockholm färdigställdes under Arbetsmarknadspolitiska program och 2017. insatser, Arbetsförmedlingen 4 301 5 249 Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar Övrigt, arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 1 795 1 520 premieintäkter m.m. för den statliga tjänste- Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet 1 283 1 615 pensionsrörelsen och andra pensionsförmåner Summa arbetsmarknad till hushåll 31 876 34 215 för anställda i vissa organisationer som inte är statliga myndigheter men där SPV ändå hanterar Utbildningspolitik tjänstepensionen. Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden 14 556 14 347 Kostnad resp. återföring av reservering för
Not 4
förluster i utlåningsverksamheten, Centrala Transfereringar studiestödsnämnden -539 -846
Bidrag till folkbildningsorganisationer, Miljoner kronor Kammarkollegiet 3 851 3 811 2017 2016 Summa utbildningspolitik till hushåll 17 867 17 312 Socialförsäkring 528 471 513 651 Allmänna bidrag till kommuner exkl. stöd 178 737 171 414 Bistånd m.m., med anledning av flyktingsituationen Bistånd och andra internationella bidrag Arbetsmarknad 57 983 60 145 (bidrag till organisationer), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 4 046 3 792 Överföring till premiepensionssystemet 31 694 31 780 Avgiften till Europeiska gemenskapen 30 246 27 294 Migration och integration Bistånd och andra internationella bidrag 33 036 31 206 Migrationsverket 1 134 960 Migration och integration 57 612 52 574 Integration, Etableringslotsar, Utbildning, studiestöd 34 528 31 564 Arbetsförmedlingen 2 359 2 093 Hälso- och sjukvårdspolitik, till kommuner 28 236 27 479 Integration, Etableringsersättning till vissa Övrigt 70 070 66 016 nyanlända invandrare, Försäkringskassan 5 355 4 226 Summa 1 050 613 1 013 122 Insatser för den ideella sektorn, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor m.fl. - 35 Transfereringar 2017 2016 Särskilda insatser inom folkbildningen, Transfereringar till hushåll inkl. Kammarkollegiet 171 212
hushållens övriga organisationer
Summa migration och integration till Socialförsäkring hushåll 9 019 7 526 Pensioner (Pensionsmyndigheten) Ålderspensioner vid sidan av statens budget 295 994 282 404 Statens tjänstepensionsverk, Premiepensioner 9 081 7 599 pensionskostnader ej statligt anställda 784 747 Ersättning vid ålderdom (anslagsfinansierade förmåner) 34 104 35 381 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 31 694 31 780
185S kr . 2017/ 18: 101
Övriga transfereringar till hushåll 17 324 15 438 Stöd med anledning av flyktingsituationen till landsting, Skatteverket 1 400 -
Summa transfereringar till hushåll 641 082 624 459
Del av kommunalekonomisk utjämning, stöd
Transfereringar till företag
med anledning till flyktingsituationen till kommuner, Skatteverket 2 100 -
Arbetsmarknad Del av kommunalekonomisk utjämning, stöd med anledning till flyktingsituationen till Lönebidrag m.m., Arbetsförmedlingen 7 838 7 743 landsting, Skatteverket 900 - Bidrag till Samhall, Kammarkollegiet 4 651 4 585 Summa allmänna bidrag till kommuner, Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m., stöd för migration och integration: 10 000 - Arbetsförmedlingen 2 033 2 606
Anställningsstöd, Skatteverket 7 440 7 719 Summa allmänna bidrag till kommuner 188 737 171 414 Summa arbetsmarknad till företag 21 961 22 653
Migration och integration, Migrationsverket Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m., Ersättningar och bostadskostnader inkl. Statens jordbruksverk 12 165 10 790 periodiseringar, Migrationsverket 20 955 30 386 Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda Kommunersättningar vid utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 2 965 2 879 flyktingmottagande, Migrationsverket 15 771 12 323 Investeringsstöd m.m., Boverket 1 100 425 Tillfälligt stöd till kommuner för Forskning och utveckling m.m., Verket för ensamkommande unga asylsökande m.fl. innovationssystem 1 983 1 715 Migrationsverket 389 -
Tillväxtverket 1 531 1 310 Summa migration och integration vid Regionala tillväxtåtgärder m.m., Migrationsverket till kommuner och länsstyrelserna 256 413 landsting 37 115 42 708
Energiforskning m.m., Statens Energimyndighet 843 766 Hälso- och sjukvårdspolitik
Trafikupphandling, Trafikverket 802 723 Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m., Miljöpolitik, Naturvårdsverket 1 220 1 098 Kammarkollegiet 25 606 23 890
Kultur, Statens kulturråd 312 319 Tandvårdsförmåner m.m., Försäkringskassan 1 655 1 632 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Mynd. för yrkeshögskolan 1 082 1 029 Resursförstärkning till landsting, Kammarkollegiet - 1 000 Presstöd, Myndigheten för radio och tv, Presstödsnämnden 541 519 Professionsmiljard, Kammarkollegiet 975 958
Transportstyrelsen 830 849 Summa Hälso- och sjukvårdspolitik till kommuner 28 236 27 479 Övriga transfereringar till företag 5 660 5 275
Summa transfereringar till företag 53 252 50 762
Arbetsmarknadspolitik
Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 4 145 3 277
Transfereringar till kommuner
Varav: Lönebidrag m.m. 2 237 2 277
Summa arbetsmarknadspolitik till 4 145 3 277 Allmänna bidrag till kommuner kommuner Kommun-och landstingsmoms, Skatteverket 65 561 62 133
Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skolverket (Barn-, ungdoms- och Skatteverket 3 902 3 664 vuxenutbildning):
Kommunalekonomisk utjämning till Maxtaxa i barnomsorgen 4 379 4 485 kommuner exkl. stöd med anledning av flyktingsituationen, Skatteverket 79 232 77 124 Bidrag till lärarlöner 3 410 2 191
Kommunalekonomisk utjämning till Utveckling av skolväsendet och annan landsting exkl. stöd med anledning av pedagogisk verksamhet 2 245 1 294
flyktingsituationen, Skatteverket 30 042 28 493 Fler anställda i lågstadiet 2 103 1 200
Allmänna bidrag till kommuner exkl. stöd Statligt stöd till vuxenutbildning och med anledning av flyktingsituationen 178 737 171 414 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 1 190 1 153
Lågstadielyftet, del till kommuner - 857 Allmänna bidrag, stöd för migration och Övrigt, Skolverket 369 193 integration: Summa Skolverket (Barn-, ungdoms- och Stöd med anledning av flyktingsituationen vuxenutbildning) 13 696 11 373 till kommuner, Skatteverket 5 600 -
186S kr . 2017/ 18: 101
Ersättning vid sjukdom och 1 867 2 121 Här ingår ålderspensioner, ekonomisk trygghet
för familjer och barn, ersättning vid sjukdom funktionsnedsättning, Försäkringskassan
Transportpolitik, Trafikverket 2 692 3 417 och funktionsnedsättning som sjukpenning,
Stöd till kommuner för ökat 1 800 1 849 aktivitets- och sjukersättning, arbetsskade-
bostadsbyggande, Boverket ersättning samt assistansersättning m.fl. stöd till
personer med funktionsnedsättning. Stimulansbidrag och åtgärder inom 1 939 2 013 äldrepolitiken, Socialstyrelsen De totala kostnaderna för transfereringar i
Bidrag till kultur, Statens kulturråd 1 578 1 490 form av lämnade bidrag m.m. ökade med
Övriga transfereringar till kommuner 9 346 9 444 37 miljarder kronor mellan 2016 och 2017.
Summa transfereringar till kommuner 291 151 276 586
Transfereringar till hushåll
Transfereringar till utlandet Transfereringarna till hushåll ökade med
BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 21 654 23 612 17 miljarder kronor under 2017. De
transfereringar som redovisas är utbetalningar Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket 3 029 -2 349 exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig
Storbritanniens budgetreduktion, ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter
Kammarkollegiet 498 628 för t.ex. sjukpenning och är en betalning från
Tullavgift, Tullverket 5 036 5 374 anslag till pensionssystemet för att finansiera
Sockeravgifter m.m., Jordbruksverket 29 30 pensionsrätterna för bl.a. de personer som får
Avgiften till Europeiska unionen 30 246 27 294 sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del
av den statliga ålderspensionsavgiften som går till
Bistånd och andra internationella bidrag, premiepensionssystemet (14 procent 2017) finns
Styrelsen för internationellt med bland transfereringar till hushållssektorn
men redovisas separat. Nettoöverföringen till utvecklingssamarbete 28 990 27 414
Dagersättning till asylsökande m.m., premiepensionssystemet var 32 miljarder kronor
Migrationsverket 1 478 2 340 2017, vilket var 0,1 miljarder kronor mindre än
Övriga transfereringar till utlandet 4 414 4 266 2016. Överföringarna till och från AP-fonderna
Summa transfereringar till utlandet 65 128 61 314 ingår inte i transfereringar till hushåll, utan
Total summa transfereringar 1 050 613 1 013 122 nettoöverföring som är negativ redovisas som
bidrag från AP-fonden (socialförsäkrings-
sektorn), se not 3 Intäkter av bidrag. Transfereringar är medel som staten förmedlar
till olika mottagare via myndigheterna. I Högre pensioner huvudsak betalas transfereringar från anslag på Transfereringar till hushåll inom socialförstatens budget. Transfereringar kännetecknas av säkringen ökade med 15 miljarder kronor netto. att staten inte får någon motprestation. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av Många transfereringar är dock förknippade statens budget ökade med 14 miljarder kronor. med någon form av villkor. Ett exempel är Ålderspensioner ökade eftersom den genomaktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där snittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är kravet är att mottagaren deltar i ett arbetshögre för yngre och nyblivna pensionärer. marknadspolitiskt program. Indexeringsreglerna innebar att inkomst- Noten inleds med en sammanfattande tabell pensionerna och tilläggspensionerna till personer med transfereringar uppdelade i delområden. över 65 år räknades upp med 2,8 procent mellan Därefter specificeras transfereringarna utifrån 2016 och 2017. I december 2017 fick 2 134 544 mottagarkategori, syfte och utbetalande pensionärer inkomstgrundad ålderspension, myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektvilket var 33 992 personer fler än i december orer som fått transfereringen och är hushåll, 2016. företag, kommuner och utlandet. Hushåll inne- Premiepensionerna ökade med 1,5 miljarder fattar enskilda personer, ideella organisationer kronor eller 19,5 procent. Det främsta skälet till och föreningar tillhörande hushållssektorn samt utbetalningsökningen är den s.k. tjugondelspremiepensionssystemet. infasningen som gör att varje ny årskull som går i Till området socialförsäkring räknas pension har en större andel i det nya transfereringar till hushåll som Pensionspensionssystemet. Dessutom ökar antalet myndigheten och Försäkringskassan hanterar. årskullar med rätt till premiepension varje år
187S kr . 2017/ 18: 101
eftersom bara pensionärer födda år 1938 eller 2016 minskat inom alla delförmåner. Störst senare kan ha rätt till premiepension. Ytterligare förändring har skett inom rehabiliteringsskäl till utbetalningsökningen är att börskurserna penningen, där minskningen uppgår till steg något under 2016, att många fonder gjorde 16,9 procent. Även antalet personer med valutakursvinster och att räntorna sjönk vilket sjukpenning på normalnivå har minskat med medförde kursvinster. Allt detta påverkade 13,5 procent. Andelen psykiatriska diagnoser är uppräkningen av många premiepensioner vid fortsatt hög och är sedan flera år den vanligaste årsskiftet 2016/2017. orsaken till sjukskrivning. I september 2017 låg Ersättning vid ålderdom, som är anslags- dessa diagnoser bakom 45 procent av pågående finansierade pensioner och stöd, minskade totalt sjukskrivningar. Inom de psykiatriska med 1,3 miljarder kronor. Garantipension diagnoserna har den största ökningen skett i minskade med 0,8 miljarder kronor. Minsk- diagnosen anpassningsstörningar och reaktion på ningen beror huvudsakligen på att inkomst- svår stress, som ligger bakom ungefär hälften av pensionen höjdes medan prisbasbeloppet sänktes alla nya sjukskrivningar. Den bortre tidsgränsen något. Garantipensionen avräknas mot en höjd för sjukpenning har tagits bort från 2016, vilket inkomstpension. Nya ålderspensionärer har ger längre sjukperioder. inkomstgrundad pension i betydligt större Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige ligger utsträckning än äldre ålderspensionärer. Därför strax under den genomsnittliga europeiska nivån. är det en lägre andel av de nya pensionärerna som får garantipension. Detta gör också att Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning utgiften minskar något över tid. Efterlevande- minskar pensioner till vuxna minskade med 0,4 miljarder Aktivitets- och sjukersättningen minskade med kronor eftersom änkepensionen är under 1,2 miljarder kronor (3 procent). Sjukersättning avveckling. Bostadstillägget minskade med kan beviljas främst till personer i åldrarna 30 till 0,2 miljarder kronor. Minskningen beror 64 år om arbetsförmågan bedöms vara huvudsakligen på att inkomstpensionen höjdes stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom med relativt kraftigt 2017 och bostadstillägget är minst en fjärdedel. Sjukersättning betalades ut inkomstprövat. till 276 682 personer i december 2017. Det är en minskning med 5,4 procent jämfört med Sjukpenningtalet minskade för första gången sedan december 2016. Minskningen fortsätter eftersom 2010 antalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora Kostnaden för sjukpenning minskade med grupper övergår till ålderspension. Det låga 1,6 miljarder kronor (4,6 procent). Under 2017 inflödet är en följd av att regelverket ställer höga minskade sjukpenningtalet för första gången krav på stadigvarande nedsättning av arbetssedan 2010. Nedgången beror på att en allt större förmågan. Sedan 2014 förekommer endast beslut andel sjukfall avslutas under det första om sjukersättning som gäller tills vidare sjukskrivningsåret och att antalet nya sjukfall eftersom ersättningsformen tidsbegränsad börjat minska. Sjukpenningtalet anger hur sjukersättning har fasats ut. Aktivitetsersättning många dagar med sjukpenning och kan beviljas till personer i åldrarna 19 till 29 år rehabiliteringspenning som betalas ut per om de har nedsatt arbetsförmåga på grund av försäkrad i Sverige under ett år. Mellan 2010 och sjukdom med minst en fjärdedel. Aktivitets- 2016 ökade talet med 80 procent för att vända ersättning betalades ut till 36 295 personer i nedåt i början på 2017. För december var december 2017. Det är en minskning med sjukpenningtalet 10,1 dagar vilket är en 6,2 procent jämfört med december 2016. minskning med 7,2 procent jämfört med december 2016. Kvinnor har i likhet med tidigare Statlig assistansersättning ökar nästan ett dubbelt så högt sjukpenningtal som Kostnaderna för assistansersättning inkluderar män, 13,3 dagar jämfört med 6,9. även kommunernas andel av kostnaden för Antalet personer som fick någon form av assistansersättning. De ökade med 1,5 miljarder sjukpenning har minskat från 224 952 i kronor (5,5 procent). Ökningen beror på den december 2016 till 203 070 i december 2017, tillfälligt låga assistansersättningen 2016 då vilket motsvarar en minskning på 10,1 procent. efterskottsbetalning infördes. Ökningen Antalet personer som fått sjukpenning har sedan förklaras också av att trots att färre personer har rätt till ersättningen beviljas de ofta ersättning
188S kr . 2017/ 18: 101
för fler timmar. I december 2017 hade uppdraget. I december hade drygt 14 886 personer assistansersättning vilket är en 11 000 personer en extratjänst främst i minskning med 5,4 procent jämfört med 2016. kommunerna. Extratjänster är till för nyanlända och långtidsarbetslösa. Kostnader för föräldraförsäkringen ökar Andelen av de arbetslösa som har rätt till Inom området ekonomisk trygghet för familjer arbetslöshetsersättning har fallit från 80 procent och barn ökade kostnaderna för 2006 till ca 33 procent 2017. Andelen sjunker då föräldraförsäkringen med 1,4 miljarder kronor. många nyanlända förstärker de senaste årens Kostnaderna för barnbidragen ökade med trend att fler människor är nytillträdda på 0,9 miljarder kronor. Ökningen av föräldra- arbetsmarknaden och inte har hunnit tjäna in apenning och barnbidrag beror på att både antalet kassa. barn och medelersättningen från föräldraförsäkringen stiger. Ökningen beror också på Lönegarantiersättningen minskade begränsningen av antalet föräldrapenningdagar Kostnaden för Lönegarantiersättning minskade som får sparas efter att barnet fyllt fyra år som med 0,3 miljarder kronor. Under 2016 betalades gäller sedan 2014. Detta har medfört att föräldrar ersättningar till följd av Stampen-koncernens till barn födda 2014 tagit ut totalt 3,3 miljoner rekonstruktion ut. dagar under 2017 vilket är ungefär 1,3 miljoner dagar fler än föräldrar till barn födda 2013. Ökade studiemedel Flerbarnstillägget höjdes från den första januari Kostnaden för studiemedel ökade med 2017. Migrationen bidrar också till ökningen. 0,2 miljarder kronor vilket beror på att antalet Från första juli 2017 ändrades dock reglerna studerande med studiemedel på gymnasial nivå inom föräldraförsäkringen vilket innebär att ökade 2017. Återföring av reserveringar för föräldrar till barn över ett år får ett mindre antal förluster i utlåningsverksamheten ökade föräldrapenningdagar när de flyttar till Sverige. kostnaderna med 0,3 miljarder kronor jämfört Män tar successivt ut en större andel av med 2016. dagarna med föräldrapenning, men ökningen går långsamt. Ökade utgifter för etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare Utgifterna för arbetslöshetsersättningen minskade Etableringsersättning till vissa nyanlända Bland de övriga transfereringarna till hushåll invandrare ökade med 1,1 miljarder kronor. minskade kostnaderna för arbetsmarknads- Antalet asylsökande och kommunmottagna området med 2,3 miljarder kronor. Arbets- flyktingar beskrivs under kommunersättning för löshetsersättningen minskade med 0,2 miljarder flyktingmottagande. Migrationsverkets bidrag kronor och aktivitetsstödet med 1,1 miljarder till hushåll har ökat med 0,2 miljarder kronor kronor. Arbetslösheten minskade från i eftersom kostnaderna för offentligt biträde i genomsnitt 7,0 procent 2016 till 6,7 procent utlänningsärenden ökat. 2017 enligt Arbetsförmedlingens statistik. (I genomsnitt under 2017 uppgick arbetslösheten 32 miljarder kronor till premiepensionssystemet till 6,7 procent enligt SCB:s arbetskrafts- Nettoöverföring till premiepensionssystemet undersökning (AKU). Under 2016 var redovisas som en transferering till hushåll mot genomsnittet 6,9 procent.) bakgrund av att systemet ses som en del av Antalet inskrivna som arbetslösa hos hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se Arbetsförmedlingen var 6 000 mindre än i avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggsdecember för ett år sedan. Totalt var upplysningar). 366 000 personer inskrivna som arbetslösa. Det Beloppet består av de socialavgifter, allmänna är stora skillnader i arbetslöshet bland inrikes pensionsavgifter och statliga ålderspensionsoch utrikes födda men den minskade i båda avgifter som överförts till premiepensionsgrupperna. För inrikes födda var arbetslösheten systemet, med avdrag för utbetalda premie- 4,0 procent och för utrikes födda 22,2 procent. pensioner (3,6 miljarder kronor), som ingår i Antalet inskrivna kvinnor har ökat medan utbetalda ålderspensioner. antalet inskrivna män har minskat. Ökningen bland kvinnor beror främst på att fler utrikes födda kvinnor nu är inskrivna i etablerings-
189S kr . 2017/ 18: 101
Transfereringar till företag ökade december 2015 men skulle även täcka kostnader Transfereringar till företag ökade med som förväntades uppstå 2016. I statens 2,5 miljarder kronor. Transfereringar finans- resultaträkning redovisades stödet kassamässigt ierade med EU-medel för gårdsstöd, och därmed i sin helhet på 2015. Det förklarar landsbygdsåtgärder m.m. ökade med varför inget stöd redovisades i resultaträkningen 1,4 miljarder kronor. Arbetsförmedlingens köp 2016. av arbetsmarknadsutbildning minskade med 0,6 miljarder kronor. Det beror främst på att Utgifterna för kommunersättning för sysselsättningsfasen inom jobb- och utvecklings- flyktingmottagande minskade garantin avvecklas och att antalet deltagare Migrationsverkets bidrag till kommuner för minskat. integration och migration minskade med 5,6 miljarder kronor. Ersättningar och Investeringsstöd för bostadsbyggande ökade bostadskostnader inklusive periodiseringar Bidrag till privata företag och kommunala bolag minskade med 9,0 miljarder kronor. ökade med 0,7 miljarder kronor jämfört med Minskningen förklaras av att antalet barn och föregående år. Under 2016 och 2017 infördes ett unga har minskat kraftigt mellan åren. investeringsstöd för anordnande av hyres- Dessutom infördes ett nytt ersättningssystem bostäder och bostäder för studerande. för mottagandet av ensamkommande barn och Utbetalningarna verkställdes under 2017 och det unga första juli 2017. Ersättningen för förklarar en stor del av ökningen mellan åren. ensamkommande sänktes då till 1 350 från Vinnovas nya satsningar på små och medelstora 1 900 kronor per dygn. företag har blivit fullt genomförda 2017 vilket Kommunerna får också kommunersättning gav en ökning på 0,3 miljarder kronor. under två år när de tar emot nyanlända med uppehållstillstånd. När beslut om uppehålls- Transfereringar till kommuner ökade tillstånd har beviljats skrivs de asylsökande ut ur De senaste årens ökning av bidragen till mottagningssystemet och blir i stället placerade i kommuner har fortsatt. Transfereringarna till kommuner. Ersättningar till kommuner vid kommuner ökade totalt med 15 miljarder flyktingmottagande ökade med 3,4 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner kronor. ökade med 16 miljarder kronor. De innefattar Totalt ansökte 25 666 om asyl 2017. Syriska den kommunalekonomiska utjämningen som medborgare är fortfarande den största gruppen nettoredovisas på statens budget där det med 5 718 ansökningar men den har minskat generella statsbidraget sammanförts med med 13,5 procent. Antalet asylsökande var utjämningssystemet. 28 939 under 2016 och 162 877 under 2015. Under 2017 ansökte 1 336 ensamkommande Ökad ersättning till kommunerna för ingående barn och unga om asyl. Det var betydligt färre än mervärdesskatt 2016 och 2015 då 2 199 respektive 35 369 Kommunernas ersättning för ingående mer- ensamkommande barn och unga kom. Det totala värdesskatt ökade med 3,4 miljarder kronor till antalet kommunmottagna uppgick under 2017 följd av ökad konsumtion. till 68 442. Under 2016 och 2015 var antalet kommunmottagna 68 761 respektive 51 197. Stöd till kommuner med anledning av flyktingsituationen Läkemedelsförmånerna ökade Kommuner och landsting fick 7,0 miljarder Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med kronor från ett nytt anslag 1:4 Stöd med 1,7 miljarder kronor. Framförallt ökade anledning av flyktingsituationen vilket förklarar kostnaderna för NOAK, ett läkemedel som en ökning mellan åren. Den kommunal- används som strokeförebyggande vid förmaksekonomiska utjämningen till kommuner och flimmer. Även kostnaderna för cancerläkemedel landsting ökade med 6,7 miljarder kronor. Av och läkemedel mot ADHD och diabetes ökade. den ökningen avsåg 3,0 miljarder kronor också stöd med anledning av flyktingsituationen. Professionsmiljard och resursförstärkning till Kommuner och landsting fick 9,8 miljarder landstingen kronor i tillfälligt stöd med anledning av Från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och flyktingsituationen 2015. Stödet betalades ut i sjukvård fick landstingen en miljard kronor i
190S kr . 2017/ 18: 101
resursförstärkning 2016. Satsningen var tillfällig För 2015 och 2016 var avräkningen 9 miljarder vilket förklarar minskningen med 1,0 miljard kronor respektive 6 miljarder kronor. kronor 2017. Kommunerna fick återigen Migrationsverkets utbetalning av dag- 1,0 miljard kronor 2017, den s.k. professions- ersättning till asylsökande redovisas i enlighet miljarden. Syftet är att höja kvaliteten och med nationalräkenskaperna som bidrag till effektiviteten inom hälso- och sjukvården. övriga länder. Dagersättning betalas från anslaget Ersättningar och bostadskostnader, anslags- Arbetsmarknadspolitiska program posten Ersättningar till asylsökande. Även Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program ersättningar från anslaget Utresor för avvisade och insatser ökade med 0,9 miljarder 2017. I och utvisade redovisas som bidrag till övriga december hade drygt 11 168 personer extra- länder. Dessa ersättningar minskade med tjänster främst i kommunerna. Extratjänster är 0,9 miljarder kronor. till för nyanlända och långtidsarbetslösa.
Not 5
Satsningar inom skolområdet Avsättning till/upplösning av fonder Kommunerna fick 1,2 miljarder kronor mer i bidrag till lärarlöner och 0,9 miljarder kronor Miljoner kronor mer för fler anställda i lågstadiet 2017. 2017 2016 Utveckling av skolväsendet och annan Resolutionsreserven 6 379 3 374 pedagogik ökade med 0,9 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden 2 618 5 334 Anslaget lågstadielyftet upphörde 2017 vilket Insättningsgarantifonden 1 971 2 908 innebär en minskning med 1,0 miljard kronor Stabilitetsfonden -206 3 137 mellan åren.
Övriga fonder -21 -57 Minskat bidrag till regional kollektivtrafik och vård
Summa 10 741 14 696
Trafikverkets bidrag till primärkommuner och landsting till regional kollektivtrafik minskade Avsättning till fonder i staten avser främst med 0,7 miljarder kronor. Landstingen fick Resolutionsreserven, Insättningsgarantifonden 0,3 miljarder kronor mindre i bidrag för och Stabilitetsfonden som förvaltas av sjukskrivningsprocessen. Riksgäldskontoret samt Kärnavfallsfonden. Resolutionsreserven bildades 2016 och tillförs Avgiften till Europeiska unionen nu resolutionsavgifter och avkastning på Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften fonderade medel. Den ökade med 6 379 miljoner till EU med 3,0 miljarder kronor netto. Den kronor, vilket avser resolutionsavgifter med periodiserade reduceringen av EU-avgiften 6 511 miljoner kronor och en negativ avkastning påverkade till stor del utfallet för 2016. Det gör på 132 miljoner kronor som beror på ränteatt kostnaden för den BNI-baserade avgiften kostnader. minskade med 2,0 miljarder kronor. Kostnaden Avsättningen till Kärnavfallsfonden sjönk för den mervärdesskattebaserade avgiften ökade under 2017, på grund av att med 5,4 miljarder kronor. Till skillnad mot marknadsvärderingen av tillgångar påverkade redovisningen på statens budget redovisas fonden negativt. Avsättningen för 2017 avgiften här periodiserad. inkluderar en värdeminskning med 881 miljoner Kostnaden för bistånd och andra kronor, som kan jämföras med att internationella bidrag genom Styrelsen för marknadsvärdet ökade med 1 759 miljoner internationellt utvecklingssamarbete (Sida) kronor under 2016. Det finansiella nettot ökade med 1,6 miljarder kronor. Sidas bidrag till exklusive marknadsvärdeförändringar förmultilaterala och internationella organisationer bättrades däremot med ca 200 miljoner kronor. och fonder ökade mest. Det internationella Avgifterna från reaktorinnehavarna betalas i biståndet räknas av för flyktingkostnader. För förhållande till levererad energi och bestäms 2017 beräknades utgifterna för internationellt årligen av regeringen. Dessa ökade med bistånd vara drygt 6 miljarder kronor lägre än de 269 miljoner kronor. Kostnaderna för skulle varit utan avräkning för flyktingkostnader. ersättningar till reaktorinnehavarna ökade med nära 400 miljoner kronor till 2 033 miljoner
191S kr . 2017/ 18: 101
kronor, vilket bidrog till att avsättningen Transportstyrelsen 1 093 1 024 minskade. Linnéuniversitetet 1 084 1 034 Avsättningen till Insättningsgarantifonden Lantmäteriet 1 054 1 017 beror på det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten. Avsättningarna till fonden Affärsverk minskade på grund av negativa marknadsvärde- Luftfartsverket 993 1 007 förändringar. Insättningsgarantiavgifterna upp- Sjöfartsverket 919 904 gick till 1 858 miljoner kronor, vilket är en Svenska kraftnät 323 325 ökning med 318 miljoner kronor. Stabilitetsfonden bildades 2008 med Övriga myndigheter 34 103 32 480 15 000 miljoner kronor från anslag på statens budget. Under 2017 minskade den med Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter 137 834 132 330 206 miljoner kronor beroende på räntekostnader Eliminering av arbetsgivaravgifter -33 035 -31 630 som lett till negativ finansiell avkastning. De Summa lönekostnader efter eliminering av tidigare stabilitetsavgifterna har upphört efter arbetsgivaravgifter 104 799 100 700 bildandet av resolutionsreserven (se not 42). Övriga fonder i staten är numera förhållande- Pensionskostnader vis små och det gäller därmed även avsättningar Polismyndigheten 2 067 1 953 till och upplösning av dessa fonder. Mer information om vilka fonder som redovisas av Försvarsmakten 1 948 1 910 statliga myndigheter finns i not 42. Regeringskansliet 748 646
Trafikverket 741 680 Not 6 Arbetsförmedlingen 730 668 Kostnader för personal Försäkringskassan 677 635
Lunds universitet 643 628 Miljoner kronor Domstolsverket 640 592 2017 2016 Skatteverket 590 577 Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Uppsala universitet 536 499 Göteborgs universitet 509 484 Polismyndigheten 15 335 14 645 Karolinska institutet 458 429 Försvarsmakten 11 518 11 076 Kriminalvården 434 399 Arbetsförmedlingen 6 900 6 530 Stockholms universitet 415 379 Försäkringskassan 6 129 5 972 Umeå universitet 363 348 Skatteverket 5 255 5 211 Migrationsverket 359 350 Kriminalvården 5 063 4 817 Kungl. Tekniska högskolan 319 300 Trafikverket 4 970 4 594 Riksdagsförvaltningen 318 492 Lunds universitet 4 301 4 242 Linköpings universitet 316 302 Regeringskansliet 4 122 3 949 Försvarets materielverk 283 274 Domstolsverket 4 094 3 848 Sveriges lantbruksuniversitet 247 231 Uppsala universitet 3 858 3 701 Åklagarmyndigheten 197 183 Migrationsverket 3 761 3 635 Statens institutionsstyrelse 167 161 Göteborgs universitet 3 433 3 269 Stockholms universitet 3 024 2 906 Affärsverk Karolinska institutet 2 979 2 935 Luftfartsverket 692 589 Kungl Tekniska högskolan 2 316 2 269 Sjöfartsverket 246 226 Umeå universitet 2 210 2 229 Svenska kraftnät 122 107 Försvarets materielverk 2 135 2 026 Linköpings universitet 2 047 2 044 Övriga myndigheter 5 017 4 664 Statens institutionsstyrelse 1 939 1 859 Sveriges lantbruksuniversitet 1 775 1 677 Statens tjänstepensioner: Tullverket 1 101 1 102 Utbetalda pensioner 10 169 10 080
192S kr . 2017/ 18: 101
Förändring av försäkringstekniska för ett antal tillkommande uppgifter inom implementeringen av fjärde järnvägspaketet. avsättningar 8 355 4 640 Eliminering av premieintäkt för statliga Domstolsverkets lönekostnader ökade med tjänstepensioner m.m. -13 467 -12 551 6,4 procent, vilket främst beror på ett ökat antal Summa pensionskostnader 24 838 20 875 anställda inom migrationsdomstolarna till följd av att antalet mål öka. Övriga personalkostnader Pensionskostnaderna ökade med 19 procent Regeringskansliet 455 415 Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar Försvarsmakten 418 373 statens tjänstepensionsåtagande. Det har Polismyndigheten 243 264 påverkats av att räntan i beräkningsgrunderna Arbetsförmedlingen 237 258 enligt den särskilda trögrörlighetsmetoden som Trafikverket 206 190 används i årsredovisningen för staten sänktes till Kriminalvården 161 148 0,5 procent från 0,7 procent 2016. Sänkningen av ränteantagandet ökade tjänstepensionsskulden Migrationsverket 129 152 Försäkringskassan 107 131 med 6,4 (6,2) miljarder kronor. En annan faktor Skatteverket 102 101 som har stor inverkan på skuldförändringen är förändringen av prisbasbeloppet, indexering. Affärsverk Tjänstepensionerna enligt PA 03 och PA 16 är Sjöfartsverket 48 55 värdesäkrade så därför räknas de om med Svenska kraftnät 27 24 förändringen av prisbasbeloppet. Föregående år sänktes prisbasbeloppet vilket innebar att Luftfartsverket 25 27 tjänstepensionsskulden minskade med ca 1 miljard kronor. I år har prisbasbeloppet höjts Övriga myndigheter 2 079 2 083 vilket resulterat i att pensionsskulden räknats Summa övriga personalkostnader 4 237 4 221 upp med 2,5 miljarder kronor. Nettoökningen
Total summa kostnader för personal 133 874 125 796
av statens pensionsskuld föregående år var 4,6 miljarder kronor medan den i år är Statens kostnader för personal ökade med 8,4 miljarder kronor. Detta förklarar att statens 8,1 miljarder kronor eller 6,4 procent. Löner, pensionskostnader i år är ca 4 miljarder kronor inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade högre än 2016. En mer detaljerad beskrivning av med 4,2 procent, pensionskostnaderna ökade de faktorer som ingår i förändringen av statens med 19 procent och övriga personalkostnader pensionsavsättning finns i not 43. De tre ökade med 0,4 procent. affärsverken och Riksdagsförvaltningen är de myndigheter som vid sidan av SPV redovisar Lönerna ökade med 4,2 procent väsentliga pensionsåtaganden. För dessa Lönekostnader inklusive lagstadgade arbets- myndigheter tillämpar SPV andra försäkringsgivaravgifter ökade med 5,5 miljarder kronor, tekniska grunder än de som används vid vilket motsvarar ca 4,2 procent. Lagstadgade beräkningen av statens tjänstepensionsåtagande. arbetsgivaravgifter uppgick under 2017 till För 2017 har därför Luftfartsverkets, 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma Sjöfartsverkets, Svenska kraftnäts och Riksdagsprocentsats som för 2016. Myndigheternas förvaltningens pensionsskulder räknats om inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är enligt samma princip som tillämpas för statens statsinterna transaktioner och därmed inga tjänstepensionsskuld i årsredovisningen för kostnader för staten och har därför eliminerats. staten. En närmare beskrivning av detta finns i Trafikverkets lönekostnader ökade med avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggs- 8,2 procent vilket beror på ökat antal anställda upplysningar. genom riktade satsningar främst på underhåll Myndigheternas pensionskostnader består och operativ trafikledning. Andelen egen främst av premier för statens avtalsenliga personal har ökat medan antalet konsulter har tjänstepensioner, vilket utöver premien till SPV minskat. för anställda födda före 1988 även innefattar De ökade lönekostnaderna på Transport- avgifter till kompletterande ålderspension styrelsen, 6,7 procent, beror på rekrytering av ny (Kåpan) och den individuella ålderspensionen personal för att frigöra mer erfarna medarbetare
193S kr . 2017/ 18: 101
(Iåp). Från och med 2016 finns ett nytt Årsarbetskrafter pensionsavtal i staten, PA 16, vilket innebär att tjänstepensionerna för anställda födda fr.o.m. Myndighet 1988 är så gott som helt premiebestämda. 2017 2016 Pensionspremiernas storlek för de förmåns- Polismyndigheten 26 237 25 297 bestämda tjänstepensionerna beror på ålders- Försvarsmakten 18 828 18 935 fördelningen och löneläget hos personalen vid Arbetsförmedlingen 13 243 13 033 respektive myndighet. Premier för förmåns- Försäkringskassan 12 381 12 618 bestämda avtalsförsäkringar betalas till och Kriminalvården 9 791 9 536 hanteras till största delen av SPV och den delen Skatteverket 9 396 9 476 har därför eliminerats i resultaträkningen. Migrationsverket 7 153 7 015 Däremot har särskilda organ som inte är Trafikverket 6 979 6 555 myndigheter hand om den kompletterande och Lunds universitet 6 637 6 647 individuella ålderspensionen samt de nya Domstolsverket 6 089 5 840 premierna enligt PA 16. Myndigheternas premier för dessa elimineras därför inte. Uppsala universitet 5 960 5 943 Detsamma gäller också för några myndigheter Göteborgs universitet 5 647 5 500 som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna Karolinska institutet 4 749 4 820 för dessa ingår i statens pensionskostnader och Stockholms universitet 4 738 4 691 elimineras inte. Regeringskansliet 4 630 4 460 På myndighetsnivån ökade Regeringskansliets Umeå universitet 3 564 3 666 pensionskostnader med 16 procent vilket beror Kungl. Tekniska högskolan 3 563 3 572 på att myndigheten fr.o.m. 2017 har Statens institutionsstyrelse 3 513 3 585 kostnadsfört och tagit upp en pensions- Försvarets materielverk 3 372 3 288 avsättning för lokala pensionsförmåner vid Linköpings universitet 3 145 3 588 utlandsmyndigheter. Sveriges lantbruksuniversitet 2 847 2 774 Riksdagsförvaltningens pensionskostnader Kronofogdemyndigheten 1 997 2 077 minskade med 35 procent vilket beror på en Lantmäteriet 1 895 1 832 minskad pensionsavsättning för ledamöters pensioner. Linnéuniversitetet 1 786 1 737 Tullverket 1 757 1 825 Övriga personalkostnader ökade med 0,4 procent Transportstyrelsen 1 755 1 902 Övriga personalkostnader består av kostnader Luleå tekniska universitet 1 347 1 422 för personalutbildning, traktamenten m.m. De Malmö högskola 1 341 1 312 ökade sammantaget med 0,4 procent från Statens jordbruksverk 1 336 1 250 föregående år. Åklagarmyndigheten 1 239 1 211 Skogsstyrelsen 1 176 854 Statistiska centralbyrån 1 121 1 161 Örebro universitet 1 117 1 097 Pensionsmyndigheten 1 066 1 053 Karlstads universitet 1 032 1 024 Affärsverk Sjöfartsverket 1 039 1 046 Luftfartsverket 973 983 Svenska kraftnät 601 576 Övriga myndigheter 37 888 36 817
Totalt 222 928 220 018
Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i antalet heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult) även om
194S kr . 2017/ 18: 101
denna arbetar med samma uppgifter som Linnéuniversitetet 184 210 anställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas Tullverket 133 136 med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram. Den arbetstid som Affärsverk räknas in ska vara den tid som myndigheten har Sjöfartsverket 51 46 betalat lön eller annan ersättning för i utbyte Luftfartsverket 41 41 mot arbete. Omräkning till heltidstjänster Svenska kraftnät 41 37 innebär att deltidsanställd personal ingår i summa antal årsarbetskrafter med den procent- Övriga myndigheter 4 750 4 785 andel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -4 280 -4 406 utgör. Uppgifterna i tabellen bygger på myndigheternas rapportering i statens Summa 21 417 23 305 informationssystem Hermes. Under 2017 ökade antalet årsarbetskrafter totalt med 2 910 stycken Som kostnader för lokaler redovisas eller med 1,3 procent. myndigheters kostnader för hyrda lokaler. Hos Skogsstyrelsen ökade antal årsarbets- Redovisningen per myndighet är brutto och krafter med nästan 38 procent vilket beror på att inkluderar även hyra till andra statliga myndigheten under 2017 har räknat in anvisad myndigheter. Elimineringar av inomstatliga personal från Arbetsförmedlingen, ca 200 lokalkostnader avser lokalkostnader för de personer, i årsarbetskrafterna. myndigheter som hyr sina lokaler av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Not 7 Migrationsverkets hyreskostnader minskade Kostnader för lokaler med 2 475 miljoner kronor eller 51 procent. Förändringen beror framförallt på en minskning Miljoner kronor av antalet tillfälliga boenden för asylsökande. Antalet inskrivna i anläggningsboenden 2017 2016 Migrationsverket 2 386 4 861 minskade med ca 44 procent. Polismyndigheten 2 298 2 189 Försvarsmakten 2 169 2 156 Kriminalvården 1 513 1 412 Regeringskansliet 1 470 1 437 Lunds universitet 998 1 004 Domstolsverket 862 829 Kungl. Tekniska högskolan 836 808 Karolinska institutet 822 755 Uppsala universitet 735 723 Stockholms universitet 725 707 Arbetsförmedlingen 660 648 Göteborgs universitet 600 623 Försäkringskassan 599 587 Linköpings universitet 516 500 Skatteverket 499 485 Försvarets materielverk 478 469 Umeå universitet 418 408 Sveriges lantbruksuniversitet 411 404 Trafikverket 342 335 Statens institutionsstyrelse 339 320 Malmö högskola 222 209 Luleå tekniska universitet 218 216 Örebro universitet 196 192 Myndigheten för samhällsskydd och 185 179 beredskap
195S kr . 2017/ 18: 101
Not 8 högre förra året när sanktionerna mot Iran hade Vissa garantier- och kreditkostnader tagits bort. Förändring av skadeersättningar och Miljoner kronor regressfordringar minskade kostnaderna för EKN, med sammanlagt 537 miljoner kronor. 2017 2016 Riksgäldskontorets återvunna förluster för Exportkreditnämnden 645 2 957 skadeersättningar, 126 miljoner kronor, minskar Riksgäldskontoret -305 -382 kostnaderna och består framför allt av utdelning Boverket 2 5 från Orio AB som har ökat jämfört med Summa 342 2 581 föregående år. Som förändring av skadeersättningar och regressfordringar redovisar Varav utbetalda skadeersättningar inklusive Riksgäldskontoret 60 miljoner kronor i skaderelaterade kostnader 1 kostnader för nedskrivning av finansiella till- Exportkreditnämnden 1 410 1 529 gångar, regressfordringar och andra tillgångar i garanti- och utlåningsverksamheten. Riksgälds- Varav återvunna förluster för kontoret minskade nedskrivningen för skadeersättningar inklusive skaderelaterade förväntade låneförluster med 239 miljoner kostnader 1 kronor till följd av minskad utlåning, vilket Exportkreditnämnden -228 -1 053 innebär en kostnadsminskning. Riksgäldskontoret -126 -15 Boverkets garantier som långivare kan teckna Summa -354 -1 068 rör främst lån till bostadsbyggande.
Varav förändring av skadeersättningar och Not 9 regressfordringar 1
Övriga driftkostnader
Exportkreditnämnden -537 2 481 Miljoner kronor Boverket 2 5 2017 2016 Riksgäldskontoret 60 -304 Övriga driftkostnader - tjänster Summa -475 2 182 Trafikverket 36 196 36 061 Försvarsmakten 16 107 16 603 Varav Riksgäldskontorets nedskrivningar för förväntade låneförluster -239 -63 Försvarets materielverk 6 382 6 195 Summa 342 2 581 Polismyndigheten 2 641 2 478 1 Med beaktande av återförsäkring Statens fastighetsverk 2 458 2 211 Kärnavfallsfonden 2 055 1 677 Under posten vissa garanti- och kreditkostnader Karolinska institutet 1 611 1 535 redovisas kostnader för statlig garanti- och Skatteverket 1 544 1 457 utlåningsverksamhet som inte redovisas bland Naturvårdsverket 1 434 1 470 transfereringar. Bland transfereringar redovisas Fortifikationsverket 1 271 1 291 garanti- och utlåningskostnader där det finns ett Arbetsförmedlingen 1 237 994 väsentligt inslag av subventioner. Göteborgs universitet 1 220 1 187 I avsnittet för statens verksamhet redovisas Försäkringskassan 1 177 1 247 garanti- och kreditkostnader i en egen post eftersom de har annan karaktär än övriga drift- Lunds universitet 1 080 1 088 kostnader och de kraftiga variationerna mellan Migrationsverket 1 070 1 267 åren är jämförelsestörande. Regeringskansliet 977 789 Vissa garanti- och kreditkostnader minskade Uppsala universitet 943 786 med 2 239 miljoner kronor jämfört med Transportstyrelsen 938 1 056 föregående år. Skaderelaterade kostnader är Statens skolverk 876 856 kostnader för indrivning och skadeförebyggande Kriminalvården 825 754 åtgärder. EKN:s utbetalda skadeersättningar rör Umeå universitet 803 846 främst ett fåtal affärer med skador som uppstått Styrelsen för internationellt 786 695 tidigare år. EKN:s återvunna förluster för utvecklingssamarbete skadeersättningar uppgår till 228 miljoner Övriga myndigheter 18 148 17 211 kronor, från framför allt Pakistan, Argentina och Summa tjänster 101 779 99 755 Irak. Återvinningarna var 825 miljoner kronor
196S kr . 2017/ 18: 101
Övriga driftkostnader - varor Karolinska institutet 106 109 Försvarets materielverk 11 134 11 402 Kungl. Tekniska högskolan 100 100 Trafikverket 4 902 4 092 Riksdagsförvaltningen 95 94 Försvarsmakten 2 588 2 654 Sveriges lantbruksuniversitet 91 84 Polismyndigheten 1 006 1 025 Göteborgs universitet 88 82 Migrationsverket 732 2 278 Specialpedagogiska skolmyndigheten 86 79 Fortifikationsverket 538 529 Linköpings universitet 84 83 Kriminalvården 452 428 Skatteverket 82 85 Karolinska institutet 449 445 Försäkringskassan 82 88 Lunds universitet 315 335 Domstolsverket 81 97 Uppsala universitet 309 423 Umeå universitet 80 85 Göteborgs universitet 241 237 Kungl. Tekniska högskolan 228 218 Affärsverk Statens fastighetsverk 217 220 Svenska kraftnät 356 414 Skatteverket 201 178 Luftfartsverket 110 107 Stockholms universitet 180 184 Sjöfartsverket 66 71 Sveriges lantbruksuniversitet 159 160 Transportstyrelsen 143 157 Övriga myndigheter 1 226 1 254 Arbetsförmedlingen 119 111 Statens institutionsstyrelse 118 122 Summa övriga driftkostnader -reparationer, diverse, m.m. 8 284 8 337 Statens jordbruksverk 111 108 Kustbevakningen 111 103 Aktivering utveckling av Umeå universitet 107 120 anläggningstillgångar i egen regi Myndigheten för samhällsskydd och 104 81 Trafikverket -23 773 -21 860 beredskap Myndigheter i försvarssektorn -7 722 -7 719 Övriga myndigheter 1 774 1 967 Statens fastighetsverk -1 477 -1 149 Summa varor 26 238 27 577 Försäkringskassan -374 -349 Regeringskansliet -139 -161 Affärsverk, övrig drift – varor och tjänster Arbetsförmedlingen -101 -79 Svenska kraftnät 6 697 6 777 Skatteverket -99 -68 Sjöfartsverket 1 075 1 015 Polismyndigheten -88 -88 Luftfartsverket 1 014 1 042 Kustbevakningen -74 -85 Summa affärsverk, övrig drift – varor och tjänster 8 786 8 834 Pensionsmyndigheten -65 -66 Uppsala universitet -64 -47 Övriga driftkostnader - reparationer, diverse Umeå universitet -52 -47 m.m. Försvarsmakten 2 759 2 686 Affärsverk Trafikverket 690 713 Sjöfartsverket -366 -216 Kriminalvården 309 321 Luftfartsverket -1 - Polismyndigheten 284 216 Migrationsverket 223 278 Övriga myndigheter -600 -663 Myndigheten för samhällsskydd och 212 223 beredskap Summa aktivering utveckling av Kustbevakningen 192 157 anläggningstillgångar i egen regi -34 996 -32 598 Arbetsförmedlingen 172 180 Regeringskansliet 164 161 Eliminering av inomstatliga transaktioner -21 841 -22 022 Försvarets materielverk 150 172
Total summa övriga driftkostnader 88 251 89 883
Lunds universitet 139 145 Stockholms universitet 129 121 Uppsala universitet 128 131
197S kr . 2017/ 18: 101
Övriga driftkostnader är myndigheternas köp av Not 10
tjänster, varor, reparationer och diverse andra Avskrivningar och nedskrivningar
driftkostnader. Redovisning görs brutto under
varje avsnitt och raden eliminering gäller köp av Miljoner kronor varor och tjänster mellan myndigheter. Totala 2017 2016
övriga driftkostnader minskade med Trafikverket 10 355 9 857
1,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Försvarsmakten 7 751 8 027
Trafikverket upphandlar entreprenader och Fortifikationsverket 811 740
konsulter för byggande och underhåll av vägar Polismyndigheten 742 746
och järnvägar samt för planering och Försäkringskassan 730 610 projektering. Trafikverkets övriga driftkostnader Lunds universitet 471 447 påverkas av de aktiveringar som görs såväl för Statens fastighetsverk 429 433 köp av tjänster som för köp av varor. Kriminalvården 361 323 Aktiveringarna gäller järnvägsanläggningar, Myndigheten för samhällsskydd och produktionsanläggningar samt väganläggningar. beredskap 338 274 Aktivering innebär att kostnader för köp av Uppsala universitet 304 293 varor och tjänster förs bort från Skatteverket 256 266 resultaträkningen och tas upp som investering i Regeringskansliet 251 261 balansräkningen. Under året har Trafikverket
aktiverat 1,9 miljarder kronor mer än föregående
år för utveckling av anläggningstillgångar i egen Affärsverk regi vilket minskade de totala driftkostnaderna. Svenska kraftnät 940 792
Samtidigt ökade kostnader för varor och tjänster Sjöfartsverket 207 207
med 0,9 miljarder kronor men totala Luftfartsverket 164 146
driftkostnaderna hos Trafikverket minskade
trots detta totalt med 0,9 miljarder kronor Övriga myndigheter 4 293 4302
jämfört med föregående år.
Summa 28 403 27 724
Försvarsmaktens minskade driftkostnader
förklaras delvis av att beredskapsinventarier har I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar utrangerats. Driftkostnaderna minskade också på anläggningstillgångar. för materielnära tjänster för anskaffning och Trafikverkets av- och nedskrivningar ökade vidmakthållande av materiel och anläggningar. med 498 miljoner kronor. Det beror främst på Minskade driftkostnader för varor hos avskrivningar på väg- och järnvägsanläggningar Försvarets materielverk gäller främst flyg- (se not 18 och 19). materiel, för stridsflygsystem. Av driftkostnader Försvarsmaktens avskrivningar minskade med för materielförsörjningstjänster avser den största 276 miljoner kronor vilket främst beror på förändringen marinmateriel. minskade avskrivningar på lånefinansierade Polismyndighetens driftkostnader för inköp immateriella anläggningstillgångar som huvudav tjänster ökade jämfört med föregående år. Det sakligen utgörs av balanserade utgifter för beror huvudsakligen på att antalet studenter vid utveckling av system PRIO (se not 15). polisens grundutbildning var större än tidigare.
Migrationsverkets driftkostnader för inköp av
varor minskade med 1,5 miljarder kronor till
följd av det minskade antalet tillfälliga boenden.
Svenska kraftnät har till uppgift att hålla
effektbalansen i det svenska elkraftsystemet.
Under 2017 sjönk kostnaderna något för inköp
av förlustkraft, energiersättning och transit.
198S kr . 2 017/ 18: 101
Not 11 Green Cargo AB -105 -225 Resultat från andra andelar i hel- och delägda PostNord AB -206 -962 företag Samhall AB -237 -175
Miljoner kronor Övriga företag som redovisas av 2017 2016 Kammarkollegiet 2 1
Resultat från andelar i företag med
bestämmande statligt inflytande
Summa Kammarkollegiet 28 286 -12 862
Vattenfall AB 8 420 -26 324 Affärsverk Akademiska Hus AB 6 453 5 148 Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät 21 4 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 4 803 -978 Gasturbiner AB Specialfastigheter Sverige AB 1 719 1 638 Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB 0 3 SBAB Bank AB 1 709 1 570 Luftfartsverket - LFV Holding AB -7 2 Sveaskog Holding AB 1 359 1 190 AB Svensk Exportkredit 772 780 Övriga myndigheter 14 13 Jernhusen AB 657 1 217 Summa resultat från andelar i företag med Apoteket AB 566 637 bestämmande statligt inflytande 28 314 -12 840 SJ AB 523 650 Svensk-Danska Broförbindelsen AB 470 481 Resultat från andelar i företag med (SVEDAB) väsentligt statligt inflytande Teracom Group AB (Teracom Boxer Group) 451 1 005 Telia Company AB (TeliaSonera AB) 3 582 1 392 Swedavia AB 407 717 Nordiska Investeringsbanken NIB 788 761 Almi Företagspartner AB 235 132 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 37 22 Svevia AB 175 358 AB Bostadsgaranti 2 6 Infranord AB 134 167 VisitSweden AB -1 -7 Lernia AB 41 28 SAS AB - -16 AB Svensk Bilprovning 39 67 Swedfund International AB 26 -43 Affärsverk Vasallen AB 23 -13 Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 22 11 RISE Holding AB 22 44 Summa resultat från andelar i företag med 4 430 2 169
väsentligt statligt inflytande
Metria AB 15 12 Apoteksgruppen i Sverige Holding AB 5 0
Resultat från andelar i hel- och delägda
Kungliga Dramatiska Teatern AB 5 -15
företag - totalt
AB Göta Kanalbolag 0 0 Resultat från andelar i företag med Arlandabanan Infrastructure AB 0 0 bestämmande statligt inflytande 28 314 -12 840 European Spallation Source ESS AB 0 -1 Resultat från andelar i företag med AB Svenska miljöstyrningsrådet - 0 väsentligt statligt inflytande 4 430 2 169 Fouriertransform AB - 143 Total summa 32 744 -10 671 Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 Inlandsinnovation AB - -82 procent. Miljömärkning Sverige AB - 0 Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Svenska Spel AB - - Kungliga Operan AB -1 0 Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt Voksenåsen A/S -1 -1 Swedesurvey AB -4 1 årsbokslut för respektive år, utom i några fall då Statens Bostadsomvandling AB -18 -21 ett tidigare delårsbokslut använts. Resultat- Apotek Produktion & Laboratorier AB -25 0 andelarna har ökat med 43,4 miljarder kronor Systembolaget AB -26 10 jämfört med 2016 och uppvisar ett totalt resultat Svenska Rymdaktiebolaget -47 -18 på 32,7 miljarder kronor. Saminvest AB -75 - Vattenfalls resultat förbättrades med 34,7 miljarder kronor till en vinst på
199S kr . 2017/ 18: 101
8,4 miljarder kronor. Förbättringen avser främst avser jämförelsestörande kostnader, som frånvaron av förluster från avvecklad verk- minskade med 0,8 miljarder kronor. Dessa samhet, som föregående år uppgick till bestod under 2017 av 0,5 miljarder kronor i 23,8 miljarder kronor. Minskade nedskrivningar avsättningar för medarbetare med särskilda och avsättningar har förbättrat resultatet med villkor och året dessförinnan mest av ned- 17,7 miljarder kronor. skrivningar av goodwill och anläggnings- Akademiska hus AB visade 1,3 miljarder tillgångar för 1,2 miljarder kronor. kronor bättre resultat än föregående år. Fouriertransform AB och Inlandsinnovation Förbättringen är främst hänförbar till ökade AB har överförts till Saminvest AB. positiva värdeförändringar i fastigheter med Resultatandelarna från Systembolaget har 1,3 miljarder kronor. reducerats med respektive års betalda utdelning Resultatet för LKAB förbättrades med på 0,3 miljarder kronor respektive 0,2 miljarder 5,8 miljarder kronor. Förbättringen avser främst kronor. Utdelningen redovisas i stället som högre marknadspriser på järnmalm och ett skatteintäkt. Resultatet före denna omföring gynnsammare utfall för pris- och valuta- uppgick till 0,3 miljarder kronor 2017 och säkringar. 0,3 miljarder kronor 2016. SBAB Bank AB förbättrade resultatet med Resultatet i Svenska Spel AB uppgick till 0,1 miljarder kronor, vilket främst beror på ett 4,7 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder förbättrat räntenetto med 0,3 miljarder kronor. kronor sämre än föregående år. Resultatet Specialfastigheter Sverige AB visade behandlas inte som resultat från andelar i 0,5 miljarder kronor bättre resultat än årsredovisningen för staten. I stället redovisas föregående år vilket främst beror på ökad positiv utdelade belopp som skatteintäkt. värdeförändring på förvaltningsfastigheter. EES (European Spallation Source) är Jernhusen AB försämrade resultatet med likviderat under 2017. 0,6 miljarder kronor. Resultatet påverkades Telia Company AB redovisade en negativt främst av minskade värdeförändringar 2,2 miljarder kronor högre resultatandel, vilket på fastigheter med 0,9 miljarder kronor. främst avser resultat från avyttrad verksamhet SJ försämrade sitt rörelseresultat med där resultatandelen förbättrats med 4,4 miljarder 0,2 miljarder kronor, till en del beroende av att kronor. I denna inkluderades 2016 andelen av en SJ under 2017 inte längre körde pendeltågen i avsättning för en eventuell finansiell sanktion på Stockholms län, vilket också förklarar andelens totalt 12,5 miljarder kronor i samband med resultatförsämring med 0,1 miljarder kronor. korruptionsutredningar av myndigheter i Teracom Group AB försämrade resultatet Nederländerna och USA. Resultatandelen har med 0,6 miljarder kronor. Resultatet 2016 under 2017 påverkats positivt av att kostnaden inkluderar avyttringen av dotterbolaget Boxer, för sanktionen blev ca en tredjedel lägre än som medförde en reavinst på 0,7 miljarder beräknat. Resultatandelen för kvarvarande kronor. verksamhet har försämrats med 3,0 miljarder Swedavia AB försämrade resultatet med kronor, avseende både rörelseresultat och 0,3 miljarder kronor, främst orsakat av minskade finansiella poster. realisationsvinster. Resultatet för Nordiska Investeringsbanken Almi Företagspartner AB förbättrade NIB avser perioden 1 september 2016 till resultatet med 0,1 miljarder kronor. Den främsta 31 augusti 2017. orsaken är att riskkapitalverksamheten ökade sitt resultat med 0,2 miljarder kronor. Resultatet för Svevia AB försämrades med 0,2 miljarder kronor, bl.a. som en följd av dålig lönsamhet på flera stora projekt. Green Cargo AB minskade förlusten med 0,1 miljarder kronor främst genom ökade transportvolymer och minskade skattekostnader. PostNord AB minskade förlusten med 0,8 miljarder kronor, vilket till största delen
200S kr . 2 017/ 18: 101
Not 12 Not 13
Nettokostnad för statsskulden Övriga finansiella intäkter
Miljoner kronor Miljoner kronor
2017 2016 2017 2016
Finansiella intäkter och kostnader för Riksbankens inlevererade överskott 2 500 2 800
förvaltning av statsskulden
Skatteverket 2 308 1 865
Exportkreditnämnden 1 905 1 241 Ränteintäkter avseende upplåning i svenska 13 107 14 620 Kärnavfallsfonden 1 966 1 777 kronor Centrala studiestödsnämnden 816 1 337 Ränteintäkter avseende upplåning i 1 130 1 049 utländsk valuta Kammarkollegiet 258 983
Summa ränteintäkter 14 237 15 669 Riksgäldskontoret 187 83
Försäkringskassan 103 122
Räntekostnader avseende upplåning i -27 567 -27 725 Försvarets materielverk 31 20 svenska kronor Trafikverket 29 77
Räntekostnader avseende upplåning i -3 240 -2 996 utländsk valuta Värdeförändringar finansiella instrument
Summa räntekostnader -30 807 -30 721
Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan 17 79 m.fl. Realiserade valutakursförändringar (netto) 1 947 2 480 Kärnavfallsfonden - 1 759
Orealiserade valutakursförändringar (netto) 228 -9 448 Riksgäldskontoret - 182
Överkurs vid emission (netto) 13 165 10 514
Intäktsförda, preskriberade obligationer 0 0 Affärsverk m.m. Svenska kraftnät 19 13 Realiserade kursförändringar (netto) -9 525 -9 680 Luftfartsverket 4 7 Provisioner till banker m.fl. -60 -67 Sjöfartsverket 0 15
Summa -10 815 -21 253
Övriga myndigheter 171 237 Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter
Summa 10 313 12 598
och kostnader för förvaltning av statsskulden.
De innefattar även intäkter och kostnader för Övriga finansiella intäkter minskade med skuldskötselåtgärder. 2,3 miljarder kronor främst beroende på värde- Under 2017 uppgick nettokostnaden för förändring av finansiella instrument. statsskulden (räntor, över- och underkurser och Riksbanken levererade in ett överskott på valutakursförändringar m.m.) till 10,8 miljarder 2,5 miljarder kronor. kronor, vilket innebär att nettokostnaden Skatteverket redovisar främst räntor i minskade med 10,4 miljarder kronor från föreskattekontosystemet. gående år. Positiv påverkan från ökade Kärnavfallsfondens intäkter omfattar orealiserade valutakursförändringar med ränteintäkter för nominella placeringar. 9,7 miljarder kronor och ökade överkurser med CSN:s finansiella intäkter består bl.a. av 2,7 miljarder kronor har uppvägt den negativa räntor på studielån. effekten av minskade ränteintäkter med
1,4 miljarder kronor.
201S kr . 2017/ 18: 101
Not 14 Noter till balansräkningen
Övriga finansiella kostnader
Not 15
Balanserade utgifter för utveckling
Miljoner kronor 2017 2016 Miljoner kronor Exportkreditnämnden 1 948 856 2017 2016 Kammarkollegiet 588 2 Styrelsen för internationellt Ingående ackumulerade utvecklingssamarbete 119 -6 anskaffningsvärden 25 184 22 253 Trafikverket 72 63 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 487 728 Statens jordbruksverk 68 0 Årets investeringar, egen utveckling 2 036 1 786 Regeringskansliet 43 29 Försäljning/utrangering -821 -275 Försvarets materielverk 33 9 Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden 26 886 24 492
Värdeförändringar finansiella instrument Ingående ackumulerade avskrivningar -17 495 -14 853 Riksgäldskontoret 1 047 70 Årets avskrivningar och nedskrivningar -2 210 -2 220 Kärnavfallsfonden 881 17 Minskning av ack avskrivningar vid Kammarkollegiet 6 52 utrangering/försäljning 699 265 Göteborgs universitet, Karolinska institutet
Utgående ackumulerade avskrivningar -19 006 -16 808
m.fl. 22 16
Summa 7 880 7 684
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och Affärsverk ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan Svenska kraftnät 34 43 myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Sjöfartsverket 6 0 Luftfartsverket 1 0 Miljoner kronor 2017 2016 Övriga myndigheter 75 99 Försäkringskassan 1 413 1 453 Försvarsmakten 593 913 Aktivering av finansiella kostnader -24 -25 Trafikverket 565 288 Summa 4 919 1 225 Skatteverket 492 461 Polismyndigheten 463 422 Övriga finansiella kostnader ökade med 3,7 miljarder kronor främst på grund av värde- Affärsverk förändring på finansiella instrument. Svenska kraftnät 301 249 EKN:s finansiella kostnader gäller främst Sjöfartsverket 48 33 beräknade och realiserade kursförluster för premier och skadefordringar. Övriga myndigheter 4 004 3 865 Trafikverkets finansiella kostnader är bl.a. Summa 7 880 7 684 valutakursförluster på fordringar och skulder. Regeringskansliets finansiella kostnader är i I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår huvudsak valutakursförluster. främst egenutvecklade it-system och program. Totalt ökade tillgångarna för balanserade utgifter för utveckling med 196 miljoner kronor 2017. De största tillgångarna finns hos Försäkringskassan, Försvarsmakten, Trafikverket, Skatteverket, och Polismyndigheten. Försäkringskassan har balanserade utgifter för utveckling av it-system på 1 413 miljoner kronor. Den största delen avser it-stöd för ärendehantering, självbetjäningstjänster och automatisering. Försäkringskassan har kvar it-
202S kr . 2 017/ 18: 101
system för pensionshantering även efter Miljoner kronor Pensionsmyndighetens bildande. På uppdrag av 2017 2016 Pensionsmyndigheten vidareutvecklar Myndigheten för samhällsskydd och Försäkringskassan dessa system och fakturerar beredskap 316 182 för kostnader för avskrivningar på dessa Polismyndigheten 105 107 tillgångar. Kriminalvården 59 79 Försvarsmaktens del av balanserade utgifter Skatteverket 39 54 för utveckling uppgår till 593 miljoner kronor. Tullverket 32 39 Det avser i huvudsak utveckling av system PRIO som lanserades 2009. PRIO är ett integrerat Affärsverk affärssystem för ledning, HR, ekonomi och logi- Luftfartsverket 395 365 stik som etappvis införs i verksamheten. Svenska kraftnät 103 100 Trafikverket och Skatteverket har balanserade Sjöfartsverket 12 11 utgifter för utveckling av it-system på 565 miljoner kronor respektive 492 miljoner Övriga myndigheter 357 394 kronor. Polismyndighetens balanserade utgifter för
Summa 1 417 1 332
utveckling är 463 miljoner kronor, en ökning med 42 miljoner kronor jämfört med 2016. Under posten Rättigheter och andra Av de totala investeringarna under 2017 på immateriella anläggningstillgångar redovisas i 2 523 miljoner kronor står Försäkringskassan för första hand köpta it-system och program. 544 miljoner kronor, Trafikverket för Posten ökade med 85 miljoner kronor jämfört 282 miljoner kronor och Skatteverket för med året innan. 171 miljoner kronor. Luftfartsverket har under året investerat i fortsatt utveckling och anpassning av flyg- Not 16 ledningssystemet för fortsatt utbyggnad av Rättigheter och andra immateriella flygtrafikledning på distans. anläggningstillgångar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tillgångar på 316 miljoner Miljoner kronor kronor. Tillgångarna avser främst investeringar i det nationella radiokommunikationssystemet 2017 2016 Ingående ackumulerade Rakel. Ökningen jämfört med 2016 beror till anskaffningsvärden 4 658 4 245 stor del på att MSB omklassificerat en del av systemet under året från en annan balanspost. Årets investeringar, anskaffningsutgifter 402 421 Årets investeringar, egen utveckling 4 9 Polismyndighetens rättigheter uppgår till Försäljning/utrangering -151 -164 105 miljoner kronor. Utgående ackumulerade Kriminalvårdens rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar består huvud-
anskaffningsvärden 4 912 4 512
sakligen av kommunikationsplattform och Ingående ackumulerade avskrivningar -3 237 -2 939 immateriella delar i säkerhetsinstallationer och Årets avskrivningar och nedskrivningar -419 -385 uppgår till 59 miljoner kronor. Minskning av ack avskrivningar vid Svenska kraftnäts och Sjöfartsverkets utrangering/försäljning 160 145 rättigheter och andra immateriella anläggnings- Utgående ackumulerade avskrivningar -3 496 -3 179 tillgångar uppgår till 103 miljoner kronor Summa 1 417 1 332 respektive 12 miljoner kronor. Svenska kraftnäts Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och rättigheter består främst av markrättigheter i ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan form av servitut och ledningsrätter samt myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. nyttjanderättigheter för optoförbindelser.
203S kr . 2017/ 18: 101
Not 17 Not 19
Förskott avseende immateriella Statliga järnvägsanläggningar
anläggningstillgångar
Miljoner kronor Miljoner kronor 2017 2016 2017 2016 Ingående anskaffningsvärde 209 289 201 899 Länstyrelsen i Västra Götalands län 1 - Årets anskaffning 53 -13 Årets färdigställande från pågående investering 24 868 7 415 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar förekommer i mycket liten Försäljning/utrangering -314 -13 utsträckning. Det förskott som Länsstyrelsen i Utgående anskaffningsvärde 233 895 209 289 Västra Götalands län redovisar avser kostnader för nytt it-system. Ingående avskrivningar -63 104 -58 612 Årets avskrivningar -4 701 -4 492 Not 18 Försäljning/utrangering 282 -
Statliga väganläggningar Ackumulerad avskrivning -67 523 -63 104
Miljoner kronor Årets nedskrivningar -29 - 2017 2016 Försäljning/utrangering 29 - Ingående anskaffningsvärde 228 793 221 042
Nedskrivningar och
Årets anskaffning 21 -2 försäljning/utrangering 0 - Årets färdigställande från pågående
Summa 166 373 146 185
investering 8 102 7 753 Försäljning/utrangering 0 0 Trafikverket redovisar investeringar i
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 236 916 228 793
järnvägsanläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår i redovisat värde. Ingående ackumulerade avskrivningar -89 825 -84 810 Trafikverket tillämpar differentierade avskriv- Årets avskrivningar -5 364 -5 014 ningstider, mellan 25 och 110 år, på samtliga
Ackumulerad avskrivning -95 188 -89 825
järnvägsanläggningar. Summa 141 728 138 968 Värdet av järnvägsanläggningar som blev klara under 2017 var 24 868 miljoner kronor (överfört Trafikverket redovisar investeringar i statliga från Pågående nyanläggningar). I objekt som väganläggningar. Anskaffningskostnad för mark färdigställts under 2017 ingår bl.a. Citybanan, för väganläggningsändamål ingår i redovisat Göteborgs hamnbana och Marieholmsbron, värde för väganläggningar. Från och med år 2016 dubbelspår på sträckan Svartbäcken – Samnan och tillämpas komponentavskrivning för samtliga på sträckan Skutskär – Furuvik. väganläggningar och avskrivningstiden är mellan 10 och 95 år. Värdet av väganläggningar som blev klara under 2017 var 8 103 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar). Bland färdigställda projekt ingår t.ex. E4 Tomteboda – Haga södra, Riksväg 56 Stingtorpet – Tärnsjö, E6 Trafikplats Spillpengen och landsväg 288 Alunda – Gimo.
204S kr . 2 017/ 18: 101
Not 20 fastigheter är de kungliga slotten, fästningar, Byggnader, mark och annan fast egendom nationaleatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet samt ett antal Miljoner kronor 2017 2016 kungsgårdar och vissa markområden. Ingående ackumulerade Naturvårdsverket redovisar främst nationalanskaffningsvärden 65 309 64 186 parker och naturreservat. Många markområden Årets investeringar, anskaffningsutgifter 795 608 är bokförda till ett värde som är långt under Årets investeringar, egen utveckling 6 9 marknadsvärdet. Färdigställande av pågående Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål samt ett antal nyanläggningar 1 570 831 Försäljning/utrangering -102 -342 byggnader klassade som statliga byggnads- Utgående ackumulerade minnen.
anskaffningsvärden 67 578 65 291
Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksdagsbyggnaderna. Ingående ackumulerade avskrivningar -25 996 -24 777 Det bokförda värdet för statens byggnader, Årets avskrivningar och nedskrivningar -1 534 -1 454 mark och annan fast egendom är 40 215 miljoner Minskning av ack avskrivningar vid kronor vilket är en ökning med 831 miljoner kronor jämfört med 2016. utrangering/försäljning 86 244 Utgående ackumulerade avskrivningar -27 444 -25 988 Det bokförda värdet för Statens fastighetsverks byggnader, mark och annan fast egendom Ingående ackumulerade uppskrivningar 80 80 ökade med 75 miljoner kronor under 2017 till Utgående ackumulerade uppskrivningar 80 80 13 340 miljoner kronor. Det ackumulerade anskaffningsvärdet var 19 227 miljoner kronor.
Summa 40 215 39 384
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och Ökningen av bokfört värde beror delvis på att inga överföringar av byggnader skett i år och att ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från ingående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet. några stora projekt tillgångsredovisats under året. Det största projektet som färdigställts är renoveringen av universitetshuset i Uppsala. Miljoner kronor 2017 2016 Andra projekt som blivit färdigställda är bl.a. Statens fastighetsverk 13 340 13 265 Utbyte Lindboskén i Botaniska trädgården i Naturvårdsverket 11 469 11 126 Uppsala och Stambyte mark vid Östersunds Fortifikationsverket 10 359 9 989 residens. Av årets totala av- och nedskrivningar Riksdagsförvaltningen 1 159 1 132 på 1 534 miljoner kronor står Statens fastighetsverk för 411 miljoner kronor. Trafikverket 941 952 Naturvårdsverket köpte under 2017 mark för Sveriges lantbruksuniversitet 731 741 ca 80 blivande och utvidgade naturreservat eller nationalparker. Bland de större köpen finns ett Affärsverk köp i Västmanlands län som kommer att ingå i Sjöfartsverket 867 932 de blivande naturreservaten Östringby och Svenska kraftnät 768 615 Svartådalsmaderna. Vidare har 1 800 hektar mark förvärvats för naturvårdsändamål genom Luftfartsverket 527 588 Ersättningsmark i Sverige AB (ESAB). Totalt Övriga myndigheter 54 44 ökade Naturvårdsverkets tillgångar för Summa 40 215 39 384 byggnader, mark och annan fast egendom med 343 miljoner kronor och är nu 11 469 miljoner kronor. Ett tjugotal myndigheter förvaltar byggnader, Fortifikationsverkets bokförda värde ökade mark och annan fast egendom för statens med 370 miljoner kronor till 10 359 miljoner räkning. kronor. Det beror huvudsakligen på att ökade Statens fastighetsverk förvaltar den del av nyanskaffningar jämfört med 2016. Investeringar statens fasta egendom som regeringen som avslutades under 2017 var bl.a. nybyggnad bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör av helikopterhangar och transportplatta i det nationella kulturarvet. Exempel på
205S kr . 2017/ 18: 101
Ronneby, nytt flygledartorn i Vidsel samt anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, renovering av Stjärnhuset i Boden. Värdet av exempelvis om- och tillbyggnationer, kabelfärdigställda tillgångar uppgick 2017 till dragningar för nätverk, larmanordningar samt 1 161 miljoner kronor inklusive direktavskrivna reparationer och underhåll i fall där utgifterna anläggningar. Fortifikationsverkets av- och uppgått till väsentliga belopp. Totalt ökade nedskrivningar för 2017 uppgick till 787 miljoner statens förbättringsutgifter på annans fastighet kronor. med 406 miljoner kronor 2017. Det bokförda värdet av Riksdags- Investeringarna var störst hos förvaltningens byggnader, mark och annan fast Polismyndigheten med 148 miljoner kronor. egendom uppgick 2017 till 1 159 miljoner Det beror främst på stora ombyggnationer kronor. såsom t.ex. regionledningscentraler och ombyggnationer för anpassning vid Not 21 verksamhetsförändringar. Regeringskansliet har Förbättringsutgifter på annans fastighet fortsatt att investera i kontorslokalerna i främst Stockholm. Domstolsverkets investeringar uppgick till 109 miljoner kronor och avser Miljoner kronor 2017 2016 ombyggnationer vid bl.a. tingsrätterna i Kalmar, Ingående ackumulerade Södertörn, Norrtälje och Nacka. anskaffningsvärden 12 924 11 893 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 1 393 1 412 Not 22 Årets investeringar, egen utveckling 5 5 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Försäljning/utrangering -427 -446 Miljoner kronor
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden 13 895 12 864 2017 2016 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 94 241 88 025 Ingående ackumulerade avskrivningar -7 653 -7 101 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 4 021 4 317 Årets avskrivningar och nedskrivningar -962 -908 Årets investeringar, egen utveckling 8 7 Minskning av ack avskrivn vid utrangering/försäljning 397 415 Årets överföringar från Pågående nyanläggingar 2 807 4 173
Utgående ackumulerade avskrivningar -8 219 -7 593
Försäljning/utrangering -3 347 -2 840
Summa 5 676 5 271
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och Utgående ackumulerade ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från ingående balans, beroende anskaffningsvärden 97 730 93 683 på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet. Ingående ackumulerade avskrivningar -58 381 -55 181 Miljoner kronor Årets avskrivningar och nedskrivningar -5 788 -5 583 2017 2016 Minskning av ack avskrivn vid Polismyndigheten 783 753 utrangering/försäljning 3 076 2 891 Regeringskansliet 697 637 Utgående ackumulerade avskrivningar -61 093 -57 872 Försvarsmakten 304 235 Summa 36 637 35 811 Domstolsverket 295 233 Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende Lunds universitet 291 330 på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet. Uppsala universitet 252 221 Kungl. Tekniska högskolan 244 237 Försvarets materielverk 232 231 Sveriges lantbruksuniversitet 206 224
Övriga myndigheter 2 372 2 170
Summa 5 676 5 271
Förbättringsutgifter på annans fastighet gäller sådana utgifter som myndigheten har haft för att
206S kr . 2 017/ 18: 101
Not 23
Miljoner kronor 2017 2016 Pågående nyanläggningar Kustbevakningen 2 334 2 500 Miljoner kronor Lunds universitet 1 779 1 615 2017 2016 Polismyndigheten 1 437 1 399 Myndigheten för samhällsskydd och Ingående ackumulerade beredskap 1 192 1 264 anskaffningsvärden 83 992 77 735 Försvarsmakten 1 191 1 138 Årets investeringar, anskaffningsutgifter 5 531 4 753 Trafikverket 1 156 1 125 Årets investeringar, egen utveckling 23 578 21 884 Årets överföring till färdig tillgång -37 316 -20 266 Affärsverk Försäljning/utrangering -3 5 Svenska kraftnät 15 043 14 278 Årets nedskrivningar -81 -126 Sjöfartsverket 1 414 1 499 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 75 701 83 985 Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och Luftfartsverket 9 13 ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Övriga myndigheter 11 082 10 706 Summa 36 637 35 811 Miljoner kronor 2017 2016 Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, Trafikverket 61 226 71 092 installationer, bilar, fartyg, flyg och transport- Statens fastighetsverk 3 099 2 108 medel är exempel på tillgångar som Fortifikationsverket 1 688 1 522 myndigheterna redovisar under denna post. Karolinska institutet 613 226 Även tillgångar som innehas genom finansiell Lunds universitet 213 424 leasing ingår. Affärsverket Svenska kraftnäts tillgångar Affärsverk består främst av kraftledningar, stationer, Svenska kraftnät 6 696 7 054 byggnader och mark, sjökablar, kontroll- Sjöfartsverket 556 252 anläggningsdelar, optoförbindelser och tele- och Luftfartsverket 209 111 informationssystem. Innehavet för Kustbevakningen består bl. a. av fartyg och flygplan och årets investeringar Övriga myndigheter 1 401 1 196 uppgår till 31 miljoner kronor. Summa 75 701 83 985 Av årets totala investeringar på 4 021 miljoner kronor står Polismyndigheten för 477 miljoner Av det totala bokförda värdet på 75,7 miljarder kronor. Det förklaras främst av en ökad satsning kronor finns 61,2 miljarder kronor hos på material för terrorbekämpning och Trafikverket och 6,7 miljarder kronor hos förstärkningsvapen. Lunds universitet har Svenska kraftnät. investerat 284 miljoner kronor. Försvarsmakten Årets investeringar uppgår totalt till har investerat 230 miljoner kronor vilket avser 29,1 miljarder kronor. Trafikverkets bl.a. maskiner och tekniska anläggningar, datorer investeringar uppgår till 23,1 miljarder kronor. och kringutrustningar samt standardfordon. Här ingår många mycket stora väg- och järnvägsprojekt som t.ex. E4 Förbifart Stockholm, Västsvenska vägpaket, ökad kapacitet järnväg Tomteboda – Kallhäll samt nytt dubbelspår Järna – Linköping. Svenska kraftnäts investeringar uppgår till 1,8 miljarder kronor och avser främst Stockholms Ström, SydVästlänken och ledningsprojektet Storfinnforsen – Midskog. Under 2017 färdigställde Trafikverket projektet Citybanan vilket gjorde att 20,5 miljarder kronor överfördes till färdig tillgång.
207S kr . 2017/ 18: 101
Not 24 Beredskapslagrets värde ökade med Beredskapstillgångar 2,4 miljarder kronor under året. Ökningen beror främst på att Försvarsmakten invärderat beredskapsvaror som har anskaffats tidigare år Miljoner kronor 2017 2016 och korrigerat lagervärdena. Ingående ackumulerade MSB har beredskapstillgångar bestående av anskaffningsvärden materiel för räddningstjänst, andningsskydd och beredskapsinventarier 169 042 162 829 anläggningar för varningssignaler. Av det Förändring IB på grund av omklassificering - -175 utgående värdet är MSB:s del knappt Årets anskaffning 7 547 8 829 0,2 miljarder kronor. Årets försäljningar/utrangeringar -339 -2 441
UB Anskaffningsvärde Not 25
beredskapsinventarier 176 251 169 042
Förskott avseende materiella
IB Beredskapsvaror i lager 23 033 21 337 anläggningstillgångar Förändring IB på grund av omklassificering 1 851 988 Miljoner kronor Årets anskaffning 999 1 049 2017 2016 Årets övriga förändring -431 -340 UB Beredskapsvaror i lager 25 452 23 033 Försvarets materielverk 4 005 4 074 Trafikverket 978 846
UB Anskaffningsvärde
beredskapstillgångar 201 702 192 075 Övriga myndigheter 30 14 IB Ackumulerade avskrivningar -94 238 -88 885 Summa 5 013 4 934 Förändring IB på grund av omklassificering - 105 Under denna post redovisas förskott som Årets avskrivningar/nedskrivningar -7 136 -7 251 Årets försäljningar/utrangeringar 292 1 794 myndigheten lämnat vid anskaffning av UB Ackumulerade avskrivningar (avser materiella anläggningstillgångar.
beredskapsinventarier) -101 083 -94 238
Posten hos Försvarets materielverk består av Summa 100 619 97 837 förskott till både utländska och svenska leverantörer. Förskotten till svenska leverantörer Beredskapstillgångar består av tillgångar både för uppgår till 2,2 miljarder kronor och består civil och militär beredskap. Posten omfattar huvudsakligen av förskott till SAAB AB för främst Försvarsmaktens tillgångar för militär utveckling av JAS 39 E och SAAB Kockum för beredskap. Tillgångar för civil beredskap är t.ex. projekt ubåt A26. Förskotten till utländska läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning. leverantörer uppgår till 1,8 miljarder kronor och Försvarsmakten delar in sina beredskapstill- avser främst förskott för inköp av försvarsgångar i beredskapsinventarier och beredskaps- materiel från försvarsmyndigheter i USA. varor. Beredskapsinventarierna uppgår till Trafikverkets förskott avser byggande av väg- 75,1 miljarder kronor och består av t.ex. och järnvägsanläggningar. Större förskott hos flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskaps- myndigheten är vägprojekten Förbifart varor som t.ex. ammunition, reservmateriel och Stockholm och Marieholmstunneln i Göteborg beklädnadsmateriel uppgår till 25,5 miljarder samt järnvägsprojekten Getingmidjan i kronor. I posten ingår även tillgångar under Stockholm och Västlänken i Göteborg. uppbyggnad i Försvarets materielverk. Sammanlagt är 100,3 miljarder kronor av det utgående Not 26 värdet militära beredskapstillgångar inklusive Andelar i hel- och delägda företag tillgångar under uppbyggnad. Miljoner kronor Nyanskaffning av militära beredskaps- 2017 2016 inventarier uppgår till 7,5 miljarder kronor och Summa andelar i företag med bestämmande av- och nedskrivningar uppgår till 7,1 miljarder statligt inflytande 276 792 250 186 kronor under 2017. Anskaffningen innefattar Summa andelar i företag med väsentligt bl.a. utveckling och anskaffning av stridsflygplan statligt inflytande 49 106 45 395 JAS 39E, ubåt, brobandvagn, helikopter 14, Riksbankens grundfond 1 000 1 000 hemvärnsfordon, livstidsförlängning av fartyget Summa 326 898 296 581 HMS Carlskrona och ledningsmateriel.
208S kr . 2 017/ 18: 101
Andelar i hel- och delägda företag är uppdelad på Metria AB 128 115 100,0%
de företag där staten har ett bestämmande AB Göta Kanalbolag 39 39 100,0%
inflytande (när statens ägarandel överstiger Kungliga Dramatiska Teatern AB 32 28 100,0% 50 procent) och på väsentligt statligt inflytande Kungliga Operan AB 25 26 100,0%
(när statens ägarandel uppgår till högst 50 och Miljömärkning i Sverige AB 22 22 100,0% lägst 20 procent). SweRoad (Swedish National Road Förutom de förändringar vilka specificeras Consulting AB) 17 17 100,0%
nedan är postens totala förändring en följd av Arlandabanan Infrastructure AB 10 10 100,0%
förändringar i företagens justerade egna kapital, Voksenåsen A/S 5 6 100,0% utbetalda utdelningar samt förvärv och Swedesurvey AB 3 7 100,0% avyttringar. European Spallation Source ESS AB - 3 73,7%
Fouriertransform AB - 3 186 100,0%
Andelar i företag med bestämmande statligt
Inlandsinnovation AB - 1 853 100,0%
inflytande
Svenska Spel AB 0 0 100,0% Miljoner kronor
Statens 2017 2016 ägarandel Affärsverk
Vattenfall AB 78 714 68 272 100,0% Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät Gasturbiner AB 220 199 100,0% Akademiska Hus AB 39 186 34 151 100,0% Luftfartsverket - LFV Holding AB 90 125 100,0% Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 36 348 30 551 100,0% Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB 14 18 100,0% Sveaskog Holding AB 20 669 20 092 100,0%
AB Svensk Exportkredit 17 574 17 136 100,0% Övriga andelar 345 309 - SBAB Bank AB 14 310 13 816 100,0% Specialfastigheter Sverige AB 9 066 7 844 100,0% Summa 276 792 250 186
Swedavia AB 7 665 7 351 100,0% Almi Företagspartner AB 7 264 7 029 100,0% Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade Jernhusen AB 7 223 6 744 100,0% egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per
Saminvest AB 5 190 5 100,0% den 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslutet använts. Apoteket AB 4 748 4 200 100,0% Andelar i företag med bestämmande statligt SJ AB 4 615 4 337 100,0% inflytande ökade med knappt 27 miljarder Swedfund International AB 4 571 4 145 100,0% kronor. PostNord AB 4 468 4 641 60,7% Vattenfalls andelsvärde ökade med Teracom Group AB (Teracom Boxer 10,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av Group) 3 575 3 322 100,0% årets vinst på 8,4 miljarder kronor och poster Systembolaget AB 1 630 1 656 100,0% redovisade direkt mot eget kapital på Svensk-Danska Broförbindelsen AB 2,0 miljarder kronor. Främst består posterna av (SVEDAB) 1 378 855 100,0% positiva effekter av kassaflödessäkringar på Svevia AB 1 372 1 482 100,0% 1,6 miljarder kronor, positivt netto av Samhall AB 1 181 1 418 100,0% omräkningsdifferenser och valutasäkringar på RISE Research Institutes of Sweden 0,9 miljarder kronor och negativa omvärderingar Holding AB (IRECO Holding AB) 930 916 100,0% relaterade till pensionsskulden på 0,6 miljarder Infranord AB 823 776 100,0% kronor. Green Cargo AB 755 851 100,0% Akademiska hus ökade med 5,1 miljarder Vasallen AB 551 528 100,0% kronor, vilket beror på en ökning med årets Statens Bostadsomvandling AB 476 494 100,0% resultat på 6,5 miljarder kronor och en Svenska Rymdaktiebolaget 458 490 100,0% minskning med 1,4 miljarder kronor i utdelning.
Apoteksgruppen i Sverige Holding LKAB:s andelsvärde ökade med 5,8 miljarder AB 390 385 100,0% kronor, vilket främst beror på årets vinst på Lernia AB 384 354 100,0% 4,8 miljarder kronor samt direkta ökningar av Apotek Produktion & Laboratorier eget kapital med 1,0 miljard kronor. Den direkta AB 193 219 100,0% kapitalökningen består främst av positiva AB Svensk Bilprovning 135 163 100,0%
209S kr . 2017/ 18: 101
kassaflödessäkringar på 0,8 miljarder kronor en Andelen i PostNord AB:s förlust uppgick till ökning av reserv för verkligt värde för finansiella 0,2 miljarder kronor, vilket förklarar kapitaltillgångar på 0,2 miljarder kronor. andelens minskning med motsvarande belopp. Andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med Teracom AB ökade värdet med 0,3 miljarder 0,6 miljarder kronor. Förändringen förklaras kronor. Förändringen består av nettot av årets främst av årets resultat på 1,4 miljarder kronor vinstandel på 0,5 miljarder kronor och samt utdelning till staten av 0,8 miljarder kronor. utdelningen på 0,2 miljarder kronor. Svensk Exportkredit AB ökade med Andelsvärdet för Systembolaget AB blev 0,4 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras oförändrat under 2017. Årets resultat på av årets resultat på 0,8 miljarder kronor, negativ 0,3 miljarder kronor utjämnades av en lika stor påverkan från kassaflödessäkring med 0,1 utdelning till staten. miljarder kronor och utdelning till staten av Innehavet i SVEDAB har ökat med 0,2 miljarder kronor. 0,5 miljarder kronor, vilket främst förklaras av SBAB Bank AB ökade i värde med årets resultat. 0,5 miljarder kronor, främst som en följd av årets ESS (European Spallation Source) har resultat på 1,7 miljarder kronor minskat med likviderats under 2017. utdelning till staten av 0,6 miljarder kronor samt Svenska Spel AB bokförs till värdet av en direkt minskning av eget kapital med aktiekapital och reservfond (värdet uppgår till 0,5 miljarder kronor som framför allt avser 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll kassaflödessäkringar. miljoner kronor). Resultatet uppgick till Specialfastigheter i Sverige AB redovisade en 4,7 miljarder kronor och 4,8 miljarder kronor har ökning med 1,2 miljarder kronor, som väsentlig- utdelats till staten och i stort sett allt redovisas en består av årets resultat på 1,7 miljarder kronor som skatteintäkt. Företagets egna kapital minskat med 0,5 miljarder kronor i utdelning. uppgick till 4,8 miljarder kronor vid årsskiftet. Swedavia AB ökade andelsvärdet med 0,3 miljarder kronor, främst orsakat av årets Andelar i företag med väsentligt statligt vinst på 0,4 miljarder kronor samt 0,1 miljarder inflytande kronor i lämnad utdelning. Miljoner kronor Almi Företagspartners andelsvärde ökade med Statens 0,2 miljarder kronor, vilket avser årets resultat. 2017 2016 ägarandel Jernhusen AB ökade med 0,5 miljarder Telia Company AB 37 275 33 499 37,3% kronor, vilket beror på årets resultat på Nordiska Investeringsbanken (NIB) 11 568 11 614 34,6% 0,7 miljarder kronor samt utdelning av SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 136 99 50,0% 0,2 miljarder kronor. AB Bostadsgaranti 9 42 50,0% Saminvest AB tillfördes Fouriertransform AB VisitSweden AB 9 10 50,0% och Inlandsinnovation AB, vilket tillsammans Sweden House (Dom Shvetsii) 7 5 36,0% med årets förlust på 0,1 miljarder kronor förklarar andelens ökning med 5,2 miljarder Affärsverk kronor. Apoteket AB ökade andelsvärdet med Svenska kraftnät - Nord Pool Spot As m.fl. 102 126 - 0,5 miljarder kronor, vilket främst beror på årets
Summa 49 106 45 395
resultat på 0,6 miljarder kronor och en direkt kapitalökning med 0,3 miljarder kronor vid omräkning av pensionsskulden. Utdelning av Andelar i företag med väsentligt statligt 0,3 miljarder kronor har minskat andelsvärdet. inflytande blev 3,7 miljarder kronor högre än SJ AB ökade med 0,3 miljarder kronor, vilket föregående år. Andelen i Telia Company AB främst förklaras av årets resultat på 0,5 miljarder ökade i värde med 3,8 miljarder kronor, vilket kronor, reducerat med utdelning till staten av främst beror på andelen av årets resultat på 0,3 miljarder kronor. 3,6 miljarder kronor. Till staten betald utdelning Swedfund International AB ökade med uppgår till 3,2 miljarder kronor. Poster som knappt 0,4 miljarder kronor främst genom ett direkt påverkar eget kapital medför en positiv kapitaltillskott på 0,4 miljarder kronor. påverkan med 3,4 miljarder kronor och består främst av valutakursdifferenser. Marknadsvärdet
210S kr . 2 017/ 18: 101
på statens aktier i Telia Company AB uppgick Not 27 vid årsskiftet till 59,0 miljarder kronor. Andra långfristiga värdepappersinnehav Nordiska Investeringsbanken minskade något från föregående år. Periodens resultatandel Miljoner kronor uppgår till 0,8 miljarder kronor. Svenska staten 2017 2016 fick en återbetalning av 0,1 miljarder kronor i Kärnavfallsfonden, bostadsobligationer 31 376 32 748 samband med en justering av ägarandelen, vilken samtidigt medförde en minskning av Investerings- och utvecklingsbanker, andelsvärdet med 0,4 miljarder kronor. Även en Kammarkollegiet och Sida utdelning till staten av 0,2 miljarder kronor Europeiska investeringsbanken EIB 3 856 3 856 reducerade andelsvärdet. Uppgifterna avser Europeiska utvecklingsbanken EBRD 1 040 1 040 värdet enligt delårsbokslut per 31 augusti för Internationella återuppbyggnads- och respektive år. utvecklingsbanken, IBRD 846 846 Förutom de ovan nämnda förändringarna är Afrikanska utvecklingsbanken, AfDB 630 568 postens totala förändring en följd av Asiatiska banken infrastrukturinvest., AIIB 438 209 förändringar i företagens justerade egna kapital, Internationella finansbolaget, IFC 181 181 utbetalda utdelningar samt förvärv och Interamerikanska utvecklingsbanken IDB 147 147 avyttringar. Asiatiska utvecklingsbanken, AsDB 136 136 Interamerikanska investeringsbolaget,IIC 68 51 Multilaterala investeringsgarantiorganet, MIGA 22 22 Europarådets utvecklingsbank CEB 7 7 Summa investerings- och utvecklingsbanker 7 371 7 063
Exportkreditnämnden, obligationer 3 964 5 417
Riksgäldskontoret, obligationer m.m. 2 319 2 610
Kammarkollegiet, övrigt Orio AB (Saab Automobile Parts AB) 603 679 SAS 203 791 Andelar i aktie- och räntekonsortiet m.m. 210 208
Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer 453 501
Övriga myndigheter 582 578
Summa 47 081 50 595
Det största innehavet av värdepapper gäller bostadsobligationer (säkerställda obligationer) som innehas av Kärnavfallsfonden. De värderas till verkligt värde eftersom syftet med innehavet är att ge avkastning och värdeökning. Under året har denna del av fondens tillgångar sjunkit något, medan andelen statspapper som elimineras i årsredovisningen för staten har ökat (se även not 42). Sveriges andelar i internationella investeringsbanker och utvecklingsbanker redovisas av Kammarkollegiet och Sida, så att den myndighet
211S kr . 2017/ 18: 101
som gör utbetalningar av kapitaltillskott och Not 28 eventuella bidrag till respektive bank också tar Långfristiga fordringar upp andelsvärdet. Under året har Kammarkollegiet redovisat kapitaltillskott till Miljoner kronor investeringsbanker med 230 miljoner kronor och 2017 2016 Sida redovisat kapitaltillskott till utvecklings- Exportkreditnämnden banker med 78 miljoner kronor. - Skadefordringar 1 619 1 574 EKN:s innehav består av obligationer i - Återförsäkrares andel av utländska valutor. Som ett led i garanti- försäkringstekniska avsättningar och verksamheten placerar EKN erhållna garantiskadefordringar 320 334 avgifter i olika finansiella tillgångar. Innehavet Summa Exportkreditnämnden 1 939 1 908 ska balansera nämndens åtaganden i respektive valuta. Cirka en tredjedel av beloppet är innehav Riksgäldskontoret 311 295 i US-dollar och två tredjedelar är innehav i euro. Styrelsen för internationellt Det är innehavet i dollar som minskade jämfört utvecklingssamarbete 236 274 med föregående år, medan innehavet i euro är Trafikverket 183 664 kvar på samma nivå. Göteborgs universitet 91 96 Riksgäldskontorets innehav består till största delen av nollkupongobligationer som övertogs i Affärsverk samband med avvecklingen av affärsverket Luftfartsverket 1 187 934 Statens järnvägar. Syftet med obligationerna är Svenska kraftnät 417 473 att återbetala resterande lån som ursprungligen Sjöfartsverket 15 avsett finansiering av anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB. Övriga myndigheter 66 63 Kammarkollegiet redovisar innehavet i Orio
Summa 4 445 4 707
AB och SAS som Andra långfristiga värdepappersinnehav eftersom statens andel i dessa bolag understiger 20 procent. Värdet av statens Långfristiga fordringar minskade med innehav i SAS har skrivits ned under året med 262 miljoner kronor. Trafikverkets fordringar 588 miljoner kronor till anskaffningsvärde. minskade, medan Luftfartsverkets ökade. Anskaffningsvärdet har beräknats som kapital- EKN värderar sina skadefordringar till andelsvärdet på den kvarvarande andelen i 1 619 miljoner kronor, vilket motsvarar EKN:s samband med minskningen av statens ägarandel förväntade återvinningsmöjligheter. Bruttounder 2016. Marknadsvärdet för statens fordringarna är 10 046 miljoner kronor. Nettoägarandel i SAS vid utgången av 2017 uppgår till fordringarna är endast 45 miljoner kronor högre 1 207,7 miljoner kronor. än förra året men både fordringarnas bruttovärde Kammarkollegiets övriga värdepapper är och reserveringen för förväntad förlust ökade främst de delar i Kammarkollegiets aktie- med mellan 900 och 1 000 miljoner kronor. konsortium och räntekonsortium som innehas EKN:s fordran för återförsäkrares andel av av fonder som Kammarkollegiet redovisar. försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar minskade något. Riksgäldskontoret redovisar regressfordringar i garantiverksamheten som långfristiga fordringar. Sida garanterar och subventionerar Ulandskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten består främst av det försäkringstekniskt beräknade nettovärdet på skadefordringar inom säkerhetsreserven som är knutet till U kreditsystemet samt fordringar för garantiavgifter inom U-kreditsystemet.
212S kr . 2 017/ 18: 101
Trafikverkets fordringar gäller säkerhet för finansiell handel på Nasdaq/OMX och dessa Övriga lån (Skuldsaneringslån och äldre minskade med 481 miljoner kronor under året. lån) 196 155 Enligt regelverket hos Nasdaq/OMX måste Reserveringar för låneförluster -182 -144 Trafikverket ställa säkerhet för finansiella Netto, bokfört värde, Övriga lån 14 11 elderivatkontrakt och bidra till defaultfonden. Göteborgs universitets fordringar gäller Summa Centrala studiestödsnämnden 191 882 186 123 utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus. Statens energimyndighet, utlånat belopp 619 595 Luftfartsverket har fordringar på Eurocontrol Reserveringar för låneförluster -444 -433 avseende terminal- och undervägsavgifter. Netto, bokfört värde, Statens Svenska Kraftnäts fordringar består bl.a. av energimyndighet 175 162 lånefordringar på dotter- och intresseföretag samt säkerhet för finansiell handel på Styrelsen för internationellt Nasdaq/OMX. Säkerheterna minskade under utvecklingssamarbete 154 150 2017, medan långfristiga förutbetalda investeringsbidrag ökade. Affärsverk Svenska kraftnät 21 -
Not 29
Utlåning
Övriga myndigheter 35 38 Miljoner kronor Summa 437 512 456 356 2017 2016 Riksgäldskontoret Statens utlåningsfordringar minskade med Riksbanken 238 132 257 105 19 miljarder kronor eller 4 procent. Irland - 5 749 Riksgäldskontoret redovisar 56 procent av statens utlåningsfordringar och de består främst Svensk-Danska Broförbindelsen AB 5 626 5 282 av fordran på Riksbanken för utlåning i dollar A-train AB 957 990 och euro, som minskade med 19 miljarder Premiepensionssystemet 397 575 kronor som en följd av att kronan förstärktes Flygutvecklingsprojekt 116 163 mot dollarn. Minskningen beror både på Nordiska museet 17 19 valutaförändringar vid omsättning av delar av Summa Riksgäldskontoret 245 245 269 883 lånet och på valutaförändringar i de delar som finns kvar sedan tidigare. År 2012 fick Centrala studiestödsnämnden Riksgäldskontoret uppdraget att ställa ut ett lån Annuitetslån (beviljade efter 30 juni 2001), om maximalt 600 miljoner euro till den irländska brutto 172 302 161 762 staten, vilket betalades ut lånet under 2012 och Reserveringar för låneförluster -12 066 -11 832 2013. Under 2017 har Irland återbetalat detta lån Netto, bokfört värde Annuitetslån 160 236 149 930 i förtid. Som en del av finansieringen av Öresundsförbindelsen har Riksgäldskontoret Studielån (beviljade 1989 - 30 juni 2001), även lånat ut medel till det statliga bolaget brutto 43 159 48 142 Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab). Reserveringar för låneförluster -13 135 -14 156 Det lånets värde har ökat under 2017, dels på Netto, bokfört värde Studielån 30 024 33 986 grund av en nettoökning av lånet med 115 miljoner kronor, dels genom att en tidigare Studiemedel (beviljade före 1989), brutto 1 756 2 140 nedskrivning på 229 miljoner kronor av lånets Reserveringar för låneförluster -800 -907 värde har återförts. I Riksgäldskontorets Netto, bokfört värde Studiemedel och äldre utlåning ingår också utlåning till premielån 956 1 233 pensionssystemet, eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i Hemutrustningslån 1 558 1 536 årsredovisningen för staten. Reserveringar för låneförluster -906 -573 CSN administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena Netto, bokfört värde Hemutrustningslån 652 963
213S kr . 2017/ 18: 101
typen är lån till studenter och går under Affärsverk benämningen annuitetslån, studielån och Sjöfartsverket 92 134 studiemedel. Den andra kategorin i Luftfartsverket 0 0 sammanställningen ovan är hemutrustningslån till utländska medborgare, främst flyktingar, som Övriga myndigheter 187 190 genom dessa lån ges möjlighet att köpa möbler
Summa 1 790 1 762
och köksutrustning. CSN:s utlåningsfordringar uppgick till 192 miljarder kronor efter avdrag för Varulager och förråd är råmaterial, råvaror, reservering för förväntade förluster. CSN:s lån halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödtill studenter benämns sedan 2001 annuitetslån enheter som förbruknings- och tillsatsmaterial. och är den dominerande delen av CSN:s Trafikverkets post består främst av material utestående lånefordringar. CSN:s utlåningsfordringar ökade med nära 6 miljarder kronor för underhåll och reparation av anläggningar. Försvarsmaktens varulager och förråd är till och utgör 44 procent av statens totala största delen drivmedelslager som används till utlåningsfordringar. Ökningen av utlånings- Försvarsmaktens fordon. Varulagret består även fordringarna berodde i allt väsentligt på av trycksaker. nyutlåning med drygt 18 miljarder kronor för Polismyndighetens varulager innehåller lånetypen annuitetslån, medan amorteringarna huvudsakligen vapen och ammunition samt som uppgick till nära 12 miljarder kronor beklädnad. Ökningen av varulagervärdet beror fördelar sig mellan annuitetslån med knappt 7 på att ammunitions- och vapenlagret ökade. och studielån med ca 4,5 miljarder kronor samt Varulager och förråd hos Försvarets en mindre del övriga lån. CSN:s reservering för materielverk består främst av elektroniklåneförluster uppgick till 27 miljarder kronor, komponenter till försvarets telenät samt av vilket utgör drygt 12 procent av CSN:s totala reservdelar till målrobotsystem. utlåning. I tabellen har reserveringarna fördelats Sjöfartsverkets varulager och förråd innehåller på respektive huvudgrupp av lån. främst helikoptrar S76 samt drivmedel och Statens energimyndighets utlåningsfordringar reservdelar till räddningshelikoptrar. Minskavser lån till företag inom energiområdet för att ningen av posten beror i huvudsak på att värdet främja affärsutveckling och kommersialisering. I på helikoptrar S76 har skrivits ner med noten har myndighetens reservering för låne- 29 miljoner kronor. förluster särredovisats. Sidas utlåningsfordringar består till största
Not 31
delen av villkorslån och till en liten del av
Pågående arbeten
biståndskrediter. Svenska kraftnät får enligt en särskild Miljoner kronor förordning ge lån till nätföretag för att under- 2017 2016 lätta att anläggningar för produktion av förnybar Försvarets materielverk 343 681 el ansluts till elnätet. 2017 var första gången den Lantmäteriet 184 153 möjligheten utnyttjades.
Övriga myndigheter 27 19
Not 30
Summa 554 853
Varulager och förråd
Miljoner kronor Pågående arbeten hos Försvarets materielverk 2017 2016 består av uppdragsbeställningar som ännu inte Trafikverket 847 832 levererats till kund. Större uppdrag hos myndigheten gäller upparbetade kostnader i Försvarsmakten 310 261 Polismyndigheten 139 136 exportaffärer samt försäljning av ubåtar till Försvarets materielverk 128 119 Singapore. Kriminalvården 48 48 Pågående arbeten hos Lantmäteriet är i Myndigheten för samhällsskydd och huvudsak fastighetsbildning och förrättningsberedskap 39 42 verksamhet, vilket innebär t.ex. avstyckning och reglering av gränsdragning mellan fastigheter. Ökningen av posten hos Lantmäteriet beror bl.a.
214S kr . 2 017/ 18: 101
på fler pågående ärenden inom förrättnings- Not 34 verksamheten. Kundfordringar
Not 32
Miljoner kronor Fastigheter 2017 2016 Exportkreditnämnden 4 486 4 631 Miljoner kronor Trafikverket 1 032 946 2017 2016 Statens institutionsstyrelse 272 262 Länsstyrelsen i Dalarnas län 148 140 Karolinska institutet 185 184 Länsstyrelsen i Värmlands län 18 18 Transportstyrelsen 160 138 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2 2 Statens tjänstepensionsverk 138 54 Lantmäteriet 136 123 Övriga myndigheter 0 1 Försvarets materielverk 98 300
Summa 168 160
Affärsverk Länsstyrelsen i Dalarnas län har ett stort antal Svenska kraftnät 624 536 fastigheter lokaliserade till omarronderings- Sjöfartsverket 175 149 områden i den s.k. Jordfonden. Fastigheterna ska Luftfartsverket 105 116 användas för att främja utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och trädgårds- Övriga myndigheter 1 251 1 144 näringen.
Summa 8 662 8 583
Även posterna hos de andra länsstyrelserna gäller jordfondsfastigheter. Myndigheternas kundfordringar avser främst Not 33 försäljning av tjänster. Postens storlek varierar Förskott till leverantörer över tid beroende på fordringarnas kortfristiga karaktär. Miljoner kronor EKN:s fordringar utgör mer än hälften av 2017 2016 kundfordringarna i staten. Den dominerande Trafikverket 2 5 delen är efterskottsgarantiavgifter (tidigare benämnda efterskottspremier) men den består också till en mindre del av förskottspremier. Affärsverk Fordringarna för efterskottsgarantiavgifter Sjöfartsverket 8 2 minskade med ca 150 miljoner kronor under Luftfartsverket - 1 året. De avser till största delen JAS Brasilien.
Övriga myndigheter 0 1
Summa 10 9
Myndigheternas förskott till leverantörer avser huvudsakligen utvecklingsprojekt samt underhållstjänster och varuleveranser. Det är endast ett litet antal myndigheter som redovisar förskott till leverantörer.
215S kr . 2017/ 18: 101
Not 35 0,9 miljarder kronor fordringar som avser rut- Övriga kortfristiga fordringar och rotavdrag. Fordran på kommuner och landsting för slutavräkning av kommunalskatt uppgick vid slutet av 2017 till 2,1 miljarder Miljoner kronor 2017 2016 kronor. Skatteverket gör slutavräkning i januari Riksgäldskontoret månad andra året efter inkomståret. Då justeras - Affärsdagsredovisning 67 472 50 597 de totala slutliga kommunalskattemedlen mot de - OMX-säkerheter 1 956 2 002 preliminära medel som Skatteverket har betalat - Övrigt 279 177 ut till kommuner och landsting under inkomståret. Posten varierar mellan åren och vid Summa Riksgäldskontoret 69 707 52 776 föregående årsskifte hade Skatteverket i stället en skuld till kommuner och landsting (se not 48). Skatteverket Statens jordbruksverk redovisar huvud- - Fordringar på skattekonto, inkl. restförda sakligen fordringar på EU för bidrag samt värdereglering 44 885 42 112 myndigheten betalat ut inom jordbruks- - Fordran på kommuner och landsting 2 130 fonderna. Jämfört med föregående år utbetalades - Övriga fordringar 24 32 en större andel av stöden i december 2017, vilket Summa Skatteverket 47 039 42 144 leder till att fordringarna ökade med 1,7 miljarder kronor. Fordran på EU inom Statens jordbruksverk 7 525 5 843 landsbygdsprogrammet ökade med drygt 900 miljoner kronor medan fordringarna inom Försäkringskassan 2 929 2 694 E-hälsomyndigheten 2 085 1 852 garantifonden för jordbruket ökade med drygt Kronofogdemyndigheten 1 391 1 689 700 miljoner kronor. Centrala studiestödsnämnden 1 212 1 182 Försäkringskassans fordringar består av Transportstyrelsen 1 170 1 161 återkravsfordringar, fordringar på bidragsskyldiga för underhållsstöd samt fordringar för Affärsverk vård inom EU. Både återkravsfordringar och fordringar på bidragsskyldiga ökade under året. Luftfartsverket 324 229 Svenska kraftnät 74 49 Sjöfartsverket 36 63
Övriga myndigheter 2 750 2 620
Summa 136 242 112 302
Övriga kortfristiga fordringar uppgick till 136 miljarder kronor vilket var en ökning med 24 miljarder kronor jämfört med föregående år. Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning ökade kraftigt från 50,6 till 67,5 miljarder kronor. Vid affärsdagsredovisning uppstår en fordran när ett avtal om försäljning av värdepapper ingås, som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärsdagsredovisningen. Motsvarande effekt förekommer på skuldsidan i samband med köp av värdepapper (se not 48). Skatteverkets fordringar på skattekontot ökade med 2,8 miljarder kronor till 44.9 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Av ökningen rör ca
216S kr . 2 017/ 18: 101
Not 36 periodisera förutbetalda kostnader är att Förutbetalda kostnader resultaträkningen enbart ska visa årets kostnader för förbrukade resurser och utnyttjade tjänster. Kammarkollegiet redovisar 3 666 miljoner Miljoner kronor 2017 2016 kronor i för högt debiterade EU-avgifter för Periodiserade EU-avgifter m.m., 2017 som förutbetald kostnad. Vid föregående Kammarkollegiet 3 671 2 784 årsskifte avsåg 2 778 miljoner kronor för högt debiterade EU-avgifter för åren 2014 – 2016. Riksgäldskontoret Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret - underkurser, upplåning i svenska kronor 550 399 emitterar obligationer och marknadsvärdet är - underkurser, upplåning i utländsk valuta 227 314 lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden - underkurser, statsskulden till nominellt utgör underkurs och bokförs som en förutbetald belopp i svenska kronor 0 0 kostnad som periodiseras över lånets löptid. - underkurser, statsskulden till nominellt Polismyndigheten redovisar förutbetalda kostnader för hyror på 499 miljoner kronor och belopp i utländsk valuta 3 15 - överkurser, statsskuldväxlar 3 142 andra förutbetalda kostnader som leasingavgifter - förutbetalda kostnader 6 10 samt it-drift och underhåll. - fordran ränta, Riksgäldsspar 2 4 Posten förutbetalda kostnader vid Summa Riksgäldskontoret 791 884 Kriminalvården utgörs huvudsakligen av förutbetalda lokalhyror. Polismyndigheten 695 648 Migrationsverkets förutbetalda kostnader består främst av förutbetalda hyror på Kriminalvården 418 398 224 miljoner kronor och dagersättning till Migrationsverket 365 307 asylsökande på 33 miljoner kronor. Trafikverket 312 301 I posten förutbetalda kostnader för Periodiserad mervärdesskattebaserad EU- Trafikverket ingår bl.a. förutbetalda kostnader avgift m.m., Skatteverket 279 7 937 för it-kostnader och licenser, förutbetalda hyror, Försäkringskassan 263 257 förutbetalda ersättningar för trafikavtal. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 260 248 Skatteverket har förutbetalt hyror med 110 miljoner kronor. Skatteverket rapporterade Lunds universitet 256 242 2017 en fordran för mervärdesskattebaserad EU- Försvarsmakten 237 86 avgift på 69 miljoner kronor, vilket avser en Kungl.Tekniska högskolan 220 190 justering av avgiften som återbetalas i januari Domstolsverket 218 206 2018. En för högt debiterad mervärdesskatte- Arbetsförmedlingen 211 213 baserad EU-avgift på 7 747 miljoner kronor för Uppsala universitet 190 167 åren 2014 – 2016 rapporterades 2016 som förutbetald kostnad. Beloppet återbetalades i Karolinska institutet 185 159 Stockholms universitet 175 165 januari 2017. Göteborgs universitet 163 150 MSB redovisar 191 miljoner kronor i förutbetalda leasingavgifter för Rakelverksamheten Affärsverk samt 38 miljoner kronor i förutbetalda hyror. Svenska kraftnät 39 28 Lunds universitet redovisar bl.a. förutbetalda Luftfartsverket 38 37 hyreskostnader på 211 miljoner kronor. Förutbetalda kostnader i övrigt är exempelvis Sjöfartsverket 29 29 hyror eller licensavgifter för kommande kvartal eller år. Förutbetalda lokalhyror uppgår totalt till Övriga myndigheter 2 635 2 564 3 938 miljoner kronor.
Summa 11 650 18 000
En förutbetald kostnad är en utgift som har betalats under året men som avser outnyttjade resurser eller tjänster. Normalt blir det en kostnad kommande år. Syftet med att
217S kr . 2017/ 18: 101
Not 37 Not 38
Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter
Miljoner kronor Miljoner kronor 2017 2016 2017 2016 Karolinska institutet 468 354 Periodisering av skatter 71 114 44 680 Kungl. Tekniska högskolan 379 319 Lunds universitet 350 347 Riksgäldskontoret Trafikverket 343 881 Upplupna ränteintäkter, svenska kronor 2 972 3 713 Uppsala universitet 257 234 Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta 281 358 Göteborgs universitet 242 230 Övriga upplupna intäkter 1 366 1 414 Stockholms universitet 234 203 Summa Riksgäldskontoret 4 618 5 485 Linköpings universitet 153 146 Migrationsverket 152 309 Kärnavfallsfonden 1 084 1 180 Försäkringskassan 137 124 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 607 319 Sveriges lantbruksuniversitet 95 99 Försäkringskassan 404 380 Umeå universitet 95 100 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 289 283 Luleå tekniska universitet 85 74 Transportstyrelsen 265 287 Trafikverket 192 735 Övriga myndigheter 368 336 Summa 3 358 3 755 Affärsverk Svenska kraftnät 542 644 Upplupna bidragsintäkter är överenskommen Luftfartsverket 171 215 ersättning för genomförd verksamhet som ännu Sjöfartsverket 62 97 inte betalats till myndigheten. Upplupna bidragsintäkter vid universitet och Övriga myndigheter 686 875 andra lärosäten gäller främst pågående Summa 80 035 55 179 forskningsprojekt. Trafikverkets upplupna bidragsintäkter är Upplupna intäkter är räntor och andra intäkter främst bidrag för investeringar som till största som upparbetats, men där myndigheten inte delen finansieras av kommuner. Minskningen av fakturerat eller fått betalt t.o.m. brytdagen. upplupna bidragsintäkter gäller främst City- Periodisering av skatter är mellanskillnaden banan i Stockholm där huvuddelen nu är mellan de skatter som betalats in och de reglerat. skatteintäkter som beräknas i samband med Migrationsverkets upplupna bidragsintäkter är upprättande av årsredovisningen för staten. När redovisning av förväntad slutreglering för 4 750 en ökning av upplupna intäkter redovisas mottagna omplacerade flyktingar från Asyl-, innebär det att de periodiserade intäkterna är migrations- och integrationsfonden (AMIF). högre än de betalda skatterna som Skatteverket m.fl. myndigheter redovisat. Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i svenska kronor och utländsk valuta är ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda till Riksgäldskontoret. Kärnavfallsfondens upplupna intäkter är i huvudsak upplupna avgifter på 719 miljoner kronor som reaktorinnehavarna betalar i efterskott. Resterande del är huvudsakligen upplupna räntor på bostadsobligationer eller andra säkerställda obligationer.
218S kr . 2 017/ 18: 101
Försäkringskassan redovisar upplupna Not 40 intäkter för vård inom EU på 204 miljoner Kassa och bank kronor och upplupna ränteintäkter för återkrav på 180 miljoner kronor. Miljoner kronor Upplupna intäkter hos Inspektionen för 2017 2016 arbetslöshetsförsäkringen består av Exportkreditnämnden 1 533 1 736 finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor. Skatteverket 274 24 Transportstyrelsens upplupna intäkter är Styrelsen för internationellt främst avgifter för trängselskatt. utvecklingssamarbete 263 189 Minskningen av Trafikverkets upplupna Universitets- och högskolerådet 238 202 intäkter jämfört med 2016 beror främst på Länsstyrelsen i Västerbottens län 221 218 intäkter för Citybanan på 543 miljoner kronor. Karolinska institutet 185 146 Svenska kraftnät redovisar upplupna intäkter Trafikverket 181 69 från balans- och systemansvariga på 299 miljoner Regeringskansliet 178 190 kronor och upplupna nätintäkter på 239 miljoner Länsstyrelsen i Norrbottens län 177 164 kronor. Kronofogdemyndigheten 146 374 Uppsala universitet 129 118
Not 39
E-hälsomyndigheten 75 234
Värdepapper och andelar
Miljoner kronor Affärsverk 2017 2016 Luftfartsverket 4 163 4 681 Riksgäldskontoret 87 976 20 426 Sjöfartsverket 503 360 Försäkringskassan 1 136 1 133 Svenska kraftnät 304 217 Pensionsmyndigheten 385 411 Övriga myndigheter 969 1 133 Affärsverk Summa 9 541 10 056 Luftfartsverket 801 162 EKN redovisar banktillgodohavanden i utländsk Övriga myndigheter 44 4 valuta till värdet av 1 488 miljoner kronor samt Summa 90 342 22 136 banktillgodohavanden i svenska kronor på 45 miljoner kronor. Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är
Not 41
pågående affärer med återköpsavtal (repor) i
Nettoförmögenhet
egna statspapper och kortfristiga placeringar. Affärerna har marknadsvårdande syfte och är Miljoner kronor också ett sätt att hantera tillfälliga likvida övers- 2017 2016 kott och varierar därför mellan åren. Uppskrivningskapital 56 57 Försäkringskassans värdepapper och andelar Donationskapital 1 020 968 är huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Resultatandelar i hel- och delägda företag 213 381 224 540 Trafiklivräntefonden. Balanserad kapitalförändring -609 760 -657 816 Pensionsmyndigheten redovisar värdepapper, Årets överskott enligt resultaträkningen 124 378 27 182 främst i form av andelar i värdepappersfonder Summa -270 926 -405 069 hos Kammarkollegiet, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen. Nettoförmögenheten är skillnaden mellan Luftfartsverket redovisar kortfristiga tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder placeringar i företagscertifikat som värdepapper är större än tillgångarna är statens och andelar. nettoförmögenhet negativ. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av
219S kr . 2017/ 18: 101
resultaträkningens överskott. Därutöver kapitalökningar från omräknings- och påverkas nettoförmögenheten av andra valutakurseffekter (0,9 miljarder kronor), vilket transaktioner som förändrar tillgångarnas eller delvis utjämnats av omvärderingar relaterade till skuldernas värde utan att de redovisas i pensionsskulden ( – 0,6 miljarder kronor). resultaträkningen. Under 2017 ökade netto- LKAB rapporterade en direkt ökning av eget förmögenheten med 134 miljarder kronor. kapital med 1,0 miljard kronor, vilket främst Nedan redogörs för förändringar av poster som avser kassaflödessäkringar (1,0 miljard kronor). ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten Balanserad kapitalförändring påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar Den balanserade kapitalförändringen ökade med av ingående delposter. 48 miljarder kronor under året. Den del av föregående års överskott som inte är hänförligt Uppskrivningskapital till resultatandelar har ökat kapitalförändringen Uppskrivningskapitalet har minskat med 1 med 38 miljarder kronor. miljon kronor under året. Kapitalet minskar med Utdelningar från dotterbolag enligt avskrivningsbeloppen på uppvärderade anlägg- föregående stycke ökar denna delpost med ningar samt med omföring till balanserad motsvarande belopp dvs. 8,9 miljarder kronor. kapitalförändring vid försäljning av tillgångar. Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till Donationskapital resultatandel från kapitalförändring Donationskapitalet har ökat med 52 miljoner (-0,2 miljarder kronor). kronor under året. Ökningen beror till största European Spallation Source ESS AB har delen på donationer av konst och likvida medel likviderats, vilket är den främsta orsaken till till Nationalmuseet, Moderna museet och minskningen av kapitalförändringen med Statens museer för världskultur. 2,3 miljarder kronor för försäljningar, likvideringar och justeringar av innehav i företag. Resultatandelar i dotterbolag Försvarsmakten har invärderat beredskaps- Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. varor anskaffade tidigare år i beredskapsvaru- Andelsvärdet är vid årets beräkning till största lagret till ett värde av 1,9 miljarder kronor. delen baserat på bolagens egna kapital enligt Skilda principer vid värdering av inomstatliga årsbokslut. Minskningen på 11,2 miljarder värdepapper medför en utjämningspost på kronor under året består av föregående års 1,6 miljarder kronor som redovisas som balansresultatandelar (-10,7 miljarder kronor), utdel- erad kapitalökning. ningar betalda under 2017 (-8,9 miljarder Eliminering av inomstatliga ensidiga periodkronor), samt övriga förändringar av eget kapital iseringar samt diverse fordringar och skulder i dotterbolagen (5,9 miljarder kronor). Den del medför ett saldo på 0,3 miljarder kronor som av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande ökar nettoförmögenheten. årets utdelning, och som redovisas som Summan av statens interna fordringar och skatteintäkt förs om från balanserad skulder avseende moms ökar nettoförmögenkapitalförändring till resultatandel påföljande år heten med 0,1 miljarder kronor. (0,2 miljarder kronor). Försäljning och Riksgäldskontorets konton för hantering av likvidering av företag samt justeringar har TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras medfört en ökning med 2,3 miljarder kronor. som en del av statsverket, vilket innebär en Likvideringen av European Spallation Source minskning av nettoförmögenheten med ESS AB förklarar den största delen av beloppet. 0,1 miljarder kronor. Telia Company AB rapporterar en direkt Nedanstående tabell visar de poster som lett ökning av eget kapital med 3,4 miljarder kronor, fram till nettoförmögenhetens förändring. vilket främst avser valutakursdifferenser (3,7 miljarder kronor). Vattenfall AB redovisar en ökning med 2,0 miljarder kronor av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen består till största delen av positiva effekter av kassaflödessäkringar (1,6 miljarder kronor) och
220S kr . 2017/ 18: 101
Nettoförmögenhetens förändring
Miljoner kronor Resultatandelar i hel Balanserade Uppskrivnings- Donations- och delägda kapital- Årets överkapital kapital företag förändring /underskott Summa
Utgående balans 2016 57 968 224 540 -658 174 27 406 -405 203
Ändrad redovisning av garantier, Sida 235 -101 134 Justering av övriga intäkter av avgifter, Sjöfartsverket 123 -123 0
Ingående balans 2017 57 968 224 540 -657 816 27 182 -405 069
Föreg. års kapitalförändring -1 -10 671 37 854 -27 182 0 Utdelning från hel- och delägda företag -8 863 8 863 0 Förändring av eget kapital hos hel- och delägda företag 5 929 5 929 Omföring av resultatandel från Systembolaget redovisad som skatteintäkt 198 -198 0 Försäljning, likvidering och justering av innehav i hel- och delägda företag 2 343 -2 343 0 Invärdering av beredskapsvaror i lager m.m., Försvarsmakten 1 932 1 932 Utjämningspost vid eliminering av statspapper 1 574 1 574 Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga periodavgränsningsposter samt diverse fordringar och skulder 322 322 Eliminering av inomstatliga balansposter avseende moms 72 72 Rundradiokonto m.m., Riksgäldskontoret -57 -57 Saldo inomstatlig betalningsavräkning -25 -25 Övriga förändringar 52 -95 62 19 Årets över-/underskott 124 378 124 378 Summa årets förändring -1 52 -11 159 48 056 97 196 134 143
Utgående balans 2017 56 1 020 213 381 -609 760 124 378 -270 926
221S kr . 2017/ 18: 101
I tabellen nedan redovisas en beräkning av balansräkningen utgår från ursprungligt skillnaderna mellan balansräkningens netto- anskaffningsvärde. Dessutom tillgångsförs förmögenhet för 2016 och 2015 jämfört med forskning och utveckling i högre grad i NR. statens nettoförmögenhet beräknad enligt Detta står för 57 procent av skillnaden i nationalräkenskapernas (NR) principer. NR:s förmögenheten. En annan stor del beror på att beräkningar finns ännu inte framställda för 2017 NR använder marknadsprisvärdering där sådan och jämförelsen görs därför med 2016. finns tillgänglig, t.ex. för aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som Miljarder kronor 2016 2015 kapitalandel i NR och inte endast med Statens nettoförmögenhet enligt ÅRS -405 -422 grundfonden. Skattefordringar hos NR Avgående poster ur Nettoförmögenheten inkluderar obetalda skatter vid årsskiftet medan Affärsverkens anläggningstillgångar -26 -26 balansräkningen tar upp en periodavgränsnings- Fordringar och skulder endast i den statliga post motsvarande den ackumulerade periodbalansräkningen 223 197 iseringen av skatteintäkterna. Dessutom finns Värdejusteringar, Centrala andra mindre skillnader. För tillgångar och studiestödsnämnden och skulder i övrigt består skillnaden främst av Exportkreditnämnden 28 28 fonder och avsättningar, som endast ingår i balansräkningen. För att balansera den särskilda löneskatt som ingår i kommunernas pensions- Tillkommande poster i Statens förmögenhet enligt NR-principer skuld tar NR upp en fordran i staten på Uppvärdering av aktier till marknadsvärde 194 92 motsvarande belopp. Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av anläggningstillgångar/förbrukningsinventarier samt utökad aktivering av forskning och utveckling 949 875 Periodiserade skattefordringar 101 125 Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde -74 -61 Riksbankens egna kapital utöver grundfond 118 97 Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld 93 94 Värdepapper hos Norrlandsfonden, Riksbankens jubileumsfond, Allmänna arvsfonden m.fl. 43 30 Övrigt 27 20
Statens förmögenhet enligt NR-principer 1 271 1 049
Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2016 på -405 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2018 års ekonomiska vårproposition på 1 271 miljarder kronor innebär att NR-beräkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 1 676 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen. Skillnaderna beror dels på olika värderingsprinciper, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till återanskaffningsvärdet, dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas upp med prisindex samt med moms medan fasta realtillgångars värdering i
222S kr . 2017/ 18: 101
Not 42 Sedan 2016 gäller ny lagstiftning som innebär Fonder att ett resolutionsförfarande ska användas för institut som bedöms som viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör Miljoner kronor 2017 2016 försättas i konkurs. Resolution innebär att staten Kärnavfallsfonden 67 236 64 618 tar kontroll över ett institut som är drabbat av Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret) 40 245 40 451 problem för att rekonstruera det eller avveckla Resolutionsreserven (Riksgäldskontoret) 28 846 22 467 det under ordnade former. För detta ändamål Insättningsgarantifonden bildades en ny fond benämnd Resolutions- (Riksgäldskontoret) 40 080 38 109 reserven i början av 2016. Den tillfördes då 19 miljarder kronor genom överföring från Trafiklivräntefonden (Försäkringskassan) 1 039 1 032 Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter. Stabilitetsfondens uppdrag Kammarkollegiet, försäkringsverksamheten m.m. 449 477 har samtidigt begränsats men den ska även i Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 432 418 fortsättningen finansiera stöd enligt en ny lag Batterifonden (Naturvårdsverket) 331 357 om förebyggande statligt stöd. Under 2016 Försäkringskassans övriga fonder 277 279 tillfördes fonden för sista gången stabilitetsavgifter, men fr.o.m. 2017 gäller enbart resolutionsavgifterna som förs till Resolutions- Övriga 262 248 reserven. Därför är det nu endast Resolutions-
Total summa 179 197 168 456
reserven som har ökat under året, med 6,4 miljarder kronor, medan Stabilitetsfonden Som fonder i staten redovisas medel som är minskade något. reserverade för särskilda ändamål, men där det Riksgäldskontoret förvaltar även Insättningsreserverade beloppet inte beror direkt på en garantifonden som har byggts upp av avgifter fastställd skuld eller en försäkringstekniskt från institut som omfattas av garantin. Avgiftens beräknad risk. De viktigaste förändringarna i storlek bygger på institutens kapitaltäckningsfondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning grad och används till att bygga upp en fond för till/upplösning av fonder. att kunna betala ut ersättning till kunder i Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammar- konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl kollegiet. Fonden består av avgifter från privatpersoner som företag och andra juridiska kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla statspapper och till mindre del på konto i kostnader nu och i framtiden för hantering och Riksgäldskontoret. Insättningsgarantifonden slutförvaring av använt kärnbränsle och annat ökade med 2 miljarder kronor under året. avfall. Kärnavfallsfonden har fortsatt att öka Insättningsgarantin uppgår till 1 689 miljarder under 2017 liksom de senaste åren. Fondmedlen kronor (se not 54). är placerade i statspapper, i s.k. säkerställda Försäkringskassan redovisar ett antal fonder obligationer utgivna av bostadsfinansierings- som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka institut, och till en mindre del på konto i bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser Riksgäldskontoret. Vid utgången av 2017 avser betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden ca 47 procent av tillgångarnas bokförda värde och utöver den finns bl.a. Frivilliga yrkessäkerställda obligationer. skadefonden och Affärsverksfonden. Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens Kammarkollegiets fonder avser främst beslut i samband med finanskrisen under hösten kollegiets försäkringsverksamhet och Kultur- 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. fonden för Sverige och Finland, men även Den förvaltas av Riksgäldskontoret. Inlednings- Viltvårdsfonden samt Författarfonden vis tillfördes 15 miljarder kronor genom särskilt Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel anslag på statens budget. Avsikten har varit att (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder med fonden genom de inbetalda stabilitetsavgifterna den övervägande delen hos länsstyrelserna i och bankgarantiavgifterna från banker och andra Norrbottens och Västerbottens län. institut med avkastning, skulle öka upp till motsvarande 2,5 procent av BNP.
223S kr . 2017/ 18: 101
Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket tilläggsupplysningar). Det innebär att den är och har byggts upp av miljöavgifter på batterier. 28,7 miljarder kronor lägre än den skuld som Sedan 2009 gäller producentansvar för batterier SPV redovisar i sin årsredovisning. I och fonden tar inte in några avgifter. nedanstående tabell framgår förändringens Återstående medel används till batteriforskning viktigaste delposter enligt den skuldanalys som och fonden minskar successivt. SPV gjort. Bland fonder som inte specificeras i tabellen finns främst medel från vattendomar m.m. hos Förklaring till förändring av den Havs- och vattenmyndigheten och Brottsoffer- försäkringstekniska avsättningen i SPV:s fonden. tjänstepensionsverksamhet
Not 43
Miljoner kronor Avsättningar för pensioner och liknande 2017 2016 förpliktelser Ingående skuld 222 732 218 118 Justering av ingående skuld – 32 108 Miljoner kronor Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta 6 406 6 186 2017 2016 Ändrade beräkningsgrunder, övrigt 96 Statens tjänstepensionsverk 231 569 223 214 Nyintjänande 7 418 7 203 Riksdagsförvaltningen 3 340 3 222 Utbetald pension – 9 787 – 9 455 Försvarsmakten 179 178 Indexering 2499 -967 Regeringskansliet 51 3 Grundränta, brutto 1 146 1 535 Polismyndigheten 45 54 Grundränta, frigjorda driftkostnader – 242 – 232 Lunds universitet 30 28 Antaganden om livslängd 179 8 Trafikverket 25 30 Nya och tillfälliga sjukpensioner 86 91 Umeå universitet 24 19 Förändrad avsättning för premiebefrielse 5 147 Göteborgs universitet 16 19 Nya icke aktuella, temporära efterlevandepensioner 225 229 Affärsverk Förändring av antastbar förmån 10 50 Luftfartsverket 3 998 3 618 Nya temporära efterlevandepensioner 109 107 Sjöfartsverket 1 883 1 814 Utbetalning, frigjorda driftkostnader – 77 – 75 Svenska kraftnät 623 559 Aktualisering – 166 – 114 Övrigt 562 – 303 Övriga myndigheter 294 333 Summa utgående skuld 1 231 073 222 732 Summa 242 077 233 091 1 Till detta kommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 496 miljoner kronor (482 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen mot beloppet i not 43. Statens pensionsåtagande vid SPV Statens tjänstepensionsverk (SPV) ansvarar och Ändrade beräkningsgrunder visar den gör avsättningar för de förmånsbestämda skuldeffekt som uppstår när de försäkringstjänstepensionerna och de övriga avtals- tekniska beräkningsgrunderna ändras. I försäkringarna som myndigheterna har betalat årsredovisningen för staten 2016 tillämpades premier för, vilket utgör merparten av statens grundräntan 0,7 procent och för 2017 har den pensionsåtagande. Utöver detta finns sänkts till 0,5 procent enligt den princip som myndigheter som gör egna avsättningar för innebär att en sänkning av räntan i pensioner, främst affärsverken och Riksdags- beräkningsgrunderna tillåts slå igenom med förvaltningen. Skulden för de förmånsbestämda högst 0,2 procentenheter. Nyintjänande består tjänstepensionerna som SPV redovisar ökade av den skuldförändring som beror på att de med 8,4 miljarder kronor jämfört med 2016 då aktiva har tjänat in ytterligare rätt till den ökade med 4,6 miljarder kronor. Skulden har ålderspension och kompletterande efterlevandeberäknats med samma begränsning av förändring pension/familjepension under året. Utbetald av ränteantaganden som tillämpats i pension motsvarar den skuldminskning som årsredovisningen för staten de närmast före- utbetalningarna medfört. Posten är en beräkning gående åren (se redovisningsprinciper och utifrån tillgängliga data och det kan finnas
224S kr . 2017/ 18: 101
avvikelser mellan postens värde och bokförda Not 44 betalningar exempelvis när retroaktiva Övriga avsättningar utbetalningar gjorts. Indexering avser omräkning med förändringen av prisbasbeloppet som görs Miljoner kronor av pensioner som betalas ut och av fribrev. 2017 2016 Mellan 2016 och 2017 höjdes prisbasbeloppet Avsättningar för garantier med 1,13 procent vilket gav en ökning av - risker som kan finansieras av skulden med 2,5 miljarder kronor. Föregående år garantiavgifter 7 409 7 898 sänktes prisbasbeloppet vilket gav en - kvardröjande risker 773 905 skuldminskning med ca 1 miljard kronor. - oreglerade skador 3 463 4 072 Grundränta visar den uppräkning av skulden Summa avsättningar för garantier 11 645 12 875 som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta, som under 2017 var Avsättningar för avhjälpande av miljöskador 987 660 0,5 procent. I Övrigt ingår effekter som uppstår i skulden när förmånsbelopp förändras under Övriga avsättningar 2 992 3 031 utbetalningsperioden t.ex. på grund av samordning.
Summa övriga avsättningar 15 624 16 566
Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Balansposten Övriga avsättningar består till Riksdagsförvaltningen tar upp avsättning för största delen av EKN:s avsättningar för pensioner och inkomstgarantier och omställ- garantier. Reserveringen delas in i risker som kan ningsstöd till tidigare och nuvarande ledamöter. finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker Av det totala beloppet avsåg 0,6 miljarder kronor och oreglerade skador. Reserveringen vid inkomstgarantier och omställningsstöd. Cirka utgången av 2017 uppgick till 10 449 miljoner 67 procent av den totala pensionsavsättningen kronor, vilket är en minskning med 13 procent avser avgångna ledamöter, medan återstoden jämfört med året innan. Minskningen 2017 beror avser aktiva ledamöter. Pensionsskulderna för bl.a. på amorteringar på garanterade utestående Riksdagsförvaltningen och för Luftfartsverket, lån. Sjöfartsverket och Svenska kraftnät har räknats om enligt den princip som tillämpas för Miljoner kronor förändring av grundräntan i årsredovisningen för 2017 2016 staten (se redovisningsprinciper och tilläggs- Exportkreditnämnden 10 449 12 008 upplysningar). Omräkningen innebär att Trafikverket 1 149 1 130 sammantaget är tjänstepensionsskulderna för Riksgäldskontoret 832 614 Riksdagsförvaltningen och affärsverken Försvarsmakten 393 380 upptagna till 3,4 miljarder kronor lägre i Pensionsmyndigheten 391 414 årsredovisningen för staten än i deras respektive Polismyndigheten 237 171 årsredovisningar. Migrationsverket 226 168 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 211 222 Boverket 161 38
Affärsverk Luftfartsverket 71 74 Svenska kraftnät 59 73 Sjöfartsverket 12 20
Övriga myndigheter 1 434 1 254
Summa 15 624 16 566
225S kr . 2017/ 18: 101
EKN:s avsättningar för garantier uppgick vid I Riksgäldskontorets definition av den svenska utgången av 2017 till 10 449 miljoner kronor, statsskulden ingår de låneinstrument som vilket är en minskning med 13 procent jämfört Riksgäldskontoret använder, och har använt sig med året innan. Minskningen 2017 beror bl.a. på av, i sin finansiering av statens lånebehov (se amorteringar på garanterade utestående lån. Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Trafikverkets avsättningar gäller främst Lån i svenska kronor redovisas till nominellt miljöåtgärder med 781 miljoner kronor och slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med skadeståndskostnader med 297 miljoner kronor. hänsyn till förändringar i marknadsräntorna. Avsättningarna ökade med 19 miljoner kronor I årsredovisningen för staten används under året, varav avsättningarna för skadestånds- Riksgäldskontorets definition av statsskulden kostnader minskade med 337 miljoner kronor minskad med elimineringar av de statliga och avsättningarna för miljöåtgärder ökade med myndigheternas innehav av statliga obligationer. 353 miljoner kronor. Det är endast ett fåtal myndigheter som har Riksgäldskontoret reserverar medel för statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var framtida garantiförluster. Reserveringen gäller vid årsskiftet 27,5 miljarder kronor och till största delen garantin för Öresundsbron. Riksgäldskontorets innehav för Insättnings- Försvarsmakten har avsättning för framtida garantifonden var 35,0 miljarder kronor utgifter för omstrukturering enligt Försvars- värderade till nominellt värde samt upplupen beslut 2004 och andra regerings- eller inflationskompensation. myndighetsbeslut. Avsättningen på 392 miljoner kronor avser drygt en tredjedel kompetens- Lån i utländsk valuta växling och kompetensutveckling, drygt en Miljoner kronor tredjedel avsättningar för avhjälpande av 2017 2016 miljöskador och resterande del rättstvister m.m. Obligationer m.m. i utländsk valuta 286 117 327 840 Pensionsmyndigheten har en avsättning för Valutaderivat 80 758 77 366 frivillig pensionsförsäkring som är en Säkerheter i utländsk valuta 2 846 7 983 verksamhet enligt äldre lagstiftning. Nyteckning Summa 369 721 413 189 till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar successivt, eftersom Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen inga premier inbetalas, med skillnaden mellan till sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de kapitalavkastning och pensionsutbetalningar. valutakurser som gällde på bokslutsdagen. De redovisade lånen i utländsk valuta minskade med
Not 45
43,5 miljarder kronor.
Statsskulden
Statsskulden totalt Lån i svenska kronor Miljoner kronor Miljoner kronor 2017 2016 2017 2016 Lån i svenska kronor 895 488 878 771 Nominella statsobligationer 611 594 630 007 Lån i utländsk valuta 369 721 413 189 Real skuld i svenska kronor 199 693 199 780
Summa 1 265 210 1 291 960
Statsskuldväxlar 87 500 84 385 Likviditetsförvaltningsinstrument 118 453 69 064 Statsskulden minskade totalt med 26,8 miljarder Privatmarknadslån 10 551 15 280 kronor jämfört med 2016. Statens budgetsaldo Säkerheter i svenska kronor 6 570 10 767 för 2017 var ett överskott på 61,8 miljarder Valutaderivat -76 156 -75 219 kronor, vilket medfört ett minskat lånebehov. Summa 958 205 934 064 Lån i form av obligationer i utländsk valuta svarar för den största minskningen med Eliminering, myndigheters innehav av 41,7 miljarder kronor. Dessutom minskade statspapper -62 716 -55 293 nominella obligationer i svenska kronor med
Summa 895 488 878 771
18,4 miljarder kronor. Den största ökningen gäller likviditetsförvaltningsinstrument som var 49,4 miljarder kronor högre.
226S kr . 2017/ 18: 101
Not 46 Not 47
Långfristiga skulder Leverantörsskulder
Miljoner kronor Miljoner kronor 2017 2016 2017 2016 Trafikverket 2 720 2 716 Trafikverket 7 565 6 788 Riksgäldskontoret 169 376 Försvarets materielverk 2 141 2 436 Försvarsmakten 1 333 1 263 Affärsverk Polismyndigheten 854 730 Luftfartsverket 243 250 Karolinska institutet 432 277 Fortifikationsverket 425 417 Övriga 2 23 Arbetsförmedlingen 415 394 Summa 3 134 3 365 Migrationsverket 388 499 Kriminalvården 364 395 Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden Statens fastighetsverk 354 351 förekommer endast hos ett litet antal statliga Försäkringskassan 280 307 myndigheter, förutom de lån i Riksgälds- Myndigheten för samhällsskydd och kontoret som är interna i staten och därför beredskap 267 258 elimineras i årsredovisningen för staten. Lunds universitet 255 191 Trafikverket redovisar en betalningsutfästelse Skatteverket 248 250 till Svensk-Danska Broförbindelsen AB med Domstolsverket 228 203 2 598 miljoner kronor och därutöver innehållna Göteborgs universitet 218 184 garantibelopp på 123 miljoner kronor. Regeringskansliet 195 142 Riksgäldskontoret redovisar skulder knutna Sveriges meteorologiska och hydrologiska till tillgångar som övertogs från affärsverket institut 190 164 Statens järnvägar i samband med att affärsverket Transportstyrelsen 181 197 upphörde. Dessa har till stor del avvecklats Naturvårdsverket 178 71 under året. Kungl. Tekniska högskolan 176 140 Luftfartsverket har en långfristig skuld till den Stockholms universitet 159 107 europeiska organisationen Eurocontrol, som Uppsala universitet 147 144 arbetar med flygtrafikledning och flygsäkerhets- Sveriges lantbruksuniversitet 118 134 frågor, på 239 miljoner kronor samt skulder för Umeå universitet 102 110 finansiell leasing.
Affärsverk Svenska kraftnät 579 529 Luftfartsverket 158 163 Sjöfartsverket 96 151
Övriga myndigheter 3 194 2 962
Summa 21 240 19 957
Leverantörsskulder är skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Posten kan variera mycket på grund av skuldernas kortfristiga karaktär.
227S kr . 2017/ 18: 101
Not 48 värdepapper, se not 35 Övriga kortfristiga Övriga kortfristiga skulder fordringar. Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet består huvudsakligen av inbetalda Miljoner kronor 2017 2016 ålderspensionsavgifter som övergångsvis har Riksgäldskontoret placerats på konto i Riksgäldskontoret för Skuld till premiepensionssystemet 13 960 10 932 finansiering av framtida pensioner. EU-avgifter 6 501 11 273 Medel för EU-avgiften består av medel som Affärsdagsredovisning 70 596 55 004 har satts in på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men som ännu inte har Övrigt, Riksgäldskontoret 48 33 rekvirerats av kommissionen och betalats från Summa Riksgäldskontoret 91 105 77 242 statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varierar över tid beroende på EU- Skatteverket kommissionens aktuella likviditetsbehov. Kontoöverskott, skattekonto 79 213 72 409 En del av Skatteverkets skuld för konto- Skuld till kommuner och landsting 0 1 591 överskott på skattekonto utgörs av skattebetalares kompletteringsinbetalningar för att Övrigt, Skatteverket 467 282 Summa Skatteverket 79 680 74 282 täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2018. En annan del är oreglerade skulder Pensionsmyndigheten 6 208 5 873 avseende överskjutande ingående mervärdesskatt Försäkringskassan 3 270 3 356 eller andra återbetalningar som inte hunnit göras E-hälsomyndigheten 2 162 2 089 per balansdagen. Föregående år hade Trafikverket 1 085 1 748 Skatteverket en skuld till kommuner och landsting för slutavräkning av kommunalskatt Exportkreditnämnden 590 750 (jämför not 35). Kronofogdemyndigheten 573 266 Pensionsmyndigheten redovisar en skuld för Statens tjänstepensionsverk 404 621 innehållen skatt på pensionsförmåner. Skulderna Polismyndigheten 377 365 hos Försäkringskassan består av skatt på Universitets- och högskolerådet 251 215 sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, Försvarsmakten 211 219 föräldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäkringsförmåner. Affärsverk E-hälsomyndighetens övriga kortfristiga Svenska kraftnät 7 992 6 746 skulder består främst av en skuld till apoteks- Luftfartsverket 311 110 aktörer avseende den läkemedelsförmån som E- Sjöfartsverket 31 27 hälsomyndigheten har i uppdrag att förmedla till apoteksaktörer. Övriga myndigheter 3 120 3 057 I Trafikverkets övriga kortfristiga skulder ingår i huvudsak förskotteringar av väg- och
Summa 197 370 176 966
järnvägsinvesteringar med 552 miljoner kronor och innehållna garantibelopp med 533 miljoner Övriga skulder ökade med 20 miljarder kronor kronor. till 197 miljarder kronor. De största Svenska kraftnäts övriga skulder består främst förändringarna är effekten av Riksgäldskontorets av skuldförda kapacitetsavgifter. affärsdagsredovisning på 16 miljarder kronor, Skatteverkets kontoöverskott på skattekonto på 7 miljarder kronor samt EU-avgiften som minskade med 4,8 miljarder kronor. Vid affärsdagsredovisning uppstår en skuld när ett avtal om köp av värdepapper ingås, som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärsdagsredovisningen. Motsvarande effekt förekommer på fordringssidan i samband med försäljning av
228S kr . 2017/ 18: 101
Not 49 Svenska kraftnäts förskott består av avtal med
Depositioner kunder inom optoverksamheten, dvs. infra-
struktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år. Svenska Miljoner kronor 2017 2016 kraftnät redovisar intäkten i takt med att Kronofogdemyndigheten 565 599 tjänsten tillhandahålls.
Länsstyrelserna 251 300 Tullverket 242 157 Not 51
Upplupna kostnader
Övriga myndigheter 43 35
Summa 1 101 1 091
Miljoner kronor
2017 2016 Depositioner består bl.a. av indrivna medel hos Riksgäldskontoret 10 691 11 009 Kronofogdemyndigheten och av hyror som Migrationsverket 8 578 13 958 privatpersoner deponerat hos länsstyrelserna i Trafikverket 2 136 1 929 samband med tvist med fastighetsägare. Av Försvarsmakten 1 158 1 250 Länsstyrelsernas depositioner finns ungefär Polismyndigheten 1 034 1 031 hälften hos Länsstyrelsen i Stockholms län. Försäkringskassan 971 854 Tullverkets depositioner är i huvudsak ställda säkerheter för kredittillstånd för tullärenden och Arbetsförmedlingen 969 850 liknande kontanta säkerheter i uppbörds- Försvarets materielverk 469 432 verksamheten. Skatteverket 380 369
Kriminalvården 313 284 Not 50 Göteborgs universitet 249 253
Förskott från uppdragsgivare och kunder Regeringskansliet 233 239
Kammarkollegiet 225 204 Miljoner kronor Lunds universitet 208 214 2017 2016 Domstolsverket 186 198 Sveriges lantbruksuniversitet 30 30 Uppsala universitet 179 175 Kemikalieinspektionen 22 27 Statens jordbruksverk 167 189 Patent- och registreringsverket 20 18 Transportstyrelsen 163 238 Bolagsverket 13 13 Stockholms universitet 158 149 Högskolan i Gävle 9 11 Statens institutionsstyrelse 140 133
Umeå universitet 132 130 Affärsverk Sveriges lantbruksuniversitet 127 121 Svenska kraftnät 44 48 Karolinska institutet 111 99
Övriga myndigheter 6 15 Affärsverk
Summa 144 162
Svenska kraftnät 589 579
Luftfartsverket 105 165 Uppdragsgivare och kunder lämnar medel till Sjöfartsverket 105 127
myndigheter i förskott för finansiering av större projekt, t.ex. infrastrukturprojekt eller Övriga myndigheter 2 719 3 445 forsknings- och utvecklingsprojekt. Dessa
Summa 32 495 38 624
projekt pågår under en längre tid och arbetet är
ännu inte avslutat eller projektet slutavräknat. Myndigheterna redovisar medlen som förskott Upplupna kostnader redovisas för tjänster som
från uppdragsgivare och kunder. Förskott från utförts under redovisningsperioden och för kunder kan även avse förskott i samband med varor som laverats men faktureras eller betalas
pågående försäljning. först under nästkommande räkenskapsår. Sveriges lantbruksuniversitets förskott består Upplupna kostnader består även av semester-
av handpenning från Uppsala kommun vid och löneskulder, konsult- och revisionsarvoden försäljning av fastighet. m.m. som redovisas av de flesta myndigheter.
229S kr . 2017/ 18: 101
Riksgäldskontorets upplupna kostnader är Not 52 räntekostnader för upplåning i svenska kronor Oförbrukade bidrag och utländsk valuta samt skuldskötselinstrument som kostnadsförts men ännu inte betalats ut. Miljoner kronor Migrationsverket redovisar en minskning av 2017 2016 upplupna kostnader med 5 380 miljoner kronor. Karolinska institutet 1 932 1 961 Minskningen består i huvudsak av upplupna Lunds universitet 1 744 1 562 kostnader för placering av barn med Göteborgs universitet 1 220 1 104 4 057 miljoner kronor och skolkostnader och Uppsala universitet 700 723 organiserad verksamhet med 1 206 miljoner Kungl. Tekniska högskolan 430 398 kronor. Stockholms universitet 345 293 Trafikverkets största poster under upplupna Umeå universitet 310 308 kostnader gäller markinlösen på 728 miljoner Sveriges lantbruksuniversitet 268 256 kronor. Andra stora poster är upplupna Linköpings universitet 250 257 kostnader för investeringar i vägar och järnvägar med 691 miljoner kronor och för drift och Trafikverket 222 181 underhåll av vägar och järnvägar med Södertörns högskola 165 159 311 miljoner kronor. Kustbevakningen 154 164 Svenska kraftnät redovisar bl.a. upplupna Örebro universitet 153 151 kostnader för balanskraft med 214 miljoner Migrationsverket 134 251 kronor. Mälardalens högskola 128 122 Luleå tekniska universitet 119 111 Länsstyrelsen i Västerbottens län 119 120 Linnéuniversitetet 115 114
Affärsverk Svenska kraftnät 1 546 1 345 Sjöfartsverket 41 56 Luftfartsverket - 121
Övriga myndigheter 1 097 1 043
Summa 11 192 10 800
Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål. Universitet och högskolor redovisar oförbrukade bidragsmedel främst för finansiering av olika forskningsprojekt. I det totala beloppet för oförbrukade bidrag ingår uppbundna medel för framtida avskrivningar för investeringar som finansierats med erhållna bidrag. Svenska Kraftnät redovisar bidrag från markägare till investeringar, investeringsbidrag från intressenter och skuldförda kapacitetsavgifter.
230S kr . 2017/ 18: 101
Totalt oförbrukade bidrag Högskolesektorn står för 73 procent av inomstatliga oförbrukade medel som vanligtvis är forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, Miljoner kronor 2017 2016 andra forskningsråd eller myndigheter med upp- Universitet och högskolor 17 490 16 937 gift att fördela sådana medel. Inomstatligt 9 194 9 020 Lunds universitet redovisade högst belopp för Utomstatligt 8 296 7 917 oförbrukade inomstatliga bidrag vid utgången av 2017. Beloppet uppgick till 2,1 miljarder kronor vilket var 23 procent av de totala inomstatliga Länsstyrelser 1 212 1 058 oförbrukade bidragen för universitet och Inomstatliga 923 749 högskolor. Karolinska institutet och Uppsala Utomstatliga 289 309 universitet redovisade båda 13 procent av det totala beloppet. Övriga 5 118 4 317 Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser Inomstatliga 2 512 1 743 vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt. Utomstatliga 2 606 2 574
Totala inomstatliga 12 628 11 512 Oförbrukade inomstatliga bidrag Totala utomstatliga 11 192 10 800 Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgick till totalt 12,6 miljarder kronor.
Summa 23 820 22 312
I tabellen nedan visas hur 91 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag förväntas tas i Oförbrukade inomstatliga bidrag elimineras i anspråk inom angivna tidsintervaller. Redovisade årsredovisningen för staten, men redovisas här belopp bygger på uppgifter som berörda som tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskattflesta fall redovisats mot anslag hos den givande ningar om förväntad förbrukningstakt. myndigheten. De totala oförbrukade bidragen ökade med 1,5 miljarder kronor. Det är framför allt inomstatliga oförbrukade bidrag som har ökat.
Tabell oförbrukade inomstatliga bidrag Miljoner kronor Förväntad förbrukningstakt inomstatliga Mer än 3 månader Mer än 1 år oförbrukade bidrag Totalt Inom 3 månader till ett år till 3 år Mer än 3 år Inomstatliga oförbrukade bidrag (med förbrukningstakt) 11 448 2 570 6 842 1 592 444 varav Universitet och högskolor 9 036 2 287 5 877 789 84 varav Länsstyrelser 936 135 499 246 57 varav Övriga 1 476 147 467 558 304 Övriga (utan uppgift om förbrukningstakt) 1 180
Totala inomstatliga oförbrukade bidrag 12 628
231S kr . 2017/ 18: 101
Not 53 Not 54
Övriga förutbetalda intäkter Garantiförbindelser
Miljoner kronor Miljoner kronor 2017 2016 2017 2016 Riksgäldskontoret 38 178 42 435 Trafikverket Försvarets materielverk 1 035 932 Svensk-Danska Broförbindelsen AB 3 029 - Statens jordbruksverk 625 599 Arlandabanan Infrastructure AB 1 268 1 324 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 343 729 Summa 4 297 1 324 Karolinska institutet 249 247 Lunds universitet 160 135 Trafikverket har för statens räkning förbundit Statens fastighetsverk 144 124 sig att när så behövs lämna villkorat Trafikverket 107 106 aktieägartillskott till Svensk-Danska Bro- Göteborgs universitet 97 118 förbindelsen AB för att bolagets egna kapital vid Uppsala universitet 72 73 varje tillfälle ska uppgå till det registrerade Linköpings universitet 52 43 aktiekapitalet. Det finns även en kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgälds- Affärsverk kontorets garantireserv, men som under vissa Svenska kraftnät 33 29 förutsättningar kan belasta Trafikverket. Sjöfartsverket 15 92 Trafikverket redovisar också långfristiga skulder Luftfartsverket 8 1 som kopplar till dessa garantiförbindelser på 2,6 miljarder kronor, se även not 46. Övriga myndigheter 572 794 Bland garantiförbindelser inom linjen finns Summa 41 690 46 456 inte de garantier med där förlustrisken har värderats och avsättning för förväntade förluster Övriga förutbetalda intäkter är inkomster för görs. Avsättningarna för garantier uppgick till varor och tjänster som ännu inte har levererats sammanlagt 12 miljarder kronor varav eller utförts. Förutbetalda intäkter uppstår på huvuddelen rör EKN:s garantier. Avsättningarna grund av att varor och tjänster faktureras i kommenteras i viss mån i not 44. förskott eller förskottsbetalas innan prestationer Förutom de garantiförbindelser som tas upp har utförts. här görs inte heller avsättningar för insättnings- Den största posten gäller överkurser som garantin, investerarskyddet eller garantikapital. uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obliga- I nedanstående tabell redovisas statens totala tioner och marknadsvärdet är högre än det garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för nominella värdet. Mellanskillnaden är överkurs vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka och bokförs som förutbetald intäkt som avsättningar inte görs. periodiseras över lånets löptid. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige redovisar här medel från EU:s fonder. Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra myndigheter redovisas främst avgifts- eller uppdragsintäkter som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år.
232S kr . 2017/ 18: 101
Garantier för vilka avsättningar görs Not 55
Övriga ansvarsförbindelser
Miljoner kronor 2017 2016 Miljoner kronor Garantier om tillförsel av kapital 2017 2016 Grundfondsförbindelser, Riksgäldskontoret 405 405 Trafikverket 22 050 22 099 Riksgäldskontoret 14 182 13 914 Exportgarantier m.m. Statens kulturråd 1 472 1 621 Exportgarantier m.m., Exportkreditnämnden 181 485 201 502 Statens jordbruksverk 944 25 U-kreditgarantier, Sida 893 1 081 Södertörns högskola 925 965 Fristående krediter, Sida 4 011 3 882 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 485 189 Sveriges geologiska undersökning 415 250 Kreditgarantier Migrationsverket 364 185 Infrastruktur, Riksgäldskontoret 17 309 18 578 Göteborgs universitet 149 113 Internationella åtaganden, Riksgäldskontoret 3 556 5 808 Totalförsvarets forskningsinstitut 149 160 Internationella åtaganden, Sida 353 - Domstolsverket 73 73 Bostadskrediter, Boverket 2 786 1 985 Konkurrensverket 54 57 Övrigt, Riksgäldskontoret 9 10 Affärsverk Övriga garantier Svenska kraftnät 115 115 Pensionsgarantier, Riksgäldskontoret 8 376 8 514 Sjöfartsverket 44 44 Summa 219 184 241 766 Luftfartsverket 18 17
Övriga myndigheter 304 2 776
Garantier för vilka avsättningar inte görs
Summa 41 744 42 603
Miljoner kronor Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte 2017 2016 Insättningsgarantin 1 688 640 1 665 945 redovisas som skuld eller avsättning i Investerarskyddet balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund Garantier om tillförsel av kapital av att deras storlek inte kan beräknas med Garantikapital 133 457 134 138 tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Garantiförbindelser 4 297 1 324 Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvars-
Summa 1 826 394 1 801 407
förbindelser som inte är garantiförbindelser.
Summa garantiåtaganden 2 045 577 2 043 173
Trafikverket redovisar flera åtaganden. Anm. För Investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. Ansvarsförbindelserna innefattar ansvar för avhjälpande enligt 10 kap. miljöbalken i vissa fall till följd av den flygplatsverksamhet som Luftfartsverket har bedrivit och den verksamhet som Trafikverket har bedrivit. Trafikverket redovisar även åtaganden för den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Statens järnvägar. Riksgäldskontorets ansvarsförbindelser är skuldbevis för utbetalningar från anslag till kapitalhöjning i internationella finansieringsinstitut. Statens kulturråd redovisar ansvarsförbindelser för statliga utställningsgarantier. Vid utgången av 2017 fanns 17 utställda garantier.
233S kr . 2017/ 18: 101
Statens jordbruksverk redovisar eventuella korrigeringar till följd av pågående revisionsärenden. Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts ansvarsförbindelser är avtal tecknade inom det europeiska systemet för övervakning av jorden, Copernicus och det europeiska vädercentret. Sveriges geologiska undersökning redovisar framtida utgifter för sanering och återställning av objekt som är under pågående åtgärdsutredning. Migrationsverkets ansvarsförbindelser är bl.a. ett antal pågående rättsprocesser i olika frågor, t.ex. skadeståndskrav i samband med upphandlingar. Södertörns högskola, Göteborgs universitet, Totalförsvarets forskningsinstitut och Domstolsverket redovisar ansvarsförbindelser för hyrda lokaler. Konkurrensverkets ansvarsförbindelser är möjliga rättegångskostnader som avser överklaganden av Konkurrensverkets beslut eller där myndigheten för talan. Svenska kraftnät redovisar ansvarsförbindelser för eventuell återställningsåtgärd. Sjöfartsverkets post består av ansvarsförbindelser för förorenad mark. Luftfartsverkets belopp är i huvudsak borgensåtagande för dotterföretag.
234S kr . 2017/ 18: 101
Noter till finansieringsanalysen väsentligt av Kammarkollegiet. Utdelningarna minskade med 4 miljarder kronor för 2017 Not 56 jämfört med 2016. De lägre utdelningarna gäller Skatter främst Akademiska hus AB, Telia Company och Apoteket. De största utdelningarna 2017 erhölls ändå från Telia Company och Akademiska hus Miljoner kronor 2017 2016 AB. Staten har även fått en återbetalning från Enligt resultaträkningen 1 316 861 1 235 712 Nordiska investeringsbanken efter en kapitaljustering mellan medlemsländerna. Tillkommer/avgår: Avgifter och andra ersättningar justeras med Förändring av fordringar och skulder -26 181 35 744 delen av förändringen av avsättningar för garantier som redovisas som intäkter, eftersom
Summa 1 290 680 1 271 456
förändring av avsättningar inte medför något kassaflöde. Från avgifter och andra ersättningar Statens betalningar från skatter ökade med enligt resultaträkningen avgår realisationsvinster 19 miljarder kronor jämfört med föregående år. eftersom dessa inte innebär några betalningar. Betalningarna är 26 miljarder kronor lägre än skatteintäkterna enligt resultaträkningen. Det
Not 58
beror på att periodiseringsposterna vid
Transfereringar
redovisningen av skatteintäkter i årsredovisningen för staten har ökat med 26 miljarder Miljoner kronor kronor. Vid periodiseringen av skatteintäkterna 2017 2016 tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp för Enligt resultaträkningen 1 061 354 1 027 817 de skatter som är hänförliga till året, men ännu inte betalats eller omvänt. Både fordringarna och Avgår: skulderna för skatter som Skatteverket redovisar Avsättningar till fonder -10 741 -14 696 ökade med fem miljarder kronor. Skatte- Omvärdering och avskrivning av lån, CSN intäkterna enligt resultaträkningen har ökat med m.fl. -228 56 81 miljarder kronor, se not 1 och 38.
Summa 1 050 385 1 013 177
Not 57
Avgifter och andra ersättningar Utbetalningarna av transfereringar ökade med 37 miljarder kronor. Utbetalningarna är lägre än Miljoner kronor kostnaderna för transfereringar enligt resultat- 2017 2016 räkningen eftersom avsättningar till fonder och Enligt resultaträkningen 52 088 52 312 nedskrivningar av lån inte medför några betalningar.
Avsättning för garantier -622 Tillkommer: utdelningar och 8 701 12 588 kapitaljustering Avgår: realisationsvinster -168 -300
Summa 59 999 64 600
Statens betalningar från avgifter och andra ersättningar minskade med 4,6 miljarder kronor vilket huvudsakligen beror på lägre utdelningar från hel- och delägda företag. I finansieringsanalysen tillkommer erhållna utdelningar i avsnittet för statens verksamhet eftersom hel- och delägda företag redovisas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden och utdelningarna därmed inte redovisas i resultaträkningen. Statens utdelningar redovisas i allt
235S kr . 2017/ 18: 101
Not 59 tillhör statsskuldsförvaltningen redovisas under Statens egen verksamhet not 65.
Not 61
Miljoner kronor 2017 2016 Investeringar Enligt resultaträkningen 272 286 269 289 Miljoner kronor 2017 2016 Avgår: Finansiella investeringar Avskrivningar -28 403 -27 724 Aktier och andra värdepapper 772 6 419 Avsättningar -8 665 -6 736 Värdereglering lån, Riksgäldskontoret 239 63 Materiella investeringar Nerskrivning av andra långfristiga värdepappersinnehav -76 0 Beredskapstillgångar 8 546 9 878 Realisationsförluster -161 -750 Väganläggningar 11 135 9 888 Summa 235 221 234 142 Järnvägsanläggningar 12 070 11 610 Maskiner och inventarier 4 029 4 324 Kostnader för avskrivningar, avsättningar och Fastigheter och markanläggningar 801 616 nedskrivning av lån medför inte några Övriga investeringar 7 297 6 403 betalningar och tas därför bort. Summa materiella investeringar 43 878 42 719 Ökningen av avsättningar avser främst ökad avsättning för statens tjänstepensioner, se not Immateriella investeringar 43. Datasystem, rättigheter m.m. 2 929 2 943 Kostnaderna för statens verksamhet justeras
Summa 47 579 52 081
även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att De finansiella investeringarna uppgick till medföra någon betalning. 0,8 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 5,6 miljarder kronor.
Not 60
Minskningen beror främst på att placeringar i
Justeringar till betalningar
bostadsobligationer för Kärnavfallsfonden och Miljoner kronor placeringar i utländsk valuta för EKN har 2017 2016 minskat. De har i stället ökat investeringarna i statsobligationer och placeringar hos Riksgälds- Förändring av långfristiga fordringar -262 414 kontoret, som båda elimineras i årsredovisningen Förändring av omsättningstillgångar -78 266 -37 187 för staten. Årets finansiella investeringar består i Förändring av kassa och bank 516 -2 758 allt väsentligt av kapitaltillskott till Swedfund Förändring av skulder 10 295 32 736 och utvecklings- och investeringsbanker, se not 26 och 27.
Summa -67 718 -6 795
Investeringar i materiella anläggningstillgångar Justeringar till betalningar för statens uppgick till 43,9 miljarder kronor vilket är drygt verksamhet försämrade kassaflödet med 1 miljard kronor mer än föregående år. Den sammantaget 67,7 miljarder kronor. största förändringen jämfört med föregående år Förändring av omsättningstillgångar på- är att investeringar i beredskapstillgångar verkade kassaflödet negativt genom att minskade med 1,3 miljarder kronor, se not 24. omsättningstillgångarna ökade. Den största Investeringar i väganläggningar ökade med ökningen var Riksgäldskontorets kortfristiga 1,2 miljarder kronor och investeringar i järnvägsplaceringar som ökade med 66 miljarder kronor. anläggningar med knappt 0,5 miljarder kronor, Förändring av skulder påverkade betalnings- se not 18, 19 och 23. flödet positivt med 10,3 miljarder kronor Investeringar i maskiner och inventarier och i eftersom skulderna ökade. fastigheter och markanläggningar har förändrats Förändring av fordringar och skulder i begränsad omfattning, se not 22 och 20. avseende skatter redovisas under not 56, poster I övriga investeringar ingår pågående nyanoch förändring av periodiseringsposter som läggningar, förbättringsutgifter på annans
236S kr . 2017/ 18: 101
fastighet och förändring av förskott för Not 63 materiella anläggningstillgångar, se not 21, 23 Finansiellt netto för statens upplåning och 25. Investeringar i immateriella tillgångar som i Miljoner kronor huvudsak avser it-system uppgick till 2017 2016 2,9 miljarder kronor, vilket är samma nivå som Ränteintäkter 14 237 15 669 föregående år, se not 15 och 16. Det största Räntekostnader -30 807 -30 721 beloppet under året finns hos Försäkringskassan. Övriga poster, netto 5 755 -6 201
Not 62
Tillkommer/Avgår:
Utlåning
Orealiserade valutadifferenser -228 9 448
Summa -11 043 -11 805
Nyutlåning Miljoner kronor 2017 2016 Det finansiella nettot som är hänförbart till Centrala studiestödsnämnden 18 566 18 121 statens upplåning har förbättrats med Riksgäldskontoret 9 591 14 288 0,8 miljarder kronor jämfört med föregående år. Räntenettot för statens upplåning har försämrats Övriga myndigheter 68 84 med 1,5 miljarder kronor jämfört med
Summa nyutlåning 28 225 32 493
föregående år. Den viktigaste skillnaden mellan åren är att Amorteringar övriga poster förbättrar det finansiella nettot för Miljoner kronor statens upplåning med 5,8 miljarder kronor, en 2017 2016 skillnad med 12,0 miljarder kronor jämfört med Centrala studiestödsnämnden 12 385 11 983 en försämring på 6,2 miljarder kronor föregående år. Där ingår bl.a. dels Riksgäldskontoret 6 019 231 Övriga myndigheter 20 22 valutakursförändringar, dels överkurser vid Summa amorteringar 18 424 12 236 emission. De orealiserade valutadifferenserna försämrade det finansiella nettot för statens upplåning med 0,2 miljarder kronor, till skillnad CSN:s nyutlåning, som till största delen består mot föregående år då de förbättrade det av studielån, uppgick till 18,6 miljarder kronor, finansiella nettot med 9,4 miljarder kronor. vilket är knappt 0,5 miljarder kronor mer än Finansiellt netto för statens upplåning justeras föregående år. Amorteringarna ökade med för dessa orealiserade poster eftersom de inte 0,4 miljarder kronor. medför något kassaflöde (se not 12). Riksgäldskontorets nyutlåning uppgår till avser framför allt omsättning av lånet till
Not 64
Riksbanken som ökat med 9,6 miljarder kronor
Övrigt finansiellt netto
exklusive orealiserade valutakursförändringar. Amorteringarna ökade med 5,8 miljarder kronor Miljoner kronor vilket huvudsakligen beror på att Irland 2017 2016 återbetalade hela sitt lån. Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 10 313 12 598 Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -4 919 -1 225
Marknadsvärdesförändringar 1 935 -1 883 Nerskrivning av andra långfristiga värdepappersinnehav 588 Avgår reavinst vid försäljning av aktier m.m. -17 -175
Summa 7 901 9 314
237S kr . 2017/ 18: 101
Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldsförvaltningen, se not 13 och 14. Övrigt finansiellt netto justeras för marknadsvärdesförändringar på statens innehav av obligationer m.m. eftersom de inte medför några betalningar. Realisationsvinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper ingår i posten försäljning av anläggningstillgångar i finansieringsanalysen och dras därför av från de finansiella intäkterna.
Not 65
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor 2017 2016 Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning 1 000 1 648 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning -4 499 5 099
Summa -3 499 6 747
Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har försämrat kassaflödet med 3,5 miljarder kronor.
2384 Utvecklingen av statsskulden
239S kr . 2017/ 18: 101
4 Utvecklingen av statsskulden
Statens budget visade ett överskott på hela beloppet är Insättningsgarantifondens och 62 miljarder kronor 2017. Det innebär att Kärnavfallsfondens innehav. Övriga myndigöverskottet minskade med 24 miljarder kronor heters innehav var 0,2 miljarder kronor. jämfört med 2016, då budgeten visade ett över- Pensionsmyndighetens innehav av statspapper skott på 85 miljarder kronor. Statens lånebehov för premiepensionssystemet elimineras inte i den är lika med saldot på statens budget fast med konsoliderade statsskulden, eftersom dessa omvänt tecken. tillgångar inte ingår i den konsoliderade balans- Den konsoliderade statsskulden minskade räkningen för staten. Sammantaget innebär detta från 1 292 miljarder kronor 2016 till att den okonsoliderade statsskulden som 1 265 miljarder kronor 2017, dvs. med Riksgäldskontoret redovisar är 62,7 miljarder 27 miljarder kronor. Huvudorsaken till att kronor högre än vad som redovisas i balansstatsskulden minskade är budgetöverskottet. räkningen för staten. Men att minskningen inte var lika stor som budgetsaldot beror framför allt på att
Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid
utgången av 2016
Riksgäldskontoret överskattade statens låne- Miljarder kronor behov i sin upplåningsplan. De fick även in Insättnings- Kärnavfalls- Övriga Elimifinansiering vid sidan av den ordinarie upplån- garantifonden fonden myndig- neras i ingen via oväntat stora volymer marknadsheter ÅRS vårdande repor, dvs. utlåning av statspapper till Nominella statsobligationer 35,0 11,3 0,2 46,5 Riksgäldskontorets återförsäljare över en dag. Som säkerhet får Riksgäldskontoret in pengar Reala statsobligationer 16,2 16,2 vilket minskar upplåningsbehovet. Detta medförde sammantaget att ett kassaöverskott upp- Totalt 35,0 27,5 0,2 62,7 stod, som placerats i tillgångar. Statsskulden i årsredovisningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret redovisar. Statsskulden 4.1 Definition av statsskulden från Riksgäldskontoret är okonsoliderad. Skillnaden utgörs av elimineringar av myndig- Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till heters innehav av svenska statspapper. Vissa nominellt belopp inklusive upplupen inflationsmyndigheter som hanterar medel avsatta för kompensation för realobligationer. Att statsändamål vid sidan av statens budget har rätt att skulden redovisas till nominellt belopp betyder placera på den svenska statspappersmarknaden. att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av till det belopp som Riksgäldskontoret kommer den konsoliderade statsskulden. att betala på förfallodagen. Även derivat- Elimineringen av statliga myndigheters inne- instrument inkluderas i statsskulden, t.ex. de hav av statspapper uppgick till 62,7 miljarder skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskronor 2017 (se nedanstående tabell). Nästan kontoret ingår för att påverka sammansättningen
240S kr . 2017/ 18: 101
och löptiden av statsskulden. Instrumenten i Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2017 Belopp respektive Löptid ska utländska valutor är värderade till de valutakurser andel ska styras mot styras mot som gällde den 29 december 2017, årets sista Nominell skuld i kronor med 2,9 – 3,9 år bankdag. löptid upp till 12 år Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret Nominell skuld i kronor med 70 miljarder kronor ska redovisa statsskulden som statens andel av löptid över 12 år den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets Real skuld i kronor (andel 20 procent 6 – 9 år förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av total statsskuld) av protokollet om förfarandet vid alltför stora Minskning med högst 30 underskott som är fogat till fördraget om Valutaskuld miljarder kronor per år 0 – 1 år upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag ska göras för skulden till premie- Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom pensionssystemet och de skulder i insättnings- att ge ut värdepapper. Huvuddelen är i form av garantifonden som kan uppstå. De skulderna nominella statsobligationer och statsskuldväxlar liksom de tillgångar och skulder i övrigt i kronor. En del av upplåningen täcks genom kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir reala statsobligationer (realobligationer), som följden av att bokföringsmässiga grunder ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldstillämpas, ska därmed tas upp under andra poster kontoret lånar även på den utländska räntei balansräkningen. marknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta. Köpare är i första hand inhemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institutioner. En mindre del 4.2 Statsskuldens fördelning och av statsskulden finansieras genom sparprodukter löptid som är riktade till privatpersoner och andra mindre placerare. Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen Inom ramen för regeringens riktlinjer fattar är att långsiktigt minimera kostnaden för stats- Riksgäldskontoret beslut om förvaltning och skulden utan att ta för stora risker. Därutöver upplåning. Det gäller t.ex. vilka valutor som ska ska förvaltningen ske inom ramen för de krav ingå i valutaskulden och valutornas inbördes penningpolitiken ställer. fördelning. Riksgäldskontoret har även möjlighet att fatta beslut om ränte- och valutapositioner. Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen Riktlinjerna för statsskuldens löptid anges i termer av duration. De riktvärden som Det övergripande målet för statsskulds- regeringen anger baseras på en avvägning mellan förvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer kostnad och risk. Analysen bygger på erfarensom regeringen årligen fastställer efter förslag heten att det över tid är billigare att låna i från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur instrument med kort löptid än med lång. Kort statsskulden ska fördelas mellan de tre skuld- löptid innebär å andra sidan högre risk eftersom slagen nominell skuld i kronor, real skuld i räntekostnaderna varierar mer om räntevillkoren kronor och valutaskuld. Av riktlinjerna framgår ändras ofta. också vilken löptid de olika delarna av skulden Den nominella kronskuldens löptid varierar ska styras mot. I tabellen nedan redovisas dessa kring riktvärdet, bl.a. beroende på att statsriktlinjer för 2017. skuldens storlek följer variationer i statens Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse betalningar under året. Under 2017 var duratill riksdagen som innehåller en utvärdering av tionen i genomsnitt 3,8 år för lån med löptid statens upplåning och skuldförvaltning. Ut- under 12 år, vilket var inom riktlinjernas värderingen görs över rullande femårsperioder. intervall. En utvärdering för 2013 – 2017 lämnas i april Den reala kronskuldens löptid var 6,4 år i 2018. genomsnitt för 2017. Realskuldens andel av den totala skulden var i genomsnitt 20,5 procent av den totala skulden. Riktvärdet på 20 procent är långsiktigt. Realskulden är svår att styra
241S kr . 2017/ 18: 101
eftersom nyupplåningen är liten i förhållande till Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning den utestående skulden. Till skillnad från övriga Miljarder kronor skuldslag är det inte möjligt att använda 2013 2014 2015 2016 2017 derivatinstrument för att påverka andelen real Nominella lån i svenska kronor 665 733 771 694 712 skuld. Realandelen kan därför variera kring riktvärdet utan att Riksgäldskontoret behöver varav nominella lån i svenska kronor, vidta åtgärder. Under 2017 emitterades okonsoliderat 695 769 809 734 758 12 miljarder kronor i realobligationer. Den varav statliga planerade emissionsvolymen vid ingången av myndigheters innehav -30 -36 -38 -40 -47 2017 var 13,5 miljarder kronor. Reala lån i svenska Ett planerat auktionstillfälle ströks och efter kronor 188 191 170 185 184 oktober sänktes auktionsvolymen från varav reala lån i svenska 750 miljoner kronor till 500 miljoner kronor i de kronor, okonsoliderat 198 203 183 200 200 återstående auktionerna. varav statliga Den genomsnittliga löptiden för valuta- myndigheters innehav -10 -12 -13 -15 -16 skulden var 0,2 år under 2017. Eftersom Nominella lån i utländsk valutaskulden kan styras med hjälp av derivat, valuta 384 422 411 413 370 varierar löptiden inte nämnvärt över året. Summa konsoliderad Statsskuldens exponering i utländsk valuta ska statsskuld 1 236 1 347 1 352 1 292 1 265 minska med upp till 30 miljarder per år enligt riktlinjerna. Exponeringen ska beräknas så att I den konsoliderade statsskulden ökade de förändringar i kronans växelkurs exkluderas. nominella lånen i svenska kronor med Under 2017 minskade exponeringen med 18 miljarder kronor till 712 miljarder kronor i 20 miljarder kronor exklusive växelkurs- slutet av 2017. Den reala lånestocken uppgick till förändringar. 184 miljarder kronor vilket är en minskning med Andelarna beräknas baserat på nominella 1 miljard kronor jämfört med 2016. belopp, inklusive upplupen inflationskompensat- Valutaskulden minskade med 43 miljarder ion och till aktuell växelkurs. De procentuella kronor under 2017. Valutaskulden består delvis andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan av lån i utländsk valuta. Riksgäldskontoret överensstämmer inte med andelarna i nedan- skapar även valutaskuld med hjälp av derivat. Det stående tabell då riktlinjernas andelar beräknas innebär att Riksgäldskontoret ingår avtal om att på okonsoliderad skuld inklusive fordringar i byta åtaganden i kronor mot åtaganden i vidareutlåning och inklusive förvaltningstill- utländsk valuta. gångar.
Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor
Miljarder kronor 2013 2014 2015 2016 2017 Nominella statsobligationer 573 556 565 590 565 Statsskuldväxlar 94 88 141 84 88 Likviditetsförvaltningsinstrument 61 60 56 69 118 Säkerheter i svenska kronor 11 21 11 11 7 Privatmarknadslån 46 36 19 15 11 Valutaderivat i svenska kronor -121 -28 -21 -75 -76
Nominella lån i svenska
kronor 665 733 771 694 712
Den nominella skulden i svenska kronor var 18 miljarder kronor högre vid utgången av 2017 jämfört med föregående år. Finansieringen via
242S kr . 2017/ 18: 101
nominella statsobligationer minskade med Den positionstagning som externa förvaltare 25 miljarder kronor under 2017. Samtidigt ökade bedrev gav en förlust på 115 miljoner kronor nominell upplåning i likviditetsförvaltnings- inklusive provisionskostnader. Riksgäldsinstrument med 49 miljarder kronor. kontorets egen positionstagning gav däremot en I nominella lån i svenska kronor ingår också vinst på 13 miljoner kronor för 2017. Under den privatmarknadslån. Privatmarknadslån består senaste femårsperioden har den externa dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. förvaltningen resulterat i en förlust på Under 2017 fortsatte upplåningen på privat- 68 miljoner kronor om förvaltningsmarknaden att minska. Vid årets slut utgjorde provisionerna räknas in. Under samma period den 0,8 procent av den konsoliderade har den interna förvaltningen gett ett underskott statsskulden. Riksgäldsspar avvecklades efter ett på 16 miljoner kronor. Sammantaget visade beslut av Riksgäldskontoret 2013. Riksgäldsspar positionsverksamheten ett underskott på med fast ränta är stängt för nyteckning. De sista 84 miljoner kronor under den senaste kontona förfaller i december 2020. I slutet av femårsperioden. 2016 beslutade Riksgäldskontoret att tillsvidare inte ge ut premieobligationer. Utgivningen återupptas när den bedöms vara lönsam igen. Under 2017 gavs inga premieobligationslån ut. 4.3 Statsskuldens kostnader Att låna upp på privatmarknaden i stället för på kapital- och penningmarknaderna ökade Utgifterna på anslaget för statsskuldsräntor kostnaderna för statsskulden under 2017 med m.m. på statens budget uppgick till 11 miljarder 24 miljoner kronor. Men för femårsperioden kronor 2017. Jämfört med 2016 ökade 2013 – 2017 var ändå den sammanlagda kostnads- ränteutgifterna med 9 miljarder kronor. besparingen 104 miljoner kronor, varav premie- Beloppen i statens budget redovisas enligt obligationer stod för hela besparingen. utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftsmässiga Positionstagning redovisningen innehåller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldens kostnader. Riksgäldskontoret tar aktiva positioner för att Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor sänka statens kostnader och risker baserat på påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En bedömningar av den framtida ränte- och kostnadsmässig redovisning, där samtliga växelkursutvecklingen. Positioner tas med hjälp kostnader och intäkter hänförliga till året tas av derivat som gör att skuldens löptid och med, ger därför en bättre bild av hur fördelning mellan valutor justeras. Riksgälds- räntekostnaderna utvecklas över tiden kontoret kan ta valutapositioner och ränte- I resultaträkningen för staten redovisas räntor positioner, men räntepositioner får endast tas i enligt kostnadsmässiga principer efter utländsk valuta. En vinst i den aktiva eliminering av räntor till eller från statliga förvaltningen minskar statens räntekostnader myndigheter. I kostnaderna ingår även en med samma belopp. Utrymmet för positions- omvärdering av skulden i utländsk valuta. I tagande styrs av regeringens årliga riktlinjer. nedanstående tabell visas statsskuldens När Riksgäldskontoret bedömer att ett kostnader, vilket är en sammanfattning och marknadspris markant avviker från en långsiktigt specificering av uppgifterna i resultaträkningen motiverad nivå, kan myndigheten ta större (se not 12 till resultaträkningen). positioner. Sådana positioner tar Riksgäldskontoret dock sällan. Dessutom bedriver Riksgäldskontoret en löpande aktiv förvaltning både i egen regi och med hjälp av externa förvaltare. Där tas normalt relativt små positioner. Regeringen fastställer det övergripande riskutrymmet för positionsverksamheten i de årliga riktlinjebesluten.
243S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader till skuldskötselinstrument och vidareutlåning uppgick till 31 miljarder kronor 2017. De totala Miljarder kronor orealiserade valutakursvinsterna blev därmed 2013 2014 2015 2016 2017 Räntekostnader på lån i netto endast 0,2 miljarder kronor. svenska kronor 33 32 28 28 28 Över- och underkurser vid emission av stats- Räntekostnader på lån i papper m.m. bidrog till att sänka statsskuldens utländsk valuta 2 3 2 3 3 kostnader med 13 miljarder kronor 2017. Realiserade Skillnaden mellan statsskuldens nettovalutakursdifferenser -10 -3 10 -2 -2 kostnader inklusive skuldskötselåtgärder och Realiserade utfallet på anslaget Räntor på statsskulden var kursdifferenser 6 4 11 10 10 2017 endast 0,3 miljarder kronor. Skillnaden Orealiserade förklaras av olika principer för utgiftsmässig valutakursdifferenser 3 42 -5 10 -31 redovisning mot anslag och den kostnadsmässiga Över-/underkurs vid emission m.m. -7 -4 -9 -11 -13 redovisningen i resultaträkningen. Det är endast realiserade utgifter som redovisas mot anslaget,
Summa kostnader 27 73 38 37 -6
medan orealiserade räntor och orealiserade Ränteintäkter i upplåningsverksamheten -14 -17 -16 -16 -14 valutakursdifferenser ingår i resultaträkningens nettokostnad. År 2016 var motsvarande skillnad
Nettokostnader efter
intäkter, exklusive 20 miljarder kronor.
skuldskötselåtgärder 13 56 22 22 -20
Orealiserade valutakursdifferenser hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning 5 -24 -1 -0 31
Nettokostnader inklusive
skuldskötselåtgärder 18 32 22 21 11
Enligt resultaträkningen för 2017 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, överoch underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 11 miljarder kronor, vilket till skillnad från den utgiftsmässiga redovisningen är en minskning jämfört med 2016. Realiserade valutakursdifferenser påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursdifferenserna blev en valutakursvinst på 2 miljarder kronor 2017. De realiserade kursdifferenserna var i princip oförändrade jämfört med 2016. Kursdifferenser uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan avviker från kupongräntan. De orealiserade valutakursförlusterna 2016 vändes till valutakursvinster 2017. De orealiserade valutakursvinsterna uppgick för 2017 till 31 miljarder kronor. Det innebär en förbättring med 41 miljarder kronor mellan åren. De orealiserade valutakursförlusterna hänförbara
2445 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning
245S kr . 2017/ 18: 101
5 Redovisning och riskanalys av statliga
garantier och utlåning
5.1 Statliga garantier Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkredit- Ett statligt garantiåtagande innebär att staten garantier och kreditgarantier för infrastrukturgår i borgen för någon annans betalnings- projekt. åtagande, vilket leder till en finansiell risk för Riksdagen har dock möjlighet att besluta staten. Generella regler för hanteringen av om att undanta garantier från garantimodellen. statliga garantier finns i budgetlagen Det finns därför garantier med andra villkor än (2011:203). Förordningen (2011:211) om ut- de åtaganden som hanteras i enlighet med låning och garantier innehåller mer detaljerade garantimodellen. Avgifter för sådana garantier bestämmelser om garantigivning och utlåning är vanligen angivna direkt i lag och kan med kreditrisk. Nämnda förordning gäller inte fastställas på andra grunder än att de ska täcka för studielån. För studielån enligt studie- de förväntade kostnaderna. Insättningsstödslagen (1999:1395) har budgetlagens garantin, investerarskyddet och garantikapital bestämmelser tillämpats från och med den till internationella finansiella institutioner är 1 januari 2014. exempel på garantier som hanteras i särskild Regeringen får enligt budgetlagen ställa ut ordning. kreditgarantier och göra andra liknande Under 2017 har Ekonomistyrningsverket åtaganden för det ändamål och med högst det (ESV) förtydligat redovisningsreglerna för belopp som riksdagen bestämmer. Regelverket garanti- och utlåningsverksamheten i syfte att föreskriver bl.a. att en garantiavgift ska tas ut göra dem mer enhetliga. En konsekvens av som motsvarar statens förväntade kostnad för övergången till det nya regelverket är att åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. jämförelsetalen för 2016 har justerats. Regel- Förväntade kostnader för garantier består av förändringarna beskrivs närmare i avsnitt 3.4. de förväntade förluster och administrativa kostnader som är förknippade med åtagandet. Förväntad förlust är ett statistiskt mått för de Garantiportföljens sammansättning kreditförluster som beräknas kunna uppstå på grund av att garantigäldenären eller låntagaren Statens garantiportfölj ökade med drygt med en viss sannolikhet inte kommer att 2 miljarder kronor under 2017 och uppgick vid fullgöra sitt åtagande. Avgifterna för för- årsskiftet till 2 046 miljarder kronor, jämfört väntade förluster sätts in på konton i med 2 043 miljarder kronor 2016. Näst efter Riksgäldskontoret, i bank eller placeras i insättningsgarantin (1 689 miljarder kronor värdepapper. Garantiverksamheten förväntas per 31 december 2017) utgjordes de största därmed vara självfinansierad på lång sikt. åtagandena av kreditgarantier (210 miljarder Dessa principer för garantigivning kallas för kronor) och garantier om tillförsel av kapital den statliga garantimodellen.
246S kr . 2017/ 18: 101
(138 miljarder kronor). Pensionsgarantier uppgick till drygt 8 miljarder kronor. I ovanstående belopp avseende statens garantiportfölj ingår inte investerarskyddet, eftersom åtagandet inte kan beloppsbestämmas. Utöver redan utfärdade garantier finns det utfästelser om nya garantier på 51 miljarder kronor. De redovisade utfästelserna omfattar endast bundna utfästelser och består i huvudsak av exportkreditgarantier. 2 I tabell 5.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna ställt ut. Garantierna motsvarar de garantiförbindelser som redovisas i not 54 till balansräkningen. Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden (EKN), Boverket samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansiella institutioner hanteras av Regeringskansliet men redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet till Eurofima redovisas dock av Trafikverket.
2 Bundna utfästelser är utfästelser för vilka reservationslöst avtal anmälts mellan externa parter, men där inget garantiavtal utfärdats mellan regeringen eller myndigheten och garantitagaren.
247S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 5.1 Statliga garantier och bundna garantiutfästelser 2017-12-31 efter typ av garanti
Miljoner kronor Under året utfärdade Utfärdade garantier garantier Bundna garantiutfästelser Utgiftsområde Typ av garanti 2017 2016 2017 2016 2017 2016
Insättningsgarantin
1
2 1 688 640 1 665 945
Investerarskyddet
2
2 Kreditgarantier 210 403 232 847 41 936 43 676 51 072 14 521
2 Garantier till banker m.fl. 0 0 24 Exportkreditgarantier 3 181 485 201 502 39 914 43 610 49 664 14 476 7 U-kreditgarantier 893 1 081 7 Fristående garantier 4 011 3 882 386 66 757 45 22 Infrastruktur 17 309 18 578 18 Bostadskrediter 2 786 1 985 1 636 50 2, 7, 16, 22 Internationella åtaganden 3 910 5 808 600 1, 6, 23 Övrigt 9 10 0
Garantier om tillförsel av kapital 138 159 135 867 405 405
22 Kapitaltäckningsgarantier 4 4 297 1 324 24 Grundfondsförbindelser 405 405 405 405 2, 7, 22 Garantikapital 5 133 457 134 138
2, 16, 22, 24 Pensionsgarantier
6
8 376 8 514
Totalt 2 045 577 2 043 173 42 341 44 081 51 072 14 521
1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2016. 2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 3 Rubriken Exportkreditgarantier avser både exportkreditgarantier och investeringsgarantier. 4 Det finns två stycken kapitaltäckningsgarantier, gällande Arlandabanan Infrastructure AB (åtagandet uppgick till 1 268 miljoner kronor den 31 december 2017) och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (åtagandet uppgick till 3 029 miljoner kronor den 31 december 2017), vilka redovisas av Trafikverket. 5 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima. 6 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2016.
Statens garantiåtaganden fem år tillbaka visas i Av riksdagen beslutade garantiramar diagram 5.1. I tabell 5.2 finns en sammanställning av
Diagram 5.1 Garantiåtaganden 2013 – 2017
riksdagens beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier samt i förekommande fall Miljoner kronor bundna utfästelser per myndighet. Skillnaderna i 2 200 000 2 000 000 1 800 000 totalbelopp mellan tabell 5.1 och tabell 5.2 1 600 000 Insättningsgarantin 1 400 000 förklaras av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 5.1, men inte i tabell 5.2. 1 200 000 1 000 000 För Riksgäldskontorets garantigivning finns 800 000 600 000 400 000 ramar för enskilda projekt samt ramar till mindre Övriga garantier 200 000 - program. Riksgäldskontoret kan också, inom ramen för sitt uppdrag som resolutions- 2013 2014 2015 2016 2017
År
myndighet, vid behov ställa ut garantier avseende tillgångar och förpliktelser för ett institut i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution. I det fall en allvarlig störning i det
248S kr . 2017/ 18: 101
finansiella systemet skulle uppstå kan Riksgäldskontoret i enlighet med lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut motverka en sådan genom att ge stöd i form av garantier. Därutöver redovisar Riksgäldskontoret Regeringskansliets åtagande gällande garantikapital gentemot internationella finansiella institutioner. EKN:s garantigivning gällande exportkreditgarantier 2017 fick enligt riksdagens beslut inte överskrida en ram på 450 miljarder kronor. Motsvarande belopp för EKN:s investeringsgarantier är 10 miljarder kronor. Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden var för 2017 12 miljarder kronor jämfört 10 miljarder kronor 2016. Boverkets ram för att ställa ut kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder under 2017 uppgick till 10 miljarder kronor, inklusive tidigare gjorda åtaganden. För Boverkets övriga verksamhetsgrenar fanns en ram på ett lägre belopp.
249S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier efter garantimyndighet
Miljoner kronor Beslutade garantiramar Utfärdade garantier Utfärdade garantier ink. bundna utfästelser Utgiftsområde 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2 RGK Insättningsgarantin 1 Obegränsad Obegränsad 1 688 640 1 665 945 1 688 640 1 665 945 2 Garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige 2 Obegränsad Obegränsad 2 Investerarskyddet 3 Obegränsad Obegränsad 2 Garantier till kreditinstitut, Stabilitetsfonden 4 750 000 750 000 0 0 0 0 2 Garantier till företag i resolution, Resolutionsreserven 5 200 000 200 000 0 0 0 0 22 Kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiets upplåning Obegränsad Obegränsad 17 309 18 578 17 309 18 578 2 Kreditgaranti, Nordiska investeringsbankens projektinvesteringslån 6 EUR 622 6 417 3 035 4 636 3 035 4 636 7 Kreditgaranti, Nordiska investeringsbankens miljöinvesteringslån 6 EUR 104 992 83 109 83 109 16 Kreditgaranti, European Spallation Source ERIC (ESS) 600 600 600 600 2, 16, Pensionsgarantier 22, 24 Obegränsad Obegränsad 8 376 8 514 8 376 8 514 1 Kreditgarantier, UD-anställda 50 50 0,4 0,6 0,4 0,6 6 Kreditgaranti, Stiftelsen Gällöfsta Utbildningscentrum 24 24 8 9 8 9 22 Kreditgaranti, Eurofima CHF 52 CHF 52 438 463 438 463 24 Grundfondsförbindelse, Svenska Skeppshypotekskassan 350 350 350 350 350 350 24 Grundfondsförbindelse, Fonden för den mindre skeppsfarten 55 55 55 55 55 55 2 Garantikapital, Europeiska investeringsbanken (EIB) EUR 6 565 EUR 6 565 64 660 62 804 64 660 62 804 2 Garantikapital, Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) EUR 542 EUR 542 5 334 5 181 5 334 5 181 2 Garantikapital, Europarådets utvecklingsbank (CEB) EUR 124 EUR 124 1 219 1 184 1 219 1 184 2 Garantikapital, Nordiska investeringsbanken (NIB) EUR 1 978 EUR 1 963 19 484 18 783 19 484 18 783 2 Garantikapital, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) USD 504 USD 504 4 149 4 585 4 149 4 585 7 Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) USD 2 247 USD 2 247 18 499 20 336 18 499 20 336 7 Garantikapital Multilaterala investeringsorganet (MIGA) USD 16 USD 16 133 147 133 147 7 Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) SDR 971 SDR 971 11 172 11 654 11 172 11 654 7 Garantikapital, Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) SDR 343 SDR 343 4 023 4 196 4 023 4 196 7 Garantikapital, Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) USD 538 USD 538 4 432 4 897 4 432 4 897
250S kr . 2017/ 18: 101
22 Garantikapital, Eurofima CHF 42 CHF 42 351 371 351 371 24 EKN Exportkreditgarantier 450 000 450 000 180 683 200 649 229 185 213 888 24 Investeringsgarantier 10 000 10 000 802 853 1 964 2 090 Sida Garantier inom biståndsverksamheten 12 000 10 000 7 därav u-kreditgarantier 893 1 081 893 1 081 7 därav fristående garantier 4 011 3 882 4 768 3 927 7 Långivning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet EUR 152 353 18 Boverket Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder 10 000 10 000 2 786 1 985 2 837 1 985 18 Förvärvsgarantier 5 000 5 000 0,0 0,1 0 0
Summa 2 041 280 2 041 848 2 091 998 2 055 769
1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2016. 2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen. 3 För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges. 4 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut ställa ut garantier för kred itinstitut. 5 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1016) om resolution ställa ut garantier för finansiering av vissa tillgångar, förpliktelser och lån . 6 I samband med infriandet 2014 respektive 2016 under NIB:s program för miljöinvesteringslån har Sveriges utestående ram begrän sats till 906 miljoner kronor. 7 Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden. Anm.: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabellerna 5.1 och 5.2 förklaras av att Trafikverkets kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 5.1 men inte i tabell 5.2. De olika garantityperna det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att I följande avsnitt presenteras de olika garanti- det bedöms medföra störningar i det svenska typerna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta finansiella systemet. De garanterade garantier inom garantimodellen. Flera av de insättningarna uppgick till 1 689 miljarder beloppsmässigt största garantierna, exempelvis kronor per den 31 december 2017 . De institut 3 insättningsgarantin, hanteras dock utanför som omfattas av insättningsgarantin betalar en garantimodellen. årlig avgift till staten. Inga händelser inträffade under 2017 som utlöste insättningsgarantin. Insättningsgarantin Då garantin regleras i särskild ordning utanför garantimodellen, finns det ingen värdering av Syftet med insättningsgarantin är att bidra till statens förväntade kostnad för insättningsstabilitet i det finansiella systemet genom ett garantin. starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti Investerarskyddet finns i övriga EU-länder och även i ett flertal länder utanför EU. Garantin träder i kraft när ett Vid köp, försäljning eller deponering av värdeinstitut går i konkurs eller efter ett beslut av papper via ett värdepappersinstitut är institutet Finansinspektionen. Garantin gäller också om skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda staten hanterar ett institut genom resolution. från sina egna. I det fall institutet inte kan lämna Den svenska insättningsgarantin ersätter upp ut kundens egendom vid en konkurs, t.ex. därför till 950 000 kronor per insättare och institut och att det efter konkursen inte går att klargöra vad ersättningen ska göras tillgänglig inom sju som är kundens respektive institutets tillgångar, arbetsdagar. Ett högre ersättningsbelopp (max har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall 5 miljoner kronor) kan erhållas för insättningar förutsätter därmed en konkurs i kombination som har gjorts inom 12 månader och som är med grovt slarv eller brottslig handling hos kopplade till vissa livshändelser, t.ex. försäljning institutet. Ersättningsbeloppet täcker förlorade av bostad. Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i 3 Åtagandet avser garanterade insättningar per den 31 december 2016. institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om
251S kr . 2017/ 18: 101
tillgångar upp till ett värde av 250 000 kronor per uppstod under finanskrisen då EKN tillfälligt kund och institut. erbjöd rörelsekreditgarantier till stora företag, För investerarskyddet betalar de institut som avvecklades under året. omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Förra årets höga efterfrågan på garantier till Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de höginkomstländer inom Organisationen för kvarvarande instituten, som täcker de fulla ekonomiskt samarbete (OECD), till följd av två kostnaderna för skadefallet. Det innebär att stora telekomaffärer, minskade under 2017 med staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd ca 60 procent från 19 miljarder kronor till av investerarskyddet. 7,2 miljarder kronor. Inga ersättningsfall inträffade under året. Utbetalningarna för infriade åtaganden uppgick till 1 410 miljoner kronor för 2017, vilket är lägre jämfört med 1 529 miljoner kronor Kreditgarantier året innan, men fortsatt på en hög nivå. Årets utbetalningar berodde till största del på stora Den vanligaste formen av enskilda garanti- utbetalningar avseende affärer inom kraftåtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att branschen. staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken EKN har under 2017 betalt in 487 miljoner vid bankers upplåning eller för finansiering av kronor som redovisats mot inkomsttitel och exportaffärer, infrastruktur, bostäder etc., men avsåg premier från de rörelsekrediter som överlåter själva kreditgivningen till andra ställdes ut till stora företag under finanskrisen långivare. samt över förväntansriktiga premier.
Exportkreditgarantier U-kreditgarantier EKN har i uppdrag att främja svensk export En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten genom att erbjuda konkurrenskraftiga export- garanterar och subventionerar genom Sida. kreditgarantier och investeringsgarantier. Det Garantierna ställdes, fram till och med den har under året varit fortsatt hög efterfrågan på 1 juni 2009, ut till projekt som Sida bedömt exportkreditgarantier, trots att företagen har kommer att få betydande utvecklingseffekter i haft tillgång till finansiering via lån i banker och berörda länder och som inte kan bära på obligationsmarknaderna. EKN har kommit kostnaderna för en normal finansiering på att garantera allt fler affärer, men till lägre kommersiella villkor. belopp. Årets garantigivning berodde till stor del Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier på hög efterfrågan på svensk export gällande uppgick till knappt 1 miljard kronor vid årstillväxtländer och då främst Iran och Ryssland. skiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier När det gäller EKN:s satsningar på garantier för utfärdas. Sida ställer däremot ut garantier i små och medelstora företag har dessa enlighet med förordningen (2009:320) om stabiliserats under 2017. finansiering av utvecklingslån och garantier för EKN utfärdade under året nya utfästelser för utvecklingssamarbete. Vid utgången av 2017 50 miljarder kronor och garantier för uppgick Sidas engagemang för fristående 40 miljarder kronor. Utfästelserna ökade med garantier till totalt 4,8 miljarder kronor. 35 miljarder kronor jämfört med 2016 och Engagemanget bestod av garantier om garantigivningen minskade med 4 miljarder 4 miljarder kronor samt bundna utfästelser om kronor. 757 miljoner kronor. Engagemang i form av exportgarantier och tillhörande bundna utfästelser uppgick vid Infrastruktur årsskiftet till 229 miljarder kronor fördelade på Öresundsbron finansieras genom att 144 länder. Motsvarande engagemang för Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer investeringsgarantierna var 2 miljarder kronor. på kreditmarknaden. Svenska staten genom En stor del av EKN:s exponering är Riksgäldskontoret och danska staten genom koncentrerad till ett fåtal länder, där Brasilien Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt utgör den största koncentrationen till följd av en denna upplåning, som vid årsskiftet uppgick till enskild stor affär. Den tidigare stora 17,3 miljarder kronor jämfört med 18,6 miljarder exponeringen mot svenska företag, vilken kronor året innan.
252S kr . 201 7/ 18: 101
De statliga garantierna blev 2014 föremål för Övrigt en granskning av EU-kommissionen, vars syfte Staten har tidigare haft garantiprogram för att var att bedöma om garantierna stod i överens- främja sysselsättningen inom lantbruk, glesbygd stämmelse med EU:s statsstödsregler. EU- och rennäring men programmen är stängda för kommissionen fastslog att de statliga garantierna ny garantigivning. Det finns fortfarande kvar ett var nödvändiga för att kunna genomföra det för fåtal kreditgarantier inom dessa program på europasamarbetet prioriterade broprojektet. relativt små belopp. Enligt Danmark och Sverige ska garantier utställda efter 2040 notifieras hos EUkommissionen. EU-kommissionens beslut Garantier om tillförsel av kapital överklagades till Tribunalen, där förhandlingar hållits under året. Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital till Bostadskreditgarantier ett företag. En sådan garanti är en relation mellan Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån företaget och staten, men skyddar i praktiken under byggtiden som för lån till färdigställda tredje part, dvs. företagets långivare, kunder och fastigheter. Garantier lämnas till kreditinstitut andra intressenter. som har ramavtal med Boverket. Boverket tillhandahåller även förvärvsgarantier, vilka är till Kapitaltäckningsgarantier för grupper som har svårt att få tillgång till En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar finansiering för förvärv av bostad. sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag Till följd av den höga byggtakten under året i ett utsatt läge. Dessa garantier är obegränsade i har intresset för bostadskreditgarantier varit belopp eftersom det inte går att ange en gräns stort. Antalet nytecknade kreditgarantier ökade för hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett med drygt 6 procent och totalt har summan av bolag. De är oftast även obegränsade i tid. Det dessa ökat med närmare 69 procent. Den totala gör att dessa garantier är svåra att prissätta på ett garantistocken omfattade ca 250 garantier och tillförlitligt sätt. uppgick vid årsskiftet till 2,8 miljarder kronor, Under 2017 fanns kapitaltäckningsgarantier vilket kan jämföras med 2 miljarder kronor 2016. till två statliga bolag inom infrastrukturområdet: Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk- Internationella åtaganden Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab). De internationella åtagandena på 3,9 miljarder Trafikverket, som redovisar kapitaltäckningskronor gäller främst garantier för utlåning från garantierna, har åsatt Arlandabanan Infra- Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda structure AB ett värde om 1,3 miljarder kronor projekt i flera länder. Detta görs genom NIB:s och Svedab 3,0 miljarder kronor för 2017. projektinvesteringslån och miljöinvesteringslån. Riksgäldskontorets risk i garantiåtagandet för Grundfondsförbindelser NIB:s projektinvesteringslån har successivt En grundfondsförbindelse liknar en kapitalminskat de senaste åren till följd av att NIB vid täckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i ett antal tillfällen avsatt medel i en belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret kreditriskfond, vilken tas i anspråk innan har sådana åtaganden på tillsammans 0,4 garantin kan åberopas. miljarder kronor till Svenska skeppshypoteks- Riksgäldskontoret ingick i december 2016 ett kassan och Fonden för den mindre skeppsfarten. garantiåtagande om 0,6 miljarder kronor till förmån för forskningsanläggningen ESS gällande Garantikapital tre olika låneramar, där respektive låneram Sverige har medlemsåtaganden i elva finansieras av NIB, AB Svensk Exportkredit internationella finansiella institutioner. (SEK) samt Europeiska investeringsbanken Medlemsåtagandet består av inbetalt kapital och (EIB). ESS hade inte per 31 december 2017 lånat garantikapital. Garantikapitalet innebär att något under låneramarna. medlemsländerna utöver det inbetalda kapitalet Under året har Sida fått i uppdrag att redovisa förbinder sig att under vissa omständigheter statens garantiåtagande gällande EIB:s utlåning tillskjuta ytterligare ett bestämt kapitalbelopp till om 0,4 miljarder kronor inom ramen för Lomé instituten. I det fall en internationell finansiell IV bis och Cotonou-avtalet. institution skulle vara i behov av ytterligare
253S kr . 2017/ 18: 101
kapital är det dock brukligt att medlemsstaterna totala avsättningarna för garantiförluster, i den utökar andelen inbetalt kapital i stället för att del av statens garantiportfölj som värderas enligt infria garantikapitalet. Därför har riksdagen garantimodellen, minskade under 2017 från beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för 13 miljarder kronor till 12 miljarder kronor. garantikapitalet. Denna typ av garantier är Riksgäldskontorets och Boverkets avsättningar således undantagna från garantimodellen. ökade under året medan EKN:s och Sidas Det totala åtagandet för garantikapitalen avsättningar minskade. Förutom att avsättningar uppgick till 133 miljarder kronor vid utgången av påverkas av nivån på åtagandena och 2017. kreditrisken, påverkas avsättningsbehovet även av exempelvis ränte- och valutakursförändringar. Den myndighet som har störst avsättning i Pensionsgarantier förhållande till åtagande är EKN.
I början av 1990-talet ombildades ett antal Redovisning av åtaganden som inte omfattas av statliga myndigheter till bolag. Ansvaret för att garantimodellen betala den avtalspension som de anställda arbetat De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt upp övertogs av de nybildade bolagen. garantimodellen, och för vilka det inte gjorts Regeringen beslutade att staten genom några avsättningar för garantiförluster, redovisas Riksgäldskontoret skulle garantera dessa som garantiförbindelser. pensionsåtaganden och betala om bolagen i De åtaganden som redovisas som framtiden inte skulle ha möjlighet att fullgöra garantiförbindelser uppgick per årsskiftet till sina åtaganden. drygt 4,3 miljarder kronor (se även not 54 till Merparten av pensionsåtagandena är för- balansräkningen). säkrade hos Försäkringsbolaget PRI Pensions- I det fall garantierna handlar om att tillföra garanti (PRI). För dessa åtaganden har kapital till företag och institutioner och som vid Riksgäldskontoret ställt ut en så kallad efter- ett infriande innebär att staten redovisar en borgen. Det innebär att infrianden sker endast finansiell tillgång finns inga förpliktelser som om varken bolaget eller PRI kan betala ut påverkar den finansiella redovisningen. Det pensionen. gäller exempelvis för garantikapital till Det största pensionsåtagandet ligger i de internationella finansiella institutioner där bolag som tidigare var en del av Postverket. Det eventuella infrianden belastar anslag. Några finns också åtaganden till individer som var förpliktelser tas inte heller upp för garantier där anställda i bl.a. Domänverket innan det medel avsätts till en fond, t.ex. bolagiserades. insättningsgarantin. Myndigheter rapporterar Pensionsåtagandena uppgick till 8,4 miljarder dock alla garantier och utnyttjande av ramar i kronor och avsåg 31 december 2016. Av dessa sina respektive sammanställningar över garantivar 5,7 miljarder kronor försäkrade hos PRI. verksamheten.
Avsättningar för garantiförluster i statens
samlade garantiportfölj
De ansvariga myndigheterna värderar löpande de förväntade förlusterna, vilka utgör ett mått på den kostnad som följer med kreditrisken i de garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen. Myndigheterna gör avsättningar för garantiförlusterna på skuldsidan i sina balansräkningar. Avsättningarna redovisas i tabell 5.3. I tabellen ställs också avsättningarna i relation till respektive ansvarig myndighets åtaganden. De
254S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 5.3 Avsättning för garantiförluster 2017-12-31
(exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet och garantikapital m.fl.) Miljoner kronor
Avsättningar i relation till Utfärdade garantier Avsättningar för garantiförluster utfärdade garantier Myndighet 2017 2016 2017 2016 2017 2016 Riksgäldskontoret 1 29 655 33 316 828 610 2,8% 1,8% EKN 2 181 485 201 502 10 448 12 008 5,8% 6,0%
Sida 3 4 904 4 963 201 220 4,1% 4,4%
Boverket 2 786 1 985 159 37 5,7% 1,8%
Summa 218 831 241 766 11 636 12 874 5,3% 5,3%
1 I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital eller andra åtaganden där a vsättningar inte görs för förväntade förluster. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 363 miljoner kronor från 10 448 miljoner kronor till 10 085 miljoner kronor. 3 I engagemangen för Sida ingår inte utfästelser. Inte heller kreditgarantin avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV B is och Cotonou-avtalet (353 miljoner kronor i utfärdade garantier respektive 8 miljoner kronor i avsättningar) ingår i ovanstående belopp. . Tillgångar i garantiverksamheten Konton i Riksgäldskontoret
En stor del av avgifterna i garantiverksamheten
Garantiverksamheten finansieras i normalfallet redovisas på räntebärande konton i Riksgälds-
av avgifter som betalas av garantitagarna. I kontoret. Även återvinningar från tidigare
vissa fall täcks avgiften dock av anvisade infrianden tillförs kontona. Från de
anslag. Avgiften ska motsvara statens räntebärande kontona i Riksgäldskontoret
förväntade kostnad för åtagandet. Avgifterna hämtas medel för infrianden, till vilka en
samlas på räntebärande konton i obegränsad kredit är kopplad.
Riksgäldskontoret, på bankkonton eller i Behållningen på dessa konton konsolideras
värdepapper som reserv för framtida med statens övriga finanser. Influtna avgifter
infrianden och redovisas som en tillgång i reducerar statens upplåningsbehov, vilket
myndigheternas balansräkningar. Staten har minskar statsskulden. Kontobehållningarna i
även tillgångar i form av regressfordringar från Riksgäldskontoret är således inte fonder med
tidigare infriade garantier. likvida medel för eventuella infrianden. Ett in-
friande belastar kontona, men det är enbart en Värdepappersinnehav och långfristiga redovisningsmässig hantering. Finansieringen placeringar av infrianden sker i praktiken genom statlig De avgifter som debiteras för insättningsupplåning. garantin placeras i statsobligationer som
förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Kortfristiga placeringar och
Riksgäldskontoret. Kammarkollegiet placerar banktillgodohavanden
inkommande avgifter i statsobligationer som Myndigheterna har en mindre del av sina
har en löptid på 10 år alternativt i de tillgångar som kortfristiga placeringar och
statsobligationer som har längst löptid. banktillgodohavanden.
Placeringarna utgör den s.k. insättnings- Regressfordringar garantifonden, vilken har ett marknadsvärde Förutom värdepappersinnehav och andra inklusive konton, repor och upplupen ränta placeringar samt kontobehållningar i om 40,1 miljarder kronor vid utgången av året. Riksgäldskontoret har myndigheterna även För att höja avkastningen på portföljen får tillgångar i form av regressfordringar från Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva tidigare infriade garantier. De uppgick före repoverksamhet med portföljens värdepapper. reserveringar till 12,6 miljarder kronor vid Det innebär att värdepapper lånas ut och årsskiftet. Större delen av dessa fordringar får likviden placeras i omvända repor på dock betraktas som osäkra. Efter reservering motsvarande löptid i statsskuldväxlar, statsför denna osäkerhet uppskattades värdet på obligationer och reala statsobligationer. regressfordringarna till 2,1 miljarder kronor. EKN och Sida har tidigare placerat avgifts- Större delen av det bedömda värdet gäller medel i utländsk valuta från exportkreditexportkreditgarantier. garantier och u-kreditgarantier på valuta-
konton samt i obligationer.
255S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2017-12-31
(exklusive stabilitetsfonden) Miljoner kronor Värdepappersinneh av och långfristiga Konton hos Övriga Regressfordringar Ännu inte placeringar Riksgäldskontoret garantitillgångar (netto) fakturerade avgifter Totalt Myndighet 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 Riksgäldskontoret, 39 139 37 158 421 423 39 560 37 581 insättningsgarantin 1 Riksgäldskontoret 603 679 443 313 311 296 0 0 1 357 1 288 EKN 2, 3 23 819 23 372 2 035 2 858 1 573 1 736 1 619 1 574 4 441 4 631 33 488 34 170 Sida 1 050 1 226 1 077 834 13 21 154 183 51 57 2 345 2 321 Boverket 2 240 2 216 5 7 24 8 2 269 2 231
Summa 64 611 62 434 6 215 6 643 1 586 1 756 2 089 2 060 4 516 4 696 79 017 77 590
1 Avser obligationerna som ingår i fonden till marknadsvärde. Exkl. repor och upplupen ränta. 2 Av utestående värdepappersinnehav är 19 855 miljoner kronor placerade i Riksgälden. 3 I de likvida medlen under övriga garantitillgångar kan medel avseende administration ingå.
Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten
Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten 2017-12-31
(exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, garantier till banker m.fl. och garantikapital) Miljoner kronor Utfärdade garantier Avsättningar för garantiförluster Garantitillgångar enligt tabell 5.4 1 Myndighet 2017 2016 2017 2016 2017 2016 Riksgäldskontoret 29 655 33 316 828 610 1 357 1 288 EKN 2 181 485 201 502 10 448 12 008 33 488 34 170 Sida 3 4 904 4 963 201 220 2 345 2 321 Boverket 2 786 1 985 159 37 2 269 2 231
Summa 218 831 241 766 11 636 12 874 39 458 40 009
1 Summan 39 458 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 5.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 39 560 miljoner kronor. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförlu ster med 363 miljoner kronor från 10 448 miljoner kronor till 10 085 miljoner kronor. 3 I engagemangen för Sida ingår inte utfästelser. Inte heller kreditgarantin avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet (353 miljoner kronor i utfärdade garantier respektive 8 miljoner kronor i avsättningar) ingår i ovanstående belopp. 4 Nuvärdet av de framtida avgifterna avser avtalade avgifter och anslag, vilka ännu inte inbetalats. De framtida avgifterna dis konteras med riskfri ränta justerad för kreditrisken i respektive engagemang. De framtida anslagen däremot är enbart diskonterade med riskfri ränta.
För att ta fram ett resultat för garanti- verksamhet utgör i dagsläget en väsentlig andel verksamheten analyseras förhållandet mellan av överskottet. avsättningar för garantiförluster och de tillgångar Under 2017 minskade såväl garantisom finns i form av både inbetalda och tillgångarna som avsättningarna för garantikommande garantiavgifter. förluster och tillgångarna är fortsatt större än Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida avsättningarna. jämförs i tabell 5.5. Jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerarskyddet samt garantikapital till internationella finansiella institutioner ingår inte eftersom garantiförluster för dessa garantier inte har värderats. Jämförelsen visar att för den del av garantiportföljen, som omfattas av garantimodellen täcks avsättningarna för garantiförluster väl av de avgifter som redan inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 5.5). EKN:s garanti-
256S kr . 2017/ 18: 101
Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på statens finanser
Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten under 2017
Avgifter för garantiförluster Avgifter övriga Återvinningar Skadeutbetalning Summa Myndighet 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 Riksgäldskontoret, 1 858 1 541 0 1 858 1 541 insättningsgarantin Riksgäldskontoret, övriga 5 6 126 16 0 -45 131 -23 garantier EKN 1 1 146 1 347 236 1 059 -1 410 -1 529 -28 877 Sida 35 20 24 22 -4 0 55 41 Boverket 31 21 4 7 0 0 35 28
Summa 1 218 1 394 1 858 1 541 391 1103 -1 414 -1 574 2 052 2 464
1 Gällande återvinningar och skadeutbetalningar kan skaderelaterade kostnader ingå. Anm. Avgifter för 2017 avser fakturerade avgifter.
Flöden i garantiverksamheten genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garanti- Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens verksamheten som har tillgångar i form av lånebehov och därmed statsskulden. Det kan utomstatliga placeringar inte någon påverkan på exempelvis vara betalningar av garantiavgifter, lånebehovet. En analys av flödena pekar på att skadeutbetalningar och återvinningar. I tabell 5.6 nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett beskrivs dessa flöden. innebar att inbetalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med Avgifter 2 miljarder kronor 2017. Under 2017 inkom avgifter för garantiförluster samt övriga avgifter motsvarande 3,1 miljarder kronor, varav huvuddelen var avgifter för Statliga anslag i garantiverksamheten insättningsgarantin och exportkreditgarantierna. I vissa fall kan riksdagen besluta att Återvinningar subventionera hela eller delar av avgiften för en Från tidigare utbetalningar vid infrianden viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen återvanns 0,4 miljarder kronor. Exportkredit- normalt anslag för att betala avgiften. Det finns garantierna svarade för drygt hälften av även några garantiåtaganden som vid infrianden återvinningarna och då framförallt betalningar helt eller delvis belastar anslag. Det gäller i första från Pakistan, Argentina och Irak. hand åtaganden i form av garantikapital och kapitaltäckningsgarantier. Skadeutbetalningar Under 2017 utbetalades 18 miljoner kronor i Skadeutbetalningarna för infriade garantier var statliga subventioner för garantiverksamheten. 1,4 miljarder kronor, främst rörande export- I tabell 5.7 visas vilka anslag som finansierade kreditgarantier. dessa subventioner samt vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet.
Flöden i garantiverksamheten och dessas
påverkan på lånebehovet
Posterna avgifter, skadeutbetalningar och återvinningar har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret, eller finansiering
257S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 5.7 Anslag vars ändamål omfattade Diagram 5.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter,
garantiverksamhet 2017 skadeutbetalningar samt saldot för betalningsflödet 2013-
Miljoner kronor 2017 Miljoner kronor Ange text för y-axel 2. Utfall Utfall Utgifts- 5 000 område Anslag Myndighet 2017 2016 Återvinningar 4 000 2 1:14 Vissa medlems- Riksgälds- 3 000 Subventioner och garantiavgifter kontoret 0 2 000 Avgifter 7 7 1:1 Bistånds- Sida 1 000 verksamhet 18 9 0 Skade- 22 1:1 Trafikverket: Trafikverket -1 000 utbetalningar Utveckling av statens -2 000 Flödessaldo 2013 2014 2015 2016 2017 transport-infrastruktur
Totalt har 0,5 miljarder kronor redovisats mot inkomsttitel för garantiverksamheten för 2017, se tabell 5.8. 5.2 Statlig utlåning med kreditrisk
Tabell 5.8 Redovisning mot inkomsttitel gällande Statliga lån, liksom statsbidrag och statliga
garantiverksamhet 2017
garantier, ges till verksamheter som staten finner Miljoner kronor angelägna. Riksdag och regering beslutar om all Utfall Utfall statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut Inkomsttitel Myndighet 2017 2016 för ett enskilt lån eller genom lagar och 2124 Inlevererat överskott av Riksgälds förordningar om låneprogram, t.ex. studielån. garantiverksamhet kontoret 4 4 Ett lån med kreditrisk innebär samma kredit- 2127 Inlevererat överskott EKN risk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden Exportkreditnämnden 487 515 är att finansieringen av lånet sköts av staten och 2552 Övriga offentligrättsliga Riksgäldsk vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. avgifter ontoret 16 14 Merparten av statens utlåning finansieras direkt via upplåning genom Riksgäldskontoret. I och med den reformerade budgetlagen Tillbakablick på de senaste fem åren infördes från och med 2012 en modell för den statliga utlåningen som innebär att garantier och De statliga subventionerna avseende garanti- lån behandlas enligt samma principer, dvs. en avgifter har de senaste fem åren varierat mellan gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. knappt 6 miljoner kronor och 18 miljoner Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara kronor årligen. De avgifter som garantitagarna statens finansieringskostnad för ett lån med själva betalat har uppgått till mellan 2,7 och samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar 3,1 miljarder kronor per år. Det är främst förväntad förlust beräknad utifrån samma avgifterna från exportkreditgarantierna som principer som gäller för statliga garantier samt bidragit till variationer över tiden. ett påslag för administrationskostnaderna. Skadeutbetalningarna har sedan 2013 legat på Före 2012 fanns det inte något generellt krav en relativt konstant nivå runt 450 miljoner på att en avgift motsvarande statens förväntade kronor fram till 2016 då infriandena ökade till kostnad skulle tas ut för lånen eller att en reserv 1,6 miljarder kronor och 1,4 miljarder kronor skulle byggas upp för framtida kreditförluster. 2017. Under åren 2016 och 2017 gjordes ett fåtal Hanteringen av studielånen anpassades till större skadeutbetalningar gällande exportkredit- utlåningsmodellen från och med 2014. garantier inom kraftindustrin. Återvinningarna har under åren 2013 till 2017 varit stabila, bortsett från 2016, då återvinningarna var Utlåningsportföljens sammansättning ovanligt stora. Det är främst tidigare infriade exportkreditgarantier som har återvunnits. Statens utlåning till privatpersoner, företag, projekt och andra stater, dvs. lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2017 till 227 miljarder kronor före reservering, vilket är i paritet med
258S kr . 2017/ 18: 101
utlåningen året innan. Av dessa finansierades 222 miljarder kronor via upplåning i Riksgäldskontoret och resterande 5 miljarder kronor via anslag. Den dominerande posten var studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 217 miljarder kronor, vilket motsvarade 96 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också beviljat hemutrustningslån till utländska medborgare bosatta i Sverige, främst flyktingar, på 1,6 miljarder kronor. Riksgäldskontorets utlåning på 6,7 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt samt flygindustrin. Minskningen av Riksgäldskontorets utlåning jämfört med 2016 berodde till största del på att Irland under året återbetalade sin utestående skuld till Sverige i förtid. Övriga myndigheter hade en utlåning som tillsammans uppgick till drygt 1 miljard kronor inom bistånd samt till småföretagare, jordbrukare, fiskare med flera. Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas inflyta. De myndigheter som har utlåning uppskattade reserveringarna för låneförlust till närmare 28 miljarder kronor eller 12 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån stod för 26 miljarder kronor eller 94 procent av reserveringarna. Utlåning efter reservering för låneförlust har de senaste åren haft en uppåtgående trend, för att plana ut under 2017 till följd av förtidsinlösen av lån till Irland. Utlåning efter reservering uppgick i slutet av 2017 till 199 miljarder kronor och den främsta förklaringen till den mindre ökningen är CSN:s utlåning gällande studielån.
Diagram 5.3 Statens utlåning med kreditrisk efter
reservering för låneförlust 2013 – 2017
Miljoner kronor 250 000
200 000
150 000 Övriga Riksgälden 100 000 CSN 50 000
0 2013 2014 2015 2016 2017
259S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk 2017-12-31
Miljoner kronor Myndighet respektive Reserveringar för Lånefordran efter låntagare/ändamål Utlåningsram Lånefordran låneförluster reservering Lånelöften Lånefinansierad UO utlåning 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 15 CSN, studielån 217 000 211 000 215 461 209 904 25 201 25 988 190 260 183 916 22 Riksgäldskontoret, A- Train AB (Arlandabanan) 1 000 1 000 957 1 000 0 10 957 990 22 Riksgäldskontoret, Svedab AB 1 3 361 3 361 5 626 5 511 0 229 5 626 5 282 24 Riksgäldskontoret, Svensk Exportkredit 125 000 125 000 0 0 125 000 125 000 2 Riksgäldskontoret, Irland 2 0 5 749 0 5 749 24 Riksgäldskontoret, Flygutvecklingsprojekt 1 110 1 110 116 163 116 163 17, Riksgäldskontoret, 24 Nordiska museét 20 20 17 19 17 19 17 Riksgäldskontoret, Kungliga Operan 120 120
Delsumma 222 178 222 346 25 201 26 227 196 976 196 119 125 120 125 000
Anslagsfinansierad utlåning 15 CSN, hemutrustningslån 1 558 1 536 906 573 652 963 15 CSN, studielån 1 754 2 139 799 906 955 1 233 15 CSN, övrigt 198 156 183 144 14 11 7 Sida, biståndskrediter 16 25 6 9 10 16 7 Sida, villkorslån 304 334 161 200 143 134 19 Tillväxtverket, lokaliseringslån m.m. 122 116 98 87 24 29 21 Energimyndigheten, villkorslån 619 595 444 434 175 162 Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m. 21 23 11 11 10 11 17 Kammarkollegiet, näringslån m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Delsumma 4 592 4 924 2 607 2 365 1 985 2 559 0 0
Övrig utlåning 21 Affärsverket Svenska Kraftnät 3 700 21 0 21 Delsumma 21 0 21
Summa 226 791 227 271 27 808 28 593 198 983 198 678 125 120 125 000
1 Det utlånade beloppet överstiger utlåningsramen då ramen är beslutad i 2009 års prisnivå samt exklusive kapitaltjänstkostnade r och mervärdesskatt. 2 Utlåningsramen är begränsad till det maximala utlåningsbeloppet. För Irland var detta belopp 600 miljoner euro. 3 Utlåningen är inte anslagsfinansierad utan ska ske inom ramen för affärsverkets generella förutsättningar och finansiella bef ogenheter. Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansr äkningen. Skillnaden utgörs huvudsakligen av RGK:s utlåning till Riksbanken, vilken uppgick till 238 132 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk. Anm.: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlån ingsramar saknas.
260S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 5.10 CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2017-12-31
Miljoner kronor Lånefordran Reserveringar för Lånefordran efter låneförluster reservering Myndighet respektive lånekategori 2017 2016 2017 2016 2017 2016
CSN
Lånefordringar 175 715 165 539 13 871 13 408 161 843 152 131 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet 43 259 48 200 13 218 14 204 30 041 33 995 Utvecklingskapital/Royalty -3 -3 -3 -3 Delsumma 218 971 213 735 27 089 27 613 191 882 186 123
Riksgäldskontoret
Lånefordringar 5 643 11 279 0 229 5 643 11 050 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet Utvecklingskapital/Royalty 1 073 1 163 0 10 1 073 1 153 Delsumma 6 716 12 442 0 239 6 716 12 203
Summa 225 687 226 177 27 089 27 852 198 598 198 326
I tabell 5.10 redovisas CSN:s och CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar Riksgäldskontorets utlåning uppdelad på de tre 70 procent av CSN:s upplåningsränta i kategorier som Ekonomistyrningsverket anger i Riksgäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen sina anvisningar. av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre De olika lånen med kreditrisk senaste åren. När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl Studielån amorterar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Studielånen utgör en betydande del av statens lån Förluster på utlåning före 2014 finansieras med med kreditrisk. Studielånen regleras i studie- anslag då kostnaden uppkommer medan stödslagen och särskilda förordningar. Omkring förluster avseende lån från och med den 1,5 miljoner personer hade vid årsskiftet 1 januari 2014 finansieras från kreditreserven i studieskulder till CSN på tillsammans enlighet med utlåningsmodellen. 217 miljarder kronor. CSN bedömde reserveringarna för låneförluster med avseende på studielån till 26 miljarder kronor, vilket Hemutrustningslån motsvarade 12 procent av det utlånade beloppet. CSN administrerar flera olika typer av lån, Sedan 1991 beviljar CSN lån till utländska vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redov- medborgare, främst flyktingar, för inköp av isningssynpunkt. Lånen kan delas in i två hemutrustning. De utestående lånen var vid huvudkategorier. årsskiftet 1,6 miljarder kronor varav 0,9 miljarder kronor betraktas som reservering för låneförlust. – Lån som beviljats före 1989 och som har Hemutrustningslånen finansierades fram till finansierats genom anslag på statens 2011 genom lån i Riksgäldskontoret, men från budget. Låntagarnas återbetalningar redooch med 2012 finansieras denna utlåning med visas mot inkomsttitel på statens budget. anslag. Utlåningen belastar anslaget 1:5 – Lån som beviljats från och med 1989 Hemutrustningslån under Utgiftsområde 13 finansieras genom upplåning i Riksgälds- Integration och jämställdhet. Regeringen fastkontoret. ställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN
261S kr . 2017/ 18: 101
redovisas mot inkomsttitel 2394 302 Övriga inom systemet för statsstödda exportkrediter ränteinkomster hemutrustningslån. (det s.k. CIRR-systemet).
Lån till infrastrukturprojekt Lån till flygindustrin
För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab genom särskilda beslut gett Riksgäldskontoret i AB och GKN Aerospace Sweden AB (tidigare uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata Volvo Aero AB) för delfinansiering av företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan utvecklingskostnaderna för vingbalkar respektive och de svenska landanslutningarna till komponenter till flygmotorer. Royaltylånen Öresundsbron. Vid årsskiftet var totalt uppgick i slutet av 2017 till 116 miljoner kronor, 6,6 miljarder kronor utlånade till dessa projekt. jämfört med 163 miljoner kronor 2016. Minskningen beror på inbetald royalty och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB subventioner från anslag. Riksgäldskontoret har Lånet till Svedab, för finansiering av de svenska bedömt att det inte finns något landanslutningarna till Öresundsbron, uppgick reserveringsbehov i utlåningen. vid årsskiftet till 5,6 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras Lån till andra stater med intäkter från Öresundsbron. Riksgäldskontoret gör numera inga reserveringar för Under 2012 fick Riksgäldskontoret, efter låneförluster gällande Svedab utan risken i bemyndigande från riksdagen, i uppdrag av åtagandet redovisas i stället av Trafikverket. regeringen att ställa ut lån om maximalt Bakgrunden är att eventuella förluster är säkrade 600 miljoner euro till Irland. Lånet var ett tillägg genom en kapitaltäckningsgaranti, vilken till de lån som Internationella valutafonden Trafikverket (tidigare Ban- och Vägverket) (IMF) och EU ställt ut. ansvarar för. Mot bakgrund av Irlands ekonomiska utveckling i kombination med det fördelaktiga A-Train AB ränteläget beslutade Irland under året att Lånet till A-Train AB, det privata företag som återbetala sin utestående skuld till Sverige, driver Arlandabanan, är ett lån med villkorad Danmark och IMF i förtid och i sin helhet. återbetalning på 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, i Övriga lån med kreditrisk låneavtalet reglerad, avkastning på sitt insatta kapital. Under 2017 betalade A-Train AB royalty Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från för lånet för första gången, vilket innebär att Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, bolaget framöver kommer att göra årliga Kammarkollegiet samt länsstyrelserna. Totalt royaltybetalningar. Betalningen under 2017 var uppgick dessa lån till 1 miljard kronor, vilket var på 43 miljoner kronor. oförändrat jämfört med 2016. Av utlånat belopp 2017 bedömdes 0,7 miljarder kronor som reservering för låneförlust, motsvarande 66 procent av Lån till exportfinansiering beloppet. Dessa lån har finansierats via anslag på statens Riksdagen bemyndigade i december 2008 budget. Framtida kreditförluster är därmed regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit redan finansierade. Låntagarnas betalningar av (SEK) en låneram för finansieringen av räntor och amorteringar redovisas mot långfristiga krediter i Riksgäldskontoret. Låne- inkomsttitel. ramen uppgick till 125 miljarder kronor för Störst var vid årsskiftet Energimyndighetens 2017. Låneramen har inte utnyttjats under utlåning om 0,6 miljarder kronor, för vilka perioden 2009 – 2017. reserveringar gjordes med 0,4 miljarder kronor. Lån som lyfts under ramen får från och med 2014 endast användas för finansiering av utlåning
262S kr . 2017/ 18: 101
Jämförelse mellan reserveringar för Tabell 5.12 Anslag vars ändamål omfattade
utlåningsverksamheten 2017
låneförluster och avsatta medel i
Miljoner kronor
kreditreserver
Utfall Utfall 2017 2016 Enligt de engagemang som hanteras enligt den UO Anslag Myndighet svenska utlåningsmodellen ska statens 13 1:5 Hemutrustnings- CSN 228 208 förväntade kostnad uppskattas och avgifter i lån form av räntepåslag tas ut. Avgifterna samlas på 15 1:3 Avsättning för CSN 1869 1830 kreditförluster räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserver. När det gäller CSN hanteras nya 15 1:4 Statens utgifter CSN 359 586 för studiemedelsstudielån som ställts ut efter 2013 i enlighet med räntor utlåningsmodellen i den meningen att anslags- 21 1:4 Forskning, Energi- 49 medel motsvarande reserveringar för låne- utveckling och myndigheten förluster förs till en reserv. Det är totalt innovation 65 miljarder kronor av CSN:s utlåning som 24 1:5 Näringslivs- Riksgälds- 15 15 innefattas av utlåningsmodellen, dvs. den utveckling kontoret nyutlåning som har skett mellan 2014 – 2017. Riksgäldskontorets reserveringar för Inkomna amorteringar och räntebetalningar låneförluster har under året minskat och för redovisas mot inkomsttitel i enlighet med tabell 2017 finns inga reserveringar. För att ta fram ett 5.13. Det finns amorteringar och räntor till resultat för utlåningsverksamheten analyseras mindre belopp gällande Kammarkollegiet och förhållandet mellan reserveringar för låne- Tillväxtverket, vilka inte redovisas i tabellen. förluster och de medel som avsatts i kreditreserverna, se tabell 5.11. Jämförelsen Tabell 5.13 Redovisning mot inkomsttitel gällande
utlåningsverksamhet 2017
pekar på att placerade medel i kreditreserverna Miljoner kronor väl motsvarar uppskattade reserveringar för låneförluster. Utfall Utfall Inkomsttitel Myndighet 2017 2016
Tabell 5.11 Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar i
2124 Inlevererat överskott av Riksgälds- 35 23
låneverksamheten 2017-12-31
garantiverksamhet kontoret Miljoner kronor 2342 Ränteinkomst på allmänna CSN 0 0 Reserveringar för Medel placerade i studielån låneförluster kreditreserver 2394 Övriga ränteinkomster på CSN 31 32 Myndighet 2017 2016 2017 2016 hemutrustningslån CSN 3 681 3 102 4 761 3 487 4300 Återbetalning av studielån CSN 309 382 Riksgäldskontoret 0 239 606 561 4526 Återbetalning av CSN 158 133 Summa 3 681 3 341 5 368 4 048 hemutrustningslån 4526 Amortering SIDA 9 11 biståndskrediter För den utlåning som finansierats med anslagsmedel finns ingen reserv för att finansiera 4526 Återbetalning övriga lån Energi- 3 4 myndigheten kreditförluster.
Redovisning mot anslag och inkomsttitlar på
statens budget
5.3 Analys av väsentliga risker i
Av tabell 5.12 framgår de anslag vars ändamål statens utlåning och utställda omfattade utlåning under 2017. garantier
Utfallen i garanti- och utlåningsverksamheten kan bli både bättre och sämre än det som förväntansmässigt beräknats, även om det samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod antas röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med
263S kr . 2017/ 18: 101
liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre Tabell 5.14 Riskbedömningar för garantier och lån till
företag, privatpersoner och stater
än förväntat, vilket innebär stora oförväntade Miljoner kronor förluster. På grund av det behöver redovisningen
Risk för stora av förväntade förluster kompletteras med en förluster
riskanalys av väsentliga risker i statens utlåning Riskfaktor 2017 2016 och utställda garantier.
Namnkoncentration (enskilt stora åtaganden) Låg Låg Regeringen har gett Riksgäldskontoret i
uppdrag att, i samverkan med EKN, CSN, Sida, Nära förbindelser mellan garantigäldenärer eller låntagare Låg Låg Boverket och övriga berörda myndigheter, göra
Branschkoncentrationer Låg Låg en samlad riskanalys av statens garanti- och
utlåningsportfölj. Uppdraget redovisas i en Geografisk koncentration Låg Låg
separat rapport. Analysen omfattar dels den s.k. Risk till följd av förändringar i allmän ekonomisk
utveckling Låg Låg ordinarie portföljen med garantier och lån till
Risknivån bedöms utifrån en fyrgradig skala; låg, måttlig, väsentlig och hög. företag och privatpersoner, dels insättnings-
garantin. Namnkoncentrationer Risken för stora förluster bedöms samman- Med namnkoncentration menas låg diversifiering taget som låg för den ordinarie portföljen och låg på grund av att en portfölj antingen innehåller till måttlig för insättningsgarantin. ett fåtal engagemang eller att det finns Nedan följer en sammanfattning av analysen i exponeringar mot enskilda garantigäldenärer den senaste rapporten Statens garantier och eller låntagare som är stora i förhållande till utlåning – en riskanalys som lämnades till portföljens samlade omfattning. regeringen den 15 mars 2018 Den ordinarie portföljen innehåller ett antal (Fi2018/01245/BATOT). stora exponeringar, där de femton enskilt största
utgör drygt 43 procent av portföljens storlek.
Risken för stora förluster med anledning av detta
Den ordinarie portföljen
bedöms som låg. Det beror på att de största
exponeringarna främst utgörs av garantier med En central del i riskanalysen är att identifiera låg till måttlig kreditrisk. riskfaktorer dvs. omständigheter som utgör
möjliga orsaker till stora förluster i portföljen. Direkta samvariationer på grund av Riksgäldskontoret definierar stora förluster som fallissemangssmitta uppgående till tiotals miljarder. I riskanalysen Om det föreligger omständigheter där en analyseras fem riskfaktorer se tabell 5.14. En garantigäldenärs eller låntagares finansiella riskfaktor är ett mindre antal förluster för enskilt problem smittar av sig på andra garanti- eller stora garantier eller lån med anledning av låntagare ökar sannolikheten för kluster av förekommande namnkoncentrationer. En annan förluster. Sådana direkta samvariationer kan riskfaktor är kluster av förluster som tilluppstå om det finns affärsmässiga eller juridiska sammans utgör stora belopp, vilka i regel förbindelser mellan garantigäldenärer och lånförklaras av samvariationer. Samvariationer kan tagare. Typiska exempel är exponeringar mot vara antingen direkta eller indirekta. Direkta garanti- eller låntagare inom samma projekt, samvariationer förklaras av affärsmässiga eller leverantörskedja eller företagskoncern. juridiska förbindelser mellan garantigäldenärerna Risken för sådan fallissemangssmitta i den och låntagarna. Indirekta samvariationer beror ordinarie portföljen bedöms vara låg. Den på ogynnsamma förändringar i bakgrundsordinarie portföljen innehåller endast ett fåtal faktorer som påverkar flera garantigäldenärer engagemang med juridiska kopplingar, gemenoch låntagare samtidigt. Det innebär en samt ägarintresse och koncerntillhörighet. sårbarhet mot koncentrationer i samma bransch Risken för direkta samvariationer som kan leda eller geografiska region, sektorkoncentrationer. till stora samlade förluster bedöms därför vara En annan förklaring till indirekta samvariationer låg. är förändringar i den allmänna ekonomiska
utvecklingen.
264S kr . 2017/ 18: 101
Sektorkoncentrationer den genomsnittliga kreditvärdigheten i bransch- Den ordinarie portföljen har en överlag god koncentrationen mot teleoperatörer att förgeografisk och branschmässig spridning av bättras. En del av telekomportföljen förväntas garantigäldenärer och låntagare. De sektor- dock fortfarande ha lägre kreditvärdighet till baserade koncentrationer som likväl finns rör följd av den höga landrisken i den nuvarande branschen för teleoperatörer och privatpersoner telekomportföljen. De nya affärerna hade ännu i Sverige. Båda sektorerna bedöms dock vara inte gett upphov till någon exponering vid stabila och sannolikheten för allvarliga chocker utgången av 2017. Dessa är av en sådan storlek låg. Det finns dessutom en viss motståndskraft att de även kan komma att utgöra enskilt stora hos garantigäldenärerna och låntagarna om exponeringar i den ordinarie portföljen negativa chocker väl sker. (namnkoncentrationer). Det är inte möjligt per december 2017 att avgöra hur stor del av Branschkoncentrationer garantiutfästelserna som kommer att utnyttjas. Med branschkoncentration avses låg diversifiering med hänsyn till garantigäldenär- Geografiska koncentrationer ernas och låntagarnas branschtillhörighet. Det Garantigäldenärer och låntagare i samma kan antingen handla om att portföljen är geografiska område påverkas simultant av exponerad mot ett litet antal branscher eller att förändringar i den gemensamma ekonomiska någon eller några enskilda branscher utgör en miljön. Det kan t.ex. vara konjunkturutveckling betydande andel av portföljen. eller förändringar i valutor och räntor. På samma Branschkoncentrationer utgör en riskfaktor sätt som för branschkoncentrationer kan eftersom negativa chocker i en bransch kan ge negativa chocker leda till indirekta upphov till kluster av förluster. Hur stor risken samvariationer som leder till kluster av förluster. är beror till en del på sannolikheten för en kraftig Den ordinarie portföljen uppvisar en god chock som leder till att många företag inom geografisk spridning. Det finns dock en tydlig branschen drabbas samtidigt. Risken påverkas koncentration av garantier och lån i Sverige, till även av garantigäldenärernas och låntagarnas största delen via studielån till svenska privatmotståndskraft mot en negativ chock. Ju bättre personer. En allvarlig nedgång i svensk ekonomi, kreditvärdighet företagen har desto starkare med ökad arbetslöshet som följd, kan antas ge motståndskraft. upphov till ett inkomstbortfall för många Avseende garantier och lån till företag finns studielåntagare samtidigt. Det skulle kunna ge en god diversifiering gällande motparternas upphov till förluster i form av minskade branschtillhörighet. Den mest framträdande inbetalningar. Emellertid begränsas risken av att branschkoncentrationen är mot tele- det handlar om ett stort antal små lån, varför det kommunikation, specifikt teleoperatörer. Risken skulle krävas att en betydande andel av för stora förluster från koncentrationen bedöms låntagarna får problem samtidigt för att det ska som låg. Branschen är stabil med låg sannolikhet uppstå stora förluster. Därtill bedöms att för negativa chocker som kan medföra kluster av studielåntagarna har en överlag hög utbildningsförluster. Kreditvärdigheten hos många av nivå som minskar risken för arbetslöshet samt garantitagarna är dock relativt svag, under medel att förekomsten av såväl offentliga som privata för branschen. En bidragande förklaring till detta försäkringssystem dämpar inkomstbortfallet vid är att en betydande del av garantigäldenärerna är arbetslöshet. verksamma i riskfyllda länder. De är dock till stor del etablerade bolag med starka positioner Förändringar i den allmänna ekonomiska på respektive hemmamarknad, vilket höjer utvecklingen bedömningen av motståndskraften mot negativa Det finns en risk för kluster av förluster på chocker. grund av samvariationer även i en perfekt Till följd av ett par nya beloppsmässigt diversifierad portfölj. Det följer av att betydande garantiutfästelser som tecknades omfattande förändringar i den allmänna under 2017 är det troligt att portföljens geo- ekonomiska utvecklingen, såsom ekonomiska grafiska fördelning kommer att skifta mot kriser med stor spridning, skapar samvariationer mogna marknader med låg landrisk under även mellan garantigäldenärer och låntagare i analyshorisonten. Som en följd av detta kommer olika branscher eller geografiska områden. Enligt Riksgäldskontorets bedömning skulle det krävas
265S kr . 2017/ 18: 101
en mycket djup ekonomisk kris med global återvinning av utbetalda medel i genomsnitt bli spridning för att sådana generella samvariationer relativt låg. Skillnaden i återvinning mellan skulle resultera i stora förluster för den ordinarie enskilda ersättningsfall kan dock vara betydande. portföljen. Insättningsgarantins bidrag i resolution Insättningsgarantin Riksgäldskontoret bedömer att risken för stora förluster med anledning av insättningsgarantins Insättningsgarantins funktionssätt, i termer av möjliga bidrag i resolution är låg. De institut vem ersättning betalas ut till, skiljer sig åt som bedöms bedriva verksamhet som är kritisk beroende på hur ett institut med garanterade för det finansiella systemet och därmed ska insättningar hanteras om det får problem. Det hanteras genom resolution (systemviktiga kan ske via ett ordinärt insolvensförfarande i institut) har en god kreditvärdighet, där sannoform av konkurs eller i särskild ordning i form av likheten för resolution är låg. Om ett ingripande resolution. ändå sker krävs mycket betydande förluster i Om ett institut med garanterade insättningar instituten för att insättningsgarantin ska behöva drabbas av problem som leder till konkurs eller bidra i resolution. Det gäller i synnerhet för de beslut av Finansinspektionen om att garantin ska institut som vid ett resolutionsingripande har träda in medför det ett så kallat direkt infriande mer eget kapital och nedskrivningsbara skulder av insättningsgarantin. Det innebär att ersättning än vad som krävs för att uppfylla det minimikrav betalas ut till insättarna i institutet, varefter på nedskrivningsbara skulder som ställs på insättningsgarantin tar över insättarnas fordran instituten. Givet att insättningsgarantin skulle på institutet i konkursen. tvingas bidra i resolution bedömer Riksgälds- Om ett problemfyllt institut i stället hanteras kontoret att det är mer sannolikt att bidraget genom resolution tar staten över kontrollen avser återkapitalisering än förlusttäckning, vilket (men inte ägandet) av institutet för att är en positiv faktor för statens återvinning av rekonstruera eller avveckla det under ordnade utbetalda medel. former. Huvudregeln är att aktieägarna och långivarna får sina fordringar nedskrivna och/eller konverterade till aktiekapital utifrån en på förhand angiven prioritetsordning, s.k. skuldnedskrivning. Garanterade insättningar är dock undantagna från skuldnedskrivning, vilket innebär att de är skyddade fullt ut även om banken är försatt i resolution. Eventuella förluster och återkapitaliseringsbehov som insättarna skulle ha svarat för om de inte vore undantagna från skuldnedskrivning ska i stället täckas av insättningsgarantifonden i första hand. Detta sker genom ett tillskott på tillgångssidan av institutets balansräkning.
Direkta infrianden Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg till måttlig för att direkta infrianden av insättningsgarantin ger upphov till stora förluster. Givet storleken på garanterade insättningar i sådana institut som Riksgäldskontoret bedömt inte ska hanteras genom resolution (icke systemviktiga institut) krävs det att flera institut fallerar under samma tidsperiod för att det ska kunna uppstå stora förluster. Sådana förluster skulle sannolikt vara begränsade till ett fåtal tiotals miljarder kronor. Vid direkta infrianden bedöms statens
2666 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
267S kr . 2017/ 18: 101
6 Nationellt intygande samt avgifter till
och bidrag från EU
I detta avsnitt lämnar regeringen ett intygande regeringen samt de fonder och andelar i bolag avseende EU-medel under delad förvaltning som myndigheterna innehar. Sveriges avgift till mellan Europeiska kommissionen och Sverige. EU och återflödet från EU-budgeten I avsnittet beskrivs även Sveriges avgift till EU redovisas i såväl budgetens inkomsttitlar och och samtliga bidrag från EU inklusive medel anslag som i de konsoliderade resultat- och som tas emot direkt från kommissionen av balansräkningarna i årsredovisningen för svenska myndigheter och inte redovisas mot staten. inkomsttitlar och anslag på statens budget. I Regeringen har i hög grad delegerat beslutsavsnittet redogörs dessutom för Europeiska fattandet avseende genomförandet av EUrevisionsrättens granskningar avseende komm- program till förvaltningsmyndigheterna som issionens genomförande av EU:s budget 2016. är regeringens organ för att verkställa den Avsnitten 6.1 – 6.4 lämnas även till fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen kommissionen och till revisionsrätten. Av den beslutar om inriktningen och förutanledningen innehåller avsnittet en redo- sättningarna för den statliga verksamheten och görelse för den svenska förvaltningsmodellen vilka verksamhets- och ansvarsområden som och en kort beskrivning av de redovisnings- tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har principer som tillämpas i årsredovisningen för sedan långtgående befogenheter i sitt dagliga staten. och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar.
6.1 Redovisningsskyldighet för EU-
medel i den svenska
statsförvaltningen Innehållet i regeringens nationella
intygande avseende EU-medel
Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisnings- Regeringens nationella intygande för 2017 skyldig inför riksdagen för statens medel och avseende EU-medel omfattar EU-medel övriga tillgångar som står till dess disposition. hänförliga till de fleråriga budgetramarna Regeringen lämnar årligen en årsredovisning 2007 – 2013 och 2014 – 2020, även kallade för staten till riksdagen. Årsredovisningen programperioder. Den tidigare håller på att innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomst- avslutas. titlar och anslag, konsoliderade resultat- och Intygandet innehåller en årlig räkenskapsbalansräkningar samt finansieringsanalys sammanställning över medel mottagna från avseende samtliga statliga myndigheter, EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa inklusive affärsverken, under riksdagen och medel har fördelats på olika åtgärder. Med
268S kr . 2017/ 18: 101
EU-medel avses i detta sammanhang de medel Samtliga svenska myndigheter som har ett som förvaltas inom ramen för delad förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och ramverket för intern styrning och kontroll. kommissionen. Medlen redovisas på Ramverket utgörs av flera samverkande budgetens anslag och inkomsttitlar. förordningar: Intygandet, som ingår som en del i års- – myndighetsförordningen (2007:515), redovisningen för staten, överlämnas till – internrevisionsförordningen (2006:1228), riksdagen, med kopia till kommissionen och revisionsrätten. – förordningen (2007:603) om intern I intygandet bedömer regeringen huruvida styrning och kontroll, och EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rätt- – förordningen (2000:605) om årsredovisande samt intygar att det finns ett ramverk visning och budgetunderlag. för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av I myndighetsförordningen fastställs att EU-medlen. Räkenskaperna som ligger till myndighetens ledning ansvarar för att grund för sammanställningen är upprättade myndighetens verksamhet ska bedrivas enligt god redovisningssed och har varit effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktföremål för Riksrevisionens granskning. elser som följer av Sveriges medlemskap i Regeringens intygande baseras även på Europeiska unionen, att den redovisas på ett ramverket för intern styrning och kontroll. tillförlitligt och rättvisande sätt samt att Genom ramverket ställer regeringen krav på myndigheten hushållar väl med statens medel. att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran För ett antal myndigheter har regeringen vilken möjliggör för regeringen att utfärda ett dessutom i instruktion föreskrivit att de ska nationellt intygande. inrätta internrevision och därmed omfattas av Regeringens intygande syftar till att öka internrevisionsförordningen. Genom att inriksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt rätta internrevision på utpekade myndigheter förvaltningsansvar och hur tilldelade EUkan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig medel används. Samtidigt medför intygandet om att regelverken implementeras ändamålskrav på den interna styrningen och kontrollen enligt och följs. I internrevisionens uppgifter hos de myndigheter som ansvarar för att ingår att granska och lämna förslag till förvalta medlen. Regeringens övergripande förbättringar av myndighetens process för ambition är att säkerställa ett effektivt intern styrning och kontroll. förvaltnings- och kontrollsystem kring EU- Myndigheter som omfattas av internmedlen i syfte att med rimlig säkerhet revisionsförordningen omfattas även av garantera de underliggande transaktionernas förordningen om intern styrning och kontroll laglighet och korrekthet. samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Bestämmelserna i förordningen om
Ramverket för intern styrning och
årsredovisning och budgetunderlag innebär
kontroll
bl.a. att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig huruvida myndighetens interna En god intern styrning och kontroll ger styrning och kontroll har varit betryggande. myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa området kan brister och ofull-
Omfattningen av regeringens
ständigheter motverkas i redovisningen, eko-
nationella intygande
nomiska rapporter och beslutsunderlag. Med en god intern styrning och kontroll kan både Genom medlemskapet i EU hanterar svenska avsiktliga och oavsiktliga fel begränsas och myndigheter olika slags medel från och till oegentligheter och andra former av bedrägligt EU:s budget. De medel som Sverige får i form beteende undvikas. av återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och
269S kr . 2017/ 18: 101
EU:s strukturfonder. Sverige får också stöd till – Fonden för europeiskt bistånd till dem bl.a. transeuropeiska nätverk samt forsknings- som har det sämst ställt. och utbildningsprogram. För den senare Vissa fonder har samma namn och bedriver i bidragskategorin ligger dock ansvaret för att stor utsträckning samma typ av verksamhet administrera och förvalta medlen på under programperioden 2014 – 2020 som under kommissionen och andra institutioner inom programperioden 2007 – 2013 medan några EU, inte på medlemsstaten och de omfattas fonder har fått nya benämningar och ändrad därför inte av regeringens intygande. inriktning. Det är enbart de medel som Sverige erhåller Nedan redogörs för förvaltningsansvaret för och förvaltar gemensamt med kommissionen de fonder från vilka åtgärder finansierats under som omfattas av regeringens intygande. Ett 2017. delat förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för Europeiska garantifonden för jordbruket förvaltningen av EU:s budget, men att Europeiska garantifonden för jordbruket medlemsstaten är ansvarig för att nationellt (Garantifonden) har under 2017 finansierat bygga upp ett förvaltnings- och kontrollolika direktstöd till jordbrukare och system som garanterar en sund ekonomisk marknadsstöd i syfte att stabilisera jordbruksförvaltning av EU:s medel. På de områden där marknaden. Finansieringen av dessa åtgärder det finns ett delat förvaltningsansvar mellan kommer enbart från EU, dvs. de kompletteras Sverige och kommissionen har totalt åtta inte av obligatorisk nationell medfinansiering. myndigheter varit utsedda att förvalta medlen. Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är Det finns även program inom territoriellt ansvarigt utbetalningsställe och har därmed samarbete, s.k. Interregprogram. Territoriellt det yttersta ansvaret för att dessa medel samarbete innebär att programmen genomförs använts på ett korrekt och effektivt sätt. inom flera länder för att utveckla samarbetet Ekonomistyrningsverket (ESV) är över nationsgränserna. Fem av dessa program attesterande organ. förvaltas i Sverige av fyra myndigheter. Det är Botnia – Atlantica, Nord, Norra Periferin och Europeiska jordbruksfonden för Arktis, Sverige – Norge och Öresund – landsbygdsutveckling Kattegatt – Skagerrak som samtliga finansieras Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling av Europeiska regionala utvecklingsfonden. (Landsbygdsfonden) finansierar under Samtliga ovan nämnda program inom programperioden 2014 – 2020 insatser för att territoriellt samarbete är undantagna från främja miljön och verka för ökad konkurrensbruttoredovisning på statens budget. Upp- kraft och livskvalitet på landsbygden. gifter från dessa program för perioden 2014 – Åtgärderna har finansierats gemensamt av 2020 ingår dock i resultat- och Sverige och EU, genom s.k. medfinansiering. balansräkningarna för programperioden Jordbruksverket är ansvarigt utbetalningsgenom att de förvaltande myndigheterna ställe för fonden och har därmed det yttersta upprättar resultat- och balansräkningar särskilt ansvaret för att dessa medel använts på ett för dessa medel. korrekt och effektivt sätt. ESV är attesterande Intygandet för 2017 gäller den svenska organ. förvaltningen av EU-medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden – Europeiska garantifonden för jordbruket, Europeiska regionala utvecklingsfonden – Europeiska jordbruksfonden för lands- (Regionala utvecklingsfonden) finansierar bygdsutveckling, under programperioden 2014 – 2020 åtgärder – Europeiska regionala utvecklingsfonden, för att minska de ekonomiska och sociala – Europeiska socialfonden, skillnaderna mellan regioner och invånare. Åtgärderna i programmen har finansierats – Europeiska havs- och fiskerifonden, gemensamt av Sverige och EU. – Asyl-, migrations- och integrations- För programperioden 2014 – 2020 finansierar fonden, fonden åtta regionala program, ett nationellt
– Fonden för inre säkerhet, och program och fem program inom territoriellt
270S kr . 2017/ 18: 101
samarbete samt delar av programmet Lokalt politiken, dels en hållbar utveckling av fiske ledd utveckling. Tillväxtverket är förvaltande och vattenbruk samt närliggande verksamhet. och attesterande myndighet för åtta regionala Jordbruksverket är förvaltande myndighet program, ett nationellt program samt för- för fonden. ESV är revisionsmyndighet. valtande myndighet för ett program inom territoriellt samarbete (Öresund – Kattegatt – Asyl-, migrations- och integrationsfonden Skagerrak). För de fyra övriga territoriella Asyl-, migrations- och integrationsfonden programmen är länsstyrelserna i Norrbottens (AMIF) syftar under programperioden 2014 – (Nord), Västerbottens (Botnia – Atlantica samt 2020 till att bidra till att säkerställa en Norra Periferin och Arktis) respektive långsiktigt hållbar migrationspolitik som Jämtlands län (Sverige – Norge) förvaltande värnar asylrätten och underlättar rörlighet myndigheter för programperioden 2014 – 2020. inom ramen för den reglerade invandringen. Dessa myndigheter är ansvariga för att AMIF medfinansierar projekt inom asyl, respektive program genomförs på ett korrekt integration och laglig migration samt och effektivt sätt. Myndigheterna har även återvändande. Åtgärderna i programmen svarat för utbetalningar av fondmedel. För finansieras gemensamt av Sverige och EU. programmet Lokalt ledd utveckling som Migrationsverket är ansvarig myndighet för finansieras via Regionala utvecklingsfonden fonden. ESV är revisionsmyndighet. och Europeiska socialfonden är Jordbruksverket förvaltande myndighet. Fonden för inre säkerhet ESV är revisionsmyndighet för samtliga Fonden för inre säkerhet (ISF) syftar till att ge program som finansieras genom Regionala ekonomiskt stöd till aktiviteter som stärker utvecklingsfonden som förvaltats i Sverige. EU:s inre säkerhet. ISF består av två delar: ISF Gräns och ISF Polis. ISF Gräns omfattar Europeiska socialfonden gränskontroller och viseringar. ISF Polis Europeiska socialfonden (Socialfonden) handlar om polissamarbete, brottsförefinansierar under programperioden 2014 – 2020 byggande arbete, bekämpning av brott och åtgärder som syftar till att främja syssel- krishantering. Myndigheter och organisationer sättningen och social delaktighet. Åtgärderna i som är verksamma inom dessa områden kan det nationella strukturfondsprogrammet och söka stöd för olika projekt. Åtgärderna i delar av programmet Lokalt ledd utveckling programmen finansieras gemensamt av Sverige finansieras gemensamt av Sverige och EU. och EU. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Polismyndigheten är ansvarig myndighet. (Svenska ESF-rådet) är förvaltande myndighet ESV är revisionsmyndighet. för det berörda programmet inom Socialfonden och har därmed ansvar för att Fonden för europeiskt bistånd till dem som har detta genomförs på ett korrekt och effektivt det sämst ställt sätt. Myndigheten svarar för utbetalningar av Fonden för europeiskt bistånd till dem som fondmedlen. Svenska ESF-rådet är även har det sämst ställt (FEAD) syftar till att attesterande myndighet. För programmet minska fattigdom och social utslagning. Lokalt ledd utveckling som finansieras via Åtgärderna i programmen finansieras gemen- Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden samt av Sverige och EU. är Jordbruksverket förvaltande myndighet. Svenska ESF-rådet är förvaltande och attest- ESV är revisionsmyndighet för samtliga erande myndighet för det operativa program som finansieras från Socialfonden. programmet för FEAD. ESV är revisionsmyndighet. Europeiska havs- och fiskerifonden Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) medfinansierar havs- och fiskeriprogrammet i Sverige i programperioden 2014 – 2020. Pro- 6.2 Räkenskapssammanställning grammet ger möjlighet till finansiering av av EU-medel åtgärder som understödjer dels genomförandet av den nya gemensamma fiskeri- Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar resultaträkning, balansräkning och
271S kr . 2017/ 18: 101
kassamässig redovisning av utfall på anslag och på betalning från EU redovisas en fordran. inkomsttitlar. Redovisningen för kalenderåret Om betalningen är mottagen men gäller en 2017 omfattar de fleråriga budgetramarna för senare period eller om myndigheten bedömer 2007 – 2013 och 2014 – 2020 i respektive att den kommer att behöva betalas tillbaka, tabeller. redovisas en skuld eller periodavgränsningspost på balansräkningens skuldsida. Utgifter i statens budget som finansieras Redovisningsprinciper för från EU-budgeten är till största del räkenskapssammanställningen transfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalning sker. Undantag gäller för mindre Det är endast EU-medel med delat belopp som omfattar förvaltningskostnader, förvaltningsansvar som ingår i räkenskaps- som i stället redovisas mot anslag det år som sammanställningen. Övrig medfinansiering kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna i ingår inte. Dessa medel bruttoredovisas på statens budget utgörs av bidrag från EU. De statens budget. Sedan 2015 ingår även EU- redovisas mot inkomsttitel på statens budget medel med delat förvaltningsansvar som det år betalning sker. hanteras i program med territoriellt samarbete för programperioden 2014 – 2020. Dessa EUmedel är undantagna från huvudregeln om Resultaträkning bruttoredovisning på statens budget. Det innebär att de myndigheter som ansvarar för Resultaträkningen visar i sammandrag åter- Interregprogrammen inte redovisar inkomster flödet från EU-budgeten och hur pengarna från EU under inkomsttyp 6000 och mot- använts. svarande utgifter på anslag. Interregprogrammen redovisas i stället genom den
Tabell 6.1 Resultaträkning för fleråriga budgetramen
2007 – 2013
resultat- och balansräkning som upprättas av Miljoner kronor de förvaltande myndigheterna. 2017 2016 Sammanställningen bygger på uppgifter
Intäkter av bidrag från EU
som har lämnats av de förvaltande myndigheterna. Uppgifterna har stämts av Europeiska jordbruksfonden för -28 -22 landsbygdsutveckling mot dessa myndigheters årsredovisningar. Redovisningsprinciperna för dessa medel är Europeiska regionala utvecklingsfonden 156 -30 därmed desamma som de som gäller för Europeiska socialfonden 664 0 årsredovisningen för staten i övrigt när det Europeiska fiskerifonden -2 0 gäller kostnader, intäkter, fordringar och Europeiska flykting- och - -17 skulder samt utgifter och inkomster på statens återvändandefonden budget. Principerna kan sammanfattas på Europeiska fonden för integration av -1 1 följande sätt. tredjelandsmedborgare I resultaträkningen redovisas intäkter av Summa intäkter av bidrag från EU m.m. 789 -68 EU-medel och kostnader för EU-stöd enligt Verksamhetens kostnader bokföringsmässiga grunder. Det innebär att Summa verksamhetens kostnader - intäkter och kostnader redovisas det år de är
Lämnade bidrag
hänförliga till, oavsett tidpunkten för Europeiska jordbruksfonden för 7 betalning. Intäkter av uppbörd respektive landsbygdsutveckling kostnader för transfereringar uppkommer Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 16 normalt under den period då betalning sker, Europeiska socialfonden - 0 men de periodiseras i de fall intäkterna eller Europeiska fiskerifonden 0 0 kostnaderna är hänförliga till en annan period än betalningen. Europeiska flykting- och - 0 återvändandefonden Om en betalning är förväntad men inte Summa lämnade bidrag 8 16 mottagen redovisas en fordran eller en periodavgränsningspost på balansräkningens till- Summa kostnader 8 16 gångssida. Om myndigheten har ställt anspråk Nettokostnad/intäkt 797 -52
272S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 6.2 Resultaträkning för fleråriga budgetramen Intäkter – återflödet från EU-budgeten ökade
2014 – 2020
Intäkterna från EU ökade 2017 med Miljoner kronor 2 802 miljoner kronor, vilket främst beror på 2017 2016 att verksamheten för den nya program-
Intäkter av bidrag från EU
perioden har ökat jämfört med 2016. Europeiska garantifonden för jordbruket 7 472 6 663 Intäkterna för programperioden 2007 – 2013 Europeiska jordbruksfonden för 1 935 1 630 har ökat med 857 miljoner kronor. Merparten av ökningen avser medel från Europeiska landsbygdsutveckling Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 047 693 socialfonden. I denna ökning ligger en Europeiska socialfonden ackumulerad överfinansiering av den externa 1 869 455 Europeiska havs- och fiskerifonden 18 4 medfinansieringen. Vid programperiodens avslut har intäkterna justerats. Intäkterna för Asyl-, migrations- och integrationsfonden 594 688 programperioden 2014 – 2020 har ökat med Fonden för inre säkerhet 43 19 1 945 miljoner kronor. Interregionala Öresund-Kattegatt- 135 22 Jämfört med 2016 ökade intäkterna för Skagerrak programperioden 2014 – 2020 från Regionala Interregionala Sverige-Norge 5 7 utvecklingsfonden med 354 miljoner kronor Interregionala Botnia-Atlantica 3 6 och Socialfonden med 414 miljoner kronor. Interregionala Nord 5 6 För 2017 redovisade Jordbruksverket Interregionala Norra Periferin och Arktis 4 4 intäkter från jordbruksfonderna på 9 398 mil- Fonden för europeiskt bistånd till dem som 14 3 joner kronor vilket är en ökning med 1 123 miljoner kronor mot föregående år. har det sämst ställt Summa intäkter av bidrag från EU m.m. 12 144 10 199 Intäkterna utgörs till största delen av medel Verksamhetens kostnader från jordbruksfonderna för finansiering av Kostnader för personal -115 -114 gårdsstöd och landsbygdsutveckling. Tillväxtverket och till en mindre del Jord- Kostnader för lokaler -6 -5 bruksverket redovisade intäkter på Övriga driftkostnader -148 -93 1 203 miljoner kronor från Regionala Summa verksamhetens kostnader -269 -212 utvecklingsfonden, vilket är en ökning med
Lämnade bidrag
540 miljoner kronor. Svenska ESF-rådet Europeiska garantifonden för jordbruket -7 411 -6 594 redovisade intäkter på 1 533 miljoner kronor Europeiska jordbruksfonden för -1 852 -1 560 från Socialfonden inklusive sysselsättningslandsbygdsutveckling initiativet för unga, vilket är en ökning med Europeiska regionala utvecklingsfonden -2 -736 1 078 miljoner kronor. Migrationsverket Europeiska socialfonden -844 -413 redovisade intäkter på 594 miljoner kronor Europeiska havs- och fiskerifonden -16 -1 från Asyl-, migrations- och integrationsfonden. Det är 94 miljoner kronor mindre Fonden för inre säkerhet -15 -12 jämfört med 2016. Asyl-, migrations- och integrationsfonden -76 -7 Tillväxtverket förvaltar även Interreg- Fonden för europeiskt bistånd till dem som -14 -3 programmet Öresund – Kattegatt – Skagerrak har det sämst ställt som redovisade intäkter på 135 miljoner Interregionala Öresund-Kattegatt- -135 -22 Skagerrak kronor för programperioden 2014 – 2020. Länsstyrelsen i Jämtland redovisade intäkter på Interregionala Nord -52 - 5 miljoner kronor från Interregprogrammet Interregionala Sverige-Norge -43 -15 Sverige – Norge. Länsstyrelsen i Norrbotten Interregionala Botnia-Atlantica -33 -10 redovisade intäkter på 5 miljoner kronor från Interregprogrammet Nord. Länsstyrelsen i Interregionala Norra Periferin och Arktis -55 -4 Summa lämnade bidrag -10 548 -9 376 Västerbotten redovisade intäkter på 3 miljoner Summa kostnader -10 817 -9 588 för Interregprogrammet Botnia – Atlantica och Nettokostnad/intäkt 1 327 611 4 miljoner kronor för Interregprogrammet 1 inkl. sysselsättningsinitiativet för unga. Norra Periferin och Arktis. Intäkter för Interregprogrammet Öresund – Kattegatt – Skagerrak har ökat med 113 miljoner kronor
273S kr . 2017/ 18: 101
medan övriga Interregprogram har varit Tabell 6.4 Balansräkning för fleråriga budgetramen
2014 – 2020
oförändrade eller minskat något. Miljoner kronor Kostnader – lämnade bidrag finansierade från 2017-12-31 2016-12-31 EU-budgeten ökade
Tillgångar
Jordbruksverket är den myndighet som betalar Övriga kortfristiga fordringar 7 496 5 805 ut störst del av de bidrag som finansieras med Upplupna intäkter 931 643 1 EU-medel. Av de medel Jordbruksverket Summa tillgångar 8 427 6 448 lämnade i EU-finansierade bidrag om totalt
Kapital
9 274 miljoner kronor utgör 7 411 miljoner Kapital 7 274 5 156 kronor medel från Garantifonden och
Skulder
1 845 miljoner kronor utgör medel från Landsbygdsfonden. Upplupna kostnader 4 28 Svenska ESF-rådets kostnader för lämnade Oförbrukade bidrag 181 875 bidrag finansierade från Socialfonden uppgick Förutbetalda intäkter 968 389 2 till 844 miljoner kronor. Det är en ökning med Summa kapital och skulder 8 427 6 448 431 miljoner kronor jämfört med 2016. 1 2, ESF-rådet har ändrat redovisningsprincip så att programförskott som Migrationsverket redovisade lämnade bidrag erhålls i början på perioden och som avräknas mot rekvisition i slutet av den sjuåriga perioden bruttoredovisas som ”Övriga förutbetalda intäkter". finansierade från Asyl-, migrations- och Tidigare har dessa förskott redovisats i nettot av erhållna medel från EU och avräknats mot tillhörande EU-anslag. Förändringen påverkar redovisningen av integrationsfonden med 76 miljoner kronor. EU-fonder för programperioden 2014 – 2020 och för dessa har jämförelsetal Det är en ökning med 69 miljoner kronor avseende 2016 omräknats. När programförskotten bruttoredovisas blir påverkan på balansräkni ngen för 2016 att posterna ”Övriga upplupna jämfört med 2016. Sammantaget ökade bidrag intäkter” och ”Övriga förutbetalda intäkter" ökar med 267 664 tkr. Inga finansierade med EU-medel med ytterligare poster påverkas. 1 180 miljoner kronor jämfört med förra året. Tillgångarna ökade Tillgångarna består huvudsakligen av Jordbruksverkets fordringar på EU för
Balansräkning
gårdsstöd som betalades ut i slutet av 2017. Upplupna intäkter avser förväntade inbetal-
Tabell 6.3 Balansräkning för fleråriga budgetramen
2007 – 2013 ningar där anspråk på en inbetalning inte är Miljoner kronor ställd. Svenska ESF-rådet redovisar upplupna 2017-12-31 2016-12-31 intäkter med 607 miljoner kronor, Tillgångar Tillväxtverket med 154 miljoner kronor och Migrationsverket med 146 miljoner kronor. Övriga kortfristiga fordringar 278 12 Upplupna intäkter - 137 Skulderna minskade
Summa tillgångar 278 149
Skulderna utgörs främst av förutbetalda intäkter för programperioden 2014 – 2020,
Kapital -102 -371
Skulder 625 miljoner kronor från Landsbygdsfonden Övriga kortfristiga skulder 278 - och 343 miljoner kronor från Socialfonden. Upplupna kostnader 102 98 Totalt ökade förutbetalda intäkter med 579 miljoner kronor för den programperioden. Oförbrukade bidrag - 37 Oförbrukade bidrag minskade med Förutbetalda intäkter - 386 694 miljoner kronor för samma period.
Summa kapital och skulder 278 149
Redovisning på statens budget – kassamässig
redovisning
I tabellen redovisas utfall på anslag och inkomsttitlar avseende EU-medel som genomförs med delad förvaltning i Sverige.
274S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 6.5 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga Inkomsttitlar
budgetramen 2007 – 2013 (exkl. TEN-bidrag)
6111 Gårdsstöd - - 30 803 701 Tusental kronor
6113 Övriga UO/Anslag Utfall Utfall 2016 Ackumulerat 2017 för program- interventioner - - 767 276
perioden 6114 Exportbidrag - - 267 551
08 1:8 Från EU- 6115 Djurbidrag - - 1 274 903 budgeten
finansierade 6116 Offentlig
insatser för lagring - - 109 861
asylsökande 6118 EU:s och flyktingar - 8 614 625 063 landsbygds-
13 1:6 Från EU- fond 2007 –
budgeten 2013 - - 3 992 387
finansierade 6119 Övriga bidrag insatser för från integration av Europeiska tredjegarantifonden landsmedborg för jordbruket - - 125 064 are - - 131 583 6124 Bidrag från 14 1:12 Europeiska Europeiska (2015) socialfonden jordbruksför perioden fonden för 2007-2013 - -282 5 557 832 landsbygds-
19 1:3 Europeiska utveckling
(2015) regionala 2007 – 2013 405 262 9 040 394
utvecklingsfon 6213 Bidrag från den perioden Europeiska 2007-2013 -912 -16 059 8 324 318 fiskefonden
23 1:10 Gårdsstöd mm - - 32 284 101 2007 – 2013 22 366 447 314
23 1:11 Intervention för 6313 Bidrag från
jordbruksprodu Europeiska
kter - - 1 690 266 regionala
utvecklings- 23 1:13 Från EUfonden 2007 – budgeten 2013 293 253 47 079 8 265 662 finansierade
stödåtgärder 6413 Bidrag från
för fiske och Europeiska
vattenbruk - -674 438 388 socialfonden
2007 – 2013 - - 5 677 125 23 1:18 1 Från EU-
budgeten 6911 2 Övriga bidrag - 17 234 777 523
finansierade från EU
åtgärder för 6912 Bidrag till EU:s - - 354 736 landsbygdens omstrukturerin miljö och gsfond för struktur - -6 467 13 629 276 sockersektorn
23 1:20 Jordbruks- och
Summa inkomsttitlar 293 253 491 941 61 903 497
livsmedels-
statistik Saldo -294 165 -506 810 804 192
finansierad 1 Avser anslagspost 1:18:7 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007 – 2013,
från EU- EU-medel. 2 Undertitel till 6911 003 för Jordbruks- och livsmedelsstatistik har haft delad budgeten - - 26 862 förvaltning t.o.m. 2012. Fr.o.m. 2013 redovisas inte i tabellen.
Summa anslag -912 -14 869 62 707 689
275S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 6.6 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga Inkomsttitlar
budgetramen 2014 – 2020 (exkl. TEN-bidrag)
6111 Gårdsstöd 6 698 346 6 345 238 25 174 971 Tusental kronor 6113 Övriga inter- UO/Anslag Utfall 2017 Utfall 2016 Ackumulerat för ventioner 116 785 127 496 490 101
programperio 6115 Djurbidrag - -5 337 den 6119 Övriga 04 1:18 Från EUbidrag från budgeten Europeiska finansierade garantiinsatser fonden för avseende jordbruket -40 163 6 911 354 196 EU:s inre säkerhet 43 388 19 100 63 977 6125 Bidrag från
08 1:8 Från EU- Europeiska budgeten jordbruksfon finansierade den för insatser för landsbygdsu asylsökande tveckling och 2014 – 2020 1 004 016 1 966 784 4 591 931
flyktingar 147 129 48 112 208 708 6214 Bidrag från
Fonden för Europeiska 09 4:7 havs- och europeiskt fiskerifonde bistånd till n 2014 – dem som har 2020 15 154 35 945 72 509 det sämst ställt 2014 – 6314 Bidrag från 2020 14 457 3 463 18 403 Europeiska
regionala 14 1:6 Europeiska utvecklingsf socialfonden onden för perioden 2014 – 2020 1 919 943 673 562 1 761 352 2014 – 2020 872 638 454 406 1 419 876
6414 Bidrag från 19 1:3 Europeiska Europeiska regionala socialfonden utvecklingsf och FEAD onden 2014-2020 2 578 195 324 118 1 175 070 perioden 2014 – 2020 1 015 264 772 644 1 881 272 6911 Övriga
bidrag från 23 1:10 Gårdsstöd EU 673 227 568 023 1 340 205 m.m. 7 280 110 6 449 235 25 485 931
Summa
23 1:11 Intervention för inkomsttitlar 9 965 503 10 048 072 34 960 672 jordbrukspro
Saldo 1 472 086 -547 580 -4 852
dukter m.m. 126 284 140 800 510 026 1, 2 Inklusive nationella programmet för Lokalt ledd utveckling. 23 1:13 Från EUbudgeten finansierade Utgifter på statens budget ökade
stödåtgärder Utgifter som redovisades mot anslag utgörs
till största delen av jordbruksstöd. Jordbruksför fiske och vattenbruk 18 926 3 138 26 230 verket redovisade utgifter 2017 för gårdsstöd
23 1:18 Från EUmed 7 280 miljoner kronor och åtgärder för budgeten finansierade landsbygdens miljö och struktur med
åtgärder för 1 919 miljoner kronor för programperioden
landsbygden 2014 – 2020. Jordbruksverket redovisade även s miljö och utgifter för marknadsstöd och strukturstöd till struktur 1 919 393 1 609 595 5 341 397 fisket m.m.
Summa anslag 11 437 589 9 500 493 34 955 820
Bland övriga utgifter är det i första hand
Tillväxtverket som redovisade utfall på anslag
som finansieras av Regionala utvecklings-
fonden. Svenska ESF-rådet redovisade stöd
från Socialfonden.
276S kr . 2017/ 18: 101
Inkomster på statens budget minskade något Jordbruksfonderna Inkomster av EU-medel på statens budget minskade med 281 miljoner kronor jämfört I årsredovisningen för 2017 intygar med 2016. Av årets totala inkomster från EU, Jordbruksverkets generaldirektör att utgör 76 procent, dvs. 7 779 miljoner kronor, årsredovisningen ger en rättvisande bild av inkomster avseende jordbruksstöd finans- verksamhetens resultat samt av kostnader, ierade av Garantifonden och Landsbygds- intäkter och myndighetens ekonomiska fonden. Till inkomsterna i Garantifonden ställning. Vidare bedöms den interna styrräknas Gårdsstöd, övriga interventioner och ningen och kontrollen vid myndigheten vara övriga bidrag från Garantifonden. Dessa medel betryggande. liksom övriga jordbruksstöd ovan redovisades av Jordbruksverket. Tillväxtverket redovisade inkomster från Regionala utvecklingsfonden Regionala utvecklingsfonden på totalt 1 193 miljoner kronor 2017. Svenska ESF- Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxtrådet redovisade inkomster från Socialfonden verket, länsstyrelserna i Jämtlands, Norrpå 572 miljoner kronor inklusive syssel- bottens och Västerbottens län intygar att sättningsinitiativet för unga. På inkomsttitel årsredovisningen för 2017 ger en rättvisande Övriga bidrag från EU redovisade bild av verksamhetens resultat samt av Migrationsverket inkomster från AMIF med kostnader, intäkter och myndighetens eko- 633 miljoner kronor. nomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms vara betryggande.
6.3 Ansvariga myndigheters
bedömningar Socialfonden
I detta avsnitt redogörs för de intyganden av Generaldirektören för Svenska ESF-rådet räkenskaperna och bedömningar av den intygar i myndighetens årsredovisning för interna styrningen och kontrollen som 2017 att den ger en rättvisande bild av ledningarna för de myndigheter som har ett verksamhetens resultat samt av kostnader, förvaltande ansvar för EU-medel har lämnat i intäkter och myndighetens ekonomiska sina årsredovisningar för 2017. Vidare ställning. Den interna styrningen och redogörs för de förvaltningsförklaringar som kontrollen vid myndigheterna bedöms vara har lämnats till kommissionen i februari 2018 betryggande. avseende förvaltning av EU-medel hos myndigheterna under 2017. I avsnittet återges även resultaten av de Havs- och fiskerifonden iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av aktuella program Generaldirektören för Jordbruksverket intygar och fonder i respektive myndigheters att årsredovisningen för 2017 ger en årsredovisningar. rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen Intygande av räkenskaper och och kontrollen vid myndigheten bedöms vara bedömning av intern styrning och betryggande.
kontroll
Nedan följer en sammanställning av ansvariga Lokalt ledd utveckling myndigheters intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen Generaldirektören för Jordbruksverket intygar och kontrollen som myndigheternas ledningar att årsredovisningen för 2017 ger en har gjort i respektive årsredovisning. rättvisande bild av verksamhetens resultat
277S kr . 2017/ 18: 101
samt av kostnader, intäkter och myndighetens specifika reglerna. Räkenskaperna ska åtföljas ekonomiska ställning. Vidare bedöms den av en förvaltningsförklaring. I förvaltningsinterna styrningen och kontrollen vara förklaringen ska ansvarig för förvaltningen av betryggande. EU-medlen bekräfta att – uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta,
Asyl-, migrations- och integrationsfonden
– utgifterna använts för tilltänkta ändamål, såsom dessa definieras i de sektors- Generaldirektören för Migrationsverket inspecifika reglerna, och tygar att årsredovisningen för 2017 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat – de kontrollsystem som införts ger samt av kostnader, intäkter och myndighetens tillräckliga garantier för de underliggande ekonomiska ställning. Vidare bedöms den transaktionernas laglighet och interna styrningen och kontrollen vara korrekthet. betryggande. Förvaltningsförklaringen ska granskas av ett oberoende revisionsorgan, vilket ESV utgör Fonden för inre säkerhet för samtliga fonder som implementeras i Sverige. Generaldirektören för Polismyndigheten intygar i myndighetens årsredovisning för 2017 att årsredovisningen ger en rättvisande Jordbruksfonderna bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens Direktören för utbetalningsstället vid ekonomiska ställning. Generaldirektören Jordbruksverket har undertecknat en uppger att det finns vissa brister avseende den förvaltningsförklaring i enlighet med interna styrningen och kontrollen vid Europaparlamentets och rådets förordning myndigheten. De angivna bristerna avser dock (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 inte hantering av EU-medel. om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken där det framgår att räkenskaperna ger en sann, Fonden för europeiskt bistånd till dem som har fullständig och korrekt bild av utgifterna och det sämst ställt intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager Generaldirektören för Svenska ESF-rådet registrerats i räkenskaperna, och alla intygar i myndighetens årsredovisning för inkomster som rör Garantifonden och Lands- 2017 att den ger en rättvisande bild av bygdsfonden har krediterats till rätt fonder. verksamhetens resultat samt av kostnader, Vidare har ett system införts vid myndigheten intäkter och myndighetens ekonomiska som med rimlig säkerhet kan garantera de ställning. Den interna styrningen och underliggande transaktionernas laglighet och kontrollen vid myndigheten bedöms vara korrekthet, inbegripet att bidragsansökbetryggande. ningarna uppfyller krav för stödberättigande och, när det gäller Landsbygdsfonden, att förfarandena för till-delning av stöd förvaltas, Årsräkenskaper och kontrolleras och dokumenteras i enlighet med förvaltningsförklaringar EU:s regler. Av förvaltningsförklaringen framgår också Samtliga myndigheter som förvaltar EU- att det för närvarande inte är möjligt att ta medel inom ramen för delad förvaltning ska fram kontrollstatistik för samtliga i för programperioden 2014 – 2020 årligen förse kommissionen med räkenskaper över de utbetalningar som gjorts under perioden i enlighet med vad som fastställts i de sektors-
278S kr . 2017/ 18: 101
Landsbygdsfondens IAKS-population . förvaltningsförklaringen inte överensstämmer 4 Jordbruksverket påpekar att det nuvarande med regelverket. förfarandet inte innebär någon risk för fonden, Kritiken i ESV:s årsrapport vad gäller att eftersom utförlig kontroll görs innan några Jordbruksverkets it-system för kontrollmedel betalas ut. statistik inte är färdiga är densamma som ESV har granskat årsräkenskaperna för föregående år. Jordbruksverket har under 2016 Garantifonden och Landsbygdsfonden under och 2017 fått förlängd tidsfrist för budgetåret 2017 och bedömt de interna rapportering av statistik till EUkontrollrutiner som använts av det utbetalande kommissionen med anledning av organet. ESV har utfört sin revision i enlighet förseningarna. Jordbruksverket arbetar med kommissionens genomförandeförordning löpande med att komma ikapp med (EU) nr 908/2014 av den 6 augusti 2014. förseningarna i it-utvecklingsarbetet vilket ESV anser att räkenskaperna för Garanti- inbegriper it-systemen för kontrollstatistik. fonden och Landsbygdsfonden är rättvisande, fullständiga och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat Regionala utvecklingsfonden fonderna. ESV anser även att de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande Generaldirektören för Tillväxtverket har organet har fungerat tillfredsställande grundat undertecknat förvaltningsförklaringar för på granskning av Jordbruksverkets överens- följande operativa program, för vilka stämmelse med ackrediteringskriterierna. ESV Tillväxtverket är förvaltande myndighet: anser dessutom att de utgifter för vilka man – Nationellt regionalfondsprogram, har ansökt om ersättning från kommissionen – Mellersta Norrland, är lagliga och korrekta i alla väsentliga hänseenden. – Norra Mellansverige, ESV anser i sitt uttalande om förvaltnings- – Skåne-Blekinge, förklaringen om Garantifonden och – Småland och öarna, Landsbygdsfonden exklusive IAKS-population att det inte framkommit några – Stockholm, omständigheter som ger skäl att ifrågasätta – Västsverige, påståendena i förvaltningsförklaringen eller – Öresund-Kattegatt-Skagerrak som tyder på att den inte överensstämmer (territoriellt samarbete), med regelverket. När det gäller den del som omfattar – Östra Mellansverige, och Landsbygdsfondens IAKS-population avger – Övre Norrland. ESV ett uttalande med reservation för förvaltningsförklaringen. Skälet är att Detta görs i enlighet med Europaparlamentets Jordbruksverket inte har levererat en fulloch rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av ständig kontrollstatistik till kommissionen för den 17 december 2013 om fastställande av populationerna EGFJ-IAKS eller EJFLUgemensamma bestämmelser för Europeiska IAKS. Med undantag för detta har det enligt regionala utvecklingsfonden, Europeiska ESV inte framkommit några omständigheter socialfonden, Sammanhållningsfonden, Eurosom ifrågasätter påståendena i förvaltnings- peiska jordbruksfonden för landsbygdsförklaringen för budgetåret den 16 oktober utveckling och Europeiska havs- och fiskeri- 2016 till den 15 oktober 2017 eller tyder på att fonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- 4 IAKS står för Integrerat administrations- och kontrollsystem. och fiskerifonden där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och Medlemsstaterna ska upprätta och tillämpa ett integrerat korrekta, att de bokförda uppgifterna har administrations- och kontrollsystem för vissa utbetalningar som fastställs i förordning (EU) nr 1307/2013 och i förordning (EU) nr använts för avsedda ändamål och att de 1305/2013. förvaltningssystem som införts för de
279S kr . 2017/ 18: 101
operativa programmen ger tillräckliga garantier kontrollsystem som inrättats fungerar tillför att de underliggande transaktionerna är fredställande. lagliga och korrekta. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda Cheferna för de förvaltande myndigheterna revisionsarbete inte föranleder något tvivel för de interregionala programmen Sverige- mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Norge, Nord, Botnia-Atlantica och Norra periferin och Arktis har undertecknat förvaltningsförklaringar för respektive program i Lokalt ledd utveckling (LLU) enlighet med förordning (EU)nr 1303/2013. Där framgår det att räkenskaperna är rätt- Det nationella programmet för lokalt ledd visande, fullständiga och korrekta, att de utveckling får stöd från Regionala utvecklingsbokförda uppgifterna har använts för avsedda fonden och Socialfonden. Förvaltande och ändamål och att de förvaltningssystem som attesterande myndighet är Jordbruksverket. införts för de operativa programmen ger Generaldirektören för Jordbruksverket har tillräckliga garantier för att de underliggande undertecknat en förvaltningsförklaring i enligtransaktionerna är lagliga och korrekta. het med förordning (EU) 1303/2013 där det ESV anser i enlighet med förordning (EU) framgår att räkenskaperna är rättvisande, nr 1303/2013 att räkenskaperna ger en fullständiga och korrekta, att de bokförda rättvisande bild, de utgifter i räkenskaperna för utgifterna har använts för avsett ändamål och vilka återbetalning har begärts från att det förvaltnings- och kontrollsystem som kommissionen är lagliga och korrekta och be- införts ger tillräckliga garantier för att de dömer att de förvaltnings- och kontrollsystem underliggande transaktionerna är lagliga och som inrättats fungerar tillfredställande. Detta korrekta. gäller såväl regionala strukturfondsprogram ESV har i egenskap av revisionsmyndighet som nationellt regionalfondsprogram och de uttalat att räkenskaperna ger en rättvisande interregionala programmen inom ramen för bild i enlighet med förordning (EU) nr territoriellt samarbete. 480/2014, att de utgifter i räkenskaperna för ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda vilka återbetalning har begärts från revisionsarbete inte föranleder något tvivel kommissionen är lagliga och korrekta och att mot vad som sägs i respektive förvaltnings- det förvaltnings- och kontrollsystem som förklaring. inrättats fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel Socialfonden mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.
Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i Fonden för europeiskt bistånd för dem som har enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 det sämst ställt (FEAD) där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har bokförda uppgifterna har använts för avsedda undertecknat en förvaltningsförklaring i ändamål och att det förvaltningssystem som enlighet med Europaparlamentets och rådets införts för det operativa programmet ger förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars tillräckliga garantier för att de underliggande 2014 om fonden för europeiskt bistånd till transaktionerna är lagliga och korrekta. dem som har det sämst ställt där det framgår Myndigheten har heller inte konstaterat några att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga brister i förvaltnings- och kontrollsystemet. och korrekta, att de bokförda uppgifterna har ESV:s bedömning är att fondens räken- använts för avsedda ändamål och att det skaper i enlighet med förordning (EU) nr förvaltningssystem som införts för det 480/2014 ger en rättvisande bild, att utgifterna operativa programmet ger tillräckliga garantier i räkenskaperna för vilka återbetalning har för att de underliggande transaktionerna är begärts från kommissionen är lagliga och lagliga och korrekta. Myndigheten har heller korrekta, samt att det förvaltnings- och
280S kr . 2017/ 18: 101
inte konstaterat några brister i förvaltnings- ett instrument för ekonomiskt stöd till polisoch kontrollsystemet. samarbete, förebyggande och bekämpande av ESV:s bedömning är att fondens räken- brottslighet samt krishantering där det skaper i enlighet med förordning (EU) nr framgår att räkenskaperna är rättvisande, 223/2014 ger en rättvisande bild, att de utgifter fullständiga och korrekta, att unionsutgifterna i räkenskaperna för vilka återbetalning har har använts för avsett ändamål och att det begärts från kommissionen är lagliga och förvaltnings- och kontrollsystem som har korrekta och att det förvaltnings- och införts har fungerat effektivt och har gett kontrollsystem som inrättats fungerar tillfred- nödvändiga garantier för lagligheten och ställande. korrektheten i de bakomliggande ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda transaktionerna. revisionsarbete inte föranleder något tvivel I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. med förordning (EU) nr 514/2014 och förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 anser ESV att de ger en sann och rättvisande bild Havs- och fiskerifonden och att de utgifter för vilka ersättning ansökts från kommissionen är lagliga och korrekta. Generaldirektören för Jordbruksverket, som ESV ger ett uttalande med reservation om är förvaltande myndighet för Havs- och förvaltnings och kontrollsystemet. På fiskeriprogrammet har undertecknat en grundval av sin granskning har ESV rimliga förvaltningsförklaring i enlighet med garantier för att de förvaltnings- och kontrollförordning (EU) nr 1303/2013 där det system som används fungerar korrekt, utom i framgår att räkenskaperna är rättvisande, vissa avseenden där systemen inte uppfyllde fullständiga och korrekta, att de bokförda kraven eller fungerade ändamålsenligt. ESV utgifterna har använts för avsett ändamål och uppskattar att effekten av reservationen är att det förvaltnings- och kontrollsystem som begränsad och anger att effekten har införts ger tillräckliga garantier för att de reserverats i årsräkenskaperna av ansvarig underliggande transaktionerna är lagliga och myndighet. korrekta. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda ESV bedömer i enlighet med förordning revisionsarbete inte föranleder något tvivel (EU) nr 1303/2013 att fondens räkenskaper mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. ger en rättvisande bild, att de utgifter i Migrationsverket avser att färdigställa en räkenskaperna för vilka återbetalning har kontrollstrategi i slutet av andra kvartalet begärts från kommissionen är lagliga och 2018, komplettera checklistan för ekonomisk korrekta och att det förvaltnings- och granskning, uppdatera rutiner för kontroller av kontrollsystem som inrättats fungerar projektens mål samt fastställa rutin för tillfredställande. ESV anger i sitt uttalande att avräkning av förskott. ESV har bedömt ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder myndighetens åtgärder och åtgärdsförslag som något tvivel mot vad som sägs i relevanta för att ta hand om iakttagna risker. förvaltningsförklaringen. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel Fonden för inre säkerhet mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Chefen för ekonomiavdelningen för Polismyndigheten har undertecknat en Asyl-, migrations- och integrationsfonden förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 där det framgår att Generaldirektören för Migrationsverket har räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och undertecknat en förvaltningsförklaring i korrekta, att unionsutgifterna har använts för enlighet med Europaparlamentets och rådets avsett ändamål och att det förvaltnings- och förordning (EU) nr 514/2014 av den 16 april kontrollsystem som har införts har fungerat 2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, effektivt och har gett nödvändiga garantier för migrations- och integrationsfonden och om
281S kr . 2017/ 18: 101
lagligheten och korrektheten i de bakom- lämnat revisionsberättelser med reservation liggande transaktionerna. för Jordbruksverket och Migrationsverket. ESV:s anser i sitt uttalande om räkenskap- Övriga ansvariga förvaltande myndigheter av erna i enlighet med förordning nr 514/2014 EU-medel har erhållit standardutformade och förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 revisionsberättelser. Reservationerna avser att de ger en sann och rättvisande bild och att dock inte redovisning eller hantering av EUde unionsutgifter för vilka ersättning ansökts medel. från kommissionen är lagliga och korrekta. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete, granskning av årsräkenskaperna att det finns rimliga garantier för att det 6.4 Regeringens övergripande förvaltnings- och kontrollsystem som används bedömning och nationella fungerar korrekt. intygande av EU-medel ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel Regeringens intygande grundar sig på mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EUmedel, ESV:s revisionsutlåtanden och Riksrevisionens granskning av Riksrevisionens uttalande från granskningen myndigheternas årsredovisningar av myndigheternas räkenskaper och deras och ledningens förvaltning interna styrning och kontroll. För medel som implementeras i den fleråriga budgetramen för Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av 2014 – 2020 ligger även förvaltningsförklaringar statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen till grund för regeringens intygande. bl.a. granska årsredovisningen för de Regeringen noterar att av samtliga förvaltningsmyndigheter som lyder under intyganden och bedömningar har få brister regeringen. Granskningen ska göras i enlighet rapporterats för de myndigheter som förvaltar med god revisionssed och syftar till att EU-medel. Samtliga myndigheter har bedöma om redovisningen och underliggande rapporterat rättvisande räkenskaper, och med redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna ett undantag har myndighetsledningarna gjort rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för bedömningen att den interna styrningen och väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen kontrollen är betryggande. De brister som har vid sin granskning fokuserar på de områden föranlett bedömningen att den interna där det finns risk för väsentliga fel i myndig- styrningen och kontrollen inte är betryggande heternas årsredovisningar. Varje räkenskapsår avser inte EU-medelshantering. Dessutom har avslutas granskningen med en revisions- Riksrevisionen, med undantag för berättelse, i vilken Riksrevisionen bl.a. uttalar Jordbruksverket och Migrationsverket, lämnat sig om myndigheten i alla väsentliga avseenden standardutformade revisionsberättelser för de har upprättat årsredovisningen enligt för- EU-medelshanterande myndigheterna. Riksordningen om årsredovisning och budget- revisionens reservationer i Jordbruksverkets underlag, instruktion, regleringsbrev och och Migrationsverkets revisionsberättelser är särskilda regeringsbeslut för myndigheten. dock inte föranledda av felaktig redovisning av Uttalandet i revisionsberättelsen avser även EU-medel eller brister i EU-medelsom myndigheten ger en rättvisande bild av hanteringen på nämnda myndigheter. dess ekonomiska resultat, finansiering och Vidare har myndigheterna lämnat årsräkenfinansiella ställning per bokslutsdatum. Riks- skaper med förvaltningsförklaringar till revisionen uttalar sig dessutom om det skulle kommissionen för de fonder som de ansvarar framkommit något som tyder på att ledningen för. Förvaltningsförklaringarna har granskats i sin bedömning av myndighetens interna av ESV. Med undantag för Jordbruksfonderna styrning och kontroll inte har följt förord- och AMIF, har ESV uttalat att ESV:s utförda ningen om intern styrning och kontroll. revisionsarbete inte föranleder något tvivel Efter granskning av myndigheternas års- mot vad som sägs i respektive förvaltningsredovisningar för 2017 har Riksrevisionen förklaring. De brister som har föranlett
282S kr . 2017/ 18: 101
anmärkningar hos Jordbruksverket och innehåller även en revisionsförklaring om Migrationsverket har åtgärdats eller planeras räkenskapernas tillförlitlighet och de underatt åtgärdas av ansvariga myndigheter. liggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även revisionsrättens granskningar under före- Regeringens nationella intygande gående budgetår. Revisionsrättens årsrapport utgör underlag för ministerrådets ställnings- Regeringen lämnar följande intygande baserat tagande till att rekommendera Europapå en samlad bedömning av ovan nämnda parlamentet huruvida kommissionen bör dokument: beviljas ansvarsfrihet för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om Rättvisande räkenskaper ansvarsfrihet lämnas även slutsatser angående Sammanställningen av EU-räkenskaperna, de åtgärder som rådet anser att kommissionen omfattande resultat- och balansräkning samt bör vidta för att komma till rätta med de en kassamässig redovisning, har upprättats brister som revisionsrätten identifierat. Det är enligt god redovisningssed. Regeringen Europaparlamentet som slutligen beslutar i bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är frågan om kommissionens ansvarsfrihet. rättvisande.
Betryggande intern styrning och kontroll Väsentliga iakttagelser för EU:s Det finns ett ramverk för staten som syftar till budgetår 2016 att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Revisionsrätten lämnade i sin revisionsförklaring för 2016 ett uttalande utan reservation för räkenskaperna. För genomförandet av budgeten lämnade Revisionsrätten 6.5 Europeiska revisionsrättens däremot ett uttalande med reservation. årsrapport om genomförandet Tidigare år har Revisionsrätten lämnat ett av EU:s budget uttalande med avvikande mening angående genomförandet. Orsaken till förändringen är I detta avsnitt redovisas Europeiska att de stöd som betalas ut baserat på att revisionsrättens väsentligaste iakttagelser från mottagarna uppfyller vissa villkor (s.k. årsrapporten om kommissionens genom- stödrättigheter), och som omfattar ungefär förande av EU:s budget för 2016. hälften av de granskade utgifterna 2016, inte Revisionsrättens uppdrag är att göra en längre bedömdes innehålla några väsentliga fel. oberoende granskning av hur EU:s medel Revisionsrättens granskning visade en uppbärs och används, samt bedöma hur de felprocent på 3,1 procent för kommissionens europeiska institutionerna fullgör sina genomförande av EU:s budget i dess helhet uppgifter i samband med detta. Revisions- 2016 (jämfört med 3,8 procent för 2015). rätten granskar om samtliga inkomster och Revisionsrättens beräkning av felprocenten är utgifter har varit lagliga och korrekta och om en uppskattning av hur mycket pengar som den ekonomiska förvaltningen har varit sund. inte borde ha betalats ut från EU-budgeten Syftet med revisionsrättens arbete är att bidra eftersom de inte använts i enlighet med till att förbättra den ekonomiska förvaltningen tillämpliga regler. Det är inte ett mått på av unionens medel på alla nivåer. Revisions- konstaterat bedrägeri, ineffektivitet eller rättens granskningsmandat omfattar alla organ slöseri. Exempel på typiska fel är betalningar som förvaltar eller tar emot EU-medel. Det för icke stödberättigade utgifter eller för inköp innebär att revisionsrätten inte bara granskar där reglerna för offentlig upphandling inte har EU:s institutioner utan även nationella, följts. regionala och lokala institutioner som hanterar Områden med högst uppskattade felnivåer EU-medel. var 2016 Ekonomisk, social och territoriell Varje år lämnar revisionsrätten sin sammanhållning samt Konkurrenskraft för årsrapport som innehåller iakttagelser om tillväxt och sysselsättning. EU:s budgetgenomförande. Årsrapporten
283S kr . 2017/ 18: 101
Revisionsrättens iakttagelser 6.6 Redovisning av samtliga EU-
gällande Sverige medel
I detta avsnitt redogörs för samtliga medel till Revisionsrätten har i årsrapporten gjort en och från EU-budgeten som redovisades mot iakttagelse gällande Sverige. Det gäller konstaterande återkommande brister i för- inkomsttitlar och anslag på statens budget. valtningen av B-räkenskaper i uppbörden av Utöver utfallet för 2017 redovisas de fyra
traditionella egna medel. Sverige var en av tre närmast föregående årens utfall kassamässigt. Redovisningen omfattar samtliga medel medlemsstater som granskades. Tullverket har oavsett till vilken fond eller vilken flerårig bekräftat att Revisionsrättens iakttagelser budgetram medlen är hänförliga till. Detta stämmer och aktuella belopp har ställts till kommissionens förfogande. avsnitt ger därmed en översikt över hur EUbudgeten påverkar statens budget. Därutöver
omnämns sådana bidrag från EU-budgeten till Utgångspunkter för Sveriges statliga myndigheter som inte redovisas mot
agerande avseende statens budget, men som redovisas i resultatrevisionsrättens iakttagelser räkningen i årsredovisningen för staten.
I propositionen om budgeteffekter av Sveriges
Avgiften till EU
medlemskap i Europeiska unionen m.m.
(prop. 1994/95:40), som riksdagen ställt sig EU:s budget upprättas med stöd av fördraget bakom (bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), om Europeiska unionens funktionssätt. EUslås fast att Sverige ska verka för en effektiv budgetens utgifter och inkomster ska balansoch återhållsam EU-budgetpolitik och för att era och det är budgetens utgifter som styr närhetsprincipen ska tillämpas på budgetbehovet av inkomster. Inkomsterna utgörs området. I den svenska politiken ingår även att huvudsakligen av egna medel i form av avgifter prioritera uppföljning och kontroll av EUfrån medlemsstaterna. Egna medel fastställs medel. enligt regelverket i rådets beslut 2014/335/EU, Kommissionen är enligt fördraget om Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens funktionssätt (EUF- Europeiska unionens egna medel. De egna fördraget) ytterst ansvarig för budgetens medlen bestod t.o.m. 2017 av fyra genomförande. Medlemsstaterna har dock ett komponenter. ansvar inför kommissionen och ska samarbeta Tullavgiften består av handelstullar som tas med kommissionen i genomförandet av ut enligt den gemensamma tulltaxan vid budgeten och för att upprätta effektiva handel med länder utanför EU. Dessa kontrollsystem som säkerställer en sund inkomster tillfaller EU-budgeten. Medlemsekonomisk förvaltning i medlemsstaterna. staterna får dock behålla 20 procent av in- Sverige fäster stor vikt vid revisionsrättens täkterna för att finansiera administrativa iakttagelser och vid att kommissionen tillkostnader. sammans med medlemsstaterna vidtar Inom ramen för den gemensamma jordnödvändiga åtgärder för att komma tillrätta brukspolitiken togs t.o.m. 2017 en särskild med de brister som revisionsrätten upptäcker. produktionsavgift för socker ut. Dessa Förslaget som ministerrådet enades om i inkomster tillföll EU:s budget, med avdrag för februari 2018 var att rekommendera Europafinansiering av administrativa kostnader enligt parlamentet att bevilja kommissionen ansvarssamma procentsats som för tullavgifter. frihet för budgetåret 2016. Sverige röstade i Den tredje delen av avgiften, den s.k. merlikhet med förra året nej till rekovärdesskattebaserade avgiften, beräknas som mmendationen vid omröstningen eftersom en procentuell andel av respektive medrevisionsrättens granskning visade en hög lemsstats harmoniserade mervärdesskattebas. felprocent. Nederländerna och Storbritannien Harmoniserad mervärdesskattebas innebär att röstade också nej till att bevilja kommissionen medlemsstaternas inkomster från mervärdesansvarsfrihet. skatt justeras för att uppnå likabehandling
mellan medlemsstaterna.
284S kr . 2017/ 18: 101
Den fjärde delen av avgiften baseras på förändras under året och avvika från bruttonationalinkomsten (BNI). Medlems- beräkningen i statens budget beroende på ett staternas sammanlagda BNI-avgifter är en flertal faktorer, som t.ex.: restpost och storleken fastställs för att säkra – faktisk uppbörd av tullar och importatt EU-budgetens inkomster och utgifter avgifter, balanserar. Avgiftens storlek för respektive – revideringar av medlemsstaternas BNI, medlemsstat beräknas som medlemsstatens – revideringar av baser för mervärdesskatt, andel av EU:s BNI multiplicerad med den del – utfallet av EU-budgeten för tidigare år, av EU-budgetens utgifter som inte täcks av de övriga egna medlen. – ändringsbudgetar på unionsnivå.
Ett antal medlemsstater har dock medgetts Lägre avgift till EU än beräknat i budgeten särskilda nedsättningar av sina avgifter, som i Sveriges avgift till EU uppgick 2017 till sin tur finansieras av övriga medlemsstater. 24 224 miljoner kronor och är därmed Nedsättningarna ska korrigera orimliga netto- 5 362 miljoner kronor (18,1 procent) lägre än bördor, dvs. kompensera de länder som vad som anvisades i statens budget. relativt sett får lite tillbaka från EU-budgetens Lägre avgift 2017 utgiftssida jämfört med storleken på deras avgifter. Dessa nedsättningar hanteras med Jämfört med 2016 minskade avgiften till EU med 6 126 miljoner kronor (25 procent). Det retroaktivitet från den 1 januari 2014 sedan Europeiska unionens beslut om egna medel beror främst på retroaktiva nedsättningar för mervärdesskattebaserade och BNI-baserade trädde i kraft i oktober 2016. Kassamässigt reglerades nedsättningarna i januari 2017. avgiften enligt Europeiska unionens beslut om egna medel som trädde i kraft i oktober 2016 och kassamässigt reglerades i januari 2017.
Redovisningen i och vid sidan om statens
Periodiserad EU-avgift i resultaträkningen
budget
Kostnaden för Sveriges avgift till EU 2017 uppgick till 30 246 miljoner kronor (se not 4). På statens budget bruttoredovisas det Det är 6 022 miljoner kronor högre än det återflöde av medel med delat förvaltningskassamässiga utfallet som uppgick till ansvar som administreras av svenska 24 224 miljoner kronor. Skillnaden beror på myndigheter. Bruttoredovisning innebär att retroaktiva rabatter som avsåg åren 2014 – 2016 betalningar från EU redovisas mot inkomstmen som reglerades kassamässigt 2017. titel medan de bidragsutbetalningar som myndigheterna gör redovisas mot anslag på Återflöde från EU minskade statens budget. Redovisningen i dessa delar är Betalningarna från EU minskade med kassamässig. Som tidigare nämnts ingår även 504 miljoner kronor. De medel som Sverige program inom territoriellt samarbete under får som återflöde från EU-budgeten kommer delad förvaltning, men dessa redovisas vid huvudsakligen från Garantifonden och Landssidan av statens budget. bygdsfonden. I tabellen Avgift till och Betalningar från EU redovisas samlat under återflöde från EU (kassamässigt) sammaninkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och fattas det kassamässiga flödet mellan EU specificeras på separata inkomsttitlar. EU- budgeten och den svenska statens budget avgiften redovisas på anslaget 1:1 Avgiften till under perioden 2013 – 2017. Europeiska unionen under utgiftsområde 27 Uppgifterna i tabellen ger inte en helt Avgiften till Europeiska unionen. fullständig bild av effekterna på statens budget Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av av EU-medlemskapet. Utöver de anslag som Sveriges betalningar till kommissionen för helt eller delvis finansieras av EU-bidrag, EU-budgeten. EU-budgeten beslutas årligen måste hänsyn tas till att det förekommer inom en flerårig budgetram. Eftersom EU- utgifter genom den medfinansiering som budgetens inkomster och utgifter ska balans- staten ibland står för genom anslag på statens era och merparten av inkomsterna utgörs av budget, t.ex. under utgiftsområde 14 Arbetsavgifter från medlemsstaterna styr EU- marknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 budgetens utgiftsnivå i hög grad utgiftsnivån Regional tillväxt och utgiftsområde 23 Areella inom utgiftsområde 27. Sveriges avgift kan näringar, landsbygd och livsmedel.
285S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 6.7 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)
Miljoner kronor 2013 2014 2015 2016 2017 Förändring 2017-2016 Tullavgift 3 820 4 185 4 711 4 609 5 800 1 191 Sockeravgifter -7 53 24 25 34 9 Mervärdesskattebaserad avgift 1 714 5 252 5 019 5 398 -4 650 -10 048 BNI-baserad avgift 31 478 31 600 33 972 19 953 22 365 2 412 Storbritannien-avgift 407 463 506 365 675 310
Summa betalningar till EU
1
37 412 41 553 44 232 30 350 24 224 -6 126
Bidrag från Europeiska garantifonden för 5 850 6165 6 600 6 480 6 775 295 jordbruket Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 1 603 1945 1 621 2 372 1 004 -1 368 Bidrag från EU till fiskenäringen 94 38 103 58 15 -43 Bidrag från Europeiska regionala 1 292 1395 509 721 1 213 492 utvecklingsfonden Bidrag från Europeiska socialfonden 842 1982 524 324 578 254 Bidrag till transeuropeiska nätverk 393 294 123 383 215 -168 Övriga bidrag från EU 192 45 253 642 675 33
Summa bidrag m.m.
2
10 266 11 864 9 733 10 980 10 475 -505
Nettoflöde från statens budget till EU 27 146 29 689 34 498 19 370 13 749 -5 621
1 Redovisat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. 2 Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m.
Medfinansieringen är en förutsättning för att utbetalningar av stöd i efterhand. För Garanti- Sverige ska kunna tillgodogöra sig medel från de fonden och övriga strukturfonder förskotteras flesta av fonderna i EU-budgeten. dock viss del av det belopp för programperioden Garantifonden finansieras emellertid helt som varje medlemsland tilldelats. Statens budget genom EU-budgeten bortsett från valutakurs- står dessutom för den valutarisk som uppstår i differenser och finansiella korrigeringar. Utgifter och med att stöden betalas ut i kronor medan hänförliga till Sveriges medlemskap i EU kravet på ersättning från EU-budgeten görs i förekommer även under olika myndigheters euro enligt gällande regler för valutaomräkning. förvaltningsanslag. Eftersom samarbetet inom Kommissionen gör därefter sina utbetalningar i EU är integrerat i den nationella verksamheten euro. och utgifter för europeiskt samarbete förekom redan före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särredovisa. Anslagen för EU-bidrag på statens budget uppgick 2017 till 11 653 miljoner kronor (tabell Anslag finansierade med EU-medel). Dessa utgifter ska motsvaras av medel från respektive fond inom EU-budgeten. År 2017 uppgick inkomsterna från EU-budgeten till 10 476 miljoner kronor, se tabell Avgift till och återflöde från EU kassamässigt). Beroende på periodiserings- och valutakursdifferenser samt finansiella korrigeringar skiljer sig alltså utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar med 1 176 miljoner kronor. Periodiseringseffekterna uppkommer eftersom EU-budgeten generellt sett ersätter
286S kr . 2017/ 18: 101
Tabell 6.8 Anslag finansierade med EU-medel för fleråriga budgetramen 2007 – 2013
Tusental kronor Anslagsnamn Utfall 2017 Utfall 2016 Förändring 2017-2016 08 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar - 8 614 -8 614 14 1:12 (2015) Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007 – 2013 - -282 282 19 1:3 (2015) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007 – 2013 -912 -16 059 15 147 23 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk - -674 674 23 1:18 1 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur - -6 467 6 467
Summa -912 -14 869 13 957
1 Avser anslagspost 1:18:7 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007 – 2013, EU-medel.
Tabell 6.9 Anslag finansierade med EU-medel för fleråriga budgetramen 2014 – 2020
Tusental kronor Anslagsnamn Utfall 2017 Utfall 2016 Förändring 2017-2016 04 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 43 388 19 100 24 288 08 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 147 129 56 726 90 403 09 4:7 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) 2014 – 2020 14 457 3 463 10 994 14 1:6 Europeiska socialfonden för perioden 2014 – 2020 872 638 454 406 418 232 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 1 015 264 772 644 242 620 22 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 215 223 382 745 -167 522 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 280 110 6 449 235 830 875 23 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 126 284 140 800 -14 516 23 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 18 926 3 138 15 788 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2014 – 2020 1 919 393 1 609 595 309 798
Summa 11 652 812 9 891 852 1 760 960
Redovisning i resultaträkningen Bidrag vid sidan av statens budget I resultaträkningen för staten (avsnitt 3) Det finns också bidrag från EU-budgeten, redovisas avgiften till EU under posten exempelvis från ramprogrammen för Transfereringar till utlandet. Återflödet från forskning som inte redovisas på statens EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. budget, utan endast i resultaträkningen. Under Dessa intäkter redovisas det år som stödet 2017 tog statliga myndigheter, inklusive betalas ut till bidragsmottagarna, vilket universitet och högskolor, emot motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan 2 234 miljoner kronor i bidrag från EUdärför finnas skillnader i resultaträkningen och budgeten som enbart redovisades som intäkter den kassamässiga redovisningen i statens av bidrag i resultaträkningen och som därmed budget. inte framgår av redovisningen på statens budget (se not 3).
287Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget
288S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 1
Bilaga 1 Specifikation av inkomster på statens budget 2017
Tusental kronor Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2016 Utfall 2015 Inkomsttitel 2017 statens budget
Skatt på arbete 1 203 897 753 1 194 406 937 -9 490 816 1 137 401 627 1 049 768 143
1100 Direkta skatter på arbete 644 673 535 635 568 754 -9 104 781 607 095 375 558 269 800
1110 Inkomstskatter 767 229 100 758 970 059 -8 259 041 725 178 891 686 524 847 1111 Statlig inkomstskatt 61 098 753 58 612 588 -2 486 165 55 600 235 50 805 949 1115 Kommunal inkomstskatt 706 130 347 700 357 471 -5 772 876 669 578 656 635 718 897
1120 Allmän pensionsavgift 119 147 538 118 637 973 -509 565 113 340 354 108 355 811 1121 Allmän pensionsavgift 119 147 538 118 637 973 -509 565 113 340 354 108 355 811
1130 Artistskatt 1 865 0 -1 865 341 1 865 1131 Artistskatt 1 865 0 -1 865 341 1 865
1140 Skattereduktioner -241 704 968 -242 039 278 -334 310 -231 424 212 -236 612 722 1141 Allmän pensionsavgift -119 114 566 -118 610 106 504 460 -113 313 732 -108 327 809 1144 Fastighetsavgift -240 735 -248 625 -7 890 -248 625 -240 065 1151 Sjöinkomst -53 698 -54 152 -454 -54 152 -54 050 1153 Jobbskatteavdrag -108 615 008 -109 127 196 -512 188 -105 101 685 -104 000 965 1154 Husavdrag -13 663 961 -13 980 011 -316 050 -12 687 024 -23 694 897 1155 Gåvor till ideell verksamhet 0 0 0 0 -283 779 1156 Övriga skattereduktioner -17 000 -19 188 -2 188 -18 994 -11 156
1200 Indirekta skatter på arbete 559 224 218 558 838 183 -386 035 530 306 253 491 498 343
1210 Arbetsgivaravgifter 541 881 353 541 093 557 -787 796 515 708 777 491 636 774 1211 Sjukförsäkringsavgift 82 398 811 74 389 266 -8 009 545 78 539 543 64 332 437 1212 Föräldraförsäkringsavgift 44 172 648 44 447 910 275 262 42 107 856 38 447 831 1213 Arbetsskadeavgift 5 096 844 3 421 960 -1 674 884 4 856 303 4 430 576 1214 Ålderspensionsavgift 180 452 721 178 188 544 -2 264 177 170 026 375 161 913 267 1215 Efterlevandepensionsavgift 19 877 691 11 983 396 -7 894 295 18 954 055 17 305 128 1216 Arbetsmarknadsavgift 44 234 697 43 923 924 -310 773 41 631 773 37 925 910 1217 Allmän löneavgift 163 948 481 183 128 256 19 179 775 156 196 960 149 989 175 1218 Ofördelade avgifter 0 -67 768 -67 768 -348 197 160 098 1219 Nedsatta avgifter 1 699 460 1 678 069 -21 391 3 744 111 17 132 354
1240 Egenavgifter 13 258 814 12 531 830 -726 984 11 798 926 11 841 439 1241 Sjukförsäkringsavgift 268 398 262 357 -6 041 440 559 256 174 1242 Föräldraförsäkringsavgift 1 116 844 631 217 -485 627 594 720 602 839 1243 Arbetsskadeavgift 128 678 81 565 -47 113 115 328 84 442 1244 Ålderspensionsavgift, netto 5 204 702 4 861 382 -343 320 4 567 334 4 606 884 1245 Efterlevandepensionsavgift 502 478 285 744 -216 734 450 237 443 216 1246 Arbetsmarknadsavgift 3 40 724 40 721 36 390 -974 1247 Allmän löneavgift 3 911 684 4 259 625 347 941 3 605 145 3 849 704 1249 Nedsatta avgifter 2 126 027 2 109 215 -16 812 1 989 213 1 999 155 3
289S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 1
Tusental kronor Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2016 Utfall 2015 Inkomsttitel 2017 statens budget 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -37 182 250 -36 886 871 295 379 -35 586 414 -33 644 777 1261 Avgifter till premiepensionssystemet -37 182 250 -36 886 871 295 379 -35 586 414 -33 644 777
1270 Särskild löneskatt 44 624 694 45 428 868 804 174 43 639 982 40 283 126 1271 Pensionskostnader, företag 35 458 139 36 620 878 1 162 739 35 104 837 34 174 191 1272 Pensionskostnader, staten 3 866 431 4 022 410 155 979 3 773 265 3 743 396 1273 Förvärvsinkomster 3 938 011 3 591 845 -346 166 3 620 483 1 590 415 1274 Egenföretagare 1 362 113 1 193 735 -168 378 1 141 398 775 123
1280 Nedsättningar -3 825 487 -3 787 284 38 203 -5 733 324 -19 131 509 1282 Arbetsgivaravgifter -1 699 460 -1 678 069 21 391 -3 744 111 -17 132 354 1283 Egenavgifter, generell nedsättning -2 038 860 -2 036 700 2 160 -1 919 701 -1 925 480 1284 Egenavgifter, regional nedsättning -87 167 -72 515 14 652 -69 512 -73 675
1290 Tjänstegruppliv 467 094 458 083 -9 011 478 306 513 290 1291 Tjänstegruppliv 467 094 458 083 -9 011 478 306 513 290
1300 Skatt på kapital 228 671 126 254 309 125 25 637 999 245 976 710 244 977 023
1310 Skatt på kapital, hushåll 60 991 059 75 141 416 14 150 357 74 604 586 69 063 871 1311 Skatt på kapital 76 168 272 93 419 229 17 250 957 91 940 892 87 167 075 1312 Skattereduktion kapital -15 186 596 -18 297 785 -3 111 189 -17 355 161 -18 096 393 1313 Expansionsmedelsskatt 9 383 19 973 10 590 18 854 -6 811
1320 Skatt på företagsvinster 113 738 004 123 459 663 9 721 659 115 232 106 119 588 846 1321 Skatt på företagsvinster 113 738 004 123 459 663 9 721 659 115 232 106 119 588 846
1330 Kupongskatt 5 141 524 6 412 926 1 271 402 5 732 308 4 633 702 1331 Kupongskatt 5 141 524 6 412 926 1 271 402 5 732 308 4 633 702
1340 Avkastningsskatt 3 723 364 4 365 989 642 625 4 645 663 8 370 909 1341 Avkastningsskatt hushåll 0 144 172 144 172 144 172 101 518 1342 Avkastningsskatt företag 3 449 713 4 149 225 699 512 4 414 266 8 007 330 1343 Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande 273 651 72 592 -201 059 87 225 262 061
1350 Fastighetskatt 32 322 340 32 790 990 468 650 33 431 014 32 424 778 1351 Fastighetsskatt hushåll 688 621 675 124 -13 497 654 684 669 986 1352 Fastighetsskatt företag 14 428 394 15 008 061 579 667 16 086 029 15 290 309 1353 Kommunal fastighetsavgift hushåll 13 901 218 13 719 226 -181 992 13 247 153 13 179 207 1354 Kommunal fastighetsavgift företag 3 304 107 3 388 579 84 472 3 443 147 3 285 275
1360 Stämpelskatt 12 754 835 12 138 141 -616 694 12 331 034 10 895 050 1361 Stämpelskatt 12 754 835 12 138 141 -616 694 12 331 034 10 895 050
1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 542 572 582 554 850 939 12 278 357 532 936 264 501 586 229
1410 Mervärdesskatt 413 751 188 427 420 014 13 668 826 406 453 819 380 315 171 1411 Mervärdesskatt 413 751 188 427 420 014 13 668 826 406 453 819 380 315 171 4
290S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 1
Tusental kronor Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2016 Utfall 2015 Inkomsttitel 2017 statens budget
1420 Skatt på alkohol och tobak 26 197 083 26 305 641 108 558 25 848 763 25 581 959 1421 Skatt på tobak 11 778 428 11 871 517 93 089 11 918 007 11 825 215 1422 Skatt på etylalkohol 4 096 392 4 326 706 230 314 4 238 641 4 202 306 1423 Skatt på vin 6 021 429 5 847 231 -174 198 5 577 565 5 502 095 1424 Skatt på mellanklassprodukter 162 924 137 713 -25 211 146 743 151 654 1425 Skatt på öl 4 132 203 4 122 224 -9 979 3 973 355 3 894 983 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak 5 707 251 -5 456 -5 548 5 706
1430 Energiskatt 46 894 982 46 573 412 -321 570 44 566 964 40 696 293 1431 Skatt på elektrisk kraft 23 184 342 22 959 044 -225 298 21 058 802 20 394 756 1432 Energiskatt bensin 11 875 265 11 558 728 -316 537 11 908 323 10 749 510 1433 Energiskatt oljeprodukter 11 534 660 11 807 671 273 011 11 304 658 9 243 526 1434 Energiskatt övrigt 300 715 247 969 -52 746 295 182 308 502
1440 Koldioxidskatt 23 657 241 23 530 949 -126 292 24 138 342 24 604 616 1441 Koldioxidskatt bensin 7 811 478 7 768 605 -42 873 8 219 235 8 573 426 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter 15 076 230 15 381 149 304 919 15 354 822 15 397 365 1443 Koldioxidskatt övrigt 769 533 381 195 -388 338 564 285 633 825
1450 Övriga skatter på energi och miljö 4 443 485 4 071 949 -371 536 5 203 721 4 816 287 1451 Svavelskatt 12 202 10 819 -1 383 10 820 12 286 1452 Skatt på råtallolja 0 0 0 0 0 1453 Särskild skatt mot försurning 51 965 51 128 -837 51 987 53 529 1454 Skatt på bekämpningsmedel 135 304 121 731 -13 573 126 691 114 562 1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 2 347 143 2 563 346 216 203 4 252 688 3 767 510 1456 Avfallsskatt 268 320 184 688 -83 632 302 069 297 307 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen 54 485 47 814 -6 671 49 348 43 717 1458 Övriga skatter 126 375 76 459 -49 916 74 117 185 377 1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter 331 691 281 000 -50 691 336 000 342 000
1461 Kemikalieskatt 1 116 000 734 962 -381 038
1470 Skatt på vägtrafik 20 589 934 19 923 878 -666 056 19 696 302 18 752 203 1471 Fordonsskatt 14 138 914 13 272 653 -866 261 13 381 354 13 289 578 1472 Vägavgifter 850 854 1 015 003 164 149 896 290 817 815 1473 Trängselskatt 2 730 000 2 742 956 12 956 2 578 506 1 835 907 1474 Skatt på trafikförsäkringspremier 2 870 166 2 893 267 23 101 2 840 152 2 808 903
1480 Övriga skatter 7 038 669 7 025 096 -13 573 7 028 355 6 819 700 1481 Systembolaget AB:s överskott 205 999 417 962 211 963 289 158 197 641 1482 Inlevererat överskott från Svenska Spel AB 4 899 662 4 705 000 -194 662 4 822 745 4 803 119 1483 Skatt på spel 17 137 14 279 -2 858 14 551 15 733 1484 Lotteriskatt 1 431 160 1 470 281 39 121 1 440 658 1 337 074 1485 Lotteriavgifter 31 001 31 600 599 29 742 30 590 1486 Skatt på annonser och reklam 197 918 169 703 -28 215 200 802 200 069 1488 Lokalradioavgifter 143 092 107 688 -35 404 124 493 130 097 1489 Avgifter avseende Myndigheten för radio och tv 8 700 8 700 0 8 700 8 700 5
291S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 1
Tusental kronor Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2016 Utfall 2015 Inkomsttitel 2017 statens budget 1491 Avgifter för telekommunikation 104 000 99 882 -4 118 97 505 96 677
1500 Skatt på import 6 544 499 6 258 982 -285 517 6 076 768 6 275 134
1511 Tullmedel 6 510 204 6 225 133 -285 071 6 043 668 6 242 954 1512 Sockeravgifter 34 295 33 849 -446 33 101 32 180
1600 Restförda och övriga skatter 11 329 183 12 214 996 885 813 16 440 002 6 758 417
1610 Restförda skatter -4 321 262 -5 820 899 -1 499 637 -4 709 091 -4 321 261 1611 Restförda skatter, hushåll -1 410 028 -2 009 392 -599 364 -1 736 713 -1 410 028 1612 Restförda skatter, företag -2 911 234 -3 811 507 -900 273 -2 972 378 -2 911 234
1620 Övriga skatter, hushåll 3 530 266 6 755 447 3 225 181 5 354 089 4 015 167 1621 Omprövningar aktuellt taxeringsår -187 740 -240 144 -52 404 -240 144 -240 144 1622 Omprövningar äldre taxeringsår 774 577 2 997 503 2 222 926 -105 045 774 577 1623 Anstånd 1 088 877 576 595 -512 282 2 116 929 1 088 877 1624 Övriga skatter 1 610 319 3 097 332 1 487 013 3 258 188 2 077 913 1625 Skattetillägg 205 058 176 457 -28 601 176 457 146 727 1626 Förseningsavgifter 39 175 147 704 108 529 147 704 167 218
1630 Övriga skatter, företag 150 206 -1 494 251 -1 644 457 3 182 252 -1 969 490 1631 Omprövningar aktuellt taxeringsår -1 237 790 -1 656 270 -418 480 -1 656 270 -2 134 042 1632 Omprövningar äldre taxeringsår 400 000 -1 431 503 -1 831 503 -843 679 -982 718 1633 Anstånd -1 000 000 -467 949 532 051 3 491 826 -329 016 1634 Övriga skatter 510 046 128 872 -381 174 355 569 434 697 1635 Skattetillägg 1 085 476 1 570 983 485 507 1 476 124 812 615 1636 Förseningsavgifter 392 474 361 616 -30 858 358 682 228 974
1640 Intäkter som förs till fonder 11 969 973 12 774 700 804 727 12 612 752 9 034 002 1641 Insättningsgarantiavgifter 1 514 447 1 860 325 345 878 4 914 058 4 973 178 1642 Avgifter till Kärnavfallsfonden 2 460 865 3 797 398 1 336 533 3 735 653 3 466 764 1644 Batteriavgifter 4 464 2 762 -1 702 3 612 5 041 1645 Kväveoxidavgifter 590 197 602 844 12 647 566 174 589 019 1647 Resolutionsavgifter 7 400 000 6 511 370 -888 630 3 393 255
Totala skatteintäkter 1 993 015 143 2 022 040 980 29 025 837 1 938 831 372 1 809 364 946
1700 Avgående poster, skatter till EU -6 544 499 -6 258 982 285 517 -6 076 768 -6 275 134
1710 EU-skatter -6 544 499 -6 258 982 285 517 -6 076 768 -6 275 134 1711 EU-skatter -6 544 499 -6 258 982 285 517 -6 076 768 -6 275 134
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat) 1 986 470 644 2 015 781 998 29 311 354 1 932 754 604 1 803 089 812
1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -968 068 432 -961 865 727 6 202 705 -919 643 995 -875 782 438
1810 Skatter till andra sektorer -968 068 432 -961 865 727 6 202 705 -919 643 995 -875 782 438 6
292S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 1
Tusental kronor Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2016 Utfall 2015 Inkomsttitel 2017 statens budget 1811 Kommunala inkomstskatter -722 945 209 -716 935 814 6 009 395 -685 739 495 -651 653 918 1812 Avgifter till AP-fonder -245 123 223 -244 929 912 193 311 -233 904 500 -224 128 521
Statens skatteintäkter (periodiserat) 1 018 402 212 1 053 916 271 35 514 059 1 013 110 609 927 307 374
1900 Periodiseringar 5 312 418 -3 991 047 -9 303 465 30 915 565 -33 365 605
1910 Uppbördförskjutningar 14 119 527 9 044 759 -5 074 768 9 158 789 -29 286 942 1911 Uppbördsförskjutningar 14 119 527 9 044 759 -5 074 768 9 158 789 -29 286 942
1920 Betalningsförskjutningar -8 224 328 -13 408 030 -5 183 702 22 067 899 -3 495 882 1921 Kommuner och landsting -2 081 476 -6 136 268 -4 054 792 -1 000 216 6 980 072 1922 Ålderspensionssystemet 433 567 859 254 425 687 1 819 521 737 765 1923 Företag och hushåll -5 621 216 -8 523 273 -2 902 057 20 534 167 -11 354 738 1924 Kyrkosamfund -996 130 429 121 1 425 251 689 028 91 916 1925 EU 40 927 -36 864 -77 791 25 400 49 103
1930 Anstånd -582 781 372 224 955 005 -311 124 -582 781 1931 Anstånd -582 781 372 224 955 005 -311 124 -582 781
1000 Statens skatteinkomster 1 023 714 630 1 049 925 224 26 210 594 1 044 026 173 893 941 769
2100 Rörelseöverskott 2 575 163 3 637 081 1 061 918 4 234 640 6 982 912
2110 Affärsverkens inlevererade överskott 422 500 375 861 -46 639 729 000 475 000 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 12 500 16 861 4 361 0 0 2116 Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning 410 000 359 000 -51 000 729 000 475 000 och inleverans av motsvarighet till statlig skatt
2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott 452 663 761 220 308 557 705 640 2 407 912 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets 32 663 38 964 6 301 26 454 18 239 garantiverksamhet 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 100 000 235 407 135 407 164 137 99 938 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter 320 000 486 849 166 849 515 049 2 289 735
2130 Riksbankens inlevererade överskott 1 700 000 2 500 000 800 000 2 800 000 4 100 000 2131 Riksbankens inlevererade överskott 1 700 000 2 500 000 800 000 2 800 000 4 100 000
2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 384 000 361 504 -22 496 286 271 259 882
2210 Överskott av fastighetsförvaltning 384 000 361 504 -22 496 286 271 259 882 2215 Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning 384 000 361 504 -22 496 286 271 259 882
2300 Ränteinkomster 1 706 057 2 379 290 673 233 1 960 272 1 345 195
2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen 32 0 -32 0 4
2320 Räntor på näringslån -928 25 953 -946 -874
293S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 1
Tusental kronor Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2016 Utfall 2015 Inkomsttitel 2017 statens budget 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet -1 050 6 1 056 -999 -994 2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån 90 19 -71 53 116
2340 Räntor på studielån 37 000 36 001 -999 35 807 40 342 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån 37 000 36 001 -999 35 807 40 342
2390 Övriga ränteinkomster 1 669 985 2 343 264 673 279 1 925 410 1 305 727 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering 0 4 4 0 1 2394 Övriga ränteinkomster 68 085 34 046 -34 039 58 310 58 112 2397 Räntor på skattekonton m.m., netto 1 601 900 2 309 214 707 314 1 867 100 1 247 614
2400 Inkomster av statens aktier 11 000 000 8 557 591 -2 442 409 12 588 323 19 520 615
2410 Inkomster av statens aktier 11 000 000 8 557 591 -2 442 409 12 588 323 19 520 615 2411 Inkomster av statens aktier 11 000 000 8 557 591 -2 442 409 12 588 323 19 520 615
2500 Offentligrättsliga avgifter 10 024 824 10 095 343 70 519 10 360 777 8 490 482
2511 Expeditions- och ansökningsavgifter 986 490 953 579 -32 911 938 259 936 010 2522 Fastställande av åldersgränser för framställning i film 0 327 327 3 549 3 811 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor 3 396 135 3 439 423 43 288 3 364 850 2 996 674 2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning 27 000 30 961 3 961 26 020 26 750 2528 Avgifter vid bergsstaten 11 500 20 729 9 229 10 318 15 641 2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet 403 700 388 044 -15 656 114 163 105 494 2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register 2 336 2 052 -284 2 069 2 220 2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna 1 460 000 1 449 107 -10 893 1 567 158 1 438 460 2534 Avgifter vid Transportstyrelsen 1 303 000 1 506 985 203 985 1 313 495 1 452 694 2537 Miljöskyddsavgift 150 000 191 178 41 178 158 410 137 712 2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen 4 100 290 -3 810 4 292 4 331 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet 511 000 542 588 31 588 519 126 453 526 2551 Avgifter från kärnkraftverken 296 000 263 141 -32 859 285 807 282 886 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter 437 310 419 922 -17 388 488 927 406 445 2553 Registreringsavgift till Fastighetsmäklarinspektionen 18 010 20 490 2 480 17 663 17 316 2557 Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret 4 373 55 -4 318 4 049 4 276 2558 Avgifter för årlig revision 162 037 152 946 -9 091 153 471 156 446 2559 Avgifter för etikprövning av forskning 28 476 29 314 838 28 145 26 930 2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter 21 357 16 950 -4 407 19 345 22 860 2562 CSN-avgifter 802 000 667 263 -134 737 1 341 660
2600 Försäljningsinkomster 67 000 93 345 26 345 67 901 67 645
2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter 67 000 93 274 26 274 67 842 67 234 2625 Utförsäljning av beredskapslager 0 71 71 0 0 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter 0 0 0 59 411
2700 Böter m.m. 1 186 960 1 101 230 -85 730 1 072 211 1 243 064
294S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 1 Tusental kronor Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2016 Utfall 2015 Inkomsttitel 2017 statens budget 2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter 95 000 95 128 128 107 546 101 478 2712 Bötesmedel 953 000 772 592 -180 408 781 278 890 824 2713 Vattenföroreningsavgifter m.m. 1 020 -96 -1 116 2 004 82 928 2714 Sanktionsavgifter m.m. 90 000 168 098 78 098 130 662 121 400 2717 Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll 47 940 65 509 17 569 50 721 46 434
2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 819 795 1 154 932 335 137 685 961 1 059 909
2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 819 795 1 154 932 335 137 685 961 1 059 909
2000 Inkomster av statens verksamhet 27 763 799 27 380 316 -383 483 31 256 356 38 969 704
3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner 0 5 835 5 835 19 539 10 961
3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda 0 5 835 5 835 19 539 10 961 byggnader och maskiner 3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter 0 5 835 5 835 19 539 10 961 3200 Övriga inkomster av markförsäljning 0 0 0 0 0 3211 Övriga inkomster av markförsäljning 0 0 0 0 0
3300 Övriga inkomster av försåld egendom 5 000 000 2 273 -4 997 727 211 000 122 684
3312 Övriga inkomster av försåld egendom 5 000 000 2 273 -4 997 727 211 000 122 684
3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 8 108 -4 991 892 230 539 133 645
4100 Återbetalning av näringslån 670 603 -67 1 469 901
4120 Återbetalning av jordbrukslån 400 0 -400 325 311 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen 400 0 -400 325 311 4130 Återbetalning av övriga näringslån 270 603 333 1 144 590 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet 70 52 -18 52 69 4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens 0 422 422 858 149 jordbruksverk 4139 Återbetalning av lokaliseringslån 200 129 -71 234 371
4300 Återbetalning av studielån 529 100 521 121 -7 979 578 857 711 372
4312 Återbetalning av allmänna studielån 100 33 -67 65 55 4313 Återbetalning av studiemedel 529 000 521 088 -7 912 578 792 711 317
4500 Återbetalning av övriga lån 161 680 242 635 80 955 203 477 200 031
4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 1 000 70 961 69 961 52 156 40 330 9
295S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 1
Tusental kronor Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2016 Utfall 2015 Inkomsttitel 2017 statens budget 4526 Återbetalning av övriga lån 160 680 171 675 10 995 151 321 159 701
4000 Återbetalning av lån 691 450 764 359 72 909 783 803 912 305
5100 Avskrivningar och amorteringar 97 000 96 397 -603 107 374 154 491
5120 Avskrivningar på fastigheter 97 000 96 397 -603 107 374 154 491 5121 Amortering på statskapital 97 000 96 397 -603 107 374 154 491
5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader 0 0 0 0 0 5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader 0 0 0 0 0
5000 Kalkylmässiga inkomster 11 294 000 11 427 397 133 397 10 775 197 9 748 094
6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 8 515 430 7 778 922 -736 508 8 851 574 8 221 015
6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 6 565 430 6 774 968 209 538 6 479 641 6 600 116 6111 Gårdsstöd 6 431 000 6 698 346 267 346 6 345 238 6 271 956 6113 Övriga interventioner 130 000 116 785 -13 215 127 496 121 682 6115 Djurbidrag 0 0 0 -5 349 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 4 430 -40 163 -44 593 6 911 206 129 6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 1 950 000 1 003 954 -946 046 2 371 933 1 620 899 6123 Europeiska utvecklings- och garantifonden garantisektionen 2000 – 2006 0 -62 -62 -113 -232 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007 – 2013 0 0 0 405 262 0 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för 1 950 000 1 004 016 -945 984 1 966 784 1 621 131 landsbygdsutveckling 2014 – 2020
6200 Bidrag från EU till fiskenäringen 162 400 15 154 -147 246 58 311 103 283
6213 Bidrag från Europeiska fiskefonden 2007 – 2013 0 0 0 22 366 81 872 6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014 – 2020 162 400 15 154 -147 246 35 945 21 410
6300 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 407 000 1 213 196 -193 804 720 640 508 981
6313 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2007 – 2013 0 293 253 293 253 47 079 405 529 6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014 – 2020 1 407 000 919 943 -487 057 673 562 103 452
6400 Bidrag från Europeiska socialfonden 979 000 578 195 -400 805 324 118 523 635
6412 Bidrag från Europeiska socialfonden 2000 – 2006 0 0 0 0 -4 725 6413 Bidrag från Europeiska socialfonden 2007 – 2013 0 0 0 0 328 681 6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014 – 2020 979 000 578 195 -400 805 324 118 199 680
6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 22 000 215 223 193 223 382 745 123 084
296S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 1
Tusental kronor Statens budget Beräknat utfall Skillnad mot Utfall 2016 Utfall 2015 Inkomsttitel 2017 statens budget
6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk 22 000 215 223 193 223 382 745 123 084
6900 Övriga bidrag från EU 186 000 674 850 488 850 642 406 253 076
6911 Övriga bidrag från EU 186 000 674 850 488 850 642 406 253 076
6000 Bidrag m.m. från EU 11 271 830 10 475 540 -796 290 10 979 795 9 733 073
7100 Tillkommande skatter 10 149 176 10 198 013 48 838 9 715 704 9 871 634
7110 EU-skatter 6 503 573 6 295 845 -207 728 6 051 368 6 226 031 7112 Tullmedel 6 469 414 6 261 996 -207 418 6 018 268 6 193 851 7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter 34 159 33 849 -310 33 101 32 180 7114 Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn
7120 Kommunala utjämningsavgifter 3 645 603 3 902 168 256 565 3 664 336 3 645 603 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 3 645 603 3 902 168 256 565 3 664 336 3 645 603
7200 Avräkningar -110 151 056 -108 785 145 1 365 911 -105 070 996 -95 625 840
7210 Intäkter som förs till fonder -11 969 973 -12 774 700 -804 727 -12 612 752 -9 034 002 7211 Intäkter som förs till fonder -11 969 973 -12 774 700 -804 727 -12 612 752 -9 034 002
7220 Kompensation för mervärdesskatt -98 181 083 -96 010 445 2 170 638 -92 458 244 -86 591 838 7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -31 738 230 -30 449 285 1 288 945 -30 325 070 -29 211 233 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -66 442 853 -65 561 160 881 693 -62 133 174 -57 380 605
7000 Avräkningar m.m. i anslutning till
skattesystemet -100 001 880 -98 587 131 1 414 749 -95 355 291 -85 754 206
8100 Utgifter som redovisas som krediteringar på
skattekonto 0 0 0 0 -8 154 971
8111 Anställningsstöd 0 0 0 0 -7 8124 Sjöfartsstöd 0 0 0 0 -1 426 427 8125 Nystartsjobb 0 0 0 0 -6 670 237 8126 Stöd till yrkesintroduktionsanställning 0 0 0 0 -56 381 8128 Ersättning för höga sjuklönekostnader 0 0 0 0 -1 918
8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på
skattekonto 0 0 0 0 -8 154 971
Summa inkomster på statens budget
(kassamässigt) 979 733 829 1 001 393 812 21 659 983 1 002 696 572 859 529 412
297Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget
298S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2
Bilaga 2 Specifikation av utgifter på statens budget för budgetåret 2017
Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
UO 01 Rikets styrelse 525 267 13 268 476 47 200 -89 304 13 751 639 13 324 446 55 970 8 770 -427 193 -847 297 420 104 427 193
1 Statschefen 94 136 996 137 090 136 245 -751 -751 -845 -4 955 4 110 845 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 94 136 996 137 090 136 245 -751 -751 -845 -4 955 4 110 845
2 Riksdagen samt JO m.m. 140 070 1 851 446 -35 428 1 956 087 1 828 995 -22 451 -22 451 -127 092 -182 635 55 543 127 092 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 36 490 880 313 916 803 873 469 -6 844 -6 844 -43 334 -69 743 26 409 43 334 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 42 037 767 892 809 929 779 437 11 545 11 545 -30 492 -53 529 23 037 30 492 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 49 428 113 000 -35 428 127 000 82 971 -30 029 -30 029 -44 029 -47 419 3 390 44 029 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 12 115 90 241 102 356 93 118 2 877 2 877 -9 238 -11 945 2 707 9 238
3 Sametinget 995 45 243 46 238 45 703 460 460 -535 -1 892 1 357 535 3:1 Sametinget 995 45 243 0 46 238 45 703 460 460 -535 -1 892 1 357 535
4 Regeringskansliet m.m. 285 801 7 379 026 9 500 -1 609 7 672 718 7 481 855 102 829 93 329 -190 863 -412 234 221 371 190 863 4:1 Regeringskansliet m.m. 285 801 7 379 026 9 500 -1 609 7 672 718 7 481 855 102 829 93 329 -190 863 -412 234 221 371 190 863
5 Länsstyrelserna 47 694 2 736 126 15 000 -1 949 2 796 870 2 743 562 7 436 -7 564 -53 308 -162 736 109 428 53 308 5:1 Länsstyrelserna m.m. 47 694 2 736 126 15 000 -1 949 2 796 870 2 743 562 7 436 -7 564 -53 308 -162 736 109 428 53 308
6 Demokratipolitik -402 383 516 22 700 -575 405 240 381 744 -1 772 -24 472 -23 495 -33 277 9 782 23 495 6:1 Allmänna val och demokrati 1 077 87 340 8 000 -339 96 078 89 107 1 767 -6 233 -6 971 -7 431 460 6 971 6:2 Justitiekanslern -207 48 734 48 527 43 589 -5 145 -5 145 -4 938 -6 400 1 462 4 938 6:3 Datainspektionen -1 458 54 354 14 200 67 096 55 086 732 -13 468 -12 010 -14 066 2 056 12 010 6:4 Svensk författningssamling 153 1 300 500 -153 1 800 1 791 491 -9 -9 -48 39 9
299S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
6:5 Valmyndigheten -36 19 588 -14 19 539 20 040 452 452 501 -98 599 -501 6:6 Stöd till politiska partier 69 172 200 -69 172 200 172 131 -69 -69 -69 -5 235 5 166 69
7 Nationella minoriteter 716 117 417 -716 117 417 115 985 -1 432 -1 432 -1 432 -1 432 0 1 432 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 406 102 917 -406 102 917 101 661 -1 256 -1 256 -1 256 -1 256 0 1 256 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 310 14 500 -310 14 500 14 324 -176 -176 -176 -176 0 176
8 Mediefrågor 49 208 600 767 -48 416 601 559 573 873 -26 894 -26 894 -27 687 -45 710 18 023 27 687 8:1 Presstöd 48 416 567 119 -48 416 567 119 541 280 -25 839 -25 839 -25 839 -42 853 17 014 25 839 8:2 Myndigheten för press, radio och tv 792 33 648 34 440 32 593 -1 055 -1 055 -1 848 -2 857 1 009 1 848 9 Sieps samt EU-information 1 092 17 939 -611 18 420 16 485 -1 454 -1 454 -1 935 -2 425 490 1 935 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 1 092 17 939 -611 18 420 16 485 -1 454 -1 454 -1 935 -2 425 490 1 935
UO 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning 43 962 15 258 562 25 000 -90 473 15 237 050 15 262 038 3 476 -21 524 24 987 -711 076 736 063 -24 987
1:1 Statskontoret 5 576 94 266 -2 919 96 923 96 162 1 896 1 896 -761 -3 502 2 741 761 1:2 Kammarkollegiet 5 170 60 994 -3 569 62 594 59 682 -1 312 -1 312 -2 912 -4 742 1 830 2 912 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 1 419 14 350 -1 419 14 350 11 381 -2 969 -2 969 -2 969 -4 404 1 435 2 969 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 1 116 2 443 -1 116 2 443 1 368 -1 075 -1 075 -1 075 -1 086 11 1 075 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. -94 590 12 614 000 12 519 410 12 640 892 26 892 26 892 121 482 -509 218 630 700 -121 482 1:6 Finanspolitiska rådet 219 9 803 0 10 022 8 708 -1 095 -1 095 -1 314 -1 608 294 1 314 1:7 Konjunkturinstitutet 2 324 63 455 -470 65 310 63 647 192 192 -1 663 -3 567 1 904 1 663 1:8 Ekonomistyrningsverket 4 541 160 999 -635 164 905 161 420 421 421 -3 485 -11 535 8 050 3 485 1:9 Statistiska centralbyrån -1 776 555 134 553 358 546 448 -8 686 -8 686 -6 910 -23 564 16 654 6 910 1:10 Bidragsfastigheter 4 352 193 000 197 352 197 278 4 278 4 278 -74 -5 864 5 790 74
300S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
1:11 Finansinspektionen 11 681 512 180 25 000 -1 470 547 392 532 600 20 420 -4 580 -14 792 -40 401 25 609 14 792 1:12 Riksgäldskontoret 73 469 315 702 -64 506 324 665 262 678 -53 024 -53 024 -61 987 -71 190 9 203 61 987 1:13 Bokföringsnämnden -19 9 959 9 940 8 859 -1 100 -1 100 -1 081 -1 380 299 1 081 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 4 568 210 370 -342 214 596 231 326 20 956 20 956 16 731 -4 189 20 920 -16 731 1:15 Riksrevisionen 9 399 324 200 333 599 330 046 5 846 5 846 -3 553 -13 279 9 726 3 553 1:16 Finansmarknadsforskning 75 29 916 -75 29 916 30 529 613 613 613 -284 897 -613 1:17 Upphandlingsmyndigheten 16 438 84 687 -13 952 87 173 75 910 -8 777 -8 777 -11 263 -11 263 0 11 263 1:18 Statens servicecenter 3 104 3 104 3 104 0 0 0 0 0 0
UO 3 Skatt, tull och exekution 93 446 10 985 564 38 000 11 117 010 11 011 371 25 807 -12 193 -105 639 -435 206 329 567 105 639
1:1 Skatteverket 71 036 7 357 366 18 000 7 446 402 7 375 048 17 682 -318 -71 353 -292 074 220 721 71 353 1:2 Tullverket 9 508 1 743 925 1 753 433 1 721 762 -22 163 -22 163 -31 671 -83 989 52 318 31 671 1:3 Kronofogdemyndigheten 12 903 1 884 273 20 000 1 917 176 1 914 561 30 288 10 288 -2 615 -59 143 56 528 2 615
UO 4 Rättsväsendet 494 371 42 466 641 1 408 000 -116 376 44 252 636 44 064 394 1 597 753 189 753 -188 242 -1 853 156 1 664 914 188 242
1:1 Polismyndigheten 368 956 21 922 144 700 000 -149 22 990 951 22 911 815 989 671 289 671 -79 136 -735 391 656 255 79 136 1:2 Säkerhetspolisen 21 793 1 291 510 23 000 1 336 303 1 357 990 66 480 43 480 21 686 -17 059 38 745 -21 686 1:3 Åklagarmyndigheten 54 225 1 473 459 -10 710 1 516 974 1 504 577 31 118 31 118 -12 397 -56 601 44 204 12 397 1:4 Ekobrottsmyndigheten 7 828 648 449 656 277 663 115 14 666 14 666 6 838 -12 615 19 453 -6 838 1:5 Sveriges Domstolar 156 126 5 519 637 -19 5 675 744 5 507 542 -12 095 -12 095 -168 202 -333 792 165 590 168 202 1:6 Kriminalvården 27 380 8 346 747 8 374 127 8 624 030 277 283 277 283 249 903 -167 434 417 337 -249 903 1:7 Brottsförebyggande rådet 5 168 111 476 -2 219 114 424 108 899 -2 577 -2 577 -5 525 -8 869 3 344 5 525 1:8 Rättsmedicinalverket 22 249 418 012 -10 095 430 165 412 383 -5 629 -5 629 -17 782 -30 322 12 540 17 782 1:9 Gentekniknämnden 372 5 444 -212 5 605 5 848 404 404 244 -28 272 -244 1:10 Brottsoffermyndigheten -315 40 561 40 246 38 944 -1 617 -1 617 -1 303 -2 520 1 217 1 303 1:11 Ersättning för skador på grund av brott 9 412 121 943 -5 754 125 601 91 272 -30 671 -30 671 -34 329 -37 987 3 658 34 329
301S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
1:12 Rättsliga biträden m.m. -268 860 2 338 657 650 000 2 719 797 2 648 394 309 737 -340 263 -71 403 -370 268 298 865 71 403 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 11 845 39 984 35 000 -9 355 77 473 63 810 23 826 -11 174 -13 664 -14 864 1 200 13 664 1:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 8 829 22 174 -8 829 22 174 11 641 -10 533 -10 533 -10 533 -10 533 0 10 533 1:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 684 47 157 -684 47 157 46 606 -551 -551 -551 -1 966 1 415 551 1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 3 010 17 966 -2 449 18 527 15 576 -2 390 -2 390 -2 951 -3 490 539 2 951 1:17 Domarnämnden -232 9 321 9 089 8 566 -755 -755 -524 -804 280 524 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 65 900 92 000 -65 900 92 000 43 388 -48 612 -48 612 -48 612 -48 612 0 48 612
UO 5 Internationell samverkan -18 158 1 913 291 250 200 -19 383 2 125 950 1 953 361 40 070 -210 130 -172 588 -326 114 153 526 172 588
1:1 Avgifter till internationella organisationer -39 815 1 328 554 236 300 -94 1 524 945 1 377 970 49 416 -186 884 -146 975 -289 030 142 055 146 975 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 10 545 151 048 -7 721 153 872 139 100 -11 948 -11 948 -14 771 -19 303 4 532 14 771 1:3 Nordiskt samarbete 1 288 13 595 -1 288 13 595 13 236 -359 -359 -359 -767 408 359 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 1 435 3 826 -1 435 3 826 3 329 -497 -497 -497 -612 115 497 1:5 Inspektionen för strategiska produkter 99 29 400 3 900 33 399 34 177 4 777 877 779 -220 999 -779 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning 1 593 45 358 -1 514 45 437 44 570 -788 -788 -867 -2 228 1 361 867 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 25 402 25 402 25 402 0 0 0 0 0 0 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 16 675 16 675 16 675 0 0 0 0 0 0 1:9 Svenska institutet -634 119 743 119 109 120 187 444 444 1 077 -2 515 3 592 -1 077 1:10 Information om Sverige i utlandet 751 15 475 -751 15 475 14 951 -524 -524 -524 -988 464 524 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 6 581 164 215 10 000 -6 581 174 215 163 764 -451 -10 451 -10 451 -10 451 0 10 451
UO 6 Försvar och samhällets
krisberedskap -369 377 50 254 364 485 000 -142 131 50 227 856 50 383 243 128 879 -356 121 155 386 -1 363 462 1 518 848 -155 386
302S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
1 Försvar -504 580 46 128 276 415 000 -97 810 45 940 887 46 346 162 217 886 -197 114 405 275 -988 312 1 393 587 -405 275 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap -157 343 32 533 082 325 000 -17 32 700 722 33 147 041 613 959 288 959 446 319 -539 872 986 191 -446 319 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 86 578 1 132 851 -55 806 1 163 623 1 040 073 -92 778 -92 778 -123 550 -157 536 33 986 123 550 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar -494 896 10 369 356 80 000 9 954 460 10 062 433 -306 923 -386 923 107 973 -203 108 311 081 -107 973 1:4 Forskning och teknikutveckling 4 694 586 542 -4 694 586 542 580 401 -6 141 -6 141 -6 141 -23 737 17 596 6 141 1:5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 4 249 10 499 -3 862 10 886 9 183 -1 316 -1 316 -1 703 -2 018 315 1 703 1:6 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 400 24 522 24 922 24 922 400 400 0 -736 736 0 1:7 Officersutbildning m.m. 16 354 211 961 -10 063 218 252 203 273 -8 688 -8 688 -14 979 -21 338 6 359 14 979 1:8 Försvarets radioanstalt 4 905 979 689 10 000 994 594 1 017 214 37 525 27 525 22 620 -6 771 29 391 -22 620 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 8 100 176 045 -2 736 181 409 176 296 251 251 -5 113 -10 394 5 281 5 113 1:10 Nämnder m.m. 309 6 051 -309 6 051 5 755 -296 -296 -296 -309 13 296 1:11 Internationella materielsamarbeten, industrifrågor m.m. 21 389 89 678 -19 879 91 187 71 450 -18 228 -18 228 -19 738 -22 136 2 398 19 738 1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen 681 8 000 -443 8 238 8 120 120 120 -117 -357 240 117
2 Samhällets krisberedskap 323 588 3 682 234 70 000 -43 306 4 032 516 3 777 140 94 906 24 906 -255 376 -363 321 107 945 255 376 2:1 Kustbevakningen 231 982 1 117 441 1 349 423 1 169 009 51 568 51 568 -180 414 -213 937 33 523 180 414 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra 0 74 850 74 850 74 850 0 0 0 -2 246 2 246 0 naturolyckor 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 9 708 21 080 -9 708 21 080 13 095 -7 985 -7 985 -7 985 -10 093 2 108 7 985 2:4 Krisberedskap 67 382 1 121 857 60 000 -33 598 1 215 642 1 145 143 23 286 -36 714 -70 498 -104 154 33 656 70 498 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för 239 171 239 171 239 171 0 0 0 0 0 0 alarmeringstjänst enligt avtal 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 14 556 1 062 445 10 000 1 087 001 1 093 606 31 161 21 161 6 605 -25 268 31 873 -6 605 2:7 Statens haverikommission -40 45 390 45 350 42 265 -3 125 -3 125 -3 085 -7 624 4 539 3 085
3 Strålsäkerhet -5 992 384 457 378 465 385 316 859 859 6 851 -8 683 15 534 -6 851
303S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten -5 992 384 457 378 465 385 316 859 859 6 851 -8 683 15 534 -6 851
4 Elsäkerhet 2 807 59 397 -1 015 61 188 59 825 428 428 -1 364 -3 146 1 782 1 364 4:1 Elsäkerhetsverket 2 807 59 397 -1 015 61 188 59 825 428 428 -1 364 -3 146 1 782 1 364 Äldre anslag -185 200 0 -185 200 -185 200 -185 200 -185 200 0 0 0 0 1:4 (2016) Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och -185 200 -185 200 -185 200 -185 200 -185 200 0 0 0 0 anläggningar
UO 7 Internationellt bistånd 23 635 34 990 005 1 784 554 -36 190 36 762 004 36 706 672 1 716 667 -67 887 -55 332 -1 562 326 1 506 994 55 332
1 Internationellt utvecklingssamarbete 23 635 34 990 005 1 784 554 -36 190 36 762 004 36 706 672 1 716 667 -67 887 -55 332 -1 562 326 1 506 994 55 332 1:1 Biståndsverksamhet -15 393 33 706 103 1 776 939 -30 507 35 437 142 35 401 536 1 695 433 -81 506 -35 606 -1 504 576 1 468 970 35 606 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 29 343 1 095 848 7 615 1 132 806 1 115 248 19 400 11 785 -17 557 -50 432 32 875 17 557 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 416 14 594 0 15 010 14 052 -542 -542 -958 -1 396 438 958 1:4 Folke Bernadotteakademin 3 098 107 023 110 121 110 663 3 640 3 640 542 -2 669 3 211 -542 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 3 368 50 000 -3 368 50 000 51 424 1 424 1 424 1 424 -76 1 500 -1 424 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd 2 803 16 437 -2 315 16 925 13 748 -2 689 -2 689 -3 177 -3 177 0 3 177
UO 8 Migration 2 403 294 32 580 319 6 841 000 -2 737 822 39 086 791 40 033 513 7 453 194 612 194 946 722 -1 649 785 2 596 507 -946 722
1:1 Migrationsverket 805 448 5 904 447 -598 971 6 110 924 6 014 660 110 213 110 213 -96 264 -273 397 177 133 96 264 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 1 440 714 23 728 000 6 228 000 -1 896 349 29 500 365 30 599 791 6 871 791 643 791 1 099 426 -1 200 574 2 300 000 -1 099 426 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 5 013 741 547 -8 800 737 760 738 089 -3 458 -3 458 329 -21 469 21 798 -329 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål -38 183 1 042 723 -85 000 919 540 839 050 -203 673 -118 673 -80 491 -111 773 31 282 80 491 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 27 595 255 800 -27 595 255 800 246 408 -9 392 -9 392 -9 392 -17 066 7 674 9 392 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden -43 400 396 150 308 000 660 750 806 030 409 880 101 880 145 280 86 660 58 620 -145 280 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 76 383 356 202 -76 383 356 202 252 870 -103 332 -103 332 -103 332 -103 332 0 103 332
304S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 129 724 155 450 -129 724 155 450 147 129 -8 321 -8 321 -8 321 -8 321 0 8 321 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m fl. 390 000 390 000 389 486 389 486 -514 -514 -514 0 514
UO 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg 4 991 097 68 496 164 1 948 000 -5 140 402 70 294 859 67 411 135 -1 085 029 -3 033 029 -2 883 724 -5 670 163 2 786 439 2 883 724
1 Hälso- och sjukvårdspolitik 211 086 34 728 804 1 723 000 -403 880 36 259 011 36 525 995 1 797 191 74 191 266 985 -1 076 544 1 343 529 -266 985 1:1 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 3 448 34 885 -2 428 35 905 35 083 198 198 -822 -1 869 1 047 822 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 3 936 81 560 -1 706 83 790 83 122 1 562 1 562 -667 -2 949 2 282 667 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 2 796 140 964 143 760 141 164 200 200 -2 596 -6 825 4 229 2 596 1:4 Tandvårdsförmåner 88 570 5 747 835 -88 570 5 747 835 5 781 881 34 046 34 046 34 046 -253 176 287 222 -34 046 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna -208 069 24 049 736 1 103 000 24 944 667 25 606 222 1 556 486 453 486 661 555 -344 554 1 006 109 -661 555 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 202 275 2 729 286 500 000 -190 775 3 240 786 2 913 316 184 030 -315 970 -327 470 -327 470 0 327 470 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 24 491 485 476 -24 491 485 476 432 975 -52 501 -52 501 -52 501 -76 775 24 274 52 501 1:8 Bidrag till psykiatri 95 910 1 108 993 100 000 -95 910 1 208 993 1 167 464 58 471 -41 529 -41 529 -41 529 0 41 529 1:9 Läkemedelsverket 549 132 018 132 567 132 688 670 670 121 -3 840 3 961 -121 1:10 E-hälsomyndigheten -2 819 144 051 20 000 161 232 158 080 14 029 -5 971 -3 152 -17 557 14 405 3 152 1:11 Bidrag för mänskliga vävnader och celler 74 000 74 000 74 000 0 0 0 0 0 0
2 Folkhälsopolitik 36 976 581 697 -31 562 587 111 577 997 -3 700 -3 700 -9 114 -24 189 15 075 9 114 2:1 Folkhälsomyndigheten 7 589 380 030 387 619 379 206 -824 -824 -8 413 -19 722 11 309 8 413 2:2 Insatser för vaccinberedskap 27 955 88 500 -27 955 88 500 85 723 -2 777 -2 777 -2 777 -2 777 0 2 777 2:3 Bidrag till WHO -2 164 37 665 -11 35 490 38 933 1 268 1 268 3 443 -323 3 766 -3 443 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 3 596 75 502 -3 596 75 502 74 135 -1 367 -1 367 -1 367 -1 367 0 1 367
305S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
3 Funktionshinderspolitik 1 883 246 625 -168 248 340 246 329 -296 -296 -2 011 -3 747 1 736 2 011 3:1 Myndigheten för delaktighet 1 883 57 883 -168 59 598 57 587 -296 -296 -2 011 -3 747 1 736 2 011 3:2 Bidrag till funktionshindersorganisationer 0 188 742 0 188 742 188 742 0 0 0 0 0 0
4 Politik för sociala tjänster 4 611 883 30 766 028 225 000 -4 634 423 30 968 489 27 940 042 -2 825 986 -3 050 986 -3 028 447 -4 396 598 1 368 151 3 028 447 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 3 561 24 096 -2 849 24 808 24 352 256 256 -456 -1 902 1 446 456 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 25 536 411 514 -25 536 411 514 389 499 -22 015 -22 015 -22 015 -22 015 0 22 015 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 26 666 266 995 -26 666 266 995 162 445 -104 550 -104 550 -104 550 -117 900 13 350 104 550 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 4 170 639 25 931 000 -4 170 639 25 931 000 23 309 662 -2 621 338 -2 621 338 -2 621 338 -3 917 888 1 296 550 2 621 338 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 353 832 2 473 858 -30 000 -353 832 2 443 858 2 301 861 -171 997 -141 997 -141 997 -141 997 0 141 997 4:6 Statens institutionsstyrelse -33 737 946 750 105 000 1 018 013 993 971 47 221 -57 779 -24 042 -80 847 56 805 24 042 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 65 387 711 815 150 000 -54 901 872 301 758 252 46 437 -103 563 -114 049 -114 049 0 114 049
5 Barnrättspolitik 4 736 52 318 -4 743 52 311 47 521 -4 797 -4 797 -4 790 -5 527 737 4 790 5:1 Barnombudsmannen -7 24 557 24 550 24 278 -279 -279 -272 -1 009 737 272 5:2 Barnets rättigheter 4 743 27 761 -4 743 27 761 23 243 -4 518 -4 518 -4 518 -4 518 0 4 518
6 Alkohol, narkotika, doping, tobak samt spel 5 921 213 871 -5 914 213 878 195 759 -18 112 -18 112 -18 119 -18 126 7 18 119 6:1 Alkoholsortimentsnämnden 114 242 -107 249 148 -94 -94 -101 -108 7 101 6:2 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel 5 807 213 629 -5 807 213 629 195 611 -18 018 -18 018 -18 018 -18 018 0 18 018
7 Forskningspolitik 25 999 580 996 -25 115 581 880 566 874 -14 122 -14 122 -15 006 -32 436 17 430 15 006 7:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning 884 33 998 34 882 34 059 61 61 -823 -1 843 1 020 823 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 25 115 546 998 -25 115 546 998 532 814 -14 184 -14 184 -14 184 -30 594 16 410 14 184
306S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
8 Socialstyrelsen 70 831 1 325 825 -33 185 1 363 471 1 310 617 -15 208 -15 208 -52 854 -92 628 39 774 52 854 8:1 Socialstyrelsen 26 382 627 986 -8 190 646 178 631 672 3 686 3 686 -14 507 -33 346 18 839 14 507 8:2 Inspektionen för vård och omsorg 44 449 697 839 -24 996 717 293 678 945 -18 894 -18 894 -38 347 -59 282 20 935 38 347
Äldre anslag 21 781 0 -1 413 20 368 -20 368 -20 368 0 20 368 4:8 (2016) Ersättning för vanvård i den sociala barn- och ungdomsvården 20 368 20 368 0 0 -20 368 -20 368 0 20 368 4:9 (2016) Ersättningsnämnden 1 413 -1 413 0 0 0 0 0 0 0
UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och funktionsnedsättning 4 307 814 107 051 805 120 000 -4 267 173 820 107 213 266 101 868 165 -5 183 640 -5 303 640 -5 345 101 -10 711 316 5 366 215 5 345 101
1 Ersättning vid sjukdom och 4 181 866 98 590 037 91 000 -4 263 084 820 98 600 639 93 357 983 -5 232 054 -5 323 054 -5 242 656 -10 355 018 5 112 362 5 242 656 funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 3 778 046 41 740 154 -3 781 055 41 737 145 37 673 295 -4 066 859 -4 066 859 -4 063 850 -5 959 158 1 895 308 4 063 850 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 268 468 48 706 606 -281 954 48 693 120 47 688 492 -1 018 114 -1 018 114 -1 004 628 -3 829 838 2 825 210 1 004 628 1:3 Handikappersättningar 25 321 1 384 000 -25 321 1 384 000 1 349 933 -34 067 -34 067 -34 067 -103 267 69 200 34 067 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. -63 223 3 015 000 -1 500 2 950 277 3 007 499 -7 501 -7 501 57 222 -221 678 278 900 -57 222 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 189 33 277 -189 820 34 097 37 341 4 064 4 064 3 244 0 3 244 -3 244 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 162 443 2 901 000 -162 443 2 901 000 2 711 594 -189 406 -189 406 -189 406 -189 406 0 189 406 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 10 623 810 000 91 000 -10 623 901 000 889 829 79 829 -11 171 -11 171 -51 671 40 500 11 171
2 Myndigheter 125 948 8 461 768 29 000 -4 089 8 612 627 8 510 182 48 414 19 414 -102 445 -356 298 253 853 102 445 2:1 Försäkringskassan 119 895 8 395 404 29 000 8 544 299 8 443 768 48 364 19 364 -100 531 -352 393 251 862 100 531 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 6 053 66 364 -4 089 68 328 66 414 50 50 -1 914 -3 905 1 991 1 914
307S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
UO 11 Ekonomisk trygghet vid -145 891 34 774 451 -36 081 34 592 479 34 657 674 -116 777 -116 777 65 195 -1 697 933 1 763 128 -65 195
ålderdom
1 Ersättning vid ålderdom -132 992 34 240 900 -36 081 34 071 826 34 112 342 -128 558 -128 558 40 516 -1 690 599 1 731 115 -40 516 1:1 Garantipension till ålderspension -108 600 13 364 900 13 256 300 13 339 143 -25 757 -25 757 82 843 -585 402 668 245 -82 843 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna -60 474 11 545 300 11 484 826 11 498 690 -46 610 -46 610 13 864 -563 401 577 265 -13 864 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 33 777 8 377 200 -33 777 8 377 200 8 264 822 -112 378 -112 378 -112 378 -531 238 418 860 112 378 1:4 Äldreförsörjningsstöd 2 304 953 500 -2 304 953 500 1 009 687 56 187 56 187 56 187 -10 558 66 745 -56 187
2 Myndigheter -12 899 533 551 520 652 545 331 11 780 11 780 24 679 -7 334 32 013 -24 679 2:1 Pensionsmyndigheten -12 899 533 551 520 652 545 331 11 780 11 780 24 679 -7 334 32 013 -24 679
UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer
och barn 819 261 89 491 398 -104 563 -988 451 89 217 645 88 659 926 -831 472 -726 909 -557 720 -4 649 761 4 092 041 557 720
1:1 Barnbidrag 54 118 27 347 011 -54 118 27 347 011 27 287 327 -59 684 -59 684 -59 684 -1 607 734 1 548 050 59 684 1:2 Föräldraförsäkring 533 957 41 696 503 -104 563 -540 306 41 585 591 41 837 979 141 476 246 039 252 388 -1 650 934 1 903 322 -252 388 1:3 Underhållsstöd -62 985 2 690 000 2 627 015 2 520 561 -169 439 -169 439 -106 454 -240 954 134 500 106 454 1:4 Adoptionsbidrag 18 744 32 284 -18 744 32 284 15 580 -16 704 -16 704 -16 704 -17 673 969 16 704 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 102 816 1 048 000 -102 816 1 048 000 927 876 -120 124 -120 124 -120 124 -183 004 62 880 120 124 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn -99 855 4 069 900 3 970 045 3 938 766 -131 134 -131 134 -31 278 -216 598 185 320 31 278 1:7 Pensionsrätt för barnår 7 467 700 7 467 700 7 467 700 0 0 0 0 0 0 1:8 Bostadsbidrag 272 467 5 140 000 -272 467 5 140 000 4 664 136 -475 864 -475 864 -475 864 -732 864 257 000 475 864
UO 13 Jämställdhet och nyanlända
invandrares etablering 2 094 239 32 635 380 70 000 -2 101 472 32 698 146 23 931 107 -8 704 273 -8 774 273 -8 767 040 -10 350 785 1 583 745 8 767 040
1 Nyanlända invandrares etablering 2 082 295 32 162 956 70 000 -2 092 802 32 222 449 23 493 914 -8 669 042 -8 739 042 -8 728 535 -10 307 441 1 578 906 8 728 535 1:1 Etableringsåtgärder 74 097 209 030 -74 097 209 030 207 025 -2 005 -2 005 -2 005 -2 005 0 2 005
308S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 644 719 21 643 414 -655 226 21 632 907 15 167 149 -6 476 265 -6 476 265 -6 465 758 -7 535 779 1 070 021 6 465 758 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 821 610 6 379 887 48 000 -821 610 6 427 887 5 355 329 -1 024 558 -1 072 558 -1 072 558 -1 391 552 318 994 1 072 558 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare 447 974 3 598 643 22 000 -447 974 3 620 643 2 536 480 -1 062 163 -1 084 163 -1 084 163 -1 264 095 179 932 1 084 163 1:5 Hemutrustningslån 93 895 331 982 -93 895 331 982 227 931 -104 051 -104 051 -104 051 -114 010 9 959 104 051
2 Diskriminering 4 511 174 885 -1 237 178 158 169 888 -4 997 -4 997 -8 271 -11 610 3 339 8 271 2:1 Diskrimineringsombudsmannen 3 630 111 966 -356 115 239 109 905 -2 061 -2 061 -5 334 -8 673 3 339 5 334 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 881 62 919 -881 62 919 59 983 -2 936 -2 936 -2 936 -2 936 0 2 936
3 Jämställdhet 6 933 247 539 -6 933 247 539 233 764 -13 775 -13 775 -13 775 -13 775 0 13 775 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 6 933 247 539 -6 933 247 539 233 764 -13 775 -13 775 -13 775 -13 775 0 13 775
4 Segregation 50 000 50 000 33 541 -16 459 -16 459 -16 459 -17 959 1 500 16 459 4:1 Åtgärder mot segregation 50 000 50 000 33 541 -16 459 -16 459 -16 459 -17 959 1 500 16 459
Äldre anslag 500 0 -500 0 0 0 0 1:6 (2016) Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelandsmedborgare 500 -500 0 0 0 0 0 0 0
UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 6 647 488 75 656 514 12 500 -6 650 251 75 666 251 71 558 887 -4 097 627 -4 110 127 -4 107 364 -7 421 985 3 314 621 4 107 364
1 Arbetsmarknad 6 624 665 74 764 312 12 000 -6 635 381 74 765 596 70 671 100 -4 093 212 -4 105 212 -4 094 496 -7 388 027 3 293 531 4 094 496 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader -16 329 8 381 086 12 000 8 376 757 8 500 846 119 760 107 760 124 089 -127 344 251 433 -124 089 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 1 871 540 27 445 318 -1 871 540 27 445 318 26 790 787 -654 531 -654 531 -654 531 -1 912 132 1 257 601 654 531
309S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 2 287 950 11 272 336 -2 284 950 11 275 336 9 553 660 -1 718 676 -1 718 676 -1 721 676 -2 277 758 556 082 1 721 676 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 217 838 18 405 468 -1 217 838 18 405 468 17 194 259 -1 211 209 -1 211 209 -1 211 209 -1 897 287 686 078 1 211 209 1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 1 384 117 960 119 344 127 272 9 312 9 312 7 928 -3 868 11 796 -7 928 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 487 320 1 181 070 -487 320 1 181 070 1 008 667 -172 403 -172 403 -172 403 -231 457 59 054 172 403 1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 2 071 40 546 -1 334 41 282 40 348 -198 -198 -934 -2 150 1 216 934 1:8 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 493 65 671 66 164 63 468 -2 203 -2 203 -2 695 -4 665 1 970 2 695 1:9 Bidrag till administration av grundbeloppet 55 547 55 547 55 547 0 0 0 0 0 0 1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 8 303 8 303 0 0 0 0 0 0 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 212 240 1 575 000 -212 240 1 575 000 1 295 581 -279 419 -279 419 -279 419 -436 919 157 500 279 419 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 560 158 6 216 007 -560 158 6 216 007 6 032 362 -183 645 -183 645 -183 645 -494 446 310 801 183 645
2 Arbetsliv 20 333 892 202 500 -12 780 900 255 887 786 -4 416 -4 916 -12 468 -33 558 21 090 12 468 2:1 Arbetsmiljöverket 7 998 738 917 -500 -3 154 743 261 743 496 4 579 5 079 235 -18 090 18 325 -235 2:2 Arbetsdomstolen 2 872 32 600 -1 907 33 565 30 288 -2 312 -2 312 -3 277 -4 255 978 3 277 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 1 871 32 222 1 000 -1 871 33 222 30 866 -1 356 -2 356 -2 356 -2 389 33 2 356 2:4 Medlingsinstitutet 7 592 58 463 -5 848 60 207 53 218 -5 245 -5 245 -6 989 -8 743 1 754 6 989 2:5 Arbetslivspolitik 1 30 000 -1 30 000 29 918 -82 -82 -82 -82 0 82
Äldre anslag 2 490 0 -2 090 400 -400 -400 0 400 Europeiska socialfonden m.m. för perioden I:12 (2015) 2007 – 2013 2 490 -2 090 400 0 0 -400 -400 0 400
UO 15 Studiestöd 2 190 836 22 433 999 -2 215 068 22 409 767 19 670 735 -2 763 264 -2 763 264 -2 739 032 -3 705 877 966 845 2 739 032
1:1 Studiehjälp -20 309 3 427 850 -26 670 3 380 871 3 430 279 2 429 2 429 49 408 -121 985 171 393 -49 408
310S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
1:2 Studiemedel 2 100 365 15 292 371 -2 100 510 15 292 226 13 060 715 -2 231 656 -2 231 656 -2 231 511 -2 858 154 626 643 2 231 511 1:3 Avsättning för kreditförluster 37 170 1 963 965 -37 768 1 963 367 1 879 488 -84 477 -84 477 -83 878 -182 076 98 198 83 878 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 33 523 368 690 -33 523 368 690 356 454 -12 236 -12 236 -12 236 -30 671 18 435 12 236 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 9 559 62 150 -9 559 62 150 51 172 -10 978 -10 978 -10 978 -14 085 3 107 10 978 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål -751 27 000 26 249 27 516 516 516 1 267 -83 1 350 -1 267 1:7 Studiestartsstöd 448 000 448 000 24 161 -423 839 -423 839 -423 839 -446 239 22 400 423 839 1:8 Centrala studiestödsnämnden 30 572 829 747 -6 751 853 568 827 178 -2 569 -2 569 -26 390 -51 282 24 892 26 390 1:9 Överklagandenämnden för studiestöd 706 14 226 -286 14 647 13 774 -452 -452 -873 -1 300 427 873
UO 16 Utbildning och
universitetsforskning 2 782 222 72 381 263 676 450 -2 648 684 73 191 250 71 098 264 -1 282 999 -1 959 449 -2 092 987 -2 806 963 713 976 2 092 987
1 Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning 2 662 114 21 714 531 650 000 -2 579 047 22 447 598 20 535 449 -1 179 082 -1 829 082 -1 912 149 -2 121 487 209 338 1 912 149 1:1 Statens skolverk 22 992 1 055 963 -4 199 1 074 756 1 030 811 -25 152 -25 152 -43 945 -75 624 31 679 43 945 1:2 Statens skolinspektion 8 705 409 644 418 349 402 028 -7 616 -7 616 -16 320 -28 609 12 289 16 320 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 27 621 712 572 -2 000 -6 566 731 627 724 280 11 708 13 708 -7 347 -28 724 21 377 7 347 1:4 Sameskolstyrelsen -3 570 41 249 2 000 39 679 41 358 109 -1 891 1 678 -384 2 062 -1 678 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 1 422 786 2 868 670 642 500 -1 287 786 3 646 170 3 168 241 299 571 -342 929 -477 929 -477 929 0 477 929 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 58 501 263 077 -58 501 263 077 225 910 -37 167 -37 167 -37 167 -45 060 7 893 37 167 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 3 314 4 630 000 -98 314 4 535 000 4 530 471 -99 529 -99 529 -4 529 -4 529 0 4 529 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. -5 788 177 325 17 500 0 189 037 179 618 2 293 -15 207 -9 419 -9 419 0 9 419 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 2 870 90 692 -2 870 90 692 94 581 3 889 3 889 3 889 -646 4 535 -3 889 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 144 821 295 226 -144 821 295 226 140 093 -155 133 -155 133 -155 133 -155 133 0 155 133 1:11 Bidrag till vissa studier 1 904 17 525 -1 904 17 525 17 188 -337 -337 -337 -863 526 337
311S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan 3 503 107 448 -304 110 647 108 853 1 405 1 405 -1 794 -5 017 3 223 1 794 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning 326 711 1 453 775 -326 711 1 453 775 1 127 520 -326 255 -326 255 -326 255 -326 255 0 326 255 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 63 665 2 171 588 -10 000 -63 665 2 161 588 2 034 203 -137 385 -127 385 -127 385 -234 445 107 060 127 385 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer 270 206 480 000 -270 206 480 000 162 261 -317 739 -317 739 -317 739 -317 739 0 317 739 1:16 Fler anställda i lågstadiet 674 2 300 000 -674 2 300 000 2 296 958 -3 042 -3 042 -3 042 -3 042 0 3 042 1:17 Skolforskningsinstitutet 10 160 23 146 -9 487 23 819 23 617 471 471 -203 -897 694 203 1:18 Praktiknära skolforskning 18 211 18 211 18 211 0 0 0 0 0 0 1:19 Bidrag till lärarlöner 303 038 4 442 000 -303 038 4 442 000 4 052 828 -389 172 -389 172 -389 172 -407 172 18 000 389 172 1:20 Särskilda insatser inom skolområdet 156 420 156 420 156 420 0 0 0 0 0 0
2 Universitet och högskolor 98 822 42 621 873 -49 126 42 671 569 42 514 986 -106 887 -106 887 -156 583 -278 426 121 843 156 583 2:1 Universitetskanslersämbetet 4 746 137 398 -669 141 475 137 150 -248 -248 -4 325 -8 447 4 122 4 325 2:2 Universitets- och högskolerådet 5 693 146 782 -1 485 150 990 147 492 710 710 -3 498 -7 901 4 403 3 498 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 684 040 1 684 040 1 684 040 0 0 0 0 0 0 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 066 943 2 066 943 2 066 943 0 0 0 0 0 0 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 982 302 1 982 302 1 982 302 0 0 0 0 0 0 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 119 873 2 119 873 2 119 873 0 0 0 0 0 0 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 039 526 2 039 526 2 039 526 0 0 0 0 0 0 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 504 493 1 504 493 1 504 493 0 0 0 0 0 0 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 669 947 1 669 947 1 669 947 0 0 0 0 0 0 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 580 369 1 580 369 1 580 369 0 0 0 0 0 0
312S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 336 777 1 336 777 1 336 777 0 0 0 0 0 0 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 082 429 1 082 429 1 082 429 0 0 0 0 0 0 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 484 334 1 484 334 1 484 334 0 0 0 0 0 0 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 854 065 854 065 854 065 0 0 0 0 0 0 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 696 179 696 179 692 359 -3 820 -3 820 -3 820 -3 820 0 3 820 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 506 141 1 506 141 1 506 141 0 0 0 0 0 0 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 0 1 082 273 1 082 273 1 082 273 0 0 0 0 0 0 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 499 593 1 499 593 1 499 593 0 0 0 0 0 0 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 643 531 643 531 643 531 0 0 0 0 0 0 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 369 250 369 250 369 250 0 0 0 0 0 0 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 634 496 634 496 634 496 0 0 0 0 0 0 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 227 090 227 090 227 090 0 0 0 0 0 0 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 029 306 1 029 306 1 029 306 0 0 0 0 0 0 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 323 317 323 317 323 317 0 0 0 0 0 0 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3 255 766 819 770 074 770 074 3 255 3 255 0 0 0 0
313S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 254 064 254 064 254 064 0 0 0 0 0 0 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 525 658 525 658 525 658 0 0 0 0 0 0 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 234 620 234 620 234 620 0 0 0 0 0 0 2:29 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3 221 237 135 240 356 240 356 3 221 3 221 0 0 0 0 2:30 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 92 543 92 543 92 543 0 0 0 0 0 0 2:31 Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 894 005 894 005 894 005 0 0 0 0 0 0 2:32 Malmö högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 139 059 139 059 139 059 0 0 0 0 0 0 2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 53 682 583 055 0 636 737 603 047 19 992 19 992 -33 690 -33 690 0 33 690 2:34 Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 105 206 105 206 105 206 0 0 0 0 0 0 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 197 275 197 275 197 275 0 0 0 0 0 0 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 49 490 49 490 49 490 0 0 0 0 0 0 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 97 639 97 639 97 639 0 0 0 0 0 0 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 31 987 31 987 31 987 0 0 0 0 0 0 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 476 847 476 847 476 847 0 0 0 0 0 0 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 67 386 67 386 67 386 0 0 0 0 0 0
314S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 408 483 408 483 408 483 0 0 0 0 0 0 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 62 277 62 277 62 277 0 0 0 0 0 0 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 433 294 433 294 433 294 0 0 0 0 0 0 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 92 372 92 372 92 372 0 0 0 0 0 0 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 374 906 374 906 374 906 0 0 0 0 0 0 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 63 458 63 458 63 458 0 0 0 0 0 0 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 373 379 373 379 373 379 0 0 0 0 0 0 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 53 466 53 466 53 466 0 0 0 0 0 0 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 5 366 296 793 302 159 297 501 708 708 -4 658 -4 658 0 4 658 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 47 423 47 423 47 423 0 0 0 0 0 0 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 343 773 343 773 343 773 0 0 0 0 0 0 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 48 249 48 249 48 249 0 0 0 0 0 0 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 6 028 158 283 164 311 158 731 448 448 -5 580 -5 580 0 5 580 2:54 Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 9 513 9 513 9 513 0 0 0 0 0 0 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 62 611 62 611 62 611 0 0 0 0 0 0
315S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
2:56 Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 6 102 6 102 6 102 0 0 0 0 0 0 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 127 784 127 784 127 784 0 0 0 0 0 0 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 9 609 9 609 9 609 0 0 0 0 0 0 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 395 592 395 592 395 592 0 0 0 0 0 0 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 57 840 57 840 57 840 0 0 0 0 0 0 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 24 553 24 553 24 553 0 0 0 0 0 0 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 10 580 10 580 10 580 0 0 0 0 0 0 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet -36 136 3 193 384 0 3 157 248 3 153 301 -40 083 -40 083 -3 947 -99 747 95 800 3 947 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 53 003 579 243 -46 972 585 274 498 687 -80 556 -80 556 -86 587 -104 105 17 518 86 587 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor -36 414 532 414 496 404 017 -10 515 -10 515 -10 479 -10 479 0 10 479 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 521 132 2 521 132 2 521 132 0 0 0 0 0 0
3 Forskning 15 091 7 904 651 26 450 -14 620 7 931 572 7 911 597 6 946 -19 504 -19 975 -400 395 380 420 19 975 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 1 798 5 844 916 -44 550 -3 577 5 798 587 5 796 762 -48 154 -3 604 -1 826 -294 072 292 246 1 826 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer -2 997 280 061 71 000 0 348 064 346 131 66 070 -4 930 -1 934 -15 937 14 003 1 934 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning -3 953 160 919 156 966 150 972 -9 947 -9 947 -5 993 -10 821 4 828 5 993 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 855 373 044 -855 373 044 382 523 9 479 9 479 9 479 -9 173 18 652 -9 479 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning -778 28 518 27 740 28 404 -114 -114 663 -762 1 425 -663 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer -16 805 551 309 534 504 553 472 2 163 2 163 18 968 -8 597 27 565 -18 968
316S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
3:7 Institutet för rymdfysik -373 54 427 54 054 54 201 -226 -226 147 -1 486 1 633 -147 3:8 Kungl. biblioteket 9 195 362 343 371 538 366 374 4 031 4 031 -5 165 -16 035 10 870 5 165 3:9 Polarforskningssekretariatet 16 926 46 478 63 404 42 291 -4 187 -4 187 -21 113 -23 437 2 324 21 113 3:10 Sunet 48 755 48 755 48 755 0 0 0 -2 438 2 438 0 3:11 Centrala etikprövningsnämnden 2 380 7 257 -2 163 7 474 5 998 -1 259 -1 259 -1 476 -1 694 218 1 476 3:12 Regionala etikprövningsnämnder 5 815 40 912 -4 997 41 730 37 400 -3 512 -3 512 -4 330 -5 376 1 046 4 330 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål 3 028 105 712 -3 028 105 712 98 314 -7 398 -7 398 -7 398 -10 570 3 172 7 398
4 Vissa gemensamma ändamål 6 195 140 208 -5 892 140 511 136 232 -3 976 -3 976 -4 279 -6 654 2 375 4 279 4:1 Internationella program 3 364 81 589 -3 364 81 589 78 628 -2 961 -2 961 -2 961 -2 961 0 2 961 4:2 Avgift till Unesco och ICCROM 195 30 886 -195 30 886 30 677 -209 -209 -209 -1 753 1 544 209 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet 479 10 214 -176 10 517 10 113 -101 -101 -403 -709 306 403 4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning 2 157 17 519 -2 157 17 519 16 813 -706 -706 -706 -1 231 525 706
UO 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid 51 551 14 521 254 -29 345 14 543 459 14 475 496 -45 758 -45 758 -67 964 -242 518 174 554 67 964
1 Kulturområdesövergripande verksamhet 6 451 2 055 017 -5 073 2 056 395 2 046 685 -8 332 -8 332 -9 709 -61 268 51 559 9 709 1:1 Statens kulturråd 1 104 44 483 0 45 587 44 301 -182 -182 -1 286 -2 620 1 334 1 286 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 292 336 301 -292 336 301 335 339 -962 -962 -962 -962 0 962 1:3 Skapande skola 3 497 187 654 -3 497 187 654 186 608 -1 046 -1 046 -1 046 -6 676 5 630 1 046 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 156 39 481 -156 39 481 39 569 88 88 88 -1 094 1 182 -88 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 1 375 9 851 -1 080 10 147 4 845 -5 006 -5 006 -5 301 -5 597 296 5 301 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet -233 1 422 836 -49 1 422 554 1 421 997 -839 -839 -557 -43 242 42 685 557 1:7 Myndigheten för kulturanalys 261 14 411 14 672 14 026 -385 -385 -646 -1 078 432 646
317S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
2 Teater, dans och musik 1 288 1 309 311 -13 1 310 585 1 315 115 5 804 5 804 4 530 -6 793 11 323 -4 530 2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen 1 006 604 1 006 604 1 006 603 -1 -1 -1 -1 0 1 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 13 190 599 -13 190 599 190 629 30 30 30 -5 688 5 718 -30 2:3 Statens musikverk 1 274 112 108 113 382 117 883 5 775 5 775 4 501 -1 104 5 605 -4 501 3 Litteraturen, läsandet och språket 3 910 333 846 -1 033 336 723 329 087 -4 759 -4 759 -7 636 -13 220 5 584 7 636 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 1 033 147 724 -1 033 147 724 145 999 -1 725 -1 725 -1 725 -1 725 0 1 725 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier 1 771 120 192 121 963 116 589 -3 603 -3 603 -5 374 -8 980 3 606 5 374 3:3 Institutet för språk och folkminnen 1 106 65 930 67 036 66 498 568 568 -537 -2 515 1 978 537
4 Bildkonst, arkitektur, form och design -599 81 176 80 577 81 451 275 275 874 -1 561 2 435 -874 4:1 Statens konstråd -197 8 614 8 417 8 584 -30 -30 168 -90 258 -168 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön -506 32 944 32 438 33 185 241 241 746 -242 988 -746 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 104 11 551 11 655 11 615 64 64 -40 -387 347 40 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 28 067 28 067 28 067 0 0 0 -842 842 0
5 Kulturskaparnas villkor 2 890 417 289 -39 420 140 415 926 -1 363 -1 363 -4 215 -16 635 12 420 4 215 5:1 Konstnärsnämnden 610 21 489 -7 22 092 21 189 -300 -300 -903 -1 548 645 903 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 2 279 395 800 -31 398 048 394 736 -1 064 -1 064 -3 312 -15 087 11 775 3 312
6 Arkiv 4 418 378 688 383 106 386 971 8 283 8 283 3 865 -7 496 11 361 -3 865 6:1 Riksarkivet 4 418 378 688 383 106 386 971 8 283 8 283 3 865 -7 496 11 361 -3 865 7 Kulturmiljö -1 249 937 135 0 935 886 940 175 3 040 3 040 4 289 -10 025 14 314 -4 289 7:1 Riksantikvarieämbetet 2 545 223 613 0 226 158 227 810 4 197 4 197 1 652 -5 056 6 708 -1 652
318S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
7:2 Bidrag till kulturmiljövård -3 795 253 522 249 727 252 365 -1 157 -1 157 2 638 -4 968 7 606 -2 638 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 460 000 460 000 460 000 0 0 0 0 0 0
8 Museer och utställningar 7 496 1 533 670 -1 090 1 540 075 1 536 846 3 176 3 176 -3 229 -49 358 46 129 3 229 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 221 1 128 591 -6 200 0 1 123 612 1 121 226 -7 365 -1 165 -2 386 -47 154 44 768 2 386 8:2 Centrala museer: Stiftelser 253 971 253 971 253 971 0 0 0 0 0 0 8:3 Bidrag till vissa museer 52 214 6 200 58 414 58 414 6 200 0 0 0 0 0 8:4 Riksutställningar 5 364 43 435 -1 010 47 789 46 811 3 376 3 376 -978 -978 0 978 8:5 Forum för levande historia 830 55 379 0 56 209 56 424 1 045 1 045 215 -1 146 1 361 -215 8:6 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 80 80 -80 80 -80 -80 -80 -80 0 80
9 Trossamfund 4 878 102 006 -1 958 104 926 98 841 -3 165 -3 165 -6 085 -9 145 3 060 6 085 9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund 258 10 093 10 351 10 652 559 559 301 -2 303 -301 9:2 Stöd till trossamfund 4 620 91 913 -1 958 94 575 88 189 -3 724 -3 724 -6 385 -9 142 2 757 6 385
10 Film 547 144 547 144 547 144 0 0 0 0 10:1 Filmstöd 547 144 547 144 547 144 0 0 0 0 0 0
11 Medier 3 983 104 464 -4 332 104 115 85 216 -19 248 -19 248 -18 900 -21 286 2 386 18 900 11:1 Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland 21 220 21 220 13 620 -7 600 -7 600 -7 600 -7 600 0 7 600 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 252 3 252 3 252 0 0 0 0 0 0 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet 44 483 -44 483 373 -110 -110 -110 -110 0 110 11:4 Statens medieråd -349 21 953 21 604 21 767 -186 -186 163 -496 659 -163 11:5 Stöd till taltidningar 4 288 57 556 -4 288 57 556 46 203 -11 353 -11 353 -11 353 -13 080 1 727 11 353
319S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
12 Ungdomspolitik 2 698 320 226 -2 066 320 859 318 378 -1 848 -1 848 -2 480 -4 569 2 089 2 480 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 633 41 786 42 419 42 350 564 564 -69 -2 158 2 089 69 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 2 066 243 440 -2 066 243 440 241 448 -1 992 -1 992 -1 992 -1 992 0 1 992 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 35 000 35 000 34 580 -420 -420 -420 -420 0 420
13 Politik för det civila samhället 1 857 2 107 181 -1 357 2 107 681 2 097 338 -9 843 -9 843 -10 343 -14 331 3 988 10 343 13:1 Stöd till idrotten 55 1 935 311 -55 1 935 311 1 935 148 -163 -163 -163 -163 0 163 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 238 52 164 -238 52 164 48 912 -3 252 -3 252 -3 252 -5 806 2 554 3 252 13:3 Bidrag för kvinnors organisering 692 28 163 -692 28 163 27 889 -274 -274 -274 -274 0 274 13:4 Stöd till friluftsorganisationer 47 785 47 785 47 785 0 0 0 -1 434 1 434 0 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 0 15 000 0 15 000 15 000 0 0 0 0 0 0 13:6 Insatser för den ideella sektorn 872 28 758 -372 29 258 22 605 -6 153 -6 153 -6 653 -6 653 0 6 653
14 Folkbildning 8 734 4 244 165 -9 068 4 243 832 4 228 712 -15 453 -15 453 -15 120 -21 528 6 408 15 120 14:1 Bidrag till folkbildningen 781 3 855 540 -781 3 855 540 3 850 888 -4 652 -4 652 -4 652 -4 652 0 4 652 14:2 Bidrag till tolkutbildning 8 286 58 765 -8 286 58 765 48 265 -10 500 -10 500 -10 500 -12 262 1 762 10 500 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 175 000 175 000 175 000 0 0 0 0 0 0 14:4 Särskilt utbildningsstöd -333 154 860 154 527 154 559 -301 -301 32 -4 614 4 646 -32
15 Tillsyn över spelmarknaden 4 796 49 936 -3 316 51 415 47 610 -2 326 -2 326 -3 805 -5 303 1 498 3 805 15:1 Lotteriinspektionen 4 796 49 936 -3 316 51 415 47 610 -2 326 -2 326 -3 805 -5 303 1 498 3 805
320S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
UO 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande samt
konsumentpolitik 3 202 559 6 764 560 40 000 -3 187 180 6 819 939 3 802 635 -2 961 925 -3 001 925 -3 017 304 -3 050 739 33 435 3 017 304
1 Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet 3 189 177 6 520 369 40 000 -3 182 526 6 567 021 3 557 111 -2 963 258 -3 003 258 -3 009 910 -3 034 654 24 744 3 009 910 1:1 Bostadspolitisk utveckling 12 828 24 000 50 000 -12 828 74 000 59 730 35 730 -14 270 -14 270 -14 270 0 14 270 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 100 953 99 500 -100 953 99 500 -99 500 -99 500 -99 500 -99 500 0 99 500 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 42 185 43 000 -42 185 43 000 760 -42 240 -42 240 -42 240 -42 240 0 42 240 1:4 Boverket 2 391 253 791 -10 000 -1 111 245 071 230 740 -23 051 -13 051 -14 331 -21 073 6 742 14 331 1:5 Statens geotekniska institut 51 45 947 45 998 46 889 942 942 891 -487 1 378 -891 1:6 Lantmäteriet 5 316 554 131 559 447 547 472 -6 659 -6 659 -11 976 -28 600 16 624 11 976 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 848 630 1 000 000 -848 630 1 000 000 409 108 -590 892 -590 892 -590 892 -590 892 0 590 892 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande 1 800 000 1 800 000 1 799 991 -9 -9 -9 -9 0 9 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 2 176 823 2 700 000 -2 176 819 2 700 004 462 419 -2 237 581 -2 237 581 -2 237 584 -2 237 584 0 2 237 584
2 Konsumentpolitik 4 332 244 191 -34 248 489 243 484 -707 -707 -5 006 -13 697 8 691 5 006 2:1 Konsumentverket 3 829 156 254 160 083 155 343 -911 -911 -4 740 -9 428 4 688 4 740 2:2 Allmänna reklamationsnämnden 201 43 732 43 933 42 622 -1 110 -1 110 -1 311 -2 623 1 312 1 311 2:3 Fastighetsmäklarinspektionen 269 21 372 21 641 22 881 1 509 1 509 1 240 -897 2 137 -1 240 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 34 18 459 -34 18 459 18 263 -196 -196 -196 -750 554 196 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter 4 374 4 374 4 374 0 0 0 0 0 0
Äldre anslag 9 050 0 -4 621 4 429 2 041 2 041 2 041 -2 388 -2 388 0 2 388 1:4 (2015) Innovativt byggande 4 429 4 429 2 041 2 041 2 041 -2 388 -2 388 0 2 388 1:6 (2016) Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 3 000 -3 000 0 0 0 0 0 0
321S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
1:10 (2015) Stöd gällande utveckling i strandnära lägen 278 -278 0 0 0 0 0 0 1:11 (2016) Utvecklingsprojekt för jämställda offentliga rum 958 -958 0 0 0 0 0 0 2:1 (2016) Marknadsdomstolen 384 -384 0 0 0 0 0 0
UO 19 Regional tillväxt 632 486 3 595 481 -653 217 3 574 750 2 808 295 -787 186 -787 186 -766 455 -1 016 148 249 693 766 455
1:1 Regionala tillväxtåtgärder 20 991 1 557 637 -32 420 1 546 209 1 397 537 -160 100 -160 100 -148 672 -304 425 155 753 148 672 1:2 Transportbidrag -9 303 400 864 391 561 396 407 -4 457 -4 457 4 846 -7 180 12 026 -4 846 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 589 576 1 636 980 -589 576 1 636 980 1 015 264 -621 716 -621 716 -621 716 -703 630 81 914 621 716
Äldre anslag 31 221 0 -31 221 -912 -912 -912 -912 -912 0 912 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 1:3 (2015) 2007 – 2013 31 221 -31 221 0 -912 -912 -912 -912 -912 0 912
UO 20 Allmän miljö- och naturvård 582 786 8 403 539 509 000 -533 490 8 961 835 7 780 102 -623 437 -1 132 437 -1 181 733 -1 274 973 93 240 1 181 733
1 Miljöpolitik 582 866 7 632 937 506 000 -532 899 8 188 903 7 017 093 -615 844 -1 121 844 -1 171 810 -1 241 932 70 122 1 171 810 1:1 Naturvårdsverket 6 840 442 248 449 088 452 890 10 642 10 642 3 801 -9 466 13 267 -3 801 1:2 Miljöövervakning m.m. 3 476 355 214 -3 476 355 214 353 456 -1 758 -1 758 -1 758 -8 793 7 035 1 758 1:3 Åtgärder för värdefull natur 435 997 535 -435 997 535 973 435 -24 100 -24 100 -24 100 -29 100 5 000 24 100 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 298 989 868 018 -298 989 868 018 683 394 -184 624 -184 624 -184 624 -184 624 0 184 624 1:5 Miljöforskning 173 80 036 -173 80 036 75 530 -4 506 -4 506 -4 506 -4 506 0 4 506 1:6 Kemikalieinspektionen -2 567 257 589 255 022 253 317 -4 272 -4 272 -1 705 -9 433 7 728 1 705 1:7 Avgifter till Internationella organisationer 1 321 272 131 -1 489 271 963 270 788 -1 343 -1 343 -1 175 -9 336 8 161 1 175 1:8 Supermiljöbilspremie 141 063 700 000 -141 063 700 000 450 815 -249 185 -249 185 -249 185 -249 185 0 249 185 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut -4 363 227 101 222 738 222 831 -4 270 -4 270 93 -6 720 6 813 -93 1:10 Klimatanpassning 4 443 117 000 -4 746 116 697 105 647 -11 353 -11 353 -11 050 -14 560 3 510 11 050 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 18 831 787 565 -18 831 787 565 774 637 -12 928 -12 928 -12 928 -12 928 0 12 928
322S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar -7 951 205 000 -779 196 270 193 537 -11 463 -11 463 -2 733 -8 883 6 150 2 733 1:13 Internationellt miljösamarbete 1 045 20 900 13 000 -1 045 33 900 32 102 11 202 -1 798 -1 798 -2 353 555 1 798 1:14 Hållbara städer 10 893 4 500 -8 393 7 000 3 545 -955 -955 -3 455 -3 455 0 3 455 1:15 Skydd av värdefull natur 463 1 268 000 -463 1 268 000 1 267 846 -154 -154 -154 -5 154 5 000 154 1:16 Havs- och vattenmyndigheten 6 876 230 100 -118 236 858 230 257 157 157 -6 601 -13 504 6 903 6 601 1:17 Klimatinvesteringar 53 441 700 000 500 000 -3 441 1 250 000 669 428 -30 572 -530 572 -580 572 -580 572 0 580 572 1:18 Elbusspremie 49 457 100 000 -7 000 -49 457 93 000 3 639 -96 361 -89 361 -89 361 -89 361 0 89 361
2 Miljöforskning -670 770 602 3 000 772 932 763 009 -7 593 -10 593 -9 923 -33 041 23 118 9 923 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader 16 57 599 3 000 60 615 60 550 2 951 -49 -65 -1 793 1 728 65 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning -686 713 003 712 317 702 459 -10 544 -10 544 -9 858 -31 248 21 390 9 858
Äldre anslag 591 0 -591 0 0 0 0 1:11 (2016) Inspire 591 -591 0 0 0 0 0 0
UO 21 Energi 94 461 2 876 898 203 000 -79 067 3 095 293 2 991 839 114 941 -88 059 -103 453 -192 521 89 068 103 453
1:1 Statens energimyndighet 7 217 281 284 288 501 288 137 6 853 6 853 -364 -8 803 8 439 364 1:2 Insatser för energieffektivisering 9 470 233 000 -9 470 233 000 223 489 -9 511 -9 511 -9 511 -21 061 11 550 9 511 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft 735 10 000 -735 10 000 9 154 -846 -846 -846 -1 146 300 846 1:4 Energiforskning 7 770 1 420 788 -2 770 1 425 788 1 453 400 32 612 32 612 27 612 -15 012 42 624 -27 612 1:5 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket 162 52 600 -162 52 600 50 758 -1 842 -1 842 -1 842 -1 842 0 1 842 1:6 Planeringsstöd för vindkraft 1 558 15 000 -1 558 15 000 14 253 -747 -747 -747 -1 197 450 747 1:7 Energimarknadsinspektionen 3 291 118 898 0 122 189 118 313 -585 -585 -3 876 -7 443 3 567 3 876 1:8 Energiteknik 4 719 440 000 203 000 -4 719 643 000 619 625 179 625 -23 375 -23 375 -36 443 13 068 23 375
323S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
1:9 Elberedskap 58 098 255 000 -58 098 255 000 165 345 -89 655 -89 655 -89 655 -97 305 7 650 89 655 1:10 Avgifter till internationella organisationer 1 554 25 328 -1 554 25 328 24 715 -613 -613 -613 -1 283 670 613 1:11 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning -113 25 000 24 887 24 651 -349 -349 -236 -986 750 236
UO 22 Kommunikationer 7 907 719 55 114 917 43 000 -272 847 62 792 788 53 296 133 -1 818 784 -1 861 784 -9 496 655 -11 506 027 2 009 372 9 496 655
1 Transportpolitik 7 872 021 54 688 463 43 000 -244 409 62 359 075 52 934 255 -1 754 208 -1 797 208 -9 424 819 -11 422 402 1 997 583 9 424 819 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 4 580 593 24 107 726 16 000 -1 283 28 703 036 22 928 006 -1 179 720 -1 195 720 -5 775 030 -6 869 937 1 094 907 5 775 030 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 651 545 21 556 141 -10 986 22 196 700 21 115 291 -440 850 -440 850 -1 081 409 -1 728 093 646 684 1 081 409 1:3 Trafikverket 53 049 1 305 021 -14 138 1 343 932 1 308 623 3 602 3 602 -35 309 -74 460 39 151 35 309 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 188 308 188 308 188 308 0 0 0 0 0 0 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 62 284 62 284 62 284 0 0 0 0 0 0 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 2 529 82 513 -2 529 82 513 80 320 -2 193 -2 193 -2 193 -3 478 1 285 2 193 1:7 Trafikavtal 79 305 900 000 20 000 -79 305 920 000 856 921 -43 079 -63 079 -63 079 -90 079 27 000 63 079 1:8 Viss internationell verksamhet 197 28 757 -197 28 757 28 535 -222 -222 -222 -222 0 222 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 48 174 48 174 48 174 0 0 0 -1 445 1 445 0 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 494 618 150 000 644 618 215 223 65 223 65 223 -429 395 -433 895 4 500 429 395 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 819 341 1 448 531 3 267 872 1 429 675 -18 856 -18 856 -1 838 197 -1 855 695 17 498 1 838 197 1:12 Transportstyrelsen 27 835 2 086 091 7 000 -18 230 2 102 696 2 077 402 -8 689 -15 689 -25 294 -87 877 62 583 25 294 1:13 Trafikanalys 1 740 65 483 67 223 60 613 -4 870 -4 870 -6 609 -8 453 1 844 6 609 1:14 Trängselskatt i Göteborg 43 528 1 027 434 1 070 962 1 052 463 25 029 25 029 -18 499 -37 585 19 086 18 499 1:15 Sjöfartsstöd 117 741 1 632 000 -117 741 1 632 000 1 482 418 -149 582 -149 582 -149 582 -231 182 81 600 149 582 2 Politiken för informationssamhället 35 698 426 454 -28 438 433 714 361 878 -64 576 -64 576 -71 836 -83 625 11 789 71 836 2:1 Post- och telestyrelsen 597 28 516 29 113 28 644 128 128 -468 -1 323 855 468 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 6 973 140 278 -6 973 140 278 129 502 -10 776 -10 776 -10 776 -14 984 4 208 10 776
324S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
2:3 Grundläggande betaltjänster 15 387 33 537 -15 387 33 537 23 257 -10 280 -10 280 -10 280 -11 226 946 10 280 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 714 22 844 -714 22 844 20 724 -2 120 -2 120 -2 120 -2 120 0 2 120 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 10 525 126 014 -4 525 132 014 86 974 -39 040 -39 040 -45 040 -48 820 3 780 45 040 2:6 Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse 1 501 75 265 -839 75 928 72 776 -2 489 -2 489 -3 151 -5 151 2 000 3 151
UO 23 Areella näringar, landsbygd och
livsmedel 3 065 351 17 189 401 1 052 500 -3 059 585 18 247 667 17 225 167 35 766 -1 016 734 -1 022 500 -2 060 240 1 037 740 1 022 500
1:1 Skogsstyrelsen 2 817 402 982 405 799 405 939 2 957 2 957 140 -11 949 12 089 -140 1:2 Insatser för skogsbruket 4 601 321 540 -4 601 321 540 286 071 -35 469 -35 469 -35 469 -35 469 0 35 469 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 1 216 120 483 121 699 118 233 -2 250 -2 250 -3 466 -7 080 3 614 3 466 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 106 283 106 283 106 283 0 0 0 -3 188 3 188 0 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 3 371 14 933 -3 371 14 933 15 829 896 896 896 -597 1 493 -896 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar -3 423 124 349 30 000 -1 579 149 347 128 363 4 014 -25 986 -20 984 -36 418 15 434 20 984 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 14 135 52 778 -14 135 52 778 45 041 -7 737 -7 737 -7 737 -8 720 983 7 737 1:8 Statens jordbruksverk 9 347 603 563 612 910 602 696 -867 -867 -10 214 -29 528 19 314 10 214 1:9 Bekämpande av växtskadegörare 0 5 000 5 000 4 241 -759 -759 -758 -908 150 758 1:10 Gårdsstöd m.m. 1 182 765 6 498 000 1 006 000 -1 182 765 7 504 000 7 280 110 782 110 -223 890 -223 890 -870 590 646 700 223 890 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. -12 800 130 000 31 000 148 200 126 284 -3 716 -34 716 -21 917 -38 017 16 100 21 917 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 21 441 24 250 -21 441 24 250 12 608 -11 642 -11 642 -11 642 -11 642 0 11 642 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 134 536 179 000 -134 536 179 000 18 926 -160 074 -160 074 -160 074 -160 074 0 160 074 1:14 Livsmedelsverket 2 653 317 491 2 600 322 744 322 242 4 751 2 151 -502 -10 027 9 525 502 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 13 288 145 160 -5 600 -873 151 975 83 519 -61 641 -56 041 -68 456 -72 811 4 355 68 456 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. -259 42 913 42 654 45 671 2 758 2 758 3 017 -1 274 4 291 -3 017 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 065 126 3 495 431 -11 978 -1 065 126 3 483 453 3 144 908 -350 523 -338 545 -338 545 -507 648 169 103 338 545
325S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 627 636 2 028 409 478 -627 636 2 028 887 1 919 393 -109 016 -109 494 -109 494 -210 860 101 366 109 494 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 3 522 79 830 -3 522 79 830 71 577 -8 253 -8 253 -8 253 -10 648 2 395 8 253 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 4 116 4 116 4 116 0 0 0 -123 123 0 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 1 529 1 529 0 0 0 -153 153 0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. -2 234 103 915 101 681 105 271 1 356 1 356 3 589 -6 802 10 391 -3 589 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 1 820 493 1 820 493 1 820 493 0 0 0 0 0 0 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning -2 387 565 776 563 389 554 647 -11 129 -11 129 -8 743 -25 716 16 973 8 743 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 1 177 1 177 0 0 0 0 0 0
UO 24 Näringsliv 44 546 6 456 020 400 000 -40 837 17 291 6 877 020 6 415 597 -40 423 -440 423 -461 423 -697 870 236 447 461 423
1 Näringspolitik 36 387 5 869 582 400 000 -35 218 17 291 6 288 041 5 840 495 -29 087 -429 087 -447 546 -640 313 192 767 447 546 1:1 Verket för innovationssystem 3 652 221 746 225 398 224 248 2 502 2 502 -1 149 -7 801 6 652 1 149 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och -16 918 2 893 335 2 876 417 2 862 399 -30 936 -30 936 -14 018 -100 818 86 800 14 018 utveckling 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 629 962 629 962 629 962 0 0 0 -18 899 18 899 0 1:4 Tillväxtverket 1 962 272 898 274 860 275 963 3 065 3 065 1 103 -7 084 8 187 -1 103 1:5 Näringslivsutveckling 13 507 460 022 -15 148 458 381 448 092 -11 930 -11 930 -10 289 -32 490 22 201 10 289 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och 462 57 951 58 413 57 302 -649 -649 -1 111 -2 850 1 739 1 111 analyser 1:7 Turistfrämjande 119 606 119 606 119 606 0 0 0 -3 588 3 588 0 1:8 Sveriges geologiska undersökning 6 585 197 864 -711 203 737 203 844 5 980 5 980 107 -5 829 5 936 -107 1:9 Geovetenskaplig forskning 1 5 807 -1 5 807 5 807 0 0 0 0 0 0 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 474 14 000 -474 14 000 14 115 115 115 115 -305 420 -115 1:11 Bolagsverket 1 671 22 842 -1 671 22 842 19 929 -2 913 -2 913 -2 913 -4 055 1 142 2 913 1:12 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien 8 327 8 327 8 327 0 0 0 0 0 0
326S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
1:13 Konkurrensverket -1 203 143 322 -17 142 101 140 243 -3 079 -3 079 -1 858 -6 158 4 300 1 858 1:14 Konkurrensforskning 194 13 661 -194 13 661 13 679 18 18 18 -392 410 -18 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 123 210 123 210 123 210 0 0 0 0 0 0 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt 23 080 23 200 -14 080 32 200 25 196 1 996 1 996 -7 004 -7 700 696 7 004 ägda företag 1:17 Kapitalinsatser i statliga bolag 1 000 1 000 400 000 -1 000 401 000 -1 000 -401 000 -401 000 -401 000 0 401 000 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 1 923 17 780 -1 923 17 780 16 140 -1 640 -1 640 -1 640 -3 418 1 778 1 640 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 17 291 35 291 37 091 19 091 19 091 1 800 0 1 800 -1 800 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 309 461 309 461 309 461 0 0 0 -9 284 9 284 0 1:21 Patent- och registreringsverket 315 588 315 588 305 882 -9 706 -9 706 -9 706 -28 641 18 935 9 706
2 Utrikeshandel, handels- och 8 159 586 438 -5 619 588 979 575 102 -11 336 -11 336 -13 876 -57 556 43 680 13 876 investeringsfrämjande 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: -8 24 612 0 24 604 24 325 -287 -287 -279 -1 017 738 279 Myndighetsverksamhet 2:2 Kommerskollegium 3 357 86 091 -808 88 640 82 715 -3 376 -3 376 -5 924 -8 507 2 583 5 924 2:3 Exportfrämjande verksamhet 4 722 361 889 -4 722 361 889 349 356 -12 533 -12 533 -12 533 -45 840 33 307 12 533 2:4 Investeringsfrämjande 62 266 62 266 67 266 5 000 5 000 5 000 0 5 000 -5 000 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 89 20 517 -89 20 517 20 377 -140 -140 -140 -2 192 2 052 140 2:6 Bidrag till standardiseringen 31 063 31 063 31 063 0 0 0 0 0 0
Äldre anslag 0 0 0 0 0 0 0 1:11 (2016) Patentbesvärsrätten 0 0 0 0 0 0 0 0
UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 48 629 105 554 920 11 236 -48 629 105 566 156 105 565 837 10 917 -319 -319 -145 444 145 125 319
1:1 Kommunalekonomisk utjämning 0 94 657 037 94 657 037 94 657 037 0 0 0 -28 397 28 397 0 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 48 629 3 890 933 11 236 -48 629 3 902 169 3 902 168 11 235 -1 -1 -116 729 116 728 1
327S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 2 Tusental kronor Ingående Utgående Ramöverförings- Ändrings- Medgivna Totalt Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Skillnad mot Anslags- Ramöverföringsbelopp Statens budget budget Indragning överskridanden tilldelade Utfall statens budget anvisade tilldelade tillgängliga kredit belopp medel medel medel medel (IB) (SB) (ÄB) (ID) (MÖ) (IB+SB+ÄB+ID+ (SB+ÄB) MÖ)
1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 6 950 6 950 6 632 -318 -318 -318 -318 0 318 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen 7 000 000 7 000 000 7 000 000 0 0 0 0 0 0
UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 9 026 271 16 467 790 -9 026 271 16 467 790 10 568 717 -5 899 073 -5 899 073 -5 899 073 -7 545 152 1 646 079 5 899 073
1:1 Räntor på statsskulden 8 946 028 16 312 590 -8 946 028 16 312 590 10 504 376 -5 808 214 -5 808 214 -5 808 214 -7 439 473 1 631 259 5 808 214 1:2 Oförutsedda utgifter 9 886 10 000 -9 886 10 000 -10 000 -10 000 -10 000 -10 300 300 10 000 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 70 357 145 200 -70 357 145 200 64 341 -80 859 -80 859 -80 859 -95 379 14 520 80 859
UO 27 Avgiften till Europeiska unionen 1 860 560 29 586 305 -1 860 560 29 586 305 24 224 479 -5 361 826 -5 361 826 -5 361 826 -8 320 456 2 958 630 5 361 826
1:1 Avgiften till Europeiska unionen 1 860 560 29 586 305 -1 860 560 29 586 305 24 224 479 -5 361 826 -5 361 826 -5 361 826 -8 320 456 2 958 630 5 361 826
(A) Summa Utgiftsområden (UO 1 – 27) 53 400 425 971 169 281 15 860 077 -46 070 290 18 111 994 377 604 940 749 229 -30 420 052 -46 280 129 -53 628 375 -91 815 291 38 186 916 53 628 375
(B) Förändring av anslagsbehållningar exkl. UO 26 -6 958 357 -6 958 357 0 6 958 357 6 958 357 6 958 357 6 958 357 (C) Förändring av anslagsbehållningar UO 26 -61 100 -61 100 0 61 100 61 100 61 100 61 100 (D) Summa utgifter (A+B+C) 53 400 425 964 149 824 15 860 077 -46 070 290 18 111 987 358 147 940 749 229 -23 400 595 -39 260 672 -46 608 918 -84 795 834 38 186 916 53 628 375
(E) Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor m.m. (A+B-UO 26) 44 374 154 947 743 134 15 860 077 -37 044 018 18 111 970 951 457 930 180 512 -17 562 622 -33 422 699 -40 770 946 -77 311 783 36 540 837 47 729 303
(F) Riksgäldskontorets nettoutlåning 8 225 872 8 225 872 -2 945 195 -11 171 066 -11 171 066 -11 171 066 -11 171 066 (G) Kassamässig korrigering 0 0 1 814 488 1 814 488 1 814 488 1 814 488 1 814 488
(H) Budgetens utgifter m.m. (D+F+G) 53 400 425 972 375 696 15 860 077 -46 070 290 18 111 995 584 019 939 618 522 -32 757 174 -48 617 251 -55 965 497 -94 152 413 38 186 916 53 628 375
(I) Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 300 395 000 299 103 148 -1 291 852 (J) Takbegränsade utgifter (E+I) 1 248 138 134 1 229 283 660 -18 854 474 (K) Marginal till utgiftstaket 25 861 866 44 716 340 18 854 474 (L) Utgiftstak (J+K) 1 274 000 000 1 274 000 000 0
328Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden
329S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 3
Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden 2017
Tusental kronor Utgiftsområde Anslag Bemyndiganden Utestående åtaganden 2017-12-31 1 Rikets styrelse 6:6 Stöd till politiska partier 172 200 129 098 8:1 Presstöd 70 000 10 825
Totalt UO 1 242 200 139 923
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:10 Bidragsfastigheter 50 000 30 000 1:16 Finansmarknadsforskning 76 000 4 864
Totalt UO 2 126 000 34 864
4 Rättsväsendet 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 155 000 111 490
Totalt UO 4 155 000 111 490
5 Internationell samverkan 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 213 500 121 381
Totalt UO 5 213 500 121 381
6 Försvar och samhällets krisberedskap 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 18 000 000 15 735 799 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 75 000 000 70 252 590 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 45 000 35 959 2:4 Krisberedskap 900 000 552 340 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 65 000 63 999
Totalt UO 6 94 010 000 86 640 687
7 Internationellt bistånd 1:1 Biståndsverksamhet 74 350 000 65 079 259
Totalt UO 7 74 350 000 65 079 259
8 Migration 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 303 400 184 635
Totalt UO 8 303 400 184 635
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 304 000 4 000 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken 583 000 471 065 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 1 039 000 952 074
Totalt UO 9 1 926 000 1 427 139
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 2 701 000 281 195
Totalt UO 10 2 701 000 281 195
13 Jämställdhet och nyanlända invandrares 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända etablering invandrare 2 000 000 452 248 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 100 000 76 500
330S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 3
Utgiftsområde Anslag Bemyndiganden Utestående åtaganden 2017-12-31 4:1 Åtgärder mot segregation 100 000 500
Totalt UO 13 2 200 000 529 248
14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 7 000 000 5 372 911 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 13 400 000 12 111 809 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014 – 2020 3 700 000 3 398 227 1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 9 000 7 649 2:1 Arbetsmiljöverket 20 000 19 970
Totalt UO 14 24 129 000 20 910 566
15 Studiestöd 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 000 1 193
Totalt UO 15 4 000 1 193
16 Utbildning och universitetsforskning 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 1 780 000 1 074 529 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet 34 000 33 864 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. 665 000 663 941 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 350 000 95 593 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning 335 000 0 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 4 800 000 4 114 694 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer 680 000 288 498 1:16 Fler anställda i lågstadiet 1 152 000 978 463 1:18 Praktiknära skolforskning 19 000 18 905 1:19 Bidrag till lärarlöner 2 235 000 2 201 675 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 17 900 000 17 262 264 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 1 800 000 1 653 038 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 000 000 987 936 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer 2 900 000 2 618 127 4:1 Internationella program 153 000 90 414
Totalt UO 16 35 803 000 32 081 941
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 25 000 9 955 1:3 Skapande skola 50 000 0 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 000 8 401 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 55 000 0 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 167 000 110 438 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 25 000 27 440 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 14 000 11 375 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 160 000 150 188 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 90 000 68 964
331S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 3
Utgiftsområde Anslag Bemyndiganden Utestående åtaganden 2017-12-31 9:2 Stöd till trossamfund 46 000 16 833 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 239 000 212 000 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 44 000 34 213 13:3 Bidrag för kvinnors organisering 29 000 24 121 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 15 000 13:6 Insatser för den ideella sektorn 37 800 37 338 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning 110 000 80 672
Totalt UO 17 1 115 800 806 938
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag byggande samt konsumentpolitik 43 000 10 620 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 400 000 212 557 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 3 000 000 1 992 829
Totalt UO 18 3 443 000 2 216 006
19 Regional tillväxt 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 2 950 000 2 345 977 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 4 200 000 4 078 289
Totalt UO 19 7 150 000 6 424 266
20 Allmän miljö- och naturvård 1:2 Miljöövervakning m.m. 100 000 82 707 1:3 Åtgärder för värdefull natur 350 000 278 493 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 450 000 1 096 798 1:5 Miljöforskning 102 000 100 542 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 300 000 213 910 1:13 Internationellt miljösamarbete 12 000 1 405 1:15 Skydd av värdefull natur 42 000 15 304 1:17 Klimatinvesteringar 1 550 000 1 268 327 1:18 Elbusspremie 40 000 0 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 900 000 1 236 769
Totalt UO 20 5 846 000 4 294 255
21 Energi 1:2 Insatser för energieffektivisering 160 000 34 831 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft 10 000 190 1:4 Energiforskning 3 500 000 2 075 343 1:6 Planeringsstöd för vindkraft 20 000 8 580 1:8 Energiteknik 50 000 11 600 1:9 Elberedskap 330 000 127 759 1:10 Avgifter till Internationella organisationer 36 000 374 1:11 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimatoch energiomställning 25 000 9 362
Totalt UO 21 4 131 000 2 268 039
22 Kommunikationer 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 96 180 000 80 205 639 5
332S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 3
Utgiftsområde Anslag Bemyndiganden Utestående åtaganden 2017-12-31 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 27 160 000 21 355 000 1:7 Trafikavtal 6 000 000 5 483 300 1:11 Trängselskatt i Stockholm 32 000 000 18 496 900 1:14 Trängselskatt i Göteborg 7 100 000 3 851 300 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 200 000 176 602 2:3 Grundläggande betaltjänster 36 000 31 269 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 245 000 229 926
Totalt UO 22 168 921 000 129 829 936
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1:2 Insatser för skogsbruket 120 000 29 478 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 107 000 77 315 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 145 600 79 945 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 733 400 302 824 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 256 000 233 000 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 12 524 000 2 976 756 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 9 093 000 2 320 553 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 150 000 150 000 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 1 400 000 948 521
Totalt UO 23 24 529 000 7 118 392
24 Näringsliv 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och 2 300 000 2 278 430 utveckling 1:5 Näringslivsutveckling 701 000 493 160 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 000 4 169
Totalt UO 24 3 006 000 2 775 759
Totalt 454 304 900 363 277 112
333Bilaga 4 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter
334S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 4
Slutbehandlade granskningsrapporter
Rapport nr Namn Beslut
2010:22 Underhållsstödet – för barnets bästa? Prop. 2017/18:6 2016:16 Behövs myndigheternas delårsrapporter? – Nytta och kostnader Skr. 2016/17:52 2016:31 Är sjukskrivning bra för hälsan? Skr. 2016/17:170 2017:1 Statens bolagsinnehav – Aktualiteten i det statliga bolagsinnehavet Skr. 2016/17:184 2017:2 Exportkontrollen av krigsmateriel Skr. 2016/17:160 2017:3 Staten och SKL – slutrapport om statens styrning på vårdområdet Skr. 2016/17:194 2017:4 Lärdomar av flyktingsituationen hösten 2015 – beredskap och hantering Skr. 2016/17:206 2017:5 Internrevisionen vid myndigheter – en funktion som behöver stärkas Skr. 2016/17:189 2017:6 Tingsrätters effektivitet och produktivitet Skr. 2016/17:223 2017:7 Pensionssystemets årsredovisning – tydligt, tillräcklig, transparent? Skr. 2017/18:21 2017:8 Trafikverkets underhåll av vägar Skr. 2017/18:13 2017:9 Bostadsbidraget – ur ett fördelnings- och arbetsmarknadsperspektiv Skr. 2017/18:30 2017:10 Kommunersättningar för migration och integration – ett ogenomtänkt system Skr. 2017/18:33 2017:11 Regeringens medelfristiga makroprognoser Skr. 2017/18:37 2017:12 Regeringens skatteutgiftsredovisning – som riksdagen vill ha den? Skr. 2017/18:27 2017:13 Bredband i världsklass? – Regeringens insatser för att uppfylla det bredbandspolitiska målet Skr. 2017/18:54 2017:14 Tillgänglighet till SCB:s registerdata – en fråga om prioritering Skr. 2017/18:46 2017:15 Samisk utbildning – dags för en omstart Skr.2017/18:68 2017:16 Från spår till bevis – Polisens forensiska organisation Skr. 2017/18:50 2017:17 Strålsäkerhetsmyndighetens kärnkrafttillsyn Skr. 2017/18:66 2017:18 Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet – högre lön men sämre sammanhållning Skr. 2017/18:84 2017:19 Överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling Skr. 2017/18:65 2017:20 Effekter av Arbetsförmedlingens Förberedande och orienterande utbildning Skr. 2017/18:76 2017:21 Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsutbildning - små regionala effekter Skr. 2017/18:79 2017:22 Regeringens hantering av rekommendationer från EU, IMF och OECD Skr. 2017/18:85 2017:23 Folkbokföringen – ett kvalitetsarbete i uppförsbacke Skr. 2017/18:124 2017:24 Inkomsteffekter av bruksvärdessystemet Skr. 2017/18:134 2017:25 Konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut Skr. 2017/18:125 2017:26 Matchningen på arbetsmarknaden – sökandesammansättningens betydelse Skr. 2017/18:109 2017:27 Väg- och järnvägsinvesteringar i Sverige – saknas ett EU-perspektiv? Skr. 2017/18:189 2017:28 Varför sparar lärosätena? – En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor Skr. 2017/18:191 2017:29 Det samlade stödet till solel Skr. 2017/18:181 2017:30 Riktade statsbidrag till skolan – nationella prioriteringar men lokala behov Skr. 2017/18:217 2017:31 Finansieringssystemet för kärnavfallshantering Skr. 2017/18:141 2017:32 Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket Skr. 2017/18:203 2017:33 Tillsyn av ställföreträdare och överförmyndare – Statens bristande ansvar för samhällets mest utsatta Skr. 2017/18:128 2017:35 Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag – en reform som kostar mer än den smakar Skr. 2017/18:201 2017:36 Sida-finansierad myndighetssamverkan – goda förutsättningar för bistånds-effektivitet Skr. 2017/18:219
335Bilaga 5 Tabellsamling
336S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 5
Utfallet för statens budget 2013 – 2017
Miljarder kronor 2013 2014 2015 2016 2017
Inkomster 790,5 790,2 859,5 1 002,7 1 001,4
Statens skatteinkomster 777,3 802,0 893,9 1 044,0 1 049,9 Övriga inkomster 13,2 -11,7 -34,4 -41,3 -48,5
Utgifter m.m. 921,4 862,4 892,2 917,4 939,6
UO 1 – 25 och 27 810,6 837,5 867,4 899,1 930,2 Statsskuldsräntor m.m. UO 26 16,8 3,3 21,9 1,7 10,6 Riksgäldskontorets nettoutlåning 96,2 22,0 10,1 14,8 -2,9 Kassamässig korrigering -2,2 -0,5 -7,3 1,8 1,8
Budgetsaldo -130,9 -72,2 -32,6 85,3 61,8
Inkomster i statens budget 2013 – 2017
Miljarder kronor Inkomstår 2013 2014 2015 2016 2017
Statens skatteintäkter 798,4 828,2 927,3 1 013,1 1 053,9
Periodiseringar -21,2 -26,2 -33,4 30,9 -4,0
Statens skatteinkomster 777,3 802,0 893,9 1 044,0 1 049,9
Inkomster av statens verksamhet 48,1 41,7 39,0 31,3 27,4 Inkomster av försåld egendom 20,8 0,2 0,1 0,2 0,0 Återbetalning av lån 1,1 0,9 0,9 0,8 0,8 Kalkylmässiga inkomster 9,9 9,9 9,7 10,8 11,4 Bidrag från EU 10,3 11,9 9,7 11,0 10,5 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -77,0 -76,3 -85,8 -95,4 -98,6 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0,0 0,0 -8,2 0,0 0,0
Statens övriga inkomster 13,2 -11,7 -34,4 -41,3 -48,5
Inkomster i statens budget 790,5 790,2 859,5 1 002,7 1 001,4
337S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 5
Den offentliga sektorns skatteintäkter 2013 – 2017
Miljarder kronor Inkomstår 2013 2014 2015 2016 2017
Skatt på arbete 964,8 985,7 1 049,8 1 137,4 1 194,4
Direkta skatter 523,0 530,3 558,3 607,1 635,6 Kommunal skatt 581,9 602,7 635,7 669,6 700,4 Statlig skatt 44,8 47,4 50,8 55,6 58,6 Allmän pensionsavgift 100,9 104,0 108,4 113,3 118,6 Artistskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skattereduktion m.m. -204,6 -223,8 -236,6 -231,4 -242,0 Indirekta skatter 441,9 455,4 491,5 530,3 558,8 Arbetsgivaravgift 454,3 471,1 491,6 515,7 541,1 Egenavgift 11,5 11,6 11,8 11,8 12,5 Särskild löneskatt 36,8 37,0 40,3 43,6 45,4 Nedsättningar -30,4 -33,1 -19,1 -5,7 -3,8 Tjänstegruppliv 0,7 0,7 0,5 0,5 0,5 Avgifter till premiepensionssystemet -31,0 -31,9 -33,6 -35,6 -36,9
Skatt på kapital 172,7 200,2 245,0 246,0 254,3
Skatt på kapital, hushåll 32,3 48,0 69,1 74,6 75,1 Skatt på företagsvinster 89,0 96,5 119,6 115,2 123,5 Avkastningsskatt 6,9 10,2 8,4 4,6 4,4 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 31,6 32,0 32,4 33,4 32,8 Stämpelskatt 8,9 9,3 10,9 12,3 12,1 Kupongskatt m.m. 4,1 4,2 4,6 5,7 6,4
Skatt på konsumtion och insatsvaror 461,1 475,3 507,9 539,0 561,1
Mervärdesskatt 339,5 355,0 380,3 406,5 427,4 Tobaksskatt 11,1 11,4 11,8 11,9 11,9 Skatt på etylalkohol 4,0 4,1 4,2 4,2 4,3 Skatt på vin m.m. 4,9 5,2 5,7 5,7 6,0 Skatt på öl 3,3 3,5 3,9 4,0 4,1 Energiskatt 40,9 39,0 40,7 44,6 46,6 Koldioxidskatt 24,0 23,3 24,6 24,1 23,5 Övriga skatter på energi och miljö 4,4 4,4 4,8 5,2 4,1 Skatt på vägtrafik 16,5 16,8 18,8 19,7 19,9 Skatt på import 5,2 5,8 6,3 6,1 6,3 Övriga skatter 7,2 6,8 6,8 7,0 7,0
Restförda och övriga skatter 11,6 7,1 6,8 16,4 12,2
Restförda skatter -6,6 -5,9 -4,3 -4,7 -5,8 Övriga skatter 18,2 13,0 11,1 21,1 18,0
Totala skatteintäkter 1 610,2 1 668,3 1 809,4 1 938,8 2 022,0
Avgår: EU-skatter -6,9 -8,3 -6,3 -6,1 -6,3
Offentliga sektorns skatteintäkter 1 603,3 1 660,1 1 803,1 1 932,8 2 015,8
Avgår: Kommunal inkomstskatt -597,3 -618,2 -651,7 -685,7 -716,9 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet -207,5 -213,7 -224,1 -233,9 -244,9
Statens skatteintäkter 798,4 828,2 927,3 1 013,1 1 053,9
338S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 5
Utgifter i statens budget 2013 – 2017
Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statens budget för 2017. Utfall som justerats för tekniska förändringar är i kursiv stil. Andel i procent av de takbegränsade utgifterna Miljarder kronor Utgiftsområde 2013 2014 2015 2016 2017 2013 2014 2015 2016 2017 1 Rikets styrelse 1,1 1,2 1,1 1,1 1,1 11,8 12,9 12,3 12,7 13,3 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1,5 1,3 1,3 1,3 1,2 16,1 14,1 14,4 15,0 15,3 3 Skatt, tull och exekution 1,0 0,9 0,9 0,9 0,9 10,4 10,4 10,8 10,8 11,0 4 Rättsväsendet 3,7 3,7 3,6 3,6 3,6 39,3 40,2 40,4 42,3 44,1 5 Internationell samverkan 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 1,8 1,7 1,9 2,1 2,0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 4,3 4,4 4,3 4,2 4,1 45,4 48,0 48,3 49,4 50,4 7 Internationellt bistånd 2,9 2,8 2,8 2,7 3,0 30,8 31,0 32,2 32,0 36,7 8 Migration 0,9 1,1 1,6 3,5 3,3 9,9 12,6 18,7 41,3 40,0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 5,5 5,6 5,7 5,4 5,5 59,0 61,6 65,0 63,4 67,4 10 Ek. trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 9,0 9,0 9,0 8,9 8,3 96,4 99,0 102,6 105,6 101,9 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 3,7 3,6 3,4 3,0 2,8 40,0 39,3 38,1 35,9 34,7 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 7,4 7,4 7,3 7,3 7,2 78,5 80,8 82,9 86,1 88,7 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 0,8 1,1 1,4 1,6 1,9 8,8 12,2 15,4 19,2 23,9 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 6,5 6,1 5,7 6,1 5,8 69,7 66,9 65,0 72,5 71,6 14 Justerat för teknisk förändring 1 7,1 6,7 6,3 6,2 5,8 76,3 73,5 71,7 79,5 71,6 15 Studiestöd 1,9 1,8 1,7 1,6 1,6 20,6 20,0 19,2 19,5 19,7 15 Justerat för teknisk förändring 1 1,9 1,8 1,6 1,6 1,5 20,1 19,5 18,4 18,5 18,6 16 Utbildning och universitetsforskning 5,3 5,4 5,5 5,6 5,8 56,3 59,3 62,8 66,0 71,1 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 12,9 13,0 13,4 14,1 14,5 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 0,1 0,1 0,1 0,3 0,3 1,0 1,1 1,1 3,1 3,8 19 Regional tillväxt 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 3,3 2,9 2,2 2,6 2,8 20 Allmän miljö- och naturvård 0,5 0,5 0,5 0,6 0,6 4,8 5,1 5,9 7,3 7,8 21 Energi 0,2 0,3 0,2 0,2 0,2 2,6 2,9 2,3 2,7 3,0 22 Kommunikationer 4,1 4,2 4,2 4,2 4,3 43,7 46,0 47,2 50,1 53,3 22 Justerat för teknisk förändring 1 4,2 4,3 4,3 4,2 4,3 45,1 47,4 48,8 50,1 53,3 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1,5 1,5 1,2 1,3 1,4 16,0 16,2 13,4 15,9 17,2 24 Näringsliv 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,2 5,4 5,5 5,9 6,4 25 Allmänna bidrag till kommuner 8,3 8,5 9,0 7,9 8,6 88,9 93,6 102,0 93,3 105,6 25 Justerat för teknisk förändring 1 8,4 8,4 8,8 7,9 8,6 90,0 92,1 100,2 93,2 105,6 26 Statsskuldsräntor m.m. 2 16,8 3,3 21,9 1,7 10,6 27 Avgiften till Europeiska unionen 3,5 3,8 3,9 2,6 2,0 37,4 41,6 44,2 30,3 24,2
Summa utgiftsområden 827,4 840,9 889,3 900,8 940,8
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 24,1 23,5 23,6 24,1 24,3 256,7 258,0 267,5 285,4 299,1
Takbegränsade utgifter 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 1067,3 1095,5 1134,9 1184,5 1229,3
Budgeteringsmarginal 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 27,7 11,5 23,1 30,5 44,7
Utgiftstak för staten 1095,0 1107,0 1158,0 1215,0 1274,0
1 De tekniska justeringarna av utgiftstaket för staten redovisas i prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 5.3.
339S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning av statens budget 2013 – 2017
Miljoner kronor Procentuell Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Förändring förändring 2017 2016 2015 2014 2013 2016 – 2017 2016 – 2017
Transfereringar 647 413 622 906 605 756 581 692 562 373 24 507 3,9
varav till Hushållssektorn 303 393 303 305 304 050 300 641 296 268 89 0,0 Kommunala sektorn 209 536 183 851 164 760 148 986 140 851 25 685 14,0 Företagssektorn 47 135 45 151 34 036 36 981 35 942 1 984 4,4 Ålderspensionssystemet 23 602 24 718 22 459 21 399 19 788 -1 115 -4,5 Statliga ideella organisationer 5 187 4 375 4 583 4 408 4 032 812 18,6 Internationell verksamhet 58 560 61 507 75 869 69 277 65 490 -2 948 -4,8 varav till EU-institutioner 24 224 30 350 44 232 41 553 37 412 -6 125 -20,2
Konsumtionsutgifter 238 808 233 970 221 450 214 320 208 448 4 838 2,1
Varav Löner inklusive sociala avgifter 135 387 128 529 122 043 119 927 115 936 6 857 5,3 Omkostnader för konsumtion 69 978 69 657 67 164 64 193 63 536 321 0,5 Lokaler 18 083 17 995 17 436 18 724 17 337 88 0,5 Sociala naturaförmåner 15 361 17 789 14 807 11 477 11 639 -2 429 -13,7
Investeringsverksamhet 32 021 30 456 28 766 28 978 25 150 1 565 5,1
Räntor 11 417 2 856 23 294 5 589 23 352 8 561 299,7
Varav Räntor på statsskulden 10 504 1 668 21 797 3 200 16 694 8 836 529,8 Finansiella transaktioner 11 090 10 651 10 079 10 293 8 066 439 4,1
Summa utgiftsområden 940 749 900 839 889 345 840 872 827 388 39 910 4,4
340S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar per utgiftsområde 2013 – 2017
Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring Utgiftsområde 2017 2016 2015 2014 2013 2016 – 2017 2016 – 2017 01 Rikets styrelse 1 411 1 337 1 274 1 665 1 273 74 5,5 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 12 657 12 487 12 145 11 847 11 354 170 1,4 03 Skatt, tull och exekution 32 47 55 53 88 -16 -33,0 04 Rättsväsendet 115 182 198 226 252 -67 -36,9 05 Internationell samverkan 1 638 1 748 1 623 1 359 1 496 -110 -6,3 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 1 051 910 967 1 110 1 062 141 15,5 07 Internationellt bistånd 34 149 29 081 29 931 28 649 28 474 5 067 17,4 08 Migration 28 790 26 398 8 497 5 298 4 260 2 392 9,1 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 58 679 55 035 57 176 53 915 51 770 3 644 6,6 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 92 480 96 454 93 792 90 252 87 729 -3 974 -4,1 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 112 35 393 37 581 38 791 39 475 -1 280 -3,6 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 88 660 86 106 82 930 80 809 78 533 2 554 3,0 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 21 516 16 996 13 131 10 214 7 583 4 521 26,6 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 56 097 58 231 52 025 54 542 56 298 -2 134 -3,7 15 Studiestöd 17 175 16 833 16 413 16 558 16 419 343 2,0 16 Utbildning och universitetsforskning 25 364 21 619 18 998 15 978 15 115 3 745 17,3 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 11 910 11 574 11 109 10 709 10 651 336 2,9 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 2 638 2 032 73 94 54 607 29,9 19 Regional utveckling 2 334 2 453 2 075 2 643 3 029 -119 -4,8 20 Allmän miljö- och naturvård 2 476 2 195 1 806 1 125 999 281 12,8 21 Energi 1 592 1 512 1 218 1 410 1 434 80 5,3 22 Kommunikationer 5 753 5 452 3 755 3 818 3 407 302 5,5 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 12 932 11 382 9 340 12 096 11 993 1 550 13,6 24 Näringsliv 4 060 3 751 3 377 3 366 3 296 309 8,2 25 Allmänna bidrag till kommuner 105 565 93 350 102 037 93 599 88 915 12 216 13,1 26 Statsskuldsräntor m.m. 0 10 3 0 27 Avgiften till Europeiska unionen 24 224 30 350 44 232 41 553 37 412 -6 125 -20,2
Summa utgiftsområden 647 413 622 906 605 756 581 692 562 373 24 507 3,9
Källa: Ekonomistyrningsverket.
341S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till hushåll 2013 – 2017
Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2017 2016 2015 2014 2013 2016 – 2017 2016 – 2017 2 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 12 641 12 473 12 128 11 835 11 340 168 1,3 7 1:1 Biståndsverksamhet 4 106 3 823 3 266 3 703 3 338 283 7,4 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 27 930 26 344 29 784 28 589 27 107 1 586 6,0 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 34 258 35 912 33 781 29 573 25 914 -1 654 -4,6 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 41 744 43 002 44 436 45 069 46 279 -1 258 -2,9 11 1:1 Garantipension till ålderspension 13 339 14 112 15 761 16 539 16 751 -773 -5,5 11 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 11 499 11 920 12 427 13 035 13 883 -421 -3,5 11 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 8 265 8 466 8 589 8 493 8 182 -201 -2,4 12 1:1 Barnbidrag 27 287 26 349 25 764 25 220 24 723 938 3,6 12 1:2 Föräldraförsäkring 38 724 37 299 35 699 34 712 33 960 1 425 3,8 12 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 3 627 3 473 3 285 3 061 2 920 154 4,4 12 1:8 Bostadsbidrag 4 664 4 662 4 940 4 958 4 533 2 0,0 13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 5 355 4 226 3 687 2 685 1 668 1 129 26,7 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 24 819 26 198 26 945 28 202 30 653 -1 380 -5,3 15 1:2 Studiemedel 10 688 10 559 10 748 10 993 10 742 129 1,2 17 14:1 Bidrag till folkbildningen 3 849 3 810 3 626 3 624 3 546 40 1,0 Övriga anslag 30 598 30 677 29 184 30 348 30 728 -79 -0,3
Totalt 303 393 303 305 304 050 300 641 296 268 89 0,0
Källa: Ekonomistyrningsverket.
342S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till kommuner 2013 – 2017
Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2017 2016 2015 2014 2013 2016 – 2017 2016 – 2017 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 26 178 23 635 6 423 3 818 3 036 2 543 10,8 9 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 25 606 22 071 24 469 21 546 20 825 3 535 16,0 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 2 717 3 368 1 127 1 499 1 404 -651 -19,3 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning -4 620 -4 832 -4 894 -4 795 -4 652 212 -4,4 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 1 983 2 022 971 1 166 990 -39 -1,9 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 15 166 12 013 8 963 6 968 5 539 3 153 26,2 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 1 845 949 837 817 794 896 94,4 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2 245 1 094 1 802 1 158 541 1 151 105,3 16 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 4 379 4 485 3 902 3 688 3 669 -106 -2,4 16 1:16 Fler anställda i lågstadiet 2 103 1 200 903 75,2 16 1:19 Bidrag till lärarlöner 3 410 2 191 1 219 55,7 18 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande 1 800 1 849 -49 -2,7 25 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 94 657 89 680 87 723 90 128 85 603 4 977 5,5 25 1:2 Utjämningsbidrag för LSSkostnader 3 902 3 664 3 646 3 465 3 306 238 6,5 25 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen 7 000 7 000 25 1:5 Tillfälligt stöd till kommuner (2015) och landsting 9 800 Övriga anslag 21 165 20 461 19 992 19 528 19 795 704 3,4
Totalt 209 536 183 851 164 760 148 986 140 851 25 685 14,0
343S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till företag 2013 – 2017
Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2017 2016 2015 2014 2013 2016 – 2017 2016 – 2017 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 890 799 90 11,3 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 2 075 2 601 3 064 2 885 2 275 -525 -20,2 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 12 434 12 282 12 145 12 203 11 702 152 1,2 14 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 5 152 5 395 -243 -4,5 16 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 1 083 1 010 950 849 794 73 7,2 18 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 435 435 22 1:15 Sjöfartsstöd 1 482 1 486 -4 -0,3 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 279 6 448 5 606 6 149 5 916 831 12,9 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 053 2 630 1 679 2 953 3 093 423 16,1 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 845 1 511 1 362 2 243 2 309 334 22,1 24 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 1 629 1 378 1 236 1 164 1 072 251 18,2 Övriga anslag 9 779 9 610 7 993 8 535 8 782 169 1,8
Totalt 47 135 45 151 34 036 36 981 35 942 1 984 4,4
344S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Konsumtion per utgiftsområde 2013 – 2017
Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring Utgiftsområde 2017 2016 2015 2014 2013 2016 – 2017 2016 – 2017 01 Rikets styrelse 11 491 10 966 10 639 10 879 10 186 525 4,8 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 2 285 2 242 2 210 2 173 2 102 42 1,9 03 Skatt, tull och exekution 10 506 10 348 10 247 9 847 9 812 158 1,5 04 Rättsväsendet 42 234 40 294 38 556 38 065 37 191 1 940 4,8 05 Internationell samverkan 311 317 305 298 323 -6 -1,9 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 41 027 39 837 37 765 37 074 35 758 1 189 3,0 07 Internationellt bistånd 2 469 2 339 2 273 2 345 2 278 130 5,5 08 Migration 10 943 14 571 10 029 7 072 5 466 -3 629 -24,9 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 8 638 8 238 7 710 7 546 7 135 400 4,9 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 8 634 8 509 8 162 8 130 8 012 125 1,5 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 509 506 532 501 490 3 0,7 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 2 185 1 994 2 033 1 838 1 144 191 9,6 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 15 230 14 054 12 672 12 136 13 204 1 176 8,4 15 Studiestöd 856 789 740 689 680 66 8,4 16 Utbildning och universitetsforskning 43 906 42 416 41 358 40 792 39 501 1 490 3,5 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 2 458 2 384 2 215 2 147 2 096 75 3,1 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och 1 063 989 960 947 906 74 7,5 byggande samt konsumentpolitik 19 Regional utveckling 108 134 143 221 216 -26 -19,1 20 Allmän miljö- och naturvård 4 828 4 749 3 895 3 711 3 615 79 1,7 21 Energi 1 308 1 143 1 004 1 223 1 071 164 14,4 22 Kommunikationer 21 357 20 797 22 004 20 651 21 585 560 2,7 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 4 149 4 240 3 926 4 003 3 760 -90 -2,1 24 Näringsliv 2 312 2 112 2 069 2 033 1 916 200 9,5 25 Allmänna bidrag till kommuner 1 1 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden 238 808 233 970 221 450 214 320 208 448 4 838 2,1
345S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Lön inkl. sociala avgifter 2013 – 2017
Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring UO Anslag Anslagsnamn 2017 2016 2015 2014 2013 2016 – 2017 2016 – 2017 1 4:1 Regeringskansliet m.m. 4 819 4 550 4 286 4 460 4 137 270 5,9 3 1:1 Skatteverket 5 823 5 720 5 699 5 538 5 451 103 1,8 4 1:1 Polismyndigheten 16 700 15 910 15 283 15 374 14 989 790 5,0 4 1:5 Sveriges Domstolar 4 072 3 954 3 834 3 725 3 580 118 3,0 4 1:6 Kriminalvården 5 467 5 209 4 918 4 792 4 590 258 5,0 6 1:1 Förbandsverksamhet och 13 168 12 644 12 004 11 697 11 375 525 4,2 beredskap 8 1:1 Migrationsverket 4 074 3 957 3 019 2 306 2 005 116 2,9 10 2:1 Försäkringskassan 6 154 5 994 5 592 5 588 5 411 160 2,7 14 1:1 Arbetsförmedlingens 6 429 6 220 5 661 5 265 5 362 209 3,4 förvaltningskostnader 14 1:3 Kostnader för 857 170 250 458 322 687 405,3 arbetsmarknadspolitiska program och insatser 16 1:1 Statens skolverk 444 259 219 198 165 185 71,4 16 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning 1 438 1 235 1 288 1 187 1 167 203 16,4 på grundnivå och avancerad nivå 22 1:1 Utveckling av statens 1 501 1 267 1 173 1 034 234 18,4 transportinfrastruktur 24 1:21 Patent- och registreringsverket 200 200 Övriga anslag 64 241 61 440 58 816 58 303 57 381 2 800 4,6
Totalt 135 387 128 529 122 043 119 927 115 936 6 857 5,3
346S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Investeringar per utgiftsområde 2013 – 2017
Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring Utgiftsområde 2017 2016 2015 2014 2013 2016 – 2017 2016 – 2017 01 Rikets styrelse 75 32 30 23 11 43 132,9 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 6 11 8 8 4 -5 -45,8 03 Skatt, tull och exekution 48 24 30 29 21 24 96,7 04 Rättsväsendet 308 400 266 223 278 -92 -23,1 05 Internationell samverkan 1 1 2 1 1 0 1,8 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 7 137 7 269 8 285 8 594 7 207 -132 -1,8 07 Internationellt bistånd 4 4 1 2 4 -1 -17,0 08 Migration 41 76 58 35 20 -35 -46,1 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 25 12 15 24 18 13 101,7 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 6 8 13 16 17 -2 -26,8 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 3 2 3 3 4 1 27,6 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 0 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 0 0 0 0 0 0 -20,5 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 38 45 46 30 29 -7 -14,8 15 Studiestöd 0 0 1 2 0 0 18,8 16 Utbildning och universitetsforskning 277 282 421 315 257 -5 -1,8 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 20 20 20 25 26 0 -1,6 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 5 8 9 8 11 -2 -31,0 19 Regional utveckling 0 0 1 1 0 0 6,3 20 Allmän miljö- och naturvård 422 395 177 184 798 26 6,6 21 Energi 9 6 4 10 25 2 33,4 22 Kommunikationer 23 569 21 835 19 349 19 404 16 389 1 734 7,9 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 20 16 18 22 19 4 21,9 24 Näringsliv 7 6 10 18 9 1 18,4 25 Allmänna bidrag till kommuner 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden 32 021 30 456 28 766 28 978 25 150 1 565 5,1
347S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 5
Realekonomisk fördelning – Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2013 – 2017
Miljoner kronor Procentuell Förändring förändring Utgiftsområde 2017 2016 2013 2014 2013 2016 – 2017 2016 – 2017 01 Rikets styrelse 347 337 338 335 352 11 3,2 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 314 294 79 94 2 592 20 6,7 03 Skatt, tull och exekution 426 420 422 454 467 6 1,4 04 Rättsväsendet 1 408 1 413 1 409 1 680 1 577 -5 -0,3 05 Internationell samverkan 3 4 4 5 6 -1 -33,2 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 1 169 1 350 1 253 1 200 1 383 -181 -13,4 07 Internationellt bistånd 85 546 7 31 18 -460 -84,4 08 Migration 260 206 142 145 124 53 25,9 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 69 86 78 103 72 -17 19,9 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 749 643 636 638 637 106 16,5 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 33 27 20 18 17 6 20,6 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 0 0 0 0 0 0 112,2 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 229 210 198 172 108 19 9,3 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 194 201 227 192 190 -7 -3,6 15 Studiestöd 1 639 1 864 2 063 2 705 3 468 -224 -12,0 16 Utbildning och universitetsforskning 1 551 1 709 2 024 2 178 1 466 -158 -9,2 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 87 93 92 102 103 -6 -6,8 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 96 30 29 27 29 65 214,3 19 Regional utveckling 365 27 24 14 25 339 1 276,4 20 Allmän miljö- och naturvård 54 -41 61 65 -605 95 -233,4 21 Energi 83 59 65 215 84 24 40,3 22 Kommunikationer 2 616 2 003 2 134 2 089 2 274 613 30,6 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 124 261 114 82 235 -137 -52,4 24 Näringsliv 37 22 19 22 26 14 65,0 25 Allmänna bidrag till kommuner 26 Statsskuldsräntor m.m. 10 569 1 743 21 936 3 315 16 771 8 826 506,4 27 Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden 22 507 13 507 33 373 15 882 31 418 9 000 66,6
348S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 5
Antal statligt anställda 2013 – 2017, (kvinnor respektive män)
Antal 1 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor 117 550 119 443 121 243 124 334 126 940 Män 107 782 109 585 111 088 111 821 114 637
Summa 225 332 229 028 232 331 236 155 241 577
1 Anställda med en omfattning understigande 40 procent av heltid ingår inte. År 2017 utgjorde de ca 4 700 personer. Betings-, dag- eller tim-anställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde ca 15 000 personer 2017. Källa: Arbetsgivarverket
Antal statligt anställda 2013 – 2017 fördelade på åldersgrupper och kön (procentuell andel)
Antal och procentuell fördelning Ålder och kön 2013 2014 2015 2016 2017 – 34 52 908 54 237 55 505 56 889 58 986 Kvinnor 50,2 49,7 49,5 50,8 50,3 Män 49,8 50,3 50,5 49,2 49,7 35 – 44 59 722 61 447 62 951 64 038 64 933 Kvinnor 54,6 54,8 55,0 55,2 55,0 Män 45,4 45,2 45,0 44,8 45,0 45 – 54 57 184 58 318 59 777 61 511 63 786 Kvinnor 52,3 52,6 52,7 53,1 53,1 Män 47,7 47,4 47,3 46,9 46,9 55 – 55 518 55 026 54 098 53 717 53 872 Kvinnor 51,3 51,1 51,1 51,2 51,3 Män 48,7 48,9 48,9 48,8 48,7 Källa: Arbetsgivarverket
Antal statligt anställda 2013 – 2017 fördelade på sektorer och kön (procentuell andel)
Antal och procentuell fördelning Sektor och kön 2013 2014 2015 2016 2017 Affärsverk 1 9 226 9 375 9 453 9 789 10 153 Kvinnor 35,7 36,0 36,4 36,8 37,9 Män 64,3 64,0 63,6 63,2 62,1 Universitet 2 58 489 59 355 59 808 59 684 59 754 Kvinnor 53,4 53,4 53,5 53,6 53,9 Män 46,6 46,6 46,5 46,4 46,1 Försvar 3 18 614 19 331 20 100 19 222 21 272 Kvinnor 16,9 16,9 16,4 16,6 16,4 Män 83,1 83,1 83,6 83,4 83,6 Övrig verksamhet 4 Kvinnor 139 003 140 967 142 970 147 460 150 398 Män 57,5 57,5 57,7 58,0 58,1 42,5 42,5 42,3 42,0 41,9 1 Affärsverk och infrastruktur. 2 Universitet och högskolor. 3 Försvarsmakten. 4 Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet oc h stabsmyndigheter. Källa: Arbetsgivarverket
349Bilaga 6 Statliga myndigheter m.m.
350S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 6
Statliga myndigheter m.m. Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket I de konsoliderade resultat- och balans- Energimarknadsinspektionen räkningarna och finansieringsanalysen ingår Exportkreditnämnden samtliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag F för Riksbanken och allmänna pensionsfonderna Fastighetsmäklarinspektionen samt premiepensionssystemets tillgångar och Finansinspektionen skulder inklusive avkastningen på dessa medel. Finanspolitiska rådet Dessutom ingår Riksbankens grundfond och Folke Bernadotteakademin fonder och andelar som redovisas av myndigheter Folkhälsomyndigheten enligt ovan. Andelar i hel- och delägda företag Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd och fonderna tas inte upp separat i denna bilaga. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och Information om andelarna framgår i not 26 samhällsbyggande medan de viktigaste fonderna framgår i not 42. Fortifikationsverket De myndigheter som ingår i årsredovisningen Forum för levande historia för staten finns med i nedanstående förteckning. Försvarets materielverk Eftersom förteckningen anger de myndigheter Försvarets radioanstalt som de finansiella dokumenten omfattar, ingår Försvarshögskolan inte nämndmyndigheter och liknande vars Försvarsmakten ekonomiska utfall redovisas av en annan Försvarsunderrättelsedomstolen myndighet. Försäkringskassan
A G
Affärsverket svenska kraftnät Gentekniknämnden Allmänna reklamationsnämnden Gymnastik- och idrottshögskolan Arbetsdomstolen Göteborgs universitet Arbetsförmedlingen Arbetsgivarverket H Arbetsmiljöverket Havs- och vattenmyndigheten Högskolan Dalarna B Högskolan i Borås Barnombudsmannen Högskolan i Gävle Blekinge tekniska högskola Högskolan i Halmstad Bokföringsnämnden Högskolan i Skövde Bolagsverket Högskolan Kristianstad Boverket Högskolan Väst Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten I Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen C Inspektionen för socialförsäkringen Centrala etikprövningsnämnden Inspektionen för strategiska produkter Centrala studiestödsnämnden Inspektionen för vård och omsorg Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings- D politisk utvärdering Datainspektionen Institutet för rymdfysik Diskrimineringsombudsmannen Institutet för språk och folkminnen Domarnämnden Domstolsverket J Justitiekanslern
E
E-hälsomyndigheten K Ekobrottsmyndigheten Kammarkollegiet
351S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 6
Karlstads universitet M Karolinska institutet Malmö högskola Kemikalieinspektionen Medlingsinstitutet Kommerskollegium Migrationsverket Konjunkturinstitutet Mittuniversitetet Konkurrensverket Moderna Museet Myndigheten för delaktighet Konstfack Myndigheten för familjerätt och föräldraskaps- Konstnärsnämnden stöd Konsumentverket Myndigheten för kulturanalys Kriminalvården Myndigheten för press, radio och tv Kronofogdemyndigheten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Kungl. biblioteket Myndigheten för stöd till trossamfund (myndig- Kungl. Konsthögskolan heten bytte namn 2017-07-01 från Nämnden för Kungl. Musikhögskolan i Stockholm statligt stöd till trossamfund) Kungl. Tekniska högskolan Myndigheten för tillgängliga medier Kungliga slottsstaten Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar Kustbevakningen och analyser Kärnavfallsfonden Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor L Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Lantmäteriet Myndigheten för yrkeshögskolan Linköpings universitet Mälardalens högskola Linnéuniversitetet Livrustkammaren och Skoklosters slott med N Stiftelsen Hallwylska museet (myndigheten Nationalmuseum (Prins Eugens Waldemarsudde upphörde 2017-12-31) avskildes från Nationalmuseum Livsmedelsverket 2017-07-01 och är numera Stiftelsen Prins Eugens Lotteriinspektionen Waldemarsudde) Luftfartsverket, affärsverk Naturhistoriska riksmuseet Luleå tekniska universitet Naturvårdsverket Lunds universitet Nordiska Afrikainstitutet Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län P Länsstyrelsen i Dalarnas län Patent- och registreringsverket Länsstyrelsen i Gotlands län Patentombudsnämnden Länsstyrelsen i Gävleborgs län Pensionsmyndigheten Länsstyrelsen i Hallands län Polarforskningssekretariatet Länsstyrelsen i Jämtlands län Polismyndigheten Länsstyrelsen i Jönköpings län Post- och telestyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län R Länsstyrelsen i Norrbottens län Regeringskansliet Länsstyrelsen i Skåne län Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg Länsstyrelsen i Stockholms län Regionala etikprövningsnämnden i Linköping Länsstyrelsen i Södermanlands län Regionala etikprövningsnämnden i Lund Länsstyrelsen i Uppsala län Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Länsstyrelsen i Värmlands län Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Länsstyrelsen i Västerbottens län Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Länsstyrelsen i Västernorrlands län Revisorsinspektionen (myndigheten bytte namn Länsstyrelsen i Västmanlands län 2017-04-01 från Revisorsnämnden) Länsstyrelsen i Västra Götalands län Riksantikvarieämbetet Länsstyrelsen i Örebro län Riksarkivet Länsstyrelsen i Östergötlands län Riksbankens grundfond
352S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 6
Riksdagens ombudsmän, JO Svenska institutet för europapolitiska studier Riksdagsförvaltningen Sveriges geologiska undersökning Riksgäldskontoret Sveriges lantbruksuniversitet Riksrevisionen Sveriges meteorologiska och hydrologiska Riksutställningar (myndigheten upphörde 2017- institut 05-31) Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Rymdstyrelsen Säkerhetspolisen (redovisas i begränsad Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige omfattning) Rättsmedicinalverket Södertörns högskola
S T
Sameskolstyrelsen Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Sametinget Tillväxtverket Sjöfartsverket, affärsverk Totalförsvarets forskningsinstitut Skatteverket Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Skogsstyrelsen Trafikanalys Skolforskningsinstitutet Trafikverket Socialstyrelsen Transportstyrelsen Specialpedagogiska skolmyndigheten Tullverket Statens beredning för medicinsk och social utvärdering U Statens centrum för arkitektur och design Umeå universitet Statens energimyndighet Universitets- och högskolerådet Statens fastighetsverk Universitetskanslersämbetet Statens försvarshistoriska museer Upphandlingsmyndigheten Statens geotekniska institut Uppsala universitet Statens haverikommission Statens historiska museer V Statens inspektion för försvarsunderrättelse- Verket för innovationssystem verksamhet Vetenskapsrådet Statens institutionsstyrelse Statens jordbruksverk Å Statens konstråd Åklagarmyndigheten Statens kulturråd Statens maritima museer Ö Statens medieråd Örebro universitet Statens museer för världskultur Överklagandenämnden för studiestöd Statens musikverk Statens servicecenter Statens skolinspektion Statens skolverk Statens tjänstepensionsverk Statens veterinärmedicinska anstalt Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska centralbyrån Statskontoret Stockholms konstnärliga högskola Stockholms universitet Strålsäkerhetsmyndigheten Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Svenska institutet
353Bilaga 7 Ordlista
354S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 7
Ordlista och vårpropositionen görs en prognos över förändringen av anslagsbehållningar för de Anläggningstillgång kommande åren. Detta redovisas under posten Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk Minskning av anslagsbehållningar. eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om Anslagskredit tillgången ska klassificeras som anläggnings- Ett tillåtet överskridande på ett ramanslag som tillgång eller omsättningstillgång. Med stadig- förs över till kommande budgetår och som varande bruk eller innehav avses tillgångar som därmed minskar totalt disponibelt belopp. Se innehas i mer än ett år. Anläggningstillgångar vidare Ramanslag. delas upp i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar. Anslagssparande Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa Anskaffningsvärde gränser får överföras till kommande budgetår. Se Utgiften för en tillgångs köp eller tillverkning. I vidare Ramanslag. anskaffningsvärdet ska räknas in samtliga utgifter för att få tillgången på plats och i skick för att Ansvarsförbindelser utnyttjas i enlighet med syftet med an- Befintliga förpliktelser som inte redovisas som skaffningen. skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras, eller på grund Anskaffningsvärdemetoden av att deras storlek inte kan beräknas med En metod som används för att redovisa och tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara värdera anläggningstillgångar i balansräkningen. möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det Metoden innebär att en anläggningstillgång förekommer en förpliktelse eller inte. Ansvarsinitialt tas upp till anskaffningsvärdet. Det förbindelser benämns i vissa fall eventualbokförda värdet minskar sedan löpande under förpliktelser, bl.a. i flera internationella redovistillgångens nyttjandeperiod med avskrivningar ningsrekommendationer, men detta har inte alltid och nedskrivningar. Se även Kapitalandels- exakt samma betydelse. Ansvarsförbindelser metoden. redovisas ”inom linjen” i (anslutning till) balansräkningen men de tas inte med i balans- Anslag räkningens beloppskolumner och räknas inte in i Utgiftspost på statens budget som riksdagen balanssumman. Garantiåtaganden utgör de fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut största ansvarsförbindelserna i staten. innebär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel Avgift till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget Ersättning som betalas för en motprestation. Om anvisas av riksdagen till regeringen. Därefter inget annat har beslutats ska avgifter inom staten tilldelar regeringen anslagsmedel till myndig- beräknas så att de helt täcker verksamhetens heter. Regeringen kan underindela anslagen i kostnader, såväl direkta som indirekta (full anslagsposter och delposter. Samtliga anslag i kostnadstäckning). statens budget är ramanslag. Se vidare Ramanslag.
Avsättning
Anslagsbehållningar Post på balansräkningens skuldsida för Kvarstående anslagsmedel på ramanslag vid förpliktelser som är osäkra till belopp och/eller budgetårets slut. Se vidare Ramanslag. Totalt tidpunkt då de ska infrias. Detta till skillnad från tilldelade medel beräknas som summan av poster som redovisas som skulder, som i princip anvisade medel enligt statens budget för ett är säkra såväl till belopp som till tidpunkt för aktuellt budgetår och kvarstående medel från infriande. tidigare år, s.k. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret, Balansräkning dels genom anvisade eller minskade medel på Dokument i årsredovisningen som visar den ändringsbudget, och dels genom indragningar redovisande enhetens ekonomiska ställning på enligt regeringsbeslut. I budget-propositionen bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och
355S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 7
kapital. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika kvittas mot varandra. Statens inkomster och stora. utgifter ska budgeteras och redovisas brutto.
Beredskapstillgång Budgeteringsmarginal
Tillgång som innehas för civilt eller militärt Skillnaden mellan statens utgiftstak och de beredskapsändamål. Tillgångar för civilt bered- takbegränsade utgifterna i statens budget och skapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och ålderspensionssystemet. Se vidare Utgiftstak för räddningsutrustning. staten och Takbegränsade utgifter. Denna marginal utgör en buffert för högre utgifter än Beställningsbemyndigande beräknat. Under den period som utgiftstaket Tillstånd som en statlig myndighet behöver för omfattar kan såväl den samhällsekonomiska att få ingå ekonomiska åtaganden som kommer utvecklingen som konsekvenserna av redan att belasta framtida anslag. fattade beslut bli annorlunda än vad som förväntats. Det kan t.ex. bero på högre Bidrag arbetslöshet, lägre BNP-tillväxt eller högre Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt utgifter till följd av beteendeförändringar. motprestation. Däremot kan villkor finnas för erhållande av bidraget. I statlig redovisning Budgetunderskott sammanfaller begreppet vanligen med transfe- Ett negativt saldo i statens budget som rering. Se även Transferering. uppkommer då utgifterna är större än inkomsterna. Ett budgetunderskott är per Bokföringsmässiga grunder definition lika med statens lånebehov. Se vidare Princip som innebär att inkomster och utgifter Statens budgetsaldo. hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod de hör till och intäkts- respektive kostnadsförs. Budgetöverskott Avgörande är när en prestation utförs eller när Ett positivt saldo i statens budget som resursförbrukning sker, inte när den faktureras uppkommer då inkomsterna är större än eller regleras likvidmässigt. utgifterna, vilket innebär att staten kan amortera på statsskulden. Se vidare Statens budgetsaldo.
Bokfört värde
Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen Derivatinstrument till i balansräkningen. Det kan avvika från Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bokfört instrument som bl.a. används av Riksgäldsvärde benämns i vissa sammanhang som redovisat kontoret för att hantera kurs- och ränterisker värde. avseende statsskulden. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. Bruttonationalinkomst (BNI) swaps). Summa av bruttonationalprodukten och faktorinkomster till och från utlandet, t.ex. löner, aktie- Effektivitetsrevision utdelningar, räntor. Riksrevisionens granskning av effektiviteten i den statliga verksamheten. Granskningen ska främja Bruttonationalprodukten (BNP) ett effektivt verkställande av politiska beslut och Värdet av alla varor och tjänster som produceras i användande av skattemedel. ett land under ett år.
Eget kapital
Bruttoredovisning Skillnaden mellan det bokförda värdet av Redovisningsmetod som innebär att inkomster tillgångarna och skulderna i en balansräkning, och utgifter, intäkter och kostnader eller till- dvs. nettoförmögenheten eller kapitalbehållgångar och skulder redovisas var för sig, dvs. de ningen. Det egna kapitalet i ett företag består av kvittas inte mot varandra. Motsatsen är netto- det kapital som ägarna satsat med tillägg för redovisning, vilket innebär att endast skillnaden vinster och avdrag för förluster som stannat i mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de företaget. I årsredovisningen för staten benämns det egna kapitalet Nettoförmögenhet.
356S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 7
Ekonomisk händelse Förutbetald intäkt
Alla förändringar i storleken och samman- Inkomster från varor eller tjänster som bokförts sättningen av statens/myndigheternas tillgångar, under året men som ännu inte levererats till skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på köparen. Beloppet tas upp som skuld i bokslutet statens/myndigheternas ekonomiska relationer för att intäktsredovisas kommande år när med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt prestationen utförs. uppkomna fordringar och skulder. Ekonomisk händelse kan jämställas med begreppet Förutbetald kostnad affärshändelse som används i näringslivet. Utgifter för varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats från Eliminering säljaren. Beloppet tas upp som tillgång i bokslutet Ett moment i upprättandet av en konsoliderad för att kostnadsredovisas kommande år när redovisning/koncernredovisning. I årsredovis- prestationen erhålls. Exempel är hyror som ofta ningen för staten innebär eliminering att betalas kvartalsvis i förväg. fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter (även affärsverk) liksom därmed God redovisningssed sammanhängande orealiserade vinster tas bort för Utgångspunkt för bokföring som finns uttryckt i att ge en rättvisande bild av statens ekonomiska lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt resultat och ställning. av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd och utfyllande tolkningar av dessa bestämmelser.
Finansiell anläggningstillgång
Anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, Immateriell anläggningstillgång andra andelar och obligationer där syftet med Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. innehavet är varaktigt. Se även Anläggnings- Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt tillgång. licenser för datorprogram och liknande rättigheter som tas upp (aktiveras) som Finansiellt sparande immateriella anläggningstillgångar i balans- Skillnaden mellan reala inkomster och reala räkningen. En av förutsättningarna för att utgifter för respektive sektor i nationalräken- aktivera dessa utgifter är att de beräknas bli av skapssystemet. Den offentliga sektorns finans- väsentligt värde för verksamheten under iella sparande, dvs. sparandet för staten, kommande år. Se även Anläggningstillgång. kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken. Se vidare Inbetalning Överskottsmål. Ekonomisk händelse då pengar överförs från en ägare till en annan. Den kan avvika från Finansieringsanalys tidpunkten för intäkt eller inkomst. Dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i statens verksamhet. Indragning Finansieringsanalysen visar hur statens likvida Åtgärd enligt vilken regeringen får besluta att ställning på total nivå, dvs. statens netto- medel på ett anvisat anslag inte ska användas. upplåning, har förändrats under året. Bestämmelser om detta finns i budgetlagen Förändringen delas in i avsnitten statens verk- (2011:203) och anslagsförordningen (2011:223). samhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Se vidare Statens nettoupplåning. Inkomst En ekonomisk händelse genom vilken ett värde av Fordringar finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad Post på balansräkningens tillgångssida. från intäkt kan inkomst avse flera redovis- Fordringar delas upp på kortfristiga och lång- ningsperioder och behöver inte öka myndigfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som hetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet förfaller inom ett år. Långfristiga fordringar används i vissa fall som ett sammanfattande utgörs av fordringar som förfaller efter mer än ett begrepp för statens intäkter, inkomster och år. inbetalningar.
357S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 7
Inkomsttitel Kassamässig korrigering
Inkomstpost på statens budget där myndigheten Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag redovisar inkomster (i generell mening, dvs. även och inkomsttitlar på statens budget och å andra intäkter och inbetalningar) som den inte själv får sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på disponera, exempelvis skatter. På inkomsttitel statens centralkonto i Riksbanken. När redovisredovisas sådana statsinkomster som inte är ning mot anslag görs kostnadsmässigt eller specialdestinerade för en viss verksamhet utan utgiftsmässigt kan kassamässiga korrigeringar kan finansiera vilka utgifter som helst. uppkomma mellan månader och år, om tidpunkten för redovisning mot anslag inte Inleverans sammanfaller med betalningstidpunkten. För Att mot inkomsttitel och/eller till statens anslag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de centralkonto i Riksbanken redovisa respektive flesta förvaltningsanslag, påverkas posten i stället betala medel som inte får behållas av av skillnaden mellan redovisning mot anslag och myndigheten. Vanligen avser det inbetalning av anslagsmedel överförda till räntekontot. En skatter, överskott från verksamheten eller kassamässig korrigering uppkommer även när offentligrättsliga avgifter. tidpunkten för redovisning mot inkomsttitel inte sammanfaller med betalningen. Vidare före- Interna mellanhavanden kommer transaktioner över statens centralkonto Transaktioner och andra poster (fordringar, som inte har sin motsvarighet på anslag eller skulder etc.) inom exempelvis en koncern. I inkomsttitlar och omvänt, som leder till årsredovisningen för staten är interna mellan- kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den havanden de transaktioner och andra poster kassamässiga korrigeringen räknas fram som en mellan de myndigheter som ingår i den beslutade restpost, men det går att urskilja och även göra avgränsningen av staten. prognoser på vissa delposter.
Intäkt Konsolidering
Det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller Del i upprättande av en koncernredovisning. servicepotential som uppstår i verksamheten Konsolidering i staten innebär att myndigunder en period och som ökar myndig- heternas resultaträkningar och balansräkningar hetens/statens nettoförmögenhet. I relation till läggs samman, efter det att de interna mellanbegreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten havandena mellan myndigheter eliminerats. hänförd till den tidsperiod under vilken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad Kostnad inkomst. Kostnad är en utgift som redovisas i den period den förbrukas, dvs. en periodiserad utgift.
Kapitalandelsmetoden
En av flera metoder för att konsolidera dotter- Löptid och intresseföretag. Enligt kapitalandelsmetoden Den period under vilken en skuldförbindelse redovisas en investering initialt till sitt gäller. anskaffningsvärde. Det bokförda värdet ökas eller minskas därefter med företagets vinster eller Medgivet överskridande förluster, för att avspegla myndighetens andel av Rätt att, med vissa begränsningar, överskrida ett företaget. Metoden ska användas för hel- och anvisat anslag. Se vidare Ramanslag. delägda företag där staten äger minst 20 procent av aktierna eller andelar. Se även Anskaffnings- Nationalräkenskaperna värdemetoden. Ett internationellt jämförbart system för statistisk redovisning av hela samhällsekonomin Kassamässig redovisning mot statens budget som tas fram enligt regler som är gemensamma Redovisningsprincip som innebär att redovisning inom EU. Ekonomin delas upp på olika sektorer mot anslag och inkomsttitlar på statens budget såsom staten, kommunerna, hushållen och görs vid betalningstillfället. företagen. Nationalräkenskaperna används bl.a. för beräkningar av BNP. Se vidare Bruttonationalprodukten (BNP).
358S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 7
Nettoförmögenhet Ramanslag
Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Anslagstyp som innebär att kvarvarande medel Om statens skulder är större än tillgångarna får överföras till påföljande år som anslagsinnebär det att nettoförmögenheten är negativ. I sparande och att anslaget får överskridas genom näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av utnyttjande av anslagskredit. För myndigheterna eget kapital. är storleken på tillåtet anslagssparande och anslagskredit begränsad genom generella regler Nettokostnad för statsskulden och särskilda beslut. Kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets definition. I nettokostnad för Realekonomisk fördelning statskulden ingår finansiella kostnader och Fördelning av utgifter i konsumtion, investering, intäkter i Riksgäldskontorets in- och utlånings- ränta och transferering. Syftet med den verksamhet. realekonomiska fördelningen är dels att ge underlag för nationalräkenskaperna, dels att Omsättning bättre kunna analysera statens budget. De statliga Ett företags totala försäljning under en viss period inrapporteringskoderna (S-koderna) utgör basen (exklusive moms). I staten menas vanligen de för den realekonomiska fördelningen. totala intäkterna från skatter (på myndighetsnivån anslag), försäljning, bidrag och andra Redovisning mot anslag och inkomsttitlar intäkter. De utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive de inkomster de har redovisat Omsättningstillgång mot inkomsttitel. Begreppen utgifter och Tillgång i balansräkningen avsedd att omsättas i inkomster har här en generell betydelse. verksamheten, antingen genom försäljning eller Redovisning mot anslag och inkomsttitlar kan förbrukning. Omsättningstillgångar är oftast avse såväl kostnader/intäkter som utgifter/inavsedda att innehas kortare än tre år. komster och även betalningar. Se Utgift respektive Inkomst.
Option
Ett finansiellt instrument som ger rätten att köpa Resultaträkning eller sälja en underliggande tillgång vid en Del av årsredovisning som i sammandrag visar framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se hur kostnader och intäkter fördelar sig på olika även Termin. poster och ett saldo av dessa. Saldot benämns årets överskott/underskott och är inget mått på Periodavgränsningspost effektivitet eller måluppfyllelse. Skuld- eller fordringspost som periodiserar utgifter eller inkomster till kostnader eller Revisionsberättelse med standardutformning intäkter vid avslutningen av en redovisnings- Revisionsberättelse med standardutformning period. I årsredovisningen för staten består lämnas när Riksrevisionen bedömer att periodavgränsningsposterna av upplupna och årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad förutbetalda kostnader respektive intäkter samt enligt gällande regelverk och att årsredovisningen oförbrukade bidrag. ger en rättvisande bild.
Periodisering Revisionsberättelse med reservation
Fördelning av utgifter och inkomster till den Revisionsberättelse med reservation lämnas när period då resursen förbrukats (kostnad) eller då Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen prestationen utförts (intäkt). innehåller felaktigheter som är väsentliga (enskilt eller sammantaget), men som inte är av avgörande Premieobligation betydelse för årsredovisningen. Detta kan bero på Typ av obligation utgiven av staten (Riks- felaktig eller utebliven information som kan leda gäldskontoret). Den utgör en kombination av en till att en beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga obligation och en lottsedel där ränta betalas ut i beslut baserat på informationen i årsredoform av vinster. visningen.
359S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 7
Revisionsberättelse med avvikande mening Skuld
Revisionsberättelse med avvikande mening En befintlig förpliktelse som härrör från lämnas när Riksrevisionen bedömer att inträffade händelser och vars reglering förväntas årsredovisningen innehåller felaktigheter som är leda till ett utflöde av resurser. Skulderna i statens väsentliga (enskilt eller sammantaget), och som konsoliderade balansräkning visar statens har en genomgripande påverkan på årsredo- förpliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra visningen. Detta kan bero på felaktig eller till sitt belopp och tidpunkten för infriande, till utebliven information som kan leda till att en skillnad från poster som redovisas som beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga beslut avsättningar. baserat på informationen i årsredovisningen.
Skuldbytesavtal (eng. swaps)
Revisionsberättelse där revisorn avstår från att Ett derivatinstrument som används av uttala sig Riksgäldskontoret för upplåningen i utländsk Revisionsberättelse där revisorn avstår från att valuta eller för förvaltning av kronskulden. uttala sig lämnas när Riksrevisionen inte kunnat Swapptransaktionerna innebär att Riksgäldsinhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisions- kontoret byter kronor mot utländsk valuta och bevis och bedömer att möjliga effekter och under swappavtalets löptid erhåller fast ränta i oupptäckta fel kan vara både väsentliga och kronor och betalar rörlig ränta i utländsk valuta genomgripande. (kron/valutaswappar). Därutöver kan swappar användas för att byta räntevillkor, t.ex. från fast Revisionsberättelse med upplysning till rörlig ränta. Se även Derivatinstrument. Riksrevisionen lämnar en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå genom Skuldskötselinstrument upplysningen lyfta fram viktig information som Statsskulden mäts inklusive skuldskötselden vill fästa läsarens uppmärksamhet på. instrument, dvs. de derivat Riksgäldskontoret använder i statsskuldsförvaltningen. Se Derivat- Riksgäldskontorets nettoutlåning instrument. Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter (även affärsverk), statliga bolag, Statens budget vissa fonder och eventuellt andra låntagare, som En plan för huvuddelen av statens inkomster och utgör en post på utgiftssidan i statens budget. utgifter avseende ett budgetår (tidigare benämnd Posten ingår tillsammans med posten Kassa- statsbudgeten). Statens budget består av anslag, mässig korrigering i statens budget för att inkomsttitlar samt Riksgäldskontorets nettobudgetsaldot ska motsvara statens lånebehov med utlåning och en kassamässig korrigeringspost, omvänt tecken. Se även Kassamässig korrigering. vilket sammantaget ger statens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel Räkenskapsår till regeringens förfogande för olika ändamål Den period som en årsredovisning omfattar under anslag. Ofta används statens budget och vilken normalt utgörs av 12 månader. Statens dess saldo för att beskriva statens verksamhet. räkenskapsår sammanfaller med kalenderår. Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på ändringsbudget under löpande budgetår i Rättvisande bild samband med den ekonomiska vårpropositionen Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild respektive budgetpropositionen. av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och den ekonomiska ställningen. I Statens budgetsaldo normalfallet förutsätts att information som Skillnaden mellan inkomster och utgifter på lämnas med tillämpning av god redovisningssed statens budget, vilket överensstämmer med också ger en rättvisande bild. statens lånebehov (med omvänt tecken). En kassamässig korrigeringspost på budgetens Rörelseresultat utgiftssida gör att denna överensstämmelse Resultat i ett företag före finansiella poster, uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett bokslutsdispositioner och skatt. budgetunderskott och därmed ett lånebehov, vilket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket
360S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 7
är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en Statsredovisningen amortering av statsskulden. Den centrala redovisningen för staten (tidigare benämnd riksredovisningen). Informationen Statens lånebehov används för att kunna planera, följa upp och styra Statens behov av att låna pengar under en viss den statliga verksamheten. Statsredovisningen period. Summan av alla kassaflöden till och från ligger till grund för årsredovisningen för staten staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet inklusive utfallet på statens budget, men även för överensstämmer med statens budgetsaldo (med statistik om statens finanser och budgetomvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en prognoser. kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statens budget. Statsskulden Staten måste även låna för att betala tillbaka lån Summan av samtliga lån som tagits av som löper ut. Summan av nettolånebehovet och Riksgäldskontoret för statens räkning. förfallande lån kallas bruttolånebehov. Se vidare Riksgäldskontoret förvaltar statsskulden. Uppl- Statens budgetsaldo. åningen på den svenska marknaden sker främst i form av statsobligationer, statsskuldväxlar och Statens nettoupplåning premieobligationer. Den utländska upplåningen Statsskulden (exklusive orealiserade valuta- sker huvudsakligen via skuldbytesavtal kursförändringar) och statens övriga upplåning. (kron/valutaswappar). Även upplåning via stats- Värdeförändringar hänförbara till statsskulden skuldväxlar i utländsk valuta (commercial papers) omfattas inte av detta begrepp. Ett negativt saldo och direkt på utländska kapitalmarknaden innebär att staten har gjort en nettoamortering. förekommer. Statsskulden påverkas förutom av Saldoraden i finansieringsanalysen i årsredo- statens budgetsaldo, även av orealiserade visningen för staten visar förändringen av statens valutakursförändringar, tillfälliga placeringar nettoupplåning under året. Se även Finansierings- samt direkta nedskrivningar vid inleverans av analys. statsobligationer.
Statliga affärsverk Statsskuldsränta
Myndigheter under regeringen med affärs- Räntan på statsskulden. Räntorna på statsskulden drivande verksamhet och större ekonomisk redovisas i huvudsak kassamässigt (vid betalning) rörelsefrihet än vanliga statliga myndigheter. År på statens budget. Förutom den kassamässiga 2017 fanns tre affärsverk: Luftfartsverket, redovisningen mot anslag, redovisas Sjöfartsverket samt Svenska kraftnät. räntekostnader enligt bokföringsmässiga grunder i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Statliga kreditgarantier Skillnader uppstår mellan dessa redovisnings- Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller metoder beroende på bl.a. orealiserade räntor, såsom för egen skuld. Med det menas att valuta-förändringar och kursdifferenser. Utborgenären (långivaren) kan kräva att skulden ska gifterna för statsskuldsräntorna ingår inte under betalas av borgensmannen (i detta fall staten) utgiftstaket. utan att först kräva betalning av gäldenären (låntagaren). En kreditgaranti är kopplad till en Statsskuldväxel viss kredit. Räntebärande värdepapper med kort löptid som Riksgäldskontoret ger ut. Statsskuldväxeln har Statsobligation inga räntebetalningar under löptiden. Avkast- Ett räntebärande värdepapper som ges ut av ningen är skillnaden mellan slutbetalning och det Riksgäldskontoret. Räntan på statsobligationer är pris som statsskuldväxeln har köpts till. Normalt fast under hela löptiden och betalas ut en gång per är löptiden tre, sex eller tolv månader. år. Det finns nominella och reala statsobligationer. De reala statsobligationerna är Takbegränsade utgifter skyddade mot inflation. De har en fast real ränta Summan av alla utgifter inom det fastställda plus en ersättning för den faktiska inflationen utgiftstaket. De takbegränsade utgifterna under värdepapperets löptid. omfattar dels utgifterna på statens budget (utgiftsområde 1 – 27) exklusive statsskuldräntor
361S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 7
(utgiftsområde 26), dels utgifterna för ålders- en inkomsttitel på statens budget. Se även pensionssystemet vid sidan av statens budget. De Inkomsttitel. takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att Upplupen intäkt myndigheternas utnyttjande av anslagsbe- Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor hållningar och anslagskrediter ingår. som levererats under året, men inte fakturerats senast vid ett visst datum i samband med årets slut Termin (brytdag). Sådan intäkt tas upp i resultat- Ett finansiellt instrument som ger skyldighet att räkningen med motposten upplupen intäkt i köpa och sälja en underliggande vara vid en balansräkningen. framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Option. Upplupen kostnad Kostnad för t.ex. varor och tjänster som Tilldelade medel mottagits under redovisningsperioden, men där Summan av ingående anslagsbehållningar, statens man inte fått fakturan, senast vid ett visst datum i budget, ändringsbudget, indragningar och samband med årets slut (brytdag). Ett annat omfördelningar. Se vidare Anslagsbehållningar. exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Sådana kostnader tas upp i Tillgång resultaträkningen med motposten upplupna En resurs som en myndighet eller staten har kostnader i balansräkningen. kontroll över till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar eller Utbetalning servicepotential i framtiden. Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning Tillgängliga medel utges. Den kan avvika från tidpunkten för Summan av tilldelade medel, anslagskredit och kostnad och utgift. medgivet överskridande. Se vidare Tilldelade medel, Anslagskredit och Medgivet över- Utdelning skridande. Den del av ett företags vinst som delas ut till ägarna.
Transferering
Överföring av ekonomiska medel för statens Utgift räkning utan krav på motprestation men vanligen Ekonomisk händelse genom vilken ett värde av enligt vissa villkor. Transfereringar i staten utgörs ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligtvis främst av utbetalningar av bidrag och försäkrings- i form av det ekonomiska värdet av de resurser ersättningar. som anskaffas. Utgiften uppstår vid anskaffningstillfället, vilket i normalfallet likställs med Underliggande saldo den tidpunkt då faktura mottas för en levererad Statens budgetsaldo justerat för tillfälliga och vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en extraordinära händelser. Det finns ingen entydig utgift avse flera redovisningsperioder och metod att definiera vilka transaktioner som ska behöver inte minska myndighetens/statens klassificeras som tillfälliga eller extraordinära. nettoförmögenhet. Begreppet har även en Därför är det väsentligt att samtliga sådana poster generell betydelse och används i vissa fall som ett specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sammanfattande begrepp för statens kostnader, sådan händelse är en försäljning av statligt utgifter och utbetalningar. aktieinnehav.
Utgiftsområde
Uppbörd En indelningsgrund för anslagen i statens budget. Betalning som statlig myndighet mottar för I budgeten finns 27 utgiftsområden vilka är statens räkning och överför till statens reglerade i riksdagsordningen. Varje anslag på centralkonto utan att disponera. Uppbörd är till statens budget ingår i ett utgiftsområde. allra största delen skatter och ska redovisas mot
362S kr . 2017/ 18: 101 B ila ga 7
Utgiftsramar Ändringar i statens budget
Ramar för utgiftsområden på statens budget som Ändring av budgeten som riksdagen beslutar om beslutas av riksdagen inom den s.k. rambesluts- under pågående budgetår. Riksdagen kan besluta modellen, vilket är en ”uppifrån - och nedmetod” om en ny beräkning av statens inkomster och om för budgetering. Den innebär att riksdagen i ett nya eller ändrade anslag för innevarande år. Detta första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter sker som regel i samband med riksdagens beslut utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och om den ekonomiska vårpropositionen respektive slutligen de enskilda anslagen. budgetpropositionen. Se vidare Statens budget.
Utgiftstak för staten Överskottsmål
En högsta nivå för statens utgifter för ett visst år Budgetpolitiskt mål för den offentliga sektorns som normalt fastställs tre år i förväg av riksdagen. finansiella sparande. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör budgeteringsmarginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden.
Valutareserv
De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sveriges valutareserv förvaltas av Riksbanken.
Valutarisk
Risken för förändringar i växelkursen på den aktuella utländska valutan mot den svenska kronan.
Årets över- eller underskott
Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräkningen i noten till rubriken Nettoförmögenhet.
Årlig revision
Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskning görs även av om ledningens förvaltning står i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndigheterna till regeringen och revisionsberättelse avseende årsredovisningen för staten till regeringen och riksdagen.
Återanskaffningsvärde
Den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.
363S kr . 2017/ 18: 101
Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2018
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Baylan, Hallengren, Andersson, Bolund, Bah Kuhnke, Strandhäll, Fridolin, Ekström, Fritzon Föredragande: statsrådet Andersson
Regeringen beslutar skrivelsen 2017/18:101 Årsredovisning för staten 2017