Prop. 2007/08:100

Regeringens proposition 2007/08:100

2008 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Regeringens proposition 2007/08:100

2008 års ekonomiska vårproposition

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 10 april 2008

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Innehållet i 2008 års ekonomiska vårproposition har förändrats jämfört med tidigare vårpropositioner för att i större utsträckning än tidigare tydliggöra regeringens syn på vilka krav som ställs på den ekonomiska politiken på lång sikt för att säkerställa goda förutsättningar för uthållig tillväxt, hög sysselsättning och hållbara offentliga finanser. Förändringarna är i linje med riksdagens beslut och intentioner i fråga om budgetprocessen och vårpropositionens syfte. Riktlinjernas syfte är vidare att ange politikens inriktning inför budgetpropositionen för 2009. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken baseras på propositionens övriga innehåll, dvs. en beskrivning av den ekonomiska politikens huvuduppgifter och av budget- och skattepolitikens inriktning, en bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns finanser, en uppföljning och bedömning av de budgetpolitiska målen och reformutrymmet samt en bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. I propositionen lämnas även förslag till vissa ändringar av utgiftsområdenas indelning.

1 Sammanfattning

PROP. 2007/08:100

1 Sammanfattning

1.1 Politiska utgångspunkter orättvisor och förbättra förutsättningarna för

varaktigt högre sysselsättning skapar vi ett mer För att trygga välfärden har Allians för Sverige jämställt och inkluderande samhälle, där allas med Moderata Samlingspartiet, Centerpartiet, förmågor tas till vara och fler ges möjligheter att Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna själva forma sina liv. som övergripande politiskt mål att minska Viktiga steg har tagits i riktning mot full utanförskapet och få fler människor i arbete. sysselsättning, minskat utanförskap och ett Alla människor ska ha goda möjligheter att Sverige som håller ihop. Det har blivit mer utvecklas och finna sina egna vägar i livet. lönsamt att arbeta och billigare att anställa. Driv- Samhället ska präglas av trygghet, delaktighet, krafterna för företagande och entreprenörskap gemenskap, en öppen samhällsdebatt och ett har stärkts. Det ska finnas goda förutsättningar rikt kulturliv. Alla som vill och kan ska ha goda att utveckla idéer och pröva vingarna som egen möjligheter att arbeta och försörja sig själva. företagare. När fler människor kommer in i Vård, omsorg och utbildning av hög kvalitet gemenskap och får känna stoltheten av att ha en måste vara tillgänglig för alla. Detta lägger egen försörjning ökar sammanhållningen och grunden för ett rättvist samhälle. Vi vill åstad- förutsättningarna för öppenhet och tolerans komma mer frihet genom egen försörjning, förbättras. bättre jämställdhet genom att fler får jobb och Utanförskapet ska minska ytterligare. Det högre välfärd för alla i Sverige. För det krävs en kräver att politiken även framöver inriktas mot ansvarsfull ekonomisk politik för full syssel- satsningar för framtiden genom ytterligare steg i sättning och hög tillväxt. Arbetslinjen ska gälla riktning mot full sysselsättning. Sveriges starka och alla som vill och kan arbeta ska ges förut- ekonomiska position ska värnas genom en sättningar att göra det. Människors vilja att ta fortsatt ansvarsfull ekonomisk politik. Så gör vi ansvar ska uppmuntras. oss mindre sårbara för finansiell turbulens i Arbete och företagande är grunden för en omvärlden och så försvarar vi trygghetssystemen stark ekonomi med hög välfärd som präglas av och välfärden. Genom fler i arbete bygger vi kvalitet och tillgänglighet. Detta ger oss och trygghet för framtiden. kommande generationer goda förutsättningar att möta framtidens utmaningar. Alla ska få vara delaktiga och känna sig

behövda. Så har det inte alltid varit, vilket 1.2 Sammanfattning av politiken

drabbat många grupper som har särskilt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, t.ex. utrikes Allt fler människor kommer i arbete samtidigt födda, äldre och unga, men också kvinnor. som allt färre är arbetslösa, sjukskrivna eller i Människor som blivit sjuka har inte getts arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Ytterligare tillräckligt stöd och drivkrafter för att komma steg för att få fler i jobb och minska utantillbaka. Genom att gradvis bygga bort dessa förskapet, som under alltför lång tid tillåtits växa

PROP. 2007/08:100

sig stort, är även fortsättningsvis det viktigt framsteg är att den sedan 35 år trendövergripande målet. Fram till 2010 väntas mässiga ökningen av personer med aktivitetsutanförskapet minska med över 190 000 och sjukersättning bröts under 2007. personer. Det är 15 000 fler jämfört med Inriktningen i alliansregeringens politik är att 1 bedömningen i budgetpropositionen i höstas ta till vara människors arbetsförmåga, förbättra och förklaras framförallt av färre sjukskrivna. drivkrafter och stöd för vägar tillbaka till arbete, Konjunkturen i omvärlden präglas alltmer av underlätta för grupper som har svårt att etablera turbulenta finansmarknader. Jämfört med bud- sig på arbetsmarknaden och förhindra att getpropositionen i höstas har orosmolnen blivit människor fastnar i bidragsberoende och svag fler och något mörkare vilket försämrar tillväxt- inkomstutveckling. utsikterna. Alliansregeringen underströk då Regeringen har vidtagit särskilda åtgärdar för vikten av att föra en ansvarsfull politik för att att förbättra sysselsättningen för unga, utrikes mildra de negativa effekterna som väntades i födda och äldre. Under 2007 ökade t.ex. sysselspåren av den finansiella oron. Effekterna på den sättningen bland unga (16–24 år) med nära svenska ekonomin har så här långt varit 40 000 personer och med drygt 34 000 bland begränsade. Starka offentliga finanser utrikes födda. Bland äldre mellan 55 och 74 år tillsammans med en trovärdig penningpolitik har 18 000 fler fått jobb under 2007. Därtill finns dämpar utsattheten för svensk ekonomi. Svensk det tecken på att kvinnors sysselsättning har ekonomi är i dag en av de starkaste i Europa. ökat snabbare än männens sedan 2006, vilket är Den stora osäkerhet som föreligger gör dock att viktigt för att förbättra förutsättningarna för politiken bör präglas av försiktighet. ökad jämställdhet. Möjligheterna att möta oförutsedda förlopp Energi- och klimatfrågorna och en alltmer måste värnas. integrerad världsekonomi är globala utmaningar En svagare internationell efterfrågan bidrar till som påverkar förutsättningarna för tillväxt och att regeringen skriver ned tillväxtprognoserna varaktig sysselsättning på kort och lång sikt. När för svensk ekonomi. Den något mer dämpade en större del av befolkningen blir allt äldre måste efterfrågan kommande år gör att risken för över- förutsättningar finnas för att tillgodose framtida hettning, som regeringen såg i höstas, minskar. generationers behov av välfärd. För att hantera Den åtstramande inriktning som finanspolitiken dessa utmaningar krävs en stabil grund att stå på har haft för att förhindra överhettning, och som som bygger på full sysselsättning och långsiktigt ökat de strukturella överskotten i de offentliga hållbara offentliga finanser. finanserna, avser regeringen att justera mot en något mindre åtstramande riktning inom ramen för en fortsatt ansvarsfull politik. En ansvarfull ekonomisk politik Den starka grund som svensk ekonomi i dag vilar på förklaras av att fler fått jobb. För den Alliansregeringens samlade ekonomiska politik enskilda innebär det en lön att leva på samtidigt vilar på en fortsatt ansvarsfull budgetpolitik med som de offentliga resurserna ökar när syssel- ordning och reda i de offentliga finanserna. De sättningen stiger och ger fler möjligheter inför offentliga finanserna har under året ytterligare framtiden. Under 2007 ökade sysselsättningen förbättrats och förtroendet för svensk ekonomi med 2,4 procent, motsvarande 104 000 personer. är starkt. Målet om 1 procents överskott för det Samtidigt sjönk utanförskapet med 121 000 finansiella sparandet överträffas med bred personer, den största minskningen under de nära marginal de kommande åren. Såväl det faktiska fyrtio år som statistik funnits tillgänglig. 1 som det strukturella sparandet bedöms i Minskningen har skett bland personer i arbets- genomsnitt visa överskott på över 3 procent av löshet, sjukskrivning, aktivitets- och sjuk- BNP mellan 2008 och 2011. Statsskulden ersättning samt försörjningsstöd. Ett mycket fortsätter att sjunka och förutses 2011 motsvara 15,3 procent av BNP. Den ekonomiska politiken har varit inriktad på att varaktigt höja sysselsättningen främst 1 Avser antalet personer mätt som helårsekvivalenser, dvs. det antal genom att stimulera arbetsutbudet och minska personer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. utanförskapet. Det har bidragit till att förhindra Exempelvis blir två personer som varit heltidssjukskrivna ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalens det året.

PROP. 2007/08:100

uppkomsten av obalanser i spåren av det Regeringens satsningar för framtiden förhållandevis höga resursutnyttjandet. Den internationella finansiella turbulensen För att möta Sveriges såväl kortsiktiga som långpåverkar även svenska hushåll och företag. En siktiga utmaningar och skapa trygghet för framsvagare export och en något mer dämpad ut- tiden avser regeringen att lägga fram förslag i veckling på arbetsmarknaden bidrar till att BNP- höstens budgetproposition som stärker Sveriges tillväxten justeras ned till 2,1 procent i år och 1,8 tillväxtmöjligheter och varaktigt höjer sysselprocent 2009. sättning och BNP, förbättrar förutsättningarna för kunskap i förskola och skola, stärker välfärden och förbättrar Sveriges möjligheter att

Tabell 1.1 Nyckeltal

möta klimathotet. Inriktningen av politiken har Procentuell förändring, om annat ej anges en bred ansats och inbegriper insatser på en rad 2007 2008 2009 2010 2011 BNP 2,6 2,1 1,8 2,9 2,5 olika politikområden: 1 Arbetskraften, 16–64 år 1,6 0,6 0,4 0,1 0,0 Sysselsatta, 16–64 år 2,4 0,9 0,2 0,2 0,2 Bättre villkor för tillväxt och sysselsättning

Reguljär sysselsättningsgrad, - Regeringen avser att i höstens budget- 2 20–64 år 79,4 80,0 80,1 80,2 80,3 proposition lämna ytterligare förslag för att 3 sänka trösklarna in på arbetsmarknaden för Öppen arbetslöshet , 16-64 år 4,6 4,3 4,5 4,4 4,2 låg- och medelinkomsttagare. En departe- 3 Arbetslöshet enligt ILO 6,1 5,9 6,1 5,9 5,7 mentspromemoria kommer att presenteras 4 KPIX 1,2 2,2 2,1 2,0 1,9 med förslag kring ett tredje steg i 5 Skattekvot inkl. EU-skatter 48,1 47,2 46,8 46,6 46,4 Offentliga sektorns finansiella jobbskatteavdraget. Departementspromemorian kommer att innehålla olika del- 5 sparande 3,4 2,9 2,5 3,3 4,1 förslag vars sammansättning, omfattning 5 Statsskuld 36,3 31,1 26,7 21,3 15,3 och genomförandetakt kan komma att 1 Enligt tidigare definition. 2 Antal reguljärt sysselsatta i den aktuella åldersgruppen, dvs. exklusive sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, i procent av variera. Inriktningen är dels att sänka genomsnittsskatten så att trösklarna in på befolkningen i denna åldersgrupp. 3 I procent av arbetskraften. I ILO-definitionen ingår heltidsstuderande arbetssökande både i arbetskraften och arbetslösheten. ILO-definitionen avser arbetsmarknaden sänks, dels att sänka åldern 15–74 år. 4 Riksbankens mått på underliggande inflation. Årsgenomsnitt. marginalskatten för låg- och medelinkomsttagare så det lönar sig att arbeta 5 I procent av BNP. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet. mer, t.ex. att gå från deltid till heltid. Regeringen avser också att begränsa uttaget Trots den starka utvecklingen är sysselsättningen av statlig inkomstskatt. Det ökar drivfortfarande för låg och utanförskapet för högt. krafterna för heltidsarbetande att arbeta Regeringen vill därför genomföra ytterligare mer och höja sin produktivitet, samt stärker satsningar som stimulerar såväl utbudet som lönsamheten i att satsa på utbildning (den efterfrågan på arbetskraft. Storleken på satsning- s.k. utbildningspremien). I vilken arna inom olika politikområden avgörs av hur omfattning och takt förslagen kan starka de offentliga finanserna är och vilket genomföras beror på utvecklingen av de utrymme för ekonomisk stimulans som sam- offentliga finanserna och det ekonomiska hällsekonomin medger. Med strukturellt riktiga läget. En avvägning mot andra angelägna reformer kan reformutrymmet bli något större reformer måste också ske. Åtgärder som än i annat fall, eftersom sådana reformer dels stärker drivkrafterna till arbete för personer bidrar till ett mer balanserat resursutnyttjande, som uppbär ersättningar från systemen för dels förstärker skatteintäkterna genom en var- ohälsa, arbetslöshet och försörjningsstöd aktigt högre sysselsättning. Regeringens samlade kommer emellertid att prioriteras. bedömning, utifrån det finanspolitiska ram- - Regeringen har genomfört en rad åtgärder verket och den aktuella prognosen för den för att förbättra villkoren för företagande ekonomiska utvecklingen, är att det för budgetoch entreprenörskap. Ett attraktivt entreåren 2009 och 2010 nu föreligger ett visst prenörsklimat är betydelsefullt för proreformutrymme. duktiviteten och tillväxten i ekonomin. Regeringen avser att återkomma i höstens budgetproposition med förslag med inrikt-

PROP. 2007/08:100

ningen att ytterligare minska företags- resten av mandatperioden arbeta vidare beskattningen, förbättra villkoren för små med dessa frågor. och växande företag samt förenkla regel- - Sysselsättningsgraden bland utrikes födda verket. är alltför låg. Regeringen kommer i höstens - Som ett leda i att främja effektivisering i budgetproposition att återkomma med såväl nya som etablerade företag är ytterligare förstärkningar av integrationspolitiken inriktad på att öka konkurrensen politiken. Inträdet på arbetsmarknaden ska på områden där bland annat det offentliga i ske snabbare, sysselsättningen och möjligdag svarar för en stor del av produktionen. heten till egen försörjning ska öka, diskrimineringen minska och den gemen- - En väl fungerande infrastruktur är en samma värdegrunden förstärkas. Utrikes grundpelare för framtidens tillväxt. födda barn ska ges bättre möjlighet att Sveriges infrastruktur ska vara modern och snabbt nå kunskapsmålen i den svenska svara mot framtidens krav på effektiva och skolan. miljövänliga transporter och därigenom också bidra till hög tillväxt. Under hösten Satsningar på klimat och energi kommer regeringen att presentera satsningar på infrastrukturen genom dels en - Regeringen har genomfört ett flertal närtidssatsning, dels höstens infrastruktur- åtgärder och tagit flera initiativ för att proposition. En utgångspunkt för den nya minska utsläppen av främst koldioxid. Det planeringsomgången är att samhällseko- handlar t.ex. om miljöbilspremien, en nomiska analyser ska spela en viktig roll särskild miljardsatsning på klimatåtgärder vid prioritering av infrastrukturinve- och höjd koldioxidskatt samt tillsättande steringar och att det, jämfört med de av en kommission för hållbar utveckling. planer som den tidigare regeringen Regeringen kommer i höstens budgetfastställt, innebär att en större del av proposition att presentera ytterligare investeringarna ska ske inom vägsektorn. satsningar för att skapa en effektiv och Infrastruktursatsningar ska finansieras i ändamålsenlig klimat- och energipolitik. enlighet med budgetlagen. Förbättringar av välfärdssystemen - Forskning påverkar produktivitetsförutsättningarna. Innovationer och forskning - Den ekonomiska utvecklingen för pensiosom kan omsättas i produktion bidrar till närerna har varit positiv under senare år tillväxt. Regeringen kommer i höstens eftersom inkomst- och tilläggspensionerna budgetproposition att presentera sats- beror på tillväxten genom s.k. följsamningar på forskning av hög kvalitet, som är hetsindexering. Pensionärerna gynnas innovativ och internationellt konkurrens- därmed av den snabba sysselsättningskraftig. De statliga forskningsresurserna tillväxten. Det finns dock grupper av ska i tydligt ökad utsträckning fördelas pensionärer som lever under knappa utifrån den vetenskapliga kvaliteten. ekonomiska villkor. Regeringen avser därför att i höstens budgetproposition ta - Skolorna ska arbeta för att tidiga insatser ytterligare steg för att förbättra de ekonogörs när det gäller grundläggande färdigmiska villkoren för i första hand de sämst heter som att kunna läsa, skriva och räkna. ställda pensionärerna. I samband med Regeringen har gjort satsningar för att öka departementspromemorian om jobbskattefokus på kunskap inom viktiga ämnen. avdraget kommer också förslag på detta Regeringen avser att återkomma med område att remissbehandlas. Förslagen bör ytterligare satsningar på matematik och utformas så att höga marginaleffekter så naturorienterande ämnen. Vidare kommer långt möjligt kan undvikas. regeringen att genomföra satsningar på yrkesutbildning. Regeringen kommer dess- - Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för utom att presentera förslag på hur ett ökat att förbättra den psykiatriska vårdens pedagogiskt inslag i förskolan kan kvalitet. I höstens budgetproposition avser genomföras. Regeringen avser att under regeringen att föreslå en resursförstärkning för att stödja kommuner och landsting i

PROP. 2007/08:100

deras arbete att utveckla en väl fungerande psykiatrisk vård. Människor med psykisk sjukdom samt barn och ungdomar är prioriterade i detta arbete. - Regeringen har genomfört stora satsningar på rättsväsendet i syfte att förebygga och bekämpa brottsligheten och att öka tryggheten. Ett effektivt rättsväsende är en avgörande förutsättning för att samhällets insatser mot brottsligheten ska bli framgångsrika. Regeringen kommer att intensifiera arbetet med att identifiera ytterligare insatser som på olika sätt bidrar till ökad effektivitet och förbättrat resultat i rättsväsendet.

Bättre användning av gemensamma resurser - Regeringen kommer i höstens budgetproposition att återkomma till riksdagen i fråga om den fortsatta effektiviseringen av försvaret. - Regeringen fortsätter arbetet med att ta fram förslag mot skattefusk, svartarbete och felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen.

2 Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2007/08:100

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

7. godkänner den föreslagna ändringen av 1. godkänner regeringens förslag till riktlinjer ändamål och verksamheter som ska inneför den ekonomiska politiken, budgetpolitiken och skattepolitiken (kapitel 4 och fattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse,

avsnitt 5.3), utgiftsområde 15 Studiestöd samt utgifts-

område 16 Utbildning och universitets- 2. antar regeringens förslag till lag om ändring forskning (avsnitt 13.1.5), i riksdagsordningen (avsnitt 3.1 och 13.2), 8. godkänner den föreslagna ändringen av 3. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska inneändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukfattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse, vård och social omsorg respektive utgiftsutgiftsområde 8 Migration, utgiftsområde område 16 Utbildning och universitets- 13 Arbetsmarknad, utgiftsområde 23 Jordforskning (avsnitt 13.1.6), och skogsbruk, fiske med anslutande 9. godkänner den föreslagna ändringen av näringar, utgiftsområde 24 Näringsliv samt ändamål och verksamheter som ska inneutgiftsområde 2 Samhällsekonomi och fattas i utgiftsområde 16 Utbildning och finansförvaltning (avsnitt 13.1.1), universitetsforskning respektive utgifts- 4. godkänner den föreslagna ändringen av område 17 Kultur, medier, trossamfund ändamål och verksamheter som ska och fritid (avsnitt 13.1.7), innefattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse respektive utgiftsområde 4 Rättsväsendet 10. godkänner den föreslagna ändringen av

(avsnitt 13.1.2), ändamål och verksamheter som ska inne-

5. godkänner den föreslagna ändringen av fattas i utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid respektive utgiftsändamål och verksamheter som ska inneområde 16 Utbildning och universitetsfattas i utgiftsområde 13 Arbetsmarknad forskning (avsnitt 13.1.8), respektive utgiftsområde 8 Migration

(avsnitt 13.1.3), 11. godkänner den föreslagna ändringen av

6. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska inne-

ändamål och verksamheter som ska inne- fattas i utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

fattas i utgiftsområde 13 Arbetsmarknad bostadsförsörjning, byggande samt

konsumentpolitik, utgiftsområde 19 respektive utgiftsområde 14 Arbetsliv Regional utveckling samt utgiftsområde 24 (avsnitt 13.1.4), Näringsliv (avsnitt 13.1.9).

3 Lagförslag

PROP. 2007/08:100

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1 Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelserna 4.6.7, 4.6.14, 4.6.15 och 5.12.1 till riksdagsordningen ska ha följande lydelse. 1

Försvarsutskottet skall bereda Försvarsutskottet ska bereda ärenden om ärenden om 1. totalförsvar, 1. totalförsvar, 2. samhällets räddningstjänst, 2. samhällets räddningstjänst, 3. åtgärder för att minska sam- 3. åtgärder för att minska samhällets sårbarhet, hällets sårbarhet, 4. kärnteknisk säkerhet och strål- 4. kärnteknisk säkerhet och strålningsskydd samt ningsskydd samt 5. sjö- och kustövervakning, 5. sjö- och kustövervakning, allt i den mån inte ärendena tillhör allt i den mån inte ärendena tillhör ett annat utskotts beredning. ett annat utskotts beredning. Ärenden om anslag inom utgifts- Ärenden om anslag inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot område 6 Försvar och samhällets sårbarhet bereds av försvarsutskottet. krisberedskap bereds av försvarsutskottet.

4.6.14 Näringsutskottet skall bereda Näringsutskottet ska bereda ärenden om ärenden om 1. allmänna riktlinjer för närings- 1. allmänna riktlinjer för närings-

1 Riksdagsordningen omtryckt 2007:726.

PROP. 2007/08:100

politiken och därmed samman- politiken och därmed sammanhängande forskningsfrågor, hängande forskningsfrågor, 2. industri och hantverk, 2. industri och hantverk, 3. handel, 3. handel, 4. immaterialrätt, 4. immaterialrätt, 5. energipolitik, 5. energipolitik, 6. regional utvecklingspolitik , 6. regional tillväxtpolitik , 7. statlig företagsamhet samt 7. statlig företagsamhet samt 8. pris- och konkurrensförhål- 8. pris- och konkurrensförhållanden i näringslivet. landen i näringslivet. Ärenden om anslag inom utgifts- Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 19 Regional utveckling , 21 områdena 19 Regional tillväxt , 21 Energi och 24 Näringsliv bereds av Energi och 24 Näringsliv bereds av näringsutskottet. näringsutskottet.

4.6.15 Arbetsmarknadsutskottet skall be- Arbetsmarknadsutskottet ska reda ärenden om bereda ärenden om 1. arbetsmarknadspolitik, 1. arbetsmarknadspolitik, 2. arbetslivspolitik med arbetsrätt, 2. arbetslivspolitik med arbetsrätt, 3. integration, 3. integration, 4. åtgärder mot diskriminering i 4. åtgärder mot diskriminering i den mån ärendena inte tillhör något den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredning samt annat utskotts beredning samt 5. jämställdhet mellan kvinnor och 5. jämställdhet mellan kvinnor och män i den mån ärendena inte tillhör män i den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredning. något annat utskotts beredning. Ärenden om anslag inom utgifts- Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 områdena 13 Integration och jäm- Arbetsliv bereds av arbetsmarknads- ställdhet och 14 Arbetsmarknad och utskottet. arbetsliv bereds av arbetsmarknadsutskottet.

5.12.1 Statsutgifterna skall hänföras till Statsutgifterna ska hänföras till följande utgiftsområden: 1 Rikets följande utgiftsområden: 1 Rikets styrelse, 2 Samhällsekonomi och styrelse, 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 3 Skatt, tull och finansförvaltning, 3 Skatt, tull och exekution, 4 Rättsväsendet, 5 Inter- exekution, 4 Rättsväsendet, 5 Internationell samverkan, 6 Försvar samt nationell samverkan, 6 Försvar och beredskap mot sårbarhet, 7 Inter- samhällets krisberedskap, 7 Internationellt bistånd, 8 Migration, 9 nationellt bistånd, 8 Migration, 9 Hälsovård, sjukvård och social Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11 Eko- sjukdom och handikapp, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 12 nomisk trygghet vid ålderdom, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 13 Arbetsmarknad, 14 Arbetsliv , barn, 13 Integration och jämställdhet , 15 Studiestöd, 16 Utbildning och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv , 15 universitetsforskning, 17 Kultur, Studiestöd, 16 Utbildning och medier, trossamfund och fritid, 18 universitetsforskning, 17 Kultur, Samhällsplanering, bostadsförsörj- medier, trossamfund och fritid, 18 ning, byggande samt konsument- Samhällsplanering, bostadsförsörj-

PROP. 2007/08:100

politik, 19 Regional utveckling , 20 ning, byggande samt konsument- Allmän miljö- och naturvård, 21 politik, 19 Regional tillväxt , 20 Energi, 22 Kommunikationer, 23 Allmän miljö- och naturvård, 21 Jord- och skogsbruk, fiske med Energi, 22 Kommunikationer, 23 anslutande näringar, 24 Näringsliv, Jord- och skogsbruk, fiske med 25 Allmänna bidrag till kommuner, anslutande näringar, 24 Näringsliv, 26 Statsskuldsräntor m.m. och 27 25 Allmänna bidrag till kommuner, Avgiften till Europeiska gemen- 26 Statsskuldsräntor m.m. och 27 skapen. Avgiften till Europeiska gemenskapen. Beslut i fråga om vilka ändamål Beslut i fråga om vilka ändamål och verksamheter som skall inne- och verksamheter som ska innefattas fattas i ett utgiftsområde fattas i i ett utgiftsområde fattas i samband samband med beslut med anledning med beslut med anledning av den av den ekonomiska vårproposi- ekonomiska vårpropositionen. tionen.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2008 och tillämpas första gången i fråga om statsbudgeten för 2009.

4 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

PROP. 2007/08:100

4 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

4.1 En politik för full sysselsättning Starka offentliga finanser ger dessutom möjligoch minskat utanförskap heter till ytterligare förbättringar av välfärden:

• De ekonomiska villkoren för i första hand de sämst ställda pensionärerna ska förbättras.

Regeringens förslag: • Den psykiatriska vården ska förstärkas.

• Förutsättningarna för ett effektivt rätts- Att minska utanförskapet och få fler i arbete är väsende ska förbättras. avgörande för att nå hög välfärd och är därför även fortsättningsvis regeringens övergripande Regeringen avser vidare att föreslå satsningar för och viktigaste mål. Regeringen vill förbättra att skapa en effektiv klimat- och energipolitik förutsättningarna för varaktigt hög sysselsättsamt åtgärder för att möta klimathotet och ning och tillväxt genom en ansvarsfull ekonoförbättra miljön. Därutöver kommer ytterligare misk politik som skapar goda förutsättningar att förslag att lämnas för att skapa förutsättningar möta Sveriges långsiktiga utmaningar. Regerför ett effektivt och ändamålsenligt försvar. ingen avser därför att i budgetpropositionen för 2009 presentera förslag som med en bred ansats och långsiktig inriktning ska stärka tillväxt- I detta kapitel redovisar regeringen förslag till förutsättningarna i svensk ekonomi: riktlinjer för den ekonomiska politiken och • Åtgärder för att öka drivkrafterna till arbete. budgetpolitiken. Regeringen redovisar vilken • Satsningar för att förbättra infrastrukturen. politik som behövs för att skapa full sysselsättning och hållbara offentliga finanser, samt • Bättre förutsättningar för högkvalitativ vilka utmaningar och begränsningar som finns på forskning. kort och lång sikt. En presentation görs av • Bättre villkor för företagande och kon- bakgrunden till och effekterna av den politik kurrens. regeringen hittills fört för att minska utan- • Stärkta kunskaper i skola och förskola. förskapet och öka sysselsättningen. Därefter redovisas de makroekonomiska förutsätt- • Förbättrad integration av utrikes födda. ningarna och de offentliga finanserna. Kapitlet avslutas med en redogörelse för inriktningen av politiken inför budgetpropositionen för 2009.

PROP. 2007/08:100

4.1.1 En politik för hög välfärd omvandlingen och bidrar därigenom till att resurserna används på ett effektivt sätt. På så vis Ytterst syftar den ekonomiska politiken till att främjas också tillväxten. skapa förutsättningar för en hög välfärd. De En varaktigt hög sysselsättning och mindre generella välfärdssystemen är en del av detta och utanförskap innebär också bättre offentliga ska tillgodose alla medborgares behov av finanser, vilket skapar ett större utrymme för utbildning, sjukvård, barn- och äldreomsorg välfärd och sänkta skatter. liksom trygghet i samhället. Välfärd handlar även Den ekonomiska politikens huvuduppgifter om dagens möjligheter till konsumtion, men och medel för att skapa förutsättningar för hög också om de framtida möjligheterna till högt välfärd beskrivs närmare i avsnitt 5.1. välstånd och utvecklad välfärd. Det är genom människors arbete som kostnaderna för den gemensamma välfärden finansieras. Endast Ett ramverk för sysselsättningspolitiken genom varaktig sysselsättningsökning kan vi säkra en hög välfärd i framtiden. Den Att öka välfärden genom att minska utanförekonomiska politiken måste därför utformas så skapet och få fler människor i arbete är att ökade arbetsinsatser lönar sig. En förbättring regeringens övergripande och viktigaste mål. av den generella välfärden för nuvarande och Hur sysselsättningen utvecklas, totalt och för kommande generationer förutsätter också en specifika grupper, är därför av största vikt för långsiktig och ansvarsfull budget- och skatte- regeringens arbete. I finansplanen i budgetpolitik. propositionen för 2008 (avsnitt 1.13.2) redo- Det privata företagandet är centralt för gjorde regeringen för några centrala aspekter på samhällets utveckling. De svenska företagen, de övergripande ambitionerna med sysselstora som små, är viktiga för tillväxten, syssel- sättningspolitiken. Dess främsta uppgift är att sättningen och välfärden i Sverige. Vårt välstånd öka den sysselsättningsnivå som är förenlig med och våra möjligheter att få fler människor i stabil inflation och ekonomisk balans i övrigt, arbete bygger på att fler entreprenörer kan och framförallt genom att utanförskapet minskar. vill driva företag och engagerar sig som Dessa ambitioner förutsätter reformer som arbetsgivare. förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt. Den politik regeringen hittills fört har också bidragit till att varaktigt öka antalet människor som Tillväxt och varaktigt hög sysselsättning arbetar. En indikation på detta är att den tidigare regeringens mål om att 80 procent av befolk- Uthållig tillväxt och varaktigt hög sysselsättning ningen i åldern 20–64 år ska vara reguljärt sysselkan nås genom att mer resurser – arbete och satt nu bedöms vara uppfyllt, både i år och under kapital – används i produktionen. Tillväxten ökar den resterande delen av prognosperioden (se om den totala arbetsinsatsen i ekonomin ökar. tabell 4.2). Detta uppnås samtidigt som 3 Det kan ske genom att fler arbetar och/eller sjukskrivningstalen minskar. Regeringens ambigenom att den genomsnittliga arbetstiden ökar tion är dock större; den varaktiga sysselsättför dem som är sysselsatta. Högre tillväxt kan ningen ska öka ytterligare genom ett fortsatt också skapas genom att tillgängliga resurser minskat utanförskap. används på ett mer effektivt sätt. För att bl.a. tydliggöra dessa ambitioner pågår Investeringar av skilda slag – i maskiner, ett arbete i Regeringskansliet med att utforma byggnader, infrastruktur, utbildning – bidrar till ett ramverk för sysselsättningspolitiken. Syftet en ökning av kapitalstocken och till en upp- med ramverket är att skapa goda förutsättningar gradering och förnyelse av kapitalets kvalitet, för en politik som bidrar till ökad välfärd. Viktigt vilket ökar produktiviteten i ekonomin. Andra för detta är väl formulerade ambitioner för faktorer som är viktiga för produktivitetsutvecklingen är användningen av IT och graden av konkurrens i ekonomin. Samtidigt är det viktigt att resurser smidigt kan föras mellan 3 Även Konjunkturinstitutet (KI) gör bedömningen att den reguljära företag och branscher. En god anpassnings- sysselsättningsgraden överstiger 80 procent under 2008 och 2009 förmåga i ekonomin underlättar struktur- (Konjunkturläget, mars 2008). KI publicerar inte någon prognos för den reguljära sysselsättningsgraden på längre sikt än så.

PROP. 2007/08:100

sysselsättningspolitiken, samt ett systematiskt tillgodose alla de behov och krav som finns i ett beslutsunderlag. En första central del i ramverks- välfärdsamhälle. Låg inflation och sunda offentarbetet är därför att precisera sysselsättnings- liga finanser minskar osäkerheten för ekonomins politikens mål. aktörer, vilket främjar investeringar och där- En andra central del i arbetet med ramverket igenom tillväxt. för sysselsättningspolitiken är att ta fram Riksbanken har fått i uppdrag av riksdagen att indikatorer på arbetsmarknadens funktionssätt självständigt bedriva en penningpolitik för prisoch indikatorer på om den förda politiken har stabilitet. Riksbanken har definierat prisstabilitet avsedd effekt. Arbetet handlar bl.a. om att ta som en årlig ökning av konsumentprisindex på fram indikatorer som följer utvecklingen av 2 procent med ett toleransintervall på utanförskapets omfattning och struktur. plus/minus 1 procentenhet. Regeringen stödjer De principiella slutsatser regeringen hittills penningpolitikens inriktning och står bakom dragit i ramverksarbetet redovisas i fördjup- inflationsmålet. ningsrutan i slutet av detta kapitel. Resone- En stabil och god ekonomisk utveckling manget där kan sammanfattas på följande sätt. innebär att de offentliga finanserna är långsiktigt Det finns problem med kvantitativa mål för hållbara. Målet om 1 procents överskott i den aggregerad sysselsättning och arbetslöshet. Ett offentliga sektorns finansiella sparande sett över sådant problem är att de inte förmedlar vad en konjunkturcykel, utgiftstaket för staten och sysselsättningspolitiken avser att åstadkomma, i det kommunala balanskravet är väsentliga delar i synnerhet eftersom målen kan uppfyllas utan att det finanspolitiska ramverk som etablerats för att fler människor börjar arbeta. Sådana mål skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara förmedlar inte heller inom vilka grupper som det offentliga finanser. är mest angeläget att sysselsättningen ökar eller Behovet av makroekonomisk stabilitet och de arbetslösheten minskar. Målen kan därför inte budgetpolitiska målen beskrivs i avsnitten 5.1 användas för att styra åtgärderna mot de mest och 5.2. prioriterade problemen på arbetsmarknaden. Kvantitativa mål för sysselsättningen kan inte heller användas för att bedöma om politiken har Skattepolitikens betydelse avsedd effekt. Det är många andra faktorer än politiken som påverkar sysselsättningen och En central faktor för den långsiktiga utveckarbetslösheten. lingen av sysselsättning och tillväxt är skatte- Men kvantitativa mål har också fördelar. Till politikens utformning. Skattepolitikens inriktexempel kan de bidra till ökad tydlighet och ning och dess påverkan på sysselsättningen är därigenom även till bättre fokus i politiken. För därmed betydelsefull för finansieringen av de att målen ska fungera ändamålsenligt krävs också offentliga välfärdssystemen på både kort och att de är preciserade och definierade utifrån lång sikt. Skatter och avgifter ska därför även i sysselsättningspolitikens prioriterade områden. fortsättningen utformas så att arbetslinjen stärks. Erfarenheterna av de tidigare kvantitativa målen Trösklarna för att komma i arbete ska sänkas pekar dock snarare på risken att statistiska och drivkrafterna att arbeta mer för dem som egenheter utnyttjas för att nå måluppfyllelse. redan har ett arbete ska öka. Vidare ska villkoren Följaktligen har ramverksarbetet fokuserats på för investeringar och företagande i Sverige att tydliggöra syftet med och inriktningen av förbättras. regeringens sysselsättningspolitik samt på att I en skattepolitik för ökad välfärd ingår också skapa indikatorer som följer utvecklingen av en kostnadseffektiv miljöstyrning där skatter arbetsmarknadens funktionssätt och utveck- och andra styrmedel ska samverka på ett sätt lingen av utanförskapets struktur och omfatt- som minskar miljöbelastningen i Sverige och ning. globalt. Skatterna bör utformas på ett sätt som ger en hög välfärd samtidigt som miljön förbättras. Stabil ekonomisk utveckling I avsnitt 5.3 presenterar regeringen sina förslag till riktlinjer för skattepolitikens En stabil makroekonomisk utveckling är grun- inriktning. den för en långsiktigt god tillväxt som kan

PROP. 2007/08:100

4.1.2 Begränsningar och utmaningar på världsekonomin. De nya industriländernas kort och lång sikt konkurrensfördelar ligger i huvudsak i lägre produktionskostnader. Detta har lett till låga Hur väl vi förvaltar och utvecklar dagens priser på den typ av produkter som dessa länder resurser är avgörande för våra förutsättningar att tillverkar, vilket är av godo för de svenska även fortsättningsvis nå hög välfärd. En konsumenterna. För att Sverige ska kunna hävda ansvarsfull ekonomisk politik måste därför sig väl i en värld präglad av fortsatt snabb beakta framtida möjligheter och begränsningar globalisering är en välutbildad arbetskraft, god som följer av att samhället och tillgången på anpassningsförmåga i ekonomin och ett föreresurser förändras. tagsvänligt näringsklimat centrala förutsätt- Energi- och klimatfrågorna och en alltmer ningar. integrerad världsekonomi är globala utmaningar Åtgärder som stärker ekonomins förmåga att som påverkar förutsättningarna för tillväxt och snabbt omfördela resurser underlättar för de varaktig sysselsättning på såväl kort som lång grupper som annars riskerar att förlora sina jobb sikt. När en större del av befolkningen blir allt när företag konkurreras ut eller flyttar sin äldre måste förutsättningar finnas för att verksamhet till andra länder. Därför är satsningar tillgodose framtida generationers behov av på arbetslinjen, forskning och utveckling, välfärd. För att hantera dessa utmaningar krävs företagande och entreprenörskap, utbildning och en stabil grund att stå på som bygger på full infrastruktur centrala för att Sverige ska vara väl sysselsättning och långsiktigt hållbara offentliga rustat inför de utmaningar som den ökande finanser. internationella konkurrensen innebär. Globaliseringsrådet, som tillsatts av regeringen, har en viktig roll genom sin uppgift Sverige i en globaliserad värld att fördjupa kunskaperna, ta fram ekonomiskpolitiska strategier och bredda det offentliga Den svenska ekonomin har blivit alltmer samtalet rörande globaliseringen. Rådet består av internationaliserad och allt närmare knuten till erfarna personer från en rad samhällssektorer. utvecklingen i andra länder. Ökningen av inter- Den fortsatta internationaliseringen av nationella handelsflöden och investeringar är inte ekonomin är en av de trender som analyseras i specifik för Sverige utan ett globalt fenomen. den statliga Långtidsutredningen (LU08), vars Den globala handeln har under åtminstone de huvudbetänkande publiceras i höst. Globaliseringens effekter på t.ex. strukturomvandling senaste 30 åren vuxit ungefär dubbelt så snabbt och på möjligheten att handla med offentligt som den globala bruttonationalprodukten. finansierade tjänster är frågor som behandlas i Bakom denna ökning ligger bl.a. lägre transaksärskilda bilagor till betänkandet. tionskostnader och minskade handelshinder. Minskade hinder för företagsinvesteringar har även bidragit till att multinationella företag

Klimathotet

kunnat dela upp sin produktion mellan olika regioner och öka direktinvesteringarna. Klimatfrågan är den kanske största miljö- Globaliseringen innefattar också en ökad utmaning som världen stått inför. Utmärkande rörlighet för arbetskraften. I och med EUför denna fråga är dess globala karaktär. Den utvidgningen 2004 har bl.a. möjligheterna till stora politiska utmaningen ligger därför i att få migration av arbetsmarknadsskäl till Sverige till stånd breda internationella överensökat. Någon betydande arbetskraftsinvandring kommelser som inte bara omfattar de industrialitill Sverige har dock ännu inte noterats. serade länderna, utan även utvecklingsländerna Ytterligare förslag för att förbättra förutsättoch särskilt då de snabbväxande ekonomierna. ningarna för arbetskraftsinvandring kommer att Kyotoprotokollets flexibla mekanismer skapar presenteras under våren. förutsättningar för investeringar i effektiv tekno- Den ökade internationaliseringen innebär logi och överföring av kunskap och är därför möjligheter för ekonomin att utvecklas, men viktiga medel för att få med utvecklingsländerna ställer också nya krav. Internationaliseringen i en internationell överenskommelse. innebär att nya snabbväxande industriländer såsom Kina och Indien har integrerats i

PROP. 2007/08:100

Breda överenskommelser skapar förutsätt- En åldrande befolkning ningar för en kostnadseffektiv klimatpolitik, vilket betonas av bl.a. FN:s klimatpanel och i Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) befolkden s.k. Stern-rapporten. De uppskattningar ningsprognos kommer Sveriges befolkning att 4 som visar på förhållandevis låga kostnader för att uppgå till drygt 10,5 miljoner personer 2050. åstadkomma globala utsläppsminskningar byg- Drygt 75 procent av befolkningsökningen ger på antaganden om en kostnadseffektiv mellan 2007 och 2050 förväntas ske i grupper klimatpolitik som förutsätter globalt agerande som vanligtvis inte är yrkesaktiva (gruppen 0–19 och en global marknad för utsläppsrätter. En år samt 65 år och uppåt). Det är också personer i politik som frångår dessa förutsättningar kan åldrarna 55–64 år som står för en stor del av emellertid ge kostnader för samhället av en helt ökningen inom den yrkesaktiva gruppen. Denna annan omfattning. åldersgrupp har i dagsläget ett jämförelsevis lågt En utmaning i de internationella förhand- arbetsutbud. Den demografiska utvecklingen, lingarna är att komma överens om avvägningen givet dagens arbetskraftsutbud i olika mellan åtgärder för att minska samhällets klimat- åldersgrupper, bidrar således inte i någon större påverkan, jämfört med anpassningsåtgärder i ett utsträckning till att öka det framtida senare skede. arbetsutbudet. Klimatfrågans ökade betydelse får konsek- De demografiska förändringarnas effekt på de venser för utformningen av politiken såväl offentliga finanserna är stora under åren 2020– nationellt som internationellt, där ekonomiska 2030. Då förväntas antalet personer som är äldre styrmedel får en betydande roll för att än 65 år, och särskilt åldersgruppen över 80 år, åstadkomma en omställning till mer klimatvänlig öka kraftigt i förhållande till befolkningen i produktion och konsumtion. yrkesverksam ålder. Vid FN:s miljömöte på Bali i december 2007 Ett annat betydelsefullt drag i den förväntade resulterade partsmötena under Klimatkonven- befolkningsutvecklingen är invandringens stora tionen och Kyotoprotokollet i en enighet om en betydelse. Under den närmaste trettioårsfortsatt förhandlingsprocess. Syftet är att upp- perioden är det invandringen som står för hela rätta en global och heltäckande klimatregim för ökningen av antalet personer i åldersgruppen 20– perioden efter Kyotoprotokollets första 64 år. Utan en positiv nettoinvandring skulle åtagandeperiod, dvs. efter 2012. antalet personer i denna åldersgrupp i stället Den Europeiska kommissionen presenterade i minska. Det betyder också att ställningen på januari 2008 ett förslag till klimat- och energi- arbetsmarknaden för utrikes födda måste stärkas paket där det framgår hur EU ska nå ett ensidigt för att den framtida befolkningsökningen ska åtagande att minska växthusgasutsläppen med resultera i mer än en marginell ökning av minst 20 procent mellan 1990 och 2020. Om ett sysselsättningen. omfattande internationellt klimatavtal sluts, Förändringen av befolkningens åldersvilket är inriktningen för FN:s klimatmöte i sammansättning får en rad konsekvenser. Då Köpenhamn 2009, är föresatsen inom EU att antalet personer i yrkesverksam ålder ökar svagt, minskningen i stället ska bli 30 procent under och ökningen främst sker i grupper som i dag samma tidsperiod. Paketet omfattar även ett har ett lågt arbetsutbud, kommer den framtida obligatoriskt mål som innebär att 20 procent av tillväxtpotentialen i ekonomin att påverkas energiförbrukningen ska täckas av förnybar negativt. energi senast 2020 samt att andelen biodrivmedel En ökad andel äldre i befolkningen ökar också ska uppgå till 10 procent. Avsikten är att EU:s den offentliga sektorns utgifter för sjukvård och klimat- och energipaket ska beslutas våren 2009. äldreomsorg, liksom för pensioner. Detta sätter i De mål som har satts upp av EU för att minska sin tur press på de offentliga finanserna. utsläppen är mycket ambitiösa och kräver Anspråken på välfärdstjänsterna – vård, insatser inom ett stort antal områden. omsorg och utbildning – kan också förväntas öka i takt med att hushållen får en i övrigt ökad materiell standard. Då inkomsterna stiger ökar också efterfrågan på välfärdstjänster, såväl i termer av omfattning som kvalitet. Det sätter ytterligare press på de offentliga finanserna. 4 Stern, m.fl. (2006). Stern Review: The Economics of Climate Change , HM Treasury, London.

PROP. 2007/08:100

Med utgångspunkt i att det ska vara möjligt problem ska hanteras har därmed i huvudsak att i framtiden bibehålla kvaliteten i och omfatt- handlat om att skapa rätt incitament för ningen av de skattefinansierade välfärdssystemen långsiktighet. Genom att införa regler och mål har utvecklingen av de offentliga finanserna för finanspolitiken kan kortsiktigheten i beslutsberäknats fram till 2050. Kalkylen ligger till fattandet minskas eller förhindras. Därmed grund för bedömningen av de offentliga minimeras samtidigt avvikelser från de finansernas långsiktiga hållbarhet. Resultaten långsiktiga ekonomisk-politiska målen. En visar att hållbarheten, med dagens nivå på den regelbaserad finanspolitik ses som ett uttryck för offentliga servicen, är mycket känslig för vilka ansvarstagande. antaganden som görs. En central förutsättning Mot denna bakgrund har den svenska för hållbarhet är att sysselsättning och antalet institutionella ramen för finanspolitiken arbetade timmar ökar. En fördjupad analys av de utformats i syfte att säkerställa långsiktigt hålloffentliga finansernas långsiktiga hållbarhet bara offentliga finanser. Den stramare budgetredovisas i kapitel 12. processen, överskottsmålet för den offentliga sektorns finansiella sparande, utgiftstaket för staten samt det kommunala balanskravet utgör Hållbara offentliga finanser huvudkomponenterna i det ramverk som tillämpas för finanspolitiken i dag. Sveriges goda 5 Framtida utmaningar och begränsningar ställer erfarenheter av budgetdisciplin visar på vikten av krav på en ansvarsfull budgetpolitik. Dagens tydliga mål och regler. Men förutsättningarna beslut måste ta hänsyn till situationen även förändras och den institutionella ramen måste kommande år. En reform som är billig i dag kan därför successivt följas upp och utvärderas för visa sig kostsam framöver. En ansvarsfull politik att vid behov anpassas till de nya utmaningar och bygger således på att reformer inom olika begränsningar som politiken står inför. områden är förenliga med krav på hållbarhet i de offentliga finanserna. Genom sunda offentliga Översyn av det finanspolitiska ramverket finanser skapas goda förutsättningar för att Regeringen har påbörjat ett arbete med en hantera framtida utmaningar såsom globalise- samlad översyn av det finanspolitiska ramverket i ringen, klimathotet och en åldrande befolkning. syfte att öka dess tydlighet och transparens samt En av lärdomarna från den ekonomiska krisen för att stärka ramverket inför framtida utpå 1990-talet är att sunda offentliga finanser är maningar. En viktig fråga rör hur de finansen nödvändig förutsättning för en trovärdig och politiska reglerna ska utformas för att säkerställa stabil ekonomisk utveckling. Situationen med hållbara offentliga finanser när det demografiska underskott i de offentliga finanserna under 1980- trycket tilltar. och 1990-talen var inte unik för Sverige. På ett övergripande plan har det finans- Skuldutvecklingen i flertalet europeiska länder politiska ramverket fungerat mycket bra. och i USA följde liknande mönster. Många Regeringens bedömning är att det har bidragit länder har därför i likhet med Sverige gradvis till mer långsiktighet i beslutsfattandet och till infört ett ramverk med tydliga mål och regler för förbättrade offentliga finanser. Det har också finanspolitiken. bidragit till att Sverige, till skillnad från många De ramverk som utvecklats för finans- andra EU-länder, med marginal efterlever politiken i olika länder har sin grund i erfaren- Stabilitets- och tillväxtpaktens regler för de heter som visar att det bl.a. funnits en offentliga finanserna. benägenhet att lånefinansiera offentliga utgifter Samtidigt som erfarenheterna av det svenska och en tendens att föra en pro-cyklisk finans- finanspolitiska ramverket överlag är mycket politik. De huvudsakliga orsakerna ansågs vara goda, är det naturligt att en utvärdering görs institutionella. Avsaknad av ett regelverk bidrog efter att ramverket har varit på plats i ca tio år. till försvagningen av de offentliga finanserna. Det finanspolitiska ramverket utvärderas Det råder en allmän uppfattning om att det finns också kontinuerligt av en rad olika aktörer; på incitament till kortsiktighet i beslutfattandet, dvs. det finns en målkonflikt mellan kortsiktiga vinster och långsiktigt hållbara och stabila offentliga finanser. Diskussionen kring hur dessa 5 Se beskrivning av den svenska budgetpolitikens inriktning i kapitel 5.

PROP. 2007/08:100

det internationella planet av den Europeiska finanser. Regeringen avser att innan mandatkommissionen, OECD, Internationella valuta- perioden är slut rapportera slutsatserna av denna fonden (IMF) och nationellt av bl.a. Riksrevi- översyn. sionen och Konjunkturinstitutet. Även statliga Parallellt med denna översyn har regeringen utredningar har lämnat synpunkter på ram- bedrivit ett kontinuerligt förbättringsarbete av verket. det finanspolitiska ramverket. I 2007 års 6 Ett antal brister i det svenska finanspolitiska ekonomiska vårproposition redovisade regerramverket har uppmärksammats. En sådan är att ingen sin syn på vilka principiella överväganden det är oklart på vilket sätt utgiftstaket för staten som kommer att ligga till grund för ramverket stödjer överskottsmålet. En annan brist som och hur finanspolitiken bör följas upp och framhållits är att de regler och principer som utvärderas. Centrala ledord är öppenhet och finns för redovisning av statsbudgeten sedan tydlighet. Som ett led i detta arbete har början av 2000-talet har tillämpats på ett sådant regeringen presenterat indikatorer som kan sätt att utgiftstakets avsedda funktion som användas för att följa upp överskottsmålet. budgetrestriktion inte tillåtits verka fullt ut. Regeringen har också lagt fast att ett utgiftstak Detta har medfört att utrymmet under för staten för det tredje tillkommande året alltid utgiftstaket för staten har kunnat ökas. Det har ska föreslås i budgetpropositionen. Regeringen vidare påtalats att utgiftstaket kringgåtts genom har vidare inrättat ett finanspolitiskt råd som har att förmåner har utformats som skatte- fått i uppdrag att årligen följa upp att de reduktioner eller skattekrediteringar. De grundläggande målen för finanspolitiken nås. problem och brister som uppmärksammats visar För att bättre kunna värdera effekterna på de att det alltid finns en risk för att stödet för regler offentliga finanserna av den åldrande och processer avtar med tiden. Det kan leda till befolkningen och allmänt förbättra det långatt de offentliga finanserna försvagas och att siktiga beslutsunderlaget pågår sedan en tid trovärdigheten för ramverket avtar. tillbaka ett arbete inom Regeringskansliet som Regeringens bedömning är att flera av dessa syftar till att vidareutveckla långssiktsscenarierna brister kan hanteras genom att tillämpningen av i olika avseenden. Bland annat har scenarier nuvarande finanspolitiska ramverk stramas upp i tagits fram som visar betydelsen av en politik vissa avseenden och genom ytterligare preciser- som ökar antalet sysselsatta (se kapitel 12). För ingar av ramverket. Men det finns samtidigt ett att nå hög trovärdighet kring det finanspolitiska behov av att utvärdera det existerande ramverket ramverket är det också viktigt att prognoser och utifrån mer övergripande utgångspunkter: Är andra beslutsunderlag är transparenta och väl det finanspolitiska ramverket fortfarande underbyggda. Den förändrade ekonomiska ändamålsenligt? Om inte, hur bör ramverket vårpropositionen, med ökad fokus på långändras? En central fråga i en sådan mer över- siktighet, är ett steg på vägen i detta arbete. gripande utvärdering är också att bedöma framtida behov av justeringar av överskottmålets nivå. Överskottsmålet omfattar hela den

offentliga sektorn, inklusive sparandet i ålders- 4.2 En politik för minskat pensionssystemet med undantag för premie- utanförskap

pensionssystemet. De närmaste åren sjunker överskotten i pensionssystemet vilket kommer Att minska utanförskapet, som under lång tid att öka kraven på det finansiella sparandet i tillåtits växa sig stort, och få fler människor i staten. arbete är regeringens övergripande och viktigaste Regeringen vill betona att utgångspunkten för mål. denna översyn är att finanspolitiken även Under 1970- och 80-talen skedde en gradvis fortsättningsvis ska omgärdas av tydliga regler ökning av antalet personer som erhöll ersättsom garanterar långsiktigt hållbara offentliga ningar och bidrag från system som rör ohälsa, arbetslöshet och försörjningsstöd. Därtill skedde en stor ökning av antalet ersättnings- och bidragstagare i samband med den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Därefter har inte nivån på utanförskapet varit i närheten av den 6 Se exempelvis ”Utvärdering och vidareutveckling av budgetprocessen”, SOU 2000:61.

PROP. 2007/08:100

lägre nivå som gällde före 1990-talskrisen, inte grupper på arbetsmarknaden, framförallt ungens under högkonjunkturen kring millennie- domar och utrikes födda, är de generella skiftet. Visserligen sjönk arbetslösheten, men i åtgärderna dock inte tillräckliga. Därför genomstället sköt sjukfrånvaron och nybeviljandet av förs också riktade reformer som särskilt syftar förtidspensioner i höjden. Utanförskapet har till att dessa grupper ska få bättre möjligheter att sålunda vuxit trendmässigt i över tre decennier. komma i arbete. Under många år har över en miljon svenskar – var femte i arbetsför ålder – stått utanför arbetsmarknaden eller arbetat mindre än de 4.2.1 En politik för full sysselsättning skulle vilja. Ett stort och varaktigt utanförskap har lett till ökade klyftor i samhället. Bättre drivkrafter för arbete Inkomstberoende bidragssystem och höga inkomstskatter skapar en situation där det för Genom sänkningar av inkomstskatten ökar många inte lönar sig att arbeta. Särskilt gäller drivkrafterna för att arbeta och att arbeta mer, detta för människor med små eller medelstora t.ex. att gå från deltid till heltid. Regeringen har inkomster. Att vara arbetslös eller sjukskriven infört ett jobbskatteavdrag med syftet att detta under en lång tid kan leda till en situation där det ska leda till ökat arbetsutbud genom att det blir är svårt att ta sig ur bidragsberoendet för sin mer lönsamt att arbeta jämfört med att inte försörjning. Fler vägar behövs därför för att arbeta. lämna utanförskapet och komma tillbaka till Jobbskatteavdraget har kompletterats med arbetsmarknaden. fokusering på att arbetslöshetsförsäkringen ska Regeringens politik för full sysselsättning och vara en omställningsförsäkring. En hög minskat utanförskap har en bred ansats och en ersättningsnivå för kortvarig arbetslöshet långsiktig inriktning för att öka såväl utbudet fungerar som ett smörjmedel för rörlighet på som efterfrågan på arbetskraft. Reformer på ett arbetsmarknaden genom att fler då vågar pröva område får större effekt om det samtidigt nya arbeten. Blir ersättningsperioden långvarig genomförs reformer inom andra relevanta kan emellertid en alltför hög ersättningsnivå områden. Åtgärder som ökar efterfrågan på minska incitamenten hos de arbetssökande att arbetskraft, utan att öka utbudet av detsamma, söka nytt jobb. Regeringen har genomfört tenderar att leda till stigande arbetskrafts- förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som kostnader, vilket så småningom begränsar syftar till en bättre fungerande arbetsmarknad sysselsättningseffekten. Åtgärder som ökar och högre sysselsättning. arbetskraftsutbudet bland dem som stått utanför arbetsmarknaden länge, och som inte komp- Fler vägar åter till arbete letteras med förslag som gör det billigare och Sjukfrånvaron i Sverige är klart högre än i lättare att anställa, riskerar att få ett fördröjt jämförbara länder och längden på sjukfallen har genomslag och kan därmed leda till oönskade ökat väsentligt över tiden. Andelen i fördelningseffekter på kort sikt. befolkningen med aktivitets- och sjukersättning Inriktningen har därför varit att genomföra har mer än fördubblats de senaste 35 åren trots åtgärder för att öka utbudet på arbetskraft, att det allmänna hälsoläget blivit allt bättre. samtidigt som förutsättningar skapas för att Sjukfrånvaron varierar dessutom kraftigt mellan företagen ska öka sin efterfrågan på arbetskraft. olika delar av landet på ett sätt som till stora Reformstrategin för fler i arbete och minskat delar sammanfaller med arbetsmarknadsläget. utanförskap vilar på tre ben: Den höga sjukfrånvaron kan bl.a. förklaras av att andra faktorer än arbetsoförmåga har påverkat bedömningen av rätten till ersättning • Bättre drivkrafter för arbete. från sjukförsäkringen. Problem som i grunden är • Enklare och mindre kostsamt att anställa. arbetsmarknadsrelaterade har dolts i sjuk- • Enklare och mer lönsamt att starta och driva försäkringen. Följden har blivit ett omfattande företag. utanförskap. Många sjukfrånvarande har kvar en viss arbetsförmåga som kan och bör tas till vara. Åtgärderna inom dessa områden är huvud- Forskning visar att socialförsäkringens utformsakligen generella. För vissa särskilt utsatta ning spelar roll för inflödet till och varaktigheten

PROP. 2007/08:100

i systemet samt att det är få som lämnar förtida marknaden är arbetslösa. Däremot finns det inga pensionering. entydiga belägg för att anställningsskyddet har Vägarna åter till arbete måste bli fler och någon effekt på arbetslöshetens nivå. fungera betydligt bättre än vad som hittills varit För flertalet löntagare är anställningsskyddet fallet. Sjukförsäkringen är inte avsedd att ett viktigt inslag i arbetslivet. För grupper med användas som ett allmänt försörjningsstöd utan en svagare ställning på arbetsmarknaden, såsom ska i stället värnas som en försäkring för dem ungdomar och utrikes födda, kan det däremot som inte kan arbeta till följd av sjukdom. För att vara ett hinder för att ta sig in på arbetsförhindra att människor blir beroende av marknaden. Ett sätt att hantera detta dilemma, försörjning från sjukförsäkringen behöver också och öka sysselsättningen utan att försämra den förutsättningarna för företagshälsovård och generella anställningstryggheten, är att minska rehabilitering förbättras. kostnaderna för att anställa personer med svag I budgetpropositionen för 2008 presenterade förankring på arbetsmarknaden. För dessa regeringen därför ett åtgärdspaket för en väl grupper är bl.a. sänkta arbetsgivaravgifter ett fungerande sjukförsäkring med fler vägar åter till effektivt sätt. arbete. I paketet ingår bl.a. förslagen om en Regeringen har infört nystartsjobb som rehabiliteringskedja med preciserade tidsgränser innebär att arbetsgivaren kompenseras för för prövning av arbetsförmågan, en fast tidsgräns arbetsgivaravgiften för personer som varit för rätten till sjukpenning samt den nya arbetslösa, sjukskrivna, erhållit aktivitets- och ersättningsformen förlängd sjukpenning. Där- sjukersättning eller försörjningsstöd under minst utöver ingår insatser för att stärka företags- ett år under en period som motsvarar den tid hälsovården och införa en rehabiliteringsgaranti personerna varit borta från arbetsmarknaden. samt åtgärder för att stärka incitamenten att Nyanlända invandrare kan också få nystartsjobb återgå till arbete. Ett stort antal förslag preciseras under de tre första åren efter det att de fått i propositionen En reformerad sjukskrivnings- uppehållstillstånd. Nystartsjobben har även process för ökad återgång i arbete (prop. vidgats till att omfatta offentlig sektor och 2007/08:136) med föreslaget ikraftträdande från deltidsarbetslösa. Vidare har arbetsgivaravgiften den 1 juli 2008. Regeringen avser att presentera sänkts för ungdomar och den särskilda ytterligare förslag i en proposition som lämnas i löneskatten för äldre slopats. Regeringen avser maj i år med ikraftträdande den 1 januari 2009. därutöver att föreslå ytterligare sänkningar av arbetsgivaravgifterna för ungdomar. Genom de s.k. instegsjobben har det blivit Enklare och mindre kostsamt att anställa enklare för nyanlända invandrare att snabbt komma in på arbetsmarknaden och kombinera Den relativa arbetskraftskostnaden för personer detta med studier i svenska. Det har också blivit som inte fullt ut möter arbetsgivares krav gör att enklare att tillfälligt anställa personer upp till 24 arbetslöshetsrisken är stor för grupper med lägre månader och möjligheten till säsongsanställning produktivitet. Det innebär också att personer har återinförts. med relativt låga kvalifikationer, t.ex. de som tappat kompetens genom ett långt utanförskap, Förbättrad matchning på arbetsmarknaden får svårt att hitta jobb. Forskningen visar att Åtgärder för att underlätta och förbättra matcharbetsgivare betraktar dem som stått utanför ningen på arbetsmarknaden bidrar till lägre arbetsmarknaden under en längre tid som arbetslöshet och högre sysselsättning. Drivmindre produktiva (s.k. stigmatisering), vare sig krafterna att söka och hitta arbete har stärkts, det är så eller inte. Dessutom kan ett strikt t.ex. genom justeringar av skatter och ersättanställningsskydd missgynna dem med svag ningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen. Andra förankring på arbetsmarknaden och gynna dem viktiga faktorer för att främja arbetsutbudet och som har ett fast jobb. Detta illustreras t.ex. av att förbättra matchningen är en tydligare uppde som är sist anställda oftast är de som får gå följning av kraven på aktivt arbetssökande hos först vid neddragningar. Anställningsskyddet har den arbetslöse. därigenom en sammansättningseffekt på arbets- Arbetsmarknadspolitiken kan och ska fungera lösheten, dvs. man kan förvänta sig att som ett smörjmedel på arbetsmarknaden. Den förhållandevis många nyinträdda på arbets- ska bidra till att människor så snabbt som

PROP. 2007/08:100

möjligt kan gå från ett jobb till ett annat, eller gåvoskatten innebär dessa åtgärder en kraftig från arbetslöshet till arbete på den reguljära sänkning av ägarbeskattningen. arbetsmarknaden. En effektiv arbetsförmedling Därutöver har en rad andra åtgärder som tillhandahåller arbetsgivarkontakter, och ger genomförts för att göra det mer lönsamt och de arbetssökande ett aktivt stöd (s.k. coachning) enklare att starta och driva företag. Arbetsoch relevant utbildning, ökar möjligheterna för givarnas medfinansiering av sjukpenningkostde arbetslösa att hitta jobb. Från och med den 1 naden fr.o.m. dag 15 har slopats. Särskilda januari 2008 har regeringen därför inrättat en ny satsningar för att öka antalet kvinnliga företagare sammanhållen arbetsförmedling. Komplette- genomförs. Regeringen har som mål att rande aktörer har, vid sidan av Arbetsför- regelbördan för företag ska minska med 25 medlingen, en viktig roll i regeringens strategi. procent. Maxbeloppet för statliga mikrolån till Regeringens reformstrategi för att effek- små- och medelstora företag har fördubblats till tivisera arbetsmarknadspolitiken innebär att 100 000 kronor. Redovisningsperioden för mersökaktiviteter betonas och att de som står långt värdesskatt har förlängts från en till tre månader från arbetsmarknaden ska prioriteras i högre för mindre företag. Vidare utreds de statliga grad. Antalet arbetsmarknadspolitiska program finansieringsinsatserna för nya, små och medelhar reducerats. Den minskade programvolymen stora företag. möjliggör ökat fokus på kvalitet i programmen samt geografisk och yrkesmässig rörlighet. En jobb- och utvecklingsgaranti har ersatt den 4.2.2 Effekterna av regeringens politik tidigare aktivitetsgarantin, som hade tydliga brister i både kvalitet och effektivitet. En I budgetpropositionen för 2008 bedöms de jobbgaranti för unga har ersatt de kommunala reformer som regeringen hittills har genomfört ungdomsprogrammen och ungdomsgarantin leda till att sysselsättningen ökar med 3,3 prosom inte varit effektiva. cent och BNP med 2,9 procent på lång sikt. De reformer som genomförts väntas i hög grad påverka den ekonomiska utvecklingen de Enklare och mer lönsamt att starta och driva närmaste åren men de bedöms få full effekt först företag om 5–10 år. Den största effekten på sysselsättningen Vägen till full sysselsättning och stigande kommer från jobbskatteavdragen som gör det välstånd går via ett dynamiskt näringsliv där betydligt mer lönsamt att arbeta. Sänkt entreprenörer och företagare vill och vågar satsa. ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och Sverige har i många avseenden ett gott andra förändringar av arbetslöshetsförsäkringen företagsklimat. Befolkningen är välutbildad och bedöms leda till att sökintensiteten bland de har också snabbt tagit till sig ny teknik. arbetslösa ökar och att lönebildningen fungerar Näringslivet är innovativt med mycket hög bättre. Det leder till en varaktigt högre sysselforsknings- och utvecklingsverksamhet och det sättningsnivå. De förändringar som genomförts finns väl fungerande finansmarknader. Den inom arbetsmarknadspolitiken, t.ex. införandet svenska konkurrenskraften och det svenska av nystartsjobb, instegsjobb, jobb- och utveckföretagsklimatet rankas allt högre i interna- lingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar tionella jämförelser. Även om förutsättningarna bedöms också ha en positiv effekt på sysselpå många sätt är goda finns det behov av att sättning och BNP. Även de förändringar som kontinuerligt genomföra förbättringar av hela genomförts och aviserats inom sjukförsäkringsnäringslivsklimatet för att upprätthålla en stark området, som sänkt ersättningsnivå och utfasposition för svenskt näringsliv i den alltmer ningen av tidsbegränsade aktivitets- och sjukerintegrerade världsekonomin. sättningar bedöms öka sysselsättningen. Medel- För att främja den privata kapitalbildningen arbetstiden ökar också eftersom sjukfrånvaron och därigenom ett ökat entreprenörskap har minskar. Dessutom bidrar även införandet av regeringen slopat förmögenhetsskatten och skattereduktion för hushållstjänster till en ökad skattereglerna för fåmansföretag har ändrats. sysselsättning. Vid sidan av vårdnadsbidragets Tillsammans med avskaffandet av arvs- och positiva effekter för möjligheterna att stärka kontakten mellan barn och föräldrar kommer

PROP. 2007/08:100

arbetsutbudet och sysselsättningen att påverkas

negativt. Hur stor denna effekt blir är svårt att

Diagram 4.1 Antal personer (mätt som helårsekvivalenser) som uppbär ersättning från vissa ersättningssystem under

bedöma.

åren 1970–2011

Den kvalitativa bedömningen av effekterna på Tusental

sysselsättningen och BNP med avseende på

reformagendan är relativt entydig utifrån det 1 600

A rbe tslö s het

nuvarande forskningsläget. Osäkerheten är dock 1 400 A rbe t sm a rkna ds å t gä rde r

F ö rs ö rjnings s t ö d

stor vad gäller de enskilda reformernas effekter 1 200 S juk penning & s juk lö n

och den sammantagna kvantitativa effekten på

A k t ivit e t s - o c h s juke rs ät t ning

1 000 den ekonomiska utvecklingen. För närvarande 800

pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att 600

fördjupa den analysen. Detta arbete kommer att 400

redovisas i budgetpropositionen för 2009. 200

Utvecklingen i Sveriges olika regioner är 0 betydelsefull för hela ekonomin och det är 70 75 80 85 90 95 00 05 10

därför viktigt att regionernas olika förut-

sättningar och möjligheter tas tillvara. Utveck- Det preliminära utfallet för 2007 visar att antalet lingen i stora delar av landet har under de senaste personer (mätt som helårsekvivalenser) som får åren varit god med fler sysselsatta, fler nysin försörjning från system som rör ohälsa, anmälda lediga platser, färre arbetslösa och fler arbetslöshet och försörjningsstöd minskade från nystartade företag. Det senaste året har vi sett en 1 084 000 år 2006 till 962 000 år 2007, dvs. med bred ökning av sysselsättningen som kommit 121 000 personer. Detta är den överlägset 7 hela landet till del. Särskilt glädjande är det att de största minskningen under de nära 40 år för vilka delar av landet som under tidigare perioder av data finns tillgängliga och exempelvis nära fyra hög ekonomisk tillväxt halkat efter nu uppvisar gånger större än minskningen 2006. en mycket god utveckling. Minskningen under 2007 omfattar samtliga

grupper som får bidrag – personer i arbetslöshet,

arbetsmarknadspolitiska program, sjukskrivning,

Utanförskapet har minskat

aktivitets- och sjukersättning samt försörjnings-

stöd – vilket inte inträffat tidigare. Vad gäller Uppföljningen av olika mått på utanförskapets försörjningsstödet är dock utfallet ännu omfattning indikerar att regeringens politik för preliminärt och minskningen marginell. Antalet full sysselsättning har varit framgångsrik. sjukdagar minskade mer än tidigare beräknat Ökningen av antalet sysselsatta 2007 tangerade under hösten 2007 och minskningen över hela de högsta värden som uppmätts i arbetskraftsåret blev kraftigare än 2006. undersökningarna (AKU). Även ökningen av Sverige har historiskt sett haft ett starkt antalet arbetade timmar var 2007 rekordstor. negativt samband mellan arbetslöshet och

sjukfrånvaro. Detta har inneburit att när

arbetslösheten minskat, har i stället sjukdagarna

ökat, och vice versa. Under de senaste åren har

dock arbetslösheten och sjukdagarna minskat

samtidigt, vilket bryter det historiska mönstret.

Det kan inte uteslutas att ett negativt samband

mellan arbetslöshet och sjukfrånvaro kommer

att återkomma. Det viktiga är då att detta

samband blir svagare så att en eventuell uppgång

7 Med helårsekvivalenser avses det antal personer som skulle kunna

försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två

personer som varit heltidssjukskrivna ett halvår var, tillsammans en

helårsekvivalens det året.

PROP. 2007/08:100

i sjuktalen blir betydligt mindre än tidigare. Mätt marknaden att kvinnors löneinkomster endast som helårsekvivalenser minskade under 2007 utgör 84 procent av männens. 8 antalet personer med sjukpenning med drygt 20 000. Särskilt glädjande är att antalet personer

Diagram 4.2 Sysselsättningsutvecklingen 2007

med aktivitets- och sjukersättning minskade Procentuell förändring 2007 efter 35 års ökning. Minskningen väntas 10 fortgå under hela prognosperioden 2008–2011. 9 8 Antalet personer med aktivitets- och sjuker- 7 sättning är i dag 550 000 (470 000 omräknat till 6 helårsekvivalenser). Den förväntade fortsatta 5 nedgången är delvis en demografisk effekt, delvis 4 en effekt av de förslag som regeringen presen- 3 terat inom ramen för sjukförsäkringsreformen. 2 Sammantaget förväntas de åtgärder som 1 genomförs för att skapa fler vägar åter till arbete 0 medföra en betydande minskning av antalet Total Ungdomar Äldre Utrikes födda Kvinnor Män personer som uppbär ersättning inom sjukför- Källa: Statistiska centralbyrån. säkringen under de närmaste åren. Störst förändringar väntas för den långa sjukfrånvaron. Det finns nu tecken på en god sysselsättnings- Detta leder till minskade utgifter för sjuk- utveckling bland dessa grupper (se diagram 4.2). försäkringen, vilka delvis kan komma att vägas En del av den positiva sysselsättningsupp av ökade resursbehov inom arbetsmarknads- utvecklingen är en konsekvens av högkonjunkpolitiken. turen. Det är normalt att de som har en svagare I budgetpropositionen för 2008 bedömde förankring på arbetsmarknaden ökar sin sysselregeringen att 175 000 färre personer (mätt som sättning mer än arbetskraften i sin helhet vid en helårsekvivalenser) skulle befinna sig i utanför- konjunkturuppgång. Men under den rådande skap på några års sikt jämfört med 2006. högkonjunkturen tycks sysselsättningsökningen Regeringen bedömer nu att antalet personer som i vissa av dessa grupper varit oväntat stark, vilket försörjs via ovan nämnda transfereringssystem indikerar att regeringens politik ger goda sjunker med 192 000 under mandatperioden. resultat.

Ungdomar Sysselsättningsutvecklingen för ungdomar, äldre, Sysselsättningen bland ungdomar har ökat mer utrikes födda och kvinnor under denna högkonjunktur än under den förra uppgången. Ökningen mellan 2005 och 2007 motsvarar 77 000 personer. Detta kan jämföras 9 Regeringen ser speciellt allvarligt på sammansättningen av utanförskapet. Regeringens politik med 46 000 personer under den förra konjunkturuppgången. 10 syftar därför till att öka sysselsättningen i synnerhet bland grupper som har en svag ställning på arbetsmarknaden, t.ex. ungdomar, äldre, utrikes födda och deltidsarbetande kvinnor. Att kvinnor uppmärksammas i samband med utanförskap beror på att det finns betydande skillnader mellan kvinnors och mäns etablering på arbetsmarknaden. Kvinnor har en svagare ställning på arbetsmarknaden vilket bl.a. 8 Medlingsinstitutets årsrapport: Avtalsrörelsen och lönebildningen 2007. kommer till uttryck i att andelen som arbetar 9 Detta motsvarar nästan 10 000 personer 2005, 28 000 personer 2006 och deltid är högre liksom risken att drabbas av närmare 40 000 personer 2007. Dock finns en viss osäkerhet när det gäller långvarig sjukfrånvaro eller att uppbära 2005 och 2006 p.g.a. omläggningen av arbetskraftsundersökningarna. aktivitets- och sjukersättning. Därtill lämnar 10 År 1998 var ökningen 14 000 personer, 1999 var ökningen nästan kvinnor i genomsnitt arbetsmarknaden tidigare 15 000 personer och 2000 var ökningen drygt 17 000 personer. och har därmed en lägre pensionsålder. Samman- Jämförelsen mellan konjunkturuppgångar påverkas delvis av att taget betyder den svagare ställningen på arbets- ungdomarna nu utgör en större andel av befolkningen än under den förra konjunkturuppgången.

PROP. 2007/08:100

Diagram 4.3 Sammanlagd sysselsättningsökning bland

fyrtiotalisterna ser mer positivt på att arbeta

ungdomar under två konjunkturuppgångar

högre upp i åldrarna, eftersom de har högre Tusental personer utbildning, en annan yrkesstruktur och bättre 90 hälsa än tidigare generationer. 14 80 70 60 Utrikes födda Sysselsättningen bland utrikes födda har ökat 50 40 30 mer under denna högkonjunktur än under den 20 förra uppgången. Sammanlagt uppgår ökningen till nästan 53 000 personer under 2006–2007, 10 0 vilket kan jämföras med drygt 48 000 personer 1998-2000 2005-2007 under 1999–2000. 15 Anm.: Diagrammet visar sammanlagd sysselsättningsökning bland ungdomar 16- 24 år, utifrån helårsdata, under de två perioder som föregått de senaste konjunkturtopparna, 2001 kv 1 och 2008 kv 1.

Diagram 4.4 Sammanlagd sysselsättningsökning bland

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

utrikes födda under två konjunkturuppgångar

Tusental personer Den 1 juli 2007 halverades arbetsgivaravgifterna, 60 med undantag för ålderspensionsavgiften, för 50 ungdomar mellan 18 och 25 år. Denna åtgärd har 40 sannolikt bidragit till den goda sysselsättningsutvecklingen bland ungdomarna. 11 30

20 Äldre 10 Sedan mitten av 1990-talet har sysselsättningen ökat bland den äldre arbetskraften. Detta är inte 0 1999-2000 2006-2007 bara ett svenskt fenomen, utan sysselsättningen Anm.: Diagrammet visar sammanlagd sysselsättningsökning bland utrikes födda, för denna grupp har ökat även i EU som helhet utifrån helårsdata, under de två perioder som föregått de senaste konjunkturtopparna, 2001 kv 1 och 2008 kv 1. På grund av brott i statistiken är dessa data inte helt mellan 1995 och 2007. Trenden fortsätter även 12 jämförbara. Vidare är det inte möjligt att jämföra lika långa tidsperioder för utrikes under denna högkonjunktur. Under den rådande födda som för ungdomar i diagram 4.3. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. högkonjunkturen har fyrtiotalisterna börjat passera 65 år och som en konsekvens av detta utvecklas sysselsättningen bland dem som är Förutom att den rådande högkonjunkturen har över 65 år väl för närvarande. en positiv inverkan på sysselsättningen bland de Bland äldre mellan 55 och 74 år har 18 000 fler utrikes födda, är det troligt att regeringens fått jobb under 2007. Av dessa står personer 65 generella och specifika åtgärder för att öka år och äldre för en sysselsättningsökning med arbetskraftsutbudet och efterfrågan på 10 000. 13 Sysselsättningsökningen är sannolikt arbetskraft bidragit positivt. en effekt av ett flertal reformer, såsom det nya pensionssystemet, förändrade regler i Kvinnor arbetslöshetsförsäkringen och jobbskatte- Både kvinnor och män har ökat sin sysselavdraget. Därtill har säkert sättning i allt högre takt de senaste åren. sysselsättningsutvecklingen för äldre påverkats Kvinnornas sysselsättningsuppgång under den av en successivt förändrad inställning till arbete rådande högkonjunkturen verkar ligga i paritet och pensionering. Det är troligt att med förra konjunkturuppgången, även om omläggningen av arbetskraftsundersökningarna försvårar jämförelsen.

11 Prop. 2006/07:84 och bet. 2006/07: SfU10. 12 Strategic report on the renewed Lisbon strategy for growth and jobs: launching the new cycle, Companion document, COM(2007)803 final, Brussels 11.12.2007. 14 Ds 2007:21, Äldres arbetsutbud och möjligheter till sysselsättning; En 13 Detta kan jämföras med 2006 då den totala ökningen bland personer kunskapsöversikt. mellan 55 och 74 år uppgick till 17 000, varav personer 65 år och äldre 15 Under 2007 ökade sysselsättningen för utrikes födda med drygt 34 000 stod för drygt 2 000 fler sysselsatta. personer.

PROP. 2007/08:100

Antalet arbetade timmar per vecka har dock skillnaderna, och produktiviteten hos dem som ökat mer för kvinnor än för män under denna börjar arbeta stärks successivt. Därmed kan konjunkturuppgång (se tabell 4.1). deras långsiktiga inkomstutveckling förbättras och inkomstspridningen minska. I diagram 4.5 redovisas effekten av reger-

Tabell 4.1 Utveckling totalt antal arbetstimmar

ingens politik under 2007 och 2008 i såväl ett Sysselsatta 16-64 år, huvud- och bisyssla statiskt som ett dynamiskt (långsiktigt) perspek- Kvinnor Män Totalt År 2006 1,4 % 1,8 % 1,7 % tiv. Regeringens politik ger på sikt störst År 2007 3,6 % 2,5 % 3,0 % procentuell ökning av den ekonomiska standar- Ackumulerad utveckling 5,1 % 4,4 % 4,7 % den för dem med lägst inkomster. Resultatet Källa: Statistiska centralbyrån. beror främst på jobbskatteavdraget som gör arbete mer lönsamt i förhållande till bidrags- Ökningen av antalet arbetade timmar för försörjning. Detta innebär att människor som kvinnor motsvaras inte av en lika stor ökning av står utanför arbetsmarknaden i dagsläget (och antalet sysselsatta kvinnor. Det innebär att därmed befinner sig i de lägre decilgrupperna) kvinnor ökat sin medelarbetstid vilket kan vara får ökade drivkrafter att ta sig in på arbetsen indikation på att deltidsarbetslösheten marknaden. Därmed ökar sysselsättningen och minskat. Det är rimligt att regeringens politik arbetsinkomsterna procentuellt sett mest för för ökade drivkrafter till arbete har särskilt goda denna grupp. effekter på kvinnors arbetsutbud, eftersom fler kvinnor än män tillhör de lägre inkomstskikten Diagram 4.5 Förändring av ekonomisk standard där känsligheten för förändringar i skatte- och Procent bidragssystemen är som störst. Detta är även en 5 relevant förklaringsfaktor för sysselsättnings- Statisk effekt ökningen bland ungdomar och utrikes födda. 4

Dynamisk effekt

Ökad jämställdhet i vardagen 3 Regeringens jämställdhetspolitik är bred, tvärsektoriell och långsiktig. Viktiga steg har 2 tagits för att underlätta kvinnors arbetsliv och för familjerna att leva ett jämställt vardagsliv. 1 Sänkt skatt på hushållstjänster, möjlighet till nystartsjobb i offentlig sektor, förändrade regler 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 för arbetslöshetsersättning på deltid och Låg inkomst Hög inkomst satsningar på att stimulera kvinnors företagande breddar och stärker kvinnors arbetsmarknad. Med jämställdhetsbonusen kommer förut-

4.3 Ekonomiska förutsättningar de

sättningarna för ett jämställt uttag av föräldra-

närmaste åren

försäkringen under barnets första år att öka, samtidigt som de förstärkta motiven att återgå i

4.3.1 Den makroekonomiska utvecklingen

arbete bidrar till att motverka osakliga löneskillnader. Med möjlighet till avlastning i

Den finansiella turbulensen dämpar den globala

hemmet genom hushållstjänster, vårdnadsbidrag

tillväxten

och snart även barnomsorgspeng, kan kvinnors obetalda dubbelarbete minska, vilket är bra både Under sommaren 2007 blev utvecklingen på de för kvinnors karriärmöjligheter och för internationella finansiella marknaderna alltmer familjernas olika behov. turbulent. Den utlösande faktorn var de växande problemen på den amerikanska bostadsmarknaden som innebar att en del amerikanska

4.2.3 Effekter på inkomstspridningen av

hushåll fick allt svårare att betala räntor och

regeringens politik

amorteringar på sina bostadslån. Kreditriskerna på denna typ av utlåning ökade därmed. När fler arbetar och färre försörjer sig på ersätt- Dessutom hade dessa risker spritts på ett ningar och bidrag minskar gradvis inkomst-

PROP. 2007/08:100

svårförutsägbart sätt i det globala finansiella med en tillfälligt hög inflationstakt, till en systemet genom nya komplexa finansiella svagare utveckling av hushållens inkomster. instrument. Kombinationen av ökad kreditrisk Sammantaget är dock hushållens ekonomiska och en oklar riskspridning har inneburit en situation fortsatt stark till följd av en god minskad vilja att låna ut pengar till olika inkomstutveckling och de senaste årens kraftiga finansiella aktörer eftersom det varit svårt att ökningar av börskurser och fastighetspriser. bedöma vilka institutioner som sitter med BNP-tillväxten bedöms uppgå till 2,1 procent kreditrisker. Kreditåtstramningen har i slutändan 2008 och 1,8 procent 2009, vilket kan beskrivas bidragit till högre upplåningskostnader för såväl som en mild konjunkturavmattning (se tabell hushåll som företag samt fallande börskurser. 4.2). De utdragna problemen på de finansiella marknaderna har, i kombination med en krympande byggsektor och en svagare arbets- Sysselsättningen fortsätter växa men i en lugnare marknad, inneburit en sämre amerikansk kon- takt junktur. Först under 2009 förväntas den amerikanska ekonomin börja återhämta sig i takt Under 2007 ökade sysselsättningen med 2,4 med att bostadsmarknaden stabiliseras, den procent, vilket till och med var snabbare än finansiella turbulensen avtar och den expansiva under konjunkturtoppen vid millennieskiftet (se diagram 4.6). Den kraftiga sysselsättningspenningpolitiken får fullt genomslag. tillväxten var till en del en följd av den kraftiga Även tillväxten inom euroområdet dämpas BNP-tillväxten under 2006, vilken medförde att markant under 2008. Exporttillväxten avtar till följd av den amerikanska inbromsningen och en företagen hade ett rekryteringsbehov. Den allt starkare euro. Samtidigt dämpar de stigande avtagande BNP-tillväxten förväntas leda till att upplåningskostnaderna hushållens vilja att sysselsättningstillväxten dämpas framöver. De åtgärder som regeringen genomfört bedöms konsumera och företagens vilja att investera. bidra positivt till sysselsättningsutvecklingen Den relativt höga inflationen bidrar också till att under hela perioden 2007–2011. Sammantaget urholka hushållens köpkraft. Tillväxten i euroområdet väntas dock återhämta sig något bedöms sysselsättningen öka med 49 000 under 2009. personer 2008–2009. Till följd av inbromsningen i OECD-området

Diagram 4.6 Antal sysselsatta, nivå

väntas tillväxttakten i världsekonomin bli lägre Tusental personer såväl 2008 som 2009 jämfört med 2007. 4600 Inbromsningen blir dock måttlig eftersom 4500 många utvecklingsländer, som t.ex. Kina, väntas 4400 Sysselsättning 16-64 år fortsätta växa snabbt då de påverkats relativt lite 4300 av problemen på de finansiella marknaderna. 4200 4100 4000 Svensk ekonomi fortsätter att bromsa in 3900 3800 Sveriges BNP-tillväxt dämpades 2007, bl.a. till 3700 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 följd av en långsammare exporttillväxt, samtidigt Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. som importen ökade starkt. En bidragande orsak till den svagare exporten var att investeringskonjunkturen hos våra viktigaste handels- Den starka sysselsättningsutvecklingen har innepartners försvagades. Till följd av den fortsatta burit att arbetslösheten minskat betydligt. Även inbromsningen i världsekonomin väntas expor- under 2008 väntas arbetslösheten sjunka något ten fortsätta utvecklas förhållandevis svagt de för att öka svagt under 2009 (se tabell 4.2). kommande åren. Den internationella finansiella turbulensen påverkar även svenska hushåll och företag genom fallande börskurser och högre upplåningskostnader. En mer dämpad utveckling på arbetsmarknaden framöver bidrar, i kombination

PROP. 2007/08:100

Dämpad löneutveckling och ett sjunkande tidigt som resursutnyttjandet blir mindre anresursutnyttjande framöver strängt, bedöms också inflationstakten dämpas (se tabell 4.2). Den starka tillväxten i sysselsättningen har inneburit att resursutnyttjandet på den svenska arbetsmarknaden successivt ökat. Under 2007 Den ekonomiska utvecklingen är svårbedömd och 2008 bedöms resursutnyttjandet vara något högre än normalt, men det faller framöver då Osäkerheten kring den finansiella turbulensens efterfrågan i ekonomin utvecklas långsammare. varaktighet och omfattning samt dess effekter på Till bilden hör att regeringens genomförda den ekonomiska utvecklingen är stor. Detta reformer bidragir till att resursutnyttjandet innebär att det ekonomiska läget för närvarande dämpas då arbetskraftsutbudet successivt ökar är ovanligt svårbedömt. och arbetsmarknaden fungerar mer effektivt. En fördjupad analys och bedömning av den Det stigande resursutnyttjandet under 2007 makroekonomiska utvecklingen redovisas närsammanföll med en avtalsrörelse som omfattade mare i kapitel 6. En mer utförlig diskussion om ca 80 procent av arbetsmarknaden. De centrala de makroekonomiska riskerna samt alternativa avtal som slöts under 2007 hamnade på nivåer scenarier finns i avsnitt 6.4. som var högre än nivåerna den föregående större avtalsrörelsen 2004. Att avtalen hamnade på en Tabell 4.2 Nyckeltal nivå som var högre än 2004 är naturligt då Procentuell förändring, om annat ej anges konjunkturen var betydligt starkare 2007 än 2007 2008 2009 2010 2011 2004. I takt med att de lokala avtalen blivit klara BNP 2,6 2,1 1,8 2,9 2,5 har det dock blivit tydligt att löneutvecklingen BNP, kalenderkorrigerad 2,8 1,8 1,9 2,6 2,3 under 2007 varit oväntat svag. Den svaga Arbetskraften, 16–64 år 1,6 0,6 0,4 0,1 0,0 löneutvecklingen förklaras till en del av Sysselsatta, 16–64 år 2,4 0,9 0,2 0,2 0,2 temporära faktorer, vilket gör att löneök- Reguljär sysselsättningsningarna kan förväntas bli större framöver. 1 grad, 16–64 år 75,0 75,5 75,6 75,8 76,0 Löneutvecklingen bedöms dock i huvudsak vara Reguljär sysselsättningsi samklang med en god samhällsekonomisk 1 grad, 20-64 år 79,4 80,0 80,1 80,2 80,3 utveckling de kommande åren, bl.a. till följd av 2 Öppen arbetslöshet , 16–64 de åtgärder som regeringen vidtagit för att år 4,6 4,3 4,5 4,4 4,2 förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. 2,3 Arbetslöshet enligt ILO-def 6,1 5,9 6,1 5,9 5,7 4 Timlön 3,5 4,3 4,1 4,0 3,9 5 KPI 2,2 3,2 2,8 2,5 2,4 Inflationen tillfälligt hög 5, 6 KPIX 1,2 2,2 2,1 2,0 1,9 1 Antal reguljärt sysselsatta, dvs. exklusive sysselsatta i konjunkturberoende Det underliggande kostnadstrycket, mätt som arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i denna åldersgrupp. 2 I procent av arbetskraften. förändringen i enhetsarbetskostnaden, var nega- 3 I ILO-definitionen ingår heltidsstuderande arbetssökande både i arbetskraften tivt under perioden 2002–2006 till följd av och arbetslösheten. ILO-definitionen avser åldern 15–74 år. 4 Enligt konjunkturlönestatistiken. dämpade löneökningar och en stark produk- 5 Årsgenomsnitt. 6 Riksbankens mått på underliggande inflation. tivitetsutveckling. Under 2007 har utvecklingen Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Medlingsinstitutet och gått i motsatt riktning, med löner som steg Finansdepartementet. något snabbare samtidigt som produktiviteten föll. Det ökade kostnadstrycket har dock bara

4.3.2 Offentliga finanser

till en del slagit igenom i högre underliggande inflation. Under 2008 och framförallt 2009 Den offentliga sektorns finanser har stärkts unväntas produktivitetstillväxten återigen ta fart, der de senaste åren och 2007 uppgick det fivilket innebär en mer måttlig ökning i nansiella sparandet till 3,4 procent som andel av enhetsarbetskostnaden. BNP, vilket är det största överskott som Inflationen, mätt med konsumentprisindex, har ökat markant sedan mitten av 2007. Den redovisats sedan 2000. Även för åren 2008–2011 beräknas det finansiella sparandet utvecklas högre inflationen beror bl.a. på stigande interstarkt med ett genomsnittligt sparande på drygt nationella priser på livsmedel och energi. Då 3 procent per år (se diagram 4.7). dessa priser väntas stabiliseras framöver sam-

PROP. 2007/08:100

Diagram 4.7 Finansiellt sparande i offentlig sektor, Tabell 4.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

inkomster och utgifter Miljarder kronor, om annat ej anges

Procent av BNP Procent av BNP 2007 2008 2009 2010 2011 5 60 Finansiellt sparande (vänster skala) Inkomster 1 640 1 688 1 739 1 815 1 891 4 Inkomster (höger skala) 58 Procent av BNP 53,4 52,5 51,9 51,5 51,2 Utgifter (höger skala) 3 56 Skatter och avgifter 1 471 1 511 1 561 1 634 1 707

Procent av BNP 47,9 47,0 46,5 46,3 46,2 2 54 Övriga inkomster 169 177 179 181 184 1 52

Utgifter 1 535 1 596 1 655 1 698 1 741

0 50 Procent av BNP 49,9 49,6 49,4 48,2 47,1

-1 48 Finansiellt sparande 105 92 84 117 151

Procent av BNP 3,4 2,9 2,5 3,3 4,1 -2 46 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. De beslutade skattesänkningarna bidrar till att

inkomsterna uttryckt som andel av BNP fort- De redovisade överskotten för 2008–2011 är sätter att minska i år. Skatternas och avgifternas emellertid förknippade med stor osäkerhet. En andel av BNP beräknas understiga 48 procent försämrad konjunktur kan snabbt medföra ett samtliga år, vilket är den lägsta nivån sedan betydligt lägre sparande. Detta kan illustreras mitten av 1980-talet. I tabell 4.3 visas utveckmed följande exempel. Mellan 2001 och 2002 föll lingen av den konsoliderade offentliga sektorns det finansiella sparandet med 3,1 procentenheter finanser för perioden 2007–2011. som andel av BNP, varav ca 1,2 procentenheter Det finansiella sparandet i staten uppgick 2007 av minskningen kan förklaras av nedgången i till 2,2 procent av BNP. Detta står i stark konjunkturen. Ett fall i bolagsskatteintäkterna kontrast till 2002 och 2003 då sparandet var till den andel de hade under åren 2001–2003 negativt och underskotten uppgick till 1,9 skulle minska sparandet som andel av BNP med procent av BNP båda åren. De fortsatt stora ca 1,5 procentenheter. överskotten i staten förklaras framförallt av en Det förbättrade offentliga sparandet förklaras god utveckling av inkomsterna samtidigt som av att utgiftskvoten faller snabbare än inkomstutgifterna inte beräknas öka lika mycket som kvoten. Regeringens övergripande mål är att under tidigare år. Den mer dämpade utminska utanförskapet, dvs. att fler människor vecklingen av utgifterna förklaras huvudsakligen ska kunna få sin försörjning från arbete i stället av en långsammare ökning inom sjuk- och för från bidrag. I syfte att åstadkomma denna arbetsmarknadsområdena samt av lägre statsförändring har regeringen vidtagit åtgärder för skuldsräntor till följd av den minskade statsatt stimulera utbudet och efterfrågan på skulden. arbetskraft. Bland de åtgärder som vidtagits för Statsbudgetens utgifter för aktivitets- och att uppnå detta mål finns jobbskatteavdraget, sjukersättning räknas upp med 1,8–3,6 miljarder förändringen i arbetslöshetsförsäkringen och kronor för åren 2009–2011 till följd av att dess finansiering, nedsatta arbetsgivaravgifter för regeringen och Socialdemokraterna inom ramen vissa grupper samt begränsningar i transför pensionsöverenskommelsen har enats om att fereringssystemen inom sjuk- och arbetsfrån och med den 1 januari 2008 återgå till de marknadsområdena (se avsnitt 4.2). De åtgärder regler om pensionsrätt för aktivitets- och som vidtagits för att begränsa utgifterna sjukersättning som gällde före 2007. Detta förknippade med utanförskapet förefaller ha innebär att ålderspensionsrätt för aktivitets- och givit större effekter än vad som tidigare antagits. sjukersättning beräknas på 93 procent av Fler människor i arbete innebär högre tillväxt antagandeinkomsten. Den offentliga sektorns med ökade inkomster och minskade utgifter för finansiella sparande påverkas mindre eftersom den offentliga sektorn. ålderpensionssystemets inkomster ökar nästan

lika mycket. Ålderspensionssystemets utgifter ökar snab-

bare än avgiftsinkomsterna, vilket innebär att det finansiella sparandet minskar över tid. De

PROP. 2007/08:100

ökande utgifterna beror i huvudsak på att antalet utrymme för ofinansierade reformer. Resultatet ålderspensionärer ökar, men även på att den drivs dock till stor del av höga prognostiserade genomsnittligt utbetalda pensionen ökar. överskott under prognosåren. Dessa prognoser Sektorn beräknas efter 2015 redovisa ett negativt är osäkra. Samtidigt har det finansiella sparandet finansiellt sparande. underskattats något under åren 2000–2007. Kommunsektorns finanser har stärkts avse- Reformutrymmet bör fastställas så att finansvärt under de senaste åren och 2007 uppgick det politiken är väl avvägd. Det finns faktorer som finansiella sparandet till 4 miljarder kronor. Det motiverar återhållsamhet vid bedömningen av finansiella sparandet blir positivt även 2008 men reformutrymmet utöver det som är motiverat av 2009 och 2010 beräknas sparandet bli negativt. konjunkturläget. Bedömningar av det perma- Det kommer att krävas effektiviseringar i de nenta reformutrymmet tenderar ofta att färgas kommunala verksamheterna för att uppnå god av det faktiska konjunkturläget. Det beror på att ekonomisk hushållning med ett bibehållet det är svårt att fullt ut skilja på konjunkturella skatteuttag. Nivån på det generella statsbidraget och strukturella faktorer som påverkar det till kommuner och landsting ligger fast 2009 i finansiella sparandet. Erfarenheten från lågförhållande till föregående år samtidigt som konjunkturåren 2001–2003 visar att det kan införandet av den kommunala fastighetsavgiften svänga fort i de offentliga finanserna, vilket i så ger kommunerna högre intäkter fr.o.m. 2009 fall också kan komma att påverka bedömningen med ca 1,6 miljarder kronor. Överskotten i den av reformutrymmet (se diagram 4.7). Osäkeroffentliga sektorns finanser medför en fortsatt heten om den ekonomiska utvecklingen är för förstärkning av den offentliga sektorns finansi- närvarande särskilt stor och nedåtrisken ella nettoställning. Därtill medför de planerade dominerar till följd av den finansiella oron. Det försäljningarna av statens aktieinnehav att finns också osäkerhet när det gäller de offentliga bruttoskulden reduceras. Den konsoliderade finansernas långsiktiga hållbarhet. Det talar för bruttoskulden (Maastrichtskulden) beräknas i återhållsamhet med ofinansierade reformer. Med slutet av prognosperioden motsvara ca 20 strukturellt riktiga reformer blir reformprocent av BNP. utrymmet något större än i annat fall eftersom sådana reformer dels bidrar till ett mer balanserat

Diagram 4.8 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

resursutnyttjande, dels förstärker skattein-

och statsskuld

täkterna genom en högre varaktig sysselsättning. Procent av BNP Regeringens samlade bedömning, utifrån det 90 finanspolitiska ramverket och den aktuella 80 prognosen för den ekonomiska utvecklingen, är 70 att det för budgetåren 2009 och 2010 föreligger ett visst reformutrymme. Mot bakgrund av den 60 stora osäkerheten gör regeringen i denna vårproposition ingen mer exakt bedömning av 40 30 storleken på reformutrymmet. Regeringen Maastrichtskuld Statsskuld 20 återkommer med detta i budgetpropositionen 10 för 2009. 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Utgiftstaket för staten

De offentliga finansernas utveckling redovisas i Utgiftstaken ska fastställas tre år i förväg. kapitel 6–9 och 11. Regeringens förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande året, dvs. 2011, kommer att lämnas i budgetpropositionen för 2009. I denna

4.3.3 Reformutrymmet

proposition gör regeringen bedömningen att utgiftstaket för staten år 2011 bör uppgå till

Sammantagen bedömning

1 048 miljarder kronor. Givet nuvarande ekonomiska antaganden och politik stödjer De indikatorer som används för att utvärdera bedömningen av utgiftstaket för staten för 2011 överskottsmålet pekar på att det finns ett

PROP. 2007/08:100

överskottsmålet för offentlig sektor om 3 procent av BNP mellan 2008 och 2011. 1 procent av BNP i genomsnitt över en Statsskulden fortsätter att minska och uppgick konjunkturcykel. vid utgången av 2007 till 36,3 procent av BNP. Regeringen anser vidare att utgiftstaket för Utgiftstaket för staten 2007 klarades med god staten ska minska svagt som andel av BNP. marginal. Också i kommunsektorn var sparandet Givet nuvarande prognos för utvecklingen av positivt. BNP och de takbegränsade utgifterna innebär Trots den positiva utvecklingen är utanregeringens bedömning av utgiftstaket att både förskapet i Sverige fortsatt stort. Fler människor utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna måste ges möjlighet att arbeta och försörja sig minskar som andel av BNP år 2011. själva. Bara genom att fler arbetar kan vi höja Det bedömda utgiftstaket för 2011 ger en välfärden och möta framtidens utmaningar. tillräcklig budgeteringsmarginal för den osäker- Den alltmer integrerade världsekonomin, het om utgiftsutvecklingen som finns på tre års klimatförändringarna och den demografiska sikt, samt gör det möjligt för regeringen att utvecklingen påverkar förutsättningarna för hög inom det totala reformutrymmet bedriva en väl välfärd på lång sikt. För att på bästa sätt kunna avvägd finanspolitik på utgiftssidan i kommande hantera dessa utmaningar krävs en stabil grund budgetpropositioner. att stå på. Full sysselsättning och hållbara En fördjupad analys och uppföljning av de offentliga finanser är viktiga förutsättningar för budgetpolitiska målen och en bedömning av att skapa och värna en stark position nu och i reformutrymmet samt utgiftstaket för staten framtiden. redovisas i kapitel 10. Regeringen kommer att lägga fram förslag i höstens budgetproposition som tar tillvara potentialen till hög tillväxt i Sverige. Inriktningen av politiken inför budgetpropositionen

4.4 Inriktningen inför 2009 tar sin utgångspunkt i den politik som budgetpropositionen för 2009 hittills förts för att skapa förutsättningar för full

sysselsättning och som lett till ett minskat Att minska det utanförskap, som under lång tid utanförskap. Därigenom läggs grunden för en tillåtits växa sig stort, och få fler människor i långsiktigt god ekonomisk utveckling. Utrymme arbete har varit och är även fortsättningsvis rege- ska ges för ökad välfärd samt bättre möjligheter ringens övergripande och viktigaste uppgift. för enskilda och familjer att bestämma över den Regeringens förslag till riktlinjer för den egna vardagen. Inriktningen är även fortsättekonomiska politiken och budgetpolitiken de ningsvis att det ska löna sig bättre att arbeta, att närmaste åren utgår från förutsättningar som i det ska bli enklare att anställa och mer lönsamt flera avseenden är gynnsamma. att driva och utveckla företag. Regeringens politik har bidragit till att Regeringens politik för tillväxt har en bred arbetskraftsutbudet ökar och att arbets- ansats och långsiktig inriktning för att förbättra marknaden fungerar mer effektivt. Minskningen förutsättningarna för full sysselsättning. Syftet är av utanförskapet är den överlägset största under att skapa förutsättningar för förbättringar av den de nära fyrtio år för vilka data finns tillgängliga, generella välfärden för nuvarande och komoch exempelvis nära fyra gånger större än mande generationer. minskningen 2006 (se avsnitt 4.2). Den ekonomiska utvecklingen i Sverige är Den stigande sysselsättningen tillsammans fortsatt stabil men har dämpats främst till följd med en ansvarsfull budgetpolitik har bidragit till av ökad finansiell oro och avmattning i världsen ytterligare förbättring av de offentliga ekonomin. Storleken på satsningar inom olika finanserna under föregående år. Den offentliga politikområden avgörs av hur starka de offentsektorns finansiella sparande uppgick 2007 till liga finanserna är och vilket utrymme för 3,4 procent av BNP. Bedömningen är att målet ekonomisk stimulans som samhällsekonomin om 1 procents överskott i de offentliga medger. Förslag till fördelningen av resurser finanserna överträffas med bred marginal vid mellan olika utgiftsområden och på skatteomoförändrad politik även de kommande åren. rådet kommer att ske i en samlad prioritering i Såväl det faktiska som det strukturella finansiella budgetproposition för 2009. sparandet bedöms i genomsnitt visa överskott på

PROP. 2007/08:100

4.4.1 Bättre villkor för tillväxt och Bättre villkor för företagande sysselsättning

Mer attraktivt att driva företag Ökad sysselsättning Villkoren för företagande och företagare är av stor betydelse för den långsiktiga tillväxten. Ett Svenska och internationella erfarenheter visar att gott företagsklimat skapar goda förutsättningar en politik som gör det mer lönsamt att arbeta är för kapitalbildning i näringslivet. Genom avgörande för att varaktigt öka sysselsättningen investeringar kan näringslivet upprätthålla en och minska utanförskapet. Utformningen av modern kapitalstruktur som i sin tur borgar för skattesystemet liksom utformningen av arbets- en effektiv och konkurrenskraftig produktion. löshets- och sjukförsäkringssystemen har stor En viktig förutsättning för detta är att sparandet betydelse för individens drivkrafter att gå från och förmögenhetsbildningen fungerar väl. utanförskap till arbete eller från deltids- till Entreprenören är en viktig bärare av förnyelse heltidsarbete. Tröskeleffekterna på arbets- i ekonomin och det finns ett positivt samband marknaden – att vara eller inte vara i arbete – har mellan entreprenörskap och produktivitetsavgörande betydelse för arbetsutbudet, särskilt utveckling. Detta gör att åtgärder som skapar för låginkomsttagare. goda förutsättningar för entreprenören är en Regeringens politik för ökad sysselsättning viktig del av tillväxtpolitiken. och minskat utanförskap visar bl.a. att Privat äganderätt och privat kapital är centralt jobbskatteavdraget har gjort det mer lönsamt att för entreprenörskap och företagande. Förearbeta. Detta leder till ett högre arbetsutbud och komsten av privata förmögenheter påverkar ger förutsättningar för en varaktig ökning av sannolikheten både att bli företagare och att sysselsättningen och långsiktigt hållbara finanser. investera i en expanderande verksamhet. Regeringen avser att i höstens budget- Betydelsen av eget kapital är viktigare ju mer proposition lämna ytterligare förslag för att riskfylld verksamheten är. Eget kapital som sänka trösklarna in på arbetsmarknaden för låg- investerats i verksamheten fungerar dessutom och medelinkomsttagare. En departements- som en indikation till kreditgivare att investerpromemoria kommer att presenteras med förslag ingen har hög förväntad avkastning. kring ett tredje steg i jobbskatteavdraget. Inom ramen för regeringens skattepolitik har Departementspromemorian kommer att inne- slopandet av förmögenhetsskatten och ändringhålla olika delförslag vars sammansättning, arna av skattereglerna för fåmansföretag inneomfattning och genomförandetakt kan komma burit en kraftig sänkning av ägarbeskattningen. att variera. Inriktningen är dels att sänka Att beskattningen av fastigheter minskat redugenomsnittsskatten så att trösklarna in på cerar också beskattningen av enskilt ägande. arbetsmarknaden sänks, dels att sänka marginal- Avskaffandet av arvs- och gåvoskatten verkar i skatten för låg- och medelinkomsttagare så att samma riktning. Sänkningen av ägarbeskattdet lönar sig att arbeta mer, dvs. att gå från ningen ökar tillgången på riskkapital i ekonomin. deltid- till heltidsarbete. Regeringen avser också Detta är särskilt viktigt för finansieringen av små att begränsa uttaget av statlig inkomstskatt. Det och nya företag, och främjar därigenom också ökar drivkrafterna för sysselsatta att arbeta mer investeringarna i näringslivet. och att höja sin produktivitet, samt stärker En väl fungerande finansiell sektor ökar den lönsamheten i att satsa på utbildning (den s.k. ekonomiska tillväxten genom en effektiv kapitalutbildningspremien). I vilken omfattning och förmedling och riskhantering som håller nere takt förslagen kan genomföras beror på företagens kapitalkostnader. Den finansiella utvecklingen av de offentliga finanserna och det sektorn bidrar även till tillväxten genom ekonomiska läget. En avvägning mot andra granskning och urval av de mest lönsamma angelägna reformer måste också ske. Åtgärder investeringsprojekten. Vidare spelar den finanssom stärker drivkrafterna till arbete för personer iella sektorn en viktig roll i samband med som uppbär ersättningar och bidrag från system företagsstyrning. som rör ohälsa, arbetslöshet och försörjnings- Företagens villkor avgörs inte enbart av stöd kommer emellertid att prioriteras. tillgången till och kostnaderna för kapital, utan även av regelverkens omfattning och utformning, liksom tillgången till och kostnaderna för

PROP. 2007/08:100

arbetskraft. Regeringens politik är inriktad på att landsting och myndigheter varor och tjänster. göra det enklare och mer lönsamt att starta och för cirka 170 miljarder kronor per år på privata driva företag. marknader. Regeringen avser att återkomma i 16 Det har blivit enklare och billigare för denna fråga. företagen att anställa bl.a. genom att arbets- Regeringen vill också skapa förutsättningar givaravgifterna för unga sänkts och den särskilda för förbättrad konkurrens på flera privata löneskatten för äldre slopats. Även nystartsjobb, marknader, exempelvis inom byggsektorn som i nyfriskjobb och instegsjobb sänker företagens dag domineras av ett fåtal aktörer och karaktäkostnader för att anställa. Företagens med- riseras av en rad delmarknader utan fungerade finansiering av sjukpenningen efter den fem- konkurrens. 17 tonde sjukdagen har slopats. Det har också blivit enklare att anställa personer upp till 24 månader och möjligheten till säsongsanställning har Förbättrad infrastruktur återinförts. Dessutom ska företagens regelbörda minska med 25 procent. Regeringens politik för Fler i arbete och fler och växande företag bidrar företagande ger förutsättningar för ökad tillväxt till ett ökat tryck på landets infrastruktur. och högre sysselsättning. Regeringen har också Sverige är ett starkt handelsberoende land med en viktig roll att säkerställa en väl fungerande en stor utrikeshandel och ett geografiskt läge riskkapitalmarknad. som gör att transporter och infrastruktur både Regeringen har genomfört en rad åtgärder för inom och utom Sverige har stor betydelse. att förbättra villkoren för företagande och Svensk varuexport ökar kontinuerligt liksom entreprenörskap. Ett attraktivt entreprenörs- behovet av transporter och kraven på infraklimat är betydelsefullt för produktiviteten och strukturen. En väl fungerade infrastruktur är en tillväxten i ekonomin. Regeringen avser att åter- grundpelare för framtidens tillväxt. komma i höstens budgetproposition med förslag Regeringens politik syftar till att Sverige ska med inriktningen att ytterligare sänka beskatt- ha en modern infrastruktur som svarar mot ningen av företag, förbättra villkoren för små framtidens krav på effektiva och miljövänliga och växande företag samt förenkla regelverket. transporter och som bidrar till en hög tillväxt. En viktig utgångspunkt bör därför vara att Ökad konkurrens underlätta samverkan mellan transportslagen. Graden av konkurrens påverkar i vilken ut- Det nuvarande transportsystemet behöver sträckning ekonomins resurser används där de underhållas och utvecklas. I storstadsregionerna gör mest nytta. Genom förbättrad konkurrens Stockholm, Göteborg och Malmö är bristerna tvingas företag att bli mer kostnadseffektiva för påtagliga vad gäller väg och järnväg och utmed att inte slås ut från marknaden, samtidigt som flera viktiga transportstråk behövs kapacitetsproduktiviteten höjs genom att företagen får förstärkningar. För att transporterna ska vara större möjligheter att jämföra hur väl de hållbara är det viktigt att transporternas organiserar arbetet. Etableringen av nya företag samhällsekonomiska kostnader i högre grad och graden av konkurrens främjar effektivise- internaliseras, vilket betyder att den miljöringar och innovationer i såväl nya som belastning m.m. som trafiken ger upphov till etablerade företag, och kan därigenom främja prissätts. tillväxten. I budgetpropositionen för 2008 föreslogs en Regeringens politik på konkurrensområdet är satsning på drygt en miljard kronor årligen, bland annat inriktad på att öka konkurrensen på vilket för nuvarande planeringsperiod möjliggör områden där det offentliga i dag svarar för en en satsning på bl.a. drift och underhåll och betydande del av produktionen. Det handlar om nyinvesteringar på sammanlagt ca 10 miljarder att öka valfriheten i välfärdssystemen för den kronor. Regeringen kommer i höstens budgetenskilde. Regeringen bereder frågan om ökad konkurrens och valfrihet i välfärdssystemen, främst inom primärvården och äldreomsorgen. Men det handlar också om att se över kon- 16 Konkurrensverkets rapport 2004:4 ”Myndigheter och marknader – kurrensen i den offentliga produktionen av varor tydligare gräns mellan offentligt och privat”. och tjänster. Uppskattningsvis säljer kommuner, 17 SOU 2002:115 Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn.

PROP. 2007/08:100

proposition att återkomma med ytterligare områden, men det finns tecken på minskad förslag till satsningar i syfte att förbättra den kvalitetsmässig konkurrenskraft. Forskningssvenska infrastrukturen dels genom en närtids- politiken ska därför inriktas på att upprätthålla satsning, dels genom höstens infrastruktur- och förstärka Sveriges roll som en ledande proposition. I närtid handlar det om att åtgärda forskningsnation. de allvarligaste bristerna i nuvarande planer. Det finns dock brister i kraftsamlingen av de Syftet är bl.a. att säkra finansieringen för ett statliga forskningsresurserna och i profileringen antal angelägna projekt som i annat fall riskerar av forskningsverksamheten. För närvarande att skjutas på framtiden. bereds inom Regeringskansliet olika modeller I höstens infrastrukturproposition kommer för fördelning av de direkta statliga forskregeringen att presentera ramar för nästa ningsmedlen till universitet och högskolor. De planeringsperiod. Därefter kommer trafikverken statliga forskningsresurserna ska i tydligt ökad att få i uppdrag att tillsammans med regionerna utsträckning fördelas utifrån den vetenskapliga ge förslag på investeringar inom dessa ramar. kvaliteten. Det sista steget i denna process är att regeringen Det krävs en tydligare strävan mot kvalitet på fastställer prioriteringen av åtgärder på nationell alla nivåer. Regeringens forskningspolitik tar sin nivå och att regionerna fastställer länsplaner för utgångspunkt i tanken att en fri och oberoende regional transportinfrastruktur. En utgångs- forskning är en förutsättning för långsiktig punkt för den nya planeringsomgången är att framgång och ett humanistiskt samhälle. Syftet samhällsekonomiska analyser ska spela en viktig med statens investeringar i forskning är att roll vid prioritering av infrastrukturinvesteringar uppnå en hög internationellt konkurrenskraftig och att det, jämfört med de planer som den kunskapsnivå som i sin tur ger förutsättningar tidigare regeringen fastställt, innebär att en för hög tillväxt och ökad välfärd. större del av investeringarna ska ske inom Regeringen kommer i budgetpropositionen vägsektorn. Regeringen kommer att finansiera och i en forskningspolitisk proposition som infrastrukturinvesteringar i enlighet med läggs fram under 2008 att presentera satsningar intentionerna i lagen (1996:1059) om statsbud- för att stärka förutsättningarna för svensk geten, dvs. i första hand med anslag. Det statliga forskning. Vidare kommer den närmare inriktåtagandet kan dock komma att kompletteras ningen av statens forskningspolitik under åren genom medfinansiering från företag, resenärer, 2009–2012 att presenteras. Utöver forskning transportörer, kommuner och regioner. kommer innovation att vara ett viktigt tema för Anläggningsmarknaden präglas av låg produk- den forskningspolitiska propositionen. Åtgärder tivitetsutveckling. Bristande konkurrens är en kommer att presenteras för att svensk forskning orsak, men åtgärder behöver vidtas även på ska ges bättre förutsättningar att vara av högsta beställarsidan. Regeringen arbetar nu med en rad internationella kvalitet, bidra till att lösa viktiga initiativ i syfte att få en bättre fungerande samhällsutmaningar, till Sveriges globala konkurmarknad och att i slutändan få ut mer infra- renskraft och därmed till ekonomisk tillväxt. Det struktur för varje satsad krona. statliga systemet för forskningsfinansiering måste se till att de tillgängliga resurserna används på ett bättre sätt genom att de i tydligt ökad Konkurrenskraftig forskning utsträckning fördelas efter kvalitetskriterier. Den statligt finansierade forskningen ska vara av Goda drivkrafter för forskning och innovationer högsta internationella kvalitet och därmed bidra som kan omsättas till produktion bidrar till till ekonomisk tillväxt. tillväxten. Avgörande faktorer för detta är tillgången till högt specialiserad arbetskraft, starka forskningsmiljöer, väl fungerande patentsystem, Kunskap i förskola och skola och starka incitament för företagande och kommersialisering av forskningsresultat. Genom investeringar i utbildning och en politik Sverige tillhör de länder som satsar störst som säkrar en hög kvalitet i utbildningssystemet andel av BNP på forskning och utveckling, det ökar Sveriges förutsättningar att konkurrera med gäller båda näringslivet och det offentliga. kunskaper och kompetens i en alltmer Svensk forskning håller världsklass inom många globaliserad värld. Detta är viktiga förut-

PROP. 2007/08:100

sättningar för höjd produktivitet och tillväxt i Med en grundskola av hög kvalitet ges barn ekonomin. Risken för arbetslöshet är betydligt och ungdomar mer likvärdiga förutsättningar att högre för personer som inte har avslutat sin skapa sig en framtid. Skolan ska präglas av gott grundskole- eller gymnasieutbildning. Att skapa ledarskap och välutbildade lärare, en tydlig förutsättningar så att kvaliteten i utbildnings- fokusering på kunskapsresultaten och av den systemet säkras och fler unga uppnår utbild- gemensamma värdegrunden. Det skapar förutningens mål inom avsedd tid är därför avgörande sättningar för förbättrad måluppfyllelse och en för att på lång sikt minska utanförskapet. trygg och utvecklande miljö för barn och Tillgången på humankapital är en viktig ungdomar. tillväxtfaktor. Länder med en mer välutbildad Regeringen fokuserar på kunskapsuppdraget i arbetskraft har generellt sett högre tillväxt än grundskolan. Det är för sent att rätta till länder med lägre utbildningsnivå. Länder som grundskolans tillkortakommande i gymnasieförbättrat sina utbildningsresultat har ökat sin skolan eller på ännu högre nivå. Det individuella BNP. Även utbildningens kvalitet har stor stödet till elever som inte når målen i grundbetydelse för tillväxten. skolan ska utvecklas och tidigareläggas. Sverige är ett av de länder i världen som satsar Därigenom förbättras förutsättningarna för att mest resurser i relation till BNP på utbildning. elever påbörjar en gymnasieutbildning och att de Trots denna satsning finns det brister i även fullföljer densamma. Därtill behövs mer utbildningssystemet. En av fyra grundskole- yrkesutbildning, som med fördel kan bedrivas i elever tar sig inte igenom skolan med de form av lärlingsutbildning. kunskaper som alla behöver som grund för Lärarnas kompetens är central för elevernas gymnasiestudier. En av fyra gymnasieelever tar resultat. Regeringen har därför tillfört resurser sig inte igenom gymnasieskolan inom fyra år. för lärares fortbildning, för att öka deras Flera internationella studier visar att Sverige möjligheter till forskning och för att möjliggöra alltmer släpar efter jämförbara länder när det ökad validering samt kompletterande utbildning gäller framförallt kunskaper i matematik och av obehöriga lärare. Även resurserna för den naturvetenskap. Även läsförståelsen har blivit statliga rektorsutbildningen har utökats. sämre i jämförelse med tidigare svenska resultat. Skolorna ska arbeta för att tidiga insatser görs Inom ramen för regeringens utbildnings- när det gäller grundläggande färdigheter som att politik pågår ett omfattande reformarbete. kunna läsa, skriva och räkna. För detta har Arbetet syftar till att förbättra kunskaps- regeringen aviserat en satsning på 900 miljoner resultaten och säkra en likvärdig kvalitet i kronor under åren 2008–2010 för en läsa-skrivautbildningen för alla barn och unga, oavsett räkna-satsning med fokus på de tidiga åren. förutsättningar. Skolans förmåga att ge varje elev Regeringen avser att återkomma med ytterligare förutsättningar att nå målen för utbildningen satsningar på matematik och naturorienterande inom avsedd tid måste öka. ämnen. Under resten av mandatperioden avser En väl fungerande förskoleverksamhet ska regeringen att arbeta vidare med förslag som förena en god pedagogisk verksamhet och stärker och utvecklar svenskt utbildningsomsorg. Den ska underlätta för föräldrar att väsende. förena förvärvsarbete eller studier med familjeliv. Regeringen anser att förskolans potential att stimulera barns naturliga lust att lära måste tas Förbättrad integration tillvara på ett bättre sätt. Det gynnar inte minst barn i behov av särskilt stöd. Regeringen avser Det är regeringens mål att Sverige ska vara ett därför att presentera en satsning på förskolan, i öppet samhälle som präglas av gemenskap, syfte att stärka förskolans pedagogiska uppdrag delaktighet och mångfald. Regeringen anser att med inriktning bl.a. på barns språkliga och arbete, utbildning och språkkunskaper utgör de matematiska utveckling. Den avgiftsfria all- viktigaste vägarna till en framgångsrik etablering männa förskolan kommer att utvidgas till att i Sverige. En genomgående linje i integrationsomfatta också barn från tre års ålder. En politiken är att öppna möjligheter och stärka barnomsorgspeng kommer att införas för att individens makt. Fortfarande har utrikes födda stärka valfriheten för föräldrarna och öka lägre sysselsättningsgrad, högre arbetslöshet och utbudet av olika former av förskoleverksamhet.

PROP. 2007/08:100

en större andel utanför arbetskraften än de ingens politik som syftar till minskad klimatinrikes födda. påverkan och ökad andel förnybar energi. En bättre integration leder både till ett bättre Regeringen analyserar nu innehållet i paketet samhällsklimat och ett ökat arbetskraftsutbud. särskilt vad gäller konsekvenserna av målen för En bättre integration på arbetsmarknaden leder Sveriges del. Regeringen deltar i de pågående också till högre BNP. förhandlingarna och verkar för att EU:s klimat- 18 Regeringen ser det som en viktig uppgift att och energipaket ska beslutas våren 2009. säkerställa att alla vuxna i Sverige oavsett Regeringen har sedan tillträdet genomfört ett bakgrund har goda möjligheter att delta på flertal åtgärder och tagit flera initiativ för att nå arbetsmarknaden och i det svenska samhället. uppsatta klimatmål. Det handlar t.ex. om Därför har regeringen presenterat åtgärder för införandet av miljöbilspremien, tillsättande av en att bryta utanförskapet och förbättra integra- kommission för hållbar utveckling, en särskild tionen. I 2007 års ekonomiska vårproposition miljardsatsning på klimatåtgärder och höjd presenterades bl.a. instegsjobb, fortsatt satsning koldioxidskatt. på kompletterande utbildning i högskolan och Den parlamentariska klimatberedningen har kompetensutveckling av lärare i svenska för nyligen avlämnat sitt betänkande. Regeringen invandrare. Under våren har regeringen också i avser att under hösten 2008 presentera en proposition 2007/08:95 Ett starkare skydd mot klimatpolitisk proposition med förslag till mål diskriminering lagt förslag om en ny och samlad och åtgärder för den svenska klimatpolitiken. diskrimineringslagstiftning som bl.a. förstärker På energiområdet har regeringen arbetat för möjligheterna att motverka diskriminering i en bred parlamentarisk förankring. Regeringen arbetslivet. avser att bjuda in riksdagens partier till en bred De generella åtgärder som regeringen vidtar och långsiktig energiöverenskommelse som har för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt Allians för Sveriges energiöverenskommelse som i kombination med den samlade integrations- grund. strategi som regeringen kommer att presentera i Miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel samband med höstens budgetproposition syftar har en central roll i miljö- och klimatarbetet. Inte till att upprätthålla den positiva sysselsätt- minst krävs förbättrad samordning mellan ningsutvecklingen som skett under senare år (se energibeskattningen och övriga ekonomiska avsnitt 4.2.2). Inträdet på arbetsmarknaden ska styrmedel inom miljö- och energipolitiken. En ske snabbare, sysselsättningsgraden och möjlig- grundprincip i det fortsatta arbetet är att heten till egen försörjning öka, diskrimineringen förorenaren ska betala för sin miljöpåverkan. minska och den gemensamma värdegrunden Särskilt fokus kommer att läggas på koldioxidstärkas. Utrikes födda barn ska ges bättre beskattning. möjlighet att snabbt nå kunskapsmålen i den Regeringen har för mandatperioden avsatt en svenska skolan. Ytterligare förslag för att halv miljard kronor för att förbättra miljön i våra förbättra förutsättningarna för arbetskrafts- hav. I Östersjön och Västerhavet har överinvandring kommer att presenteras under våren. gödning, hårt fisketryck och utsläpp av miljögifter skapat akuta och alarmerande problem. Regeringen avser att under 2009 presentera en 4.4.2 Satsningar på klimat och energi havspolitisk proposition som bl.a. kommer att innehålla förslag till konkreta åtgärder för Klimatfrågan är ett globalt problem som kräver havsmiljön. globala lösningar (se avsnitt 4.1.2). Därför är det Miljömålsrådet presenterade nyligen en förhelt avgörande att en bred internationell djupad utvärdering av Sveriges miljömål. Med överenskommelse kommer till stånd. Sverige och Miljömålsrådets fördjupade utvärdering och EU är starkt drivande i denna process. inkomna remissynpunkter som underlag avser Inriktningen i Europeiska kommissionens regeringen att under 2009 presentera en proklimat- och energipaket är i linje med reger- position om miljömålen. Regeringen kommer i höstens budgetproposition att presentera ytterligare satsningar för att skapa en effektiv och ändamålsenlig klimat- och energipolitik. 18 SOU 2008:14, Timmar, kapital och teknologi – vad betyder mest?

PROP. 2007/08:100

4.4.3 Förbättringar av välfärdssystemen hyresgränsen för bostadstillägg för pensionärer höjts till 5 000 kronor för ensamstående och De offentligt finansierade välfärdssystemen till- 2 500 kronor för sammanboende. godoser behov av sjukvård, skola, äldre- och Ytterligare analys av pensionärernas ekonobarnomsorg liksom trygghet och försörjning i miska situation pågår. Regeringen avser att i olika situationer och skeenden i en människas höstens budgetpropositionen ta ytterligare steg liv. Genom en varaktigt hög sysselsättning och för att förbättra de ekonomiska villkoren för i tillväxt skapas förutsättningar för en förbättrad första hand de sämst ställda pensionärerna. generell välfärd för alla medborgare. Förslagen bör utformas så att höga marginal- Samtidigt är välfärdssystemens utformning i effekter så långt möjligt kan undvikas. sig en viktig faktor för tillväxt och hållbarhet i de offentliga finanserna som påverkar möjligheterna att tillgodose medborgarnas individuella behov Den psykiatriska vården stärks av trygghet och välfärd. Regeringens politik för ökad sysselsättning och minskat utanförskap Målet för svensk hälso- och sjukvård, och bidrar till att fler kan försörja sig genom egna därmed även den psykiatriska vården, är att förvärvsinkomster i stället för genom ersättning befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, från olika socialförsäkrings- och bidragssystem. tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Satsningarna på ökad kunskap i barnomsorg och Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att skola förbättrar välfärden i dag men är också förbättra den psykiatriska vårdens kvalitet. Bland central för den långsiktiga tillväxten. annat har en satsning gjorts för att stödja Regeringens reformer för förbättringar av kommunerna i förberedelsearbetet inför ikraftvälfärdssystemen har bl.a. inriktats mot att stärka trädandet av regeringens förslag om öppenvård den enskilda familjens valmöjligheter genom med särskilda villkor. Vidare har ett nationellt införandet av vårdnadsbidraget, barnomsorgs- utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn pengen och jämställdhetsbonusen. Äldre- och unga inrättats, och ett riktat stöd till omsorgen har förstärkts bl.a. genom bidrag till landstingen har införts i syfte att förbättra kommunerna för att stimulera fria val inom kvaliteten och tillgängligheten inom barn- och äldreomsorgen. Nyligen lämnades även proposi- ungdomspsykiatrin. Därtill har regeringen tioner med förslag om reformerad tandvård samt lämnat bidrag till vissa brukar- och anhörigåtgärder för förbättringar av folkhälsan. I organisationer, inrättat en högskoleutbildning höstens budgetproposition avser regeringen att för vårdare samt avsatt resurser till läkarnas återkomma med förslag om satsningar för att specialistutbildning. dels förbättra den ekonomiska situationen för i Trots detta finns det alltjämt brister i den första hand de sämst ställda pensionärerna, dels svenska psykiatriska vården. Samordningen förstärka den psykiatriska vården. mellan ansvariga huvudmän fungerar inte fullt ut, det finns tecken på platsbrist, den evidensbaserade vården behöver stärkas och det Situationen för de sämst ställda pensionärerna finns brister när det gäller rehabilitering och förbättras daglig sysselsättning. Andra eftersatta områden är utbildning och kompetens samt första linjens Den ekonomiska utvecklingen för pensionärerna barn- och ungdomspsykiatri. har varit positiv under senare år eftersom I budgetpropositionen för 2009 avser inkomst- och tilläggspensionerna beror på till- regeringen att föreslå en resursförstärkning för växten genom s.k. följsamhetsindexering. att stödja kommuner och landsting i deras arbete Pensionärerna gynnas därmed av den snabba att utveckla en väl fungerande psykiatrisk vård. sysselsättningstillväxten. Det finns dock grupper Den närmare inriktningen på arbetet kommer att av pensionärer som lever under knappa presenteras under hösten 2008. Personer med ekonomiska villkor. psykisk sjukdom samt barn och ungdomar är Under senare år har det, utöver åtgärder som prioriterade i detta arbete. främjar sysselsättningstillväxten och därmed Det bör finnas en god tillgänglighet och ett pensionsutvecklingen, genomförts förbättringar fungerande system för att fånga upp individer i för pensionärerna. Bland annat har den övre första linjens barn- och ungdomspsykiatri. De

PROP. 2007/08:100

sysselsättningsfrämjande insatserna för personer för att skapa en effektivare myndighetsstruktur. som lider av psykisk sjukdom behöver stärkas Regeringen beslutade i december 2006 om en och befintlig vård och rehabilitering ska i översyn av den statliga förvaltningens uppgifter möjligaste mån bygga på tillgänglig evidens. och organisation (2006 års förvaltningskommitté) som kom med ett delbetänkande i december 2007. Kommitténs slutbetänkande är Ett effektivt rättsväsende planerat till slutet av 2008.

Regeringen har genomfört stora satsningar på rättsväsendet i syfte att förebygga och bekämpa Effektivisering av försvaret brottsligheten och att öka tryggheten. Under mandatperioden ställer regeringen fler och högre För Sveriges förmåga att bidra till stabilitet och krav på rättsväsendets myndigheter. Det handlar säkerhet i vårt närområde och för att stärka bl.a. om att öka den polisiära närvaron och att internationell fred, säkerhet och mänskliga stärka brottsofferperspektivet och verksamhets- rättigheter är ett väl fungerande försvar resultaten inom rättsväsendet som helhet. För nödvändigt. Sverige bör också ha ökade möjligatt brottsligheten ska minska och tryggheten öka heter att delta i olika internationella fredskrävs en verkningsfull samverkan med aktörer insatser. Omvandlingen till ett försvar anpassat som finns utanför rättsväsendet. Ett effektivt till dagens behov har i flera avseenden kommit rättsväsende är en avgörande förutsättning för långt. Den samlade omprövningen av försvarets att samhällets insatser för att minska brottslig- materielförsörjning, som regeringen redovisade i heten och öka tryggheten ska bli framgångsrika. budgetpropositionen för 2008, innebär ytter- Regeringen kommer att intensifiera arbetet med ligare ett steg i övergången från invasions- till att identifiera ytterligare insatser som på olika insatsförsvar. Omprövningen är också ett sätt bidrar till ökad effektivitet och förbättrat uttryck för regeringens ambition att effektivisera resultat i rättsväsendet. försvaret. Regeringen bedömer att utgifterna för försvaret bör kunna minskas med sammantaget 3–4 miljarder kronor i nivå, inklusive de 4.4.4 Bättre användning av gemensamma besparingar som aviserades i budgetproposiresurser tionen för 2008. Inom denna ram, men utöver de besparingar som riksdagen redan beslutat, avser Globaliseringen, klimathotet och en åldrande regeringen att återkomma med förslag om en befolkning ställer krav på sunda offentliga sänkning av materielanslaget med 650 miljoner finanser som stöds av en ansvarsfull budget- kronor i nivå från 2009. En viss del av de medel politik. För att klara de framtida utmaningarna som frigörs ska kunna användas för att förstärka behöver kvaliteten i de offentliga finanserna Försvarsmaktens möjligheter att delta i internastärkas. Sammansättningen av de offentliga tionella fredsfrämjande insatser. utgifterna och inkomsterna bör bidra till att de I första hand bör försvarsmateriel direktgemensamma resurserna används på bästa anskaffas och i andra hand utvecklas tillsammans möjliga sätt, dvs. med hög effektivitet. med andra länder. Först om inget av dessa Regeringen bedriver ett intensivt arbete för att alternativ är möjligt eller önskvärt bör materiel på olika sätt motverka missbruk av skatte- och utvecklas på egen hand. Det finns också trygghetssystemen. Vidare pågår ett brett anledning att effektivisera den verksamhet som förändringsarbete för att skapa förutsättningar stödjer materielförsörjningen såsom upphandför en mer effektiv statlig förvaltning, dels inom lingsadministration och forskning. Även inom olika verksamhetsområden, dels inom ramen för andra stödverksamheter knutna till försvaret den ekonomiska styrningen av de statliga finns en fortsatt effektiviseringspotential, t.ex. myndigheterna. En väl organiserad och effektiv inom logistik och underhåll. Vidare finns statlig förvaltning är en förutsättning för en fortsatta möjligheter till effektivisering inom effektiv och verkningsfull implementering av försvarets personalförsörjning. regeringens politik och för ekonomins I syfte att skapa beslutsunderlag för den funktionssätt. Ett antal små myndigheter har fortsatta effektiviseringen har regeringen, i lagts ner och inom flera områden pågår arbete enlighet med vad som aviserades i budget-

PROP. 2007/08:100

propositionen för 2008 tillsatt en särskild arbetet mot skattefusk, svartarbete och felaktiga genomförandegrupp. Uppgiften att åstadkomma utbetalningar från trygghetssystemen. en effektivare materielförsörjning kan inte frikopplas från frågan om vilka krav på operativ förmåga som ställs på Försvarsmakten. Reger- Fortsatt utveckling av den ekonomiska styrningen ingen kommer i höstens budgetproposition att i staten återkomma till riksdagen i fråga om den fortsatta effektiviseringen av försvaret. Fortsatt utveckling av resultatstyrningen Regeringen anser att de senaste tjugo årens utvecklingsarbete för att förändra och effek- Fortsatta åtgärder mot skattefusk, svartarbete och tivisera den statliga styrningen av myndigheter bidragsbrott har varit framgångsrik och bidragit till att långsiktigt förbättra den ekonomiska styrningen Regeringen har med stöd av Delegationen mot i staten. Utvecklingen av den statliga redofelaktiga utbetalningar (FUT-delegationen) visningsmodellen, myndigheternas årsredovissedan hösten 2006 bedrivit ett intensivt arbete i ningar och årsredovisningen för staten har vidare syfte att minimera felaktiga utbetalningar från bidragit till att förbättra uppföljningsinformatrygghetssystemen som en följd av över- tionen på olika nivåer i staten. Ett resultatfokus utnyttjande och bidragsbrott. Regeringen har har utvecklats, inte minst i myndigheterna, som fortlöpande redovisat ett stort antal åtgärder för är viktigt att bibehålla och förstärka. att reducera detta problem. Trots de framsteg som nåtts har också viss Det är också viktigt att fortsatt bekämpa kritik riktats mot systemet. Kritiken har svartarbete och annat skattefusk. Regeringen har framförallt handlat om hur resultatstyrningen redan presenterat flera förslag som minskar kommit att utvecklas och tillämpas. En särskild skattefusk och svartjobb samt ökar effektiviteten utredare tillkallades sommaren 2006 med av Skatteverkets kontrollarbete. uppdrag att utvärdera resultatstyrningen. Ut- Regeringen har också höga ambitioner när det redningen lämnade sitt betänkande Att styra gäller att förenkla regelverket och minska de staten – regeringens styrning av sin förvaltning administrativa kostnaderna för företagen. Enkla till regeringen i november 2007 (SOU 2007:75). och tydliga regler har betydelse för att motverka Utredningens betänkande har remitterats och svartjobb och fusk. remissammanställningen finns att tillgå i Regeringen kan konstatera att FUT- Finansdepartementet (dnr. Fi2007/8709). delegationens och Skatteverkets arbete har visat En utgångspunkt för inriktningen av regeratt det finns starka kopplingar mellan skattebrott ingens fortsatta arbete kommer vara att i form av svartarbete och bidragsbrott. Det finns styrningen bör bli mer långsiktig och strategisk, därför starka skäl att på ett effektivare sätt mer flexibel i förhållande till myndigheters skilda samordna åtgärder mot felaktiga utbetalningar förutsättningar och i mindre grad bygga på med åtgärder mot skattefusk och svartarbete. omfattande årliga återrapporteringskrav. Vidare är det angeläget att fortsatt undersöka Ett första steg i denna riktning bör tas redan i och analysera orsaker till och omfattning av höst genom att kravet på en enhetlig verkfelaktiga utbetalningar i syfte att öka precisionen samhetsstruktur av statsbudgetens indelning i och kostnadseffektiviteten i de åtgärder som nuvarande politik- och verksamhetsområden vidtas. Därutöver är det angeläget att system- utgår. Det innebär att strukturen för regeringens övergripande riskanalyser kommer till stånd som resultatredovisning till riksdagen från och med gör det möjligt att identifiera och hantera budgetpropositionen för 2009 successivt myndighetsgemensamma risker. kommer att ändras. Det finns flera skäl till detta. Slutligen är det angeläget att på ett syste- För det första har det visat sig svårt att bryta ner matiskt sätt säkerställa att de kontrollsystem övergripande politiska mål till politikområden som berörda myndigheter använder och succes- och effektmål för den enskilda myndigheten och sivt utvecklar är ändamålsenliga och effektiva. i vissa fall till verksamhetsmål för delar av en Regeringen kommer i budgetpropositionen myndighets verksamhet. För det andra har det för 2009 med förslag till fortsatt inriktning av inte varit möjligt att på ett rättvisande sätt

PROP. 2007/08:100

redovisa och summera resultat eller kostnader i denna struktur. Verksamhetsstrukturen återfinns i dag i såväl budgetpropositionen som myndigheternas regleringsbrev. En konsekvens av regeringens förslag är att nuvarande underindelning av utgiftsområden ska ses över. Det medför även ett behov av att överväga vilka mål som ska redovisas och följas upp inom respektive utgiftsområde. I budgetpropositionen för 2009 kommer regeringen att mer utförligt presentera den fortsatta inriktningen av arbetet med resultatstyrningen.

Ändrad anslagsavräkningsgrund för myndigheternas förvaltningskostnader Regeringen tog i budgetpropositionen för 2006 ett första steg i riktning mot ökad kostnads- och intäktsmässighet i budgetering och redovisning på statsbudgeten genom ändrade principer om redovisning av skatter. I ett andra steg avser regeringen att i budgetpropositionen för 2009 lämna förslag om ändrad anslagsavräkningsgrund för myndigheternas förvaltningskostnader. Det 19 innebär att redovisning mot anslag i fråga om myndigheternas förvaltningskostnader från och med budgetåret 2009 ska göras det år till vilket kostnaden hänför sig, dvs. på kostnadsmässig grund. Syftet är att underlätta för myndigheterna samt ge en bättre bild av verksamheten. I samband med denna förändring uppstår vissa övergångseffekter. Regeringen kommer att i budgetpropositionen för 2009 lämna förslag om hur dessa övergångseffekter ska hanteras.

19 Övergången omfattar inte universitetens och högskolornas anslag för grundutbildning respektive forskning, för vilka tillämpas särskilda anslagsavräkningsgrunder.

PROP. 2007/08:100

Ett ramverk för sysselsättningspolitiken den varaktiga sysselsättningen genom ett

minskat utanförskap. Målen kan därför inte Regeringens politik har bidragit till att varaktigt användas för att styra åtgärderna mot de mest öka antalet människor som arbetar. En angelägna problemen på arbetsmarknaden. De är indikation på detta är att den tidigare regeringens också svåra att använda för att följa upp om mål om att 80 procent av befolkningen i åldern politiken har avsedd effekt, eftersom det är 20–64 år ska vara reguljärt sysselsatt nu bedöms många andra faktorer än politiken som påverkar vara uppfyllt, både i år och under den resterande den aggregerade sysselsättningen eller arbetslösdelen av prognosperioden (se tabell 4.2). Detta heten. Nästa avsnitt redogör i mer detalj för 20 uppnås samtidigt som sjukskrivningstalen regeringens bedömning i denna fråga. minskar. Regeringens ambition är dock högre; Arbetet i Regeringskansliet med att precisera den varaktiga sysselsättningen ska öka ytterligare målen för sysselsättningspolitiken inriktas därför genom ett fortsatt minskat utanförskap. på att utarbeta en analysram för hur syssel- I Regeringskansliet pågår därför ett arbete sättningspolitikens mest prioriterade uppgifter med att utforma ett ramverk för sysselsättnings- ska kunna identifieras. I detta arbete ingår att politiken. Syftet är att skapa goda förut- skapa ett sammanhållet och systematiskt beslutssättningar för en sysselsättningspolitik som underlag till politiken, som syftar till att öka bidrar till högre välfärd. En central del i möjligheterna att snabbt upptäcka nya problem ramverksarbetet är att precisera sysselsätt- på arbetsmarknaden som föranleder ekonomiskningspolitikens mål. Detta arbete rör många politiska insatser. Viktiga delar i detta underlag 21 frågeställningar. I budgetpropositionen för 2008 utgörs av indikatorer på arbetsmarknadens angav regeringen att sysselsättningspolitikens funktionssätt och indikatorer på om den förda viktigaste uppgift är att öka den varaktiga politiken har avsedd effekt. Det innebär bl.a. att sysselsättningen, dvs. den sysselsättningsnivå indikatorer tas fram som följer utvecklingen av som är förenlig med stabil inflation och utanförskapets omfattning och struktur. Arbetet ekonomisk balans i övrigt. Regeringen med att specificera indikatorer pågår i samarbete 22 tydliggjorde också att detta ska åstadkommas med Statistiska centralbyrån (SCB). Indikatoframförallt genom åtgärder som leder till ett rerna kommer att publiceras successivt på SCB:s minskat utanförskap, dvs. genom att fler hemsida, med en planerad start under hösten människor börjar att arbeta. Regeringens politik 2008. Denna fördjupningsruta redovisar den har därför inriktats mot att minska modell som regeringen arbetar utifrån. sjukfrånvaron och arbetslösheten och samtidigt öka arbetskraftsdeltagandet. Politiken har också syftat till att öka antalet arbetade timmar bland Sysselsättningspolitikens mål dem som arbetar. Slutligen redogjordes för att en politik som syftar till att varaktigt öka Rätt utformade kan mål för sysselsättningssysselsättningen kräver åtgärder som förbättrar politiken bidra till en bättre resursanvändning arbetsmarknadens funktionssätt. och därmed till en högre välfärd på flera sätt. För Regeringen har i det fortsatta ramverksarbetet det första genom att målen tydliggör avsikten dragit slutsatsen att explicita kvantitativa mål på med och inriktningen på politiken. För det andra den aggregerade sysselsättningsgraden eller den kan väl formulerade mål underlätta för politiker aggregerade arbetslösheten är problematiska, och andra beslutsfattare att fokusera och styra bl.a. för att de inte tydliggör ambitionen att öka åtgärderna mot de mest väsentliga problemen på arbetsmarknaden. För det tredje kan tydliga mål underlätta uppföljning och utvärdering av politiken.

20 Även Konjunkturinstitutet (KI) gör bedömningen att den reguljära Erfarenheter av explicita kvantitativa mål för sysselsättningsgraden överstiger 80 procent under 2008 och 2009 sysselsättningspolitiken (Konjunkturläget, mars 2008). KI publicerar inte någon prognos för den reguljära sysselsättningsgraden på längre sikt än så. Erfarenheterna av de tidigare kvantitativa målen 21 Begreppet mål används här i principiell och vid bemärkelse. Huruvida för sysselsättning och arbetslöshet har dock visat det är lämpligt att använda explicita kvantitativa mål diskuteras längre att sådana mål är behäftade med problem. fram i detta avsnitt. Sysselsättningsmålet innebar att 80 procent av 22 Finansplanen avsnitt 1.13.2.

PROP. 2007/08:100

befolkningen i åldern 20–64 år skulle vara men för att målen ska fungera ändamålsenligt reguljärt sysselsatta. Arbetslöshetsmålet inne- krävs att de är preciserade och definierade utifrån 23 bar att den öppna arbetslösheten skulle halveras sysselsättningspolitikens prioriterade områden. till 4 procent mellan åren 1994 och 2000. Erfarenheterna av de tidigare kvantitativa målen Ett första problem med dessa mål var att de pekar dock snarare på risken att målen ger inte förmedlade vad sysselsättningspolitiken incitament att utnyttja egenheter i statistiken för avsåg att åstadkomma, i synnerhet eftersom att nå måluppfyllelse. målen kunde uppfyllas utan att fler människor började arbeta. Arbetslöshetsmålet kunde t.ex. uppfyllas genom att arbetslösa personer flyttade Indikatorer på arbetsmarknadens funktionssätt till arbetsmarknadspolitiska program. Sysselsättningsmålet hade i sin konstruktion liknande Tyngdpunkten i debatten kring arbetsmarkproblem eftersom även personer som är naden och sysselsättningspolitiken har främst frånvarande från en anställning – t.ex. sjukfrån- legat kring hur många eller hur stor andel av varande, föräldralediga eller tjänstlediga för befolkningen som är sysselsatt eller arbetslös. En studier – räknas som sysselsatta. sådan snäv beskrivning av arbetsmarknaden De kvantitativa målen tydliggjorde inte heller riskerar att leda till fel slutsatser både när det att det avgörande för ökad välfärd är att den gäller hur stort det svenska utanförskapsvaraktiga sysselsättningen ökar, dvs. det är den problemet egentligen är och vilken ekonomisk genomsnittliga sysselsättningen över en kon- politik som leder till en varaktigt högre sysseljunkturcykel som ska öka. Såsom målet sättning. Behovet av att beskriva arbetsmarkformulerades kunde (kortvarig) måluppfyllelse naden i fler dimensioner än sysselsättning och uppnås till priset av ökat inflationstryck eller arbetslöshet, beror både på egenheter i andra ekonomiska obalanser. Slutligen framgick statistiken och på att olika regelsystem och inte heller av målen i vilka grupper regeringen institutioner samverkar. Exempel på det ansåg att det var mest angeläget att öka förstnämnda är att personer som är sjukskrivna sysselsättningen eller minska arbetslösheten. räknas som sysselsatta även om de inte arbetat Målen kunde därmed inte användas till att styra under lång tid. Exempel på det senare är att åtgärderna till de mest prioriterade grupperna. sjukfrånvaron varierar väsentligt mellan olika De kan därmed inte heller användas som mål för delar av landet och på ett sätt som till stora delar en politik som avser att öka den varaktiga sammanfaller med arbetsmarknadsläget. sysselsättningen framförallt genom ett minskat En sammanhållen och systematisk beskrivutanförskap. ning av arbetsmarknadens funktionssätt ökar Ytterligare ett problem med kvantitativa mål både möjligheterna att snabbt upptäcka nya är att det är svårt att bedöma om måluppfyllelse problem som föranleder ekonomisk-politiska är resultatet av en lyckad politik, eller av att insatser och möjligheterna att följa upp politiandra faktorer som t.ex. konjunkturläget har kens effekter. påverkat målvariabeln gynnsamt. En politik som leder till varaktigt ökad sysselsättning kan t.ex. En bred beskrivning av arbetsmarknadens tillfälligt motverkas av en lågkonjunktur. Risken funktionssätt finns då att politiken, på felaktiga grunder, En systematisk och heltäckande bild av utanförbedöms vara overksam eller rentav felaktig. Men skapsproblemets omfattning och struktur erhålls kvantitativa mål har också fördelar. Till exempel genom att redovisa arbetsmarknadssituationen kan de bidra till ökad tydlighet och därigenom för hela befolkningen i arbetsför ålder i de tre till bättre fokus i politiken. Så kan vara fallet, dimensioner som beskrivs nedan. SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) är den enda statistikkälla som ger en beskrivning av hela befolkningen i arbetsför ålder (15–74 år) 23 och som samtidigt är möjlig att uppdatera flera Till sysselsättningsmålet kopplades ett mål för antalet personer (omräknat till helårsekvivalenter) vars försörjning utgörs av ersättning gånger per år. Med hjälp av AKU går det också vid ohälsa, arbetslöshet, deltagande i arbetsmarknadspolitiska program att uppskatta hur många arbetstimmar som och ekonomiskt bistånd. Målet var att minska antalet helårsekvivalenter utförs i ekonomin, och hur dessa timmar från drygt 1 miljon år 1997 till 0.8 miljoner år 2004, genom det fördelar sig över befolkningen. Det är speciellt förbättrade sysselsättningsläget (Budgetpropositionen för 1999, bilaga 4).

PROP. 2007/08:100

värdefullt eftersom syftet med politiken är att arbetssökande men som inte uppfyller både varaktigt öka antalet personer som faktiskt kriterierna för att klassificeras som arbetslös), arbetar, men även att varaktigt öka antal arbetade lediga och övriga. timmar bland dem som arbetar. AKU har dessutom funnits under lång tid och I vilka arbetsmarknadstillstånd finns det har utarbetats internationella riktlinjer för utanförskapsproblemet? olika definitioner inom statistiken. Det möjlig- Utanförskapsproblemet finns i de flesta arbetsgör jämförelser både över tid och mellan länder. marknadstillstånd som återges i figur 1. Det Figur 1 visar de kategorier (arbetsmarknads- finns personer med arbetsmarknadsrelaterade tillstånd) som befolkningen delas in i enligt problem såväl bland dem som räknas som AKU:s definitioner. En person räknas som sysselsatta, som bland dem som räknas som 24 sysselsatt om personen under den veckan som utanför arbetskraften. Bland dem som är sysselundersökningen avser (referensveckan) arbetade satta finns exempelvis de som skulle vilja arbeta minst en timme, eller arbetar som egenföretagare mer, s.k. undersysselsatta. Bland sjukfrånvarande eller har en anställning som han eller hon är finns t.ex. personer som skulle kunna arbeta om frånvarande från hela veckan — exempelvis p.g.a. de fick möjlighet att byta arbetsuppgifter eller sjukdom, semester, föräldraledighet eller studier. arbetsgivare. Även bland grupper utanför I arbete räknas de som arbetat minst en timme arbetskraften finns personer som skulle kunna under referensveckan. arbeta men som av olika skäl inte söker arbete. Svårigheterna att få ett arbete kan t.ex. leda till Figur 1 Några centrala begrepp i AKU. att människor stannar längre i utbildning. Arbetsmarknadsforskning visar att äldre Befolkningen personer som riskerar att bli arbetslösa tenderar att välja avtalspension och därmed lämna arbetskraften före ordinarie pensionsålder. 25 I arbetskraften Ej i arbetskraften: Samvariationen mellan aktivitets- och sjukersättning och arbetsmarknadsläge i olika • Heltidsstudier regioner indikerar också att det finns sjuka • Sjuka Sysselsatta Arbetslösa utanför arbetskraften som har förmåga att • Pension arbeta. • Hemarbetande • Värnpliktiga I syfte att få en mer fullständig bild av • Arbetssökande utanförskapsproblemet omfattning är det därför I arbete Tillfälligt • Lediga nödvändigt att följa utvecklingen av samtliga frånvarande • Övriga arbetsmarknadstillstånd i figur 1. Det innebär att hela veckan antalet personer i samtliga arbetsmarknads- Not: SCB delar även in kategorin ”ej i arbetskraften” efter huruvida tillstånd i figur 1 ska redovisas. personen velat och kunnat arbeta. Personer som velat och kunnat arbeta benämns latent arbetssökande. Tid utan arbete är en viktig dimension En person är arbetslös om han eller hon saknar Den andra dimensionen av utanförskapet som arbete under referensveckan, men har sökt indikatorerna ska fånga upp är hur lång tid som arbete under någon av de senaste fyra veckorna människor är utan arbete. Långa tider utan och kan ta ett arbete under de kommande tre arbete kan ha stora konsekvenser både för veckorna. Personer som inte uppfyller kri- samhället som helhet och för de människor som terierna för att räknas som sysselsatta eller drabbas. arbetslösa räknas som ej i arbetskraften. Denna Orsaken är bl.a. att chanserna att återgå till kategori kan bl.a. delas upp efter huvudsaklig arbete minskar med tiden som arbetslös. Det verksamhet: heltidsstuderande, sjuka, ålders- kan bero på att personens kompetens eller eller avtalspension, hemarbetande, värnpliktiga, motivation att hitta ett arbete minskar med tiden arbetssökande (personer som betraktar sig som eller att arbetsgivarna tror att långtidsarbetslösa

25 Hallberg (2008), Hur påverkar konjunktursvängningar förtida 24 För mer precisa definitioner hänvisas till SCB:s hemsida. tjänstepensionering? Rapport 2008:3, IFAU, Uppsala.

PROP. 2007/08:100

är mindre kompetenta än andra arbetssökande arbetsmarknadstillstånden i arbete , tillfälligt med i övrigt likvärdiga meriter. Under många år frånvarande hela veckan , arbetslöshet och ej i har antalet människor som får aktivitets- och arbetskraften . sjukersättning ökat och eftersom mycket få av dessa återgår till arbete har detta medfört att AKU-statistiken måste kompletteras alltfler människor fastnat i utanförskap. För Hur befolkningen fördelar sig på de olika samhället leder långa tider utan arbete till ett arbetsmarknadstillstånden i figur 1 bestäms både minskat arbetsutbud, lägre sysselsättning och av hur väl arbetsmarknaden fungerar och av därmed till sämre offentliga finanser. konjunkturläget. Av speciellt intresse är att följa För en regering med tydliga fördelnings- hur den varaktiga arbetsmarknadssituationen politiska ambitioner är det oacceptabelt att (t.ex. den varaktiga sysselsättningen) ändras, dvs. personer som är i utanförskap under lång tid får när konjunkturrelaterade effekter exkluderats. bära en oproportionerligt stor andel av utanför- Det är emellertid svårt att ta hänsyn till skapets kostnader. Långa tider utan arbete konjunkturläget och det saknas konsensus kring medför för individen en sämre inkomstut- vilken metod som bör användas för en sådan veckling, minskade möjligheter att utvecklas analys. Ovanstående uppföljningsschema ska samt risk för lägre välbefinnande och ohälsa. därför kompletteras med andra indikatorer på Forskningen visar också att det kan uppstå s.k. hur arbetsmarknadens funktionssätt utvecklas. arbetslöshets- och sjukskrivningskulturer eller Det rör sig om olika konjunkturrensade mått på spridningseffekter. Det innebär att en persons t.ex. sysselsättning, arbetslöshet eller arbetsrisk att bli arbetslös ökar när arbetslösheten är kraftsdeltagande samt mått på hur matchningen hög i dennes omgivning. mellan lediga platser och arbetssökande Genom en politik som motverkar att utvecklas. Det är också angeläget att följa människor är utan arbete under lång tid går det arbetsmarknaden för olika grupper. Av att undvika att värdefull arbetskraft går förlorad erfarenhet vet vi att vissa grupper drabbas med stora individuella och samhälliga kostnader hårdare än andra av att arbetsmarknadens som följd. funktionssätt försämras. Det rör t.ex. utrikes I dag publicerar AKU arbetslöshetstiderna för födda, ungdomar samt dem med funktionsdem som är arbetslösa. Däremot publiceras inte hinder. Stora regionala skillnader i arbetslöshet tiderna utan arbete för övriga arbetsmarknads- och sjukfrånvaro kan också ge information om tillstånd. I ramverksarbetet undersöks nu möjlig- att arbetsmarknaden inte fungerar väl. heterna att publicera tiderna utan arbete även för AKU är en urvalsundersökning vilket innebär tillfälligt frånvarande och för de som är utanför att det är svårt att använda AKU för att analysera arbetskraften. arbetsmarknadssituationen för olika grupper (t.ex. uppdelat på kvinnor och män, olika Flöden mellan olika arbetsmarknadstillstånd åldersgrupper, inrikes och utrikes födda, efter En tredje dimension för att beskriva utveck- utbildning) eller för att analysera regionala lingen av utanförskapet är att följa in- och skillnader. Den statistiska osäkerheten riskerar utflödet till arbete, men också att följa flödena då att bli alltför stor. För detta ändamål behövs mellan olika tillstånd som frånvaro, arbetslöshet därför kompletterande statistiskkällor. Genom och ej i arbetskraften. Flödesstatistik är ett statistik från Försäkringskassan, Inspektionen snabbt sätt att få information om pågående för arbetslöshetsförsäkringen och Arbetsförförändringar på arbetsmarknaden. En utveckling medlingen, kan kompletterande mått på som t.ex. innebär att alltfler sjukfrånvarande eller arbetsmarknadssituationen erhållas. Denna arbetslösa lämnar arbetskraften till pension eller statistik mäter t.ex. hur många personer som får aktivitets- och sjukersättning måste betraktas ersättningar för sjukdom och arbetslöshet. Det som en potentiell försämring av arbets- är emellertid viktigt att komma ihåg att måttet marknadens funktionssätt eftersom arbetsut- på t.ex. antal personer som får arbetslöshetsbudet därmed minskar. ersättning inte sammanfaller med AKU:s mått AKU började under hösten 2007 att redovisa på arbetslöshet. AKU mäter hur många som flöden mellan sysselsatta , arbetslösa och ej i söker arbete och beaktar inte individens arbetskraften . I ramverksarbetet undersöks inkomstkällor. Speciellt bland unga som inte möjligheterna att även redovisa flöden mellan hunnit kvalificera sig till arbetslöshetsersättning

PROP. 2007/08:100

kan skillnaden mellan måtten vara stor. Arbets- ställas och publiceras. Tillsammans ska uppförmedlingsstatistiken beskriver bl.a. hur många följningsschemat och de kompletterande indikasom är inskrivna vid arbetsförmedlingen och hur torerna utgöra delar av regeringens beslutslänge de har varit det. underlag för de kommande prioriteringar inom sysselsättningspolitikens område. Regeringens Redovisning av indikatorerna bedömning tillsammans med indikatorerna Det uppföljningsschema av arbetsmarknads- kommer därför att publiceras i den ekonomiska situationen som beskrivits ovan ska publiceras vårpropositionen med start år 2009. kvartalsvis på SCB:s hemsida. En gång per år ska även de kompletterande indikatorerna samman-

5 Den ekonomiska politikens huvuduppgifter och budget- och skattepolitikens inriktning

PROP. 2007/08:100

5 Den ekonomiska politikens huvuduppgifter samt budget- och skattepolitikens inriktning

Sammanfattning

• Det budgetpolitiska ramverket med över-

skottsmål för offentlig sektor, utgiftstak för

staten och ett kommunalt balanskrav bidrar • Den ekonomiska politikens uppgift är att till långsiktigt hållbara finanser och till att

bidra till hög uthållig tillväxt och syssel- finanspolitiken inte blir destabiliserande. sättning, generell välfärd och makro- • Skattepolitiken ska stödja de övergripande ekonomisk stabilitet. målen för regeringens ekonomiska politik. • Med uthållig tillväxt avses att tillväxten inte • Skattepolitiken ska därutöver utformas för får ökas kortsiktigt på bekostnad av att tillgodose ett antal allmänna krav som makroekonomisk stabilitet, långsiktigt hållställs på det svenska skattesystemet i en bara offentliga finanser, miljö- och hälsoglobaliserad värld. mässiga hänsyn.

• Hög uthållig tillväxt åstadkoms genom goda

institutioner som bidrar till en väl funger- I detta kapitel beskrivs den ekonomiska ande marknadsekonomi. Med goda institupolitikens huvuduppgifter och den allmänna tioner avses bl.a. skatter, bidrag och regler inriktningen på budget- och skattepolitiken. En som utformas så att de skapar drivkrafter till mer utförlig redogörelse för regeringens mål och arbete och företagande, men också så att politik på olika områden ges i kapitel 4. viktiga miljömål uppnås.

• Den generella välfärdspolitiken bidrar till att

tillväxten kommer alla medborgare till del.

5.1 Den ekonomiska politikens

• Stabiliseringspolitiken sköts i huvudsak av

huvuduppgifter och medel

Riksbanken via prisstabilitetsmålet.

• Finanspolitiken bidrar till makroekonomisk Den ekonomiska politikens viktigaste uppgift är stabilitet genom de automatiska stabilisaatt skapa så hög välfärd som möjligt för landets torerna och genom att skapa trovärdighet medborgare. Den ekonomiska politiken har två för att de offentliga finanserna är långsiktigt huvudsakliga medel: finans- och penningpolitik. hållbara. Finanspolitiken ska bidra till: (i) en hög uthållig • Budget- och skattepolitiken är centrala tillväxt och sysselsättning, (ii) en generell välfärd

medel för att fullgöra finanspolitikens – dvs. en välfärd som kommer alla till del och huvuduppgifter. (iii) en stabil makroekonomisk utveckling.

Penningpolitiken har, till skillnad från finans-

PROP. 2007/08:100

politiken, enbart stabiliseringspolitiska upp- En politik för ökat antal arbetade timmar gifter: att upprätthålla ett stabilt penningvärde och värna finansiell stabilitet. Dessa uppgifter Eftersom antalet arbetade timmar är centralt för har i Sverige delegerats till en oberoende Riks- BNP-nivån är ett av regeringens viktigaste mål bank. att se till att arbete lönar sig. Med en väl Nedan beskrivs finanspolitikens övergripande utformad sysselsättningspolitik är det möjligt att mål. Även penningpolitikens mål beskrivs för att höja den sysselsättningsnivå som är förenlig med klargöra rollfördelningen i stabiliserings- stabil inflation och ekonomisk balans. En hög politiken. Eftersom budget- och skattepolitiken sysselsättning bidrar, förutom till hög produkär väsentliga medel för att fullgöra finans- tionskapacitet, till att individens och samhällets politikens huvuduppgifter, beskrivs dessa kostnader för utanförskap och utslagning politiska medel i särskild ordning. minskas. Ett högt antal arbetade timmar är också en förutsättning för att den offentliga sektorns åtaganden ska kunna finansieras utan att skatte- 5.1.1 Politiken ska skapa förutsättningar belastningen på den arbetande befolkningen blir för en hög uthållig tillväxt och för hög. Detta kommer att vara särskilt viktigt sysselsättning genom goda då en åldrande befolkning inom en snar framtid institutioner kommer att utsätta de offentliga finanserna för påfrestningar (se vidare kapitel 12). Det är bl.a. mot denna bakgrund regeringens starka Finanspolitiken ska skapa goda institutionella fokusering på ökad sysselsättning och minskat förutsättningar för en väl fungerande marknads- utanförskap ska ses. ekonomi. En viktig uppgift för politiken är därför att försöka identifiera de kostnader, i form av minskad produktion och sysselsättning, som En viktig uppgift för finanspolitiken är att skapa olika regler kan ge upphov till och föreslå goda institutionella förutsättningar för en väl alternativa lösningar. Ett konkret exempel på fungerande marknadsekonomi. Med goda detta är att motverka det hinder som höga institutioner menas att skatter, bidrag, trans- marginaleffekter i skatte- och bidragssystemen fereringar, regelverk och den offentliga konsum- utgör för sysselsättningen. tionens sammansättning ska utformas så att det Politiken kan också bidra till hög sysselskapar drivkrafter för en hög tillväxt, samtidigt sättning och lägre arbetslöshet genom att skapa som andra ekonomisk-politiska mål vägs in. Med en bättre fungerande arbetsmarknad. Åtgärder andra ekonomisk-politiska mål avses bl.a. att inom detta område handlar t.ex. om att förbättra välfärden ska komma alla till del och att en hög matchningen mellan arbetstagare och arbetsekonomisk tillväxt ska vara förenlig med en god givare som söker efter arbetskraft samt åtgärder miljö och hälsa. för att förbättra lönebildningen.

Tillväxten bestäms av antalet arbetade timmar, En politik för tillväxt i kapitalstocken kapitalstocken och produktiviteten

Politiken kan bidra till tillväxten i kapitalstocken När det gäller möjligheterna att skapa bättre på flera olika sätt. Strategiska infradrivkrafter för en hög tillväxt är det viktigt att struktursatsningar bidrar direkt till detta men är först identifiera vilka faktorer som politiken kan också en nödvändig förutsättning för ett gott påverka. Tillväxten i produktionskapaciteten näringsklimat och för att företagen genom bestäms av tillväxten i antalet arbetade timmar, nyinvesteringar ska vilja bidra till kapitalstockens kapitalstocken och (totalfaktor)produktiviteten. uppbyggnad. En god tillväxt i kapitalstocken Frågan är därför på vilket sätt politiken kan förutsätter också att Sverige har ett bra skapa goda förutsättningar för tillväxt i antalet näringsklimat i ett vidare perspektiv som främjar arbetade timmar, kapitalstocken och produk- nya investeringar. Regeringen har därför som tiviteten. mål att hela tiden bevaka att skatter och

PROP. 2007/08:100

regelsystem utformas så att de stöder ett människors hälsa, vilket fångas av målet hög dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv. uthållig tillväxt. Den oenighet om hotet mot

klimatet som tidigare har funnits bland experter, har bytts mot ett samförstånd om att hotet är En politik för ökad produktivitet reellt och att samlade internationella åtgärder

måste vidtas snabbt.

Politiken kan bidra till hög produktivitet, bl.a. genom att se till att utbildningssystem och forskning är av mycket hög klass. Det bidrar 5.1.2 Politiken ska bidra till generell

också till att Sverige som kunskapssamhälle kan välfärd konkurrera på den internationella marknaden.

En generell välfärdspolitik bidrar till att den höga Goda villkor för entreprenörskap tillväxten kommer alla till del.

Goda villkor för entreprenörskap är också en viktig tillväxtförutsättning. Potentialen till ett

Drivkrafter att arbeta

förbättrat företagande i Sverige bör tas tillvara.

För det första främjar det tillväxt och Skatter och transfereringar medför att de produktivitet eftersom befintliga företag med disponibla inkomsterna är betydligt mer jämnt lägre produktivitet slås ut. För det andra bidrar fördelade än inkomsterna före skatt från olika fler företag allmänt till en bättre konkurrens på produktionsfaktorer som arbete och kapital. olika marknader. Politiken kan indirekt bidra till Inkomstskatt betalas i högre grad av högökad BNP genom att utformas på sådant sätt att inkomsttagare än av låginkomsttagare. Transfler väljer att starta och driva företag och att fler fereringar som bostadsbidrag och socialbidrag företag väljer att anställa personal. riktar sig direkt till hushåll med låg inkomst. Det

är samtidigt ett traditionellt dilemma hur

ambitionen att garantera alla människor en

Vikten av god konkurrens

rimlig levnadsstandard ska balanseras mot

behovet av att skapa drivkrafter för arbete som Det är också viktigt att politiken bidrar till god uppmuntrar människor att försörja sig själva. konkurrens på varu- och tjänstemarknaderna. Det finns flera skäl till att människor vill arbeta. Ofullständig konkurrens innebär att marknaden Ett av dem är önskan att förbättra sin inte fungerar effektivt. På många marknader ekonomiska situation. Om en individ inte finns det stordriftsfördelar som driver fram kortsiktigt kan förbättra sin ekonomiska monopol (ett företag kontrollerar marknaden) situation genom att arbeta mer, byta arbete eller och oligopol (ett litet antal företag kontrollerar gå från bidrag till arbete finns en risk att fastna i marknaden). Företag på en marknad kan också en situation med permanent låg levnadsstandard. gå ihop och bilda karteller, det vill säga mer eller Att motverka det hinder som höga marginalmindre hemliga överenskommelser om att dela effekter utgör är därför inte bara en samhällsupp marknaden mellan sig eller komma överens ekonomisk effektivitetsfråga, utan också en om priser och på så vis hålla prisnivån uppe. viktig fördelningspolitisk fråga. Även detta bidrar till minskad samhällsekonomisk välfärd. Ett centralt mål för

regeringens handels- och konkurrenspolitik är

Välfärd via subventionerad utbildning, vård och

därför att förbättra konkurrensen.

omsorg

Ett annat viktigt välfärdspolitiskt medel är

En hög tillväxt får inte gå ut över miljö och hälsa

subventionering av offentligt tillhandahållna tjänster som konsumeras av enskilda individer, En viktig politisk uppgift är att säkerställa att en oavsett inkomst. Genom offentligt finansierad hög ekonomisk tillväxt inte får åstadkommas utbildning, vård och omsorg utjämnar politiken med oacceptabla effekter på miljön, klimat eller livsvillkoren mellan människor. Offentligt

PROP. 2007/08:100

finansierad utbildning är kanske det bästa effekt har emellertid ålderspensionssystemet, exemplet på detta. Den offentligt sub- som omfördelar inkomst från yrkesaktiv ålder ventionerade utbildningen syftar bl.a. till att ge till senare i livet. alla unga chansen till en likvärdig utbildning oberoende av bakgrund, att bidra till lika möjligheter för goda livsinkomster och till en 5.1.3 Politiken ska bidra till jämn fördelning av sysselsättning och löner. makroekonomisk stabilitet

Försäkringssystem med fördelningspolitiska Stabiliseringspolitiken syftar till att utjämna inslag konjunktursvängningar och variationer i arbetslösheten samt till att uppnå en låg och stabil inflation. Sjukförsäkringen är ett exempel på försäkring mot bortfall av inkomst och syftar inte i första hand till att omfördela inkomster. Syftet är snarare att fördela risken för ett inkomstbortfall

Varför stabiliseringspolitik?

över alla försäkrade individer så att effekten för den enskilda individen, vid t.ex. en period av En ekonomi med stora konjunktursvängningar sjukskrivning, blir mindre kännbar. Det finns kan få en lägre tillväxt på längre sikt. Det finns dock två huvudsakliga inkomstfördelande inslag flera orsaker till detta. För det första har kraftiga i socialförsäkringssystemet. Det första beror på ekonomiska svängningar en negativ effekt på att höginkomsttagare nyttjar systemen i mindre investeringar, produktivitet och sysselsättning. utsträckning än låginkomsttagare. Det andra Eftersom stora investeringar i allmänhet inte kan hänger ihop med att försäkringarna enbart täcker tas tillbaka tenderar de att minska när osäkerinkomster upp till en viss högsta nivå medan heten om den ekonomiska utvecklingen ökar. arbetsgivaravgifter tas ut även på inkomster över En kraftig lågkonjunktur slår dessutom ut denna nivå (i vilket fall de i praktiken utgör en produktivt kapital (maskiner och byggnader) när skatt på överskjutande del). I och med detta 26 företag går i konkurs (utöver det som är sker en omfördelning från hög- till lågmotiverat av den pågående strukturominkomsttagare. vandlingen). Perioder med hög arbetslöshet riskerar också att leda till lägre kompetens och därmed sjunkande produktivitet hos de som blir

Utjämnar över livet

arbetslösa. Detta kan på sikt leda till en varaktigt eller till och med permanent högre arbetslöshet. Fördelningspolitiken utjämnar inte enbart För det andra leder kraftiga konjunkturinkomstskillnader mellan individer. Flera system svängningar ofta även till stora förändringar i har som huvudsakligt syfte att fördela inkomster inflationstakten. Det försämrar förutsättöver livscykeln. Under perioder med låg inkomst ningarna för t.ex. företagare att fatta rationella får individen olika typer av transfereringar och ekonomiska beslut. subventioner och under perioder med hög inkomst betalas istället mer i skatt och avgifter. Barnbidrag, subventionerad barnomsorg och

Riksbanken har huvudansvaret för stabiliserings-

grundskola överför t.ex. resurser till familjer med

politiken

stor försörjningsbörda. Tydligast periodiserande

I Sverige har Riksbanken det huvudsakliga ansvaret för att dämpa konjunktursvängningar. Riksbanken har också, tillsammans med Finans- 26 Till skillnad från privata försäkringar är avgiftsinbetalningarna till inspektionen, huvudansvaret för den finansiella socialförsäkringarna inte frivilliga. Det finns heller, till stor del, ingen direkt koppling mellan inbetalda avgifter och utgifter i systemen. Sett ur det perspektivet skulle avgifterna i sin helhet å ena sidan kunna betraktas som skatt. Å andra sidan berättigar inbetalningarna till systemen (under taken) till förmåner i likhet med en privat försäkring (det finns personer som är berättigade till förmåner utan att någon socialavgift har betalats).

PROP. 2007/08:100

stabiliteten i Sverige. Enligt lagen (1988:1385) nationella svenska budgetpolitiska ramverk i 27 om Sveriges Riksbank ska Riksbanken form av överskottsmål för offentlig sektor, självständigt fatta beslut om penningpolitiken. utgiftstak för staten och kommunalt balanskrav Den beslutsfattande direktionen i Riksbanken är som infördes efter den ekonomiska krisen i förbjuden att ta emot instruktioner. början av 1990-talet. Målet för Riksbanken är att upprätthålla prisstabilitet. Riksbanken har själv preciserat det målet som att inflationen ska vara 2 procent. Stabiliseringspolitikens trovärdighet har stärkts Riksbanken använder reporäntan för att styra inflationen mot målet. Reporäntan sätts lägre när Delegeringen av penningpolitiken till en självinflationstrycket på medellång sikt är lågt och ständig riksbank tillsammans med införandet av högre när inflationen på medellång sikt bedöms det budgetpolitiska ramverket som bidrar till stiga över målet. Indirekt kommer därmed sunda offentliga finanser (se avsnitt 5.2 nedan) ekonomin i normalfallet att stimuleras i har tillsammans skapat trovärdighet för lågkonjunkturer och dämpas i högkonjunkturer. långsiktig stabilitet i den ekonomiska politiken. Vid störningar som påverkar efterfrågeläget i De ekonomiska förhållandena har också markant ekonomin råder normalt sett inget motsats- förbättrats sedan den ekonomiska krisen i förhållande mellan att stabilisera den reala mitten av 1990-talet när nuvarande stabiliseekonomin (arbetslösheten) och inflationen. Vid ringspolitiska ramverk sjösattes. Inflationen och sådana tillfällen finns det därför ingen anledning räntorna har gått ner och sysselsättning och att med finanspolitik försöka påverka efterfrågan konsumtion har stärkts och varierar också med diskretionära stabiliseringspolitiska åt- mindre. Det är mot denna bakgrund viktigt att gärder. Finanspolitiken bidrar däremot indirekt påminna om att det finanspolitiska ramverket till stabilisering via de s.k. automatiska stabilisa- inte bara är motiverat av demografiska skäl utan, torerna. Men det finns situationer då det måste i ännu högre utsträckning, av stabiliseringsfinnas en finanspolitisk beredskap i stabili- politiska skäl. seringspolitiskt syfte. Det gäller framför allt i krissituationer eller vid kraftiga utbudsstörningar då finanspolitiken kan behöva stötta

penningpolitiken. Erfarenheterna från 1970- och 5.2 Budgetpolitikens inriktning

1980-talen av att bedriva en mer finjusterande stabiliseringspolitik med hjälp av finanspolitik, i Sverige efterlever reglerna i Stabilitets- och andra fall än dessa, är däremot dåliga. tillväxtpakten För ansvarsfördelningen mellan finans- och penningpolitiken, är det också viktigt att slå fast att långsiktigt hållbara offentliga finanser är en Som EU-medlem förbinder sig Sverige att respektera reglerna i Stabilitets- och tillväxtviktig förutsättning för prisstabilitet. Erfarenpakten. heten, både nationellt och internationellt, är att perioder av hög inflation ofta föregås av en finanspolitik som inte är långsiktigt hållbar. Regeringen kan också underlätta för penning- Även om Sverige inte deltar i EMU så förbinder politiken genom att se till att finanspolitiken inte sig Sverige som EU-medlem att följa Stabilitetsbedrivs på ett sådant sätt att den förstärker och tillväxtpaktens regler för de offentliga konjunktursvängningar. Det är de finanserna. De mest centrala reglerna är att den 28 huvudsakliga motiven till införandet av s.k. Maastrichtskulden inte får överstiga Stabilitets- och tillväxtpakten i EMU och till det 60 procent av BNP (eller att skulden, om den initialt överskrider denna nivå, i tillfredsställande takt ska närma sig denna nivå) och att eventuella underskott i de offentliga finanserna inte får 27 Det innebär att dessa myndigheter ska se till att betalningssystemet överstiga 3 procent av BNP. Sveriges egna fungerar i alla lägen. nationellt självpåtagna budgetpolitiska regler, 28 Strukturellt riktiga reformer kan dock vara motiverade att genomföra som beskrivs nedan, ligger helt i linje med detta även om de på marginalen skulle stimulera efterfrågan vid ett regelverk, och är i flera avseenden mer ambitiösa. resursutnyttjande som är högre än det normala.

PROP. 2007/08:100

Överskottsmål för en jämnare försörjningsbörda fastlagda nivån på taket. Utgiftstaket syftar mellan generationer också till att förhindra att tillfälligt högre inkomster används för att finansiera nya permanenta utgifter. Överskottsmålet bidrar till en jämnare fördelning av försörjningsbördan mellan olika generationer och till att skattekvoten inte varierar för År 1997 infördes fleråriga utgiftstak för staten. mycket över tiden. Utgiftstaket omfattar statens utgifter med undantag för statsskuldräntorna med tillägg för utgifterna i ålderspensionssystemet. Utgifts- 30 År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på taket för det tredje tillkommande året föreslås i tre år, ett mål för den offentliga sektorns budgetpropositionen. sparande. Målet innebär att den konsoliderade Utgiftstakets främsta uppgift är att ge offentliga sektorns finansiella sparande ska förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, uppgå till 1 procent i genomsnitt över en dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt konjunkturcykel. Överskottsmålet motiveras i 29 hållbara finanser. Utgiftstaket för staten utgör huvudsak av den demografiska utvecklingen. I ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar Sverige liksom i många andra länder kommer budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i andelen äldre i befolkningen att öka påtagligt de den ekonomiska politiken genom att förhindra närmaste decennierna. Denna utveckling kom- att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en mer att skapa stora påfrestningar på de offentliga god konjunktur) används för att finansiera finanserna, dels genom högre åldersrelaterade varaktiga utgifter. Därmed begränsas också kostnader, dels genom en ökad försörjningsmöjligheterna att bedriva en destabiliserande börda för den arbetande delen av befolkningen (procyklisk) finanspolitik på statsbudgetens (se vidare kapitel 12). Ett högt offentligt utgiftssida. Utgiftstaket understryker även sparande under de närmaste åren, som markant behovet av prioriteringar mellan olika utgifter reducerar statsskulden, motiveras i grund och och förebygger en utveckling där skatteuttaget botten av en jämnare fördelning av för- stegvis måste höjas till följd av bristfällig sörjningsbördan mellan olika generationer. Ett utgiftskontroll. Utgiftstaket ger dessutom en offentligfinansiellt överskott i dag innebär att de fast utgångspunkt i den statliga budgetprocessen stora generationer som i framtiden kommer att genom att fokus från början sätts på helheten, efterfråga vård och omsorg själva bidrar till dvs. de totala takbegränsade utgifterna. Nivån på tjänsternas finansiering. Det främjar också utgiftstaket bör även främja en önskvärd ekonomisk effektivitet genom att det skapar långsiktig utveckling av de statliga utgifterna. bättre förutsättningar för att skattekvoten inte Utgångspunkten är att fastlagda tak inte ska ska behöva höjas till följd av den demografiska ändras eftersom det kan påverka trovärdigheten utvecklingen. för utgiftstaket. Det finns dock omständigheter som kan föranleda tekniska justeringar av utgiftstaket, t.ex. ett ändrat ansvarsförhållande

Utgiftstak för staten som ett instrument för

för vissa utgifter mellan stat och kommun, som

prioriteringar

inte påverkar de totala utgifterna för den offentliga sektorn som helhet. Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten är regeringen Utgiftstaket för staten syftar till att hålla statens skyldig att vidta åtgärder om de takbegränsade utgifter under kontroll genom att prioriteringar utgifterna hotar att överskrida de fastlagda taken. görs mellan olika utgiftsområden under den

29 Se Finansutskottets betänkande 2006/07:FiU20. Ursprungligen uppgick målet till 2 procent av BNP. Efter ett beslut av Eurostat att sparandet i premiepensionssystemet från och med 2007 inte längre får räknas med i det finansiella sparandet, gjordes en teknisk nedjustering av 30 Utgiftstaket för staten omfattar utgiftsområde 1 till och med 25 samt överskottsmålet från 2 till 1 procent av BNP. utgiftsområde 27. Däremot ingår inte utgiftsområde 26.

PROP. 2007/08:100

Kommunalt balanskrav stöder överskottsmålet hur den ska vara vägledande för kommande åtgärder på skatteområdet. Skattepolitiken är central för välfärd och Det kommunala balanskravet understödjer över- sysselsättning. Med hållbar finansiering av skottsmålet för offentlig sektor. offentliga utgifter ska skatterna utformas på ett sätt som ger en hög välfärd såsom denna fångas upp i sedvanliga BNP-kalkyler men också så att Större delen av välfärdstjänsterna i Sverige, miljön förbättras. En hög välfärd bygger i sin tur såsom skola, vård och omsorg, produceras i den på en hög varaktig sysselsättning, inte bara kommunala sektorn. Goda finanser i denna därför att detta förstärker den ekonomiska sektor är väsentligt för att överskottsmålet för standarden för dem med arbete, utan också hela den offentliga sektorn ska kunna uppnås därför att en sysselsättningsbefrämjande skatteoch för att kommunernas ekonomi ska utvecklas politik bidrar till hållbar finansiering av offentliga på ett långsiktigt hållbart sett. För att stärka utgifter. En skattepolitik som stärker den varbudgetprocessen på lokal nivå infördes därför år aktiga sysselsättningen blir därmed också central 2000 ett särskilt lagreglerat balanskrav för för varaktigt stabila offentliga finanser. kommunerna. Balanskravet anger att varje Skattepolitiken inriktas därför även fortenskild kommun ska budgetera för ett resultat i sättningsvis på att identifiera och genomföra de balans. Om en kommun i efterhand uppvisar ett förändringar som på bästa sätt kan bidra till att underskott har kommunen tre år på sig att stärka välfärden och öka sysselsättningen. Det korrigera avvikelsen. Det kommunala balans- handlar om att förbättra villkoren för arbete, för kravet är ett minimikrav. Kommunerna ska även utbildning och kompetensutveckling och för enligt kommunallagen (1991:900) följa princi- investeringar. Med denna inriktning är det perna om god kommunal hushållning, med särskilt angeläget att minska skattekilarna på vilket menas att de i sina budgetar också ska arbete och investeringar – sänkta skattekilar ökar beakta ökade framtida kostnader i form av BNP och välfärd. exempelvis stora pensionsåtaganden. Skattepolitiska åtgärder som förbättrar sysselsättningen vid en hållbar finansiering av offentliga utgifter bidrar i sig till att fördelningspolitiken stärks, men det finns ändå anledning

5.3 Skattepolitikens inriktning att särskilt beakta det fördelningspolitiska

utfallet när olika åtgärder utformas. I en skattepolitik för ökad välfärd ingår också Regeringens förslag: Genom ett antal hållpunkter en kostnadseffektiv miljöstyrning där skatter inriktas skattepolitiken för de kommande åren och andra styrmedel ska samverka på ett sätt på att stödja de övergripande målen för som minskar miljöbelastningen i Sverige och regeringens ekonomiska politik genom att bidra globalt. till en varaktigt hög sysselsättning och en hög En central förutsättning för ett skatteuttag på generell och rättvist fördelad välfärd. Skattesvensk nivå är också att medborgarna uppfattar politiken utformas därutöver för att tillgodose skattereglerna som legitima och att skattefusk ett antal allmänna krav som ställs på det svenska begränsas. skattesystemet i en globaliserad värld. Utifrån dessa allmänna överväganden kan ett antal hållpunkter formuleras för de kommande årens skattepolitik. Dessa hållpunkter ska sam- Skälen för regeringens förslag: Skattepolitiken verka med ett antal allmänna krav på skatteutgör en central del av den ekonomiska politiken systemet. Hållpunkterna är: och erbjuder medel för att stödja de övergripande målen för den ekonomiska politiken. Men skattepolitiken ska också utformas med Goda förutsättningar för varaktigt hög hänsyn till vissa allmänna krav som ställs på ett sysselsättning skattesystem särskilt i en globaliserad värld. I detta avsnitt beskrivs mot denna dubbla bakgrund inriktningen av skattepolitiken och Skattereglerna ska bidra till att öka den varaktiga sysselsättningen (antalet arbetade timmar)

PROP. 2007/08:100

genom ökat arbetsmarknadsdeltagande, genom skatteavtal bidrar till att svenska företag kan att personer som redan har arbete ökar sitt konkurrera utomlands på fördelaktiga villkor. arbete och genom ökad utbildning och kompetens hos dem som arbetar.

Generell och rättvist fördelad välfärd

De närmaste decenniernas demografiska utveck- Skattepolitiken ska utformas så att målen om en ling kommer att minska andelen förvärvsaktiva generell och rättvist fördelad välfärd och högre och öka trycket på offentligt finansierad vård sysselsättning säkerställs. och omsorg. En ökning av antalet arbetade timmar är därför en nödvändighet och skattereglerna ska stödja en sådan utveckling. Det Det ska finnas ett samspel mellan effektivitetshandlar om alla de skatter som påverkar skattekilen på arbete, inkomstskatten på för- och fördelningsaspekter i skattepolitiken. Åtvärvsinkomster, socialavgifterna men också gärder som förbättrar den samhällsekonomiska skatterna på konsumtion. Regeringen kommer effektiviteten ska också ge ett tillfredställande fördelningspolitiskt utfall såsom t.ex. jobbatt fortsätta att sänka trösklarna för dem som skatteavdraget gjort. Men ett tillfredsställande står utanför arbetsmarknaden och förbättra fördelningspolitiskt utfall möjliggör också åtvillkoren för dem som redan finns på arbetsmarknaden, men även förstärka drivkrafterna för gärder som förbättrar den samhällsekonomiska utbildning och kompetensutveckling. effektiviteten.

Goda villkor för företagande och investeringar Effektiva ekonomiska styrmedel

Skattereglerna ska bidra till att negativa miljö- Skattereglerna ska ge goda villkor för och folkhälsoaspekter fångas upp i prisinvesteringar i Sverige, genom att attrahera utländska företags lokalisering och investeringar bildningen på olika marknader genom interi Sverige och genom att i Sverige redan nalisering av negativa externa effekter. Korrigerverksamma företag ökar sina investeringar. ingar av sådana effekter bör ske på ett så effektivt sätt som möjligt med beaktande av Därutöver ska också goda villkor gälla för andra krav på skattesystemet. På miljöområdet svenska företags investeringar i utlandet. ska skatterna samordnas med andra styrmedel – som exempelvis handel med utsläppsrätter – så att miljöstyrningen blir samhällsekonomiskt Globaliseringen ökar välfärden men ställer också effektiv. Principen om att förorenaren ska betala krav på konkurrenskraftiga villkor för nya ska gälla. företag och investeringar. Den ständigt pågående strukturomvandlingen i svensk ekonomi bör mötas genom förbättrade villkor för företagande och investeringar i Sverige. Befintliga företag ska Särskilt de klimatpolitiska utmaningarna kräver en effektiv miljöstyrning där skattesystemet är expandera, utländska företag etableras och nya ett av flera centrala regelverk. Vid en fortsatt företag bildas. Skattereglerna ska stödja en sådan miljörelatering av skattereglerna är det viktigt att utveckling genom förändringar i bolagsskatten, socialavgifterna och inkomstskatten för före- skatterna samordnas med andra ekonomiska tagare. Reformbehovet ska också ses i relation styrmedel. till förändringar i omvärlden där många länder I det fall skatter väljs som styrmedel är det angeläget att detta sker så effektivt som möjligt sänkt sina bolagsskatter. Det är angeläget att och att man också beaktar andra krav på värna svensk bolagsskattebas. skattesystemet som exempelvis önskemål om Men det handlar inte bara om goda villkor för lokalisering och investeringar i Sverige utan likabehandling av skattskyldiga individer i också om att svenska företag kan verka i andra samma ekonomiska situation (horisontell länder. Ett modernt och uppdaterat nät av rättvisa) liksom EG-rättsliga förutsättningar. Generellt sett talar detta för att miljörelateringen

PROP. 2007/08:100

koncentreras till direkt prispåverkande skatter Hållbara offentliga finanser som olika slag av punktskatter.

Skatterna ska finansiera offentliga utgifter på ett Ett legitimt och rättvist skattesystem hållbart sätt med bevarande av samhällsekonomisk balans. Utifrån detta fiskala krav ska skattereglerna utformas på ett så enkelt sätt som Skattereglerna ska utformas så att de stärker möjligt med beaktande av målet om hög välfärd medborgarnas förtroende för skattesystemet och och hög varaktig sysselsättning. underlättar för dessa att göra rätt för sig. Skattefel ska begränsas och skattebrott, skattefusk och skatteundandragande motverkas. Detta krav handlar om att säkerställa en stabil avvägning mellan privata och offentliga resursanspråk där bl.a. hög sysselsättning förenas med Medborgarna ska ha ett högt förtroende för stabila priser. Men det handlar också om att skattesystemet och skattereglerna ska uppfattas kombinera krav på enkelhet med den styrning som legitima och rättvisa. Detta gäller alla delar som bedöms som nödvändig för att ge hög av skattesystemet men särskilt vid beskattningen välfärd och hög varaktig sysselsättning. av förvärvs- och kapitalinkomster hos individer och företag. I första hand handlar det om den materiella utformningen av skattereglerna men Generella och tydliga regler också om hur de ska hanteras av skatteförvaltning och skattskyldiga. Ett högt förtroende för skattesystemet kräver Med beaktande av hållpunkterna ska skattedock också åtgärder för att bekämpa skattebrott, reglerna vara generella och existerande särregler (skatteutgifter) löpande prövas för att förenkla skattefusk och skatteundandraganden. En systemet och för att skapa finansiellt utrymme minskning av det s.k. skattefelet, dvs. avvikelsen för att sänka strategiska skattesatser. mellan den teoretiskt beräknade skatten och den faktiskt fastställda, breddar skattebaserna och möjliggör sänkta skattesatser på strategiska områden. Denna precisering av det första kravet innebär – En minskning av skattefelet har i första hand såvitt det inte finns explicita krav på styrning – uppfattats som en uppgift för skatteför- att skattereglerna ska vara generella, skattevaltningen. Den är dock också en central uppgift baserna breda och skattesatserna låga. Så kallade för lagstiftaren då det är de materiella reglerna, skatteutgifter bör löpande omprövas. I princip deras uppbyggnad, systematik och grad av kan skatteutgifter förekomma i tre olika former, komplexitet som bestämmer utrymmet för bl.a. som skattekrediteringar, som skattereduktioner skatteplanering och skattearbitrage. Enkla och eller som avvikelser i materiella skatteregler. enhetliga regler utan besvärande gränsytor och Skatteutgifter med en klar anknytning till behov av komplicerad gränsdragning minskar utgifts- och politikområden bör utformas som utrymmet och riskerna för fusk. skattekrediteringar. Dock bör sådana stöd på budgetens inkomstsida undvikas i största möjliga utsträckning och de bör i alla händelser Allmänna krav på det svenska skattesystemet prövas på samma sätt som vanliga utgifter.

De fem hållpunkterna ska alltså samverka med ett antal allmänna krav på det svenska skatte- Hållbara regler i förhållande till EU systemet. Det mest grundläggande av dessa har redan berörts och handlar om kravet på en Skatteregler och åtgärder ska vara hållbara och uthållig finansiering av offentliga utgifter. försvarbara i ett EG-rättsligt perspektiv.

PROP. 2007/08:100

Kravet har sin bakgrund i EG-domstolens ökade krediterna minskar kommer också arbete och aktivitet i mål som gäller skattefrågor eller i mål kapital att kunna röra sig lättare med de med indirekt betydelse för skatteområdet. Detta välfärdsvinster detta ger. Eventuella förändringar gäller hela skatteområdet, såväl indirekt be- i befintliga system med skattekrediter kräver skattning som direkt beskattning. Även om det dock noggranna överväganden och justeringar i senare området faller inom medlemsstaternas andra skatter för att inte orimliga effekter ska behörighet måste denna utövas inom ramen för uppkomma. EG-fördraget. Av särskilt intresse är dessutom att det finns förhållandevis få direktiv för direkta skatter. Till den ökande rättsliga aktiviteten hör Förenkling av regler för ökad effektivitet också kommissionens prövning av nationella skatteregler i förhållande till särskilt stats- Arbetet med att förenkla skattereglerna (minsstödreglerna. kad administrativ börda) drivs vidare. I arbetet Den ökade EG-rättsliga aktiviteten har ökat ska nyttan av förenklingar för företagen beaktas osäkerheten kring möjligheten till att nyskapa och förutsättningarna för att bevara svenska, liksom behovet av att värna skatteintäkterna. nationella skatteregler med de negativa effekter detta har på stabiliteten och riskerna för den svenska skattebasen och skatteintäkterna men Bakgrunden till detta krav ges av det av även för beslutsfattandet i näringslivet. För att regeringen aviserade målet om en begränsning av minska osäkerhet och negativa effekter bör vid den administrativa bördan för företagen med framtida regelförändringar – men även be- 25 procent. I ett internationellt perspektiv är träffande gällande svenska regler – särskild denna målsättning ambitiös då den samlade uppmärksamhet riktas mot behovet av respekt- administrativa bördan bedömts uppgå till avstånd till vad som kan bedömas EG-rättsligt 1,5 procent av BNP vilket kan jämföras med uthålligt och försvarbart. 3,5 procent för genomsnittet av EU:s medlems- Kravet bör också gälla det svenska regelverket länder. 31 på tullområdet. Mycket av tullagstiftningen finns I förenklingsarbetet bör en avvägning ske mot i EG-rättsakter. Det är viktigt att säkerställa att önskemål att åstadkomma rättvisa mellan olika det kompletterande svenska regelverket och skattskyldiga, att minska kostnaderna för hantillämpningen av tullagstiftningen är i överens- tering av reglerna och att motverka skattefusk stämmelse med EG-rätten. och skatteundandragande.

Beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället

På inkomstskatteområdet bör på sikt olika inslag av s.k. uppskjuten beskattning undvikas.

Bakgrunden till detta krav ligger i önskemålet att säkerställa svenska skatteintäkter. Om skattesystemet innehåller möjligheter att bilda skattekrediter kan det vara svårt att få faktiska skattekrediter återbetalda när företag och individer flyttar utomlands. En orsak är bl.a. att EG-rätten i många fall utesluter beskattning som utlöses av utflyttning. En annan orsak ligger i brister i systemen för informationsutbyte mellan olika länder. Dessa svårigheter talar för att inkomster i största möjliga utsträckning ska beskattas när de uppkommer. Om skatte- 31 Se Measuring administrative costs and reducing administrative burdens in the European Union, Memo/06/425, 14/11/06, EU-kommissionen.

6 Den makroekonomiska utvecklingen

PROP. 2007/08:100

6 Den makroekonomiska utvecklingen

Sammanfattning analyseras två alternativa scenarier för den ekonomiska utvecklingen framöver.

• Den internationella finansiella turbulensen kvarstår och bidrar till att den internationella

konjunkturdämpningen blir utdragen. Effek- 6.1 Internationell och finansiell terna av den finansiella turbulensen är dock ekonomi

svårbedömda.

• Svensk BNP-tillväxt dämpas, bl.a. till följd av

Global tillväxt dämpas från höga nivåer

den svagare internationella utvecklingen. Inbromsningen i svensk ekonomi bedöms Under hösten 2007 ökade turbulensen på de emellertid vara förhållandevis begränsad. finansiella marknaderna. Förenta staterna • Sysselsättningen förväntas fortsätta öka drabbades hårdast men oron har spridits till under prognosperioden. Ökningstakten Europa och till viss del även till tillväxtavtar dock. Arbetslösheten faller svagt. ekonomierna i Asien. Aktiebörserna skakades av

• Resursutnyttjandet är för närvarande högre att flera banker och bolåneinstitut redovisade än normalt, men avtar successivt framöver i betydande kreditförluster och upplåningsräntakt med att ekonomins produktionskapa- torna steg kraftigt. Den finansiella oron har lett citet växer snabbare än efterfrågan. till en omprövning av priset på risk och en flykt från tillgångar med hög risk till säkrare tillgångar. • Lönerna förväntas stiga något snabbare Detta återspeglas i ett kraftigt fall i statsobligaframöver. Samtidigt förväntas produktivitionsräntorna medan räntan på företagsobligatetstillväxten ta fart från nuvarande låga tioner har stigit. Efter flera år med mycket låga nivåer. Därmed växer företagens kostnader i riskpremier var en korrigering väntad men en kontrollerad takt de kommande åren. omsvängningen blev häftigare än väntat. Detta • Stigande energi- och livsmedelspriser driver har lett till stigande upplåningskostnader för temporärt upp inflationen både globalt och i både företag och hushåll vilket har en hämmande Sverige. På lite längre sikt bedöms infla- inverkan på tillväxten. tionen i Sverige avta när resursutnyttjandet Parallellt med den tilltagande finansiella turnormaliseras och den internationella pris- bulensen under hösten var tillväxten i Förenta utvecklingen dämpas. staterna och euroområdet trots allt fortsatt god. Det var först i slutet av förra året som turbulensen på de internationella kreditmarknaderna fick I detta kapitel redovisas prognosen för den genomslag på tillväxten. Tillväxten i Förenta makroekonomiska utvecklingen i Sverige och staterna stagnerade och i euroområdet mattades omvärlden fram till och med år 2011. Dessutom tillväxten betydligt. Sammantaget bidrar oron på de finansiella marknaderna till att den redan in-

PROP. 2007/08:100

ledda avmattningen i världskonjunkturen blir interbankräntan och räntan på säkrare värdepapbåde djupare och framför allt mer utdragen än per , som statsskuldväxlar, har stigit kraftigt 33 vad som tidigare förutsetts. sedan slutet av oktober förra året (se diagram 6.1).

Krisen på den amerikanska bostadsmarknaden Diagram 6.1 Skillnaden mellan interbankränta och

statsskuldsväxel

väntas lätta under året

Procentenheter, månadsgenomsnitt 2,0 Den finansiella turbulensen utlöstes av krisen på den amerikanska bostadsmarknaden. Bostads- 1,5 marknaden i Förenta staterna har under senare år

Sverige Förenta staterna

präglats av skenande prisökningar och högt be- 1,0 lånade hushåll. Låga bolåneräntor och nya finansiella instrument har lett till en oförsiktig utlå- 0,5 ning från banker och bolåneinstitut. Kreditförluster på den del av bolånemarknaden som riktas 0,0 till hushåll med låg kreditvärdighet, s.k. subprimelån, blottades i februari förra året. En -0,5 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 korrigering på bostadsmarknaden inleddes, Källa: Reuters. vilket lett till kraftigt minskade I Förenta staterna har stigande interbankräntor bostadsinvesteringar och sedan i juli förra året inneburit att hushållens och företagens upplåfallande bostadspriser . 32 Mycket talar för att avkylningen på den ame- ningskostnader har blivit avsevärt mycket högre än vad som är motiverat utifrån nivån på den rikanska bostadsmarknaden inte är över. Boamerikanska styrräntan. Även i Sverige och stadspriserna fortsätter att falla och utbudet av euroområdet har skillnaden mellan interbankbostäder till salu är mycket högt trots ett lågt ränta och statsskuldsväxel ökat. byggande. Bostadsinvesteringarna förväntas Den ökade riskaversionen har under den fortsätta att falla under resten av året men i en allt långsammare takt. Anpassningen på bostads- senaste tiden lett till en kraftig nedgång i statsobligationsräntor. Under året bedöms statsoblimarknaden väntas vara över 2009 då bostadsingationsräntorna åter stiga i takt med att den vesteringarna åter ökar. finansiella oron klingar av och det globala inflationstrycket dämpas.

Stramare kreditvillkor

Stigande global inflation

Under förra året blev det allt mer uppenbart att många amerikanska hushåll fick betalningspro- Efter flera år med låg inflation och hög tillväxt blem, vilket ledde till en markant ökning av präglas nu den globala ekonomin av det motkreditförluster hos banker och bolåneinstitut. satta. Priser på metaller, energi och jordbruks- Utbredningen av nya kreditinstrument, som ursprungligen syftade till att sprida kreditrisker, produkter har pressats upp till mycket höga nivåer. Prisökningarna är både utbuds- och gjorde det svårt för investerare och banker att efterfrågedrivna. Det är framför allt den starkt göra en korrekt riskbedömning. I takt med stiväxande konsumtionen i tillväxtekonomierna gande kreditförluster och en tilltagande osäkersom drivit upp priserna på råvaror. Även om uthet kring kreditvärderingsinstitutens bedömning budet av råvaror väntas stiga för att möta den allt av kreditrisker har räntorna på den s.k. interbankmarknaden stigit kraftigt. Interbankräntan högre efterfrågan tar det tid att bygga ut produktionskapaciteten. styrs av bankernas krav på kompensation för att låna ut pengar till varandra. Skillnaden mellan

33 Skillnaden mellan interbankräntan och räntan på statskuldsväxlar med motsvarande löptid benämns TED-spread. 32 Enligt Standard & Poor’s /Case-Shiller.

PROP. 2007/08:100

Förra året bidrog även tillfälliga effekter som därmed BNP-tillväxten i Förenta staterna under magra skördar till att livsmedelspriserna steg 2008. En kraftig dollarförsvagning har emellertid kraftigt. Efterfrågan på råvaror förväntas vara bidragit till att förbättra exportförutsättningarna hög även de kommande åren men prisöknings- i Förenta staterna och uppväger till viss del fallet takten förväntas bli mer dämpad. Impulsen från i inhemsk efterfrågan under innevarande år. framför allt höga energi- och livsmedelpriser Penningpolitiska lättnader har mildrat effekbedöms därför mildras och i OECD-området terna av oron på de finansiella marknaderna och väntas inflationen kulminera under det första ett finanspolitiskt skattepaket som genomförs halvåret av 2008. Därefter bidrar även en svagare till sommaren bedöms ge hushållen en tillfällig konjunktur och ett mindre ansträngt resursläge i förstärkning av köpkraften under främst andra den globala ekonomin till att det underliggande halvåret 2008. Under 2009 väntas bostadsinveinflationstrycket dämpas. steringarna öka, vilket i kombination med en starkare konsumtionstillväxt bidrar till en svag återhämtning i BNP-tillväxten (se diagram 6.2). Centralbanker sänker styrräntor Det finanspolitiska stimulanspaketet består bl.a. av skatterabatter riktade till amerikanska Hög inflation och finansiell oro gör penningpo- hushåll. I prognosen antas att de amerikanska litikens framtida inriktning svårbedömd. Till hushållen konsumerar delar av de mottagna följd av den tydliga avmattningen i amerikansk skatterabatterna under det andra halvåret i år. ekonomi har den amerikanska centralbanken Det kan dock inte uteslutas att den tillfälliga agerat kraftfullt och sänkt styrräntan från 5,25 inkomstförstärkningen i huvudsak leder till ökat till 2,25 procent. Den amerikanska styrräntan hushållssparande som en reaktion på den bedöms sänkas ytterligare under innevarande år. osäkerhet som råder. Detta skulle betyda en En relativt snabb normalisering av styrräntan lägre konsumtionstillväxt och därmed en lägre väntas ske under nästa år i takt med att ekono- BNP-tillväxt än vad som förutses i prognosen. min stärks. Under 2010 och 2011 sker en återhämtning i Sedan hösten 2007 har den europeiska central- den amerikanska ekonomin och BNP väntas öka banken (ECB) bibehållit samma styrränta. Bak- något snabbare än den långsiktigt hållbara tillgrunden till att ECB lämnat styrräntan oföränd- växttakten. rad, trots stigande inflation, är den osäkerhet som den finansiella turbulensen skapat i kombi-

Diagram 6.2 BNP-tillväxt i OECD, Förenta staterna och euroområdet

nation med en allt starkare euro. En avsevärt Procentuell förändring starkare euro har i praktiken inneburit stramare 5 monetära förhållanden. Dessutom är effekterna OECD av den pågående kreditåtstramningen svårbe- 4 Förenta staterna dömda. ECB väntas sänka styrräntan i år men

Euroområdet

höja igen under nästa år. I syfte att förse 3 interbankmarknaden med likviditet har flera centralbanker vidtagit likviditetsfrämjande 2 åtgärder genom att erbjuda banksystemen i respektive land kortfristiga lån. 1

0

Svagare tillväxt 2008, försiktig återhämtning

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Källor: OECD, Eurostat och Finansdepartementet.

2009

I euroområdet har den inhemska efterfrågan Förra året tyngdes tillväxten i Förenta staterna varit relativt god trots den finansiella oron. Under framför allt första halvan av 2008 väntas av fallande bostadsinvesteringar. Sedan mitten av en fortsatt stark euro, stramare kreditvillkor och sommaren förra året har även köpkraften hos svagare global efterfrågan leda till en avmattning. amerikanska hushåll försvagats. Kombinationen Arbetsmarknadsläget förväntas vara fortsatt gott av fallande tillgångspriser, stramare kreditvillkor, men en stigande inflation och ett högt oljepris tilltagande inflation och stigande arbetslöshet förutses dämpa konsumtionstillväxten och dämpar hushållens köpkraft. Under 2009 förutses tillväxten stärkas något till följd av att den

PROP. 2007/08:100

finansiella oron klingar av och att exportutsik- Dollarn når botten under senhösten terna förbättras. Även i ett antal länder inom EU pågår en Under 2007 och inledningen av 2008 har dollarn anpassning på bostadsmarknaden. De finansiella fortsatt att trendmässigt försvagas gentemot och realekonomiska effekterna av bostadsprisfall euron. En svag tillväxt i amerikansk ekonomi väntas dock bli mindre än i Förenta staterna. samt förväntningar om ytterligare styrränte- Generellt sett står hushållen bättre rustade att sänkningar har fortsatt att pressa dollarn. I takt möta högre boräntor mot bakgrund av ett högt med att tillväxt- och ränteskillnaderna minskar sparande och en lägre belåning. relativt euroområdet är bedömningen att dollarförsvagningen kommer att avta och att en viss återhämtning kommer att ske mot slutet av

Tabell 6.1 Nyckeltal för global ekonomi

2008. Procentuell förändring, om annat ej anges

2007 2008 2009 2010 2011

BNP

in dämpas importefterfrågan hos våra handels- Asien (exklusive Japan) 9,1 8,4 7,9 7,6 7,6 partner, vilket leder till försämrade utsikter för svensk export. I OECD-länderna, som står för Japan 2,0 1,3 1,8 1,4 1,2 Euroområdet 2,6 1,7 1,9 2,2 2,1 85 procent av svensk export, väntas en tydlig dämpning av BNP-tillväxten i år. Under loppet

2

Konsumentpriser

Förenta staterna 2,9 2,9 2,2 2,6 2,8 av nästa år sker en försiktig återhämtning i takt Japan 0,0 0,7 0,6 1,0 1,0 med att den finansiella turbulensen klingar av. Euroområdet 2,1 2,6 2,0 2,0 1,9 Global BNP växer i samma takt i år och nästa år. 3 Den svagare tillväxten i OECD-området i år

Arbetslöshet, procent av arbetskraften

kompenseras av en fortsatt hög tillväxt i tillväxt-

Sammantaget försämras förutsättningarna för

4

svensk export under prognosperioden jämfört

Räntor, valutor och oljepris

Styrränta i euroområdet 4,00 3,75 4,00 4,25 4,25 med 2007 men sett ur ett historiskt perspektiv

Styrränta i Förenta staterna 4,25 2,00 3,75 4,50 4,50 bedöms förutsättningarna vara fortsatt goda. I

EUR/USD 1,46 1,45 1,42 1,38 1,36 handelsviktade termer bedöms den svenska

TCW-index 126 124 125 124 125 kronan försvagas något fram till slutet av 2009.

Oljepris i dollar, Brentolja 91,4 90 85 85 85 1 Världs BNP beräknas med hjälp av IMF:s köpkraftsjusterade vikter, s.k. PPPvikter, Purchasing Power Parity. PPP-vikterna för bl.a. Kina och Indien har reviderats ned sedan Budgetpropositionen. Dessa länder växer betydligt snabbare

än det globala genomsnittet, vilket innebär att nedjusteringen drar ned både de 6.2 Svensk efterfrågan och produktion

senaste årens och prognosårens globala tillväxt. IMF:s viktrevideringen innebär en nedskrivning av den globala tillväxten med i genomsnitt ca 0,4 procentenhet per år. 2 HIKP för euroområdet och KPI för Förenta staterna och Japan. 3 Eurostats definition för euroområdet och nationell definition för Förenta 6.2.1 Efterfrågeutvecklingen

staterna och Japan. 4 Värde vid respektive års slut. Källor: Nationella källor, Eurostat, IMF, Reuters, ECB, Federal Reserve och Under 2007 mattades den svenska BNP-tillväx- Finansdepartementet. ten. Orsaken var en försvagad efterfrågan på

svenska varor i utlandet, vilket ledde till en BNP i euroområdet väntas under 2010 och 2011 markant inbromsning i varuexporttillväxten. växa något över den långsiktigt hållbara till- Medan varuexportefterfrågan utvecklades svagt växttakten(se tabell 6.1). fortsatte däremot den inhemska efterfrågan att

växa snabbt. Investeringstillväxten blev hög och

hushållens konsumtion växte snabbt 2007, vilket

också bidrog till att driva upp importtillväxten.

Den starka inhemska efterfrågan i kombination

PROP. 2007/08:100

med den försvagade varuexportefterfrågan

Tabell 6.2 Försörjningsbalans

resulterade i att utrikeshandeln för första gången Mdkr Procentuell volymförändring under 2000-talet drog ned BNP-tillväxten (se 2007 2007 2008 2009 2010 2011 diagram 6.3). Sammantaget ökade BNP med Hushållens 2,6 procent 2007 (se tabell 6.2). konsumtion 1 435 3,1 2,8 2,6 3,4 3,4

Offentlig Diagram 6.3 Bidrag till BNP-tillväxt konsumtion 796 0,8 0,6 0,3 -0,3 -0,5 Procentenheter Statlig 213 -0,8 -0,8 -1,3 -2,3 -2,7 5 Kommunal 584 1,4 1,2 0,9 0,4 0,3 4 Inhemsk total efterfrågan Nettoexport Fasta brutto- 3 investeringar 582 8,0 4,1 2,1 3,7 3,5 2 1 Lagerinvesteringar 24 0,7 -0,3 0,0 0,3 0,0 1 Export 1 609 5,6 5,5 4,8 5,5 5,5 0 -1 Import 1 373 9,5 6,1 5,3 5,6 5,7 -2 BNP 3 074 2,6 2,1 1,8 2,9 2,5 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

BNP, kalender-

Anm.: Inhemsk total efterfrågan utgörs av summan av hushållens konsumtion, korrigerad – 2,8 1,8 1,9 2,6 2,3 offentlig konsumtion, investeringar och lager. Nettoexport utgörs av skillnaden 1 Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter. mellan export och import. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Under 2008 och 2009 väntas BNP-tillväxten bli omkring 2 procent per år, vilket är relativt lågt Återhållsam varuexportutveckling sett ur ett längre historiskt perspektiv. Den främsta orsaken till den låga BNP-tillväxten är Förra året dämpades den svenska varuexportatt investeringstillväxten mattas och att den för- tillväxten. En bidragande orsak var att investerhållandevis försiktiga utvecklingen av exporten ingstillväxten hos många av Sveriges största hanfortsätter, vilket i huvudsak är en följd av den delspartners gick in i en lugnare fas. Då exporten svagare omvärldskonjunkturen. Den finansiella till stor del består av investerings- och insatsvaturbulensen bidrar till att den internationella ror, slår en försämrad investeringskonjunktur i avmattningen blir djupare och längre än vad som omvärlden relativt hårt mot den svenska varuextidigare förutsetts (se avsnitt 6.1). Men den porttillväxten (se diagram 6.4). Ytterligare orsapåverkar även den inhemska efterfrågan i Sverige ker till den dämpade varuexporttillväxten förra via stramare kreditförhållanden och en mer året var bl.a. en överraskande svag läkemedelsexdämpad utveckling av förmögenhetsvärden. port samt ett längre underhållsstopp inom Nästa år sker en försiktig återhämtning i den petroleumindustrin. Tjänsteexporten fortsatte internationella ekonomin och effekterna av den däremot att öka starkt 2007, vilket bl.a. hängde samman med hög tillväxt av s.k. merchanting . 34 finansiella turbulensen klingar av. Detta bidrar till att den svenska BNP-tillväxten gradvis förbättras.

34 Med merchanting menas den handelsmarginal som uppstår när svenska moderbolag sköter fakturering av försäljning från utländska dotterbolag till ett tredje land.

PROP. 2007/08:100

Diagram 6.4 Internationella investeringar och svensk

sätter samtidigt att utvecklas förhållandevis väl

varuexport

och med en betydligt högre tillväxttakt än varu- Årlig procentuell förändring exporten. 20

Internationella investeringar

15 Svensk varuexport, föregående kvartal 10 Nedväxling i den inhemska efterfrågan

5 Tillväxten i den inhemska efterfrågan har varit 0 hög de senaste åren då konsumtion och framför -5 allt investeringar har växt på bred front. Att det nu sker en nedväxling i tillväxten beror främst på -10 att den långa och stundtals mycket starka inve- 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Anm.: Handelsviktad investeringstillväxt hos Sveriges 10 viktigaste handelspartners. steringskonjunkturen går in i en betydligt Tre kvartals glidande medelvärde. Källor: Statistiska centralbyrån, Eurostat och US Departement of Commerce. lugnare fas (se diagram 6.6).

Diagram 6.6 Fasta bruttoinvesteringar

Både 2008 och 2009 väntas varuexporten växa Andel av BNP, procent förhållandevis återhållsamt. Bakgrunden är att 20 den internationella investeringskonjunkturen fortsätter att vara dämpad. Det svagare om- 19 världsläget avspeglas bl.a. i Konjunkturinstitutets 18 (KI:s) barometer, där exportorderingången successivt dämpats (se diagram 6.5). Den finan- 17 siella turbulensen väntas bidra till att avmatt- 16 ningen i den internationella investeringskonjunkturen blir längre än vad som tidigare 15 förutsetts, vilket också beräknas få motsvarande 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 genomslag i den svenska exportutvecklingen. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Samtidigt bedöms ändå förutsättningarna för svensk export sett ur ett historiskt perspektiv Den viktigaste orsaken till att investeringarna vara relativt goda (se avsnitt 6.1). Avmattningen väntas växa i en långsammare takt 2008 och 2009 i varuexporttillväxten väntas därför inte bli lika är att den svagare efterfrågetillväxten på svenska påtaglig som under konjunkturavmattningen i produkter fortsätter samtidigt som de senaste början av 2000-talet. årens utökade produktionskapacitet tas i anspråk. Kapacitetsutnyttjandet blir därmed

Diagram 6.5 Exportorderingång, tillverkningsindustri

mindre ansträngt, och behovet av en lika snabb Säsongrensade nettotal utvecklingstakt i investeringarna som de senaste 60 50 åren minskar. Försämrad lönsamhet och 40 stramare kreditförhållanden i den finansiella turbulensens fotspår förutses också bidra till att 30 20 10 dämpa investeringsviljan i företagen. Tillväxten i 0 bostadsinvesteringarna bromsar in, men nivån på antalet påbörjade nybyggnationer väntas ändå bli -10 -20 fortsatt hög både 2008 och 2009 till följd av den -30 -40 starka underliggande efterfrågan på bostäder. Även lagerinvesteringarna bromsar in efter 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Anm.: Tre månaders glidande medelvärde. Nettotalen definieras som skillnaden mellan andelen företag som uppgivit att orderingången har ökat respektive minskat. förra årets kraftiga uppgång. Under 2008 och 2009 bedöms industriföretagen anpassa både Källa: Konjunkturinstitutet. produktion och lager till den svagare efterfråge- Nästa år väntas en gradvis förbättring i den utvecklingen, vilket innebär att lagerinvesteringglobala konjunkturen, vilket leder till en försikarna väntas minska. De lägre lagerinvesteringarna tig återhämtning i varuexporttillväxten. Tjänste- 2008 bidrar till att dra ned BNP-tillväxten. exporten växer också i en långsammare takt 2008 Under 2009 väntas sammantaget små förändoch 2009 jämfört med de senaste åren, men fort-

PROP. 2007/08:100

ringar i de totala lagerinvesteringarna jämfört

Diagram 6.7 Konfidensindikator, hushåll (CCI)

med 2008. Nettotal Konsumtionstillväxten bland hushållen blir 30 lägre 2008 och 2009 än 2007 men ändå fortsatt 25 god. I grunden finns gynnsamma förutsättningar 20 för ökad konsumtion, i form av ett högt 15 sparande, en i utgångsläget stark förmögenhets- 10 ställning och fortsatt goda ökningar av den 5 disponibla inkomsten. Hushållens disponibla 0 inkomster ökade starkt 2007 och inkomst- -5 ökningen väntas bli betydande också i år. Mot de -10 gynnsamma förutsättningarna står en ökad 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Anm.: CCI beräknas som genomsnittet av nettotalen för fyra frågor om den egna och försiktighet bland hushållen till följd av en den svenska ekonomin samt om det är förmånligt att köpa kapitalvaror. dystrare syn på arbetsmarknaden och på utveck- Källa: Konjunkturinstitutet. lingen i den svenska ekonomin som helhet. De Som en följd av den fortsatt återhållsamma dämpade förväntningarna avspeglas tydligt i KI:s exportutvecklingen och nedväxlingen i den sammanvägda förtroendeindikator för hushållen, inhemska efterfrågan, väntas även en lugnare CCI, som fallit betydligt under en längre period utveckling av importen framöver. Under 2009 (se diagram 6.7). Bakom hushållens dämpade väntas dock en försiktig återhämtning i importstämningsläge ligger förutom den svagare tillväxten, vilket hänger samman med att exportkonjunkturen sannolikt också faktorer som den tillväxten gradvis förbättras. svalare bostadsmarknaden samt den finansiella turbulensen och dess negativa effekt på börsoch kreditförhållanden. De dämpade förvänt- BNP-utvecklingen på längre sikt ningarna väntas hålla i sig och bedöms bidra till att hålla tillbaka konsumtionstillväxten något På längre sikt styrs BNP i allt högre grad av hur både 2008 och 2009. ekonomins utbudssida utvecklas. Därför bygger Den kommunala konsumtionstillväxten prognoserna för BNP-tillväxten för åren efter beräknas bli något svagare 2008 och 2009 än 2009 i hög grad på bedömningar om hur högt 2007, vilket till stor del beror på att den kollek- resursutnyttjandet är och hur hög den potentiva konsumtionen förväntas växa något lång- tiella BNP-tillväxten är. Efter 2009 bedöms ekosammare (se även fördjupningsruta ”Ett nytt nomin anpassa sig mot ett normalt resursutmått på offentlig konsumtion”). En relativt låg nyttjande. Hur snabbt denna anpassning går pris- och löneuppräkning av anslagen till de beror bl.a. på ekonomins anpassningsförmåga. statliga myndigheternas förvaltningskostnader År 2008 och 2009 bedöms resursutnyttjandet (se avsnitt 8.2.2) väntas bidra till att den statliga vara högre än normalt. Detta bidrar till ett konsumtionsvolymen fortsätter att minska 2008 stigande kostnadstryck, vilket dämpar efterfråoch 2009. gan 2010 och 2011 något. Denna effekt motverkas dock av att effekterna av den finansiella turbulensen avtar 2009, vilket medför att både den internationella och inhemska efterfrågan återhämtar sig gradvis. Sammantaget stiger BNP något snabbare än potentiell tillväxt 2010 och 2011.

6.2.2 Produktion, produktivitet och arbetade timmar

Svag produktionstillväxt i industrin

Förra året ökade produktionen i industrin med 2,2 procent (se tabell 6.3), vilket var den lägsta

PROP. 2007/08:100

tillväxten sedan 2001. Den svaga utvecklingen

berodde främst på den snabba inbromsningen i

Diagram 6.9 Konkurrenssituationen, tillverkningsindustri

Säsongrensade nettotal varuexportefterfrågan.

25 20 EU-marknaden

Tabell 6.3 Näringslivets produktion Utanför EU

15 Mdkr Procentuell volymförändring 10 2007 2007 2008 2009 2010 2011 5 Varuproducenter 816 2,6 2,2 1,7 – – 0 -5 varav: Industri 559 2,2 2,6 2,2 – – -10

Bygg 139 5,7 3,4 1,1 – – -15 -20 Tjänste- -25 producenter 1304 4,3 2,8 2,5 – – -30

Näringslivet 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 totalt 2 120 3,7 2,6 2,2 4,0 3,1 Anm.: Nettotalen definieras som skillnaden mellan andelen företag som uppgivit att konkurrenssituationen har förbättrats respesktive försämrats. Anm.: Med produktion avses förädlingsvärde, dvs. bruttoproduktion minus Källa: Konjunkturinstitutet. insatsförbrukning. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Diagram 6.8 Konfidensindikator, tillverkningsindustri

Tjänsteproduktionen dämpas

Säsongrensade nettotal

15 Den svagare exportefterfrågan började under 10 förra året att successivt sprida sig via industrin 5 till tjänstesektorn. Detta syntes främst inom

0 företagstjänster, vars produktionstillväxt halv-

-5 erades 2007 jämfört med 2006. Samtidigt började

-10 KI:s barometer indikera ett svagare efterfråge-

-15 läge även inom andra industrinära branscher i

tjänstesektorn, såsom exempelvis transport. -20

Under inledningen av 2008 har denna utveckling -25 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Anm.: Tre månaders glidande medelvärde. blivit ännu tydligare, och barometern tyder nu

Källa: Konjunkturinstitutet. på en allt bredare dämpning inom tjänstesektorn.

Den återhållsamma utvecklingen i varuexporten, Produktionstillväxten under 2008 och 2009 blir nedväxlingen i tjänsteexporten samt den svagare fortsatt återhållsam, vilket beror på att den investeringskonjunkturen, bidrar till att produksvagare exportefterfrågan väntas hålla i sig och tionen av företagstjänster dämpas ytterligare att industrin anpassar sina lager till lägre nivåer. 2008 och 2009. Även produktionstillväxten Det dämpade läget inom industrin syns också inom handeln och inom andra tjänstebranscher tydligt i KI:s barometer. Barometern visar en väntas bli lägre som en följd av den svagare dämpad orderingång på både export- och efterfrågeutvecklingen. Under 2009, i takt med hemmamarknaden. Den visar också att induatt efterfrågeläget gradvis förbättras, förutses en strins konfidensindikator har fallit successivt försiktig återhämtning i produktionen inom sedan sommaren 2007 (se diagram 6.8), vilket tjänstesektorn. reflekterar ett sammantaget dystrare läge när det

gäller orderstock, lager och förväntad produk-

tionsvolym. Förutom ett generellt sämre efter-

Lägre tillväxt i offentlig produktion 2009

frågeläge pressas också industrin enligt KI:s

barometer av en försämrad konkurrenssituation I år väntas den kommunala produktionstillväx- (se diagram 6.9), vilket bl.a. bedöms hänga ten bli ungefär som 2007, medan den beräknas samman med den låga dollarkursen och den minska 2009 till följd av en lägre kommunal svaga produktivitetsutvecklingen. Först under konsumtion, som i hög grad är betingad av 2009, när den internationella konjunkturen återdemografiska faktorer (se även fördjupningsruta hämtar sig och effekterna av den finansiella ”Ett nytt mått på offentlig konsumtion”). Den turbulensen klingar av, väntas tillväxten i den relativt låga uppräkningen av anslagen till de svenska industriproduktionen återhämta sig statliga myndigheternas förvaltningskostnader gradvis.

PROP. 2007/08:100

väntas bidra till att produktionsvolymen inom vek under året. Trots dämpningen fortsatte staten ökar svagt 2008 för att därefter minska sysselsättning och arbetade timmar att öka 2009. starkt. Företagen anpassar normalt inte personalstyrkan omedelbart till efterfrågeförhållandena, vilket innebär att produktivitetstillväxten Antalet arbetade timmar upphör tillfälligt att öka oftast försvagas när produktionen dämpas. Under 2007 var dock denna försvagning Den starka ökningen av arbetade timmar 2007 osedvanligt stor. berodde i hög grad på ett inflöde av fler syssel- En bidragande faktor till produktivitetssatta och till viss del på att sjukfrånvaron minskningen 2007 var sammansättningen av fortsatte att minska. Samtidigt var semesterfrån- inflödet av sysselsatta. Relativt oerfarna grupper varon lägre jämfört med 2006, vilket också som ungdomar och utrikes födda utgjorde stora bidrog till ökningen av antalet arbetade timmar. delar av förra årets sysselsättningsökning; Under 2008 förväntas utvecklingen av antalet jämfört med den förra konjunkturuppgången arbetade timmar successivt vända nedåt i takt väger särskilt ungdomar tungt. Dessa grupper med att produktionen dämpas. Trots detta bedöms, i synnerhet initialt, ha lägre genomförväntas den genomsnittliga nivån 2008 vara snittlig arbetsproduktivitet än sina etablerade högre än 2007, eftersom timmarna ökade starkt kollegor. under slutet av förra året. Mätt som årsgenom- Produktivitetstillväxten 2007 tyngdes ytterlisnitt förväntas alltså en ökning av antalet arbe- gare av att produktionen minskade extraordinärt tade timmar (se tabell 6.4). Innevarande års i ett par av näringslivets branscher, kemisk indunedåtgående utveckling bedöms plana ut under stri och petroleumindustri. Detta till följd av 2009 när produktionen åter tar viss fart. störningar som bedöms vara av temporär natur. Om dessa branscher exkluderas så var näringsli-

Tabell 6.4 Arbetsproduktivitet och arbetade timmar

vets produktivitetsutveckling positiv i stället för negativ under förra året. Procentuell förändring Under 2008 och 2009 förväntas produktivi- 2007 2008 2009 2010 2011 tetstillväxten åter ta fart (se diagram 6.10). 1 Produktivitet hela ekonomin -0,2 0,5 2,6 2,0 1,9 Företagen anpassar antalet anställda till efternäringslivet -0,3 0,9 3,3 – – frågeförhållandena och därmed stiger arbetsprooffentliga myndigheter -1,3 -1,1 0,1 0,2 0,2 duktiviteten. En lägre sysselsättningsökning Antal arbetade timmar innebär också att andelen sysselsatta med nytt hela ekonomin 3,1 1,6 -0,8 0,7 0,6 jobb minskar. Då dessa bedöms ha en tillfälligt lägre produktivitet under sin upplärningsperiod, näringslivet 4,0 1,7 -1,0 1,1 1,0 offentliga myndigheter 1,5 1,6 -0,1 -0,3 -0,3 bidrar detta till att produktivitetstillväxten ökar. 1 De starka investeringarna åren 2004–2007 väntas Arbetsproduktivitet mäts som förädlingsvärde per arbetad timme. Anm.: Siffrorna i tabellen avser icke kalenderkorrigerade data. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. också ge avkastning i termer av ökad arbetsproduktivitet framöver.

Starkare produktivitetstillväxt framöver efter Diagram 6.10 Arbetsproduktivitet i näringslivet mycket svagt 2007

Procentuell förändring 6 Under 2007 bromsade produktivitetstillväxten in 5 kraftigt och produktivitetsnivån sjönk, vilket är 4 ovanligt. Inbromsningen var bred och 35 3 omfattade ett flertal sektorer. En viktig förklaring är att efterfrågan i ekonomin överraskande 2 1 0 -1 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 35 I bilaga 2 (Svensk Ekonomi) i budgetpropositionen för 2008 Anm.: Siffrorna i diagrammet avser kalenderkorrigerade data. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. diskuterades förklaringar till den svaga utvecklingen i fördjupningsrutan ”Varför bromsar produktiviteten in?”.

PROP. 2007/08:100

Ett nytt mått på offentlig konsumtion

Tabell 6.5 Offentlig konsumtion och produktivitet

Procentuell förändring, om annat ej anges

Från och med november 2007, så redovisar 2002 2003 2004 2005 2006

Statistiska centralbyrån volymutvecklingen av Volymmåttsmetod 2,2 0,4 -0,2 0,4 1,5

offentlig konsumtion enligt nya principer (seri- Kostnadsmetod 2,0 0,7 0,3 0,1 2,4

erna är reviderad bakåt till 2002). Grundtanken 1 BNP-effekt 0,0 -0,1 -0,1 0,1 -0,2 är att den angivna volymutvecklingen i högre

Produktivitet, enligt 0,2 -0,1 -0,5 0,6 -1,4 grad ska spegla hur det faktiska nyttjandet av volymmåttsmetoden offentliga tjänster har utvecklats, snarare än hur 1 Effekt av skillnad mellan volymmetod och kostnadsmetod, i procentenheter. kostnaderna för att producera dessa tjänster har Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

utvecklats, vilket var den redovisningsprincip

som gällde tidigare. Den offentliga konsumtio-

Produktiviteten kan mätas

nens volymutveckling ska med andra ord spegla

hur många fler (eller färre) patienter som vårdas En positiv konsekvens av den nya redovisningen och hur kvaliteten i denna vård utvecklas och av offentlig konsumtion är att det nu är möjligt inte som tidigare hur mycket mer (eller mindre) att mäta produktiviteten i offentlig verksamhet. personal som arbetar i verksamheten. Enligt den tidigare renodlade kostnadsmetoden Det nya sättet att betrakta offentlig konsumvar utvecklingen av offentlig produktion lika tion gäller enbart för den individuella konsummed kostnadsutvecklingen som i sin tur till tionen (hälso- och sjukvård, utbildning, barnomstörsta delen utgjordes av lönekostnader. sorg, äldreomsorg), medan man för den Anställde man mer personal och därigenom kollektiva konsumtionen (försvar, allmän ökade kostnaderna för verksamheten, så redovioffentlig förvaltning, brandförsvar, rättsväsende) sades denna kostnadsökning som en produkalltjämt utgår från kostnadsmetoden. Detta tionsökning, eftersom produktionen definiinnebär att måttet för den totala offentliga kontionsmässigt var lika med kostnaderna. Med den sumtionsutvecklingen utgör en kombination av nya redovisningsprincipen bestäms volymutden nya redovisningsprincipen (volymmåttsvecklingen av den offentliga produktionen i metoden) och den tidigare redovisningsprincistället av hur antal vårdtillfällen, elevantal i pen (kostnadsmetoden) . Dessutom finns det 36 skolan, antal teaterbesök och kvaliteten i delar av den individuella konsumtionen som verksamheterna utvecklas. Enligt den tidigare alltjämt måste beräknas enligt kostnadsmetoden redovisningsprincipen gav en ökad resursinsats eftersom dessa delar än så länge saknar volymmed nödvändighet en ökad produktion, Men mått. med den nya volymmåttsmetoden kan en ökad Den uppmätta volymutvecklingen enligt resursinsats leda till en än starkare ökning av volymmåttsmetoden i offentlig sektor, skiljer sig produktionen (produktivitetsförstärkning), en ifrån den volymutveckling som kostnadsmetodsmotsvarande ökning av produktionen (oförändberäkningarna ger (se tabell 6.5). Skillnaderna är rad produktivitet), eller en minskad eller oförstörre i kommunsektorn än i den statliga sekändrad produktion (en produktivitetsförsvagtorn, eftersom den individuella konsumtionen är ning). mycket större i den kommunala sektorn. Även Svårigheten med att mäta produktiviteten om skillnaden mellan de båda redovisningsprinbestår framför allt i att på ett tillfredsställande ciperna vissa år kan vara betydande, så blir sätt mäta kvalitetsförbättringar i den offentliga effekten på BNP-tillväxten ändå förhållandevis verksamheten. Det finns en risk att kvalitetsmarginell. förbättringar inte fullt ut beaktas i volymmåtten,

vilket i så fall innebär att satsningar på exempel-

vis vård, skola, omsorg, tenderar att ge en

ogynnsam produktivitetsutveckling. Risken är

särskilt stor i de första preliminära utfallen,

eftersom SCB i dagsläget har mycket begränsade

möjligheter att samla in data för kvalitetsjuster-

ing på kvartalsbasis.

36 ”Volymmåttsmetod” åsyftar fortsättningsvis det här mixade måttet.

PROP. 2007/08:100

6.3 Arbetsmarknad, ten, mätt med KPIX , förutses ligga i linje med

37

resursutnyttjande, löner och Riksbankens inflationsmål fr.o.m slutet av 2009. inflation I denna prognos bedöms därmed reporäntan

ligga kvar på 4,25 procent de närmaste åren. Efter en mycket stark utveckling på arbetsmarknaden 2007 väntas en lugnare utveckling fram-

Tabell 6.6 Nyckeltal

över. Trots att BNP-tillväxten dämpades 2007 Procentuell förändring om annat ej anges fortsatte sysselsättningen och antalet arbetade 2007 2008 2009 2010 2011

dämpas. Antalet arbetade timmar bromsar in

Reguljär sysselsättningsgrad 75,0 75,5 75,6 75,8 76,0 snabbare än sysselsättningen, vilket innebär att 1 16-64 år

medelarbetstiden minskar. Sammantaget innebär Reguljär sysselsättningsgrad 79,4 80,0 80,1 80,2 80,3

detta att produktivitetstillväxten tar fart igen och 1 20-64 år

snabbt återgår till en mer normal tillväxttakt. 2 Arbetskraft 1,6 0,6 0,4 0,1 0,0

Sysselsättningen, arbetskraften och antalet ar- 3 Öppen arbetslöshet 4,6 4,3 4,5 4,4 4,2

betade timmar har stigit snabbt de senaste åren Arbetslöshet enligt ILO-def 3,4 6,1 5,9 6,1 5,9 5,7

den vara förhållandevis högt. De kommande Anm.: Siffrorna i tabellen avser icke kalenderkorrigerade data. En utförligare åren väntas dock resursutnyttjandet bli mindre tabell återfinns i tabellsamlingen i bilaga 1.

1 Antal reguljärt sysselsatta, dvs. exklusive sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska ansträngt till följd av att den lägre efterfrågan i program, i procent av befolkningen i denna åldersgrupp.

ekonomin leder till en svagare utveckling på 2 Enligt tidigare definition. 3 I procent av arbetskraften. arbetsmarknaden. 4 I ILO-definitionen ingår heltidsstuderande arbetssökande både i arbetskraften

Löneökningstakten har varit låg i flera år till och arbetslösheten. ILO-definitionen avser åldern 15-74 år. 5 Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, 16-64 år. följd av ett lågt resursutnyttjande och en dämpad 6 Enligt konjunkturlönestatistiken. 7 Årsgenomsnitt. inflation. Förra årets avtalsrörelse resulterade 8 Riksbankens mått på underliggande inflation.

dock i betydligt högre löneökningar för perioden Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Medlingsinstitutet, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. 2007–2009 jämfört med åren dessförinnan. I

kombination med det relativt höga resursut-

nyttjandet tycktes det rimligt att lönerna skulle

6.3.1 Arbetsmarknad

stiga betydligt snabbare 2007 än 2006. Det

preliminära utfallet för 2007 tyder emellertid på

Sysselsättningstillväxten dämpas

fortsatt måttliga löneökningar. Den i dagsläget

starka arbetsmarknaden i kombination med de Den vikande BNP-tillväxten börjar nu alltmer höga centrala avtalen väntas dock leda till avspeglas i en mer dämpad efterfrågan på arbetssnabbare löneökningar framöver. Löneökningskraft och sysselsättningstillväxten bedöms bli takten blir som högst i år för att dämpas något betydligt lägre framöver. Bland annat visar redan nästa år då avtalen är lägre än 2008 och statistik från Arbetsförmedlingen (före detta resursutnyttjandet blir mindre ansträngt. AMS) för första kvartalet att antalet nyanmälda Inflationen steg snabbt under slutet av 2007,

vilket till stor del berodde på stigande priser på

livsmedel och energi samt ökade räntekostnader.

Inflationstakten väntas fortsätta stiga i år men

avtar därefter. Den underliggande inflationstak-

37 KPIX exkluderar räntekostnader för egnahem samt direkta effekter på

konsumentpriserna av förändrade indirekta skatter och subventioner.

KPIX benämndes tidigare UND1X.

PROP. 2007/08:100

Definitioner inom arbetsmarknadsstatistiken tidens utveckling av antalet lediga platser indikerar därmed en mer måttlig sysselsättnings- I oktober 2007 ändrades den officiella arbetslös- ökning framöver. Även KI:s företagsbarometer hetsdefinitionen i arbetskraftsundersökningen. I visar att näringslivets anställningsplaner har enlighet med EU:s förordningar, som utgår från dämpats (se diagram 6.12). ILO:s internationellt vedertagna arbetslöshetsdefinition, ingår fr.o.m. oktober även heltids-

Diagram 6.12 Anställningsplaner i näringslivet

studerande som söker arbete i gruppen arbets- Nettotal lösa och därmed i arbetskraften. Även ålders- 30 gruppen är ändrad i arbetskraftsundersökningen 20 till att gälla 15–74 år i stället för som tidigare 10 16–64 år. I en övergångsperiod redogörs för utvecklingen av både den öppna arbetslösheten, 0 dvs. arbetslösheten enligt arbetskraftsundersök- -10 ningens tidigare definition, och arbetslösheten enligt den nya ILO-definitionen. Detta är för att -20 underlätta jämförbarhet bakåt i tiden. För att -30 göra en gedigen analys av utvecklingen framöver 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 krävs också en bild av hur utvecklingen sett ut Anm.: Säsongrensade data. relativt långt bakåt i tiden. ILO-arbetslösheten Källa: Konjunkturinstitutet. för gruppen 15–74 år började mätas kontinuer- De reformer som regeringen har genomfört i ligt varje månad först 2001, vilket försvårar form av bl.a. sänkt inkomstskatt och sänkta eranalysen. När den tillgängliga tidsserien för sättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen bi- ILO-definitionen successivt blir längre kommer drar till att arbetskraften och sysselsättningen den öppna arbetslösheten fasas ut ur analysen. I ökar framöver. Nystartsjobben ökar och bidrar 38 takt med att fullgod statistik blir tillgänglig därmed positivt till sysselsättningsutvecklingen, kommer även sysselsättningen och arbetskraften medan neddragningen av antalet arbetsmarkredovisas för åldersgruppen 15–74 år. I denna nadspolitiska program, vars deltagare räknas som prognos avses åldersgruppen 16–64 år om ej sysselsatta enligt arbetskraftsundersökningen annat anges. (sysselsättningsprogram), dämpar utvecklingen. Antalet deltagare i sysselsättningsprogrammen minskar i år med ca 15 000 personer. Att antalet platser till landets arbetsförmedlingar var något personer i sysselsättningsprogram minskar innefärre jämfört med första kvartalet förra året (se bär att skillnaden mellan den reguljära och den 39 diagram 6.11). totala sysselsättningen blir mindre, dvs. den reguljära sysselsättningen ökar mer än den totala (se diagram 6.13). Både nystartsjobben och

Diagram 6.11 Nyanmälda lediga platser

sysselsättningsprogrammen bedöms dock leda Årlig procentuell förändring till en betydande undanträngning av reguljär 80 40 60 40 20 0 38 Nystartsjobben reducerar arbetskraftskostnaden via en kreditering av -20 arbetsgivarens skattekonto. Nystartsjobben riktas till personer som har -40 uppburit arbetslöshetsersättning, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning eller socialbidrag i mer än ett år. -60 39 Reguljärt sysselsatta är antalet sysselsatta på den reguljära 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Anm.: Tre månaders glidande medelvärde. arbetsmarknaden, dvs. exklusive personer som är sysselsatta i Källa: Arbetsförmedlingen. arbetsmarknadspolitiska program. 40 Med undanträngning avses antingen att (i) en person som anställs med Historiskt har sysselsättningen samvarierat väl en subventionerad anställning skulle blivit anställd även i frånvaro av med antalet nyanmälda lediga platser med en subventionen, eller (ii) en annan person skulle ha blivit anställd i frånvaro eftersläpning på drygt två kvartal. Den senaste av subventionen. Om undanträngningen är hög (låg) innebär detta att nettoeffekten på sysselsättningen blir liten (stor).

PROP. 2007/08:100

sysselsättning, runt 70 procent på lång sikt. förra året berodde främst på en minskad från- 41

Detta innebär att de förändrade volymerna har varo. Minskningen i frånvaro förklaras av ett

en begränsad effekt på sysselsättningen. successivt minskat antal deltagare i det arbets-

Sammantaget ökar antalet sysselsatta i åldern marknadspolitiska programmet friår och en 42

16–64 år med 41 000 personer i år. I åldersgrup- minskad sjukfrånvaro . 43

pen 15–74 ökar antalet sysselsatta med 47 000

personer.

Diagram 6.14 Sjukfrånvaro och sysselsättningsgrad

Den reguljära sysselsättningsgraden för per- Procent av sysselsatta Procent av befolkning

soner i åldern 16–64 år stiger med en procent- 5,0 78

Sysselsättningsgrad (höger)

enhet mellan 2007 och 2011. År 2011 uppgår den 77 4,5 Sjukfrånvarande (vänster) till 76,0 procent. 76

4,0 75

Diagram 6.13 Sysselsatta

3,5 74 Tusental personer 73 3,0 4600 72 4500 Sysselsatta 2,5 71 4400 Reguljärt sysselsatta 2,0 70 4300 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Anm.: Sjukfrånvarande avser personer som varit sjukfrånvarande hela mätveckan. 4200 Källa: Statistiska centralbyrån.

4100 4000 Under många år har sjukfrånvaron, som står för

3900 ca 20 procent av den totala frånvaron, samvarie-

rat med sysselsättningsutvecklingen. Trots att 3800 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 sysselsättningsgraden har stigit i två år har sjuk-

frånvaron dock fortsatt att minska (se diagram Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och Finansdepartementet.

6.14). De av regeringen genomförda förändring- I år bedöms sysselsättningen överstiga en nivå arna av sjukförsäkringen i kombination med som är förenlig med en stabil pris- och löneut- Försäkringskassans striktare rutiner bedöms ha veckling, dvs. resursutnyttjandet är högre än haft en dämpande effekt på sjukfrånvaron. Sjuknormalt. Det förhållandevis höga resursutnyttfrånvaron bedöms fortsätta minska framöver, jandet innebär brist på ledig arbetskraft och men i en avtagande takt. Det faktum att svagare därmed stigande löneökningar. Detta medför att grupper, med generellt sett högre sjukfrånvaro, arbetskraftskostnaden stiger och att efterfrågan kommer in på arbetsmarknaden utgör en press på arbetskraft minskar på sikt. År 2009 ökar uppåt på sjukfrånvaron. Samtidigt väntas regersysselsättningen långsammare p.g.a. den svagare ingens reformer ha en fortsatt dämpande effekt. efterfrågan på arbetskraft. Åren 2010 och 2011, Till skillnad från sjukfrånvaron bedöms fråndå ekonomin bedöms återgå mot ett normalt varon av andra skäl än sjukdom öka de komresursutnyttjande, utvecklas sysselsättningen mande åren. Denna utveckling beror på en fortsatt svagt. trendmässig ökning av frånvaron för vård av

barn, till följd av bl.a. stigande barnkullar, samt

Medelarbetstiden avtar trots minskande sjukfrånvaro

Förra året steg antalet arbetade timmar mer än 42 Både vikarien och den friårslediga räknades i statistiken som sysselsättningen, dvs. medelarbetstiden ökade. sysselsatta, men bara vikarien generade arbetstimmar, vilket innebar att Den markanta ökningen av medelarbetstiden friåret drog ned medelarbetstiden. 43 I AKU fångas sjukfrånvaron upp antingen som ”frånvaro på grund av

sjukdom hela mätveckan” eller ”sjukfrånvaro på grund av sjukdom del av

mätveckan”. AKU:s statistik är inte direkt jämförbar med

Försäkringskassans (FK:s) statistik över antalet sjukskrivna. Detta beror 41 För en diskussion om undanträngningseffekter av subventionerade bl.a. på att FK:s statistik inkluderar personer som har varit sjukskrivna i

anställningar, se t.ex. Calmfors, Forslund och Hemström, Rapport mer än 14 dagar och på att arbetslösa sjukskrivna och studerande

2002:8, IFAU. sjukskrivna inkluderas i FK:s siffror men inte i AKU:s.

PROP. 2007/08:100

ett stigande semesteruttag i år och nästa år. har dock arbetskraftsdeltagandet trendmässigt Sammantaget ökar därmed den totala frånvaron stigit i gruppen 60–64 år, som nu utgörs av svagt, vilket påverkar medelarbetstiden negativt. 40-talister. Dessutom minskar medelarbetstiden på grund av De reformer som regeringen genomfört i att de som nu kommer in på arbetsmarknaden form av bl. a. sänkt inkomstskatt och sänkta erantas arbeta färre timmar än genomsnittet. sättningsnivåer bedöms, som nämnts ovan, få en Bortsett från effekten av att antalet arbetsda- positiv effekt på arbetskraftsdeltagandet, både på gar varierar mellan olika år beräknas medelar- kort och lång sikt. Införandet av jobb- och betstiden sjunka under loppet av de kommande utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ung- 44 två åren, för att därefter vara i det närmaste oför- domar medför att arbetskraften mätt med 45 ändrad (se diagram 6.15). Antalet sysselsatta arbetskraftsundersökningens tidigare definition ökar alltså något starkare än antalet arbetade utvecklas svagare än vad den annars skulle ha timmar 2008 och 2009. De reformer som gjort. Detta beror på att deltagare i dessa genomförts av regeringen bedöms i sin helhet program definitionsmässigt räknas som utanför leda till en ökad medelarbetstid. Bland annat arbetskraften. Enligt ILO-definitionen på arbedöms den sänkta inkomstskatten leda till att betskraft inkluderas däremot heltidsstuderande de som arbetar ökar sin arbetstid i genomsnitt. som söker arbete i arbetskraften. Deltagare i arbetsmarknadspolitiska utbildningsprogram,

Diagram 6.15 Arbetade timmar, medelarbetstid och syssel-

såsom exempelvis jobb- och utvecklingsgarantin

sättning

och jobbgarantin för ungdomar, räknas som Årlig procentuell förändring heltidsstuderande och de antas söka arbete under 4 Medelarbetstid sin utbildning. Därmed räknas de in i ILO-definitionen på arbetskraft. Arbetskraften enligt 3 Sysselsatta

Arbetade timmar

ILO-definitionen ökar alltså något snabbare än 2 arbetskraften enligt den tidigare definitionen. Detta beror även på att arbetskraften i ålders- 1 0 gruppen 65–74 år, som ingår i ILO-definitionen, utvecklas starkare än i åldersgruppen 16–64. -1 Sammantaget väntas arbetskraften fortsätta -2 öka men i en avtagande takt 2008 och 2009. Åren därpå bedöms arbetskraften vara i stort sett 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 oförändrad. Regeringens reformer fortsätter att Anm.: Diagrammet avser kalenderkorrigerade data. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. ha en positiv effekt på arbetskraften medan den dämpade konjunkturen och den demografiska utvecklingen har en motsatt effekt.

Arbetskraften ökar långsammare framöver

Arbetslösheten ökar svagt 2009

Arbetskraften har ökat starkt de senaste åren främst till följd av det goda konjunkturläget. En I takt med att sysselsättningen vuxit snabbare än ökad efterfrågan på arbetskraft gör att fler söker arbetskraften de senaste åren har arbetslösheten sig till arbetsmarknaden då sannolikheten att få minskat snabbt (se diagram 6.16). Den öppna ett arbete ökar. arbetslösheten uppgick till 4,6 procent 2007 och Storleken på arbetskraften påverkas även av väntas sjunka till 4,3 procent i år för att därefter den demografiska utvecklingen. En större beöka något 2009 då efterfrågan på arbetskraft folkning gör att det finns fler som kan arbeta, dämpas. men sammansättningen av befolkningen är också av stor betydelse. Ur ett arbetskraftsperspektiv är den demografiska utvecklingen under de kommande åren relativt ogynnsam. Åldersgrupper som har ett relativt lågt arbetskraftsdeltagande växer mycket. Det gäller framför allt åldersgrupperna 16–19 år och 60–64 år, men 44 Infördes den 2 juli 2007. även åldersgruppen 20–24 år. Under ett antal år 45 Infördes den 1 december 2007.

PROP. 2007/08:100

Diagram 6.16 Arbetslöshet

beräknas den öppna arbetslösheten uppgå till 4,2 procent och ILO-arbetslösheten till Procent av arbetskraften 5,7 procent. 16 14

Öppen arbetslöshet

12

ILO-arbetslöshet

10 Resursutnyttjandet normaliseras 2011 8 6 Till följd av den snabba sysselsättningsökningen 4 har resursutnyttjandet på arbetsmarknaden ökat de senaste åren. En indikator på detta är att an- 2 delen företag i Konjunkturbarometern som an- 0 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 ger att de upplever brist på arbetskraft har stigit Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. snabbt. Nu verkar ökningen ha stannat av, men på en hög nivå. Cirka 38 procent av företagen Arbetslösheten enligt ILO:s definition, vilken anger att de upplever brist på arbetskraft. Även inkluderar heltidsstuderande som söker arbete, SCB:s vakansstatistik tyder på ett något har också minskat de senaste åren, men inte lika ansträngt resursutnyttjande med både stigande mycket som den öppna arbetslösheten. Antalet vakansgrad och rekryteringstider de senaste åren. heltidsstuderande som söker arbete ökade Brist på arbetskraft och rekryteringssvårigheter markant under 2005 i samband med att arbets- brukar leda till pris- och löneökningar. Den marknadsläget förbättrades. Under de senaste underliggande inflationen steg under 2007. två åren har gruppen dock minskat till följd av Löneökningstakten var dock, trots höga avtal, att flera av dessa arbetssökande fått jobb och de oväntat låg förra året, vilket delvis berodde på arbetsmarknadspolitiska utbildningsprogram- tillfälliga effekter. Sammantaget bedöms resursmen har minskat (se diagram 6.17). utnyttjandet nu vara förhållandevis högt, vilket kan uttryckas som att det s.k. sysselsättningsga-

Diagram 6.17 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program

pet är svagt positivt. Det innebär att den faktiska Tusental personer sysselsättningsnivån bedöms ligga strax över den potentiella sysselsättningen, dvs. den nivå som är 160

Totalt

förenlig med Riksbankens inflationsmål. 140 Sysselsättningsprogram

Utbildningsprogram

120 Dämpningen av efterfrågan på arbetskraft 100 väntas leda till att resursutnyttjandet sjunker 80 framöver. Mätt som årsgenomsnitt väntas dock 60 sysselsättningsgapet bli något större i år än förra 40 året (se diagram 6.18). De reformer som har genomförts för att öka utbudet av arbetskraft 20 och förbättra arbetsmarknadens funktionssätt 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 bidrar till att potentiell sysselsättning och Anm.: Säsongrensade data. potentiell BNP ökar förhållandevis starkt 2008– Källa: Arbetsförmedlingen. 2011. Det innebär att resursutnyttjandet fram- Införandet av jobb- och utvecklingsgarantin och över bedöms bli lägre än vad det skulle ha blivit i jobbgarantin för ungdomar leder till att antalet avsaknad av strukturella reformer. Det råder heltidsstuderande som söker arbete återigen dock stor osäkerhet kring bedömningen av hur ökar. Samtidigt bedöms antalet heltidsstude- stora effekterna av reformerna blir samt hur rande inom det reguljära utbildningssystemet snabbt de får genomslag. som söker arbete minska något i takt med den dämpade efterfrågan på arbetskraft. Arbetslösheten enligt ILO-definitionen beräknas uppgå till 5,9 procent 2008 och 6,1 procent 2009. Under 2010 och 2011 sjunker både den öppna och ILO-arbetslösheten i samband med att jämviktsarbetslösheten minskar något som en följd av de reformer som genomförts. År 2011

PROP. 2007/08:100

Diagram 6.18 Sysselsättningsgap Diagram 6.19 Ungdomars andel av sysselsättningsökningen

Procent under två konjunkturuppgångar Procent 1,5 50 1,0 Sysselsättningsgap 45 0,5 40 35 0,0 30 -0,5 25 20 -1,0 15 -1,5 10

-2,0 5 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 0 1998-2000 2005-2007 Det relativt höga resursutnyttjandet på arbets- Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Det är också möjligt att de av regeringen marknaden 2007 och 2008 driver upp löneökningstakten och inflationen i år. I takt med att genomförda reformerna haft en återhållande effekt på löneutvecklingen som var större än resursutnyttjandet blir mindre ansträngt växlar löneökningstakten och inflationstakten ned. väntat. Om jobbavdraget medför att fler söker sig in på arbetsmarknaden kan det, precis som vid en högkonjunktur, påverka sammansätt- 6.3.2 Löner ningen av de sysselsatta och den genomsnittliga lönenivån blir lägre. Att fler söker sig in på Oväntat låg löneökningstakt 2007 arbetsmarknaden innebär också en större konkurrens om jobben, vilket kan ha en dämpande effekt på lönerna. Vidare kan Enligt den preliminära lönestatistiken från Medlingsinstitutet uppgick den nominella löneök- reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen ha en återhållande effekt på lönekraven. ningstakten till 3,2 procent 2007, vilket är oväntat lågt givet både det rådande arbetsmark- Den preliminära statistiken för 2007 visar på en högre löneökningstakt inom industrin än nadsläget och de höga centrala avtalen i 2007 års avtalsrörelse. Den slutgiltiga löneökningen, när inom byggsektorn. Detta kan tyckas något förvånande mot bakgrund av att en stor andel av alla retroaktiva löneutbetalningar är avklarade, bedöms uppgå till 3,5 procent. byggföretagen uppgav att de upplevde arbetskraftsbrist under året. En tänkbar förklaring till En delförklaring till de begränsade löneökningarna är att sammansättningen av de syssel- den förhållandevis dämpade löneutvecklingen inom byggsektorn kan vara att arbetskraftsinsatta har förändrats. De som träder in på arbetsmarknaden under en konjunkturuppgång har vandringen har haft en återhållande effekt på lönebildningen. En annan tänkbar förklaring är normalt en lägre genomsnittlig produktivitet än de som redan är sysselsatta. Den lägre produkti- att det pågår ett generationsskifte inom byggsektorn med stora pensionsavgångar och ett viteten innebär att de får lägre löner, vilket drar ner den genomsnittliga lönenivån. Det som är stort inflöde av yngre, vilket påverkar den genomsnittliga löneutvecklingen i branschen. märkbart denna konjunkturuppgång är att unga, 16–24 år, står för en större andel av sysselsätt- Sammantaget är det dock svårt att hitta faktorer som helt kan förklara den låga löneökningen ningsökningen än under den förra konjunkturuppgången (se diagram 6.19). förra året, framför allt då ökningstakten skiljde sig så markant åt mellan olika branscher.

Löneökningstakten stiger i år för att därefter dämpas igen

Under 2008 väntas löneökningstakten tillta som en effekt av det förhållandevis höga resursutnyttjandet på arbetsmarknaden (se diagram

PROP. 2007/08:100

6.20). Högre centrala avtal 2008 än 2007 innebär prisindex (KPI) och mätt med Riksbankens mått också att löneökningstakten ökar 2008. på underliggande inflation KPIX (se diagram Höjningen av lägstalönerna i de centrala avtalen 6.21). förra året bedöms dessutom öka löneglidningen i år. Att höjda lägstalöner bidrar till att öka löne-

Diagram 6.21 KPI och KPIX

glidningen är både en effekt av kompensations- Procent krav från andra anställda och en effekt av att 4,0

KPI

arbetsgivarna sannolikt vill upprätthålla den 3,5

KPIX

rådande lokala lönestrukturen. 3,0 2,5 I år bedöms lönerna öka snabbare i den 2,0 offentliga sektorn än i näringslivet, till skillnad 1,5 från förra året. Anledningen till detta är avtals- 1,0 konstruktionen inom delar av den offentliga 0,5 sektorn där Kommunals medlemmar får ut 0,0 majoriteten av sina avtalsökningar i januari 2008. -0,5 Löneökningstakten i kommunsektorn blir därför -1,0 mycket hög under 2008. 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Diagram 6.20 Sysselsättningsgap och löneökningstakt

Den uppmätta KPI-inflationen har sedan no- Procent Procent vember 2007 legat över 3 procent, dvs. över Riksbankens intervall. Under hela 2007 är det 2 5,0

Sysselsättningsgap (vänster)

framför allt ökade räntekostnader för egna hem

Löneökningstakt (höger)

1 4,5 som bidragit till att höja KPI-inflationen. Exklusive räntekostnader har inflationstakten under 2007 legat på 2,3 procent som högst. 0 4,0 Den snabbt stigande inflationstakten under hösten 2007 kan också delvis förklaras av snabbt stigande livsmedelspriser på världsmarknaden. -1 3,5 De stigande livsmedelspriserna är både utbuds- -2 3,0 och efterfrågedrivna. Dåliga skördar och små la- 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 ger har sammanfallit med en ökad efterfrågan på grödor till biobränsle och en ökad efterfrågan på Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet. dyrare livsmedel i vissa tillväxtekonomier vars Åren 2009–2011 växlar löneökningstakten ner köpkraft förbättrats. Även energipriserna höjde igen i samband med att sysselsättningsökningen inflationen under slutet av 2007. Exklusive rändämpas och resursutnyttjandet minskar. Avtalen tor, energi- och livsmedelspriser låg inflationen blir också lägre igen 2009. År 2011 ökar lönerna under eller på 2 procent under hela 2007 (se diamed 3,9 procent, vilket bedöms vara förenligt gram 6.22). med Riksbankens inflationsmål. De genomförda och aviserade reformerna inom arbetsmarknads- Diagram 6.22 Konsumentprisernas utveckling området bedöms ha en viss återhållande effekt på Årlig procentuell förändring löneutvecklingen under hela prognosperioden. 4,0

KPI totalt

3,5

KPI exkl. räntor

3,0 KPI exkl. räntor och energi

KPI exkl. räntor, energi och livsmedel

6.3.3 Inflation

2,5 2,0 1,5

Inflationen har stigit

1,0 0,5 Inflationen, mätt som den procentuella föränd- 0,0 ringen av de genomsnittliga konsumentpriserna -0,5 under en tolvmånadersperiod, har stigit under de -1,0 senaste åren. Under andra halvåret 2007 steg in- 01 02 03 04 05 06 07 08 flationen snabbt, både mätt med konsument- Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

PROP. 2007/08:100

KPIX har sedan mitten av 2006 ökat i betydligt svarar att de upplever brist på personal (med en lägre takt än KPI och skillnaden mellan de två viss tidsförskjutning). I januari sjönk andelen måtten är historiskt hög. Skillnaden beror i påtagligt , vilket talar för att inflationen 46 huvudsak på de ökade räntekostnaderna för egna kommer att dämpas på sikt. hem som exkluderas vid beräkningen av KPIX.

Räntekostnader samt energi- och livsmedelspriser Det inhemska inflationstrycket avtar höjer KPI

Det låga inflationstryck som rått i den svenska Stigande räntekostnader för egna hem under peekonomin under några år har i huvudsak berott rioden 2008–2011 fortsätter att dra upp inflapå det låga resursutnyttjandet på arbetsmark- tionen mätt med KPI under hela prognosperionaden och på den starka produktivitetsutveck- den. Räntorna bidrar därmed till att KPI-inflalingen. Det låga resursutnyttjandet har inneburit tionen blir högre än den underliggande inflatioatt det funnits gott om ledig arbetskraft och att nen mätt med KPIX även de kommande åren. löneökningarna därmed blivit måttliga. Arbets- Räntornas bidrag till KPI-inflationen sjunker kraftskostnaden per producerad enhet, enhets- dock gradvis under prognosåren. arbetskostnaden, har därför utvecklats svagt, vil- Energipriserna, som under större delen av ket lett till ett svagt inhemskt inflationstryck. 2007 hade en inflationsdämpande effekt, väntas Förra året steg enhetsarbetskostnaden där- under 2008 dra upp inflationen. Det höga emot påtagligt, vilket framför allt berodde på att världsmarknadspriset på olja bidrar till ett fortproduktivitetstillväxten var negativ. Trots att satt högt pris på både drivmedel och eldningsproduktivitetstillväxten återhämtar sig i år stiger olja. År 2009 väntas råoljepriset sjunka margienhetsarbetskostnaden ändå i ungefär samma nellt för att därefter plana ut. Oljepriset påverkar takt som 2007 till följd av högre löneökningar. även elpriserna som de senaste månaderna stigit i Även under perioden 2009–2011 väntas enhets- konsumentledet. Priset på el för omedelbar levearbetskostnadens ökningstakt bli högre än den rans på den nordiska elbörsen Nordpool har stivarit under åren 2002–2006 (se diagram 6.23). git kraftigt sedan mitten av 2007 då nivån var den Allt annat lika innebär stigande enhetsarbets- lägsta på flera år. Priset för leverans under andra kostnader ett stigande inflationstryck i ekono- och tredje kvartalet 2008 har dock successivt min. Det inhemska kostnadstryckets genomslag sjunkit sedan i höstas till följd av välfyllda på konsumentpriserna sker dock med viss för- vattenmagasin och en varm vinter. Eftersom dröjning, vilket innebär att inflationen bedöms genomslaget i KPI av ett förändrat elpris på fortsätta stiga 2008 och ligga kvar på en relativt Nordpool sker med fördröjning väntas ändå hög nivå i början av 2009 för att därefter dämpas. elpriserna i konsumentledet stiga ytterligare något de närmaste månaderna för att därefter

Diagram 6.23 Utveckling av KPIX och enhetsarbetskostnad i

plana ut.

näringslivet

Livsmedelspriserna, som utgör ca 13 procent Procent, årsgenomsnitt av KPI och därmed har en stor effekt på den 7 Enhetsarbetskostnad exkl. sammantagna inflationsutvecklingen, steg snabbt 6 under hösten 2007. Under innevarande år väntas

premiepensionsrabatt

5 KPIX livsmedelspriserna i genomsnitt öka med nästan 8 procent och de fortsätter stiga i relativt hög 4 takt några månader in i 2009. Därefter avtar 3 ökningstakten men förblir lite högre än ett 2 1 historiskt genomsnitt. Sammantaget väntas 0 därmed de stigande livsmedelsprisernas påverkan -1 på KPI-inflationen vara tillfällig. -2 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Historiskt sett har prisutvecklingen på varor och tjänster i hög grad korrelerat med andelen före- 46 I faktiska termer sjönk andelen kraftigt. Den säsongrensade serien tag inom handeln som i KI:s företagsbarometer visar dock på en fortsatt hög nivå. Avser kvartalsbarometern.

PROP. 2007/08:100

Regeringens reformer påverkar inflationen Riksbanken bibehåller nuvarande styrränta

De reformer som regeringen har genomfört på Riksbanken har fortsatt att strama åt penningarbetsmarknaden bedöms verka stimulerande på politiken på grund av att det underliggande arbetsutbudet och bidra till en bättre fungerande inflationstrycket på några års sikt förväntas lönebildning och därmed lägre löneökningstakt. stiga. Penningpolitiken är framåtblickande, Detta får en indirekt effekt på inflationen efter- vilket betyder att Riksbanken i penningpolitisom inflationstrycket blir lägre än vad det annars ken måste ta hänsyn till inflationstrycket på 1skulle ha varit under perioden 2008–2011. 2 års sikt. Under 2008 genomförs ett antal skatte- och Reporäntan har sedan 2006 höjts från subventionsförändringar som har direkta effek- 1,50 procent till 4,25 procent. I denna prognos ter på konsumentpriserna. Dessa förändringar bedöms reporäntan ligga kvar på 4,25 procent de inkluderar avskaffandet av den statliga fastignärmaste åren. Å ena sidan ligger resursutnytthetsskatten, införandet av ett nytt statligt tandjandet på relativt höga nivåer, vilket bidrar till att vårdsstöd, höjd koldioxidskatt och höjd skatt på det underliggande inflationstrycket (KPIX) tobak och alkohol. Sammantaget förutses förligger över Riksbankens mål på 2 procent 2008 ändringarna i princip ta ut varandra, vilket inneoch 2009. Å andra sida bidrar den kreditåtstrambär att de inte påverkar inflationen mätt med ning som för närvarande präglar de finansiella KPIX. marknaderna till att implicit höja styrräntan med 0,5 till 0,75 procentenheter.

Inflationen i linje med Riksbankens mål 2010 och 2011

6.4 Risker och alternativscenarier

Sammanfattningsvis är inflationstrycket i svensk ekonomi högt för närvarande till följd av ett för-

6.4.1 Riskbilden

hållandevis högt resursutnyttjande på arbetsmarknaden, höga energipriser, höga livsmedels- Osäkerheten kring den internationella ekonopriser och höga räntekostnader för egna hem. miska utvecklingen är för närvarande stor. Det Både löneökningstakten och inflationstakten finns en uppenbar risk att den finansiella turbuväxlar upp i år för att dämpas något redan nästa lensen tillsammans med en ytterligare försvagår då resursutnyttjandet blir mindre ansträngt ning av bostadsmarknaden i Förenta staterna (se diagram 6.24). Den underliggande inflamedför en kraftig inbromsning i den ameritionstakten, mätt med KPIX, förutses ligga i kanska ekonomin. En fördjupad internationell linje med Riksbankens inflationsmål 2010 och finansiell kris skulle påverka svensk efterfrågan 2011. genom flera kanaler, t.ex. genom högre upplåningskostnader, fallande tillgångspriser,

Diagram 6.24 Sysselsättningsgap, löneutveckling och

inflation lägre exportefterfrågan och dämpat förtroende Procent, årsgenomsnitt hos svenska hushåll. 10 Samtidigt har den snabba tillväxten i världs- Sysselsättningsgap ekonomin de senaste åren inneburit att efter- 8 Timlöneutveckling enligt NR, totalt frågan på bl.a. livsmedel och andra råvaror har 6 Underliggande inflation (KPIX) ökat. Detta har inneburit att priserna på energi, 4 råvaror och livsmedel har stigit kraftigt den senaste tiden. Det finns en risk att priserna på 2 dessa produkter stiger mer än vad som antagits i 0 huvudscenariot under de närmaste åren, bl.a. om efterfrågan i världsekonomin utvecklas starkare -2 än vad som har antagits i huvudscenariot. En sådan utveckling skulle driva upp räntorna och -4 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Källor: Statistiska centarlbyrån och Finansdepartementet. företagens kostnader i Sverige, vilket i sin tur skulle dämpa tillväxten i den svenska ekonomin.

PROP. 2007/08:100

Den svenska produktivitetstillväxten utveck-

Diagram 6.25 BNP-tillväxt

lades överraskande svagt 2007. Dämpningen Årlig procentuell förändring bedöms i huvudsak vara temporär. Det finns dock en uppenbar risk att produktiviteten 5

Huvudscenario

utvecklas svagare framöver, vilket i kombination 4 med ett förhållandevis högt resursutnyttjande

Fördjupad finansiell oro

skulle driva upp företagens arbetskostnader. 3 Regeringens politik får större effekt Detta skulle i sin tur leda till att inflationstrycket blir högre och att Riksbanken höjer räntan. En 2 sådan utveckling skulle kunna ha en kraftigt 1 dämpande effekt på tillväxten i svensk ekonomi. På motsvarande sätt skulle en över- 47 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 raskande kraftig återhämtning i produktiviteten bidra till en snabbare tillväxt framöver. Det råder också stor osäkerhet kring hur stora effekter regeringens politik har på den ekono- 6.4.2 Alternativscenario med fördjupad miska utvecklingen. finansiell oro Nedan redovisas två alternativa scenarier som illustrerar osäkerheten i den ekonomiska ut- Huvudscenariot, som presenteras i avsnitt 6.1vecklingen framöver. I scenarioarbetet har 6.3, bygger på att den finansiella turbulensen makromodellen KIMOD använts. ebbar ut under slutet av 2008 och att spridnings- 48 I det första alternativet förvärras den finansi- effekterna till den reala ekonomin i Sverige och i ella krisen och Sverige blir mer direkt drabbat i resten av världen blir relativt begränsade. Vidare form av bl.a. fallande tillgångspriser. Ett kraftigt förutses inga större fall i huspriser eller övriga fall i tillgångspriserna, i kombination med ökade tillgångspriser. Det finns dock en betydande risk problem på de finansiella marknaderna, leder till att den finansiella krisen fördjupas och att även en betydligt svagare efterfrågeutveckling i Sverige blir mer direkt drabbat i form av bl.a. ett Sverige. Därmed dämpas BNP-tillväxten under mer kraftigt fall i tillgångspriserna. 2008 och 2009 i detta alternativ jämfört med huvudscenariot. I det andra alternativet antas regeringens Svagare internationell konjunktur reformer få större effekter än i huvudscenariot. Arbetskraftsutbudet ökar mer och jämviktsar- I detta scenario förvärras problemen på de finanbetslösheten blir lägre. Sammantaget innebär siella marknaderna i Förenta staterna jämfört detta att BNP och sysselsättning stiger snabbare med huvudscenariot. Hushållens och företagens än i huvudscenariot under de närmaste åren och upplåningskostnader blir högre och priset på att sysselsättnings- och BNP-nivån varaktigt blir reala och finansiella tillgångar faller mer än i högre än i huvudscenariot. huvudscenariot. Ett kraftigt fall i huspriserna i kombination med att fler hushåll får betalningsproblem minskar markant de amerikanska hushållens reala förmögenhet och utrymmet för lånefinansierad konsumtion. Därmed dämpas konsumtionen och investeringarna i Förenta staterna kraftigt, vilket medför att Förenta staterna faller ner i en recession. Den amerikanska centralbanken väntas dock agera kraftfullt med bl.a. styrräntesänkningar. Recessionen i Förenta staterna antas därför bli relativt 47 Effekterna av ett sådant scenario finns beskrivet i bilaga 2, Svensk kortvarig. Effekterna på världsekonomin ekonomi, till budgetpropositionen för 2008. bedöms emellertid bli betydande, delvis till följd 48 För en beskrivning av modellen se Bergvall, A. m.fl. ”KIMOD 1.0: av en minskande amerikansk importefterfrågan, Documentation of NIER’s Dynamic Macroeconomic General men framför allt genom att de finansiella Equilibrium Model of the Swedish Economy” Working paper 100, problemen i Förenta staterna sprider sig och Konjunkturinstitutet, 2007.

PROP. 2007/08:100

påverkar fastighetspriser och aktiepriser i andra Riksbanken sänker räntan länder. Den kraftiga konjunkturförsvagningen leder till att resursutnyttjandet faller. Resursutnyttjandet Kraftig avmattning i Sverige är som lägst 2009, då BNP-gapet är ca 2 procentenheter lägre än i huvudscenariot. Den lägre Svensk ekonomi påverkas på flera sätt av den efterfrågan bidrar till att sysselsättningstillväxten fördjupade finansiella krisen. Dels leder den glo- blir lägre och att arbetslösheten blir högre under bala inbromsningen till att efterfrågan på svenska 2009–2011 (se tabell 6.7 och diagram 6.27). exportvaror utvecklas svagare. Denna tendens Företagen anpassar dock inte antalet anställda accentueras av en förstärkning av den svenska omedelbart till den svagare efterfrågeutveckkronan. Kronförstärkningen beror framför allt lingen, vilket medför att produktivitetstillväxten på att räntesänkningarna i Sverige blir mindre än utvecklas betydligt svagare under 2008 och 2009 i omvärlden, vilket har att göra med att kon- än i huvudscenariot. junkturavmattningen blir svagare i Sverige än i Lägre resursutnyttjande i kombination med omvärlden. Sammantaget bedöms exporttillväx- lägre importpriser, till följd av en starkare krona ten bli ca 2,5 procentenheter lägre under 2008 och ett svagare internationellt resursläge, medför och 1,1 procentenheter lägre under 2009 än i att inflationstrycket dämpas markant (se tabell huvudscenariot (se tabell 6.7). 6.7). Till följd av detta sänker Riksbanken repo- Vidare antas de fallande fastighets- och till- räntan under 2008. Reporäntan är som lägst gångspriserna i Förenta staterna sprida sig till under 2010 då den är 1,50 procentenheter lägre Sverige. Prisfallen bedöms dock bli något mindre än i huvudscenariot. än i Förenta staterna. De fallande priserna mins- På längre sikt kommer efterfrågeförsvagkar hushållens förmögenhet, vilket leder till ökat ningen klinga av. En gradvis internationell återsparande och lägre konsumtion (se tabell 6.7). hämtning och en fortsatt expansiv penningpoli- Försvagningen på den svenska aktie- och tik leder till att såväl exporten, investeringarna bostadsmarknaden i kombination med högre och hushållens konsumtion ökar snabbare än i upplåningskostnader och svagare exportutveck- huvudscenariot från och med 2010. Den starkare ling leder i sin tur till att även investeringarna efterfrågan leder till att resursutnyttjandet stiger, utvecklas betydligt svagare. vilket i sin tur leder till att sysselsättningen ökar fortare än i huvudscenariot och att arbetslösheten börjar återgå till sin jämviktsnivå. År 2013

Tabell 6.7 Nyckeltal, alternativscenario med fördjupad finansiell oro

har huvuddelen av effekterna av konjunkturför- Avvikelse från huvudscenariot, procentuell förändring om annat ej anges svagningen ebbat ut. BNP-tillväxten och arbetslösheten är då på samma nivå som i huvud- 2008 2009 2010 2011 scenariot. BNP -1,1 -1,0 0,3 0,8 Hushållens konsumtion -0,8 -0,9 0,3 0,2 Diagram 6.26 Öppen arbetslöshet Export -2,5 -1,1 0,4 1,0 I procent av arbetskraften Sysselsättning 0,0 -0,2 -0,1 0,0 5,5 1 Öppen arbetslöshet 0,0 0,2 0,3 0,3 2 5,0 BNP-gap -1,0 -1,8 -1,5 -0,6 Reporänta, slutkurs -0,75 -1,25 -1,50 -1,00 4,5 Timlön 0,0 -0,2 -0,6 -1,3 KPIX, årsgenomsnitt -0,5 -0,7 -0,6 -0,5 1 4,0 I procent av arbetskraften. 2 Huvudscenario Skillnad i procent mellan faktisk och potentiell produktion. 3,5 Fördjupad finansiell oro Sammantaget blir BNP-tillväxten ungefär 1 Regeringens politik får större effekt procentenhet lägre per år under 2008 och 2009 3,0 än i huvudscenariot (se diagram 6.25 och tabell 2006 2007 2008 2009 2010 2011 6.7).

PROP. 2007/08:100

6.4.3 Alternativscenario där regeringens en lägre ränta innebär detta att hushållens reformer får större effekt konsumtion ökar snabbare. Kombinationen av ett lägre resursutnyttjande, Regeringen gjorde i budgetpropositionen för en lägre löneökningstakt och en lägre styrränta 2008 en bedömning av reformernas effekter på innebär att BNP och sysselsättning kan öka bearbetsutbud och sysselsättning som är baserad på tydligt snabbare än i huvudscenariot under vedertagen nationalekonomisk forskning. perioden 2009–2011. Arbetslösheten minskar 49 Forskningsresultaten är dock inte samstämmiga successivt och är 2011 0,3 procentenheter lägre och det är oklart hur snabbt reformerna får än i huvudscenariot. effekt på ekonomin. I detta alternativscenario antas regeringens politik få större effekter än i

Tabell 6.8 Nyckeltal, Alternativscenario där regeringens reformer får större effekt

huvudscenariot. Avvikelse från huvudscenariot, procentuell förändring om annat ej Arbetskraften, antas varaktigt kunna ligga på anges en nivå som är ca 1,5 procent högre 2011 än i 2008 2009 2010 2011 huvudscenariot samtidigt som jämviktsarbets- BNP 0,3 0,7 0,4 0,2 lösheten antas vara ca 0,3 procentenheter lägre Sysselsättningsnivå 0,4 1,2 1,7 1,8 än i huvudscenariot. Sammantaget innebär det 1 Öppen arbetslöshet 0,5 0,2 -0,2 -0,3 att sysselsättningen och antalet arbetade timmar 2 BNP-gap -0,3 -0,1 0,1 0,1 varaktigt kan ligga på en nivå som är ca 1,8 procent högre 2011 än i huvudscenariot. Reporänta, slutkurs -0,25 -0,25 -0,25 -0,00 Den långsiktigt hållbara produktionsnivån Timlön -0,6 -0,8 -0,3 0,0 påverkas direkt av det större arbetsutbudet och KPIX, årsgenomsnitt -0,5 -0,3 -0,2 -0,1 den lägre jämviktsarbetslösheten, dvs. mer 1 I procent av arbetskraften. 2 Skillnad i procent mellan faktisk och potentiell produktion. produkter och tjänster kan produceras vid en given produktivitetsnivå. Den starka ökningen av arbetskraften i kombination med att jämviktsarbetslösheten faller leder till att sysselsättningen under perioden 2008–2011 kan öka snabbare än i huvudscenariot utan att resursutnyttjandet blir mer ansträngt än i huvudscenariot (se tabell 6.8). Under 2008 ökar arbetskraften mer än sysselsättningen vilket medför att arbetslösheten inledningsvis är högre än i huvudscenariot. Det lägre resursutnyttjandet, jämfört med i huvudscenariot, dämpar löneökningstakten och inflationstrycket. Det lägre inflationstrycket och det mindre ansträngda resursutnyttjandet, medför att Riksbanken sänker räntan under 2008. Den lägre reporäntan bidrar till att stimulera efterfrågetillväxten och påskyndar därmed efterfrågans anpassning mot den nya högre potentiella produktionsnivån. Den lägre räntan och högre sysselsättningen bidrar till att företagen ökar investeringarna. En starkare sysselsättningstillväxt och en lägre inflation leder till att hushållens reala disponibla inkomster utvecklas starkare än i huvudscenariot trots en lägre löneökningstakt. Tillsammans med

49 Se bilaga 2, Svensk ekonomi, i budgetpropositionen för 2008.

7 Inkomster

PROP. 2007/08:100

7 Inkomster

Sammanfattning 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter

De senaste årens ekonomiska utveckling har • Betydande skattesänkningar, bland annat i präglats av hög tillväxt, god utveckling på arbetsform av jobbskatteavdraget och sänkta marknaden, höga vinster i företagen och en stark arbetsgivaravgifter, har genomförts 2007 och uppgång på värdepappers- och fastighetsmark- 2008. Trots det ökar skatteintäkterna från naden. Den goda ekonomiska utvecklingen har skatt på arbete till följd av den starka medfört en stark underliggande utveckling av utvecklingen på arbetsmarknaden. skatteintäkterna från både arbete och kapital. Det senaste två åren har skatteintäkterna dess- • Företags- och kapitalvinsterna har varit höga utom påverkats av betydande skattesänkningar, under de senaste åren. Denna utveckling främst i form av jobbskatteavdragets två steg bedöms brytas under 2008, men skatteinmen också av nedsatta arbetsgivar- och egenavtäkterna från företags- och kapitalvinster gifter och slopad förmögenhetsskatt. Tillsamligger fortfarande på en hög nivå i ett mans med reallöneökningar och en god förhistoriskt perspektiv. mögenhetsställning bidrar skattesänkningarna • Under perioden 2007–2011 beräknas skatte- till en stark utveckling av hushållens disponibla kvoten falla från 47,9 till 46,4 procent av inkomster. I sin tur påverkar detta hushållens BNP. Skattekvoten exklusive skatt på trans- konsumtion och därmed intäkterna från merfereringar beräknas uppgå till ca 43 procent värdesskatten. 2011.

Tabell 7.1 Totala skatteintäkter

Miljarder kronor om inget annat anges

Skatt på konsumtion 375 399 433 439 457 475 beskrivning av utvecklingen av de totala skatte- Övriga skatter -2 -1 -3 -4 -4 -5 intäkterna och en genomgång av skatteintäk-

Totala skatteintäkter 1 423 1 473 1 518 1 568 1 642 1 716

terna från skatt på arbete, skatt på kapital och BNP 2 900 3 074 3 217 3 354 3 525 3 695 skatt på konsumtion. Därefter redovisas utveck- Skattekvot (%) 49,1 47,9 47,2 46,8 46,6 46,4 lingen av skattekvoten, dvs. totala skatteintäkter som andel av bruttonationalprodukten, BNP. De totala skatteintäkterna redovisas i tabell 7.1, Kapitlet avslutas med ett avsnitt om statsbuddär de är indelade i tre huvudgrupper: skatt på getens skatteinkomster och övriga inkomster. arbete, skatt på kapital och skatt på konsumtion. Tabellen visar också prognosen för BNP i löpande priser samt skattekvoten, dvs. de totala skatteintäkterna som andel av BNP.

PROP. 2007/08:100

Skatt på arbete utgör 60 procent av de totala bland annat via förändringar i löner, priser och

skatteintäkterna och kan delas in i direkta och företagsvinster. Dessa effekter är inte medräk-

indirekta skatter. Direkta skatter på arbete består nade i redovisningen.

till största delen av kommunal och statlig

inkomstskatt. Skattereduktionerna hör också till

Tabell 7.3 Effekten av regeländringar i skattesystemet

de direkta skatterna på arbete. Dessa har ökat i Miljarder kronor

omfattning de senaste åren, till stor del till följd 2006 2007 2008 2009 2010 2011

av införandet av jobbskatteavdraget. Indirekta Skatt på arbete -11 -35 -11 -9 0 0

skatter på arbete utgörs huvudsakligen av arbets- Skatt på kapital -2 -11 0 0 0 0 Skatt på konsumtion 3 3 7 0 0 0 givaravgifter. Skatt på kapital består främst av Övriga skatter 0 0 0 0 0 0 skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på

Totala skatteintäkter -10 -42 -4 -9 0 0

företagsvinster, men också av fastighetsskatten

och den kommunala fastighetsavgiften. Totalt Under 2007 minskade skatteintäkterna till följd utgör skatt på kapital 12 procent av de totala av regeländringar med sammanlagt 42 miljarder skatteintäkterna varav skatt på företagsvinster kronor. Den största skattesänkningen utgörs av uppgår till drygt hälften. Den tredje undergrupdet första steget av jobbskatteavdraget, men pen, skatt på konsumtion, utgörs till mer än avskaffandet av förmögenhetsskatten och lättna- 70 procent av intäkter från mervärdesskatt. Restder i uttaget av fastighetsskatt innebar också erande del utgörs huvudsakligen av punktskatter betydande skattesänkningar. Under 2008 innei form av skatt på alkohol och tobak, skatt på bär regeländringarna att skatteintäkterna minsenergi och miljö samt skatt på vägtrafik. Övriga kar med 4 miljarder kronor. De största skatteskatter består av omprövningar av skattebeslut, sänkningarna kommer från det andra steget av vissa avgifter, t.ex. avgifter till Insättningsgaranjobbskatteavdraget och de nedsatta arbetsgivartifonden samt av restförda skatter, dvs. skatter och egenavgifterna för ungdomar. I beräkningen som inte betalats och överförts till Kronofogdeinkluderas också den aviserade skatteredukmyndigheten. tionen som innebär att fastighetsavgiften för De totala skatteintäkterna fördelas till fyra permanentbostäder begränsas för pensionärer. sektorer: EU, kommunsektorn, ålderspensions- Den planerade nedsättningen av arbetsgivaravsystemet och staten. Den sektorsvisa fördelgifter inom tjänstesektorn kommer inte att ningen av skatteintäkterna redovisas i tabell 7.2. genomföras. Regeringen avser i stället utvidga

Tabell 7.2 Sektorsvis fördelning av totala skatteintäkter stödet till ungdomar från och med den 1 januari

Miljarder kronor 2009. Bruttoeffekten av den utvidgade nedsätt-

2006 2007 2008 2009 2010 2011 ningen uppgår till 9 miljarder kronor 2009. I

tabell 7.9 finns en mer detaljerad uppställning av EU-skatter 9 7 8 8 8 9 Kommunalskatter 454 478 516 538 562 588 effekterna av regeländringarna på skatteområdet

Avgifter till ÅP-systemet 160 169 178 184 192 201 under perioden 2000–2011.

Statens skatteintäkter 800 819 818 838 879 919 I tabell 7.4 redovisas den offentliga sektorns

Totala skatteintäkter 1 423 1 473 1 518 1 568 1 642 1 716

skatteintäkter mellan 2000 och 2006 samt pro-

gnosen för åren 2007–2011.

EU-skatterna består främst av tullmedel och den

mervärdesskattebaserade EU-avgiften. Kommu-

nalskatterna är huvudsakligen inkomstskatter på 7.1.1 Skatt på arbete

arbete, men från och med 2008 inkluderas även

den kommunala fastighetsavgiften. Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit god

I tabell 7.3 finns en sammanställning av den senaste tiden. Sysselsättningen, arbetskraf-

effekterna av regeländringarna på skatteområdet ten och antalet arbetade timmar har stigit snabbt

mellan 2006 och 2011. Tabellen visar den årligt samtidigt som arbetslösheten har minskat. Detta

tillkommande intäktsförändringen till följd av de avspeglas även i en stark underliggande utveck-

ändrade skattereglerna. Beloppen är periodise- ling av skatteintäkterna från skatt på arbete. Med

rade bruttoeffekter, dvs. storleken på den initiala underliggande utveckling menas utvecklingen

skatteändringen. Förändringar i skatteregler har exklusive effekten av förändrade skatteregler.

ofta även indirekta effekter genom att de påver- I syfte att stärka sysselsättningen och öka

kar offentliga utgifter och andra skattebaser, arbetsutbudet har regeringen sedan 2007

PROP. 2007/08:100

genomfört ett antal förändringar som får effek- gram 7.1. Den redovisade timlönen är beräknad

ter för skatt på arbete. Till de mest betydelsefulla enligt nationalräkenskapernas principer.

förändringarna hör jobbskatteavdraget, skattere-

duktionen för hushållstjänster och sänkta

Diagram 7.1 Utveckling av arbetade timmar, timlön och lönesumma

arbetsgivar- och egenavgifter. Jobbskatteav- Procentuell utveckling draget har genomförts i två steg, 2007 och 2008, 9 och har totalt sänkt skatten på arbete med

51 miljarder kronor. Införandet av en skattere- 7 duktion för hushållstjänster förväntas, förutom 5

effekter på sysselsättningen, även minska svart- 3 arbetet.

För att ytterligare öka sysselsättningen för 1

äldre och ungdomar har sänkningar av arbetsgi- -1 Arbetade timmar var- och egenavgifter riktats mot dessa grupper. -3 Timlön För personer över 65 år har den särskilda löne- Lönesumma

skatten slopats medan arbetsgivar- och egenav- -5

gifterna, med undantag för ålderspensionsav- 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. giften, har halverats för personer mellan 18 och

24 år. Den planerade nedsättningen av arbetsgi-

varavgifter inom tjänstesektorn har på grund av

Direkta skatter på arbete

EU:s begränsningsregler inte kunnat genom-

föras. Regeringen avser därför att i stället föreslå Prognosen för direkta skatter på arbete för 2008 att stödet till ungdomar utvidgas. Förslaget avses är 498 miljarder kronor. Den största delposten är träda ikraft den 1 januari 2009. Totalt innebär den kommunala inkomstskatten som beräknas dessa sänkningar av arbetsgivar- och egenavgiföka med 5,4 procent och uppgå till 504 miljarder terna minskade skatteintäkter från skatt på kronor. Skattereduktionerna, som minskar inarbete med 13 miljarder kronor år 2008 och täkterna från direkta skatter på arbete, bedöms ytterligare 9 miljarder kronor år 2009. uppgå till 141 miljarder kronor. En del av finansieringen av de genomförda

skattesänkningarna sker inom skatt på arbete. Diagram 7.2 Antal som betalar statlig skatt

Skattereduktionen för fackföreningsavgifter och Tusental personer

avgifter till arbetslöshetskassa har slopats samti- 1 600

digt som beloppsgränsen för avdrag för resor Antal som betalar 25% 1 400 Antal som betalar 20% och övriga utgifter har höjts. Därtill har den 1 200 generella nedsättningen av arbetsgivar- och

egenavgifter på 5 procent slopats. Totalt ökar 1 000

skatteintäkterna med ca 10 miljarder kronor till 800

följd av dessa åtgärder. 600

Trots de stora skattesänkningarna som 400

genomfördes 2007 ökade skatteintäkterna från 200 skatt på arbete jämfört med 2006. Den främsta

förklaringen till det ligger i utvecklingen av den 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 utbetalda lönesumman. Både direkta och indi- Källor: Skatteverket och Finansdepartementet.

rekta skatter på arbete drivs huvudsakligen av

utvecklingen av lönesumman. År 2007 beräknas Intäkterna från statlig inkomstskatt väntas bli lönesumman ha ökat med 7,0 procent, vilket är 49 miljarder kronor. I diagram 7.2 redovisas hur en mycket stark utveckling i ett historiskt permånga som betalar statlig skatt. En uppdelning spektiv. År 2008 beräknas lönesummeutveckgörs mellan grundnivån på 20 procent och lingen bli 5,8 procent. Under åren 2008–2011 tilläggsnivån på 5 procent. Statlig inkomstskatt drivs lönesummeutvecklingen av ökningen i betalas på inkomster som överstiger skiktgräntimlönerna. Utvecklingen av arbetade timmar serna. Skiktgränserna räknas årligen upp och timlön mellan 1994 och 2011 framgår i dia-

PROP. 2007/08:100

Tabell 7.4 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor Utfall Prognos

Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -126,8 -136,9 -139,8 -142,9 -147,2 -151,0 -159,6 -169,1 -177,7 -184,3 -192,2 -200,8

Statens skatteintäkter 690,2 652,4 632,8 660,9 704,5 759,1 799,5 819,3 817,5 838,2 879,1 918,6

PROP. 2007/08:100

Tabell 7.4 Forts. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor Utfall Prognos Inkomstår 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Statens skatteintäkter 690,2 652,4 632,8 660,9 704,5 759,1 799,5 819,3 817,5 838,2 879,1 918,6 Periodiseringar -16,6 30,0 25,6 -23,0 -32,2 -16,0 6,8 -3,6 -7,6 -11,5 -9,6 -4,4

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet 10,2 10,1 10,8 -17,3 -21,8 -41,5 -48,2 -52,0 -55,5 -67,0 -61,7 -62,8 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0,0 -1,4 -4,0 -7,0 -7,7 -13,6 -13,7 -7,7 -2,9 -0,2 -0,3 -0,3

Statsbudgetens inkomster 809,5 755,1 730,5 661,7 694,4 745,8 810,3 863,7 874,9 876,4 923,9 966,7

Prognosmetoder för skatteintäkter tion. Skatteberäkningarna utgår dessutom från gällande skatteregler samt på fattade eller avise- För drygt hälften av skatteintäkterna, t.ex. rade beslut. arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt, är upp- På kort sikt, 2007 och 2008, kombineras probörden månatlig, vilket innebär att skatten fast- gnosen för den makroekonomiska utvecklingen ställs varje månad. Resterande skatteintäkter, med annan löpande information t.ex. betalningar t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag och av skatter, utvecklingen av olika skattebaser som fastighetsskatt, fastställs i den årliga inkomst- löner och transfereringar, prisutvecklingen på taxeringen. Taxeringen är klar i november året olika tillgångsmarknader samt information från efter inkomståret, vilket innebär att det finns en företagens delårsrapporter. För åren 2009–2011 stor eftersläpning i utfallen för dessa skatter. I grundas skatteprognosen i princip enbart på den föreliggande prognos är således ca hälften av de makroekonomiska prognosen. totala skatteintäkterna för 2007 fortfarande en På kort sikt avser osäkerheten i prognosen prognos. Eftersläpningen i utfallen, som innebär främst bedömningen av företagens vinster och att det senaste utfallet för flera skattebaser avser hushållens kapitalvinster. På längre sikt avser 2006, försvårar prognosarbetet och innebär även osäkerheten i prognosen relationen mellan föreen osäkerhet i bedömningen av skatterna för tagens vinster och utbetalda löner, dvs. vinst- 2007. Problemet är särskilt stort för skatt på andelen. kapital, där både företagens inkomstskatt och En ökning av summan av utbetalda löner med hushållens skatt på kapitalvinster fastställs i taxe- 1 procent ökar skatteunderlaget med ca 12 miljringen. arder kronor och därigenom skatteintäkterna Prognosmetoderna för skatteintäkterna för från skatt på arbete med 7–8 miljarder kronor. perioden 2007–2011 beror i hög grad på vilken För konsumtionsbaserade skatter gäller att en tidshorisont prognosen avser. Grunden för förändring med 1 procent av hushållens konskatteprognoserna, oavsett tidsperspektiv, är den sumtion leder till förändrade mervärdesskattebedömning av den makroekonomiska utveck- intäkter med drygt 1,5 miljarder kronor. lingen som redovisas i kapitel 6 i denna proposi-

PROP. 2007/08:100

med konsumentprisindex, KPI, plus 2 procent- till utvecklingen i någon underliggande makroenheter. Avsteg från denna uppräkning har ekonomisk variabel. gjorts åren 2000–2002, då uppräkningen utöka- Sedan 2007 har flera betydande skatteänddes med ett fast belopp, samt åren 2004–2006, då ringar inom undergruppen skatt på kapital uppräkning var KPI plus 1 procentenhet. Detta genomförts. Förmögenhetsskatten är avskaffad kan till stor del förklara variationen i antalet per- sedan den 1 januari 2007. Avskaffandet är en del soner som betalar statlig inkomstskatt under i regeringens satsning på företagande och syftar 2000-talet. till att öka viljan att investera i Sverige. Det full- Förutom utvecklingen av lönesumman påver- ständiga avskaffandet av skatten från och med kas utvecklingen av direkta skatter på arbete inkomståret 2007 innebar ett intäktsbortfall för också av utvecklingen av skattepliktiga transfere- staten på 6,9 miljarder kronor. Regeringen har ringar, t.ex. pensioner samt sjuk- och arbetslös- också reformerat beskattningen av aktiva delhetsersättningar. ägare i fåmansbolag, de s.k. 3:12-reglerna, i syfte Tabell 7.5 visar utvecklingen av kommunernas att göra regelverket enklare och stimulera entreskatteunderlag. Den starka utvecklingen 2008 prenörskap och tillväxt. beror bland annat på begränsningen av avdrags- År 2008 avskaffades den statliga fastighetsrätten för privat pensionssparande. skatten på småhus och bostadsdelen i hyreshus samtidigt som en kommunal fastighetsavgift in-

Tabell 7.5 Utveckling av kommunernas skatteunderlag

fördes. Avgiften för småhus uppgår till 6 000 kronor per värderingsenhet, dock högst Procentuell förändring 0,75 procent av taxeringsvärdet, och avgiften för 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Aktuell beräkning 4,3 5,3 5,8 4,2 4,5 4,7 bostadsdelen i hyreshus uppgår till 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av BP2008 4,3 5,5 6,1 5,3 4,5 taxeringsvärdet. Avgiften skrivs årligen fram med utvecklingen av inkomstbasbeloppet. Sedan Indirekta skatter på arbete regeringen tillträtt har fastighetsskatteuttaget på småhus och bostadsdelen i hyreshus minskat Indirekta skatter på arbete väntas totalt uppgå med ca 10 miljarder kronor. Regeringen har till 409 miljarder kronor. Arbetsgivaravgifter ut- också aviserat en skattereduktion som innebär gör huvuddelen av intäkterna. Tidigare nedsätt- att fastighetsavgiften för permanentbostäder ningar av arbetsgivaravgifterna har i stor begränsas för pensionärer. Skattereduktionen utsträckning varit generella. För att öka efter- föreslås införas från och med 1 januari 2008. frågan på arbetskraft och få större effekter på Den sänkning av fastighetsskatteuttaget som sysselsättningen har regeringens sänkningar av skedde i och med övergången till systemet med arbetsgivaravgifterna under 2007 och 2008 i en kommunal avgift finansieras inom bostadsstället varit riktade till vissa grupper på arbets- sektorn genom förändringar i beskattningen av marknaden. Efter införandet av den aviserade kapitalvinster på bostäder. Bland annat har kapiutökade nedsättningen av arbetsgivaravgiften för talvinstskatten för privatbostäder höjts från 20 ungdomar uppgår nedsättningarna total till till 22 procent, ett tak på 1,6 miljoner kronor för 26 miljarder kronor år 2009. uppskovsbelopp har införts och uppskovsbeloppen räntebeläggs med ett belopp motsvarande 0,5 procent av uppskovsbeloppet.

7.1.2 Skatt på kapital

De senaste åren har skatteintäkterna från skatt Skatt på hushållens kapitalinkomster på kapital varit mycket höga, vilket i huvudsak beror på höga företags- och kapitalvinster. Skatt Hushållen betalar skatt på nettot av kapitalinpå företagsvinster och kapitalvinster är de skatter komster och kapitalutgifter. Kapitalinkomsterna som uppvisar störst variation över åren. Det är utgörs av bland annat intäktsräntor, utdelningar också för dessa skatteintäkter prognososäker- och kapitalvinster, medan kapitalutgifterna heten är som störst. En anledning till det är att utgörs av utgiftsräntor och kapitalförluster. skattebaserna för dessa skatter är svåra att knyta Större delen av hushållens skatt på kapitalinkomster utgörs av skatt på kapitalvinster.

PROP. 2007/08:100

Kapitalvinsternas storlek beror på olika till-

Diagram 7.3 Driftsöverskott och företagens inkomstskatt 1994-2011

gångars marknadsvärde i ekonomin samt när

Procentuell utveckling ackumulerade kapitalvinster realiseras. Efter flera

60 års uppgång på de finansiella marknaderna och

en lång prisuppgång på fastighetsmarknaden 40

uppgick kapitalvinsterna till 100 miljarder kro-

nor 2005 och 134 miljarder kronor 2006. 20

På grund av svårigheterna med att göra prog- 0 noser för kapitalvinster långt fram i tiden görs på

längre sikt ingen explicit prognos över hushål- -20

lens kapitalvinster. I stället görs en beräkning Utveckling av inkomstskatt Underliggande utveckling som innebär att kapitalvinsterna återgår till en -40 Driftsöverskott historisk nivå på 3 procent som andel av BNP. -60

Allteftersom mer information om utvecklingen 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

på fastighets- och finansmarknaderna blir till-

gänglig överges kopplingen till BNP i progno- Utvecklingen av driftsöverskottet och företaserna. gens inkomstskatt följer varandra väl i upp- och För 2007 bedöms kapitalvinsterna ha ökat nedgångar, vilket framgår i diagram 7.3. Skillnaytterligare och för att uppgå till 149 miljarder den i utvecklingstakt kan däremot vara stor. En kronor. Turbulensen på de finansiella marknaskillnad på 1 procentenhet i utvecklingstakt derna under året bedöms ha medfört att många innebär 2008 ca 1 miljard kronor i skatteintäkter. hushåll valt att realisera ackumulerade vinster. Diagrammet visar både den faktiska utveck- Bilden bekräftas av att hushållens nettosparande lingen av inkomstskatten samt den underligi fonder, framförallt aktiefonder, minskat krafgande utvecklingen, då effekter av ändrade tigt under året. Nedgången på de finansiella skatteregler och tillfälliga skatteintäkter har marknaderna under början av året i kombination rensats bort. med de stora realiseringar av finansiella vinster De senaste åren har skatteintäkterna från skatt som skedde under hösten 2007 väntas ha en på företagsvinster varit höga. Det förklaras både dämpande inverkan på kapitalvinsterna under av höga vinstnivåer i företagen och att företagen 2008. Under 2008 väntas de taxerade kapitali stor utsträckning valt att återföra periodisevinsterna sjunka och uppgå till 98 miljarder ringsfonder till beskattning. Företagens resultatkronor. utveckling har dämpats under 2007 och skatte-

intäkterna väntas utvecklas i måttligare takt

jämfört med tidigare år. För perioden 2008–2011

Skatt på företagsvinster

baseras prognosen för skatt på företagsvinster på

utvecklingen av driftsöverskottet i företagssek- En makroekonomisk variabel som används i torn. Under 2008 bedöms en stigande löneandel prognosarbetet för skatt på företagsvinster är pressa tillbaka driftsöverskottet och skatteintäkutvecklingen av driftsöverskottet i företagssekterna beräknas minska. Under åren 2009–2011 torn. Driftsöverskottet är det produktionsöverbedöms skatteintäkterna öka med knappt skott som tillfaller företagen när löner och 8 procent per år i genomsnitt. insatsvaror är betalda. Driftsöverskottet och

företagens rörelseresultat samvarierar, men skill-

naden i utvecklingstakt ett visst år kan vara stor.

Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift

En anledning till det är att driftsöverskottet

beräknas utifrån företagens produktion, medan Intäkterna från den kommunala fastighetsavrörelseresultatet beräknas utifrån företagens förgiften beräknas uppgå till 9,5 miljarder kronor säljning. Det innebär att driftsöverskottet inkluför småhus och 2,6 miljarder kronor för bostadsderar produktion som läggs i lager men inte förlägenheter. Indexeringen av avgifternas storlek säljning från lager medan rörelseresultatet exkluinnebär att intäkterna stiger 2009 och 2010. Underar produktion till lager och inkluderar förder 2009 sker även en allmän fastighetstaxering säljning från lager. Driftsöverskottet får därför av småhus, vilket höjer intäkterna ytterligare. en jämnare utveckling.

PROP. 2007/08:100

Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hyres- gruppen bland punktskatterna är skatter på hus som avser kommersiella lokaler samt på energi och miljö som sammanlagt uppgår till industrifastigheter. Fastighetsskattens utveck- drygt 70 miljarder kronor. Betydande är också ling beror till stor del på utvecklingen av taxe- skatter på alkohol och tobak som uppgår till ringsvärdena. Allmän fastighetstaxering av både drygt 20 miljarder kronor. hyreshus och industrifastigheter genomfördes Skatt på energi och miljö utgörs framförallt av 2007, vilken medför en ökning av skatteintäk- energiskatt och koldioxidskatt där skattebaserna terna. är elektrisk kraft, olja och bensin. Flera förändringar i energi- och miljöbeskattningen genomfördes den 1 januari 2008. Bland annat höjdes 7.1.3 Skatt på konsumtion koldioxidskatten med 6 öre per kilo koldioxid och energiskatten för diesel höjdes med 20 öre Mervärdesskatt per liter. Två tredjedelar av tobaksskatten kommer från Hushållens konsumtion bedöms öka i god takt cigaretter. Den underliggande utvecklingen av de kommande åren. Till följd av en fortsatt god konsumtionen av cigaretter har minskat en tid, ökning av kommunal konsumtion hålls offentlig och bedöms fortsätta göra det de kommande konsumtion uppe under 2008, men därefter blir åren. Skatteintäkterna från tobaksskatten ökade utvecklingen i offentlig konsumtion svagare. dock 2007 och 2008 till följd av de skattehöj- Utvecklingen av privat och offentlig konsumtion ningar på cigaretter och andra tobaksslag som medför att intäkterna från mervärdesskatt ökar genomförts under åren. med i genomsnitt drygt 3 procent per år de kommande åren. Cirka 80 procent av intäkterna från mervärdesskatten härrör från bostadsinve- 7.1.4 Skattekvot steringar och hushållens konsumtion medan inköp av varor och tjänster inom kommunal och Skattekvoten visar förhållandet mellan de totala statlig sektor står för 13 respektive 7 procent av skatteintäkterna och BNP. I tabell 7.6 redovisas intäkterna. skattekvoten mellan 2006 och 2011. Mervärdesskatten beräknas 2008 uppgå till 311 miljarder kronor, vilket motsvarar 20 pro-

Tabell 7.6 Skattekvot

cent av de totala skatteintäkterna. År 2008 på- Procent av BNP verkas skatteintäkterna i stor utsträckning av de 2006 2007 2008 2009 2010 2011 nya reglerna för redovisning av mervärdesskatt Skattekvot 49,1 47,9 47,2 46,8 46,6 46,4 vid omsättning av bygg- och anläggningstjänster. varav Skatt på arbete 29,6 28,4 28,2 27,9 27,7 27,6 De nya reglerna innebär att skatten kommer att Skatt på kapital 6,6 6,6 5,7 5,9 6,0 6,1 debiteras löpande i stället för efter färdigställan- Skatt på konsumtion 12,9 13,0 13,5 13,1 13,0 12,9 detidpunkten. Debiteringarna beräknas därmed Övriga skatter -0,1 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 tidigareläggas med ca ett halvår. Under 2008 Exkl. skatt på transfereringar 45,3 44,5 43,8 43,4 43,2 43,1 kommer debiteringar att ske både enligt det nya och gamla systemet, vilket ger upphov till en I tabellen redovisas även skattekvoten exklusive engångseffekt på 10 miljarder kronor i högre skatt på offentliga transfereringar. En övergång intäkter 2008. från brutto- till nettoredovisning, där bl.a. pensioner, sjuk- och föräldrapenning och ersättningar vid arbetslöshet är skattefria, skulle Punktskatter minska skattekvoten med drygt 3 procentenheter. De offentliga finanserna skulle dock Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska inte påverkas. kompensera samhället för de externa kostnader År 2007 minskade skattekvoten med 1,2 prosom uppstår i samband med förbrukning av vissa centenheter, till följd av de betydande skattevaror och tjänster. Skatterna är ett instrument sänkningar som genomfördes under året. Jobbför att påverka konsumtionen i en önskvärd skatteavdraget minskade skatteintäkterna med riktning, även om de också har en väsentlig 40 miljarder kronor och dessutom avskaffades offentligfinansiell betydelse. Den största under-

PROP. 2007/08:100

förmögenhetsskatten och lättnader i fastighets- skattekvoten mellan 2000 och 2005. Effekten av skatteuttaget genomfördes. skatt på transfereringar redovisas också. Den fortsatta minskningen av skattekvoten under 2008 förklaras i huvudsak av det andra

Tabell 7.7 Skattekvoten i OECD-länder

steget i jobbskatteavdraget samt med att refor- Procent av BNP men med halverade arbetsgivaravgifter för 18– Redovisad Förändring skattekvot varav skatt på skattekvot 24-åringar får fullt genomslag under året. 2005 transfereringar 2000-2005 Diagram 7.4 visar utvecklingen av skatte- Sverige 50,7 4,3 -1,9 kvoten mellan 1980 och 2011. Danmark 50,3 4,1 0,9

Procent av BNP Norge 43,7 2,1 1,1 54 Österrike 42,1 1,9 -0,5

Island 41,4 0,7 3,3 52

46 Skattekvot Tyskland 34,8 1,1 -2,4

Portugal 34,8 0,5 0,7 44 Skattekvot exkl. skatt på transfereringar Kanada 33,4 0,6 -2,2

Internationella jämförelser av skattekvoter är Tjeckien 37,8 2,5 svåra att göra eftersom olika länders skattelag- Ungern 37,2 -0,8 stiftningar behandlar inkomster och avdrag på Polen 34,3 2,7 skilda sätt. Ett land som t.ex. ger stöd till barn- Turkiet 32,3 0,0 Slovakien 31,6 -1,3 familjer via en transferering får en högre skatte-

den grupp av länder inom OECD som har en Anm.: Transfereringarnas inverkan på skattekvoten avser inkomståret 2003.

hög andel skattepliktiga transfereringar. Vid Källa: OECD.

internationella jämförelser är ett alternativ att

använda skattekvoten exklusive skatt på transfe-

reringar.

7.2 Statsbudgetens inkomster

Även om det går att beakta några av olikhe-

terna i skatte- och transfereringssystemen blir I tabell 7.8 redovisas statsbudgetens inkomster jämförelser mellan olika länder haltande efterför perioden 2006–2011. Statsbudgetens som skattekvoten inte tar hänsyn till hur de olika inkomster består av statens skatteinkomster och ländernas trygghetssystem finansieras. Exempelstatens övriga inkomster. För att öka transparenvis har vissa länder relativt stora inslag av obligasen i budgeten föreslog regeringen i budgetprotoriska avtalsförsäkringar, som för den enskilde position för 2008 att huvuddelen av de stöd som individen har en skatteliknande karaktär, medan ges via kreditering på skattekontot från och med andra länder finansierar samma försäkringstyper 2008 i stället skulle belasta budgetens utgiftssida. med skatter. Jämförelser av skattekvoter bör så Därför meddelades även riksdagen att motsvalång som möjligt även beakta dessa olikheter i rande inkomsttitlar skulle tas bort från och med syfte att ge en rättvisande ekonomisk innebörd. 2008. Emellertid kommer det även under 2008 I tabell 7.7 redovisas skattekvoten i ett antal att göras enstaka krediteringar på skattekontot OECD-länder för år 2005 samt förändringen av baserade på beslut som fattas före 2008.

PROP. 2007/08:100

Därför kommer följande titlar återinföras

Tabell 7.8 Statsbudgetens inkomster 2006–2011

Miljarder kronor 8112 Stöd till utbildningsvikariat 2006 2007 2008 2009 2010 2011 8113 Stöd till investeringar i källsorteringslokaler Statens skatteintäkter 799,5 819,3 817,5 838,2 879,1 918,6 8119 Stöd till utbildning av personal i äldre- Periodiseringar 6,8 -3,6 -7,6 -11,5 -9,6 -4,4 omsorg Statens skatteinkomster 806,3 815,6 809,9 826,7 869,5 914,1 8122 Stöd för konvertering från oljeuppvärm- Övriga inkomster 4,0 48,1 65,0 49,7 54,4 52,6 ning 2000 Inkomster av statens verksamhet 43,4 66,5 51,4 45,5 44,1 42,5 3000 Inkomster av försåld egendom 0,1 18,0 50,0 50,0 50,0 50,0

ett visst inkomstår. Skatteinkomsterna är däre- 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till mot kassamässiga och utgörs av betalningsflöden skattesystemet -48,2 -52,0 -55,5 -67,0 -61,7 -62,8 som kan avse skatter för flera olika inkomstår. 8000 Utgifter som ges Skillnaden mellan inkomster och intäkter består som krediteringar på skattekonto -13,7 -7,7 -2,9 -0,2 -0,3 -0,3 av periodiseringar, som i sin tur utgörs av upp-

Statsbudgetens inkomster 810,3 863,7 874,9 876,4 923,9 966,7

börds- och betalningsförskjutningar samt Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med sumanstånd. man. För 2008–2011 har försäljningsinkomsterna antagits uppgå till För 2008 beräknas statens skatteintäkter upp- 50 miljarder kronor per år. Både försäljningsbeloppen och tidpunkterna är behäftade med betydande osäkerhet. gå till 818 miljarder kronor. Intäkterna minskar något jämfört med 2007. Det beror på att den Inkomster av statens verksamhet består bland statliga fastighetsskatten på bostäder slopats från annat av utdelningar från statligt aktieinnehav, och med 2008 och ersatts av en fastighetsavgift affärsverkens inlevererade överskott, Rikssom tillfaller kommunerna. Det utvidgade jobbbankens inlevererade överskott, ränteinkomster skatteavdraget innebär också en betydande och offentligrättsliga avgifter. Förändringarna av minskning av skatteintäkterna. Dessutom beräkdessa inkomster under perioden 2008–2011 nas skatteintäkterna från kapitalvinster bli lägre beror till stor del på aktieutdelningar från statens 2008 jämfört med 2007. bolag. Utdelningarna, exklusive AB Svenska För 2008 beräknas periodiseringarna uppgå till Spel, uppgick till ca 33 miljarder kronor 2007. -7,6 miljarder kronor, vilket innebär att de kassa- Cirka 15 miljarder kronor utgjordes av utdelmässiga skatteinkomsterna är lägre än intäkterna. ningar av engångskaraktär utöver de ordinarie utdelningarna avseende 2006 års resultat. Aktieutdelningarna under 2008, avseende 2007 års

7.2.2 Övriga inkomster

resultat, beräknas uppgå till ca 25 miljarder kronor. Prognosen för utdelningarna för perio- I tabell 7.8 redovisas utfall och prognoser för den 2009–2011 är behäftade med betydande statens övriga inkomster för åren 2006–2011 osäkerhet. De bedöms dock bli något lägre än uppdelade per inkomsttyp. utdelningarna under 2008. Förslaget om en ny År 2007 uppgick statens övriga inkomster till arbetslöshetsavgift, som införs från den 1 juli sammanlagt 48,1 miljarder kronor. Det är 2008 innebär lägre inkomster från och med år 44,1 miljarder kronor högre än 2006. Denna 2008. ökning förklaras främst av högre försäljningsin- Utfallet för Inkomster av försåld egendom blev komster av statliga aktier, högre utdelningar från 18 miljarder kronor 2007 genom försäljning av statens aktier och en högre finansieringsavgift 8 procent av statens innehav av aktier i Telia från arbetslöshetskassorna än 2006. Dessutom Sonera. För 2008–2011 har försäljningsinkomsminskade utgifterna som ges som krediteringar terna antagits uppgå till 50 miljarder kronor per på skattekonto. År 2008 beräknas statens övriga år. Både försäljningsbeloppen och tidpunkterna inkomster öka till 65 miljarder kronor för att är behäftade med betydande osäkerhet. under perioden 2009–2011 uppgå till ca Bidrag m.m. från EU innefattar bidrag från 50 miljarder kronor per år, se tabell 7.8. olika EG-fonder. De största enskilda bidragen avser arealbidrag, bidrag från Europeiska regio-

PROP. 2007/08:100

nala utvecklingsfonden samt bidrag från Euro- serade EU-avgiften. År 2009 beräknas de tillpeiska socialfonden. Inkomsterna under 2007 kommande inkomsterna minska beroende på att uppgick sammantaget till 13,0 miljarder kronor. det egnamedelsystem som ingick i uppgörelsen Inkomsterna bedöms minska något för åren om EU:s fleråriga budgetram 2007–2013 beräkframöver och beräknas uppgå till 11,7 miljarder nas träda i kraft under året. Uppgörelsen innebär kronor 2011. att Sveriges mervärdesskattebaserade EU-avgift Avräkningar m.m. i anslutning till skattesyste- sänks. met utgörs av avräkningar och tillkommande Vissa krediteringar som ges på skattekonton inkomster. Avräkningar är intäkter som förs till är stöd som enligt nationalräkenskaperna är att fonder utanför statsbudgeten, avräknad mervär- likställa med utgifter. För ökad transparens desskatt för statliga myndigheter och kompen- redovisas dessa utgifter under en egen inkomstsation för mervärdesskatt till kommunsektorn. typ: 8000 Utgifter som ges som krediteringar på De tillkommande inkomsterna består av EU- skattekonto . Krediteringarna minskar från skatter och kommunala utjämningsavgifter som -13,7 miljarder kronor år 2006 ner till -0,3 miljarrör kostnadsutjämningssystemet för verksamhet der kronor 2011. Det beror på att flera av stöden enligt lagen (1993:387) om stöd och service till som tidigare betalades ut via krediteringar på vissa funktionshindrade. Huvuddelen av de till- skattekonto antingen har upphört eller flyttats kommande inkomsterna utgörs av EU-skat- till statsbudgetens utgiftssida i form av anslag. terna. De omfattar tullmedel och den momsba-

PROP. 2007/08:100

Tabell 7.9 Regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år

Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Höjt tak från 7,5 till 8,06 prisbasbelopp. Höjd från 6,95 till 7,00 % 0,5

Sänkt skattesats för hyreshus, bostadsdel 89/90 från 1,2 till 0,6 % -0,2 0,2

Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror 0,0 -1,1 -2,0 0,1 -0,1 1,6 0,5 3,1 4,0 0,5 0,1 0,0 Investeringsstimulans för vissa byggtjänster 0,0 -0,1 -0,2 -0,2 -0,2 0,1 0,5 0,1 0,0 Moms personbef 12 till 6 %, böcker 25 till 6 %, skidliftar 12 till 6 % -1,0 -1,3 -0,1 Skatt på vägtrafik m.m. -0,1 -0,1 1,8 0,7 1,3 2,2 Skatt på tobak 0,1 0,3 2,1 1,5 Skatt på alkohol -0,6 0,3 Reklamskatt -0,3 -0,1

Totala skatteintäkter -7,2 -20,4 -23,8 8,3 2,7 -11,4 -9,8 -42,0 -3,5 -8,8 -0,1 0,0

8 Utgifter

PROP. 2007/08:100

8 Utgifter

Sammanfattning 8.1 Den konsoliderade offentliga sektorns utgifter

• Den offentliga sektorns utgiftskvot väntas Den offentliga sektorns utgifter påverkas av den understiga 50 procent av BNP för samtliga ekonomiska tillväxten, den demografiska utveckberäkningsår. lingen och politiska beslut. Mellan 2003 och 2007 minskade den offentliga sektorns konsoli- • Ålderspensionssystemets utgifter ökar sucderade utgifter uttryckt som andel av BNP, den cessivt som andel av BNP. s.k. utgiftskvoten, från 54,3 till 49,9 procent av • Kommunsektorns utgifter som andel av BNP. 50 Det är framför allt den starka tillväxten BNP ökar 2008. Det finansiella sparandet och utvecklingen på arbetsmarknaden som försämras. För att nå målet om god ekono- medfört att utgiftskvoten minskat under de semisk hushållning krävs effektiviseringar. naste åren. Denna tendens väntas även fortsätta i år och de kommande åren. • Statens utgifter minskar successivt som andel De offentliga utgifterna kan delas upp i konav BNP. Utgiftsutvecklingen förklaras bl.a. sumtion, transfereringar, investeringar och av att utgifterna inom arbetsmarknads- och ränteutgifter. Drygt hälften av den offentliga ohälsoområdet växer långsamt i förhållande sektorns utgifter 2007 utgjordes av konsumtion. till BNP. Den offentliga konsumtionen återfinns i huvudsak inom områdena vård, skola, omsorg samt allmän offentlig förvaltning. I detta kapitel redovisas utvecklingen av utgifterna i två strukturer, dels enligt nationalräkenska-

Tabell 8.1 Den offentliga sektorns utgifter

Procent av BNP, om annat ej anges perna, dels enligt redovisningen i statsbudgetens struktur. I avsnitt 8.1 redovisas den offentliga 2007 2008 2009 2010 2011 sektorns utgifter enligt nationalräkenskaperna Konsumtion 25,9 26,0 26,0 25,5 25,0 Transfereringar till hushåll 16,0 15,8 15,8 15,6 15,5 uppdelat på de olika sektorena och fördelat på Övriga transfereringar 3,2 3,1 3,2 3,0 2,8 olika utgiftsslag. I avsnitt 8.2 redovisas och ana- Investeringar 3,0 3,0 2,9 2,7 2,6 lyseras statsbudgetens utgifter och de takbegrän- Ränteutgifter 1,9 1,7 1,5 1,3 1,2

Exklusive räntor, mdkr 1 478 1 541 1 604 1 651 1 696

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

50 Konsoliderade utgifter innebär att utgifterna är rensade för interna transaktioner mellan sektorer.

PROP. 2007/08:100

Under beräkningsperioden ökar den offentliga I följande avsnitt ges en beskrivning av utveckkonsumtionen i löpande priser långsammare än lingen i de tre enskilda sektorerna. För att ge en BNP, men är relativt oförändrad som andel av översikt av hur resurserna används, redovisas utgifterna. utgifterna även fördelade efter ändamål. Transfereringarna till hushållen, dvs. pensioner, sjuk- och arbetsmarknadsersättningar, stu-

8.1.1 Ålderspensionssystemet

diebidrag, barnbidrag m.m. uppgick 2007 till ca 16 procent av BNP. Transfereringarna minskar Ålderspensionssystemets utgifter uppgick 2007 som andel av BNP i år och kommande år, framför allt inom arbetsmarknads- och ohälsoom- till 6,1 procent av BNP. Utgifterna beräknas öka rådet. Det är en följd av att sysselsättningen även till 6,7 procent av BNP under beräkningsperifortsättningsvis väntas ligga på en hög nivå. oden, vilket är en följd av att antalet ålderspensionärer ökar samtidigt som den genomsnittligt Samtidigt beräknas också utgifterna för ohälsan utbetalda pensionen väntas öka. Ökningen av minska i relation till BNP. utbetalda pensioner förklaras även av att pensio- De offentliga investeringarna som andel av BNP förutses utvecklas svagare än BNP. Ränte- nernas utveckling följer den ekonomiska utveckbetalningarna minskar till följd av den kraftiga lingen genom följsamhetsindexering, vilket minskningen av statsskulden. innebär att pensionärerna har gynnats av den goda löneutvecklingen under senare år. I redogörelsen av utvecklingen inom de olika delsektorerna redovisas utgifterna före konsolidering. I diagram 8.1 redovisas skillnaden före

8.1.2 Kommunsektorn

och efter konsolidering. Sammantaget uppgick summan av de olika sektorernas, dvs. staten, De kommunala utgifternas andel av BNP har kommunsektor och ålderspensionssystemet, utminskat sedan 2005. Denna andel, som 2007 gifter till 1 727 miljarder kronor, eller 56 procent uppgick till 22,7 procent, ökar något 2008. Därav BNP 2007. En sådan summering innebär efter bedöms utgifterna som andel av BNP bli emellertid en dubbelräkning. För att mäta den lägre. I år motsvarar en procentenhet av BNP konsoliderade offentliga sektorns utgifter måste lägre utgifter på drygt 30 miljarder kronor. I man rensa för transfereringar mellan de olika tabell 8.2 redovisas kommunsektorns totala sektorerna. De inomoffentliga tranfereringarna utgifter. uppgick till 192 miljarder kronor, eller ca 6 procent av BNP, och består främst av statsbi-

Tabell 8.2 Kommunsektorns utgifter

drag till kommunsektor och statliga ålderspen- Procent av BNP, om annat ej anges sionsavgifter. Den konsoliderade sektorns ut- 2007 2008 2009 2010 2011 gifter uppgick således till 1 535 miljarder kronor, Konsumtion 19,0 19,2 19,3 19,0 18,7 eller 49,9 procent av BNP 2007. Investeringar 1,7 1,7 1,6 1,6 1,6

Transfereringar till hushåll 0,9 0,9 0,9 0,9 0,8 Diagram 8.1 Den offentliga sektorns utgifter 2007 Övriga transfereringar 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Miljarder kronor Ränteutgifter 0,3 0,3 0,3 0,4 0,4 2000 Summa utgifter 22,7 22,8 22,6 22,3 22,0 Staten Kommuner ÅP-systemet Räntor Totala utgifter, mdkr 692 727 760 786 812 1600 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

1200 Merparten av kommunsektorns utgifter går till konsumtion. Verksamheten i kommunsektorn 51 800 består huvudsakligen av tjänster, vilket medför att löneandelen är hög. Cirka 60 procent av konsumtionsutgifterna utgörs av löner och arbets- 400 givaravgifter, ca 34 procent av förbrukning av varor och tjänster medan sociala naturaförmåner 0 Okonsoliderat Konsoliderat Källa: Statistiska centralbyrån.

51 Med kommunsektorn avses primärkommuner och landsting.

PROP. 2007/08:100

svarar för ca 14 procent. För 2006 fördelades Därefter förutses en återhållsam volymökning 52 konsumtionsutgifterna på ändamål enligt dia- bidra till att konsumtionsutgifterna minskar i gram 8.2. relation till BNP. De tre största områdena: hälso- och sjukvård, Vid sidan av konsumtionen är utgifterna för socialt skydd och utbildning svarar för drygt investeringar den största utgiftsposten. Efter de 85 procent av de totala konsumtionsutgifterna. senaste årens kraftiga ökning bedöms invester- Utvecklingen inom samtliga tre områden styrs ingstakten stagnera. främst av den demografiska utvecklingen samt Transfereringar till hushåll består främst av ambitionsnivån inom respektive område. utbetalningar avseende ekonomiskt bistånd och avtalspensioner. Övriga transfereringar går i

Diagram 8.2 Ändamålsfördelade konsumtionsutgifter i

huvudsak till företag och staten. Transferering-

kommunsektorn 2006

arna väntas vara relativt stabila som andel av Procent av totala utgifter BNP under beräkningsperioden. Övrigt 14,1% Socialt skydd Under senare år har kommuner och landsting 25,5% i allt större utsträckning valt att lägga ut verksamhet på entreprenad, hyra in personal och privatisera eller bolagisera verksamhet inom skola, vård och omsorg. Detta mönster framgår i dia- Hälso- och sjukvård gram 8.3, där den tunna linjen visar antalet sysselsatta i kommunsektorn medan den fetare lin- 32,3% jen även inkluderar sysselsatta i branscherna ut- Utbildning 28,1% bildning och hälso- och sjukvård i näringslivet. Utvecklingen har inneburit att allt fler av de Källa: Statistiska centralbyrån. personer som sysselsätts inom tidigare traditionella kommunala verksamheter numera registre- Socialt skydd omfattar omsorg för bl.a. barn, ras som sysselsatta i näringslivet. Denna utveckfunktionshindrade och äldre. Den största enling väntas fortsätta under beräkningsperioden. skilda posten svarar äldreomsorgen för, som 2006 utgjorde närmare hälften av utgifterna för Diagram 8.3 Antalet sysselsatta i kommunal sektor och i socialt skydd. Trots att andelen äldre i befolk- branscherna utbildning, hälso- och sjukvård i näringslivet ningen, personer som är 65 år och äldre, ökade Tusental mellan 2005 och 2006 så minskade utgifterna för 1 300 äldreomsorgen som andel av de totala utgifterna, vilket sannolikt hänger samman med att de äldre blir friskare och i större utsträckning kan vårdas i 1 200 hemmet. Denna utveckling förväntas hålla i sig under hela prognosperioden. Utgiftsandelen för utbildning minskade också 1 100 mellan 2005 och 2006. Utbildning omfattar för kommunernas vidkommande förskola, grund- Inom kommunsektorn skola och gymnasieskola. Mellan 2005 och 2006 Inom kommunsektorn och privat sektor 1 000 ökade antalet barn i förskolan och gymnasie- 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 skolan medan antalet barn i grundskolan mins- Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. kade. Utvecklingen av elevantalen i de olika skolformerna förväntas hålla i sig under hela

8.1.3 Staten

prognosperioden. Sammantaget beräknas den kommunala kon- Statens utgifter har successivt minskat som andel sumtionen öka som andel av BNP 2008 till följd av BNP under 2000-talet och 2007 uppgick av en relativ snabb löneutveckling i sektorn. utgifterna till motsvarande 27,5 procent av BNP. Den statliga konsumtionen uppgick till 6,8 procent av BNP och motsvarade en fjärdedel av utgifterna 2007. Försvaret står för den största 52 Sociala naturaförmåner omfattar varor och tjänster som tillkommer delen av konsumtionsutgifterna, fast andelen hushållen men produceras av marknadsproducenter.

PROP. 2007/08:100

minskat under 2000-talet, se diagram 8.4. Trans- Nationalräkenskaper och statsbudgeten fereringarna till hushållen står för en tredjedel av

utgifterna och där är utgifter för ohälsan den Den offentligas sektorns finanser presenteras i största posten. Statsbidragen till den kommunala Vårpropositionen enligt två redovisningsprinsektorn uppgick till drygt 5 procent av BNP och ciper, i nationalräkenskapstermer (NR) och enligt

en femtedel av utgifterna 2007. statsbudgetdefinition .

Nationalräkenskaperna är ett internationellt jämförbart räkenskapssystem för hela ekonomin.

Diagram 8.4 Ändamålsfördelade konsumtionsutgifter i staten

Syftet med nationalräkenskaperna är att skapa Procent av totala konsumtionsutgifter ett internationellt jämförbart system med samma 45 definitioner och avgränsningar. Vid internatio- Försvar 40 Allmän offentlig förvaltning nella jämförelser är nationalräkenskaperna en av Näringslivsfrågor 35 Samhällssydd o. rättsskipning de dominerande datakällorna och används t.ex. inom Stabilitets- och tillväxtpakten för övervak- Utbildning 30 Socialt skydd ning av EU-ländernas offentliga finanser. Övrigt 25 20 Till skillnad från nationalräkenskaperna defi- 15 nieras Statsbudgeten olika i olika länder. I Sverige

10 redovisas utgifterna i stort sett kassamässigt, dvs.

5 när betalningen sker, medan skatterna redovisas intäktsmässigt, dvs. intäkten redovisas det år den 0 00 01 02 03 04 05 06 är hänförlig till och inte det år när betalningen Källa: Statistiska centralbyrån. sker. Däremot redovisas statsbudgetens saldo alltid kassamässigt, vilket innebär att nettot på Åren 2008–2011 beräknas de statliga utgifterna statsbudgeten i princip motsvarar statens lånebesom andel av BNP att fortsätta minska. Minskhov. Hur statsbudgeten redovisas regleras bland ningen sker på bred front. En relativt låg uppannat i lagen (1996:1059) om statsbudgeten. räkning av de statliga förvaltningsanslagen bidrar

till en återhållsam utveckling av statlig konsumtion och investeringar. Fortsatt minskade

ohälsotal, en stark arbetsmarknad och sänkta er-

8.2 Statsbudgetens utgifter och

sättningsnivåer bidrar till att transfereringarna

takbegränsade utgifter

till hushållen ökar relativt långsamt. Sänkningen av statsbidragen till kommunerna I detta avsnitt redovisas statsbudgetens utgifter i samband med införandet av den kommunala för åren 2007–2011. Statsbudgetens utgiftssida fastighetsavgiften medför att dessa bidrag mindelas in i 27 utgiftsområden, minskning av skar i år. För kommande år väntas de generella anslagsbehållningar, myndigheters m.fl. in- och bidragen vara nominellt oförändrade. utlåning i Riksgäldskontoret samt kassamässig Ränteutgifterna på statsskulden har som andel korrigering. Dessutom redovisas utvecklingen av av BNP mer än halverats mellan 2000 och 2007. de utgifter som omfattas av utgiftstaket för Utgifterna faller ytterligare framöver till följd av staten, de så kallade takbegränsade utgifterna, den kraftiga minskningen av statsskulden. som omfattar utgiftsområde 1–25, 27 och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.

Tabell 8.3 Statens utgifter

Procent av BNP, om annat ej anges Under perioden 2007–2011 beräknas statsbudgetens utgifter exklusive statsskuldsräntor 2007 2008 2009 2010 2011 öka med 26 miljarder kronor. Uttryckt som Konsumtion 6,8 6,7 6,6 6,4 6,2 andel av BNP beräknas utgifterna minska med Transfereringar till hushåll 9,1 8,7 8,5 8,2 8,0

61 miljarder kronor under perioden 2007–2011. Ålderspensionsavgifter 0,8 0,7 0,7 0,7 0,7 Investeringar 1,4 1,5 1,4 1,3 1,2 De takbegränsade utgifterna beräknas öka med Ränteutgifter 1,6 1,4 1,2 1,1 0,9 nära 87 miljarder kronor under perioden 2007– Summa utgifter 27,5 26,5 25,8 24,6 23,7 2011. Uttryckt som andel av BNP beräknas de Totala utgifter, mdkr 846 852 865 868 874 takbegränsade utgifterna minska med 2,6 pro- Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. centenheter.

PROP. 2007/08:100

Tabell 8.4 Statsbudgetens utgifter

De totala utgifterna sjönk som andel av BNP mellan 2006 och 2007. Inte minst gäller detta

Miljarder kronor om inget annat anges

arbetslöshetsrelaterade utgifter, där omfattande

Utfall Prognos Beräknat 2007 2008 2009 2010 2011

reformer genomfördes under 2007 för att stärka

Utgifter exkl. stats-

redan gett effekt. Utanförskapet – mätt som per-

Statsbudgetens

soner (helårsekvivalenser ) som uppbär ersätt- 53 utgifter 769,2 757,0 758,9 771,1 775,7 ning inom system som rör ohälsa, arbetslöshet Procent av BNP 25,0 23,5 22,6 21,9 21,0 Ålderspensionssystemet och ekonomiskt bistånd – minskade med 121 000 personer 2007, vilket är den största vid sidan av statsbudgeten 188,2 201,9 218,4 233,6 249,4 minskningen under de nära 40 år för vilka data Procent av BNP 6,1 6,3 6,5 6,6 6,7 finns tillgängliga. Samtidigt tangerade ökningen

Takbegränsade

utgifter av antalet sysselsatta 2007 de högsta värden som

2

910,1 919,3 943,7 972,0 996,9 Procent av BNP 29,6 28,6 28,1 27,6 27,0 uppmätts i Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar. Även ökningen av antalet 1 Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit. 2 Statsbudgetens utgifter (exklusive statsskuldsräntor) och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. arbetade timmar nådde 2007 rekordresultat. Denna utveckling ger en dubbelt positiv effekt: ökade skatteintäkter då fler kommer i arbete, 8.2.1 Utgifter 2007–2011 samtidigt som utgifterna sjunker då utanförskapet minskar. I tabell 8.5 redovisas för varje utgiftsområde: ut- Antalet öppet arbetslösa beräknas 2008 fall för 2007, anvisade medel per utgiftsområde minska något i förhållande till 2007 års nivå. År för 2008 inklusive förslag på tilläggsbudget i 2009 beräknas antalet öppet arbetslösa öka något proposition 2007/08:99, utgiftsprognos för 2008 för att därefter minska under resten av prognossamt beräknade utgiftsramar för 2009–2011. I perioden. Andelen öppet arbetslösa som antas vara ersättningsberättigade 2008 har minskat prognosen för utgifterna per utgiftsområde för 2008 och i beräkningen av utgiftsramarna för markant jämfört med 2007. Under perioden 2009–2011 har hänsyn tagits till tidigare beslu- 2009–2011 beräknas denna andel vara i stort sett tade och aviserade utgiftsreformer och bespa- oförändrad. Under prognosperioden beräknas ringar (se bilaga 3, tabell 3). De beräknade utgifterna under utgiftsområde 13 Arbetsmarkutgiftsramarna för 2009–2011 baserar sig på sam- nad vara nominellt i stort sett oförändrade 2009– 2011, vilket innebär en utgiftsminskning i reala ma regelsystem och politik som utgiftsramarna för 2008. Hänsyn har tagits till de propositioner termer. med mindre ekonomiska konsekvenser som Även på ohälsoområdet genomförs en rad relämnats under våren 2008. De närmare anslags- former. Regeringens samlade åtgärdspaket för en mässiga konsekvenserna kommer att redovisas i förbättrad sjukskrivningsprocess innehåller budgetpropositionen för 2009. Hänsyn har även bland annat en rehabiliteringskedja med tydliga hållpunkter, betydande satsningar på företagstagits till att beräkningsgrunden för ålderspensionsavgifterna för personer med aktivitets- och hälsovården och en garanti för evidensbaserad sjukersättning ändras från och med 2008. Vidare medicinsk rehbilitering. Ohälsoutgifterna har har de makroekonomiska förutsättningar, minskat avsevärt sedan 2006. Trenden med ett volymantaganden inom vissa transfererings- sjunkande antal sjukdagar har fortsatt. Vidare system samt den pris- och löneomräkning som vände antalet personer med aktivitets- och sjukersättning (tidigare förtidspension) ner 2007, ligger till grund för beräkningarna uppdaterats jämfört med de beräkningar som presenterades i budgetpropositionen för 2008. Förbrukning av anslagsbehållningar på ramanslag för förvaltnings- och investeringsändamål 53 Med helårsekvivalenser avses det antal personer som skulle kunna förför 2009–2011 redovisas under posten Minsksörjas ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två personer som ning av anslagsbehållningar (se tabell 8.5). varit heltidssjukskrivna ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent det året.

PROP. 2007/08:100

Tabell 8.5 Utgifter per utgiftsområde

Miljoner kronor 2007 2008 2008 2009 2010 2011 1 2 Utgiftsområde Utfall Anslag Prognos Beräknat Beräknat Beräknat

1 Rikets styrelse 10 594 10 983 10 878 11 943 11 419 11 558

2 Samhällsekonomi och

6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 46 530 43 907 43 778 45 073 46 011 47 245 7 Internationellt bistånd 25 441 27 702 27 696 29 928 31 673 33 329 8 Migration 5 295 6 145 6 365 6 272 6 146 5 788 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 46 653 51 328 50 821 54 233 55 237 56 866 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 119 464 118 023 116 764 117 895 117 635 119 670 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 43 738 42 948 42 793 42 341 41 754 40 954 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 64 945 66 697 66 371 67 900 69 936 71 948 13 Arbetsmarknad 58 033 61 757 58 597 60 958 60 042 60 552 14 Arbetsliv 1 101 1 196 1 214 1 064 1 050 669

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 15 478 17 502 16 852 17 252 17 128 17 146 24 Näringsliv 4 252 4 861 4 838 4 846 4 808 4 682

3

Summa utgiftsområden 769 172 768 160 757 021 758 938 771 054 775 673

Summa utgiftsområden exkl.

4

statsskuldsräntor 721 917 727 403 717 421 725 336 738 439 747 574

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 188 227 201 093 201 921 218 358 233 585 249 374

Takbegränsade utgifter 910 144 928 496 919 342 943 694 972 024 996 948

Budgeteringsmarginal 27 856 37 658 45 306 45 976 51 052

5

Utgiftstak för staten 938 000 957 000 957 000 989 000 1 018 000 1 048 000

1

Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statsbudgeten för 2008.

2

Inklusive förslag till tilläggsbudget i proposition (prop. 2007/2008:99).

3

Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

4

Summa utgiftsområden exklusive Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor.

5

Regeringens bedömning av utgiftstak för 2011 (se avsnitt 10.2.2).

PROP. 2007/08:100

ett trendbrott efter trettiofem års ökning. Denna Den största justeringen 2008 föranleddes av att minskning väntas fortgå under prognosperioden en kommunal fastighetsavgift infördes vilket 2008–2011. Till del är detta en demografisk minskar statens inkomster samtidigt som komeffekt, men centralt för minskningen under munernas inkomster ökar. Anslaget 48:1 komframför allt slutet av prognosperioden är de re- munalekonomisk utjämning minskades därför former som regeringen genomför. från och med 2008 med det belopp som Utgifterna för ålderspensionssystemet, vilka motsvarar den kommunala fastighetsavgiften ingår under utgiftstaket för staten, ökar snabbt 2008. under prognosperioden: från cirka 200 miljarder kronor 2008 till nära 250 miljarder kronor 2011. Detta är en effekt av att antalet pensionärer Pris- och löneomräkning av anslag för förvaltunder dessa år ökar och att de nya pensionärerna nings- och investeringsändamål går i pension med en högre inkomstrelaterad ålderspension. I den inledande fasen av budgetprocessen han- För en analys av utgiftsutveckling under en teras anslag för förvaltningsändamål i fasta prilängre period hänvisas till bilaga 3 Analys av ser. Dessa anslag räknas om till löpande priser utgiftsutvecklingen 2000–2011. genom att pris- och löneindex knyts till

anslagen. De kostnader som räknas om är löner, hyror

8.2.2 Förändring av takbegränsade

och övriga förvaltningskostnader. Vid omräk-

utgifter 2007–2011

ningen används separata index för prisutvecklingen inom de tre nämnda utgiftsgrupperna. De takbegränsade utgifterna ökar i genomsnitt Vid omräkningen av löner används ett arbetsmed 25 miljarder kronor per år under beräkkostnadsindex (AKI) som baseras på löneutningsperioden när tekniska förändringar beaktvecklingen för tjänstemän i den konkurrensutats. satta sektorn korrigerad för ett genomsnitt av I tabell 8.6 redovisas de huvudsakliga faktoproduktivitetsutvecklingen inom den privata rerna bakom förändringen av de takbegränsade tjänstesektorn. För omräkningen av löner är det utgifterna. omräkningstal som använts 1,14 procent för 2009 (AKI: 3,12 procent minus produktivitets-

Tabell 8.6 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört

med föregående år avdrag: 1,98 procent). Miljarder kronor Lokalhyror som inte omförhandlas under det Förändring 2008 2009 2010 2011 kommande budgetåret räknas i pris- och löneomräkningen om med ett index som motsvarar Takbegränsade utgifter 9 24 28 25 Tekniska förändringar 1 14 0 1 0 70 procent av konsumentprisindexförändringen i Takbegränsade utgifter oktober två år före det aktuella budgetåret. För justerade för tekniska omräkningen av hyror till 2009 är det omräkningstal som använts för hyresavtal som inte ska

förändringar 23 24 29 25

Förklaras av: omförhandlas 1,90 procent. Omräkningen för Pris- och löneomräkning 2 4 6 5 hyresavtal som ska omförhandlas bygger på pris- Övriga makroekonomiska förändringar 12 20 16 16 utvecklingen under perioden från det att avtalet tecknades till det att avtalet ska omförhandlas. 2 Reformer -6 -3 -4 -2 Övrigt (volymer, förändring Detta omräkningstal är individuellt för varje av anslagsbehållningar m.m.) 15 3 11 6 berört anslag. Anm: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. För omräkningen av övriga förvaltningskost- 1 Tekniska förändringar motsvarar skillnaden mellan ursprunglig ökningstakt mellan åren när utgiftstaken först fastställdes och slutlig årlig ökningstakt för nader används samma index för alla anslag som utgiftstaket. 2 pris- och löneomräknas. Detta index fastställs Exklusive lånefinansierade investeringar (se även bilaga 3, tabell 3). genom en sammanvägning av flera index från Statistiska centralbyrån avseende utgifter som I beräkningarna har hänsyn tagits till tekniska förekommer vid myndighetsutövning. För omförändringar som föranlett justering av utgiftsräkningen av övriga förvaltningskostnader 2009 taket för staten. Dessa justeringar motsvarar är det omräkningstal som använts 2,71 procent. cirka 14 miljarder kronor 2008 och cirka 1 miljard kronor 2010.

PROP. 2007/08:100

Pris- och löneomräkning av anslag för förvalt- Reformer nings- och investeringsändamål ökar utgifterna med mellan 2 och 6 miljarder kronor per år. De Redan beslutade och aviserade reformer beräkårliga ökningarna är större 2009–2011 än 2008 nas minska utgifterna under utgiftstaket för vilket beror på högre löneökningar. Omräk- staten med sammantaget cirka 15 miljarder kroningen för ett visst år baseras på pris- och löne- nor för perioden 2008–2011, vilket till största utvecklingen två år tidigare. delen motsvaras av de reformer som redovisades i budgetpropositionen för 2008 gällande perioden 2008–2010. Där ingick bl.a. reformer som Övriga makroekonomiska förändringar medför högre utgifter för rättsväsendet och tandvården samt minskade utgifter inom ohäl- De statliga finanserna påverkas i hög grad av hur soområdet. För en redovisning av förändringarna ekonomin utvecklas i Sverige och i omvärlden. per utgiftsområde till följd av reformer, se bilaga De statliga utgifterna påverkas, givet gällande 3 Analys av utgiftsutvecklingen, tabell 3. regler, främst av förändringar i arbetslöshet, Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning löner, räntor och priser. Som ett exempel kan beräknas öka med 1,8–3,6 miljarder kronor årlinämnas att en tiondels procentenhet lägre öppen gen för åren 2009–2011 till följd av att regearbetslöshet minskar utgifterna för arbetslös- ringen och Socialdemokraterna inom ramen för hetsförsäkringen med cirka 350 miljoner kronor. pensionsöverenskommelsen har enats om att En ökning av pris- och lönenivån med 1 procent från och med den 1 januari 2008 återgå till de medför att utgifterna under utgiftstaket ökar regler om pensionsrätt för aktivitets- och sjukermed drygt 5 miljarder kronor. Den fulla utgifts- sättning som gällde före 2007 så att ålderspeneffekten av förändrade priser och löner slår ige- sionsrätt för aktivitets- och sjukersättning som nom med två års fördröjning. utges från den 1 januari 2008 beräknas på 93 Även bruttonationalinkomsten (BNI) har en procent av antagandeinkomsten. direkt påverkan på statsbudgetens utgifter via Beräkningar av effekter av åtgärder inom dess effekt på EU-avgiften och biståndet. Om ramen för sjukförsäkringsreformen anges delvis i BNI ökar med 1 procent beräknas utgifterna till denna proposition. Sammantaget förväntas dessa följd av detta öka med cirka 300 miljoner kronor. åtgärder medföra att antalet personer inom sjuk- Samtidigt tillkommer en indirekt effekt som går försäkringen minskar relativt kraftigt under de i motsatt riktning, d.v.s. reducerar utgifterna närmaste fyra åren, främst genom minskningar eftersom exempelvis utgifterna för arbetslös- av den långa sjukfrånvaron. Detta kommer att hetsersättning minskar vid ökad aktivitet i eko- innebära betydande minskningar av utgifterna nomin. Därtill stärks inkomsterna när BNI ökar. för sjukförsäkringen som delvis kommer att De takbegränsade utgifterna beräknas öka vägas upp av ökade utgifter för arbetsmarknadsmed i genomsnitt 16 miljarder kronor per år politiken, bl.a. till följd av att Arbetsförmedunder perioden 2008–2011 till följd av makro- lingen efter en individuell prövning ska kunna ekonomiska förändringar. En stor del av denna anvisa de som kommer från en längre sjukfrånökning förklaras av att pensionerna är indexe- varo till t.ex. jobb- och utvecklingsgarantin. De rade. De inkomstgrundande pensionerna följer förväntade effekterna har inte kunnat beaktas inkomstindex, som i sin tur i huvudsak följer den fullt ut i de beräkningar som redovisas i denna genomsnittliga löneutvecklingen. Garantipensio- proposition. Regeringen avser att återkomma nerna följer konsumentprisindex genom prisbas- med ytterligare preciserade beräkningar i budbeloppet. Även aktivitets- och sjukersättningar getpropositionen för 2009. Samtidigt kommer följer prisbasbeloppet. regeringen att lämna förslag till utformningen av Den relativt sett låga utgiftseffekten av det tredje steget i jobb- och utvecklingsgarantin. makroekonomiska förändringar 2008 beror i huvudsak på den låga pris- och löneutvecklingen under 2007.

PROP. 2007/08:100

Tabell 8.7 Volymer

Utgifts- Köns- Köns- Utfall Utfall Prognos område fördelning fördelning Utfall 2006 Utfall 2007 2006 2007 2008 2009 2010 2011 8 Asylsökande, genomsnittligt antal 36,0% kv 31,0%kv registrerade per dygn 64,0% m 69,0%m 31 800 33 022 39 400 40 400 39 700 37 100 9 Antal personer med 47,2% kv 47%kv assistansersättning 52,8% m 53%m 13 850 14 945 15 300 15 800 16 300 16 700 10 Antal sjukpenningdagar 61,5% kv 61,0%kv (netto), miljoner 38,5% m 39,0%m 61,1 53,5 47,6 45,6 44,6 43,6 10 Antal rehabiliteringspenningdagar (netto), 66,8% kv 67,0%kv miljoner 33,2% m 33,0%m 3,4 3,1 3,0 3,0 3,0 3,1 10 Antal personer med 60,0% kv 60,2%kv sjukersättning, 40,0% m 39,8%m 537 000 533 163 525 400 516 100 496 900 480 300 10 Antal personer med 51,1% kv 50,1%kv aktivitetsersättning 48,9% m 49,9%m 17 500 20 719 23 500 25 900 28 000 30 000 11 Antal personer med 79,5% kv 80,1%kv garantipension 20,5% m 19,9%m 828 100 801 900 787 800 769 700 752 800 735 900 ÅP Antal personer med 52,3% kv 52,4%kv tilläggspension 47,7% m 47,6%m 1 526100 1 570 200 1 627 200 1 692 100 1 760 400 1 828 000 ÅP Antal personer med 48,6% kv 48,6%kv inkomstpension 51,4% m 51,4%m 350 500 458 700 578 700 706 000 836 500 965 900 10 Antal pensionärer samt och personer med aktivi- 11 tets- och sjukersättning som erhåller 73,5% kv 73%kv bostadstillägg 26,5% m 27%m 423 900 414 231 416 600 414 200 408 400 401 300 12 Antal barnbidrag 1 686 600 1 673 300 1 664 800 1 653 100 1 646 200 1 646 800 12 Antal uttagna föräldra- 79,4% kv 79,2%kv penningdagar, miljoner 20,6% m 20,8%m 43,5 45,3 46,1 47,1 48,0 49,1 12 Antal uttagna tillfälliga föräldrapenningdagar, 55,0% kv 55,0%kv miljoner 45,0% m 45,0%m 5,7 5,4 5,2 5,0 5,1 5,1 15 Antal personer med 48,9% kv 48,8%kv studiehjälp 51,1% m 51,2%m 459 400 476 500 488 000 488 600 478 600 460 700 15 Antal personer med 60,5% kv 61,7%kv studiemedel 1 39,5% m 38,3%m 447 800 446 700 439 500 447 100 447 200 447 308 15 Antal personer med 73,8% kv 78,0%kv rekryteringsbidrag 26,2% m 22,0%m 26 300 3 700 0 0 0 0 Anm.: Antaganden om arbetslöshetstal och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ingår i de makroekonomiska förutsättningarna, vilka redovisas i kapitel 6. Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt. 1 Bruttoräknat antal. När stödtagare under året har studerat på flera utbildningsnivåer eller både i Sverige och utomlands uppstår dubbelräkning. Nettoräknat var antalet studiemedelstagare 414 700 personer år 2006 och 412 300 personer år 2007.

Övrigt gare förtidspension) samt antalet sjukpenningdagar samtidigt beräknas minska. På grund av att det nya beslutet om EU-budge- I tabell 8.7 redovisas utfall (även könsfördelat) tens finansiering inte beräknas träda i kraft för- och prognoser för volymer inom olika transfererän 2009, och då tillämpas retroaktivt för 2007 ringssystem. Redovisningen har begränsats till och 2008, beräknas EU-avgiften bli 9 miljarder anslag där förändrade volymer medför betykronor lägre 2009 än 2008. Detta förklaras dande utgiftsförändringar. främst av att beslutet innehåller reduktioner av Antalet personer med inkomstpension beräkden svenska EU-avgiften, som kassamässigt nas öka kraftigt samtliga år under prognosperiodock inte kommer Sverige till del förrän 2009. den. Prognoserna för innevarande år innebär att Ett ökande antal ålderspensionärer medför antalet personer med inkomstpension ökar med utgiftsökningar med mer än 10 miljarder kronor 26 procent jämfört med 2007. Inkomspensionen per år under perioden 2007–2011. Dessa utgifts- kan bara betalas ut till personer som är födda ökningar motverkas till del av att antalet per- 1938 eller senare. Orsaken till den kraftiga soner med aktivitets- och sjukersättning (tidi- ökningstakten för inkomstpensioner är att det

PROP. 2007/08:100

varje år tillkommer en födelseårgång med rätt till Vad gäller antalet uttagna dagar för föräldrapeninkomstpension. Även antalet personer med ning har dessa ökat år för år under 2000-talet och tilläggspension beräknas öka under prognos- förväntas fortsätta öka under hela prognosperioden, men mer måttligt, med cirka 4 procent perioden (med omkring 2 procent per år). År per år. 2007 blev antalet uttagna dagar för föräldrapen- Sjukpenningdagarna har minskat kontinuer- ning 45,3 miljoner, en ökning med drygt 4 proligt sedan dess högsta notering 2002. Minsk- cent jämfört med 2006. Ökningen under perioningstakten för 2007 var högre än 2006. Bland den 2007–2011 kan främst kopplas till ett annat fortsatte inflödet av nya sjukfall att sjunka. stigande antal födda barn. Någon gång under prognosperioden 2008–2011 Det genomsnittliga antalet personer registreär det dock sannolikt att inflödet upphör att rade i Migrationsverkets mottagandesystem per minska. Sjukpenningdagarna bedöms ändå fort- dygn beräknas öka under prognosperioden. Nusätta minska under hela prognosperioden, varande bedömning för innevarande år innebär genom att sjukfallen kortas. Sverige har vid att antalet asylsökande i mottagandesystemet internationella jämförelser av olika diagnoser överstiger 2007 års nivå med 16 procent, vilket bland världens längsta sjukfallslängder. De natio- medför ökade utgifter inom utgiftsområde 8 nella försäkringsmedicinska riktlinjer till stöd för Migration. Utgiftsökningarna begränsas dock av läkarens bedömningar i sjukskrivningsprocessen att antalet nya asylsökande förväntas minska och som nu implementeras, tillsammans med det att bifallsandelen för ärenden som avgörs under samlade åtgärdspaket för en förbättrad sjukskriv- 2008 förväntas bli lägre. En lägre bifallsandel ningsprocess som regeringen presenterade i bud- innebär emellertid att fler personer vistas en getpropositionen för 2008 och som bland annat längre tid i mottagandesystemet då merparten innehåller en rehabiliteringskedja, väntas bidra överklagar avslagsbeslutet. Av den lägre andelen till att omotiverat långa sjukfall och regionala bifall följer också att färre beviljas uppehållsskillnader framöver kan undvikas. Därigenom tillstånd och därmed att antalet personer som bedöms antalet sjukpenningdagar kunna minska kommunerna får ersättning för beräknas minska. ytterligare.

9 Finansiellt sparande, statsbudgetens saldo och skuldutvecklingen

PROP. 2007/08:100

9 Finansiellt sparande, statsbudgetens saldo och skuldutvecklingen

Sammanfattning 9.1 Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande

• De offentliga finanserna är mycket starka. Den offentliga sektorns finanser har stärkts un- Åren 2007–2011 beräknas sparandet som der de senaste fyra åren och 2007 uppgick det fiandel av BNP i genomsnitt uppgå till över nansiella sparandet till 3,4 procent som andel av 3 procent. BNP, enligt preliminära nationalräkenskaper (NR). Beträffande redovisningen av skatter och • Inkomster och utgifter minskar som andel av avgifter är utfallet till vissa delar baserat på pro- BNP under perioden 2007–2011. gnoser. Utfallet blir klart först när taxeringen för • Givet nuvarande politik uppvisar statsbudinkomståret 2007 är avslutad i november i år. getens saldo stora överskott under perioden Regeringens bedömning är att skatteinkoms- 2007–2011. terna för 2007 är 5 miljarder kronor lägre än • redovisningen i NR (se kapitel 7). Den finansiella ställningen förstärks. Statsskulden fortsätter att sjunka kraftigt från

Diagram 9.1 Offentliga sektorns finansiella sparande,

36 procent av BNP 2007 till 15 procent 2011.

inkomster och utgifter

Procent av BNP Procent av BNP 5 60 Finansiellt sparande (vänster skala) I detta kapitel redovisas den offentliga sektorns 4 Inkomster (höger skala) 58 finanser. Kapitlet inleds med en redovisning av Utgifter (höger skala) 3 56 den konsoliderade offentliga sektorns finanser. En uppdelning görs i den offentliga sektorns del- 2 54 sektorer, dvs. ålderspensionssystemet, kommun- 1 52 sektorn och staten. Därefter följer ett avsnitt om 0 50 statsbudgetens saldo. Vidare redovisas skulderna och den finansiella ställningen i ett särskilt -1 48 avsnitt. Avslutningsvis görs en jämförelse av -2 46 offentligt finansiellt sparande och konsoliderad 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 bruttoskuld med andra EU-länder. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

De senaste fem åren har det finansiella sparandet förstärkts successivt. Utvecklingen förklaras främst av den starka tillväxten och den gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden i kombination med att utgifterna minskat som andel av

PROP. 2007/08:100

BNP. Samtliga delsektorer i den offentliga AP-fondernas tillgångar, som vid utgången av sektorn redovisade överskott 2007. 2007 uppgick till ca 900 miljarder kronor eller ca Konjunkturavmattningen bidrar till att det 30 procent av BNP. finansiella sparandet minskar som andel av BNP i år och nästa år. Såväl inkomster som utgifter

Tabell 9.2 Ålderspensionssystemet (inkomstpensionen)

fortsätter att minska något som andel av BNP. Miljarder kronor, om annat ej anges År 2009 beräknas det finansiella sparandet till 2007 2008 2009 2010 2011 2,5 procent av BNP, se tabell 9.1. Avgifter 193 200 208 216 228 Under 2010 och 2011 beräknas sparandet Pensioner -186 -199 -215 -230 -246

Avgiftsöverskott 8 1 -7 -14 -18

stärkas till följd av att utgifterna minskar relativt Räntor, utdelningar 29 26 28 29 30 kraftigt som andel av BNP. Beräkningarna base- Förvaltningsutgifter m.m. -3 -3 -3 -4 -4 ras på de aktuella ekonomiska förutsättningarna Finansiellt sparande 33 24 17 12 8 och hittills fattade beslut och förslag om finans- Procent av BNP 1,1 0,8 0,5 0,3 0,2 politiken. Vid en normal ekonomisk utveckling Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. och vid frånvaro av tillkommande reformer ökar skatteinkomsterna ungefär i takt med BNP medan utgifterna minskar i relation till BNP. 9.1.2 Kommunsektorn Statens sparande ökar successivt medan ålderspensionssystemets och den kommunala Den kommunala sektorns finansiella sparande sektorns sparande minskar. uppgick till 4 miljarder kronor 2007 medan det ekonomiska resultatet blev 14 miljarder kronor, se tabell 9.3. Den ovanligt stora skillnaden mel- Tabell 9.1 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser 54 lan finansiellt sparande och resultat förklaras till Miljarder kronor, om annat ej anges 2007 2008 2009 2010 2011 stor del av att de kommunala investeringarna var Inkomster 1 640 1 688 1 739 1 815 1 891 höga förra året. Investeringarna belastar det Procent av BNP 53,4 52,5 51,9 51,5 51,2 finansiella sparandet medan endast avskriv- Skatter och avgifter 1 471 1 511 1 561 1 634 1 707 ningarna avräknas i resultatet. Procent av BNP 47,9 47,0 46,5 46,3 46,2 Sysselsättningstillväxten dämpas i år, men Övriga inkomster 169 177 179 181 184 eftersom lönerna ökar mer än förra året så stärks

Utgifter 1 535 1 596 1 655 1 698 1 741

Procent av BNP 49,9 49,6 49,4 48,2 47,1 skatteunderlaget ytterligare. Den genomsnittliga kommunalskatten har sänkts med 11 öre, viket

Finansiellt sparande 105 92 84 117 151

Procent av BNP 3,4 2,9 2,5 3,3 4,1 reducerar skatteinkomsterna med ca 1,5 miljar- Staten 68 62 69 106 141 der kronor. Statsbidragen reduceras med 13 miljarder kronor till följd av regleringarna avseende ÅP-systemet 33 24 17 12 8 Kommunsektorn 4 6 -2 -1 1 den kommunala fastighetsavgiften och sänkt Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. avdragsrätt för pensionssparande. Justerat för 55 regleringar har de generella bidragen höjts med närmare 5 miljarder kronor i år. Därtill ökar rik-

9.1.1 Ålderspensionssystemet

tade bidrag inom områden som flyktingmottagning och äldreomsorg. Det finansiella sparandet i ålderspensions- Sammantaget ökar inkomsterna av skatter och systemet uppgick till 33 miljarder kronor 2007 statsbidrag med 5 procent. Den kommunala eller 1,1 procent av BNP, se tabell 9.2. konsumtionen ökar med 6 procent i löpande pri- Avgiftsinkomsterna överstiger pensionsutbeser medan investeringarna beräknas vara i stort talningarna i år. Successivt ökade pensionsutbesett oförändrade. Det finansiella sparandet ökar talningar medför emellertid att ett underskott något medan resultatet minskar. mellan avgifter och pensioner uppstår från och med 2009. Direktavkastningen på AP-fondernas tillgångar täcker dock avgiftsunderskottet och det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet är alltjämt positivt 2011. Det finansiella 54 Med ekonomiskt resultat avses här resultat före extraordinära poster. sparandet i ålderspensionssystemet beräknas visa 55 Den kommunala fastighetsavgiften höjer kommunernas inkomster med 12 miljarder kronor 2008. Indexeringen av avgiftens storlek innebär underskott efter 2015. Det framtida under- att intäkterna från avgiften beräknas öka de kommande åren. Därtill ökar skottet finansieras under en övergångsperiod av skatteinkomsterna med 1 miljard genom att avdragsrätten för pensionssparande begränsas.

PROP. 2007/08:100

Nästa år avtar inkomsttillväxten. Det kommu- hov, och avspeglar därmed förändringen av statsnala skatteunderlaget ökar långsammare än i år skulden. och det generella statsbidraget ligger kvar på oförändrad nivå. Den kommunala fastighetsav-

Tabell 9.4 Statens finanser

giften ger högre intäkter från och med 2009 till

Miljarder kronor, om annat ej anges

följd av indexeringen. Det finansiella sparandet

2007 2008 2009 2010 2011

och resultatet försvagas, trots en relativt återhåll- Inkomster 914 914 933 975 1015 sam ökning av den kommunala konsumtionen.

Procent av BNP 29,7 28,4 27,8 27,7 27,5 Skatter och avgifter 822 818 838 879 919

För 2010 och 2011 ökar inkomsterna och ut-

Övriga inkomster 92 97 95 96 96

gifterna i samma takt och finansiellt sparande

Utgifter 846 852 865 868 874

och resultat är i stort sett oförändrat.

Procent av BNP 27,5 26,5 25,8 24,6 23,7 Utgifter exkl. räntor 797 806 823 830 839 Procent av BNP 25,9 25,1 24,5 23,6 22,7

Tabell 9.3 Kommunsektorns finanser

Ränteutgifter 49 47 42 38 35 Miljarder kronor, om annat ej anges

Finansiellt sparande 68 62 69 106 141

2007 2008 2009 2010 2011 Procent av BNP 2,2 1,9 2,0 3,0 3,8 Inkomster 696 733 759 785 814 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Procent av BNP 22,7 22,8 22,6 22,3 22,0 Skatter och statsbidrag

inkl. mervärdesskatt 640 671 694 719 745 Det finansiella sparandet påverkas inte av att Procent av BNP 20,8 20,9 20,7 20,4 20,2 staten säljer eller köper finansiella tillgångar, som exempelvis aktier, eller ökar utlåningen, som ex-

Övriga inkomster 1 56 62 65 67 69

NR tillämpar periodiserad redovisning, dvs. när Anm.: Statsbidragen redovisas inklusive kompensation för ingående mervärdesskatt på den kommunala sektorns inköp av varor och tjänster. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. den underliggande aktiviteten sker. Denna skillnad påverkar framför allt redovisningen av skatter och ränteutgifter.

9.1.3 Staten

År 2007 uppgick det finansiella sparandet till 68 miljarder kronor, medan budgetöverskottet Statens finansiella sparande visade ett överskott uppgick till 103 miljarder kronor. Större delen av på 68 miljarder kronor eller 2,2 procent av BNP skillnaden mellan statens finansiella sparande 2007. Såväl statens inkomster som utgifter minsoch budgetsaldo 2007 beror på försäljningar och kar som andel av BNP under prognosperioden. återköp av aktier samt extra utdelningar, se tabell Till minskningen i år bidrar att den statliga fas- 9.5. tighetsskatten överförts till kommunerna och den därav följande regleringen av statsbidragen Tabell 9.5 Statens finansiella sparande och budgetsaldo till kommunerna. Det finansiella sparandet be- Miljarder kronor räknas till ca 2 procent av BNP i år och nästa år. 2007 2008 2009 2010 2011 Överskottet beräknas successivt öka till Finansiellt sparande 68 62 69 106 141 141 miljarder kronor eller 3,8 procent av BNP Räntor, periodisering, -7 1 1 -2 -1 kursvinster/förluster 2011, se tabell 9.4. Periodisering av skatter -4 -8 -12 -10 -5 Försäljning aktier, extra 33 50 50 50 50 utdelningar m.m. Övrigt 13 -1 -3 -2 -3

Statens finansiella sparande och budgetsaldo

Budgetsaldo 103 104 106 143 183

Statens finansiella sparande visar förändringen av Under perioden 2008–2011 planeras försäljden finansiella förmögenheten, exklusive värdeningar av aktier till ett värde på 50 miljarder kroförändringar. Budgetsaldot visar statens lånebenor per år, vilket påverkar budgetsaldot, men

PROP. 2007/08:100

inte det finansiella sparandet. Skillnaden i perio- Statsbudgetens saldo diseringen av skatter är relativt stor för åren 2008–2011, men de för inkomståren debiterade Saldot för 2007 blev 103 miljarder kronor. I skatterna ska på sikt vara lika med de kassamäs- tabell 9.6 redovisas utvecklingen av statssigt inbetalda. Den nedsatta EU-avgiften perio- budgetens saldo för perioden 2007-2011. diseras i NR medan den kassamässiga effekten För 2008 beräknas budgetöverskottet till ca kommer först 2009. 104 miljarder kronor. Prognosen för 2009–2011 indikerar också betydande överskott givet nuvarande politik och beräkningsantaganden. För 2009 beräknas överskottet till 106 miljarder

9.2 Statsbudgetens saldo kronor och för 2011 till 183 miljarder kronor.

Som framgår av diagram 9.2 bedöms statsbud- Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten ska getens saldo utvecklas starkt 2008–2011 och ge statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgif- ett sammanlagt överskott på ca 540 miljarder ter samt andra betalningar som påverkar statens kronor. Budgetsaldot har varierat kraftigt under lånebehov. Ett budgetöverskott, (ett positivt 2000-talet, vilket visar att statens inkomster och saldo) innebär ett motsvarande negativt låne- utgifter är konjunkturkänsliga. I en högkonbehov för staten och att statsskulden därigenom junktur förbättras normalt budgetsaldot av normalt minskar. Det motsatta förhållandet högre inkomster och dämpade utgifter. Det gäller vid ett budgetunderskott. För att stats- omvända gäller i en lågkonjunktur. Budgetsalbudgetens saldo ska överensstämma med statens dots storlek för ett enskilt år påverkas i hög grad lånebehov redovisas Riksgäldskontorets netto- även av engångseffekter, vilket beskrivs i nästa upplåning samt en kassamässig korrigeringspost avsnitt. på statsbudgetens utgiftssida.

Diagram 9.2 Statsbudgetens saldo 2000–2011

Tabell 9.6 Statsbudgetens saldo 2007–2011 Utfall för 2000–2007, prognos för 2008–2011 Miljarder kronor, utfall för 2007, prognos för 2008–2011 Mdkr 2007 2008 2009 2010 2011 200

Inkomster 864 875 876 924 967

150

Utgifter exkl. statsskulds-

räntor 1 722 717 725 738 748 100

Statsskuldsräntor m.m. 47 40 34 33 28

2 50

Riksgäldskontorets netto-

0

utlåning -4 13 10 9 7

varav -50 In-/utlåning från myndigheter (räntekonto) 3 -3 -100 Inbetalning av premiepen- 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 sionsmedel inkl. ränta -27 -29 -30 -32 -33 Utbetalning av premiepensionsmedel 27 29 29 30 32 CSN, studielån 6 5 5 5 5

Statsbudgetens saldo justerat för större engångs-

Nettoutlåning - Infrastrukturinvesteringar 4 -6 6 6 5 2 effekter 5 Övrigt, netto -1 2 1 1 1 Av tabell 9.7 framgår att budgetsaldot för 2008,

6

Kassamässig korrigering -4 1 1 1 1

Statsbudgetens saldo 103 104 106 143 183 justerat för större extraordinära inkomster och 1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar. utgifter uppvisar ett överkott på 50 miljarder 2 kronor. Det innebär att engångseffekterna Avser utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 Normalt görs inga prognoser på in-/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast utfallet. beräknas bli 54 miljarder kronor 2008. 4 Avser infrastrukturlån (netto) för Banverket, Botniabanan AB och Vägverket. 5 Avser bl.a. övertagna lån från Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB Den största enskilda förklaringen i år är försäljning av statliga aktieinnehav, vilken antas samt Statens jordbruksverks EU-konto. 6 För 2008–2011 avser den kassamässiga korrigeringen främst förfall av lån som staten övertog från Venantius AB 2007. uppgå till 50 miljarder kronor och därmed förbättrar saldot med motsvarande belopp (se även avsnitt 7.2.2). En ytterligare förklaring är förändringen av inbetalning av mervärdesskatt för

PROP. 2007/08:100

företag inom bygg- och anläggningssektorn. De skulden inklusive skuldskötselåtgärder (derivat-

nya reglerna, innebär en tidigareläggning av in- instrument och swappar) är upptagen i utländsk

betalningarna, vilket medför att mervärdes- valuta. Denna del av skulden värderas till aktuella

skatteinbetalningarna tillfälligt ökar med valutakurser.

10 miljarder kronor under 2008. Även den högre

EU-avgiften 2007 och 2008 samt den lägre EU-

Diagram 9.3 Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP 2000-2011

avgiften 2009 är engångseffekter. Det beror på

att det nya beslutet om EU-budgetens finansie- Statsskuld

ring inte beräknas träda i kraft förrän 2009, med Mdkr Andel av BNP Procent av BNP 1 400 70 retroaktiv tillämpning för 2007 och 2008. Be-

slutet medför reduktioner av den svenska EU- 1 200 60

avgiften, som kassamässigt dock inte kommer 1 000 50

800 40 Sverige till del förrän 2009.

För perioden 2009–2011 beror skillnaderna 600 30

mellan statsbudgetens saldo och saldot justerat 400 20

för större engångseffekter till största delen på de 200 10 försäljningsinkomster som antas uppgå till 0 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 50 miljarder kronor per år.

Som framgår av diagram 9.3 har statsskulden

Tabell 9.7 Statsbudgetens saldo samt justering för större

engångseffekter 2007–2011 som andel av BNP (skuldkvoten) minskat från

Miljarder kronor en nivå på ca 58 procent under 2000 till ca

2007 2008 2009 2010 2011 36 procent vid utgången av 2007.

Statsbudgetens saldo 103 104 106 143 183 Tabell 9.8 Statsskuldens förändring 2007–2011

Större engångseffekter -32 -54 -55 -49 -49 Miljarder kronor varav Försäljning av 2007 2008 2009 2010 2011 statligt aktieinnehav 1 -18 -50 -50 -50 -50

Lånebehov -103 -104 -106 -143 -183

Extra utdelningar -15 Skulddispositioner m.m. 1 Förändrad inbetalning 1 -14 2 -2 -1 av moms inom bygg- Förändring av och anläggningssektorn -10 okonsoliderad statsskuld -102 -118 -103 -145 -184 EU-avgift, försenat beslut

Okonsoliderad statsskuld 1 168 1 050 947 802 619

2 avseende egna medel 3 3 -7 2 Eliminering av myndigheters Övrigt, netto -3 2 2 1 1 innehav av statspapper 53 50 51 52 52

Statsbudgetens saldo Statsskuld vid årets slut

3

1 115 1 000 896 750 567 justerat för större

Statsskuldsförändring -105 -115 -104 -146 -184 4

engångseffekter 71 50 51 94 134

Statsskuld i procent av BNP 36,3 31,1 26,7 21,3 15,3 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med 1 För perioden 2008–2011 har försäljningsinkomsterna av statligt aktieinnehav summan. 1 antagits uppgå till 50 miljarder kronor per år då försäljningsbeloppen och tid- Utgörs bl.a. av orealiserade valutakursdifferenser, kortfristiga placeringar och punkterna är behäftade med betydande osäkerhet. förfalloprofil av övertagna lån från Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder 2 Avser omfinansiering av infrastrukturlån samt betalning och förfalloprofil av AB samt Venantuis AB. 2 övertagna lån från Venantius AB. I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper. 3 Här avses konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort. 4 Avser statsskuldsförändring beräknad på den konsoliderade statsskulden. Källa: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.

9.3 Skuldutvecklingen

Vid utgången av 2007 uppgick den konsolide-

Statsskulden rade statsskulden till 1 115 miljarder kronor, vil-

ket var en minskning med 105 miljarder kronor

Statsskulden uppkommer genom statens upplå- jämfört med utgången av 2006. Det förklaras

ning för att täcka underskott i den löpande verk- främst av överskottet i statsbudgetens saldo.

samheten eller för att finansiera investeringar Den konsoliderade statsskulden påverkas även av

och kreditgivning. Statsskuldens utveckling förändringar av statliga myndigheters innehav av

bestäms framför allt av statsbudgetens saldo. statspapper. Statsskulden beräknas minska fram

Skulden påverkas emellertid också av valuta- till utgången av 2011 med ytterligare ca

kursförändringar eftersom ca en femtedel av 550 miljarder kronor, vilket beror på överskott i

PROP. 2007/08:100

statsbudgetens saldo samt förändringar av skuld- av statens aktieinnehav och lika mycket på att dispositioner m.m. Skuldkvoten beräknas BNP ökar. minska från 36 procent vid utgången av 2007 till 15 procent vid utgången av 2011.

Diagram 9.4 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och statsskuld.

Procent av BNP 90

Konsoliderad bruttoskuld (”Maastrichskulden”)

80 70 Detta skuldbegrepp definieras av EU-regler och används inom EU i samband med Stabilitets- 60 och tillväxtpakten, där medlemsländernas 50 offentliga finanser bedöms mot bakgrund av 40 konvergenskraven. Definitionen innebär att den 30 offentliga sektorns bruttoskuld konsolideras, Maastrichtskuld Statsskuld 20 dvs. minskas med den offentliga sektorns inne- 10 hav av egna skulder. Värderingen sker till nomi- 0 nellt värde. 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. För svenska förhållanden innebär definitionen att den konsoliderade bruttoskulden består av summan av den konsoliderade statsskulden och

Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet

kommunsektorns skulder på kreditmarknaden

(nettoställning)

minus AP-fondernas innehav av statspapper, se tabell 9.9. Den finansiella förmögenheten definieras, lik- Tabell 9.9 Bidrag till den offentliga sektorns konsoliderade som finansiellt sparande, av regelverket för nationalräkenskaper och värderas till marknads-

bruttoskuld

spris. Förmögenheten publiceras av Statistiska Procent av BNP centralbyråns finansräkenskaper och beräknas 2007 2008 2009 2010 2011 Offentlig sektor 40,6 35,6 31,5 26,1 20,2 som skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder . I skulderna ingår inte statens och den Staten 36,3 31,4 27,1 21,6 15,7 Kommunsektorn 5,7 5,7 5,9 5,9 5,8 kommunala sektorns skulder för de förmånsbe- ÅP-systemet -1,5 -1,5 -1,4 -1,4 -1,3 stämda tjänstepensionerna. Skulderna för de Anm.: Statens bidrag till den offentliga sektorns bruttoskuld avviker något från den statskuld som redovisas av Riksgäldskontoret. Skillnaden beror främst på att fonderade avgiftsbestämda tjänstepensionerna i den offentliga skulden ingår statens skuld till premiepensionssystemet. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. ingår inte, liksom premiepensionssystemet, i den offentliga sektorn utan redovisas i försäkringssektorn. Enligt Stabilitets- och tillväxtpakten ska den Värderingen av tillgångar och skulder sker till konsoliderade bruttoskulden som andel av BNP marknadspris, vilket innebär att förmögenheten understiga 60 eller minska mot 60 procent i tillpåverkas, förutom av det finansiella sparandet, fredsställande takt. även av värdeförändringar. Som framgår av diagram 9.4 har statsskulden och den offentliga sektorns konsoliderade Sedan 2005 är förmögenheten positiv, dvs. de finansiella tillgångarna överstiger skulderna. Den bruttoskuld minskat sedan 1995 och den konsooffentliga sektorns kapitalinkomster i form av liderade skulden har understigit 60 procent av räntor och utdelningar överstiger också ränteut- BNP sedan 2000. Sedan 2001 är bruttoskulden gifterna. något större än statsskulden till följd av att AP- Som framgår av tabell 9.10 så ligger den finanfonderna då kraftigt minskade sitt innehav av statsobligationer. siella förmögenheten huvudsakligen i ålderspensionssystemets buffertfonder (AP-fonderna) Den konsoliderade bruttoskulden beräknas medan staten har en nettoskuld. minska från 40,6 procent av BNP vid utgången I prognosen ingår inga värdeförändringar, vilav 2007 till drygt 20 procent av BNP 2011. Av ket innebär att den finansiella förmögenheten minskningen på ca 20 procentenheter beror ca utvecklas i linje med det finansiella sparandet. 6 procentenheter på de förutsatta försäljningarna Aktieförsäljningar påverkar nettoställningen

PROP. 2007/08:100

endast i den mån försäljningspriset avviker från

Diagram 9.5 Offentligt finansiellt sparande

det värde som redovisas i statistiken.

Procent av BNP

Överskotten i det finansiella sparandet under

5

Sverige

prognosperioden medför att förmögenheten

4

EU-27 EU-15

ökar med drygt 440 miljarder kronor till motsva-

3

Frankrike

2

rande 29,4 procent av BNP 2011. Statens netto- Tyskland

1

skuld blir då nära noll.

0 -1

Tabell 9.10 Bidrag till den offentliga sektorns finansiella förmögenhet -2

Procent av BNP -3

-4

2007 2008 2009 2010 2011

-5

Offentlig sektor 20,9 22,9 24,4 26,5 29,4

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

Staten -10,4 -7,9 -5,6 -2,3 1,6

Källor: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet och EU-kommissionen.

ÅP-systemet 28,9 28,4 27,8 26,7 25,7 Kommunsektorn 2,3 2,4 2,2 2,1 2,0

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Konsoliderad bruttoskuld

Den svenska konsoliderade bruttoskulden upp-

9.4 Jämförelser med andra länder visar en kraftig minskningstakt. Mellan 2005 och

2009 väntas skulden minska med ca 20 procent Offentligt finansiellt sparande av BNP. Den kraftiga minskningen är ett resultat av den starka utvecklingen för det finansiella Utvecklingen av Sveriges offentliga finanser är sparandet, försäljningar av aktier samt den goda mycket stark. Detta framträder extra tydligt när tillväxttakten i ekonomin. man jämför utvecklingen med andra europeiska Bruttoskulden som andel av BNP minskar länder. Det finansiella sparandet är exempelvis, också för andra EU-länder. Minskningen av alltsedan 2005, årligen ca 4 procentenheter högre skuldandelen kommer till stånd trots negativa än aggregaten för EU-15 (euroområdet) och finansiella sparanden. Jämfört med Sverige, är EU-27 (EU-länderna) 56 . Genom Stabilitets- och minskningen i skuldkvot bland EU-länderna, tillväxtpakten har kravet på god ordning i de betydligt blygsammare. offentliga finanserna stärkts. Det svenska

Diagram 9.6 Konsoliderad bruttoskuld

överskottsmålet om 1 procents överskott över

Procent av BNP

konjunkturcykeln är emellertid betydligt mer ambitiöst än vad som erfordras i Stabilitets- och

80

tillväxtpakten.

70 60 50 40

Sverige

30 EU-27

EU-15

20

Frankrike

10 Tyskland

0 04 05 06 07 08 09 Källor: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet och EU-kommissionen.

56 Siffrorna avseende EU27, EU15, Tyskland och Frankrike är från EU-

kommissionens höstprognos 2007, vilken är den senast publicerade

prognosen från Kommissionen. Det finansiella sparandet för dessa länder

och aggregat är uttryckta enligt EDP-definitionen. Till skillnad från de

sedvanliga redovisningsprinciperna som gäller för ENS-95, inkluderas

effekten av så kallade ”swappar” på ränteflödena i det finansiella

sparandet.

10 Uppföljning av de budgetpolitiska målen samt bedömning av reformutrymme och utgiftstak

PROP. 2007/08:100

10 Uppföljning av de budgetpolitiska målen samt bedömning av reformutrymme och utgiftstak

Sammanfattning 10.1 Uppföljning av överskottsmålet och bedömning av reformutrymme

• Finanspolitiken ska vara väl avvägd, dvs. utgå från det finanspolitiska ramverket samtidigt 10.1.1 Reformutrymmet bestäms i grunden som hänsyn tas till det ekonomiska läget. av det finanspolitiska ramverket • Indikatorerna för bedömning av reformutrymmet pekar på att finanspolitiken i stort Målet för den samlade ekonomiska politiken och sett ligger i linje med överskottsmålet sam- finanspolitiken är att öka den långsiktiga tilltidigt som det finns ett visst utrymme för väl växten, bl.a. genom att öka den varaktiga avvägda reformer under 2009 och 2010. Be- sysselsättningen. Målet är också att den generella dömningen är behäftad med stor osäkerhet. välfärden ska förbättras för alla medborgare. • Utgiftstaket för staten har klarats samtliga år Finanspolitiken ska bidra till stabilitet, ett sedan det infördes 1997 och fortsätter falla effektivt resursutnyttjande och till en rättvis som andel av BNP. fördelning av välfärden. • Utgiftstaket för staten för 2011 bedöms Finanspolitiken bidrar till stabilitet genom att uppgå till 1 048 miljarder kronor. skapa trovärdighet för att de offentliga finan- • Resultatet för kommunsektorn 2007 upp- serna är långsiktigt hållbara. Offentliga åtaganfyllde målet för god ekonomisk hushållning. den måste i framtiden kunna finansieras med utgångspunkt från den offentliga skuldsättningen i utgångsläget och med hänsyn tagen till Detta kapitel inleds med en genomgång av den demografiska utvecklingen, trender på regeringens analysram för bedömning av reform- arbetsmarknaden, globalisering, m.m. Ett utrymme, en utvärdering av överskottsmålet och ifrågasättande av de offentliga finansernas hållen bedömning av reformutrymmet för 2009– barhet är, för en liten öppen ekonomi som 2010. Därefter görs en uppföljning av utgifts- Sverige, förknippat med allvarliga risker och 57 taket för staten och en bedömning av utgifts- betydande kostnader. En finanspolitik som inte takets nivå för 2011. Kapitlet avlutas med en är långsiktigt hållbar leder till offentlig uppföljning av det kommunala balanskravet. skulduppbyggnad och riskerar på sikt att flytta fokus i finanspolitiken från åtgärder som bidrar till högre tillväxt, välfärd och sysselsättning till skuldsanering. De svenska erfarenheterna från början av 1990-talet är ett tydligt exempel på 57 detta. En ogynnsam makroekonomisk utveck- Eventuella besparingskrav ses som ett negativt reformutrymme.

PROP. 2007/08:100

ling till följd av en oansvarig finanspolitik 10.1.2 Analysram för bedömning av drabbar främst de svaga grupperna i samhället, reformutrymmet vilket strider mot de fördelningspolitiska ambitionerna. Med utgångspunkt från det finanspolitiska Finanspolitiken kan också bidra till stabilitet ramverket bör reformutrymmet stämmas av mot genom att inte utformas på ett sådant sätt att ett antal hållpunkter. En väl avvägd finanspolitik den spär på konjunktursvängningarna i eko- och ett väl avvägt reformutrymme ska säkerställa nomin. Omfattande konjunktursvängningar är att överskottsmålet klaras och att utgiftstaket för mycket kostsamma. Erfarenheter visar att staten inte överskrids. Hänsyn ska även tas till finanspolitiken inte bör användas för att behovet av en tillräckligt stor kvarvarande finjustera efterfrågan i ekonomin. Riksbanken budgeteringsmarginal under utgiftstaket. I har huvudansvaret för stabiliseringspolitiken. bedömningen av reformutrymmet ska vidare det Riksbanken ska inte behöva parera finans- ekonomiska läget beaktas. Finanspolitiken ska politiska missgrepp med onödiga variationer av vara väl avvägd givet det ekonomiska läget. reporäntan. Finanspolitiken bidrar dock indirekt Finanspolitikens inriktning ska inte försvåra till stabilisering genom att skatteinkomster och Riksbankens arbete med att värna prisstabilitet. utgifter varierar över konjunkturen (s.k. auto- Ett väl avvägt reformutrymme beror därtill på matiska stabilisatorer). Därutöver bör det finnas vad reformutrymmet används till. Strukturellt ett finanspolitiskt handlingsutrymme för att i riktiga reformer som förbättrar marknadens krislägen stötta penningpolitiken. funktionssätt och som ökar produktions- Sammanfattningsvis är målet för finans- kapaciteten (potentiell BNP) kan motivera ett politiken att förstärka den långsiktigt uthålliga större reformutrymme än i annat fall. Slutligen tillväxten och sysselsättningen samt att förbättra bör en ansvarsfullt utformad finanspolitik och den generella välfärden under restriktionerna att bedömning av reformutrymmet ta hänsyn till de offentliga finanserna ska vara långsiktigt riskbilden i den ekonomiska utvecklingen och hållbara och att finanspolitiken inte ska bidra till osäkerheten i såväl den medelfristiga prognosen att öka konjunktursvängningarna i ekonomin (se som i bedömningen av de offentliga finansernas vidare kapitel 5). långsiktiga hållbarhet. Erfarenheten visar att det behövs ett trovärdigt finanspolitiskt ramverk med tydliga budgetpolitiska regler för att finanspolitiken ska Principer för avstämning mot överskottsmålet kunna uppnå dessa mål. Förändringarna i budgetprocessen på 1990-talet och införandet av För avstämningen mot överskottsmålet för överskottsmål för offentlig sektor, utgiftstak för offentlig sektor är det viktigt att det finns klara staten och kommunalt balanskrav har varit principer för hur detta ska göras. Överskottsavgörande för att öka trovärdigheten för den målet på 1 procent av BNP är preciserat som ett ekonomiska politiken i Sverige. Det finans- mål för den offentliga sektorns faktiska politiska ramverket syftar till både långsiktig finansiella sparande som ska uppnås i genomsnitt hållbarhet i de offentliga finanserna och till att över en konjunkturcykel. Att målet har finanspolitiken inte ska utformas så att den preciserats i termer av ett genomsnitt över en riskerar att bli destabiliserande. Ramverket syftar konjunkturcykel i stället för ett årligt krav på 1 också till att Sverige som EU-medlem ska procent av BNP är motiverat av stabiefterleva Stabilitets- och tillväxtpaktens regel- liseringspolitiska skäl. Med ett årligt mål för det verk. finansiella sparandet på 1 procent av BNP skulle Ramverket för finanspolitiken utgör funda- finanspolitiken, i en lågkonjunktur med fallande mentet för hur reformutrymmet bör fastställas. finansiellt sparande, behöva bli procyklisk och i detta läge åtstramande för att säkerställa att det årliga målet uppnås. Det skulle bidra till att förstärka konjunkturnedgången och dessutom skulle de automatiska stabilisatorerna inte tillåtas verka fritt. Det finns således goda skäl för att formulera ett överskottsmål för det finansiella sparandet som ett genomsnitt över en kon-

PROP. 2007/08:100

junkturcykel. En sådan formulering av målet gör finansiella sparandet för flera år, så beaktar dessa det samtidigt svårare att på årlig basis stämma av indikatorer i viss utsträckning konjunkturläget. att finanspolitiken ligger i linje med målet. Ett Fördelen med bägge dessa indikatorer är att de är årligt mål skulle alltid kunna stämmas av i förhållandevis enkla och transparenta. efterhand mot utfallet. Hur bör då överskotts- Enkelheten gör dock att de inte beaktar målet följas upp, så som det är utformat? konjunkturläget på ett mer exakt sätt. När det Eftersom det inte med säkerhet går att gäller i synnerhet 7-års indikatorn finns det en fastställa vare sig längden på en konjunkturcykel uppenbar risk att beräkningen av den kommer eller resursutnyttjandet (mätt med BNP-gapet), att omfatta fler högkonjunkturår än behöver överskottsmålet följas upp med flera lågkonjunkturår, eller vice versa, i vilket fall indikatorer som alla har olika styrkor och denna indikator kommer att överskatta eller svagheter, men som samtidigt kan komplettera underskatta reformutrymmet. Från och med varandra. Eftersom målet är formulerat i termer denna vårproposition görs därför en beräkning av faktiskt finansiellt sparande är en första rimlig av denna indikator tillsammans med en utgångspunkt att reformutrymmet stäms av mot beräkning av ett på samma sätt uträknat 7-årigt det faktiska finansiella sparandet. En uppenbar glidande medelvärde för BNP-gapet. Om det 7nackdel med denna indikator är att den inte alls åriga glidande medelvärdet för BNP-gapet ligger beaktar konjunkturläget. Om exempelvis det nära noll (vilket indikerar att det omfattar ekonomiska läget är gott (om BNP-gapet är ungefär lika många högkonjunkturår som positivt) kommer det faktiska finansiella lågkonjunkturår) samtidigt som det 7-åriga sparandet att överskatta reformutrymmet efter- glidande medelvärdet för det finansiella som det finansiella sparandet skulle vara lägre vid sparandet ligger nära 1, ligger den förda ett mer normalt resursutnyttjande. Det går finanspolitiken i linje med överskottsmålet. således inte att använda temporärt höga Det bör betonas att reformutrymmet under överskott under ekonomiskt goda år för att prognosåren mätt med 7-årsindikatorn är finansiera permanent högre utgifter eller sänkta mycket osäkert eftersom indikatorn innefattar skatter. Detta pekar på att det för att utvärdera tre prognosår. Detta gäller, om än i något mindre överskottsmålet och bedöma reformutrymmet utsträckning, också beräkningen av det behövs indikatorer som på ett eller annat sätt genomsnittliga finansiella sparandet mellan 2000 beaktar konjunkturläget. Regeringen använder och 2010. flera olika indikatorer för detta ändamål: 1) Erfarenheten från de första åren efter genomsnittligt finansiellt sparande från det år millennieskiftet visar att det kan svänga fort i de överskottsmålet infördes (år 2000), 2) ett 7-årigt offentliga finanserna när tillväxten försvagas. glidande medelvärde och 3) strukturellt Åren 2000–2002 minskade det finansiella sparande. sparandet från 3,7 till -1,4 procent av BNP (se Det 7-åriga glidande medelvärdet för ett visst tabell 10.1). I sin senaste budgetprognos gör angivet år omfattar det angivna året, de tre Ekonomistyrningsverket bedömningen att det senaste utfallsåren före det angivna året, samt de statliga budgetsaldot skulle kunna försvagas med tre kommande åren efter det angivna året. Det 7- 85 miljarder kronor vid en försämrad makroåriga glidande medelvärdet för 2007 omfattar det ekonomisk utveckling liknande den vid den förra årliga finansiella sparandet för perioden 2004– konjunkturnedgången. 58 2010. Indikatorn för 2008 omfattar i stället En utvärdering av Finansdepartementets perioden 2005–2011, o.s.v. Att regeringen har prognoser mellan 2000 och 2006 visar att provalt att använda ett genomsnitt för just 7 år beror gnosfelet i det finansiella sparandet har uppgått bl.a. på att det garanterar att indikatorn beräknad till nästan 2 procent av BNP i genomsnitt under för innevarande budgetår också omfattar de tre denna period. En så stor osäkerhet i prognosen 59 prognosåren i budgeten. Valet av antalet år i genomsnittsberäkningen är således inte bestämt utifrån längden på en konjunkturcykel. Det skulle heller inte vara särskilt meningsfullt eftersom längden på konjunkturcykeln varierar. 58 Se Ekonomistyrningsverkets Budgetprognos 2008:1. Eftersom det genomsnittliga sparandet fr.o.m. 59 Se Riksrevisionens rapport, Regeringens skatteprognoser , RiR 2007:5. år 2000 och 7-årsindikatorn omfattar det faktiska Enligt utvärderingen ligger Finansdepartementets prognosfel i linje med Konjunkturinstitutets och Ekonomistyrningsverkets.

PROP. 2007/08:100

för det finansiella sparandet gör en bedömning procent av BNP för utfallsåret 2000, vilket av reformutrymmet mycket osäker. speglar ett i stort sett normalt konjunkturläge. Frågan är hur osäkerheten i prognosen bör Det strukturella sparandet för samma år beaktas vid en bedömning av reformutrymmet. bedömdes uppgå till 4,3 procent av BNP. I En försiktig men samtidigt asymmetrisk hållning budgetpropositionen för 2007 gjordes i stället till risk är att alltid ha en viss säkerhetsmarginal bedömningen att BNP-gapet för år 2000 var 2,5 till en potentiellt sämre offentlig-finansiell ut- procent av BNP, vilket speglar ett högre veckling än vad som ligger i prognosen. Ett resursutnyttjande. Allt annat lika, skulle den 60 problem med att systematiskt (över en mycket nya synen på resursutnyttjandet ha gett ett lång tid) tillämpa en sådan strategi, är att det strukturellt sparande på 2,5 procent av BNP för finansiella sparandet i genomsnitt tenderar att bli år 2000 i stället för 4,3 procent så som bedömdes högre än det målsatta. Alternativet till ett i 2002 års vårproposition. Med den senare 61 finansiellt sparande som överstiger målet skulle synen på resursutnyttjandet för år 2000 hade kunna vara att genomföra strukturellt riktiga med andra ord även bedömningen av reformer som bidrar till att öka potentiell BNP. reformutrymmet blivit väsentligt annorlunda. Ett motargument till det är att det kan vara värt Bedömningar av resursutnyttjandet är således att betala en försäkringspremie i form av ett mycket osäkra, vilket också skapar stor osäkernågot högre sparande än det målsatta för att het i bedömningen av det strukturella sparandet. undvika mycket dåliga offentlig-finansiella utfall Det finns även andra faktorer som gör att en som i sin tur genom olika kanaler kan bidra till bedömning av strukturellt sparande måste tolkas en försämring av potentiell BNP. Det finns med stor försiktighet. också en tillkommande osäkerhet om håll- Uppskattningen av budgetelasticiteten är förbarheten i de offentliga finanserna bortom det knippad med osäkerhet. BNP-tillväxtens sammedelfristiga perspektivet, på grund av stigande mansättning kan påverka budgetelasticitetens välfärdsbehov och minskad arbetskraft. storlek. En exportledd efterfrågeökning i eko- Regeringen gör också en beräkning av det s.k. nomin ger exempelvis en mindre ökning av strukturella sparandet vilket mer direkt justerar skatteintäkterna än en lika stor efterfrågeökning det faktiska finansiella sparandet för konjunk- som beror på ökad inhemsk privat konsumtion. turläget. Det strukturella sparandet syftar till att De olika metoder som finns för att beräkna det visa hur stort det finansiella sparandet skulle vara strukturella sparandet ger dessutom ofta varievid ett normalt konjunkturläge. Exempelvis visar rande resultat. Det strukturella sparandet tenett positivt strukturellt sparande att det finns ett derar vidare att samvariera med konjunkturen underliggande överskott i de offentliga trots att indikatorn syftar till att rensa bort just finanserna. konjunkturens inverkan. Det gör att det 62 Det finns flera olika metoder som kan strukturella sparandet vanligtvis tenderar att användas för att beräkna det strukturella spar- överskattas för goda år och underskattas för andet. Regeringen använder en metod som sämre konjunkturlägen. Det innebär också att bygger på dels en uppskattning av resursutnytt- det finns en risk att reformutrymmet överskattas jandet (BNP-gapet), dels en bedömning av hur när konjunkturläget som i dag är gott och att det känsliga de offentliga finanserna är för för- underskattas vid ett sämre konjunkturläge. ändringar i resursutnyttjandet (vilket antas Det finns således såväl problem som förtfångas upp i den s.k. budgetelasticiteten). Se jänster med alla de indikatorer som används för vidare fördjupningsruta i detta avsnitt. Sådana att stämma av överskottsmålet med hänsyn beräkningar är dock förknippade med mycket tagen till konjunkturläget. Eftersom överskottsstor osäkerhet, vid sidan av den osäkerhet som redan berör prognosen av det faktiska finansiella sparandet. Ofta revideras synen på BNP-gapet såväl 60 Sådana upprevideringar i synen på resursutnyttjandet gjordes av de framåt som bakåt i tiden, vilket inte bara beror flesta prognosmakare. på en förändrad syn på framtiden utan också på 61 4,3-0,7*(2,5-(-0,1))=2,5 (med en uppskattad budgetelasticitet på 0,7 revideringar av utfallsstatistik. Ett exempel som då användes). illustrerar detta. I 2002 års ekonomiska 62 Se Boije, Robert (2004), ”Den offentliga sektorn strukturella vårproposition bedömdes BNP-gapet vara -0,1 sparande”, Penning- och valutapolitik , 2004:1 för en utförlig diskussion om möjliga förklaringar till detta.

PROP. 2007/08:100

målet är formulerat i termer av ett genomsnitt Principer för avstämning mot utgiftstaket över en konjunkturcykel måste med nödvändighet en utvärdering av överskottsmålet ändå göras Utgiftstaket för staten för ett enskilt budgetår med hänsyn tagen till konjunkturläget, även om ska fastställas tre år i förväg. Nivån på de indikatorer som används för detta ändamål utgiftstaket sätter en maximal övre begränsning har vissa brister. på de takbegränsade utgifterna och hur stor del av reformutrymmet som kan intecknas på budgetens utgiftssida. Skillnaden mellan utgifts- Beräkning av strukturellt sparande taket och de prognostiserade takbegränsade utgifterna utgörs av budgeteringsmarginalen. Det strukturella sparandet beräknas på följande Budgeteringsmarginalen är i första hand avsedd sätt: Först beräknas ett s.k. konjunkturjusterat att fungera som en buffert för att utgifterna sparande. Det görs genom att uppskatta hur det p.g.a. konjunkturen eller strukturella förändfinansiella sparandet i genomsnitt varierar med ringar (tex. ett ändrat sjukskrivningsmönster) BNP-gapet. Regeringen använder för närvarande kan utvecklas på ett annat sätt än vad som en budgetelasticitet på 0,55 som ligger i linje med prognostiseras. Den riktlinje som regeringen OECD:s senaste beräkningar. Elasticiteten säger använder är att budgeteringsmarginalen bör vara att om BNP-gapet ökar med en procentenhet 1 procent av de takbegränsade utgifterna för ändras det finansiella sparandet som andel av innevarande år (2008), 1,5 procent för år t+1 BNP med 0,55 procentenheter. Om exempelvis (2009) och 2 procent för år t+2 (2010). Det 63 det faktiska finansiella sparandet är 3 procent stegvis ökande buffertkravet motiveras av att och BNP-gapet bedöms vara 2 procent uppgår osäkerheten om utgiftsutvecklingen är större på det konjunkturjusterade sparandet till 1,9 längre sikt. procent av BNP (3-0,55*2=1,9). För att få fram det strukturella sparandet justeras därefter det konjunkturjusterade spar- 10.1.3 Bedömning av reformutrymmet andet för vissa andra temporära effekter på det 2009–2010 finansiella sparandet vid sidan av konjunkturlägets påverkan. Vissa förändringar av skatte- Nedan görs en bedömning av reformutrymmet regler (som exempelvis räntebeläggningen av för åren 2009–2010 med ledning av den analysperiodiseringsfonderna och de ändrade reglerna ram som beskrevs ovan. för byggmoms) kan påverka skatteintäkterna temporärt. Därför bör även sådana effekter beaktas vid en beräkning av det strukturella Bedömning utifrån det genomsnittliga sparandet sparandet. För att få fram det strukturella spa- 2000–2010 randet justerar regeringen också det konjunkturjusterade sparandet för extraordinära skattein- Det finansiella sparandet uppgår till 1,8 procent täkter från kapitalvinster (som inte nödvändigt- av BNP i genomsnitt under perioden 2000–2010 vis behöver hänga ihop med konjunkturläget). (se tabell 10.1). Det genomsnittliga finansiella sparandet överskrider således överskottsmålet under denna period vilket indikerar att det finns Sammanfattningsvis är det viktigt att påpeka att ett visst reformutrymme. Till stor del drivs dock eftersom de indikatorer som används för att detta resultat av ett högt prognostiserat finansiutvärdera överskottsmålet är förknippade med ellt sparande under prognosåren. Det genomssåväl styrkor och svagheter, bör inte en enskild nittliga finansiella sparandet under utfallsåren indikator användas för att fastställa reform- 2000–2007 uppgår till 1,4 procent av BNP, vilket utrymmet. För att bedöma vad som är ett väl avvägt reformutrymme måste en samlad bedömning göras av alla dessa indikatorer tillsammans med de övriga hållpunkter som beskrevs ovan. 63 Nödvändig buffert för t+3 (2011) bedöms till 3 procent av de takbegränsade utgifterna. Dessa riktlinjer för budgeteringsmarginalens storlek ligger i linje med de bedömningar som gjordes i SOU 2000:61, Utvärdering och vidareutveckling av budgetprocessen och SOU 2002:16, Stabiliseringspolitik i valutaunionen, ”STEMU-utredningen”.

PROP. 2007/08:100

är något högre än överskottsmålet. Regeringen också indikerar att det finns ett visst reformvill betona att det är uteslutet att under rester- utrymme. Men som påpekades ovan är bedömande år av mandatperioden genomföra budget- ningar av strukturellt sparande förknippade med försvagande reformer av en sådan storleks- stor osäkerhet. ordning att det finansiella sparandet i genomsnitt uppgår till överskottsmålets nivå under perioden 2000–2010. Det skulle ge en omotiverat kraftfull Bedömning av reformutrymmet under utgiftstaket stimulans av efterfrågan och skulle göra det svårt att uppnå överskottsmålet efter 2010. Bedömningarna av reformutrymmet ovan ger i sig inte någon information om hur stort reformutrymmet är på statsbudgetens utgiftssida. Bedömning utifrån 7-årsindikatorn Utgiftstaken för åren 2008–2010 har beslutats av riksdagen. Tabell 10.2 redovisar utgiftstak, Tabell 10.1 visar hur det finansiella sparandet och budgeteringsmarginal och prognosen för de BNP-gapet utvecklas, båda mätta som ett 7-årigt konsekvensberäknade takbegränsade utgifterna glidande medelvärde. För 2004 och 2005 visar för åren 2008–2010. För 2010 finns en kvarindikatorn att det finansiella sparandet för perio- varande budgeteringsmarginal på ca 46 miljarder derna 2001–2007 respektive 2002–2008 ligger på kronor. För att upprätthålla bufferten för omkring 1 procent av BNP i genomsnitt. Efter- prognososäkerhet enligt riktlinjerna i avsnitt som motsvarande 7-åriga glidande medelvärden 10.1.2 finns, givet prognosen för de takbeför BNP-gapet samtidigt ligger omkring noll för gränsade utgifterna, ett reformutrymme under båda dessa perioder, är slutsatsen att den förda utgiftstaket som uppgår till storleksordningen finanspolitiken under dessa perioder i genom- 20–25 miljarder kronor 2010. Då kvarstår en snitt ligger i linje med överskottsmålet. buffert under utgiftstaket för prognososäkerhet Indikatorn för 2006 och 2007 (som således på omkring 2 procent av de takbegränsade ger det genomsnittliga finansiella sparandet för utgifterna eller 20 miljarder kronor för 2010. åren 2003–2009 respektive 2004–2010) ligger 0,6 Regeringen bedömer att det givet osäkerheten respektive 1,2 procentenheter över överskotts- om utgiftsutvecklingen, konjunkturläget samt målet, vilket indikerar att det finns ett visst avvägningen mellan inkomst och utgiftsreformutrymme under 2009–2010. Till stor del reformer, finns ett maximalt totalt utrymme för drivs dock detta resultat, i likhet med det budgetförsvagande reformer på statsbudgetens genomsnittliga sparandet för åren 2000–2010, av utgiftssida på i storleksordningen 10 miljarder ett högt prognostiserat finansiellt sparande kronor per år för 2009 och 2010. under prognosåren 2008–2010. 7-årsindikatorn Utgiftstaket ska inte ses som ett utgiftsmål. överskattar sannolikt också reformutrymmet Ett eventuellt reformutrymme på utgiftssidan något eftersom BNP-gapet är svagt positivt i sätter en begränsning av storleken på möjliga genomsnitt under perioderna i fråga (se tabell utgiftsreformer, samtidigt som regeringens av- 10.1). vägning mellan inkomst- och utgiftsreformer bestämmer den faktiska fördelningen av reformutrymmet givet begränsningen på utgiftssidan.

Bedömning utifrån strukturellt sparande

Det strukturella sparandet har uppskattats till 3,3 procent av BNP för 2010 (se tabell 10.1), vilket

PROP. 2007/08:100

Tabell 10.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP, om annat ej anges

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Finansiellt sparande 3,7 1,7 -1,4 -1,2 0,6 2,0 2,2 3,4 2,9 2,5 3,3 4,1

Finansiellt sparande, genomsnitt från 2000 3,7 2,7 1,3 0,7 0,7 0,9 1,1 1,4 1,5 1,6 1,8 2,0

7-års indikatorn 0,9 0,9 1,0 1,6 2,2 2,8

Strukturellt sparande 1,8 2,0 -0,8 -0,4 0,5 1,1 0,9 2,3 2,5 2,6 3,3 4,0

BNP-gap, genomsnitt från 2000 1,0 0,1 -0,1 -0,3 -0,3 -0,2 0,0 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1

BNP-gap, 7-årssnitt 0,0 0,0 0,2 0,2 0,3 0,4

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

allt annat lika. I frånvaro av tillkommande

Tabell 10.2 Utgiftstak och budgeteringsmarginal

Miljarder kronor budgetförsvagande reformer blir, under dessa

förutsättningar, finanspolitiken åtstramande 2008 2009 2010

Utgiftstak 957 989 1018 över tiden i prognosen, vilket bidrar till en

Takbegränsade utgifter 919,3 943,7 972,0 förstärkning av det strukturella sparandet. Detta

Budgeteringsmarginal 37,7 45,3 46,0 gör att det finns ett visst utrymme för ofinansi-

erade reformer som påverkar efterfrågan positivt

utan att finanspolitiken för den skull samman- Om utgifterna utvecklas i linje med liggande taget verkar procykliskt. Hur stor del av det prognos uppstår ett större reformutrymme på totala reformutrymmet kan då användas om statsbudgetens utgiftssida när budgetåret 2010 hänsyn tas till konjunkturläget? närmar sig, eftersom behovet av en stor säker- Efterfrågetillväxten har under flera år överhetsmarginal då minskar. Om de takbegränsade stigit tillväxten för den långsiktiga produktionsutgifterna ökar mer än prognostiserat, t.ex. på förmågan. Löner och priser har stigit. Resursgrund av en sämre konjunkturutveckling än utnyttjandet bedöms därför för närvarande vara väntat, kan det tillkommande reformutrymmet relativt högt. En stor del av den senaste tidens bli mer begränsat. Vid en markant konjunkturprisuppgång beror dock på stigande priser på försvagning då utgifterna ökar skulle det t.o.m. energi och livsmedel i omvärlden. kunna bli aktuellt med besparingskrav på Tillväxten i världsekonomin bromsar nu in utgiftssidan. främst till följd av den internationella finansiella

oron. Efterfrågetillväxten i Sverige väntas därför

dämpas och uppgå till 2,1 respektive 1,8 procent

Bedömning av hur stor del av reformutrymmet

för åren 2008 och 2009. Risken för att den

som bör användas med hänsyn tagen till

finansiella oron kvarstår och fördjupas kan inte

konjunkturläget

negligeras och nedåtrisken är påtaglig.

Regeringens bedömning är att resursutnytt- De beräkningar som redovisas ovan avser en jandet kommer att sjunka och ligga på en bedömning av reformutrymmet utan hänsyn normal nivå under 2009 och 2010 (se vidare tagen till vad som är rimligt med beaktande av kapitel 6). En slutsats av detta är att konjunkturläget. Finanspolitiken ska vara väl finanspolitiken bör ha en i stort sett neutral avvägd givet konjunkturläget och inte försvåra inriktning under de närmaste åren, vilket innebär Riksbankens arbete. Detta betyder inte att att den inte påverkar efterfrågan i ekonomin. budgetförsvagande reformer är uteslutna när

konjunkturläget, som i dag, är gynnsamt. Efter-

som utgiftsprognoserna enbart bygger på redan

Finanspolitikens inriktning

fattade beslut och vissa utgifter inte är indexe-

rade, kommer inflation och ökade inkomster Effekterna på efterfrågan i ekonomin av förnormalt medföra att utgifterna som andel av ändringar i de offentliga finanserna är dock svår- BNP sjunker medan skatteintäkterna i frånvaro bedömda av flera skäl. Skatteförändringar som av nya regler i princip utvecklas linjärt med BNP,

PROP. 2007/08:100

riktar sig till hushåll har sannolikt en annan offentliga finanserna av beslut inom den komeffekt än de som riktar sig mot företag. På munala sektorn. samma sätt kan hushåll med olika konsumtions- Förändringen i det strukturella sparandet, dvs. benägenhet reagera på olika sätt på finans- den förändring av sparandet som inte beror på de politiska stimulanser. Offentlig konsumtion och automatiska stabilisatorerna, brukar användas offentliga investeringar har direkta effekter på som en indikator på finanspolitikens inriktning. efterfrågan. Förändringar i det finansiella spa- Denna indikator omfattar således inte enbart randet till följd av förändringar i utlandstrans- beslut om reformer och besparingar i statsbudfereringar, som biståndet och EU-avgiften, geten utan även andra saldopåverkande faktorer. påverkar däremot efterfrågan i den svenska Det kan gälla förändringar i kommunsektorns ekonomin i mycket liten eller ingen grad. sparande, t.ex. på grund av förändrad kommunal Även trovärdigheten för finanspolitiken kan utdebitering, och förändringar i det offentliga påverka vilken effekt finanspolitiken har på sparandet som beror på strukturella förändringar efterfrågan. Hushållen blir mer försiktiga och i ekonomin. sparar mer om de offentliga underskotten är Tabell 10.3 visar förändringen av det finansistora eftersom dessa förr eller senare måste ella sparandet nedbrutet på de olika faktorer som finansieras med skattehöjningar eller bespa- beskrevs ovan, samt finanspolitikens inriktning ringar. Omvänt kan konsumentförtroendet på- mätt med förändringen av det strukturella verkas positivt när de offentliga finanserna upp- sparandet vid givna regler. Om förändringen av visar stora överskott. det strukturella sparandet är noll, indikerar det Förändringen i det faktiska finansiella spa- en neutral finanspolitik, med reservation för randet kan sägas mäta den offentliga sektorns osäkerheten i detta mått. Den beräknade förimpuls till efterfrågan och kan beskrivas med ändringen av det strukturella sparandet mellan utgångspunkt i tre faktorer som påverkar det 2008 och 2010 ger således ett riktmärke för hur finansiella sparandet: automatiska stabilisatorer, stor del av det totala reformutrymmet som kan diskretionär finanspolitik och övriga saldopå- användas till budgetförsvagande reformer utan verkande faktorer. att finanspolitiken totalt sett ges en procyklisk De automatiska stabilisatorerna ger ett viktigt inriktning. Det är också den norm som EUbidrag till stabiliseringspolitiken. När BNP- kommissionen använder vid utvärderingen av tillväxten överstiger den trendmässiga förstärks Sveriges konvergensprogram. Det strukturella 64 de offentliga finanserna och inkomsttillväxten sparandet beräknas förbättras med 0,8 procent av dämpas i den privata sektorn. Det bidrar till att BNP mellan 2008 och 2010. begränsa den inhemska efterfrågan och minskar risken för överhettning. Omvänt stimuleras ekonomin när tillväxten är lägre än den trendmässiga. De automatiska stabilisatorerna har därmed en dämpande effekt på konjunktursvängningarna. Den diskretionära finanspolitiken består av aktiva reformbeslut i statsbudgeten. Budgeteffekten avser året när besluten träder i kraft oavsett när de fattats. Utöver den diskretionära finanspolitiken och de automatiska stabilisatorerna påverkas de offentliga finanserna av en rad andra faktorer. Exempel på sådana faktorer är BNP-tillväxtens 64 Det kan diskuteras om det enbart är förändringen av det strukturella sammansättning, förändringar i kapitalinkomster sparandet som ska användas för att utvärdera finanspolitikens inriktning. och ränteutgifter till följd av förändringar av den Ursprungsnivån på det strukturella sparandet bör också ha betydelse. Om offentliga sektorns tillgångar och skulder, ränte- det strukturella sparandet försämras så har det förvisso en positiv effekt läget, transfereringsutgifternas utveckling på på efterfrågan i ekonomin. Men så länge det strukturella sparandet grund av den demografiska utvecklingen eller överstiger noll, vilket indikerar att den offentliga sektorns inkomster på beteendeförändringar. Slutligen påverkas de medellång sikt överstiger utgifterna, så har finanspolitiken totalt sett en åtstramande effekt på ekonomin (såvida inte det höga offentliga sparandet kompenseras genom ett lägre privat sparande).

PROP. 2007/08:100

Tabell 10.3 Indikatorer för impuls till efterfrågan

göra för de prognosantaganden som gjorts vid en bedömning av reformutrymmet. Årlig förändring, procent av BNP På utgiftssidan bygger prognosen bl.a. på ett 2007 2008 2009 2010 2011 Finansiellt sparande 1,2 -0,6 -0,4 0,8 0,8 osäkert antagande om att jämviktssysselvarav sättningen stiger med omkring 1 procent mellan Automatiska stabilisatorer -0,3 -0,5 -0,3 0,1 0,1 2008 och 2010. Den bygger också på att antalet Engångseffekter 0,0 0,3 -0,3 0,0 0,0 sjukpenningdagar fortsätter att sjunka och även Extraordinära att antalet personer med aktivitets- och sjukkapitalvinster 0,1 -0,5 0,1 0,0 0,0 ersättning minskar något. En sämre utveckling Strukturellt sparande 1,4 0,1 0,1 0,7 0,7 av jämviktssysselsättningen, antalet sjukdagar varav och antalet personer med aktivitets och sjukersättning än väntat (som påverkas av både Diskretionär finanspolitik -0,9 -0,2 -0,2 0,1 0,1 konjunkturella och strukturella faktorer) ökar de Kapitalkostnader, netto 0,2 0,2 0,1 0,1 0,0 offentliga utgifterna och drar därmed ner Kommunsektorns finanser -0,2 0,1 -0,2 0,0 0,1 reformutrymmet. En annan riskfaktor är den Övrigt 2,3 0,1 0,5 0,5 0,4 medelfristiga ränteutvecklingen. I ett historiskt BNP-gap, perspektiv har räntorna på statsskulden varit förändring i procentenheter -0,5 -0,8 -0,5 0,1 0,2 mycket låga de senaste åren. Högre ränteutgifter Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. än väntat framöver drar också ner reformutrymmet. Sammansättning av reformutrymmet På inkomstsidan finns det bl.a. stor osäkerhet i hur skatteintäkterna från bolagsvinster utvecklas framöver. Det är svårt att avgöra i vilken Med hänsyn tagen till konjunkturläget blir såutsträckning de relativt höga bolagsskatteledes reformutrymmet betydligt mer begränsat intäkterna de senaste åren är av strukturell än det som ges genom att enbart studera de inrespektive konjunkturell natur. Skulle det visa dikatorer som mäter om det finansiella sparandet sig att de höga bolagsskatteintäkterna inte är ligger i linje med överskottsmålet. Riskbilden varaktiga, drar det ner reformutrymmet. Om talar därutöver för att det kan vara motiverat exempelvis bolagsskattens andel av BNP under med återhållsamhet. Historiskt sett har vid flera åren 2009–2011 skulle bli så låg som den var tillfällen det finansiella sparandet överskattats under åren 2001–2003 skulle, allt annat lika, det under goda år. finansiella sparandet som andel av BNP vara 0,9- Om en stor del av reformutrymmet används 1,6 procentenheter lägre per år under åren 2009till strukturellt riktiga reformer som underlättar 2011 än i nuvarande prognos. Ekonomiden offentliga sektorns framtida finansiering styrningsverket antar i sin senaste prognos att (framför allt åtgärder som ökar sysselsätthälften av uppgången i bolagsskatteintäkterna ningen), kan dock reformutrymmet tillåtas bli sedan 2002, uttryckta som andel av BNP, är något större, än i annat fall, utan att ”permanent”. 65 finanspolitiken blir alltför expansiv. Försiktigt räknat är exempelvis inkomstskattesänkningar som ökar arbetsutbudet självfinansierande till 25

Sammantagen bedömning

procent. Strukturellt riktiga reformer som påverkar de De indikatorer som används för att utvärdera offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet överskottsmålet pekar på ett det finns ett skapar således ett större reformutrymme än i utrymme för ofinansierade reformer. Resultatet annat fall. Samtidigt måste den aspekten vägas drivs dock till stor del av höga prognostiserade mot angelägna satsningar på välfärdsreformer. överskott under prognosåren som är osäkra. Samtidigt har det finansiella sparandet under- Osäkerhet i prognosantagandena skattats något under åren 2000–2007.

Som noterades inledningsvis är bedömningar av reformutrymmet förknippade med mycket stor osäkerhet. Det är därför viktigt att noga redo- 65 Se Ekonomistyrningsverkets Budgetprognos 2008:1.

PROP. 2007/08:100

Reformutrymmet bör fastställas så att har skiljt sig kraftigt åt mellan åren. Regeringens finanspolitiken är väl avvägd. Det finns faktorer bedömning är att budgeteringsmarginalen under som motiverar återhållsamhet vid bedömningen redan fastlagda utgiftstak för perioden 2008– av reformutrymmet utöver det som är motiverat 2010 ligger på en nivå som är tillräcklig med av konjunkturläget. Bedömningar av det perma- avseende på osäkerheten i utgiftsutvecklingen nenta reformutrymmet tenderar ofta att färgas (se avsnitt 10.1.2 för en mer utförlig beskrivning av det faktiska konjunkturläget. Det beror på att av behovet av budgeteringsmarginal). det är svårt att fullt ut skilja på konjunkturella De utgiftstak som ursprungligen beslutats och strukturella faktorer som påverkar det skiljer sig åt samtliga år sedan utgiftstaket finansiella sparandet. Erfarenheten från lågkon- infördes, förutom de två första åren, 1997 och junkturåren 2001-2003 visar att det kan svänga 1998. Justeringar av teknisk natur sker när fort i de offentliga finanserna, vilket i så fall reformer genomförs som inte har någon direkt också kan komma att påverka bedömningen av nettoeffekt på den konsoliderade offentliga reformutrymmet. Osäkerheten om den ekono- sektorns utgifter eller det offentliga finansiella miska utvecklingen är för närvarande särskilt sparandet, men som ändå påverkar storleken på stor och nedåtrisken dominerar till följd av den de takbegränsade utgifterna. Tekniska juster- 66 finansiella oron. Det finns också en osäkerhet ingar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika när det gäller de offentliga finansernas lång- stram begränsning för de offentliga utgifterna siktiga hållbarhet. Det talar för återhållsamhet efter justeringen som före de förändringar som med ofinansierade reformer. Med strukturellt föranleder justeringen. Ett exempel på teknisk riktiga reformer blir reformutrymmet något justering av utgiftstaket från budgetproposistörre än i annat fall eftersom sådana reformer tionen för 2008 är fastighetsskatten som ersattes dels bidrar till ett mer balanserat resurs- av en kommunal avgift. Som en följd av denna utnyttjande, dels förstärker skatteintäkterna reform, som minskar de statliga skatteintäkterna genom en högre varaktig sysselsättning. och ökar de kommunala, minskade statsbidragen Regeringens samlade bedömning, utifrån det till kommunerna med samma belopp som finanspolitiska ramverket och den aktuella pro- kommunerna nu istället erhåller direkt som gnosen för den ekonomiska utvecklingen, är att avgift. Detta föranledde att utgiftstaket justedet för budgetåren 2009 och 2010 föreligger ett rades ner med samma belopp för att bibehålla visst reformutrymme. Mot bakgrund av den utgiftstakets bindande restriktion. Om en sådan stora osäkerheten gör regeringen i denna teknisk justering inte genomförts skulle yttervårproposition ingen mer exakt bedömning av ligare reformutrymme skapas, vilket inte är storleken på reformutrymmet. Regeringen åter- syftet med regelverket. En väsentlig utgångskommer med detta i budgetpropositionen för punkt är att samma principer ska ligga till grund 2009. för såväl tekniska höjningar som sänkningar av utgiftstaket för staten. Som framgår av tabell 10.4 har den ursprungliga nominella ökningen av utgiftstaket varierat

10.2 Uppföljning av utgiftstaket för kraftigt. De senaste åren har ökningen av det staten samt bedömning av ursprungliga utgiftstaket varierat mellan ca 30 utgiftstaket 2011 och 40 miljarder kronor.

De tekniska justeringar av utgiftstaket som 10.2.1 Uppföljning av utgiftstaket för beskrivits ovan innebär att det faktiska utstaten giftstakets utveckling måste justeras om de takbegränsade utgifternas utveckling ska kunna Utgiftstaket har klarats samtliga år sedan det jämföras över tiden. infördes 1997. I tabell 10.4 redovisas ursprungligt bedömda eller fastställda utgiftstak, slutligt fastställda tak för perioden samt utfall och prognos för budgeteringsmarginalen för 1997– 2010. Budgeteringsmarginalen, dvs. skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna 66 Samtliga tekniska justeringar av utgiftstaket redovisas i Ekonomistyrningsverkets Budgetprognos 2007:4.

PROP. 2007/08:100

Diagram 10.1 visar utgiftstaket justerat för tekniska förändringar av den ursprungligt fast-

67

ställda nivån. Det tekniskt justerade utgiftstaket låg mellan 2000 och 2005 på en relativt stabil nivå strax under 31 procent av BNP. Därefter, mellan 2006 och 2010 faller det tekniskt justerade utgiftstaket med ca 0,5 procent av BNP per år.

Diagram 10.1 Tekniskt justerade takbegränsade utgifter

Procent av BNP

37

35

33

31

29

Tekniskt justerade utgiftstak

27

Tekniskt justerade takbegränsade utgifter

25 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Tabell 10.4 Ursprungliga och faktiska utgiftstak 1997–2011

Miljarder kronor

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Ursprungligt

Slutligt fastställda utgiftstak 723 720 753 765 791 812 822 858 870 907 938 957 989 1018 Budgeteringsmarginal 24,1 2,0 1,5 5,0 4,7 0,4 2,9 2,4 5,7 11,8 27,9 37,7 45,3 46,0

A Ursprunglig förändring jämfört med föregående år när ett utgiftstak för det aktuella året ursprungligen fastställdes.

67

67 Den tekniska justeringen i diagram 10.1 är gjord i den aktuella utgiftsstrukturen. Utgångspunkten är utgiftstaket för 2010. De tekniskt justerade utgiftstaken för åren innan 2010 räknas ut genom att ge utgiftstaken för samtliga år samma årliga ökning som utgiftstaken ursprungligen hade när de först fastställdes. Tekniskt justerade takbegränsade utgifter beräknas genom att från de uträknade tekniskt justerade utgiftstaken dra bort den faktiska budgeteringsmarginalen.

PROP. 2007/08:100

10.2.2 Bedömning av utgiftstak för staten på en nivå som är förenlig med överskottsmålet 2011 och en långsiktigt hållbar finanspolitik. Överskotten för den offentliga sektorn be- I budgetproposition för 2008 lade regeringen döms i denna proposition till 4,1 procent av fram förslag till utgiftstak för åren 2009 och BNP 2011. Bedömningen av utgiftstaket för 2010. Riksdagen beslutade i enlighet med reger- 2011 innebär, givet nuvarande ekonomiska ingens förslag. I linje med vad regeringen antaganden och politik, att målet om 1 procents föreslog i 2007 års ekonomiska vårproposition överskott i offentlig sektor i genomsnitt över en om att återupprätta det medelfristiga pers- konjunkturcykel kommer att överträffas (se pektivet för utgiftstaket gör regeringen i denna avsnitt 10.1.3). Regeringens bedömning är att proposition en bedömning av utgiftstaket för utgiftstaket 2011 kan uppgå till 1 048 miljarder 2011. Regeringens ambition är att den bedömda utan att överskottsmålet för offentlig sektor nivån på utgiftstaket ska ligga till grund för det hotas. Överskottsmålet om 1 procent av BNP förslag till utgiftstak för 2011 som kommer att förutsätts då ligga fast minst till 2011. presenteras i budgetpropositionen för 2009. Regeringen anser att utgiftstaket som andel av I tabell 10.5 redovisas fastställda utgiftstak för BNP ska minska svagt. Det nu bedömda utgiftsåren 2008–2010 samt regeringens bedömning av taket för 2011 innebär att utgiftstaket faller som nivån på utgiftstaket för år 2011. Därtill redo- andel av BNP, liksom för åren 2008–2010. Även visas budgeteringsmarginalen som är skillnaden de takbegränsade utgifterna fortsätter att minska mellan utgiftstaket och de takbegränsade som andel av BNP. Utgiftsutvecklingen förutgifterna. klaras bl.a. av att utgifterna för vissa anslag växer långsamt i förhållande till BNP vilket till viss del förklaras av en gynnsam utveckling på arbets-

Tabell 10.5 Utgiftstak för staten 2008–2011

Miljarder kronor om inget annat anges marknads- och ohälsoområdet. Budgeteringsmarginalen för 2011 bedöms, 2007 2008 2009 2010 2011 Av riksdagen givet bedömningen av utgiftstaket för 2011, vara

beslutade utgiftstak 938 957 989 1018

tillräcklig för att vid givna regler täcka prognos- Regeringens osäkerhet och tillfälliga variationer i utgifts-

bedömning av

utvecklingen på tre års sikt (se avsnitt 10.1.2 för

utgiftstak 1048

en mer utförlig beskrivning av behov av en Årlig förändring 31 19 32 29 30 buffert för osäkerhet i utgiftsutvecklingen). Om Utgiftstak procent av BNP 30,5 29,8 29,5 28,9 28,4 konjunkturen viker oväntat snabbt eller om utgifterna för transfereringssystemen inte

Takbegränsade

utgifter 910,1 919,3 943,7 972,0 996,9 utvecklas enligt nuvarande bedömning kan Takbegränsade utgiftsläget snabbt försämras. Tidigare erfarenutgifter, heter visar att omslag i ekonomin kan komma plötsligt och inte alltid i sin helhet fångas upp av procent av BNP 29,6 28,6 28,1 27,6 27,0 Budgeteringsmarginal 27,9 37,7 45,3 46,0 51,1 prognosmodeller. Sammantaget bedömer regeringen att ett utgiftstak på 1 048 miljarder kronor för 2011 är lämpligt med hänsyn tagen till konjunktur- Regeringens bedömning: För 2011 bör utgifts- utvecklingen, de offentliga finansernas uthåltaket för staten inklusive ålderspensionssystemet lighet samt regeringens mål om att utgiftstaket vid sidan av statsbudgeten uppgå till 1 048 milgradvis ska minska något som andel av BNP. jarder kronor. Vidare ger det bedömda utgiftstaket en tillräcklig budgeteringsmarginal för den osäkerhet om utgiftsutvecklingen som finns på tre Skälen för regeringens bedömning: Regerårs sikt. Bedömningen av utgiftstaket för 2011 ingens bedömning av utgiftstaket för 2011 tar innebär att det ökar med 30 miljarder kronor sin utgångspunkt i en samlad bedömning av det jämfört med 2010. finanspolitiska regelverket och prognosen för de offentliga finanserna. Utgiftstaket ska fastställas

PROP. 2007/08:100

10.3 God ekonomisk hushållning och Resultatutvecklingen i kommunsektorn 2000– det kommunala balanskravet 2007

När den nuvarande kommunallagen (1991:900) Resultatet före extraordinära poster uppgick trädde i kraft den 1 januari 1992 togs de tidigare 2007 preliminärt till 12,7 miljarder kronor för bestämmelserna om förmögenhetsskydd bort kommunsektorn. Kommunerna redovisade ett och ersattes med en mer allmänt hållen resultat på 9,5 miljarder kronor och landstingen bestämmelse om god ekonomisk hushållning. 3,2 miljarder kronor. Jämfört med 2006 har Bestämmelsen är avsedd att ge kommunerna och resultatet före extraordinära poster försämrats landstingen en möjlighet att använda sina med 2,6 miljarder kronor för sektorn som helekonomiska resurser på ett friare sätt än vad som het. Årets resultat uppgick 2007 till 25 miljarder följde av det tidigare förmögenhetsskyddet. Från kronor för kommunsektorn som helhet, en och med 2005 ska dock kommuner och lands- förbättring med 2,7 miljarder kronor jämfört ting ange bl.a. de finansiella mål som är av med 2006. Det är kommunerna som redovisar betydelse för en god ekonomisk hushållning. Ett extraordinära intäkter (13,3 miljarder kronor) vanligt förekommande mål är att resultatet bör och kostnader (0,8 miljarder kronor). Den motsvara en viss andel av summan av enskilt största intäkten, 7,2 miljarder kronor, skatteintäkter och generella statsbidrag. avser en intern försäljning av aktieinnehav i ett Mot bakgrund av hur ekonomin i den kommunägt bolag. kommunala sektorn hade utvecklats vid mitten Sett i ett längre tidsperspektiv ligger resultatet av 1990-talet bedömde regeringen det som för 2007 på en hög nivå. Ett bland kommuner angeläget att införa ett lagstadgat krav att den och landsting vanligt förekommande mål är att kommunala budgeten skulle vara i balans (prop. resultatet bör uppgå till 2 procent av summan av 1996/97:52). I kommunallagen infördes därför skatteintäkterna och de generella statsbidragen. en bestämmelse att senast från och med 2000 År 2007 motsvarade resultatet före extraordinära skulle kommuner och landsting varje år upprätta poster preliminärt 2,2 procent. sina budgetar så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag får dock göras om det

Tabell 10.6 Resultaträkning kommuner respektive landsting 2005–2007

finns synnerliga skäl (prop. 2003/04:105). Ett Miljarder kronor negativt resultat skulle regleras senast andra året Kommuner Landsting efter det år underskottet uppkom. Denna tids- 2005 2006 2007 2005 2006 2007 frist har från och med 2005 utsträckts till tre år Nettokostnader -328 -343 -365 -171 -190 -198 (prop. 2003/04:105). Om det finns synnerliga Skatteintäkter 285 302 315 147 156 164 skäl kan fullmäktige besluta att en reglering av Generella underskott inte ska göras. statsbidrag 48 50 56 34 36 38 Vad som därutöver är av betydelse i detta Finansnetto 4 4 4 0 0 0 sammanhang är att den kommunala redo-

Resultat före

visningen bygger på samma teoretiska utgångs-

e.o. poster 9 13 10 4 2 3

punkter som de som gäller för redovisning inom E.o. poster 2 6 12 0 0 0 näringslivet, med smärre anpassningar mot bakgrund av den kommunala särarten. För att ge

Årets resultat 11 20 22 4 2 3

en rättvisande resultatredovisning är det ange- Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. läget att intäkter och kostnader som hör till Den resultatförbättring som skett de senaste redovisningsåret tas med oavsett tidpunkten för åren beror bl.a. på att antalet arbetade timmar betalning (periodisering). Det är således resulhar ökat i den svenska ekonomin, vilket innebär tatet, inte det finansiella sparandet, som kraven att det kommunala skatteunderlaget har stärkts. på god ekonomisk hushållning och balanserad Därmed har resultatet kunnat förbättras sambudget är kopplade till. Dessutom kan tilläggas tidigt som det har funnits utrymme att öka den att kommuner och landsting ska ha en plan för kommunala konsumtionsvolymen. ekonomin för en period av tre år.

PROP. 2007/08:100

Diagram 10 .2 Kommunsektorns resultat och finansiella

sparande 2000-2007

Mdkr 20,0

Resultat före e o poster

15,0

Finansiellt sparande

10,0 5,0 0,0 00 01 02 03 04 05 06 07 -5,0 -10,0 -15,0

Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Av diagram 10.2 framgår att det finansiella sparandet och resultatet före extraordinära poster har utvecklats i samma riktning under 2000– 2007, även om det kan finnas skillnader som uppgår till flera miljarder kronor enskilda år till följd av olika redovisningsprinciper. Om till exempel investeringsutgifterna ökar kraftigt mellan två år får detta omedelbart genomslag på det finansiella sparandet, medan resultatet påverkas i mindre utsträckning eftersom de ökade investeringsutgifterna i den kommunala redovisningen fördelas på flera år eller årtionden.

11 Uppföljning av statsbudgeten

PROP. 2007/08:100

11 Uppföljning av statsbudgeten

Sammanfattning 11.1 Statsbudgetens inkomster

I tabell 11.1 redovisas en uppföljning av progno- • Jämfört med prognosen i budgetproposi- sen för de periodiserade skatteintäkterna i budtionen för 2008 har skatteintäkterna revi- getpropositionen för 2008. Dessutom görs en derats ned med 11 miljarder kronor 2008. uppföljning av statsbudgeten för 2006 och 2007. För 2009–2010 har skatteintäkterna revi- Taxeringen av inkomståret 2006 blev klar i derats ned med 31 miljarder kronor per år. november 2007, vilket innebär att 2006 års skatteintäkter i stort sett är ett definitivt utfall. • Jämfört med beräkningen i budgetproposi- För inkomståret 2007 blir taxeringen klar i tionen för 2008 har de takbegränsade utgifnovember 2008. terna reviderats ned med nära 9 miljarder kronor 2008. För 2009–2010 bedöms utgifterna bli 5 respektive 12 miljarder kronor

Prognosen i budgetpropositionen för 2008

lägre.

Skatt på arbete

I detta kapitel görs en uppföljning av den av Skatteintäkterna från skatt på arbete har revideriksdagen beslutade statsbudgeten för 2008 samt rats ned för hela perioden 2007–2010 jämfört de prognoser avseende åren 2008–2010 för med prognosen i budgetpropositionen för 2008. inkomster, utgifter och statsbudgetens saldo Utfallet för lönesummans utveckling 2007 som gjordes i budgetpropositionen för 2008. blev något lägre än vad som antogs i budgetpro- Enligt 26 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten positionen, vilket har inneburit att skatteintäkska regeringen under löpande budgetår vid minst terna från både direkta och indirekta skatter två tillfällen redovisa en prognos över utfallet av reviderats ned. Direkta skatter på arbete påverstatens inkomster och utgifter samt statens kas dessutom av att prognosen för hushållens lånebehov. Väsentliga skillnader mellan anvisade transfereringsinkomster har reviderats ned. medel på statsbudgeten och beräknat utfall ska För 2008 och framåt beror nedrevideringen av förklaras. skatteintäkterna huvudsakligen på att lönesum- För inkomsterna görs dessutom en uppfölj- meutvecklingen har reviderats ned. Revidening av prognoserna för skatteintäkterna 2006 ringarna uppgår till 0,5 procentenheter 2008 och och 2007. 1,4 procentenheter 2009. Bakom revideringen En fullständig uppföljning av statsbudgeten ligger en lägre prognos för både arbetade timmar för budgetåret 2007 sker i regeringens och timlön. Därtill har flera kommuner beslutat skrivelse Årsredovisning för staten 2007 (skr. att genomföra skattesänkningar under 2008, 2007/08:101). vilket innebär ca 1,5 miljarder kronor i lägre skatteintäkter.

PROP. 2007/08:100

Tabell 11.1 Aktuell prognos jämfört med budgetpropositionen för 2008 samt statsbudget för 2006 och 2007

Miljarder kronor Jmf. Aktuell Jmf. Jämförelse med budgetpropositionen för 2008

PROP. 2007/08:100

Skatt på kapital Beräkningen till statsbudgeten för 2006 och 2007

Skatt på kapital, hushåll Taxeringsutfallet för 2006 var drygt 1 miljard I den redovisade uppföljningen är beloppen i kronor högre jämfört med prognosen i budget- statsbudgeten för 2006 och 2007 korrigerade för propositionen för 2008. den ändrade redovisningen av premiepensions- För 2007 har skatt på hushållens kapitalin- medel som infördes 2007. komster reviderats upp, i huvudsak beroende på Prognosrevideringarna för skatteintäkterna är en högre kapitalvinstprognos. Prisutvecklingen stora både för 2006 och 2007. För 2006 blev de på fastighetsmarknaden har varit fortsatt stark totala skatteintäkterna nästan 63 miljarder krosamtidigt som turbulensen på de finansiella nor högre än i beräkningen för statsbudgeten marknaderna under slutet av 2007 bedöms ha 2006. Revideringar för skatt på kapital svarar för medfört att många valt att realisera ackumule- 50 miljarder kronor. För 2007 har de totala rade kapitalvinster under året. skatteintäkterna reviderats upp med 49 miljarder För 2008 och framåt är prognosen i stort sett kronor jämfört med statsbudgeten för 2007. oförändrad jämfört med budgetpropositionen. Även här beror huvuddelen av revideringarna på skatt på kapital. Skatt på företagsvinster Utfallet för skatt på företagsvinster 2006 blev 2,6 miljarder kronor lägre jämfört med progno- Skatt på arbete sen i budgetpropositionen för 2008. Företagens helårsrapporter för 2007 visar att vinsterna fort- Prognosrevideringarna för skatt på arbete både sätter att öka, dock med en betydligt lägre 2006 och 2007 beror i huvudsak på en ändrad utvecklingstakt än de senaste åren. Detta har bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden. medfört att utvecklingen av företagens inkomst- För 2006 har intäkterna från skatt på arbete reviskatt har reviderats upp för 2007. Nettoeffekten derats upp med drygt 4 miljarder kronor jämfört av ett lägre skatteunderlag, till följd av det lägre med statsbudgeten för 2006. Revideringen förtaxeringsutfallet 2006, och en något starkare klaras främst av den starka sysselsättningsututveckling av skatten medför att prognosen för vecklingen. 2007 är drygt 1 miljard kronor lägre jämfört med För 2007 är upprevideringen av intäkterna prognosen i budgetpropositionen. från skatt på arbete större och uppgår till nästan För 2008 har prognosen för skatt på företags- 10 miljarder kronor jämfört med statsbudgeten vinster reviderats ned jämfört med budgetpro- för 2007. Det är framförallt utvecklingen av positionen. Under 2008 bedöms löneandelen i antalet arbetade timmar som reviderats upp. ekonomin stiga, vilket pressar ner företagens Revideringen förklarar i sin helhet förändringen vinster under året. av indirekta skatter. Utöver en förändrad lönesumma påverkas de direkta skatterna dessutom av utvecklingen av de skattepliktiga transfere- Skatt på konsumtion och insatsvaror ringarna. Den starkare utvecklingen på arbetsmarknaden i kombination med lägre sjukfrån- Utfallen för mervärdesskatteintäkterna var höga varo har minskat utbetalda transfereringar till under slutet av 2007. Det har medfört att hushållen. intäkterna från mervärdesskatt 2007 har reviderats upp med drygt 4 miljarder kronor jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2008. Skatt på kapital Det höga utfallet påverkar skatteunderlaget för framförvarande år, och ger en högre prognos Skatt på kapital, hushåll även för 2008–2010. Prognosen för hushållens kapitalinkomstskatt 2006 har reviderats upp med 24 miljarder kronor jämfört med statsbudgeten för 2006. De högre intäkterna beror främst på att skatt på kapitalvinster har reviderats upp.

PROP. 2007/08:100

Även för 2007 har skatt på hushållens kapi- prognostiserade volymer i rättighetsstyrda transtalinkomster reviderats upp kraftigt beroende på fereringssystem samt förändrade makroekonoen högre prognos för kapitalvinsterna. miska förutsättningar m.m.

Skatt på företagsvinster Tabell 11.2 Takbegränsade utgifter 2008 Företagens inkomstskatt år 2006 uppgick till Miljarder kronor 99 miljarder kronor. Skillnaden jämfört med Differens prognos – statsbudgeten för 2006 är 26 miljarder kronor. Statsbudget 1 Prognos statsbudget Prognosen för skatt på företagsvinster har för

Summa utgiftsområden 767,6 757,0 -10,6

2007 reviderats upp med knappt 10 miljarder Utgiftsområde 26 kronor jämfört med statsbudgeten för 2007. Statsskuldsräntor m.m. 40,8 39,6 -1,2 Revideringarna beror i stor utsträckning på Utgifter exkl. information från företagens helårsrapporter för utgiftsområde 26 2007 som visar på fortsatta vinstökningar i före- 2 Statsskuldsräntor m.m. 726,9 717,4 -9,5 tagen. Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 201,1 201,9 0,8

3

Takbegränsade utgifter 928,0 919,3 -8,7

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan. 1 Statsbudgeten för 2008 enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. Skatt på konsumtion och insatsvaror har för 2007/08:FiU10, rskr. 2007/08:123). 2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 2006 sammanlagt reviderats upp med 6,5 mil- 3 I de takbegränsade utgifterna ingår ej utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. jarder kronor jämfört med statsbudgeten för 2006. Intäkterna från mervärdesskatt är knappt I tabell 11.4 redovisas av riksdagen beslutade 8 miljarder kronor högre, i huvudsak för att hus- ramar för utgiftsområden, förslag på anvisade hållens och kommunernas konsumtion blev medel på tilläggsbudget summerat per utgiftshögre än prognosen. område och de prognostiserade utgifterna för För 2007 är skatteintäkterna från skatt på respektive utgiftsområde samt för ålderspenkonsumtion och insatsvaror i linje med beräk- sionssystemet vid sidan av statsbudgeten. För ningen till statsbudgeten för 2007. vissa utgiftsområden avviker aktuella utgiftsprognoser väsentligt från de medel som riksdagen beslutat om. Nedan redogörs för de viktigaste orsakerna till avvikelserna. Viktigare

11.2 Statsbudgetens utgifter och förändringar i volymprognoserna inom vissa takbegränsade utgifter transfereringssystem jämfört med budget-

propositionen för 2008 redovisas i tabell 11.6.

Utgiftsprognos 2008

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom I statsbudgeten för 2008 uppgick utgifterna till och handikapp 767,6 miljarder kronor. I den aktuella prognosen Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli beräknas utgifterna till 757,0 miljarder kronor, cirka 1,2 miljarder kronor lägre än anvisade dvs. 10,6 miljarder kronor lägre. medel i statsbudgeten. För anslaget 19:1 Sjuk- De takbegränsade utgifterna beräknades i penning och rehabilitering m.m. är prognosen statsbudgeten för 2008 till 928,0 miljarder cirka 1,0 miljard kronor lägre än anvisade medel i kronor. I den nu aktuella prognosen beräknas de statsbudgeten. Detta förklaras främst av att takbegränsade utgifterna till 919,3 miljarder prognosen för antalet sjukdagar är lägre än vad kronor för samma år (se tabell 11.2). Att som antogs i beräkningen av statsbudgeten. utgifterna bedöms bli lägre beror bland annat på Sjukdagarnas minskningstakt tilltog under höslägre utgiftsprognoser för utgiftsområde 10 ten 2007. Minskningen av sjukdagarna har Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi- fortsatt under inledningen av 2008. kapp samt utgiftsområde 13 Arbetsmarknad än vad som beräknades i statsbudgeten. Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad I prognoserna har hänsyn tagits till föreslagna Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli beslut på tilläggsbudget (prop. 2007/08:99), cirka 3,2 miljarder kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Prognosen för flera anslag

PROP. 2007/08:100

under utgiftsområdet har reviderats ner i kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten, förhållande till anvisade medel i statsbudgeten. främst till följd av en sänkning av exportbidraget Anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning beroende på fortsatt höga världsmarknadspriser och aktivitetsstöd har reviderats ner med cirka 0,9 på jordbruksprodukter. miljarder kronor. Förklaringen är främst att Vidare bedöms utgifterna för det så kallade andelen arbetslösa som uppbär arbetslöshets- landsbygdsprogrammet, anslagen 44:1 Åtgärder ersättning förväntas bli betydligt lägre samt att för landsbygdens miljö och struktur samt 44:2 det skett en kraftigare nedgång av antalet Från EG-budgeten finansierade åtgärder för deltidsarbetslösa. landsbygdens miljö och struktur, bli cirka 0,4 Vidare har anslag 22:3 Köp av arbetsmarknads- miljarder kronor lägre än anvisade medel. Det utbildning och övriga kostnader reviderats ner beror främst på att utgifterna för programmet med cirka 0,6 miljarder kronor. Minskningen väntas förskjutas mot slutet av programperioden förklaras främst av färre ungdomar i jobb- 2007–2013. garantin jämfört med bedömningen i budgetpro- Slutligen bedöms anslaget 43:3 Gårdsstöd och positionen och av lägre kostnader i jobb- och djurbidrag m.m. bli cirka 0,4 miljarder kronor utvecklingsgarantin. högre än anvisade medel, vilket huvudsakligen Slutligen har anslag 10:3 Kommunersättningar förklaras av att utbetalningar flyttats från år 2007 m.m. reviderats ner med cirka 0,8 miljarder till 2008. Regeringen har till följd av detta kronor till följd av att prognosen för antalet beslutat att anslagssparande för 2007 får personer som beviljats uppehållstillstånd och användas för att täcka de högre utgifterna 2008. beräknas kommunplaceras reviderats ner kraftigt. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli Utgiftsområde 15 Studiestöd cirka 1,2 miljarder kronor lägre än anvisade Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli medel i statsbudgeten. Detta beror till största cirka 1,2 miljarder kronor lägre än anvisade delen på att prognosen för överkurser vid medel i statsbudgeten. Detta förklaras främst av Riksgäldens emissioner reviderats upp, samt på att utgifterna för anslaget 25:2 Studiemedel m.m. lägre ränteantaganden jämfört med de antaganförväntas bli cirka 1,2 miljarder kronor lägre än den som låg till grund för beräkningen av statsanvisade medel i statsbudgeten, vilket framför budgeten för 2008. allt beror på att prognosen för antalet studerande med rätt till det så kallade högre bidraget nu är Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska färre än i beräkningen i budgetpropositionen för gemenskapen 2008. Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli cirka 1,2 miljarder lägre än anvisade medel i Utgiftsområde 16 Utbildning och statsbudgeten. EU:s årsbudget för 2008 har universitetsforskning beslutats på en nivå som understiger nivån i det Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli ursprungliga budgetförslaget. Det beror i sin tur cirka 1,6 miljarder kronor lägre än anvisade på lägre jordbruksstöd på grund av en förändrad medel i statsbudgeten. I förhållande till den marknadssituation. Det innebär en sänkning av prognos som låg till grund för budget- Sveriges avgift med cirka 0,4 miljarder kronor. propositionen för 2008 beräknas antalet studen- Vidare har en ändringsbudget för 2007 ter på universitet och högskolor bli lägre, bland antagits för att främst justera för felaktigheter annat till följd av att en ökad efterfrågan på i andra medlemsstaters BNI-statistik. Detta arbetsmarknaden ökar utflödet från utbild- regleras dock kassamässigt först 2008 och ningarna. innebär då en sänkning av Sveriges avgift med cirka 1,5 miljarder kronor. Därutöver blev Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk med utfallet för EU:s budget 2007 lägre än den anslutande näringar slutliga EU-årsbudgeten, vilket förutses leda Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli till en ytterligare sänkning av Sveriges avgift cirka 0,6 miljarder kronor lägre än anvisade med cirka 0,3 miljarder kronor. Slutligen medel i statsbudgeten. Detta förklaras av att innebär prognosen för eurons växelkurs jämanslaget 43:4 Intervention och exportbidrag för fört med växelkursantagandet som låg till jordbruksprodukter bedöms bli cirka 0,5 miljarder

PROP. 2007/08:100

grund för beräkningen av statsbudgeten för Skillnaden mellan totalt anvisade medel på 2008 att Sveriges avgift bedöms öka med cirka ramanslag inklusive förslag till tilläggsbudget och 1 miljard kronor. prognostiserade utgifter för ramanslag beräknas nu till 26,8 miljarder kronor (exklusive stats- Förändring av anslagsbehållningar skuldsräntor). Därmed beräknas anslagsbehåll- I statsbudgeten för 2008 var den beräknade för- ningarna minska med 13,9 miljarder kronor brukningen av anslagsbehållningar inte fördelad mellan årsskiftet 2007/08 och årsskiftet 2008/09. per utgiftsområde, utan redovisades under posten Minskning av anslagsbehållningar. De totala utgifterna redovisades i statsbudgeten som summan av utgiftsramarna och beräkningsposten Minskning av anslagsbehållningar. Denna beräkningspost uppgick i statsbudgeten för 2008 till 1,3 miljarder kronor. I den aktuella prognosen för innevarande budgetår ingår emellertid förändringen av anslagsbehållningar under respektive utgiftsområde. Förändringen av anslagsbehållningarna under 2008 kan nu därför beräknas som skillnaden mellan prognostiserat utfall och anvisade medel, med hänsyn tagen till förslag till tilläggsbudget, indragningar av anslagsmedel och medgivna överskridanden (se tabell 11.3).

Tabell 11.3 Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2008

Miljarder kronor Ramanslag (Från samtliga belopp har utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. exkluderats)

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan. 1 Enligt Årsredovisning för staten 2007 (skr. 2007/08:101). 2 Enligt förslag i Tilläggsbudget till statsbudgeten 2008 (prop. 2007/08:99)

Statsbudgetens utfall 2007 visar att anslagsbehållningarna på ramanslag uppgick till 40,7 miljarder kronor vid årsskiftet 2007/08. Under 2008 kommer anslagssparandet att öka jämfört med 2007 i den mån utgifterna är lägre än anvisade medel på statsbudgeten för 2008, eller minska i den mån utgifterna överstiger anvisade medel eller till följd av beslut om indragningar. Anvisade medel föreslås på tilläggsbudget i till statsbudgeten för 2008 öka med 1,9 miljarder kronor. De hittills beräknade indragningarna av anslagsmedel bedöms uppgå till 25,3 miljarder kronor varav merparten berör rättighetsstyrda transfereringsanslag samt anslaget 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen .

PROP. 2007/08:100

Tabell 11.4 Utgifter 2007 och 2008

Miljarder kronor

2007 2008 Differens prognos– Differens Urspr. Förslag till urspr. prognos– stats- tilläggs- Totalt stats- totalt 1 2 3 4 Utgiftsområde Utfall budget budget anvisat Prognos budget anvisat

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 119,5 118,0 0,0 118,0 116,8 -1,2 -1,3 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 43,7 42,9 42,9 42,8 -0,2 -0,2 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 64,9 66,7 66,7 66,4 -0,3 -0,3

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 721,9 726,9 1,9 727,5 717,4 -9,5 -10,0

Ålderspensionssystemet vid sidan av

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 I utfallet för 2007 har anslag fördelats till de utgiftsområden de tillhör i statsbudgeten för 2008. 2 Statsbudgeten för 2008 enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10, rskr. 2007/08:123). 3 Där 0,0 anges har förslag till tilläggsbudget lämnats, men beloppet för utgiftsområdet totalt uppgår till mindre än 50 miljoner kronor. 4 Anvisat på statsbudgeten enligt riksdagens beslut i december 2007 samt förslag i Tilläggsbudget till statsbudgeten 2008 (prop. 2007/08:99).

PROP. 2007/08:100

Tabell 11.5 Förändring av takbegränsade utgifter 2009–

Regeringen avser att återkomma med ytterligare

2010 jämfört med budgetpropositionen för 2008

preciserade beräkningar avseende denna reform i

Miljarder kronor budgetpropositionen för 2009.

2009 2010

Reviderad pris- och löneomräkning

Takbegränsade utgifter i budgetpropositionen för 2008 948,6 984,1

Till följd av den slutgiltiga pris- och löneom-

Reformer 1,6 0,7 räkningen för 2009 och en ny preliminär pris-

Reviderad pris- och löneomräkning -0,6 -0,6 och löneomräkning för 2010 så minskar

utgifterna för dessa år med cirka 0,6 miljarder Övriga makroekonomiska förändringar 0,8 -2,8

Volymförändringar -2,7 -3,2 kronor per år jämfört med beräkningen i

Övrigt -0,7 -1,7 budgetpropositionen. Detta beror främst på att

Minskning av anslagsbehållningar -3,4 -4,4 arbetskraftskostnaderna mätt med

Total utgiftsförändring -4,9 -12,1 arbetskostnadsindex blivit lägre än vad som

antogs i budgetpropositionen för 2008.

Takbegränsade utgifter i 2008 års vårproposition 943,7 972,0

Övriga makroekonomiska förändringar

I jämförelse med budgetpropositionen för 2008

har anslag som styrs av den makroekonomiska

Utgiftsprognos 2009–2010

utvecklingen justerats med hänsyn tagen till nya

antaganden. De nya antagandena innebär sam- Regeringen presenterade i budgetpropositionen mantaget att de beräknade utgifterna blir 0,8 för 2008 en beräkning av de takbegränsade miljarder kronor högre 2009 och 2,8 miljarder utgifterna för åren 2008–2010. I tabell 11.5 kronor lägre 2010 jämfört med beräkningen i redovisas den totala utgiftsförändringen för åren budgetpropositionen. 2009–2010 jämfört med beräkningen i budget- Nedrevideringar av prognoserna för timlönepropositionen fördelad på olika förklaringsökningar och inkomstindex innebär att de komponenter. Tabellen visar att de takbetakbegränsade utgifterna revideras ner med cirka gränsade utgifterna 2009 och 2010 minskar med 1,3 respektive 3,0 miljarder kronor 2009 och 4,9 respektive 12,1 miljarder kronor i jämförelse 2010 jämfört med beräkningen i budgetpromed beräkningen i budgetpropositionen. positionen. Framför allt är det utgifterna för I beräkningen har hänsyn tagits till de särproålderspensionssystemet som revideras ner, men positioner med mindre ekonomiska konseäven utgifterna för föräldraförsäkringen och kvenser som lämnats under våren. De närmare sjukpenningen blir lägre. anslagsmässiga konsekvenserna kommer att Vidare har prognosen för prisbasbeloppet för redovisas i budgetpropositionen för 2009. 2009 och 2010 höjts jämfört med bedömningen i

budgetpropositionen vilket innebär att de tak- Reformer begränsade utgifterna revideras upp med cirka Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning 0,7 miljarder kronor per år, bland annat genom beräknas öka med 1,8 miljarder kronor per år högre utgifter för aktivitets- och sjukersätt- 2009 och 2010 jämfört med beräkningen i ningen samt garantipensionen. budgetpropositionen för 2008 till följd av att det Därutöver innebär en högre prognos för från och med 2008 sker en återgång till de regler bruttonationalinkomstens nivå jämfört med om pensionsrätt för aktivitets- och sjukbudgetpropositionen att utgifterna för biståndet ersättning som gällde före 2007. Offentliga beräknas öka med 0,5 miljarder kronor 2009 och sektorns finansiella sparande påverkas dock 0,6 miljarder 2010 jämfört med beräkningen i mindre eftersom ålderspensionssystemets inbudgetpropositionen. komster ökar med nästan lika mycket. Lägre prognoser för räntan på en 5-årig stats- Vidare innebär en preliminär uppskattning av obligation jämfört med budgetpropositionen effekterna av åtgärder inom ramen för sjukmedför att utgifterna bedöms bli 0,4 respektive försäkringsreformen att utgifterna beräknas 0,6 miljarder kronor lägre 2009 och 2010 till minska med cirka 1 miljard kronor 2010, jämfört följd av att utgifterna för studiemedelsräntor med beräkningen i budgetpropositionen. De beräknas minska. lägre beräknade utgifterna beror främst på Slutligen innebär en lägre växelkurs för minskningar av den långa sjukfrånvaron. kronan gentemot euron jämfört med bedöm-

PROP. 2007/08:100

ningen i budgetpropositionen att utgifterna

Tabell 11.6 Volymprognoser 2008–2010

beräknas öka med 0,6 respektive 0,9 miljarder kronor 2009 och 2010 till följd av att EU- Förändring mot budgetpropositionen för 2008 inom parentes avgiften blir högre räknat i svenska kronor. 2008 2009 2010 Under posten övriga makroekonomiska för- Asylsökande, ändringar ingår även förändringar av arbetslösgenomsnittligt antal 39 400 40 400 39 700 inskrivna per dygn (9 200) (10 900) (12 000) hetsersättning och aktivitetsstöd. Trots att de Antal sjukpenningdagar 47,6 45,6 44,6 nya makroekonomiska antagandena innebär att (netto), miljoner (-2,6) (-3,5) (-4,5) prognosen för antalet öppet arbetslösa är högre Antal personer med 525 400 516 100 496 900 än i budgetpropositionen, framför allt för 2009, sjukersättning (-3 300) (-4 100) (-11 000) beräknas utgifterna för arbetslöshetsersättning Antal personer med 23 500 25 900 28 000 dock inte öka i motsvarande grad eftersom aktivitetsersättning (-400) (-600) (-700) prognosen för andelen ersättningsberättigade av Antal personer med 1 627 200 1 692 100 1 760 400 de öppet arbetslösa samtidigt sjunkit. tilläggspension (1 400) (4 500) (8 700) Antal personer med 578 700 706 000 836 500 Volymer inkomstpension (3 300) (6 600) (11 100) Utgifterna har också förändrats jämfört med Totalt antal kommunmottagna 23 200 20 200 19 500 beräkningen i budgetpropositionen för 2007 till personer under året (-7 800) (-6 600) (-4 600) följd av nya prognoser för volymer inom Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt. regelstyrda transfereringssystem. Sammantaget innebär volymförändringarna att utgifterna be- Övrigt räknas bli 2,7 miljarder respektive 3,2 miljarder Revideringar av utgifterna kan föranledas av nya kronor lägre 2009 och 2010 jämfört med prognosmetoder, justeringar till följd av ny beräkningen i budgetpropositionen. I tabell 11.6 information, korrigeringar av tidigare gjorda fel i redovisas ett urval av volymprognoserna för åren prognoserna samt regeländringar utanför reger- 2008–2010 samt förändringar av dessa prognoser ingens kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. jämfört med budgetpropositionen 2008. Sammantaget innebär denna typ av för- Prognosen för antalet sjukdagar har reviderats ändringar att de takbegränsade utgifterna beräkner betydligt jämfört med bedömningen i nas bli 0,7 respektive 1,7 miljarder kronor lägre budgetpropositionen, vilket innebär att utgifän beräkningen i budgetpropositionen (se tabell terna för sjukpenningen beräknas bli nära 2 11.5), bland annat genom att Sveriges EU-avgift miljarder kronor lägre 2009, samt nära 2,5 mil- har reviderats ner jarder kronor lägre 2010 jämfört med bedömningen i budgetpropositionen. Även prognosen Förändring av anslagsbehållningar för antalet personer som beviljats uppehålls- Statliga myndigheter har vissa möjligheter att tillstånd och beräknas kommunplaceras under fördela sina utgifter över tiden. Medel på 2009 och 2010 har reviderats ner kraftigt vilket ramanslag som inte utnyttjas under ett budgetår innebär att utgifterna bedöms bli 1,1 respektive kan inom vissa gränser sparas till nästa år. 0,9 miljarder kronor lägre än bedömningen i Myndigheter har också möjlighet att inom vissa budgetpropositionen. gränser låna av efterföljande års anslag. Förskjutningar av detta slag redovisas som en för alla ramanslag gemensam beräkningspost benämnd Minskning av anslagsbehållningar, som ingår i de takbegränsade utgifterna. I förhållande till bedömningen i budgetpropositionen för 2008 beräknas anslagsbehållningarna öka med 3,4 respektive 4,4 miljarder kronor mer 2009 och 2010 än bedömningen i budgetpropositionen, vilket minskar utgiftsprognoserna för dessa år jämfört med beräkningen i budgetpropositionen. Som exempel kan nämnas att utgifterna för EU:s landsbygdsprogram under Utgiftsområde 23 beräknas för-

PROP. 2007/08:100

skjutas mot slutet av programperioden 2007– Statsbudgetens saldo 2008–2010 2013, vilket ökar anslagsbehållningarna 2009 och 2010. Jämfört med prognosen för statsbudgetens saldo som presenterades i budgetpropositionen för 2008 har saldot förbättrats med 14 miljarder kronor 2008, vilket förklaras av att inkomsterna

11.3 Statsbudgetens saldo har ökat samtidigt som utgifterna har minskat.

För åren 2009 och 2010 har statsbudgetens saldo Statsbudgetens saldo 2007 försämrats med 11 respektive 4 miljarder kronor jämfört med beräkningen i budgetpropositionen, En fullständig uppföljning av statsbudgeten för vilket främst beror på att skatteinkomsterna budgetåret 2007 sker i regeringens skrivelse Års- beräknas minska. En mer utförlig jämförelse av redovisning för staten 2007 (skr. 2007/08:101). inkomster och utgifter i förhållande till budget- Sammanfattningsvis framgår av skrivelsen att propositionen för 2008 redovisas i avsnitt 11.1– statsbudgetens saldo 2007 uppgick till 103,2 11.2. miljarder kronor. Jämfört med prognosen för statsbudgetens

Tabell 11.8 Förändring av statsbudgetens saldo 2008–

2010 jämfört med budgetpropositionen för 2008

saldo för 2007 som presenterades i budget- Miljarder kronor propositionen för 2008 blev utfallet 31,3 2008 2009 2010 miljarder kronor lägre (se tabell 11.7). Utfallet

Statsbudgetens saldo i

för inkomsterna blev 44,4 miljarder lägre än

budgetpropositionen för 2008 90,5 116,3 147,1

prognosen i budgetpropositionen för 2008,

Inkomster 3,3 -16,2 -17,0

vilket främst beror på att inkomsterna från för- Skatter m.m. -2,7 -20,2 -19,3 säljning av statliga aktieinnehav blev 32 miljarder Övriga inkomster 6,0 4,0 2,3 kronor lägre än beräknat. Utfallet för utgifterna

Utgifter m.m. -10,6 -5,6 -12,9

blev 13,4 miljarder lägre än prognosen i budget- Utgifter exkl. statsskuldsräntor -9,5 -4,6 -10,4 propositionen för 2008, vilket förklaras främst av Statsskuldsräntor -1,1 -1,6 -1,9 lägre kostnader för ohälsa och arbetslöshet samt 1 Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. 0,0 0,6 -0,5 ett lägre utfall för Riksgäldskontorets netto-

Förändring av statsbudgetens saldo 14,0 -10,6 -4,1

utlåning. Utgifterna för statsskuldsräntor blev Statsbudgetens saldo i

2008 års vårproposition

dock högre än bedömningen i budget-

104,5 105,7 143,0

propositionen. Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Inklusive kassamässig korrigering.

Tabell 11.7 Statsbudgetens utfall 2007

Miljarder kronor Differens Prognos i utfall – BP 08 Utfall prognos

Inkomster 908,1 863,7 -44,4

Skatter m.m. 1 829,8 815,6 -14,2 Övriga inkomster 1 78,3 48,1 -30,2

Utgifter m.m. 773,6 760,5 -13,1

Utgifter exkl. statsskuldsräntor 2 730,4 721,9 -8,5 Statsskuldsräntor 42,1 47,3 5,2 Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. 3 1,1 -8,7 -9,7

Budgetsaldo 134,5 103,2 -31,3

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 För jämförbarhet med statsbudgeten redovisas utfallen enligt de i statsbudgeten gällande principerna. 2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 3 Inklusive kassamässig korrigering.

12 Bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet

PROP. 2007/08:100

12 Bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet

Sammanfattning I detta kapitel redovisas de offentliga finansernas utveckling på lång sikt. Fokus i analysen ligger på den demografiska utveck- • Under de närmaste 25 åren kommer lingens påverkan på offentliga utgifter och andelen äldre i befolkningen att öka i för- inkomster. Beräkningarna ger ett underlag för hållande till dem i förvärvsaktiv ålder. debatt om och analys av den kommande • En ökande andel äldre kommer att sätta de utvecklingen. De beräkningar som redovisas är offentliga finanserna under press. Fler ett underlag för beslut. Regeringen har inte tagit äldre medför ökade kostnader för sjukvård ställning i dessa frågor. och äldreomsorg samtidigt som färre förvärvsaktiva ger krympande skattebaser. • Med dagens ambitionsnivå i den offentliga

12.1 Den offentliga sektorns

servicen och dagens skattenivå balanserar

finansiering

de offentliga finanserna på lång sikt på gränsen till hållbarhet. I Sverige liksom i många andra länder kommer • Reformer utöver de som ryms inom överandelen äldre i befolkningen att öka påtagligt de skottsmålet är inte förenliga med långnärmaste decennierna. Fler personer i icke siktig hållbarhet. yrkesaktiv ålder i relation till dem i yrkesaktiv • Målet om en procents överskott i de ålder kommer att sätta den offentliga sektorns offentliga finanserna över en konjunkturfinanser under press. Denna utveckling ställer cykel bör upprätthållas ytterligare en tid. krav på den ekonomiska politiken redan i dag. • Sysselsättningens långsiktiga utveckling är Problemet illustreras schematiskt i diagram 12.1, viktig för hållbarheten. Ytterligare åtgärder den yttre (ljusgrå) fyrkanten representerar som ökar arbetsutbudet är därför centrala befolkningen. Vid en given nivå på det offentliga liksom goda betingelser för tillväxt. åtagandet avseende vård, omsorg, utbildning och • Även om en strikt budgetpolitik förs och inkomsttrygghet i form av pensioner m.m. arbetsmarknaden utvecklas väl uppkom- kommer utgifterna att öka om befolkningen mer inget utrymme att förbättra eller ut- växer. Den svarta pilen visar på det utgiftstryck öka den offentliga servicen på lång sikt. som en ökande livslängd medför. Den inre Om hushållen i framtiden vill ta ut en del (svarta) fyrkanten representerar arbetskraften, det är de personer som befinner sig i arbetsför av tillväxten i form av ökad konsumtion av ålder och som deltar på arbetsmarknaden som i välfärdstjänster, måste detta till en behuvudsak måste finansiera all offentlig verktydande del sannolikt ske utanför ramen samhet. Om antalet personer i arbetsför ålder för det offentliga åtagandet. minskar i förhållande till befolkningens storlek

PROP. 2007/08:100

måste skatteinkomsterna öka, antingen genom själva bidrar till tjänsternas finansiering. Om att arbetskraftsdeltagandet och medelarbetstiden detta inte sker så kommer antingen kommande ökar eller genom att skattesatserna höjs. Höjda generationer att belastas hårdare än de nu aktiva skattesatser medför då att resurser förs över från generationerna eller så måste kvalitet i, och privat till offentlig produktion. Ett alternativ till omfattning av, vård och omsorg minskas. ökade skatteintäkter är att minska de offentliga I detta kapitel redovisas två scenarier över hur utgifterna. Detta kan ske antingen genom ett befolkningsutvecklingen i kombination med minskat utanförskap, en effektivisering av den olika grad av arbetskraftsdeltagande kan tänkas offentliga verksamheten eller en minskad påverka de offentliga finanserna. Det framgår då ambitionsnivå i det offentliga åtagandet. tydligt att ett varaktigt högre arbetsutbud på- De grå pilarna representerar olika hot mot den tagligt gynnar såväl det framtida välståndet som offentliga sektorns finansieringsmöjligheter. Ett de offentliga finanserna. I det följande avser senarelagt inträde på arbetsmarknaden eller en redovisningen, om inte annat anges, ett bassänkt pensionsålder innebär, liksom ett minskat scenario där bara effekten av redan beslutade arbetskraftsdeltagande bland dem i åldrarna där- reformer beaktats. emellan, att den offentligfinansiella situationen försvåras. De kommande demografiska förändringarna kommer i sig att medföra ett ökat

tryck på de offentliga finanserna. Det är därför 12.2 Den demografiska utvecklingen

av yttersta vikt att de grå pilarna vänds utåt, så att en större del av befolkningen kan bidra till att Sveriges befolkning uppgår i dagsläget till finansiera de ökade utgifter som den svarta pilen 9,1 miljoner personer. Enligt den befolkningsrepresenterar. prognos som presenterades av Statistiska centralbyrån under våren 2007 kommer befolkningen

Diagram 12.1 Stiliserad bild av den offentliga sektorns

2050 att ha växt till 10,5 miljoner personer. Den

finansieringsproblem

största ökningen sker av antalet personer som är Befolkning Arbetskraften 65 år eller äldre (se bilaga 4). Den demografiska utvecklingen kan sammanfattas i försörjningskvoter där antalet personer i icke-yrkesverksam ålder sätts i relation till antalet personer i yrkesverksam ålder. Försörjningskvoten för äldre, mätt som antalet personer som är 65 år och äldre i förhållande till personer i åldrarna 20–64 år, beräknas öka från ca 30 procent 2007 till ca 44 procent 2035. 68 Detta är en måttlig ökning i ett internationellt 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 perspektiv. Mellan 2004 och 2050 bedöms t.ex. Ålder äldrekvoten inom EU öka från 25 till 50 procent. Försörjningskvoten för yngre, mätt som 69 Ytterligare ett sätt att mildra de offentligantalet personer under 20 år i relation till finansiella konsekvenserna av en åldrande bepersoner i åldrarna 20–64 år, är mer stabil och folkning är att använda de närmaste åren till att varierar kring 40 procent (diagram 12.2.) bygga upp reserver och minska den offentliga skuldsättningen. För att kunna bibehålla en väl utbyggd skattefinansierad välfärd även i framtiden krävs sannolikt både ett högt sparande i 68 den offentliga sektorn under de närmaste åren I takt med att livslängden ökar borde möjligen även pensionsåldern och fortsatta ansträngningar för att öka antalet stiga. För att äldrekvoten ska behållas på 30 procent måste gruppen äldre år 2035 definieras som 70 år eller äldre och aktiv ålder som 20 till 69 år. I personer i arbete. Ett högt offentligt sparande i de scenarier som presenteras här antas dock ingen förändring i genomdag motiveras i grund och botten av en jämnare snittlig pensionsålder. fördelning av försörjningsbördan mellan olika 69 Äldrekvoten definieras då som antalet personer som är 65 år eller äldre generationer. Ett offentligfinansiellt överskott i i förhållande till antalet personer mellan 15 och 64 år. Med motsvarande dag innebär att de stora generationer som i fram- definition ökar äldrekvoten i Sverige mellan 2004 och 2050 från 26 till tiden kommer att efterfråga vård och omsorg 40 procent.

PROP. 2007/08:100

Diagram 12.2 Demografiska försörjningskvoter

kapitel 6–9. Sysselsättningsutvecklingen efter 2011 bygger huvudsakligen på den förväntade Procent 46 befolkningsutvecklingen. I beräkningen antas 44 svenskfödda och utrikes födda kvinnor och män inom olika åldersgrupper arbeta i samma ut- 42 sträckning som i dag. Genomsnittlig arbetstid, 40 andelen sysselsatta, arbetslösa m.m. hålls alltså 38 konstant inom grupper definierade efter kön, 36 ålder och födelseland. 34 Yngrekvot Äldrekvot På kort sikt spelar förändringen av ålders- 32 sammansättningen stor roll. Det är antalet personer i åldern 20–29 år, med ett relativt lågt 30 arbetskraftsutbud, som står för hela befolknings- 28 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 Källa: Statistiska centralbyrån. tillväxten i den yrkesaktiva åldersgruppen de närmaste åren. Samtidigt minskar antalet per- Invandringen står för huvuddelen av be- soner i övriga yrkesverksamma åldrar. På lite folkningstillväxten. Invandringen är av av- längre sikt är de ursprungsmässiga sammangörande betydelse för tillväxten av befolkningen sättningsförändringarna viktigare. Andelen ini yrkesverksam ålder. Utan invandring skulle vandrare och framför allt personer födda utanför antalet personer i åldersgruppen 20–64 år minska EU i åldersgruppen 20–64 år växer då snabbt. (se diagram 12.3). Den avgjort största delen av Fram t.o.m. 2014 antas även att en viss invandrarna utgörs av personer som är födda anpassning till följd av de utbudsstimulerande utanför EU. Denna grupp har i dagsläget en åtgärder som genomförts under mandatperioden betydligt lägre sysselsättningsgrad än genom- och som beslutats i budgetpropositionen för snittet. Den ökning som förutses i ålders- 2008 fortfarande pågår. Genom jobbskattegruppen 20–64 år resulterar därför, om inte- avdraget och andra åtgärder blir det mer lönsamt grationen av invandrare på arbetsmarknaden inte att arbeta och detta kommer på sikt att leda till förbättras, endast i en svag ökning av antalet ett högre arbetsutbud och en högre sysselsysselsatta. sättning. Anpassningen sker dock inte omedelbart utan kommer att pågå under en längre Diagram 12.3 Befolkningen i åldrarna 20–64 år period som sträcker sig in i långsiktsprojektionens första år. Förändring jämfört med 2007, tusental personer 500 Produktiviteten i näringslivet antas fram till Total förändring 2020 öka med i genomsnitt 2,7 procent per år. 400 Inrikes födda Detta ligger i linje med Konjunkturinstitutets

Utrikes födda

bedömning och är något lägre än de senaste 300 200 14 årens relativt snabba produktivitetstillväxt, 100 men är betydligt snabbare än ökningstakten under 1970- och 1980-talen. Under åren efter 70 0 2020 antas produktivitetstillväxttakten i närings- -100 livet gradvis sjunka till i genomsnitt 2,4 procent per år. Produktivitetstillväxten i offentlig sektor -200 antas vara noll. I kombination med syssel- -300 71 2007 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047 Källa: Statistiska centralbyrån.

70 Konjunkturinstitutet (2006) Timmar, kapital och teknologi – vad

12.3 Den ekonomiska utvecklingen

betyder mest? , SOU 2008:14, bilaga 6 till långtidsutredningen 2008. 71

efter 2011

Tidigare var produktivitetsutvecklingen i offentlig sektor per definition noll i nationalräkenskaperna. Dessa principer har nu reviderats så att produktivitetsnivån i vissa delar av offentlig sektor kan variera över Den långsiktiga framskrivningen av den ekotiden. De resultat som hittills redovisats ger dock liten vägledning och nomiska utvecklingen utgår från den kalkyl för antagandet om konstant produktivitet behålls därför i de långsiktssvensk ekonomi fram till 2011 som redovisas i projektioner som presenteras här.

PROP. 2007/08:100

sättningsförskjutningar mellan privat och offent- och speglar inte förväntningar avseende faktiska lig sektor leder detta till en produktivitetsökning åtgärder. Anpassningen sker i beräkningarna i hela ekonomin som varierar mellan 2,3 procent genom en transferering från staten till hushållen. och 1,9 procent per år under perioden 2012– Transfereringen förbättrar hushållens inkomster 2050. och privat konsumtion men antas inte påverka BNP-tillväxten ges av produktivitetsökningen ekonomins funktionssätt i övrigt. Antagandena i och utvecklingen av antalet arbetade timmar beräkningarna är i denna mening orealistiska (diagram 12.4). Den beräknas växa med knappt men scenariot har ändå ett pedagogiskt värde. 2,3 procent om året i genomsnitt under perioden Scenariot visar på effekterna av en ”oförändrad” 2007–2050. BNP per capita växer med drygt politik där ambitionsnivån i det offentliga 1,9 procent per år i genomsnitt. åtagandet ligger fast och finansieringen sker Företagens vinstnivåer antas vara oförändrade, enligt oförändrade principer. vilket innebär att löneutvecklingen i privat sek- För att illustrera betydelsen av strukturella tor styrs av produktivitetsutvecklingen. Lönerna reformer för de offentliga finansernas långsiktiga i offentlig sektor antas följa lönerna i närings- utveckling kontrasteras detta basscenario med livet. Då produktivitetsutvecklingen i offentlig ett alternativt scenario – ett s.k. sysselsättningssektor antas vara noll medför detta att produk- scenario. Där sker anpassningen till enprocenttiviteten i den totala ekonomin växer lång- målet genom skattesänkningar som varaktigt sammare än lönerna. De viktigaste beräknings- höjer arbetsutbudet och sysselsättningen. 72 74 förutsättningarna sammanfattas i bilaga 4. Skattesatserna hålls konstanta efter 2015, såväl utgifter som inkomster styrs därefter i huvudsak av demografiska faktorer. Detta medför att Diagram 12.4 BNP, arbetade timmar och produktivitet 75 överskottsmålet inte kommer att uppnås efter Procentuell utveckling 2015. De offentliga finanserna kommer i 3,5

BNP

beräkningarna därför att uppvisa underskott 3,0 Arbetade timmar

Produktivitet (i hela ekonomin)

under långa perioder. Dessa underskott är en 2,5 direkt följd av de antaganden som gjorts i 2,0 beräkningarna och ska tolkas som en betingad 1,5 1,0 konsekvensanalys och inte som en prognos. Det 0,5 finanspolitiska ramverk som överskottsmålet är 0,0 en del av kommer så småningom att ersättas av ett annat ramverk. Hur detta ramverk ska 2008 2013 2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 76 -0,5 -1,0 utformas och vilka anpassningar av den ekonomiska politiken som eventuellt blir nödvändiga för att upprätthålla detsamma bedöms inte i detta kapitel. Utvecklingen efter 2015 är alltså en mekanisk framskrivning som beskriver

12.4 De offentliga finanserna

vad som, givet ett antal antaganden, skulle hända i avsaknad av ett framtida finanspolitiskt regel- De offentliga finanserna uppvisar år 2011 ett verk. överskott motsvarande 4,1 procent av BNP. Efter 2011 antas att de successivt anpassas så att målet om en procents överskott uppnås. 73 Denna anpassning är av beräkningsteknisk natur

72 Detta hade varit fallet även med en positiv produktivitetstillväxt i 74 I bilaga 4 redovisas information över de offentliga finansernas offentlig sektor så länge denna tillväxt är lägre än i privat sektor. utveckling i sysselsättningsscenariot. 73 Regeringen har uttalat att den avser att upprätthålla detta finans- 75 I basscenariot konstanthålls skattekvoten redan från 2011 medan politiska mål under innevarande mandatperiod och så länge det är låsningen sker från 2015 i sysselsättningsscenariot. nödvändigt för att de offentliga finanserna ska utvecklas på ett långsiktigt 76 Regeringen har påbörjat ett arbete med en samlad översyn av det uthålligt sätt. I beräkningarna antas att den offentliga sektorns finansiella finanspolitiska ramverket i syfte att öka dess tydlighet och transparens saldo år 2015 visar ett överskott motsvarande 1 procent av BNP. samt för att stärka ramverket inför framtida utmaningar (se avsnitt 4.2).

PROP. 2007/08:100

Offentliga sektorns inkomster Mellan 2020 och 2030 beräknas de primära utgifterna som andel av BNP öka med knappt Skatteinkomsternas långsiktiga utveckling är i 2 procentenheter (tabell 12.1.). Utgiftskvoten hög grad beroende av sysselsättnings- når sin kulmen i mitten av 2030-talet. Det är utvecklingen. Huvuddelen av skatterna är en huvudsakligen offentlig konsumtion av sjukvård direkt eller indirekt beskattning av arbete. Den och äldreomsorg som ökar, men även hushållsstörsta delen av hushållens inkomstskatter samt transfereringar i form av pensioner växer. de sociala avgifterna styrs av lönesumman. Dessa Den tekniska justeringen (transferering från skatter står för mer än hälften av de offentliga staten till hushållen) blir något större än inkomsterna. Utvecklingen på arbetsmarknaden förändringen i finansiellt sparande mellan 2011– är också av stor betydelse för hushållens 2015. Detta beror på att de åldersanknutna konsumtionsutgifter. Dessa genererar skatte- utgifterna faktiskt minskar under denna period. inkomster i form av mervärdesskatt och punkt- Det är först efter 2015 som det demografiska skatter. Även om skattesatserna hålls oför- utgiftstrycket sätter in på allvar (diagram 12.5). ändrade i förhållande till respektive skattebas, kommer den totala skattekvoten, dvs. skatter

Diagram 12.5 Utgifter för ålderspensioner, sjukvård och äldreomsorg

och avgifter i förhållande till BNP, att förändras Procent av BNP något de närmaste decennierna. Orsaken är att 21,0 ett antal viktiga skattebaser kan förväntas växa snabbare än BNP. Detta gäller t.ex. hushållens 20,5 konsumtionsutgifter och de beskattade transfereringarna, som växer när antalet pensionärer 20,0 ökar. 19,5

19,0

Offentliga sektorns utgifter

18,5 Befolkningsstrukturens förändring får stora effekter på de offentliga utgifterna. Allt fler äldre 18,0 2008 2013 2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 i befolkningen påverkar utgifterna för pensioner, sjukvård och äldreomsorg. Pensionsutgifterna Totalt sett utgör offentlig konsumtion och som andel av BNP beräknas öka från 8,1 procent transfereringar (exklusive den tekniska juster- 2008 till som högst 8,5 procent i början av 2030ingen) en relativt konstant andel av BNP och talet, för att sedan sjunka ner mot 7,4 procent 2050. Utgifterna för sjukvård och äldreomsorg minskar faktiskt något mot slutet av kalkylperioden. Förklaringen är att antagandet om en beräknas öka från 9, 9 procent 2008 till drygt oförändrad kvalitet och omfattning i den offent- 12,3 procent av BNP 2050. Sammantaget ökar liga verksamheten leder till minskade offentliga utgifterna för pensioner, sjukvård och äldreutgifter som andel av BNP i takt med att omsorg med knappt 2,6 procentenheter som ekonomin växer. Fram till början av 2030-talet andel av BNP fram till i början av 2030-talet (diagram 12.5). Därefter sjunker de något. hålls dock utgiftstrycket uppe av demografin.

PROP. 2007/08:100

Tabell 12.1 Offentliga finanser

Procent av BNP 2000 2008 2010 2015 2020 2030 2040 2050

1 Teknisk justering 0,0 0,0 0,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Primärt finansiellt sparande 4,8 2,2 2,5 -0,2 -0,4 -2,0 -1,7 -0,9 Kapitalinkomster, netto -1,1 0,7 0,8 1,2 1,3 1,0 0,1 -0,4 Finansiellt sparande 3,7 2,9 3,3 1,0 0,9 -1,0 -1,6 -1,3

Finansiell ställning

Statsskuld 56,8 31,1 21,3 5,7 0,2 1,8 13,5 23,2 2 Mastrichtskuld 53,6 35,3 25,9 11,1 6,5 9,4 21,5 30,9 Nettoskuld 5,5 -22,9 -26,5 -33,8 -34,3 -24,4 -5,7 5,0 1 Transferering från staten till hushållen som medför att det finansiella sparandet i offentlig sektor blir precis en procent av BNP 2015. 2 Konsoliderad bruttoskuld minus pensionssystemets tillgångar av statspapper (se kapitel 9.3). Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Hållbara offentliga finanser

Diagram 12.6 Statsskulden

Procent av BNP I diagram 12.6 illustreras de offentliga 35 finansernas långsiktiga utveckling med stats- 30

Basscenario

skuldens andel av BNP fram till 2050. I 25

Sysselsättningsscenario

diagrammet visas utvecklingen för både 20 basscenariot och det s.k. sysselsättnings- 15 scenariot. Gemensamt för de bägge scenarierna 10 är, som tidigare beskrivits, att de offentliga 5 finanserna antas uppvisa ett överskott på 0 1 procent av BNP år 2015. Den offentliga -5 sektorns finansiella sparande antas minska linjärt -10 mellan 2011 och 2015 från 4,1 procent av BNP 2008 2013 2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 till 1 procent av BNP. I basscenariot, som detta avsnitt hittills byggt på, försämras saldot genom För att bedöma om de offentliga finanserna kan en transferering från staten till hushållen. Denna betraktas som långsiktigt hållbara i formell transferering kommer att påverka hushållens mening utgår man från den offentliga nettodisponibla inkomster, deras konsumtion och skulden snarare än statsskulden. I strikt mening därigenom skatteintäkter från konsumtions- är de offentliga finanserna hållbara om nuvärdet skatter. I sysselsättningsscenariot åstadkoms av alla framtida inkomster och utgifter, exklusive neddragningen av budgetsaldot istället genom räntor, är lika med eller större än nettoskulden i skattesänkningar som är utformade så att periodens början. EU-kommissionen har tagit arbetsutbudet stimuleras (se faktaruta). fram en indikator som bygger på en sådan strikt Kalkylen för basscenariot resulterar i en hållbarhetsdefinition. Indikatorn, kallad S , 77 2 skuldkvot 2050 som är lägre än 2008. Samtidigt anger den permanenta budgetförstärkning som inger skuldökningen mot slutet av perioden en viss oro vad gäller den offentligfinansiella hållbarheten. Kalkylen för sysselsättningsscenariot uppvisar en statsskuld som år 2050, 77 Long-term Sustainability of Public Finances in the European Union, mätt som andel av BNP, är ca 13 procentenheter European Economy no. 4/2006. Indikatorns konstruktion beskrivs även i lägre än i basscenariot. bilaga 4.

PROP. 2007/08:100

krävs för att strikt hållbarhet ska uppnås. S 2 140 000 och 148 000 personer beroende på vilket uttrycks i andel av BNP och blir i basscenariot år i perioden som studeras. BNP ligger efter -0,3 och i sysselsättningsscenariot -0,6. De anpassningen varaktigt över 2,5 procent högre än negativa värdena betyder att de offentliga i basscenariot (diagram 12.7). Utöver det 79 finanserna är hållbara enligt detta kriterium och generellt ökade välstånd som en fortsatt strukatt de tål en liten permanent budgetförsvagning turellt inriktad politik sannolikt leder till, medför (ökade utgifter eller minskade skatter). I bas- den även utrymme för framtida reformer i form 78 scenariot motsvarar detta utrymme 0,3 procent av ytterligare skattesänkningar eller satsningar på av BNP och i sysselsättningsscenariot finns exempelvis vård och omsorgstjänster. utrymme för en permanent budgetförsvagning Bedömningen att de offentliga finanserna är på 0,6 procent av BNP utan att hållbarheten långsiktigt hållbara i basscenariot är avhängig de äventyras. antaganden som gjorts i beräkningarna. Av 80 De offentliga finanserna kan alltså betraktas avgörande betydelse är att de offentliga utsom långsiktigt hållbara i både basscenariot och gifterna inte ökar mer än vad som är demosysselsättningsscenariot. Man bör dock betänka grafiskt betingat för perioden efter 2011. Detta att hållbarheten uppnås med liten marginal i innebär att den förväntade framtida tillväxten basscenariot och att långa framskrivningar är inte till någon del används för att öka den behäftade med stor osäkerhet. Scenariot illust- offentliga servicens kvalitet eller omfattning. rerar överskottsmålets betydelse för möjligheten I takt med att ekonomin växer kommer att bibehålla standarden i de skattefinansierade utrymmet för olika typer av konsumtion att välfärdssystemen. För att statsskulden som andel växa. Privat konsumtion av varor och tjänster av BNP inte ska närma sig ohållbara nivåer på växer t.ex. med motsvarande 16 procentenheter lång sikt och framtvinga nedskärningar, måste av BNP i fasta priser under trettioårsperioden skuldkvoten minska snabbt de närmaste åren. mellan 2007 och 2037 (se diagram 12.8).

Diagram 12.7 BNP-effekt av sysselsättningsscenariot Diagram 12.8 Offentlig sjukvårds- och äldreomsorgs-

Procent konsumtion samt privat konsumtion Andel av BNP i fasta priser (2006 år priser) 3,5 3,0 10,0 65 2,5 9,5 2,0 60 1,5 9,0 1,0 8,5 55 0,5 8,0 0,0 50

Sjukvård och äldreomsorg

2007 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047 7,5 Anm: I diagrammet anges den ökning av BNP som uppkommer i Privat konsumtion (höger axel) sysselsättningsscenariot i förhållande till basscenariot. 7,0 45 2007 2012 2017 2022 2027 2032 2037 Sysselsättningsscenariot illustrerar tydligt den avgörande betydelse som en permanent ökad sysselsättning har för det framtida välståndet. Under perioden 2012–2018 ökar sysselsättning och BNP betydligt snabbare i detta scenario. Sysselsättningsgraden ökar permanent med 2,4 procentenheter vilket motsvarar mellan

79 Den sysselsättningseffekt som skattesänkningarna medför får i beräkningarna inte fullt genomslag på produktionsnivån. Detta beror på att produktiviteten hos de tillkommande sysselsatta antas vara något lägre 78 De känslighetsanalyser som redovisas i bilaga 4 visar att om än i arbetskraften i genomsnitt. Se faktaruta. produktivitetsantagandet sänks något eller om standarden i den offentliga 80 För att bedöma hur robust hållbarheten är redovisas i bilaga 4 servicen ökar trendmässigt (men svagt) så uppfylls inte hållbarhets- resultaten från två känslighetskalkyler där centrala antaganden har kriteriet i basscenariot. varierats.

PROP. 2007/08:100

I beräkningen antas, som tidigare nämnts, att den offentliga konsumtionen inte växer mer än vad som är demografiskt motiverat. Detta medför att den offentliga konsumtionen i volymtermer (fasta priser) kommer att minska relativt annan konsumtion. I diagram 12.8 illustreras effekten med konsumtion av sjukvård och äldreomsorg som i beräkningarna sjunker från 9,8 till 7,2 procent av BNP. Totalt sett minskar den offentliga konsumtionens andel av BNP från 25,8 till 15,9 procent av BNP i volymtermer mellan 2007 och 2037. Om hushållen önskar konsumera mer av de tjänster som i dagsläget tillhandahålls av den offentliga sektorn måste detta sannolikt finansieras privat. Helt avgörande är också att en hög sysselsättningsnivå kan upprätthållas. Om sysselsättningen sjunker kommer skattebelastningen på de arbetande att behöva höjas om ambitionsnivån i det offentliga åtagandet ska bestå. Högre produktivitet skulle kunna 81 kompensera ett minskat arbetsutbud vad gäller den aggregerade produktionen i ekonomin. Men om löner i såväl privat som offentlig sektor styrs av produktivitetsutvecklingen skulle en sådan ökning driva på kostnadsutvecklingen i den arbetsintensiva offentliga produktionen.

81 En sådan åtgärd skulle dock riskera få till följd att sysselsättningen minskar ytterligare på sikt via de beteendeeffekter som högre skatter medför.

PROP. 2007/08:100

Arbetsutbud och produktivitet i så stora skattesänkningar motsvarar 9,6 procentsysselsättningsscenariot enheter. Med en elasticitet på 0,25 leder detta till att sysselsättningsgraden ökar med 2,4 (9,6 * I basscenariot bestäms arbetsutbudet helt och 0,25) procentenheter. hållet av demografiska faktorer. Sysselsättning, Anpassningarna antas ta 4 år för att få fullt medelarbetstid och arbetslöshet m.m. hålls oför- genomslag. Full effekt uppnås alltså 2018 om ändrade inom grupper definierade utgående från den sista skattesänkningen genomförs 2015. I ålder, kön och födelseland. Antalet arbetade basscenariot var antalet sysselsatta 4 569 040 timmar i ekonomin bestäms då entydigt av personer 2018 och antalet personer i arbetsför befolkningstillväxten och befolkningens sam- ålder (16–64 år) var 5 861 620 vilket ger en mansättning. I kombination med en exogent sysselsättningsgrad på 77,95 procent. En ökning given produktivitetsutveckling bestämmer detta av sysselsättningsgraden med 2,4 procentenheter även BNP-utvecklingen. till 80,35 procent ger att antalet sysselsatta ökar I sysselsättningsscenariot påverkas såväl med 140 680 (5 861 620 * 0,024) personer. sysselsättning som produktivitet endogent i Under resten av simuleringsperioden kommer modellen av förändrade skattenivåer. De skatte- skillnaden i sysselsättningsgrad mellan scensänkningar som genomförs i scenariot antas arierna inte att ändras, däremot kommer påverka arbetskraftsdeltagande och syssel- skillnaden i antalet sysselsatta mellan referenssättning via en elasticitet . Om skattekilen sänks och sysselsättningsscenarierna att variera i takt med en procentenhet antas detta medföra att med antalet personer i arbetsför ålder. sysselsättningsgraden ökar med 0,25 procent- De som inkluderas på arbetsmarknaden tack enheter. Sysselsättningen och arbetskrafts- vare sänkta skatter antas ha en produktivitet som 82 deltagandet antas påverkas lika mycket vilket motsvarar 70 procent av den genomsnittliga betyder att arbetslösheten inte påverkas. Den produktiviteten hos den initiala arbetskraften. genomsnittliga arbetstiden antas inte heller den Därmed får det ökade arbetsutbudet inte fullt påverkas. Den ökade sysselsättningen får därmed genomslag på produktionsnivån i ekonomin. fullt genomslag på det totala antalet arbetade Den ökade sysselsättningen leder initialt till en timmar i ekonomin. lägre produktivitetstillväxt. Denna effekt är 83 84 De sjunkande skattenivåerna som upp- tillfällig, på lång sikt återgår produktivitetskommer i sysselsättningsscenariot kommer att utvecklingen till samma tillväxttakt som i basha permanenta effekter på arbetsutbudet. Det scenariot. Produktivitetsnivån kommer däremot utrymme för skattesänkningar (eller utgifts- att bli permanent lägre. ökningar) som enligt medelfristkalkylen finns år 2011 motsvarar 3,1 (4,1–1,0) procent av BNP. När arbetsutbudet börjar öka år 2012 till följd av de skattesänkningar som då inleds uppstår utrymme för ytterligare skattesänkningar. När hänsyn tas till den anpassning av arbetsutbudet som uppkommer mellan 2012 och 2015 motsvarar det totala utrymmet för skattesänkningar 5,7 procent av BNP. Effekten på skattekilen av

82 Detta ligger i linje med de elasticiteter mellan skattekil och sysselsättning som redovisas i exempelvis Bassanini & Duval (2006), Nicoletti & Scarpetta (2005), Nickell et. al. (2003) och Nickel & Layard (1999). Skattekilen definieras här som hushållens direkta skatter dividerat med beskattningsbar inkomst. 83 Arbetsutbudsanpassningen är implementerad på ett förenklat sätt, dels bör eventuellt medelarbetstiden minska något om sysselsättningen ökar. Dels kommer, enligt studierna i fotnoten ovan, en stor del av den ökande sysselsättningen från minskad arbetslöshet och inte enbart från ett ökat arbetskraftsdeltagande. 84 Denna effekt beskrivs närmre i McGuckin & van Ark (2005).

13 Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden

PROP. 2007/08:100

13 Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden

13.1 Ändrad fördelning av ändamål Skälen för regeringens förslag: Mot bakgrund och verksamheter på av att hanteringen av EU-medel ska ske mer utgiftsområden effektivt har regeringen beslutat att EU-

revisionen avseende programperioden 2007– Enligt tilläggsbestämmelserna 5.12.1 till riks- 2013 ska samlas till Ekonomistyrningsverket dagsordningen ska beslut om vilka ändamål och (ESV). verksamheter som ska innefattas i ett utgifts- ESV är från den 1 januari 2007 revisionsområde fattas i samband med beslut av den myndighet för EU:s strukturfonder, Europeiska ekonomiska vårpropositionen. fiskerifonden samt attesterande organ för De nedan föreslagna ändringarna av vilka Europeiska garantifonden för jordbruket och ändamål och verksamheter som bör innefattas i Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsolika utgiftsområden bör tillämpas från och med utveckling från den 16 oktober 2007. ESV har 2009. De föreslagna ändringarna beaktas inte i de även revisionsansvaret för Europeiska flyktingberäkningar för utgiftsområden som ingår i fonden sedan den 1 januari 2008. denna proposition. Inför 2009 har regeringen Revisionsverksamhet och resurser har förts följande förslag till sådana ändringar. över till ESV i omgångar, såväl 2007 som 2008, i takt med att verksamheten i tidigare ansvariga myndigheter har avtagit eller kommer att 13.1.1 Ansvar för EU-revision m.m. avslutas för programperioden 2000–2006 och revisionsarbetet för den nya perioden påbörjas. En slutlig överföring av resurser kommer att ske Regeringens förslag: De ändamål och verksam- från den 1 januari 2009. heter som avser EU-revision av Europeiska Mot bakgrund av ovanstående förändringar socialfonden, Europeiska regionala utvecklings- jämfört med programperioden 2000–2006 fonden, Europeiska fiskerifonden och Euroföreslås att följande ändamål och verksamheter peiska flyktingfonden som finansieras från det flyttas till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda finansförvaltning: anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. , utgifts- - EU-revision avseende programperioden område 8 Migration, från det under utgifts- 2007–2013 för Europeiska regionala område 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget utvecklingsfonden från det under utgifts- 22:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader , område 1 Rikets styrelse uppförda anslaget utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske 32:1 Länsstyrelserna m.m. samt från utgiftsmed anslutande näringar samt utgiftsområde 24 område 24 Näringsliv, Näringsliv flyttas till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.

PROP. 2007/08:100

- EU-revision avseende programperioden 13.1.3 Nya regler för 2007–2013 för Europeiska flyktingfonden arbetskraftsinvandring från utgiftsområde 8 Migration, och

- EU-revision avseende programperioden Regeringens förslag: Delar av de ändamål och 2007–2013 för Europeiska socialfonden verksamheter som avser den myndighetsfrån det under utgiftsområde 13 Arbetsbaserade arbetsmarknadsprövningen och som marknad uppförda anslaget 22:1 Arbetsfinansieras från det under utgiftsområde 13 förmedlingens förvaltningskostnader , Arbetsmarknad uppförda anslaget 22:1 Arbets- - EU-revision avseende programperioden förmedlingens förvaltningskostnader flyttas till 2007–2013 för Europeiska fiskerifonden utgiftsområde 8 Migration. från utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Regeringen avser efter kompletterade upp- Skälen för regeringens förslag: Regeringen gifter från berörda myndigheter att återkomma avser att i en kommande proposition föreslå nya till riksdagen i budgetpropositionen för 2009 regler för arbetskraftsinvandring till Sverige. med förslag till förändringar av utgiftsområdes- Förslagen innebär bl.a. att Migrationsverket tar ramar och anslag. över ansvaret för vissa delar av den tidigare myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen. Ansvaret för dessa arbetsuppgifter åligger i

13.1.2 Statsrådschaufförsverksamhet

dagsläget Arbetsförmedlingen. Med anledning av de kommande förslagen anser regeringen att delar av ändamål och verksamheter som Regeringens förslag: De ändamål och verkfinansieras från det under utgiftsområde 13 samheter avseende Regeringskansliets statsråds- Arbetsmarknad uppförda anslaget 22:1 chaufförsverksamhet som finansieras från det Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader bör under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda flyttas till utgiftsområde 8 Migration. För de anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. flyttas till beräknade utgiftsområdesramarna för 2009 utgiftsområde 4 Rättsväsendet. innebär förslaget att utgiftsområde 8 Migration ökar med 5 600 000 kronor och utgiftsområde 13 Arbetsmarknad minskar med motsvarande Skälen för regeringens förslag: I syfte att belopp. Beloppen är preliminära och kan komma utveckla och stärka skyddet av den centrala att ändras i budgetpropositionen för 2009. statsledningen kommer Säkerhetspolisen från den 1 januari 2009 att ta över ansvaret för de transporter av statsråden som i dag sker med

13.1.4 Ny indelning utgiftsområdena 13

Regeringskansliets statsrådschaufförer.

Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att de ändamål och verksamheter avseende statsrådschaufförsverksamhet som bedrivs av Regeringens förslag: De ändamål och verksam- Regeringskansliet från och med 2009 överförs heter som finansieras från de under utgiftsfrån det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse område 13 Arbetsmarknad uppförda anslagen uppförda anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. 22:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader , till utgiftsområde 4 Rättsväsendet. För de 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och beräknade utgiftsområdesramarna för 2009 aktivitetsstöd , 22:3 Köp av arbetsmarknadsinnebär förslaget att utgiftsområde 4 Rätts- utbildning och övriga kostnader , 22:4 Lönebidrag väsendet ökar med 13 800 000 kronor och och Samhall m.m. , 22:5 Rådet för Europeiska utgiftsområde 1 Rikets styrelse minskar med socialfonden i Sverige , 22:6 Europeiska socialmotsvarande belopp. Beloppen är preliminära fonden m.m. för perioden 2000–2006 , 22:7 och kan komma att ändras i budgetproposi- Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007– tionen för 2009. 2013 , 22:8 Institutet för arbetsmarknadspolitisk

utvärdering , 22:9 Bidrag till administration av grundbeloppet , 22:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten , 22:11 Bidrag till

PROP. 2007/08:100

lönegarantiersättning och 22:12 Inspektionen för För utgiftsområde 14 Arbetsliv har detta arbetslöshetsförsäkringen flyttas till utgiftsområde tillsammans med avvecklingen av Arbetslivsin- 14 Arbetsliv. Samtidigt flyttas de ändamål och stitutet och andra åtgärder inneburit att utverksamheter som finansieras från det under gifterna under utgiftsområdet minskat kraftigt. I utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget samband med de senaste förändringarna av ut- 24:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder till utgifts- giftsområdesindelningen har riksdagens arbetsområde 13 Arbetsmarknad. marknadsutskott i ett yttrande till konstitutionsutskottet över förslag lämnade i 2007 års ekonomiska vårproposition uttalat sig med Skälen för regeringens förslag: Nuvarande andemeningen att det kan ifrågasättas om utgiftsområdesindelning är inte ändamålsenlig nuvarande utgiftsområdesindelning är ändamålsoch den finansiella omfattningen av utgifts- enlig (yttr. 2006/07:AU3y). Utskottet lämnade område 14 Arbetsliv är för liten för att motivera inget förslag till ny indelning men hänvisade till att utgifterna ska beräknas under ett separat de principiella tankarna kring indelningen av utgiftsområde. utgiftsområden som innebär att den ska till- Med undantag för arbetslöshetsersättning och fredsställa krav på politisk relevans, statslönegarantiersättning beräknades fram till 2001 finansiellt lämpliga avgränsningar samt möjlighet utgifterna för arbetsmarknadspolitiken under att göra meningsfulla prioriteringar och resultatdåvarande utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och uppföljningar. Utskottet hänvisar också till arbetsliv. Den ursprungliga indelningen byggde Riksdagsutredningens slutbetänkande där det på principen att större hushållstransfereringar bl.a. anges att utgiftsområdena bör byggas upp skulle vara egna utgiftsområden medan utgifter som så breda områden som möjligt för administrationen av dessa skulle ligga på ett (1993/94:TK3). annat utgiftsområde. För att förtydliga finansie- Utgiftsområde 14 Arbetsliv omfattar i dag ringen av arbetsmarknadspolitiken i sin helhet politikområdena Arbetslivspolitik och Jämställdoch skapa förutsättningar för en samlad hetspolitik. Utgifterna beräknades i samband resultatredovisning till riksdagen flyttades med budgetpropositionen för 2008 till drygt 1 samtliga anslag som berör arbetsmarknads- miljard kronor per år för åren 2008–2010 och politiken till utgiftsområde 13 Arbetsmarknad i utgiftsområdet är därmed det minsta i samband med budgetpropositionen för 2001. statsbudgeten. Möjligheterna till ompriorite- Därefter har riksdagen i samband med behand- ringar inom utgiftsområdet är därför mycket lingen av 2006 års ekonomiska vårproposition begränsade. Utgifterna för politikområdet beslutat om ändringar i utgiftsområdesin- Arbetslivspolitik bör i stället som tidigare delningen som innebär att de tidigare under beräknas tillsammans med utgifterna för dåvarande utgiftsområde 8 Invandrare och arbetsmarknadspolitiken eftersom det också flyktingar beräknade utgifterna för Integrations- finns en tydlig koppling mellan verksamheterna. politik och Urban utvecklingspolitik (tidigare För utgiftsområde 13 innebär förslaget att Storstadspolitik) flyttas till utgiftsområde 13 utgifterna för Integrationspolitik, Urban utveck- Arbetsmarknad. Samtidigt gjordes förändringar lingspolitik och Jämställdhetspolitik sammanförs av beredningsansvaret och ärendefördelningen under ett gemensamt utgiftsområde. Ytterligare mellan riksdagens utskott så att ansvaret för förändringar av innehållet i det föreslagna utdessa frågor tilldelades arbetsmarknadsutskottet. giftsområdet kan komma att aktualiseras senare. För åtgärder mot diskriminering och jämställdhetspolitik gäller dock detta i den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredning. 13.1.5 Bidrag vid vissa kortare studier Ytterligare förändringar beslutades i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition då Regeringens förslag: De ändamål och verksamfinansieringen av ombudsmannaverksamheterna heter avseende utgifter för bidrag enligt förunder utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och ordningen (2007:1347) om statsbidrag vid vissa social omsorg (Handikappombudsmannen) studier i samiska som finansieras från det under samt utgiftsområde 14 Arbetsliv (HomO och utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda anslaget JämO) flyttades till utgiftsområde 13 Arbets- 25:6 Bidrag vid vissa kortare studier flyttas till marknad. utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

PROP. 2007/08:100

De ändamål och verksamheter avseende avvecklas som en del av Socialstyrelsen. utgifter för administration av bidrag enligt för- Specialpedagogiska skolmyndigheten föreslås ordningen (2007:1347) om statsbidrag vid vissa inleda sin verksamhet den 1 juli 2008. studier i samiska som finansieras från det under Regeringen bedömer att stöd för att främja utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- det samiska språket respektive funktionsforskning uppförda anslaget 25:75 Centrala hindrades möjligheter att ta del av samhällslivet studiestödsnämnden m.m. flyttas till utgiftsom- bör hanteras inom respektive utgiftsområde. råde 1 Rikets styrelse. Därför bör den verksamhet inom ramen för det De ändamål och verksamheter avseende under utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda utgifter för bidrag enligt förordningen anslaget 25:6 Bidrag vid vissa kortare studier och (2007:1345) om statsbidrag vid vissa studier för det under utgiftsområde 16 Utbildning och personer med funktionshinder som finansieras universitetsforskning uppförda anslaget 25:75 från det under utgiftsområde 15 Studiestöd Centrala studiestödsnämnden m.m. som finansiuppförda anslaget 25:6 Bidrag vid vissa kortare erar bidrag och administration av bidrag för studier flyttas till utgiftsområde 16 Utbildning studier i alfabetisering i samiska, överföras till och universitetsforskning. utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Den verksamhet inom ramen för det under utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda anslaget 25:6 Bidrag vid Skälen för regeringens förslag: Fram t.o.m. vissa kortare studier som finansierar bidrag för 2007 hanterades bidrag vid korttidsstudier enligt studier för personer med funktionshinder bör följande. Landsorganisationen i Sverige och överföras till utgiftsområde 16 Utbildning och Tjänstemännens Centralorganisation admini- universitetsforskning. strerade bidrag när det gällde studier i mindre För de beräknade utgiftsområdesramarna för omfattning på grundskole- eller gymnasienivå i 2009 innebär förslaget att utgiftsområde 1 Rikets vissa ämnen. Socialstyrelsens institut för särskilt styrelse ökar med 515 000 kronor, utgiftsområde utbildningsstöd (Sisus) administrerade bidrag 16 Utbildning och universitetsforskning ökar för studier inom vuxenutbildningen för med 15 510 000 kronor och utgiftsområde 15 utvecklingsstörda (särvux), studier i mindre Studiestöd minskar med 16 025 000 kronor. omfattning om funktionshinder samt studier på Beloppen är preliminära och kan komma att grundskole- och gymnasienivå som är särskilt ändras i budgetpropositionen för 2009. anpassade för studerande med funktionshinder. Sametinget administrerade bidrag för alfabetisering i det samiska språket. 13.1.6 Specialpedagogik Som ett led i regeringens strävan att uppnå ett samordnat och sammanhållet studiestödssystem Regeringens förslag: Huvuddelen av de ändamål har systemet med bidrag vid korttidsstudier och verksamheter som finansieras från det under avskaffats fr.o.m. 2008. Bidrag för studier i utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social mindre omfattning i alfabetisering i samiska kan omsorg uppförda anslaget 16:3 Statsbidrag till dock fortfarande lämnas, liksom bidrag för särskilt utbildningsstöd flyttas till utgiftsområde kortare studier om funktionshinder eller kortare 16 Utbildning och universitetsforskning. studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder samt studier inom vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). Dessa stöd hanteras Skälen för regeringens förslag: Myndighetssom ett statsbidrag och administreras av strukturen inom skolväsendet har setts över och Sametinget respektive Sisus. föreslås förändras i enlighet med proposition Nya skolmyndigheter (prop. 2007/08:50). Sametinget tillhör utgiftsområde 1 Rikets Specialpedagogiska skolmyndigheten som bildas styrelse. Regeringen har i propositionen Nya den 1 juli 2008 får ett samlat ansvar för skolmyndigheter (prop. 2007/08:50) lämnat förslag och gjort en bedömning som innebär att specialpedagogiskt stöd samt för utbildning i all verksamhet som bedrivs vid Sisus ska specialskolan. Verksamheten vid Socialstyrelsens överföras till en ny myndighet, Specialpeda- institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) överförs till den nya myndigheten 1 juli 2008. gogiska skolmyndigheten, och att Sisus därmed

PROP. 2007/08:100

Som en konsekvens av dessa förändringar För de beräknade utgiftsområdesramarna för föreslår regeringen att de ändamål och 2009 innebär förslaget att utgiftsområde 17 verksamheter som finansieras från det under Kultur, medier, trossamfund och fritid ökar med utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social 8 192 000 kronor och utgiftsområde 16 omsorg uppförda anslaget 16:3 Statsbidrag till Utbildning och universitetsforskning minskar särskilt utbildningsstöd flyttas till utgiftsområde med motsvarande belopp. Beloppen är prelimi- 16 Utbildning och universitetsforskning. nära och kan komma att ändras i budget- För de beräknade utgiftsområdesramarna för propositionen för 2009. 2009 innebär förslaget att utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökar med 174 000 000 kronor och utgiftsområde 9 13.1.8 Statens ljud- och bildarkiv Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskar med motsvarande belopp. Beloppen är pre- Regeringens förslag: De ändamål och verksamliminära och kan komma att ändras i budgetheter som finansieras från det under utgiftspropositionen för 2009. område 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget 26:1 Statens ljud- och 13.1.7 Verksamhet vid Nationellt centrum bildarkiv flyttas till utgiftsområde 16 Utbildning för flexibelt lärande och universitetsforskning.

Skälen för regeringens förslag: För att Regeringens förslag: Viss verksamhet som finansi- effektivisera och vidareutveckla verksamheterna eras från det under utgiftsområde 16 Utbildning samla in, förvara, beskriva och tillhandahålla dels och universitetsforskning uppförda anslaget den svenska tryckproduktionen, dels film, fono- 25:12 Nationellt centrum för flexibelt lärande gram, videogram och vissa andra elektroniska flyttas till utgiftsområde 17 Kultur, medier, dokument enligt lagen (1993:1392) om plikttrossamfund och fritid. exemplar av dokument bör verksamheten vid Statens ljud- och bildarkiv slås samman med Kungl. bibliotekets. Skälen för regeringens förslag: I enlighet med Av detta skäl föreslås att de ändamål och förslagen i regeringens proposition Nya verksamheter som finansieras från det under skolmyndigheter (2007/08:50) och Tilläggs- utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund budget till statsbudgeten 2008 (prop. och fritid uppförda anslaget 26:1 Statens ljud- och 2007/08:99, avsnitt 3.2.13) ska myndigheten bildarkiv flyttas till utgiftsområde 16 Utbildning Nationellt centrum för flexibelt lärande och universitetsforskning. avvecklas per den 1 oktober 2008. De funktioner För de beräknade utgiftsområdesramarna för myndigheten har och som även i fortsättningen 2009 innebär förslaget att utgiftsområde 16 bedöms som nödvändiga att staten svarar för kan Utbildning och universitetsforskning ökar med i stället utföras av andra myndigheter, 48 000 000 kronor och utgiftsområde 17 Kultur, kommuner, folkbildningen eller möjligen den medier, trossamfund och fritid minskar med kommersiella marknaden. Medel till projekt i motsvarande belopp. Beloppen är preliminära syfte att utveckla användningen av och kan komma att ändras i budgetproposidistansmetoder inom folkbildningen bör inord- tionen för 2009. nas i det statliga bidraget till folkbildningen och hanteras av Folkbildningsrådet. Av detta skäl föreslås att viss verksamhet som finansieras från det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:12 Nationellt centrum för flexibelt lärande flyttas till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

PROP. 2007/08:100

13.1.9 En effektivare förvaltningsstruktur 13.2 Ändrade namn på inom politikområden med strategisk utgiftsområden

betydelse för nationell och regional konkurrenskraft

Regeringens förslag: Utgiftsområde 6 ändrar namn till Försvar och samhällets krisberedskap, utgiftsområde 13 till Integration och jämställd- Regeringens förslag: De ändamål och verk- het, utgiftsområde 14 till Arbetsmarknad och samheter som avser kommersiell service som arbetsliv samt utgiftsområde 19 till Regional finansieras från det under utgiftsområde 18 tillväxt. Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik uppförda anslaget 40:2 Konsumentverket och delar av de ändamål och Skälen för regeringens förslag: För att verksamheter avseende Glesbygdsverket som tydliggöra vilken verksamhet som bedrivs inom finansieras från det under utgiftsområde 19 utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot Regional utveckling uppförda anslaget 33:4 sårbarhet ändrade regeringen i budgetpro- Glesbygdsverket flyttas till utgiftsområde 24 positionen för 2008 benämning på de två Näringsliv. politikområdena som ingår i utgiftsområdet till Försvar respektive Samhällets krisberedskap. Som en följd av detta anmälde regeringen sin Skälen för regeringens förslag : Mot bakgrund avsikt att återkomma med förslag till förändrad av förslagen i regeringens proposition En benämning även på utgiftsområdet. Regeringen effektivare förvaltningsstruktur inom politik- föreslår därför att utgiftsområdet byter namn till områden med strategisk betydelse för nationell Försvar och samhällets krisberedskap. och regional konkurrenskraft (prop. 2007/08:78) Med anledning av den föreslagna ändringen av anser regeringen att delar av de ändamål och vilka verksamheter som ska ingå i utgiftsområde verksamheter avseende Glesbygdsverket som 13 Arbetsmarknad och utgiftsområde 14 Arbetsfinansieras från det under utgiftsområde 19 liv föreslås utgiftsområdena byta namn. Utgifts- Regional utveckling uppförda anslaget 33:4 område 13 Arbetsmarknad bör benämnas In- Glesbygdsverket bör flyttas till utgiftsområde 24 tegration och jämställdhet. Utgiftsområde 14 Näringsliv. Vidare bör de ändamål och verk- Arbetsliv föreslås byta namn till Arbetsmarknad samheter som avser kommersiell service och och arbetsliv. som finansieras från det under utgiftsområde 18 Som en följd av regeringens nya politik inom Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande utgiftsområde 19 Regional utveckling med ett samt konsumentpolitik uppförda anslaget 40:2 ökat fokus på tillväxt och näringslivets kon- Konsumentverket flyttas till utgiftsområde 24 kurrenskraft bytte politikområdet namn från Näringsliv. Regional utveckling till Regional tillväxt i Regeringen avser efter att ha inhämtat samband med budgetpropositionen för 2008. Då kompletterande uppgifter från berörda ändrades även målet för politikområdet till myndigheter att återkomma till riksdagen i utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt budgetpropositionen för 2009 med förslag till lokal och regional konkurrenskraft. I linje med förändringar av utgiftsområdesramar och anslag. regeringens nya politik föreslås även utgiftsområdet byta namn från Regional utveckling till Regional tillväxt. Förslagen medför ändringar i riksdagsordningen. Ett lagförslag i ärendena finns i avsnitt 3.1.

Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

PROP. 2007/08:100 BILAGA 1 Bilaga 1

Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Innehållsförteckning

Tabeller till avsnitt 6.3 Arbetsmarknad, resursutnyttjande, löner och Tabeller till avsnitt 9 Finansiell sparande, budgetsaldo och skuldutveckling... 12

PROP. 2007/08:100 BILAGA 1

Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell och finansiell ekonomi

Tabell 1 BNP-tillväxt

Procentuell förändring 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Förenta staterna 1,6 2,5 3,6 3,1 2,9 2,2 1,5 1,9 2,6 2,6

Euroområdet 0,9 0,8 2,1 1,6 2,8 2,6 1,7 1,9 2,2 2,1

1

BNP världen 2,7 3,6 4,9 4,4 5,0 4,9 4,1 4,1 4,2 4,0

1 BNP världen beräknas med hjälp av IMF:s köpkraftsjusterade vikter, s.k. PPP-vikter, Purchasing Power Parity. PPP-vikterna för bl.a. Kina och Indien har reviderats ned sedan Budgetpropositionen. Dessa länder växer betydligt snabbare än det globala genomsnittet, vilket innebär att nedjusteringen drar ned både de senaste årens och prognosårens globala tillväxt. IMF:s viktrevideringen innebär en nedskrivning av den globala tillväxten med i genomsnitt ca 0,4 procentenhet per år. Källor: Eurostat, nationella källor, IMF och Finansdepartementet.

Tabell 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs

Värde vid respektive års slut 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Källor: Riksbanken, Reuters och Finansdepartementet.

Tabell 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt

Årsgenomsnitt 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Källor: Riksbanken, Reuters och Finansdepartementet.

PROP. 2007/08:100 BILAGA 1

Tabeller till avsnitt 6.2 Svensk efterfrågan och produktion

Tabell 4 Försörjningsbalans

Mdkr Procentuell volymförändring 1 2007 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Hushållens konsumtionsutgifter 1 435 2,6 2,0 2,6 2,7 2,5 3,1 2,8 2,6 3,4 3,4

2 Lagerinvesteringar 24 -0,2 0,2 -0,3 -0,0 0,2 0,7 -0,3 -0,0 0,3 0,0 Export 1 609 1,3 4,0 11,0 6,6 8,9 5,6 5,5 4,8 5,5 5,5 Import 1 373 -1,3 3,8 6,9 6,9 8,2 9,5 6,1 5,3 5,6 5,7

BNP 3 074 2,4 1,9 4,1 3,3 4,1 2,6 2,1 1,8 2,9 2,5

BNP, kalenderkorrigerad – 2,4 2,1 3,5 3,3 4,5 2,8 1,8 1,9 2,6 2,3

1 I löpande priser. 2 Bidrag till BNP-tillväxt. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Tabell 5 Bidrag till tillväxt

Procentenheter 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Lagerinvesteringar -0,2 0,2 -0,3 -0,0 0,2 0,7 -0,3 -0,0 0,3 0,0

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling

Mdkr Procentuell volymförändring 2007 1 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Export Varuexport 1 155 2,0 4,9 10,1 5,0 8,2 2,6 4,8 3,9 5,5 5,5 2 Bearbetade varor 949 1,9 4,9 10,2 4,6 8,5 3,5 5,4 4,0 5,5 5,5 Tjänsteexport 454 -1,0 1,3 13,4 11,7 10,9 13,9 7,3 7,1 5,5 5,5

Total export 1 609 1,3 4,0 11,0 6,6 8,9 5,6 5,5 4,8 5,5 5,5

Exportpris -1,6 -1,9 -0,5 2,8 2,7 2,2 1,1 -1,2 0,6 1,2 Import Varuimport 1 014 -0,4 5,7 7,9 7,4 8,4 9,7 6,1 5,3 5,6 5,7 2

1 I löpande priser. 2 Varugrupper enligt SNI. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

PROP. 2007/08:100 BILAGA 1

Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar

Mdkr Procentuell volymförändring 2007 1 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

– –

2

– – 2

1 I löpande priser. 2 Exklusive bostäder. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

PROP. 2007/08:100 BILAGA 1

Tabell 8 Hushållens ekonomi

Hushållens inkomster

Mdkr Procentuell förändring, löpande priser 1 2007 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2 Real disponibel inkomst 1449 3,6 1,4 1,3 1,2 2,6 4,3 4,7 1,3 2,0 2,1 3 Prisindex 1,7 1,7 0,9 1,2 0,9 1,3 2,4 2,4 2,3 2,2 Nominell disponibel inkomst 1 468 5,3 3,2 2,1 2,4 3,5 5,7 7,2 3,7 4,3 4,3 varav 4 Lönesumma 1 236 3,2 2,4 2,6 3,6 5,5 6,9 5,8 3,8 4,4 4,5 Övriga faktorinkomster 249 6,2 4,2 -0,9 4,6 4,0 5,0 6,4 3,4 4,6 4,4 5 Räntor och utdelningar, netto 6 -0,4 0,0 0,6 -0,2 -0,2 -0,3 -0,2 -0,2 0,1 0,0 Offentliga transfereringar 492 4,3 7,8 3,5 1,6 1,9 -1,3 2,9 4,6 3,8 3,9 varav

Hushållens sparande

Mdkr Andel av disponibel inkomst 1 2007 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Eget sparande 33 4,2 3,7 2,4 1,0 1,1 2,2 4,0 2,8 1,5 0,2

Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps) 95 5,4 5,9 5,7 6,2 6,4 6,5 6,1 6,2 6,2 6,4

6

Total sparkvot 128 9,1 9,0 7,7 6,8 7,1 8,2 9,5 8,5 7,3 6,3

Finansiellt sparande 82 8,0 7,7 5,8 4,7 4,6 5,6 7,1 5,9 4,7 3,7

1 I löpande priser. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 6 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inkl. PPS)). Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Tabell 9 Näringslivets produktion

Mdkr Procentuell volymförändring 1 2007 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Tjänsteproducenter 1 304 1,9 2,3 3,4 4,3 5,9 4,3 2,8 2,5 – –

1 I löpande priser. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

PROP. 2007/08:100 BILAGA 1

Tabell 10 Offentlig produktion

Mdkr Procentuell volymförändring 1 2007 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Kommunal produktion 397 0,3 -0,3 1,2 0,6 -0,3 0,4 0,5 0,2 0,2 0,2

Statlig produktion 139 2,0 1,6 1,5 -1,0 -0,6 -0,4 0,2 -0,5 -1,2 -1,3

Total offentlig produktion 537 0,8 0,2 1,3 0,2 -0,4 0,2 0,4 0,0 -0,1 -0,2

1 I löpande priser. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Tabell 11 Bytesbalans

Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Löpande transfereringar -32 -18 -35 -34 -34 -34 -36 -37 -38 -38 Bytesbalans 121 181 176 186 245 256 262 265 276 292 procent av BNP 5,0 7,2 6,7 6,8 8,5 8,3 8,1 7,9 7,8 7,9 Kapitaltransfereringar -1 0 0 2 -20 -3 -5 -5 -6 -6 Finansiellt sparande 121 180 176 188 226 254 257 260 271 286 procent av BNP 5,0 7,2 6,7 6,9 7,8 8,3 8,0 7,8 7,7 7,7 Bytesförhållande procentuell utveckling -1,7 0,2 -1,3 -1,7 -0,6 2,2 -0,3 -0,1 -0,3 -0,1 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Tabell 12 Bruttosparande

Mdkr Procent av BNP 1 2007 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

1 I löpande priser. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Tabell 13 Bruttonationalinkomst (BNI)

Miljarder kronor, löpande priser 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

BNP 2 421 2 515 2 625 2 735 2 900 3 074 3 217 3 354 3 525 3 695

Primära inkomster netto -8 23 -6 -4 50 63 75 80 85 90

BNI 2 413 2 538 2 619 2 731 2 949 3 137 3 291 3 433 3 610 3 785

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

PROP. 2007/08:100 BILAGA 1

Tabeller till avsnitt 6.3 Arbetsmarknad, resursutnyttjande löner och inflation

Tabell 14 Arbetsmarknad och resursläge

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet

Procentuell förändring om annat ej anges

BNP 2,4 1,9 4,1 3,3 4,1 2,6 2,1 1,8 2,9 2,5

1

Kalenderkorrigerat BNP 2,4 2,1 3,5 3,3 4,5 2,8 1,8 1,9 2,6 2,4 1,2 Produktivitet 3,8 3,2 3,8 3,1 2,4 -0,7 0,7 2,4 2,3 2,0 2 Arbetade timmar -1,3 -1,1 -0,3 0,2 2,0 3,5 1,1 -0,5 0,2 0,4 2 Medelarbetstid -1,5 -0,7 0,2 -0,3 0,1 1,0 0,1 -0,7 0,0 0,2 Sysselsatta 0,2 -0,4 -0,5 0,5 1,8 2,4 0,9 0,2 0,2 0,2 3,4 Reguljär syssels.grad, 16–64 år 75,2 74,4 73,5 73,2 73,5 75,0 75,5 75,6 75,8 76,0 3,4 Reguljär syssels.grad, 20–64 år 78,8 78,2 77,5 77,4 77,7 79,4 80,0 80,1 80,2 80,3 Arbetskraften 0,2 0,6 0,2 0,1 1,2 1,6 0,6 0,4 0,1 0,0 4,5 Öppen arbetslöshet 4,5 5,5 6,3 6,0 5,4 4,6 4,3 4,5 4,4 4,2 5,6 Arbetslöshet enligt ILO 6,1 6,8 7,7 7,7 7,1 6,2 5,9 6,1 5,9 5,7 5,7 Programdeltagare 2,6 2,1 2,4 2,7 3,0 1,9 1,9 1,9 1,9 1,9 5 Total arbetslöshet 7,1 7,6 8,6 8,7 8,4 6,5 6,2 6,4 6,3 6,1

Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program

Tusental personer, årsgenomsnitt

Resursläget

8 Procent av potentiell nivå

BNP-gap -0,6 -0,9 -0,3 0,4 1,5 1,0 0,2 -0,3 -0,2 0,0

Produktivitetsgap -0,9 -0,2 1,5 2,1 2,5 0,2 -1,0 -0,5 -0,2 0,0

Medelarbetstidsgap -0,1 0,0 0,0 0,0 -0,1 0,6 0,5 -0,2 -0,2 0,0

Sysselsättningsgap 0,3 -0,8 -1,8 -1,6 -0,7 0,4 0,7 0,4 0,2 0,0

1 Utvecklingen av produktiviteten, arbetade timmar och medelarbetstiden summerar inte alltid till den procentuella förändringen av BNP på grund av avrundning och på grund av att BNP beräknas utifrån marknadspris medan produktiviteten beräknas utifrån baspris. 2 Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering. 3 Antalet sysselsatta i den aktuella åldersgruppen, exklusive sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i denna åldersgrupp. 4 Enligt AKU efter statistikomläggningen 2005. 5 I procent av arbetskraften. 6 Öppet arbetslösa och heltidsstuderande arbetssökande i åldern 16–64 år. 7 Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program. 8 Delarna summerar inte alltid till totalen på grund av avrundning och på grund av att BNP-gapet beräknas utifrån BNP till marknadspris medan delgapen beräknas utifrån baspris. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.

PROP. 2007/08:100 BILAGA 1

Tabell 15 Löneutveckling och inflation

Procentuell förändring om annat ej anges 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Nominell löneutveckling

Totalt, konjunkturlönestatistiken 4,1 3,5 3,3 3,1 3,1 3,5 4,3 4,1 4,0 3,9

Totalt, nationalräkenskaperna 4,5 3,6 2,9 3,1 3,4 3,1 4,7 4,3 4,2 4,1

Konsumentprisernas utveckling

Prisbasbelopp, tusen kronor 37,9 38,6 39,3 39,4 39,7 40,3 41,0 42,4 43,6 44,7 Källor: Arbetsförmedlingen, Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

PROP. 2007/08:100 BILAGA 1

Tabeller till avsnitt 9 Finansiell sparande, budgetsaldo och skuldutveckling

Tabell 16 Offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor om annat ej anges 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Transfereringar och subventioner 505 546 561 585 599 591 608 636 656 677

Finansiell ställning

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

PROP. 2007/08:100 BILAGA 1

Tabell 17 Statens finanser

Miljarder kronor om annat ej anges 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Bidrag till kommunsektorn 119 122 122 142 151 160 155 156 156 157

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Tabell 18 Ålderspensionssystemet

Miljarder kronor om annat ej anges 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Inkomster 177 182 191 200 210 222 226 236 245 258

Socialförsäkringsavgifter 140 143 147 151 160 169 178 184 192 201 Statliga ålderspensionsavgifter 21 23 26 27 27 24 22 24 24 27

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

PROP. 2007/08:100 BILAGA 1

Tabell 19 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor om annat ej anges 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Inkomster 546 575 593 630 659 696 733 759 785 814

Skatter 379 403 420 436 454 480 516 538 562 588 1 Statsbidrag 87 90 90 108 114 120 113 111 111 110 1 Skatter och statsbidrag , 19,2 19,6 19,4 19,9 19,6 19,5 19,5 19,4 19,1 18,9 procent av BNP Kapitalinkomster 12 12 12 10 11 12 14 15 16 17 2

Resultat före extraordinära poster -7 -1 2 13 15 14 8 -1 -1 1

1 Statsbidrag exklusive mervärdesskatt. 2 Övriga inkomster inkluderar de ersättningar som avser kompensation för ingående mervärdesskatt. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Tabell 20 Finansiellt sparande i offentlig sektor 2002–2010

Procent av BNP, om annat ej anges 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Finansiellt sparande, miljarder kronor -34 -29 15 54 63 105 92 84 117 151 Finansiellt sparande -1,4 -1,2 0,6 2,0 2,2 3,4 2,9 2,5 3,3 4,1 Justering för konjunkturläge 0,3 0,5 0,2 -0,2 -0,8 -0,5 -0,1 0,2 0,1 0,0 1 Justering för engångseffekter 0,0 0,0 -0,4 -0,5 0,0 0,0 -0,3 0,0 0,0 0,0 Justering, extraordinära kapitalvinster 0,2 0,2 0,1 -0,2 -0,5 -0,6 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 Strukturellt sparande -0,8 -0,4 0,5 1,1 0,9 2,3 2,5 2,6 3,3 4,0 Finansiellt sparande, genomsnitt från 2000 1,3 0,7 0,7 0,9 1,1 1,4 1,5 1,6 1,8 2,0 Produktionsgap, procent -0,6 -0,9 -0,3 0,4 1,5 1,0 0,2 -0,3 -0,2 0,0 1 Engångseffekterna 2004 och 2005 förklaras av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sina avsättningar till periodiseringsfonder till beskattning. Engångseffekten 2008 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 10 miljarder kronor. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Bilaga 2 Utvärdering av makroprognoser

PROP. 2007/08:100 BILAGA 2

Tabellförteckning

3 Finansdepartementets prognoser för 2008 i budgetpropositionen för 2008 och

PROP. 2007/08:100 BILAGA 2

Diagramförteckning

PROP. 2007/08:100 BILAGA 2

Finansdepartementets prognoser utgör underlag 1.1 BNP-prognoser under 2006 för statsbudgeten och för regeringens utformning av den ekonomiska politiken. Den ekono- Prognoserna under 2006 förutsåg, men undermiska politiken är i hög grad målstyrd. Flera av skattade, dämpningen i BNP-tillväxten 2007. regeringens uttalade mål – t.ex. målet om över- Hösten 2006 höjdes prognosen för hushållens skott i den offentliga sektorns finansiella konsumtion relativt kraftigt mot bakgrund av att sparande – är relaterade till den makroekono- disponibelinkomsten bedömdes stiga betydligt. miska utvecklingen. Hög precision i progno- Det skulle sedan visa sig att varken konsumserna är således av stor betydelse. Ett viktigt led i tionsviljan eller de disponibla inkomsterna levde att förbättra prognosernas precision är att utvär- upp till förväntningarna. Tillväxttakten i den dera tidigare prognoser. offentliga konsumtionen överskattades också. I detta avsnitt redogörs för hur väl de fyra Därtill bedömdes nettoexporten bidra positivt prognoserna för 2007 som Finansdepartementet till tillväxten. Med facit i hand kan konstateras redovisade under 2006 och 2007 förhöll sig till att utrikeshandelsbidraget blev negativt. Det utfallet 1 . I likhet med tidigare prognosutvärde- berodde på att exportprognosen var för optimisringar jämförs dessutom Finansdepartementets tisk och importprognosen var alltför låg. Till prognoser med prognoser från andra konjunk- skillnad från övriga poster i försörjningsbalansen turbedömare. Utvärderingen innehåller även en underskattades kraften i investeringsökningen. analys av förändringar i prognosen jämfört med

Tabell 1 Finansdepartementets prognoser och utfallet för

föregående prognos. Syftet med denna jämfö-

2007

relse är att belysa motiven till förändringarna i Procentuell förändring där annat ej anges prognosen. Vår Höst Vår Höst Utfall 2006 2006 2007 2007 2007 BNP 3,0 3,3 3,7 3,2 2,6 Hushållens konsumtion 3,2 4,2 4,2 3,0 3,1

1 Finansdepartementets prognoser Offentlig konsumtion 1,0 1,5 1,4 1,6 0,8 för 2007 Bruttoinvesteringar 4,0 3,3 5,6 9,4 8,0

1 Lagerinvesteringar 0,1 0,1 0,0 0,2 0,7 BNP ökade med 2,6 procent 2007 enligt det Export 6,7 6,4 7,0 5,3 5,6 preliminära utfallet från nationalräkenskaperna Import 6,9 7,1 7,6 7,4 9,5 (se tabell 1). Tillväxten överskattades i samtliga prognoser som gjordes i vår- och budgetpropo- Industriproduktion 5,0 4,6 5,3 3,5 2,2 sitionerna under 2006 och 2007. Prognoserna för 2 Antal sysselsatta 1,0 1,5 2,3 2,3 2,4 arbetslösheten 2007 var förhållandevis träffsäkra, Produktivitet 2,2 2,0 2,2 0,6 -0,2 med undantag för prognosen som gjordes Medelarbetstid -0,2 -0,4 -0,8 0,5 0,7 hösten 2006. Eftersom det saknas prognoser för Öppen arbetslöshet 2 4,5 5,8 4,7 4,4 3 4,6 den nya, officiella definitionen av arbetslöshet KPI, årsgenomsnitt 2,2 2,5 1,8 2,2 2,2 bakåt i tiden görs alla prognosjämförelser istället 4 Reporänta 3,50 3,75 3,50 4,00 4,00 med den gamla definitionen, dvs. öppen arbets- 1 Förändring uttryckt i procent av BNP föregående år. löshet. Prognosen för inflationen – mätt som 2 I procent av arbetskraften. 3 Under första halvåret 2007 beräknade SCB arbetskraften och därmed den genomsnittliga årliga förändringen i konsu- arbetslösheten felaktigt. Statistiken reviderades i oktober 2007. Om fel inte funnits i utfallet skulle prognosen legat på 4,6. mentprisindex (KPI) – var på decimalen rätt i 4 Reporänta vid årets slut. första och sista prognosen för 2007, medan avvi- Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken och Finansdepartementet. kelser noterades däremellan.

1.2 BNP-prognoser under 2007

BNP-prognoserna var alltför optimistiska även under 2007. Den största missbedömningen av BNP-tillväxten 2007 gjordes i vårpropositionen, när förväntningarna på tillväxten i hushållens 1 konsumtion och exporten var alltför högt SCB publicerade preliminärt BNP-utfall den 29 februari 2008, inflationsutfall den 19 februari 2008 och AKU-utfall den 3 mars 2008.

PROP. 2007/08:100 BILAGA 2

ställda. Samtidigt underskattades importtillväx- 1.4 Arbetsmarknadsprognoser under ten, vilket subtraheras vid beräkningen av BNP. 2007 Vid tidpunkten för budgetpropositionen för 2008, dvs. hösten 2007, hade den finansiella Till vårpropositionen 2007 hade arbetsmarkturbulensen brutit ut och osäkerheten om nadsindikatorerna stärkts ytterligare, samtidigt framtiden ökat. Detta, i kombination med en som sysselsättningen hade utvecklats mer svag utveckling av varuexporten under första positivt än väntat. Prognosen för sysselsätthalvåret, ledde till att exporten reviderades ner. ningstillväxten reviderades därför upp med Även när det gäller hushållens konsumtion ledde nästan en hel procentenhet till 2,3 procent. utfall för första halvåret till att prognosen juste- Arbetsmarknaden hade lyckats absorbera de rades ner till en nivå som låg nära utfallet. stora nerdragningarna i programvolymer bättre Fortfarande överskattades dock BNP-tillväxten, än väntat. Sysselsättningen hade även på detta vilket förklaras av att importtillväxten under- område överraskat positivt. En anledning till skattades och offentlig konsumtion och inve- detta var att ungefär hälften av de programdeltasteringstillväxten överskattades. gare som borde registrerats som utanför arbetskraften (enligt dåvarande AKU-definition), i själva verket registrerades som i arbetskraften. En del av dessa registrerades som öppet arbets- 1.3 Arbetsmarknadsprognoser under lösa och andra som sysselsatta. Att detta 2006 problem fanns var känt sedan tidigare. Omfattningen visade sig dock vara överraskande stor. I vårpropositionen 2006 förutspåddes en syssel- Det stod därmed klart att effekten på arbetssättningsuppgång, samtidigt som de konjunk- kraften och arbetslösheten av neddragningen av turberoende arbetsmarknadspolitiska program- programmen var mindre än väntat i budgetpromen utökades. Sysselsättningen hade endast ökat positionen. Prognosen för den öppna arbetslösen kort tid efter att Sverige befunnit sig i en heten reviderades därför ner kraftigt, till ovanligt lång period av ”jobless growth”. I denna 4,7 procent. proposition gjordes bedömningen att sysselsätt- I budgetpropositionen för 2008 hade sysselningen skulle stiga med 1,0 procent år 2007. I sättningen och indikatorerna utvecklats i linje bilden låg att arbetskraften skulle öka med med förväntningarna. Sysselsättningsprognosen 0,5 procent och den öppna arbetslösheten skulle låg därför kvar på 2,3 procent. Statistiken visade sjunka till 4,5 procent som årsgenomsnitt. då att arbetskraften utvecklats svagare än väntat Till budgetpropositionen för 2007, som och arbetslösheten därmed sjunkit mer än gjordes hösten 2006, hade ett regeringsskifte väntat. Senare skulle detta utfall komma att inträffat, vilket hade lett till omfattande föränd- revideras. Den öppna arbetslösheten reviderades ringar i arbetsmarknadspolitikens inriktning. De ner med tre tiondelar till 4,4 procent. konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska Under slutet av året steg sysselsättningen programmen minskades kraftigt. Ett antal andra något mer än väntat. På grund av att SCB gjort utbudsstimulerande reformer föreslogs. Sysselett beräkningsfel under hela första halvåret revisättningen och indikatorerna hade utvecklats derades arbetskraften och arbetslösheten upp i bättre än väntat. Prognosen för sysselsättnings- oktober. Effekten av beräkningsfelet var ca två tillväxten reviderades därför upp med en halv tiondelar på arbetskraftstillväxten och arbetslösprocentenhet i budgetpropositionen för 2007. hetsnivån. Arbetskraften utvecklades marginellt Den stora omläggningen av politiken ledde till starkare än väntat under hösten 2007. Av att även arbetskraften reviderades upp kraftigt, prognosfelet på tre tiondelar förklarar utfallsrevilket resulterade i att den öppna arbetslösheten videringen två tiondelar. Arbetslösheten utveckreviderades upp till 5,8 procent. lades helt i linje med prognosen och prognosfelet på två tiondelar förklaras helt av revideringen av utfallet.

PROP. 2007/08:100 BILAGA 2

1.5 Inflationsprognoser under 2006 och prognoser publicerade vid i stort sett samma

2007 tidpunkt.

Prognosantagandena skiljer sig dessutom i Av de fyra inflationsprognoser för 2007 som flera fall mellan olika prognosmakare. Finansde-

redovisades 2006 och 2007 träffade både den partementet utgår exempelvis från redan beslu-

första och den sista rätt på den genomsnittliga tade, eller i propositionen föreslagna, ekono-

inflationen mätt med KPI. Däremellan över- misk-politiska åtgärder. Andra prognosmakare

skattades KPI-inflationen med 0,3 procenten- gör explicita antagande om den framtida

heter hösten 2006 för att sedermera under- ekonomiska politiken. I det korta prognosper-

skattas med 0,4 procentenheter våren 2007. spektivet kan detta innebära en informationsför-

del för Finansdepartementet. Längre fram i Den underliggande inflationen mätt med prognosperioden finns det dock en risk att KPIX (tidigare benämnd UND1X) överskat- Finansdepartementets prognoser, allt annat lika, tades med i genomsnitt 0,6 procentenheter är behäftade med större prognosfel då vi inte kan under 2006, underskattades med 0,4 procentta hänsyn till förväntad, men ännu ej beslutad enheter våren 2007 och blev så småningom rätt ekonomisk politik. Dessa skillnader beaktas inte hösten 2007. För enskilda månader var då prognoserna jämförs. Trots dessa svårigheter prognosfelen avseende både KPI och KPIX kan en jämförande analys ge en uppfattning om större än för årsgenomsnittet. I den inflationstillförlitligheten hos olika konjunkturbedömare, prognos som gjordes hösten 2006 blev och kanske också hur stora prognosfel som kan prognosfelet ovanligt stort för det innevarande betraktas som normala. Syftet är dock inte att årets sista månader, något som också fortrangordna olika prognosmakare. plantade sig in i prognosen för nästkommande

år. Felet hängde bland annat samman med att Diagram 1 Genomsnittliga absoluta prognosfel för 2007 för

sjunkande energipriser inte kunde beaktas och

BNP, arbetslöshet och inflation

en allmän överskattning av såväl det inhemska Procentuell förändring, om annat ej anges

som det importerade pristrycket. När infla- 1,2

tionsprognosen reviderades ned våren 2007

BNP KPI

blev revideringen väl stor och oljepriset under- 1,0

Arbetslöshet

skattades istället. 0,8

0,6

0,4

2 Jämförelse med andra 0,2 prognosmakare

0,0 FID KI SN NB SEB SHB SWB OECD RB Ett sätt att utvärdera Finansdepartementets (0) (-4) (-4) (0) (2) (-2) (-9) (6) (2) prognoser är att jämföra prognosfelen för några Anm.: Genomsnitten avser de fel, i absoluta tal, som gjordes i fyra prognoser

centrala variabler mellan olika prognosmakare. avseende 2007, dvs. på våren och hösten 2006, samt på våren och hösten 2007. Siffrorna inom parentes visar när respektive prognosinstituts prognos genom- En sådan prognosjämförelse är emellertid snittligt publiceras i förhållande till Finansdepartementets prognos mätt i veckor.

förknippad med flera begränsningar och blir lätt Prognosurvalet har gjorts så att tidpunkten för prognosen i så stor utsträckning som möjligt sammanfaller med Finansdepartementets tidpunkt för publicering. missvisande. Till exempel publiceras progno- Instituten är: Finansdepartementet (FID), Konjunkturinstitutet (KI), Svenskt Näringsliv (SN), Swedbank (SWB), SEB, Handelsbanken (SHB), Nordea (NB), serna vid olika tidpunkter, vilket gör att Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD) och Riksbanken

prognosmakarna inte alltid har tillgång till (RB). Källor: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet samt respektive konjunksamma informationsmängd. Detta blir särskilt turbedömare.

tydligt när högfrekventa variabler från finansiella Ett antal prognosmakares absoluta prognosfel marknader eller månadsfrekventa data som för BNP-tillväxten, inflationen och arbetslösheinflation och arbetslöshet analyseras, eller när en ten för 2007 redovisas i diagram 1. Prognoserna bedömare har tillgång till särskilt viktig informagjordes på våren och hösten 2006 och på våren tion såsom ett nytt utfall från nationalräkenskaoch hösten 2007. Samtliga prognosmakare överperna. I denna jämförelse görs ett försök att skattade BNP-tillväxten 2007 i sina prognoser reducera detta problem genom att jämföra som gjordes 2006 och 2007. Prognosfelen för

PROP. 2007/08:100 BILAGA 2

2007 var större i prognoserna som gjordes under gjordes för åren 2003–2007. Under den senaste 2007 än i de som gjordes under 2006. Det femårsperioden missbedömdes BNP-tillväxten genomsnittliga absoluta prognosfelet avseende med i genomsnitt 0,7 procentenheter i absoluta BNP-tillväxten för 2007 var ungefär 0,7 procent- tal. De stora prognosfelen för 2001, då BNPenheter. Detta överensstämmer i stort med det tillväxten oväntat dämpades med drygt absoluta genomsnittliga prognosfelet 1990–2006, 3 procentenheter jämfört med året innan, håller som var 0,8 procentenheter. Jämfört med uppe genomsnitten för perioden 2002–2005 prognosåret 2006, då det absoluta prognosfelet avsevärt. Detta speglar samtidigt att en var 1 procentenhet, var däremot prognospreci- prognosmakares svåraste uppgift är att bedöma sionen bättre. utvecklingen i vändpunkter i ekonomin. Nästan alla prognosmakare överskattade Generellt sett gör samtliga prognosmakare arbetslösheten 2007 i de prognoser som gjordes bättre bedömningar än en så kallad naiv prognos, 2006. För 2007 är bilden mer splittrad. Det vilken definieras som en prognos för år t som är genomsnittliga absoluta prognosfelet var ungefär identisk med utfallet för närmast föregående år, 0,3 procentenheter för prognosåret 2007, vilket t-1 . kan jämföras med 0,5 procentenheter under Svenskt Näringsliv har en tendens att systeperioden 1990–2006. matiskt underskatta BNP-tillväxten och Nästan alla inflationsprognoser som gjordes Handelsbanken har en tendens att systematiskt 2006 och 2007 underskattade utvecklingen för överskatta den. Detta gäller både 2000-talets 2007. Det är värt att konstatera att inflations- prognoser och dem som gjordes på 1990-talet. prognoserna för 2007 var goda. Det absoluta Om man jämför de absoluta medelfelen för prognosfelet för 2007 var i genomsnitt BNP-tillväxten under 1990- och 2000-talet 0,3 procentenheter, att jämföra med framkommer inget tydligt mönster (se diagram 0,7 procentenheter som är det genomsnittliga 2). Flera prognosmakare har i princip samma absoluta prognosfelet 1990–2006. prognosprecision idag som för tio år sedan, några har haft större prognosmissar under 2000-

Tabell 2 Genomsnittligt absolut prognosfel för BNP-

talet och en enda, OECD, har blivit väsentligt

tillväxten

bättre. Det är framför allt överskattningen av Procentenheter, fem års glidande medelvärden BNP-tillväxten under 2001 och underskatt- 2002 2003 2004 2005 2006 2007 ningen av BNP-tillväxten under 2006 som driver

Procentuell förändring, om annat ej anges

Nordea 0,75 0,85 0,82 0,79 0,66 0,65

1,0

0,6

Medelfel 0,77 0,85 0,83 0,78 0,69 0,72 0,5

Naiv 1,05 0,94 1,18 1,21 1,04 1,23 0,4

Anm.: Genomsnitten avser de absoluta fel som gjordes för respektive år, dvs. på 0,3 hösten och våren föregående år, samt på hösten och våren innevarande år. Felen för respektive år är dessutom beräknade som fem års glidande medelvärden. 0,2 Detta innebär att för exempelvis år 2007 ingår de fel som gjordes för åren 2003– 0,1 2007. Genomsnitten avser därför totalt 20 prognoser per kolumn. Medelfelet visar för respektive år medelvärdena av samtliga prognosmakares absoluta prognosfel. 0,0 Den naiva prognosen innebär att den prognos som görs år t sätts lika med utfal- FID KI SN NB SEB SHB SWB OECD let för år t–1. Källor: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet samt respektive konjunkturbedömare. Anm.: Genomsnitten avser de fel, i absoluta tal, som gjordes för respektive år, dvs. på hösten och våren föregående år, samt på hösten och våren innevarande år. Prognosurvalet har gjorts så att tidpunkten för prognosen i så stor utsträck-

Att jämföra prognosmakare utifrån endast ett

ning som möjligt sammanfaller med Finansdepartementets tidpunkt för publicering.

utfallsår är självklart osäkert. I tabell 2 visas Källor: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet samt respektive konjunk-

turbedömare.

därför utvecklingen av prognosfelen för BNPtillväxten de senaste åren där felen för respektive år är medelvärdet för de fel som gjorts de senaste fem åren, dvs för år 2007 ingår de fel som

PROP. 2007/08:100 BILAGA 2

Diagram 3 Genomsnittligt prognosfel och absolut prognosfel

Den förväntat svagare totala efterfrågan har lett

för arbetslösheten 1998-2007

till att investeringsprognosen reviderats ned från Procentenheter 4,6 procent till 4,1 procent. 0,7 Som en följd av att den globala konjunkturen 0,5 och indikatorerna, såsom exportorderingången, försvagats har exportprognosen reviderats ner 0,3 från 6,0 procent till 5,5 procent. Importprognosen har sänkts jämfört med 0,1 -0,1 budgetpropositionen, från 6,5 procent till 6,1 procent. Detta är ett resultat av att hushål- -0,3 Genomsnittligt absolut prognosfel 1998-2007 lens konsumtion, investeringarna och exporten

Genomsnittligt prognosfel 1998-2007

-0,5 har reviderats ner, vilket innebär ett minskat behov av importerade varor och tjänster. FID KI SN RB NB SEB SHB SWB Anm.: Riksbankens siffror avser perioden 2001-2007. Källor: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet samt respektive Sysselsättningstillväxten har reviderats ner med 0,3 procentenheter, till följd av den betydkonjunkturbedömare. De genomsnittliga absoluta prognosfelen är ligt svagare efterfrågan och svagare indikatorer mindre när det gäller arbetsmarknadsprogno- för arbetsmarknaden. Prognosen för den öppna serna. Finansdepartementets genomsnittliga arbetslösheten har reviderats upp med tre tionabsoluta prognosfel under perioden 1998–2007 delar jämfört med i budgetpropositionen. Två av var 0,4 procentenheter, vilket motsvarar medel- dessa tiondelar förklaras av det statistikfel som värdet för samtliga undersökta prognosmakare. fanns i AKU då budgetpropositionen publicera- Däremot är Finansdepartementet bland de des. Felet innebar att nivån i utgångsläget var för prognosmakare som har störst tendens till att låg och detta nivåfel låg sedan kvar 2008. Den underskatta arbetslösheten, vilket syns i diagram sista tiondelen beror på att arbetsmarknaden 3, som genomsnittligt prognosfel, så kallad bias . framöver bedöms utvecklas svagare än tidigare Detta kan delvis förklaras av en systematisk väntat. överskattning av andelen personer i arbetsmark- Inflationsprognosen för 2008 har reviderats nadspolitiska program. upp. Det beror bland annat på att inflationen under månaderna november 2007–februari 2008 blivit betydligt högre än vad som förutsågs i höstas. Bland annat är det olje- och livsmedelspriserna som har stigit i högre takt än väntat.

3 Jämförelse med föregående Inflationen mätt med KPI har reviderats upp lika prognos mycket som den underliggande inflationen mätt

med KPIX. Sedan budgetpropositionen för 2008 har Löneprognosen har reviderats ner med prognosen för svensk BNP-tillväxt 2008 revide- 0,4 procentenheter, bland annat till följd av att rats ner med drygt 1 procentenhet, till resursutnyttjandet bedöms vara mindre 2,1 procent. Nedrevideringen är bred och har ansträngt än vad som förutsågs i budgetproposigjorts genomgående på alla komponenter. tionen. Prognosen för hushållens konsumtionsutgif- Prognosen för reporäntan är vid utgången av ter har reviderats ner kraftigt sedan budgetpro- 2008 4,25 procent, vilket är 0,25 procentenheter positionen, med 1 procentenhet. En överskatt- lägre än prognosen i budgetpropositionen. Det ning av hushållens disponibla inkomster är en följd av att utsikterna i svensk ekonomi tillsammans med en svagare konjunktur, turbu- försämrats. lens på de finansiella marknaderna samt en viss Valutakursprognosen för december 2008 mätt oro på bostadsmarknaden ligger bakom nedrevi- med TCW-index har reviderats från 121 till 124 deringen. jämfört med budgetpropositionen. Förvänt- I budgetpropositionen för 2008 överskattades ningar om en svagare krona, i handelsviktade volymtillväxten i offentlig konsumtion. Över- termer, beror delvis på en försvagning av kronan skattningen förklaras i huvudsak av SCB:s nya under sista kvartalet 2007. Därtill bedöms nu metod för volymberäkningar i den offentliga kronan under året förstärkas något mindre mot sektorn (se vidare fördjupningsruta ”Ett nytt euron. mått på offentlig konsumtion”).

PROP. 2007/08:100 BILAGA 2

Den offentliga sektorns finansiella sparande har reviderats upp med 0,1 procent av BNP, trots lägre BNP-tillväxt. Skatteinkomsterna har reviderats ned något mindre än som följer av nedjusteringen av BNP, samtidigt som utgifterna beräknas bli väsentligt lägre än i prognosen i budgetproposition. Prognosen för BNP-tillväxten i Förenta staterna har reviderats ned med 1,2 procentenheter till 1,5 procent i år. Nedrevideringen beror främst på att utvecklingen på bostadsmarknaden har försämrats och bidragit till finansiell turbulens med kreditåtstramning som följd. Detta väntas påverka både investeringsmöjligheter och konsumtionsvilja i större utsträckning än vad som bedömdes i budgetpropositionen. Den fördjupade finansiella krisen innebär kreditåtstramning även i euroområdet. Dessutom hämmas euroområdets export av en starkare euro än vad som förutspåddes i budgetpropositionen. Euroområdets BNP-tillväxt har reviderats ned jämfört med BP08 från 2,2 procent till 1,7 procent.

Tabell 3 Finansdepartementets prognoser för 2008 i budgetpropositionen för 2008 och 2008 års vårproposition

Procentuell förändring om ej annat anges BP08 VÅP08

Sverige

BNP 3,2 2,1 Hushållens konsumtion 3,8 2,8 Offentlig konsumtion 1,0 0,6 Bruttoinvesteringar 4,6 4,1 Export 6,0 5,5 Import 6,5 6,1 Antal sysselsatta 1,2 0,9 Antal arbetade timmar 1,2 1,6 1 Öppen arbetslöshet 4,0 4,3 2 Timlön 4,7 4,3 Offentliga sektorns 3,4 2,8 2,9 finansiella sparande KPI, årsgenomsnitt 2,8 3,2 5 Reporänta 4,50 4,25 5

1

Procent av arbetskraften.

2

Enligt konjunkturlönestatistiken.

3

Procent av BNP.

4

Justerad för ändrad redovisning av premiepensionssystemet.

5

Vid årets slut.

Bilaga 3 Analys av utgiftsutvecklingen 2000–2011

PROP. 2007/08:100 BILAGA 3 Bilaga 3

Analys av utgiftsutvecklingen 2000-2011

Tabellförteckning

3 Utgiftsförändringar 2008–2011 i förhållande till föregående år av

PROP. 2007/08:100 BILAGA 3

För att underlätta jämförelser av de takbegrän- andel av de takbegränsade utgifterna som den sade utgifterna över tiden redovisas i denna bi- som gällde då ändringen trädde i kraft. laga de takbegränsade utgifterna per utgiftsom- Fördelningen av de takbegränsade utgifterna råde i miljarder kronor och som andel av de to- mellan olika utgiftsområden i tabell 2 kan ses tala takbegränsade utgifterna för perioden 2000– som ett uttryck för de politiska prioriteringar 2011. Tidsserierna är baserade på utfall för peri- som gjorts under perioden 2000–2011. Drygt oden 2000–2007, prognos för 2008 och beräknat hälften av utgiftsområdena uppvisar inte någon för perioden 2009–2011. För att underlätta jäm- eller endast en ringa förändring över tiden, såvitt förelser över tiden är tidsserierna angivna i 2008 avser utgiftsområdenas andel av de takbegränsårs anslagsstruktur. Genom att utgiftsområdena ade utgifterna. Några av de större förändringarna redovisas i en och samma struktur för åren berör transfereringsintensiva utgiftsområden. 2000–2011 elimineras de skillnader som beror på Under perioden minskar utgiftsandelen kraftigt att anslag före 2007 kan ha tillhört ett annat ut- för utgiftsområdena 6 Försvar samt beredskap giftsområde än under perioden 2008–2011. mot sårbarhet, 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk- Av tabell 1 och 2 framgår hur utgifterna för- dom och handikapp, 11 Ekonomisk trygghet vid delas mellan utgiftsområdena för varje år under ålderdom och 13 Arbetsmarknad. Samtidigt ökar perioden 2000–2011. Skillnader i fördelningen utgiftsandelen för utgiftsområdena 7 Internatiomellan åren kan bero på utgiftsreformer och nellt bistånd, 9 Hälsovård, sjukvård och social besparingar, förändrad makroekonomisk ut- omsorg, 16 Utbildning och universitetsforskveckling, förändrade volymer inom regelstyrda ning samt 25 Allmänna bidrag till kommuner. transfereringssystem, engångshändelser och s.k. Under denna period påverkas utgifterna i varitekniska förändringar. erande grad av den makroekonomiska utveck- Ett exempel på en teknisk justering är föränd- lingen. Detta gäller exempelvis den öppna arringen i systemet för ersättning av ingående betslösheten, som under perioden har minskat mervärdesskatt till kommuner och landsting med flera procentenheter. Förändringar av öpsom genomfördes den 1 januari 2003. Föränd- pen arbetslöshet och av antalet deltagare i arringen innebar att de avgifter till systemet som betsmarknadspolitiska program påverkar utgifkommuner och landsting tidigare betalat in till terna inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. statsbudgeten upphörde, samtidigt som statsbi- Utgifterna kan även förändras mellan åren till dragen till kommunerna minskade med motsva- följd av förändrade volymer inom vissa regelrande belopp. Effekten av förändringen är därför styrda transfereringssystem. Exempel på stora neutral för statsbudgetens saldo på kort sikt. volymförändringar under perioden 2000–2011 Förändringen innebär dock att statsbudgetens återfinns inom utgiftsområde 10 Ekonomisk utgifter minskade med cirka 31 miljarder kronor trygghet vid sjukdom och handikapp. Särskilt 2003 i förhållande till 2002. Sådana förändringar gäller detta antalet personer med aktivitets- och ger upphov till brott i tidsserien. För att under- sjukersättning (tidigare förtidspension), som lätta jämförelser över tid redovisas därför i tabell ökade från ca 430 000 till 555 000 mellan 2000– 2 även utgifter som rensats för större tekniska 2006 och bedöms minska till 510 000 år 2011. förändringar (kursiverade i tabell 2). Förklar- Exempel på engångshändelser som påverkar de ingar till större tekniska förändringar finns redo- takbegränsade utgifterna återfinns under utgiftsvisade i fotnoter till tabell 1. område 22 Kommunikationer där en extra Då en teknisk förändring skett har tidsserien amortering på infrastrukturlån gjordes under justerats för åren före ändringens ikraftträdande. 2007 med 10 miljarder kronor. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ

PROP. 2007/08:100 BILAGA 3

Tabell 1 Utgifter 2000–2011

Miljarder kronor Utfall 2000–2007, prognos 2008 och beräknat 2009–2011. Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhör i statsbudgeten för 2008. Utgiftsområde 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 Rikets styrelse 8,5 9,2 9,3 9,6 9,8 9,9 10,6 10,6 10,9 11,9 11,4 11,6 2 Samhällsekonomi och finansförvalt-

6 Försvar samt beredskap 1

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 28,6 29,5 31,0 34,1 36,8 38,5 42,2 46,7 50,8 54,2 55,2 56,9 10 Ekonomisk trygghet 2 vid sjukdom och handikapp 97,9 107,3 112,9 121,5 122,9 127,0 125,7 119,5 116,8 117,9 117,6 119,7 3 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 33,5 33,8 33,8 52,0 51,2 46,1 45,0 43,7 42,8 42,3 41,8 41,0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 49,0 52,3 53,9 55,8 57,5 59,1 63,7 64,9 66,4 67,9 69,9 71,9 4

16 Utbildning och universitetsforskning1 31,4 33,3 40,9 42,0 44,0 43,7 46,5 42,2 44,7 47,9 49,3 49,6 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 7,6 7,8 8,1 8,4 8,7 9,0 9,6 10,1 9,9 10,2 10,5 10,7 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpoli-

8 21 Energi 1,7 2,0 2,3 1,9 2,1 1,4 1,6 2,2 2,8 2,3 1,9 1,4 22 Kommunikationer 24,9 24,2 24,4 25,1 29,0 31,7 31,0 44,3 35,9 37,0 37,6 37,8 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 9,7 16,6 13,9 9,6 12,2 17,4 21,0 15,5 16,9 17,3 17,1 17,1 24 Näringsliv 3,8 3,2 3,2 3,1 3,5 3,6 3,9 4,3 4,8 4,8 4,8 4,7 5 25 Allmänna bidrag till kommuner 97,5 100,6 102,3 72,4 69,8 57,3 60,2 73,0 64,5 64,5 64,5 64,5 6 26 Statsskuldsräntor m.m. 90,2 81,3 67,3 42,2 52,7 32,7 49,5 47,3 39,6 33,7 32,7 28,2 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 22,3 23,3 20,6 18,3 25,6 25,6 25,9 26,6 29,0 19,3 26,2 26,2 Minskning av anslagsbehållningar 0,0 -1,2 -2,6 -3,4

Summa utgiftsområden 709,6 722,0 725,3 703,5 740,7 725,0 765,5 769,2 757,0 758,9 771,1 775,7

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 619,4 640,8 658,0 661,3 688,0 692,3 716,1 721,9 717,4 725,3 738,4 747,6

Ålderspensionssystemet 7

9

Utgiftstak för staten 765 791 812 822 858 870 907 938 957 989 1018 1048

1 Under 2005-2006 överfördes 0,125 mdkr per år från UO 25 till UO 16, till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. År 2005 överfördes 3 mdkr från UO 16 till UO 25, och ytterligare 1 mdkr per år 2006–2007, avseende medel för personalförstärkning i skolan. Under 2007 tillfördes UO 25 1,22 mdkr avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan UO 16 minskades med 1,82 mdkr. År 2007 överfördes 2,0 mdkr från UO 16 till UO 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan. 2 År 2003 ökade utgifterna när det särskilda grundavdraget för förtidspensionärer slopades och ersattes av högre förtidspensioner, vilket beräknades till cirka 2,9 mdkr. År 2005 ökade utgifterna med 3,8 mdkr då bostadstillägg för personer med aktivitets- och sjukersättning fördes från UO 11 till UO 10. I och med att de allmänna försäkringskassorna förstatligades 2005, kom de att omfattas av de statliga tjänstepensionssystemet, vilket ökade utgifterna under UO 10 med 0,4 mdkr 2005. 3 År 2003 ökade utgifterna med 16,5 mdkr när den bosättningsbaserade delen av utgifterna för folkpensionerna fördes över till statsbudgeten från ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (7,0 mdkr) och folkpension och pensionstillskott ersattes med en beskattad garantipension (vilket beräknades till 9,5 mdkr). År 2005 minskade utgifterna med 3,8 mdkr då bostadstillägg för personer med aktivitets- och sjukersättning fördes från UO 11 till UO 10. 4 Den 1 juli 2003 överfördes bidraget till skyddad anställning hos en offentlig arbetsgivare (OSA) från statsbudgetens utgiftssida till inkomstsidan. Årseffekten av detta beräknades till cirka 0,8 mdkr, varav hälften i tabell 6.12 har lagts in som en teknisk nedjustering 2003 och hälften som en teknisk nedjustering 2004. För 2008 beräknas att OSA och särskilt anställningsstöd om cirka 2,3 mdkr överföres från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan. 5 Sammantaget skedde tekniska förändringar inom UO 25 -3,0 mdkr 2001, -3,5 mdkr 2002, -36,7 mdkr 2003, +0,1 mdkr 2004, -17,6 mdkr 2005, +0,9 mdkr 2006 och +11,2 mdkr 2007. För 2008 beräknas det sammantaget till -12,9 mdkr. Inkomstskattereformer 2001–2002 innebar att statsbidragen till kommunerna sänktes med 5 mdkr 2001 och 5,2 mdkr 2002. År 2001 höjdes statsbidragen med 2 mdkr p.g.a. ett höjt särskilt grundavdrag till pensionärer. År 2002 höjdes statsbidragen med 1,8 mdkr p.g.a. ett höjt grundavdrag för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt sänktes statsbidragen 2002 med 0,1 mdkr för att avdragsrätten för fackföreningsavgifter ersattes med en skattereduktion. År 2003 sänktes statsbidragen

PROP. 2007/08:100 BILAGA 3

p.g.a. att kommunernas skatteinkomster ökade då den beskattade garantipensionen infördes, vilket beräknades till 9,5 mdkr. Sänkningen 2003 förklaras även av att kommunernas inkomster ökade genom att det särskilda grundavdraget för förtidspensionärer slopades, vilket beräknades till cirka 2,9 mdkr (se UO 10). Vidare höjdes statsbidragen 2003 med 4,3 mdkr p.g.a. att en skattereduktion för låginkomsttagare ersattes med avdrag. Under 2003 överfördes kommunmomssystemet till statsbudgetens inkomstsida, varvid statsbidragen reducerades med samma belopp (31,4 mdkr), vilket förklarar minskningen i statsbidragen 2003 i förhållande till tidigare år. Statsbidragen justerades även upp med 2,5 mdkr till följd av en grundavdragshöjning som ingick i den skatteväxlingen som förslogs i budgetpropositionen för 2003. Justeringen är också gjord med anledning av den utökade skatteväxlingen (+0,5 mdkr) som riksdagen beslutat om (bet. 2002/03:FiU3). Statsbidraget minskades 2004 med 0,22 mdkr p.g.a. justering av beräkningen för kommunkontosystemet. Nedjusteringen 2004 till följd av den justerade beräkningen är 1,367 mdkr. Av detta belopp avser 0,22 mdkr en permanent neddragning medan 1,147 mdkr är en engångsvis neddragning, vilket i tabell 2 inte har räknats som en teknisk förändring, men som däremot kan förklara en del av utgiftsutvecklingen. Ett kostnadsutjämningssystem för LSS infördes 2004 på statsbudgetens utgiftssida vilket ökade utgifterna med ca 1 miljard kronor. En lika stor förändring gjordes på statsbudgetens inkomstsida, varför förändringen är neutral för statsbudgetens saldo. För 2005 beräknas utgifterna för LSS-utjämning till nära 1,8 mdkr. På grund av en slutreglering av ålderspensionsreformen m.m. beräknas statsbidragen minska med 1,3 mdkr 2004. Nivåjustering gällde fr.o.m. 2003 men justerades först 2004, varför nedjusteringen avseende 2003 inträffade 2004. Detta resulterade i att neddragningen 2004 blev 2,6 mdkr i stället för 1,3 mdkr. En teknisk justering har gjorts med endast 1,3 mdkr motsvarande den permanenta neddragningen. En förändrad redovisning av det kommunala utjämningssystemet år 2005, som innebär en övergång till nettoredovisning, innebär tekniskt sett en minskning av utgifterna för det kommunala utjämningssystemet vilket också motiverat en minskning av utgiftstaket för staten om 26 mdkr. År 2005 överfördes 3 mdkr från UO 16 till UO 25, och ytterligare 1 mdkr per år 2006–2007, avseende medel för personalförstärkning i skolan. År 2005 tillfördes statsbidragen 4,7 mdkr, då tillfälliga stöd som tidigare fanns på statsbudgetens inkomstsida flyttades till statsbudgetens utgiftssida. Under 2005-2006 överfördes 0,125 mdkr per år från UO 25 till UO 16, till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. Under 2005–2006 ändrades avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften, vilket beräknades öka de kommunala skatteintäkterna med 2,94 mdkr 2005 och 3,06 mdkr 2006. Därför minskades statsbidragen i motsvarande mån. Samtidigt höjdes grundavdraget, vilket beräknades minska de kommunala skatteintäkterna med 3,72 mdkr 2005 och 2,5 mdkr 2006, varför statsbidraget höjdes i motsvarande mån. Under 2007 tillfördes UO 25 1,22 mdkr avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan UO 16 minskades med 1,82 mdkr. År 2007 överfördes 2,0 mdkr från UO 16 till UO 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan. För 2007 flyttades sysselsättningsstöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan med 7 mdkr. För 2008 beräknas UO 25 minska med 12,1 mdkr till följd av att den statliga fastighetsskatten på bostäder slopas och ersätts av en fastighetsavgift som tillfaller kommunerna. UO 25 beräknas minska med ytterligare 0,9 mdkr under 2008 på grund av minskad avdragsrätt för pensionssparande. 6 Ingår ej i de takbegränsade utgifterna. 7 År 2003 minskade utgifterna med 7 mdkr när utgifterna för den bosättningsbaserade delen av folkpensionen fördes över till statsbudgetens UO 11. 8 År 2007 fördes olika energistöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan med cirka 1,1 mdkr, vilket inte har föranlett till en teknisk justering i tabell 2 men kan däremot förklara en del av utgiftsutvecklingen. 9 Regeringens bedömning av utgiftstak för 2011 i den ekonomiska vårpropositionen 2008.

PROP. 2007/08:100 BILAGA 3

Tabell 2 Utgifternas procentuella andel av takbegränsade utgifter 2000–2011

Utfall 2000–2007, prognos 2008 och beräknat 2009–2011. Procent av takbegränsade utgifter. Anslagen har fördelats enligt de utgiftsområden de tillhör i statsbudgeten för 2008. Utgifter justerade för tekniska förändringar anges i kursiv stil Utgiftsområde 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

1 Rikets styrelse 1,1 1,2 1,1 1,2 1,1 1,1 1,2 1,2 1,2 1,3 1,2 1,2

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1,2 1,2 1,1 1,1 1,1 1,3 1,3 1,2 1,2 1,2 1,2 1,3

1 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 6,1 5,8 5,5 5,6 5,1 5,1 4,9 5,1 4,8 4,8 4,7 4,7 7 Internationellt bistånd 2,0 2,2 1,9 1,9 2,3 2,6 2,9 2,8 3,0 3,2 3,3 3,3 8 Migration 0,3 0,3 0,5 0,6 0,6 0,6 0,5 0,6 0,7 0,7 0,6 0,6 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 3,8 3,7 3,8 4,2 4,3 4,4 4,7 5,1 5,5 5,7 5,7 5,7 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 2 handikapp 12,9 13,6 13,9 14,8 14,4 14,7 14,0 13,1 12,7 12,5 12,1 12,0 2 10 Justerat för teknisk förändring 13,7 14,5 14,8 15,3 14,9 14,7 14,0 13,1 12,7 12,5 12,1 12,0 3 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 4,4 4,3 4,2 6,3 6,0 5,3 5,0 4,8 4,7 4,5 4,3 4,1 3 11 Justerat för teknisk förändring 6,0 5,9 5,7 5,9 5,5 5,3 5,0 4,8 4,7 4,5 4,3 4,1 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 6,4 6,6 6,6 6,8 6,7 6,8 7,1 7,1 7,2 7,2 7,2 7,2 4 13 Arbetsmarknad 8,9 7,8 7,9 8,2 8,2 8,3 8,0 6,4 6,4 6,5 6,2 6,1 4

1 16 Utbildning och universitetsforskning 4,1 4,2 5,0 5,1 5,1 5,1 5,2 4,6 4,9 5,1 5,1 5,0 1 16 Justerat för teknisk förändring 3,2 3,3 4,1 4,2 4,2 4,4 4,7 4,6 4,9 5,1 5,1 5,0 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

8 21 Energi 0,2 0,2 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,3 0,2 0,2 0,1 22 Kommunikationer 3,3 3,1 3,0 3,1 3,4 3,7 3,5 4,9 3,9 3,9 3,9 3,8 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 1,3 2,1 1,7 1,2 1,4 2,0 2,3 1,7 1,8 1,8 1,8 1,7 24 Näringsliv 0,5 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5 25 Allmänna bidrag till kommuner 12,8 12,8 12,6 8,8 8,2 6,6 6,7 8,0 7,0 6,8 6,6 6,5 5 25 Justerat för teknisk förändring 5,4 5,8 6,0 6,7 6,0 6,6 6,6 6,5 7,0 6,8 6,6 6,5 6 26 Statsskuldsräntor m.m. 11,9 10,3 8,3 5,1 6,2 3,8 5,5 5,2 4,3 3,6 3,4 2,8 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 2,9 3,0 2,5 2,2 3,0 3,0 2,9 2,9 3,2 2,0 2,7 2,6 Minskning av anslagsbehållningar -0,1 -0,3 -0,3 Ålderspensionssystemet vid sidan av 7 statsbudgeten 18,5 18,5 18,9 19,3 19,6 19,9 20,0 20,7 22,0 23,1 24,0 25,0 7 Justerat för tekniska förändringar 17,7 17,7 18,1 19,3 19,6 19,9 20,0 20,7 22,0 23,1 24,0 25,0 Takbegränsade utgifter 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 10 Budgeteringsmarginal 0,7 0,6 0,0 0,4 0,3 0,7 1,3 3,1 4,1 4,8 4,7 5,1 För fotnoter 1-8 se tabell 1 10 Visar skillnaden mellan utgiftstaket för staten och de takbegränsade utgifterna, som andel av de takbegränsade utgifterna.

Nedan kommenteras de områden som uppvisar kronor 2011. Som andel av de takbegränsade utbetydande förändringarna som andel av takbe- gifterna ökar utgifterna med 1,3 procentenheter gränsade utgifter mellan 2000 och 2011. mellan 2000 och 2011. Utgiftsökningen beror främst på ökade utgifter under anslaget 8:1 Bi- Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sår- ståndsverksamhet . Biståndsramen ökar från 0,8 barhet procent av bruttonationalinkomsten (BNI) 2000 Under perioden 2000–2011 minskar utgifterna till 1 procent av BNI från och med 2006. för utgiftsområdet som andel av de takbegränsade utgifterna med 1,4 procentenheter, vilket Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social främst beror på försvarsomställningen. omsorg Utgifterna för utgiftsområdet beräknas öka med Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd drygt 28 miljarder kronor mellan 2000 och 2011. Utgifterna för utgiftsområdet beräknas öka från Som andel av de takbegränsade utgifterna ökar 15,3 miljarder kronor 2000 till 33,3 miljarder utgifterna med 1,9 procentenheter under perio-

PROP. 2007/08:100 BILAGA 3

den. Detta förklaras främst av ökade utgifter för 2000 till ca 260 000 personer 2005 och minskade statlig assistansersättning, tandvårdsförmåner därefter till 216 000 personer 2007. Antalet öpsamt bidrag till läkemedelsförmånerna. pet arbetslösa beräknas fortsätta att minska under prognosperioden till 196 000 personer 2011. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom Det genomsnittliga antalet deltagare per månad i och handikapp konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska Utgiftsområdet som andel av de takbegränsade program som redovisas på statsbudgetens ututgifterna beräknas minska med 1,7 procent- giftssida inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad enheter under perioden 2000–2011 med hänsyn minskade från ca 113 000 personer 2000 till cirka tagen till tekniska justeringar. Utgifterna under 89 000 personer 2007, och beräknas öka något anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. till 91 000 personer 2011. Antalet platser i prominskade med ca 5 miljarder kronor 2000–2007, gram som redovisas på statsbudgetens inkomstfrämst till följd av en minskad sjukfrånvaro. sida (anställningsstöd) har ökat från i genom- Antalet sjukpenningdagar var som högst 2002 snitt cirka 15 000 personer 2000 till nära 38 000 med 94,5 miljoner. Sedan dess har de kontinuer- personer 2006. I och med att flera anställningsligt minskat till 53,5 miljoner dagar 2007 och stöd avvecklats och det särskilda anställningsförväntas att fortsätta sjunka under hela pro- stödet flyttas från inkomst- till utgiftssidan från gnosperioden 2008–2011. och med den 1 januari 2008 redovisas inga Utgifterna under anslaget 19:2 Aktivitets- och arbetsmarknadspolitiska program på statsbudsjukersättningar m.m. ökade kraftigt mellan 2000 getens inkomstsida från och med 2009. och 2007. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning (tidigare förtidspension) ökade Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsfrån ca 430 000 personer 2000 till ca 550 000 per- forskning soner 2007. Under 2008–2011 bedöms detta an- Utgiftsområdet som andel av de takbegränsade tal kontinuerligt minska, dels av demografiska utgifterna beräknas öka med 1,8 procentenheter skäl, dels som en effekt av regeringens reformer. under perioden 2000–2011 med hänsyn tagen till tekniska justeringar. Flera stora reformer har ge- Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålder- nomförts under perioden. Bland annat infördes dom maxtaxa inom barnomsorgen 2002 och en sats- Utgiftsområdet som andel av de takbegränsade ning på fler lärare och andra specialister i skolan utgifterna bedöms minska med 1,9 procenten- genom ett riktat bidrag till personalförstärkning heter under perioden 2000–2011 med hänsyn ta- i skolan under perioden 2001–2006. Under gen till tekniska justeringar. Antalet personer 2005–2006 genomfördes även en riktad satsning utan tilläggspension minskar gradvis, samtidigt på personalförstärkning i förskolan. Ökningen som den genomsnittliga tilläggspensionsnivån förklaras vidare av en permanent utökning av höjs. Vidare bidrar följsamhetsindexeringen antalet högskoleplatser samt ökade satsningar på under perioden till att de reala pensionerna be- forskning. räknas stiga. Sammantaget ger detta högre utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner statsbudgeten, vilket i förlängningen minskar Utgiftsområdet som andel av de takbegränsade behovet av garantipension och bostadstillägg utgifterna beräknas öka med 1,0 procentenheter som ingår i statsbudgeten. under perioden 2000–2011 med hänsyn tagen till tekniska justeringar. De högre utgifterna beror Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad främst på de förstärkningar av statsbidragen som Utgiftsområdet som andel av de takbegränsade syftar till att värna kvaliteten i skolan, vården och utgifterna beräknas minska med 3,0 procent- omsorgen. enheter under perioden 2000–2011 med hänsyn tagen till tekniska justeringar. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgifterna under anslaget 22:2 Bidrag till ar- Utgifterna under anslaget 92:1 Räntor på statsbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd samt 22:3 skulden har sjunkit från drygt 90 miljarder kro- Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kost- nor 1997 till 47 miljarder kronor 2007. Den nader minskade sammantaget med ca 15 miljar- kraftiga utgiftsminskningen beror i huvudsak på der kronor under perioden 2000–2007. Antalet lägre räntenivåer och minskad statsskuld. Utöppet arbetslösa ökade från 204 000 personer

PROP. 2007/08:100 BILAGA 3

gifterna under utgiftsområdet beräknas minska till drygt 28 miljarder kronor 2011.

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Utgifterna för ålderspensionssystem vid sidan av statsbudgeten som andel av de takbegränsade utgifterna beräknas öka med 7,3 procentenheter under perioden 2000–2011 med hänsyn tagen till tekniska justeringar. Utgiftsökningen beror dels på att antal pensionärer ökar dels på att den genomsnittliga pensionen ökar.

PROP. 2007/08:100 BILAGA 3

Tabell 3 Utgiftsförändringar 2008–2011 i förhållande till föregående år av beslutade och aviserade reformer och finansieringar

Miljarder kronor Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Minustecken innebär utgiftsbesparingar eller att temporära program upphör eller minskar i omfattning i jämförelse med föregående år. 2008 2009 2010 2011

Anslagsökningar 13,42 5,97 2,08 3,39

Anslagsminskningar -19,38 -8,63 -6,21 -5,62

1

Anslagsförändringar uppdelat per utgiftsområde, netto

2

UO 22 Kommunikationer 3 -9,33 0,08 -0,27 -0,56

Lånefinansierade infrastrukturinvesteringar

4

12,25 -0,11 -1,17 -1,92

Summa Anslagsförändringar inkl. lånefinansierade infrastrukturinvesteringar 6,30 -2,77 -5,30 -4,15

1 Anslagsförändringar till följd av den makroekonomiska utvecklingen och volymförändringar i transfereringssystemen m.m. ingår ej (se avsnitt 8.2.2). 2 Hänsyn tagen till återställd antagandeinkomst för ålderspensionsavgifterna för personer med aktivitets- och sjukersättning från 2008. Vilket ger en nivåhöjning av anslagen med 1,8 mdkr från 2009. Beloppet för 2008 regleras 2011 då anslagen ökas engångsvis med ytterligare 1,8 mdkr. De offentliga finansiella sparandet påverkas dock mindre eftersom ålderspensionssystemets inkomster ökar nästan lika mycket. 3 2008 minskar anslagen under utgiftsområde 22 med 10 mdkr i jämförelse med 2007 t.f.a. att 10 mdkr anvisas på tilläggsbudget 2007 i budgetpropositionen för 2008 i syfte att genomföra extra amorteringar av infrastrukturlån engångsvis 2007. 4 Posten visar förändringen av nettoupplåningen för väg- och järnvägsobjekt. Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering. För 2007 föreslås en extra amortering om 10 mdkr vilket förklarar den stora skillnaden mellan 2007 och 2008.

Bilaga 4 Beräkningstekniska förutsättningar

PROP. 2007/08:100 BILAGA 4

Diagramförteckning

PROP. 2007/08:100 BILAGA 4

I följande bilaga, till kapitel 12, presenteras de och landsting) och ålderspensionssystemet.

beräkningsantaganden och den beräknings- Modellen innehåller även de viktigaste makro-

metodik som ligger till grund för de långsiktiga ekonomiska variablerna såsom BNP, syssel-

scenarierna för de offentliga finanserna. Vidare sättning, löner, priser och räntor etc., samt 1 redovisas den indikator som används för befolkningen fördelad på ålder och kön.

bedömning av den långsiktiga offentligfinansiella Modellen är sluten i den meningen att en

hållbarheten. Utvecklingen av de offentliga inkomst i en sektor alltid motsvaras av en utgift i

finanserna i sysselsättningsscenariot presenteras en annan sektor. Modellsystemet garanterar på

även. Slutligen redovisas två känslighetskalkyler så sätt dels att nettosparandet i staten, kommun-

samt en jämförelse mellan basscenariot i denna sektorn och pensionssystemet summerar till den

proposition och det basscenario som presen- offentliga sektorns nettosparande. Dels att

terades i budgetpropositionen för 2008 (prop. summan av sparandet i de inhemska sektorerna

2007/08:1). summerar till sparandet gentemot utlandet.

Ekvationerna i FIMO utgörs av aggregerade

beskrivningar av regler för skatter och trans-

fereringar. Varje inkomst eller utgift sätts i

relation till en makroekonomisk bas såsom t.ex.

1 Beräkningsantaganden och

KPI, BNP, lönesumma, arbetslöshet eller ränta.

metodik för de offentliga

Den relation som råder 2011, dvs. det sista året i

finanserna på lång sikt

den medelfristiga kalkylen, ligger sedan fast

framöver. Det betyder att huvudprincipen är att Utgångspunkten för den långsiktiga framinga regler ändras efter 2011. skrivningen av de offentliga finanserna är den I de långsiktiga kalkylerna ligger fokus medelfristiga kalkylen fram till 2011, som huvudsakligen på den demografiska utveckredovisas i denna proposition. Här redogörs för lingens inverkan på ekonomisk tillväxt och den de beräkningsmetoder och antaganden som offentliga sektorns finanser. Sysselsättningen tillämpats under perioden därefter. Det gäller de styrs (i basscenariot) av befolkningsutveckdemografiska och makroekonomiska antaglingen, vilket i kombination med en exogent andena samt beräkningsmetodiken för offentliga antagen produktivitetsutveckling ger BNPinkomster och utgifter. utvecklingen. Offentliga transfereringsutgifter

knyts, där så är möjligt, till relevanta ålders-

grupper. Den offentliga konsumtionen skrivs

fram med den demografiska utvecklingen och

1.1 Modellverktyg

styckkostnaden per åldersgrupp inom olika

verksamhetsområden (såsom t.ex. hälso- och Långsiktiga projektioner för de offentliga sjukvård eller utbildning). De framtida pen- 2 finanserna utförs i modellen FIMO. Till sionsutgifterna beräknas i den dynamiska mikromodellen finns ett antal förmodeller innesimuleringsmodellen SESIM. 3 hållande data för befolkningsutveckling, arbets-

marknad, offentlig konsumtion och ålders-

pensionsutgifter.

FIMO är en beräkningsmodell som bygger på

1.1 Demografiska förutsättningar

nationalräkenskaperna och består av fyra

sektorer: offentlig sektor, hushåll, företag och Kalkylen bygger på Statistiska centralbyråns utlandssektorn. Modellen beskriver offentliga befolkningsprognos från maj 2007 vars antaganutgifter och inkomster relativt detaljerat fördelat den redovisas i tabell 1. I diagram 1 framgår på staten, kommunsektorn (primärkommuner resultaten i form av förändringen över tiden i

1 I Riksrevisionens granskning, Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet (RiR 2007:21), framfördes kritik mot regeringens 2 I bilaga 1 till Långtidsutredningen (1992) finns en utförligare

redovisning av dessa analyser. Denna bilaga är ett led i att åtgärda beskrivning av grundstrukturen i FIMO. bristerna. 3 För en beskrivning se www.sesim.org.

PROP. 2007/08:100 BILAGA 4

åldersgrupperna yngre, yrkesaktiv ålder samt 1.2 Makroekonomiska förutsättningar äldre. De makroekonomiska beräkningsförutsättning- Diagram 1 Sveriges befolkning arna framgår av tabell 2.

Förändring jämfört med 2007, tusental personer

1000

65 år och äldre

20 - 64 år

800

0 - 19 år

600 400 200 0 -200 2007 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047 Källa: Statistiska centralbyrån.

Tabell 1 Demografiska antaganden

2000 2008 2010 2020 2030 2040 2050

Födelsetal 1,55 1,85 1,85 1,85 1,85 1,85 1,85

Medellivslängd, kvinnor 82,0 83,1 83,3 84,4 85,2 85,8 86,3

Medellivslängd, män 77,4 79,0 79,4 80,9 82,1 83,1 83,8

Nettomigration 24 600 37 100 25 000 24 300 24 400 23 800 23 400

Källa: Statistiska centralbyrån.

Tabell 2 Makroekonomiska förutsättningar

2000 2008 2010 2015 2020 2030 2040 2050

1

Procentuell förändring

2

BNP-produktivitet 3,8 0,5 2,3 2,2 2,1 1,9 2,0 2,1

Procent

Realränta 4,5 1,1 2,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0

3

Arbetskraftsdeltagande, 16-64 år 78,8 79,2 79,4 81,1 80,8 79,7 79,6 79,8

3

Reguljär sysselsättning, 16-64 år 74,1 75,4 75,7 77,7 77,5 76,3 76,2 76,4

Öppen arbetslöshet, 16-64 år 5,3 4,3 4,4 3,9 3,9 3,9 3,9 3,9

1 För åren 2000 och 2008 anges procentuell förändring från föregående år. För perioden 2010–2050 anges genomsnittlig procentuell förändring från föregående i tabellen redovisade år. 2 Befolkningen per den 31 december. 3 Totalt antal i arbetskraften respektive reguljärt sysselsatta i relation till befolkningen i åldrarna 16–64 år per den 31 december. Denna redovisning skiljer sig från AKU som räknar med genomsnittlig befolkning. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

PROP. 2007/08:100 BILAGA 4

1.3 Ränteantagande oförändrade skatteregler. Följaktligen kommer den aggregerade skattekvoten att variera om På lång sikt antas inkomst- och utgifts- skattebaserna utvecklas på annat sätt än BNP. I räntesatsen vara densamma i samtliga sektorer i tabell 3 redovisas den offentliga sektorns skatter ekonomin. Den antagna nominella räntan är och avgifter som andel av BNP och som andel av 5,0 procent, 3,0 procent realränta och 2,0 pro- respektive skattebas (implicit skattesats) samt cent KPI-utveckling. Under de första åren av skattebasens andel av BNP. I tabell 4 anges långsikten (2012–2017) sker en insvängning av skatternas och avgifternas respektive bas. räntan från nivån det sista året i medelfristen till En mindre del av kostnaderna för välfärdsdet långsiktiga ränteantagandet. tjänsterna finansieras genom brukaravgifter. I Förutom räntebärande tillgångar finns även beräkningarna har antagits att dessa avgifter, icke räntebärande tillgångar. Avkastningen på såsom t.ex. barnomsorgsavgifter, ökar i takt med dessa tillgångar består av aktieutdelningar och produktionskostnaderna. Det innebär att värdeförändring. Utdelningarna antas på sikt avgiftsinkomsterna ökar i en betydligt snabbare uppgå till 3,0 procent och värdeökningen till takt än om dagens maxtaxor blir bestående, men 2,0 procent. Därmed uppgår den totala av- i en långsammare takt än hushållens disponibla kastningen till 5,0 procent. inkomster.

1.4 Offentliga inkomster

Vid beräkning av de offentliga inkomsterna antas konstanta skattesatser i förhållande till skattebaserna. Metoden har valts för att avspegla

Tabell 3 Skatter och avgifter

Procent av BNP 2000 2008 2010 2015 2020 2030 2040 2050

Skatter och avgifter 51,3 47,0 46,3 47,1 47,5 48,0 48,1 47,7

Hushållens direkta skatter och avgifter

Andel av BNP 21,1 16,7 16,7 16,5 16,5 16,7 16,7 16,6 Implicit skattesats för direkta skatter 29,3 23,2 23,3 23,4 23,4 23,4 23,4 23,4 Skattebasen för direkta skatter som andel av BNP 62,4 60,7 60,1 59,3 59,5 60,0 60,0 59,4 Implicit skattesats för avgifter 5,9 5,9 5,9 5,9 5,9 5,9 5,9 5,9 Skattebasen för avgifter som andel av BNP 47,3 45,2 44,5 43,6 43,8 44,4 44,7 45,0

Företagens direkta skatter

1

Indirekta skatter

2

Arbetsgivaravgifter och egenföretagaravgifter

1 Exklusive löneberoende indirekta skatter. 2 Inklusive löneberoende indirekta skatter. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

PROP. 2007/08:100 BILAGA 4

Tabell 4 Skatte- och avgiftsbaser

styckkostnaderna kommer från HEK 1999. Samtliga utgiftsområden skrivs volymmässigt fram med befolkningsförändringen i relevant Skatter och avgifter Skatte- och avgiftsbas Hushållens direkta skatter Beskattningsbar inkomst åldersgrupp för kvinnor respektive män. Denna Hushållens avgifter Lönesumman och metod innebär att den offentliga tjänsteprodukbeskattningsbara transfereringar tionen utförs med samma personaltäthet som i Företagens direkta skatter Näringslivets vinst dag. Detta är ett uttryck för oförändrad standard Indirekta skatter 1 Privat konsumtion i offentlig service. Övriga konsumtionsutgifter, Arbetsgivaravgifter och som framför allt består av allmän förvaltning, rättsväsende och försvar, antas följa för- 2 egenföretagaravgifter Lönesumma ändringen i totalbefolkningen. 1 Exklusive löneberoende indirekta skatter. 2 Inklusive löneberoende indirekta skatter. Prisutvecklingen för offentlig konsumtion är en sammanvägning av löne- och prisutveckling med vikter som avspeglar konsumtionens sammansättning inom respektive verksamhets-

1.5 Offentlig konsumtion

område. I beräkningarna antas att produktivitetsutvecklingen i all offentlig verksamhet är Beräkningen av de offentliga konsumtionsnoll, vilket innebär att priset på offentlig konutgifterna bygger på ålders- och könsfördelade sumtion växer snabbare än KPI per år (se styckkostnader för barnomsorg, ungdomsappendix B i 2004 års svenska konvergensutbildning (grundskola och gymnasium), vuxenprogram). utbildning (kommunalt vuxengymnasium och I tabell 5 presenteras den offentliga konhögskola), sjukvård (öppen och sluten vård), sumtionen uppdelad på verksamheter. äldreomsorg (hemtjänst och särskilt boende) samt arbetsmarknadsåtgärder. Statistiken för

Tabell 5 Offentlig konsumtion

Procent av BNP 2000 2008 2010 2015 2020 2030 2040 2050

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

PROP. 2007/08:100 BILAGA 4

Tabell 6 Offentliga transfereringar

Procent av BNP 2000 2008 2010 2015 2020 2030 2040 2050

Summa transfereringar 21,0 18,9 18,6 23,4 23,6 23,9 23,7 22,9

Transfereringar till hushåll 18,0 15,8 15,6 20,5 20,6 20,9 20,7 19,9

Anm.: Ålderdom = ålderspension, efterlevandepension, statliga och kommunala avtalspensioner samt bostadstillägg till pensionärer. Ohälsa = sjuk- och arbetsskadeförsäkring, sjuk- och aktivitetsersättning samt assistansersättning. Barn/studier = barnbidrag, föräldraförsäkring, underhållsstöd och studiebidrag. Arbetsmarknad = ersättning vid arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning samt lönegaranti. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

1.6 Offentliga transfereringar 1.7 Ålderspensionssystemet

För en stor del av de offentliga transfereringarna Beräkningen av pensionsutgifterna bygger på finns ett regelverk som automatiskt höjer den demografiska utvecklingen, de makroutgifterna i takt med löneutvecklingen. Detta ekonomiska förutsättningarna samt gällande gäller för pensioner som räknas upp med regelverk. Genomsnittlig pensionsålder antas inkomstindex, och delvis även för transfereringar vara oförändrad framöver, trots ökad medellivssom ersätter inkomstbortfall, t.ex. sjuk- och för- längd under kalkylperioden. I tabell 7 redovisas äldraförsäkringen. Transfereringar som saknar en ålderspensionssystemets inkomster och utgifter automatisk standardsäkring, antas öka i takt med samt dess finansiella ställning. lönerna. En sådan standardsäkring motverkar 4 den urholkning av hushållstransfereringarna som skulle ske om kalkylen enbart byggde på strikt oförändrade regler. Standardsäkringen förutsätter därmed att vissa reformer genomförs i takt med att ekonomin växer. Den offentliga sektorns transfereringsutgifter som andel av BNP framgår av tabell 6. Där syns också den tekniska justeringen. I denna proposition har antagits att överskottsmålet uppfylls via en transferering till hushållssektorn. Denna transferering kommer att påverka hushållens disponibla inkomster, deras konsumtion och därigenom skatteintäkter från konsumtionsskatter.

4 Dessa är bidrag till asylsökande, barnbidrag, bidragsförskott, bostadsbidrag, bostadsbidrag till pensionärer, änkepension, barnpension, sjuk- och aktivitetsersättning, handikappstöd, studiebidrag, studiemedel, vuxenstudiestöd, vårdbidrag för funktionshindrade barn, socialbidrag, arbetsskadeersättning och övriga bidrag till hushåll och ideella organisationer.

PROP. 2007/08:100 BILAGA 4

Tabell 7 Ålderspensionssystemet

Procent av BNP 2000 2008 2010 2015 2020 2030 2040 2050

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

2 Indikator för långsiktig t b slutår för underliggande offentligfinansiell hållbarhet offentligfinansiell projektion 2099

D t nettoskuld som andel av BNP Det finns ingen entydig definition av långsiktig PB t primärt sparsaldo som andel av BNP offentligfinansiell hållbarhet. Antagandet som ∆ PB t förändring av det primära sparsaldot gjorts här är att de offentliga finanserna är relativt startåret, dvs. ∆ PB t =PB t – PB t0 B långsiktigt hållbara om den offentliga sektorns r diskonteringsfaktorn, dvs. skillnaden intertemporala budgetrestriktion är uppfylld. mellan nominell ränta och nominell Kriteriet är vanligt förekommande inom BNP-tillväxt. litteraturen för offentligfinansiell hållbarhet. Det är även utgångspunkten för EU-kommissionen Tolkningen av hållbarhetsindikatorn är att ett när de bedömer medlemsstaternas offentlig- negativt värde anger att de offentliga finanserna finansiella hållbarhet inom stabilitets- och är hållbara och att den intertemporala budgettillväxtpakten . Den intertemporala budget- 5 restriktionen är uppfylld. Ett positivt värde på S 2 restriktionen anger att summan av nuvärdet av innebär istället motsatsen, att permanenta de framtida primära sparsaldona ska vara lika budgetförstärkningar måste genomföras motstor eller överstiga den initiala nettoskulden. svarande indikatorns värde för att de offentliga Utifrån den offentliga sektorns inter- finanserna ska vara hållbara. temporala budgetrestriktion kan en indikator De underliggande offentligfinansiella scenahärledas som anger den permanenta budget- rierna har förlängts från 2050 till 2099 som förstärkning som krävs för att uppfylla underlag för beräkning av hållbarhetsindikatorn. restriktionen. Denna hållbarhetsindikator anges Den skuld som används vid beräkningen är av följande ekvation: nettoskulden enligt nationalräkenskaperna. Det primära sparsaldo som används är den offentliga

[ ]

sektorns primära finansiella sparande enligt

( )

⎡ t − 1 ⎤

+

−

r ∑

b t t

S = rD − PB + ⎢ − Δ PB 1 r +

0 ⎥ nationalräkenskaperna, justerat för kapital- 2 t t t ⎢ ⎥ 0 0 ⎣ t = t 0 + 1 ⎦

( )

⎡ ⎤ inkomster som inte ingår i det primära finansiella

+

t − t

− Δ PB 1 r

b 0 ⎢⎣ ⎥⎦ sparandet men som påverkar nettoskulden. t b

där: S 2 permanent budgetförstärkning som andel av BNP

3 Sysselsättningsscenario

t index för året t 0 startår 2007 Utvecklingen av de offentliga finanserna i sysselsättningsscenariot framgår av tabell 8. I detta scenario sker ingen teknisk justering utan skatterna sänks i stället för att komma ner till 5 Se Long-term Sustainability of Public Finances in the European Union , överskottsmålet. European Economy no. 4/2006.

PROP. 2007/08:100 BILAGA 4

Tabell 8 Offentliga finanser, sysselsättningsscenario

Procent av BNP 2000 2008 2010 2015 2020 2030 2040 2050

Primära inkomster 54,4 50,1 49,4 44,0 44,2 44,4 44,2 43,8

Skatter och avgifter 51,3 47,0 46,3 41,4 41,7 42,2 42,2 42,0

Finansiell ställning

Statsskuld 56,8 31,1 21,3 5,8 -0,9 -2,6 5,2 10,4 1 Maastrichtskuld 53,6 35,3 25,9 11,0 5,1 4,6 12,7 17,5 Nettoskuld 5,5 -22,9 -26,5 -33,4 -35,6 -30,8 -17,5 -12,4 1 Konsoliderad bruttoskuld minus pensionssystemets tillgångar av statspapper (se kapitel 9.3). Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

4 Känslighetsanalys offentliga finanserna ska vara långsiktigt hållbara

med den lägre produktivitetstillväxten. De långsiktiga scenarierna grundar sig på ett I känslighetsberäkningen med ökad standard i stort antal antaganden. Här testas om offentlig service antas att standarden ökar med hållbarheten i de offentliga finanserna är känslig 0,1 procent per år istället för oförändrad för variationer i två centrala antaganden. standard som i basscenariot. Effekten på de Produktivitetsantagandet samt antagandet om offentliga finanserna blir att en permanent standarden i den offentliga servicen ändras, ett i skattehöjning alternativt besparing inom något taget. Därefter beräknas S 2 -indikatorn för annat utgiftsområde motsvarande 1,4 procentkänslighetskalkylerna. Resultaten för S 2 - enheter av BNP krävs för att de offentliga indikatorn framgår av tabell 9. finanserna ska vara långsiktigt hållbara.

Tabell 9 Hållbarhetsindikator för scenarier

Basscenario -0,3 5 Jämförelse med budgetpropositionen för 2008

Känslighetskalkyl med lägre produktivitet 0,3 Känslighetskalkyl med ökad standard i offentlig service 1,4 I det följande redovisas skillnader mellan basscenariot i denna proposition och det som I känslighetskalkylen med lägre produktivitet publicerades i budgetpropositionen för 2008. antas att produktivitetstillväxten i näringslivet De långsiktiga offentligfinansiella projeksjunker gradvis ner till 2,0 procent per år efter tionerna utgår alltid från den medelfristiga 2020, vilket ska jämföras med en neddragning till kalkylen. Så är fallet även nu, men den medel- 2,4 procent per år i basscenariot. Den lägre fristiga kalkylen är av naturliga skäl en annan än produktivitetstillväxten i känslighetskalkylen den var hösten 2008. leder till lägre BNP. Effekten på de offentliga I budgetpropositionen för 2008 antogs att finanserna blir en ökad budgetbelastning till produktivitetsutvecklingen i offentlig sektor var följd av högre utgifter som andel av den lägre noll till följd av att nationalräkenskaperna per BNP-nivån, främst för offentlig konsumtion. En definition satt produktiviteten i sektorn till noll. permanent budgetförstärkning motsvarande Fr.o.m. 2008 redovisar nationalräkenskaperna en 0,3 procentenheter av BNP krävs för att de produktivitetsutveckling för delar av offentlig

PROP. 2007/08:100 BILAGA 4

sektor. De resultat som nationalräkenskaperna medför att utgifterna på lång sikt blir 1 procenthittills redovisat ger emellertid liten vägledning enhet högre som andel av BNP. I budgetom den framtida produktivitetsutvecklingen. propositionen för 2008 utformades den tekniska Därmed behålls antagandet om konstant justeringen som en ospecificerad investeringsproduktivitet i de långsiktiga projektionerna. utgift, som inte antogs påverka ekonomin i I diagram 2 redovisas projektionerna för övrigt. I denna proposition antas att den arbetade timmar, arbetsproduktivitet och BNP i tekniska justeringen sker i form av en hushållsdenna proposition relativt budgetpropositionen transferering som påverkar ekonomin. för 2008. Antalet arbetade timmar bedöms vara För övrigt är det skillnaden i startnivåerna från något högre nu än i budgetpropositionen för den medelfristiga prognosen som i princip ligger 2008. Den stora skillnaden i BNP på lång sikt kvar under det långfristiga scenariot. Det innebär härrör dock huvudsakligen från en ny att det nivåskift som görs slår igenom även på bedömning av den långsiktiga produktivitets- lång sikt, medan utvecklingsbanorna i princip är utvecklingen av Konjunkturinstitutet . oförändrade. Utgifterna minskar emellertid 6 sammantaget mer än inkomsterna som andel av BNP. Totalt sett leder detta till starkare offent-

Diagram 2 Arbetade timmar, arbetsproduktivitet och BNPtillväxt

liga finanser på lång sikt. Denna proposition i relation till budgetpropositionen för 2008. 1,12

Arbetade timmar

1,10

Arbetsproduktivitet

1,08

BNP

1,06 1,04 1,02 1,00 0,98 2007 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Resultatet i Konjunkturinstitutets rapport anger att den genomsnittliga produktivitetstillväxten i näringslivet är 2,66 procent för perioden 2006 till 2020. Med de antaganden som ligger i den medelfristiga kalkylen ger en produktivitetsutveckling på 2,7 procent för perioden 2012– 2020 ett genomsnitt som överensstämmer med Konjunkturinstitutets bedömning. Efter 2020 sker en gradvis nedjustering av produktivitetsantagandet till 2,4 procent av försiktighetsskäl. Skillnaderna i de långsiktiga beräkningarna för de offentliga finanserna redovisas i tabell 10. En stor skillnad är att överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande 2011 bedöms vara 1 procentenhet högre som andel av BNP i denna proposition än i budgetpropositionen för 2008. Det får till följd att den tekniska justeringen för att komma ner till saldomålet blir större, vilket

6 Konjunkturinstitutet (2006) Timmar, kapital och teknologi – vad betyder mest? , SOU 2008:14, bilaga 6 till Långtidsutredningen 2008.

PROP. 2007/08:100 BILAGA 4

Tabell 10 Offentliga finanser, skillnader mellan denna proposition och budgetpropositionen för 2008

Procent av BNP 2008 2010 2015 2020 2030 2040 2050

1

Finansiell ställning

Statsskuld 0,4 1,1 -1,6 -1,1 -0,5 -0,1 -0,2 2 Maastrichtskuld 0,5 1,4 -1,6 -1,3 -1,0 -0,8 -1,1 Nettoskuld -3,2 -2,1 -2,8 -2,6 -3,9 -6,2 -8,8 1 Transferering från staten till hushållen som medför att det finansiella sparandet i offentlig sektor blir precis en procent av BNP 2015. 2 Konsoliderad bruttoskuld minus pensionssystemets tillgångar av statspapper (se kapitel 9.3). Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.