Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2015

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen

Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2015

1 Inledning

De senaste åren har i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen en särskild promemoria remitterats med ett antal skatteförslag. Remitteringen har gjorts för att det ska vara möjligt att i kommande budgetproposition göra en samlad bedömning av olika skatteförslag med budgeteffekter. Det handlar bl.a. om att skapa ett tidsmässigt utrymme för en lagrådsgranskning av förslagen, i de fall en sådan granskning anses nödvändig. I 2014 års vårproposition presenteras ett antal reformer inom framför allt utbildningsväsendet. För att finansiera dessa reformer avser regeringen att i budgetpropositionen för 2015 föreslå ett antal skattehöjningar. En promemoria med dessa förslag har därför tagits fram inom Regeringskansliet.

Följande förslag behandlas i denna promemoria.

 Begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande  Höjd skatt på tobak  Höjd skatt på alkohol  Höjd fordonsskatt för lätta fordon  Slopad gruppregistrering till mervärdesskatt

Därutöver behandlas i promemorian ett regelförenklingsförslag på mervärdesskatteområdet om höjd beloppsgräns för förenklad faktura.

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

1 Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200) dels att 6 a kap. och 11 kap. 5 § ska upphöra att gälla, dels att 2 kap. 8 §, 3 kap. 3 §, 8 a kap. 11 §, 9 kap. 1 och 2 §§, 11 kap. 9 § samt 20 kap. 1 § ska ha följande lydelse.

2 kap.

8 §

Med uttag av tjänst förstås vidare att en fastighetsägare utför sådana tjänster som anges i andra stycket på en egen fastighet som utgör tillgång i en ekonomisk verksamhet som varken medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9, 11, 11 e eller 12 §. Detta gäller dock endast om de nedlagda lönekostnaderna för tjänsterna under beskattningsåret överstiger 300 000 kronor, inräknat skatter och avgifter som grundas på lönekostnaderna. Första stycket gäller utförande av 1. bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll, 2. ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster, och 3. lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighetsskötsel. Vad som sägs i första stycket gäller också hyresgäster och bostadsrättshavare som utför sådana tjänster som anges i andra stycket 1 och 2 på lägenheter som de innehar med hyresrätt eller bostadsrätt i en ekonomisk verksamhet som varken medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9, 11, 11 e eller 12 §. Om en fastighet ägs eller en hyresrätt eller bostadsrätt innehas av en beskattningsbar person som ingår i en sådan mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 § ska gruppen anses som fastighetsägare, hyresgäst eller bostadsrättshavare vid tillämpning av denna paragraf.

1 Lagen omtryckt 2000:500. Senaste lydelse 2013:368. 5

3 kap.

3 § Undantaget enligt 2 § omfattar inte 1. upplåtelse eller överlåtelse av verksamhetstillbehör, 2. omsättning av växande skog, odling och annan växtlighet utan samband med överlåtelse av marken, 3. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverkningsrätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra naturprodukter samt rätt till jakt, fiske eller bete, 4. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet, 5. upplåtelse av lokaler och andra platser för parkering, inklusive förtöjning och ankring, av transportmedel, 6. upplåtelse av förvaringsboxar, 7. upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastigheter, 8. upplåtelse för djur av byggnader eller mark, 9. upplåtelse för trafik av väg, bro eller tunnel samt upplåtelse av spåranläggning för järnvägstrafik, 10. korttidsupplåtelse av lokaler och anläggningar för idrottsutövning, 11. upplåtelse av terminalanläggning för buss- och tågtrafik till trafikoperatörer, och 12. upplåtelse till en mobiloperatör av plats för utrustning på en mast eller liknande konstruktion och tillhörande utrymme för teknisk utrustning som omfattas av upplåtelsen. Undantaget enligt 2 § gäller inte Undantaget enligt 2 § gäller inte heller när en fastighetsägare, ett heller när en fastighetsägare eller konkursbo eller en sådan ett konkursbo för stadigvarande mervärdesskattegrupp som avses i användning i en verksamhet som 6 a kap. för stadigvarande medför skattskyldighet eller som användning i en verksamhet som medför rätt till återbetalning enligt medför skattskyldighet eller som 10 kap. 1, 6, 9, 11, 11 e eller 12 § medför rätt till återbetalning enligt helt eller delvis hyr ut en sådan 10 kap. 1, 6, 9, 11, 11 e eller 12 § byggnad eller annan anläggning, helt eller delvis hyr ut en sådan som utgör fastighet. Skatteplikt byggnad eller annan anläggning, gäller dock inte om uthyrningen som utgör fastighet. Skatteplikt avser stadigvarande bostad. Uthyrgäller dock inte om uthyrningen ning till staten, en kommun, ett avser stadigvarande bostad. kommunalförbund eller ett Uthyrning till staten, en kommun, samordningsförbund som avses i ett kommunalförbund eller ett 4 § lagen (2003:1210) om samordningsförbund som avses i finansiell samordning av 4 § lagen (2003:1210) om rehabiliteringsinsatser är skattefinansiell samordning av pliktig även om uthyrningen sker rehabiliteringsinsatser är skatte- för en verksamhet som inte medför pliktig även om uthyrningen sker skattskyldighet eller rätt till för en verksamhet som inte medför återbetalning enligt 10 kap. 1, 6, 9, skattskyldighet eller rätt till 11, 11 e eller 12 §. Skatteplikt återbetalning enligt 10 kap. 1, 6, 9, gäller dock inte för uthyrning till

Senaste lydelse 2013:1108. 6

11, 11 e eller 12 §. Skatteplikt en kommun, ett kommunalförbund gäller dock inte för uthyrning till eller ett samordningsförbund, om en kommun, ett kommunalförbund fastigheten vidareuthyrs av eller ett samordningsförbund, om kommunen, kommunalförbundet fastigheten vidareuthyrs av eller samordningsförbundet för kommunen, kommunalförbundet användning i en verksamhet som eller samordningsförbundet för bedrivs av någon annan än staten, användning i en verksamhet som en kommun, ett kommunalförbund bedrivs av någon annan än staten, eller ett samordningsförbund och en kommun, ett kommunalförbund som inte medför skattskyldighet eller ett samordningsförbund och eller rätt till återbetalning enligt som inte medför skattskyldighet 10 kap. 1, 6, 9, 11, 11 e eller 12 §. eller rätt till återbetalning enligt Det som har sagts om uthyrning 10 kap. 1, 6, 9, 11, 11 e eller 12 §. gäller även för upplåtelse av Det som har sagts om uthyrning bostadsrätt. gäller även för upplåtelse av bostadsrätt. Andra stycket tillämpas också 1. vid uthyrning i andra och tredje hand, 2. vid bostadsrättshavares upplåtelse av nyttjanderätt till fastighet som innehas med bostadsrätt, och 3. när en byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet uppförs eller genomgår omfattande till- eller ombyggnad i syfte att anläggningen helt eller delvis ska kunna hyras ut för sådan verksamhet som avses i andra stycket. I 9 kap. finns särskilda bestämmelser om skattskyldighet för sådan uthyrning, bostadsrättsupplåtelse och upplåtelse av nyttjanderätt som anges i andra och tredje styckena.

8 a kap.

11 § Vid överlåtelse av investeringsvaror, utom sådana som omfattas av frivillig skattskyldighet, i samband med att verksamhet överlåts eller vid fusion eller liknande förfarande, ska förvärvaren överta överlåtarens rättighet och skyldighet att jämka avdrag för ingående skatt. Detta gäller dock endast under förutsättning att förvärvaren är skattskyldig enligt denna lag eller har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11, 11 e eller 12 §. När en beskattningsbar person . inträder i en mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap., övertar gruppen dennes rättighet och skyldighet att jämka. När en beskattningsbar person utträder ur en sådan grupp övertar den beskattningsbara personen gruppens rättighet och skyldighet att jämka ingående skatt hänförlig

Senaste lydelse 2013:368. 7

till den beskattningsbara personens investeringsvaror.

9 kap.

1 § Skyldigheten att betala skatt Skyldigheten att betala skatt enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 för sådan skattepliktig fastighets- för sådan skattepliktig fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupp- uthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som anges i 3 kap. 3 § låtelse som anges i 3 kap. 3 § andra stycket och tredje stycket 1 andra stycket och tredje stycket 1 och 2 gäller endast för fastighets- och 2 gäller endast för fastighetsägare, hyresgäster, bostadsrätts- ägare, hyresgäster, bostadsrättshavare, konkursbon och havare och konkursbon som har mervärdesskattegrupper som har angett utgående skatt i en faktura angett utgående skatt i en faktura för uthyrningen eller upplåtelsen för uthyrningen eller upplåtelsen (frivillig skattskyldighet). (frivillig skattskyldighet). Om den fastighet, hyresrätt eller Första stycket gäller även om bostadsrätt som ska omfattas av fakturan har utfärdats i den den frivilliga skattskyldigheten ägs beskattningsbara personens namn eller innehas av en och för dennes räkning av köparen beskattningsbar person som ingår eller av en tredje person. i en mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 §, blir mervärdesskattegruppen frivilligt skattskyldig om fakturan har utfärdats av den beskattningsbara person i mervärdesskattegruppen som äger fastigheten eller, i fråga om en hyresrätt eller bostadsrätt, av den beskattningsbara person som innehar hyresrätten eller bostadsrätten. Första stycket gäller även om fakturan har utfärdats i den beskattningsbara personens namn och för dennes räkning av köparen eller av en tredje person. Frivillig skattskyldighet för uthyrning eller annan upplåtelse till någon som har rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 6 § gäller endast om upplåtaren har ett intyg om att upplåtelsen sker till någon som har rätt till sådan återbetalning. Intyget ska vara utfärdat av Utrikesdepartementet. En faktura som avses i första En faktura som avses i första stycket ska ha utfärdats senast sex stycket ska ha utfärdats senast sex månader från den första dagen i månader från den första dagen i den uthyrningsperiod eller den uthyrningsperiod eller upplåtelseperiod som fakturan upplåtelseperiod som fakturan

Senaste lydelse 2013:954. 8

avser. En fastighetsägare, en avser. En fastighetsägare, en hyresgäst, en bostadsrättshavare, hyresgäst, en bostadsrättshavare ett konkursbo eller en eller ett konkursbo ska inte anses mervärdesskattegrupp ska inte ha blivit frivilligt skattskyldig anses ha blivit frivilligt enligt första stycket om hela skattskyldig enligt första stycket skattebeloppet sätts ned i en om hela skattebeloppet sätts ned i kreditnota som avses i 11 kap. en kreditnota som avses i 11 kap. 10 §. Det gäller dock endast om 10 §. Det gäller dock endast om kreditnotan utfärdas senast fyra kreditnotan utfärdas senast fyra månader från den dag då fakturan månader från den dag då fakturan utfärdades. En faktura som avses i utfärdades. En faktura som avses i första stycket ska ha utfärdats första stycket ska ha utfärdats senast sex månader från den första senast sex månader från den första dagen i den uthyrningsperiod eller dagen i den uthyrningsperiod eller upplåtelseperiod som fakturan upplåtelseperiod som fakturan avser. En fastighetsägare, en avser. En fastighetsägare, en hyresgäst, en bostadsrättshavare hyresgäst, en bostadsrättshavare, eller ett konkursbo ska inte anses ett konkursbo eller en ha blivit frivilligt skattskyldig mervärdesskattegrupp ska inte enligt första stycket om hela anses ha blivit frivilligt skattebeloppet sätts ned i en skattskyldig enligt första stycket kreditnota som avses i 11 kap. om hela skattebeloppet sätts ned i 10 §. Det gäller dock endast om en kreditnota som avses i 11 kap. kreditnotan utfärdas senast fyra 10 §. Det gäller dock endast om månader från den dag då fakturan kreditnotan utfärdas senast fyra utfärdades. månader från den dag då fakturan utfärdades.

2 § Skyldigheten att betala skatt Skyldigheten att betala skatt enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 för sådan skattepliktig för sådan skattepliktig fastighetsuthyrning eller bostads- fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som anges i 3 kap. rättsupplåtelse som anges i 3 kap. 3 § tredje stycket 3 gäller endast 3 § tredje stycket 3 gäller endast om Skatteverket har beslutat om om Skatteverket har beslutat om frivillig skattskyldighet efter frivillig skattskyldighet efter ansökan. En sådan ansökan får ansökan. En sådan ansökan får göras av en fastighetsägare , ett göras av en fastighetsägare eller konkursbo eller av en sådan ett konkursbo. grupphuvudman som avses i 6 a kap. 4 §. Om den fastighet som ska omfattas av den frivilliga skattskyldigheten ägs av en beskattningsbar person som ingår i en sådan mervärdesskattegrupp

Senaste lydelse 2013:368. 9

som avses i 6 a kap. 1 § ska ansökan göras av grupphuvudmannen med samtycke av den beskattningsbara personen. Vad som i första stycket sägs gäller endast om – det finns särskilda skäl, – den sökande har för avsikt att använda fastigheten för sådan uthyrning eller upplåtelse som avses i 3 kap. 3 § andra stycket, och – det är lämpligt med hänsyn till den sökandes personliga eller ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt.

11 kap.

7 9 § Bestämmelserna i 8 § om fakturors innehåll får frångås och en förenklad faktura utfärdas, om 1. fakturans totalbelopp inte 1. fakturans totalbelopp inte överstiger 2 000 kronor inklusive överstiger 4 000 kronor inklusive mervärdesskatt, mervärdesskatt, 2. handelsbruket inom den berörda verksamhetssektorn, administrativ praxis eller de tekniska förutsättningarna för utfärdandet av fakturan gör det svårt att följa alla de krav som anges i 8 §, eller 3. fakturan är en kreditnota som likställs med en faktura enligt 10 § tredje stycket. Första stycket gäller inte omsättningar som avses i 3 kap. 30 a § eller 5 kap. 2 § första stycket 4. Det gäller inte heller 1. om a) den som omsätter varan eller tjänsten är en utländsk beskattningsbar person, eller en sådan beskattningsbar person som enligt 1 kap. 2 § fjärde stycket likställs med en utländsk beskattningsbar person, och b) köparen är skyldig att betala mervärdesskatten, eller 2. om 13 § första stycket är tillämpligt. En förenklad faktura ska alltid innehålla följande uppgifter: 1. datum för utfärdandet, 2. identifiering av säljaren, 3. identifiering av vilken typ av varor som levererats eller tjänster som har tillhandahållits, 4. den skatt som ska betalas eller uppgifter som gör det möjligt att beräkna denna, och 5. om fakturan är en sådan kreditnota som avses i första stycket 3, en särskild och otvetydig hänvisning till den ursprungliga fakturan samt de uppgifter i denna som ändras.

20 kap.

1 § Vid överklagande av beslut Vid överklagande av beslut enligt denna lag gäller 67 kap. enligt denna lag gäller 67 kap. skatteförfarandelagen skatteförfarandelagen

7 Senaste lydelse 2013:368. Senaste lydelse 2013:368. 10

(2011:1244), med undantag för (2011:1244), med undantag för överklagande enligt andra, tredje överklagande enligt andra eller eller fjärde stycket av någon tredje stycket av någon annan än annan än en sådan utländsk en sådan utländsk beskattningsbar beskattningsbar person som avses i person som avses i 19 kap. 1 §. 19 kap. 1 §. Beslut som Skatteverket har fattat om betalningsskyldighet enligt 3 kap. 26 b §, i ärende som rör återbetalning enligt 10 kap. 1–3 och 5– 8 §§ och om betalningsskyldighet och avräkning enligt 19 kap. 28 § får överklagas till Förvaltningsrätten i Falun. Beslut som Skatteverket fattat om gruppregistrering enligt 6 a kap. 4 § och om ändring eller avregistrering enligt 6 kap. 5 § får överklagas till den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av grupphuvudmannen. Beslut om avräkning får överklagas särskilt på den grunden att avräkningsbeslutet i sig är felaktigt men i övrigt endast i samband med överklagande av beslut om betalningsskyldighet. Ett överklagande enligt andra, Ett överklagande enligt andra tredje eller fjärde stycket ska ha eller tredje stycket ska ha kommit kommit in inom två månader från in inom två månader från den dag den dag klaganden fick del av klaganden fick del av beslutet. beslutet. Ett beslut enligt 6 a kap. 4 eller 5 § får även överklagas av det allmänna ombudet hos Skatteverket. Om en enskild part överklagar ett sådant beslut förs det allmännas talan av Skatteverket

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mervärdesskatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 3. Den beskattningsbara person som ingått i en mervärdesskattegrupp och som äger en investeringsvara övertar vid ikraftträdandet mervärdesskattegruppens rättigheter och skyldigheter att jämka ingående skatt hänförlig till varan. 4. Den beskattningsbara person som ingått i en mervärdesskattegrupp och som äger en fastighet eller innehar en hyres- eller bostadsrätt som har omfattats av mervärdesskattegruppens frivilliga skattskyldighet övertar vid ikraftträdandet mervärdesskattegruppens frivilliga skattskyldighet. 5. Bestämmelsen i 11 kap. 9 § i den nya lydelsen tillämpas på fakturor som utfärdas från och med ikraftträdandet.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt Härigenom föreskrivs att 2, 8, 35 och 42 §§ lagen (1994:1563) om tobaksskatt ska ha följande lydelse.

2 §

importören ska senast den importören ska senast den

av cigaretter i de olika av cigaretter i de olika

Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som

överstiger 8 centimeter men inte 11 centimeter anses som två cigaretter.

Är cigaretten längre anses varje påbörjad ytterligare längd av

För kalenderåret 2013 och För kalenderåret 2016 och

8 §

För kalenderåret 2013 och För kalenderåret 2016 och

Senaste lydelse 2011:1290. Senaste lydelse 2011:1290.

35 § Skatt på snus tas ut med Skatt på snus tas ut med 382 kronor per kilogram och på 471 kronor per kilogram och på tuggtobak med 444 kronor per tuggtobak med 467 kronor per kilogram. kilogram. För kalenderåret 2013 och efter- För kalenderåret 2016 och efterföljande kalenderår ska de i första följande kalenderår ska de i första stycket angivna skattebeloppen stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 42 §. räknas om enligt 42 §.

4 42 § För kalenderåret 2013 och För kalenderåret 2016 och efterföljande kalenderår ska efterföljande kalenderår ska skatten för de tobaksvaror som skatten för de tobaksvaror som anges i 2, 8 och 35 §§ tas ut med anges i 2, 8 och 35 §§ tas ut med belopp som efter en årlig omräk- belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i paragraferna ning motsvarar de i paragraferna angivna skattebeloppen multiplice- angivna skattebeloppen multiplicerade med det jämförelsetal, ut- rade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger tryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2011 . När det gäller prisläget i juni 2014 . När det gäller skatt på cigaretter enligt 2 § ska skatt på cigaretter enligt 2 § ska omräkningen endast avse stycke- omräkningen endast avse styckeskatten. Beloppen avrundas till skatten. Beloppen avrundas till hela kronor och ören. hela kronor och ören. Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska tas ut för påföljande kalenderår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Senaste lydelse 2011:1290. 4 Senaste lydelse 2011:1290. 13

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt Härigenom föreskrivs att 2–6 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt ska ha följande lydelse.

2 §

Skatt ska betalas för öl som hänförs till KN-nr 2203 om alkoholhalten

Skatt ska även betalas för produkter innehållande en blandning av öl

och icke-alkoholhaltig dryck hänförlig till KN-nr 2206 om alkoholhalten

i blandningen överstiger 0,5 volymprocent.

Skatt tas ut per liter med Skatt tas ut per liter med

För öl med en alkoholhalt om högst 2,8 volymprocent tas skatt ut med

3 §

Skatt ska betalas för vin som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 om

alkoholhalten uppkommit enbart genom jäsning och

1. alkoholhalten överstiger 1,2 volymprocent men uppgår till högst

2. alkoholhalten överstiger 15 volymprocent men uppgår till högst

18 volymprocent och vinet producerats utan tillsatser.

För vin med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas skatt ut

Senaste lydelse 2013:956. Senaste lydelse 2013:956.

4 § Skatt ska betalas för andra jästa drycker än vin eller öl som hänförs till KN-nr 2206 samt sådana drycker som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 3 §, om alkoholhalten överstiger 1,2 men inte 10 volymprocent eller om alkoholhalten överstiger 10 men inte 15 volymprocent under förutsättning att alkoholhalten uteslutande har uppkommit genom jäsning. Skatt tas ut per liter för Skatt tas ut per liter för drycker med en alkoholhalt över drycker med en alkoholhalt över 2,25 men inte över 4,5 volym- 2,25 men inte över 4,5 volymprocent med 8,11 kronor, procent med 8,84 kronor, drycker med en alkoholhalt över drycker med en alkoholhalt över 4,5 men inte över 7 volymprocent 4,5 men inte över 7 volymprocent med 11,98 kronor, med 13,06 kronor, drycker med en alkoholhalt över drycker med en alkoholhalt över 7 men inte över 8,5 volymprocent 7 men inte över 8,5 volymprocent med 16,49 kronor, och för med 17,97 kronor, och för drycker med en alkoholhalt över drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent 8,5 men inte över 15 volymprocent med 23,09 kronor. med 25,17 kronor. För andra jästa drycker med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas skatt ut med 0 kronor.

4 5 § Skatt ska betalas för mellanklassprodukter med en alkoholhalt över 1,2 men inte över 22 volymprocent som hänförs till KN-nr 2204, 2205 och 2206 men som inte beskattas enligt 2–4 §§. Skatt tas ut per liter för Skatt tas ut per liter för drycker med en alkoholhalt om drycker med en alkoholhalt om högst 15 volymprocent med högst 15 volymprocent med 29,10 kronor, 31,72 kronor, och för och för drycker med en alkoholhalt över drycker med en alkoholhalt över 15 volymprocent med 48,33 kro- 15 volymprocent med 52,68 kronor. nor.

5 6 § Skatt ska betalas för varor hänförliga till KN-nr 2207 och 2208 med en alkoholhalt överstigande 1,2 volymprocent även om dessa ingår i en vara som hänförs till ett annat KN-kapitel. Skatt ska även betalas för drycker som hänförs till KN-nr 2204, 2205 och 2206 om alkoholhalten överstiger 22 volymprocent. Skatt tas ut med 506,42 kronor Skatt tas ut med 511,48 kronor per liter ren alkohol. per liter ren alkohol.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

Senaste lydelse 2013:956. 4 Senaste lydelse 2013:956. 5 Senaste lydelse 2013:956. 15

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 16

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

4 kap.

3 §

Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp. tull skatt spritdryck 4 kr/liter 256 kr/liter starkvin 2 kr/liter 72 kr/liter vin 1 kr/liter 32 kr/liter starköl 3 kr/liter 17 kr/liter cigaretter 34 öre/styck 185 öre/styck cigarrer 86 öre/styck 207 öre/styck röktobak 428 kr/kg 2 285 kr/kg snus 104 kr/kg 680 kr/kg

Föreslagen lydelse

4 kap.

3 § Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp. tull skatt spritdryck 4 kr/liter 259 kr/liter starkvin 2 kr/liter 78 kr/liter vin 1 kr/liter 35 kr/liter starköl 3 kr/liter 19 kr/liter cigaretter 34 öre/styck 192 öre/styck cigarrer 86 öre/styck 215 öre/styck röktobak 428 kr/kg 2 376 kr/kg snus 104 kr/kg 830 kr/kg

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Senaste lydelse 2013:955. 17

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 a § lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter ska ha följande lydelse.

3 kap.

5 a §

spritdryck : alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volym-

starkvin : alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte

vin : annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt

som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl,

starköl : öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent och

cigarill : cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför

Senaste lydelse 2013:959.

2.6 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs att 59 kap. 5 och 14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.

59 kap.

5 §

Pensionssparavdraget får inte Pensionssparavdraget får inte heller överstiga 12 000 kronor heller överstiga 2 400 kronor med med tillägg enligt andra och tredje tillägg enligt andra och tredje styckena. styckena. För avdragsgrundande inkomst av anställning är tillägget, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning, 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp. För avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet är tillägget 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.

14 § Om den skattskyldige ska göra Om den skattskyldige ska göra pensionssparavdrag både i in- pensionssparavdrag både i inkomstslaget näringsverksamhet komstslaget näringsverksamhet och som allmänt avdrag, får han och som allmänt avdrag, får han upp till 12 000 kronor fritt fördela upp till 2 400 kronor fritt fördela avdraget mellan näringsverksam- avdraget mellan näringsverksamheten och allmänna avdrag. heten och allmänna avdrag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2014. Äldre bestämmelser gäller för premier som betalats respektive inbetalningar som gjorts före den 1 januari 2015. 3. Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet tillämpas 59 kap. 5 och 14 §§ i den äldre lydelsen för försäkringspremier som betalats och inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier som betalats och inbetalningar som gjorts efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt 59 kap. 5 § i den nya lydelsen överstiger avdraget för premier som betalats respektive inbetalningar som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet.

Lagen omtryckt 2008:803. 19

2.7 Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) Härigenom föreskrivs att 2 kap. 9 och 10 §§ vägtrafikskattelagen (2006:227) ska ha följande lydelse.

2 kap.

9 §

Koldioxidbeloppet är för ett Koldioxidbeloppet är för ett

skatteår 20 kronor per gram skatteår 22 kronor per gram

koldioxid som fordonet vid koldioxid som fordonet vid

blandad körning släpper ut per blandad körning släpper ut per

kilometer utöver 117 gram. kilometer utöver 111 gram.

koldioxid vid blandad körning koldioxid vid blandad körning

För fordon som är utrustade För fordon som är utrustade

med teknik för drift med en med teknik för drift med en

bränsleblandning som till bränsleblandning som till

fordonet vid blandad körning fordonet vid blandad körning

gram. Uppgift om fordonets gram. Uppgift om fordonets

Om det för fordon som avses i andra stycket finns uppgift om ett

sådant fordons utsläpp av koldioxid vid drift med en bränsleblandning

som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med

annan gas än gasol, ska den uppgiften användas.

10 §

Bränslefaktorn är 2,33 . Bränslefaktorn är 2,37 .

a) 500 kronor för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före

b) 250 kronor för fordon som blivit skattepliktiga för första gången

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för vägtrafikskatt som avser

Senaste lydelse 2012:761. Senaste lydelse 2012:759.

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Bilaga

Fordonsskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kilogram kronor grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

A Personbilar klass I

1. Personbilar klass I som inte kan drivas med dieselolja 0 – 900 801 0 901 – 990 188

2. Personbilar klass I som kan drivas med dieselolja 0 – 900 2 068 0 901 – 2 577 508

B Lätta bussar

1. Lätta bussar som inte kan drivas med dieselolja 0 – 1 300 780 0

2. Lätta bussar som kan drivas med dieselolja 0 – 1 300 2 247 0

Senaste lydelse 2012:769.

C Lätta lastbilar och personbilar klass II

1. Lätta lastbilar och personbilar klass II som inte kan drivas med dieselolja 0– 1 300 780 0 1 301– 1 600 963 164 1 601– 3 000 1 456 129 3 001– 3 257 0

2. Lätta lastbilar och personbilar klass II som kan drivas med dieselolja 0– 1 300 2 247 0 1 301 – 1 600 2 399 59 1 601 – 3 000 2 577 178 3 001 – 5 078 0

Föreslagen lydelse

Bilaga

Fordonsskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kilogram kronor grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

A Personbilar klass I

1. Personbilar klass I som inte kan drivas med dieselolja 0 – 900 913 0 901 – 1 129 214

2. Personbilar klass I som kan drivas med dieselolja 0 – 900 2 298 0 901 – 2 863 564

B Lätta bussar

1. Lätta bussar som inte kan

2. Lätta bussar som kan drivas med dieselolja 0 – 1 300 2 496 0

C Lätta lastbilar och personbilar klass II

1. Lätta lastbilar och personbilar klass II som inte kan drivas med dieselolja 0 – 1 300 889 0

2. Lätta lastbilar och personbilar klass II som kan drivas med dieselolja 0 – 1 300 2 496 0

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för fordonsskatt som avser tid före den 1 januari 2015.

2.9 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 5 kap. 3 § och 59 kap 23 § ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 5 kap. 3 § och 59 kap 23 § ska utgå, dels att 26 kap. 21 §, 59 kap. 1 § och 62 kap. 13 § ska ha följande lydelse.

26 kap.

21 §

En mervärdesskattedeklaration ska innehålla uppgift om

3. omsättning, förvärv och överföringar av varor som transporteras

En mervärdesskattedeklaration

som ska lämnas av en

grupphuvudman ska innehålla

59 kap.

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– ansvar när skatteavdrag inte har gjorts med rätt belopp (2–6 §§),

– ansvar när anmälan om F-skatt inte har gjorts (7–9 §§),

– betalningsmottagarens ansvar för arbetsgivaravgifter (10 §),

– ansvar för delägare i ett svenskt handelsbolag (11 §),

– ansvar för beskattningsbara

– ansvar för den som har avyttrat ett skalbolag (24 §), och

– indrivning och preskription (26 och 27 §§).

62 kap.

13 §

Den som är betalningsskyldig för någon annans skatter eller avgifter

enligt 5 kap. får bestämma om ett inbetalt belopp ska räknas av från den

egna skulden eller från den skuld som avser någon annans skatter eller

Andra tillgodoräknade belopp än inbetalningar ska i första hand räknas

av från skulden för den verksamhet som beloppet hör till.

Överskjutande ingående

Senaste lydelse 2013:369.

en grupphuvudman ska dock räknas av från grupphuvudmannens egen skuld eller andra gruppmedlemmars skulder i den ordning som grupphuvudmannen bestämmer .

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Lagen tillämpas på redovisningsperioder som börjar efter utgången av december 2014.

3 Begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande

3.1 Överväganden och förslag

Promemorians förslag : Rätten att göra avdrag för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonton (pensionssparavdrag) begränsas genom att det fasta beloppet sänks från 12 000 till 2 400 kronor per år. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2015 och tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2014.

Skälen för promemorians förslag: Sparande i egna pensionsförsäkringar och på eget pensionssparkonto beskattas i dag enligt principen att premier och inbetalningar får dras av inom vissa ramar medan utfallande belopp är skattepliktiga. Avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas för närvarande genom att pensionssparavdraget inte får överstiga ett fast belopp om 12 000 kronor per år. För anställda som helt saknar pensionsrätt i anställningen eller för skattskyldiga som har inkomst av aktiv näringsverksamhet är taket för avdrag högre. Dessa personer kan göra avdrag dels med ett fast belopp om 12 000 kronor, dels med ett tillägg som motsvarar 35 procent av den avdragsgrundande inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp. Pensionssparavdraget får inte överstiga summan av de avdragsgrundande inkomsterna. Med avdragsgrundande inkomst avses inkomst av aktiv näringsverksamhet och inkomst av tjänst. Det finns både offentligfinansiella och andra skäl som talar för en mer restriktiv syn på avdragsrätten. Bestämmelserna om avdragsrätt för privat pensionssparande innebär att det lämnas en skattekredit för sparandet. Denna skattekredit återbetalas genom att utfallande belopp beskattas. Den ökade internationaliseringen i form av sparande utanför Sverige och individer som bosätter sig utomlands innebär att det kan vara svårt att få skattekrediter återbetalda. Enligt de skattepolitiska riktlinjer som har beslutas av riksdagen (prop. 2007/08:100, avsnitt 5.3, rskr. 2007/08:259) bör därför s.k. uppskjuten beskattning undvikas för att säkerställa svenska skatteintäkter. Möjligheten att göra avdrag för privat pensionssparande gynnar vidare främst dem som har höga inkomster vid spartillfället och som kan dra nytta av skillnaderna i skattesatser vid spar- och utbetalningstidpunkterna. Jobbskatteavdraget, som infördes 2007 och som därefter har förstärkts vid fyra tillfällen, har vidare medfört att skatten på arbetsinkomster har sänkts för låg- och medelinkomsttagare. Det innebär att skillnaden i skattesatser vid spar- och utbetalningstidpunkterna har minskat för stora inkomstgrupper. Personer med lägre inkomster som gör pensionssparavdrag i dag kan till och med möta en högre skattesats vid utbetalningen av pensionen. Mot denna bakgrund föreslås att pensionssparavdraget begränsas genom att det fasta beloppet sänks från 12 000 till 2 400 kronor per år.

Förslaget innebär att alla skattskyldiga personer får göra pensionssparavdrag med ett fast belopp om högst 2 400 kronor per år, förutsatt att de har avdragsgrundande inkomster. Detta oavsett om avdraget görs i näringsverksamhet eller som allmänt avdrag. Det särskilda tilläggsutrymmet för anställda som helt saknar pensionsrätt i anställningen och skattskyldiga som har inkomst av aktiv näringsverksamhet bör dock kvarstå oförändrat. Tilläggsutrymmet kan nämligen sägas motsvara den avdragsrätt för kostnader för tjänstepension som arbetsgivarna är berättigade till och som således kommer anställda till godo. Reglerna för arbetsgivarens avdragsrätt för pensionskostnader för de anställda berörs inte av förslaget. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015 och tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2014. I 2014 års ekonomiska vårproposition (prop. 2013/14:100) uttalar regeringen att den ska återkomma med ett förslag om att helt slopa avdragsrätten för privat pensionssparande fr.o.m. 2016. Ett sådant förslag behandlas inte i denna promemoria.

Lagförslag Förslaget föranleder ändringar i 59 kap. 5 och 14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229).

3.2 Konsekvensanalys

Offentligfinansiella effekter År 2015 beräknas drygt 2 miljoner skattskyldiga yrka avdrag för privat pensionssparande. Utan en begränsning av avdragsrätten beräknas drygt 85 procent av dessa göra avdrag med mer än 2 400 kronor 2015. Förslaget att sänka det fasta beloppet från 12 000 till 2 400 kronor per år beräknas öka skatteintäkterna med 2,88 miljarder kronor 2015. Varaktigt beräknas skatteintäkterna öka med 0,91 miljarder kronor. Avdragsrätten för privat pensionssparande innebär att det lämnas en skattekredit för sparandet. Denna skattekredit återbetalas då de utfallande beloppen beskattas. Då avdragsrätten begränsas ökar skatteintäkterna vid avsättningstillfället men minskar vid uttagstillfället. Förslaget ger därför främst ökade skatteintäkter på kort- och medelfristig sikt. På lång sikt är effekten betydligt lägre och beror på skillnaden i spararnas marginalskattesatser vid avsättnings- respektive uttagstillfället. Varaktig effekt består av denna skillnad i marginalskattesatser samt en ränteeffekt till följd av att skattebetalningarna tidigareläggs.

Effekter för myndigheter och företag Förslaget att sänka det fasta beloppet från 12 000 till 2 400 kronor per år medför endast försumbara förändringar för Skatteverket. Dessa förändringar kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella tillkommande utgifter för Skatteverket får hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar

inom utgiftsområdet. För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan. Förslaget bedöms påverka marknaden för pensionsprodukter, vilket i sin tur kan påverka förutsättningarna för de företag som är aktiva på marknaden. Dessa företag bedöms vidare behöva lämna information till sina kunder med anledning av förslaget. Förutom denna engångsinsats bedöms förslaget inte påverka företagens administrativa börda.

Fördelningsanalys Förslaget att sänka det fasta beloppet från 12 000 till 2 400 kronor per år medför främst en tidigareläggning av skattebetalningarna på det sparade beloppet. I den mån individer möter en lägre marginalskatt vid avsättningstillfället än vid uttagstillfället medför den tidigarelagda beskattningen en skattehöjning. Förslaget träffar i hög utsträckning personer med relativt höga inkomster eftersom det genomsnittliga avdraget för privat pensionssparande ökar med inkomstnivån. Personer med höga inkomster gör också avdraget i större utsträckning än personer med lägre inkomster. Förslaget har därmed en gynnsam fördelningsprofil. Det totala avdragsbeloppet bland män och bland kvinnor är ungefär lika stort. Kvinnor är mer benägna än män att använda avdraget, men vid en given inkomstnivå gör kvinnor och män ungefär lika stora avdrag i genomsnitt. Män som gör avdrag för privat pensionssparande har dock överlag högre inkomster än kvinnor som gör avdraget. Det genomsnittliga avdragsbeloppet för privat pensionssparande bland de som gjorde avdraget var 2012 ca 7 400 kronor för män och ca 6 000 kronor för kvinnor. Eftersom främst höginkomsttagare kan tjäna på att göra avdrag för privat pensionssparande tjänar män som grupp mer på avdragsmöjligheten.

4 Höjd skatt på tobak

4.1 Bakgrund

Beskattningen av cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak är harmoniserad inom EU. De inom EU gemensamma bestämmelserna om tobak är reglerade i rådets direktiv 2011/64 av den 21 juni 2011 om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror. Skatt ska enligt direktivet betalas för cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak. Direktivet reglerar skattestrukturer, minimiskattesatser och definitioner av de skattepliktiga tobaksprodukterna. Snus och tuggtobak omfattas inte av direktivet. Bestämmelserna i tobaksskattedirektivet är genomförda i svensk rätt genom lagen (1994:1563) om tobaksskatt, förkortad LTS, och förordningen (2010:177) om tobaksskatt. I LTS finns även bestämmelser om beskattning av snus och tuggtobak. Skatten på tobak är enligt 42 § LTS föremål för omräkning utifrån konsumentprisindex, förkortat KPI, från och med kalenderåret 2012.

Syftet är att realvärdesäkra skattesatserna. Den årliga omräkningen motsvarar de i lagen angivna skattebeloppen multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2011. Beskattningen av cigaretter baseras på uttag av dels styckeskatt, dels värderelaterad skatt. När det gäller skatt på cigaretter avser omräkningen endast styckeskatten. Regeringen ska före november månads utgång fastställa de omräknade belopp som ska tas ut för påföljande kalenderår. Enligt förordningen (2013:858) om fastställande av omräknade belopp för tobaksskatt för år 2014 ska skatt på cigaretter tas ut med 1 krona och 41 öre per styck, skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 1 krona och 25 öre per styck, skatt på röktobak tas ut med 1 732 kronor per kilogram, skatt på snus tas ut med 385 kronor per kilogram och skatt på tuggtobak tas ut med 448 kronor per kilogram för kalenderåret 2014.

4.2 Överväganden och förslag

Promemorians förslag: Punktskatten på cigaretter, röktobak, cigarrer, cigariller och tuggtobak höjs med 4 procent. Punktskatten på snus höjs med 22 procent. Styckeskatten på cigaretter höjs från 1,41 kronor till 1,48 kronor. Skatten på cigarrer och cigariller höjs från 1,25 kronor till 1,30 kronor per styck. Skatten på röktobak höjs från 1 732 kronor till 1 808 kronor per kilogram. Skatten på snus höjs från 385 kronor till 471 kronor per kilogram och skatten på tuggtobak från 448 kronor till 467 kronor per kilogram. Den skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av tobak från tredje land eller med anledning av punktskattekontroll av transporter av tobak justeras på motsvarande sätt. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015.

Skälen för promemorians förslag: Ett övergripande mål för samhället och regeringen är att främja folkhälsan. Sambandet mellan pris på tobak och konsumtion av tobak tenderar att få som effekt att konsumtionen av tobak minskar när priset stiger. Höjd skatt på tobak utgör därför ett led i arbetet för främjandet av förbättrad folkhälsa. Punktskatten på tobak har sedan 1998 höjts tre gånger. År 2007 höjdes punktskatten för ett paket cigaretter med motsvarande 2 kronor per paket och punktskatten på snus med motsvarande 3 kronor per dosa. Året efter, 2008, höjdes punktskatten på cigaretter med motsvarande knappt 1 krona per paket och punktskatten på snus med motsvarande 2 kronor per dosa. År 2012 genomfördes den senaste punktskattehöjningen på tobak. Då höjdes punktskatten på samtliga tobaksprodukter vilket innebar en ökning av punktskatten på cigaretter med motsvarande 2,50 kronor per paket och en ökning av punktskatten på snus med motsvarande 1 krona per dosa. Enligt statistik från Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet (SoRAD), vars verksamhet i vissa delar fr.o.m. 2013 har övergått till Centralförbundet för alkohol-

och narkotikaupplysning (CAN), har den registrerade konsumtionen av cigaretter minskat med omkring 17 procent mellan 2006 och 2012. En förklaring till minskningen kan vara att priset på cigaretter höjts med omkring 38 procent under perioden. Därutöver kan faktorer som förbud mot rökning på restauranger och caféer tillsammans med den förstärkta allmänna debatten om cigaretternas negativa påverkan på hälsan ha bidragit till minskningen. Den registrerade konsumtionen av snus har under perioden 2006 till 2012 minskat med 15 procent. Konsumtionen visar dock stor variation över åren. Mellan 2006 och 2008 minskade konsumtionen med 29 procent men har sedan 2008 återigen ökat. Mellan 2008 och 2012 har konsumtionen ökat med 19 procent. Konsumtionsförändringarna mellan 2006 och 2012 har skett samtidigt som priset på en dosa snus har ökat med omkring 70 procent. Vid förändringar i skatten på tobak måste hänsyn tas till eventuella effekter på den oregistrerade konsumtionen, dvs. konsumtionen av de tobaksvaror som förs in i Sverige från utlandet. Stora skattehöjningar på tobak under kort tid kan förändra efterfrågan på tobak väsentligt genom att konsumenterna förändrar sitt användande av tobak eller hittar nya tillvägagångssätt i införskaffandet av tobak. 2 Enligt en studie av Nguyen, Rosenqvist och Pekurinen (2012) är efterfrågan på registrerade cigaretter i Sverige prisokänslig vid mindre prisförändringar. De senaste årens skattehöjningar har också medfört ökade punktskatteintäkter från cigaretter. Den så kallade Lafferkurvan visar hur skatteintäkterna förändras när skattenivån förändras. Att skatteintäkterna från cigaretter ökat vid de senaste årens punktskattehöjningar indikerar att toppen på Lafferkurvan inte är överskriden. En erfarenhet av förändringar i beskattningen av tobaksprodukter är att mycket kraftiga skattehöjningar som genomförs under kort tid, t.ex. de som genomfördes 1997 på cigaretter, riskerar att leda till oönskade beteendeförändringar i form av väsentligt ökad resandeinförsel och smuggling. Storskalig smuggling är ett allvarligt problem och gynnar organiserad brottslighet. För försiktigare skattehöjningar bedöms efterfrågans egenpriselasticitet vara låg och därigenom är risken för att toppen på Lafferkurvan passeras låg. Efterfrågan på den registrerade konsumtionen av snus är på samma sätt som cigaretter prisokänslig vid mindre prisförändringar. Snus är även relativt lågt beskattad i förhållande till övrig tobak. I jämförelse med cigaretter har det svenska snuset inte lika stor konkurrens från utlandet och potentialen för ökad smuggling och resandeinförsel är därför inte densamma som för cigaretter. Punktskatteintäkterna på snus har ökat vid de senaste årens punktskattehöjningar, vilket indikerar att toppen på Lafferkurvan inte är överskriden. Det finns således folkhälsoskäl att höja punktskatten på tobak, samtidigt som effekten på resandeinförsel och risken för ökad smuggling måste beaktas. Mot denna bakgrund föreslås att punktskatten på cigaretter höjs med 4 procent, vilket beräknas öka priset på ett paket

2 Nguyen, Rosenqvist och Pekurinen, 2012. Demand for Tobacco in Europe- An Econometric Analysis of 11 Countries for the PPACTE Project, rapport 6/2012.

cigaretter med 1,36 kronor. Punktskatten på röktobak, cigarrer, cigariller och tuggtobak föreslås höjas med 4 procent. Punktskatten på snus föreslås höjas med 22 procent, vilket beräknas öka priset på en dosa portionssnus, 24 gram, med 2,54 kronor och en dosa lössnus, 42 gram, med 4,45 kronor. Den skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av tobak från tredje land enligt 4 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. samt uttag av skatt enligt 3 kap. 5 a § lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter bör justeras på motsvarande sätt.

Omräkning av tobaksskatt efter prisutveckling (indexering) Punktskatten på tobak ska årligen omräknas med KPI, enligt 42 § LTS. Syftet är att realvärdesäkra skattesatserna. Skattesatserna bestäms genom att de i LTS angivna skattebeloppen multipliceras med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan KPI i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2011. När det gäller cigaretter ska omräkningen endast avse styckeskatten. Förslaget om höjd skatt på tobak bör beakta justeringen i skattesatserna för tobak till följd av uppskattad förändring i KPI som i annat fall skulle ha skett den 1 januari 2015. De nya skattesatserna som ska gälla under 2015 baseras på förändringen i KPI mellan juni månad 2011 och juni månad 2014. Förändringen i KPI mellan juni 2013 och juni 2014 är inte fastställd. Prognostiserad förändring i KPI för perioden uppgår till 1,14 procent. En mervärdesskatteeffekt tillkommer om priset på tobak i motsvarande mån förändras och om köparen är en privatperson. Omräkningen enligt bestämmelsen i 42 § LTS för 2015 medför att styckeskatten på cigaretter höjs med 1 öre, punktskatten på snus höjs med 1 krona per kilogram, punktskatten på röktobak med 6 kronor per kilogram och punktskatten på tuggtobak höjs med 1 krona per kilogram.

Sammantaget förslag Punktskattehöjningarna på tobak som föreslås innebär sammantaget, inklusive omräkning med KPI, en höjning av skatten på cigaretter med 7 öre per styck inklusive mervärdesskatt, på cigarrer och cigariller med 5 öre per styck, på röktobak med 75 kronor per kilogram, på tuggtobak med 19 kronor per kilogram och på snus med 86 kronor per kilogram. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Vidare föreslås att äldre bestämmelser ska gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. I tabell 4.1 nedan presenteras samtliga skattehöjningar uppdelade på tidigare beslutad omräkning med KPI och föreslagna punktskattehöjningar.

Tabell 4.1 Skattehöjning på tobak, uppdelad på de olika tobaksslagen, för tidigare beslutad indexering och föreslagen skattehöjning för 2015

Tobaksprodukt Indexhöjning Tobaksskattehöjning Total skattehöjning

Cigaretter 1 öre/styck 6 öre/styck 7 öre/styck Cigarrer och cigariller 0 öre/styck 5 öre/styck 5 öre/styck Röktobak 6 kr/kg 70 kr/kg 76 kr/kg Tuggtobak 1 kr/kg 18 kr/kg 19 kr/kg Snus 1 kr/kg 85 kr/kg 86 kr/kg

Lagförslag Förslaget föranleder ändringar i 2, 8, 35 och 42 §§ LTS, 4 kap. 3 § lagen om frihet från skatt vid import, m.m. samt i 3 kap. 5 a § lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.

4.3 Konsekvensanalys

Offentligfinansiella effekter Förslaget om höjd skatt på cigaretter med 6 öre per styck beräknas öka skatteintäkterna med 0,38 miljarder kronor 2015. En höjning av skatten på snus med 85 kronor per kilogram beräknas öka skatteintäkterna med 0,41 miljarder kronor 2015. En höjning av skatten på röktobak med 70 kronor per kilogram, på cigarrer och cigariller med 5 öre per styck och en höjning av skatten på tuggtobak med 18 kronor per kilo medför ökade skatteintäkter med 14 miljoner kronor 2015. Totalt medför de föreslagna punktskattehöjningarna ökade skatteintäkter med 0,79 miljarder kronor 2015. År 2016 beräknas intäkterna bli något lägre, 0,66 miljarder kronor, beroende på effekten via KPI. Varaktig effekt beräknas till 0,71 mdkr. I de offentligfinansiella effekterna inkluderas inte justeringen av skattesatserna för tobak med förändringen i KPI.

Effekter för myndigheter och företag För Skatteverket kommer ändringarna att medföra att texter i informationsmaterial m.m. behöver uppdateras inför ikraftträdandet. Eventuellt tillkommande uppgifter för Skatteverket får hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar inom utgiftsområdet. Detsamma gäller en eventuellt ökad arbetsbörda inom Tullverket. För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan. De företag som berörs av förändringarna är de som är skattskyldiga för tobaksskatt. En förändring av skattesatserna bedöms inte förändra den administrativa bördan för dessa företag.

Övriga konsekvenser Förslagen beräknas medföra följande konsekvenser. För exempelvis ett paket med 19 cigaretter som i dag kostar 56 kronor ökar priset till 57,36 kronor, inklusive mervärdesskatt. För exempelvis en dosa portionssnus, 24 gram, som i dag kostar 43 kronor beräknas priset öka till 45,54 kronor, inklusive mervärdesskatt. För exempelvis en dosa lössnus, 42 gram, som i dag kostar 50 kronor beräknas priset öka till 54,45 kronor, inklusive mervärdesskatt.

5 Höjd skatt på alkohol

5.1 Bakgrund

Beskattningen av öl, vin, andra jästa drycker än vin och öl, mellanklassprodukter och etylalkohol är harmoniserad inom EU. De inom EU gemensamma bestämmelserna om alkohol är reglerade i två direktiv. Dessa direktiv är rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker och rådets direktiv 92/84/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser på alkohol och alkoholdrycker. Direktiven reglerar skattestrukturer, minimiskattesatser och definitioner av de skattepliktiga alkoholprodukterna. Bestämmelserna i alkoholskattedirektiven är genomförda i svensk rätt genom lagen (1994:1564) om alkoholskatt, förkortad LAS och förordningen (2010:173) om alkoholskatt. Enligt 2 § LAS ska skatt på öl tas ut per liter med 1,78 kronor för varje volymprocent alkohol. För öl med en alkoholhalt om högst 2,8 volymprocent tas ingen skatt ut. Enligt 3 § LAS ska skatt på vin tas ut med 8,11 kronor per liter för drycker med en alkoholhalt över 2,25 men inte över 4,5 volymprocent, med 11,98 kronor per liter för drycker med en alkoholhalt över 4,5 men inte över 7 volymprocent, med 16,49 kronor per liter för drycker med en alkoholhalt över 7 men inte över 8,5 volymprocent, med 23,09 kronor per liter för drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent och med 48,33 kronor per liter för drycker med en alkoholhalt över 15 men inte över 18 volymprocent. För vin med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas ingen skatt ut. Enligt 4 § LAS ska skatt på andra jästa drycker än vin och öl tas ut på motsvarande sätt som skatt på vin. Enligt 5 § LAS ska skatt på mellanklassprodukter tas ut med 29,10 kronor per liter för drycker med en alkoholhalt om högst 15 volymprocent och med 48,33 kronor per liter för drycker med en alkoholhalt över 15 volymprocent. Exempel på drycker som beskattas som mellanklassprodukter är madeira, portvin, sherry och vermouth. Enligt 6 § LAS ska skatt på etylalkohol, sprit, tas ut med 506,42 kronor per liter ren alkohol.

5.2 Överväganden och förslag

Promemorians förslag: Punktskatten på öl, vin, andra jästa drycker än vin och öl samt mellanklassprodukter höjs med 9 procent. Punktskatten på sprit höjs med 1 procent. Skatten på öl höjs från 1,78 kronor per volymprocent till 1,94 kronor per volymprocent alkohol och liter. Skatten på vin och andra jästa drycker än vin och öl höjs för drycker med en alkoholhalt över 2,25 men inte över 4,5 volymprocent från 8,11 kronor till 8,84 kronor, för drycker med en alkoholhalt över 4,5 men inte över 7 volymprocent från 11,98 kronor till 13,06 kronor, för drycker med en alkoholhalt över 7 men inte över 8,5 volymprocent från 16,49 kronor till 17,97 kronor, för drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent från 23,09 kronor till 25,17 kronor och för vin med en alkoholhalt över 15 men inte över 18 volymprocent från 48,33 kronor till 52,68 kronor per liter. Skatten på mellanklassprodukter med en alkoholhalt om högst 15 volymprocent höjs från 29,10 kronor till 31,72 kronor per liter och för drycker med en alkoholhalt över 15 volymprocent från 48,33 kronor till 52,68 kronor per liter. Punktskatten på sprit höjs från 506,42 kronor till 511,48 kronor liter ren alkohol. Den skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av alkohol från tredje land eller vid punktskattekontroll av transporter av alkohol justeras på motsvarande sätt. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015.

Skälen för promemorians förslag: Det övergripande målet för alkoholpolitiken är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Sambandet mellan pris på alkohol och konsumtion av alkohol tenderar att få som effekt att de alkoholrelaterade problemen minskar då priset stiger. Höjd skatt på alkohol påverkar konsumtionen och utgör därför ett led i regeringens arbete för främjandet av förbättrad folkhälsa. Den 1 januari 2014 höjdes punktskatten på öl, vin, andra jästa drycker än vin och öl samt mellanklassprodukter med 7 procent och punktskatten på sprit höjdes med 1 procent. Priset på en burk 5,2 procentig starköl 50 cl, ökade med ca 1 krona, inklusive mervärdesskatt. Priset på en flaska vin, 75 cl med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent ökade ca 3 kronor inklusive mervärdesskatt. Priset på en flaska spritdryck med 50 procent alkohol 70 cl ökade med cirka 16 kronor. Vid förändringar av punktskatten på alkohol måste hänsyn tas till eventuella effekter på den oregistrerade konsumtionen, dvs. konsumtionen av de alkoholvaror som förs in i Sverige från utlandet. Oregistrerad konsumtion består av både resandeinförd alkohol och alkohol som förts in illegalt. Sedan Sverige blev medlem i EU 1995 har införselkvoterna för alkoholdrycker höjts stegvis. Från och med den 1 januari 2004 gäller i Sverige samma införselregler för alkohol som i andra EU-länder.

Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet (SoRAD) presenterar statistik över konsumtionen av oregistrerad alkohol. Under perioden 1995–2004, när införselkvoterna för alkoholdrycker stegvis höjdes, ökade den resandeinförda mängden alkohol kraftigt medan den registrerade konsumtionen (försäljning från Systembolaget, restauranger och livsmedelsbutiker) inte förändrades i någon större utsträckning. Under 2004 uppnåddes den högsta totala alkoholkonsumtionen i Sverige på omkring 30 år. Den oregistrerade konsumtionen uppgick då i genomsnitt till 4 liter per person och år vilket motsvarar 38 procent av den totala alkoholkonsumtionen. Därefter har den oregistrerade konsumtionen stegvis sjunkit och var 2012 nere på 2 liter per person och år vilket motsvarar 22 procent av den totala alkoholkonsumtionen. Därmed uppgick den oregistrerade konsumtionen 2012 till hälften av vad den var 2004 och är nu tillbaka på samma nivå som på mitten av 1990-talet då införselkvoterna för alkoholdrycker började höjas i samband med EU-inträdet. Den registrerade konsumtionen av alkohol har samtidigt ökat från 6 till 7,2 liter mellan 1996 och 2012. Sammantaget kan konstateras att den totala alkoholkonsumtionen, både registrerad och oregistrerad, har ökat med motsvarande 1 liter per person och år sedan 1996 medan den oregistrerade konsumtionen är tillbaka på samma nivå som i mitten av 1990-talet. Den påtagligt ökade resandeinförseln av alkohol som uppkom när införselkvoterna höjdes i samband med EU-inträdet bedöms därmed ha avtagit medan den registrerade försäljningen av alkohol har ökat. Prisökningarna på alkohol har, mellan 2004 och 2012, varit högre i Danmark och Tyskland än i Sverige. Danmark och Tyskland har också genomfört flera alkoholskattehöjningar. I september 2012 beslutade Danmark att höja skatterna på alkohol i tre steg, den 1 januari 2013, den 1 januari 2015 och den 1 januari 2018. Skatten på sprit omfattades inte av beslutet utan kvarstår oförändrad. En del av den planerade höjningen av ölskatten drogs tillbaka för att beakta resandeinförsel och smuggling. Ölskatten i Danmark är dock fortfarande högre i dag än den var 2011. Den danska skatten på vin följer de höjningar som beslutades 2012. Därutöver har bensinprisernas utveckling bidragit till att det inte längre är lika lönsamt för svenskar att resa till Danmark och Tyskland för att köpa alkohol. Sedan 2004 har den svenska kronan stärkts gentemot både euron och den danska kronan. Trots förstärkningen var det 2013 dyrare att köpa alkohol i Danmark och Tyskland än det var 2004. Öl och vin är relativt okänsliga för prisförändringar vilket innebär att höjda skatter medför ökade skatteintäkter. Utöver höjningarna den 1 januari 2014 har punktskatterna på alkohol inte förändrats i någon större utsträckning sedan 1998, då punktskatterna på alkohol slutade räknas om årligen med konsumentprisindex, förkortat KPI. Den 1 januari 2008 höjdes skatten på öl med 13 procent och skatten på vin sänktes med 2 procent. Enligt nu gällande förslag om en punktskattehöjning på öl med 9 procent är punktskatten på öl något högre än den skattenivå som gällde 1998 då omräkningen av punktskatterna på alkohol med KPI upphörde. Punktskatten på vin är dock fortfarande efter en punktskattehöjning på 9 procent lägre än den skattenivå som gällde 1998. Den enda punktskattehöjningen på sprit sedan 1998 trädde i kraft 2014 och innebar 35

att skatten höjdes med 1 procent. Skattenivån på sprit är således lägre i dag än den var 1998 då punktskatten på sprit inte längre räknades om årligen med KPI. Mellan åren 1998 och 2014 har inflationen i ekonomin totalt ökat drygt 20 procent medan priset på alkoholhaltiga drycker ökat 3 med knappt 15 procent. Mot denna bakgrund finns det skäl att höja skatten på alkohol i syfte att motverka den reala skattesänkning som skett under senare år och som motverkar alkoholpolitiken för främjande av förbättrad folkhälsa genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Det föreslås att punktskatten på öl, vin, andra jästa drycker och mellanklassprodukter höjs med 9 procent. Punktskatten på sprit höjs med 1 procent. Skatten på öl höjs från 1,78 kronor per volymprocent till 1,94 kronor per volymprocent alkohol och liter. Skatten på vin och andra jästa drycker än vin och öl höjs för drycker med en alkoholhalt över 2,25 men inte över 4,5 volymprocent från 8,11 kronor till 8,84 kronor, för drycker med en alkoholhalt över 4,5 men inte över 7 volymprocent från 11,98 kronor till 13,06 kronor, för drycker med en alkoholhalt över 7 men inte över 8,5 volymprocent från 16,49 kronor till 17,97 kronor, för drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent från 23,09 kronor till 25,17 kronor och för vin med en alkoholhalt över 15 men inte över 18 volymprocent från 48,33 kronor till 52,68 kronor per liter. Skatten på mellanklassprodukter med en alkoholhalt om högst 15 volymprocent höjs från 29,10 kronor till 31,72 kronor per liter och för drycker med en alkoholhalt över 15 volymprocent från 48,33 kronor till 52,68 kronor per liter. Punktskatten på sprit höjs från 506,42 kronor till 511,48 kronor per liter ren alkohol. Den skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av alkohol från tredje land enligt 4 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. samt uttag av skatt enligt 3 kap. 5 a § lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter bör justeras på motsvarande sätt. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Vidare föreslås att äldre bestämmelser ska gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Lagförslag Förslaget föranleder ändringar i 2–6 § LAS, i 4 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. samt i 3 kap. 5 a § lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.

3 Observera att utfallet för KPI 2014 utgör en prognos samt att statistik över utfallet för konsumentprisindex över alkohol för 2014 endast finns för januari månad.

5.3 Konsekvensanalys

Offentligfinansiella effekter Förslaget om höjd skatt på öl med 9 procent beräknas öka skatteintäkterna med 0,32 miljarder kronor 2015. En höjning av skatten på vin och andra jästa drycker än vin och öl med 9 procent medför ökade skatteintäkter med 0,40 miljarder kronor 2015. En höjning av skatten på mellanklassprodukter med 9 procent beräknas öka skatteintäkterna med 21 miljoner kronor 2015. En höjning av skatten på sprit med 1 procent medför 28 miljoner kronor i ökade skatteintäkter 2015. Totalt medför de föreslagna punktskattehöjningarna ökade skatteintäkter med 0,76 miljarder kronor 2015. Effekten på KPI medför att intäkterna beräknas bli något lägre 2016, 0,64 miljarder kronor. Varaktig effekt beräknas till 0,70 miljarder kronor.

Effekter för myndigheter och företag För Skatteverket kommer ändringarna att medföra att texter i informationsmaterial m.m. behöver uppdateras inför ikraftträdandet. Skatteverkets eventuellt ökade arbetsbörda och kostnader kan hanteras inom befintliga anslagsramar. Detsamma gäller en eventuellt ökad arbetsbörda inom Tullverket. Förslaget bedöms inte komma att påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen varken i förvaltningsdomstolarna eller i de allmänna domstolarna. De företag som berörs av förändringarna är de som är skattskyldiga för alkoholskatt. En förändring av skattesatserna bedöms inte förändra den administrativa bördan för dessa företag.

Övriga konsekvenser Förslagen beräknas medföra att priset på en flaska öl på 0,5 liter som i dag kostar 16 kronor ökar till 16,53 kronor inklusive mervärdesskatt. Priset på en flaska vin på 0,75 liter som i dag kostar 59 kr beräknas öka till 60,95 kronor, inklusive mervärdesskatt. Priset på en flaska spritdryck med 50 procent alkohol på 70 cl som i dag kostar 188 kronor beräknas öka till 189,65 kronor, inklusive mervärdesskatt.

6 Höjd fordonsskatt för lätta fordon

6.1 Bakgrund

Systemet för beskattning av lätta fordon Fordonsskatt ska betalas för personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar utifrån fordonets koldioxidutsläpp per kilometer. För äldre fordon ska dock fordonsskatt betalas utifrån fordonets vikt. De fordon som beskattas inom det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt är personbilar klass I som är av fordonsår 2006 eller senare samt personbilar klass I som är av tidigare fordonsår än 2006 om de

uppfyller kraven för miljöklass 2005, El eller Hybrid enligt bilaga 1 till den upphävda lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Även personbilar klass II (husbilar), lätta bussar och lätta lastbilar som har blivit skattepliktiga för första gången efter utgången av 2010 beskattas inom det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt. Ovanstående framgår av 2 kap. 7 § första stycket vägtrafikskattelagen (2006:227). De fordon som beskattas inom det viktbaserade systemet för fordonsskatt är personbilar klass I som är av fordonsår 2005 eller tidigare, och som inte uppfyller kraven för miljöklass 2005, El eller Hybrid enligt bilaga 1 till den upphävda lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Även personbilar klass II, lätta bussar och lätta lastbilar som har blivit skattepliktiga för första gången före utgången av 2010 beskattas inom det viktbaserade systemet för fordonsskatt. Detta framgår av 1 och 3 §§ lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt. Vid beskattningen av lätta fordon är utgångspunkten att den sammanlagda fordonsskatten och drivmedelsskatten beloppsmässigt ska vara lika för ett specifikt fordon med en viss genomsnittlig körsträcka, oavsett om fordonet drivs med bensin eller dieselolja. För att kompensera för att skatten på dieselolja är lägre än skatten på bensin, är fordonsskatten högre för de fordon som kan drivas med dieselolja. I det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt tas även ut ett miljötillägg för fordon som kan drivas med dieselolja i syfte att kompensera för att dessa fordon har högre utsläpp av kväveoxid och partiklar. Vissa lätta fordon är dock befriade från fordonsskatt. Det är nya personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar som uppfyller vissa krav på bl.a. fordonets koldioxidutsläpp per kilometer. Skattebefrielsen infaller under de fem första åren från det att fordonet har blivit skattepliktigt för första gången (2 kap. 11 a § vägtrafikskattelagen). Veteranfordon som avses i 2 kap. 2 § första stycket 2 vägtrafikskattelagen är inte skattepliktiga (4 § lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt). Den koldioxidbaserade fordonsskatten har sedan 2006 använts som ett komplement till koldioxidskatten och stimulerar till ägande av fordon med låga koldioxidutsläpp. Fordonsskatten är även en skattebas som ger stabila skatteintäkter till staten.

Beskattningen i det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt För fordon som beskattas inom det koldioxidbaserade systemet tas fordonsskatt ut med ett grundbelopp och i förekommande fall ett koldioxidbelopp (2 kap. 7 § första stycket vägtrafikskattelagen). Grundbeloppet är 360 kronor för ett skatteår (2 kap. 8 § vägtrafikskattelagen). För fordon som släpper ut mer koldioxid än 117 gram per kilometer tas även ut ett koldioxidbelopp. Koldioxidbeloppet är för ett skatteår 20 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 117 gram (2 kap. 9 § första stycket vägtrafikskattelagen).

För fordon som är utrustade med teknik för drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol, är koldioxidbeloppet 10 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 117 gram (2 kap. 9 § andra stycket vägtrafikskattelagen). För bilar som kan drivas med dieselolja ska summan av grundbeloppet och koldioxidbeloppet multipliceras med en bränslefaktor och ett miljötillägg tas ut (2 kap. 7 § första stycket vägtrafikskattelagen). Bränslefaktorn är 2,33 (2 kap. 10 § första stycket vägtrafikskattelagen). Bränslefaktorn höjer fordonsskatten för dieseldrivna lätta fordon för att kompensera för att energiskatten på dieselolja är lägre än energiskatten på bensin. Miljötillägget är 500 kronor för fordon som har blivit skattepliktiga för första gången före utgången av 2007, och 250 kronor för fordon som har blivit skattepliktiga för första gången efter utgången av 2007 (2 kap. 10 § andra stycket vägtrafikskattelagen).

Beskattningen i det viktbaserade systemet för fordonsskatt För fordon som beskattas inom det viktbaserade systemet framgår fordonsskattens storlek för ett skatteår av bilagan till lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt (6 § andra stycket lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt). För dessa fordon tas fordonsskatt ut med ett grundbelopp och i förekommande fall även med ett eller flera tilläggsbelopp. Grundbeloppet bestäms utifrån fordonets skattevikt i jämförelse med olika viktintervall. Med skattevikt avses tjänstevikten för personbilar klass I samt totalvikten för personbilar klass II, lätta bussar och lätta lastbilar (2 § andra stycket lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt). Grundbeloppet bestäms även utifrån vad det är för typ av fordon och om fordonet kan drivas med dieselolja eller inte. Utöver grundbeloppet tillkommer ett tilläggsbelopp för varje helt 100 kilogram som fordonets vikt överstiger den lägsta vikten inom viktintervallet. Även tilläggsbeloppet bestäms utifrån de ovan nämnda kriterierna. För att ta hänsyn till att skatten är lägre på dieselolja än bensin, är fordonsskatten högre för de fordon som kan drivas med dieselolja än för de fordon som kan drivas med bensin.

6.2 Fordonsskatten i det koldioxidbaserade systemet – överväganden och förslag

Promemorians förslag: Fordonsskatten höjs för flertalet personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar i det koldioxidbaserade systemet. Höjningen sker genom att utsläppsnivån för när koldioxidbeloppet tas ut sänks från 117 gram till 111 gram koldioxid per kilometer samt genom att koldioxidbeloppet höjs från 20 kronor till 22 kronor. För fordon som är utrustade med teknik för drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol, höjs koldioxidbeloppet från 10 kronor till 11 kronor. Samtidigt höjs bränslefaktorn som används vid beräkningen av fordonsskatten för dieseldrivna lätta fordon från 2,33 till 2,37. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015.

Skälen för promemorians förslag

Ökad koldioxidrelatering och höjt koldioxidbelopp Fordonens energieffektivitet ökar successivt. För att öka den andel av fordonsskatten som beräknas utifrån fordons koldioxidutsläpp bör utsläppsnivån för när koldioxidbeloppet börjar tas ut sänkas från 117 gram till 111 gram koldioxid per kilometer. Därigenom ökar koldioxidrelateringen inom det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 av den 23 april 2009 om utsläppsnormer för nya personbilar som en del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon anges att målet för de genomsnittliga koldioxidutsläppen från nya personbilar är 95 gram koldioxid per kilometer från och med år 2020. Ändringen innebär att nivån för när koldioxidbeloppet börjar tas ut närmar sig EU:s mål för de genomsnittliga koldioxidutsläppen från nya personbilar. För att öka differentieringen inom det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt bör även koldioxidbeloppet höjas från 20 kronor till 22 kronor. Ändringen innebär att ett koldioxidbelopp om 22 kronor tas ut vid beskattningen av lätta fordon som kan drivas med bensin eller dieselolja för varje gram koldioxid fordonet släpper ut per kilometer utöver 111 gram. Därmed ges ett ökat incitament till att äga fordon med låga utsläppsvärden av koldioxid. Differentieringen inom det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt bör även öka för fordon som är utrustade med teknik för drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol. Det koldioxidbelopp som gäller för dessa fordon bör höjas från 10 kronor till 11 kronor. Ändringen innebär att ett koldioxidbelopp om 11 kronor tas ut vid beskattningen av lätta fordon som kan drivas med etanolbränsle eller gasbränsle, förutom gasol, för varje gram koldioxid fordonet släpper ut per kilometer utöver 111 gram. Höjningen av koldioxidbeloppet för dessa fordon är procentuellt lika hög som höjningen av det koldioxidbelopp som gäller

för fordon som kan drivas med bensin eller dieselolja. Förhållandet mellan koldioxidbeloppen är således fortfarande detsamma. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

Ändring av bränslefaktorn som används vid beskattningen av dieseldrivna lätta fordon En ändring av fordonsskatten i det koldioxidbaserade systemet medför att den bränslefaktor som används vid beräkningen av fordonsskatten för fordon som kan drivas med dieselolja måste räknas om. För närvarande är bränslefaktorn 2,33. För det fall fordonsskatten ändras, bör även bränslefaktorn justeras. Storleken på bränslefaktorn bestäms med utgångspunkt i en genomsnittlig personbil, som kör en genomsnittlig årlig körsträcka, och skillnaden i drivmedelsskatt för bensin och dieselolja. Bränslefaktorn bestäms vidare med beaktande av fordonsskattens storlek, utan bränslefaktorn. Utgångspunkten för beräkningen är att en ägare av en genomsnittlig personbil som kan drivas med dieselolja ska betala en högre fordonsskatt, motsvarande vad fordonsägaren skulle betalat i energiskatt på dieselolja om den hade varit lika hög som energiskatten på bensin. Formeln för att kalibrera bränslefaktorn (BF) är:

BF=(Fordonsskatt utan BF +energiskattesubvention)/Fordonsskatt utan BF

För att beräkna bränslefaktorn med utgångspunkt i skillnaden i energiskatt mellan bensin och dieselolja, kan energiskatten räknat per kWh användas som referens. Energiskatten på bensin, miljöklass 1, är beslutad till 3,25 kronor per liter för 2015 (35,6 öre per kWh). För dieselolja, miljöklass 1, är energiskatten beslutad till 1,833 kronor per liter (18,4 öre per kWh) för 2015. Med denna utgångspunkt ska fordonsskatten vara lika för fordon som släpper ut lika mycket koldioxid per kilometer vid blandad körning när energiskatten på dessa drivmedel är lika per kWh, oavsett om de drivs med bensin eller med dieselolja. Energiskattesubventionen beräknas genom att skillnaden mellan energiskatt på bensin och dieselolja (inklusive mervärdesskatt) multipliceras med en genomsnittlig körsträcka och fordonets drivmedelsförbrukning. Energiskattesubventionen beräknas till 1 966 kronor (1,747* 1,25*1 500*0,6). För beräkningen inom parentesen anger 1,747 nuvarande skillnad i kronor per liter i energiskatt mellan bensin och dieselolja, om dieseloljan skulle beskattas med samma energiskatt per kWh som bensin. Faktorn 1,25 används för att få energiskatteskillnaden inklusive mervärdesskatt. Den genomsnittliga körsträckan är ca 1 500 mil per år och den genomsnittliga drivmedelsförbrukningen är ca 0,6 liter per mil. Energiskattesubventionen har p.g.a. redan beslutade indexuppräkningar av energiskatten på bensin och dieselolja ökat från 1 901 kronor 2014 till 1 966 kronor 2015. Vid beräkningen av bränslefaktorn ska även fordonsskatten, utan bränslefaktor, för en genomsnittlig diseldriven personbil beaktas. Fordonsskatten, utan bränslefaktorn, för ett sådant fordon höjs från 1 220 kronor till 1 438 kronor som en följd av att gränsen för när 41

koldioxidbeloppet tas ut sänks från 117 gram till 111 gram koldioxid per kilometer och att koldioxidbeloppet höjs från 20 kronor till 22 kronor. Höjningen av fordonsskatten för en genomsnittlig dieseldriven personbil är således 218 kronor obeaktat bränslefaktorn och miljötillägget. Vid beräkningen av fordonsskatten har beaktats att fordonsflottan blivit mer effektiv. Detta innebär att fordonsskatten för en genomsnittlig dieseldriven personbil, utan bränslefaktor, har blivit lägre. Miljötillägget beaktas inte i beräkningen av bränslefaktorn, eftersom detta tillägg ska kompensera för de högre kväveoxid- och partikelutsläppen från dieseldrivna lätta fordon. Bränslefaktorn beräknas således enligt följande: BF=(1 438+1 966)/1 438 ≈ 2,37. Vid beräkningen av bränslefaktorn beaktas att mervärdesskatt normalt ingår i drivmedelskostnaden. Sammantaget innebär höjningen av fordonsskatten, indexeringen av energiskatten och justeringen för att fordonen har blivit mer effektiva att bränslefaktorn bör höjas från 2,33 till 2,37. Ändringen av bränslefaktorn innebär att fordonsskatten höjs för dieseldrivna lätta fordon. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

Lagförslag Förslagen medför ändringar i 2 kap. 9 och 10 §§ vägtrafikskattelagen (2006:227).

6.3 Fordonsskatten i det viktbaserade systemet – överväganden och förslag

Promemorians förslag: Fordonsskatten för personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar höjs med ca 11 procent för dieseldrivna fordon och ca 14 procent för övriga fordon. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2015.

Skälen för promemorians förslag : Vid ändringar av fordonsskatten i det koldioxidbaserade systemet bör följdändringar göras i det viktbaserade systemet för fordonsskatt. Detta för att undvika att de äldre fordonen, som allmänt sett är sämre från miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt, beskattas lindrigare. Eftersom fordonsskatten höjs för de fordon som beskattas inom det koldioxidbaserade systemet bör således även fordonsskatten höjas för de fordon som beskattas inom det viktbaserade systemet. Förändringen i det viktbaserade systemet för fordonsskatt bör, för ett fordon med vikt mellan 1 400-1 500 kilogram, motsvara den beloppsmässiga höjningen för ett genomsnittligt fordon i det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt. Med hänsyn till den aktuella höjningen av fordonsskatten i det koldioxidbaserade systemet bör skatten höjas i det viktbaserade systemet med ca 11 procent för dieseldrivna fordon och ca 14 procent för övriga fordon. Ändringen innebär att grundbeloppen och flertalet tilläggsbelopp höjs i det viktbaserade systemet för fordonsskatt. 42 Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

Lagförslag Förslagen medför ändringar i bilagan till lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt.

6.4 Konsekvensanalys

Offentligfinansiella effekter Förslagen om höjd fordonsskatt bedöms öka skatteintäkterna med sammanlagt 1,49 miljarder kronor 2015. Av dessa skatteintäkter bedöms 1,07 miljarder kronor vara intäkter från den koldioxidbaserade fordonsskatten och resterande 0,42 miljarder kronor bedöms vara intäkter från den viktbaserade fordonsskatten. Vid nyregistrering ökar antalet fordon i det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt med åtminstone samma storleksordning (ökande skattebas), som antalet fordon minskar i det viktbaserade systemet för fordonsskatt. På lång sikt kommer enbart intäkter från den koldioxidbaserade fordonsskatten.

Effekter för företagen och hushållen För fordon i det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt är nivån på höjningen beroende av fordonets koldioxidutsläpp per kilometer och beroende av vilken typ av drivmedel fordonet kan drivas med. Fordonsskatten för en bensindriven personbil som släpper ut 117 gram koldioxid per kilometer höjs med 132 kronor per år. I genomsnitt höjs fordonsskatten för en bensindriven personbil med 268 kronor per år. För en personbil som kan drivas med etanolbränsle eller gasbränsle, förutom gasol, och som släpper ut 117 gram koldioxid per kilometer blir höjningen av fordonsskatten 66 kronor per år. Fordonsskatten förblir oförändrad för fordon som drivs med bensin eller med etanolbränsle eller gasbränsle, förutom gasol, och som högst släpper ut 111 gram koldioxid per kilometer. För dieseldrivna fordon som släpper ut minst 117 gram koldioxid per kilometer varierar fordonsskatten utifrån utsläppsnivån. I och med att bränslefaktorn justeras upp från 2,33 till 2,37 höjs fordonsskatten för dieseldrivna lätta fordon. För de dieseldrivna fordon som släpper ut högst 111 gram koldioxid per kilometer innebär förslaget en höjning av fordonsskatten med 14 kronor per år. För de fordon som släpper ut mellan 111 gram och 117 gram koldioxid per kilometer innebär förslaget att fordonet kommer att beskattas utifrån dess koldioxidutsläpp inom detta intervall. Sammantaget innebär förslaget en höjning av fordonsskatten med mellan ca 100 och 800 kronor per år och fordon för de flesta bilägarna. Fördelningseffekterna av förslaget bedöms därför vara begränsade. I tabell 6.1 redovisas konsekvenser för ett urval av bilar som beskattas inom det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt. För samtliga personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar i det viktbaserade systemet för fordonsskatt höjs fordonsskatten. Höjningen är ca 11 procent för dieseldrivna fordon och ca 14 procent för övriga. Detta innebär att fordonsskatten höjs med 269 kronor för en bensindriven personbil klass I som väger mellan 1 401 och 1 500 kilogram. För en 43

dieseldriven personbil klass I som väger mellan 1 401 och 1 500 kilogram, innebär förslaget att fordonsskatten höjs med 566 kronor per år. För en dieseldriven personbil klass I i det viktbaserade systemet inom viktintervallet 0-900 kilogram höjs fordonsskatten med 230 kronor per år. För en bensindriven personbil klass I i det viktbaserade systemet inom viktintervallet 0-900 kilogram höjs fordonsskatten med 112 kronor per år. Ändringarna innebär att fordonsskatten höjs för flertalet personbilar, lätta bussar och lastbilar. Om fordonsskatten för ett fordon ska tas ut med ett högre belopp än tidigare på grund av att bestämmelserna har ändrats och fordonsskatt enligt de äldre bestämmelserna redan har beslutats för tiden efter ikraftträdandet, ska tillkommande skattebelopp betalas för tiden från och med dagen för ändringen till utgången av skatteåret, eller om fordonsskatt har beslutats för en skatteperiod, till utgången av skatteperioden (5 kap. 13 § vägtrafikskattelagen). Således kommer många fordonsägare att tilläggsdebiteras fordonsskatt. Tillkommande fordonsskatt behöver inte betalas om den understiger 200 kronor (5 kap. 14 § andra stycket vägtrafikskattelagen). Förslaget förväntas inte medföra något administrativt merarbete för små företag i förhållande till större företag i form av förändrade rutiner, ytterligare uppgiftslämnande eller liknande.

Tabell 6.1 Exempel på fordonsskatt

Före och efter höjning (kr/år)

Fordon A. Nuvarande B. Skatt enl. C=B-A.

* Förutsättningar: Utsläppsnivån för när koldioxidbeloppet börjar tas ut sänks från 117 till 111 g/km, koldioxidbeloppet höjs från 20 kronor till 22 kronor för fordon som kan drivas med bensin eller dieselolja och från 10 kronor till 11 kronor för fordon som kan drivas med etanolbränsle eller gasbränsle, förutom gasol, samt att bränslefaktorn höjs från 2,33 till 2,37.

Effekter för miljön Förslaget bedöms på lång sikt minska koldioxidutsläppen med ungefär 0,1 miljoner ton koldioxid per år. Eftersom förslaget innebär en ökad koldioxiddifferentiering i det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt bedöms det även medföra en viss signaleffekt vid köp av lätta fordon.

Effekter för myndigheter och domstolar Ett visst programmeringsarbete kan förväntas i samband med förändringarna av fordonsskatten. De eventuellt tillkommande kostnaderna för Transportstyrelsen och Skatteverket får finansieras inom befintliga anslagsramar. Ändringarna medför inte några ökade kostnader för de allmänna förvaltningsdomstolarna eller andra myndigheter.

7 Slopad gruppregistrering till mervärdesskatt

7.1 Bakgrund

Enligt 6 a kap. 1 § första stycket mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, får två eller flera beskattningsbara personer anses som en enda beskattningsbar person (mervärdesskattegrupp) och den verksamhet som mervärdesskattegruppen bedriver anses som en enda verksamhet. I rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet) finns motsvarande bestämmelser i artikel 11. Det är frivilligt för medlemsstaterna att införa regler om mervärdesskattegrupper. I 6 a kap. 2 § ML anges vilka som får ingå i en mervärdesskattegrupp. De som får ingå är beskattningsbara personer som står under Finansinspektionens tillsyn och som bedriver verksamhet som inte medför skattskyldighet därför att omsättningen är undantagen från skatteplikt med stöd av 3 kap. 9 eller 10 § ML (bank- och finansieringstjänster, värdepappershandel samt försäkringstjänster), nedan finansiella företag eller företag i den finansiella sektorn. Dessutom får beskattningsbara personer med huvudsaklig inriktning att tillhandahålla finansiella företag varor eller tjänster ingå i en mervärdesskattegrupp. Slutligen får även beskattningsbara personer som är kommissionärsföretag och kommittentföretag i ett sådant kommissionärsförhållande som avses i 36 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ingå. Som ytterligare krav för att bilda en mervärdesskattegrupp gäller enligt 6 a kap. 3 § ML att de beskattningsbara personerna ska vara nära förbundna med varandra i finansiellt, ekonomiskt och organisatoriskt hänseende. Efter gruppregistering anses alla beskattningsbara personer som ingår i gruppen som en enda beskattningsbar person i mervärdesskattehänseende. All verksamhet som bedrivs av de olika beskattningsbara personerna i gruppen anses som en enda verksamhet bedriven av mervärdesskattegruppen. Gruppregistreringen innebär att all omsättning av varor och tjänster mellan företagen i gruppen ska behandlas som sådana interna transaktioner som görs inom ett enda företag. Det betyder att utgående skatt inte tas ut vid skattepliktiga omsättningar inom gruppen. De företag inom gruppen som bedriver sådan verksamhet som är undantagen enligt 3 kap. 9 eller 10 § ML undgår därigenom en inte avdragsgill ingående mervärdesskatt vid förvärv från övriga företag i gruppen. Gruppregistreringen innebär inte i sig att den verksamhet som mervärdeskattegruppen bedriver också medför skattskyldighet till mervärdesskatt. Det ska enligt 6 a kap. 1 § andra stycket ML bedömas enligt de allmänna reglerna i ML. I de fall gruppens verksamhet medför skattskyldighet avser skattskyldigheten mervärdesskattegruppen som mervärdesskatterättsligt subjekt. Vidare följer av bestämmelserna att avdragsrätten för ingående skatt ska bedömas enligt mervärdesskattelagens allmänna regler för mervärdesskattegruppen som helhet. Det innebär att avdragsrätt endast

föreligger för ingående skatt som hänför sig till sådan omsättning som sker till någon utanför gruppen. I en mervärdesskattegrupp får även beskattningsbara personer med huvudsaklig inriktning att tillhandahålla företag inom den finansiella sektorn varor eller tjänster ingå. Sådana s.k. stödföretag tillhandhåller framför allt stödtjänster som är nödvändiga för den utåtriktade produktionen. Exempel på stödtjänster kan vara datatjänster, informationsteknik, management, övergripande administration, ekonomi och redovisning. I propositionen Gruppregistrering i mervärdesskattesystemet m.m. (prop. 1997/98:148 s. 36 f.) angavs att syftet med gruppregistreringsreglerna är att stödtjänster inom en finansiell gruppering inte ska behandlas mervärdesskattemässigt annorlunda än de stödtjänster som produceras inom ett finansiellt företag. Av den anledningen ansågs att reglerna även borde omfatta stödföretag. Kravet att dessa företag ska ha som huvudsaklig inriktning att tillhandahålla företag inom den finansiella sektorn stödtjänster för att få ingå en mervärdesskattegrupp tillkom för att minska de negativa konkurrenseffekterna gentemot fristående företag. Slutligen finns även en möjlighet för företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden att ingå i en mervärdesskattegrupp. Syftet med denna möjlighet var att återinföra den tidigare skattskyldigheten för ett kommittentföretag att bli skattskyldigt till mervärdesskatt för kommissionärsföretags omsättning enligt en bindande förklaring från dåvarande Riksskattenämnden, vilken hade upphört att gälla i och med ikraftträdandet av den nuvarande mervärdesskattelagen den 1 juli 1994 (RÅ 1995 not. 16). Den bindande förklaringen upphävdes sedan (se vidare prop. 1997/98:148 s. 59-63). Vid införandet av gruppregistreringen motiverades reglerna i förarbetena (prop. 1997/98:148 s. 27-29) med att det fanns särskilda skäl till att införa en möjlighet till gruppregistrering inom den finansiella sektorn. Företag inom den finansiella sektorn har ofta verksamheten uppdelad på flera olika juridiska personer, vilket bl.a. beror på att den finansiella sektorn är reglerad både inom svensk lagstiftning och via ett antal direktiv från EU. Finansiella företag är vidare i princip förhindrade att driva annan verksamhet än finansiell sådan. Dessutom finns legala krav på att olika finansiella verksamheter endast får bedrivas i separata bolag. Dessa regleringar gör det särskilt svårt för finansiella företag att vidta administrativa åtgärder för att organisera verksamheten på det mest effektiva sättet. Ytterligare ett motiv till införandet av gruppregistreringen var att eftersom företagens verksamheter i den finansiella sektorn sällan är uppbyggda på organisatoriskt lika sätt skiljer sig mervärdesskattekostnaderna åt mellan olika företagsgrupper, vilket på ett snedvridande sätt påverkar de olika företagens inbördes konkurrensförmåga. Vidare framhölls att EU-harmoniseringen inom området hade lett till en hårdare utländsk konkurrens.

7.2 Överväganden och förslag

Promemorians förslag: Reglerna i mervärdesskattelagen som möjliggör gruppregistrering för företag inom den finansiella sektorn och för företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden slopas. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015.

Skälen för promemorians förslag: Företag inom den finansiella sektorn bedriver verksamhet som till stor del är undantagen från mervärdesskatt och de har därför begränsad rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt. Regeln om gruppregistrering gör det möjligt för företag som verkar inom den finansiella sektorn och företag, vars huvudsakliga inriktning är att tillhandahålla företagen inom den finansiella sektorn varor och tjänster, att bilda en mervärdesskattegrupp. Även företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden har möjlighet att bilda mervärdesskattegrupper. Det är särskilt intressant för företag som bedriver undantagen verksamhet att bilda mervärdesskattegrupper. Exempel på verksamheter inom vilka företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden har bildat mervärdesskattegrupper är utbildning och sjukvård. Omsättningar inom en mervärdesskattegrupp är inte skattepliktiga och de företag inom gruppen som bedriver verksamhet som är undantagen från mervärdesskatt kan därmed undgå ingående mervärdesskatt som inte får dras av vid förvärv från övriga företag i gruppen. Mervärdesskattebefrielsen av finansiella tjänster och försäkringstjänster medför en snedvridning av produktion och konsumtion till den finansiella sektorns fördel på bekostnad av andra sektorer som bedriver mervärdesskattepliktig verksamhet. Skattefördelen innebär att en större andel av samhällets resurser än vad som är samhällsekonomiskt optimalt kan tillfalla den finansiella sektorn. Undantaget från mervärdesskatt leder till att finansiella företags försäljningspris för finansiella tjänster och försäkringstjänster till mervärdesskattepliktiga företag blir högre eftersom ingående mervärdesskatt inte får dras av. Mervärdesskatten blir därmed en kostnad som genom ökade priser övervältras på företaget. Möjligheten till gruppregistrering för mervärdesskatt har gjort det möjligt för företag i den finansiella sektorn att undkomma kostnaden för ingående mervärdesskatt, vilket ytterligare har ökat deras skattefördel i jämförelse med andra sektorer. Undantaget från mervärdesskatt tillsammans med möjligheten till gruppregistrering medför därför att den finansiella sektorn sammantaget kan hålla lägre priser än vad som hade varit fallet utan mervärdesskattebefrielse och möjlighet till gruppregistrering. Den sammantagna skattefördelen innebär därmed att den finansiella sektorn ökar på bekostnad av andra sektorer och vinsterna i den finansiella sektorn kan antas bli högre. Ett sätt att göra beskattningen mer neutral mellan den finansiella sektorn och övriga sektorer är att ta bort rätten till gruppregistrering till mervärdesskatt. Det bedöms att de legala kraven på den finansiella sektorn inte utgör tillräckliga skäl för att den finansiella sektorn ur skattehänseende ska gynnas. Inte heller i övrigt finns

tillräckliga skäl för att behålla möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt. Mot denna bakgrund bör reglerna om gruppregistering till mervärdesskatt för företag inom den finansiella sektorn slopas. Ett slopande av gruppregistreringen undanröjer även de konkurrensproblem mellan stödföretag i en mervärdesskattegrupp och fristående företag som bedriver liknande verksamhet. Gruppregistreringen medför en snedvridning av konkurrensen till nackdel för fristående företag eftersom de tjänster dessa företag köper in är mervärdesskattepliktiga. I en bransch där undantagen verksamhet bedrivs, såsom sjukvård och utbildning, uppstår även en konkurrenssnedvridning till följd av möjligheten till gruppregistrering då företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden har möjlighet att åtnjuta den fördel det innebär att bilda en mervärdesskattegrupp. Det föreligger inte tillräckliga skäl för att den fördelaktiga möjligheten att bilda mervärdesskattegrupper ska behållas för företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden. Även möjligheten till gruppregistering till mervärdesskatt för företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden bör därför slopas. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

Lagförslag Förslaget innebär att 6 a kap. ML upphör att gälla. Förslaget föranleder vidare följdändringar i mervärdesskattelagen och skatteförfarandelagen.

7.3 Konsekvensanalys

Offentligfinansiella effekter Ett slopande av möjligheten till gruppregistrering innebär att omsättningar som i dag är undantagna från mervärdesskatt när de görs mellan företag i en mervärdesskattegrupp blir mervärdesskattepliktiga. Ett ökat uttag av mervärdesskatt på de varor och tjänster som köps av företag som bedriver verksamhet som är undantagen från mervärdesskatt leder till ökade skatteintäkter för staten. Eftersom mervärdesskattegruppernas interna omsättningar i dag inte är skattepliktiga saknas emellertid information om storleken på dessa omsättningar. Statistiken på området är även i övrigt begränsad eftersom företag inom den finansiella sektorn i stor utsträckning bedriver verksamhet som är undantagen från mervärdesskatt. Beräkningarna av den offentligfinansiella effekten baseras därför på uppgifter från Skatteverket över skattefri försäljning från företag inom den finansiella sektorn samt företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden som ingår i mervärdesskattegrupper. Nationalräkenskapernas utbud- och efterfrågematriser över produkter och industrier har sedan använts för att bedöma storleken på de omsättningar av varor och tjänster som sker inom mervärdesskattegrupperna. Även nationalräkenskapernas statistik över förädlingsvärde per näringsgren har använts för att beräkna stödföretagens kostnader för ingående mervärdesskatt vid inköp till mervärdesskattegruppen. Den offentligfinansiella effekten beror slutligen på hur företag i den finansiella sektorn och företagen i

inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden omstrukturerar sig och vilka administrativa åtgärder de vidtar dels redan första året efter ett borttagande av gruppregistreringen, dels på längre sikt. Som ovan beskrivits är osäkerheterna i beräkningsunderlaget stort. Det bör även noteras att den finansiella sektorns skattefria försäljning har fluktuerat kraftigt de senaste tre åren. Trenden sedan 2009 är dock en tydligt ökad skattefri försäljning från finansiella företag. Ett slopande av möjligheten till gruppregistrering beräknas öka skatteintäkterna med 0,40 miljarder kronor 2015. Till följd av att företagen på några års sikt bedöms genomföra ytterligare omstruktureringar och vidta administrativa åtgärder för att minska kostnaderna för ingående mervärdesskatt beräknas den varaktiga offentligfinansiella effekten till 0,30 miljarder kronor.

Effekter för myndigheter och företag Inom mervärdesskattesystemet görs ingen skillnad på omsättningar mellan företag med någon form av ägar- eller intressegemenskap och mellan fristående företag. Att möjligheten att bilda mervärdesskattegrupper slopas medför således att omsättningar mellan de företag som tidigare varit del av en mervärdesskattegrupp beskattas på samma sätt som omsättningar som görs mellan fristående företag. De företag som berörs av lagändringen är de som i dag är med i en mervärdesskattegrupp och de som konkurrerar med företag som i dag är medlem i en mervärdesskattegrupp. Vid ett slopande av möjligheten till gruppregistrering undanröjs konkurrenssnedvridningen mellan företag i en mervärdesskattegrupp som säljer stödtjänster och fristående företag som säljer motsvarande tjänster. Konkurrenssnedvridningen som undanröjs består i att de fristående företagen inte har möjligheten att sälja sina tjänster utan att debitera mervärdesskatt. Undantaget från mervärdesskatt tillsammans med möjligheten till gruppregistrering medför en snedvridning av produktion och konsumtion till den finansiella sektorns fördel på bekostnad av andra sektorer som bedriver mervärdesskattepliktig verksamhet. Den finansiella sektorn ökar därmed på bekostnad av andra sektorer och vinsterna i den finansiella sektorn blir högre. Ett borttagande av möjligheten till gruppregistrering ökar således neutraliteten mellan finanssektorn och övriga sektorer som inte är skattemässigt gynnade. Den snedvridning i konkurrens som uppstår i en bransch när företag i inkomstskatterättliga kommissionärsförhållanden har möjlighet till gruppregistrering kommer också undanröjas vid ett slopande av möjligheten till gruppregistrering. De företag som är med i en mervärdesskattegrupp och som bedriver mervärdesskattefri verksamhet kommer vid ett borttagande av möjligheten till gruppregistrering få ökade kostnader för ingående mervärdesskatt. Konsekvenserna av ett slopande av gruppregistreringen för företag inom den finansiella sektorn och företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden kan komma att variera mellan företagen, bl.a. till följd av företagens olika organisatoriska strukturer. Grupphuvudmannen lämnar för mervärdeskattegruppens räkning mervärdesskattedeklaration och i de fall det krävs även periodisk

sammanställning. Vid ett slopande av reglerna om gruppregistrering till mervärdesskatt ska samtliga företag som bedriver mervärdesskattepliktig verksamet, som i dag ingår i en mervärdesskattegrupp, lämna in en mervärdesskattedeklaration och i förekommande fall en periodisk sammanställning. Det innebär ökade administrativa kostnader för företagen. Förslaget medför visst merarbete för Skatteverket som bl.a. kommer att få fler mervärdesskattedeklarationer att granska. De eventuellt tillkommande kostnaderna för Skatteverket får hanteras inom den befintliga anslagsramen. Förslaget bedöms inte påverka måltillströmningen till de allmänna förvaltningsdomstolarna i sådan omfattning att något behov av ökade resurser uppkommer.

8 Höjd beloppsgräns för förenklad faktura

8.1 Bakgrund

I 11 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, ställs det krav på vilka uppgifter som en faktura ska innehålla. Bestämmelsen i ML motsvarar artiklarna 226 och 226a i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, förkortat mervärdesskattedirektivet. Enligt ML ska en faktura bl.a. innehålla uppgifter om datum för utfärdandet, vissa angivna uppgifter om säljaren och köparen, uppgifter om de omsatta varorna och tjänsterna, beskattningsunderlag, tillämpad skattesats och ett löpnummer. Enligt mervärdesskattedirektivet är det obligatoriskt att tillåta en förenklad faktura när fakturabeloppet inte överstiger 100 euro eller motsvarande i nationell valuta. Det är också obligatoriskt att tillåta en förenklad faktura när det är fråga om en kreditering av en ursprunglig faktura (artikel 220a i mervärdesskattedirektivet). Vidare får medlemsstaterna, efter samråd med EU:s mervärdesskattekommitté, tillåta förenklad faktura när fakturan uppgår till ett belopp som överstiger 100 euro, men inte 400 euro eller motsvarande i nationell valuta, eller när handelsbruket eller administrativ praxis inom den berörda verksamhetsgrenen, eller de tekniska förutsättningarna för utfärdandet av fakturan gör det svårt att följa alla de krav som ställs i direktivet (artikel 238 i mervärdesskattedirektivet). En förenklad faktura behöver endast innehålla ett mindre antal uppgifter; datum för utfärdande av fakturan, uppgifter för identifiering av säljaren, uppgifter för identifiering av vilken typ av varor som levererats eller tjänster som tillhandahållits samt det mervärdesskattebelopp som ska betalas eller uppgifter som gör det möjligt att beräkna detta (artikel 226b i mervärdesskattedirektivet). Reglerna om förenklad faktura har införts i 11 kap. 9 § ML. Enligt bestämmelsen får förenklad faktura utfärdas om fakturans totalbelopp inte överstiger 2 000 kronor inklusive mervärdesskatt, om handelsbruket inom den berörda verksamhetssektorn, administrativ praxis eller de tekniska förutsättningarna för utfärdandet av fakturan gör det svårt att

följa alla de krav som uppställs i 11 kap. 8 §, eller om fakturan är en kreditnota. Bestämmelserna om förenklad faktura i ML trädde i kraft den 1 januari 2013 (jämför propositionen Nya faktureringsregler för mervärdesskatt m.m. 2011/12:94). Även före 2013 var det, med stöd av en föreskrift utfärdad av Skatteverket, tillåtet att använda förenklad faktura om totalbeloppet inte översteg 2 000 kronor. Beloppsgränsen har varit densamma sedan 2004.

8.2 Överväganden och förslag

Promemorians förslag: Beloppsgränsen för att få utfärda en förenklad faktura höjs till 4 000 kronor. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2015.

Skälen för promemorians förslag: För att främja företagande och företagsklimatet har det genomförts en rad åtgärder för att förenkla hanteringen av mervärdesskatt för företagen. Mervärdesskatteredovisningen har förenklats bl.a. genom att kravet på ansökan och anmälan till Skatteverket om frivillig skattskyldighet vid upplåtelse av fastighet har slopats och genom förändrade regler avseende hanteringen av mervärdesskatt vid import. Det är angeläget att fortsätta det förenklingsarbetet. Enligt mervärdesskattedirektivet är det möjligt att ha en beloppsgräns på 400 euro för när en förenklad faktura får utfärdas. Det motsvaras av ca 4 000 kronor enligt mervärdesskattedirektivets beräkningsregler. Enligt nu gällande bestämmelser i ML är det tillåtet att utfärda en förenklad faktura om fakturabeloppet, inklusive mervärdesskatt, inte överstiger 2 000 kronor. För att förenkla hanteringen av mervärdesskatt för företagen föreslås att beloppsgränsen för att få utfärda en förenklad faktura höjs till 4 000 kronor. Därmed blir det möjligt att ställa ut fler fakturor där det ställs färre krav på vilka uppgifter som måste finns med i fakturan. Även mot bakgrund av att beloppsgränsen varit densamma sedan 2004 finns det skäl att höja den. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

Lagförslag Förslaget föranleder ändring i 11 kap. 9 § ML.

8.3 Konsekvensanalys

Offentligfinansiella effekter Förändringen bedöms inte medföra några offentligfinansiella effekter.

Effekter för myndigheter och företag I samband med att beloppsgränsen på 2 000 kronor infördes i ML konstaterades att en avvägning måste göras mellan behovet av förenkling

respektive behovet av underlag för kontroll. En beloppsgräns på 2 000 kronor ansågs då vara väl avvägd (jämför prop. 2011/12:94). Förenklade fakturor saknar bl.a. uppgifter om vem som är köpare och löpnummer. En höjning av beloppsgränsen till 4 000 kronor skulle därför kunna innebära att Skatteverkets kontrollmöjligheter försämras. De branscher i vilka förenklade fakturor används oftast är branscher där kassakvitton är vanligt förekommande såsom inom bygghandeln, restauranger, livsmedelsbranschen m.m. Sedan beloppsgränsen på 2 000 kronor infördes i ML har Skatteverket inte erfarit att förenklade fakturor skulle vara vanligt förekommande vid fusk. Eftersom det inte finns några indikationer på att fusk är vanligt förekommande inom detta område bedöms förenklingsvinsten överväga risken för ökat fusk. Förslaget medför inte några budgeteffekter för Skatteverket eller för de allmänna förvaltningsdomstolarna.

9 Sammanfattning av offentligfinansiella effekter

I tabell 9.1 sammanfattas och beskrivs de offentligfinansiella effekterna av de skatteförändringar som presenterats tidigare i promemorian. Tre olika typer av offentligfinansiella effekter redovisas: bruttoeffekt för 2015, nettoeffekter för 2015–2018 och varaktig effekt. Bruttoeffekten beskriver den statiskt beräknade förändringen i intäkterna från den skatt som regeländringen avser. Bruttoeffekten beaktar således inte eventuella indirekta effekter som t.ex. regeländringens påverkan på andra skattebaser och på konsumentprisindex. Om konsumentprisindex påverkas av en regeländring så uppkommer en indirekt effekt då utgifter i olika offentliga transfereringssystem påverkas av förändringar i konsumentprisindex. Vid en bedömning av de kortsiktiga offentligfinansiella effekterna av olika åtgärder är nettoeffekten för den konsoliderade offentliga sektorn mest relevant. I nettoeffekten beaktas vissa indirekta effekter på skatteintäkterna och på de offentliga utgifterna. Nettoeffekten redovisas för åren 2015–2018. Den varaktiga effekten, som redovisas i den sista kolumnen i tabell 9.1, ger ett mått på den bestående årliga kostnaden/intäkten som en åtgärd medför, dock utan koppling till hur de offentliga finanserna påverkas ett visst år. Beräkningen baseras på nuvärdet av en åtgärds framtida nettoeffekter. På så vis möjliggörs jämförelser mellan regelförändringar vars nettoeffekter är olika fördelade över tiden. Avvikelser mellan den varaktiga effekten och de årliga nettoeffekterna beror bl.a. på fördröjd övervältring av vissa skatter på andra skattebaser. De offentligfinansiella effekterna har beräknats utifrån 2015 års priser och volymer.

Tabell 9.1 Offentligfinansiella effekter: bruttoeffekt 2015, nettoeffekt 2015–2018 och varaktig effekt

Brutto- Offentlig sektor, Varaktig

Miljarder kronor effekt nettoeffekt effekt

Effekt från 2015 2015 2016 2017 2018

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning

Begränsning av 1/1 2,88 2,88 2,88 2,88 2,88 0,91 avdragsrätten för privat 2015 pensionssparande

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Höjd fordonsskatt för lätta 1/1 1,53 1,49 1,49 1,49 1,49 1,49 fordon 2015

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

Höjd skatt på alkohol 1/1 0,66 0,76 0,64 0,67 0,70 0,70 2015 varav öl och vin 1/1 0,64 0,74 0,61 0,65 0,68 0,68 2015 sprit 1/1 0,02 0,03 0,02 0,03 0,03 0,03 2015 Höjd skatt på tobak 1/1 0,69 0,79 0,66 0,69 0,73 0,71 2015 varav cigaretter m.m. 1/1 0,32 0,38 0,32 0,34 0,35 0,35 2015 snus 1/1 0,38 0,41 0,33 0,35 0,37 0,36 2015

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Slopad gruppregistrering till 1/1 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 0,30 mervärdesskatt 2015

Summa 6,16 6,32 6,06 6,13 6,19 4,11

Anm: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid.

10 Författningskommentar

10.1 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

2 kap.

8 §

Paragrafens fjärde stycke som reglerar vem som ska ses som fastighetsägare, hyresgäst eller bostadsrättshavare vid uttag av vissa

tjänster hänförliga till en fastighet som ägs eller en hyresrätt eller bostadsrätt som innehas av en beskattningsbar person upphör att gälla till följd av att reglerna om mervärdesskattegrupper i 6 a kap. slopas.

3 kap.

3 § I andra stycket som reglerar vissa avsteg från undantaget på fastighetområdet görs en följdändring med anledning av att reglerna om mervärdesskattegrupper i 6 a kap. slopas.

8 a kap.

11 § Paragrafens andra stycke som reglerar övertagande av rättigheter och skyldigheter att jämka ingående mervärdeskatt när en beskattningsbar person dels inträder i en mervärdesskattegrupp, dels utträder ur en sådan grupp upphör att gälla med anledning av att reglerna om mervärdesskattegrupper i 6 a kap. slopas.

9 kap.

1 § I paragrafen sker ändringar med anledning av att reglerna om mervärdesskattegrupper i 6 a kap. slopas. Paragrafens andra stycke upphör att gälla i den del stycket avser frivillig skattskyldighet för mervärdesskattegrupper och en följdändring görs även i fjärde stycket .

2 § Till följd av att reglerna om mervärdesskattegrupper i 6 a kap. slopas tas den del i första stycket som avser ansökan om frivillig skattskyldighet för fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse för en grupphuvudman bort. Andra stycket som reglerar ansökan om frivillig skattskyldighet för fastighet som ägs av en beskattningsbar person som är medlem i en mervärdesskattegrupp upphör att gälla med anledning av att reglerna om mervärdesskattegrupper i 6 a kap. slopas.

11 kap.

9 § Ändringen i första stycket innebär att det blir möjligt att utfärda fakturor utan att ange bl.a. köpare eller löpnumret om det totala fakturabeloppet inte överstiger 4 000 kronor.

20 kap.

1 § Följändringar görs med anledning av att reglerna om mervärdesskattegrupper i 6 a kap. slopas. Paragrafens tredje och sjätte stycke som reglerar beslut om mervärdeskattegrupper upphör att gälla, vilket även innebär att paragrafen omredigeras.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Äldre bestämmelser bör på sedvanligt vis fortfarande gälla för mervärdesskatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. När det gäller rättigheten eller skyldigheten att jämka avdrag för ingående mervärdesskatt övertar tidigare medlem i en mervärdesskattegrupp som äger en investeringsvara vid ikraftträdandet mervärdesskattegruppens rättigheter och skyldigheter att jämka ingående skatt hänförlig till varan. I samband med att reglerna om gruppregistrering avskaffas upphör mervärdesskattegruppen att behandlas som en beskattningsbar person när det gäller mervärdesskatten. Det är i stället de företag som har ingått i gruppen som kan bli skattskyldiga och ha rätt till avdrag. Med anledning av det bör även mervärdesskattegruppens rättigheter och skyldigheter att jämka ingående skatt för en investeringsvara som köpts in före ikraftträdandet övergå till den person som äger varan. Är mervärdesskattegruppen frivilligt skattskyldig för uthyrning eller annan upplåtelse av fastighet övertas vid ikraftträdandet mervärdesskattegruppens frivilliga skattskyldighet av den beskattningsbara person i gruppen som äger fastigheten i fråga eller som innehar ifrågavarande hyres- eller bostadsrätt. Ändringen i 11 kap. 9 § första stycket tillämpas på fakturor som utfärdas från och med ikraftträdandet.

10.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt

2 § Ändringen i första stycket innebär att styckeskatten på cigaretter höjs. Ändringen i tredje stycket innebär att årtal för årlig omräkning av skatt justeras.

8 § Ändringen i första stycket innebär att skatten på cigarrer, cigariller och röktobak höjs. Ändringen i andra stycket innebär att årtal för årlig omräkning av skatt justeras.

35 § Ändringen i första stycket innebär att skatten på snus och tuggtobak höjs. Ändringen i andra stycket innebär att årtal för årlig omräkning av skatt justeras.

42 § Ändringen i första stycket innebär att årtal för årlig omräkning av skatt justeras.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär t.ex. att om Skatteverket omprövar ett beskattningsbeslut avseende en redovisningsperiod före den 1 januari 2015 ska äldre bestämmelser avseende skattesatsens storlek tillämpas.

10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt

2–6 §§ Ändringarna i paragraferna innebär att skatten på öl, vin, andra jästa drycker än öl och vin, mellanklassprodukter samt etylalkohol höjs.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär t.ex. att om Skatteverket omprövar ett beskattningsbeslut avseende en redovisningsperiod före den 1 januari 2015 ska äldre bestämmelser avseende skattesatsens storlek tillämpas.

10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.

4 kap.

3 § Ändringen i paragrafen innebär att skatten på cigaretter, cigarrer, röktobak och snus höjs. Ändringarna innebär även att skatten på starkvin, vin och starköl höjs.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär att om Tullverket omprövar ett beslut om skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av tobak eller alkohol från tredje land enligt lagen om frihet från skatt vid import, m.m. före den 1 januari 2015, ska äldre bestämmelser avseende skattesatsens storlek tillämpas.

10.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter

3 kap.

5 a § Ändringen i paragrafen innebär att skatten på cigaretter, cigariller och cigarrer och röktobak höjs. Ändringarna innebär även att skatten på starkvin, vin och starköl höjs.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär att om allmän förvaltningsdomstol prövar ett beslut om skatt enligt lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter före den 1 januari 2015, ska äldre bestämmelser avseende skattesatsens storlek tillämpas.

10.6 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

59 kap.

5 § Ändringen i paragrafens första stycke innebär att det fasta avdragsbeloppet för betalning av premier till pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonton begränsas till högst 2 400 kronor per år.

14 § Ändringen i paragrafen är en konsekvens av den nya lydelsen i 5 § första stycket.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

De nya bestämmelserna om ett lägre avdragsutrymme för privat pensionssparande föreslås träda i kraft den 1 januari 2015 och tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2014. Det innebär att de nya bestämmelserna tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2014 med följande undantag. Skattskyldiga som redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet kan ha andra beskattningsår än kalenderår. I sådana fall ska det fasta avdragsbeloppet beräknas enligt äldre bestämmelser när det gäller premiebetalningar och inbetalningar som görs under beskattningsåret men före den 1 januari 2015. För premiebetalningar och inbetalningar 58 som görs under beskattningsåret men efter ikraftträdandet av de nya

bestämmelserna gäller det nya lägre avdragsutrymmet. Om premiebetalningar eller inbetalningar görs under 2014 såväl som under 2015 kan premiebetalningarna eller inbetalningarna som görs under 2015 således beaktas bara till den del de tillsammans med premiebetalningar eller inbetalningar under 2014 ryms inom avdragsutrymmet beräknat enligt 5 § i sin nya lydelse. Övergångsregeln kan illustreras med följande exempel. Det fasta avdragsbeloppet enligt nuvarande regler uppgår till 12 000 kronor. En skattskyldig har påbörjat en enskild näringsverksamhet den 1 juli 2014 och får därför ett första förlängt räkenskapsår som slutar den 31 december 2015. Vid beskattningen 2015 yrkar den skattskyldige avdrag för pensionsförsäkringspremier med sammanlagt 25 000 kronor, varav 12 000 kronor betalats under 2014 och 13 000 kronor betalats under 2015. Avdrag för 2014 års premiebetalning medges med 12 000 kronor enligt det årets regler. När det gäller premien som betalats under 2015 ska avdragsrätten prövas enligt den nya avdragsregeln. Övergångsbestämmelsen innebär att avdrag för 2015 års premie (13 000 kronor) kan medges bara till den del det nya avdragsutrymmet om 2 400 kronor med tillägg med 35 procent av näringsinkomsten, dock högst tio prisbasbelopp, överstiger den premie som betalats under 2014. Av 59 kap. 7 § följer att det nya lägre avdragsutrymmet gäller också när avdrag yrkas enligt den bestämmelsen från och med beskattningsåret 2015, även om premiebetalning eller inbetalning gjorts före den 1 januari 2015.

10.7 Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)

2 kap.

9 § Ändringarna föranleds av förslaget i avsnitt 6.2 om att höja fordonsskatten för flertalet personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar i det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt. Ändringen av paragrafens första stycke innebär att gränsvärdet för när koldioxidbeloppet vid fordonsbeskattningen tas ut sänks från 117 gram till 111 gram koldioxid per kilometer vid blandad körning. Ändringen innebär även att koldioxidbeloppet höjs från 20 kronor till 22 kronor. Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att gränsvärdet för när koldioxidbeloppet vid fordonsbeskattningen tas ut sänks från 117 gram till 111 gram koldioxid per kilometer vid blandad körning, även för fordon som är utrustade med teknik för drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol. Ändringen innebär även att koldioxidbeloppet för dessa fordon höjs från 10 kronor till 11 kronor.

10 § Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.2 om ändring av bränslefaktorn som används vid beskattningen av dieseldrivna fordon i det

koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt. Ändringen av paragrafens första stycke innebär att den bränslefaktor som ska multipliceras med summan av fordonsskattens grundbelopp och koldioxidbeloppet ökar från 2,33 till 2,37.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för vägtrafikskatt som avser tid före den 1 januari 2015.

10.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt

Bilagan

Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.3 om att höja fordonsskatten för personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar i det viktbaserade systemet för fordonsskatt. Ändringen innebär att fordonsskatten i det viktbaserade systemet höjs med ca 11 procent för dieseldrivna lätta fordon och med ca 14 procent för övriga lätta fordon. Höjningen av fordonsskatten sker såväl avseende grundbeloppen som tilläggsbeloppen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för fordonsskatt som avser tid före den 1 januari 2015.

10.9 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

26 kap.

1 § Andra stycket upphör att gälla med anledning av att reglerna om mervärdesskattegrupp i 6 a kap. i mervärdesskattelagen (1994:200) avskaffas.

59 kap.

1 § Den strecksats som behandlar ansvar för beskattningsbara personer i en mervärdesskattegrupp upphör att gälla med anledning av att reglerna om mervärdesskattegrupper i 6 a kap. i mervärdesskattelagen avskaffas.

62 kap.

13 § Tredje stycket upphör att gälla med anledning av att reglerna om mervärdesskatteskattegrupper i 6 a kap. mervärdesskattelagen avskaffas.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015 och tillämpas på redovisningsperioder som börjar efter utgången av december 2014.