Prop. 2013/14:100

Regeringens proposition 2013/14:100

2014 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer

Regeringens proposition 2013/14:100

2014 års ekonomiska vårproposition

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 9 april 2014

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Riktlinjernas syfte är att ange politikens inriktning inför budgetpropositionen för 2015. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken baseras på propositionens övriga innehåll, dvs. en beskrivning av finanspolitikens övergripande inriktning och en uppföljning av sysselsättningspolitiken, en bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns finanser, en uppföljning och bedömning av de budgetpolitiska målen och budgetutrymme, en uppföljning av statens budget samt en bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. I propositionen lämnas även förslag till vissa ändringar av utgiftsområdenas indelning.

1 Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2013/14:100

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 2), 2. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse respektive utgiftsområde 4 Rättsväsendet (avsnitt 12.1.1), 3. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård respektive utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 12.1.2), 4. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, utgiftsområde 24 Näringsliv respektive utgiftsområde 4 Rättsväsendet (avsnitt 12.1.3).

2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

PROP. 2013/14:100

2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Sammanfattning – Kunskap för stärkt Den svenska arbetsmarknaden har alltså arbetskraft utvecklats förhållandevis starkt trots den

ekonomiska krisen. Att arbetslösheten ändå ökat Den svenska ekonomin visade stor sedan 2006 beror till stor del på att fler sökt sig motståndskraft när finans- och skuldkrisen till arbetsmarknaden. Trots denna utveckling drabbade världsekonomin. En viktig förklaring finns det betydande utmaningar på den svenska till att Sverige har klarat krisen bättre än många arbetsmarknaden. Det är framför allt ungdomar jämförbara länder är att vi gick in i krisen med utan gymnasieutbildning, utrikes födda och stora överskott i de offentliga finanserna. Det personer med funktionsnedsättning som medför har gjort att regeringen kunnat genomföra nedsatt arbetsförmåga som har svårare än andra kraftfulla åtgärder för att upprätthålla jobb och att etablera sig på arbetsmarknaden. välfärd. Regeringen har under krisen stöttat Den internationella lågkonjunkturen bedöms tillväxten med både temporära stimulansåtgärder klinga av och det sker nu en gradvis återoch åtgärder som långsiktigt förbättrar tillväxt- hämtning i svensk ekonomi fr.o.m. 2014. Den möjligheterna. högre tillväxten leder till att sysselsättningen I förhållande till ett flertal länder i vår omvärld förväntas öka ytterligare och att arbetslösheten har Sverige klarat sig väl: minskar. Risken för en svagare internationell - Sverige har tillsammans med Nederländer- utveckling väger alltjämt över, även om den har na högst sysselsättningsgrad i EU. minskat något jämfört med för ett år sedan. Det - Sverige har tillsammans med Österrike råder osäkerhet om det europeiska banksystemet lägst långtidsarbetslöshet i EU. och förmågan att stötta banksystemet vid en - Antalet sysselsatta är över 250 000 fler än kris, samt konsekvenserna av den förhållandevis 2006. höga skuldsättningen hos de svenska hushållen. Utvecklingen kan även försvagas om situationen - Utanförskapet har minskat med uppemot i Ukraina allvarligt skulle förvärras. En samlad 200 000 personer sedan 2006. 1 bedömning är att återhämtningen nu är på något fastare mark. När konjunkturläget förbättras avtar successivt behovet att via finanspolitiken stötta 1 Utanförskapet mäts som antalet helårsekvivalenter i åldrarna 20–64 år ekonomin. Att återvända till överskott är som försörjs med ersättningar och bidrag från offentliga avgörande för att kunna skydda jobb och välfärd transfereringssystem. i en liten öppen ekonomi som den svenska.

PROP. 2013/14:100

Sunda offentliga finanser ger utrymme att I denna proposition presenterar regeringen en bedriva en aktiv finanspolitik i nästa låg- satsning på kunskap för stärkt arbetskraft. konjunktur. Mot bakgrund av att många andra Bakgrunden till detta är bl.a. att resultaten i den länder, till följd av statsfinansiella problem, svenska skolan har sjunkit sedan mitten av 1990framöver kommer att ha litet utrymme för att talet. Regeringen tar denna utveckling på stort möta nästa lågkonjunktur med finanspolitik allvar och har sedan 2006 bedrivit ett omfattande finns starka skäl för Sverige att återigen bygga reformarbete för mer kunskap i skolan. 2 upp överskott och att ha en låg skuldsättning. Bedömningen är att dessa reformer kommer att Därtill har Sverige en stor finanssektor och inte innebära högre kunskapsresultat, men att det tar minst den senaste krisen har visat att finansiella tid innan effekterna realiseras. Satsningen på 3 kriser kan få stora negativa konsekvenser för kunskap för stärkt arbetskraft uppgår till samhällsekonomin och de offentliga finanserna. 3,8 miljarder kronor 2015, och ökar successivt Det innebär att de reformer som föreslås i till 6,9 miljarder kronor 2018. Med satsningar på budgetpropositionen för 2015 respektive 2016 lärarnas kompetens, mer lärartid för varje elev, bör finansieras krona för krona genom inkomst- läxhjälp för alla elever, fler speciallärare och och utgiftsåtgärder. Det finansiella sparandet utbyggd sommarskola blir det mer tid för bör, i enlighet med nuvarande prognos, kunskap och förbättrade möjligheter för alla att återvända till överskott på över 1 procent av nå goda studieresultat. BNP 2018. Det innebär att nya reformer, som Tillsammans med satsningar för att förbättra kan komma att föreslås i budgetpropositionerna företagsklimatet och förbättra tillgängligheten för 2017 och 2018, finansieras fullt ut. Detta och kvaliteten i vården omfattar de totala gäller under förutsättning att ingen ny allvarlig satsningarna, som presenteras i denna störning drabbar ekonomin. proposition, utgiftsökningar om ca 5 miljarder kronor 2015 som successivt ökas till ca Tabell 2.1 Sammanfattningstabell 8 miljarder kronor 2018 (se tabell 2.2). Utfall för 2013, prognos för 2014–2018 Procentuell förändring om annat ej anges Satsningarna finansieras krona för krona med 2013 2014 2015 2016 2017 2018 bl.a. höjd skatt på alkohol, tobak och fordon, samt en begränsning av avdraget för privat 1 BNP 1,5 2,7 3,3 3,5 2,5 2,3 pensionssparande och fr.o.m. 2016 även med att 2 Sysselsatta 1,0 1,2 1,2 1,2 1,0 0,9 detta avdrag helt slopas. Skatteförslagen bereds genom en remiss av en 3 Sysselsättningsgrad 20-64 79,8 79,9 80,2 80,7 81,1 81,6 promemoria som har tagits fram inom 2 Sysselsättningsgrad 15-74 65,7 66,0 66,3 66,6 66,9 67,2 Regeringskansliet. 4 Remitteringen behöver bl.a. 4 Arbetslöshet 8,0 7,7 7,3 6,7 6,3 5,9 göras för att det ska vara möjligt att i kommande 5 Arbetslöshet, äldre def. 5,5 5,3 4,9 4,5 4,2 4,0 BNP-gap 6 -2,9 -2,4 -1,5 -0,5 -0,2 0,0 budgetproposition göra en samlad bedömning av 7 skatteförslag med budgeteffekter. Det möjliggör Finansiellt sparande -1,3 -1,6 -0,3 0,2 0,7 1,2 ett tidsmässigt utrymme för en lagråds- 7 Bruttoskuld 40,6 41,3 39,7 37,3 34,8 31,7 1 granskning av förslagen. Eftersom de reformer Fasta priser, referensår 2012. 2 Sysselsatta i åldern 15–74 år. som regeringen avser föreslå i budgetpropositionen för 2015 ska finansieras krona för 3 Enligt EU2020-målet, dvs. sysselsatta i procent av befolkningen i åldersgruppen 20– 64 år. krona, sätter skatteförslagens budgeteffekter en 4 I procent av arbetskraften, 15–74 år. 5 Antal arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i procent av arbetskraften, s.k. öppen arbetslöshet. Här avses 15–74 år, ursprungligen avsågs restriktion på omfattningen av reformerna. Om 16–64 år. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är marginell när det gäller skatteförslagen behöver justeras med anledning arbetslöshetstalet. av beredningen så att intäkterna skulle bli lägre 6 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 7 än beräknat, kan även de reformer som Konsoliderad offentlig sektor. Procent av BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

2 För en fördjupad redogörelse av regeringens reformer för tillväxt och full sysselsättning, se bilaga 4. 3 Det tar tid – om effekter av skolpolitiska reformer (SOU 2013:30). 4 Se även fördjupningsrutan Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2015.

PROP. 2013/14:100

presenteras behöva anpassas i motsvarande

Tabell 2.2 Reformer och finansiering

utsträckning. Följaktligen har inte presenterade Miljarder kronor 2015 2016 2017 2018 reformer och finansiering inkluderats i

Utgiftsrefomer 5,04 5,91 7,58 8,18

beräkningen av offentliga sektorns finanser i

Mer kunskap 3,82 4,65 6,30 6,90

denna proposition.

Nyanlända och utrikesfödda elever 0,36 0,41 0,53 0,48 Tioårig grundskola 0,07 0,22 1,07 1,75 Utbyggd utbildning och fortbild-

Ökad tillgänglighet och kompetens i vården 0,52 0,56 0,58 0,58

Förbättrad tillgänglighet i cancervården 0,50 0,50 0,50 0,50 Utbildning av specialistsjuksköterskor och barnmorskor 0,02 0,06 0,08 0,08

Ytterligare förbättrat

företagsklimat 0,76 0,76 0,76 0,76 Ersättning för höga sjuklöne- 1 kostnader 0,30 0,30 0,30 0,30 Förstärkt landsbygdsprogram för lokal service och bredband m.m. 0,40 0,40 0,40 0,40

Finansiering 7,13 9,24 9,36 9,44

Inkomstförstärkningar 6,39 7,79 7,86 7,93

Sänkt och fr.o.m. 2016 slopat avdrag för pensionssparande 2,88 4,55 4,55 4,55

Höjd fordonsskatt för lätta fordon 1,49 1,49 1,49 1,49 Höjd skatt på alkohol 0,76 0,64 0,67 0,70 Höjd skatt på tobak 0,79 0,66 0,69 0,73 Slopad gruppregistrering till 2 mervärdesskatt m.m. 0,47 0,46 0,46 0,47

Utgiftsminskningar 0,74 1,45 1,51 1,51

Lägre tillskott till myndigheter 0,23 0,88 0,88 0,88 Slopad åldersavskrivning för nya studielånstagare 0,35 0,35 0,35 0,35 Höjd påminnelse- och expeditionsavgift till CSN 0,16 0,22 0,28 0,28

Effekt på takbegränsade utgifter 3,99 4,07 5,67 6,27

3

Ej ianspråktagen finansiering 1,85 3,08 1,54 1,02

1 Det nya reformerade systemet innebär en övergång till skattekreditering, som belastar inkomstsidan på statens budget. 2 Med mera avser mervärdesskatt för dentaltekniska produkter och tjänster. 3 I termer av den offentliga sektorns finansiella sparande. Anm.: Beloppen är avrundade. Anm.: Reformer och finansiering i denna tabell ingår inte i beräkningen av offentliga sektorns finanser i denna proposition.

PROP. 2013/14:100

Inriktningen för politiken under kommande år förskoleklass t.o.m. årskurs 3 (F–3), speciallärarutbildningen och ämneslärarutbildningarna i En politik för mer kunskap matematik och naturorienterade ämnen. Resultaten i den svenska skolan har sjunkit sedan Regeringen avser även att införa en skattefri mitten av 1990-talet. Regeringen tar denna examenspremie för studenter som senast 2021 utveckling på stort allvar och har sedan 2006 tar ut speciallärarexamen, specialpedagogexamen bedrivit ett omfattande reformarbete för mer eller ämneslärarexamen inom matematik, kunskap i skolan. Genom bl.a. ökad biologi, kemi, fysik eller teknik. undervisningstid, tidigare och tydligare För att ytterligare förbättra studenternas utvärdering av elevernas resultat samt möjligheter att fokusera på sina studier, och förstärkning av lärarens kompetens, roll och därmed även skapa förutsättningar för att öka status höjs kunskapsnivån i skolan. Det är genomströmningen vid universitet och angeläget att fortsätta detta reformarbete. Totalt högskolor, avser regeringen att höja studielånet avser regeringen därför att i budget- så att studiemedlet blir ca 1 000 kronor högre propositionen för 2015 föreslå att 3,8 miljarder per studiemånad. kronor avsätts 2015 för att stärka förutsättningarna för skolan, med särskilt fokus En politik för full sysselsättning på de tidiga skolåren och att detta belopp Regeringens politik för full sysselsättning successivt ökas till 6,9 miljarder kronor 2018. omfattar åtgärder som både stimulerar utbudet För att satsa på högre kvalitet i elevernas av och efterfrågan på arbetskraft och som utbildning genom bl.a. mindre klasser och fler säkerställer att matchningen på arbetsmarknaden speciallärare, utifrån lokala behov, avser fungerar väl. Fokus har främst legat på åtgärder regeringen att genomföra ett lågstadielyft på som stärker arbetsutbudet. Regeringens politik 2 miljarder kronor per år fr.o.m. 2015. för att öka utbudet av arbetskraft har haft effekt. Regeringen avser även att förlänga den Sedan 2006 har antalet sysselsatta ökat med över obligatoriska skolgången till tio år i syfte att 250 000. Samtidigt har antalet personer i möjliggöra för fler elever att nå målen i skolan. arbetskraften ökat ännu mer. Det är alltså fler Inriktningen är det ska vara möjligt att börja som fått arbete, men även fler som aktivt söker genomföra förlängningen fr.o.m. läsåret arbete och därmed står närmare sysselsättning. 2017/18. Inom ramen för trepartssamtalen för För att öka möjligheterna för elever som inte regeringen samtal med arbetsmarknadens parter nått eller riskerar att inte nå kunskapskraven på branschnivå om s.k. yrkesintroduktionsavtal. avser regeringen genomföra satsningar på Regeringen bedömer att yrkesintroduktionsavtal sommarskola och läxhjälp. Satsningarna uppgår på sikt kan få stor betydelse för att underlätta till sammantaget ca 2,2 miljarder kronor 2015– arbetsmarknadsinträdet för unga och har till 2018. följd av samtalen infört ett ekonomiskt stöd till Betyg ger tydlig information till elever och arbetsgivarna för anställningar inom ramen för föräldrar om hur det går i skolan och sätter dessa avtal. Ett antal avtal har tecknats mellan fokus på kunskapsresultaten. Regeringen avser parterna, bl.a. inom handeln, metallindustrin och därför att införa betyg i samtliga årskurser i den kemiska industrin, samt inom kommunal mellanstadiet. vård och omsorg. Regeringen välkomnar att En viktig förutsättning för förskolan är att samtal förs om att teckna yrkesintroduktionsbarngrupperna, särskilt för de yngsta barnen, har avtal inom andra områden. en lämplig storlek. Det är huvudmännens ansvar Validering kan vara av stor vikt för att att se till att så är fallet. För att stödja förkorta vägen till arbete. Som ett led i arbetet huvudmännen avser regeringen föreslå att med att förbättra valideringen har regeringen riktade resurser, om 125 miljoner kronor per år, gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla tillförs 2015–2017. metoderna för och öka omfattningen av Bristen på utbildade förskollärare och lärare validering av kunskaperna hos utrikes födda inom vissa ämnesområden är stor. För att möta inom etableringsuppdraget. Regeringen för behovet av fler lärare avser regeringen utöka också en dialog med de aktörer som ingår i antalet platser på förskollärarutbildningen, valideringssystemet. grundskollärarutbildningen med inriktning mot

PROP. 2013/14:100

En politik för fler bostäder samt en effektiv och transportinfrastrukturen. Inriktningen för hållbar transportförsörjning planen är att säkerställa en samhällsekonomiskt Med ökat byggande och effektivare infrastruktur effektiv och långsiktigt hållbar transportökar möjligheten att matcha utbud och försörjning för medborgare och näringsliv i hela efterfrågan på arbetskraft. De åtgärder som landet. genomförs och förbereds för att förbättra bostadsbyggandet och infrastrukturen ger En politik för förbättrat företags- och bredare vägar till jobb. Det sker dels genom fler innovationsklimat arbetstillfällen, dels genom bättre möjligheter för För att klara framväxten av fler jobb i en hård arbetstagare att flytta till jobb, pendla längre internationell konkurrens finns det fortsatt sträckor och för företag att etablera sig i hela behov av att stärka företags- och innovations- Sverige. klimatet. Företagsskattekommittén utgör en Bostadsbyggandet har inte svarat upp mot strategisk del i regeringens arbete med att befolkningsökningen i tillväxtregionerna. Det förbättra skattevillkoren för företagande. råder bostadsbrist, vilket drabbar många De svenska företagens konkurrenskraft kan nyinflyttade. Detta drabbar tillväxt och nya jobb. främjas ytterligare genom att företagen ges Till viss del kan problemet mildras genom att det ökade möjligheter att attrahera och behålla befintliga bostadsbeståndet utnyttjas mer nyckelkompetens. Genom att nyckelpersoner i effektivt, men även nyproduktionen av bostäder företag tilldelas finansiella instrument, som t.ex. behöver öka. optioner och andra aktierelaterade incitament, För att effektivisera plan- och byggprocessen ökar möjligheten att attrahera och behålla och öka nyproduktionen av bostäder har nyckelkompetens. Därför har regeringen regeringen tagit en rad initiativ. Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning som ska se över nyligen lämnat förslag till förenklingar i plan- skattereglerna för sådana instrument. och bygglagen (2010:900, förkortad PBL), bl.a. Långsiktigt goda förutsättningar för att fler bygglovsbefriade åtgärder, begränsade stimulera och uppmuntra till ett innovativt och möjligheter för kommuner att ställa egna kreativt företagsklimat kräver ett brett tekniska egenskapskrav och tydligare regler för angreppssätt och öppenhet för omprövning av kommunala markanvisningar. För att underlätta politiken. Mot denna bakgrund har regeringen byggandet av små lägenheter har regeringen beslutat att tillsätta en kommitté om förbättrat föreslagit förenklingar i byggreglerna. För att klimat för entreprenörskap och innovativt uppnå en smidig planprocess krävs vidare att företagande, som ska göra en bred översyn av beslut enligt PBL kan överklagas på ett snabbt förutsättningarna för att starta, driva, utveckla och rättssäkert sätt. PBL-överklagande- och äga företag i Sverige. utredningen har lämnat förslag för att Dagens skydd mot höga sjuklönekostnader effektivisera prövningen av kommunala beslut utgår ifrån den genomsnittliga sjuklönesom har överklagats, bl.a. genom en förändrad kostnaden för samtliga arbetsgivare, och tar instansordning. Regeringen kommer att därmed inte hänsyn till att mindre företag analysera utredningens förslag och överväga generellt sett har lägre sjukfrånvaro än större kompletterande åtgärder. företag. Detta medför att dagens högkostnads- Kapacitetsutnyttjandet i delar av transport- skydd inte kommer de mindre företagen till del systemet är tidvis högt. Det är särskilt tydligt i så som det var tänkt. Under våren 2014 kommer storstadsregionerna, på de högtrafikerade därför ett förslag remitteras som innebär att järnvägsspåren och längs de större transport- förmånen blir mer träffsäker för mindre företag. stråken. Den trängsel som uppstår resulterar i Avsikten är att förslaget ska träda ikraft den 1 stora kostnader för samhället. Under senare år januari 2015. Kostnaden för den nya har problemen i järnvägssystemet varit påtagliga ersättningen bedöms till 360 miljoner kronor per och visat på behovet av att stärka drift, underhåll år, dvs. ca 300 miljoner kronor mer än dagens och reinvesteringar i denna infrastruktur. system. Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag Vissa företag, framför allt inom den finansiella godkänt att 522 miljarder kronor avsätts för sektorn, bedriver verksamhet som till stor del är infrastrukturåtgärder 2014–2025. Ramen innebär undantagen från mervärdesskatt. I syfte att en kraftig höjning av de resurser som avsätts till minska den skattemässiga snedvridningen till

PROP. 2013/14:100

följd av gruppregistreringen till mervärdesskatt antalet platser på utbildningarna till avser regeringen att slopa denna möjlighet. specialistsjuksköterska respektive barnmorska För att förbättra förutsättningarna för boende fr.o.m. 2015. och företagande på landsbygden avser regeringen Även om väntetiderna i vården har kortats att förstärka landsbygdsprogrammet med väsentligt de senaste åren förekommer det sammanlagt 2,8 miljarder kronor 2014–2020, fortfarande stora variationer mellan landstingen. varav 400 miljoner kronor föreslås tillföras efter De regionala skillnaderna är stora inom förslag i Vårändringsbudgeten för 2014. cancervården. Mot denna bakgrund avser Regeringen avser satsa 700 miljoner kronor regeringen att avsätta 500 miljoner kronor per år 2014–2020, motsvarande 100 miljoner kronor 2015–2018 för att öka tillgängligheten i per år, för att ge en god tillgänglighet till cancervården. kommersiell service i gles- och landsbygder. Regeringen avser vidare att förstärka åtgärder för En politik för ökad effektivitet i rättskedjan landsbygdens utveckling, däribland bredbands- De senaste årens positiva utveckling när det utbyggnaden 2014–2020. Regeringens totala gäller brottsuppklaring har mattats av. Det satsning på bredband, inklusive EU-bidrag, behövs därför ett förstärkt och kontinuerligt uppgår till 3,25 miljarder kronor. Ökad arbete med att effektivisera och ytterligare höja bredbandshastighet, täckning och robusta kvaliteten inom rättsväsendet. Regeringen avser nätverk förbättrar möjligheten för bl.a. mot denna bakgrund att återkomma med företagande. åtgärder för att ytterligare förbättra brottsbekämpningen och öka tryggheten. En politik för fler i arbete ger mindre inkomstskillnader En politik för att möta de globala klimat- och Inkomstfördelningen i ett samhälle bestäms i miljöutmaningarna hög utsträckning av hur humankapitalet är Klimatförändringarna är regeringens högst fördelat. En väl fungerande skola och goda prioriterade miljöfråga. Till de viktigaste uppväxtvillkor är därför av yttersta vikt för att områdena i miljöpolitiken hör också bevarandet värna sammanhållningen. Regeringen har därför av biologisk mångfald och havs- och inlett ett omfattande reformarbete och avser att vattenmiljöer samt utvecklingen mot en giftfri genomföra ytterligare åtgärder som syftar till att miljö. Utgångspunkten i regeringens miljöarbete höja kvaliteten och öka likvärdigheten i den är det miljömålssystem som riksdagen beslutade svenska skolan. Dessa åtgärder förväntas på sikt om 2009. Regeringens arbete syftar till att bidra till att utjämna människors livschanser och uppfylla dessa mål och det är mot dem som förutsättningar på arbetsmarknaden. regeringen redovisar hur miljöarbetet har En starkare ekonomi och fler i arbete skapar framskridit. förutsättningar för en positiv utveckling av Vid sidan av ekologisk hållbarhet är pensionerna under de kommande åren. konkurrenskraft och en trygg energiförsörjning Pensionerna väntas åren framöver utvecklas viktiga förutsättningar för en långsiktigt hållbar gynnsamt och det pågår en översyn av välfärd och tillväxt. Därför krävs en balanserad pensionssystemet för att undvika den relativt utveckling av energisystemet som tillgodoser stora ryckigheten i pensionernas utveckling. behovet av hållbar energi till internationellt Svag förankring på arbetsmarknaden är konkurrenskraftiga priser. huvudskälet till ekonomisk utsatthet. Därför är kärnan i regeringens fördelningspolitiska strategi En politik för finansiell stabilitet och minskad även fortsättningsvis ökad sysselsättning, bättre sårbarhet hos hushållen utbildning och minskat utanförskap. Finansiella kriser får som regel stora negativa konsekvenser för samhällsekonomin och de En politik för ökad tillgänglighet och kompetens i offentliga finanserna. Utöver det produktionsvården bortfall som normalt inträffar i samband med Regeringen har kraftigt ökat antalet finansiella kriser kan dessa även leda till att utbildningsplatser på läkar- och sjuksköterske- produktion och sysselsättning blir betydligt utbildningarna, men det råder fortfarande brist lägre under långa perioder. på bl.a. barnmorskor och specialistsjuk- Regeringen har därför bl.a. höjt insättningssköterskor. Därför avser regeringen att öka garantin och det ställs numera markant högre

PROP. 2013/14:100

kapital- och likviditetskrav på banker och andra med kraftfulla finanspolitiska åtgärder. I takt kreditföretag. Regeringen har även kraftigt med att resursutnyttjandet förstärks och förstärkt tillsynen av den finansiella sektorn. normaliseras kommer stabiliseringspolitiken Dessutom har en stabilitetsfond som är främst hanteras genom penningpolitiken. finansierad av bankerna inrättats. Fonden är En ansvarsfull finanspolitik är att låta tänkt att användas i händelse av en finansiell kris. sparandet sjunka till underskott vid en allvarlig På nationell basis har Finansinspektionen nått en kris och låta sparandet stärkas efterhand som överenskommelse med branschen om frivilliga läget i ekonomin förbättras. Att återvända till amorteringsplaner. överskott är avgörande för att kunna skydda Regeringen följer fortsatt noga utvecklingen jobb och välfärd i en liten öppen ekonomi som av hushållens skuldsättning och har beredskap den svenska, men också för att hushåll och att vidta ytterligare åtgärder om indikatorer visar företag ska kunna verka i en ekonomisk miljö att skuldsättningen skulle öka på ett sätt som som präglas av trygghet och förutsägbarhet. förstärker riskerna för obalanser i ekonomin. Regeringens samlade bedömning är, mot denna bakgrund, att de åtgärder som föreslås i budgetpropositionen för 2015 sammantaget Offentliga finanser ska tillbaka till överskott och varken bör förstärka eller försvaga det finansiella reformer finansieras krona för krona sparandet. Det finansiella sparandet bör, i enlighet med nuvarande prognos, återvända till Sverige har sedan finans- och skuldkrisen överskott på över 1 procent av BNP 2018. inleddes kunnat använda sina starka offentliga Takten i förstärkningen av de offentliga finanser för att stimulera ekonomin. Det har finanserna bör anpassas efter läget på varit rätt och nödvändigt i en situation där arbetsmarknaden och utvecklingen av resursarbetslösheten ökat i en internationellt kärv utnyttjandet. ekonomisk miljö. Samtidigt har stimulanserna För att uppfylla överskottsmålet krävs stor utformats så att viktiga strukturella reformer finanspolitisk återhållsamhet när resursprioriterats, som främjat sysselsättning och utnyttjandet går mot balans. Det är viktigt med tillväxt också långsiktigt. Under 2014 har det en stram utgiftsgranskning och god utgiftsvarit nödvändigt med en strukturellt riktig kontroll, samt att omprioritera mellan olika finanspolitik som stimulerar ekonomin, utgifter. Eventuella reformer som föreslås i eftersom arbetslösheten varit fortsatt hög och budgetpropositionen för 2016 bör, i likhet med det finns gott om lediga resurser. Det är i det reformer i budgetpropositionen för 2015, perspektivet det förstärkta jobbskatteavdraget finansieras krona för krona genom inkomst- och behöver ses: en skattesänkning som både stärker utgiftsåtgärder. Givet nuvarande prognos krävs drivkrafterna att arbeta och stimulerar det även att nya reformer som kan komma att konsumtionsefterfrågan i ekonomin, i en föreslås i budgetpropositionerna för 2017 och situation när efterfrågan på svensk export ännu 2018 finansieras fullt ut, för att uppnå ett inte tagit fart och resursutnyttjandet är fortsatt överskott på över 1 procent av BNP när lågt. resursutnyttjandet går mot balans 2018. Detta Under den kommande mandatperioden gäller under förutsättning att ingen ny allvarlig förändras politikens förutsättningar, eftersom störning drabbar ekonomin. resursutnyttjandet gradvis förstärks, sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar. Det Inkomstförstärkningar och utgiftsminskningar gör att finanspolitiken nu går in i en fas där Under den kommande mandatperioden kommer inriktningen är att successivt nå balans och det krävas att reformer prövas mot åtgärder som överskott. Det innebär att fortsatta nödvändiga ökar inkomsterna eller minskar utgifterna på reformer, vare sig de är på utgifts- eller andra områden. När det gäller inkomstinkomstsidan av budgeten, kommer att behöva förstärkningar är det viktigt att dessa utformas finansieras krona för krona. på ett sätt som har så små skadliga effekter på Finanspolitiken bör efterhand bli återhållsam samhällsekonomin och konkurrenskraften som när konjunkturläget förbättras, dels för att inte möjligt eller minskar miljö- och hälsoskadliga förstärka konjunktursvängningarna, dels för att aktiviteter där dagens nivå på skatteuttaget inte skapa utrymme att kunna möta även nästa kris beaktar dessa skadliga effekter fullt ut.

PROP. 2013/14:100

Skatteförändringar som sammantaget håller tillbaka arbete, företagande och investeringar måste undvikas. Förändringar i skattesystemet ska bevara och stärka systemets legitimitet. Förändringar i skattesystemet bör därför även göras så att skattekontrollen kan upprätthållas och att förändringarna bidrar till en fortsatt minskning av skattefelet och att de svenska skattebaserna skyddas. På inkomstsidan avser regeringen att i budgetpropositionen för 2015 finansiera kommande reformer genom en begränsning av avdraget för privat pensionssparande, höjda punktskatter på alkohol och tobak, höjd fordonsskatt för lätta fordon och ett slopande av möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt för företag, främst inom den finansiella sektorn. Vidare avser regeringen att under 2015 återkomma med ett förslag om att helt slopa avdragsrätten för privat pensionssparande fr.o.m. 2016. På utgiftssidan har regeringen för avsikt att i kommande budgetpropositioner föreslå att tillskotten över hela den statliga verksamheten för 2015 och 2016 blir 25 procent lägre än vad som följer av pris- och löneomräkningen. För att finansiera välfärden på sikt krävs att fler arbetar längre. Därför är det också rimligt att studielån betalas av högre upp i åldrarna. Regeringen avser ta ytterligare steg i denna riktning genom att studiemedel som tas fr.o.m. 2015 inte skrivs av vid utgången av det år låntagaren fyller 67 år. Regeringen avser även att höja Centrala studiestödsnämndens påminnelse- och expeditionsavgifter.

PROP. 2013/14:100

2.1 Utsikter för svensk ekonomi

Tabell 2.3 Nyckeltal

Utfall för 2013, prognos för 2014–2018 Procentuell förändring om annat ej anges

Regeringen bedömer att det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de 2013 2014 2015 2016 2017 2018 närmaste åren. Trots detta finns det gott om 1

arbetslösheten relativt hög främst på grund av en Sysselsättningsgrad 20– stark utveckling av arbetskraftsdeltagandet. På 4 64 år 79,8 79,9 80,2 80,7 81,1 81,6 några års sikt förväntas arbetslösheten sjunka. Sysselsättningsgrad 15–

7 Arbetslöshet 8,0 7,7 7,3 6,7 6,3 5,9

Tilltagande global aktivitet

8 Arbetslöshet, äldre def. 5,5 5,3 4,9 4,5 4,2 4,0 Den internationella konjunkturåterhämtning Timlöner 9 2,5 2,7 2,9 3,2 3,4 3,5 som inleddes 2013 ser ut att fortsätta. En 10 KPI 0,0 0,2 1,6 2,5 2,8 2,9 expansiv penningpolitik i stora delar av världen 10 KPIF 0,9 0,8 1,5 1,7 1,9 2,0 och minskade finanspolitiska åtstramningar 1 Fasta priser, referensår 2012. väntas bidra till en förhållandevis hög tillväxt i 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 3 omvärlden. Sysselsatta i åldern 15–74 år. 4 Enligt EU2020-målet, dvs. sysselsatta i procent av befolkningen i åldersgruppen I euroområdet präglades slutet av 2013 av en 20–64 år. 5 Kalenderkorrigerad. starkare ekonomisk utveckling jämfört med de 6 Produktivitet i näringslivet. senaste åren och under inledningen av 2014 har 7 I procent av arbetskraften, 15–74 år. 8 Antal arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande som andel av tecknen varit tydliga på en bred uppgång i den arbetskraften, s.k. öppen arbetslöshet. Här avses 15–74 år, ursprungligen avsågs åldersgruppen 16–64 år. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är marginell när ekonomiska aktiviteten. Tillväxttakten i det gäller arbetslöshetstalet. amerikansk ekonomi växlade upp under 2013 9 Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. 10 Årsgenomsnitt. och förväntas framöver vara förhållandevis hög. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar. Hälften av världens BNP utgörs numera av framväxande ekonomier. Många av dessa länder Den svenska BNP-tillväxten förväntas bli högre växer fortfarande snabbt, exempelvis stora delar 2014 än 2013 (se tabell 2.3). Förtroendet bland av Afrika. I ett antal stora länder som t.ex. både företag och hushåll har stärkts sedan Ryssland, Indien, Turkiet och Brasilien har sommaren 2013. Detta indikerar en ökad utvecklingen varit svag 2013. En osäkerhet aktivitet i svensk ekonomi 2014. Exporten gällande utvecklingen av den amerikanska förväntas åter växa till följd av en högre tillväxt i penningpolitiken och farhågor om en eventuell omvärlden. Även investeringsbehovet inom avmattning i Kina har bidragit till detta. industrin förväntas öka när konjunktur- Tillväxtutsikterna för de framväxande utsikterna förbättras. En god utveckling av de ekonomierna framstår generellt som disponibla inkomsterna och en allt bättre svårbedömda. arbetsmarknad samt ett i utgångsläget högt sparande bland hushållen ger utrymme för en stark utveckling av hushållens konsumtion. Förutsättningar för högre tillväxt i Sverige Detta gör att hushållens konsumtion förväntas lämna ett förhållandevis stort bidrag till Under andra halvåret 2013 steg aktiviteten i tillväxten 2014 och 2015. Om dessutom den svensk ekonomi, i takt med att utvecklingen i internationella efterfrågan tar ytterligare fart, omvärlden förbättrades. Sammantaget blev dock finns det förutsättningar för en förhållandevis BNP-tillväxten dämpad för helåret 2013. Det var hög BNP-tillväxt 2016–2018 (se tabell 2.3). framför allt privat och offentlig konsumtion som bidrog till BNP-tillväxten. Utrikeshandeln har utvecklats svagt en längre tid.

PROP. 2013/14:100

Ökad sysselsättning och gradvis sjunkande BNP. Sunda offentliga finanser ger utrymme att arbetslöshet bedriva en aktiv finanspolitik. Mot bakgrund av att många andra länder, till följd av Den högre ekonomiska tillväxten förväntas leda statsfinansiella problem, framöver kommer att till att sysselsättningen ökar något mer än ha litet utrymme för att möta nästa arbetskraften 2014 och 2015. Arbetslösheten lågkonjunktur med finanspolitiska stimulanser bedöms därmed minska. Ökningen i syssel- finns starka skäl för Sverige att återigen bygga sättningen bedöms främst ske i tjänste- upp överskott och att ha en låg skuldsättning. branscherna. Denna ökning följer av den stigande inhemska efterfrågan på tjänster, i Tabell 2.4 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser Miljarder kronor. Utfall 2013, prognos 2014–2018 synnerhet genom en ökad konsumtion av 2013 2014 2015 2016 2017 2018 tjänster bland hushållen. Sysselsättningen i

Inkomster 1 811 1 836 1 931 2 024 2 122 2 216

varubranscherna förväntas utvecklas svagt. Procent av BNP 49,8 48,5 48,6 48,5 48,6 48,7 Skulle den svenska finanspolitiken läggas om, Skatter och avgifter 1 607 1 658 1 736 1 825 1 912 1 998 genom exempelvis skatteförändringar som sammantaget håller tillbaka arbete, företagande Procent av BNP 44,2 43,8 43,7 43,7 43,8 43,9 och investeringar, kommer den svenska Övriga inkomster 205 178 195 199 209 217 arbetsmarknaden att utvecklas påtagligt sämre än Utgifter 1 861 1 895 1 944 2 017 2 092 2 160 i denna prognos. Procent av BNP 51,2 50,1 48,9 48,3 48,0 47,4

Finansiellt sparande -49 -59 -13 7 30 56

Procent av BNP -1,3 -1,6 -0,3 0,2 0,7 1,2

2.1.1 Utvecklingen av de offentliga

Strukturellt sparande

finanserna

Procent av BNP 0,0 -0,2 0,5 0,4 0,8 1,2 Den offentliga sektorn redovisade 2013 ett

Konsoliderad bruttoskuld 1 475 1 561 1 579 1 559 1 518 1 443

finansiellt sparande på -1,3 procent av BNP (se tabell 2.4). Underskottet i den offentliga Procent av BNP 40,6 41,3 39,7 37,3 34,8 31,7 sektorns finanser ökar något 2014. Den starkare Anm.: Reformer och finansiering i tabell 2.2 ingår inte i beräkningen av offentliga sektorns finanser i denna proposition. ekonomiska utvecklingen åren därefter medför Källa: Egna beräkningar. att den offentliga sektorns finansiella sparande gradvis förstärks till 1,2 procent av BNP 2018. Staten och kommunsektorn bedöms redovisa 2.1.2 Risker för en svagare utveckling underskott både 2014 och 2015, medan väger över ålderspensionssystemet väntas vara i balans dessa år. Den förstärkning av det finansiella sparandet Riskerna för en svagare internationell utveckling som förutses fr.o.m. 2015 sker i huvudsak i än i prognosen väger alltjämt över. Risken för en staten. Det finansiella sparandet i ålders- kraftig nedgång av det slag som drabbade pensionssystemet bedöms gradvis försvagas fram världsekonomin 2008 och 2009 bedöms dock till 2017. Den kommunala sektorn förväntas vara betydligt lägre än den var för ett år sedan. redovisa ett negativt men stabilt finansiellt Återhämtningen i USA förefaller stå på stabilare sparande, medan sektorns ekonomiska resultat grund jämfört med 2013. Den finansiella och är positivt under hela perioden. Sammantaget politiska turbulensen i euroområdet har minskat beräknas den offentliga sektorn redovisa ett sedan 2012, till stor del beroende på Europeiska mindre överskott 2016, som förstärks fram till centralbankens utfästelser om att vid behov 2018, då det finansiella sparandet uppgår till genomföra stödköp på obligationsmarknaderna. 1,2 procent av BNP. En överenskommelse har träffats i EU om att Till följd av underskotten i den offentliga centralisera beslut om avveckling av banker i kris sektorn bedöms bruttoskulden som andel av och skapa en gemensam fond för dess BNP öka något 2014. Bruttoskulden förväntas finansiering. Det finns emellertid tveksamheter därefter gradvis minska ned mot 32 procent av om fondens storlek är tillräcklig, vilket kan BNP fram till 2018. Nivån på bruttoskulden ger påverka förtroendet för de europeiska bankerna en god marginal till referensvärdet inom EU:s på de finansiella marknaderna. Detta kan i sin tur stabilitets- och tillväxtpakt på 60 procent av medföra lägre kredittillväxt och försämrade

PROP. 2013/14:100

förutsättningar för en återhämtning i flera 2.2 Finanspolitikens inriktning

euroländer. Rysslands agerande gentemot Ukraina kan Finanspolitikens övergripande mål är att skapa så komma att påverka såväl den politiska som hög välfärd som möjligt genom att bidra till en ekonomiska utvecklingen på längre sikt, med hög och hållbar ekonomisk tillväxt och möjliga spridningseffekter även utanför sysselsättning, en välfärd som kommer alla till regionen. Om inte krisen allvarligt förvärras del och ett stabilt resursutnyttjande. En viktig bedöms effekterna för världsekonomin i stort, förutsättning för att nå dessa mål är långsiktigt och även för svensk ekonomi, bli begränsade. hållbara offentliga finanser. Om de offentliga Det finns även risker kopplade till finanserna inte är långsiktigt hållbara tappar den utvecklingen av svensk ekonomi. Då hushållens finansiella marknaden, hushållen och företagen konsumtion bedöms komma att stå för en större förtroendet för den offentliga sektorns förmåga del av BNP-tillväxten, jämfört med i tidigare att fullgöra sina åtaganden. konjunkturuppgångar, är prognosen särskilt känslig för förändringar i hushållens konsumtion. På längre sikt utgör bostads- 2.2.1 Den övergripande inriktningen på prisernas utveckling och hushållens jämförelsevis finanspolitiken höga skuldsättning en risk. Bostadspriserna och hushållens skuldsättning Sedan finans- och skuldkrisen inleddes 2008 har har ökat kraftigt sedan mitten av 1990-talet och finanspolitiken tagit ett stort stabiliseringshar nått höga nivåer. För att motverka de risker politiskt ansvar då möjligheterna för en mer som är förknippade med kraftigt ökade expansiv penningpolitik varit begränsade till bostadspriser och skuldsättning, och förhindra följd av att räntan legat nära noll. Sverige har att den ekonomiska politiken måste ges en långt kunnat använda sina starka offentliga finanser mer åtstramande inriktning i ett sådant scenario, för att stimulera ekonomin. Det har varit rätt har regeringen tillsammans med berörda och nödvändigt i en situation där arbetslösheten myndigheter vidtagit ett antal åtgärder. Dessa ökat i en internationellt kärv miljö. Samtidigt har åtgärder syftar, förutom till att minska riskerna stimulanserna utformats så att viktiga förknippade med bostadspris- och skuld- strukturella reformer prioriterats, som främjat utvecklingen, även till att öka robustheten i sysselsättning och tillväxt också långsiktigt. banksystemet. Om priser och skuldsättning Under 2014 har det varit nödvändigt att fortsatt utvecklas på ett sätt som skapar stimulera ekonomin, eftersom arbetslösheten spänningar i ekonomin väntas den ekonomiska varit fortsatt hög och det finns gott om lediga politiken bli mer återhållande och därmed dämpa resurser. Det förstärkta jobbskatteavdraget ökar tillväxten något. drivkrafterna att arbeta och stimulerar Även exportutvecklingen utgör en osäkerhet. konsumtionsefterfrågan i ekonomin när Svensk export har under en längre tid utvecklats efterfrågan på svensk export ännu inte tagit fart svagare än den underliggande efterfråge- och resursutnyttjandet är fortsatt lågt. utvecklingen i de länder som är viktiga för Den förda finanspolitiken har bidragit till att svensk export. Om det rör sig om en Sverige klarat den ekonomiska nedgången bättre konjunkturell eftersläpning för svenskt än de flesta andra länder. I Sverige har vidkommande finns en möjlighet att export- sysselsättningsgraden, till skillnad från i många utvecklingen blir starkare än den som tecknas i andra EU-länder, ökat under de senaste åren och denna prognos. Men om det finns strukturella är högst inom EU tillsammans med förklaringar till den svaga exportutvecklingen, Nederländerna. Sverige har som ett av få länder, t.ex. om konkurrenskraften bland svenska under hela lågkonjunkturen, kunnat stötta företag är sämre än vad den bedöms vara i tillväxten med både temporära stimulansåtgärder prognosen, kan exportutvecklingen bli svagare och åtgärder som långsiktigt förbättrar än i prognosen. tillväxtmöjligheterna, samtidigt som välfärden har värnats. Regeringens politik har lett till en högre varaktig sysselsättning och en lägre jämviktsarbetslöshet.

PROP. 2013/14:100

Sverige gick, till skillnad från många andra nedgång och att draghjälpen från omvärlden länder, in i lågkonjunkturen med en gynnsam därigenom kan komma att bli mindre. utgångsposition i form av ett högt finansiellt För att Sverige ska kunna föra en kraftfull sparande. Den starka utgångspositionen innebar finanspolitik, även i en framtida kris, krävs att att kraftfulla finanspolitiska åtgärder kunnat det finns betydande fallhöjd i det finansiella vidtas, samtidigt som den svenska statsskulden sparandet så att förtroendet för de offentliga som andel av BNP varit ungefär oförändrad. finanserna även fortsättningsvis kan säkras (se Den svenska offentliga sektorns finansiella fördjupningsrutan Överskottsmålet och sparande har som sig bör gått från överskott till stabiliseringspolitiken). Detta gäller i synnerhet underskott till följd av den utdragna för ett land som Sverige, som har en relativt stor lågkonjunkturen. Mot slutet av prognosperioden offentlig sektor och där en konjunkturnedgång kommer Sverige att ha gått igenom en därför får en relativt stor inverkan på de lågkonjunktur som varat i minst nio år, vilket är offentliga finanserna. Därtill har Sverige en i längre än den tid som 1990-talskrisen varade. I internationell jämförelse stor banksektor, vilket förhållande till andra länder i EU är innebär att riskerna för de offentliga finanserna underskotten i Sverige fortsatt relativt små. är betydande vid förnyad turbulens på de finansiella marknaderna. Både den finanskris som inleddes 2008 och den tidigare krisen på Tillbaka till överskott i takt med att ekonomin 1990-talet har visat att det finns stora potentiella förbättras kostnader av att hamna på underskottsnivåer som gör att finansmarknaderna reagerar med Även om det förväntas ske en gradvis stigande räntor. Att överskottsmålet bidrar till återhämtning i svensk ekonomi finns det gott ett högt sparande i goda tider är en förutsättning om lediga resurser i ekonomin både 2014 och för att stabiliseringspolitiken via finanspolitiken 2015. Arbetslösheten förväntas ligga över ska kunna bedrivas i dåliga tider. 7 procent under dessa år, vilket motsvarar drygt Vid beslut om inriktningen på finanspolitiken 5 procent enligt den äldre definitionen. Trots att måste det således göras en avvägning mellan att riskerna för en sämre ekonomisk utveckling än i finanspolitiken inte ska riskera återhämtningen prognosen har minskat sedan budget- och att återställa nödvändiga säkerhetsmarginaler propositionen för 2014 beslutades, bedöms dessa i det finansiella sparandet. Regeringens samlade fortsatt vara större än möjligheterna för en bättre bedömning är att de åtgärder som föreslås i utveckling. Det mesta talar för en gradvis budgetpropositionen för 2015, sammantaget återhämtning i svensk ekonomi, men den är varken bör förstärka eller försvaga det finansiella långt ifrån garanterad och finanspolitiken bör sparandet. Detta innebär att det finansiella därför inte riskera återhämtningen genom att allt sparande, så som anges i prognosen, går för snabbt stärka sparandet och därmed strama från -1,6 procent av BNP 2014 till -0,3 procent åt ekonomin. av BNP 2015. De eventuella åtgärder som På samma sätt som det är en naturlig del av en föreslås i den kommande budgetpropositionen ansvarsfull finanspolitik att låta sparandet sjunka bör därför vara finansierade krona för krona. till underskott vid en allvarlig kris måste Med en sådan inriktning av finanspolitiken sparandet stärkas när läget i ekonomin kommer såväl det faktiska som det strukturella förbättras. Finanspolitiken bör efterhand bli finansiella sparandet stärkas 2015 i jämförelse återhållsam när konjunkturläget förbättras, dels med 2014. Finanspolitiken kommer därmed få för att inte förstärka konjunktursvängningarna, en åtstramande inriktning från att ha haft en dels för att skapa utrymme att möta även nästa något expansiv inriktning 2014. kris med kraftfulla finanspolitiska åtgärder. Erfarenheterna från finans- och skuldkrisen visar att finanspolitiken har en viktig roll att spela i Regeringen uppfyller det finanspolitiska stabiliseringspolitiken, i synnerhet när utrymmet ramverket för penningpolitiken är begränsat. Därtill finns en betydande risk för att många länder i vår Regeringen anser att finanspolitiken är väl omvärld, till följd av de höga skuldnivåerna, inte avvägd, ligger i linje med det finanspolitiska kommer att kunna stimulera ekonomin vid nästa ramverket och uppfyller överskottsmålet. För att

PROP. 2013/14:100

stabilisera ekonomin ska det finansiella Tillsammans med satsningar för att förbättra sparandet, enligt det finanspolitiska ramverket, företagsklimatet och förbättra tillgängligheten variera med konjunkturen förutsatt att det finns och kvaliteten i vården omfattar de totala förtroende för de offentliga finansernas satsningarna, som presenteras i denna långsiktiga hållbarhet. Överskottsmålet om proposition, ca 5 miljarder kronor 2015 som 1 procent av BNP är av detta skäl formulerat successivt ökas till ca 8 miljarder kronor 2018. som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Dessa reformer finansieras krona för krona Vid ett lågt resursutnyttjande och hög genom inkomstförstärkningar och utgiftsarbetslöshet bör sparandet vara lägre än minskningar. 1 procent, medan det bör vara omkring Det är viktigt att de finansieringar som 1 procent vid ett balanserat resursutnyttjande, regeringen har för avsikt att föreslå i budgetsamt överstiga 1 procent vid ett högt resurs- propositionen för 2015 är strukturellt riktiga och utnyttjande. Finans- och skuldkrisen har varit inte slår mot välfärd, sysselsättning och tillväxt. både osedvanligt djup och långvarig, vilket har Huvudinriktningen för regeringens finansiering motiverat aktiva finanspolitiska åtgärder som har är därför bl.a. höjda skatter på alkohol, tobak medfört att sparandet sjunkit till underskott. och fordon, samt en begränsning av avdraget för När resursutnyttjandet går mot balans, bör privat pensionssparande och effektiviseringar sparandet återvända till den målsatta nivån inom statlig verksamhet. genom att reformer finansieras fullt ut. Detta gäller under förutsättning att ingen ny allvarlig Inkomstförstärkningar störning drabbar ekonomin. Under den kommande mandatperioden kommer det krävas att reformer prövas mot åtgärder som ökar inkomsterna eller minskar utgifterna på Inriktningen inför budgetpropositionen för 2015 andra områden. När det gäller inkomstförstärkningar är det viktigt att dessa utformas Regeringen kommer att fortsätta sitt på ett sätt som har så små skadliga effekter på reformarbete för att föra Sverige mot full samhällsekonomin och konkurrenskraften som sysselsättning. Att budgetutrymmet är mycket möjligt eller minskar miljö- och hälsoskadliga begränsat innebär inte att behovet av fortsatta aktiviteter där dagens nivå på skatteuttaget inte reformer för ökad sysselsättning, tillväxt och beaktar dessa skadliga effekter fullt ut. välfärd har minskat. Skatteförändringar som sammantaget håller Brister i utbildningssystemet får långtgående tillbaka arbete, företagande och investeringar återverkningar på arbetsmarknaden och möjlig- måste undvikas. heterna att nå full sysselsättning. Det är därför Förändringar i skattesystemet ska bevara och oroande att det finns betydande kvarvarande stärka systemets legitimitet. Förändringar i problem inom det svenska utbildningsväsendet. skattesystemet bör därför även göras så att Regeringen har sedan 2006 bedrivit ett skattekontrollen kan upprätthållas och att omfattande reformarbete i syfte att höja förändringarna bidrar till en fortsatt minskning kunskapsnivån, öka likvärdigheten mellan skolor av skattefelet och att de svenska skattebaserna och elever samt förbättra såväl läraryrkets status skyddas. som lärarkårens kompetens. Regeringens Regeringen har för avsikt att finansiera bedömning är att genomförda reformer kommer reformerna i budgetpropositionen för 2015 med att leda till bättre förutsättningar att nå målen ett högre skatteuttag genom en begränsning av för det svenska utbildningssystemet. Men de avdraget för privat pensionssparande, höjda genomförda reformerna är inte tillräckliga och punktskatter på alkohol och tobak, höjd fler reformer är därför nödvändiga. fordonsskatt för lätta fordon och ett avskaffande För att bl.a. rusta arbetskraften för arbets- av möjligheten till gruppregistrering till marknadens ökande krav för anställning är mervärdesskatt för företag, främst inom den därför ytterligare utbildningssatsningar viktiga. finansiella sektorn. Den närmare utformningen Regeringen har därför för avsikt att i av förslagen till inkomstförstärkningar lämnas i budgetpropositionen för 2015 presentera en en särskild promemoria som remitteras i satsning för ökad kunskap för stärkt arbetskraft. samband med denna proposition (se även

PROP. 2013/14:100

fördjupningsrutan Vissa skattefrågor inför De offentligfinansiella förutsättningarna för nästa budgetpropositionen för 2015). mandatperiod Regeringen avser även att under 2015 återkomma med ett förslag om att helt slopa Under den kommande mandatperioden avdragsrätten för privat pensionssparande fr.o.m. förändras politikens förutsättningar eftersom 2016. Ett slopande av avdragsrätten bedöms bedömningen är att resursutnyttjandet gradvis förstärka de offentliga finanserna ytterligare. förstärks, sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar. Det gör att finanspolitiken nu Utgiftsminskningar går in i en fas där inriktningen är att successivt nå Anslagen för statliga myndigheters verksamhet balans och överskott. ändras årligen genom ett system med pris- och Regeringen anser att den nuvarande nivån på löneomräkning. Därigenom återspeglar överskottsmål om 1 procent av BNP över en utvecklingen av myndigheternas anslag pris-, konjunkturcykel har tjänat Sverige väl och att löne- och produktivitetsförändringar i närings- målet därför bör ligga fast även under nästa livet. Omräkningen för 2015 och 2016 beräknas mandatperiod. Den arbetsgrupp inom ge myndigheternas verksamhet ett positivt Finansdepartementet som såg över överskottstillskott. För att bidra till finansieringen av målets nivå 2010 menade att en översyn av nödvändiga satsningar avser regeringen föreslå målets nivå borde göras ungefär var tionde år att tillskotten för 2015 och 2016 blir 25 procent (Ds 2010:4). Regeringen angav i 2010 års lägre än vad som följer av pris- och ekonomiska vårproposition att den delade synen löneomräkningen. Utgiftsminskningen fördelas i att en genomgripande översyn inte bör göras för proportion till myndigheternas anslag. ofta (prop. 2009/10:100). För att välfärden ska finansieras på sikt krävs För att återställa nödvändiga säkerhetsatt fler arbetar längre. Då är det också rimligt att marginaler i den offentliga sektorns finansiella personer med studielån betalar av sina sparande bör den övergripande inriktningen för studieskulder högre upp i åldrarna. En höjning finanspolitiken de kommande åren vara att av avskrivningsåldern aviserades redan i återvända till balans och därefter överskott. budgetpropositionen för 2014. Regeringen avser Takten i förstärkningen av de offentliga nu ta ytterligare ett steg i denna riktning genom finanserna bör, i enlighet med det finanspolitiska att återkomma med ett förslag om att ramverket, anpassas efter läget på arbetsstudiemedel som tas fr.o.m. 2015 inte skrivs av marknaden och utvecklingen av resursvid utgången av det år låntagaren fyller 67 år. utnyttjandet. En alltför snabb återgång till Regeringen avser även höja Centrala överskott riskerar att leda till att återhämtningen studiestödsnämndens (CSN) påminnelse- och hämmas. I takt med att resursutnyttjandet expeditionsavgifter. För den som inte betalar i förstärks kommer stabiliseringspolitiken tid tar CSN ut en påminnelseavgift om hanteras främst via penningpolitiken. Det är 200 kronor. Denna påminnelseavgift avser rimligt att återvända till ett sparande om regeringen höja till 450 kronor. Expeditions- 1 procent av BNP i takt med att läget i avgiften tas ut av alla låntagare i samband med ekonomin förbättras och arbetslösheten sjunker årets första inbetalning. Regeringen avser höja tillbaka. Det finansiella sparandet bör därför i expeditionsavgiften från 120 kronor till enlighet med nuvarande prognos återvända till 150 kronor. I båda fallen handlar det om avgifter ett överskott på över 1 procent av BNP 2018. som endast de som har börjat betala tillbaka på För att uppfylla överskottsmålet krävs stor sina studielån betalar, dvs. det är inte avgifter finanspolitisk återhållsamhet när resurssom i normalfallet belastar aktiva studerande. utnyttjandet går mot balans. Det är viktigt med Avgiftshöjningarna innebär att CSN:s en stram utgiftsgranskning och god förvaltningsanslag kan sänkas i motsvarande utgiftskontroll samt att omprioritera mellan utsträckning. Senast 2017 ska CSN gå över till olika utgifter. Eventuella reformer som föreslås i att fullt ut finansieras över anslag. budgetpropositionen för 2016 bör, i likhet med reformer i budgetpropositionen för 2015, finansieras krona för krona genom inkomst- och utgiftsåtgärder. Givet nuvarande prognos krävs det även att nya reformer som kan komma att

PROP. 2013/14:100

föreslås i budgetpropositionerna för 2017 och politiska beslut under flera år efter det aktuella 2018 finansieras fullt ut, för att uppnå ett budgetåret och skapar en bindande långsiktighet överskott på över 1 procent av BNP när i budgetbesluten. resursutnyttjandet går mot balans 2018. Regeringen bedömer att utgiftstakets nivå för Under den kommande mandatperioden 2017 bör uppgå till 1 214 miljarder kronor (se kommer det krävas att reformer prövas mot tabell 2.5). Det är 18 miljarder kronor högre än åtgärder som ökar inkomsterna eller minskar de bedömningar av nivån för utgiftstaket för utgifterna på andra områden. Som framhållits 2017 som gjordes i budgetpropositionen för tidigare är det beträffande inkomstförstärkningar 2014 respektive i 2013 års ekonomiska viktigt att dessa utformas på ett sätt som har så vårproposition. Regeringens bedömning innebär små skadliga effekter på samhällsekonomin och att utgiftstakets nivå 2017 ökar med 47 miljarder konkurrenskraften som möjligt eller minskar kronor jämfört med 2016. Regeringens miljö- och hälsoskadliga aktiviteter, där dagens preliminära bedömning av utgiftstaket för 2018 nivå på skatteuttaget inte beaktar dessa skadliga är att det bör uppgå till 1 254 miljarder kronor. effekter fullt ut. Skatteförändringar som Det är 40 miljarder kronor högre än 2017. sammantaget håller tillbaka arbete, företagande Givet nuvarande prognos måste nya reformer och investeringar måste undvikas. finansieras fullt ut under nästa mandatperiod för Förändringar i skattesystemet ska bevara och att inte det finansiella sparandet ska försvagas. I stärka systemets legitimitet. Förändringar i förhållande till utgiftstaket tas inget utrymme i skattesystemet bör därför även göras så att anspråk om nya utgiftsreformer finansieras med skattekontrollen kan upprätthållas och så att lägre utgifter på andra områden. De bedömda förändringarna bidrar till en fortsatt minskning nivåerna på utgiftstaket 2017 och 2018 lämnar av skattefelet och att de svenska skattebaserna dock ett utrymme för högre utgifter i skyddas. förhållande till nuvarande prognos, men ett ianspråktagande av detta utrymme begränsas av överskottsmålet. Nya reformer måste finansieras 2.2.2 Bedömning av utgiftstaket för 2017 antingen genom minskade utgifter eller ökade och 2018 inkomster. Om inte utgiftbegränsningar genomförs i samband med att utgiftsreformer Utgiftstaket utgör en övre gräns för utgiftsnivån föreslås, blir därför skattehöjningar nödvändiga. framöver. Genom utgiftstaket ges riksdag och regering goda möjligheter till kontroll och Tabell 2.5 Utgiftstak 2014–2018 Miljarder kronor om inget annat anges styrning över anvisade medel samt utgifts- 2014 2015 2016 2017 2018 utvecklingen. Enligt budgetlagen (2011:203) ska Av riksdagen regeringen i budgetpropositionen lämna förslag beslutade utgiftstak 1 107 1 127 1 167 till utgiftstak för det tredje tillkommande året. Regeringens bedöm- Riksdagen har beslutat om utgiftstak t.o.m. ning av utgiftstak 1 214 1 254 2016. Regeringen gör i denna proposition en Utgiftstak, procent av bedömning av nivån på utgiftstaket för 2017 och potentiell BNP 28,5 27,9 27,9 27,8 27,5 2018 och kommer i enlighet med budgetlagen att Takbegränsade föreslå en nivå på utgiftstaket för 2017 i utgifter 1 091 1 108 1 132 1 169 1 197 budgetpropositionen för 2015. Budgeteringsmarginal 16 19 35 45 57 Regeringens förslag och riksdagens beslut om Budgeteringsmarginal utgiftstak ger budgetprocessen dess centrala , procent av takbegränsade utgifter 1,4 1,8 3,1 3,9 4,8 medelfristiga perspektiv. Ett flerårigt utgiftstak skapar förutsättningar för att den faktiska Budgeteringsmarginal , procent av BNP 0,4 0,5 0,8 1,0 1,3 utgiftsutvecklingen sammanfaller med den Finansiellt sparande i långsiktigt önskvärda genom att beslutet om de offentlig sektor, totala utgifterna i högre grad behöver utgå från procent av BNP -1,6 -0,3 0,2 0,7 1,2 ekonomins långsiktiga produktionsförmåga och Anm.: I tabellen ingår inte de reformer och den finansiering som presenteras i synen på hur stort ett rimligt skatteuttag bör tabell 2.2. Källa: Egna beräkningar. vara. En medelfristig budgetprocess med fleråriga utgiftstak tydliggör effekterna av

PROP. 2013/14:100

Om konjunkturen framöver skulle utvecklas bättre än väntat, med en snabbare ökning av BNP, löner och priser, medför det att den offentliga sektorns inkomster blir högre. Även de takbegränsade utgifterna är i hög grad beroende av pris- och löneutvecklingen i ekonomin och blir sannolikt också högre vid en bättre konjunkturutveckling, främst på ett par års sikt till följd av högre priser och löner (som kan dominera över lägre utgifter för t.ex. arbetslöshet). Automatiska utgiftsökningar av detta slag tar i en sådan situation en del av utrymmet under utgiftstaket i anspråk och begränsar möjligheten att genomföra reformer på utgiftssidan. På motsvarande sätt kan en sämre utveckling av konjunkturen än väntat leda till att de takbegränsade utgifterna på sikt blir lägre, även om högre arbetsmarknadsutgifter kan motverka detta i det korta perspektivet. Det är viktigt att i detta sammanhang poängtera att en större budgeteringsmarginal visserligen innebär att det maximala utrymmet för reformer på utgiftssidan också är större, men att ett ianspråktagande av detta utrymme för reformer primärt begränsas av överskottsmålet.

PROP. 2013/14:100

Överskottsmålet och stabiliseringspolitiken det strukturella sparandet 2007. För Sverige är 5 den totala summerade avvikelsen ca 17 procent

Regeringen har, som motiv till varför det behövs av BNP medan motsvarande siffra för EU-11 är ett mål för det finansiella sparandet, framför allt ca 20 procent.

betonat vikten av att det möjliggör för finanspolitiken att möta kraftiga ekonomiska ned- Tabell 2.6 De offentligfinansiella effekterna av finans- och

skuldkrisen för Sverige, EU-14 och EU-11

gångar utan stora underskott. Procent av BNP Stora konjunktursvängningar är kostsamma Sverige EU-14 EU-11

för samhället. Eftersom investeringar i allmänhet Summerat BNP-gap 2008–2015 -12,4 -17,7 -15,0 inte kan tas tillbaka tenderar de att minska när Summerad avvikelse i finansiellt osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen sparande 2008–2015 -17,2 -23,1 -20,3 ökar. Perioder med hög arbetslöshet riskerar att Finansiellt sparande 2007 3,6 -0,1 0,7

leda till att de arbetslösas humankapital för- Genomsnittligt finansiellt sparande sämras, vilket på sikt kan leda till en varaktigt 2008–2015 -0,4 -4,5 -3,4

högre arbetslöshet. Ett för högt resursutnytt- Bruttoskuldens förändring jande i en högkonjunktur kan å andra sidan leda 2007–2015 0,6 37,9 28,5

till för snabba pris- och löneökningar med Anm.: EU-14 är de länder som var med i EU före utvidgningen 2001 (exklusive Sverige) och i EU-11 har programländerna (Irland, Grekland och Portugal) negativa konsekvenser för konkurrenskraft och exkluderats.

risker för övervärderade tillgångspriser. Kraftiga Källor: Europeiska kommissionen och egna beräkningar. konjunktursvängningar och stora variationer i

Diagram 2.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor

inflationstakten försämrar vidare förutsätt- Procent av BNP ningarna för hushåll och företag att fatta lång- 6 siktiga beslut. Det finns därför starka skäl för Sverige EU-14 EU-11 finanspolitiken att komplettera penningpolitiken 4 när det gäller att motverka konjunktursväng- 2 ningar. 0 För att stödja en effektiv stabiliseringspolitik är överskottsmålet formulerat som att det -2 finansiella sparandet i den offentliga sektorn ska -4 motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en -6 konjunkturcykel. Om sparandet skulle vara

1 procent av BNP varje enskilt år, eller under en -8

förbestämd tidsperiod, skulle finanspolitiken -10 riskera att behöva stramas åt även vid ett svagt 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Europeiska kommissionen. konjunkturläge. Finanspolitiken skulle då riskera förstärka konjunktursvängningarna i stället för I diagram 2.1 visas att Sverige, till skillnad från de att dämpa dem. flesta andra EU-länder, inte har behövt strama åt

finanspolitiken utan har kunnat fortsätta Erfarenheterna från finans- och skuldkrisen understödja ekonomin under en längre period. Den internationella lågkonjunktur som inleddes Att det finansiella sparandet i genomsnitt 2008 har medfört betydande bortfall i BNP i bedöms vara så mycket svagare i EU-11 2008– såväl Sverige som andra länder. De summerade 2015 har bidragit till snabbt ökande BNP-gapen 2008–2015 bedöms vara ca bruttoskulder i dessa länder. Genom att Sverige 12 procent av BNP för Sverige och ca 15 procent startade från en stark position med stora för EU-11 (se tabell 2.6). Finanspolitiken har i överskott har nedgången kunnat mötas utan såväl Sverige som övriga EU-länder svarat på samma underskottsnivåer som övriga EU-länder, nedgången genom ett minskat sparande. Både vilket resulterat i en mer gynnsam genom att konjunkturen slagit igenom på

skatteintäkter och utgifter för arbetslöshetsersättning samt genom aktiva finanspolitiska

åtgärder. Ett grovt mått på hur finanspolitiken sett till hela perioden svarat på lågkonjunkturen 5 Summan av FS-SS för åren 2008–2015, där FS är det finansiella

är den totala avvikelsen i sparandet från nivån på sparandet varje enskilt år och SS det strukturella sparandet 2007.

PROP. 2013/14:100

skuldutveckling och möjliggjort en mer uthållig nedgång i BNP-tillväxten (negativ tillväxt eller stabiliseringspolitik. Som framgår av tabell 2.6 en lång period av tillväxt betydligt lägre än den

skulle den svenska statsskulden bli knappt potentiella). 30 procentenheter högre om Sverige hade samma statsskuld som EU-11, vilket motsvarar Vilken nivå på överskottsmålet är rimlig?

en skuldökning mer än 1 000 miljarder kronor Erfarenheterna från finanskrisen och den eller över 100 000 kronor per person. historiska utvecklingen i Sverige visar att det

finns goda skäl för ett överskottsmål som skapar De svenska erfarenheterna över en längre period en buffert, så att finanspolitiken kan möta

Diagram 2.2 visar att det finansiella sparandet i nedgångar i konjunkturen utan stora underskott. Sverige historiskt har försämrats relativt snabbt Erfarenheten visar tydligt att stora underskott

och kraftigt vid konjunkturnedgångar. Under de som uppstår i samband med kraftiga senaste 40 åren har Sverige upplevt fyra kraftiga konjunkturavmattningar kan leda till ett radikalt

konjunkturnedgångar där det finansiella minskat förtroende för finanspolitiken och till sparandet gått från stora överskott till att stabiliseringspolitiska åtgärder blir mindre

underskott. Bidragande till detta mönster är att verkningsfulla. Ett beständigt mål för det Sverige har en relativt stor offentlig sektor och offentliga sparandet som inte sätts för lågt kan

därmed stora effekter på det finansiella sparandet minska risken för stora underskott och stigande av konjunktursvängningar och att ambitionerna kreditkostnader vid konjunkturnedgångar.

när det gäller den aktiva finanspolitiken är höga. Det går inte att sätta målet för det finansiella sparandet på en sådan nivå att sannolikheten blir

Diagram 2.2 Finansiellt sparande i offentlig sektor 1970–

noll för att underskottet ska överstiga 3 procent

2018

av BNP i en lågkonjunktur. Det skulle kräva ett Procent av BNP mycket högt sparande som skulle vara svårt att 8 motivera av andra skäl. I departements- 6 promemorian Utvärdering av överskottsmålet 4 (Ds 2010:4) gjordes bedömningen att en målnivå 2 på 1–2 procent av BNP var väl avvägt för att 0 -2 skapa tillräckliga marginaler till underskotts-

-4 gränsen. De senaste årens utveckling visar att -6 denna bedömning fortfarande förefaller rimlig.

-8 Inte bara sparandets nivå, utan även nivån på -10 den offentliga skulden, påverkar möjligheterna

att bedriva stabiliseringspolitik genom -12 finanspolitiken. En låg skuld ökar -14 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 frihetsgraderna, medan en hög skuld kan påverka Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. förtroendet och möjligheterna till billig upplåning, vilket i sin tur minskar Historiskt har medianvärdet för försämringar av frihetsgraderna. Ett överskottsmål om 1 procent det finansiella sparandet över tre år under av BNP innebär på sikt att den offentliga perioder med minskat sparande varit ca sektorns finansiella nettoställning går mot ett 4 procent av BNP. Som EU-medlem förbinder överskott motsvarande ca 20 procent av BNP, sig Sverige att följa reglerna inom Stabilitets- och vilket är ungefär den nivå som nettoställningen tillväxtpakten om att underskott, i normala fall, låg på 2007. Ytterligare en viktig aspekt är att en inte får överstiga 3 procent av BNP. Om stor del av den offentliga sektorns finansiella medianvärdet ovan och underskottsgränsen tillgångar finns i pensionssystemet och därmed används som ett riktmärke för en lämplig inte kan användas för stabiliseringspolitiska säkerhetsmarginal skulle finanspolitiken behöva ändamål eftersom pensionssystemet är ett inriktas på överskott om ca 1 procent av BNP autonomt system. Däremot så innebär ett väl för att inte underskotten ska underskrida konsoliderat pensionssystem att trovärdigheten 3 procent av BNP i mer än hälften av alla för finanspolitiken kan stärkas när de offentliga försämringar över tre år. Stabilitets- och finanserna sätts under press. tillväxtpakten tillåter dock avvikelser från

underskottsgränsen, bl.a. vid en betydande

PROP. 2013/14:100

2.3 Mer kunskap i skolan vidare till högre utbildning är relativt hög och en

dryg fjärdedel av den vuxna befolkningen har Utbildningen i Sverige ska ha hög kvalitet, för eftergymnasial utbildning. Därutöver finns en elevernas skull men också för jobben. omfattande vuxenutbildning, inklusive folk- Regeringen vill ha en skola som ger alla elever högskolorna, som ger möjlighet till omskolning möjlighet att växa utifrån sina egna eller fyller behovet av kompletterande förutsättningar. Ett viktigt mål för skolan är att utbildning. Det finns inte och ska inte finnas alla elever har rätt att utvecklas så långt som några återvändsgränder i det svenska möjligt, oberoende av sin bakgrund eller vilken utbildningssystemet. skola de går i. Så får alla barn en god start i livet. Under de senaste årtiondena har dock Genom att utbilda och stärka arbetskraften får vi kunskapsresultaten sjunkit i den svenska skolan. ett rikare och bättre Sverige. Det är bra för Ett viktigt mått på måluppfyllelsen i människor, för jobben och för Sveriges grundskolan är andelen elever som lämnar konkurrenskraft. grundskolans årskurs 9 med behörighet för Målet för regeringens utbildningspolitik är att fortsatta studier på något av gymnasieskolans Sverige ska vara en framstående kunskaps- och nationella program. Mer än var tionde elev 6 forskningsnation där utbildningssystemet saknar denna behörighet och andelen har ökat präglas av hög kvalitet. Ett väl fungerande successivt sedan slutet av 1990–talet (se diagram utbildningssystem och forskning av hög klass är 2.3). nödvändigt för att möta den allt tuffare internationella konkurrensen.

Diagram 2.3 Andel icke-behöriga till gymnasieskolans nationella program 1998–2013

Resultaten i den svenska skolan har sjunkit Procent sedan mitten av 1990-talet. Regeringen tar denna 14 utveckling på stort allvar och har sedan 2006 bedrivit ett omfattande reformarbete med 12 kunskapslinjen i fokus. Genom att bl.a. öka 10 undervisningstiden, tidigare och tydligare utvärdera elevernas resultat samt stärka 8 läraryrkets status och lärarnas kompetens höjs 6 kunskapsnivån i skolan. Det är dock angeläget 4 att fortsätta detta reformarbete som ger eleverna Icke-behöriga mer tid med skickliga lärare. 2 Underkända matematik Mer kunskap i skolan lägger grunden för en 0 hög sysselsättning och god kvalitet i den högre 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 utbildningen och i förlängningen god Källa: Skolverket. produktivitetstillväxt. För elever som aldrig påbörjar eller som avbryter sina gymnasiestudier kan steget från skola till yrkesliv ofta bli för stort och risken för långtidsarbetslöshet för hög.

6 År 1998–2010 krävdes för behörighet till samtliga nationella program

2.3.1 Situationen i skolan

att eleven fått minst godkänt i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Kraven skärptes hösten 2011. För Grund- och gymnasieskolan ska ge alla elever, att vara behörig till ett yrkesprogram krävs nu minst godkänt (E) i oavsett bakgrund, goda livsförutsättningar och ytterligare fem ämnen och för behörighet till de högskoleförberedande en god grund för fortsatta studier och programmen krävs godkänt betyg i ytterligare nio ämnen. För ekonomiyrkesverksamhet. Alla elever ska ges och samhällsvetenskapsprogrammen samt det humanistiska programmet förutsättningar att nå de nationella kunskaps- ska fyra av de ytterligare ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap kraven och målen för utbildningen. och religion. För naturvetenskaps- och teknikprogrammen ska tre av Det svenska utbildningssystemet fungerar i ämnena vara kemi, fysik och biologi. Skärpningen av behörighetskraven många avseenden väl. I stort sett alla elever går ut har dock bara påverkat andelen behöriga marginellt: såväl 2010/11 som grundskolan och fortsätter vidare till 2011/12 var andelen behöriga 0,2 procentenheter lägre än om de tidigare gymnasieskolan. Andelen ungdomar som går behörighetskraven hade gällt.

PROP. 2013/14:100

En av anledningarna till att gymnasie- Rektorernas ansvar, befogenheter och behörigheten sjunkit är att andelen elever som pedagogiska ledarskap behöver stärkas inte uppnått godkänt betyg i matematik ökat under perioden. Rektorerna är centrala för skolverksamhetens En särskild utmaning är att stödja de elever kvalitet och utveckling och därmed nyckelsom anlänt till Sverige och påbörjat sin skolgång aktörer i arbetet med att förbättra studieefter sju års ålder. Att många ungdomar står utan resultaten i skolan. fullföljd gymnasieutbildning är också en allvarlig Rektorn har ett stort och komplext ansvar utmaning, som bl.a. väsentligt försvårar deras och många befogenheter inom olika områden, etablering på arbetsmarknaden. vilket framgår av skollagen, skolforms- Den senaste PISA -undersökningen, som förordningar och läroplaner. Studier visar att 7 genomfördes 2012, visade att svenska 15- många rektorer upplever att tillräcklig tid inte åringars kunskaper i matematik, naturvetenskap kan avsättas till den pedagogiska verksamheten. och läsförståelse hade försämrats jämfört med Vidare har Skolinspektionen konstaterat att det såväl tidigare årskullar som andra länder och låg finns ett utvecklingsbehov när det gäller det under genomsnittet i OECD. Svenska elever har pedagogiska ledarskapet. trendmässigt haft fallande resultat i För att förbättra elevernas studieresultat internationella kunskapsundersökningar sedan bedömer regeringen att det är nödvändigt med undersökningarna inleddes i mitten av 1990- insatser för att stärka rektorernas ansvar, talet. Skillnaderna i studieresultat mellan skolor befogenheter och pedagogiska ledarskap. är dock på en internationellt sett låg nivå. Regeringen har föreslagit att skollagen ändras genom att rektorernas ansvar förtydligas så att resursfördelningen inom skolan ska ske utifrån Läraryrkets status och attraktionskraft behöver elevernas förutsättningar och behov (prop. stärkas 2013/14:148).

Läraren och lärarens agerande i klassrummet är den viktigaste faktorn för elevers kunskaps- 2.3.2 Ett omfattande reformarbete pågår utveckling. Det är därför oroande att läraryrket under en lång tid har tappat i status och Utbildningssystemet står inför stora utmaningar. attraktionskraft. Lärarnas löner har sjunkit Regeringen har därför sedan 2006 bedrivit ett relativt andra jämförbara grupper. Därtill har omfattande reformarbete i syfte att höja möjligheterna till löne- och karriärutveckling kunskapsnivån, öka likvärdigheten och förbättra inom läraryrket varit mycket små, vilket såväl läraryrkets status som lärarkårens påverkat yrkets status och attraktionskraft kompetens. Regeringens bedömning är att negativt. genomförda reformer leder till bättre Andelen behöriga lärare minskade under lång förutsättningar att nå målen för det svenska tid. Trenden har dock brutits, och sedan 2006 utbildningssystemet. Men de genomförda har andelen behöriga lärare ökat. Inom vissa reformerna är inte tillräckliga och fler reformer ämnen, t.ex. fysik, kemi och teknik, är andelen är därför nödvändiga. lärare med tillräcklig utbildning i ämnet fortsatt mycket låg. Även inom specialpedagogiken är bristen på utbildade lärare stor. Bristen på Betydande satsningar på skolan utbildade lärare förväntas öka framöver, till följd av pensionsavgångar och ökande elevkullar. Det Regeringens reformer har hittills inriktats på ett är därför viktigt att förbättra rekryteringen till antal nyckelområden som bedömts vara läraryrket och att lärare ges möjlighet till avgörande för att vända den negativa resultatkarriärutveckling. utvecklingen. När det gäller grundskolan har bl.a. nya läroplaner och en ny betygsskala med fler steg införts. Resultatuppföljningen i grundskolan har förbättrats genom att obligatoriska nationella 7 Programme for International Student Assessment (OECD 2013).

PROP. 2013/14:100

prov har introducerats i fler ämnen och Stora satsningar på högre utbildning och

årskurser. Betyg ges numera fr.o.m. årskurs 6. forskning har genomförts

Från och med hösten 2011 gäller en ny

skollag, vilken bl.a. innebär att elevens rätt till Sverige har aldrig haft en så välutbildad

särskilt stöd har stärkts och att lärares och befolkning som nu. Andelen av befolkningen i

rektorers befogenheter att skapa studiero har åldern 19–34 år med minst eftergymnasial

förtydligats. utbildning har ökat succesivt sedan 2006 (se

Inom gymnasieskolan har en omfattande diagram 2.4).

gymnasiereform genomförts. Bland annat har

yrkesprogrammen blivit mer inriktade på de Diagram 2.4 Andel med eftergymnasial utbildning 2006–

2012

specifika yrkesämnena för att bättre förbereda

Procent av befolkningen, 19–34 år ungdomarna för yrkeslivet och leda till 37,0 skicklighet i yrket. Skolorna kan ge eleverna, på

samtliga yrkesprogram, möjlighet att läsa in 36,5

behörighet till högskoleutbildning utan att

behöva läsa ett utökat program. Lärlings- 36,0

utbildning har införts som ett permanent

35,5 alternativ till den skolförlagda gymnasiala

yrkesutbildningen och flera olika insatser 35,0

genomförs för att öka omfattningen och

kvaliteten med fokus på det arbetsplatsförlagda 34,5

lärandet.

Regeringen har även inrättat en ny 34,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 tillsynsmyndighet, Skolinspektionen. För att

Källa: Statistiska centralbyrån. säkerställa att skolorna följer de krav som ställs i

lagar och andra styrdokument, har inspektionen Regeringens prognos visar att de årskullar kraftfulla sanktionsmöjligheter i samband med som slutar gymnasieskolan de kommande åren tillsyn och kvalitetsgranskning av skolorna. har förutsättningar att påbörja en eftergymnasial Den 1 januari 2015 inrättas ett skolutbildning i betydligt högre utsträckning än forskningsinstitut för att bidra till ökad kunskap tidigare årskullar. Prognosen visar att 2030 om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva kommer över 50 procent av 30–34-åringarna, metoder och arbetssätt i skola och förskola. dvs. de som nu är i tonåren, haft möjlighet att

genomgå minst en tvåårig eftergymnasial

utbildning. Det skulle i så fall vara en nivå som

Lärarnas kompetens och karriärmöjligheter har

Sverige aldrig förr har nått upp till. Regeringen

stärkts

har sedan 2006 utökat antalet nybörjarplatser på

högskoleutbildningar där efterfrågan på Regeringen har genomfört omfattande arbetsmarknaden är stor, däribland läkarsatsningar för att stärka lärarkårens kompetens utbildningen, sjuksköterskeutbildningen och och karriärmöjligheter. Lärarutbildningen har ingenjörsutbildningarna. Utöver satsningarna på reformerats, speciallärarutbildningen återinförts bristutbildningar har regeringen också gjort och en lärar- och förskollärarlegitimation har betydande satsningar under senare år för att öka införts. Genom Lärarlyften och Mattelyftet har kvaliteten i högskoleutbildningarna. Läsåret verksamma lärares ämnesteoretiska och 2012/13 fanns ca 415 000 registrerade studenter ämnesdidaktiska kunskaper stärkts och en vid lärosätena, att jämföra med ca 390 000 läsåret satsning på särskilda forskarskolor har förbättrat 2006/07. möjligheterna för lärare och förskollärare att I enlighet med budgetpropositionen för 2007 genomgå forskarutbildning. Lärares karriärökades budgeten för forskning med möjligheter har förbättrats genom att karriärsteg sammantaget 900 miljoner kronor 2007–2009 infördes 2013, med betydande löneökningar för och i enlighet med propositionen Ett lyft för särskilt skickliga lärare (förstelärare och forskning och innovation (prop. 2008/09:50, bet. lektorer). 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) ökas

anslagen för forskning och utveckling 2009–

PROP. 2013/14:100

2012, så att satsningen fr.o.m. 2012 årligen att så är fallet. För att stödja huvudmännen avser uppgår till 5 miljarder kronor mer jämfört med regeringen föreslå att riktade resurser om 2008 års nivå. I propositionen Forskning och 125 miljoner kronor per år tillförs 2015–2017. innovation (prop. 2012/13:30, bet. För att förbättra de långsiktiga förut- 2012/13:UbU3, rskr. 2012/13:151) föreslogs sättningarna för en god personalförsörjning anslagen för forskning och innovation ökas inom förskolan avser regeringen att permanent 2013–2016 så att satsningen fr.o.m. 2016 årligen öka antalet platser på förskollärarutbildningen. uppgår till 4 miljarder kronor jämfört med 2012 Regeringen har tagit initiativ till flera års nivå. I propositionen presenterades bl.a. satsningar för att utveckla förskolepersonalens insatser för forskning inom livsvetenskap, en kompetens. Skolinspektionens kvalitetsgranskförstärkning av viktiga forskningsanläggningar ningar visar dock att det finns behov av och en satsning på framstående och yngre ytterligare kompentensutveckling. Regeringen forskare. avser därför föreslå att förskolelyftet förlängs t.o.m. 2018, med inriktning på bl.a. naturvetenskap och teknik samt modersmål och 2.3.3 En politik för mer kunskap flerspråkighet. Den nya skollagen från 2010 innebar flera Forskningen visar att svaga skolresultat som viktiga förändringar för förskolan. Bland annat regel grundläggs i en tidig ålder, varför det finns infördes en ny befattning som förskolechef som starka skäl att tro att de allt sämre resultaten för ska leda och samordna det pedagogiska arbetet. högstadieeleverna delvis beror på brister i För att utveckla förskolechefernas pedagogiska undervisningen i yngre åldrar. De elever som ledarskap avser regeringen föreslå att ett 8 har bristfälliga basfärdigheter, dvs. att läsa, skriva förskolechefslyft införs 2015–2018. och räkna, riskerar att halka efter och få än större Regeringen avser också föreslå en problem senare under skoltiden och i förstärkning av Skolinspektionens tillsyn över förlängningen i arbetslivet. förskolan, med fokus på kvalitet och mål- Mot denna bakgrund avser regeringen uppfyllelse. Den nuvarande tillsynen ska genomföra reformer för att säkra kvaliteten i kompletteras med regelmässiga stickprov genom utbildningen, med särskilt fokus på de tidiga besök på ett antal förskolor i varje kommun. skolåren. Resursförstärkningen uppgår till ca Skolinspektionen ska vidare genomföra en 3,8 miljarder kronor 2015, och ökar successivt särskild treårig kvalitetsgranskning i vilken även till ca 6,9 miljarder kronor 2018. relevanta utvecklingsområden ska lyftas fram. Dessutom avser regeringen att öka antalet Barngruppernas storlek för barn under tre år ska platser på utbildningarna till barnmorska och särskilt analyseras. Totalt omfattar förskolespecialistsjuksköterska (se avsnitt 2.7.3). paketet 650 miljoner kronor 2015–2018, exklusive satsningarna på fler utbildningsplatser till förskollärarna.

Förstärka förskolan

Förskolan spelar en viktig roll för barns allsidiga Tidiga insatser i grundskolan utveckling och bidrar till att skapa likvärdiga förutsättningar inför skolstarten. En viktig För att fler elever ska klara hela grundskolan förutsättning för detta är att barngrupperna, behövs fler tidiga insatser, såsom förbättrat stöd särskilt för de yngsta barnen, har en lämplig och stimulans samt en utökad undervisningstid. storlek. Det är huvudmännens ansvar att se till Regeringen avser att vidta ett flertal åtgärder för att möta dessa behov, bl.a. införande av en tioårig grundskola och ett lågstadielyft.

En tioårig grundskola 8 Se bl.a. Cunha och Heckman, The technology of skill formation, American En viktig del för att ge alla elever möjlighet att nå Economic Review vol. 97 (2), 2007, samt Welch m.fl., How does your målen för undervisningen är att de ges tillräcklig kindergarten classroom affect your earnings? Evidence from project Star, undervisningstid. Undervisningstiden i Sverige Quarterly Journal of Economics vol. 126 (4), 2011. är kortare än i de flesta andra OECD-länder och

PROP. 2013/14:100

i majoriteten av de europeiska länderna är den och fler speciallärare. För att möjliggöra ett obligatoriska skolan tio år med början vid sex års lågstadielyft krävs såväl fler lärare i förskoleklass ålder. För att ge alla elever bättre möjligheter att och grundskolans årskurs 1–3 som speciallärare. nå målen anser regeringen att det därför finns Regeringen avser därför göra satsningar för att skäl att förlänga de svenska elevernas utbilda fler inom dessa yrkeskategorier. obligatoriska skolgång. Regeringen avser även att införa forsknings- Regeringen har tillsatt en utredning med baserade obligatoriska bedömningsstöd i uppdrag att föreslå hur en tioårig grundskola matematik och läs- och skrivutveckling för med obligatorisk skolstart från sex års ålder årskurs 1 för att så tidigt som möjligt fånga upp lämpligast ska kunna införas fr.o.m. läsåret elever i behov av extra stöd eller stimulans. 2017/18 (dir. 2014:41). Ett sådant införande Vidare ska ett nytt kunskapsmål sättas upp i syftar till att förbättra undervisningen i det som i årskurs 1 för att säkerställa att alla elever ska dag är förskoleklass, dels genom arbete för kunna läsa och förstå enklare texter på svenska. kunskapskrav, dels genom att lärare med Dessa insatser ökar förutsättningarna för att inriktning mot förskoleklass och grundskolans fler elever ska klara kunskapskraven i årskurs 1–3 ska undervisa. Förskoleklassen görs grundskolan och gå ut årskurs 9 med behörighet obligatorisk och övergår till att vara en del av till de nationella programmen i gymnasieskolan. grundskolan genom att den görs om till en ny årskurs 1 med mer lärarledd undervisning. Ökad undervisningstid i matematik Regeringen beräknar de permanenta kostnaderna Studieresultaten i matematik behöver förbättras. för tioårig grundskola, inklusive en förlängning Mer än var tionde elev slutar grundskolan utan av skolplikten, till ca 1,4 miljarder kronor per år. att vara behörig till ett nationellt program i Vidare avser regeringen att genomföra en gymnasieskolan, vilket ofta beror på otillräckliga omfattande tidsbegränsad fortbildningsinsats kunskaper i matematik. 2015–2018 för de nuvarande förskollärarna i För att förbättra studieresultaten i matematik förskoleklassen som ska leda till lärarlegitimation avser regeringen att ytterligare utöka och behörighet för undervisning i grundskolans undervisningstiden med en timme per vecka i årskurs 1–3. årskurserna 7–9 fr.o.m. läsåret 2016/17. Den Den ovan nämnda utredningen har även i årliga kostnaden för satsningen uppgår till uppdrag att föreslå hur en förlängning av 490 miljoner kronor. Det innebär att regeringen skolplikten med ett år, för elever i nuvarande sedan 2013 sammantaget kommer att ha ökat årskurs nio som inte når behörighet till undervisningstiden i matematik med en timme gymnasieskolans nationella program, kan per vecka för hela grundskolan. Den utökade utformas och införas. Vidare ska utredningen undervisningstiden bör tillsammans med det föreslå hur en obligatorisk sommarskola kan pågående matematiklyftet förbättra studieinföras, riktad till samma elevgrupp och för resultaten i matematik. elever i nuvarande årskurs 8 som löper risk att inte uppnå behörighet till gymnasieskolans Förstärkt sommarskola och läxhjälp nationella program. Sommarskolan ska vara I budgetpropositionen för 2014 föreslog obligatorisk för skolhuvudmännen att erbjuda. regeringen en tidsbegränsad satsning på Utredningen ska även överväga om det ska vara undervisning under skollov för de elever i obligatoriskt för eleverna att delta. årskurserna 6–9 som riskerar att inte klara kunskapskraven. Vidare föreslogs ett tillfälligt Lågstadielyft statsbidrag för läxhjälp i årskurserna 6–9. Syftet För att höja kvaliteten i undervisningen i med statsbidragen är främst att öka förskoleklass t.o.m. årskurs 3 (F-3) avser möjligheterna att nå kunskapskraven för elever regeringen genomföra ett särskilt lågstadielyft som inte nått eller riskerar att inte nå kraven. fr.o.m. 2015, till en kostnad om 2 miljarder Regeringen bedömer att satsningarna på kronor per år. Skolhuvudmännen ska, utifrån sommarskola och läxhjälp bör utökas för att dels sina lokala behov, ges möjligheter att förbättra öka möjligheterna för fler elever att utvecklas så undervisningen i F-3 genom t.ex. mindre långt som möjligt i sitt lärande, dels bidra till en undervisningsgrupper, ökad lärartäthet samt ökad likvärdighet. Satsningarna bör därför utökade möjligheter till halvklassundervisning, utökas med totalt ca 2,2 miljarder kronor 2015– 2018. Vidare avser regeringen att föreslå att det

PROP. 2013/14:100

införs en skyldighet för huvudmännen att Minska lärares administration och öka studieron i erbjuda läxhjälp och sommarskola. klassrummet För att öka likvärdigheten i provrättningen och Nyanlända elever och elever med liknande behov minska lärares administrativa börda avser får mer stöd regeringen tillsätta en utredning med uppdrag att Elever som kommit till Sverige efter sju års ålder utarbeta ett förslag som ökar inslagen av extern klarar i betydligt lägre utsträckning än övriga rättning av de nationella proven. Utredningen elever de uppsatta kunskapskraven i grund- ska även analysera förutsättningarna för att skolan. digitalisera proven. Regeringens målsättning är Undervisningstiden i svenska är viktig för den att under nästa mandatperiod gå över till ett nyanlände elevens möjligheter att klara sin system där de nationella proven digitaliseras och skolgång och fullt ut kunna delta i den ordinarie rättas externt i så stor utsträckning som det är undervisningen. Som en del i arbetet med att möjligt och lämpligt. stärka nyanlända elevers studieresultat pågår en En trygg skolmiljö och studiero i försöksverksamhet med utökad undervisningstid klassrummet är centrala förutsättningar för en i svenska med tre timmar per vecka för utbildning av hög kvalitet och för att eleverna årskurserna 6–9 under elevens två första år i ska kunna inhämta kunskaper. Sverige är det Sverige. Från hösten 2014 utökas OECD-land där sen ankomst till skolan är försöksverksamheten till att även omfatta vanligast och klassrumsklimatet 9 är sämre än årskurserna 1–5. Regeringen bedömer att OECD-snittet. Enligt en undersökning som försöksverksamheten bör permanentas och Skolverket genomfört uppger mer än var tionde fördubblas, vilket innebär att de nuvarande två elev i grundskolans årskurser 7–9 och i åren förlängs till fyra år. Kostnaden för gymnasieskolan att arbetsro endast infinner sig förlängningen uppgår till 240 miljoner kronor vid några få eller nästan inga lektioner alls. 10 per år. Detta måste förbättras och därför har en Regeringen anser också att det bör ställas krav utredare fått i uppdrag att ta fram förslag som på huvudmannen att skyndsamt, senast inom två förbättrar studieron inom grund- och månader, se till att en nyanländ elev får plats i en gymnasieskolan (dnr U2014/1495/SAM). årskurs och i en undervisningsgrupp. Kostnaden beräknas till 90 miljoner kronor per år fr.o.m. Betyg införs i årskurs 4 och 5 2015. Regeringen har infört flera viktiga reformer för Andelen underkända elever i svenska som att komma tillrätta med bristerna i andraspråk är mycket hög, drygt 25 procent. kunskapsuppföljningen i skolan. Sedan hösten Mot denna bakgrund avser regeringen införa ett 2012 får t.ex. alla elever betyg i årskurs 6. tidsbegränsat riktat statsbidrag, på totalt Regeringen bedömer att det är nödvändigt att 700 miljoner kronor 2015–2018, för huvud- ytterligare förbättra uppföljningen av elevernas männen, i syfte att förbättra studieresultaten i kunskaper i mellanstadiet för att snabbt kunna svenska för elever i grundskolan med liknande sätta in rätt stöd och stimulans så att fler elever behov som nyanlända elever. Medlen får når kunskapskraven. Betyg ger tydlig användas till kvalitetshöjande åtgärder som information till elever och föräldrar om hur det syftar till att stärka skolans arbete med läs- och går i skolan och sätter fokus på kunskapsskrivträning i svenska för dessa elever i resultaten hos skolledningen och lärare. Svenska årskurs 1–9. elever får fortfarande betyg relativt sent. Många För att stimulera rekryteringen av fler särskilt länder i Västeuropa ger betyg redan i lågstadiet. skickliga lärare till skolor i de utanförskaps- Mot denna bakgrund avser regeringen att områden som omfattas av regeringens urbana införa betyg i alla årskurser i mellanstadiet. utvecklingsarbete har regeringen öronmärkt medel inom karriärstegsreformen för att möjliggöra fler karriärtjänster i dessa skolor redan från höstterminen 2014. 9 Med klassrumsklimat avses framför allt graden av oordning i klassrummet och i vilken mån eleverna lyssnar uppmärksamt på sina lärare. 10 Attityder till skolan 2012 (Skolverket 2013).

PROP. 2013/14:100

Avsikten är att betyg i årskurs 4 och 5 ska ges Dessutom avser regeringen föreslå att resurserna första gången läsåret 2016/17, dvs. i juni 2017. utökas till kompletterande pedagogisk Utgångspunkten är att betygen i årskurs 4 och 5 utbildning för personer med tillräckliga ska ges en gång per läsår i stället för en gång per ämneskunskaper i matematik och naturtermin och skickas hem till föräldrarna. I och vetenskap t.o.m. 2019. År 2018 uppgår med att betyg kommer att ges i hela satsningen totalt till ca 1 miljard kronor, vilket mellanstadiet så avser regeringen att ta bort motsvarar ca 9 000 helårsstudenter. kravet på att upprätta individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i dessa årskurser. Examenspremie införs Den akuta bristen på lärare inom vissa ämnen fordrar unika åtgärder. För att locka fler att välja Utveckla den gymnasiala yrkesutbildningen och fullfölja utbildningar som leder till speciallärarexamen, specialpedagogexamen eller Regeringen bedömer att dimensioneringen, ämneslärarexamen inom matematik, biologi, utbudet och innehållet i den gymnasiala kemi, fysik eller teknik avser regeringen att yrkesutbildningen behöver ses över och har införa en skattefri examenspremie för studenter därför beslutat om tilläggsdirektiv (dir. 2014:50) som tar examen senast 2021. till utredningen Utveckling av gymnasieskolans För en ämneslärarexamen ska examensteknikprogram (dir. 2013:122). Syftet med premien uppgå till 25 000 kronor per ovan översynen är bl.a. att öka den gymnasiala nämnda ämne som läraren blir behörig i. Taket yrkesutbildningens attraktionskraft, underlätta för premien är 75 000 kronor per student. ungdomars övergång till arbetsmarknaden och Premien för en speciallärarexamen eller specialstärka gymnasieskolans bidrag till den nationella pedagogexamen ska uppgå till 50 000 kronor. kompetensförsörjningen. Utredningen ska också Möjligheten till premie omfattar studenter som se över hur branschernas och arbetsgivarnas påbörjat studierna fr.o.m. den 30 juni 2011. För inflytande och ansvar för den gymnasiala studenter som läser kompletterande pedagogisk lärlingsutbildningen kan utvecklas. utbildning (KPU) samt utbildning till speciallärare och specialpedagoger ska studierna ha påbörjats den 1 juli 2011, för studenter som Utbyggd lärarutbildning och fortbildning antagits till utbildning på halvfart, och den 1 januari 2013, för studenter som antagits till Bristen på utbildade lärare och förskollärare är utbildning på helfart. Den totala kostnaden för stor och inom vissa områden, som matematik, denna satsning uppgår sammantaget till ca kemi, fysik och teknik samt specialpedagogik, är 400 miljoner kronor 2015–2018. rekryteringsläget fortsatt bekymmersamt. Därtill innebär en tioårig grundskola och ett Läslyftet utökas lågstadielyft ytterligare ökat behov av lärare i det Internationella undersökningar visar att svenska som i dag är förskoleklass och grundskolans elevers läsförmåga har försämrats under 2000årskurs 1–3. talet. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2014 att lärare inom svenskämnet ska ges Fler platser på förskollärar- och lärarutbildningen fortbildning inom läs- och skrivutveckling, det Regeringen avser att successivt utöka antalet s.k. Läslyftet. Regeringen bedömer nu att fler platser på förskollärarutbildningen, grundlärar- lärare bör kunna delta i Läslyftet och avser utbildningen med inriktning mot årskurserna F– föreslå att ytterligare 500 miljoner kronor avsätts 3, ämneslärarutbildningar med inriktning mot till satsningen för 2015–2018. matematik, naturorienterande ämnen och teknik samt speciallärarutbildningen. Regeringens Stärk rektorernas ansvar och pedagogiska ledarskap bedömning är att ökningen kan börja ske 2014. Rektorernas ledarskap är centralt för att Från 2015 avser regeringen föreslå att medel förbättra skolans resultat och för att skapa ökad tillförs för att öka antalet platser inom dessa likvärdighet samt effektivitet i skolan. utbildningar. Totalt motsvarar satsningen Regeringen anser att det är angeläget att stärka ytterligare ca 2 500 nybörjarplatser 2015. rektorernas ledarskap i arbetet med att förbättra Utbildningarna byggs ut successivt t.o.m. 2018. skolans resultat. Regeringen avser därför att tillsätta en utredning med uppdrag att bl.a.

PROP. 2013/14:100

föreslå åtgärder för att stärka rektorers ansvar,

Diagram 2.5 Utanförskap 1970–2018

befogenheter och pedagogiska ledarskap. Vidare Tusental 1 600 ska utredningen kartlägga rektorernas

Arbetsmarknadspolitiska program

arbetssituation och pröva hur rektorernas 1 400 Ekonomiskt bistånd administrativa arbete kan minskas.

Arbetslöshetsersättning

1 200 Sjukpenning och sjuklön

Aktivitets- och sjukersättning

1 000 Höjda studiemedel 800

600 Det svenska studiestödssystemet är ett av världens mest generösa. Regeringen har under de 400 senaste åren initierat flera höjningar av 200 studiemedlen. För att ytterligare förbättra 0 studenternas möjligheter att fokusera på sina 70 75 80 85 90 95 00 05 10 15 studier, och därmed även öka genom- Anm.: Antal personer som får ersättning från vissa trygghetssystem, mätt som helårsekvivalenter. strömningen, avser regeringen att föreslå en Källor: Statistiska centralbyrån, Försäkringskassan och egna beräkningar. höjning av studielånet så att studiemedlen blir ca 1 000 kronor högre per studiemånad. Den Regeringens politik för en högre sysselsättning permanenta utgiftsökningen bedöms uppgå till har omfattat åtgärder som både stimulerar ca 170 miljoner kronor per år. utbudet av och efterfrågan på arbetskraft och som säkerställer att matchningen på arbetsmarknaden fungerar väl. Tonvikten har legat på åtgärder som stärker arbetsutbudet.

2.4 Fler i arbete Erfarenheten visar nämligen att det är

arbetsutbudet som på lång sikt bestämmer Hög sysselsättning är viktig för ekonomiskt sysselsättningen (se fördjupningsrutan Arbetsvälstånd. Sysselsättningspolitikens viktigaste utbudet bestämmer sysselsättningen i uppgift är att nå full sysselsättning, med fokus på avsnitt 10). minskat utanförskap. Centrala frågor på arbetsmarknaden regleras i Samtidigt som sysselsättningen ökar har kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter, utanförskapet minskat. Antalet personer som får t.ex. löner och anställningsvillkor. Regeringen ersättningar från olika trygghetssystem, mätt har därför tillsammans med arbetsmarknadens som antalet helårsekvivalenter, har minskat med parter ett gemensamt ansvar för arbetsuppemot 200 000 sedan 2006 och bedöms marknadens funktionssätt. Sedan 2011 pågår s.k. 11 fortsatt att minska (se diagram 2.5). Detta trepartssamtal mellan regeringen och arbetsfrämst till följd av färre personer med aktivitets- marknadens parter om åtgärder som kan öka och sjukersättning (se fördjupningsrutan sysselsättningen och minska arbetslösheten. Sjukfrånvarons utveckling).

2.4.1 Läget på arbetsmarknaden

Svensk arbetsmarknad är förhållandevis stark

Den svenska arbetsmarknaden har givet den utdragna lågkonjunkturen utvecklats förhållandevis starkt. Regeringens politik har bidragit till att nivåerna på arbetskrafts- 11 En helårsekvivalent motsvarar en person som försörjs av ett ersätt- deltagandet och sysselsättningsgraden är höga. ningssystem ett helt år. Exempelvis blir två personer som under ett år är sjukskrivna på halvtid tillsammans en helårsekvivalent. De ersättningar som ingår är sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ekonomiskt bistånd, arbetslöshetsersättning och ersättning vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program (aktivitetsstöd).

PROP. 2013/14:100

Sedan 2006 har antalet sysselsatta ökat med

Diagram 2.7 Sysselsättningsgrad, internationell jämförelse

över 250 000 och antalet personer i arbetskraften Procent av befolkningen, 15–74 år 75 har ökat ännu mer. Arbetskraftsdeltagandet har 12 2013 Kv4 upprätthållits under lågkonjunkturen och är nu 70 2008 Kv3 högre än högkonjunkturåren 2001 och 2007. 65 Sysselsättningsgraden, dvs. antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder, 60 var, för gruppen 15–74 år, ungefär oförändrad 55 mellan 2006 och 2013. Det beror till stor del på en förändrad befolkningssammansättning, med 50 en ökande andel äldre och utrikes födda som 45 dämpar sysselsättningsgradens utveckling. Vad gäller gruppen 20–64 år har sysselsättnings- 40 Sve Neder Ty St Ös Danmar Finla EU28* Fr Irland Por Belgie Italie Spanie Gr skl or te ank ekland rig tugal graden ökat med drygt 1,5 procentenheter sedan br rrik e länd an d itannien nd rik n n n e k e* krisen var som djupast 2009 och har ökat med ca er na 1 procentenhet sedan 2006 (se diagram 2.6). Anm.: EU-15 exklusive Luxemburg. Anm.: * Avser 2013 kvartal 3. Diagram 2.6 Sysselsättningsgrad 2001–2018 Källa: Eurostat. Procent av befolkningen Procent av befolkningen Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden har 82 69 20 Ñ 64 år (vänster axel) berört breda grupper. Mellan 2006 och 2013 har 81 15 Ñ 74 år (höger axel) 68 arbetskraftsdeltagandet, sysselsättningsgraden och antalet personer i arbete som andel av 80 67 befolkningen ökat i alla åldersgrupper utom bland de under 35 år. Särskilt stark har 79 66 utvecklingen varit bland äldre. Även bland utrikes födda har arbetskraftsdeltagandet, sysselsättningsgraden och antalet personer i 78 65 arbete som andel av befolkningen ökat.

77 64 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Arbetslösheten bedöms minska de kommande

åren

Den svenska arbetsmarknaden är stark även i en internationell jämförelse. Sverige har tillsammans Den utdragna lågkonjunkturen, i kombination med Nederländerna högst sysselsättningsgrad i med att fler söker sig till arbetsmarknaden, har EU (se diagram 2.7). Till exempel är 13 bidragit till att arbetslösheten ligger på en sysselsättningsgraden fjärde kvartalet 2013 mer förhållandevis hög nivå, 8 procent 2013, och till än 6 procentenheter högre än i Finland och att arbetslöshetstiderna har förlängts. Arbetslösnästan 9 procentenheter högre än genomsnittet i heten är dock lägre än i många andra länder i EU. Sverige har även klarat den utdragna EU. I de flesta EU-länder är också lågkonjunkturen bättre än de flesta andra länder i långtidsarbetslösheten betydligt högre än i EU, där sysselsättningsgraden minskat mer Sverige och har också ökat mer sedan krisen sedan 2008. inleddes (se diagram 2.8). I EU är det bara Österrike som har lika låg långtidsarbetslöshet som Sverige. Sysselsättningsgraden i Österrike är dock lägre än i Sverige, i synnerhet bland kvinnor.

12 Förändring mellan helåren 2006 och 2013 enligt Arbetskraftsundersökningarna från Statistiska centralbyrån. 13 Det gäller även om sysselsättningsgraden alternativt mäts i åldersintervallet 20–64 år.

PROP. 2013/14:100

Diagram 2.8 Långtidsarbetslöshet, internationell jämförelse

1 procentenhet lägre än 2006. Sysselsättningsgraden 20–64 och 15–74 år Procent av arbetskraften, 15–74 år 20 bedöms öka med knappt 3 procentenheter 18 2013 Kv3 respektive drygt 1 procentenhet mellan 2006 och 16 2008 Kv3 2018. 14 En allt större andel av de arbetslösa kommer 12 att bestå av grupper med svag förankring på 10 arbetsmarknaden eftersom det är personer som 8 står nära arbetsmarknaden som får arbete först. 6 För att jobbchanserna påtagligt ska öka för grupper med svag förankring på arbets- 4 marknaden behövs i allmänhet en relativt stark 2 konjunktur. Politiken behöver därför i nuläget 0 Sve Ös Finla Danmar Ty Neder St Belgie Fr EU28 Italie Irland Por Spanie Gr te skl or ank ekland rig tugal inriktas på att påskynda och stärka möjligheterna rrik br e nd an d länd itannien n rik n n e k e för personer med svag förankring på er na arbetsmarknaden att få arbete. Anm.: EU-15 exklusive Luxemburg. Långtidsarbetslöshet definieras som arbetslösa längre än ett år som andel av arbetskraften. Källa: Eurostat.

2.4.2 En politik för full sysselsättning

En tillfälligt hög arbetslöshet behöver i sig inte vara problematisk, om den beror på att fler För att nå målet om full sysselsättning har söker sig till arbetsmarknaden. Personer som regeringen genomfört åtgärder som stärker träder in på arbetsmarknaden har nämligen arbetsutbudet, ökar efterfrågan på arbetskraft generellt sett betydligt större chanser att få ett och förbättrar matchningen på arbetsmarknaden. arbete än personer som står utanför Tyngdpunkten har legat på åtgärder som stärker arbetsmarknaden. Den utdragna låg- arbetsutbudet. Den viktigaste åtgärden är konjunkturen är däremot mer bekymmersam, då jobbskatteavdraget, som sedan införandet arbetslösheten riskerar fastna på höga nivåer förstärkts vid fyra tillfällen. Jobbskatteavdraget under lång tid framför allt till följd av att stärker drivkrafterna till arbete och ökar därmed arbetslöshetstiderna förlängs. De som drabbats arbetsutbudet. Jobbskatteavdraget har ökat hårdast av lågkonjunkturen är de som redan före arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningen. finanskrisen hade en svag förankring på Effekterna bedöms dock hittills ha varit starkare arbetsmarknaden och de som träder in på på arbetskraftsdeltagandet. Den senaste arbetsmarknaden under krisen. Det handlar bl.a. förstärkningen infördes i januari 2014 och om långtidsarbetslösa, personer med effekterna av denna bedöms därför ännu inte ha funktionsnedsättning som medför nedsatt uppkommit i någon större utsträckning. arbetsförmåga, personer födda utanför Europa Jobbskatteavdraget bedöms på lång sikt öka samt personer med ofullständig gymnasie- arbetskraftsdeltagandet med ca 90 000 personer, utbildning. öka sysselsättningen med ca 120 000 personer Regeringen bedömer att sysselsättningen och minska arbetslösheten med ca kommer att öka snabbare än arbetskraften de 0,8 procentenheter. Merparten av effekterna närmaste åren när efterfrågan stiger. bedöms ha slagit igenom 2018. Arbetslösheten bedöms därmed minska men, För att utbudsreformer, som ökar återhämtningen kommer att gå långsamt, drivkrafterna till arbete och rustar människor för framför allt till följd av en svag utveckling av den jobb, så snabbt som möjligt ska leda till ökad globala efterfrågan. Först 2018, dvs. tio år efter sysselsättning är det nödvändigt med krisens utbrott, bedöms konjunkturläget ha kompletterande efterfrågestimulerande åtgärder. stabiliserats. Då bedöms arbetslösheten ha Det är särskilt viktigt när lönestrukturen är minskat till ca 6 procent, vilket motsvarar ca sammanpressad, när antalet arbetssökande med 4 procent enligt den äldre definitionen samtidigt svag förankring på arbetsmarknaden blir fler och som sysselsättningsgraden för 15–74 år har ökat efterfrågan är låg. Förhållandevis höga till 67 procent och sysselsättningsgraden för 20– lönekostnader kan göra att det tar lång tid innan 64 år ökat till ca 82 procent. Det betyder att arbetslösheten 2018 bedöms vara drygt

PROP. 2013/14:100

en person med låg eller osäker produktivitet får

Diagram 2.9 Arbetslöshet och sysselsättningsgrad fördelat på ålder 2013

ett passande jobberbjudande.

Procent Den höga arbetslösheten är en av de mest 100 angelägna utmaningarna för politiken. Särskilt

90 Arbetslöshet Sysselsättningsgrad viktigt är att motverka långtidsarbetslöshet och

80 höja sysselsättningen i grupper med svag

70 förankring på arbetsmarknaden. Det handlar om

åtgärder inom arbetsmarknads- och utbildnings- 60

politiken som ökar individens anställningsbarhet 50

till rådande lönestruktur, åtgärder som ökar 40

jobbchanserna genom att minska företagens 30

lönekostnader och åtgärder som förbättrar 20

matchningen. Det är viktigt att insatser för att 10

pressa ner arbetslösheten inte leder till ökat 0

utanförskap. 15 20 25 30 35 Källa: Statistiska centralbyrån.

Unga har generellt goda chanser att få ett arbete

Underlätta arbetsmarknadsinträdet för unga

jämfört med andra vilket medför att de allra

flesta unga har relativt korta arbets- Antalet unga som är arbetslösa ökade under löshetsperioder. Några få korta perioder av 2000-talet. Uppgången sedan 2006 har framför arbetslöshet för ungdomar kan därmed ses som allt drivits av att fler heltidsstuderande söker ett uttryck för deras etablering på arbete. Ungdomsarbetslösheten uppgick 2013 arbetsmarknaden. Trots att långtidsarbetstill 24 procent. För att förstå ungdomslösheten bland unga har ökat sedan finanskrisens arbetslöshetens karaktär och omfattning är det utbrott 2008 är den fortfarande låg, både jämfört viktigt att se till gruppens sammansättning. med de flesta andra åldersgrupperna och i Bland de arbetslösa unga är nära hälften förhållande till andra länder. heltidsstuderande, varav många i gymnasie- Ett mått som kompletterar ungdomsskolan. Även om det är angeläget att ta tillvara arbetslösheten är andelen inaktiva ungdomar, alla människors arbetsutbud kan heltidsdvs. unga som varken arbetar, studerar eller studerande som också söker hel- eller deltar i arbetsmarknadspolitiska program. deltidsarbete inte betraktas som ett allvarligt Andelen inaktiva unga har minskat sedan 2006 samhällsekonomiskt problem. Snarare är det (se diagram 2.10). År 2012 var det ca 8 procent tvärtom önskvärt att så många som möjligt i av de unga som varken arbetade eller studerade, denna åldersgrupp går i och fullföljer en vilket är i nivå med Tyskland och långt under gymnasieutbildning. Arbetslösheten faller genomsnittet för EU. kraftigt med ökad ålder i åldersgruppen 15–24 år. Vissa unga har dock stora problem på I gruppen 25–34 år var arbetslösheten arbetsmarknaden. Den största risken för 8,1 procent 2013 (se diagram 2.9). långtidsarbetslöshet och framtida arbetsmark-

nadsrelaterade problem finns hos unga som har

ofullständig gymnasieutbildning, utrikes födda

och personer med funktionsnedsättning som

medför nedsatt arbetsförmåga.

PROP. 2013/14:100

Diagram 2.10 Unga som varken arbetar eller studerar

presenteras i denna proposition (se

(NEET)

avsnitt 2.3.3). Procent av befolkningen, 15–24 år 25 Regeringen har också genomfört flera åtgärder som syftar till att öka efterfrågan på

2012 20 unga, t.ex. de sänkta socialavgifterna för unga 2006 och den sänkta mervärdesskatten på restaurang-

och cateringtjänster. Regeringen bedömer att de 15 sänkta socialavgifterna för unga och den sänkta

mervärdesskatten ökar sysselsättningen på lång 10 sikt med 16 500 respektive 3 500 personer. 14 För unga under 25 år som blir arbetslösa har 5 regeringen infört jobbgarantin för ungdomar, i

syfte att unga antingen ska få jobb eller söka sig 0 Neder Ös Danmar Ty skl Sve Finla Fr ank Belgie EU27 St or Por Irland Spanie Gr ekland Italie till det reguljära utbildningssystemet. För te rrik rig br tugal an nd ungdomar som av särskilda skäl bedöms stå långt n länd e k d e rik e n itannien n från arbetsmarknaden finns sedan 2012 er na möjlighet till programinsatser från första dagen i Anm.: Andel unga av befolkningen 15 Ñ 24 år, som varken arbetar, studerar eller går ett arbetsmarknadspolitiskt program. arbetslöshet. Källa: Eurostat. Drivkrafterna till utbildning har stärkts. Till exempel finns i år en möjlighet för ungdomar Det finns brister i utbildningssystemet och en som varit arbetslösa mer än tre månader att svag koppling mellan skola och arbetsliv. slutföra sin gymnasieutbildning med ett högre Regeringen har inlett ett omfattande reformstudiebidrag i studiemedlen. arbete och avser att genomföra ytterligare

åtgärder (se avsnitt 2.3) som syftar till att höja Yrkesintroduktionsavtal en ny väg in på kunskapsnivån i den svenska skolan. För vissa arbetsmarknaden unga försenas etableringen på arbetsmarknaden, Inom ramen för trepartssamtalen för regeringen eftersom de inte har tillräckliga kvalifikationer samtal med arbetsmarknadens parter på branschför att det ska vara lönsamt att anställa dem till nivå om s.k. yrkesintroduktionsavtal (se även rådande ingångslöner. Svårigheter för avsnitt 10). Yrkesintroduktionsavtal bygger arbetsgivare att bedöma ungas produktivitet och normalt sett på principen att personer som avsaknad av jobbrelaterade nätverk försvårar saknar relevant erfarenhet i yrket får arbetsmarknadsinträdet ytterligare. handledning eller utbildning under en del av De allra flesta unga lyckas så småningom arbetstiden. Regeringen bedömer att yrkesetablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslösheten introduktionsavtal på sikt kan få stor betydelse minskar relativt snabbt med stigande ålder, för att underlätta arbetsmarknadsinträdet för samtidigt som sysselsättningsgraden ökar (se unga och har till följd av samtalen infört ett diagram 2.9). Inte desto mindre finns det ett ekonomiskt stöd till arbetsgivarna för behov av att förenkla och påskynda etableringen anställningar inom ramen för dessa avtal. För att på arbetsmarknaden. kvalificera för stöd ska lönen uppgå till minst I ett land som Sverige med relativt höga 75 procent av den lön som gäller för en lönekostnader för ungdomar är det därför anställning utan utbildning eller handledning. välmotiverat med skattenedsättningar som träffar breda ungdomsgrupper i syfte att sänka

trösklarna in på arbetsmarknaden.

Åtgärder har vidtagits för att höja ungas kompetens 14 Konjunkturinstitutet, Skatteverket och Tillväxtanalys har fått i

och för att öka efterfrågan på unga uppdrag att utvärdera effekterna av den sänkta mervärdesskatten. Genomgripande reformer har genomförts inom Kortsiktiga effekter har hittills utvärderats och är i linje med regeringens bedömning. Konjunkturinstitutet bedömer även att det är sannolikt att utbildningssystemet i syfte att stärka de ungas reformen har en positiv effekt på den varaktiga sysselsättningen, men kompetens, göra dem mer anställningsbara och långsiktiga effekter redovisas först i januari 2016. Effektbedömningen av för att minska glappet mellan skola och arbetsliv. den sänkta socialavgiften inkluderar de föreslagna justeringar som Regeringen bedömer dock att mer behöver göras förelagts riksdagen. och nya reformer inom utbildningssystemet

PROP. 2013/14:100

Minst 15 procent av arbetstiden ska bestå av utformas och bistå de partsorganisationer som handledning eller utbildning. Stödet, som utgörs önskar hjälp i sitt utvecklingsarbete. av en kreditering på skattekontot motsvarande Att bygga upp ett system för en ordinarie arbetsgivaravgift och ett yrkesintroduktion i Sverige är ett långsiktigt ekonomiskt handledarstöd, bedöms öka arbete. Regeringen kommer att noga följa efterfrågan på unga. Den utbildning eller genomförandet och reformen kommer att handledning som kommer med anställningen utvärderas av flera myndigheter. förväntas bidra till att öka individens produktivitet. Regeringen välkomnar att avtal om yrkes- Stärka utrikes föddas möjligheter på introduktionsavtal har tecknats mellan parterna arbetsmarknaden inom metallindustrin och den kemiska industrin, kommunal vård och omsorg, handeln, Under lång tid har utrikes födda på många och fastighetsbranschen, sågverksindustrin samt trä- avgörande sätt bidragit positivt till samhällets och möbelindustrin. Regeringen välkomnar utveckling i form av bl.a. kompetens, mångfald också att samtal förs om att teckna och därmed högre tillväxt. Utrikes födda har yrkesintroduktionsavtal inom andra områden. I dock generellt en svårare arbetsmarknadsfebruari 2014 fanns yrkesintroduktionsavtal, situation än inrikes födda. Särskilt bekymmerutformade så att de berättigar till statligt stöd, på sam är situationen för de som är födda utanför nästan en fjärdedel av arbetsmarknaden. Europa. Denna grupp har en betydligt högre Eftersom stödet endast är tillgängligt för de arbetslöshet än inrikes födda (se diagagram som har kollektivavtal har det notifierats till 2.11). Samtidigt står utrikes födda för en Europeiska kommissionen. Regeringen har till övervägande del av de senare årens kommissionen initialt notifierat stödet för sysselsättningsökning. Mellan 2006 och 2013 yrkesintroduktionsanställningar för en ökade sysselsättningen med över treårsperiod. Under dessa tre år omfattas endast 250 000 personer, varav över två tredjedelar var arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal. utrikes födda. 15 Denna period kan komma att förlängas med ytterligare två år innan icke kollektiv-

Diagram 2.11 Arbetslöshet fördelat på födelseregion

avtalsbundna arbetsgivare inkluderas. Procent av arbetskraften 15–74 år 25 I samtalen om yrkesintroduktionsavtal har parterna betonat vikten av handledning, utbildning och lärande av god kvalitet. Parterna 20 har efterfrågat stöd för sitt gemensamma arbete Födda i Sverige Födda i Europa (ej Sverige) med att utveckla ett väl fungerande lärande på 15 Födda utanför Europa arbetsplatserna. Det kan bl.a. handla om framtagande av kompetensprofiler, validerings- 10 modeller och kriterier för samt certifiering av handledarutbildningar. Det kan även handla om 5 certifiering av aktörer som kan bistå arbetsgivarna med utformning av utbildnings- 0 planer och uppföljning av lärandet. Regeringen 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 har avsatt resurser för detta ändamål för 2014– Anm.: Säsongsrensad statestik. Källa: Statistiska centralbyrån. 2018 och detta stöd prövas nu mot EU:s statsstödsregler. Parterna kommer, så fort Orsakerna till att utrikes födda har svag statsstödsfrågan är hanterad, att gemensamt förankring på arbetsmarknaden kan vara kunna söka statsbidrag för sådana individuella förutsättningar, såsom utbildning, utvecklingsinsatser som nämns ovan. Regeringen avser också tillsätta en delegation för lärande på arbetsplatserna, bestående av representanter för arbetsmarknadens parter. Delegationen ska sprida information och kunskap om hur ett väl 15 Förändring mellan helåren 2006 och 2013 enligt fungerande lärande på arbetsplatserna kan Arbetskraftsundersökningarna från Statistiska centralbyrån.

PROP. 2013/14:100

språkkunskaper och tillgång till jobbrelaterade vilket hämmar efterfrågan. Ett väl fungerande nätverk. Problemen kan också handla om valideringssystem som på ett tydligt sätt kan bristande incitament att träda in på arbets- bedöma, värdera och certifiera kompetens som marknaden. Avkastningen på högre utbildning är förvärvats utomlands är därför av vikt. Som ett förhållandevis svag för vissa utrikes födda, t.ex. led i arbetet med att förbättra valideringsär sysselsättningsgraden för högutbildade systemet har regeringen gett Arbetsnyanlända inte högre än för gymnasieutbildade. förmedlingen i uppdrag att utveckla metoderna Det betyder också att många utrikes födda är för och öka omfattningen av validering av överkvalificerade för de jobb de har. Detta kunskaperna hos utrikes födda inom indikerar att arbetsgivare har svårigheter att etableringsuppdraget. Regeringen har också haft bedöma personens kompetens och en hearing med de många aktörer som ingår i produktivitet, men också att det förekommer valideringssystemet. Arbetsmarknadens parter diskriminering på arbetsmarknaden. ska också kunna söka medel för att utveckla valideringsmodeller inom stödstrukturerna för Åtgärder har vidtagits för att bemöta de särskilda yrkesintroduktionsavtalen. svårigheter som utrikes födda möter För att underlätta etableringen för utrikes födda Bryta utanförskapet i socioekonomiskt svaga på arbetsmarknaden har regeringen genomfört områden den s.k. etableringsreformen. Instegsjobb har Det är viktigt att bryta det utanförskap som införts som syftar till att öka arbetsgivares präglar många socioekonomiskt svaga områden. efterfrågan på utrikes födda genom att erbjuda I denna proposition föreslås åtgärder som ska en betydande subvention av lönekostnaden. bidra till att förbättra kvaliteten i skolorna i dessa Vidare har reformer gjorts för att stärka de områden. Resurser satsas på att kunna rekrytera utrikes föddas kompetens, t.ex. fler platser i skickliga lärare till skolor i socioekonomiskt kompletterande högskoleutbildningar. svaga områden (se avsnitt 2.3.3). Det finns också Särskilda satsningar har också gjorts för att behov av att på olika sätt främja framväxten av stärka ett antal socioekonomiskt svaga områden, jobb i socioekonomiskt svaga områden. t.ex. har regeringen satsat särskilda stimulans- Regeringens förslag om nystartszoner bedöms medel till vissa kommuner för att stärka bidra till ökade möjligheter till arbete för utrikes områden med stort utanförskap. Insatser har födda. också gjorts för att öka tryggheten, bl.a. i form av ett särskilt uppdrag till polisen att delta i det urbana utvecklingsarbetet. Förbättra arbetsmarknadssituationen för personer

med funktionsnedsättning som medför nedsatt

Fortsatt stärka de utrikes föddas kompetens arbetsförmåga En viktig del i det fortsatta arbetet för att stärka utrikes föddas möjligheter på arbetsmarknaden Antalet personer med funktionsnedsättning som är att höja deras kompetens. medför nedsatt arbetsförmåga som är inskrivna För unga utrikes födda, som går i den svenska vid Arbetsförmedlingen har ökat kraftigt bland skolan, måste skolsystemet bättre kunna svara på både kvinnor och män sedan 2008. Samtidigt de särskilda behov gruppen har i syfte att visar en nyligen publicerad rapport från förbättra deras studieprestationer (se vidare Statistiska centralbyrån att både sysselavsnitt 2.3.3). sättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet Dåliga kunskaper i svenska språket försvårar bland personer med funktionsnedsättning som för utrikes födda på arbetsmarknaden. Svenska medför nedsatt arbetsförmåga ökat sedan 2008. 16 för invandrare (sfi) av god kvalitet är därför viktigt. Att erbjuda kunskap om hur det svenska samhället fungerar, så som exempelvis sker inom ramen för etableringsuppdraget, är också 16 Statistiska centralbyrån (SCB) har under 2013 gjort en angeläget. tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen som riktas till personer med nedsatt arbetsförmåga (16 ï 64 år). Motsvarande Validering kan vara ett viktigt instrument tilläggsundersökning gjordes senast 2008. Se rapporten: Situationen på Arbetsgivare kan ha svårigheter att bedöma arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2013, 2014:1 utrikes föddas kompetens och produktivitet,

PROP. 2013/14:100

Vidare har arbetslösheten i relation till Motverka att fler blir långtidsarbetslösa arbetskraften legat mer eller mindre still. En För de flesta arbetslösa är förmedlingsinsatser i bidragande faktor till det ökade arbetskrafts- kombination med uppföljning och kontroll av deltagandet är regeringens reformer inom bl.a. jobbsökandet det mest effektiva sättet att hitta sjukförsäkringen som medfört att fler personer jobb. Politiken har därför inriktats på att stärka med delvis nedsatt arbetsförmåga står till och stödja de arbetslösas sökarbete, t.ex. genom arbetsmarknadens förfogande, i stället för att stå införandet av en s.k. aktivitetsrapport. En viktig utanför arbetskraften, t.ex. personer med sjuk- uppgift för Arbetsförmedlingen i detta avseende eller aktivitetsersättning. Det är sannolikt en är att få individen att fatta de beslut som är viktig förklaring till det ökade antalet inskrivna nödvändiga för att så snabbt som möjligt få ett vid Arbetsförmedlingen. arbete. Studier visar att chansen att bli kallad till anställningsintervju minskar förhållandevis Åtgärder för personer med funktionsnedsättning snabbt. Det kan t.ex. i ett tidigt skede handla om som medför nedsatt arbetsförmåga att flytta eller söka andra yrken. För vissa Den svaga förankringen på arbetsmarknaden individer behövs dock ytterligare åtgärder för att bland personer med en funktionsnedsättning öka deras möjligheter att få ett arbete, såsom som medför nedsatt arbetsförmåga kan t.ex. exempelvis praktik eller utbildningsinsatser. bero på att arbetsgivare har svårt att bedöma arbetsförmågan eller saknar kunskap om den Förbättra jobbchanserna för de långtidsarbetslösa hjälp de kan få för att anställa dessa personer. För att stärka jobbchanserna för dem som blivit långtidsarbetslösa krävs åtgärder som rustar För att öka möjligheterna till sysselsättning för personer med funktionsnedsättning som individen för arbete, ökar företagens efterfrågan och bidrar till bättre matchning mellan långtidsmedför nedsatt arbetsförmåga, har regeringen bl.a. gett ökade resurser till subventionerade arbetslösa och potentiella arbetsgivare. Regeringen har infört jobb- och utvecklingsanställningar och möjliggjort att dessa subventioner kan utnyttjas mer flexibelt. Vidare garantin för de personer som varit arbetslösa en längre tid. Jobbsökaraktiviteter är viktiga, och har en fyraårig satsning på utvecklingsanställningar vid Samhall vidtagits. det är viktigt att personer som är långtidsarbetslösa inte slutar att söka jobb. Arbetsförmedlingen har en viktig funktion i att Åtgärder för att minska långtidsarbetslösheten motivera och stötta personer i sökarbetet. Därefter finns möjligheter att vid behov komplettera med insatser som t.ex. arbetspraktik Långtidsarbetslöshet är särskilt problematisk eftersom sannolikheten att få ett arbete minskar eller arbetsmarknadsutbildning. Volymerna både i arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik med tiden som arbetslös. Det kan bero på att individens motivation att söka arbete minskar har ökat, och möjligheten att delta i arbetsmarknadsutbildning i jobb- och efter hand eller att de kunskaper individen utvecklingsgarantins sysselsättningsfas har besitter förlorar i värde. Det kan även bero på att införts. För att ytterligare öka jobbchanserna för arbetsgivare anser att personer som varit de långtidsarbetslösa är det viktigt att fortsatt arbetslösa länge är mindre produktiva än förbättra kvaliteten och aktivitetsnivån inom personer med kortare arbetslöshetstider, trots i övrigt likvärdig kompetens. jobb- och utvecklingsgarantin. Lönesubventionerade anställningar bidrar till Politiken för att minska långtidsarbetslösatt öka efterfrågan på långtidsarbetslösa och har heten handlar om att förhindra att fler blir visat sig vara ett relativt effektivt sätt att minska långtidsarbetslösa och att stärka jobbchanserna långtidsarbetslösheten. Regeringen har infört för de som är långtidsarbetslösa. nystartsjobb för personer som varit arbetslösa i minst 1 år (6 månader för unga) och andra (Statistiska centralbyrån 2014). I Statistiska centralbyråns undersökning lönesubventionerade anställningar för de som tillfrågas individerna om de har en funktionsnedsättning och i så fall om varit utan arbete en ännu längre tid. Volymerna i den medför nedsatt arbetsförmåga. I Arbetsförmedlingens statistik är det nystartsjobben har ökat och utvärderingar har i stället bl.a. en medicinsk utredning som ligger till grund för visat att effekterna varit goda. Men efterfrågan klassificeringen. på de som har varit arbetslösa betydligt längre än

PROP. 2013/14:100

ett år är för låg. Ett problem kan vara att arbets- arbetsgivarna får ta del av kraftiga lönegivare har bristfällig information om vilka subventioner då de anställer långtidsarbetslösa. lönesubventionerade anställningar som finns och Lönesubventionen syftar till att kompensera hur de är utformade. Arbetsförmedlingens arbetsgivaren för att individen har låg uppdrag att utveckla och förbättra sina produktivitet i förhållande till anställningsarbetsgivarkontakter kan bidra till bättre kostnaden, eller för att det kan vara svårt att information om subventionerade anställningar. bedöma individens produktivitet. Trots höga Det är viktigt att arbetsgivare uppfattar regel- lönesubventioner är det många arbetsgivare som verken för de subventionerade anställningarna inte anställer med stöd. som transparenta och enkla. Arbetsgivarna har inom ramen för trepartssamtalen förmedlat att det kan vara Ökade möjligheter för långtidsarbetslösa att få viktigare att hitta en person som fungerar i arbete verksamheten än att anställningskostnaden är Den traditionella arbetsmarknadspolitiken bidrar låg, något som också har konstaterats av till att öka möjligheterna till jobb för Statskontoret. Det betyder att det är särskilt långtidsarbetslösa. Den utdragna låg- viktigt att finna och utforma åtgärder där konjunkturen har fört med sig att arbetsgivarens osäkerhet vid anställning minskar, långtidsarbetslösheten har ökat och att det t.ex. genom god matchning och praktiskt stöd kommer att ta tid innan den sjunker tillbaka vid introduktionen på arbetsplatsen. För att väsentligt. Erfarenheterna från tidigare ytterligare öka individens jobbchans kan lågkonjunkturer visar att det är först när kompetenshöjande insatser utgöra ett viktigt konjunkturen normaliserats som jobbchanserna inslag. Det finns i sammanhanget en rad ökar väsentligt även för de svagaste på intressanta lokala och privata initiativ vars arbetsmarknaden. Av både fördelningspolitiska verksamheter i hög grad syftar till att minska och strukturella skäl är det angeläget med arbetsgivarens osäkerhet vid anställning av kompletterande åtgärder som skapar nya vägar individer som står långt från arbetsmarknaden. till arbete för långtidsarbetslösa. Det är ett långsiktigt arbete som behöver bedrivas i samarbete med bl.a. arbetsmarknadens parter. Förbättra matchningen på arbetsmarknaden Ett syfte med trepartssamtalen är att tillsammans med arbetsmarknadens parter hitta Regeringen fortsätter arbetet med att skapa förlösningar som gör arbetsmarknaden mer utsättningar för en bättre fungerande matchning. inkluderande. Regeringen bedömer att Arbetsförmedlingens uppdrag är centralt i detta yrkesintroduktionsavtalen kan underlätta sammanhang. Under senare år har både arbetsarbetsmarknadsinträdet för unga, och att de marknadens utveckling och flera reformer också kan vara väl lämpade för grupper med svag bidragit till att förändra förutsättningarna för förankring på arbetsmarknaden. Arbete i Arbetsförmedlingen att genomföra sitt uppdrag. kombination med handledning och Antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen är kompetensutveckling bedöms öka möjligheterna högt och sammansättningen har förändrats. En även för denna grupp att få jobb. Regeringen majoritet av de inskrivna på Arbetsförmedlingen välkomnar därför vissa parters arbete med att tillhör grupper med svag förankring på arbetsmöjliggöra yrkesintroduktionsanställningar även marknaden, t.ex. unga utan gymnasieutbildning, för arbetslösa personer som är äldre än 25 år och utrikes födda, för personer med funktionsundersöker möjligheterna att på sikt ge stöd till nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa på och långtidsarbetslösa. Arbetsförmedlingens sådana avtal. målgrupp är i dag i högre utsträckning än Även för individer som varit arbetslösa tidigare individer som är i behov av mer mycket länge, och som bl.a. tagit del av de omfattande insatser för att kunna få ett arbete. insatser som ges inom jobb- och utvecklings- Det är mot denna bakgrund angeläget att garantins inledande faser, behöver nya vägar till utveckla Arbetsförmedlingen och därigenom arbete skapas. En viktig del av arbets- bidra till att förbättra arbetsmarknadens marknadspolitiken är, som nämnts ovan, funktionssätt och matchningen på arbetssubventionerade anställningar som innebär att marknaden. Därför har regeringen tillsatt en

PROP. 2013/14:100

utredning med uppdrag att göra en bred översyn att Svenskt Näringsliv och PTK för samtal om av myndigheten (dir. 2014:15). Utredningen ska ett nytt omställningsavtal. utifrån de senaste årens reformer och förändringar på arbetsmarknaden analysera myndighetens förutsättningar att framgångsrikt genomföra sitt uppdrag att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. För att kunna svara mot de förändrade förutsättningarna på arbetsmarknaden har Arbetsförmedlingens uppdrag också tydliggjorts avseende behovet av att kunna erbjuda insatser tidigt i arbetslöshetsperioden, ha väl fungerande arbetsgivarkontakter och att effektivt kunna stödja rörlighet på arbetsmarknaden.

Trepartssamtal för en bättre fungerande arbetsmarknad

Arbetsmarknadens utveckling påverkas i hög grad av politikens utformning, men också av överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. Centrala frågor på arbetsmarknaden regleras i kollektivavtal, bl.a. löner och anställningsvillkor. Genom kollektivavtal är det också möjligt att göra avsteg från delar av arbetsrättslagstiftningen. Regeringen har ett stort ansvar för att skapa förutsättningar för en bättre fungerande arbetsmarknad, men ansvaret vilar således också på arbetsmarknadens parter. Regeringen anser att kollektivavtalen även fortsättningsvis ska ha en central roll på arbetsmarknaden och att lönebildningen ska vara parternas ansvar. Men för att arbetsmarknaden ska bli mer inkluderande och flexibel anser regeringen att den svenska modellen behöver vidareutvecklas. Detta åstadkoms bäst i dialog med parterna. Sedan hösten 2011 pågår trepartssamtal mellan regeringen och arbetsmarknadens parter. Regeringen vill genom samtalen ta tillvara och stötta initiativ som förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt. Trepartssamtalen har hittills handlat om åtgärder för att underlätta arbetsmarknadsinträdet för unga, hålla uppe sysselsättningen i djupa lågkonjunkturer med s.k. korttidsarbete och förbättra möjligheterna 17 till omställning. Regeringen ser där positivt på

17 Regleras i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

PROP. 2013/14:100

Sjukfrånvarons utveckling sjukersättning har lett till att fler nu får sjukpenning i stället för dessa ersättningar. En En av de viktigaste frågorna för regeringen är att del av det ökade sjukpenningtalet är därför en minska utanförskapet från arbetsmarknaden. En förutsedd konsekvens av sjukförsäkringssärskilt viktig fråga är att begränsa långtidssjuk- reformen. skrivningarna eftersom de riskerar att leda till permanent utanförskap. För individen innebär

Diagram 2.12 Ohälsotalet januari 2000–februari 2014

ett utanförskap lägre inkomst och lägre framtida Nettodagar 50 pension men också risk för ökad ohälsa och brist Sjukpenning Sjuk- och aktivitetsersättning 45 på gemenskap. Det är dessutom kostsamt för 40 samhället eftersom värdefull produktion och 35 skatteintäkter går förlorade när inte all 30 arbetskraft tas i anspråk. När fler är i arbete 25 frigörs därutöver resurser i den offentliga 20 sektorn eftersom utgifterna för bl.a. sjukpenning 15 och sjukersättning minskar och skatteintäkterna 10 tenderar att bli högre. Detta skapar i sin tur 5 utrymme för att t.ex. förbättra kvaliteten i 0 skolan, äldreomsorgen och vården. jan- jan- jan- jan- jan- jan- jan- jan- jan- jan- jan- jan- jan- jan- jan- 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Den totala sjukfrånvaron har minskat kraftigt Källa: Försäkringskassan. Den sammantagna sjukfrånvaron, mätt med det s.k. ohälsotalet 18 , minskade kraftigt 2003–2013. Ökningen i sjukpenningtalet sedan december Under hösten 2013 har emellertid nedgången 2010 beror också på att en stor grupp samtidigt planat ut. När ohälsotalet var som högst, hösten uppnådde maximalt antal dagar med sjukpenning 2003, utbetalades ersättning från sjukförsäk- vid årsskiftet 2009/10 och lämnade ringen för 43,3 dagar per person och år. I sjukförsäkringen. När en stor del av denna grupp februari 2014 var motsvarande antal dagar 26,9 efter en tid återvände till sjukförsäkringen ökade (se diagram 2.12). Utgifterna i sjukförsäkringen sjukpenningtalet. Sedan sjukförsäkringsreforhar också minskat med ca 45 miljarder kronor men 2008 har också vissa justeringar gjorts av mellan 2003 och 2013. 19 regelverket som innebär att tillämpningen blivit Sjukpenningdelen av ohälsotalet har däremot något mer generös. Detta kan ha lett till en något ökat sedan december 2010 samtidigt som sjuk- ökad varaktighet i sjukpenningen. och aktivitetsersättningen har fortsatt att Oväntad ökning av sjukfallen minska. En förklaring är att avskaffandet av 20 Ökningen av sjukpenningtalet sedan 2010 är den tidsbegränsade sjukersättningen och de däremot större än vad som kan förklaras av striktare kriterierna för rätten till stadigvarande regeländringarna eller av demografiska förändringar i arbetskraften. Inflödet till sjukpenningen har ökat bland anställda inom samtliga sektorer och yrkesgrupper. Samtidigt 18 Ohälsotalet visar antalet ersatta nettodagar med sjuk- och har varaktigheten i sjukfrånvaro ökat framför allt rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning per år och för arbetslösa. Liksom vid den kraftiga person i befolkningen mellan 16 och 64 år. uppgången i sjukfrånvaron 1997–2002 är 19 Utgifterna för sjuk- och rehabiliteringspenning samt sjuk- och ökningen tydligast bland kvinnor och inom de psykiska diagnoserna. De regionala skillnaderna i aktivitetsersättning, inklusive statliga ålderspensionsavgifter, var ca 75 miljarder kronor 2013. År 2003 var motsvarande utgift ca sjukpenningtalet stiger svagt men är små i 120 miljarder kronor, i 2013 års priser. förhållande till tidigare år. 20 I sjukpenningtalet ingår sjuk- och rehabiliteringspenning, vilka framför Den stora variationen i sjukfrånvaron de allt ersätter inkomstbortfall vid temporär arbetsoförmåga, där den senaste två decennierna är svår att förklara enbart försäkrade bedöms kunna återgå i arbete inom en överskådlig tid. Sjukmed förändrad hälsa, befolkningsstruktur eller och aktivitetsersättning betalas ut till den vars arbetsförmåga helt eller delvis är nedsatt på grund av sjukdom och där medicinsk behandling eller regeländringar inom sjukförsäkringen. Att rehabilitering inte bedöms leda till ökad arbetsförmåga. normer och attityder i samhället också påverkar användandet av sjukförsäkringen får stöd av

PROP. 2013/14:100

studier som visar att sociala interaktioner på arbetsplatser, inom familjer och inom geografiska områden påverkar sjukfrånvaron. Den uppgång i inflödet till sjukpenningen som nu sker kan också, åtminstone delvis, tänkas ske inom ramen för en normalisering. Det är rimligt att anta att det tar ett antal år innan ett nytt regelverk och praxis sätter sig efter en omfattande reform. Att sjuktalen stiger kan vara en signal om ökad ohälsa och stigande utanförskap. Det riskerar dessutom att allvarligt försvaga de offentliga finanserna. För att undvika en fortsatt uppgång är det därför viktigt att noga analysera orsakerna och vid behov vidta åtgärder. Regeringen har därför bl.a. gett Försäkringskassan i uppdrag att analysera de bakomliggande faktorerna till att sjukfrånvaron varierat så kraftigt över tid. I detta uppdrag ingår också att studera om tillämpningen av sjukförsäkringen ändrats utöver de förändringar i regelverket som gjorts.

PROP. 2013/14:100

2.5 Fler bostäder och effektiva ensamt normerande. Regeringens åtgärder transporter kommer på sikt att öka utbudet av hyresrätter.

För att öka nyproduktionen av lägenheter har En väl fungerande bostadsmarknad och en fastighetsavgiften för flerbostadshus sänkts, och ändamålsenlig infrastruktur ökar möjligheterna perioden för helt undantag från fastighetsavgift att matcha arbetsutbudet med efterfrågan på vid nybyggnation har förlängts till 15 år. Tidsarbetskraft. Bostadsmarknaden och infra- perioden för hyressättning genom s.k. strukturen bidrar därmed till högre syssel- presumtionshyror har också förlängts till 15 år. sättning och tillväxt. Transportsystemet har För att öka tillgången på bostäder för unga och därtill en central roll för att säkerställa en studenter har ett stöd för innovativt byggande samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt införts. hållbar transportförsörjning för medborgare och Uthyrning av privatbostäder möjliggör, för näringsliv i hela landet. bl.a. ungdomar, ett boende utan skuldsättning eller risktagande, och spelar en nyckelroll för att det befintliga bostadsbeståndet ska utnyttjas väl. 2.5.1 En väl fungerande bostadsmarknad Regeringen har därför vidtagit åtgärder som lett till förutsägbara och trygga hyreskontrakt för Målet för regeringens bostadspolitik är en väl kortare hyresperioder. Även schablonavdraget fungerande bostadsmarknad där hushållens för beskattning av privatpersoners inkomster efterfrågan möter ett utbud på bostäder som från uthyrning av den egna bostaden har höjts i svarar mot deras långsiktiga behov och syfte att ytterligare stimulera utbudet av önskemål. Utbudet av bostäder ska öka dels lägenheter. genom förbättrade förutsättningar för att bygga bostäder, dels genom ett effektivare utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet, bl.a. genom En politik för fler bostäder generösare uthyrningsregler. En väl fungerande bostadsmarknad ska upp- Bostadsbyggandet har inte svarat upp mot nås utan subventioner. För att tillgodose olika befolkningsökningen i tillväxtregionerna. Det hushålls önskemål är det viktigt att råder bostadsbrist, vilket drabbar många bostadsmarknaden består av flera olika nyinflyttade. Hyresrätten fyller en viktig upplåtelseformer. En mångfald i bostadsutbudet funktion genom att underlätta rörligheten för och möjlighet att exempelvis hyra bostad med unga och nyetablerade. Men hyresrätten är också olika kontraktslängder bidrar till ökad flexibilitet ett alternativ för dem som inte vill eller kan köpa på bostadsmarknaden. ett boende. Ett problem för många kommuner är att bostadsmarknaden är i obalans. I storstads- Effektivare användning av bostadsbeståndet områden, kring universitets- och högskoleorter Det befintliga bostadsbeståndet ska användas samt i andra tillväxtregioner finns en efterfrågan mer effektivt. Regeringen har därför beslutat om på bostäder som överstiger utbudet. Samtidigt en proposition som tar fasta på de förslag som står bostäder tomma på vissa orter i landet. Till togs fram tillsammans med de tre stora viss del kan problemet mildras genom att det bostadsrättsorganisationerna under 2013. befintliga bostadsbeståndet utnyttjas mer Förslagen bygger dels på en mer generös syn på effektivt, men nyproduktionen av bostäder bostadsrättshavarens skäl för en upplåtelse av behöver också öka. lägenheten i andra hand, dels på att bostadsrättsföreningar ska kunna ta ut en särskild avgift vid en sådan uthyrning.

Centrala reformer på bostadsområdet

Ökad lönsamhet för bostadsinvesteringar Regeringen har vidtagit en rad åtgärder som har Förutsättningarna för att investera i hyresökat drivkrafterna för att bygga bostäder. bostäder påverkas av kostnaderna för verk- Kommunala och privata bostadsbolag samheten. Bostadsbeskattningskommittén hade i konkurrerar nu på lika villkor, och de uppdrag att göra en översyn av beskattningen av kommunala bostadsbolagens hyror är inte längre bostäder som upplåts med hyresrätt, bostadsrätt i oäkta bostadsföretag och kooperativ hyresrätt,

PROP. 2013/14:100

samt lämna förslag på förändringar i rättssäker PBL-överprövning (SOU 2014:14) till beskattningen av dessa boendeformer. regeringen. I betänkandet föreslås förändringar Kommittén lämnade sitt slutbetänkande Vissa för att effektivisera planprocessen. Regeringen bostadsbeskattningsfrågor (SOU 2014:1) i kommer att analysera utredningens förslag och januari 2014. I syfte att öka utbudet av överväga kompletterande åtgärder. hyresbostäder föreslog kommittén bl.a. att den För småföretagare kan kostnaderna för att kommunala fastighetsavgiften för hyresrätter ska följa byggstandarder vara kännbara, vilket avskaffas. Betänkandet har remitterats och försämrar konkurrensen. Regeringen överväger förslagen bereds inom Regeringskansliet. därför åtgärder som gör konstruktions- och byggstandarder mer lättillgängliga. En enklare plan- och byggprocess Regeringen har vidare beslutat om direktiv till Tillgången till detaljplanerad mark som är tre utredningar som syftar till att förbättra lämplig att bebygga är av stor betydelse för bostadsmarknaden: En särskild utredare ska bostadsproduktionen. Det är viktigt att utreda och föreslå åtgärder för att öka regelverket som styr plan- och byggprocessen kommunernas planläggning för bostadsfrämjar en snabb och effektiv planering och att byggande och utbudet av markanvisningar (dir. kommunerna har hög beredskap för att snabbt 2014:29). Utredaren ska analysera hur kunna utarbeta detaljplaner som täcker kommunerna kan stimuleras att planlägga för efterfrågan av bostäder i rätt lägen. fler bostäder och öka antalet markanvisningar till Kommunerna bör också generellt sett göra dem som vill bygga. Vidare ska en särskild markanvisnings- och exploateringsprocessen utredare (dir. 2014:26) se över och analysera tydligare. bostadssituationen i de tre storstadsregionerna För att åstadkomma en snabb och effektiv Stockholm, Göteborg och Malmö och föreslå plan- och byggprocess har regeringen lämnat en hur den kan förbättras. Det övergripande syftet rad förslag till riksdagen. Ett antal ändringar har är att få till stånd ett ökat bostadsbyggande och föreslagits i plan- och bygglagen (2010:900), att bidra till socialt, ekonomiskt och ekologiskt förkortad PBL. Kommunernas möjlighet att hållbar utveckling i storstadsregionerna. ställa egna tekniska egenskapskrav föreslås Slutligen har regeringen beslutat tillsätta en begränsas, och en helt ny lag om kommunala utredare som ska lämna förslag på åtgärder som markanvisningar har föreslagits. Vidare har förbättrar och underlättar äldres bostadsregeringen föreslagit en rad nya åtgärder som situation (dir. 2014:44). Syftet är att, mot kan genomföras utan bygglov, t.ex. uppförande bakgrund av den demografiska utvecklingen, av komplementbostadshus på maximalt kunna tillgodose äldres bostadsbehov på den 25 kvadratmeter. En samordnad prövning av ordinarie bostadsmarknaden i alla delar av landet. buller enligt miljöbalken och PBL föreslås i syfte att öka förutsägbarheten vid byggande i tätorter. Regeringen föreslår också förenklingar när det 2.5.2 En utvecklad infrastruktur gäller strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. Det övergripande transportpolitiska målet är att I syfte att underlätta byggande av små säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och lägenheter har regeringen lagt fram förslag till långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela riksdagen om förenklingar i byggreglerna, och landet. Transportpolitiken ska också säkerställa även givit Boverket i uppdrag att ytterligare grundläggande tillgänglighet och bidra till förenkla de krav som ställs på byggnader (dnr utveckling i hela landet samt medverka till högre S2012/8156/PBB). säkerhet, förbättrad miljö och förbättrad hälsa. För att uppnå en smidig planprocess krävs att Transportinfrastrukturen utvecklas ständigt överklagande av beslut sker på ett snabbt och för att möta behovet av personresor och rättssäkert sätt. PBL-överklagandeutredningen godstransporter. Samtidigt måste den befintliga har haft regeringens uppdrag att, med bibehållen infrastrukturen underhållas för att trafikrättssäkerhet, se över möjligheterna att systemet ska vara robust och effektivt. Under effektivisera prövningsordningen av kommunala senare år har transporterna ökat, vilket ställer beslut som överklagas enligt PBL. Utredningen högre krav på transportsystemet för att de har överlämnat betänkandet Effektiv och transportpolitiska målen ska nås.

PROP. 2013/14:100

Ett väl fungerande transportsystem är en avsätts till transportinfrastrukturen. Ambitionsförutsättning för att företagen ska kunna verka i höjningen gäller för såväl drift och underhåll hela landet och lätt kunna hitta personal med rätt som för investeringar i ny infrastruktur. kompetens och kunna transportera gods och Effektiviseringsåtgärder som genomförs inom kunder. Trafikverket bidrar dessutom till att fler infrastrukturåtgärder kan genomföras för avsatta medel. Centrala reformer inom infrastrukturområdet Utgångspunkten för regeringens fördelning av medel är att kapaciteten ska bibehållas och Regeringen har tillfört betydande resurser för förstärkas, infrastrukturen ska underhållas och nyinvesteringar och underhåll. Det förväntas utvecklas samt att förändrade resmönster ska leda till fler, snabbare och punktligare mötas. Regeringens åtgärder riktas mot de för transporter av såväl passagerare som gods. samhället viktigaste transportlederna och de Därmed skapas förutsättningar för stärkt sträckor som är särskilt betydelsefulla för konkurrenskraft, sysselsättning och tillväxt. arbetspendling och godstransporter. Viktiga Bättre förutsättningar för den fysiska investeringar kan nu realiseras och därmed öka planeringen av infrastruktur har också skapats. I effektiviteten och kapaciteten i transportregeringens proposition Planeringssystem för systemet. Underlag för regeringens beslut har transportinfrastruktur (prop. 2011/12:118) varit det förslag till åtgärder som Trafikverket föreslogs bl.a. att processen kring den fysiska redovisade i juni 2013 på uppdrag av regeringen planeringen av vägar och järnvägar inte längre (dnr N2013/1351/TE). ska innehålla tre skeden – förstudie, utredning Två delsträckor av en ny stambana för och plan – utan utformas som en sammanhållen höghastighetståg påbörjas under planeringsprocess. Syftet med förändringarna är att perioden 2014–2025. Det handlar om förkorta ledtiderna i processen och göra den mer delsträckan Ostlänken mellan Järna och effektiv. Linköping samt den första etappen av sträckan Kapacitetsutnyttjandet i delar av Göteborg–Borås mellan Mölnlycke och transportsystemet är tidvis högt. Detta är Bollebygd. Preliminära byggstarter är 2017 särskilt tydligt i storstadsregionerna, på de respektive 2020. högtrafikerade järnvägsspåren och längs de Mälarbanan mellan Västerås och Stockholm större transportstråken. Den trängsel som ibland kommer att byggas ut till fyrspårsstandard hela uppstår resulterar i stora kostnader för vägen mellan Kallhäll och Tomteboda. Åtgärden samhället. Under senare år har problemen i säkerställer att den möjlighet till ökad kapacitet järnvägssystemet varit påtagliga och visat på som skapas genom färdigställandet av Citybanan behovet av att stärka drift, underhåll och genom Stockholm bättre kan tas tillvara. Hela reinvesteringar i denna infrastruktur. Regeringen sträckan beräknas kunna öppnas för trafik under redovisade sin syn på investeringsbehovet i planperioden. propositionen Investeringar för ett starkt och Hållbara godstransporter främjas och hållbart transportsystem (prop. 2012/13:25). underlättas genom bl.a. investeringar i godsstråken på järnväg i Skåne och Bergslagen. Hela järnvägstransportsystemet främjas av ett En politik för en effektiv och hållbar nytt trafikledningssystem som kan styra transportförsörjning järnvägstrafiken mer effektivt och därmed öka kapaciteten i järnvägssystemet. Transportinfrastrukturen byggs ut och underhålls En upprustning av vägen mellan Pajala och Regeringen fattar i anslutning till 2014 års Svappavaara har inletts för att möjliggöra för ekonomiska vårproposition beslut om hur den tunga transporter till följd av gruvetableringen i av riksdagen beslutade ekonomiska ramen om Pajala kommun. Satsningen är en del av 522 miljarder kronor (prop. 2012/13:25, bet. regeringens arbete för att möta gruvnäringens 2012/13TU2, rskr. 2012/13:119) för utveckling behov. av transportinfrastrukturen 2014–2025 ska Delar av E20 genom Västra Götaland byggs fördelas på olika infrastrukturåtgärder. Ramen ut, vilket bl.a. är till gagn för regional innebär en kraftig höjning av de resurser som arbetspendling och för långväga transporter.

PROP. 2013/14:100

Genom en utbyggnad av E4 genom Småland ska kunna träda i kraft senast den 1 januari 2015. uppnås en genomgående motorvägsstandard från Transportstyrelsen har fått i uppdrag (dnr Helsingborg och hela vägen till Gävle. N2013/5433/TE) att ta fram betalningslösningar Regeringens beslut om fördelningen av den för utländska fordon som ska vara färdiga att tas ekonomiska ramen för utveckling av i bruk senast vid samma datum. transportsystemet innefattar också de projekt som ingick i den föregående planen för 2010– 2021. Det handlar bl.a. om Förbifart Stockholm

och Västlänken i Göteborg. 2.6 Ett företags- och innovationsklimat i världsklass

Stockholmsförhandlingens viktigaste arbete är avslutat Sverige är en liten utrikeshandelsberoende Tillväxten i Stockholmsregionen ställer krav på ekonomi som möter en allt hårdare global utbyggnad av transportinfrastrukturen och konkurrens. Goda villkor för företagande, aktivt effektiva kollektivtrafiktransporter. Genom ägande och entreprenörskap är avgörande för 2013 års Stockholmsförhandling slöt staten i jobben och för den svenska konkurrenskraften. januari 2014 ett avtal om finansiering och Innovationer är en central förutsättning för att medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan skapa fler och växande företag. samt ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län med Stockholms läns landsting, Stockholms Stad, Nacka kommun, Solna Stad och Järfälla 2.6.1 Goda villkor för företagande kommun. Fyra nya tunnelbanesträckningar ingår i Ett viktigt mål för regeringens politik är att avtalet, bl.a. utbyggnad av tunnelbana till Nacka. stärka den svenska konkurrenskraften och skapa De nya sträckningarna ger betydande goda förutsättningar för fler jobb i fler och förbättrade förutsättningar för arbetspendling, växande företag. bostadsbyggande och regionförtätning. Den svenska konkurrenskraften och Kommunerna åtar sig i avtalet att själva eller företagsklimatet rankas högt i internationella genom annan bostadsexploatör uppföra jämförelser, exempelvis rankades Sverige på 78 000 bostäder. fjärde plats vad gäller konkurrenskraft enligt Avtalet förutsätter justeringar av trängsel- såväl World Competitiveness Scoreboard som 21 skatterna i Stockholm. Som en konsekvens av Global Competitiveness Index 22 . avtalet fattade regeringen i februari 2014 beslut Europeiska kommissionen rankar Sverige som om propositionen Förändrad trängselskatt och en av världens mest konkurrenskraftiga infrastruktursatsningar i Stockholm (prop. ekonomier i konkurrenskraftsrapporten för 2013/14:76). Syftet med förändringarna av 2013, avseende hållbarhet, innovation, generellt trängselskatten är att förbättra framkomligheten näringslivsklimat inklusive effektiv offentlig och miljön i Stockholm, men medel förvaltning samt avseende tillgången på kapital. motsvarande de ökade intäkterna ska även bidra Sverige har således ett i många avseenden bra till utbyggnaden av de aktuella tunnelbane- företagsklimat, men t.ex. Världsbankens sträckningarna. Riksdagen beslutade den 26 mars undersökning av företagsklimatet visar att det 2014 i enlighet med förslagen i propositionen finns utrymme för ytterligare förbättringar. På 23 (prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24, rskr. regeringens initiativ arbetar Världsbanken med 2013/14:186). en stor undersökning av det svenska Stockholmsförhandlingen kommer under företagsklimatet och hur det kan förbättras. I 2014 bl.a. att planera och stödja uppbyggnaden av genomförandeorganisationen för utbyggnaden av tunnelbanan i samarbete med parterna och i enlighet med avtalen. 21 IMD Business School, 2013. Utländska fordon 22 World Economic Forum, 2013. Regeringen har tidigare meddelat riksdagen (bet. 23 Doing Business 2014. Understanding regulations for small and 2013/14:TU8, rskr. 2013/14:147) att avsikten är medium-sized enterprises (Världsbanken 2013). att skatte- och avgiftsplikt för utländska fordon

PROP. 2013/14:100

den första delrapporten konstateras att det finns till statliga myndigheter endast ska behöva utrymme för att bl.a. underlätta etableringen av lämnas en gång och till ett ställe. Ett flertal företag, korta tiden för plan- och byggprocesser, förenklingar i företagens hantering av minska regelbördan för företag, inklusive mervärdeskatt har redan införts. skatteadministrationen, och för förbättringar inom utbildningsområdet. Inom Regerings- 24 kansliet pågår ett arbete med att analysera En politik för ett ytterligare förbättrat Världsbankens förslag och hur dessa kan tas företagsklimat vidare. Samtidigt fortsätter Världsbanken sin granskning genom en omfattande enkät- Förbättrade skattevillkor för företagande undersökning riktad till svenska företag om Företagsskattekommittén (dir. 2011:1) utgör en deras syn på tillämpningen av regelverket. strategisk del i regeringens arbete med att Resultatet ska presenteras under hösten 2014. förbättra villkoren för företagande. Kommittén För att Sverige ska vara en fortsatt har lämnat två delbetänkanden. Betänkandet om konkurrenskraftig ekonomi med starkt skatteincitament för riskkapital (SOU 2012:3) företagsklimat är det angeläget att förbättra har utgjort grunden för det införda företags- och innovationsklimatet. investeraravdraget. Betänkandet om skatteincitament för forskning och utveckling (SOU 2012:66) har genomförts genom att arbets- Centrala reformer för företagandet givaravgifterna för personer som arbetar med forskning och utveckling sänkts fr.o.m. 2014. Regeringen har genomfört en rad åtgärder i syfte Kommittén ska senast den 16 juni 2014 att förbättra tillväxtförutsättningarna för slutredovisa sitt huvuduppdrag, som handlar om företagen. Förmögenhetsskatten avskaffades att göra villkoren mer lika för finansiering med fr.o.m. 2007 och bolagsskatten, arbetsgivar- eget respektive lånat kapital. aravgifterna och egenavgifterna har sänkts i flera steg. Mervärdesskatten har sänkts för Beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag ses restaurang- och cateringtjänster. Vidare har ett över husavdrag, dvs. RUT- och ROT-avdrag, införts Företag och deras ägare ska ha goda för en rad tjänster. Delägare i fåmansföretag och skattemässiga villkor och skatter ska tas ut på ett enskilda näringsidkare har fått lägre skatt. Ett effektivt och rättvist sätt. De s.k. 3:12-reglerna investeraravdrag, som syftar till att stimulera för fåmansföretag har justerats flera gånger investeringar i mindre företag, infördes i sedan 2007, senast den 1 januari 2014. En december 2013 . särskild problematik med skattereglerna för Sedan 2006 har regeringen vidtagit åtgärder fåmansföretag rör ägarskiften till personer som för att sänka företagens administrativa är närstående ägaren. Det är viktigt att reglerna kostnader. Regeringens avsikt med dessa för ägarskiften i fåmansföretag ger möjlighet att åtgärder är att skapa en märkbar förbättring i ta tillvara upparbetade värden i företag med företagens vardag, bl.a. genom sänkta kostnader, tillväxtpotential. Regeringen har därför tillsatt en minskat och förenklat uppgiftslämnande, bättre särskild utredare med uppdrag att se över konsekvensutredningar samt förenklade beskattningen vid avyttring av kvalificerade myndighetskontakter på regional och lokal nivå. andelar i samband med ägarskiften (dir. I budgetpropositionen för 2014 aviserade 2014:42). Uppdraget ska redovisas senast den regeringen att Regelrådets verksamhet ska 2 mars 2015. permanentas fr.o.m. 2015. Inom Regeringskansliet pågår även ett arbete för att Gruppregistreringen till mervärdesskatt slopas möjliggöra att uppgifter som lämnas från företag En sund konkurrens mellan företag och olika branscher bidrar till ett gott företagsklimat. Vissa företag, framför allt inom den finansiella sektorn, bedriver verksamhet som till stor del är undantagen från mervärdesskatt och de kan 24 Sweden’s Business Climate – Opportunities for Entrepreneurs dessutom utnyttja möjligheten att bilda through Improved Regulations (Världsbanken 2014). mervärdeskattegrupper för att undvika kostnader för ingående mervärdesskatt. I syfte

PROP. 2013/14:100

att minska den skattemässiga snedvridningen till högre utsträckning än i dag blir kompenserade följd av gruppregistreringen avser regeringen att för höga sjuklönekostnader. Avsikten är att slopa denna möjlighet. Ett förslag om detta åtgärden ska träda i kraft den 1 januari 2015. remitteras i samband med denna proposition. Kostnaden för den nya ersättningen bedöms till 360 miljoner kronor per år, vilket är ca Höjd beloppsgräns för förenklad faktura 300 miljoner kronor mer än kostnaden för Regeringen avser att fortsätta arbetet med att nuvarande högkostnadsskydd. förenkla för företagen att hantera mervärdesskattereglerna. Ett förslag om att höja Bättre tillgång till lokal service och beloppsgränsen från 2 000 kronor till bredbandsutbyggnad på landsbygden 4 000 kronor för att få använda sig av en För att förbättra förutsättningarna för boende förenklad faktura remitteras därför i samband och företagande på landsbygden avser regeringen med denna proposition. att förstärka landsbygdsprogrammet med sammanlagt 2,8 miljarder kronor 2014–2020, Bättre möjligheter att attrahera och behålla varav 400 miljoner kronor föreslås tillföras efter nyckelpersoner förslag i Vårändringsbudgeten för 2014 (prop. De svenska företagens konkurrenskraft kan 2013/14:99). främjas ytterligare genom att företagen ges För företag och privatpersoner är det av ökade möjligheter att attrahera och behålla betydelse att avståndet till grundläggande service nyckelkompetens. Att nyckelpersoner i är så kort som möjligt. Regeringen avser satsa företaget tilldelas finansiella instrument som 700 miljoner kronor 2014–2020, motsvarande t.ex. optioner och andra aktierelaterade 100 miljoner kronor per år, för att ge en god incitament kan vara ett viktigt verktyg för tillgänglighet till kommersiell service i gles- och ägarstyrning, inte minst i nystartade och mindre landsbygder. företag. Regeringen har beslutat att tillsätta en Regeringen avser vidare att förstärka åtgärder särskild utredare med uppdrag att se över för landsbygdens utveckling, däribland skattereglerna för sådana instrument (dir. bredbandsutbyggnaden 2014–2020. Regeringens 2014:33). Avsikten är att skattereglerna ska totala satsning på bredband, inklusive EUförbättras, samtidigt som grundläggande bidrag, uppgår till 3,25 miljarder kronor. skatterättsliga principer fortsatt ska beaktas. Regeringens förstärkning om 2,8 miljarder Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober kronor av Landsbygdsprogrammet blir en del av 2015. den svenska medfinansieringen till programmet . Ökad bredbandshastighet, täckning och robusta Ny konstruktion av ersättningen för höga nätverk förbättrar möjligheten för bl.a. sjuklönekostnader företagande. Dagens skydd mot höga sjuklönekostnader innebär att arbetsgivare kan få ersättning för sjuklönekostnader som under ett kalenderår 2.6.2 Sverige har goda överstiger två och en halv gånger den innovationsförutsättningar genomsnittliga årliga sjuklönekostnaden för samtliga arbetsgivare. Eftersom regelverket utgår Innovation är centralt för företagens långsiktiga ifrån den genomsnittliga sjuklönekostnaden för produktivitetsutveckling och därmed för tillväxt samtliga arbetsgivare tar det inte hänsyn till att och framtida välstånd. Ett bra innovationsklimat mindre företag generellt sett har lägre är en förutsättning för företagens konkurrenssjukfrånvaro än större företag. Detta medför att kraft, inte minst i en liten öppen ekonomi som högkostnadsskyddet inte kommer de mindre den svenska. arbetsgivarna till del så som det var tänkt. Mot Sverige har ett i många avseenden bra denna bakgrund anser regeringen att innovationsklimat. I flera internationella jämkonstruktionen av högkostnadsskyddet bör förelser av länders innovationsförutsättningar förändras. Under våren 2014 kommer därför ett förslag att remitteras som innebär att förmånen blir mer träffsäker i sin utformning så att mindre företag, som är mer känsliga för det ekonomiska risktagande som sjuklöneansvaret kan utgöra, i

PROP. 2013/14:100

hamnar Sverige högt. Sverige tillhör också de starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige 25 länder som satsar högst andel av BNP på (dir. 2014:46). forskning och utveckling. Kommittén ska ta ett helhetsgrepp och Sveriges stora multinationella företag har i översynen ska inkludera aspekter som stor utsträckning varit drivande i innovations- inkomstskatteregler, regler för socialavgifter och och konkurrenskraftsutvecklingen i det svenska vissa civilrättsliga regler om företagande bl.a. samhället. Samtidigt blir innovationsförmågan insolvenslagstiftningen. Kommittén ska också se och konkurrenskraften hos små och medelstora över det offentliga innovationsstödet, de statliga företag allt viktigare för sysselsättningen och för insatserna för företagsfrämjande samt vissa förnyelsen av det svenska näringslivet. frågor om samverkan mellan näringsliv och För att Sverige även i framtiden ska kunna forskning. Kommittén ska även utvärdera den upprätthålla positionen som ett ledande sammanslagning av Almi och Innovationsbron innovationsland, och därigenom stärka som genomfördes 2013. Uppdraget ska företagens konkurrenskraft, krävs ett redovisas senast den 15 augusti 2016. kontinuerligt arbete med att utveckla och stärka förutsättningarna för innovation. Stimulans till utveckling av affärsidéer Företagsinkubation är en process för att skapa en kreativ tillväxtmiljö, vars syfte är att stödja Den nationella innovationsstrategin utveckling av affärsidéer med hög kunskapshöjd och internationell marknadspotential till nya Grunden för regeringens innovationsarbete lades tillväxtföretag. Det är viktigt att stödja fast i den nationella innovationsstrategin, som utvecklingen av kunskapsintensiva tillväxtbolag i regeringen presenterade 2012. Strategin syftar till inkubatorer och regeringen beslutade därför att bidra till ett innovationsklimat med bästa hösten 2013 om en utökad satsning på möjliga förutsättningar för innovation i Sverige företagsinkubation. med sikte på 2020. Utifrån strategin har Regeringen ser även över möjligheterna att regeringen genomfört insatser för ökad ytterligare stimulera utvecklingen av inkubatorer innovationsupphandling, stärkt innovations- som ett led i att stötta dynamik och kraften i offentlig verksamhet samt genomfört innovationskraft i näringslivet. åtgärder för tillväxt och innovation i små- och medelstora företag. Stärkta immateriella rättigheter Immateriella rättigheter och tillgångar är viktiga för företagens innovationsförmåga och får en allt En politik för att utveckla entreprenörs- och större betydelse som strategiska verktyg för innovationsklimatet värdeskapande och nyttiggörande av kunskap. Små och medelstora företags affärsstrategiska Förbättrat klimat för entreprenörskap och hantering av immateriella tillgångar bör stärkas. innovativt företagande Utredningen Ett enhetligt patentskydd i EU och Långsiktigt goda förutsättningar för att en ny patentlag ska senast den 3 juni 2014 lämna stimulera och uppmuntra till ett innovativt och förslag till en ny patentlag (dir. 2012:99). kreativt företagsklimat kräver ett brett För att ytterligare förenkla för företagen angreppssätt och öppenhet för omprövning av föreslår regeringen i propositionen Nationella politiken. Mot denna bakgrund har regeringen patent på engelska (prop. 2013/14:53) att beslutat att tillsätta en kommitté som ska göra nationella patentansökningar ska kunna en bred översyn av förutsättningarna för att behandlas och beviljas på engelska. Därmed blir översättningskostnaderna i samband med patentansökningar lägre, vilket främjar forskningsintensiva svenska företag med engelska som arbetsspråk och företag som avser söka patent i flera länder på ett och samma språk. 25 Bland annat kommer Sverige på första plats i 2013 års Innovation Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli Union Scoreboard och på andra plats i INSEAD:s Global Innovation 2014. Index för 2013.

PROP. 2013/14:100

European Spallation Source för både kvinnor och män till ekonomisk European Spallation Source (ESS) är en s.k. självständighet livet ut. spallationskälla för neutronstrålning och en av de Fördelningspolitik handlar om två saker. För största satsningarna på forskningsinfrastruktur det första handlar det om att ge alla människor som har skett i Europa under de senaste goda förutsättningar oavsett bakgrund. För det decennierna. Anläggningen kan jämföras med ett andra handlar fördelningspolitik om att gigantiskt mikroskop där struktur och funktion kompensera för att utfallen ändå kan bli väldigt kan studeras hos många olika typer av material. olika. Det finns en bred uppslutning kring att European Spallation Source kommer att bli Sverige ska ha en hög ambitionsnivå i världens mest kraftfulla neutronkälla och öppna fördelningspolitiken i båda dessa avseenden. helt nya möjligheter för forskning inom t.ex. Omfördelningen av resurser sker på olika sätt. energi och klimatsmart teknologi, medicin och Dels genom att offentligt finansierade tjänster, livsvetenskap. såsom förskola, skola, sjukvård och äldreomsorg, Anläggningen har 2012 projekterats att kosta kommer var och en till del oavsett bakgrund och ca 1,8 miljarder euro. Planen är att ekonomi. Dels sker en omfördelning mellan konstruktionen ska påbörjas under 2014 och den hushåll genom skatter och transfereringar som beräknas pågå till 2025. Sverige ska finansiera ca minskar skillnaderna i disponibel inkomst. 35 procent av totalkostnaden för konstruktionen Inom ramen för EU:s tillväxtstrategi EU 2020 och ca 10 procent av driftskostnaden. har det tagits fram ett direkt mått på Totalt deltar 16 länder i planeringen med levnadsstandard, s.k. svår materiell deprivation avsikt att delta i konstruktionen och driften av eller mycket låg materiell standard. Andelen 26 ESS. Regeringen är nu i slutfasen av individer med mycket låg materiell standard förhandlingarna med de deltagande länderna om varierar kraftigt mellan olika EU-länder, från hur mycket varje land ska bidra med till 1 procent till ca 45 procent (se diagram 2.13). konstruktionskostnaderna för ESS. Bland annat Lägst andel finns i Sverige, Luxemburg, Spanien, Storbritannien, Polen och Ungern har Nederländerna och de övriga nordiska länderna redan bekräftat sitt deltagande i projektet och och den högsta andelen i vissa av de nyare resterande länder förväntas ansluta sig under medlemsländerna, som Bulgarien, Rumänien och 2014. Lettland. Detta avspeglar till stor del skillnader i levnadsstandard mellan länderna. Mellan 2005 och 2012 sjönk andelen med mycket låg materiell standard i 14 av medlemsstaterna. I

2.7 Ett samhälle som håller ihop Sverige har den minskat kontinuerligt, från

2,3 procent 2005 till 1,4 procent 2008 och till En konkurrenskraftig ekonomi kan kombineras 1,3 procent 2012. med en förhållandevis liten inkomstspridning genom starka drivkrafter att arbeta. En god tillgänglighet till välfärdsystem för såväl unga som gamla leder till välbefinnande och en trygghet genom tillgång till hälso- och sjukvård samt omsorg av hög kvalitet. En annan viktig förutsättning för att skapa ett tryggt samhälle är ett väl fungerande rättsväsende. Detta är viktiga förutsättningar för att ett samhälle ska hålla ihop.

2.7.1 Fler i arbete ger ökad 26 Svår materiell deprivation definieras som att individen saknar förmåga sammanhållning inom minst fyra av nio områden: att kunna möta oväntade utgifter, att åka på en veckas semesterresa, att betala skulder (t.ex. hypotekslån eller Målet med fördelningspolitiken är att tillväxt hyra), att äta en måltid med kött, kyckling eller fisk varannan dag, att och välfärd ska komma alla till del. hålla hemmet tillräckligt varmt, att ha en tvättmaskin, att ha en färg-TV, Fördelningspolitiken ska även ge förutsättningar att ha en telefon och att äga en bil.

PROP. 2013/14:100

Diagram 2.13 Mycket låg materiell standard inom EU 2005

För huvuddelen av hushållen är det egna

och 2012

arbetet den viktigaste inkomstkällan och den Bulgarien vanligaste orsaken till en låg ekonomisk standard är avsaknaden av arbete. Sedan 2006 har det Rumänien Lettland Ungern fördelningspolitiska arbetet därför inriktats mot Litauen att stärka drivkrafterna för och möjligheterna till Grekland arbete. Jobbskatteavdraget och förändringarna i arbetslöshets- och sjukförsäkringarna minskar Kroatien Cypern Italien trösklarna in på arbetsmarknaden och stimulerar Polen arbetskraftsutbudet. På lång sikt förväntas dessa Slovakien reformer leda till en gynnsam inkomst- Estland utveckling, särskilt för dem med låga inkomster. Portugal Malta Regeringens arbete har även varit inriktat på Storbritannien att minska den ekonomiska utsattheten genom riktade åtgärder för hushåll med svag ekonomi. Irland Slovenien Exempelvis har regeringen höjt bostadsbidraget, Tjeckien Belgien flerbarnstillägget, grundnivån i föräldrapen- Spanien ningen och bostadstillägget. Regeringen har sänkt skatterna för Frankrike Tyskland pensionärer vid fem tillfällen. Den genom- Österrike Finland snittliga ålderspensionären, som vid årets ingång Danmark 2012 fyllt 65 år, har fått en skattesänkning på 850 kronor per månad. Regeringen har under Nederländerna 2005 Luxemburg innevarande mandatperiod även justerat bostads- Sverige stöden för pensionärer och den ekonomiska 0 10 20 30 40 50 60 Andel med låg materiell standard (svår materiell deprivation) standarden har stärkts med 4–5 procent för de Källa: Eurostat. äldsta pensionärerna 2011–2014. En starkare ekonomi och fler i arbete skapar I ett internationellt perspektiv har Sverige en förutsättningar för en positiv utveckling av mycket jämn inkomstfördelning. Vid en pensionerna under de kommande åren. jämförelse mellan EU:s medlemsländer 2011 Pensionerna väntas åren framöver utvecklas framgår att Slovenien, Sverige och Tjeckien hade gynnsamt. de lägsta inkomstskillnaderna mätt med den s.k. Svag förankring på arbetsmarknaden är Gini-koefficienten. Gini-koefficienten var i huvudskälet till ekonomisk utsatthet. Därför är Sverige 2011 på ungefär samma nivå som före kärnan i regeringens fördelningspolitiska strategi krisen. även fortsättningsvis ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap.

En politik för fler i arbete ger mindre inkomstskillnader Översyn av pensionssystemet

Inkomstfördelningen i ett samhälle bestäms i Regeringen för samtal med Socialdemokraterna i hög grad av fördelningen av humankapital. En den s.k. pensionsgruppen. Pensionssystemet i väl fungerande skola och goda uppväxtvillkor är dess nuvarande form infördes 1999 och fungerar därför av yttersta vikt för att värna samman- i allt väsentligt väl. Förändringar i omvärlden och hållningen. Regeringen har inlett ett omfattande erfarenheter från de första femton åren gör dock reformarbete och avser att genomföra ytterligare att det finns skäl att se över ett antal delar av åtgärder (se avsnitt 2.3) som syftar till att höja systemet. Pensionsgruppen har därför enats om kvaliteten och öka likvärdigheten i den svenska vissa förändringar i systemet av övergripande skolan. Dessa åtgärder förväntas på sikt bidra till karaktär. att utjämna människors livschanser och Förändringarna syftar bl.a. till en tydligare förutsättningar på arbetsmarknaden. koppling mellan AP-fonderna och pensionssystemet och en mer kostnadseffektiv

PROP. 2013/14:100

förvaltning. Vidare syftar förslagen till att ge en skärps samt att allmänhetens insyn i privata jämnare framskrivning av pensionerna, att bidra utförares verksamhet ska tryggas. I till ökade möjligheter för ett längre arbetsliv propositionen Villkor för fristående skolor m.m. samt minska kostnaderna i premiepensions- (prop. 2013/14:112) föreslår regeringen en systemet. För alla delar gäller att det krävs ytterligare skärpning av skolregelverket, med fortsatt arbete och beredning innan regeringen utgångspunkt i den sexpartiöverenskommelse kan lämna definitiva och detaljerade förslag till som kommit till uttryck i Friskolekommitténs riksdagen. slutbetänkande Friskolorna i samhället (SOU 2013:56). Ägarprövningsutredningen som tillsattes 2.7.2 Långsiktigheten i välfärden värnas 2012, utreder vilka ytterligare krav som kan och bör ställas på de som äger och driver företag Skolan, sjukvården och äldreomsorgen är kärnan inom välfärdssektorn (dir. 2012:131). Uppdraget i den svenska välfärden och den ska präglas av preciserades i ett tilläggsdirektiv (dir. 2014:3). god kvalitet och tillgänglighet. Patienters och Utredningen ska bl.a. klarlägga om det är brukares behov ska styra utformningen av rättsligt möjligt och lämpligt att införa kriterier välfärden. Egenmakt och valfrihet är tillsammans för vad som ska betraktas som varaktigt ägande i med stärkt tillsyn och uppföljning nödvändiga friskolesektorn och andra välfärdstjänster. Ett verktyg för att nå detta. flertal andra utredningar av betydelse för det här De offentligt finansierade välfärdstjänsterna området pågår eller har nyligen lämnat sina utförs huvudsakligen av kommuner och betänkanden. 28 landsting. Samtidigt har de privata inslagen ökat En viktig utmaning, förutom tillsyn och sedan slutet av 1980-talet. Genom ökad valfrihet kontroll, är att utforma effektiva och under 2000-talet har välfärden ytterligare konkurrensneutrala villkor för verksamheten öppnats upp för att öka tillgängligheten och som bedrivs inom kommunsektorn och av möjligheterna för individer att själva påverka sin privata utförare. Det är angeläget att det finns en utbildning, vård och omsorg. Numera mångfald och att verksamhet inom tillhandahålls omkring en sjundedel av välfärdssektorn även fortsättningsvis kan välfärdstjänsterna av privata utförare. bedrivas i olika storlek samt i olika drifts- och 27 Välfärden fungerar i huvudsak bra. Det ägarformer. förekommer dock att aktörer, både privata och offentliga inom välfärdssektorn, brister i kvalitet, vilket måste motverkas. Målsättningen med 2.7.3 En hälso- och sjukvård av god regeringens politik är att främja valfrihet och en kvalitet mångfald av utförare. Regeringen värnar dessutom att utförarna i välfärden har ett Regeringens mål för hälso- och sjukvården är att varaktigt engagemang. Produktion av individer i hela befolkningen, oavsett inkomst välfärdstjänster ska bedrivas ansvarsfullt, och bakgrund, ska erbjudas en behovsanpassad, effektivt och långsiktigt. tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård av Regeringen vidtar fortlöpande åtgärder som god kvalitet. stärker förutsättningar för en väl fungerande Den svenska hälso- och sjukvården uppvisar välfärd. I regeringens proposition Privata mycket goda resultat i internationella utförare av kommunal verksamhet (prop. 2013/14:118) föreslår regeringen att kommuners och landstings skyldigheter att förbättra uppföljningen och kontrollen av privata utförare 28 Bland de pågående utredningarna kan nämnas: Utredningen om en kommunallag för framtiden (dir. 2012:105), med tilläggsdirektiv att bl.a. överväga om lagen kan göras mer konkurrensneutral mellan olika utförare av kommunal verksamhet (dir. 2013:100), och Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm (dir. 2013:16). Utredningar som har lämnat 27 Regeringens skrivelse Utvecklingen inom den kommunala sektorn betänkanden är Meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad (skr. 2012/13:102) och budgetpropositionen för 2014 Förslag till statens verksamhet (SOU 2013:79) och Framtidens valfrihetssystem – inom budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 10 (prop. 2013/14:1). socialtjänsten (SOU 2014:2).

PROP. 2013/14:100

jämförelser. Till exempel är den förväntade med överenskommelsen är att säkerställa en 29 livslängden i den svenska befolkningen bland de långsiktig kostnadskontroll och en fortsatt god högsta i världen, överlevnaden i olika tillgång till kostnadseffektiva läkemedel. cancersjukdomar är hög och spädbarns- För att säkerställa att personalens tid, kunskap dödligheten mycket låg. och engagemang används så effektivt som Mer resurser läggs i dag på hälso- och möjligt har regeringen tillsatt en nationell sjukvården än någonsin tidigare. Justerat för samordnare för effektivare resursutnyttjande löne-, pris- och befolkningsökningar har inom hälso- och sjukvården (dir. 2013:104). resurserna ökat med 4,3 procent sedan 2006, Samordnaren ska lämna förslag till åtgärder som t.ex. har antalet läkare och sjuksköterskor ökat kan vidtas på nationell, regional och lokal nivå. med 3 500 respektive 5 200. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2015.

En politik för ökad tillgänglighet och kompetens i Tillgängligheten i cancervården behöver bli bättre vården Som ett ytterligare steg i arbetet med att förbättra tillgängligheten i vården avser Regeringens politik fokuserar på att förbättra regeringen att vidta särskilda åtgärder för att kvaliteten, tillgängligheten och effektiviteten förbättra tillgängligheten i cancervården. inom hälso- och sjukvården. För att förbättra Väntetiderna i vården har kortats väsentligt de kvaliteten har regeringen bl.a. vidtagit åtgärder senaste åren. De regionala skillnaderna är dock som syftar till att få en mer kunskapsbaserad fortsatt stora inom cancervården. För att öka vård för personer med kroniska sjukdomar. För tillgängligheten i cancervården avser regeringen att stärka patientens ställning och inflytande i därför avsätta 500 miljoner kronor per år 2015– vården har regeringen lämnat förslag om en ny 2018. patientlag till riksdagen (prop. 2013/14:106). I propositionen föreslås bl.a. att patienten ska ges Fler platser på utbildningarna till möjlighet att välja utförare av primärvård och specialistsjuksköterska och barnmorska öppen specialistvård i hela landet, vilket gör det En väl fungerande kompetensförsörjning är en enklare för patienten att söka vård i andra annan viktig förutsättning för en effektiv hälsolandsting än där hon eller han bor. och sjukvård av god kvalitet. Regeringen har Därutöver har vårdgarantin och införandet av sedan den tillträdde kraftigt ökat antalet den s.k. kömiljarden bidragit till ökad utbildningsplatser på läkar- och sjukskötersketillgänglighet och kortare vårdköer. Dessutom utbildningarna. Enligt Socialstyrelsens nationella har det fria vårdval, som infördes i primärvården planeringsstöd råder det dock fortfarande brist 2010, medfört en betydande ökning av antalet på bl.a. barnmorskor och specialistsjukvårdcentraler, vilket ytterligare ökat till- sköterskor. Även riksdagen har efterfrågat en gänglighet till vården. Sedan 2007 har regeringen satsning på fler specialistsjuksköterskor (bet. även gjort omfattande satsningar för personer 2013/14:SoU10, rskr. 2013/14:176). För att öka med psykisk ohälsa. Bland annat har antalet nybörjarplatser på specialistsjuktillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin sköterske- respektive barnmorskeutbildningen ökat, satsningar har gjorts för att öka avser regeringen tillföra 19 miljoner kronor vårdpersonalens kompetens och nya metoder 2015, 59 miljoner kronor 2016 och 77 miljoner införts för att förebygga ohälsa. På kronor per år fr.o.m. 2017. läkemedelsområdet har regeringen och Läkemedelsindustriföreningen kommit överens om att utveckla den svenska prissättnings- 2.7.4 De äldres hälsa, trygghet och modellen för äldre läkemedel fr.o.m. 2014. Syftet självbestämmande ska främjas

Regeringens mål med politiken för äldre är att den enskilde individen ska kunna leva ett aktivt liv med inflytande i samhället och i vardagen. Var 29 Health at a Glance 2013 (OECD 2013) och Reviews of Health Care och en ska kunna åldras i trygghet, bemötas med Quality: Sweden 2013 (OECD 2013). respekt och ha tillgång till god vård och omsorg.

PROP. 2013/14:100

En politik som främjar hälsa, trygghet och 2.7.5 Ett stärkt och självständigt självbestämmande civilsamhälle

Sedan 2006 för regeringen en politik som syftar Regeringen vill underlätta för det civila till att stärka såväl den enskildes ställning i samhällets organisationer att utföra sin egenskap av omsorgstagare som kommunernas verksamhet. Denna verksamhet bedrivs inom ett förutsättningar att tillhandahålla god vård och flertal samhällsområden och styrs därmed av en omsorg om äldre. Som en följd av regeringens mängd regelverk. Det civila samhällets valfrihetsreformer har många äldre fått ökade organisationer har identifierat hinder för sina möjligheter att påverka sin situation. Vidare har verksamheter i samband med tillämpningen av regeringen genom ändringar i socialtjänstlagen sådana regelverk. (2001:453) förtydligat kommunernas ansvar att Regeringen har mot den bakgrunden gett en ge stöd till anhöriga och infört en nationell särskild utredare i uppdrag att undersöka värdegrund inom äldreomsorgen. För möjligheterna att på olika sätt underlätta för det närvarande pågår en omfattande satsning, En civila samhällets organisationer att bedriva sin sammanhållen vård och omsorg om de mest verksamhet, att utvecklas och att därigenom sjuka äldre, som bl.a. har medfört förbättrad bidra till demokrati, välfärd, folkhälsa, samverkan mellan kommuner och landsting gemenskap och social sammanhållning (dir. samt ett ökat användande av nationella 2014:40) . kvalitetsregister. En annan satsning, Utredaren ska brett undersöka möjligheterna Omvårdnadslyftet, har syftat till kompetens- att underlätta för det civila samhällets utveckling för personal inom vård och omsorg. organisationer att bedriva sina verksamheter, och Vidare har regeringens investeringsstöd för bedöma om organisationernas särart och byggande av särskilt boende och ställning i förhållande till nationell lagstiftning trygghetsboende bidragit till finansieringen av och EU-rätt kan och bör utvecklas eller nya bostäder för äldre. tydliggöras. Utredaren ska också lämna förslag Regeringen bedömer att det kommunala till hur organisationernas möjligheter att delta i självstyret och möjligheter till lokala offentlig upphandling kan förbättras. Utredaren anpassningar är viktiga förutsättningar för en ska vidare undersöka behovet av och, om god utveckling av den svenska äldreomsorgen. behovet finns, föreslå en funktion för samlat Men för att säkra en hög lägstanivå behöver administrativt stöd till det civila samhällets staten kontinuerligt bedriva tillsyn, följa upp organisationer och en huvudman för en sådan kvalitets- och kostnadsutvecklingen, svara för funktion. nationell kunskapsstyrning och initiera utvecklingsarbete genom nationella insatser. Mot denna bakgrund har regeringen tillsatt en 2.7.6 Ökad trygghet via brottsbekämpning utredning som ska lämna förslag till åtgärder som främjar äldres hälsa, trygghet och Målet för regeringens kriminalpolitik är att självbestämmande (dir. 2014:2). I uppdraget minska brottsligheten och att öka människors ingår bl.a. att utreda möjligheterna att ytterligare trygghet. stärka den enskildes inflytande över omsorgsinsatsers innehåll genom förenklad biståndsprövning. Dessutom ingår att ta fram förslag på En politik för att bekämpa brottsligheten hur omsorgsbehov i ökad utsträckning kan förebyggas, hur äldres trygghet kan förbättras Regeringen har genomfört omfattande och vad som kan göras för att främja innovativa satsningar på rättsväsendet och Sverige har i dag och kostnadseffektiva arbetssätt inom fler åklagare, poliser och domare än 2006. äldreomsorgen. Uppdraget ska redovisas senast Förutsättningarna för att bekämpa brott och öka den 15 december 2015. tryggheten har därmed sammantaget förbättrats väsentligt. Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning visar också att människor känner sig tryggare nu jämfört med 2006.

PROP. 2013/14:100

Regeringen har även initierat en viktig del för att nå målet för det svenska omorganisation av polisen som innebär att försvaret. Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna ombildas till en myndighet den 1 januari 2015. Vidare har riksdagen fattat beslut om ett stort Omställningen av försvaret fortsätter antal skärpningar av straffsystemet. Det handlar bl.a. om skärpta straff för allvarliga våldsbrott, Omställningen av försvaret är en omfattande skärpt sexualbrottslagstiftning och avskaffande reform. Viktiga steg har tagits och regeringen av preskription för vissa allvarliga brott, har löpande vidtagit åtgärder för att underlätta exempelvis mord. Dessutom har regeringen genomförandet. I budgetpropositionen för 2014 genomfört en särskild satsning mot grov föreslogs en förstärkning av förbandsanslaget organiserad brottslighet. om 200 miljoner kronor för 2015, 300 miljoner Arbetet mot våld i nära relationer har kronor 2015, 400 miljoner kronor för 2016 och prioriterats i form av så väl finansiellt stöd som 500 miljoner kronor fr.o.m. 2017 (prop. skärpt lagstiftning, exempelvis har minimi- 2013/14:1 utg.omr. 6, bet. 2013/14:FöU1, rskr. straffet för grov fridskränkning och grov 2013/14:106). Förstärkningen syftar främst till kvinnofridskränkning höjts. Regeringens att rekrytera, utbilda och behålla tidvis tjänstnationella samordnare mot våld i nära relationer görande personal samt till att möjliggöra såväl kommer att slutredovisa sitt uppdrag under ökad kvantitet som kvalitet i övningsverksamsommaren 2014. heten. Regeringen har även genomfört flera åtgärder När det gäller anskaffning och i syfte att minska ungdomsbrottsligheten. Detta vidmakthållande av materiel har åtgärder är fortsatt prioriterat. Krav ställs på berörda vidtagits. Riksdagen har fattat beslut om att gå myndigheter att höja kvaliteten och vidare med det s.k. förmågelyftet av JAS 39 effektiviteten i ärenden där ungdomar är in- Gripen, under förutsättning att detta kan göras blandade. Arbetet med sociala insatsgrupper tillsammans med Schweiz eller annan nation kommer att fortsätta att utvecklas. (prop. 2012/13:1 utg.omr. 6, bet. 2012/13:FöU1, De senaste årens positiva utveckling när det rskr. 2012/13:93). Anskaffningen är av stor gäller brottsuppklaring har mattas av. Det ekonomisk omfattning och anslagen för behövs därför ett förstärkt och kontinuerligt materielanskaffning har därför ökats med arbete med att effektivisera och ytterligare höja 300 miljoner kronor 2013 och 2014 och därefter kvaliteten inom rättsväsendet. Regeringen avser en permanent ökning om 200 miljoner kronor i mot denna bakgrund att återkomma med nivå. åtgärder för att ytterligare förbättra brotts- Mot bakgrund av utvecklingen i Ukraina har bekämpningen och öka tryggheten. Det kan t.ex. Försvarsberedningens tid för redovisning av den handla om att rationalisera samverkan mellan försvarspolitiska rapporten förlängts till den berörda myndigheter och att effektivisera 15 maj 2014. rättskedjan.

Ubåtskapaciteten säkras

2.8 Försvarsmakten Regeringen har i propositionen

Vårändringsbudget för 2014 bedömt att Målet för det militära försvaret är att enskilt och undervattensförmågan utgör ett väsentligt tillsammans med andra, inom och utom landet, säkerhetsintresse och att bibehållandet av försvara Sverige och främja vår säkerhet. kompetensbasen är nödvändig för att uthålligt Riksdagen fattade 2009 beslut om en ny tillförsäkra Försvarsmakten denna förmåga. försvarspolitisk inriktning mot ett användbart Regeringen anför vidare i propositionen att det och tillgängligt insatsförsvar baserat på inte är möjligt att nå avtal om byggnation av ubåt frivillighet. Reformeringen av försvaret från ett typ A26 och halvtidsmodifiering av ubåt typ förrådsställt till ett bemannat och tillgängligt Gotland inom ramen för de pågående försvar med omedelbart gripbara förband är en kontraktsförhandlingarna. För att tillgodose Försvarsmaktens behov har regeringen bedömt

PROP. 2013/14:100

att en ny industriell lösning är nödvändig och att och det är mot de målen som regeringen en konstruktionsöversyn av nästa generations redovisar hur miljöarbetet framskridit. ubåt bör genomföras för att säkerställa svensk ubåtsförmåga. Halvtidsmodifieringen av två ubåtar av Gotlandsklass bedöms vidare alltjämt Klimatutmaningarna måste mötas gemensamt nödvändig för att vidmakthålla Försvarsmaktens förmåga till undervattensstrid och underrättelse- Regeringen har slagit fast att Sverige ska vara ett inhämtning. Halvtidsmodifieringen av dessa föregångsland i arbetet med att begränsa ubåtar kommer därför att fullföljas i enlighet klimatförändringarna. Genom att driva en med riksdagens beslut (prop. 2009/10:99, framsynt och kostnadseffektiv klimatpolitik kan utg.omr. 06, bet. 2009/10:FiU21, rskr. Sverige hålla sig i framkant för den globala 2009/10:348). Slutligen anförs att ubåten omställning som är nödvändig. En utgångspunkt Södermanland livstidsförlängs för att kunna i utformningen av klimatpolitiken är EU:s behållas i drift som en övergångslösning givet de klimatpolitik och framtida internationella nya förutsättningarna (se prop. 2013/14:99). klimatöverenskommelser. Med en kostnadseffektiv klimatpolitik kan maximala utsläppsminskningar åstadkommas till lägsta möjliga kostnad.

2.9 En ambitiös klimat-, miljö- och Regeringens höga ambitioner avspeglas i att energipolitik Sverige med marginal kommer att nå av EU

beslutade åtaganden avseende minskade utsläpp Att möta klimatförändringarna är den viktigaste av växthusgaser och en ökad andel förnybar miljöfrågan. Klimatförändringarna är av global energi till 2020. Genom att uppfylla högt ställda karaktär och möts därför bäst genom målsättningar visar Sverige vägen för andra internationellt samarbete. Det är framför allt länder. detta samarbete som bidrar till en långsiktigt Inför FN:s klimatförhandlingar 2015 hållbar välfärd och tillväxt. Men det är även presenterade Europeiska kommissionen i början viktigt att ekosystemens värden tryggas och att av 2014 ett förslag till ramverk för klimat- och den biologiska mångfalden säkras. Visionen är energipolitiken till 2030 för EU. Bakgrunden till att Sverige 2050 har en hållbar och resurseffektiv förslaget är EU:s målsättning om att unionen energiförsörjning och inga nettoutsläpp av 2050 ska ha minskat utsläppen av växthusgaser växthusgaser i atmosfären. En trygg och stabil med 80–95 procent till 2050 jämfört med 1990. energiförsörjning är en förutsättning för en Regeringen välkomnar kommissionens förslag långsiktigt hållbar välfärd och tillväxt. Det krävs men anser att den totala ambitionsnivån för det därför en balanserad utveckling av energi- nya klimat- och energiramverket behöver höjas. systemet som tillgodoser behovet av hållbar EU behöver befästa sitt ledarskap och agera energi till internationellt konkurrenskraftiga kraftfullt och konstruktivt för att åstadkomma priser. en global klimatöverenskommelse vid klimatkonferensen i Paris 2015. Regeringen ställer sig bakom kommissionens 2.9.1 Globala utmaningar inom klimat- förslag till 40 procents utsläppsminskning inom och miljöpolitiken EU, förutsatt att den bördefördelas mellan medlemsstaterna på ett kostnadseffektivt sätt. Klimatförändringarna är regeringens högst Hur bördefördelningen sker får stor inverkan på prioriterade miljöfråga. Till de viktigaste varje medlemsstats andel av utsläppsområdena för miljöpolitiken hör också minskningen. Därutöver stödjer regeringen bevarandet av biologisk mångfald och havs- och ytterligare 10 procents utsläppsminskning, i vattenmiljöer samt utvecklingen mot en giftfri form av internationella utsläppskrediter, miljö. Utgångspunkten i regeringens miljöarbete förutsatt att andra utvecklade länder tar sin del är det miljömålssystem som riksdagen beslutade av bördan i de internationella förhandlingarna. om 2009. Regeringens arbete syftar till att Utsläppsmålet är överordnat målet för energi uppfylla dessa mål på ett kostnadseffektivt sätt från förnybara energikällor eftersom målet vi vill uppnå är att utsläppen av växthusgaser minskar.

PROP. 2013/14:100

Kommissionens konsekvensanalys visar på att samtidigt som Sveriges ekonomi vuxit med 40 procent minskade utsläpp som fördelas nästan 60 procent. kostnadseffektivt har en liten negativ påverkan Sverige är också det land som har högst andel på EU:s BNP-tillväxt. En bördefördelning där förnybar energi i EU. I och med att Sverige 2012 Sverige får ta på sig en högre andel än vad som nådde 51 procent förnybart i vårt energisystem gäller i ett kostnadseffektivt scenario, kan få är Sverige bland de första, och hittills ett av få, kraftigt negativa effekter på svensk BNP och länder i EU som har nått EU:s 2020-mål för sysselsättning. förnybar energi i förtid. Motsvarande siffra för Regeringen gav 2011 Naturvårdsverket i EU som helhet var 14,1 procent. På samma sätt uppdrag att i samråd med en rad andra är det med andelen förnybart i transportsektorn. myndigheter lämna ett underlag till en svensk År 2012 var 11,8 procent av den energi som färdplan för att uppnå visionen om att Sverige användes i transportsektorn förnybar, vilket inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i också det är högst i EU och högre än det atmosfären till 2050 (dnr M2011/2426/KI). 10 procentsmål som vi satt upp för 2020. Till allt Utifrån denna färdplan gav regeringen detta kommer en hög andel förnybart i Sveriges Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera elproduktion. År 2012 var andelen förnybart i samhällsekonomiska kostnader för minskade elproduktionen hela 60 procent. Det beror bl.a. växthusgasutsläpp för olika utsläppsbanor 2020– på naturliga förutsättningar med god tillgång på 2050 (dnr Fi2013/3106). vattenkraft, men också på elcertifikatsystemet, Regeringen avser tillsätta en utredning som som är ett kostnadseffektivt stödsystem för att ska lämna förslag till en strategi för hur bygga ut den förnybara elproduktionen. Därtill regeringens långsiktiga vision att Sverige 2050 kommer att 38 procent av Sveriges elproduktion inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2012 kom från koldioxidfri kärnkraft. till atmosfären kan uppnås. Sverige är ledande när det gäller att förena god I december 2013 lämnade Utredningen om ekonomisk tillväxt med minskade utsläpp av fossilfri fordonstrafik sitt slutbetänkande (SOU växthusgaser. Genom att visa att det är fullt 2013:84). Betänkandet innehåller förslag och möjligt att förena en ambitiös klimat- och bedömningar om åtgärder för att minska energipolitik med god och hållbar tillväxt kan vägtransporternas utsläpp av koldioxid i enlighet Sverige påverka vår omvärld och agera med med regeringens prioritering om en trovärdighet i internationella förhandlingar såväl fossiloberoende fordonsflotta 2030 och inom EU som globalt. regeringens vision om att Sverige 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Betänkandet remissbehandlas under våren 2014. Strategier för att nå miljökvalitetsmålen Utformningen av fordonsskatten bidrar till att långsiktigt ställa om fordonsflottan till ett För att nå de av riksdagen beslutade minskat beroende av fossila bränslen. miljökvalitetsmålen utarbetar regeringen Regeringen anser därför att koldioxidbeloppet i målövergripande strategier. I mars 2014 fordonsskatten bör höjas och att gränsen för när redovisade regeringen sin strategi för biologisk koldioxidbelopp börjar tas ut bör sänkas. För mångfald och ekosystemtjänster (prop. merparten av fordonsägarna höjs fordonsskatten 2013/14:141). Strategin har betydelse för flera av med mellan 100 och 800 kronor per år. de svenska miljökvalitetsmålen och för EU:s Motsvarande höjning av fordonsskatten bör strategi för biologisk mångfald samt de även ske i det viktbaserade systemet. Ett förslag internationella s.k. Aichimålen. om höjd fordonskatt remitteras i samband med Arbetet för att bevara den biologiska denna proposition. mångfalden fortsätter. Bland annat ska Miljömålsberedningen i juni 2014 slutredovisa sina förslag till uppdrag om dels en hållbar Sverige är ett föregångsland inom klimatområdet markanvändning (dir. 2011:50), dels en sammanhållen och hållbar vattenpolitik (dir. Sverige är ett föregångsland inom klimat- och 2012:95), inklusive förslag till etappmål, energiområdet. Sedan 1990 har Sverige lyckats styrmedel och åtgärder. minska koldioxidutsläppen med 20 procent,

PROP. 2013/14:100

Arbetet för att minska användningen av Under 2013 gav regeringen Energiskadliga kemikalier bedrivs till stor del myndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag internationellt, inte minst inom ramen för EU- att utarbeta underlag till en s.k. kontrollstation förordningen Reach. Som en del i regeringens 2015 (dnr M2013/3203/KI).Energimyndigheten 30 strategi för att nå det svenska miljökvalitetsmålet och Naturvårdsverket ska analysera En giftfri miljö och generationsmålet har en möjligheterna att uppnå klimat- och energimålen särskild utredare utsetts för att analysera behovet till 2020 och kan även lämna förslag till av nya ekonomiska styrmedel på kemikalie- justeringar av befintliga styrmedel. Eventuella området (dir. 2013:127). förslag till justeringar av styrmedel ska utformas I vissa tätorter, bl.a. i Stockholm, överskrids efter samråd med berörda myndigheter. periodvis luftkvalitetsdirektivets högsta tillåtna Samhällsekonomiska och offentligfinansiella dygnsmedelvärde för stora partiklar. Ett flertal konsekvensanalyser ska utarbetas i samråd med åtgärder har vidtagits, men miljökvalitetsnormen Konjunkturinstitutet. har ännu inte uppnåtts. Regeringen har därför På det energipolitiska området innefattar detta tillsatt en utredning med uppdrag att förslag ett bindande mål på EU-nivå för förutsättningslöst ta fram förslag på åtgärder förnybar energi om minst 27 procent till 2030. som varaktigt kan minska de höga partikel- Kommissionen avser att återkomma till frågan halterna i berörda tätorter (dir. 2014:32). om energieffektivisering efter den kommande översynen av energieffektiviseringsdirektivet (2012/27/EU). 2.9.2 En effektiv och hållbar Regeringen stödjer ett mål på minst energiförsörjning 27 procent förnybart inom EU som inte bördefördelas mellan medlemsstater. Eftersom Regeringen driver en långsiktig och ambitiös målet inte bördefördelas blir de nationella energipolitik. Energipolitiken bygger på samma målsättningarna mycket viktiga. Målet ska grundpelare som energisamarbetet inom EU och uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Målet kan syftar till att förena ekologisk hållbarhet, komma att ses över i ljuset av framtida kostnadskonkurrenskraft och en trygg och stabil och teknikutveckling. Syftet med förnybarhetsenergiförsörjning. Energipolitiken ska skapa målet är att fasa ut fossila bränslen. villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med liten negativ inverkan på En politik för ökad energieffektivitet och hälsa, miljö och klimat. förnybara energikällor

Energieffektiviseringsdirektivet, som antogs av Den övergripande inriktningen på politiken rådet i oktober 2012, innehåller bestämmelser och krav som bidrar till uppfyllelse av EU:s mål De energipolitiska målen inbegriper att andelen om en effektivare energianvändning. Regeringen förnybar energi i Sverige 2020 bör vara minst har under mars 2014 överlämnat en proposition 50 procent av den totala energianvändningen. till riksdagen (prop. 2013/14:174) med förslag Andelen förnybar energi i transportsektorn bör till hur energieffektiviseringsdirektivet ska samma år vara minst 10 procent. Ett ytterligare genomföras i svensk lagstiftning. mål är att energianvändningen bör effektiviseras. För att öka andelen förnybar el och stärka Målet uttrycks som ett sektorsövergripande mål konsumenternas ställning på elmarknaden har om en minskad energiintensitet med 20 procent regeringen i mars 2014 överlämnat en mellan 2008 och 2020. proposition till riksdagen med förslag om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (prop. 2013/14:151). Skattereduktionen kan som mest uppgå till 18 000 kronor per år. Förslaget utgör ett sådant 30 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den statligt stöd som måste anmälas och godkännas 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och av kommissionen innan det kan genomföras. begränsning av kemikalier (Reach).

PROP. 2013/14:100

Det innebär att de nya bestämmelserna kan träda banker i andra länder. Det beror delvis på att de i kraft tidigast den 1 juli 2014. fyra stora bankkoncernerna har stor verksamhet i utlandet. Sammantaget innebär detta att eventuella problem i bankerna riskerar att bli en börda för

2.10 Finansiell stabilitet är en svenska skattebetalare. Det är därför viktigt att förutsättning för god ekonomisk bankerna har tillräckligt med eget kapital för att utveckling kunna hantera dessa problem.

Ett vanligt mått som används för att studera Finansiella kriser får i regel stora negativa en banks kapitalstyrka är den s.k. kärnprimärkonsekvenser för samhällsekonomin och de kapitalrelationen, dvs. relationen mellan eget offentliga finanserna. Utöver det produktions- kapital och riskvägda tillgångar. De svenska 31 bortfall, som normalt inträffar i samband med storbankerna har haft en kraftigt stigande finansiella kriser, kan dessa kriser även leda till kärnprimärkapitalrelation de senaste åren. att produktion och sysselsättning blir betydligt Utvecklingen är i första hand driven av lägre under långa perioder. Finans- och förändrade tillgångar eller ändrad riskviktning skuldkrisen har visat att det behövs en politik för och inte en följd av att bankerna har ökat sitt att motverka att finansiella obalanser uppstår. eget kapital. Jämförs i stället de svenska Finansiell stabilitetspolitik ska inriktas på storbankernas egna kapital i förhållande till deras problem före, under och efter en finanskris. Det totala tillgångar framstår de inte längre som lika överordnade målet för den finansiella starka. Dessa faktorer kan i förlängningen skapa stabilitetspolitiken är att motverka finansiella finansiella obalanser om något oförutsett obalanser. Samtidigt ska effekterna på den inträffar. ekonomiska utvecklingen av de åtgärder som vidtas i syfte att stabilisera kreditmarknaden beaktas, på såväl kort som lång sikt. Centrala reformer för att motverka finansiella

obalanser

2.10.1 Förhindra att finansiella obalanser För att motverka att finansiella obalanser uppstår vid de finansiella instituten uppstår har regeringen tillsammans med sina myndigheter vidtagit flera åtgärder. Det handlar De svenska bankerna har god lönsamhet och är bl.a. om kraftigt förstärkt tillsyn av den relativt välkapitaliserade. Bankernas tillgång till finansiella sektorn, markant högre kapital- och marknadsfinansiering och likvida medel är också likviditetskrav på banker och andra kreditföretag förnärvarande tillfredställande. Men även om det samt bättre möjligheter för staten att agera om går bra för de svenska bankerna finns det ett dessa företag hotar den finansiella stabiliteten. antal faktorer i det svenska banksystemet som Som ett led i arbetet med att öka bankernas riskerar påverka den finansiella stabiliteten kärnprimärkapital har Finansinspektionen negativt. beslutat att höja riskviktsgolvet för bolån till 15 procent, och aviserat att golvet kommer att höjas till 25 procent under 2014, givet att det Finansiella obalanser hos de finansiella instituten kommande EU-regelverket tillåter detta. Utredningen om nya kapitaltäckningsregler Det svenska banksystemet är relativt beroende presenterade sitt slutbetänkande Förstärkta av marknadsfinansiering och en stor del av denna kapitaltäckningsregler (SOU 2013:65) i finansiering sker dessutom i utländsk valuta. Det är en finansieringskälla som är mindre stabil än exempelvis traditionell inlåning och något som utgör en förhöjd risk. Vidare har Sverige ett, internationellt sett, mycket stort och 31 De riskvägda tillgångarna beräknas genom att samtliga tillgångar koncentrerat banksystem i förhållande till multipliceras med riskvikter. Riskvikten bestäms utifrån hur troligt det är storleken på svensk ekonomi. De svenska att låntagaren inte kan fullgöra sina låneåtaganden. Hög riskvikt innebär bankerna är dessutom sammanflätade med större risk än en låg riskvikt.

PROP. 2013/14:100

september 2013. Betänkandet har remiss- kreditsamhället? (SOU 2013:65) i november behandlats. Syftet med förslagen i utredningens 2013. En av utredningens slutsatser var att 32 betänkande är att öka bankernas kapital- genomsnittsdata inte nödvändigtvis säger täckningsgrad och se till att bankerna skaffar sig mycket om hushållens betalningsförmåga eller mer förlustabsorberande eget kapital, s.k. hur många hushåll som verkligen är kärnprimärkapital. Regeringen avser att inom överskuldsatta. De stora lånen tas nämligen kort besluta om en proposition baserad på oftast ut av grupper som kan förväntas ha bättre utredningens betänkande. förutsättningar att klara av stora lån, som t.ex. höginkomsttagare med stora finansiella tillgångar. 2.10.2 Förhindra att finansiella obalanser Regeringen redovisade i 2013 års ekonomiska uppstår hos hushållen vårproposition en analys av riskerna med hushållens skuldsättning (prop. 2012/13:100). I Utlåningen till hushåll ökar alltjämt, medan propositionen konstateras bl.a. att flera utlåningen till svenska företag är mer dämpad. makroekonomiska förändringar kan förklara Företag och hushåll bedöms för närvarande ha uppgången i den samlade skuldkvoten under de god betalningsförmåga och goda förutsättningar senaste decennierna. Samtidigt kan en hög att klara räntebetalningar och amorterings- skuldsättning öka hushållens sårbarhet för bl.a. utgifter. Den svenska bostads-marknaden har räntehöjningar, inkomstbortfall och prisuppvisat en kraftig uppgång sedan 1996. Det har nedgångar på bostäder. Vid ett prisfall kan inneburit att tillgångarna har ökat, från 300 till hushållen tvingas amortera sina lån i snabb takt, nästan 600 procent av den disponibla inkomsten. vilket kan minska deras konsumtion och därmed Samtidigt som priserna har stigit har hushållens den ekonomiska tillväxten. skulder i förhållande till disponibla inkomster ökat från ca 90 till ca 175 procent (se diagram 2.14). En politik för minskad sårbarhet hos hushållen

Diagram 2.14 Hushållens skuldkvot 1995–2013

För att motverka att en sådan situation uppstår Procent har Finansinspektionen infört ett bolånetak. På 200 nationell basis har Svenska bankföreningen i 180 dialog med Finansinspektionen kompletterat 160 bolånetaket med att rekommendera bankerna att 140 lån över 75 procents belåningsgrad ska amorteras 120 ned under en period på 10–15 år. 100 Bankföreningen har också uttryckt att de ska 80 vidga sin nuvarande amorterings- 60 rekommendation till att omfatta alla bolån med 40 en belåningsgrad över 70 procent samt att alla 20 nya bolånekunder ska få en individuell 0 amorteringsplan från bankerna. Av betydelse i 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 sammanhanget är också regeringens politik för att förbättra förutsättningarna för ökat byggande Källa: Statistiska centralbyrån. samt ett effektivare utnyttjande av det befintliga Utredningen om överskuldsättning presenterade bostadsbeståndet. Finansinspektionen har också sitt slutbetänkande Överskuldsättning i fått ett uppdrag från regeringen att skapa ökad transparens om bolåneräntan. Därutöver har en proposition lämnats till riksdagen med förslag till beräkning av ränteskillnadsersättning vid 32 I betänkandet föreslås de lagändringar som behövs för att anpassa förtida lösen av bundna bolån (prop. gällande svensk rätt till de krav som följer av Europaparlamentets och 2013/14:44). Regeringen har dessutom lämnat rådets direktiv 2013/36/EU om tillsynskrav för kreditinstitut och en proposition till riksdagen om bl.a. värdepappersföretag och Europaparlamentets och rådets förordning tillståndsplikt för företag som lånar ut eller 575/2013/EU om tillsyn för kreditinstitut och värdepappersföretag. förmedlar lån på mindre belopp med kort löptid

PROP. 2013/14:100

(prop. 2013/14:107). En utredning kommer om information och transparens i frågor som rör inom kort att tillsättas för att föreslå hur EU- bl.a. flytträtt av pensionskapital. direktivet om bostadslåneavtal ska implementeras i svensk lagstiftning. Regeringen följer fortsatt noga utvecklingen av hushållens skuldsättning och har beredskap att vidta ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle öka på ett sätt som förstärker riskerna för obalanser i ekonomin. Även om hushållen är känsligare för förändringar i bostadspriser än för prisförändringar på sina finansiella tillgångar, utgör tillgångarna en buffert för hushållen. Det är därför av särskild vikt att skapa förutsättningar för hushåll att göra informerade och välgrundade val för sina finansiella portföljer och balansräkningar. Regeringen har därför aktivt arbetat med att stärka hushållens ställning på fondmarknaden, främst genom att öka den finansiella förmågan och förståelsen för finansiella tjänster och produkter, men även genom regleringen av aktörer på marknaden och produkterna. Regeringens ambition är att förbättra jämförbarheten mellan olika finansiella produkter och att öka den finansiella kunskapen hos hushållen. Finansinspektionen har därför fått särskilda resurser för arbetet med finansiell utbildning och information om de finansiella produkter som marknaden erbjuder. I syfte att minska hushållens sårbarhet har Konsumentverket från den 1 april 2014 rätt att ta ut sanktionsavgifter från snabblåneföretag som inte gör ordentliga kreditprövningar. Regeringen avser också att ta fram en strategi för att motverka överskuldsättning. Regeringen planerar även inrätta en konsumentupplysningstjänst på nationell nivå , som bl.a. ska kunna ge oberoende konsumentstöd kring finansiella tjänster, företag och pensioner. Regeringen arbetar också aktivt i EUförhandlingar om bl.a. krav på fondfaktablad och andra informationskrav. Ett sätt att förstärka hushållens balansräkningar på längre sikt är att förmå hushållen att fatta välgrundade beslut om placeringen av sin premiepension. En proposition har därför lämnats till riksdagen med förslag till krav på skriftlig bekräftelse vid telefonförsäljning på premiepensionsområdet (prop. 2013/14:71). Det arbetet fortsätter med en särskild utredning om övriga finansiella tjänster och produkter (dir. 2014:11), jämte utredningen om konsumentskydd vid telefonförsäljning (dir. 2013:15). Regeringen går nu vidare med ett utökat samarbete med branschen

PROP. 2013/14:100

Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2015

De senaste åren har en särskild promemoria med ett antal skatteförslag remitterats i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen. Remitteringen har gjorts för att det ska vara möjligt att i kommande budgetproposition göra en samlad bedömning av skatteförslag med budgeteffekter. Det handlar bl.a. om att skapa ett tidsmässigt utrymme för en lagrådsgranskning av förslagen, i de fall en sådan granskning anses nödvändig. I denna proposition presenteras ett antal reformer inom framför allt utbildningsväsendet. För att finansiera dessa reformer avser regeringen att i budgetpropositionen för 2015 föreslå ett antal skattehöjningar. Skatteförslagen avses beredas genom en remiss av en promemoria som har tagits fram inom Regeringskansliet. Promemorian presenteras i samband med att denna proposition överlämnas till riksdagen. I promemorian föreslås: - en begränsning av avdraget för privat pensionssparande från 12 000 kronor till 2 400 kronor per år, - höjda punktskatter på alkohol; med 9 procent på öl och vin, och med 1 procent på sprit, - höjda punktskatter på tobak; med 4 procent på cigaretter, röktobak, cigarrer, cigariller och tuggtobak och med 22 procent på snus, - en höjd fordonsskatt för lätta fordon genom att koldioxidbeloppet höjs och att gränsen för när koldioxidbelopp börjar tas ut sänks, - en slopad gruppregistrering till mervärdesskatt för företag inom den finansiella sektorn och i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden.

Utöver dessa finansieringsförslag innehåller promemorian även ett förslag inom mervärdesskatteområdet om en höjd beloppsgräns från 2 000 kronor till 4 000 kronor för att få använda förenklad faktura. Åtgärden är av förenklingskaraktär.

3 Den makroekonomiska utvecklingen

PROP. 2013/14:100

3 Den makroekonomiska utvecklingen

Sammanfattning I detta avsnitt redovisas prognosen för den ekonomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden fram t.o.m. 2018. För att belysa den 33 – Den konjunkturåterhämtning som inleddes osäkerhet som omgärdar prognosen redovisas i de avancerade ekonomierna 2013 bedöms tre alternativa scenarier för den ekonomiska fortsätta 2014 och 2015. En expansiv utvecklingen. penningpolitik och minskade finans- Den ekonomiska vårpropositionens syfte är politiska åtstramningar förväntas bidra till att ange politikens inriktning inför en förhållandevis hög tillväxt. budgetpropositionen för 2015. Tyngdpunkten i framställningen har därför lagts på prognosen – Tillväxten i svensk ekonomi var måttlig fram t.o.m. 2015. Utvecklingen 2016–2018 2013, men steg något jämfört med 2012. redovisas i ett separat delavsnitt. Avsnittet BNP-tillväxten bedöms öka ytterligare avslutas med en beskrivning av hur prognosen 2014 och 2015, till följd av en starkare har reviderats jämfört med den bedömning som utveckling i omvärlden och en ökad gjordes i budgetpropositionen för 2014. tillförsikt hos svenska företag och hushåll. I avsnittet återfinns jämförelser med andra – Den högre BNP-tillväxten förväntas leda bedömares prognoser av variablerna BNP, till att sysselsättningen ökar i en något arbetslöshet, inflation och BNP-gap. Genom att högre takt än arbetskraften 2014 och 2015. redovisa jämförelser med andra bedömare, och Arbetslösheten minskar gradvis. motivera större avvikelser, avser regeringen – Löneökningarna blir återhållna 2014 och tydliggöra de bedömningar som görs. inflationen låg. Penningpolitiken antas vara fortsatt expansiv. – Det låga resursutnyttjandet skapar tillsammans med en internationell återhämtning förutsättningar för en förhållandevis hög BNP-tillväxt 2016–2018. Bidraget från hushållens konsumtion till BNP-tillväxten väntas bli högt i förhållande till tidigare återhämtningar. – Det råder stor osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen. Riskerna för en svagare utveckling bedöms överväga, även om riskerna för en sämre utveckling har 33 I arbetet med denna prognos har information som fanns tillgänglig minskat jämfört med prognosen i fram t.o.m. den 9 mars 2014 beaktats. Prognosen är baserad på nu budgetpropositionen för 2014. gällande regler. I bilaga 1 redovisas prognosens siffermässiga innehåll i detalj.

PROP. 2013/14:100

3.1 Internationell konjunktur- politisk oro i bl.a. Turkiet medfört förnyad oro utveckling på de finansiella marknaderna. Den finansiella

oron har tagit sig uttryck i stora värdefall på Tilltagande global aktivitet men viss oro på de aktiebörser och för valutor i många framväxande finansiella marknaderna ekonomier. Även den upptrappade konflikten mellan Ukraina och Ryssland har resulterat i en Aktiviteten i världsekonomin tilltog andra ökad oro på de finansiella marknaderna, framför halvåret 2013 (se diagram 3.1), en uppgång som allt i dessa och i näraliggande länder. I flertalet drevs av en allt starkare utveckling i många avancerade ekonomier har dock utvecklingen på avancerade ekonomier. En relativt stark de finansiella marknaderna varit mindre 34 ekonomisk utveckling ser ut att även prägla turbulent. I bl.a. USA, Tyskland och Sverige har inledningen av 2014. Detta stöds bl.a. av dock statsobligationsräntor fallit något under indikatorer på tillförsikten bland företag och inledningen av 2014, sannolikt en följd av hushåll, som befinner sig på förhållandevis höga osäkerheten kring eventuella spridningseffekter nivåer (se diagram 3.2). Även benägenheten att från problemen i de framväxande ekonomierna. ta risker på de finansiella marknaderna ökade

Diagram 3.2 Förtroendeindikatorer för valda länder 2006–

2013 och under inledningen av 2014. En central

2014

drivkraft var den mycket expansiva penning- Index politiken i flera av de stora avancerade ekono- 3 mierna. 2

Diagram 3.1 Världshandel och produktion 2006–2014

Årlig procentuell förändring 1 25 0 20 15 -1 10 -2 Euroområdet, inköpschefsindex 5 Japan, ekonomiskt sentiment 0 -3 USA, inköpschefsindex -5 -4 -10 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Anm.: Serierna är säsongrensade och normaliserade så att medelvärdet är 0 och -15 Industriproduktion, världen standardavvikelsen är 1. Data för euroområdet och USA avser tillverkningsindustrin. -20 Källor: Markit, Institute for Supply and Management och Sentix. Världshandel -25 De avancerade ekonomierna förväntas även 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Källa: CPB, Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis. fortsättningsvis driva aktiviteten i världsekonomin, som förväntas växa i en högre takt I de framväxande ekonomierna har utvecklingen 2014 och 2015 jämfört med 2013. BNPöverlag varit svag det senaste året. tillväxten bland flertalet av Sveriges Inköpschefsindex i Kina har fallit tillbaka, vilket handelspartners ökar därmed under de är ett tecken på att ekonomin bromsar in. Detta kommande åren (se tabell 3.1). I de framväxande har i kombination med en allt tydligare ekonomierna förväntas också en uppgång i återhämtning i de avancerade ekonomierna och tillväxten 2014 och 2015, jämfört med 2013. Till detta bidrar en uppgång i exporttillväxten, som ett led i de avancerade ekonomiernas återhämtning. Den internationella prognosen baseras på att 34 Med avancerade ekonomier avses de som ingår i Internationella valutafondens (IMF:s) definition Advanced economies (se WEO en expansiv penningpolitik fortsätter att stödja October 2013, Appendix 3.1, Economy Groups). De länder som inte den ekonomiska återhämtningen under 2014 och definieras som Advanced economies betecknas av IMF som Emerging 2015. Marknadsräntorna i USA och euro– markets and developing economies. I det följande används termen området antas gradvis fortsätta stiga. Räntenivån framväxande ekonomier som en översättning av detta begrepp. väntas vara förenlig med en återhämtning och är

PROP. 2013/14:100

därmed inte alltför åtstramande. Vidare antas och fallande, bl.a. som ett resultat av det låga

marknadsoron i de framväxande ekonomierna, resursutnyttjandet.

inklusive Ukraina och Ryssland, få begränsade Under inledningen av 2014 syns tydliga

negativa realekonomiska effekter på tecken på en fortsatt bred uppgång i den

världsekonomin som helhet. ekonomiska aktiviteten. BNP-tillväxten i euro-

området förväntas därmed stiga, och tillväxten

Tabell 3.1 Internationell konjunkturutveckling

2014 och 2015 blir högre jämfört med 2013 (se

tabell 3.1). De finanspolitiska åtstramningarna Utfall t.o.m. 2013, prognos för 2014 och 2015 Procentuell förändring om annat ej anges minskar av allt att döma i omfattning och den Genomsnitt 1994–2013 1 2013 2014 2015 Europeiska centralbanken (ECB) förväntas

behålla styrräntan på en låg nivå. Allt eftersom BNP återhämtningen fortskrider stiger även Euroområdet 1,4 -0,4 1,1 1,6 inflationen. Bedömningen är dock att inflationen USA 2,6 1,9 2,9 3,2 blir lägre än ECB:s inflationsmål även 2015 (se

Storbritannien 2,4 1,9 2,6 2,2 tabell 3.1).

2 Utvecklingen för de enskilda länderna inom Norge 3,0 2,0 2,1 2,4

Japan 0,9 1,6 1,5 1,2 valutaunionen ser ut att bli olikartad. Den tyska

Kina 9,8 7,6 7,5 7,4 ekonomin fortsätter att utvecklas förhållandevis

starkt 2014 och 2015. För flertalet ekonomier 3 Världen (PPP) 3,6 3,0 3,7 3,9 Omvärlden (KIX) 4 1,9 1,3 2,4 2,8 som har svaga offentliga finanser och behov av

Världsmarknadsefterfrågan 5,9 1,4 5,3 6,0 skuldminskning i den privata sektorn ser dock

BNP-tillväxten ut att bli dämpad även Inflation fortsättningsvis. En fortsatt hög arbetslöshet Euroområdet 2,0 1,4 1,0 1,3 medverkar till att tillväxten i konsumtionen blir USA 2,4 1,5 1,7 2,0 låg, trots den expansiva penningpolitiken. Därtill

Finansiella variabler bidrar det ansträngda banksystemet i delar av

euroområdet till en låg kredittillväxt 2014 och i 5,6 Refiränta 0,25 0,25 0,50 viss mån även 2015. Detta håller tillbaka 5,7 Fed funds 0,25 0,25 1,00 investeringsutvecklingen. 5 EUR/USD 1,38 1,28 1,28

5,8 Brentolja 111 103 102

1 I avsnittets tabeller redovisas genomsnittliga värden för flertalet variabler från

Högre tillväxt i USA

1994. Perioden är vald med utgångspunkt i tillgänglighet på data från de svenska nationalräkenskaperna. För euroområdet och KIX-viktad BNP beräknas genomsnittet från 1996 p.g.a ytterligare begränsningar i datatillgång. 2 BNP för Norges fastland. 3 BNP-prognoser sammanviktade med köpkraftsjusterade BNP-vikter i världen Stark export och en tillfällig lageruppbyggnad

enligt IMF. 4 bidrog till en hög tillväxt i USA under slutet av BNP-prognoser sammanviktade med KIX-vikter, ett mått på hur stor del av svensk utrikeshandel som går till och från olika länder. 2013. Finanspolitiska åtstramningar dämpade

5 dock tillväxten under året vilket bidrog till att Värde vid respektive års slut. 6 Europeiska centralbankens styrränta i procent. tillväxten för helåret 2013 ändå blev måttlig (se 7 USA:s styrränta i procent. 8 US dollar per fat. Källor: Eurostat, Bureau of Economic Analysis, Internationella valutafonden, tabell 3.1). Arbetslösheten fortsatte att falla

tillbaka. Till den lägre arbetslösheten bidrog, Reuters EcoWin och egna beräkningar. utöver en stigande sysselsättning, även en svag

utveckling av arbetskraften. Den amerikanska

Olikartad utveckling i euroområdet

centralbanken har, i ljuset av bättre ekonomiska

utsikter, sedan januari 2014 börjat trappa ned Efter sex kvartal med recession växte BNP i sina obligationsköp. euroområdet de tre sista kvartalen 2013. Tysk Den amerikanska ekonomin präglades under ekonomi har varit den drivande kraften bakom 2013 av en betydande osäkerhet om den den starkare utvecklingen, men även i länder där finanspolitiska inriktningen. Läget förvärrades i BNP fallit kraftigt sedan 2008, t.ex. Spanien och oktober då kongressen hade mycket svårt att Portugal, var tillväxten positiv de två sista komma överens om en budget, vilket resulterade kvartalen 2013. Dock är resursutnyttjandet i i tre veckors nedstängning av delar av den euroområdet som helhet fortsatt lågt och federala statens verksamhet. Uppskjutna beslut arbetslösheten är alltjämt hög. Inflationen är låg om en höjning av skuldtaket ledde till farhågor

PROP. 2013/14:100

om en amerikansk betalningsinställelse. Under Mervärdesskattehöjningar dämpar tillväxten i inledningen av 2014 har dock en budget antagits Japan och skuldtaket har höjts på nytt. Dessa framsteg har skapat ett stabilare politiskt och ekonomiskt Efter två år med en förhållandevis svag läge i USA. utveckling ökade BNP-tillväxten i Japan 2013. Budgetöverenskommelsen i USA innebär att Finans- och penningpolitiska stimulanser har de finanspolitiska åtstramningarna blir mindre varit centrala drivkrafter bakom denna uppgång. framöver. Stigande bostadspriser, en relativt hög Till följd av detta har inhemsk efterfrågan sysselsättningstillväxt och stigande löner bedöms utvecklats starkt. Exportutvecklingen har dock skapa utrymme för ökad tillväxt i den privata varit förhållandevis svag, vilket har bidragit till konsumtionen. Kreditvillkoren för små och att bytesbalansunderskottet ökat ytterligare. medelstora företag har kontinuerligt förbättrats Den stora och stigande statsskulden har lett och penningpolitiken fortsätter att vara expansiv, till beslut om finanspolitiska åtstramningar. om än i något mindre utsträckning. Samman- Höjd mervärdesskatt 2014 och 2015 förväntas taget blir BNP-tillväxten förhållandevis hög dämpa den ekonomiska aktiviteten och tillväxten 2014 och 2015 (se tabell 3.1). blir lägre jämfört med 2013. En fortsatt expansiv Det låga resursutnyttjandet bidrar till en låg penningpolitik stimulerar inhemsk efterfrågan. inflation, som dock förväntas stiga något 2014 Den expansiva penningpolitiken bidrar även till och 2015 allteftersom återhämtningen i eko- att yenen fortsättningsvis blir svag, vilket nomin fortsätter. Den amerikanska central- medverkar till en ökad exporttillväxt. En fortsatt banken höjer styrräntan 2015 som svar på den förhållandevis hög aktivitet i japansk ekonomi stigande inflationen och ett allt bättre läge på förväntas sammantaget medföra att den arbetsmarknaden. underliggande inflationen gradvis stiger mot inflationsmålet på 2 procent.

Hög tillväxt i Storbritannien Svag investeringsutveckling i Kina

BNP-tillväxten i Storbritannien var hög det andra halvåret 2013. Uppgången drevs av en Efter en svag inledning 2013 återhämtade sig stark ökning i inhemsk efterfrågan, till del ett tillväxten i Kina något det andra halvåret. Under resultat av en hög kredittillväxt. Exporten och inledningen av 2014 har det dock funnits tecken investeringarna har dock utvecklats svagare. på att den kinesiska ekonomin åter bromsar in. Återhämtningen fortsätter 2014 och 2015. Investeringsutvecklingen ser ut att försvagas de Den internationella konjunkturuppgången och kommande åren då regeringens reformer för att ett förhållandevis svagt pund bedöms bidra till minska kredittillväxten förväntas få effekt. Detta en starkare exportutveckling. Även privat är ett led i den kinesiska regeringens program för konsumtion förväntas bidra till tillväxten, bl.a. en omställning mot en tillväxt som i mindre grad till följd av stigande bostadspriser som ökar är driven av investeringar. BNP-tillväxten hushållens förmögenhet. En fortsatt expansiv förväntas sammantaget falla tillbaka något 2014 penningpolitik stödjer återhämtningen. och 2015 jämfört med 2013 (se tabell 3.1).

Tecken på svagare utveckling i Norge

I Norge pekar fallande konsumentförtroende och en svagare bostadsmarknad på en försvagad ekonomisk utveckling framöver. Mot bakgrund av bostadsmarknadens utveckling väntas hushållen iaktta en viss försiktighet. En fortsatt svag norsk krona stödjer dock exporten och BNPtillväxten stiger något framöver (se tabell 3.1).

PROP. 2013/14:100

3.2 Svensk konjunkturutveckling

Diagram 3.4 Bidrag till BNP-tillväxten 2012–2015

Procentenheter respektive procentuell förändring

3.2.1 BNP

4

3

Gradvis högre tillväxt i svensk ekonomi

2 Den svaga utvecklingen i omvärlden medförde

att tillväxten i svensk ekonomi blev låg 2012 och 1 under inledningen av 2013. Andra halvåret 2013 0 steg dock aktiviteten, i takt med en starkare Offentlig konsumtion utveckling i omvärlden. Sammantaget blev BNP- -1 Hushållens konsumtion

tillväxten måttlig för helåret 2013 (se tabell 3.2 Lager

och diagram 3.3). Investeringar -2 Nettoexport BNP Diagram 3.3 BNP-tillväxt 2000–2015 -3 12 13 14 15 Procentuell förändring Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 8

Diagram 3.5 Förtroendeindikatorer 2007–2014

6 Index 3 4

2 2

0 1

-2 0

-4 -1 -6 Barometerindikatorn 00 02 04 06 08 10 12 14 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. -2 Inköpschefsindex, totalt

Konsumentförtroende (CCI) Privat och offentlig konsumtion stod för de -3

största bidragen till tillväxten, men även 07 08 09 10 11 12 13 14 Anm.: Säsongrensade månadsvärden. Serierna är normaliserade så att medelvärdet är 0 lagerinvesteringar bidrog positivt (se diagram och standardavvikelsen är 1. Inköpschefsindex totalt är en sammanvägning av

3.4). Utrikeshandeln utvecklades svagt 2013, då tillverkningsindustrin och tjänstesektorn, baserat på förädlingsvärdet. Källor: Konjunkturinstitutet och Swedbank. både exporten och importen minskade.

Nettoexportens bidrag till BNP-tillväxten var

dock positivt, eftersom importen minskade mer

Hushållens konsumtion driver tillväxten 2014

än exporten. Därtill minskade de totala fasta

bruttoinvesteringarna, även om bostads- Hushållens konsumtion växte 2013 i en något investeringarna växte. lägre takt än genomsnittet de senaste 20 åren (se BNP-tillväxten bedöms öka ytterligare 2014 tabell 3.2). Hushållens disponibla inkomster och 2015, till följd av en starkare utveckling i växte snabbare än konsumtionen, vilket innebar omvärlden och en ökad tillförsikt hos svenska att sparandet ökade. Indikatorer på hushållens företag och hushåll. förtroende har stigit det senaste året och ligger Den högre BNP-tillväxten medför att under inledningen av 2014 kring sitt medelvärde resursutnyttjandet stiger. Resursutnyttjandet är (se diagram 3.5). Detta tyder på att tillväxten i dock av allt att döma lågt i nuläget och hushållens konsumtion kommer att öka under lågkonjunkturen i svensk ekonomi bedöms 2014 jämfört med 2013. därmed bestå de närmaste två åren (se tabell 3.2).

PROP. 2013/14:100

Tabell 3.2 BNP och dess komponenter 2012–2015 Investeringstillväxten stiger

Utfall t.o.m. 2013, prognos för 2014 och 2015 Procentuell förändring om annat ej anges De fasta bruttoinvesteringarna minskade 2013

Mdkr Genomsnitt (se tabell 3.2). Bostadsinvesteringarna 35 2012 1994–2013 2013 2014 2015 utvecklades dock starkt och dämpade nedgången Hushållens konsumtion 1718 2,3 2,0 2,6 3,7 (se tabell 9 i bilaga 1). Även investeringar i

Offentlig konsumtion 956 0,9 2,0 1,0 0,6 energisektorn steg kraftigt mot slutet av året.

Fasta Industriinvesteringarna fortsatte däremot att

bruttoinvesteringar 674 4,1 -1,3 4,7 7,4 utvecklas ojämnt och för helåret 2013 skedde en

Lagerinvesteringar 1 0,1 0,2 0,1 -0,1 tydlig nedgång. Nivåerna för såväl bostads- som

Export 1722 5,7 -0,9 3,5 5,5 industriinvesteringar är fortfarande låga jämfört

Import 1516 5,1 -1,2 3,4 6,3 med nivåerna före finanskrisens utbrott 2008.

1 Indikatorer på bostadsbyggandet tyder på en Nettoexport 0,5 0,1 0,2 0,0 fortsatt återhämtning i bostadsinvesteringarna BNP 3550 2,6 1,5 2,7 3,3 2014. I takt med att exporttillväxten bedöms öka BNP, 2014 förväntas även produktionskapaciteten kalenderkorrigerad 3555 2,7 1,5 2,8 3,0 utökas och industriinvesteringarna ta fart. Även Potentiell BNP, kalenderkorrigerad 2 3639 2,4 2,2 2,3 2,0 ett stigande kapacitetsutnyttjande inom

BNP-gap 3 -1,9 -2,9 -2,4 -1,5 industrin talar för en sådan utveckling (se

Anm.: Fasta priser, referensår 2012. diagram 3.15).

Sammantaget kommer de totala 1 Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter. 2 Till marknadspris. Potentiell BNP är den nivå på produktionen som skulle uppnås vid normalt resursutnyttjande av de tillgängliga produktionsfaktorerna investeringarna öka något snabbare 2014 än

arbete och kapital. 3 BNP-gapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av genomsnittet de senaste 20 åren.

potentiell BNP. Investeringsbehovet väntas vara fortsatt större Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. än normalt även 2015 och investeringstillväxten

förväntas tillta ytterligare. Regeringens politik bidrar till en stark utveckling

av hushållens disponibla inkomster 2014. Detta

motverkas delvis av genomförda

Fortsatt ökning av statlig och kommunal

kommunalskattehöjningar 2014. Därtill har

konsumtion 2014

hushållens förmögenhetsutveckling varit

gynnsam 2013 och under inledningen av 2014 till De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med följd av stigande aktie- och bostadspriser. 2,0 procent 2013, vilket är en betydligt högre Penningpolitiken antas vara expansiv även 2014 tillväxt än genomsnittet för de senaste 20 åren vilket bidrar till att stimulera konsumtionen. (se tabell 3.2). Framför allt var det den statliga Konsumtionstillväxten förväntas sammantaget konsumtionen som ökade snabbt, vilket delvis stiga 2014 jämfört med 2013. Konsumtionen förklaras av tillfälligt höga utgifter för militär kommer dock att växa långsammare än de förbrukningsmateriel samt ökade utgifter för disponibla inkomsterna, vilket är liktydigt med flyktingmottagande. Även den kommunala att sparkvoten stiger (se diagram 3.24). konsumtionen utvecklades jämförelsevis starkt Bedömningen är därför att hushållen även 2014 2013. Ett ökat antal elever i grundskolan bidrog förväntas vara återhållsamma då de fattar sina till utvecklingen. Dessutom fick kommunkonsumtionsbeslut. En bidragande orsak till det sektorn tillfälliga återbetalningar av är att arbetslösheten fortfarande ligger på en hög pensionspremier från AFA Försäkring. Dessa nivå. kan ha bidragit till att kommuner och landstings Läget på arbetsmarknaden förväntas fortsätta

att förbättras 2015 och allt fler blir sysselsatta.

Därtill antas att penningpolitiken även 2015 är

fortsatt expansiv och att den internationella

konjunkturuppgången fortsätter. Konsumtionen

bedöms därför stiga i en högre takt 2015 jämfört 35 Fasta bruttoinvesteringar är materiella eller immateriella tillgångar som med 2014. används i produktionsprocessen i över ett år. Bruttobegreppet syftar på

att kapitalförslitningen inte är borträknad.

PROP. 2013/14:100

inköp av material och tjänster var tillfälligt höga Lager bidrar positivt till tillväxten 2014 2013. Den offentliga konsumtionen väntas öka med Industriföretagen minskade sina lager av 1,0 procent 2014 (se tabell 3.2). Det är främst insatsvaror 2013. En orsak till detta var troligen statens konsumtion som fortsätter att öka en ökad osäkerhet om efterfrågeläget. Industrin förhållandevis snabbt. Till det bidrar bl.a. ökade minskade även sina lager av varor i arbete och utgifter inom områdena utbildning, migration, färdigvaror under delar av året, men sista försvar och rättsväsende. kvartalet 2013 ökade i stället dessa markant och Kommunerna möter i nuläget stora bidrog kraftigt till BNP-tillväxten. Inom handeln demografiska förändringar. Det blir allt fler barn skedde en lageravveckling under hela 2013, vilket i förskole- och grundskoleålder, medan antalet sannolikt också kan härledas till det osäkra barn i gymnasieålder minskar. Även trycket på efterfrågeläget. Det totala lagerbidraget till BNPäldreomsorgen ökar framöver med allt fler tillväxten 2013 var positivt, vilket till stor del personer i åldrarna 80 år och äldre, som har beror på att skogslagren ökade. relativt stora vårdbehov. De senaste åren har Både industrin och handeln väntas öka sina dock konsumtionen av äldreomsorg inte ökat i lager 2014, delvis till följd av förväntan om högre takt med antalet äldre. Det beror på att en allt efterfrågan. Inom industrin bedöms dock större andel av äldreomsorgen utförts i form av utvecklingen vara blandad. Företagen förväntas hemtjänst, som kräver mindre resurser än andra öka sina lager av insatsvaror medan lagren av omsorgsformer, och att andelen med särskilt varor i arbete och färdigvaror väntas minska boende minskar. Den kommunala konsum- något, som en följd av den kraftiga tionen väntas öka något långsammare 2014 uppbyggnaden det sista kvartalet 2013. jämfört med 2013. Det beror dels på att Sammantaget bedöms bidraget till BNPkonsumtionen 2013 bedöms ha påverkats av tillväxten från lagerinvesteringarna för helåret

tillfälliga faktorer, dels på det begränsade 2014 bli något positivt ( se tabell 3.2).

ekonomiska utrymmet i kommunsektorn. 36 År 2015 väntas de offentliga konsumtionsutgifterna öka i lägre takt än året före. Det beror Internationell återhämtning bidrar till stigande framför allt på att den statliga konsumtionen export förväntas minska, vilket följer av anslagsutvecklingen. Den kommunala konsumtionen Utrikeshandeln utvecklades svagt 2013 (se väntas emellertid öka i ungefär samma takt som diagram 3.6). Mot slutet av året började dock 2014. Efterfrågan på skattefinansierade varuexporten stiga, till följd av att en viss välfärdstjänster ser ut att stiga mer framöver då återhämtning bland Sveriges handelspartners andelen barn och äldre i befolkningen ökar. ägde rum. Det är framför allt varuexporten som Prognosen baseras på beslutad politik. Bland har bidragit till den svaga exportutvecklingen annat antas den genomsnittliga kommunal- och då särskilt exporten av investeringsvaror. skattesatsen vara oförändrad, vilket begränsar Detta beror framför allt på en svag efterfrågan i utrymmet för den kommunala konsumtionen. omvärlden. Eftersom exporten till stor del utgörs av importerade varor och tjänster, bidrog den svaga exportutvecklingen det senaste året till att även importen utvecklades svagt under 2013.

36 Prognosen för den kommunala konsumtionen utgår från beslutad politik, samt statsbidrag och skattesatser i kommuner och landsting enligt tabell 8.5 i avsnitt 8. Även det lagstadgade kravet om budgetbalans (balanskravet) måste följas av kommunerna. Som en följd av detta får inkomstutvecklingen på några års sikt en stor betydelse, vilken i sin tur beror på löner och arbetade timmar i ekonomin som helhet.

PROP. 2013/14:100

Diagram 3.6 Export och svensk exportmarknad 2007–2015

även fastighets- och finanstjänster har under 2013 haft en god utveckling. Årlig procentuell förändring 37 15 Flertalet förtroendeindikatorer, bl.a. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer, 10 visar att företagens förväntningar om produktion och efterfrågan har ökat det senaste 5 året. Det indikerar att det finns goda förutsättningar för en högre produktion under 0 2014 inom både varu- och tjänsteproducerande branscher. -5 Det stigande förtroendet i kombination med Svensk export en fortsatt återhämtning bland Sveriges -10 handelspartners skapar förutsättningar för en Världsmarknadsefterfrågan uppgång i svensk industriproduktion 2014 och -15 07 08 09 10 11 12 13 14 15 2015. Tillväxttakten i industriproduktionen Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. förväntas dock vara låg i relation till tidigare konjunkturuppgångar. Detta beror främst på att Stigande ekonomisk aktivitet i omvärlden ökar exportutvecklingen bedöms bli svag i jämförelse efterfrågan på varor och tjänster som produceras med tidigare återhämtningsfaser (se diagram i Sverige. Exporttillväxten förväntas därmed vara 3.25). En hög tillväxt i bygginvesteringar 2014 positiv 2014. Återhämtningen förväntas även och 2015 bidrar till att tillväxten i innebära att investeringstillväxten bland Sveriges byggproduktionen blir hög (se tabell 3.3). handelsländer tar fart. I ett sådant läge befinner sig svenska exportföretag i en gynnsam position, Diagram 3.7 Näringslivets produktion 2008–2013 med sin tyngdpunkt på insats- och Index investeringsvaror. Mot denna bakgrund 115 Näringslivet förväntas tillväxttakten i exporten gradvis tillta Varor 110 (se tabell 3.2), ungefär i linje med tillväxten på Tjänster den svenska exportmarknaden (se diagram 3.6). 105 När väl exporten och den inhemska efterfrågetillväxten stiger 2014 och 2015 100 förväntas även importtillväxten stiga (se tabell 95 3.2). En stark utveckling i närtid stöds även av att förtroendet bland importföretagen, mätt 90 enligt inköpschefindex, är på höga nivåer. 85

80 Varuproduktionen ökar 08 09 10 11 12 13 Anm.: Index = 100 första kvartalet 2008. Mot slutet av 2013 började varuproduktionen Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. återigen att öka, efter att ha utvecklats svagt en längre tid (se diagram 3.7). En tilltagande världsmarknadsefterfrågan och ökad export bidrog till detta. Trots en hög tillväxt det sista kvartalet minskade industriproduktionen helåret 2013. Bland övriga varuproducerande branscher ökade främst byggproduktionen, vilket dämpade nedgången i den totala varuproduktionen 2013 (se tabell 3.3). Tjänsteproduktionen har fortsatt att växa under hela 2013 (se diagram 3.7 och tabell 3.3). 37 I fördjupningsrutan Sysselsättningsutvecklingen – ett bransch- Tillväxten drivs främst av hushållstjänster, men perspektiv beskrivs utvecklingen för branschen för hushållstjänster mer ingående.

PROP. 2013/14:100

Tabell 3.3 Näringslivets produktion Diagram 3.8 Sysselsatta och sysselsättningsgrad 1991– Utfall t.o.m. 2013, prognos för 2014 och 2015 2015

Procentuell förändring om annat ej anges Tusental Procent av befolkningen Mdkr Genomsnitt 5 000 72 2012 1994-2013 2013 2014 2015 Sysselsatta (vänster skala)

1 exkl. FoF 1 189 4,1 2,8 3,6 4,5 4 200 64 Näringslivet totalt 2 449 3,5 1,9 3,3 4,1 1 Finans- och fastighetstjänstebranscherna. 4 000 62 Anm.: Fasta priser, referensår 2012. Med produktion avses förädlingsvärde, dvs. bruttoproduktion minus insatsförbrukning. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 3 800 60 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år. Länkad data från Statistiska centralbyrån (2001– Tillväxttakten i tjänsteproduktionen bedöms 2005) och Konjunkturinstitutet (1991–2000). stiga 2014 och ligga kvar på en förhållandevis Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. hög nivå 2015. Produktionen gynnas bl.a. av en Sysselsättningen förväntas öka snabbare än stigande tillväxt i hushållens konsumtion och av befolkningen 2014 och 2015, vilket får till följd en ökad efterfrågan på företagsnära tjänster. att sysselsättningsgraden stiger ytterligare (se Sammantaget förväntas tillväxten i näringsdiagram 3.8). livets produktion stiga 2014 och 2015.

Diagram 3.9 Urval av sysselsättningsindikatorer 2001– 2014

3.2.2 Arbetsmarknad Tusental Nettotal

100 100 Nyanmälda lediga platser (vänster skala)

Återhämtning på arbetsmarknaden

Varsel (vänster skala) 80 80 Anställningsplaner, näringslivet (höger skala) Sysselsättningen steg för både män och kvinnor 60 2013 (se tabell 3.4). Det är tjänstebranscherna 40 samt stat, kommuner och landsting som främst 60 har drivit ökningen i sysselsättningen (se tabell 20 3.5). Sysselsättningen ökade något snabbare än 40 0 befolkningen, vilket innebar att sysselsättningsgraden steg (se diagram 3.8). -20 De framåtblickande indikatorerna för 20 -40 efterfrågan på arbetskraft, t.ex. anställningsplaner i näringslivet, nyanmälda lediga platser 0 -60 och varsel om uppsägning, tyder på en fortsatt 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Anm.: Nyanmälda lediga platser vid Arbetsförmedlingen. Anställningsplanerna är ökning av sysselsättningen under 2014 (se säsongrensade och avser förväntningar på antal anställda från Konjunkturbarometern. diagram 3.9). Enligt Konjunkturinstitutets Nettotal är skillnaden mellan andelen positiva och negativa svar. Sista utfall är januari 2014. konjunkturbarometer har andelen företag som Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och Konjunkturinstitutet. planerar att öka antalet anställda stigit kraftigt sedan slutet av 2013. Antalet varsel om uppsägning har minskat kontinuerligt under Sysselsättningen i näringslivet ökar i takt med 2013 och antalet nyanmälda lediga platser återhämtningen i ekonomin befinner sig på en hög nivå. Tillväxten i näringslivets produktion tilltog 2013 och väntas öka ytterligare 2014. I takt med att produktionen ökar snabbare får företagen ett större behov av att öka arbetsstyrkan (se tabell 3.5). Utvecklingen av sysselsättningen skiljer sig

PROP. 2013/14:100

åt mellan näringslivets branscher, med ökningar

Tabell 3.4 Arbetsmarknad

främst i tjänstebranscherna. Detta följer av den Utfall t.o.m. 2013, prognos för 2014 och 2015 Procentuell förändring om annat ej anges stigande inhemska efterfrågan, i synnerhet en

Nivå, tusental Genomsnitt ökad konsumtion bland hushållen. 2012 1994–2013 2013 2014 2015

Sysselsättningen i varubranscherna väntas i 1 BNP 3 555 2,7 1,5 2,8 3,0 stället minska något (se tabell 3.5 och Produktivitet 2 415 2,0 1,1 1,5 1,9 fördjupningsrutan Sysselsättningsutvecklingen – Produktivitet i ett branschperspektiv), framför allt till följd av näringslivet 2 458 2,5 1,7 1,8 2,2

att sysselsättningen inom den exportberoende 3 Arbetade timmar 7 516 0,7 0,4 1,4 1,2 industrisektorn ser ut att fortsätta att utvecklas Arbetade timmar i svagt. I varubranscherna bedöms produktionen näringslivet 3 5 356 1,0 0,1 1,6 1,6

2014 huvudsakligen öka via en högre Medelarbetstid 4 0,0 -0,6 0,2 0,0

produktivitet men 2015 via en högre Sysselsatta 4 657 0,7 1,0 1,2 1,2 medelarbetstid. Den negativa utvecklingen i Kvinnor 2 215 0,6 1,0 - sysselsättningen inom industrin vägs till viss del Män 2 442 0,9 1,0 - upp av en ökande sysselsättning i Potentiell byggbranschen, vilket är en följd av den höga 5 sysselsättning 4 767 0,5 1,2 0,8 0,6 tillväxten i byggproduktionen. 6 Sysselsättningsgap -1,9 -2,5 -2,2 -1,5 Sysselsättningen i varubranscherna bestäms Arbetskraft 5 060 0,6 1,1 0,9 0,7 inte bara av den konjunkturella utvecklingen. Kvinnor 2 400 0,6 1,2 - - Den minskande andelen sysselsatta i

Män 2 660 0,7 1,0 - varubranscherna totalt, och den allt större

7 Arbetslöshet 8,0 8,0 7,7 7,3 andelen sysselsatta i tjänstebranscherna, följer

också en strukturell trend som pågått sedan Kvinnor 7,7 7,9 - -

mitten av 1990-talet (se diagram 3.10). En ökad Män 8,2 8,2 - -

efterfrågan på tjänster i förhållande till varor och 7, 8 Programdeltagare 187 3,2 3,9 3,9 3,7 att industrin blivit mindre sysselsättningsintensiv Anm.: BNP, produktivitet, arbetade timmar och medelarbetstid avser kalenderkorrigerade data. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser åldersgruppen är bidragande orsaker till denna utveckling. En 15–74 år enligt populationen i arbetskraftsundersökningarna (AKU). BNP,

ytterligare förklaring är att många som tidigare produktivitet, arbetade timmar, medelarbetstid och potentiell sysselsättning finns inte uppdelat på kön. Prognos fördelat på kvinnor och män görs ej. räknades som sysselsatta inom industrin numera 1 BNP till marknadspris, fasta priser, kalenderkorrigerad. Nivå avser miljarder kronor. arbetar inom företagstjänstebranschen, t.ex. i 2 Produktivitet mäts som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.

bemanningsföretag. 3 Enligt nationalräkenskaperna. Nivå avser 10 000-tal. 4 Avser arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta i åldersgruppen 15–74 år enligt AKU. 5 Potentiell sysselsättning avser inte den högsta möjliga nivån utan den nivå som är förenlig med stabil inflation och ekonomisk balans. 6 Sysselsättningsgapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell sysselsättning i procent av potentiell sysselsättning. 7 I procent av arbetskraften. 8 Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100

Diagram 3.10 Branschvis sysselsättning 1993–2015 Tabell 3.5 Sysselsättning efter näringsgren

Procent av total sysselsättning Utfall t.o.m. 2013, prognos för 2014 och 2015 50 Procentuell förändring om annat ej anges

Nivå, tusentals personer Genomsnitt 2012 1994–2013 2013 2014 2015

40 Näringslivet 3 215 1,1 0,8 1,5 1,7

Varubranscher 1 094 -0,1 -1,7 0,0 -0,2

30 Tjänstebranscher 2 121 1,9 2,1 2,3 2,6

Stat, kommun och landsting 1 302 -0,3 1,4 0,7 0,2 20 Staten 238 -0,4 2,2 0,8 -0,4

Kommuner och 1 064 -0,3 1,2 0,7 0,3 Varuproducenter landsting 10 Tjänsteproducenter 1 Offentliga myndigheter Ekonomin totalt 4 627 0,7 1,0 1,2 1,2

1 I ekonomin totalt inkluderas även sysselsatta i hushållens icke vinstdrivande 0 organisationer. 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 Anm.: Antalet sysselsatta avser sysselsatta enligt nationalräkenskaperna. Anm.: Sysselsatta enligt nationalräkenskaperna. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Arbetade timmar ökar starkt i tjänstebranscherna Antalet sysselsatta i stat, kommun och landsting fortsätter att öka

Antalet arbetade timmar i hela ekonomin

bedöms öka något snabbare än sysselsättningen Sysselsättningen i offentlig sektor har ökat sedan 2014 (se diagram 3.11 och tabell 3.4), vilket 2012 (se tabell 3.5). År 2013 ökade 38 medför att medelarbetstiden ökar något. sysselsättningen med 18 000 personer. De Ökningen av antalet arbetade timmar drivs, senaste årens uppgång i sysselsättningen har liksom sysselsättningen, av en positiv utveckling skett i både staten, kommunerna och i tjänstebranscherna samt i stat, kommun och landstingen. Under denna period har bl.a. landsting. År 2015 förväntas det totala antalet satsningar gjorts på universitetsutbildning och timmar öka i en något lägre takt, vilket beror på rättsväsende. Samtidigt har antalet anställda i att timmarna i stat, kommun och landsting kommunsektorn åter ökat efter några år av utvecklas svagare än föregående år. I näringslivet minskad sysselsättning i samband med förväntas timmarna öka i samma takt 2014 och finanskrisen. 2015. Utvecklingen med stigande offentlig

sysselsättning förväntas fortsätta under 2014,

framför allt inom kommunerna. Den

demografiska utvecklingen innebär att

kommunerna möter en stigande efterfrågan på

välfärdstjänster, inom skola, vård och omsorg.

Kommunernas skatteunderlag väntas växa i takt

med att ekonomin återhämtar sig och

arbetslösheten minskar. Detta skapar utrymme

för en fortsatt ökning av sysselsättningen 2015.

38 De sysselsatta i kommunerna och landstingen utgör drygt 80 procent

av de offentligt sysselsatta.

PROP. 2013/14:100

Diagram 3.11 BNP, arbetade timmar och sysselsatta 1995– Diagram 3.12 Arbetskraften och arbetskraftsdeltagande

Arbetskraftsdeltagande (höger skala) 5 200 4 73

2 5 000 72

0 71 4 800 -2 70 BNP 4 600 -4 Arbetade timmar 69 Sysselsatta -6 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 4 400 68 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 Anm.: Kalenderkorrigerade data för BNP och arbetade timmar. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år. Länkad data från Statistiska centralbyrån (2001–2005) och Konjunkturinstitutet (1990–2000). Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

Lägre tillväxt i arbetskraften Den starka ökningen i arbetskraften bedöms avta 2014 och 2015, huvudsakligen beroende på Arbetskraften har ökat starkt de senaste åren (se att regeringens tidigare reformer bedöms ha nått diagram 3.12). Det beror delvis på att full effekt fram till och med 2013 (se tabell 3.4). befolkningen i arbetsför ålder har ökat, men Det förstärkta jobbskatteavdraget som trädde i också på att en större andel av befolkningen kraft vid årsskiftet 2013/2014 väntas dock bidra deltar i arbetskraften, dvs. arbetskrafts- till tillväxten i arbetskraften de kommande åren. deltagandet har stigit. I synnerhet har En annan anledning till den lägre ökningstakten i arbetsmarknadsdeltagandet bland kvinnor stigit arbetskraftsdeltagandet är att grupper med lågt 2010–2013. arbetskraftsdeltagande, som äldre och nyanlända I regel sjunker arbetskraftsdeltagandet när invandrare, förväntas öka i en snabbare takt än konjunkturen, och utsikterna att hitta ett arbete, andra grupper. försämras. Under finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen 2009–2013 har arbetskraftsdeltagandet dock inte minskat i Arbetslösheten minskar 2014 och 2015 samma grad som under tidigare lågkonjunkturer. I dag är arbetskraftsdeltagandet på samma nivå Den utdragna lågkonjunkturen har medfört att som under högkonjunkturerna 2001 och 2007 efterfrågan på arbetskraft inte har ökat i takt (se diagram 3.12). En viktig förklaring till det med utbudet. Sammantaget innebär det att ökade arbetskraftsdeltagandet är att regeringens arbetslösheten för närvarande är på en hög nivå utbudsstimulerande reformer, framför allt (se diagram 3.13). Under loppet av 2013 har jobbskatteavdraget, har ökat drivkrafterna att dock arbetslösheten minskat något och 2014 och arbeta. 2015 förväntas den fortsätta sjunka då sysselsättningen ökar snabbare än arbetskraften (se tabell 3.4).

PROP. 2013/14:100

Diagram 3.13 Arbetslösa och arbetslöshet 1991–2015

3.2.3 Resursutnyttjande

Tusental Procent av arbetskraften 500 12

I stort sett balanserat resursutnyttjande inom

450 företagen 10 400 350 Indikatorer på resursutnyttjandet inom 8 företagen steg mot slutet av 2013. Andelen 300 företag i näringslivet som anser att de utnyttjar 250 6 befintlig personal nästan fullt ut har ökat enligt Arbetsförmedlingens företagsundersökning. 200 4 150 Under hösten 2013 nådde denna andel genomsnittsnivån för 1997–2013. 39 100 Antal arbetslösa (vänster skala) Det kan 2 tolkas som att den lediga kapaciteten är Arbetslöshet (höger skala) 50 begränsad. Sammantaget bedöms resurs- 0 0 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 utnyttjandet inom företagen i hela näringslivet Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år. Länkad av Statistiska centralbyrån vara i stort sett balanserat. Kapacitetsutnyttjandet i industriföretagen (2001–2005) och Konjunkturinstitutet (1990–2000). Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. steg 2013 och låg det fjärde kvartalet 2013 på en Diagram 3.14 Långtidsarbetslösa 2001–2013 genomsnittlig nivå enligt Statistiska Tusental Procent av arbetslösa centralbyråns undersökning, men på en något 160 40 lägre nivå än genomsnittet enligt Konjunkturinstitutets barometer (se diagram 140 35 3.16). Det indikerar att mängden lediga resurser 120 30 minskat även i industrin. Regeringen bedömer att resursutnyttjandet 100 25 inom företagen fortfarande inte är balanserat 80 20 vare sig i industrin eller i de varuproducerande branscherna som helhet. Varuproduktionen har 60 15 utvecklats svagt en längre tid till följd av låg 40 10 efterfrågan. Allt tyder dock på att de Antal långtidsarbetslösa (vänster skala) varuproducerande företagen inte fullt ut anpassat 20 Långtidsarbetslöshet (höger skala) 5 sin produktionskapacitet. Till viss del avvaktar 0 0 de en kommande efterfrågeuppgång. I den 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 meningen är den lediga kapaciteten att betrakta Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år. Långtidsarbetslösa avser arbetslösa 27 veckor eller längre (svensk praxis), mätt enligt som tillfällig. I de tjänsteproducerande arbetskraftsundersökningarna. Säsongrensad kvartalsdata. Källa: Statistiska centralbyrån. branscherna, där produktionsfallet under lågkonjunkturen inte varit lika stort, är Arbetslöshetstiderna har generellt sett blivit resursutnyttjandet av allt att döma högre. Denna längre sedan finanskrisens utbrott, vilket har bedömning stöds av att andelen företag som resulterat i en högre långtidsarbetslöshet än åren angett otillräcklig efterfrågan som främsta hinder före finanskrisen (se diagram 3.14). Antalet för produktionen har varit klart högre inom personer som är långtidsarbetslösa har däremot industrin än inom tjänstebranscherna i flera år minskat jämfört med 2009 och 2010, då antalet (se diagram 3.16). Bland tjänsteföretagen har långtidsarbetslösa var som högst. Regeringen sysselsättningsuppgången varit större de senaste bedömer dock att långtidsarbetslösheten åren, vilket också talar för att resursutnyttjandet kommer att ligga kvar på en förhållandevis hög är lägre i de varuproducerande företagen (se nivå de närmaste åren. Långtidsarbetslösheten avsnitt 3.2.2). beskrivs närmare i avsnitt 10.

39 Se Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 (Arbetsförmedlingen 2013).

PROP. 2013/14:100

Diagram 3.15 Industrins kapacitetsutnyttjande 1996–2013

historiskt perspektiv, löneökningstakten dämpad och inflationen låg.

Procent

Regeringens bedömning är att det finns

95

mycket lediga resurser på arbetsmarknaden, dvs.

90 sysselsättningen kan fortsätta att stiga utan att det för den skull leder till högre löneökningar. Arbetsmarknadsgapet, som mäts som antalet

85

arbetade timmars avvikelse från den potentiella nivån, bedöms vara -2,2 procent 2014.

80 Sammantaget bedöms att resursutnyttjandet i SCB ekonomin i dess helhet är lågt. Den högre BNP- Genomsnitt SCB tillväxten i prognosen 2014 och 2015 medför

75

KI dock att resursutnyttjandet förväntas stiga. BNP-gapet bedöms vara tydligt negativt även

Genomsnitt KI

2015 (se diagram 3.17).

70 40 97 99 01 03 05 07 09 11 13 Källor: Statistiska centralbyrån (SCB) och Konjunkturinstitutet (KI).

Diagram 3.17 Resursutnyttjande 2001–2015

Procent

Diagram 3.16 Otillräcklig efterfrågan som främsta hinder för produktionen 2003–2013 6

Procent 4 100

90 Industri 2 80 Tjänster 0 70

60 -2

50 -4 40 BNP-gap Produktivitetsgap -6 30 Timgap 20 -8 01 03 05 07 09 11 13 15 10 Anm.: Gapen visar skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå i procent av potentiell nivå. 0 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Källa: Konjunkturinstitutet.

3.2.4 Löner och inflation När efterfrågan stiger ytterligare 2014 och 2015 förväntas produktiviteten i näringslivet fortsätta

Nya löneavtal ger dämpade löneökningar

att öka, om än i en något långsammare takt än genomsnittet 1980–2013. Detta beror dels på att I avtalsrörelsen som avslutades 2013 tecknades sysselsättningen förväntas växa starkt i relation omkring femhundra avtal för 2,7 miljoner till BNP under återhämtningen, dels på att det av anställda. Den lönenormerande industrisektorn allt att döma tar tid för långsiktiga investeringar inledde med att sluta ett treårigt avtal med ett att få genomslag på produktivitetstillväxten i sammanlagt värde på ca 6,8 procent. Av denna näringslivet. kostnadsökning utgör ca 6,2 procent löneökningar medan resterande del ska avsättas

Lågt resursutnyttjande på arbetsmarknaden

Tecknen på att det finns lediga resurser på

40 BNP-gapet mäter resursutnyttjandet i ekonomin som helhet. Det är

arbetsmarknaden är tydliga. Konjunktur-

lika med summan av produktivitetsgapet, vilket mäter resursutnyttjandet

institutets konjunkturbarometer visar att

inom företagen, och timgapet, vilket mäter resursutnyttjandet på

bristtalen är låga i flera av näringslivets olika

arbetsmarknaden i termer av arbetade timmar.

branscher. Samtidigt är arbetslösheten hög ur ett

PROP. 2013/14:100

till ett system för delpension. Efter att avtalen

Tabell 3.6 Löner och inflation

inom industrin blev klara slöts treåriga avtal även Utfall t.o.m. 2013*, prognos för 2014 och 2015 Procentuell förändring på andra större avtalsområden. Avtalsperioderna Genomsnitt blev därmed längre jämfört med den förra 1994-2013 2013 2014 2015 avtalsrörelsen. Merparten av avtalen hade då en

Timlön

löptid på ungefär ett år. Sammantaget har KL, hela ekonomin 1 3,5 2,5 2,7 2,9 kostnadsökningen i industrins avtal varit 1 KL näringslivet 3,5 2,4 2,6 2,9 normerande för övriga delar av arbets- 2 NR, hela ekonomin 3,5 2,2 3,0 3,0 marknaden. NR, näringslivet 2 3,6 1,9 3,0 3,0 Det svaga konjunkturläget då förhandlingarna ägde rum bidrog till att de avtalade

Inflation

löneökningarna blev förhållandevis

3

KPI 1,3 0,0 0,2 1,6 återhållsamma (se diagram 3.18). Detta 3, 4 KPIF 1,7 0,9 0,8 1,5 resulterar i en dämpad löneökningstakt i hela *Löneökningstakten enligt konjunkturlönestatistiken för 2013 avser prognos. Detta beror på att statistiken blir definitiv först efter 12 månader, bl.a. på grund ekonomin 2013–2015, enligt konjunktur- av utbetalning av retroaktiva löner. lönestatistikens definition (se tabell 3.6). 1 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. 2 Timlön enligt nationalräkenskaperna. 3 Årsgenomsnitt. 4 KPIF (KPI med fast bostadsränta) är ett av Riksbanken definierat mått på

Diagram 3.18 Centrala avtal och löneökningar i näringslivet

underliggande inflation. KPIF beräknas genom att den del av förändringen i 1993–2015 hushållens räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser Procentuell förändring hålls konstant. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar. 7 Utöver centrala avtal 6 Centrala avtal

Låg inflation de senaste åren

5 Inflationen, mätt som årlig procentuell 4 förändring av konsumentprisindex (KPI), var 3 2013 lägre än Riksbankens mål på 2 procent. Detsamma gällde för inflationen mätt som KPI 2 med fast ränta (KPIF). Sedan 2010 har inflationen, mätt som KPIF, 1 sjunkit trendmässigt. I stort sett samtliga delkomponenter av KPI har bidragit till den 0 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 svaga prisutvecklingen. Även om undergrupperna med störst prisförändringar (både Källor: Medlingsinstitutet och egna beräkningar. positiva och negativa) exkluderas har Utöver konjunkturlönestatistiken mäts löne- inflationstakten trendmässigt sjunkit sedan utvecklingen även i nationalräkenskaperna. I början av 2011 (se diagram 3.19). Fram till konjunkturlönestatistiken registreras löne- början av 2013 förklarades den fallande ökningen under den period som lönen intjänades inflationstakten främst av lägre importpriser till medan den i nationalräkenskaperna registreras följd av en allmänt svag internationell under den period då lönen betalades ut. Det prisutveckling och en stark nominell krona. innebär att retroaktiva löneutbetalningar bokförs Detta slog framför allt igenom i inflationen för vid olika tidpunkter i de båda källorna. Då en varor. relativt stor andel av de retroaktiva Sedan mitten av 2013 har inflationen löneutbetalningarna för 2013 betalades ut under huvudsakligen dämpats av tjänstepriserna. senare delen av året blev löneökningstakten Prisökningstakten för varor respektive tjänster enligt nationalräkenskaperna låg 2013. För 2014 har sedan början av 2012 närmat sig varandra och innebär det att löneutvecklingen enligt skillnaden är nu ovanligt liten samtidigt som nationalräkenskaperna bedöms vara något högre prisökningarna i båda fallen är små i nuläget (se än enligt konjunkturlönestatistiken. diagram 3.20). En förklaring till den låga prisutvecklingen för tjänster kan vara en förhållandevis stark produktivitetsutveckling inom tjänstesektorn under slutet av 2013.

PROP. 2013/14:100

Diagram 3.19 Underliggande inflation 2007–2014

Inflationen, mätt som KPIF, väntas tillta mot slutet av 2014, men för helåret väntas en

Årlig procentuell förändring 5,0

inflationstakt i nivå med 2013. Det är först 2015, när en tydlig uppgång i

4,5

resursutnyttjandet förväntas, som företagen

4,0

3,5 bedöms ha möjlighet att låta sina 3,0 kostnadsökningar slå igenom på konsument- 2,5 priserna i en större utsträckning. Inflationen 2,0 förväntas då stiga i en snabbare takt. Inflationen 1,5 mätt som KPI bedöms stiga något snabbare än KPIF 2015. Detta är en följd av att Riksbanken

1,0

antas börja höja styrräntan i inledningen av 2015

0,5

(se tabell 3.7).

0,0 -0,5

Diagram 3.21 Enhetsarbetskostnad, produktivitet och löner

07 08 09 10 11 12 13 14

2007–2015

Anm.: Med underliggande inflation menas av Riksbanken publicerad TRIM85. Detta mått baseras på 70 undergrupper i KPI där de 7,5 procent högsta och de 7,5 procent lägsta årliga Procentuell förändring prisförändringarna respektive månad har exkluderats. 8 Källa: Riksbanken. Enhetsarbetskostnad Produktivitet 6

Diagram 3.20 Inflation i varor respektive tjänster 2007– Timlön 2014

4 Årlig procentuell förändring 3,0 2

2,5 0 2,0 -2 1,5

1,0 -4

0,5 -6 07 08 09 10 11 12 13 14 15 0,0 Anm.: Samtliga variabler avser näringslivet. Timlön enligt nationalräkenskaperna. -0,5 Kalenderkorrigerad data. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Tjänster -1,0 Varor -1,5

07 08 09 10 11 12 13 14 3.2.5 Räntor och växelkurser

Källa: Statistiska centralbyrån.

Expansiv penningpolitik

Inflationen stiger framöver – om än långsamt Riksbanken antas fortsätta att föra en expansiv penningpolitik. Detta följer av att inflationen Inflationen förväntas vara låg även under 2014. fortsättningsvis blir låg, på grund av ett lågt Importpriserna förväntas förvisso stiga, men resursutnyttjande. Reporäntan bedöms ligga uppgången kommer att bli svag. Den låga kvar på 0,75 procent under hela 2014, för att inflationen är också resultatet av ett lågt sedan höjas under första hälften av 2015 (se resursutnyttjande, som avspeglas i de tabell 3.7). återhållsamma löneavtalen. Löneutvecklingen, tillsammans med en något stigande produktivitetstillväxt, bidrar även till en fortsatt dämpad utveckling av enhetsarbetskostnaden (se diagram 3.21). Detta bidrar till ett lågt kostnadstryck.

PROP. 2013/14:100

Tabell 3.7 Räntor och växelkurser

är kronan relativt stark medan den i reala termer, dvs. justerat för inflation, inte är långt ifrån den Utfall t.o.m. 2013, prognos för 2014 och 2015 genomsnittliga nivån sedan 1999. Kronindex, 2013 2014 2015 Reporänta 0,75 0,75 1,50 KIX, förväntas falla något under 2014 (se tabell Statsobligationsränta, 10 år 2,50 2,80 3,30 3.7), dvs. kronan förväntas stärkas, framför allt Växelkurs, kronindex KIX 104,3 102,7 101,6 mot euron. Detta är i linje med marknadens EUR/SEK 8,80 8,50 8,30 förväntningar om ökande skillnader i styrräntan Anm.: Värde vid respektive års slut. mellan Sverige och euroområdet. Källor: Riksbanken, Reuters EcoWin och egna beräkningar.

Diagram 3.22 Tioåriga statsobligationer 2008–2014

3.3 Utvecklingen 2016–2018

Procent 5,0 4,5

Högre tillväxt i omvärlden

Sverige 4,0 Tyskland 3,5 USA De flesta avancerade ekonomier befinner sig 3,0 alltjämt i en lågkonjunktur 2015. Det finns därmed goda förutsättningar för att tillväxten 2,5 kan bli relativt hög i den efterföljande återhämtningsfasen (se tabell 3.8). Överlag 2,0 1,5 förväntas en fortsatt återhämtning i Sveriges 1,0 viktigaste handelsländer och därmed att 0,5 efterfrågan på svensk export fortsätter växa i en förhållandevis hög takt 2016–2018. 0,0 08 09 10 11 12 13 14 I många euroländer har tillväxt- Källa: Reuters EcoWin. förutsättningarna försämrats i spåren av finansoch skuldkrisen och den därpå följande djupa Marknadsräntorna har fallit under inledningen av och utdragna lågkonjunkturen. Hög arbetslöshet 2014, vilket är i linje med en global nedgång för har bl.a. medfört att många lämnat arbetskraften. marknadsräntor med längre löptider (se diagram Utöver detta förväntas fortsatta behov av 3.22). anpassningar av konkurrenskraft prägla den Tecken på en ekonomisk aktivitet i Kina och ekonomiska utvecklingen i euroområdet även USA som är svagare än väntad, samt en under prognosperiodens senare del. Detta tilltagande geopolitisk oro, har ökat efterfrågan dämpar tillväxten. på obligationer, vilket bidragit till lägre räntor. BNP-tillväxten i USA väntas vara relativt hög Därtill har sannolikt osäkerhet kring eventuella 2016–2018. En expansiv penningpolitik stödjer spridningseffekter från problem i flera återhämtningen, medan finanspolitiken förframväxande ekonomier ytterligare bidragit till väntas vara neutral. lägre marknadsräntor. Förväntningar om en högre global ekonomisk tillväxt bedöms emellertid gradvis leda till högre obligationsräntor 2014 och 2015 (se tabell 3.7).

Kronan något starkare

Kronan försvagades något under senare delen av 2013. Detta berodde till viss del på stigande förväntningar om en räntesänkning från Riksbanken. Under inledningen av 2014 har värdet på kronan i stort sett varit oförändrat, trots korta perioder av oro på de finansiella marknaderna. I handelsvägda nominella termer

PROP. 2013/14:100

Tabell 3.8 Nyckeltalstabell

snabbare än de avancerade ekonomierna även framöver. Utfall t.o.m. 2013, prognos för 2014–2018 Procentuell förändring om annat ej anges 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Sverige

Inhemsk efterfrågan forsätter driva BNP

BNP 1,5 2,7 3,3 3,5 2,5 2,3 BNP, kalenderkorr. 1,5 2,8 3,0 3,2 2,7 2,4 BNP-tillväxten förväntas vara förhållandevis hög Hushållens även 2016–2018 (se tabell 3.8). En god konsumtion 2,0 2,6 3,7 3,4 2,8 2,5 förmögenhetsutveckling, förhållandevis höga Offentlig konsumtion 2,0 1,0 0,6 0,9 0,3 0,2 reallöneökningar och ett förbättrat arbets- Fasta marknadsläge möjliggör en hög konsumtionsbruttoinvesteringar -1,3 4,7 7,4 6,5 4,5 4,2 tillväxt. Konsumtionen väntas under denna 1 Lagerinvesteringar 0,2 0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0 period växa något snabbare än i samband med Export -0,9 3,5 5,5 6,5 5,7 5,4 tidigare konjunkturuppgångar (se diagram 3.23). Import -1,2 3,4 6,3 6,7 6,0 5,7 Dessutom har hushållen ett i utgångsläget högt sparande, vilket är en god förutsättning för en 1 Nettoexport 0,1 0,2 0,0 0,3 0,2 0,2 stark konsumtionstillväxt. Konsumtionen 2 Arbetade timmar 0,4 1,4 1,2 1,4 1,1 0,8 Produktivitet 2, 3 1,1 1,5 1,9 1,9 1,7 1,6 bedöms växa snabbare än de disponibla Sysselsatta 4 1,0 1,2 1,2 1,2 1,0 0,9 inkomsterna 2016–2018, vilket medför att

7 KPIF 0,9 0,8 1,5 1,7 1,9 2,0

Diagram 3.23 Konsumtionsutveckling fyra år efter påbörjad konjunkturuppgång

8

2013

Internationellt 112

2009

BNP, euroområdet -0,4 1,1 1,6 1,7 1,6 1,6 2003

110

BNP, USA 1,9 2,9 3,2 3,1 3,0 2,9 1993

108

Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter. 2 Kalenderkorrigerad. 3 Produktivitet mäts som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme. 102 4 15–74 år. 5 I procent av arbetskraften, 15–74 år. 100 6 Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. 7 Årsgenomsnitt. 8 98 Procent, vid årets slut. 9 1 2 3 4 5 Värde vid respektive års slut. 10 År Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken, Bureau of Anm.: Index = 100 vid konjunkturbotten, dvs. år 1. Seriens förklaringspost avser året för Economic Analysis, Eurostat, Reuters EcoWin och egna beräkningar. konjunkturbotten. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den kinesiska regeringens ambition att ombalansera ekonomin mot mer inhemsk Flera år av låg efterfrågan i omvärlden och osäkra konsumtion förväntas leda till en successivt framtidsutsikter har medfört att företagen minskande tillväxt i takt med att reformerna skjutit på sina investeringar. I takt med en implementeras. Även tillväxten i många andra stigande efterfrågan i Sverige och omvärlden framväxande ekonomier väntas vara lägre än vad förväntas företagen inom industrin både ersätta som var fallet under inledningen av 2000-talet. förslitet kapital och genomföra Tillväxten i dessa länder förväntas sakta in allt produktivitetshöjande åtgärder, exempelvis eftersom dessa ekonomier konvergerar mot de genom att investera i maskiner och anläggningar. avancerade ekonomierna. Men de framväxande Det medför att industriinvesteringarna utvecklas ekonomierna bedöms icke desto mindre växa starkt även 2016–2018. Även bostadsinvesteringarna bedöms växa snabbare än sitt

PROP. 2013/14:100

historiska genomsnitt under perioden för att nedgången följer av anslagsutvecklingen dessa år, möta ett eftersatt behov av bostäder. som är lägre än 2014.

Diagram 3.24 Hushållens konsumtion, disponibel inkomst Diagram 3.25 Exportutveckling fyra år efter påbörjad och sparkvot 1994–2018 konjunkturuppgång

Årlig procentuell förändring Index 8 160 2013 6 150 2009 2003 4 140 1993

Real disponibel inkomst Sparkvot -6 90 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 1 2 3 4 5 Anm.: Sparkvoten är definierad som hushållens nettosparande exklusive År sparande i avtalspensioner och premiepensionssystemets andel av hushållens Anm.: Index = 100 vid konjunkturbotten, dvs. år 1. Seriens förklaringspost avser disponibla inkomster. Hushållens konsumtion och real disponibel inkomst året för konjunkturbotten. avser årlig procentuell förändring. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

I takt med att efterfrågan i omvärlden stiger och

Gradvis minskande arbetslöshet och högre

den internationella investeringsviljan tar fart,

sysselsättningsgrad

förväntas exporttillväxten så småningom tillta.

Export- och importtillväxten bedöms nå sin Resursutnyttjandet inom företagen förväntas kulmen 2016 för att sedan avta gradvis i takt med vara balanserat 2015. Det innebär att företagen att det globala resursutnyttjandet närmar sig ett använder sina tillgängliga resurser i form av balanserat läge. Exporten utvecklas dock maskiner och personal i en normal utsträckning. betydligt svagare jämfört med tidigare För att långsiktigt kunna öka produktionen återhämtningar (se diagram 3.25). Det beror på ytterligare behöver företagen investera mer och att världsmarknadsefterfrågan förväntas växa anställa fler. Efterfrågan på arbetskraft förutses långsammare än vid tidigare återhämtningsfaser. därför bli förhållandevis hög 2016–2018, i såväl Trots den dämpade exportutvecklingen kommer tjänsteproducerande som varuproducerande importtillväxten bli förhållandevis hög, vilket branscher. beror på en stark inhemsk efterfrågan. Antalet arbetade timmar och antalet Förhållandet mellan export- och importsysselsatta växer i prognosen med i genomsnitt utvecklingen medför att nettoexporten och även ca 1 procent per år 2016–2018. Sysselsättningen bytesbalansen som andel av BNP gradvis väntas växa snabbare än befolkningen under hela sjunker. prognosperioden, vilket innebär att syssel- Den offentliga konsumtionen förväntas öka i sättningsgraden stiger. År 2017 beräknas måttlig takt 2016–2018 (se tabell 3.8). Under sysselsättningsgraden vara högre än före dessa år tilltar det demografiska trycket på finanskrisen 2008. kommunal konsumtion. Antalet barn i förskole- Arbetskraften förväntas växa i en och grundskoleålder fortsätter att öka, liksom långsammare takt 2014 än vad den gjort de antalet personer som är 80 år och äldre. senaste åren, och trenden med avtagande tillväxt Utvecklingen av den kommunala konsumtionen bedöms prägla hela prognosperioden. Den i prognosen motsvarar nära på, men inte fullt ut, avtagande tillväxten i arbetskraften beror på att den konsumtionsvolym som ges av regeringens utbudsstimulerande politik till demografiska förändringar. Den statliga största delen bedöms ha slagit igenom på konsumtionen minskar däremot 2016–2018. arbetsutbudet, även om den förstärkning av Prognosen baseras endast på beslutad politik och jobbskatteavdraget som trädde i kraft den

PROP. 2013/14:100

1 januari 2014 ännu inte fått effekt. En

Diagram 3.27 Real och nominell löneutveckling 1997– 2018

ytterligare orsak är att andelen äldre respektive Procentuell förändring utrikes födda, som har ett lägre 5,0 arbetskraftsdeltagande, ökar i befolkningen. 4,5 Arbetskraften ökar därför långsammare än 4,0 befolkningen, vilket innebär att arbetskrafts-

deltagandet minskar något. 3,5

Arbetslösheten förväntas minska successivt 3,0 under hela prognosperioden, men det dröjer till 2,5 slutet av 2018 innan arbetslösheten når 2,0

jämviktsnivån på 5,7 procent (se diagram 3.26). 1,5

För ekonomin i dess helhet förväntas 1,0 Reallön

resursutnyttjandet vara balanserat 2018. Nominallön 0,5 Genomsnitt reallön 1997–2013 0,0 Diagram 3.26 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet 1990– 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 2018 Anm.: Reallöneökning är nominell löneökning enligt konjunkturlönestatistiken deflaterad Procent av arbetskraften med KPIF. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar. 12

Löneökningstakten stiger under prognos- 11 10 perioden. Samtidigt mattas produktivitets-

9 tillväxten av fr.o.m. 2016. Detta medför

sammantaget att enhetsarbetskostnaderna ökar i 8 en allt högre takt 2016–2018. När konjunktur- 7 läget förbättras ökar företagens möjligheter att

6 höja priserna, och inflationen väntas gradvis nå

5 inflationsmålet. Genomslaget från enhetsarbets-

4 kostnaden till konsumentpriser sker dock med

Arbetslöshet 3 en betydande fördröjning. KPIF-inflationen Jämviktsarbetslöshet bedöms nå inflationsmålet på 2 procent i mitten 2 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 av 2018.

Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år. Jämviktsarbetslöshet motsvarar I takt med ett stigande resursutnyttjande och skillnaden mellan potentiell arbetskraft och potentiell sysselsättning, i procent av potentiell arbetskraft. Faktisk arbetslöshet är länkad av Statistiska högre inflation antas penningpolitiken bli

mindre expansiv. Reporäntan antas gradvis stiga centralbyrån (2001–2005) och Konjunkturinstitutet (1990–2000). Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. till 3,25 procent i slutet av prognosperioden (se

tabell 3.8).

Dämpad löneutveckling och låg inflation

Löneavtalen inom industrin har en löptid på tre

3.4 Risker

år och gäller fram t.o.m. mars 2016. Löneavtalen

medför att löneökningstakten bedöms vara

Risker för en svagare utveckling överväger

något återhållsam även under 2016. Därefter

bedöms lönerna stiga snabbare i takt med att Riskerna för en svagare internationell utveckling konjunkturläget förbättras. I slutet av än den i prognosen bedöms fortsatt vara överprognosperioden växer de med 3,4 procent per vägande. Risken för en kraftig nedgång av det år, vilket är i linje med den genomsnittliga slag som drabbade världsekonomin 2008 och löneökningstakten sedan industriavtalets 2009 är dock betydligt lägre än den var för ett år tillkomst 1997. sedan. Riskerna i de avancerade ekonomierna är Den dämpade utvecklingen av de nominella mer balanserade jämfört med hösten 2013, lönerna förväntas tillsammans med en stigande eftersom både euroområdet och USA förefaller inflation medföra att reallöneökningen blir något stå på stabilare ekonomisk grund. Även de lägre 2014–2018 jämfört med genomsnittet politiska riskerna för finanspolitiken i USA har sedan 1997 (se diagram 3.27).

PROP. 2013/14:100

minskat. Riskerna för en svagare utveckling i de råvarupriser faller under en längre tid. I värsta fall framväxande ekonomierna har dock ökat. kan detta leda till en period med allmänt fallande En internationell konjunkturuppgång är en priser (deflation) i en eller flera avancerade förutsättning för en ökad svensk tillväxt de ekonomier. Deflation, eller oväntat låg inflation, närmaste åren. Regeringen bedömer dock att ökar den reala skulden hos stater, hushåll och riskerna för en svagare utveckling fortfarande företag. I länder som har en hög skuldsättning överväger i den svenska makrobilden. Framför och en svag inkomstutveckling, t.ex. Italien och allt är riskbilden kopplad till export- och Spanien, riskerar detta leda till att skuldbördan konsumtionsutvecklingen. stiger. Därutöver riskerar en utveckling med allmänt Fortsatt osäker politisk utveckling i euroområdet fallande priser att leda till flera år med svag real Den finansiella och politiska turbulensen i euro- tillväxt och en försenad återhämtning på området har minskat sedan 2012. Det relativa arbetsmarknaden. lugn som nu råder på de finansiella marknaderna beror till stor del på Europeiska centralbankens Fortsatt risk för valutaoro utfästelser om att vid behov genomföra stödköp Det finns en risk att valutaoron i de framväxande på obligationsmarknaderna. Många euroländer ekonomierna återigen fördjupas 2014 och att har under 2013 haft fallande upplånings- situationen blir svårhanterlig, med betalningskostnader och Spanien och Irland har kunnat inställelser som följd. Men i det fall en sådan utavsluta sina stödprogram. veckling är begränsad till ett fåtal ekonomier ser En överenskommelse har nåtts på EU-nivå för den realekonomiska effekten på de avancerade att centralisera beslut om avvecklingen av banker ekonomierna, inklusive Sverige, ut att vara i kris och skapa en gemensam fond för dess begränsad. finansiering. Dock består vissa tveksamheter vad En mer direkt risk för de avancerade gäller den komplicerade beslutsprocessen för ekonomierna är framför allt kopplad till en avvecklingsförfarandet och huruvida fondens oväntad ökning av långa marknadsräntor som storlek är tillräcklig. De begränsade resurserna, drivs av kapitalomallokering eller ändrad som gradvis kommer göras gemensamma, skulle kommunikation från centralbanker. I ett sådant kunna leda till ett scenario där förmågan att scenario kan räntorna stiga till nivåer som är hantera kapitalbehovet ifrågasätts. Detta skulle oförenliga med en återhämtning. kunna bidra till att försämra förtroendet för europeiska banker på de finansiella marknaderna. Geopolitiska risker i många framväxande Detta kan i sin tur medföra lägre kredittillväxt ekonomier och försämrade förutsättningar för en Under inledningen av 2014 har relationerna återhämtning i flera euroländer. I alternativ- mellan Ryssland och Ukraina dramatiskt scenario 1 redovisas en analys av hur svensk försämrats och riskerna för en utdragen konflikt ekonomi skulle utvecklas om återhämtningen i kan inte uteslutas. Även i andra delar av världen omvärlden blir svagare än i prognosen. präglas det politiska läget av betydande instabilitet. Framför allt finns en risk att utbudet av Låg inflation medför risker vissa råvaror, inte minst rysk gas, hastigt Trots att en exceptionellt expansiv minskar. Kriser i Mellanöstern brukar t.ex. inte penningpolitik förts under flera år har sällan följas av snabbt stigande oljepriser. Detta kärninflationen i USA och euroområdet fallit riskerar att driva upp kostnadsläget i de 41 sedan 2012 och ligger en bra bit under respektive avancerade ekonomierna, med lägre produktion centralbanks inflationsmål. Det finns en risk att och högre inflation som följd. Givet den låga inflationen blir ännu lägre om efterfrågan inflationen i många avancerade ekonomier är utvecklas svagare än förväntat, eller om risken för att inflationsimpulsen ska mötas av en kraftfull penningpolitisk åtstramning inte överhängande. Det skulle dock försvåra den penningpolitiska avvägningen för många centralbanker. 41 Kärninflationen definieras som den årliga procentuella förändringen i konsumentprisindex minus livsmedel och energi.

PROP. 2013/14:100

Strukturella problem kan hämma återhämtningen i andel av produktionen i de mindre produktiva exporten tjänstebranscherna påverkar den genomsnittliga Svensk export har under framför allt de senaste produktivitetstillväxten negativt. I alternativtvå åren utvecklats svagare än efterfråge- scenario 2 redovisas en mer detaljerad analys av utvecklingen bland svenska handelsländer. Det hur en lägre potentiell produktivitet skulle är svårt att bedöma hur stort inslaget av påverka den svenska ekonomins utveckling. strukturella förklaringsfaktorer är bakom den svaga exportutvecklingen. Om t.ex. konkurrenskraften bland svenska företag är Starkare utveckling möjlig sämre än vad den bedöms vara i prognosen, finns en risk att exporttillväxten inte stiger i den Högre tillväxt i omvärlden omfattning som förutses i prognosen, trots att Den ekonomiska återhämtningen i omvärlden en internationell återhämtning ändå kommer till kan bli starkare än väntat. I euroområdet kan en stånd. sådan utveckling kopplas till reformarbetet med bankunionen, där större framgångar än väntat Bostadspriser och skuldsättning utgör en risk kan förbättra förtroendet för bankerna och På längre sikt utgör även bostadsprisernas därigenom möjliggöra ett större genomslag för utveckling och hushållens jämförelsevis höga centralbankens expansiva penningpolitik, samt skuldsättning en risk. Bostadspriserna och större tillgång till och lägre kostnad för kapital. hushållens skuldsättning har ökat sedan mitten av 1990-talet och har nått mycket höga nivåer. I Högre tillväxt i svensk export och i hushållens prognosen förutsätts bostadspriserna fortsätta konsumtion öka i en måttlig takt de närmaste åren. För att En ekonomisk återhämtning innebär även att motverka de risker som är förknippade med investeringstillväxten bland Sveriges handelskraftigt ökade bostadspriser och skuldsättning, länder tar fart. I ett sådant läge befinner sig och förhindra att den ekonomiska politiken svenska exportföretag i en gynnsam position, måste ges en långt mer åtstramande inriktning, med sin tyngdpunkt på insats- och har regeringen tillsammans med berörda investeringsvaror. Det finns en möjlighet att den myndigheter vidtagit ett antal åtgärder. Dessa internationella återhämtningen i högre grad än åtgärder syftar, förutom till att minska riskerna förväntat bidrar till en högre efterfrågan på förknippade med bostadspris- och svenska exportvaror. Det skulle innebära en skuldutveckling, även till att öka robustheten i högre exporttillväxt än den i prognosen. De banksystemet. Om priser och skuldsättning vidare effekterna av en sådan utveckling fortsatt utvecklas på ett sätt som skapar redovisas i alternativscenario 3. spänningar i ekonomin väntas den ekonomiska Starka förtroendeindikatorer, en rekordhög politiken bli mer återhållande och därmed dämpa sparkvot och förhållandevis höga reallönetillväxten något. ökningar talar för en stabil och hög konsumtionstillväxt. Sparkvoten bedöms dock Risk för en lägre produktivitetstillväxt vara knappt 4 procent i slutet av prognos- Den genomsnittliga produktivitetstillväxten har perioden, vilket är högre än genomsnittet de varit låg sedan finanskrisens utbrott 2008, och senaste 15 åren, som ligger på strax under 1 förefaller även ha påverkat den trendmässiga procent. Givet den förhållandevis höga nivån på produktivitetsutvecklingen. I prognosen sparandet i slutet av prognosperioden finns det förutsätts dock den potentiella produktiviteten därmed ett utrymme för en högre stiga på sikt, men det finns en risk att den konsumtionstillväxt än den i prognosen utan att potentiella produktiviteten stiger långsammare sparkvoten når onormalt låga nivåer. än i prognosen. Detta skulle exempelvis kunna ske genom att utveckling och införande av ny Produktivitetstillväxten kan bli högre teknologi bromsas upp ytterligare, i Det råder ofta stor osäkerhet om den framtida kombination med att den långa perioden efter produktivitetsutvecklingen. Det är också möjligt finanskrisen med låga investeringar har fått en att de senaste årens dämpade produktivitetsmer långtgående effekt på utnyttjandet av utveckling främst är en temporär effekt av att framför allt kapitalvaror . Därtill kan en investeringar och den teknologiska utvecklingen strukturomvandling innebära att en allt större har varit dämpade under den utdragna

PROP. 2013/14:100

lågkonjunkturen. När konjunkturen förbättras

Tabell 3.9 Alternativscenario 1: Svagare internationell utveckling

de närmaste åren är det således möjligt att Prognos enligt huvudscenariot inom parentes införande av bl.a. ny teknologi tilltar med högre Årlig procentuell förändring om annat ej anges produktivitetstillväxt än vad som antas i 2014 2015 2016 2017 2018 huvudscenariot. BNP 2,0 2,5 2,9 3,2 2,9 (2,7) (3,3) (3,5) (2,5) (2,3) Export 0,9 3,6 4,5 7,5 6,6 (3,5) (5,5) (6,5) (5,7) (5,4)

3.5 Alternativa scenarier

1,2 Arbetslöshet 8,0 8,0 7,9 7,5 6,7 (7,7) (7,3) (6,7) (6,3) (5,9)

Alternativscenario 1: Svagare internationell

3 utveckling. Timlön 2,6 2,7 2,9 3,1 3,3 (2,7) (2,9) (3,2) (3,4) (3,5) I detta scenario antas den politiska och 4 KPIF 0,7 1,3 1,4 1,7 1,9 ekonomiska återhämtningen i omvärlden bli (0,8) (1,5) (1,7) (1,9) (2,0) svagare än i huvudscenariot. I euroområdet kan 4 Reporänta 0,50 1,00 1,50 1,75 2,50 en sådan utveckling t.ex. kopplas till att arbetet (0,75) (1,50) (2,25) (2,75) (3,25) mot högre finansiell integration inte blir lika 5 BNP-gap -3,1 -2,9 -2,4 -1,4 -0,7 framgångsrikt som det antas i huvudscenariot. (-2,4) (-1,5) (-0,5) (-0,2) (0,0) Sådana svårigheter skulle försämra förtroendet Finansiellt -1,7 -0,7 -0,4 0,2 0,9 för bankerna och därigenom medföra ett mindre sparande 6 (-1,6) (-0,3) (0,2) (0,7) (1,2) genomslag för centralbankens expansiva 1 15–74 år. 2 penningpolitik samt en mindre tillgång till och Procent av arbetskraften. 3 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. högre kostnad för kapital. 4 Årsgenomsnitt. 5 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Geopolitiska risker som t.ex. utvecklingen i 6 Procent av BNP. Ukraina kan också få långtgående konsekvenser Källa: Egna beräkningar. för möjligheterna till ekonomisk återhämtning. Den offentliga sektorns finansiella sparande som Ett upptrappat politiskt läge med sanktioner andel av BNP försämras med som mest 0,6 mot Ryssland skulle kunna medföra att utbudet procentenheter jämfört med i huvudscenariot. av vissa råvaror, som t.ex. rysk gas, minskar Det beror i huvudsak på att den svagare hastigt, med högre energipriser och dämpad efterfrågan i ekonomin och den högre produktion till följd. arbetslösheten leder till att lönesumman I alternativscenario 1 antas att återhämtningen utvecklas långsammare än i huvudscenariot. i världsmarknadsefterfrågan dröjer jämfört med Dessutom blir mervärdesskatteintäkterna lägre huvudscenariot, vilket medför en lägre eftersom hushållens konsumtion ökar efterfrågan på svenska exportprodukter 2014– långsammare än i huvudscenariot. Bland 2016 (se tabell 3.9). utgifterna är det främst arbetslöshets- Konsumtionstillväxten blir lägre än i ersättningen som ökar. huvudscenariot till följd av att arbetsmarknaden utvecklas svagt med en arbetslöshet som ligger kvar på 8 procent under 2014 och 2015 (se tabell 3.9 och diagram 3.28). Den lägre exporttillväxten medför även att investeringstillväxten dämpas. Reporäntan sänks 2014 och är sedan lägre än i huvudscenariot under hela perioden, vilket bidrar till att motverka den negativa effekten på svensk export. I samband med att återhämtningen i euroområdet tydligare tar fart 2016 så ökar exporttillväxten. Inhemsk efterfrågan utvecklas starkt 2017 och 2018 och arbetslösheten börjar falla något. Resursutnyttjandet, mätt med BNPgapet, blir lägre under hela perioden.

PROP. 2013/14:100

Diagram 3.28 Arbetslöshet 2012–2018

börjar höjas 2014 och är som mest 0,25 procentenheter högre än i prognosen. Årlig procentuell förändring 8,5

Tabell 3.10 Alternativscenario 2: Svagare potentiell

8,0

produktivitet

Prognos enligt huvudscenario inom parentes 7,5 Årlig procentuell förändring om annat ej anges

2014 2015 2016 2017 2018 7,0 BNP 2,6 2,9 3,0 2,0 2,0 6,5 (2,7) (3,3) (3,5) (2,5) (2,3) Hushållens 2,5 3,2 3,0 2,2 2,0 6,0 Huvudscenario konsumtion (2,6) (3,7) (3,4) (2,8) (2,5) Alternativscenario 1 5,5 Alternativscenario 2 Investeringar 4,6 6,9 5,8 4,2 4,2 Alternativscenario 3 (4,7) (7,4) (6,5) (4,5) (4,2) 5,0 Export 3,4 5,2 6,0 5,2 5,1 12 13 14 15 16 17 18 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. (3,5) (5,5) (6,5) (5,7) (5,4) 1 Sysselsatta 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 (1,2) (1,2) (1,2) (1,0) (0,9)

Alternativscenario 2: Svagare produktivitet

1,2 Arbetslöshet 7,7 7,3 7,0 6,6 6,3 (7,7) (7,3) (6,7) (6,3) (5,9) Den genomsnittliga produktivitetstillväxten har Timlön 3 2,7 2,9 2,9 3,0 3,0 varit låg sedan finanskrisens utbrott 2008 och (2,7) (2,9) (3,2) (3,4) (3,5) regeringen gör bedömningen att detta även KPIF 4 0,8 1,7 1,9 2,0 2,0 påverkat tillväxten i den potentiella (0,8) (1,5) (1,7) (1,9) (2,0) produktiviteten. Tillväxten i potentiell 4 Reporänta 1,00 1,75 2,50 3,00 3,25 produktivitet bedöms 2013 vara lägre än den (0,75) (1,50) (2,25) (2,75) (3,25) genomsnittliga faktiska produktivitetstillväxten 5 BNP-gap -2,3 -1,5 -0,6 -0,3 0,0 som för perioden 1980–2013 uppgår till 2,2 (-2,4) (-1,5) (-0,5) (-0,2) (0,0) procent i näringslivet. I prognosen antas dock Finansiellt -1,6 -0,4 -0,1 0,3 0,8 den potentiella produktivitetstillväxten stiga mot sparande 6 (-1,6) (-0,3) (0,2) (0,7) (1,2) den genomsnittliga nivån. I detta 1 15–74 år. alternativscenario bedöms den potentiella 2 Procent av arbetskraften. 3 produktiviteten i näringslivet inte stiga i enlighet Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. 4 Årsgenomsnitt. med prognosen. I stället antas den växa i en takt 5 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 6 Procent av BNP. som i genomsnitt är ca 0,4 procentenheter lägre Källa: Egna beräkningar. än i huvudscenariot. Den lägre potentiella produktiviteten i Sammantaget växer BNP med i genomsnitt 2,5 näringslivet medför att företagen investerar i en procent per år 2014–2018 jämfört med 2,9 mindre utsträckning jämfört med i procent per år i genomsnitt under samma period huvudscenariot (se tabell 3.10). Den lägre i prognosen (se tabell 3.10 och diagram 3.29). produktiviteten innebär också att Resursutnyttjandet i ekonomin som helhet, mätt enhetsarbetskostnaden blir högre vilket medför med BNP-gapet, är i balans i slutet av perioden. försämrad konkurrenskraft och lägre Den offentliga sektorns finansiella sparande exporttillväxt jämfört med i prognosen. Den som andel av BNP försämras med som mest 0,4 lägre produktiviteten leder även till att reallönen procentenheter jämfört med i huvudscenariot. växer långsammare, vilket i sin tur bidrar till att Det beror i huvudsak på att den svagare också konsumtionen utvecklas svagare. Den efterfrågan i ekonomin och den högre svagare efterfrågan leder 2016–2018 till en sämre arbetslösheten leder till att lönesumman utveckling på arbetsmarknaden (se tabell 3.10 utvecklas långsammare än i huvudscenariot. och diagram 3.28). Högre enhetsarbetskostnader Dessutom blir mervärdesskatteintäkterna lägre medför en högre inflation. KPIF ökar därmed eftersom hushållens konsumtion ökar något snabbare än i prognosen. Reporäntan långsammare än i huvudscenariot. Bland utgifterna ökar arbetslöshetsersättningen något.

PROP. 2013/14:100

Diagram 3.29 BNP-tillväxt 2012–2018 Tabell 3.11 Alternativscenario 3: Exporten förstärker

Årlig procentuell förändring återhämtningen

(2,7) (3,3) (3,5) (2,5) (2,3) 2,5 Export 6,0 7,4 6,2 4,4 4,4

2,0 (3,5) (5,5) (6,5) (5,7) (5,4)

1 Sysselsatta 1,4 1,5 1,4 0,9 0,6 1,5 (1,2) (1,2) (1,2) (1,0) (0,9) Huvudscenario 1,0 Arbetslöshet 1,2 7,5 6,7 5,9 5,6 5,6 Alternativscenario 1 Alternativscenario 2 (7,7) (7,3) (6,7) (6,3) (5,9) 0,5 Alternativscenario 3 3 Timlön 2,9 3,1 3,4 3,5 3,6

0,0 (2,7) (2,9) (3,2) (3,4) (3,5) 12 13 14 15 16 17 18 4 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. KPIF 0,8 1,6 1,9 2,0 2,0

(0,8) (1,5) (1,7) (1,9) (2,0)

4 Reporänta 1,00 2,00 2,75 3,25 3,25

Alternativscenario 3: Exporten förstärker (0,75) (1,50) (2,25) (2,75) (3,25)

återhämtningen

5 BNP-gap -1,8 -0,2 0,7 0,4 0,0

(-2,4) (-1,5) (-0,5) (-0,2) (0,0) Exportens utveckling är i prognosen svag Finansiellt -1,4 -0,1 0,5 0,9 1,3

jämfört med andra konjunkturåterhämtningar. I 6 sparande (-1,6) (-0,3) (0,2) (0,7) (1,2) detta alternativscenario antas en starkare 1 15–74 år. 2 ekonomisk utveckling i omvärlden och att det Procent av arbetskraften. 3 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. finns ett större behov av investeringar i de 4 Årsgenomsnitt. 5 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. avancerade ekonomierna jämfört med i 7 Procent av BNP. prognosen. Sammantaget medför detta att Källa: Egna beräkningar.

omvärldsefterfrågan utvecklas starkare och att Den offentliga sektorns finansiella sparande som den internationella investeringscykeln tar fart andel av BNP förbättras med som mest 0,3 mer markant. Detta ökar omvärldens efterfrågan procentenheter jämfört med i prognosen. Det på de insats- och investeringsvaror som beror i huvudsak på att lönesumman utvecklas dominerar svensk export. Exporttillväxten i snabbare till följd av att antalet arbetade timmar alternativscenariot blir därmed högre än den i och löner ökar. Bland utgifterna är det främst prognosen 2014 och 2015 (se tabell 3.11). I arbetslöshetsersättningen som minskar. slutet av prognosperioden antas dock att

exporttillväxten klingar av när resursutnyttjandet

blir mindre negativt i omvärlden och tillväxten i

världsmarknadsefterfrågan dämpas.

3.6 Huvudsakliga revideringar sedan

Den högre exporttillväxten 2014 och 2015

budgetpropositionen för 2014

medför att BNP-tillväxten blir högre (se tabell

3.11 och diagram 3.29). Den medför också att I Sverige blev BNP-tillväxten högre än förväntat företag behöver utöka personalstyrkan mer än i under det fjärde kvartalet 2013. Därtill huvudscenariot. Arbetslösheten börjar därför reviderades BNP-tillväxten för det tredje sjunka 2014 och blir 5,6 procent i slutet av kvartalet 2013 upp i samband med att perioden (se tabell 3.11 och diagram 3.28). nationalräkenskaperna publicerades i februari Sammantaget blir arbetslösheten i snitt ca 0,5 2014. Det medför att BNP i början av 2014 är procentenheter lägre än i prognosen. Det något högre i nivå än väntat, vilket delvis bidrar förbättrade läget på arbetsmarknaden medför att till att årsmedelvärdet för tillväxten 2014 blir lönerna utvecklas starkare samt att något högre. BNP-tillväxten har reviderats ned inflationstrycket blir högre. Reporäntan börjar 2015–2017 (se tabell 3.12). höjas 2014 och är som mest 0,5 procentenheter Fasta bruttoinvesteringar förväntas växa något högre än i prognosen. snabbare både 2014 och 2015. Samtidigt

PROP. 2013/14:100

förväntas lagerinvesteringar bidra mer till

Tabell 3.12 Regeringens prognoser i 2014 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2014

efterfrågetillväxten 2014 efter det överraskande Prognos enligt budgetpropositionen för 2014 inom parentes starka lagerbidraget det fjärde kvartalet 2013. Procentuell förändring om annat ej anges Statistiska centralbyrån reviderade national- 2013 2014 2015 2016 2017 räkenskaperna för 2011–2013 i november 2013. BNP 1,5 2,7 3,3 3,5 2,5 Som en följd av detta har regeringen reviderat (1,2) (2,5) (3,6) (3,9) (2,9) bedömningen av potentiell produktivitet och 1,2 Potentiell BNP 2,2 2,3 2,0 2,2 2,4 antalet potentiellt arbetade timmar i ekonomin (2,0) (2,2) (2,3) (2,4) (2,4) (se fördjupningsrutan Revideringar av BNP-gap 3 -2,9 -2,4 -1,5 -0,5 -0,2 potentiella variabler). Sammantaget medför detta (-3,5) (-3,0) (-2,1) (-1,0) (-0,2) en lägre nivå på potentiell BNP över hela 2 Arbetade timmar 0,4 1,4 1,2 1,4 1,1 prognosperioden jämfört med bedömningen i (0,3) (0,5) (1,1) (1,6) (1,5) budgetpropositionen för 2014. Resursutnyttjan- 4 Sysselsättning 1,0 1,2 1,2 1,2 1,0 det 2015–2017 bedöms bli högre i den nuvarande (0,8) (0,8) (1,0) (1,3) (1,3) prognosen. 4,5 Arbetslöshet 8,0 7,7 7,3 6,7 6,3 (8,2) (8,1) (7,8) (7,0) (6,4) Under hösten har sysselsättningen inom 6 Timlön 2,5 2,7 2,9 3,2 3,4 tjänstebranscherna stigit relativt snabbt. (2,7) (2,8) (2,9) (3,2) (3,4) Tillsammans med de kommunala 7 Reporänta 0,75 0,75 1,50 2,25 2,75 skattehöjningarna har detta lett till en ökning i (1,00) (1,00) (1,75) (2,75) (3,25) de kommunala skatteintäkterna, vilket har 8 KPI 0,0 0,2 1,6 2,5 2,8 genererat fler arbetade timmar och högre (0,1) (0,9) (1,7) (2,7) (3,2) sysselsättning i kommuner och landsting. KPIF 8 0,9 0,8 1,5 1,7 1,9 Följaktligen har antalet arbetade timmar och (1,0) (1,3) (1,5) (1,7) (1,9) sysselsättning i hela ekonomin reviderats upp. 1 Avser marknadspris. 2 Kalenderkorrigerad. Vidare har den oväntat starka utvecklingen i 3 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. sysselsättningen inneburit en lägre nivå på 4 15–74 år. 5 Procent av arbetskraften. arbetslösheten 2013, vilket påverkar prognoserna 6 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. 7 för efterföljande år. Den rådande bilden av Procent, vid årets slut. 8 Årsgenomsnitt. arbetsmarknaden är att den kommer att fortsätta Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar. att utvecklas något starkare än vad som förväntades i budgetpropositionen för 2014. Sammantaget resulterar detta i en nedreviderad arbetslöshet för hela prognosperioden. Den faktiska förändringstakten i timlön enligt konjunkturlönestatistiken beräknas bli 0,2 procentenheter lägre för 2013 jämfört med den prognos som gjordes i budgetpropositionen. Det beror på att restposten, dvs. skillnaden mellan avtalad och slutgiltig löneökning, under 2013 förväntas bli något lägre än enligt den bedömning som gjordes under hösten. Av samma anledning har prognosen för 2014 reviderats ned 0,1 procentenheter. Efter att Riksbanken sänkte reporäntan i mitten av december 2013 har också dess bana för hela prognosperioden sänkts. Den förändrade reporäntebanan och avtagande förändringstakter i KPI under slutet av 2013 bidrar till att förändringstakten i KPI har reviderats ned 0,7 procentenheter för 2014. Inflationen, mätt som KPIF, blev lägre än förväntat under slutet av 2013. Det medför att prognosen för KPIF har reviderats ned 0,5 procentenheter för 2014.

PROP. 2013/14:100

3.7 Prognosjämförelser tillväxten 2015 ser olika ut. Konjunkturinstitutet

bedömer att hushållens konsumtion blir svagare Oberoende prognoser från externa aktörer är ett än regeringen. Det förklaras delvis av ett viktigt inslag i det offentliga samtalet och bidrar antagande om svagare utveckling av hushållens till en högre kvalitet i de ekonomiska disponibla inkomster 2015, jämfört med bedömningarna. Genom att redovisa jämförelser regeringens bedömning. I stället växer med andra bedömare, och motivera större investeringar och offentlig konsumtion snabbare avvikelser, ökar transparensen för de prognoser i Konjunkturinstitutets prognos. och de bedömningar som regeringen gör. I detta delavsnitt återfinns jämförelser med andra bedömares prognoser av variablerna BNP, Små skillnader i prognoserna för arbetslösheten arbetslöshet, inflation och BNP-gap. Avvikelser mot Konjunkturinstitutets och Europeiska Regeringens prognos för arbetslösheten ligger kommissionens prognoser kommenteras nära andra bedömares prognoser (se tabell 3.14). särskilt. I avsnitt 7.4 redovisas Europeiska kommissionen och regeringen gör 42 prognosjämförelser för det finansiella och samma bedömning av arbetslösheten både 2014 strukturella sparandet i den offentliga sektorn. och 2015. Konjunkturinstitutets prognos för arbetslösheten är något högre för 2014 som en följd av en lägre prognos för sysselsättnings- BNP-prognosen i linje med andra bedömares tillväxten.

Regeringens prognos för svensk BNP-tillväxt Tabell 3.14 Prognosjämförelse: Arbetslöshet 2014 och

2015

2014 och 2015 är nära flera andra bedömares Procent av arbetskraften prognoser (se tabell 3.13). Datum 2014 2015 Tabell 3.13 Prognosjämförelse: BNP 2014 och 2015 Regeringen 2014-04-09 7,7 7,3 Procentuell förändring Konjunkturinstitutet 2014-03-26 7,9 7,3 Datum 2014 2015 Kommissionen 2014-02-25 7,7 7,3 Regeringen 2014-04-09 2,7 3,3 Riksbanken 2014-02-13 7,8 7,2 Konjunkturinstitutet 2014-03-26 2,6 3,2 OECD 2013-11-19 7,8 7,5 Kommissionen 2014-02-25 2,5 3,3 IMF 2013-10-07 7,7 7,5 Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år. Riksbanken 2014-02-13 2,4 3,6 Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken, OECD, 1 OECD 2013-11-19 2,3 3,0 Internationella valutafonden (IMF) och egna beräkningar. IMF 2013-10-07 2,3 2,3 1 Kalenderkorrigerad data. Anm.: Av de olika bedömarna är det endast regeringen och Konjunkturinstitutet som har beaktat nationalräkenskaperna för det fjärde kvartalet 2013, som publicerades den 28 februari 2014. Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken, OECD, Internationella valutafonden (IMF) och egna beräkningar.

Konjunkturinstitutet och Europeiska kommissionen bedömer att BNP-tillväxten 2014 blir aningen lägre än regeringen. År 2015 har regeringen och kommissionen samma prognos för BNP-tillväxten, medan Konjunkturinstitutet gör bedömningen att BNP stiger marginellt långsammare. Sammansättningen av BNP-

42 Se fördjupningsrutan Jämförelse med andra bedömares prognoser för svensk ekonomi i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor).

PROP. 2013/14:100

Vissa skillnader i inflationsprognoserna Tabell 3.16 Prognosjämförelse: BNP-gap 2014–2018

Procentuell avvikelse från potentiell BNP-nivå Regeringens prognos för den underliggande Datum 2014 2015 2016 2017 2018 inflationens utveckling, mätt som KPIF, är i linje Regeringen 2014-04-09 -2,4 -1,5 -0,5 -0,2 0,0 med Konjunkturinstitutets bedömning både KI 2014-03-26 -1,3 -0,7 -0,2 0,1 0,3 2014 och 2015 (se tabell 3.15). Regeringen antar Kommissionen 2014-02-25 -1,6 -0,5 emellertid att Riksbankens första räntehöjning Riksbanken 2014-02-13 -0,9 0,3 0,3 kommer i början av 2015 medan OECD 2013-11-19 -2,8 -2,3 Konjunkturinstitutet bedömer att en höjning IMF 2013-10-07 -0,8 kommer först under andra halvan av 2015. Källor: Konjunkturinstitutet (KI), Europeiska kommissionen, Riksbanken, OECD, Regeringens prognos för KPI 2015 är därför Internationella valutafonden (IMF) och egna beräkningar. något högre än Konjunkturinstitutets prognos. Skillnaderna i bedömning av BNP-gapet härrör Tabell 3.15 Prognosjämförelse: Inflation 2014 och 2015 antingen från olika syn på nivå och tillväxttakt för potentiell BNP, eller från olika prognoser på Procentuell förändring, årsgenomsnitt Datum 2014 2015 faktisk BNP-tillväxt.

regeringen använder likartade metoder , men 43

bedömningar av jämviktsarbetslöshetens nivå. Konjunkturinstitutets, regeringens och Riksbanken, KPIF 2014-02-13 0,9 1,8 Riksbanken, HIKP 2014-02-13 0,9 1,8 kommissionens prognoser för den faktiska BNP-tillväxten är mycket lika för både 2014 och Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken och egna beräkningar. 2015. Europeiska kommissionen gör inte prognoser på KPI eller KPIF utan på harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP). Regeringens prognos för HIKP är något lägre än Kommissionens för både 2014 och 2015. Detta kan förklaras av att Kommissionen bedömer att resursutnyttjandet är högre än vad regeringen gör.

Skilda bedömningar av BNP-gapet

Liksom regeringen bedömer andra prognosmakare att det finns lediga resurser i svensk ekonomi. Skillnaderna i bedömningen av resursutnyttjandet 2014 och 2015, mätt med BNP-gapet, är dock stora (se tabell 3.16).

43 Se Finansdepartementets promemoria Metod för beräkning av potentiella variabler på www.regeringen.se samt Konjunkturinstitutets promemoria Hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP på www.konj.se . Se även fördjupningsrutan Jämförelse med andra bedömares prognoser för svensk ekonomi i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor).

PROP. 2013/14:100

Utvärdering av prognoser för BNP-tillväxten ordningarna bör därför värderas med viss

försiktighet.

Regeringens prognoser utgör underlag för

Tabell 3.17 Rangordning för prognoser för BNP-tillväxten

statens budget och för regeringens utformning gjorda 1994–2013

av den ekonomiska politiken. Det är därför Medelabsolutfel (MAF), horisontjustering mot absoluta prognosfel viktigt att prognoserna har en hög precision. Här (HAF), medelkvadratfel (MKF), samt horisontjustering mot kvadrerade prognosfel (HKF) utvärderas prognoser för BNP-tillväxt utfärdade Utfärdade samma år som utfall Utfärdade året innan utfall 1994–2013 av några av Sveriges stora prognos- MAF HAF MKF HKF MAF HAF MKF HKF institut, däribland regeringen. Motsvarande 44 utvärdering av prognoser på arbetslöshet och KI SHB NO SWED NO NO NO RB

inflation samt metodik presenteras i Finans- HUI REG HUI HUI RB RB RB NO departementets promemoria Utvärdering av NO SEB KI SEB SEB SEB KI LO

makroekonomiska prognoser som publiceras på SEB SWED SEB NO KI LO SEB SEB regeringens hemsida, www.regeringen.se. REG LO REG REG SHB KI HUI KI

SHB HUI SHB SHB HUI SHB SHB SHB Rangordning av prognosinstitut RB KI RB RB LO REG REG HUI Utvärderingen baseras på prognosernas medel- LO NO SN LO REG SWED LO REG kvadratfel (MKF) och medelabsolutfel (MAF). 45 Dessutom används Riksbankens metod för hori- SWED RB LO KI SN HUI SN SWED

sontjustering som tar hänsyn till att prognoserna SN SN SWED SN SWED SN SWED SN Anm.: Prognosmakarna är regeringen (REG), Konjunkturinstitutet (KI), Riksbanken har publicerats vid olika tidpunkter. Horisont- 46 (RB), Handelns utredningsinstitut (HUI), Landsorganisationen (LO), Svenskt justeringen sker dels gentemot absoluta prognäringsliv (SN), Nordea (NO), Swedbank (SWED), Handelsbanken (SHB) och SEB. Källor: Respektive prognosinstitut och egna beräkningar. nosfel (HAF), dels gentemot kvadrerade prog-

nosfel (HKF). Eftersom MKF och HKF Ingen signifikant bias i regeringens prognoser använder kvadrerade prognosfel straffas stora fel Regeringen testar för systematisk snedvridning hårdare med dessa mått än med MAF och HAF. (bias) i prognoserna. Tabell 3.18 visar medel- I jämförelsen delas prognosfelen in i de fel prognosfel (MPF) tillsammans med p-värden för som tillhör prognoser publicerade året innan hypotesprövningen att medelprognosfelet är utfall och de fel som tillhör prognoser noll, dvs. att det inte finns någon bias. publicerade samma år som utfall. Resultatet visas i tabell 3.17, där instituten rangordnas i fallande

Tabell 3.18 Genomsnittliga prognosfel för prognoser för BNP-tillväxten 1994–2013

ordning. För prognoser utfärdade samma år som Medelprognosfel (MPF) , p-värde (p) och antal observationer (T) utfall rangordnas regeringen på femte plats både Utfärdade samma år som utfall Utfärdade året innan utfall med MAF och med MKF. Med horisont-

justeringen höjs rangordningen till andra plats Inst. MPF p T MPF p T med HAF, medan rangordningen är oförändrad REG 0,41 0,351 40 -0,09 0,859 38 med HKF. För prognoser utfärdade året innan KI 0,42 0,268 80 -0,09 0,844 76 utfall rangordnas regeringen bland den lägre RB 0,41 0,324 82 0,08 0,846 76

hälften. I allmänhet vilar rangordningarna på små HUI 0,40 0,280 80 0,05 0,907 76 skillnader i utvärderingsmåtten, och inga test NO 0,52 0,141 76 0,11 0,774 72

utförs för att påvisa att dessa skillnader är SHB 0,35 0,407 71 0,08 0,872 68 statistiskt signifikanta. Resultaten av rang- SEB 0,34 0,399 74 0,08 0,861 70

SWED 0,48 0,403 39 0,12 0,869 35

SN 0,68 0,130 68 0,45 0,391 65

LO 0,54 0,308 40 0,21 0,733 38 Anm.: Prognosmakarna är regeringen (REG), Konjunkturinstitutet (KI), Riksbanken 44 För regeringens del utvärderas endast prognoser som publicerats i (RB), Handelns utredningsinstitut (HUI), Landsorganisationen (LO), Svenskt näringsliv (SN), Nordea (NO), Swedbank (SWED), Handelsbanken (SHB) och SEB. budget- och vårpropositioner. Källor: Respektive prognosinstitut och egna beräkningar. 45 Medelkvadratfelet är medelvärdet av de kvadrerade prognosfelen. Medelabsolutfelet är medelvärdet av de absoluta prognosfelen. För prognoser utfärdade samma år som utfall har 46 Se Andersson och Aranki, Prognosmakares förmåga – vad brukar vi samtliga prognosinstitut ett positivt genom-

utvärdera och vad vill vi utvärdera? Penning och Valutapolitik 2009:3, snittligt prognosfel. De har således i genomsnitt Riksbanken. underskattat BNP-tillväxten för utvärderings-

perioden. Resultatet är dock inte signifikant vid

PROP. 2013/14:100

10 procents signifikansnivå för något av prog- Vid jämförelser av olika prognosmakares prognosinstituten. Valet av signifikansnivå motiveras noser är det viktigt att ha osäkerheten i åtanke. av att testet, vid de givna stickprovsstorlekarna Med utgångspunkt i regeringens prognoser för och skattade medelprognosfelen, har låg styrka, 2014 och 2015 ligger Riksbankens och dvs. låg sannolikhet att förkasta en falsk Konjunkturinstitutets prognoser väl inom det nollhypotes. Slutsatsen att det inte finns någon område som täcker 65 procent av regeringens bias bör dras med viss försiktighet. Den låga historiska prognosfel. I det avseendet framstår styrkan säger att en sådan slutsats i detta fall är skillnaderna mellan prognoserna som små. lätt att dra även om det finns en bias i storleken Osäkerhetsbanden är inte symmetriska kring av de skattade medelprognosfelen. regeringens prognos. I detta fall indikerar de en underskattning av BNP-utvecklingen. Samtidigt Små skillnader i prognoser visar hypotesprövningen i tabell 3.18 att det inte Prognoser är per definition osäkra och finns någon signifikant bias. Det är därför osäkerheten blir större med prognoshorisonten. rimligt att använda symmetriska osäkerhetsband. De skuggade ytorna (banden) i diagram 3.30 Diagram 3.31 visar prognoserna för BNPbestäms av skattade percentiler för regeringens tillväxten tillsammans med osäkerhetsband som prognosfel från budget- och vårpropositioner för är baserade på regeringens historiska prognosfel 1994–2013. Osäkerhetsbanden täcker vid varje och som är symmetriska kring regeringens tidpunkt respektive 80, 65 och 50 procent av prognoser. 48 Både Riksbankens och Konjunkturregeringens historiska prognosfel och kan institutets prognoser ligger väl inom osäkerhetsanvändas för att illustrera osäkerheten i banden, och skillnaden mellan dessa prognoser regeringens prognoser. och regeringens prognos är därför, ur ett

47

historiskt perspektiv, litet.

Diagram 3.30 Prognoser för BNP-tillväxt med osäkerhetsband bestående av prognosfelspercentiler Utfall för 2010–2013, prognoser för 2014 och 2015 Diagram 3.31 Prognoser för BNP-tillväxt med symmetriska Procentuell förändring osäkerhetsband

Utfall för 2010–2013, prognoser för 2014 och 2015 7 Procentuell förändring

80% 65% 50%

6 7

KI RB REG

5 80% 65% 50%

6

4 KI RB REG

5 3 4 2 3 1 2 0 1 -1 0 10 11 12 13 14 15 Anm.: Prognosmakarna är regeringen (REG), Konjunkturinstitutet (KI) och Riksbanken (RB). Konjunkturinstitutets prognos publicerades 2014-03-26. Riksbankens prognos publicerades -1 2014-02-13. Skuggade ytor innesluter 10 11 12 13 14 15 respektive 80, 65 och 50 procent av regeringens historiska prognosfel. Anm.: Prognosmakarna är regeringen (REG), Konjunkturinstitutet (KI) och Riksbanken (RB). Källor: Riksbanken, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Konjunkturinstitutets prognos publicerades 2014-03-26. Riksbankens prognos publicerades 2014-02-13. Skuggade ytor är baserade på regeringens historiska prognosfel. Källor: Riksbanken, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

47 Här gäller att 80-procents-ytan innesluter 60-procents-ytan som i sin tur innesluter 50-procents-ytan. Percentilerna är symmetriska (men inte osäkerhetsbanden). Till exempel ligger den mörkaste ytan mellan den 48 De symmetriska osäkerhetsbanden är skapade under antagandet att första och den tredje kvartilen och täcker därför in 50 procent av prognosfelen är normalfördelade, där MKF används som varians. MKF är regeringens historiska prognosfel med lika stor fördelning av resterande ett rimligt spridningsmått eftersom det aldrig är mindre än prognosfel på vardera sidan av kvartilerna. prognosfelsvariansen och dessutom ökar med storleken på en bias.

PROP. 2013/14:100

Sysselsättningsutvecklingen – ett bransch- svenska tillväxten under de senaste åren. perspektiv Tjänsteproduktionen minskade något i inledningen av konjunkturnedgången 2008 och De senaste tre åren har sysselsättningen vuxit 2009 men har återhämtat sig och är nu nästan 15 med i genomsnitt 1,3 procent per år. procent högre än 2007. Även sysselsättningen i Sysselsättningen har, liksom produktionen, tjänstebranscherna har utvecklats väl de senaste utvecklats olika starkt i olika branscher. I detta åren, vilket syns i termer av bidrag till avsnitt ges en mer detaljerad beskrivning av vilka sysselsättningstillväxten (se diagram 3.33). de varu- respektive tjänsteproducerande branscherna är som har drivit utvecklingen. Diagram 3.32 Finanskrisens effekter på produktion och 49

sysselsättning 2007–2013

Hur sysselsättningen i hela ekonomin utvecklas Index beror på hur arbetsintensiv produktionen är i de 115 branscher som växer starkast, samt i vilken Varuproduktion utsträckning växande branscher kan möta Tjänsteproduktion 110 Sysselsättning varor efterfrågan genom ökad produktivitet och höjd Sysselsättning tjänster medelarbetstid. Sysselsättningsutvecklingen är 50 105 därmed beroende av hur produktionen i de olika 100 branscherna utvecklas.

95

Finanskrisen drabbade framför allt varuproduce- 90

rande branscher

85 Finanskrisen och den efterföljande statsskulds- 80 krisen har påverkat svensk produktion och 07 08 09 10 11 12 13 sysselsättning negativt. På branschnivå är Anm.: Index = 100 för 2007. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. skillnaderna dock stora. I varuproducerande branscher föll produktionen kraftigt under 2008 Diagram 3.33 Bidrag till sysselsättningen 2007–2013 och 2009, till stor del orsakat av fallet i Procentenheter respektive procentuell förändring industriproduktionen. En viss återhämtning i 3 varuproduktionen har visserligen ägt rum men produktionsnivån är fortfarande lägre än den var 2 2007 (se diagram 3.32). Sysselsättningen i varuproducerande branscher följer ett liknande 1 mönster. I tjänstebranscherna har utvecklingen varit 0 mycket starkare, och tjänsteproduktionen har därför varit den främsta drivkraften för den -1 Tjänstebranscher Varubranscher -2 Offentlig sektor Hela ekonomin -3 49 Näringslivet kan delas in tolv branscher, varav fyra varuproducerande 07 08 09 10 11 12 13 och åtta tjänsteproducerande. De fyra varuproducerande branscherna är: Anm.: Sysselsatta inom hushållens icke-vinstdrivande organisationer redovisas inte i diagrammet. industri; bygg; el- gas- värme- och vattenverk; jordbruk, skogsbruk och Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. fiske. De åtta tjänsteproducerande branscherna är: handel; företagstjänster; övriga tjänster; hushållstjänster; informations- och kommunikationstjänster; fastighetstjänster; finansiell verksamhet;

Industrin tynger sysselsättningstillväxten i

småhus och fritidshus (eftersom denna tjänst skapas av hushållen saknas

varuproducerande branscher

sysselsatta för branschen). 50 Produktivitetstillväxten har historiskt sett varit mycket högre inom Den enskilt största branschen i svenskt varuproducerande branscher jämfört med tjänsteproducerande. Sedan 1980 har dessa branschers tillväxttakter varit 3,5 respektive 1,4 procent i näringsliv är alltjämt industrin, både i termer av medeltal. produktion och sysselsättning. Antalet sysselsatta inom industrin har dock minskat

PROP. 2013/14:100

kraftigt under en längre tid, medan tjänstebranscher. De höga tillväxttalen är dock produktivitetsutvecklingen varit hög. De senaste till stor del orsakade av en omfördelning av två till tre åren har dock produktivitetstillväxten välfärdstjänster från offentlig till privat sektor. varit dämpad vilket också avspeglas i sjunkande Samtidigt har sysselsättningen i offentlig sektor industriproduktion (se diagram 3.34). utvecklats positivt (se diagram 3.33), vilket delvis beror på en ökad efterfrågan på välfärdstjänster.

Diagram 3.34 Produktion, produktivitet och arbetade timmar inom industrin 2000–2013 Diagram 3.35 Bidrag till sysselsättningen inom tjänste- Årlig procentuell förändring branscherna 2007–2013

30 Procentenheter respektive procentuell förändring

20 6 Övriga tjänster Hushållstjänster 5 Finansiella tjänster 10 Företagstjänster Fastighetsverksamhet 4 Information och kommunikation

-20 Produktivitet Produktion 0 -30 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 -1 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. -2 07 08 09 10 11 12 13 Den svaga sysselsättningstillväxten i industrin Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. kan dels hänföras till en svag omvärldsefterfrågan, dels till en mer långsiktig utveckling Bland tjänstebranscherna sysselsätter handel mot en högre andel tjänsteproduktion i svenskt flest personer. Sysselsättningen inom denna näringsliv. Till viss del kan detta sannolikt bransch har ökat, men i en långsammare takt än i förklaras av att tjänster som tidigare rymdes flertalet övriga tjänstebranscher. Förutom inom industriföretagen nu produceras av företag hushållstjänster är det i stället företagstjänster inom tjänstebranschen, exempelvis konsult- som främst har drivit tjänstebranschernas verksamhet. Många andra avancerade ekonomier sysselsättningsutveckling. Även hotell och 51 har upplevt liknande mönster. restaurang, som ingår i branschen övriga tjänster, Den näst största varuproducerande branschen har utvecklats väl. Sysselsättningen har i denna är bygg- och anläggningsverksamhet. Inom bransch ökat med i genomsnitt 4 procent per år denna bransch har sysselsättningen ökat sedan de senaste tre åren, vilket kan jämföras med finanskrisen medan byggproduktionen inte nått 2 procent för tjänstebranscherna sammantaget. upp till nivåerna som rådde innan krisen bröt ut En bidragande orsak till den starka utvecklingen 2008. är sannolikt den sänkta mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster som infördes 2012.

Sysselsättningstillväxten skiljer sig åt mellan olika tjänstebranscher

Inom tjänstebranscherna har sysselsättningsutvecklingen varit positiv de senaste tre åren, men utvecklingen har varierat mellan branscherna (se diagram 3.35). Det är framför allt branschen hushållstjänster som har uppvisat 51 Produktionen uppdelad på olika tjänstebranscher uppvisar ett liknande höga tillväxttal en längre tid, både vad gäller mönster de senaste åren. Utöver hushållstjänster och företagstjänster har produktion och sysselsättning. Tillväxttalen är även produktionen av fastighetstjänster och finansiella tjänster utvecklats höga, framför allt i förhållande till totala väl. näringslivet, men även jämfört med andra

PROP. 2013/14:100

Revideringar av potentiella variabler bedöms vara mindre negativt 2013 och 2014 än bedömningen i budgetpropositionen för 2014. De potentiella variablerna är viktiga för Den potentiella produktivitetsnivån har därför bedömningen av konjunkturläget och reviderats ner, men i mindre utsträckning än den ekonomins långsiktiga tillväxtförutsättningar. faktiska för denna period. Potentiell BNP definieras som den För prognosperioden talar flera faktorer för produktionsnivå som kan upprätthållas vid ett att produktivitetstillväxten i näringslivet blir balanserat konjunkturläge. Potentiell BNP svagare än det historiska genomsnittet, som är beräknas utifrån potentiell produktivitet och 2,3 procent 1980–2013. Sysselsättningen väntas potentiellt antal arbetade timmar. framöver främst växa i näringslivets 52 Potentiell BNP är ett teoretiskt begrepp och tjänstebranscher, som har en i genomsnitt lägre redovisas inte i den officiella statistiken. I stället produktivitetstillväxt än näringslivet som helhet. görs en bedömning av nivån med hjälp av olika Under åren av lågkonjunktur har många företag indikatorer och statistiska metoder. avvaktat med produktivitetshöjande Bedömningen är därför mycket osäker. investeringar. När den ekonomiska aktiviteten I denna fördjupningsruta redovisas de större de närmaste åren bedöms öka, och företagens revideringar som gjorts av potentiell BNP sedan tillförsikt om den ekonomiska utvecklingen budgetpropositionen för 2014 beslutades. Det stiger, kan långsiktiga investeringar återigen 53 är främst reviderad utfallsstatistik som har väntas växa. Dock dröjer det sannolikt innan föranlett revideringar av de potentiella effekterna blir märkbara på produktivitetsvariablerna. tillväxten. Detta beror dels på att 54 sysselsättningen förväntas växa starkt i relation till BNP under återhämtningen, dels på att det av Reviderad potentiell produktivitet allt att döma tar tid för långsiktiga investeringar att få genomslag på produktivitetstillväxten i Den potentiella produktivitetsnivån skattas näringslivet. utifrån den faktiska utvecklingen och Den svaga produktivitetstillväxten är inte bedömningen av resursutnyttjandet inom enbart en svensk företeelse, utan den har varit företag, det s.k. produktivitetsgapet. I november svag i flertalet industrialiserade länder under de 2013 reviderade Statistiska centralbyrån (SCB) senaste åren. Inbromsningen i den svenska ned produktivitetsnivån i nationalräkenskaperna produktivitetstillväxten följer denna globala från 2011 och framåt. Vid en oförändrad utveckling. bedömning av resursutnyttjandet innebär en Sammantaget har både nivån på potentiell lägre faktisk produktivitet en nedrevidering av produktivitet och tillväxttakterna framöver potentiell produktivitet. Indikatorer visade dock reviderats ner (se tabell 3.19). på att företagens resursutnyttjande steg snabbt under slutet av 2013, varför produktivitetsgapet

Revidering av potentiellt antal arbetade timmar

SCB har också publicerat nya uppgifter som visar att antalet arbetade timmar har varit lägre 52 Se Finansdepartementets promemoria Metod för beräkning av sedan 2011 jämfört med tidigare publicerade potentiella variabler på www.regeringen.se för en mer detaljerad uppgifter. Det är medelarbetstiden, den beskrivning av hur de potentiella variablerna definieras. genomsnittligt arbetade tiden per sysselsatt, som 53 De potentiella variablerna kan revideras av en rad anledningar, bl.a. till har varit lägre. Även om regeringens reformer följd av ekonomiska reformer, nya forskningsrön, förändrade har höjt medelarbetstidens potentiella nivå, och befolkningsprognoser, ekonomiska kriser eller nya uppfattningar om det kan förekomma viss konjunkturell variation i ekonomins funktionssätt. 54 I samband med utfallet för Nationalräkenskaperna för tredje kvartalet medelarbetstiden, bedöms gapet mellan faktisk 2013 publicerade SCB definitiva årsberäkningar för 2011, som visade på och potentiell nivå vara förhållandevis litet. en lägre BNP-nivå sedan 2011 än tidigare publicerade uppgifter. Utfallet Nedrevideringen av den faktiska medelför fjärde kvartalet 2013 innebar en viss upprevidering av BNP avseende arbetstiden har därför föranlett en nedrevidering helåret 2013, men sammantaget är BNP-nivån 2011–2013 lägre än vad av den potentiella medelarbetstiden och därmed som var känt när bugetpropositionen för 2014 publicerades. också det potentiella antalet arbetade timmar.

PROP. 2013/14:100

Arbetskraften växte något starkare än Jämförelse med andra prognosmakare förväntat 2013. Det har lett till en mindre upprevidering av den potentiella arbetskraften, Tabell 3.20 visar olika bedömares prognoser för och därmed även den potentiella tillväxttakten i potentiell BNP. Tillväxttakterna sysselsättningen och det potentiella antalet skiljer sig åt något mellan åren, men för 2014 och arbetade timmar. Bedömningen av jämvikts- 2015 sammantaget gör regeringen, arbetslösheten är däremot i stort sett Konjunkturinstitutet och Europeiska oförändrad. kommissionen i stort sett samma bedömning. Sammantaget är potentiellt antal arbetade Potentiell BNP bedöms då växa strax under den timmar något lägre än i tidigare bedömning, men historiskt genomsnittliga tillväxttakten. Åren bedömningen av tillväxttakten framöver är 2016–2018 växer potentiell BNP sammantaget likartad (se tabell 3.19). något långsammare i regeringens bedömning än i Konjurinstitutets, men skillnaderna är små. Se även avsnitt 3.7 för en jämförelse av olika Revideringar av potentiell BNP bedömares prognoser på BNP-gapet.

De revideringar som har gjorts av delarna som

Tabell 3.20 Prognosjämförelse: Potentiell BNP-tillväxt 2014–2018

ingår i potentiell BNP har sammantaget lett till

Procentuell förändring

att potentiell BNP har reviderats ner i nivå. Tillväxten framåt bedöms sammantaget över Datum 2014 2015 2016 2017 2018 prognosperioden bli något lägre än i tidigare Regeringen 2014-04-09 2,3 2,0 2,2 2,4 2,2 bedömningar (se tabell 3.19). Det beror på att KI 2014-03-26 2,0 2,2 2,5 2,4 2,2 tillväxttakten i potentiell produktivitet har

Kommissionen 2014-02-25 2,0 2,2

reviderats ner. 1

Riksbanken 2014-02-13 1,8 2,2 2,5 OECD 2013-11-19 2,4 2,5

Tabell 3.19 Prognoser för potentiella variabler i 2014 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för

1 IMF 2013-10-07 2,0 1,9 2014 1 Potentiell BNP-tillväxt har uppskattats med hjälp av prognoserna för faktisk Nivå och procentuell förändring, budgetpropositionen för 2014 inom BNP-tillväxt och BNP-gap. Källor: Konjunkturinstitutet (KI), Europeiska kommissionen, Riksbanken, parentes Internationella valutafonden (IMF), OECD och egna beräkningar. Nivå 1 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

3 639 2,2 2,3 2,0 2,2 2,4 2 Pot. BNP (3 667) (2,0) (2,2) (2,3) (2,4) (2,4) 2,2

Pot. produk- 416 1,2 1,5 1,6 1,7 1,7 tivitet (419) (1,0) (1,6) (1,8) (2,0) (1,9) 1,7

Pot. produk- 459 1,7 1,7 1,8 1,9 2,0 (465) (1,4) (1,8) (1,8) (2,0) (2,1) 2,0 3 tivitet, NL Pot. 7 679 1,0 0,8 0,5 0,6 0,7 timmar (7 711) (0,9) (0,6) (0,6) (0,5) (0,5) 0,6

Jämviktsarbets- 6,0 5,7 5,7 5,7 5,7 5,7 (6,0) (5,7) (5,7) (5,6) (5,7) (5,7) 5,7 4 löshet 1 Potentiell BNP i miljarder kronor, potentiell produktivitet i kronor per timme, potentiella timmar i miljoner timmar. 2 Till marknadspris, fasta priser. 3 Avser näringslivet. 4 Nivå, procent av potentiell arbetskraft. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100

ENS2010 – ny redovisning av aggregat som produktionsvärde, insatsnationalräkenskaperna den 18 september förbrukning, bruttoinvesteringar, offentliga konsumtionsutgifter och kapitalförslitning Den 18 september 2014 publicerar Statistiska kommer att påverkas. Detta leder i sin tur till centralbyrån (SCB) den ordinarie beräkningen högre nivåer för BNP, BNI, sparande och av nationalräkenskaperna (NR) för det andra kapitalstock. kvartalet 2014. Detta blir första gången som NR En annan förändring i ENS2010 är att militära redovisas enligt det nya regelverket Europeiska förstörelsevapen, och den utrustning som National- och regionalräkenskapssystemet behövs för att använda dem, ska benämnas (ENS2010). Regelverket innebär nya ”militära vapensystem”. Därtill kommer de att definitioner och indelningar och kommer klassas som investeringar och inte som tidigare medföra en höjd BNP-nivå, både i kommande som förbrukning. Liksom för redovisningen av publiceringar och historiskt. Störst effekt FoU medför detta högre nivåer för BNP, BNI, kommer från att forskning och utveckling sparande och kapitalstock. (FoU) kommer att inkluderas i de fasta Ändrade regler för hur vissa verksamheter ska bruttoinvesteringarna. klassas innebär bl.a. att privatägda sjukhus flyttas över till landstingen efter att tidigare ha sorterats Bakgrund under näringslivet. Detta innebär dock endast NR styrs av regelverket System of National omfördelningar mellan olika indelningar. Accounts (SNA 2008). SNA 2008 är utarbetat gemensamt av FN, Internationella valutafonden, Generalrevidering av NR EU, OECD och Världsbanken. En anpassning I samband med publiceringen av NR för andra av regelverket efter EU-förhållanden har gjorts, kvartalet 2014 genomför SCB även en s.k. vilket har resulterat i förordningen European generalrevidering. Generalrevideringar görs System of National and Regional Accounts normalt med fem års mellanrum och innebär en (ESA 2010), som i Sverige kallas för ENS2010. översyn av längre tidsserier i NR. ENS2010 ska börja tillämpas från och med den 1 När ny eller reviderad statistik finns september 2014 och därefter ska medlems- tillgänglig, som innebär större förändringar av en staternas nationalräkenskapsstatistik publiceras i tidsserie, så används normalt förändringstakterna enlighet med den nya förordningen. från den nya eller reviderade statistiken. Förordningarna som gäller underskotts- Nivåerna i början av tidsserien behålls dock och förfarandet (Excessive Deficit Procedure, EDP) de nya nivåerna enligt den nya statistiken införs och bruttonationalinkomsten (BNI) kommer först vid kommande generalrevidering. Detta också att påverkas och arbetet med att anpassa görs för att undvika alltför frekventa dem pågår inom EU. För Sveriges del betyder tidsseriebrott. det att all publicering av statistik inom NR Mellan varje generalrevidering samlas större fr.o.m. september 2014 och framåt kommer att revideringar ihop för att genomföras på en och ske enligt ENS 2010. Det gäller såväl kvartals- samma gång. Generalrevideringen tar in som årsräkenskaper samt både national-, finans- metodförändringar, statistikrevideringar, och regionalräkenskaper. ändrade källor samt anpassningar till EUrekommendationer och krav. Oftast påverkas Viktiga förändringar i ENS 2010 hela tidsserier, inte bara en begränsad period. I Totalt innehåller ENS2010 44 revisionspunkter och med att flera större revideringar genomförs som innebär förändringar jämfört med det på en och samma gång är effekten på statistiken tidigare räkenskapssystemet. Av dessa är det av en generalrevidering svår att förutse. Eftersom några som kan komma att få mer betydande generalrevideringen genomförs samtidigt som effekter på BNP och BNI. Den största NR går över till ENS2010 blir dessutom förändringen är att forskning och utveckling effekterna av de båda förändringarna svåra att enligt ENS2010 ska redovisas som särskilja. bruttoinvestering i stället för som tidigare som insatsförbrukning. Det medför att huvud-

PROP. 2013/14:100

Sveriges internationella konkurrenskraft OECD:s prognoser kommer Sveriges

konkurrenskraft fortsätta att förbättras under

Den svenska ekonomin integreras alltmer med 2014 och 2015. Den trendmässiga nedgången omvärlden, både till följd av den tekniska av Sveriges relativa enhetsarbetskostnad beror

utvecklingen och som en effekt av minskade främst på att Sverige har haft en betydligt regleringar på olika marknader. Det innebär att starkare produktivitetsutveckling än våra

det finns en stor potential för konkurrens- viktigaste handelspartners (se diagram 3.37). kraftiga svenska företag att expandera sin

verksamhet. Det kan i förlängningen leda till

Diagram 3.36 Relativa enhetsarbetskostnader (ULC), hela ekonomin 1997–2015

en högre produktivitet och tillväxt i Sverige. Sverige relativt våra handelspartners, index 1997 = 1,0 Samtidigt medför den ökade internationella 1,05 rörligheten att det blir allt viktigare att

Sveriges företagsklimat är internationellt 1,00 konkurrenskraftigt för att företag ska välja att

etablera sig och expandera verksamheten i 0,95 Sverige.

Sverige rankas högt i internationella 0,90 jämförelser över konkurrenskraft och

företagsklimat. Bland annat fungerar 0,85 lönebildningen väl och befolkningen är

välutbildad. Vidare är näringslivet innovativt 0,80 ULC ULC, gemensam valuta med omfattande forsknings- och

utvecklingsverksamhet (se vidare bilaga 4). 0,75 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 Anm.: Se fotnot 55. Prognos enligt OECD Economic Outlook No 94. Utveckling i Utvecklingen av enhetsarbetskostnaden tyder på gemensam valuta avser ULC-utvecklingen i dollar. Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. att Sveriges konkurrenskraft har förbättrats Det finns inget entydigt mått på internationell Ovanstående analys utgår ifrån utvecklingen i konkurrenskraft. Det är därför nödvändigt att hela ekonomin, vilket bl.a. medför att den skapa sig en samlad bild utifrån flera olika offentliga sektorn, som inte är utsatt för indikatorer. En vanlig indikator på hur ett internationell konkurrens, ingår i analysen. lands konkurrenskraft förändras är Om man i stället fokuserar enbart på utvecklingen av enhetsarbetskostnaden i enhetsarbetskostnaden i tillverkningsindustrin landet i förhållande till omvärlden, den s.k. har Sverige haft en betydligt större relativa enhetsarbetskostnaden. Enhetsarbetskonkurrenskraftsförbättring sedan 1997 (se kostnaden bestäms av företagens arbetsdiagram 3.38). Det beror främst på att den 56 kostnader med avdrag för svenska tillverkningsindustrin hade en mycket produktivitetsutvecklingen. Det innebär att en starkare produktivitetstillväxt jämfört med lägre arbetskostnad relativt omvärlden medför tillverkningsindustrin i de länder som utgör ett bättre konkurrensläge. På motsvarande sätt våra viktigaste handelspartners under slutet av innebär en bättre produktivitetsutveckling ett 1990-talet och början av 2000-talet. förstärkt konkurrensläge. De senaste 15 åren

har enhetsarbetskostnaden trendmässigt sjunkit i Sverige relativt våra 10 viktigaste handelspartners (se diagram 3.36). Denna

utveckling tyder således på att Sveriges konkurrenskraft har förbättrats. Enligt 55

och USA. Länderna viktas med dess handelsvikt (KIX-vikter) för att erhålla den genomsnittliga utvecklingen för Sveriges 55 Analysen i denna fördjupningsruta bygger på en jämförelse av konkurrentländer. Diagrammen visar Sveriges utveckling relativt den

Sveriges utveckling relativt våra 10 viktigaste handelspartners genomsnittliga utvecklingen för våra viktigaste handelspartners. (exklusive Kina). Dessa länder är Belgien, Danmark, Finland, 56 Internationell data över utvecklingen av enhetsarbetskostnader i

Frankrike, Italien, Tyskland, Norge, Nederländerna, Storbritannien olika sektorer publiceras med betydande tidsfördröjning.

PROP. 2013/14:100

Diagram 3.37 Relativ produktivitets- och

åren bedöms Sveriges konkurrenskraft i

arbetskostnadsutveckling 1997–2012

termer av enhetsarbetskostnader i gemensam Sverige relativt våra handelspartners, index 1997 = 1,0 valuta vara ungefär oförändrad. Kronan 1,15 Produktivitet förstärks något, men det motverkas av att Nominell arbetskostnad Sveriges relativa enhetsarbetskostnader för 1,10 hela ekonomin fortsätter att sjunka.

1,05 Bytesförhållandet har försämrats Att mäta konkurrenskraft med utgångspunkt i enbart produktionskostnader kan vara 1,00 missvisande. Ett land som exempelvis har specialiserat sig på produktion av varor eller 0,95 tjänster med relativt svag produktivitets- 0,90 utveckling (och snabb ökning i enhetsarbets- 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 kostnaderna) kan därmed vara lika Anm.: Se fotnot 55. Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. konkurrenskraftigt som ett land som har specialiserat sig på produktion inom branscher

Diagram 3.38 Relativa enhetsarbetskostnader (ULC),

med hög produktivitetstillväxt. Detta beror på

tillverkningsindustrin 1997–2011

att produktpriserna för länder med hög Sverige relativt våra handelspartners, index 1997 = 1,0 produktivitetstillväxt tenderar att öka 1,05 ULC tillverkningsindustri långsammare. Sveriges exportsektor har under 1,00 ULC tillverkningsindustri, gemensam valuta slutet av 1990-talet och början av 2000-talet 0,95 haft en mycket stark produktivitetstillväxt och 0,90 en svag utveckling av exportpriserna, vilket 0,85 avspeglas i att bytesförhållandet har försämrats (se diagram 3.39). 0,80 Det är mot denna bakgrund svårt att dra 0,75 0,70 några entydiga slutsatser om huruvida Sveriges 0,65 konkurrensförhållande har förbättrats. Sedan 0,60 2007 har dock bytesförhållandet i förhållande till Sveriges handelspartners varit relativt 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Anm.: Se fotnot 55. Utveckling i gemensam valuta avser ULC-utvecklingen i dollar. Källor: Bureau of labor statistics -USA, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. konstant. Det indikerar att den senaste tidens nedgång av enhetsarbetskostnaden för hela Kronan har förstärkts de senaste åren ekonomin även har förbättrat konkurrens- Utöver utvecklingen av enhetsarbets- kraften. kostnaden påverkas konkurrenskraften även av växelkursförändringar. En försvagning av

Diagram 3.39 Relativ utveckling av bytesförhållandet 1997–2015

kronan medför att produktionskostnader i Sverige relativt våra handelspartners, index 1997 = 1,0 gemensam valuta sjunker i förhållande till 1,02 Sveriges handelspartners. Under exempelvis 1,00 finanskrisens inledande skede, 2008 och 2009, 0,98 försvagades kronan kraftigt vilket bidrog till 0,96 att svenska företags konkurrensförhållande 0,94 förbättrades. De senaste åren har kronan 0,92 förstärkts, vilket har bidragit till att 0,90 konkurrensförhållandet har försämrats jämfört 0,88 med situationen när finanskrisen var som 0,86 djupast. 0,84 Sett i ett längre perspektiv har Sverige 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 fortfarande en förhållandevis god Anm.: Se fotnot 55. Prognos enligt OECD Economic Outlook No 94. Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. konkurrenskraftssituation i termer av relativ enhetsarbetskostnad i gemensam valuta (se diagram 3.36 och diagram 3.38). De närmaste

4 Finanspolitikens övergripande inriktning

PROP. 2013/14:100

4 Finanspolitikens övergripande inriktning

Sammanfattning sektorn uppvisa ett resultat i nivå med

god ekonomisk hushållning.

Regeringens samlade bedömning är att Det överordnade målet för de åtgärder som föreslås i finanspolitiken är att skapa en så hög budgetpropositionen för 2015

välfärd som möjligt genom att bidra till sammantaget varken bör förstärka eller

en hög och hållbar ekonomisk tillväxt försvaga det finansiella sparandet. Detta

och sysselsättning (genom strukturmed hänsyn till behovet av att inte politiken), en välfärd som kommer alla riskera återhämtningen i ekonomin till del (genom fördelningspolitiken) och samtidigt som nödvändiga säkerhetsett stabilt högt resursutnyttjande marginaler i det finansiella sparandet

(genom stabiliseringspolitiken). återställs.

Regeringen anser att finanspolitiken är Eventuella reformer som föreslås i väl avvägd, ligger i linje med det budgetpropositionen för såväl 2015 som

finanspolitiska ramverket och uppfyller 2016 ska finansieras krona för krona överskottsmålet. genom inkomst- och utgiftsåtgärder.

Budgeteringsmarginalerna under Givet nuvarande prognos krävs det även

utgiftstaket för åren 2014–2016 ligger i att nya reformer som kan komma att

linje med regeringens riktlinje för föreslås i budgetpropositionerna för

budgeteringsmarginalens minsta storlek. 2017 och 2018 finansieras fullt ut, för att

uppnå ett överskott på över 1 procent av Regeringen bedömer att utgiftstakets BNP när resursutnyttjandet går mot nivå 2017 bör uppgå till 1 214 miljarder balans 2018. Detta gäller under kronor. Det är en höjning av nivån med förutsättning att ingen ny allvarlig 18 miljarder kronor jämfört med störning drabbar ekonomin. bedömningen i budgetpropositionen för

2014. Utgiftstakets nivå 2018 bör uppgå

till 1 254 miljarder kronor. Jämfört med I detta avsnitt redogör regeringen för sin syn på föregående år ökar utgiftstakets nivå den övergripande inriktningen på finansmed 47 miljarder kronor 2017 och med politiken. Regeringens utgångspunkt är att 40 miljarder kronor 2018. inriktningen ska bedömas utifrån en bred ansats. Regeringen bedömer att kommun- Regeringen gör därför en samlad bedömning av sektorns finanser är stabila under en rad faktorer som presenteras i detta avsnitt. prognosperioden. Resultatet beräknas De reformer och den finansiering som uppgå till mellan 10 och 14 miljarder redovisas i tabell 2.2 ingår inte i beräkningen av kronor per år 2014–2018. När svensk statens budget och offentliga sektorns finanser i ekonomi som helhet går mot ett denna proposition. balanserat resursutnyttjande antas

PROP. 2013/14:100

4.1 Målen för finanspolitiken 4.1.2 Fördelningspolitiken bidrar till att

välfärden kommer alla till del

Finanspolitiken är de beslut om offentliga inkomster och utgifter som tas i syfte att Det andra målet för finanspolitiken är att påverka ekonomin. De överordnade målen för välfärden ska komma alla till del. finanspolitiken är att skapa en så hög välfärd som Fördelningspolitiken verkar dels genom att möjligt genom att bidra till en hög och hållbar skatte- och transfereringssystemet gör att de ekonomisk tillväxt och sysselsättning (genom disponibla inkomsterna blir mer jämnt fördelade strukturpolitiken), en välfärd som kommer alla än inkomsterna före skatt och transfereringar, till del (genom fördelningspolitiken) och ett dels genom att offentligt finansierade tjänster, stabilt högt resursutnyttjande (genom som exempelvis skola och sjukvård, stabiliseringspolitiken). tillhandahålls efter behov. Fördelningspolitiken ska ge förutsättningar för både kvinnor och män till ekonomisk självständighet livet ut. 4.1.1 Strukturpolitiken bidrar till en högre Fördelningspolitiken omfördelar också sysselsättning och tillväxt inkomster över livscykeln, bl.a. genom ålderspensionssystemet. Det första målet för finanspolitiken är att öka För huvuddelen av befolkningen är det egna den varaktiga sysselsättningen och den arbetet den viktigaste inkomstkällan. Den långsiktiga tillväxten. Det åstadkoms genom en vanligaste orsaken till en låg ekonomisk standard väl utformad strukturpolitik, som bl.a. skapar är avsaknaden av arbete. En politik för ökad goda drivkrafter för arbete och företagande. Ett sysselsättning och minskat utanförskap är därför högt antal arbetade timmar ökar den samlade kärnan i regeringens fördelningspolitiska produktionen av varor och tjänster och är en strategi. När fler arbetar och färre försörjs av förutsättning för att den offentliga sektorns transfereringar minskar inkomstskillnaderna i åtaganden ska kunna finansieras utan att samhället. skattebelastningen blir för hög. Detta är särskilt Trots finanskrisen och den efterföljande svaga viktigt eftersom andelen äldre i befolkningen ekonomiska utvecklingen har hushållens ökar. Strukturpolitiken ska också vara utformad inkomster utvecklats gynnsamt sedan regeringen så att den ger kvinnor och män samma tillträdde 2006. Mellan 2006 och 2012 ökade möjligheter och förutsättningar till ett aktivt hushållens ekonomiska standard med sammandeltagande på arbetsmarknaden. Struktur- lagt ca 16 procent, vilket motsvarar 2,5 procent politiken ska dessutom bidra till en hög per år. Inkomstskillnaderna, mätt med den s.k. produktivitetstillväxt i alla delar av ekonomin Gini-koefficienten, var i stort sett oförändrade och till att korrigera s.k. marknadsmisslyckanden mellan 2008 och 2012, vilket tyder på att Sverige inom vissa områden, bl.a. miljö och hälsa. har klarat krisen utan att ojämlikheten har ökat Ekonomisk tillväxt ska vara hållbar, dvs. inte (se vidare bilaga 2). åstadkommas till priset av oacceptabla effekter på miljö, klimat eller människors hälsa. Sverige är en konkurrenskraftig ekonomi med 4.1.3 Stabiliseringspolitiken dämpar en internationellt sett hög sysselsättningsgrad. konjunktursvängningarna Arbetslösheten är dock fortfarande för hög och sysselsättningen för låg, i synnerhet i vissa Det tredje målet för finanspolitiken är att, grupper. För att förbättra förutsättningarna för genom stabiliseringspolitiken, vid behov bidra tillväxt fokuserar regeringens politik på åtgärder till att stabilisera konjunkturen. Stora som bidrar till att öka sysselsättningen, konjunktursvängningar är kostsamma då de har företagandet, investeringarna och en negativ effekt på investeringar, konsumtion produktiviteten. och sysselsättning. Eftersom investeringar i allmänhet inte kan tas tillbaka tenderar de att minska när osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen ökar. Perioder med hög arbetslöshet riskerar att leda till att de arbetslösa inte kan konkurrera om de arbeten som skapas,

PROP. 2013/14:100

t.ex. för att deras kunskaper och färdigheter fas var finanspolitiken, mätt som förändring i försämras eller att arbetsgivarna antar att så är strukturellt sparande, åtstramande i och med att fallet, vilket på sikt kan leda till en varaktigt det strukturella sparandet stärktes med 0,9 högre arbetslöshet. Ett för högt resurs- procent av BNP mellan 2006 och 2008. Den utnyttjande i en högkonjunktur kan å andra andra fasen sträcker sig från 2009 till 2014 då sidan leda till för snabba pris- och löneökningar, finans- och skuldkrisen inneburit ett stort behov uppblåsta tillgångspriser och felinvesteringar. av att stötta ekonomin via en aktiv finanspolitik. Kraftiga konjunktursvängningar och stora Framöver väntas resursutnyttjandet närma sig variationer i inflationstakten försämrar vidare balans och stabiliseringspolitiken bör då gå in i förutsättningarna för hushåll och företag att en tredje fas där det strukturella sparandet stärks fatta rationella beslut. Den aktiva stabiliserings- genom att framtida reformer finansieras fullt ut. politiken ska också värna den ekonomiska Sammantaget visar detta att regeringen sedan jämställdheten mellan kvinnor och män vid den tillträdde anpassat finanspolitiken efter konjunktursvängningar. konjunkturutvecklingen. Regeringen bedriver en Vid störningar som påverkar efterfrågan på finanspolitik som aktivt motverkar konjunkturvaror och tjänster i ekonomin råder normalt sett svägningarna med bibehållen låg statsskuld och inget motsatsförhållande mellan att stabilisera högt förtroende för de offentliga finansernas sysselsättningen och inflationen. Det innebär att långsiktiga hållbarhet. penningpolitiken normalt stimulerar ekonomin i lågkonjunkturer och stramar åt i hög- Tabell 4.1 BNP-gap och förändring av strukturellt sparande konjunkturer. Finanspolitiken bidrar vid sådana Procent av BNP störningar till att stabilisera konjunkturen, 2006–2008 2009–2014 2015–2018 främst genom de automatiska och Strukturellt sparande, 0,9 -2,0 1,4 semiautomatiska stabilisatorerna. De procent av BNP, 1 förändring automatiska stabilisatorerna, som skatteintäkter BNP-gap, procent av 1,5 -3,1 -0,5 och utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och potentiell BNP, vissa försörjningsstöd, är finanspolitikens genomsnitt 2 automatiska reaktion på 1 Avser för 2006–2008 skillnaden mellan det strukturella sparandet (som andel konjunkturförändringar. Utan att några beslut av BNP) 2008 och det strukturella sparandet (som andel av BNP) 2006, för 2009– 2014 skillnaden mellan det strukturella sparandet (som andel av BNP) 2014 och behöver fattas minskar skatteintäkterna och ökar det strukturella sparandet (som andel av BNP) 2008, respektive för 2015–2018 skillnaden mellan det strukturella sparandet (som andel av BNP) 2018 och det utgifterna för bl.a. arbetslöshetsersättning vid en strukturella sparandet (som andel av BNP) 2014. konjunkturnedgång. Den budgetförsvagning 2 Avser genomsnittet av BNP-gapet (som andel av potentiell BNP respektive år) under år 2006–2008, 2009–2014 respektive 2015–2018. som därmed uppkommer bidrar automatiskt till Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. att motverka konjunkturnedgången. Med semiautomatiska stabilisatorer avses främst den förstärkning av arbetsmarknadspolitiken som

normalt beslutas när arbetslösheten ökar av 4.2 Det budgetpolitiska ramverkets konjunkturella skäl, men även det system för roll för att nå målen för korttidsarbete som på regeringens förslag finanspolitiken

infördes i januari 2014. Finanspolitiken kan dessutom, till skillnad Eftersom det finns flera mål för finanspolitiken från penningpolitiken, vid behov hantera måste regeringen kontinuerligt göra avvägningar specifika problem som kan uppstå i ekonomin i mellan de olika målen. Ibland uppstår det samband med en konjunkturnedgång. Vid större målkonflikter, vilket tvingar fram prioriteringar. efterfråge- och utbudsstörningar kan finans- Det budgetpolitiska ramverket, dvs. överskottspolitiken behöva stötta penningpolitiken mer målet, utgiftstaket och det kommunala aktivt, framför allt i ett läge där Riksbankens balanskravet, används i den politiska reporänta redan är låg. beslutsprocessen för att skapa förutsättningar Sedan regeringen tillträdde 2006 kan för att finanspolitikens övergripande mål ska stabiliseringspolitiken delas in i tre huvudsakliga kunna nås på ett sätt som säkerställer att faser (se tabell 7.3). En första fas där finanspolitiken är långsiktigt hållbar och för att resursutnyttjandet var högt fram till skapa ett utrymme för aktiva finanspolitiska finanskrisens utbrott hösten 2008. Under denna åtgärder vid större efterfråge- och

PROP. 2013/14:100

utbudsstörningar eller kriser i det finansiella riksdagen i nuläget fattar beslut om statens systemet. Erfarenheter av tidigare statsfinansiella budget inom den s.k. rambeslutsprocessen, en kriser visar på vikten av tydliga budgetpolitiska reglering av processen för beslut om ändringar i mål och en väl utformad budgetprocess för att statens budget för löpande budgetår och att krav de överordnade finanspolitiska målen ska kunna på regeringens uppföljning och utvärdering av de nås. De budgetpolitiska målen har även varit budgetpolitiska målen blir lagfäst. Regleringen av viktiga för att stärka finanspolitikens transparens budgetprocessen blir genom förslagen i och trovärdighet. propositionen tydligare och mer rättvisande. Det är viktigt att betona att syftet med ett Genom att praxis blir lagfäst uppnås även ökad budgetpolitiskt ramverk inte är att frånta stabilitet och förutsägbarhet för budgetarbetet demokratiskt valda företrädare beslutanderätten inom såväl regeringen som riksdagen. över finanspolitiken. Det är varken möjligt eller Förslagen i propositionen innebär att önskvärt att ersätta den politiska besluts- förtydliganden görs i riksdagsordningen processen med mekaniska regler. Det politiska angående hur riksdagen fattar beslut om statens systemet kan dock använda sig av mål och budget inom rambeslutsprocessen, som innebär principer som bidrar till att göra finanspolitiken att beslut om statens budget fattas i två steg. långsiktigt hållbar. Ett trovärdigt budgetpolitiskt Rambeslutsprocessen har använts vid beslut om ramverk, med tydliga mål och restriktioner, kan i statens budget sedan omläggningen av hög grad bidra till att finanspolitiken utformas budgetprocessen 1997. Beslutsmodellen är väl på ett långsiktigt hållbart sätt. Det svenska etablerad och har en bred parlamentarisk budgetpolitiska ramverket spelar därför en förankring. I propositionen föreslås att avgörande roll när storleken på budgetutrymmet rambeslutsprocessen ska användas vid beslut om eller besparingsbehovet fastställs. Det är dock statens budget, om inte riksdagen genom lag viktigt att poängtera att regeringen vid beslutat något annat. Propositionen tydliggör utformningen av den övergripande inriktningen även vilka beslut riksdagen ska fatta i det första på finanspolitiken gör en bred analys, genom att respektive det andra beslutssteget i utöver de budgetpolitiska målen även ta hänsyn rambeslutsprocessen. till de övergripande målen för finanspolitiken, Ordningen för hur ändringar i statens budget finanspolitikens långsiktiga hållbarhet och den för det innevarande budgetåret ska föreslås och osäkerhet om framtiden som alltid finns. beslutas är i dag i det närmaste oreglerad och styrd av praxis. I propositionen föreslås att förslag till ändringar i budgeten i normalfallet 4.2.1 Regeringen utvecklar kan lämnas högst två gånger per år, i samband budgetprocessen med den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen. Vidare föreslås att beslut Regeringen har kontinuerligt sedan den om ändringar i statens budget fattas genom ett tillträdde 2006 förstärkt och vidareutvecklat det enda beslut och att finansutskottet blir ansvarigt budgetpolitiska ramverket. Som ett led i detta utskott för beredning av samtliga förslag till överlämnade regeringen den 18 mars 2014 ändringar i statens budget. propositionen En utvecklad budgetprocess I propositionen lämnas också förslag (prop. 2013/14:173) till riksdagen. angående uppföljning och utvärdering av de Propositionen tar sin utgångspunkt i förslagen i budgetpolitiska målen. I budgetlagen (2011:203) slutbetänkandet från den parlamentariskt tydliggörs att regeringen i redovisningen till sammansatta Budgetprocesskommittén (dir. riksdagen av måluppfyllelsen avseende 2012:124). Kommittén hade till uppdrag att överskottsmålet ska ta hänsyn till beslutade, utifrån erfarenheterna av nuvarande lagar och föreslagna och aviserade budgetpolitiska praxis överväga hur budgetramverket skulle åtgärder. Detta är en kodifiering av befintlig kunna stärkas och förtydligas. Utredningen praxis. I propositionen föreslås vidare att det överlämnade sitt slutbetänkande (SOU 2013:73) förs in ett krav i budgetlagen på att regeringen till regeringen den 3 oktober 2013, och har vid en bedömd avvikelse från överskottsmålet därefter remissbehandlats. ska redogöra för hur en återgång till målet ska Förslagen i propositionen innebär huvud- ske. Slutligen föreslås att regeringen ska se till att sakligen en kodifiering av befintlig praxis om hur det årligen sker en extern utvärdering av hur de

PROP. 2013/14:100

budgetpolitiska målen uppnås. Regeringen bred ansats där ett antal enskilda mål och bedömer att nuvarande ordning, där Riks- restriktioner ställs mot varandra. Indikatorerna revisionen, Finanspolitiska rådet, Konjunktur- för att följa upp överskottsmålet utgör därmed institutet och Ekonomistyrningsverket utifrån endast en del av denna samlade bedömning som olika perspektiv genomför analyser av hur de görs i avsnitt4.8. budgetpolitiska målen iakttas, uppfyller det Ingen av dagens indikatorer kan på ett perfekt föreslagna kravet på utvärdering. sätt sägas mäta måluppfyllelsen i över- Ändringarna i riksdagsordningen och skottsmålet. Det kan därför finnas skäl att pröva budgetlagen föreslås träda i kraft den valet av indikatorer. Vidare finns det mot 1 september 2014. bakgrund av att Sverige varit inne i en lång period med kraftigt negativa BNP-gap skäl att se över hur väl uppföljningen av överskottsmålet fungerar. Regeringen avser därför att återkomma

4.3 Uppföljning av överskottsmålet till denna fråga senast i 2015 års ekonomiska

vårproposition. Överskottsmålet anger att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en 4.3.1 Bakåtblickande analys av konjunkturcykel. Att överskottsmålet är måluppfyllelsen formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel, i stället för som ett årligt mål År 2004–2013 uppgick det finansiella sparandet i på 1 procent av BNP, är motiverat av den offentliga sektorn till i genomsnitt stabiliseringspolitiska skäl. Om målet skulle vara 0,7 procent av BNP. Justerat för det genom- 1 procents sparande varje enskilt år skulle snittliga resursutnyttjandet under perioden låg finanspolitiken behöva stramas åt när dock det genomsnittliga finansiella sparandet på konjunkturen försvagas för att säkerställa att det 1,5 procent av BNP. Detta tyder på att det årliga målet nås. Politiken skulle då förstärka genomsnittliga finansiella sparandet i den konjunktursvängningarna i stället för att offentliga sektorn 2004–2013 var i linje med stabilisera dem. Att målet är formulerat som ett överskottsmålet när hänsyn tas till konjunkturgenomsnitt över en konjunkturcykel gör det läget under denna period, och att det inte finns dock svårare att följa upp om finanspolitiken några stora systematiska avvikelser i finansligger i linje med målet. politiken som kan påverka måluppfyllelsen Eftersom överskottsmålet främst utgör ett framöver. framåtblickande riktmärke för finanspolitiken följs det i första hand upp i ett framåtblickande perspektiv. En bakåtblickande analys görs dock 4.3.2 Framåtblickande analys av för att se om det funnits systematiska fel i måluppfyllelsen finanspolitiken som riskerar att minska sannolikheten för att målet ska nås i framtiden. Eftersom de negativa BNP-gapen bedöms vara Regeringen har sedan den tillträdde 2006 stora under dessa år är den konjunkturjusterade kontinuerligt arbetat med att förbättra sjuårsindikatorn väsentligt starkare än den uppföljningen av överskottsmålet och göra ojusterade, men pekar trots det på ett sparande denna mer transparent. I detta arbete har under 1 procent. Om vikt tillmäts både den införandet av indikatorer utgjort ett viktigt steg. ojusterade och den konjunkturjusterade I detta sammanhang är det viktigt att peka på sjuårsindikatorn är det finansiella sparandet problemen med en allt för mekanisk tillämpning enligt denna indikator under målets nivå. av indikatorerna för att följa upp Det strukturella sparandet är en bedömning av överskottsmålet. Framför allt finns en risk för hur stort det faktiska finansiella sparandet skulle att finanspolitiken vid en allt för mekanisk vara om ekonomin inte påverkades av det tillämpning riskerar att förstärka aktuella konjunkturläget eller andra engångskonjunktursvängningarna i stället för att dämpa effekter. Det strukturella sparandet bedöms vara dem. Regeringens utgångspunkt är därför att lägre än 1 procent 2013–2016, för att sedan öka inriktningen på finanspolitiken ska bedömas i en

PROP. 2013/14:100

till något under respektive över målets nivå 2017

Tabell 4.3 Finansiellt sparande och strukturellt sparande i offentlig sektor

och 2018. Procent av BNP respektive potentiell BNP 2013 2014 2015 2016 2017

Tabell 4.2 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet Finansiellt sparande

Procent av BNP respektive potentiell BNP Budgetpropositionen för 2014 -1,2 -1,5 -0,4 0,4 1,1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2014 års ekonomiska vårprop -1,3 -1,6 -0,3 0,2 0,7

Finansiellt sparande -1,3 -1,6 -0,3 0,2 0,7 1,2 Strukturellt sparande

Bakåtblickande Budgetpropositionen för 2014 0,5 0,2 0,8 1,0 1,2 tioårssnitt 0,7 2014 års ekonomiska vårprop 0,0 -0,2 0,5 0,4 0,8 1 Konjunkturjusterat 1,5

BNP-gap

Sjuårsindikatorn -0,6 -0,5 -0,4 1 Budgetpropositionen för 2014 -3,5 -3,0 -2,1 -1,0 -0,2 Konjunkturjusterad 0,5 0,4 0,4 2014 års ekonomiska vårprop -2,9 -2,4 -1,5 -0,5 -0,2 Strukturellt sparande 0,0 -0,2 0,5 0,4 0,8 1,2 Källa: Egna beräkningar.

BNP-gap -2,9 -2,4 -1,5 -0,5 -0,2 0,0

Sjuårssnitt -2,0 -1,6 -1,4 Det strukturella sparandet kan beräknas på olika Bakåtblickande sätt, men bygger i princip på två olika delar förutom bedömningen av det faktiska finansiella tioårssnitt -1,3 1 sparandet. För det första görs en bedömning av Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet minskas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten 0,55. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. det aktuella konjunkturläget och nivån på potentiell BNP, dvs. hur långt från ett balanserat Sjuårsindikatorn och det strukturella sparandet resursutnyttjande ekonomin befinner sig. För 57 visar sammantaget att det finansiella sparandet i det andra görs en bedömning av hur det den offentliga sektorn ligger något under offentliga sparandet påverkas av det aktuella 1 procent 2013–2016. Sparandet stärks gradvis konjunkturläget. Till skillnad från det faktiska under åren därefter så att det överstiger finansiella sparandet publiceras inte något 1 procent i slutet av perioden. allmänt accepterat utfall för det strukturella sparandet, utan bedömningarna skiljer sig åt även för redan passerade år. Prognosjämförelse av det strukturella sparandet I tabell 4.4 presenteras ett antal aktuella bedömningar av den offentliga sektorns I jämförelse med budgetpropositionen för 2014 strukturella sparande. Vid en jämförelse av de har både bedömningen av det finansiella olika bedömningarna är det viktigt att beakta att sparandet och det strukturella sparandet de har gjorts vid olika tidpunkter, bygger på reviderats ned de flesta åren i denna proposition olika antaganden om den framtida politiken samt (se tabell 4.3). Nedrevideringen av det tas fram med olika statistiska metoder. strukturella sparandet för åren 2015 och 2016 är Regeringens bedömning av det strukturella större, 0,3–0,6 procent av BNP, än revideringen sparandet ligger högre än övriga aktörers av det finansiella sparandet, som reviderats upp bedömningar för flertalet prognosår. med 0,1 procent av BNP 2015 och reviderats ned med 0,2 procent av BNP 2016. Att det strukturella sparandet revideras ned mer beror på att det nu, jämfört med vid bedömningen i budgetpropositionen för 2014, bedöms finnas mindre lediga resurser i ekonomin, dvs. BNPgapen är mindre. För 2017 har såväl det strukturella som det faktiska finansiella sparandet reviderats ned med 0,4 procentenheter.

57 En redogörelse för utvecklingen av potentiell BNP och en jämförelse med andra aktörers bedömning av potentiell BNP finns i avsnitt 3.

PROP. 2013/14:100

Tabell 4.4 Bedömningar av strukturellt sparande

anspråk försämras i regel de offentliga

finanserna. Procent av BNP eller potentiell BNP

Regeringen bedömer att budgeterings- 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Regeringen 0,0 -0,2 0,5 0,4 0,8 1,2 marginalen under utgiftstaket för 2014–2016 är

KI (mars 2014) -1,0 -1,3 -0,5 0,0 0,6 1,2 tillräcklig för att hantera den osäkerhet som

ESV (december 2013) -1,0 -1,7 -1,0 -0,6 -0,1 - - - finns i utgiftsutvecklingen. För 2014 beräknas

Europeiska budgeteringsmarginalen bli 16 miljarder kronor.

kommissionen Marginalen växer sedan till 19 miljarder kronor

(februari 2014) 0,1 -0,6 -0,4 - - - - - - - - - 2015 respektive 35 miljarder kronor 2016.

Budgeteringsmarginalens storlek är i linje med, OECD (oktober 2013) 0,0 -0,4 0,0 - - - - - - - - -

IMF (oktober 2013) -1,2 -1,3 -0,4 -0,1 0,3 0,6 eller större än, regeringens riktlinje för

budgeteringsmarginalens minsta storlek alla Anm.: IMF har strax innan denna proposition lades fram för riksdagen publicerat en uppdaterad prognos men det har inte varit möjligt att inkludera denna i dessa år. jämförelsen. 58 Källor: Konjunkturinstitutet (KI), Ekonomistyrningsverket (ESV), Europeiska kommissionen, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), År 2011 och 2012 var budgeterings-

marginalerna jämförelsevis stora. Regeringen Internationella valutafonden (IMF), Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. har, delvis till följd av de stora budgeterings-

marginalerna 2011 och 2012, tidigare föreslagit Konjunkturinstitutet räknar i sin bedömning nivåer på utgiftstaket för 2013, 2014 och 2015 med att regeringen genomför aktiva budgetvars årliga ökningstakt är lägre än den förstärkningar för att överskottsmålet ska nås genomsnittliga årliga ökningen sedan 1997 då 2018. Detta antagande får till följd att det utgiftstaket infördes. Den nivå som föreslogs på strukturella sparandet stärks relativt snabbt utgiftstaket för 2016 innebar en snabbare fr.o.m. 2015. Ekonomistyrningsverkets ökningstakt än de närmaste föregående åren, bedömning bygger endast på redan fattade beslut vilket regeringen motiverade med att det vid och presenterade lagförslag från regering och tidpunkten förelåg en tydligt negativ riskbild riksdag. Internationella valutafonden bedömer som kunde ge behov av ett utrymme för åtgärder att det strukturella sparandet är lågt på budgetens utgiftssida. inledningsvis, men räknar sedan med en Jämfört med bedömningen i budgetförstärkning fram till 2018. propositionen för 2014 är budgeterings-

marginalens storlek 2014 oförändrad. År 2015

och 2016 bedöms nu budgeteringsmarginalen bli

3 miljarder kronor respektive 8 miljarder kronor

4.4 Uppföljning av utgiftstaket och

mindre.

bedömning av utgiftstakets nivå för 2017 och 2018

4.4.1 Uppföljning av utgiftstaket

Utgifterna i statens budget redovisas på

27 utgiftsområden. De utgifter som omfattas av

utgiftstaket är utgifterna under utgiftsområde 1-

25 och 27 samt utgifterna för ålders-

pensionssystemet vid sidan av statens budget.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår

inte i de takbegränsade utgifterna eftersom

riksdagen och regeringen endast i begränsad

omfattning kan påverka dessa utgifter på kort

sikt. De takbegränsade utgifterna utgörs av

faktiskt förbrukade anslagsmedel. Detta innebär 58 Enligt regeringens riktlinje för budgeteringsmarginalens minsta storlek att även myndigheternas utnyttjande av anslagsbör den uppgå till minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna innesparande och anslagskredit ingår. varande år t (2014), minst 1,5 procent år t+1 (2015) och minst 2 procent Utrymmet mellan de takbegränsade utgifterna år t+2 (2016). Den nödvändiga bufferten för t+3 (2017) och för t+4 och utgiftstaket benämns budgeterings- (2018) bedöms till minst 3 procent av de takbegränsade utgifterna. marginalen. Om budgeteringsmarginalen tas i

PROP. 2013/14:100

Diagram 4.1 Utgiftstak och takbegränsade utgifter

Procent av BNP 36

Utgiftstak Takbegränsade utgifter

35 34 33 32 31 30 29 28 27 26 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Anm.: För att uppnå jämförbarhet över tiden har utgiftstak och takbegränsade utgifter rensats från skillnader över tiden i tekniska justeringar. Källor: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Det över tiden jämförbara utgiftstaket låg 2000–

2005 på en relativt stabil nivå på drygt 31 procent av BNP. År 2006–2008 minskade det något

59

som andel av BNP. Under krisåret 2009 föll BNP kraftigt, varför både utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna steg som andel av BNP. Från och med 2010 väntas utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna falla som andel av BNP och 2016 beräknas utgiftstaket uppgå till

28 procent av BNP (se diagram 4.1). Att de takbegränsade utgifterna som andel av BNP varierar från år till år är bl.a. ett uttryck för hur de automatiska stabilisatorerna bidrar till att dämpa konjunktursvängningar.

59 På grund av regelbundet förekommande tekniska justeringar av utgiftstakets nivå försvåras jämförelser av utgiftstakets utveckling över tiden. För att uppnå jämförbarhet har utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna i korrigerats för skillnader över tiden i dessa tekniska förändringar. Utgångspunkten är den aktuella utgiftsstrukturen och de tekniska justeringar som gäller för 2016. Utgiftstakets nivå för åren före 2016 är justerat genom att den för samtliga år getts samma årliga ökning som det ursprungligen hade när det först fastställdes, med hänsyn tagen till eventuella reella förändringar som därefter har gjorts av den ursprungligt fastställda nivån. Över tiden jämförbara takbegränsade utgifter beräknas genom att man från den på detta sätt beräknade nivån på utgiftstaket drar bort den faktiska budgeteringsmarginalen.

PROP. 2013/14:100

.

Tabell 4.5 Ursprungligt och faktiskt utgiftstak 2004–2016

Miljarder kronor om inget annat anges. Utfall 2004–2013, prognos 2014–2016

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Ursprunglig årlig nominell förändring av

1

utgiftstaket 33 38 37 42 33 32 30 30 20 10 10 20 40

Ursprungligt beslutade utgiftstak 877 894 931 949 971 989 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123 1 167

2

Teknisk justering -19 -24 -24 0 -14 0 6 13 10 2 4 4 0

3

Reell justering -11

Slutligt fastställda utgiftstak 858 870 907 938 957 989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 1 127 1 167

Takbegränsade utgifter 856 864 895 910 943 965 986 989 1 022 1 067 1 091 1 108 1 132

Budgeteringsmarginal 2 6 12 28 14 24 38 74 62 28 16 19 35

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 0,3 0,7 1,3 3,1 1,4 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,4 1,8 3,1

Anm.: För år 1997–2003, se 2009 års ekonomiska vårproposition (prop. 2008/09:100 s. 164). 1 Ursprunglig nominell förändring av utgiftstaket jämfört med föregående år vid det tillfälle utgiftstaket för det aktuella året fastställdes för första gången. Beloppen i första raden i tabellen avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligt beslutade nivåerna på utgiftstaket (rad 2) eftersom fastställda nivåer regelbundet justeras av tekniska skäl. Exempelvis uppgick utgiftstaket för 2006 till 931 miljarder kronor när det ursprungligen beslutades. Efter fastställandet justerades nivån av tekniska skäl till 907 miljarder kronor, vilket var den nivå som gällde när utgiftstaket för 2007 först fastställdes till 949 miljarder kronor, dvs. en ursprunglig ökning av utgiftstaket 2007 med 42 miljarder kronor. 2 Ett ursprungligt beslutat utgiftstak justeras ofta flera gånger till av tekniska orsaker. De tekniska justeringarna som redovisas här är de ackumulerade tekniska justeringarna för varje år. 3 Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2007. Den förändringen av utgiftstakets nivå är inte en teknisk justering, utan en finanspolitiskt motiverad sänkning av utgiftstaket. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100

4.4.2 Bedömning av utgiftstakets nivå för överskottsmålet och långsiktigt hållbara 2017 och 2018 offentliga finanser. Det medelfristiga perspektivet i budget- I 2010 års ekonomiska vårproposition (prop. processen är också en väsentlig del av uppifrån 2009/10:100) förlängdes det redovisade och ned-perspektivet. Det bidrar till att beslutet tidsperspektivet med ett år och regeringen om utgiftstaket fattas i samklang med redovisade en bedömning av utgiftstaket för det ekonomins långsiktiga produktionsförmåga och fjärde tillkommande året. Regeringen har sedan en godtagbar nivå på det samlade skatteuttaget. dess använt ett fyraårigt perspektiv och gör i En medelfristig budgetprocess tydliggör denna proposition för första gången en effekterna av politiska beslut under åren efter det bedömning av utgiftstakets nivå för 2018. En aktuella budgetåret och skapar en bindande bedömd nivå blir inte föremål för riksdagsbeslut. långsiktighet i budgetbesluten. Ett flerårigt Även för 2017 gör regeringen en bedömning utgiftstak skapar på det sättet förutsättningar för av utgiftstakets nivå. Regeringen har tidigare att den faktiska utgiftsutvecklingen ska gjort en bedömning av nivån för 2017 i 2013 års sammanfalla med den långsiktigt önskvärda. ekonomiska vårproposition och i budget- Det medelfristiga perspektivet medför att propositionen för 2014. Enligt budgetlagen är avvägningen om en lämplig nivå på utgiftstaket det obligatoriskt för regeringen att i för ett nytt år baseras på prognoser för så lång budgetpropositionen föreslå en nivå på sikt som tre till fyra år. Så långt fram i tiden är utgiftstaket för det tredje tillkommande året. bedömningen av den ekonomiska utvecklingen Den föreslagna nivån utgör underlag för mycket osäker. De makroekonomiska riksdagens beslut om utgiftstak. Riksdagen har förutsättningarna och bedömningen av de beslutat om utgiftstak t.o.m. 2016 (prop. offentliga finanserna kommer att förändras över 2013/14:1, 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). tiden. Eftersom utgiftstaket fastställs i nominella Regeringen kommer i enlighet med budgetlagen termer förändras dess relation till andra att lämna förslag till utgiftstak för 2017 i budget- makroekonomiska storheter när bedömningen propositionen för 2015. av den ekonomiska utvecklingen förändras jämfört med det tillfälle när nivån på utgiftstaket ursprungligen bedömdes. Bedömningen av Regeringens bedömning: För 2017 bör utgiftstakets nivå bör ta hänsyn till risken för en utgiftstaket för staten, inklusive väsentligt annorlunda utveckling eftersom ålderspensionssystemet vid sidan av statens utformningen av politiken i annat fall kan bli budget, uppgå till 1 214 miljarder kronor. För lidande om förutsättningarna förändras. 2018 bör utgiftstaket för staten, inklusive Utgiftstakets nivå ska ge stöd åt sunda offentliga ålderspensionssystemet vid sidan av statens finanser och samtidigt ge tillräckligt utrymme budget, uppgå till 1 254 miljarder. för regeringen att fortsätta det angelägna reformarbetet på budgetens utgiftssida. Regeringen bedömer att utgiftstakets nivå för 2017 bör uppgå till 1 214 miljarder kronor. Det

Skälen för regeringens bedömning:

är 18 miljarder kronor högre än de motsvarande bedömningar som gjordes i budgetpropositionen Utgiftstaket är en grundläggande del av uppifrån för 2014 respektive i 2013 års ekonomiska och ned-perspektivet i budgetprocessen. Genom vårproposition och innebär att utgiftstakets nivå att vara en fast begränsning för de statliga 2017 ökar med 47 miljarder kronor jämfört med utgifterna ger utgiftstaket regeringen och 2016. För 2018 bedömer regeringen att riksdagen stöd för att hantera det latenta utgiftstakets nivå för 2018 bör uppgå till 1 254 utgiftstryck som uppstår i den politiska miljarder kronor, vilket är 40 miljarder kronor processen. Utgiftstaket minskar t.ex. risken för högre än den bedömda nivån för 2017. Nedan att tillfälligt höga inkomster i ett läge med högt beskrivs de överväganden som ligger till grund resursutnyttjande används för att finansiera för regeringens bedömning av nivåerna på permanent högre utgifter. Genom att på detta utgiftstaket för 2017 och 2018, med sätt främja en kontrollerad utgiftsutveckling blir utgångspunkt i de bestämningsfaktorer som utgiftstaket ett effektivt verktyg för att uppnå regeringen använder för att analysera och

PROP. 2013/14:100

motivera utgiftstakets nivå för de år som inte har eftersom även den offentliga sektorns inkomster blivit beslutade av riksdagen. tenderar att bli högre när den ekonomiska

utvecklingen blir bättre än väntat. Utgiftstakets relation till överskottsmålet Den bedömda nivån på utgiftstaket för 2017 Tabell 4.6 Utgiftstak 2014–2018

medför att budgeteringsmarginalen för 2017 Miljarder kronor om inget annat anges uppgår till 45 miljarder kronor. I budget- 2014 2015 2016 2017 2018

propositionen för 2017 bör säkerhetsmarginalen Utgiftstak beslutade av för 2017 uppgå till minst 1,5 procent av de riksdagen 1 107 1 127 1 167 takbegränsade utgifterna, eller ca 18 miljarder Regeringens bedömning kronor, i enlighet med regeringens riktlinje för av utgiftstak 1 214 1 254

budgeteringsmarginalens minsta storlek. För Årlig förändring av utgiftstaket vid 2018 uppgår budgeteringsmarginalen till 57 ursprungligt förslag 10 20 40 47 40 miljarder kronor, varav minst ca 18 miljarder Utgiftstak, kronor bör finnas kvar som säkerhetsmarginal i procent av BNP 29,3 28,4 28,0 27,8 27,5 budgeten. Den möjliga ökningen av de Utgiftstak, procent av takbegränsade utgifterna dessa år fram t.o.m. potentiell BNP 28,5 27,9 27,9 27,8 27,5

respektive års budget är därmed ca 28 miljarder 1 Utgiftstak, fasta priser 1 085 1 087 1 105 1 124 1 135 kronor 2017 och ca 39 miljarder kronor 2018. Takbegränsade utgifter 1 091 1 108 1 132 1 169 1 197 Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk av Takbegränsade utgifter, högre utgifter leder det i de flesta fall till att den procent av BNP 28,8 27,9 27,1 26,8 26,3 offentliga sektorns finansiella sparande Takbegränsade utgifter, försvagas. Det finns flera möjliga anledningar till 1 fasta priser 1 069 1 068 1 071 1 082 1 084 att nivån på de takbegränsade utgifterna 2017 Budgeteringsmarginal 16 19 35 45 57 och 2018 kan komma att bli högre än enligt den Budgeteringsmarginal, aktuella bedömningen, t.ex. till följd av makroprocent av ekonomiska förändringar (så som högre takbegränsade utgifter 1,4 1,8 3,1 3,9 4,8

inflation), större volymer i transfererings- Budgeteringsmarginal, systemen eller beslut om reformer. procent av BNP 0,4 0,5 0,8 1,0 1,3

Utgångsläget är att nya reformer ska Finansiellt sparande finansieras fullt ut under nästa mandatperiod. Ur offentlig sektor, procent detta perspektiv kan utrymmet under av BNP -1,6 -0,3 0,2 0,7 1,2

utgiftstaket de kommande åren hanteras på olika Strukturellt sparande

sätt. I förhållande till utgiftstaket tas inget offentlig sektor, procent av BNP -0,2 0,5 0,4 0,8 1,2 utrymme i anspråk om nya utgiftsreformer Offentliga sektorns finansieras med lägre utgifter på andra anslag. utgifter, procent av Om inte utgiftbegränsningar genomförs i BNP 50,1 48,9 48,3 48,0 47,4 samband med att utgiftsreformer föreslås, blir 1 2012 års priser. Beräkningen av fasta priser är utförd med en schabloniserad

därför skattehöjningar nödvändiga. metod. När det gäller de takbegränsade utgifterna är utgifter motsvarande andelen transfereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och Den återhållsamhet som krävs framöver makroekonomiska förutsättningar) deflaterade med implicitprisindex för

medför även att det blir angeläget att finansiera hushållens konsumtionsutgifter, utgifter motsvarande andelen förvaltningsanslag (pris- och löneomräknade anslag) är deflaterade med utgiftsförändringar till följd av högre volymer i implicitprisindex för statliga konsumtionsutgifter och utgifter motsvarande andelen anslag som inte är indexerade är deflaterade med deflatorn för BNP. transfereringssystemen eftersom högre utgifter Samma metod har använts för beräkningen av utgiftstaket i fasta priser (med av detta slag normalt försvagar de offentliga undantag för att 1 procent av de takbegränsade utgifterna, motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek för det innevarande året, har finanserna. behandlats som transfereringsanslag). Slutligen är de takbegränsade utgifterna i hög Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. grad beroende av pris- och löneutvecklingen i Vid en sämre utveckling av konjunkturen än ekonomin som helhet och de kan därför bli väntat kommer de takbegränsade utgifterna på högre om konjunkturutvecklingen blir bättre än sikt sannolikt att bli lägre på grund av en väntat. Automatiska utgiftsökningar av detta långsammare pris- och löneutveckling, även om slag kan därmed ta en del av utrymmet under högre arbetsmarknadsrelaterade utgifter kan utgiftstaket i anspråk. Det behöver emellertid motverka en sådan utveckling i det korta inte leda till en konflikt med överskottsmålet perspektivet. Det är viktigt att i detta

PROP. 2013/14:100

sammanhang poängtera att en större budgeteringsmarginalens minsta storlek budgeteringsmarginal visserligen innebär att det (3,0 procent av de takbegränsade utgifterna). maximala utrymmet för reformer på utgiftssidan I den aktuella prognosen ökar de takockså är större, men att ett ianspråktagande av begränsade utgifterna med i genomsnitt detta utrymme för reformer likafullt primärt 26 miljarder kronor per år 2014–2018, vilket begränsas av överskottsmålet. motsvarar en årlig ökningstakt på 2,3 procent. Ökningen beror främst på att en stor del av Utgiftstaket och de totala offentliga utgifterna i utgifterna är beroende av den allmänna förhållande till BNP utvecklingen av priser och löner. Om Den mycket svaga konjunkturutvecklingen budgeteringsmarginalen 2018, exklusive den 2009, med fallande nominell BNP, innebar att säkerhetsmarginal som bör upprätthållas i utgiftstaket som andel av BNP tillfälligt ökade. budgetpropositionen för 2018, tas i anspråk av År 2013–2018 beräknas andelen sjunka från ca högre utgifter, oavsett anledning, skulle den 30 procent till drygt 27 procent av BNP. I genomsnittliga årliga utgiftsökningen 2014–2018 förhållande till potentiell BNP utvecklades i stället uppgå till ca 33 miljarder kronor, eller 3,0 utgiftstakets nivå naturligt nog jämnare under procent. Det är en lika stor relativ ökning som krisåret 2009, medan nivån efter 2012 minskar på den genomsnittliga ökningen av de ungefär samma sätt som i förhållande till faktisk takbegränsade utgifterna 1998–2013. BNP. Även de totala offentliga utgifterna i procent av BNP bedöms minska 2013–2018. Utvecklingen av utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna i fasta priser

Diagram 4.2 Utgiftstak 1997–2018

De takbegränsade utgifterna omräknade till fasta priser visar förändringen över tiden av storleken 36 35 Procent av potentiell BNP Procent av BNP på volymen i staten och ålderspensionssystemet, 34 t.ex. antalet kvadratmeter kontorsyta, antalet 33 årsarbetskrafter och antalet personer med 32 ersättning från olika transfereringssystem. År 31 2014–2018 ökar denna volym med 15 miljarder 30 kronor eller 1,4 procent. Därmed växer den samlade storleken på staten och ålderspensions- 29 systemet under de kommande åren, även utan 28 beslut om nya reformer. Förändringen i fasta 27 priser är dock relativt liten och som andel av 26 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 BNP minskar de takbegränsade utgifterna. Anm.: För att uppnå jämförbarhet över tiden har utgiftstak och takbegränsade Utgiftstaket är, omräknat till fasta priser, utgifter rensats från skillnader över tiden i tekniska justeringar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 50 miljarder kronor högre 2018 än 2014. Beräknat i fasta priser ökar den bedömda nivån Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och på utgiftstaket för 2017 med omkring budgeteringsmarginalens storlek 19 miljarder kronor och nivån 2018 med Regeringens bedömning av utgiftstakets nivåer 11 miljarder kronor i förhållande till föregående för 2017 och 2018 innebär att de ökar med år. 47 respektive 40 miljarder kronor i förhållande till föregående år. Det är en större ökning än den genomsnittliga årliga ökningen vid fastställandet

av nivån på utgiftstaket sedan utgiftstaket 4.5 Uppföljning av god ekonomisk infördes 1997. Den genomsnittliga årliga hushållning och det kommunala ökningen i löpande priser 1998–2016 uppgår till balanskravet

2,8 procent, medan motsvarande ökning 2017 och 2018 uppgår till 4,0 respektive 3,3 procent. Överskottsmålet för de offentliga finanserna Budgeteringsmarginalen som andel av de inkluderar även det finansiella sparandet i takbegränsade utgifterna är större 2017 och 2018 kommunsektorn, dvs. i kommuner och än vad som följer av riktlinjen för landsting. Det finns dock inget uttalat mål för kommunsektorns finansiella sparande.

PROP. 2013/14:100

Överskottsmålet är uttryckt i termer av statsbidrag. Kommunernas och landstingens finansiellt sparande som det definieras i årsredovisning ska vidare innehålla en nationalräkenskaperna. För kommuner och bedömning av om balanskravet har uppfyllts. landsting är emellertid det ekonomiska Den ska även innehålla en utvärdering av om resultatet, och inte det finansiella sparandet, kravet på god ekonomisk hushållning har avgörande för huruvida de uppfyller uppnåtts. kommunallagens (1991:900) krav på en balanserad budget. Enligt detta krav ska kommuner och landsting upprätta en budget så 4.5.1 Positivt resultat 2013 att intäkterna överstiger kostnaderna. Endast om synnerliga skäl föreligger får avvikelser göras Kommunsektorns resultat före extraordinära från balanskravet. Detta krav anger den lägsta poster uppgick till 14 miljarder kronor 2013 (se godtagbara resultatnivån på kort sikt. diagram 8.7 samt tabellerna 8.8 och 8.9 i Mellan den kommunala redovisningen och avsnitt 8). nationalräkenskaperna förekommer redo- Kommunerna redovisade tillsammans ett visningsmässiga skillnader som kan uppgå till positivt resultat om nästan 16 miljarder kronor flera miljarder kronor enskilda år (se diagram medan landstingen redovisade ett negativt 4.3). Skillnaderna beror på att den kommunala resultat om nästan 2 miljarder kronor. redovisningen bygger på samma utgångspunkter Jämfört med 2012 blev resultatet för 2013 som redovisningen inom näringslivet. Detta drygt 5 miljarder kronor sämre. Resultatet innebär att om t.ex. investeringsutgifterna ökar påverkas negativt av en sänkt kraftigt mellan två år får det omedelbart diskonteringsränta för beräkning av 60 genomslag på det finansiella sparandet, medan pensionsåtaganden, som påverkar resultatet resultatet endast påverkas av investeringarnas negativt med ca 11 miljarder kronor. I resultatet avskrivningskostnader. för 2013 ingår, liksom för 2012, återbetalning av premier från AFA Försäkring som påverkar

Diagram 4.3 Kommunsektorns resultat och finansiella

resultatet positivt med ca 10 miljarder kronor.

sparande 2000–2018

Kommunsektorn som helhet torde haft ett Miljarder kronor. Utfall för 2000–2013, prognos för 2014–2018 resultat i enlighet med vad kommuner och 25 Finansiellt sparande Resultat landsting bedömer vara en god ekonomisk 20 hushållning sex av åren under perioden 2005– 2012. Detta torde även gälla för resultatet 2013. 15 10 Sedan balanskravet infördes 2000 har andelen 5 kommuner som redovisat ett nollresultat eller ett överskott varierat mellan som lägst 0 61 procent 2003 och som högst 97 procent 2006. -5 För landstingen har motsvarande andel varierat mellan som lägst 15 procent 2011 och som högst -10 -15 90 procent 2006, 2007 och 2010.

-20 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

4.5.2 Positiva resultat framöver

Enligt kommunallagen ska kommuner och Kommunsektorns finanser bedöms vara stabila landsting ha en långsiktigt god ekonomisk under prognosperioden 2014–2018. Resultatet hushållning i sin verksamhet. Från och med 2005 ska kommuner och landsting bl.a. fastställa de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Från och med 2013 ska 60 Det varaktigt mycket låga ränteläget i den svenska ekonomin innebar kommuner och landsting dessutom besluta om att Sveriges Kommuner och Landsting beslutade att den riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Ett rekommenderade diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen vanligt förekommande mål i kommunerna och sänktes med 0,75 procentenheter från den 1 januari 2014. Effekten av landstingen är ett resultat som motsvarar sänkningen beaktades i redovisningen 2013. 2 procent av intäkterna från skatter och generella

PROP. 2013/14:100

beräknas uppgå till mellan 10 och 14 miljarder medelfristigt budgetmål på -1 procent av BNP. I kronor årligen under dessa år. Det finansiella februari 2014 bedömde Europeiska

sparandet beräknas bli mellan -6 och -9 miljarder kommissionen att det finns en marginal till kronor motsvarande period. Sveriges medelfristiga budgetmål såväl år 2014

I prognosen antas kommuner och landsting som 2015 (se tabell 4.7). Jämfört med sammantaget anpassa sina konsumtionsutgifter regeringens bedömning i budgetpropositionen

så att ett resultat motsvarande god ekonomisk för 2014 och Europeiska kommissionens hushållning uppnås på sikt. Detta innebär att det bedömning i maj och november 2013 har dock

förbättrade konjunkturläget och återhämtningen Sveriges strukturella sparande under på arbetsmarknaden under de närmaste åren slår prognosperioden närmat sig gränsen för det

igenom på kommunsektorns resultat (se vidare medelfristiga budgetmålet. avsnitt 8). När svensk ekonomi som helhet går

mot ett balanserat resursutnyttjande antas

Tabell 4.7 Bedömningskriterier för stabilitets- och tillväxtpakten

sektorn uppvisa ett resultat i nivå med god Procent av BNP respektive årlig procentuell förändring ekonomisk hushållning. 2013 2014 2015

Strukturellt sparande, procent av BNP

4.6 Sverige uppfyller stabilitets - och

Regeringen 0,0 -0,2 0,5

tillväxtpaketens krav

Europeiska 0,1 -0,6 -0,4 kommissionen

Medelfristigt budgetmål -1,0 -1,0 -1,0 Utöver det inhemska budgetpolitiska ramverket (MTO) och dess regler är Sverige som medlem i EU även Utgiftskriteriet; primära bundet av reglerna inom stabilitets- och offentliga utgifter, real tillväxtpakten. Dessa regler utgör en årlig procentuell

övergripande ram som det svenska regelverket förändring

måste hålla sig inom. Regeringen 4,4 1,3 0,9 Sverige klarar med god marginal de två Europeiska 3,8 1,1 1,2

gränsvärden som anges inom stabilitets- och kommissionen tillväxtpakten. Dessa två gränsvärden har Referensvärde potentiell 1,9 1,9 1,9 fastställts till att underskottet i de offentliga BNP-tillväxt

finanserna inte få vara större än tre procent av Källor: Europeiska kommissionen och egna beräkningar. BNP och att den offentliga skulden inte ska Ett lagstiftningspaket för stärkt ekonomisk överstiga 60 procent av BNP. styrning inom EU antogs i december 2011. Den förebyggande delen av stabilitets- och Detta innebar bl.a. att ett utgiftskriterium tillväxtpakten ska motverka att medlemsstaterna infördes som ett nytt element i stabilitets- och bygger upp alltför stora underskott i sina tillväxtpaktens förebyggande del. Utgiftskriteriet offentliga finanser. Varje medlemsstat ska ha ett innebär att den reala ökningen av de primära medelfristigt budgetmål (medium-term offentliga utgifterna, justerat för diskretionära budgetary objective, MTO) för det strukturella skatteförändringar, ska vara lägre än ett sparandet, dvs. det konjunkturjusterade referensvärde för den reala potentiella BNPfinansiella sparandet för offentlig sektor rensat tillväxten. Utgiftskriteriet används vid för engångseffekter och extraordinära bedömningen av om en medlemsstat vidtar kapitalvinster. Målets nivå bestäms av respektive tillräckliga åtgärder för att uppnå sitt medlemsstat, men måste överstiga en viss medelfristiga budgetmål. I en medlemsstat där miniminivå för att säkerställa finanspolitikens sparandet ligger under detta budgetmål ska hållbarhet, eller snabba framsteg mot hållbarhet. ökningen av de offentliga utgifterna ske så En medlemsstats medelfristiga budgetmål ska mycket långsammare än den potentiella reala vara nära balans eller i överskott, men kan avvika BNP-tillväxten på medellång sikt att en från detta förutsatt att det finns en lämplig tillfredsställande anpassningsbana mot landets säkerhetsmarginal till referensvärdet för medelfristiga budgetmål uppnås. Om en budgetunderskott på tre procent av BNP. medlemsstat uppnår sitt medelfristiga budgetmål Sverige har i detta sammanhang valt ett bör de offentliga utgifternas ökningstakt under

PROP. 2013/14:100

normala omständigheter inte överstiga finanspolitiken kommer att vara fortsatt starkt referensvärdet för potentiell BNP-tillväxt på de närmaste åren. medellång sikt. Ökningar därutöver bör uppvägas genom aktiva ökningar av de offentliga Tabell 4.8 Finanspolitiska nyckeltal inkomsterna. Aktiva inkomstminskningar bör Procent av BNP respektive procent uppvägas genom minskningar av utgifterna. 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 För en medlemsstat som i likhet med Sverige Konsoliderad 38,3 40,6 41,3 39,7 37,3 34,8 31,7 överträffar sitt medelfristiga budgetmål är bruttoskuld utgiftskriteriet inte bindande, såvida inte Finansiell 22,2 25,1 22,4 21,2 20,2 20,0 20,4 nettoställning betydande oväntade inkomster används för Tioårig utgiftsökningar och detta bedöms äventyra statslåneränta 1,6 2,1 landets medelfristiga budgetmål. Även om de Räntedifferens reala utgifterna i Sverige enligt utgiftskriteriets mot Tyskland 10specifikation ökade snabbare än referensvärdet årig statsobl. 0,0 0,5 för potentiell BNP år 2013 (se tabell 4.7) var Källor: Statistiska centralbyrån, EcoWin och egna beräkningar. detta således förenligt med reglerna i stabilitetsoch tillväxtpakten, i och med att det strukturella Regeringen och ett antal andra granskare av sparandet överträffade Sveriges medelfristiga svensk ekonomi gör även bedömningar av budgetmål. År 2014 och 2015 väntas Sveriges finanspolitikens långsiktiga hållbarhet med hjälp reala utgifter öka långsammare än potentiell av ekonomiska modeller. Syftet med dessa håll- BNP, i enlighet med utgiftskriteriet. barhetsbedömningar är att i god tid fånga upp Stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande tecken på att finanspolitiken kommer att del, underskottsförfarandet, syftar till att rätta behövas läggas om, så att åtgärder för att säkertill alltför stora skulder och underskott i de ställa hållbarheten och upprätthålla förtroendet offentliga finanserna. För närvarande befinner för finanspolitiken kan vidtas i god tid. En sig 17 av EU:s 28 medlemsländer i den ohållbar utveckling som uppmärksammas tidigt korrigerande delen av stabilitets- och kan lättare åtgärdas genom väl utformade tillväxtpakten. Sverige är tillsammans med reformer, samtidigt som hushåll och företag får Estland de enda EU-länder som aldrig varit möjlighet att ställa om till nya förutsättningar föremål för underskottsförfarandet. under en längre tidsperiod. Hållbarhetsberäkningarna i denna proposition visar att finanspolitiken i Sverige är långsiktigt hållbar (se avsnitt 11). Finanspolitikens lång-

4.7 Finanspolitiken är långsiktigt siktiga hållbarhet mäts ofta med hjälp av de s.k. hållbar S1- och S2-indikatorerna. S1 visar hur mycket

det offentliga sparandet behöver förstärkas eller För att företag, medborgare och de finansiella försvagas för att den offentliga skulden ska marknaderna ska ha förtroende för finans- motsvara en viss andel av BNP vid en given politiken måste den vara hållbar. Utvecklingen i tidpunkt, i denna proposition vad som krävs för flera av euroländerna visar hur stora de samhälls- att den konsoliderade bruttoskulden ska ekonomiska kostnaderna kan bli när förtroendet motsvara 60 procent av BNP 2030, medan S2 för finanspolitiken sviktar. Förtroendet för visar hur mycket det offentliga sparandet finanspolitiken kan mätas på olika sätt. Ett behöver förstärkas eller försvagas för att de vanligt mått är att jämföra länders upplånings- offentliga finanserna ska gå jämnt ut över en kostnader. Den svenska statslåneräntan är oändlig tidshorisont. Ett negativt värde på dessa historiskt sett mycket låg och likaså riskpremien indikatorer innebär att en permanent jämfört med tysk upplåning, som ofta används budgetförsvagning är möjlig utan att som jämförelsenorm (se tabell 4.8). Även den finanspolitiken blir ohållbar, medan ett positivt konsoliderade bruttoskulden ligger på en i indikatorvärde pekar på att en permanent internationell jämförelse mycket låg nivå och förstärkning av sparandet är nödvändig. förväntas minska framöver. Den finansiella Enligt regeringens bedömning av de två Snettoställningen är positiv. Dessa indikatorer indikatorerna är finanspolitiken i Sverige tyder därmed på att förtroendet för den svenska långsiktigt hållbar (se tabell 11.5 i avsnitt 11).

PROP. 2013/14:100

Som framgår av tabell 11.5 menar även andra sysselsättningsgraden, till skillnad från i många bedömare att finanspolitiken är hållbar i Sverige. andra EU-länder, ökat under de senaste åren och Konjunkturinstitutet använder flera olika är högst inom EU tillsammans med definitioner av ett oförändrat offentligt åtagande. Nederländerna. Sverige har som ett av få länder, De tolkar detta som att den förda finans- under hela lågkonjunkturen, kunnat stötta politiken inte leder till några svårhanterliga tillväxten med både temporära stimulansåtgärder finansiella obalanser. I de bedömningar som och åtgärder som långsiktigt förbättrar pekar på ett behov av en budgetförstärkning är tillväxtmöjligheterna, samtidigt som välfärden denna jämförelsevis liten och hanterbar. har värnats. Regeringens politik har lett till en högre varaktig sysselsättning och en lägre jämviktsarbetslöshet. Sverige gick, till skillnad från många andra

4.8 Finanspolitikens inriktning länder, in i lågkonjunkturen med en gynnsam

utgångsposition i form av ett högt finansiellt Finanspolitikens övergripande mål är att skapa så sparande. Den starka utgångspositionen innebar hög välfärd som möjligt genom att bidra till en att kraftfulla finanspolitiska åtgärder kunnat hög och hållbar ekonomisk tillväxt och vidtas, samtidigt som den svenska statsskulden sysselsättning, en välfärd som kommer alla till som andel av BNP varit ungefär oförändrad. del och ett stabilt resursutnyttjande. En viktig Den svenska offentliga sektorns finansiella förutsättning för att nå dessa mål är långsiktigt sparande har som sig bör gått från överskott till hållbara offentliga finanser. Om de offentliga underskott till följd av den utdragna finanserna inte är långsiktigt hållbara tappar den lågkonjunkturen. Mot slutet av prognosperioden finansiella marknaden, hushållen och företagen kommer Sverige att ha gått igenom en förtroendet för den offentliga sektorns förmåga lågkonjunktur som varat i minst nio år, vilket är att fullgöra sina åtaganden. längre än den tid som 1990-talskrisen varade. I förhållande till andra länder i EU är dock underskotten i Sverige fortsatt relativt små.

4.8.1 Den övergripande inriktningen på finanspolitiken

Tillbaka till överskott i takt med att ekonomin

Sedan finans- och skuldkrisen inleddes 2008 har förbättras finanspolitiken tagit ett stort stabiliseringspolitiskt ansvar då möjligheterna för en mer Även om det förväntas ske en gradvis expansiv penningpolitik varit begränsade till återhämtning i svensk ekonomi finns det gott följd av att räntan legat nära noll. Sverige har om lediga resurser i ekonomin både 2014 och kunnat använda sina starka offentliga finanser 2015. Arbetslösheten förväntas ligga över för att stimulera ekonomin. Det har varit rätt 7 procent under dessa år, vilket motsvarar drygt och nödvändigt i en situation där arbetslösheten 5 procent enligt den äldre definitionen. Trots att ökat i en internationellt kärv miljö. Samtidigt har riskerna, för en sämre ekonomisk utveckling än i stimulanserna utformats så att viktiga prognosen, har minskat sedan budgetstrukturella reformer prioriterats, som främjat propositionen för 2014 beslutades, bedöms dessa sysselsättning och tillväxt också långsiktigt. fortsatt vara större än möjligheterna för en bättre Under 2014 har det varit nödvändigt att utveckling. Det mesta talar för en gradvis stimulera ekonomin, eftersom arbetslösheten återhämtning i svensk ekonomi, men den är varit fortsatt hög och det finns gott om lediga långt ifrån garanterad och finanspolitiken bör resurser. Det förstärkta jobbskatteavdraget ökar därför inte riskera återhämtningen genom att allt drivkrafterna att arbeta och stimulerar för snabbt stärka sparandet och därmed strama konsumtionsefterfrågan i ekonomin när åt ekonomin. efterfrågan på svensk export ännu inte tagit fart På samma sätt som det är en naturlig del av en och resursutnyttjandet är fortsatt lågt. ansvarsfull finanspolitik att låta sparandet sjunka Den förda finanspolitiken har bidragit till att till underskott vid en allvarlig kris måste Sverige klarat den ekonomiska nedgången bättre sparandet stärkas när läget i ekonomin än de flesta andra länder. I Sverige har förbättras. Finanspolitiken bör efterhand bli

PROP. 2013/14:100

återhållsam när konjunkturen förbättras, dels för med 2014. Finanspolitiken kommer därmed få

att inte förstärka konjunktursvängningarna, dels en åtstramande inriktning från att ha haft en

för att skapa utrymme att möta även nästa kris något expansiv inriktning 2014.

med kraftfulla finanspolitiska åtgärder.

Erfarenheterna från finans- och skuldkrisen visar

Regeringen uppfyller det finanspolitiska

att finanspolitiken har en viktig roll att spela i

ramverket

stabiliseringspolitiken, i synnerhet när utrymmet

för penningpolitiken är begränsat. Därtill finns Regeringen anser att finanspolitiken är väl en betydande risk för att många länder i vår avvägd, ligger i linje med det finanspolitiska omvärld, till följd av de höga skuldnivåerna, inte ramverket och uppfyller överskottsmålet. För att kommer att kunna stimulera ekonomin vid nästa stabilisera ekonomin ska det finansiella nedgång och att draghjälpen från omvärlden sparandet, enligt det finanspolitiska ramverket, därigenom kan komma att bli mindre. variera med konjunkturen förutsatt att det finns För att Sverige ska kunna föra en kraftfull förtroende för de offentliga finansernas finanspolitik, även i nästa kris, krävs att det finns långsiktiga hållbarhet. Överskottsmålet om en betydande fallhöjd i det finansiella sparandet 1 procent är av detta skäl formulerat som ett så att förtroendet för de offentliga finanserna genomsnitt över en konjunkturcykel. Vid ett även fortsättningsvis kan säkras (se fördjuplågt resursutnyttjande och hög arbetslöshet bör ningsrutan Överskottsmålet och stabiliseringssparandet vara lägre än 1 procent, medan det bör politiken). Detta gäller i synnerhet för ett land vara omkring 1 procent vid ett balanserat som Sverige, som har en relativt stor offentlig resursutnyttjande, samt överstiga 1 procent vid sektor och där en konjunkturnedgång därför får ett högt resursutnyttjande. Finans- och en relativt stor inverkan på de offentliga skuldkrisen har varit både osedvanligt djup och finanserna. Därtill har Sverige en i internationell långvarig, vilket har motiverat aktiva finansjämförelse stor banksektor, vilket innebär att politiska åtgärder som har medfört att sparandet riskerna för de offentliga finanserna är sjunkit till underskott. När resursutnyttjandet betydande vid förnyad turbulens på de finansiella går mot balans, bör sparandet återvända till den marknaderna. Både den finanskris som inleddes målsatta nivån genom att reformer finansieras 2008 och den tidigare krisen på 1990-talet har fullt ut. Detta gäller under förutsättning att visat att det finns stora potentiella kostnader av ingen ny allvarlig störning drabbar ekonomin. att hamna på underskottsnivåer som gör att

finansmarknaderna reagerar med stigande räntor.

Att överskottsmålet bidrar till ett högt sparande

Inriktningen inför budgetpropositionen för 2015

i goda tider är en förutsättning för att

stabiliseringspolitik via finanspolitiken ska Regeringen kommer att fortsätta sitt kunna bedrivas i dåliga tider. reformarbete för att föra Sverige mot full Vid beslut om inriktningen på finanspolitiken sysselsättning. Att budgetutrymmet är mycket måste det således göras en avvägning mellan att begränsat innebär inte att behovet av fortsatta finanspolitiken inte ska riskera återhämtningen reformer för ökad sysselsättning, tillväxt och och att återställa nödvändiga säkerhetsmarginaler välfärd har minskat. i det finansiella sparandet. Regeringens samlade Brister i utbildningssystemet får långtgående bedömning är att de åtgärder som föreslås i återverkningar på arbetsmarknaden och budgetpropositionen för 2015 sammantaget möjligheterna att nå full sysselsättning. Det är varken bör förstärka eller försvaga det finansiella därför oroande att det finns betydande sparandet. Detta innebär att det finansiella kvarvarande problem inom det svenska sparandet, så som anges i prognosen, går utbildningsväsendet. Regeringen har sedan 2006 från -1,6 procent av BNP 2014 till -0,3 procent bedrivit ett omfattande reformarbete i syfte att av BNP 2015. De eventuella åtgärder som höja kunskapsnivån, öka likvärdigheten mellan föreslås i den kommande budgetpropositionen skolor och för elever samt förbättra såväl bör därför vara finansierade krona för krona. läraryrkets status som lärarkårens kompetens. Med en sådan inriktning av finanspolitiken Regeringens bedömning är att genomförda kommer såväl det faktiska som det strukturella reformer kommer att leda till bättre finansiella sparandet stärkas 2015 i jämförelse förutsättningar att nå målen för det svenska

PROP. 2013/14:100

utbildningssystemet. Men de genomförda sparande bör den övergripande inriktningen för reformerna är inte tillräckliga och fler reformer finanspolitiken de kommande åren vara att är därför nödvändiga. återvända till balans och därefter överskott. För att bl.a. rusta arbetskraften för Takten i förstärkningen av de offentliga arbetsmarknadens ökande krav för anställning är finanserna bör, i enlighet med det finanspolitiska därför ytterligare utbildningssatsningar viktiga. ramverket, anpassas efter läget på arbets- Regeringen har därför för avsikt att i marknaden och utvecklingen av resursutbudgetpropositionen för 2015 presentera en nyttjandet. En alltför snabb återgång till satsning på ökad kunskap för stärkt arbetskraft. överskott riskerar att leda till att återhämtningen Tillsammans med åtgärder för att förbättra hämmas. I takt med att resursutnyttjandet företagsklimatet och förbättra tillgänglighet och förstärks kommer stabiliseringspolitiken kvalitet i vården omfattar åtgärderna som hanteras främst via penningpolitiken. Det är presenteras utgiftsökningar om totalt rimligt att återvända till ett sparande om ca 5 miljarder kronor 2015 som successivt ökas 1 procent av BNP i takt med att läget i till ca 8 miljarder kronor 2018. Dessa reformer ekonomin förbättras och arbetslösheten sjunker finansieras krona för krona genom inkomst- tillbaka. Det finansiella sparandet bör därför i förstärkningar och utgiftsminskningar. enlighet med nuvarande prognos återvända till Det är viktigt att de finansieringar som ett överskott på över 1 procent 2018. regeringen har för avsikt att föreslå i För att uppfylla överskottsmålet krävs stor budgetpropositionen för 2015 är strukturellt finanspolitisk återhållsamhet när resursriktiga och inte slår mot välfärd, sysselsättning utnyttjandet går mot balans. Det är viktigt med och tillväxt. Huvudinriktningen för regeringens en stram utgiftsgranskning och utgiftskontroll finansiering är därför bl.a. höjda skatter på samt att omprioritera mellan olika utgifter. alkohol, tobak och fordon, samt en begränsning Eventuella reformer som föreslås i budgetav avdraget för privat pensionssparande och propositionen för 2016 bör, i likhet med effektiviseringar inom statlig verksamhet. reformer i budgetpropositionen för 2015, finansieras krona för krona genom inkomst- och utgiftsåtgärder. Givet nuvarande prognos krävs De offentligfinansiella förutsättningarna för nästa det även att nya reformer som kan komma att mandatperiod föreslås i budgetpropositionerna för 2017 och 2018 finansieras fullt ut, för att uppnå ett Under den kommande mandatperioden överskott på över 1 procent av BNP när förändras politikens förutsättningar eftersom resursutnyttjandet går mot balans 2018. bedömningen är att resursutnyttjandet gradvis Under den kommande mandatperioden förstärks, sysselsättningen ökar och kommer det krävas att reformer prövas mot arbetslösheten minskar. Det gör att finans- åtgärder som ökar inkomsterna eller minskar politiken nu går in i en fas där inriktningen är att utgifterna på andra områden. Som framhållits successivt nå balans och överskott. ovan är det beträffande inkomstförstärkningar Regeringen anser att den nuvarande nivån på viktigt att dessa utformas på ett sätt som har så överskottsmål om 1 procent av BNP över en små skadliga effekter på samhällsekonomin och konjunkturcykel har tjänat Sverige väl och att konkurrenskraften som möjligt eller minskar målet därför bör ligga fast även under nästa miljö- och hälsoskadliga aktiviteter, där dagens mandatperiod. Den arbetsgrupp inom nivå på skatteuttaget inte beaktar dessa skadliga Finansdepartementet som såg över överskotts- effekter fullt ut. Skatteförändringar som målets nivå 2010 menade att en översyn av sammantaget håller tillbaka arbete, företagande målets nivå borde göras ungefär vart tionde år, se och investeringar måste undvikas. departementspromemorian Utvärdering av Förändringar i skattesystemet ska bevara och överskottsmålet (Ds 2010:4). Regeringen angav i stärka systemets legitimitet. Förändringar i 2010 års ekonomiska vårproposition att den skattesystemet bör därför även göras så att delade synen att en genomgripande översyn inte skattekontrollen kan upprätthållas och så att bör göras för ofta (prop. 2009/10:100). förändringar bidrar till en fortsatt minskning av För att återställa nödvändiga säkerhets- skattefelet och att de svenska skattebaserna marginaler i den offentliga sektorns finansiella skyddas.

5 Inkomster

PROP. 2013/14:100

5 Inkomster

Sammanfattning 5.1 Den offentliga sektorns skatteintäkter

61

– Sverige befinner sig i en gradvis konjunk- Aktiviteten i den svenska ekonomin steg under turåterhämtning där den ekonomiska akti- 2013, särskilt under det andra halvåret. Under viteten i omvärlden tilltar och tillförsikten 2014 väntas svensk BNP-tillväxt bli ännu något hos svenska företag och hushåll stiger. högre till följd av att efterfrågan från omvärlden Detta medför att skatteintäkterna väntas stiger samtidigt som förtroendet hos svenska öka i god takt 2014 och under åren 2015– företag och hushåll stärks, vilket leder till både 2018 utvecklas ännu starkare. Samtliga högre hushållskonsumtion och ökade investeskattebaser (skatt på arbete, kapital och ringar. För prognosåren 2015–2018 finns goda konsumtion) väntas bidra till ökningen. förutsättningar för en förhållandevis hög BNPtillväxt då den internationella efterfrågan väntas – Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig ta ytterligare fart och investeringsbehovet stiger för hur skatteintäkterna utvecklas, eftersom hos svenska företag. Dessutom bidrar en förca 60 procent av intäkterna utgörs av skatt väntat god utveckling av de disponibla inkomspå arbetsinkomster. Skatteintäkterna från terna och ett i utgångsläget högt sparande hos företags- och kapitalvinster är de intäkter hushållen till ett förhållandevis högt bidrag till som uppvisar störst variation över tiden. tillväxten från hushållens konsumtion. – I förhållande till budgetpropositionen för De totala skatteintäkterna ökade med ca 2014 har prognosen för de totala skattein- 3 procent under 2013 jämfört med 2012, vilket är täkterna reviderats ned något för 2012 och i linje med ett historiskt genomsnitt (se diagram 2013 men samtidigt reviderats upp margi- 5.1). Intäkterna från både skatt på kapital och nellt för 2014–2016. konsumtion ökade starkare än året innan, medan intäkterna från skatt på arbete steg i ungefär samma takt som 2012.

61 De reformer och den finansiering som redovisas i tabell 2.2 ingår inte i

beräkningen av statens budget och offentliga sektorns finanser i denna proposition

PROP. 2013/14:100

Diagram 5.1 Totala skatteintäkter 2000–2018

täkterna reviderats upp med 2–4 miljarder kronor per år. Det förklaras framför allt av att Årlig förändring i procent Miljarder kronor 8 2100 pensionsinkomsterna väntas bli högre, samtidigt som en lägre utveckling av inflationen leder till 6 1900 lägre skiktgränser och därmed högre inkomster 4 1700 från skatt på arbete. Dessutom har skatteintäk-

terna skrivits upp med ca 3 miljarder kronor per 2 1500 år med anledning av att riksdagen beslutat att

upphäva sitt tidigare beslut om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. 0 1300 Ändrade skatteregler beräknas minska skat- -2 1100 Årlig förändring, procent teintäkterna 2014 med ca 13 miljarder kronor (se

Miljarder kronor

tabell 5.2). Intäkterna från skatt på arbete väntas -4 900 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 minska med ca 14 miljarder kronor, vilket till

största delen beror på förstärkningen av jobb- Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. skatteavdraget. Även 2014 väntas skatteintäkterna totalt öka För 2015 och 2016 väntas ändrade skatteregler med ca 3 procent. Ökningen väntas bli starkast höja intäkterna från skatt på konsumtion med ca för intäkterna från skatt på kapital där konjunk- 1 miljard kronor per år. Det är regeländringar turåterhämtningen bl.a. medför att intäkterna inom skatt på koldioxid som leder till högre från företagens skatt på vinster stiger kraftigt. En skatteintäkter 2015, medan det är höjningen av starkare hushållskonsumtion medför samtidigt trängselskatten i Stockholm och införandet av att intäkterna från skatt på konsumtion ökar i trängselskatt på Essingeleden som leder till förhållandevis hög takt. Intäkterna från skatt på högre skatteintäkter 2016. arbete väntas öka lite svagare än föregående år, I tabell 5.10 finns en mer detaljerad redovistrots en god tillväxt i lönesumman. Det förklaras ning av bruttoeffekterna av regeländringarna på i huvudsak av att jobbskatteavdraget förstärktes skatteområdet 2009–2018. 2014. När konjunkturen i Sverige förstärks allt mer Tabell 5.2 Bruttoeffekter av ändrade skatte- och

väntas också skatteintäkterna öka allt snabbare avgiftsregler 2012–2018 2015–2018. Ökningen beräknas uppgå till nästan Miljarder kronor i förhållande till föregående år 5 procent per år. Samtliga skattebaser (skatt på 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 arbete, kapital och konsumtion) väntas bidra till Skatt på arbete 0 1 -14 0 0 0 0

den starka ökningen av skatteintäkterna. Skatt på kapital 2 -13 0 0 0 0 0

Skatt på konsumtion -5 3 1 1 1 0 0

Tabell 5.1 Totala skatteintäkter 2012–2017 jämfört med

Övriga skatter 0 0 0 0 0 0 0

prognosen i budgetpropositionen för 2014

Miljarder kronor Totala skatteintäkter -3 -9 -13 1 1 0 0

2012 2013 2014 2015 2016 2017 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källa: Egna beräkningar. Skatt på arbete -1 -7 5 6 6 5

Skatt på kapital -6 -5 0 0 0 -1

Skatt på konsumtion -1 2 -2 -2 -2 -3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktigast för Övriga skatter 1 6 1 -1 -1 -1 hur skatteintäkterna utvecklas

Totala skatteintäkter -7 -3 4 2 2 -1 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Skatteintäkterna från företags- och kapitalvinster är de intäkter som varierar mest mellan åren. Det Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. är också för dessa skatter som prognososäker- I förhållande till budgetpropositionen för 2014 heten normalt är störst på kort sikt. På några års har prognosen för de totala skatteintäkterna sikt är det utvecklingen på arbetsmarknaden som reviderats marginellt. För åren 2012 och 2013 har är viktigast för hur skatteintäkterna utvecklas, skatteintäkterna reviderats ned med 3 respektive eftersom mer än hälften av intäkterna utgörs av 7 miljarder kronor (se tabell 5.1). Det beror till skatt på arbetsinkomster. största delen på ett svagare utfall för skattein- För att illustrera känsligheten i beräkningarna täkterna än väntat. För 2014–2016 har skatteinav skatteintäkterna kan nämnas att en ökning av

PROP. 2013/14:100

antalet arbetade timmar med 1 procent ökar av skatteunderlaget för skatt på arbete består av skatteintäkterna från skatt på arbete med ca skattepliktiga transfereringar till hushållen. 10 miljarder kronor. En ökning av hushållens konsumtion med 1 procent (med bibehållen Diagram 5.2 Arbetade timmar, timlön och lönesumma

2000–2018

sammansättning av konsumtionen) ökar mervär- Årlig procentuell förändring desskatteintäkterna med drygt 1,5 miljarder kronor. 7,0

5,0 5.1.1 Skatt på arbete 3,0

Skatt på arbete fastställs i den årliga beskatt- 1,0 ningen av hushållens inkomster, som är klar i november året efter inkomståret. Det innebär att -1,0 2013 års intäkter från skatt på arbete ännu inte är -3,0 fastställda och att endast en prognos för skatte- Arbetade timmar Timlön Lönesumma intäkterna finns tillgänglig för detta år. -5,0 Skatt på arbete kan delas in i direkta och indi- 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Anm.: Den redovisade timlönen är beräknad enligt nationalräkenskapernas principer. Källor: rekta skatter. De direkta skatterna består i hu- Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. vudsak av kommunal och statlig inkomstskatt. Dessutom finns ett antal skattereduktioner som År 2013 växte lönesumman med 2,7 procent (se minskar den direkta skatten. Till de direkta diagram 5.2), vilket var en minskning jämfört skatterna räknas även den allmänna pensionsav- med 2012. I takt med att den ekonomiska giften. De indirekta skatterna på arbete består tillväxten gradvis stärks väntas lönesumman växa huvudsakligen av arbetsgivaravgifter och egenav- under återstoden av prognosperioden. År 2014 gifter. Intäkterna från skatt på arbete beräknas ökar lönesumman med 4,4 procent. Därefter uppgå till 60 procent av de totala skatteintäk- fortsätter lönesumman att öka med i genomsnitt terna 2013. drygt 4 procent per år under 2015–2018. Intäkterna från skatt på arbete bedöms öka Skillnaden i ökningen av lönesumman mellan från 970 miljarder kronor 2013 till 1 199 miljar- de olika åren under prognosperioden beror der kronor 2018 (se tabell 5.3). främst på skillnaden i utvecklingen av antalet arbetade timmar (se diagram 5.2). Antalet arbe-

Tabell 5.3 Skatt på arbete

tade timmar beräknas öka med 1,4 procent 2014 Miljarder kronor och med i genomsnitt 1,1 procent per år 2015– Utfall Prognos 2018. Timlönen ökar med 3,0 procent 2014 och 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 med i genomsnitt 3,3 procent per år 2015–2018. Aktuell beräkning 937 970 998 1 043 1 096 1 150 1 199

Utveckling (%) 3,6 3,5 2,8 4,5 5,1 4,8 4,3

Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Transfereringar till hushållen ökar

Prognosen för transfereringarna till hushållen

Lönesummans tillväxttakt ökar

baseras dels på utvecklingen av antalet pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa, dels på löne- Utbetalda löner, dvs. lönesumman, utgör drygt och prisutvecklingen som påverkar flertalet 70 procent av underlaget för skatt på arbete. Det ersättningar. innebär att förändringen av antalet arbetade timmar och timlönen är av stor betydelse för utvecklingen av skatteintäkterna. Resterande del

PROP. 2013/14:100

Tabell 5.4 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2009–2018

Miljarder kronor Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos

Avgifter till premiepensionssystemet -25,4 -26,4 -28,9 -30,0 -31,0 -32,3 -33,7 -35,5 -37,2 -38,9

Fastighetsskatt och fastighetsavgift 25,3 26,4 27,5 28,7 30,8 31,0 31,6 32,1 32,7 33,9 Stämpelskatt 8,1 9,0 8,0 8,0 8,9 8,2 8,4 8,6 9,1 9,4 Kupongskatt m.m. 3,1 3,1 4,6 3,8 4,1 4,2 4,5 4,8 5,2 5,4

Skatt på konsumtion och insatsvaror 422,9 449,3 455,0 452,5 463,4 476,6 498,5 520,8 542,5 563,5

Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -178,8 -183,5 -195,2 -201,5 -207,3 -215,2 -223,9 -234,5 -245,7 -256,8

Statens skatteintäkter 735,6 788,3 791,5 778,2 801,1 821,0 863,7 908,7 949,8 992,3

PROP. 2013/14:100

Tabell 5.4 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2009–2018 fortsättning

Miljarder kronor Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos

varav ålderspensionssystemet -1,3 2,9 0,7 0,9 -0,4 -0,2 1,0 0,9 0,9 0,9

2000 Inkomster av statens verksamhet 48,1 41,8 55,3 48,8 48,1 41,7 38,6 35,5 35,9 36,4

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -66,8 -65,5 -70,8 -74,9 -77,0 -75,5 -76,7 -86,9 -84,2 -86,3 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0,0 0,0 -0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Inkomster på statens budget 709,5 779,5 872,4 787,6 790,5 807,9 862,0 901,0 940,7 988,9

Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Diagram 5.3 Transfereringsinkomster som andel av

mare än lönesumman. Åren 2016–2018 fortsätter

underlaget för skatt på arbete

de arbetsmarknadsrelaterade ersättningarna att Procent minska. Däremot väntas pensionerna växa något 35 Arbetsmarknadsersättningar snabbare än lönesumman respektive år. Det 33 Sjukpenning m.m. medför att transfereringarna som andel av 31 Pensioner skatteunderlaget ökar 2016–2018. 29 27 Kommunal inkomstskatt 25 23 Intäkterna från kommunal inkomstskatt beräk- 21 nas öka från 526 till 654 miljarder kronor mellan 19 2013 och 2018 (se tabell 5.5). År 2013 och 2014 17 beräknas det kommunala skatteunderlaget öka 15 med 3,6 respektive 3,5 procent. Den underlig- 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 gande utvecklingen av skatteunderlaget, dvs. Källor: Skatteverket och egna beräkningar. utvecklingen justerad för regeländringar, bedöms 2013 och 2014 uppgå till 3,8 respektive 3,9 pro- Transfereringarna till hushållen väntas ha ökat cent. Den kommunala medelutdebiteringen något som andel av skatteunderlaget 2013 (se höjdes med 13 öre från och med 2014 och bidrar diagram 5.3). Den ökande andelen förklaras dels därmed till att höja de kommunala skatteintäkav att pensionerna ökar i förhållande till löne- terna under prognosperioden. År 2015–2018 summan 2013, dels av att ersättningarna från ökar kommunernas skatteunderlag med i gesocialförsäkringssystemet ökar. År 2014 och nomsnitt 4,8 procent per år. 2015 minskar andelen något, framför allt till följd av att läget på arbetsmarknaden förbättras och att pensionerna väntas växa något långsam-

PROP. 2013/14:100

Tabell 5.5 Faktisk och underliggande utveckling av

5.6). Jobbskatteavdraget beräknas öka från

kommunernas skatteunderlag

86 miljarder kronor 2013 till 116 miljarder Årlig procentuell förändring kronor 2018. Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Skattereduktionen för husavdraget (ROToch RUT-tjänster) beräknas öka från knappt Faktisk utveckling 4,0 3,6 3,5 4,3 5,2 5,2 4,5 17 miljarder kronor 2013 till knappt 18 miljarder Underliggande utveckling 4,0 3,8 3,9 4,3 5,2 5,2 4,5 kronor 2018. Efterfrågan på ROT-arbeten antas Anm.: Den underliggande utvecklingen av skatteunderlaget är utvecklingen mattas av successivt under prognosperioden, justerad för regeländringar. Källor: Skatteverket och egna beräkningar. medan efterfrågan på RUT-tjänster väntas fortsätta att öka. Skattereduktionerna för RUTtjänsterna bedöms ha uppgått till ca 2,4 miljarder Statlig inkomstskatt kronor 2013 och beräknas öka till 5 miljarder kronor 2018. Intäkterna från den statliga inkomstskatten be-

Tabell 5.6 Skattereduktioner

räknas ha uppgått till 45 miljarder kronor 2013 Miljarder kronor (se diagram 5.4). I takt med att lönesumman gradvis stärks ökar intäkterna med i genomsnitt Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 drygt 2 miljarder kronor per år 2014–2018. Allmän pensionsavgift -98 -101 -104 -109 -114 -119 -125

Diagram 5.4 Antal personer som betalar statlig inkomstskatt

Fastighetsavgift 0 0 0 0 0 0 0

2000–2018

Tusentals personer Sjöinkomst 0 0 0 0 0 0 0 Jobbskatteavdrag -84 -86 -100 -103 -107 -111 -116 1600 Antal som betalar 25% Husavdrag -16 -17 -17 -17 -17 -17 -18 1400 Antal som betalar 20% Gåvor till ideell 1200 verksamhet 0 0 0 0 0 0 0 1000 Summa -197 -203 -222 -229 -238 -248 -258 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Beloppen för 800 Fastighetsavgift, Sjöinkomst och Gåvor till ideell verksamhet uppgår till mindre än 0,5 miljarder kronor. 600 Källor: Skatteverket och egna beräkningar. 400 Underlaget för den allmänna pensionsavgiften 200 utgörs av de pensionsgrundande ersättningarna, 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 varför intäkterna från denna avgift i regel följer Källor: Skatteverket och egna beräkningar. utvecklingen av skatteunderlaget för de direkta skatterna på arbete. Intäkterna från den allmänna Antalet personer som betalar statlig inkomst- pensionsavgiften ökar från 101 miljarder kronor skatt minskade 2013 till följd av att timlönen i 2013 till 125 miljarder kronor 2018. Alla skattekonomin ökade betydligt svagare än det s.k. skyldiga som betalar allmän pensionsavgift får en jämförelsetal med vilket skiktgränserna för stat- skattereduktion med 100 procent av den alllig inkomstskatt skrivs upp (se diagram 5.4). männa pensionsavgiften, vilket innebär att skatt- Utvecklingen av antalet personer som betalar ereduktionen för den allmänna pensionsavgiften statlig skatt bestäms av timlöneutvecklingen i ökar i samma utsträckning. förhållande till jämförelsetalet, ålderssammansättningen och inkomstfördelningen. År 2014– 2016 bedöms antalet personer som betalar statlig Arbetsgivaravgifter och egenavgifter skatt öka för att därefter minska något fram till och med 2018. Intäkterna från indirekta skatter på arbete bedöms ha uppgått till 445 miljarder kronor 2013. Arbetsgivar- och egenavgifter utgör den huvud- Skattereduktioner och allmän pensionsavgift sakliga delen av intäkterna. Utvecklingen på arbetsmarknaden är av störst betydelse även för Skattereduktionerna beräknas årligen uppgå till intäkterna från arbetsgivar- och egenavgifterna. 203–258 miljarder kronor 2013–2018 (se tabell Intäkterna från de indirekta skatterna ökar varje

PROP. 2013/14:100

enskilt år under prognosperioden och uppgår till ringen i hushållens räntenetto bidra positivt till 546 miljarder kronor 2018 (se tabell 5.4). utvecklingen av skatteintäkterna 2013. Även under 2014 och 2015 bedöms räntenettot bidra positivt till utvecklingen av skatteintäkterna. 5.1.2 Skatt på kapital Men i takt med gradvis stigande räntor bedöms räntenettot bidra negativt till förändringen av Hushållens kapitalvinster skatteintäkterna 2016–2018. Med undantag för 2014 bedöms inkomster från aktieutdelningar Hushållens kapitalinkomster fastställs i den år- bidra positivt till utvecklingen av skatteintäkliga beskattningen av hushållens inkomster, som terna samtliga år under prognosperioden. Samär klar i november året efter inkomståret. Det manlagt uppgår intäkterna från hushållens skatt innebär att 2013 års kapitalinkomster ännu inte på kapital till 30 miljarder kronor 2013. År 2014– är fastställda och att endast en prognos för skatt- 2018 bedöms skatteintäkterna uppgå till 38– eintäkterna finns tillgänglig för 2013. Underlaget 41 miljarder kronor per år. för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomsterna och kapitalutgifterna. Den största delen kommer från realiserade kapital- Intäkterna från skatt på företagsvinster ökar från vinster. 2014

Diagram 5.5 Kapitalvinster, aktieprisindex och Intäkterna från skatt på företagsvinster uppgick

fastighetsprisindex 1988–2018

2012 till 89 miljarder kronor (se diagram 5.6). Miljarder kronor Index 2000 = 100 Utfallet är avsevärt svagare än 2011, en minsk- 240 240 ning om cirka 13 miljarder kronor. Det svaga utfallet förklaras till en betydande del av att bo- Taxerade kapitalvinster (vänster axel) 220 220 Aktieprisindex (höger axel) lagsskattesatsen sänktes från den 1 januari 2013. 200 200 Fastighetsprisindex (höger axel) 180 180 160 160 Genom denna förändring har det funnits incita-

20 Under 2013 har den underliggande makroe- 20 0 0 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 konomiska utvecklingen varit fortsatt svag.

Framför allt har de exporterande företagen drab-

Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Affärsvärlden och egna beräkningar. bats av en vikande efterfrågan. Med en svag

vinstutveckling 2013 beräknas företagsskattein- År 2013 bedöms de taxerade kapitalvinsterna täkterna ha fortsatt att minska detta år. Försvaguppgå till 116 miljarder kronor. Det är betydligt ningen blev dock marginell i förhållande till 2012 högre än 2012, då de uppgick till ca 103 miljarder och intäkten från skatt på företagsvinster beräkkronor. De högre vinsterna kan förklaras både av nas bli 88 miljarder kronor 2013. Till följd av att en uppgång på börsen och på en prisuppgång på den ekonomiska aktiviteten i såväl Sverige som i bostäder under 2013. Den årliga utvecklingen av omvärlden väntas förstärkas från 2014 ökar kakapitalvinsterna antas fr.o.m. 2014 återgå till den pacitetsutnyttjandet och vinsterna stiger för genomsnittliga historiska nivån på drygt 3 proföretagen. Då vinstunderlaget ökar stiger incent av BNP. I diagram 5.5 visas aktieprisindex komster från skatt på företagsvinster, från 2014 och fastighetsprisindex tillsammans med utfall och över den resterande prognosperioden. År och prognos för de taxerade kapitalvinsterna. 2018 beräknas intäkterna från skatt på Hushållens ränteinkomster minskade kraftigt företagsvinster uppgå till 123 miljarder kronor. 2013 jämfört med 2012. De lägre inkomsterna

kan förklaras av att de korta räntorna i genom-

snitt låg på en lägre nivå 2013 än 2012, samt att

hushållen minskat sitt sparande i räntebärande

tillgångar. Det lägre ränteläget gav även lägre

ränteutgifter och sammantaget bedöms föränd-

PROP. 2013/14:100

Diagram 5.6 Skatt på företagsvinster 1990–2018 Tabell 5.7 Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift

Miljarder kronor Procent av BNP 2012–2018 140 4 Miljarder kronor

Miljarder kronor

Utfall Prognos 120 3,5 Procent av BNP 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 3 Småhus 13,4 13,9 13,9 14,3 14,6 15,1 16,1 100 2,5 varav kommunal avgift 12,9 13,3 13,4 13,8 14,1 14,6 15,5 80 Hyreshus, bostadslägen- 3,1 2,7 2,7 2,8 2,8 2,9 2,9 2 heter 60 1,5 varav kommunal avgift 3,0 2,6 2,6 2,7 2,7 2,8 2,8 40 Hyreshus, lokaler 6,9 6,9 7,0 7,2 7,3 7,4 7,5 1 Industrier 1,6 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 1,9 20 0,5 Vattenkraft 3,7 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 0 0 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 Summa 28,7 30,8 31,0 31,6 32,1 32,7 33,9 Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Efter en låg nivå 2013 stiger intäkterna från

5.1.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror

avkastningsskatten kraftigt 2014

Skatt på konsumtion och insatsvaror består av Intäkterna från avkastningsskatten, som tas ut på mervärdesskatt och punktskatter. År 2014 besparande i pensions- och kapitalförsäkringar, räknas intäkterna från skatt på konsumtion och beräknas minska med 36 procent mellan 2012 insatsvaror uppgå till 477 miljarder kronor, för och 2013 till 6,2 miljarder. Den kraftiga minskatt därefter öka med runt 4 procent per år och ningen förklaras av ett stort fall i nivån för statsuppgå till 564 miljarder kronor 2018. Prognosen låneräntan 2012. Avkastningsskatten baseras, för intäkterna från skatt på konsumtion och utöver storleken på tillgångarna, på nivån för insatsvaror redovisas i tabell 5.8. statslåneräntan föregående år. 2013 har statslåneräntan återigen stigit. I kombination med ett

Tabell 5.8 Skatt på konsumtion och insatsvaror 2012–2018

ökat värde på sparandet i pensions- och kapital- Miljarder kronor och årlig procentuell förändring försäkringar medför en högre nivå för statslåne- Utfall Prognos räntan att avkastningsskatten stiger kraftigt un- 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 der 2014. År 2014 ökar avkastningsskatten med

Skatt på konsumtion

55 procent till 9,6 miljarder kronor. Under reste- och insatsvaror 45 3 4 63 4 77 4 98 5 21 5 43 5 64 rande prognosperiod fortsätter avkastnings- Utvecklingstakt (%) -0,5 2,4 2, 8 4,6 4, 5 4, 2 3,9 skatten att öka (se tabell 5.4). Detta är främst en Mervärdesskatt 331 342 353 371 391 409 427 konsekvens av ett ökat värde på sparandet, men Utvecklingstakt (%) -0,5 3,4 3,1 5,2 5,3 4,8 4,3 även av en stigande nivå för statslåneräntan. Punktskatter 122 122 124 127 130 133 136 Utvecklingstakt (%) -0,5 -0,3 2,0 2,8 2,0 2,3 2,4 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Intäkterna från fastighetsskatt och Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

fastighetsavgift ökar

Intäkterna från fastighetsskatt och kommunal Mervärdesskatt fastighetsavgift bedöms uppgå till 31 miljarder kronor 2014, för att därefter öka till nästan Intäkterna från mervärdesskatt kommer till stor 34 miljarder kronor 2018 (se tabell 5.7). Ök- del från hushållens konsumtion. Eftersom merningen härrör till allra största delen från den värdesskatten är differentierad mellan olika varukommunala fastighetsavgiften, som väntas räk- och tjänstegrupper påverkas intäkterna även av nas upp till följd av stigande inkomstbasbelopp, konsumtionens sammansättning (se diagram samtidigt som husprisökningar medför stigande 5.7). taxeringsvärden på småhus.

PROP. 2013/14:100

Diagram 5.7 Hushållens konsumtion i löpande priser och

värdesskatten ökar med runt 5 procent per år för

intäkter från mervärdesskatt 2000–2018

att 2018 uppgå till 427 miljarder kronor. Årlig procentuell förändring 12

Hushållens konsumtion, lp

Punktskatter

10

Bilar och sällanköpsvaror

8 Mervärdesskatteintäkter Punktskatterna skiljer sig från mervärdesskatten 6 genom att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspriset. I likhet 4 2 med vad som gäller för övriga skatter är det på kort sikt konjunkturen som, bortsett från regel- 0 ändringar, betyder mest för utvecklingen av punktskatteintäkterna. -2 -4 Intäkterna från punktskatterna uppgick till 122 miljarder kronor 2013. Införandet av träng- 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Anm.: För mervärdesskatteintäkterna finns utfall t.o.m. 2012. För hushållens konsumtion finns utfall t.o.m. 2013. selskatt i Göteborg, tillsammans med högre energiskatt på dieselbränsle, ledde till högre Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. punktskatteintäkter, vilket motverkades av lägre Skattebasen för mervärdesskatten består också skatteintäkter från tobak. av offentlig konsumtion samt av investeringar År 2014–2018 väntas intäkterna från punktoch förbrukning i både näringsliv och offentlig skatterna öka med drygt 2 procent per år för att sektor . Av de totala mervärdesskatteintäkterna 62 2018 uppgå till 136 miljarder kronor. En stigande kommer 77 procent från företag och hushåll. inflationstakt ger högre skattesatser på energi- Staten och kommunerna svarar för 8 respektive och koldioxidskatt vilket i sin tur leder till högre 15 procent av mervärdesskatteintäkterna. skatteintäkter, trots att användningen av bensin Intäkterna från mervärdesskatten ökade med och oljeprodukter inte beräknas öka nämnvärt. 3,4 procent 2013, vilket är starkare än Dessutom väntas införandet av trängselskatt på utvecklingen av hushållens konsumtion i Essingeleden och höjningen av trängselskatten i löpande priser. Det beror bl.a. på att de delar av Stockholm medföra högre skatteintäkter fr.o.m. hushållens konsumtion som i genomsnitt 2016 och framåt. beskattas med högre skattesatser, såsom konsumtion av sällanköpsvaror, ökade mer än vad hushållens konsumtion som helhet gjorde. 5.1.4 Skattekvoten År 2014 väntas intäkterna från mervärdesskatten öka med drygt 3 procent. Hushållens Skattekvoten visar förhållandet mellan de totala konsumtion bedöms öka i förhållandevis hög skatteintäkterna och BNP. Normalt har regeltakt och bidrar till att öka intäkterna från mer- förändringar i skattesystemet störst inverkan på värdesskatten. Däremot väntas företagen avvakta förändringen av skattekvoten. Som exempel kan med sina maskininvesteringar vilket håller till- nämnas att en viktig förklaring till minskningen baka ökningen av intäkterna. av skattekvoten 2014 är förstärkningen av jobb- År 2015–2018 väntas hushållens konsumtion skatteavdraget, som trädde i kraft vid ingången växa starkt till följd av stigande disponibla inav 2014 (se tabell 5.9). komster och ett i utgångsläget högt sparande. År 2013 ökar skattekvoten i förhållande till Dessutom väntas den stigande efterfrågan från 2012, vilket i huvudsak förklaras av en stark utomvärlden medföra ett ökat investeringsbehov veckling av hushållens pensionsinkomster. Övhos företagen. Detta gör att intäkterna från merriga år är förändringarna av den totala skattekvoten ganska små. Däremot sker vissa sammansättningsförändringar. Intäkterna från skatt på konsumtion minskar som andel av BNP, medan intäkterna från skatt på kapital ökar som 62 Skattebasen utgörs i de senare fallet av ingående mervärdesskatt i andel av BNP under perioden 2013–2018. Den verksamheter som saknar skatteplikt och som därmed inte kan dra av tydliga ökningen 2014 av intäkterna från skatt på ingående mervärdesskatt. kapital som andel av BNP beror både på en

PROP. 2013/14:100

ökning i hushållens kapitalinkomster (som andel verkens inlevererade överskott, Riksbankens av BNP) och på en ökning av företagens vinster inlevererade överskott, ränteinkomster och (som andel av BNP). Från och med 2015 och offentligrättsliga avgifter. Inkomsterna för 2013 framåt är det huvudsakligen intäkterna från skatt blev 48 miljarder kronor, vilket är 1 miljard på företagsvinster som bidrar till att intäkterna kronor lägre än 2012 års utfall. Aktieutdelningen från skatt på kapital ökar som andel av BNP. från de statligt ägda bolagen uppgick till 21 miljarder kronor 2013, jämfört med Tabell 5.9 Skattekvot, 2012–2018 22 miljarder kronor 2012. År 2014 och 2015 beräknas inkomsterna av Procent av BNP statens verksamhet gradvis minska och sedan Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 ligga kvar på ca 36 miljarder kronor fram till och Skattekvot 44, 0 44, 4 44, 0 43,9 43,9 44,1 44, 1 med 2018. Utöver ändringarna i Varav utdelningsantaganden förklaras minskningen bl.a. av en gradvis minskning i Riksbankens inle- Skatt på arbete 26,4 26,7 26,4 26,3 26,3 26,4 26,3 Skatt på kapital 4,7 4,6 4,9 5,0 5,1 5,2 5,3 vererade överskott, samt en korrigering av in- Skatt på konsumtion 12,7 12,8 12,6 12,5 12,5 12,4 12,4 komsttitel 2343 Ränteinkomster på studielån som Övriga skatter 0,1 0,3 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 gjordes i samband med att CSN-systemet lades Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. om. Enligt Riksdagens beslut (se prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56) nollställs inkomsttiteln från 2014 och framåt.

5.2 Inkomster i statens budget

Inkomster av försåld egendom

5.2.1 Skatteinkomster

Utfallet för inkomster av försåld egendom blev I statens budget tillämpas periodiserad redovis- 21 miljarder kronor för 2013. De totala försäljning av skatterna. Det innebär att skatterna re- ningarna från Nordea uppgick 2013 till 41 mildovisas under det inkomstår då den skatteplik- jarder kronor. Av dessa inkomster tillföll tiga händelsen ägde rum. Inkomster på statens 52 procent, motsvarande 21 miljarder kronor, budget ska enligt budgetlagen (2011:203) redo- Stabilitetsfonden och minskade därmed visas kassamässigt, dvs. när de faktiska in- och Riksgäldskontorets nettoupplåning. Under utbetalningarna av skatterna sker. Av denna inkomster av försåld egendom redovisas anledning tillämpas även kassamässig redovis- resterande 48 procent av försäljningsning av statens skatter. De kassamässiga skatte- inkomsterna från Nordea motsvarande inkomsterna består av betalningar som kan avse 20 miljarder kronor samt statens försäljning av skatter för olika inkomstår. Skillnaden mellan Vectura Consulting motsvarande 1 miljard statens skatteintäkter och skatteinkomster ut- kronor. År 2014–2018 har inkomsterna från görs av periodiseringar. Periodiseringarna består försäljning av statens aktieinnehav beräkningsi sin tur av uppbörds- och betalningsförskjut- tekniskt antagits till 15 miljarder kronor per år. ningar samt anstånd.

Återbetalning av lån

5.2.2 Övriga inkomster

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo- Utfall och prognoser för de inkomster som re- visas återbetalning av lån utställda av staten. dovisas under övriga inkomster på statens bud- Inkomsttiteln domineras av återbetalning av get presenteras i tabell 5.4. studiemedel upptagna före 1989. I nuvarande system finansieras studielånen inte med anslag utan med lån i Riksgäldskontoret. Återbetalning Inkomster av statens verksamhet av studielån upptagna 1989 och senare redovisas därför under posten Riksgäldskontorets Inkomster av statens verksamhet består bl.a. av nettoutlåning i stället för under denna utdelningar från statens aktieinnehav, affärs- inkomsttyp. År 2013 uppgick inkomsterna

PROP. 2013/14:100

under inkomsttypen Återbetalning av lån till 1,1 inkomster och avräkningar i anslutning till miljarder kronor. skattesystemet. År 2014–2018 beräknas inkomsterna under Tillkommande inkomster består av inkomster denna inkomsttitel gradvis minska med ca 0,1 som bruttoredovisas på statens budget. miljarder kronor per år eftersom antalet Motsvarande poster avräknas på andra inkomståterbetalare blir färre. titlar eller förekommer med samma belopp på budgetens utgiftssida. Det gäller t.ex. skatter som tillfaller EU, som den mervärdesskatte- Kalkylmässiga inkomster baserade EU-avgiften och tullmedel. Under tillkommande inkomster redovisas också Under inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster kommunala utjämningsavgifter enligt lagen redovisas avskrivningar och amorteringar samt (1993:387) om stöd och service till vissa statliga pensionsavgifter. De senare utgör huvud- funktionshindrade. De tillkommande inkomstdelen av inkomsterna under inkomsttypen. För erna uppgår till 7–14 miljarder kronor per år 2013 uppgick inkomsterna till 9,9 miljarder 2014–2018. kronor, varav 9,4 miljarder kronor utgjordes av Den största delen av avräkningarna utgörs av de statliga pensionsavgifterna. Fram till 2018 statliga och kommunala myndigheters väntas dessa inkomster gradvis öka till kompensation för betald mervärdesskatt. Som 12 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst avräkningar redovisas dessutom avgiftsintäkter av ökade inkomster från statliga som redovisas på myndigheters m.fl. in- och pensionsavgifter. utlåning i Riksgäldskontoret, t.ex. insättningsoch stabilitetsavgifter. Avräkningarna uppgår till mellan -89 och -100 miljarder kronor per år Bidrag m.m. från EU 2014–2018.

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom Utgifter som ges som krediteringar på EU:s budget. De största enskilda bidragen avser skattekonto Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jord- Under inkomsttypen Utgifter som ges som bruksfonden. Bidragen är främst kopplade till krediteringar på skattekonto redovisas stöd som utgifter på anslag under utgiftsområde 14 enligt nationalräkenskaperna är att likställa med Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 utgifter. Redovisningen syftar till att öka Regional tillväxt, utgiftsområde 22 riksdagens möjligheter att granska statens Kommunikationer samt utgiftsområde 23 budget. Alla skattekrediteringar som tidigare Areella näringar, landsbygd och livsmedel. redovisats under denna inkomsttyp har numera Inkomsterna för 2013 uppgick till upphört eller flyttats till budgetens utgiftssida. 10,3 miljarder kronor, varav bidrag från EU:s jordbruksfond utgjorde den största enskilda posten (7,5 miljarder kronor). Prognosen för 5.2.3 Ändrad redovisning av inkomsttitlar inkomsttypen ligger mellan 9 och 12 miljarder kronor 2014–2018. Följande inkomsttitel tillkommer:

1286 Stöd till yrkesintroduktionsanställning

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Inkomsttypen Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet består av två delar: tillkommande

PROP. 2013/14:100

Tabell 5.10 Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år 2009–2018

Miljarder kronor

Småhus: sänkt skattesats, begränsat markvärde, frysning, kommunal avg. -0,2 Hyreshus: sänkt skattesats, frysning, övergång till kommunal avg. -0,6 Vattenkraft: skattesatsändringar 1,5 Övriga skatter på kapital -0,2 0,5 0,6 1,7 -5,3 0,4 0,2 0,0 0,1 Investeraravdrag -0,1 -0,7 Investeringsfonder samt investeringssparkonto 1,6 -4,8 0,5 0,5 Ändrade regler för kapitalförsäkringar 0,2 0,2 0,0 -0,1 Höjd kapitalvinstskatt för bostäder Ändrade uppskovsregler 0,2 Höjt belopp för uthyrning av privatbostäder -0,2 -0,1 0,0 -0,2 Ändrade 3:12-regler, sänkt expansionsfondsskatt, penninglån -0,1 0,2 -0,2 -0,4 0,6 -0,2 0,0 0,1 Förmögenhetsskatt: höjda fribelopp, sänkt skatt, fryst underlag, slopad

Avfallsskatt, naturgrusskatt m.m. Gödselmedelsskatt -0,4

Källa: Egna beräkningar.

6 Utgifter

PROP. 2013/14:100

6 Utgifter

Sammanfattning 6.1 Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter

– De takbegränsade utgifterna ökar med ca Utgifterna på statens budget delas in i 27 130 miljarder kronor mellan 2013 och 2018. utgiftsområden och posten Minskning av an- Som andel av BNP faller dock utgifterna slagsbehållningar. Till budgetens utgiftssida hör från 29,4 procent till 26,3 procent under även Riksgäldskontorets nettoutlåning och den samma period. 63 kassamässiga korrigeringen. De utgifter som omfattas av utgiftstaket, de s.k. takbegränsade – Utgifterna i ålderspensionssystemet ökar utgifterna, omfattar utgiftsområde 1–25 och 27 med ca 73 miljarder kronor mellan 2013 samt ålderspensionssystemet vid sidan av statens och 2018. Det beror främst på högre budget. inkomst- och tilläggspensioner, som bl.a. är De takbegränsade utgifterna beräknas öka en följd av löneökningar och av att antalet med 130 miljarder kronor mellan 2013 och 2018 pensionärer ökar under samma period. (se tabell 6.1). Av ökningen kan 44 procent, – Utgifterna på utgiftsområdena i statens 57 miljarder kronor, hänföras till utgifter på budget, exklusive utgifterna för statsskuldsbudgetens utgiftsområden exklusive statsräntor, ökar med ca 57 miljarder kronor skuldsräntorna. Uttryckt som andel av BNP mellan 2013 och 2018. Som andel av BNP beräknas dock dessa utgifter vara lägre 2018 än faller dock utgifterna från 22,3 till 2013. Återstoden av ökningen av de tak- 19,1 procent under samma period. begränsade utgifterna är hänförlig till ålders- – De utgiftsområden som bidrar mest till pensionssystemets utgifter, vilka beräknas öka utgiftsökningen mellan 2013 och 2018 är med 73 miljarder kronor mellan 2013 och 2018. utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för Uttryckt som andel av BNP motsvarar detta en familjer, utgiftsområde 7 Internationellt ökning med 0,1 procentenheter. bistånd och utgiftsområde 22 Utgifterna för statsskuldsräntor beräknas öka Kommunikationer, som sammanlagt ökar med knappt 6 miljarder kronor mellan 2013 och med ca 33 miljarder kronor under perioden. 2018, huvudsakligen till följd av stigande räntenivåer. Utgifterna varierar dock förhållandevis mycket mellan olika år under perioden, bl.a. till följd av bedömningar om när större obligationsbyten kommer att genomföras. 63 De reformer och den finansiering som redovisas i tabell 2.2 ingår inte i Budgeteringsmarginalen, dvs. skillnaden beräkningen av statens budget och offentliga sektorns finanser i denna mellan utgiftstaket och de takbegränsade proposition. utgifterna, beräknas uppgå till 16 miljarder

PROP. 2013/14:100

kronor 2014, 19 miljarder kronor 2015 och 6.1.1 Takbegränsade utgifter 2014–2018

35 miljarder kronor 2016. Regeringens bedömning av utgiftstakets nivåer för 2017 och I prognosen för utgifterna per utgiftsområde för

2018 innebär att budgeteringsmarginalen 2014 och i beräkningen av utgiftsramarna för beräknas uppgå till 45 respektive 57 miljarder 2015–2018 har hänsyn tagits till tidigare kronor dessa år (se avsnitt 4.4). beslutade och aviserade utgiftsreformer och besparingar samt nu föreslagna åtgärder i Tabell 6.1 Utgifter på utgiftsområden i statens budget och propositionen Vårändringsbudget för 2014 (se

takbegränsade utgifter 2013–2018

tabell 6.4).

Miljarder kronor om inget annat anges

Vidare har de makroekonomiska förut-

Utfall Prognos Beräknat

2013 2014 2015 2016 2017 2018 sättningarna, volymantaganden inom vissa transfereringssystem, samt den pris- och löne-

Utgifter på 810,6 833,6 838,7 839,5 854,0 867,7

utgiftsområden omräkning som ligger till grund för exkl. stats- beräkningarna, uppdaterats jämfört med de

1 skuldsräntor

beräkningar som presenterades i budgetpropositionen för 2014.

Procent av BNP 22,3 22,0 21,1 20,1 19,6 19,1 Statsskuldsräntor

16,8 12,6 24,3 20,4 22,8 22,6 Förändringen av anslagsbehållningar på ram-

m.m.

anslag för förvaltnings- och investeringsändamål

Procent av BNP 0,5 0,3 0,6 0,5 0,5 0,5

Summa utgifts- för 2015–2018 redovisas under posten

827,4 846,2 862,9 859,9 876,8 890,3

områden Minskning av anslagsbehållningar (se tabell 6.2).

64 Procent av BNP 22,8 22,4 21,7 20,6 20,1 19,6 Ålderspensions- 256,7 257,8 268,9 292,0 314,9 329,2 systemet vid sidan av statens budget Procent av BNP 7,1 6,8 6,8 7,0 7,2 7,2

Takbegränsade 1 067,3 1 1 1 1 1

2

utgifter 091,4 107,6 131,5 168,9 196,9

Procent av BNP 29,4 28,8 27,9 27,1 26,8 26,3

Utgiftstak

3

1 095 1 107 1 127 1 167 1 214 1 254

Budgeterings- 27,7 15,6 19,4 35,5 45,1 57,1 marginal 1 Inklusive förändringar av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit. 2 Utgiftsområden på statens budget (exklusive statsskuldsräntor) och ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. 3 Regeringens bedömning av utgiftstak för 2017 och 2018 (se avsnitt 4.4). Källa: Egna beräkningar.

64 Förändringar av anslagsbehållningar är skillnaden mellan anvisade

medel och beräknade faktiska utgifter, dvs. nettot mellan förbrukning av kvarstående medel från föregående budgetår och sparade medel från innevarande budgetår samt utnyttjande av anslagskredit.

PROP. 2013/14:100

Tabell 6.2 Utgifter per utgiftsområde

Miljoner kronor 2013 2014 2014 2015 2016 2017 2018 1 2 Utgiftsområde Utfall Anslag Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat 1 Rikets styrelse 11 823 12 896 12 937 12 357 12 438 12 619 12 918 Samhällsekonomi och finans- 2 förvaltning 16 052 14 121 14 111 14 286 14 575 15 075 15 641 3 Skatt, tull och exekution 10 388 10 516 10 345 10 589 10 732 10 932 11 187 4 Rättsväsendet 39 297 40 292 39 630 41 039 41 531 42 278 43 317 5 Internationell samverkan 1 826 2 018 1 870 2 019 2 022 2 027 2 034 6 Försvar och samhällets krisberedskap 45 410 47 197 45 650 47 021 47 531 48 503 49 730 7 Internationellt bistånd 30 776 30 869 30 870 33 544 36 109 38 210 40 438 8 Migration 9 870 12 612 12 270 12 702 12 149 11 854 11 528 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 58 994 62 161 62 163 61 560 62 642 64 050 65 962 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 96 394 96 520 97 224 97 498 98 687 99 106 99 768 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 39 985 39 013 39 211 37 866 35 929 34 198 33 286 12 Ekonomisk trygghet för familjer

16 Utbildning och universitetsforskning 56 484 60 116 59 509 59 876 60 410 60 783 62 077 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12 730 12 880 12 740 12 802 12 897 13 040 13 273 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16 006 15 681 16 108 14 603 14 764 14 776 16 198 24 Näringsliv 5 248 5 585 5 467 5 107 5 250 5 278 5 345

Minskning av anslagsbehållningar -1 780 730 -187 -1 494 3

Summa utgiftsområden 827 388 858 925 846 153 862 949 859 900 876 755 890 280

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor

4

810 614 836 841 833 589 838 656 839 518 853 978 867 700

Ålderspensionssystemet vid sidan

5

Utgiftstak för staten 1 095 000 1 107 000 1 127 000 1 167 000 1 214 000 1 254 000

1 Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2014. 2 Enligt prop. 2013/14:1, bet.2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56 och förslag till propositionen Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99). 3 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 4 Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor. 5 Regeringens bedömning av utgiftstak för 2017 och 2018 (se avsnitt 4.4). Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100

De takbegränsade utgifterna beräknas öka med 10 miljarder euro i syfte att öka bankens mellan 16 och 37 miljarder kronor per år mellan utlåningskapacitet. Sverige deltog i den 2013 och 2018. Utgiftsökningen 2014 förklaras föreslagna kapitalhöjningen med 2 500 miljoner bl.a. av volymförändringar inom utgifts- kronor 2013. Eftersom detta är en engångsåtgärd områdena 8 Migration och 13 Integration och minskar utgifterna under utgiftsområde 2 jämställdhet, reformer inom utgiftsområde 25 Samhällsekonomi och finansförvaltning med Allmänna bidrag till kommuner och pris- och 2 500 miljoner kronor 2014 jämfört med 2013. löneomräkningen av förvaltnings- och Från och med 2015 upphör de tillfälliga investeringsanslag. Utgiftsökningarna 2015– satsningarna på patientsäkerhet, tillgänglighet 2018 förklaras främst av makroekonomiska och de mest sjuka äldre, vilket innebär att förändringar som påverkar utgifterna inom utgifterna under utgiftsområde 9 Hälsovård, ålderspensionssystemet vid sidan av statens sjukvård och social omsorg minskar med budget. De viktigaste faktorerna bakom den 1 100 miljoner kronor per år från och med 2015. årliga förändringen av de takbegränsade Med anledning av regeringens överenskommelse utgifterna framgår av tabell 6.3. med Läkemedelsindustriföreningen om att utveckla den svenska takprismodellen för äldre

Tabell 6.3 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört

läkemedel samt Tandvårds- och läkemedels-

med föregående år

förmånsverkets mer aktiva arbete med att Miljarder kronor utveckla den värdebaserade prissättningen 2014 2015 2016 2017 2018 beräknas utgifterna för bidraget till läkemedels- Takbegränsade utgifter 24 16 24 37 28 förmånen successivt minska med mellan ca 500 Förklaras av: och 1 200 miljoner kronor per år mellan 2014 Pris- och löneomräkning 4 1 3 5 7 och 2018. Övriga makroekonomiska 0 17 16 29 20 Inom arbetsmarknadspolitiken föreslås bl.a. förändringar stärkta anställningsstöd för långtidsarbetslösa. 1 Beslut/åtgärder 1 -7 3 0 2 Denna reform beräknas öka utgifterna under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Tekniska förändringar 2 0 0 -1 0 Övrigt (volymer m.m.) 16 5 2 5 0 med 200 miljoner kronor 2014 och 400 miljoner kronor årligen 2015–2017. Samtidigt upphör 1 Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för staten ingår inte. Vidare ingår inte medel som i propositionen Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99) föreslås tillföras transfereringsanslagen (i första tidigare temporära satsningar. Den tidigare hand transfereringsanslag som är känsliga för förändringar i volym och makro- förstärkningen av Arbetsförmedlingens förekonomiska förutsättningar). Källa: Egna beräkningar. valtningskostnader minskar successivt under prognosperioden och programinsatser för korttidsarbetslösa minskar från och med 2014. Förändringar till följd av beslutade, föreslagna Därutöver innebär övergången till en ny och aviserade åtgärder programperiod inom Europeiska socialfonden 2014-2020 tillfälligt minskade utgifter i samband Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder med infasningen av den nya programperioden. beräknas minska utgifterna under utgiftstaket Utgifterna under utgiftsområde 22 för staten med sammanlagt 1 miljard kronor Kommunikationer ökar samtliga år 2013–2018, mellan 2013 och 2018 (se tabell 6.3). I tabell 6.4 främst till följd av regeringens satsningar i redovisas hur denna förändring fördelas på budgetpropositionen för 2013 på drift och enskilda år och utgiftsområden. Nedan underhåll av järnvägar och vägar samt på nya kommenteras några av de största utgifts- investeringar, framförallt i nya järnvägar. effekterna 2014–2018 till följd av beslutade, Regeringen tillför också ytterligare medel till föreslagna eller aviserade åtgärder. Tabell 6.4 infrastruktursatsningar i Stockholm, i enlighet redovisar nettoförändringar mellan år och med bl.a. propositionen Förändrad trängselskatt påverkas av att tidigare satsningar eller och infrastruktursatsningar i Stockholm temporära program upphör eller minskar i (prop.2013/14:76, bet.2013/14:SkU24, omfattning. rskr.2013/14:186). Berörda tunnelbane- Europeiska rådet rekommenderade den utbyggnader finansieras delvis med anslagsmedel 29 juni 2012 Europeiska investeringsbankens som motsvarar de ökade intäkterna från styrelse att öka det inbetalade kapitalet med trängselskatten i Stockholm, efter avdrag för

PROP. 2013/14:100

system- och administrationskostnader. De till-

Tabell 6.4 Utgiftsförändringar 2014–2018 i förhållande till föregående år till följd av tidigare beslutade, aviserade och

förda medlen innebär att utgifterna inom

nu föreslagna åtgärder och finansieringar

utgiftsområdet ökar med ca 650 miljoner kronor Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år.

2016 och därefter ökar successivt i takt med Minustecken innebär anslagsminskningar eller att temporära

högre intäkter p.g.a. ökade trafikvolymer. 1 program upphör eller minskar i omfattning. Utgifterna under utgiftsområde 23 påverkas i Utgiftsområde 2014 2015 2016 2017 2018

hög grad av att en ny programperiod för lands- 1 Rikets styrelse 0,21 -0,14 -0,04 -0,04 -0,01 bygdsprogrammet (2014–2020) har beslutats. År 2 Samhällsekonomi och finans- -2,49 -0,13 0,01 0,00 0,00 2014 och 2015 minskar utgifterna jämfört med förvaltning

2013 respektive 2014 som en följd av att 3 Skatt, tull och exekution -0,12 -0,01 0,02 -0,01 -0,03

utgifterna i uppstartsfasen av den nya perioden 4 Rättsväsendet -0,09 0,46 0,08 0,01 0,01

är lägre än i slutskedet av den gamla perioden 5 Internationell samverkan -0,02 0,00 0,00 0,00 0,00

(2007–2013). Under programmets gång 6 Försvar och samhällets kris- 0,37 0,02 -0,11 0,10 0,00

förväntas dock utgifterna öka. I propositionen beredskap

Vårändringsbudget för 2014 föreslås att den 7 Internationellt bistånd 0,71 0,00 0,00 0,00 0,00 statliga medfinansieringen för landsbygds- 8 Migration -0,75 -0,61 -0,61 -0,39 -0,01

programmet ökas med 400 miljoner kronor 9 Hälsovård, sjukvård och social -0,42 -1,88 -0,76 -0,35 -0,27 omsorg 2014. 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk- 0,02 -0,06 -0,06 -0,04 -0,01 Det finns ett antal reformer som ökar dom och funktionsnedsättning

utgifterna under utgiftsområde 25 Allmänna 11 Ekonomisk trygghet vid ålder- 0,02 0,01 -0,01 0,00 0,00

bidrag till kommuner. För att säkerställa dom likvärdiga ekonomiska förutsättningar för 12 Ekonomisk trygghet för familjer 0,45 -0,01 -0,05 0,17 0,00 och barn landets kommuner och landsting, och samtidigt 13 Integration och jämställdhet 0,09 -0,43 0,47 0,05 -0,02 begränsa negativa effekter av omfördelningen, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv -0,75 -2,76 -0,26 -0,02 0,82 har förändringar gjorts i utjämningssystemet. En 15 Studiestöd 0,07 -0,85 -0,24 -0,17 -0,01 av förändringarna innebär att vissa kommuner 16 Utbildning och universitetsoch landsting betalar en lägre avgift till 1,88 -0,56 -0,21 -0,68 -0,09 forskning inkomstutjämningen. Övriga kommuner och 17 Kultur, medier, trossamfund -0,01 -0,13 0,00 -0,01 0,02 landsting får därmed lägre bidrag. Genom att och fritid

staten kompenserar dessa ökar statens utgifter 18 Samhällsplanering, bostads- 0,02 0,00 -0,04 -0,01 0,00 försörjning, byggande samt med 961 miljoner kronor årligen från och med konsumentpolitik

2014. Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk 19 Regional tillväxt -0,05 -0,76 0,71 0,00 0,10

utjämning har vidare ökats med 1 360 miljoner 20 Allmän miljö- och naturvård 0,25 -0,11 0,02 -0,07 -0,01 kronor 2014 för att kompensera för att 21 Energi 0,01 -0,38 0,11 -0,19 -0,14 gymnasiereformen som trädde i kraft 2011 inte 22 Kommunikationer 0,78 2,82 2,40 1,27 0,45 lett till lägre kostnader i den omfattning som 23 Areella näringar, landsbygd tidigare förväntats. År 2015 ökar anslaget med -0,96 -1,15 1,58 -0,06 0,98 och livsmedel 570 miljoner kronor och åren därefter varierar 24 Näringsliv 0,29 -0,49 0,12 -0,02 0,00 nivån på anslaget i något mindre omfattning. 25 Allmänna bidrag till kommuner 2,10 0,41 -0,16 0,27 0,02 Sammantaget innebär detta att utgifterna 27 Avgiften till Europeiska 0,02 0,00 0,00 0,00 0,00 under utgiftstaket till följd av tidigare beslutade unionen

och aviserade utgiftsreformer och besparingar Summa utgiftsförändringar 1,36 -6,73 2,97 -0,19 1,81

samt nu föreslagna åtgärder i propositionen 1 Förslag i ändringsbudget redovisas exklusive medel som föreslås tillföras

Vårändringsbudget för 2014 ökar med 1 miljard anslag utan att någon ny reform föreslagits (i första hand transfereringsanslag som är känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska kronor 2014, minskar med 7 miljarder kronor förutsättningar). Se tabell 9.7 för en fördelning av förslagen i propositionen

2015, ökar med 3 miljarder kronor 2016, är i Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99). Vidare ingår inte anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för staten princip oförändrade 2017 samt ökar med och anslagsförändringar till följd av den makroekonomiska utvecklingen och volymförändringar i transfereringssystemen m.m. 2 miljarder kronor 2018. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100

Pris- och löneomräkning av anslag för Övriga makroekonomiska förändringar förvaltnings- och investeringsändamål

De statliga utgifterna påverkas av den Inom staten genomförs årligen en pris- och ekonomiska utvecklingen i Sverige och löneomräkning av anslag för förvaltnings- och omvärlden, eftersom utgifterna under flera investeringsändamål. Detta görs för att anslag påverkas av den allmänna pris- och löneåterspegla pris- och löneförändringar i övriga utvecklingen. År 2014 bidrar makroekonomiska samhället. Anslagen knyts till pris- och förändringar (se avsnitt 3) sammantaget endast löneindex och omräkningen för ett visst år till marginella förändringar av de takbegränsade baseras på pris- och löneutvecklingen två år utgifterna jämfört med 2013. År 2015 och 2016 tidigare. ökar utgifterna till följd av sådana faktorer med De kostnader som räknas om är löner, hyror 17 respektive 16 miljarder kronor. År 2017 och och övriga förvaltningskostnader. Vid 2018 ökar utgifterna till följd av makroomräkningen används separata index för pris- ekonomiska förändringar med 29 respektive utvecklingen inom de tre nämnda utgifts- 20 miljarder kronor. grupperna. Flera transfereringar till hushållen följer den Vid omräkningen av löner används ett arbets- allmänna pris- och löneutvecklingen, t.ex. kostnadsindex som baseras på utvecklingen av sjukpenningen, föräldrapenningen, sjuk- och lönekostnaden för tjänstemän i den konkurrens- aktivitetsersättningen samt garantipensionen. utsatta sektorn två år före det aktuella året, med Det låga resursutnyttjandet till följd av den avdrag för ett tioårigt genomsnitt av ekonomiska krisen förde med sig en svagare produktivitetsutvecklingen i den privata tjänste- pris- och löneutveckling än normalt under 2012 sektorn. För omräkningen av löner 2015 är och 2013. Även under 2014 bedöms pris- och omräkningstalet 1,00 procent. löneökningstakten bli dämpad. Därmed ökar Lokalhyror som inte omförhandlas under det även transfereringsutgifterna relativt långsamt kommande budgetåret räknas i pris- och löne- till följd av dessa faktorer. omräkningen om med ett index som motsvarar Biståndsramens storlek under utgiftsområde 7 70 procent av den årliga förändringen av Internationellt bistånd bedöms uppgå till konsumentprisindex i oktober två år före det 1 procent av bruttonationalprodukten (BNI) aktuella budgetåret. För omräkningen av hyror varje år 2014-2018. Utvecklingen i BNI under 2015 är omräkningstalet -0,04 procent för hyres- samma period bedöms därmed leda till en avtal som inte kan omförhandlas. Omräkningen ökning av biståndet med ca 10 miljarder kronor för hyresavtal som kan omförhandlas under 2015 mellan 2013 och 2018. bygger på hyresutvecklingen under perioden Större delen av makroförändringen 2014-2018 från det att avtalet tecknades eller senast hade beror på utgiftsförändringar i ålderpensionskunnat tecknas om. Detta omräkningstal är systemet. De inkomstgrundade pensionerna individuellt för varje berört anslag. följer normalt sett inkomstindex, vilket speglar För omräkningen av övriga förvaltnings- de tre senaste årens reala genomsnittliga kostnader används samma index för samtliga inkomstutveckling, med tillägg för inflationen anslag som pris- och löneomräknas. Detta index under det senaste året. Nu befinner sig åldersfastställs genom en sammanvägning av flera pensionssystemet i en period av balansering, index från Statistiska centralbyrån avseende vilket innebär att pensionerna i stället följer utgifter som förekommer vid myndighets- balansindex, vilket påverkas av inkomstindex och utövning. För omräkningen av övriga det s.k. balanstalet. 65 förvaltningskostnader 2015 är omräknings- Makroekonomiska faktorer påverkar talet -0,12 procent. pensionsutgifterna negativt med 3 miljarder Pris- och löneomräkningen gör att utgifterna ökar med 4 miljarder kronor 2014 och med knappt 1 miljard kronor 2015. År 2016–2018 förväntas den årliga omräkningen uppgå till 3, 5 respektive 7 miljarder kronor. 65 Balanstalet uttrycker förhållandet mellan tillgångar, det vill säga avgiftstillgång och buffertfond, och pensionsskuld i systemet för inkomstpension och tilläggspension.

PROP. 2013/14:100

kronor 2014. Den svagare utvecklingen av

Diagram 6.1 Utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiska program samt antalet helårs-

pensionerna 2014 beror på en relativt liten

ekvivalenter i arbetslöshetsförsäkringen och

ökning i inkomstindex, samtidigt som balans- arbetsmarknadspolitiska program 2013–2018 talet är under 1,0000 detta år. Från och med 2015 Miljarder kronor Tusental väntas makroekonomiska faktorer öka utgifterna 42 300 för ålderspensionssystemet med 8 miljarder

Utgifter (vänster axel)

kronor 2015, 21 miljarder kronor 2016, 21 Antal helårsekvivalenter (höger axel) 40 275 miljarder kronor 2017 och 13 miljarder kronor 2018. År 2015 beräknas pensionerna främst höjas till 38 250 följd av ett högre inkomstindex. År 2016 och 2017 väntas balansindex bli högt, vilket leder till en högre ökningstakt av pensionsutgifterna 36 225 dessa år.

De arbetsmarknadsrelaterade utgifterna minskar 34 200 2013 2014 2015 2016 2017 2018 mot slutet av prognosperioden Anm.: Avser utgifter på anslagen 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och Arbetslösheten var i princip oförändrad under aktivitetsstöd och 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Utfall 2013 och 2013 och väntas sjunka 2014 och 2015. Den beräknade utgifter/volymer 2014–2018. förväntade nedgången i arbetslösheten leder till Källa: Egna beräkningar. minskande utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och de arbetsmarknadspolitiska programmen 2014 och 2015 (se tabell 6.5). Arbetslösheten väntas sjunka ytterligare 2016–2018, vilket bidrar till att volymerna i de arbetsmarknadsrelaterade transfereringssystemen fortsätter att minska. I takt med de fallande volymerna väntas också utgifterna minska (se diagram 6.1).

Tabell 6.5 Helårsekvivalenter i vissa ersättningssystem

Tusental 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 1 Sjuk- och rehabiliteringspenning 217 196 170 147 131 150 169 183 195 202 205 208 210 Sjuk- och aktivitetsersättning 473 471 458 435 397 354 328 313 303 294 285 277 270 Arbetslöshetsersättning 178 135 94 131 117 88 91 96 95 87 77 73 69 2 Arbetsmarknadspolitiska program 135 83 76 117 178 168 173 181 176 162 147 146 144 3 Etableringsersättning - - - - - 4 10 18 29 38 42 38 30 4 Ekonomiskt bistånd 80 77 79 89 96 98 99 99 99 96 92 88 85

Summa 1 083 961 878 919 918 862 871 890 897 879 849 830 808

1 Inklusive sjuklön som betalas av arbetsgivaren. 2 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får ersättning i form av rehabiliteringspenning räknas till sjuk- och rehabiliteringspenning. 3 Etableringsersättningen introducerades i december 2010. I tabellen anges därför endast volymer fr.o.m. 2011. 4 Avser åldersgruppen 20–64 år. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100

Övriga utgiftspåverkande faktorer kronor 2013 till 17 miljarder kronor 2016, för att därefter sjunka till drygt 15 miljarder kronor En stor del av förändringen av de takbegränsade 2018. År 2013 uppgick antalet kvarstående som utgifterna mellan 2013 och 2018 förklaras av omfattas av etableringsuppdraget till 22 900 och andra faktorer än beslutade åtgärder, pris- och motsvarande antal under 2014-2018 beräknas löneomräkningen och makroekonomiska för- variera mellan 36 200 och 52 500 per år (se ändringar. Dessa övriga faktorer medför att tabell 6.6). utgifterna ökar med sammanlagt 28 miljarder kronor 2014–2018. Förändringen är framförallt

Diagram 6.2 Utgifter för sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning samt antalet

hänförlig till ökade volymer inom utgifts-

helårsekvivalenter i sjuk- och rehabiliteringspenning och

områdena 8 Migration, 13 Integration och sjuk- och aktivitetsersättning 2012–2017 jämställdhet och 12 Ekonomisk trygghet för Miljarder kronor Tusental familjer och barn. 100 475 I motsatt riktning verkar minskade volymer inom vissa regelstyrda transfereringssystem, 95 450 vilket medför minskade utgifter 2014–2018. 90 Minskningarna beror främst på att färre personer 425 beräknas få sjukersättning och garantipension 85 under perioden (se tabell 6.6). 400 80 Ökat antal asylsökande Utgifter (vänster axel) 375 Antalet nya asylsökande i Sverige under 2013 var 75

Antal helårsekvivalenter (höger axel)

det högsta sedan Balkankriget i mitten av 1990talet och antalet asylsökande förväntas förbli 70 350 2013 2014 2015 2016 2017 2018 högt under hela prognosperioden. Situationen i Anm.: Avser utgifter på anslagen 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. och 1:2 Aktivitets- Syrien och dess närområde, och fortsatt svåra och sjukersättningar m.m. under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Utfall 2013 och beräknade utgifter/volymer 2014–2018. förhållanden i t.ex. Eritrea och Somalia, driver Källa: Egna beräkningar. många människor på flykt. Det har också börjat ske mer omfattande förflyttningar inom Europa Utgifterna för sjukfrånvaron ökar till följd av de svåra ekonomiska förhållanden Den sammantagna sjukfrånvaron, mätt med som råder på delar av kontinenten. År 2013 ohälsotalet , minskade kraftigt 2003–2013. 66 uppgick antalet asylsökande till 43 200 och Under hösten 2013 har emellertid nedgången antalet 2014-2018 förväntas uppgå till mellan planat ut. Volymerna i sjukpenning har ökat 53 600 och 58 100 per år (se tabell 6.6). sedan 2011, samtidigt som antalet personer med Utgifterna för asylmottagningen, kommun- sjukersättning fortsatt att minska. De ersättningarna för flyktingmottagande och kommande åren prognostiseras antalet sjuketableringsersättningen beräknas följaktligen penningdagar fortsätta öka, dock med en stiga under prognosperioden. Utgiftsprognosen avtagande ökningstakt (se tabell 6.6). Antalet är dock gjord med antagande om att Migrations- personer med sjukersättning beräknas fortsätta verkets förvaltningsanslag ökar efter behov minska under prognosperioden (se tabell 6.6). under hela prognosperioden, vilket bedöms Det beror framför allt på att många personer korta handläggningstiderna och i förlängningen med sjukersättning fyller 65 år och övergår till hålla nere kostnaderna för boende och ålderspension samt på att nybeviljandet av ersättningar. För utgiftsområde 8 Migration sjukersättningar är lågt. Sammantaget beräknas beräknas utgifterna öka från ca 10 miljarder ohälsotalet minska framöver. De samlade kronor 2013 till knappt 13 miljarder kronor 2015, för att därefter sjunka till knappt 12 miljarder kronor 2018. Dessa utgiftsförändringar påverkar också utgiftsområde 7 Internationellt bistånd eftersom en del av kostnaderna för flyktingmottagning avräknas från biståndet. För 66 Ohälsotalet anger hur många heldagar per år befolkningen (16–64 år) i utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet genomsnitt uppbär sjuk- och rehabiliteringspenning samt sjuk- och beräknas utgifterna öka från ca 9 miljarder aktivitetsersättning.

PROP. 2013/14:100

utgifterna för ohälsa beräknas däremot öka något under prognosperioden (se diagram 6.2). 67

Fler barn och pensionärer Antalet personer med inkomst- och tilläggspension beräknas öka markant framöver, vilket huvudsakligen beror på demografiska faktorer. Allt fler nytillkomna pensionärer har inkomstgrundad pension och generellt en högre inkomstgrundad pension än dagens ålderspensionärer. De nytillkomna pensionärerna väntas därför inte erhålla garantipension och bostadstillägg i samma utsträckning som dagens pensionärer. Som en följd av detta väntas antalet pensionärer med garantipension eller bostadstillägg minska något mellan 2013 och 2018. Antalet uttagna dagar med föräldrapenning har ökat kontinuerligt under 2000-talet och beräknas fortsätta att öka med ca 10 procent mellan 2013 och 2018. Ökningen beror framför allt på att fler barn föds. Det ökade barnafödandet medför även att antalet barnbidrag väntas öka med ca 10 procent mellan 2013 och 2018.

67 Se även fördjupningsrutan Sjukfrånvarons orsaker i avsnitt 2.

PROP. 2013/14:100

Tabell 6.6 Volymer inom olika transfereringssystem

Utgifts- Köns- Köns- Utfall Utfall Prognos område fördelning fördelning Utfall Utfall 2012 2013 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

8 Asylsökande, genom- 38,3%kv 38,9%kv 38 000 43 200 54 700 58 100 55 700 54 600 53 600 snittligt antal inskrivna 61,7%m 61,1%m

9 Antal personer med 46,1%kv 46,1%kv 15 900 15 800 15 900 15 800 15 900 15 900 15 800 assistansersättning 53,9%m 53,9%m 10 Antal sjukpenningdagar 62,5%kv 62,9%kv 40,7 44,7 49,0 51,3 52,4 53,2 53,8 (netto), miljoner 37,5%m 37,1%m 10 Antal rehabiliterings- 65,8%kv 67,5%kv 2,3 2,4 2,6 2,9 2,9 3,0 3,0 penningdagar (netto), 34,2%m 32,5%m miljoner 10 Antal personer med 59,4%kv 59,6%kv 358 500 338 800 324 900 312 500 301 300 291 600 282 900 sjukersättning 40,6%m 40,4%m

10 Antal personer med 47,0%kv 46,6%kv 27 700 29 500 31 100 32 200 33 000 33 500 33 800 aktivitetsersättning 53,0%m 53,4%m

10 Antal personer med 54,2%kv 54,2%kv 119 800 117 200 117 500 118 000 118 400 118 800 119 200 sjuk- och aktivitets- 45,8%m 45,8%m ersättning som erhåller bostadstillägg 11 Antal personer med 80,1%kv 80,2%kv 805 000 760 500 774 000 772 000 721 300 657 500 630 400 garantipension 19,9%m 19,8%m 11 Antal pensionärer som 79,0%kv 78,5%kv 264 700 271 700 273 900 266 700 254 400 243 600 237 400 erhåller bostadstillägg 21,0%m 21,5%m

ÅP Antal personer med 52,2%kv 52,2%kv 1 865 500 1 920 800 1 973 700 2 018 300 2 049 000 2 065 700 2 070 100 tilläggspension 47,8%m 47,8%m ÅP Antal personer med 49,6%kv 49,8%kv 1 061 500 1 176 700 1 287 700 1 393 400 1 491 500 1 583 200 1 672 400 inkomstpension 50,4%m 50,2%m 12 Antal barnbidrag 92,1%kv 91,6%kv 1 691 400 1 722 200 1 755 600 1 792 200 1 829 400 1 866 700 1 900 500 7,9%m 8,4%m 12 Antal uttagna föräldra- 75,6%kv 75,2%kv 50,8 51,4 52,5 53,5 54,6 55,7 56,3 penningdagar, miljoner 24,4%m 24,8%m 12 Antal uttagna tillfälliga 58,8%kv 55,2%kv 5,8 6,5 6,5 6,5 6,5 6,6 6,6 föräldrapenningdagar, 41,2%m 44,8%m miljoner 13 Antalet kvarstående 46,0%kv 48,0%kv 12 500 22 900 36 200 47 600 52 500 47 800 37 800 som omfattas av 1 54,0%m 52,0%m etableringsuppdraget 15 Antal personer med 48,5%kv 48,5%kv 444 600 424 300 407 000 395 100 393 100 396 200 401 300 studiehjälp 51,5%m 51,5%m 15 Antal personer med 59,6%kv 59,3%kv 502 300 506 300 542 000 524 400 508 500 495 100 491 900 studiemedel2 40,4%m 40,7%m

Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundade till närmaste hundratal. Antaganden om arbetslöshetstal och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ingår i de makroekonomiska förutsättningarna, vilka redovisas i avsnitt 3. 1 Etableringsersättningen introducerades i december 2010. I tabellen anges därför endast volymer fr.o.m. 2011. 2 Bruttoräknat antal. När stödtagare under året har studerat på flera utbildningsnivåer eller både i Sverige och utomlands uppstår dubbelräkning. Nettoräknat var antalet studiemedelstagare 467 200 personer 2012 och 472 200 personer 2013. Källa: Egna beräkningar.

7 Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld

PROP. 2013/14:100

7 Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld

Sammanfattning ökning med 61 miljarder kronor jämfört med 2013. År 2015 och framåt beräknas den däremot gradvis minska, både – Den offentliga sektorn redovisade 2013 ett nominellt och som andel av BNP. År 2018 underskott i det finansiella sparandet som beräknas den konsoliderade statsskulden uppgick till 49 miljarder kronor. Den uppgå till 24 procent av BNP. utdragna lågkonjunkturen och de reformer – Kommunsektorns finanser bedöms vara som beslutades i riksdagen efter förslag i stabila under prognosperioden 2014–2018. budgetpropositionen för 2014 medför att Resultatet beräknas under perioden uppgå den offentliga sektorns finansiella sparande till mellan 10 och 14 miljarder kronor. I minskar 2014. Underskottet uppgår 2014 slutet av prognosperioden antas sektorn till 59 miljarder kronor, eller 1,6 procent av uppvisa ett resultat i linje med god BNP. När tillväxten åter tar fart i ekonomisk hushållning. kombination med oförändrad politik åren efter 2014, stärks det finansiella sparandet och för 2018 beräknas ett överskott på I detta avsnitt redovisas den offentliga sektorns 1,2 procent av BNP. 68 finanser enligt redovisningsprinciperna i – Den offentliga sektorns finansiella ställning nationalräkenskaperna (NR). Vidare innehåller 69 är stark. De finansiella tillgångarna översteg avsnittet en redovisning av utvecklingen för skulderna 2013 med ca 25,1 procent av statens budgetsaldo och statsskulden enligt de BNP. Den konsoliderade bruttoskulden principer som följer av budgetlagen (2011:203) uppgick 2013 till 40,6 procent av BNP, och riksdagens beslut om statens budget. vilket med god marginal understiger referensvärdet inom EU på 60 procent av BNP. – Den konsoliderade statsskulden beräknas 2014 uppgå till 1 298 miljarder kronor och 69 Skatter och statsbidrag redovisas enligt den ordning som gällde innan motsvara 34 procent av BNP, vilket är en den genomgripande revideringen av NR i maj 2010. Därmed överensstämmer redovisningen bättre med redovisningen i statens budget och den kommunala redovisningen. Det innebär dock att skatter och statsbidrag för delsektorerna (staten, ålderspensionssystemet och den kommunala sektorn) avviker från den nuvarande redovisningen i NR. Det 68 De reformer och den finansiering som redovisas i tabell 2.2 i avsnitt 2 finansiella sparandet för den offentliga sektorn och dess delsektorer ingår inte i beräkningen av statens budget och offentliga sektorns finanser påverkas emellertid inte av denna avvikelse. Redovisningen av inkomster i denna proposition. och utgifter för den konsoliderade offentliga sektorn påverkas inte heller.

PROP. 2013/14:100

Avsnittet innehåller också en jämförelse av Åtgärder sedan budgetpropositionen för olika bedömares prognoser av den offentliga 2014 sektorns finansiella sparande i Sverige. Slutligen redovisas Europeiska kommission- I tabell 7.1 redovisas hur effekten på den ens uppgifter om finansiellt sparande och offentliga sektorns finansiella sparande av bruttoskuld i EU-länderna, Japan och USA. aviseringar och förslag i denna proposition och i propositionen Vårändringsbudget för 2014 fördelar sig på utgifter och inkomster enligt Nationalräkenskaperna. Av tabellen framgår att

7.1 Effekterna på de offentliga den offentliga sektorns finanser försvagas med finanserna av regeringens politik 0,4 miljarder kronor 2014.

I redovisningen av effekten på det finansiella Statens budget är det viktigaste medlet för sparandet för 2014 i tabell 7.1 ingår endast den regeringen att genomföra sin ekonomiska politik del av förslagen i propositionen Vårändringsoch för riksdagen att utöva sin finansmakt. budget för 2014 som avser reformer, ca Budgetpropositionen och den ekonomiska 0,4 miljarder kronor. Totalt föreslår regeringen i vårpropositionen är regeringens förslag till Vårändringsbudgeten högre anslagsnivåer om riksdagen om hur budgetpolitiken ska utformas. 2,2 miljarder kronor. Större delen av detta Regeringen kan förändra politikens inriktning belopp, ca 1,7 miljarder kronor, avser främst genom att föreslå att medel allokeras till nya transfereringsanslag där utgiftsförändringar utgiftsändamål eller att den tidigare aviserade uppkommit som är föranledda av att volymer fördelningen till befintliga ändamål ändras. eller makroekonomiska förutsättningar Förändringar i skattesystemet är också ett sätt förändrats jämfört med den bedömning som låg att ändra politikens inriktning. till grund för anslagsberäkningen i budget- Detta avsnitt innehåller en översiktlig propositionen. På ändringsbudget tillförs i dessa redovisning av effekterna på de offentliga fall medel på befintliga anslag, utan att någon ny finanserna av de åtgärder som regeringen förslår reform föreslås. eller aviserar riksdagen. Inledningsvis redovisas effekterna av de aviseringar och förslag som

Tabell 7.1 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar 2014–2018, effekt på offentliga

tillkommit sedan budgetpropositionen för 2014,

sektorns finansiella sparande

dvs. i denna proposition och i propositionen Miljarder kronor. Förändring i förhållande till budgetpropositionen Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99). för 2014. Vidare följer en redovisning av effekterna i 2014 2015 2016 2017 2018 förhållande till föregående år som även Utgiftsförändringar inkluderar effekterna av åtgärder som tidigare Förändring av takbegränsade beslutats eller aviserats, dvs. samtliga förslag till 1 utgifter 0,4 0,0 0,6 0,7 0,7 och aviseringar av reformer och finansiering som Justering för olika redovisregeringen lämnat till riksdagen och som ningsprinciper i statens budget riksdagen antingen beslutat eller godkänt och nationalräkenskaperna 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 beräkningarna för. I redovisningen förutsätts 70

Summa utgiftsförändringar 0,4 0,0 0,6 0,7 0,7

att anslagsförändringar motsvaras av lika stora Inkomstförändringar utgiftsförändringar. Skatter 0,0 0,0 0,6 0,6 0,6 Övriga inkomstreformer 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa inkomst-

förändringar, netto 0,0 0,0 0,6 0,6 0,6

Förändring finansiellt sparande offentlig sektor -0,4 0,0 -0,1 -0,1 -0,1

70 Regeringen föreslår och riksdagen beslutar om allokering av medel för 1 Föreslagna anslagsförändringar 2014 beskrivs närmare i propositionen det kommande budgetåret. Regeringen kan även avisera åtgärder vars Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99). Medel som föreslås tillföras ikraftträdande ligger längre fram i tiden än det närmast följande anslag utan att någon ny reform föreslås ingår inte (främst transfereringsanslag). Inklusive medel till dessa anslag uppgår förslagen i budgetåret och som normalt ingår i anslagsberäkningarna. Riksdagen propositionen Vårändringsbudget för 2014 till 2,2 miljarder kronor (se vidare godkänner dessa beräkningar i samband med behandlingen av tabell 9.7). Källa: Egna beräkningar. budgetpropositionen.

PROP. 2013/14:100

När det gäller 2016 och framåt beslutade överenstämmelse med NR. Eftersom de riksdagen den 26 mars 2014 i enlighet med minskade i omfattning mellan 2012 och 2013 förslagen i regeringens proposition Förändrad bidrar de lånefinansierade infrastrukturträngselskatt och infrastruktursatsningar i investeringarna till att effekten av regeringens Stockholm (prop. 2013/14:76, politik på de offentliga finanserna minskar bet. 2013/14:SkU24, rskr.2013/14:186). Medel mellan åren. Vidare redovisas kapitaltillskott i de motsvarande ökade intäkter från trängselskatten takbegränsade utgifterna men inte i NR. Dessa i Stockholm, efter avdrag för system- och ska därmed exkluderas för att erhålla administrationskostnader, ska delfinansiera en budgeteffekten för det finansiella sparandet utbyggnad av tunnelbanan i Stockholms län. enligt NR. Sammantaget beräknas regeringens En mer detaljerad genomgång av de förslag politik, enligt redovisningen i NR, ha medfört och aviseringar som påverkar budgetens att den offentliga sektorns utgifter har ökat med utgiftssida finns i avsnitt 9.2. Tabell 9.7 visar 8,1 miljarder kronor 2013. beräknade budgeteffekter av förslagen och aviseringarna per utgiftsområde och större anslagsförändringar under varje utgiftsområde.

Effekter av åtgärder i förhållande till föregående år

Vid bedömningen av finanspolitikens inriktning är det viktigt att hänsyn tas till den samlade effekten av regeringens åtgärder, dvs. i vilken utsträckning både beslutade och föreslagna åtgärder sammantaget påverkar förändringen över tiden av de offentliga finanserna. Regeringens bedömning av finanspolitikens inriktning sammanfattas i tabell 7.4. Underlaget till bedömningen av den aktiva finanspolitiken i tabell 7.4 redovisas i tabell 7.2. Tabell 7.2 visar de samlade budgeteffekterna av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer, inklusive finansieringen av dessa, i förhållande till föregående år. På detta sätt redovisas på en övergripande nivå regeringens prioriteringar. Sammantaget bedöms den offentliga sektorns finansiella sparande försvagas 2013 och 2014 med ca 40 miljarder kronor, varav ca 21 miljarder kronor avser försvagningen 2014. Åren därefter är den hittills aviserade aktiva finanspolitiken något åtstramande för 2015 men något expansiv för 2016–2018. Utgifterna i statens budget 2013 ökade med 12,9 miljarder kronor till följd av beslut om reformer, främst till följd av de åtgärder som föreslogs i budgetpropositionen för 2013. Effekten motverkades dock vid justering till NR:s redovisningsprinciper. Det förklaras i första hand av två poster. Lånefinansierade infrastrukturinvesteringar ingår inte i de takbegränsade utgifterna och ska inkluderas för

PROP. 2013/14:100

Tabell 7.2 Utgifts- och inkomstförändringar 2013–2018 i

offentliga finanserna däremot försvagas något till

förhållande till föregående år av tidigare beslutade och avi-

följd av budgeteffekter på utgiftssidan, bl.a. på

serade samt nu föreslagna och aviserade åtgärder och finan-

sieringar, effekt på offentliga sektorns finansiella sparande grund av att de lånefinansierade infrastruktur-

Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år. investeringarna beräknas öka i omfattning.

2013 2014 2015 2016 2017 2018 Avsnitt 6.1.1 innehåller en mer detaljerad

genomgång av utvecklingen av de takbegränsade 1 Utgiftsförändringar utgifterna. I tabell 6.4 redovisas förändringarna

Förändring av takbegränsade 2 av de takbegränsade utgifterna per utgifter 12,9 1,4 -6,7 3,0 -0,2 1,8 utgiftsområde. Justering för olika redo- När det gäller budgetens inkomster är det i visningsprinciper i statens budget och nationalräken- första hand förslaget om sänkt bolagsskatt i

skaperna -4,8 2,0 -1,2 2,0 3,0 0,7 budgetpropositionen för 2013 som medför att

varav lånefinansierade inkomsterna minskar 2013. De åtgärder på

3 infrastrukturinvesteringar -2,9 -0,1 -1,8 2,0 3,0 0,6 skatteområdet som regeringen föreslog i

varav kapitaltillskott till 4 budgetpropositionen för 2014, såsom det statliga bolag -1,5 2,5 0,0 0,0 0,0 0,0 förstärkta jobbskatteavdraget, är den

Summa utgiftsförändringar 8,1 3,3 -8,0 5,0 2,8 2,5

huvudsakliga orsaken till att inkomsterna

1 försvagas med 18,1 miljarder kronor. År 2015– Inkomsförändringar

2018 sker en svag ökning av budgetens 5 Skatter, brutto -11,4 -15,2 1,0 0,6 0,1 0,0

Indirekta effekter av skatter 1,1 0,0 0,2 0,5 0,7 0,0 inkomster till följs av förslag och aviseringar. I

Övriga inkomstreformer 0,0 -2,9 0,0 0,4 0,0 0,0 tabell 5.10 särredovisas hur de enskilda

Summa inkomst- regeländringarna på skatteområdet påverkar de

förändringar, netto -10,2 -18,1 1,2 1,5 0,8 0,0 offentliga finanserna jämfört med föregående år.

Utgifts- och inkomst- Redovisningen i tabell 7.2 avser både utgifts

och inkomstsidan på statens budget. När det

förändringar, effekt på offentliga sektorns

gäller reformer på budgetens inkomstsida

finansiella sparande

1,6

-18,3 -21,4 9,1 -3,5 -2,0 -2,5

beskriver bruttoeffekten den statiskt beräknade procent av BNP -0,5 -0,6 0,2 -0,1 0,0 -0,1 förändringen i intäkterna från den skatt som Anm.: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid. 1 För utgiftsreformer innebär minustecken anslagsminskningar eller att tempo- regeländringen avser. Bruttoeffekten beaktar

således inte eventuella indirekta effekter, som rära program upphör eller minskar i omfattning. För inkomstreformer innebär minustecken att skatteinkomsterna minskar. För den sammanlagda budgeteffekten av utgifts- och inkomstreformer innebär minustecken att de offentliga t.ex. regeländringens påverkan på andra

finanserna försvagas jämfört med året innan. 2 I tabell 6.4 redovisas förändringarna per utgiftsområde. Anslagsförändringar skattebaser och på konsumentprisindex. Utgifts-

som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket och anslagsförändringar till reformers indirekta effekter på budgetens följd av den makroekonomiska utvecklingen och volymförändringar i transfereringssystemen m.m. ingår inte. Förslag i ändringsbudget redovisas exklusive inkomstsida ingår dock inte i redovisningen.

Vidare ingår inte anslagsförändringar som medel som föreslås tillföras anslag utan att någon ny reform föreslås (främst transfereringsanslag). motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för 3 Posten visar förändringen av nettoupplåningen för väg- och järnvägsobjekt. Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering. 4 staten och anslagsförändringar till följd av den Kapitaltillskott påverkar inte det finansiella sparandet. Posten avser kapitaltillskott på 1,0 miljarder kronor till Ersättningsmark AB 2012 och Sveriges makroekonomiska utvecklingen och volym-

medverkan i kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken om 2,5 miljarder kronor 2013. förändringar i transfereringssystemen. I tabell

7.2 ingår inte heller medel som i propositionen 5 Se avsnitt 5 och tabell 5.10. Förändrad kommunal utdebitering ingår i tabell 5.10 men ska inte ingå i tabell 7.2 eftersom den tabellen visar budgeteffekter av tidigare riksdagsbeslut och förslag från regeringen. Höständringsbudget för 2014, eller i tidigare

ändringsbudgetar, föreslagits tillföras anslag utan 6 Exklusive indirekta effekter av utgiftsreformer på inkomstsidan. Källa: Egna beräkningar. att någon ny reform föreslås (det gäller i första

hand transfereringsanslag som är känsliga för De åtgärder regeringen föreslog på budgetens förändringar i volymer och makroekonomiska utgiftssida i budgetpropositionen för 2014 förutsättningar). Se tabell 9.7 för en redovisning bedöms bidra till en svag ökning av utgifterna per utgiftsområde av förslagen i propositionen 2014. År 2015, däremot, bedöms budgetens Vårändringsbudget för 2014. utgifter minska med 6,7 miljarder kronor till

följd av regeringens politik, bl.a. för att

satsningar på arbetsmarknadsområdet fasas ut.

Detta är den huvudsakliga orsaken till att

politiken bidrar till att det finansiella sparandet

förstärks detta år. År 2016–2018 beräknas de

PROP. 2013/14:100

Finanspolitikens impuls till efterfrågan 2018. Denna görs för att ge en mer fullständig bild av impulsen till efterfrågan till finans-

En ofta använd indikator på finanspolitikens politiken framöver. Det bör dock påpekas att inriktning är förändringen av det strukturella osäkerheten i de mått som redovisas i flera fall är

sparandet. Det är ett grovt mått på finans- stor. politikens effekter på efterfrågan och innefattar År 2014 förväntas resursutnyttjandet öka

inte bara aktiv finanspolitik i statens budget utan något och det negativa BNP-gapet minska med även ett flertal andra faktorer. motsvarande 0,5 procent av potentiell BNP (se

Om förändringen i det strukturella sparandet sista raden i tabell 7.4). En sådan ökning i är noll indikerar det att finanspolitiken, bortsett resursutnyttjandet förstärker normalt de

från effekten av de automatiska stabilisatorerna, offentliga finanserna med motsvarande ca har en neutral effekt på resursutnyttjandet i 0,3 procent av BNP (se rad två i tabell 7.4).

ekonomin. Om det strukturella sparandet i Detta är effekten av de automatiska stället ökar eller minskar indikerar det att stabilisatorerna. Skillnaden mellan det finansiella

finanspolitiken har en åtstramande respektive sparandets förändring och nettoeffekten av de expansiv effekt på resursutnyttjandet. automatiska stabilisatorerna, engångseffekter

och extraordinära kapitalvinster är förändringen Tabell 7.3 BNP-gap och strukturellt sparande under av det strukturella sparandet.

stabiliseringspolitikens tre faser

Procent av BNP

Tabell 7.4 Indikatorer för impuls till efterfrågan

2006-2008 2009-2014 2015-2018 Årlig förändring, procent av BNP

Förändring av 0,9 -3,0 0,7 2014 2015 2016 2017 2018 1 strukturellt sparande

Förändring finansiellt

Genomsnittligt BNP- sparande -0,2 1,2 0,5 0,5 0,5 gap, procent av Varav potentiell BNP 1,5 -3,1 -0,5 1 Automatiska stabilisatorer 0,3 0,5 0,6 0,2 0,1 Avser skillnaden i strukturellt sparande som andel av BNP mellan det första och sista året i tidsintervallet. Engångseffekter -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Källa: Egna beräkningar. Extraordinära kapitalvinster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Sedan regeringen tillträdde 2006 kan

Förändring strukturellt

stabiliseringspolitiken delas in i tre huvudsakliga

sparande -0,2 0,7 -0,1 0,3 0,5

faser (se tabell 7.3). En första fas där Varav resursutnyttjandet var högt fram till 2008. 1 Aktiv finanspolitik -0,6 0,2 -0,1 0,0 -0,1 Under denna fas var finanspolitiken Kapitalkostnader, netto -0,5 0,2 -0,1 0,1 0,0 åtstramande, mätt som förändringen i Kommunsektorns finanser 0,3 0,1 0,0 0,0 0,0 strukturellt sparande, eftersom det strukturella Övrigt 0,6 0,2 0,1 0,3 0,5 sparandet stärktes med 0,9 procent av BNP mellan 2005 och 2008. Den andra fasen sträcker BNP-gap, förändring i procentenheter 0,5 0,9 1,0 0,3 0,2 sig från 2009 till 2014 då finans- och skuldkrisen 1 Avser utgifts- och inkomstförändringar 2014–2018 i förhållande till tidigare år inneburit att behovet av att stötta ekonomin via av beslutade, föreslagna och aviserade reformer (se tabell 7.2).

en aktiv finanspolitik varit stort. Framöver Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. väntas resursutnyttjandet närma sig balans och Normalt ökar skatteintäkterna i ungefär samma stabiliseringspolitiken kommer då gå in i en takt som BNP i löpande priser, medan de tredje fas där det strukturella sparandet stärks, offentliga utgifterna ökar något långsammare. givet att framtida reformer finansieras fullt ut. Vissa utgifter är exempelvis bestämda nominellt i Sammantaget visar detta att regeringen sedan kronor, medan andra är prisindexerade. den tillträdde anpassat finanspolitiken efter Anslagen till statliga myndigheter kompenserar konjunkturutvecklingen. Regeringen har bedrivit inte fullt ut för att lönerna ökar. Utan nya aktiva en finanspolitik som aktivt motverkat beslut förstärks de offentliga finanserna därför konjunktursvägningarna med bibehållen låg automatiskt, vilket till stor del förklarar de statsskuld och förtroende för finanspolitikens positiva värdena i rad 9, Övrigt, i tabell 7.4. långsiktiga hållbarhet. Den diskretionära finanspolitiken i statens Nedan redovisas en mer disaggregerad analys budget (rad 6 i tabell 7.4) lämnar ett expansivt av förändringen i finansiellt sparande 2014 till

PROP. 2013/14:100

bidrag motsvarande 0,6 procent av BNP 2014 större beror främst på dels den ekonomiska nedoch ett något åtstramande bidrag motsvarande gångens karaktär, dels på de reformer av arbets- 0,2 procent av BNP 2015. marknaden och socialförsäkringssystemet som Det strukturella sparandets förändring 2015 regeringen genomfört sedan 2006. Den stora och 2016 påverkas även av att indexeringen av konjunkturnedgången 2008 och 2009 berodde i ålderspensionerna håller tillbaka dessa 2015 och huvudsak på sjunkande export, vilket normalt ökar dem relativt mycket 2016. Pensions- sett innebär mindre offentligfinansiella effekter systemets s.k. balanseringsmekanism förstärker än konjunkturnedgångar som följer av minskad därmed den automatiska budgetförstärkningens inhemsk efterfrågan. Vidare hade de arbetsåtstramande effekt 2015 och motverkar den marknads- och socialförsäkringsreformer som 2016, vilket förklarar den svaga expansiva regeringen genomfört inneburit en ökning av impulsen detta år. antalet arbetade timmar i ekonomin och lägre utgifter. Detta medförde en betydligt lägre utgiftsnivå och en strukturell förstärkning av olika skattebaser som sammanföll med

7.2 Den offentliga sektorns konjunkturnedgången och bidrog till att hålla finansiella sparande uppe nivån på det finansiella sparandet. Samman-

taget innebar detta att det finansiella sparandet Den svenska ekonomin drabbades av den sjönk mindre än vad som kan förväntas vid en så finansiella och ekonomiska kris som inleddes omfattande konjunkturnedgång. hösten 2008, utan att det uppstod stora underskott i den offentliga sektorns finansiella Tabell 7.5 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

2013–2018

sparande. Det goda utgångsläget, med ett Miljarder kronor, om annat ej anges. Utfall för 2013, prognos för överskott på 3,6 procent av BNP 2007, gjorde 2014–2018. det möjligt att både låta de automatiska 2013 2014 2015 2016 2017 2018 stabilisatorerna verka fullt ut och motverka den

Inkomster 1 811 1 836 1 931 2 024 2 122 2 216

kraftiga konjunkturnedgången med aktiva procent av BNP 49,8 48,5 48,6 48,5 48,6 48,7 finanspolitiska stimulanser, utan att äventyra de Skatter och offentliga finanserna . avgifter 1 607 1 658 1 736 1 825 1 912 1 998 procent av BNP 44,2 43,8 43,7 43,7 43,8 43,9

Diagram 7.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

2000–2018 Kapitalinkomster 74 62 74 73 78 81 Procent av BNP. Utfall för 2000–2013, prognos för 2014–2018. Övriga inkomster 131 116 121 126 131 137 5

Utgifter 1 861 1 895 1 944 2 017 2 092 2 160

4 procent av BNP 51,2 50,1 48,9 48,3 48,0 47,4 Utgifter exkl. 3 räntor 1 829 1 860 1 907 1 979 2 054 2 122 2 Räntor 31 35 37 38 38 38

Finansiellt

1

sparande -49 -59 -13 7 30 56

0 procent av BNP -1,3 -1,6 -0,3 0,2 0,7 1,2 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. -1 -2 Återhämtningen i ekonomin bidrog till förstärkningen av den offentliga sektorns finanser -3 2010 och 2011, med ett finansiellt sparande som 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. i stort sett var i balans båda åren. Försvagningen av konjunkturläget 2012 Den offentliga sektorn uppvisade 2009 ett medförde att det finansiella sparandet återigen underskott i det finansiella sparandet på vändes till ett underskott, som uppgick till 1 procent av BNP. Det är ett mindre underskott 0,7 procent av BNP. Återbetalningen av än vad den relativt begränsade konjunktur- försäkringspremier från AFA Försäkring till nedgången i början av 2000-talet gav upphov till kommuner och landsting på ca 11 miljarder (se diagram 7.1). Att underskottet inte blev

PROP. 2013/14:100

kronor bidrog till att mildra försämringen av det

Tabell 7.6 Skatter och avgifter 2013–2018

finansiella sparandet. Procent av BNP. Utfall för 2013, prognos för 2014–2018.

För 2013 medförde den fortsatt svaga 2013 2014 2015 2016 2017 2018 konjunkturen i kombination med dels kraftigt Hushållens direkta

skatter 15,8 15,6 15,6 15,8 15,9 15,9 ökade utgifter för pensioner, dels de reformer Företagens direkta som beslutats för 2013, att underskottet ökade skatter 2,6 2,7 2,7 2,8 2,9 3,0

till 1,3 procent av BNP. Försämringen av det Arbetsgivare o. egenföretagare finansiella sparandet dämpades även 2013 av en avgifter 12,2 12,2 12,1 12,0 12,0 12,0 återbetalning av försäkringspremier från AFA Mervärdesskatt 9,4 9,3 9,3 9,3 9,3 9,3 Försäkring till kommunsektorn på ca Fastighetsskatt och

11 miljarder kronor. avgift 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,7 Övriga indirekta Underskottet i de offentliga finanserna skatter 3,6 3,5 3,4 3,3 3,2 3,1 beräknas öka 2014, bl.a. till följd av de reformer

Summa 44,4 44,0 43,9 43,9 44,1 44,1

som beslutats för i år. Den starkare makro- Till offentlig sektor 44,2 43,8 43,7 43,7 43,8 43,9 ekonomiska utvecklingen 2014 jämfört med Till EU 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 2013 medför dock att försvagningen av de Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. offentliga finanserna begränsas till

0,2 procentenheter. Det finansiella sparandet

beräknas 2014 uppgå till -1,6 procent av BNP.

Utgifterna som andel av BNP ökar i början av

I takt med att konjunkturen förbättras och

prognosperioden

under förutsättning att inga ofinansierade

reformer tillkommer, stärks det finansiella Utgiftskvoten, dvs. utgifterna i förhållande till sparandet och uppgår 2015 till -0,3 procent av BNP, uppgick 2013 till 51,2 procent. Den BNP och i slutet av prognosperioden 2014–2018 fortsatt svaga konjunkturen, de reformer som till 1,2 procent av BNP. Förstärkningen av det beslutats för 2013 samt högre utgifter för bl.a. finansiella sparandet sker genom att utgifterna pensioner, asylsökande och sjukpenning medför minskar i relation till BNP (se tabell 7.5). Vid en att utgiftskvoten ökade med närmare 1 procentnormal ekonomisk tillväxt, utan tillkommande enhet jämfört med 2012. diskretionära finanspolitiska åtgärder, ökar

skatteintäkterna ungefär i takt med BNP,

Diagram 7.2 Inkomster och utgifter 2000–2018

samtidigt som utgifterna minskar som andel av Procent av BNP. Utfall för 2000–2013, prognos för 2014–2018.

BNP. Det beror bl.a. på att en del av utgifterna 58

inte är indexerade och på att tillfälliga program Inkomster Utgifter 56 faller bort.

54

52 Inkomsterna ökar i takt med BNP 2013–2018 50

48 Skatteintäkterna ökade 2013 som andel av BNP,

46 trots de skattesänkningar som genomfördes

2013. Detta beror på att de viktigaste 44

skattebaserna utvecklades starkare än BNP. 42

Skattekvoten (skatteintäkterna som andel av 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 BNP) beräknas minska 2014, vilket till stor del Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

kan förklaras av det förstärkta jobbskatte-

avdraget. För 2015–2018 beräknas skattekvoten i Den starkare tillväxten 2014–2018 medför i

stort sett vara oförändrad kring 44 procent (se kombination med att arbetslösheten minskar tabell 7.6). från 2014 att utgifterna i relation till BNP

minskar relativt kraftigt (se diagram 7.2).

Utgiftskvoten minskar med i genomsnitt

0,7 procentenheter per år 2014–2018.

Både den offentliga konsumtionen och

transfereringarna till den privata sektorn

PROP. 2013/14:100

utvecklas långsammare än BNP 2014–2018. enligt NR, t.ex. kapitalförslitning vilka uppgick Bland transfereringarna är det bl.a. pensionerna till 5 procent av inkomsterna 2013. som växer svagare i inledningen av prognos- Skatter och avgifter som andel av BNP ökade perioden, medan arbetslöshetsrelaterade utgifter något mellan 2012 och 2013. Det låga ränteläget minskar som andel av BNP under den senare och den relativt låga statsskulden bidrog till att delen av perioden. Den minskade statsskulden statens inkomster av räntor och utdelningar medför tillsammans med en successivt högre (kapitalinkomster) översteg ränteutgifterna. räntenivå att ränteutgifterna beräknas vara så För 2014 beräknas ett underskott i det gott som oförändrade som andel av BNP (se finansiella sparandet i staten på 1,4 procent av tabell 7.7). BNP. Försvagningen jämfört med 2013 är till stor del en följd av beslutade reformer. Den Tabell 7.7 Den offentliga sektorns utgifter 2013–2018 starkare makroekonomiska utvecklingen 2014 i Procent av BNP. Utfall för 2013, prognos för 2014–2018. förhållande till 2013 medför att försvagningen av statens finansiella sparande som andel av BNP 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Konsumtion 27,5 27,2 26,7 26,2 26,0 25,8 begränsas till 0,4 procentenheter. Investeringar 3,3 3,3 3,2 3,2 3,3 3,2 Underskottet beräknas minska kraftigt 2015 Transfereringar till 16,0 15,5 14,9 14,8 14,7 14,5 och uppgår till 0,2 procent av BNP. hushåll Förstärkningen av det finansiella sparandet är Ålderspensioner 8,8 8,4 8,3 8,4 8,5 8,5 främst en följd av att utgifterna beräknas minska Hälsorelaterat 2,9 2,8 2,7 2,7 2,6 2,6 som andel av BNP. Arbetsmarknad 1,0 0,8 0,7 0,6 0,6 0,5 Utgifterna i relation till BNP fortsätter att Familjer och barn 1,8 1,8 1,7 1,7 1,7 1,6 minska under 2016–2018, vilket leder till att det finansiella sparandet i staten vänds till ett Övrigt 1,6 1,6 1,5 1,4 1,4 1,3 överskott 2016 och sedan förstärks fram till Övriga 3,5 3,1 3,2 3,1 3,0 3,0 transfereringar och 2018. Det finansiella sparandet beräknas 2018 uppgå till 1,8 procent av BNP (se tabell 7.8). 1 subventioner Ränteutgifter 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 0,8

Tabell 7.8 Statens inkomster och utgifter 2013–2018 Summa utgifter 51,2 50,1 48,9 48,3 48,0 47,4

Miljarder kronor, om annat ej anges. Utfall för 2013, prognos för Exklusive räntor 50,3 49,2 48,0 47,4 47,1 46,6 2014–2018. 1 Inklusive ofördelade utgifter. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Inkomster 910 914 970 1 015 1 060 1 106

procent av BNP 25,0 24,2 24,4 24,3 24,3 24,3 7.2.1 Staten Skatter och 800 821 863 908 949 992 avgifter Kapitalinkomster 39 26 35 33 33 34 Statens finansiella sparande och budgetsaldo Övriga inkomster 71 68 71 74 77 80 försämras mellan 2013 och 2014, för att därefter Utgifter 945 967 978 994 1 008 1 026 successivt förstärkas. Detta medför att även procent av BNP 26,0 25,6 24,6 23,8 23,1 22,5 statsskulden ökar 2013 och 2014 för att sedan Utgifter exkl. 921 939 948 964 979 997 räntor minska under den resterande delen av prognosprocent av BNP 24,4 23,5 22,5 21,8 21,0 22,0 perioden. Ränteutgifter 24 28 30 30 29 29

Finansiellt sparande -35 -53 -9 21 52 80

Statens finansiella sparande

procent av BNP -1,0 -1,4 -0,2 0,5 1,2 1,8 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Statens inkomster utgörs i huvudsak av skatter och avgifter på arbete samt skatt på kapital och

Från statens finansiella sparande till

konsumtion. Dessa inkomster uppgick 2013 till

budgetsaldo

ca 88 procent av statens totala inkomster. Av resterande del svarade inkomster från kapital för Statens finansiella sparande visar förändringen av ca 4 procent, medan transfereringarna från den finansiella förmögenheten, exklusive övriga sektorer uppgick till ca 3 procent. Vidare effekten av värdeförändringar. Budgetsaldot redovisas kalkylmässiga poster som inkomster

PROP. 2013/14:100

visar statens lånebehov med omvänt tecken och både av uppbördsförskjutningar, huvudsakligen därmed påverkan på statsskulden. avseende juridiska personer, och betalnings- Det finansiella sparandet påverkas inte av förskjutningar, främst gentemot kommuner och försäljningar och köp av finansiella tillgångar, landsting, dvs. de intäkter som hör till t.ex. aktier, eller ökad utlåning, eftersom sådana kommunsektorn är inte fullt så stora som de transaktioner inte förändrar den finansiella utbetalningar staten har gjort till kommunförmögenheten. Däremot påverkas budgetsaldot sektorn under kalenderåret. och statsskulden av dessa transaktioner. Den förstärkning av budgetsaldot 2013 som Förutom denna principiella skillnad avviker försäljningen av statens innehav av aktier i redovisningen i statens budget i flera avseenden Nordea, extra utdelningar m.m. medförde från redovisningen i NR. Budgetsaldot redovisas påverkar inte det finansiella sparandet. kassamässigt, medan NR tillämpar en För 2014 bedöms det finansiella sparandet och periodiserad redovisning. Denna skillnad budgetsaldot överensstämma förhållandevis väl. 71 påverkar framför allt redovisningen av skatte- De kassamässigt inbetalda skatterna beräknas bli intäkter och ränteutgifter. 18 miljarder kronor lägre än de prognostiserade debiterade skatteintäkterna. Samtidigt förstärks

Tabell 7.9 Statens finansiella sparande och budgetsaldo

budgetsaldot 2014, men inte det finansiella

2013–2018

sparandet, av ett beräkningstekniskt antagande Miljarder kronor. Utfall för 2013, prognos för 2014–2018. om försäljningar av aktier i statliga bolag om ca 2013 2014 2015 2016 2017 2018 15 miljarder kronor per år (se tabell 7.9).

Finansiellt sparande -35 -53 -9 21 52 80

Även för 2015–2018 förstärks budgetsaldot av de beräkningstekniska antagna försäljningarna av Till budgetsaldo Räntor, periodisering, 2 9 -2 1 -3 -3 statens aktieinnehav. kursvinster/förluster Periodisering av -23 -18 -1 7 1 7 skatter

Statens budgetsaldo

Köp och försäljning av 40 16 15 15 15 15 aktier, extra utdelningar m.m. Enligt budgetlagen ska statens budget omfatta alla inkomster och utgifter samt andra Övriga finansiella -115 -4 -2 -2 -3 -2 transaktioner m.m. betalningar som påverkar statens lånebehov. Ett Budgetsaldo -131 -51 1 42 62 98 budgetöverskott innebär ett motsvarande Källor: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. minskat lånebehov för staten och att statsskulden minskar. Det motsatta förhållandet För 2013 blev det finansiella sparandet betydligt gäller vid ett budgetunderskott. För att statens starkare än budgetsaldot. Det beror på att budgetsaldo ska överensstämma med statens Riksgäldskontorets upplåning på 104 miljarder lånebehov redovisas Riksgäldskontorets nettokronor, för att finansiera utlåningen till utlåning och en kassamässig korrigeringspost på Riksbanken, endast belastar budgetsaldot. 72 utgiftssidan av statens budget. Upplåningen påverkar inte det finansiella sparandet eftersom staten får motsvarande fordran på Riksbanken. Statens budgetsaldo visar fortsatt underskott De kassamässigt inbetalda skatterna 2013 blev 2014 men stärks på sikt 23 miljarder kronor lägre än de prognostiserade debiterade skatteintäkterna. Skillnaden förklaras År 2013 visade statens budget ett underskott på 131 miljarder kronor. År 2014 väntas budgetsaldot visa ett underskott på 51 miljarder kronor, medan budgetsaldot för år 2015–2018 beräknas visa ett överskott om 1, 42, 62 71 Den kassamässiga redovisningen innebär att transaktionerna (skatter respektive 98 miljarder kronor, se diagram 7.3. och räntor) redovisas när betalningen sker. I NR periodiseras transaktionerna till den tidpunkt de avser. Det innebär t.ex. att skatter redovisas på inkomståret i NR, oberoende av när betalningen sker. 72 Utlåningen avser Riksbankens lån för att förstärka valutareserven.

PROP. 2013/14:100

Diagram 7.3 Statens budgetsaldo 2001–2018 Tabell 7.10 Statens budgetsaldo 2013–2018

Miljarder kronor. Utfall 2001- 2013, prognos 2014–2018 Miljarder kronor. Utfall för 2013, prognos för 2014–2018. 200 2013 2014 2015 2016 2017 2018

150 Inkomster 791 808 862 901 941 989

Utgifter exkl.

100

statsskuldsräntor 811 834 839 840 854 868

1 50 Statsskuldsräntor

m.m. 17 13 24 20 23 23

2 0

Riksgäldskontorets

3

-50 nettoutlåning 96 13 -2 -1 2 1 varav -100 In-/utlåning från myndigheter -150 (räntekonto) -1 0 0 0 0 0 Inbetalning av -200 premiepensions- 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 medel inkl. ränta -34 -35 -37 -38 -40 -42

merparten av Riksbankens upplåning för Investeringslån till myndigheter 2 1 1 1 1 1 förstärkning av valutareserven. I tabell 7.10 Stabilitetsfonden -26 -4 -4 -5 -5 -6 redovisas budgetsaldots delkomponenter med en Kärnavfallsfonden 4 0 0 0 0 0 specifikation av Riksgäldskontorets netto- Lån Riksbanken 104 1 -1 0 0 -1 utlåning för att förklara utvecklingen av saldot. Lån till andra länder 3 0 0 0 0 0 Nettoutlåning – infrastrukturinvesteringar 3 2 2 0 2 5 5 Övrigt, netto 2 -1 -1 -1 -1 -1

Kassamässig korrigering -2 0 0 0 0 0 Statens budgetsaldo -131 -51 1 42 62 98

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid. 1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. 2 Avser utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 Avser infrastrukturlån (netto) inklusive Botniabanan AB och Trafikverket. Källor: Riksgäldskontoret, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Låg nivå på statsskuldsräntorna 2014, men stigande underliggande utveckling

De underliggande kostnaderna för statsskuldsräntorna varierar relativt lite från år till år under prognosperioden. Avgörande för räntekostnadernas nivå är statsskuldens storlek, inhemska och utländska räntenivåer samt den svenska kronans växelkurs. Den upplåningsteknik som Riksgäldskontoret väljer kan dock på kort sikt få betydande effekter på ränteutgifterna, främst genom att utgifterna omfördelas över tiden, t.ex. genom över- eller underkurser i samband med emissioner av statsobligationer. Den låga nivån 2014 beror t.ex. på att kursförlusterna vid byten mellan realobligationer blir mindre då intresset för byten var lägre än förväntat i februari. Därtill har det skett förändringar i planerade byten

PROP. 2013/14:100

kommande månader som också innebär lägre Riksdagen har efter förslag från regeringen återköpsvolymer. Att återköp inte genomförs i beslutat om ett lån till Irland om högst planerad omfattning innebär endast att de 600 miljoner euro (prop. 2011/12:119, bet. kassamässiga räntebetalningarna skjuts över 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209). Detta har tiden. De totala ränteutgifterna sett över en belastat nettoutlåningen 2012 och 2013 med ca längre period påverkas därmed inte. En mer 3 miljarder kronor per år. rättvisande bild i termer av årlig kostnad ges av En del av Riksgäldskontorets nettoutlåning NR:s definition av ränteutgifterna som gör utgörs av stabilitetsfondens medel. Regeringen justeringar för att dessa ska återspegla de faktiska anser att stabilitetsfonden bör göras om till en räntekostnaderna. Räntekostnaderna har då en fond med finansiella tillgångar, att målnivån för relativt jämn och stigande utveckling under fondens omfattning tas bort och att stabilitetsprognosperioden, vilket beror på ett successivt fondsavgifterna ses över. högre ränteläge. En minskad statsskuld har dock År 2014 beräknas nettoutlåningen uppgå till lett till att denna utveckling gått långsammare än 13 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras vad som annars varit fallet. av en redovisningsteknisk förändring i samband med den budgetneutrala omläggningen av Centrala Studiestödsnämndens (CSN) hantering Riksgäldskontorets nettoutlåning är tillfälligt hög av kreditförluster som syftar till en mer 2013 och 2014 transparant redovisning av studielån. En del av omläggningen innebär att CSN tar upp ett lån i Riksgäldskontorets nettoutlåning är en post på Riksgäldskontoret om ca 11 miljarder kronor, budgetens utgiftssida som har stor betydelse för motsvarande de studerandes ackumulerade budgetsaldot. Nettoutlåningen avser såväl kapitaliserade räntor, som i det tidigare systemet löpande statlig verksamhet, t.ex. studielånen, inte motsvarats av upplåning i Riksgäldskontoret som tillfälliga poster, vilka oftast tillkommer utan finansierats via anslag och byggt upp med kort varsel och därför är svår- myndighetens egna kapital. Upplåningen ger prognostiserade. På grund av dessa engångs- ingen effekt på budgetsaldot eftersom samma effekter varierar nettoutlåningen kraftigt från år belopp förs in på inkomsttitel och förstärker till år. inkomsterna. Omläggningen minskar även De senaste åren har nettoutlåningen varit hög nettoutlåningen med ca 3 miljarder kronor 2014 till följd av de extraordinära insatser som gjorts och framåt beroende på återbetalningar som med anledning av finanskrisen, som Riksbankens innan reformen redovisades på inkomsttitel. lån för att stärka valutareserven 2009 och lån till Tillsammans med de studerandes årliga länder med finansiella problem. nyupplåning ger reformen ökad nettoupplåning Riksgäldskontorets nettoutlåning blev hög även med 14 miljarder kronor 2014 samt 3 miljarder 2013, framför allt beroende på grund av lån till kronor för åren 2015–2018. För 2015 och framåt Riksbanken för förstärkning av valutareserven. varierar den totala nettoupplåningen mellan Riksgäldskontorets nettoutlåning påverkas av 2 och -2 miljarder kronor. valutaeffekter på lånen till Riksbanken eftersom de är tecknade i euro och dollar. Lånen förfaller regelbundet till betalning och ersätts med nya Statens budgetsaldo justerat för större lån, med bl.a. växelkurseffekter som följd. År engångseffekter 2013 påverkade lånen till Riksbanken nettoutlåningen med 104 miljarder kronor. År År 2013 beräknas engångseffekter ha påverkat 2014 beräknas valutakursförluster om ca budgetsaldot negativt med 74 miljarder kronor 1 miljard kronor uppstå, medan valuta- (se tabell 7.11). Riksgäldskontorets upplåning till kursvinster förväntas uppstå 2015. Inget Riksbanken påverkar budgetsaldot negativt med antagande om återbetalning av lånen görs i 104 miljarder kronor. Dessutom påverkar prognosen eftersom det är oklart när åter- Kärnavfallsfondens nettoupplåning samt lånet betalningen kommer att ske. När lånen åter- till Irland saldot negativt med 4 respektive betalas minskas nettoutlåningen i motsvarande 3 miljarder kronor. I motsatt riktning verkar grad, vilket leder till ett förbättrat budgetsaldo försäljningar av statliga aktieinnehav om och en lägre statsskuld. 42 miljarder kronor. Ett antal ytterligare större

PROP. 2013/14:100

engångsposter förklarar vidare sammanlagt ca 2013–2018 är avgifterna lägre än pensions- 5 miljarder kronor av det negativa budgetsaldot. utbetalningarna, vilket framför allt förklaras av Sammantaget visar statens budgetsaldo, rensat att de stora årskullarna födda på 1940-talet går i för större engångseffekter, ett underskott om pension. År 2014 och 2015 är dock direkt- 57 miljarder kronor år 2013. avkastningen på AP-fondernas tillgångar till- År 2014–2017 beräknas de årliga större räckligt stor för att täcka avgiftsunderskottet. År engångseffekterna förbättra budgetsaldot med 2016 väntas avgiftsunderskottet öka med ca 11 mellan 14 och 16 miljarder kronor. För dessa år miljarder kronor och bedöms då vara så stort att görs ett beräkningstekniskt antagande om kapitalavkastningen inte räcker för att täcka försäljningar av aktier i statliga bolag. År 2014– underskottet, vilket innebär att det finansiella 2018 antas dessa försäljningsinkomster uppgå till sparandet i ålderspensionssystemet väntas bli 15 miljarder kronor per år. För samma period negativt. Det finansiella sparandet bedöms även görs relativt låga antaganden om extra- under resten av prognosperioden vara negativt. utdelningar eller kapitaltillskott. Budgetsaldot rensat för större engångseffekter visar att

Tabell 7.12 Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter 2013–2018

underskottet ökar med 8 miljarder kronor 2014 Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2013, prognos 2014– till 65 miljarder kronor. Det förbättras gradvis 2018. under prognosperioden 2014–2018 för att visa 2013 2014 2015 2016 2017 2018 ett överskott 2016 och framåt. År 2018 beräknas Avgifter 228 237 246 258 269 280 det justerade budgetsaldot visa ett överskott om Pensioner 254 255 266 289 312 326 82 miljarder kronor.

Avgiftsöverskott -26 -17 -20 -31 -43 -46

Tabell 7.11 Statens budgetsaldo samt justering för större Räntor, utdelningar 24 25 26 28 31 34 engångseffekter 2013–2018 Förvaltningsutgifter Miljarder kronor. Utfall för 2013, prognos för 2014–2018. m.m. -4 -4 -4 -4 -4 -4 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Finansiellt sparande -6 3 3 -7 -16 -17 Statens Procent av BNP -0,2 0,1 0,1 -0,2 -0,4 -0,4 budgetsaldo -131 -51 1 42 62 98 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Större engångseffekter 74 -14 -16 -15 -15 -16 Varav Alla inkomstpensioner och tilläggspensioner Försäljning av efter 65 års ålder är följsamhetsindexerade. I ett statligt aktie- läge då pensionssystemets finanser är i balans innehav -42 -15 -15 -15 -15 -15 bygger följsamhetsindexeringen på förändringen Extra utdelningar av inkomstindex. Om balanstalet understiger 1,0000, dvs. om pensionssystemets skulder över- 1 m.m. 0 0 0 0 0 0 Lån till 2 stiger systemets tillgångar, aktiveras balans- Riksbanken 104 1 -1 0 0 -1 Kärnavfalls- eringen. Balanseringen är ett sätt att, genom en justering av indexeringen, säkerställa att penfonden 4 0 0 0 0 0 Lån till andra sionssystemets utgifter inte långsiktigt överländer 3 0 0 0 0 0 Övrigt, netto 5 0 0 0 0 0 stiger dess inkomster. Detta sker genom att Statens budget- pensionerna bestäms utifrån förändringen av ett

saldo justerat

balansindex i stället för ett inkomstindex.

för större engångseffekter -57 -65 -15 27 47 82

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 1 Summan av extra utdelningar och kapitaltillskott. 2 Avser Riksbankens lån i Riksgäldskontoret. Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

7.2.2 Ålderspensionssystemet

Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet uppgick 2013 till -6 miljarder kronor eller -0,2 procent av BNP (se tabell 7.12). År

PROP. 2013/14:100

Diagram 7.4 Utvecklingen av inkomstindex och balansindex Tabell 7.13 Inkomstindex, balanstal och balansindex 2013– 2009–2018 2018

Index. Fastställda tal 2009–2014, prognos 2015–2018. Procentuell förändring om annat ej anges, fastställda tal 2013– 190 2014, prognos 2015–2018.

2013 2014 2015 2016 2017 2018 Inkomstindex 180 Balansindex Inkomstindex 3,7 0,5 2,7 4,2 5,1 4,6

Balansindex 5,8 -1,1 3,1 7,7 7,5 3,9 170 1 Följsamhetsindexering 4,1 -2,7 1,5 6,0 5,6 2,5

160

Balanstal

2

1,0198 0,9837 1,0040 1,0333 1,0235 0,9954

1 Följsamhetsindexering innebär att inkomst- och tilläggspensionerna varje år 150 räknas om med utvecklingen av inkomstindex (eller balansindex) minus normen 1,6 procent. Normen motsvarar det förskott som läggs till pensionen när den beviljas. 140 2 Balanstalet uttrycker inte procentuell förändring, utan anger systemets till-

gångar i förhållande till dess skulder. Källor: Pensionsmyndigheten och egna beräkningar. 130

120

7.2.3 Kommuner och landsting

09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Källor: Pensionsmyndigheten och egna beräkningar.

Det finansiella sparandet för kommuner och Balansindexet beror på utvecklingen av inkomstlandsting, kommunsektorn, blev sammanindexet och balanstalets storlek. Balanseringen är taget -8 miljarder kronor 2013, vilket aktiverad så länge balansindexet understiger motsvarar -0,2 procent av BNP. Det var en inkomstindexets nivå. försämring jämfört med 2012, då det finansiella Med undantag för 2017 förväntas sparandet uppgick till ca -4 miljarder kronor. balanseringen vara aktiverad samtliga år under Försämringen beror bl.a. på att kommunerna prognosperioden (se diagram 7.4). Detta innebär 2013 köpte mark och fastigheter för större att pensionerna stiger med mer än utvecklingen summor än de sålde för, vilket bidrar negativt till av inkomstindex om balanstalet överstiger det finansiella sparandet. Samtidigt ökade 1,0000. År 2013, 2015 och 2016 överstiger konsumtionen relativt kraftigt 2013 jämfört med balanstalet 1,0000, vilket innebär att balansindex både 2011 och 2012. År 2013 skedde en ökar mer än inkomstindex under dessa år. återbetalning av sjukförsäkringspremier från Balanstalet överstiger 1,0000 även 2017, men AFA försäkring om ungefär 11 miljarder kronor eftersom balanseringen inte är aktiverad detta år som förstärkte både det finansiella sparandet och bestäms utvecklingen av pensionerna av resultatet. Det ekonomiska resultatet före inkomstindex (2017 i relation till balansindex extraordinära poster uppgick till 14 miljarder 2016) i stället för balansindex (2017 i relation till kronor 2013 (se tabell 7.14). balansindex 2016). År 2014 och 2018 understiger Det kommunala skatteunderlaget växte balanstalet 1,0000, vilket innebär att balansindex svagare 2013 jämfört med 2012, på grund av det utvecklas svagare än inkomstindex dessa år (se svaga konjunkturläget. Till viss del vägdes detta tabell 7.13). upp av att kommuner och landsting samman-

taget höjde medelutdebiteringen 2013. Stats- 73

bidragen ökade 2013 till följd av reformer inom

bl.a. migrations- och utbildningsområdet samt

regleringar till följd av höjningen av grund-

avdraget för pensionärer. Kommunsektorns

inkomster ökade med 3,9 procent mellan 2012

och 2013.

73 Den kommunala medelutdebiteringen höjdes med 13 öre 2013, vilket

ökade skatteinkomsterna med ca 2,4 miljarder kronor.

PROP. 2013/14:100

Kommunsektorns konsumtion växte med och det ekonomiska resultatet beräknas därför

4,1 procent, motsvarande 29 miljarder kronor, i försvagas jämfört med 2013.

löpande priser 2013. Investeringsutgifterna I takt med att arbetsmarknaden successivt

ökade med runt 1 miljard kronor, vilket är förbättras, stärks de ekonomiska förut-

betydligt lägre än under 2011 och 2012. sättningarna för kommuner och landsting

fr.o.m. 2015. Skatteinkomsterna beräknas öka i

Tabell 7.14 Kommunsektorns finanser 2013–2018

en snabbare takt, vilket bidrar till att sektorns

totala inkomster sammantaget beräknas öka med Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2013, prognos för 2014–2018. i genomsnitt 3,8 procent per år 2015–2018 (se 2013 2014 2015 2016 2017 2018 diagram 7.5). Utgifterna ökar något svagare och

Totala inkomster 872 895 925 963 1 004 1 040

därmed förstärks det finansiella sparandet och

det ekonomiska resultatet fr.o.m. 2015. procent av BNP 24,0 23,7 23,3 23,1 23,0 22,9

Skatter 583 606 632 666 700 731 Kommunal Diagram 7.5 Utvecklingen av kommunsektorns inkomster fastighetsavgift 16 16 16 17 17 18 och utgifter samt finansiellt sparande 2000–2018

Utfall för 2000–2013, prognos för 2014–2018. Statsbidrag Procent Miljarder kronor exkl.mervärdesskatt 140 149 148 148 149 148 8 15

skatter och bidrag 6 10 procent av BNP 20,3 20,4 20,0 19,9 19,8 19,7

Övriga 4 5 inkomster 133 123 128 133 138 143 2 varav moms 52 53 54 56 58 60 0 0

Totala utgifter 880 904 932 970 1 010 1 048

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 -5 procent av BNP 24,2 23,9 23,5 23,2 23,1 23,0 -2

Inkomster

Konsumtion 725 749 773 805 839 871 -10 -4 Procentuell Utgifter utveckling 1 4,1 3,2 3,3 4,1 4,2 3,8 -6 -15

Finansiellt sparande (höger axel)

Övriga utgifter 155 155 158 165 171 177 -8 -20 Finansiellt Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

sparande -8 -9 -7 -6 -6 -7

procent av BNP -0,2 -0,2 -0,2 -0,1 -0,1 -0,2

Resultat före

7.3 Den ekonomiska ställningen och

extraordinära poster 14 10 12 13 14 14

skuldutvecklingen

Anm.: Skatter och bidrag som andel av BNP inkluderar intäkter från den kommunala fastighetsavgiften. Faktisk utveckling av statsbidrag. 1

Den ekonomiska ställningen

Löpande priser. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet Även 2014 väntas skatteunderlaget utvecklas uppgick 2013 till 911 miljarder kronor, vilket förhållandevis svagt, vilket till viss del vägs upp motsvarade 25,1 procent av BNP. Enligt NR av att kommuner och landsting sammantaget redovisas detta mått exklusive statens och större höjt medelutdebiteringen även för 2014. 74 delen av den kommunala sektorns åtaganden för Samtidigt får kommunsektorn inget tillskott de förmånsbestämda tjänstepensionerna. Skuldfrån AFA Försäkring detta år. De totala erna för de fonderade avgiftsbestämda tjänsteinkomsterna väntas därmed öka relativt svagt, pensionerna ingår, i likhet med premiepensionsmed 2,6 procent, medan utgifterna väntas öka i systemet, inte heller i den offentliga sektorn utan en något högre takt. Det finansiella sparandet redovisas i försäkringssektorn.

Den offentliga sektorns finansiella förmögen-

het ligger i huvudsak i AP-fonderna, medan

staten har en nettoskuld.

74 Den kommunala medelutdebiteringen höjs med 13 öre 2014, vilket

ökar skatteinkomsterna med ca 2,5 miljarder kronor.

PROP. 2013/14:100

Diagram 7.6 Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet

av BNP till följd av den relativt starka ökningen

1990–2018

av BNP. Även 2016 minskar förmögenheten Procent av BNP. Utfall för 1990–2013, prognos för 2014–2018. som andel av BNP. Överskottet i det finansiella

30 sparandet kompenserar inte den minskning av

20 förmögenheten i relation till BNP som följer av

ökningen av BNP. År 2017 och 2018 är bidragen 10 från det finansiella sparandet till förändringen av

förmögenheten, som andel av BNP, större än det 0

-10 negativa bidraget som följer av att BNP ökar.

Den finansiella förmögenheten beräknas 2018

-20 uppgå till 730 miljarder kronor, motsvarande

-30 16,0 procent av BNP.

Till 2018 beräknas den finansiella förmögen- -40 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 heten, i absoluta tal, ha ökat med 18 miljarder

kronor jämfört med 2013, vilket i stort sett följer

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. av det ackumulerade finansiella sparandet. I

prognosen ingår inga andra värdeförändringar Sedan 2005 är den finansiella förmögenheten utöver de förutsedda valutakursförändringarnas positiv, dvs. de finansiella tillgångarna överstiger effekt på statsskulden. skulderna (se diagram 7.6). Den offentliga

sektorns kapitalinkomster i form av räntor och

utdelningar överstiger också ränteutgifterna.

Skuldutvecklingen

Den finansiella förmögenheten ökade 2013 med

motsvarande 2,8 procent av BNP, vilket är skilt

Statsskulden minskar

från underskottet i det finansiella sparandet.

Värdeförändringar m.m. gav ett starkt positivt Den konsoliderade statsskulden uppgick till bidrag, på närmare 5 procentenheter, till 1 236 miljarder kronor 2013, vilket var en ökning förändringen av förmögenheten. Ökningen av med 123 miljarder kronor jämfört med 2012. BNP reducerade förmögenheten som andel av Ökningen är främst en effekt av Riksbankens BNP med 0,5 procentenheter (se tabell 7.15). upplåning för förstärkningen av valutareserven.

Statsskuldens utveckling illustreras i diagram 7.8.

Tabell 7.15 Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet 2013–2018

Procent av BNP. Utfall för 2013, prognos för 2014–2018. Diagram 7.7 Statsskuldens utveckling 2001–2018

Miljarder kronor % av BNP 2013 2014 2015 2016 2017 2018

1 400 60 Staten -6,8 -8,1 -7,7 -6,9 -5,5 -3,5

Ålderspensions- 1 200 systemet 29,1 28,0 26,7 25,3 23,8 22,5 50 Kommunsektorn 2,8 2,5 2,2 1,9 1,7 1,5 1 000

Offentlig sektor 25,1 22,4 21,2 20,2 20,0 20,4

40 Förändring 2,8 -2,6 -1,2 -1,0 -0,3 0,4 800 Bidrag till 30 förändringen 600 Finansiellt sparande -1,3 -1,6 -0,3 0,2 0,7 1,2 20 Värdeförändring 400 ar m.m. 4,7 -0,1 0,2 -0,1 -0,1 0,0 Nominell BNP- 10 200 förändring -0,5 -1,0 -1,1 -1,0 -0,9 -0,8

Anm.: Finansiella förmögenheten redovisas exklusive periodiseringsposterna i finansräkenskaperna. 0 0 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Statsskuld Procent av BNP

För 2014 och 2015 medför underskotten i det Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

finansiella sparandet i frånvaro av värdeändringar

att förmögenheten minskar. Skulden minskar

ytterligare med 1 procentenhet per år som andel

PROP. 2013/14:100

År 2014 beräknas statsskulden öka med avdrag för AP-fondernas innehav av stats- 61 miljarder kronor till 1 298 miljarder kronor. obligationer.

Från och med 2015 minskar dock den Inför Sveriges EU-inträde den 1 januari 1995 konsoliderade statsskulden både nominellt och uppgick den konsoliderade bruttoskulden till

uttryckt som andel av BNP. I slutet av 2018 1 216 miljarder kronor, vilket motsvarade beräknas skuldkvoten, dvs. den konsoliderade 72 procent av BNP (se diagram 7.8). Sedan dess

statsskulden som andel av BNP, uppgå till har det nominella värdet på skulden varierat, för 24 procent. Utöver konjunkturåterhämtningen att vid utgången av 2013 uppgå till

bidrar även ett beräkningstekniskt antagande om 1 475 miljarder kronor. Skulden ökade således försäljningar av statens innehav av aktier i bolag mellan 1994 och 2013 med 259 miljarder kronor,

till att statsskulden minskar. De antagna försälj- trots att överskotten i det finansiella sparandet ningarna minskar lånebehovet med 15 miljarder ackumulerat 1995–2013 uppgick till 64 miljarder

kronor per år 2014–2018, dvs. med sammanlagt kronor. Det berodde huvudsakligen på att 75 miljarder kronor. överskotten i AP-fonderna investerades i aktier

och andra tillgångar, samtidigt som fonderna Tabell 7.16 Statsskuldens utveckling 2013–2018 minskade sitt innehav av statsobligationer.

Miljarder kronor. Utfall 2013, prognos 2014–2018. Som andel av BNP har emellertid skulden minskat kraftigt och uppgick vid utgången av 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Okonsoliderad stats- 2013 till 40,6 procent av BNP (skuldkvoten),

skuld vid ingången av

vilket kan jämföras med referensvärdet inom EU

året 1 153 1 277 1 340 1 340 1 299 1 237

på högst 60 procent av BNP (se diagram 7.8 och

Förändring av

okonsoliderad tabell 7.16).

statsskuld 125 62 0 -41 -62 -98

varav: Diagram 7.8 Den konsoliderade bruttoskulden 1994–2018 Utfall för 1994–2013, prognos för 2014–2018. Lånebehov 131 51 -1 -42 -62 -98 1 Miljarder kronor Procent av BNP Skulddispositioner m.m. -6 11 2 1 0 0 2

Okonsoliderad 1800 80,0

statsskuld

3

1 277 1 340 1 340 1 299 1 237 1 139

1600 70,0 Eliminering av myndigheters innehav 1400 60,0 av statspapper -41 -42 -43 -44 -45 -46 1200 50,0

Statsskuld vid årets

1000

slut 1 236 1 298 1 297 1 255 1 192 1 093

4 40,0 800 Statsskuldsförändring 5 123 61 -1 -42 -63 -99 30,0 Statsskuld i procent av 600 BNP 34,0 34,3 32,6 30,1 27,3 24,0 Miljarder kronor Procent av BNP 20,0 400 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 1 Identiskt med statens budgetsaldo med omvänt tecken. 200 10,0 2 Utgörs bl.a. av ny redovisningsmetod. 3 I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av 0 0,0 statspapper. 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 4 Här avses konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort. 5 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Avser statsskuldsförändring beräknad på den konsoliderade statsskulden. Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar. Utvecklingen av skulden beror på det finansiella sparandet, som kan fördelas på primärt sparande Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och ränteutgifter, samt det s.k. stock-flödet.

är låg Detta flöde utgörs av finansiella transaktioner

och periodiseringar som inte påverkar det Den konsoliderade bruttoskulden, den s.k. finansiella sparandet. Mellan 2012 och 2013

Maastrichtskulden, definieras av EU-regler och ökade skulden relativt kraftigt, som andel av används vid bedömningen av medlemsländernas BNP med 2,3 procentenheter. Statens utlåning

offentliga finanser. För svenska förhållanden till Riksbanken för förstärkningen av innebär definitionen att skulden består av den valutareserven ökar skulden som andel av BNP

konsoliderade statsskulden och den kommunala med 2,9 procentenheter medan försäljningar av sektorns skulder på kapitalmarknaden, med statens aktieinnehav reducerade skuldkvoten

med 1,2 procentenheter.

PROP. 2013/14:100

Skulden fortsätter att öka 2014 såväl myndigheterna prognostiserar lägre inkomster nominellt som andel av BNP. År 2015 börjar från bolagsskatter än övriga bedömare.

skulden åter att minska som andel av BNP och De små skillnaderna mellan de övriga olika 2018 beräknas skuldkvoten uppgå till prognoserna av det finansiella sparandet beror

31,7 procent av BNP. framför allt på olika bedömningar av den ekonomiska återhämtningen, konsumtions-

Tabell 7.17 Den offentliga sektorns konsoliderade brutto-

efterfrågan, utvecklingen på arbetsmarknaden

skuld och bidrag till förändringen 2013–2018

och inflationsutvecklingen. Procent av BNP, om annat ej anges. Utfall för 2013, prognos för 2014–2018 Även för 2015 skiljer sig regeringens prognos från framför allt Ekonomistyrningsverkets och 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Konjunkturinstitutets beräkningar. Skillnaderna

Miljarder kronor 1 475 1 561 1 579 1 559 1 518 1 443

kan också för 2015 i stor utsträckning förklaras procent av BNP 40,6 41,3 39,7 37,3 34,8 31,7 av att regeringen har en högre prognos på Förändring 2,3 0,7 -1,5 -2,4 -2,5 -3,1 Bidrag till inkomsterna från bolagsskatter.

förändringen Regeringens prognos är också mer positiv än Primärt Europeiska kommissionens bedömning, trots att finansiellt sparande 0,5 0,6 -0,6 -1,1 -1,6 -2,1 tillväxtprognoserna är förhållandevis lika (se Ränteutgifter avsnitt 4.3). Skillnaden mellan prognoserna

(EDP) 0,6 0,7 0,8 0,8 0,8 0,8 beror på olika sammansättningseffekter av Stock-flöde 2,0 0,9 0,3 -0,2 -0,2 -0,4 bedömningarna på skattebaserna. Periodisering av räntor och skatter 0,4 0,4 0,3 -0,2 0,1 -0,1 Tabell 7.18 Prognosjämförelse finansiellt sparande 2014– Försäljning av 2018 aktier m.m. -1,2 -0,4 -0,4 -0,4 -0,3 -0,3 Procent av BNP Övrigt 2,8 0,9 0,4 0,3 0,0 0,0 2014 2015 2016 2017 2018 Nominell BNPförändring -0,9 -1,6 -2,0 -1,9 -1,6 -1,5 Regeringen -1,6 -0,3 0,2 0,7 1,2 Anm.: Ränteutgifterna redovisade inklusive effekten av skuldbytesavtal (s.k. ESV, 140403 -2,3 -1,3 -0,6 -0,1 0,4 swappar). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Konjunkturinstitutet, 140326 -2,0 -0,8 -0,3 0,6 1,3

EU-kommissionen, 140225 -1,6 -0,9

7.4 Finansiellt sparande enligt olika

Riksbanken, 140213 -1,7 -0,6 0,1

bedömare

OECD, 131119 -1,7 -1,1

IMF, 131008 -1,5 -0,5 -0,2 0,3 0,6 I detta avsnitt redovisas en jämförelse mellan de Anm.: Konjunkturinstitutets prognoser inkluderar prognos på finanspolitik 2015– 2018 som netto uppgår till budgetförstärkningar på totalt 47 miljarder kronor. senaste prognoserna för det finansiella sparandet Källor: Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Riksbanken, Europeiska kommissionen, OECD samt Internationella valutafonden (IMF). gjorda av regeringen i denna proposition, Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Ekonomi-

styrningsverket, OECD, Europeiska kommissionen och den Internationella

7.5 Den offentliga sektorns

valutafonden. 75

finansiella sparande och skuld i

Bedömarnas beräkningar av den offentliga

EU, Japan och USA

sektorns finansiella sparande 2014 är överlag förhållandevis lika (se tabell 7.17). Frånsett

Stora underskott i EU-länderna, Japan och

Ekonomistyrningsverket räknar samtliga

USA

bedömare med ett finansiellt sparande på -1,5 till

-2,0 procent av BNP. Ekonomistyrningsverkets Den finansiella krisen har medfört en kraftig och Konjunkturinstitutets lägre prognoser för försämring av de offentliga finanserna inom EU. 2014 kan till stor del förklaras av att Mellan 2007 och 2010 försämrades den

offentliga sektorns finansiella sparande med 5,6 procent av BNP för EU-länderna. Efter en

viss förbättring uppgick underskottet i det 75 För en detaljerad beskrivning av jämförelser se avsnitt 4. finansiella sparandet för EU-länderna som helhet

PROP. 2013/14:100

till 3,5 och för euroområdet till 3,1 procent av ökade skuldkvoten för alla EU-länder. BNP 2013. Slovenien noterade ett underskott Ökningen var minst för Sverige. För Grekland som översteg 15 procent av BNP. För 2013 uppgick skulden 2013 till närmare 180 procent klarade 17 länder inom EU, däribland Sverige, av BNP. Även för Cypern, Irland, Italien och underskottsgränsen enligt stabilitets- och Portugal översteg skulden 100 procent av BNP tillväxtpakten på 3 procent av BNP. 2013. För USA och Japan har de offentliga Den beräknade stabiliseringen av de offentliga finanserna försämrats ännu kraftigare. År 2012 finanserna inom EU medför att skuldkvoten är uppgick underskottet i USA till 6,2 procent och oförändrad mellan 2013 och 2014. Av EUi Japan till 9,0 procent av BNP (se diagram 7.9). länderna bedöms 17 länder 2014 fortfarande ha skulder som ligger över referensvärdet på Diagram 7.9 Den offentliga sektorns finansiella sparande i 60 procent av BNP.

EU, Japan och USA 2007–2013

Procent av BNP

Diagram 7.10 Den offentliga sektorns konsoliderade

0

bruttoskuld i EU 2007 och 2013

Euroområdet

-2 Procent av BNP

EU-27

280

USA

-4 Japan 240 2007 2013 ökning -6 200 160 -8 120 -10 80

40 -12 0 g n e k n d n e n e n et n rn -14 ien ien lta na rik rig an and EU27 land aue er rrik åd pe USA ckie akien nl Pole enien Ma Irland tugal Italien Japan 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Est embur ttland Lit Le Sve Tje Fi oat Kr te Unger skl mr Belgie Cy ekland Bulgar Rumänien Danmar Slov Slov länd Ös Ty itannien Frank br Spanie oo Por Gr Lux or Eur Källa: European Economic Forecast Winter 2014 (Europeiska kommissionen Neder St 2014).

Anm.: För Kroatien avses förändringen 2009–2013. Genomsnittet för EU 27 är

Enligt Europeiska kommissionens vinterprognos exklusive Kroatien.

2014 väntas underskottet inom EU minska 2014

Källa: European Economic Forecast Winter 2014 (Europeiska kommissionen 2014).

och understiga 3 procent av BNP såväl för euroområdet som för EU som helhet.

76

Även för USA och Japan medför den beräknade stabiliseringen i de offentliga finanserna 2014 att skuldkvoten är oförändrad som andel av BNP Hög och ökande skuld i EU-ländernas jämfört med 2013. Enligt Europeiska offentliga sektor kommissionens vinterprognos uppgick skulden

2013 för USA till 104,8 procent av BNP och för Stöd i form av lån och kapitaltillskott, främst till Japan till 244,9 procent av BNP. det finansiella systemet, har medfört att den offentliga sektorns skuld i EU-länderna ökat mer än vad som följt av underskotten i det finansiella sparandet. För EU-länderna som helhet ökade skulden mellan 2007 och 2013 med 30,6 procentenheter, från 59,0 procent av BNP till 89,5 procent av BNP (se diagram 7.10). För euroområdet uppgick skulden 2013 till 95,6 procent av BNP. Mellan 2007 och 2013

76 European Economic Forecast Winter 2014 (Europeiska kommissionen

2014).

8 Kommunsektorns finanser, sysselsättning och skuldsättning

PROP. 2013/14:100

8 Kommunsektorns finanser, sysselsättning och skuldsättning

Sammanfattning

– Kommunerna redovisade sammantaget ett positivt resultat om nästan 16 miljarder kronor 2013. Landstingen redovisade – De kommunala utgifterna för sammantaget ett negativt resultat om skattefinansierade verksamheter, dvs. den nästan 2 miljarder kronor. Jämfört med kommunala konsumtionen, beräknas öka 2012 var kommunernas resultat något med 0,7 procent i fasta priser 2014 och med högre. Landstingens resultat var däremot ca 1 procent per år under 2015–2018. 77 nästan 7 miljarder kronor lägre, vilket beror – Sammantaget bedöms den kommun- på en sänkning av diskonteringsräntan för finansierade sysselsättningen öka med ca beräkning av pensionsskulden. 40 000 personer mellan 2013 och 2018. Den – Kommunsektorns långfristiga skulder kommunfinansierade sysselsättningen i uppgick till 218 miljarder kronor 2013. De näringslivet beräknas fortsätta öka snabbare långfristiga skulderna har sedan 2000 ökat än i kommunsektorn även framöver. mer än de kortfristiga skulderna. Ökningen – Skatteinkomsterna beräknas öka med drygt av de långfristiga skulderna förklaras bl.a. av 4 procent 2014. I takt med att läget på ökade investeringar och att kommunerna arbetsmarknaden förbättras beräknas och landstingen har tagit upp lån för skatteinkomsterna öka med i genomsnitt utlåning till kommunala företag. 4,8 procent per år 2015–2018.

– Kommunsektorns finansiella sparande och I avsnittet beskrivs kommunsektorns finansiella resultatet försämras 2014. Kommunsektorn utveckling och resursutvecklingen, inklusive får inget tillskott från AFA Försäkring utvecklingen av antalet kommunalt finansierade detta år och skatteunderlaget bedöms sysselsatta och arbetstimmar. Beskrivningen utvecklas förhållandevis svagt. Det baseras på nationalräkenskaperna. I avsnittet förbättrade konjunkturläget och återredovisas även resultatutvecklingen och den hämtningen på arbetsmarknaden under finansiella ställningen i kommunsektorn i 2015–2018 stärker finanserna och ger även enlighet med den kommunala redovisningen, utrymme för ökad kommunal konsumtion. med en fördjupning av de kommunala företagens betydelse. Slutligen redovisas uppgifter från Statskontorets kartläggning av kommunal medfinansiering av statlig 77 De reformer och den finansiering som redovisas i tabell 2.2 ingår inte i infrastruktur och högskoleverksamhet. beräkningen av statens budget och offentliga sektorns finanser i denna proposition.

PROP. 2013/14:100

8.1 Kommunsektorn – en viktig del ekonomiska utrymmet för kommunalt av svensk ekonomi finansierad verksamhet styrs av överskottsmålet

för hela den offentliga sektorn samt Kommunsektorn (dvs. kommuner och kommunallagens (1991:900) krav på god landsting) ansvarar bl.a. för sjukvård, äldre- ekonomisk hushållning och en budget i balans. 80 omsorg och skola, och utgör därmed en stor och viktig del av den svenska välfärden. Merparten av de kommunala verksamheterna är uppgifter som

kommuner och landsting i lag har ålagts att 8.2 Kommunsektorns finanser

utföra. Vissa uppgifter, t.ex. kultur- och fritidsverksamhet, är däremot frivilliga. 8.2.1 Kommunsektorns utgifter Kommunsektorns utgifter motsvarade ca 24 procent av BNP 2013, varav Av kommunsektorns utgifter går drygt ca 20 procentenheter utgjordes av utgifter för 80 procent till skattefinansierade verksamheter kommunal konsumtion, dvs. de skatte- inom främst vård, skola och omsorg. finansierade verksamheter som kommuner och Kommunerna och landstingen har även utgifter landsting ansvarar för. Av den offentliga för investeringar och transfereringar, t.ex. 78 sektorns totala utgifter står kommunsektorn för ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag), närmare hälften. samt räntor. Kommunsektorn är genom sin storlek och sin personalintensiva verksamhet också en viktig arbetsgivare. En majoritet av de anställda är Utgifter för kommunala verksamheter går till kvinnor. Drygt en fjärdedel av alla sysselsatta i största delen till välfärdstjänster Sverige är kommun- eller landstingsanställda. Till detta kommer anställda i bl.a. privata företag Kommunsektorns verksamheter består till stor som utför kommunalt finansierade tjänster. del av välfärdstjänster. I diagram 8.1 visas hur Dessa utgjorde 2013 ca 3 procent av den totala utgifterna är fördelade mellan olika verksamhetssysselsättningen. År 2013 var totalt 1,2 miljoner områden. Den största utgiftsposten är hälsopersoner sysselsatta i kommunalt finansierade och sjukvård, tätt följt av omsorg (som främst verksamheter, vilket är en ökning med 20 000 utgörs av omsorg om äldre och personer sedan 2006. funktionshindrade) samt utbildning. 79 Utbetalda löner (lönesumman) utgör merparten av det kommunala skatteunderlaget. Inkomstskatt som tas ut av kommuner och landsting står för ungefär två tredjedelar av de totala inkomsterna. Statsbidragen utgör den näst största inkomstskällan för kommunsektorn. Sverige har en stor skattefinansierad produktion av välfärdstjänster, vilket ställer höga krav på budgetkontroll och effektivitet. Det

78 I nationalräkenskaperna (NR) används begreppet kommunal konsumtion för kommunsektorns utgifter för skattefinansierade verksamheter. Den kommunala konsumtionen delas i NR in i olika ändamål, som hälso- och sjukvård, utbildning och socialt skydd (omsorg om barn och äldre). Konsumtionen beräknas i NR utifrån uppgifter om produktionen i den kommunala sektorn, försäljningsinkomster samt 80 Enligt kommunallagen (1991:900) ska kommuner och landsting ha en utgifter för inköp av verksamheter från näringslivet. I detta avsnitt god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som används begreppet kommunala verksamheter för att beteckna kommunal bedrivs av andra juridiska personer. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer konsumtion. för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. Se vidare 79 I jämförelsen är sysselsatta med plusjobb eller friår 2006 exkluderade. avsnitt 8.3 om uppföljning av de budgetpolitiska målen.

PROP. 2013/14:100

Diagram 8.1 Kommunsektorns konsumtionsutgifter 2012 Tabell 8.1 Kommunsektorns konsumtionsutgifter 2013 fördelat efter typ av verksamhet fördelat efter typ av resurs

Procent Miljarder kronor Procent av totala

konsumtionsutgifter

Allmän offentlig 1

Övrigt Löner m.m. 432 59,5

förvaltning 4,3%

12,0% Förbrukning av inköpta

Näringslivs-

Utbildning Utgifter för privata utförare av 20,6% välfärdstjänster (B) 125 17,2

3 Inkomster från avgifter (C) -109 -14,9 Fritid och Hälso- och kultur Kommunala verksamheter sjukvård totalt (A)+(B)+(C) 725 3,3% 100,0 27,0% 1 Här ingår löner, kollektiva avgifter samt allmän löneavgift. Dessutom har Anm.: Allmän offentlig förvaltning inkluderar bl.a. kommunledning, nämnd- och produktionssubventioner om 3 miljarder kronor dragits ifrån. 2 styrelseverksamhet, samt utgifter för fastighetsförvaltning. Se också fotnot 3. Avskrivningar för användning av kapitalvaror. 3 Källa: Statistiska centralbyrån. Avgifter för exempelvis barnomsorg och läkarbesök. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

I tabell 8.1 redovisas hur utgifterna fördelas

Den demografiska utvecklingens betydelse

mellan olika resurser som används i Den demografiska utvecklingen har stor produktionen av kommunala tjänster. Löner påverkan på de kommunala verksamheternas inklusive arbetsgivaravgifter och avtalsresursbehov. Exempelvis innebär ett ökat försäkringar utgör den största delen av elevantal att fler lärare behöver anställas. I utgifterna. diagram 8.2 visas beräkningar för hur den Utöver den del av verksamheten som bedrivs i demografiskt betingade volymen inom olika kommunal regi har kommunsektorn också kommunala verksamheter har förändrats mellan utgifter för verksamhet som bedrivs av privata 2006 och 2013. Volymen för samtliga 81 utförare. Dessa har ökat de senaste åren. redovisade verksamheter har stigit, med Exempelvis har antalet friskolor och privata undantag för grundskolan och gymnasieskolan äldreboenden blivit fler. År 2013 utgjorde där elevunderlaget har minskat. utgifter för privata utförare 17 procent av de Mellan 2013 och 2018 beräknas den totala verksamhetsutgifterna. demografiskt betingade volymen öka inom de Kommunsektorn finansierar en del av sina flesta verksamhetsområden. Det beror dels på verksamheter med avgifter, t.ex. den allmänna befolkningsutvecklingen, dels på barnomsorgsavgifter och patientavgifter. Dessa att andelen barn och äldre ökar. Undantaget är räknas av i redovisningen av verksamhetsgymnasieskolan där minskat elevunderlag utgifterna så att endast den skattefinansierade innebär att volymen beräknas sjunka med delen av verksamheten återstår. 5 procent t.o.m. 2018. Störst ökning sker inom

grundskolan, där volymen beräknas öka med

12 procent. Volymen inom äldreomsorgen

respektive hälso- och sjukvården beräknas öka

med 8 respektive 7 procent.

Efterfrågan på framför allt grundskolan, men

även äldreomsorgen, ökar snabbare framöver än

under perioden sedan 2006. Det sammantagna

demografiska trycket på välfärdstjänster ökar

därmed. För 2014–2018 beräknas den

81 Beräkningen bygger på samma åldersprofiler som används i

framskrivningarna av de offentliga konsumtionsutgifterna i avsnitt 11.

PROP. 2013/14:100

demografiskt betingade volymen öka med i Av de 108 miljarder kronor som utgifterna för

genomsnitt 1,2 procent per år, vilket kan välfärdstjänsterna sammantaget har ökat med

jämföras med 0,5 procent per år 2006–2013. motsvaras ungefär 60 procent(ca 64 miljarder

kronor) av höjda löner och priser, medan

Diagram 8.2 Demografiskt betingad efterfrågan på

40 procent (ca 44 miljarder kronor) har gått till

kommunala verksamheter, volymutveckling

en ökad resursinsats. Den ökade resursinsatsen

Index 2013 = 100 har ungefär till lika stora delar använts för att 120 möta den demografiska utvecklingen respektive

115 till att höja ambitionen för välfärdstjänsterna. 83 110 Resursinsatsen har ökat inom samtliga

105 välfärdstjänster, med undantag för grundskolan.

För hälso- och sjukvården och förskolan har en 100

betydande del av den ökade resursinsatsen gått 95

90 till att möta den demografiska utvecklingen, men

Hälso och sjukvård

85 Förskola resurstillskotten har också skapat utrymme för

en ambitionshöjning. Även för grund- och

Grundskola

80

Gymnasieskola

75 Omsorg för funktionshinder gymnasieskolan har resursinsatsen möjliggjort

en ambitionshöjning. För grundskolan har detta

Omsorg för äldre

70 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 skett trots att resursinsatsen justerat för priser

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. och löner har minskat. Det beror på att

elevunderlaget har minskat i större utsträckning.

Resursinsatsen i välfärden har ökat sedan 2006

Med andra ord ges mer resurser till varje elev. Utgifterna för de tre stora välfärdsområdena Sammanfattningsvis ökade resursinsatsen i hälso- och sjukvård, utbildning och omsorg välfärdsområdena vård, skola och omsorg med uppgick 2012 till 555 miljarder kronor. Det är en 8,6 procent mellan 2006 och 2012, justerat för ökning med 108 miljarder kronor i löpande pris- och löneökningar. Resursinsatsen i priser jämfört med 2006. Utgiftsökningen har välfärden har ökat mer än demografin. Det har till större delen använts till att betala för högre funnits utrymme för en ambitionshöjning om löner, hyror och priser. Genom att justera 4,6 procent mellan 2006 och 2012, vilket i utgiftsökningen för dessa löne- och prisökningar genomsnitt är knappt 0,8 procent per år. får man ett mått på hur resursinsatsen har

utvecklats i volymtermer, dvs. hur volymen

Återhämtningen ger utrymme för en ökad

arbetstimmar, lokaler, förbrukat material m.m.

resursinsats 2014–2018

har förändrats. 82 Regeringens prognos för utgifterna för Att resursinsatsen har ökat i volymtermer kan kommunala verksamheter baseras i närtid dels på avspegla en ambitionshöjning, såsom exempelvis demografiska faktorer, dels på kommunsektorns att skolbarnens genomsnittliga tillgång till ekonomi. På några års sikt baseras prognosen lärarledd undervisning har ökat. Ökningen kan främst på det ekonomiska utrymmet i även bero på att det skett en kompensation för kommunsektorn. Kommunsektorn bedöms demografiska faktorer, om t.ex. antalet skolbarn redovisa ett resultat i linje med god ekonomisk har blivit fler. Om resursinsatsen har ökat efter hushållning när svensk ekonomi befinner sig i ett att hänsyn tagits till den demografiska balanserat konjunkturläge, vilket bedöms utvecklingen har det funnits utrymme för en inträffa 2018. ambitionshöjning. Prognosen utgår dessutom från beslutad

politik, vilket innebär ett antagande om i princip

oförändrade statsbidrag till kommunerna samt

82 Om produktiviteten hos de kommunanställda ökat 2006–2012, t.ex.

genom att den genomsnittliga utbildningsnivån ökat, riskerar den

justerade volymen att underskatta resursinsatsen. Produktiviteten i kommunsektorn enligt nationalräkenskaperna har dock i stort sett legat 83 Dessa siffror är ungefärliga. Det är egentligen inte möjligt att summera

still dessa år. Produktiviteten är dock svår att mäta, i synnerhet när det ändamålen i fasta priser, om man inte tar hänsyn till hur

gäller att mäta kvaliteten i välfärdstjänsterna. storleksförhållandet mellan dessa förändras över tid.

PROP. 2013/14:100

att den genomsnittliga kommunalskattesatsen är

Diagram 8.3 Utgifter för kommunala skattefinansierade verksamheter 2000–2018

oförändrad framöver. Därmed styrs utgifterna Årlig procentuell förändring. Utfall t.o.m. 2013, prognos 2014– för kommunala verksamheter i prognosen av den 2018. reala tillväxten i skatteunderlaget. 8 Utgifterna för skattefinansierade verksam- Fasta priser 7 Löpande priser heter, den kommunala konsumtionen, bedöms Medelvärde 2000-2013 öka med 0,7 procent i fasta priser 2014, vilket är 6 Medelvärde 2000-2013 lägre än genomsnittet om 1,1 procent sedan 2000 5 (se diagram 8.3). Att volymökningen inte blir 4 högre beror främst på bedömningen av 3 kommunsektorns ekonomiska utrymme. Dessutom fick kommunerna stora tillfälliga 2 inkomster 2013 i form av återbetalningar av 1 försäkringspremier från AFA Försäkring, vilket 0 kan ha bidragit till att vissa utgifter var tillfälligt 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 höga detta år. 84 -1 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. För 2015–2018 bedöms utgifterna för kommunala verksamheter öka med i genomsnitt ca 1 procent per år i volymtermer. Den stigande Kommunalt finansierad sysselsättning och efterfrågan i ekonomin medför att

arbetade timmar

arbetsmarknaden förbättras. Skatteunderlaget ökar därmed realt, dvs. antalet arbetade timmar i Begreppet kommunfinansierad sysselsättning ekonomin ökar, vilket skapar utrymme för avser både sysselsatta i kommunsektorn och ökade utgifter i de kommunala verksamheterna. sysselsatta i näringslivet som producerar tjänster I prognosen antas att produktiviteten i som finansieras med skattemedel, såsom kommunsektorn inte ökar nämnvärt, varför friskolor eller privata äldreboenden. Antalet volymökningen avspeglar hur resursinsatsen i sysselsatta i kommunalt finansierade termer av arbetade timmar, insatta varor och verksamheter uppgick 2013 till drygt tjänster förändras. 1,2 miljoner personer (se tabell 8.2). Sedan 85 Resursinsatsen ökar dock något mindre än 2006 är det en ökning med 20 000 personer. 86 den volymökning som demografiska De senaste åren bedrivs en allt större del av förändringar beräknas innebära. Det beror på att den kommunalt finansierade verksamheten av hänsyn tas till vilket utrymme kommuner och privata utförare. Detta har bidragit till att den landsting har att öka verksamhetsutgifterna givet totala kommunfinansierade sysselsättningen har budgetpolitiska mål och de inkomstökningar ökat snabbare än sysselsättningen i som följer vid beslutad politik. kommunsektorn (se diagram 8.4). Lönekostnaden per timme i kommunsektorn bedöms öka med 2,8–3,5 procent per år 2014– 2018. Timlönen har en stark påverkan på hur verksamhetsutgifterna utvecklas i löpande priser. För 2014–2018 väntas utvecklingen i löpande pris bli 3,2–4,5 procent per år vilket är något lägre än genomsnittet sedan 2000, men högre än åren efter 2008 (se diagram 8.3).

84 Styrelsen för AFA Försäkring beslutade att betala tillbaka premier 85 Det finns i dagsläget ingen statistik över den kommunalt finansierade

2013 för bl.a. kollektivavtalad sjukförsäkring från 2005 och 2006 på grund sysselsättningen och antalet arbetade timmar i privat sektor. Uppgifterna av färre sjukersättningsfall. Utbetalningarna sker eftersom AFA baseras på beräkningar. Försäkring kan minska reserverna för framtida utbetalningar. 86 I jämförelsen är sysselsatta med plusjobb eller friår 2006 exkluderade.

PROP. 2013/14:100

Diagram 8.4 Kommunfinansierad sysselsättning 1993–

År 2014 bedöms den kommunfinansierade

2018

sysselsättningen öka med 0,8 procent 2014 och Tusentals personer. Utfall 1993–2013, prognos 2014–2018. under 2015–2018 med 0,4–0,7 procent per år. 1300 Detta är långsammare än sysselsättning i ekonomin som helhet, som väntas öka med 0,9– 1250 1200 1,2 procent per år, främst till följd av sysselsättningstillväxt i tjänstebranscherna. 1150 Sammantaget bedöms den kommunfinansierade sysselsättningen öka med ca 40 000 personer 1100 1050 mellan 2013 och 2018. Andelen sysselsatta inom privata utförare antas fortsätta öka även 1000 Sysselsättning kommunfinansierad verksamhet framöver. I tabell 8.2 redovisas prognosen för den kommunfinansierade sysselsättningen 2014– 950

Sysselsättning kommunsektorn

900 2018.

93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 Anm.: Svenska kyrkan ingick i kommunsektorn och därmed i den kommunalt finansierade

Tabell 8.2 Kommunfinansierad sysselsättning 2013–2018

verksamheten fram till 1999. Exklusive plusjobb och friår 2005–2008. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Tusentals personer 2013. År 2014–2018 årsvis förändring i tusentals personer. Utfall 2013, prognos 2014–2018. Under den senaste tjugoårsperioden har den Tusentals personer 2013 2014 2015 2016 2017 2018 kommunalt finansierade sysselsättningen gradvis Kommunsektorn 1076 7 3 2 3 1 minskat som andel av sysselsättningen i varav kommuner 815 5 1 1 2 1 ekonomin som helhet (se diagram 8.5). Arbetade timmar i kommunalt finansierade verksamheter, varav landsting 261 3 2 1 1 1 som mäter den faktiska arbetsinsatsen, har Näringslivet 143 3 6 7 6 4 emellertid legat på ungefär samma nivå i Totalt 1219 10 9 9 9 5 förhållande till totalt arbetade timmar i Anm.: Det totala antalet kommunfinansierade sysselsatta utgörs av summan av sysselsatta i kommunsektorn och sysselsatta i näringslivet som producerar ekonomin. Detta återspeglar att kommunalt finansierade välfärdstjänster. medelarbetstiden i kommunsektorn har stigit. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Diagram 8.5 Kommunfinansierad sysselsättning och Antalet kommunalt finansierade arbetade arbetade timmar timmar beräknas 2014–2018 öka i samma takt som antalet sysselsatta, vilket återspeglar en Procent av total sysselsättning respektive totalt arbetade timmar i ekonomin. Utfall 1994–2013, prognos 2014–2018. oförändrad medelarbetstid (se tabell 8.3). Under 29 perioden bedöms både den kommunfinansierade 28 sysselsättningen och antalet arbetade timmar minska något som andel av den totala 27 26 sysselsättningen och antalet arbetade timmar i 25 hela ekonomin (se diagram 8.5). Att andelarna minskar beror ytterst på att prognosen för 24 kommunernas verksamhetsutgifter, och därmed 23 sysselsättningen, baseras på beslutad politik och därmed begränsas av tillväxten i skatteunderlaget 22

Sysselsättning i kommunfinansierad verksamhet

21 Arbetade timmar i kommunfinansierad verksamhet när hänsyn tas till de budgetpolitiska målen.

20 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Anm.: Svenska kyrkan ingick i kommunsektorn och därmed i den kommunalt finansierade verksamheten fram till 1999. Exklusive plusjobb och friår 2005–2008. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

Den kommunfinansierade sysselsättningen ökade med 1,3 procent 2013, vilket var starkare än på flera år. Både sysselsättningen i kommunsektorn och den kommunalt finansierade sysselsättningen i näringslivet bidrog till uppgången.

PROP. 2013/14:100

Tabell 8.3 Antal kommunfinansierade arbetade timmar

8.2.2 Kommunsektorns inkomster

2013–2018

Kalenderkorrigerade timmar, antal respektive procentuell utveckling. Utfall 2013, prognos 2014–2018. Kommunsektorns inkomster består till närmare 70 procent av inkomstskatter. Statsbidragen Miljoner timmar utgör ungefär 16 procent. Skatteinkomsterna 2013 2014 2015 2016 2017 2018 88 Kommunsektorn 1629 0,8 0,2 0,2 0,3 0,3 beror på de av kommunerna och landstingen

varav kommuner 1227 0,7 0,1 0,3 0,3 0,2 fastställda skattesatserna och på utvecklingen av varav landsting 402 1,3 0,6 0,1 0,3 0,4 det kommunala skatteunderlaget.

Det kommunala skatteunderlaget består Näringslivet 225 2,4 3,7 4,2 4,1 2,5 främst av utbetalda löner, drygt 70 procent, och

Totalt 1854 1,0 0,6 0,7 0,8 0,6

av pensioner, drygt 20 procent. Lönerna bestäms Anm.: Det totala antalet kommunfinansierade timmar utgörs av summan av arbetade timmar i kommunsektorn och i näringslivet. I näringslivet ingår de i sin tur av antalet arbetade timmar och av

timlönerna. Vanligtvis följer timlönen i alternativa utförare som producerar kommunalt finansierade välfärdstjänster. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. kommunsektorn löneutvecklingen i övriga delar

av ekonomin. De kommunala skatteinkomsterna motsvarar ungefär storleken på kommunernas

Investeringar, transfereringar och räntor

utgifter för personal. Det innebär att personalutgifterna i kommunsektorn utvecklas i Kommunsektorns investeringsutgifter uppgick ungefär samma takt som de kommunala 2013 till 75 miljarder kronor och beräknas öka skatteinkomsterna, vid ett givet antal arbetade med 8 miljarder kronor sammantaget under de timmar i kommunsektorn och ekonomin i närmaste fem åren (se tabell 8.6). Kommuner övrigt. Följaktligen blir effekten av en ändrad och landsting är inne i en period där omfattande timlön i stort sett neutral för kommunsektorns investeringar görs, främst i infrastruktur och finanser. Det är i stället främst en ökning av byggnader. Många växande kommuner är i antalet arbetade timmar i näringslivet som inte är behov av nya lokaler, exempelvis förskolor, skattefinansierade som förstärker kommunsamtidigt som den demografiska utvecklingen sektorns ekonomi. ökar behoven inom sjukvård och äldreomsorg i Ett stigande antal arbetade timmar och flera kommuner (se avsnitt 9.2.1). sysselsatta i näringslivet sedan 2010 har varit Ungefär 8 procent av kommunsektorns totala viktigt för utvecklingen av de kommunala utgifter består av transfereringar till staten, skatteinkomsterna, som ökat varje år trots det näringslivet och hushållen. Denna andel har 87 svaga konjunkturläget. Därtill har den varit i princip konstant under de senaste tio åren. genomsnittliga skattesatsen höjts 2012 och 2013. Transfereringarna bedöms uppgå till 84 miljarder

kronor i slutet av prognosperioden, varav 43 miljarder kronor går till hushållen.

Förbättrat arbetsmarknadsläge ökar

Ränteutgifterna beräknas öka från 8 till 11

skatteinkomsterna

miljarder kronor under prognosperioden, i takt

med att stigande resursutnyttjande och högre Kommuner och landsting kompenseras via det inflation föranleder en mindre expansiv generella statsbidraget för förändringar av penningpolitik. Räntenettot beräknas dock vara i skattesystemet som påverkar det kommunala stort sett oförändrat. skatteunderlaget, exempelvis höjt grundavdrag för pensionärer. För att få en samlad bild av

utvecklingen av både skatter och statsbidrag redovisas dessa justerade för skatteregleringar.

87 Kommunsektorns transfereringar till staten utgörs främst av kommunsektorns del av assistansersättningen. Transfereringarna till 88 Utöver inkomstskatter och statsbidrag har kommuner och landsting

näringslivet är främst olika subventioner till företag såsom exempelvis också inkomster i form av bl.a. avgifter, kommunal fastighetsavgift, subventioner av kollektivtrafiken. aktieutdelningar från kommunala bolag och ränteinkomster.

PROP. 2013/14:100

Den genomsnittliga kommunala skattesatsen Tabell 8.5 visar den beräknade utvecklingen av ökade 2014 med 0,13 procentenheter eller 13 öre det generella och de specialdestinerade per hundra kronor i beskattningsbar inkomst, statsbidragen 2013–2018. Statsbidragen beräknas varav 9 öre för landstingen och 4 öre för öka med över 9 miljarder kronor 2014. kommunerna. Detta förväntas öka Förändringen av det generella statsbidraget beror skatteinkomsterna med drygt 2,5 miljarder till stor del på ekonomiska regleringar till följd av kronor. Skatteunderlaget påverkas samtidigt av reformer i budgetpropositionen för 2014, såsom att pensionerna utvecklas svagt 2014. I takt med sänkt inkomstskatt för pensionärer och att läget på arbetsmarknaden förbättras påverkas förändringar avseende hälso- och sjukvård till skatteinkomsterna positivt och de beräknas öka personer som vistas i Sverige utan tillstånd. De med i genomsnitt 4,8 procent per år 2015–2018 specialdestinerade bidragen ökar främst till följd (se tabell 8.4). av ett ökat antal asylsökande och reformer inom utbildningsområdet. Justerat för Tabell 8.4 Skatter och statsbidrag 2013–2018 skatteregleringar beräknas statsbidragen öka Utfall för 2013 i miljarder kronor. med knappt 7 miljarder kronor 2014, varav drygt 5 miljarder kronor är ökade specialdestinerade Utfall Prognos, procentuell förändring 2013 2014 2015 2016 2017 2018 bidrag. Skatteinkomster jus- Till följd av beräkningsprincipen att enbart terade för skatteregleringar 585 4,2 4,3 5,2 5,2 4,5 beslutade åtgärder bör inkluderas i prognosen är Varav statsbidragen i stort sett oförändrade 2015–2018.

Ökat skatteunderlag 3,9 4,3 5,2 5,2 4,5

Tabell 8.5 Årlig förändring av statsbidragen 2013–2018

Ändrad kommunal Miljarder kronor. Utfall i nivå för 2013, prognos för 2014–2018. skattesats 0,4 Nivå Förändring, miljarder kronor Statsbidrag justerade 2013 2014 2015 2016 2017 2018 för skatteregleringar 138 4,9 -1,1 0,5 0,1 -0,1 Generellt bidrag 86 4,5 -0,2 -0,2 0,3 0,0

Skatter och

Varav (i förhållande

bidrag exkl.

till föregående år)

momsersättning 723 4,4 3,3 4,3 4,2 3,7

Anm.: I tabellen redovisas utvecklingen av statsbidrag exklusive ersättning för tillskott 0,0 1,0 mervärdesskatt. För 2015–2018 antas oförändrad skattesats. Redovisningen av skatter och bidrag exkluderar fastighetsavgift. Skatteregleringar 1,7 2,4 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. övriga regleringar 2,0 1,1 -0,2 -0,2 0,3 0,0 Specialdestinerade bidrag 54 4,7 -1,4 0,8 -0,2 -0,2

Statsbidragen ökar 2014 Totala statsbidrag,

faktisk utveckling 140 9,2 -1,6 0,7 0,1 -0,1

Kommuner och landsting får bidrag från staten i Totala statsbidrag, form av dels ett generellt statsbidrag, dels justerade för

skatteregleringar 138 6,8 -1,6 0,7 0,1 -0,1

specialdestinerade statsbidrag (statsbidrag som ges till förutbestämda ändamål). Det generella Anm.: I tabellen redovisas utvecklingen av generella och specialdestinerade statsbidrag exklusive kompensation för mervärdesskatt. De specialdestinerade statsbidraget utgörs av anslaget 1:1 statsbidragen inkluderar också kapitaltransfereringar på ungefär 1 miljard kronor årligen 2013–2018. Skatteregleringar avser kompensation för Kommunalekonomisk utjämning under regeländringar som påverkar det kommunala skatteunderlaget. Övriga regleringar utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till avser exempelvis justeringar som följer av den kommunala finansieringsprincipen. kommuner. De specialdestinerade statsbidragen Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. finns under ett flertal anslag, framför allt under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg samt utgiftsområde 16 Utbildning och 8.2.3 Finansiellt sparande universitetsforskning. Bidraget till landstingen för läkemedelsförmånen utgör ca 40 procent av Både kommunsektorns totala inkomster och de specialdestinerade statsbidragen. Dessutom utgifter föll som andel av BNP under krisen i får kommuner och landsting transfereringar från början av 1990-talet, men har därefter staten som avser kompensation för trendmässigt ökat (se diagram 8.6). År 2013 mervärdesskattekostnader i ej skattepliktig motsvarade de totala inkomsterna och utgifterna verksamhet (ca 50 miljarder kronor 2013). ungefär en fjärdedel av BNP. Under prognosperioden 2014–2018 minskar både

PROP. 2013/14:100

inkomsternas och utgifternas andel av BNP, Försäkring, denna gång om ca 11 miljarder främst på grund av oförändrade statsbidrag och kronor. 91 antagandet om oförändrad skattesats. Det finansiella sparandet och resultatet Under de senaste tre åren har utgifternas försämras under 2014. Skatteunderlaget andel av BNP varit högre än inkomsternas, dvs. utvecklas förhållandevis svagt och det finansiella sparandet har varit negativt. Sedan kommunsektorn får inget tillskott från AFA balanskravet infördes följer inkomsterna och Försäkring detta år. De totala inkomsterna utgifterna dock varandra i en högre grad. väntas därmed öka relativt svagt, med 2,6 procent, medan utgifterna väntas öka i en Diagram 8.6 Totala inkomster och utgifter 1993–2018 något högre takt. Det finansiella sparandet och Procent av BNP. Utfall 1993–2013, prognos 2014–2018. det ekonomiska resultatet beräknas därför 25 försvagas jämfört med 2013.

Inkomster Utgifter

År 2015–2018 bedöms kommunsektorns 24 finanser vara stabila (se tabell 8.6). De totala 23 inkomsterna beräknas öka med i genomsnitt 3,8 procent per år, medan utgifterna ökar i en 22 något svagare takt, vilket stärker det finansiella sparandet och resultatet. När svensk ekonomi som helhet närmar sig ett balanserat resurs- 21 utnyttjande, i slutet av prognosperioden, antas 20 kommunsektorn uppvisa ett resultat i linje med god ekonomisk hushållning. 92 19 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Stabila finanser under prognosperioden

Kommuner och landsting redovisade 2013 ett resultat före extraordinära poster på 14 miljarder kronor. I budgetpropositionen för 2014 89 beräknades resultatet till 10 miljarder kronor. 90 Det finansiella sparandet för kommuner och landsting, kommunsektorn, uppgick sammantaget till -8 miljarder kronor 2013, vilket motsvarar -0,2 procent av BNP. Det var en försämring jämfört med 2012, då det finansiella sparandet uppgick till -4 miljarder kronor. Försämringen beror bl.a. på att kommunerna 2013 köpte mark och fastigheter för större summor än man sålde, vilket bidrar negativt till det finansiella sparandet. Samtidigt ökade konsumtionen relativt kraftigt 2013 jämfört med både 2011 och 2012. Det finansiella sparandet påverkades positivt 2013 liksom de två föregående åren av en återbetalning från AFA

91 Återbetalningsbelopp från AFA Försäkring för 2013 är preliminära. 89 Avsnitt 8.3.2 beskriver kommuner och landstings bokslut för 2013. Därför skiljer sig summan något åt mellan nationalräkenskaperna och den 90 Se avsnitt 9.5 Kommunsektorns finanser jämfört med budgetpropo- kommunala redovisningen. sitionen för 2014. 92 Se avsnitt 8.3.1 och 8.3.2.

PROP. 2013/14:100

10 Utveckling i procent 3,9 2,6 3,3 4,2 4,2 3,7 andel av BNP (höger axel) 5 0 Skatter inkl. fastighetsavgift 599 622 649 682 717 750 0 -0,2 Statsbidrag 140 149 148 148 149 148 -5 generella bidrag 86 90 90 90 90 90 -0,4 -10 riktade bidrag 54 59 58 59 58 58 -0,6 -15 Övriga inkomster 133 123 128 133 138 143 -20 -0,8 Utgifter 880 904 932 970 1 010 1 048 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

Utveckling i procent 4,4 2,7 3,1 4,1 4,1 3,8 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Konsumtion 725 749 773 805 839 871 Under de senaste tio åren har kommunsektorns Investeringar 75 73 74 77 80 83 resultat förbättrats, samtidigt som skillnaden Transfereringar 72 74 74 78 81 84 mellan det finansiella sparandet och resultatet Ränteutgifter 8 8 9 10 11 11 har ökat, främst på grund av ökade

Finansiellt

investeringsutgifter.

sparande -8 -9 -7 -6 -6 -7

Resultat 14 10 12 13 14 14

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Kommunsektorns kompensation för mervärdesskatten är inkluderad i övriga inkomster och inte i 8.3.1 God ekonomisk hushållning och

balanskrav

statsbidragen. Posten investeringar inkluderar nettoköp av mark och fastigheter. Eftersom försäljningen vanligtvis överstiger köp är denna nettopost negativ, vilket minskar de redovisade investeringarna med några miljarder kronor per år. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Från och med 2005 ska kommuner och landsting

bl.a. fastställa de finansiella mål som är av

betydelse för en god ekonomisk hushållning.

Från och med 2013 skärptes kraven ytterligare

8.3 Ekonomiskt resultat

genom att kommuner och landsting ålades att

besluta om riktlinjer för god ekonomisk Kommunallagen kräver att kommuner och hushållning. landsting ska ha en god ekonomisk hushållning. Balanskravet innebär att enskilda kommuner Detta har, tillsammans med balanskravet, stor och landsting inte får besluta om en budget där betydelse för säkerställandet av en ansvarsfull kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ekonomisk förvaltning i kommunsektorn. Det ändå blir negativt måste det kompenseras med minskar risken för underskott och bidrar till att överskott inom tre år. Om det finns synnerliga nå överskottsmålet för hela den offentliga skäl kan en kommun budgetera för tillfälliga sektorn. underskott eller inte återställa hela eller delar av Överskottsmålet är uttryckt i termer av ett negativt resultat. Det handlar då om fall där finansiellt sparande såsom det definieras i ett frångående är mycket väl motiverat och där nationalräkenskaperna. För kommuner och det grundläggande kravet om god ekonomisk landsting är det emellertid det ekonomiska hushållning har beaktats. Exempel på när resultatet som är avgörande för huruvida de synnerliga skäl kan anses föreligga är när en uppfyller kommunallagens krav på en balanserad avyttring av tillgångar har skett och en förlust budget. Mellan den kommunala redovisningen uppstått. Det kan då finnas skäl att inte reglera och nationalräkenskaperna förekommer förlusten, under förutsättning att avyttringen skillnader som kan uppgå till flera miljarder samtidigt innebär att kommunen eller landskronor enskilda år (se diagram 8.7). Om t.ex. tinget därigenom har skapat förutsättningar för investeringsutgifterna ökar kraftigt mellan två år minskade framtida kostnader (prop. 1996/97:52, får detta omedelbart genomslag på det finansiella s. 38). Det kommunala balanskravet anger den sparandet, medan resultatet endast påverkas av lägsta godtagbara resultatnivån på kort sikt. kostnader för avskrivning av investeringarna.

PROP. 2013/14:100

Resultatutjämningsreserver Tabell 8.7 Kommunsektorns resultaträkning 2009–2013

Miljarder kronor Kommunallagens krav på en god ekonomisk 2009 2010 2011 2012 2013 hushållning och en budget i balans innebär bl.a. Verksamhetens intäkter 147 152 155 170 177 att kommuner och landsting behöver ha ett eget Verksamhetens sparande för att kunna hantera variationer i de kostnader -731 -758 -781 -807 -836 ekonomiska förutsättningarna. Avskrivningar -23 -24 -24 -26 -27 Kommuner och landsting får fr.o.m. 2013 Verksamhetens bygga upp resultatutjämningsreserver inom nettokostnader -607 -630 -650 -663 -686 ramen för det egna kapitalet. Resultatut- Skatteintäkter 512 521 540 561 584 jämningsreserverna gör det möjligt att sätta av en Generella statsbidrag del av överskottet i goda tider för att kunna och utjämning 102 123 123 119 123 använda medlen för att täcka underskott som Finansiella intäkter 16 12 13 15 16 uppstår till följd av en lågkonjunktur. Finansiella kostnader -10 -8 -19 -13 -23 Att ge kommuner och landsting ökade

Resultat före

möjligheter att spara i goda tider främjar det extraordinära poster 13 18 7 19 14 övergripande målet om en god ekonomisk Extraordinära poster - 1 - - hushållning.

Årets resultat 13 19 7 19 14

Anm.: Utfallet för 2013 är preliminärt. Källa: Statistiska centralbyrån, räkenskapssammandrag för kommuner och landsting.

8.3.2 Kommunernas och landstingens bokslut för 2013

Positivt resultat för kommunsektorn 2013

Som tidigare nämnts är det ekonomiska resultatet och inte det finansiella sparandet Kommunsektorns preliminära bokslutsresultat avgörande för om kommuner och landsting (årets resultat) för 2013 uppgick till 14 miljarder uppfyller kommunallagens krav på en balanserad kronor. Kommunerna redovisade tillsammans budget. Kommuner och landsting tillämpar ett positivt resultat om nästan 16 miljarder bokföringsmässiga grunder för sin redovisning, kronor, medan landstingen redovisade ett vilket innebär att inkomster och utgifter negativt resultat om nästan 2 miljarder kronor. periodiseras så att intäkter och kostnader Jämfört med 2012 blev kommunsektorns hänförs till den period då tjänsten eller varan resultat för 2013 drygt 5 miljarder kronor sämre. levereras respektive förbrukas. I Kommunerna redovisade ett något bättre resultaträkningen redovisas därmed resultat, medan landstingen tillsammans kommunernas och landstingens intäkter och redovisade ett resultat som var nästan 7 miljarder kostnader under räkenskapsåret (se tabell 8.7). kronor sämre. Försämringen beror främst på tillfälliga effekter (se tabell 8.8). I resultatet för 2013 ingår dels återbetalningar av premier från AFA Försäkring för 2005 och 2006, som påverkar resultatet positivt, dels effekten av sänkt diskonteringsränta för beräkning av 93

93 Diskonteringsränta används för att beräkna nuvärdet av framtida pensionsutbetalningar dvs. kommunens eller landstingets pensionsskuld. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Det varaktigt mycket låga ränteläget i den svenska ekonomin innebar att Sveriges Kommuner och Landsting beslutade att sänka den rekommenderade diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen med 0,75 procentenheter från den 1 januari 2014. Effekten av sänkningen påverkar boksluten för 2013.

PROP. 2013/14:100

pensionsåtaganden som påverkar resultatet uppgick resultatet för kommunsektorn som

negativt. För kommunsektorn som helhet tar de helhet till 2 procent av skatteintäkter och

båda posterna i stort sett ut varandra (skillnaden generella statsbidrag. Kommunernas totala

uppgår till ca en halv miljard kronor). Posterna resultat uppgick till 3,4 procent och landstingens

påverkar dock kommuner och landsting på olika till -0,7 procent.

sätt. Återbetalningen från AFA Försäkring gav

större intäkter till kommunerna, medan den

Diagram 8.8 Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 2000–2013

sänkta diskonteringsräntan gav större kostnader Procent för landstingen. 8

Kommuner Landsting

6

Tabell 8.8 Resultatet före extraordinära poster justerat för

Kommunsektorn

tillfälliga poster 2009–2013

4 Miljarder kronor 2 2009 2010 2011 2012 2013

Resultat före 0 extraordinära poster 13 18 7 19 14 -2 Återbetalning premier från AFA Försäkring - - -1 -11 -10 -4

Sänkt diskonterings- -6 ränta för beräkning av pensionsskuld - - 8 - 11 -8 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

Justerat resultat 13 18 14 8 15

Källa: Statistiska centralbyrån, räkenskapssammandrag för kommuner och landsting. Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Kommunsektorn har haft positiva resultat i stort Justeras resultaten för de tillfälliga posterna sett under hela perioden 2000–2013, med skulle kommunsektorn 2012 haft ett resultat undantag av 2002 och 2003. motsvarande 8 miljarder kronor och 15 miljarder Sju av åren under perioden har kommunkronor 2013. Det innebär att resultatet för sektorns resultat motsvarat 2 procent eller mer kommunsektorn skulle ha förbättrats med av skatteint ä kterna och de generella stats- 7 miljarder kronor 2013, i stället för den bidragen. försvagning om 5 miljarder kronor som nu Under perioden har resultaten för sektorn redovisats. som helhet motsvarat i genomsnitt 1,9 procent Bland kommungrupperna som redovisade de av skatteintäkterna och de generella statshögsta resultaten 2013 återfinns storstäder, bidragen per år. Skillnaderna har dock varit stora större städer samt förortskommuner till dessa mellan enskilda kommuner och landsting samt båda kommungrupper, men även turism- och mellan olika år. besöksnäringskommuner. Lägst resultat 2013

redovisade kommuner i glesbefolkad region och

glesbygdskommuner.

Balanskravet

Innan resultatet kan stämmas av mot

God ekonomisk hushållning

balanskravet ska det bl.a. justeras för

realisationsvinster och realisationsförluster i en Kommunallagens krav på god ekonomisk s.k. balanskravsutredning. Denna utredning 94 hushållning innebär att varje kommun och redovisas i samband med bokslutsresultatet. landsting har ett ansvar för att ha en långsiktigt

hållbar ekonomi. För att en god ekonomisk

hushållning ska uppnås bör resultatet ligga på en

nivå som stärker ekonomin så att kommunen

respektive landstinget klarar att finansiera hela 94 Realisationsvinster ska normalt sett inte ingå i det justerade resultatet.

sin pensionsskuld och sina investeringsbehov. Realisationsvinster som står i överensstämmelse med god ekonomisk

Ett vanligt förekommande finansiellt mål är hushållning, t.ex. när realisationsvinsten är en följd av en

att årets resultat ska uppgå till 2 procent av omstrukturering, ska däremot ingå i resultatet. Realisationsförluster som skatteintäkter och generella statsbidrag. År 2013 står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning ska inte ingå i

PROP. 2013/14:100

Tillsammans redovisar kommunerna och års positiva resultat (2010–2012). Totalt har de landstingen ett preliminärt bokslutsresultat som tillsammans reserverat 4,3 miljarder kronor. torde motsvara kommunallagens krav om en Kommunerna har reserverat 3,5 miljarder kronor ekonomi i balans. Resultaten varierar dock och landstingen 0,8 miljarder kronor (se tabell mellan enskilda kommuner och enskilda 8.9). landsting. Det är 91 procent (264 kommuner) av kommunerna och 20 procent (4 landsting) av

landstingen som redovisar ett positivt resultat i 8.4 Kommunernas och landstingens det preliminära bokslutet för 2013 (se diagram tillgångar och skulder

8.9). Andelen kommuner och landsting med positiva resultat har minskat i jämförelse med Balansräkningen visar kommunens respektive 2012. landstingets finansiella ställning vid utgången av räkenskapsåret. Den ger en bild av vilka

Diagram 8.9 Andelen kommuner och landsting som

tillgångar kommunen eller landstinget förfogar

redovisat positiva resultat 2000–2013

över och hur dessa tillgångar har finansierats. Procent Vid värdering av tillgångar har möjligheten till 100 uppskrivningar begränsats till finansiella 90 Kommuner Landsting tillgångar enligt lagen (1997:614) om kommunal 80 redovisning. Denna princip skiljer sig från 70 årsredovisningslagen (1995:1554) som möjliggör för aktiebolag att under vissa förutsättningar 60 göra uppskrivningar. Denna möjlighet innebär 50 40 att eventuella övervärden kan beaktas i samband 30 med en likvidationssituation. Liknande 20 situationer är dock inte aktuella för kommuner 10 och landsting eftersom en kommun eller ett 0 landsting inte kan försättas i konkurs och deras ställning är reglerad i grundlag. I princip svarar 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Källa: Statistiska centralbyrån, räkenskapssammandrag för kommuner och landsting. beskattningsrätten som säkerhet för kommunernas och landstingens åtaganden. Enligt kommunallagens balanskrav ska ett Konsekvensen av detta är att balansräkningen negativt resultat återställas inom tre år om det har en underordnad och resultatutredande roll, inte finns synnerliga skäl. dvs. värderingen av tillgångar syftar i första hand Även i bokslutet för 2011 påverkades till att åstadkomma en rättvisande periodisering resultatet av en sänkt diskonteringsränta. Alla av inkomster och utgifter. landsting och omkring en fjärdedel av kommunerna ansåg då att effekterna av den sänkta räntan var ett synnerligt skäl för att dessa inte skulle behöva återställa hela eller delar av underskottet.

Resultatutjämningsreserv

I de preliminära boksluten för 2013 har 52 kommuner och 4 landsting använt möjligheten att retroaktivt reservera delar av tidigare

det justerade resultatet. Detta kan exempelvis vara fallet när en försäljning medför lägre framtida kostnader. Orealiserade förluster i värdepapper, samt återföringar av orealiserade förluster vid en efterföljande uppgång på marknaden, ska inte heller ingå i det justerade resultatet.

PROP. 2013/14:100

Tabell 8.9 Kommunsektorns balansräkning 2009–2013

ökat medan bidragen till statlig infrastruktur 97 har haft den svagaste ökningen. Procentuellt sett Miljarder kronor så har dock bidragen till statlig infrastruktur och 2009 2010 2011 2012 2013 Anläggningstillgångar 565 605 651 673 703 omsättningstillgångar ökat mest 2009–2013. Bidrag till statlig Omsättningstillgångar omfattar bl.a. kortfristiga infrastruktur 2 2 2 2 2 placeringar och banktillgodohavanden. Omsättningstillgångar 196 191 204 246 256 Kommunernas totala tillgångar uppgick till

sektorn som helhet, är det värdet på de materiella resultatutjämningsanläggningstillgångarna som har ökat mest för reserv - - - - 4 både kommuner och landsting sedan 2009. Avsättningar 83 92 102 109 125 Bidragen till statlig infrastruktur har dock Långfristiga skulder 131 142 187 211 218 procentuellt sett ökat mest av tillgångarna för

kommunerna, 2009–2013. För landstingen har Kortfristiga skulder 197 193 192 206 208

Summa eget kapital, däremot denna tillgång minskat något under

avsättningar och

samma tidsperiod.

skulder 762 798 857 921 961

Ansvarsförbindelser 592 568 621 593 -

Soliditet

Pensionsförpliktelser som inte ingår i balansräkningen 347 332 366 367 387 Anm.: Utfallet för 2013 är preliminärt. För att ge en bild av en kommuns eller ett

landstings finansiella styrka kan måttet soliditet Källa: Statistiska centralbyrån, räkenskapssammandrag för kommuner och landsting. användas. Soliditeten anger eget kapitalinnehav i

förhållande till skulder och visar därmed hur stor

del av tillgångarna som finansierats med eget

8.4.1 Kommunsektorns tillgångar

kapital. Soliditetsmåttet har dock inte riktigt

samma centrala betydelse för kommunsektorn År 2013 uppgick kommunsektorns totala som för företag, inte minst på grund av att tillgångar till 961 miljarder kronor, vilket var en kommuner och landsting har beskattningsrätt. ökning med 4 procent jämfört med 2012. Den Soliditetsjämförelser mellan enskilda största andelen av tillgångarna (48 procent) var kommuner och landsting försvåras av att olika materiella anläggningstillgångar, såsom mark, kommuner och landsting organiserar verksambyggnader, gator, vägar och VA-nät. När det heten på olika sätt, vilket påverkar såväl gäller värderingen av kommunala anläggningsskulderna som tillgångarna. De flesta kommuner tillgångar är det viktigt att beakta att dessa inte och landsting bedriver huvudsakligen sin värderas utifrån kommersiella grunder. Det verksamhet i förvaltningsform. Vissa kommuner historiska anskaffningsvärdet är enligt lag och 95 har dock valt att organisera stora delar av normering utgångspunkten för värderingen, 96 verksamheten i företagsform. Om det är fråga vilket innebär att tillgångar redovisas till det om verksamheter med stora tillgångar kan valet belopp som vid anskaffningstillfället erlagts som av organisationsform ha stor påverkan på betalning. soliditeten. Kommunsektorns totala tillgångar har ökat För kommunsektorn var soliditeten med i genomsnitt 6 procent per år sedan 2009. oförändrad 2013 jämfört med 2012 och uppgick Mest har de materiella anläggningstillgångarna

97 Bidrag till statlig infrastruktur som lämnas med stöd av lagen

(2009:47) om vissa kommunala befogenheter får tas upp i 95 Lag (1997:614) om kommunal redovisning. balansräkningen eller redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Varje 96 Rådet för kommunal redovisning är normerande organ för den bidrag som redovisas i balansräkningen ska upplösas med årliga enhetliga

kommunala redovisningen. belopp under högst 25 år.

PROP. 2013/14:100

till 43 procent. Sedan 2009 hade därmed totala avsättningarna och skulderna för soliditeten minskat med 3 procentenheter. landstingen, 20 procent, än för kommunerna, Kommunernas soliditet uppgick 2013 till 48 procent. 49 procent och landstingens soliditet uppgick till 20 procent.

Diagram 8.10 Långfristiga skulder 2000–2013

Miljarder kronor 250

Kommuner Landsting Kommunsektorn

8.4.2 Kommunsektorns skulder

200 Kommunsektorns avsättningar och skulder uppgick till 552 miljarder kronor 2013, vilket var 150 en ökning med 5 procent jämfört med 2012. Avsättningar är långfristiga skulder som är 100 okända till exakt belopp och/eller vilket datum de förfaller till betalning. Pensionsskulder är en 50 vanlig avsättning som 2013 uppgick till 108 miljarder kronor. 0 De långfristiga skulderna uppgick 2013 till 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 218 miljarder kronor. Cirka 98 procent av dessa Källa: Statistiska centralbyrån, räkenskapssammandrag för kommuner och landsting. utgjordes av lån i banker och kreditinstitut varav Ökningen av de långfristiga skulderna kan delvis ca 160 miljarder kronor utgjordes av lån för utlåning till kommunala företag. förklaras av att kommunernas och landstingens investeringar har ökat. En annan förklaring är att Kommunsektorns avsättningar och skulder uppgick 2013 till 57 197 kronor per invånare. de har tagit upp lån för utlåning till kommunala företag (se fördjupningsrutan De kommunala Spridningen mellan kommunerna var dock stor, från lägst 8 639 kronor per invånare till högst företagen). På grund av en bättre kreditvärdighet blir lånevillkoren oftast mer förmånliga för 135 266 kronor per invånare. För landstingen var motsvarande uppgifter 11 618 kronor per kommunerna och landstingen än för de kommunala företagen. invånare och 24 644 kronor per invånare. Den största andelen av avsättningarna och Pensionsskulden för pensionsrätter intjänade skulderna 2013 utgjordes av långfristiga skulder 98 före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse (40 procent) och kortfristiga skulder 99 utanför balansräkningen. Detta åtagande är stort (38 procent). Sedan 2000 har dock de långfristiga jämfört med de totala skulderna i skulderna ökat mer än de kortfristiga skulderna. balansräkningen, men ska också utbetalas under Kommunsektorns långfristiga skulder har en lång tid. Kommunsektorns ansvarsökat med 122 miljarder kronor eller med förbindelser avseende pensionsförpliktelser 128 procent sedan 2000. Under samma uppgick till 387 miljarder kronor 2013. Det var tidsperiod har kommunernas långfristiga skulder en ökning med 5 procent jämfört med 2012. ökat med 96 miljarder kronor eller 109 procent År 2009–2013 ökade ansvarsförbindelserna medan landstingens långfristiga skulder har ökat avseende pensionsförpliktelser med med 26 miljarder kronor eller 330 procent (se 40 miljarder kronor eller i genomsnitt med diagram 8.10). 3 procent per år. Under samma tidsperiod har Landstingens ökning av långfristiga skulder skuldavsättningarna för pensioner i har således procentuellt sett varit betydligt större balansräkningen ökat med 47 miljarder kronor än kommunernas 2000–2013. Dock utgjorde de eller med i genomsnitt 16 procent per år. långfristiga skulderna 2013 en mindre andel av de

98 Långfristiga skulder har en löptid på längre än ett år. Skulder till banker och kreditinstitut är oftast långfristiga. 99 Kortfristiga skulder har en löptid som är kortare än ett år.

PROP. 2013/14:100

De kommunala företagen ett negativt resultat om -146 miljoner kronor 2012. En stor del av de kommunala verksamheterna drivs i företag och företagens ekonomiska utveckling har därmed kommit att få en allt Rättsliga förutsättningar större betydelse för kommunsektorns ekonomi. Om man vill följa den ekonomiska utvecklingen I kommunallagen ställs krav på att det ska finnas i kommunsektorn krävs därför att man också möjligheter att kontrollera och följa upp verkföljer utvecklingen i de kommunala företagen. samhet som kommuner och landsting bedriver och att det finns information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verk- Vilka är de kommunala företagen? samheterna utförs. Detta gäller även kommunal verksamhet som bedrivs i företag. Kommunerna Totalt finns det 1 853 kommun- och landstings- och landstingen ansvarar också generellt för att ägda företag, dvs. företag som till 50 procent verksamheten bedrivs enligt de nationella mål, eller mer ägs av kommuner eller landsting. riktlinjer och föreskrifter som finns, att den Antalet har nästan tredubblats sedan 1975. interna kontrollen är tillräcklig och att verksam- Största ökningen skedde i slutet av 80-talet och i heten i övrigt bedrivs på ett tillfredsställande början av 90-talet. sätt. Detta sker bl.a. genom att kommunen eller Cirka 75 procent av företagen är helägda och landstinget styr verksamheten genom den bomånga av de delägda företagen ägs tillsammans lagsordning och de ägardirektiv som beslutas av med andra kommuner och/eller landsting. Till fullmäktige. exempel ägs länstrafikbolagen ofta gemensamt I lagen om kommunal redovisning finns krav av kommuner och landsting inom länet. på att kommuner och landsting ska upprätta en Den vanligaste företagsformen är aktiebolag sammanställd redovisning (koncernredovisning). (92 procent) följt av stiftelse (4 procent). Rådet för kommunal redovisning har i en De kommunägda företagen finns företrädes- rekommendation förtydligat lagens krav. Syftet vis inom områdena fastigheter, energi, vatten, med en sammanställd redovisning är att ge en avlopp och avfallshantering. Därutöver finns det helhetssyn på kommunens verksamhet och också kommunägda företag inom områdena ekonomi och att åstadkomma en organisationstransporter, näringslivsutveckling, kultur, fritid, neutral redovisning som möjliggör jämförbarhet turism och försäkring. De landstingsägda före- mellan kommuner respektive landsting. tagen finns företrädesvis inom områdena tran- De principer, exempelvis likställighets- och sporter och sjukvård, men även inom områdena självkostnadsprincipen, som anges i kommunalkultur, turism och näringslivsutveckling. lagen gäller för verksamhet som drivs i De kommunägda företagens samlade resultat förvaltning såväl som i företag. Detta innebär 2012 var positivt och uppgick till ca 12 miljarder bl.a. att företagen inte får drivas i vinstsyfte. Det kronor. Största överskottet, nästan 7 miljarder finns dock undantag från självkostnadsprincipen kronor, stod främst fastighetsföretagen för. I 38 i speciallagstiftning, bl.a. inom områdena energi kommuner redovisade företagen ett negativt och kollektivtrafik. resultat. De landstingsägda företagen redovisade

Tabell 8.10 Nyckeltal för kommun- och landstingsägda företag 2012

Antal och miljoner kronor

Omsättning, Resultat, miljoner Eget kapital, Totala tillgångar, Antal företag Antal anställda miljoner kronor kronor miljoner kronor miljoner kronor

Kommunägda företag 1 733 46 146 186 734 11 865 174 189 796 144 Landstingsägda företag 120 20 739 37 868 -146 8 775 51 217

Summa 1 853 66 885 224 602 11 719 182 964 847 361

Källa: Statistiska centralbyrån OE 27 SM 1201.

PROP. 2013/14:100

Kommuner och landsting kan under vissa

Diagram 8.12 Kommuners och landstings fordringar på sina företag för utlämnade lån 2008–2012

förutsättningar, med beaktande av t.ex. EU- Miljarder kronor rättens statsstödsregler samt tillämpliga lagar och 180 förordningar, tillföra kapital till sina företag för Kommuner 160 att stärka deras ekonomi, t.ex. för att finansiera Landsting en expansion eller för att rädda ett företag ur en 140 Kommunsektorn kris. Detta kan ske genom ägartillskott, bidrag, 120 lån eller genom att kommunen går i borgen. 100

80 Ägartillskott Ägartillskott innebär att ägarna i ett aktiebolag 60 tillför kapital till ett bolag för att stärka bolagets 40 ekonomi. Ägartillskott kan praktiskt ske genom 20 nyemission. Begreppet används i första hand i 0 samband med företag som drabbats av 08 09 10 11 12 Källa: Statistiska centralbyrån, räkenskapssammandrag för kommuner och landsting. ekonomiska problem.

Borgensåtagande Bidrag Genom att gå i borgen för företagens lån tar För att stötta sina företag ekonomiskt lämnar kommunen eller landstinget på sig ett kommuner och landsting bidrag till dessa. Totalt ekonomiskt ansvar. har 272 kommuner och 18 landsting gett År 2012 hade 276 kommuner och 16 landsting 68 miljarder kronor i bidrag till sina företag borgensåtaganden gentemot sina företag om under perioden 2008–2012, varav landstingen totalt 195 miljarder kronor, varav åtaganden står för 54 miljarder kronor. Under perioden har motsvarande 177 miljarder kronor ingicks av bidragen varit i stort sett oförändrade och kommunerna. Borgensåtagandena ökade mellan uppgått till ca 13 miljarder kronor årligen. 2008 och 2009 med 15 miljarder kronor och har Diagram 8.11 Kommuners och landstings lämnade bidrag sedan dess varit i princip oförändrade. till sina företag 2008–2012 Det är ovanligt att kommuner och landsting Miljarder kronor behöver infria borgensåtaganden. År 2008–2012 16 infriade 95 kommuner, men inget landsting, 14 borgensåtaganden om sammanlagt 92 miljoner kronor. 12

10 Diagram 8.13 Kommuners och landstings borgensåtaganden

gentemot sina företag 2008–2012

8 Kommuner Miljarder kronor

Landsting

6 250

Kommunsektorn Kommuner Landsting

4 Kommunsektorn 200 2

0 150 08 09 10 11 12 Källa: Statistiska centralbyrån, räkenskapssammandrag för kommuner och landsting. 100 Lån Kommuner och landsting ger också lån till sina 50 företag. Totalt hade 168 kommuner och 10 landsting fordringar, avseende utlämnade lån, på 0 sina företag om 158 miljarder kronor 2012, varav 08 09 10 11 12 kommunerna stod för 142 miljarder kronor. Källa: Statistiska centralbyrån, räkenskapssammandrag för kommuner och landsting. Fordringarna har ökat med 26 procent mellan 2008 och 2012, vilket i genomsnitt motsvarar drygt 6 miljarder kronor per år.

PROP. 2013/14:100

8.4.3 Kommunal medfinansiering har ökat från 365 miljoner kronor 2009 till 481 miljoner kronor 2012. Möjligheterna för kommuner och landsting att medfinansiera statlig verksamhet har succesivt ökat de senaste åren. Enligt lagen (2009:47) om EU:s strukturfonder vissa kommunala befogenheter kan kommuner och landsting medfinansiera viss statlig infra- Medfinansieringen av projekt inom ramen för struktur och högskoleverksamhet. Genom EU:s strukturfonder handlar egentligen om sambefogenhetsutvidgande lagstiftning på vissa finansiering tillsammans med staten. För att få områden har den kommunala kompetensen EU-medel krävs nationell medfinansiering som utvidgats till att omfatta bidrag till uppgifter som bl.a. kan vara statlig eller kommunal. Under traditionellt sett har varit statens ansvar. perioden 2007–2013 har kommuner och lands- Regeringen ser detta som positivt då vissa ting medfinansierat sådana projekt med samhälleliga angelägenheter är av stort intresse ca 5,5 miljarder kronor. Därutöver bidrog för såväl staten som för kommuner och kommuner och landsting även i form av arbetslandsting. Regeringen anser vidare att det är insatser, materiel och lokaler som motsvarade angeläget att staten har god kunskap om ca 2 miljarder kronor under samma period. utvecklingen av den kommunala medfinansieringen. Detta med hänsyn till den eventuella undanträngning av annan verksamhet, såsom Kultur vård, skola och omsorg, som möjligen skulle kunna uppstå. Medfinansieringen inom kulturområdet är inte Statskontoret fick mot denna bakgrund i direkt att betrakta som medfinansiering av statlig september 2013 i uppdrag att kartlägga om- verksamhet utan är en samfinansiering. Under fattningen av den kommunala medfinansieringen 2012 uppgick kommunsektorns totala finansiav statlig infrastruktur och högskoleverksamhet ering till 2,3 miljarder kronor, varav landstingen samt föreslå hur staten fortsättningsvis kan följa stod för 1,5 miljard kronor. utvecklingen inom detta område. Vidare fick Statskontoret i uppdrag att undersöka om det finns andra områden än de ovan nämnda där Statlig infrastruktur kommunal medfinansiering sker och då låta även dessa omfattas av kartläggningen Enligt Statskontoret uppgick kommunsektorns (dnr Fi2013/3356). Statskontoret inkom den samlade medfinansiering till statlig infrastruktur 28 februari 2014 med rapporten Kommunal som byggande av väg och järnväg eller medfinansiering av statlig infrastruktur och anläggande av allmän farled, till 4,1 miljarder högskoleverksamhet (Statskontoret 2014:8). kronor 2010–2013. Enligt uppgifter från Statskontoret har i rapporten identifierat Trafikverket hade kommuner och landsting i områden där kommunerna och landstingen på november 2013 ingått avsiktsförklaringar och olika sätt är involverade i medfinansiering med avtal om ytterligare 9,4 miljarder kronor 2014– mer eller mindre anknytning till statlig 2025. I genomsnitt motsvarar medfinansieringen verksamhet. Dessa områden är hög- nästan 1 miljard kronor per år 2010–2025. skoleverksamhet, EU:s strukturfonder, kultur Det är ett 70-tal kommuner och 5 landsting och statlig infrastruktur. Vidare redovisar som har medfinansierat och/eller kommer att Statskontoret i rapporten förslag på hur staten medfinansiera statlig infrastruktur 2010–2025. kan följa den kommunala medfinansieringen Exempel på stora infrastrukturprojekt som berör framöver. många kommuner är Västsvenska paketet och Citybanan i Stockholm. Till medfinansieringen av statlig infrastruktur Högskoleverksamhet ska läggas de förskotteringar som kommuner och landsting lämnar i form av räntefria lån till Medfinansiering av högskoleverksamhet kan Trafikverket för att få specifika projekt tidigareavse forskning och högskoleutbildning inklusive lagda i infrastrukturplanen. Vid årsskiftet utbildning på forskarsnivå. Medfinansieringen 2012/13 hade 31 kommuner och 5 landsting

PROP. 2013/14:100

pågående förskotteringar om totalt 1,4 miljarder kronor, varav 0,5 miljarder kronor från kommunerna och 0,9 miljarder kronor från landstingen. Statskontoret beräknar att kostnaden för dessa förskotteringar uppgår till ca 60 miljoner kronor per år i räntekostnader eller uteblivna ränteintäkter.

9 Uppföljning av statens inkomster och utgifter samt den offentliga sektorns finansiella sparande

PROP. 2013/14:100

9 Uppföljning av statens inkomster och utgifter samt den offentliga sektorns finansiella sparande

Sammanfattning

– Jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2014 blev utfallet för – Jämfört med bedömningen i budgetpropo- 2013 för den offentliga sektorns finansiella sitionen för 2014 har prognosen för statens sparande 6 miljarder kronor lägre.

skatteintäkter reviderats marginellt. Det rör – Den offentliga sektorns finansiella sparande sig om nedrevideringar på mellan 1 och 6 beräknas i stort vara oförändrat 2014 och miljarder kronor per år för samtliga pro- 2015 jämfört med bedömningen i gnosår, förutom 2013 för vilket skattein- budgetpropositionen för 2014. För 2016 täkterna reviderats upp med 0,2 miljarder och 2017 har prognosen för sparandet kronor. 100 reviderats ned med 0,2–0,4 procentenheter.

– De takbegränsade utgifterna har ökat med knappt 1 miljard kronor för 2014 jämfört Enligt 9 kap. 1 § andra stycket och 3 § med beräkningen i budgetpropositionen för budgetlagen (2011:203) ska regeringen under 2014. År 2015 och 2016 bedöms de löpande budgetår vid minst två tillfällen redovisa takbegränsade utgifterna bli 2,6 respektive en prognos över utfallet av statens inkomster 8,0 miljarder kronor högre än bedömningen och utgifter samt lånebehov. Väsentliga i budgetpropositionen för 2014. För 2017 skillnader mellan anvisade medel i statens budget har de takbegränsade utgifterna reviderats och beräknat utfall ska förklaras. upp med 12,5 miljarder kronor. I detta avsnitt görs en uppföljning av den av – För 2014 har statens budgetsaldo reviderats riksdagen beslutade budgeten för staten 2014 ned med 6 miljarder kronor jämfört med samt de prognoser för inkomster, utgifter och beräkningen i budgetpropositionen för statens budgetsaldo avseende 2014–2017 som 2014. År 2015 har prognosen reviderats upp gjordes i budgetpropositionen för 2014. Vidare 2 miljarder kronor, medan den för 2016 och redogörs för prognosförändringar av den 2017 har reviderats ned med 11 respektive offentliga sektorns finansiella sparande. För 20 miljarder kronor. inkomsterna görs dessutom en uppföljning av prognoserna för skatteintäkterna 2012 och 2013. En fullständig uppföljning av statens budget för budgetåret 2013 sker i regeringens skrivelse 100 De reformer och den finansiering som redovisas i tabell 2.2 ingår inte Årsredovisning för staten 2013 i beräkningen av statens budget och offentliga sektorns finanser i denna (skr. 2013/14:101).

proposition

PROP. 2013/14:100

9.1 Inkomster i statens budget

Tabell 9.1 Antaganden och förändringar jämfört med budgetpropositionen för 2014

Årlig procentuell förändring om inget annat anges

9.1.1 Jämförelse med prognosen i budgetpropositionen för 2014

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

1 BNP, marknadspris 2,0 2,4 4,1 5,0 5,1 4,5 4,4 I detta avsnitt jämförs prognosen för skatte- Diff. BP14 0,2 0,6 0,7 0,1 -0,3 -0,3 intäkterna i denna proposition med prognosen i 2 Arbetade timmar 0,9 0,6 1,4 1,2 1,4 1,1 0,8 budgetpropositionen för 2014. Vidare görs en

uppföljning av inkomsterna i statens budget för Diff. BP14 0,0 0,2 0,9 0,0 -0,2 -0,4

2012 och 2013. Prognosskillnaderna finns redo- Timlön 3 2,8 2,2 3,0 3,0 3,2 3,4 3,5 visade i tabell 9.2. I tabell 9.1 finns de viktigaste Diff. BP14 -0,1 -0,6 0,1 0,0 0,0 0,0 ekonomiska antagandena för skatteprognoserna

och en jämförelse med budgetpropositionen för Utbetald lönesumma, skatteunderlag 3,8 2,7 4,4 4,2 4,6 4,5 4,3 2014. Diff. BP14 -0,1 -0,5 1,0 0,0 -0,2 -0,4

4,5 Arbetslöshet 8,0 8,0 7,7 7,3 6,7 6,3 5,9

Skatt på arbete Diff. BP14 0,0 -0,1 -0,4 -0,5 -0,4 -0,1

Arbetsmarknads- Intäkterna från skatt på arbete 2013 har revide- 5 politiska program 3,7 3,9 3,9 3,7 3,4 3,4 3,2 rats ned med 7 miljarder kronor jämfört med Diff. BP14 0,0 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 0,0 prognosen i budgetpropositionen. Den främsta Hushållens anledningen till nedrevideringen är att lönesum- konsumtionsutgifter 1 2,8 2,6 3,5 5,0 5,0 4,6 4,4

man bedöms bli lägre än enligt den tidigare be- Diff. BP14 0,1 -0,1 -0,6 -0,3 -0,2 -0,4 dömningen. Kommunal År 2014–2018 har intäkterna från skatt på ar- medelutdebitering 6 31,6 31,73 31,86 31,86 31,86 31,86 31,86

bete reviderats upp med mellan 5 och 7 miljarder Diff. BP14 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 kronor. Det beror bl.a. på att avtalspensionerna

6 bedöms bli betydligt högre än enligt bedöm- Statslåneränta 1,5 2,0 2,3 2,9 3,6 4,3 4,4

ningen i budgetpropositionen. Upprevidering- Diff. BP14 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0

arna förklaras också av att den kommunala KPI juni-juni 1,0 -0,1 0,3 1,4 2,5 2,8 2,9 medelutdebiteringen har höjts med 13 öre

Diff. BP14 fr.o.m. med 2014. Vid sidan om reviderade 0,0 0,0 -0,8 -0,1 -0,2 -0,4

pensioner och högre kommunala skatteintäkter 7 Inkomstbasbelopp 54,6 56,6 56,9 58,5 60,9 64,0 67,0 beror revideringarna på att riksdagen beslutat att Diff. BP14 0,0 0,0 0,0 -0,6 -0,5 -0,1 upphäva sitt tidigare beslut om höjd skiktgräns 7 Prisbasbelopp för statlig inkomstskatt, vilket ger högre intäkter 44,0 44,5 44,4 44,5 45,2 46,3 47,6

från statlig inkomstskatt. Därutöver har ut- Diff. BP14 0,0 0,0 0,0 -0,4 -0,4 -0,5

vecklingen av konsumentprisindex reviderats Inkomstindex 149,3 154,8 155,6 159,8 166,6 175,1 183,1 ned. Den lägre inflationen gör att grundavdrag

Diff. BP14 0,0 0,0 0,0 -1,7 -1,2 -0,3 och skiktgränser för statlig inkomstskatt inte

skrivs upp lika mycket som annars, vilket i sin 8 Skiktgräns 401,1 413,2 420,8 430,6 445,3 465,6 488,1 tur leder till högre skatteintäkter från kommunal Diff. BP14 0,0 0,0 -15,1 -18,8 -20,0 -21,6 och statlig inkomstskatt. 8 Övre skiktgräns 574,3 591,6 602,6 616,6 637,6 666,6 698,8

Diff. BP14 0,0 0,0 -3,6 -4,7 -5,7 -7,0

1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. 3 Enligt nationalräkenskapernas definition. 4 Arbetslöshet 15–74 år. 5 Procent av arbetskraften. 6 Procent. 7 Tusentals kronor. 8 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusentals kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100

Tabell 9.2 Aktuell prognos jämfört med budgetpropositionen för 2014 samt statens budget för 2012 och 2013

Miljarder kronor Aktuell Jämförelse med budgetpropositionen för 2014 1 1 Utfall Jmf. SB prognos Jmf. SB Prognos

Offentliga sektorns skatteintäkter 1 555,9 -24,1 1 607,4 -25,6 -7,2 -3,4 4,1 2,3 1,8 -1,0

Avgår, kommunala inkomstskatter -576,2 -8,3 -599,0 1,0 -2,2 -3,6 3,3 2,9 3,2 4,0 Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -201,5 -2,6 -207,3 0,3 0,1 -0,1 1,4 1,0 0,9 0,6

Statens skatteintäkter 778,2 -35,0 801,1 -24,2 -5,1 0,2 -0,6 -1,6 -2,3 -5,6

1 Jmf. SB 2012 och Jmf. 2013 avser skillnaden i skatteinkomster mellan utfall för 2012 respektive prognos för 2013 och inkomsterna i statens budget för 2013 respektive 2013. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100

Skatt på kapital Utfallet för intäkterna från stämpelskatt 2013 blev 0,2 miljarder kronor högre än prognosen i Skatt på kapital, hushåll budgetpropositionen. Däremot väntas inte in- Intäkterna från hushållens kapitalinkomster täkterna från stämpelskatt fortsätta växa i samma 2013 har reviderats ned marginellt jämfört med utsträckning som tidigare. prognosen i budgetpropositionen. Det beror till Intäkterna från kupongskatten 2013 blev 0,3 största delen på att hushållens utgiftsräntor be- miljarder kronor lägre än prognosen i budgetdöms bli högre än tidigare. För 2014 har intäk- propositionen. För 2013–2016 har prognosen för terna reviderats upp med 3 miljarder kronor, intäkterna reviderats ned med mellan 0,1 och 0,2 vilket huvudsakligen beror på att skatten från miljarder kronor per år till följd av en väntat hushållens aktieutdelningar bedöms bli högre. svagare utveckling av företagens vinster.

Skatt på företagsvinster Det slutliga taxeringsutfallet för skatt på före- Skatt på konsumtion tagsvinster 2012 uppgick till drygt 89 miljarder kronor. Utfallet var 7 miljarder svagare än pro- Intäkterna från skatt på konsumtion och ingnosen i budgetpropositionen. Det oväntat svaga satsvaror 2013 blev 2,4 miljarder kronor högre utfallet var i huvudsak en följd av effekter från än vad som beräknades i budgetpropositionen, beteendeförändringar orsakade av regelföränd- till följd av att intäkterna från mervärdesskatt ringar gällande bolagsskatten. En sänkt bolags- utvecklades starkare än väntat. Å andra sidan skattesats, trädde i kraft den 1 januari 2013, blev intäkterna från punktskatterna lägre än medförde att avsättningarna av vinstmedel till väntat. Det som gjorde att intäkterna från merperiodiseringsfonder ökade under 2012. Detta värdesskatten ökade starkare än väntat var minskade underlaget för uttag av skatt på framför allt att företagens maskininvesteringar företagsvinster 2012. utvecklades starkare än vad som beräknades i För prognosen avseende 2013–2017 är intäk- budgetpropositionen. terna från beskattningen av företagsvinster Prognosen för 2014 och 2015 för intäkterna nedreviderade med mellan 3 och 5 miljarder från mervärdesskatt är endast marginellt revidekronor för respektive år. Den reviderade rad sedan budgetpropositionen. För åren 2016 prognosen är en samlad bedömning av en rad och 2017 har prognosen för intäkterna från merfaktorer. Till dessa effekter hör taxeringsutfallet värdesskatt reviderats ned till följd av att proför 2012, en beräknad nettoeffekt av påverkan gnosen för hushållens konsumtion i löpande från genomförda regelförändringar samt en priser reviderats ned. uppreviderad prognos gällande den makro- Prognosen för punktskatteintäkterna för ekonomiska utvecklingen under perioden. 2014–2017 har reviderats ned med 2 miljarder kronor per år. Införandet av trängselskatt på Avkastningsskatt Essingeleden och höjd trängselskatt i Stockholm Prognosen gällande intäkter från avkastnings- leder till högre punktskatteintäkter. Detta motskatten har inte reviderats nämnvärt för 2013– verkas dock av att priset på utsläppsrätter väntas 2015, i förhållande till prognosen i budgetpropo- ge lägre auktionsintäkter. sitionen. För 2016 och 2017 är intäkterna nedreviderade med 1 miljard för respektive år. De revideringar som har gjorts kan i huvudsak Övriga inkomster härledas till revideringar av prognosen för statslåneräntan. Förutom storleken på pensionskap- Jämfört med bedömningen i budgetitalet avgörs intäkten från avkastningskatten av propositionen har statens övriga inkomster nivån på statslåneräntan. reviderats upp med knappt 4 miljarder kronor 2013, i huvudsak beroende på inkomster av Övriga skatter på kapital försåld egendom som översteg prognosen. Små revideringar har gjorts i prognosen för in- Inkomsterna från statens försäljningar av sitt täkterna från fastighetsskatt och kommunal aktieinnehav i Nordea (20 miljarder kronor) och fastighetsavgift i förhållande till prognosen i Vectura Consulting (1 miljard kronor) uppgick budgetpropositionen. Utfallet för 2012 har till 21 miljarder kronor, medan det emellertid visat sig bli lägre än väntat.

PROP. 2013/14:100

beräkningstekniska antagandet i budget- draget (ROT- och RUT-avdragen) blev högre än propositionen för försäljningsinkomster uppgick beräknat. till 15 miljarder kronor. År 2014–2017 har Intäkterna från skatt på arbete bedöms ha inkomsterna reviderats ner med mellan 1 och uppgått till 971 miljarder kronor 2013, vilket är 8 miljarder kronor jämfört med bedömningen i 9 miljarder kronor lägre än enligt statens budget budgetpropositionen (se tabell 9.3). Prognosen för samma år. Av detta beräknas 4 miljarder för inkomsttyp 2000 Inkomster av statens kronor bero på en nedrevidering av de direkta verksamhet har reviderats ned för samtliga skatterna och 5 miljarder kronor på en prognosår, vilket framför allt beror på ändrade nedrevidering av de indirekta skatterna. antaganden om statens aktieutdelningar. Under Intäkterna har reviderats ned till följd av att den inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m. makroekonomiska utvecklingen bedöms ha förekommer en del förskjutningar i program- blivit svagare jämfört med de beräkningar som utbetalningar mellan åren, vilket minskar låg till grund för budgeten för 2013. inkomsterna för alla år förutom 2015. Prognosen för inkomsttyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet visar på minskande Skatt på kapital inkomster under prognosperioden jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2014. Jämfört med beräkningarna i statens budget för 2012 blev intäkterna från skatt på kapital nästan

Tabell 9.3 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med

25 miljarder kronor lägre. Det var framför allt

2014 års budgetproposition

Miljarder kronor intäkterna från skatt på företagsvinster som blev avsevärt lägre än förväntat. Det svaga utfallet för 2013 2014 2015 2016 2017 intäkter från skatt på företagsvinster förklaras 2000 Inkomster av huvudsakligen av de regelförändringar som instatens verksamhet -0,8 -7,4 -0,6 -4,6 -4,4 fördes vid årsskiftet 2012/2013 och dessutom av 3000 Inkomster av försåld egendom 5,7 0,0 0,0 0,0 0,0 en fortsatt svag makroekonomisk utveckling under 2012. Genom sänkningen av bolagsskat- 4000 Återbetalning av lån 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 ten, som trädde i kraft den 1 januari 2013, har 5000 Kalkylmässiga företagen haft incitament att periodisera sina inkomster -0,2 0,2 -0,3 0,3 0,6 vinster under 2012 för beskattning senare år 6000 Bidrag m.m. genom avsättningar till periodiseringsfonder. från EU -0,9 -0,2 0,7 -1,7 -0,4 Intäkterna från skatt på hushållens kapitalin- 7000 Avräkningar komster blev knappt 4 miljarder kronor lägre m.m. i anslutning till jämfört med statens budget för 2012. Det förklaskattesystemet 0,0 -0,1 -0,2 -0,7 -0,4 ras av att de taxerade kapitalvinsterna blev lägre 8000 Utgifter som ges än vad som bedömdes i budgetpropositionen för som krediteringar på 2012. skattekontot 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Jämfört med beräkningarna i statens budget

Övriga inkomster 3,8 -7,6 -0,6 -6,7 -4,7

för 2013 har intäkterna från skatt på kapital revi- Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. derats ned med 9,5 miljarder kronor. Nedrevideringen förklaras av en reviderad prognos för intäkterna från skatt på företagsvinster. Samti-

9.1.2 Uppföljning av statens budget för

digt har prognosen för inkomster från skatt på

2012 och 2013

hushållens kapitalinkomster reviderats upp. Även prognoserna för intäkter från fastighets-

Skatt på arbete

och stämpelskatt har reviderats upp. Prognosen för intäkter från företagsvinster har reviderats Jämfört med statens budget för 2012 har intäkned med drygt 15 miljarder kronor 2013. Förterna från skatt på arbete reviderats upp med ca väntade företagsskattevinster 2013 har främst 9 miljarder kronor. Det beror på att de utbetalda reviderats ned på grund av nya beräkningar gällönerna ökade betydligt starkare än väntat. Upplande beteendeeffekter från regelförändringar. revideringen av lönesummeutvecklingen mot- Dessa nya beräkningar har genomförts med verkas till viss del av att kostnaderna för husavanledning av taxeringsutfallet för 2012. En fort-

PROP. 2013/14:100

satt svag makroekonomisk utveckling under

Tabell 9.4 Övriga inkomster, utfall jämfört med statens budget för 2013

2013 har även bidragit till att prognosen har re- Miljarder kronor viderats ned. Intäkterna från hushållens skatt på Utfall Jmf SB kapitalinkomster beräknas bli knappt 4 miljarder 2013 2013 kronor högre än statens budget för 2013 till följd 2000 Inkomster av statens verksamhet 48,1 -2,4 av att hushållens kapitalinkomster har reviderats 3000 Inkomster av försåld egendom 20,8 5,8 upp. Hushållens ränteintäkter har reviderats upp 4000 Återbetalning av lån 1,1 -0,1 i större utsträckning än hushållens ränteutgifter, vilket sammantaget innebär högre intäkter från

satsvaror 2012 blev nästan 10 miljarder kronor Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. lägre än enligt statens budget för 2012. Intäkterna från mervärdesskatten utvecklades svagare än väntat till följd av lägre investeringar i företa-

9.2 Utgifter i statens budget och

gen. Det dämpade konjunkturläget medförde

takbegränsade utgifter

också en lägre användning av olika energislag inom industrin och i transportsektorn, vilket

9.2.1 Utgiftsprognos för 2014

medförde lägre punktskatteintäkter. Intäkterna från skatt på konsumtion och in- I statens budget för 2014 uppgick de samlade satsvaror 2013 blev 15 miljarder kronor lägre än utgifterna under samtliga utgiftsområden till enligt statens budget för 2013. Det förklaras av 855,1 miljarder kronor. I den aktuella prognosen lägre intäkter från både mervärdesskatt och beräknas utgifterna till 846,2 miljarder kronor, punktskatter. Det svaga konjunkturläget under dvs. 8,9 miljarder kronor lägre, vilket främst 2013 ledde till en lägre konsumtion hos både beror på lägre prognoser för ränteutgifter. De företag och hushåll, samtidigt som företagens takbegränsade utgifterna beräknades i budgetoch hushållens användning av framför allt el blev propositionen för 2014 till 1 090,7 miljarder lägre än väntat. kronor. I den nu aktuella prognosen beräknas de takbegränsade utgifterna till 1 091,4 miljarder kronor för samma år, dvs. 0,7 miljarder kronor

Övriga inkomster

högre. I tabell 9.5 redovisas av riksdagen beslutade Eftersom övriga inkomster redovisas ramar för utgiftsområden, föreslagna medel på kassamässigt var utfallet för 2012 definitivt redan ändringsbudget summerat per utgiftsområde, de i 2013 års ekonomiska vårproposition. Utfallet prognostiserade utgifterna för respektive utgiftsför övriga inkomster 2013 blev 0,9 miljarder område och ålderspensionssystemet vid sidan av kronor lägre än enligt statens budget för 2013 statens budget. För vissa utgiftsområden skiljer (se tabell 9.4). Både inkomster från statens sig de aktuella utgiftsprognoserna väsentligt från verksamhet (som inkluderar utdelningar från de medel som riksdagen anvisat. Efter tabellen statens aktieinnehav), avräkningar och bidrag redogörs för de viktigaste orsakerna till dessa från EU m.m. bidrog till ett lägre utfall. Dessa avvikelser. minskningar vägdes dock upp av att utfallet för Prognosen för utgifterna på statens budget för inkomster av försåld egendom blev högre än 2014, exklusive statsskuldsräntor, bedöms totalt enligt statens budget för 2013. Detta förklaras sett bli något högre än enligt de beslutade främst av försäljningarna av statens aktieinnehav utgiftsramarna i statens budget. De huvudsakliga i Nordea. anledningarna till detta är högre utgifter under utgiftsområde 8 Migration, utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

PROP. 2013/14:100

Utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. har däremot reviderats ned, bl.a. till följd av att kursförluster vid ett planerat obligationsbyte inte bedöms bli realiserade. I tabell 9.5 redovisas hur förslagen i propositionen Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99) påverkar anslagsnivåerna. Förslagens utgiftseffekter ingår även i de redovisade prognoserna. Totalt föreslår regeringen i propositionen högre anslagsnivåer om 2,2 miljarder kronor. Större delen av detta belopp, 1,7 miljarder kronor, avser effekter av förslag där medel tillförs främst transfereringsanslag utan att någon ny reform föreslås. Dessa förslag är föranledda av förändringar i volymer eller makroekonomiska förutsättningar. Resterande del av anslagsförändringen 2014 till följd av förslagen i propositionen, 0,4 miljarder kronor, avser reformer. Av tabell 9.7 framgår vilka av förslagen i propositionen som är reformer och vilka som är föranledda av förändringar i volymer eller makroekonomiska förutsättningar. Vidare framgår av tabell 9.7 de anslagseffekter 2016–2018 som föranleds av de ändringar av trängselskatten i Stockholm och ändrade finansiella befogenheter som riksdagen beslutade om den 26 mars 2014 (prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24, rskr. 2013/14:186). Vidare har hänsyn tagits till bedömda volymer i de rättighetsstyrda transfereringssystemen och förändrade makroekonomiska förutsättningar m.m.

PROP. 2013/14:100

Tabell 9.5 Utgifter 2013 och 2014

Miljarder kronor

2013 2014 Differens Differens prognos– prognos– Urspr. Ändrings- Totalt urspr. totalt 1 2 3 4 Utgiftsområde Utfall budget budget anvisat Prognos budget anvisat

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 96,4 96,5 96,5 97,2 0,7 0,7 funktionsnedsättning

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande 1,0 1,2 1,2 1,1 -0,1 -0,1 samt konsumentpolitik

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 810,6 833,0 836,8 833,6 0,6 -3,2

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 I utfallet för 2013 har anslag fördelats till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2014. 2 Statens budget för 2014 enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2014 (2013/14 FiU10, rskr 2013/14:139). 3 Enligt förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99). Där 0,0 anges har förslag till ändringsbudget lämnats, men beloppet för utgiftsområdet totalt uppgår till mindre än 50 miljoner kronor. 4 Anvisat på statens budget enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2014 (2013/14 FiU10, rskr 2013/14:139) samt förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99). Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets föreslås därför tillföras ca 0,4 miljarder kronor i krisberedskap den ovan nämnda propositionen. Det högre utfallet jämfört med budget- Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli propositionen för 2014 beror främst på en 1,5 miljarder kronor lägre än ursprungligt kraftig ökning av antalet asylsökande under anvisade medel i statens budget. Detta beror hösten 2013. Prognosen i budgetpropositionen framför allt på att färre internationella insatser var baserad på förstärkta gränskontroller i ser ut att bli genomförda än planerat, vilket Grekland och ett jämförelsevis lågt antal föranleder en nedrevidering av utgifterna för asylsökande under våren 2013. En framräkning anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser av vårens utfall 2013 med normal internationellt . Utgifterna för anslagen säsongsvariation skulle ha resulterat i 46 000 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap samt asylsökande för 2013. Ökningen under hösten 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel blev emellertid betydligt kraftigare än normalt. och anläggningar förväntas vidare bli lägre än vad Ett förvärrat läge i Mellanöstern, fler resvägar till som tidigare beräknades på grund av att deras EU och ökad framkomlighet över Medelhavet anslagskredit utnyttjades 2013 till följd av att medförde ett kraftigt ökat antal asylsökande rekryteringen av kontinuerligt anställda gått under hösten 2013. Antalet personer som sökte bättre än väntat och ett nytt arbetstidsavtal som asyl i Sverige uppgick till 54 000 under 2013. lett till ökade övningskostnader. Belastningen av Utvecklingen med ett ökat antal asylsökande anslagskrediten 2013 innebar att de ingående bedöms bestå även under 2014. överföringsbeloppen 2014 blev negativa. Dessa belopp ska nu täckas av anslagna medel 2014 och beräknas därmed återställas till utgången av Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid 2014. sjukdom och funktionsnedsättning

Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 0,7 miljarder kronor högre än ursprungligt anvisade medel i statens budget. Förklaringen till Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli den justerade prognosen är att antagandena om 1 miljard kronor lägre än ursprungligt anvisade ökningstakten för nya sjukfall och om sjukmedel, främst till följd av att avräkningarna från fallens längd har förändrats. biståndsramen av flyktingkostnader under utgiftsområde 8 Migration ökas enligt förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2014. Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli Utgiftsområde 8 Migration 0,8 miljarder kronor högre än ursprungligt anvisade medel i statens budget. Detta beror Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli främst på att utgifterna för anslaget 2,4 miljarder kronor högre än ursprungligt 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande anvisade medel i statens budget. Framför allt ökar. Antalet personer som mottagits av beror detta på att utgifterna för anslaget kommuner väntas öka med drygt 7 000 personer 1:2 Ersättningar och bostadskostnader ökar. jämfört med bedömningen i budget- Antalet asylsökande bedöms öka med 11 000 propositionen. Dessutom revideras utgifterna personer 2014 i förhållande till bedömningen i upp för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa budgetpropositionen. För att täcka de ökade nyanlända invandrare till följd av att antalet utgifterna föreslås anslaget tillföras ca skyddsbehövande som får uppehållstillstånd nu 2,3 miljarder kronor i propositionen väntas bli högre än vad som bedömdes i Vårändringsbudget för 2014. Till följd av det budgetpropositionen. ökade antalet asylsökande väntas även utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket öka då fler asylärenden behöver behandlas. Anslaget

PROP. 2013/14:100

Utgiftsomr å de 14 Arbetsmarknad och arbetsliv byten var lägre än förväntat i februari. Därtill har det skett förändringar i planerade byten Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli kommande månader som också innebär lägre 0,8 miljarder kronor lägre än ursprungligt återköpsvolymer. Byten leder till att anvisade medel i statens budget. Den främsta räntebetalningar flyttas om över tiden, men förklaringen till utvecklingen är att arbets- påverkar inte de långsiktiga kostnaderna för lösheten bedöms bli lägre än vad som förutsågs i statsskulden. Byten som leder till kursförluster budgetpropositionen för 2014. Den lägre arbets- gör att ränteutgifterna blir lägre kommande år i lösheten leder till att färre personer erhåller och med att Riksgäldskontoret ersätter lån med arbetslöshetsersättning och på ett par års sikt höga årliga räntebetalningar med sådana som har även till lägre programvolymer. Vidare beräknas lägre räntebetalningar. De totala ränteutgifterna antalet anställda i företag i konkurs bli lägre än sett över en längre period ökar därmed inte. vad som tidigare bedömdes. Detta bidrar till lägre utgifter för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning . Förändring av anslagsbehållningar

I statens budget för 2014 var den beräknade Utgiftsområde 15 Studiestöd förbrukningen av anslagsbehållningar inte fördelad per utgiftsområde, utan redovisades Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli under posten Minskning av anslagsbehållningar. 1,3 miljarder kronor lägre än ursprungligt De totala utgifterna redovisades i statens budget anvisade medel i statens budget, vilket till största som summan av utgiftsramarna och beräkningsdelen förklaras av att utgifterna under anslaget posten Minskning av anslagsbehållningar. Denna 1:2 Studiemedel förväntas bli ca 1,3 miljarder post uppgick i statens budget till -1,7 miljarder kronor lägre. Detta är huvudsakligen en följd av kronor, vilket innebär en minskning av statens att prognosen för antalet studerande med högre utgifter med motsvarande belopp och att studiebidrag är lägre än i budgetpropositionen anslagsbehållningarna således förväntades öka. för 2014. I den aktuella prognosen för 2014 ingår emellertid förändringen av anslagsbehållningar under respektive utgiftsområde. Förändringen av Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd anslagsbehållningarna under 2014 kan därför och livsmedel beräknas som skillnaden mellan prognostiserat utfall och anvisade medel, med hänsyn tagen till Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli förslag till ändringar i statens budget, 0,8 miljarder kronor högre än ursprungligt indragningar av anslagsmedel och medgivna

anvisade medel i statens budget. En viktig överskridanden (se tabell 9.6 ).

anledning till utgiftsökningen är ett förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2014 om att öka anslaget 1:18 Åtgärder för Landsbygdens miljö och struktur med 0,4 miljarder kronor. En ytterligare orsak är en upprevidering av utgifterna för landsbygdsprogrammet för den förra programperioden (2007–2013).

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 9,5 miljarder kronor lägre än ursprungligt anvisade medel i statens budget. Den huvudsakliga förklaringen till nedrevideringen är att kursförlusterna vid byten mellan realobligationer blir mindre då intresset för

PROP. 2013/14:100

Tabell 9.6 Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2014

Miljarder kronor Ramanslag (från samtliga belopp har utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. exkluderats)

1

Ingående ramöverföringsbelopp 18,5

2

+ Anvisat på ursprunglig budget 834,7

3

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Enligt Årsredovisning för staten 2013 (skr. 2013/14:101). 2 Enligt Riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2014 (bet 2013/14 FiU10, rskr 2013/14:139). 3 Enligt förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99). Källa: Egna beräkningar.

Utfallet för statens budget 2013 visar att anslagsbehållningarna uppgick till 18,5 miljarder kronor vid årsskiftet 2013/14. I statens budget för 2014 anvisades 834,7 miljarder kronor, exklusive statsskuldsräntor, och i propositionen Vårändringsbudget för 2014 föreslås anslagsökningar om sammanlagt 2,2 miljarder kronor. De beräknade indragningarna av anslagsmedel bedöms uppgå till 16,0 miljarder kronor. Anslagsbehållningarna vid årsskiftet 2014/15 beräknas därmed uppgå till 5,8 miljarder kronor (exklusive statsskuldsräntor), vilket innebär en minskning med 12,7 miljarder kronor från årsskiftet 2013/14.

PROP. 2013/14:100

Tabell 9.7 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med denna proposition samt Vårändringsbudgeten för 2014 i förhållande till budgetpropositionen för 2014. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2014 2015 2016 2017 2018

Reformer

UO 7 Internationellt bistånd -962

varav 1 DAC-avräkning för ökade flyktingvolymer -962

UO 8 Migration 2 693

varav 1 Ersättningar och bostadskostnader, ökade volymer 2 322 Migrationsverket, förstärkning till följd av ökat antal 1 asylsökande 371

UO 13 Integration och jämställdhet 30

varav Kommunerersättningar vid flyktingmottagande, förstärkning bl.a. till följd av ökat antal nyanlända 90 Integrationsåtgärder, förstärkning till följd av ökat antal nyanlända 10 Ersättningar till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare, finansiering av bl.a. ökat antal nyanlända -70 UO 16 Utbildning och universitetsforskning 6

UO 22 Kommunikationer 647 679 712

varav Höjda och breddade trängselskatter i Stockholm 647 679 712

UO 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 403

varav Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 400 Tillskott Sveriges lantbruksuniversitet 3

UO 24 Näringsliv -3

Summa anslagsförändringar 2 167 0 647 679 712

2

Summa ökning av takbegränsade utgifter 2 167 0 647 679 712

1 Förslag i proposition Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99) som föreslås tillföras regelstyrda transfereringsanslag till följd av förändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås. 2 Av de 2,2 miljarder kronor som de takbegränsade utgifterna ökar med 2014 består ca 1,7 miljarder kronor av medel som i proposition Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99) föreslås tillföras regelstyrda transfereringsanslag känsliga för förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås. De föreslagna reformerna uppgår därmed till ca 0,4 miljarder kronor.

PROP. 2013/14:100

9.2.2 Utgiftsprognos 2015–2017 jämfört Reviderad pris- och löneomräkning med budgetpropositionen för 2014

Den slutgiltiga pris- och löneomräkningen för I budgetpropositionen för 2014 presenterade 2015 minskar utgifterna med 2,1 miljarder regeringen en beräkning av de takbegränsade kronor jämfört med beräkningen i budgetutgifterna 2015–2017. I tabell 9.8 redovisas den propositionen. Detta beror bl.a. på att samtliga totala utgiftsförändringen för 2015–2017 vid en omräkningsindex för löner, hyra, och övriga jämförelse mellan beräkningen i denna förvaltningskostnader blev lägre än vad som proposition och beräkningen i budget- antogs i budgetpropositionen. En ny preliminär propositionen, fördelad på olika förklarings- pris- och löneomräkning minskar utgifterna faktorer. Sammantaget bedöms de takbegränsade 2016 och 2017 med 3,3 respektive 3,7 miljarder utgifterna bli 2,6 miljarder kronor högre 2015, kronor jämfört med beräkningen i budget- 8,0 miljarder kronor högre 2016 och propositionen. 12,5 miljarder kronor högre 2015–2017 jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen .

Övriga makroekonomiska förändringar

Tabell 9.8 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med budgetpropositionen för 2014

De anslag som styrs av den makroekonomiska Miljarder kronor utvecklingen har justerats på grund av nya 2015 2016 2017 makroantaganden sedan bedömningen i budget-

Takbegränsade utgifter 1 105,0 1 123,5 1 156,4

propositionen för 2014. De nya antagandena

budgetpropositionen för 2014

(se avsnitt 3) innebär sammantaget att utgifterna Beslut/reformer 0,0 0,6 0,7 beräknas bli 3,5 respektive 1,3 miljarder kronor lägre 2015 och 2016 och 6,5 miljarder kronor Reviderad pris- och löneomräkning -2,1 -3,3 -3,7 Övriga makroekonomiska -3,5 -1,3 6,5 högre 2017 jämfört med beräkningarna i budgetförändringar propositionen. Det förbättrade konjunkturläget Volymförändringar 6,4 8,0 6,1 minskar vidare de arbetsmarknadsrelaterade Tekniska förändringar 0,0 0,0 0,0 utgifterna, samtidigt som lägre pris- och löneökningar leder till lägre utgifter inom de Minskning av anslagsbehållningar 1,0 1,9 1,3 Övrigt 0,8 2,0 1,7 transfereringssystem som påverkas av pris- och Total utgiftsförändring 2,6 8,0 12,5 lönenivåer. Prognosen för balanstalet har höjts 2015–2017, vilket leder till en kraftig ökning av

Takbegränsade utgifter i 2014 1 107,6 1 131,5 1 168,9

års ekonomiska vårproposition utgifterna för ålderspensionssystemet 2017 Källa: Egna beräkningar. jämfört med beräkningen i budgetpropositionen.

Reformer Volymer

Riksdagen har efter förslag från regeringen Utgifterna har också förändrats till följd av nya beslutat om höjda och breddade trängselskatter i prognoser för volymerna inom de regelstyrda Stockholm. Reformen innebär att de tak- transfereringssystemen. Sammantaget innebär begränsande utgifterna inom utgiftsområde 22 volymförändringarna att utgifterna jämfört med Kommunikationer beräknas öka med omkring bedömningen i budgetpropositionen beräknas 0,7 miljarder kronor från 2016 jämfört med bli 6,4, 8,0 respektive 6,1 miljarder kronor högre beräkningen i budgetpropositionen för 2014. 2015–2017. Ett beräknat högre antal asylsökande Medel motsvarande de ökade intäkterna från och fler uttagna dagar med sjukpenning 2015– höjda och breddade trängselskatter i Stockholm, 2017 förklarar främst de högre utgifterna. Även är en viktig del av finansieringen i avtalet mellan antalet personer med aktivitetsersättning har staten och parterna i regionen om en utbyggnad reviderats upp. av tunnelbanan. I tabell 9.9 redovisas ett urval av volymprognoserna för 2015–2017 och förändringarna av dessa prognoser jämfört med bedömningen i budgetpropositionen.

PROP. 2013/14:100

Tabell 9.9 Volymprognoser 2015–2017

till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel i prognoserna samt regel- Förändring mot budgetpropositionen för 2014 inom parentes ändringar utanför regeringens kontroll, t.ex. 2015 2016 2017 Asylsökande, genom- 58 100 55 700 54 600 ändringar i EU:s regelverk. snittligt antal inskrivna (18 500) (18 000) (17 100) Sammantaget innebär denna typ av föränd- Antal sjukpenningdagar, 51,3 52,4 53,2 ringar att de takbegränsade utgifterna beräknas (netto), miljoner (1,1) (1,1) (1,2) bli 0,8–2,0 miljarder kronor högre 2015–2017 Antal rehabiliterings- jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen. penningdagar (netto), 2,9 2,9 3,0 miljoner (0,1) (0,0) (0,1)

Antal personer med 32 200 33 000 33 500 aktivitetsersättning (1 900) (2 600) (3 200)

Antal personer med 772 000 721 300 657 500

9.3 Statens budgetsaldo

garantipension (1 600) (-9 700) (-33 900) Antal uttagna tillfälliga föräldrapenningdagar, 6,5 6,5 6,6 9.3.1 Statens budgetsaldo 2013

miljoner (0,1) (0,1) (0,2) Antalet kvarstående som En fullständig uppföljning av statens budget för omfattas av 47 600 52 500 47 800 budgetåret 2013 sker i regeringens skrivelse etableringsuppdraget (12 000) (13 600) (10 500) Årsredovisning för staten 2013 (skr. Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundade till närmsta hundratal. 2013/14:101). Statens budgetsaldo visade 2013 ett Källa: Egna beräkningar. underskott om 131 miljarder kronor. Utfallet blev 21 miljarder kronor högre än den prognos

Minskning av anslagsbehållningar

som gjordes i budgetpropositionen för 2014 (se tabell 9.10). Statliga myndigheter har vissa möjligheter att Skillnaden mellan prognosen i budgetfördela sina utgifter över tiden. Medel på rampropositionen och utfallet för statens anslag som inte utnyttjas under ett budgetår kan budgetsaldo förklaras i huvudsak av den del av inom vissa gränser sparas till nästa år. Det försäljningen av statens innehav i Nordea som innebär att en myndighet utöver anvisade inte var fullt ut genomförd när regeringen anslagsmedel även kan använda tidigare sparade beslutade budgetpropositionen. De totala medel, vilket ger viss flexibilitet i planeringen. försäljningsinkomsterna från Nordea under 2013 Myndigheter har också möjlighet att inom vissa uppgick till 41 miljarder kronor. Av dessa gränser låna av efterföljande års anslag. Förinkomster tillföll 52 procent, motsvarande 21 skjutningar av detta slag redovisas gemensamt miljarder kronor därmed stabilitetsfonden och 101 för alla ramanslag i beräkningsposten Minskning minskade i och med det nettoutlåningen. Under av anslagsbehållningar som ingår i de takbeövriga inkomster i statsbudgeten redovisas gränsade utgifterna. ytterligare 21 miljarder kronor som inkomster av Myndigheternas förbrukning av anslagsbehållförsåld egendom varav 20 miljarder kronor ningar och utnyttjande av anslagskrediter utgör avseende inkomster från försäljningar av aktier i en betydande osäkerhet i beräkningen av de tak- Nordea och 1 miljard kronor inkomster från begränsade utgifterna. I förhållande till budgetförsäljning av Vectura Consulting. Prognosen i propositionen har utgiftsprognoserna justerats budgetpropositionen baserades beträffande upp mer än beräknade anslagna medel, vilket innebär att posten Minskning av anslagsbehållningar beräknas bli 1,0, 1,9 respektive 1,3 miljarder kronor högre för åren 2015–2017 101 Banker och andra kreditinstitut betalar en årlig stabilitetsavgift till (se tabell 9.8). stabilitetsfonden. Om staten behöver infria garantier eller ge annat stöd till kreditinstitut kommer det att finansieras med medel från fonden. Fonden ska bära samtliga kostnader för eventuella stödåtgärder. Tidigare Övrigt ingick de aktier i Nordea som förvärvades under finanskrisen 2009 när

staten deltog i Nordeas nyemission via kapitaltillskottsprogrammet. Efter Revideringar av utgiftsberäkningarna kan beslut av regeringen har samtliga aktier sålts under 2013. föranledas av nya prognosmetoder, justeringar

PROP. 2013/14:100

stabilitetsfonden endast på den genomförda kronor högre, 2016 beräknas det bli 11 miljarder försäljningen av Nordeaaktier om 10 miljarder kronor lägre och 2017 ca 20 miljarder kronor kronor. Beträffande övriga inkomster var lägre än vad som beräknades i budgetprognosen ett schablonantagande om propositionen. försäljningar motsvarande 15 miljarder kronor. Den offentliga sektorns skatteintäkter har De försäljningar som genomförts efter budget- reviderats upp för 2014–2016 och är oförändrade propositionen förklarar därmed 17 miljarder 2017. Sammansättningen av skatteintäkterna är kronor av det förbättrade budgetsaldot. förändrad för samtliga år, med ökade intäkter Inkomsterna blev 791 miljarder kronor 2013, från skatt på arbete och mindre intäkter från vilket är 12 miljarder kronor högre än vad som skatt på konsumtion, vilket innebär att statens beräknades i budgetpropositionen. Statens skatteintäkter har reviderats ned med 1–2 skatteinkomster uppgick 2013 till 777 miljarder miljarder kronor 2014–2016 och med 6 miljarder kronor och övriga inkomster till 13 miljarder kronor 2017. Stora uppbörds- och kronor. Differensen mellan utfall och prognos betalningsförskjutningar ger vidare den för statens skatteinkomster beror på uppbörds- revidering av statens skatteinkomster i och betalningsförskjutningar (prognosen för förhållande till budgetpropositionen som statens skatteintäkter sammanföll med utfallet). redovisas i tabell 9.11. Differensen mellan utfall och prognos för övriga Utgifter exklusive statsskuldsräntor har inkomster om 4 miljarder kronor beror på reviderats upp med 4–6 miljarder kronor 2015 skillnaden mellan genomförda försäljningar om och framåt främst beroende på den 21 miljarder kronor och schablonantagandet i underliggande volymutvecklingen. Detta budgetpropositionen för försäljningsintäkter om motverkas av nedreviderade statsskuldsräntor 15 miljarder kronor samt på att utfallet för som beror på lägre räntor. Statsskuldsräntorna inkomster av statens verksamhet samt bidrag påverkas även betydligt av realiserade från EU m.m. vardera blev ca 1 miljard kronor kursvinster/förluster under perioden. Den lägre. huvudsakliga förklaringen till nedrevideringen av statsskuldsräntorna 2014 är att kursförlusterna

Tabell 9.10 Utfall för statens budget 2013

vid byten mellan realobligationer blir mindre då Miljarder kronor intresset för byten var lägre än förväntat i februari. Därtill har det skett förändringar i Differens Prognos i utfall – BP14 Utfall prognos planerade byten kommande månader som också Inkomster 778,1 790,5 12,4 innebär lägre återköpsvolymer. Statens skatteinkomster 1 768,7 777,3 8,6 Efter det att budgetproposition för 2014 avlämnades upptäcktes att omläggningen av Övriga inkomster 1 9,5 13,2 3,8 hanteringen av studielån redovisningstekniskt

Utgifter m.m. 930,1 921,4 -8,6

inte hade genomförts fullt ut. Det gäller Utgifter exkl. statsskuldsräntor 2 809,7 810,6 0,9 redovisningen mot inkomsttitel av studie- Statsskuldsräntor m.m. 16,2 16,8 0,6 medelsräntor, där beloppet skulle ha nollats till Riksgäldskontorets följd av att Centrala studiestödsnämnden ska nettoutlåning 103,4 96,2 -7,2 disponera räntorna. Vidare skulle Kassamässig korrigering 0,8 -2,2 -3,0 Riksgäldkontorets nettoutlåning ha justerats ned

Budgetsaldo - 151,9 -130,9 21,1

både till följd av nollningen av inkomsttiteln och Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. till följd av avsättningen till kreditreserv för förväntade förluster. De justeringar som har 1 För jämförbarhet med statens budget redovisas utfallen enligt de gällande principerna för statens budget. 2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. genomförts sedan budgetpropositionen för att fullfölja omläggningen innebär att både övriga Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. inkomster och nettoupplåningen har reviderats ned och att reformen i sin helhet inte påverkat

9.3.2 Statens budgetsaldo 2014–2017

budgetsaldot.

Budgetsaldot för 2014 beräknas bli 6,5 miljarder kronor lägre än det saldo som redovisades i budgetpropositionen för 2014 (se tabell 9.11). År 2015 beräknas budgetsaldot bli 2,1 miljarder

PROP. 2013/14:100

Tabell 9.11 Förändring av statens budgetsaldo 2014–2017 Tabell 9.12 Offentliga sektorns inkomster och utgifter. jämfört med budgetpropositionen för 2014 Aktuell prognos och förändringar jämfört med

Miljarder kronor budgetpropositionen för 2014 Miljarder kronor, procent av BNP. 2014 2015 2016 2017 2013 2014 2015 2016 2017

Statens budgetsaldo i budgetpropositionen för Finansiellt sparande i

2014 -44,7 -0,6 52,9 81,7 budgetpropositionen för

2014 -43 -58 -17 18 47 Inkomster -16,3 2,3 -10,2 -16,4

Utgifter exkl. Statsskuldsräntor 0,6 4,1 5,8 4,5 Staten -1 -1 -2 -2 -6 Statsskuldsräntor -9,5 -2,6 -3,2 0,9 Ålderspensionssystemet 1 1 1 1 1 Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. -0,9 -1,4 -1,8 -1,8 Kommunsektorn -4 3 3 3 4 Kassamässig korrigering 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga inkomster 0 -10 -1 -4 -2

Utgifter 2 -5 -2 9 14 Förändring av statens

budgetsaldo -6,5 2,1 -11,0 -19,9 Kommunal konsumtion 4 3 5 5 6

Statens budgetsaldo i

2014 års ekonomiska Ålderspensioner 0 0 -2 2 8

vårproposition -51,2 1,5 41,9 61,8

Övriga primära Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med utgifter 5 -4 -4 2 1 summan.

9.4 Den offentliga sektorns finanser

Ålderspensionssystemet 0 2 3 0 -6 Det preliminära utfallet för den offentliga Kommunsektorn -9 3 5 3 0 sektorns finansiella sparande 2013 blev

Finansiellt sparande i 2014

6 miljarder kronor, eller 0,2 procent av BNP, års vårproposition -49 -59 -13 7 30 lägre än beräkningen i budgetpropositionen för procent av BNP -1,3 -1,6 -0,3 0,2 0,7 2014 (se tabell 9.12). Prognosen för det Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. finansiella sparandet 2014 har reviderats ned med 1 miljard kronor jämfört med För 2013 var det framför allt inkomsterna från budgetpropositionen. bolagsskatten som blev lägre än vad som För 2015 har prognosen för det finansiella beräknades i budgetpropositionen. Utgifterna sparandet reviderats upp med 0,1 procent av för kommunal konsumtion blev i stället högre än BNP, medan beräkningarna för 2016 och 2017 i prognostiserat. Medan utgifter för offentliga stället reviderats ned med 0,2 till 0,4 procent- investeringar och statens räntor överskattades i enheter per år. Den finansiella ställningen prognosen i budgetpropositionen. beräknas däremot bli betydligt starkare än vad I förhållande till budgetpropositionen har som beräknades i budgetpropositionen. både den offentliga sektorns inkomster och utgifter reviderats ned för 2014. Revideringarna tar i stort sett ut varandra och underskottet 2014 i de offentliga finanserna har därmed endast reviderats marginellt i förhållande till budgetpropositionen. Även för 2015 är prognosen för den offentliga sektorns underskott nästintill densamma som i budgetpropositionen. Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn beräknas bli lägre 2016 och 2017 än

PROP. 2013/14:100

beräkningarna i budgetpropositionen. Det är 9.5 Kommunsektorns finanser framför allt utgifter för kommunal konsumtion jämfört med budgetpropositionen och pensioner som beräknas belasta de offentliga för 2014

finanserna i större utsträckning än vad som tidigare beräknats. Jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2014 har kommunsektorns finansiella

Tabell 9.13 Offentliga sektorns finansiella ställning. Aktuell

sparande reviderats upp med 6 miljarder kronor

prognos och förändringar jämfört med budgetpropositionen

2012 och ned med 9 miljarder kronor 2013.

för 2014

Miljarder kronor, procent av BNP. Prognosen för det finansiella sparandet har vidare reviderats upp med 3–5 miljarder per år 2013 2014 2015 2016 2017 2014–2016. Prognosen för 2017 är oförändrad i

Budgetpropositionen

för 2014 förhållande till budgetpropositionen (se tabell 9.14). Resultatet före extraordinära poster är Nettoställning 693 623 605 622 669 oförändrat för 2012, men har reviderats upp med procent av BNP 19,1 16,6 15,4 15,0 15,4 2–5 miljarder kronor per år för 2013–2017. Konsoliderad skuld 1 521 1 597 1 620 1 590 1 528 För 2012 beror revideringen av det finansiella procent av BNP 41,9 42,6 41,2 38,3 35,1 sparandet på nya utfall bl.a. avseende

Förändringar

driftsöverskott och subventioner till företag. Driftsöverskottet reviderades upp vilket ökade Nettoställning 218 225 238 223 202 Konsoliderad skuld -46 -36 -41 -31 -10 inkomsterna, medan subventionerna till företag 2014 års reviderades ner vilket minskade utgifterna.

vårproposition

För 2013 beror nedrevideringarna på att Nettoställning 911 849 844 845 872 inkomsterna överskattades med något över procent av BNP 25,1 22,4 21,2 20,2 20,0 1 miljard kronor, medan utgifterna under- Konsoliderad skuld 1 475 1 561 1 579 1 559 1 518 skattades med 8 miljarder kronor. På procent av BNP 40,6 41,3 39,7 37,3 34,8 inkomstsidan var det främst skatteinkomsterna som överskattades. På utgiftssidan har både Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. konsumtionen och övriga utgifter underskattats. Det preliminära utfallet för nettoställningen Bland de övriga utgifterna är det framför allt 2013 blev 218 miljarder kronor högre än investeringarna som har reviderats upp jämfört beräknat i budgetpropositionen. Detta innebär i med bedömningen i budgetpropositionen. 102 sig en upprevidering av nettoställningen, med ca Upprevideringarna 2014–2017 beror till stor 200 miljarder kronor, för hela prognosperioden. del på att prognosen för skatteinkomster och Den stora differensen gentemot budget- statsbidrag har reviderats upp. Skattepropositionen beror dels på att utfallet för 2012 inkomsterna har justerats på grund av en ökad reviderats med närmare 50 miljarder kronor och medelutdebitering i kommunsektorn motdels på att värdet på tillgångarna ökade kraftigt svarande 13 öre, nya utfall och en ljusare bild av 2013 till följd av börsutvecklingen. Regeringen arbetsmarknadsläget framöver. Statsbidragen har gör inte prognoser på börsens utveckling. reviderats upp, främst till följd av en upp- Revideringen av prognosen för det finansiella reviderad prognos för antalet asylsökande. 103 På sparandet 2014–2017 har en direkt effekt även på utgiftssidan har prognosen för kommunsektorns prognoserna på den finansiella nettoställningen konsumtion anpassats till ett förbättrat och bruttoskulden. År 2017 har nettoställningen finansiellt läge. totalt reviderats upp med 202 miljarder konor och bruttoskulden reviderats ned med 10 miljarder kronor, jämfört med beräkningen i budgetpropositionen (se tabell 9.13).

102 I investeringarna ingår även mark och fastighetsinköp samt försäljningar. Revideringar av investeringsutgifterna påverkar det finansiella sparandet, men inte resultatet. 103 Se vidare avsnitt 6.

PROP. 2013/14:100

Tabell 9.14 Kommunsektorns finanser. Förändringar jämfört med budgetpropositionen för 2014

Miljarder kronor 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Totala inkomster 1 -1 6 7 8 9

Skatter -1 -4 3 3 3 4 Kommunal fastighetsavgift 0 0 0 0 0 0 Statsbidrag exkl. mervärdesskatt 0 1 4 5 5 4 Övriga inkomster 3 1 -2 0 0 1 varav kompensation för mervärdesskatt 0 1 0 1 1 1

Totala utgifter -4 8 2 3 5 9

Konsumtion 0 4 3 5 5 6 Övriga utgifter -4 4 -1 -2 0 3

Finansiellt sparande 6 -9 3 5 3 0

Resultat före extraordinära poster 0 4 4 5 4 2

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

10 En uppföljning av sysselsättningspolitiken

PROP. 2013/14:100

10 En uppföljning av sysselsättningspolitiken

Sammanfattning öppna upp för nya vägar in på arbetsmarknaden och ökad omställningsförmåga.

– Sysselsättningspolitikens viktigaste uppgift har sedan regeringen tillträdde 2006 varit att varaktigt öka sysselsättningen, i första

hand genom minskat utanförskap. 10.1 Sysselsättningspolitikens – Inriktningen på politiken är en kombi- viktigaste uppgift

nation av åtgärder som stimulerar både utbudet av och efterfrågan på arbetskraft Den ekonomiska politiken ska bidra till en så samt förbättrar matchningen på arbets- hög välfärd som möjligt, samtidigt som välfärden marknaden. ska komma alla till del. Sysselsättningspolitiken är en central del av den ekonomiska politiken. – Regeringen bedömer att den hittills förda Den bidrar till högre välfärd genom åtgärder som sysselsättningspolitiken har varit ändamålsleder till att människors kompetens och vilja att enlig. Arbetskraftsdeltagandet och sysselarbeta tas tillvara på bästa sätt. Sysselsättningssättningen har ökat mer sedan 2006 än vad politikens viktigaste uppgift är att öka den som kan förklaras av konjunkturella och varaktiga sysselsättningen, dvs. den sysseldemografiska faktorer. sättningsnivå som är förenlig med en stabil – Regeringens politik har dock hittills haft inflation och ekonomisk balans i övrigt. större effekt på arbetskraftsdeltagandet än sysselsättningen på grund av en dämpad efterfrågeutveckling, vilket har bidragit till Högre sysselsättning leder till högre välfärd att arbetslösheten fortfarande är hög. åt alla – Lågkonjunkturen har även medfört att vissa strukturella problem på arbetsmarknaden Något förenklat bidrar sysselsättningspolitiken har förstärkts. Långtidsarbetslösheten har till högre välfärd på två sätt: den underlättar ökat och etableringen på arbetsmarknaden finansieringen av den offentliga sektorn och den har försvårats för vissa grupper. Att höja minskar utanförskapet. sysselsättningen i grupper med en svag En hög sysselsättningsnivå möjliggör en generös förankring på arbetsmarknaden är en av regeringens viktigaste utmaningar de offentlig välfärd En generös och gemensamt finansierad välfärd närmaste åren. För att klara detta måste arbetsmarknaden bli mer inkluderande. kräver att en stor andel av befolkningen arbetar och att de som arbetar jobbar många timmar – Regeringen arbetar också för att, i sameftersom förvärvsarbete är den viktigaste skatteverkan med arbetsmarknadens parter,

PROP. 2013/14:100

basen i ekonomin. När fler arbetar frigörs dess- samhället eftersom värdefull produktion och utom resurser i den offentliga sektorn eftersom skatteintäkter går förlorade när arbetskraften utgifterna för bl.a. arbetslöshetsersättning och inte tas i anspråk, samtidigt som det bidrar till ekonomiskt bistånd minskar. Detta skapar i sin ökade offentliga utgifter. En varaktigt högre tur utrymme för att förbättra kvaliteten i sysselsättning genom ett minskat utanförskap exempelvis skolan, äldreomsorgen och vården leder därför till ökad välfärd. samt möjliggör ett lägre skatteuttag. Sveriges höga ambition när det gäller offentligt tillhandahållna välfärdstjänster, såsom utbild- En uppföljning av sysselsättningspolitiken ning, sjukvård, barnomsorg och infrastruktur, innebär att det är viktigt att så många som Regeringen har utvecklat ett ramverk för sysselmöjligt arbetar och därmed bidrar till finansie- sättningspolitiken som syftar till att politiken på ringen av dessa tjänster. När fler arbetar upprätt- ett så effektivt sätt som möjligt ska bidra till en hålls också viljan hos medborgarna att bidra till varaktigt högre sysselsättning. Indikatorer som den gemensamma sektorns finansiering. Den på ett tidigt stadium identifierar väsentliga prodemografiska utvecklingen, med en större andel blem på arbetsmarknaden utgör en viktig del i äldre, kommer att medföra en ökad belastning på ramverket. En annan del i ramverket är att skapa de offentliga finanserna. För att dagens nivå på så goda kunskaper som möjligt om hur arbetsden offentligt finansierade välfärden ska kunna marknaden fungerar och hur olika tänkbara upprätthållas utan höjd skatt på arbetsinkomster åtgärder verkar. En tredje del är att följa upp om (eller andra skatter eller avgifter) är det de åtgärder som vidtagits har haft avsedda effeknödvändigt att det totala antalet arbetade timmar ter. Ramverket används i detta avsnitt för att ökar, samtidigt som förutsättningar för en god följa upp regeringens sysselsättningspolitik och produktivitetsutveckling inom den offentligt för att identifiera utmaningar för att få fler i finansierade välfärdsproduktionen arbete. upprätthålls. I avsnitt 10.2 redogörs för hur arbets- 104 Argumentet att många ska bidra till marknaden har utvecklats under de senaste åren. finansieringen av den offentliga välfärden ska I avsnitt 10.3 redovisas regeringens strategi för inte tolkas som att andra aktiviteter än arbete, att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt som t.ex. utbildning och föräldraledighet, är utan och i avsnitt 10.4 analyseras olika indikatorer för värde för individen eller samhället i stort. Ju att följa upp om regeringens politik haft avsedd större omfattning på den offentliga välfärden effekt. Avsnitt 10.5 belyser framtida utmaningar som efterfrågas, desto större blir dock kraven på för sysselsättningspolitiken. deltagande i arbetslivet.

Minskat utanförskap leder till ökad välfärd

Begreppet utanförskap avser att belysa att 10.2 Läget på arbetsmarknaden

betydligt fler än de som räknas som arbetslösa kan ha arbetsmarknadsrelaterade problem. Den svenska arbetsmarknaden är stark i en Personer i utanförskap riskerar att få lägre internationell jämförelse. Arbetskraftsdeltaganinkomst, ohälsa samt saknar den känsla av det är högst i EU. Sverige har tillsammans med gemenskap som ett arbete ofta innebär och Nederländerna högst sysselsättningsgrad i EU upplever stress som kan vara förknippad med att och tillsammans med Österrike lägst sakna ett arbete. Att försörja sig själv skapar långtidsarbetslöshet i EU. Arbetskraftsockså ökade möjligheter för enskilda och deltagandet har dock ökat mer än sysselfamiljer att bestämma över den egna vardagen. sättningen, vilket bidragit till en högre Utanförskapet är dessutom kostsamt för arbetslöshet. Den utdragna lågkonjunkturen har dock medfört att vissa strukturella problem på arbetsmarknaden har förstärkts. Långtidsarbetslösheten har ökat och etableringen på arbetsmarknaden för unga med ofullständig gymnasie- 104 Sambandet mellan utvecklingen på arbetsmarknaden och hållbarheten utbildning, personer födda utanför Europa och i de offentliga finanserna behandlas i avsnitt 11.

PROP. 2013/14:100

personer med funktionsnedsättning som medför

Diagram 10.2 Arbetade timmar per person

nedsatt arbetsförmåga har försvårats. Antalet arbetade timmar per person i befolkningen 900 EU27 Tyskland Österrike Finland Sverige 10.2.1 Relativt stark arbetsmarknad trots 850

utdragen global lågkonjunktur

800 Den svenska arbetsmarknaden är stark i en internationell jämförelse. Sysselsättnings- 105 750 graden, dvs. antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder, är tillsammans med Nederländerna högst i EU och bland 700 OECD-länderna är det endast Island, Norge och Schweiz som har en högre sysselsättningsgrad än 650 Sverige (se diagram 10.1). Även antalet arbetade 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 Anm.: Värdet för 2013 avser Europeiska -kommissionens vinterprognos. timmar per person är bland de högsta i EU (se Källa: Europeiska -kommissionen. diagram 10.2). Arbetskraften har ökat starkt under de senaste

Diagram 10.1 Sysselsättningsgrad, internationell jämförelse

åren. Det beror delvis på att befolkningen i Procent av befolkningen arbetsför ålder har ökat, men också på att allt fler 69 i arbetsför ålder vill arbeta, dvs. att arbetskraftsdeltagandet har ökat. I regel sjunker arbets- 67 kraftsdeltagandet när konjunkturläget försämras 65 kraftigt. Under finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen har dock arbetskrafts- 63 deltagandet upprätthållits i högre grad än under tidigare lågkonjunkturer. I dag är arbetskraftsdeltagandet på en högre nivå än under åren med 61 högkonjunktur 2001 och 2007 (se diagram 10.3). 59 Österrike Finland

Diagram 10.3 Arbetskraftsdeltagande och

Tyskland 57 sysselsättningsgrad Sverige EU28 Procent av befolkningen 55 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 74 Sysselsättningsgrad Anm.: Säsongrensad data. Källa: OECD. Arbetskraftsdeltagande 72

Sverige har klarat den utdragna lågkonjunkturen 70 bättre än de flesta andra länder i EU. I Sverige har sysselsättningsgraden och antalet arbetade 68 timmar per person ökat under de senaste åren. I 66 många andra EU-länder har sysselsättningsgraden och antalet arbetade timmar per person inte 64 ökat från den tidpunkt då finanskrisen var som 62 djupast 2009. 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12

Anm.: Säsongrensad data. Länkad data från Statistiska centralbyrån (2001–2005) och Konjunkturinstitutet (1990–2000). Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.

105 Om inget annat anges avser statistiken Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU) för åldersgruppen 15–74 år enligt Arbetslösheten är fortsatt hög

internationell definition. Anledningen till att andra åldersgrupper används i vissa diagram är att det saknas längre tidsserier för åldersgruppen 15–74 Arbetslösheten var hög, 8 procent 2013. Den år. höga arbetslösheten beror på att arbetskrafts-

PROP. 2013/14:100

deltagandet har ökat, samtidigt som efterfrågan år efter att finanskrisen inleddes, bedöms på arbetskraft varit svag under lågkonjunkturen. konjunkturläget ha balanserats. Då bedöms Arbetslösheten i Sverige är dock väsentligt lägre arbetslösheten ha minskat till knappt 6 procent, än i de flesta andra länder i EU, men betydligt samtidigt som sysselsättningsgraden har ökat till högre än i de länder som har lägst arbetslöshet 67 procent. (se diagram 10.4).

Diagram 10.4 Arbetslöshet, internationell jämförelse Långtidsarbetslösheten har ökat till följd av den

Procent av arbetskraften

utdragna lågkonjunkturen

14 EU28 Tyskland Den utdragna lågkonjunkturen har i kombina- 12 Österrike Finland tion med ett ökat arbetskraftsdeltagande bidragit till att både arbetslösheten och långtidsarbets- Sverige 10 lösheten har ökat. En tillfällig uppgång i arbetslösheten till följd av att arbetskraftsdeltagandet 8 ökar behöver i sig inte vara problematiskt, 6 eftersom personer som träder in på arbetsmarknaden generellt sett har betydligt större 4 chanser att få ett arbete än personer som står utanför arbetsmarknaden. 2 De som drabbas värst i samband med en lågkonjunktur är i regel de som redan är 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Anm.: Säsongrensad data. Källa: Eurostat. arbetslösa när lågkonjunkturen inleds eller de som söker sig in på arbetsmarknaden eftersom Under 2013 förbättrades konjunkturutsikterna. deras chanser att hitta ett arbete minskar. Detta En expansiv ekonomisk politik och minskad mönster har även upprepats under den senaste osäkerhet på de finansiella marknaderna bidrog lågkonjunkturen. De genomsnittliga arbetslöstill att hushåll och företag i Sverige och i om- hetstiderna steg kraftigt i samband med finansvärlden blev mer optimistiska om den framtida krisen och ligger för närvarande på lika höga ekonomiska utvecklingen. Arbetslösheten min- nivåer som under 1990-talskrisen. Det indikerar skade något under loppet av 2013 och framåt- att uppgången i arbetslöshet i stor utsträckning blickande indikatorer på arbetskraftsefterfrågan, kan förklaras av att de som är eller har blivit t.ex. företagens anställningsplaner, tyder på att arbetslösa är det under längre perioder. Antalet arbetsmarknadsläget kommer att fortsätta personer som har varit inskrivna vid förbättras den närmaste tiden (se avsnitt 3). Arbetsförmedlingen mer än två år (dvs. mer än Den utdragna lågkonjunkturen har i kom- 730 dagar) har ökat kraftigt sedan finanskrisen bination med ett ökat arbetskraftsdeltagande bröt ut hösten 2008 och har i dag i princip bidragit till att det för närvarande finns lediga dubblerats jämfört med före finanskrisen (se diagram 10.5). 106 resurser på arbetsmarknaden. Tydliga indikatorer på detta är bl.a. att företagen enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer inte upplever någon större brist på arbetskraft samt att inflations- och lönetrycket är lågt. Regeringen 106 Det finns två allmänt förekommande mått på arbetslöshet och bedömer därför att sysselsättningsgraden kan långtidsarbetslöshet. Det är dels den officiella arbetslösheten som mäts av öka och arbetslösheten minska utan att resurs- Statistiska centralbyråns Arbetskraftsundersökningar, dels utnyttjandet på arbetsmarknaden blir ansträngt. Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik över inskrivna arbetslösa. Under de närmaste åren förväntas en Antalet långtidsarbetslösa är högre enligt Arbetsförmedlingens statisk återhämtning på arbetsmarknaden framför allt jämfört med den officiella statisken från Statistiska centralbyrån. Det till följd av en förhållandevis stark inhemsk beror framför allt på att alla inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen efterfrågan. Exporten växer dock svagare jämfört inte aktivt söker jobb, och därför är utanför arbetskraften enligt med tidigare konjunkturuppgångar, vilket bidrar statistiken från Statistiska centralbyrån, samt att de under visa till att det förväntas ta tid innan arbetslösheten förutsättningar kan ha ett arbete och fortsatt vara inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Vidare finns det ingen formell kommer ner på lägre nivåer. Först 2018, dvs. 10

PROP. 2013/14:100

Jämfört med andra länder är dock den svenska

Diagram 10.6 Långtidsarbetslöshet, internationell jämförelse

långtidsarbetslösheten låg och den har ökat Procent av arbetskraften betydligt mindre än i de flesta andra länder i 7 Europa sedan finanskrisen inleddes (se diagram EU28

10.6). I EU har Sverige tillsammans med Österrike 6 Tyskland Österrike den lägsta långtidsarbetslösheten. Finland

5 Sverige

Diagram 10.5 Arbetslösa fördelat på inskrivningstid vid

4

Arbetsförmedlingen

Tusental 3 350

2 300

1 250

0 200 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 0–419 dagar Anm.: Långtidsarbetslöshet definieras som arbetslösa längre än ett år som andel av 150 arbetskraften. 420–730 dagar Källor: Eurostat och Statistiska centralbyrån.

100 > 730 dagar Regeringen bedömer att långtidsarbetslösheten

kommer ligga kvar på relativt sett höga nivåer 50

under lång tid framöver. Erfarenheten från 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 tidigare lågkonjunkturer är att jobbchanserna för

de som har svårast att få jobb vänder upp först Anm.: Arbetslösa avser inskrivna arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd vid Arbetsförmedlingen. Inskrivningstid mätt i kalenderdagar. Avser åldersgruppen 16–64 år. Säsongrensad data, tre månaders glidande medelvärde. när konjunkturläget förbättrats väsentligt. En

Källa: Arbetsförmedlingen. fortsatt viktig uppgift för politiken de närmaste

åren är därför att motverka att fler blir långtids- Den ökande långtidsarbetslösheten är ett särskilt arbetslösa och att öka möjligheterna för persoallvarligt problem eftersom sannolikheten att få ner med långa arbetslöshetstider att få ett arbete. ett arbete minskar med tiden som arbetslös. Det

kan bero på att den som har varit arbetslös en

längre tid tappar motivationen att söka arbete

10.2.2 Personer födda utanför Europa och

eller på att dennes kunskaper föråldras och inte

personer med endast förgymnasial

längre är gångbara på arbetsmarknaden. En

utbildning har drabbats hårt av

ytterligare förklaring till att sannolikheten att få

lågkonjunkturen

ett arbete minskar med tiden kan vara att arbets-

givare är tveksamma till att anställa personer som De grupper på arbetsmarknaden som drabbats har varit borta länge från arbetsmarknaden. Flera hårdast av den utdragna lågkonjunkturen är de studier som använder s.k. fiktiva ansökningar som redan innan finanskrisen hade en svag tyder på att sannolikheten att bli kallad till förankring på arbetsmarknaden, t.ex. personer intervju minskar med tiden i arbetslöshet. 107 med en utbildning på högst förgymnasial nivå, Långtidsarbetslöshet innebär således att värdepersoner med en funktionsnedsättning som fullt arbetsutbud och kompetens går förlorad, medför nedsatt arbetsförmåga och personer och medför stora kostnader för de individer som födda utanför Europa. I dessa grupper är drabbas av långa tider av arbetslöshet. sysselsättningsgraden betydligt lägre, och arbets-

lösheten högre, än genomsnittet för befolk-

ningen (se tabell 10.1). Även unga utan fullgjord definition av långtidsarbetslöshet. I statistiken från Arbetsförmedlingen används inskrivningstiderna 420 och 730 dagar. I arbetskraftsgymnasieutbildning har svårt att komma in på undersökningarna från Statistiska centralbyrån används tidsgränsen 26 arbetsmarknaden och många äldre som blir veckor, medan tidsgränsen ett år används i den internationella statistiken. arbetslösa har svårt att få ett nytt arbete. Av både 107 Se Eriksson och Rooth, Do Employers Use Unemployment as a konjunkturella och strukturella skäl är det därför Sorting Criterion When Hiring? Evidence from a Field Experiment, 2011 särskilt angeläget att följa arbetsmarknadsoch Kroft m.fl., Duration Dependence and Labor Market Conditions: Theory and Evidence from a Field Experiment, 2012. utvecklingen för dessa grupper.

PROP. 2013/14:100

Tabell 10.1 Arbetslöshet och sysselsättningsgrad för olika Arbetsmarknadsinträdet svårt för en del unga

grupper

Procent Arbetslösheten bland unga (15–24 år) är betyd- 1) 2) Arbetslöshet Sysselsättningsgrad ligt högre än för andra åldersgrupper och har 2008 2013 2008 2013 ökat kraftigt sedan finanskrisen inleddes hösten Totalt (15–74 år) 6,2 8,0 66,8 65,7 2008 (se diagram 10.7). Gruppen unga arbetslösa Kön är dock mycket heterogen och för att förstå problemen kring ungdomsarbetslösheten är det Män 5,9 8,2 69,6 68,2 viktigt att beakta såväl dess sammansättning, Kvinnor 6,6 7,9 63,8 63,3 som hur arbetslöshet definieras i statistiken.

Ålder

Nära hälften av de unga arbetslösa är

av unga ett allvarligt arbetslöshetsproblem.

Utbildning

Förgymnasial 13,4 20,0 43,0 34,3 Diagram 10.7 Arbetslöshet för olika åldersgrupper Procent av arbetskraften Gymnasial 5,1 7,7 73,6 70,2 30 Eftergymnasial 3,8 4,9 80,3 78,1 15–24 år

15 1) 2) Anm.: Arbetslösa som andel av arbetskraften. Sysselsatta som andel av befolkningen. Källa: Statistiska centralbyrån. 10

Kvinnor har i flera avseenden fortfarande en 5

svagare ställning på arbetsmarknaden än män. Bland annat har de ett lägre arbetskraftsdelta- 0

gande, högre sjukfrånvaro, lägre genomsnittlig 76 80 84 88 92 96 00 04 08 12 Anm.: Data för 2001–2005 länkade av SCB, medan perioden 1976–2000 är en lön och arbetar i större utsträckning deltid än tillbakaskrivning av Konjunkturinstitutet som bygger på SCB:s länkning av data för 16–24

män. Kvinnor i Sverige har dock högst syssel- 108 år, historisk statistik och antaganden. Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet. sättningsgrad och arbetskraftsdeltagande i EU.

Långtidsarbetslösheten och arbetslösheten 2013 En indikation på att arbetslöshetsrisken är högre är vidare lägre för kvinnor än för män (se tabell bland unga än bland övriga åldersgrupper är att 10.1). unga är överrepresenterade bland de som skrivs

in vid Arbetsförmedlingen (se diagram 10.8). Att unga blir arbetslösa hänger ofta samman med att de är på väg från skola till arbetsliv.

108 Se prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget för 2014, finansplan

m.m. bilaga 4 för en utförligare analys av skillnader i mäns och kvinnors ställning på arbetsmarknaden.

PROP. 2013/14:100

Diagram 10.8 Arbetslöshetsrisker

och för samhället att etableringen på arbetsmarknaden går så smidigt som möjligt. Procent av befolkningen 1,8 Trots att långtidsarbetslösheten bland unga Unga (15–24 år) Äldre (55–64 år) 1,6 Födda utanför Europa Förgymnasial utb. har ökat kraftigt sedan finanskrisens utbrott

1,4 Samtliga 2008 är den fortfarande låg både jämfört med de flesta andra åldersgrupper och i förhållande till 1,2 andra länder (se tabell 10.2 och diagram 10.11). Vissa grupper av unga riskerar dock att hamna i 1 0,8 långvarig arbetslöshet. Detta gäller i synnerhet unga utan fullgjord gymnasieutbildning, unga 0,6 födda utanför Europa och unga med funktions- 0,4 nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

0,2

Tabell 10.2 Långtidsarbetsarbetslöshet bland olika grupper

0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Långtidsarbetslösa inskrivna hos Arbetsförmedlingen Anm.: Arbetslöshetsrisk definieras som nyinskrivna hos Arbetsförmedlingen delat på Långtidsarbetslösa som befolkningen inom respektive grupp. Avser 15–64 år om inget annat anges. Säsongrensad Antal 1 andel av arbetskraften data, tre månaders glidande medelvärde. 2008 2013 Källor: Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån. 2008 Kv3 2013 Kv3 Kv3 Kv3

Unga (16 Ñ 24 år) 3 400 16 700 0,6 2,6 Unga har dock generellt goda chanser att få ett Äldre (55 Ñ 64 år) 20 200 34 800 2,3 3,9 arbete jämfört med andra grupper (se diagram Födda utanför 10.9), vilket medför att de allra flesta unga har 12 900 48 800 4,0 11,1 Europa relativt korta arbetslöshetsperioder. Några få Förgymnasial utb. 21 600 51 800 3,0 8,9 korta perioder av arbetslöshet för ungdomar kan Funktionsnedsatta 22 900 51 000 därmed ses som ett uttryck för deras etablering

på arbetsmarknaden.

Samtliga inskrivna 67 300 153 800 1,4 3,2

Anm.: Med långtidsarbetslös avses inskriven vid Arbetsförmedlingen som arbets- 1) lös eller i program med aktivitetsstöd i mer än 420 dagar. Arbetskraften enligt Diagram 10.9 Jobbchanser för inskrivna vid SCB. Arbetsförmedlingen, fördelat på olika grupper Källor: Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån.

Procent av inskrivna i respektive grupp 30 Ett mått som kompletterar ungdomsarbetslös- Samtliga Unga (16–24 år) heten är andelen inaktiva ungdomar, vilket mäts

som summan av alla unga som varken arbetar, 25 Äldre (55–64 år) Förgymnasialt utbildade Födda utanför Europa studerar eller deltar i arbetsmarknadspolitiska

program i förhållande till befolkningen. Andelen 20 Funktionsnedsatta inaktiva unga har minskat sedan 2006, trots att 15 ungdomsarbetslösheten har ökat (se diagram 10.10). Det beror till stor del på att 10 arbetslöshetsuppgången har drivits av en ökad arbetslöshet bland heltidsstuderande (se diagram 5 10.7). År 2012 var det ca 8 procent av de unga 0 som varken arbetade eller studerade, vilket är i

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 nivå med motsvarande andel i Tyskland och Anm.: Diagrammet visar antalet personer, fördelat på olika grupper, som har fått ett långt under genomsnittet för EU. Kunskapen osubventionerat arbete aktuell månad som andel av antalet kvarstående arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd närmast föregående månad. Säsongrensad data, tre om inaktiva unga utanför arbetskraften är begränsad, men det kan t.ex. handla om unga månaders glidande medelvärde. Källa: Arbetsförmedlingen. som befinner sig utomlands, blir försörjda av sina föräldrar eller har okänd försörjning. I Arbetslösheten är också betydligt lägre, och denna grupp finns troligen vissa som riskerar att sysselsättningsgraden betydligt högre, för åldersfastna i passivitet och utanförskap. gruppen 25–34 år, vilket bekräftar att de flesta

unga så småningom etablerar sig på arbetsmarknaden. Det gäller för både kvinnor och män. Det

är emellertid viktigt både för ungdomarna själva

PROP. 2013/14:100

Diagram 10.10 Andelen unga som varken arbetar eller

födda utanför Europa deltar i arbetslivet i särskilt

studerar

liten utsträckning. Procent 25 Utomeuropeiskt födda har även drabbats hårt 2012 2006 av den utdragna lågkonjunkturen. Långtids- 20 arbetslösheten har ökat särskilt kraftigt inom denna grupp och en allt större andel av de 15 långtidsarbetslösa är födda utanför Europa (se diagram 10.11 och se tabell 10.2). Det är en stor 10 utmaning för politiken att stärka dessa gruppers ställning på arbetsmarknaden. 5

Diagram 10.11 Långtidsarbetslösa (16–64 år) inskrivna vid

0 Arbetsförmedlingen, fördelat på olika grupper Neder Ös Danmar Ty Sve Finla Fr Belgie EU27 St Por Irland Spanie Gr Italie te skl ank or ekland Procent av arbetskraften i respektive grupp rrik rig br tugal länd an d e nd rik n itannien n n e k e 13 er

Födda utanför Europa Källa: Eurostat. 9 Förgymnasial utb. 8 Samtliga Det är en fortsatt viktig utmaning för politiken 7

att underlätta etableringen av unga på arbets- 6

marknaden och motverka att unga hamnar i 5

långvarig arbetslöshet. 4 3 2 1

Hög arbetslöshet bland personer födda utanför

0 Europa 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Anm.: Långtidsarbetslösa avser kvarstående arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd med en inskrivningstid på mer än 420 dagar vid Arbetsförmedlingen. Utrikes födda utgör en allt större del av den Säsongrensad data, tre månaders glidande medelvärde.

svenska arbetsmarknaden. År 2013 var ca Källor: Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån.

16 procent av de sysselsatta i Sverige födda utan-

för Sverige. De utrikes födda svarade även för

Personer utan gymnasial utbildning har svårt att

största delen av den sysselsättningsökning på

konkurrera på arbetsmarknaden

över 250 000 personer som skedde mellan 2006

och 2013. Antalet sysselsatta som är födda Många av de som drabbats hårt av lågkonjunkutanför Sverige har ökat med knappt turen har högst förgymnasial utbildning. Arbets- 190 000 personer sedan 2006, varav 125 000 är lösheten och långtidsarbetslösheten bland dem födda utanför Europa. Förklaringar till den med högst förgymnasial utbildning är i dag starka sysselsättningsökningen i gruppen är en betydligt högre än före finanskrisen (se tabell hög nettoinvandring och ett ökat arbetskrafts- 10.1 och tabell 10.2). Trots att arbetsmarknadsdeltagande bland utrikes födda. En ytterligare läget har förbättrats under 2013 finns det inga förklaring är att de utrikes födda i stor utsträcktecken på att arbetsmarknadsproblemen har ning arbetar i tjänstebranscher, där arbetskraftsminskat i den här gruppen. efterfrågan har ökat, trots det svaga konjunk- Den höga arbetslösheten bland personer med turläget. förgymnasial utbildning beror främst på att Många utrikes födda har dock svårt att många heltidsstuderade i åldern 15–19 år finns komma in på arbetsmarknaden. Det gäller i med som arbetslösa i statistiken, samt på en synnerhet de som har varit kort tid i Sverige och mycket hög arbetslöshet bland personer födda kommit till Sverige från länder utanför Europa. I utanför Europa med en kort utbildning (se denna grupp är sysselsättningsgraden betydligt diagram 10.12 och tabell 10.1). För inrikes födda lägre och arbetslösheten betydligt högre än för i vuxen ålder (25–74 år) med förgymnasial inrikes födda. De löper också en hög risk att bli utbildning är arbetslösheten betydligt lägre, och arbetslösa jämfört med de flesta andra grupper

på arbetsmarknaden (se diagram 10.8). Kvinnor

PROP. 2013/14:100

är endast marginellt högre jämfört med personer marknadens förfogande, i stället för att stå

med högre utbildning (se diagram 10.12). utanför arbetskraften, t.ex. som

förtidspensionärer. Det är sannolikt en viktig

Diagram 10.12 Arbetslöshet (25 Ñ 74 år) fördelat på förklaring till det ökade antalet inskrivna vid

utbildningsnivå

Arbetsförmedlingen. Procent av arbetskraften i respektive grupp 40 Förgymnasial utb. inrikes född Diagram 10.13 Antal funktionsnedsatta arbetslösa eller i Förgymnasial utb. födda utanför Europa program med aktivitetsstöd Förgymnasial utb. samtliga Antal Gymnasium 30 Eftergymnasial utb. 90 000

Totalt Män Kvinnor 80 000

70 000 20

60 000

50 000 10 40 000

30 000

0 20 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Statistiska centralbyrån. 10 000

0 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Sysselsättningsgraden har ökat bland personer Anm.: Säsongrensad data. Källa: Arbetsförmedlingen.

med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Under de senaste åren är det främst antalet

inskrivna personer vid Arbetsförmedlingen med Antalet personer med funktionsnedsättning som psykiskt relaterade funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga som är inskrivna har ökat. Jämfört med andra grupper har vid Arbetsförmedlingen har ökat kraftigt bland personer med funktionsnedsättning som medför både kvinnor och män sedan 2008 (se diagram nedsatt arbetsförmåga generellt små jobbchan- 10.13 och tabell 10.2). Samtidigt visar en nyligen ser, vilket medför att många funktionsnedsatta publicerad rapport från Statistiska centralbyrån har långa arbetslöshetsperioder (se tabell 10.2). att både sysselsättningsgraden och arbetskrafs-

deltagandet bland personer med funktionsned-

sättning som medför nedsatt arbetsförmåga har

Allt fler äldre arbetar

ökat sedan 2008. Vidare har arbetslösheten 109 som andel av arbetskraften legat på samma nivå Svenska kvinnor och män i åldern 55–74 år har under åren 2006, 2008 och 2013. En bidragande en internationellt sett hög sysselsättningsgrad. faktor till det ökade arbetskraftsdeltagandet är För män är dock sysselsättningsgraden fortatt regeringens reformer inom bl.a. sjukfarande lägre än under 1960- och 1970-talen, försäkringen medfört att fler personer med trots en bättre hälsa och ett mindre fysiskt delvis nedsatt arbetsförmåga står till arbetskrävande arbetsliv.

Sysselsättningsgraden för äldre har ökat starkt

under de senaste åren (se diagram 10.14). Syssel-

sättningsgraden minskar dock snabbt med 109 Statistiska centralbyrån har under 2013 gjort en tilläggsundersökning stigande ålder och de äldre arbetar i stor till arbetskraftsundersökningen som riktas till personer med nedsatt utsträckning deltid. Nära två av tre väljer arbetsförmåga (16–64 år). Se rapporten, Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2013, Statistiska centralbyrån. fortfarande att ta ut sin pension vid den tidigare

Motsvarande undersökning gjordes senast 2008. I Statistiska allmänna pensionsåldern 65 år, trots att det inte

centralbyråns undersökning tillfrågas individer om de har en längre finns någon formell pensionsålder och att

funktionsnedsättning och i så fall om den medför nedsatt arbetsförmåga. rätten att kvarstå i anställning har höjts från 65

I Arbetsförmedlingens statistik är det i stället bl.a. en medicinsk till 67 år. Många äldre lämnar också arbetskraften

utredning som ligger till grund för klassificeringen. i förtid med avtalspension.

PROP. 2013/14:100

Diagram 10.14 Sysselsättningsgrad för olika åldersgrupper

produktivitet. Vidare har sysselsättningen ökat 110

i tjänstebranscherna, till följd av att en större Procent av befolkningen Procent av befolkningen

90 18 andel av de offentligfinansierade välfärdstjänst-

16 erna utförs i privat regi. Trots detta och en

80 14 dämpad utveckling av kommunsektorns skatte-

intäkter i spåren av den utdragna lågkon- 70 12 junkturen har sysselsättningen i den offentliga

sektorn inte minskat i någon större utsträckning 15–24 år 10 60 55–64 år sedan finanskrisens utbrott 2008. 8 111 25–54 år 65–74 år (höger axel) 50 6

Diagram 10.15 Sysselsättningsutveckling i

4 tjänstebranscherna, varubranscherna och offentliga 40 myndigheter 2 Index, 2006 Kv3 = 100 30 0 120 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Anm.: Säsongsrensad data. 115 Källa: Statistiska centralbyrån. 110

Sysselsatta äldre har en låg risk att drabbas av 105

arbetslöshet men av de som faktiskt drabbas är 100

det jämförelsevis många som blir långtids- 95

arbetslösa (se diagram 10.11). Det är dock troligt

90 att den officiella arbetslöshetsstatistiken under-

skattar arbetsmarknadsproblemen för äldre. En 85 Varubranscher

Tjänstebranscher del äldre som lämnar arbetskraften i förtid gör 80 Offentliga myndigheter det för att de blivit av med jobbet i samband med 75 personalneddragningar. Om de hade stannat 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

kvar i arbetskraften hade de sannolikt blivit Anm.: Säsongrensad data.

Källa: Statistiska centralbyrån. långvarigt arbetslösa.

Tidsbegränsade anställningar vanligast bland

10.2.3 Arbetskraftsefterfrågans

unga

sammansättning

Sedan slutet av 1990-talet har andelen sysselsatta Arbetsgivare i privat och offentlig sektor har ett som är anställda på tidsbegränsade anställningar kontinuerligt rekryteringsbehov till följd av att legat på omkring 15 procent. För arbetsgivaren personer byter jobb, för att expandera verksamkan tidsbegränsade anställningar innebära en heten eller till följd av pensionsavgångar. Trots större anpassningsbarhet till ändrade efterfrågeatt efterfrågan har varit dämpad under den förhållanden. Det kan också vara en fördel att senaste tiden kom över en miljon anställningar först erbjuda en tidsbegränsad anställning för att till stånd på den svenska arbetsmarknaden under bedöma en persons produktivitet innan en 2013. tillsvidareanställning erbjuds. För individen kan De senaste 20 åren har de nya jobben främst en tidsbegränsad anställning vara en språngbräda skapats i tjänstebranscherna (se diagram 10.15). till en tillsvidareanställning. Det beror bl.a. på en internationell trend mot en Det kan dock finnas risk för att vissa personer ökad efterfrågan av tjänster och att företagen blir kvar i tidsbegränsade anställningar under inom varubranscherna i stor utsträckning kan

möta den ökade efterfrågan med högre

110 Se avsnitt 3 för en utförligare beskrivning av utvecklingen i olika

branscher. 111 Se avsnitt 8 för en utförligare beskrivning av sysselsättnings-

utvecklingen i den kommunfinansierade verksamheten.

PROP. 2013/14:100

förhållandevis lång tid. Det finns studier som Det finns dock fortfarande ett problem med att visar att personer som har tidsbegränsade anställ- kvinnor i större utsträckning har tidsbegränsade ningar har lägre lön och i mindre utsträckning anställningar än män och det finns inga tydliga får personalutbildning än personer som har fast tendenser till att skillnaderna i anställningsform anställning. Det talas i detta sammanhang om mellan kvinnor och män har minskat de senaste 112 risker med en s.k. dual arbetsmarknad, dvs. att 10 åren (se diagram 10.17). vissa branscher eller grupper har sämre arbetsvillkor än övriga anställda på arbetsmarknaden. Diagram 10.17 Visstidsanställningar som andel av antal

anställda uppdelat på kön

Av diagram 10.16 framgår att det framför allt Procent är unga och äldre (över 65 år) som har tidsbe- 25 gränsade anställningar. I åldersgruppen 25–64 år är det däremot jämförelsevis få som har tidsbe- 20 gränsade anställningar. För unga tyder det på att en tidsbegränsad anställning många gånger är just en språngbräda till en tillsvidareanställning 15 och att de flesta får en fast etablering på arbetsmarknaden, även om det kan ta tid. Ett 10 ytterligare tecken på att det inte finns någon Män tudelad arbetsmarknad är att relativt få individer 5 Kvinnor fastnar i lågbetalda arbeten. De allra flesta som arbetar inom lågbetalda arbeten rör sig relativt 0 snabbt mot arbetsuppgifter med högre löner. 113 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 Den högre andelen tidsbegränsade anställningar Anm.: Säsongrensad data. Källa: Statistiska centralbyrån. bland de äldre beror framför allt på att personer som jobbar efter att rätten att kvarstå i anställning upphör vid 67 år ofta har en

10.2.4 Matchningen på arbetsmarknaden

tidsbegränsad anställning.

Med matchning avses hur lätt arbetssökande

Diagram 10.16 Visstidsanställningar som andel av antal

anställda inom respektive åldersgrupp personer och företag med lediga jobb har att Procent finna varandra. Om matchningsprocessen kan bli 70 mer effektiv och anställningsavtal kan slutas snabbare minskar arbetslöshetstiderna och 60 arbetslöshetsnivån. Det finns en del indikationer på att matchningen i Sverige och i flera andra 50 länder i Europa har försämrats något under de 40 senaste åren. För att dra rätt slutsatser om inriktningen på sysselsättningspolitiken är det 30 15–74 år 15–24 år dock viktigt att förstå vad som påverkar 25–64 år 65–74 år 20 matchningen och hur indikatorer ska tolkas.

10

Vissa indikatorer tyder på att matchningen har

0

försämrats

05 06 07 08 09 10 11 12 13 Anm.: Säsongrensad data. Källa: Statistiska centralbyrån. Ett vanligt sätt att belysa matchningen på arbetsmarknaden är med hjälp av den s.k. Beveridgekurvan (se diagram 10.18). Den relaterar antalet vakanser som andel av arbetskraften (vakansgraden) till arbetslösheten. Som regel finns det 112 Se t.ex. Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) eller Economic ett negativt samband mellan vakansgrad och Surveys Sweden (OECD 2011). arbetslöshet. Under en konjunkturåterhämtning 113 Se Forslund m.fl. Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska stiger antalet vakanser och arbetslösheten begynnelselöner (IFAU 2012:19).

PROP. 2013/14:100

sjunker. Det omvända gäller normalt när

Diagram 10.19 Genomsnittlig rekryteringstid i privat sektor

konjunkturen försvagas. Månader

0,9

Diagram 10.18 Beveridgekurvan 0,8

Vakansgrad 0,7 0,5 1981kv 2001kv1 0,5 0,6 2013kv4 0,4 0,5

0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 1997kv1 0,2 0,2

0,1 0,2

0,1 0,0 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 0,1 Anm.: Säsongrensade data. 0,0 Källa: Statistiska centralbyrån.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Arbetslöshet Ytterligare en indikator på hur matchningen Anm.: Vakansgrad avser vakanser enligt Konjunkturstatistik för vakanser i procent av arbetskraften. Arbetslöshet i procent av arbetskraften. För åren 1981–2000 har vakanserna fungerar är mått på de yrkesmässiga och

länkats med hjälp av Arbetsförmedlingens statistik över kvarstående lediga platser. Data är geografiska obalanserna på arbetsmarknaden. 115 säsongrensad och trendad. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna Det tycks inte finnas några indikationer på att de

beräkningar. regionala obalanserna på arbetsmarknaden har

ökat under de senaste åren. 116 Beveridgekurvan har skiftat utåt sedan 1980-talet

(se diagram 10.18). Det kan vara ett tecken på att

matchningen på arbetsmarknaden har försämrats

Hur ska indikatorerna tolkas?

eftersom arbetslösheten är högre vid en given

nivå på vakansgraden. Beveridgekurvan ser även Det kan finnas flera förklaringar till varför vissa ut att ha skiftat utåt något i samband med indikatorer tyder på att matchningen har förfinanskrisen 2008/2009. Det senaste året har sämrats jämfört med situationen innan finansdock matchningen åter förbättras enligt krisen utbrott 2008. Beveridgekurvan, vilket indikerar att försämring- Att indikatorer tyder på att matchningen har en kan vara en temporär konjunktureffekt. försämrats är inte ett specifikt svenskt fenomen. En annan indikator på hur väl matchningen Även i flera andra länder i Europa och i USA fungerar är företagens genomsnittliga rekrytyder indikatorer på att matchningen har förteringstid. Rekryteringstiderna har ökat sedan sämrats under senare år. Det talar för att 2009 och är nu på en högre nivå än under lågkonjunkturen och den därmed högre långtidshögkonjunkturen 2007 (se diagram 10.19). Upparbetslösheten kan vara en viktig förklaring till gången i företagens genomsnittliga rekryteringsatt en del indikatorer pekar på att matchningen tid skulle kunna bero på att företagen har svårt har försämrats. att hitta rätt personal. Samtidigt visar Konjunk- En annan förklaring kan vara det ökade turinstitutets och Arbetsförmedlingens företagsarbetskraftsdeltagandet som följt av regeringens undersökningar inga tecken på att företagen politik. Ett högre arbetskraftsdeltagande leder på under de senaste åren har fått ökade svårigheter kort sikt till att Beveridgekurvan skiftar utåt, att hitta rätt personal eller att personalbrist har eftersom arbetslösheten inledningsvis stiger dämpat företagens produktion. 114

115 Se rapporterna Var finns jobben? (Arbetsförmedlingen 2014:1) och

Arbetskraftsbarometern (Statistiska centralbyrån 2013). 114 Se Konjunkturbarometern januari 2013 (Konjunkturinstitutet) och 116 Se bl.a. Marthin, G. Measuring mismatch in the Swedish labour

Var finns jobben? (Arbetsförmedlingen 2014:1). market (Studier i finanspolitik 2012/3, Finanspolitiska rådet 2012).

PROP. 2013/14:100

innan det ökade arbetsutbudet ger en högre rättvisande bild av hur själva matchningen på sysselsättning. Vidare kan det ökade antalet arbetsmarknaden fungerar. Därför går det inte arbetssökande från grupper med generellt sett att på basis av indikatorerna dra några säkra svag förankring på arbetsmarknaden ha bidragit slutsatser kring hur matchningen utvecklats. till att matchningsindikatorerna pekar i negativ Däremot går det att dra slutsatser kring vilka riktning. Det ökade arbetskraftsdeltagandet till faktorer som påverkat indikatorerna och hur följd av regeringens åtgärder är dock mycket indikatorerna kan förväntas utvecklas framöver. positivt, även om det temporärt leder till en Att matchningen enligt en del indikatorer något högre arbetslöshet. De allra flesta som försämrats de senaste åren bedöms främst vara söker sig till arbetsmarknaden får nämligen ett en temporär effekt av den utdragna arbete efter en viss tid. lågkonjunkturen och av regeringens reformer En ytterligare förklaring kan vara att arbets- som bidragit till att arbetsutbudet ökat snabbare sökande och arbetsgivare har svårare att hitta än sysselsättningen. I takt med att konjunkturen varandra. Sökintensiteten hos de arbetssökande normaliseras och regeringens utbudsreformer får har dock ökat sedan 2006, vilket bör ha bidragit fullt genomslag på sysselsättningen och till en bättre matchning. Men en förändrad vakanserna bedöms matchningen, såsom den sammansättning av de arbetssökande har bidragit mäts med t.ex. Beveridgekurvan, förbättras. till ett mer komplext matchningsarbete på Den förändrade sammansättningen av Arbetsförmedlingen, vilket kan ha bidragit till arbetskraften och att långtidsarbetslösheten har att arbetsgivare fått svårare att hitta personer ökat riskerar dock att bidra till en mer varaktig med de kvalifikationer de efterfrågar. En central försämring vad gäller utfallen av en del faktor för att förbättra matchningen framöver är indikatorer på matchningen. En viktig uppgift därför Arbetsförmedlingens arbete med att för politiken de närmaste åren är därför att utveckla sina arbetsgivarkontakter. motverka att fler blir långtidsarbetslösa och att Att rekryteringstiderna har ökat är inte ett öka möjligheterna för personer med en svag specifikt svenskt fenomen. En möjlig orsak till ställning på arbetsmarknaden att få ett arbete. de förlängda tiderna kan vara att företagen har ändrat sitt rekryteringsbeteende; de är mer noggranna och har en mer utdragen

rekryteringsprocess innan de anställer. En 10.3 Regeringens strategi för högre ytterligare orsak kan vara att företagen ändrat varaktig sysselsättning

sitt rekryteringsarbete i lågkonjunkturen. Om företagen är osäkra på när en återhämtning Problemen på arbetsmarknaden 2006 verkligen kommer kan de välja att lysa ut vakanser, men vara försiktiga med att anställa. Vid regeringsskiftet 2006 var det stora proble- 117 met på arbetsmarknaden att alltför få arbetade och att möjligheterna till arbete var ojämnt för- Den försämrade matchningen enligt en del delade mellan olika grupper. En indikation på indikatorer bedöms vara temporär detta var att antalet personer som fick ersättning vid arbetslöshet, sjukdom och ekonomiskt bi- Det är inte självklart hur indikatorerna på stånd hade ökat sedan 1970-talet. Arbetslösmatchningen ska tolkas. Med matchning avses heten, som ökade kraftigt i samband med 1990processen där arbetssökande och lediga jobb talskrisen, hade inte återgått till de nivåer som möts. Indikatorerna fångar detta men också en rådde innan krisen. rad andra faktorer på arbetsmarknaden, t.ex. en förändrad sammansättning av de arbetslösa. Indikatorerna behöver därför inte ge en Förklaringar till utanförskapet

Det finns flera förklaringar till att utanförskapet ökade fram till 2006 och till att effekterna av 1990-talskrisen har dröjt sig kvar. 117 Se bl.a. Davis m.fl. The establishment level behavior of vacancies and För det första är utformningen av skatte- och hiring, Quartertly journal of Economics vol. 128, 2013. socialförsäkringssystemen av stor betydelse för

PROP. 2013/14:100

individens drivkrafter att gå från utanförskap till 10.3.1 Omfattande utbudsstimulerande arbete eller att öka sitt arbetsutbud. Höga margi- åtgärder nalskatter i kombination med höga ersättningsnivåer vid arbetslöshet, sjukdom, föräldraledig- Regeringens viktigaste reform för att stärka het och pension gör det mindre lönsamt att drivkrafterna till arbete är jobbskatteavdraget arbeta. I förlängningen leder det till en lägre som infördes 2007 och som därefter har sysselsättning och ett ökat utanförskap. förstärkts vid fyra tillfällen och totalt inneburit För det andra minskar, som tidigare nämnts, skattelättnader om ca 83 miljarder kronor. 118 sannolikheten att hitta ett arbete med tiden som Genom jobbskatteavdraget skapas drivkrafter arbetslös. dels för fler att delta på arbetsmarknaden, dels För det tredje hänger utanförskapet samman för de som redan jobbar att öka sin arbetstid. med lönestrukturen och hur flexibel den är. En Arbetslöshetsförsäkringens roll som en omalltför sammanpressad lönestruktur kan innebära ställningsförsäkring har stärkts. För att minska att personer med relativt låga kvalifikationer eller ohälsotalen och öka sysselsättningen har regesom inte jobbat under lång tid kan ha svårt att ringen reformerat sjukförsäkringen. Reformerna hitta ett jobb. I förlängningen kan detta leda till syftar bl.a. till att stärka arbetsförmågan och en högre arbetslöshet och ett minskat arbetsdrivkrafterna till arbete hos de sjukskrivna. kraftsdeltagande. En alltför flexibel lönestruktur Vidare har regeringen lagt om arbetsmarkskulle, å andra sidan, kunna medföra att vissa nadspolitiken. De arbetsmarknadspolitiska insatjobb gav löner som var fördelningspolitiskt serna har i stor utsträckning fokuserats på de oacceptabla. som står längst från arbetsmarknaden. För de personer som bedöms ha störst risk för att bli Inriktningen på politiken långtidsarbetslösa kan dock insatser sättas in i tidigt skede. Inom utbildningspolitiken har Målet med politiken har sedan regeringen reformer genomförts bl.a. i syfte att stärka tillträdde varit att varaktigt öka sysselsättningen kopplingarna mellan skola och arbetsliv och öka främst genom ett minskat utanförskap. Politiken människors anställningsbarhet. har inneburit en kombination av åtgärder som stimulerar både arbetsutbudet och arbetskraftsefterfrågan. Vidare har flera åtgärder vidtagits för att förbättra matchningen mellan arbetssökande och lediga platser. Fokus har varit på åtgärder som stärker arbetsutbudet, då erfarenheten visat att det är arbetsutbudet som på lång sikt bestämmer sysselsättningen (se fördjupningsrutan Arbetsutbudet bestämmer sysselsättningen). För att utbudsreformer så snabbt som möjligt ska leda till fler jobb är det dock nödvändigt med kompletterande efterfrågestimulerande åtgärder. Regeringen har också vidtagit omfattande åtgärder för att särskilt öka sysselsättningen i grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. Politiken har även anpassats efter konjunkturläget och åtgärder har vidtagits för att dämpa lågkonjunkturens varaktiga effekter. Vidare pågår sedan 2011 s.k. trepartssamtal mellan regeringen och arbetsmarknadens parter om åtgärder som kan förbättra arbetsmarknadens funktionssätt.

118 Mätt vid varje ikraftträdande.

PROP. 2013/14:100

Arbetsutbudet bestämmer sysselsättningen stannar längre i arbetslivet, och att fler människor söker sig till Sverige, kommer således På lång sikt bestäms nivån på sysselsättningen inte att innebära att jobben för unga och inrikes huvudsakligen av utbudet av arbetskraft och födda blir färre. När arbetsutbudet ökar kommer förändringar i arbetskraftens storlek påverkar i stället fler jobb att skapas. antalet jobb i ekonomin. Detta är centrala egenskaper för arbetsmarknadens funktionssätt Tydliga indikationer på att sysselsättningen som har avgörande betydelse för politikens bestäms av antalet personer som vill och kan jobba utformning: en politik som bidrar till att öka Det finns en rad indikationer på att arbetsarbetsutbudet leder på lång sikt till en ökad utbudet bestämmer sysselsättningen på lång sikt. sysselsättning. 119 Långtidsutredningen 2011 har analyserat hur arbetskraftsdeltagandet påverkar sysselsättning- Mängden arbete beror på hur många som vill och en. Analysen visar att sysselsättningen anpassar kan arbeta sig nästan exakt proportionellt mot arbetskraft- Det finns inte ett fixt antal jobb i ekonomin, en, dvs. om arbetskraften ökar med en procent, utan mängden arbete beror på sikt av hur många ökar sysselsättningen med en procent. 121 människor som vill och kan arbeta. Studeras skillnader mellan länder tycks det 120 Anledningen till detta är att när det finns fler tämligen uppenbart att befolkningens storlek har personer som vill arbeta, ökar konkurrensen om avgörande betydelse för mängden jobb och jobben, lönetrycket minskar och det blir lättare sysselsättningens nivå. Även befolkningens utför arbetsgivare att anställa. Arbetsgivarnas vilja veckling över tid i enskilda länder varierar att anställa beror också på deras förväntningar systematiskt med sysselsättningen. Däremot om hur lätt det är att hitta en lämplig person tycks det inte finnas några tydliga samband (s.k. sökfriktioner). Finns det fler personer som mellan befolkningens storlek och nivån på söker arbete blir det lättare för arbetsgivarna att arbetslösheten. Detta indikerar att arbetskraften hitta lämpliga personer, vilket ökar deras vilja att och antalet jobb ökar när befolkningen ökar. anställa. Sammantaget betyder detta att fler jobb Under 1970- och 1980-talen ökade svenska kommer att skapas, och fler företag att startas, kvinnors arbetsdeltagande mycket kraftigt, från när fler vill arbeta. 60 procent 1970 till närmare 85 procent 1990. På lång sikt påverkar arbetsutbudets storlek Den stora ökningen i kvinnors arbetskraftssysselsättningen, men inte arbetslösheten. deltagande omsattes till sysselsättning utan att Arbetslösheten bestäms t.ex. av de arbetslösas det påverkade andra gruppers möjligheter på sökbeteende, företagens kostnader för att an- arbetsmarknaden. Mängden arbete och antalet ställa och säga upp, lönebildningens funktions- arbetstillfällen tycks således ha anpassat sig efter sätt och parternas förhandlingsstyrka, samt de det nya arbetsutbudet. regler och trygghetssystem som omgärdar Ett annat sätt att studera förändringar i arbetsarbetsmarknaden. Arbetslösheten kan därför utbudet är genom att analysera situationer där inte minskas långsiktigt genom att låta männi- ett land haft en mycket stor invandring under en skor lämna arbetskraften, genom t.ex. förtids- begränsad tidsperiod. Det finns en mängd sådana pension, eller genom att dela på jobben genom studier gjorda på händelser i bl.a. USA och arbetsdelning. Det skulle leda till att kon- Europa. Sammantaget visar erfarenheterna att 122 kurrensen om jobben minskade, lönetrycket ökad invandring tycks ha begränsade effekter på ökade och att färre jobb skapades. Att äldre arbetslösheten, även på de delarbetsmarknader som påverkats mest av invandringen. Även i dessa studier tycks således antalet arbetstillfällen anpassa sig efter arbetsutbudet.

119 I ett läge med en sammanpressad lönestruktur och förhållandevis höga ingångslöner kan åtgärder behövas i syfte att göra fler personer attraktiva att anställa för arbetsgivarna. Om utbudsreformer får effekt under en period med låg efterfrågan tar det längre tid innan de får genomslag på sysselsättningen. 120 Se t.ex. Layard m.fl., Unemployment. Macroeconomic performance 121 Se Långtidsutredningen 2011, SOU 2011:11. and the labour market, 1991. 122 Se Pensionsåldersutredningen 2011:05 för en översikt.

PROP. 2013/14:100

10.3.2 Åtgärder för att öka efterfrågan på 10.3.4 Åtgärder för att stärka grupper med arbetskraft svag förankring på arbetsmarknaden

För att de utbudsstimulerande åtgärderna så Åtgärder för att underlätta etableringen på snabbt som möjligt ska få avsedd effekt har arbetsmarknaden för unga regeringen vidtagit åtgärder som på olika sätt stimulerar efterfrågan på personer som står långt Ett väl fungerande utbildningssystem är en förfrån arbetsmarknaden. För att stärka konkur- utsättning för att unga på ett effektivt sätt ska renskraften om jobben för personer som varit kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Svenska utan arbete i minst ett år har regeringen bl.a. högstadieelevers kunskaper har dock försämrats infört nystartsjobb och andra lönesubventione- de senaste decennierna och av eleverna i gymnarade anställningar. Principen för dessa är att sieskolans nationella program är det bara ca arbetsgivarens lönekostnader minskas genom en 80 procent som tar ut slutbetyg inom tre år. statlig subvention, men att individens lön är Pojkar presterar generellt sett sämre än flickor i opåverkad. Regeringen har även sänkt mer- skolan. värdesskatten på restaurang- och cateringtjänster För att förbättra resultaten i skolan har regeoch infört det s.k. RUT-avdraget. Dessa åtgärder ringen bl.a. infört nya läroplaner, förbättrat bedöms öka sysselsättningen varaktigt i bran- resultatuppföljningen, genomfört insatser för att scher som är viktiga för personer med svag höja kvaliteten på lärarna och stärka läraryrkets förankring på arbetsmarknaden. status, utökat undervisningstiden och reformerat Regeringen har vidare genomfört en rad refor- gymnasieskolan. Vidare har lärlingsutbildningar mer som syftar till att stärka incitamenten att på gymnasiet införts, där eleven tillbringar starta, driva och utveckla företag i Sverige. Till hälften av undervisningstiden på en arbetsplats. exempel har regeringen sänkt bolagsskattesatsen Inom ramen för trepartssamtalen har s.k. och socialavgifterna, öppnat nya marknader för yrkesintroduktionsavtal diskuterats. Yrkesintroprivata entreprenörer, förenklat reglerna för duktionsavtal är ett samlingsnamn för branschvisstidsanställningar, genomfört regelförenk- specifika avtal om anställningar för unga som lingar samt infört investeraravdrag och saknar relevant yrkeserfarenhet eller är arbetsskatteincitament för forskning och utveckling. lösa, där en del av tiden används för utbildning eller handledning. För att stimulera till anställning av unga (15–24 år) inom ramen för dessa 10.3.3 Åtgärder för bättre matchning avtal har regeringen infört ett ekonomiskt stöd till arbetsgivare i form av en lönesubvention och Arbetsförmedlingen har sedan 2006 fått ett ett riktat stöd för utbildning eller handledning. tydligare uppdrag att förmedla jobb och att Vidare har socialavgifterna sänkts för unga, en stärka arbetsgivarkontakterna. Goda kontakter nedsättning som fokuseras ytterligare från 1 juli mellan arbetsgivare och arbetssökande är en 2014. förutsättning för en väl fungerande matchning. Inom arbetsmarknadspolitiken har regeringen Arbetsförmedlingen har en central roll i att infört jobbgarantin för ungdomar, som syftar till underlätta matchningsprocessen. Det är särskilt att unga antingen ska få jobb eller söka sig till det viktigt att Arbetsförmedlingen stödjer personer reguljära utbildningssystemet. Drivkrafterna till med svag förankring på arbetsmarknaden som utbildning har stärkts, t.ex. kan de som är mellan har begränsade egna jobbrelaterade nätverk, och 20 och 24 år och som avbrutit sin gymnasieunderlättar för de arbetsgivare som har svårt att utbildning före den 1 juli 2012 slutföra den med hitta rätt arbetskraft. stöd av ett högre studiebidrag. Regeringen har genomfört åtgärder för att stärka de arbetslösas sökaktivitet, t.ex. genom reformer inom arbetslöshetsförsäkringen. Vidare Åtgärder för att underlätta etableringen på har olika insatser för förbättrad uppföljning och arbetsmarknaden för utrikes födda kontroll av arbetssökandet genomförts, såsom införandet av aktivitetsrapporten. Det finns flera orsaker till varför utrikes födda har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

PROP. 2013/14:100

Bristande kunskaper i svenska språket och brist- den särskilda löneskatten avskaffats för personer ande tillgång till bra jobbrelaterade nätverk är två över 65 år. Vidare kan personer i åldern 55–64 år förklaringar. Vidare har det saknats verktyg för få nystartsjobb i maximalt tio år, vilket är att rättvist kunna validera utrikes föddas kom- dubbelt så lång tid jämfört med vad som gäller petens. Därtill förekommer diskriminering på för personer i åldern 26–54 år. Regeringen arbearbetsmarknaden, vilket oftare drabbar personer tar också inom ramen för pensionsöverenskommed utomeuropeisk bakgrund. melsen med åtgärder för ett förlängt arbetsliv. För att underlätta etableringen på arbetsmarknaden av nyanlända invandrare har regeringen t.ex. genomfört etableringsreformen, vidtagit åt- 10.3.5 Politiken har anpassats till gärder för att förbättra svenskundervisningen för konjunkturläget invandrare och infört instegsjobb. Dessutom kommer åtgärderna inom utbildningssystemet Finanspolitiken bidrar vid konjunkturnedgångar även unga utrikes födda till del, liksom stödet för till konjunkturstabilisering, främst genom de s.k. yrkesintroduktionsanställningar. automatiska stabilisatorerna. Med detta menas att skatteintäkterna minskar och de offentliga utgifterna för t.ex. arbetslöshetsersättning stiger Åtgärder för personer med funktionsnedsättning utan att några nya beslut behöver fattas. De som medför nedsatt arbetsförmåga automatiska stabilisatorerna kompletteras ofta med ökade utgifter för arbetsmarknadspolitiska Den svaga förankringen på arbetsmarknaden insatser när arbetslösheten ökar. bland personer med en funktionsnedsättning Vid djupa och utdragna lågkonjunkturer kan som innebär nedsatt arbetsförmåga kan t.ex. det även finnas behov av diskretionära finansbero på att arbetsgivare har svårt att bedöma politiska åtgärder för att dämpa fallet i sysselarbetsförmågan eller saknar kunskap om den sättningen och minska risken för att arbetslöshjälp de kan få för att anställa dessa personer. heten biter sig fast på en högre nivå. Det kan För att öka möjligheterna till sysselsättning röra sig om både allmänna efterfrågestimulanser för personer med funktionsnedsättning som och åtgärder som är direkt sysselsättningsskamedför nedsatt arbetsförmåga har regeringen pande. Vidare kan tillfälligt utökade resurser bl.a. gett ökade resurser till subventionerade inom utbildningspolitiken och tillfälliga föranställningar och möjliggjort att dessa stärkningar och kompletteringar av arbetssubventioner kan utnyttjas mer flexibelt. Vidare marknadspolitiken behövas för att motverka att har en fyraårig satsning på tillfälliga utvecklings- de som drabbas av arbetslöshet slås ut från anställningar vid Samhall inletts 2014. arbetsmarknaden. Sedan budgetpropositionen för 2009 beslutades har regeringen vidtagit omfattande åtgärder Åtgärder för att öka sysselsättningsgraden bland för att motverka att lågkonjunkturen får varakäldre tiga negativa effekter på arbetsmarknaden. Flera av de strukturellt riktiga åtgärder som redovisats Att de flesta fortfarande tar ut ålderspension när ovan har även varit konjunkturellt motiverade, de fyller 65 år avspeglar sannolikt att normer i eftersom de stimulerat efterfrågan på kort sikt. stor utsträckning styr beteendet på arbets- Utöver dessa reformer har regeringen vidtagit marknaden. Andra förklaringar till den låga betydande temporära åtgärder, bl.a. tillfälligt sysselsättningsgraden bland äldre och att det är höjda statsbidrag till kommunsektorn. svårt för många äldre att finna jobb kan bl.a. finnas i arbetsgivarnas attityder till äldre arbetskraft och att företagens lönekostnader för äldre 10.3.6 Politik för att förbättra arbetstenderar att vara höga. marknadens omställningsförmåga Den viktigaste åtgärden för att öka arbetsutbudet hos äldre är det förstärkta jobbskatte- Arbetsmarknadens utveckling påverkas i hög avdraget för personer som är över 65 år. För att grad av politikens utformning, men också av samtidigt öka efterfrågan på äldre arbetskraft har överenskommelser mellan arbetsmarknadens

PROP. 2013/14:100

parter. Centrala frågor på arbetsmarknaden genom hela livet. Detta underlättas av möjligregleras i kollektivavtal, bl.a. löner och anställ- heter till omskolning och vidareutbildning. För ningsvillkor. Genom kollektivavtal är det också att förbättra omställningsmöjligheterna på möjligt att göra avsteg från delar av arbets- arbetsmarknaden har regeringen genomfört ett rättslagstiftningen. Regeringen har ett stort antal förändringar i studiemedelssystemet och ansvar för att uppnå en bättre fungerande arbets- vissa förtydliganden har gjorts i skattelagstiftmarknad, men ansvaret vilar också på arbets- ningen. Inom Regeringskansliet bereds också marknadens parter. vissa förslag avseende möjligheten att erhålla Regeringen anser att kollektivavtalen även arbetslöshetsersättning i samband med studier. fortsättningsvis ska ha en central roll på arbetsmarknaden och att lönebildningen ska vara parternas ansvar. Men för att arbetsmarknaden

ska bli mer inkluderande och flexibel anser 10.4 Effekter av regeringens politik

regeringen att den svenska modellen behöver vidareutvecklas. Detta åstadkoms bäst i dialog Det finns tydliga tecken på att regeringens politik har ökat den varaktiga sysselsättningen med parterna. och minskat utanförskapet. Sedan 2006 har Sedan hösten 2011 pågår trepartsamtal mellan sysselsättningen och antalet personer som är i regeringen och arbetsmarknadens parter. Regearbete ökat mer än vad som kan förklaras av ringen vill genom samtalen ta tillvara och stötta demografiska och konjunkturella faktorer. initiativ som förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt. Trepartssamtalen har hittills handlat om åtgärder för att underlätta arbetsmarknads-

10.4.1 Regeringens politik leder till lägre

inträdet för unga (se avsnittet om yrkesintro-

jämviktsarbetslöshet och högre

duktionsavtal ovan), hålla uppe sysselsättningen

sysselsättning

i djupa lågkonjunkturer och för att förbättra möjligheterna till omställning. Regeringen bedömer att den varaktiga sysselsättningen ökar med ca 250 000 personer och att jämviktsarbetslösheten sjunker med 1,8 procent-

Åtgärder för att förbättra arbetsmarknadens

enheter på lång sikt till följd av vissa av de

omställningsförmåga

strukturella reformer som regeringen har genomfört sedan 2007 (se tabell 10.3). Mer- Korttidsarbete innebär att arbetsmarknadens parten av effekterna bedöms ha slagit igenom parter vid en djup lågkonjunktur kommer öve- 2018. Bedömningarna baseras på den forskning rens om att förkorta arbetstiden och samtidigt som finns om effekter av strukturella till viss del minska lönerna. För att uppmuntra reformer. 124 arbetsmarknadens parter att införa korttids- Kunskapen om effekterna och i vilken takt de arbete vid kraftiga konjunkturnedgångar har slår igenom är dock långt ifrån fullständig. De regeringen infört möjlighet till statligt stöd till bedömningar som redovisas i tabell 10.3 är korttidsarbete. således behäftade med stor osäkerhet. Det är Regeringen ser positivt på att Svenskt därför viktigt att löpande följa upp hur Näringsliv och PTK för samtal om ett nytt reformerna verkar. Uppföljningarna kan ge vägomställningsavtal. 123 Trygghet på arbetsmarkna- ledning om hur politiken behöver kompletteras den och goda förutsättningar för att klara en och om den behöver ändra inriktning. omställningssituation kan t.ex. uppnås genom att arbetstagaren har en kompetens och kunskap som gör denne gångbar på arbetsmarknaden

124 Se rapporten Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens 123 PTK är en samverkansorganisation för 25 fackförbund som tillsam- funktionssätt bedömas? (Finansdepartementets ekonomiska avdelning mans representerar ca 780 000 privatanställda tjänstemän. 2011:1) för en beskrivning av beräkningarna.

PROP. 2013/14:100

Tabell 10.3 Effekter av regeringens politik på lång sikt Diagram 10.20 Faktisk sysselsättning och arbetskraft

Förändring i procent om annat ej anges. jämfört med demografisk framskrivning av sysselsättning

och arbetskraft sedan 2006

Arbets Syssel- Arbets- Årsarbetskraft sättning 1) löshet 2) krafter 3) Tusental 5 300 Jobbskatteavdrag 1,8 120 000 -0,8 137 000 Sysselsättning Förhöjt jobbskatte- 0,2 10 000 0,0 6 000 5 100 Arbetskraft avdrag för äldre 4 900 Demografi framskrivning sysselsättning Arbetslöshetsförsäkring 0,2 45 000 -0,7 40 000 Demografi framskrivning arbetskraft 4 700 Arbetsmarknadspolitik 0,1 14 000 -0,2 11 000 4 500

Sjukförsäkring 0,9 17 000 0,5 20 000 4 300 Hus-avdraget 0,2 25 000 -0,3 27 000

Sänkta 4 100 socialavgifter 0,2 21 000 -0,2 18 000 3 900 Skiktgräns 0,0 0 0,0 6 000 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 Sänkt Anm.: Säsongsrensad data. restaurangmoms 0,0 4 000 -0,1 6 000 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Höjt bostadsbidrag -0,05 -2 000 0,0 -2 000 Summa Ökningen av sysselsättningen och arbetskraften

strukturreformer 3,5 254 000 -1,8 267 000 mellan 2006 och 2013 kan till viss del förklaras av

att befolkningen i arbetsför ålder har ökat (se 1) 2) Anm.: Antal personer i åldersgruppen 15–74 år. Förändring i procentenheter. 3) Antal arbetade timmar omräknat till årsarbetskrafter. En årsarbetskraft motsvarar 1 800 timmar. diagram 10.20). Men en stor del av ökningen i

Källa: Egna beräkningar. sysselsättningen och arbetskraften förblir oför-

klarad även när hänsyn har tagits till demo-

grafiska faktorer. 126

10.4.2 Regeringens politik har ökat den

Sammantaget indikerar detta att syssel-

varaktiga sysselsättningen

sättningen och arbetskraften sedan 2006 har ökat

betydligt mer än vad som kan förklaras av demo- Sysselsättningen och arbetskraften kan förändras grafiska och konjunkturella faktorer. Den av flera olika orsaker. För det första påverkas strukturella förbättringen av arbetsmarknaden arbetsmarknadsutvecklingen av konjunkturläget. har varit bred. Arbetskraftsdeltagandet, syssel- Under en lågkonjunktur är sysselsättningen sättningsgraden och antalet personer i arbete lägre och färre personer tendera att söka sig till som andel av befolkningen har ökat mellan 2006 arbetsmarknaden (det omvända gäller under en och 2013 i alla åldergrupper utom bland de under högkonjunktur). För det andra kan förändringar 35 år (se diagram 10.21). i sysselsättningen och arbetskraften bero på den

demografiska utvecklingen, dvs. hur befolk-

ningen förändras i antal och sammansättning.

Slutligen påverkas arbetsmarknadsutvecklingen

av olika typer av strukturella förändringar.

Under perioden 2006–2013 har Sverige

genomgått den djupaste lågkonjunkturen sedan

1990-talskrisen och resursutnyttjandet på arbets-

marknaden var betydligt lägre 2013 än 2006. 125 Sysselsättningsökningen sedan 2006 kan därför

inte ha drivits av ett starkt konjunkturläge.

126 För att beräkna den demografiska framskrivningen för syssel-

sättningen (arbetskraften) hålls sysselsättningsgraden (arbetskraftsdeltagtandet) konstant på 2006 års nivå för de olika undergrupperna (ålder, kön, födelseland). Genom att hålla sysselsättningsgraden konstant 125 Se bl.a. Konjunkturinstitutets konjunkturläge december 2013 och i de olika grupperna erhålls sysselsättningsutvecklingen utifrån en

Riksbankens penningspolitiska rapport oktober 2013. framskrivning av den demografiska utvecklingen.

PROP. 2013/14:100

Diagram 10.21 Förändring av arbetskraftsdeltagande,

10.4.3 Regeringens politik har minskat

sysselsättningsgrad och personer i arbete som andel av

utanförskapet

befolkningen, från 2006 till 2013, för olika grupper

Procentenheter 8 Samtidigt som sysselsättningen ökar finns det Arbetskraftsdeltagande indikatorer på att utanförskapet har minskat. 6 Bland annat har antalet personer som får Sysselsättningsgrad 4 I arbete som andel av ersättningar från olika trygghetssystem, mätt som antalet helårsekvivalenter, minskat sedan befolkningen 2006 (se diagram 10.22). Antalet helårs- 2 128 ekvivalenter, som redovisas i diagram 10.22, 0 mäter både kort- och långvarigt ersättnings- -2 mottagande. Det är allvarligare om personer är långvarigt försörjda av olika trygghetssystem än -4 om ersättningsperioderna är korta. Det är därför 15–19 20–24 25–34 35–44 45–54 55–59 60–64 65–69 70–74 To Inr Utr Kvinn Mä ta ike ike lt (1 n viktigt att även analysera hur ersättningss f or s fö 5– ödda dd periodernas längd har utvecklats. 74 a ) Källa: Statistiska centralbyrån.

Diagram 10.22 Antal personer som får ersättning från vissa trygghetssystem

Bland äldre (över 60 år) har utvecklingen varit Tusental särskilt stark. Det beror sannolikt delvis på att 1 600 fler äldre arbetar längre i takt med att de lever Ekonomiskt bistånd Arbetsmarknadspolitiska program längre och blir friskare. Samma mönster finns i 1 400 Arbetslöshetsersättning flera andra länder. Men det finns även empiriska Sjukpenning & sjuklön 1 200 Aktivitets- och sjukersättning studier som visar att det förhöjda jobbskatte- 1 000 avdraget för äldre i kombination med socialavgiftssänkningen för äldre har bidragit till den 800 ökade sysselsättningsgraden. Även bland utri- 127 600 kes födda har arbetskraftsdeltagandet, sysselsättningsgraden och antalet personer i arbete som 400 andel av befolkningen ökat under de senaste 200 åren. Detta är tydliga indikationer på att politiken verkar i rätt riktning. Den starka arbets- 0 1970 75 80 85 90 95 00 05 10 marknadsutvecklingen har även kunnat Anm.: Antal personer mätt som helårsekvivalenter. kombineras med en god reallöneutveckling (se Källor: Statistiska centralbyrån, Försäkringskassan och egna beräkningar. fördjupningsrutan Stark reallöneutveckling i ett internationellt perspektiv). Både antalet kort- och långvariga ersättnings- Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har perioder har minskat sedan mitten av 2000-talet dock minskat marginellt mellan 2006 och 2013. (se diagram 10.25). Antalet personer med Det beror främst på att äldre (65–74 år), som har ersättningsperioder som är längre än ett år har en lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet, trendmässigt minskat sedan 2005. De korta utgör en större andel av befolkningen i arbetsför ersättningsperioderna minskade från 2003 till ålder 2013 jämfört med 2006. början av 2008, men började sedan öka igen när arbetslösheten steg under finanskrisen.

128 En helårsekvivalent motsvarar en person som försörjs av ett ersätt-

ningssystem ett helt år. Exempelvis blir två personer som under ett år är sjukskrivna på halvtid tillsammans en helårsekvivalent. De ersättningar 127 Se Laun, Om förhöjt jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter som ingår är sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitets-

för äldre (IFAU 2012:16) samt 2012 års ekonomiska vårproposition ersättning, ekonomiskt bistånd, arbetslöshetsersättning och ersättning (prop. 2011/12:100). vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program (aktivitetsstöd).

PROP. 2013/14:100

Stark reallöneutveckling i ett internationellt Sveriges höga sysselsättningsgrad inte har perspektiv kommit till priset av fallande reallöner eller en tydlig ökning av låglönejobben. En central del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är att arbetsmarknadens parter har

Diagram 10.24 Andel låglönejobb

ansvaret för lönebildningen. Den svenska

Procent 25

modellen har tjänat Sverige väl under lång tid.

2010

Sedan industriavtalets införande 1997 har Sverige

20 2006

kunnat kombinera hög sysselsättning med en stark utveckling av reallönerna utan att den 15 internationella konkurrenskraften har försämrats (se vidare fördjupningsrutan Sveriges 10 internationella konkurrenskraft). Trots en utdragen lågkonjunktur har real- 5 lönerna stigit med ca 7 procent i Sverige 2006–

2012 (se diagram 10.23). Det kan jämföras med 0 Sve Finla Fr Belgie Danmar Italien Gr Spanie Ös Por EU27 Neder Irland UK Ty

ank ekland te skl

att reallönerna har ökat med ca 3 procent i rig rrik tugal

e nd rik n n länd an d e

eurozonen och med ca 2 procent i Tyskland

e k er na

sedan 2006. Även i ett längre perspektiv har

Källa: Eurostat.

reallöneutvecklingen varit stark. Sedan 1997 har reallönerna i Sverige ökat med drygt 30 procent.

Diagram 10.23 Reallöneutveckling

Index, 2006 = 100 110 105 100 95 90 85 80 Eurozonen Tyskland 75 Finland 70 Sverige 65 USA 60 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Anm.: För Sverige avser reallön nominell timlöneutveckling enligt nationalräkenskaperna deflaterad med hushållens konsumtionsdeflator. För övriga länder och aggregat avses real ersättning, dvs. lön inklusive kollektiva avgifter, deflaterad med hushållens konsumtionsdeflator. Källor: Europeiska kommissionen och Statistiska centralbyrån.

Sverige har även en låg andel låglönejobb jämfört med andra EU-länder. År 2010 hade 2,5 procent av de anställda i Sverige låglönejobb (se diagram 10.24). Genomsnittet för EU är 17 procent och i Tyskland hade 22 procent av de anställda låglönejobb. Sammantaget indikerar detta att

129

129 Andelen låglönejobb är definierat som arbetstillfällen med en inkomst således ett relativt mått och reflekterar att Sverige har en sammanpressad per timme som är mindre än två tredjedelar av medianinkomsten. Det är lönestruktur.

PROP. 2013/14:100

Diagram 10.25 Antal personer som får ersättning från vissa Diagram 10.26 Antal personer med sjuk- och trygghetssystem fördelat efter ersättningsperiodens längd aktivitetsersättning samt antal personer med sjukpenning

Tusental Tusental Antal

200 900 Sjuk- och aktivitetsersättning, Kvinnor 350 000 180 800 Sjuk- och aktivitetsersättning, Män Sjukfall, Kvinnor 160 300 000 700 Sjukfall, Män

140 600 250 000 120 500 200 000 100 400 80 150 000

0–13 veckor 300 60 100 000 14–26 veckor 200 40 27–51 veckor 50 000 20 52+ veckor (höger axel) 100

0 0 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

Anm.: Säsongrensad data. Anm.: På grund av vissa förändringar i sjuklöneperioden finns det tidsseriebrott mellan 1997 Källa: Statistiska centralbyrån. och 1998 samt mellan 2003 och 2004. Data för sjukfall är säsongsrensad. Källa: Statistiska centralbyrån.

Det är också tydligt att minskningen av antalet

Antalet personer med sjukpenning och sjuk-

personer med sjukersättning har sammanfallit

ersättning är lägre än i början av 2000-talet

med genomförandet av regeringens reformer. De

förändrade villkoren för att bli berättigad till De viktigaste förklaringarna till att antalet persostadigvarande sjukersättning och borttagandet av ner som får ersättning från trygghetssystemen möjligheten till tidsbegränsad sjukersättning har minskat är att antalet som uppbär ersättning trädde i kraft den 1 juli 2008. Av diagram 10.26 från sjukförsäkringen har minskat (se diagram framgår att antalet personer som uppbär sjuk- 10.26). Både kvinnors och mäns sjukfrånvaro har och aktivitetsersättning började minska därefter. minskat, men kvinnor har fortfarande i Sedan slutet av 2010 har dock antalet personer genomsnitt en betydligt högre sjukfrånvaro än med sjukpenning ökat. Både antalet personer män. Den minskade sjukfrånvaron har medfört som får sjukpenning och den genomsnittliga att antalet personer som arbetar har ökat. Nivån tiden med sjukpenning har ökat. Kvinnor, som på sjukfrånvaron i Sverige ligger numera i linje redan hade en betydligt högre sjukfrånvaro än med sjukfrånvaron i andra länder med män, står för merparten av ökningen (se diagram jämförbara system och förmåner. 130 10.26). Framför allt är det sjukfrånvaron på Det finns många tänkbara förklaringar till grund av psykiska diagnoser som ökar och dessa varför antalet personer med sjukpenning har är i dag den vanligaste sjukskrivningsorsaken för minskat sedan början av 2000-talet. Mycket både kvinnor och män. tyder på att genomförda reformer har samverkat Uppgången i sjukpenningtalet sedan slutet av med förändrade attityder och normer. Finans- 2010 kan delvis förklaras av regeländringar. politiska rådet har granskat reformerna som Avskaffandet av den tidsbegränsade sjukregeringen har genomfört inom sjukförsäkringsersättningen och skärpningen av reglerna för att området och bedömer att de med stor sannobeviljas sjukersättning tillsvidare har inneburit likhet har varit en viktig orsak till den minskade att färre pågående sjukpenningfall avslutas sjukfrånvaron. 131 genom en övergång till sjukersättning. Detta får

som effekt att fler kvarstår i sjukpenning, vilket

ger ett högre sjukpenningtal. Vidare beror

ökningen på att personer som tidigare uppnått

maximal tid i sjukförsäkringen återvänder till

sjukförsäkringen. Sedan 2012 har det även skett

en ökning av nya sjukfall. 130 De länder som avses är bl.a. Norge, Danmark, Tyskland och De exakta mekanismerna bakom ökningen av Nederländerna. 131 Finanspolitiska rådet (2010). nya sjukfall är dock inte kända. Det kan kon-

stateras att sjukfrånvaron och nyttjandet av

PROP. 2013/14:100

sjukförsäkringen i Sverige även tidigare har Fler i garantierna har fått arbete varierat över tid på ett sätt som är svårt att förklara med enbart förändrad hälsa, befolk- I jobb- och utvecklingsgarantin finns personer ningsstruktur eller regeländringar inom sjuk- med stora svårigheter att etablera sig på arbetsförsäkringen. Regeringen har med anledning marknaden. Det är därför positivt att andelen 132 av detta gett Försäkringskassan i uppdrag att som lämnat garantierna för subventionerat och analysera orsakerna till varför sjukfrånvaron i osubventionerat arbete ökade 2009–2013 i garan- Sverige har varierat kraftigt över tid. tins samtliga faser. Det visar att även de långtids- 133 arbetslösa fick del av den ökande efterfrågan på arbetskraft. Av diagram 10.27 framgår också att Arbetsmarknadspolitiken verkar i rätt riktning, subventionerade anställningar är en viktig, och men utmaningar kvarstår över tid sett allt mer betydelsefull, väg till arbete för personer i jobb- och utvecklingsgarantin, Åtgärderna inom arbetsmarknadspolitiken riktas även för de som befinner sig i sysselsättningsfrämst till personer som står långt från arbets- fasen. marknaden. Detta innebär att det ofta tar tid innan effekterna av åtgärderna syns genom en

Diagram 10.27 Utflödet från jobb- och utvecklingsgarantin som andel av de kvarstående i garantin

ökad sysselsättning. Arbetslösa som stått utan Procent av kvarstående i garantin arbete under lång tid kan behöva stöd i sitt 4 arbetssökande, samtidigt som deras kompetens Lämnat fas 1 och 2 till osubv. arb. och yrkeskunskaper troligen behöver stärkas. Lämnat fas 1 och 2 till subv. arb. Vidare har arbetsmarknadsutsikterna för de Lämnat syss. fas till osubv. arb. 3 Lämnat syss. fas till subv. arb. arbetslösa, särskilt för de långtidsarbetslösa, försämrats i spåren av den utdragna lågkonjunkturen. 2 Trots dessa svårigheter finns det en del indikationer på att regeringens arbetsmarknadspolitik har bidragit till en högre sysselsättning. Bland 1 annat visar en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering att nystartsjobben har minskat 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 arbetslösheten och ökat sysselsättningen. 134 Anm.: Lämnat till osubventionerat arbete eller subventionerat arbete avser status 90 dagar En annan indikator på att arbetsmarknadspoli- efter utträde ur garantin. Säsongrensad data, tre månaders glidande medelvärde. Källa: Arbetsförmedlingen. tiken verkar i rätt riktning är att sökaktiviteten bland de arbetslösa ligger på en högre nivå nu än Av de ungdomar som lämnar jobbgarantin före 2007. En hög sökaktivitet är en förutsättpåbörjar en allt större andel ett osubventionerat ning för en väl fungerande matchning. Arbetsarbete (se diagram 10.28). Ett av syftena med förmedlingens tydligare uppdrag att förmedla jobbgarantin för ungdomar var att förmå fler att arbete, ökad uppföljning och kontroll av söka sig till utbildning. Det är därför också individens arbetssökande, införandet av positivt att andelen som lämnar garantin för jobbskatteavdraget samt reformerna inom utbildning har ökat sedan jobbgarantin infördes. arbetslöshetsförsäkringen är troligen viktiga Mer problematiskt är att andelen personer som förklaringar till den ökade sökaktiviteten. lämnar jobbgarantin för jobb- och utvecklingsgarantin ligger kvar på en relativt hög nivå.

132 Inspektionen för socialförsäkringen, Stabilitet i sjukfrånvaron,

Rapport (Inspektionen för socialförsäkringen 2012:15). 133 Delredovisning ska ske till regeringen senast den 15 maj 2014.

Analysen i sin helhet ska redovisas den 14 november 2014. 134 Se Leder nystartsjobben till högre sysselsättning? (IFAU 2012:6).

PROP. 2013/14:100

Diagram 10.28 Utflödet från jobbgarantin för ungdomar

10.5.1 Underlätta inträdet på arbetsmarknaden

Procent av kvarstående i garantin

8

7 Fortsatt arbete med att bygga upp system för

yrkesintroduktion

6 Lämnat till jobb- och utvecklingsgarantin 5 Lämnat till osubv. arb. Regeringen bedömer att yrkesintroduktionsavtal

Lämnat till subv. arb. kan få stor betydelse för att underlätta över- 4 Lämnat till reguljär utb. gången mellan skola och arbetsliv samt bli en

viktig del av arbetsgivarnas långsiktiga kompe- 3

2 tensförsörjning. Det är därför mycket positivt

att parterna har tecknat yrkesintroduktionsavtal

1 inom metallindustrin och den kemiska industrin,

0 kommunal vård och omsorg, handeln, fastighets-

2008 2009 2010 2011 2012 2013 branschen, sågverksindustrin samt trä- och

Anm.: Lämnat till osubventionerat arbete, subventionerat arbete eller reguljär utbildning avser status 90 dagar efter utträde ur Jobbgarantin för ungdomar. Säsongrensad data, tre möbelindustrin. Samtal förs om att teckna yrkes-

introduktionsavtal även inom andra områden. I månaders glidande medelvärde. Källa: Arbetsförmedlingen. mars 2014 fanns yrkesintroduktionsavtal, utfor-

made så att anställningar inom ramen för dessa

berättigar till statligt stöd, på nästan en fjärdedel

av arbetsmarknaden.

10.5 Utmaningar för att få fler i

I trepartssamtalen om yrkesintroduktionsavtal

arbete

har parterna betonat vikten av handledning och

utbildning av god kvalitet. Parterna har efter- Sysselsättningspolitikens viktigaste uppgift är frågat stöd för sitt gemensamma arbete med att även fortsättningsvis att varaktigt öka sysselsättutveckla ett väl fungerande lärande på arbetsningen, främst genom ett minskat utanförskap. platserna genom utbildning och handledning. Regeringen bedömer att den hittills förda Det kan bl.a. handla om framtagande av kompesysselsättningspolitiken har varit framgångsrik. tensprofiler, valideringsmodeller och handledar- Sedan 2006 har sysselsättningen och antalet perutbildningar samt certifiering av aktörer som kan soner som är i arbete ökat mer än vad som kan bistå med utformning av utbildningsplaner och förklaras av demografiska och konjunkturella handledning. Regeringen har avsatt resurser för faktorer. Sveriges sysselsättningsgrad är detta för 2014–2018, och detta stöd prövas nu tillsammans med Nederländernas högst i EU. mot EU:s statsstödsregler. Parterna kommer, Regeringen bedömer att utvecklingen på när frågan om statsstödsreglerna är utredd, att arbetsmarknaden kommer att vara positiv de gemensamt kunna söka statsbidrag för dessa kommande åren, men att återhämtningen till utvecklingsinsatser. Regeringen avser också tillföljd av en låg global efterfrågan kommer ta tid. sätta en delegation för lärande på arbetsplatserna, Först 2018 bedöms konjunkturläget ha bestående av representanter för arbetsmarknabalanserats. Arbetslösheten har då minskat till dens parter. Delegationen ska sprida information knappt 6 procent samtidigt som sysselsättningsoch kunskap om hur ett väl fungerande lärande graden har ökat till 67 procent. på arbetsplatserna kan utformas och bistå de Analysen tidigare i det här avsnittet har dock partsorganisationer som önskar hjälp i sitt visat att det finns fortsatta och nya utmaningar. utvecklingsarbete. För att möta dessa bedömer regeringen att Att bygga upp system för yrkesintroduktion politiken även fortsättningsvis ska inriktas mot är ett långsiktigt arbete. Regeringen kommer att åtgärder som stimulerar utbudet av och följa arbetet noga och reformen kommer att efterfrågan på arbetskraft, och som säkerställer utvärderas av flera myndigheter. Konjunkatt matchningen på arbetsmarknaden fungerar turinstitutet, Institutet för arbetsmarknads- och väl. Vidare bör diskussionerna kring att vidareutbildningspolitisk utvärdering, Konkurrensutveckla den svenska modellen fortsätta tillsamverket och Statskontoret har fått i uppdrag att mans med arbetsmarknadens parter. under 2016 lämna rapporter till regeringen om

stödets effekter och genomförande.

PROP. 2013/14:100

Stödet till yrkesintroduktionsanställningar systemet och ökade kunskaper är också viktigt bygger på initiativ från parterna och riktar sig för produktivitetsutvecklingen på sikt. endast till de arbetsgivare som täcks av Regeringen har genomfört och aviserat omkollektivavtal, vilket innebär att stödet måste fattande reformer inom utbildningssystemet. notifieras till Europeiska kommissionen. Rege- Det är nu angeläget att arbeta för en ändamålsringen har till kommissionen initialt notifierat enlig implementering av dessa reformer och följa stödet för yrkesintroduktionsanställningar för upp att de ger avsett resultat. Ytterligare insatser en treårsperiod. Under dessa tre år omfattas behövs dock för att fler elever ska gå ut grundendast arbetsgivare som är bundna av skolan med tillräckliga kunskaper för att kunna kollektivavtal. Denna period kan komma att påbörja gymnasiestudier, och för att fler ska förlängas med ytterligare två år innan icke slutföra sina gymnasiestudier. Att höja kompekollektivavtalsbundna arbetsgivare inkluderas. tensen bland lärare och att stärka yrkets status För att åstadkomma en mer inkluderande och attraktionskraft är fortsatt viktigt. arbetsmarknad är det regeringens förhoppning Det är också viktigt med tidiga insatser i att yrkesintroduktionsavtal på sikt även kan grundskolan för att hjälpa de elever som annars komma att användas vid anställning av andra riskerar att avbryta eller inte ens påbörja en grupper med särskilda svårigheter att etablera sig gymnasieutbildning. För att höja kvaliteten i på arbetsmarknaden, t.ex. långtidsarbetslösa och undervisningen i förskoleklass t.o.m. årskurs 3 utrikes födda. avser regeringen genomföra ett särskilt Arbetsgivarverket, Saco-S och OFR/S,P,O lågstadielyft fr.o.m. 2015. Skolhuvudmännen 135 har undertecknat ett s.k. studentmedarbetaravtal ska, utifrån sina lokala behov, ges möjligheter att som möjliggör studierelevanta extrajobb för förbättra undervisningen i form av t.ex. mindre studenter på högskoleutbildningar i form av undervisningsgrupper, ökad lärartäthet, utökad tidsbegränsad deltidsanställning, s.k. student- halvklassundervisning samt fler speciallärare och medarbetaranställning. Anställningen kan under- specialpedagoger. Det är åtgärder som främjar lätta studenternas övergång från utbildning till barns inlärning, särskilt i yngre åldrar, och arbetsliv och förbättra matchningen på arbets- förbättrar lärarnas förutsättningar att göra ett marknaden. Diskussioner om studentmedar- bra jobb. Att tidigt kunna identifiera barn med betaravtal förs även inom andra branscher. svårigheter, och att ha möjligheter att kunna Regeringen har aviserat att man vill erbjuda sätta in rätt stöd till dessa, är av stor betydelse. parterna möjlighet att söka bidrag för informa- Den obligatoriska skolan bör göras tioårig så tionsinsatser kopplade till avtalen. att alla barn börjar skolan vid sex års ålder. Det bidrar dels till att fler barn får ta del av verksamheten i det som idag benämns förskoleklass, dels Kvalitetshöjande åtgärder inom utbildnings- till att undervisningen kan göras mer kunskapssystemet är fortsatt angelägna inriktad. Genom att tydliggöra förskoleklassens syfte och på så sätt införa ett extra skolår skulle För att underlätta inträdet på arbetsmarknaden fler elever kunna ges förutsättningar att nå målen för unga är det också viktigt med insatser i för utbildningen och i övrigt utvecklas så långt utbildningssystemet för att stärka de ungas som möjligt inom ramen för läroplanen. Regekvalifikationer. Kvaliteten i utbildningen måste ringen har tillsatt en utredning med uppdrag att förbättras och kopplingen mellan skola och föreslå hur en tioårig grundskola med obligatoarbetsliv behöver stärkas. Bristfälliga skolresultat risk skolstart från sex års ålder lämpligast ska och avhopp bidrar till högre ungdomsarbets- kunna införas fr.o.m. läsåret 2017/18 (dir. löshet och ökad risk för långtidsarbetslöshet 2014:41). Utredningen ska även föreslå hur en bland unga. Förbättrad kvalitet i utbildnings- förlängning av skolplikten med ett år för elever i nuvarande årskurs 9 som inte når behörighet till gymnasieskolans nationella program kan införas. Vidare ska utredningen föreslå hur en skyldighet att erbjuda sommarskola kan genomföras, riktad till samma elevgrupp och för elever i nuvarande 135 OFR/S,P,O är ett förhandlande samverkansorgan för åtta årskurs 8 som löper risk att inte nå behörighet självständiga fackförbund inom statlig sektor. till gymnasieskolans nationella program.

PROP. 2013/14:100

För att minska antalet unga som saknar full- Men många utrikes födda har arbetsmarknadsgjord gymnasieutbildning måste kommunernas relaterade problem, och de särskilda svårigheter arbete med denna målgrupp förbättras. Rege- som utrikes födda möter måste övervinnas. ringen har föreslagit att kommunernas s.k. Särskilt bekymmersamt är att unga utrikes informationsansvar för icke skolpliktiga ung- födda som kommit till Sverige i skolåldern har domar i stället ska benämnas aktivitetsansvar. problem med att slutföra skolan och därmed För unga under 20 år som inte går i gymnasiet även har svårt att etablera sig på arbetsoch som inte har slutfört gymnasiet ska marknaden. Det är därför angeläget att stödja individuella åtgärder vidtas i syfte att de i första dessa unga att fullfölja skolan och förbättra sina hand ska påbörja eller återuppta en utbildning. studieprestationer. I denna proposition Kvaliteten i de gymnasiala yrkesprogrammen presenteras åtgärder för att förbättra nyanlända behöver stärkas ytterligare. Regeringen har elevers och utrikes föddas möjligheter att klara genomfört flera reformer för att förbättra de skolan (se vidare avsnitt 2). yrkesinriktade programmen på gymnasiet, och Etableringsuppdraget syftar till att påskynda även infört en permanent lärlingsutbildning med etableringen på arbetsmarknaden för nyanlända relativt höga anordnarbidrag till de arbetsgivare skyddsbehövande och deras anhöriga. Det tar som tar emot lärlingar. Arbetet med att förbättra dock fortfarande för lång tid för många nyanlänkvaliteten på de yrkesinriktade programmen da att få ett mer varaktigt fotfäste på arbetsmarkmåste dock fortsätta, framför allt när det gäller naden. Det är därför angeläget att löpande följa det arbetsplatsförlagda lärandet. Den garanterade reformen. omfattningen av arbetsplatsförlagt lärande måste Det är också viktigt med en väl fungerande säkerställas för varje elev och kvaliteten måste validering av utbildning och yrkeskunnande. förbättras. Som ett led i arbetet med att förbättra valide- Det är angeläget att unga gör välinformerade ringssystemet har regeringen gett Arbetsförutbildningsval som svarar mot arbetsgivarnas medlingen i uppdrag att utveckla metoderna för behov av arbetskraft. Regeringen har beslutat att och öka omfattningen av validering av kunskautreda hur dimensioneringen av och rekrytering perna främst hos nyanlända inom etableringstill gymnasiala yrkesutbildningar kan utvecklas, reformen. dels för att undvika att kompetensbrist uppstår, Många utrikes födda har begränsade jobbreladels för att minska risken för överutbildning terade nätverk och Arbetsförmedlingens insatser inom yrkesområden med svag efterfrågan på är därför särskilt viktiga för denna grupp. Goda arbetsmarknaden. Vidare ska intresset och för- kunskaper i svenska språket ökar chanserna för utsättningarna för en försöksverksamhet med utrikes födda att snabbt etablera sig på arbetsgymnasial lärlingsutbildning med ökat inflytande marknaden. Det är därför viktigt att utbildningoch ansvar för branscher och arbetsgivare, s.k. en i svenska för invandrare håller god kvalitet. branschlärling, utredas. Det är angeläget att unga Regeringen har även remitterat ett förslag om får bättre information om utbildningsvalets s.k. nystartszoner. Det innebär i korthet att 136 betydelse för möjligheterna att etablera sig på staten genom sänkta socialavgifter stimulerar arbetsmarknaden. Inom ramen för det ovan mindre företag att etablera sig inom områden nämnda uppdraget ska därför även möjligheterna med hög arbetslöshet. För att företagen ska få att utveckla studie- och yrkesvägledningen i del av lättnaden krävs att en viss andel av de grund- och gymnasieskolan undersökas. anställda bor i en nystartszon. Då många utrikes födda bor i områden som skulle kvalificeras som nystartszon, bedöms möjligheterna till arbete för Utrikes födda möter särskilda svårigheter som utrikes födda öka med ett sådant förslag.

måste övervinnas

Invandringen har haft stor betydelse för det svenska samhället. Invandringen har t.ex. bidragit med arbetskraft, kompetens och mångfald. Sverige har varit, och ska fortsatt vara, ett land där människor ska kunna söka skydd från oroligheter och förföljelser i hemlandet. 136 Se lagrådsremiss den 18 april 2013, Nystartszoner.

PROP. 2013/14:100

10.5.2 Motverka långa tider utan arbete ökar väsentligt även för de svagaste på arbetsmarknaden. Av både fördelningspolitiska Det är viktigt att fortsätta det långsiktiga arbetet och strukturella skäl är det angeläget med med att förhindra att fler blir långtidsarbetslösa kompletterande åtgärder som skapar nya vägar och att stärka jobbchanserna för dem som är till arbete för långtidsarbetslösa. Det är ett långtidsarbetslösa. långsiktigt arbete som behöver bedrivas i Insatser för att förhindra att fler blir långtids- samarbete med bl.a. arbetsmarknadens parter. arbetslösa bör främst ske genom förmedlingsin- Ett syfte med trepartssamtalen är att tillsatser och en förbättrad uppföljning och sammans med arbetsmarknadens parter hitta kontroll av de korttidsarbetslösas jobbsökande. lösningar som gör arbetsmarknaden mer inklu- För de personer som bedöms ha störst risk för derande. Regeringen bedömer att yrkesintrodukatt bli långtidsarbetslösa kan ytterligare åtgärder tionsavtalen kan underlätta arbetsmarknadsbehövas för att deras anställningsbarhet ska öka. inträdet för unga, och att de också kan vara väl Arbetsförmedlingen har en viktig uppgift att få lämpade för grupper med svag förankring på individen att ta de beslut som är nödvändiga för arbetsmarknaden. Arbete i kombination med att så snabbt som möjligt få ett arbete. Studier handledning och kompetensutveckling bedöms visar att chansen att bli kallad till anställnings- öka möjligheterna även för denna grupp att få intervju minskar förhållandevis snabbt. Det kan jobb. Regeringen välkomnar därför vissa parters t.ex. i ett tidigt skede handla om att flytta eller arbete med att möjliggöra yrkesintroduktionssöka andra yrken. anställningar även för arbetslösa personer som är För att öka jobbchanserna för dem som är äldre än 25 år och undersöker möjligheterna att långtidsarbetslösa är det angeläget att höja aktivi- på sikt ge stöd till arbetsgivare som anställer tetsnivån och kvaliteten inom jobb- och utveck- långtidsarbetslösa på sådana avtal. lingsgarantin och jobbgarantin för unga. Detta Även för individer som varit arbetslösa gäller inte minst jobb- och utvecklingsgarantins mycket länge, och som bl.a. tagit del av de sysselsättningsfas. insatser som ges inom jobb- och utvecklings- Det är också angeläget att Arbetsförmed- garantins inledande faser, behöver nya vägar till lingen fortsätter arbeta aktivt med lönesubven- arbete skapas. En viktig del av arbetsmarknadstionerade anställningar, med särskilt fokus på politiken är, som nämnts ovan, subventionerade dem som har svårast att ta sig tillbaka till arbets- anställningar som innebär att arbetsgivarna får ta marknaden. Ett problem kan vara att arbets- del av kraftiga lönesubventioner då de anställer givare har bristfällig information om vilka långtidsarbetslösa. Lönesubventionen syftar till lönesubventionerade anställningar som finns och att kompensera arbetsgivaren för att individen hur de är utformade. Arbetsförmedlingens har låg produktivitet i förhållande till anställuppdrag att utveckla och förbättra sina ningskostnaden, eller för att det kan vara svårt arbetsgivarkontakter kan bidra till bättre att bedöma individens produktivitet. Trots höga information om subventionerade anställningar. lönesubventioner är det många arbetsgivare som Det är viktigt att arbetsgivare uppfattar regel- inte anställer med stöd. verken för de subventionerade anställningarna Arbetsgivarna har inom ramen för trepartssom transparenta och enkla. samtalen förmedlat att det kan vara viktigare att hitta en person som fungerar i verksamheten än att anställningskostnaden är låg, något som Ökade möjligheter för långtidsarbetslösa att få också har konstaterats av Statskontoret. Det arbete betyder att det är särskilt viktigt att finna och utforma åtgärder där arbetsgivarens osäkerhet Den traditionella arbetsmarknadspolitiken bidrar vid anställning minskar, t.ex. genom god till att öka möjligheterna till jobb för lång- matchning och praktiskt stöd vid introduktidsarbetslösa. Den utdragna lågkonjunkturen tionen på arbetsplatsen. För att ytterligare öka har fört med sig att långtidsarbetslösheten har individens jobbchans kan kompetenshöjande ökat och att det kommer att ta tid innan den insatser utgöra ett viktigt inslag. Det finns i sjunker tillbaka väsentligt. Erfarenheterna från sammanhanget en rad intressanta lokala och tidigare lågkonjunkturer visar att det är först när privata initiativ vars verksamheter i hög grad konjunkturen normaliserats som jobbchanserna syftar till att minska arbetsgivarens osäkerhet vid

PROP. 2013/14:100

anställning av individer som står långt från till att förändra förutsättningarna för Arbetsarbetsmarknaden. förmedlingen att uppfylla sitt uppdrag. Arbetslösheten har framför allt ökat i grupper som har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, t.ex. Förbättra möjligheterna för personer med unga med ofullständig gymnasieutbildning, funktionsnedsättning att få ett arbete personer födda utanför Europa och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt Många personer med funktionsnedsättning som arbetsförmåga. Samtidigt har långtidsarbetslösmedför nedsatt arbetsförmåga står långt ifrån heten ökat. Arbetsförmedlingens målgrupp är i arbetsmarknaden. I gruppen långtidsarbetslösa dag bredare, större och består i större utsträckhar många en funktionsnedsättning. Antalet ning än tidigare av individer som är i behov av funktionsnedsatta har ökat relativt kraftigt de mer omfattande insatser för att kunna få ett senaste åren till följd av att fler personer kommit arbete. Detta har påverkat förutsättningarna för in på arbetsmarknaden, bl.a. från sjukförsäk- Arbetsförmedlingen att genomföra sitt uppdrag. ringssystemen. Framför allt är det antalet I syfte att förbättra Arbetsförmedlingen och personer med olika psykiska besvär som har därigenom arbetsmarknadens funktionssätt beökat. Förutsättningarna för dessa personer att dömer regeringen att det är angeläget med en finna och behålla ett arbete måste förbättras. bred översyn av myndigheten. En sådan översyn Regeringen har därför initierat en fyraårig har inte gjorts sedan mitten av 1990-talet. Därför satsning på tillfälliga anställningar vid Samhall. har regeringen tillsatt en utredning som utifrån Satsningen bör noggrant utvärderas. de senaste årens reformer och förändringar på arbetsmarknaden ska analysera myndighetens förutsättningar att framgångsrikt genomföra sitt 10.5.3 Förbättra matchningen uppdrag att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt (dir. 2014:15). Detta innebär bl.a. att En väl fungerande matchning mellan arbets- analysera Arbetsförmedlingens uppdrag och sökande och lediga jobb är av avgörande betydel- verksamhet i relation till andra relevanta aktörer, se för arbetsmarknadens funktionssätt. Med en se över om de insatser som myndigheten bättre fungerande matchning kortas arbetslös- förfogar över används på ett ändamålsenligt och hetstiderna. Ett enkelt räkneexempel visar på kostnadseffektivt sätt samt analysera Arbetsförbetydelsen av att korta arbetslöshetstiderna. Om medlingens arbete med arbetsgivarkontakter. den genomsnittliga arbetslöshetstiden minskar Utredningen ska också se över användningen av med en vecka skulle jämviktsarbetslösheten, allt kompletterande aktörer samt analysera om det är annat lika, minska med ca 0,2 procentenheter. lämpligt och möjligt om de delar av myndig- Arbetsförmedlingen har en avgörande roll för hetens verksamhet som inte utgörs av myndigmatchningen på arbetsmarknaden. Det är därför hetsutövning kan konkurrensutsättas. Vidare ska nödvändigt att Arbetsförmedlingen fungerar väl utredningen analysera Arbetsförmedlingens och att dess verksamhet snabbt och effektivt kan organisation, se över styrningen av myndigheten anpassas till nya omständigheter på arbetsmark- samt föreslå hur uppföljning och utvärdering av naden. Det är också viktigt att Arbetsförmed- verksamheten kan utvecklas och förbättras. lingen har förtroende och legitimitet hos arbetsgivare, arbetssökande och arbetsmarknadens parter. Stimulera ökad rörlighet på arbetsmarknaden Det är viktigt att den enskilda arbetsförmedlaren tidigt möter och stöder individen i sitt En förutsättning för att matchningen mellan arbetssökande bl.a. genom att vägleda individen i utbudet av och efterfrågan på arbetskraft ska ske jobbsökandet eller genom att identifiera på vilket effektivt är att den geografiska och yrkesmässiga sätt individen kan stärkas. Arbetsförmedlingen rörligheten på arbetsmarknaden är hög. Det är ska ha väl fungerande arbetsgivarkontakter. därför viktigt att arbetssökande får information Särskilt unga och nyanlända utrikes födda saknar om hur möjligheterna att få jobb inom olika ofta jobbrelaterade nätverk. yrken och i olika delar av landet ser ut samt vad Under senare år har både arbetsmarknadens som krävs av den arbetssökande för att så snabbt utveckling och flera politiska reformer bidragit som möjligt få ett jobb.

PROP. 2013/14:100

Svårigheter att få tag i boende kan hämma ekonomisk standard även som pensionärer, och framför allt ungas och nyanländas möjligheter för att upprätthålla offentligt finansierade tjänstoch incitament att flytta för att få ett arbete. er av god kvalitet. Det är därför angeläget att Åtgärder som bidrar till att bostadsbyggandet fortsätta det långsiktiga arbetet med att få unga ökar i storstadsregionerna, och till att det finns att tidigarelägga sin utbildning och att öka en väl utbyggd infrastruktur, ökar möjligheterna genomströmningen i utbildningssystemet. Det att flytta eller pendla dit jobben finns. är också viktigt att fler förlänger sitt arbetsliv Kvinnor och män arbetar i olika stor utsträck- genom att senarelägga sitt utträde från arbetsning i olika sektorer. Till exempel är den marknaden. Pensionsåldersutredningen har i sitt kommunala sektorn kvinnodominerad, medan betänkande Åtgärder för ett längre arbetsliv industrin är mansdominerad. Då bl.a. villkor och (SOU 2013:35) lämnat förslag på hur detta kan löner skiljer sig åt mellan sektorer är det åstadkommas. Regeringen arbetar inom ramen önskvärt att motverka en sådan uppdelning och för pensionsöverenskommelsen med åtgärder öka rörligheten mellan sektorer. Regeringen för ett förlängt arbetsliv. De förändringar som kommer att i Arbetsförmedlingens instruktioner krävs för ett längre arbetsliv behöver vara brett förtydliga att verksamheten ska utformas så att förankrade i samhället. Samtal kommer därför den främjar jämställdheten samt motverkar en att genomföras med arbetsmarknadens parter könsuppdelad arbetsmarknad. om åtgärder som verkar i riktning mot ett längre arbetsliv, bl.a. om rätten att kvarstå i anställning till 69 år. 10.5.4 Förbättra arbetsmarknadens Sjukfrånvaron har ökat sedan 2010. Att sjukomställningsförmåga frånvaron är låg är angeläget både ur individens och ur samhällets perspektiv. Under de senaste Det är angeläget att finna lösningar för hur decennierna har sjukfrånvaron varierat på ett sätt arbetstagarnas behov av trygghet på arbets- som är svårt att förklara med förändrad hälsa, marknaden kan kombineras med arbetsgivarnas regelverk eller befolkningsstruktur. Regeringen behov av flexibilitet. Regeringen bedömer att har gett Försäkringskassan i uppdrag att analylagstiftning på detta område inte är en lika sera orsakerna till detta. effektiv åtgärd som partsöverenskommelser. Kvinnor har fortfarande ett lägre arbetskrafts- Regeringen ser därför positivt på att Svenskt deltagande och jobbar i större utsträckning Näringsliv och PTK för samtal om ett nytt deltid än män. Kvinnors arbetsutbud och omställningsavtal. Regeringen vill inom ramen kompetens måste därför bättre tas till vara och för trepartssamtalen lyssna till parterna och skillnaderna i kvinnors och mäns närvaro på fortsatt stödja deras arbete med att nå överens- arbetsmarknaden minska. kommelser. I den gemensamma avsiktsförkla- Stärkta drivkrafter till arbete och minskade ringen har Svenskt Näringsliv angett att de vill trösklar in på arbetsmarknaden är effektiva sätt att turordningsreglerna ska tillgodose behovet av att öka sysselsättningen. För att minska utanföratt, efter en driftsinskränkning, ha kvar personal skapet, öka den varaktiga sysselsättningen och med den kompetens som krävs för att den göra det mer attraktivt att utbilda sig och starta fortsatta verksamheten ska kunna bedrivas med och driva företag, eftersträvar regering att skattebästa möjliga konkurrenskraft. PTK har och transfereringssystemen ska vara så utforefterfrågat åtgärder som förbättrar möjligheterna made att de skapar goda drivkrafter till arbete för till utbildning och kompetensutveckling under både kvinnor och män. hela arbetslivet och som därigenom stärker individens anställningsbarhet och omställningsförmåga. 10.5.6 Stärkt företagande för ökad

sysselsättning

10.5.5 Ett längre och mer jämställt För att säkerställa en långsiktigt hög efterfrågan arbetsliv nödvändigt på arbetskraft behövs ett väl fungerande näringsliv som klarar sig väl i den globala konkurrensen. Ett långt och produktivt arbetsliv är en förut- Regeringen har som ambition att ytterligare sättning för att alla ska kunna ha en god förbättra företagsklimatet och villkoren för

PROP. 2013/14:100

forskning och utveckling samt förbättra kapitalförsörjningen för små, innovativa företag. En strategisk del av arbetet med att förbättra skattevillkoren för företagande sker genom Företagsskattekommittén. I syfte att skapa 137 tillväxt och fler jobb ser regeringen även kontinuerligt över möjligheterna att förenkla villkoren och sänka kostnaderna för företag och företagande. Vidare har regeringen tillsatt en utred- 138 ning i syfte att förenkla beskattningen för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. 139 Ett väl fungerande utbildningssystem och en högkvalitativ forskning är viktiga faktorer för en arbetsmarknad med god anpassningsförmåga. En forskning av hög kvalitet möjliggör nya idéer och produkter. Det är nödvändigt att kontinuerligt pröva behovet av åtgärder för att säkerställa att investeringarna i forskning och utveckling ligger på en samhällsekonomiskt önskvärd nivå.

137 Företagsskattekommitténs (dir. 2011:1) huvuduppdrag handlar om att göra villkoren mer lika för finansiering med eget kapital och lån. 138 Utredningen om ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dir. 2012:35). 139 Skatteförenklingsutredningen (dir. 2012:116).

11 Bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet

PROP. 2013/14:100

11 Bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet

Sammanfattning

– Ett långt arbetsliv är en förutsättning för att alla ska kunna ha en bra ekonomisk standard och för att skattefinansierade – De hållbarhetsberäkningar som redovisas i tjänster av god kvalitet ska kunna tillhandadetta avsnitt visar att finanspolitikens lång- hållas i önskvärd omfattning. När siktiga hållbarhet är god, och i allt väsentligt medellivslängden ökar är det därför viktigt oförändrad jämfört med beräkningarna i att antalet yrkesverksamma år också ökar. 2013 års ekonomiska vårproposition. – Förutsättningarna för en hållbar finans- – Hållbarheten skapar en marginal för finans- politik förbättras om befolkningens hälsa politiken att möta både den utdragna lågfortsätter att förbättras och om konjunkturen och de ökade utgifter som produktiviteten inom offentlig sektor höjs. följer av de förväntade demografiska förändringarna.

– År 2020–2040 karaktäriseras av ett ökande De senaste årens utveckling i Europa illustrerar demografiskt utgiftstryck. Antalet personer hur en ohållbar finanspolitik kan leda till kraftiga som är 65 år och äldre förväntas stå för mer ingrepp i de offentligfinansierade verkän hälften av befolkningsökningen fram till samheterna, med stora samhällsekonomiska 2050. Det primära finansiella sparandet kostnader som följd. Flera krisdrabbade länder beräknas gradvis falla med knappt 1 procent har på grund av stora och ökande statsskulder av BNP mellan 2020 och 2030. Ett tvingats inrikta sig på akuta krisåtgärder i stället försämrat finansiellt utgångsläge när det för reformer som främjar en stabil och långsiktig demografiska utgiftstrycket ökar kan tillväxt. De i många fall ofrånkomliga skatteinnebära att finanspolitiken drabbas av höjningarna och neddragningarna i välfärden i hållbarhetsproblem. dessa länder innebär dessutom att den rådande lågkonjunkturen förstärks och förlängs. En – Sverige står inför ett antal samhällsframtvingad krishantering ökar därtill ofta de ekonomiska förändringar som kan utgöra fördelningspolitiska spänningarna. Genom att en risk för finanspolitikens långsiktiga värna starka offentliga finanser och förbättra hållbarhet. Utgifterna kan förväntas öka arbetsmarknadens funktionssätt har Sverige haft inte enbart på grund av en åldrande förutsättningar att hantera krisen på ett bättre befolkning, utan även till följd av ökad sätt. Kraftfulla stabiliseringspolitiska insatser har efterfrågan på välfärdstjänster. Vidare kunnat genomföras utan att förtroendet för minskar andelen personer i förvärvsaktiv finanspolitiken äventyrats. Det är viktigt att ålder som ska finansiera de ökade finanspolitiken även fortsättningsvis är hållbar utgifterna. och åtnjuter ett stort förtroende, såväl bland

PROP. 2013/14:100

landets hushåll och företag som på de 11.1 Finanspolitiken står inför flera internationella finansmarknaderna. långsiktiga utmaningar

I detta avsnitt analyseras och bedöms om finanspolitiken är långsiktigt hållbar. Syftet med 11.1.1 Befolkningens genomsnittsålder analysen är att i god tid fånga upp tecken på att förväntas öka finanspolitiken är ohållbar, så att åtgärder för att återställa hållbarheten och upprätthålla för- De senaste decennierna har den svenska troendet för finanspolitiken kan vidtas tidigt. befolkningens genomsnittliga ålder ökat. Denna Om nödvändiga förändringar skjuts på fram- utveckling förväntas fortsätta även under resten tiden förvärras problemen och förändrings- av detta sekel. När medellivslängden stiger ökar arbetet försvåras, så att mer omfattande åtgärder andelen äldre i befolkningen. I diagram 11.1 141 måste genomföras i ett senare skede, och ofta illustreras utvecklingen med hjälp av den s.k. förunder mer oordnade former. En ohållbar finans- sörjningskvoten. År 2014 är kvoten 0,73, dvs. politik som uppmärksammas i ett tidigt skede varje person i yrkesverksam ålder, 20–64 år, ger således mer tid för genomtänkta reformer, behöver försörja 0,73 personer i icke-yrkessamtidigt som hushåll och företag får möjlighet verksam ålder. År 2050 förväntas försörjningsatt ställa om till de nya förutsättningarna under kvoten ha ökat till 0,86 och 2100 till 0,95. en längre tid. 140 Sverige står inför flera förändringar som kan

Diagram 11.1 Försörjningskvoter

utsätta samhället för påfrestningar och som Procentuell andel 1,0 därför bör hållas under uppsikt. Det är inte minst den åldrande befolkningen som potentiellt 0,9 kan sätta finanspolitiken under press, men även 0,8 högre kostnader för och ökad efterfrågan på de 0,7 skattefinansierade tjänsterna kan innebära att 0,6 finanspolitiken måste läggas om. Dessa och 0,5 andra utmaningar analyseras i avsnitt 11.1. En 0,4 ökad press på de offentliga finanserna behöver 0,3

Försörjningskvot

dock inte nödvändigtvis mötas med sänkta 0,2

Yngrekvot

ambitionsnivåer eller högre skatter. I avsnitt 11.2 0,1

Äldrekvot

behandlas ett antal möjliga alternativ för att 0,0 förbättra finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Genom att förlänga arbetslivet, öka arbets- Anm.: Försörjningskvoten är antalet personer som inte är i åldrarna 20–64 år dividerat med antalet personer i denna åldersgrupp. Yngrekvoten är antalet personer i åldrarna 0–19 år i utbudet bland personer med utländsk bakgrund förhållande till antalet personer i åldrarna 20–64 år medan äldrekvoten anger förhållandet och kvinnor, förbättra befolkningens hälsa och mellan antalet personer som är 65 år och äldre och antalet personer i åldrarna 20–64 år. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. höja produktiviteten i produktionen av de skattefinansierade tjänsterna kan trycket på de Försörjningskvoten stiger till följd av att antalet offentliga finanserna dämpas. äldre ökar både i absoluta tal och i förhållande till antalet personer i yrkesverksam ålder. Detta framgår av diagram 11.2, som visar hur folkmängden i olika åldrar ändras från 2010 i en aktuell befolkningsprognos från Statistiska centralbyrån. Antalet personer som är 65 år eller äldre förväntas öka med ca 1 miljon personer till 2050 och med 1,8 miljoner till 2100 jämfört med 2010, medan de i yrkesverksam ålder ökar med knappt 600 000 respektive 1,2 miljoner. Under

140 De reformer och den finansiering som redovisas i tabell 2.2 ingår inte i beräkningen av statens budget och offentliga sektorns finanser i denna proposition. 141 Befolkningens framtida utveckling beskrivs närmare i Sveriges framtida befolkning 2013–2060 (Statistiska centralbyrån 2013).

PROP. 2013/14:100

samma tidsperiod ökar antalet personer som är om förändringen i folkmängd i diagram 11.2

80 år och äldre med ca 550 000 respektive drygt kombineras med de offentliga nettobidragen i

1 miljon personer, dvs. endast något mindre än diagram 11.3. Den förväntade befolknings-

antalet personer i yrkesverksam ålder. Förutom ökningen sammanfaller till stor del med de

en ökad medellivslängd bidrar de stora åldersgrupper där utgifterna för tjänster och

generationerna födda på 1940-, 1960- och 1990- transfereringar överstiger skatteinbetalningarna

talen till de stora förändringarna över tiden. som mest. Hur de offentliga finanserna utvecklas

framöver är naturligtvis även starkt beroende av

Diagram 11.2 Förändring i folkmängden jämfört med 2010

hur det finansiella utbytet med offentlig sektor

förändras i olika åldersgrupper. Exempelvis kan Tusental personer 2 000 0-19 år en förbättrad hälsa leda till att kostnaderna för

vård och omsorg minskar i de högre åldrarna (se 1 800

20-64 år

avsnitt 11.2.4). 1 600

65 år och äldre

1 400

80 år och äldre

1 200 Diagram 11.3 Offentligt nettobidrag per person och ålder

2011

1 000 Tusental kronor 800 200 600 100 400 0 200

0 -100 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Källa: Statistiska centralbyrån. -200

-300 Hur de offentliga finanserna påverkas av

-400 förändringar i befolkningens ålderssamman-

sättning illustreras av hur en genomsnittlig -500

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 individ påverkar den offentliga sektorns Anm.: Ett negativt nettobidrag betyder att utgifterna för tjänster och transfereringar inkomster och utgifter i olika åldrar 2011. Av 142 överstiger skatteinbetalningarna för en genomsnittlig individ. diagram 11.3 framgår att nettobidraget för de Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

yngre, upp till ca 25 år, var negativt. De

offentliga utgifterna till personer i dessa åldrar

11.1.2 Kostnaderna för de skatte-

går framför allt till barnomsorg och utbildning.

finansierade tjänsterna tenderar att

För åldersgruppen 26–63 år var nettobidragen

öka snabbt

positiva, eftersom individernas genomsnittliga

inbetalningar av skatter och avgifter var större än Ytterligare en utmaning för finanspolitiken är att utbetalningarna för transfereringar och välfärdsdet är svårt att årligen effektivisera tjänster som tjänster. Vid 64 års ålder blir nettobidragen återutbildning, barn- och äldreomsorg i samma takt igen negativa då många väljer att gå i pension. som övrig produktion. Samtidigt följer lönerna i Utgifterna för framför allt äldreomsorg och dessa sektorer i stort utvecklingen i sektorer som sjukvård ökar också med åldern. Mot slutet av har en högre produktivitetstillväxt, vilket livet ökar utgifterna fort. För en 97-åring var tenderar att leda till att den relativa enhetst.ex. det negativa nettobidraget ca 400 000 kostnaden för arbetsintensiva tjänster successivt kronor per person och år. stiger. Detta benämns Baumols lag eller Den offentligfinansiella utmaning som den kostnadssjukan för arbetsintensiva tjänster. 143 demografiska utvecklingen innebär blir tydlig

142 Nettobidraget för en viss ålder utgörs av skillnaden mellan offentliga 143 Se Baumol, Macroeconomics of Unbalanced Growth: The Anatomy

inkomster (skatter och avgifter) och offentliga utgifter (offentliga of Urban Crisis, American Economic Review 57, 1967 och Baumol, transfereringar och offentlig konsumtion). Nettobidraget beräknas som Productivity Growth, Convergence, and Welfare: What the Long-Run ett genomsnitt för alla individer i en viss ålder och per år. Data Show, Amercian Economic Review 76, 1986.

PROP. 2013/14:100

Konsekvensen för den offentliga sektorn är att 11.1.3 Vad menas med att finanspolitiken kostnaderna för att tillhandahålla en oförändrad är hållbar på lång sikt? omfattning av t.ex. barn- och äldreomsorg med tiden tenderar att öka i förhållande till den Med en hållbar finanspolitik menas att den allmänna prisutvecklingen i samhället. offentliga sektorn bedöms kunna fullfölja dagens Det råder en viss oenighet om i vilken åtagande på lång sikt utan att finanspolitiken utsträckning Baumols lag gäller för all skatte- behöver läggas om. Bedömningen av finansfinansierad verksamhet. I nationalräkenskaperna politikens hållbarhet utgår i denna proposition har produktivitetstillväxten tidigare antagits vara från fyra bedömningsgrunder, vilka beskrivs noll inom den offentliga sektorn. Många anser nedan. 144 147 dock att produktiviteten faktiskt har ökat inom I finansiell mening innebär en hållbar finansvissa delar av den skattefinansierade tjänste- politik att de offentliga utgifterna är lika stora produktionen, exempelvis inom sjukvården. som de offentliga inkomsterna över en längre 145 Det är dock svårt att belägga produktivitets- tidsperiod. För att bedöma om finanspolitiken är förändringar inom den offentliga sektorn efter- finansiellt hållbar har Europeiska kommissionen som merparten av den offentliga produktionen tagit fram en indikator som benämns S2. Denna inte avsätts på en marknad med fri prissättning. indikator visar hur mycket budgeten måste för- För att en eventuell produktivitetsökning ska stärkas eller försvagas för att den offentliga resultera i lägre offentliga utgifter måste den leda skuldsättningen som andel av BNP inte ska växa till en minskad resursanvändning. Det innebär obegränsat över tiden. 148 att samma antal lärare, sjukvårdspersonal, etc. Utöver att finanspolitiken ska vara finansiellt ska kunna producera en ökad mängd välfärds- hållbar ska skulden och det finansiella sparandet tjänster, eller att antalet lärare och sjukvårds- utvecklas på ett sätt som ligger inom ramarna för personal i framtiden t.o.m. ska kunna minska vad kreditgivare och övriga aktörer på de utan att servicenivån försämras. finansiella marknaderna uppfattar som hållbart Det är dock inte självklart att högre relativa och trovärdigt. Ett minskat förtroende för enhetskostnader i den offentliga produktionen finanspolitiken kan leda till höjda riskpremier, automatiskt leder till att utgifterna ökar. De och därmed höjda räntor, med en snabbt offentliga utgifternas storlek bestäms i en stigande och ohållbar offentlig skuld som följd. politisk process där kostnaderna för ett ökat För en övergripande bedömning av hållskatteuttag måste ställas mot vinsterna av en barheten i detta avseende används i första hand högre tjänsteproduktion. Högre enhets- de uppsatta reglerna inom Europeiska unionens kostnader kan leda till en minskad produktion i stabilitets- och tillväxtpakt, samt det svenska 149 denna process. Det går därför inte att på förhand överskottsmålet, som utvärderingsgrund. 150 avgöra i vilken utsträckning kostnadstrycket Dessa utgör etablerade politiska normer med verkligen leder till ökade utgifter eller minskad tydliga gränser som skulden och det finansiella produktion. Vissa bedömare menar att kostnads- sparandet kan jämföras med. Dessutom kan ökningen innebär att åtgärder måste vidtas för Europeiska kommissionens s.k. S1-indikator att hitta alternativa finansieringsmöjligheter. 146 om Baumols kostnadssjuka finns i Hindriks och Myles, Intermediate Public Economics, MIT, 2006. 147 För en mer omfattande redogörelse för hållbarhetsbegreppet se 2012 års ekonomiska vårproposition (prop. 2011/12:100 s. 264). 148 En mer ingående beskrivning av hur S2 tolkas och beräknas finns i 144 Tidigare mättes offentlig produktion (fasta priser) i nationalräken- promemorian Utvecklad bedömning av finanspolitikens långsiktiga skaperna som produktionskostnaden, t.ex. lönekostnaden. Det innebar hållbarhet (Finansdepartementet 2014) på regeringens hemsida. att produktivitetsutvecklingen i princip blev noll. Sedan ett antal år Hållbarhetskriteriet innebär också att den offentliga sektorns tillgångar tillbaka har dock Statistiska Centralbyrån börjat uppskatta inte får växa obegränsat som andel av BNP. produktivitetsutvecklingen inom vissa delar av den offentliga sektorn. 149 Stabilitets- och tillväxtpakten föreskriver bl.a. att underskotten i de 145 Se rapporterna Hälso- och sjukvården till 2030 (Sveriges kommuner offentliga finanserna inte får vara större än tre procent av BNP och att och landsting 2005) samt Produktivitet och effektivitet i hälso- och den offentliga skulden inte får överstiga 60 procent av BNP. sjukvården (Sveriges kommuner och landsting 2006). 150 Överskottsmålet anger att det finansiella sparandet i den offentliga 146 Se Lindbeck, Sustainable Social Spending, International Tax and sektorn ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en Public Finance 13, 2006. En sammanfattning av kritiken mot hypotesen konjunkturcykel.

PROP. 2013/14:100

användas. S1 visar hur mycket budgeten måste Beräkningen bygger på ett antal antaganden om förstärkas eller försvagas för att den möjliga framtida utvecklingar konsoliderade bruttoskulden (Maastrichtskulden) ska uppgå till 60 procent av BNP år Den långsiktiga framskrivningen utgår från den 2030. bedömning av utvecklingen av svensk ekonomi Finanspolitiken bör inte heller medföra fram t.o.m. 2018 som presenteras i avsnitt 3 och orimliga omfördelningar av välfärden och de 7 i denna proposition. År 2013 är det primära ekonomiska resurserna, varken mellan eller inom finansiella sparandet i den offentliga generationer. Om finanspolitiken uppfattas som sektorn -2,5 procent av BNP. År 2013–2018 151 fördelningspolitiskt oacceptabel kan politikens sker en gradvis utveckling mot ett balanserat legitimitet och dess politiska hållbarhet ifråga- resursutnyttjande i ekonomin, med en högre sättas. I scenarierna förutsätts de offentliga sysselsättning och en lägre arbetslöshet, transfereringarna per individ öka i samma takt samtidigt som inga ytterligare ofinansierade som timlönen, vilket bidrar till att inkomst- reformer genomförs, vilket förbättrar den fördelningen inte förändras avsevärt. offentligfinansiella ställningen. År 2018 beräknas Ett lågt offentligt finansiellt sparande under det primära sparandet i den offentliga sektorn långa perioder ger ett mindre utrymme att uppgå till 0,3 procent av BNP, vilket skapar ett genomföra stabiliseringspolitiska åtgärder samt relativt gynnsamt offentligfinansiellt utgångsläge fördelnings- och strukturpolitiska reformer. Det för den långsiktiga framskrivningen av kan då uppstå en målkonflikt mellan utvecklingen under åren därefter. stabiliserings-, fördelnings- och struktur- Produktiviteten i näringslivet antas på sikt öka politiken. Förekomsten av sådana målkonflikter med 2,2 procent per år. I produktionen av de kan bedömas genom en analys av om sparandet skattefinansierade tjänsterna, oavsett om denna är tillräckligt högt för att bedriva finanspolitisk sker i offentlig eller privat regi, antas däremot stabiliseringspolitik utan att bryta mot arbetsproduktiviteten vara konstant. Denna stabilitets- och tillväxtpaktens underskotts- skillnad i produktivitetsutvecklingen, tillkriterium. sammans med ett antagande om att löneutvecklingen är densamma i hela ekonomin, leder till att kostnaderna för att producera en 11.1.4 Ett scenario för utvecklingen fram enhet ökar snabbare i den skattefinansierade till 2100 produktionen än genomsnittligt i näringslivet. Detta är den s.k. Baumoleffekten som behandlas Nedan redovisas ett scenario som illustrerar i avsnitt 11.1.2. ovannämnda utmaningar. Scenariot tar sin I scenariot antas befolkningens arbetsutgångspunkt i de demografiska förändringar marknadsbeteende vara oförändrat fr.o.m. 2019. som beskrivits i avsnitt 11.1.1. Dessutom utgår Det betyder att arbetsutbudet, dvs. arbetskraftsberäkningarna från att det finns en skillnad i deltagandet, arbetslösheten och medelarbetsproduktivitetsutvecklingen i produktionen av de tiden, i olika åldrar och kön är konstant. En skattefinansierade tjänsterna och den genom- genomsnittlig 50-årig kvinna eller 35-årig man, snittliga produktivitetsutvecklingen i närings- etc. antas då arbeta lika mycket i framtiden som i livet, enligt redogörelsen i avsnitt 11.1.2. Det bör dag. understrykas att scenariot inte nödvändigtvis Scenariot bygger även på antagandet att illustrerar den mest sannolika utvecklingen. finanspolitiken är oförändrad. Med detta avses Syftet med scenariot är i stället att illustrera att skattesatserna hålls på samma nivå som 2018, konsekvenserna av en utveckling med dvs. deras andel av skattebaserna är konstanta. oförändrad politik och oförändrat beteende För de skattefinansierade verksamheterna antas avseende t.ex. arbetskraftsdeltagande. Genom att göra ett antal beräkningar som baseras på olika antaganden är det sedan möjligt att i alternativa scenarier analysera vilka faktorer som stärker finanspolitikens långsiktiga hållbarhet, och vilka 151 Det primära finansiella sparandet är nettot av den offentliga sektorns som försvagar den. inkomster och utgifter, exklusive räntebetalningar och kapitalinkomster. Det finansiella sparandet är nettot av samtliga inkomster och utgifter.

PROP. 2013/14:100

att standarden per brukare är densamma, under en lång period kring 2030 (se diagram uttryckt som en oförändrad resursinsats. Till 11.7).

exempel antas att en 90-åring i framtiden får lika Det demografiska kostnadstrycket avtar med många äldreomsorgstimmar som en 90-åring i tiden och de primära utgifterna minskar till drygt

dag och en 15-åring lika många undervisnings- 44 procent av BNP 2100. Den långsiktiga timmar. Även ersättningsgraden i transfererings- trenden med fallande utgifter beror främst på att

systemen är oförändrad så att transfereringarna de offentliga konsumtionsutgifterna minskar per individ utvecklas i paritet med de förvärvs- som andel av BNP. Ett skäl till minskningen är

aktivas timlöner. Det betyder att även att det inte antas ske någon standardförbättring i transfereringar som enligt regelverket är de skattefinansierade välfärdstjänsterna när

nominellt fastställda eller endast följer pris- BNP, och därmed inkomsterna, ökar. De utvecklingen antas öka i takt med genomsnitts- offentliga transfereringarna och investeringarna

lönen. faller också som andel av BNP med tiden, om än Den demografiska utvecklingen påverkar i inte lika mycket.

första hand utgifterna för de välfärdstjänster som kommuner och landsting i dag ansvarar för. I Diagram 11.4 Offentliga inkomster och utgifter vid

oförändrat beteende

fokus för framskrivningen ligger dock det Procent av BNP offentliga åtagandet i sin helhet och den 54 offentliga sektorn betraktas i detta sammanhang Primära inkomster Primära utgifter samlat. Ett centralt antagande är att staten har 52

det övergripande ansvaret för finansieringen av 50 den skattefinansierade välfärden. Statsbidragen

anpassas därför i kalkylen så att kommunallagens 48 (1991:900) krav på god ekonomisk hushållning 46 uppfylls. 152

44

42

Finanspolitiken är långsiktigt hållbar givet de

använda beräkningsförutsättningarna 40

2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. År 2020–2040 karaktäriseras av ett stigande

utgiftstryck till följd av de demografiska I tabell 11.2 redovisas utvecklingen av de primära förändringarna, vilket skapar en tydlig variation i offentliga utgifterna fördelade på olika ändamål. den offentliga sektorns primära utgifter, dvs. Det kan noteras att utgiftkvoten faller snabbt till utgifterna exklusive ränteutgifter (se diagram 2018 och att nedgången mellan 2018 och 2050 är 11.4). År 2020 påbörjas en uppgång som når sin relativt måttlig. En viktig förklaring till denna kulmen 2033, för att därefter falla tillbaka. utveckling är att transfereringsutgifterna Utgifterna ökar med drygt 1,2 procent av BNP, minskar med nästan två procentenheter som vilket orsakas av att de stora åldersklasserna som andel av BNP mellan 2013 och 2018. är födda på 1940-talet uppnår de kostnads- Utgifterna för den offentliga konsumtionen krävande åldrarna över 80 år, samtidigt som minskar med ca 1,2 procent av BNP till 2050, generationen som är född på 1960-talet påbörjar och med ytterligare 1,1 procent av BNP till 2100. sitt utträde från arbetsmarknaden. Det primära Utgifterna för omsorg, som inkluderar både finansiella sparandet försvagas och är negativt äldre- och handikappomsorg, ökar med knappt 1,4 procent av BNP till 2050, medan utgifterna

för sjukvård är relativt stabila som andel av BNP. Utgifterna för utbildning minskar med ca

0,6 procent av BNP till 2050 och med 1,1 procent av BNP till 2100 jämfört med 2013, 152 En mer utförlig beskrivning av de bakomliggande antagandena finns i vid ett oförändrat utnyttjande per brukare. promemorian Utvecklad bedömning av finanspolitikens långsiktiga Utgifterna för övriga ändamål minskar med ca hållbarhet (Finansdepartementet 2014). I promemorian redovisas även 1,8 procent av BNP till 2050, varav merparten av hur utgifterna för olika typer av välfärdstjänster utvecklas. nedgången sker redan före 2018.

PROP. 2013/14:100

Hur utvecklas den offentliga konsumtionen därför något större än den som går till omsorg, framöver? se tabell 11.1.

De skattefinansierade tjänsterna utnyttjas inte Tabell 11.1 Offentliga konsumtion efter ändamål jämnt över livet Procent av den totala offentliga konsumtionen 2012 Offentlig konsumtion är nationalräkenskapernas beteckning för tillhandahållandet av olika typer Utbildning 25% av skattefinansierade tjänster. Dessa kan delas Omsorg 23% upp i två delar, en kollektiv del som konsumeras Sjukvård 16% av alla invånare i samma utsträckning, och en del Övrigt 36% som konsumeras individuellt. Den kollektiva Totalt 100% delen består av t.ex. rättsväsende, försvar och Källa: Statistiska centralbyrån. central administration. Den individuellt konsumerade delen består av välfärdstjänster, Konsumtionen antas öka i takt med befolkningen som t.ex. skola och äldreomsorg. Hur mycket en I framskrivningarna antas normalt att den individ använder dessa tjänster varierar över livet, offentliga konsumtionen utnyttjas på samma sätt vilket illustreras i diagram 11.5. i framtiden som i dag. Det innebär exempelvis att en 80-årig kvinna får lika många hemtjänst-

Diagram 11.5 Offentlig konsumtion över livet

timmar per vecka i framtiden som i dag, och att Tusental kronor, 2012 års nivå en 12-årig pojke får lika många undervisnings- 500 timmar. 153

Utbildning

450 Omsorg Utvecklingen av antalet producerade tjänster, 400 Sjukvård den offentliga konsumtionen i reala termer, 350 Övrigt illustreras i diagram 11.6. Diagrammet visar att den totala mängden skattefinansierade tjänster 300 ökar med ca 50 procent fram till 2100 vid ett 250 oförändrat utnyttjandemönster, och att 200 150 omsorgen kommer att öka sin andel eftersom 100 antalet äldre förväntas öka snabbare än resten av 50 befolkningen.

0

allt den kollektiva konsumtionen och sjukvården 100 100 som utnyttjas. Efter 65 års ålder ökar 80 80 användningen av de skattefinansierade tjänsterna 60 60 på nytt, och det är då omsorgstjänsterna som utnyttjas mest.

2012 2023 2034 2045 2056 2067 2078 2089 2100 Trots att den offentliga konsumtionen per Källor: Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen och egna beräkningar. individ är högst i slutskedet av livet så ser fördelningen av konsumtionen annorlunda ut totalt sett eftersom det finns många fler unga personer än riktigt gamla. Antalet personer i de allra högsta åldrarna, där konsumtionen per person är högst, är förhållandevis få. Den totala 153 Kostnaden för att producera dessa tjänster ökar dock snabbare än mängden resurser som används för utbildning är konsumentprisindex. Detta behandlas närmare i avsnitt 11.1.2.

PROP. 2013/14:100

Tabell 11.2 Primära offentliga utgifter vid oförändrat Diagram 11.7 Finansiellt sparande vid oförändrat beteende beteende Procent av BNP

Procent av BNP 10 2013 2018 2050 2100 Primärt finansiellt sparande Finansiellt sparande 8

Primära utgifter 50,3 46,6 46,1 44,9

Offentlig konsumtion 27,5 25,8 26,3 25,2 6

Utbildning 6,7 6,5 6,1 5,6

4

Omsorg 4,4 4,3 5,8 6,7

2

2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Efter 2018 minskar transfereringarna som andel Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

av BNP, framför allt till följd av att Den höga nivån på det primära sparandet bidrar utbetalningarna i ålderspensionssystemet till en kraftig minskning av den konsoliderade minskar. En anledning till denna minskning är bruttoskulden, den s.k. Maastrichtskulden (se att pensioner i högre grad kommer att betalas ut diagram 11.8). Denna skuld beräknas uppgå till från premiepensionssystemet (PPM) i stället för knappt 32 procent av BNP 2018, men minskar från ålderspensionssystemet. Pensionsdärefter successivt och har 2051 helt återbetalats. utbetalningar från PPM redovisas inte som en Därefter byggs i stället de finansiella tillgångarna transferering från den offentliga sektorn, gradvist upp. Detta medför att nettoskulden eftersom PPM är en del av hushållssektorn i minskar kraftigt, samt att kapitalinkomsterna nationalräkenskaperna. ökar. Därmed ökar även det finansiella De viktigaste skatteunderlagen, och därmed sparandet, som inkluderar kapitalinkomster, skatteinkomsterna, styrs i stor utsträckning av kraftigt och uppgår 2100 till drygt 9 procent av utvecklingen på arbetsmarknaden och är därmed BNP. mindre känsliga för demografiska förändringar

än utgifterna. De primära inkomsterna uppgår

Diagram 11.8 Nettoskuld och Maastrichtskuld vid

till i genomsnitt drygt 47 procent av BNP. oförändrat beteende

Till följd av växande offentliga utgifter sjunker Procent av BNP

det primära finansiella sparandet från 0,3 procent 100

av BNP 2018 till -0,5 procent 2033 (se diagram

Nettoskuld Maastrichtskuld

11.7). Därefter sker en gradvis förstärkning av 50

det primära sparandet så att det uppgår till

2,2 procent av BNP 2100. Orsaken till den 0

gradvis växande skillnaden mellan det finansiella

sparandet och det primära finansiella sparandet i -50 diagram 11.7 är den med tiden allt större

avkastningen på de finansiella tillgångar som -100 illustreras i diagram 11.8.

-150 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Det är viktigt att inte tolka den beskrivna

utvecklingen som en prognos över en förväntad

faktisk utveckling. Det är i själva verket uteslutet

att dagens regler för de offentliga inkomsterna

och utgifterna inte skulle ändras om överskott av

den storlek som visas i diagram 11.7 verkligen

uppstod.

PROP. 2013/14:100

Det är lätt att beräkna hur stor förändring av Den starka utvecklingen av det finansiella det primära sparandet som är nödvändig för att sparandet i scenariot skapar en förhållandevis stabilisera en utveckling där skuldkvoten god marginal för stabiliseringspolitiska åtgärder antingen sjunker eller stiger obegränsat. Håll- för att möta eventuella kriser eller försvagningar barhetsindikatorn S2 är ett sådant mått på hur i konjunkturen. Målkonflikten mellan stor en omedelbar och permanent budget- stabiliseringspolitiska krav och fördelnings- och försvagning, negativt tecken, eller budget- strukturpolitiska mål kan därför bedömas vara förstärkning, positivt tecken, som krävs för att förhållandevis begränsad, även under perioden den offentliga nettoskulden ska vara stabil på omkring 2030, då det finansiella sparandet är lång sikt. I detta scenario är som svagast. indikatorn -1,6 procent av BNP, beräknat från Med utgångspunkt i de kriterier och 2015, vilket betyder att det finansiella sparandet indikatorer som använts ovan bedöms finansteoretiskt sett kan försvagas permanent med politiken därmed vara långsiktigt hållbar i detta 1,6 procent av BNP detta år utan att scenario. Det bör dock understrykas att denna finanspolitiken blir ohållbar. Det faktum att bedömning bygger på relativt strikta antaganden. framskrivningen inte är en prognos, utan endast Nedan beskrivs ett antal alternativa scenarier, en konsekvensanalys av de redovisade som bygger på andra antaganden, för att ge en antagandena, gör att S2-värdet inte kan tolkas mer utförlig bild av de utmaningar och som att det finns ett faktiskt engångsvis möjligheter finanspolitiken står inför. reformutrymme. Indikatorvärdet är i stället ett underlag i en mer generell bedömning av under vilka förutsättningar som dagens finanspolitik är 11.1.5 Ett stigande välstånd kan öka långsiktigt hållbar, och måste tolkas med efterfrågan på välfärdstjänster försiktighet. Generellt kan sägas att ju större S2-värdet är i absoluta termer, och desto tidigare Det ekonomiska välståndet, mätt som BNP per i framskrivningen som en obalans uppstår, desto invånare, har ökat under lång tid och förväntas större är sannolikheten att finanspolitiken fortsätta öka. En högre BNP möjliggör ökad kommer att behövas läggas om. konsumtion, men kan även medföra förändrade Mot denna bakgrund är det viktigt att beteenden som en ökad efterfrågan på fritid och komplettera S2-måttet med en indikator för välfärdstjänster, vilket kan försvaga den finanspolitikens effekter i ett kortare tids- finansiella hållbarheten. perspektiv, den s.k. S1-indikatorn. Denna En möjlig effekt av ett större ekonomiskt indikator anger, på samma sätt som S2, storleken välstånd kan vara att efterfrågan på fritid ökar. på den omedelbara och permanenta budget- När inkomsterna stiger kan behovet av materiell försvagning eller budgetförstärkning som krävs välfärd mättas, samtidigt som fritid värderas allt för att den offentliga bruttoskulden ska nå ett högre. Mer fritid och färre arbetade timmar 154 angivet riktmärke över en viss tidsperiod. I detta leder till minskande skatteinkomster utan att avsnitt beräknas S1 utifrån att den offentliga utgifterna nödvändigtvis minskar i samma sektorns bruttoskuld, den s.k. Maastricht- utsträckning. Samtidigt kan framtida skulden, ska motsvara 60 procent av BNP 2030. generationer arbeta lika många timmar som i dag Eftersom Maastrichtskulden endast motsvarade och ändå öka sin fritid. En ökad livslängd som 40,6 procent av BNP 2013 innebär det normalt inte för med sig en lika stor ökning av pensionsatt det finns förhållandevis stora säkerhets- åldern innebär att tiden som pensionär ökar. Om marginaler till den skuldnivå som stabilitets- och tillväxtpakten stipulerar. S1-indikatorn uppgår till -2,4 procent av BNP beräknad från 2015, vilket innebär att om den 154 Fritid kan tas ut i flera olika former, t.ex. genom minskad veckokonsoliderade bruttoskulden ska uppgå till arbetstid, fler semesterdagar, tidigare utträde på eller senare inträde från 60 procent av BNP 2030 kan detta uppnås arbetsmarknaden. Högre realinkomster behöver dock inte nödvändigtvis genom en omgående och permanent försvagning leda till ett lägre utbud av arbetade timmar, utan kan teoretiskt sett även av det finansiella sparandet om -2,4 procent av öka utbudet. Högre inkomster innebär nämligen också att alternativ- BNP detta år. kostnaden för fritid ökar, dvs. att den konsumtion som uppoffras vid ökad fritid blir större (den s.k. substitutionseffekten).

PROP. 2013/14:100

arbetslivet förlängs i paritet med att medellivs- Utgiftskvoten minskade sedan något under längden ökar, samtidigt som den genomsnittliga 1980-talet, men ökade snabbt till följd av 1990årsarbetstiden minskar, kan det sammanlagda talskrisen, då BNP föll kraftigt, och uppgick arbetsutbudet över livet hållas konstant. Antalet 1993 till 68 procent av BNP. Sedan mitten av arbetade timmar kan således vara oförändrat eller 1990-talet har utgiftskvoten sjunkit till drygt 51 t.o.m. högre än i dag, trots att även fritiden ökar procent av BNP 2013, framför allt till följd av över livscykeln. minskande transfereringar, men också på grund En annan möjlighet är att ett ökat välstånd av lägre räntekostnader. Det verkar därför som leder till att kraven på det skattefinansierade att sambandet mellan tillväxt och utgiftskvot har välfärdsåtagandet ökar. Denna effekt, som ibland varit svagt i Sverige de senaste 35 åren. Det benämns Wagners lag, innebär att efterfrågan på empiriska stödet för Wagners lag är tvetydigt de tjänster den offentliga sektorn tillhandahåller och varierar både mellan länder och undersökta ökar som andel av BNP när BNP växer. Ett tidsperioder. 155 156 skäl till detta kan vara att ett samhälle med högre välstånd samtidigt blir mer komplext, och att behovet av en sammanhållande offentlig verk- Högre efterfrågan på fritid och välfärdstjänster samhet och rättsstat därför blir större. En annan försämrar det offentliga sparandet förklaring är att högre inkomster medför ökade krav på skattefinansierade välfärdstjänster som I detta scenario är avsikten att visa på utbildning, kultur och vård. För finanspolitiken konsekvenserna av förändringar i efterfrågan innebär Wagners lag ett försvårat hållbarhets- som kan ske på grund av ökat välstånd. Den problem eftersom kraven på den offentliga genomsnittliga arbetstiden per sysselsatt antas sektorn ökar kontinuerligt när ekonomin växer. minska med 0,1 procent per år jämfört med 157 scenariot med oförändrat beteende, samtidigt Diagram 11.9 Offentliga utgifter 1950–2013 som den offentliga konsumtionen volymmässigt växer 0,2 procent snabbare per år än vad som är Procent av BNP 80 demografiskt motiverat. Detta innebär att det 158

Transfereringar

70 sker en viss standardökning i de välfärdstjänster

Offentlig konsumtion

60 som den offentliga sektorn erbjuder. Därmed

Investeringar

förändras också finanspolitiken successivt med 50 tiden.

Övrigt

40 30 20 10 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.

I Sverige ökade de offentliga utgifterna från 24 procent av BNP 1950 till 65 procent av BNP 1982 (se diagram 11.9). Både den offentliga konsumtionen och transfereringarna ökade under perioden. Den snabba ökningen av de 156 Se t.ex. Durevall och Henrekson, The Futile Quest for a Grand offentliga utgifterna möjliggjordes av att Explanation of Long-Run Government Expenditures, 2011 och Agell, skatterna kunde höjas kraftigt från låga nivåer. Lindh och Ohlsson, Growth and the Public Sector: A Critical Review Essay, European Journal of Political Economy 13:1, 1997 157 Detta överensstämmer ungefär med minskningen i medelarbetstiden 1980–2009. Pensionsåldern antas vara oförändrad jämfört med scenariot 155 Wagner, Grundlegung der Politischen Ökonomie, 1893. Wagners lag med oförändrat beteende. kan även uttryckas som att inkomstelasticiteten för de skattefinansierade 158 Utvecklingen 1980–2007 visar att utgifterna i reala termer årligen har tjänsterna är större än ett. ökat 0,7 procentenheter snabbare än vad som varit demografiskt betingat.

PROP. 2013/14:100

Diagram 11.10 Primärt finansiellt sparande vid högre Det finns flera sätt att finansiera välfärden i

efterfrågan

framtiden

Procent av BNP

6 Oförändrat beteende Högre efterfrågan Utvecklingen i de två scenarierna ovan antyder

4 att en finanspolitik med oförändrat arbetskraft-

utbud och oförändrad standard på tjänste-

2 utbudet är långsiktigt hållbar, men att det finns

flera alternativa utvecklingar som kan komma att

sätta de offentliga finanserna under press. 0

Utgifter kan öka på grund av en åldrande

-2 befolkning, kostnadssjukan eller en högre efter-

frågan när BNP ökar. Dessa utgifter kan 159 -4 komma att behöva finansieras av en minskande

-6 andel förvärvsaktiva i befolkningen, som med

stigande inkomster möjligtvis vill öka sin fritid. 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. En ökad efterfrågan på välfärdstjänster

innebär inte nödvändigtvis att tjänsterna måste I scenariot väljer kommande generationer att finansieras med skatter. En allt större privat arbeta i mindre utsträckning än i dag. År 2100 finansierad välfärdssektor har vuxit fram under antas medelarbetstiden vara knappt 85 timmar de senaste åren och möjligheterna att själv betala lägre per person och år jämfört med scenariot för välfärdstjänster har ökat. Möjligheten att med oförändrat beteende (motsvarande drygt köpa privata tjänster beror dock på den egna två arbetsveckor per år eller ca en halv timme per inkomsten och dessa är inte jämnt fördelade i arbetsdag). Eftersom fritid inte beskattas på befolkningen. I Sverige tillhandahålls välfärdssamma sätt som arbetstid minskar även skattetjänster som vård, omsorg och utbildning därför inkomsterna och möjligheterna att finansiera i stor utsträckning via den offentliga sektorn till den skattefinansierade välfärden. Finansieringslåga eller inga kostnader för brukaren. På detta problemen förstärks ytterligare av kraven på en sätt säkras att välfärdstjänsterna utnyttjas efter gradvis ökande standard i de offentliga behov och inte efter betalningsförmåga. tjänsterna. Personaltätheten inom vård, skola Dessutom är den samhällsekonomiska nyttan och omsorg antas exempelvis öka. Sammantaget av välfärdstjänster ibland större än nyttan för är antalet arbetade timmar i den offentliga den enskilda individen, de ger upphov till s.k. sektorn 18 procent högre 2100 jämfört med i positiva externa effekter. Utbildning, sjukvård scenariot med oförändrat beteende. Allt och barnomsorg är exempel på tjänster som i eftersom fritiden ökar, antalet arbetade timmar många fall är till nytta inte enbart för dem som minskar och standarden höjs, utsätts de brukar dessa tjänster, utan även för samhället i offentliga finanserna för ett allt större stort. Preferenser för en jämn fördelning av förändringstryck för att finanspolitiken ska vara välfärdstjänsterna och förekomsten av positiva hållbar. externa effekter talar för att produktionen av Det primära finansiella sparandet urholkas välfärdstjänsterna till stor del bör finansieras dramatiskt i detta scenario jämfört med scenariot med skatter även framöver. med oförändrat beteende, vilket försämrar En högre efterfrågan på välfärdstjänster utgör hållbarheten betydligt (se diagram 11.10). en potentiell utmaning för framtidens finans- S1-indikatorn uppgår till -2,0, vilket är en politik. Samtidigt växer välståndet och försvagning med 0,4 procent av BNP jämfört resurserna, vilket innebär att möjligheten att med scenariot med oförändrat beteende, och

S2-indikatorn uppgår till 3,4, vilket är en

försvagning med 5,0 procent av BNP. Enligt

S2-indikatorn är utvecklingen därför långsiktigt 159 Utöver dessa kostnadsdrivande faktorer kan utgifterna även komma ohållbar. Förändringen beror till ungefär en

att öka till följd av exempelvis den medicintekniska utvecklingen. Se tredjedel på att arbetsutbudet minskar när exempelvis Den ljusnande framtid är vård (Socialdepartementet 2010). En fritiden ökar, och till två tredjedelar på att ökad effektivisering av offentlig verksamhet kan till viss del motverka efterfrågan på skattefinansierad välfärd ökar. kostnadsökningen (se avsnitt 11.2.5).

PROP. 2013/14:100

möta det finansiella dilemmat ökar. Diagram förändringar, som kan sätta finanspolitiken 11.11 visar att BNP per capita i fasta priser under press. Dessa förändringar behöver dock förväntas vara nästan dubbelt så stor 2050, och inte enbart mötas av sänkta ambitionsnivåer nära fyra gånger så stor 2100, som 2010. inom den offentliga verksamheten eller av högre Hushållens konsumtionsutgifter ökar på ett skatter. I detta avsnitt behandlas ett antal möjliga likande sätt i beräkningen, medan den skatte- alternativ för att minska risken för att problem finansierade konsumtionen av olika välfärds- ska uppstå. Genom att tidigarelägga inträdet på tjänster, offentlig konsumtion, endast ökar i arbetsmarknaden och senarelägga utträdet, mycket begränsad omfattning i fasta priser. förbättra integrationen, öka arbetsutbudet bland Befolkningen kommer därmed att i framtiden ha utrikes födda och bland kvinnor, förbättra mer resurser att använda till konsumtion av befolkningens hälsa och höja produktiviteten i varor och tjänster, inklusive välfärdstjänster. Den offentlig verksamhet kan trycket på de offentliga stora utmaningen är därför inte en framtida finanserna dämpas . resursbrist, utan möjligheten att upprätthålla dagens höga andel av gemensam finansiering av de ökande behoven. I vilken utsträckning 11.2.1 Vägar till ett längre arbetsliv välfärdstjänsterna ska finansieras offentligt eller privat är en avvägning där såväl fördelnings- Mellan mitten av 1970-talet och mitten av 1990politiska hänsyn och strukturpolitiska över- talet sköts det genomsnittliga inträdet på arbetsväganden, som förekomsten av positiva externa marknaden upp, samtidigt som utträdet skedde effekter av vissa välfärdstjänster och allt tidigare. Under senare år har dessa trender effektivitetsförluster av höga skatter, måste brutits. Ett sätt att förbättra finanspolitikens beaktas. Det är inte självklart att en ökad hållbarhet är att förlänga arbetslivet genom att efterfrågan på välfärdstjänster utöver dagens nivå inträdesåldern sänks och utträdesåldern höjs. uteslutande ska finansieras med skatter.

Diagram 11.11 BNP per person Tidigarelagt inträde på arbetsmarknaden

Tusental kronor, 2012 års priser 2 000 Den genomsnittliga inträdesåldern på arbets-

Offentlig konsumtion

marknaden har sedan 1970-talet ökat med tre år 1 800

Hushållens konsumtionsutgifter

till knappt 21 år 2010. Den främsta orsaken till 1 600 160

Övriga ändamål

1 400 detta är att fler studerar längre. I Sverige var den 1 200 genomsnittliga examensåldern från universitet 1 000 och högskola 29,5 år 2007, vilket var en av de 800 högsta inom OECD. Genomsnittet var 600 exempelvis 26,6 år i OECD-länderna, 23,8 år i Storbritannien och 27,1 år i Tyskland. Den 161 400 200 viktigaste orsaken till den höga examensåldern är att studerande i Sverige påbörjar sina studier 0 2010 2050 2100 sent, och att de i många fall väljer att påbörja en anställning innan en formell examen är avklarad. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. I genomsnitt var 2007 en studerande i svensk

11.2 Förutsättningarna för långsiktig hållbarhet kan förbättras

160 Se Arbetslivets längd (Pensionsmyndigheten 2011). Inträdesåldern beräknas som den åldern då en 40-åring (som är en del av arbetskraften) i Som redogjorts för ovan bedöms finanspolitiken genomsnitt skulle haft sitt första inträde på arbetsmarknaden, om det vara långsiktigt hållbar i ett scenario som bygger givna årets förvärvsmönster i olika åldrar varit konstant. Med inträde på på oförändrad politik och oförändrade arbetsmarknaden avses här deltagande i arbetskraften oavsett arbetstid beteenden. Denna bedömning grundar sig enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar. emellertid på en viss uppsättning antaganden. 161 Se Långtidsutredningen 2011 (SOU 2010:88 bilaga 3). På senare år Som redovisas i avsnitt 11.1 finns det faktorer, har en den genomsnittliga åldern för inträde på arbetsmarknaden ökat. såsom ett ökat kostnadstryck och demografiska

PROP. 2013/14:100

högskola 22,4 år när de påbörjar en högre Frankrike och Italien är utträdesåldern 58–59 år,

utbildning, medan genomsnittet i OECD- medan den i USA och Japan är 64–65 år. 164

länderna var 20,3 år. Medianåldern för att

påbörja studier i Sverige sjönk från 22,3 år 2002 Tabell 11.3 Utträdesålder och återstående medellivslängd

Kvinnor Män till 21,1 år 2011.

Tidigareläggs studierna ökar individens livs- 1980 2012 1980 2012

inkomst, eftersom perioden med den högre Utträdesålder 60,9 62,9 63,3 63,9

inkomst som den högre utbildningen resulterar i Återstående

medellivslängd vid 65 18,0 21,0 14,3 18,4 då blir längre. Med en lägre examensålder kan

Källor: Statistiska centralbyrån och pensionsmyndigheten. antalet arbetade timmar förväntas bli fler, och

skatteinkomsterna därmed högre. En annan Ett antal faktorer pekar på att utträdesåldern har effekt är att de utbildningsrelaterade förutsättningar att stiga framöver. Ett bättre kostnaderna minskar, framför allt på grund av att hälsotillstånd har i kombination med att allt färre olika typer av transfereringar blir lägre, både har fysiskt krävande arbeten förbättrat förutunder studietiden och efter examen. Beräkningar sättningarna för att fortsätta arbeta längre upp i visar att den offentliga sektorns nettovinst av ett åldrarna. Vidare är utbildningsnivån högre än års tidigarelagd examen i genomsnitt är ca 70 000 tidigare och personer med högre utbildning kronor per student. Det innebär att om en 162 lämnar arbetsmarknaden senare än de utan högre årskull studerande tar examen ett år tidigare blir utbildning. Det finns även ekonomiska driv- 165 den direkta nettovinsten drygt 4 miljarder krafter i pensionssystemet som verkar för att kronor för den offentliga sektorn (i 2009 års senarelägga utträdet från arbetsmarknaden. priser). 163 Ålderspensionens storlek är baserad på medel- Genom att höja genomströmningstakten i livslängden vid pensioneringen och beräkningar utbildningssystemet och sänka examensåldern visar att utträdesåldern bl.a. på grund av detta förbättras förutsättningarna för att sänka kan förväntas öka till 64,3 år för kvinnor och inträdesåldern på arbetsmarknaden. 64,8 år för män fram till 2024. 166

Om utträdet från arbetsmarknaden inte

senareläggs innebär det att den genomsnittliga

Senarelagt utträde från arbetsmarknaden

ålderspensionen kommer att öka mindre än de

förvärvsaktivas inkomster, eftersom pensionen Dagens äldre kan se fram emot en betydligt blir lägre när medellivslängden ökar och de längre tid som pensionär än tidigare intjänade pensionsrättigheterna måste fördelas generationer. Både utträdesåldern och den på fler pensionsår. En sådan utveckling kan förväntade medellivslängden har ökat de senaste skapa finansiella hållbarhetsproblem om fler 30 åren, men utträdesåldern har ökat i betydligt pensionärer blir berättigade till andra långsammare takt än medellivslängden (se tabell ersättningar, t.ex. bostadstillägg för pensionärer. 11.3). Utträdesåldern ligger i dag på runt 63,4 år i Pensionerna kan därtill komma att upplevas som genomsnitt, medan den förväntade återstående otillräckliga, vilket kan medföra krav på medellivslängden vid 65 år är närmare 20 år. kompensation, t.ex. i form av höjd pension eller I ett internationellt perspektiv är utträdessänkt skatt, för att utjämna den relativa åldern jämförelsevis hög i Sverige. Bland skillnaden mellan pensionärer och förvärvseuropeiska länder med jämförbar data är Sverige aktiva. Det är därför angeläget att det skapas det land som har den högsta utträdesåldern. I goda förutsättningar för en senareläggning av

pensionsåldern.

162 Nuvärdesberäkningen är baserad på Långtidsutredningen 2011 (SOU

2010:88 bilaga 3). Nettobidraget är beroende av vilken åldersgrupp man 164 Utträdesåldern från arbetslivet – ett internationellt perspektiv

utgår ifrån och varierar mellan 30 000–110 000 kronor. (Pensionsmyndigheten 2012). 163 Detta är en grov uppskattning som utgår ifrån att ca 60 000 personer 165 Arbetslivets längd (Pensionsmyndigheten 2011).

årligen utexamineras från svenska universitet och högskolor. 166 Svensk finanspolitik (Finanspolitiska rådet 2009).

PROP. 2013/14:100

Regeringen tillsatte 2011 en utredning för att arbetsmarknaden, t.ex. avskaffad löneskatt samt ta fram förslag för att hantera de pensions- ett förenklat och högre jobbskatteavdrag för

relaterade åldersgränserna, samt analysera de personer över 65 år. Dessa åtgärder ökar drivhinder och möjligheter som finns för att arbeta krafterna att stanna kvar på arbetsmarknaden

längre upp i åldrarna. Utredningen, som lämnade genom att göra det mer förmånligt för äldre att sitt betänkande i april 2013, har bl.a. föreslagit fortsätta arbeta och för arbetsgivare att anställa

att en riktålder för pensionering införs som äldre arbetskraft. följer medellivslängdens utveckling. Rikt- 167 åldern syftar till att indikera en lämplig

Ett längre arbetsliv stärker de offentliga

pensionsålder för att få en godtagbar

finanserna

pensionsnivå. Existerande åldersgränser i det allmänna pensionssystemet och närliggande I ett scenario som analyserar effekterna av ett system bör knytas till denna riktålder. längre arbetsliv antas den genomsnittliga Utredningen har vidare föreslagit att åldersinträdesåldern på arbetsmarknaden gradvis gränsen för det tidigaste uttaget av ålderspension sjunka med ett år mellan 2019 och 2028. ska höjas till 62 år 2015. Utifrån gällande Samtidigt antas utträdesåldern stiga med hälften prognos för medellivslängdens utveckling av ökningen av den återstående medellivslängden innebär förslaget att det tidigaste uttaget av vid 65 års ålder. Det innebär att utträdesåldern ålderspension höjs till 63 år och för bl.a. har ökat med drygt ett år 2050, och med drygt nybeviljande av garantipension och sjuktre år 2100. I beräkningen har inte ökade ersättning till 66 år 2019. Därutöver har offentliga utgifter för åtgärder som förlänger utredningen föreslagit att rätten att stanna kvar i arbetslivet beaktats. anställning höjs från 67 till 69 år 2016 och att 55- Jämfört med scenariot med oförändrat årsgränsen för flertalet tjänstepensioner höjs till beteende förstärker detta finanspolitikens 62 år 2017. Utöver åldersgränserna i de allmänna hållbarhet påtagligt (se diagram 11.12). systemen möts de äldre även av andra hinder S1-indikatorn förbättras med 0,5 procent av som begränsar möjligheterna till ett längre BNP till -2,8 och S2-indikatorn förbättras med arbetsliv. Utredningen har därför föreslagit ett 2,0 procent av BNP till -3,5. Scenariot visar att åtgärdspaket som bl.a. omfattar insatser för att ett längre arbetsliv är mycket viktigt för den förbättra arbetsmiljön, stärka de äldres långsiktiga finansieringen av välfärden. möjligheter att bevara och utveckla sin

kompetens, öka informationen, förstärka de Diagram 11.12 Primärt finansiellt sparande vid ett längre

ekonomiska incitamenten, motverka ålders- arbetsliv diskriminering, m.m. Procent av BNP I mars 2014 kom den s.k. pensionsgruppen 6

Oförändrat beteende Ett längre arbetsliv

överens om ett antal förslag till justeringar av 5 den överenskommelse som ligger till grund för 4

pensionssystemets utformning. Pensions- 3 gruppen föreslår bl.a. justeringar av beräkningen 2 av det index som bestämmer uppräkningen av

pensionerna för att få en jämnare utveckling av 1 inkomstpensionerna, samt att en översyn av AP- 0 fondernas struktur och placeringsregler görs. -1

Pensionsgruppen kommer att fortsätta att arbeta -2 med åtgärder som syftar till att förlänga -3 arbetslivet. 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Regeringen har även vidtagit ett antal åtgärder Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

i syfte att stimulera ett senarelagt utträde från

167 Se betänkandet Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25).

PROP. 2013/14:100

11.2.2 Ökat arbetsutbud bland utrikes

Diagram 11.13 Primärt finansiellt sparande vid en förbättrad integration

födda

Procent av BNP

6 Arbetsmarknadsanknytningen bland utrikes Oförändrat beteende Förbättrad integration

5 födda är väsentligt sämre än hos inrikes födda

(se även avsnitt 10). Sysselsättningsgraden är 4

58 procent bland de utrikes födda i åldern 15–74 3

år, jämfört med 67 procent bland de inrikes 2

födda. Vidare är arbetslösheten bland utrikes 1 födda 16 procent jämfört med 6 procent bland

0 inrikes födda. Anknytningen till arbets-

marknaden skiljer sig åt även mellan olika -1

grupper av utrikes födda, t.ex. är flyktingar födda -2

utanför Europa arbetslösa i högre grad än övriga. -3

Det finns flera skäl till att integrationen bland 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. utrikes födda i Sverige fungerar mindre bra än i

andra länder. Som exempel kan nämnas För att bedöma effekten av en förbättrad historiskt sett få arbetskraftsinvandrare, många integration för hållbarheten har en känslighetsrelativt nyanlända flyktingar och anhöriga, och kalkyl genomförts där det antas att sysselen hög andel med kort utbildning. Därtill kan sättningsnivåerna bland utrikes födda närmar sig arbetsgivarare ha svårigheter att värdera de inrikes födda med en tredjedel fram till 2028. kompetens som förvärvats utomlands, av- Därmed ökar antalet arbetade timmar i saknaden av nätverk samt diskriminering. Med 168 ekonomin med 1,8 procent fram till 2028. Detta en förbättrad integration av utrikes födda gör att det primära finansiella sparandet blir förbättras finanspolitikens långsiktiga hållbarhet högre (se diagram 11.13) samt att S1 och S2 genom ökade skatteinkomster och minskade förstärks med 0,3 respektive 0,5 procent av utgifter för bl.a. ekonomiskt bistånd, bostads- BNP. Kalkylen beaktar inte eventuella kostnader bidrag och arbetsmarknadsstöd. förknippade med att åstadkomma en förbättrad Regeringen har genomfört en rad reformer för integration av utrikes födda. att få fler utrikes födda i arbete. Förutom

etableringsuppdraget för vissa nyanlända

invandrare har generellt utformade reformer

11.2.3 Ett högre arbetsutbud bland kvinnor

som syftar till att göra det mer lönsamt att arbeta

och enklare att anställa stärkt förutsättningarna Kvinnor har ett lägre arbetskraftsdeltagande, för de utrikes föddas integration på arbetshögre sjukfrånvaro (både med sjukpenning och marknaden. Därtill har bl.a. instegsjobb och med sjuk- och aktivitetsersättning) och jobbar nystartsjobb införts för att öka incitamenten att deltid i större utsträckning än män, särskilt om anställa utrikes födda, samtidigt som reformer det finns barn i hushållet. Om kvinnors arbetshar genomförts för att stärka och synliggöra de kraftsdeltagande och arbetstid ökade skulle de utrikes föddas kunskaper. Trots dessa åtgärder är offentliga finanserna stärkas. Ett högre arbetsintegrationsproblemen fortfarande betydande. utbud bland kvinnor skulle innebära högre

skatteinkomster, samtidigt som olika inkomst-

beroende transfereringsutgifter skulle sjunka. I

den utsträckning arbetsutbudet ökar som en

följd av minskad sjukfrånvaro (kvinnor är

sjukskrivna i större omfattning än män) minskar

även utgifterna för sjukpenning samt sjuk- och

aktivitetsersättning.

Det ska påpekas att storleken på effekten av

ett ökat arbetsutbud till stor del beror på hur 168 Se Sysselsättning för invandrare – en ESO-rapport om männens arbetsutbud påverkas. Om männens arbetsmarknadsintegration (Expertgruppen för studier i offentlig förvärvsarbete sjunker i motsvarande grad som ekonomi 2011:5). kvinnornas ökar, t.ex. som en följd av att det i

PROP. 2013/14:100

stället är männen som utför det oavlönade

Diagram 11.14 Primärt finansiellt sparande vid ett högre arbetsutbud bland kvinnor

arbetet i hemmet, är effekten på de offentliga Procent av BNP finanserna mer begränsad. Ökar däremot 6 kvinnors arbetsutbud genom att deras eller Oförändrat beteende Högre arbetsutbud bland kvinnor 5 männens fritid minskar, eller på grund av att det samlade hemarbetet minskar, skulle detta ha 169 4 en positiv inverkan på finanspolitikens 3 hållbarhet. 2 Kvinnors ökade förvärvsarbete skulle så 1 småningom även innebära högre pensions- 0 inkomster för kvinnliga pensionärer. Detta skulle innebära en lättnad för de offentliga -1 finanserna genom lägre utbetalningar av garanti- -2 pension, änkepension och bostadstillägg för -3 pensionärer. 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Kvinnors arbetsutbud kan öka på flera olika sätt. I känslighetskalkylen antas att kvinnors arbetstid ökar så att skillnaden i antalet arbetade

11.2.4 Ett förbättrat hälsoläge

timmar mellan män och kvinnor halveras till 2038. Även antalet kvinnor med sjuk- och Befolkningens hälsa och de äldres funktionsaktivitetsersättning antas minska. Sammantaget förmåga har förbättrats de senaste 20 åren. Flera innebär detta att antalet arbetade timmar i av de stora folksjukdomarna har förskjutits ekonomin 2100 är 6,7 procent högre än i högre upp i åldrarna, samtidigt som en mindre scenariot vid oförändrat beteende. Det gör att andel i varje given åldersgrupp anger att de har det primära finansiella sparandet blir högre (se sjukdomar eller besvär som hindrar deras dagliga diagram 11.14) och att S1 förstärks med liv. En fortsatt förbättring av hälsan innebär 170 0,5 procent av BNP, medan S2 förstärks med sannolikt en betydande positiv effekt på de 1,7 procent av BNP. Kalkylen beaktar inte offentliga finanserna. eventuella kostnader förknippade med ett ökat Kostnaderna för vård och omsorg ökar med arbetsutbud bland kvinnor, t.ex. ökande åldern. Den genomsnittliga årliga kostnaden för kostnader för barnomsorg. vård och omsorg uppgick exempelvis 2012 till drygt 24 000 kronor per person i åldern 35–39 år, till ca 65 000 kronor per person i åldern 70–74 år, och till ca 209 000 kronor per person i åldern 85–89 år. En minskad risk för insjuknande, särskild bland de äldre, skulle därför avsevärt reducera kostnaderna för vård och omsorg. Detta kan vara centralt för finanspolitikens hållbarhet, inte minst när antalet äldre i befolkningen ökar. Genom att identifiera riskgrupper, samt påverka livsstil och levnadsvanor genom förebyggande och hälsofrämjande insatser, kan risken för insjuknande minskas. Det ska dock påpekas att i den utsträckning förbättrad hälsa även innebär ökad livslängd, kan det medföra att fler personer uppnår åldrar där förekomsten av vissa vårdkrävande sjukdomar, t.ex. demens, är

169 Exempelvis på grund av att det omvandlats till en privat producerad tjänst. 170 Den ljusnande framtid är vård (Socialdepartementet 2010).

PROP. 2013/14:100

stor. Detta skulle i så fall minska den Löneutvecklingen i den offentliga sektorn följer, 171

offentliga besparingspotentialen. som tidigare nämnts, utvecklingen i näringslivet,

vilket ökar de offentliga utgifterna. Till detta

Diagram 11.15 Primärt finansiellt sparande vid förbättrad kommer att de offentliga transfereringarna per

hälsa

individ på lång sikt antas följa löneutvecklingen,

Procent av BNP vilket också ökar utgifterna. En produktivitets- 10 Oförändrat beteende Förbättrad hälsa ökning i näringslivet bidrar visserligen med lägre

8 kostnader på de insatsvaror som används i

produktionen av de skattefinansierade

6 tjänsterna, men eftersom dessa utgör en

4 betydligt mindre kostnadsandel än personal-

kostnaderna i så gott som alla verksamheter,

2 förbättras de offentliga finanserna endast i liten

0 utsträckning. En produktivitetsökning i den

offentliga sektorn har däremot betydelse för

-2 hållbarheten eftersom ökad effektivitet i denna

-4 sektor innebär en högre produktion till givna

resurser, eller samma produktion till lägre 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. kostnader.

Det finns i dag stora skillnader mellan olika För att bedöma hur ett förbättrat hälsotillstånd sjukhus och landsting i hur mycket vård som påverkar hållbarheten antas i en beräkning att de produceras i förhållande till kostnaderna, även åldersspecifika kostnaderna för sjukvård och när skillnader i vårdbehoven beaktas. Enligt 172 äldreomsorg för personer över 65 år successivt OECD:s uppskattning skulle kostnaderna för skjuts upp i åldrarna i takt med att den hälso- och sjukvård i Sverige kunna minska med förväntade återstående medellivslängden vid 65 drygt 2,8 procent av BNP om effektiviteten var års ålder ökar. Ett års ökad medellivslängd innelika hög som i de mest produktiva OECDbär med andra ord ett relativt sett friskare år. År länderna. I en liknande beräkning för 173 2100 har de åldersspecifika kostnaderna förutbildningssektorn bedömer OECD att skjutits med fem levnadsår. Vård- och omsorgskostnaderna skulle kunna minska med ca behovet för en 80-åring 2100 antas därför vara 0,7 procent av BNP. detsamma som för en 75-åring i dag. Denna I en känslighetskalkyl antas att arbetsförskjutning medför att det primära finansiella produktiviteten i produktionen av de skattesparandet blir högre (se diagram 11.15), och finansierade välfärdstjänsterna ökar kontinuerligt förstärker S1 med 0,3 procent av BNP och S2 med 0,1 procent per år. Detta förbättrar S1 med med 3,7 procent av BNP. 0,2 procent av BNP och S2 med 1,1 procent av

BNP.

11.2.5 Produktivitetens betydelse för hållbarheten

En högre produktivitet i näringslivet innebär att

det samlade välståndet i samhället ökar. Det gör

att löneinkomsterna i samhället ökar, och

därmed även skatteinkomsterna, vilket stärker de

offentliga finanserna. Det finns dock effekter i

motsatt riktning som är i det närmaste lika stora.

172 Hälso- och sjukvård ur olika perspektiv: Jämförelser mellan landsting

2009 (Sveriges kommuner och Landsting 2009). 171 Se exempelvis Klevmarken och Lindgren, Simulating an Ageing 173 Economic Policy Reforms – Going for Growth 2011 (OECD 2011).

Population – A Microsimulation Approach Applied to Sweden, De mest effektiva länderna inom hälso- och sjukvårdsområdet enligt

Contribution to Economic Analysis 285, 2008. OECD är Schweiz och Australien

PROP. 2013/14:100

11.3 Känsligheten i beräkningarna med 0,4 procent av BNP. I känslighetsoch jämförelse med föregående beräkningen Högre sysselsättningsgrad antas att hållbarhetsbedömning sysselsättningsgraden och arbetskraftsdel-

tagandet är 1 procentenhet högre 2029–2100. S2 I detta avsnitt behandlas beräkningarnas förbättras då med 0,3 procent av BNP. känslighet för olika antaganden och en jämförelse görs med hållbarhetsbedömningen som

Tabell 11.4 S1 och S2 i de olika scenarierna

gjordes i 2013 års ekonomiska vårproposition Procent av BNP S1 S2 (prop. 2012/13:100). Oförändrat beteende -2,4 -1,6

Försämrar hållbarheten

Högre efterfrågan på fritid och 11.3.1 Finanspolitiken är hållbar i de flesta välfärdstjänster -2,0 3,4

scenarier

Mer fritid -2,2 -0,1 Ökad standard -2,1 1,6 Hållbarhetsindikatorerna S1 och S2 visar att Högre jämviktsarbetslöshet -2,2 -1,2 finanspolitiken är långsiktigt hållbar i ett Försämrat utgångsläge -1,4 -0,6 scenario som bygger på ett oförändrat beteende,

Förbättrar hållbarheten

se avsnitt 11.1.4. Detta resultat bör dock tolkas Längre arbetsliv -2,8 -3,5 med försiktighet av flera skäl. De finanspolitiska utmaningar som behandlas i detta avsnitt verkar

inte uppfattas som prognoser för en sannolik Anm.: Positiva värden anger att det offentliga sparandet måste förstärkas utveckling, utan som effektanalyser där effekten permanent för att finanspolitiken ska vara långsiktigt hållbar, och negativa värden att en permanent försvagning är möjlig. av olika förändringar i beräkningsantagandena Källa: Egna beräkningar. redovisas. I tabell 11.4 sammanfattas hur de alternativa antaganden som ligger till grund för I bedömningen av utvecklingen fram t.o.m. 2018 beräkningarna i avsnitt 11.1 och 11.2 påverkar S1 antas att finanspolitiken är oförändrad och att och S2. Dessutom redovisas ytterligare ett antal inga reformer genomförs utom de som redan är känslighetskalkyler. Allmänt kan sägas att beslutade. Utgångsläget för de långsiktiga 174 finanspolitiken förefaller vara hållbar i framskrivningarna är därmed ett offentligt majoriteten av de olika beräkningarna. S1- sparande som är linje med överskottsmålet, se indikatorn är negativ i alla redovisade scenarier, tabell 4.2, vilket även påverkar beräkningarna av och S2 endast positiv vid kontinuerligt ökande nivån på det primära finansiella sparandet under krav på högre standard i den skattefinansierade åren därefter. För att beskriva betydelsen av ett produktionen. sämre utgångsläge antas i en alternativ I beräkningen Högre jämviktsarbetslöshet bedömning att de takbegränsade utgifterna ökar antas att jämviktsarbetslösheten är 1 procent- varje år 2015–2018, så att budgeteringsenhet högre alla år efter 2019, vilket försämrar S2 marginalen motsvarar 1,5 procent av de takbegränsade utgifterna, vilket är den minsta tillåtna budgeteringsmarginalen när budgetåret inleds enligt regeringens riktlinje. Denna försämring i sparandet, som motsvarar knappt 1 procent av 174 I scenarierna Mer fritid och Ökad standard är antagandena desamma som i scenariot Ökad efterfrågan på fritid och välfärdstjänster, och i BNP 2018, antas ske utan någon motsvarande scenarierna Lägre inträdesålder och Högre utträdesålder desamma som i finansiering på budgetens inkomstsida, dvs. det scenariot Ett längre arbetsliv. I promemorian Utvecklad bedömning av primära finansiella sparandet försämras i samma finanspolitikens långsiktiga hållbarhet (Finansdepartementet 2014), som utsträckning som utgifterna ökar. Det innebär är tillgänglig på regeringens hemsida, regeringen.se, finns en närmare att det primära finansiella sparandet motsvarar beskrivning av var och en av känslighetsanalyserna. ca -0,7 procent av BNP 2018, jämfört med ca

PROP. 2013/14:100

0,3 procent i övriga scenarier. Det primära oförändrat beteende framöver uppgår S1

finansiella sparandet i de långsiktiga till -2,4 procent av BNP och S2 till -1,6 procent

beräkningarna förskjuts därmed nedåt med av BNP. I 2013 års ekonomiska vårproposition

1,0 procent av BNP hela framskrivnings- beräknades S1 till -3,0 procent av BNP och S2

perioden, vilket illustreras i diagram 11.16. till -2,4 procent av BNP i samma scenario. Det

finns flera anledningar till skillnaden mellan

Diagram 11.16 Primärt finansiellt sparande vid ett

bedömningen i 2013 års ekonomiska vår-

försämrat utgångsläge

proposition och den nuvarande beräkningen.

Procent av BNP Det strukturella sparandet i slutåret av den 6 Oförändrat beteende Justerat utgångsläge medelfristiga beräkningen som ligger till grund

5 för långsiktsframskrivningen är 1,1 procentenhet

av BNP lägre än i 2013 års ekonomiska 4

vårproposition. Allt annat lika betyder detta 3 175

2 att hållbarheten försämras med 1,1 procent av

BNP. En annan orsak till skillnader är ny data 1 över hur de skattefinansierade välfärdstjänsterna

0 utnyttjas i olika åldrar. Enligt ny data för de

offentliga konsumtionsutgifternas fördelning -1

-2 blir det framtida demografiska kostnadstrycket

-3 något mindre än vad som antogs i den tidigare

bedömningen, vilket gör att hållbarheten för- 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. bättras. Detta motverkas av att produktiviteten i

produktionen av de skattefinansierade tjänsterna Vid en sådan utveckling försämras S1 och S2 antas vara oförändrad i denna beräkning, jämfört till -1,4 respektive -0,6 procent av BNP. Finansmed en årlig ökning om ca 0,15 procent i politiken bedöms således vara hållbar även om beräkningen i 2013 års ekonomiska budgeteringsmarginalen skulle sänkas till minsta vårproposition. nivå när budgetåret inleds, och det finansiella

sparandet är motsvarande lägre i utgångsläget.

Ett försvagat utgångsläge förändrar trots detta

bilden av hållbarheten betydligt. Till följd av den

11.4 Andra bedömningar av den

demografiskt motiverade utgiftsökningen upp-

finansiella hållbarheten

står ett primärt underskott motsvarande närmare

2 procent av BNP under en lång period kring Bedömningar av finanspolitikens långsiktiga 2030 i detta scenario. I lågkonjunkturer dessa år hållbarhet i Sverige görs av flera olika bedömare. kommer det faktiska finansiella sparandet med

stor sannolikhet att underskrida stabilitets- och

tillväxtpaktens maximala underskottsvärde om

11.4.1 De flesta bedömningar indikerar att

3 procent av BNP. Vid en sådan utveckling kan

finanspolitiken är hållbar

de finansiella marknadernas riskbedömningar på-

verkas och upplåningsvillkoren försämras, trots Den svenska finanspolitiken är långsiktigt att det demografiska kostnadstrycket är överhållbar i finansiell mening enligt de flesta gående. Utrymmet att möta lågkonjunkturer bedömningar som inkluderas i denna sammanoch kriser med aktiva stabiliseringspolitiska ställning. åtgärder minskar och målkonflikten mellan

stabiliserings-, fördelnings- och strukturpolitik

skärps.

11.3.2 Hållbarheten är något försvagad

175 Det strukturella sparandet 2017 bedömdes i 2013 års ekonomiska

jämfört med tidigare bedömning

vårproposition uppgå till 2,3 procent av BNP, medan det strukturella

sparandet 2018 i denna proposition bedöms uppgå till 1,2 procent av I scenariot med ett oförändrat beteende bedöms BNP. finanspolitiken vara långsiktigt hållbar. Med ett

PROP. 2013/14:100

Tabell 11.5 Hållbarhetsindikatorer för Sverige

Hur ska finansdepartementets nya långsiktsmodell användas? Procent av BNP I 2013 års ekonomiska vårproposition (prop. S1 S2 (eller motsvarande) 2012/13:100) redogjordes det för arbetet med en Regeringen -2,4 -1,6 ny modell som kan användas för att beräkna Konjunkturinstitutet (mar 2014) -2,5 Ñ -1,5 -3,9 Ñ 1,5 finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. Denna modell seminariebehandlades i februari 2014, för Finanspolitiska rådet (maj 2012) 1,0 att därigenom kvalitetssäkras, och kommer att Europeiska kommissionen (dec -2,7 2,4 2012) introduceras i en bilaga till den kommande OECD (jun 2013) 0,5 långtidsutredningen. Modellen har fler användningsområden än den IMF (okt 2013) 0,8 Anm.: Indikatorvärdena är inte direkt jämförbara eftersom de bygger på olika modell som används i dag. Först och främst är det möjligt att genomföra generationsanalyser beräkningsantaganden (se texten). S1 anger den permanenta budgetförändring som behövs för att bruttoskulden ska uppgå till antingen 60 procent av BNP 2030 (Europeiska kommissionen och regeringen) eller dagens nivå 2030 (OECD och med modellen, vilket innebär att det går att IMF). Källor: Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska rådet, Europeiska kommissionen, analysera hur en förändring av politiken slår på OECD, IMF och egna beräkningar. olika generationer. Den har också endogena beteenden, vilket betyder att t.ex. hushållens Hållbarhetsmåttet S1 baserar sig i de flesta fall på sparande och arbetsutbud förändras vid en att Maastrichtskulden ska uppgå till 60 procent förändring av andra faktorer i ekonomin. av BNP vid någon tidpunkt framöver. Eftersom Dessutom är det en allmän jämviktsmodell. Det Sveriges Maastrichtskuld i dag ligger väl under betyder att hushållens förändrade beteende denna nivå är finanspolitiken vanligtvis påverkar den makroekonomiska omgivningen, finansiellt hållbar enligt denna indikator (se vilket i sin tur återigen påverkar hushållens tabell 11.5). beteende. Det finns således en växelverkan Även enligt S2-indikatorn bedöms finans- mellan olika sektorer i ekonomin. politiken i allmänhet vara finansiellt hållbar på Efter att modellen har använts i den lång sikt. Enligt Konjunkturinstitutet uppgår S2 kommande långtidsutredningen kommer den att för Sverige till ett spann mellan -3,9 och börja användas i Finansdepartementets arbete. 1,5 procent av BNP. Finanspolitiska rådet rapporterar visserligen S2-värden som pekar på ett mindre Regeringen utgår i sina beräkningar normalt från konsolideringsbehov för att finanspolitiken ska att standarden för offentligt tillhandahållna vara strikt hållbar. Rådet bedömer dock att välfärdstjänster hålls konstant, medan övriga finanspolitiken kan anses vara hållbar på lång bedömare antar att den reala standarden för en sikt. Enligt Europeiska kommissionen ligger 176 viss tjänst ökar räknat per brukare inom Sveriges S2-indikator något över den gräns som åldersgruppen. Framskrivningarna förutsätter anses utgöra gränsen för en låg hållbarhetsrisk på därmed att det i viss utsträckning fattas politiska lång sikt. 177 beslut med en sådan inriktning. I Den huvudsakliga anledningen till att känslighetsberäkningen Ökad standard görs ett beräkningarna skiljer sig åt är att definitionen av liknande antagande. I detta scenario uppgår S2 oförändrad politik är olika. till 1,4 procent av BNP, vilket är nära övriga bedömares beräkningar. En annan anledning till att S2 kan skilja sig åt är att olika bedömare gör explicita beräkningar för det primära sparandet på olika lång sikt. I beräkningen av S2-värdet diskonteras värdet av framtida primära över- och underskott ned så att saldon som uppkommer långt in i framtiden 176 Finanspolitiska rådet baserar sin bedömning på underlagsrapporten gradvis får minskad betydelse. Diskonterings- Hagist, Moog och Raffelhüschen, A Generational Accounting Analysis faktorn, dvs. skillnaden mellan den nominella of Sweden, 2012. tillväxttakten och den nominella statsskulds- 177 Den övre gränsen för låg hållbarhetsrisk är enligt Europeiska räntan, är dock så liten att även primära saldon kommissionen S2-värdet 2,0 flera hundra år in i framtiden blir betydelsefulla

PROP. 2013/14:100

för S2-värdet. Normalt görs dock endast Kommissionen bedöms ha hög risk för en beräkningar av primärsaldon för den tid som det ohållbar utveckling enligt samtliga indikatorer, finns meningsfull demografisk information, och medan det lägsta värdet 0,33 ges till länder som därefter antas att primärsaldot är oförändrat. bedöms ha låg risk enligt samtliga indikatorer. Regeringens gör beräkningar till 2100, medan Sverige, som klassas som ett medelriskland i en Europeiska kommissionen och Konjunktur- kategori, får indexettalet 0,44. institutet i stället använder 2060 som slutår. Det faktum att primära saldon även efter slutåret för Diagram 11.17 Riskindex för finanspolitikens hållbarhet de faktiska beräkningarna påverkar S2-värdets Index storlek i relativt stor utsträckning gör att dess 1,0 0,9 betydelse för policyslutsatser minskar. I 0,8 scenariot med oförändrat beteende uppgår det 0,7 primära finansiella sparandet exempelvis till 0,6 2,2 procent av BNP 2100, medan det endast 0,5 uppgår till 0,7 procent av BNP 2060. Genom att 0,4 använda 2060 i stället för 2100 som slutår skulle 0,3 0,2 S2 försvagas med ca 0,9 procent av BNP, och 0,1 därmed uppgå till -0,7 procent av BNP. I en 0,0 k n e e n n g e n n n kalkyl där både standarden ökar och ien and land rik rig aue rrik nd lta na er ttland Italien ckie te Pole akien Ma enien beräkningens slutår är 2060 uppgår S2 till 1,3 skl Est Unger ank Sve Lit embur Finla Belgie Danmar Ty Le Fr Tje Ös Spanie länd itannien Bulgar Rumänien Slov Slov br Lux procent av BNP – nära Finanspolitiska rådets or Neder St bedömning. Källor: Europeiska kommissionen och egna beräkningar. Resultatet av beräkningarna kan även skilja sig Även i OECD och IMF:s jämförelser ligger av andra anledningar, t.ex. på grund av olika Sverige bland de länder som bedöms ha låg risk antaganden kring potentiell tillväxttakt, prisför en ohållbar utveckling. Nedan visas IMF:s ökningar, räntor, arbetslöshet, demografi etc. hållbarhetsindikator för ett antal länder. Indikatorn motsvarar EU-kommissionens S1-indikator. I denna jämförelse har Sverige det

11.4.2 Finanspolitikens hållbarhet är bättre

näst lägsta indextalet, vilket indikerar en låg

än i många andra länder

hållbarhetsrisk. 179 Finanspolitikens hållbarhet bedöms vara god, även sett i ett internationellt perspektiv. Europeiska kommissionen, OECD och Internationella valutafonden (IMF) gör alla återkommande internationella jämförelser av finanspolitikens hållbarhet. Kommissionen bedömer exempelvis finanspolitiken i samtliga medlemsländer utifrån tre indikatorer. I diagram 11.17 redovisas ett index för hållbarhet baserat på dessa indikatorer. Indexet varierar mellan 178 0,33 och 1. Högsta värdet 1 ges till länder som av

178 Europeiska kommissionen delar in medlemsländerna i tre riskgrupper (hög, medel, låg) för varje indikator (S0, S1 och S2). Utifrån detta har ett riskindex beräknats på följande sätt: Låg risk för en indikator motsvarar 1 poäng, medel risk 2 poäng, hög risk 3 poäng. För S0 finns det endast två riskkategorier: hög (3 poäng) och låg (1 poäng). Indexet beräknas genom 179 Det bör noteras att IMF:s hållbarhetsindikator bygger på prognoser att dela summan av poängen för de tre indikatorerna med 9 (dvs. högsta för det strukturella primära sparandet som även tar hänsyn till de möjliga risknivå). Resultatet blir en 7-gradig skala som varierar mellan förväntade ekonomiska effekterna av de omfattande reformer som flera 0,33 och 1. krisdrabbade länder under senare år har genomfört.

PROP. 2013/14:100

Diagram 11.18 IMF:s hållbarhetsindikator

2030. Ett försämrat offentligfinansiellt utgångsläge när det demografiska utgiftstrycket Procent av BNP 20 ökar kring 2020 kan medföra en lång period med försvagat offentligt sparande, vilket ger ett 15 minskat utrymme för stabiliseringspolitiska 10 åtgärder och ofinansierade strukturpolitiska reformer. Kombineras detta med eventuella 5 fördelningspolitiska behov kan finanspolitiken tvingas att hantera allt skarpare målkonflikter. 0 k e n d d eiz e ea e na n t n Ett starkt försämrat offentligfinansiellt rig and lan an rik rrik lien er snit USA utgångsläge kan därmed leda till hållbarhetsckie Is Italien enien akien te ra tugal Irland Japan skl ekland Finl Sve ank dkor Kanada Belgie -5 Danmar Tje Ty Gr Schw Fr Sy Ös Por länd itannien Spanie Slov Slov a Zeeland problem även om indikatorerna visar att Aust br Genom Ny or Neder St -10 politiken är finansiellt hållbar på lång sikt. Mot denna bakgrund är det finanspolitiska Anm.: Anger den permanenta budgetförstärkning som krävs för att stabilisera bruttoskulden på 60 procent av BNP eller, vid en bruttoskuld som 2012 är lägre än 60 procent av BNP, på 2012 års nivå 2030. manöverutrymmet i scenariot med oförändrat Källa: Internationella valutafonden. beteende mycket viktigt. Den ovan nämnda problematiken visar även på vikten av en fortsatt politik inriktad på att

11.4.3 En sammantagen bedömning av

stärka incitamenten för arbete och ett förlängt

finanspolitikens långsiktiga

arbetsliv. En förutsättning för att pensionärer

hållbarhet

ska ha en god ekonomisk standard, och för offentligt finansierade tjänster av god kvalitet är Finanspolitiken bedöms vara långsiktigt hållbar i ett långt och produktivt arbetsliv. Med en ökad ett scenario med oförändrat beteende hos olika medellivslängd finns möjligheten att både öka aktörer, och där inga reformer förutom de som fritiden och tiden i arbete. I takt med att medelredan är beslutade genomförs. S1 uppgår då livslängden ökar är det därför viktigt med ett till -2,4 procent av BNP och S2 till -1,6 procent högt arbetskraftsdeltagande bland både kvinnor av BNP. och män, långt upp i åldrarna. Det finansiella sparandet och den konsoliderade skulden ligger även de inom ramarna för de uppsatta gränserna i stabilitetsoch tillväxtpakten. Därmed är två viktiga krav som ligger till grund för marknadernas värdering av hållbarheten uppfyllda. Risken för högre riskpremier och räntor till följd av bristande trovärdighet för finanspolitiken bedöms därför vara begränsad. Utvecklingen av det finansiella sparandet i detta scenario visar på en liten risk för en mer uttalad målkonflikt mellan finansiell hållbarhet och stabiliseringspolitiska överväganden, respektive fördelnings- och strukturpolitiska mål. Det nya pensionssystemet skapar starka incitament att arbeta längre upp i åldrarna när medellivslängden ökar, eftersom pensionärernas inkomster minskar i förhållande till de förvärvsaktivas om utträdesåldern inte senareläggs. Ur ett fördelningspolitiskt perspektiv ökar då risken att finanspolitiken måste läggas om på längre sikt för att tillgodose framtida pensionärers krav. År 2020–2040 karaktäriseras av ett stigande demografiskt utgiftstryck. Det primära finansiella sparandet beräknas minska med knappt 0,7 procent av BNP mellan 2020 och

12 Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden

PROP. 2013/14:100

12 Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden

12.1 Ändrad fördelning av ändamål Förändringarna innebär att Säkerhetspolisen ges och verksamheter på ansvaret för vissa säkerhetsfrågor vid egendom utgiftsområden som används som tjänstebostad för

statsministern. Mot denna bakgrund föreslår Enligt tilläggsbestämmelse 5.12.1 till regeringen att de ändamål och verksamheter som riksdagsordningen ska beslut om vilka ändamål avser vissa säkerhetsfrågor vid Harpsund och och verksamheter som ska innefattas i ett Sagerska huset och som finansieras från anslaget utgiftsområde fattas i samband med beslut med 4:1 Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde anledning av den ekonomiska vårpropositionen. 1 Rikets styrelse flyttas till utgiftsområde I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till 4 Rättsväsendet. sådana beslut. För de beräknade utgiftsramarna för 2015 Ändringarna bör tillämpas fr.o.m. 2015. De innebär förslaget att utgiftsområde 1 Rikets föreslagna ändringarna beaktas dock inte i de styrelse minskar med 10 700 000 kronor och att beräkningar för utgiftsområdena som görs i utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökar med denna proposition. motsvarande belopp.

12.1.1 Ansvaret för vissa säkerhetsfrågor 12.1.2 Ett samordnat upphandlingsstöd vid statsministerns tjänstebostäder

Regeringens förslag: De ändamål och Regeringens förslag: De ändamål och verksamheter som avser upphandlingsstöd och verksamheter som avser vissa säkerhetsfrågor vid som finansieras från anslaget 1:2 statsministerns tjänstebostäder och som Kammarkollegiet under utgiftsområde finansieras från anslaget 4:1 Regeringskansliet 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. under flyttas till utgiftsområde 4 Rättsväsendet. utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård flyttas till utgiftsområde 24 Näringsliv.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i propositionen Ansvaret för vissa Skälen för regeringens förslag: Stöd, säkerhetsfrågor vid statsministerns tjänste- information och vägledning om offentlig bostäder (prop. 2013/14:203) föreslagit upphandling behöver koncentreras, förbättras ändringar av lagstiftningen avseende vissa och förstärkas. Detta inkluderar innovationssäkerhetsfrågor vid statsministerns tjänste- upphandling liksom miljö- och sociala hänsyn. bostäder Harpsund och Sagerska huset. Uppgiften att tillhandahålla stöd för

PROP. 2013/14:100

innovationsupphandling överfördes därför från na samt att Marknadsdomstolen och Patentbe- Verket för innovationssystem (Vinnova) till svärsrätten avvecklas. Den nya domstolsord- Konkurrensverket den 1 januari 2014. Vidare ningen avses träda i kraft den 1 juli 2015. överfördes den 1 mars 2014 Kammarkollegiets Mot denna bakgrund föreslår regeringen att uppgift att tillhandahålla upphandlingsstöd till de ändamål och verksamheter som avser Konkurrensverket. Senast den 1 juli 2014 avses handläggning av immaterialrättsliga, markockså upphandlingsstödet vid AB Svenska nadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål Miljöstyrningsrådet överföras till och ärenden och som finansieras från anslaget Konkurrensverket (prop. 2013/14:99). 2:1 Marknadsdomstolen under utgiftsområde Mot denna bakgrund föreslår regeringen att 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och de ändamål och verksamheter som avser byggande samt konsumentpolitik respektive tillhandahållande av upphandlingsstöd och som anslaget 1:11 Patentbesvärsrätten under utgiftsfinansieras från anslaget 1:2 Kammarkollegiet område 24 Näringsliv flyttas till utgiftsområde under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och 4 Rättsväsendet fr.o.m. den 1 juli 2015. finansförvaltning och anslaget 1:2 För de beräknade utgiftsramarna för 2015 Miljöövervakning m.m. under utgiftsområde innebär förslaget att utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård flyttas till 4 Rättsväsendet ökar med 15 225 000 kronor utgiftsområde 24 Näringsliv. samt att utgiftsområde 24 Näringsliv minskar För de beräknade utgiftsramarna för 2015 med 9 697 500 kronor och utgiftsområde innebär förslaget att utgiftsområde 24 Näringsliv 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och ökar med 32 500 000 kronor och att byggande samt konsumentpolitik minskar med utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och 5 527 500 kronor. finansförvaltning minskar med 21 000 000 kronor och utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård minskar med 11 500 000 kronor.

12.1.3 Patent- och marknadsdomstol

Regeringens förslag: De ändamål och verksamheter som avser handläggning av immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden och som finansieras från anslaget 2:1 Marknadsdomstolen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik respektive anslaget 1:11 Patentbesvärsrätten under utgiftsområde 24 Näringsliv flyttas till utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

Skälen för regeringens förslag : I syfte att säkerställa en långsiktigt hållbar organisation och en effektiv domstolsprövning av hög kvalitet avser regeringen föreslå att domstolsprövningen av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena som enligt nuvarande ordning handläggs i Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen ska samlas i en särskild domstol inom ramen för de allmänna domstolar-

Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

PROP. 2013/14:100 Bilaga 1

Bilaga 1

Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Innehållsförteckning

Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell konjunktur och 3.2.5 Räntor och växelkurser .. 5 Tabeller till avsnitt 3.2.2 Arbetsmarknad, 3.2.3 Resursutnyttjande och 3.2.4 Löner Tabeller till avsnitt 7 Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och

PROP. 2013/14:100 Bilaga 1

Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell konjunktur och 3.2.5 Räntor och växelkurser

Tabell 1 BNP-tillväxt

Procentuell förändring, fasta priser. Utfall för 2009–2013, prognos för 2014–2018. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

BNP, USA -2,8 2,5 1,8 2,8 1,9 2,9 3,2 3,1 3,0 2,9

BNP, Euroområdet -4,4 2,0 1,6 -0,7 -0,4 1,1 1,6 1,7 1,6 1,6

Källor: Eurostat, Bureau of Economic Analysis och egna beräkningar.

Tabell 2 Räntor och valutor, slutkurs

Utfall för 2009–2013, prognos för 2014–2018. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Differens 10-årsränta SEK- 0,00 0,32 -0,21 0,23 0,58 0,70 0,70 0,50 0,30 0,20 DEM¹ 6-månadersränta (EUR)¹ 0,47 0,51 -0,07 0,00 0,09 0,20 1,00 2,00 3,25 3,25

1 Avser statsskuldsväxel för löptider kortare än ett år och statsobligationer för löptider längre än ett år. Källor: Riksbanken, Reuters, Ecowin och egna beräkningar.

Tabell 3 Räntor och valutor, årsgenomsnitt

Utfall för 2009–2013, prognos för 2014–2018. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Differens 10-årsränta SEK- -0,01 0,10 -0,06 0,02 0,49 0,62 0,70 0,60 0,40 0,25 DEM¹

1 Avser statsskuldsväxel för löptider kortare än ett år och statsobligationer för löptider längre än ett år. Källor: Riksbanken, Reuters, Ecowin och egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 1

Tabeller till avsnitt 3.2.1 BNP

Tabell 4 Försörjningsbalans, fasta priser

Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2009–2013, prognos för 2014–2018 2012 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Hushållens konsumtionsutgifter 1 718 -0,3 4,0 1,7 1,6 2,0 2,6 3,7 3,4 2,8 2,5 Offentliga konsumtionsutgifter 956 2,2 2,1 0,8 0,3 2,0 1,0 0,6 0,9 0,3 0,2 Stat 259 2,2 5,4 0,6 0,9 3,7 1,5 -1,1 -0,9 -1,4 -1,0 Kommunsektor 697 2,1 0,9 0,9 0,1 1,4 0,7 1,2 1,6 0,9 0,7 Fasta bruttoinvesteringar 674 -15,5 7,2 8,2 3,3 -1,3 4,7 7,4 6,5 4,5 4,2

1

2

1 Lagerinvesteringa är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter) och inte som procentuell volymförändring. 2 I summeringen till BNP utgör importen en avdragspost. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 5 Försörjningsbalans, fasta priser. Kalenderkorrigerad.

Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2009–2013, prognos för 2014–2018 2012 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Hushållens konsumtionsutgifter 1 719 -0,2 3,9 1,7 1,8 2,0 2,6 3,6 3,3 2,9 2,5 Offentliga konsumtionsutgifter 958 2,3 1,8 0,8 0,8 2,0 1,1 0,2 0,6 0,6 0,4 Stat 259 2,3 5,2 0,6 1,2 3,7 1,6 -1,3 -1,1 -1,2 -1,0 Kommunsektor 698 2,3 0,5 0,9 0,7 1,4 1,0 0,8 1,2 1,2 0,8 Fasta bruttoinvesteringar 676 -15,3 6,7 8,3 3,8 -1,3 4,9 7,1 6,2 4,9 4,3

1

1 I summeringen till BNP utgör importen en avdragspost. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 1

Tabell 6 Försörjningsbalans, löpande priser

Mdkr Procentuell förändring. Utfall för 2009–2013, prognos för 2014–2018 2012 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Hushållens konsumtionsutgifter 1 718 1,8 5,5 3,4 2,8 2,6 3,5 5,0 5,0 4,6 4,4 Offentliga konsumtionsutgifter 956 2,9 3,5 3,9 3,4 4,5 3,2 2,8 3,5 3,7 3,5 Stat 259 3,4 5,6 4,6 3,4 5,4 3,2 1,3 1,8 2,3 2,6 Kommunsektor 697 2,8 2,7 3,6 3,4 4,1 3,2 3,3 4,1 4,2 3,8 Fasta bruttoinvesteringar 674 -13,0 7,7 8,2 3,6 -1,1 5,5 8,9 7,9 6,1 5,7

1

Nettoexport, andel av BNP 206 6,5 6,2 5,6 5,8 5,6 5,8 5,7 5,6 5,5 5,4

BNP 3 550 -3,1 7,5 4,3 2,0 2,4 4,1 5,0 5,1 4,5 4,4

1 I summeringen till BNP utgör importen en avdragspost. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 7 Försörjningsbalans, deflatorer

Procentuell förändring. Utfall för 2009–2013, prognos för 2014–2018. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Hushållens konsumtionsutgifter 2,1 1,5 1,7 1,2 0,6 0,9 1,3 1,6 1,8 1,9 Offentliga konsumtionsutgifter 0,8 1,4 3,0 3,1 2,4 2,2 2,2 2,5 3,4 3,3 Fasta bruttoinvesteringar 3,0 0,5 0,0 0,3 0,2 0,8 1,4 1,3 1,5 1,4

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 1

Tabell 8 Bidrag till tillväxt

Procentenheter. Utfall för 2009–2013, prognos för 2014–2018. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Hushållens konsumtionsutgifter -0,1 2,0 0,8 0,8 1,0 1,3 1,8 1,7 1,3 1,2

Fasta bruttoinvesteringar -3,1 1,3 1,5 0,6 -0,2 0,9 1,4 1,3 0,9 0,9

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 9 Fasta bruttoinvesteringar

Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2009–2013, prognos för 2014–2018 1 2012 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2

2

Tjänsteproducenter 249 -17,1 6,2 11,9 4,0 -1,8 0,6 7,3 7,1 3,9 4,0

Bostäder 113 -19,1 15,7 10,4 -11,2 5,8 13,4 12,4 7,5 7,0 7,4

3

1 Löpande priser. 2 Exklusive bostäder. 3 Här avses den skattefinansierade delen av offentlig sektor som i nationalräkenskaperna benämns ”Offentliga myndigheter”. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 1

Tabell 10 Hushållens ekonomi

Hushållens inkomster

Mdkr Procentuell förändring. Utfall för 2009–2013, prognos för 2014–2018 1 2012 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2 Real disponibel inkomst 2,0 1,6 3,3 3,5 2,8 2,8 2,0 2,9 2,6 1,9 3 Prisindex 2,1 1,5 1,7 1,2 0,6 0,9 1,3 1,6 1,8 1,9 Nominell disponibel inkomst 1 820 4,1 3,1 5,0 4,7 3,4 3,8 3,4 4,5 4,5 3,8 varav 4 Lönesumma 1 475 0,1 3,1 5,6 3,8 2,7 4,4 4,2 4,6 4,5 4,3 Övriga faktorinkomster 177 -5,1 5,2 6,5 0,2 0,9 3,5 3,4 3,7 3,8 3,6 5 Räntor och utdelningar, netto 78 0,5 0,1 -0,5 0,7 0,8 0,3 0,5 0,6 0,5 0,1 Offentliga transfereringar 560 6,9 0,3 -1,1 4,5 4,5 0,3 1,5 4,0 4,2 2,9 varav

Privata transfereringar 93 1,4 10,8 12,2 8,4 9,2 3,9 5,4 7,5 7,6 6,9

Skatter och avgifter 563 -4,8 1,9 -0,2 2,8 4,9 2,0 5,1 5,9 5,5 4,5

Hushållens sparande

Mdkr Andel av disponibel inkomst 1 2012 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Eget sparande 102 4,5 2,3 3,8 5,6 6,3 6,5 5,0 4,5 4,4 3,9

Nettosparande i 137 7,3 6,6 7,3 7,5 6,7 6,3 6,2 6,1 5,8 5,7 avtalspensioner (inklusive pps)

6

Total sparkvot 239 11,0 8,3 10,4 12,2 12,2 12,1 10,6 10,0 9,7 9,0

Finansiellt sparande 192 9,2 5,6 8,1 10,6 10,5 10,5 9,0 8,4 8,1 7,5

Anm.: Skillnaden mellan begreppet nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. 1 Löpande priser. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 6 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/(disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 11 Näringslivets produktion, baspris

Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2009–2013, prognos för 2014–2018 1 2012 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Varuproducenter 834 -14,9 17,1 2,2 -0,5 -0,3 2,8 4,7 5,2 3,8 3,1

varav

2

Tjänsteproducenter exkl. FoF 1 189 -3,8 6,7 5,1 2,1 2,8 3,6 4,5 4,7 3,5 3,3

Näringslivet totalt 2 449 -7,2 8,5 4,2 1,3 1,9 3,3 4,1 4,3 3,2 2,9

1

Löpande priser.

2

Fastigheter och finansiell verksamhet. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 1

Tabell 12 Offentlig produktion, baspris

Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2009–2013, prognos för 2014–2018 2012 1 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Kommunal produktion 453 0,6 -0,5 -0,2 -0,9 0,0 0,5 1,0 0,8 0,0 0,2

Statlig produktion 168 2,1 3,9 -1,5 1,6 1,2 1,6 0,0 -0,4 -1,1 -0,6

Total offentlig produktion 621 1,0 0,7 -0,5 -0,2 0,3 0,8 0,7 0,5 -0,3 0,0

1 Löpande priser. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 13 Bytesbalans

Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges. Utfall för 2009–2013, prognos för 2014–2018. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Löpande transfereringar -41 -45 -50 -65 -61 -60 -69 -64 -71 -76

1 Bytesförhållande procentuell utveckling 0,5 -0,6 -0,5 -0,4 0,0 0,3 0,4 -0,3 -0,2 0,0 Anm.: Utfall för handels- och tjänstebalans enligt Betalningsbalansstatistiken. 1 Exportpriser i förhållande till importpriser. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 14 Bruttonationalinkomsten (BNI)

Miljarder kronor, löpande priser. Utfall för 2009–2013, prognos 2014–2018. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP 3 106 3 338 3 481 3 550 3 634 3 783 3 973 4 175 4 362 4 553 Primära inkomster netto 59 75 78 90 101 93 99 107 106 107

BNI 3 165 3 413 3 559 3 640 3 735 3 877 4 072 4 282 4 468 4 660

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 1

Tabeller till avsnitt 3.2.2 Arbetsmarknad, 3.2.3 Resursutnyttjande och 3.2.4 Löner och inflation

Tabell 15 Arbetsmarknad

Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet

Nivå, tusental om annat ej anges. Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall 2009–2013, prognos 2014–2018. 2012 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 1 BNP 3 550 -5,0 6,6 2,9 0,9 1,5 2,7 3,3 3,5 2,5 2,3 2 Produktivitet 416 -2,7 4,0 1,2 1,2 1,2 1,7 1,6 1,5 2,0 1,8 2 Produktivitet i näringslivet 459 -3,5 4,7 1,6 1,9 1,7 2,0 1,8 1,7 2,3 2,0 3 Arbetade timmar 7 486 -2,9 2,6 2,0 -0,2 0,3 1,0 1,8 2,0 0,5 0,6 4 Medelarbetstid 1 607 -0,8 2,0 -0,3 -0,8 -0,7 -0,1 0,6 0,8 -0,5 -0,3 Kalenderkorrigerad utveckling 1 BNP 3 555 -4,9 6,3 2,9 1,3 1,5 2,8 3,0 3,2 2,7 2,4 Produktivitet 2 415 -2,8 4,4 1,2 0,7 1,1 1,5 1,9 1,9 1,7 1,6 Produktivitet i näringslivet 2 458 -3,6 5,0 1,6 1,3 1,7 1,8 2,2 2,1 1,9 1,9 3 Arbetade timmar 7 516 -2,6 2,0 2,0 0,7 0,4 1,4 1,2 1,4 1,1 0,8 Medelarbetstid 4 1 614 -0,5 1,4 -0,2 0,0 -0,6 0,2 0,0 0,2 0,1 -0,1 Sysselsatta, 15–74 år 4 657 -2,1 0,6 2,3 0,7 1,0 1,2 1,2 1,2 1,0 0,9 Sysselsatta, 20–64 år 4 396 -1,9 0,4 2,2 0,6 1,0 0,9 1,2 1,2 1,0 0,9 5 Sysselsättningsgrad 15–74 år 64,7 64,4 65,4 65,5 65,7 66,0 66,3 66,6 66,9 67,2 5 6 Sysselsättningsgrad 20–64 år 78,3 78,1 79,4 79,4 79,8 79,9 80,2 80,7 81,1 81,6 Arbetskraften, 15 – 74 å r 5 060 0,2 0,8 1,4 0,9 1,1 0,9 0,7 0,5 0,6 0,5 7 Arbetskraftsdeltagande 15–74 70,5 70,5 70,9 71,1 71,5 71,5 71,5 71,4 71,3 71,4 8 Arbetslöshet, 15–74 år 403 8,3 8,6 7,8 8,0 8,0 7,7 7,3 6,7 6,3 5,9 9 Befolkning, 15 – 74 år 7 115 1,1 0,9 0,7 0,6 0,6 0,8 0,7 0,7 0,6 0,3

–

9 Befolkning, 20 64 år 5 536 0,6 0,6 0,6 0,5 0,5 0,8 0,7 0,6 0,5 0,2 10 Programdeltagare 229 3,0 4,4 4,4 4,5 4,7 4,8 4,6 4,4 4,4 4,3

Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen

Tusental personer, årsgenomsnitt 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

1 BNP till marknadspris, fasta priser. Nivå avser miljarder kronor. 2 Arbetsproduktivitet mätt som BNP till baspris per arbetad timme. 3 Enligt nationalräkenskaperna. Nivå avser miljoner timmar. 4 Avser arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta i åldersgruppen 15–74 år enligt AKU. 5 Antal sysselsatta i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 6 Sysselsättningsgrad enligt EU:s 2020-mål. 7 Antal i arbetskraften i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 8 I procent av arbetskraften. 9 Statistiska centralbyråns prognos. 10 Personer i nystartsjobb eller konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen, i procent av arbetskraften. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 1

Tabell 16 Sysselsatta i näringslivet

Utfall för 2009–2013, prognos för 2014–2018. Nivå, tusental Procentuell förändring 2012 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

exkl. finans och fastighetsverksamhet 1 955 -0,8 2,8 2,9 1,2 2,1 2,3 2,7 2,3 1,6 1,3

Näringslivet totalt 3 215 -2,8 1,8 3,0 0,6 0,8 1,5 1,7 1,8 1,4 1,2

Anm.: Tabellen avser sysselsättningen enligt nationalräkenskaperna. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 17 Sysselsatta i offentlig sektor

Utfall för 2009–2013, prognos för 2014–2018. Nivå, tusental Procentuell förändring 2012 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Anm.: Tabellen avser sysselsättningen enligt nationalräkenskaperna. Med offentlig och kommunal sektor avses skattefinansierad verksamhet. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 18 Resursutnyttjande och potentiella variabler

Resursutnyttjande

Skillnad mellan faktisk och potentiell nivå, i procent av potentiell nivå. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Potentiella variabler

Nivå Procentuell förändring 2012 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 1

Potentiell BNP 3 639 1,8 2,5 1,3 2,2 2,2 2,3 2,0 2,2 2,4 2,2

2

Potentiell produktivitet 416 0,1 1,7 0,5 1,0 1,2 1,5 1,6 1,7 1,7 1,7

2

Potentiell produktivitet i näringslivet 459 0,3 0,9 0,8 1,8 1,7 1,7 1,8 1,9 2,0 2,0

3

Potentiellt antal arbetade timmar 7 679 1,3 1,0 1,1 1,2 1,0 0,8 0,5 0,6 0,7 0,6

Potentiell sysselsättning, 15–74 år 4 767 1,2 0,7 1,1 1,3 1,2 0,8 0,6 0,5 0,6 0,5

4

Jämviktsarbetslöshet, 15–74 år 304 6,4 6,5 6,3 6,0 5,7 5,7 5,7 5,7 5,7 5,7

Potentiella variabler, löpande pris

Miljarder kronor 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Potentiell BNP 3 321 3 434 3 523 3 639 3 749 3 887 4 034 4 187 4 370 4 559

Anm.: Gap är skillnaden mellan den faktiska och den potentiella nivån i procent av den potentiella nivån. 1 Potentiell BNP till marknadspris. Nivå avser miljarder kronor. 2 Nivå avser kronor per timme. 3 Nivå avser miljontal. 4 Skillnaden mellan potentiell arbetskraft och potentiell sysselsättning i procent av potentiell arbetskraft. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 1

Tabell 19 Löneutveckling och inflation

1 Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för 2009–2013 , prognos för 2014–2018 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Nominell timlöneutveckling

2 Totalt, nationalräkenskaperna 2,9 1,1 3,2 2,8 2,2 3,0 3,0 3,2 3,4 3,5

Konsumentprisernas utveckling

KPI, årsgenomsnitt -0,5 1,2 3,0 0,9 0,0 0,2 1,6 2,5 2,8 2,9 3

1 För konjunkturlönestatistiken är även 2013 prognos. 2 Kalenderkorrigerad. 3 Mått på underliggande inflation. I KPIF (KPI med fast bostadsränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser konstant. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 1

Tabeller till avsnitt 6 Utgifter

Tabell 20 Utgiftstak och budgeteringsmarginal

Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall 2009–2013, Prognos för 2014–2018. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Budgeteringsmarginal, procent av 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,4 1,8 3,1 3,9 4,8 takbegränsade utgifter

Anm.: Utgiftstaket för 2017 och 2018 är regeringens bedömning av utgiftstak i denna proposition. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 1

Tabell 21 Utgifter per utgiftsområde 2013–2018

Miljoner kronor 2013 2014 2014 2015 2016 2017 2018

1 2

Utgiftsområd e Utfall Anslag Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 96 394 96 520 97 224 97 498 98 687 99 106 99 768 funktionsnedsättning

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och 999 1 230 1 116 1 234 1 204 1 212 1 237 byggande samt konsumentpolitik

3

Summa utgiftsområden 827 388 858 925 846 153 862 949 859 900 876 755 890 280

4

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldräntor 810 614 836 841 833 589 838 656 839 518 853 978 867 700

Ålderspensionssystemet vid sidan av 256 703 257 805 268 946 292 003 314 877 329 234 statsbudgeten

Takbegränsade utgifter 1 067 317 1 091 394 1 107 602 1 131 521 1 168 855 1 196 934

Budgeteringsmarginal 27 683 15 606 19 398 35 479 45 145 57 066

5

Utgiftstak för staten 1 095 000 1 107 000 1 127 000 1 167 000 1 214 000 1 254 000

1 Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2014. 2 Enligt bet. 2013/14:FiU10, rskr. 2013/14:139 och förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99). 3 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 4 Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor. 5 Regeringens bedömning av utgiftstak för 2017 och 2018 (se avsnitt 4.4). Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 1

Tabell 22 Utgifter per utgiftsområde 2003–2018

Miljarder kronor Utfall 2003–2013, prognos 2014 och beräknat 2015–2018. Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2014. 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

1 Rikets styrelse 9,6 9,8 9,9 10,6 10,6 11,0 12,2 11,7 11,2 11,5 11,8 12,9 12,4 12,4 12,6 12,9

2 Samhällsekonomi och finans- 9,0 9,2 11,0 11,8 11,2 11,4 12,0 12,1 12,9 13,5 16,1 14,1 14,3 14,6 15,1 15,6 förvaltning

6 Försvar och samhällets krisbered- 45,6 43,3 44,0 44,3 46,5 43,0 42,1 45,7 44,2 45,5 45,4 45,6 47,0 47,5 48,5 49,7 skap 7 Internationellt bistånd 15,9 19,9 22,3 25,9 25,4 27,5 29,6 26,7 29,2 30,2 30,8 30,9 33,5 36,1 38,2 40,4 8 Migration 4,9 5,2 4,8 4,5 5,3 6,1 6,5 7,1 7,6 8,2 9,9 12,3 12,7 12,1 11,9 11,5 9 Hälsovård, sjukvård och social 34,1 36,8 38,5 42,2 46,7 49,1 53,1 56,0 56,5 58,7 59,0 62,2 61,6 62,6 64,1 66,0 omsorg 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom 121,5 122,9 127,0 125,7 119,5 115,9 110,0 99,9 95,8 94,9 96,4 97,2 97,5 98,7 99,1 99,8 och funktionsnedsättning 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 52,0 51,2 46,1 45,0 43,7 42,6 42,3 41,5 41,6 41,3 40,0 39,2 37,9 35,9 34,2 33,3 12 Ekonomisk trygghet för familjer 55,8 57,5 59,1 63,7 64,9 66,4 68,1 70,2 72,0 75,6 78,5 81,4 83,7 86,4 89,3 91,9 och barn 13 Integration och jämställdhet 7,0 6,5 6,4 3,4 4,3 5,0 5,3 5,2 5,0 6,8 8,8 13,3 15,9 17,0 16,7 15,3 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 61,2 64,3 66,4 69,5 54,9 47,8 60,6 68,6 63,3 66,6 69,7 69,6 66,3 63,5 63,3 63,3 15 Studiestöd 20,3 21,2 20,2 20,6 19,7 19,5 21,4 22,6 21,8 21,1 20,6 19,7 18,6 18,3 18,5 19,3 16 Utbildning och universitets- 41,6 43,6 43,3 46,1 41,8 44,2 48,9 53,3 53,7 53,8 56,5 59,5 59,9 60,4 60,8 62,1 forskning 17 Kultur, medier, trossamfund och 8,4 8,7 9,0 9,6 10,1 10,1 10,3 11,3 12,0 12,3 12,7 12,7 12,8 12,9 13,0 13,3 fritid 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt 3,3 3,1 3,1 2,9 2,4 2,1 1,9 1,6 1,1 1,0 1,0 1,1 1,2 1,2 1,2 1,2 konsumentpolitik

23 Areella näringar, landsbygd och 9,6 12,2 17,4 21,0 15,5 16,5 16,4 17,4 16,4 16,4 16,0 16,1 14,6 14,8 14,8 16,2 livsmedel 24 Näringsliv 3,1 3,5 3,5 3,9 4,2 12,7 6,5 8,5 5,3 5,9 5,2 5,5 5,1 5,3 5,3 5,3 25 Allmänna bidrag till kommuner 72,4 69,8 57,3 60,2 73,0 64,8 81,6 75,7 88,0 85,1 88,9 93,6 93,4 93,3 93,5 93,6 26 Statsskuldsräntor m.m. 42,2 52,7 32,7 49,5 47,3 48,2 36,5 23,4 34,5 27,4 16,8 12,6 24,3 20,4 22,8 22,6 27 Avgiften till Europeiska unionen 18,3 25,6 25,6 25,9 26,6 31,5 19,2 30,4 30,6 31,5 37,4 37,9 40,0 30,0 35,6 37,1 Minskning av anslagsbehållningar -1,8 0,7 -0,2 -1,5

Summa utgiftsområden 703,5 740,7 725,0 765,5 769,2 790,3 781,3 786,4 801,5 811,1 827,4 846,2 862,9 859,9 876,8 890,3

Summa utgiftsområden exkl. 661,3 688,0 692,3 716,1 721,9 742,1 744,8 763,0 767,0 783,7 810,6 833,6 838,7 839,5 854,0 867,7 statsskuldsräntor

Ålderspensionssystemet vid sidan 157,8 167,5 172,0 179,1 188,2 201,4 219,8 222,9 222,0 238,5 256,7 257,8 268,9 292,0 314,9 329,2 av statens budget

Takbegränsade utgifter 819,1 855,6 864,3 895,2 910,1 943,4 964,6 985,9 989,0 1022,2 1067,3 1091,4 1107,6 1131,5 1168,9 1196,9

Budgeteringsmarginal 2,9 2,4 5,7 11,8 27,9 13,6 24,4 38,1 74,0 61,8 27,7 15,6 19,4 35,5 45,1 57,1

1 1

Utgiftstak för staten 822 858 870 907 938 957 989 1024 1063 1084 1095 1107 1127 1167 1214 1254

1 Baseras på regeringens bedömning av utgiftstak för 2017 och 2018. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 1

Tabell 23 Utgifternas procentuella andel av takbegränsade utgifter, 2003–2018

Utfall 2003–2013, prognos 2014 och beräknat 2015–2018. Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2014. Utgifter justerade för tekniska förändringar anges i kursiv stil. Utgiftsområde 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 1 Rikets styrelse 1,2 1,1 1,1 1,2 1,2 1,2 1,3 1,2 1,1 1,1 1,1 1,2 1,1 1,1 1,1 1,1 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1,1 1,1 1,3 1,3 1,2 1,2 1,2 1,2 1,3 1,3 1,5 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3

6 Försvar och samhällets krisberedskap 5,6 5,1 5,1 4,9 5,1 4,6 4,4 4,6 4,5 4,4 4,3 4,2 4,2 4,2 4,1 4,2 7 Internationellt bistånd 1,9 2,3 2,6 2,9 2,8 2,9 3,1 2,7 3,0 3,0 2,9 2,8 3,0 3,2 3,3 3,4 8 Migration 0,6 0,6 0,6 0,5 0,6 0,7 0,7 0,7 0,8 0,8 0,9 1,1 1,1 1,1 1,0 1,0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 4,2 4,3 4,4 4,7 5,1 5,2 5,5 5,7 5,7 5,7 5,5 5,7 5,6 5,5 5,5 5,5 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 14,8 14,4 14,7 14,0 13,1 12,3 11,4 10,1 9,7 9,3 9,0 8,9 8,8 8,7 8,5 8,3 funktionsnedsättning 10 Justerad för teknisk förändring 15,3 14,9 14,7 14,0 13,1 12,3 11,4 10,1 9,7 9,3 9,0 8,9 8,8 8,7 8,5 8,3 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 6,3 6,0 5,3 5,0 4,8 4,5 4,4 4,2 4,2 4,0 3,7 3,6 3,4 3,2 2,9 2,8 11 Justerad för teknisk förändring 5,9 5,5 5,3 5,0 4,8 4,5 4,4 4,2 4,2 4,0 3,7 3,6 3,4 3,2 2,9 2,8 12 Ekonomisk trygghet för familjer och 6,8 6,7 6,8 7,1 7,1 7,0 7,1 7,1 7,3 7,4 7,4 7,5 7,6 7,6 7,6 7,7 barn

16 Utbildning och universitetsforskning 5,1 5,1 5,0 5,2 4,6 4,7 5,1 5,4 5,4 5,3 5,3 5,5 5,4 5,3 5,2 5,2 16 Justerad för teknisk förändring 4,1 4,1 4,4 4,6 4,6 4,7 5,1 5,4 5,4 5,3 5,3 5,5 5,4 5,3 5,2 5,2 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,0 1,0 1,0 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,1 1,1 1,1 17 Justerad för teknisk förändring 1,1 1,1 1,1 1,1 1,2 1,1 1,1 1,1 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,1 1,1 1,1 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning 0,4 0,4 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 och byggande samt konsumentpolitik

23 Areella näringar, landsbygd och 1,2 1,4 2,0 2,3 1,7 1,7 1,7 1,8 1,7 1,6 1,5 1,5 1,3 1,3 1,3 1,4 livsmedel

Ålderspensionssystemet vid sidan av 19,3 19,6 19,9 20,0 20,7 21,3 22,8 22,6 22,4 23,3 24,1 23,6 24,3 25,8 26,9 27,5 statens budget

1 1 Budgeteringsmarginal 0,4 0,3 0,7 1,3 3,1 1,4 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,4 1,8 3,1 3,9 4,8 1 Baseras på Regeringens bedömning av utgiftstak för 2017 och 2018. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 1

Tabeller till avsnitt 7 Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld

Tabell 24 Offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2009–2013, prognos för 2014–2018. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

1

Transfereringar och subventioner 641 649 648 674 709 707 722 751 779 803

Finansiell ställning

1 Inklusive ofördelade utgifter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 1

Tabell 25 Statens finanser

Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2009–2013, prognos för 2014–2018. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

1

Transfereringar till privat sektor 368 370 368 377 392 387 391 394 396 403

¹ Inklusive ofördelade utgifter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 26 Ålderspensionssystemet

Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2009–2013, prognos för 2014–2018. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Inkomster 225 230 242 249 252 262 272 286 300 314

Socialförsäkringsavgifter 179 184 196 203 208 215 224 235 246 257

Statliga ålderspensionsavgifter 24 24 21 21 20 22 22 23 23 23

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 1

Tabell 27 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2009–2013, prognos för 2014–2018. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Inkomster 744 783 803 839 872 895 925 963 1 004 1 040

Skatter 511 523 538 561 583 606 632 666 700 731 Kommunal fastighetsavgift 14 14 14 16 16 16 16 17 17 18 Statsbidrag 115 138 136 132 140 149 148 148 149 148 Skatter och statsbidrag, 20,6 20,2 19,8 19,9 20,3 20,4 20,0 19,9 19,8 19,7 procent av BNP

mervärdesskatt

Utgifter 753 776 816 843 880 904 932 970 1 010 1 048

Transfereringar till hushåll 36 38 39 38 39 41 39 41 42 43 Övriga transfereringar 26 28 29 32 33 33 35 37 39 41 Konsumtion 633 650 674 697 725 749 773 805 839 871 Investeringar 52 56 66 68 75 73 74 77 80 83 Ränteutgifter 5 5 8 9 8 8 9 10 11 11

Finansiellt sparande -9 6 -13 -4 -8 -9 -7 -6 -6 -7

Procent av BNP -0,3 0,2 -0,4 -0,1 -0,2 -0,2 -0,2 -0,1 -0,1 -0,2

Resultat före extraordinära poster 13 18 7 19 14 10 12 13 14 14

Anm.: Skatter och statsbidrag som andel av BNP inkluderar inkomster från den kommunala fastighetsavgiften. Investeringarna inkluderar även köp av mark och fastigheter, netto. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 28 Strukturellt sparande

Procent av BNP, om annat ej anges. Utfall för 2009–2013, prognos för 2014–2018. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Finansiellt sparande, miljarder kronor -30 0 0 -26 -49 -59 -13 7 30 56 Finansiellt sparande -1,0 0,0 0,0 -0,7 -1,3 -1,6 -0,3 0,2 0,7 1,2 Justering för konjunkturläge 3,8 1,7 0,8 1,3 1,7 1,4 0,8 0,3 0,1 0,0 1 Justering för engångseffekter -0,1 0,0 0,0 -0,3 -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering, extraordinära kapitalvinster 0,0 -0,1 -0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Strukturellt sparande 2,8 1,6 0,7 0,3 0,0 -0,2 0,5 0,4 0,8 1,2 2 BNP-gap -6,5 -3,0 -1,4 -2,3 -2,9 -2,4 -1,5 -0,5 -0,2 0,0 1 Engångseffekten 2009 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 2 miljarder kronor 2009. Både för 2012 och 2013 rör engångseffekten återbetalningar av försäkringspremier från AFA försäkring. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bilaga 2 Fördelningspolitisk redogörelse

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2 Diagram 6.5 Effekter av reformer 2011–2014 för personer över 65 år efter kön och 7

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

Sammanfattning spektiv, som beaktar att individers inkomster varierar över tid, blir skillnaderna mellan personer i inkomstfördelningen mindre. – Trots finanskrisen 2008 och den efterföl- Inkomstskillnaderna sjunker med ca 13 jande lågkonjunkturen har hushållens eko- procent när individers inkomster mäts över nomi utvecklats gynnsamt sedan regeringen en nioårsperiod i stället för ett enskilt år. tillträdde 2006. Mellan 2006 och 2012 ök- – Inkomströrligheten är i princip konstant ade den reala ekonomiska standarden med 1995–2012. De ökade inkomstskillnader ca 16 procent, eller med 2,5 procent per år. som observeras för årliga disponibla inkom- Mellan 1991 och 2006 var ökningen i gester de senaste tjugo åren kan därför inte nomsnitt 1,4 procent per år. förklaras av en ökad rörlighet, eller större – Sammanboende utan barn hade i genom- tillfälliga variationer, i de disponibla inkomsnitt den högsta ekonomiska standarden sterna. Den ökande spridningen för dispo- 2012. Lägst standard hade utrikes födda nibla årsinkomster gäller också för mer med kort vistelsetid i Sverige, ensamstående långsiktiga inkomster. kvinnor med barn och ensamstående pen- – Det är inte samma personer som befinner sionärer. sig i den nedersta delen av inkomstfördel- – Sverige och Luxemburg är de EU-länder ningen under olika år. Majoriteten av de som redovisar lägst andel av befolkningen individer som tillhör tiondelen med lägst med mycket låg materiell standard. I inkomst ett givet år har inom ett par år Sverige har andelen minskat mellan 2005 flyttat uppåt i inkomstfördelningen. Vissa och 2012, från 2,3 till 1,3 procent. Under har emellertid ett förhållandevis långsamt krisåren 2008–2012 ökade andelen med utflöde ur den lägsta inkomstgruppen (t.ex. mycket låg materiell standard i majoriteten utrikes födda och pensionärer), medan av EU:s medlemsstater. I Sverige har andra (t.ex. ungdomar) rör sig avsevärt andelen dock minskat kontinuerligt. snabbare uppåt i inkomstfördelningen. – Inkomstskillnaderna, mätt med den s.k. – Regeringen har sedan 2006 fört en politik Gini-koefficienten, är i de flesta länder som påtagligt har förbättrat drivkrafterna högre nu än för 20 år sedan. I Sverige steg till arbete, i synnerhet för personer med Gini-koefficienten fram till mitten av 2000- lägre inkomster och svag förankring på talet. Ökningen förklaras främst av ökade arbetsmarknaden. Hur drivkrafterna till arkapitalvinster och kapitalinkomster. Gini- bete utvecklas är av betydelse för inkomstkoefficienten var i stort sett oförändrad fördelningens långsiktiga utveckling, eftermellan 2008 och 2012, vilket tyder på att som en svag anknytning till arbetsmark- Sverige har klarat krisen utan att ojämlik- naden är den enskilt viktigaste förklaringen heten har ökat. till varför en del hushåll har en låg ekonomisk standard. – Offentligt subventionerade välfärdstjänster, såsom omsorg om unga och gamla, utbild- – Regeringen har också genomfört en rad åtning samt hälso- och sjukvård, är en viktig gärder som i huvudsak har riktat sig till del av fördelningspolitiken. När dessa tjäns- grupper med svag ekonomi eller större förter beaktas reduceras de samlade inkomst- sörjningsbörda. Under innevarande manskillnaderna med ca 15 procent, främst till datperiod har en stor del av den totala förföljd av att barn, ungdomar och äldre pensi- stärkningen av hushållens disponibla inonärer flyttas uppåt i inkomstfördelningen. komster riktats till personer som är 65 år Med detta utvidgade inkomstmått har Sve- eller äldre. Skattesänkningar och justeringar rige den lägsta Gini-koefficienten i OECD- i bostadsstöden för pensionärer har 2011– området. 2014 stärkt den ekonomiska standarden med 4–5 procent för de äldsta pensionär- – De inkomstskillnader som observeras vid erna. en given tidpunkt kan återspegla övergående inkomstskillnader (t.ex. mellan studenter och yrkesverksamma) eller mer permanenta skillnader. Med ett längre tidsper-

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

Inledning der. Samtidigt bör det understrykas att ambi-

2 tionen inte är att varje enskild bilaga ska inne- Fördelningspolitikens mål och medel hålla heltäckande analyser av inkomstfördelningens samtliga dimensioner. Delar som får stort ut- Finanspolitikens övergripande mål är att skapa rymme ett visst år kortas eller utgår i nästfölen så hög och varaktig välfärd som möjligt. jande redogörelse. Detta skapar utrymme för 1 Målet med fördelningspolitiken, som är en del av nya fördjupningar. I årets redogörelse ägnas t.ex. finanspolitiken, är att alla ska få del av den till- inget utrymme åt regionala inkomstskillnader, växt och välfärd som skapas. medan inkomströrlighet är föremål för fördju- På lång sikt bestäms inkomstfördelningen i pad analys. hög utsträckning av fördelningen av humankapital. En väl fungerande skola och goda uppväxtvillkor är därför av yttersta vikt. Offentligt Inkomstbegreppet finansierad vård och omsorg av hög kvalitet bidrar till att levnadsvillkoren och livschanserna Fördelningsanalyser fokuserar i regel på fördelutjämnas. En jämn fördelning av individernas ningen av disponibel inkomst erhållen under ett förutsättningar kan dock aldrig helt kompensera kalenderår och justerad för familjestorlek. Årlig 3 för medfödda skillnader i förmåga och ambition disponibel inkomst som mått på de ekonomiska eller skillnader i social miljö. För att uppnå ytter- resurserna kan visserligen kritiseras i flera avseligare utjämning måste den marknadsgenererade enden, men det finns också en rad goda skäl att fördelningen utjämnas i efterhand med hjälp av använda detta i fördelningsanalyser. Uppgifter 4 skatter och transfereringar. om disponibel inkomst är bl.a. lätt tillgängliga på För majoriteten av befolkningen är det egna regelbunden basis och dess egenskaper är väl arbetet den viktigaste inkomstkällan. Den van- kända och har varit föremål för intensiv forskligaste orsaken till en svag hushållsekonomi är ning. Samtidigt är slutsatsen från en stor del av avsaknaden av arbete. En politik för fler i arbete forskningen kring andra mått på välfärd att de är och minskat utanförskap är därför kärnan i rege- mycket nära korrelerade med disponibel inringens fördelningspolitiska strategi. När fler komst. Det kan även noteras att många politiska arbetar och färre försörjs av sociala ersättningar beslut i första hand syftar till att förstärka just minskar gradvis inkomstskillnaderna i samhället. den disponibla inkomsten. Det är därför meningsfullt att studera en åtgärds konsekvenser för den disponibla inkomstens fördelning. Den fördelningspolitiska redogörelsen Den disponibla inkomsten är sammansatt av ett antal olika komponenter: inkomst från ar- På uppdrag av riksdagen lämnar regeringen bete, kapital och näringsverksamhet samt skattesedan 1994 årligen en fördelningspolitisk redo- pliktiga och skattefria transfereringar, med avgörelse i anslutning till den ekonomiska vårpro- drag för direkt skatt. Inkomsterna räknas sampositionen eller till budgetpropositionen. I redogörelsen analyseras inkomstfördelningen i ett historiskt och i ett internationellt perspektiv. Vidare utvärderas i vilken utsträckning den förda 2 I en underlagsrapport till Finanspolitiska rådets rapport 2012 granspolitiken medverkar till att utjämna levnadsvill- kades samtliga redogörelser som publicerats sedan 1990-talets början. Det övergripande omdömet är mycket positivt (se Waldenström, Regeringen koren på kort och lång sikt. och ojämlikheten: En granskning av budgetens fördelningspolitiska Redogörelserna har som ambition att resultat redogörelser 1992–2011, Rapport till Finanspolitiska rådet 2012/6). 3 och slutsatser ska grundas på korrekta och balan- Vilka resurser som ska beaktas i fördelningssammanhang är en mångfacetterad fråga som studeras inom många olika discipliner; för en lättserade analyser. Detta kräver bra data samt väl- tillgänglig introduktion till litteraturen, se Bojer, Distributive Justice: etablerade och vetenskapligt beprövade meto- Theory and Measurement , Routledge Frontiers of Political Economy, 2003. Det finns emellertid inte någon bred enighet om något bästa alternativ till inkomst som välfärdsindikator. En god översikt av mätningen av disponibel inkomst finns att läsa i Canberra Group Handbook on Household Income Statistics (United Nations Economic Commission for Europe 2011). 4 Se 2011 års ekonomiska vårproposition (prop. 2010/11:100 bilaga 3) för en utförlig redogörelse av för- och nackdelarna med detta inkomstbegrepp. Se även Välfärdsrapport 2011 (Studieförbundet Näringsliv och 1 Se regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79). Samhälle 2011).

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

man på hushållsnivå och justeras för försörj- 1 Ekonomisk standard

ningsbörda med hjälp av en s.k. ekvivalensskala (se underbilagan för en mer detaljerad beskriv- 1.1 Relativa inkomstnivåer 2012 ning). Det beräknade måttet benämns justerad disponibel inkomst, eller hushållets ekonomiska Den ekonomiska standarden beror bl.a. på var i standard. Varje individ i hushållet tilldelas denna livscykeln individer befinner sig (se tabell 1.1). ekonomiska standard, dvs. standarden antas vara Personer i åldern 50–64 år har högst ekonomisk lika stor för alla i hushållet. Det bör understrykas standard. Deras starka ställning förklaras till stor att varje enskild individs ekonomiska standard del av att de sedan länge är etablerade på arbetsbestäms av hela hushållets inkomster och att marknaden och att många har fått ett minskat hushållets sammansättning bestämmer vilken försörjningsansvar i och med att barnen har vuxstandard som uppnås. Ju fler personer som ska it upp och flyttat hemifrån. Personer över 65 år, försörjas av en viss disponibel inkomst, desto oftast ålderspensionärer, har i genomsnitt lägst lägre ekonomisk standard har hushållet. ekonomisk standard. Det finns dock betydande Genom att alla individer i hushållet tilldelas skillnader mellan olika pensionärshushåll. Genesamma inkomst antas således i denna redogö- rellt gäller att ensamstående och äldre pensiorelse att hushållets resurser delas lika mellan närer har en lägre ekonomisk standard än yngre familjemedlemmarna. Detta innebär att sam- och sammanboende pensionärer (se tabell 1.2). manboende kvinnor och män får samma ekono-

Tabell 1.1 Relativ inkomstnivå 2012 samt inkomstutveck-

miska standard. Ur ett jämställdhetsperspektiv

ling 1991–2012 för olika åldersgrupper

kan det argumenteras för att egen inkomst med- Procent för ekonomisk självständighet och att det i stäl- Real utveckling per år let är mer relevant att studera hur stora resurser Andel av Relativ befolkning inkomst 1991– 1991– 2006–

individuella ekonomiska resurser. 5

Data

Hela befolkningen 100,0 100,0 1,7 1,4 2,5

Anm.: Inkomstnivån avser medianen av justerad disponibel inkomst för respektive Statistiska centralbyrån (SCB) följer regelbundet åldersgrupp. Den relativa inkomstnivån definieras som kvoten mellan inkomst-

inkomstfördelningen i Sverige genom undernivån för gruppen och medianinkomsten för hela befolkningen. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. sökningen av hushållens ekonomi (HEK). Ana-

lysen i följande avsnitt grundar sig huvudsak- Stordriftsfördelar och hur många som ska förligen på denna undersökning. HEK bygger på sörjas på familjens inkomster får också ett tydårliga tvärsnitt av befolkningen, vilket innebär att ligt genomslag på den ekonomiska standarden. det inte är samma individer som studeras över Ensamstående har i genomsnitt en lägre ekotid. Den senaste versionen av HEK avser 2012 nomisk standard än sammanboende och hushåll och i undersökningen ingår ca 40 000 individer med barn har i genomsnitt en lägre ekonomisk fördelade på ca 17 000 hushåll. Det dataunderlag standard än hushåll utan barn. I gruppen ensamsom används i analysen av inkomströrlighet stående har kvinnor lägre ekonomisk standard än kommer från databasen LINDA. Denna databas män. Kvinnor förvärvsarbetar i mindre utsträckhar en longitudinell struktur där individer kan ning och arbetar oftare deltid än män. Kvinnor observeras vid upprepade tillfällen. Den senaste arbetar också oftare i yrken med lägre löner och i versionen avser 2012 och omfattar ca 846 000 offentlig sektor där lönerna i genomsnitt är lägre individer. 6 än i den privata sektorn.

5 Se prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. bilaga 3. 6 Se underbilagan för en utförligare beskrivning av de datamaterial som används i redogörelsen.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

Tabell 1.2 Relativ inkomstnivå 2012 samt inkomstutveck- Tabell 1.3 Relativ inkomstnivå 2012 samt inkomstutveckling 1991–2012 efter hushållssammansättning ling 1991–2012 efter vistelsetid i Sverige

Procent Procent Real utveckling per år Real utveckling per år Andel av Relativ Andel av Relativ befolkning inkomst 1991– 1991– 2006– befolkning inkomst 1991– 1991– 2006– 2012 2012 2012 2006 2012 2012 2012 2012 2006 2012 0–19 år 23,6 93,6 1,7 1,3 2,7 Inrikes födda 85,9 102,7 1,8 1,4 2,6 20–64 år Utrikes födda 14,1 79,5 1,0 0,9 1,4 Ensamst. utan barn vistelsetid kvinnor 7,9 87,6 1,1 1,1 1,3 0–3 år 2,0 58,6 0,5 0,4 0,7 män 10,5 103,0 1,6 1,0 3,0 3–10 år 3,0 67,7 0,9 1,0 0,5 Ensamst. med barn 10–20 år 5,6 82,2 1,2 0,5 3,1 kvinnor 2,5 70,6 1,1 0,6 2,2 20+ år 3,4 93,8 1,5 1,3 1,8 män 0,9 87,5 0,9 0,4 2,1 Hela befolkningen 100,0 100,0 1,7 1,4 2,5 Anm.: Inkomstnivån avser medianen av justerad disponibel inkomst för respektive Sammanboende grupp. Den relativa inkomstnivån definieras som kvoten mellan inkomstnivån för utan barn 14,7 145,5 1,9 1,6 2,6 gruppen och medianinkomsten för hela befolkningen. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. med barn 20,8 103,7 1,8 1,4 2,8

65+ år

Ensamstående

1.2 Inkomstutveckling 1991–2012

kvinnor 65–74 år 2,3 70,8 1,4 1,6 0,9 män 65–74 år 1,5 78,9 1,2 1,1 1,4 Mellan 1991 och 2012 förbättrades den ekonokvinnor 75+ år 3,4 65,8 1,6 1,7 1,4 miska standarden för samtliga åldersgrupper och män 75+ år 1,2 72,4 2,0 2,1 1,6 familjetyper (se tabell 1.1 och tabell 1.2). Den Sammanboende reala medianinkomsten i befolkningen ökade 65–74 år 7,0 113,3 2,3 2,0 3,0 med 42 procent. Trots finanskrisen 2008 och 75+ år 3,7 86,4 2,2 2,2 2,1 den efterföljande lågkonjunkturen har de flesta grupper haft en påtagligt bättre inkomstutveck-

Hela befolkningen 100,0 100,0 1,7 1,4 2,5

ling per år 2006–2012 än 1991–2006. 9 Anm.: Inkomstnivån avser medianen av justerad disponibel inkomst för respektive grupp. Den relativa inkomstnivån definieras som kvoten mellan inkomstnivån för Sedan 1991 har det skett vissa förskjutningar gruppen och medianinkomsten för hela befolkningen. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. mellan olika åldersgruppers ekonomiska standard. Personer över 65 år har haft den bästa ut- Utrikes födda har i genomsnitt betydligt lägre vecklingen, vilket bl.a. beror på att gruppen penekonomisk standard än inrikes födda (se tabell sionärer hela tiden förnyas och att de nyblivna 1.3). Det allmänna mönstret är att ju senare en pensionärerna har högre pension än de redan person invandrat till Sverige, desto längre ner i pensionerade. Även individer i yrkesaktiv ålder inkomstfördelningen finns individen. Utrikes 7 över 30 år har haft en stabil inkomstökning, mefödda med 0–3 års vistelsetid har i genomsnitt dan yngre vuxna i åldern 20–29 år har haft en drygt 40 procent lägre ekonomisk standard än relativt svag inkomstutveckling. De yngres svaga inrikes födda. Den huvudsakliga anledningen till inkomstutveckling kan huvudsakligen hänföras detta är att utrikes födda som har bott en kort till 1991–2006. En viktig orsak är att andelen tid i Sverige har en lägre sysselsättningsgrad än ungdomar i högskolestudier ökade kraftigt de som bott i landet en längre tid. 8 under 1990-talet. Den stigande ungdomsarbetslösheten under 2000-talet har också bidragit.

gruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO 2011:5) och Petersson, Ut- 7 Placeringen i inkomstfördelningen varierar också med de invandrades rikes födda på arbetsmarknaden - en forskningsöversikt, Stockholms uniursprungsländer, se 2012 års ekonomiska vårproposition (prop. 2011/12: versitets Linnécentrum, 2014. De vanligaste förklaringarna är bl.a. pro- 100 bilaga 3). Personer födda i något övrigt nordiskt land, EU15 eller i blem kopplade till individens utbildning och tillgång till informella nätnågot av de rikare OECD-länderna har ungefär samma ekonomiska verk samt diskriminering. standard som inrikes födda. De som är födda i övriga länder är däremot 9 Att utvecklingen 2006–2012 framstår som relativt gynnsam beror till kraftigt överrepresenterade i den nedre delen av inkomstfördelningen. stor del på att jämförelseperioden 1991–2006 inkluderar 1990-talskrisen 8 Det finns en stor forskningslitteratur om orsakerna till att arbetsmark- (mellan 1991 och 1995 föll medianinkomsten i fasta priser med drygt nadssituationen generellt sett är sämre för utrikes födda än för inrikes 8 procent). Om i stället 1995 väljs som startår var ökningen 2,7 procent födda. För en utförlig forskningsöversikt, se t.ex. Rapport till Expert- per år mellan 1995–2006, dvs. ungefär i linje med ökningen 2006–2012.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

Den ekonomiska standarden har sedan 1991 var den genomsnittliga inkomsten i den högsta ökat något snabbare för sammanboende än för inkomstgruppen 2,2 gånger större än medianensamstående. I synnerhet har ensamstående inkomsten i befolkningen. År 2006 hade kvoten med barn fått se sin relativa inkomstposition för- vuxit till 2,9 och 2012 var den 2,7. Den huvudsämras sedan 1991. Ensamstående föräldrars dis- sakliga förklaringen till den långsammare tillväxponibla inkomster består i större utsträckning av ten i fördelningens nedre del är att andelen ersättningar som är förknippade med föräldra- personer som får sin huvudsakliga försörjning skap (t.ex. bostadsbidrag och barnbidrag). Dessa från transfereringar är högre i de lägre inkomstersättningar har utvecklats långsammare än den skikten. Transfereringarna är vanligen kopplade genomsnittliga löneökningstakten. till prisutvecklingen och växer därmed långsam- De utrikes föddas position i inkomstfördel- mare än den genomsnittliga löneinkomsten. ningen har försämrats mellan 1991 och 2012 (se tabell 1.3). En orsak till detta är att invandringsstrukturen har förändrats under perioden. Från att nästan helt ha dominerats av arbetskrafts-

2 Inkomstskillnader

invandring har flykting- och anhöriginvandring kommit att utgöra en allt större del. Skillnaden

2.1 Utvecklingen i Sverige 1991–2012

är dock stor mellan olika grupper av utrikes födda beroende på bl.a. ursprungsland och vistelse- Den relativt sett snabbare inkomsttillväxten i tid i Sverige. toppen av inkomstfördelningen och den lång- Tabell 1.4 Relativ inkomstnivå 2012 samt inkomstutveck- sammare tillväxten i fördelningens nedre del har ling 1991–2012 för olika inkomstgrupper lett till ökade inkomstskillnader. I diagram 2.1 Inkomst 2012 i kronor (2014 års priser). Relativ inkomst och analyseras inkomstskillnaderna med hjälp av den s.k. Gini-koefficienten. Detta är ett ofta använt utveckling per år i procent. Real utveckling per år Relativ mått som sammanfattar hela inkomstfördelning- Inkomstnivå inkomst 1991– 1991– 2006– en. 10 2012 2012 2012 2006 2012 Mellan 1991 och 2012 ökade Gini-koefficienten för justerad disponibel inkomst från 0,226 Inkomstgrupp 1 82 900 38,7 0,6 0,8 0,0 till 0,291. Detta innebär att inkomstskillnaderna, Inkomstgrupp 2 130 500 61,0 1,0 0,9 1,2 mätt på detta sätt, har ökat med ca 29 procent. Inkomstgrupp 3 154 900 72,4 1,2 1,1 1,6 Nästan hela ökningen kan hänföras till perioden 1991–2006. Inkomstgrupp 4 179 200 83,7 1,4 1,2 2,0 Inkomstgrupp 5 202 700 94,7 1,6 1,3 2,4

Diagram 2.1 Inkomstskillnadernas utveckling 1991–2012

Inkomstgrupp 6 225 900 105,6 1,7 1,4 2,5 Gini-koefficienten för justerad disponibel inkomst Inkomstgrupp 7 253 800 118,6 1,8 1,5 2,7 0,35 Justerad disponibel inkomst Inkomstgrupp 8 288 600 134,8 1,9 1,6 2,8 Exkl. kapitalvinster 0,33 Exkl. kapitalvinster och övriga kapitalinkomster Inkomstgrupp 9 339 600 158,7 2,0 1,7 2,8 0,31 Inkomstgrupp 10 586 600 274,1 2,8 3,3 1,4 0,29

Medianinkomst 214 000 100,0 1,7 1,4 2,5

0,27 Anm.: Inkomstnivån 2012 avser medelvärdet av justerad disponibel inkomst för respektive inkomstgrupp. Den relativa inkomstnivån definieras som kvoten mellan 0,25 inkomstnivån för inkomstgruppen och medianinkomsten för hela befolkningen. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 0,23 Om alla individer i befolkningen rangordnas ef- 0,21 ter inkomst, och därefter delas in i tio lika stora 0,19 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 grupper, framgår att realinkomsten ökade för Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. samtliga inkomstgrupper mellan 1991 och 2012 (se tabell 1.4). I den högsta inkomstgruppen ökade inkomsterna med 2,8 procent per år, medan ökningen i mitten av inkomstfördelningen var 1,7 procent per år. Det ökade avståndet mellan 10 Gini-koefficienten kan anta värden mellan 0 och 1. Om koefficienten toppen och mitten av inkomstfördelningen kan är 0 har alla samma inkomst och om den är 1 får en person alla inkomster. helt hänföras till perioden 1991–2006. År 1991 I underbilagan redogörs mer i detalj för Gini-koefficientens definition.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

Gini-koefficienten varierar relativt mycket mel- fereringarnas bidrag till Gini-koefficienten har lan olika år, vilket till stor del beror på att kapi- legat på en stabil och låg nivå. De skattereformer

talvinster varierar kraftigt mellan enskilda år. som ägde rum i samband med den ekonomiska 11 Den ekonomiska kris som inleddes 2008 fick till krisen på 1990-talet hade en utjämnande effekt

följd att inkomstskillnaderna föll tillbaka från och bidrog till att motverka ökade inkomstskill- 2007 års historiskt höga nivå. Det kan främst nader. Under 2000-talet har inkomstskatternas

förklaras av att kapitalvinsterna föll kraftigt till utjämnande effekt minskat dels genom kompenföljd av en svag utveckling på aktie- och bostads- sationen för egenavgiften i början av 2000-talet,

marknaden. Efter 2009 är inkomstskillnaderna i dels genom införandet av jobbskatteavdraget. 15 stort sett oförändrade, och mellan 2011 och 2012

har Gini-koefficienten till och med sjunkit

Diagram 2.2 Olika inkomstslags betydelse för Ginikoefficientens utveckling 1991–2012

något. Bidrag till Gini-koefficienten I diagram 2.1 redovisas även utvecklingen när 0,7 Lön hushållens inkomster mäts exklusive kapital- 0,6 Kapitalvinster och kapitalinkomster Pension vinster. När kapitalvinsterna rensas bort blir 0,5 Kapital- och reavinstskatt Transfereringar variationerna mellan åren betydligt mindre och 0,4 Skatter övriga den trendmässiga ökningen flackare. Den lång- 12 0,3 siktiga trenden mot ökade inkomstskillnader 0,2

finns dock fortfarande kvar. Om även övriga 0,1 kapitalinkomster exkluderas minskar uppgången 0,0 i inkomstspridningen ytterligare. 13 -0,1 I diagram 2.2 görs en uppdelning av olika in- -0,2 komstslags bidrag till Gini-koefficienten mellan -0,3 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 1991 och 2012. Vissa inkomstslag, som lönein- Anm.: Om de olika inkomstslagens bidrag summeras erhålls den totala Ginikomster, kapitalvinster och kapitalinkomster, är koefficienten. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. ojämnt fördelade och bidrar till skevheten, medan skatter och transfereringar verkar utjämnan-

de. Summan av de positiva och negativa bidragen utgör den totala inkomstspridningen. Sett över 14

2.2 Inkomstskillnader i ett internationellt

hela perioden är det framför allt ökade kapital- perspektiv vinster och kapitalinkomster som förklarar de

ökade inkomstskillnaderna. Under 1990-talet bi- Internationellt jämförbar statistik över inkomstdrog även ökade löneskillnader, men under fördelningen i olika länder sammanställs regel-

2000-talet har lönespridningen stagnerat. Trans- bundet av olika statistikproducenter. Den mest 16 aktuella statistiken kommer från Eurostat och

avser inkomstår 2011. Sverige har i ett internationellt perspektiv en mycket jämn inkomstför-

11 delning. Vid en jämförelse mellan EU:s med- Med kapitalvinster avses realiserade vinster vid försäljning av värdepapper, bostäder m.m. lemsländer 2011 framgår att Slovenien, Sverige 12 och Tjeckien hade de lägsta inkomstskillnaderna Kapitalvinsterna efter skatt har sedan 1990-talets början ökat trendmässigt som andel av den disponibla inkomsten – från ungefär 2,5 procent i början av 1990-talet till ca 6 procent 2012. Andelen av kapital- (se diagram 2.3). Gini-koefficienten för Sverige

var 0,25, vilket kan jämföras med 0,31 för EU vinsterna som tillfaller olika inkomstgrupper har dock varit förhållandevis konstant sedan början av 1990-talet, vilket tyder på att det är den ökade som helhet. 17 volymen snarare än en ökad koncentration som förklarar kapitalvinsternas bidrag till de ökade inkomstskillnaderna. 13 Att övriga kapitalinkomster har fått en ökad betydelse för inkomstskillnaderna kan åtminstone delvis förklaras av ökade utdelningar i fåmansföretag. I en rapport till Expertgruppen i offentlig ekonomi kopplas uppgången av utdelningar till att de s.k. 3:12-reglerna förändrades den 1 januari 2006 (se Alstadsæter och Jacob, Income Shifting in Sweden. An 15 På basis av dekomponeringen går det däremot inte att dra några Empirical Evaluation of the 3:12 Rules, Report to the Expert Group on Public Economics 2012:4). Regeländringarna innebar bl.a. att skattesatsen slutsatser om skattereformernas totala effekter på inkomstfördelningen, för utdelningar i fåmansföretag sänktes med 10 procentenheter och att eftersom ett förändrat arbetsutbud även påverkar andra inkomstslag än gränsen för hur mycket som får tas ut i form av utdelning höjdes. skatter (se avsnitt 6 i denna bilaga). 14 16 Det största bidraget kommer från löneinkomsterna. Orsaken är inte Internationellt jämförbar statistik produceras bl.a. av OECD, Eurostat att lönerna är mest ojämnt fördelade, utan att löneinkomst är det van- och Luxembourg Income Study. 17 ligaste inkomstslaget och därmed har den största vikten. För en närmare Eurostats och regeringens beräkningar av Gini-koefficienten är inte beskrivning av dekomponeringsmetodiken, se underbilagan. helt jämförbara på grund av olikheter med avseende på data och metodval.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

Diagram 2.3 Inkomstskillnader inom EU 2000–2011

konstateras också bl.a. att krisen i flertalet länder endast har haft små effekter på de samlade Gini-koefficienter inkomstskillnaderna. Lettland 19 En OECD-rapport från 2011 analyserar tren- Spanien Portugal Grekland der i utvecklingen mot en ojämnare inkomst- Bulgarien fördelning från mitten av 1980-talet till slutet av 2000-talet. Under denna period ökade in- Rumänien 20 Storbrit. komstskillnaderna i flertalet OECD-länder. Ök- Estland Litauen ningen var särskilt stor bl.a. i de nordiska län- Italien derna (förutom Danmark), Tyskland och USA. Ökningen var störst under periodens tidiga del, Cypern Polen Kroatien dvs. från mitten av 1980-talet till mitten av 1990- Frankrike talet. Överlag stämmer den bild som förmedlas i Irland rapporten rörande orsakerna till den ökade in- Tyskland komstspridningen väl överens med analysen för Danmark Luxemburg Sverige i avsnitt 2.1 ovan. Inkomstskatternas och

Slovakien Tjeckien Sverige Slovenien

2.3 Inkomstskillnader när hänsyn tas till

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 Gini-koefficient offentliga välfärdstjänster Anm.: Inkomster exkl. kapitalvinster. För Malta och Lettland saknas data inkomstår 2000; i stället används data för 1999. För Cypern, Kroatien och Slovakien finns varken uppgifter inkomstår 2000 eller för något närliggande år. För Irland saknas En stor del av den offentliga sektorns omfördeldata inkomstår 2011; i stället används data för 2010. Källa: Eurostat (EU-SILC). ning sker i form av subventionerade tjänster, som t.ex. skola och hälsovård. Eftersom värdet Som framgår av diagram 2.3 har inkomstskill- av de offentligt finansierade tjänsterna inte ingår naderna ökat i många EU-länder under 2000- i den disponibla inkomsten tenderar traditionella talet. I 17 av 25 länder för vilka data finns till- fördelningsanalyser som använder disponibel ingängliga både 2000 och 2011 har inkomstskill- komst som inkomstbegrepp att underskatta välfärden. Då förmånerna är generella och tillfaller 21 naderna ökat. I Sverige har ökningen varit förhållandevis liten, medan vissa andra länder har alla, utan hänsyn till betalningsförmåga, kommer sett en betydande ökning av inkomstskillnad- också de uppmätta inkomstskillnaderna att övererna. Det är också värt att notera att utveck- skattas. Jämförelser över tid kan också påverkas lingen under krisåren 2008–2011 ser olika ut i om den offentliga konsumtionen växer snabbare olika länder. Inkomstskillnaderna har under eller långsammare än de disponibla inkomsterna. dessa år fallit tillbaka i hälften och ökat i den Jämförelser mellan länder påverkas också då omandra hälften av medlemsstaterna. 18 Detta fram- fattningen och inriktningen av den offentligt fi-

går även i en nyligen publicerad OECD-rapport som undersöker hur inkomstfördelningen i OECD-länderna påverkades av den ekonomiska utvecklingen mellan 2007 och 2010. I rapporten 19 Se Crisis Squeezes Income and Puts Pressure on Inequality and Poverty (OECD 2013). Liknande slutsatser dras i Jenkins, Brandolini, Micklewright och Nolan, The Great Recession and the Distribution of Eurostat använder t.ex. en annan ekvivalensskala och inkluderar inte kapi- Household Income, Rapport till Fondazione Rodolfo Debenedetti, 2011. talvinster i inkomstbegreppet. Samtidigt konstateras att förändringarna sannolikt kommer att bli större 18 på längre sikt i vissa länder som en följd av de budgetförstärkande Det är viktigt att vara försiktig vid tolkningen av dessa data. I vissa åtgärder som har vidtagits. länder har inkomstskillnaderna minskat till följd av att inkomsterna har 20 minskat för breda grupper i befolkningen, vilket knappast är en önskvärd Se Divided We Stand: Why Inequality Keeps Rising (OECD 2011). 21 utveckling. Inkomstskillnaderna faller t.ex. om inkomsterna minskar för De individuellt inriktade offentliga tjänsterna motsvarar nästan 20 prohela befolkningen, och om minskningen är större för höginkomsttagare cent av BNP. Detta kan ställas i relation till de kontanta inkomstöverän för låginkomsttagare (se även avsnitt 3.2 i denna bilaga). föringarna som uppgår till ca 15 procent av BNP.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

nansierade välfärdskonsumtionen skiljer sig mel- fördelning av det ekonomiska välståndet genom

lan länder. att värdet av dem är större i de lägre inkomst-

Mot denna bakgrund är det angeläget att grupperna än i de högre (se diagram 2.4). I de tre

komplettera de traditionella fördelningsanalys- lägsta inkomstgrupperna motsvarar de offentliga

erna genom att försöka belysa hur de offentliga tjänsterna ca 60 000–80 000 kronor per individ

tjänsterna fördelas. Hur den svenska inkomst- och år, medan värdet i de tre högsta inkomst-

fördelningen påverkas om hänsyn tas till offent- grupperna motsvarar knappt 45 000 kronor.

ligt subventionerade välfärdstjänster har analy-

serats i tre tidigare fördelningspolitiska redogö-

Diagram 2.4 Välfärdstjänster i olika inkomstgrupper 2011

relser – 1999, 2001 och 2013. Ett huvudresultat 22 Kronor, 2011 års priser 90 000 är att barn och ungdomar (som erhåller subven- Kultur, fritid 80 000 tionerad utbildning) samt deras familjer lyfts Socialt skydd

70 000 upp i inkomstfördelningen i förhållande till hus- Hälso- och sjukvård Utbildning håll med enbart vuxna. Detsamma gäller äldre 60 000 Barnomsorg som erhåller vård- och omsorgstjänster och däri- 50 000 genom lyfts i förhållande till yngre och mindre 40 000 vårdbehövande åldrar. 30 000 I den följande redogörelsen förutsätts alla i 20 000

hushållet ha lika stor nytta av subventionen, 10 000

exempelvis till ett barns utbildning, eftersom alla 0

i hushållet annars skulle behöva bidra till att be- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låg inkomst Hög inkomst tala för tjänsten. Värdet av offentliga tjänster an- Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst) tas inte bero på familjens storlek eller samman- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

sättning, dvs. det uppstår inga stordriftsfördelar I vilken grad välfärdstjänsterna utjämnar inför denna typ av resursomfördelning. De totala komstfördelningen kan belysas på olika sätt. Ett subventionerna räknas samman för varje hushåll sätt är att stegvis analysera olika inkomstslags och fördelas sedan lika på varje medlem i huseffekter på inkomstspridningen (se tabell 2.1). hållet. Det utvidgade inkomstbegrepp som an- Spridningen för justerad disponibel inkomst vänds i resten av det här avsnittet – utökad mätt med Gini-koefficienten är 0,298. När värinkomst – avser summan av kontant disponibel det av offentliga välfärdstjänster adderas till den inkomst (justerad för försörjningsbörda) och disponibla inkomsten minskar inkomstspridberäknad total subvention per capita. ningen med 0,045 enheter, eller 15 procent. 25 SCB:s simuleringsmodell FASIT används för

att beräkna en stor del av de offentliga indivi-

Tabell 2.1 Inkomstspridning för inkomster justerade för

duella tjänsterna och för att fördela dessa till hushållens sammansättning 2011

individerna (se underbilagan för en beskrivning Gini-koefficienter

av hur värdet av olika offentliga välfärdstjänster Faktorinkomst (F) 0,495

har beräknats). Denna redogörelse baseras på 23 Disponibel inkomst (D) 0,298 senast tillgängliga data för 2011 och inkluderar Utökad inkomst (U) 0,253 välfärdstjänster inom områdena utbildning,

barnomsorg, hälso- och sjukvård, socialt skydd Total effekt (U–F) -0,242

(främst äldreomsorg) samt fritid och kultur. 24 Välfärdstjänsteffekt (U–D) -0,045 Välfärdstjänsterna ökar i betydande grad det Anm.: Resultaten baseras på inkomster som beräknats med simuleringsmodellen FASIT. Faktorinkomst avser inkomst av lön, näringsverksamhet och kapital. ekonomiska välståndet i alla inkomstgrupper. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Välfärdstjänsterna bidrar också till en jämnare Internationellt jämförbar statistik över välfärds-

tjänsternas betydelse för inkomstfördelningen i

22 Se prop. 1999/2000:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. bilaga 4, prop. 2001/02:100 bilaga 3 och prop. 2012/13:100 bilaga 2. 25 23 Storleken på den utjämnande effekten beror delvis på i vilken ordning Se även prop. 2011/12:100 bilaga 3. inkomstslagen adderas till varandra och på hur stor spridningen är före 24 Tjänster som kan konsumeras av många personer gemensamt (kollek- utjämningen. Om värdet av välfärdstjänsterna läggs till faktorinkomsten tiva tjänster), såsom infrastruktur, försvar och rättsväsende, beaktas inte. blir effekten större än om de läggs till den disponibla inkomsten.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

olika länder produceras inte regelbundet. Den given gräns betraktas som individer med låg ekomest aktuella statistiken kommer från OECD nomisk standard. och avser 2007. Sverige och Danmark är de län- 26 der som lägger mest resurser på offentliga välfärdstjänster i relation till BNP. Med det utvid- Låg materiell standard gade inkomstbegreppet har Sverige den lägsta Gini-koefficienten i OECD-området. Inom ramen för EU:s tillväxtstrategi EU 2020 Under senare år har välfärdstjänsters betyd- har det tagits fram ett direkt mått på levnadselse för inkomstfördelningen också uppmärk- standard. Måttet avser att fånga frånvaron av sammats allt mer i den akademiska forskningen. varor och tjänster och oförmågan att delta i var- En studie av inkomstskillnaderna i ett antal EU- dagliga aktiviteter som uppfattas som socialt länder tar hänsyn till åldersspecifika skillnader i nödvändiga, s.k. svår materiell deprivation eller behov. Anledningen till att äldre erhåller mer mycket låg materiell standard. Svår materiell vård och omsorg är att de faktiskt har ett större deprivation definieras som att individen saknar behov av dessa tjänster, dvs. mottagarnas lev- förmåga inom minst fyra av nio områden: att nadsstandard ökar inte i förhållande till de per- kunna möta oväntade utgifter, att åka på en soner som inte behöver tjänsten. Resultatet blir veckas semesterresa, att betala skulder (t.ex. då att utjämningseffekten av välfärdstjänsterna hypotekslån eller hyra), att äta en måltid med minskar något. kött, kyckling eller fisk varannan dag, att hålla 27 hemmet tillräckligt varmt, att ha en tvättmaskin, att ha en färg-TV, att ha en telefon och att äga en bil. Enligt data från Eurostat har andelen med mycket låg materiell standard minskat i Sverige

3 Ekonomisk utsatthet

mellan 2005 och 2012, från 2,3 till 1,3 procent (se diagram 3.1).

3.1 Utvecklingen i Sverige 1991–2012

Diagram 3.1 Utvecklingen 1991–2012 av andel med låg

Det förekommer många och skiftande uppgifter ekonomisk standard och andel med mycket låg materiell om hur många som är ekonomiskt utsatta, eller

standard

fattiga, och vilka grupper som är i behov av Procent 16 ytterligare stöd. Anledningen är att det inte finns Absolut 60 något allmänt accepterat sätt att mäta ekonomisk 14 Relativ 60 Mycket låg materiell standard utsatthet. I själva verket är det vanligt att den 12 som betraktas som ekonomiskt utsatt utifrån ett 10 sätt att mäta inte gör det enligt andra sätt. 8 Det finns två aspekter som är centrala i be- 6 skrivningen av, och synen på, ekonomisk utsatt- 4 het: direkt-indirekt och absolut-relativt. Direkta 2 mått bygger på observationer av hur människor 0 har det, dvs. den faktiska levnadsstandarden. In- 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 direkta mått baseras i stället på ekonomiska data. Källor: Statistiska centralbyrån, Eurostat (EU-SILC) och egna beräkningar. De vars ekonomiska standard ligger under en Andelen individer med mycket låg materiell standard är ungefär lika stor för kvinnor och män (se diagram 3.2). För barn 0–17 år är andelen lika stor som för befolkningen i sin helhet. Åldersgruppen 25–54 år har den högsta andelen 26 Se Divided We Stand: Why Inequality Keeps Rising (OECD 2011). med mycket låg materiell standard. Andelen är lägst i de äldre åldergrupperna, i synnerhet bland 27 Se Aaberge, Langørgen och Lindgren, The Impact of Public Services on the Distribution of Income in European Countries, i Atkinson och Marlier (Eds.), Income and Living Conditions in Europe, 2010. Större personer som är äldre än 65 år. Vid en första delen av utjämningseffekten kvarstår dock i de flesta länder. Behovsjuste- anblick kan det tyckas egendomligt att andelen ringen utraderar helt den relativa höjningen av äldre och yngre som sker med traditionella metoder. Den utjämningseffekt som kvarstår beror på är lägre i gruppen ålderspensionärer än i gruppen att värdet av subventionerna, givet behov, utgör en större andel av den där flertalet förvärvsarbetar. Det är dock inte totala inkomsten för personer med lägre inkomster. bara inkomstens storlek som är styrande i detta

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

sammanhang utan även hushållets förmögenhet De indirekta måtten kan vara både absoluta och de utgifter som krävs för att kunna finan- och relativa, och bilden av hur andelen med låg siera de nödvändiga varorna och tjänsterna. Pen- ekonomisk standard har utvecklats över tid kan sionärer har relativt stora finansiella förmögen- se helt olika ut beroende på vilken typ av mått heter jämfört med resten av befolkningen. Pen- som används. Med en absolut låginkomstgräns, 28 sionärer har sannolikt också betydligt lägre kost- beräknad som 60 procent av 1991 års prisjustenader för amorteringar och räntor än andra rade medianinkomst, minskade andelen stadigt grupper i befolkningen till följd av att de redan från 1990-talets krisår och nådde en lägsta nivå har betalat av stora delar av sina bostadslån. under 2007 (se diagram 3.1). Orsaken till minskningen är att de reala inkomsterna ökade över

Diagram 3.2 Andel med mycket låg materiell standard

hela inkomstfördelningen. Under 2008 ökade

2012 efter ålder och kön

dock andelen något, men de senaste åren har Procent 4,0 andelen återigen sjunkit. 3,5 Med en relativ låginkomstgräns, beräknad som 60 procent av den årliga medianinkomsten,

Kvinnor Män

3,0 2,5 har andelen med låg ekonomisk standard i stället 2,0 ökat sedan mitten av 1990-talet. Den reala inkomstökningen i mitten av inkomstfördelningen 1,5 har gradvis höjt den relativa låginkomstgränsen. 1,0 Eftersom inkomstökningen har varit lägre i den 0,5 nedre delen av inkomstfördelningen har andelen 0,0 0–17 18–24 25–54 55–64 65–74 75+ Hela med inkomster under gränsen ökat, trots att alla befolkningen Ålder inkomstgrupper har fått det bättre i absoluta Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. termer. Oavsett om låg ekonomisk standard definieras med hjälp av en absolut eller en relativ lågin- Låg ekonomisk standard komstgräns är det i stort sett samma grupper i befolkningen som identifieras som ekonomiskt Indirekta mått på ekonomisk utsatthet baseras utsatta (se tabell 3.1). Det finns en stark kopppå ekonomiska data. De indirekta måtten har ling mellan låg ekonomisk standard och anknytflera fördelar. Det finns data som beskriver hus- ning till arbetsmarknaden. Risken för ekonomisk hållens och individernas ekonomi, vedertagna in- utsatthet är låg för personer i förvärvsaktiv ålder komstbegrepp och väletablerade metoder för att som lever i hushåll där någon arbetar heltid. Om mäta andelen med låg inkomst. En kritik som ingen hushållsmedlem arbetar heltid är risken för riktar sig mot indirekta mått är att ekonomisk låg ekonomisk standard däremot betydande. utsatthet inte enbart bör definieras utifrån in- Eftersom sysselsättningsgraden varierar mellan komst. De indirekta måtten anger snarast förut- olika grupper i befolkningen, finns det stora sättningar för en acceptabel levnadsstandard, variationer i risken för ekonomisk utsatthet melmedan det teoretiskt är mer korrekt att mäta lan olika grupper. Bland unga vuxna 20–29 år, uttrycken för ekonomisk utsatthet – om man varav många är studerande, är andelen med låg deltar i det sociala livet, har mat och kläder, ekonomisk standard avsevärt högre än för perdrägligt boende osv. Ett annat problem är att soner i åldern 30–64 år. Utrikes födda (särskilt redovisad årsinkomst ibland inte speglar den de med kort vistelsetid och utomeuropeiskt urekonomiska standarden särskilt väl, framför allt sprung) löper större risk för ekonomisk utsattinte för personer med de lägsta inkomsterna. 29 het än inrikes födda. Ensamstående föräldrar är en annan grupp där andelen med låg ekonomisk standard är förhållandevis stor, i synnerhet jämfört med gruppen sammanboende med barn. I takt med att de reala inkomsterna har ökat har också andelen med låg absolut ekonomisk 28 Statistiska centralbyrån, Hushållens ekonomi 2007. Efter 2007 finns ingen aktuell statistik över hushållens tillgångar och skulder. standard sjunkit i de flesta grupper i befolk- 29 Registrerade årsinkomster fångar exempelvis inte upp ekonomiska resurser i form av förmögenhet, arv och liknade överföringar inom familjen ningen. Störst har minskningen varit för persoeller mellan olika hushåll, och inte heller inkomster från svart arbete. ner över 65 år. Denna utveckling stämmer väl

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

överens med de resultat som redovisas i avsnitt 3.2 Ekonomisk utsatthet i ett 1.2 ovan, dvs. att personer över 65 år har haft internationellt perspektiv den bästa inkomstutvecklingen sedan början av 1990-talet. För unga vuxna har andelen med låg Andelen individer med mycket låg materiell absolut ekonomisk standard ökat något de se- standard varierar kraftigt mellan olika EUnaste 20 åren. Den ökade andelen högskolestu- länder, från 1 procent till ca 45 procent (se derande är en bidragande orsak till denna ut- diagram 3.3). Lägst andel finns i Sverige, Luxemveckling. burg, Nederländerna och de övriga nordiska De successivt ökande inkomstskillnaderna de länderna och den högsta andelen i vissa av de senaste decennierna har lett till att de flesta grup- nyare medlemsländerna, som Bulgarien, Rumäper uppvisar ökade andelar med låg relativ eko- nien och Lettland. Detta avspeglar till stor del nomisk standard. Störst har ökningen varit för skillnader i levnadsstandard mellan länderna. utrikes födda, för ensamstående föräldrar och Mellan 2005 och 2012 sjönk andelen med mycför yngre i åldersgruppen 20–29 år. Detta åter- ket låg materiell standard i 14 av medlemsstatspeglar att dessa grupper har haft en relativt svag erna. Tyngdpunkten i nedgången låg 2005–2008 inkomstutveckling sedan början av 1990-talet (se då andelen sjönk i 20 av 27 länder. Från 2008 till avsnitt 1.2 i denna bilaga). För personer över 65 2012 har andelen i stället ökat i 16 av medlemsår har andelen med låg relativ ekonomisk stan- staterna. I Sverige har andelen minskat kontinudard däremot varit förhållandevis stabil. erligt, från 2,3 procent 2005 till 1,4 procent 2008 och till 1,3 procent 2012.

Tabell 3.1 Andel med låg ekonomisk standard 2012

Andelar i procent och förändring i procentenheter Diagram 3.3 Andel med mycket låg materiell standard (svår

materiell deprivation) i olika EU-länder 2005–2012

Andel av Andel med låg ek. Förändring befolkning standard 2012 1991–2012 Procent 2012 absolut relativ absolut relativ Bulgarien Inrikes födda 85,9 3,6 11,2 -3,2 4,4 Rumänien Lettland Utrikes födda 14,1 11,9 29,9 -0,3 17,7 Ungern Litauen 0–19 år 23,6 6,2 16,7 -2,1 8,3 Grekland 20–29 år 12,8 9,2 22,3 0,8 13,9 Kroatien Cypern 30–64 år 44,5 3,8 10,3 -0,8 5,8 Italen 65+ år 19,1 2,3 12,8 -9,8 0,7 Polen Slovakien Kvinnor 20+ år 39,0 4,1 13,9 -3,6 6,2 Estland Portugal Män 20+ år 37,4 4,5 12,0 -1,7 5,8 Malta Heltidsarbetande i Storbrit. Irland hushållet, 20-64 år 43,1 0,9 2,9 -1,6 0,5 Slovenien Ingen heltids- Tjeckien arbetande i hushållet, Belgien 2012 2005 20-64 år 14,2 17,6 43,6 3,1 29,1 Spanien Frankrike 20–64 år Tyskland Österrike Ensamst. u. barn 18,4 8,9 21,6 -0,3 12,4 Finland Ensamst. m. barn, 3,5 10,0 28,9 -1,2 17,7 Danmark Nederländ. Sam.boende u. barn 14,7 1,7 3,8 -0,4 1,7 Luxemburg Sam.boende m. barn 20,8 3,1 9,3 -2,0 4,3 Sverige 0 10 20 30 40 50 60 65+ år Andel med mycket låg materiell standard (svår materiell deprivation) Ensamst. 8,4 4,0 23,6 -16,2 3,5 Anm.: För Irland saknas data för 2012; i stället används data för 2011. För Bulgarien och Rumänien saknas data för 2005; i stället används data för 2006 resp. 2007. För Sammanboende 10,7 0,9 4,3 -4,0 -0,6 Kroatien finns varken uppgifter för 2005 eller för något närliggande år. Källa: Eurostat (EU-SILC).

Hela befolkningen 100,0 4,8 13,8 -2,6 6,5

Anm.: Andelar med låg ekonomisk standard avser andelar inom respektive grupp. Absolut avser andelen när låginkomstgränsen beräknas som 60 procent av 1991 Skillnaden mellan olika länder är mindre om den ekonomiska standarden mäts med indirekta mått års prisjusterade medianinkomst. Relativ avser andelen när låginkomstgränsen beräknas som 60 procent av medianinkomsten för det aktuella året. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. baserade på ekonomiska data. Den mest aktuella inkomststatistiken från Eurostat avser inkomståret 2011. Andelen med en inkomst understi-

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

gande 60 procent av den nationella medianin- på ett tydligt sätt att det relativa måttet är svårkomsten varierar mellan ca 10 och 23 procent (se tolkat, i synnerhet under perioder som karaktediagram 3.4). Det finns en hög grad av sam- riseras av starka konjunktursvängningar (se variation mellan denna andel och den totala in- diagram 3.5). I flertalet av de länder som uppkomstspridningen i olika länder – ju ojämnare visar en sjunkande andel med låg relativ ekonofördelning desto större andel individer med låg misk standard har inkomsterna de senaste åren i relativ ekonomisk standard. Låga andelar finns själva verket fallit i den nedersta delen av bl.a. i Tjeckien, Nederländerna och i de nordiska inkomstfördelningen. I diagrammet återspeglas länderna. De högsta andelarna finns i Grekland, detta i form av ökade andelar med inkomster Rumänien och Spanien. Gemensamt för län- under en absolut inkomstgräns. Att det relativa derna med de högsta andelarna är att de offent- måttet ändå indikerar minskade andelar med låg liga systemen bidrar relativt lite till att utjämna ekonomisk standard beror på att den relativa inkomsterna. Ökningen av andelen med låg rela- låginkomstgränsen har justerats ned i många tiv ekonomisk standard då transfereringar inte länder till följd av fallande inkomster för breda beaktas är förhållandevis stor i Sverige. Detta grupper i mitten av inkomstfördelningen.

30

kan tolkas som att de offentliga systemen i Sverige åstadkommer en relativt sett större utjäm- Diagram 3.5 Förändring av andel med låg ekonomisk

standard i ett urval av EU-länder 2007–2011

ning än i många andra länder.

Procentenheter

16

Diagram 3.4 Andel med låg relativ ekonomisk standard, före 14

Relativ 60

och efter transfereringar, i olika EU-länder 2011 12 Absolut 60

Procent 10

8 Grekland 6 Rumänien 4 Spanien 2 Bulgarien 0 Kroatien -2 Lettland -4 Italien -6 Litauen n d e . e k d n n ie en ke nd ar it. Portugal an rig ki rri la rik br lan ak ec te länd or taue Finl Sve sk ank Est Li ekland Estland Tj Ös der Ty Fr Danm St Spanie Gr Slov Ne Polen

Anm.: Absolut 60 avser andel med låg ekonomisk standard när låginkomstgränsen Storbrit. definieras som 60 procent av 2007 års prisjusterade inkomst. Tyskland Källa: Eurostat (EU-SILC).

Irland Luxemburg Malta Belgien Cypern

4 Fördjupning: Inkomströrlighet

Österrike Sverige Före sociala Frankrike transfereringar

I vid bemärkelse handlar inkomströrlighet om

Efter sociala Ungern transfereringar

Slovenien hur individers inkomster förändras över tiden.

Finland

Begreppet inkomströrlighet är dock flerdimen-

Slovakien

Danmark sionellt, och forskningslitteraturen kan indelas i Nederländ. två relativt skarpt avgränsade områden. Det ena

Tjeckien

handlar om inkomstförändringar under en persons livstid, medan det andra fokuserar på

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Andel med inkomster under 60 procent av medianinkomsten i resp. land

Anm.: Inkomster exkl. kapitalvinster. Pensioner räknas inte som social transferering. familjebakgrundens betydelse för personers in-

För Irland saknas data inkomstår 2011; i stället används data för 2010.

Källa: Eurostat (EU-SILC). komster. I detta avsnitt begränsas analysen till inkomstförändringar under en persons livstid. Mellan 2000 och 2011 ökade andelen med låg relativ ekonomisk standard i 19 av 25 EU-länder för vilka data finns tillgängliga både 2000 och 2011. Även under krisåren 2008 till 2011 har an- 30 Likartade slutsatser dras i en nyligen publicerad OECD-rapport, se delen ökat i majoriteten av medlemsstaterna.

Crisis Squeezes Income and Puts Pressure on Inequality and Poverty (OECD 2013).

Utvecklingen under krisåren illustrerar samtidigt

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

Inkomströrlighet kan mätas på många olika 4.2 Inkomströrligheten i Sverige 1995– sätt, och det finns ingen exakt definition av be- 2012 greppet. I en ny forskningsöversikt urskiljs några centrala aspekter av inkomströrlighet. I detta För att mäta inkomströrlighet krävs att indi- 31 avsnitt riktas intresset främst mot: 1) rörlighet i viders inkomster kan följas under flera perioder. termer av positionsbyten uppåt eller nedåt i in- I detta avsnitt utnyttjas därför SCB:s databas komstfördelningen (s.k. relativ rörlighet), och 2) LINDA. I den följs inkomster m.m. för ca 32 rörlighetens utjämnande effekt på inkomstskill- 300 000 personer och deras hushållsmedlemmar naderna i befolkningen (när inkomsterna mäts varje år 1968–2012. Undersökningen i detta under en längre period än ett enskilt år tenderar avsnitt omfattar perioden 1995–2012. För att rörlighet i inkomsterna att utjämna skillnader analysera förändringar i inkomströrligheten har mellan individer). denna period i sin tur delats upp i underperioder. I avsnitt 4.2.1 nedan har t.ex. den längre perioden delats upp i två lika långa underperioder, 1995–2003 respektive 2004–2012. 4.1 Varför studera inkomströrlighet? I det urval som används respektive undersökningsperiod ingår endast personer som var folk- När inkomstfördelningen analyseras i olika stu- bokförda i Sverige varje år under perioden. Efterdier är det nästan alltid fördelningen av hushålsom en del personer tillkommer och andra förlens disponibla årsinkomster som avses. De svinner mellan två tidpunkter är urvalet av inkomstskillnader som observeras ett visst år individer således delvis olika för olika undersökberor till viss del på att individers årsinkomster ningsperioder. varierar till följd av tillfälliga händelser, såsom Inkomströrlighet kan mätas med olika statibarnafödande, arbetslöshet, sjukdom eller hus- stiska metoder. I följande analyser används både försäljning. Årsvisa inkomstskillnader kan också byten av inkomstgruppstillhörighet och beräkåterspegla övergående skillnader mellan personer ningar av hur spridningsmått förändras när indisom befinner sig i olika faser av sin livscykel, viders genomsnittliga inkomster under en längre t.ex. mellan studenter och yrkesverksamma. Det tidsperiod används i stället för inkomster under kan även handla om mer långsiktiga skillnader ett enskilt år. som inte jämnas ut över tiden, t.ex. skillnader som reflekterar olikheter i yrkesval och utbildningspremier eller socialt betingade skillnader i 4.2.1 Rörlighet i disponibla inkomster chanserna till en god inkomstutveckling över livet. Ett sätt att studera inkomströrlighet är att mäta Oavsett vilken typ av inkomstskillnader det är andelen personer som byter position i inkomstfrågan om, tillfälliga eller långsiktiga, tillmäts de fördelningen mellan olika mättillfällen. I diagram samma vikt i analyser av årsinkomster. Det är 4.1 följs individers inkomster i ett dataurval som därför angeläget att komplettera denna bild av täcker perioden 2004–2012. Varje år rangordnas inkomstfördelningen med analyser av inkomst- individerna efter justerad disponibel inkomst rörlighet och den relativa betydelsen av tillfälliga och därefter delas de upp i tio lika stora inkomstrespektive mer långsiktiga inkomstskillnader. Ett grupper. Diagrammet visar hur stor andel av annat skäl att studera inkomströrligheten är att 2004 års låg-, medel- och höginkomsttagare (indet blir möjligt att bedöma om förändringar i komstgrupp 1, 5 och 10) som bytte inkomstfördelningen av årsinkomster förklaras av för- grupp under den kommande perioden fram till ändringar i inkomströrligheten eller av föränd- 2012. Redan efter ett år hade många lämnat den ringar i fördelningen av långsiktiga inkomster. inkomstgrupp de befann sig i 2004. Andelen som lämnade den ursprungliga inkomstgruppen fortsatte därefter att öka, men i en lägre takt. Rörligheten var störst för de personer som var

31 Se Jenkins och Jäntti, Income Mobility, IZA Discussion Paper No. 32 7730, 2013. Se underbilagan för en utförligare beskrivning av databasen.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

medelinkomsttagare 2004; ca 85 procent av dessa Att mäta inkomströrlighet i termer av positionshade inom loppet av nio år flyttat till en annan byten i inkomstfördelningen säger ingenting om inkomstgrupp. Rörligheten var lägre för lågin- i vilken utsträckning rörligheten påverkar inkomsttagare och lägst för höginkomsttagare. komstskillnaderna. En ofta använd metod för att 33 analysera den senare frågan är att studera hur inkomstspridningen förändras när mätperioden

Diagram 4.1 Andel som lämnar sin ursprungliga inkomstgrupp, 2004–2012

skiftar från årsinkomster till inkomsterna under Procent 100 en längre period. Avvikelsen mellan spridnings- Medelinkomst 90 Låg inkomst mått baserade på årsinkomster respektive lång- Hög inkomst 80 siktiga inkomster speglar den rörlighet som förekommer i inkomstfördelningen. 70 34 60 Skillnaderna mellan personer i inkomstfördel- 50 40 ningen blir mindre när perspektivet skiftar från 30 årsinkomster till mer långsiktiga inkomster (se 20 diagram 4.3). Merparten av sammanpressningen 10 av inkomstskillnaderna uppstår de första åren, därefter blir den mindre för varje extra år som 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 analysen baseras på. Gini-koefficienten för lång- Anm.: Låg inkomst, medelinkomst och hög inkomst avser personer som 2004 befann sig i inkomstgrupp 1, inkomstgrupp 5 respektive inkomstgrupp 10. siktiga inkomster sjunker med ca 13 procent i Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. förhållande till Gini-koefficienten för årsinkomster när mätperioden förlängs till nio år. Sprid- För att studera förändringar i inkomströrlighetningen i årsinkomster beror således till viss del en kan 2004–2012 jämföras med en tidigare (lika på tillfälliga variationer i inkomsterna. lång) period, 1995–2003. Andelen personer som hade bytt inkomstgrupp vid mätperiodens slut är

Diagram 4.3 Minskning av Gini-koefficienten (inkomst-

ungefär lika stor 1995–2003 som 2004–2012 (se rörlighet) när beräkningen av inkomst förlängs stegvis från diagram 4.2). Detta indikerar att rörligheten, ett till nio år, 1995–2003 resp. 2004–2012 enligt detta sätt att mäta, i stort sett var konstant Procent 16 1995–2012. I den nedersta delen av fördelningen 14 märks dock en viss tendens till minskad rörlighet 2004–2012 (se vidare avsnitt 4.2.2 nedan). 12 1995–2003 10 Diagram 4.2 Andel som har bytt inkomstgrupp vid mät- 8

periodens slut, 1995–2003 resp. 2004–2012

6 Procent 4 100 1995–2003 2004–2012 90 2 80 0 70 1 2 3 4 5 6 7 8 9 60 Mätperiodens längd (år) 50 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 40 Jämförs de två olika perioderna 1995–2003 och 30 20 2004–2012 i diagram 4.3 är det svårt att urskilja 10 några större förändringar av inkomströrligheten 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 mellan de båda perioderna. De större inkomst- Låg inkomst Hög inkomst Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst) skillnaderna för årliga disponibla inkomster Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. under den senare perioden borde därför inte kanske förklaras av en förändrad inkomströrlighet. Den ökande spridningen gäller också för mer långsiktiga inkomster (se diagram 4.4).

33 Att rörligheten är störst för medelinkomstgruppen kan förklaras av att inkomsterna är relativt sammanpressade i mitten av fördelningen. Det krävs då inte så stora inkomstförändringar för att individer ska förflytta 34 sig antingen uppåt eller nedåt i inkomstfördelningen. Metoden beskrivs mer i detalj i underbilagan.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

Diagram 4.4 Gini-koefficienter för årsinkomster respektive

4.2.2 Varaktighet i den lägsta inkomstgruppen

långsiktiga inkomster samt inkomströrlighet, 1995–2003 resp. 2004–2012

I detta avsnitt undersöks hur stor andel av be- Gini-koefficient Procent 0,35 35 folkningen som varaktigt befinner sig i den ned- Gini för årsinkomster 0,30 Gini för långsiktiga inkomster 30 ersta delen av inkomstfördelningen, i inkomst- Rörlighet (höger axel) grupp 1 (tiondelen med lägst inkomster). Detta 0,25 25 är angeläget att analysera då det kan behövas 0,20 20 olika åtgärder för att bekämpa den långsiktiga ekonomiska utsattheten respektive den mer 0,15 15 0,10 10 kortsiktiga. Framför allt är det viktigt att under- 0,05 5 söka om andelen personer som fastnar i en situation med varaktigt svag ekonomi ökar eller min- 0,00 0 1995–2003 2004–2012 skar och om sammansättningen av denna grupp Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. förändras över tiden. Det är inte samma personer som befinner sig i Rörligheten är olika stor för olika grupper i be- den lägsta inkomstgruppen under olika år (se folkningen (se tabell 4.1). Rörligheten är störst diagram 4.5). Majoriteten av de som befinner sig

bland yngre vuxna (20–29 år ) . Detta är främst en där ett visst år har några år senare flyttat uppåt i

följd av att många i gruppen har en god inkomst- inkomstfördelningen. Många personer befinner utveckling när de påbörjar sin yrkesverksamma sig således i inkomstgrupp 1 till följd av att de karriär. Efter pensionering är rörligheten låg och tillfälligt har låga inkomster. Jämfört med inkomstnivåerna bestäms i stort av de inkomster personer i andra inkomstgrupper har personer som genererades under den yrkesverksamma som befinner sig i inkomstgrupp 1 ett visst år delen av livet. Rörligheten varierar inte nämnvärt därför i genomsnitt en stor relativ inmellan män och kvinnor, och inte heller mellan komstökning de närmast följande åren (se inrikes födda och utrikes födda. Resultaten tyder diagram 4.6). 36 på att rörligheten kan ha ökat marginellt för flera grupper under den studerade perioden 1995– Diagram 4.5 Placering i inkomstfördelningen 2008–2012

för personer som ingick i inkomstgrupp 1 år 2007

2012. För utrikes födda är dock rörligheten aningen lägre under periodens senare del. 35 Procent Inkomstgrupp 1 Inkomstgrupp 2 Inkomstgrupp 3–4 Inkomstgrupp 5–6 Inkomstgrupp 7–8 Inkomstgrupp 9–10 100

Tabell 4.1 Inkomströrlighet inom olika grupper, 1995–2003

90

resp. 2004–2012

80 Procent 1995–2003 2004–2012 70 60 Kvinnor 12,6 12,7 50 Män 12,2 12,5 40 Inrikes födda 12,5 12,8 30 20 Utrikes födda 12,4 11,9 10

Totalt 12,3 12,5

Anm. 1: Med rörlighet avses den procentuella minskningen av Gini-koefficienten för en specifik grupp när långsiktig inkomst används i stället för årsinkomst. Anm. 2: Personer tillhör en viss åldersgrupp om de ingick i åldersgruppen det första året av respektive period. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 36 Inkomstutvecklingen för den lägsta inkomstgruppen mätt på detta sätt står i bjärt kontrast till den svaga utveckling som vanligen redovisas vid tvärsnittsjämförelser (se t.ex. tabell 1.4 eller SCB:s redovisning av inkomstutvecklingen för olika inkomstgrupper). Med tvärsnittsdata jämförs inkomstnivån för den tiondel av befolkningen som har lägst inkomster vid en viss tidpunkt med nivån för den tiondel som har lägst inkom- 35 Förskjutningen mot ökad flyktinginvandring under 2000-talet har san- ster vid en annan tidpunkt. Tvärsnittsansatsen beaktar således inte att nolikt bidragit till detta. I denna grupp är sysselsättningsgraden lägre och många personer har lämnat inkomstgruppen mellan mättillfällena och att inkomstutvecklingen sämre än genomsnittet inom gruppen utrikes födda. dessa har ersatts av andra personer med (tillfälligt) låga inkomster.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

Diagram 4.6 Inkomstutveckling per år 2008–2012 efter

ler för äldre ensamstående kvinnliga pensionärer,

position i inkomstfördelningen 2007

eftersom pensionärernas inkomster är förhål- Procent 20 landevis orörliga över tiden. Studerande är visserligen kraftigt överrepresenterade när inkomst- 15 erna mäts ett givet år, men varaktigheten i inkomstgrupp 1 är lägre än för många andra grup- 10 per. 5 Mönstret i utflödet från inkomstgrupp 1 skiljer sig inte mycket åt mellan olika år (se diagram 0 4.7). Varaktigheten i den nedersta delen av inkomstfördelningen tycks dock ha ökat något sedan mitten av 1990-talet. En närmare gransk- -5 D1 år 2007 D1 år 2007 D1 år 2007 D5 år 2007 D10 år 2007 Hela och 2012 men inte befolkningen ning av data visar att varaktigheten har ökat mer 2012 Anm.: D1, D5 och D10 avser inkomstgrupp 1, 5 resp. 10, för vissa grupper än för andra (se diagram 4.8). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Den har t.ex. ökat mer för utrikes födda än för inrikes födda. Förskjutningen mot ökad flyk-

Tabell 4.2 Sammansättning av inkomstgrupp 1 år 2007 och

tinginvandring är sannolikt en viktig förklaring

av delgruppen som inte hade lämnat inkomstgrupp 1 år

2012 till denna utveckling. Även för yngre vuxna (20– Procent 29 år) har varaktigheten ökat relativt mycket, en ökning som till viss del troligen kan förklaras av Andel av Andel av de som Andel av inkomst- befann sig i inkomstbefolkningen grupp 1 grupp 1 både 2007 och den stigande ungdomsarbetslösheten under 2007 år 2007 2012 2000-talet. Kvinnor 50,4 54,0 53,9 Män 49,6 46,0 46,1 Diagram 4.7 Varaktigheten i inkomstgrupp 1 under olika

tidsperioder, 1995–2000, 2001–2006 resp. 2007–2012

med barn

70

Ensamst. kvinnor 3,9 6,9 6,3

60

med barn

50

Ensamst. kvinnor 2,4 5,5 8,0 75+ år 40

Studerande 3,2 10,3 5,5 30

Anm.: Till gruppen studerande räknas de som 2007 var 20 år eller äldre och hade 1 2 3 4 5 6 studiemedel under året som uppgick till minst 25 procent av den individuella Mätperiodens längd (år) disponibla inkomsten. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Diagram 4.8 Andel som inte lämnar inkomstgrupp 1 de

Om sammansättningen av inkomstgrupp 1 stu- nästkommande fem åren, 1995–2000 resp. 2007–2012 deras ett enskilt år, 2007, framgår att t.ex. utrikes Procent födda (i synnerhet de med kort vistelsetid i Sve- 60 rige), äldre ensamstående kvinnliga pensionärer

1995–2000 2007–2012 50

och studerande är tydligt överrepresenterade (se tabell 4.2). Jämfört med inrikes födda har de

37 40

utrikes födda också ett långsammare utflöde ur inkomstgrupp 1, vilket får till följd att de är ännu

30

mer överrepresenterade i gruppen med lång var- 20 aktighet i inkomstgrupp 1. Samma mönster gäl-

10

0 Kvinnor Män Inrikes födda Utrikes födda 20–29 år

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

37

Med överrepresentation avses att gruppens andel av inkomstgruppen är större än dess andel av befolkningen som helhet.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

4.3 Kunskapsöversikt: Svenska och inter- övergripande intrycket är ändå att de resultat nationella studier av inkomströrlighet som presenteras i avsnitt 4.2 ovan ligger väl i linje med den samlade empiriska forskningen på I Sverige och de övriga nordiska länderna erbju- området. der taxeringsregister mycket goda möjligheter I en studie drogs slutsatsen att spridningen att följa individer under längre tidsperioder. Re- (mätt med Gini-koefficienten) för långsiktiga gistren innehåller inkomstuppgifter för alla in- inkomster var ca 15 procent lägre än den genomkomsttagare under samtliga år som dessa bor snittliga spridningen för årsinkomster under och har en inkomst i landet. Forskare kan även perioden 1980–1990. 40 I en annan studie analysevälja mellan att studera exempelvis arbetsin- rades perioden 1991–2009 och då drogs slutsatkomst, bruttoinkomst och disponibel inkomst. sen att den långsiktiga spridningen var 13 pro- Nackdelen med data från taxeringsregister är att cent lägre än den kortsiktiga för personer i ålddet kan vara svårt att mäta hushållsinkomster ern 51–60 år, och 21 procent lägre för personer i och att justera för stordriftsfördelar. åldern 21–30 år. Den första studien baserades 41 I andra västländer utnyttjar forskare framför på Levnadsnivåundersökningen och den andra på allt enkätundersökningar. Fördelen med dessa LINDA-data. data är att de innehåller mycket information om I en tidigare fördelningspolitisk redogörelse olika typer av inkomst och om hushållens sam- konstaterades att inkomstskillnaderna minskade mansättning. En nackdel är att urvalen typiskt med nio procent när mätperioden förlängdes till sett är små, vilket försvårar analyser av delgrup- sex år. I en annan fördelningspolitisk redogör- 42 per i befolkningen. else utsträcktes tidsperspektivet till att gälla indi- 38 Forskningslitteraturen är relativt begränsad, viders totala livsinkomster. Då halverades invilket troligtvis främst beror på att den typ av komstskillnaderna jämfört med de genomsnittdata som krävs för att analysera inkomströrlighet liga inkomstskillnaderna för årliga inkomster. 43 endast finns i ett mindre antal länder. I en ge- Beräkningarna baserades dock på simulerade nomgång av 22 forskningsstudier under 1990- data, eftersom det saknas tillräckligt långa tidsoch 2000-talen konstateras att hälften analyse- serier för att kunna mäta personers faktiska livsrade endast ett land, att endast åtta länder figu- inkomster. rerade (med undantag för en studie av tolv län- Studier som mer explicit har undersökt vilka der) och att 18 av de 22 studierna analyserade in- faktorer som påverkar inkomströrligheten har komströrligheten i USA. genomgående funnit att rörligheten avtar med 39 stigande ålder. Rörligheten i individernas jus- 44 terade disponibla inkomst påverkas i hög grad av

4.3.1 Svenska studier

förändringar i hushållens sammansättning, t.ex. av separationer eller av att barn flyttar till eget

Långsiktiga inkomster är jämnare fördelade

hushåll. Inkomströrligheten tycks inte variera 45 nämnvärt mellan män och kvinnor. Det är vi- 46 En rad studier finner att fördelningen av genomsnittsinkomsterna under längre perioder är betydligt jämnare än fördelningen av årsvisa inkomster. Det är ofta svårt att direkt jämföra resultaten i olika studier eftersom de varierar be- 40 Se Aaberge, Björklund, Jäntti, Palme, Pedersen, Smith och Wennemo, träffande frågeställningar, dataunderlag, metod Income Inequality and Income Mobility in the Scandinavian Countries Compared to the United States, Review of Income and Wealth 48(4), samt hur lång period analysen omfattar. Det 2002. 41 Se Välfärdsrapport 2011 från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. 42 Se prop. 1998/99:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. bilaga 5. 43 Se prop. 2006/07:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. bilaga 3. Liknande resultat redovisas i två andra studier med simulerade livsinkomster, se Ds 1994:135 och SOU 2003:110. 38 44 Se t.ex. Välfärdsrapport 2011 från Studieförbundet Näringsliv och Dessutom är undersökningarna sällan årliga. Forskare väljer därför ofta att ersätta de data som saknas för mellanliggande år med värden som Samhälle. 45 bedöms vara de mest sannolika. Detta introducerar dock mätfel, vilket Se Fritzell, The Dynamics of Income Distribution: Economic Mobility försämrar jämförbarheten över tid och mellan länder. in Sweden in Comparison with the United States, Social Science Research 39 19, 1990. Se Burkhauser och Couch, Intragenerational Inequality and Inter- 46 temporal Mobility, The Oxford Handbook of Economic Inequality, Se t.ex. Zandvakili och Gustafsson, Dynamic of Income Inequality in 2009. Sweden, Journal of Income Distribution 8, 1999.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

dare svårt att hitta studier som funnit signifi- 4.3.2 Länderjämförande studier och trender i kanta skillnader i inkomströrlighet mellan in- inkomströrlighet i andra länder födda svenskar och utrikes födda.

Länderjämförande studier

Trender i inkomströrligheten När länder jämförs är det ofta de nordiska länderna, ett antal andra europeiska länder och USA Inkomströrlighetens utveckling över tid har som ingår. Ett flertal studier har testat hypotesen undersökts i en tidigare fördelningspolitisk redo- att USA:s ekonomi är mer dynamisk och har en görelse (1999). Resultaten visade på en viss högre grad av inkomströrlighet än europeiska minskning av rörligheten i disponibla hushålls- länders ekonomier. Sammantaget visar forskinkomster från slutet av 1970-talet till mitten av ningen att det inte finns något tydligt samband 1990-talet, men förklaringen antogs vara att in- mellan kortsiktig inkomstspridning och inkomststatistiken hade förändrats i samband med komströrlighet. Rörligheten har visat sig vara 51 skattereformen 1990–1991. 47 ungefär lika stor i USA som i de undersökta En forskningsstudie av rörligheten i dispo- europeiska länderna. Rangordningen av länder nibla hushållsinkomster 1991–2000 och 2000– med avseende på inkomstspridning är i stort sett 2009 kunde inte identifiera några större föränd- densamma när man utgår från årsinkomster som ringar under de senaste två decennierna. För när man utgår från långsiktiga inkomster. De unga vuxna verkar dock inkomströrligheten vara nordiska länderna har de jämnast fördelade långnågot lägre på 2000-talet än på 1990–talet. siktiga disponibla inkomsterna, därefter kommer 48 Det finns även rörlighetsstudier som använder de stora europeiska länderna, och störst spridandra inkomstmått än disponibel hushållsin- ning finns i USA. komst. Arbetsinkomsternas rörlighet sedan 1960-talet har analyserats genom att dela in inkomstskillnaderna i en rörlighetskomponent Trender i inkomströrlighet i andra länder och en komponent som återspeglar de långsiktiga inkomsternas spridning. 49 Över tid finns vis- Det finns inte någon tydlig generell trend i insa variationer i de olika delarnas bidrag till den komströrligheten de senaste decennierna. I Stortotala inkomstspridningen, men huvudresultatet britannien finner forskarna i princip inga förändär att den ökade spridningen under 1990-talet ringar alls sedan 1970-talets slut. Även i Tysk- 52 framför allt kan kopplas till en ökad ojämlikhet i land tycks inkomströrligheten ha varit förhållångsiktiga inkomster, medan den tillfälliga, eller landevis stabil under senare år. Flera ameri- 53 transitoriska, inkomströrligheten i stort sett är kanska studier ger också bilden av en stabil nivå oförändrad. Faktorer som driver inkomstskill- på inkomströrligheten i USA. Arbetsinkom- 54 nader verkar därmed inte främst vara kopplade till inkomströrlighet utan till institutionella eller ekonomiska faktorer. 50

51 Se Burkhauser och Couch, Intragenerational Inequality and Intertemporal Mobility, The Oxford Handbook of Economic Inequality, 2009. 52 Se t.ex. Jenkins, Changing Fortunes: Income Mobility and Poverty Dynamics in Britain, Oxford University Press, 2011. I en annan studie, 47 Se prop. 1998/99:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. bilaga 5. Jenkins och Van Kerm, Trends in Individual Income Growth: Measure- 48 Se Välfärdsrapport 2011 från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. ment Methods and British Evidence, ISER WP 2011:06, University of 49 Essex, 2011, studeras individuell inkomstökning och där påträffas visser- Se Gustavsson, The 1990s Rise in Swedish Earnings Inequality – Persistent or Transitory?, Applied Economics 39(1), 2007 och ligen en del skillnader mellan olika perioder under 1990- och 2000-talen, Gustavsson, A New Picture of Swedish Earnings Inequality: Persistent men det förefaller inte heller finnas någon entydig trend i detta rörligand Transitory Components, 1960–1990, Review of Income and Wealth hetsmått. 54(3), 2008. 53 Se Bartels och Bönke, Can Households and Welfare States Mitigate 50 Rising Earnings Instability?, Review of Income and Wealth 59(2), 2013. En annan studie undersöker arbetsinkomsternas utveckling för vuxna 54 män under perioden 1981 ï 2005. På årsbasis redovisas en klar uppgång i Se t.ex. Gittelman och Joyce, Have Family Income Mobility Patterns spridningen och denna uppgång återfinns också när inkomsterna mäts Changed?, Demography 36, 1999. Denna studie använder den s.k. PSIDöver perioder på fem år. Det är således svårt att hitta någon uppgång i databasen och analyserar disponibla hushållsinkomster under perioden rörligheten under perioden 1981–2005 (se Björklund och Freeman, 1968–1992. Se även Dahl, DeLeire, och Schwabisch, Estimates of Year- Searching for Optimal Inequality/Incentives, i Freeman, Swedenborg och to-Year Volatility in Earnings and in Household Incomes from Admini- Topel (Eds.), Reforming the Welfare State – Recovery and Beyond in strative, Survey, and Matched Data, Journal of Human Resources 46(4), Sweden, 2010). 2011, som studerar perioden 1980–2003.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

sternas rörlighet förefaller dock ha ökat under gnostiserad befolknings- och inkomststruktur, 1990- och 2000-talen. men på faktiska förändringar i regelsystemen. 55 57 En uppmärksammad studie utnyttjar data från Social Security Administration i USA sedan 1930-talet. Forskarna finner två tydliga möns- 56

5.1 Marginaleffekter

ter i data beträffande arbetsinkomsternas utveckling. För det första har inte inkomströrligheten För personer som arbetar mäts ofta de ekonosett över den totala befolkningen förändrats miska drivkrafterna till ett ökat arbetsutbud av nämnvärt under hela denna långa period. För det marginaleffekten. Den definieras som den andel andra finns det tydliga könsskillnader. Mäns av en marginell inkomstökning som faller bort i arbetsinkomster har blivit mer ojämlika både på ökad skatt, ökade avgifter och minskade transkort och på lång sikt, och rörligheten har sjunkit fereringar. Ju lägre marginaleffekt desto mer lönnågot under efterkrigstiden. Kvinnors arbetssamt är det att arbeta en extra timme. En margiinkomster har å andra sidan rört sig kraftigt nalskattesänkning, som bidrar till att sänka maruppåt och blivit mer jämnt fördelade, något som ginaleffekten, kan i teorin ha två motverkande återspeglar dels kvinnors ökade arbetskraftseffekter på arbetsutbudet. Å ena sidan lönar sig deltagande och dels att arbetsvillkoren i yrkesarbete bättre, vilket tenderar att öka arbetstiden. livet har blivit mer jämställda. Å andra sidan innebär skattesänkningen att individer kan öka sin fritid utan att inkomsten sjunker. Denna inkomsteffekt tenderar att minska arbetstiden. Från en teoretisk utgångspunkt kan

5 Ekonomiska drivkrafter till arbete man inte dra någon slutsats om vilken effekt

som överväger. I studier på svenska data brukar 58 Skatte- och transfereringssystemens utformning, dock inkomsteffekten vara mycket liten, vilket och de drivkrafter till arbete som finns inbyggda innebär att sänkta marginaleffekter kan antas i systemen, är av avgörande betydelse för möjlig- leda till ett ökat antal arbetade timmar. 59 heten att åstadkomma ett ökat välstånd. Driv- Den genomsnittliga marginaleffekten har krafterna till arbete är även viktiga för inkomst- minskat med 7,1 procentenheter, från 40,1 profördelningens utveckling. Svaga drivkrafter i den cent till 33,0 procent, sedan regeringen tillträdde nedre delen av inkomstskalan kan ge upphov till 2006 (se tabell 5.1). Den huvudsakliga förklarfattigdomsfällor som drar isär inkomstfördel- ingen till detta är de förändringar som har skett i ningen. Små skillnader mellan arbetsinkomsten skattesystemet. Införandet av jobbskatteavdragoch inkomsten vid sjukdom eller arbetslöshet et 2007, och förstärkningarna 2008–2010 och minskar de ekonomiska drivkrafterna till att ar- 2014, är tillsammans med den justerade nedre beta. Arbetsutbudet hämmas också om det eko- skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2009 de nomiska utbytet av arbete är svagt för den som viktigaste förändringar som har gjorts. 60 överväger att gå från deltids- till heltidsarbete. Svaga drivkrafter kan även medföra att färre väljer att byta jobb eller yrke, utbilda sig eller att flytta till orter där arbete finns. I detta avsnitt redovisas hur drivkrafterna till 57 Se underbilagan för en detaljerad redogörelse för hur beräkningarna att arbeta har utvecklats 2006–2014. Beräkningjorts och av de begrepp och definitioner som används. 58 Jobbskatteavdraget, som sänker marginalskatten endast i låg- och garna har gjorts med mikrosimuleringsmodellen medelinkomstskikten, får ingen effekt på marginalskatten för individer i FASIT och utfallsdata (HEK) t.o.m. 2012. Be- de högsta inkomstskikten. Genomsnittsskatten sjunker däremot för dessa individer, och reformen ger endast upphov till en inkomsteffekt som kan räkningarna för 2013 och 2014 bygger på en pro- förväntas reducera arbetsutbudet.

59 För en bred genomgång av arbetsutbudsteori och svenska empiriska arbetsutbudsstudier, se Aronsson och Walker, Labor Supply, Tax Base, and Public Policy in Sweden, i Freeman, Swedenborg och Topel (Eds.), Reforming the Welfare State – Recovery and Beyond in Sweden, 2010. 60 55 En förändrad genomsnittlig marginaleffekt i inkomstskattesystemet Se Gottschalk och Moffitt, The Rising Instability of U.S. Earnings, kan förklaras dels av regelförändringar, dels av övriga faktorer (t.ex. en Journal of Economic Perspectives 23, 2009. förändrad befolknings- och inkomststruktur). Sett över hela perioden 56 Se Kopczuk, Saez och Song, Earnings Inequality and Mobility in the 2006–2014 är det de reformer som genomfördes 2006–2010 som har haft United States: Evidence from Social Security Data Since 1937, Quarterly störst effekt (se 2010 års ekonomiska vårproposition prop. 2009/10:100 Journal of Economics 125, 2010. bilaga 4).

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

Tabell 5.1 Genomsnittlig marginaleffekt i olika ersättnings-

utan barn, de hushåll för vilka marginaleffekten

system 2006 och 2014

har minskat kraftigast till följd av jobbskatte- Marginaleffekt i procent och förändring i procentenheter Förändring avdraget.

2006 2014 2006–2014

Inkomstskatt 37,4 31,1 -6,4 Tabell 5.2 Marginaleffekt 2014 efter hushållstyp och kön

(20–64 år), med och utan jobbskatteavdrag

Barnomsorg 0,2 0,1 -0,1 Marginaleffekt i procent och förändring i procentenheter Bostadsbidrag 0,8 0,5 -0,3 Effekt av Gällande Utan jobb- jobbskatte- Ekonomiskt bistånd 0,8 0,9 0,1 regler 2014 skattevdrag avdraget

Underhållsstöd 0,2 0,1 -0,1 Kvinnor 30,8 36,4 -5,6

Studielån 0,5 0,3 -0,2 Män 35,2 38,9 -3,7

Totalt 40,1 33,0 -7,1 Ensamstående utan barn 31,7 36,8 -5,1

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Ensamstående med barn 38,1 42,8 -4,7

Sammanboende utan barn 33,6 37,8 -4,2 Marginaleffekten har sänkts för samtliga Sammanboende med 1 barn 33,9 38,5 -4,6 inkomstgrupper (se diagram 5.1). Jobbskatteav-

Sammanboende med 2 barn 36,2 40,4 -4,2 dragets fokusering på låg- och medelinkomst-

tagare har inneburit att marginaleffekten sänkts Sammanboende med 3+ barn 36,4 40,9 -4,5

mer i botten av fördelningen än i toppen. Där- Totalt 33,0 37,7 - 4,7

igenom har incitamenten till arbete och egen- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

försörjning stärkts mest för dem med svagast

förankring på arbetsmarknaden.

Diagram 5.1 Genomsnittliga marginaleffekter för olika 5.2 Ersättningsgrader

inkomstgrupper 2006 och 2014

Hur höga ersättningsnivåerna bör vara i olika Procent 50 2006 2014 välfärdssystem är en svår avvägning. Allt för

40 höga ersättningsnivåer medför att arbete lönar

sig i för liten utsträckning. Samtidigt är det vik-

tigt att ersättningarna är tillräckligt höga för att 30 utgöra ett väl fungerande skydd mot inkomst- 20 bortfall vid oönskade händelser. För låg ersätt-

10 ning vid sjukdom eller arbetslöshet kan ge upp-

hov till försörjningsproblem och dessutom min-

ska tilltron till generella offentliga försäkringar. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låg inkomst Hög inkomst För att upprätthålla systemens legitimitet och

Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst) minimera fusk och otillbörligt nyttjande krävs Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. väl avvägda ersättningsnivåer som främjar arbete.

Det behövs dessutom väl fungerande kontroller Eftersom kvinnor i genomsnitt har lägre lön av försäkringssystemen. (och i större utsträckning arbetar deltid) än män, För personer som står utanför arbetsmarkär marginaleffekterna i genomsnitt lägre för naden och får sin försörjning från olika välfärdskvinnor än för män (se tabell 5.2). Marginalefsystem kan drivkrafterna till arbete mätas med fekterna varierar också mellan olika hushållsden s.k. ersättningsgraden. Ersättningsgraden typer. Barnfamiljer har högre marginaleffekter definieras som kvoten mellan den disponibla än familjer utan barn. Ensamstående med barn hushållsinkomsten när individen får sin försörjhar de högsta marginaleffekterna. Det ensamma ning via sociala ersättningar och den disponibla ansvaret för barn och hushåll kan begränsa möjhushållsinkomsten vid arbete. Ju lägre ersättligheterna till heltidsarbete, vilket ger ett ökat ningsgrad desto mer lönsamt är det att arbeta. behov av stöd från olika transfereringar. Ensam- En reform som ökar avkastningen av arbete i stående med barn träffas därför ofta av kombinaförhållande till sociala ersättningar (t.ex. jobbtionseffekter av barnomsorgsavgifter, skatter, skatteavdraget) gör att ersättningsgraden sjunkoch transfereringar, som tillsammans medför att er, vilket innebär att arbete blir mer lönsamt. marginaleffekten blir hög. Ensamstående med

barn är dock, tillsammans med ensamstående

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

Beräkningarna i detta avsnitt avser endast er- resultatet är generellt och gäller således även för sättningar från de offentliga ersättningssystem- sjukförsäkringen och sjuk- och aktivitetsersätt-

en. Utöver detta tillkommer i många fall även ningen. Eftersom det är personer med låga inavtalad ersättning. Det innebär att ersättnings- komster som i stor utsträckning har de högsta

graden i praktiken oftast är högre än vad som ersättningsgraderna innebär förändringen att anges i denna framställning. Bristande data- drivkrafterna till arbete stärkts för många grup-

underlag gör dock att det inte finns någon möj- per med en svag förankring på arbetsmarknaden. lighet att beakta detta i beräkningarna. 61 Regeringens förändringar av arbetslöshetsför-

Diagram 5.3 Ersättningsgrader fördelade efter arbetsinkomstens storlek 2014

säkringen, sjukförsäkringen och skattesystemet Procent syftar till att stärka arbetslinjen och göra det mer 100 lönsamt att arbeta. Skillnaden mellan att vara i Sjukpenning Arbetslöshetsersättning Sjuk- och aktivitetsersättning 90 arbete eller att få sin försörjning från socialför- 80 säkringssystemet har därför ökat. Sedan 2006 har 70 ersättningsgraden minskat med 12 procent- 60 50 enheter i arbetslöshetsförsäkringen, med 8 pro- 40 centenheter i sjukförsäkringen och med 8 pro- 30 centenheter i sjuk- och aktivitetsersättningen (se 20

diagram 5.2). Den genomsnittliga ersättnings- 10 graden vid ersättning från arbetslöshetsförsäk- 0 ring, sjukpenning, samt sjuk- och aktivitetser- 100-150 150-200 200-250 250-300 300-350 350- Arbetsinkomst (1000-tal kronor) sättning beräknas 2014 uppgå till 67 procent, Anm.: Ev. kompletterande avtalsförsäkringar ingår inte i beräkningarna. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 79 procent respektive 70 procent.

Diagram 5.4 Andel personer med olika ersättningsgrader vid Diagram 5.2 Ersättningsgrader vid arbetslöshet, sjukarbetslöshet 2006 och 2014 penning samt sjuk- och aktivitetsersättning 2006–2014

Procent Procent 40 100 2006 2014 35 90 80 30 70 25 60 Sjukpenning 20 50 Sjuk- och aktivitetsersättning 40 Arbetslöshetsersättning 15 30 10 20 5 10 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 -20 20-40 40-60 60-70 70-80 80-90 90-100 Ersättningsgrad Anm.: Utfallsdata 2006–2012, prognos 2013 och 2014. Ev. kompletterande avtalsförsäkringar ingår inte i beräkningarna. Anm.: Ev. kompletterande avtalsförsäkringar ingår inte i beräkningarna. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

I samtliga ersättningssystem är den genomsnitt- Ersättningsgraden är generellt sett lägre för män liga ersättningsgraden högst för personer med än för kvinnor (se tabell 5.3). Det beror på att

låga inkomster och ersättningsgraden avtar med männen i genomsnitt har högre inkomster. Skillstigande inkomst (se diagram 5.3). Av diagram naden mellan kvinnors och mäns ersättnings-

5.4 framgår att det skett en kraftig minskning av grader varierar mellan de olika systemen. Kvinandelen personer med ersättningsgrader över nors ersättningsgrad ligger i genomsnitt sex till

80 procent mellan 2006 och 2014. Diagrammet tio procentenheter högre än männens. Skillvisar effekten i arbetslöshetsförsäkringen, men naden mellan könen är lägst i sjukförsäkringen.

Den ekonomiska drivkraften är starkast för en-

samstående, i synnerhet för ensamstående utan barn. För sammanboende är ersättningsgraden i

genomsnitt högre och drivkraften till arbete därmed svagare. Det är till stor del en följd av att 61 Ökade kostnader i form av t.ex. resor och måltider som följer av att arbeta har inte beaktats vid beräkningar av ersättningsgraden. makens inkomst påverkar storleken på ersätt-

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

ningsgraden. Detta är särskilt tydligt för hus- menten att träda in på arbetsmarknaden ökar för 62 håll utan barn. Ensamstående utan barn behåller i personer som inte arbetar (t.ex. hemarbetande genomsnitt 55 procent av den disponibla inkom- och övriga som valt att inte delta i arbetssten vid arbetslöshet. Det kan jämföras med 74 kraften). Äldre personer blir kvar i arbetslivet procent för sammanboende utan barn. längre när de ekonomiska drivkrafterna att arbeta ökar samtidigt som de yngres incitament

Tabell 5.3 Ersättningsgrader 2014 efter hushållstyp och

att komma in på arbetsmarknaden något snab-

kön (20–64 år)

bare ökar. Procent Sjuk- och Drivkrafterna att arbeta för personer som står utanför arbetskraften, och inte heller erhåller Arbetslöshets- aktivitetsersättning Sjukpenning ersättning ersättning från något välfärdssystem, kan t.ex. Kvinnor 72,2 82,7 74,5 mätas med hjälp av den inkomstökning efter Män 62,4 76,3 66,5 skatt som följer av att arbeta, jämfört med att stå Ensamstående utan barn 54,7 70,9 60,6 utanför arbetskraften. Den direkta effekten av Ensamstående med barn 65,4 77,5 68,5 jobbskatteavdraget är att lönen efter skatt har

utbytet av att gå från icke-arbete till arbete har

Totalt 67,2 79,4 70,4

ökat med ca 10 procent till följd av jobbskatte- Anm.: Ev. kompletterande avtalsförsäkringar ingår inte i beräkningarna. avdraget. Utbytet har ökat relativt mer för 64 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. låginkomsttagare än för höginkomsttagare.

Tabell 5.4 Förändring av nettoinkomst till följd av jobbskatteavdraget för olika årsinkomster 2014

5.3 Utbytet av marknadsarbete jämfört

Inkomst i kronor och förändring i procent

med hemarbete eller annan oavlönad aktivitet

Årsinkomst Nettoinkomst Nettoinkomst Ökning av nettoinkomst utan jobb- med jobb- till följd av jobbskatteskatteavdrag skatteavdrag avdrag, procent Jobbskatteavdraget innebär en generell skatte- 50 000 40 443 46 500 15,0

sänkning för alla med förvärvsarbete och är rege- 100 000 77 699 87 317 12,4 ringens enskilt viktigaste reform för att stimulera 150 000 112 724 125 305 11,2 arbetsutbudet. Som visats ovan påverkar sänkt 200 000 145 201 161 143 11,0 skatt på arbete drivkrafterna att arbeta både för 250 000 177 678 196 982 10,9 personer som jobbar och personer som får sin

försörjning från olika transfereringssystem. En

När den relativa lönsamheten av marknads- Anm.: Beräknat med genomsnittlig kommunalskattesats (31,86 procent) och 2014 arbete ökar förväntas fler individer välja att delta

års prisbasbelopp och skiktgränser. Källa: Egna beräkningar.

i arbetskraften. Det ökade arbetskraftsdeltag-

63

andet uppkommer på flera olika sätt. Incita-

62 Tillsammans med en makes inkomst blir den egna inkomstens bidrag till hushållets inkomst relativt lägre, och ett inkomstbortfall betyder därmed mindre relativt sett. 63 Arbetskraftsdeltagandet för en enskild individ brukar analyseras som ett val mellan marknadsarbete och fritid. Individen väljer marknadsarbete 64 framför fritid om det ger större nytta. Valet påverkas bl.a. av individens Här bortses från eventuella inkomstförluster som kan uppkomma om lön, skatte- och transfereringssystemets utformning, arbetsfria inkomster hushållet har inkomstberoende ersättningar, t.ex. bostadsbidrag, som och hur individen värderar inkomst i förhållande till fritid. reduceras när individen börjar arbeta.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

5.4 Effekter av regeringens politik 6 Fördelningseffekter av regeringens politik 2006–2014

Regeringen bedömer att de strukturreformer som genomförts under mandatperioderna 2006– Regeringens ekonomiska politik 2006–2014 har 2014 varaktigt ökar sysselsättningen (dvs. sys- bestått av en kombination av åtgärder som har selsättningen i genomsnitt över konjunktur- syftat till att stimulera utbudet och efterfrågan cykeln) med ca 250 000 personer på lång sikt (se på arbetskraft samt förbättra matchningen meltabell 5.5). Reformerna påverkar inte enbart sys- lan arbetssökande och lediga platser. Regeringen selsättningen, utan väntas även öka antalet arbe- har också vidtagit riktade åtgärder för att öka tade timmar, t.ex. genom att färre personer är sysselsättningen i grupper med svag förankring sjukfrånvarande och genom att de som redan är på arbetsmarknaden och åtgärder som riktat sig sysselsatta arbetar mer. Sammantaget bedöms de till grupper med svag ekonomi eller större förhittills genomförda strukturreformerna varaktigt sörjningsbörda. öka antalet arbetade timmar med ca 6 procent på I detta avsnitt redovisas hur regeringens polilång sikt, vilket motsvarar ca 270 000 årsarbets- tik bedöms ha påverkat inkomstfördelningen. krafter. Jobbskatteavdraget bedöms bidra med Hänsyn har enbart tagits till de reformer som ungefär hälften av denna ökning. direkt påverkar individers och hushålls disponibla inkomster (de reformer som har beaktats framgår av tabell u.3 i underbilagan). De refor-

Tabell 5.5 Effekter av regeringens politik på lång sikt

Förändring i procent om annat ej anges mer som inte har beaktats inbegriper bl.a. sats- Arbets- Syssel- Arbets- Årsarbetskraft sättning 1) löshet 2) krafter 3) ningar på infrastruktur och arbetsmarknadspolitiska program samt åtgärder som huvudsakligen Jobbskatteavdrag 1,8 120 000 -0,8 137 000 påverkar hushållens inkomster på ett indirekt Förhöjt jobbskatteavdrag för äldre 0,2 10 000 0,0 6 000 sätt (t.ex. sänkta arbetsgivaravgifter samt sänkt Arbetslöshetsförsäkring 0,2 45 000 -0,7 39 000 mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjäns- Arbetsmarknadspolitik 0,1 14 000 -0,2 11 000 ter). Reformer för att stärka kvaliteten i utbild- Sjukförsäkring 0,9 17 000 0,5 19 000 ningsväsendet beaktas inte heller, även om denna Husavdraget 0,2 25 000 -0,3 27 000 typ av satsningar är viktiga för att utjämna män- Sänkta socialavgifter 0,2 21 000 -0,2 18 000 niskors livsvillkor och välfärd över tid. Att det är Skiktgräns 0,0 0 0,0 6 000 disponibla inkomster som analyseras innebär Sänkt restaurangmoms 0,0 4 000 -0,1 6 000 också att beräkningarna bortser från eventuella förändringar i fördelningen av offentligt subven- Höjt bostadsbidrag -0,05 -2 000 0,0 -2 000 tionerade tjänster till följd av regeringens politik.

Summa reformer 3,5 254 000 -1,8 267 000

1) 2) Fördelningseffekterna analyseras både ur ett Anm.: Antal personer i åldersgruppen 15–74 år. Förändring i procentenheter. kortsiktigt och ur ett långsiktigt dynamiskt per- 3) Antal arbetade timmar omräknat till årsarbetskrafter. En årsarbetskraft motsvarar 1 800 timmar. Källa: Egna beräkningar. spektiv. De kortsiktiga effekterna är de direkta effekter som uppkommer när skatte- och bidragsregler ändras. De långsiktiga effekterna är 66 Regeringens bedömning baseras på den forskning som finns kring effekterna av olika åtgär- summan av de direkta effekterna och de effekter der, t.ex. om hur förändringar i skattesystemet, som väntas uppkomma när individerna ändrar socialförsäkringen eller inom arbetsmarknads- sitt arbetsutbud (och därmed även sina inkomster) – de s.k. dynamiska effekterna. 67 politiken påverkar arbetsutbudet och sysselsättningen. Kunskapen om effekternas storlek, särskilt i vilken takt de slår igenom, är dock långt ifrån fullständig. De bedömningar som redovisas i tabell 5.5 är därmed osäkra. 65 66 Effekterna har beräknats med hjälp av mikrosimuleringsmodellen FASIT (se underbilagan). 67 De långsiktiga effekterna beräknas med hjälp av en separat arbetsutbudsmodell i FASIT. Modellen är inte en allmän jämviktsmodell, utan fångar endast arbetsutbudseffekterna vid givna löner före skatt. För en 65 De metoder och beräkningar som ligger till grund för regeringens utförlig beskrivning av modellen, se rapporten Arbetsutbudseffekter av bedömning av reformernas effekter beskrivs utförligt i rapporten Hur ska reformer på inkomstskatteområdet 2007–2009 (Finansdepartementets utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas? (Finansdepar- ekonomiska avdelning 2009:1). En kortfattad beskrivning av modellen tementets ekonomiska avdelning 2011:1). finns i underbilagan.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

6.1 År 2006–2010 stärkts, den differentierade arbetslöshetsavgiften har avskaffats och reduceringen av bostadstil- De reformer som genomfördes under regering- lägget för pensionärer med arbetsinkomst har ens första mandatperiod 2006–2010 syftade i minskat. stor utsträckning till att göra det mer lönsamt att I diagram 6.1 redovisas hur reformerna påverarbeta. De samlade fördelningseffekterna av poli- kar den ekonomiska standarden i olika inkomsttiken 2006–2010 har redovisats i flera tidigare grupper. Hushållens disponibla inkomster 2014 fördelningspolitiska redogörelser. Av dessa jämförs med de inkomster hushållen skulle ha framgår bl.a. följande : 68 haft samma år om reformerna inte hade genom- – På kort sikt bedöms den ekonomiska stand- förts. Den direkta effekten av politiken innebär arden ha ökat med i genomsnitt 7,6 procent. en ökning av den ekonomiska standarden med i Jobbskatteavdraget med dess förvärvsvillkor genomsnitt ca 1,7 procent. Reformerna gynnar bidrog till att ökningen var större för för- företrädesvis hushåll i den nedre delen av invärvsarbetande, som till stor del befinner sig komstfördelningen. På längre sikt, när hänsyn i den övre halvan av inkomstfördelningen. även tas till att arbetsutbudet förändras, väntas effekten bli ännu starkare för många hushåll med – De långsiktiga effekterna, som även tar hänsvag ekonomi. Orsaken är att det framför allt är i syn till att arbetsutbudet förändras, bedöms denna grupp som arbetsutbudet förväntas öka bli störst för personer i den nedre delen av till följd av det förstärkta jobbskatteavdraget. 69 inkomstfördelningen. Orsaken är att det framför allt är i denna grupp som arbets-

Diagram 6.1 Effekter av reformer 2011–2014 för olika

utbudet förväntas öka till följd av den förda inkomstgrupper politiken. På lång sikt väntas det förändrade Förändring av justerad disponibel inkomst, procent arbetsutbudet öka den ekonomiska standar- 5 den med ytterligare 0,9 procent i genom- Direkt effekt Dynamisk effekt 4 snitt. På lång sikt bedöms reformerna för mandat- 3 perioden 2006–2010 inte ge upphov till någon 2 påtaglig effekt på de samlade inkomstskillnaderna mätt med Gini-koefficienten. 1

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

6.2 År 2011–2014

-1 Låg inkomst Hög inkomst Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst) År 2011–2014 har regeringen genomfört en rad Anm.: Justerad disponibel inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för försörjningsbörda. reformer som påverkar hushållens disponibla Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. inkomster. Åtgärderna har i huvudsak riktat sig till grupper med svag ekonomi eller större för- Sammantaget bedöms reformerna 2011–2014 sörjningsbörda. Bostadsbidraget har höjts för så- bidra till en minskning av de samlade inkomstväl unga utan barn som för barnfamiljer. Grund- skillnaderna mätt med Gini-koefficienten (se nivån i föräldrapenningen, flerbarnstillägget in- tabell 6.1). Andelen med låg ekonomisk standard om barnbidraget, studiemedlet (lånedelen) och (absolut eller relativt) bedöms också vara lägre bostadstillägget till pensionärer har höjts. Skat- 2014 än vad den skulle ha varit om reformerna ten för pensionärer har sänkts 2011, 2013 och inte hade genomförts. 70 2014. Vidare har bl.a. jobbskatteavdraget för-

68 69 För en utförligare redogörelse, se t.ex. 2010 års ekonomiska vårpro- De positiva dynamiska effekterna av det förstärkta jobbskatteavdraget position (prop. 2009/10:100 bilaga 4). I den redogörelsen saknades dock dämpas till viss del av det höjda bostadsbidraget, som till följd av ökade effektberäkningar av ROT-och RUT-avdragen, vårdnadsbidraget och marginaleffekter kan förväntas reducera arbetsutbudet något. 70 jämställdhetsbonusen eftersom beräkningsunderlag ännu inte fanns till- De resultat som redovisas i tabell 6.1 gäller i stort sett även om hänsyn gängliga vid tiden för beräkningarna. tas till att arbetsutbudet kan väntas påverkas något på längre sikt.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

Tabell 6.1 Direkta effekter av reformer 2011–2014 på Gini-

äldre och med 3,0 procent för de yngre pensio-

koefficienten och på andel med låg ekonomisk standard

närerna. För övriga åldersgrupper ligger ökning- Andelar i procent och förändring av andelar i procentenheter en i intervallet 1,2–1,7 procent. 2010 års Gällande Effekt av regler regler 2014 regeländringar Gini-koefficienten 0,296 0,292 -0,004 Diagram 6.3 Effekter av reformer 2011–2014 för olika

åldersgrupper

Andel med inkomster under 60 procent av Förändring av justerad disponibel inkomst, procent 5 medianinkomsten 2014 14,7 14,1 -0,6 Andel med inkomster Direkt effekt Dynamisk effekt under 60 procent av 4 1991 års prisjusterade medianinkomst 5,3 4,9 -0,4 3 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

2 Reformerna 2011–2014 stärker den ekonomiska standarden mer för kvinnor än för män (se 1 diagram 6.2). Sänkt skatt och höjt bostadstillägg för pensionärer gynnar kvinnor mer än män då 0 0–19 20–24 25–34 35–44 45–54 55–64 65–74 75+ fler kvinnor är pensionärer. Höjt bostadsbidrag Åldersgrupp gynnar också kvinnor i högre utsträckning än Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. män, eftersom det är vanligare att kvinnor är ensamstående med barn. En höjd grundnivå i De reformer som har riktats till personer 65 år föräldraförsäkringen är också en reform som eller äldre har haft en tydlig fördelningspolitisk främst gynnar kvinnor, eftersom kvinnor tar ut profil (se diagram 6.4). Skattelättnaderna har fler dagar på grundnivå. Förstärkningen av jobb- t.ex. skett genom successiva förstärkningar av skatteavdraget leder å andra sidan till att den det förhöjda grundavdraget. Grundavdrag har ekonomiska standarden ökar något mer för män. genom sin konstruktion en större relativ bety- Detta beror på att män i genomsnitt har högre delse för låginkomsttagare än för höginkomstarbetsinkomster och att män jobbar heltid i tagare. Eftersom äldre pensionärer i genomsnitt högre utsträckning än kvinnor. har lägre pensioner än yngre är ökningen av den

ekonomiska standarden störst i de äldre ålders-

Diagram 6.2 Effekter av reformer 2011–2014 för vuxna

grupperna (se diagram 6.5). Kvinnor har i större

(20+ år) kvinnor och män

utsträckning än män låg pension, bl.a. till följd av Förändring av justerad disponibel inkomst, procent 2,5 att kvinnor oftare har arbetat deltid eller har förvärvsarbetat under färre år. Kvinnor lever också Direkt effekt Dynamisk effekt längre än män. Reformerna har därför gynnat 2,0 kvinnor i något större utsträckning än män. 1,5

Diagram 6.4 Effekter av reformer 2011–2014 för personer

1,0

över 65 år efter inkomstgrupp

Förändring av justerad disponibel inkomst, procent 0,5 8

7 0,0 Kvinnor Män 6 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 5 Det är i synnerhet pensionärerna som har gyn- 4 nats av politiken 2011–2014 (se diagram 6.3). 3 Nästan 45 procent av den totala förstärkningen 2 av hushållens disponibla inkomster har riktats till 1 personer som är 65 år eller äldre. Skatten för 0 pensionärer har sänkts 2011, 2013 och 2014. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Dessutom gjordes vissa justeringar i bostads- Låg inkomst Hög inkomst Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst) stöden för pensionärer. Reformerna har resul- Anm.: Alla personer 65 år eller äldre har rangordnats efter justerad disponibel terat i en ökad ekonomisk standard med 4,3 inkomst och därefter delats upp i tio lika stora grupper. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. procent för de pensionärer som är 75 år och

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

Diagram 6.5 Effekter av reformer 2011–2014 för personer över 65 år efter kön och åldersgrupp

Förändring av justerad disponibel inkomst, procent

6 5 4 3 2 1 0 Kv65-69Kv70-74Kv75-69Kv80-84 Kv85+ M65-69 M70-74 M75-69 M80-84 M85+ Kön och ålder

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

Underbilaga disponibla inkomsten utgör huvudbegreppet för

inkomstfördelningsanalyserna och i bedömning-

Begrepp och definitioner en av de fördelningseffekter som regeringens

politik medför. Begreppet är framtaget för att på Inkomstbegrepp ett så rättvisande sätt som möjligt spegla den

ekonomiska standard som hushållen lever under. Disponibel inkomst: Hushållens sammanlagda Justerad disponibel inkomst och ekonomisk inkomst från arbete, kapital, näringsverksamhet standard används därför synonymt i texterna. och positiva transfereringar minus negativa Skillnaden mellan (ojusterad) disponibel intransfereringar såsom skatt, betalt underhållskomst och ekonomisk standard kan illustreras bidrag och återbetalda studielån. Erhållna studiemed ett enkelt räkneexempel: Ett hushåll består lån ingår som en positiv transferering. Sedan av ett sammanboende par med en disponibel 2004 baserar SCB sina redovisningar av hushålinkomst på 400 000 kronor per år. För att belens ekonomi på ett uppdaterat inkomstbegrepp. räkna ekonomisk standard för de sammanbo- Det nya inkomstbegreppet omfattar förutom ende måste deras disponibla inkomst justeras för kapitalvinster även kapitalförluster. Avdrag för antalet hushållsmedlemmar. Detta sker genom privat pensionssparande betraktas nu som en att inkomsten divideras med hushållets vikt. I negativ transferering. Detta inkomstbegrepp 71 det här fallet: används numera också i de fördelningspolitiska redogörelserna. 72 400 000 / (1,00 + 0,51) = 264 900 Justering för försörjningsbörda: För att kunna jämföra disponibla inkomster mellan olika typer Ett annat hushåll består av en ensamstående av hushåll måste hänsyn tas till hur många perkvinna utan barn. För att hon ska uppnå samma soner som ska försörjas på inkomsten. Föreekonomiska standard som de sammanboende komsten av kollektiva nyttigheter och stordriftsbehöver hon ha en disponibel inkomst på fördelar hos hushåll med flera medlemmar med- 264 900 kronor, då hennes konsumtionsvikt är för att inkomst per person blir missvisande. För ett. att justera för detta används därför en s.k. ekvi- Individens ekonomiska standard: Det invalensskala, Svensk konsumtionsenhetsskala komstbegrepp som huvudsakligen används är 2004 (se skalans definition i tabell u.1). hushållsbaserat, men redovisningen sker i regel

Källa: Statistiska centralbyråns inkomstfördelningsundersökning för 2004. subventionerna räknas samman för varje hushåll

och fördelas sedan lika på varje medlem i hus- Justerad disponibel inkomst (ekonomisk standhållet. Värdet av offentliga tjänster antas inte ard): Hushållets disponibla inkomst divideras bero på familjens storlek eller sammansättning, med konsumtionsvikten enligt den svenska kondvs. det uppstår inga stordriftsfördelar för denna sumtionsenhetsskalan från 2004. Genom att typ av resursomfördelning. justera den disponibla inkomsten för försörj- Kapitalvinst/förlust: Avser uppkommen vinst ningsbörda skapas ett mått som är jämförbart eller förlust vid försäljning av värdepapper, utmellan hushåll av olika storlek. Den justerade ländsk valuta, personlig egendom, andel i han-

delsbolag, fastighet eller bostadsrätt. Informa-

tion om kapitalvinster baseras på deklarations-

uppgifter. En värdeökning registreras som in-

komst först när tillgången avyttras och vinsten 71 De förändringar av inkomstbegrepp och konsumtionsenhetsskala som infördes 2004 behandlas i SCB:s inkomstfördelningsundersökning för realiseras. Värdeökningar som ackumulerats 2004 (HE 21 SM 0601). 72 Det nya inkomstbegreppet började användas i 2011 års ekonomiska under många år kan därför komma att registreras

vårproposition (prop. 2010/11:100). som en inkomst under ett enskilt år, medan en

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

värdeökning som uppkommit under året utan att

Diagram u.1 Hypotetisk Lorenz-kurva

realiseras inte räknas in i den disponibla inkom- Kumulativ inkomstandel

sten. Denna asymmetri leder, i kombination med 1

kapitalvinsternas skeva fördelning och kraftigt 0,9

0,8 varierande nivåer över tiden, till att fördelningen 0,7 av disponibla inkomster inklusive kapitalvinster 0,6 blir svårtolkad. För att illustrera kapitalvinst- 0,5

ernas betydelse redovisas utvecklingen med och 0,4

utan kapitalvinster. Om inget annat anges avses 0,3

justerad disponibel inkomst inklusive kapital- 0,2

vinster. 0,1

0 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1

Kumulativ populationsandel

Redovisningsgrupper

Inkomstgrupper: Populationen delas in i tio lika

stora grupper sorterade efter stigande inkomst.

Mått på ekonomiska drivkrafter

Det mittersta värdet, gränsen mellan den femte

och sjätte inkomstgruppen, utgör medianen i Marginaleffekt: Den andel av en marginell

populationen. inkomstökning som faller bort till följd av ökad

Hushållstyper: Populationen delas in efter hus- skatt, ökade avgifter och minskade transferering-

hållets sammansättning med avseende på antal ar. Beräkningarna av marginaleffekterna i bilagan

vuxna i hushållet, förekomst av barn samt ålder. har utförts med hjälp av FASIT-modellen (se

Barn: Enligt SCB:s definition är barn individ- nedan), efter en tänkt årlig inkomstökning om

er i åldern 0–19 år utan egen bostad. 12 000 kronor. För personer med ekonomiskt

bistånd antas att bidraget minskas när lönein-

komsten ökar. Individer med sjuk- och aktivi-

Ekonomiska mått tetsersättning antas kunna öka sin arbetstid i den

utsträckning som är aktuell utan att pensionen Inkomstandelar: För att beskriva utvecklingen i reduceras. En förändring av den genomsnittliga olika delar av inkomstfördelningen används ofta marginaleffekten kan bero på förändringar i de inkomstandelar. Dessa beräknas som den andel offentliga systemen, men också på att inkomstav de totala inkomsterna som en viss grupp, t.ex. strukturen förändrats. Genom att antalet indien inkomstdecil, förfogar över. vider som har olika transfereringar eller som lig- Gini-koefficient: Gini är det vanligast föreger i olika inkomstlägen, och därmed har olika kommande inkomstspridningsmåttet och kan marginalskatter, varierar mellan åren skapas ockdefinieras utifrån Lorenz-kurvan. Om befolkså variationer i de genomsnittliga marginaleffekningen sorterats i stigande ordning med avseterna. Detta gäller även om de offentliga sysende på inkomsten visar Lorenz-kurvan samtemen skulle vara oförändrade. Samma resonebandet mellan den kumulativa inkomstfördelmang gäller också för den genomsnittliga ersättningen och den kumulativa frekvensfördelningen ningsgraden (se nedan). (se diagram u.1 för ett exempel utifrån en fiktiv Beräkningarna tar endast hänsyn till individer population). Om perfekt ekonomisk jämlikhet som är 20–64 år, inte är ålderspensionärer, inte råder, dvs. om alla har exakt lika stora inkomster, har avlidit, inte har invandrat eller utvandrat sammanfaller Lorenz-kurvan med den räta diaunder året, inte är renodlade företagare och inte gonallinjen. Ju mer kurvan avviker från diagonalhar negativ disponibel inkomst. De inkomstslag linjen desto ojämnare är fördelningen. Om en som antas kunna ge upphov till marginaleffekter individ har alla inkomster är kurvan lika med 0 är inkomstskatter, barnomsorgsavgifter, boförutom vid sista individen då den hoppar till 1.

Gini-koefficienten definieras som den dubbla

ytan mellan diagonallinjen och den skattade Lor-

enzkurvan, vilket innebär att den i det första fal-

let är lika med noll (maximal jämlikhet) och i det

andra fallet lika med ett (maximal ojämlikhet).

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

stadsstöd , betalt underhållsstöd, ekonomiskt Löneskillnader mellan kvinnor och män kan 73 bistånd och återbetalning av studielån. delvis förklaras av skillnader avseende ålder, ut- 74 Ersättningsgrad: Den andel av den disponibla bildningsnivå, arbetstid, sektor och yrke. SCB inkomsten som hushållet får behålla när indi- beräknar därför löneskillnader mellan kvinnor viden går från arbete till arbetslöshetsersättning, och män där dessa strukturella skillnader rensas sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning. bort genom s.k. standardvägning. Den åter- 77 Ersättningsgraden visar hur hushållets ekono- stående oförklarade löneskillnaden kan bero på miska standard förändras och beror på inkom- diskriminering och/eller andra icke observerbara ster från alla i hushållet. Ersättningsgraden har faktorer. beräknats med hjälp av FASIT-modellen (se Förmögenhetskoncentration : Andel av hela nedan). nettoförmögenhetssumman, värderad till mark- Inför 2012 års bilaga reviderades metodiken nadsvärde, som ägs av den hundradel av hushålför att beräkna ersättningsgrader något. De len som har störst förmögenhet. redovisade värdena reviderades bakåt t.o.m. år Andel med låg ekonomisk standard: Andelen 2006; ett tidsseriebrott uppkommer därför mel- med låg ekonomisk standard enligt ett absolut lan 2005 och 2006. I korthet innebär föränd- synsätt definieras som andelen individer med en ringen att de tillstånd som jämförs har renodlats. ekonomisk standard understigande 60 procent Med den tidigare metoden (som fortfarande lig- av 1991 års prisjusterade medianinkomst. Anger till grund för beräkningarna som avser 1991– delen med låg ekonomisk standard enligt ett 2005) delades befolkningen i arbetsför ålder, relativt synsätt definieras som andelen individer med hjälp av ett antal kriterier, in i arbetande med en ekonomisk standard understigande respektive försörjda via sociala ersättningar. De 60 procent av medianinkomsten respektive år. arbetande gjordes sedan arbetslösa, sjukskrivna Andel med låg materiell standard: Alla EUeller till mottagare av sjuk- och aktivitetser- länder mäter årligen utvecklingen av andelen sättning, medan de som i utgångsläget försörjdes personer med låg materiell standard i underav sociala ersättningar gavs arbete. sökningen SILC (Statistics on Income and Liv- 75 Med den metodik som nu tillämpas beräknas ing Conditions). Svår materiell deprivation, eller först den inkomst som individen skulle ha vid mycket låg materiell standard, definieras som att heltidsarbete, oavsett den verkliga försörjnings- individen saknar förmåga (ej beroende på sitt situationen. Därefter beräknas inkomsten vid individuella val av livsstil) inom minst fyra av nio försörjning via sociala ersättningar på heltid. På komponenter: att möta oväntade utgifter, att åka detta sätt blir beräkningsförutsättningarna tyd- på en veckas semesterresa, att betala skulder (lån, ligare och beräkningarna blir även enklare att hyra etc.), att äta en måltid med kött, kyckling hantera modellmässigt. eller fisk varannan dag, att hålla hemmet tillräck- 76 ligt varmt, att ha en tvättmaskin, att ha en färg- TV, att ha en telefon och att äga en bil. Fördelningspolitiska nyckeltal Andel som försörjs med olika typer av sociala ersättningar: Antalet personer i åldern 20–64 år Lönespridning: Baseras på överenskommen som försörjs med olika typer av sociala ersättmånadslön uppräknad till heltid. ningar räknas i s.k. helårsekvivalenter. Med helårsekvivalenter avses det antal individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning från sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd. Exempelvis utgör två personer, 73 Som bostadsstöd räknas bostadsbidrag, bostadstillägg till pensionärer (inklusive särskilt bostadstillägg) samt äldreförsörjningsstöd. 74 som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, till- Till följd av att SCB från och med FASIT 2011 använder en ny metod för att beräkna skattefria transfereringar har marginaleffektsberäkningar sammans en helårsekvivalent. Uppgifterna har för 1991–2010 justerats något i denna redogörelse för att få jämförbarhet över tid. 75 För vidare läsning och en utförligare beskrivning av metoden se SOU 2004:2 bilaga 14 och Ds 1997:73. 76 Till följd av att SCB från och med FASIT 2011 använder en ny metod 77 för att beräkna skattefria transfereringar har beräkningar för ersättnings- För vidare läsning om standardvägning vid undersökning av lönegrader 2006–2010 justerats något i denna redogörelse för att få jämförbar- skillnader mellan kvinnor och män, se Eurén och Nordin, Kvinnors och het över tid. mäns löner jämförda yrke för yrke, Medlingsinstitutet, 2006.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

sammanställts av Finansdepartementet baserat enser, en för varje ingående inkomstslag, uppgår

på data från Arbetsförmedlingen, Försäkrings- till periodens totala förändring av Gini-koeffi-

kassan och SCB. Redovisningen avviker något cienten.

från SCB:s definition av helårsekvivalenter bl.a.

genom att sjuklön och karensdagar räknas med,

liksom personer med sjuk- och aktivitetser- Olika sätt att mäta inkomströrlighet

sättning bosatta i utlandet. Andelen som försörjs Byte av inkomstgrupp : Inkomströrligheten mäts med sociala ersättningar beräknas som kvoten genom att man beräknar hur stor andel personer mellan antalet helårsekvivalenter och det totala som har flyttat från en inkomstgrupp till en antalet personer i åldern 20–64 år. annan grupp mellan två mättillfällen.

Utjämning av inkomstspridningen när under-

sökningsperioden förlängs : Inkomsternas rörlig-

Dekomponering av inkomstspridning med

het (M) definieras som M=1-R, där R är det s.k.

avseende på inkomstslag

Shorrocksmåttet på inkomsternas rigiditet. 79

Inkomstspridningen kan delas upp med avse- Spridningen kan mätas med valfritt ojämnhets-

ende på de inkomstslag som ingår i den dispo- index, men här används Gini-koefficienten.

nibla inkomsten. Vissa inkomstslag, t.ex. lönein- Formellt skrivs R som:

komster, kapitalvinster och kapitalinkomster, är Y G R

T

, där w

k ojämnt fördelade och bidrar till skevheten, med- .

¦ ¦

T k T

w G Y

an skatter och transfereringar verkar utjäm- k 1 k k i 1 i

nande. Den viktade summan av de positiva och G T avser Gini-koefficienten för den sammannegativa bidragen uppgår till den totala inlagda inkomsten under en längre period och G k komstspridningen. Det största bidraget kommer de årsvisa Gini-koefficienterna under denna från löneinkomsterna. Orsaken till detta är inte period. Vikterna w k för ett enskilt år beräknas att lönerna har den mest ojämna fördelningen som det aktuella årets genomsnittliga disponibelutan att det är det vanligaste inkomstslaget och inkomst, Y , som andel av inkomsterna under därmed har den största vikten. Genom att stuk hela perioden. Måttet kan anta värden mellan dera hur de olika inkomstslagens bidrag till Gininoll (maximal orörlighet) och ett (maximal koefficienten utvecklats över tiden kan även rörlighet). förändringar i inkomstfördelningen hänföras till

de olika inkomstslagen.

Anta att den disponibla inkomsten kan skrivas

som en summa av k inkomstslag. Gini-koeffi-

Datamaterial och beräkningsmetoder

cienten kan då skrivas som en summa av k kom-

ponenter, en för varje inkomstslag. Varje kom-

HEK – Hushållens ekonomi

ponent kan i sin tur uttryckas som produkten av HEK är en urvalsundersökning som genomförs tre faktorer. Dessa representerar den s.k. Ginivarje år i huvudsakligt syfte att ge en tydlig bild korrelationen mellan inkomstslaget och den av den disponibla inkomstens fördelning bland disponibla inkomsten, inkomstslagets Gini och olika hushåll samt för att belysa inkomststrukinkomstslagets andel av den totala inkomsten. 78 turen. HEK bygger på årliga tvärsnitt av befolk- För varje inkomstslag gäller sedan att dess ningen, vilket innebär att det inte är samma indiinverkan på Gini-koefficientens förändring undvider som studeras över tid. Urvalet består av er en tidsperiod kan beräknas som differensen av individer som är 18 år eller äldre bland samtliga inkomstslagets Gini-bidrag mellan periodens hushåll och individer som var folkbokförda i lanslut- respektive basår. Summan av dessa differdet någon gång under undersökningsåret. Både

urvalspersonen och tillhörande hushållsmedlem-

78 För mer formaliserade metodbeskrivningar se Lerman och Yitzhaki, Income Inequality Effects by Income, The Review of Economics and Statistics 67(1), 1985 samt Dagum, A New Approach to the Decom- 79 position of the Gini Income Inequality Ratio, Empirical Economics Se Shorrocks, Income Inequality and Income Mobility, Journal of 22(4), 1997. Economic Theory 19(2), 1978.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

mar ingår i undersökningen. Uppgifterna samlas databasen. Som en konsekvens av detta betraktas

in från deklarationsuppgifter, telefonintervjuer i LINDA sammanboende par som inte är gifta

och olika administrativa register. Den senaste eller har gemensamma barn som separata hus-

versionen av HEK avser 2012 och i urvalet ingår håll. På grund av att man i LINDA, till skillnad

ca 40 000 individer fördelade på ca 17 000 hus- från i HEK, inte kan observera kosthushåll har i

håll. I bilagans redovisningar avgränsas popula- stället den s.k. PEL-skalan använts vid ekvi-

tionen till s.k. helårsindivider/helårshushåll. Med valering av hushållets disponibla inkomster.

detta avses individer/hushåll där samtliga vuxna PEL-skalan utgår från antalet vuxna respektive

var folkbokförda i Sverige både den 1 januari och barn i hushållet utan att ta hänsyn till relationen

den 31 december undersökningsåret. mellan hushållets vuxna. 81

HEK bygger på s.k. kosthushåll. Ett kosthus-

håll utgörs av alla personer som bor i samma

bostad och har gemensam hushållning. I kost- EU-SILC

hushållet ingår t.ex. kvarboende ungdomar. Ett EU:s statistik över inkomst- och levnadsvillkor kosthushåll kan också bestå av flera generatio- (EU-SILC) är ett instrument som syftar till att ner, syskon eller kompisar som bor tillsammans samla in aktuella och jämförbara tvärsnitts- och och har gemensam hushållning. Barn som bor longitudinella mikrodata för flera väsentliga vällika mycket hos båda föräldrarna räknas till det färdsdimensioner, t.ex. inkomst, fattigdom, sochushåll där de är folkbokförda och ingår således ial utslagning och levnadsvillkor. Instrumentet är endast i den ene förälderns hushåll. 80 förankrat i det europeiska statistiksystemet. Soc-

ial utslagning och uppgifter om boende samlas in

på hushållsnivå medan uppgifter över arbets-

LINDA – Longitudinell individdatabas

situation, utbildningsnivå och hälsostatus erhålls

LINDA-databasen består av ett urval om cirka på individnivå för personer över 16 år. Inkomst-

tre procent av den svenska befolkningen. Till uppgifterna är huvudsakligen på individnivå.

dessa urvalsindivider har eventuella hushålls-

medlemmar adderats. Totalt omfattar urvalet ca

846 000 individer för år 2012. De individer som FASIT

ingår i urvalet följs upp på en årlig basis varvid För att analysera fördelningseffekter av ändrade data samlas in från olika administrativa register regler i välfärdssystemen använder regeringen avseende bl.a. inkomster, skatter, transfereringar mikrosimuleringsmodellen FASIT. Till grund och utbildning. Även information för förfluten för dessa beräkningar ligger HEK-databasen. tid samlas in. Databasen har alltså en longi- Modellen tillåter undersökningar av hur dispotudinell struktur där de ingående individerna kan nibel inkomst m.m. påverkas av en ändring av observeras vid upprepade tillfällen. För närvarreglerna för beräkning av olika skatter och, ande finns information för 1968–2012. Urvalstransfereringar. För en analys av år där utfallsindivider som försvinner från databasen genom data ännu inte finns tillgängliga görs en framdödsfall eller emigration ersätts med nya indiskrivning av de ekonomiska och demografiska vider på ett sätt som säkerställer att databasen är förhållanden som väntas gälla för det aktuella representativ i förhållande till den svenska året (se nedan). Det är även möjligt att underbefolkningen. söka hur en regeländring påverkar marginalef- LINDA ger med sitt stora urval och fekter och ersättningsgrader för hushållen. panelegenskaper en mycket hög statistisk säker- Effekterna kan undersökas för olika grupper (inhet. Det bör dock noteras att det hushållsbe-

grepp som används i LINDA endast baseras på

information från administrativa register och

därmed skiljer sig från det som används i HEK-

81 PEL-skalan baseras på Socialstyrelsens norm för ekonomiskt bistånd, kompletterad med en schablonmässig boendekostnad. Jämfört med SCB:s skala ger PEL-skalan något färre konsumtionsenheter i hushåll med barn och något fler i sambohushåll utan barn. För en utförligare 80 Kosthushållet kan redovisas fr.o.m. 1991, varför många av de tidsserier beskrivning av PEL-skalan, se 2010 års ekonomiska vårproposition (prop. som redovisas i propositionen har detta som startår. 2009/10:100 bilaga 4).

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

komstgrupper, hushållstyper etc.) eller aggre- pulser till beteendeförändringar i form av förgerat till samhällsnivå. ändrat arbetsutbud. Förändringen i arbetstid på- På grund av eftersläpningen i inkomststati- verkar individens arbetsinkomst och transfererstiken krävs en framskrivning av HEK-data för ingar, vilket i sin tur påverkar den offentliga sekatt möjliggöra analyser av senare år. Framskriv- torns ekonomi, hushållets inkomst och inkomstningen görs i två steg. Först kalibreras data- fördelningen. materialets urvalsvikter så att kända ändringar i befolkningsstrukturen och andra antalsupp- Beräkning av välfärdstjänster 2011 gifter återspeglas. Genom kalibreringen juste- FASIT används för att beräkna en stor del av de 82 ras det antal individer som representeras av en offentliga individuella tjänsterna och fördela viss individ i datamaterialet utan att individens dessa till individerna. De välfärdstjänster som övriga variabelvärden påverkas. För att justera omfattas finns inom områdena barnomsorg, utvissa inkomstvariabler med avseende på den bildning, hälso- och sjukvård, socialt skydd och kända utvecklingen tillämpas sedan propor- fritid och kultur. För flertalet av välfärdstjänstionell skalning. Detta görs bl.a. för löner, kapi- terna inom dessa områden finns det individupptalvinster och övriga kapitalinkomster. gifter, dvs. en koppling mellan individ och tjänst med tillhörande subventionsbelopp. Av SCB:s Simulering av beteendeeffekter dokumentation framgår i detalj hur beräk- FASIT har huvudsakligen använts för statiska ningarna görs. Nedan följer en kortfattad besimuleringar vilket innebär att ingen hänsyn tag- skrivning. its till de eventuella beteendeändringar som upp- Barnomsorg : Beräkningarna för förskola och står till följd av att reglerna för skatte- och trans- pedagogisk omsorg använder HEK-urvalets fereringssystemen ändras. För att kunna göra uppgifter på individnivå om hur många månader simuleringar som beaktar långsiktiga arbetsut- barnet har utnyttjat barnomsorg på ett år. Kostbudseffekter av regeländringar har en särskild naderna baseras på årskostnad för en individ arbetsutbudsmodell utvecklats. Modellen inne- exklusive avgiften på kommunnivå. 83 håller detaljerade regler för skatter och trans- Utbildning : Uppgifter på individnivå om fereringar, samt faktiska uppgifter om inkomster omfattningen av deltagande i olika utbildningsm.m. för ett representativt urval av befolkning- former och uppgifter om årskostnader används en. Vidare innehåller den ett antal skattade ekva- för att beräkna kostnad per studerande. tioner som beskriver dels individers preferenser Hälso- och sjukvård : Läkemedelskostnaden för marknadsarbete, dels sannolikheter för över- fördelas på hela befolkningen efter kön och åldgångar från icke-arbete (arbetslöshet, långtids- ersgrupp. Landstingets kostnader för specialistsjukskrivning eller sjuk- och aktivitetsersättning) tandvård fördelas jämnt över de personer som till arbete när ersättningsgraden förändras. Mo- har fått tandvårdsbidrag av staten. Slutenvårdens dellen beaktar också att olika typer av hushåll – kostnader för 2011 fördelas efter hur 2009 års ensamstående kvinnor, ensamstående kvinnor kostnader fördelade sig på ålder och kön. Öpmed barn, ensamstående män och sammanbo- penvårdsbesöken 2011 har fördelats efter ålder ende – kan antas ha olika preferenser för mark- och kön baserat på uppgifter från HEK-internadsarbete. vjun och Patientregistret. Alla i respektive grupp Vid simulering av olika regeländringar kom- får ett beräknat antal besök. Kostnad per besök mer t.ex. sänkt skatt att påverka nyttan av de beräknas genom att makrokostnaden divideras möjliga kombinationer av fritid och konsumtion med uppräknat totalt antal besök. som hushållet kan välja emellan. Detta ger im- Socialt skydd : För äldreomsorgen har hemtjänsttagare i ordinärt respektive särskilt boende slumpats ut baserat på 2010 års fördelning efter kön och ålder i femårsintervall. Utifrån den 82 Detta gäller antal utbetalade a-kassedagar, antal föräldrapenningdagar, totala kostnaden har en brukarkostnad beräknats antal individer i arbetsmarknadspolitiska program, antal sysselsatta i olika dels för personer i ordinärt boende med hemarbetsmarknadssektorer, antal sjukpenningdagar, antal individer med sjuk- och aktivitetsersättning, antal individer med inkomstgrundad tjänst, dels för personer i särskilt boende. Kostålderspension samt antal individer med garantipension. nadsuppgifterna hämtas från SCB:s statistik- 83 För en utförlig beskrivning av modellen, se rapporten Arbetsutbudseffekter av reformer på inkomstskatteområdet 2007–2009 (Finans- databas. Antalet färdtjänsttagare har fördelats på departementets ekonomiska avdelning 2009:1). HEK så att det uppräknade antalet ska stämma

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

överens med officiell statistik. Fördelningen sker utifrån 2008 års uppgifter om antal resor per åldersgrupp och kön. För arbetsmarknadsutbildning finns kostnadsuppgifter och individuppgifter från Arbetsförmedlingen. Utifrån den totala kostnaden för åtgärden beräknas en dagkostnad för respektive utbildningsform. För individerna finns uppgift om antal dagar i åtgärden. Fritid och kultur : Kostnader för deltagande i olika fritidsföreningars verksamhet och besök på liveframträdande som teaterföreställning, konsert, opera- balett- och dansföreställning har fördelats efter disponibel inkomst. Utökad inkomst : Beräkningen av hushållens utökade inkomst baseras på de värden av välfärdstjänster som beräknats av FASIT. Värdet av äldreomsorg och färdtjänst har dock fördelats på hushållen efter ålder och kön. Det innebär att äldreomsorg, färdtjänst och hälso- och sjukvård har fördelats försäkringsmässigt. Övriga välfärdstjänster har fördelats efter faktisk konsumtion.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 2

Tabell u.2 Nyckeltal 1991 och 1996–2012

1991 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

standardvägt (%) Inkomstspridning (Gini) 0,226 0,237 0,253 0,245 0,261 0,294 0,266 0,258 0,253 Gini exkl. kapitalvinster 0,208 0,217 0,221 0,223 0,226 0,240 0,235 0,235 0,230 Förmögenhetskoncentration topp 1 % - - 20 - 30 26 25 24 24 Andel ekonomiskt utsatta (%) - Låg ek. standard (absolut 60) 7,3 12,0 10,9 9,6 8,4 7,7 6,9 6,4 5,8 - Låg ek. standard (relativ 60) 7,3 8,5 8,5 8,3 8,4 9,3 9,3 9,7 8,9 - Mycket låg materiell standard - - - - - - - - - Andel hushåll med ekonomiskt bistånd - 10,3 10,3 9,3 8,2 7,2 6,4 6,0 5,9 Andel (20–64 år) som försörjs med olika 16,5 23,0 22,7 21,4 20,4 20,4 20,1 20,7 20,8 sociala ersättningar (%)

- Sjuk- och aktivitetsersättning - - - - - - - - 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

standardvägt (%) Inkomstspridning (Gini) 0,258 0,271 0,287 0,307 0,289 0,291 0,297 0,298 0,291 Gini exkl. kapitalvinster 0,232 0,237 0,245 0,257 0,259 0,267 0,265 0,268 0,269 Förmögenhetskoncentration topp 1 % 25 25 24 23 - - - - - Andel ekonomiskt utsatta (%) - Låg ek. standard (absolut 60) 5,3 5,5 4,8 4,4 5,4 5,3 5,4 5,2 4,8 - Låg ek. standard (relativ 60) 9,3 10,1 10,2 12,2 13,2 13,4 14,1 14,4 13,8 - Mycket låg materiell standard 3,0 2,3 2,1 2,2 1,4 1,6 1,3 1,2 1,3 Andel hushåll med ekonomiskt bistånd 5,9 6,1 5,8 5,6 5,7 6,2 6,2 6,0 5,7 Andel (20–64 år) som försörjs med olika 21,3 21,0 20,2 17,8 16,2 16,8 16,7 15,6 15,7 sociala ersättningar (%) Marginaleffekt (%) 40,8 40,4 40,1 37,2 36,2 33,9 33,5 33,7 33,6 Ersättningsgrad (%)

Anm. 1: På grund av ändrade beräkningskonventioner för ersättningsgrader är serierna före 2006 inte helt jämförbara med serierna 2006–2012. Se underbilagan för en beskrivning av hur ersättningsgraderna beräknas. Anm. 2: Från och med 2012 ingår inte längre introduktionsersättning i redovisningen av ekonomiskt bistånd, vilket i praktiken skapar ett brott i tidsserien för andel med ekonomiskt bistånd. Om andelen med ekonomiskt bistånd 2011 beräknas exklusive introduktionsersättning var andelen densamma som 2012. Källor: Statistiska centralbyrån, Eurostat och egna beräkningar.

Tabell u.3 Reformer som beaktats vid beräkning av

x ROT-avdrag

politikens effekter

x Höjd norm inom särskilt bostadstillägg för pensio-

Reformer 2014 närer/äldreförsörjningsstödet

x Förstärkt jobbskatteavdrag x Sänkt äldreomsorgsavgift x Höjt grundavdrag för pensionärer x Reducerad arbetslöshetsavgift x Förstärkt bostadsbidrag för barnfamiljer x Höjd beloppsgräns för reseavdrag x Minskad reducering av bostadstillägget för pensionärer med arbetsinkomst

Reformer 2008

x Avskaffande av arbetslöshetsavgiften x Förstärkt jobbskatteavdrag x Sänkta egenavgifter för företagare x Arbetslöshetsavgift ersätter förhöjd finansieringsavgift x Nedsatt sjukpenninggrundande inkomst (SGI) i sjuk-

Reformer 2013 försäkringen

x Höjt grundavdrag för pensionärer x Nedsatt SGI i föräldraförsäkringen x Höjt bostadstillägg för ogifta pensionärer x Sänkt ersättningsnivå till 75 procent efter 1 års sjukx Höjd grundnivå i föräldrapenningen frånvaro x Höjt tilläggsbidrag för barn inom studiestödet x Ytterligare två karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen x Höjt avdrag vid uthyrning av privatbostad x Ersättning för deltidsarbetslöshet max 75 dagar för perx Ändrad beräkningsgrund för försörjningsstödet (del av soner utan försörjningsansvar arbetsinkomsten räknas inte in) x Vårdnadsbidrag x Jämställdhetsbonus x Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande

Reformer 2012

x Ny kommunal fastighetsavgift x Förstärkt bostadsbidrag för unga utan barn (höjd andel av bostadskostnaden)

x Förstärkt bostadsbidrag för barnfamiljer (höjt barn- Reformer 2007

tillägg och sänkt nedre gräns för bostadskostnad vid x Jobbskatteavdrag vilken bidrag betalas ut) x Reducerad A-kassa x Höjt bostadstillägg (BTP) för pensionärer x Slopad rätt till skattereduktion för fackförenings- och x Höjd gräns för skälig levnadsnivå för pensionärer med A-kasseavgift särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd x Nedsatt SGI i sjukförsäkringen x Höjt avdrag vid uthyrning av privatbostad x Nedsatt SGI i föräldraförsäkringen x Höjd beloppsgräns för reseavdrag x Nedsatt SGI i arbetslöshetsförsäkringen x Sänkt tak i tillfällig föräldrapenning m.m. x Sänkt tak i sjukförsäkringen

Reformer 2011

x Höjd beloppsgräns för avdrag för övriga utgifter x Höjt grundavdrag för pensionärer x Höjd beloppsgräns för reseavdrag x Höjt flerbarnstillägg inom barnbidraget x Höjt tak för hyra vid bostadstilägg (BTP) x Höjt studiemedel fr.o.m. höstterminen 2011 (lån) x Slopad förmögenhetsskatt x Höjt avdrag vid uthyrning av privatbostad x RUT-avdrag x Slopat studerandevillkor i arbetslöshetsförsäkringen

Reformer 2010 x Slopad rätt till regionalt grundavdrag av socialavgifter

x Förstärkt jobbskatteavdrag x Införd egenavgift i arbetslöshetsförsäkringen (förhöjd x Höjda studiemedel (lån och bidrag) finansieringsavgift) x Höjt grundavdrag för pensionärer x Reducerad fastighetsskatt (begränsning av markvärde) x Höjt bostadstillägg (BTP) för personer med sjuk- och aktivitetsersättning x Sänkta egenavgifter för företagare

Reformer 2009

x Förstärkt jobbskatteavdrag x Höjd nedre skiktgräns x Höjt grundavdrag för pensionärer

Bilaga 3 Den offentliga sektorns investeringar och kapitalstock

PROP. 2013/14:100 Bilaga 3

Sammanfattning har bidragit till att det framför allt i storstadsområdena finns kapacitetsproblem i järnvägs- och vägnätet, vilket påverkar – I denna bilaga beskrivs den offentliga såväl godstransporter som regionpendling kapitalstocken och investeringar i och andra persontransporter. densamma med fokus på – Räknat per invånare har Sverige relativt transportinfrastruktur. Syftet är att stora järnvägs- och vägnät jämfört med redovisa hur den offentliga sektorns andra europeiska länder. Sedan 1990-talets investeringar och kapitalstock har början har Sverige gjort större utvecklats över tid. I bilagan redogörs också kapacitetshöjande åtgärder i järnvägsnätet för förändringar som regeringen bedömer än många andra europeiska länder. Sverige har betydelse för transportinfrastrukturens har också investerat mycket i vägnätet, men utveckling. där ligger investeringarna på en mer – Forskningen ger inget entydigt svar på genomsnittlig nivå. frågan om vad som är en optimal nivå på de – Regeringen har genomfört en rad åtgärder offentliga investeringarna. Det finns för att effektivisera transportpolitiken och argument både för och emot att den anpassa den till dagens behov och offentliga kapitalstocken ska växa i takt utmaningar. Myndighets- och bolagsmed BNP. Under vissa perioder kan det strukturen har bl.a. anpassats i syfte att nå vara motiverat att kapitalstocken ökar ökad effektivitet och kvalitet och snabbare än BNP, under andra perioder bör ansvarsfördelningen mellan sektorns den öka långsammare än BNP. aktörer har förtydligats. – Sammantaget finns det inte några tecken på – Riksdagen har efter förslag från regeringen att nuvarande överskottsmål har bidragit till beslutat om en stor ökning av allt för låga offentliga investeringar eller en anslagsmedlen till transportinfrastruktur. urholkad offentlig realkapitalstock. De åtgärder som dessa medel ska omsättas i – Enskilda investeringar ger olika effekter prioriteras utifrån vilka insatser som beroende på omständigheterna och bör bedöms ge störst effekt i termer av tillväxt prioriteras med hjälp av samhällsekonomisk och välfärd i hela landet. analys. – De offentliga investeringarna har ökat som andel av BNP sedan 2004 efter att de dessförinnan minskat kontinuerligt sedan början av 1970-talet. År 2013 motsvarade

1 Inledning

investeringarna 3,1 procent av BNP. Det är framför allt kommunsektorn som har gjort Den offentliga sektorns investeringar och stora investeringar under de senaste åren. kapitalstock 1 är av stor betydelse för samhällets – En stor andel av statens investeringsutgifter välfärd och utveckling. Den offentliga sektorn är går till infrastruktur, främst i form av beroende av realkapital som sjukhus, skolor, investeringar i järnvägar och vägar. Även elnät och transportinfrastruktur för att kunna kommunsektorn finansierar investeringar i producera välfärdstjänster som vård, skola och vägar. De offentliga investeringarna i både omsorg. Om kapitalstocken urholkas, dvs. om järnvägar och vägar har trendmässigt ökat kapitalet slits utan att ersättas eller om det under 2000-talet. Järnvägsinvesteringarna minskar i förhållande till behoven, finns det risk har ökat i snabbare takt än väginvesteringarna. – Trafikvolymerna på järnväg och väg har ökat sedan 1970-talet. Sedan slutet av 1990- 1 Kapitalstocken utgörs av det totala värdet av allt realkapital i samhället, talet har framför allt persontrafiken på dvs. alla fastigheter, vägar, järnvägar etc. Kapitalstocken vidmakthålls järnväg och godstrafiken på väg ökat i en genom underhåll och ökar genom nettoinvesteringar (investeringar med betydligt snabbare takt än tidigare. Detta avdrag för kapitalförslitning).

PROP. 2013/14:100 Bilaga 3

för att den offentliga sektorns förmåga att 2.1 Kapitalstocken behöver inte öka tillhandahålla välfärdstjänster påverkas negativt. med BNP

Även den privata sektorn är beroende av offentliga investeringar. En väl fungerande Det hävdas ibland att belastningen på det transportinfrastruktur är t.ex. en nödvändighet offentliga realkapitalet ökar i takt med för att skapa och upprätthålla god tillgänglighet aktiviteten i ekonomin och att den offentliga som underlättar utbytet av arbetskraft, varor och kapitalstocken därför bör växa i takt med BNP, tjänster. En urholkning av den offentliga dvs. att kapitalstockens andel av BNP bör vara kapitalstocken kan därför bromsa tillväxten även konstant över tiden. Urbanisering och snabbt i den privata sektorn. förändrade transport- och resmönster framförs Denna bilaga syftar till att redovisa den ibland som skäl för att kapitalstocken i vissa offentliga sektorns investeringar och perioder och regioner bör öka fortare än BNP. kapitalstock, dels över tiden, dels i ett Ett exempel är den ökande belastningen på internationellt perspektiv. Ett särskilt fokus tillväxtregionerna. ligger på transportinfrastruktur och då särskilt på Det finns även argument för att den offentliga järnvägs- och väginfrastruktur. I bilagan beskrivs kapitalstocken bör växa i en långsammare takt än också vad forskningen ger för vägledning om vad BNP. Ett sådant argument är att både ökningar som är en optimal nivå på den offentliga av producerad volym och rena kvalitetssektorns investeringar och kapitalstock, liksom förbättringar ger BNP-tillväxt. Belastingen på om sambanden mellan transportinfrastruktur transportinfrastrukturen kan antas öka med och tillväxt. Därefter beskrivs de förändringar volymökningen (fler transporterade varor och som har genomförts för att förbättra fler tjänster), men inte med kvalitetstransportsektorns funktionssätt och slutligen förbättringen (bättre varor och tjänster). Enligt presenteras de planerade infrastruktursatsningar det resonemanget är det mer sannolikt att som regeringen bedömer har betydelse för belastningen på infrastrukturen ökar i lägre takt transportinfrastrukturens utveckling framöver. än BNP. Ett annat argument mot att den offentliga kapitalstocken alltid bör växa i takt med BNP är att en allt större andel av välfärdstjänsterna tillhandhålls i privat regi. Överskottsmålet är formulerat i termer av

2 Vilken investeringsvolym ger rätt finansiellt sparande och tar inte någon särskild nivå på kapitalstocken? hänsyn till den offentliga sektorns sparande i

reala tillgångar. De årliga offentliga De offentliga investeringarna bör öka i en väl investeringarna belastar fullt ut det offentligavvägd takt. Investeringsvolymen bör inte vara finansiella sparandet. Finanspolitiska rådet har för liten eftersom det urholkar kapitalstocken, uppmärksammat att detta kan bidra till för låga vilket i sin tur kan innebära lägre tillväxt och reala investeringar och i förlängningen till en för välfärd. Investeringsvolymen bör inte heller vara liten kapitalstock. 2 för stor eftersom en ökning av de offentliga Innan överskottsmålet infördes år 2000 ökade investeringarna förutsätter antingen skatterealkapitalstocken något snabbare än potentiell höjningar, som bl.a. kan leda till negativa effekter BNP. Sedan överskottsmålet infördes har den 3 på t.ex. arbetsutbudet, eller att andra mer offentliga reala kapitalstocken däremot tidvis samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder inte ökat något långsammare än potentiell BNP (se genomförs. Också det innebär lägre tillväxt och diagram 2.1). Det skulle kunna vara en välfärd. indikation på att överskottsmålet har påverkat Trots att det finns flera teorier och empiriska tillväxten i realkapitalstocken negativt. modeller för att bedöma effekterna av offentliga investeringar ger de inga klara policyslutsatser om vad som är en optimal investeringsnivå eller en optimal kapitalstock. Det gäller såväl för landets samlade investeringar som för de delar 2 Svensk finanspolitik, (Finanspolitiska rådet 2008). som den offentliga sektorn står för. 3 Med potentiell BNP menas den nivå på produktionen som kan förväntas vid ett normalt resursutnyttjande i ekonomin.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 3

Det finns dock inget som säger att det är Tidigare analyser från Finansdepartementet har optimalt att den offentliga realkapitalstocken i visat att det inte finns tecken på att nuvarande

varje tidpunkt eller under varje period utvecklas i överskottsmål har bidragit till för låga offentliga takt med potentiell BNP. Om de offentliga investeringar eller till en urholkad offentlig

välfärdstjänsterna utgör en konstant andel av realkapitalstock. 5 BNP och produktivitetstillväxten är större i den

privata sektorn än i den offentliga kommer den offentliga realkapitalstocken att minska som

2.2 Effekten av enskilda investeringar

andel av BNP om inte skatteuttaget ökar. Detta

beror på att lönenivån i offentlig sektor antas beror på omständigheterna

följa lönenivån och produktivitetsökningen i den Forskningen ger alltså inte mycket vägledning privata sektorn. När produktiviteten ökar i den vad gäller vilken investeringsvolym eller vilken privata sektorn ökar därför lönernas andel av de storlek på kapitalstocken som är optimal. Det offentliga utgifterna på bekostnad av kapitalets gäller även för investeringar i transportinfraandel. Under 2002–2006 ökade produktiviteten i struktur som utgör en stor andel av de offentliga den privata sektorn förhållandevis snabbt, vilket investeringarna. Man vet dock att det finns ett kan bidra till att förklara trenderna som visas i samband mellan investeringar i transportinfradiagram 2.1. struktur och tillväxt, även om orsakssambanden Enligt Konjunkturrådet kan det finnas skäl för är komplexa. Störst tillväxteffekter uppstår att investeringsnivån bör variera både över tiden enligt forskningen genom investeringar som ger och mellan länder. Under perioder när ett lands 4 hög tillgänglighet i högspecialiserade och offentliga sektor och infrastruktur byggs ut är tätbebyggda regioner. För en mer utförlig det t.ex. rimligt att investeringsvolymen är större redogörelse, se fördjupningsrutan Transportän i perioder då den offentliga sektorn och infrastrukturens påverkan på ekonomisk tillväxt. infrastrukturen redan är väl utbyggd. Förändrade Orsakssambanden mellan enskilda behov innebär visserligen att nya investeringar investeringar och tillväxt är ännu svårare eller behöver göras kontinuerligt. Effekten av dessa rent av omöjliga att visa empiriskt. Klart är att nya investeringar är dock generellt mindre än i infrastrukturinvesteringar ger olika stor effekt uppbyggnadsfasen. beroende på omständigheterna i det enskilda Diagram 2.1 Den offentliga realkapitalstocken och fallet. Effekten varierar i både tid och rum och

potentiell BNP beroende på hur den specifika investeringen är utformad. (Index 1994=100) I prioriteringen mellan enskilda investerings- 160,0

Real kapitalstock Potentiell BNP

alternativ är däremot samhällsekonomisk analys 150,0 ett värdefullt hjälpmedel. Med hjälp av 140,0 samhällsekonomiska kalkyler (ett annat namn är

kostnadsnyttoanalyser) kan enskilda 130,0 investeringars påverkan på välfärden bedömas.

För en beskrivning av hur samhällsekonomiska 120,0 kalkyler används för utvärdering av investeringar

i transportinfrastruktur, se fördjupningsrutan Investeringar bör prioriteras utifrån deras 110,0 samhällsnytta. 100,0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Anm.: Tidsseriebrott 1999–2000 i samband med att kyrkan skildes från staten. Källor: Finansdepartementet och Statistiska centralbyrån.

4 Enkla regler, svåra tider, behöver stabiliseringspolitiken förändras?, 5 (Konjunkturrådet 2012). Ds 2010:4 Utvärdering av överskottsmålet.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 3

Transportinfrastrukturens påverkan på försämrade möjligheter till kollektivtrafik och ekonomisk tillväxt service. Det finns dessutom forskning som tyder

6

på att människor blir lyckligare, friskare och mer Det finns ett samband mellan tillgänglighet och jämställda i täta regioner med hög tillgänglighet tillväxt än i regioner med långa pendlingsavstånd. Täta 9 Transportinvesteringar kan leda till högre regioner har också bättre förutsättningar att vara produktivitet och därmed till tillväxt i ekonomin. resurseffektiva. På lång sikt spelar Detta beror på att det finns ett samband mellan bebyggelseplaneringen lika stor roll som hög tillgänglighet och hög produktivitet, höga infrastrukturinvesteringar för skapandet av löner och hög sysselsättning. Med tillgänglighet tillgänglighet och agglomerationseffekter. Minst menas ibland storleken på en stad eller region lika viktigt som att investera rätt i (t.ex. antal sysselsatta eller befolkning), ibland transportsystemet är därför att bygga tätt och att tätheten (t.ex. anställda per ytenhet) och ibland samordna planeringen av infrastruktur och hur lätt det är att nå olika platser. bebyggelse. Fenomenet att storlek och täthet kan höja produktiviteten sammanfattas i begreppet Samhällsekonomiska kalkyler är den bästa agglomerationseffekter. Transportinvesteringar indikatorn på hur investeringar bör rangordnas 7 kan öka agglomerationseffekterna på två sätt, Det är i praktiken nästan omöjligt att bedöma dels direkt genom att förbättra kontakterna hur mycket en enskild transportinvestering mellan en stads olika delar, dels indirekt genom påverkar en stads eller regions totala tillväxt. Det att öka möjligheterna för en stad att växa. mesta tyder dock på att samhällsekonomiska Sambandet mellan tillgänglighet och produkti- kalkyler är goda indikatorer på vilka vitet verkar främst gälla för specialiserade investeringar som bör genomföras. branscher och städer med hög genomsnittlig Rangordningen av investeringar efter utbildningsnivå. Kausaliteten är dock oklar: god samhällsekonomisk lönsamhet har visat sig stå 8 tillgänglighet kan öka produktiviteten hos sig väl även när antaganden om framtida människor och företag, men god tillgänglighet scenarier har ändrats och hänsyn har tagits till kan också attrahera produktiva människor och osäkerheter i nyttor och kostnader. 10 företag. Sambandet mellan tillgänglighet och Det finns dock skäl att tro att traditionella sysselsättning verkar främst gälla för grupper samhällsekonomiska kalkyler missgynnar med låg utbildningsnivå och sysselsättningsgrad. investeringar i högt specialiserade regioner God tillgänglighet mellan regioner och till genom att underskatta värdet av tidsvinster i andra länder är också betydelsefullt för områden där arbetsresor utgör en stor andel av tillväxten, men då i synnerhet genom effekter på resorna. Inbesparad restid värderas generellt den långväga godstrafiken och på tjänsteresor. högre av individer om det handlar om arbetsresor än om det handlar om fritidsresor. Regionförtätning är bättre än regionförstoring Infrastrukturinvesteringar kan ge nyttor för Forskningen pekar på att arbetsmarknaden samhället som inte helt och hållet ingår i fungerar bättre i täta än i glesa regioner. kalkylerna, t.ex. ett ökat arbetsutbud som ger Regionförstoring riskerar att på sikt sprida ut ökade skatteintäkter. Det finns dock mycket lite bebyggelse vilket ger långa pendlingsavstånd och stöd för att dessa skulle vara betydande. Det finns alltså inte skäl att tro att investeringar som beräknas vara samhällsekonomiskt olönsamma i allmänhet egentligen ändå är lönsamma.

6 För en aktuell sammanställning av forskningen på detta område, se Börjesson, Eliasson, och Isacsson, Infrastrukturens påverkan på ekonomisk tillväxt, KTH och VTI, 2013. Rapporten är en underlagsrapport till 9 Konjunkturinstitutets specialstudie nr 37 om tillväxt- och sysselsätt- Se t.ex. Stutzer och Frey, Stress that doesn’t pay: The Commuting ningseffekter av infrastrukturinvesteringar, FoU och utbildning. paradox. Scandinavian Journal of Economics 1010(2), 2008 samt Swärdh 7 En utförlig beskrivning av begreppet agglomerationseffekter finns t.ex. i och Algers, Willingness to accept commuting time for yourself and your Städer och tillväxt – Vad säger forskningen?, (Tillväxtanalys 2010). spouse: Empirical evidence from Swedish stated preference data, 2009. 8 10 Glaeser och Resseger, The complementarity between cities and skills, Börjesson, Eliasson, och Isacsson, Infrastrukturens påverkan på NBER Working Paper Series No 15103, 2009. ekonomisk tillväxt, KTH och VTI, 2013.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 3

3 Nuläge med tillbakablick investeringar uppgick till ca 17 procent av de

totala investeringarna, vilket motsvarar drygt

3.1 En jämförelse av den offentliga 3 procent av BNP eller drygt 110 miljarder sektorns investeringar och kronor. kapitalstock över tid

Diagram 3.1 Den offentliga och privata sektorns investeringar

Utvecklingen av den offentliga sektorns Procent av BNP bruttoinvesteringar och kapitalstock redovisas 11 ofta som andel av BNP. Det finns flera fördelar 30 med detta, bl.a. underlättas jämförelser med andra länder och över tid. Som nämnts ovan kan 25 det dock finnas ekonomiska skäl till varför investeringarna tidvis stiger eller sjunker som 20 andel av BNP, t.ex. ökad urbanisering eller en initialt stor offentlig kapitalstock. Det kan därför vara relevant att också relatera den offentliga 15 kapitalstocken till befolkningen. I denna bilaga Hela ekonomin redovisas kapitalstockar och investeringar i 10 Privat sektor förhållande till båda dessa mått. 12 Offentlig sektor Det är viktigt att vara medveten om att det vid 5 exempelvis jämförelser över tid och mellan länder finns vissa brister i statistiken över den offentliga sektorns investeringar och 0 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10 15 kapitalstock. Vid jämförelser över tid kan Källa: Statistiska centralbyrån. slutsatserna dessutom variera beroende på vilka perioder som studeras. Tillgången på historisk Den privata sektorns investeringar har ett tydligt data varierar beroende på bl.a. detaljeringsnivå konjunkturberoende mönster. I samband med och typ av investering. 13 en högkonjunktur stiger investeringarna med ett par procentenheter som andel av BNP. Några år senare faller investeringsnivån tillbaka. Därtill

Investeringar görs av både den offentliga och den

finns under de senaste två decennierna en uppåt-

privata sektorn

gående trend i den privata sektorns investeringar. De totala investeringarna i Sverige uppgick 2013 Motsvarande konjunkturmönster finns inte i den till drygt 18 procent av BNP. Av dessa svarade offentliga sektorns investeringar. Dessa har den privata sektorn för den klart övervägande under samma period rört sig runt 3 procent av delen (se diagram 3.1). Den offentliga sektorns BNP. I så måtto har den offentliga sektorns investeringar bidragit till att hålla den aggregerade efterfrågan i ekonomin på en jämn nivå över tiden.

11 Enligt nationalräkenskaperna definieras offentliga reala (fasta) bruttoinvesteringar som skillnaden mellan anskaffade och avyttrade reala

Den offentliga sektorns investeringar

tillgångar. Underhåll och reparationer av befintlig kapitalstock räknas inte som investeringar utan som löpande utgifter för verksamheten. Underhåll Den offentliga sektorns bruttoinvesteringar har vidmakthåller befintliga kapitalföremåls funktionssätt och tillför inget nytt. Om ett kapitalföremål går sönder och repareras definieras detta inte ökat som andel av BNP under de senaste åren, som underhåll utan som reparation. efter att under lång tid ha minskat från de 12 För en utförlig diskussion om att relatera investeringar och förhållandevis höga andelarna under 1950- och kapitalstock till BNP respektive befolkning, se 2012 års ekonomiska vårproposition (prop. 2011/12:100 bilaga 4 ). 13 För de dataserier som redovisas i denna bilaga finns data från 1950, 1970, 1980 respektive 1993. Se 2013 års ekonomiska vårproposition (prop. 2012/13:100 bilaga 3) för en närmare redogörelse av bristerna i statistiken.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 3

1960-talet (se diagram 3.2). Ökningen av offentliga sektorns bruttoinvesteringar 3,1 14 investeringsandelen under 1950- och 1960-talet procent av BNP. var delvis en anpassning till den utbyggnad av den offentliga sektorn som skedde då. Även transportinfrastrukturen byggdes ut under Statliga och kommunala investeringar denna tidsperiod. När väl kapitalstocken Den offentliga sektorns investeringar kan delas anpassats till en större offentlig sektor, en högre produktionsvolym av välfärdstjänster och ett in i statliga och kommunala investeringar. I staten är de största investeringsposterna järnväg ökat transportbehov började investeringarnas andel av BNP minska. Fokus låg då mer på att och väg. Kommunsektorn investerar främst i byggnader, vägar och kollektivtrafik. upprätthålla befintliga nivåer på kapitalstocken än på att fortsätta att bygga ut den. Inom staten ökade investeringarna som andel av BNP fram till mitten av 1960-talet och Diagram 3.2 Offentliga investeringar 1950–2013 som andel därefter minskade andelen fram till andra halvan av 1980-talet. Under krisen på 1990-talet ökade

av BNP i löpande priser

Procent de statliga investeringarna som andel av BNP 6 återigen under en kort period, men sjönk därefter för att under 2000-talet trendmässigt 5 öka. Ökningen bestod främst i investeringar i byggnader och anläggningar (se diagram 3.3). De 4 senaste åren har dock de statliga investeringarna sjunkit och 2013 utgjorde de 1,3 procent av 3 BNP. Det är framför allt investeringarna i byggnader och anläggningar som har minskat, 2 Totalt medan investeringarna i maskiner och övrigt har Maskiner legat på en i stort sett oförändrad andel de 1 Byggnader och anläggningar senaste åren. Övrigt 0 Diagram 3.3 Statliga investeringar 1950–2013 som andel 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10

av BNP i löpande priser

Anm.: Se fotnot 8 för en förklaring till tidsseriebrotten. Källa: Statistiska centralbyrån. Procent 2,0 Offentliga investeringar i byggnader och 1,8 anläggningar, som inkluderar investeringar i 1,6 transportinfrastruktur och är den 1,4 investeringsgrupp som har längst avskrivningstid, har ökat som andel av BNP sedan år 2000. 1,2 Även övriga investeringar har ökat. Dessa 1,0 innefattar framför allt investeringar i 0,8 programvara. Investeringar i maskiner har Totalt 0,6 däremot minskat. År 2013 motsvarade den Maskiner 0,4 Byggnader och anläggningar 0,2 Övrigt 0,0 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10 14 I många diagram finns ett tidsseriebrott 1993. Detta har flera Anm.: Se fotnot 8 för en förklaring till tidsseriebrotten. förklaringar. En är att investeringsbegreppet har ändrats så att vissa varor Källa: Statistiska centralbyrån. som tidigare räknades som insatsvaror i stället klassas som investeringar. Tidigare betraktades varor som används mer än tre år som investeringar; I kommunsektorn ökade investeringarna kraftigt numera klassificeras varor som används mer än ett år som investeringar. som andel av BNP t.o.m. 1970-talets början för Från 1993 och framåt klassas även programvara som investeringar. att därefter minska (se diagram 3.4). Under denna period skedde en betydande utbyggnad av Ytterligare en skillnad är att Banverkets tillgångar fr.o.m. 1993 redovisas i staten, till skillnad från tidigare då de återfanns i näringslivet som en del kommunal service. Dessutom genomfördes av Affärsverket Statens Järnvägar. Överflyttningen av Banverket stora anläggningsinvesteringar kopplade till balanseras dock något av bolagiseringen av Byggnadsstyrelsen. bostadsbyggandet i samband med miljon-

PROP. 2013/14:100 Bilaga 3

programmet. Av strategiska skäl kan vidare 15 Diagram 3.4 Kommunala investeringar 1950–2013 som

andel av BNP i löpande priser

många kommuner ha valt att lånefinansiera stora Procent investeringar inför 1970-talets kommun- 4,0 sammanslagningar. Kommuner som skulle slås samman med andra kommuner hade starka 3,5 incitament för ett sådant agerande, särskilt de 3,0 mindre kommuner som slogs ihop med större. 16 Nedgången i investeringar i kommunerna 2,5 sedan 1970 kan, som tidigare nämnts, förklaras 2,0 av att kapitalstocken då var väl utbyggd och att mindre investeringar behövdes för att 1,5 Totalt tillhandahålla de kommunala välfärdstjänsterna. 1,0 Maskiner Numera sker många investeringar inom Byggnader och anläggningar energi- och bostadssektorn i de kommunala 0,5 Övrigt bolagen. Bolagiseringen av kommunal 0,0 verksamhet har minskat andelen investeringar av 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10 BNP som redovisas i kommunsektorn, särskilt Anm.: Se fotnot 8 för en förklaring till tidsseriebrotten. Källa: Statistiska centralbyrån. under senare år. 17 Sedan 2004 har investeringarna i kommunsektorn ökat. Det handlar framför allt om

Offentliga investeringar i järnvägar och vägar

satsningar på infrastruktur och fastigheter. År 2013 utgjorde de kommunala investeringarna 1,8 Bruttoinvesteringarna i järnvägar har varit högre procent av BNP, vilket var mer än de statliga. än kapitalförslitningen varje år sedan början av 18 1990-talet (se diagram 3.5). Därmed har nettoinvesteringarna varit positiva, vilket har bidragit till att kapitalstocken har ökat. Vid mitten av 1990-talet var bruttoinvesteringarna i järnvägar jämförelsevis höga som andel av BNP. Därefter sjönk investeringarna som andel av BNP t.o.m. millennieskiftet, för att sedan åter öka. Mellan 2006–2010 steg bruttoinvesteringarna i järnväg som andel av BNP med 22 procent. Under de senaste åren har dock investeringarna åter sjunkit. Den huvudsakliga anledningen till nedgången mellan 2010 och 2011 är att investeringarna i den sista etappen av Botniabanan (Ådalsbanan) avslutades.

15 Kommunala bostadsinvesteringar redovisas i nationalräkenskaperna i näringslivet och ingår därmed inte i kommunsektorn. Kommunernas investeringar kan däremot påverkas indirekt av ökat bostadsbyggande via ökade investeringar i gator, vatten- och avloppsledningar och andra anläggningstillgångar som är förknippade med att nya markområden exploateras. 16 18 Se Tyrefors Hinnerich, Do merging local governments free ride on Nettoinvesteringar definieras som bruttoinvesteringar minus their counterparts when facing boundary reform?, Journal of Public avskrivningar (förslitning av befintlig kapitalstock). Kapitalförslitning Economics, 2009. motsvarar värdet av de fasta tillgångar som har förbrukats under den 17 Se fördjupningsrutan Brister i statistiken över den offentliga sektorns aktuella perioden till följd av normal användning och förutsebar investeringar och kapitalstock i 2013 års ekonomiska vårproposition föråldring. Kapitalstocken, mätt i absoluta termer, ökar bara om netto- (prop. 2012/13:100 bilaga 3 ). investeringarna är positiva.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 3

Diagram 3.5 Bruttoinvesteringar, kapitalförslitning och Diagram 3.6 Bruttoinvesteringar, kapitalförslitning och nettoinvesteringar i järnvägar 1993–2013 som andel av nettoinvesteringar i vägar 1993–2013 som andel av BNP i BNP i löpande priser löpande priser

Procent Procent 0,8 0,8

Bruttoinvesteringarna i vägar som andel av BNP har inte varierat lika mycket över tiden som Den offentliga sektorns kapitalstock investeringarna i järnvägar, utan har legat på en jämförelsevis mer konstant nivå (se diagram 3.6). Den offentliga sektorns kapitalstock består av fasta tillgångar i byggnader, anläggningar, Liksom investeringarna i järnvägar föll väginvesteringarna som andel av BNP under maskiner och programvara m.m. Kapitalstocken är viktig för ekonomins funktionssätt ur flera slutet av 1990-talet. Därefter har investeringarna ökat. År 2013 utgjorde väginvesteringarna 0,6 olika aspekter. En del av tillgångarna, såsom byggnader, fordon m.m., används direkt i procent av BNP. Trots att bruttoinvesteringarna i vägar i snitt produktionen av välfärdstjänster, medan framför allt järnvägar och vägar har betydelse för har varit högre än för järnvägar, har nettoinvesteringarna varit lägre. 19 Det beror på produktionsförmågan i ekonomin som helhet. Ett brott i dataserien 1993 försvårar en analys att kapitalförslitningen är betydligt högre för vägar än för järnvägar. Det krävs därför större av hur den offentliga kapitalstocken har utvecklats över en längre tidsperiod. Den investeringar i vägar jämfört med järnvägar för att hålla varje enhet av kapitalstocken konstant. offentliga kapitalstocken ser ändå ut att ha varit i stort sett oförändrad som andel av BNP i fasta priser 1980–1993 (se diagram 3.7). Mellan 1998 och 2007 minskade dock den offentliga kapitalstocken, vilket berodde på minskade kommunala investeringar i framför allt byggnader och anläggningar (se diagram 3.4). En del av förklaringen är troligen bolagiseringen av kommunal verksamhet. Sedan 2008 har den offentliga kapitalstocken ökat som andel av BNP, framför allt då de kommunala investeringarna åter börjat stiga.

19 Trafikverket presenterade i samband med kapacitetsutredningen betydligt högre drift- och underhållskostnader för järnvägen än tidigare, se bl.a. Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder – förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år 2050 (Trafikverket 2012:100). Detta kan vara en indikation på att kapitalförslitningen i järnvägarna har varit underskattad.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 3

Diagram 3.7 Kapitalstock i stat och kommunsektorn 1980–

fasta priser ger en bild av utvecklingen i

2013 som andel av BNP i fasta priser

förhållande till den totala producerade volymen Procent av varor och tjänster. Som nämnts ovan kan 70 BNP stiga både för att mängden varor ökar i Total 60 ekonomin och för att kvaliteten på varorna ökar, Staten varför det inte är självklart att transport- Kommunsektorn infrastrukturen ska följa BNP-utvecklingen. 50 Eftersom transportinfrastrukturen till väsentlig 40 del också används för persontransporter är det 30 relevant att även relatera kapitalstocken av järnvägar och vägar till befolkningen. 20

Diagram 3.9 Kapitalstocken av järnvägar och vägar 1993–

10 2013 som andel av BNP i fasta priser Procent 0 18,0 80 85 90 95 00 05 10 Anm.: Se fotnot 8 för en förklaring av tidsseriebrotten. Den stora uppgången 2009 beror delvis 16,0 på den negativa utvecklingen av BNP till följd av finanskrisen. Källa: Statistiska centralbyrån. 14,0

12,0 Som nämndes inledningsvis kan det vara relevant att även relatera kapitalstocken till befolkningen. 10,0 Av diagram 3.8 framgår att kapitalstocken i fasta 8,0 priser har ökat i relation till befolkningen sedan 6,0 mitten av 1990-talet. Både den statliga och den kommunala kapitalstocken har ökat, men statens 4,0 Väg Järnväg kapitalstock har ökat mer. 2,0

0,0 Diagram 3.8 Statlig och kommunal kapitalstock 1980– 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 2013 i fasta priser i relation till befolkningen. Källa: Statistiska centralbyrån. Procent År 1993–1997 ökade kapitalstocken av järnvägar 4,0 i fasta priser som andel av BNP till följd av stora Total 3,5 investeringar. Därefter har den utvecklats i takt Staten 3,0 med BNP för att de senaste åren återigen öka Kommunsektorn 2,5 något. I förhållande till befolkningen har kapitalstocken av järnvägar mer än fördubblats 2,0 sedan 1993. 1,5 Kapitalstocken för vägar har minskat kontinuerligt som andel av BNP 1993–2007. 1,0 Därefter har andelen varit relativt oförändrad, på 0,5 12 procent av BNP. I förhållande till befolkningen har den dock ökat marginellt 0,0 80 85 90 95 00 05 10 mellan 1993 och 2013.

Anm.: Se fotnot 8 för en förklaring av tidsseriebrotten. Källa: Statistiska centralbyrån.

Kapitalstocken av järnvägar och vägar

I diagram 3.9 och diagram 3.10 visas hur kapitalstocken av järnvägar och vägar har utvecklats som andel av BNP i fasta priser samt i förhållande till befolkningen. Att relatera kapitalstocken av järnvägar och vägar till BNP i

PROP. 2013/14:100 Bilaga 3

Diagram 3.10 Kapitalstocken av järnvägar och vägar 1993– Diagram 3.11 Gods- och persontrafik 1970–2010

2013 i relation till BNP i fasta priser och befolkning Index 1990 = 100

Index 1993=1 200,0

3,0 Järnväg, i relation till BNP 180,0

Järnväg, i relation till 160,0 2,5 befolkningen Väg, i relation till BNP 140,0

2,0 Väg, i relation till 120,0 befolkningen 100,0 1,5 80,0

60,0 1,0 Godstrafik järnväg 40,0 Persontrafik järnväg Godstrafik väg 0,5 20,0 Persontrafik väg

0,0 0,0 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 Anm.: Trafik på väg mäts i fordonskilometer, persontrafik på järnväg mäts i personkilometer Källa: Statistiska centralbyrån. och godstrafik på järnväg mäts i tonkilometer. Källa: Trafikanalys.

Ökade trafik- och transportvolymer

3.2 Offentliga

Samtidigt som betydande nettoinvesteringar har

infrastrukturinvesteringar i ett

gjorts i transportinfrastrukturen har även

internationellt perspektiv

trafikvolymerna ökat (se diagram 3.11).

Vägtrafiken har ökat stadigt sedan 1970-talet, Ett sätt att bilda sig en uppfattning om nivån på både vad gäller gods- och persontrafik. Sedan infrastrukturinvesteringarna i Sverige är hög eller slutet av 1990-talet har dock godstrafiken på väg låg är att jämföra med andra länder. Vid ökat i en betydligt snabbare takt än tidigare. tolkningar av diagrammen i denna bilaga som Sedan 2008 har ökningen avtagit, vilket med stor visar jämförelser mellan olika länder är det dock sannolikhet förklaras av nedgången i ekonomin i viktigt att känna till att det kan finnas betydande samband med finanskrisen. brister i jämförbarheten i statistiken mellan olika Persontrafiken på järnväg ökade under 1970länder. För att öka jämförbarheten redovisas i talet men var konstant under 1980-talet och denna bilaga, i möjligaste mån, enbart statistik stora delar av 1990-talet. Därefter har en kraftig hämtad från en och samma datakälla. ökning skett. En viktig förklaring till detta är Vid en jämförelse av infrastruktursannolikt en ökad regionpendling. Godstrafiken investeringar i olika länder är det viktigt att sätta på järnväg har ökat i en betydligt långsammare investeringarna i relation till storleken på takt. infrastrukturstockarna, även om tillgången till De ökade trafikvolymerna har lett till att jämförbar data är begränsad. Ett möjligt sätt att kapacitetsutnyttjandet i delar av göra detta är att studera järnvägsnätens och transportsystemet tidvis är högt, speciellt i vägnätens storlek i kilometer. En sådan storstäderna och i synnerhet i jämförelse ger en uppfattning om mängden Stockholmsområdet. Kapacitetsproblem finns 20 järnväg och väg i ett land, men säger ingenting både i järnvägs- och vägnätet och påverkar såväl om standarden på infrastrukturen. godstransporter som regionpendling och andra I diagram 3.12 visas järnvägs- och vägnäten i persontransporter. många europeiska länder. I förhållande till

befolkningen har Sverige ett av de största

järnvägsnäten jämfört med andra europeiska

länder

Flera andra länder har större vägnät per

invånare än Sverige. I Sverige är vägnätet per

invånare mindre jämfört med t.ex. Norge och

20 Se Trafikverkets kapacitetsutredning (Trafikverket 2012:101). Finland, men större jämfört med t.ex. Danmark

PROP. 2013/14:100 Bilaga 3

och Tyskland. Sammantaget har Sverige ett Norge och Danmark. Därefter har

förhållandevis stort järnvägs- och vägnät per investeringarna successivt ökat i Sverige. Inget av

invånare jämfört med andra europeiska länder. de övriga redovisade länderna har haft en lika

stark utveckling. Järnvägsinvesteringarna i

Diagram 3.12 Järnvägsnät och vägnät i relation till

Sverige har sedan mitten av 2000-talet motsvarat

befolkningen

runt 0,35 procent av BNP, vilket kan jämföras Kilometer järnväg per 100 000 invånare och kilometer väg per 10 000 invånare med Danmarks andel t.o.m. 2010 på 0,15

procent och Tysklands andel på 0,20 procent av

Estland Lettland BNP.

När det gäller väginvesteringar har Sverige Litauen Irland Ungern sedan 1995 legat på en genomsnittlig nivå när en

Finland Slovenien jämförelse görs med de nordiska länderna och

Tyskland (se diagram 3.14). År 2011 låg Norge Frankrike Sverige väginvesteringarna i Sverige som andel av BNP

lägre än i Norge, men på ungefär samma nivå Österrike Belgien som i Tyskland och Finland. Danmark Tjeckien Polen Tyskland Diagram 3.14 Utveckling av infrastrukturinvesteringar i Slovakien

vägar i olika länder i EU 1995–2011 som andel av BNP i

Holland Makedonien löpande priser Storbritannien Procent Kroatien 1,2 Turkiet Järnväg Danmark Finland Italien Rumänien Väg Sverige Norge 1,0 Spanien Bulgarien Tyskland Portugal 0,8 0 100 200 300 400 500 Anm.: Data avser 2009–2012 för de flesta länder, förutom järnväg i Irland och väg i 0,6 Danmark (2008). Tysklands vägnät 2011 baseras på data från Världsbanken då aktuell data saknas hos Eurostat. Källor: Eurostat och Världsbanken. 0,4

Diagram 3.13 visar utvecklingen av investeringar 0,2

i järnväg i de nordiska länderna och Tyskland

under de senaste 20 åren. 0,0

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Anm.: Data saknas för Danmark för 2011.

Diagram 3.13 Utveckling av infrastrukturinvesteringar i

Källor: International Transport Forum (OECD), Eurostat och egna beräkningar.

järnvägar i olika länder i EU 1993–2011 som andel av BNP i löpande priser

Procent Tillgången på statistik över hur standarden på

0,8 väg- och järnvägsnät har utvecklats i olika länder

är begränsad. Ett sätt att grovt undersöka detta Danmark Finland 0,7 är att jämföra vissa typer av kapacitetshöjande Sverige Norge 0,6 åtgärder. Statistiken medger en jämförelse av Tyskland 0,5 utbyggnaden av motorvägar respektive

järnvägslinjer med två spår eller fler. Sådana 21 0,4 investeringar karaktäriseras ofta av att de höjer

transportkapaciteten på sträckor där järnväg eller 0,3 0,2 väg redan finns. För att öka jämförbarheten

mellan länder redovisas här utbyggnaden 1990– 0,1

0,0 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Källor: International Transport Forum (OECD), Eurostat och egna beräkningar.

Under slutet av 1990-talet och början av 2000- 21 I Sverige har det gjorts satsningar på mötesfria vägar med vajerräcken talet sjönk investeringarna i järnväg som andel av de senaste 10–15 åren. Satsningarna fångas inte i denna jämförelse. BNP i Sverige. Utvecklingen var densamma i

PROP. 2013/14:100 Bilaga 3

2011 i kilometer dividerat med antalet invånare

Diagram 3.16 Utbyggnad av motorväg 1990–2011

år 2011.

Utbyggnad i kilometer per 1 miljon invånare 2011

Sverige har haft en mer omfattande utbyggnad Slovenien av elektrifierade järnvägslinjer med två spår eller

Kroatien Spanien

fler än de flesta länderna som Eurostat

Portugal Irland

presenterar statistikuppgifter för (se diagram

Finland Sverige

3.15). Endast Tyskland har byggt mer sådan Ungern

Danmark

järnväg per invånare. Makedonien

Frankrike Norge

Diagram 3.15 Utbyggnad av elektrifierade järnvägslinjer, två Estland

Slovakien

spår eller mer 1990–2011 Tjeckien

Utbyggnad i kilometer per 1 miljon invånare 2011 Schweiz

Österrike Holland Tyskland Bulgarien Sverige Turkiet Spanien Tyskland Belgien Polen Frankrike Rumänien Österrike Belgien Norge Storbritannien Italien Italien Finland

Ungern 0 50 100 150 200 250 300

Portugal

Anm.: För Italien, Belgien, Turkiet och Tjeckien är 2010 jämförelseår. För Holland, Ungern och

Tjeckien

Holland Irland är 2009 jämförelseår. För Danmark är 2008 jämförelseår. Data för Sverige 2011 är Storbrita… hämtat från Trafikverket då senare data saknas efter 2009 hos Eurostat. Turkiet Källor: Eurostat och Trafikverket.

Rumänien Bulgarien Kroatien Slovakien Litauen Estland Polen Slovenien

0 20 40 60 80 100

Anm.: För Sverige, Tyskland, Tjeckien, Frankrike, Turkiet och Storbritannien är 2010 jämförelseår. För Ungern och Belgien är 2009 jämförelseår. Källor: Eurostat och Trafikverket.

Även vad gäller utbyggnaden av motorväg har Sverige byggt jämförelsevis mycket per invånare under perioden 1990–2011 (se diagram 3.16). Finland och Danmark har byggt ut motorvägsnätet i samma omfattning.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 3

4 Transportpolitiken påverkar Tydligare ansvarsfördelning och ett kapitalstockens utveckling trafikslagsövergripande perspektiv ger ökad

effektivitet

4.1 Transportsystemet anpassas till dagens utmaningar I regeringens proposition Framtidens resor och

transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt Kraven på transportsystemet förändras med (prop. 2008/09:35) låg fokus på att stärka samhället. I Sverige har de senaste årens kraftiga förutsättningarna för hållbara och konkurrensvolymökningar i persontrafiken, inte minst i kraftiga transporter. I propositionen lämnades pendlingsstråken i storstadsregionerna, gjort en rad förslag med syfte att tydliggöra detta tydligt. Även godstrafiken har ökat, vilket ansvarsfördelningen mellan aktörer i ytterligare bidrar till belastningen på transportsektorn, bl.a. förtydligades principerna infrastrukturen. Ambitionen att stärka tillgäng- för kommunal och regional medfinansiering. ligheten inom EU ger effekter också i Sverige, Propositionen initierade också en anpassning bl.a. ställs krav på harmoniserade standarder och av myndighets- och bolagsstrukturen inom system inom järnvägsinfrastrukturen. Mot denna sektorn med syfte att effektivisera planeringen bakgrund är det viktigt att de aktörer som och produktionsprocesserna. De producerande ansvarar för transportsystemets utveckling har enheterna har bolagiserats och separerats från förutsättningar att arbeta effektivt och myndigheterna i syfte att stärka konkurrensmålinriktat. neutraliteten och uppnå en mer effektiv Regeringen har sedan sitt tillträde 2006 lagt organisation. två infrastrukturpropositioner som anger Sammanslagningen av Vägverket och inriktningen för transportpolitiken. Med dessa Banverket till ett gemensamt Trafikverk, bildat som grund har regeringen genomfört en rad 2010, har bidragit till ett trafikslagsövergripande åtgärder för att möjliggöra en anpassning av perspektiv och är en viktig förutsättning för transportsektorn till dagens behov och många av de åtgärder för ökad effektivitet och utmaningar. kvalitet som Trafikverket successivt genomför.

De transportpolitiska målen vägleder politiken En sammanhållen planeringsprocess ger större träffsäkerhet

De transportpolitiska målen är vägledande för den statliga transportpolitiken. Under 2009 tog Bättre förutsättningar för den fysiska planeringregeringen initiativ till en förenklad målstruktur en av infrastruktur har skapats. Processen kring för att underlätta avvägningar i beslutsprocessen den fysiska planeringen av järnvägar och vägar och styrningen liksom planeringen, genomfö- innehåller inte som tidigare tre skeden – förrandet och uppföljningen av transportpolitiken studie, utredning och plan – utan utgör nu en (prop. 2008/09:93 Mål för framtidens resor och sammanhållen process. Den obligatoriska transporter, bet. 2008/09:TU14, rskr. tillåtlighetsprövningen (då regeringen prövar om 2008/09:257). en infrastrukturinvestering ska få genomföras) Det övergripande transportpolitiska målet är har ersatts med ett förenklat förfarande som att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv garanterar en bättre träffsäkerhet när det gäller och långsiktigt hållbar transportförsörjning för vilka investeringar som ska tillåtlighetsprövas. medborgarna och näringslivet i hela landet. Till Syftet med förändringarna är att förkorta detta övergripande mål hör ett funktionsmål ledtiderna i processen och göra den mer effektiv. med fokus på tillgänglighet, och ett hänsynsmål med fokus på säkerhet, miljö och hälsa.

Järnvägens avreglering har gett positiva resultat men har förbättringspotential

Den pågående utredningen om järnvägens organisation gör i sitt delbetänkande En enkel till framtiden? (SOU 2013:83) bedömningen att de senaste 25 årens kontinuerliga omreglering av 19

PROP. 2013/14:100 Bilaga 3

järnvägssektorn har inneburit påtagliga produk-

Diagram 4.1 Utgifter och prognoser för drift och underhåll i järnvägssystemet

tivitetsförbättringar, framför allt inom godstra- Miljarder kronor fördelat på fyraårsperioder 1998–2022. fiken. Även i en internationell jämförelse anser 30 utredningen att svensk järnväg är relativt effektiv och levererar bra transporttjänster till kunderna. 25 Utredningen har också identifierat förbättringsområden. I nära anslutning till 20 regeringens ekonomiska vårproposition fattar regeringen beslut om tilläggsdirektiv med 15 uppdrag till utredningen att lämna förslag till hur 10 förbättringspotentialen ska kunna utnyttjas.

5

Utvecklingen av prognoser och effektsamband ger

0 allt bättre beslutsunderlag 95–98 99–02 03–06 07–10 11–14 15–18 19–22 Anm.: 2013 års priser. Finansiering via anslag. Källor: Årsredovisning för staten 1995–2013 samt framskrivning enligt 2012 års Utmaningarna i transportsystemet är fortsatt Infrastrukturproposition. stora. Som underlag till de samhällsekonomiska kalkyler som används för prioritering av åtgärder Propositionen pekar ut åtgärder som behöver arbetet fortgå med att utveckla allt regeringen prioriterar för att öka kapaciteten i säkrare prognosmodeller och effektsamband. Ett hårt belastade delar av transportsystemet, t.ex. tillförlitligt beslutsunderlag ger goda satsningarna på Ostlänken och första delen av förutsättningar för att ytterligare effektivisera sträckan Göteborg–Borås, som utgör de första den befintliga infrastrukturen samt dess drift och delarna av en ny stambana. Investeringar görs underhåll, liksom för att kunna identifiera vilka även för att öka kapaciteten i stråk som är viktiga investeringar som bör prioriteras. för godstrafiken, bl.a. till nytta för den växande gruvnäringen som är beroende av järnvägen för sina transporter. Satsningarna avspeglas i anslagsnivåerna för ban- och väghållning som

4.2 Standarden återställs och ökar framöver (se diagram 4.2). kapaciteten ökar

Efter förslag i propositionen Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt (prop. 2008/09:35, bet. 2008/09:TU2, rskr. 2008/09:145) höjdes anslagsramen för transportinfrastruktur, från 381 miljarder kronor(2004 års prisnivå) i tidigare planperiod till 417 miljarder kronor(2009 års prisnivå) för perioden 2010–2021. Den tidigare ramen var dessutom när den beslutades underfinansierad med 66 miljarder kronor. I oktober 2012 beslutade riksdagen, efter förslag från regeringen i propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem (prop. 2012/13:25, bet. 2012/13:TU2, rskr. 2012/13:119), åter om anslagsmedel till transportinfrastruktur: 522 miljarder kronor för perioden 2014–2025 (2013 års prisnivå). Som ett resultat görs nu och under de kommande åren en historiskt stor satsning på drift och underhåll med särskilt fokus på att återställa och stärka standarden i järnvägssystemet (se diagram 4.1).

PROP. 2013/14:100 Bilaga 3

Diagram 4.2 Anslag för väg- och banhållning samt medfinansiering som andel av BNP i löpande pris

Procent 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20

0,00 95–98 99–02 03–06 07–10 11–14 15–18 Anm.: Extra amorteringar 2007 och 2008 är exkluderade. Från och med 2014 har väg- och banhållningsanslagen ersatts av anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur respektive 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur . Källa: Finansdepartementet.

4.3 Regeringens nationella plan 2014–2025

Vilka åtgärder som anslagen till transportinfrastruktur ska omsättas i beskrivs i den nationella åtgärdsplanen för 2014–2025 samt i de länsplaner som regeringen fattar beslut om i anslutning till denna proposition. Åtgärderna prioriteras utifrån vilka insatser som bedöms ge största möjliga effekt i termer av tillväxt och välfärd. Den nationella åtgärdsplanen och länsplanerna innebär en fortsatt satsning på att rusta upp och modernisera transportsystemet genom drift, underhåll och trimningsåtgärder samt ny infrastruktur. Regeringen bedömer att de åtgärder som har genomförts och som nu initieras leder till betydande förbättringar för både person- och godstrafiken och för transportpolitiken som helhet. Den offentliga kapitalstocken i transportinfrastruktur ökar i volym, men också kvalitetsmässigt, samtidigt som utvecklingen sker med allt större effektivitet och träffsäkerhet. På så sätt kan transportsystemet även framöver bidra till tillväxt och välfärd i hela Sverige.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 3

Investeringar bör prioriteras utifrån deras NNK, som visar förhållandet mellan samhällsnytta investeringens nyttor och kostnader. En NNK som är större än noll tyder på att investeringen Samhällsekonomisk analys kan användas för att är samhällsekonomisk lönsam. Måttet NNK utvärdera effekterna av åtgärder inom de flesta kommer bäst till sin rätt när det används för områden. Metodiken är i Sverige mest utvecklad jämförelser mellan olika investeringar och och använd inom transportsektorn. Trafikverket åtgärder. NNK är värdefullt även som ett gör samhällsekonomiska kalkyler av alla större absolut mått, men har då större begränsningar och vissa mindre investeringar som en del i sin eftersom det är förknippat med vissa åtgärdsplanering. Resultaten ingår som del i det osäkerheter. beslutsunderlag som regeringen har att ta Utvecklingen av prognosmodeller pågår ställning till i samband med beslut om hur kontinuerligt, bl.a. inom Trafikverket. medlen till transportsektorn ska fördelas. Kunskapen om sambanden mellan åtgärder och Kalkylerna utgår från prognoser om effekter förbättras också successivt. Ett område ekonomins utveckling samt kunskap om under utveckling är samhällsekonomiska samband mellan åtgärder och effekter som kalkyler för prioritering av drift- och trafikmängd, restider, utsläpp av växthusgaser underhållsåtgärder inom järnvägen. Behoven av m.m.. De samhällsekonomiska kalkylerna är ett drift och underhåll är stora och det är angeläget värdefullt verktyg för att kunna göra att snabbt komma tillrätta med de brister som välgrundade bedömningar av investeringars har uppstått på grund av eftersatt underhåll. samhällsekonomiska lönsamhet. Kalkylerna ger ett mått på investeringarnas Även andra överväganden ingår i påverkan på välfärden. Välfärden är ett begrepp beslutsunderlaget som är kopplat till samhällets och individers I teorin går det att argumentera för att alla levnadsnivå, och som är ett vidare begrepp än investeringar och åtgärder som bedöms vara tillväxt. Välfärd omfattar både objektiva samhällsekonomiskt lönsamma bör genomföras indikatorer, som materiella resurser och och att olönsamma åtgärder aldrig bör förväntad livslängd, och mer subjektiva genomföras. I praktiken är det inte så, av flera indikatorer som välbefinnande. skäl. De samhällsekonomiska kalkylerna är alltså Förhållandet mellan kostnader och nyttor avgör ett verktyg för jämförelse mellan åtgärder åtgärders samhällsekonomiska lönsamhet snarare än för utsagor om absolut lönsamhet. En samhällsekonomisk kalkyl bygger något Det kan även finnas andra viktiga överväganden förenklat på grundantagandet att en investering att göra, relaterade till exempelvis som ger större nyttor till samhället än vad den fördelningspolitiska motiv. ger kostnader är samhällsekonomiskt lönsam. Investeringar och åtgärder bör dock Nyttorna kan inom transportsektorn utvärderas med hjälp av samhällsekonomisk exempelvis vara tidsvinster, sänkta reskostnader analys och som huvudregel prioriteras utifrån sin eller förbättrad trafiksäkerhet. Kostnaderna samhällsekonomiska lönsamhet. På så sätt bidrar utgörs av investerings- och driftskostnader, men de offentliga investeringarna till ökad ekonomisk kan också utgöras av negativa effekter som effektivitet och en välfärdshöjning för samhället. miljöskador. För att möjliggöra en jämförelse mellan olika typer av effekter ges dessa värden i kronor utifrån standardiserade mått. Investeringar kan också ge effekter som hittills inte har kunnat mätas eller värderas och som därför normalt inte ingår i kalkylerna. Hit hör bl.a. påverkan på naturvärden.

Nettonuvärdeskvoten används för jämförelse mellan åtgärder Resultatet av en samhällsekonomisk kalkyl kan t.ex. ges i form av en s.k. nettonuvärdeskvot,

Bilaga 4 Redogörelse för regeringens reformer 2006–2014 för tillväxt och full sysselsättning

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

Tabellförteckning

Tabell 2.2 Exempel på nedsättningar och stöd för att anställa olika personer med

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

1 Inledning 1.2 Inriktningen för reformpolitiken

Denna bilaga beskriver i stora drag regeringens Inriktningen för politiken när regeringen politik för fler i arbete under åren 2006 till 2014. tillträdde var mot den bakgrunden att genomföra

I bilagan redogörs för större strukturreformer reformer för att varaktigt öka sysselsättningen som genomförts för att varaktigt öka och pressa ned utanförskapet. Reformerna

arbetsutbudet och sysselsättningen samt sänka syftade framför allt till att: arbetslösheten och minska utanförskapet. Det är – öka drivkrafter att arbeta, således inte en genomgång av regeringens – reformera socialförsäkringarna och samlade politikområden utan en genomgång av trygghetssystemen så att de underlättar för de viktigaste reformerna för arbete, företagande människor att komma tillbaka in på och entreprenörskap, samt reformer som höjer arbetsmarknaden, den långsiktiga tillväxten. Därtill redogörs för två viktiga förutsättningar som välfärden vilar på, – göra det enklare och mindre kostsamt att nämligen sunda offentliga finanser och finansiell anställa,

stabilitet. Avslutningsvis redovisas hur – göra det enklare och mer attraktivt att resurserna till välfärdens kärnverksamheter har starta och driva företag, utvecklats och hur sammanhållningen i samhället – öka investeringar i infrastruktur och har värnats. forskning, samt

– höja kvaliteten i utbildningssystemet.

1.1 Utvecklingen före 2006

En förutsättning för regeringens arbete har genomgående varit att värna ordning och reda i Under 1990-talet lyckades Sverige komma de offentliga finanserna. Vikten av detta blev tillrätta med en rad allvarliga strukturella och särskilt tydligt i samband med finanskrisen 2008 institutionella problem. De offentliga finanserna och 2009 och den efterföljande skuldkrisen då sanerades och inflationen pressades ned. Viktiga styrkan i de offentliga finanserna på allvar reformer bakom denna utveckling var en stärkt prövades. budgetprocess, en reformerad penningpolitik Regeringens prioriteringar för ett minskat med inflationsmål, en självständig riksbank och utanförskap genom fler i arbete, förbättrat en bättre fungerande lönebildning. Samtidigt företagsklimat och god ordning i de offentliga förblev utanförskapet högt fram till 2006 finanserna har varit centrala för att säkra framför allt på grund av fortsatt hög välfärdens kärnverksamhet som vård, skola och sjukfrånvaro. Drivkrafterna för att arbeta var för omsorg och samtidigt ha utrymme att kunna svaga på grund av en kombination av höga göra satsningar för att värna sammanhållningen i inkomstskatter, framförallt för låg- och samhället. medelinkomsttagare, och transfereringssystem som inte gav tillräckliga incitament till arbete.

Därtill uppvisade utbildningssystemet sjunkande resultat och Sverige hade ett företags- och

1.3 Effekterna av reformerna

entreprenörsklimat som var i behov av förbättring. 1 Det kommer att ta tid att hantera krisens följdverkningar. Även om sysselsättningen stigit,

trots krisen, är det nödvändigt att fortsätta

1 OECD Economic Survey Sweden (OECD 2005), Sweden—2005 Article IV Consultation Concluding Statement May 25, Economic Policy Reforms: Going for Growth 2010 (OECD 2010) och (International Monetary Fund 2005).

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

arbeta för att pressa ned arbetslösheten som utanförskap underlättar det den långsiktiga annars riskerar att bita sig fast. finansieringen av välfärden. Effekterna av strukturreformer går oftast att I nedanstående avsnitt redogörs för de bedöma först på längre sikt. Men i vissa fall är de strukturreformer regeringen har genomfört för tydliga, t.ex. när det gäller utvecklingen av att öka utbudet av och efterfrågan på arbetskraft, arbetsutbudet, antalet sysselsatta, utanförskapet stärka förutsättningar för anställningar genom och offentliga finanser. utbildningssatsningar samt förbättra Jämfört med 2006 var det över 250 000 fler matchningen på arbetsmarknaden. sysselsatta 2013. Andelen av befolkningen i 2 arbetsför ålder som finns på arbetsmarknaden (arbetskraftsdeltagandet) är trots en utdragen

lågkonjunktur på sin högsta nivå sedan 1990- 2.1 Allvarliga strukturproblem på arbetsmarknaden 2006

talskrisen. Sysselsättningsgraden (tillsammans med Nederländerna)och arbetskraftsdeltagandet Trots en stark konjunktur befann sig en är nu högst i EU. Utanförskapet har minskat 3 femtedel av den arbetsföra befolkningen i någon med nästan 200 000 personer sedan 2006 och har form av utanförskap 2006. Till stor del var dessa de senaste åren legat på sin lägsta nivå sedan före personer sjukskrivna eller hade sjuk- och 1990-talskrisen. Sverige är också det enda land i 4 aktivitetsersättning, tidigare s.k. förtidspension EU som förväntas minska sin statsskuld mellan (se diagram 2.1). 2006 och 2014. I andra fall, t.ex. när det gäller 5 Trenden med ett kraftigt stigande antal arbetslösheten, väntas effekterna mer tydligt på sjukskrivna sedan mitten av 1990-talet hade lite längre sikt när de kraftiga konjunkturvisserligen brutits 2006, efter att ha nått den svängningarna i spåren av finanskrisen klingat av. klart högsta nivån i något OECD-land . I stället 6 Dessutom tar det tid för vissa reformer, t.ex. på hade ökningstakten av antalet personer, mätt utbildningsområdet, att ge effekt. som helårsekvivalenter, med sjuk- och aktivitetsersättning tagit fart. När inflödet var som störst runt åren 2004 och 2005 beviljades över 70 000 personer om året, eller 200 om dagen, sjuk- och

2 Strukturreformer för fler i arbete aktivitetsersättning . År 2006 hade antalet

7 personer med sjuk- och aktivitetsersättning stigit En hög sysselsättning bidrar till högre välfärd till nära en halv miljon, vilket var högre än genom att människors kompetens och vilja att någonsin tidigare. Ökningen var kraftigast i arbeta tas tillvara på bästa sätt. Att ha ett jobb åldersgruppen 35–49 år, vilket innebar att ger individen en egen inkomst, men också kostnaderna förväntades vara fortsatt höga känslan av att vara behövd och att få vara del av under lång tid. 8 en gemenskap. Om fler jobbar och färre är i

2 Tredje kvartalet 2013 jämfört med tredje kvartalet 2006. Även vid en jämförelse av 2013 och 2006 på helårsbasis har antalet sysselsatta ökat med mer än 250 000. Källa: Statistiska centralbyrån, AKU. 3 OECD, kvartal 4 2013. 4 Mätt i termer av helårsekvivalenter. En helårsekvivalent motsvarar en person som försörjs av ett ersättningssystem ett helt år. Exempelvis blir två personer som under ett år är sjukskrivna på halvtid tillsammans en helårsekvivalent. De ersättningar som ingår är sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ekonomiskt 6 bistånd, arbetslöshetsersättning och ersättning vid deltagande i Economic Survey of Sweden (OECD 2008). 7 arbetsmarknadspolitiska program (aktivitetsstöd). Försäkringskassan. 5 8 Kommissionens vinterprognos, 2014. Budgetprognos 2006:1 (Ekonomistyrningsverket).

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

2.2 Politikens inriktning för varaktigt

Diagram 2.1 Utveckling av utanförskapet 1970–2013

högre sysselsättning

Tusental 1 600 Arbetsmarknadspolitiska program För att öka den varaktiga sysselsättningen och Ekonomiskt bistånd 1 400 Arbetslöshetsersättning Sjukpenning & sjuklön minska utanförskapet har regeringen genomfört en kombination av åtgärder som stimulerar 1 200 Aktivitets- och sjukersättning 1 000 arbetsutbudet, ökar arbetskraftsefterfrågan och förbättrar matchningen mellan arbetssökande och lediga platser. Regeringen har under åren 800 600 dessutom vidtagit riktade åtgärder för att öka sysselsättningen framför allt i grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. År 2011 inledde 400 200 regeringen samtal med arbetsmarknadens parter. De har resulterat i en rad åtgärder som förbättrar förutsättningarna för t.ex. unga att etablera sig 0 1970 75 80 85 90 95 00 05 10 Anm.: Antal personer mätt som helårsekvivalenter. på arbetsmarknaden. Konjunkturen under de Källor: Statistiska centralbyrån, Försäkringskassan och egna beräkningar. åtta år som avsnittet redogör för har skiftat kraftigt, vilket ställt krav på stabiliserings- Det växande utanförskapet hade många orsaker, politiska åtgärder. Stabiliseringspolitiken under men en viktig faktor var att det för många inte krisåren från 2008 och framåt beskrivs mer lönade sig tillräckligt att arbeta. Detta berodde utförligt i avsnitt 4.3. på att drivkrafterna till arbete var för svaga till följd av alltför höga ersättningsnivåer i arbetslöshets- och sjukförsäkringarna 2.2.1 Breda utbudsstimulerande åtgärder kombinerat med höga inkomstskatter, särskilt för personer med låga eller medelstora En politik för högre sysselsättning måste inkomster. Personer med de lägsta inkomsterna stimulera utbudet av arbetskraft. Utbudet säkrar mötte i många fall de högsta marginaleffekterna en mer sysselsättningsfrämjande utveckling. Det eftersom bidragen minskade om inkomsten finns inte en fast mängd arbetstillfällen i ökade. Det medförde att många riskerade att ekonomin, utan den beror på lång sikt av hur fastna i fattigdomsfällor, det vill säga en situation många människor som vill och kan arbeta. 10 med permanent låg levnadsstandard som Enligt Långtidsutredningen 2011 anpassar sig kommer av att ersättningar från sysselsättningen på sikt nästan exakt socialförsäkringssystemet utvecklas svagt i proportionellt efter arbetskraften, dvs. om förhållande till löneinkomster. arbetskraften ökar med en procent, ökar Detta i kombination med en ineffektiv sysselsättningen med en procent. 11 arbetsmarknadspolitik hade inneburit att För att arbetsutbudet snabbt ska omsättas i arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningen sysselsättning kan ytterligare åtgärder behövas. hade utvecklats svagt trots god tillväxt och En politik där utbuds- och efterfrågeåtgärder internationell högkonjunktur. Sysselsättnings- kompletterar vararandra kan bidra till att den problemen var särskilt tydliga bland vissa samlade effekten blir större än vad effekterna grupper som unga, äldre, lågutbildade och hade blivit av varje enskild åtgärd. Det finns 12 personer med utländsk bakgrund. Bland annat hade ungdomsarbetslösheten stigit från 16 procent 2002 till 22 procent 2006. 9 Att bryta detta utanförskap genom att få fler i 10 Se t.ex. Layard m.fl. Unemployment. Macroeconomic performance arbete och på sikt uppnå full sysselsättning var and the labour market, 1991 samt fördjupningsrutan Arbetsutbudet regeringens främsta mål när den tillträdde 2006. bestämmer sysselsättningen i denna proposition. 11 Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11). 12 Se t.ex. Coe och Snower, Policy Complementarities: Labour Market Reform, IMF Working Paper Nr 96/93, 1996 och Fitoussi, Modigliani, Morro, Snower, och Solow Manifesto on Unemployment in the EU, 9 Statistiska centralbyrån, AKU. Banco Nacional del Lavoro Quarterly Review, vol 206, 1998.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

därför en poäng med reformprogram där man

Diagram 2.2 Inkomstskatt som andel av inkomst i Sverige, genomsnittet för OECD för en ensamstående person utan

stimulerar efterfrågan på arbetskraft redan

barn och med två tredjedelar av genomsnittlig inkomst

initialt för att säkerställa att det ökade utbudet av Procent

arbetskraft också omsätts i en stigande

25 sysselsättning och lägre arbetslöshet.

Sverige

20 OECD i genomsnitt

2.2.2 Sänkt skatt med tonvikt på låg- och

medelinkomsttagare – 15

Jobbskatteavdraget

10 Den enskilt viktigaste reformen i regeringens

arbete för ökad sysselsättning är jobbskatte-

avdraget. År 2006 hade Sverige det högsta 5

skattetrycket för låginkomsttagare bland de

nordiska länderna och högre skattetryck än i de 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 flesta andra OECD-länder. Under 1990-talet 13 genomförde Bill Clinton i USA och Tony Blair i Anm.: Inkomstskatt inkl. skattereduktioner men exkl. arbetsgivarens sociala avgifter. Källa: OECD. Storbritannien skattesänkningar riktade mot

låginkomsttagare i syfte att bryta en utveckling Jobbskatteavdraget gör det mer lönsamt att där drivkrafterna att gå från bidragsersättning in arbeta, särskilt för låg- och medelinkomsttagare, på arbetsmarknaden och egen lön var små. Dessa vilket därmed ökar drivkrafterna att gå från svaga drivkrafter hade orsakat vad som kan utanförskap till arbete. Jobbskatteavdraget gör beskrivas som fattigdomsfällor med svag också att det blir mer lönsamt att gå från deltid disponibelinkomstutveckling och svårigheter att till heltid för den som redan har ett arbete. För förändra den egna ekonomin. Inriktningen var att stimulera äldre personer att stanna kvar i att motverka en utbredd arbetslöshet hos utsatta arbetslivet har ett större jobbskatteavdrag för grupper, inte minst ensamstående föräldrar. personer över 65 år införts. Dessa reformer visade sig ge tydligt positiva Jobbskatteavdraget infördes 1 januari 2007 effekter på sysselsättningen för berörda och har därefter förstärkts fyra gånger, senast grupper . Reformerna har tjänat som inspiration 14 2014. Det har under åren med svag konjunktur i för utformningen av jobbskatteavdraget i spåren av finans- och skuldkrisen medfört Sverige. I dag finns enligt OECD någon form av resurstillskott till hushållen vilket hållit jobbskatteavdrag i 18 länder, däribland efterfrågan uppe och därmed dämpat krisens Danmark, Finland och USA. 15 inverkan på svensk ekonomi.

Jobbskatteavdraget bedöms av

Finansdepartementet på lång sikt öka syssel-

sättningen med ca 120 000 personer.

Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Finans-

politiska rådet gör likvärdiga effekt-

bedömningar. 16 Jobbskatteavdraget innebär störst procentuell

skattesänkning för dem med låga inkomster (se

tabell 2.1). Det är i detta segment som

13 Taxing wages 2011-2012 (OECD). 14 16 En kort sammanfattning av studier på det amerikanska Se t.ex. Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2008, jobbskatteavdraget (EITC) finns i 2012 års ekonomiska vårproposition avsnitt 8.1 (Finanspolitiska rådet 2008), Finanspolitiska rådets rapportprop. 2011/12:100 bilaga 5. Svensk finanspolitik 2013, tabell 7.1 (Finanspolitiska rådet 2013), 15 OECD Tax Policy Studies no. 21 -Taxation and Employment (OECD Penningpolitisk rapport Juli 2012, sid 45- 51 (Riksbanken, 2012), 2011); Taxing wages 2011-2012 (OECD 2013). Konjunkturläget december 2011, tabell 36 (Konjunkturinstitutet, 2011).

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

sysselsättningseffekterna förväntas vara som under perioder då människor t.ex. drabbas av

störst. arbetslöshet bör de präglas av en tydlig

arbetslinje. Det innebär att det i systemen ska

Tabell 2.1 Jobbskatteavdrag vid olika månadslöner 2014

finnas tydliga drivkrafter och stöd att återvända

Kronor per månad till arbete. De ska motverka att människor är

frånvarande från arbetskraften alltför länge Lön Totalt Ökning av nettoinkomst till jobbskatte- följd av hela jobbskatteavdrag avdraget (procent) eftersom risken att fastna i längre arbetslöshet då

10 000 872 11,3 ökar. Drivkrafterna till arbete beror på

15 000 1 217 11,0 ersättningsnivåerna i försäkringarna, men också

20 000 1 553 10,9 på hur kraven på individen att söka och ta ett

arbete utformas och tillämpas. Dessutom ska 25 000 1 889 10,8 individen ges stöd för att komma tillbaka i arbete 30 000 2 193 10,5 genom t.ex. matchningsåtgärder eller 35 000 2 193 9,1 rehabilitering. Anm. Beräkningarna utgår från att övriga inkomster är 0 kronor och en kommunalskattesats på 31,86 procent (vägt genomsnitt 2014). För att öka drivkrafterna till arbete har därför

Källa: Egna beräkningar. arbetslöshetsförsäkringens roll som en

omställningsförsäkring stärkts, bl.a. genom att Skillnaden i beskattning mellan Sverige och ersättningsnivåerna numera trappas av med tiden övriga OECD-länder har minskat betydligt i arbetslöshet och ersättningsdagarna förbrukas sedan 2006, som mest vid låga inkomster. även när den arbetslöse deltar i Diagram 2.2 visar inkomstskatt som andel av arbetsmarknadspolitiska program och uppbär inkomsten för en person med två tredjedelar av aktivitetsstöd. Drivkrafterna för att söka arbete genomsnittlig inkomst i Sverige jämfört med hålls därmed uppe, samtidigt som det OECD i genomsnitt. Sverige ligger fortfarande omedelbara försäkringsskyddet vid friställningar över genomsnittet i OECD, även om skillnaden kan förbli jämförelsevis högt. Arbetssökandet har minskat betydligt sedan 2006. Diagram 2.3 yrkesmässigt och geografiskt har också utvidgats visar hur marginalskatten har sänkts vid olika för att förbättra utsikterna att snabbt komma månadsinkomster till följd av jobbskatteavdraget tillbaka i arbete. Möjligheten till arbetslöshetsoch höjningen av skiktgränsen för den statliga ersättning vid deltidsarbetslöshet under längre inkomstskatten. perioder har också begränsats. Dessa reformer

bedöms förkorta arbetslöshetstiderna och

Diagram 2.3 Sänkta marginalskatter

Marginalskatt vid olika månadsinkomster 2014 därmed minska arbetslösheten på lång sikt.

För att minska den höga och växande 60% sjukfrånvaron som präglade Sverige första halvan

50% av 2000-talet fram till 2006 har regeringen även

genomfört reformer inom sjukförsäkringen som

40% syftar till att ge ökade förutsättningar att

30% återvända till arbetsmarknaden och ett jobb. Den

enskildes förmåga att arbeta måste tas tillvara

20% och han eller hon måste ges förutsättningar att

Marginalskatt vid 2006 års gällande regler åter komma i arbete efter sjukfrånvaro. 10% Marginalskatt nu gällande regler Reformerna syftar till att skapa drivkrafter till

0% arbete samtidigt som arbetsförmågan ska stärkas 0 0 hos de sjukskrivna. Reformerna omfattar bl.a. 00 00 00 00 00 00 00 00 00 00 00 5 00 10 0 15 0 20 0 25 0 30 0 35 0 40 0 45 0 50 0 55 0 60 0 Källa: Finansdepartementet. – införandet av en rehabiliteringskedja med

fasta tidsgränser för prövning av arbets-

förmåga,

2.2.3 Förstärkt arbetslinje i

– i normalfallet sjukpenning med 80 procent

socialförsäkringssystemen

av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) i

högst ett år och därefter sjukpenning med För att säkra att de sociala ersättningssystemen 75 procent av SGI i högst 1,5 år, förblir system som ger tillfälliga ersättningar

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

– krav på stadigvarande nedsättning av I stor utsträckning riktas numera arbetsförmågan för rätt till sjukersättning, programmen till personer som står långt från arbetsmarknaden, dvs. de som varit arbetslösa – sänkt ersättning genom att SGI under lång tid. Genom införandet av Jobb- och multipliceras med faktorn 0,97, utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för unga – generösare regler för återgång till arbete för riktas i dag de arbetsmarknadspolitiska personer med varaktig sjukersättning insatserna i stor utsträckning till de personer (steglös avräkning av sjukersättning mot som varit arbetslösa en längre tid och har svårast arbetsinkomst), att hitta ett arbete. Även personer som löper hög – nystartsjobb, risk för långtidsarbetslöshet kan emellertid redan i ett tidigt skede ges ändamålsenligt stöd. – satsning på medicinsk rehabilitering (den s.k. rehabiliteringsgarantin), – förstärkt samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, – satsning på företagshälsovård och arbetsplatsnära stöd, och – försök med kompletterande rehabiliteringsaktörer för långtidssjukskrivna.

2.2.4 En aktiv arbetsmarknadspolitik med ökat fokus på jobb

Vidare har regeringen lagt om arbetsmarknadspolitiken. Syftet med de arbetsmarknadspolitiska insatserna är att öka sökaktiviteten och stärka individens anställningsbarhet genom åtgärder som arbetsmarknadsutbildning eller ny arbetslivserfarenhet via praktik eller lönesubventionerad anställning. Arbetsförmedlingen har givits ett tydligare uppdrag att fokusera på att stötta arbetssökande för att de ska kunna återvända till arbetsmarknaden och jobb. Antalet arbetsmarknadsprogram har minskats i syfte att förenkla stödet till de arbetslösa, t.ex. har friår och datortek avskaffats.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

Tabell 2.2 Exempel på nedsättningar och stöd för att anställa olika personer med 20 000 kronor per månad i bruttolön (från och med 1 juli 2014)

<23 år, arbetslös> <23 år, arbetslös 26-65 år, 26-65 år, Vuxen, fått Äldre, mellan 65 18månader, eller sjukskriven arbetslös eller funktions- uppehålls- och 76 år >6 mån sjukskriven nedsättning tillstånd senaste 3 >12 mån åren, studerar SFI

Den anställdes 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 bruttolön

Lönekostnad före nedsättningar och stöd 26 300 26 300 26 300 26 300 26 300 26 300 Nedsättningar och stöd Generell Generell Nystartsjobb Lönebidrag, Instegsjobb Inga nedsättning för nedsättning för nedsättning vid socialavgifter unga unga genomsnittlig utöver åldersbidragsnivå pensionsavgift Särskilt Nystartsjobb anställningsstöd

Slutgiltig lönekostnad 3 300 9 500 13 700 12 300 8 700 22 000

Anm.: Merkostnadsersättningar tillkommer i vissa fall. Eventuella ytterligare avgifter till följd av kollektivavtal är ej medräknade. För att få särskilt anställningsstöd krävs deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin mer än 6 månader, för att få nystartsjobb krävs att man varit arbetslös, sjukskriven eller anställd i Samhall i minst 12 månader eller minst 6 månader om under 26 år. Källa: Finansdepartementet.

2.2.5 Åtgärder för att öka efterfrågan på denna grupp ökat. Effekterna på arbetsgivarnas arbetskraft faktiska lönekostnader för några av dessa stöd visas i tabell 2.2. Forskningen visar att subventionerade En skattereduktion för hushållsarbete (RUT) anställningar är en effektiv åtgärd för att ge infördes 2007 för att öka antalet anställda inom arbetslösa personer anställning och erfarenhet. 17 denna sektor och minska omfattningen av För att stärka chansen till jobb för personer som svartarbete. Under 2008 infördes ytterligare en varit utan arbete i minst ett år har regeringen skattereduktion för reparation, underhåll samt därför infört nystartsjobb som sänker om- och tillbyggnad (ROT). Dessa två arbetsgivarens lönekostnader för de med långa skattereduktioner är samordnade och benämns arbetslöshetstider. Den i två steg sänkta gemensamt husavdraget. Mervärdesskatten på arbetsgivaravgiften för unga underlättar restaurang- och cateringtjänster sänktes 2012. ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Dessa åtgärder bedöms öka sysselsättningen i Regeringen lämnade i mars 2014 även förslag till branscher som är viktiga för personer med svag riksdagen om en mer fokuserad sänkning av förankring på arbetsmarknaden. Genom avgifterna för dem under 23 år. Den slopade åtgärderna blir nämligen tjänsterna billigare att särskilda löneskatten för äldre bedöms på köpa, vilket bedöms leda till ökad efterfrågan motsvarande sätt öka arbetsgivarnas intresse att och därmed nya arbetstillfällen. Att tjänsterna behålla eller anställa äldre arbetskraft. blir billigare förväntas även medföra att svarta För utrikes födda som fått uppehållstillstånd arbetstillfällen omvandlas till vita, vilket leder till som flykting eller anhöriginvandrare finns att de som arbetar i branscherna får en ny dessutom under de första åren i Sverige trygghet genom bl.a. rätt till sociala förmåner. instegsjobb som syftar till att underlätta Åtgärden bedöms också bidra till att öka etableringen på arbetsmarknaden. För att få fler arbetsutbudet bland dem som köper tjänsterna. personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga i arbete har resurserna för bl.a. subventionerade anställningar riktade mot 2.2.6 Åtgärder för att förbättra matchningen

Arbetsförmedlingen har en mycket viktig roll i att stödja personer med svag förankring på arbetsmarknaden som har få egna jobbrelaterade 17 Se t.ex. Forslund och Vikström Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet – en översikt (IFAU 2011:7). nätverk och underlätta för de arbetsgivare som har svårt att hitta rätt arbetskraft. Arbetsför-

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

medlingen har sedan regeringen tillträdde 2006 få stor betydelse för att underlätta fått ett tydligare uppdrag att förmedla jobb och arbetsmarknadsinträdet för unga och har till

utveckla sina arbetsgivarkontakter. följd av samtalen infört ett ekonomiskt stöd till Arbetsmarknadsstyrelsen och de 21 arbetsgivarna för anställningar inom ramen för

länsarbetsnämnderna har också blivit en dessa avtal. Stödet, som utgörs av en sammanhållen myndighet för ökad effektivitet lönesubvention och ett ekonomiskt handledar-

och mer likartad service för individen oavsett var stöd, bedöms öka efterfrågan på unga. Den i landet man bor. Regeringen har dessutom utbildning eller handledning som kommer med

tillsatt en utredning för att se över anställningen förväntas bidra till att öka Arbetsförmedlingens verksamhet och individens produktivitet.

organisation, något som inte gjorts sedan tidigt I februari 2014 fanns yrkesintroduktionsavtal, 1990-tal. Utredningen har fått ett brett uppdrag utformade så att de berättigar till statligt stöd, på

och ska utifrån de senaste årens reformer och nästan en fjärdedel av arbetsmarknaden. förändringar på arbetsmarknaden analysera

myndighetens förutsättningar att framgångsrikt genomföra uppdraget att förbättra 2.2.8 Mer kunskap i skolan

arbetsmarknadens funktionssätt. En god utbildning är central för att ge alla elever

en bra grund att stå på, förbereda dem för 2.2.7 Samverkan med arbetsmarknadens parter arbetsmarknadens krav, och för att värna den

för fler i arbete – Yrkesintroduktion för sociala sammanhållningen. Kunskap för unga samhället framåt och stärker Sveriges

förutsättningar att hävda sig i den internationella Arbetsmarknadens utveckling påverkas i hög konkurrensen. Arbetslöshetsrisker är nära

grad av politikens utformning, men också av kopplat till brister i utbildningen och överenskommelser mellan arbetsmarknadens produktiviteten i samhället beror i stor

parter. Hösten 2011 inleddes samtal mellan utsträckning på förvärvade och tillämpade regeringen och arbetsmarknadens parter om kunskaper. Att öka kvaliteten i skolan och säkra

åtgärder som kan leda till en varaktigt högre att tillräcklig kunskap kommer alla elever till del förbättrar förutsättningarna för jobb på framför sysselsättning och lägre jämviktsarbetslöshet, de allt två sätt. För det första minskar det risken för s.k. trepartssamtalen. Samtalen har främst varit enskilda att fastna i utanförskap, för det andra inriktade på att göra stabiliseringspolitiken mer ökar det arbetskraftens produktivitet och träffsäker genom ett system för korttidsarbete i därmed svenska företags konkurrenskraft. privat sektor under en djup lågkonjunktur (en Trots skolans betydelse och den generellt sett sådan lagstiftning finns nu på plats), höga utbildningsnivån i Sverige har omställningsavtal mellan PTK och Svenskt skolresultaten fallit under lång tid. I näringsliv som rör kompetensutveckling, internationella jämförelser från mitten av 1990omställningsstöd och turordningsregler samt talet presterade svenska elever i grundskolans 18 yrkesintroduktionsavtal för ungdomar. senare årskurser mycket bra, men därefter har Ungdomsarbetslösheten har ökat under 2000resultaten försämrats, särskilt inom matematik talet (se diagram 2.12). Även om de allra flesta och naturvetenskapliga ämnen. I OECD:s ungdomar så småningom lyckas etablera sig på PISA-undersökning, som genomförs vart tredje arbetsmarknaden har regeringen vidtagit år sedan 2000, har de svenska 15-åringarnas åtgärder för att etableringen ska förenklas och resultat i läsförståelse, matematik och påskyndas. Inom ramen för trepartssamtalen för regeringen samtal med arbetsmarknadens parter

på branschnivå om s.k. yrkesintroduktionsavtal. Yrkesintroduktionsavtal är ett samlingsnamn 18 Trends in International Mathematical and Science Study (TIMSS) för branschspecifika avtal om anställningar för 1995. Se även Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) unga som saknar relevant yrkeslivserfarenhet 2001, 2006 och 2011; Trends in International Mathematical and Science eller är arbetslösa, där en del av tiden används för Study (TIMSS) 2003, 2007 och 2011; Programme for International handledning eller utbildning. Regeringen Student Assessment (PISA) 2000, 2003, 2006, 2009 och 2012. bedömer att yrkesintroduktionsavtal på sikt kan

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

naturvetenskap stadigt sjunkit och ligger nu lärare får ca 5 000 (förstelärare) eller 10 000 under OECD-genomsnittet. 19 Många elever kronor (lektor) mer i månaden. Ett lärarlyft har i lämnar grundskolan utan att vara behöriga till två steg möjliggjort omfattande fortbildning och gymnasieskolans nationella program och vidareutbildning för lärare. Därutöver har en 20 avhoppen från gymnasieskolan är omfattande. lärarlegitimation införts och lärarutbildningen 21 Sedan 2006 har regeringen varje år gjort har gjorts om. Den nya utbildningen förbereder förstärkningar av skolpolitiken som syftar till att varje lärare bättre för yrkeslivet genom att vara återigen sätta fokus på kunskap i skolan för att mer relevant och akademiskt krävande. höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten. Sammantaget bedöms dessa reformer öka yrkets Regeringens övergripande arbete för mer attraktionskraft, höja kvaliteten i lärarkåren och kunskap i skolan har fokuserat på främst tre utexaminera bättre förberedda lärare. områden: Rektorns ansvar och befogenheter har förtydligats. En särskild obligatorisk – förstärka läraryrkets status och lärarnas och befattningsutbildning för nyanställda rektorer rektorernas kompetens, och en frivillig fortbildningsinsats i form av – säkra en hög kunskapsnivå för alla elever, Rektorslyftet har införts. I denna proposition och redogörs för ytterligare åtgärder regeringen avser – stärka kopplingen mellan gymnasieskolan genomföra bl.a. för att öka läraryrkets och arbetslivet. attraktionskraft och stärka rektorerna.

Det tar tid att genomföra skolreformer. Flera av Hög kunskapsnivå för alla de mest omfattande förstärkningarna av skolan Ett ökat fokus på kunskap syns på många nivåer. började gälla först 2011. De elever som deltog i Tydliga kunskapsmål för årskurs 3, 6 och 9 har PISA-undersökningen 2012 var den sista införts. Eleverna i årskurs 1–6 läser eller kommer årskullen som inte har omfattats av regeringens att läsa fler timmar matematik och särskilda stora skolreformer. fortbildningssatsningar har genomförts för att 22 förbättra undervisningen i matematik och Lärare och rektorer naturvetenskap. En genomgång av forskningen visar att läraren Regeringen har också prioriterat en tydligare och lärarens agerande i klassrummet är en av de uppföljning av elevernas kunskaper och därför viktigaste faktorerna för elevers kunskaps- bl.a. infört en betygsskala med fler steg och utveckling. Att läraryrkets status och betyg från årskurs sex. Dessutom har nationella 23 attraktionskraft under lång tid har fallit i Sverige prov införts i fler ämnen och årskurser. Tidiga är därför allvarligt. För att stärka läraryrkets och tydliga kontrollstationer sätter fokus på status och attraktionskraft har det införts kunskap och gör det möjligt att identifiera och karriärtjänster som gör att särskilt skickliga åtgärda brister i såväl inlärning som undervisning. Tillsynen över skolan har stärkts genom inrättandet av Statens skolinspektion med kraftfulla sanktionsverktyg. Länder som lyckas bättre i kunskaps- 19 PISA 2012 Results: What Students Know and Can Do – Student mätningar än Sverige, t.ex. Finland, präglas i Performance in Mathematics, Reading and Science (Volume I), (OECD högre utsträckning av tidiga insatser när elever har behov av stöd. Erfarenhet och forskning 2013) 20 Mer än var tionde elev som lämnar grundskolans årskurs 9 saknar pekar mot att en stor andel elever är i behov av enligt Skolverket behörighet för fortsatta studier på något av extra stöd under något moment av skolgången gymnasieskolans nationella program. 21 och att det bör sättas in så tidigt som möjligt. Av de elever som slutförde gymnasieskolan vårterminen 2013 nådde Därför har bl.a. speciallärarutbildningen enligt Skolverkets elevstatistik drygt sju av tio elever slutbetyg inom de återinförts och en läsa-skriva-räkna-satsning tre studieåren som gymnasieutbildningarna är avsedda att fullföljas på. Ca 78 procent nådde slutbetyg efter fem år. genomförts som båda syftar till att kunna ge bra 22 För årskurs 9-elever började den nya skollagen och de nya läro- och och tidigt stöd. Dessutom har kursplanerna tillämpas hösten 2012. undervisningstiden utökats i matematik och i svenska för nyanlända elever, vilket bedöms 23 Hattie, Visible Learning: A Synthesis of Over 800 Meta-Analyses Relating to Achievement, 2008. bidra till att stärka möjligheten för alla elever att

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

nå kunskapsmålen. Vidare pågår en satsning på

Diagram 2.4 Offentliga utgifter, utbildning, 2010

att stärka elevhälsan, inklusive speciallärare och Procent av BNP 10 specialpedagoger. Regeringen har även föreslagit 9 att skollagen (2010:800) förtydligas så att 8 kommunernas resursfördelning mellan skolor 7 såväl som rektorernas resursfördelning inom 6 skolor ska göras med hänsyn till elevernas 5 förutsättningar och behov. I denna proposition 4 redogör regeringen för kommande förslag om 3 ett lågstadielyft som möjliggör bl.a. fler lärare 2 och speciallärare och mindre undervisnings- 1 grupper, införandet av en tioårig grundskola, 0 n e e betyg i årskurs 4 och 5, obligatorisk ien lgie nien rrik Irland te Italien Sverige Finland Be ankrik sommarskola, stöd för läxläsning, obligatoriskt Danmark Ös Fr Portugal Span Tyskland* bedömningsstöd i att läsa, skriva och räkna i Storbritan Nederländerna Anm.:*Gäller 2009. årskurs 1 och utökad undervisningstid, vilket Källa: OECD. bedöms ytterligare bidra till alla elevers möjlighet att nå kunskapsmålen. Reformeringen av skolan är ett långsiktigt arbete Regeringen har 2014 tillfört utbildningsväsendet Förstärkt koppling mellan gymnasieskolan och drygt 7 miljarder kronor i nivåökning sedan arbetslivet 2006. 24 Drygt 5 miljarder kronor av dessa För många ungdomar har de höga trösklarna in tillskott har gått till förskola, grundskola och på arbetsmarknaden inneburit att de blivit gymnasieskola. arbetslösa. Regeringen har därför arbetat med att Sverige satsar mer än OECD-genomsnittet sänka trösklarna mellan jobb och utbildning. per elev, särskilt när det gäller de yngre eleverna, Lärlingsutbildningar har införts som en och lärartätheten i Sverige är bättre än permanent del av gymnasieskolan och genomsnittet i OECD-länderna, (dvs. varje gymnasieskolans yrkesprogram har blivit mer lärare har färre elever). 25 Totalt sett tillhör inriktade på de specifika yrkesämnena för att Sverige de OECD-länder som lägger mest bättre förbereda ungdomarna för yrkeslivet. offentliga resurser som andel av BNP på Flera satsningar för att höja yrkesutbildningens utbildning (se diagram 2.4). kvalitet och attraktivitet har också genomförts. Det är än så länge för tidigt att dra slutsatser Bland annat har anordnarbidragen till arbets- av reformerna och satsningarna även om vissa givare som tar emot lärlingar kraftigt höjts och förbättringar kan noteras. De yngre eleverna blir en lärlingsersättning till den studerande har bättre på naturvetenskap. 26 Jämfört med 2006 är införts med 1 000 kronor per månad. En det nu fler behöriga lärare per elev 27 och en gymnasieingenjörsexamen införs i och med att större andel av eleverna lämnar grundskolan med ett fjärde tekniskt år föreslås permanentas inom godkända betyg i alla ämnen (från 76 till 77 gymnasieskolan. Till detta ska läggas att ett procent) 28 . Fler elever läser svåra kurser i system för yrkesintroduktionsanställningar har matematik (40 procent fler läser den svåraste införts, som gör det möjligt att till avtalsenlig lön kursen, matematik E) och språk (2,5 gånger fler kombinera utbildning och handledning med jobb.

24 Bortsett från pris- och löneomräkning och exklusive reformer på studiemedels- och forskningsområdet samt folkbildningen (studieförbunden och folkhögskolorna). 25 Education at a Glance 2013, (OECD 2013) De yngre eleverna avser Primary Education, dvs. åk 1–6. 26 TIMSS 2011 Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv, Skolverket rapport 380. 27 Skolverkets personalstatistik. 28 Skolverkets statistik över betyg från grundskolan.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

läser den svåraste kursen i engelska, engelska C)

Diagram 2.6 Arbetskraften (15–74 år), förändring

2006 Kv3 Ñ 2013 Kv4

sedan regeringen införde meritpoäng vid Procent antagningen till högskolan . Teknikprogrammet 29 9 i gymnasieskolan ökar i popularitet. 30 Förtroendet för skolan bland föräldrarna ökar. 31 7 Arbetet för mer kunskap i skolan är en

fortsatt utmaning som kräver såväl tid för 5 implementeringen av reformerna som fortsatt 3 stöd för mer kunskap.

1

n e -1 nien ien rrik land

2.3 Effekter av regeringens reformer

lgie Irland Sverige Be te Italien ek Finland Ös Span Tyskland Gr Danmark Portugal

för ökad sysselsättning: Fler i

Frankrike* -3 Storbritan Nederländerna

arbete och minskat utanförskap

-5 År 2006–2014 har präglats av stora skiften i Anm.: * Avser Kv3 2013. Säsongrensad data. Källa: OECD. konjunkturen. Högkonjunkturen de första åren förbyttes efter finans- och skuldkrisen till en I regel sjunker arbetskraftsdeltagandet när kraftig långkonjunktur som dröjt sig kvar in i konjunkturläget, och därmed chanserna att få ett 2014. Trots krisen står sig den svenska jobb, kraftigt försämras. Under finanskrisen och arbetsmarknaden stark i en internationell den efterföljande lågkonjunkturen har dock jämförelse (se diagram 2.5). Arbetskraftsarbetskraftsdeltagandet upprätthållits i högre deltagandet och sysselsättningsgraden är nu grad än under tidigare lågkonjunkturer. Under högst i EU (tillsammans med Nederländerna). t.ex. 1990-talskrisen föll arbetskraftsdeltagandet med ca 4 procentenheter, att jämföras med en

Diagram 2.5 Andelen sysselsatta, arbetslösa och utanför

arbetskraften, 2013 Kv4 nedgång på ca 1 procentenhet när finanskrisen Procent inleddes 2008. Därtill har arbetskrafts-

Sysselsatta Arbetslösa Utanför arbetskraften deltagandet snabbt återhämtat sig och är i dag på 100 den högsta nivå som observerats sedan början på

1990-talet. 90 32 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Anm.: * Avser 2013Kv3. Säsongrensad data. Källa: OECD.

Arbetskraften har ökat mer än i jämförbara

länder i EU (se diagram 2.6).

29 Skolverkets statistik över slutbetyg från gymnasieskolan. 30 Skolverket elevstatistik. 31 32 Attityder till skolan (Skolverket, 2012). Statistiska centralbyrån, AKU.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

5 0 n e e ien 0 lgie rrik nien EU27 land te Italien ek Irland n e Sverige Be Finland ankrik Portugal Span ien -5 Tyskland Ös Fr Danmark Gr lgie rrik nien land te Italien Irland ek -5 Sverige Be Finland Portugal Span Nederländerna Storbritan Tyskland Ös Danmark Gr Frankrike* -10 Storbritan Nederländerna -10

-15 -15

-20 -20

-25 -25 Anm.: * Avser Kv3 2013. Säsongrensad data. Källa: EU-kommissionen. Källa: OECD .

Efter sju år av kris i omvärlden är arbetslösheten Sysselsättningen har också vuxit snabbare än i de i början av 2014 strax över 8 procent av flesta jämförbara länder (se diagram 2.7). Mellan arbetskraften. Detta beror på att arbetsåren 2006 och 2013 ökade antal sysselsatta med kraftsdeltagandet har ökat trots den ekonomiska över 250 000 personer. Sysselsättningen har krisen, samtidigt som efterfrågan på arbetskraft hållits uppe jämfört med krisen på 1990-talet, varit svag under den utdragna lågkonjunkturen. trots att det ackumulerade BNP-fallet har varit Jämfört med 1990-talskrisen, då arbetslösheten nästan lika stort (se diagram 2.8). Mellan åren steg från drygt 2 procent till närmare 11 procent 1991–1996 steg BNP med i genomsnitt 0,9 på några år, var ökningen under finanskrisen procent per år. Motsvarande siffra för perioden väsentligt mindre, drygt 2,5 procentenheter trots 2008–2013 var 1,1 procent per år. Samtidigt jämförbara fall i BNP under de två kriserna. minskade sysselsättningen med en halv miljon Framförallt Tyskland har lyckats bättre med att personer 1991–1996 medan den steg med över få ned arbetslösheten, men Sverige har även när

100 000 personer 2008–2013. det gäller arbetslöshet haft en bättre utveckling än de flesta jämförbara länder (se diagram 2.10).

Diagram 2.8 BNP-tillväxt och sysselsättning i Sverige

Procent Tusental

Diagram 2.10 Arbetslöshet (15–74 år), förändring

8 4 800

2006 Kv3 Ñ 2013 Kv4

BNP (vänster axel) 4 700 Procentenheter 6 Sysselsatta (höger axel) 25

4 600 4 20 4 500 2

4 400 15

0 4 300 10

-2 4 200 5 -4 4 100

0 -6 4 000 e n * ien nd* 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 rrik lgie nien te Italien Irland -5 Finland Be Sverige Portugal Span Anm.: Fasta priser, referensår 2012. Tyskland Ös Frankrike Danmark Grekla Källa: Statistiska centralbyrån (AKU). Storbritan Nederländerna -10

Vidare har arbetade timmar inte försämrats

Anm.: * Avser Kv3 2013. Säsongrensad data. Källa: OECD.

under krisen, vilket är viktigt för att kunna värna välfärdens finansiering (se diagram 2.9). Långtidsarbetslösheten har stigit till följd av krisen, men jämfört med andra länder är den

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

svenska långtidsarbetslösheten låg och har ökat sysselsättningen och arbetskraften (se diagram betydligt mindre än i de flesta andra länder i 2.13).

33

Europa sedan finanskrisen inleddes (se diagram 2.11).

Diagram 2.13 Faktisk sysselsättning och arbetskraft jämfört med demografisk framskrivning av sysselsättning och arbetskraft sedan 2006 Diagram 2.11 Långtidsarbetslöshet, internationell

Tusental

jämförelse

5 300 Procent av arbetskraften Sysselsättning 20 5 100 Arbetskraft 18 2013 Kv3

10 8 4 500 6 4 4 300 2 4 100 0 e n e ien rrik nien lgie EU28 land te Italien Irland ek 3 900 Sverige Finland Be ankrik Portugal Span Ös Danmark Tyskland Fr Gr 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 Nederländerna Storbritan Anm.: Säsongrensad data. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Anm.: Långtidsarbetslöshet definieras som arbetslösa längre än ett år som andel av arbetskraften.

Källa: Eurostat. Sammantaget visar detta att sysselsättningen och arbetskraften sedan 2006 ökat betydligt mer än Ungdomsarbetslösheten som under lång tid vad som kan förklaras av konjunkturella och stigit, har sedan 2009 kommit ner till ungefär demografiska faktorer. Det mesta tyder på att en

2005 års nivå, men ligger fortfarande över nivån stor del av ökningen kan hänföras till de

2006 (se diagram 2.12). Uppgången sedan 2006 omfattande reformer regeringen genomfört på har framförallt drivits av att fler heltidsarbetande arbetsmarknaden. Både arbetskraftsdeltagande söker arbete. och sysselsättningsgraden har dessutom ökat i breda åldersgrupper. Tabell 2.3 visar

Diagram 2.12 Ungdomsarbetslöshet, 15–24 år

befolkningsutveckligen och sysselsättnings-

Procent av arbetskraften

utvecklingen mellan 2006 och 2013. Syssel-

26

sättningsgraden har ökat för både yngre, de

24 mellan 25–54 och de mellan 55–64 samt för de äldre. Både antalet sysselsatta och den arbetsföra

22

befolkningen har ökat så att syselsättningsgraden i princip är oförändrad. Att syssel-

20

18 sättningsgraden inte har ökat när sysselsättningsgraden i de olika åldersgrupperna

16

har ökat beror på att befolkningens

14 Euroländerna ålderssammansättning har förändrats. Andelen Sverige äldre, som av naturliga skäl har en låg

12

sysselsättningsgrad, har ökat medan andelen som

10 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Eurostat.

Den förhållandevis goda utvecklingen av 33 För att beräkna den demografiska framskrivningen för sysselpersoner i arbetskraften, antalet sysselsatta och sättningen (arbetskraften) hålls sysselsättningsgraden (arbetskraftsantalet arbetade timmar beror inte enbart på deltagandet) konstant på 2006 års nivå för de olika undergrupperna befolkningstillväxt. Att befolkningen i arbetsför (ålder, kön, födelseland). Genom att hålla sysselsättningsgraden konstant ålder har ökat förklarar bara en del av ökningen i

i de olika grupperna erhålls sysselsättningsutvecklingen utifrån en framskrivning av den demografiska utvecklingen.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

är 25–54 och 55–64, där sysselsättningsgraden är

Diagram 2.14 Faktisk arbetslöshet samt jämviktsarbetslöshet med och utan politikeffekter

hög, har minskat. Sysselsättningsgraden för dem

Procent av arbetskraften

mellan 16–64 har ökat med 1 procentenhet

12

under samma period. I takt med att konjunkturen normaliseras 10 väntas effekten av regeringens reformer bli mer framträdande. Diagram 2.14 visar att regeringens 8 politik förväntas minska jämviktsarbetslösheten med knappt 2 procentenheter på lång sikt; se 6 även tabell 2.4 som sammanfattar effekterna av regeringens politik.

Faktisk arbetslöshet 4 Jämviktsarbetslöshet 2 Jämviktsarbetslöshet utan reformer

0 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 Anm.: Prognos i denna proposition efter streckad linje. Säsongrensad data. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 2.3 Utveckling av arbetsför befolkning och sysselsättning, 2006–2013

Befolkning

Tusental Andelar av befolkningen 15–74 år

15–24 25–54 55–64 65–74 15–74 15–24 25–54 55–64 65–74 15–74

2006 1143 3597 1216 776 6732 17,0 53,4 18,1 11,5 100

2013 1220 3743 1153 1040 7156 17,1 52,3 16,1 14,5 100

Förändring mellan

Förändring mellan 2006 och 2013 51 149 2 74 275 1,6 0,7 3,9 4,5 -0,1 Källa: Statistiska centralbyrån, AKU. En central del i den svenska arbetsmarknads- Sedan 1997 har reallönerna i Sverige ökat med modellen är att arbetsmarknadens parter har mer än 30 procent. 34 ansvaret för lönebildningen. Den svenska modellen har i stort tjänat Sverige väl under lång tid. Sedan industriavtalets införande 1997 har Sverige kunnat kombinera hög sysselsättning med en stark utveckling av reallönerna utan att den internationella konkurrenskraften har försämrats. Trots en utdragen lågkonjunktur har reallönerna under perioden 2006–2012 stigit med nära 7 procent i Sverige. Det kan jämföras med reallönerna i eurozonen som har ökat med ca 3 procent och med ca 2 procent i Tyskland sedan 2006 (se diagram 2.15). Även i ett längre 34 perspektiv har reallöneutvecklingen varit stark. Medlingsinstitutet och Statistiska centralbyrån.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

Diagram 2.15 Reallöneutveckling, 2006–2012

anställda hade låglönejobb 2010. Genomsnittet

35

för EU är 17 procent och i Tyskland hade 22

Procent 15

procent av de anställda låglönejobb (se diagram 2.17). Sammantaget indikerar detta att Sveriges

10

höga sysselsättningsgrad inte har kommit till priset av fallande reallöner eller en tydlig ökning

5

av låglönejobben.

0 Diagram 2.17 Andel låglönejobb

e n e ien lgie rrik nien land Procent Irland te Italien ek Sverige ankrik Span Finland Be 25 Fr Danmark Tyskland Ös Portugal Gr -5 Nederländerna Storbritan 2010 20 -10 2006

15 -15 Anm.: För Sverige avser reallön nominell timlöneutveckling enligt nationalräkenskaperna 10 deflaterad med hushållens konsumtionsdeflator. För övriga länder avses real ersättning, dvs. lön inklusive kollektiva avgifter, deflaterad med hushållens konsumtionsdeflator. Källor: Europeiska kommissionen och Statistiska centralbyrån. 5

Jobbskatteavdraget och skattesänkningar till 0 …

n e

pensionärer medför att hushållens reala

ien lgie land rrik EU27 Italien ek te Irland Sverige Finland Be

disponibla inkomster har ökat betydligt mer än

Frankrike Danmark Gr Span Ös Portugal Tyskland Nederländ… Storbritan

reallönerna. Sverige har efter Luxemburg haft

Anm.: Andelen låglönejobb är definierat som arbetstillfällen med en inkomst per timme som

den starkaste ökningen av real disponibel är mindre än två tredjedelar av medianinkomsten. Det är således ett mått på relativa

låglönejobb och reflekterar att Sverige har en sammanpressad lönestruktur.

inkomst i EU sedan 2006 och har haft omkring 9 Källa: Eurostat. gånger så hög ökning av disponibelinkomster jämfört med EU-snittet under denna period (se diagram 2.16). 2.3.1 Regeringens politik har minskat

utanförskapet

Diagram 2.16 Real disponibelinkomst, förändring 2006– 2012

Sysselsättningsökningen går hand i hand med att

Procent

25 indikatorer på utanförskapet har minskat. Bland annat har antalet personer som får ersättningar

20

från olika trygghetssystem, mätt som antalet

15

helårsekvivalenter, minskat sedan 2006 (se

10

diagram 2.18). Enligt Statistiska centralbyrån, vars data över utanförskapet går tillbaka till 1990,

5

var andelen 2012 den lägsta som uppmätts.

0 36 n e ien

-5 burg lgie nien rrik te EU28 Irland Italien land Inflödet i sjuk- och aktivitetsersättning var som

Sverige Finland Be ek Span

störst 70 000 personer om året runt 2004 och

Frankrike Tyskland Danmark Ös Gr -10 Luxem Storbritan Nederländerna -15

-20

-25

-30 Källa: Eurostat. 35 Andelen låglönejobb är definierat som arbetstillfällen med en inkomst per timme som är mindre än två tredjedelar av medianinkomsten. Det är

Sverige har även en låg andel låglönejobb i

således ett mått på relativa låglönejobb och reflekterar att Sverige har en

relation till andra EU-länder, 2,5 procent av de

sammanpressad lönestruktur. 36 Pressmeddelande 2013-08-15, Statistiska centalbyrån (SCB). SCB redovisar årligen statistik över antalet helårspersoner i åldrarna 20–64 som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag, såsom sjukpenning, sjukoch aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension), ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

2005 i Sverige. I dag är motsvarande siffra strax

Diagram 2.19 Antal personer med sjuk- och aktivitetsersättning samt antal personer med sjukpenning

under 20 000 personer.

37 Antal

Diagram 2.18 Utveckling av utanförskapet, 1970–2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, Kvinnor

350 000

800 100 000

600 50 000 400 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 200 Anm.: På grund av vissa förändringar i sjuklöneperioden finns det tidsseriebrott mellan 1997 0 och 1998 samt mellan 2003 och 2004. Data för sjukfall är säsongrensad. Källa: Statistiska centralbyrån. 1970 75 80 85 90 95 00 05 10 Anm.: Antal personer mätt som helårsekvivalenter. Källor: Statistiska centralbyrån, Försäkringskassan och egna beräkningar. Det finns många möjliga förklaringar till varför antalet personer med sjukpenning har minskat Kraftig minskning av sjukfrånvaron sedan början av 2000-talet. Mycket tyder på att Antalet personer med ersättning från olika reformer har samverkat med förändrade trygghetssystemen har minskat främst till följd attityder och normer. Finanspolitiska rådet har av att färre får sjukpenning och sjukersättning granskat reformerna som regeringen har (se diagram 2.19). Den minskade sjukfrånvaron genomfört inom sjukförsäkringsområdet och har medfört att fler arbetar. Nivån på sjukfrånvaron i Sverige ligger numera i linje med bedömer att de med stor sannolikhet har varit en viktig orsak till den minskade sjukfrånvaron. 39 sjukfrånvaron i andra länder med jämförbara system och förmåner. 38 Ett exempel är att de förändrade villkoren för att bli berättigad till stadigvarande sjukersättning samt borttagandet av möjligheten till tidsbegränsad sjukersättning trädde i kraft den 1 juli 2008. Av diagram 2.19 framgår att minskningen av antalet personer som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning startade på allvar därefter.

2.3.2 Strukturreformerna ger fler jobb

Finansdepartementet bedömer att reformerna ökar den varaktiga sysselsättningen med ca 250 000 personer och att jämviktsarbetslösheten sjunker med 1,8 procentenheter på lång sikt till följd av de strukturreformer som regeringen har vidtagit sedan 2007 (se tabell 2.4). Regeringens strukturreformer leder även till att BNP ökar med knappt 5 procent på lång sikt.

37 Försäkringskassan. 38 European union labour force survey samt Statistiska centralbyrån, AKU. De länder som avses är bl.a. Norge, Danmark, Tyskland och 39 Nederländerna. Finanspolitiska rådet (2010).

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

Bedömningarna baseras på den forskning som samlade politik leder till att jämviktsfinns om effekter av strukturella reformer. arbetslösheten blir mellan 0,6 och 2,1 40 procentenheter lägre och att det blir omkring 190 000 fler sysselsatta på lång sikt.

Tabell 2.4 Effekter av regeringens politik på lång sikt

Förändring i procent om annat ej anges

Årsarbets- Arbets- 1 2 3 kraft Sysselsatta löshet BNP

Utbudsreformer

Jobbskatteavdrag 137 000 120 000 – 0,8 2,5 3 Konkurrenskraft och tillväxt

Förhöjt jobbskatte-

avdrag för äldre 6 000 10 000 0,0 0,1 3.1 Utvecklingen före 2006

Skiktgräns 6 000 0 0,0 0,1 Villkoren för att starta och driva företag Arbetslöshetsförbättrades efter 1990-talskrisen. Skatteförsäkring 40 000 45 000 -0,7 0,7 reformen 1990–91, avreglering av marknader Sjukförsäkring 20 000 17 000 0,5 0,4 som t.ex. el-, flyg-, post-, tele- och

Efterfrågereformer

järnvägsmarknaderna samt förstärkta Arbetsmarknadspolitik 11 000 14 000 -0,2 0,2 institutionella regler för finans- och Husavdraget 27 000 25 000 -0,3 0,4 penningpolitiken bidrog till bättre villkor för Sänkta socialavgifter 18 000 21 000 -0,2 0,3 investeringar och entreprenörskap. Sänkt tjänstemoms 6 000 4 000 -0,1 0,1 Globaliseringen har samtidigt ökat utmaningarna för svenska företag. Sverige tillhörde länge ett

Övriga reformer

litet antal länder som kunde konkurrera högst Höjt bostadsbidrag -2 000 -2 000 0,0 0,0 upp i förädlingskedjan. Numera konkurrerar

Summa

Sverige med ett stort antal länder.

strukturreformer 267 000 254 000 -1,8 4,8

1 Företagsklimatet i Sverige var generellt sett Antal arbetade timmar omräknat till årsarbetskrafter. En årsarbetskraft motsvarar 1 8 00 timmar. bra för stora och väletablerade företag. För nya 2 Antal personer i åldersgruppen 15–74 år. 3 Förändring i procentenheter. och mindre företag var tillväxtförutsättningarna dock sämre. Drivkrafterna att starta företag Källa: Egna beräkningar. 42 och få dem att växa var inte tillräckligt starka. Bedömningen av effekterna är dock osäker. Exempelvis missgynnade arvs- och gåvoskatten Regeringen följer därför upp hur reformerna (som avskaffades 2005) och förmögenhetsverkar och såväl Finanspolitiska rådet som skatten kapitaluppbyggnad. Företagsklimatet Konjunkturinstitutet har motsvarande uppdrag. försvagades också av att skattesystemet i vissa Andra bedömare som Konjunkturinstitutet, fall hade relativt svag legitimitet. Det yttrade sig Riksbanken, Finanspolitiska rådet och OECD dels i svartarbete inom vissa branscher, dels har kommit fram till att regeringens reformer betydande skatteundandragande från sammantaget har ökat sysselsättningen och förmögenhetsskatten. minskat arbetslösheten på lång sikt . 41 Även om konkurrenspolitiken skärpts under Konjunkturinstitutet beräknar att reformerna 1990-talet, var konkurrensen 2006 fortfarande sammantaget har lett till ca 180 000 personer fler begränsad i betydande delar av ekonomin, inte sysselsatta på lång sikt och att minst på stora delar av de områden där offentlig jämviktsarbetslösheten blir 1,2 procentenhet verksamhet hade en dominerande ställning. lägre. Riksbanken beräknar att regeringens När regeringen tillträdde 2006 fanns ett tydligt behov av att förbättra tillväxtförutsättningarna i Sverige. Framförallt genom ökad konkurrenskraft och investeringsvilja, liksom stärkta förutsättningar för en växande 40 Se rapporten Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt tjänstesektor. bedömas? (Finansdepartementets ekonomiska avdelning 2011:1) för en beskrivning av beräkningarna. 41 Finanspolitiska rådet (2011), Konjunkturrapporten december 2013 (Konjunkturinstitutet), Penningpolitisk rapport, juli 2012 (Riksbanken), 42 Going for growth (OECD 2012). Economic Survey Sweden 2007/4 (OECD 2007).

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

3.2 Förbättrat företagsklimat ett fåtal nystartade företag som växer snabbt och

bidrar till jobbskapande och tillväxt i någon Vägen mot full sysselsättning och ett stigande större utsträckning, dels att dessa företag är svåra välstånd går via ett dynamiskt näringsliv där att identifiera i förväg. Det innebär att statens 43 entreprenörer och företagare vill och vågar satsa. främsta uppgift är att skapa ett generellt gott För att långsiktigt kunna möta såväl utanförskap företagsklimat med goda möjligheter för som integrationsproblem behövs fler jobb i entreprenörer att verka. växande företag och goda villkor för långsiktiga och aktiva ägare. Därför har det varit viktigt att Mer lönsamt att driva företag sänka trösklarna för företagande och göra det En viktig faktor för alla former av företagande är enklare att starta, driva, utveckla och äga företag skattereglernas utformning. Beskattningen av i Sverige. För att ekonomin ska kunna hantera de potentiell avkastning påverkar hur entreprenören påfrestningar den utsätts för i form av t.ex. bedömer möjligheterna till faktisk avkastning konjunkturella störningar, demografiska från ett projekt och därmed förutsättningarna att förändringar och strukturomvandlingar måste inleda och genomföra ett projekt. både arbetskraften och företagen ha en god För att stimulera entreprenörskap och tillväxt anpassningsförmåga. Ett bra företagsklimat där har kostnaderna sänkts, bl.a. genom att nya företag kan starta och etablerade företag skattereglerna för fåmansföretag, de s.k. 3:12växa på internationellt konkurrenskraftiga reglerna, har förbättrats och genom att villkor är därför centralt för både arbetsgivar- och egenavgifterna har sänkts. sysselsättningen och reallöneutvecklingen. Dessutom har arbetsgivarnas medfinansiering av Sverige har i många avseenden goda sjukpenningkostnaden fr.o.m. dag 15 slopats för förutsättningar för företagande. Befolkningen är att minska risken för kostnader när man välutbildad och tar snabbt till sig ny teknik. anställer. Näringslivet är innovativt med omfattande Förutsättningarna för innovativt forsknings- och utvecklingsverksamhet och det entreprenörskap har förbättrats. Det har blivit finns en god finansiell kapacitet. Det är dock mer lönsamt att förlägga högavkastande viktigt att kontinuerligt genomföra förbättringar innovativ verksamhet i Sverige genom införandet av näringslivsklimatet för att upprätthålla en av en takregel för utdelningar på kvalificerade stark position för svenskt näringsliv i den alltmer andelar i fåmansföretag. Ett skatteincitament integrerade världsekonomin. inom forskning och utveckling har införts. Incitamentet ges i form av sänkta arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med 3.2.1 Förbättrade förutsättningar för forskning eller utveckling. Eftersom sänkta entreprenörskap och innovation arbetsgivaravgifter sänker företagens kostnader direkt, oavsett om företagen går med vinst eller En central aspekt av ett fördelaktigt inte, förbättrar åtgärden möjligheterna för nya företagsklimat är förutsättningarna för och växande företag som inte gör vinst att entreprenörskap. Entreprenörskap bidrar till en investera i forskning och utveckling. Härutöver större förmåga att ställa om och anpassa har avdragsrätten för företags utgifter för produktionen till förändring; att introducera ny forskning och utveckling utökats. teknik, nya organisationsformer och nya Företagens och företagarnas förmåga till produktionsmetoder. Entreprenörskap bidrar förnyelse och omställning är vidare starkt också till att kommersialisera forskningsresultat beroende av fungerande och ändamålsenliga och innovationer. regelverk. Åtgärder för att minska företagens Regeringen har sedan 2006 genomfört en rad regelbörda har också genomförts. Bland annat reformer för att förbättra förutsättningarna för genom att uppgiftslämningen om entreprenörskap och innovationer. Dessa har periodiseringsfonder har minskat, kravet på utformats utifrån insikten att det dels är endast

43 Se t.ex. Lerner Boulevard of broken dreams, 2009.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

bankgaranti vid företagsförsäljningar har Möjligheterna till högskolenära avskaffats, den s.k. avräkningslagen har entreprenörskap har också förbättrats genom förändrats och krav på återkommande teknisk insatser för kommersialisering av forskning, där kontroll av kassaregister har avskaffats. bland annat Vinnovas anslag för forskning och Revisionsplikten för mindre företag har slopats. utveckling har höjts, liksom resurserna till Kravet på lägsta tillåtna aktiekapital i privata inkubatorsystem. Industriforskningsinstituten aktiebolag har sänkts. Redovisningen av har getts ökade resurser för att bygga broar mervärdesskatt har förenklats. För att motverka mellan akademi och näringsliv. ökande regelbörda har ett regelråd tillsats som granskar förslag till nya och ändrade regler Ökad tillgång på riskkapital ger ökade möjligheter utifrån vilka administrativa kostnader dessa kan för företag att växa medföra för företag. Sänkt mervärdesskatt för Ett väl fungerande system för restaurang- och cateringtjänster har lett till ökat riskkapitalförsörjning och rådgivning är antal anställningar i en bransch som erbjuder en avgörande för att skapa goda förutsättningar för fot in på arbetsmarknaden för många ungdomar entreprenörskap. Det behövs också fler aktiva och andra med svag förankring på och långsiktiga ägare. Därför är det viktigt att arbetsmarknaden. skattesystemet utformas så att det inte driver Tryggheten för företagare har förstärkts riskvilligt kapital ur landet. Liksom den tidigare genom förändringar av reglerna i arbetslöshets-, avskaffade arvs- och gåvoskatten innebär slopad sjuk- och föräldraförsäkringen, vilket skapar en förmögenhetsskatt förbättrade villkor för ökad tydlighet och förutsägbarhet i regelverken entreprenörer och aktiva ägare och därmed också samt en ökad likabehandling av företagare och förbättrad tillgång till riskkapital för de mindre anställda. företagens försörjning. Ett investeraravdrag har Regeringen har också tillsatt en kommitté också införts av denna anledning. Dessutom har med uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att reglerna för företagshypotek och förmånsrätt förbättra entreprenörskapsklimatet i Sverige, ändrats. bl.a. skattesystemets utformning. För att bättre ta till vara potentialen till innovation och tillväxt har regeringen också Ökade möjligheter för entreprenörskap inom fler reformerat statens insatser för att i högre grad områden tillgodose ett varierat behov av Möjligheterna till entreprenörskap har ökat marknadskompletterande riskkapital. Almi genom att fler sektorer och branscher har Företagspartner AB och Innovationsbron AB öppnats upp för fler och mindre aktörer. har getts ökade resurser och har slagits samman Skattelättnader för husarbeten (RUT- och med syfte att bl.a. öka finansiering i tidiga ROT-arbeten) har skapat nya jobb och skapat en skeden. Inlandsinnovation AB och utökad marknad för entreprenörer. Betydande Fouriertransform AB har bildats för att öka åtgärder för att förbättra konkurrensen har tillgången på kapital i särskilda regioner och också genomförts vilket gynnar inte minst nya branscher. aktörer. Det handlar om förändringar i konkurrenslagen och i lagen om offentlig Förbättrad tillgång till kompetens upphandling. Konkurrensverket har bl.a. fått En förutsättning för ett dynamiskt näringsliv är ökade möjligheter att driva konkurrensmål och att det finns individer, entreprenörer, som kan har fått ett tydligt och förstärkt uppdrag vad starta företag och få dem att växa. I ett land som gäller offentlig upphandling. Dessutom har flera Sverige med många och framgångsrika stora områden som tidigare dominerats av offentliga företag har regeringen sett ett behov av att öka aktörer öppnats för konkurrens. Avreglering av kunskaperna om entreprenörskap och att skapa apotek och järnväg, liksom ökad mångfald inom mer positiva attityder till entreprenörskap. äldreomsorg och primärvård är några exempel. Därför har undervisning om entreprenörskap Dessutom har det statliga ägandet minskats fått en tydligare roll i skolan, och genom försäljning av Nordea, Vin & Sprit, stödstrukturerna på universitet och högskolor Vasakronan, OMX, Vectura och Arbetslivs- har förbättrats. Regeringen har också gjort resurs. satsningar på rådgivningsverksamhet för framför allt småföretagare. För att förstärka kunskaperna om och attityderna till entreprenörskap i fler

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

grupper i samhället har riktade satsningar gjorts propositionerna 2008 och 2012 innebär en för kvinnors, invandrares och ungas företagande. resursförstärkning med 9 miljarder kronor per För att fullt ut utnyttja potentialen hos år. snabbväxande företag att skapa jobb och tillväxt måste dessa företag ha möjlighet att attrahera och behålla kompetens. Reglerna för 3.2.3 Mer lönsamt att investera arbetskraftsinvandring har reformerats vilket har underlättat för företag att få tag på exempelvis Sverige är en liten öppen ekonomi där kapital rör sig fritt över gränserna. I en sådan ekonomi IT-specialister och expertskatten har förenklats för att underlätta för utländska bestäms avkastningskravet på företagens investeringar på de internationella nyckelrekryteringar. Regeringen har även beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att kapitalmarknaderna. Investerarna på dessa marknader jämför avkastningen efter skatt på se över beskattningen av olika investeringsprojekt i olika länder. Investeringsincitamentsprogram. Ytterligare en särskild besluten påverkas därmed direkt av utredare har fått i uppdrag att se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. bolagsskatten. En hög bolagsskattesats leder till ett jämförelsevis högt avkastningskrav före skatt. Om bolagsskattesatsen sänks blir därför fler 3.2.2 Ökade resurser till forskning investeringsprojekt lönsamma. Företagen anpassar sig i en sådan situation till en ny och Ett innovativt näringsliv förutsätter också större optimal kapitalstock genom att öka omfattande satsningar på forskning. Sverige investeringarna. En högre kapitalintensitet i hävdar sig väl som forskningsnation och starka företagen ökar produktiviteten, vilket skapar forskningsmiljöer har vuxit fram i samverkan utrymme för högre löner. Högre löner ökar mellan högskoleväsendet och kunskapsintensiva arbetsutbudet och på sikt också sysselsättningen. företag. Samtidigt tilltar den internationella Enligt studier av OECD om skatter och tillväxt konkurrensen. Kostnaderna för att flytta även är bolagsskatten den skatt som bedöms som forskningsverksamhet över nationsgränserna har mest skadlig för tillväxten. Goda skattemässiga 44 minskat. Många länder, också utanför OECD- villkor för investeringar är därför en området, ökar sina satsningar på forskning och förutsättning för att svenska företag även i utveckling och försöker förmå företag att lägga framtiden ska kunna konkurrera framgångsrikt sina investeringar i forskning inom det egna och bidra till hög ekonomisk tillväxt. Till detta landets gränser. Det gäller inte minst de länder i kommer att utvecklingen mot lägre Asien med växande ekonomier. bolagsskattesatser i vår omvärld har varit påtaglig För att Sverige i framtiden ska kunna behålla under de senaste två decennierna. Sverige hade i och ytterligare förbättra sin position som fram- början av 1990-talet ett av de mest stående forskningsnation med fler konkurrenskraftiga bolagsskattesystemen bland kunskapsintensiva företag har regeringen OECD-länderna, mätt genom dess inverkan på genomfört kraftfulla satsningar på forskning och incitamenten för nyinvesteringar. Ur ett EUutveckling, som redovisats i forsknings- och perspektiv var de svenska reglerna innovationspropositioner lämnade till riksdagen konkurrenskraftiga så sent som 2002. Sedan 2008 och 2012. Stora satsningar på bl.a. 2004 har nya medlemsländer tillkommit och universitet och högskolor samt flera av dem har valt att ha en relativt låg forskningsfinansiärerna har genomförts. Vidare bolagsskattesats, samtidigt som flera av de äldre prioriteras riktade satsningar på bl.a. forskning medlemsstaterna under senare år har sänkt sina inom livsvetenskap och på att förbättra bolagsskattesatser. samarbetet mellan forskning och näringsliv, bl.a. genom inrättandet av strategiska innovationsområden. Särskilda satsningar på spetsforskning har genomförts och 2014 pågår slutförhandlingar rörande den internationella 44 Tax Policy Studies No 20 Tax Policy and Economic Growth (OECD forskningsanläggningen European Spallation 2010) och Vartia, Tax and Economic Growth, Economics Department Source som ska byggas i Lund. Satsningarna som Working Papers (OECD 2008). redovisas i forsknings- och innovations-

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

Diagram 3.1 Konkurrenskraftig bolagsskatt

att möjliggöra ett effektivt informationsutbyte. Detta har dramatiskt inskränkt möjligheten att Bolagsskattesats, genomsnitt 34 gömma undan tillgångar från beskattning och OECD-länderna Skatteverket rapporterar också ett betydande 32 återflöde av kapital till Sverige. EU 27 45 30 Sverige Överutnyttjandet av löneunderlagsregeln i 3:12-reglerna har också motverkats. Reglerna 28 kunde användas för skattedrivna upplägg, bl.a. i 26 partnerägda företag, för att sänka skatten på delägarnas arbetsinkomster från ca 57 procent 24 till 20 procent, något som nu begränsats.

22

3.2.5 Energi och klimat

20 200020012002200320042005200620072008200920102011201220132014 En långsiktigt trygg och stabil energiförsörjning Källa: Taxation trends in the European Union 2013 & OECD Tax Database. ger näringslivet stabila spelregler. Det gäller För att stärka svenska företags konkurrenskraft, framför allt den svenska basindustrin, som ofta öka investeringarna i Sverige och därmed är beroende av konkurrenskraftiga nivåer på åstadkomma högre produktivitet, högre elpriset. De fyra regeringspartierna slöt 2009 en reallöner och en högre sysselsättning har därför överenskommelse om en långsiktig och hållbar bolagsskattesatsen sänkts i två steg, från 28 energi- och klimatpolitik. Syftet var att skapa procent till 22 procent. I början av 2011 tillsatte förutsättningar för långsiktiga spelregler för regeringen en kommitté med uppdrag att se över energimarknadens aktörer. Samtidigt beskattningen av bolag – Företagsskatte- tydliggjordes regeringens högt ställda ambitioner kommittén (dir. 2011:01). Företags- inom klimatområdet, vilket gav förutsättningar skattekommitténs huvuduppdrag är att lämna för ett starkt svenskt ledarskap i förhandlingarna förslag som medför att villkoren för finansiering om en ny internationell klimatmed eget kapital och med lånat kapital blir mer överenskommelse. Den svenska energipolitiken lika. syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft samt försörjningstrygghet. Med denna grund presenterade regeringen en väg ut

3.2.4 Stramare regelverk för rättvisare

ur beroendet av fossil energi.

företagsskatter

Överenskommelsen innehåller tre övergripande energi- och klimatpolitiska mål till Regeringen har också målmedvetet arbetat för 2020: att skapa mer långsiktiga, stabila och rättvisa – andelen förnybar energi ska vara minst 50 spelregler för företag. När fler betalar de skatter de ska stärks välfärdens finansiering. procent av den totala energianvändningen, Ett exempel är åtgärderna för att stävja – energiintensiteten, tillförd mängd energi i aggressiv skatteplanering med ränteavdrag där förhållande till BNP, ska minska med 20 företag undgår svensk bolagsskatt genom att ta procent mellan 2008 och 2020, och upp lån med hög ränta från t.ex. dotterföretag – utsläppen av växthusgaser ska vara 40 som är lokaliserade i lågskatteländer. Dessa procent lägre än utsläppen 1990 för möjligheter har kraftigt inskränkts vilket dels verksamheter som inte omfattas av EU:s skapat mer rättvisa konkurrensförhållanden, dels utsläppshandelssystem. möjliggjort en betydande sänkning av bolagsskattesatsen. Regeringens bedömning 2014 är att Sverige Regeringen har också mellan åren 2006 och kommer att nå målen om ökad andel förnybar 2014 undertecknat informationsutbytesavtal med drygt 40 s.k. sekretessjurisdiktioner. Dessutom har befintliga skatteavtal med länder som t.ex. Schweiz och Luxemburg, som har en 45 Skatteverket (2014). omfattande banksekretess, omförhandlats i syfte

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

energi och minskade utsläpp av växthusgaser produktivitet, höga löner och hög sysselmen troligen inte målet om minskad sättning. En fungerande infrastruktur väl 46 energiintensitet. Riksdagen beslutade 2010 om anpassad till behoven är en nödvändig lagändringar som möjliggör ett generationsskifte förutsättning för att Sverige ska kunna i det svenska kärnkraftsbeståndet. Beslutet konkurrera i den globaliserade ekonomin. innebar att ett tillstånd till uppförande och drift Transportsystemets utformning, drift och av en ny kärnkraftsreaktor förutsätter att den användning ska därtill främja en hållbar nya reaktorn ersätter en av de befintliga utveckling. reaktorerna på en plats där någon av de befintliga Trafikvolymerna har i flera decennier ökat reaktorerna är lokaliserad. I och med detta kraftigt. Sedan början av 1970-talet har upphävdes lagen om kärnkraftens avveckling. persontransporterna på järnväg i Sverige mer än Regeringen införde samtidigt krav på fördubblats, godstågstrafiken på järnvägar har återkommande helhetsbedömningar av ökat med omkring 20 procent och säkerheten vid kärnkraftsreaktorerna. persontransporterna på vägar nära fördubblats. De nationella skatterna på klimat- och energiområdet har gjorts mer träffsäkra och

Diagram 3.2 Gods- och persontrafik 1970–2010

ändamålsenliga. Dessa skatter är av central Index 1990 = 100 betydelse för att Sverige ska kunna nå de klimat- 190 och energipolitiska målen på ett 170 kostnadseffektivt sätt. En grundläggande utgångspunkt, särskilt vad gäller koldioxid- 150 skatten, har varit att minska undantagen från den generella skattenivån. Riksdagen beslutade 130 hösten 2009 om ett omfattande paket med 110 miljöskatteförändringar som bedöms minska utsläppen av växthusgaser samt bidra till att 90 målen för andel förnybar energi och effektivare Godstrafik järnväg Persontrafik järnväg energianvändning kan uppnås (prop. 2009/10:41, 70 Godstrafik väg Persontrafik väg bet. 2009/10:SkU21, rskr. 2009/10:122). 50 Sverige och Norge har sedan den 1 januari 2012 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 en gemensam marknad för handel med Anm.: Trafik på väg mäts i fordonskilometer, persontrafik på järnväg mäts i personkilometer elcertifikat för att främja ny förnybar och godstrafik på järnväg mäts i tonkilometer. Källa: Trafikanalys. elproduktion. Elcertifikatsystemet är ett kostnadseffektivt styrmedel för att nå målet om Även godstrafiken på väg har ökat kraftigt sedan utbyggd förnybar elproduktion med 25 TWh till 1970-talet (se diagram 3.2). Under perioden har 2020 jämfört med 2002. också arbetsmarknadsregionerna förstorats och pendlingen ökat. Den ökning av trafikarbetet som har pågått under lång tid har lett till att kapacitets-

3.3 Förbättrad infrastruktur knyter

utnyttjandet i delar av transportsystemet är

ihop Sverige

mycket högt. Det är särskilt tydligt i de växande storstadsregionerna och längs vissa större Sverige hålls ihop genom åtgärder som transportleder för gods- och persontrafik där säkerställer en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Därför är Sverige beroende av ett tillförlitligt transportsystem för att säkra individers och 46 För en aktuell sammanställning av forskningen på detta område, se företags transportbehov. Landets geografiska Börjesson, Eliasson, och Isacsson, Infrastrukturens påverkan på läge förstärker betydelsen av en väl fungerande ekonomisk tillväxt, KTH och VTI 2013. Rapporten är en infrastruktur. Transportinvesteringar kan leda underlagsrapport till Konjunkturinstitutets specialstudie nr 37 om till högre produktivitet och därmed tillväxt i tillväxt- och sysselsättningseffekter av infrastrukturinvesteringar, FoU ekonomin. Detta beror på att det finns ett och utbildning. samband mellan hög tillgänglighet och hög

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

stor trängsel tidvis uppstår. En rad pågående och

Diagram 3.4 Utgifter och prognoser för drift och underhåll i järnvägssystemet, fördelat på fyraårsperioder 1998–2022

planerade investeringar i näringslivet kommer Miljarder kronor dessutom att skapa ytterligare behov av förstärkt 30 transportkapacitet. I övriga landet är trängseln

mindre påtaglig, men där kan stora avstånd, 25 dåligt underhåll och begränsad tillgång till

kollektivtrafik ställa till problem. 20 Diagram 3.3 visar utvecklingen av

investeringar i järnväg i de nordiska länderna och 15 Tyskland under de senaste 20 åren. 10

Diagram 3.3 Utveckling av infrastrukturinvesteringar i

5

järnvägar i olika länder i EU 1993–2011 som andel av BNP i löpande priser

Procent 0 0,8 95–98 99–02 03–06 07–10 11–14 15–18 19–22 Danmark Finland Anm.: 2013 års priser. Finansiering via anslag. 0,7 Källor: Årsredovisning för staten 1995–2013 samt framskrivning enligt 2012 års Sverige Norge Infrastrukturproposition. 0,6 Tyskland Det görs också stora investeringar som 0,5 underlättar för den regionala trafiken och för

godstrafiken. För såväl svensk traditionell 0,4 0,3 industri som för arbetsmarknaderna i framför

allt tillväxtregionerna är de här investeringarna 0,2 nödvändiga. Inriktningen är att vårda och

effektivisera det befintliga transportsystemet och 0,1 0,0 att investera i ny infrastruktur i de delar där

93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 kapaciteten behöver öka. En viktig prioritering för investeringarna i Källor: International Transport Forum (OECD), Eurostat och egna beräkningar. infrastruktur har varit arbetsmarknaderna i För att möta detta ökade behov har regeringen tillväxtregionerna. Här innebär stora höjt nivån på infrastrukturinvesteringarna sedan resandeströmmar att den samhällsekonomiska 2006. nyttan av att effektivisera resandet eller öka Ett historiskt stort infrastrukturarbete har kapaciteten ofta är stor. Storleken på den lokala inletts. En rad viktiga väg- och järnvägsåtgärder 47 arbetsmarknaden är viktig för en regions har avslutats, påbörjats eller fått en planerad konkurrensförmåga och möjlighet att skapa byggstart. Det handlar bl.a. om det Västsvenska tillväxt. En allt mer kunskapsintensiv paketet inklusive järnvägsprojektet Västlänken, arbetsmarknad kräver högutbildad arbetskraft. Hamnbanan till Göteborgs hamn, järnvägen Utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden kan Hallsberg-Degerön, Haparandabanan, Förbifart lättare mötas i en stor lokal Stockholm, tunnelbaneutbyggnad i Stockholm arbetsmarknadsregion. En tät arbetsmarknad samt påbörjandet av en framtida ny stambana för med god tillgänglighet kan också ge större höghastighetståg med delsträckorna Järnautrymme för branscher som kräver stort Linköping (Ostlänken) samt Mölnlyckekundunderlag eller som är väldigt specialiserade. Bollebygd (mellan Göteborg och Borås). Dessutom är en stor arbetsmarknadsregion Dessutom har regeringen avsatt kraftigt ökade mindre känslig för konjunktursvängningar. resurser till drift och underhåll av framför allt På regeringens initiativ har 2013 års järnvägen (se diagram 3.4). Stockholmsförhandling genomförts och avtal har slutits. Genom avtalet skapas nu goda

förutsättningar för att Stockholmsregionen fortsatt ska kunna växa, genom en större

utbyggnad av tunnelbanan, med nio nya 47 Se även prop. 2012/13:25; Investeringar för ett starkt och hållbart tunnelbanestationer.

transportsystem.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

3.4 Fler bostäder för välfungerande fastighetsavgiften för flerfamiljshus sänkts och arbetsmarknad undantaget från fastighetsavgift vid

nybyggnation av bostäder har vidgats till 15 år. En väl fungerande bostadsmarknad bidrar till Vidare har presumtionshyror införts i 15 år för ekonomisk tillväxt. God tillgång på bostäder att ge ökad kostnadstäckning vid nyproduktion underlättar för människor att söka sig till jobb och byggreglerna för student- och och gör det enklare för företag att rekrytera. ungdomsbostäder har förenklats. En annan Tillsammans med drivkrafter för att arbeta, goda strukturell förbättring är att de kommunala villkor för företag och en aktiv arbetsmarknads- fastighetsbolagens hyresnormerande roll har politik utgör en välfungerande bostadsmarknad avskaffats så att hela beståndet nu räknas in vid en viktig del av en politik för ökad hyressättningen. sysselsättning. En välfungerande bostads- Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att marknad är också viktig för att investeringar ska ta ner hinder för byggnation. Stor regelbörda ske på ett effektivt sätt och för att obalanser inte och emellanåt utdragna juridiska processer driver ska byggas upp i det finansiella systemet när det upp risker och påverkar därmed byggbolagens uppstår spänningar mellan utbud och efterfrågan kalkyler negativt. I år lämnas ett antal förslag till på bostäder. riksdagen som syftar till att effektivisera plan- Sverige har alltsedan 1990-talets början byggt och byggprocessen, bl.a. att kommunernas hälften av vad våra nordiska grannländer gjort möjlighet att ställa egna särkrav begränsas, och hälften av snittet för OECD-länderna. 48 reglerna för bullernivåer förtydligas och att Samtidigt har Sverige en stark urbanisering och kraven på kommuner att ha transparanta och Stockholm är en av de snabbast växande tydliga riktlinjer för markanvisningar ska öka. huvudstäderna i Europa. Bostadsmarknaden i Förslag för hur konkurrensen i byggsektorn ska Sverige präglas av omfattande regleringar, såväl öka utreds. För att korta handläggningstiderna på bygg- som på uthyrningssidan. och därmed minska kostnaderna vid byggnation Bostadspolitiken försökte fram till 2006 har regeringen tillfört medel till länsstyrelserna kompensera för detta genom produktionsstöd. och mark- och miljödomstolarna samt infört mål Trots subventioner som medförde höga för handläggningstiderna. offentligfinansiella kostnader var byggtakten För att underlätta för studenter och dock låg. ungdomar har reglerna för små lägenheter Regeringen har därför vidtagit åtgärder för att förenklats, så att det blir billigare att bygga. Det förbättra förutsättningarna för byggande och har också gjorts enklare och mer förmånligt att boende. Detta har behövt göras inom ramen för hyra ut hela eller delar av sin bostad genom att trygga villkor för hyresgästerna och med respekt schablonavdraget vid uthyrning av den egna för parterna på bostadsmarknaden. Politikens bostaden har höjts till 40 000 kronor per år. inriktning har varit att öka utbudet av bostäder En utmaning för bostadsbyggande är att och förbättra marknadens funktionssätt, bl.a. har beslut om byggnation och infrastruktur i många byggregler förenklats och för nybyggda fall fattas och finansieras på olika nivåer. Detta är lägenheter vidareutvecklats, samtidigt som särskilt ett problem i större städer. Inom ramen ineffektiva subventioner avskaffats. för den s.k. Stockholmsöverenskommelsen har Bostadsbristen går dock inte att bygga bort på regeringen använt en metod med kort sikt, och särskilt inte under krisår och förhandlingspersoner för att nå ett effektivare utdragen lågkonjunktur. Därför har det också beslutsfattande. Genom att samla berörda varit viktigt att det befintliga bostadsbeståndet kommuner och landsting kunde ett kunnat utnyttjas bättre. infrastrukturpaket med 9 nya tunnel- Det har varit viktigt att göra varsamma banestationer förhandlas fram, något som reformer som stärker utbudet. Bland annat har möjliggör ca 78 000 nya bostäder.

48 Marcobond, Danmarks Statistik, Statistikcentralen (Finland), Statistisk sentralbyrå (Norge), SCB.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

3.5 Effekter av reformer av

Diagram 3.6 Offentliga investeringar, 2012

företagsklimatet

Procent av BNP

4,0

Sveriges BNP har mellan 2006 och 2012

3,5

utvecklats starkare än praktiskt taget alla 3,0 jämförbara länder (se diagram 3.5). 2,5

2,0

Diagram 3.5 Genomsnittlig BNP-tillväxt mellan 2006 och

1,5

2012

1,0 Procent 0,5 2,0 0,0 1,5 n e ien land lgie rrik Irland Italien ek te 1,0 Sverige Finland Be Span Frankrike Danmark Gr Portugal Tyskland Ös

0,5 Nederländerna Storbrtitannien 0,0 Källa: EU-kommissionen. e n USA ien -0,5 rrik lgie nien land te Irland Italien ek

Sverige har också befäst sin position som ett av

Sverige Be Finland Span Portugal Tyskland Ös Frankrike Danmark Gr -1,0

Nederländerna Storbritan världens mest innovativa och konkurrenskraftiga

-1,5

länder. Sverige ligger på andra plats när det gäller

-2,0

investeringar i forskning och utveckling i EU (se

-2,5

diagram 3.7). Sverige ligger i topp i EU när det gäller

-3,0

-3,5 förmåga till innovation enligt både EU-

Källor: OECD och Eurostat.

kommissionens resultattavla för innovationsunionen och enligt Global Innovation Index ,

49 50

Detta speglar bl.a. att Sverige tack vare starka och topp tre i EU när det gäller konkurrenskraft offentliga finanser haft möjlighet att stötta enligt World Economic Forum. ekonomin och arbetsmarknaden genom hela den långa och djupa lågkonjunkturen, bl.a. genom Diagram 3.7 Resurser till forskning och utveckling, 2011 strukturellt riktiga reformer. Procent av BNP Som ett led i att förbättra konkurrenskraften 5,0 och öka investeringarna har kapitalskatterna 4,5 sänkts mer än i jämförbara länder sedan 2000,

4,0

alltså även under tidigare regering. Detta har

3,5

gjorts samtidigt som regeringen har satsat på

3,0

offentliga investeringar som långsiktigt stärker

2,5

2,0

Sveriges tillväxtförutsättningar: utbildning,

1,5

forskning och infrastruktur.

1,0

0,5

Tillväxtinvesteringar

0,0

Som tidigare nämnts är Danmark det enda EU-

e n nien ien rrik lgie land

land som satsar mer offentliga medel på

te Irland Italien ek Finland Sverige Be Portugal Span Danmark Tyskland Ös Frankrike Gr

utbildningssystemet, mätt som andel av BNP än Nederländerna Storbritan Sverige. För Sveriges del har andelen ökat sedan Källa: OECD. 2006. Sverige ligger också i topp i EU när det gäller offentliga investeringar (se diagram 3.6). Åtgärderna för mer stabila och rättvisa spelregler tillsammans med reformerna för att göra det enklare och mer lönsamt att driva företag har

49 Europeiska kommissionen, 2014. 50 Indexet tas fram av Cornell, Insead och WIPO.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

också gett effekt. Det startades fler företag 2012 4 Ordning och reda i offentliga än 2006 och antalet nystartade företag har aldrig finanser

varit så stort som under den senaste

mandatperioden. 4.1 Finans- och skuldkrisen visar

51

vikten av ordning och reda i Ökad legitimitet för skattesystemet och mindre offentliga finanser

svartarbete Sverige har, och ska fortsätta att ha, en Sverige är en liten och öppen ekonomi, med en omfattande skattefinansierad välfärd. Ett väl betydande finanssektor. Ordning och reda i utformat skattesystem, som säkrar skatteintäkter offentliga finanser är en viktig skyddsvall mot och samtidigt värnar jobb och tillväxt, är en oro i omvärlden. Det skapar trygghet för hushåll förutsättning för att säkra välfärdens finansiering och företag i Sverige. För att finanspolitiken ska i en miljö med tilltagande internationell kunna bidra till att stabilisera konjunkturen är konkurrens och en åldrande befolkning. Ett väl det en förutsättning att de offentliga finanserna utformat skattesystem ska också säkerställa att har tillräckliga säkerhetsmarginaler, åtnjuter skatterna uppfattas som legitima. förtroende och är långsiktigt hållbara. Tappar Regeringen har sedan 2006 motverkat finansmarknaden, hushållen och företagen skatteplanering och stärkt skattemoralen och förtroendet för de offentliga finanserna skapar samtidigt förbättrat förutsättningarna för det oro och den ekonomiska politiken blir entreprenörskap och fler jobb i växande företag. mindre verkningsfull. ROT- och RUT-avdragen har samtidigt skapat Ett tydligt finanspolitiskt ramverk ger en tusentals nya jobb och kan ha bidragit till en styråra för finanspolitiken, inte minst i goda ändrad syn på svartarbete, vilket framhållits av tider då kraven på åtgärder ofta är som störst både Skatteverket och SNS Konjunkturråd . från intressenter av olika slag i samhället. En 52 En kraftigt förbättrad inställning till viktig förklaring till att Sveriges statsskuld skattesystemet är nu märkbar både hos kunnat minska, samtidigt som Sverige kunnat befolkningen och hos företagen. Sedan 2006 har vidta kraftfulla åtgärderna för att motverka andelen av befolkningen med positiv syn på krisen, är att Sverige gick in i krisen 2008 med skattesystemet ökat från 24 procent till 35 betydligt större överskott i offentliga finanser än procent, och andelen som tycker illa om de flesta andra länder. Detta gav utrymme att 54 skattesystemet minskat från 42 procent till 22 med begränsade underskott och fortsatt låg procent, enligt Skatteverkets medborgarunder- skuld stimulera ekonomin. sökning 2012. Mellan 2005 och 2013 har andelen Allt för få länder utnyttjade de goda tiderna företag som är negativa till skattesystemet före krisen till att ställa sina hus i ordning och minskat från 61 till 22 procent. När skatte- rusta för sämre tider. Om regeringen åren innan systemet uppfattas som mer legitimt minskar krisen hade genomfört omfattande ofinansierade också svartarbetet. Till exempel har andelen reformer hade förutsättningarna att hantera svenskar som anger att de känner någon som krisen varit betydligt sämre. arbetar svart halverats sedan 2006. Jämfört med 2006 tror sig hälften så många företag i dag konkurrera med företag som skattefuskar. 53

4.2 Förstärkningar av det finanspolitiska ramverket

Under 1990-talet infördes i Sverige och i många andra länder särskilda budgetpolitiska ramverk i form av mål och regler för de offentliga finanserna och stramare budgetprocesser. Tillkomsten av dessa ramverk har sin bakgrund i

51 Tillväxtanalys (2014). 52 Skatteverket (2012) samt Konjunkturrådets rapport 2013. 53 54 Skatter i Sverige (Skatteverket 2013). Europeiska kommissionen.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

de negativa erfarenheterna från 1970- och 1980- kraftigt i Sverige. Huvuddragen i det regelverk talen. I Sverige ökade den konsoliderade som gäller i dag är följande: offentliga sektorns bruttoskuld från 30 till 85 – Överskottsmålet, att den offentliga procent av BNP mellan 1970 och mitten av sektorns finansiella sparande ska uppgå till 1990-talet. Skuldutvecklingen i de nuvarande motsvarande 1 procent av BNP i euroländerna följde ett liknande mönster. 55 genomsnitt över en konjunkturcykel. Denna negativa utveckling av de offentliga – Ett utgiftstak som begränsar de nominella finanserna oroade de finansiella marknaderna. utgifterna minst tre år fram i tiden. Små länder som Sverige blev särskilt utsatta genom högre räntor. – Ett balanskrav för kommuner och landsting De huvudsakliga orsakerna till denna som innebär att budgeterade intäkter ska utveckling anses vara institutionella där en överstiga budgeterade kostnader. Om en avsaknad av ett tydligt budgetpolitiskt ramverk kommun eller ett landsting i efterhand bidrog till en försvagning av de offentliga uppvisar ett underskott har kommunen tre finanserna. I början av 1990-talet saknades år på sig att korrigera avvikelsen. tydliga mål och regler för den svenska – Budgetprocessen utgår från ett uppifrånbudgetpolitiken och budgetprocessen var och nedperspektiv där olika utgifter ställs betydligt mindre stram jämfört med vad den är i mot varandra och utgiftsökningar prövas dag. Detta bidrog till att kortsiktiga utifrån ett på förhand fastställt totalt överväganden fick större vikt än långsiktiga ekonomiskt utrymme som ges av hållbara finanser. utgiftstaket. Ett exempel på det är den expansiva finanspolitik som bedrevs i Sverige på 1970- och Dessutom är statsbidrag till kommuner och 1980-talen som kortsiktigt pressade ner landsting, i likhet med flera andra bidrag, arbetslösheten under den varaktigt hållbara nominellt bestämda, vilket begränsar nivån. Det innebar kortsiktiga politiska vinster utgiftsökningarna. Den årliga produktivitetstill priset av stora underskott som ledde till en justeringen för den del av de statliga trendmässigt stigande offentlig skuldsättning myndigheternas anslag som avser lönekostnader och som också bidrog till hög inflation. Denna bidrar också till att begränsa utgiftsökningarna. erfarenhet visar att den politiska beslutsprocessen, i frånvaro av ett väl utformat budgetpolitiskt ramverk, riskerar att leda till 4.2.2 Utvecklingen av det svenska underskott (s.k. deficit bias). finanspolitiska ramverket sedan 2006 Genom att införa budgetpolitiska mål och regler för finanspolitiken samt en stram I början av 2000-talet blev det tydligt att budgetprocess främjas långsiktighet i utgiftstakets stramhet tenderade att urholkas beslutsfattandet. Detta är bakgrunden till att ett genom åtgärder för att kringgå de restriktioner budgetpolitiskt ramverk med tydliga mål och som taket innebär. Tidsperspektivet för regler och en stramare budgetprocess infördes i utgiftstaken tenderade också att förkortats på ett Sverige i kölvattnet av den ekonomiska krisen på sätt som inte främjade långsiktighet och 1990-talet. budgetdisciplin. Trots det svenska regelverkets relativa strikthet fanns det därför behov av att se över regelverkets utformning för att få det att

4.2.1 Huvuddragen i det svenska

fungera ännu bättre och minska risken för en finanspolitiska ramverket försvagning över tiden. 56

Regeringen har därför genomfört en rad Sedan införandet av ett tydligt finanspolitiskt åtgärder för att förstärka det finanspolitiska ramverk har de offentliga finanserna stärkts

56 Se t.ex. Sweden—Article IV Consultation (IMF 2005). 55 Statistiska centralbyrån och OECD.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

ramverket. Under 2010 stärktes det marknaderna gjorde det mycket svårt för budgetpolitiska ramverket genom att företagen att hitta finansiering. Genom sitt stora utgiftstaket och överskottsmålet gjordes exportberoende drabbades den svenska obligatoriska. Som ett led i arbetet med att öka ekonomin mycket hårt av krisen och exporten transparensen i finanspolitiken och förbättra föll med över 12 procent 2009 och BNP med möjligheten till extern uppföljning och omkring 5 procent. Prognoserna i 2009 års utvärdering, inrättade regeringen 2007 ett ekonomiska vårproposition pekade på en finanspolitiskt råd. Parallellt med det har arbetslöshet på nästan 12 procent för de Konjunkturinstitutet fått en tydligare roll i att kommande åren. Krisen påverkade ramarna för analysera finans- och penningpolitiken. Detta och inriktningen på den efterföljande stärker förutsättningarna för en ökad offentlig strukturpolitiken. Det är därför nödvändigt att diskussion i samhället om den ekonomiska mer i detalj beskriva inriktningen av den politiken. ekonomiska politiken under krisen för att ge en För att ytterligare förbättra transparensen och rättvisande bild av regeringens reformer under möjligheten till uppföljning och utvärdering har perioden 2006–2014. regeringen arbetat aktivt med att gradvis förbättra redovisningen av finanspolitiken i de ekonomiska propositionerna. 4.3.1 Principer för stabiliseringspolitiken Regeringen har också stegvis förbättrat Lågkonjunkturer leder till produktionsbortfall redovisningen av beräkningarna av nya reformer avseende bl.a. effekter på BNP, sysselsättning och att arbetslösheten stiger. Både kapital och arbetskraft underutnyttjas. De som blir och inkomstfördelning. Därtill har regeringen förbättrat redovisningen av hur bedömningen av arbetslösa eller lämnar arbetskraften i brist på arbeten får bära en stor börda av det svaga finanspolitikens långsiktiga hållbarhet görs. Dessutom infördes 2013 dels en skyldighet för konjunkturläget. En väl utformad stabiliseringspolitik, inklusive satsningar på regeringen att i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen redovisa arbetsmarknadspolitiken, kan bidra till att motverka att arbetslösheten varaktigt fastnar på prognoser över den makroekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns en hög nivå och till att anpassningen tillbaka mot ett mer normalt läge med lägre arbetslöshet och inkomster, utgifter och skulder, dels en skyldighet att i den ekonomiska högre sysselsättning inte tar för lång tid. I normala konjunktursvängningar stabiliseras vårpropositionen redovisa en bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. resursutnyttjandet främst av penningpolitiken: huvudsakligen genom förändringar av År 2014 har regeringen också i proposition 2013/14:173 En utvecklad budgetprocess reporäntan, men även indirekt genom penningpolitikens eventuella effekter på föreslagit att regeringen vid bedömd avvikelse från överskottsmålet ska redovisa till riksdagen kronkursen. Finanspolitiken bidrar i normalfallet till stabilisering av ekonomin framför allt genom hur en återgång ska ske. Dessutom föreslås i propositionen lagändringar som syftar till att automatiska stabilisatorer: att skatteintäkter sjunker och transfereringsutgifter stiger vid en tydliggöra reglerna för riksdagens beslut om statens budget och processen för ändringar i en konjunkturnedgång (och omvänt i en konjunkturuppgång). Finanspolitiken stimulerar redan beslutad budget. därmed ekonomin utan att några aktiva beslut fattas. Sverige, som har relativt höga skatter och

4.3 Starka offentliga finanser är en omfattande transfereringar, har förhållandevis förutsättning för effektiv stora automatiska stabilisatorer. Till stabiliseringspolitik stabiliseringen bidrar också semi-automatiska

stabilisatorer, framför allt arbetsmarknads- Världsekonomin drabbades 2008 av politiken. Omfattningen av de arbetsmarknadsefterkrigstidens djupaste lågkonjunktur. En akut politiska programmen anpassas efter finansiell kris ledde till en mycket svag arbetslöshetens nivå och fungerar därmed efterfrågeutveckling i större delen av världen, kontracykliskt. samtidigt som problemen på de finansiella

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

Nedgången 2008 var dock så djup att hushåll. Historiska erfarenheter visar att de regeringen ansåg att ovan nämnda mekanismer statsfinansiella kostnaderna för en finanskris kan och åtgärder inte räckte till för att stabilisera vara mycket stora – det är inte ovanligt att ekonomin. Ytterligare aktiva stimulansåtgärder statsskulden ökar med 50–100 procent efter en blev därmed nödvändiga. sådan kris. 58 Åtgärderna som regeringen vidtog för att säkra den finansiella stabiliteten beskrivs i avsnitt 4.3.2 Vikten av säkerhetsmarginaler för en liten 5.

och öppen ekonomi

För att finanspolitiken ska kunna bidra till att Stabiliseringspolitik med strukturellt fokus aktivt stabilisera resursutnyttjandet krävs att det finns ett grundmurat förtroende för de När krisen bröt ut såg regeringen ett behov av offentliga finanserna hos finansmarknader, att använda finanspolitiken för att dämpa krisens företag och hushåll. Om ett land vid varje effekter. De stora överskotten som byggts upp tidpunkt vill upprätthålla förtroendet krävs av både nuvarande och tidigare regeringar fram betydande säkerhetsmarginaler. Det är till 2008 innebar att det fanns utrymme för nödvändigt både för att de automatiska och aktiva stimulansåtgärder trots behovet av semiautomatiska stabilisatorerna ska kunna säkerhetsmarginaler. verka fullt ut och för att vid behov kunna En viktig utgångspunkt för flertalet av de genomföra ytterligare aktiva åtgärder. Om krisåtgärder som vidtogs under finanskrisen var förtroendet minskar tvingas ett land bedriva att de skulle vara effektiva mätt i antal jobb per åtstramningspolitik i en lågkonjunktur, något satsad krona. som innebär stora ekonomiska och sociala Traditionellt har det hävdats att stimulanskostnader. Sverige tvingades göra detta under åtgärder bör vara tillfälliga för att inte de 1990-talskrisen, då bristande förtroende för de offentliga finanserna ska försämras på längre offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet sikt. I praktiken har det dock visat sig politiskt tvingade fram besparingar på 8 procent av BNP svårt att senare återta sådana åtgärder. Mot under perioden 1995–1998. Ytterligare en bakgrund av denna lärdom, och då den svenska 57 begränsning av storleken på de aktiva åtgärderna ekonomin var i fortsatt behov av är att dessa måste rymmas inom de strukturreformer, valde regeringen att i stället begränsningar som reglerna i EU:s stabilitets- för temporära efterfrågestimulanser prioritera och tillväxtpakt samt överskottsmålet och strukturellt riktiga permanenta åtgärder. Dessa utgiftstaket utgör. bidrog även på längre sikt till en bättre År 2008 och 2009 rådde en osedvanligt stor fungerande ekonomi med varaktigt högre osäkerhet kring nedgångens varaktighet och sysselsättning och BNP, samtidigt som djup. Eftersom krisen hade startat i den åtgärderna på kort sikt stimulerade efterfrågan. finansiella sektorn och hela det internationella Detta blev möjligt eftersom överskotten som finansiella systemet hotades av kollaps byggts upp före finanskrisen möjliggjorde att förstärktes behovet av säkerhetsmarginaler kraftfulla strukturreformer kunde genomföras ytterligare. De svenska bankerna var utan motsvarande skattehöjningar eller underkapitaliserade och riskerade stora förluster, utgiftsminskningar. Regeringen förstärkte därför framför allt i de baltiska länderna. De hade jobbskatteavdraget 2009 och 2010, genomförde därför svårt att få tillgång till tillräcklig omfattande satsningar på infrastruktur och finansiering. Risken var därför överhängande att forskning för åren framåt och införde ROT- Sverige skulle behöva använda betydande avdraget. resurser för att återställa det finansiella systemet och upprätthålla kreditgivning till företag och

57 58 Finans- och penningpolitiskt bokslut för 1990-talet, prop. This time is different – eight centuries of financial folly, Carmen 2000/2001:100 Bilaga 5. Reinhart och Kenneth Rogoff, 2009.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

Tillfälliga stimulansåtgärder som komplement och lågkonjunkturen förlängdes. Enligt prognosen i denna proposition kommer inte Utöver ovan nämnda åtgärder genomfördes resursutnyttjandet att gå mot balans förrän 2018, tillfälliga satsningar för att underlätta för vilket skulle innebära att Sverige då har arbetslösa att komma tillbaka i arbete, bl.a. genomlevt 10 år av lågt resursutnyttjande. förstärkta förmedlingsinsatser, praktikplatser Regeringens andra mandatperiod 2010–2014 och praktisk kompetensutveckling. Vidare ökade präglades av denna långsamma återhämtning stödet till långtidsarbetslösa genom att med lågt resursutnyttjande och hög arbetslöshet. nystartsjobben gjordes mer fördelaktiga och Svensk ekonomi var i behov av fortsatt resurserna till det reguljära utbildningsväsendet stöttning, men de tillfälliga krisåtgärderna kunde stärktes tillfälligt. gradvis fasas ut. Till detta kom en betydande Utöver att värna jobben var det viktigt att osäkerhet, framför allt 2011 och 2012, kring människor i Sverige skulle kunna vara säkra på hållbarheten hos ett antal euroländers offentliga att det offentliga tar sitt ansvar genom att finanser och vilken effekt en eventuell erbjuda en god vård vid sjukdom, en god betalningsinställelse skulle ha för euroområdet utbildning i skolan och genom att omsorgen om som helhet och därmed också för Sverige. de yngsta och äldsta i samhället håller en hög Behovet av säkerhetsmarginaler i de offentliga kvalitet även i sämre tider. Genom att värna finanserna var därför högre än normalt. välfärdens kärnverksamheter förhindrade Behovet av säkerhetsmarginaler minskade regeringen att de med störst behov drabbades av möjligheterna att stimulera ekonomin dessa år. ytterligare bördor under krisen. För att värna När riskerna i framförallt euroområdet välfärden och också upprätthålla sysselsättningen minskade, samtidigt som efterfrågan i i offentlig sektor höjde regeringen därför världsekonomin var fortsatt svag och svensk statsbidragen till kommunerna. Statsbidragen export minskade under flera kvartal, fanns både höjdes tillfälligt med 17 miljarder kronor 2010 möjligheterna och behoven att stötta den och 3 miljarder kronor 2011. svenska ekonomin. Regeringen genomförde Konjunkturstöden till kommunsektorn 2013 och 2014 strukturreformer såsom förstärkt bidrog till att kommunernas verksamhet kunde jobbskatteavdrag, sänkning av bolagsskatten och upprätthållas under krisen. Den satsningar på utbildning, infrastruktur och 59 kommunfinansierade sysselsättningen är högre forskning som också stimulerade ekonomin och nu än 2006. Konjunkturstöden till jobben. kommunsektorn bidrog därmed till lägre arbetslöshet och minskade risken för att arbetslösheten skulle bita sig fast.

4.4 Bland Europas starkaste offentliga finanser

4.3.3 Utdraget krisförlopp med stora risker har

präglat stabiliseringspolitiken Sverige har klarat sig bättre än de flesta andra länder i EU genom den långa lågkonjunkturens Nedgången i Sverige blev mindre djup än vad ekonomiska oro och har bland Europas starkaste som befarades, men många förlorade ändå sina offentliga finanser (se diagram 4.1 och 4.2). jobb till följd av krisen. Återhämtningen kom initialt snabbare och mer kraftfullt än förväntat, inte minst tack vare att Sveriges externa konkurrenskraft förbättrades och att exporten därmed tog fart. Som en konsekvens av den skuldkris i euroområdet som blev en följd av finanskrisen stannade dock återhämtningen upp

59 Se Konjunkturinstitutet, Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen, Fördjupnings-PM nr. 16 2012.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

Diagram 4.1 Finansiellt sparande, prognos 2014, offentlig

andel av BNP ökat (se diagram 4.3 och diagram

sektor

4.4).

Procent av BNP

Diagram 4.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor

nien e Procent av BNP n ien rrik land te ek lgie 5 Tyskland Danmark Sverige Ös Italien Gr Be Finland Nederländerna Portugal Frankrike Irland Storbritan Span

0 -4 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 -1 -5 -2 -6 -3 -7 -4

Anm.: De reformer och den finansiering som redovisas i tabell 2.2 ingår inte i beräkningen av -5 statens budget och offentliga sektorns finanser i denna proposition. Källor: Finansdepartementet (Sverige) och Europeiska kommissionens vinterprognos, 2014 -6 (övriga). Källa: Europeiska kommissionens vinterprognos, 2014.

En av anledningarna till att Sverige trots krisen En annan anledning till att de offentliga har välskötta offentliga finanser beror på det finanserna varit stabila under finans- och budgetpolitiska ramverk som infördes efter den skuldkrisen är att stabiliteten i finanssektorn har statsfinansiella krisen i början av 1990-talet. kunnat säkras utan betydande kostnader för Detta ramverk, och en politisk vilja att skattebetalarna. Det beror bl.a. på att regeringen, respektera ramverket, har varit avgörande för att tillsammans med Riksbanken och Sverige är ett av få länder som både innan krisen Riksgäldskontoret, tidigt tog fram väl utformade och under krisen klarat underskotts- och stödåtgärder riktade till den finansiella sektorn. skuldkriterierna i stabilitets- och tillväxtpakten. De åtgärder som regeringen vidtog utformades på ett sådant sätt att de skulle värna

Diagram 4.2 Offentliga sektorns bruttoskuld 2014, prognos

skattebetalarnas medel och de offentliga

Procent av BNP

250 finanserna. I flera länder som nu har stora

225 offentligfinansiella problem har stödåtgärder

200 satts in till den finansiella sektorn på ett sätt som

175 bidragit till att förvärra de statsfinansiella

150 problemen på lång sikt.

125 100 75 50 25 0 e n nien ien USA rrik lgie land te Irland Italien ek Sverige Finland Span Be Portugal Danmark Ös Tyskland Frankrike Gr

Nederländerna Storbritan

Anm.: De reformer och den finansiering som redovisas i tabell 2.2 ingår inte i beräkningen av statens budget och offentliga sektorns finanser i denna proposition. Källa: Finansdepartementet (Sverige) och Europeiska kommissionens vinterprognos, 2014 (övriga).

Tack vare sina starka offentliga finanser, tillhör Sverige de EU-länder som genom hela krisen kunnat bedriva en expansiv finanspolitik för att dämpa fallet i produktionen och sysselsättningen, utan att den offentliga skulden som

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

Diagram 4.4 Förändring av offentliga sektorns bruttoskuld,

framöver kommer att ha ett litet utrymme för att

förändring 2006–2014

möta nästa lågkonjunktur med finanspolitik Procentenheter 110 finns starka skäl för Sverige att återigen bygga

upp överskott och ha en låg skuldsättning.

Därför har regeringen markerat vikten av att 90 70 gradvis återgå till balans och överskott och att

kommande reformer ska finansieras fullt ut för

att återgången ska vara stabil och trovärdig. 50

30

10

e n

5 Finansiell stabilitet

-10 USA nien ien rrik lgie land te Italien ek Irland Sverige Be Finland Portugal Span Tyskland Danmark Ös Frankrike Gr -30

Nederländerna Storbritan 5.1 Finanskrisen

-50 Anm.: Statsskulden 2014 är en prognos. När investmentbanken Lehman Brothers ställde Källa: Europeiska kommissionens vinterprognos, 2014. in betalningarna i september 2008 sändes

chockvågor genom det globala finansiella En tredje anledning till att Sverige har haft en systemet. Under åren före krisen gjorde banker relativt sett gynnsam offentligfinansiell och andra finansinstitut rekordvinster, bland utveckling under krisen är de strukturreformer annat genom att utfärda, värdepapperisera och som regeringen genomfört. Att regeringen handla med amerikanska huslån till hushåll med kraftigt förstärkt arbetslinjen i skatte- och tvivelaktig kreditvärdighet, s.k. subprime transfereringssystemen är sannolikt en viktig mortgages. I många fall var räntan på lånen låg de förklaring till att arbetsutbudet och första åren för att därefter öka kraftigt. Dessa lån sysselsättningen inte fallit så som under 1990med låg kreditvärdighet förpackades om med en talskrisen, trots att det ackumulerade BNP-fallet stor mängd andra lån och såldes sedan vidare, har varit nästan lika stort. Mellan åren 1991– ofta med högsta möjliga kreditvärdighet. Genom 1996 steg BNP med i genomsnitt 0,9 procent per att finansmarknaderna hade blivit så integrerade år. Motsvarande siffra för perioden 2008–2013 spred sig dessa instrument till alla delar av det var 1,1 procent per år. Samtidigt minskade globala finansiella systemet. Hand i hand med sysselsättningen med 2 procent per år 1991–1996 bankernas rekordvinster betalades rekordmedan den steg med 0,6 procent per år 2008– ersättningar ut till bankledningar och anställda. 2013(se diagram 2.8). Nedgången i USA, framför allt Lehman

Brothers kollaps, gjorde marknaderna

4.4.1 Återgång till balans och överskott uppmärksamma på riskerna med subprimelånen

och de ompaketerade produkterna, men på

Finanspolitiken bör bli återhållsam när grund av deras komplexa utformning och stora

konjunkturläget förbättras, dels för att inte spridning gick det inte att avgöra vilka finansiella

förstärka konjunktursvängningarna, dels för att aktörer som hade tillgångar med stora risker.

skapa utrymme att kunna möta även framtida Det ledde till dramatiskt högre riskpremier på de

ekonomiska nedgångar med kraftfulla finansiella marknaderna och en kraftig

finanspolitiska åtgärder. inbromsning av kreditgivningen.

En ansvarsfull finanspolitik är att låta Förloppet förstärktes av att det finansiella

sparandet sjunka till underskott vid en allvarlig systemet under lång tid hade ökat sin

kris och låta sparandet stärkas när läget i skuldsättning och att tillsyn och regelverk i allt

ekonomin stadigvarande förbättras. Att högre grad förlitade sig på självreglering, dvs. att

återvända till överskott är avgörande för att banker och andra finansiella institut granskade

kunna skydda jobb och välfärd i en liten öppen sig själva. Vidare hade det vuxit fram en

ekonomi som den svenska. Men också för att bonuskultur som premierade risktagande och

hushåll och företag ska kunna verka i en trygg kortsiktighet bland de anställda.

ekonomisk miljö. Mot bakgrund av att många Den tilltagande osäkerheten inom det

andra länder, till följd av statsfinansiella problem, finansiella systemet innebar att aktörerna inte

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

vågade låna ut till varandra och kredit- konkreta åtgärder. Allteftersom åren gick marknaderna slutade att fungera. Allt fler bleknade minnena av 1990-talskrisen, samtidigt institut fick akuta likviditetsproblem samtidigt som banksystemet växte. Det svenska som förlusterna växte dramatiskt. Allt för stort banksystemet följde även den internationella risktagande och alltför lite förlustbärande kapital trenden med allt mindre eget kapital och allt mer i instituten gjorde att det inte fanns tillräcklig lånat kapital som finansierade verksamheten (se motståndskraft för att hantera likviditets- diagram 5.1). Det svenska finansiella systemet problemen eller kreditförlusterna. Följden blev växte till ett av Europas största i förhållande till att flera banker gick i konkurs, både i USA och i ekonomin, pådrivet av strukturförändringar och Europa. att allt fler svenska banker omdefinierade sin Detta drabbade snabbt också den reala hemmamarknad som Norden och Baltikum från ekonomin i ett stort antal länder, däribland att tidigare enbart ha omfattat Sverige. Sverige. En modern ekonomi är beroende av att det finansiella systemet fungerar. När

Diagram 5.1 Svenska bankers egna kapital i procent av totala tillgångar, 1870–2012

osäkerheten kring riskerna i systemet steg Procent explosionsartat och kreditmarknaderna upp- 35 hörde att fungera stoppades inte bara utlåningen mellan bankerna. Inte heller hushåll och företag 30 kunde få lån. Som exempel kan nämnas att 25 Volvos samlade orderingång i Europa det fjärde kvartalet 2008 uppgick till minus 1 500 lastbilar 20 eftersom kunderna inte kunde finansiera sina köp. 60 15 Centralbanker och regeringar tvingades då 10 vidta kraftfulla likviditets- och kapitaliseringsåtgärder för att hålla det finansiella 5 systemet vid liv. Åtgärderna lyckades mildra 0 konsekvenserna, men i många fall till stora 1870 1890 1910 1930 1950 1970 1990 2010 offentligfinansiella kostnader. Åtgärderna kunde Källor: Hortlund, Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?, SSE/EFI Working inte heller hindra att världsekonomin snabbt gick Paper Series in Economics and Finance, No 6122005, November 2005 och Riksbanken. in i sin djupaste lågkonjunktur sedan depressionen på 1930-talet. Delvis till följd av I de baltiska länderna blev flera av de svenska notan för stabilitetsåtgärderna övergick bankerna dominerande aktörer och bidrog till finanskrisen till en statsfinansiell kris för många snabbt ökande skuldsättning och fastighets- EU-länder. Återhämtningen från krisen pågår priser. När dessa länder fick problem under 2008 fortfarande. och 2009 riskerade bankerna stora förluster och de fick svårigheter att finansiera sig. Genom att de svenska storbankerna är så tätt samman- 5.1.1 Sverige under finanskrisen länkade med varandra innebar detta ett hot mot hela det svenska finansiella systemet. Det svenska finansiella systemet, inte minst bankerna, uppvisade samma utveckling som i övriga världen med högre skuldsättning, ökat 5.1.2 Den svenska krishanteringen beroende av finansiering på internationella kapitalmarknader och minskad motståndskraft. Vid en finansiell kris är den centrala uppgiften Efter 1990-talskrisen fanns en ambition att ta för staten att skydda betalningsväsendet och att fram ett bättre regelverk för att hantera banker i upprätthålla grundläggande funktioner i det kris. Ambitionen ledde dock inte till några finansiella systemet. Eftersom det inte fanns något färdigt ramverk på plats när krisen bröt ut tvingades regeringen snabbt få på plats de verktyg och den lagstiftning som krävdes för att upprätthålla det finansiella systemet. Bland annat 60 Bokslut kvartal 4 2008, AB Volvo. var det viktigt att skapa en robust och transparent process för hur stöd skulle ges till

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

banker i kris. Dessa utformades efter vissa Tack vare garantiprogrammet kunde institut grundläggande principer. köpa en statlig garanti för sin upplåning. Därmed En bärande princip är att det är fick bankerna bättre tillgång till kreditinstituten själva, och framför allt dessas marknadsfinansiering, vilket i sin tur gav dem aktieägare och andra som har skjutit till bättre förutsättningar för utlåning till företag riskkapital, som i första hand ska bära eventuella och hushåll. förluster och inte skattebetalarna. Det är inte Kapitaltillskottsprogrammet gjorde det acceptabelt att alltför vidlyftigt risktagande i den möjligt för staten att direkt skjuta till kapital till finansiella sektorn under goda tider drabbar finansiella företag. Genom att gå in med hushåll och företag i den reala ekonomin i dåliga aktiekapital kunde staten dels säkra att en tider. Om ett statligt ingripande visar sig krisbank fortsatte att fungera, dels maximera nödvändigt för att rädda det finansiella systemet förutsättningarna för att skattebetalarna får och upprätthålla grundläggande funktioner som tillbaka sina pengar. betalningssystemet ska det ske först efter att Med hjälp av dessa instrument och utifrån de ägarna har bidragit med allt sitt aktiekapital. etablerade principerna tog Riksgäldskontoret Statens långsiktiga kostnader ska hållas låga hösten 2008 över ägandet i Carnegie Bank när och de insatser som staten gör under krisen ska den blev av med sitt tillstånd efter att kunna återfås så långt som möjligt. Om staten Finansinspektionen bedömde att banken hade går in och skyddar det finansiella systemet ska brutit mot regelverket och tagit oacceptabelt staten, dvs. skattebetalarna, även ha del av en stora risker. Trots att banken före krisen inte positiv värdeutveckling. Statliga stödinsatser ska ansågs vara ett systemviktigt institut gjorde de även ske selektivt. Banker som inte är dramatiska omständigheterna och den stora systemviktiga ska därför inte räddas av staten. oron på finansmarknaderna att regeringen valde att ta över verksamheten hellre än att låta den gå Stabilitetsplanen i konkurs. Utifrån dessa principer lade regeringen i oktober Efter halvårsskiftet 2010 har inga nya 2008 fram en stabilitetsplan som omfattade garantier ställts ut. Regeringen har inte behövt omedelbara åtgärder och förslag till en göra några infrianden. För skattebetalarna har stödlagstiftning. Med utgångspunkt i programmen därför varit en vinstaffär. Genom 61 stabilitetsplanen genomförde regeringen olika försäljningen av statens andel i Nordea har åtgärder som bidrog till att undvika en fullskalig skattebetalarna fått åtgärderna under både 1990bankkris i Sverige. De inkluderade ett talskrisen och den senaste bankkrisen kapitaltillskottsprogram, ett garantiprogram återbetalda. samt möjlighet till tvångsinlösen. Regeringen införde tidigt under krisen en Genom stödlagen fick regeringen bättre stabilitetsfond. Den skapades för att kunna möjligheter att ingripa med olika former av stöd finansiera framtida åtgärder inom ramen för till svenska banker och kreditinstitut för att stödlagstiftningen, och finansieras genom förhindra allvarliga störningar i det finansiella avgifter från den finansiella sektorn. I den mån systemet. fonden inte räcker till för att finansiera Hösten 2008 och våren 2009 fungerande de stödåtgärder finns en obegränsad kredit att tillgå internationella kapitalmarknaderna allt sämre hos Riksgäldskontoret. Genom att branschen och riskpremierna sköt i höjden. Det gjorde det finansierar fonden bär de finansiella företagen allt svårare för banker och andra kreditinstitut kostnaderna för framtida eventuella räddningsatt klara sin finansiering. Eftersom de svenska insatser i stället för skattebetalarna. storbankerna karaktäriseras av en internationellt Regeringens, Finansinspektionens, Riksgäldssett stor andel marknadsfinansiering blev deras kontorets och Riksbankens åtgärder bidrog till utmaningar extra stora. att det finansiella systemet fortsatte att fungera under hela krisen och att den svenska utvecklingen efter den akuta fasen 2008 och 2009 blev bättre än i många andra länder.

61 Lag (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

5.2 Regeringens reformer för att Även de olika ansatserna för att hantera krisen långsiktigt stärka den finansiella har inneburit lärdomar. Ett felaktigt utformat stabiliteten stöd till banksystemet kan leda till oacceptabla

konsekvenser. Irland ställde ut en generell Det är omöjligt att helt undvika finansiella kriser bankgaranti till alla långivare till landets banker. i framtiden, men genom reglering och När bankernas tillgångar senare visade sig vara förebyggande arbete kan beslutsfattare och värda långt mycket mindre än uppskattat, ledde myndigheter både motverka att finansiella det till stora kostnader för staten. Det var en obalanser byggs upp och bidra till att starkt bidragande orsak till att Irlands skuld som motståndskraften i det finansiella systemet andel av BNP steg från 30 procent 2007 till över stärks. Därigenom kan vissa kriser undvikas, och 130 procent 2014. 62 de kriserna som trots allt inträffar kan ske Mot bakgrund av krisen och dess lärdomar mindre ofta och bli mindre allvarliga. har regeringen vidtagit en rad åtgärder i syfte att En tydlig lärdom från krisen är att öka motståndskraften i det svenska finansiella motståndskraften i den finansiella sektorn mot systemet. Ambitionen har varit att strama upp störningar och oväntade förluster var för låg. regelverket för den finansiella sektorn, med krav Det egna kapital som kunde användas för att på mer kapital och mer likviditet, och att dämpa hantera förluster var för litet. Låga incitamenten till alltför vidlyftigt risktagande likviditetsreserver gjorde även verksamheter som genom krav på bättre och tydligare riskinte hade solvensproblem känsliga för hantering. Möjligheten att begränsa störningar. kortsiktighet och risktagande i bankerna har Krisen visade även hur starkt sammanflätade förbättrats genom ökad tillsyn och nya regelverk ländernas ekonomier är. Det innebär att det inte som bl.a. begränsar möjligheterna till bonusräcker med att sköta sin egen ekonomi i en utbetalningar. globaliserad värld. När det internationella finansiella systemet genomgår stora störningar Högre kapitalkrav för ökad motståndskraft kan också svenska banker få problem, även om Efter finanskrisen 2008 lade Baselkommittén problemen i Sverige är små. fram det s.k. Basel 3-paketet som innehåller Krisen tydliggjorde även problemet med skärpta kapital- och likviditetskrav för banker. systemviktiga banker. De mycket kostsamma Inom EU införs dessa genom en EU-förordning konsekvenserna av att låta investmentbanken (Capital Requirements Regulation, CRR) och Lehman Brothers gå i konkurs gör med största ett EU-direktiv (Capital Requirements sannolikhet att beslutsfattare kommer att Directive, CRD 4). Regeringen lyckades i försöka undvika en liknande händelse till det förhandlingarna säkerställa att medlemsstater yttersta framöver. som så önskar kan sätta högre kapitalkrav på En annan lärdom är att systemriskerna hade nationell nivå än de som anges som underskattats. Tillsynsmyndigheterna hade varit miniminivåer. Rättsakterna är en väl avvägd alltför fokuserade på risker i individuella institut. kompromiss mellan å ena sidan Men riskerna för det finansiella systemet i dess medlemsstaternas möjligheter att kunna ställa helhet hade underskattats. högre kapitalkrav nationellt, å andra sidan Ytterligare en lärdom av krisen är vikten av önskemålet att värna den inre marknaden genom transparens. Politiska beslutsfattare, tillsyns- enhetliga och gemensamma regler för banker myndigheter och finansbranschen själv behöver och andra kreditinstitut inom hela EU. en bättre bild av riskexponeringen i världens Bankernas kärnprimärkapital som andel av finansiella system än de hade åren före krisen. riskvägda tillgångar har ökat tydligt jämfört med Insikten om detta har lett till mer omfattande före krisen. Det är till stor del en följd av det krav på att redovisa risker i finansiell verksamhet. striktare regelverket. Samtidigt är det inte bara Tillsynsmyndigheterna gör numera även fler och mer rigorösa s.k. stresstester för att se hur bankerna skulle klara stora finansiella påfrestningar med betydande kreditförluster och kraftiga fall i tillgångspriser. 62 Economic outlook nr 94, nov 2013 (OECD), samt OECD economic survey Ireland 2011.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

mer kapital som har drivit utvecklingen. Det har Finansinspektionen värnar regeringen en också skett förskjutningar inom bankernas ordning som ger insyn och möjlighet för tillgångsportföljer mot tillgångar med lägre riksdagen att utkräva ansvar. riskvikter. Till följd av det har det egna kapitalet i de svenska storbankerna ökat betydligt mindre Nyinrättat finansiellt stabilitetsråd än de riskvägda kapitalnivåerna (se diagram 5.3). Krisen har tydligt visat att det finns behov av ett Finansinspektionen har även infört ett golv system där förebyggande åtgärder och operativt för bankernas riskvikter på sina bolån. Riskvikter krishanteringsarbete kan hanteras samlat. används för att beräkna det kapital som en bank Regeringen har därför inrättat ett finansiellt behöver hålla för varje enskilt bostadslån. Golvet stabilitetsråd där företrädare för regeringen, innebär att de svenska bankerna behöver hålla Finansinspektionen, Riksbanken och mer kapital för sina bolån. Med de golv som Riksgäldskontoret ingår. En av rådets appliceras fr.o.m. 2014 är riskvikterna på bolån huvuduppgifter är att diskutera riskerna i det högre än i de flesta andra EU-länder. finansiella systemet och behovet av eventuella finansiella stabilitetsåtgärder. Rådet diskuterar Förbättrad tillsyn av banker och systemrisker även vilken effekt olika finansiella För att förbättra tillsynen av både enskilda stabilitetsinstrument får på ekonomin. Rådet, finansiella företag och de samlade riskerna i det som inte fattar några egna beslut, ska ge finansiella systemet har regeringen kraftigt ökat möjlighet till samråd och informationsutbyte resurserna till Finansinspektionen. Sedan 2006 kring såväl krisförebyggande arbete som har anslaget mer än fördubblats och regeringen eventuell krishantering. aviserade i budgetpropositionen för 2014 förstärkningar av myndighetens resurser med Likviditetskrav och större valutareserv ytterligare 100 miljoner kronor 2014–2016 (se Finansinspektionen har infört nationella diagram 5.2). Genom förstärkningen får kvantitativa likviditetskrav på större finansiella Finansinspektionen bättre förutsättningar att institut med syftet att säkerställa att genomföra sin verksamhet i enlighet med kreditinstitut och värdepappersbolag i högre regeringens ambitioner. utsträckning klarar sin likviditetstäckning utan statligt stöd under begränsade perioder av Diagram 5.2 Finansinspektionens anslag 2006–2014 marknadsstress. För att Sverige ska vara bättre rustat för Mkr 450 finansiella störningar och kriser har Riksbanken 400 kraftigt utökat valutareserven, som nu uppgår till 350 ca 400 miljarder kronor. En större valutareserv innebär dock en kostnad för Riksbanken och 300 därmed minskade intäkter för staten. Regeringen anser att den finansiella sektorn ska bidra till att 250 200 täcka dessa kostnader som annars belastar skattebetalarna och avser att återkomma med 150 förslag på hur det bör ske. 100 50 Förstärkt insättningsgaranti 0 Konsumenter som har insättningar på 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 bankkonton måste skyddas vid en finansiell kris. Källa: Finansdepartementet. Insättningsgarantin dämpar oron vid en kris genom att minska risken för s.k. uttags- I syfte att skapa en tydligare ansvarsfördelning anstormningar. Sverige och de övriga EUmellan olika statliga aktörer som arbetar med länderna har därför ökat insättningsgarantin till finansiell stabilitet har regeringen gett motsvarande 100 000 euro per person och Finansinspektionen det huvudsakliga ansvaret institut. För svensk del var det en kraftig ökning för verktygen för finansiell stabilitet. Det jämfört med nivån på 250 000 kronor före inkluderar bl.a. ansvaret för den s.k. krisen. Dessutom har utbetalningstiderna kontracykliska kapitalbufferten. Genom att kortats och Finansinspektionen har givits lägga ansvaret för de nya instrumenten på

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

mandat att besluta om när garantin ska träda i händelse av kris. Grundtanken är att 63 kraft. finansinstitutens aktieägare i första hand ska bära förluster. Om det inte är tillräckligt ska övriga Bolånetak och amorteringskultur fordringshavares tillgångar skrivas ned eller För att dämpa riskerna med alltför högt omvandlas till aktier i en bestämd ordning. skuldsatta hushåll införde Finansinspektionen Syftet med direktivet är att minimera behovet av 2010 en rekommendation till bankerna om ett statligt finansiellt stöd till enskilda institut i en bolånetak. Rekommendationen anger att krissituation. belåningen inte bör uppgå till mer än 85 procent Även på nordisk-baltisk nivå pågår arbete. För av priset. att förbättra samordningen av det praktiska På initiativ av regeringen och internationella krisarbetet har Sverige Finansinspektionen håller bolåneinstituten på att undertecknat en överenskommelse med de införa ett system med individuellt anpassade nordiska och baltiska länderna om att inrätta en amorteringsplaner till nya bolånekunder eller internationell krishanteringsgrupp. Ett nordisktbefintliga kunder som ökar sina lån. Systemet, baltiskt samarbetsavtal har ingåtts och därmed som ska vara på plats sommaren 2014, syftar till har en första regional stabilitetsgrupp bildats i att uppmuntra en sund amorteringskultur och Europa (Nordic-Baltic Stability Group, NBSG). öka intresset för att amortera och därmed spara i I arbetsgruppen finns representanter för sin bostad i stället för i andra finansiella former. regeringar, centralbanker och tillsynsmyndig- Bolånekunder är ofta i ett heter från de nordisk-baltiska länderna. informationsunderläge när de förhandlar med sina långivare. Finansinspektionen övervakar sedan krisen, på uppdrag av regeringen, löpande

bankernas anpassning till högre kapitalkrav och 5.3 Ett stabilare finansiellt system utvecklingen på bolånemarknaden. I sina men utmaningar kvarstår

rapporter redovisar myndigheten utvecklingen Sverige har en förhållandevis stor banksektor, av bankernas räntor och marginaler, liksom deras egna upplåningskostnader för olika löptider. vilket innebär att det finns ett omfattande utbud av finansiella tjänster för både företag och Rapporterna från Finansinspektionen utgör ett värdefullt underlag för analys och ökad kunskap hushåll. Men den stora svenska banksektorn utgör även en potentiell risk för samhällsom bolånemarknaden. ekonomin och de offentliga finanserna. Därför behöver skyddsvallar och motståndskraft byggas 5.2.1 Regeringens åtgärder del av ett upp. Då kan effekterna på den svenska omfattande internationellt arbete ekonomin av finansiell oro i omvärlden begränsas. Mycket av det lagstiftnings- och regleringsarbete Genom regeringens åtgärder har svensk som har pågått i kölvattnet av finanskrisen sker ekonomi fått betydligt större motståndskraft på internationell nivå. Detta är nödvändigt mot störningar i det finansiella systemet (se eftersom finansmarknaderna och dess aktörer är diagram 5.3). Kraven på det mest förlustbärande globala och regleringarna därför behöver kapitalet, det s.k. kärnprimärkapitalet, har mer samordnas över gränserna. än sexfaldigats (som andel av riskvägda Inom EU har det pågått ett intensivt arbete under senare år, med ett stort antal nya rättsakter på finansmarknadsområdet. Ett av dessa är krishanteringsdirektivet som syftar till att förstärka och harmonisera medlemsstaternas 63 Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av en ram för möjligheter att hantera finansiella institut i återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EG, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

tillgångar) för de stora bankerna jämfört med – bankerna finansierar sig till stor del via

före krisen. upplåning, och 64

– hushållens skulder är höga.

Diagram 5.3 De svenska storbankernas kapitalnivåer 2008– 2013

Procent Det svenska finansiella systemet är stort i

18 förhållande till ekonomin, mycket beroende på

Kärnprimärkapital / riskvägda tillgångar 16 att det förser inte bara Sverige utan även Norden

och Baltikum med finansiella tjänster. Men dess Eget kapital / totala tillgångar 14 storlek innebär betydande risker för både 12 samhällsekonomin och de offentliga finanserna

om det finansiella systemet utsätts för störningar 10 8 eller chocker.

6 Svenskarna är ett fondsparande folk. Genom

att allmänhetens banksparande därför är relativt 4 begränsat jämfört med andra länder betyder det

att bankerna behöver finansiera sig genom 2 0 upplåning i högre grad. Detta kan innebära

sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 sep-12 sep-13 problem i en situation när de finansiella

Anm.: Kärnprimärkapitalrelation enligt Basel II utan övergångsregler. marknaderna fungerar sämre, och finansiering

Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken. kan vara svårare att ordna. Denna risk för den

finansiella stabiliteten förstärks av att över Reformerna för att stärka den finansiella hälften av bankernas marknadsupplåning sker i stabiliteten har säkrat skattebetalarnas pengar utländsk valuta, i huvudsak euro eller och gör svensk ekonomi stabilare. Regeringen amerikanska dollar. Riksbanken kan tillgodose har stärkt tillsynen över såväl enskilda institut banksystemets efterfrågan på kronor men kan som över hela systemet, ställt högre krav inte på samma sätt göra det med utländsk valuta. avseende likviditet och kapital samt sett till att En tredje risk är hushållens höga det finns effektiva krishanteringsverktyg på plats skuldsättning. Under en lång rad år före krisen vid en framtida kris. Därigenom har det svenska från mitten av 1990-talet och framåt växte finansiella systemet blivit tryggare och stabilare hushållens skuldsättning betydligt snabbare än samtidigt som riskerna för skattebetalarna har både inkomster och BNP. Det ledde till att minskat. Därmed har också risken minskat för hushållens totala skuld fördubblades i att finansiella kriser ska leda till att förhållande till inkomsterna. Hushållens höga 65 arbetslösheten ökar, att de offentliga finanserna skuldsättning innebär en risk för såväl den försvagas och i värsta fall, som har skett i vissa finansiella stabiliteten som konjunkturen. EU-länder under krisen, att välfärden hotas. Regeringen kommer därför att fortsätta

arbetet för att stärka den finansiella stabiliteten. Utmaningar kvarstår Åtgärderna kommer att vidtas gradvis i syfte att De utmaningar som samtidigt kvarstår är av i steg för steg öka motståndskraften i det huvudsak tre slag: finansiella systemet genom mer kapital, mer

likviditet och över tiden lägre skuldkvoter. – banksystemet är stort,

64 Enligt Basel 2-regelverket ska instituten ha s.k. kärnprimärkapital motsvarande minst två procent av riskvägda tillgångar. Enligt en överenskommelse mellan regeringen, Finansinspektionen och Riksbanken 2011 ska de svenska storbankerna ha minst 12 procent kärnprimärkapital som andel av riskvägda tillgångar fr.o.m 2015, beräknade enligt det nya Basel 3-regelverket som träder i kraft i år och 65 som även innebär en striktare definition av kärnprimärkapital. Statistiska centralbyrån.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

6 Välfärd och fördelning arbetsmarknaden är den enskilt viktigaste

förklaringen till varför en del hushåll har en låg En politik för full sysselsättning och ordning ekonomisk standard. För att minska den och reda i de offentliga finanserna lägger en ekonomiska utsattheten och värna stabil grund för välfärden och dess finansering sammanhållningen och ett samhälle som håller och är en förutsättning för ett samhälle som ihop har regeringen i så gott som varje håller ihop. Nedan redovisas hur budgetproposition dessutom genomfört sammanhållningen i samhället har värnats och åtgärder riktade till grupper med svag ekonomi resurserna till välfärdens kärnverksamheter har eller större försörjningsbörda: utvecklats. – bostadsbidraget har höjts för såväl unga utan barn som för barnfamiljer, – flerbarnstillägget inom barnbidraget har

6.1 Åtgärder för ökad höjts, sammanhållning

– studiemedlet (både lånedelen och bidragsdelen) har höjts, De offentliga välfärdssystemen ska hålla hög – bostadstillägget för personer med sjuk- och kvalitet och komma var och en till del oavsett aktivitetsersättning har höjts, betalningsförmåga. En välfärdspolitik som fokuserar på social rörlighet, sammanhållning – bostadstillägget till pensionärer har höjts, och kvalitet i välfärdstjänsterna minskar – grundavdraget för pensionärer har höjts, betydelsen av det sociala arvet och dämpar – tilläggsbidraget för studerande med barn effekterna av inkomstskillnader. inom studiestödet har höjts, Ett välfärdssamhälle måste både utjämna möjligheter och kompensera för att individuella – bostadstillägget till ogifta pensionärer har utfall kan bli väldigt olika. Gemensamma höjts, försäkringslösningar bidrar till trygghet och – grundnivån i föräldrapenningen har höjts, omställningsförmåga samtidigt som de – en del av arbetsinkomsten räknas inte in när motverkar utslagning och materiell knapphet. försörjningsstödets nivå bestäms, Målet med fördelningspolitiken är att alla ska få del av den tillväxt och välfärd som skapas. – det särskilda bidraget i bostadsbidraget har Fördelningspolitiken är också viktig för att skapa höjts, ett samhälle där fler människor ska ha – en fritidspeng för barn i ekonomiskt utsatta möjligheten att forma ett liv som de känner hushåll har införts, tillfredställelse med. Det handlar också om att – bostadstillägget för ålderspensionärer med minska riskerna för ett negativt socialt arv, att arbetsinkomster har förstärkts, och barn inte ska ärva sina föräldrars sociala problem med utanförskap och ohälsa. – etableringstillägget och bostadsersättningen Omfördelning via skatter och transfereringar för personer med rätt till etableringsbör dock göras med omsorg för att ge alla ersättning minskas inte längre av människor möjlighet att, om möjligt, komma arbetsinkomster. tillbaka till arbete. Det finns en avvägning mellan riskerna att låsa in människor i utanförskap och låg effektivitet i ekonomin å ena sidan, och behovet av trygghet och fördelning å den andra. En ansvarsfull politik måste göra vägval i välfärdspolitiken som säkrar både trygghet och drivkrafter för att arbeta. Regeringen har sedan 2006 fört en politik som påtagligt förbättrat drivkrafterna till arbete, i synnerhet för personer med lägre inkomster. Hur drivkrafterna till arbete utvecklas är av betydelse för inkomstfördelningens långsiktiga utveckling, eftersom en svag anknytning till

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

Diagram 6.1 Effekter av regeringens politik 2006–2014 för

grupper har fått försämrad standard mellan 2006

olika inkomstgrupper. Förändring av justerad disponibel

och 2012.

66

inkomst.

Procent

Diagram 6.3 Inkomstspridning i OECD-länder

25 Gini-koefficient, disponibel inkomst Dynamisk effekt 20 Mexiko Direkt effekt USA Portugal 15 Grekland Estland 10 Italien Australien Polen 5 Kanada Storbritannien Tyskland 0 Spanien 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Irland -5 Island Låg inkomst Hög inkomst Nederländerna Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst) Luxemburg Justerad disponibel Österrike inkomst Anm.: Justerad disponibel inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för Finland försörjningsbörda. I figuren redovisas en hopslagning av beräknade effekter av reformerna. Utökad inkomst Frankrike Beräkningarna är gjorda med olika versioner av FASIT-modellen och i huvudsak baserade på den ekonomiska miljö och demografi som gällde vid slutet av 2010 och den som väntas Belgien råda 2014. De beräknade effekterna kan därmed skilja sig från resultaten vid beräkning av Tjeckien införandeeffekterna för respektive år under mandatperioderna. Slovakien Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Ungern Slovenien

Tillsammans med de omfattande struktur-

Danmark Norge

reformer som genomförts sedan 2006 innebär Sverige dessa åtgärder att politiken gett förbättrade 0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 villkor för samtliga inkomstgrupper (se diagram Anm.: Utökad inkomst avser summan av justerad disponibel inkomst och hushållets totala 6.1). Tar man också hänsyn till att en politik för välfärdssubventioner fördelade på hushållsmedlemmarna.

Källa: OECD (2011).

fler jobb långsiktigt gör att fler söker och tar ett arbete är effekten av regeringens politik störst I ett internationellt perspektiv har Sverige en för dem med lägst inkomster. mycket jämn inkomstfördelning. De samlade inkomstskillnaderna, mätt med den s.k. Gini-

Diagram 6.2 Inkomstspridning

Gini-koefficient koefficienten, är bland de lägsta i OECD- 0,35 området. Inkomstskillnaderna reduceras med ca

Justerad disponibel inkomst

0,33 20 procent när hänsyn tas till de offentliga

Exkl. kapitalvinster

välfärdstjänsterna. Med detta utvidgade

0,31

inkomstmått har Sverige de lägsta inkomst-

Exkl. kapitalvinster och övriga kapitalinkomster

0,29 skillnaderna av alla OECD-länder (se diagram 6.3).

0,27

Utvecklingen på längre sikt, både i Sverige och

0,25

i andra länder, har gått mot ökad inkomst- 0,23 spridning. Som diagram 6.2 visar har dock över

90 procent av inkomstspridningsökningen de

0,21

senaste 20 åren (1993–2012) skett före 2006.

67 0,19 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Källa: Statiska centralbyrån.

Trots finanskrisen 2008 och den efterföljande

66

lågkonjunkturen har hushållens ekonomi

SCB, HEK. 67

utvecklats gynnsamt sedan regeringen tillträdde

Mätt som Gini-koefficient inkl. kapitalinkomster. Detta är ett ofta använt mått som sammanfattar hela inkomstfördelningen. Gini-

2006. Mellan 2006 och 2012 ökade hushållens

koefficienten kan anta värden mellan 0 och 1. Om koefficienten är 0 har

ekonomiska standard med i genomsnitt 2,5

alla samma inkomst och om den är 1 får en person alla inkomster. Ju lägre

procent per år. Mellan 1991 och 2006 var

värde desto jämnare är fördelningen.

ökningen 1,4 procent per år. Inga inkomst-

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

Diagram 6.4 Andelen personer med mycket låg materiell Diagram 6.5 Andel barn under 18 år med mycket låg standard materiell standard, inkomstår 2012

Procent Procent 12 Grekland Italien Storbritannien 10 Portugal Irland* 8 EU15 Belgien Frankrike 6 Spanien EU27 Österrike EU15 Tyskland 4 Norge Danmark Sverige Nederländerna 2 Finland Luxemburg Sverige 0 0 5 10 15 20 25 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Eurostat (EU-SILC). Anm.: Irland avser inkomstår 2010. Källa: Eurostat (EU-SILC). Sverige och Luxemburg är vidare de EU-länder som redovisar lägst andel av befolkningen med mycket låg materiell standard, eller svår materiell

6.2 Ökade resurser till välfärden

deprivation. Under krisåren 2008–2011 har 68 andelen ökat i majoriteten av de 28 En central roll för fördelningen spelar de medlemsstaterna. I Sverige har andelen dock gemensamt finansierade välfärdstjänsterna. minskat, från 2,1 procent 2006 till 1,4 procent Resurserna till välfärdstjänsterna avgörs främst 2008 och till 1,3 procent 2012 (se diagram 6.4). av de kommunala skatteinkomsterna som i sin Andelen barn under 18 år med mycket låg tur påverkas av antalet arbetade timmar i materiell standard är lägst i EU och har halverats ekonomin. Fler i arbete är därför centralt för sedan 2006 (se diagram 6.5). 69 välfärdstjänsternas finansiering. Regeringen har Sverige är fortsatt ett av världens mest jämlika sedan 2006, framför allt under finanskrisen, länder. Trots krisen har inkomstspridningen dessutom aktivt värnat välfärdens kärnverksamendast ökat marginellt, och långsammare än heter. En av de mest omfattande krisåtgärderna tidigare. Absolut fattigdom har minskat. var att tillföra kommuner och landsting sammanlagt 20 miljarder kronor extra, vilket bidrog till att hålla uppe anställningarna i välfärdssektorn. 70 Offentliga utgifter som andel av BNP är på samma nivå nu som 2006, men de offentliga utgifternas sammansättning har förskjutits från transfereringar och bidrag till offentlig konsumtion och investeringar. 71 Resurserna till välfärdens kärnområden har också ökat mellan åren 2006 och 2012.

– Kommuner och landstings utgifter för hälso- och sjukvård, utbildning och omsorg har gått från ca 447 miljarder kronor 2006

68 Svår materiell deprivation definieras som att individen saknar förmåga inom minst fyra av nio områden: att möta oväntade utgifter, att åka på en semesterresa, att betala skulder (t.ex. hypotekslån eller hyra), att äta en måltid med kött, kyckling eller fisk varannan dag, att hålla hemmet 70 tillräckligt varmt, att ha en tvättmaskin, att ha en färg-TV, att ha en Konjunkturinstitutet Fördjupnings-PM, Nr 16. 2012 Effekter av de telefon och att äga en bil. tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen. 69 71 Eurostat EU-SILC. Statistiska centralbyrån, nationalräkenskaperna.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

till ca 555 miljarder kronor 2012, en ökning räntesnurror. Samtidigt ser en utredning över

på 108 miljarder i löpande priser. kraven på ägande av välfärdsbolag inom

välfärdssektorn. Detta för att säkerställa att – Av de 108 miljarder kronor som utgifterna ledningar och ägare har en långsiktighet, har för välfärdstjänsterna sammantaget har ökat tillräcklig kompetens för sitt uppdrag och strävar med motsvaras ungefär 60 procent(ca 64 efter att erbjuda verksamheter med hög kvalitet. miljarder kronor) av höjda löner och priser, Tillsynen inom välfärden har förbättrats medan 40 procent (ca 44 miljarder kronor) genom inrättandet av Statens skolinspektion och har gått till en ökad resursinsats. Inspektionen för vård och omsorg. Möjligheten – Den ökade resursinsatsen har ungefär till till effektiva sanktioner har skärpts genom hälften använts för att möta den exempelvis inrättandet av en ny skollag. Stärkt demografiska utvecklingen. Hälften, ca 24 meddelarskydd för privatanställda i framför allt miljarder kronor eller i snitt 4 miljarder skola, sjukvård och omsorg utreds för att ge kronor om året, har gått till att höja bättre skydd åt dem som avslöjar ambitionen för välfärdstjänsterna. Detta 72 missförhållanden. har skett samtidigt som Sverige gått igenom

en djup och långvarig finanskris och

samtidigt som regeringen genomfört

omfattande reformer för jobb och

konkurrenskraft. 7 Slutsatser

– Inom så gott som alla delar av välfärdens Sverige står inför stora utmaningar de kärnområden – vård, skola, omsorg – har de kommande åren. Den globala konkurrensen blir ökade resurserna möjliggjort en allt hårdare från allt fler länder och ställer större ambitionshöjning. I genomsnitt har krav på ett dynamiskt näringsliv. En åldrande ambitionshöjningen uppgått till närmare befolkning gör att kraven på att fler arbetar 5 procent mellan 2006 och 2012. betonas ytterligare. Svensk ekonomi är trots en Resurserna har alltså ökat mer än vad som djup och utdragen lågkonjunktur väl rustad att krävs för att kompensera för stigande priser möta dessa utmaningar. och löner, och mer än vad som krävs för att När regeringen tillträdde 2006 var möta den demografiska utvecklingen. Till utanförskapet stort. Många människor med exempel ges mer resurser till varje elev både arbetsförmåga deltog inte aktivt på i grundskolan och i gymnasiet. arbetsmarknaden. Alltför många hade sin

försörjning genom ersättningar och bidrag Utöver att säkerställa att välfärdens samtidigt som skatterna på arbete var höga. För kärnverksamheter fått mer resurser har dem med låga löner var drivkrafterna till arbete regeringen också arbetat för att dessa resurser ofta för svaga, eftersom den disponibla ska leda till högre kvalitet, tillgänglighet och inkomsten ofta inte ökade märkbart vid arbete. effektivitet i den offentliga sektorn. Bland annat Finansieringen och kvaliteten i välfärden hotades har väntetiderna minskat i vården. när för få deltog på arbetsmarknaden. Dessutom har regeringen vidtagit åtgärder för Situationen 2006 krävde förändring. att säkerställa ordning och reda i välfärds- Drivkrafterna att arbeta har ökat. Arbetslinjen tjänsterna. Genom att begränsa möjligheterna till har förstärkts i socialförsäkringar och ränteavdrag i företagssektorn har även trygghetssystem. Skolan har reformerats med möjligheterna minskat för företag som verkar tydligt kunskapsfokus. Villkoren för företagande inom välfärdssektorn att sänka sin skatt genom och entreprenörskap har förbättrats. aggressiv skatteplanering med hjälp av s.k. Investeringar i infrastruktur och forskning har

ökat. Den finansiella stabiliteten har stärkts.

Det tar lång tid innan resultatet av

strukturreformer syns i utfallen. Det faktum att

72 Sverige drabbades av en lång och utdragen Dessa siffror är ungefärliga. Det är egentligen inte möjligt att summera lågkonjunktur har också inneburit att läget på ändamålen i fasta priser, om man inte tar hänsyn till hur storleksförhållandet mellan dessa förändras över tid. arbetsmarknaden tillfälligt försämrats.

PROP. 2013/14:100 Bilaga 4

Trots en djup ekonomisk kris står svensk arbetsmarknad stark. Antalet sysselsatta har ökat med över 250 000 mellan det tredje kvartalet 2006 och det tredje kvartalet 2013. Arbetskraftsdeltagandet är högst i EU, liksom sysselsättningsgraden (tillsammans med Nederländerna) och långtidsarbetslösheten är en av de lägsta. Antalet personer i arbetskraften, antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar är högre i dagsläget än 2006, men arbetslösheten är högre än då regeringen tillträdde 2006 till följd av att fler har sökt sig till arbetsmarknaden. Sysselsättningsökningen går hand i hand med att utanförskapet har minskat med nära 200 000 personer sedan 2006. BNP-tillväxten har varit bättre än för så gott som alla jämförbara länder i EU. Sverige är fortsatt ett av världens mest jämlika länder. Trots krisen har inkomstspridningen endast ökat marginellt. Absolut fattigdom har minskat. Resurserna till välfärdens kärnverksamheter har ökat. I takt med att konjunkturen förbättras ska det svenska finansiella sparandet gradvis återgå till överskott, i enlighet med målet om en procents överskott över en konjunkturcykel. Då krävs en inriktning för finanspolitiken där reformer finansieras krona för krona. Erfarenheten från den senaste krisen är att ett litet, exportberoende land med stor banksektor drabbas hårt av kriser i omvärlden. Den enda skyddsvallen Sverige har för jobb och välfärd är starka offentliga finanser. Sverige har kunnat använda sin starka position för att mildra krisen. Den möjligheten ska finnas också i nästa kris. Det kommer att ta tid att hantera krisens följdverkningar. Utmaningen de kommande åren är att fortsätta vidta åtgärder för att pressa ned arbetslösheten som annars riskerar att bita sig fast.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 april 2014

Närvarande : Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Ask, Erlandsson, Hägglund, Borg, Billström, Adelsohn Liljeroth, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Lööf, Enström, Arnholm

Föredragande : Statsrådet Borg

Regeringen beslutar proposition 2013/14:100 2014 års ekonomiska vårproposition