Prop. 2008/09:1

Regeringens proposition 2008/09:1

Budgetpropositionen för 2009 Förslag till statsbudget för 2009, finansplan och skattefrågor m.m.

Regeringens proposition 2008/09:1

Budgetpropositionen för 2009

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för budgetåret 2009 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget.

Stockholm den 12 september 2009

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statsbudget för 2009 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget. Vidare presenteras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till budgetpolitiska mål och förslag till hur utgifterna 2009 ska fördelas på utgiftsområden. Regeringen lämnar också förslag och bedömningar avseende skatteområdet. Regeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för 2008. I bilaga 1 redovisas specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster för 2009.

PROP. 2008/09:1

Förslag till statsbudget för 2009

Utgifter

Tusental kronor

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 12 372 919 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11 899 978 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 9 459 505 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 32 624 297 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 1 643 286 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 44 707 384 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 30 109 379 Utgiftsområde 8 Migration 5 899 313 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 54 807 253 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 113 927 470 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42 456 000 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 68 465 863 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 5 473 139 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 55 945 649 Utgiftsområde 15 Studiestöd 21 451 959 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 50 188 757 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 10 287 317

PROP. 2008/09:1

Inkomster

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000 Statens skatteinkomster 786 232 860

1 Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

1 Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Sammanfattning av politikens inriktning andra bedömare, mot denna bakgrund ned

tillväxtprognosen för Sverige. Justeringen uppgår Att återupprätta arbetslinjen och bekämpa till cirka en halv procent både 2008 och 2009. En människors utanförskap från arbetsmarknaden återhämtning bedöms ske under 2010 vilket var Allians för Sveriges viktigaste löfte till gradvis leder till stigande sysselsättning och lägre väljarna i valet 2006. Alliansen vann svenska arbetslöshet. folkets stöd för att göra det mer lönsamt att Alliansregeringens politik för varaktigt hög arbeta, för att göra det enklare och billigare att sysselsättning och minskat utanförskap har anställa samt för att fler företag skulle startas och tillsammans med en stark konjunktur gjort att växa i Sverige. Därmed lades en grund för att fler sjukskrivningar och arbetslöshet minskat och att människor skulle ges möjlighet till eget arbete fler människor fått jobb. Särskilt gynnsam har och egen lön, men också skapa förutsättningar situationen varit för unga människor. Arbetsför att utveckla den svenska välfärden. marknaden och sysselsättningen har utvecklats De mörka moln som hängt över världs- starkare i Sverige än i de flesta andra OECDekonomin har tätnat under sommaren och länder. hösten till följd av tilltagande oro på de Utanförskapet har minskat. Även arbetslösinternationella finansmarknaderna. Finanskrisen, heten och sjukfrånvaron har minskat, medan som inleddes 2007, har visat sig vara djupare och arbetskraftsdeltagandet har ökat. Antalet mer utbredd än vad som tidigare befarats. Ökad personer (mätt som helårsekvivalenter) som osäkerhet bland finansiella institut har drivit upp erhåller ersättningar har minskat med cirka räntor samtidigt som t.ex. börskurser och andra 125 000 sedan 2006. Ett viktigt framsteg är att tillgångspriser fallit markant. Utvecklingen har den sedan 35 år trendmässiga ökningen av haft en dämpande inverkan på hushåll och personer med sjuk- och aktivitetsersättning företag och försämrat tillväxtutsikterna i bröts under 2007. Enligt regeringens bedömomvärlden. Samtidigt har en prisuppgång på bl.a. ningar kommer antalet personer som erhåller energi och livsmedel lett till en stigande global ersättningar från olika trygghetssystem sammaninflation. Priserna har under sensommaren 2008 taget minska med cirka 218 000 under mandatsjunkit tillbaka något men ligger fortfarande på perioden. höga nivåer. Sverige som är ett litet handelsberoende land påverkas av den svagare utvecklingen i omvärlden. Exportutsikterna försämras och investeringarna minskar. Köpkraften hos svenska hushåll dämpas när maten och bolånen blir dyrare. Regeringen justerar, liksom de flesta

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Diagram 1.1 Antal personer (mätt som helårsekvivalenter) OECD uppgår till drygt 70 procent av BNP som uppbär ersättning från vissa ersättningssystem 2008. Detta ger sämre förutsättningar för dessa Tusental länder att möta en konjunkturavmattning. 1 600 Arbetslöshet På grund av det höga resursutnyttjandet i 1 400 svensk ekonomi de senaste åren har finans- Arbetsmarknadsåtgärder Försörjningsstöd 1 200 Sjukpenning & sjuklön politiken präglats av försiktighet för att undvika Aktivitets- och sjukersättning 1 000 att framkalla obalanser i ekonomin. Den svagare 800 konjunkturutveckling som nu förutses medför

600 att produktionsresurserna blir mindre 400 ansträngda och att risken för snabbt stigande

200 inhemsk inflation de kommande åren minskar. 0 Detta gör i sin tur att behovet av en åtstramande

70 75 80 85 90 95 00 05 10 politik minskat och att det finns utrymme för en något mer expansiv finanspolitik. Anm.: Prognos 2008–2011 Källa: Finansdepartementet. Till följd av konjunkturavmattningen beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande En hörnsten i regeringens politik är ordning och bli något svagare jämfört med bedömningen i reda i de offentliga finanserna. De offentliga 2008 års ekonomiska vårproposition. Trots det finanserna fortsätter att utvecklas starkt. Detta utvecklas de offentliga finanserna fortsatt starkt. ger Sverige, till skillnad från många jämförbara Samtliga delsektorer, dvs. staten, ålderspensionsländer i EU och OECD, en stark position i systemet och kommunerna, redovisar överskott. arbetet med att fortsätta förstärka politiken för Regeringens samlade bedömning, utifrån de full sysselsättning och samtidigt kunna möta en indikatorer som används för att avgöra reformsvagare ekonomisk utveckling. Målet om utrymmet och säkerställa en väl avvägd 1 procents överskott i de offentliga finanserna finanspolitik, är att det nu finns ett utrymme på väntas överträffas under de kommande åren. Det cirka 32 miljarder kronor eller cirka 1 procent av faktiska och det strukturella sparandet bedöms i BNP 2009 för att genomföra reformer. genomsnitt uppvisa ett överskott på 2,0 Reformerna dämpar konjunkturnedgången och respektive 2,4 procent av BNP mellan 2008 och mildrar effekterna på arbetsmarknaden genom 2011. bl.a. skattelättnader för hushåll och företag,

Diagram 1.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande satsningar på t.ex. infrastruktur och forskning 2007 och 2008 som andel av BNP samt tillskott till kommunsektorn. Reformer

som förbättrar Sveriges tillväxtförutsättningar Procent av BNP skapar dessutom gynnsamma förutsättningar för

att svensk ekonomi snabbt ska kunna återhämta sig när den globala konjunkturen vänder uppåt

igen under slutet av 2009.

Källa: Economic outlook OECD 2008.

Statskulden fortsätter att sjunka och väntas 2011 uppgå till drygt 19 procent av BNP, vilket är den

lägsta nivån sedan 1971. Många EU- och OECD-länder uppvisar samtidigt fortsatta

underskott i sina budgetar och den genomsnittliga skuldnivån i såväl Euroområdet som

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Tabell 1.1 Nyckeltal - ett reformpaket för att rusta Sverige för framtiden, samt Procentuell förändring, om annat ej anges 2007 2008 2009 2010 2011 - ett reformpaket för att förstärka välfärden. BNP 2,7 1,5 1,3 3,1 3,5 1 Arbetslöshet 16–64 år 6,2 6,0 6,4 6,6 6,0 Reformpaketen dämpar konjunkturnedgången, P P gör Sverige starkare som tillväxtnation och 2 Arbetskraft, 16–64 år P P 1,4 1,0 0,4 0,0 0,3 Sysselsatta, 16–64 år 2,4 1,2 0,0 -0,2 0,9 förstärker välfärden.

Sysselsättningsgrad 16–64 år 75,6 76,0 75,7 75,4 76,0 Ett reformpaket för jobb och företagande Reguljär sysselsättnings- För att stärka arbetslinjen och öka arbetskrafts- 3 grad, 20–64 år 79,4 80,2 80,0 79,5 80,1 utbudet föreslår regeringen ett tredje steg i P P KPI 4 P P 2,2 3,8 2,4 1,3 2,7 jobbskatteavdraget samt ett sänkt uttag av statlig Statsskuld 5 P P 36,3 31,1 27,5 23,7 19,2 inkomstskatt. Förslagen omfattar totalt 15 miljarder kronor. Med de tre stegen har cirka Offentliga sektorns finansiella sparande 6 P P 3,5 2,8 1,1 1,6 2,5 97 procent av alla heltidsarbetande fått skatte- 1 P I procent av arbetskraften. Enligt ILO-definitionen. P sänkningar på över 1 000 kronor (se fördjup- 2 ningsruta i avsnitt 1.6.1). P Inkluderar heltidsstuderande arbetssökande. P 3 Antal reguljärt sysselsatta, dvs. exklusive sysselsatta i konjunkturberoende Regeringen presenterar även ett företags- P P arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i denna åldersgrupp. 4 skattepaket som innebär att skatterna sänks med P Årsgenomsnitt. P 5 Procent av BNP knappt 16 miljarder kronor 2009. Syftet är att P P 6 P Procent av BNP P Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och Finansdepartementet. stärka drivkrafterna till investeringar och nyanställningar i företagen. Bolagsskatten ska Osäkerhet kvarstår emellertid kring konjunktur- sänkas från 28 till drygt 26 procent och utvecklingen. När det gäller utrymmet för socialavgifterna ska sänkas med en procentenhet. ytterligare reformer de närmaste åren är det Därtill minskar den administrativa bördan för viktigt att beakta riskbilden, där bedömningen företagen genom ett antal förenklingar som ett nu är att de negativa riskerna dominerar. led i regeringens mål att minska företagens Erfarenheten visar att det offentliga sparandet administrativa börda med 25 procent till 2010. tenderar att överskattas vid en konjunktur- För att stärka arbetet inom konkurrensnedgång och att det är svårt att avgöra om en området föreslås att medel avsätts för bl.a. en försvagning beror på konjunkturella eller bättre fungerande offentlig upphandling samt strukturella faktorer. I en situation där det arbete rörande konfliktlösning i situationer när finansiella sparandet skulle försvagas på ett mer offentlig och privat säljverksamhet bedrivs på betydande sätt, kommer utrymmet för nya samma marknad. reformer att vara starkt begränsat. Regeringen föreslår därtill en satsning på entreprenörskapsutbildning inom högskolan. Slutligen avser regeringen att förbättra Regeringens förslag för fler jobb och företag, integrationen och öka förutsättningarna för bättre välfärd och satsningar för framtiden personer med utländsk bakgrund att få arbete. Mot denna bakgrund föreslås bl.a. att cirka 900 Regeringen avser att ta ytterligare steg för att miljoner kronor avsätts för nyanländas fortsätta att minska utanförskapet som, trots etablering fr.o.m. 2010. den kraftiga minskningen de senaste åren, alltjämt är stort. Regeringen fortsätter därför att Ett reformpaket för att rusta Sverige för framtiden genomföra strukturella reformer som varaktigt Regeringen föreslår en omfattande satsning för höjer sysselsättningen och får svensk ekonomi att höja kvaliteten i förskolan. Satsningen att fungera bättre med en stigande välfärd som innehåller bl.a. en utvidgning av den allmänna följd. förskolan till att omfatta även treåringar, en Regeringen presenterar i denna budget- barnomsorgspeng, ett förtydligande av läroproposition reformer inom framför allt tre planen i förskolan samt stärkt fortbildning för områden: förskollärare och barnskötare. - ett reformpaket för jobb och företagande, Därtill föreslås bl.a. en särskild satsning på matematik, naturvetenskap och teknik, en

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

utvidgning av försöksverksamheten med som bl.a. syftar till att ge sjukskrivningsfrågorna lärlingsutbildning, en förlängning av fortbild- högre prioritet i hälso- och sjukvården. Ersättningssatsningen för lärare samt en förstärkt ningarna, som avser prestationer utförda 2009, satsning på yrkesutbildningen. utbetalas 2010. Konkurrenskraftig forskning och innova- Regeringen föreslår också ytterligare satstioner som kan omsättas till produktion är ningar inom äldreomsorg och socialtjänst. viktiga förutsättningar för tillväxt. Forsknings- Slutligen fortsätter regeringen satsningen på politiken ska upprätthålla och förstärka Sveriges att minska brottsligheten och att skapa ett roll som forskningsnation. En betydande tryggare Sverige. Ökade resurser föreslås till bl.a. satsning föreslås därför för att höja kvaliteten i Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, svensk forskning och stärka svenskt näringslivs Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. konkurrenskraft för att därmed bidra till ekonomisk tillväxt. Totalt kommer resurstillskottet omfatta närmare 15 miljarder kronor fördelat på fyra år. Fokus ligger på forskningsområdena medicin, teknik och klimat. En väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för att bibehålla och stärka Sveriges konkurrenskraft. Regeringen föreslår mot denna bakgrund en omfattande närtidssatsning som tillsammans med den amortering som gjordes 2008 – som innebar att 1,3 miljarder kronor frigjordes – motsvarar ett årligt tillskott på drygt 5 miljarder kronor per år 2009 och 2010. Vidare föreslår regeringen att anslaget för den s.k. miljöbilspremien ökas samt att 795 miljoner kronor avsätts för klimat- och energiåtgärder 2009. För 2010 och 2011 avsätts 1 070 miljoner kronor respektive 1 165 miljoner kronor för detta ändamål. Slutligen föreslås fortsatta satsningar för att förbättra situationen i Östersjön och Västerhavet.

Ett reformpaket för att förstärka välfärden Skatten för pensionärer ska sänkas. För pensionärer med låg eller ingen inkomstpension sänks den årliga skatten med 2 300–3 500 kronor. Det samlade förslaget uppgår till cirka 2 miljarder kronor per år. Totalt berörs drygt 90 procent av landets pensionärer av reformen. För att stödja kommuner och landsting i deras arbete med att utveckla en väl fungerande psykiatrisk vård och omsorg, föreslår regeringen att 650 miljoner kronor avsätts årligen under 2009–2011. Sammantaget satsas således 900 miljoner kronor per år under perioden. I syfte att skapa tydliga incitament och ytterligare stimulera landstingen att erbjuda patienter vård med god tillgänglighet satsas 1 miljard kronor per år fr.o.m. 2010 på en prestationsbunden vårdgaranti. Därtill föreslås en förlängning av den s.k. sjukvårdsmiljarden,

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

1.1 Politiska utgångspunkter utbildning, vård, omsorg och rättsväsende – ska

vara av högsta möjliga kvalitet och komma alla Samhället bygger på att alla är med och tar ansvar till del. På detta sätt tar regeringen ytterligare och att det finns en vilja att arbeta och investera i steg mot att göra det svenska samhället mer framtiden. Genom att bryta utanförskapet på rättvist. arbetsmarknaden, skapa fler jobb och fler företag Fler i arbete ger oss samtidigt bättre möjligkan välfärden utvecklas. Regeringen kan aldrig heter att möta de mer långsiktiga utmaningar acceptera att människor ställs utanför samhälls- som följer av en åldrande befolkning, klimatgemenskapen, utan möjlighet till delaktighet och förändringar och fortsatt globalisering. eget ansvar. Det är först när människor känner att de kan göra en insats för sig själva och för andra som vi har ett inkluderande samhälle

präglat av trygghet, gemenskap, tolerans och 1.2 Hög sysselsättning, fler jobb och öppenhet. Under alltför lång tid tilläts utanför- sunda offentliga finanser tryggar skapet i Sverige växa. Människor flyttades runt välfärden

mellan åtgärder och ersättningssystem utan stöd eller drivkrafter för att få jobb. Det var en Den ekonomiska politikens övergripande mål är utveckling som delade Sverige och urholkade att bidra till att välfärden för alla medborgare såväl människors självkänsla som framtidstro. ökar. Detta åstadkoms först och främst genom Regeringen tror på människans inneboende kraft en hög ekonomisk tillväxt och att full sysselsättoch vilja att ta ansvar. Därför ska alla människors ning återupprättas. Den ekonomiska politiken förmåga att så långt som möjligt försörja sig ska samtidigt bidra till makroekonomisk själva och bidra till den gemensamma välfärden stabilitet, långsiktigt hållbara offentliga finanser, tas tillvara. god fördelning och att miljö- och hälsomässiga Halva mandatperioden har nu gått och mål respekteras. regeringen kan glädjande nog konstatera att det skett flera trendbrott när det gäller kampen mot utanförskapet. Antalet människor som är arbets- En politik för ökad sysselsättning och fler jobb lösa, sjukskrivna eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har minskat kraftigt. Rekordmånga Den mest centrala uppgiften för regeringen är att människor har getts möjlighet till arbete. Den få fler i arbete och minska utanförskapet. En långvariga ökningen av personer med s.k. sjuk- varaktigt hög sysselsättning är en förutsättning och aktivitetsersättning bröts under 2007 för för att på lång sikt finansiera ett offentligt första gången på över tre decennier. En välfärdssystem som är rättvist och av hög målmedveten reformpolitik för arbete och kvalitet. Det ska bli mer lönsamt att arbeta, välfärd har haft avsedd effekt. Inriktningen för enklare och mindre kostsamt att anställa och regeringens politik för andra halvan av mandat- mer attraktivt att driva företag. Därmed läggs en perioden är tydlig. Ordning och reda i de grund för att fler människor ska ges möjlighet offentliga finanserna förblir en hörnsten i till eget arbete och egen lön, samtidigt som det politiken. Den svagare konjunkturutvecklingen skapas förutsättningar för att förbättra välfärden. ska mötas med en förstärkning av jobb- och De offentliga välfärdstjänsterna såsom vård, tillväxtpolitiken. Utanförskapet ska fortsätta att omsorg, utbildning och rättsväsende, ska vara av minska. Det skapar de bästa förutsättningarna högsta möjliga kvalitet och komma alla till del. för att snabbt lindra effekterna av den nu Regeringen har initierat ett brett reformpågående konjunkturförsvagningen och för att program för att öka sysselsättningen. Reformstå bättre rustade när ekonomin vänder upp. Att erna riktar sig dels mot arbetstagare och arbetsgöra det lönsammare att jobba, billigare att givare, dels mot personer som är i färd med att anställa samt enklare att starta och driva företag starta eller utveckla företag. Potentialen i de är därför fortsatt ett viktigt reformområde för välståndsskapande krafterna måste tas tillvara. regeringen. Regeringen har även initierat ett arbete för att Fler i arbete ger starka offentliga finanser som följa utvecklingen på arbetsmarknaden, identiskapar utrymme för att satsa på välfärden. Vårt fiera åtgärder samt mäta effekter av de åtgärder mål är att de offentliga välfärdstjänsterna –

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

som vidtagits för att öka sysselsättningen och junkturavmattningen och ger oss samtidigt en arbetsutbudet. styrka att möta de utmaningar som Sverige står inför.

Vikten av sunda offentliga finanser

Sunda offentliga finanser är en nödvändig för- 1.3 Utmaningar för Sverige

utsättning för en stabil ekonomisk utveckling. Detta är av särskild vikt i tider av en inter- Sverige står inför en rad långsiktiga utmaningar. nationellt vikande konjunktur. Sverige är en liten För att kunna möta dessa krävs en stark position öppen ekonomi som genom ett stort export- som skapas genom att fler kommer i arbete och beroende och integrerade finansmarknader genom att utanförskapet minskas. De främsta snabbt påverkas av vad som händer i andra utmaningarna rör den demografiska utvecklingen, länders ekonomier. som ökar belastningen på de offentliga Erfarenheterna visar på vikten av tydliga mål finanserna, den fortsatta globaliseringen, som och regler för såväl den ekonomiska politiken medför ökade krav på vår anpassningsförmåga som budgetpolitiken. Den strama budget- och klimathotet som ställer krav på oss och alla processen, överskottsmålet för den offentliga andra att begränsa utsläppen av växthusgaser till sektorns finansiella sparande, utgiftstaket för atmosfären. Fler i arbete och sunda offentliga staten samt det kommunala balanskravet skapar finanser gör att vi är bättre rustade inför trovärdighet för svensk ekonomisk politik. framtiden än många andra länder. Utgiftstaket, som infördes 1997, omfattar statens utgifter inklusive ålderspensionssystemet Allt färre ska försörja allt fler med undantag för statsskuldräntorna. Medellivslängden i Sverige ökar och vi blir allt Samtidigt måste den institutionella ramen äldre. Detta är självklart en positiv utveckling. successivt följas upp, utvärderas och vid behov Det innebär samtidigt att befolkningen i Sverige anpassas till de nya utmaningar och begräns- kommer att bestå av relativt sett färre i arbetsför ningar som politiken står inför. Som ett led i ett ålder. I dag går det 3,3 personer i yrkesaktiv ålder kontinuerligt förbättringsarbete slog regeringen på varje person över 65 år. Under de närmaste fast i 2007 års ekonomiska vårproposition att 30 åren minskar antalet till 2,2 yrkesaktiva per utgiftstaket utgör en väsentlig del i riktlinjerna person över 65 år (se diagram 1.3). Detta kan få för den ekonomiska politiken och budget- påtagliga konsekvenser för svensk ekonomi. politiken och att det medelfristiga perspektivet bör upprätthållas. Regeringen kommer därför fortsättningsvis att redovisa en bedömning av utgiftstakets nivå för det tredje året i varje vårproposition samt föreslå nivån i budgetpropositionerna. I denna proposition redovisas tidigare beslutade utgiftstak för 2009 och 2010 samtidigt som det lämnas ett förslag på ett utgiftstak för 2011. Vidare har ett finanspolitiskt råd med uppgift att bl.a. utvärdera de budgetpolitiska målen inrättats. Därtill har regeringen påbörjat en översyn av nuvarande finanspolitiska ramverk som ska avrapporteras innan mandatperiodens slut. Utgångspunkten för denna översyn är att ramverket ska befästas och förstärkas samt att finanspolitiken även i fortsättningen ska omgärdas av tydliga mål och regler. Starka offentliga finanser tillsammans med en politik för fler i arbete och ökat företagande gör vårt land mindre utsatt i den rådande kon-

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Diagram 1.3 Antal yrkesaktiva personer (20–64 år) i relation ökat. Det finns en bred samsyn om att huvuddelen av denna ökning kan hänföras till till antal personer över 65 år 3,4 mänsklig påverkan. För att bryta denna utveckling, och minska riskerna för allvarliga 3,2 effekter på jordens klimat, är det nödvändigt att 3,0 begränsa utsläppen av växthusgaser till atmo- 2,8 sfären. Nordamerika och Europa har fram till i dag 2,6 orsakat ungefär 70 procent av alla koldioxid- 2,4 utsläpp medan utvecklingsländerna har stått för 2,2 mindre än en fjärdedel. I framtiden kommer denna bild att ändras. Dagens utvecklingsländer 2,0 kommer, som ett resultat av deras snabba tillväxt 2008 2011 2014 2017 2020 2023 2026 2029 2032 2035 2038 och ökande andel energiintensiva industrier, att Källa: Statistiska centralbyrån. stå för en allt större andel av utsläppen. De prognoser som görs av t.ex. Internationella För det första kommer inte ekonomin att ha Energiorganet (IEA) visar på en ökande efterförutsättningar att växa lika snabbt som tidigare. frågan på energi i utvecklingsländerna och den De i yrkesaktiv ålder kommer i högre grad än absoluta merparten av denna ökning utgörs av tidigare att bestå av grupper som i dag har en fossil energi. förhållandevis låg sysselsättningsgrad. Detta Den stora politiska utmaningen ligger därför i medför att den ekonomiska politiken måste att få till stånd breda, internationella överensfortsätta att vara inriktad mot att stimulera kommelser som begränsar utsläppen av växthusarbetskraftsutbudet och öka sysselsättningen gaser samtidigt som utvecklingsländernas bebland dem som i dag har en svag ställning på rättigade behov av ekonomisk utveckling bearbetsmarknaden. aktas. Detta skapar också förutsättningar för en För det andra innebär den åldrande befolk- kostnadseffektiv och ansvarsfull klimatpolitik. ningen att utgifterna för pensioner, sjukvård och Samtidigt måste Sverige ta ansvar och även äldreomsorg ökar. Pensionssystemet är robust genomföra åtgärder här hemma. Regeringens och klarar påfrestningar, men för att framtidens politik syftar till att minska utsläppen till lägsta pensioner ska hålla jämna steg med löneutveck- möjliga samhällsekonomiska kostnader med lingen måste fler arbeta och arbeta högre upp i utgångspunkt i principen att förorenaren ska åldrarna. För den ekonomiska politiken ligger en betala. På detta sätt kan Sverige bli en föreviktig utmaning i att bibehålla kvaliteten och gångare i den globala omställningen mot en omfattningen i välfärdstjänsterna. klimateffektiv ekonomi. Det skapar både miljö- Finanspolitiken måste vara långsiktigt inriktad nytta och tillväxt i Sverige. och ansvarsfull. Ett överskott i de offentliga finanserna under de kommande åren är av central Fortsatt globalisering ställer krav på anpassningsbetydelse för att bl.a. kunna möta den i förmåga framtiden demografiskt betingade kostnads- Ytterligare en utmaning för den ekonomiska utvecklingen. politiken är att skapa förutsättningar för att Sverige även fortsättningsvis ska kunna hävda sig Klimatfrågan kräver internationellt samarbete väl i en värld präglad av fortsatt globalisering. Ekonomisk tillväxt ska ske med så liten negativ Globaliseringen innebär stora möjligheter för inverkan på miljön som möjligt. Vad avser svenska företag att finna nya marknader samutsläpp av växthusgaser är utsläppens inverkan tidigt som svenska konsumenter kan dra nytta av på klimatförändringarna oberoende av var de den ökade konkurrensen genom sänkta priser sker. På samma sätt är effekter av utsläpps- och ett större utbud av varor och tjänster. begränsande åtgärder oberoende av var dessa Människor kan i ökad utsträckning arbeta i andra åtgärder vidtas. Klimatfrågan är därför global till länder. sin karaktär. I Sverige motsvarade exporten av varor och Enligt FN:s vetenskapliga panel i klimatfrågan tjänster 2007 över 50 procent av BNP. Världshar den tilltagande koncentrationen av växthus- handeln har under de senaste 30 åren vuxit gaser lett till att jordens medeltemperatur har

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

ungefär dubbelt så snabbt som den globala BNP 1.4 Regeringens politik för en ökad och även företagens direktinvesteringar har ökat sysselsättning och fler jobb

kraftigt. Minskade handelshinder, lägre tranportkostnader, en ökad användning av IT samt en Att ha ett arbete är viktigt såväl för den enskilde ökad finansiell integration är bidragande orsaker som för samhällsekonomin i stort. Ett till detta. Denna utveckling kommer att fort- meningsfullt arbete stärker individens självsätta. känsla, livskvalitet och delaktighet i samhället. Globaliseringen ställer samtidigt krav på Att kunna försörja sig själv skapar ökade ekonomins förmåga till omvandling och anpass- möjligheter för enskilda och familjer att ning till nya förhållanden. För en liten kon- bestämma över den egna vardagen. Att alla som kurrensutsatt ekonomi som den svenska är det vill och kan arbeta också har ett jobb är en viktigt att verka för ett konkurrenskraftigt och grundbult för rättvisa och frihet. produktivt näringsliv samt en effektiv offentlig En väl fungerande arbetsmarknad med hög sektor. Sveriges konkurrenskraft bygger på ett sysselsättning är mot denna bakgrund kanske näringsliv med högt förädlingsvärde där inno- den viktigaste förutsättningen för välfärden både vationspotentialen till fullo utnyttjas. Sverige har för den enskilde och för samhället som helhet. ett flexibelt näringsliv och ett bra närings- Genom att ta tillvara och stimulera människors livsklimat redan i dag, men regeringens ambi- kunskaper och vilja att arbeta ges utrymme för tioner är höga. Därför genomför regeringen en förbättringar på olika områden i samhället. Om kraftsamling av åtgärder för att ytterligare för- många arbetar bidrar detta även till en jämnare bättra förutsättningarna för en hög produk- inkomstfördelning, eftersom arbete utgör den tivitet. viktigaste inkomstkällan för de allra flesta. Goda makroekonomiska förutsättningar är en En rättvis, generös och offentligt finansierad grundbult för konkurrenskraft. Öppna och väl välfärd kräver att en hög andel av befolkningen fungerande marknader, ökade ekonomiska in- arbetar. När fler personer arbetar ökar skattecitament till investeringar och nyföretagande intäkterna samtidigt som utgifterna minskar. samt investeringar i forskning är alla viktiga Finanspolitiska rådets beräkningar visar att faktorer. Sveriges konkurrensfördelar i den nettoeffekten av att gå från arbetslöshet till globala ekonomin kommer alltid att grundas på arbete är betydande. Om en arbetslös person får människor med hög kompetens och ett högt arbete under ett år förbättras de offentliga humankapital. En högt utbildad arbetskraft är finanserna med nära 300 000 kronor. därför viktigt och kvaliteten och genomströmningen i utbildningssystemet bör mot denna bakgrund sättas i fokus. God konkurrens Ramverket för sysselsättningspolitiken är också en central faktor bakom hög produktivitetstillväxt. Konkurrensproblem kan För att kunna bedriva en effektiv politik för exempelvis uppstå till följd av att offentliga varaktigt hög sysselsättning har regeringen tagit 1 aktörer bedriver näringsverksamhet på kon- fram ett ramverk för sysselsättningspolitiken. TF FT kurrensutsatta marknader. Därför är det viktigt Ramverket syftar till att identifiera, styra med väl utformade regler som främjar kon- åtgärderna till, och följa upp de mest väsentliga kurrens och produktivitetstillväxt. problemen på arbetsmarknaden. I detta arbete är En annan aspekt av globaliseringen är att både tydliga prioriteringar och bästa möjliga rörligheten av olika skattebaser ökar. För att beslutsunderlag av stor betydelse. Fördjupningsäven i framtiden säkerställa att de offentliga rutan nedan, samt tillämpningarna av ramverket åtagandena finansieras på ett hållbart och rättvist som följer därefter, beskriver de slutsatser sätt krävs därför hänsyn till skattebasernas regeringen hitintills dragit i ramverksarbetet. En ökande rörlighet. Goda och konkurrenskraftiga utförligare beskrivning ges i Appendix 1. villkor för arbete och företagande är därför avgörande för vår framtida välfärd.

1 T Se också budgetpropositionen för 2008 (finansplanen avsnitt 1.13.2) T och 2008 års ekonomiska vårproposition (avsnitt 4.1.1). 10

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Ramverk för regeringens sysselsättningspolitik potential att bidra till en varaktigt högre sysselsättning än ett explicit siffersatt mål för Det övergripande målet för politiken någon enskild indikator. Exempelvis skulle en I budgetpropositionen för 2008 slog regeringen politik som leder till minskad arbetslöshet fast att sysselsättningspolitikens viktigaste genom att arbetslösa personer lämnar uppgift är att öka den sysselsättningsnivå som är arbetskraften till sjuk- och aktivitetsersättning förenlig med stabil inflation och ekonomisk då inte framstå som lyckosam, eftersom en sådan balans i övrigt. Målsättningen innebär att det är utveckling fångas upp av indikatorerna. sysselsättningsnivån i genomsnitt över en 2 konjunkturcykel som ska öka. TF FT Beslutsunderlaget måste förbättras Under mandatperioden ska detta framför allt Ramverket är till för att förbättra regeringens ske genom ett minskat utanförskap. Det är också beslutsunderlag för att varaktigt öka sysselsättviktigt att antalet timmar bland dem som arbetar ningen. Det är framför allt tre frågeställningar ökar. som måste besvaras. Regeringen måste ha kunskap om vilka de väsentliga problemen på Explicita siffersatta mål för sysselsättningspolitiken? arbetsmarknaden är som håller nere den Regeringens bedömning är att det övergripande varaktiga sysselsättningen. Det är dessutom målet för politiken inte bör kompletteras med viktigt att veta vilka åtgärder som kan antas lösa explicita siffersatta mål för enskilda indikatorer, problemen på bästa sätt. Därtill behövs t.ex. för sysselsättningsgrad eller arbetslöshet. information om huruvida de åtgärder som Ett skäl är att tidigare erfarenheter av genomförts är framgångsrika eller om politikens kvantitativa mål inom sysselsättningspolitiken inriktning måste förstärkas eller ändras. visat att sådana mål kan vara problematiska och Det kan tyckas självklart att prioriteringarna ofta leda politiken fel (se också redogörelse i inom sysselsättningspolitiken måste bygga på en 3 2008 års ekonomiska vårproposition). T F FT grundlig analys av dessa frågeställningar. Det har De kvantitativa målen kunde uppnås utan att dock inte alltid skett och hittills inte heller fullt fler människor började arbeta. Det tidigare målet ut varit möjligt eftersom kunskapen kring för öppen arbetslöshet kunde t.ex. nås genom att frågeställningarna är ofullständig. En av ramflytta människor från öppen arbetslöshet till verkets huvuduppgifter är därför att på ett arbetsmarknadspolitiska program eller – värre – strukturerat sätt ge svar på dessa frågor. Nedan till tillstånd utanför arbetsmarknaden som sjuk- beskrivs detta arbete mer utförligt. och aktivitetsersättning. De kvantitativa målen tydliggjorde inte heller att det helt avgörande för Identifiera problemen på arbetsmarknaden en framgångsrik sysselsättningspolitik är att Till skillnad från t.ex. målet om öppen sysselsättningen ökar varaktigt. arbetslöshet, syftar utanförskapsbegreppet till att Regeringen bedömer att utvecklingen på belysa att betydligt fler än de som i statistiken arbetsmarknaden i stället måste bevakas med en räknas som arbetslösa har arbetsmarknadsbred uppsättning indikatorer som beskriver relaterade problem. De arbetsmarknadsarbetsmarknadssituationen för hela befolkningen relaterade problem som personer utanför i arbetsför ålder. Det innebär bl.a. indikatorer arbetskraften har kan dessutom vara allvarligare som följer såväl arbetslösheten som sjuk- än de som arbetslösa har. Exempelvis tenderar frånvaron samt indikatorer som beskriver äldre personer som blir arbetslösa att lämna huvudsaklig verksamhet bland personer som inte arbetskraften genom avtalspension. Regeringen deltar i arbetskraften. En bred beskrivning av redogjorde i 2008 års ekonomiska vårarbetsmarknadssituationen har betydligt större proposition för behovet av att skapa ett uppföljningsschema för arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen i arbetsför ålder i syfte att kunna identifiera väsentliga 2 T Det är också viktigt att erinra om att prisstabilitet förutsätter att T problem på arbetsmarknaden. Ramverkets första Riksbanken sätter räntan så att efterfrågan anpassas till den långsiktiga uppgift är således att skapa indikatorer som sysselsättningspotentialen. 3 T Den tidigare regeringens mål för sysselsättningen innebar att 80 procent T tidigt identifierar arbetsmarknadens problem. av befolkningen i åldern 20-64 år skulle vara reguljärt sysselsatta. En av de viktigaste statistikkällorna för att Arbetslöshetsmålet innebar att den öppna arbetslösheten (heltidsstuderande som söker arbete räknades inte som arbetslösa) skulle följa arbetsmarknaden är Statistiska Centralhalveras till 4 procent mellan åren 1994 och 2000.

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

byråns (SCB) arbetskraftsundersökningar framgångsrik politik eller p.g.a. det gynnsamma (AKU). Sedan ett år tillbaka pågår ett samarbete konjunkturläget. mellan Regeringskansliet och SCB för att I och med att uppföljningsschemat ger en vidareutveckla statistiken och statistikredo- helhetsbild av arbetsmarknadssituationen för alla visningen. Indikatorerna baserade på AKU ska människor i arbetsför ålder finns också möjlighet bl.a. ge information om hur många människor att följa upp om oönskade effekter av politiken som arbetar samt beskriva vad personer som inte uppstår. En politik som för människor längre arbetar gör. Indikatorerna ska också ge bort från arbetsmarknaden (t.ex. från arbetsinformation om hur länge personer inte arbetat. löshet till förtidspension) uppmärksammas med De ska också följa hur arbetsmarknads- hjälp av indikatorerna. Ramverkets tredje uppgift situationen ändrats genom att följa hur personer är således att utforma indikatorer som följer upp byter från t.ex. arbetslöshet till arbete (s.k. huruvida politiken har avsedd effekt. flöden). Erfarenheten visar att vissa grupper bär en större del av utanförskapets kostnader än andra grupper. Det är därför särskilt viktigt att En tillämpning av ramverket följa utvecklingen för grupper med relativt svag förankring på arbetsmarknaden, t.ex. utrikes Problemen på arbetsmarknaden – utanförskapet födda, unga, äldre samt deltidsarbetande. Med början denna höst kommer SCB att successivt Vid regeringsskiftet 2006 hade det samlade publicera nya och bättre indikatorer på arbets- utanförskapet vuxit sedan 1970-talet. En lång rad marknadssituationen baserade på AKU. faktorer – allt sämre fungerande arbetsmarknad och socialförsäkringar, bristande ekonomisk Identifiera rätt åtgärder stabilitet och minskad växtkraft i näringslivet – Kunskapsöversikter som ger förståelse för hur bidrog till att utanförskapet gradvis hade ökat. arbetsmarknaden fungerar och vilka effekter Den ekonomiska krisen i början av 1990-talet som olika åtgärder för med sig är nödvändiga för medförde att många människor slogs ut från att bedöma vilka åtgärder som är bäst. arbetsmarknaden. Krisen var bl.a. en följd av en Kunskapen om effekterna av olika tänkbara rad strukturella problem på 1970- och 80-talen. åtgärder är dock inte fullständig. Därför behövs Problemen på arbetsmarknaden fick dock även fördjupade studier och utvärderingar av genomslag först i och med krisen, när den öppna vidtagna åtgärder. Det är också viktigt att arbetslösheten fyrdubblades på bara ett par år. kontinuerligt uppdatera och utöka kunskaps- Kombinationen av en finansiell kris, bristande översikter inom sysselsättningspolitikens konkurrenskraft för industrin och osäkerhet om område. Ramverkets andra uppgift är att de offentliga finansernas uthållighet bidrog förbättra rutinerna för kunskapsinhämtandet. också till en kraftig dämpning av efterfrågan, med stigande arbetslöshet som följd. Följa upp om åtgärderna har varit framgångsrika Vid regeringsskiftet 2006, knappt 15 år efter Sysselsättningspolitiken syftar till att öka krisen, hade arbetsmarknaden ännu inte sysselsättningen varaktigt framför allt genom ett återhämtat sig fullt ut. År 2006 skulle drygt minskat utanförskap. Ett uppföljningsschema 200 000 fler personer varit i arbete om en lika med indikatorer på arbetsmarknadssituationen stor andel av befolkningen skulle ha arbetat då för hela befolkningen i arbetsför ålder utgör som för 20 år sedan. Utvecklingen i slutet av därför en naturlig utgångspunkt för att mäta 1990-talet innebar bl.a. att sjukskrivningarna politikens måluppfyllelse. Det är emellertid ökade till historiskt höga nivåer samtidigt som viktigt att tolka indikatorerna i ljuset av den successiva ökningen av antal personer med konjunkturläget och andra faktorer som sjuk- och aktivitetsersättning fortsatte. Denna påverkar arbetsmarknadssituationen. En lågkon- utveckling skedde trots att det allmänna junktur medför oftast att sysselsättningen hälsotillståndet hade förbättrats. Sjukfrånvaron minskar under en tid. Risken finns då att varierade dessutom väsentligt mellan olika delar politiken på felaktiga grunder bedöms vara av landet på ett sätt som ofta sammanföll med overksam eller rentav felaktig. På motsvarande arbetsmarknadsläget. sätt kan det vara svårt att i en högkonjunktur Det finns åtminstone tre viktiga förklaringar urskilja om sysselsättningen ökat p.g.a. en till den trendmässiga ökningen av utanförskapet

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

och till att effekterna av krisen dröjde sig kvar. Under denna fas kan det vara svårt för För det första minskar sannolikheten att hitta ett arbetsgivare att bedöma deras kompetens arbete med tiden som arbetslös. Det kan bero på eftersom de har relativt lite arbetslivserfarenhet att personens kompetens eller motivation att och referenser från tidigare arbetsgivare. Detta hitta ett arbete minskar med tiden eller att kombinerat med relativt höga ingångslöner och arbetsgivare tror att långtidsarbetslösa är mindre därmed höga kostnader för att anställa leder till kompetenta än andra arbetssökande med i övrigt att arbetsgivare är tveksamma till att anställa likvärdiga meriter. dessa personer. En annan förklaring är att För det andra är utformningen av skatter och arbetsrättsreglerna om sist in och först ut arbetslöshets- och sjukförsäkringar betydelse- omfördelar arbetslösheten mellan olika grupper, fulla. Kombinationen av höga skatter och höga och att särskilt unga men sannolikt även utrikes ersättningsnivåer gör det mindre lönsamt att födda som varit kort tid i landet, kan drabbas i arbeta. denna omfördelning. För det tredje hänger utanförskapet samman Det finns flera andra förklaringar till dessa med hur flexibel lönestrukturen är. Om gruppers svaga förankring på arbetsmarknaden. lönestrukturen är stel innebär det t.ex. att För utrikes födda bidrar diskriminering, lönerna inte anpassas till nya situationer på bristande språkkunskaper samt sämre tillgång till arbetsmarknaden, vilket i förlängningen kan leda de informella nätverk via vilka många jobb till högre arbetslöshet och minskat arbetskrafts- tillsätts. Flera av dessa problem gäller även de deltagande. En alltför sammanpressad löne- grupper av personer med funktionsnedsättning struktur innebär också att personer med relativt som står långt från arbetsmarknaden. Den höga låga kvalifikationer eller personer som varit utan ungdomsarbetslösheten kan bl.a. förklaras av arbete under lång tid, har svårare att hitta ett brister i utbildningssystemet som medför att arbete. En alltför flexibel lönestruktur skulle, å unga lämnar gymnasieskolan utan slutbetyg. Det andra sidan, kunna medföra att vissa jobb ger låga arbetskraftsdeltagandet beror framför allt på löner som är fördelningspolitiskt oacceptabla. I att unga utbildar sig och befinner sig i likhet med utanförskap kan alltför låga löner leda utbildningssystemet under allt längre tid. Detta till ekonomiska och sociala problem både för kan vara värdefullt om det t.ex. leder till arbete individen och samhället i stort. och högre inkomst. Det mesta talar dock för att Det stora problemet på svensk arbetsmarknad genomströmningen i utbildningssystemet kan har varit att alltför få människor arbetat. En öka. politik för en varaktigt högre sysselsättning En växande andel unga varken deltar i kräver således ett brett åtgärdsprogram som arbetskraften eller studerar, vilket är speciellt minskar såväl arbetslösheten som sjukfrånvaron oroande. Det saknas i dag i stor utsträckning och ökar arbetskraftsdeltagandet. kunskap om orsakerna bakom denna utveckling. Äldre personer i Sverige har i en internationell Utanförskapet i vissa grupper jämförelse en hög sysselsättningsgrad, vilket Möjligheterna till arbete har också under lång tid främst beror på den relativt höga sysselvarit ojämnt fördelade mellan olika grupper. sättningsgraden bland svenska kvinnor. Syssel- Grupper med relativt svag förankring på sättningsgraden faller emellertid med stigande arbetsmarknaden var vid regeringsskiftet 2006, ålder. Den lägre sysselsättningsgraden bland de och är fortfarande, unga, äldre, utrikes födda, äldsta (60–64 år) beror främst på att äldre personer med funktionsnedsättning som medför tenderar att lämna arbetskraften med avtalsnedsatt arbetsförmåga samt deltidsarbetande. pension eller till sjuk- och aktivitetsersättning. Både unga och utrikes födda har högre Arbetslösheten är relativt låg bland äldre men de arbetslöshet och lägre arbetskraftsdeltagande än som drabbas riskerar att hamna i långtidsandra grupper. För utrikes födda gäller detta arbetslöshet. Orsakerna till äldres relativt svaga särskilt för personer med bakgrund i länder ställning på arbetsmarknaden går bl.a. att finna i utanför Europa och för dem som varit i Sverige arbetsgivarnas attityder mot äldre arbetskraft, en kort tid. En förklaring till att både unga och anställningskostnaderna för äldre, avtalsutrikes födda som varit kort tid i Sverige har pensionssystemets utformning samt normerna problem, är att de befinner sig i en fas i livet då för utträde från arbetslivet. de håller på att etablera sig på arbetsmarknaden.

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Det finns också betydande skillnader i genom ett särskilt nystartsjobb för deltidskvinnors och mäns arbetsmarknadssituation arbetslösa. vilket bl.a. resulterar i att andelen deltids- Även åtgärder som förbättrar matchningen arbetande är betydligt högre bland kvinnor än ökar sysselsättningen. Arbetsförmedlingen har bland män. Fler kvinnor än män rapporterar givits ett tydligare uppdrag vad avser att också att de vill utöka sin arbetstid. En förmedla jobb. De arbetsmarknadspolitiska förklaring till detta är att arbetsmarknaden är programmen har fått en tydligare inriktning mot könsuppdelad och att kvinnor arbetar i sektorer att öka sökaktiviteten. där deltidsarbete är vanligt, som t.ex. detaljhandel eller vård- och omsorgssektorn. 4 De ojämlika förutsättningarna på arbetsmark- Har politiken avsedd effekt? TF FT naden kräver således att sysselsättningspolitiken måste inbegripa åtgärder som syftar till att stärka Regeringen bedömer att den varaktiga sysselgrupper med relativt svag förankring på arbets- sättningen mätt i antal personer, exklusive marknaden. effekterna av de förslag som presenteras i denna proposition, ökar med omkring 75 000 personer, eller med 1,8 procent, fram t.o.m. 2011, se Åtgärder för högre sysselsättning diagram 1.4. De totala effekterna, inklusive effekterna av de förslag som presenteras i denna För att varaktigt och snabbt öka sysselsättningen proposition, redovisas i avsnitt 1.7. genom minskat utanförskap och ökad sysselsättning för unga, äldre, utrikes födda samt Diagram 1.4 Varaktig sysselsättning 16–64 år med respektive utan regeringens hittills vidtagna reformer deltidsarbetslösa krävs en kombination av Tusental utbuds- och efterfrågestimulerande åtgärder. 4 600 Ett viktigt fokus i regeringens politik har legat på åtgärder som ökar arbetsutbudet, 4 500 eftersom erfarenheterna visar att det är 4 400 arbetsutbudet som på lång sikt är avgörande för sysselsättningens storlek. De viktigaste åt- 4 300 gärderna regeringen vidtagit för att öka arbetsutbudet är jobbskatteavdraget och föränd- 4 200 Med regeringens politik ringarna i arbetslöshets- och sjukförsäkringarna. Utan regeringens politik 4 100 På kort sikt är det viktigt att utbudsreformer kombineras med efterfrågestimulerande åt- 4 000 gärder. Bland de viktigaste åtgärderna kan 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 nämnas nystartsjobben och nyfriskjobben Källa: Finansdepartementet. De åtgärder som vidtagits för att stärka grupper med relativt svag förankring på I diagram 1.4 redovisas skillnaden mellan hur arbetsmarknaden har till stor del handlat om att den varaktiga sysselsättningen (dvs. efter det att öka arbetsgivarnas benägenhet att rekrytera ur konjunktureffekter rensats bort) utvecklas med dessa grupper. För unga och äldre utgör de respektive utan regeringens hittills vidtagna viktigaste åtgärderna nedsättningar i arbetsreformer. Regeringens bedömning baseras på givaravgifterna. För utrikes födda finns instegsden forskning som finns kring effekterna av jobb. Regeringen har också genomfört åtgärder olika åtgärder som t.ex. förändringar i skatter, för att förstärka valideringen av utländsk socialförsäkringar eller inom arbetsmarknadsutbildning eller annan yrkeskompetens. För att politiken. Eftersom kunskapen om effekterna är motverka att framför allt kvinnor hamnar i långvarig deltidsarbetslöshet har rätten till ersättning för deltidsarbetslöshet begränsats i arbetslöshetsförsäkringen. För personer som varit deltidsarbetslösa i minst två år finns under 4 T I appendix 1 beskrivs det uppföljningsschema som används för att följa T 2008 möjligheten att få en heltidsanställning upp utanförskapets omfattning och struktur. Flertalet indikatorer finns ännu inte tillgängliga vilket innebär att uppföljningsschemat inte kan tillämpas i alla delar. Nedan följer en sammanfattning av den mer utförliga uppföljningen i appendix.

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

långt från fullständig, ingår ett mått av osäkerhet Diagram 1.5 Antal personer (mätt som helårsekvivalenter)

i bedömningen. Det gäller i synnerhet bedömsom uppbär ersättning från vissa ersättningssystem

ningen av hur snabbt effekterna av politiken Tusental

1 600 uppstår. Av diagram 1.4 framgår dock att stora Arbetslöshet

1 400 delar av de effekter som förväntas uppstå ännu Arbetsmarknadsåtgärder Försörjningsstöd inte har realiserats. 1 200 Sjukpenning & sjuklön

Aktivitets- och sjukersättning Osäkerheten kring storleksordningen på 1 000

effekterna av politiken gör det viktigt att 800

använda indikatorer på arbetsmarknadssitua- 600

tionen för att följa upp huruvida politiken leder 400

sysselsättningen i rätt riktning eller om det finns 200

skäl att ändra eller komplettera vidtagna 0 åtgärder. Arbetsmarknadssituationen påverkas 70 75 80 85 90 95 00 05 10

av många faktorer, bl.a. konjunkturläget, vilket Anm.: Prognos 2008–2011

Källa: Finansdepartementet. är viktigt att beakta när slutsatser om politikens

effekter ska dras. 6 Antalet personer mätt som helårsekvivalenter Sysselsättningen och antalet personer i arbete TF FT som erhåller ersättningar minskade med 125 000 har ökat kraftigt sedan 2006. Det beror på att personer från dryga 1 084 000 personer 2006 till arbetslösheten och sjukfrånvaron minskat samt 959 000 personer 2007. Det är den överlägset på att arbetskraftsdeltagandet ökat. Det är största minskningen för ett enskilt år under de vanligt att arbetskraftsdeltagandet ökar när drygt 35 år som det finns statistik tillgänglig för. efterfrågan på arbetskraft stiger, bl.a. därför att Minskningen gäller samtliga grupper som får fler söker sig till arbetsmarknaden då sannoersättningar. Antal helårsekvivalenter som får likheten att få arbete ökar. Den relativt kraftiga arbetslöshetsersättning eller ersättning vid ökningen av arbetskraftsdeltagandet under deltagande i arbetsmarknadspolitiska program senare år kan dock också förklaras med den minskade sammanlagt med 97 000 personer. demografiska utvecklingen och de reformer Sjukskrivningarna minskade med 21 000 och regeringen vidtagit för att öka arbetsutbudet. sjuk- och aktivitetsersatta med 4 000 helårs- Arbetsförmedlingens undersökningar visar att ekvivalenter. Ekonomiskt bistånd sjönk med sökaktiviteten ökat väsentligt under senare år. 3 000 helårsekvivalenter. Det är sannolikt en följd av regeringens politik Minskningen i antalet personer som får och det goda konjunkturläget. sjukpenning beror bl.a. på att allt färre personer Den fördelaktiga utvecklingen på arbetsblir sjukskrivna och att sjukskrivningstiderna marknaden bekräftas av statistik som beskriver blivit kortare. Under tidigare konjunkturantalet personer som erhåller ersättningar från uppgångar har en ökad sysselsättning åtföljts av olika trygghetssystem. De ersättningar som en ökad sjukfrånvaro. Under senare år har dock avses är arbetslöshetsersättning och ersättning sysselsättningen ökat samtidigt som sjukfrånvid deltagande i något arbetsmarknadspolitiskt varon minskat, vilket indikerar att sjukfrånvaron program, sjuk- och rehabiliteringspenning inklu- 5 nu etablerats på en lägre nivå. sive sjuklön, samt sjuk- och aktivitetsersättning. De reformer som gjorts inom sjuk- TF FT

försäkringen har troligtvis bidragit till den

positiva utvecklingen, även om flera av

reformerna nyligen trätt i kraft. Orsaken till

detta kan vara s.k. aviseringseffekter, dvs. att

människor ändrade sina beteenden redan när

reformerna aviserades för ett år sedan. Forskning

visar att aviseringseffekter kan vara betydande.

6 T Med helårsekvivalenter avses det antal personer som skulle kunna T 5 T Det är viktigt att notera att grupper med svag förankring på T försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två

arbetsmarknaden, t.ex. ungdomar, i mindre utsträckning än andra är personer som varit heltidssjukskrivna ett halvår var, tillsammans en berättigade till ersättning från arbetslöshets- och sjukförsäkringen. helårsekvivalent det året.

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Politikens effekter på vissa grupper Diagram 1.7 Sysselsättningsgrad bland äldre (55–64 år) Sysselsättningsutvecklingen har varit positiv samt för åldersgrupperna 55–59 år och 60–64 år från 2005 både för unga och utrikes födda. Det beror både Procent på ett ökat arbetskraftsdeltagande och minskad 100 arbetslöshet. 90 80 Diagram 1.6 Öppen arbetslöshet i förhållande till 70 arbetskraftens storlek i grupperna unga 16–24 år samt 60 personer födda utanför Europa 16–64 år 50 Procent 40 30 30 20 25 10 20 0 1987 1992 1997 2002 2007

15 55-64 år 55-59 år 60-64 år

10 Källa: Statistiska centralbyrån.

5 För att utröna om den positiva utvecklingen av 0 arbetsmarknadssituationen bland unga, utrikes 1987 1992 1997 2002 2007 födda och äldre är ett resultat av regeringens Unga, 16-24 år reformer eller snarare kan hänföras till kon- Utrikes födda utanför europa, 16-64 år junkturläget är det viktigt att ta hänsyn till att dessa gruppers arbetsmarknadssituation är mer konjunkturkänslig än arbetsmarknadssituationen Anm.: Arbetslöshet enligt tidigare definition. Heltidsstuderande som söker arbete räknas inte som arbetslösa eller i arbetskraften. för befolkningen i övrigt. Det kan därför vara Källa: Statistiska centralbyrån. informativt att jämföra en grupps utveckling de senaste åren med hur arbetsmarknadssituationen Diagram 1.6 visar den relativa arbetslöshetens för gruppen utvecklades vid den tidigare utveckling, dvs. antalet arbetslösa i förhållande högkonjunkturen mellan åren 1999 och 2001. till arbetskraften, för unga 16–24 år samt för Om gruppens arbetsmarknadssituation utpersoner födda utanför Europa i åldern 16–64 år. vecklats särskilt gynnsamt i förhållande till Arbetslösheten (enligt tidigare definition) har befolkningen som helhet under denna fallit för båda grupperna Arbetslösheten bland konjunkturuppgång jämfört med den tidigare unga i åldern 16–24 år uppgick till 11,7 procent konjunkturuppgången, kan det indikera att 2007 och för utrikes födda utanför Europa till regeringens politik haft avsedd effekt. Resultatet 12,9 procent. Arbetslösheten för hela befolkav en sådan jämförelse bör dock tolkas med ningen uppgick samma år till 4,6 procent, enligt försiktighet. Exempelvis påverkas olika gruppers den tidigare definitionen. arbetsmarknadssituation av en rad bakom- De äldres situation framgår av diagram 1.7. liggande faktorer som inte beaktas i jämförelsen. Under perioden 2005–2007 ökade sysselsätt- Finanspolitiska rådet har analyserat om ningsgraden från 59,6 till 60,6 procent för regeringens politik på detta sätt bidragit till att personer i åldern 60–64 år. I åldersgruppen 55– förbättra arbetsmarknadssituationen för unga 59 år var ökningen i sysselsättningsgrad endast (16–24 år), personer som är födda utanför marginell. Europa samt äldre (55–64 år). De drar slutsatsen att framför allt unga har förbättrat sin (relativa) arbetsmarknadssituation mer i denna konjunkturuppgång än i den tidigare. Det indikerar att regeringens politik har bidragit till den positiva utvecklingen för unga. För personer som är födda utanför Europa finner Finanspolitiska rådet att arbetskraftsdeltagandet har ökat mer än i förra konjunkturuppgången men att sysselsättningen

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

däremot inte ökat i motsvarande grad. En möjlig Diagram 1.8 Antal deltidsarbetslösa och timanställda

tolkning av Finanspolitiska rådets beräkningar är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Kvarstående sökande vid månadens slut att regeringens utbudsreformer haft effekt men Antal personer att ytterligare åtgärder kan behövas för att 180 000 stimulera arbetsgivarnas benägenhet att anställa 160 000 personer i gruppen. Det kan också vara svårt att 140 000 jämföra grupperna mellan de två konjunktur- 120 000 uppgångarna, eftersom bl.a. individernas vistelse- 100 000 tid i Sverige kan skilja sig åt. 80 000 För personer i åldersgruppen 55–64 år finner 60 000 Finanspolitiska rådet att deras arbetsmarknads- 40 000 situation inte har förbättrats mer i denna 20 000 konjunkturuppgång jämfört med i den tidigare. 0 Orsaken är främst att arbetskraftsdeltagandet 2005- 2005- 2006- 2006- 2006- 2007- 2007- 2007- 2008-

inte ökat i samma omfattning. En möjlig 07 11 03 07 11 03 07 11 03

förklaring skulle kunna vara att den långvariga Källa: Arbetsförmedlingen. ökningen av arbetskraftsdeltagandet för gruppen

60–64 år nu har planat ut, vilket kan ha försvårat Det fortsatta arbetet möjligheterna att urskilja eventuella effekter av I betydande utsträckning beror den kraftiga regeringens politik. Frågan kräver ytterligare förbättringen på arbetsmarknaden mellan 2006 analys. och 2007 på den goda konjunkturen. Men den Diagram 1.8 visar hur deltidsarbetslösheten starka utvecklingen av sysselsättningen och utvecklats under senare år. Diagrammet avser arbetskraftsdeltagandet måste ändå tas som en antalet personer som är inskrivna vid Arbetsindikation på att de reformer regeringen vidtagit förmedlingen som deltidsarbetslösa eller timbidragit till den positiva utvecklingen. Ytterligare anställda i slutet av varje månad. Antalet en indikation är att antalet personer som får personer som är deltidsarbetslösa eller timersättningar för arbetslöshet och ohälsa minskat anställda har minskat betydligt sedan hösten mer sedan 2006 än dessförinnan under nära 2006. Sannolikt har det gynnsamma konjunktur- 35 år. Ytterligare indikationer på att politiken läget och det ökande antalet heltidsarbeten haft effekt är att sjukskrivningarna minskar samt bidragit till denna utveckling. När deltidsatt arbetsmarknadssituationen för unga arbetslösheten i stället beskrivs genom antalet förbättrats väsentligt. Regeringens bedömning är personer som anger att de skulle vilja arbeta mer därför att reformerna bidragit till att öka än de gör (s.k. undersysselsatta) i SCB:s sysselsättningen och att den positiva arbetskraftsundersökningar syns dock inte arbetsmarknadsutvecklingen under senare tid någon nedgång i deltidsarbetslösheten. Inga därmed inte bara beror på att konjunkturen varit säkra slutsatser kan därför för närvarande dras god. för denna grupp. Utanförskapet måste dock minska ytterligare. Möjligheterna att uppbära arbetslöshets- Indikatorerna ovan visar bl.a. att antalet ersättning på deltid har ändrats fr.o.m. den personer, mätt som helårsekvivalenter, som har 7 april 2008. Ändringen innebar att antalet sjuk- och aktivitetsersättning minskade med ersättningsdagar som betalas ut för veckor i vilka 4 000 mellan 2006 och 2007. Detta är positivt personen också har arbetat begränsades till 75 eftersom denna grupp dessförinnan inte hade dagar. Tidigare kunde ersättning lämnas under minskat på 10 år och att antalet hade tredubblats många år. Många människor riskerade därmed sedan 1970. Prognoserna pekar på att denna att fastna i en långvarig deltidsarbetslöshet och grupp kommer att minska från 470 000 till cirka undersökningar visade att regelverket ledde till 380 000 år 2011, bl.a. till följd av regeringens ett visst överutnyttjande. politik. Regeringen kommer att följa utveck-

lingen inom gruppen noga och vid behov

överväga ytterligare åtgärder.

Indikatorerna antyder också att andra eller

kompletterande åtgärder kan behövas för att

stärka situationen för i synnerhet utrikes födda

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

och äldre. Utvecklingen i dessa grupper kommer således till att Sverige kan dra större nytta av att följas noga. nästa högkonjunktur. Under 2007 bidrog det gynnsamma konjunkturläget till att personer med relativt svag förankring på arbetsmarknaden fick arbetslivs-

erfarenhet och därmed kom närmare ett 1.5 Den ekonomiska utvecklingen varaktigt arbete. och reformutrymmet

Det finns nu flera indikationer på att 7 arbetsmarknadsläget försämras. TF FT Erfarenheten Den globala tillväxten har fortsatt att bromsa in. visar att de som står längst från arbetsmarknaden Detta bidrar till en svagare tillväxt även i svensk drabbas hårdast av en konjunkturnedgång. För ekonomi och en svagare sysselsättningsatt upprätthålla ett långsiktigt högt utbud av utveckling. De offentliga finanserna är trots arbetskraft är det därför viktigt att motverka att detta fortsatt starka. Sammantaget ger detta ett människor återigen slås ut från arbetsmark- reformutrymme som är något större än vad som naden. Utvecklingen måste således följas noga bedömdes i 2008 års ekonomiska vårproposition. och en beredskap måste finnas för att efterfrågan på personer som står långt från arbetsmarknaden kan behöva stimuleras ytterligare. 1.5.1 Fortsatt finansiell turbulens och Regeringen bedömer att antalet individer med högre inflation dämpar global ekonomiskt bistånd kommer att öka något fram tillväxt t.o.m. 2011. Regeringen kommer att bevaka denna utveckling noggrant och vid behov På de finansiella marknaderna fortsätter den överväga åtgärder för att motverka detta. turbulens som startade för drygt ett år sedan. Regeringens bedömning är att det är fortsatt Turbulensen innebär stramare finansiella förviktigt att stimulera utbudet av arbetskraft. hållanden, vilket innebär att det blir både svårare Erfarenheten visar nämligen att sysselsättningen och dyrare att låna för såväl företag som hushåll. på lång sikt bestäms av arbetsutbudet. När I vårpropositionen förutsågs turbulensen klinga arbetsutbudet ökar leder det till att löne- av till årsskiftet 2008/2009. Då oron på kostnaderna för företagen blir något lägre än vad finansmarknaderna tagit ny fart under somde annars skulle ha varit, och därmed även till att maren och hösten bedöms turbulensen nu inflationen och räntan hålls nere. Lägre fortleva en bra bit in i 2009. lönekostnader och lägre ränta leder på sikt till att Den höga inflationen i världsekonomin är till fler jobb skapas eftersom det då blir mer lönsamt stor del en följd av höga olje- och livsmedelsatt anställa. När arbetsutbudet ökar erhålls också priser. Oljepriset och priset på jordbruksen bättre fungerande lönebildning, vilket leder produkter ligger för närvarande alltjämt på höga till en varaktigt lägre arbetslöshet. nivåer, men har fallit något under sommaren. Ett ökat utbud reducerar också risken för att Konjunkturen i omvärlden fortsätter att överhettning och inflationsdrivande flaskhals- mattas av och både hushåll och företag har låga problem uppstår när efterfrågan på arbetskraft framtidsförväntningar. I Förenta staterna är åter vänder uppåt. Ett ökat arbetsutbud, leder utvecklingen på bostadsmarknaden alltjämt svag, vilket delvis uppvägs av att stark export, låga räntor och skatterabatter håller tillväxten uppe. I euroområdet har industrin visat en svagare utveckling än väntat bl.a. beroende på en stark 7 Under slutet av 2009 och 2010 kommer konjunkturförsvagningen att växelkurs, relativt höga räntor och hög inflation. T T innebära att sysselsättningen minskar och arbetslösheten ökar. Trots konjunkturförsvagningen bedömer regeringen att det totala antalet Jämfört med bedömningen i vårpropositionen helårsekvivalenter som uppbär ersättning från ersättningssystem minskar fram till 2011 (se diagram 1.5). Det kan tyckas motsägelsefullt, eftersom väntas tillväxten i omvärlden bli svagare och fler personer får arbetslöshetsersättning när arbetslösheten ökar. konjunkturbotten väntas nås först i början av Bedömningen är också att antalet arbetslösa som får ersättning ökar under 2009 och 2010 med motsvarande 27 000 helårsekvivalenter. 2009. Förklaringen till att det totala antalet helårsekvivalenter ändå faller är att sjukfrånvaron och antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning fortsätter att minska. Det är bl.a. en följd av regeringens reformer inom sjukförsäkringen. Den minskande sjukfrånvaron kommer också att leda till att antalet personer i arbete utvecklas starkare än den totala sysselsättningen eftersom personer som är sjukfrånvarande från en anställning räknas som sysselsatta.

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

1.5.2 Svensk ekonomi bromsar in ekonomierna. Till bilden hör också risker kopplade till svenska hushålls dämpade framtids- Även svensk ekonomi växer långsammare än tro och till den svaga produktivitetsutvecklingen. under de närmast föregående åren. Konjunkturavmattningen i omvärlden har inneburit att de svenska exportföretagen fått det svårare. 1.5.3 Goda offentliga finanser ger Finansiell oro och svagare internationell efter- utrymme för reformer frågan bidrar också till att investeringarna, som i hög grad samvarierar med exportutvecklingen, De reformpaket som regeringen aviserat, och det mattas. Samtidigt dämpas hushållens konsum- reformutrymme de tar i anspråk, är förenligt tion av hög inflation, höga räntor och en svag med det finanspolitiska ramverket. Reformerna börsutveckling. Sammantaget innebär detta att syftar ytterst till att öka välfärden. En väl avvägd utsikterna för svensk ekonomi är sämre jämfört finanspolitik förutsätter att de budgetpolitiska med bedömningen i vårpropositionen. målen och restriktionerna respekteras, att Arbetsmarknaden har visat en positiv finanspolitiken inte bidrar till att förstärka utveckling under en längre tid. Sedan slutet av konjunktursvängningar och att hänsyn tas till 2007 har dock såväl antalet sysselsatta som osäkerheten i den ekonomiska utvecklingen på antalet personer i arbetskraften vuxit allt lång- såväl kort som lång sikt (se vidare avsnitt 4.2). sammare. Denna inbromsning väntas fortsätta Respekteras inte detta riskerar välfärden att och de närmaste åren kan sysselsättningen urholkas på lång sikt. förväntas falla något till följd av konjunktur- Till följd av konjunkturavmattningen försvagningen. Med en lägre aktivitet på beräknas det offentlig-finansiella sparandet bli arbetsmarknaden och i ekonomin i stort blir något svagare jämfört med bedömningen i 2008 resursutnyttjandet mindre ansträngt framöver. års ekonomiska vårproposition. Trots det Inflationen har stigit snabbare än förväntat. utvecklas de offentliga finanserna fortsatt starkt Utvecklingen beror till stor del på livsmedels- (se vidare kapitel 8). Samtliga delsektorer, dvs. och energipriserna, inte minst oljepriset. Den staten, ålderspensionssystemet och kommusuccessivt stigande inflationen i Sverige de nerna redovisar överskott. senaste åren beror till en viss del också på ett Den svagare konjunkturutvecklingen talar för stigande inhemskt kostnadstryck. En förklaring att reformutrymmet, sett till konjunkturläget, nu till det är att produktiviteten utvecklats svagt är större än i bedömningen som gjordes i under 2007 och 2008. En återhämtning i vårpropositionen. De föreslagna reformerna i produktiviteten väntas dock ske när ekonomin denna proposition omfattar 32 miljarder kronor tar fart. Bilden framöver är att inflationen faller för 2009, eller cirka 1 procent av BNP. tillbaka i takt med lägre oljepriser och svagare Effekterna på det finansiella sparandet av dessa efterfrågan i ekonomin. Den svagare efterfrågan reformer ökar med cirka 4 miljarder kronor till innebär också att löneökningarna dämpas. 2011. Eftersom resursutnyttjandet bedöms vara Riksdagen har gett Riksbanken i uppdrag att lågt, särskilt under 2009 och 2010, bidrar självständigt upprätthålla prisstabilitet. Riks- reformerna till att hålla uppe efterfrågan dessa år. banken har definierat prisstabilitet som ett mål De indikatorer som används för att utvärdera att hålla inflationen mätt med konsumentpris- överskottsmålet (se avsnitt 4.3) visar å ena sidan index (KPI) kring 2 procent per år. Regeringen att det finns ett visst reformutrymme även de står bakom inflationsmålet. En väntad lägre närmaste åren. Å andra sidan finns flera skäl till inflation de kommande åren gör att Riksbanken att i dagsläget vara försiktig med att i förväg förutses sänka styrräntan successivt för att hålla inteckna detta eventuella reformutrymme, inflationen kring målet på 2 procent. utöver den redan kraftfulla satsning regeringen Det ekonomiska läget är för närvarande svår- gör i denna proposition. bedömt. Sammantaget bedöms dock riskerna i Erfarenheten visar att det offentliga sparandet huvudsak finnas på nedsidan. Det finns en tenderar att överskattas vid en konjunkturbetydande risk för att problemen på de försvagning. Mellan åren 2000–2002 minskade internationella finansmarknaderna blir mer det finansiella sparandet från 3,7 till -1,4 procent utdragna. Därtill finns för Sveriges del en speciell av BNP, en minskning med cirka 120 miljarder risk kopplad till utvecklingen i de baltiska kronor inom loppet av bara två år. Ekonomi-

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

styrningsverket har också bedömt att det statliga Dämpas efterfrågan i svensk ekonomi ytterbudgetsaldot skulle kunna försvagas med ligare de närmaste åren kommer det, via de 85 miljarder kronor vid en försämrad makro- automatiska stabilisatorerna, att bidra till att ekonomisk utveckling liknande den vid den förra inkomsterna utvecklas svagare och att utgifterna konjunkturnedgången 2000–2003. Osäkerheten ökar något jämfört med nuvarande bedömom den ekonomiska utvecklingen bedöms ningar. Det innebär att finanspolitiken autodessutom för närvarande vara större än normalt matiskt hjälper till att dämpa konjunkturnedtill följd av den finansiella turbulensen i världs- gången, men också att sparandet försvagas. ekonomin. När det gäller utrymmet för ytterligare Det är också svårt att skilja på temporära och reformer de närmaste åren är det viktigt att permanenta förändringar av det offentliga beakta riskbilden. Bedömningen är nu att risksparandet. En temporär förstärkning av det erna för en mer negativ ekonomisk utveckling offentliga sparandet kan inte användas för att dominerar. Erfarenheten visar att det offentliga finansiera varaktiga skattesänkningar eller sparandet tenderar att överskattas vid en utgiftshöjningar. Regeringen har genomfört ett konjunkturnedgång och att det är svårt att antal reformer som bedöms ha bidragit till en avgöra i vilken mån en försvagning beror på permanent sänkning av vissa utgifter på framför konjunkturella eller strukturella faktorer. I en allt ohälso- och arbetsmarknadsområdet. Även situation där det finansiella sparandet skulle dessa bedömningar är osäkra, vilket ytterligare försvagas på ett mer betydande sätt, kommer understryker behovet av försiktighet vad gäller utrymmet för nya reformer att vara starkt att ta i anspråk tillkommande reformutrymmen. begränsat. Det är därför viktigt att i dagsläget se Vidare finns det en betydande osäkerhet kring till att det finns en tillräckligt stor marginal i de bedömningarna av de offentliga finansernas offentliga finanserna så att de automatiska långsiktiga hållbarhet. Förändringar i exempelvis stabilisatorerna kan få verka fullt ut. Detta befolkningsprognosen eller i bedömningen av understryker ytterligare vikten av att inte för den långsiktiga tillväxten i antalet arbetade tidigt inteckna ett osäkert framtida reformtimmar kan göra att synen på de offentliga utrymme. finansernas långsiktiga hållbarhet kan skilja sig Under särskilda omständigheter går det inte ganska mycket mellan två olika prognostillfällen. att utesluta att det finansiella sparandet under en Till bilden hör också att det är mycket svårt att viss tid blir negativt, men med en ansvarsfullt uppskatta vilken kostnadsökning den demo- utformad finanspolitik kan i varje fall risken för grafiska utvecklingen kommer att föra med sig att politiken i sig bidrar till detta minimeras. för den offentliga verksamheten, något som Regeringen återkommer i 2009 års ekonomiska också understryks av såväl Internationella vårproposition med en ny bedömning av valutafonden som svenska bedömare (se vidare reformutrymmet inför budgetpropositionen för avsnitt 8.4). 2010. Mot denna bakgrund bedömer regeringen för närvarande att ett reformutrymme på cirka 32 miljarder kronor för 2009 och ytterligare

4 miljarder kronor för 2010 är välavvägt och 1.6 Regeringens satsningar i denna ansvarsfullt. budgetproposition

Finanspolitiken kommer, så länge det behövs, att vara inriktad på att upprätthålla ett finansiellt Regeringens politik för full sysselsättning och sparande som motsvarar 1 procent av BNP i minskat utanförskap har skapat förbättrade genomsnitt över konjunkturcykeln. När kon- förutsättningar för en långsiktigt hållbar junkturen försvagas i ett läge då det finansiella ekonomisk utveckling. Även framgent ska sparandet varaktigt bedöms överstiga över- politiken vara inriktad på att det ska vara mer skottsmålet, är det naturligt att finanspolitiken lönsamt att arbeta, enklare och billigare för förs i en mer expansiv riktning som gör att arbetsgivare att anställa samt mer attraktivt att sparandet närmar sig målet. De nu föreslagna starta och driva företag. En långsiktigt hållbar reformerna är därför förenliga med en ansvars- ekonomisk utveckling och en varaktigt hög full finanspolitik. sysselsättning skapar också goda förutsättningar för att upprätthålla och utveckla de generella

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

välfärdssystemen samt bättre möjligheter för funktionshinder som medför nedsatt arbetsenskilda och familjer att bestämma över den förmåga, äldre och unga. För att säkra den egna vardagen. långsiktiga finansieringen av välfärdssystemen Mot bakgrund av betydelsen av fortsatt starka behöver det totala antalet arbetade timmar i offentliga finanser, vikten av en hög syssel- ekonomin öka. Regeringen presenterar därför sättning samt behovet att mildra konjunktur- ytterligare reformer för att stärka arbetslinjen nedgången föreslår regeringen i denna proposi- och öka arbetsutbudet samt göra det mindre tion tre reformpaket: kostsamt att anställa. - ett reformpaket för jobb och företagande, Sänkt skatt på arbete - ett reformpaket för att rusta Sverige för Det jobbskatteavdrag som introducerades 2007 framtiden, samt är den åtgärd som är av störst betydelse i - ett reformpaket för att förstärka välfärden. regeringens politik för att stärka arbetslinjen. I det första steget sänktes inkomstskatten med cirka 40 miljarder kronor. Genom det andra steg 1.6.1 Ett reformpaket för jobb och som togs 2008 sänktes skatten med ytterligare företagande drygt 10 miljarder kronor. I båda dessa steg var syftet att sänka trösklarna vid inträde på För att upprätthålla och utveckla kvaliteten i arbetsmarknaden för låg- och medelinkomstvälfärdstjänsterna även i en situation med en allt tagare, men också att sänka marginalskatterna äldre befolkning, måste fler människor arbeta för människor som redan har ett arbete. mer och högre upp i åldrarna. Detta är också Skillnaden i ekonomiskt utfall mellan att vara centralt för att säkra långsiktigt hållbara eller inte vara i arbete, de s.k. tröskeleffekterna, offentliga finanser. Som framgått av tidigare har avgörande betydelse för drivkrafterna att avsnitt har regeringens politik för en ökad arbeta. sysselsättning haft effekt. Arbetslösheten och I samma syfte föreslår regeringen nu att ett sjukfrånvaron har sjunkit och antalet sysselsatta tredje steg i jobbskatteavdraget införs. Detta har ökat. Mellan andra kvartalet 2006 och andra kombineras med ett sänkt uttag av statlig kvartalet 2008 ökade antalet sysselsatta i inkomstskatt. Förslagen, som totalt omfattar 15 åldersgruppen 15–74 år med närmare 200 000 miljarder kronor, innebär att skatten för lönpersoner. tagare sänks ytterligare. Genom att skatte- Fortfarande lönar det sig dock alltför lite för sänkningen utformas så att skatten sänks för många människor att arbeta eller att arbeta mer. löneinkomster i förhållande till andra inkomster Utvecklingen för unga människor har varit blir det än mer lönsamt att arbeta. tämligen god, men det är angeläget att fortsätta Liksom tidigare steg innebär också det tredje att förbättra möjligheterna för dem att komma steget att marginalskatten för låg- och in på arbetsmarknaden. Situationen för bl.a. medelinkomsttagare sänks, så att det lönar sig utrikes födda personer är fortsatt bekymmer- bättre att arbeta mer för de som redan arbetar, sam. De indikationer om ett försämrat t.ex. genom att gå från deltids- till heltidsarbete. arbetsmarknadsläge som nu finns motiverar Uttaget av statlig skatt sänks genom att den ytterligare insatser för att öka arbetsutbudet och nedre skiktgränsen i den statliga skatteskalan förbättra situationen för personer med svag höjs utöver den automatiska uppräkning som ställning på arbetsmarknaden. Därtill finns det sker genom kopplingen till konsumentpriserna. alltför många hinder och barriärer för de som vill Gränsen för att betala statlig inkomstskatt starta och driva företag. flyttas därmed upp med drygt 18 000 kronor per år utöver vad som följer av den automatiska uppräkningen. Detta bidrar till att minska En förstärkt arbetslinje andelen som betalar statlig skatt. Därmed ökar drivkrafterna för heltidsarbetande att arbeta mer Sysselsättningen har ökat under senare år men och höja sin produktivitet. Det blir även mer fortfarande står dock alltför många utanför lönsamt att t.ex. satsa på utbildning. arbetsmarknaden. Detta gäller t.ex. personer med utländsk bakgrund, kvinnor, personer med

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Förändringarna i den statliga inkomstskatten innebär också att de skattemässiga villkoren för entreprenörer förbättras. Vidare föreslås en förenklad utformning av jobbskatteavdraget för dem som fyllt 65 år genom att skattereduktionen kopplas direkt till arbetsinkomsten. Därmed gynnas också pensionärer med förhållandevis låga inkomster av jobbskatteavdraget. Detta ökar drivkrafterna för äldre att stanna kvar i arbetslivet.

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Jobbskatteavdraget ökar sysselsättningen En typisk löntagare får över tusen kronor mer i plånboken per månad För att få fler i arbete och minska utanförskapet Med de tre stegen i jobbskatteavdraget har har regeringen infört ett jobbskatteavdrag i två 97 procent av alla heltidsarbetande fått skattesteg. Avdraget har sänkt skatten på arbete. Ett sänkningar på över 1000 kr per månad. När tredje steg kommer att träda i kraft den 1 januari individer och familjer får mer kvar i plånboken 2009. Totalt kommer då skatten på arbets- efter skatt ökar självständigheten och möjliginkomster inom ramen för de tre stegen att ha heterna att utforma sitt eget liv. sänkts med cirka 60 miljarder kronor mellan 8 2006 och 2009. TF FT Sänkt skatt på arbete gör det mer attraktivt att Jobbskatteavdraget innebär att varje löntagare arbeta får behålla en större andel av sin lön. Detsamma När det lönar sig bättre att arbeta blir det fler i gäller företagare med låga eller normala arbete och färre i utanförskap. Då minskar inkomster. Avdraget är utformat så att skatte- inkomstspridningen och klyftorna i samhället. lättnaden blir störst för låg- och medelinkomst- Jobbskatteavdraget är utformat så att det ger tagare. mest procentuellt till dem som tjänar minst, se Regeringen bedömer att effekten av jobb- tabell 1.2. skatteavdraget blir att närmare 100 000 fler personer kommer i arbete på lång sikt. Jobb- Tabell 1.2 Jobbskatteavdragen för olika månadslöner skatteavdraget är den enskilt viktigaste reformen Yrke Månadslön Jobbskatteavdrag Sänkt skatt som i regeringens strävan att få fler i arbete och andel av lön minska utanförskapet. Vårdbiträde 19 000 kr 1 102 kr/mån 5,8%

Metallarbetare 24 000 kr 1 362 kr/mån 5,7% Skatterna har varit höga på låga inkomster Sjuksköterska 27 000 kr 1 477 kr/mån 5,5% Sverige har beskattat låga inkomster relativt Gymnasielärare 29 000 kr 1 511 kr/mån 5,2% högt. Jobbskatteavdraget har inneburit att Läkare 50 000 kr 1 511 kr/mån 3,0% skatten har minskat avsevärt för t.ex. ett vård- Anm.: Den föreslagna höjningen av den undre skiktgränsen för statlig skatt ger biträde, se diagram 1.9. läkaren ytterligare 302 kronor per månad i minskad skatt. Den sänkta skatten som andel av lön uppgår för läkaren sammantaget till 3,6 %. Källa: Finansdepartementet. Diagram 1.9 Marginalskatt och genomsnittlig skatt för ett vårdbiträde Procent Ett LO-hushåll får mer än 1 600 kronor kvar i månaden 40 Tabell 1.3 visar hur regeringens politik påverkar M arginalskatt ekonomin i ett hushåll med två löntagare med Geno msnittlig skatt

Källa: Finansdepartementet.

8 T Här inkluderas således inte effekterna av den föreslagna höjningen av T undre skiktgräns för statlig inkomstskatt.

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Tabell 1.3 Hushåll med två heltidsarbetande. Typfall Ökad trygghet vid arbetslöshet Kronor/månad Metall- Arbetslöshetsförsäkringen är en omställnings- Vårdbiträde arbetare Hushållet försäkring som, rätt utformad, ökar flexibiliteten Inkomst 19 000 24 000 43 000 på arbetsmarknaden genom att fler vågar pröva Förändrad inkomst nya arbeten. Det är viktigt att människor som Sänkt skatt jobbskatt 1-3 1 102 1 362 2 464 arbetar har ett inkomstrelaterat skydd i händelse Förändrade utgifter av arbetslöshet. Detta är orsaken till att Höjd arbetslöshetskassa -130 -140 -270 regeringen 2007 tillsatte en utredning med uppdrag att föreslå formerna för en obligatorisk Borttagen skattereduktion för arbetslöshetskassa och arbetslöshetsförsäkring. Utredningen överfackmedlemskap -100 -100 -200 lämnade sitt delbetänkande Obligatorisk arbets-

Trafikförsäkring -60 med det förslag som utredningen avlämnat i

Hemdatoravgift -120 delbetänkandet, eftersom den föreslagna

lösningen skulle innebära ett alltför tekniskt Drivmedel -30 komplicerat system. Regeringens uppfattning är Öl/vin -20 dock fortsatt att det finns skäl att eftersträva att Tobak/snus -155 alla som arbetar och uppfyller villkoren för

Höjd gräns för reseavdrag -30 försäkringen bör omfattas av en obligatorisk

Netto 1 679 arbetslöshetsförsäkring med rätt till inkomst-

Källa: Finansdepartementet. relaterad ersättning i händelse av arbetslöshet.

Formerna för hur detta på sikt skulle kunna Jobbskatteavdraget leder till ökad rättvisa åstadkommas kommer att prövas vidare inom Jobbskatteavdraget sänker trösklarna in till ramen för den aviserade parlamentariska socialarbetsmarknaden och gynnar framför allt dem försäkringsutredningen. med låga och medelstora inkomster. Det Regeringen föreslår redan nu åtgärder för att kommer att öka sysselsättningen och på sikt underlätta ny- och återinträde till arbetslösinnebära en tydligt utjämnande effekt på hetskassorna. Regeringen avser att från och med inkomstspridningen, se diagram 1.10. den 1 juli 2009 sänka medlemsavgiften i

arbetslöshetskassorna med cirka 50 kronor per Diagram 1.10 Effekt av jobbskatteavdragen på ekonomisk standard för hela befolkningen i olika inkomstgrupper månad för de flesta sysselsatta medlemmar. I

syfte att stärka drivkrafterna för arbets- 10 9 marknadens parter att vara ansvarsfulla i Direkt effekt Långsiktig effekt 8 löneförhandlingar och för arbetslöshetskassorna

7 att motverka felaktiga utbetalningar, har

6 avgifterna till försäkringen tydligt kopplats till

5 utgifterna för arbetslöshet. Den 1 juli 2008 4 infördes nuvarande arbetslöshetsavgift som 3 motsvarar 33 procent av arbetslöshetskassans 2 utbetalning av inkomstrelaterad ersättning. 1 0 Genom att från och med den 1 juli 2009 sänka

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 denna avgift med cirka 50 kronor per sysselsatt Låg inkomst Hög inkomst och månad minskar kostnaderna som är

förknippade med att gå från arbetslöshet till Källa: Finansdepartementet. sysselsättning. Samtidigt behålls den tydliga

kopplingen mellan avgifter och utgifter och

därmed de positiva effekter på lönebildning och

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

kontrollarbete som nuvarande egenfinansiering ett steg genom att tredje fasen i jobb- och har. Arbetslöshetsavgiften har ett tak som utvecklingsgarantin införs. Det innebär att alla innebär att den högst kan uppgå till 300 kronor deltagare som efter 450 ersättningsdagar i per sysselsatt medlem. Sänkningen påverkar inte garantin inte funnit något annat alternativ ska de arbetslöshetskassor vars arbetslöshetsavgift, anvisas en sysselsättning som motsvarar deras efter sänkningen, motsvarar taket. arbetsutbud. Sysselsättning ska skapas hos Regeringen avser att under en övergångs- anordnare som kan vara offentliga eller privata period stimulera inträde genom att låta nya arbetsgivare, sociala företag eller ideella medlemmar snabbare kvalificera sig för inkomst- organisationer. Deltagaren ska också få fortsatt relaterad ersättning. Ett villkor för att kvalificera stöd av en arbetsförmedlare, då insatserna ska till inkomstrelaterad ersättning är att man ska ha syfta till en övergång till arbete på den reguljära varit medlem i en arbetslöshetskassa i tolv arbetsmarknaden. månader. Regeringen avser att föreslå att För att få fler personer med nedsatt medlemsvillkoret ändras temporärt under 2009. arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning i För varje medlemsmånad under 2009 kommer arbete har regeringen kraftigt ökat resurserna till en medlem att kunna tillgodoräkna sig en lönebidrag och Samhall AB. Regeringen har, ytterligare månad. Förslaget innebär att alla som sedan tidigare, satsat närmare 1 miljard kronor är medlemmar i en arbetslöshetskassa under för detta ändamål. 2009 kommer att kunna kvalificera sig för Regeringen utökar även stödet till arbetsinkomstrelaterad ersättning under en period av hjälpmedel och personligt biträde. sex månader, under förutsättning att de andra villkoren i försäkringen är uppfyllda. Regelförändringen bör träda i kraft 1 juli 2009 men Bättre villkor för företagande och konkurrens avse medlemstid från 1 januari 2009. För att ytterligare underlätta inträde i en Ett innovativt och dynamiskt näringsliv, med arbetslöshetskassa avser regeringen dessutom att god anpassningsförmåga, är av central betydelse förenkla inträdesvillkoren i enlighet med det för att Sverige även fortsatt ska ha god förslag som lagts fram av Utredningen om konkurrenskraft internationellt. Nya företag obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (SOU sätter press på redan etablerade och tvingar dem 2008:54). Kravet på viss arbetad tid för att kunna till förnyelse, ökad produktivitet och effektivare träda in i en arbetslöshetskassa tas bort fr.o.m. produktionsmetoder. Därför bör hindren för att den 1 juli 2009. Kravet på att omfattas av starta och utveckla företag vara så låga som arbetslöshetskassans verksamhetsområde kvar- möjligt. Nya och växande företag är viktiga står dock. också för sysselsättningen. Fler företagare måste Därutöver avser regeringen att från och med vilja och våga anställa. den 1 juli 2009 ändra villkoren i arbetslöshets- Regeringen har sedan den tillträdde genomförsäkringen för de som varit tillfälligt eller fört ett antal åtgärder för att förbättra villkoren delvis frånvarande under tid med sjukpenning, för företagare i Sverige. En rad skattesänkningar rehabiliteringspenning, föräldrapenning, havan- har riktas mot företagen. Det har blivit enklare deskapspennig, smittbärarpenning eller ersätt- att anställa genom bl.a. sänkta arbetsgivaravgifter ning för närståendevård. Nuvarande regler för unga och äldre, nystarts-, nyfrisk- och innebär att en person som varit helt frånvarande instegsjobb, förbättrad matchning och en från arbetet kan erhålla högre arbetslöshets- förbättrad lönebildning. Förmögenhetsskatten ersättning än en person som varit tillfälligt eller har slopats. Därtill har de s.k. 3:12-reglerna delvis frånvarande. För att inte de med låg förändrats och medfinansieringen vid långtidsfrånvaro ska missgynnas ändras reglerna. sjukskrivning slopats. En skattereduktion på Förändringen syftar också till att förbättra hushållstjänster har införts. Satsningar har även drivkrafterna för arbete. gjorts för att främja kvinnors företagande samt bland personer med utländsk bakgrund. Ytterligare arbetsmarknadspolitiska insatser Regeringen har dessutom genomfört ett antal En rad insatser för att stärka arbetslinjen och öka åtgärder för att minska regelkrånglet. arbetsutbudet har redan genomförts inom Det är även angeläget att egenföretagarna arbetsmarknadspolitiken och nu tas ytterligare genom sina avgifter bidrar till socialför-

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

säkringarna på ett sätt som står i relation till utvidgas till att omfatta alla som vid årets förmånerna. Utredningen om trygghetssystem ingång inte fyllt 26 år. Därtill görs en för företagare (N 2006:11) kommer att presen- ytterligare sänkning av avgifterna. tera ett betänkande senare under hösten och därefter avser regeringen att återkomma med De riktade nedsättningarna av socialavgifterna, förslag. inklusive den nu aviserade utvidgningen för Med syfte att öka konkurrensen och förbättra ungdomar, och slopandet av den särskilda valfriheten i offentlig sektor genomför löneskatten på förvärvsinkomster som påregeringen sedan tidigare särskilda satsningar för börjades 2007 har medfört att arbetsgivarnas att stimulera eget företagande och underlätta för arbetskraftskostnader för 2009 minskat med 17 nya aktörer att etablera sig inom hälso- och miljarder kronor i förhållande till 2006. Till detta sjukvården. Därtill har regeringen aviserat en kommer den generella sänkningen av socialomreglering av apoteksmarknaden innebärande avgifterna med 1 procentenhet som motsvarar att apoteksmonopolet avskaffas och att ytterligare 13 miljarder kronor, av detta tillfaller marknaden öppnas för konkurrens. Detta syftar drygt 9 miljarder kronor svenskt näringsliv i till att nå ökad mångfald, ett effektivare form av minskade lönekostnader. Arbetskraftsresursutnyttjande, lägre läkemedelspriser samt kostnaderna blir således betydligt lägre för bättre tillgänglighet och service till nytta för företagen. konsumenter och det offentliga. - De s.k. 3:12-reglerna reformeras genom Fortfarande finns dock brister i företagsytterligare skattelättnader i form av sänkt klimatet. Regeringen presenterar därför ett jobb- maximalt löneuttagskrav samt höjt och företagspaket för att skapa bättre schablonbelopp. förutsättningar att anställa och driva företag, så - Avskrivningsreglerna för inventarier av att fler än i dag vill starta företag och låta dem mindre värde görs mer generösa genom att växa. inköp av inventarier upp till ett halvt prisbasbelopp kan dras av omedelbart. Sänkta skatter för företagande Regeringen presenterar i denna proposition ett - På fastighetsområdet ges en skattelättnad betydande antal förändringar av företags- inom mervärdesskattens ram genom att den beskattningen. De syftar till att förstärka lönegräns som styr när tjänster ska drivkrafterna för investeringar och nyanställ- uttagsbeskattas höjs från 150 000 kronor ningar. Framtida skatteintäkter säkerställs till 300 000 kronor. samtidigt som entreprenörskap gynnas. - Skatteplanering via handelsbolag genom - Bolagsskatten sänks från 28 procent till underprisöverlåtelser och nedskrivning av 26,3 procent för att stärka tillväxten, lagerandelar stoppas. förbättra förutsättningarna för invester- - Skatteplanering med hjälp av ränteavdrag ingar och för att främja redovisning av inom intressegemenskaper förhindras utan skattemässiga överskott i Sverige. att normal näringsverksamhet förhindras - Expansionsfondsskatten för enskilda eller försvåras. näringsidkare sänks från 28 procent till 26,3 procent. Sänkningen utformas så att den Minskad administrativ börda träffar redan gjorda avsättningar vilket Regeringens mål är att den administrativa bördan innebär en särskild engångsförstärkning för för företag ska minska med 25 procent fram till 2009. 2010. För att nå detta mål pågår ett omfattande arbete som innefattar såväl konkreta för- - Socialavgifterna sänks med 1 procentenhet. enklingar som utveckling av arbetsmetoder för Detta sänker kostnadstrycket vilket särskilt att långsiktigt bidra till minskad börda. Ett i det aktuella konjunkturläget kommer att regelråd inrättas under hösten 2008 för att bistå förbättra villkoren för nyanställningar och departement och myndigheter i detta arbete. sysselsättning. Som ett led i arbetet aviseras ett antal - Nuvarande nedsättningen av det samlade skatteåtgärder som minskar den administrativa uttaget av socialavgifter och allmän lönebördan för företagen. Det handlar om: avgift för ungdomar mellan 18 och 25 år

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

- möjligheter att ge koncernbidrag till nya informationen till utländska tjänsteföretag för

bolag, att stärka konkurrensen på svenska tjänste-

marknaden. - minskat uppgiftslämnande om periodiser- Vidare avser regeringen att inleda ett arbete ingsfonder, med att ta fram ett bredare program för ökad - slopat krav på bankgaranti vid företagskonkurrens. Som ett första led i detta arbete har försäljningar, Konkurrensverket fått ett fördjupat uppdrag att

- minskat uppgiftslämnande för kontroll- göra en bred översyn av konkurrenssituationen i

uppgifter för betalningar från utlandet, Sverige där såväl befintliga som nya förslag till

konkurrensfrämjande reformer behandlas. - ändringar i den s.k. avräkningslagen som Totalt föreslår regeringen att cirka 60 miljoner bl.a. säkerställer rätten till avräkning i vissa kronor avsätts för ovanstående ändamål 2009. fall och tydliggör lagstiftningen, samt

- slopat krav på återkommande teknisk Övriga insatser för ett bättre företagsklimat kontroll av kassaregister. Flera studier visar att attityder till entreprenör-

skap har stor betydelse för företagandet i ett Insatser för ökad konkurrens land. För att bl.a. öka unga människors intresse En stor del av vården, omsorgen och utbildför och kunskap om företagande föreslår ningen sker i offentlig regi, men en ökande andel regeringen en satsning på entreprenörskapsutförs av såväl privata, kooperativa och ideella utbildning inom högskolan. Under perioden aktörer på uppdrag av det offentliga. En ökad 2009–2011 avsätts det 50 miljoner kronor för mångfald gör det enklare för brukaren att hitta detta ändamål. en tjänst som passar just henne. Samtidigt bidrar Företagsfinansiering och riskkapital är viktiga mångfald och konkurrens mellan aktörer till för tillväxten. I dagsläget finns en stor flora av utveckling och att bättre tjänster kan tillhandastatliga finansieringslösningar och det är ibland hållas. svårt för företagare och företag att hitta rätt De regelverk som omgärdar möjligheterna till finansieringslösning. Regeringen har därför valfrihet för brukarna skiljer sig åt mellan olika tillsatt en utredning som ska ta ett samlat grepp tjänster. Därtill har det funnits en betydande över de statliga företagsfinansieringsinsatserna osäkerhet om hur valfrihetssystem förhåller sig (dir. 2007:169). Utredningen ska vara klar i till lagen om offentlig upphandling. För att december 2008. tydliggöra regelverken och öka valfriheten inom

äldreomsorg och hälso- och sjukvård avser

regeringen föreslå att en lag om valfrihetssystem

(LOV) införs under 2009.

Flera undersökningar pekar på att den

offentliga upphandlingen i dag inte alltid

fungerar så väl som den borde. För att främja en

bättre fungerande offentlig upphandling föreslår

regeringen att medel avsätts för upphandlings-

forskning, upphandlingsstöd, fördjupad satsning

på e-upphandling samt talerätt för Konkurrens-

verket i upphandlingsmål.

För att hantera konflikter som kan upp-

komma när offentlig säljverksamhet bedrivs på

en marknad bereds för närvarande i Regerings-

kansliet ett förslag till konfliktlösningsmekanism

i konkurrenslagen. Regeringen föreslår att

Konkurrensverket tillförs medel för att möjlig-

göra ett fortsatt aktivt arbete med dessa frågor.

Det är också viktigt att skapa förutsättningar

för en väl fungerande konkurrens på marknader

där enbart privata företag agerar. Kommers-

kollegium får därför i uppdrag att förbättra

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Konkurrens är viktigt för produktivitet och välfärd har påpekat att det fortfarande finns möjligheter till samhällsekonomiska vinster om Sverige En väl fungerande konkurrens är viktigt för såväl fortsätter med ekonomiska reformer och konsumenter som företag och samhället i stort. avregleringar för att stärka konkurrensen. Konkurrens bidrar till en effektivare fördelning Inom såväl den stora svenska offentliga av ekonomins resurser och därigenom till sektorn som i gränslandet mellan offentlig och sysselsättnings- och produktivitetsutvecklingen privat verksamhet avser regeringen genomföra samt tillväxten i ekonomin. God konkurrens är reformer för ökad konkurrens och valfrihet. också en grundförutsättning för att företagen ska utveckla nya produkter, ny teknik och nya Konkurrensreformer i Sverige produktionsmetoder. År Reform En fungerande konkurrens är viktigt för 1980-talet Liberalisering av finansmarknaden konsumenterna både genom att den bidrar till 1989 Fri etablering på taximarknaden lägre priser och att det skapas bredare SJ och Banverket separerades produktutbud och ökad valfrihet. Valutalagen avskaffas I vissa fall kan svag konkurrens vara ett 1992 Lagen om offentlig upphandling (LOU) ställer ökade resultat av förekomsten av s.k. naturliga krav på upphandling av offentliga tjänster monopol eller stordriftsfördelar i produktionen, Friskolereformen vilket kan begränsa antalet företag på en Flygmarknaden öppnades för konkurrens marknad. Bristande konkurrens kan också Vattenfall bolagiserades, stamnätet skildes ut orsakas av att köparen har bristande information Konkurrensverket bildades om valmöjligheter, priser och kvalitet. Väl 1993 Ny konkurrenslag informerade konsumenter som kan göra aktiva val är därför centralt för en fungerande marknad. Fri etablering på postmarknaden Att förbättra tillgången till relevant information Ny telelag öppnade för konkurrens på teleområdet kan därför vara viktigt på vissa marknader. 1994 EES-avtalet trädde i kraft Konkurrensproblem kan också bero på att Vin och sprits monopol upphörde företag på en marknad medvetet går ihop och Fri etablering för husläkare (upphörde 1996) bildar karteller för att dela upp marknaden 1995 Sverige blev medlem i EU mellan sig eller komma överens om priser. En väl 1996 Elmarknaden öppnades för konkurrens utformad konkurrenslagstiftning tillsammans Marknaden för godstrafik på järnväg öppnades för med en fungerande övervakning är viktiga medel konkurrens för att motverka uppkomsten av detta. 1999 Fri etablering för långväga busstrafik I Sverige är den offentliga sektorn en viktig 2001 Konkurrensverket börjar tillämpa EU:s del av ekonomin, vilket också har betydelse för konkurrensregler konkurrensen på många områden. Konkurrens- 2004 Ny prisinformationslag problem kan uppstå såväl genom att offentliga 2008 Ny konkurrenslag aktörer bedriver omfattande näringsverksamhet på konkurrensutsatta marknader, som genom att det offentliga upphandlar varor och tjänster för stora belopp. Även här är det viktigt med väl utformade regler och en fungerande övervakning för att konkurrensproblem ska kunna begränsas. Under första halvan av 1990-talet genomfördes en rad reformer för ökad konkurrens. Exempelvis öppnades tele- och flygmarknaden för konkurrens. Utvärderingar från bl.a. OECD visar att reformerna under början av 1990-talet var starkt bidragande till den goda produktivitetstillväxten under slutet av 1990talet och början av 2000-talet. Arbetet med åtgärder för ökad valfrihet och lägre priser är dock långt ifrån avslutat. Både EU och OECD

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Förbättrad integration uppehållstillstånd och innehålla en

kvalificerad rådgivning och stöd för

Sverige ska vara ett öppet samhälle som präglas nyanlända. Detta ska sedan utmynna i en

av gemenskap, delaktighet och mångfald. etableringsplan för personens fortsatta

Arbete, utbildning och språkkunskaper utgör de inträde i arbete, boende och deltagande i

viktigaste vägarna till en framgångsrik etablering utbildningar eller andra insatser som kan

i Sverige. En genomgående linje i integrations- stödja och påskynda personens inträde på

politiken är att öppna möjligheter och stärka arbetsmarknaden. Syftet är att ge den

individens makt. nyanlände bättre information om arbets-

Fortfarande uppvisar gruppen utrikes födda marknaden inför beslutet om bosättning.

lägre sysselsättningsgrad, högre arbetslöshet och - Satsningen på validering av utländsk en högre andel utanför arbetskraften än de yrkeskompetens fortsätter. Valideringen inrikes födda. tydliggör behov av eventuella kompetens- Med integrationspolitik avses regeringens kompletteringar och gör att arbetsgivare samlade insatser för integration som sker inom lättare kan värdera yrkeserfarenheten hos många sektorer och utgiftsområden. De nyanlända flyktingar. Detta förbättrar den viktigaste indikatorerna på insatsernas effekenskilda individens möjligheter på arbetstivitet är om de snabbt kan leda till egenmarknaden. försörjning, arbete och språkkunskaper. - Möjligheten för personer med utländska Regeringens insatser för integration bidrar till examina att komplettera sina högskoleutden övergripande inriktningen att bryta bildningar förstärks. På detta sätt förbättras utanförskapet, men också säkerställa att den individens möjligheter på arbetsmarknaden övergripande inriktningen mot utanförskap genom att utländska examina relateras till bidrar till bättre integration i Sverige. I svenska krav och förhållanden och det blir anslutning till denna budgetproposition presenlättare för arbetsgivare att bedöma inditerar regeringen en samlad integrationsstrategi i videns kompetens. skrivelsen ”Egenmakt mot utanförskap – regeringens strategi för integration”. - Medel för nationell koordinering av läns-

Regeringen föreslår att drygt 900 miljoner styrelsernas arbete med flyktingmottagning

kronor avsätts för den proposition om ny- på regional nivå föreslås.

anländas etablering som regeringen avser åter- - För att ge individer en bättre start i Sverige komma till riksdagen med under våren 2009. och för att avlasta kommuner med ett högt Propositionen ska innehålla förslag om styrning, flyktingmottagande i förhållande till beansvar, utformning och finansiering av flyktingfolkningsmängden underlättas frivillig mottagande samt hur andra insatser som vidareflyttning i organiserad form för påskyndar arbetsmarknadsetableringen ska vara nyanlända invandrare. utformade framöver. - Verksamheter mot rasism ges en perma- Ett nytt ersättningssystem ska vara utformat nent finansiering och den påbörjade diaså att incitamenten stärks för såväl individer som logen om vår gemensamma värdegrund för övriga berörda aktörer att verka för ett fortsätter. snabbare inträde på arbetsmarknaden för

nyanlända. En utgångspunkt är att det bör löna De generella åtgärder som regeringen redan sig att söka sig till bostadsorter med god vidtagit för att förbättra arbetsmarknadens arbetsmarknad eller förutsättningar att erbjuda funktionssätt, för att höja kvaliteten på underannan relevant information för att påskynda ett visningen i svenska för invandrare (sfi) och för snabbt arbetsmarknadsinträde. att stärka diskrimineringslagstiftningen syftar till Som en del i integrationsstrategin föreslås i att främja en positiv sysselsättningsutveckling. denna proposition även följande åtgärder som Inträdet på arbetsmarknaden ska ske snabbare, avser 2009: sysselsättningsgraden och möjligheten till egen - Arbetsförmedlingen inleder försöksförsörjning ska öka och diskrimineringen ska verksamhet med så kallade etableringsminska. En del i den nya och stärkta samtal med nyanlända invandrare. Samtalen diskrimineringslagstiftningen (prop. 2007/08:95, ska genomföras tidigt efter beviljat bet. 2007/08:AU7) är den diskriminerings-

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

ersättning som införs. Ersättningen ska både Tabell 1.4 Ett reformpaket för jobb och företagande vara en ersättning för den kränkning som Miljoner konor diskrimineringen innebär och avskräcka från 2009 2010 2011 diskriminering. Avsikten är att skapa förutsätt- Utgifter ningar för kraftfulla och avskräckande påföljder Insatser för ökad konkurrens vid diskriminering. m.m. 60 60 60 För att ta tillvara den potential och drivkraft Entreprenörskapsutbildning i många människor med utländsk bakgrund högskolan 10 22 18 besitter kan entreprenörskap också vara en väg Arbetslöshetsförsäkring; ut ur utanförskap. Regeringen har avsatt 30 kvalificering och inträdesvillkor 467 623 623 miljoner kronor för förberedelser och genom- Arbetslöshetsförsäkring; förande av försök med nystartskontor, i syfte att tillfälligt och delvis frånvarande 72 216 283 erbjuda individuellt anpassad vägledning och Integration 78 1 001 993 stöd till personer som efterfrågar det för att starta och driva företag. Försöksverksamheten Inkomster kommer att ske i de delar av landet där Tredje steg jobbskatteavdrag, sänkt statlig inkomstskatt - 15 000 - 15 000 -15 000 utanförskapet är särskilt stort och innebär att olika offentliga aktörer samlas under ett och Sänkt avgift arbetslöshetskassa -1 000 -2 000 -2 000

20 miljoner kronor årligen 2008–2010 för att P Finansiering 12 700 12 700 12 700 stärka företagandet bland personer med utländsk Summa -19 899 -21 616 -21 468 bakgrund. 2 Indirekta effekter P P 372 672 708 Förändring finansiellt sparande Sammanfattning av reformpaketet offentlig sektor -19 527 - 20 944 - 20 760 1 P Omfattar bl.a. sänkt expansionsfondsskatt, direktavskrivning inventarier, samt P förbättrade 3:12-regler. Sammantaget innebär, utöver tidigare reformer, 2 P Avser inkomsteffekter till följd av utgiftsreformer inom arbetslöshets- P försäkringen. regeringens paket för sysselsättning och företagande följande satsningar:

1.6.2 Ett reformpaket för att rusta Sverige för framtiden

Genom satsningar på utbildning – förskola, skola, universitet och högskola samt yrkesutbildning – utvecklas Sverige som kunskapsnation. En väl utbildad arbetskraft, med förmåga till anpassning och utveckling, gör att Sverige står bättre rustat inför de möjligheter och utmaningar som globaliseringen för med sig. Satsningar på infrastruktur bidrar till en utvidgad och flexibel arbetsmarknad samt bättre förutsättningar för såväl hushåll som företag. Behoven av att ställa om vår ekonomi i en mer resurssnål riktning med lägre utsläpp av bl.a. växthusgaser i atmosfären kräver fortsatta satsningar. På så sätt förhindras en utveckling där miljöproblem övervältras på kommande generationer samtidigt som vi tryggar framtiden för våra barn.

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Ökad kunskap i förskola och skola - Ett Förskolelyft föreslås. Förslaget innebär att 200 miljoner kronor avsätts årligen

Den grundläggande utbildningen ska ge alla den 2009–2011 för fortbildning av förskollärare kunskap och de grundläggande värderingar som och barnskötare.

är nödvändiga för att klara vuxenlivet, delta i - Ett förtydligande av läroplanen för förarbetslivet och för att ta del av och bidra till utskolan föreslås, särskilt vad gäller målen. vecklingen av en levande demokrati. Grund- Vikten av ett lekfullt lärande i takt med skolans huvudsakliga uppgift är kunskapsbarnets utveckling bör betonas. uppdraget. Alla elever ska ges möjlighet att nå målen i alla ämnen och få en nödvändig grund Regeringen föreslår vidare att 525 miljoner för gymnasiestudier. kronor satsas 2009–2011 på ämnena matematik, Regeringen har initierat en mängd reformer på naturvetenskap och teknik. Denna satsning inneutbildningsområdet: en läsa-skriva-räknahåller flera förslag, däribland ett stimulansbidrag satsning, ett lärarlyft, ett återinförande av som grundskolor kan ansöka om för att utveckla speciallärarutbildningen, en riktad satsning på undervisningen i matematik. läkarutbildningen, en försöksverksamhet med Försöksverksamheten med gymnasial lärlingar på gymnasiet samt en förstärkning av lärlingsutbildning har fått en bra start. Syftet resurserna till universitet och högskolor. Därtill med lärlingsutbildningen är att förstärka förbereds en omdaning av lärarutbildningen, av kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. skollagen samt en reformering av gymnasie- Intresset för lärlingsutbildningen har varit stort. skolan. Regeringen föreslår en utvidgning av verk- Regeringen slutför nu i alla delar den samheten till att omfatta 5 000 platser 2008/2009 familjepolitiska reform som aviserades i budgetmed ambitionen att öka till 6 000 nybörjarplatser propositionen för 2008 och som hade sin kommande läsår. utgångspunkt i att familjer är olika och har olika Regeringen aviserar att satsningen på fortbehov. Det yttersta syftet med reformen är att bildning för lärare, Lärarlyftet, förlängs till 2011. ge alla barn en trygg uppväxt. Till de redan Slutligen föreslår regeringen att 60 miljoner införda förslagen om jämställdhetsbonus och kronor avsätts årligen för den av regeringen kommunalt vårdnadsbidrag förs nu förslag om återinrättade speciallärarutbildningen. barnomsorgspeng och ökat pedagogiskt inslag i

förskolan. I denna proposition föreslås en omfattade En förstärkt satsning på yrkesutbildningar satsning för höjd kvalitet i förskolan. Utgångspunkten för regeringen är att barnens lärande Yrkesutbildningarna har länge varit eftersatta. och utveckling hamnar i centrum. Reformerna Regeringen föreslår därför en satsning på innebär också att mångfald stimuleras och att gymnasiala yrkesutbildningar inom ramen för föräldrars valfrihet och möjlighet att tillgodose kommunal vuxenutbildning. Kommunerna ska barnets behov ökar. Regeringens satsning därvid kunna ansöka om statsbidrag för utbildinnehåller flera delar: ningar som ska anordnas i samråd med det lokala - En utvidgning av den allmänna förskolan arbetslivet. För 2009 föreslås, inklusive medel till

till att omfatta även treåringar föreslås från studiestöd, 200 miljoner kronor avsättas. För den 1 juli 2010. Reformen innebär att fler 2010 satsas 400 miljoner kronor och 2011

barn får bättre tillgång till pedagogisk uppgår satsningen till 600 miljoner kronor. stimulans. Vidare avser regeringen att föreslå att en

yrkeshögskola inrättas från och med 2009. I - En barnomsorgspeng föreslås införas den samband med det föreslås att antalet efter- 1 juli 2009. Denna valfrihets- och månggymnasiala yrkesutbildningsplatser ökas och att faldsreform innebär att en ersättning följer kvaliteten höjs på utbildningarna. Satsningen på barnet till den verksamhet som föräldrarna fler platser och ökad kvalitet uppgår till väljer. Detta stärker valfriheten för föräld- 50 miljoner kronor 2009 och åren därefter till rarna men ökar också utrymmet för 100 miljoner kronor. enskilda initiativ och eget företagande inom

välfärdsområdet.

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Förstärkta insatser för en konkurrenskraftig jämfört med 2008 års nivå. I detta ingår att den forskning s.k. högskolemomsen avskaffas. Hela satsningen medför en kraftig ökning av anslagen och Människors drivkrafter att söka kunskap har lett kommer att utgöra ett betydande bidrag för att till många vetenskapliga landvinningar. Sats- Sverige ska kunna fortsätta att räknas som en av ningar på forskning bidrar till att bygga vidare på de främsta forskningsnationerna i världen. tidigare generationers samlade kunskap och till Genom resurstillskottet beräknar regeringen att att uppmuntra kunskapssökande i samtiden. den offentliga sektorns finansiering av forsk- Konkurrenskraftig forskning och innovationer ningen uppgår till 1 procent av BNP. som kan omsättas till produktion är också en Fokus ligger på strategiska satsningar inom investering i framtida välfärd och en viktig medicin, teknik och klimat, och på de direkta förutsättning för tillväxt. Avgörande faktorer är forskningsanslagen till universitet och högtillgång till specialiserad arbetskraft, väl skolor. Även anslagen till forskningsråden och fungerande forskningsmiljöer och patentsystem Vinnova föreslås höjas. Finansieringen av samt starka incitament för företagande och universitet och högskolor ska vara kvalitetskommersialisering av forskningsresultat. baserad, vilket kommer att skapa incitament för Sverige är ett av de länder som satsar störst de forskande lärosätena att arbeta ännu mer andel av BNP på forskning och utveckling, och aktivt med att stärka forskningens kvalitet och svensk forskning håller världsklass på många utveckla excellens. områden. Syftet med statens investeringar i forskning är att uppnå en hög internationellt konkurrenskraftig kunskapsnivå som i sin tur Förbättrad infrastruktur ger förutsättningar för god tillväxt och ökad välfärd. Sverige är ett handelsberoende land med en stor Forskningspolitiken ska upprätthålla och utrikeshandel och ett geografiskt läge som gör stärka Sveriges roll som en ledande forsk- att transporter och infrastruktur både inom och ningsnation genom en kraftsamling av de statliga utom Sverige har stor betydelse. Fler i arbete och forskningsresurserna och en profilering av fler växande företag medför ökade krav på forskningsverksamheten. Det krävs en tydligare infrastrukturen. En väl fungerande infrastruktur strävan mot kvalitet på alla nivåer. De statliga är en förutsättning för att bibehålla och stärka forskningsresurserna ska därför i ökad utsträck- Sveriges konkurrenskraft. ning fördelas utifrån prestation och den Det nuvarande transportsystemet behöver vetenskapliga kvaliteten. underhållas och utvecklas. Bristerna är påtagliga Regeringen tar nu krafttag för att förbättra både vad gäller väg och järnväg och utmed flera förutsättningarna för svensk forskning och viktiga transportstråk behövs kapacitetshärigenom ge förutsättningar för en långsiktig förstärkningar. De nuvarande planerna som tillväxtpolitik. En forsknings- och innovations- beslutats av den förra regeringen har uppenbara politisk proposition avses överlämnas under brister som behöver rättas till. hösten 2008. Propositionen kommer att ange Regeringen följer upp förra årets infrainriktningen för statens forskningspolitik under struktursatsning med en närtidssatsning och en åren 2009–2012 och bl.a. innehålla åtgärder för ny och utökad planeringsram för infraatt svensk forskning ska ges bättre förut- strukturåtgärder. I budgetpropositionen för sättningar att vara av högsta internationella 2008 tillfördes engångsvis 10 miljarder kronor kvalitet. Åtgärderna ska även bidra till att lösa för amortering av befintliga lån på infraviktiga samhällsutmaningar, stärka svenskt strukturområdet. Det innebar att drygt näringslivs konkurrenskraft och därmed bidra till 1,3 miljarder kronor årligen frigjordes för ekonomisk tillväxt. Ett viktigt tema i proposi- utökade satsningar på bl.a. drift och underhåll tionen kommer även att vara innovationsfrågor. och nyinvesteringar. Den närtidssatsning som Regeringen föreslår en betydande satsning för föreslås i denna proposition omfattar åren 2009 att höja forskningens kvalitet. Redan 2009 till 2010 och uppgår till 7,6 miljarder kronor. avsätts, inklusive den tidigare aviserade ökningen De årliga resurstillskottet, inklusive effekten på 0,4 miljarder kronor, 2,4 miljarder kronor och av fjolårets amortering och närtidssatsningen, 2012 uppgår satsningen till 5 miljarder kronor föreslås uppgå till drygt 5 miljarder kronor per

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

år. Närtidsatsningen innebär att angelägna En stark finansiell sektor projekt kan startas tidigare eller byggas i en snabbare takt. En väl fungerande finanssektor ger bättre Regeringen föreslår på tilläggsbudget att förutsättningar för andra sektorer att utvecklas. 25,3 miljarder kronor anvisas för att amortera Finanssektorn bidrar till att höja förädlings- Banverkets och Vägverkets samlade låneskuld i värdet i andra samhällssektorer och ekonomin Riksgäldskontoret. Med amorteringen skapas totalt genom att effektivt allokera medel till de stabilare planeringsförutsättningar och det sektorer som har de bästa tillväxtföruttydliggörs att statliga infrastrukturinvesteringar sättningarna och därmed störst potential att ge som huvudregel ska finansieras med anslag. bidrag till landets välstånd och välfärd. Härmed förbättras överskådligheten i stats- Det är viktigt att Sverige, i en värld präglad av budgeten och riksdagens möjligheter till hel- ökande globala kapitalflöden, har ett attraktivt hetssyn på utgiftsområdet. De investeringar som investeringsklimat och ett regelverk som säkrar riksdagen tidigare har beslutat ska lånefinansieras stabilitet på de finansiella marknaderna. I syfte kommer även fortsatt att lånefinansieras i att skapa villkor för finansiella verksamheter beslutad omfattning. Lånefinansiering kommer anpassade till denna utveckling föreslår dock inte att föreslås för nya objekt såvida regeringen bl.a. följande: kostnaderna inte täcks av brukaravgifter eller - att Finansinspektionen stärks. Myndigdylikt. Detta innebär att lånefinansieringen i heten tillförs under 2009 en permanent huvudsak successivt kommer att fasas ut resursförstärkning på drygt 23 miljoner allteftersom investeringsobjekten färdigställs. kronor. Ytterligare förstärkningar övervägs Den föreslagna amorteringen innebär, allt annat bl.a. baserat på en kommande översyn. lika, att amorterings- och ränteutgifterna - att en särskild förvaltning av banker i kris minskar kommande år. Anslagen justeras ned i införs. Regeringen avser att remittera ett motsvarande grad, varför varken budgetsaldo, förslag om en särskild förvaltning av banker finansiellt sparande eller verksamhetsvolym i kris. I samband med detta kommer även påverkas. insättningsgarantin att ses över så att Regeringen avser att kort tid efter att denna avgifterna till garantin bättre återspeglar budgetproposition lagts på riksdagens bord risken i varje enskilt finansiellt institut. överlämna en infrastrukturproposition. Propositionen kommer bl.a. att innehålla nya och - att Finansinspektionens konsumentsatsutökade planeringsramar för perioden 2010– ning på ökad information och förbättrade 2021. Från och med 2011 ökas anslagen med kunskaper och finansiella tjänster utvecklas. 3,85 miljarder kronor i nivå. När riksdagen fattat - att ett nytt samordningsorgan vid Finansbeslut med anledning av infrastrukturproposiinspektionen inrättas med uppgift att tionen inleds nästa fas i planeringsarbetet. En samordna tillsynsinsatserna mot penningutgångspunkt för den nya planeringsomgången tvätt i syfte att minska den ekonomiska är att samhällsekonomiska analyser ska spela en brottsligheten. viktig roll vid prioritering av infrastrukturinvesteringar. Utifrån det underlag som inlämnats i den inriktningsplanering som föregått Ökade satsningar på klimat, energi och miljö arbetet med den kommande infrastrukturpropositionen är det regeringens bedömning att Klimatfrågan är en av de största gemensamma en större andel av ramen, i jämförelse med de utmaningar som världen står inför. Den stora planer som den tidigare regeringen fastställt, utmaningen ligger i att åstadkomma breda kommer att behövas för angelägna väginvestinternationella överenskommelser som inte bara eringar. En annan viktig utgångspunkt är det omfattar de industrialiserade länderna utan även transportslagsövergripande perspektivet och utvecklingsländerna, samtidigt som deras samverkan mellan de olika transportslagen för berättigade behov av ekonomisk tillväxt beaktas. att uppnå en effektiv transportkedja, samtidigt Breda överenskommelser skapar förutsättningar som medfinansiering från offentliga och privata för en global kostnadseffektiv klimatpolitik. aktörer välkomnas. Energiintensiteten i svensk ekonomi visar en stadigt sjunkande trend. Den totala energi-

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

användningen har sjunkit under perioden 2004– energieffektivisering och ökad andel förnybar 2006 men är sett till en längre period fortsatt energi samt åtgärder för att anpassa Sverige till svagt ökande. Denna ökning sker dock i en de effekter som följer av ett förändrat klimat. avsevärt långsammare takt än BNP-ökningen. Huvudprioriteringarna ligger på ökade inter- Det förnybara inslaget i energitillförseln ökar nationella klimatinvesteringar, kommersialiserstadigt, vilket bidar till att även koldioxid- ing och spridning av ny energiteknik, effektivare utsläppen minskar i relation till BNP. Omställ- energianvändning samt snabbare planprocesser ningen har sin orsak i bl.a. den förda energi- och för förnybar elproduktion. klimatpolitiken, men på senare år har det höga Regeringen eftersträvar en bred parlamenoljepriset ytterligare förstärkt incitamenten till tarisk överenskommelse om den framtida energien minskad användning av fossila bränslen. politiken och avser att bjuda in riksdagens Mellan 1990, som används som referensår för partier till diskussioner kring en bred och fastställandet av nationella åtaganden i Kyoto- långsiktig energiöverenskommelse. protokollet, och 2006 minskade de svenska Miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel utsläppen av växthusgaser med cirka 9 procent. har en central roll i miljö- och klimatarbetet. Ett Utsläppen i relation till BNP minskade med arbete har inletts i Regeringskansliet för att bl.a. cirka hälften under samma period. Sverige är ett åstadkomma en förbättrad samordning mellan av få länder som kan uppvisa minskande energibeskattningen och övriga ekonomiska klimatpåverkande utsläpp även i absoluta tal styrmedel inom miljö- och energipolitiken. samtidigt som ekonomin växer. Särskilt fokus kommer att läggas på koldioxid- Regeringen har hitintills genomfört ett flertal beskattning. En av grundprinciperna i det klimatåtgärder, bl.a. ett klimatskattepaket och en fortsatta arbetet är att förorenaren ska betala för klimatmiljard med satsningar inom energi- sin miljöpåverkan. effektivisering, klimatforskning, nätverk för Regeringen har hitintills avsatt en halv miljard vindbruk, hållbart uttag av bioenergi, inter- kronor för att förbättra miljön i Östersjön och nationella klimatinvesteringar, program för Västerhavet. I syfte att understödja de satsningar hållbara städer och samhällen samt satsningar på som vidtagits föreslår regeringen nu ytterligare andra generationens biodrivmedel. Därtill har en insatser och sammantaget kommer satsningarna miljöbilspremie införts. att uppgå till cirka 1,1 miljarder kronor under Med anledning av den ökande försäljningen av perioden 2007–2011. Regeringen avser även att miljöbilar föreslår regeringen att medlen för presentera en havspolitisk proposition som bl.a. miljöbilspremien höjs från 100 till 425 miljoner kommer att innehålla förslag till konkreta kronor 2009. Detta bedöms räcka till premier för åtgärder för att förbättra havsmiljön. alla som köper miljöbil före den 1 juli 2009, då Miljömålsrådet har presenterat en fördjupad möjligheten att erhålla miljöbilspremie kommer utvärdering av Sveriges miljömål. Regeringen har att upphöra. därefter tillsatt en utredning för att se över Regeringen avser att återkomma till riksdagen miljömålssystemet (dir. 2008:95). Med Miljömed en klimat- och energiproposition. Underlag målsrådets fördjupade utvärdering, inkomna till denna proposition utgörs bl.a. av Klimat- och remissynpunkter och ovan nämnda utredning sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60), den som underlag avser regeringen att återkomma till parlamentariska klimatberedningens betänkande riksdagen med en proposition om miljömålen. Svensk klimatpolitik (SOU 2008:24) samt Konjunkturinstitutets samhällsekonomiska analys av beredningens förslag. Sammanfattning av reformpaketet Regeringen föreslår att ytterligare 795 miljoner kronor avsätts för klimat- och energiåtgärder Sammantaget innebär, utöver tidigare reformer, 2009. För 2010 och 2011 satsas 1 070 miljoner regeringens paket för att rusta Sverige inför kronor respektive 1 165 miljoner kronor. framtiden följande satsning: Satsningarna fokuserar på kostnadseffektiva åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige och i utvecklingsländer. Medlen ska även användas för att nå Sveriges mål i EU:s klimat- och energipaket genom insatser för

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Tabell 1.5 Ett reformpaket för att rusta Sverige inför pensionärerna av regeringens politik för en ökad sysselsättning. framtiden Miljoner konor Regeringen föreslår sänkt skatt för pensionärer. Reformen innebär sänkt skatt för 2009 2010 2011 Utgifter personer som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år och har förvärvsinkomster under 363 000 Ökad kunskap i skola och förskola 570 1 000 2 320 kronor. Förstärkt yrkesutbildning 250 500 700 Skattelättnaden lämnas genom att grundavdraget höjs. Det förhöjda grundavdraget Konkurrenskraftig forskning 1 700 2 700 3 200 innebär, vid en genomsnittlig kommunalskatt, Infrastruktur: närtidssatsning och tillskott till infrastrukturram 3 800 3 800 3 850 en skattelättnad med cirka 2 600 kronor per år för en ensamstående pensionär, född 1938 eller Stärkt finansiell sektor 23 23 23 senare, som får full garantipension, men som Klimat, energi och miljö 1 270 1 270 1 270 saknar inkomstpension. För inkomster mellan Inkomster cirka 133 000 och 337 000 kronor uppgår skatte- Avskaffad högskolemoms -300 -300 -300 sänkningen till cirka 800 kronor per år vid en Förändring finansiellt genomsnittlig kommunalskatt. Förslaget berör sparande offentlig sektor -7 913 -9 593 -11 663 drygt 1,5 miljoner personer, vilket innebär att huvuddelen (drygt 90 procent) av Sveriges pensionärer omfattas av förslaget. 1.6.3 Ett reformpaket för att förstärka För att så många pensionärer som möjligt ska välfärden få förbättrad standard föreslår regeringen två tillägg till förslaget om sänkt skatt. För det första föreslår regeringen en höjning av den skäliga Välfärdssystemen utgör en grund för trygghet och träder in i olika skeden i livet, exempelvis vid levnadsnivån inom äldreförsörjningsstödet (ÄFS) och det särskilda bostadstillägget till sjukdom, föräldraskap och ålderdom. Regeringens politik, som bl.a. bidragit till den pensionärer (SBTP). För det andra förslår regeringen att förbehållsgynnsamma sysselsättningsutvecklingen och de starka offentliga finanserna, har nu möjliggjort beloppet vid fastställande av avgift enligt socialtjänstlagen höjs. Förslaget motverkar att den angelägna satsningar för att sänka skatten för pensionärer, stärka psykiatrin, förbättra hälso- höjda nettoinkomsten leder till en motsvarande höjning av avgiften inom socialtjänsten. Nivåoch sjukvårdens tillgänglighet, utveckla ett effektivt rättsväsende samt förstärka äldre- höjningen inom dessa system motsvarar en förbättring på cirka 2 600 kronor per år. omsorgen och socialtjänsten.

Den psykiatriska vården stärks Sänkt skatt för pensionärer

Ett antal reformer till stöd för de äldre har Målet för svensk hälso- och sjukvård, och därmed även den psykiatriska vården, är att genomförts under senare år. Bostadstilläggen har förstärkts, satsningar har gjorts för att stärka befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. kvalitén i äldreomsorgen och för att fler äldre ska få tillgång till ett anpassat boende. Genom en Den psykiska hälsan är i dag en allt viktigare del i människors upplevelse av välfärd och livssärskild satsning på valfrihet i kommunerna kommer möjligheterna för äldre att välja sin vård kvalitet och utgångspunkten för den förstärkning som regeringen nu föreslår är att psykisk och omsorg att öka. Därtill har reformer genomförts till stöd för de äldre som väljer att sjukdom ska motverkas och förebyggas i livets olika skeden. Ambitionen är att samhället ska fortsätta arbeta i stället för att gå i pension. Fler i arbete, minskat utanförskap och för- erbjuda de som drabbas av psykisk sjukdom en vård som präglas av god tillgänglighet och bättrade inkomster gynnar dagens pensionärer eftersom pensionerna i ålderspensionssystemet likvärdighet. Vidare anser regeringen att vården ska utgå från patientens behov och i ökad bl.a. är knutna till hur genomsnittsinkomsten i samhället utvecklas. Därmed främjas även utsträckning bygga på befintlig evidens.

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att att det finns ekonomiska incitament som förbättra den psykiatriska vårdens och stimulerar hälso- och sjukvården att aktivt omsorgens kvalitet. Bl.a. har en satsning gjorts medverka till att utveckla sjukskrivningsför att stödja kommunerna i förberedelsearbetet processen. Mot den bakgrunden satsar inför ikraftträdandet av regeringens förslag om regeringen 1 miljard kronor årligen fr.o.m. 2010. ny vårdform inom den psykiatriska tvångs- På kort sikt avser medlen att möjliggöra en vården. Vidare har ett nationellt utvecklings- förlängning av den nuvarande modellen. På centrum för tidiga insatser till barn och unga längre sikt är målsättningen att utveckla en inrättats och ett riktat stöd har införts till långsiktigt hållbar modell där hälso- och landstingen i syfte att förbättra kvaliteten och sjukvården tar medansvar för utvecklingen av tillgängligheten inom barn- och ungdoms- ohälsokostnaderna. Ersättningen utbetalas 2010 psykiatrin. Därtill har regeringen lämnat bidrag och avser prestationer utförda 2009. till vissa brukar- och anhörigorganisationer, för att stödja utvecklandet av en högskoleutbildning för vårdare samt avsatt resurser till läkarnas Prestationsbunden vårdgaranti specialistutbildning. Det har även utgått stöd för inrättandet av ett antal nya kvalitetsregister, Trots betydande satsningar från både regeringen stärkt tillsyn samt för ökad tillgång till och landstingen under många år, visar uppevidensbaserad samtalsbehandling. följningen av vårdgarantin att det fortfarande Trots vidtagna åtgärder finns det alltjämt finns stora brister i tillgängligheten till hälsobrister i den svenska psykiatriska vården. Vården och sjukvården och att väntetiderna varierar bör i ökad utsträckning baseras på evidens. Det kraftigt mellan olika landsting. finns också brister när det gäller rehabilitering Den nuvarande modellen för tillgänglighetsoch sysselsättning. Andra eftersatta områden är satsningar har inte givit avsedd effekt. utbildning samt första linjens barn- och Regeringen föreslår därför att 1 miljard kronor ungdomspsykiatri. per år satsas fr.o.m. 2010. Medlen ska fördelas I syfte att understödja de förbättringar som genom en ny prestationsbaserad ersättningsvidtagits under 2007 och 2008 och för att stödja modell. Avsikten är att genom tydliga incitament kommuner och landsting i deras arbete att ytterligare stimulera landstingen att erbjuda utveckla en väl fungerande psykiatrisk vård och patienter vård enligt vårdgarantin. omsorg föreslår regeringen att det avsätts Under hösten 2008 avser regeringen att ytterligare 650 miljoner kronor per år under förhandla fram ett avtal med Sveriges perioden 2009 till 2011, sammantaget satsas 900 Kommuner och Landsting som reglerar de miljoner kronor per år. kriterier som landstingen måste möta för att Satsningen syftar bl.a. till att skapa en statlig ersättning ska utbetalas enligt det nya meningsfull sysselsättning för personer med systemet. Ersättningen till landstingen ska psykisk sjukdom och funktionsnedsättning, baseras på prestation och följsamhet till stödja huvudmännen i deras arbete med att vårdgarantin. Ersättningen utbetalas 2010 och stärka barn- och ungdomspsykiatrin, stärka avser prestationer utförda 2009. Regeringens personalens baskompetens samt förbättra ambition med de nya medlen är att stimulera ett tillgången till evidensbaserad vård. Regeringen långsiktigt hållbart effektiviserings- och föreslår även ett ökat stöd till metodutveckling, kvalitetsarbete i syfte att skapa bestående uppföljning och tillsyn. förbättringar av tillgängligheten. Denna satsning är ett led i regeringens pågående arbete för att stärka patientens ställning, skapa ökad valfrihet Fortsatt prioritering av sjukskrivningsfrågor och genom ny teknik förbättra möjligheterna att mäta och öppet jämföra vårdens resultat. För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälsooch sjukvården och utveckla sjukskrivnings- Förstärkt tillsyn och kvalitet i socialtjänsten processen, införde staten för åren 2006–2008 ekonomiska incitament, den s.k. sjukvårds- Regeringens politik fokuserar på ökad kvalitet miljarden. Regeringen anser att det är angeläget och valfrihet i socialtjänstens insatser.

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Regeringen föreslår därför en särskild satsning arbetsgivaravgifterna sänks med 1 procentenhet på äldreomsorg och socialtjänst om sammanlagt samt genom statsbidrag som riktar sig till 100 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 centrala välfärdstjänster i kommuner och avsätts 150 respektive 130 miljoner kronor. landsting. Effekten av den kommunala fastig- Äldre personer som behöver vård och omsorg hetsavgiften på kommunernas ekonomi beräknas ska bemötas på ett värdigt sätt. En nationell för 2009 uppgå till knappt 1,7 miljarder kronor, värdegrund, en värdighetsgaranti, ska införas för 2010 till knappt 2,1 miljarder kronor och för inom äldreomsorgen. Stödet till kommunernas 2011 till knappt 2,3 miljarder kronor. arbete med att utveckla varaktiga stödformer för I tabell 1.6 visas vissa satsningar inom dt anhöriga ökas. kommunala området. Sänkningen av arbetsgivar- Tillsynen av socialtjänstens insatser förstärks avgiften med en procentenhet motsvarar för och effektiviseras. Tillsynen av socialtjänsten kommunsektorn en årlig kostnadsminskning inom hälso- och sjukvården förs ihop och med närmare 3 miljarder kronor. Genom att samordnas i Socialstyrelsen, barnperspektivet sänka arbetsgivaravgiften skapas förutsättningar stärks, tillsynen tydliggörs och ambitionsnivån för en högre sysselsättning, vilket förbättrar och effektiviteten ska öka. Den förstärkta kommunernas ekonomi. tillsynen av socialtjänstens insatser för barn och unga fortsätter 2009 och 2010. Tabell 1.6 Vissa satsningar inom det kommunala området Utvecklingen av öppna jämförelser inom Miljoner kronor socialtjänsten påskyndas. Slutligen ökas bidraget 2009 2010 2011 till att utveckla den evidensbaserade praktiken Sänkt arbetsgivaravgift 2 900 3 000 3 100 inom socialtjänsten. Prestationsbunden vårdgaranti 1 000 1 000 Bidrag för arbete med Stärkt ekonomi för kommuner och landsting sjukskrivningar inom hälsooch sjukvård 1 000 1 000 1 Psykiatri 500 500 450 Den ekonomiska situationen för kommun- P P sektorn har förbättrats under de senaste åren. Vaccinationsreform 150 150 150 2 Under 2005–2007 har kommunerna och Äldreomsorg och socialtjänst 39 82 64 P P landstingen sammantaget redovisat ett resultat Barnomsorgspeng 135 220 220 före extraordinära poster på mellan 13 och Allmän förskola för 3-åringar 220 440 15 miljarder kronor årligen. De kommunala Nationella prov 56 56 56 konsumtionsutgifterna har under samma period Matematik-naturvetenskaprealt ökat med omkring 1,5 procent per år, vilket teknik-satsning 3 P P 85 160 160 är mer än vad som beräknas behövas för att möta Fortbildning av effekterna av de demografiska förändringarna. förskolepersonal 200 200 200 Det har därmed varit möjligt att höja Yrkesvux 4 P P 124 250 376 ambitionsnivån i de kommunala verksamheterna. Lärarlyftet 150 150 1 000 En viktig förklaring till den gynnsamma 5 Övrigt 47 31 31 situationen är att fler personer har arbete. Ett P P Totalt 4 386 7 019 8 247 ökat antal arbetade timmar i näringslivet 1 kommer kommuner och landsting till godo P Andel av satsningen som bedöms gå till kommunal sektor. Den totala P satsningen uppgår till 650 miljoner kronor per år 2009, 2010 och 2011. genom att skatteunderlaget växer. 2 P Andel av satsning som bedöms gå till kommunal sektor. Den totala satsningen P uppgår till 100, 150 och 130 miljoner kronor för 2009, 2010 och 2011. Regeringens arbete för minskat utanförskap 3 P Ungefärligt belopp P och ökat företagande har bidragit till ökade 4 P Andel av satsningen som bedöms gå till kommunal sektor. Den totala P satsningen uppgår till 200, 400 och 600 miljoner kronor för 2009, 2010 och 2011. skatteintäkter för kommunerna. När nu skatte- 5 P Inkluderar rapporteringsskyldighet för icke verkställda beslut enligt LSS och P underlaget förväntas växa något långsammare modersmålsundervisning finska och jiddisch. görs en tydlig satsning på kommuner och landsting för att skapa trygghet i välfärden. Fortsatta satsningar på ett effektivt rättsväsende Under 2009–2011 skapas förutsättningar för att öka utrymmet i den kommunala ekonomin. Detta är ett resultat dels av att regeringen infört Regeringen fortsätter satsningarna på att minska en kommunal fastighetsavgift, dels av att brottsligheten och att skapa ett tryggare Sverige.

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Brottsligheten orsakar mänskligt lidande och 775 miljoner kronor 2009 till bl.a. Säkerhetsleder direkt eller indirekt till otrygghet i polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottssamhället. Den grova organiserade brottsligheten myndigheten, Rättsmedicinalverket, Sveriges är ett allvarligt hot mot samhället. Kriminella Domstolar och Kriminalvården. grupperingar sätter allt oftare i system att hota Regeringen ställer samtidigt högre krav på och trakassera vittnen eller personal inom rättsväsendets myndigheter. Det handlar bl.a. rättsväsendet. De utmanar därmed grunderna för om att öka den polisiära närvaron, säkerställa en vår rättsstat, något som aldrig kan tolereras. För effektiv åklagarverksamhet, värna kvaliteten i att bekämpa dessa individer och grupperingar den dömande verksamheten, utveckla innehållet har regeringen tagit initiativ till en nationell i verkställigheten, skapa fler häktes- och mobilisering över myndighetsgränserna mot anstaltsplatser och stärka brottsofferperspektivet grov organiserad brottslighet. Människor utsätts i hela rättskedjan. därutöver i sin vardag för exempelvis våldsbrott, Det pågår ett omfattande arbete med att se inbrott, fordonsrelaterade brott, klotter och över effektiviteten inom hela rättsväsendet. Den annan skadegörelse. övergripande målsättningen är att identifiera och Brottsbekämpningen kan inte ses som ett föreslå åtgärder för att minska belastningen, öka ansvar endast för rättsväsendets myndigheter. effektiviteten och förbättra resultatet som helhet Alla aktörer i samhället som kan påverka i rättsväsendet. Arbetet ska vara slutfört under brottsutvecklingen måste involveras. För att de 2009. Regeringen avser att återkomma till åtgärder som vidtas inom rättsväsendet ska vara riksdagen med en redovisning av vilka ytterligare verkningsfulla krävs samarbete med aktörer som resurstillskott och åtgärder som krävs för att finns utanför rättsväsendet, exempelvis samhällets samlade insatser mot brottsligheten kommuner och landsting. Även det omvända ska bli effektiva och slagkraftiga. gäller. Åtgärder som vidtas för att minska brottsligheten och öka tryggheten måste således ha ett brett perspektiv och involvera hela Sammanfattning av reformpaketet samhället. Detta är inte minst viktigt när det gäller frågor om den grova organiserade Sammantaget innebär, utöver tidigare reformer, brottsligheten och om unga lagöverträdare och regeringens paket för att förstärka välfärden unga brottsoffer. Skolan har en viktig roll i att ge följande satsningar: barn och ungdomar en god värdegrund. Ett bra samarbete mellan familj, skola, polis och andra Tabell 1.7 Ett reformpaket för att förstärka välfärden aktörer på det lokala planet förebygger brott. Miljoner kronor Ett effektivt och väl fungerande rättsväsende 2009 2010 2011 är en självklar förutsättning för att samhällets Utgifter insatser mot brottsligheten ska bli framgångs- Stärkt psykiatri 650 650 650 rika. Regeringen har de senaste åren genomfört 1 Sjukvårdsmiljard 1 000 1 000 stora satsningar på rättsväsendet för att bekämpa P P Prestationsbunden brottligheten och öka tryggheten. Under 2 vårdgaranti P 1 000 1 000 mandatperioden har rättsväsendet hittills tillförts P Socialtjänst och äldreomsorg 100 150 130 2 miljarder kronor. Förstärkt rättsväsende 775 475 475 Skyddet för kvinnor och barn som utsätts för våld av män ska förbättras ytterligare. Sänkt skatt pensionärer, höjd norm för skälig levnadsnivå 130 130 130 Regeringen har tagit fram en handlingsplan 2007–2010 med 56 konkreta åtgärder som syftar Inkomster bl.a. till att öka effektiviteten i polisens och Sänkt skatt för pensionärer -1 920 - 1 920 - 1 920 åklagarnas arbete med att förebygga och Summa -3 575 -5 325 -5 305 bekämpa mäns våld mot kvinnor, öka kunskapen Indirekta effekter 100 600 600 om denna brottslighet och förbättra samverkan Förändring finansiellt mellan olika huvudmän. sparande offentlig sektor -3 475 -4 725 -4 705 Regeringen fortsätter att satsa på rätts- 1 P P Medlen avser en förlängning av den redan påbörjade satsningen T . T väsendet. I denna budgetproposition föreslår 2 P P Regeringen avser att ingå en överenskommelse om en ny prestationsbaserad T ersättningsmodell med Sveriges Kommuner och Landsting 2009 för vilken regeringen ytterligare medel om sammanlagt ersättning utbetalas 2010. T

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

1.6.4 Ekonomisk stabilitet för försvaret Sammantaget är förutsättningarna för förbandsverksamheten därmed goda och den Ett väl fungerande militärt försvar är avgörande obalans i ekonomin som Försvarsmakten tidiför förmågan att bevara fred, frihet och säkerhet gare anmält är hanterad. Regeringen bedömer i vårt land, bidra till stabilitet och säkerhet i vårt därför att förändringar i förbandsorganisationen närområde och värna internationell fred, säker- inte behöver genomföras. het och mänskliga rättigheter. De utmaningar I budgetpropositionen för 2008 redogjorde och hot Sverige står inför i dag är föränderliga, regeringen för ambitionen att anpassa försvarets gränsöverskridande och komplexa. För att möta materielförsörjning till förändrade krav. Handsåväl plötsligt uppkomna kriser och hot som lingsfriheten i materielförsörjningen bör ökas långsiktiga förändringar som kan få allvarliga genom att ekonomiska resurser i mindre konsekvenser för vårt lands säkerhet, ska Sverige utsträckning än tidigare binds upp i beställningar ha ett modernt, flexibelt och effektivt insats- på längre sikt. Andelen direktanskaffad försvarsförsvar. Sveriges förmåga att delta i interna- materiel bör öka på bekostnad av andelen tionella insatser ska öka för att kunna värna egenutvecklad materiel. På så sätt kan svenska värden och intressen även utanför vårt materielförsörjningen effektiviseras och materilands gränser. elen göras mer tillgänglig i närtid. En inledande Sensommarens händelseutveckling i Georgien omprövning av vissa materielprojekt redovisades understryker vikten av att fortsätta modernise- i budgetpropositionen för 2008. Regeringen ringen av försvaret, liksom vikten av att kontinu- aviserade då också att underlag skulle tas fram av erligt följa utvecklingen i omvärlden. den s.k. Genomförandegruppen för den fortsatta Regeringen har vidtagit åtgärder för att effektiviseringen av materielförsörjningen. Så har åstadkomma balans mellan verksamhet och nu skett. ekonomi inom Försvarsmakten. Anslaget för Regeringen redogör i denna proposition för förbandsverksamhet föreslås öka de kommande den fortsatta effektiviseringen. Försvarets anslag åren. Varaktiga ökningar är ett uttryck för för materiel föreslås minskas med sammantaget regeringens ambition att förstärka Försvars- 659 miljoner kronor 2009. Från 2010 minskas maktens verksamhet och därigenom förbättra anslagen med 789 miljoner kronor och från och möjligheterna att delta i internationella freds- med 2011 minskas anslagen med 1 331 miljoner och säkerhetsskapande insatser. Regeringen kronor. föreslår att 139 miljoner kronor används för att Med den inledande omprövning av materielförstärka försvarets förbandsverksamhet 2009. projekt som regeringen tidigare redogjort för För 2010 samt från och med 2011 aviseras 269 och den ytterligare effektivisering som nu respektive 811 miljoner kronor för detta ända- föreslås kommer utgifterna för försvarets mål. Tillsammans med tidigare aviserade för- materielförsörjning att ha minskat med drygt stärkningar beräknas försvarets resurser för 2,3 miljarder kronor 2011. De ekonomiska förbandsverksamhet och internationella insatser effekterna av de fattade besluten kommer att stegvis öka till en nivå som 2011 är cirka ytterligare öka åren därefter. Regeringens 2,2 miljarder kronor högre än vad som var fallet bedömning är att därmed har de besparingar på 2006. Därutöver föreslås tillfälliga justeringar försvarsmateriel som aviserades i förra årets mellan myndighetens anslag, som en av flera budgetproposition genomförts. åtgärder i arbetet med att skapa balans i Regeringen anser emellertid att utvecklingen Försvarets verksamhet. av försvaret ställer krav på fortsatt effektivisering Det senaste årets snabbt uppkomna problem i av verksamheter som stöder såväl förbandsförsvarets ekonomi utgjorde en tydlig signal om verksamheten som materielförsörjningsprocesatt styrningen och kontrollen av försvarets sen. Därför kommer en särskild utredare på verksamhet behöver förbättras. Regeringen har regeringens uppdrag att föreslå det mest vidtagit ett antal åtgärder. Bland annat förstärks effektiva sättet att organisera stödet till Försvarsmaktens interna styrning och kontroll. Försvarsmaktens kärnverksamhet. Det är ange- På uppdrag av regeringen har Ekonomi- läget att de medel som frigörs från bl.a. styrningsverket lämnat förslag till förbättringar materielförsörjningen och tillförs förbandsverksom nu genomförs av Försvarsmakten. samheten används på ett sätt som stöder utvecklingen av ett modernt insatsförsvar.

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Regeringen kommer i styrningen av myndig- att de mänskliga rättigheterna ska implementeras heten genom särskilda beslut och efter närmare och efterlevas fullt ut i alla världens länder. prövning säkerställa att tillskott till förbands- Sverige ska reagera mot förtryck och övergrepp, anslaget endast sker i den utsträckning det krävs förhindra diskriminering och bidra till att stärka för att utveckla verksamheten i önskvärd andra länders kapacitet att respektera de riktning och med angiven ambitionsnivå. Det mänskliga rättigheterna. Även EU ska agera kommer att som utgångspunkt innebära beslut kraftfullt och samordnat på den internationella om utgiftsbegränsningar avseende Försvars- scenen och ta sitt globala ansvar, inte minst i maktens anslag. kampen mot fattigdom och miljöhot Förbandsverksamheten förstärks, styrningen och kontrollen utvecklas och effektiviseringen av materielförsörjningen kommer med de förslag 1.6.6 Övriga förslag som lämnas i denna proposition att i betydande del ha fullföljts. På en god grund och med stabila Väl fungerande bostads- och hyresmarknader ekonomiska förutsättningar kan den fortsatta utvecklingen av försvaret nu ske. Regeringen En politik för jobb och tillväxt är beroende av väl avser att återkomma till riksdagen med en fungerande bostads- och hyresmarknader. inriktningsproposition för försvaret. Genom att underlätta för personer att hyra ut en del av eller hela bostaden förbättras möjligheterna att utnyttja det befintliga bostads- 1.6.5 Sverige som aktör i en globaliserad beståndet. Fler boendetillfällen skapas och såväl värld bostadsmarknadens som arbetsmarknadens flexibilitet ökar. Många kan dra nytta av detta – Globaliseringen erbjuder nya möjligheter att lösa inte minst studenter. Regeringen föreslår därför problem genom handel, ny teknik och värnande att schablonavdraget vid uthyrning av privatom universella värden som demokrati och bostad den 1 januari 2009 höjs från 4 000 kronor mänskliga rättigheter. Världen upplever en till 12 000 kronor per år. Skatteintäkterna fördjupad internationalisering när det gäller beräknas till följd av detta minska med 170 antalet människor som omfattas av föränd- miljoner kronor per år. ringarna och den takt i vilken förändringarna Regeringen avser också att under hösten 2008 sker. Samtidigt saknar flera miljarder människor lägga förslag som gör det möjligt att införa s.k. förutsättningar att fullt ut dra fördel av de ägarlägenheter i nyproduktion, vilket skapar möjligheter som globaliseringen skapar. förutsättningar för att ytterligare höja invester- Ekonomisk tillväxt är helt avgörande för ingsnivån inom bostadssektorn. fattigdomsbekämpning. En grundläggande och central aspekt av fattigdom är brist på resurser och ökade resurser skapas av bl.a. ekonomisk Fortsatta åtgärder mot felaktiga utbetalningar och tillväxt. En modern politik för rättvis och hållbar fusk global utveckling måste därför syfta till att bidra till tillväxt. Välfärdssystemen finansieras solidariskt med Sverige ska föra en aktiv utrikespolitik och skattemedel. För systemens legitimitet är det aktivt verka för centrala värden som ökad viktigt att de används på rätt sätt och inte säkerhet, demokrati, frihet, välstånd och hållbar missbrukas. Förekomsten av felaktiga utbetalutveckling i alla delar av världen. Biståndet är ett ningar och bidragsbrott, men också skattefusk av de viktigaste instrumenten för att bekämpa och svartarbete, skadar förtroendet för välfärdsfattigdom och därmed bidra till en säkrare och staten. mer demokratisk värld. Även för 2009 ligger det Regeringen har med stöd av Delegationen svenska biståndet på en procent av brutto- mot felaktiga utbetalningar (FUT-delegationen) nationalinkomsten. bedrivit ett intensivt arbete i syfte att minimera Sverige ska vara en tydlig röst i världen för de felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen. mänskliga rättigheterna. Regeringen höjer På motsvarande sätt har regeringen med stöd av ambitionen på detta område och kommer att Skatteverket intensifierat arbetet mot läckage på agera bilateralt, genom EU och multilateralt för

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

inkomstsidan genom svartarbete och annat av de finansiella marknaderna i Europa. skattefusk. Regeringen avser därför att påbörja ett arbete FUT-delegationen har sommaren 2008 med att se över beskattningen av sparande överlämnat sitt betänkande Rätt och riktigt, genom bl.a. indirekt ägande av aktier genom Åtgärder mot felaktiga utbetalningar från kapitalförsäkring med syfte att åstadkomma en välfärdssystemen (SOU 2008:74) till regeringen. enkel, neutral och effektiv beskattning. Betänkandet är nu föremål för remiss. Gränsen för avdrag för kostnader för resor till Det är angeläget att fortsatt bekämpa och från arbetet höjs från 8 000 kronor till 9 000 svartarbete samt minska de felaktiga utbetal- kronor. ningarna från välfärdssystemen. Regeringen kan konstatera att huvuddelen av välfärdssystemen är beroende av uppgifter om den sökandes Regeringens politik håller Sverige samman inkomst. Felaktiga uppgifter om inkomst är enligt FUT-delegationen en av de vanligaste Sveriges tillväxt är summan av den tillväxt som orsakerna till felaktiga utbetalningar från skapas i landets alla delar. Regeringen har välfärdssystemen, såväl avseende avsiktliga som genomfört flera åtgärder för att förbättra oavsiktliga fel. Regeringen kommer därför att möjligheterna för alla delar av landet att överväga hur förbättrade förutsättningar ska utvecklas av egen kraft. De åtgärder som skapas för att fastställa korrekta uppgifter om regeringen föreslår i denna proposition stärker individers inkomster. I detta sammanhang är det ytterligare utvecklingskraften i alla delar av angeläget att även väga in hur arbetsgivarnas Sverige. Valfrihetsreformer som barnomsorgsuppgiftslämnarbörda påverkas. peng och fritt val inom hälso- och sjukvård samt Regeringens arbete med att samlat bekämpa äldre- och handikappsomsorg kombinerat med svartarbete och skattefusk samt minska de skattelättnader för hushållsnära tjänster innebär felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen nya möjligheter inte bara för landsbygden utan kommer att fortsätta. Delegationens förslag för hela landet. kommer att noga övervägas inom Regerings- I denna proposition, och i den kommande kansliet. Även styrningen av berörda myndig- infrastrukturpropositionen, aviseras ytterligare heter kommer att stärkas. Det kommer bl.a. att betydelsefulla åtgärder för en förbättrad infraske genom att Försäkringskassan, Arbets- struktur. En ökad polisär närvaro i alla delar av förmedlingen, Centrala studiestödsnämnden och landet, satsningar inom kommersiell och offent- Skatteverket ges ett gemensamt samverkans- lig service, förbättrade förutsättningar för de uppdrag som sträcker sig över flera år. gröna näringarna är ytterligare exempel på Samverkan kommer att omfatta att exempelvis åtgärder som regeringen nu genomför eller koordinera myndigheternas fortsatta insatser planerar. inom området och att lämna systemövergripande Regeringen har initierat ett brett och förslag till regeländringar. Dessutom ska till- omfattande arbete för att ta tillvara hela Sveriges synen över välfärdssystemen förstärkas och utvecklingskraft och tillväxtpotential och avser utvecklas. Vidare avser regeringen att, utöver att återkomma till riksdagen senare under 2008 redan pågående utredningar om bidragsspärr och med att strategi för en stärkt utveckling på återkravslag, tillsätta ett antal utredningar, landsbygden. exempelvis avseende en gemensam utbetal- Under perioden 2007–2013 kommer cirka ningskontroll. 35 miljarder kronor inom landsbygdsprogrammet att fördelas i syfte att stärka en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling på Säkra skattebaser landsbygden. Genom strukturfondsprogrammen, som syftar till att direkt och indirekt stärka Det är angeläget att skattereglerna för olika näringslivet i alla delar av Sverige, fördelas sparformer är utformade så att likartade dessutom cirka 50 miljarder kronor under ekonomiska aktiviteter behandlas på ett skatte- perioden 2007–2013. mässigt neutralt sätt samt så att skatteplanering förebyggs. En reformering av skattereglerna måste också beakta den pågående integrationen

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Jämställdhet 1.7.1 Goda offentliga finanser trots lägre tillväxt Jämställdhetspolitiken utgår från principen om alla människors lika värde. Den syftar till att Det råder fortsatt oro på de finansiella markmotverka och förändra system som konserverar naderna. Tillsammans med en internationell fördelningen av makt och resurser mellan könen konjunkturförsvagning påverkar det svensk på en samhällelig nivå samt skapa förutsättningar ekonomi. Svensk BNP-tillväxt har bromsat in för kvinnor och män att ha samma makt och och BNP väntas öka svagt nästa år. Den möjligheter att påverka sin livssituation. Inom finansiella turbulensen bedöms klinga av och den ramen för en politik för full sysselsättning och internationella konjunkturen börjar återhämta minskat utanförskap ska förutsättningar och sig i slutet av 2009. Detta stimulerar den möjligheter skapas för både kvinnor och män i internationella efterfrågan och även den fråga om arbete och företagande. Jämställdhet inhemska efterfrågan i Sverige. genomsyrar hela regeringens politik. Det är De reformer som regeringen föreslår i denna genom insatser inom exempelvis den ekono- proposition stärker svensk ekonomi ytterligare. miska politiken, arbetsmarknadspolitiken, när- Dels bedöms reformerna leda till att ingspolitiken , U familjepolitiken och utbildnings- U arbetskraftsdeltagandet fortsätter öka. Detta politiken som förutsättningarna för jämställdhet skapar möjligheter för svensk ekonomi att växa kan förbättras. starkare framöver utan att resursutnyttjandet blir Regeringen har avsatt sammanlagt 1,6 miljarder ansträngt. Dels bidrar de skattesänkningar som kronor under åren 2007–2010 för särskilda kommer hushållen och företagen till del, samt de jämställdhetssatsningar. övriga satsningar som regeringen gör, till att Exempel på insatser som vidtagits är motverka konjunkturförsvagningen. handlingsplanen för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, handlingsplanen mot prostitution och Tabell 1.8 Nyckeltal människohandel samt en jämställdhetssatsning Procentuell förändring, om annat ej anges inom skolans område. Arbete pågår inom 2007 2008 2009 2010 2011 Regeringskansliet med att ta fram en samlad BNP 2,7 1,5 1,3 3,1 3,5 strategi vad gäller jämställdhet på arbets- BNP, kalenderkorrigerad 2,9 1,2 1,4 2,8 3,4 marknaden och i näringslivet. Produktivitet -0,2 -0,7 2,1 2,7 2,3 Utvecklingen av fördelningen av de ekono- 1 Arbetskraft, 16-64 år P 1,4 1,0 0,4 0,0 0,3 miska resurserna mellan kvinnor och män P Sysselsatta, 16-64 år 2,4 1,2 0,0 -0,2 0,9 redovisas i bilaga 5 till Förslag till statsbudget, Sysselsättningsgrad, 16-64 finansplan m.m.. Av bilagan framgår att även om år 75,6 76,0 75,7 75,4 76,0 man kan se tendenser till utjämning mellan Reguljär sysselsättningskönen när det gäller ekonomiska resurser går 2 grad, 20-64 år P P 79,4 80,2 80,0 79,5 80,1 utvecklingen långsamt. 3 Arbetslöshet 16- 64 år P P 6,2 6,0 6,4 6,6 6,0 4 Timlön P P 3,3 4,3 4,1 3,5 3,8 5 KPI 2,2 3,8 2,4 1,3 2,7

1.7 Regeringens reformer stärker

P P 1 Inkluderar heltidsstuderande arbetssökande.

svensk ekonomi

P P 2 P Antal reguljärt sysselsatta, dvs. exklusive sysselsatta i konjunkturberoende P arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i denna åldersgrupp. 3 P I procent av arbetskraften. Enligt ILO-definitionen. P Regeringens reformer stärker svensk ekonomi 4 P Enligt konjunkturlönestatistiken. P 5 Årsgenomsnitt. genom ökad sysselsättning och högre tillväxt, P P Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Medlingsinstitutet och med låginkomsttagare som den mest gynnade Finansdepartementet. gruppen. Politiken bedöms också vara långsiktigt De offentliga finanserna är fortsatt starka även hållbar. efter de nu föreslagna reformerna, som reducerar överskottet i det finansiella sparandet med cirka 1 procent av BNP från och med 2009. Överskotten bidrar till att den offentliga sektorns finansiella ställning stärks. Dessutom reduceras statsskulden och den konsoliderade

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

bruttoskulden till följd av statens försäljningar av Diagram 1.11 Effekter av regeringens politik 2006–2009 aktier. på ekonomisk standard för hela befolkningen i olika inkomstgrupper Procent Tabell 1.9 Offentliga sektorns finanser Procent av BNP 9,0 2007 2008 2009 2010 2011 8,0 7,0 Direkt effekt Långsiktig effekt Inkomster 53,6 52,8 51,5 51,1 50,6 6,0 Utgifter 50,0 50,1 50,5 49,5 48,1 5,0 Finansiellt 4,0 sparande 3,5 2,8 1,1 1,6 2,5 3,0 2,0 Nettoskuld -20,9 -24,2 -24,4 -24,9 -26,2 1,0 Konsoliderad 0,0 bruttoskuld 40,6 35,5 32,2 28,3 23,8 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låg inkomst Hög inkomst Statsskuld 36,3 31,1 27,5 23,7 19,2 Anm.: De långsiktiga beräkningarna baseras endast på jobbskatteavdragen och Anm.: I nettoskulden värderas tillgångar och skulder till marknadsvärden. Det höjningen av skiktgränsen för statlig skatt. innebär att nettoskulden påverkas av värdeförändringar, som kan uppgå till Källa: SCB, HEK, Finansdepartementets beräkningar. mycket stora belopp. Den konsoliderade bruttoskulden består förutom av statsskulden även av den kommunala sektorns skulder på kapitalmarknaden med avdrag för den offentliga sektorns innehav av interna skulder. Statsskulden och den konsoliderade bruttoskulden anges i nominella värden. På längre sikt gynnas de med låga inkomster mest. Detta eftersom fler kommer in på Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. arbetsmarknaden och färre försörjs av bidrag. Den kommunala sektorns ekonomiska resultat Bl.a. ökar produktiviteten hos dem som börjar har under en följd av år visat stora överskott. arbeta och därigenom förbättras deras Även i år väntas ett överskott väl i linje med inkomstmöjligheter. balanskravet och god ekonomisk hushållning. Under 2009 utvecklas skatteunderlaget svagare. Diagram 1.12 Effekter av regeringens politik 2006–2009 Det leder till att resultatet minskar, men det på individuell disponibel inkomst för kvinnor och män förväntas fortfarande vara positivt. På längre sikt Procent medför regeringens politik för högre varaktig 6,0 sysselsättning ett utrymme för en bättre 5,0 Direkt effekt Långsiktig effekt framtida kommunal service och/eller lägre kommunalskatt än vad som annars hade varit 4,0 möjligt. 3,0

2,0 1.7.2 Regeringens reformer ger störst 1,0 effekt för låginkomsttagare 0,0 Män Kvinnor Regeringens politik är inriktad mot att öka Anm. Långsiktiga effekten avser endast jobbskatteavdragen och skiktgränshöjning sysselsättningen och minska utanförskapet. Källa: Finansdepartementets beräkningar Viktiga reformer för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och förbättra Inkomstsammansättningen ser olika ut för incitamenten till arbete har vidtagits i skattekvinnor och män. Män har i genomsnitt högre systemet samt arbetslöshets- och sjukförlöneinkomster än kvinnor och arbetar i större säkringarna. utsträckning heltid. Därmed blir den direkta effekten av regeringens politik något högre för män än för kvinnor, se diagram 1.12. Dessa skillnader jämnas dock ut med tiden då regeringens politik på lite sikt kan förväntas öka den ekonomiska standarden mer för kvinnor än för män.

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

1.7.3 Reformerna ökar sysselsättningen Tabell 1.10 Långsiktiga effekter av regeringens politik

och höjer tillväxten Förändring i procent

Sysselsatta Syssel- Arbetade BNP 1 personer sättning timmar Svårt att beräkna reformernas effekter P P

Jobbskatteavdrag samt 70 000 höjd undre skiktgräns Merparten av regeringens reformer har som statlig skatt 1,6 2,4 1,9 huvudsakligt syfte att öka den varaktiga syssel- Arbetslöshetsförsäkring 10 000 0,3 0,4 0,2 sättningen. Att redan nu bedöma vilka lång-

Arbetsmarknadspolitik siktiga effekter reformerna kommer att få är

20 000 0,4 0,7 0,5 mycket svårt. Regeringens bedömningar baseras

därvidlag på empirisk eller teoretisk forskning Sjukförsäkring 10 000 0,3 0,8 0,7

kring reformer av liknande slag. Genomförda 2 Övrigt P P 10 000 0,2 0,2 0,1

reformer följs sedan upp med utfallsstatistik för Summa 120 000 2,8 4,4 3,4

att se om det faktiska utfallet stämmer överens 1 P Antal sysselsatta personer är beräknat på potentiell sysselsättningsnivå 2006, P

med den förväntade effekten. Om så inte vilken bedöms vara 4 364 000 personer. 2 P Inkluderar effekter av vårdnadsbidraget, skattereduktion för hushållstjänster, P förefaller vara fallet, eller om ny forskning pekar sänkning av socialavgifter för unga samt generell sänkning av socialavgifter..

Källa: Finansdepartementets beräkningar. på andra effekter än de som hittills antagits, ses

bedömningarna över.

1.7.4 Regeringens politik bedöms vara

långsiktig hållbar Aktuell bedömning av reformernas effekter

En av utmaningarna för den ekonomiska Den samlade bedömningen av de långsiktiga politiken är den kommande demografiska effekterna av regeringens hittills vidtagna och i utvecklingen med en större andel äldre och en denna proposition föreslagna reformer är att ökande försörjningsbörda för de yrkesaktiva sysselsättningen ökar med 2,8 procent, eller generationerna. Regeringens strategi för att möta 120 000 personer, antalet arbetade timmar med denna utmaning består av två huvudkom- 4,4 procent och BNP med 3,4 procent, se ponenter. tabell 1.10. I avsnitt 1.4 redovisas enbart Den första komponenten utgörs av övereffekterna av tidigare beslutade åtgärder under skottsmålet för de offentliga finanserna. Genom mandatperioden. När det gäller jobbskatteatt använda de närmaste, demografiskt gynnavdraget inklusive sänkningen av den statliga samma, åren till att bygga upp buffertar och skatten samt förändringarna i arbetslöshets- och minska den offentliga skuldsättningen undersjukförsäkringarna utgör bedömningarna av lättas den anpassning av de offentliga finanserna effekterna med största sannolikhet ett golv, dvs. 9 som en åldrande befolkning kommer att effekterna är troligen större. TF FT Dessa reformer har nödvändiggöra. effekter, utöver de som redovisas, som enligt Den andra komponenten utgörs av fortsatta gängse teori och empiri bör vara positiva, men åtgärder för att öka antalet personer i arbete och där osäkerheten är för stor för att regeringen i 10 arbetade timmar. De olika scenarierna över de dagsläget ska kunna siffersätta dem. TF FT offentliga finansernas utveckling som presen-

teras i denna proposition (se kapitel 8) visar bl.a.

på betydelsen av en hög sysselsättning för

9 För en mer detaljerad beskrivning av bedömningarna se appendix 2. T T möjligheterna att upprätthålla dagens nivå på

10 T I 2008 års ekonomiska vårproposition analyserades ett T alternativ- välfärdstjänsterna i framtiden. scenario där regeringes reformer får större effekter. Beräkningarna visar även att om dagens

överskottsmål upprätthålls fram till och med

2015, kan det offentliga åtagandet upprätthållas

på dagens nivå samtidigt som de offentliga

finanserna kommer att vara långsiktig hållbara.

Hållbarheten är emellertid beroende av vilka

antaganden som görs. Om den offentliga

konsumtionen t.ex. tillåts växa snabbare än vad

som är demografiskt betingat äventyras

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

hållbarheten. Detta manar till försiktighet. Det Tabell 1.11 EU-kommissionens hållbarhetsindikator S2 utrymme för permanent ökade utgifter eller Procent av BNP sänkta inkomster som EU-kommissionens s.k. Land S2 hållbarhetsindikator påvisar kan inte utan vidare Danmark -2,2 betraktas som ett reformutrymme. Små Tyskland 4,4 förändringar i de antaganden som ligger till Frankrike 4,0 grund för bedömningarna kan snabbt radera ut Italien 3,1 det beräknade utrymmet. Det kan ske vid t.ex. Portugal 10,5 en reviderad befolkningsprognos, en något snabbare ökning av den offentliga konsumtionen Finland - 0,9 eller en något mindre gynnsam utveckling av Sverige -1,1 sysselsättningen. EU25 3,4 När den nuvarande demografiska situationen Anm.: Indikatorn anger den permanenta förbättring av ett lands finansiella med relativt stora generationer i arbetsför ålder sparande som krävs för att de offentliga finanserna skall bli långsiktigt hållbara. Ett negativt värde betyder att finanserna är hållbara och tål en försvagning. förändras och andelen äldre ökar markant, kan Indikatorn syftar till att möjliggöra jämförelser mellan länder. Källa: EU-kommissionen 2006. det vara motiverat att justera nuvarande mål om 1 procent överskott i de offentliga finanserna över en konjunkturcykel. Samtidigt visar såväl svenska som internationella erfarenheter att en finanspolitisk regim utan regler och mål inte är bra och skadar samhällsekonomin. Regeringen vill därför betona att finanspolitiken även fortsättningsvis ska omgärdas av tydliga mål och regler. Regeringen avser att även framgent låta finanspolitiken vägledas av ett mål för det finansiella sparandet. Regeringen arbetar för närvarande med en översyn av det finanspolitiska ramverket, där frågan om den principiella utformningen av överskottsmålet ingår. Översynen ska avrapporteras innan mandatperiodens slut. Vid en internationell jämförelse framstår de svenska offentliga finanserna som starka även i ett långsiktigt perspektiv. I tabell 1.11 redovisas EU-kommissionens hållbarhetsindikator för några utvalda länder. Danmark, Sverige och Finland utmärker sig med värden som indikerar utrymme för ett lägre sparande utan att hållbarheten äventyras. Inom övriga länder krävs, liksom inom EU i sin helhet, kraftfulla åtgärder för att säkerställa den långsiktiga hållbarheten. I Portugal krävs t.ex. reformer som medför en permanent förbättring av sparandet på motsvarande 10,5 procent av BNP för att de offentliga finanserna ska betraktas som långsiktigt hållbara.

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Appendix 1 Syftet är att dels illustrera de övergripande

problem som Alliansen hade identifierat vid

Ramverket för sysselsättningspolitiken regeringsskiftet (se avsnitt 1.4), dels följa

utvecklingen på arbetsmarknaden efter 2006 och Sysselsättningspolitikens viktigaste uppgift är att följa upp om regeringens politik har avsedd öka den sysselsättningsnivå som är förenlig med effekt. stabil inflation och ekonomisk balans i övrigt. Målsättningen innebär att det är sysselsättningsnivån i genomsnitt över en konjunktur- Ett uppföljningsschema för arbetsmarknadscykel som ska öka. situationen Under mandatperioden ska det framför allt ske genom ett minskat utanförskap. Det är även I 2008 års ekonomiska vårproposition angav viktigt att antalet arbetade timmar bland dem regeringen tre viktiga dimensioner när det gäller som jobbar ökar. att följa upp arbetsmarknadssituationen. För det För att kunna bedriva en effektiv politik för första ska indikatorerna beskriva hur många varaktigt högre sysselsättning har regeringen personer i befolkningen i arbetsför ålder (15–74 tagit fram ett ramverk för sysselsättnings- år) som arbetar och vad de som inte arbetar gör. politiken. Fördjupningsrutan i avsnitt 1.4 För det andra ska indikatorerna ge information redogjorde för att en viktig del i ramverksarbetet om hur länge dessa personer inte har arbetat. är att förbättra beslutsunderslaget för reger- Det handlar t.ex. om att följa hur långtidsingens prioriteringar inom sysselsättnings- arbetslösheten utvecklas. För det tredje är det politikens område. Beslutsunderlaget ska besvara viktigt att få kunskap om hur människors tre frågeställningar: arbetsmarknadssituation förändras. Det kan man göra genom att följa hur personer byter 1. Vilka är de väsentliga problemen på arbetsmarknadstillstånd, t.ex. från arbetslöshet arbetsmarknaden som håller nere sysseltill arbete (s.k. flöden). sättningen? Sedan ett år tillbaka pågår ett samarbete 2. Vilka åtgärder leder till varaktigt högre mellan SCB och Regeringskansliet som syftar till sysselsättning? att vidareutveckla statistiken och statistik- 3. Är de åtgärder regeringen vidtagit fram- redovisningen i bl.a. ovan nämnda dimensioner. gångsrika eller behöver politiken förstärkas Allt eftersom indikatorerna blir tillgängliga eller läggas om? kommer de att publiceras på SCB:s hemsida med start under hösten 2008. För att kunna besvara dessa frågor är det viktigt att kunna följa utvecklingen på arbetsmarknaden SCB:s arbetskraftsundersökningar på ett systematiskt sätt. Regeringen har därför SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU) är valt att göra detta dels genom ett uppföljnings- den viktigaste statistikkällan för att följa upp schema som beskriver arbetsmarknads- arbetsmarknadssituationen. Det finns många situationen för hela befolkningen i arbetsför skäl till att så är fallet. ålder, dels genom en uppsättning andra För det första är AKU den enda statistikindikatorer som behövs för att följa upp källan som ger en beskrivning av arbetsarbetsmarknadens utveckling och politikens marknadssituationen för hela befolkningen i effekter (se detaljerad redogörelse i 2008 års arbetsför ålder (dvs. 15–74 år). Med hjälp av ekonomiska vårproposition). Andra indikatorer AKU går det också att uppskatta hur många kan t.ex. vara indikatorer som följer hur många arbetstimmar som utförs i ekonomin samt hur människor som får ersättning från trygg- många människor som bidragit till dessa timmar. hetssystemen för arbetslöshet och sjukdom eller Detta är värdefullt, särskilt eftersom syftet med de som följer hur matchningen mellan vakanser regeringens politik är att varaktigt öka antalet och arbetssökande utvecklas. personer som arbetar men även att varaktigt öka Detta appendix beskriver framför allt antal arbetade timmar bland dem som arbetar. uppföljningsschemat och använder det för att För det andra genomförs AKU varje månad beskriva dagens situation på arbetsmarknaden. och ger således information om arbets- Även övriga indikatorer kommer att presenteras.

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

marknaden flera gånger per år och med kort arbetslösa eller sjukfrånvarande lämnar arbetseftersläpning. kraften. För det tredje har AKU funnits under lång tid Figur 1 visar de kategorier (arbetsmarknadsoch det har utarbetats internationella riktlinjer tillstånd) som befolkningen delas in i enligt 11 för hur olika företeelser ska definieras. Det AKU:s definitioner. TF En person räknas som FT möjliggör jämförelser både över tid och mellan sysselsatt om personen under den veckan som länder. undersökningen avser (referensveckan) arbetade För att få en heltäckande bild av arbets- minst en timme, arbetar som egenföretagare eller marknadssituationen är det dock nödvändigt att har en anställning som han eller hon är tillfälligt komplettera AKU med andra statistikkällor. frånvarande från hela veckan — exempelvis p.g.a. Detta rör t.ex. hur många personer som fått sjukdom, semester, föräldraledighet eller studier. ersättning från olika trygghetssystem samt varaktigheten i ersättningarna. Det handlar också Figur 1 Några centrala begrepp i AKU. om indikatorer på hur matchningen mellan lediga platser och arbetssökande utvecklas samt olika konjunkturrensade mått på exempelvis Befolkningen sysselsättning och arbetslöshet. På dessa områden pågår för närvarande ett utvecklings- I arbetskraften Ej i arbetskraften: arbete i Regeringskansliet. Av betydelse är därtill indikatorer som följer sökaktiviteten bland Huvudsaklig arbetssökanden och som beskriver hur olika Sysselsatta Arbetslösa verksamhet: arbetsmarknadspolitiska program och andra • Heltidsstudier åtgärder utvecklas. Det är t.ex. viktigt att veta • Sjuka om insatserna når den omfattning som • Pension regeringen bedömer är nödvändigt samt att få en • Övriga I arbete Tillfälligt indikation på om de har avsedd effekt. I slutet av frånvarande detta avsnitt redovisas som exempel på detta hur hela veckan antalet personer med nystartsjobb utvecklats. T Sammantaget ska indikatorerna komplettera Anm.: SCB delar även in kategorin ”ej i arbetskraften” efter huruvida personen T varandra och göra det lättare att bedöma hur den velat och kunnat arbeta. Personer som velat och kunnat arbeta benämns latent arbetssökande. varaktiga sysselsättningen utvecklas. Det kommer också att bli lättare att bedöma om I arbete räknas de som arbetat minst en timme åtgärderna har avsedd effekt eller om de behöver under referensveckan. Bland de som arbetar förstärkas eller ändra inriktning. Arbetet med att finns också de som är tillfälligt frånvarande del ta fram indikatorer inom ramverket för 12 av veckan, uppdelat efter frånvaroorsak. TF FT En sysselsättningspolitiken handlar således både om person är arbetslös om han eller hon saknar att ta fram nya indikatorer och om att samla arbete under referensveckan, men har sökt information som redan finns till ett systematiskt arbete under någon av de senaste fyra veckorna beslutsunderlag. och kan arbeta referensveckan eller börja ett Den resterande delen av detta avsnitt arbete inom 14 dagar från referensveckans slut. beskriver uppföljningsschemats tre dimensioner Arbetslösa omfattar även personer som fått ett mer i detalj samt beskriver hur arbetsarbete som börjar inom tre månader. Personer marknadssituationen för särskilda grupper, som inte uppfyller kriterierna för att räknas som såsom unga, äldre och utrikes födda, ska följas sysselsatta eller arbetslösa räknas som ej i upp.

Vad gör befolkningen i arbetsför ålder? Den första dimensionen av uppföljningsschemat är att beskriva hur många personer som arbetar 11 T För mer precisa definitioner hänvisas till SCB:s hemsida. AKU är en T och vad de som inte arbetar gör. En sådan urvalsundersökning som baserar sig på ett månatligt urval om ca 21 000 personer. Med hjälp av denna undersökning görs bl.a. en uppskattning av beskrivning är viktig då det bl.a. ökar chanserna hur många personer i befolkningen i arbetsför ålder som jobbar och vad att upptäcka en utveckling som innebär att de som inte jobbar gör. 12 Ett utvecklingsarbete pågår för att beskriva denna grupp i mer detalj. Det handlar bl.a. om att beskriva under hur lång tid personerna är frånvarande del av veckan (t.ex. sjuka på deltid).

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

arbetskraften. Denna kategori kan bl.a. delas upp Personer som arbetar men vill arbeta mer kallas i efter huvudsaklig verksamhet : heltidsstuderande, AKU undersysselsatta och räknas i statistiken sjuka, ålders- eller avtalspension, samt övriga som sysselsatta. Ett utvecklingsarbete pågår för (som består av bl.a. hemarbetande och att utöka den information som finns om denna värnpliktiga). grupp. Det handlar bl.a. om att AKU ska ge information om hur lång tid personerna är Tid i ett tillstånd undersysselsatta. Den andra dimensionen av uppföljningsschemat består av att följa hur länge människor saknat ett Jämförelser bakåt i tiden är för närvarande svårt arbete. Långa tider utan arbete kan ha stora För att bättre harmonisera AKU med arbetskonsekvenser både för individen och samhället kraftsundersökningar i andra EU-länder förändsom helhet (se vidare diskussion avsnitt 1.4). rades AKU i april 2005. En av de viktigaste Traditionellt har diskussionen fokuserat på hur förändringarna rörde arbetslöshetsmåttet. Till länge människor varit arbetslösa men det är arbetslösa räknas efter förändringen personer också viktigt att följa t.ex. sjukfrånvarons längd. som saknar arbete men som skulle kunna arbeta AKU innehåller redan i dag information om och aktivt har sökt arbete under referensveckan. frånvarotidens längd men den har inte Tidigare var det också ett krav att personen velat publicerats regelbundet. Statistik över frånvaro- arbeta, vilket infördes vid en omläggning 1987. tidens längd uppdelat på frånvaroorsak kommer Även efter omläggningen 2005 kvarstod vissa framöver att publiceras tillsammans med övriga skillnader mellan Sveriges och andra länders indikatorer i uppföljningsschemat. arbetslöshetsdefinition, vilket försvårade internationella jämförelser. I oktober 2007 ändrade Flöden mellan olika tillstånd därför regeringen den officiella arbetslöshets- Den tredje dimensionen av uppföljningsschemat definitionen så att den nu följer internationellt ska ge information om pågående förändringar på vedertagna riktlinjer. Det innebär att heltidsarbetsmarknaden. Sådan information fås genom studerande som söker arbete nu räknas som att följa hur människor byter tillstånd i upp- arbetslösa och därmed även till arbetskraften. följningsschemat, s.k. flöden. AKU redovisar i Ytterligare en förändring som genomfördes i dag flöden bl.a. till och från grupperna syssel- oktober 2007 var att AKU beskriver befolksatta, arbetslösa och ej i arbetskraften. SCB fick i ningen i åldern 15–74 år, istället för som tidigare augusti 2008 i uppdrag av regeringen att ge åldersgruppen 16–64 år. Även denna förändring förslag på hur flödesstatistiken kan utvecklas så utgör en anpassning till de internationella att bl.a. även flöden till och från i arbete , riktlinjerna. frånvarande hela veckan efter frånvaroorsak , Statistik enligt den internationella definiarbetslösa samt ej i arbetskraften uppdelat efter tionen finns för närvarande endast från april huvudsaklig verksamhet blir möjliga att följa 2005. För åldersgruppen 16–64 år finns dock viss (Dnr A2008/2002/AE). jämförbar statistik från 1993. För att kunna redovisa statistik över en längre tidsperiod Uppföljningsschemat för särskilda grupper används i detta avsnitt ibland statistik för Erfarenheterna visar att vissa grupper, såsom åldersgruppen 16–64 år. unga, äldre och utrikes födda, har en relativt svag förankring på arbetsmarknaden och drabbas hårdare än andra grupper när villkoren på En uppföljning av arbetsmarknadssituationen arbetsmarknaden försämras. Det är därför särskilt angeläget att följa dessa grupper. Det I den uppföljning av arbetsmarknadssituationen finns dock begränsningar i hur små grupper som som följer kommer främst indikatorer som statistiken i dagsläget kan delas in i, eftersom beskriver hur många människor som arbetar och AKU är en urvalsundersökning. Ett utrednings- vad de som inte arbetar gör att presenteras, dvs. arbete pågår för att förbättra möjligheterna att det är huvudsakligen den första dimensionen i följa olika grupper med hjälp av AKU. uppföljningsschemat som redovisas. Kvinnor arbetar deltid i betydligt större Vad gäller den andra dimensionen, dvs. hur utsträckning än män och fler kvinnor än män lång tid personer inte har arbetat, är jämförelser anger också att de vill utöka sin arbetstid. bakåt i tiden för närvarande problematiska och

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

därför redovisas denna dimension endast över- Diagram 1 Arbetskraftsdeltagande, sysselsättningsgrad samt siktligt. Den tredje dimensionen som beskriver andelen personer i arbete, 16-64 år. Andel av befolkningen. hur människor byter mellan arbetsmarknads- Procent stillstånden i arbete, frånvarande, arbetslösa och 85 ej i arbetskraften uppdelat på huvudsakligt 80 verksamhet är i dag inte möjlig att belysa (se 75 ovan). 70 Avsnittet är disponerat på följande sätt. Först 65 beskrivs den del av befolkningen som deltar i arbetskraften, dvs. hur många som arbetar och 60 vad resten av arbetskraften gör (se figur 1). 55 Därefter följer en beskrivning av den del av 50 befolkningen som inte deltar i arbetskraften. 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Andel i arbetskraften Sysselsättningsgrad En beskrivning av arbetskraften Andel i arbete I diagram 1 redovisas arbetskraftsdeltagande, Anm.: Säsongsrensade data, tre månaders glidande medelvärde. sysselsättningsgrad och andelen i befolkningen Källa: Statistiska centralbyrån. som är i arbete i åldern 16–64 år. Mellan 1993 På samma sätt som för sysselsättningsgraden kan och 2000 minskade arbetskraftsdeltagandet, från en trendmässig ökning av andelen personer som knappt 82 procent till 80 procent. Arbetsarbetar i befolkningen noteras samt att denna kraftsdeltagandet låg sedan kvar runt denna nivå andel varierar över konjunkturen. En förfram till 2006, då en viss ökning kan noteras. I hållandevis kraftig ökning i andelen personer i juli 2008 uppgick arbetskraftdeltagandet till 81 arbete kan utläsas sedan 2006. Det beror procent när hänsyn tagits till säsongsvariationer. framförallt på att sjukfrånvaron minskat under En ökning av arbetskraftsdeltagandet med en senare år. procentenhet innebär att arbetskraftens storlek ökar med ungefär 60 000 personer. Diagram 2 Antal sysselsatta (vänster skala) och antal Sysselsättningsgraden, dvs. antalet sysselsatta i sjukfrånvarande (höger skala), tusental, 16–64 år. relation till befolkningen, varierar med Tusental konjunkturläget men en viss trendmässig ökning 4 600 200 går att utläsa av diagram 1. Det sistnämnda kan bl.a. förklaras av att arbetsmarknaden långsamt 180 4 400 återhämtar sig från krisen i början av 1990-talet. 160 (avsnitt 1.4 redogör för varför återhämtningen från krisåren tar tid). Under senare år har 4 200 140 sysselsättningsgraden ökat och uppgick 2007 till 120 75,6 procent i åldern 16–64 år. 4 000 100

3 800 80 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Antal sysselsatta Antal sjukfrånvarande

Anm.: Säsongsrensade data, tre månaders glidande medelvärde. Källa: Statistiska centralbyrån.

Diagram 2 visar antalet personer som är sysselsatta (vänster skala) och antalet sysselsatta personer som är tillfälligt frånvarande från sin anställning p.g.a. sjukdom (höger skala). Av diagrammet framgår att det funnits en tydlig samvariation mellan antalet sjukfrånvarande och antal sysselsatta fram till cirka 2006. Samvariationen innebar att sjukfrånvaron ökade när sysselsättningen gjorde det. Det är en variation

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

som är ovanlig i andra länder och det har varit Diagram 4 Relativ arbetslöshet. 16–64 år, andel av arbetskraften. svårt att belägga att något tydligt hälsoskäl Procent förklarar samvariationen.

Sedan 2006 har dock sysselsättningen ökat 14

samtidigt som sjukfrånvaron har minskat. Det 12

indikerar att sjukfrånvaron nu minskar till en 10 långsiktigt lägre nivå.

8

Diagram 3 Antal sjukfrånvarande uppdelat efter 6 frånvarotidens längd. 15–74 år, kvartal. Tusental 4

2 60 0 50 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08

Anm.: Säsongsrensade data, tre månaders glidande medelvärde. 40 Källa: Statistiska centralbyrån. 30

Diagram 4 visar hur den relativa arbetslösheten 20 har utvecklats enligt den nya definitionen där 10 heltidsstuderande som söker arbete räknas som

0 arbetslösa. Under krisåren steg arbetslösheten T

2005 2005 2005 2006 2006 2006 2006 2007 2007 2007 2007 2008 2008 till nästan 12 procent för att sedan falla tillbaka kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 något. År 1997 var den relativa arbetslösheten

1-2 veckor 3-12 veckor som högst då den åter hade stigit och översteg 13-51 veckor 52- veckor 12 procent. Den kraftiga minskning i arbets-

Källa: Statistiska centralbyrån. löshet under perioden 1998 till 2000 berodde T

bl.a. på att arbetsmarknaden återhämtade sig från Ytterligare en indikation på att strukturella krisen men också på att många arbetslösa förändringar i sjukfrånvaron sker ges i diagram 3 personer deltog i arbetsmarknadspolitiska (notera att diagrammet avser 15–74 år). Av program och därmed inte räknades som diagrammet framgår att det framför allt är de arbetslösa i AKU utan som sysselsatta eller längre frånvarotiderna som minskat. Där visas utanför arbetskraften. En annan förklaring till att att det finns tecken på att sjukfallens längd arbetslösheten minskade under slutet av 1990minskar. Dessvärre finns inga jämförbara siffror talet var de stora utbildningssatsningar (t.ex. förtiden före 2005, vilket gör det svårt att kunskapslyftet) som medförde att arbetslösa särskilja strukturella och konjunkturella effekter. personer lämnade arbetskraften. I diagram 5 Under 2:a kvartalet 2008 var ungefär 20 000 framgår också att den andel av befolkningen som personer frånvarande mellan 13 och 51 veckor var heltidsstuderande och ej i arbetskraften och ungefär 23 000 personer har varit frånökade under 1990-talets andra hälft. Det bör varande ett år eller mer. Det är en betydande del dock noteras att arbetslösheten i diagram 4 och av det totala antalet personer som var frånantalet heltidsstuderande i diagram 5 redovisas i varande p.g.a. sjukdom, som våren 2008 uppgick enlighet med den nya definitionen av arbetstill 113 000 personer. löshet, dvs. heltidsstuderande som söker arbete Statistik över frånvarotidens längd publiceras i räknas som arbetslösa under hela den studerade dag inte regelbundet av AKU. På sikt ska denna perioden. information ingå i uppföljningsschemat och År 2001 nådde arbetslösheten sin lägsta nivå regelbundet publiceras på SCB:s hemsida. på runt 5,8 procent för att därefter åter öka.

Sedan 2006 kan en nedgång i arbetslösheten

ånyo noteras. I dag är arbetslösheten nästan i

nivå med sin lägsta notering 2001.

På grund av omläggningen av AKU 2005 och

2007 är det i dag svårt att följa långtids-

arbetslöshetens utveckling under en längre tid.

Denna redovisas därför inte i detta appendix.

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Huvudsaklig verksamhet bland personer utanför Diagram 5 Huvudsaklig verksamhet bland personer som inte arbetskraften deltar i arbetskraften. 16–64 år. För att förstå utvecklingen på arbetsmarknaden Andel av befolkningen, procent är det även viktigt att följa vad personer som inte 9 deltar i arbetskraften gör. En utveckling som t.ex. 8 innebär att en allt större andel av befolkningen i 7 arbetsför ålder lämnar arbetskraften till sjukdom 6 (sjuk- och aktivitetsersättning) eller för att gå i 5 förtida ålders- eller avtalspension är negativ, 4 eftersom möjligheterna att varaktigt höja 3 sysselsättningen därmed minskar. 2 I diagram 5 beskrivs huvudsaklig verk- 13 1 samhet TF för personer utanför arbetskraften som FT 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 andel av befolkningen. Av diagrammet framgår Heltidsstudier Sjuk att andelen sjuka ökat med knappt 70 procent. Pension Övrigt 1993 var ungefär 4 procent av befolkningen Anm.: Säsongsrensade data, tre månaders glidande medelvärde. utanför arbetskraften sjuka. År 2008 hade denna Källa: Statistiska centralbyrån. andel ökat till nära 7 procent. Utvecklingen tycks dock ha planat ut efter 2006. Utvecklingen Antal arbetade timmar som sammanfattande mått av andelen av befolkningen som är sjuk utanför Ovanstående avsnitt har beskrivit arbetsarbetskraften är i linje med utvecklingen av marknadens utveckling bl.a. genom att beskriva antalet personer som får sjuk- och hur många som arbetar och vad de som inte aktivitetsersättning, vilken också ökat arbetar gör. Ytterligare en aspekt är att följa trendmässigt under lång tid (se diskussion i utvecklingen av antalet arbetade timmar i avsnitt 1.4). ekonomin. Det är av speciellt intresse eftersom Diagram 5 visar också att andelen av befolk- antalet arbetade timmar är direkt avgörande för ningen som studerade ökade under slutet av den samlade produktionen av varor och tjänster. 1990-talet. Det var delvis en följd av det s.k. Genom att t.ex. jämföra genomsnittligt antal kunskapslyftet, som var en utbildningssatsning arbetade timmar per person som arbetar med som bl.a. riktades till arbetslösa och som startade genomsnittligt antal arbetade timmar per person i 1997 och pågick under 5 år. befolkningen i arbetsför ålder fås också information om hur många människor som bidrar till det totala antalet timmar. Är skillnaden stor mellan dessa båda innebär det att en del av befolkningen jobbar relativt mycket medan den andra delen inte arbetar alls.

Diagram 6 Genomsnittligt antal arbetade timmar per vecka för personer i befolkningen samt för personer som räknas som i arbete. 16–64 år. 40

35

30

25

20

15 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Timmar/person Timmar/personer i arbete 13 Individens huvudsakliga verksamhet bestäms till viss del av svaret på en självuppfattningsfråga. Intervjupersonen får avgöra vad han eller hon Anm.: Säsongsrensade data, tre månaders glidande medelvärde. betraktar sig som, om inget tidigare i intervjun ger ett entydigt svar. T Källa: Statistiska centralbyrån.

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

I diagram 6 beskrivs utvecklingen från 1993 av sidan vanligt bland unga. Det låga arbetskraftsdet genomsnittliga antalet arbetade timmar per deltagandet beror naturligtvis framför allt på att person i befolkningen i åldern 16–64 år samt det unga studerar. genomsnittliga antal arbetade timmar per person För äldre utgör den låga sysselsättningsgraden i arbete. Av diagrammet framgår att antalet ett särskilt problem. Den beror främst på att arbetade timmar per person i arbete uppgått till äldre personer tenderar att lämna arbetskraften cirka 37 timmar per vecka under hela den före 65 års ålder till avtalspension eller till sjukstuderade perioden. Av diagrammet framgår och aktivitetsersättning. Arbetslösheten är också att antalet arbetade timmar per person i relativt låg bland äldre men de som drabbas befolkningen varierat något med konjunkturen riskerar i stor utsträckning att hamna i och ökat under senare år. Under våren 2008 var långtidsarbetslöshet. genomsnittligt antal arbetade timmar per person För utrikes födda utgör såväl det relativt låga i befolkningen knappt 24 timmar per vecka. Den arbetskraftsdeltagandet som den höga arbetslösrelativt starka ökningen i antalet timmar under heten stora problem. Långtidsarbetslösheten är våren 2008 beror delvis på helgernas förläggning. också relativt hög inom gruppen. Utrikes födda i Orsaken till att antalet arbetade timmar i Sverige har en sämre arbetsmarknadssituation än befolkningen varierar mer än antalet arbetade utrikes födda i många andra länder. Det är dock timmar bland dem som är i arbete är att svårt att dra några slutsatser kring detta. Utrikes konjunkturen främst påverkar hur många födda har en jämförelsevis bättre position i personer som är sysselsatta och i arbete. länder där invandring från forna kolonier är Anpassningen till nya efterfrågeförhållanden vanligt eller i länder där arbetskraftsinvandring är sker främst genom förändringar i syssel- vanlig. I Sverige har invandringen under senare år sättningen. främst bestått av flykting- och anhöriginvandring. Vid en jämförelse med andra länder som Utvecklingen för särskilda grupper också har en stor andel flyktinginvandring I dagsläget är det svårt att redovisa upp- framstår arbetsmarknadssituationen för utrikes följningsschemat för grupper med särskilda födda i Sverige som relativt god. Det är dock problem på arbetsmarknaden. Orsaken är att mycket angeläget att förbättra situationen för AKU är en urvalsundersökning och den utrikes födda. statistiska osäkerheten lätt blir alltför stor då den studerade gruppen minskar i storlek. Redo- Tabell 1 Grupper med relativt svag förankring på arbetsmarknaden fördelat efter arbetskraftstillhörighet år visningen kommer därför endast att avse arbets- 2007 marknadssituationen 2007 och förändringen Procent mellan 2006 och 2007 i de dimensioner där det är Hela möjligt. Ett utvecklingsarbete mellan SCB och Utrikes befolk- Unga Äldre födda (15- ningen Regeringskansliet pågår för att förbättra AKU:s (15-24 år) (55-74 år) 75år) (15-74 år möjligheter att särredovisa särskilda grupper. Gruppens andel Tabell 1 beskriver arbetsmarknadssituationen av befolkningen 17 30 15 för unga i åldern 15–24 år, äldre i åldern 55–74 år Arbetskraftssamt för utrikes födda i åldern 15–74 år. Dessa deltagande 52 49 65 71 gruppers situation jämförs med arbetsmarknads- Sysselsättnings situationen för hela befolkningen i åldern 15–74 -grad 42 47 57 67 år. Andel i arbete För samtliga grupper gäller att de har en av befolkningen 38 39 48 56 betydligt sämre arbetsmarknadssituation än Andel frånvarande av befolkningen i arbetsför ålder som helhet. sysselsatta 10 16 16 16 För unga utgör den höga arbetslösheten ett Relativ särskilt problem. År 2007 var ungdomsarbetslösarbetslöshet 19,2 3,6 11,9 6,1 heten mer än tre gånger så hög som för Andel ej i befolkningen som helhet. Den är också hög i en arbetskraften 48 51 35 29 internationell jämförelse. Långtidsarbetslösheten Källa: Statistiska centralbyrån. är lägre bland unga än i befolkningen som helhet men upprepade arbetslöshetsperioder är å andra

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Tabell 2 redogör för hur arbetsmarknads- äldre och utrikes födda återges och diskuteras i situationen utvecklats för de olika grupperna avsnitt 1.4. mellan 2006 och 2007. Detta är av speciellt intresse eftersom flera av regeringens reformer Deltidsarbetande kvinnor syftat till att varaktigt öka sysselsättningen i Bland personer som är sysselsatta och i arbete dessa grupper. Av tabellen framgår att unga och finns en grupp som inte arbetar i den utrikes födda ökat sitt arbetskraftsdeltagande utsträckning som de skulle vilja göra. Denna mer än befolkningen som helhet (med 1,0 grupp benämns undersysselsatta i AKU. Det är respektive 0,4 procentenheter jämfört med ett sätt att mäta deltidsarbetslöshet. 0,3 procentenheter för befolkningen som hel- I diagram 7 nedan redovisas andelen kvinnor het). Detsamma gäller för dessa gruppers respektive män som anger att de är undersysselsättningsgrad och arbetslöshet. Utveck- sysselsatta. I diagrammet framgår att andelen lingen har varit särskilt gynnsam för unga. undersysselsatta kvinnor i förhållande till Äldres arbetsmarknadssituation har också arbetskraften minskat fram till början av 2000utvecklats positivt; sysselsättningsgraden har talet. Därefter har andelen undersysselsatta ökat och arbetslösheten minskat. Äldres arbets- kvinnor legat tämligen konstant runt 7,5 marknadssituation har dock inte utvecklats lika procent. Andelen undersysselsatta män, i positivt som för befolkningen som helhet. förhållande till arbetskraften, har ökat under de senaste fyra åren men är fortfarande betydligt Tabell 2 Förändring i arbetsmarknadssituation mellan 2006 lägre än för kvinnor. och 2007 för olika grupper Diagram 7 Andelen undersysselsatta i förhållande till Procentenheter där inget annat anges arbetskraften. Män och kvinnor i åldern 16–64 år. Hela Procent Utrikes befolk- Unga Äldre födda (15- ningen 14 (15-24 år) (55-74 å)r 75år) (15-74 år Befolknings- 12 ökning i 10 gruppen (procent 3,0 1,4 4,0 1,1 8

Arbetskrafts- 6 deltagande 1,0 0,0 0,4 0,3 4 Sysselsättninsgrad 2,0 0,3 1,1 0,9 2

Andel i arbete 0 av befolkningen 2,1 0,5 1,4 1,3 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Andel undersysselsatta kvinnor Andel Andel undersysselsatta män frånvarande av Anm.: Säsongsrensade data, tre månaders glidande medelvärde. sysselsatta -0,7 -0,3 -0,8 -0,5 Källa: Statistiska centralbyrån. Relativ arbetslöshet -2,3 -0,4 -1,2 -0,9 I avsnitt 1.4 redogjordes för att antalet personer Andel ej i som är registrerade som deltidsarbetslösa eller arbetskraften -1,0 0,0 -0,4 -0,3 timanställda vid Arbetsförmedlingen har Källa: Statistiska centralbyrån. minskat betydligt under senare år. Någon motsvarande minskning i andelen undersysselsatta Arbetsmarknadssituationen för unga, äldre och går således inte att finna. utrikes födda är mer känslig för konjunktursvängningar än arbetsmarknadssituationen för befolkningen som helhet. För att följa upp om Övriga indikatorer de åtgärder som riktats mot dessa grupper bidragit till att varaktigt öka sysselsättningen bör I ovanstående avsnitt illustrerades arbetsbl.a. hänsyn tas till att konjunkturutvecklingen marknadssituationen enligt AKU med hjälp av varit gynnsamt under de senaste åren. Det uppföljningsschemat för arbetsmarknadssituaframhålls av bl.a. Finanspolitiska rådet. Rådets tionen för alla personer i arbetsför ålder i de analys av arbetsmarknadssituationen för unga, dimensioner som är möjligt i dag. Som redan påpekats är det viktigt att komplettera upp-

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

följningsschemat med andra indikatorer. Av tabellen framgår också att en majoritet av Sammantaget bidrar uppföljningsschemat och antalet ersättningsmottagare har haft ersättning övriga indikatorer till att det blir lättare att på heltid under minst ett år. Denna grupp utgör bedöma om åtgärderna som syftar till att öka ca 60 procent av det totala antalet ersättningsden varaktiga sysselsättningen har avsedd effekt mottagare. Uttryckt som andel av befolkningen i eller behöver förstärkas eller ändra inriktning. arbetsför ålder (16–64 år) motsvarar detta 7,5 Tre exempel på sådana indikatorer ges nedan, procent. nämligen utvecklingen av antalet personer som Vidare framgår hur antalet personer som får får sjukpenning eller sjuk- och aktivitets- sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning ersättning, antalet personer med nystartsjobb förändrats från maj 2006 till maj 2007. Dessa samt sökaktiviteten bland dem som är siffror anges inom parentes i tabellen. Minskregistrerade vid Arbetsförmedlingen. ningen var störst bland de som haft ersättning kortare tid än ett år. Men även antalet personer Antalet personer som får sjukpenning och sjuk- och som fått ersättning mer än ett år har minskat. aktivitetsersättning I ramverksarbetet pågår ett utvecklingsarbete Av uppföljningen av arbetsmarknadssituationen tillsammans med SCB som syftar till att med hjälp av AKU ovan framgår att sjuk- förbättra statistiken över antalet personer som frånvaron har minskat och att det bl.a. beror på får ersättning från trygghetssystemen vid att antalet personer med långa frånvarotider arbetslöshet och sjukdom. På sikt ska statistiken p.g.a. sjukdom har minskat förhållandevis ge information om hur många personer som får mycket. Denna utveckling kan jämföras med ersättning av olika slag samt hur lång tid de fått utvecklingen av antalet personer som får sjuk- det. Sådan statistik ger god information om och rehabiliteringspenning samt sjuk- och utvecklingen på arbetsmarknaden. Samtidigt är 14 aktivitetsersättning. TF FT det viktigt att komma ihåg att grupper med I tabell 3 redovisas bl.a. det totala antalet relativt svag förankring på arbetsmarknaden ersättningsmottagare i maj 2007, uppdelat efter (t.ex. ungdomar), i mindre uträckning än andra om de fått sjukpenning eller sjuk- och är berättigade till ersättning vid arbetslöshet. aktivitetsersättning på hel- eller deltid samt efter om de fått ersättning längre eller kortare tid än Nystartsjobben fortsätter öka ett år. En av de viktigaste åtgärderna för att öka Av tabellen framgår att 737 000 personer fick efterfrågan på personer som står långt från ersättning under maj 2007. Av dessa hade arbetsmarknaden är nystartsjobben. Syftet med 512 000 ersättning på heltid och 225 000 på nystartsjobben är att de ska ge berörda personer deltid (översta raden i tabellen) den arbetslivserfarenhet, de referenser och det kontaktnät de behöver för att få en varaktig förankring på arbetsmarknaden. Det är ännu för Tabell 3 Antalet personer som fick sjukpenning eller sjukoch aktivitetsersättning fördelat efter tid med ersättning maj tidigt att utvärdera om nystartsjobben leder till 2007 (Inom parantes anges förändringen från maj 2006 i procent). detta. Nedanstående redogörelse fokuserar därför främst på utvecklingen av antalet personer Summa varav på heltid varav på deltid som fått nystartsjobb samt om nystartsjobben Antal 737 000 512 000 225 000 når rätt målgrupp. ersättningsmottagare (-3,0) (-2,8) (-3,5) Nystartsjobben infördes 1 januari 2007 och varav haft innebär en skattelättnad motsvarande full arbetsersättning ett år 625 000 443 000 183 000 givaravgift för personer som under mer än ett år eller mer (-1,9) (-1,6) (-2,6) varit arbetslösa, deltagit i arbetsmarknadsvarav haft politiska program, haft skyddat arbete på ersättning kortare 111 000 69 000 42 000 Samhall, haft sjukpenning, rehabiliteringstid än ett år (-8,8) (-9,8) (-7,1) penning eller sjuk- eller aktivitetsersättning. Den Anm.: Med deltid avses mindre än 100 procent av heltid. De allra flesta av dem som får ersättning på deltid får ersättning på halvtid. 1 januari 2008 förstärktes nystartsjobben i flera Källor: Försäkringskassan, Socialdepartementet. avseenden. Det blev då möjligt att få nystartsjobb även i offentlig sektor. Ett särskilt nystartsjobb (s.k. nyfriskjobb) infördes också, vilket innebär att arbetsgivaren får större 14 T De sistnämnda uppgifterna är hämtade från Försäkringskassan. T

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

skattelättnad för anställda som haft sjuk- eller Diagram 8 Antalet kvarstående personer med nystartsjobb rehabiliteringspenning eller sjuk- eller aktivitetsvid månadens slut. ersättning på heltid sedan minst ett år. Slutligen 18 000 utvidgades nystartsjobben till att även omfatta 16 000 personer som under minst två år varit inskrivna 14 000 på Arbetsförmedlingen som deltidsarbetslösa, 12 000 under förutsättning att nystartsjobbet innebär en 10 000 anställning motsvarande personens fulla arbets- 8 000 utbud. Nystartsjobb för deltidsarbetslösa är en 6 000 temporär åtgärd som syftar till att underlätta 4 000 övergången från deltidsarbete till heltidsarbete. 2 000 Diagram 8 visar hur antalet personer som har 0 nystartsjobb och nyfriskjobb har utvecklats jan feb mar apr maj juni juli aug sept okt nov dec sedan januari 2007. I juli 2008 uppgick antalet 2007 2008 personer med nystartsjobb till 16 700 personer. Källa: Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens statistik visar att nystartsjobben kommer grupper med svag förank- Hur har sökaktiviteten utvecklats? ring på arbetsmarknaden till del. Bland dem som Flera reformer har syftat till att bidra till ökad hade ett nystartsjobb i slutet av juni 2008 sökaktivitet och därmed även till att öka uppgick den genomsnittliga inskrivningstiden chanserna att få ett arbete. Som exempel kan vid Arbetsförmedlingen till mer än tre år. En nämnas reformerna av arbetslöshetsförsäkringen tredjedel av de personer som fått nystartsjobb samt omläggningen av arbetsmarknadspolitiken. var utrikes födda, drygt 16 procent hade en Det är därför av särskilt intresse att följa funktionsnedsättning som medför nedsatt sökaktiviteten bland personer som är arbetslösa. arbetsförmåga och 7 procent var under 25 år. Arbetsförmedlingen konstaterar att sök- Kvinnor har nystartsjobb i mindre utsträckning aktiviteten ökat under 2007 och 2008, bl.a. än män. Det kan komma att ändras eftersom genom att arbetssökande ägnar fler timmar per nystartsjobben sedan årsskiften även omfattar vecka åt att söka arbete, se diagram 9. Denna offentlig sektor. utveckling indikerar att de reformer som Från starten 2007 och fram till slutet av juni genomförts inom arbetslöshetsförsäkringen 2008 har knappt 12 000 personer lämnat ett bidragit till att öka sökaktiviteten men kan också nystartsjobb. Närmare en tredjedel har fått ett förklaras med det förbättrade konjunkturläget, arbete utan stöd direkt efter nystartsjobbet eftersom det är vanligt att sökaktiviteten ökar avslutades, medan hälften har återgått till när det finns fler jobb att söka. Tyvärr är den arbetslöshet. Övriga har bl.a. gått in i jobb- och statistik som redovisas i diagram 9 inte tillgänglig utvecklingsgarantin eller är avaktualiserade från för en längre period och det är därför inte Arbetsförmedlingen av andra orsaker. möjligt att jämföra sökaktiviteten i denna konjunktur med sökaktiviteten i tidigare konjunkturuppgångar.

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Diagram 9 Antal timmar som har lagts på att söka arbete år. Slutsatsen är att arbetsmarknaden har under den senaste veckan, genomsnitt per kvartal, 2004– utvecklats mycket positivt. Sysselsättningen och 2008. antalet personer som arbetar har ökat. Sjuk- 11 frånvaron och arbetslösheten har minskat 10 samtidigt som arbetskraftsdeltagandet har ökat. 9 Andelen sjuka utanför arbetskraften ökar inte 8 längre lika snabbt. Den goda utvecklingen har 7 kommit även unga, äldre och utrikes födda till 6 5 del. Särskilt gynnsam har utvecklingen varit för 4 unga.

3 Till detta kommer att antalet personer som får 2004 2004 2005 2005 2006 2006 2007 2007 2008 sjuk- och rehabiliteringspenning samt sjuk- och kv 1 kv 3 kv 1 kv 3 kv 1 kv 3 kv 1 kv 3 kv 1 Utan ersättning aktivitetsersättning minskar. Den största minskningen finns bland dem som haft ersättning Förbrukat 0-99 ersättningsdagar Förbrukat 100 eller fler ersättningsdagar under kortare tid än ett år men även antalet Källa: Arbetsförmedlingen. personer som fått ersättning i mer än ett år har

minskat. Nystartsjobben fortsätter att öka och de ger Sammanfattning personer som står långt från arbetsmarknaden en möjlighet att få den arbetslivserfarenhet, de Till skillnad från det tidigare målet avseende referenser och det kontaktnät som behövs för öppen arbetslöshet syftar utanförskapsbegreppet att få en varaktig förankring på arbetstill att illustrera att betydligt fler än de som marknaden. räknas som arbetslösa kan ha arbetsmarknads- Det finns nu flera indikationer på att relaterade problem. Det finns t.ex. många arbetsmarknadsläget försämras. Regeringen sjukfrånvarande som skulle kunna jobba om de kommer därför att bevaka utvecklingen noga fick möjlighet att byta arbetsuppgifter eller och ha en beredskap för att efterfrågan på arbetsgivare. Erfarenheterna visar att äldre personer som står långt från arbetsmarknaden personer som är arbetslösa riskerar att hamna i kan behöva stimuleras ytterligare. långtidsarbetslöshet. Att äldre personer som blir arbetslösa istället väljer avtalspension kan således

vara ett sätt att undvika långtidsarbetslöshet. Det tidigare målet avseende öppen arbetslöshet

kunde dessutom uppfyllas genom att arbetslösa personer börjar arbetsmarknadspolitiska

program eller utbildning. Slutsatsen av ovanstående aspekter på arbets-

marknaden och statistiken är att det inte är lämpligt att följa upp arbetsmarknadssituationen

och politiken med hjälp av en enskild indikator för t.ex. arbetslöshetens eller sysselsättningens

utveckling (se också diskussion avsnitt 1.4). Det är i stället nödvändigt att belysa situationen med

en bred uppsättning indikatorer som beskriver situationen för hela befolkningen i arbetsför

ålder, såsom beskrivits i detta avsnitt. Det blir visserligen mer komplicerat att följa upp om

politiken har avsedd effekt men en bred ansats har betydligt större potential att identifiera

väsentliga problem på arbetsmarknaden och att följa upp om politiken leder till varaktigt högre

sysselsättning. Detta avsnitt har också syftat till att beskriva

utvecklingen på arbetsmarknaden under senare

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Appendix 2 Diagram 1 Marginalskatt före och efter jobbskatteavdrag och

högre skiktgräns för statlig skatt Procent Beräkningsförutsättningar 60

50 I följande appendix redovisas hur de långsiktiga 2. effekterna av reformeringen av arbetslöshets- 40 och sjukförsäkringen samt införandet av jobb- 3. skatteavdragen och åtgärder inom arbets- 30 15 marknadspolitiken har kvantifierats. TF FT 20 Innan B P 07 1. 10 Efter B P 09 Jobbskatteavdragen 0 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 För att öka drivkrafterna att arbeta har Årsarbetsinkomst regeringen infört ett jobbskatteavdrag i två steg. I denna proposition föreslås ett tredje steg och Källa: Finansdepartementet. en höjning av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt. Skattelättnaden har både R egeringen har uppskattat de långsiktiga gjort det mer lönsamt att börja arbeta och att effekterna av jobbskatteavdragets olika steg och arbeta fler timmar; se fördjupningsrutan i avsnitt den sänkta statliga skatten med hjälp av en s.k. 16 1.6.1. mikrosimuleringsmodell TF . Med hjälp av FT Den sammanlagda effekten av jobbskatte- modellen kan beteendet hos olika individer med avdragets tre steg och sänkningen av den statliga olika utgångslägen simuleras när en skattelättnad skatten är både lägre genomsnittlig skatt och på arbete införs. Det ger ett underlag för att lägre marginalskatt. Detta har uppnåtts genom kvantifiera effekter på sysselsättning, arbetade huvudsakligen tre åtgärder. För det första har timmar och BNP. fribeloppsgränsen höjts, vilket innebär att det nu Sammantaget be döms jobbskatteavdragen och är möjligt att tjäna mer än tidigare utan att betala sä nkningen av den statliga inkomstskatten på skatt (område 1 i diagram 1). För det andra har lång sikt leda till att antalet sysselsatta ökar med marginalskatten sänkts för flertalet löntagare, 1,6 procent, antalet arbetade timmar med 17 dvs. de får behålla mer av en lönehöjning 2,4 procent och BNP med 1,9 procent. TF FT (område 2 i diagram 1). För det tredje föreslås Kostnaden för jobbskatteavdragets tre steg gränsen för statlig inkomstskatt höjas, vilket gör oc h sänkt statlig skatt uppgår totalt till det möjligt för många att tjäna mer utan att 2,1 procent av BNP, dvs. 66 miljarder kronor. I betala statlig inkomstskatt (område 3 i och med att reformerna bedöms höja BNP diagram 1). stärks även de offentliga finanserna, med motsvarande 0,8–1,1 procent av BNP. Det innebär att reformerna till viss del är självfinansierade. Självfinansieringsgraden beräknas uppgå till mellan 40 och 50 procent av reformernas kostnad.

16 T Modellen innehåller detaljerade regler för skatter och bidrag, samt T faktiska uppgifter om inkomster, skatter m.m. för ett representativt urval av befolkningen. Dessutom innehåller modellen ett antal s.k. beteendeekvationer som beskriver hur individerna värderar arbete relativt fritid m.m. 15 17 Externa bedömare, t.ex. Konjunkturinstitutet, SNS, LO och Finans- Under hösten 2009 kommer underlagen till beräkningarna att T T T T T publiceras i en kommande rapportserie från Finansdepartementet. Detta politiska rådet, har gjort uppskattningar av jobbskatteavdragets två första steg tillmötesgår önskemål från Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen om med avseende på sysselsättningseffekter och effekter på arbetade timmar som ökad transparens i redovisningen. väl överensstämmer med regeringens bedömning för dessa. T

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

Arbetslöshetsförsäkringen Det ökade antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen syftar till att stärka drivkrafterna Regeringen har under mandatperioden genom- för sysselsatta att byta jobb utan mellanliggande fört flera förändringar i arbetslöshetsför- arbetslöshetsperiod. Fler karensdagar i arbetssäkringen för att göra den mer ändamålsenlig löshetsförsäkringen innebär att den totala och öka sysselsättningen. Nedan beskrivs de kompensationen minskar, vilket bedöms öka större genomförda reformerna och förväntade sysselsättningen. effekter. Regeringen har också genomfört andra Forskning visar att utflödet ur arbetslöshet förändringar av arbetslöshetsförsäkringen som 19 ökar då ersättningsnivåerna sänks. Det förhöjda syftar till att stärka drivkrafterna till arbete. TF FT Då taket under de första 100 ersättningsdagarna har det saknas empiriska studier på dessa typer av slopats och därtill har det införts en avtrappning åtgärder är det svårt att kvantifiera effekterna, i ersättningsnivån. Utfallsstatistik visar nu också men de är troligtvis små. Däremot kan de bidra att sökaktiviteten bland de arbetslösa har ökat till s.k. synergieffekter av samspelande reformer. vilket åtminstone till en del kan förmodas hänga Regeringen bedömer att förändringarna i samman med de lägre ersättningsnivåerna. arbetslöshetsförsäkringen på lång sikt ökar Egenfinansieringen i arbetslöshetsförsäk- sysselsättningen med 0,3 procent, antalet ringen har ökats och en koppling mellan arbetade timmar med 0,4 procent och BNP med medlemsavgifterna och arbetslösheten inom 0,2 procent. Uppskattningen är att betrakta som kassan har införts. Differentieringen av en nedre gräns. medlemsavgifterna bedöms förbättra lönebildningens funktionssätt medan de höjda avgifterna, som bara betalas av de sysselsatta, medför Arbetsmarknadspolitiken att trösklarna in på arbetsmarknaden stiger något. Sammantaget bedöms ovannämnda Den reformerade arbetslöshetsförsäkringen är reformer i arbetslöshetsförsäkringen leda till en en del av regeringens nya arbetsmarknadspolitik. ökad sysselsättning, framför allt tack vare de Andra delar omfattar en effektivare matchning lägre ersättningsnivåerna och differentieringen mellan arbetssökanden och lediga arbeten och av medlemsavgifterna. ökat fokus på de personer som står långt från Ersättning vid deltidsarbetslöshet kan stärka arbetsmarknaden. individernas koppling till arbetsmarknaden och AMS och länsarbetsnämnderna avvecklades därmed öka antalet personer i arbetskraften. den 1 januari 2008, då den nya sammanhållna Men deltidsutfyllnad kan också bidra till att myndigheten Arbetsförmedlingen bildades. individer varaktigt blir kvar i deltidsarbete. Det Syftet med omorganiseringen är att uppnå en finns även en risk för att regelverket över- mer effektiv, enhetlig och rättssäker verksamhet. utnyttjas. I budgetpropositionen för 2008 Arbetsförmedlingen har getts ett tydligare föreslog regeringen, för att öka försäkrings- uppdrag att prioritera matchningen och har mässigheten, en begränsning i rätten till organiserats utifrån naturliga geografiska arbetsarbetslöshetsersättning vid deltid till 75 dagar. marknadsområden. Även en större användning Att med någon större precision kvantifiera av kompletterande aktörer bidrar till att göra denna åtgärds effekt på arbetade timmar och utbudet av förmedlingstjänster större och mer BNP är svårt. Tills vidare utgår regeringen från diversifierat, vilket bör förbättra matchningen det beräkningstekniska antagandet att åtgärden och servicen till arbetslösa. 18 inte har några effekter på dessa storheter. TF FT I syfte att stimulera efterfrågan på personer Detta kan motiveras av bl.a. försiktighetsskäl. som har särskilda svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden har regeringen vidtagit åtgärder som minskar arbetsgivarnas kostnader för

18 T Värt att notera i detta sammanhang är att en person som går över från T deltidsarbete till heltidsarbete inte kommer att påverka sysselsättningen eftersom han/hon redan från början räknas som sysselsatt i statistiken. Av detta följer också att sysselsättningen kommer att minska så fort någon som arbetar deltid idag istället blir heltidsarbetslös. Regeringens 19 T Arbetsvillkoret har skärpts, studerandevillkoret tagits bort, rätten till T bedömning är att detta scenario inte är osannolikt varför sysselsättningen arbetslöshetskassa under uppehåll i studierna tagits bort, den kan förväntas minska något överhoppningsbara tiden i arbetslöshetskassan har sänkts samt beräkningsgrunderna för storleken på ersättningen ändrats.

P R O P . 2 0 0 8 / 0 9 : 1

att anställa. Dessa åtgärder inkluderar nystarts- rätten till såväl sjukpenning som sjuk- och jobb, nyfriskjobb, instegsjobb och sänkta social- aktivitetsersättning. Andra exempel är utbyggd avgifter för ungdomar. Vidare har de företagshälsovård, rehabiliteringsgaranti, nyarbetsmarknadspolitiska programmen reform- friskjobb och åtgärder för att stimulera sjuk- och erats, vilket innebär att i princip samtliga aktivitetsersatta att återgå i arbete. Effekterna av programresurser riktas till dem som står längst dessa reformer är emellertid svårbedömda, p.g.a. från arbetsmarknaden. Detta sker genom avsaknad av forskning eller annan kunskap, samt satsningar på jobb- och utvecklingsgarantin samt osäkerhet om slutlig utformning innan jobbgarantin för ungdomar. reformerna är fullt implementerade. Reformerna som syftar till bättre matchning Den kraftiga minskningen av sjukfrånvaron och som stimulerar efterfrågan på personer långt det senaste året indikerar att reformerna redan från arbetsmarknaden bedöms sammantaget öka fått effekt trots att flera reformer nyligen trätt i sysselsättningen med 0,4 procent, arbetade kraft eller kommer att träda i kraft inom kort. timmar med 0,7 procent och BNP med 0,5 Skälet är att individerna ändrar sitt beteende procent. redan när reformerna aviseras. I en försiktig bedömning av de långsiktiga effekterna av sjukförsäkringsreformerna antas Sjukförsäkringen sysselsättningen öka med 0,3 procent, arbetade timmar med 0,8 procent och BNP med 0,7 I budgetpropositionen för 2008 föreslog procent. Beräkningarna kan ses som en nedre regeringen en omfattande reformering av sjuk- gräns för effekterna. Ett skäl är att vissa reformer försäkringen för att öka sysselsättningen och kan komma att förstärka varandra. Dessutom är minska de höga ohälsotalen. Nedan beskrivs de vissa effekter beräkningsmässigt satta till noll. större genomförda reformerna och de för- Dessa kan visa sig ge positiva effekter. väntade effekterna. En av de centrala reformerna var att införa fasta tidsgränser, dels för hur länge sjukpenning kan uppbäras, dels för prövning av rätten till rehabilitering. Regeringen bedömer att de nya tidsgränserna inom sjukförsäkringen leder till att individen, men också de andra aktörerna i sjukskrivningsprocessen såsom arbetsgivaren, Försäkringskassan och läkaren, agerar tidigare i sjukfallet. På sikt kan det förväntas leda till kortare sjukfall och minskad total sjukfrånvaro. Flera forskningsstudier på svenska data har visat att sänkta ersättningsnivåer minskar sjukfrånvaron. Känsligheten för förändrade ersättningsnivåer är kraftigast i början av ett sjukfall och minskar successivt ju längre sjukfallet pågår. Den sänkta ersättningsnivån i övergången mellan sjukpenning och förlängd sjukpenning kan därför väntas ha en begränsad direkt sysselsättningseffekt. Effekten kan dock förstärkas då rätten till ersättning prövas mellan sjukpenning och förlängd sjukpenning. En viss effekt kan också uppstå p.g.a. att ersättningsnivån sjunker när den sjukpenninggrundande inkomsten ska baseras på historiska inkomster. Sjukförsäkringspaketet innehåller även andra reformer som i förlängningen kan minska sjukfrånvaron och öka sysselsättningen. Ett exempel är en mer konsekvent prövning av

2 Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2008/09:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till 9. godkänner beräkningen av taket för den statsbudget för 2009 offentliga sektorns utgifter för 2009, 2010 och 2011 (avsnitt 7.5), 1. godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som reger- 10. bemyndigar regeringen att under 2009 ta ingen föreslår (kapitel 1), upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 2. fastställer utgiftstaket för staten inklusive 8.1), ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 991 miljarder kronor för 2009 11. godkänner beräkningen av myndigheters och 1 020 miljarder kronor för 2010 m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 4.5), för 2009 (avsnitt 8.1 tabell 8.1), 3. fastställer utgiftstaket för staten inklusive 12. godkänner beräkningen av den kassaålderspensionssystemet vid sidan av stats- mässiga korrigeringen för 2009 (avsnitt 8.1 budgeten till 1 050 miljarder kronor för tabell 8.1), 2011 (avsnitt 4.5), 13. bemyndigar regeringen att för 2009 besluta 4. godkänner beräkningen av statsbudgetens om lån i Riksgäldskontoret för investerinkomster för 2009 (avsnitt 6.3.1 och bilaga ingar i anläggningstillgångar som används i 1 avsnitt 2), statens verksamhet intill ett belopp av 31 700 000 000 kronor (avsnitt 9.1.1), 5. beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2009 i enlighet med vad 14. bemyndigar regeringen att för 2009 besluta regeringen föreslår (avsnitt 7.1.1 tabell 7.2), om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp 6. godkänner beräkningen av förändringen av av 19 800 000 000 kronor (avsnitt 9.1.2), anslagsbehållningar för 2009 (avsnitt 7.1.1 tabell 7.2), 15. bemyndigar regeringen att för 2009 för Sjunde AP-fondens verksamhet dels besluta 7. godkänner beräkningen av utgifterna för om lån i Riksgäldskontoret för ålderspensionssystemet vid sidan av statsinvesteringar i anläggningstillgångar som budgeten för 2009 (avsnitt 7.1.1 tabell 7.2), används i verksamheten intill ett belopp av 8. godkänner den preliminära fördelningen av 5 000 000 kronor, dels besluta om kredit på utgifter på utgiftsområden för 2010 och räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett 2011 som riktlinje för regeringens budgetbelopp av 150 000 000 kronor (avsnitt arbete (avsnitt 7.1.2 tabell 7.3), 9.1.3), 16. bemyndigar regeringen att under 2009, med de begränsningar som följer av 6 § andra

PROP. 2008/09:1

stycket lagen (1996:1059) om stats- 17. beslutar om ändrad grund för anslagsbudgeten, besluta att ett ramanslag, med avräkning av myndigheternas förvaltnings-

undantag för anslag anvisade för förvalt- utgifter i enlighet med vad regeringen ningsändamål, får överskridas om ett föreslår (avsnitt 10.4.2), riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget vad gäller skattefrågor inte hinner inväntas samt om över- 18. antar regeringens förslag till lag om ändring skridandet ryms inom utgiftstaket för i lagen (1994:1776) om skatt på energi staten (avsnitt 9.4), (avsnitt 3.1 och 6.2.6.3),

3 Lagförslag

PROP. 2008/09:1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 10 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

11 kap.

10 §

Avdrag får göras även för energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som förbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 7 och 17 a och 3–4 §§. Avdrag enligt första stycket får göras endast i den mån avdrag inte gjorts enligt 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7 eller 17 a eller 3, 3 a, 3 b, 3 c eller 4 §. Den som yrkesmässigt levererar Den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft som i Sverige fram- elektrisk kraft som i Sverige framställts i ett vindkraftverk får göra ställts i ett vindkraftverk får göra avdrag med ett belopp som svarar avdrag med ett belopp som svarar mot 13 öre per kilowattimme om mot 12 öre per kilowattimme om kraftverket är placerat på havsbotten kraftverket är placerat på havsbotten eller på Vänerns botten. För annan eller på Vänerns botten. Avdragsplacering får avdrag göras mot- rätten upphör dock när den svarande 2 öre per kilowattimme. sammanlagda elproduktionen i vind- Avdragsrätten upphör dock när den kraftverket uppgår till 20 000 kilosammanlagda elproduktionen i vind- wattimmar per installerad kilowatt kraftverket uppgår till 20 000 kilo- enligt elgeneratorns märkeffekt. wattimmar per installerad kilowatt

1 Senaste lydelse 2008:561.

PROP. 2008/09:1 enligt elgeneratorns märkeffekt. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

4 Budgetpolitiska mål, reformutrymme och förslag till utgiftstak

PROP. 2008/09:1

4 Budgetpolitiska mål, reformutrymme och förslag till utgiftstak

Sammanfattning reformer, med undantag för ett antal förslag i

särpropositioner med mindre offentligfinansiella effekter. Det huvudsakliga syftet med detta • Finanspolitiken ligger, med hänsyn tagen till upplägg är att det, i enlighet med riksdagens rimliga säkerhetsmarginaler, i linje med överönskemål, ska koncentrera budgetarbetet i skottsmålet. riksdagen till den årliga budgetpropositionen. • Utgiftstaket för staten har klarats samtliga år Ett annat syfte är att vårpropositionen ska ge sedan det infördes. större utrymme för genomarbetade bedöm- • Utgiftstaket för 2011 föreslås uppgå till ningar av bl.a. reformutrymmet och därmed 1 050 miljarder kronor. förbättra beslutsunderlaget inför budget- • Kommunsektorn som helhet redovisar för propositionen. 2007 ett resultat som torde vara i linje med Prognoserna i 2008 års ekonomiska god ekonomisk hushållning. vårproposition byggde således på att inga nya reformer med större statsfinansiella effekter skulle genomföras under prognosperioden. De I detta kapitel görs en uppföljning av reformprognoser som presenteras i denna budgetutrymmet och av finanspolitikens inriktning. proposition bygger på de förslag och Den förda finanspolitiken ska ligga i linje med de aviseringar på nya reformer som redovisas i kriterier som fastställdes i 2008 års ekonomiska budgetpropositionen. Beroende på budgetvårproposition för vad som är en väl avvägd processens karaktär är det av framför allt finanspolitik. Vidare görs en uppföljning av tidsmässiga skäl inte möjligt att redovisa en utgiftstaket för staten och ett förslag till utgiftsfullödig alternativ prognos där ett reformuttak lämnas för 2011. Kapitlet avslutas med en rymme räknas fram utan dessa nya förslag. I uppföljning av det kommunala balanskravet och stället görs en kortfattad kvalitativ uppföljning kravet på god ekonomisk hushållning i av den bedömning av reformutrymmet som kommunsektorn. gjordes i 2008 års ekonomiska vårproposition, med beaktande av den ekonomiska utvecklingen sedan dess. Därefter stäms av att finans-

4.1 Uppföljning av reformutrymmet politiken, med hänsyn tagen till de till-

kommande reformerna, ligger i linje med de I 2008 års ekonomiska vårproposition gjorde kriterier som lades fast i vårpropositionen.

regeringen en analys av reformutrymmet utifrån ett antal uppsatta kriterier för vad som är en väl avvägd finanspolitik. En nyhet i vårpropositionen var att den inte innehöll några nya

PROP. 2008/09:1

Det budgetpolitiska ramverket politisk beslutsprocess som värnar de offentliga finanserna på lång sikt. 21 Bakgrund Under 1990-talet infördes i Sverige och i många Överskottsmålet andra länder särskilda budgetpolitiska ramverk i År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på form av olika mål och regler för de offentliga tre år, ett mål för den offentliga sektorns finanserna. Tillkomsten av dessa ramverk har sin sparande. Målet innebär att den konsoliderade bakgrund i de negativa erfarenheter som finns offentliga sektorns finansiella sparande ska från 1970- och 1980-talen, då sådana regelverk uppgå till i genomsnitt 1 procent över en konsaknades. I Sverige ökade den konsoliderade junkturcykel. Ett specifikt mål för den konsolioffentliga sektorns bruttoskuld från 30 till 85 derade offentliga sektorns finansiella sparande procent av BNP mellan 1970 och mitten av bidrar till en gynnsam skuldutveckling och till 1990-talet (se diagram 4.1). Under samma period långsiktigt hållbara offentliga finanser i den ökade skulden i USA från 45 till drygt 70 offentliga sektorn som helhet. Målet, som det är procent av BNP. Skuldutvecklingen i nu är formulerat, motiveras också av den euoroområdet följde ett liknande mönster. demografiska utvecklingen. I Sverige, liksom i Denna negativa offentligfinansiella utveckling många andra länder, kommer andelen äldre i bidrog till oro på de finansiella marknaderna och befolkningen att öka påtagligt de närmaste små länder som Sverige blev särskilt utsatta vid decennierna. Denna utveckling kommer att turbulens på de internationella marknaderna. skapa stora påfrestningar på de offentliga finanserna, dels genom högre åldersrelaterade kostnader, dels genom en ökad försörjnings-

Diagram 4.1 Den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld

börda för den arbetande delen av befolkningen. Procent av BNP Ett högt offentligt sparande under de närmaste 90 åren, som markant reducerar statsskulden, ger en 80 jämnare fördelning av försörjningsbördan mellan 70 olika generationer. Ett offentligfinansiellt 60 överskott i dag innebär att de stora generationer 50 som i framtiden kommer att efterfråga vård och 40 omsorg själva bidrar till tjänsternas finansiering. 30 EU-12 20 USA Det främjar också ekonomisk effektivitet genom att det skapar bättre förutsättningar för att

Sverige

10 0 skatterna inte ska behöva höjas till följd av den 1970 1976 1982 1988 1994 2000 2006 demografiska utvecklingen (se vidare avsnitt 4.3 Anm.: I serien avseende EU12 saknas tidigare Östtyskland före 1991. och 8.4). Källa: OECD Economic Outlook 2007/2 Den demografiska utvecklingen kan i framtiden motivera en justering av överskottsmålets Det finns numera en bred samsyn om att den nivå. Regeringen avser dock att även framgent negativa utvecklingen av de offentliga finanserna låta finanspolitiken vägledas av ett mål för det under dessa perioder härrör från den målkonflikt finansiella sparandet (se vidare avsnitt 8.4). som finns mellan kortsiktiga politiska vinster och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Även Utgiftstaket om ekonomisk-politiska beslutsfattare inser År 1997 infördes fleråriga utgiftstak för staten. vikten av att de offentliga finanserna måste vara Utgiftstaket omfattar statens utgifter med långsiktigt hållbara, så finns det faktorer i den undantag för statsskuldräntorna och med tillägg politiska beslutsprocessen som, i frånvaro av för utgifterna i ålderspensionssystemet. Utgiftstydliga offentligfinansiella mål och regler, gör att kortsiktiga vinster tenderar att premieras på bekostnad av långsiktigt hållbara offentliga finanser (se avsnitt 8.4 för en närmare diskussion 21 om dessa faktorer). Som EU-medlem förbinder sig också Sverige och andra EU-länder att följa reglerna inom den s.k. Stabilitets- och tillväxtpakten. De mest Nedan beskrivs de specifika budgetpolitiska centrala reglerna är att den s.k. Maastrichtskulden inte får överstiga mål och regler som tillämpas i Sverige. Dessa mål 60 procent av BNP (eller att skulden, om den initialt överskrider denna nivå, i tillfredsställande takt ska närma sig denna nivå) och att eventuella och regler syftar sammantaget till att främja en underskott i de offentliga finanserna inte får överstiga 3 procent av BNP.

PROP. 2008/09:1

taket för det tredje tillkommande året föreslås i Utgångspunkten är att fastlagda tak inte ska budgetpropositionen. ändras eftersom det kan påverka trovärdigheten Utgiftstakets främsta uppgift är att ge förut- för utgiftstaket. Det finns dock omständigheter sättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att som kan föranleda tekniska justeringar av skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara utgiftstaket, t.ex. ett ändrat ansvarsförhållande finanser. Utgiftstaket för staten utgör ett viktigt för vissa utgifter mellan stat och kommun, som budgetpolitiskt åtagande som främjar budget- inte påverkar de totala utgifterna för den disciplinen och stärker trovärdigheten i den offentliga sektorn som helhet. Enligt lagen ekonomiska politiken genom att förhindra att (1996:1059) om statsbudgeten är regeringen tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en skyldig att vidta åtgärder om de takbegränsade god konjunktur) används för att finansiera utgifterna hotar att överskrida de fastlagda taken varaktiga utgifter. Därmed begränsas också (se vidare avsnitt 4.2 och 4.4). möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på statsbudgetens Det kommunala balanskravet och god ekonomisk utgiftssida. Genom utgiftstaket understryks även hushållning behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. För att stärka budgetprocessen på lokal nivå Vidare bidrar taket till att förhindra en infördes år 2000 ett särskilt lagreglerat balansutveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas krav för kommunerna. Balanskravet anger att till följd av bristfällig utgiftskontroll. Utgifts- varje enskild kommun ska budgetera för ett taket ger dessutom en fast utgångspunkt i den resultat i balans. Om en kommun i efterhand statliga budgetprocessen genom att fokus från uppvisar ett underskott har kommunen tre år på början sätts på helheten, dvs. de totala tak- sig att korrigera avvikelsen. Det kommunala begränsade utgifterna. Nivån på utgiftstaket bör balanskravet är ett minimikrav. Kommunallagens även främja en önskvärd långsiktig utveckling av krav på god ekonomisk hushållning, som funnits de statliga utgifterna. sedan 1992, är överordnat balanskravet. Från och med 2005 ska kommunerna även ange finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning (se vidare avsnitt 4.6).

4.1.1 Det aktuella reformutrymmet – ålderspensionssystemet och kommunerna, sammantagen bedömning redovisar överskott. Den svagare konjunkturutvecklingen talar för Det reformpaket som regeringen aviserat (se att reformutrymmet, sett till konjunkturläget, nu kapitel 1 Finansplanen), och det reformutrymme är större än i bedömningen som gjordes i vårdetta tar i anspråk, ska vara förenligt med det propositionen. De föreslagna och aviserade finanspolitiska ramverket. Reformerna syftar reformerna i denna proposition omfattar 32 ytterst till att öka välfärden. En väl avvägd miljarder kronor för 2009, eller ca 1 procent av finanspolitik förutsätter dessutom att de budget- BNP. Effekterna på det finansiella sparandet av politiska målen och restriktionerna respekteras, föreslagna och aviserade reformer ökar med att finanspolitiken inte bidrar till att förstärka ytterligare ca 4 miljarder kronor till 2011. konjunktursvängningar och att hänsyn tas till Eftersom resursutnyttjandet bedöms vara lågt, osäkerheten i den ekonomiska utvecklingen på särskilt under 2009 och 2010, bidrar reformerna såväl kort som lång sikt (se vidare avsnitt 4.2). till att hålla uppe efterfrågan dessa år. Respekteras inte detta riskerar välfärden att De indikatorer som används för att utvärdera urholkas på lång sikt. överskottsmålet (se avsnitt 4.3) visar å ena sidan Till följd av konjunkturavmattningen beräk- att det finns ett visst reformutrymme även de nas det offentligfinansiella sparandet bli något närmaste åren. Å andra sidan finns det flera skäl svagare jämfört med bedömningen i 2008 års till att i dagsläget vara försiktig med att i förväg ekonomiska vårproposition. Trots det utvecklas inteckna detta eventuella reformutrymme, de offentliga finanserna fortsatt starkt (se vidare utöver den redan kraftfulla satsning regeringen kapitel 8). Samtliga delsektorer, dvs. staten, gör i denna proposition.

PROP. 2008/09:1

Erfarenheten visar att det offentliga sparandet Finanspolitiken kommer, så länge det behövs, tenderar att överskattas vid en konjunktur- vara inriktad på att upprätthålla ett finansiellt försvagning. Mellan åren 2000–2002 minskade sparande som motsvarar 1 procent av BNP i det finansiella sparandet från 3,7 till -1,4 procent genomsnitt över konjunkturcykeln. När konav BNP, en minskning med ca 120 miljarder junkturen försvagas i ett läge då det finansiella kronor inom loppet av bara två år. Ekonomi- sparandet varaktigt bedöms överstiga överstyrningsverket har också bedömt att det statliga skottsmålet, är det naturligt att finanspolitiken budgetsaldot skulle kunna försvagas med 85 förs i en mer expansiv riktning som gör att miljarder kronor vid en försämrad ekonomisk sparandet närmar sig målet. De nu föreslagna utveckling liknande den vid den förra reformera är därför förenliga med en ansvarsfull konjunkturnedgången 2000–2003. finanspolitik. 22 Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen Dämpas efterfrågan i svensk ekonomi bedöms dessutom för närvarande vara större än ytterligare de närmaste åren kommer det, via de normalt till följd av den finansiella turbulensen i automatiska stabilisatorerna, att bidra till att världsekonomin. inkomsterna utvecklas svagare och att utgifterna Det är också svårt att skilja på temporära och ökar något jämfört med nuvarande bedömpermanenta förändringar av det offentliga ningar. Det innebär att finanspolitiken sparandet. En temporär förstärkning av det automatiskt hjälper till att dämpa konjunkturoffentliga sparandet kan inte användas för att nedgången, men också att sparandet försvagas. finansiera varaktiga skattesänkningar eller När det gäller utrymmet för ytterligare utgiftshöjningar. Regeringen har genomfört ett reformer de närmaste åren är det viktigt att antal reformer som bedöms ha bidragit till en beakta riskbilden. Bedömningen är nu att permanent sänkning av vissa utgifter på fram- riskerna för en mer negativ ekonomisk förallt ohälso- och arbetsmarknadsområdet. utveckling dominerar. Erfarenheten visar att det Även dessa bedömningar är osäkra vilket offentliga sparandet tenderar att överskattas vid ytterligare understryker behovet av att ta i en konjunkturnedgång och att det är svårt att anspråk tillkommande reformutrymme avgöra i vilken mån en försvagning beror på försiktigt. konjunkturella eller strukturella faktorer. I en Vidare finns det en betydande osäkerhet kring situation där det finansiella sparandet skulle bedömningarna av de offentliga finansernas lång- försvagas på ett mer betydande sätt, kommer siktiga hållbarhet. Förändringar i exempelvis utrymmet för nya reformer att vara starkt befolkningsprognosen eller i bedömningen av begränsat. Det är därför viktigt att i dagsläget se den långsiktiga tillväxten i antalet arbetade till att det finns en tillräckligt stor marginal i de timmar kan göra att synen på de offentliga offentliga finanserna så att de automatiska finansernas långsiktiga hållbarhet kan skilja sig stabilisatorerna kan få verka fullt ut. Detta ganska mycket mellan två olika prognostillfällen. understryker ytterligare vikten av att inte för Till bilden hör också att det är mycket svårt att tidigt helt inteckna ett osäkert framtida reformuppskatta vilken kostnadsökning den demo- utrymme. grafiska utvecklingen kommer att föra med sig Under särskilda omständigheter går det inte för den offentliga verksamheten, något som att utesluta att det finansiella sparandet under en också understryks av såväl Internationella valuta- viss tid blir negativt, men med en ansvarsfullt fonden som svenska bedömare (se vidare avsnitt utformad finanspolitik kan i varje fall risken för 8.4). att politiken i sig bidrar till detta minimeras. Mot denna bakgrund bedömer regeringen för Regeringen återkommer i 2009 års ekonomiska närvarande att ett reformutrymme på ca 32 vårproposition med en ny bedömning av reformmiljarder kronor för 2009 och ytterligare 4 utrymmet inför budgetpropositionen för 2010. miljarder kronor för 2010 är välavvägt och ansvarsfullt.

22 Se Budgetprognos 2008:1, Ekonomistyrningsverket. 90

PROP. 2008/09:1

4.2 Kriterier för en väl avvägd finns därför goda skäl för att formulera ett finanspolitik överskottsmål för det finansiella sparandet som

ett genomsnitt över en konjunkturcykel. En Målen för finanspolitiken är att stärka den sådan formulering av målet gör det samtidigt långsiktigt uthålliga tillväxten och sysselsätt- svårare att på årlig basis stämma av att finansningen samt att förbättra den generella välfärden. politiken ligger i linje med målet. Ett årligt mål För att dessa mål ska kunna nås krävs också att skulle alltid kunna stämmas av i efterhand mot de offentliga finanserna är långsiktigt hållbara utfallet. Hur bör då överskottsmålet följas upp, och att finanspolitiken inte bidrar till att öka så som det är utformat? konjunktursvängningarna i ekonomin (se vidare Eftersom det inte med säkerhet går att kapitel 5 i 2008 års ekonomiska vårproposition). fastställa vare sig längden på en konjunkturcykel Finanspolitiken ska säkerställa att överskotts- eller det exakta konjunkturläget vid en viss målet klaras och att utgiftstaket för staten inte tidpunkt, behöver överskottsmålet följas upp överskrids. Hänsyn ska även tas till behovet av med flera indikatorer som alla har olika styrkor en tillräckligt stor kvarvarande budgeterings- och svagheter, men som samtidigt kan kommarginal under utgiftstaket. Finanspolitiken ska plettera varandra. Eftersom målet är formulerat i vidare vara väl avvägd med avseende på kon- termer av faktiskt finansiellt sparande är det junkturläget. Finanspolitikens inriktning ska inte naturligt att först och främst stämma av reformförsvåra Riksbankens arbete med att värna pris- utrymmet mot just det faktiska finansiella stabilitet. Ett väl avvägt reformutrymme beror sparandet. En uppenbar nackdel med denna därtill på vad reformutrymmet används till. Om indikator är att den inte alls beaktar konjunken stor del av reformutrymmet används till turläget. Om exempelvis det ekonomiska läget är strukturellt riktiga reformer som förbättrar starkare än normalt (det s.k. BNP-gapet är ekonomins funktionssätt och som ökar produk- positivt) kommer det faktiska finansiella tionskapaciteten (potentiell BNP), kan sparandet att överskatta reformutrymmet reformutrymmet tillåtas bli större än i annat fall. eftersom det finansiella sparandet skulle vara Slutligen bör en ansvarsfullt utformad finans- lägre vid ett mer normalt resursutnyttjande. Det politik, och en bedömning av reformutrymmet, går således inte att använda temporärt höga ta hänsyn till riskbilden i den ekonomiska överskott under ekonomiskt goda år för att utvecklingen och osäkerheten i bedömningen av finansiera permanent högre utgifter eller sänkta de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. skatter. Detta pekar på att det för att utvärdera överskottsmålet och bedöma reformutrymmet behövs indikatorer som på ett eller annat sätt Principer för avstämning mot överskottsmålet beaktar konjunkturläget. Regeringen använder tre olika indikatorer för detta ändamål: Det är viktigt att det finns klara principer för hur avstämningen mot överskottsmålet för den – Genomsnittligt finansiellt sparande från det offentliga sektorn ska göras. Överskottsmålet på år överskottsmålet infördes (år 2000). 1 procent av BNP är preciserat som ett mål för – Ett 7-årigt glidande medelvärde för det den offentliga sektorns faktiska finansiella finansiella sparandet. sparande som ska uppnås i genomsnitt över en – Det s.k. strukturella sparandet. konjunkturcykel. Att målet har preciserats i termer av ett genomsnitt över en konjunktur- Det 7-åriga glidande medelvärdet för ett visst cykel i stället för ett årligt krav på 1 procent av angivet år omfattar det angivna året, de tre BNP är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. närmast föregående åren och de tre närmast Med ett årligt mål för det finansiella sparandet på efterföljande åren. För 2007 omfattar således det 1 procent av BNP skulle finanspolitiken, i en 7-åriga glidande medelvärdet det årliga finansiella lågkonjunktur med fallande finansiellt sparande, sparandet för perioden 2004–2010. Indikatorn behöva bli åtstramande för att säkerställa att det för 2008 omfattar i stället perioden 2005–2011, årliga målet uppnås. Det skulle bidra till att osv. Att regeringen har valt att använda ett förstärka konjunkturnedgången. Dessutom genomsnitt för just sju år beror på att det skulle de s.k. automatiska stabilisatorerna (se garanterar att indikatorn som beräknats för det vidare avsnitt 4.3) inte tillåtas verka fritt. Det innevarande budgetåret också omfattar de tre

PROP. 2008/09:1

prognosåren i budgeten och också det sista året indikator användas för att fastställa reformför vilket ett utgiftstak fastställs. Valet av antalet utrymmet. För att bedöma vad som är ett väl år i genomsnittsberäkningen är således inte avvägt reformutrymme och en lämplig finansbestämt utifrån längden på en konjunkturcykel. politisk inriktning måste en samlad bedömning Det skulle heller inte vara möjligt eftersom göras av alla dessa indikatorer tillsammans med längden på konjunkturcykeln varierar. de övriga hållpunkter som beskrivits ovan. Eftersom det genomsnittliga sparandet fr.o.m. 2000 och 7-årsindikatorn omfattar det faktiska finansiella sparandet för flera år, så beaktar dessa Behov av säkerhetsmarginaler indikatorer i viss utsträckning konjunkturläget. Fördelen med bägge dessa indikatorer är att de är Erfarenheten från de första åren efter millennieförhållandevis enkla och transparenta. Enkel- skiftet visar att de offentliga finanserna kan heten gör dock att de inte beaktar konjunktur- försvagas mycket snabbt när tillväxten dämpas. läget på ett mer exakt sätt. I synnerhet när det Mellan 2000 och 2002 minskade det finansiella gäller 7-årsindikatorn finns det en uppenbar risk sparandet från 3,7 till -1,4 procent av BNP (se att beräkningen av den kommer att omfatta fler tabell 4.1). Ekonomistyrningsverket har bedömt högkonjunkturår än lågkonjunkturår, eller vice att det statliga budgetsaldot skulle kunna versa. Denna indikator kommer i så fall att försvagas med 85 miljarder kronor vid en överskatta eller underskatta reformutrymmet. försämrad makroekonomisk utveckling liknande Från och med 2008 års ekonomiska vår- den vid den förra konjunkturnedgången 2000proposition görs därför en beräkning av denna 2002. 24 indikator tillsammans med en beräkning av ett Erfarenheter visar också att det är vanligt att på samma sätt uträknat 7-årigt glidande medel- såväl det finansiella som det strukturella värde för BNP-gapet. Om det 7-åriga glidande sparandet överskattas i början av en konjunkturmedelvärdet för BNP-gapet ligger nära noll nedgång medan det underskattas i inledningen av (vilket indikerar att konjunkturläget i genom- en konjunkturuppgång. Det är även svårt att 25 snitt har varit normalt under den studerade separera konjunkturella och strukturella föränperioden) samtidigt som det 7-åriga glidande dringar i det finansiella sparandet. En strukturell medelvärdet för det finansiella sparandet ligger förbättring av det finansiella sparandet skapar ett nära 1, kan den förda finanspolitiken anses ligga större permanent reformutrymme men det gör ungefär i linje med överskottsmålet. inte en konjunkturell förbättring av sparandet. Regeringen gör också en beräkning av det s.k. En temporär förstärkning av det finansiella strukturella sparandet vilket mer direkt justerar sparandet till följd av en god konjunktur kan inte det faktiska finansiella sparandet för konjunktur- användas för att finansiera varaktiga skatteläget. Det strukturella sparandet syftar till att sänkningar eller utgiftshöjningar. visa hur stort det finansiella sparandet skulle vara En utvärdering av Finansdepartementets vid ett normalt konjunkturläge. Exempelvis visar prognoser mellan 2000 och 2006 visar att ett positivt strukturellt sparande att det finns ett prognosfelet i det finansiella sparandet har underliggande överskott i de offentliga uppgått till nästan 2 procent av BNP igenomfinanserna. Ett strukturellt sparande på 1 snitt under denna period. Eftersom prognosen 26 procent av BNP indikerar att överskottsmålet för det finansiella sparandet har ett direkt nås. Det bör dock betonas att beräkningar av samband med bedömningen av reformstrukturellt sparande av flera olika skäl är utrymmet, utgör denna prognososäkerhet också behäftade med stor osäkerhet. en osäkerhetsfaktor för bedömningen av reform- 23 Sammanfattningsvis är det viktigt att påpeka utrymmet. att eftersom de indikatorer som används för att utvärdera överskottsmålet är förknippade med både för- och nackdelar, bör inte en enskild

24 Se Budgetprognos 2008:1, Ekonomistyrningsverket. 25 Se exempelvis avsnitt 2.3.2 i Svensk Finanspolitik, Finanspolitiska rådets rapport 2008, Finanspolitiska rådet. 23 Se 2008 års ekonomiska vårproposition, avsnitt 10.1.2, sidorna 144- 26 Se Regeringens skatteprognoser, RiR 2007:5, Riksrevisionen. Enligt 145, för en beskrivning av hur det strukturella sparandet beräknas och utvärderingen ligger Finansdepartementets prognosfel i linje med den osäkerhet beräkningen är behäftad med. Konjunkturinstitutets och Ekonomistyrningsverkets. 92

PROP. 2008/09:1

Frågan är hur osäkerheten i prognosen bör begränsade utgifterna för innevarande år beaktas vid en bedömning av reformutrymmet. (2008), 1,5 procent för år t+1 (2009), 2 En försiktig men samtidigt asymmetrisk hållning procent för år t+2 (2010) och 3 procent för år till risk är att väga risken för potentiellt mycket t+3 (2011). Det stegvis ökande buffertkravet sämre offentligfinansiella utfall tyngre än risken motiveras av att osäkerheten om utgiftsför potentiellt bättre offentligfinansiella utfall. utvecklingen är större på längre sikt. Ett argument för en sådan strategi är att en stats- Utgiftstaket ska inte ses som ett utgiftsmål. finansiellt svag situation genom olika kanaler kan Om exempelvis vissa statliga utgifter varaktigt bidra till en försämring av den ekonomiska till- sjunker oväntat mycket efter att utgiftstaket växten och välfärden. Ett problem med att fastställts, är det inte självklart att det ökade systematiskt (över lång tid) tillämpa en sådan utrymme under utgiftstaket som det ger upphov strategi, är att det finansiella sparandet igenomtill ska användas för att höja andra utgifter. snitt tenderar att bli högre än det målsatta. Regeringens avvägning mellan inkomst- och Under alla omständigheter innebär risken för en utgiftsreformer bestämmer den faktiska fördelpotentiellt mycket sämre offentligfinansiell ningen av reformutrymmet. utveckling än vad som ligger i prognosen att det finns goda skäl att inte för snabbt till fullo inteckna ett visst bedömt framtida reformutrymme.

4.3 Uppföljning av överskottsmålet

Det finns också en tillkommande osäkerhet om den långsiktiga hållbarheten i de offentliga Det genomsnittliga sparandet sedan 2000 finanserna, på grund av stigande välfärdsbehov och en minskad andel personer i yrkesverksam Det genomsnittliga finansiella sparandet under ålder (se vidare avsnitt 8.4). Regeringen noterar åren 2000–2007 uppgår till 1,4 procent av BNP att Finanspolitiska rådet i sin rapport av liknande (se tabell 4.1). Med hänsyn tagen till de skäl också betonar vikten av ett högt finansiellt föreslagna reformerna i denna proposition sparande de kommande åren. 27 beräknas det finansiella sparandet uppgå till i genomsnitt 1,5 procent av BNP mellan 2000 och 2009. Under samma perioder har resurs-

Principer för avstämning mot utgiftstaket

utnyttjandet i genomsnitt varit ungefär normalt. Det finansiella sparandet kan därför anses Utgiftstaket för staten för ett enskilt budgetår överskrida överskottsmålet under dessa perioder. fastställs tre år i förväg. Nivån på utgiftstaket Efter 2009 växer det finansiella sparandet. sätter en övre gräns för hur höga de tak- Detta beror till viss del på att prognosen för begränsade utgifterna kan tillåtas bli och hur 2010 och framåt bygger på ”oförändrad politik”, stor del av ett visst bedömt reformutrymme det vill säga att inga nya reformer träder i kraft som maximalt kan intecknas på budgetens annat än de som redan aviserats eller som utgiftssida. Skillnaden mellan utgiftstaket och tidigare beslutats. Eftersom utgiftsprognoserna de prognostiserade takbegränsade utgifterna enbart bygger på redan fattade beslut och vissa utgörs av budgeteringsmarginalen. Budget- utgifter inte är indexerade, kommer inflation och eringsmarginalen är i första hand avsedd att ökade hushållsinkomster normalt medföra att fungera som en buffert för att utgifterna p.g.a. utgifterna som andel av BNP sjunker medan skatteintäkterna vid oförändrade regler ökar i konjunkturen eller strukturella förändringar ungefär samma takt som BNP. I frånvaro av till- (t.ex. ett ändrat sjukskrivningsmönster) kan kommande budgetförsvagande reformer ökar utvecklas på ett annat sätt än vad som således, i normalfallet, det finansiella sparandet prognostiserats. Den riktlinje som regeringen över tiden i prognosen. använder för budgeteringsmarginalen är att Genomsnittsindikatorn pekar på att det finns den minst bör vara 1 procent av de takett visst tillkommande reformutrymme även för åren efter 2009, förutsatt att prognosen står sig. Detta reformutrymme motsvarar dock inte hela den försvagning av det finansiella sparandet som skulle ge ett genomsnittligt sparande i linje med 27 Se Svensk Finanspolitik, Finanspolitiska rådets rapport 2008, Finanspolitiska rådet.

PROP. 2008/09:1

Tabell 4.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP, om annat ej anges 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Finansiellt sparande 3,7 1,7 -1,4 -1,2 0,6 2,0 2,2 3,5 2,8 1,1 1,6 2,5

Finansiellt sparande,

BNP-gap, genomsnitt från 2000 0,8 -0,1 -0,4 -0,5 -0,5 -0,3 0,0 0,1 0,0 -0,2 -0,3 -0,3 BNP-gap, 7-årssnitt 0,0 0,0 0,1 -0,1 -0,1 -0,1 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

överskottsmålet under perioden 2000-2010. Det Strukturellt sparande huvudsakliga skälet till detta är att ett anspråkstagande av hela detta utrymme skulle Det strukturella sparandet uppskattas nu till 2,2 göra det omöjligt att uppnå överskottsmålet på procent av BNP för 2010 (se tabell 4.1) jämfört längre sikt och dessutom drastiskt försämra med bedömningen om 3,3 procent av BNP i måluppfyllelsen mätt med övriga indikatorer. vårpropositionen. Skillnaden förklaras till stor Dessutom skulle ett sådant handlande vara del av de reformer som föreslås i denna direkt destabiliserande och skapa stora kast i proposition. Även denna indikator pekar på att ekonomin. det i förhållande till överskottsmålet finns ett visst tillkommande reformutrymme framöver. Men som påpekades ovan är bedömningar av det 7-årsindikatorn strukturella sparandet förknippade med stor osäkerhet. Tabell 4.1 visar hur det finansiella sparandet och BNP-gapet utvecklas, båda mätta som ett 7-årigt glidande medelvärde. För 2004 och 2005 visar Finanspolitikens inriktning med hänsyn till indikatorn att det finansiella sparandet för perio- konjunkturläget derna 2001–2007, respektive 2002–2008, ligger på omkring 1 procent av BNP i genomsnitt. Finanspolitiken ska vara väl avvägd med hänsyn Eftersom motsvarande 7-åriga glidande medel- till konjunkturläget och inte försvåra värden för BNP-gapet samtidigt ligger nära noll Riksbankens arbete. Finanspolitiken bör därför för båda dessa perioder, är slutsatsen att den inte spä på efterfrågan i goda konjunkturlägen förda finanspolitiken under dessa perioder i eller dämpa den i sämre konjunkturlägen. genomsnitt har legat i linje med överskottsmålet. I vårpropositionen var prognosen att resurs- Indikatorn för 2006, 2007 och 2008 (som utnyttjandet skulle vara ungefär normalt under således ger det genomsnittliga finansiella åren 2009–2011. Slutsatsen i vårpropositionen sparandet för åren 2003–2009, 2004–2010 var därför att finanspolitiken borde ha en neutral respektive 2005–2011) ligger 0,4, 0,8 respektive inriktning under de närmaste åren, vilket innebär 1,1 procentenheter över överskottsmålet. Ett att den varken ökar eller minskar resursskäl till att värdet på 7-årsindikatorn ökar över utnyttjandet i ekonomin. Det konstaterades tiden är att prognosen bygger på att inga nya samtidigt att i den mån regeringens åtgärder reformer träder i kraft fram till 2011 utöver de utgörs av strukturella reformer som höjer som aviserats i denna proposition eller som ekonomins långsiktiga produktionsförmåga, kan tidigare beslutats. Även denna indikator visar finanspolitikens inriktning tillåtas bli något således att det finns ett visst tillkommande expansiv även vid ett normalt resursutnyttjande. reformutrymme under prognosperioden om I förhållande till 2008 års ekonomiska våringet oförutsett inträffar. proposition förutses i denna proposition en djupare och mer utdragen nedgång i resursutnyttjandet. Regeringens bedömning är nu att resursutnyttjandet kommer att vara svagt under

PROP. 2008/09:1

hela prognosperioden (se vidare kapitel 5). Den sammansättning, förändringar i kapitalinkomster nya bedömningen av resursutnyttjandet innebär, och ränteutgifter till följd av förändringar av den allt annat lika, att finanspolitiken nu kan vara offentliga sektorns tillgångar och skulder, räntenågot mer expansiv jämfört med den bedömning läget, transfereringsutgifternas utveckling på som gjordes i vårpropositionen. grund av den demografiska utvecklingen och Vilken effekt har då finanspolitiken på beteendeförändringar. Slutligen påverkas de efterfrågan i ekonomin? Effekterna på efter- offentliga finanserna av beslut inom den komfrågan i ekonomin av förändringar i de offentliga munala sektorn. finanserna är svårbedömda av flera skäl. Skatte- Förändringen i det strukturella sparandet förändringar som riktar sig till hushåll har brukar användas som en indikator på finanssannolikt en annan effekt än skatteförändringar politikens inriktning. Denna indikator omfattar som riktar sig mot företag. På samma sätt kan således inte enbart beslut om reformer och hushåll med olika konsumtionsbenägenhet besparingar i statsbudgeten utan även andra reagera olika på finanspolitiska stimulanser. saldopåverkande faktorer. Det kan gälla Offentlig konsumtion och offentliga invester- förändringar i kommunsektorns sparande, t.ex. ingar har direkta effekter på efterfrågan. på grund av förändrad kommunal utdebitering, Förändringar i det finansiella sparandet till följd och förändringar i det offentliga sparandet som av förändringar i utlandstransfereringar, som beror på strukturella förändringar i ekonomin. biståndet och EU-avgiften, påverkar däremot Om förändringen i det strukturella sparandet är efterfrågan i den svenska ekonomin i mycket noll, indikerar det att finanspolitiken har en liten eller ingen grad. neutral effekt på efterfrågeläget i ekonomin. Om Förändringen i det faktiska finansiella spa- det strukturella sparandet istället ökar eller randet är ett mått på den offentliga sektorns minskar indikerar det att finanspolitiken har en totala impuls på efterfrågan och kan delas in i tre åtstramande respektive expansiv effekt på bakomliggande faktorer: automatiska stabilisato- efterfrågan. rer, diskretionär finanspolitik och övriga saldopåverkande faktorer. 28 Tabell 4.2 Indikatorer för impuls till efterfrågan Vid en konjunkturnedgång sjunker skatte- Årlig förändring, procent av BNP inkomsterna medan utgifterna för exempelvis 2007 2008 2009 2010 2011 arbetslöshetsunderstöd ökar. Detta innebär att Finansiellt sparande 1,3 -0,8 -1,7 0,6 0,9 de offentliga finanserna försvagas men samtidigt varav bidrar det till att hålla uppe efterfrågan i Automatiska stabilisatorer -0,2 -1,1 -0,6 0,2 0,5 ekonomin. Det omvända gäller vid en kon- Engångseffekter 0,0 0,3 -0,3 0,0 0,0 junkturförstärkning. Detta innebär att finans- Extraordinära politiken, via de s.k. automatiska stabilisatorerna, kapitalvinster 0,3 -0,8 0,1 0,0 0,0 hjälper till att dämpa konjunktursvängningar. Strukturellt sparande 1,3 0,7 -0,9 0,3 0,5 Med diskretionär finanspolitik avses den varav direkta effekt nya förslag har på det finansiella 1 Diskretionär finanspolitik -0,9 0,0 -1,1 0,1 0,1 sparandet. Det tredje steget i jobbskatteavdraget Kapitalkostnader, netto 0,2 -0,1 0,4 0,1 0,0 är ett exempel som direkt påverkar det finansiella Kommunsektorns finanser 0,0 0,0 -0,2 0,0 0,0 sparandet. Effekten redovisas det år reformen Övrigt 1,9 0,8 0,1 0,2 0,3 träder i kraft. BNP-gap, Utöver den diskretionära finanspolitiken och förändring i procentenheter -0,4 -1,9 -1,0 0,4 0,8 de automatiska stabilisatorerna påverkas de 1 Avser, som andel av BNP, utgifts- och inkomstförändringar 2007-2011 i offentliga finanserna av en rad andra faktorer. förhållande till tidigare år av beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer och finansiering (se tabell 8.4). Exempel på sådana faktorer är BNP-tillväxtens Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Tabell 4.2 visar förändringen av det finansiella sparandet nedbrutet på de olika faktorer som 28 beskrivits ovan, samt finanspolitikens inriktning Användningen av ordet impuls (efter engelskans ’impulse’) har sin bakgrund i att förändringen av det finansiella sparandet bara i grova drag mätt med förändringen av det strukturella ger information om vilken effekt de offentliga finanserna har på sparandet. De föreslagna reformerna i denna efterfrågan. I finansplanen, avsnitt 1.7, görs en mer kvalificerad bedömning av politikens effekter på efterfrågan i de fall de kunnat proposition på 32 miljarder kronor för 2009 kvantifieras. 95

PROP. 2008/09:1

Tabell 4.3 Ursprungliga och faktiska utgiftstak 1997–2011

Miljarder kronor

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Ursprungligt beslutade utgiftstak 723 720 735 744 770 810 847 877 894 931 949 971 1 003 1 033 1 050

1 årlig förändring -3 15 9 26 24 30 33 38 37 42 33 32 30 30

Teknisk justering 0 0 18 21 21 2 -25 -19 -24 -24 -11 -14 -12 -13 0

Slutligt fastställda utgiftstak 723 720 753 765 791 812 822 858 870 907 938 957 991 1 020 1 050

Takbegränsade utgifter 698,9 718,0 751,5 760,0 786,3 811,6 819,1 855,6 864,3 895,2 910,1 940,1 953,4 985,3 1 001,3

Budgeteringsmarginal 24,1 2,0 1,5 5,0 4,7 0,4 2,9 2,4 5,7 11,8 27,9 16,9 37,6 34,7 48,7

1 Ursprunglig förändring jämfört med föregående år när ett utgiftstak för det aktuella året ursprungligen fastställdes.

leder till att det strukturella sparandet sjunker de beslut som fattats. Om budgeterings-

med ungefär 1 av BNP procent under 2009. Det marginalen tas i anspråk innebär det i regel att de

bidrar till att efterfrågan hålls uppe i ett läge med offentliga finanserna försämras.

svagt resursutnyttjande. När konjunkturen I tabell 4.3 redovisas ursprungligt bedömda

försvagas i ett läge då det finansiella sparandet eller fastställda utgiftstak, slutligt fastställda tak

varaktigt bedöms överstiga överskottsmålet, är samt utfall och prognos för budgeterings-

det naturligt att finanspolitiken förs i en mer marginalen för perioden 1997–2011.

expansiv riktning som gör att sparandet närmar Budgeteringsmarginalerna har utfallsmässigt

sig målet. De nu föreslagna reformera är därför haft en betydande variation mellan åren och är

förenliga med en ansvarsfull finanspolitik. under perioden 2007-2011 historiskt sett höga.

Budgeteringsmarginalen under prognosperioden

bedöms vara tillräckligt stor givet den osäker-

hetsmarginal som bedöms nödvändig på tre års

4.4 Uppföljning av utgiftstaket för

sikt. År 2007 blev budgeteringsmarginalen nära

staten

28 miljarder kronor, vilket är den nominellt

största budgeteringsmarginalen som uppmätts i Utgiftstaket har klarats samtliga år sedan det efterhand. Innevarande år uppgår budgeteringsinfördes 1997. De fleråriga utgiftstaken för marginalen enligt nuvarande prognos till nära 17 staten är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande för miljarder kronor eller 1,8 procent av de takriksdagen och regeringen, och främjar trovärdigbegränsade utgifterna. Den amortering av heten i den ekonomiska politiken (se även rutan infrastrukturlån på ca 25 miljarder kronor som ’’Det budgetpolitiska ramverket’’ i avsnitt 4.1). föreslås 2008 ökar utgifterna under utgiftstaket Statsbudgetens utgifter redovisas på 27 och försämrar budgeteringsmarginalen med utgiftsområden (UO). De utgifter som omfattas samma belopp. Samtidigt justeras utgifterna ner av utgiftstaket är UO 1–25 och UO 27 samt under resten av perioden med ca 2 miljarder utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan kronor per år, vilket förbättrar budgeteringsav statsbudgeten. Utgiftsområde 26, Statsskuldsmarginalen (se avsnitt 7.2.1). Under 2009 och 29 räntor m.m., ingår inte i de takbegränsade 2010 ökar budgeteringsmarginalen till ca 38 utgifterna, eftersom riksdagen och regeringen respektive ca 35 miljarder kronor. Regeringens endast i begränsad omfattning kan påverka dessa bedömning är att budgeteringsmarginalen under utgifter på kort sikt. De takbegränsade utgifredan fastlagda utgiftstak för perioden 2008– terna utgörs av faktiskt förbrukade anslags- 2010 ligger på en nivå som är tillräcklig med medel, vilket innebär att även myndigheternas avseende på osäkerheten i utgiftsutvecklingen utnyttjande av ingående anslagssparande och

anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna.

Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket och

takbegränsade utgifter utgörs av den s.k. bud-

geteringsmarginalen. Budgeteringsmarginalens

syfte är att fungera som en buffert mot såväl 29 Nedjusteringen av anslag under 2009 och framåt motsvarar de belopp som utan den extra amorteringen skulle använts till att betala löpande makroekonomisk osäkerhet som den osäkerhet räntor och amorteringar. Reformen är över tiden neutral för

som finns kring de finansiella konsekvenserna av statsbudgetens saldo och påverkar inte offentliga sektorns finansiella

sparande.

PROP. 2008/09:1

(se avsnitt 4.2 för en mer utförlig beskrivning av 4.5 Teknisk justering av utgiftstaken behovet av budgeteringsmarginal). för staten 2009 och 2010 samt Som framgår av tabell 4.3 har den nominella förslag till utgiftstak för staten ökningen av det ursprungligt fastlagda utgifts- 2011

taken varierat. De senaste åren har den årliga ökningen av det ursprungliga utgiftstaket upp- Teknisk justering av utgiftstaket gått till mellan ca 30 och 40 miljarder kronor. Ökningstakten är lägre än den nominella BNP- Förutom utgiftstaken för 1997 och 1998 har tillväxten och utgiftstaket har mellan 2006 och samtliga ursprungligt beslutade utgiftstak 2008 fallit med drygt 0,5 procent av BNP per år. tekniskt justerats vid ett eller flera tillfällen. Denna utveckling väntas fortsätta framöver om Justeringar av teknisk natur sker när reformer än i en något långsammare takt. genomförs som inte har någon direkt netto- Utgiftstaket har vid ett flertal tillfällen effekt på den konsoliderade offentliga sektorns justerats teknisk (se avsnitt 4.5 för en beskriv- utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, ning av tekniska justeringar av utgiftstaket). För men som ändå påverkar storleken på de takatt få en jämförbarhet över tiden krävs därför att begränsade utgifterna. Tekniska justeringar 31 det faktiska utgiftstaket justeras för dessa syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram tekniska förändringar. begränsning för de offentliga utgifterna efter Diagram 4.2 visar utgiftstaket för staten justeringen som före de förändringar som justerat för tekniska förändringar av den föranleder justeringen. Om inte utgiftstaket ursprungligt fastställda nivån. Det tekniskt justeras tekniskt kan utgifter flyttas till inkomst- 30 justerade utgiftstaket låg mellan 2000 och 2005 sidan, genom till exempel krediteringar på på en relativt stabil nivå strax under 31 procent skattekonton, för att frigöra ytterligare reformav BNP. Därefter, mellan 2006 och 2011, faller utrymme under utgiftstaket. En genomgång av det tekniskt justerade utgiftstaket med i genom- principer för tekniska justeringar ingår i Finanssnitt 0,3 procent av BNP per år. De tak- departements översyn av det finanspolitiska begränsade utgifterna justerat för tekniska för- ramverket. Översynen avses att rapporteras ändringar faller under samma period, 2006-2011, under denna mandatperiod. något snabbare, med ca 0,5 procent av BNP per Vissa reformer som föreslås i denna propoår. sition påverkar det kommunala skatteunderlaget. Kommunal sektor kompenseras genom att

Diagram 4.2 Utgiftstaket för staten och takbegränsade

statsbidraget justeras med motsvarande belopp.

utgifter justerade för tekniska förändringar

Genom justeringen av statsbidragen påverkas Procent av BNP nivån på statens utgifter, vilket motiverar en 37 teknisk justering av utgiftstaket. 35 De tekniska justeringar som motiverar en förändring av fastlagda utgiftstak för staten för 33 2008–2010 samt bedömt utgiftstak för staten för 31 2011 framgår av tabell 4.4. Införandet av ett höjt grundavdrag för pensionärer minskar kommunernas skatte- 29 27 Tekniskt justerade utgiftstak inkomster. För att kommunernas totala Tekniskt justerade takbegränsade utgifter inkomster inte ska försämras av detta beslut 25 föreslår regeringen därför att anslaget 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Kommunalekonomisk utjämning ökas med det belopp som motsvarar skattebortfallet. Omläggningen motiverar en teknisk höjning av utgiftstaket.

30 Den tekniska justeringen i diagram 4.2 är gjord i den aktuella utgiftsstrukturen. Utgångspunkten är utgiftstaket för 2011. De tekniskt justerade utgiftstaken för åren före 2011 räknas ut genom att ge utgiftstaken för samtliga år samma årliga ökning som utgiftstaken ursprungligen hade när de först fastställdes. Tekniskt justerade 31 Samtliga tekniska justeringar (förutom de som presenteras i denna takbegränsade utgifter beräknas genom att från de uträknade tekniskt proposition) av utgiftstaket redovisas i Ekonomistyrningsverkets justerade utgiftstaken dra bort den faktiska budgeteringsmarginalen. Budgetprognos 2007:4. 97

PROP. 2008/09:1

Beräkningen av omslutningen i det kommunala tekniska årsvisa justeringarna till hela miljarder kostnadsutjämningssystemet för verksamhet kronor, vilket gör att det tidigare fastställda enligt lagen (1993:387) om stöd och service till utgiftstaket för staten för 2008 ej påverkas. vissa funktionshindrade (LSS) är högre än I tabell 4.5 redovisas av riksdagen fastställda motsvarande beräkning i budgetpropositionen utgiftstak för perioden 2008-2010, samt det för 2008. Ökningen av de takbegränsade utgiftstak som regeringen nu föreslår för 2011. utgifterna motsvaras av en prognostiserad Dessutom redovisas budgeteringsmarginalen, ökning av kommunernas avgifter till staten och som är skillnaden mellan utgiftstaket och de takpåverkar därför inte den offentliga sektorns begränsade utgifterna. finansiella sparande. Förändringen motiverar därmed en höjning av utgiftstaken. Motsvarande

Tabell 4.5 Utgiftstak för staten 2008–2011

tekniska justeringar har gjorts tidigare år i Miljarder kronor om inget annat anges samband med att omslutningen i utjämnings- 2008 2009 2010 2011 systemet förändrats. Av riksdagen beslutade 1 utgiftstak 957 989 1 018 1 048 I denna proposition föreslår regeringen att gränsen för reseavdrag höjs från 8 000 kronor Regeringens förslag till utgiftstak 991 1 020 1 050 per år till 9 000 kronor per år. Detta ökar Förändring jmf. med kommunal sektors skatteinkomster och för- 19 2 föregående år 34 29 30 anleder en minskning av anslaget Kommunal- Utgiftstak, procent av ekonomisk utjämning med motsvarande BNP 30,0 30,0 29,5 28,9 belopp. Förändringen motiverar att utgifts- Utgiftstak, procent av taken sänks. potentiell BNP 29,8 29,5 29,1 28,7

Takbegränsade utgifter 940,1 953,4 985,3 1 001,3

Tabell 4.4 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten

1 Takbegränsade utgifter

2008–2011

procent av BNP 29,5 28,8 28,5 27,5 Miljarder kronor Budgeteringsmarginal 16,9 37,6 34,7 48,7 2008 2009 2010 2011 1 Bedömd nivå för utgiftstaket för staten i vårpropositionen 2008. Utgiftstak för staten, 2 Tekniska justeringar av utgiftstaket gör att den årliga förändringen av slutligt VÅP08 957 989 1 018 1 048 fastställda utgiftstak mellan 2007 och 2008 är lägre än ursprungligt beslutat. Rensat för tekniska justeringar är förändringen i linje med den genomsnittliga Reglering årliga ökningen 2009-2011. kommunalekonomisk utjämning p.g.a. höjt grundavdrag till pensionärer 1,95 1,95 1,95 Regeringens förslag: För 2009 och 2010 fastställs utgiftstaket för staten inklusive ålders- Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till kommuner för LSS- 991 respektive 1 020 miljarder kronor. kostnader 0,25 0,25 0,25 0,25 Reglering kommunalekonomisk utjämning p.g.a. höjd Skälen för regeringens förslag: Regeringen gräns för reseavdrag -0,29 -0,29 -0,29 föreslår i denna budgetproposition förändringar Summa tekniska som motiverar tekniska justeringar av utgiftsjusteringar 0,25 1,90 1,90 1,90 taken för 2009 och 2010. Regeringen anser Summa tekniska därför att de tidigare fastställda utgiftstaken för justeringar (avrundat) 0 2 2 2 2009 och 2010 ska ökas med 2 miljarder kronor Förslag till utgiftstak för och fastställs till 991 respektive 1 020 miljarder

staten 957 991 1 020 1 050

kronor. 1 Nivån på utgiftstaket för 2011 bedömdes i 2008 års ekonomiska vårproposition.

Sammantaget motiverar dessa förändringar i enlighet med regeringens tidigare bedömningar om tekniska justeringar av utgiftstaket för staten att de tidigare fastställda utgiftstaken för staten 2009 och 2010 höjs med 2 miljarder kronor. I enlighet med tillämpad praxis avrundas de

PROP. 2008/09:1

Utgiftstak för staten 2011 utgiftsutvecklingen på tre års sikt (se avsnitt 4.2 för en mer utförlig beskrivning av behov av en buffert för osäkerhet i utgiftsutvecklingen). Om Regeringens förslag: För 2011 fastställs konjunkturen viker oväntat snabbt, eller om utgiftstaket för staten inklusive åldersutgifterna för transfereringssystemen inte utpensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till vecklas enligt nuvarande bedömning, kan ut- 1 050 miljarder kronor. giftsläget snabbt försämras. Tidigare erfarenheter visar att försämringar kan ske snabbt och att prognosmetoderna ofta inte fångar upp större Skälen för regeringens förslag: I 2008 års konjunkturella eller strukturella förändringar i ekonomiska vårproposition presenterade utgiftsutvecklingen. regeringen en bedömning av utgiftstaket för Sammantaget bedömer regeringen att en 2011. Med hänsyn tagen till de tekniska ökning av utgiftstaket med 30 miljarder kronor justeringar som föreslås i denna proposition är till 1 050 miljarder kronor för 2011 är lämpligt förslaget till utgiftstak för staten som redovisas med hänsyn tagen till konjunkturutvecklingen, för 2011 oförändrat jämfört med regeringens de offentliga finansernas uthållighet och tidigare bedömning. regeringens mål om att utgiftstaket gradvis ska Regeringens förslag till utgiftstak för 2011 minska svagt som andel av BNP. Vidare ger det görs mot bakgrund av det finanspolitiska bedömda utgiftstaket en tillräcklig budgeteringsregelverket och prognosen för de offentliga marginal för den osäkerhet om utgiftsfinanserna. Utgiftstaket ska fastställas på en nivå utvecklingen som finns på tre års sikt. som är förenlig med överskottsmålet och en långsiktigt hållbar finanspolitik. Med fastlagda utgiftstak fram t.o.m. 2010

sjunker utgiftstaken som andel av BNP. 4.6 Uppföljning av god ekonomisk Regeringen anser att utgiftstaket även bör falla hushållning och det kommunala något som andel av BNP mellan 2010 och 2011. balanskravet

Samtidigt anser regeringen att överskottsmålet på 1 procent av BNP ska ligga fast så länge det Överskottsmålet för de offentliga finanserna, behövs. Förslaget till utgiftstak för 2011 bidrar, som även inkluderar kommunsektorn, är kopplat utifrån nuvarande ekonomiska antaganden och till det finansiella sparandet såsom det definieras politik, till att överskottsmålet kommer att i nationalräkenskaperna. överträffas något (se avsnitt 4.3). Regeringen Den kommunala redovisningen bygger på menar att detta är motiverat. Osäkerheten om samma teoretiska utgångspunkter som de som den ekonomiska utvecklingen är för närvarande gäller för redovisning inom näringslivet, med ovanligt stor och erfarenheter från den tidigare smärre anpassningar mot bakgrund av den konjunkturnedgången 2000-2003 visar dessutom kommunala särarten. För kommuner och landsatt de offentliga finanserna kan försämras ting är därför resultatet, inte det finansiella oväntat snabbt på bara ett par år (se avsnitt 4.2). sparandet, avgörande för huruvida de uppfyller Det nu föreslagna utgiftstaket för 2011 kommunallagens (1991:900) krav på god ekoinnebär att utgiftstaket faller som andel av BNP nomisk hushållning och balanserad budget. Från även mellan åren 2010 och 2011. Även de och med 2005 ska kommuner och landsting takbegränsade utgifterna fortsätter under fastställa bland annat de finansiella mål som är av perioden 2008-2011 att minska som andel av betydelse för en god ekonomisk hushållning. BNP. Utgiftsutvecklingen förklaras bl.a. av att God ekonomisk hushållning är således ett mål, utgifterna för vissa anslag växer långsamt i medan kravet på balanserad budget är en förhållande till BNP, vilket till viss del förklaras restriktion som anger den lägsta godtagbara av en gynnsam utveckling på arbetsmarknads- resultatnivån på kort sikt. Ett negativt resultat och ohälsoområdena. ska, om inte synnerliga skäl föreligger, återställas Budgeteringsmarginalen för 2011 bedöms, inom tre år. I årsredovisningen ska en redoutifrån föreslagen nivå av utgiftstaket för 2011, visning lämnas av huruvida balanskravet har vara tillräcklig för att vid givna regler täcka uppfyllts. prognososäkerhet och tillfälliga variationer i

PROP. 2008/09:1

Som framgår av diagram 4.3 utvecklas resultatet Ett bland kommuner och landsting vanligt och det finansiella sparandet i huvudsak i samma förekommande mål är att resultatet bör uppgå riktning över tiden, även om de beloppsmässigt till 2 procent av summan av skatteintäkterna och kan skilja sig åt enskilda år. Att resultatet före de generella statsbidragen. År 2007 motsvarade extraordinära poster redovisas beror på att det är resultatet före extraordinära poster 2,5 procent detta som beräknas för kommunsektorn 2008– av skatteintäkter och statsbidrag, vilket är något 2011 (se avsnitt 8.2.5). Resultatet före extra- högre än det preliminära utfall som redovisades i ordinära poster uppgick 2007 till 14,1 miljarder 2008 års ekonomiska vårproposition. Den goda kronor för kommunsektorn, varav 10,1 miljarder konjunkturen och sysselsättningsutvecklingen för kommunerna och 4,0 miljarder kronor för under de senaste åren har bidragit till resultatlandstingen. förbättringen. Det har även funnits utrymme att öka de kommunala kostnaderna i fasta priser,

Diagram 4.3 Kommunsektorns resultat före e.o. poster och

som ökat med drygt 1,5 procent per år under

finansiella sparande

2005–2007. Miljarder kronor Andelen kommuner och landsting som 20 redovisar positiva resultat har ökat under de

Resultat före e o poster

15 senaste åren. År 2002 redovisade ca 60 procent av kommunerna och en fjärdedel av landstingen

Finansiellt sparande

10 positiva resultat före extraordinära poster. År 5 2007 hade andelen ökat till cirka 90 procent både 0 för kommunerna och landstingen. Resultatet -5 2007 varierade mellan -1 295 och 9 361 kronor per invånare för kommunerna och mellan -62 och 1 067 kronor per invånare för landstingen. -10 -15 00 01 02 03 04 05 06 07

Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting

5 Den ekonomiska utvecklingen

PROP. 2008/09:1

5 Den ekonomiska utvecklingen

Sammanfattning I detta kapitel redovisas prognosen för den eko-

nomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden till och med 2011. Dessutom analyseras två al- • Den internationella finansiella turbulensen ternativa scenarier för den ekonomiska utveckkvarstår, men väntas klinga av under 2009. lingen framöver. • Konjunkturläget i omvärlden fortsätter att

försvagas. Återhämtningen inleds först i

slutet av 2009. Revideringar i förhållande till 2008 års

ekonomiska vårproposition

• Svensk BNP-tillväxt väntas bli låg 2008 och

2009. Aktiviteten i svensk ekonomi ökar när Konjunkturförsvagningen bedöms bli djupare den finansiella turbulensen avtar och det inoch mer långvarig än vad som tidigare väntats. ternationella konjunkturläget förbättras. Därmed växer BNP långsammare 2008 och 2009 • Efter flera år med allt starkare arbetsmarkoch utvecklingen på arbetsmarknaden blir nad ser utsikterna nu betydligt sämre ut. svagare framöver (se tabell 5.1). Den svagare Sysselsättningen väntas bli oförändrad 2009 konjunkturen bidrar till ett lägre resursutnyttmen faller 2010. Därefter sker en återhämtjande 2009 och 2010. Därmed väntas inflationen ning. Arbetslösheten bedöms stiga 2009 och bli lägre 2009 och 2010. 2010.

• Produktivitetsutvecklingen har varit svag

Tabell 5.1 Nyckeltal, nuvarande prognos och prognos i

2008 års ekonomiska vårproposition inom parentes

men förutses bli starkare de kommande åren. Procentuell förändring om annat ej anges • Resursutnyttjandet i ekonomin, som stigit i 2008 2009 2010 2011 flera år, har minskat och förutses falla ytter- BNP 1,5 (2,1) 1,3 (1,8) 3,1 (2,9) 3,5 (2,5) ligare när konjunkturen försvagas. BNP, kalender- • Efter flera år med förhållandevis låga löne- korrigerad 1,2 (1,8) 1,4 (1,9) 2,8 (2,6) 3,4 (2,3)

ökningar stiger lönerna snabbare 2008. I 1 Sysselsatta 1,2 (0,9) 0,0 (0,2) -0,2 (0,2) 0,9 (0,2) samband med att arbetsmarknaden försvagas Arbetade timmar 2,2 (1,1) -0,8 (-0,5) 0,4 (0,2) 1,2 (0,4)

väntas löneökningstakten successivt avta. Produktivitet -0,7 (0,5) 2,1 (2,6) 2,7 (2,0) 2,3 (1,9)

• Ökade räntekostnader och högre priser på 2 Arbetslöshet 6,0 (5,9) 6,4 (6,1) 6,6 (5,9) 6,0 (5,7) energi och livsmedel har drivit upp inflatio- 3 Löner 4,3 (4,3) 4,1 (4,1) 3,5 (4,0) 3,8 (3,9) nen. Det svaga efterfrågeläget och fallande KPI 4 3,8 (3,2) 2,4 (2,8) 1,3 (2,5) 2,7 (2,4) importerade energipriser väntas leda till att 1 16-64 år.

inflationen dämpas snabbt 2009. 2 Som andel av arbetskraften, 16-64 år. Siffror för åldersgruppen 15-74 år finns i tabellsamlingen i bilaga 2. • 3 De reformer som regeringen genomfört och Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. 4 Årsgenomsnitt. de som aviseras i denna proposition bedöms Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet.

bidra till att svensk ekonomi växer snabbare.

PROP. 2008/09:1

5.1 Internationell och finansiell Utdragen anpassning på den amerikanska ekonomi bostadsmarknaden

Lägre tillväxt i världsekonomin De amerikanska bostadspriserna fortsätter att falla och bostadsinvesteringarna väntas fortsätta Avmattningen i den internationella konjunktu- att minska under andra halvåret 2008 och första ren fortsätter och väntas nu bli djupare och mer halvåret 2009. I ljuset av det stora utbudet av utdragen än vad regeringen förutsåg i 2008 års osålda hus sker återhämtningen på bostadsekonomiska vårproposition. Den finansiella marknaden långsamt och först under andra turbulensen, som tog fart till följd av problemen halvåret 2009 väntas bostadsinvesteringarna åter på den amerikanska bostadsmarknaden, bedöms öka. bli mer långvarig. Dessutom har priserna på De fallande bostadspriserna leder till att fler energi- och råvaror legat kvar på en högre nivå än hushåll får betalningssvårigheter och därmed till vad som tidigare förutsågs. Konjunkturned- att bankernas kreditförluster ökar. Den stabilisegången beräknas dock i ett historiskt perspektiv ring på bostadsmarknaden som förutses under alltjämt bli relativt mild (se diagram 5.1). andra halvåret 2009 är därför en viktig förutsätt- Nedväxlingen i BNP-tillväxten är tydlig i alla ning för att skingra osäkerheten på de finansiella viktiga regioner. Avmattningen har pågått längst marknaderna. i Förenta staterna, medan konjunkturen i euroområdet försämrades först under våren 2008. Även ekonomier utanför OECD-området Fortsatt oro på de finansiella marknaderna väntas växa långsammare framöver. Den relativt höga tillväxten i dessa länder bidrar ändå till att Under sommaren 2008 stod det klart att turbuglobal BNP-tillväxt blir förhållandevis hög under lensen på de finansiella marknaderna var långt 2008 och 2009. ifrån över och att återhämtningen under våren 2008 endast var tillfällig. Det är i Förenta

Diagram 5.1 BNP-tillväxt i världen, Förenta staterna och

staterna som problemen på de finansiella

euroområdet

marknaderna varit störst. Flera banker har Procentuell förändring uppvisat stora kreditförluster vilket skapat akuta 6 behov av kapitaltillskott. Banker har även gått

Förenta staterna

5 omkull. Dessutom har den amerikanska reger-

Euroområdet

ingen tvingats ta kontrollen över de största

Världen

amerikanska bolåneinstituten (Fanny Mae och 4 3 Freddie Mac) till följd av ökande ekonomiska problem för dessa bolag. 2 Sedan den finansiella turbulensen bröt ut under sensommaren 2007 har kreditriskerna 1 ökat, vilket medfört att lånekostnader för 0 hushåll och företag stigit. Kreditrisken kan illustreras med den s.k. TED-spreaden . Den 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 32 Källor: IMF, Eurostat och Finansdepartementet. finansiella turbulensen har slagit hårdast mot den amerikanska finansiella sektorn och den Förutsättningarna för den globala tillväxten amerikanska TED-spreaden har därför stigit mer förutses förbättras under andra halvåret 2009 i än den europeiska (se diagram 5.2). takt med att den finansiella turbulensen klingar av och inflationen dämpas. Därmed väntas BNPtillväxten tillta mot slutet av 2009 och vara god både under 2010 och 2011.

32 Skillnaden mellan interbankräntan och räntan på statsskuldsväxlar med motsvarande löptid benämns TED-spread och används som en indikator för kreditrisk.

PROP. 2008/09:1

Diagram 5.2 TED-spreadar i euroområdet, Sverige och

Vikande industrikonjunktur i euroområdet

Förenta staterna

Procentenheter Investeringarna i euroområdet har utvecklats 2,5 starkt de senaste åren. Detta är till stor del en

EMU

2,0 följd av en god exporttillväxt till länder utanför

Sverige

Förenta staterna OECD-området. Under våren har dock indu- 1,5 strikonjunkturen i euroområdet försvagats. Den 1,0 finansiella oron och den fortsatt höga inflationen har bidragit till inbromsningen. Vidare har 0,5 konkurrenskraften försvagats av en stark 0,0 växelkurs. Kreditåtstramningen har börjat ge avtryck i en -0,5 06 07 08 svagare investeringstillväxt samtidigt som den Källa: Reuters. dämpade globala efterfrågan och en stark växelkurs ger sämre exportförutsättningar. Exporttillväxten stöds emellertid fortfarande av en relativt stark efterfrågan från länder utanför

Låg tillväxt i Förenta staterna

OECD-området.

Under första delen av 2008 fortsatte BNP-till- Tabell 5.2 Nyckeltal för global ekonomi växten i Förenta staterna att tyngas av minskade Procentuell förändring, om annat ej anges bostadsinvesteringar. Fallande bostadspriser och 2007 2008 2009 2010 2011 börser, stramare kreditvillkor, hög inflation och BNP stigande arbetslöshet har tillsammans försvagat Världen 4,9 3,9 3,6 4,5 4,5 hushållens köpkraft. Trots detta har konsum- OECD 2,7 1,8 1,7 2,5 2,6 tionsutvecklingen varit relativt god under första Förenta staterna 2,0 1,6 1,2 2,7 3,0 halvåret 2008. Detta bedöms till en betydande Asien (exklusive Japan) 9,1 7,7 7,5 8,5 8,2 del förklaras av det finanspolitiska stimulanspa- Japan 2,1 1,4 1,3 1,4 1,1 ketet med bl.a. skatterabatter riktade till ameri- Euroområdet 2,7 1,4 1,1 2,0 2,3 kanska hushåll. Kraftfulla sänkningar av den amerikanska centralbankens styrränta har också

1

Konsumentpriser

När den tillfälliga inkomstökningen från Förenta staterna 4,6 5,5 6,1 5,4 5,0 skatterabatterna avtar under slutet av 2008 Japan 3,9 4,0 4,0 3,8 3,8 väntas konsumtionstillväxten dämpas. Samtidigt Euroområdet 7,4 7,3 7,7 7,8 7,6 väntas exporttillväxten försämras till följd av

3

Räntor, valutor och oljepris

svagare global efterfrågan. Därmed blir BNP-

tillväxten 2009 lägre än 2008 (se tabell 5.2). Styrränta i euroområdet 4,00 4,25 3,75 4,25 4,25 I takt med att kreditoron klingar av, bostads- Styrränta i Förenta staterna 4,25 2,00 3,00 4,50 4,50 marknaden stabiliseras och inflationen dämpas EUR/USD 1,46 1,50 1,40 1,35 1,25 förväntas en försiktig återhämtning i amerikansk

ekonomi påbörjas under slutet av 2009. Denna TCW-index 126 125 124 124 124 understöds av en fortsatt expansiv penningpoli- Oljepris i dollar, Brentolja 91,4 115 95 100 100

tik. 1 HIKP för euroområdet och KPI för Förenta staterna och Japan. 2 Eurostats definition för euroområdet och nationella definitioner för Förenta Under 2010 och 2011 sker en mer påtaglig staterna och Japan. 3 Värde vid respektive års slut. återhämtning i den amerikanska ekonomin och Källor: Nationella källor, Eurostat, IMF och Finansdepartementet.

BNP väntas öka något snabbare än den långsik-

tigt hållbara tillväxttakten. I euroområdet har hushållens framtidstilltro

blivit allt mer pessimistisk och det goda arbets-

marknadsläget har visat tecken på att försämras.

PROP. 2008/09:1

Hushållens konsumtion, som varit tillbakapres- dessutom stigit till följd av mindre skördar än sad under ett antal år, väntas dämpas ytterligare förväntat. under andra halvåret 2008. I ett antal länder inom EU pågår en anpass-

Diagram 5.4 Oljepris

ning på bostadsmarknaden. I Storbritannien, Dollar per fat Danmark, Spanien och Irland faller priserna på 140 bostäder. De finansiella och realekonomiska effekterna av bostadsprisfall väntas dock bli 120 mindre än i Förenta staterna. Bostadsmarknaderna i EU-länderna som helhet tycks vara mer i 100 balans än vad som är fallet i Förenta staterna. Dessutom står de europeiska hushållen bättre 80 rustade att möta högre boräntor mot bakgrund 60 av ett högt sparande och en lägre belåning (se diagram 5.3). Vidare har de europeiska bankerna 40 varit mer restriktiva i sin utlåning. 06 07 08 Källa: Reuters.

Diagram 5.3 Sparkvoter 2007

Hushållens sparande i relation till disponibel inkomst, procent Oljepriset har fallit under sensommaren 2008 12 men ligger fortfarande kvar på höga nivåer (se 10 diagram 5.4). Flera faktorer bidrar till att förklara varför oljepriset faller. T.ex. har oljeproducen- 8 ternas reservkapacitet ökat, som en effekt av både svagare efterfrågan och ökad produktion. 6 4 Reservkapaciteten bedöms fortsätta att öka 2 under nästa år vilket dämpar oljepriset ytterligare. 0 Mot bakgrund av att årets skördar väntas bli -2 relativt stora bedöms även inflationsimpulsen -4 från höga livsmedelpriser mildras. Till bilden hör Danmark Förenta Stor- Sverige Spanien Irland staterna britannien också att en svagare konjunktur och ett mindre Källa: OECD. ansträngt resursläge i världsekonomin bidrar till att det underliggande inflationstrycket dämpas. Sammantaget väntas inflationen i OECD-om- BNP-tillväxten i euroområdet väntas försvagas rådet kulminera under det andra halvåret av 2008 betydligt 2008 (se tabell 5.2). Först under andra för att därefter falla tillbaka betydligt under halvåret 2009 förutses tillväxten stärkas något till 2009. följd av att den finansiella oron klingar av och inflationen dämpas. En försiktig återhämtning i den globala tillväxten och därmed en stärkt

Fortsatt svår avvägning för centralbankerna

exportefterfrågan från omvärlden väntas även bidra till att tillväxten tilltar under slutet av 2009. I spåren av kraftigt stigande inflation har många Euroområdets BNP väntas växa något mer än centralbanker sedan inledningen av 2008 höjt den långsiktigt hållbara tillväxttakten 2010 och styrräntorna. 2011. Mot bakgrund av de stora finansiella problemen i Förenta staterna har dock den ameri- Inflationen dämpas framöver kanska centralbanken lagt förhållandevis lite vikt vid den höga inflationen och fortsatt att föra en expansiv penningpolitik. Kombinationen av låga Inflationen i världen har stigit snabbt sedan räntor och hög inflation har inneburit att hösten 2007. Det beror främst på kraftiga realräntan, dvs. räntan minus inflationen, nu är prisökningar på energi och livsmedel. Dessa kraftigt negativ i Förenta staterna. Under 2009 priser har i sin tur drivits upp av bl.a. en stark faller inflationen tillbaka och den amerikanska global efterfrågan. Priserna på livsmedel har centralbanken bedöms under året börja höja

PROP. 2008/09:1

styrräntan vilket innebär att realräntan blir svensk export, sker en tydlig dämpning av BNPpositiv. tillväxten 2008. Först under andra halvåret 2009 Konjunkturnedgången i Förenta staterna in- inleds en försiktig återhämtning. Även i länder träffade tidigare än i euroområdet. I euroom- utanför OECD-området väntas aktiviteten rådet försvagades inte konjunkturen förrän dämpas under prognosperioden. Konjunkturavunder våren 2008. Det gynnsammare utgångslä- mattningen i dessa ekonomier är dock måttlig get tillsammans med den europeiska centralban- och tillväxttakten väntas vara fortsatt relativt hög kens fokus på prisstabilitet har inneburit en under 2008 och 2009. högre styrränta jämfört med i Förenta staterna. Sammantaget har förutsättningarna för svensk Konjunkturinbromsningen i euroområdet i export de kommande åren försämrats sedan kombination med ett lägre oljepris hjälper dock 2008 års ekonomiska vårproposition. Exporttill att dämpa inflationen, och i prognosen väntas efterfrågan stärks dock under 2010 och 2011 i en lägre styrränta i euroområdet under 2009. takt med återhämtningen i den globala Även i euroområdet är realräntan låg men väntas konjunkturen. stiga något under 2009 när inflationen faller tillbaka.

5.2 Svensk efterfrågan och Dollarn stärks på sikt produktion

Under 2007 och första halvåret av 2008 fortsatte 5.2.1 Efterfrågeutvecklingen dollarn att försvagas gentemot euron. Sedan sommaren 2008 har dock dollarn stärkts mot Svensk ekonomi bromsar in euron som en följd av den relativa försvagningen av den ekonomiska utvecklingen i euroområdet. Efter flera år med hög tillväxt bromsar svensk På sikt väntas skillnader i penningpolitik bidra ekonomi in. Redan 2007 utvecklades varutill en fortsatt dollarförstärkning. Förenta sta- exporten svagt. När även hushållens konsumtion terna väntas framöver föra en mer åtstramande och investeringarna dämpades under första halvpenningpolitik samtidigt som många andra län- året i år växlade BNP-tillväxten ner ytterligare . 33 der börjar föra en mer expansiv penningpolitik. Den fortsatta finansiella turbulensen och den svagare omvärldskonjunkturen som följt i dess spår leder till en svagare exporttillväxt. Risker i den globala ekonomin Dessutom innebär den svaga produktivitetsutvecklingen att exportföretagen får svårare att Osäkerheten kring när den finansiella turbulen- vidmakthålla konkurrenskraftiga priser. Den sen klingar av är fortfarande stor. Det finns en finansiella turbulensen och höga inflationen risk för förnyad och fördjupad oro på finans- bidrar också till höga räntor, vilket i sin tur marknaderna till följd av att fler banker och dämpar investeringarna. investmentbolag redovisar större kreditförluster Den globala finansiella turbulensen har i vissa än väntat. En sådan utveckling skulle förlänga fall fått större genomslagskraft i Sverige än i och fördjupa den globala konjunkturnedgången. många andra länder. Till exempel har Stock- För Sverige utgör utvecklingen i Baltikum en holmsbörsen gått ner mer i år än andra jämförspecifik risk. bara börser och bostadsräntorna har stigit rela- En fördjupad och mer utbredd försämring på tivt kraftigt. Som en följd av detta utvecklas bostadsmarknaden i EU utgör en tillkommande hushållens konsumtion förhållandevis försiktigt. risk i prognosbilden. De reformer som regeringen redan genomfört och aviserar i denna proposition bedöms leda till varaktigt högre BNP och sysselsättning. På kort

Förutsättningarna för svensk export försämras

Den globala konjunkturinbromsningen har lett till försämrade utsikter för svensk export. I OECD-länderna, som står för 85 procent av 33 I denna prognos har inte det ordinarie NR-utfallet för andra kvartalet 2008 beaktats. 107

PROP. 2008/09:1

sikt hålls även BNP-tillväxten uppe av de sänk-

Tabell 5.3 Försörjningsbalans

ningar av socialavgifterna som föreslås i denna Mdkr Procentuell volymförändring proposition. 2007 2007 2008 2009 2010 2011 Sammantaget bedöms exporten, investering- Hushållens konsumtion 1 434 3,0 1,8 2,3 3,2 3,2 arna och hushållens konsumtion utvecklas svagt Offentlig konsumtion 797 1,1 0,4 0,9 0,0 0,0

I år väntas därmed BNP-tillväxten uppgå till Export 1 609 6,0 4,6 3,8 7,3 6,5 1,5 procent och nästa år till 1,3 procent (se dia- Import 1 375 9,6 4,3 4,1 7,4 6,7 gram 5.5). Det är betydligt lägre än det histo-

BNP 3 071 2,7 1,5 1,3 3,1 3,5

riska genomsnittet.

BNP, kalenderkorr. — 2,9 1,2 1,4 2,8 3,4

Diagram 5.5 BNP

1 Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Procentuell volymförändring 5

BNP Genomsnitt 1993-2007 Exporten dämpas

4 3 Varuexporten har utvecklats svagt under 2007 och början av 2008. En viktig förklaring är den 2 internationella konjunkturinbromsningen och att tillväxten dämpats hos viktiga handelspart- 1 ners. Men försvagningen kan även till viss del förklaras av tillfälliga och branschspecifika orsa- 0 ker. Förra året hade t.ex. petroleumindustrin ett längre underhållsstopp, vilket ledde till att 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. exporten av petroleumprodukter föll. Dessutom exporterar Sverige förhållandevis mycket träva- På längre sikt styrs BNP i högre grad av hur ror, massa och papper; produkter för vilka efterekonomins utbudssida utvecklas. Utbudssidan frågan minskat relativt mycket. bedöms utvecklas starkt framöver och bidrar till att förutsättningarna är goda för en stark tillväxt Diagram 5.6 Handelsviktad global BNP och svensk export när efterfrågan väl tar fart. Både 2008 och 2009 Årlig procentuell förändring bedöms resursutnyttjandet i ekonomin vara lägre 12 7 än normalt. Ett lågt resursutnyttjande i ekono- 6 min leder till en svagare löne- och prisutveckling. 10 I kombination med en återhämtning i produkti- 5 8 vitetstillväxten 2009 bidrar det till ett lägre kost- 4 nadstryck de kommande åren. 6 3 Om aktiviteten blir lägre i ekonomin och 4 kostnadstrycket sänks ökar möjligheterna att 2 Riksbanken fattar beslut om sänkt reporänta. 2 Total export (vänster axel) 1 När den finansiella turbulensen bedarrat och den Handelsviktad global BNP (höger axel) internationella konjunkturen börjat återhämta 0 0 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 sig finns förutsättningar för tillväxten att ta fart Källor: Nationella källor, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 2010 och 2011. Under 2010 och 2011 bedöms BNP öka med 3,1 respektive 3,5 procent, vilket överstiger ökningen i potentiell BNP.

PROP. 2008/09:1

Även tjänsteexporten har tappat fart i år, vilket

Diagram 5.8 Näringslivets enhetsarbetskostnad

bl.a. hänger samman med att s.k. merchanting 34 Årlig procentuell förändring har utvecklats svagt. 8 7 I år och nästa år innebär den försämrade 6 omvärldskonjunkturen att efterfrågan på svenska 5 exportprodukter mattas och att exportutveck- 4 lingen blir dämpad (se diagram 5.6). Ett tecken 3 2 på detta är den nedgång i exportorderingången 1 som noterats i Konjunkturinstitutets (KI:s) 0 barometer de senaste månaderna (se diagram -1 5.7). -2 -3 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Diagram 5.7 Exportorderingång, tillverkningsindustri

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Säsongrensade nettotal 60 50 Under 2010 och 2011 förväntas produktivitets- 40 tillväxten återhämta sig, vilket tillsammans med 30 20 en dämpad löneutveckling bidrar till en viss 10 förbättring av konkurrensläget. Även sänkning- 0 arna av socialavgifterna som regeringen föreslår i denna proposition bidrar till en mer gynnsam -10 kostnadsutveckling 2009. I kombination med en -20 -30 återhämtning i den internationella konjunkturen -40 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 bidrar detta till att exporten börjar öka snabbare Anm.: 3-månaders glidande medelvärde. under loppet av 2010. Källa: Konjunkturinstitutet.

Svensk export har under en längre period Investeringstillväxten har passerat toppen gynnats av en hög produktivitetstillväxt och en dämpad löneutveckling, vilket hållit nere Efter fem år med stark och bred investeringskostnaderna per producerad enhet, de s.k. rela- uppgång bromsar investeringstillväxten in. Ett tiva enhetsarbetskostnaderna. Produktivitetsut- skäl till det är att företagen inte längre har kapavecklingen har dock varit mycket svag 2007 och citetsbrist i samma utsträckning som tidigare. De första halvåret 2008. Enhetsarbetskostnaden har stora investeringarna har inneburit att produkstigit relativt kraftigt under 2007 och 2008 (se tionskapaciteten har ökat mycket de senaste diagram 5.8) och till följd av detta har svenska åren. Dessutom sjunker kapacitetsutnyttjandet exportföretag fått svårare att konkurrera. Även när efterfrågan dämpas. Ett annat skäl är att den den låga dollarkursen bidrar till att företagen finansiella oron har gjort det svårare och dyrare uppfattar konkurrenssituationen som besvärlig. att låna. Investeringarna minskar då företagen skjuter vissa investeringar på framtiden. När det gäller bostadsinvesteringarna blir indikationerna allt tydligare på att läget försvagats inom byggsektorn. En dämpad efterfrågan på bostäder har lett till att fler lägenheter blir osålda och att bostadspriserna inte ökar i samma takt. Trots att byggsektorns förutsättningar således försämrats är byggkonjunkturen fortfarande stark, enligt KI:s barometer. Däremot är förväntningarna om utvecklingen på byggmarknaden på ett års sikt dystra och indikerar att byggaktiviteten kommer att avta (se diagram 34 Med merchanting menas den handelsmarginal som uppstår när svenska 5.9). moderbolag sköter fakturering av försäljning från utländska dotterbolag till ett tredje land.

PROP. 2008/09:1

Diagram 5.9 Utsikterna på ett års sikt i byggindustrin

osäkra om prisutvecklingen på bostäder. Den senaste tiden har priserna på bostäder inte ökat Säsongrensade nettotal lika kraftigt som under de senaste åren. I 80 60 prognosen antas bostadspriserna vara i princip 40 oförändrade framöver. 20 Att pessimismen ökar hos de svenska hushållen avspeglas bl.a. i de mätningar av stämningslä- 0 get bland hushållen som KI gör (se diagram -20 5.11). I prognosen antas hushållens pessimistiska förväntningar om framtiden inte fullt ut slå -40 igenom i lägre konsumtion. -60 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Anm.: Nettotalen definieras som skillnaden mellan andelen företag som uppgivit att utsikterna förväntas förbättras respektive försämras. Diagram 5.11 Konfidensindikator, hushåll (CCI) Källa: Konjunkturinstitutet. Nettotal 30 Under loppet av 2010 förväntas investeringarna 20 åter öka i god takt till följd av en stigande efterfrågan, lägre räntor och en viss återhämtning på 10 bostadsmarknaden (se diagram 5.10). 0

Diagram 5.10 Totala fasta bruttoinvesteringar -10

CCI

Procent av BNP i löpande priser -20 Genomsnitt 1998-2008 20 -30 19 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Anm.: CCI beräknas som genomsnittet av nettotalen för fyra frågor om den egna och 18 svenska ekonomin i dagsläget och på 12 månaders sikt samt om det är förmånligt att köpa kapitalvaror. Källa: Konjunkturinstitutet. 17 16 De skattesänkningar som aviseras i denna proposition leder till att hushållens disponibla inkomst 15 ökar mer än vad den annars hade gjort. 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Ökningen av hushållens disponibla inkomster i Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. kombination med den dämpade konsumtionsutvecklingen leder till att sparkvoten stiger 2008 Även lagerinvesteringarna bromsar in efter förra och 2009 (se diagram 5.12). årets kraftiga uppgång. Under 2008 och 2009

Diagram 5.12 Sparkvot

bedöms industriföretagen anpassa både produk- Andel av hushållens disponibla inkomster tion och lager till den svagare efterfrågeutveck- 6 lingen, vilket innebär att lagerinvesteringarna 5 väntas minska. 4

3 2 Försiktiga konsumenter 1 0 Flera faktorer har bidragit till att de svenska -1 -2 hushållens konsumtion dämpats. Börsen har -3 fallit och inflationen är hög. Dessutom väntas 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 sysselsättningen stagnera efter flera års uppgång. Anm.: Exklusive avtalspensioner och PPM-medel. Den ökade osäkerheten på bostadsmarknaden Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. dämpar hushållens konsumtion ytterligare. De relativt kraftigt stigande bostadsräntorna (se fördjupningsruta ”Hushållens räntekostnader Under 2010 och 2011, när den finansiella oron har ökat”) bidrar till att hushållen blivit mer bedarrat och inflationen dämpats, väntas hushål-

PROP. 2008/09:1

len öka sin konsumtion kraftigt. År 2011 fallit successivt sedan sommaren 2007 (se tillkommer dessutom effekterna av ett allt diagram 5.13), vilket speglar ett sammantaget starkare arbetsmarknadsläge. Flera år med högt dystrare läge när det gäller orderstock, lager och sparande väntas ge hushållens konsumtion ytter- förväntad produktionsvolym. ligare skjuts. Men det finns en risk för att konsumtionen

Diagram 5.13 Konfidensindikator, tillverkningsindustri

blir lägre. Hushållens dämpade förväntningar Säsongrensade nettotal och osäkerheten kring utvecklingen på bostads- 15 marknaden kan hålla tillbaka konsumtionen mer 10 än vad som antagits i prognosen för de 5 kommande åren (se avsnitt 5.4.2 ”Alternativsce- 0 nario med svagare inhemsk efterfrågan”). -5 -10 -15 Även övrig inhemsk efterfrågan dämpas -20 -25 Den kommunala konsumtionstillväxten beräk- 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 nas bli något svagare 2008 och 2009 än 2007. Anm.: Tre månaders glidande medelvärde. Källa: Konjunkturinstitutet. Delvis beror detta på att behoven inom bland annat äldreomsorgen väntas bli något lägre under dessa år. Dessutom har kostnaderna vuxit snabbare än vad som varit motiverat av den Tjänsteproduktionen dämpas underliggande demografiska utvecklingen. Detta indikerar att det finns ett visst utrymme för Den svagare exportefterfrågan började under effektiviseringar i kommunerna. 2007 successivt att sprida sig via industrin till En relativt låg pris- och löneuppräkning av tjänstesektorn. Under första halvåret 2008 har anslagen till de statliga myndigheternas förvalt- tjänsteproduktionen varit fortsatt dämpad och ningskostnader väntas bidra till att den statliga den svagare efterfrågeutvecklingen minskar konsumtionen fortsätter att minska 2008 medan behovet av att öka produktionen i sektorn. Även den 2009 antas växa något till följd av vissa av de KI:s barometer över stämningsläget i de privata förslag som läggs fram i denna proposition. tjänstenäringarna tyder på att produktionen Även importen väntas utvecklas svagare 2008 dämpas ytterligare framöver. Först i takt med att och 2009 som en följd av den återhållsamma efterfrågeläget gradvis förbättras 2009 förutses exportutvecklingen och nedväxlingen i hushål- en försiktig återhämtning av produktionen inom lens konsumtion och investeringarna. I takt med tjänstesektorn. att övrig efterfrågan tar fart under 2010 och 2011 bedöms importen öka i god takt.

Tabell 5.4 Näringslivets produktion

Mdkr Procentuell volymförändring 2007 2007 2008 2009 2010 2011

5.2.2 Produktion, produktivitet och

Varuproducenter 814 3,0 1,6 0,7 — —

arbetade timmar

Industri 558 2,7 1,1 1,5 — — Bygg 136 5,7 4,0 -1,3 — —

Svag produktionstillväxt i industrin

Tjänsteproducenter 1 301 4,0 2,0 1,8 — — Som en följd av att efterfrågan utvecklas svagare Näringslivet totalt 2 115 3,6 1,9 1,4 3,8 4,3 och att industrin väntas anpassa sina lager till Anm.: Med produktion avses förädlingsvärde till baspris, dvs. bruttoproduktion minus insatsförbrukning. lägre nivåer, väntas produktionstillväxten i indu- Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. strin under 2008 och 2009 bli fortsatt återhållsam (se tabell 5.4). Ett tecken på detta är att KI:s barometer över stämningsläget i näringslivet har Offentlig produktion något högre 2009 dämpats. Barometern visar en dämpad orderingång både från exportmarknaden och hemma- Den offentliga produktionen har under senare år marknaden. Industrins konfidensindikator har utvecklats svagt. Den låga offentliga produk-

PROP. 2008/09:1

tionstillväxten väntas hålla i sig under hela

Diagram 5.15 BNP och arbetade timmar

prognosperioden, även om den väntas tillta Årlig procentuell förändring

något 2009. Den offentliga produktionens 7

utveckling (se diagram 5.14) bestäms i hög grad 6 BNP till baspris Arbetade timmar

av den offentliga konsumtionens utveckling. De 5

4 skillnader som ändå föreligger beror främst på

3 variationer i hur stor andel av de offentligt finan- 2 sierade tjänsterna som produceras i näringslivet. 1 Denna andel har, i synnerhet i kommunsektorn, 0

trendmässigt ökat sedan 1990-talets första hälft -1

och väntas även fortsätta öka under prognospe- -2

rioden. 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Anm.: Kalenderkorrigerade data. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Diagram 5.14 Produktion

Procentuell volymförändring

12 Tabell 5.5 Arbetsproduktivitet och arbetade timmar

Varuproducenter Tjänsteproducenter Procentuell förändring 10 Offentlig sektor 2007 2008 2009 2010 2011 8 1 Produktivitet 6 Hela ekonomin -0,2 -0,7 2,1 2,7 2,3 4 Näringslivet -0,4 -1,3 3,1 3,2 2,7 2 Offentliga myndigheter -0,9 0,1 -0,9 0,1 0,1

0 Antal arbetade timmar

-2 Hela ekonomin 3,2 2,2 -0,8 0,4 1,2

-4 Näringslivet 4,0 3,2 -1,7 0,6 1,6

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Offentliga myndigheter 1,5 -0,1 1,5 0,1 0,0 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Anm.: Siffrorna avser icke kalenderkorrigerade data. 1 Arbetsproduktivitet mäts som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Antalet arbetade timmar ökade kraftigt trots inbromsande konjunktur Ovanligt utdraget produktivitetsfall under 2007 och 2008

Efterfrågan på arbetskraft har fortsatt att

utvecklas starkt och antalet arbetade timmar har Sedan början av 2007 fram till och med första ökat under det första halvåret 2008, trots den allt halvåret 2008 har produktivitetsnivån i näringslitydligare konjunkturavmattningen. vet sjunkit med närmare 2,2 procent. Det är den Under andra halvåret 2008 väntas antalet mest långvariga och djupa svacka i produktiviarbetade timmar börja minska när den vikande tetstillväxten som den svenska ekonomin produktionen medför en dämpad efterfrågan på upplevt under efterkrigstiden. arbetskraft. Mätt som årsgenomsnitt ökar dock En förklaring är att efterfrågan utvecklats timmarna 2008 (se tabell 5.5). Timmarna svagare än väntat, vilket inneburit att företagen fortsätter att minska 2009 när den lägre efterfråinte hunnit anpassa personalstyrkan. Vidare har gan på arbetskraft slår igenom i ett gradvis sjukfrånvaron minskat oväntat mycket. Detta minskat antal sysselsatta. Mot slutet av 2010 och bedöms också ha bidragit till att personalstyrkan under 2011 ökar antalet arbetade timmar gradvis, blivit för stor i förhållande till produktionspladå BNP-tillväxten stiger och en ökad arbetsnerna. kraftsinsats krävs för att ytterligare öka produk- En annan förklaring är att sysselsättningen har tionen (se diagram 5.15). ökat snabbt under 2007 och första halvåret 2008.

En ökande sysselsättningsgrad bidrar till en sva-

gare produktivitetsutveckling. Flera faktorer

PROP. 2008/09:1

ligger bakom detta samband, bl.a. en lägre kapitalintensitet , en förändrad sammansättning av 35 arbetskraften samt rekryterings- och upplärningskostnader. Flera av dessa faktorer brukar bidra till att produktiviteten bromsar in. Att den senaste tidens inbromsning varit särskilt kraftig beror sannolikt på att alla ovannämnda faktorer samverkat i en ovanligt hög grad. Som redovisas i fördjupningsrutan ”Förklaringar till produktivitetsinbromsningen” bedöms inbromsningen i produktivitetstillväxten vara övergående. Därmed väntas produktiviteten stiga när efterfrågan börjar ta fart under 2009. I 36 takt med att efterfrågan tilltar 2010 stiger produktiviteten snabbare än den trendmässiga produktiviteten (se diagram 5.16). Den osedvanligt kraftiga inbromsningen som skett bedöms dock till viss del också utgöras av en permanent justering av produktivitetsnivån.

Diagram 5.16 Arbetsproduktivitet i näringslivet

Årlig procentuell förändring 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Anm.: Icke kalenderkorrigerade data. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

35 Mängden kapital i ekonomin per enhet arbetskraftsinsats. 36 I avsnitt 5.4 analyseras hur en snabbare och kraftigare produktivitetsåterhämtning påverkar den ekonomiska utvecklingen. 113

PROP. 2008/09:1

Förklaringar till faktorer som tycks förklara en stor del av inproduktivitetsinbromsningen bromsningen. Dessa utgörs av två temporära

störningar; en oväntat svag efterfrågeutveckling Produktiviteten har utvecklats svagt de senaste och en starkt ökande medelarbetstid. Den tredje sex kvartalen. I genomsnitt har produktiviteten faktorn utgörs av en kraftig ökning i sysselsättfallit med 0,6 procent i årstakt. Detta kan jämfö- ningsgraden 2007 och 2008. Denna bedöms ha ras med perioden 2002 till 2006 då produktivi- lett till en varaktigt något lägre produktivitetsteten i genomsnitt ökade med 3,2 procent per år. nivå. På lång sikt utgör produktiviteten den vikti- Utifrån denna analys bedöms den faktiska gaste drivkraften för ekonomisk tillväxt. På kort produktiviteten i dagsläget understiga den posikt är den central för hur resursutnyttjandet, tentiella produktivitetsnivån. Detta innebär arbetsmarknaden och inflationen utvecklas. också att den observerade produktivitetstillväx- Genom att förstå orsakerna bakom den låga ten förväntas bli något starkare än den potentiproduktivitetstillväxten 2007 och 2008 ökar ella de kommande åren, när effekten av de temockså möjligheterna att bedöma hur produktivi- porära störningarna klingar av. Den av tempoteten kommer att utvecklas framöver. rära skäl nedtryckta produktiviteten är huvud- Anta att produktivitetsnivån initialt utvecklas förklaringen till att resursutnyttjandet är lågt i linje med en långsiktig trend (se diagram 5.17). framöver. Detta bidrar i sin tur till en dämpning Om produktiviteten dämpas till följd av en av löne- och inflationstrycket. Resultaten i denna permanent produktivitetsstörning kommer nivån fördjupningsruta tyder inte på att den potentiella att bli varaktigt lägre. Ett exempel på en sådan produktivitetstillväxten kommer påverkas störning kan vara att individer med låg produkti- särskilt mycket framöver. vitet varaktigt utgör en större andel av arbetskraften. Om inbromsningen istället orsakas av en temporär störning, till exempel av en oväntad Inbromsningen är annorlunda jämfört med efterfrågedämpning, kommer den långsiktiga tidigare perioder produktivitetsnivån inte att påverkas. I det senare fallet kommer en period med låg tillväxt i Produktivitetsutvecklingen sedan slutet av 2006 produktiviteten följas av en period med hög avviker på flera sätt från utvecklingen kring tiditillväxt, när produktiviteten successivt återgår till gare konjunkturtoppar. 37 den ursprungliga trenden. I diagram 5.18 visas produktiviteten i näringslivet sex kvartal innan och sex kvartal efter dessa

Diagram 5.17 Olika störningars effekt på

konjunkturtoppar. Tillväxten mattades gradvis

produktivitetsnivån

kring 1995 och 2000 för att sedan åter ta fart re- Trend lativt snabbt. Efter 1989 blev den svagare produktivitetstillväxten inte heller långvarig. Den

Permanent störning Temporär störning

senaste inbromsningen efter 2006 är däremot ovanligt utdragen.

05 06 07 08 09 10 11

I denna fördjupningsruta analyseras om in- 37 Konjunkturtopparna har daterats till det fjärde kvartalet 1989, fjärde bromsningen i produktiviteten under 2007 och kvartalet 1995, tredje kvartalet 2000 och fjärde kvartalet 2006 och 2008 orsakats av temporära eller permanenta representerar en sammanjämkad bild av Finansdepartementets störningar. Resultaten tyder på att både tempo- bedömning, som i huvudsak görs avseende helår, och beräkningar från rära och permanenta störningar drivit utveck- Konjunkturinstitutet. Den fortsatta analysen i denna fördjupningsruta lingen. Analysen pekar även ut tre specifika görs utifrån data avseende hela ekonomin, eftersom delar av arbetsmarknadsstatistiken inte finns tillgänglig sektorsindelad.

PROP. 2008/09:1

Diagram 5.18 Arbetsproduktivitet i näringslivet

lingen relativt väl efter både 1996 och 2000, lyckas inte prognostisera den snabba Indexerad nivå dämpningen den senaste perioden (se diagram 106

1989

5.20). 104 38

1995 2000

102

2006 Diagram 5.20 Produktivitetsprognoser från kvartal 1 2007

100

och utfall

98 Årlig procentuell förändring 96 5 94 4

Utfall Modellprognoser (kv 1 2007 - kv 2 2008)

92 3 90 -6 -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 6 2 Källa: Statistiska centralbyrån. 1 0 En uppdelning av arbetsproduktiviteten i dess komponenter visar också på skillnader. Efter -1 2006 har produktionstillväxten i näringslivet -2 varit positiv, till skillnad från kortare perioder av 05 06 07 08 negativ tillväxt efter 1995 och 2000. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Skillnaden jämfört med tidigare inbromsningar är också tydlig om man tittar på utveck- Slutsatsen är att produktivitetsinbromsningen lingen av antalet arbetade timmar (se diagram 2007 och 2008 har varit osedvanligt långvarig 5.19). Efter tidigare konjunkturtoppar ser man och kraftig. Den har till skillnad mot vad som tydligt en gradvis avmattning. Efter 2006 års brukar vara normalt också sammanfallit med en konjunkturtopp har antalet arbetade timmar period av ökad produktion och en kraftig ökning fortsatt att öka markant. i antalet arbetade timmar.

Diagram 5.19 Arbetade timmar i näringslivet

Indexerad nivå Modellbaserad uppdelning av 108 produktivitetstillväxten

1989

106

1995

Med hjälp av en enkel strukturell modell 104 2000 2006 uppskattas hur produktiviteten påverkats av 102 temporära respektive permanenta störningar. Den modell som används här är en så kallad 100 98 Strukturell Vektor AutoRegressiv modell 96 (SVAR-modell), där arbetsproduktivitet i hela 94 ekonomin och arbetslöshet ingår. Den faktiska produktiviteten delas upp i en permanent och en 92 -6 -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 6 temporär del genom att identifiera olika Källa: Statistiska centralbyrån. störningar. I diagram 5.21 visas den med SVARmodellen skattade permanenta respektive Ett annat sätt att illustrera att den nuvarande temporära produktivitetstillväxten. Summan av avmattningen i produktiviteten avviker från tidi- dessa två komponenter utgör den årliga procengare perioder är att utgå från en standardmässig tuella förändringen i faktisk arbetsproduktivitet. Jämfört med tidigare år 39 prognosmodell. Här används en tidsseriemodell för att generera prognoser på tillväxten i arbetsproduktivitet i hela ekonomin efter de senaste konjunkturtopparna. Prognoserna betingas på den faktiska BNP-utvecklingen och befolk- 38 Modellen är en så kallad Bayesiansk Vektor AutoRegressiv modell ningstillväxten efter respektive konjunkturtopp. (BVAR). Konjunkturdateringarna är inte exakt desamma som i Modellen, som fångar produktivitetsutveckföregående avsnitt, eftersom analysen här rör hela ekonomin. 39 Modellresultaten för 2008 baseras enbart på data för kvartal 1 och 2.

PROP. 2008/09:1

utvecklas både de permanenta och de temporära ningar för företagen. Framför allt tycks det som komponenterna svagt 2007 och 2008. den oväntat svaga efterfrågeutvecklingen och den stigande medelarbetstiden påverkat produktiviteten.

Diagram 5.21 Faktisk, permanent och temporär produktivitet

I 2007 års ekonomiska vårproposition Årlig procentuell förändring väntades BNP-tillväxten uppgå till 3,7 procent 2007, samtidigt som tillväxten första halvåret 5

Faktisk

4 Permanent 2008 väntades uppgå till 2,5 procent. Nu tyder istället preliminära utfall och prognoser på att

Temporär

3 tillväxten uppgår till 2,7 procent 2007 och 1,6 procent första halvåret 2008. Statistisk analys 2 1 visar att produktiviteten i hela ekonomin i genomsnitt faller med ca 0,4 procent när BNP 0 faller med 1 procent. Denna effekt beror till viss -1 del på s.k. labour hoarding , dvs. att företagen inte -2 direkt anpassar anställningsplaner och personal- 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 styrka vid de första tecknen på avmattning. Enligt analysen skulle den oväntat låga efterfrå- Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. gan kunna förklara ca 0,8 procentenheter av den Om man utgår från den historiska genomsnitt- lägre tillväxten i produktiviteten 2007 och 2008. liga trendtillväxten i produktiviteten på ca 1,8 Den minskade frånvaron under perioden, procent och det preliminära utfallet på arbets- orsakad främst av kortare och färre perioder av produktiviteten 2007 på -0,5 procent, så tyder sjukfrånvaro, resulterade i en ökad medelarbetsresultaten på att 1,2 procentenheter av hela tid. Den oväntat lägre sjukfrånvaron ses i störningen (dvs. avvikelsen från trend) 2007 kan huvudsak som en permanent höjning av medelses som permanent. Resterande 1,2 procenten- arbetstidsnivån. Då företagen förfogat över fler heter utgörs av en temporär störning (se tabell arbetade timmar än planerat (givet efterfrågan) 5.6). Motsvarande resultat för 2008 är 0,8 har produktivitetsnivån tryckts ned temporärt. respektive 0,5 procentenheter. Resultatet tyder Om medelarbetstiden antas vara konstant mellan således på att drygt hälften av inbromsningen i 2006 och 2007 respektive mellan 2007 och 2008 produktiviteten 2007–2008 kan förklaras av kan en negativ effekt på produktiviteten från den permanenta störningar. högre medelarbetstiden uppskattas till totalt 1,8 I syfte att förstå de ekonomiska orsakerna procentenheter 2007 och 2008. Detta skall 40 bakom produktivitetsutvecklingen den senaste tolkas som en övre gräns för effekten på tiden analyseras nedan några mekanismer bakom produktivitetsnivån, då en betydande del av inbromsningen. Dessa mekanismer kan grovt förändringen i medelarbetstiden sannolikt inte sett tolkas som temporära respektive perma- var oförväntad. nenta produktivitetsstörningar.

Tabell 5.6 Produktivitetseffekter enligt SVAR-modell

Permanenta faktorer bakom produktivitetsinbromsningen 2007–2008

Total effekt Temporär Permanent effekt effekt Som illustreras i diagram 2 har den pågående 2007 -2,3 -1,2 -1,2 produktivitetsinbromsningen skett samtidigt 2008 -1,2 -0,5 -0,8 som arbetade timmar och därmed sysselsätt- 2007-2008 -3,6 -1,6 -1,9 ningsgraden ökat starkt. Internationella studier visar att en högre sysselsättningsgrad tenderar

Temporära faktorer bakom produktivitetsinbromsningen 2007–2008

De temporära förklaringarna till produktivitets- 40 Antagandet om konstant medelarbetstid innebär att andelen inbromsningen relaterar i hög grad till överrask- frånvarande av totalt sysselsatta är oförändrad. Vidare impliceras oförändrad arbetstid för personer i arbete.

PROP. 2008/09:1

att medföra en lägre produktivitetsnivå. En kraften utnyttjades mer än vad som är långsiktigt 41 högre sysselsättningsgrad kan förväntas dämpa hållbart. Detta medförde att företagen hade ett produktiviteten på flera olika sätt. Dels tenderar uppdämt behov av att anställa och investera i nya kapitalintensiteten (kapitalstock i förhållande till maskiner. antalet anställda) att bli lägre. En permanent Den kraftiga sysselsättningsökningen under negativ effekt på produktiviteten kan också 2007 och 2008 i kombination med oväntat låg uppstå om grupper med en i genomsnitt lägre frånvaro och oväntat svag efterfrågan har produktivitet utgör en allt större andel av den bidragit till en negativ produktivitetsutveckling. totala sysselsättningen. Dessutom, när nyrekry- Som framgår av ovanstående analys bidrog den teringarna är många, uppstår sannolikt bety- starka sysselsättningsutvecklingen till att den dande negativa produktivitetseffekter som dock potentiella produktiviteten dämpades. Den är av mer temporär natur. Modellskattningar på oväntat låga frånvaron i kombination med den svenska data tyder på att produktivitetsnivån kan oväntat svaga efterfrågan bidrog till ett mindre sänkas med upp till 0,7 procentenheter om effektivt utnyttjande av maskiner och arbetssysselsättningsgraden ökar med en procenten- kraft. Därmed har den faktiska produktiviteten het. Sysselsättningsgraden ökade med totalt ca utvecklats svagare än den potentiella. I dagsläget 42 1,8 procentenheter 2007 och första halvåret bedöms därför produktivitetsgapet vara negativt. 2008, vilket således skulle förklara ca 1,3 pro- Den senaste tidens produktivitetsutveckling centenheter av dämpningen i produktivitetstill- väntas dock inte påverka den potentiella växten under dessa år. Även om en sådan produktivitetstillväxten framöver. Det beror på 43 beräkning ska tolkas som en övre gräns för den att den potentiella produktivitetsutvecklingen permanenta produktivitetseffekten, stämmer bedöms ha varit tillfälligt låg 2007–2008, till följd den förhållandevis väl överrens med de beräk- av bl.a. den mycket kraftiga sysselsättningsökningar som presenteras i tabell 5.6. ningen. Framöver bedöms inte sysselsättningen öka lika snabbt, vilket medför att den potentiella produktiviteten väntas öka mer i linje med den Slutsatser historiska trenden. I takt med att efterfrågan tar fart kommer företagen producera mer varor och Analyserna i denna ruta visar att både temporära tjänster med befintlig personalstyrka och och permanenta störningar bidrog till den svaga maskinpark. Detta medför att den faktiska produktivitetsutvecklingen 2007 och 2008. produktiviteten bedöms utvecklas väl och växa 44 En viktig förklaring är att den faktiska snabbare än potentiell produktivitet 2009–2011, produktivitetsnivån under 2006 var högre än den vilket bidrar till att produktivitetsgapet minskar potentiella, dvs. det s.k. produktivitetsgapet var framöver. positivt (se diagram 5.22). Det positiva produktivitetsgapet innebar att maskiner och arbets-

Diagram 5.22 Produktivitetsgap

Procent 3 2 1 41 Se t.ex. Dew-Becker & Gordon (2008), ”The role of labor market 0 changes in the slowdown of european productivity growth” –Working paper 13840, National Bureau of Economic Research. -1 42 Skattningen bör tolkas försiktigt, eftersom resultaten i hög grad är -2 beroende av vilken tidsperiod som studeras. Denna skattning för Sverige -3 baseras på kvartalsdata från mitten av 1990-talet och framåt. 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 43 I skattningen av sysselsättningseffekten inkluderades även olika mått Anm.: Produktivitetsgapet mäts som skillnaden mellan faktisk produktivitet och på konjunkturen (arbetsmarknadsgap och BNP-gap) för att kontrollera potentiell produktivitet, i procent av potentiell produktivitet. för effekten av efterfrågefallet. 44 Se också fördjupningsruta i budgetpropositionen för 2008. Utöver de förklaringsfaktorer som tas upp här diskuterades där eventuella effekter av mätproblem i statistiken och branschsammansättningens effekter på produktivitetstillväxten. I en fördjupningsruta av Konjunkturinstitutet ”Konjunkturläget augusti 2008” diskuteras bl.a. produktionsrelaterade utbudsproblem och produktivitetsutvecklingen.

PROP. 2008/09:1

5.3 Arbetsmarknad, resurs–

Tabell 5.7 Nyckeltal för arbetsmarknad, löner och inflation

utnyttjande, löner och inflation

Årlig procentuell förändring om annat ej anges 2007 2008 2009 2010 2011 Arbetsmarknaden har fortsatt att utvecklas 1 BNP 2,7 1,5 1,3 3,1 3,5 starkt, trots en avtagande BNP-tillväxt sedan 2 Produktivitet -0,2 -0,7 2,1 2,7 2,3 mitten av 2007. Sysselsättningen och antalet Arbetade timmar 3,2 2,2 -0,8 0,4 1,2 arbetade timmar har ökat samtidigt som arbets- Medelarbetstid 0,7 1,0 -0,8 0,7 0,3 lösheten har sjunkit. En fortsatt svag konjunktur Sysselsatta, 16-64 år 2,4 1,2 0,0 -0,2 0,9

sättningen öka igen, efter det att BNP-tillväxten

7 KPI 2,2 3,8 2,4 1,3 2,7 tagit fart 2010 (se tabell 5.7).

7, 8 KPIX 1,2 2,8 2,1 1,3 1,7 En längre tid av stark utveckling på arbets-

marknaden har lett fram till att företagen upple- 7, 8 KPIF 1,5 3,0 2,5 1,7 2,0

ver svårigheter att rekrytera. Bristen på arbets- Anm.: Siffrorna avser icke kalenderkorrigerade data. En utförligare tabell finns i tabellsamlingen i bilaga 2. kraft har dock börjat avta. I dagsläget bedöms 1 BNP till marknadspris, fasta priser. 2 Arbetsproduktivitet mäts som BNP till baspris per arbetad timme. resursutnyttjandet på arbetsmarknaden vara 3 Inkluderar heltidsstuderande arbetssökande (enligt ILO-definitionen). Officiell

relativt högt, men det faller i takt med den arbetsmarknadsstatistik avser åldersgruppen 15-74 år, men analysen i denna

prognos utgår från 16-64 år. Arbetslöshetssiffror för gruppen 15-74 år återfinns i förväntade avmattningen. tabellsamlingen i bilaga 2.

Löneökningstakten under 2007 var oväntat 4 I procent av arbetskraften. 5 Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program. låg, men växlade upp under slutet av året. Löne- 6 Mätt enligt Konjunkturlönestatistiken. 7 Årsgenomsnitt. ökningarna har hittills varit fortsatt höga under 8 Ett av Riksbankens mått på underliggande inflation.

2008, jämfört med de senaste årens utveckling. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet. Sammantaget väntas en hög löneökningstakt för

helåret. Detta beror både på den i dagsläget

fortfarande starka arbetsmarknaden och de

5.3.1 Arbetsmarknad

relativt höga avtalsnivåerna i de centrala avtalen.

År 2009 väntas löneökningstakten dämpas

Sysselsättningen minskar gradvis under 2009

något, då resursutnyttjandet på arbetsmarknaden

och 2010

blir mindre ansträngt. Avtalsförhandlingarna

2010 sker i ett läge då resursutnyttjandet väntas Den dämpade BNP-tillväxten under slutet av

vara lågt. Därmed väntas lönerna öka 2007 och början av 2008 har resulterat i att

långsammare 2010. Först 2011 stiger löneökefterfrågan på arbetskraft växer långsammare.

ningstakten igen i samband med att efterfrågan Den avtagande arbetskraftsefterfrågan speglas

på arbetskraft ökar. sedan en tid i flertalet indikatorer. Bland annat

Inflationen har stigit snabbt sedan slutet av har antalet nyanmälda lediga platser hos

2007, vilket till stor del beror på stigande priser Arbetsförmedlingen minskat under 2008 (se

på livsmedel och energi samt ökade räntekostnadiagram 5.23). Historiskt sett har sysselsätt-

der. Inflationen väntas ligga kvar på höga nivåer ningen samvarierat väl med nyanmälda lediga

under återstoden av 2008 och inledningen av platser med en eftersläpning på drygt två kvartal.

2009, men faller därefter markant då det svaga Det talar för att sysselsättningen börjar falla mot

efterfrågeläget även påverkar priserna. Dessutom slutet av 2008.

väntas priserna på importerad energi dra ner Även anställningsplanerna i Konjunkturinsti-

inflationen. Ett dämpat inflationstryck i kombitutets (KI:s) företagsbarometer och Statistiska

nation med det fallande resursutnyttjandet centralbyråns (SCB:s) statistik över lediga jobb

bedöms leda till att Riksbanken successivt sänker indikerar en minskande sysselsättning framöver.

reporäntan under 2009 och början av 2010.

Därefter väntas gradvisa höjningar av reporän-

tan, då resursutnyttjandet återigen börjar stiga.

PROP. 2008/09:1

Diagram 5.23 Anställningsplaner och lediga platser

Antalet sysselsatta i åldern 16-64 år väntas öka med 1,2 procent under 2008. Totalt sett förvän- Nettotal Årlig procentuell förändring tas en marginell minskning av antalet sysselsatta 40 80

Anställningsplaner i näringslivet (vänster)

under loppet av 2009. Mätt som årsmedeltal blir 30 60

Nyanmälda lediga platser (höger)

20 40 dock sysselsättningen i stort sett oförändrad

10 20 jämfört med 2008.

0 0 Trots att BNP-tillväxten tar fart 2010, sjunker -10 -20 sysselsättningen. Den stigande efterfrågan 2010

-20 -40 bedöms initialt mötas av en relativt stark produktivitetsåterhämtning (se fördjupningsruta -30 -60 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 ”Förklaringar till produktivitetsinbroms-

Anm.: I serien nyanmälda lediga platser är säljyrken bortrensade, på grund av att ningen”). Först 2011 väntas antalet sysselsatta

öka, eftersom företagen då bedöms ha behov av statistiken för den yrkeskategorin varit behäftad med dubbelräkning. Källor: Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen. nyanställningar för att ha möjlighet att fortsätta

expandera (se diagram 5.25). Den allt svagare konjunkturen väntas också leda

till att antalet arbetade timmar börjar minska Diagram 5.25 BNP, arbetade timmar och sysselsättning mot slutet av 2008 (se avsnitt 5.2). I vissa bran- Årlig procentuell förändring

scher finns ett behov av att snabbt rationalisera 7 produktionskapaciteten genom uppsägningar.

BNP

6

Arbetade timmar

Under andra kvartalet 2008 har detta resulterat i 5 Antal sysselsatta, 16-64 år att ett ökat antal varsel har rapporterats till 4

Arbetsförmedlingen (se diagram 5.24). 3 Dessutom har ett antal större företag aviserat 2 kommande personalneddragningar, utan att 1 några varsel ännu har givits. 0 -1 Diagram 5.24 Varsel om uppsägning -2 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Tusental per kvartal Anm.: Kalenderkorrigerade data. 30 Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.

25

20

Nystartsjobben ökar 2008 och 2009

15

10 Sysselsättningen framöver påverkas inte bara av konjunkturläget, utan även av förändringar i de 5 arbetsmarknadspolitiska programmen och

nystartsjobben. Under 2008 väntas sysselsätt- 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 ningsökningen hållas tillbaka något till följd av

Källa: Arbetsförmedlingen. en omorientering av de arbetsmarknadspolitiska programmen. De program vars deltagare räknas som sysselsatta i Arbetskraftsundersökningarna Indikatorerna tyder sammantaget på en svag (AKU) minskar kraftigt i omfattning eftersom sysselsättningsutveckling mot slutet av 2008 och plusjobben fasas ut 2008. Minskningen av antalet början av 2009. Under 2009 väntas BNP-tillväxdeltagare blir nästan 20 000 personer. ten vara fortsatt låg. Detta, i kombination med Regeringen införde under 2007 s.k. nystartsatt företagen har höga arbetskraftskostnader och jobb. Nystartsjobben riktas till personer som har i utgångsläget ett visst överskott på arbetskraft, uppburit arbetslöshetsersättning, sjukpenning, medför att efterfrågan på arbetskraft minskar. sjuk- och aktivitetsersättning eller socialbidrag i De sänkningar av socialavgifterna som föreslås i mer än ett år. Syftet är att göra det lättare för denna proposition bidrar dock till lägre arbetspersoner med svag ställning på arbetsmarknaden kraftskostnader och därmed en högre sysselsättatt få ett arbete. Antalet nystartsjobb förväntas ning och BNP än vad som annars skulle vara öka både 2008 och 2009, till totalt 17 000 fallet.

PROP. 2008/09:1

respektive 22 000. Ökningen är delvis en följd av barnkullar. Men eftersom sjukfrånvaron minskar att samtliga offentliga arbetsgivare inkluderas i mer än den övriga frånvaron ökar, så minskar systemet sedan 2008. den totala frånvaron framöver. Det bidrar till en I det sämre arbetsmarknadsläget framöver, högre medelarbetstid. förväntas fler personer kvalificera sig för nystartsjobb. Samtidigt minskar efterfrågan på

Diagram 5.26 Arbetade timmar, medelarbetstid och sysselsättning

arbetskraft under 2009, vilket bedöms motverka Årlig procentuell förändring ökningen av antalet nystartsjobb. 4 Både nystartsjobb och sysselsättningsprogram Medelarbetstid Sysselsatta bedöms leda till en undanträngning av övrig 45 3

Arbetade timmar

sysselsättning, motsvarande runt 70 procent på 2 lång sikt. Nettoeffekten på sysselsättningen blir därmed begränsad. 1

0

-1

Fortsatt avtagande sjukfrånvaro

-2 Under 2007 steg antalet arbetade timmar mer än 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 antalet sysselsatta, dvs. medelarbetstiden ökade. Anm.: Kalenderkorrigerade data. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. Utvecklingen berodde främst på den minskade frånvaron, vilken i sin tur framför allt förklaras En förväntad ökning av den vanligen arbetade av minskad sjukfrånvaro. Till den minskade frånvaron bidrog även lägre semesterfrånvaro per tiden bidrar också till en ökning av medelarbetstiden 2008. Den vanligen arbetade tiden stiger person i arbete och avskaffandet av det arbetseftersom många arbetstagare har haft möjlighet marknadspolitiska programmet friår . 46 att öka sin överenskomna arbetstid i det Historiskt sett har sjukfrånvaron samvarierat gynnsamma arbetsmarknadsläget. Det allmänt positivt med sysselsättningsutvecklingen; när försämrade läget på arbetsmarknaden 2009 sysselsättningen ökat har också sjukfrånvaron ökat. De senaste åren har konjunktureffekten på väntas på samma sätt medföra en minskning av den vanligen arbetade tiden. sjukfrånvaron dominerats av en trendmässigt Sammantaget förväntas en relativt stark sjunkande sjukfrånvaro. Uppstramade rutiner i ökning av medelarbetstiden 2008, men denna samband med sjukskrivningar samt de av regerföljs av sjunkande medelarbetstid 2009. Under ingen genomförda förändringarna av sjukförsäkde därpå följande åren ökar medelarbetstiden ringen bedöms ha haft en dämpande effekt på sjukfrånvaron. Denna trendmässiga effekt väntas återigen, framförallt till följd av att sjukfrånvaron fortsätter att minska (se diagram 5.26). finnas kvar de närmaste åren, samtidigt som också konjunktureffekten börjar påverka i samma riktning när sysselsättningen minskar.

Arbetskraften fortsätter att öka 2008 och 2009

Frånvaro av andra skäl än sjukdom, som står

trots en försvagad arbetsmarknad

för den större delen av frånvaron totalt sett, väntas öka 2008 och 2009. Denna utveckling Arbetskraften har ökat starkt de senaste åren. beror bl.a. på en trendmässig ökning av Den starka utvecklingen är en följd av en god frånvaron för vård av barn, som följer av stigande konjunktur, en gynnsam demografisk utveckling och utbudsstimulerande reformer. En viktig förklaring till arbetskraftsökningen är det goda arbetsmarknadsläget. En ökad efter- 45 Med undanträngning avses antingen att (i) en person som får en frågan på arbetskraft gör att fler söker sig till subventionerad anställning skulle ha blivit anställd även i frånvaro av arbetsmarknaden eftersom sannolikheten att få subventionen, eller (ii) en annan person skulle ha blivit anställd i frånvaro ett arbete ökar. I takt med att efterfrågan på av subventionen. Om undanträngningen är hög innebär detta att arbetskraft dämpas framöver, blir inflödet till nettoeffekten på sysselsättningen blir liten. 46 Både vikarien och den friårslediga räknades i statistiken som arbetskraften mindre. sysselsatta, men bara vikarien genererade arbetstimmar, vilket innebar att Storleken på arbetskraften påverkas även av friåret drog ned medelarbetstiden. den demografiska utvecklingen. Befolkningen i

PROP. 2008/09:1

arbetsför ålder har stigit snabbt de senaste åren, Arbetslösheten ökar de närmaste åren men ökar allt långsammare framöver. Arbetskraftens storlek påverkas också av I takt med att sysselsättningen vuxit snabbare än förändringar i omfattningen av de arbetsmark- arbetskraften de senaste åren har arbetslösheten nadspolitiska program vars deltagare räknas som minskat snabbt (se diagram 5.28). När sysselheltidsstuderande arbetssökande i AKU. Antalet sättningen sjunker framöver så stiger arbetslösdeltagare i program av detta slag minskade heten, för att återigen sjunka 2011 när efterfråkraftigt 2007. Utvidgningen av jobb- och gan på arbetskraft tilltar. utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar som fortsätter under 2008, innebär att

Diagram 5.28 Arbetslöshet

antalet deltagare ökar igen. Detta bidrar till att Procent av arbetskraften hålla arbetskraftsdeltagandet uppe även när det 10 allmänna läget på arbetsmarknaden försämras 9 framöver. Programdeltagare i utbildning, liksom 8 andra heltidsstuderande som söker arbete, 7 räknas enligt nuvarande definitioner i AKU som arbetslösa och inkluderas därmed i arbetskraften. 6 Detta medför att svängningarna i arbetskrafts- 5 deltagandet är mindre nu än de var med den 4 tidigare definitionen av arbetslöshet (öppen 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 arbetslöshet). Totalt sett ökar antalet program- Anm.: Sedan 2007 avser officiell arbetslöshetsstatistik åldergrupppen 15-74 år. För närvarande finns ingen längre tidsserie för denna, så åldersgruppen 16-64 år deltagare i utbildning mellan 2007 och 2009 från används här. 52 000 till 78 000 personer. Under åren 2010 och Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 2011 förväntas programvolymerna vara nära nog oförändrade. De reformer som genomförts i Antalet heltidsstuderande arbetssökande väntas form av bl.a. jobbskatteavdraget bedöms ha en variera under prognosperioden, vilket påverkar positiv effekt på arbetskraftsdeltagandet (se arbetslösheten. Under 2007 minskade gruppen utförligare redogörelse nedan). kraftigt, vilket berodde dels på att personer i det reguljära utbildningssystemet fick jobb i det gynnsamma arbetsmarknadsläget och dels på att

Diagram 5.27 Sysselsättning och arbetskraft

ett antal arbetsmarknadspolitiska program Tusental fasades ut. Antalet heltidsstuderande arbetssö- 4 900 4 800 Arbetskraft kande väntas öka 2008 och 2009, delvis till följd 4 700

Sysselsatta

4 600 av att antalet deltagare i program ökar (bl.a. 4 500 jobb- och utvecklingsgarantin). År 2011 minskar 4 400 gruppen när arbetsmarknadsläget förbättras. Detta bidrar till att arbetslösheten sjunker 2011. 4 300 4 200 4 100 4 000 3 900 Högt men sjunkande resursutnyttjande på 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 arbetsmarknaden Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Till följd av den snabba sysselsättningsökningen Sammantaget väntas arbetskraften fortsätta att har resursutnyttjandet på arbetsmarknaden ökat öka 2008 och 2009, men i en avtagande takt. År de senaste åren. En indikator på detta är att 2010 väntas arbetskraften vara i stort sett oför- andelen företag i KI:s företagsbarometer som ändrad. År 2011 bedöms arbetskraften återigen anger att de upplever brist på arbetskraft steg öka, i samband med att efterfrågan på arbetskraft kraftigt under förra året (se diagram 5.29). tar fart (se diagram 5.27).

PROP. 2008/09:1

Diagram 5.29 Brist på arbetskraft i näringslivet

så stiger resursutnyttjandet igen. Först 2012 väntas den faktiska sysselsättningen vara på Nettotal samma nivå som den potentiella, dvs. först då 50 45 nås fullt resursutnyttjande. 40 35

Diagram 5.30 Sysselsättningsgap och BNP-gap

30 Procent 25 2,0 20 BNP-gap 1,5 15 Sysselsättningsgap 1,0 10 0,5 5 0,0 0 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 -0,5 -1,0 Källa: Konjunkturinstitutet. -1,5 Även SCB:s vakansstatistik tyder på att resurs- -2,0 utnyttjandet är högre än normalt. I näringslivet -2,5 har både vakansgraden och rekryteringstiderna -3,0 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 nått höga nivåer, vilket indikerar att företagen Källa: Finansdepartementet. har svårt att rekrytera arbetskraft. Brist på arbetskraft och rekryteringssvårighe- Även om resursutnyttjandet på arbetsmarknater brukar leda till löne- och prisökningar. Löne- den är högt i dagsläget och sysselsättningsgapet ökningstakten var dock, trots höga avtal, oväntat är positivt, så bedöms BNP-gapet vara negativt. låg förra året. Men i slutet av förra året steg Det beror på den snabba inbromsningen i lönerna snabbt. Den underliggande inflationen produktiviteten 2007 och 2008. De kommande steg också under 2007 och är nu hög jämfört åren väntas dock produktivitetstillväxten tillta med de senaste åren. och det negativa BNP-gapet minska. Sammantaget bedöms resursutnyttjandet på arbetsmarknaden nu vara högt, vilket kan uttryckas som att det s.k. sysselsättningsgapet är Regeringens reformer höjer potentiell BNP positivt. Det innebär att den faktiska sysselsättningsnivån ligger över den nivå på sysselsätt- De reformer som har genomförts och som aviseningen som är förenlig med stabil inflation, den ras i denna proposition för att öka utbudet av arpotentiella sysselsättningen. betskraft och förbättra arbetsmarknadens funk- 47 Under 2008 har utvecklingen vänt. Knappt tionssätt, bidrar till att både sysselsättning och 30 procent av företagen anger att de upplever BNP kan öka i snabbare takt utan att inflationen brist på arbetskraft, jämfört med 35 till tar fart. Totalt sett väntas de reformer som 40 procent under 2007. Dämpningen av efterfrå- genomförts och nu aviseras höja potentiell BNP gan på arbetskraft väntas leda till att resursut- och potentiell sysselsättning med 3,4 procent nyttjandet fortsätter att sjunka framöver. Mätt respektive 2,7 procent på lång sikt (se tabell 1.10 som årsgenomsnitt väntas dock sysselsättnings- i avsnitt 1.7). Reformerna bedöms bidra till att gapet bli något större i år än förra året (se dia- potentiell sysselsättning och potentiell BNP gram 5.30). År 2009 bedöms sysselsättnings- ökar förhållandevis starkt under 2008–2011. gapet bli negativt. I takt med att konjunkturen Det råder dock stor osäkerhet kring hur stora tar fart och efterfrågan på arbetskraft ökar 2011 effekterna av reformerna blir. Osäkerheten kring hur snabbt reformerna får genomslag är än större, eftersom forskningen på detta område är begränsad. Beräkningarna bygger på att det tar en betydande tid för alla reformer att få fullt 47 Regeringen beräknar potentiell sysselsättning utifrån två faktorer; hur genomslag. I beräkningarna antas att ca högt arbetskraftsdeltagandet är i ett normalt konjunkturläge samt den 80 procent av den långsiktiga effekten på BNP nivå arbetslösheten kan nå utan att det uppstår löneökningar som driver har slagit igenom till 2011. Det innebär att upp inflationen över Riksbankens inflationsmål. Potentiell sysselsättning (och potentiell BNP) kan bedömas och beräknas på flera olika sätt och reformerna bidrar till att öka tillväxten med i osäkerheten är stor. genomsnitt 0,5 procentenhet per år (se diagram

PROP. 2008/09:1

5.31). Totalt sett bedöms potentiell BNP växa regeringen genomförda reformerna har en återmed i genomsnitt 2,7 procent åren 2008–2011. hållande effekt på löneutvecklingen som är Som visas i diagram 5.31 ger den demografiska större än väntat. 48 utvecklingen ett allt mindre bidrag framöver då den arbetsföra befolkningen ökar allt långsammare. Tillfälligt höga löneökningar 2008

I slutet av förra året steg emellertid lönerna

Diagram 5.31 Potentiell BNP och bidrag till denna från reformer och demografi

snabbt och de växer totalt sett snabbare 2008 än Årlig procentuell förändring 2007. Detta beror dels på det ansträngda resurs- 4,0 utnyttjandet på arbetsmarknaden (se diagram

Potentiell BNP

5.32), dels på högre centrala avtal 2008 än 2007. 3,5

Bidrag från reformer

3,0 Bidrag från demografi Det första halvåret 2008 har lönerna preliminärt 2,5 ökat med 4,0 procent, enligt konjunkturlönesta- 2,0 tistiken från MI. Denna siffra kommer dock att revideras upp i takt med att retroaktiva löneut- 1,5 betalningar registreras. Höjningen av lägstalönerna i de centrala 1,0 avtalen 2007 bedöms dessutom medföra en ökad 0,5 0,0 löneglidning 2008. Att höjda lägstalöner bidrar till ökad löneglidning är både en effekt av att 07 08 09 10 11 Källa: Finansdepartementet. andra anställda ställer krav på kompensation och att arbetsgivarna vill upprätthålla den rådande De reformer som har genomförts bedöms som lokala lönestrukturen. Sammantaget förväntas helhet ha en större effekt på potentiell BNP än löneökningstakten för hela ekonomin bli på efterfrågan på kort sikt, vilket har bidragit till 4,3 procent 2008. ett lägre resursutnyttjande. De reformer som föreslås i denna proposition bedöms dock totalt Diagram 5.32 Sysselsättningsgap och löneökningstakt sett bidra mer till efterfrågan än potentiell BNP Procent Årlig procentuell förändring under 2009 och 2010. 2 5,0

Sysselsättningsgap (vänster)

1 Löner (höger) 4,5

5.3.2 Löner

0 4,0

Låga löneökningstakter under 2007

-1 Löneökningstakten var oväntat låg förra året. 3,5 -2 Enligt preliminär lönestatistik från Medlingsinstitutet (MI) ökade lönerna med endast -3 3,0 3,3 procent 2007, trots att resursutnyttjandet på 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 arbetsmarknaden var högre än normalt och de Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet. centrala avtalen i 2007 års avtalsrörelse blev relativt höga. Under 2008 väntas löneökningarna bli högre i En möjlig förklaring till den svaga löneut- offentlig sektor än i näringslivet. En anledning vecklingen är att sammansättningen av de syssel- till detta är att avtalskonstruktionen inom delar satta förändrats med de senaste årens stora av den offentliga sektorn skiljer sig från den i inflöden på arbetsmarknaden. Exempelvis har näringslivet. Kommunalarbetarförbundets medrelativt sett oerfarna grupper som får lägre löner lemmar fick till exempel ut huvuddelen av sin trätt in, vilket drar ner den genomsnittliga lönenivån. En annan möjlig förklaring är att de av

48 I 2008 års ekonomiska vårproposition diskuteras förklaringar till de oväntat låga utfallen mer utförligt, se avsnitt 6.3.2 Löner.

PROP. 2008/09:1

löneökning för perioden 2007-2008 i januari hushållen (se vidare fördjupningsrutan 2008. ”Hushållen möter ökade kostnader för bolån”). År 2009 bedöms löneökningstakten dämpas Detta påverkar dock endast den del av lånen som till 4,1 procent, som en följd både av att resurs- är rörliga eller nytecknas. Men inflationen utnyttjandet minskar och att de centrala avtalen exklusive räntekostnader har också stigit och är lägre. ligger sedan en tid tillbaka även den över 3 År 2010 löper de flesta centrala löneavtalen ut procent. Detsamma gäller den underliggande och överenskommelser om nya avtal ska nås. inflationen mätt med KPIX, där både räntekost- Dessa förhandlingar kommer att ske i ett betyd- nader för egnahem och direkta effekter på ligt sämre konjunkturläge än när nuvarande avtal konsumentpriserna av förändrade indirekta slöts 2007. Löneökningarna 2010 väntas därför skatter och subventioner exkluderas. bli lägre; timlönerna i hela ekonomin stiger med Stigande livsmedels- och energipriser är de 3,5 procent. År 2011 bedöms dock lönerna stiga andra två huvudorsakerna till den höga inflationågot snabbare, i takt med att efterfrågan på nen. Sammantaget utgör räntekostnader, arbetskraft ökar. Löneökningstakten blir då livsmedel och energi drygt en fjärdedel av den 3,8 procent, vilket bedöms vara något lägre än varu- och tjänstekorg på vilken KPI beräknas. vad som är långsiktigt hållbart. Exklusive dessa tre faktorer ligger inflationen De genomförda och aviserade reformerna kring 1 procent (se diagram 5.33). inom arbetsmarknadsområdet bedöms medföra att lönebildningen fungerar bättre och därmed

Diagram 5.33 Inflationen inklusive och exklusive räntor, energi- och livsmedelspriser

att lönerna utvecklas långsammare under Procent prognosperioden. 5,0

KPI totalt KPI exkl. räntor

4,0 KPI exkl. räntor o energi

5.3.3 Inflation

49 KPI exkl. räntor, energi o livsmedel

3,0 Prisökningarna över Riksbankens mål 2,0

Inflationen, mätt som den procentuella föränd- 1,0 ringen av konsumentpriserna under en tolvmå- 0,0 nadersperiod, har stigit under flera års tid. Sedan november 2007 har den uppmätta KPI-inflatio- -1,0 nen legat över 3 procent, dvs. över Riksbankens 01 02 03 04 05 06 07 08 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. toleransintervall (se diagram 5.33). De senaste månaderna har inflationen legat över 4 procent. Men på motsvarande sätt som att ett fåtal Inte sedan 1993 har inflationen varit så hög som tillsammans ganska stora varugrupper – räntor, nu. energi och livsmedel – för närvarande drar upp I första hand är det ökade räntekostnader för inflationen finns det andra varugrupper som egna hem som för närvarande bidrar till den verkar i motsatt riktning. Däribland kan nämnas höga KPI-inflationen. Den genomsnittliga fritid, nöjen och kultur samt teletjänster och räntenivån på hushållens skulder för egnahem är teleutrustning. Det är därför inflationen exklufortfarande förhållandevis låg historiskt sett, sive räntor, energi- och livsmedelspriser är så men den har successivt stigit sedan årsskiftet pass låg. Medianinflationen, dvs. inflationen för 2005/2006. Den finansiella turbulensen påverkar medianproduktgruppen, har successivt stigit hushållens räntekostnader på så sätt att bankersedan inledningen av 2007 och är hög för nas ökade kreditrisker har lett till högre räntor närvarande. på bolån och högre upplåningskostnader för

Energi- och livsmedelspriserna dämpas framöver

49 SCB publicerade i september utfall för konsumentpriserna i augusti Energipriserna har i stor utsträckning dragit upp och revideringar avseende konsumentpriserna januari till juli. Inget av inflationen under 2008. Världsmarknadspriset på detta har beaktats i prognosen. olja steg kontinuerligt från drygt 90 dollar per fat

PROP. 2008/09:1

i början av året till drygt 140 dollar i början av de fortsätter att gå över från vegetabiliska till juli men har därefter sjunkit tillbaka till kring animaliska livsmedel, vilka kräver mycket 100 dollar i början av september. Det höga olje- spannmål för att produceras. priset har bidragit till höga priser både på drivmedel och på eldningsolja. Den senaste tidens lägre världsmarknadspris på olja har dock Det inhemska kostnadstrycket stiger samtidigt medfört att bensinpriset sjunkit de senaste som efterfrågan viker månaderna och utvecklingen väntas fortsätta framöver. Mot slutet av 2009 bedöms priserna på Den svaga produktivitetsutvecklingen 2007 och importerad energi bidra till att dra ner inflatio- första halvåret 2008 innebär allt annat lika att innen. flationstrycket i ekonomin stiger. Svag produk- Priset på el för omedelbar leverans på den tivitet medför ett ökat behov hos företagen att nordiska elbörsen Nordpool har också stigit kompensera sig för höjda produktionskostnader, under året. Att elpriset varierar beror bland genom att höja sina priser till konsumenterna. annat på variationen av mängden vatten i Arbetskraftskostnaden per producerad enhet, vattenmagasinen. För närvarande är de något den så kallade enhetsarbetskostnaden, bedöms mindre välfyllda än normalt. Sedan i våras har det stiga med i genomsnitt ca 5 procent i näringslivet också varit problem med överföringskapaciteten 2007 och 2008. Ökningen blir betydligt lägre mellan Norge och Sverige beroende bland annat 2009 till följd av att produktiviteten då tar fart på trasiga kablar i Oslofjorden vilket medfört ett och socialavgifterna sänks. Eftersom det inkortsiktigt högre elpris i Sverige än i vissa övriga hemska kostnadstryckets genomslag på konsudelar av Norden. Kabelproblemen väntas dock mentpriserna vanligen sker med viss fördröjning lösas under de närmaste månaderna. Sammanta- borde enhetsarbetskostnadens utveckling inneget innebär det att priset på el för leverans under bära stigande inflation 2009. Den förhållandevis återstoden av 2008 och 2009 är betydligt högre svaga efterfrågan i ekonomin väntas dock mednu än vad det var i våras. Detta bedöms medföra föra att företagen endast i viss mån kan kompenrelativt höga elpriser framöver. I ett längre sera sig för de högre produktionskostnaderna perspektiv finns en uppåtgående trend i elpri- genom att höja priserna på sina produkter. Det serna till följd av handeln med utsläppsrätter innebär att deras vinstmarginaler sänks vilket inom EU och stigande kolpriser (inklusive bedöms vara möjligt då vinstläget i utgångs- 50 fraktkostnader). punkten är relativt gott. Årets spannmålsskörd ser ut att bli bra både i Den prognostiserade utvecklingen stöds också Förenta staterna och i Europa. Priset på av bristtalens utveckling enligt KI:s företagsbaspannmål, t.ex. vete och majs, på världsmarkna- rometer. Historiskt sett har prisutvecklingen på den har därmed sjunkit kraftigt de senaste varor och tjänster i hög grad samvarierat med månaderna. Mycket av den mat som produceras andelen företag inom handeln som i barometern under hösten görs dock på spannmål som köpts uppger att de upplever brist på personal (med in till höga priser och nuvarande bedömning är viss tidsförskjutning, se diagram 5.34). Den svaatt livsmedelspriserna, mätt i årstakt, fortsätter gare efterfrågan i ekonomin har medfört att att stiga mycket under återstoden av året och en bristtalen sjunkit tre kvartal i rad. Utifrån det hibit in på 2009. Men även om utbudet nu i viss storiska sambandet indikerar det en relativt svag mån normaliserats väntas den höga underlig- prisutveckling mot slutet av 2009. gande efterfrågan medföra att priserna även de Prisutvecklingen under 2009 hålls också tillkommande åren ökar något mer än det histo- baka av de sänkta socialavgifterna. Till följd av riska genomsnittet. Det beror i huvudsak på att lägre arbetskostnader väntas företagen höja priden stigande köpkraften i flera tillväxtekono- serna i mindre omfattning än vad de annars hade mier, såsom Kina och Indien, väntas medföra att gjort. Mot bakgrund av det svaga konjunkturläget bedöms sänkningen av socialavgifterna påverka priserna i relativt stor utsträckning. På lång sikt antas hela socialavgiftssänkningen övervältras på lönen, dvs. pris- och vinstnivåerna påverkas inte. Åren 2010 och 2011 är resursutnyttjan- 50 EU har infört krav på utsläppsrätter vid förbränning av fossila bränslen i bl.a. kraft- och värmeverk. Detta ökar kostnaden för kol- och gaskraften och höjer därmed priset även på elen.

PROP. 2008/09:1

det lågt men stigande och den underliggande döms från och med andra kvartalet 2009 återigen inflationen stiger endast långsamt. ligga inom Riksbankens toleransintervall. Den fortsätter därefter att sjunka ytterligare för att i början av 2010 ligga något under 1 procent. I

Diagram 5.34 Bristtal i handeln och inflation

takt med att efterfrågan i ekonomin tilltar och Procent Nettotal Riksbanken successivt höjer reporäntan stiger

Anm.: Varu- och tjänsteinflation avser varor exkl. energi och tjänster exkl. boende. Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 1,0

0,0

Ändrade räntekostnader påverkar KPI-inflationen

-1,0 i hög utsträckning även framöver 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Den ränteutveckling som prognosen bygger på innebär att KPI-inflationen även framöver i stor utsträckning påverkas av ändrade räntekostnader Riksbanken bedöms sänka styrräntan under för egnahem. Räntekostnaderna väntas fortsätta 2009 höja inflationen fram till och med första halvåret 2009 då de övergår till att ha en inflationsdäm- Riksbanken har de senaste åren stramat åt penpande effekt under en period. Det medför att ningpolitiken i takt med att inflationstrycket sti- KPI-inflationen fr.o.m. juli 2009 bedöms vara git i svensk ekonomi. Svagare konjunktur i Svelägre än den underliggande inflationen, mätt med rige och i omvärlden, i kombination med lägre såväl Riksbankens mått KPIX som med KPIF . råvarupriser, innebär att inflationen väntas falla 51 Först under andra halvåret 2010 bidrar återigen tillbaka mot Riksbankens mål på två procent unräntekostnaderna till att dra upp KPI-inflationen der 2009. Eftersom inflationsförväntningarna i som då återigen kommer att ligga över KPIX- relativt stor utsträckning förklaras av den fakoch KPIF-inflationen men fortfarande inom tiskt uppmätta inflationen väntas också dessa Riksbankens toleransintervall. dämpas. Hushållens inflationsförväntningar föll Sammanfattningsvis är inflationen hög för kraftigt i augusti enligt KI:s barometer. Mätt närvarande till följd av höga räntekostnader för som den så kallade breakeven-inflationen har 52 egnahem, höga energipriser och höga livsme- också inflationsförväntningarna fallit tillbaka nådelspriser. Det inhemska kostnadstrycket i form got. Fallande inflation och inflationsförväntav enhetsarbetskostnader stiger kraftigt för ningar i kombination med att resursutnyttjandet andra året i rad. Det svagare efterfrågeläget be- minskar medför att Riksbanken bedöms sänka döms dock få relativt stort genomslag på infla- reporäntan under 2009. I takt med att efterfråtionen nästa år, vilket i kombination med sjun- gan i ekonomin tilltar höjer Riksbanken återigen kande energipriser medför en snabbt sjunkande räntan under 2010 och den bedöms mot slutet av inflation (se diagram 5.35). KPI-inflationen be- 2011 ligga på 4,0 procent.

51 I KPIF (KPI med fast ränta) hålls den del av förändringen i räntekostnaden i KPI som beror på förändrade räntesatser konstant. Den 52 Med breakeven-inflation avses ränteskillnaden mellan nominella och del av förändringen i räntekostnaden som beror på förändrad kapitalstock reala statsobligationer med samma löptid vilket visar den inflation som ingår fortfarande. marknaden förväntar sig.

PROP. 2008/09:1

Hushållens räntekostnader har ökat

Diagram 5.37 Skillnad mellan boränta och statsskuldsränta, respektive interbankränta

Procentenheter Räntorna på hushållens bolån har stigit betydligt de senaste tre åren. I ett historiskt perspektiv är 2,0 dock inte bolåneräntorna höga, utan det är sna- 1,8 rare de låga räntorna 2004–2006 som är avvi- 1,6 kande (se diagram 5.36). 1,4 1,2 Diagram 5.36 Korta räntor 1,0 Procent 0,8 0,6

Boränta - SSVX

7 0,4

SSVX Boränta - interbankränta

6 0,2 Interbankränta 0,0 5 Boränta 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Källor: Reuters och Finansdepartementet. 4

3 Att hushållen upplever ränteläget som högt, trots att det inte är det i ett historiskt perspektiv, 2 1 beror på att bostadspriserna ökat och därmed storleken på hushållens bolån i förhållande till 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 deras disponibla inkomst. I genomsnitt motsva- Källa: Reuters. rar hushållens totala skulder omkring 150 procent av inkomsten, vilket är en historiskt hög nivå. Bolånen utgör en stor del av hushållens De stigande räntorna är delvis en följd av att Riksbanken höjt styrräntan. Detta illustreras av samlade skulder. För hushåll i storstadsområdena, eller som är nya på bostadsmarknaden, är att statsskuldsväxelräntan (SSVX), som bestäms av Riksbankens styrränta, har stigit. Boräntorna andelen av den totala skulden särskilt stor. Högre räntor och större bolån medför att räntehar dock stigit mer än statskuldväxelräntorna (se diagram 5.37). Den ökande skillnaden mellan kostnaden som andel av disponibelinkomsten har ökat (diagram 5.38). boräntor och statsskuldväxlar beror på att den finansiella turbulensen medfört att bankernas

Diagram 5.38 Räntekostnader för bolån som andel av

och bolåneinstitutens kostnader för att låna

disponibelinkomst

pengar har stigit. Kreditrisken i bankerna har Procent ökat och bankerna får betala mer för sin upplåning. Bankernas kostnad för kort upplåning 4,0 speglas i den s.k. interbankräntan. Sedan hösten 3,5 2007 har interbankräntan stigit mer än en stats- 3,0 skuldsväxelränta med samma löptid. För längre 2,5 löptider har det varit en liknande utveckling där 2,0 de fasta boräntorna har stigit mer än statsobliga- 1,5 tionsräntorna med samma löptid. 1,0 Det finns inga tydliga tecken på att bankerna 0,5 har höjt sina marginaler. Skillnaden mellan 0,0 99 00 01 02 03 04 05 06 07 bankernas utlåningsränta och upplåningsränta, mätt som skillnaden mellan boränta och inter- Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. bankränta, är kvar på de nivåer som etablerats de senaste åren (se diagram 5.37). Dock kan det ha blivit svårare att få rabatter på bankernas officiella räntesatser, vilket kan bidra till ökade marginaler för bankerna. Denna effekt är dock svår att kvantifiera.

PROP. 2008/09:1

rära faktorer, utvecklas starkare framöver och

5.4 Risker och alternativscenarier därmed bidra till en snabbare BNP-tillväxt (se

diagram 5.39). 5.4.1 Riskbilden Det råder också stor osäkerhet kring hur stor effekt regeringens politik har på den ekonomiska Osäkerheten är stor avseende bedömningar av utvecklingen på såväl kort som lång sikt. 54 såväl den framtida konjunkturutvecklingen som den långsiktigt hållbara tillväxttakten i ekono-

Diagram 5.39 BNP-tillväxt

min. Det finns risker som pekar mot en svagare Årlig procentuell förändring utveckling och risker som pekar mot en starkare utveckling. För närvarande bedöms riskerna för 5 Huvudscenario en svagare utveckling dominera på kort sikt. Svagare inhemsk efterfrågan 4 Det finns bl.a. en uppenbar risk för att den Högre produktivitet finansiella turbulensen fördjupas och blir mer 3 utdragen än vad som antas i huvudscenariot. För Sverige utgör utvecklingen i Baltikum en specifik 2 risk. En fördjupad finansiell turbulens skulle leda 1 till en lägre tillväxt och en högre arbetslöshet under de närmaste åren än vad som förutses i 0 06 07 08 09 10 11 huvudscenariot. 53 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. En ytterligare osäkerhet i prognosen är att svenska hushåll för närvarande är väldigt pessimistiska. Detta avspeglas bl.a. i att hushållens förväntningar om svensk ekonomi är de 5.4.2 Alternativscenario med svagare lägsta på 15 år enligt Konjunkturinstitutets inhemsk efterfrågan

55

(KI:s) konfidensindikator för hushållen. Det finns en risk att de pessimistiska förväntningarna I detta alternativscenario antas hushållens pessileder till att konsumtionen dämpas mer än vad mistiska förväntningar leda till att konsumtionen som antagits i huvudscenariot, vilket i sin tur dämpas betydligt mer än vad som förutses i skulle leda till en djupare konjunktursvacka med huvudscenariot. Vidare fortsätter hushållen i 56 svagare inhemsk efterfrågan (se diagram 5.39). detta scenario att vara mycket pessimistiska om Produktivitetstillväxten utvecklades oväntat det ekonomiska läget under den närmaste tiden. svagt 2007 och första halvåret 2008. Huvudsce- Hushållens ökade pessimism leder även till att nariot baseras på bedömningen att det berodde efterfrågan på bostäder dämpas och att bostadspå både permanenta och temporära störningar (se fördjupningsrutan ”Förklaringar till produktivitetsinbromsningen”). Bedömningen är dock mycket osäker. 54 I kapitel 6 i 2008 års ekonomiska vårpropositionen analyseras ett Om produktivitetsinbromsningen istället alternativscenario där regeringens reformer får större effekter. framför allt beror på permanenta faktorer Arbetsutbudet ökar mer och jämviktsarbetslösheten blir lägre. kommer produktiviteten utvecklas svagare Sammantaget innebär detta att BNP och sysselsättningen stiger snabbare framöver, vilket skulle driva upp företagens under de närmaste åren och att sysselsättnings- och BNP-nivån varaktigt arbetskostnader ytterligare och räntorna skulle kan ligga på en högre nivå. 55 bli högre. En sådan utveckling skulle dämpa I scenarioarbetet har makromodellen KIMOD använts. För en beskrivning av modellen se Bergvall, A. m.fl. ”KIMOD 1.0: tillväxten i svensk ekonomi under de närmaste Documentation of NIER’s Dynamic Macroeconomic General åren och leda till en lägre BNP-nivå på lång sikt. Equilibrium Model of the Swedish Economy” Working paper 100, På motsvarande sätt kommer produktiviteten, Konjunkturinstitutet, 2007. om nedgången i huvudsak är en följd av tempo- 56 Historiskt finns det en hög korrelation mellan hushållens förväntningar om Sveriges ekonomi, enlig KI:s barometer, och hushållens konsumtion. Om hushållens förväntningar enligt KI:s konfidensindikator för hushållen (CCI) skulle få samma genomslag på konsumtionen som den haft historiskt skulle konsumtionstillväxten helt avstanna under det 53 Effekterna av ett sådant scenario finns beskrivet i kapitel 6 i 2008 års tredje kvartalet 2008. Det är betydligt svagare än vad som förutses i ekonomiska vårpropositionen. huvudscenariot.

PROP. 2008/09:1

priserna faller något. De fallande priserna Lägre resursutnyttjande och lägre löneökminskar hushållens förmögenhet, vilket i sin tur ningar medför att inflationstrycket dämpas (se leder till att hushållen blir än mer försiktiga med tabell 5.8). Till följd av detta sänker Riksbanken ökat sparande och lägre konsumtion som följd reporäntan mer än i huvudscenariot. Reporäntan (se tabell 5.8). Sammantaget bedöms tillväxten i är som lägst under slutet av 2009 då den är 0,50 hushållens konsumtion bli 0,9 procentenheter procentenheter lägre än i det mest troliga fallet. lägre 2008 och 1,7 procentenheter lägre 2009 än i Lägre räntor och lägre löneökningar leder till huvudscenariot. att exportföretagens konkurrenssituation Försvagningen på den svenska bostadsmark- förbättras. Exporten utvecklas därför något starnaden i kombination med den svagare inhemska kare än i huvudscenariot. efterfrågan leder till att investeringarna utvecklas Effekten på BNP blir således mindre än betydligt svagare 2009 och 2010 än i det mest försvagningen av den inhemska efterfrågan. troliga scenariot (se tabell 5.8). BNP-tillväxten är 0,2 procentenheter lägre 2008 och 0,5 procentenheter lägre 2009 än i huvud-

Tabell 5.8. Nyckeltal, alternativscenario med svagare

scenariot (se diagram 5.39 och tabell 5.8).

inhemsk efterfråga

Den svagare utvecklingen av hushållens kon- Avvikelse från huvudscenariot inom parentes, procentuell förändring om annat ej anges sumtion, i kombination med en svagare utveckling på arbetsmarknaden, leder också till att det 2008 2009 2010 2011 finansiella sparandet blir lägre både 2008 och BNP 1,3 (-0,2) 0,8 (-0,5) 3,3 (0,2) 3,8 (0,3) 2009. Hushållens konsumtion 0,9 (-0,9) 0,5 (-1,7) 4,6 (1,4) 4,7 (1,5) Investeringar 2,9 (-0,1) -1,9 (-1,1) 3,9 (-0,5) 8,2 (0,8)

Högre tillväxt 2010 och 2011

Sysselsatta 1,2 (0,0) -0,1 (-0,1) -0,3 (-0,1) 1,1 (0,2) 1 Arbetslöshet 6,0 (0,0) 6,5 (0,1) 6,8 (0,2) 6,0 (0,0) I takt med att den internationella finansiella Timlön 4,3 (0,0) 3,9 (-0,2) 3,1 (-0,4) 3,6 (-0,2) turbulensen förväntas klinga av under andra 2 KPIX 2,7 (-0,1) 1,9 (-0,2) 1,1 (-0,2) 1,7 (0,0) halvåret 2009 och de internationella tillväxtut- 3 sikterna ljusnar, förväntas hushållen bli betydligt BNP-gap -0,9 (-0,2) -2,5 (-0,7) -1,8 (-0,5) -0,7 (-0,1) mer optimistiska om framtiden. Den ökade 4 Reporänta 4,50 (-0,25) 2,50 (-0,50) 3,00 (-0,25) 4,00 (0,00) Finansiellt optimismen i kombination med den buffert 5 sparande 2,7 (-0,1) 0,8 (-0,3) 1,6 (0,0) 2,7 (0,2) hushållen har byggt upp i och med det ökade 1 försiktighetssparandet 2008–2009 leder till att I procent av arbetskraften. 2 Årsgenomsnitt. konsumtionen tar rejäl fart 2010–2011. Även den 3 Skillnad i procent mellan faktisk och potentiell produktion. 4 expansiva penningpolitiken bidrar till återhämt- Slutkurs. 5 Procent av BNP. Källa: Finansdepartementet. ningen. Den starkare tillväxten leder till att sysselsättningen ökar kraftigare än i huvudscenariot under 2011. År 2012 har huvuddelen av Sämre arbetsmarknadsläge, lägre inflation och effekterna av konjunkturförsvagningen ebbat ut. mer expansiv penningpolitik BNP och arbetslösheten är då på samma nivå som i huvudscenariot (se diagram 5.40). Även Konjunkturförsvagningen leder till att resursut- det finansiella sparandet förbättras 2010–2011 i nyttjandet blir lägre än i huvudscenariot. Resurs- takt med att resursutnyttjandet stiger. På lång utnyttjandet är som lägst 2009, då BNP-gapet är sikt återgår det finansiella sparandet till samma ca 0,7 procentenheter lägre än i huvudscenariot. nivå som i huvudscenariot. Den lägre efterfrågan bidrar till att sysselsättningstillväxten blir lägre och att arbetslösheten blir högre 2009–2010 (se tabell 5.8 och diagram 5.41). Företagen anpassar dock inte antalet anställda omedelbart till den oväntat svaga efterfrågeutvecklingen, vilket medför att även produktivitetstillväxten utvecklas sämre 2008 och 2009 än i huvudscenariot.

PROP. 2008/09:1

Diagram 5.40 BNP-nivå Tabell 5.9 Nyckeltal, alternativscenario med högre

Procentuell avvikelse från huvudscenariot produktivitet Avvikelse från huvudscenariot inom parentes, procentuell förändring 2,5 om annat ej anges 2,0 2008 2009 2010 2011 1,5 BNP 1,5 (0,0) 2,1 (0,8) 3,9 (0,8) 3,9 (0,4)

Svagare inhemsk efterfrågan

1,0 Hushållens

Högre produktivitet

konsumtion 1,8 (0,0) 3,5 (1,2) 4,9 (1,7) 3,0 (-0,2) 0,5 Investeringar 3,5 (0,5) 1,2 (2,0) 7,4 (3,2) 9,1 (1,6) 0,0 Sysselsatta 1,0 (-0,2) -0,2 (-0,2) 0,2 (0,4) 1,0 (0,1) 1 Arbetslöshet 6,2 (0,2) 6,8 (0,4) 6,6 (0,0) 5,9 (-0,1) -0,5 Timlön 4,3 (0,0) 3,3 (-0,8) 3,1 (-0,4) 4,0 (0,2) -1,0 2 KPIX 2,4 (-0,4) 0,9 (-1,2) 0,9 (-0,4) 1,7 (0,0) 07 08 09 10 11 12 13 14 15 3 Källa: Finansdepartementet. BNP-gap -2,1 (-1,4) -2,2 (-0,4) -0,9 (0,4) -0,2 (0,4) 4 Reporänta 4,50 (-0,25) 2,50 (-0,50) 2,50 (-0,75) 3,50 (-0,50) Finansiellt 5

5.4.3 Alternativscenario med högre

sparande 2,7 (-0,1) 0,8 (-0,3) 1,7 (0,1) 2,6 (0,1)

produktivitet

1 I procent av arbetskraften. 2 Årsgenomsnitt. 3 Skillnad i procent mellan faktisk och potentiell produktion. I huvudscenariot bedöms att produktivitetsin- 4 Slutkurs. 5 Procent av BNP. bromsningen 2007 och första halvåret 2008 Källa: Finansdepartementet. drevs både av permanenta och temporära störningar (se fördjupningsrutan ”Förklaringar till produktivitetsinbromsningen”). I detta alterna- Högre tillväxt och lägre inflation 2009–2011 tivscenario antas produktivitetsfallet 2007 och första halvåret 2008 huvudsakligen vara av tem- Den starkare produktivitetsutvecklingen, som porär karaktär. Den potentiella produktivitetsni- följer av anpassningen av personalstyrkan, i vån andra kvartalet 2008 antas vara 1,5 procent kombination med lägre löneökningar leder till högre än i huvudscenariot. betydligt lägre enhetsarbetskostnader jämfört Jämfört med huvudscenariot är den långsik- med i huvudscenariot. Det svaga efterfrågeläget tigt hållbara produktionsnivån således högre, leder till att företagen låter en stor del av sina dvs. mer produkter och tjänster kan produceras lägre kostnader slå igenom i lägre prisökningar. vid given arbetsstyrka. Det lägre inflationstrycket medför att Riks- Den svaga efterfrågan i kombination med banken sänker reporäntan mer än vad som är högre produktionskapacitet per anställd, jämfört fallet i huvudscenariot. Den lägre räntan i med bedömningen i huvudscenariot, medför att kombination med högre reallöner och högre företagen kommer att minska personalstyrkan förväntade framtida inkomster, till följd av den för att anpassa den till efterfrågan. Därmed blir högre produktiviteten, bidrar till att hushållens arbetslösheten redan 2008 högre än i huvudsce- konsumtion utvecklas betydligt bättre 2009– nariot (se tabell 5.9 och diagram 5.41). En högre 2010 än i det mest troliga scenariot. arbetslöshet leder i sin tur till att lönerna ökar Den högre potentiella produktionsnivån långsammare. medför att företagen redan under 2008 börjar anpassa produktionskapaciteten mot den nya högre nivån. Investeringarna utvecklas därmed bättre 2008–2011 än i huvudscenariot. Den starkare efterfrågan leder även till att sysselsättningen ökar fortare under 2010–2011. Arbetslösheten ligger på samma nivå som i huvudscenariot 2010, för att 2011 vara något lägre (se diagram 5.41 och tabell 5.9). Den inledningsvis svagare utvecklingen på arbetsmarknaden medför att det finansiella sparandet försäm-

PROP. 2008/09:1

ras något 2008 och 2009 jämfört med huvudscenariot (se tabell 5.9). Ett alternativt antagande om vad som orsakade produktivitetsfallet 2007 och första halvåret 2008 har således en stor effekt på den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige. Åren 2008– 2011 blir BNP-tillväxten i genomsnitt 0,5 procentenhet högre per år än i huvudscenariot. På lång sikt har den högre produktiviteten slagit igenom i en BNP-nivå som är 1,8 procent högre än i huvudscenariot (se diagram 5.40). 57 Det finansiella sparandet förbättras på lång sikt jämfört med huvudscenariot.

Diagram 5.41 Arbetslöshet

I procent av arbetskraften 7,2

6,8

6,4

6,0

Huvudscenario

5,6

Svagare inhemsk efterfrågan

Högre produktivitet

5,2 06 07 08 09 10 11 Källa: Finansdepartementet.

57 BNP ökar mer än den initiala produktivitetsökningen eftersom högre reallöner medför att relativpriset på kapital faller, vilket innebär att företagens önskade kapitalintensitet stiger. Det innebär att kapitalstocken ökar mer än den initiala produktivitetsuppgången indikerar. Sysselsättningsgraden och inflationen återgår till samma nivåer som i huvudscenariot. 131

6 Inkomster och skattefrågor

PROP. 2008/09:1

6 Inkomster och skattefrågor

Sammanfattning 6.1 De skattepolitiska riktlinjerna

Regeringen presenterade i 2008 års ekonomiska

• Bolagsskatten sänks från 28 till 26,3 procent vårproposition förslag på ett antal riktlinjer för

och arbetsgivar- och egenavgifterna sänks skattepolitiken (prop. 2007/08:100, avsnitt 5.3).

från 32,42 till 31,42 procent resp. 30,71 till Det innebar att skattepolitiken för de kom-

29,71 procent. mande åren genom fem hållpunkter inriktas på

att stödja de övergripande målen för regeringens • Jobbskatteavdraget utvidgas vilket sammanekonomiska politik genom att bidra till en taget innebär att jobbskatteavdraget har varaktigt högre sysselsättning och en högre sänkt skatten med över 1 000 kronor per generell och rättvist fördelad välfärd. Förslaget månad för det stora flertalet löntagare. innebar också att skattepolitiken utformas så att • Den nedre skiktgränsen för statlig skatt fem allmänna krav som ställs på de svenska höjs, vilket innebär att färre personer komskattereglerna i en globaliserad värld tillgodoses. mer att betala statlig inkomstskatt. Riksdagen antog regeringens förslag (bet.

• Skattekvoten beräknas falla från 47,4 pro- 2007/08:Fi420, rskr. 2007/08:259). I detta av-

cent av BNP 2008 till 45,8 procent av BNP snitt återges först de olika riktlinjerna varefter

2011. Skattekvoten exklusive skatt på deras funktion kommenteras liksom deras rela-

transfereringar beräknas uppgå till cirka tion till de skatteåtgärder som aviseras i denna

42 procent av BNP 2011. proposition.

De fem hållpunkterna

I detta kapitel redovisar regeringen kommande 1. Goda förutsättningar för varaktigt hög åtgärder på skatte- och avgiftsområdet samt sysselsättning utfall och prognoser för den offentliga sektorns Skattereglerna ska bidra till att öka den varaktiga skatteintäkter och statsbudgetens inkomster. sysselsättningen (antalet arbetade timmar) Kapitlet inleds med en genomgång av de skattegenom ökat arbetsmarknadsdeltagande, genom politiska riktlinjer regeringen presenterade i 2008 att personer som redan har arbete ökar sitt års ekonomiska vårproposition. I avsnitt 6.2 arbete och genom ökad utbildning och presenteras förslag på skatte- och avgiftsområdet kompetens hos dem som arbetar. tillsammans med en offentligfinansiell bedöm-

ning för budgetåret 2009. I avsnitt 6.3 redovisas 2. Goda villkor för företagande och investeringar prognoser för den offentliga sektorns skatte- Skattereglerna ska ge goda villkor för investeintäkter och statsbudgetens inkomster. I kapitlet ringar i Sverige, genom att attrahera utländska finns också en fördjupningsruta med en ekonoföretags lokalisering och investeringar i Sverige miskt orienterad klassificering av svenska skatter och genom att företag redan verksamma i och avgifter. Sverige ökar sina investeringar. Därutöver ska

PROP. 2008/09:1

också goda villkor gälla för svenska företags 10. Förenkling av regler för ökad effektivitet investeringar i utlandet. Arbetet med att förenkla skattereglerna (minskad administrativ börda) drivs vidare. I 3. Generell och rättvist fördelad välfärd arbetet ska nyttan av förenklingar för företagen Skattepolitiken ska utformas så att målen om en beaktas liksom behovet av att värna skattegenerell och rättvist fördelad välfärd och högre intäkterna. sysselsättning säkerställs. Hållpunkterna och kraven ger en ram för 4. Effektiva ekonomiska styrmedel utvecklingen av skattepolitiken. De anger vilka Skattereglerna ska bidra till att negativa miljö- åtgärder som är angelägna och vad som bör och folkhälsoaspekter fångas upp i prisbild- undvikas. De fem hållpunkterna med dess koppningen på olika marknader genom internalisering ling till den ekonomiska politiken pekar i första av s.k. negativa externa effekter. Korrigeringar av hand ut vad som är angeläget medan de fem sådana effekter bör ske på ett så effektivt sätt kraven har sin tyngdpunkt på det som bör som möjligt med beaktande av andra krav på undvikas. En i förhållande till hållpunkter och skattesystemet. På miljöområdet ska skatterna krav framgångsrik skattepolitik märks därmed i samordnas med andra styrmedel – som exempel- första hand genom att hållpunkterna förstärks vis handel med utsläppsrätter – så att miljöstyr- medan avvikelserna från kraven bör vara så beningen blir samhällsekonomiskt effektiv. Prin- gränsade som möjligt. cipen om att förorenaren ska betala ska gälla. I relation till riktlinjerna tar de åtgärder som

aviseras i denna budgetproposition sikte på att ge 5. Ett legitimt och rättvist skattesystem bättre förutsättningar för en varaktigt högre Skattereglerna ska utformas så att de stärker sysselsättning genom den sänkta skatten på medborgarnas förtroende för skattesystemet och förvärvsinkomster. Vidare förbättras villkoren underlättar för dem att göra rätt för sig. Skattefel för företagande och investeringar genom det ska begränsas och skattebrott, skattefusk och brett anlagda företagspaketet. Paketet bidrar skatteundandragande motverkas. också till ett mer rättvist och legitimt skattesystem genom de åtgärder mot avancerad

De fem kraven

skatteplanering som aviseras och innehåller dessutom ett antal förenklingar för företagen. 6. Hållbara offentliga finanser Den generella och rättvisa välfärden förstärks Skatterna ska finansiera offentliga utgifter på ett genom skattelättnaden för pensionärer. hållbart sätt med bevarande av samhällsekonomisk balans. Utifrån detta fiskala krav ska skattereglerna utformas på ett så enkelt sätt som möjligt med beaktande av målet om hög välfärd

6.2 Kommande förslag på skatte-

och hög varaktig sysselsättning.

och avgiftsområdet

7. Generella och tydliga regler Regeringen redovisar här ett antal åtgärder på Med beaktande av hållpunkterna ska skatteskatteområdet med effekter för budgetåret 2009 reglerna vara generella och existerande särregler och framåt. Med undantag för förslaget om fort- (skatteutgifter) löpande prövas för att förenkla satt avtrappning av energiskatteavdraget för systemet och för att skapa finansiellt utrymme vindkraft kommer övriga åtgärder att föreslås i för att sänka strategiska skattesatser. särskilda propositioner under hösten 2008 och redovisas därför i denna proposition som 8. Hållbara regler i förhållande till EU bedömningar. Skatteregler och åtgärder ska vara hållbara och För beskattningen av förvärvsinkomster aviseförsvarbara i ett EG-rättsligt perspektiv. ras sänkt skatt dels genom en förstärkning av jobbskatteavdraget, dels genom en begränsning 9. Beskattning i nära anslutning till av uttaget av den statliga inkomstskatten. För inkomsttillfället personer 65 år och äldre aviseras en förenkling av På inkomstskatteområdet bör på sikt olika inslag jobbskatteavdraget och för pensionärer en särav s.k. uppskjuten beskattning undvikas. skild skattelättnad. Vidare ska skattereduktionen

PROP. 2008/09:1

för hushållstjänster förenklas och utvidgas och reglerna om uttagsbeskattning för fastighetsdet icke-avdragsgilla beloppet för resor till och tjänster. från arbetet höjas. På det skatteadministrativa området aviseras Som en del av regeringens företagspaket avise- förändringar i reglerna om F-skatt och om förras på socialavgiftsområdet en generell sänkning ändringar i reglerna om personnummer i folkav den sammanlagda avgiftsnivån och en kraft- bokföringen. Som en del av regeringens företagsfullare nedsättning av socialavgifterna för unga. paket aviseras förändringar i kraven på kassa- Som en del av regeringens företagspaket register och på kontrolluppgifter om betalningar aviseras på området för kapital- och egendoms- till och från utlandet. skatter förbättringar i de s.k. 3:12-reglerna I ett avslutande avsnitt redovisas de finansiella genom höjt schablonbelopp i förenklingsregeln effekterna av de skatte- och avgiftsförslag som och genom sänkt krav på löneuttag i löne- lämnas och aviseras i denna proposition. underlagsregeln. Vidare aviseras på samma område ett inordnande av ägarlägenheter i skatte- Beskattningen av sparande systemet, förändringar i beskattningen av vinster Det är angeläget att skattereglerna för olika på utländska premieobligationer m.m. och ett sparformer är utformade så att likartade ekonohöjt schablonavdrag för andrahandsuthyrning. miska aktiviteter behandlas på ett skattemässigt Som en del av regeringens företagspaket neutralt sätt samt så att skatteplanering föreaviseras på företagsbeskattningsområdet en byggs. En reformering av skattereglerna måste sänkning av bolagsskatten, en sänkning av också beakta den pågående integrationen av de expansionsfondsskatten, möjlighet till över- finansiella marknaderna i Europa. Regeringen avföring av skogskonto och skogsskadekonto vid ser därför att påbörja ett arbete med att se över generationsskiften, utökade möjligheter till beskattningen av sparande genom bl.a. indirekt direktavskrivningar för inventarier av mindre ägande av aktier genom kapitalförsäkring med värde och ändrade regler för avräkning av syfte att åstadkomma en enkel, neutral och utländsk skatt. Vidare aviseras förändringar i effektiv beskattning. underprisreglerna för handelsbolag m.m., förändringar i reglerna om avdragsrätt för räntor i Vissa nya utredningar på skatteområdet företagssektorn och ett antal förenklingsåtgärder Tillgången till riskvilligt kapital är en avgörande som rör reglerna för periodiseringsfonder, möj- framgångsfaktor i både nystartade företag och i ligheter att lämna koncernbidrag till lagerbolag, expansiva och innovativa företag. Regeringen har kravet på ställande av säkerhet vid fysiska per- därför den 5 juni 2008 beslutat om direktiv till en soners skalbolagsdeklarationer och reglerna om utredning om skatteincitament för investeringar gränsbelopp i 3:12-reglerna. i mindre företag (dir. 2008:80). Utredaren ska På energi- och miljöskatteområdet lämnar bl.a. analysera förutsättningar för att införa särregeringen en bedömning i frågan om skatter skilda skatteincitament för att stimulera fysiska och effektiv miljöstyrning. Vidare aviseras den personers investeringar i onoterade företag. Utenligt gällande regler årligen återkommande redaren ska redovisa uppdraget senast den uppräkningen av energi- och koldioxidskatte- 31 mars 2009. satserna efter prisutvecklingen, fortsatta skatte- I enlighet med vad regeringen uttalat i 2008 lättnader för koldioxidneutrala drivmedel, en års budgetproposition kommer regeringen att kommande utredning om skatt på fluorerande tillsätta en utredning om skatteincitament för växthusgaser och kommande förslag om gåvor till forskning och ideell verksamhet. ändringar i trängselskatten. Förslag lämnas också på avtrappning av energiskatteavdraget för Ärendet och dess beredning m.m. vindkraft. För det ärende där förslag lämnas finns lag- För övriga punktskatter aviserar regeringen förslag i kapitel 3. Lagförslaget har beretts under förslag till förändringar för stärkt kontroll vid hand med Skatteverket. införsel av alkohol m.m. Vidare redovisas en bedömning av reklamskatten. Lagrådet På mervärdesskatteområdet och som en del av Det förslag som lämnas kring förändringar i regeringens företagspaket aviseras förändringar i energiskatteavdraget för vindkraft är enligt rege-

PROP. 2008/09:1

ringens mening av sådan enkel beskaffenhet att lats (dnr Fi2008/3983). En majoritet av remiss- Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. instanserna är positiva till ett tredje steg i jobbskatteavdraget och en begränsning av uttaget av den statliga inkomstskatten på förvärvs- 6.2.1 Skatter på arbetsinkomster – inkomster. förvärvsinkomstbeskattningen För att ytterligare stimulera arbetsutbudet och därmed öka den varaktiga sysselsättningen, anser regeringen att jobbskatteavdraget bör förstärkas 6.2.1.1 Sänkt skatt på förvärvsinkomster och delvis förenklas inom ramen för ett tredje steg. Vidare bör uttaget av den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster Regeringens bedömning: För att ytterligare begränsas. Skattesänkningen bör uppgå till stimulera arbetsutbudet och öka den varaktiga sammanlagt 15 miljarder kronor och motsvarar sysselsättningen, bör skatten på förvärvsdå det högre alternativet i promemorian. Det inkomster från och med 2009 sänkas med samhällsekonomiska utrymmet och de offentliga 15 miljarder kronor. Detta sker genom att finanserna är sådana att de tillåter en skattejobbskatteavdraget förstärks och delvis förenklas sänkning i denna storleksordning. I förhållande inom ramen för ett tredje steg. Vidare begränsas till en skattesänkning enligt 5-miljardersuttaget av den statliga inkomstskatten på alternativet i promemorian ger en skattesänkning förvärvsinkomster. med 15 miljarder kronor ca tre gånger så stora effekter på sysselsättning och BNP. Denna skattesänkning får således större effekter på Skälen för regeringens bedömning: I 2008 års arbetsutbud och därmed på den varaktiga ekonomiska vårproposition aviserade regeringen sysselsättningen. Den gör det även mera lönsamt ett tredje steg i jobbskatteavdraget och en att arbeta för främst låg- och medelinkomstbegränsning av uttaget av den statliga inkomst- tagare som redan är sysselsatta genom att dessa skatten på förvärvsinkomster (prop. 2007/08:100 får en marginalskattesänkning. s. 17 och 52). Regeringen framhöll då att i vilken Liksom de två tidigare stegen, bör det tredje omfattning och genomförandetakt förslagen kan steget i jobbskatteavdraget särskilt inriktas mot komma att införas beror på utvecklingen av de att dels sänka trösklarna för att gå från fulltidsoffentliga finanserna och det ekonomiska läget. frånvaro till åtminstone deltidsarbete, dels för- Efter det att vårpropositionen presenterades stärka drivkraften hos dem som redan har ett har Finanspolitiska rådet lämnat sin första ut- arbete att öka sin arbetsinsats. Med detta dubbla värdering av måluppfyllelsen i regeringens syfte bör det tredje steget utformas så att den ekonomiska politik. Såvitt gäller jobbskatte- disponibla inkomsten ökar förhållandevis avdraget bedömer rådet att detta utifrån rege- mycket för låg- och medelinkomsttagare. ringens målsättningar – att stimulera sysselsätt- Det tredje steget innebär tillkommande ning och arbetskraftsdeltagande – varit välmoti- skattelättnader för dem som förvärvsarbetar. För verat i förhållande till de alternativa skatterefor- dem som under 2009 har arbetsinkomster som mer rådet analyserat. Vad gäller dessa alternativ ligger över 39 000 kronor per år bör jobbskattekan noteras att rådet bedömer att en höjning av avdraget höjas. För den som har 22 000 kronor i den nedre skiktgränsen för uttag av statlig månadslön och som betalar genomsnittlig kominkomstskatt skulle ha en låg offentligfinansiell munal inkomstskatt (31,44 procent för 2008) kostnad genom att åtgärden har en hög själv- blir skattesänkningen genom detta tredje steg finansieringsgrad. 225 kronor per månad. Av tabell 6.1 framgår vad Inom Finansdepartementet utarbetades där- det totala jobbskatteavdraget efter det tredje efter under senvåren 2008 en promemoria som steget blir per månad för några yrkesgrupper. innehöll alternativa förslag till ett tredje steg i jobbskatteavdraget och en begränsning av uttaget av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster. Dessa hade olika budgetomslutning med totala skattesänkningar på 5 eller 15 miljarder kronor. Promemorian har remissbehand-

PROP. 2008/09:1

I diagram 6.2 visas marginalskatten, vid genomsnittlig kommunalskatt, utan och med gällande

Tabell 6.1 Jobbskatteavdragen för olika månadslöner

jobbskatteavdrag och med föreslagna regler.

Yrke Månadslön Jobbskatteavdrag Sänkt skatt som andel av lön

Diagram 6.2 Marginalskatt för personer som inte har fyllt

Anm: Den föreslagna höjningen av den undre skiktgränsen för statlig skatt ger läkaren ytterligare 302 kronor per månad i minskad skatt. Den sänkta skatten 50 som andel av lön uppgår för läkaren sammantaget till 3,6 %.

40

Begränsningen av uttaget av den statliga

30

inkomstskatten på beskattningsbara förvärvs- 20 inkomster bör inriktas mot den nedre delen av

10

den statliga inkomstskatteskalan för att öka drivkrafterna till större arbetsinsatser, ökad 0

0 100000 200000 300000 400000 500000

arbetstid och högre produktivitet. Denna sänk- Arbetsinkomst ning bör ske genom att den nedre skiktgränsen höjs med 18 100 kronor. Jobbskatteavdragets tredje steg innebär att Skattelättnaden på förvärvsinkomster medför marginalskatten sänks med ca 1,5 procentytterligare lägre genomsnittlig skatt. I diagram enheter för arbetsinkomster mellan ca 6.1 visas genomsnittsskatten, vid genomsnittlig 39 000 och 117 000 kronor per år. För arbetskommunalskatt, utan och med gällande jobbinkomster mellan ca 118 000 och 300 000 kronor skatteavdrag och med föreslagna regler. per år sänks marginalskatten med 1 procent- Diagram 6.1 Genomsnittlig skatt för personer som inte har enhet. För beskattningsbara förvärvsinkomster fyllt 65 år utan jobbskatteavdraget (streckad linje), enligt mellan 349 500 och 367 600 kronor per år sänks

gällande regler (ljus linje) samt enligt förslaget om sänkt

marginalskatten med 20 procentenheter. Där-

skatt på förvärvsinkomster (mörk linje)

med sänks marginalskatten vid genomsnittlig kommunalskatt från 51,44 procent till 31,44 procent för många heltidsarbetande med löner

Genomsnittlig skatt %

45,0 motsvarande de för t.ex. kontorspersonal, lärare, poliser och specialistsjuksköterskor. Således

40,0

sänks marginalskatten med 20 procentenheter

35,0

30,0

25,0 för drygt 180 000 personer 20,0 I tabell 6.2 visas skatten utan och med jobb- 15,0 skatteavdrag enligt gällande och föreslagna regler vid genomsnittlig kommunalskatt. Dessutom

10,0

visas den totala inkomstskattesänkningen som

5,0

0,0

0 100000 200000 300000 400000 500000 procent av arbetsinkomsten. Redovisningen avser personer som har hela sin inkomst från

Arbetsinkomst

arbete.

Som framgår av diagrammet kommer den genomsnittliga skatten att understiga 25 procent för arbetsinkomster upp till 340 000 kronor. För låginkomsttagare ligger beskattningen därmed ungefärligen på europeisk medelnivå (jfr. S-O Lodin, Svenska skatter och omvärldsbeskattningen – en jämförelse mellan skatteuttaget i Sverige och fjorton viktiga omvärldsländer, 2008, Swedbank).

PROP. 2008/09:1

6.2.1.2 Sänkt skatt för pensionärer

Tabell 6.2 Skatt på arbetsinkomster och jobbskatteavdrag enligt gällande regler samt enligt förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag för personer som inte har fyllt 65 år

Regeringens bedömning: En skattelättnad bör in-

(2009)

föras för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Skattelättnaden bör gälla det stora Skatt Gällande Före- Totalt Totalt flertalet ålderspensionärer och vara särskilt stor Arbetsutan jobb- slagen jobb- jobbinkomst jobb- skatte- höjning skatte- skatteper år skatte- avdrag av jobb- avdrag avdrag i för pensionärer med lägre inkomster. Reformen bör träda i kraft den 1 januari 2009. avdrag skatte- procent avdrag av inkomsten 100 000 22 102 6 746 960 7 706 7,7 150 000 37 319 7 623 1 563 9 186 6,1 Skälen för regeringens bedömning: I 2008 års ekonomiska vårproposition aviserade regeringen 200 000 54 611 9 714 2 066 11 780 5,9 förbättringar av de ekonomiska villkoren för i 250 000 71 903 11 805 2 569 14 374 5,7 första hand de sämst ställda pensionärerna (prop. 300 000 89 195 13 888 3 082 16 970 5,7 2007/08:100 s. 18 och 57). 350 000 106 078 15 082 3 081 18 133 5,2 Inom Finansdepartementet utarbetades där- 400 000 129 378 15 052 3 081 18 133 4,5 efter en promemoria med en modell för 500 000 180 818 15 052 3 081 18 133 3,6 skattelättnad för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år och som har låga taxerade förvärvsinkomster. Reformen skulle Jobbskatteavdraget gör det mer lönsamt att innebära ett förhöjt grundavdrag vid låga arbeta för dem som i dag står utanför inkomster. Ca 28 procent av samtliga penarbetsmarknaden. Det bidrar också, genom sionärer i åldersgruppen skulle omfattas av sänkta marginalskatter, till ett ökat arbetsutbud promemorians förslag. Den offentligfinansiella för många av dem som redan har ett arbete. Av effekten av förslaget uppskattades till ca tabellen framgår att jobbskatteavdraget för- 790 miljoner kronor. I promemorian framhölls stärker utbytet av att, vid en hypotetiskt given att regeringens slutliga ställningstagande i fråga årsinkomst på 250 000 kronor, gå från t.ex. om skattelättnadens storlek och avtrappningsheltidsarbetslöshet till heltidsarbete, med regler skulle ske i budgetpropositionen för 2009. 14 374 kronor. Jobbskatteavdraget, som procent Promemorian har remissbehandlats och en av inkomsten, är högre för låg- och medel- majoritet av de remissinstanser som har yttrat sig inkomsttagare. tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. För personer som vid beskattningsårets in- Den ekonomiska utvecklingen för pensiogång har fyllt 65 år bör jobbskatteavdraget närerna har varit god under senare år, eftersom förenklas. Det bör bestämmas som summan av inkomst- och tilläggspensionerna är kopplade till 20 procent av arbetsinkomster upp till och med inkomstutvecklingen genom s.k. följsamhets- 100 000 kronor och 5 procent av arbets- indexering. inkomster mellan 100 000 och 300 000 kronor. De ekonomiska villkoren för pensionärer ser Därmed utvidgas jobbskatteavdraget så att emellertid olika ut beroende på ålder och tidigare pensionärer med låga arbetsinkomster också arbetsmarknadsanknytning. Sammantaget unomfattas. derstiger den genomsnittliga disponibla inkoms- Regeringen avser att under hösten lägga fram ten för personer som är över 65 år den förslag till riksdagen om ett förstärkt och delvis genomsnittliga disponibla inkomsten för perförenklat jobbskatteavdrag och en sänkning av soner som är under 65 år. den statliga inkomstskatten med nu aviserad innebörd. Förslagen bör träda i kraft den 1 januari 2009.

PROP. 2008/09:1

Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det är angeläget att förbättra den ekonomiska situa-

Tabell 6.3 Exempel på nettoinkomstökningar per år (kronor) genom det förhöjda grundavdraget vid olika inkomst-och

tionen för pensionärerna.

kommunalskattenivåer

Till skillnad från vad som föreslogs i promemorian bedömer regeringen att reformen bör Kommunalskatt (%) omfatta det stora flertalet pensionärer. Skatte- Inkomstnivå Lägsta Medel Högsta lättnaden bör vara särskilt stor vid låga in- (28,89) (31,44) (34,09) komster. Låg inkomst, 50 000 kr 4 800 5 200 5 700 Reformen innebär att grundavdraget höjs vid Garantipensionär, född 1938 eller taxerade inkomster upp till ca 363 000 kronor senare: för beskattningsåret 2009. För en ensamstående – Gift/sammanboende, 81 300 kr 3 000 3 300 3 500 garantipensionär, född 1938 eller senare, som – Ensamstående, 91 200 kr 2 400 2 600 2 900 saknar inkomstpension, ökar den årliga netto- Garantipensionär, född 1937 eller inkomsten med ca 2 600 kronor vid en genomtidigare: snittlig kommunalskattesats (31,44 procent för – Gift/sammanboende, 82 800 kr 2 900 3 200 3 400 2008). Skattelättnaden för den som har inkoms- – Ensamstående, 92 900 kr 2 300 2 500 2 700 ter mellan ca 133 000 kronor och 337 000 kronor 150 000 kr 800 800 900 beräknas till ca 800 kronor per år. Vid inkomster över ca 363 000 kronor lämnas inget förhöjt 200 000 kr 800 800 900 grundavdrag. 300 000 kr 800 800 900 Reformen innebär att drygt 90 procent av 400 000 kr 0 0 0 åldersgruppen kommer att omfattas av skattesänkningen. I diagram 6.3 redovisas grundavdraget enligt 6.2.1.3 Skattereduktionen för hushållstjänster gällande regler och enligt aviserade regler för förenklas och utvidgas beskattningsåret 2009.

Diagram 6.3 Grundavdrag enligt gällande regler (mörk linje) Regeringens bedömning: Det nuvarande systemet

och enligt aviserat förslag (ljus linje).

med skattereduktion för hushållstjänster bör förenklas samt utvidgas till att även omfatta tjänster utförda av fysiska personer som inte har

Grundavdrag

F-skattsedel. Ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 2009.

40 000

35 000

30 000

25 000

Skälen för regeringens bedömning: Lagen

20 000

15 000

(2007:346) om skattereduktion för hushålls-

10 000

5 000 arbete trädde i kraft den 1 juli 2007. I 0 propositionen Skattelättnader för hushållstjänster, m.m. (prop. 2006/07:94, s. 36) gjorde

0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000

regeringen bedömningen att det var angeläget att

Taxerad förvärvsinkom st

så snabbt som möjligt införa skattelättnaden. Av denna anledning infördes till att börja med ett I tabell 6.3 visas exempel på årliga nettoinkomstbeprövat system med skattereduktion. Regeökningar genom det förhöjda grundavdraget vid ringen framhöll dock att det borde tillsättas en olika kombinationer av inkomster och kom- utredning för att undersöka möjligheterna att munala skattesatser. hitta ett enklare system för att subventionera Pensionärer med inkomster över ca köp av hushållstjänster (prop. 2006/07:94, s. 36). 363 000 kronor får inget förhöjt grundavdrag I Hushållstjänstutredningens betänkande men gynnas i stället genom en höjning av skikt- Skattelättnader för hushållstjänster (SOU gränsen för statlig inkomstskatt. 2008:57) föreslås förenklingar av systemet med Regeringen avser att återkomma till riksdagen skattelättnader för hushållstjänster. Utredningen med ett förslag till lagstiftning med nu aviserad föreslår att en privatperson som köper en innebörd senare under hösten 2008.

PROP. 2008/09:1

hushållstjänst av någon som innehar F-skattsedel förslag med angivna ändring. Den aviserade ska kunna komma överens med säljaren om att ändringen bör träda i kraft den 1 januari 2009. endast betala halva arbetskostnaden. Säljaren kan Regeringen avser att senare under hösten 2008 därefter begära utbetalning från Skatteverket återkomma till riksdagen med ett förslag. med resterande belopp. Det säljaren får utbetalat motsvarar köparens skattereduktion vid nuvarande regler. Utredningen föreslår vidare att 6.2.2 Skatter på arbetsinkomster – även en privatperson som köper en hushålls- socialavgifter m.m. tjänst av en fysisk person som inte har Fskattsedel ska kunna tillgodoräknas skattereduk- 6.2.2.1 Sänkta socialavgifter och förändrade tion. I detta fall ska skattereduktion tillgodo- avgiftsnivåer räknas med ett belopp som motsvarar de redovisade arbetsgivaravgifterna. Regeringens bedömning: Det sammanlagda ut- Betänkandet har remissbehandlats under somtaget av socialavgifter och allmän löneavgift bör maren 2008. Remissutfallet är i huvudsak positivt. sänkas med 1 procentenhet. Det sammanlagda Regeringen avser att senare under hösten 2008 uttaget kommer därmed att uppgå till 31,42 proåterkomma till riksdagen med förslag till lag- cent av avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter och 29,71 procent av avgiftsunderlaget för stiftning med anledning av betänkandet. egenavgifter. Därutöver bör även avgifternas Ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 2009. sammansättning förändras. De nya nivåerna bör gälla från och med den 1 januari 2009.

6.2.1.4 Avdrag för resor

Skälen för regeringens bedömning: Social- Regeringens bedömning: Beloppsgränsen för när avgifter tas ut för finansiering av de sociala kostnader för resor mellan bostaden och arbets- trygghetssystemen. Socialavgifterna betalas i platsen får dras av bör höjas från 8 000 kronor form av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Uttill 9 000 kronor. Ändringen bör träda i kraft den över socialavgifterna ska arbetsgivare och en- 1 januari 2009. skilda näringsidkare betala allmän löneavgift. För 2008 uppgår arbetsgivaravgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, till 32,42 procent av Skälen för regeringens bedömning: Avdrag för avgiftsunderlaget och egenavgifterna, inklusive kostnader för resor mellan bostaden och arbets- den allmänna löneavgiften, till 30,71 procent. platsen får enligt gällande regler göras endast till Det sammanlagda uttaget av socialavgifter och den del kostnaderna överstiger 8 000 kronor. allmän löneavgift ligger i dagsläget på en för- Skatteverket har i en hemställan till Finans- hållandevis hög nivå. Regeringen anser därför att departementet (dnr Fi2008/1817) föreslagit att det sammanlagda avgiftsuttaget bör sänkas och beloppsgränsen av förenklingsskäl höjs till detta av två skäl. För det första leder en sänkning 9 000 kronor. Förslaget har sin bakgrund i att av avgifterna till att skattekilen på arbete Storstockholms lokaltrafik har höjt priset för ett minskar. Detta ökar arbetsutbudet, främjar den 30-dagarskort till 690 kronor och att års- ekonomiska effektiviteten och reducerar de välkostnaden därmed kommer att överstiga nu färdsförluster som följer av en hög skattekil. För gällande beloppsgräns. Enligt regeringens be- det andra kan en sänkning av avgifterna antas ha dömning bör därför en höjning av belopps- en positiv effekt på arbetskraftsefterfrågan, i vart gränsen ske. En sådan höjning utgör vidare ett fall på kort och medellång sikt. Detta gäller led i finansieringen av de skattesänkningar som särskilt i dagens läge på arbetsmarknaden som regeringen bedömer ska göras. Höjningen moti- innebär att en avgiftssänkning på kort sikt kan veras också utifrån att kostnader för resor mellan förväntas få förhållandevis små effekter på lönebostaden och arbetsplatsen i inte obetydlig grad bildningen. Enligt regeringen bör avgiftsuttaget kan hänföras till privata levnadskostnader, vilka sänkas med 1 procentenhet. inte bör få dras av vid inkomstberäkningen. Sänkningen bör i princip ske genom en ned- Finansdepartementet kommer att remittera ett sättning av den allmänna löneavgiften med

PROP. 2008/09:1

1 procentenhet. En sådan nedsättning kommer att leda till att det totala avgiftsuttaget uppgår till Tabell 6.5 Egenavgifter 2008 och 2009 enligt regeringens 31,42 procent för arbetsgivaravgifterna och 29,71

bedömning

procent procent för egenavgifterna. Förutom att det sammanlagda uttaget av Egenavgifter 2008 2009 socialavgifter och allmän löneavgift bör sänkas med 1 procentenhet bör även avgifternas Sjukförsäkringsavgift 7,93 6,93 sammansättning ändras. För 2009 beräknas de Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,20 utgifter som sjukförsäkringsavgiften ska täcka Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 uppgå till 85,6 miljarder kronor. Sjukförsäkrings- Efterlevandepensionsavgift 1,70 1,70 avgiften i arbetsgivaravgifterna bör därför sänkas Arbetsmarknadsavgift 0,50 0,50 med 1,00 procentenheter till 6,71 procent av Arbetsskadeavgift 0,68 0,68 avgiftsunderlaget och i egenavgifterna likaså med S:a socialavgifter 23,22 22,22 1,00 procentenheter till 6,93 procent av avgifts- Allmän löneavgift 7,49 7,49 underlaget. Justeringen av sammansättningen bör göras inom ramen för ett oförändrat avgifts- S:a socialavgifter och allmän löneavgift 30,71 29,71 uttag. Det sker genom att den allmänna löneavgiften justeras i motsvarande mån. Eftersom det totala avgiftsuttaget föreslås sänkas med en 6.2.2.2 Kraftfullare nedsättning av procentenhet kommer dock sänkningen av sjuk- socialavgifter för unga försäkringsavgiften inte innebära någon förändring av den allmänna löneavgiften. Den allmänna löneavgiften förblir oförändrad (7,49 – Regeringens bedömning: Nedsättningen av socialavgifterna för unga bör göras kraftfullare genom 1,00 + 1,00 = 7,49). I tabellerna 6.4–6.5 att åldersgruppen utvidgas till att omfatta alla redovisas arbetsgivaravgifter och egenavgifter som vid årets ingång inte har fyllt 26 år och före och efter nu aviserade förändringar. genom att avgifterna sänks ytterligare. Finansdepartementet kommer att remittera Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2009. ett förslag med angivna ändringar. Regeringen avser att senare i höst återkomma med förslag till riksdagen. Förändringarna i avgiftsnivåerna bör träda i kraft den 1 januari 2009. Skälen för regeringens bedömning: Ungdomsarbetslösheten har under 2000-talet varit hög i Tabell 6.4 Arbetsgivaravgifter 2008 och 2009 enligt Sverige i förhållande till många andra jämförbara

regeringens bedömning

länder. Flera åtgärder har vidtagits för att beprocent kämpa ungdomsarbetslösheten. Den 1 juli 2007 sänktes arbetsgivaravgifterna för personer som Arbetsgivaravgifter 2008 2009 vid årets ingång har fyllt 18 men inte 25 år från Sjukförsäkringsavgift 7,71 6,71 32,42 till 21,30 procent. Motsvarande sänkning Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,20 gjordes även beträffande egenavgifterna från Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 30,71 till 20,45 procent. Arbetslösheten bland ungdomar (15–24 år) Efterlevandepensionsavgift 1,70 1,70 minskade under 2007 med 2,1 procentenheter. Arbetsmarknadsavgift 2,43 2,43 Trots det uppgick arbetslösheten bland ung- Arbetsskadeavgift 0,68 0,68 domar till 19,2 procent under 2007. Bland 15– S:a socialavgifter 24,93 23,93 19-åringar var arbetslösheten nästan 30 procent under samma period. Andelen ungdomar (15– Allmän löneavgift 7,49 7,49 S:a socialavgifter och allmän löneavgift 32,42 31,42 24 år) av befolkningsintervallet 15–64 år har dessutom ökat med cirka 2 procentenheter under de senaste fem åren.

PROP. 2008/09:1

Eftersom arbetslösheten bland unga fortfarande 6.2.3 Skatter på kapitalägande – kapitalär alltför hög, anser regeringen att det finns skäl och egendomsskatter att ytterligare stimulera efterfrågan på yngre arbetskraft och därmed underlätta för fler unga 6.2.3.1 Förbättringar av 3:12-reglerna att komma in på arbetsmarknaden. För att stimulera efterfrågan på yngre arbetskraft bör Höjt schablonbelopp i förenklingsregeln målgruppen för gällande nedsättning utvidgas. Åtgärden bör även omfatta personer under 18 år och personer som vid årets ingång har fyllt 25 Regeringens bedömning: Nivån på schablonmen inte 26 år. Därmed kommer alla som vid beloppet i den s.k. förenklingsregeln bör höjas årets ingång inte har fyllt 26 år att omfattas. En från två till två och ett halvt inkomstbasbelopp. sådan utvidgning kommer bl.a. att öka möjlig- Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 2009. heterna för unga som vill feriearbeta och underlätta för unga som av olika skäl vill komma ut på arbetsmarknaden före 18 års ålder. Skälen för regeringens bedömning: Reglerna Förutom den utvidgning av nedsättningen till om utdelning och kapitalvinst för ägare av fler åldersgrupper som bör göras bör även själva fåmansföretag är komplicerade. De är särskilt nedsättningen göras mer kraftfull. De nya lägre administrativt betungande för de företagare som avgifterna bör uppgå till hela ålderspensions- har ett litet kapital och ett fåtal anställda. Detta avgiften samt endast en fjärdedel av de övriga gäller för många nystartade företag. Av bl.a. avgifterna. De totala arbetsgivaravgifterna, in- denna anledning har regelverket från och med klusive den allmänna löneavgiften, för unga beskattningsåret 2006 kompletterats med en kommer således, med beaktande av den i förenklingsregel. Denna innebar ursprungligen föregående avsnitt aviserade generella nedsätt- att ett schablonbelopp på ett och ett halvt ningen, att uppgå till 15,49 procent i stället för inkomstbasbelopp alltid skulle kunna tas ut som nuvarande 21,30 procent, vilket innebär en kapitalbeskattad inkomst med en skattesats på sammanlagd sänkning med 5,81 procentenheter. 20 procent. När förenklingsregeln infördes be- De totala egenavgifterna, inklusive den allmänna dömdes att uppemot 60 procent av samtliga löneavgiften, för unga kommer på motsvarande ägare till kvalificerade andelar skulle välja att sätt att uppgå till maximala 15,07 procent i stället tillämpa denna regel. Ytterligare ett skäl för för nuvarande 20,45 procent, vilket innebär en denna regel är att löneunderlagsregeln har ett sammanlagd sänkning med 5,38 procentenheter. begränsat värde för t.ex. ägare av nystartade För de nya åldersgrupperna innebär de aviserade företag på grund av att kravet på eget löneuttag förslagen en sammanlagd sänkning med inte alltid kan uppfyllas i ett start- eller 16,93 procentenheter av arbetsgivaravgifterna expansionsskede. och 15,64 procentenheter av egenavgifterna. Efter förslag i budgetpropositionen för 2007 Regeringen har den 28 augusti i år beslutat att (prop. 2006/07:1, finansplan m.m., avsnitt inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 5.5.1.1) har schablonbeloppet höjts till två kraftfullare nedsättning av socialavgifter för inkomstbasbelopp. Ändringen gäller från inunga. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari gången av 2007. 2009. Regeringen avser att senare under hösten Regeringen anser att det nu finns skäl att återkomma till riksdagen med förslag. ytterligare stimulera nyföretagande och förenkla för ägarna av de mindre fåmansföretagen. Schablonbeloppet bör därför höjas till två och ett halvt inkomstbasbelopp. Finansdepartementet kommer att remittera ett sådant förslag. Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 2009.

PROP. 2008/09:1

Sänkt löneuttagskrav i löneunderlagsregeln beskattad inkomst som baseras på lönesumman från tjugo till tjugofem procent upp till en lönesumma på sextio inkomstbasbelopp. Regeringens bedömning: Det maximala löne- Ändringarna gäller från ingången av 2007. uttagskravet i löneunderlagsregeln bör sänkas Löneuttagskravet upplevs av många företagare från femton till tio inkomstbasbelopp. Löne- som alltför högt. Kritiken har bl.a. gått ut på att uttagskravet uppgår härefter till sex inkomstbas- höga löneuttag riskerar att leda till likviditetsbelopp plus fem procent av den sammanlagda problem och att ett högt lönekrav leder till kontanta ersättningen till anställda i företaget svårigheter för medarbetarägda konsultföretag. och i dess dotterföretag, dock högst tio Vidare är det svårt för företagare som arbetar inkomstbasbelopp. Ändringen bör träda i kraft deltid att utnyttja löneunderlagsregeln. den 1 januari 2009. Regeringen anser att det finns anledning att ytterligare förbättra villkoren för småföretagarna och göra det mer attraktivt att bedriva företag. Skälen för regeringens bedömning: De Som en del av denna småföretagarinriktning bör ändringar som genomfördes i reglerna för ägare det maximala löneuttagskravet sänkas från femav fåmansföretag med verkan från och med ton till tio inkomstbasbelopp. Finansdepartebeskattningsåret 2006 innebar bl.a. att utbetalda mentet kommer att remittera ett sådant förslag. löner i företaget gavs ökad tyngd vid beräk- Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 2009. ningen av den inkomst som ska kapitalbeskattas hos ägarna. Reglerna innebär att en procentandel av löneunderlaget i företaget, det s.k. lönebase- 6.2.3.2 Taxering och beskattning av rade utrymmet, under vissa villkor läggs till ägarlägenheter gränsbeloppet, som är det maximala belopp som ska beskattas som kapitalinkomst med en Regeringens bedömning: Ägarlägenheter bör inskattesats på tjugo procent. Löneunderlaget var ordnas i skattesystemet på ett sådant sätt att det ursprungligen den del av den sammanlagda kontanta ersättningen till alla anställda i råder neutralitet i beskattningen av ägarlägenheter och småhus. företaget och dotterföretag året före beskattningsåret som översteg tio inkomstbasbelopp. Gränsbeloppet fick ökas med summan av tjugo procent av det totala löneunderlaget och Skälen för regeringens bedömning: Inom trettio procent av den del av löneunderlaget som Justitiedepartementet bereds en lagrådsremiss översteg sextio inkomstbasbelopp med förslag till införande av ägarlägenheter i För att tillämpa löneunderlagsregeln och få samband med nyproduktion (Ju2008/3484/L1). beräkna ett lönebaserat utrymme måste ägaren En särskild utredare har i en promemoria utav ett fåmansföretag ta ut lön av viss storlek. arbetat förslag till de kompletterande värderings- Detta s.k. löneuttagskrav innebär att ägaren och beskattningsregler som behövs för att ägarunder året före beskattningsåret måste ha gjort lägenheter ska kunna införas. Förslagen innebär ett eget löneuttag som inte understiger sex att skattereglerna för ägarlägenheterna i allt inkomstbasbelopp plus fem procent av den väsentligt ska vara desamma som för småhusen. I sammanlagda kontanta ersättningen till anställda promemorian föreslås dock att ägarlägenheter i företaget och i dess dotterföretag, dock högst ska värderas enligt samma regler som gäller för femton inkomstbasbelopp. Inom en närstående- hyreshus. Promemorian har remissbehandlats. krets ska minst en person uppfylla löneuttags- Regeringen avser att återkomma till riksdagen kravet. med ett förslag med denna innebörd. Lag- Efter regeringens förslag i budgetproposi- ändringarna bedöms kunna träda i kraft under tionen för 2007 (prop. 2006/07:1, finansplan nästa år. m.m., avsnitt 5.5.1.2) har förbättringar skett genom att det avdrag på tio inkomstbasbelopp som begränsade den lönesumma som legat till grund för beräkning av lönebaserat utrymme togs bort. Vidare höjdes utrymmet för kapital-

PROP. 2008/09:1

6.2.3.3 Beskattning av vinster på utländska 6.2.3.4 Höjt schablonavdrag för premieobligationer m.m. andrahandsuthyrning

Regeringens bedömning: Vinster i utländska Regeringens bedömning: Schablonavdraget vid lotterier som anordnas i ett EES-land och vid upplåtelse av privatbostadsfastighet, privatbostad vinstdragning på utländska premieobligationer eller hyresrätt bör höjas från 4 000 kronor per år som är utställda av ett land inom EES-området till 12 000 kronor per år från och med den bör vara befriade från inkomstskatt i Sverige. 1 januari 2009. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2009.

Skälen för regeringens bedömning: Vid upp- Skälen för regeringens bedömning: EG- låtelse av privatbostadsfastighet, privatbostad domstolen fann i dom den 13 november 2003 eller hyresrätt gäller att avdrag ska göras med ett (mål C-42/02, Lindman) att det inte är förenligt schablonbelopp, som uppgår till 4 000 kronor med EG-rätten att inkomstbeskatta vinnaren av per år. Vid upplåtelse av privatbostadsfastighet en lotterivinst från en annan medlemsstat när ska dessutom ett belopp som motsvarar vinster i lotterier som anordnas i den egna 20 procent av intäkten av upplåtelsen dras av. medlemsstaten är skattefria vid inkomstbeskatt- Detta belopp – dvs. det avdrag som ska göras ningen. Den svenska lagstiftningen medför utöver schablonbeloppet – motsvaras av enligt huvudregeln en beskattning av vinster i upplåtarens hyra vid upplåtelse av hyresrätt utländska lotterier eller vid vinstdragning på respektive innehavarens avgift vid upplåtelse av utländska premieobligationer samtidigt som bostadsrätt. motsvarande svenska vinster är skattefria. Utredningen om privatpersoners upplåtelse av Med anledning av domen utarbetades inom den egna bostaden (SOU 2007:74) har föreslagit Finansdepartementet en promemoria med att schablonavdraget vid upplåtelse av privatförslag till nya regler avseende beskattning av bostadsfastighet, privatbostad eller hyresrätt ska denna typ av vinster från utlandet. I höjas. Förslaget har remissbehandlats. Regepromemorian gjordes bedömningen att vinster i ringen avser att under hösten lämna ett förslag utländska lotterier och vid vinstdragning på till riksdagen med innebörd att schablonavdraget utländska premieobligationer ska vara skattefria i höjs till 12 000 kronor per år från och med den Sverige om lotterierna är anordnade inom EES- 1 januari 2009. området och har erforderliga tillstånd eller står under offentlig kontroll respektive är utgivna av stater som tillhör detta område. 6.2.4 Skatter på kapitalanvändning – En särskild utredare fick härefter i uppdrag att företagsskatter se över lagstiftningen inom spel- och lotteriområdet. Utredaren gjorde samma bedömning 6.2.4.1 Sänkt bolagsskatt som den som gjordes i promemorian (SOU 2006:11). Betänkandet har remissbehandlats. Rege- Regeringens bedömning: Bolagsskatten bör sänkas från 28 procent till 26,3 procent. ringen avser att under hösten återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning med Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 2009. anledning av betänkandet. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2009. Skälen för regeringens bedömning: Den svenska bolagsskatten har tidigare haft en konkurrenskraftig utformning som inneburit goda villkor för befintliga företag samt för investeringar i Sverige och därmed för den ekonomiska tillväxten. Ur ett tillväxtperspektiv visar studier att bolagsskatten, såväl vad gäller skatteuttagets nivå som skattens utformning, tillhör de skatter som betyder allra mest för tillväxten.

PROP. 2008/09:1

Under senare år har emellertid Sveriges relativa

Diagram 6.4 Justerad genomsnittlig formell

position försämrats genom att ett flertal länder bolagsskattesats i EU 1995-2008 1 sänkt sina skattesatser. En sammanfattande bild av förändringarna av bolagsskattesatserna i EU skattesats (%) framgår av tabell 6.6 och diagram 6.4. 40

Tabell 6.6 Förändringar av formell bolagsskattesats i EU:s 36

medlemsländer

32 Land Bolagsskattesats (%) Reformår 28

20 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Estland (EE) 26 till 23 2005, 2006

EU 27 år EU 15 1

Den justerade formella genomsnittliga bolagsskattesatsen inkluderar eventuella

utveckling inom EU mot lägre bolagsskatte-

steget)

Italien (IT) 36 till 27,5 2003, 2004, 2008 satser. En förklaring till denna utveckling är att Lettland (LV) 22 till 15 2003, 2004 bolagsskattebasen är en av de mest lättrörliga Litauen (LT) 29 till 15 2000, 2002 skattebaserna. Som framgår av diagram 6.4 har skattekonkurrensen tilltagit inom EU, framför

Luxemburg (LU) 29,63 till 25,5 (två 2009, 2010

planerade steg) allt fr.o.m. slutet av 90-talet. Sedan 2004 har Malta (MT) 35 Uppgift saknas Sverige en högre bolagsskatt än EU-genomsnittet.

Nederländerna 34,5 till 25,5 2005, 2006, 2007 (NL)

Diagram 6.5 Bolagsskatteintäkternas andel av BNP och den

Polen (PL) 28 till 19 2003, 2004

justerade bolagsskattesatsen, genomsnitt 2002-2006

Portugal (PT) 30 till 25 2004

Rumänien (RO) 38/25 till 16 2000, 2005 7 LU

Slovakien (SK) 25 till 19 2004 P N 6 CY /B 5 Slovenien (SI) 25 till 22 2007, 2008 er CZ kt FI MT tä IE NL ES n 4 BG DK UK PT EL BE Spanien (ES) 35 till 30 (25 för 2007, 2008 tei SE RO SK AT FR IT 3 vinster upp till 120 202 kat HU PL SI LV ssk 2 LT euro) g EE DE

la o

B 1 Storbritannien 30 till 28, 19 till 21 för 2007, 2008 0 (UK) vinster upp till 300 000 15 21 27 33 39 pund Bolagsskattesats

Tjeckien (CZ) 31 till 21 2004, 2005, 2006, Källa: Data från Eurostat, Taxation trends in the European Union, 2008 edition 2008 och Finansdepartementet

1 Tyskland (DE) 38,7 till 29,8 2008

Ungern (HU) 18 till 16 2004 Diagram 6.5 visar att det inte finns något tydligt Österrike (AT) 34 till 25 2005 samband mellan bolagsskattesats och bolagsskatteintäkter som andel av BNP. Detta indi-

1 Den formella skattesatsen var före resp. är efter sänkningen egentligen 26,38

resp. 15,83 procent. Till detta läggs emellertid ett ”solidaritetspåslag” om 5,5 kerar att en sänkning av bolagsskattesatsen på procentenheter samt kommunal skatt. På grund av storleken av tilläggen anges lång sikt kan ge en ungefär motsvarande ökning

skattesatsen för Tyskland med dem inkluderade.

av bolagsskattebasen, dvs. självfinansieringsgraden kan vara närmare 100 procent.

Källa: EEAG CES ifo, The EEAG Report on the European Economy 2007 och Finansdepartementet

PROP. 2008/09:1

Regeringen bedömer därför att det nu finns goda 6.2.4.3 Överföring av skogskonto och skäl att sänka även den svenska bolags- skogsskadekonto vid generationsskiften skattesatsen. Skattesatsen bör sänkas från 28 procent till 26,3 procent fr.o.m. 2009. Finansdepartementet kommer att remittera ett sådant Regeringens bedömning: Det bör införas en möjförslag. Förslaget bör träda i kraft den 1 januari lighet att överföra skogskonton och skogsskadekonton i samband med generationsskiften. 2009. Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 2009. Den sänkta skattesatsen bör finansieras inom bolagssektorn genom att vissa skatteupplägg med ränteavdrag, s.k. räntesnurror, förhindras. Dessa upplägg har lett till ett betydande skatte- Skälen för regeringens bedömning: Som tidibortfall, ett bortfall som riskerar att öka i gare har aviserats i 2007 års ekonomiska framtiden. Begränsningarna avses dock utformas vårproposition (prop. 2006/07:100, avsnitt 1.8.3) så att affärsmässiga transaktioner, bl.a. genom och i 2008 års budgetproposition (prop. s.k. internbanker, inte onödigt försvåras. 2007/08:1, finansplan m.m., avsnitt 5.5.4) avser regeringen att införa en möjlighet att föra över skogskonton och skogsskadekonton i samband 6.2.4.2 Sänkt expansionsfondsskatt med generationsskiften. I Finansdepartementet har det arbetats fram en promemoria med förslag till de aviserade reglerna (Fi2008/3859). Prome- Regeringens bedömning: Expansionsfondsskatten morian har remissbehandlats. Regeringen avser bör sänkas från 28 procent till 26,3 procent. att återkomma med ett förslag till riksdagen Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 2009. under hösten 2008. Reglerna bör träda i kraft den 1 januari 2009.

Skälen för regeringens bedömning: Expansionsfonden ger enskilda näringsidkare en möj- 6.2.4.4 Utökade möjligheter till omedelbart lighet att expandera sin verksamhet och bygga avdrag för inventarier av mindre värde upp ett kapital i den med kvarhållna vinster som beskattas med samma skattesats som bolagsskatten uppgår till. Som en följd av att bolags- Regeringens bedömning: Alla företag bör ges möjlighet att omedelbart dra av utgifter för skatten sänks bör även expansionsfondsskatten inventarier vars anskaffningsvärde understiger sänkas i motsvarande mån. Den lägre skatteett halvt prisbasbelopp. Nya regler bedöms satsen bör gälla från och med beskattningsåret 2009. På grund av regelverkets konstruktion och kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 2009. för att inte komplicera ett regelverk som riktar sig mot de minsta företagen, bör sänkningen utformas så att den omfattar även redan gjorda Skälen för regeringens bedömning: I 18 kap. avsättningar till expansionsfond. Det innebär att 4 § inkomstskattelagen (1999:1229) anges att skillnaden mellan den nuvarande högre skatte- omedelbart avdrag får göras för inventarier av satsen och den lägre skattesatsen återförs till mindre värde. Därutöver finns i dag Skatteföretagen som en engångsförstärkning. Finans- verkets allmänna råd (SKV A 2007:2) som utgår departementet kommer att remittera ett sådant från att vad som är ett mindre värde varierar förslag. Ändringen bör träda i kraft den 1 januari beroende på storleken på företaget. Enligt de 2009. allmänna råden anses med mindre värde för större företag normalt 20 000 kronor, för mindre företag normalt 10 000 kronor och för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut normalt 5 000 kronor.

PROP. 2008/09:1

Av förenklingsskäl och för att öka förutsebar- förlängas från tre till fem år. Slutligen bör regler heten i bedömningen av när ett inventarium ska införas som tydliggör vilka kostnadsposter som anses vara av mindre värde finns det anledning ska beaktas vid spärrbeloppsberäkningen. att lagreglera denna gräns och fastställa ett en- Regeringen avser att återkomma med ett hetligt gränsbelopp för när ett inventarium ska förslag till riksdagen under hösten 2008. anses vara av mindre värde. Många mindre och medelstora företag får i dag göra dessa bedömningar och har då att som en form av vägledning 6.2.4.6 Vissa förenklingar på använda sig av Skatteverkets allmänna råd. En ut- företagsskatteområdet ökad möjlighet till omedelbart avdrag bör leda till en förenklad administration och har därmed särskilt stor betydelse för de minsta företagen. Regeringens bedömning: Reglerna om återföring av periodiseringsfond bör förenklas så att det Det finns därför skäl att i lag ange en beloppsäldsta kvarvarande avdraget för avsättning till gräns och hur denna gräns ska hanteras i olika periodiseringsfond alltid återförs först. Det bör situationer. Regeringen gör bedömningen att alla företag bör få möjlighet att omedelbart dra av införas en möjlighet att lämna koncernbidrag till utgifter för inventarier vars anskaffningsvärde s.k. lagerbolag. Reglerna om ställande av säkerunderstiger ett halvt prisbasbelopp. Prisbas- het i samband med skalbolagsdeklaration inlämnad av fysiska personer bör förenklas. De s.k. beloppet uppgår för år 2008 till 41 000 kronor. 3:12-reglerna bör ändras så att årets gränsbelopp Ett förslag måste emellertid beredas och bara beräknas för andelar som ägdes vid remitteras i särskild ordning. I sammanhanget finns det även anledning att studera vilka ställ- beskattningsårets ingång. Ändringarna bör träda ningstaganden som utredningen om sambandet i kraft den 1 januari 2009. mellan redovisning och beskattning (SamRob) (dir. 2004:146) gör i sitt slutbetänkande beträffande frågan om sambandet i framtiden men Skälen för regeringens bedömning: I dag även i fråga om eventuella förslag till för- saknas regler om i vilken ordning återföring ska enklingar. Utredningen lämnar sitt slutbetän- göras av avsättningar till periodiseringsfond. kande under september 2008. Sådana bestämmelser bör införas i syfte att för- Nya regler om ett beloppsbestämt omedelbart enkla för de skattskyldiga. Reglerna bör utavdrag för inventarier av mindre värde bedöms formas så att det äldsta kvarvarande avdraget för kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 2009. Som avsättning till periodiseringsfond alltid återförs utgångspunkt och om möjligt ska dock de nya först. På så sätt kommer uppgiftslämnandet att reglerna få tillämpas på beskattningsår som förenklas och förutsättningarna för kontrollen börjar efter den 31 december 2008. Regeringen att förbättras. Vidare minimeras risken för att fel avser att återkomma till riksdagen med ett uppstår när återföring görs. förslag senare under riksmötet. Ett lagerbolag är ett vilande aktiebolag som inte har bedrivit någon verksamhet innan det förvärvas av ett annat företag. Efter ett prejudi- 6.2.4.5 Ändrade regler för avräkning av cerande rättsfall (RÅ 2006 ref. 58) är det inte utländsk skatt längre möjligt att med skatterättslig verkan lämna koncernbidrag till ett lagerbolag som förvärvats under året. Reglerna bör ändras så att Regeringens bedömning: Reglerna för avräkning detta blir möjligt. En sådan ändring skulle av utländsk skatt bör i vissa delar ändras. minska de administrativa kostnaderna för företagen i samband med omstruktureringar. En fysisk person som avyttrar en andel i ett Skälen för regeringens bedömning: Regler bör skalbolag och lämnar in en skalbolagsdeklaration införas som säkerställer att avräkning medges i måste i dag ställa säkerhet i form av en bankkommissionärsförhållanden och vid kvalificerade garanti för den obetalda skatten i skalbolaget. fusioner och kvalificerade fissioner. Vidare bör Detta är administrativt betungande och innebär carry forward-perioden (möjligheten att avräkna kostnader för såväl den enskilde som för Skatteen utländsk skatt hänförlig till ett tidigare år) verket. Reglerna bör därför anpassas till det

PROP. 2008/09:1

regelverk som gäller för juridiska personer, där Skälen för regeringens bedömning: Skattesäkerhet bara behöver ställas om Skatteverket verket har uppmärksammat att reglerna om begär detta. kapitalvinstberäkning på handelsbolagsandelar De s.k. 3:12-reglerna gäller vid beskattning av systematiskt utnyttjas för omfattande skatteaktiva delägare i fåmansföretag och syftar till att upplägg med avsevärt skattebortfall som följd. förhindra att inkomster från fåmansföretag om- Skatteverket har i samband med taxeringsarbetet vandlas från progressivt beskattade arbetsin- vid 2005-2007 års taxeringar observerat sådana komster till proportionellt beskattade kapital- förfaranden där avdragsbeloppen för förluster på inkomster. Reglerna innebär bl.a. att utdelning handelsbolagsandelar uppgår till ca 54 miljarder från ett fåmansföretag ska beskattas med kronor. Det förekommer att tillgångar – van- 20 procent i inkomstslaget kapital upp till ett ligen fastigheter – avyttras förpackade i handelsschablonmässigt beräknat gränsbelopp, och där- bolag. Transaktionen medför normalt att säljaren utöver i inkomstslaget tjänst. Gränsbeloppet är inte betalar någon skatt på fastighetens översumman av årets gränsbelopp och sparat utdel- värde och att köparen inte bara erhåller fastigningsutrymme uppräknat med statslåneräntan heten, utan också kan få ett skattemässigt avdrag ökad med tre procentenheter. Årets gränsbelopp motsvarande övervärdet på fastigheten. Förbestäms i vissa delar utifrån förhållandena vid farandet kan ge upphov till ett avdrag för en utdelningstillfället, eller, om utdelning inte sker, förlust på andelarna i handelsbolaget som i vid beskattningsårets utgång och i andra delar ekonomisk mening inte kan anses vara verklig. utifrån förhållandena vid årets ingång. I syfte att En nödvändig förutsättning för att genomföra förenkla 3:12-reglerna samt att motverka dessa transaktioner är att övervärden kan föras oönskad skatteplanering bör årets gränsbelopp till och från handelsbolag genom överlåtelse till enbart beräknas för andelar som ägs vid beskatt- ett pris som understiger marknadsvärdet utan att ningsårets ingång. uttagsbeskattning aktualiseras. Regeringen be- Skatteverket har i den till Finansdeparte- dömer därför att handelsbolag inte längre bör mentet ingivna promemorian ”Ändringar av kunna vara part i en transaktion enligt reglerna skattebeslut i efterhand samt återföring av om underprisöverlåtelser i 23 kap. inkomstavdrag för avsättningar till periodiseringsfonder” skattelagen (1999:1229). Möjligheterna till (dnr Fi2006/2548) föreslagit de nämnda för- underprisöverlåtelser till eller från handelsbolag ändringarna av reglerna om periodiserings- bör därför slopas. fonder. I Finansdepartementet har det arbetats Skatteverket har även uppmärksammat att det fram en promemoria med förslag till övriga förekommer vissa skatteupplägg – med ett betyangivna förenklingar på företagsbeskattningens dande skattebortfall till följd – där de inblandade område (dnr Fi2008/2590). Promemoriorna har utnyttjar reglerna om lagerandelar i byggnadsremissbehandlats. Regeringen avser att åter- rörelse. Beträffande denna typ av förfaranden har komma till riksdagen med förslag senare under Skatteverket vid 2005-2007 års taxeringar obserhösten 2008. Ändringarna bör träda i kraft vid verat avdragsbelopp om ca 6,7 miljarder kronor. årsskiftet. Företag i en koncern inom bygg- och fastighetsbranschen kan i dag under vissa förutsättningar förvärva ett fastighetsförvaltande företag 6.2.4.7 Förändrade underprisregler för för ett visst belopp, placera samtliga tillgångar handelsbolag och begränsning av rätten från det förvärvade företaget i ett annat företag till avdrag för lagerandelar i inom koncernen, och sälja sistnämnda företag byggnadsrörelse för samma belopp som det förstnämnda företaget köptes för. Trots att transaktionen medfört ett nollresultat för koncernen kan det för- Regeringens bedömning: För att förebygga vissa värvande företaget få göra ett skattemässigt skatteupplägg bör dels möjligheterna till under- avdrag på skillnaden mellan marknadsvärdet och prisöverlåtelser till eller från handelsbolag slopas, det skattemässiga värdet på tillgångarna. För att och dels bör rätten till avdrag för värdenedgång motverka detta slag av skatteplanering bör det på lagerandelar i byggnadssektorn begränsas. införas särskilda bestämmelser i 27 kap. in- Reglerna bör tillämpas fr.o.m. den 18 april 2008. komstskattelagen som i vissa fall begränsar

PROP. 2008/09:1

rätten till avdrag för nedskrivning och förlust på föreslagit att ränteutgifter m.m. inte får dras av lagerandelar i byggnadsrörelse. under vissa förutsättningar. De föreslagna reg- Regeringen har tidigare i en skrivelse till riks- lerna omfattar skulder som har uppkommit i dagen den 17 april 2008 (skr. 2007/08:148) samband med vissa transaktioner, bl.a. koncernaviserat de nämnda åtgärderna beträffande han- interna förvärv av näringsbetingade andelar. delsbolag och lagerandelar i byggnadsrörelse. Skatteverkets hemställan har remissbehand- Regeringen har i skrivelsen förklarat att eftersom lats. Flertalet remissinstanser stöder syftet att de nu gällande reglerna utnyttjas för omfattande motverka skatteplanering med hjälp av ränteskatteplanering med avsevärt skattebortfall som avdrag men är kritiska mot förslagets utformföljd bör de nya reglerna, med stöd av undan- ning med hänsyn till att det även omfattar tagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket transaktioner som är affärsmässigt motiverade. regeringsformen, tillämpas från och med den Regeringen bedömer att denna form av 18 april 2008. En promemoria med förslag har skatteupplägg utgör ett allvarligt problem. Den remissbehandlats (dnr Fi2008/2857). svenska skattebasen urholkas, vilket i sin tur på- Regeringen avser att under hösten återkomma verkar såväl skatteintäkterna som skattesysmed ett förslag till riksdagen i dessa frågor. temets legitimitet. För att motverka detta slag av skatteupplägg bör reglerna om rätt till avdrag för räntor i företagssektorn ändras så att avsedda 6.2.4.8 Förändringar i reglerna om avdragsrätt förfaranden träffas av reglerna utan att affärsför räntor i företagssektorn mässigt bedriven verksamhet förhindras. Regeringen instämmer i remissinstansernas kritik om att Skatteverkets förslag på ett oaccep- Regeringens bedömning: Reglerna om avdrag för tabelt sätt skulle försvåra för normal affärsräntor i företagssektorn bör ändras för att mot- verksamhet som t.ex. bedrivs av s.k. internverka vissa skatteupplägg inom en intressebanker. Inom Finansdepartementet har därför gemenskap utan att onödigt försvåra för normal utarbetats ett justerat förslag som avser att motaffärsverksamhet. Reglerna bör träda i kraft den verka den aktuella formen av skatteplanering 1 januari 2009. utan att förhindra normal affärsverksamhet. I de flesta medlemsstater inom EU finns regler som begränsar avdragsrätten för ränteutgifter inom Skälen för regeringens bedömning: Skatte- företagssektorn. Det förslag som tagits fram verket har identifierat ett antal koncerninterna inom Finansdepartementet har tagit sin utskatteupplägg som innebär att ränteavdrag kan gångspunkt i de regler som finns i bl.a. göras i Sverige medan motsvarande ränteintäkt Nederländerna. Förslaget har remissbehandlats. beskattas lågt eller inte alls hos mottagaren. Regeringen avser att återkomma till riksdagen Enligt uppskattningar gjorda av Skatteverket med ett förslag senare under hösten 2008. reduceras det svenska skatteunderlaget med Reglerna bör träda i kraft den 1 januari 2009. minst 25 miljarder kronor per år till följd av dessa förfaranden, vilket motsvarar 7 miljarder kronor i skattebortfall. Skatteverket bedömer att 6.2.5 Skatter på konsumtion m.m. – transaktionerna inte alls, eller endast marginellt, energi- och miljöskatter har motiverats av företagsekonomiska överväganden. Genom att åberopa lagen (1995:575) 6.2.5.1 Skatter och effektiv miljöstyrning om skatteflykt har Skatteverket försökt förhindra att avdrag ges för räntor som har sam- Sverige och andra länder står inför stora utmaband med sådana förfaranden. Regeringsrätten ningar inom klimat- och energiområdet, inte har dock i de s.k. Industrivärden-domarna den 6 minst från den globala uppvärmningen. Dessa november 2007 (RÅ 2007 ref. 84 och 85) utmaningar måste tacklas gemensamt, effektivt klargjort att den lagen inte är tillämplig i dessa och utan dröjsmål. Miljöskatter och andra ekofall. Mot bakgrund av detta har Skatteverket i en nomiska styrmedel är av central betydelse för att promemoria, ”Förslag om begränsningar i målen på klimat- och energiområdet ska kunna avdragsrätten för ränta m.m. på vissa skulder” nås. Det är angeläget att dessa styrmedel ut- (dnr Fi2008/4093), daterad den 23 juni 2008 formas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.

PROP. 2008/09:1

Regeringen bedriver därför, som aviserades för företagen inte ökar. På samma sätt bör framredan i förra årets budgetproposition, ett arbete tida skattehöjningar för hushåll balanseras av till med syfte att föreslå vissa ändringar av främst exempel sänkt inkomstskatt. miljöskatterna så att effektiviteten av den förda EG-rätten sätter ramarna för möjligheterna miljö- och energipolitiken förbättras. Detta att nationellt utforma skatter och andra ekonoarbete är angeläget och inriktas på att åstad- miska styrmedel. Regeringen avser därför att komma en förbättrad samordning mellan de även i fortsättningen bedriva ett aktivt arbete olika ekonomiska styrmedlen på området. inom EU för att säkerställa möjligheterna för en Regeringen avser att återkomma i klimat- kostnadseffektiv användning av de ekonomiska propositionen med principer och riktlinjer för styrmedlen inom det nationella lagstiftningsförändringar av miljö- och energiskatter som arbetet. bidrar till att uppfylla Sveriges del av EU:s klimat- och energipolitiska mål. Även miljöbilspremiens upphörande under 2009 aktualiserar 6.2.5.2 Uppräkning av energi- och frågan om skatteändringar för att öka miljöstyr- koldioxidskattesatserna efter ningen. prisutveckling (indexering) Som regeringen tidigare uttalat, bör de olika skatternas roll göras tydligare för att skapa ett Regeringens bedömning: Energi- och koldioxidöverskådligt och begripligt system. Det bör skattesatserna bör räknas upp motsvarande prövas om energiskatten ska tas ut på en mer förändringarna i konsumentprisindex under generell bas än i dag. Beskattning bör även i fortsättningen vara det primära styrinstrumentet perioden juni 2007–juni 2008. Höjningarna bör för att minska koldioxidutsläppen från bränsle- träda i kraft den 1 januari 2009. förbrukning utanför den handlande sektorn. Även fortsättningsvis kan dock skatter behöva kompletteras med andra styrmedel för att åstad- Skälen för regeringens bedömning: Sedan 1994 komma en effektiv miljöstyrning. Koldioxid- ska det enligt bestämmelser i lagen (1994:1776) skatten bör balanseras för att uppnå önskvärda om skatt på energi ske en årlig indexomräkning utsläppsminskningar på ett verkningsfullt och av energi- och koldioxidskattesatserna. Syftet är kostnadseffektivt sätt. Att minska nedsättningar att realvärdesäkra skatteuttaget, ungefär på från den generella koldioxidskattenivån är ange- samma sätt som t.ex. mervärdesskatten är realläget, eftersom det medför incitament att värdesäkrad. Varje år, senast i november, ska genomföra ytterligare minskningar av koldioxid- regeringen beräkna och fastställa det kommande utsläppen inom sektorer eller områden med låga kalenderårets energi- och koldioxidskattesatser marginalkostnader. Inriktningen bör vidare vara med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. att särregler och skattenedsättningar i möjligaste De nya skattesatser som ska gälla under 2009 mån ska slopas på lång sikt. Förändringar av baseras på förändringen i konsumentprisindex beskattningen bör dock ske varsamt och stegvis mellan juni 2007 och juni 2008. Index har under för att övergångseffekterna ska bli rimliga för den perioden ökat med cirka 4,31 procent. En berörda hushåll och företag. Om åtgärderna effekt via höjd mervärdesskatt tillkommer om leder till att konkurrensförutsättningarna för energipriserna höjs i motsvarande mån och om produktion i Sverige försämras och därmed ut- köparen är en privatperson. För företag som har släpp av koldioxid och andra växthusgaser flyttar rätt att dra av ingående mervärdesskatt upppå ett sådant sätt att de globala utsläppen inte kommer inte någon sådan effekt. minskar utan till och med ökar, är detta en För 2009 medför indexhöjningen att skatten oönskad effekt. Styrmedlen bör därför utformas på bensin kommer att höjas med 23 öre per liter så att de utan att begränsa handeln tar hänsyn till (28,75 öre per liter inklusive mervärdesskatt). sådana effekter. Särskilda nedsättnings- eller Indexuppräkningen av skattesatserna på el begränsningsregler kan därvid vara motiverade medför en höjning för hushåll och servicenäring för vissa delar av näringslivet. Framtida skatte- med 1,2 öre per kWh i södra Sverige och med höjningar på energi- och miljöområdet för 0,8 öre per kWh i norra Sverige. Den skattesats företag bör balanseras av sänkningar av företags- som tillämpas för industrin, jordbruket, skogsbeskattningen så att den sammanlagda skatten bruket och vattenbruket ändras inte på grund av

PROP. 2008/09:1

avrundningsregler. Skattesatsändringarna för el planen för avtrappning av miljöbonusen (EUT C och de vanligaste bränslena redovisas i tabell 6.7. 223, 10.9.2005, s. 3). Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 10 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ett lag-

Tabell 6.7 Skattehöjningar på grund av indexuppräkning för el och vissa bränslen för 2009, inklusive mervärdesskatt

förslag i ärendet finns i avsnitt 3.1.

Energislag Energi- Kol- Mer- Summa skatt dioxid- värdesskatt skatt 6.2.5.4 Skattelättnader för koldioxidneutrala El, södra Sverige, öre/kWh 1,2 - 0,3 1,5 drivmedel El, norra Sverige, öre/kWh 0,8 - 0,2 1 Bensin, miljöklass 1, öre/liter 13 10 5,75 28,75 Regeringens bedömning: Regeringen fortsätter att besluta om skattenedsättning för koldioxid- Diesel, miljöklass 1, öre/liter 5,5 12,4 4,48 22,38 neutrala drivmedel genom dispensbeslut även Eldningsolja, kr/m 3 33 124 39,25 196,25 efter den 31 december 2008. Den generella skattebefrielsen bör gälla längst till och med utgången av 2013. Det särskilda villkoret, som gäller för att etanol som låginblandas i bensin ska

6.2.5.3 Energiskatteavdrag för vindkraft

vara skattebefriad, bör slopas senast den 1 januari 2009. Regeringen avser att undersöka olika Regeringens förslag: Under 2004 inleddes en av- alternativ för att fortsatt ge svensk etanoltrappning av avdraget för energiskatt på el som produktion stabila förutsättningar. För att skapa produceras i vindkraftverk. Denna avtrappning förutsättningar att öka andelen förnybart bränsle fortsätter. För landbaserad vindkraft slopas av- avser regeringen att skyndsamt utreda ett draget nu helt och för havsbaserad vindkraft kvotsystem. sänks avdraget från 13 till 12 öre per kWh. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009. Skälen för regeringens bedömning: Regeringens skattestrategi för koldioxidneutrala drivmedel innebär att dessa drivmedel för Skälen för regeringens förslag: Merparten av de närvarande helt undantas från koldioxidskatt och tidigare stödsystemen för den förnybara el- energiskatt genom dispensbeslut med stöd av produktionen löpte ut vid utgången av 2002 eller 2 kap. 12 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. i samband med att elcertifikatsystemet infördes Kommissionen har godkänt skattestrategin till den 1 maj 2003. Elcertifikatsystemet behövde och med utgången av 2013 (EUT C 303, dock kompletteras med övergångsregler för 13.12.2006, s. 77). De nuvarande dispensbesluten vindkraften. I stället för ett avskaffande, inleddes löper ut den 31 december 2008 eller vid den därför från och med den 1 januari 2004 en tidigare tidpunkt då en lagstiftning om generell avtrappning av avdraget för energiskatt på vind- skattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel kraftsproducerad el (den s.k. miljöbonusen). träder i kraft. Samtidigt infördes en produktionsgräns för hur I budgetpropositionen för 2008 (prop. länge vindkraftproduktionen i ett kraftverk kan 2007/08:1, finansplan m.m., avsnitt 5.6.13, s. 128 berättiga till skatteavdrag. Avtrappningen före- f.) har regeringen förklarat att skattestrategin slås fortsätta nästa år i enlighet med den plan bör föras in som en generell skattebefrielse i som presenterades i budgetpropositionen för lagstiftningen senast den 1 januari 2009. För 2004. Avdraget för landbaserad vindkraft, som i närvarande pågår dock förhandlingar i rådet om dag är 2 öre per kWh, slopas och avdraget för ändringar av bränslekvalitetsdirektivet (Europahavsbaserad vindkraft sänks från 13 till 12 öre parlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av per kWh. Avdraget för havsbaserad vindkraft av- den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin ses upphöra vid utgången av 2009. och dieselbränslen och om ändring av rådets Ändringarna föreslås träda i kraft den direktiv 93/12/EEG, EUT L 350, 28.12.1998, s. 1 januari 2009. De omfattas av kommissionens 58, Celex 31998L0070, senast ändrat genom tidigare beslut om statsstödsgodkännande av direktiv 2003/17/EG, EUT L 76, 22.3.2003, s.

PROP. 2008/09:1

10, Celex 32003L0017). Ändringarna avser bl.a. Vilka åtgärder som bör genomföras för att möjligheter för medlemsstaterna att öka andelen effektivisera uppbörden av trängselskatt och etanol som kan låginblandas i bensin, men även andra fordonsrelaterade skatter och avgifter bör införandet av ett bindande mål för drivmedels- utredas ytterligare. distributörer att minska utsläppen av växthusgaser från bränslen för vägfordon och mobila maskiner. Det är inte klarlagt vilka statsstöds- Skälen för regeringens bedömning: Det s.k. rättsliga effekter ett sådant bindande mål får för miljöbilsundantaget i lagen (2004:629) om medlemsstaternas möjlighet att ge skattelätt- trängselskatt innebär att vissa fordon är undannader för bränslen som används för att uppfylla tagna från skatteplikt till och med den 31 juli målet. Det är således osäkert om det skulle vara 2012. Andelen miljöbilar som har passerat möjligt att över huvud taget ha kvar skatte- betalstationerna för trängselskatt har ökat befrielsen för biodrivmedel. Regeringen avvaktar väsentligt – från ca 2 procent före försöket med därför med att föra in generella regler om skatte- trängselskatt till närmare 9 procent under sista befrielse för biodrivmedel i svensk lagstiftning kvartalet 2007. Detta innebär att det nu finns en till dess det är klart vad som blir resultatet av risk för att miljöbilsundantaget ska underminera förhandlingarna kring bränslekvalitetsdirektivet. trängselskattens primära syfte att leda till I stället fortsätter regeringen att besluta om minskad trängsel, inte minst eftersom antalet skattenedsättning genom dispensbeslut. Den undantagna miljöbilar i Stockholmsregionen generella skattebefrielsen bör dock inte ges ökar. Ökad trängsel försämrar framkomligheten längre än till och med utgången av 2013 då stats- i trafiken och leder till försämrad stadsmiljö. stödsgodkännandet löper ut. Undantaget innebär vidare en risk för minskade Regeringen bedömer att det särskilda villkor skatteintäkter och därmed minskning av de som gäller för att låginblandad etanol ska vara medel som kan finansiera satsningar på t.ex. skattebefriad kan tas bort utan att det uppstår körfält för kollektivtrafik och annan vägnågon överkompensation för etanol jämfört med infrastruktur. bensin. Regeringen avser därför att ge in en Mot denna bakgrund anser regeringen att ansökan till kommissionen för att kunna ta bort undantaget från trängselskatt för miljöbilar bör det särskilda villkoret. Därmed kommer etanol upphöra att gälla från och med den 1 januari för låginblandning att behandlas på samma sätt 2009. Med hänsyn till vikten av förutsebarhet för som etanol som används i E85 och bussbränsle. dem som dessförinnan anskaffat undantagna Ett slopande av villkoret skulle kunna innebära miljöbilar, bör en övergångsregel införas. Miljöatt priset på vanlig bensin sjunker med upp till bilsundantaget bör således fortsätta att gälla till 10 öre per liter. Enligt regeringens bedömning och med den 31 juli 2012 för de fordon som kan ett godkännande från kommissionen erhållas enligt nuvarande regler är undantagna från i sådan tid att slopandet av villkoret kan gälla trängselskatt. Att undantaget upphör berör nya senast från och med den 1 januari 2009. fordon. Regeringen avser att undersöka olika alter- En promemoria med förslag i frågan har nativ för att fortsatt ge svensk etanolproduktion remissbehandlats (dnr Fi2008/3996). Regeringen stabila förutsättningar. För att skapa förutsätt- avser att återkomma till riksdagen med lagförslag ningar att öka andelen förnybart bränsle avser under hösten 2008. regeringen att skyndsamt utreda ett kvotsystem. I promemorian har också föreslagits ändringar beträffande uttaget av trängselskatt vad gäller den s.k. Lidingöregeln. Enligt regeringens be- 6.2.5.5 Trängselskatt dömning bör ändrade regler för Lidingötrafiken bli aktuella först i samband med färdigställandet av Norra länken. Då kan det finnas möjligheter Regeringens bedömning: Undantaget från att åka från Lidingö till riksvägnätet utan att trängselskatt för miljöbilar bör upphöra den passera någon betalstation. Först vid detta 1 januari 2009. För befintliga miljöbilar bör dock tillfälle bör Lidingöregeln slopas. undantag fortsätta att gälla till och med den Promemorian innehåller även ett förslag om 31 juli 2012. införande av sanktioner med avseende på obetald Den s.k. Lidingöregeln bör slopas först i samträngselskatt och obetalda tilläggsavgifter. Bakband med färdigställandet av Norra länken.

PROP. 2008/09:1

grunden till förslaget är att det för närvarande tillämpa en nedsatt skattenivå bör också underfinns ett betydande och snabbt ökande sökas utifrån kriterierna för regeringens värdeskuldbelopp restfört hos Kronofogde- ring av minskade utsläpp av växthusgaser inom myndigheten. Detta är ett allvarligt problem. olika sektorer. Liknande problem finns dock även för Utredningsarbetet bedöms vara av sådan omfordonskatten och vissa fordonsrelaterade av- fattning att det bör ske inom ramen för ett gifter, t.ex. felparkeringsavgifter. Regeringen uppdrag till ett särskild utredare. Arbetet med avser därför att ytterligare utreda vilka åtgärder att ta fram direktiv till utredningen pågår för som bör genomföras för att komma tillrätta med närvarande inom Regeringskansliet. Avsikten är dessa problem och effektivisera uppbörden av att utredningen ska tillsättas senare under hösten fordonsrelaterade skatter och avgifter. 2008.

6.2.5.6 Skatt på fluorerade växthusgaser 6.2.6 Skatter på konsumtion m.m. – övriga punktskattefrågor

Regeringens bedömning: En särskild utredare bör 6.2.6.1 Reklamskatt tillkallas med uppdrag att utreda om en skatt på fluorerade växthusgaser bör införas. Regeringens bedömning: Förutsättningar för finansiering av ytterligare steg i avskaffandet av Skälen för regeringens bedömning: Fluorerade reklamskatten föreligger för närvarande inte. växthusgaser uppkommer vid användning av vissa fluorföreningar. Gaserna har en stark växthuseffekt när de kommer ut i atmosfären. En Skälen för regeringens bedömning: 1996 års successiv avveckling pågår på EU-nivå av dessa reklamskatteutredning föreslog i sitt betänkande fluorföreningar för vissa användningsområden. Avskaffa reklamskatten! (SOU 1997:53), ett Klimatberedningen föreslår i sitt betänkande avskaffande av lagen (1972:266) om skatt på Svensk klimatpolitik (SOU 2008:24) att en skatt annonser och reklam. ska införas på vissa fluorerade växthusgaser. Den dåvarande regeringen uttalade i prop. Enligt Klimatberedningens beräkningar skulle en 1997/98:150 att man ansåg att reklamskatten bör skatt kunna bidra till en minskning av utsläppen avskaffas. Det konstaterades dock att det vid av fluorerade växthusgaser med 0,2 miljoner ton detta tillfälle saknades förutsättningar att finankoldioxidekvivalenter, vilket skulle motsvara siera ett totalt avskaffande av reklamskatten. 0,4 procent av de totala svenska utsläppen av Eftersom den dåvarande regeringen ansåg att det växthusgaser. Regeringen anser att Klimatbered- förelåg särskilt allvarliga problem när det gällde ningens förslag är intressant och bör övervägas beskattningen av reklamtrycksaker, föreslogs ett vidare. Innan ett slutligt ställningstagande tas till avskaffande av skatten i denna del. Reklamom en skatt är det mest lämpliga styrmedlet för skatten på reklamtrycksaker avskaffades den att minska dessa växthusgaser, är det dock 1 januari 1999. nödvändigt med ytterligare utredningsarbete. Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002 som Det finns ett antal frågor som behöver ana- sin mening vad skatteutskottet (bet. lyseras närmare. En sådan fråga är vilka fluore- 2001/02:SkU20, rskr. 2001/02:201) anfört om rade växthusgaser som bör omfattas. Vidare bör att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, närmare undersökas vilka varugrupper och före- med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör tag som berörs och vilka som bör vara skatt- prioriteras vid kommande budgetberedning. skyldiga för en sådan skatt. Utvecklingen av EG- Sedan 2002 har frågan tagits upp i det årliga rätten bör följas och det bör särskilt övervägas i budgetarbetet. Ett andra steg i avskaffandet av vad mån ett svenskt, nationellt agerande är att den resterande reklamskatten föreslogs av den föredra framför att söka åstadkomma en ökad dåvarande regeringen i budgetpropositionen för harmoniserad EG-reglering på området. Vidare 2006. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari bör nivån på skatten utredas på ett förutsätt- 2006. Regeringen föreslog därefter hösten 2007 ningslöst sätt. I vad mån det finns skäl att ett ytterligare steg i avskaffandet av den

PROP. 2008/09:1

resterande reklamskatten, prop. 2007/08:18. ende mellanhand om dryckerna är avsedda för Ändringarna, som trädde i kraft den 1 januari den enskildes eller dennes familjs personliga 2008, innebar att antalet skattepliktiga tidningar bruk. Bestämmelsen utgör en anpassning av minskade och att samtliga periodiska publika- lagstiftningen till följd av EG-domstolens domar tioner, även gratisutdelade, som inte är annons- den 5 juni 2007 i mål C-170/04 (fallet blad, katalog eller program, fick samma lägre Rosengren) och den 4 oktober 2007 i mål Creklamskatt som tidigare gällt för allmänna 186/05. Svensk alkoholskatt ska i dessa fall nyhetstidningar som inte är gratisutdelade. betalas av den person som beställt alkohol- Skatteutskottet har i yttrandena varorna. 2006/07:SkU2y till konstitutionsutskottet och Genom möjligheten att föra in alkoholvaror 2006/07:SkU3y till finansutskottet anfört att det med s.k. oberoende mellanhand bedömer regeser med tillfredsställelse på att regeringen ringen att antalet legala införseltransporter av aviserat att ytterligare en betydande del av den alkoholvaror till enskilda privatpersoner kommer resterande reklamskatten ska avskaffas. Ut- att öka. Hur stor ökningen blir är svårt att skottet erinrade också om att riksdagens tidigare förutse. De befintliga reglerna i lagen (1998:506) tillkännagivande avsåg en avveckling av hela om punktskattekontroll av transporter m.m. av reklamskatten. alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter Även i årets budgetberedning har frågan om (LPK) är konstruerade för att förhindra att varor ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten förs in utan att en behörig mottagare kan prövats. Regeringen anser att det är viktigt att identifieras och för att beskattningen ska bli den resterande reklamskatten avskaffas. Rege- korrekt när den skattskyldige beställaren är ringen har dock prioriterat skatteändringar som identifierad. Det är dock sannolikt att ett ökat ökar den varaktiga sysselsättningen, som höjt antal införselfall kommer att innebära en ökad jobbskatteavdrag och sänkt företagsskatt, före arbetsbelastning för Tullverket. För att motytterligare sänkning av reklamskatten. verka detta bör förare som inte medför föreskrivet förenklat ledsagardokument påföras transporttillägg. Denna åtgärd syftar till att 6.2.6.2 Stärkt kontroll vid införsel av alkohol säkerställa identifikationen av skattskyldiga bem.m. ställare och underlätta Tullverkets möjligheter att kontrollera dessa beställare. Efter en dom från EG-domstolen den Regeringens bedömning: För att motverka 15 november 2007 i mål C-330/05 (Granbergkontrollproblem vid införsel av alkoholvaror fallet) finns det anledning att ändra bestämgenom s.k. oberoende mellanhand bör förare melserna om beskattning av uppvärmningssom inte medför föreskrivet förenklat ledsagarbränsle som förs in till Sverige för personligt dokument vid transport av beskattade varor på- bruk. Det bör därför införas bestämmelser som föras transporttillägg. gör det möjligt att under vissa förutsättningar Vissa ändringar bör göras av bestämmelserna föra in sådant bränsle utan att det utlöser om beskattning av bränsle vid införsel för beskattning här. Förutsättningarna för skattepersonligt bruk. friheten bör vara att bränslet förs hit av en Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari enskild person som har förvärvat bränslet i ett 2009. annat EG-land och som själv transporterar bränslet hit, och bränslet ska vara avsett för personligt bruk av den enskilde själv eller dennes Skälen för regeringens bedömning: Efter för- familj. Om bränslet förs in med ett s.k. ovanligt slag i propositionen Alkoholfrågor med EG- transportsätt bör beskattning dock ske här i rättslig anknytning (prop. 2007/08:119) infördes Sverige. Detta innebär att skattefri införsel av vissa anpassningar av alkohollagen (1994:1738) uppvärmningsbränsle endast kommer att kunna till EG-rätten fr.o.m. den 1 juli 2008. De nya ske om bränslet förs in hit i tankfordon med reglerna innebär bl.a. att spritdrycker, vin och fasta tankar. Det finns också skäl att göra vissa starköl får föras in till Sverige från ett annat EG- justeringar i LPK i samband med en sådan land av en enskild person som har fyllt 20 år, möjlighet till skattefri införsel. genom yrkesmässig befordran eller annan obero-

PROP. 2008/09:1

En promemoria med förslag i nämnda frågor har derna för tjänsterna under beskattningsåret överremissbehandlats (dnr Fi2008/3753). Regeringen stiger 150 000 kronor, inräknat skatter och avavser att återkomma till riksdagen med lagförslag gifter som grundas på lönekostnaderna. under hösten 2008. Ändringarna bör träda i kraft Den aktuella lönegränsen har varit densamma den 1 januari 2009. sedan regleringen infördes genom skattereformen 1990/1991. Med hänsyn härtill, samt till att det skulle vara en administrativ förenkling för 6.2.7 Skatter på konsumtion – berörda företag, bör lönegränsen nu höjas. Regemervärdesskatt ringen anser att en höjning av lönegränsen till 300 000 kronor, som i stort motsvarar den totala 6.2.7.1 Uttagsbeskattning avseende vissa löneutvecklingen sedan 1990, vore lämplig. Åtfastighetstjänster gärden ingår som en del i regeringens arbete med att minska företagens administrativa börda. Finansdepartementet kommer att remittera Regeringens bedömning: Lönegränsen för uttagsett förslag med nu angivna ändringar. beskattning av vissa fastighetstjänster som utförs Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2009. av en fastighetsägare i egen regi på en egen fastighet bör höjas från 150 000 kronor till 300 000 kronor. 6.2.8 Skatteadministrativa frågor

6.2.8.1 Reformerad F-skatt

Skälen för regeringens bedömning: Fastighetstjänster kan upphandlas av fastighetsägaren eller utföras av denne själv genom anställd Regeringens bedömning: Regeringen avser att gå personal (egen regi). En fastighetsägare som vidare med utredningens förslag om F-skatt åt handlar upp fastighetstjänster får betala mer- fler i syfte att få en lagändring i kraft den värdesskatt på tjänsterna. Mervärdesskatten är 1 januari 2009. inte avdragsgill om inte fastigheten omfattas av frivillig skattskyldighet. Fastighetsägaren får där- Skälen för regeringens bedömning: Utredför i dessa fall en kostnad för mervärdesskatten. ningen om översyn av kraven för F-skatt m.m. När tjänsterna i stället utförs i egen regi upp- har lämnat betänkandet F-skatt åt flera (SOU kommer inte motsvarande kostnad. I syfte att 20089:76). Utredningen föreslår att näringsuppnå konkurrensneutralitet i valet mellan att verksamhetsbegreppet i inkomstskattelagen upphandla tjänster och utföra tjänster i egen regi (1999:1229), IL, utvidgas. Detta föreslås ske ska därför uttagsbeskattning ske i vissa fall när genom att en bestämmelse införs i 13 kap. 1 § IL en fastighetsägare utför arbeten i egen regi på en innebärande att vid bedömningen av om en verkegen fastighet (prop. 1989/90:111, s. 92 f). samhet bedrivs självständigt särskilt ska beaktas En förutsättning för uttagsbeskattning är att graden av beroende till uppdragsgivaren, integraarbetena utförs på en fastighet som utgör till- tion i dennes verksamhet och vad parterna har gång i en yrkesmässig verksamhet som inte avtalat. medför skattskyldighet för mervärdesskatt eller Förslaget har remissbehandlats och huvudsakrätt till återbetalning av ingående skatt. Det kan ligen fått en positiv respons från flertalet av t.ex. vara fråga om arbeten som utförs på egen näringslivets företrädare. fastighet av fastighetsförvaltande och fastighets- Regeringen avser att gå vidare med utredhandlande företag samt av byggföretag som inte ningens förslag i syfte att få en lagändring i kraft bedriver byggentreprenadverksamhet. Uttags- den 1 januari 2009. beskattning kan bli aktuell när det är fråga om bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll, ritning, projektering, kon- 6.2.8.2 Folkbokföringsfrågor struktion eller andra jämförliga tjänster samt lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och Med nuvarande konstruktion av personnumren annan fastighetsskötsel. En ytterligare förutsätt- saknas nummer för personer som är födda vissa ning för uttagsbeskattning är att lönekostna- dagar under vissa år. För andra dagar finns en-

PROP. 2008/09:1

dast ett begränsat antal personnummer att tillgå. 6.2.8.4 Lättnader i kontrolluppgiftsskyldigheten Denna brist utgör ett akut problem som kräver om betalningar till och från utlandet en förändring av personnumrets konstruktion så att fler nummer tillskapas. Folkbokföringsutredningen har i ett delbetänkande, Personnummer Regeringens bedömning: Regeringen har för avoch samordningsnummer, SOU 2008:60, före- sikt att gå vidare med förslagen till lättnader i kraven på kontrolluppgifter i syfte att få en slagit en ny konstruktion av personnumren där lagändring i kraft den 1 januari 2009. födelsetiden anges med enbart år och månad. En förändring av personnumren kommer att få konsekvenser för en stor mängd datasystem i samhället. Kostnaderna för det nya systemet är Skälen för regeringens bedömning: Svenska beroende av vilken modell för personnummer Bankföreningen har inom ramen för arbetet med som väljs och går för närvarande inte att preci- regelförenkling lämnat förslag till vissa förenksera. I Folkbokföringsutredningens delbetän- lingar rörande skyldigheten att lämna kontrollkande föreslås även att personer som omfattas av uppgifter om betalningar till och från utlandet. lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i Finansdepartementet har behandlat förslagen i vissa fall ska kunna få personnummer utan att promemorian Slopad kontrolluppgiftsskyldighet folkbokföras. Betänkandet har remitterats och om tillgångar och skulder, m.m. (dnr bereds vidare inom Finansdepartementet. Rege- Fi2008/2835). I promemorian föreslås att uppringen avser att återkomma med närmare förslag gift om vad betalningen avser inte ska behöva i frågorna till riksdagen senare under riksmötet. lämnas beträffande betalningar från utlandet. Vidare föreslås att uppgift om betalningens belopp i svenska kronor inte ska behöva lämnas 6.2.8.3 Slopat krav på årlig teknisk kontroll av när det gäller betalningar till och från utlandet, kassaregister utan det ska räcka att uppgift lämnas om betalningens belopp i använd valuta, betalningsdatum och valutakod. Promemorian har remissbehand- Regeringens bedömning: Kravet på årlig teknisk lats och förslagen har mottagits väl av flertalet kontroll av kassaregister bör slopas. Regeringen remissinstanser. Av allt att döma skulle de avser att föreslå en lagändring som kan träda i föreslagna regeländringarna medföra en minskkraft samtidigt som kravet på kassaregister, den ning av den administrativa bördan för de företag 1 januari 2010. som lämnar kontrolluppgifter om aktuella betalningar. Regeringen har för avsikt att gå vidare med förslagen i syfte att få en lagändring i kraft Skälen för regeringens bedömning: I lagen den 1 januari 2009. (2007:592) om kassaregister m.m. finns en bestämmelse som innebär att kassaregister ska genomgå återkommande teknisk kontroll minst 6.2.9 Offentligfinansiella effekter av en gång om året. Med den tekniska lösning skatte- och avgiftsförslagen angående krav på kassaregister som Skatteverket nu avser att föreskriva om, bedöms denna åter- I tabell 6.9 redovisas de offentligfinansiella effekkommande tekniska kontroll inte längre ha terna av de skatte- och avgiftsförändringar som något värde för skattekontrollen. Skatteverket presenterats tidigare i avsnitt 6.2. I redovisningen har därför hemställt om att kravet på årlig görs en uppdelning av de budgetpåverkande kontroll ska slopas. Regeringen avser att föreslå åtgärderna i dels förslag till förändrade skatteatt kravet ska tas bort. Detta kommer att minska regler som lämnas i denna proposition, dels företagens kostnader. Bestämmelsen bör träda i bedömningar som görs av vissa åtgärder men där kraft den 1 januari 2010, dvs. samtidigt med att förslagen lämnas i särskilda propositioner. kravet på kassaregister träder i kraft. Budgetneutrala åtgärder och åtgärder som bedöms innebära en försumbar effekt för de offentliga finanserna redovisas i ett särskilt avsnitt (se ”Budgetneutrala åtgärder samt åtgärder med försumbar offentligfinansiell

PROP. 2008/09:1

effekt”). Vidare redovisas separat sådana åtgärder Budgetpåverkande förslag och bedömningar som det har funnits skäl att återkomma till i denna proposition, men där åtgärden redan har År 2007 infördes jobbskatteavdraget och den aviserats och budgeterats i budgetpropositionen 1 januari 2008 förstärktes jobbskatteavdraget i för 2008 eller i 2008 års ekonomiska vårproposi- ett andra steg. För en inkomsttagare med tion. genomsnittliga arbetsinkomster innebär de två Tre olika effekter redovisas i tabell 6.9. Först första stegen en skattesänkning på ca 1 100 kroanges den årliga bruttoeffekten , vilken beskriver nor per månad. I denna proposition aviseras den statiskt beräknade förändringen i intäkterna sänkt skatt på förvärvsinkomster från och med från den skatt som regeländringen avser. Brutto- 2009 med ytterligare 15 miljarder kronor. Inom effekten beaktar således inte eventuella indirekta ramen för ett tredje steg sänks skatten på effekter som t.ex. regeländringens påverkan på förvärvsinkomster dels genom ett förstärkt och andra skattebaser och på konsumentprisindex. delvis förenklat jobbskatteavdrag, dels genom att Om konsumentprisindex påverkas av en regel- uttaget av statlig skatt på förvärvsinkomster ändring så uppkommer en indirekt effekt då sänks. För en individ med genomsnittliga inutgifter i olika offentliga transfereringssystem komster beräknas skattesänkningen, inklusive påverkas av förändringar i konsumentprisindex. det tredje steget i jobbskatteavdraget, till ca Denna indirekta effekt beaktas inte i brutto- 1 400 kronor per månad. effekten. Vidare införs en skattelättnad i form av ett Vid en bedömning av de kortsiktiga offentlig- förhöjt grundavdrag för dem som vid inkomstfinansiella effekterna av olika åtgärder är den årets ingång har fyllt 65 år. Skattelättnaden, som periodiserade nettoeffekten för den konsoliderade omfattar det stora flertalet ålderspensionärer offentliga sektorn mest relevant. I den perio- men är särskilt stor för pensionärer med lägre diserade redovisningen förläggs förändringar i inkomster, beräknas försvaga de offentliga skatte- och avgiftsintäkter till det inkomstår finanserna med 1,82 miljarder kronor. skatten eller avgiften avser. Vidare beaktas i Ett företagsskattepaket med en rad olika nettoeffekten även vissa indirekta effekter på åtgärder införs fr.o.m. 2009. I tabell 6.8 presenskatteintäkterna och på de offentliga utgifterna teras en sammanställning av samtliga förslag i (se förklaring av indirekt effekt i stycket ovan). företagsskattepaketet. Paketet innebär att skat- Den periodiserade nettoeffekten redovisas för terna sänks för företagen med 15,91 miljarder åren 2009–2011. kronor 2009. Samtidigt presenteras åtgärder för Därtill redovisas i tabell 6.9 den varaktiga att förebygga skatteplanering så att bolagsskattenettoeffekten för varje åtgärd. Den ger ett mått på basen breddas. Dessa åtgärder beräknas öka inden långsiktiga kostnaden för offentlig sektor av täkterna med 12,70 miljarder kronor 2009. de olika åtgärderna. Avvikelser mellan den var- Beräkningen har sin grund i de observationer aktiga nettoeffekten och de periodiserade årliga Skatteverket gjort vid taxeringsarbetet. nettoeffekterna beror bl.a. på fördröjd över- I skattepaketet ingår sänkt bolagsskattsats vältring av vissa skatter på andra skattebaser. För från 28 procent till 26,3 procent, vilket beräknas en närmare beskrivning av metodfrågor kopp- minska intäkterna med 6,81 miljarder kronor. lade till denna redovisning hänvisas till publika- Som en följd av den sänkta bolagsskatten sänks tionen: ”Beräkningskonventioner 2008: Metoder även expansionsfondsskatten för enskilda för effektberäkningar av ändrade skatteregler”(Fi näringsidkare, från 28 procent till 26,3 procent. 2007.19). Den sänkta expansionsfondsskatten utformas så De offentligfinansiella effekterna av de olika att den omfattar redan gjorda avsättningar till åtgärderna som redovisas i detta avsnitt har expansionsfond. Skillnaden mellan 28 procent beräknats utifrån 2009 års priser och volymer. och 26,3 procent återförs därför till företagen Den prognos av offentliga sektorns totala som en engångsförstärkning. Detta innebär tillintäkter för år 2009–2011, som redovisas i avsnitt fälligt minskade skatteintäkter 2009 med 6.3, baseras på prognoser för Sveriges ekono- 0,19 miljarder kronor. År 2010 och 2011 bemiska utveckling inklusive effekterna av de nu räknas intäkterna minska med 0,02 miljarder aviserade åtgärderna på t.ex. tillväxt och kronor per år. sysselsättning. I prognosavsnittet 6.3 redovisas intäkterna i respektive års priser och volymer.

PROP. 2008/09:1

bedöms förändringarna i 3:12-reglerna minska intäkterna med 0,40 miljarder kronor.

Tabell 6.8 Företagsskattepaket (införs fr.o.m. 2009)

Periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor, miljarder kronor Den generella nivån för uttag av socialavgifter och allmän löneavgift sänks med en procent- 2009 2010 2011 Sänkt bolagsskattesats, 28% Æ 26,3% -6,81 -6,81 -6,81 enhet. För arbetsgivaravgifterna innebär det en

Sänkt expansionsfondsskatt, sänkning från 32,42 procent till 31,42 procent

28% Æ 26,3% -0,19 -0,02 -0,02 och för egenavgifterna från 30,71 procent till Direktavskrivning av inventarier upp till 29,71 procent. Sänkningen innebär att netto-

½ prisbasbelopp -0,52 -0,41 -0,30 intäkterna för den offentliga sektorn minskar Ytterligare lättnader i 3:12-reglerna; med 7,54 miljarder kronor 2009. schablonbeloppet höjs till 2,5 inkomst- Nedsättningen av socialavgifterna för unga basbelopp och löneuttagskravet sänks till 10 inkomstbasbelopp -0,05 -0,10 -0,15 görs kraftfullare genom att åldersgruppen ut-

vidgas till att omfatta alla som vid årets ingång Sänkta socialavgifter med 1 p.e. arbetsgivaravgifter, 32,42% Æ 31,42% inte har fyllt 26 år och genom att avgifterna

egenavgifter, 30,71% Æ 29,71% -7,54 -7,27 -7,14 sänks ytterligare. Intäkterna beräknas minska Utvidgad nedsättning av socialavgifter med 0,79 miljarder kronor 2009 utöver de i

för ungdomar; upp till 26 år och större 1 budgetpropositionen för 2008 redan budgetenedsättning -0,79 -0,77 -0,76 rade 4,80 miljarder kronor. Sammantaget innebär Höjd lönegräns vid uttagsbeskattning den ytterligare sänkningen av socialavgifterna för avseende moms -0,01 -0,01 -0,01 ungdomar att avgiftsintäkterna 2009 minskar Skalbolagsbeskattning, enhetliga regler med 5,59 miljarder kronor (=4,80+0,79). för fysiska och juridiska personer 0 0 0 Lönegränsen för uttagsbeskattning av vissa Möjlighet att ge koncernbidrag till lagerbolag 0 0 0 fastighetstjänster som utförs av en fastighetsägare i egen regi höjs från 150 000 kronor till Minskat uppgiftslämnande om periodiseringsfond 0 0 0 300 000 kronor Åtgärden beräknas minska intäkterna med 0,01 miljarder kronor. Kontrolluppgift om betalning från utlandet 0 0 0 För att förebygga otillbörlig skatteplanering Ändrade regler för avräkning av bör möjligheterna till underprisöverlåtelser till

utländsk skatt 0 0 0 eller från handelsbolag slopas och rätten till Slopat krav på besiktning i avdrag för värdenedgång på lagerandelar i

kassaregistersystemet 0 0 0 byggnadssektorn begränsas. Åtgärden breddar 1) Summa sänkta företagsskatter -15,91 -15,39 -15,19 bolagsskattebasen och intäkterna beräknas

2) Åtgärder mot skatteplanering; stopp därför förstärkas med 5,70 miljarder kronor. för handelsbolagsupplägg m.m. och Vidare aviseras förändringar i avdragsrätten för

räntor i företagssektorn för att motverka vissa s.k. räntesnurror (5,70+7,00=12,70) 12,70 12,70 12,70 1+2 -3,21 -2,69 -2,49 skatteupplägg inom en intressegemenskap, s.k.

räntesnurror, vilket beräknas förstärka de 1) -5,59 miljarder kronor inkl. tidigare avsatt belopp om 4,8 miljarder kronor. offentliga finanserna med 7,00 miljarder kronor. Alla företag kommer att ges möjlighet att Förutom sänkt skatt på förvärvsinkomster, omedelbart dra av utgifter för inventarier vars sänkt skatt för pensionärer och företagsskatteanskaffningsvärde understiger ett halvt prisbaspaketet presenteras ytterligare ett antal åtgärder i belopp. Intäkterna förväntas kortsiktigt minska tabell 6.9. Schablonavdraget vid upplåtelse av med 0,52, 0,41 och 0,30 miljarder kronor åren privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyres- 2009–2011. På lång sikt uppkommer emellertid rätt höjs från 4 000 kronor per år till endast en ränteeffekt som varaktigt minskar in- 12 000 kronor per år. Åtgärden beräknas minska täkterna med 0,06 miljarder kronor. intäkterna med 0,17 miljarder kronor. Vidare De s.k. 3:12-reglerna ändras så att schablonhöjs beloppsgränsen för när kostnader för resor beloppet i förenklingsregeln höjs från 2 till 2,5 mellan bostaden och arbetsplatsen får dras av. inkomstbasbelopp och det maximala löneuttags- Gränsen justeras upp från 8 000 kronor till kravet i löneunderlagsregeln sänks från 15 till 10 9 000 kronor vilket förstärker de offentliga inkomstbasbelopp. Sammanlagt bedöms de båda finanserna med 0,39 miljarder kronor 2009. åtgärderna minska intäkterna med 0,05, 0,10 och Avtrappningen av energiskatteavdraget för vind- 0,15 miljarder kronor åren 2009–2011. Varaktigt kraftverk som inleddes 2004 föreslås fortsätta

PROP. 2008/09:1

2009. Intäkterna beräknas därmed öka med Förändringen av gränsbeloppet i syfte att för- 0,04 miljarder kronor. enkla 3:12-reglerna och samtidigt motverka skatteplanering förväntas inte påverka de offentliga finanserna. Budgetneutrala åtgärder samt åtgärder med Fortsatt skattelättnad för koldioxidneutrala försumbar offentligfinansiell effekt drivmedel genom dispens har ingen offentligfinansiell effekt. De sex regelförenklingsåtgärderna i företags- Nya regler om trängselskatt, t.ex. att undanskattepaketet (se tabell 6.8) bedöms inte påverka taget för miljöbilar upphör, har försumbar eller de offentliga finanserna. ingen effekt på de offentliga finanserna. Den förändrade sammansättningen av avgiftsnivåerna för uttag av socialavgifter har ingen offentligfinansiell effekt då åtgärden görs inom Åtgärder som redan är budgeterade ramen för oförändrat totalt uttag av socialavgifter. I budgetpropositionen för 2008 avsattes 4,80 Förenklingen och utvidgningen av det nu- miljarder kronor för nedsättning av socialavgifter varande systemet med skattereduktion för ut- i tjänstesektorn. Detta belopp tillgodoräknas den gifter för hushållsarbete till att även omfatta ytterligare nedsättning av socialavgifter för unga tjänster utförda av fysiska personer bedöms inte som aviseras i denna proposition. medföra någon offentligfinansiell effekt. I 2008 års ekonomiska vårproposition avise- Ägarlägenheter ska inordnas i skattesystemet rades begränsningsregeln för fastighetsavgift. så att det råder neutralitet gentemot beskatt- Budgeteffekten uppskattades till 63 miljoner ningen av småhus. Lagändringen bedöms inte ha kronor 2008 och beaktades i inkomstberäknågon offentligfinansiell effekt. ningarna. Förändringen av beskattning av vinster på utländska premieobligationer och utländska lotterier förväntas endast ha en försumbar Sammantagna effekter av skatteåtgärderna offentligfinansiell effekt. Överföringen av skogskonto och skogsskade- Förslagen och bedömningarna i budgetpropokonto vid generationsskiften har ingen effekt på sitionen innebär sammantaget en negativ periode offentliga finanserna. diserad nettoeffekt för offentlig sektor 2009 på 19,77 miljarder kronor. Den negativa bruttoeffekten av åtgärderna som beräknas införas under 2009 uppgår till 26,54 miljarder kronor.

PROP. 2008/09:1

Tabell 6.9 Budgeteffekter av förslag och bedömningar på skatteområdet Bruttoeffekt, periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år 2009–2011 samt varaktiga effekter för offentlig sektor

Miljarder kronor Brutto- Offentlig sektor Varaktig 1 effekt periodiserad nettoeffekt effekt Effekt från 2009 2010 2011 I. Förslag i budgetpropositionen Skatter på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter Avtrappning energiskatteavdrag för vindkraft 1/1 2009 0,05 0,04 0,04 0,04 0,04 Delsumma 0,05 0,04 0,04 0,04 0,04

II. Bedömningar i budgetpropositionen Direkt skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen Tredje steg jobbskatteavdrag och höjd skiktgräns statlig skatt 1/1 2009 -15,00 -15,00 -15,00 -15,00 -15,00 Sänkt skatt för pensionärer 1/1 2009 -1,92 -1,82 -1,82 -1,82 -1,82 Avdrag för resor 1/1 2009 0,39 0,39 0,39 0,39 0,39 Indirekt skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m. Sänkta socialavgifter 1/1 2009 -12,77 -7,54 -7,27 -7,14 -6,96 Kraftfullare nedsättning av socialavgifter för unga 1/1 2009 -2,34 -0,79 -0,77 -0,76 -0,74 Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter Höjt schablonavdrag för andrahandsuthyrning 1/1 2009 -0,17 -0,17 -0,17 -0,17 -0,17 Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter Sänkt bolagsskatt 1/1 2009 -6,81 -6,81 -6,81 -6,81 -6,81 Sänkt expansionsfondsskatt 1/1 2009 -0,19 -0,19 -0,02 -0,02 -0,02 2 Förändrade underprisregler för handelsbolag 1/1 2009 5,70 5,70 5,70 5,70 5,70 Förändringar i reglerna om avdragsrätt för räntor i företagssektorn 1/1 2009 7,00 7,00 7,00 7,00 7,00 Ytterligare lättnad 3:12-reglerna 1/1 2009 -0,05 -0,05 -0,10 -0,15 -0,40 Direktavskrivning av inventarier 1/1 2009 -0,52 -0,52 -0,41 -0,30 -0,06 Skatter på konsumtion m.m. – mervärdesskatt Uttagsbeskattning avseende vissa fastighetstjänster, moms 1/1 2009 -0,01 -0,01 -0,01 -0,01 -0,01 Delsumma -26,59 -19,81 -19,29 -19,09 -18,90

Summa -26,64 -19,77 -19,25 -19,05 -18,86

Not 1: Med bruttoeffekt avses endast den direkta årliga effekten av den skatt som regeländringen avser. Not 2: Åtgärden bör tillämpas fr.o.m. den 18 april 2008 och beräknas öka intäkterna detta år med 3,8 miljarder kronor. Helårseffekten 2009 beräknas till 5,70 miljarder kronor.

PROP. 2008/09:1

En ekonomisk klassificering av skatter och incidensen som handlar om den långsiktiga avgifter effekten. Svaren beror också på hur marknads- Skatter och avgifter kan beskrivas och klassifi- förhållanden för den aktuella varan, tjänsten, ceras på olika sätt. Som en bakgrund till redovis- arbetskraften, kapitaltillgången osv. ser ut vad ningen och grupperingen av åtgärder på skatte- gäller priskänslighet hos efterfrågan och utbud. och avgiftsområdet i avsnitt 6.2 och till den Generellt gäller att ju mer lättrörlig skattebasen inkomstprognos som lämnas i avsnitt 6.3 är desto större är sannolikheten att skatten presenteras här en ekonomiskt orienterad vältras över från skattesubjektet till någon annan. klassificering. Denna bygger på att varje skatt och avgift kan ses som skatter på en av de två En fyrdelning av de svenska skatterna grundläggande produktionsfaktorerna i ekono- Om man kombinerar en tudelning mellan min, arbete och kapital. skatter på arbete och skatter på kapital med en Förutom en indelning i skatter på arbete och uppdelning mellan skatter på hushåll och skatter skatter på kapital förekommer i den statistiskt på företag erhåller man en fyrdelning av det orienterade klassificeringen av skatter, exempel- svenska skattesystemet med fyra huvudgrupper vis i nationalräkenskaperna, också skatter på av skatter. I tabell 6.10 redovisas denna konsumtion som ses som en separat kategori fördelning . 58 åtskild från de två övriga grupperna. Den

Tabell 6.10 Skatter och avgifter i det svenska skatte-

inkomstprognos som redovisas i avsnitt 6.3

systemet fördelade på skatter på kapital och skatter på

bygger på denna tredelning av de svenska arbete och på hushåll och företag. skatterna. I en mer ekonomiskt orienterad klassificering Skatter på hushåll Skatter på företag kan skatter på konsumtion och insatsvaror i stället ses som en undergrupp till skatterna på Skatter på Statlig och kommunal Arbetsgivaravgifter arbete. Därutöver kan skatterna på kapital delas arbete inkomstskatt Egenavgifter upp på dels skatter på kapitalägande, dels skatter Allmän pensionsavgift Särskild löneskatt på kapitalanvändning. Redovisningen av för- Mervärdesskatt slagen på skatte- och avgiftsområdet i avsnitt 6.2 Punktskatter på konsumtion och bygger i huvudsak på denna ekonomiskt insatsvaror orienterade klassificering. Skatter på Skatter på kapitalägande Skatter på kapitalkapital användning Skatter på arbete och skatter på kapital Skatt på kapitalinkomster Bolagsskatt Huruvida en viss skatt i ekonomiskt avseende är Fastighetsavgift Expansionsfondsskatt att se som en skatt på arbete eller en skatt på Avkastningsskatt på kapital har att göra med hur bördan av skatten pensionskapital belastar olika aktiviteter (konsumtion, investeringar, sparande, arbetsutbud m.m.) och grupper i samhället (konsumenter, sparare, investerare, Skatter på arbete (hushållsnivån) – skatter på löntagare, m.fl.). Dessa s.k. incidensfrågor hand- förvärvsinkomster m.m. lar om hur fördelningen av realinkomster för De skatter på arbete som tas ut på hushållsnivån privat bruk förändras som ett resultat av skatten utgörs i första hand av den statliga och de och det beror på hur skatten påverkar priser, kommunala inkomstskatten på förvärvsinkomsvinster och löner i ekonomin. ter, där den kommunala inkomstskatten utgör De mer komplicerade incidensfrågorna upp- den helt dominerande inkomstkällan för den kommer när den som är skattesubjekt och offentliga sektorn. formellt betalningsskyldig för skatten kan vältra över bördan av skatten på någon annan. Svaren på dessa frågor beror på valet av tidsperspektiv där effekterna på lång sikt kan skilja sig från de kortsiktiga effekterna. Ibland talar man därför 58 En kvantitativ beskrivning av det svenska skattesystemet med denna om den ”formella” incidensen för att beskriva indelning av skatterna återfinns i den årliga publikationen Skatter i effekten på kort sikt och den ”slutliga” Sverige, Skattestatistisk Årsbok, Skatteverket, med senaste utgåva från 2007.

PROP. 2008/09:1

Till denna grupp räknas även den allmänna I en stiliserad värld utan sparande där alla pensionsavgiften som utgör ett exempel på inkomster kommer från arbete och används för socialavgifter som påförs den enskilde individen. konsumtion är det uppenbart att för den med löneinkomst är exempelvis en skatt på denna Skatter på arbete (företagsnivån) – socialavgifter inkomst med 50 procent likvärdig med en skatt m.m. på 100 procent (räknat som påslag) av priset på Den beloppsmässigt helt dominerande gruppen all konsumtion. Dessa två alternativa skatter bland de skatter på arbete som tas ut på före- resulterar ju i samma reduktion av individens tagsnivå utgörs av socialavgifter i form av realinkomst. arbetsgivaravgifter. Till samma grupp hör egen- Likvärdigheten mellan löne- och konsumföretagarnas motsvarighet till arbetsgivar- tionsskatter gäller i princip även i en mer avgifterna, egenavgifterna. Till detta kommer realistisk värld med sparande. En förutsättning är den särskilda löneskatten. Arbetsgivaravgifterna dock att konsumtionsskatten är konstant. Om klassificeras som skatter på arbete – och ingår den i stället förändras fungerar den som en skatt därmed i den s.k. skattekilen på arbete – då de, på kapital. Exempelvis minskar en momshöjning åtminstone i ett längre tidsperspektiv, får antas realvärdet av en viss förmögenhet. bäras av löntagarna genom lägre reallöner. Resonemanget har gällt för mervärdesskatten och punktskatter på privat konsumtion. Men Skatter på konsumtion och insatsvaror även punktskatter på insatsvaror, exempelvis den Skatter på konsumtion och insatsvaror – dvs. koldioxidskatt som industrin betalar, kan ses mervärdesskatten och olika punktskatter på som skatter på arbete. Två förutsättningar ska varor och tjänster – utgör alltså en kategori dock vara uppfyllda. Producenten ska inte kunna skatter som beroende på perspektiv antingen kan vältra över skatten på producenten av insatsvaran ses som särskild grupp, skild från skatter på och avkastningen på realkapital ska vara bestämd arbete och skatter på kapital, eller som en del av på internationella kapitalmarknader. skatterna på arbete. Men det finns skatter på insatsvaror som i Det finns ett antal ekonomiska skäl till att se stället kan ses som skatter på kapital. Det gäller konsumtionskatterna som i viss mening lik- skatten på kärnkraftsel och fastighetsskatten på värdiga med inkomstskatten på hushållens för- vattenkraftverk. I den utsträckning energi- och värvsinkomster och de arbetsgivaravgifter som elpriser är bestämda på internationella marktas ut på företagen. nader fungerar de som övervinst- eller Såvitt gäller arbetsutbudet fokuseras ofta jordränteskatter och som skatter på kapital. intresset på marginalskatterna såsom dessa beskrivs av skatteskalan för förvärvsinkomster. Skatter på hushållens kapitalägande – kapital- och Men detta traditionella marginalskattebegrepp egendomskatter kan och har utvidgats på två sätt. För det första Skatterna i denna grupp är de som i allt väsentligt har arbetsgivaravgifterna, till den del de inte betalas av individer bosatta i Sverige. Gemensamt motsvaras av ökande socialförsäkringsförmåner för dessa skatter är att de utgår på kapital som vid högre inkomst, en liknande funktion som ägs i Sverige men som inte nödvändigtvis aninkomstskatten och bör därför inkluderas i ett vänds i Sverige. Det gäller exempelvis räntebredare marginalskattebegrepp. Men utöver inkomster från utlandet. denna utvidgning åt produktionssidan finns Till denna grupp hör den statliga inkomstockså skäl att beakta konsumtionssidan genom skatten på fysiska personers kapitalinkomster i att inkludera mervärdesskatten och punktskat- form av räntor, utdelningar och kapitalvinster. terna på konsumtion. Genom en sådan utvidg- Till gruppen hör också fastighetsavgiften, till den ning av marginalskattebegreppet erhåller man del den utgår på privatbostäder, liksom avkastdet som kallas skattekilen på arbete. I den ningsskatten på visst pensionskapital. Visserligen arbetsmarknadsekonomiska litteraturen beskrivs är försäkringsbolagen och pensionssparinstituten ibland denna skattekil som skillnaden mellan den skattskyldiga men skatten betalas i praktiken av reala produktlönen (= arbetsgivarens arbets- försäkringstagarna. Dessutom är den också att se kraftskostnad) och den reala konsumtionslönen som en skatt på kapitalägande, inte på kapital- (= löntagarens reallön efter skatt). användning.

PROP. 2008/09:1

Skatter på kapitalanvändning i företag – företagsbeskattning m.m. Till skatterna på kapital som tas ut på företagsnivån hör inkomstskatten för juridiska personer, dvs. bolagsskatten, liksom motsvarigheten för egenföretagare, expansionsfondsskatten. Till skillnad från skatten på personliga kapitalinkomster kan bolagsskatten i princip övervältras från kapitalägarna exempelvis genom att företagens investeringar påverkas vilket indirekt kan påverka reallönerna i ekonomin. Just denna mekanism illustrerar att bolagsskatten, om man anlägger ett långsiktigt tidsperspektiv, också skulle kunna uppfattas som en skatt på arbete. Den del av fastighetsskatten som betalas av juridiska personer räknas också till de indirekta skatterna på kapital då skatten kan övervältras på andra grupper, bl.a. hyresgäster. Gemensamt för skatterna i denna grupp är att de utgår på kapital som används i Sverige men som inte nödvändigtvis ägs av svenskar.

PROP. 2008/09:1

6.3 Inkomster består av omprövningar av skattebeslut, vissa

avgifter, t.ex. avgifter till Insättningsgarantifon-

De senaste årens ekonomiska utveckling har den samt av restförda skatter, dvs. skatter som

präglats av hög tillväxt, god utveckling på arbets- inte betalats och överförts till Kronofogdemyn-

marknaden, höga vinster i företagen och en stark digheten.

uppgång på värdepappers- och fastighetsmark- De totala skatteintäkterna fördelas till fyra

naderna. Den goda ekonomiska utvecklingen har sektorer: EU, kommunsektorn, ålderspensions-

medfört en stark utveckling av skatteintäkterna. systemet och staten. Den sektorsvisa fördel-

De senaste två åren har betydande skattesänk- ningen av skatteintäkterna redovisas i tabell 6.12.

ningar genomförts, främst i form av jobbskatte- I tabellen redovisas även skatteintäkterna som de

avdragets första två steg men också av nedsatta redovisas i nationalräkenskaperna (NR). Efter-

arbetsgivar- och egenavgifter och slopad för- som utfallen för både 2006 och 2007 var progno-

mögenhetsskatt. ser vid den tidpunkt NR-utfallen publicerades

skiljer sig utfallen år.

Tabell 6.11 Totala skatteintäkter

Miljarder kronor om inget annat anges Tabell 6.12 Sektorsvis fördelning av totala skatteintäkter

Utfall Prognos Miljarder kronor 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Utfall Prognos Skatt på arbete 857 871 910 908 940 986 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Skatt på kapital 192 204 174 188 202 212 EU-skatter 9 7 8 8 8 9 Skatt på konsumtion 375 399 431 438 455 471 Kommunalskatter 454 479 518 540 559 585 Övriga skatter -2 -1 -2 -4 -4 -5 Avgifter till ÅP-systemet 160 169 178 185 192 200

Totala skatteintäkter 1 423 1 473 1 513 1 529 1 593 1 665

Statens skatteintäkter 800 818 809 797 833 872

BNP 2 900 3 071 3 189 3 305 3 457 3 638 Totala skatteintäkter 1 423 1 473 1 513 1 529 1 593 1 665 Skattekvot (%) 49,1 48,0 47,4 46,3 46,1 45,8

Totala skatteintäkter enl. NR 1 421 1 479

Prognosen för de totala skatteintäkterna redovi- EU-skatterna består främst av tullmedel och den sas i tabell 6.11, där de är indelade i huvudgrupmervärdesskattebaserade EU-avgiften. Kommuperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på nalskatterna är huvudsakligen inkomstskatter på konsumtion samt övriga skatter. Tabellen visar arbete, men från och med 2008 inkluderas även också prognosen för BNP i löpande priser samt den kommunala fastighetsavgiften. skattekvoten, dvs. de totala skatteintäkterna som I tabell 6.13 finns en sammanställning av andel av BNP. effekterna av regeländringarna på skatteområdet Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de mellan 2006 och 2011. Tabellen visar den årligt totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta tillkommande intäktsförändringen till följd av de och indirekta skatter. Direkta skatter på arbete ändrade skattereglerna. Beloppen är periodisebestår till största delen av kommunal och statlig rade bruttoeffekter, dvs. storleken på den initiala inkomstskatt. Under de direkta skatterna på skatteändringen. Förändringar i skatteregler har arbete redovisas också skattereduktionerna. ofta även indirekta effekter genom att de påver- Skattereduktionerna har ökat i omfattning de kar offentliga utgifter och andra skattebaser, senaste åren, till stor del på grund av införandet bland annat via förändringar i löner, priser och av jobbskatteavdraget. Indirekta skatter på företagsvinster. Dessa effekter är inte medräkarbete utgörs huvudsakligen av arbetsgivaravnade i redovisningen. En närmare beskrivning av gifter. Skatt på kapital består främst av skatt på hur offentligfinansiella effekter beräknas finns i hushållens kapitalinkomster och skatt på föreavsnitt 6.2.9. tagsvinster, men också av fastighetsskatten och

den kommunala fastighetsavgiften. Totalt utgör Tabell 6.13 Effekter av regeländringar i skattesystemet

skatt på kapital ca 12 procent av de totala skatte- Miljarder kronor

intäkterna, varav skatt på företagsvinster uppgår 2006 2007 2008 2009 2010 2011

till drygt hälften. Den tredje undergruppen, skatt Skatt på arbete -11 -35 -12 -38 0 0 på konsumtion, består till mer än 70 procent av Skatt på kapital -2 -11 4 1 0 0

intäkter från mervärdesskatt. Resterande del Skatt på konsumtion 3 3 7 0 0 0

utgörs huvudsakligen av punktskatter i form av Övriga skatter 0 0 0 0 0 0

Totala skatteintäkter -10 -42 -2 -37 0 0

skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och

miljö samt skatt på vägtrafik. Övriga skatter

PROP. 2008/09:1

Under 2007 minskade skatteintäkterna till följd fortfarande en prognos. Eftersläpningen i utfalav regeländringar med sammanlagt 42 miljarder len, som innebär att det senaste utfallet för flera kronor. Den största skattesänkningen utgörs av skattebaser avser 2006, innebär även en osäkerdet första steget av jobbskatteavdraget, men het i bedömningen av skatterna för 2007, framavskaffandet av förmögenhetsskatten och lättna- förallt vad gäller företagens inkomstskatt och der i uttaget av fastighetsskatt innebar också hushållens skatt på kapitalvinster. betydande skattesänkningar. Under 2008 inne- På kort sikt avser osäkerheten i prognosen bär regeländringarna att skatteintäkterna mins- främst bedömningen av företagens vinster och kar med 2 miljarder kronor. De största skatte- hushållens kapitalvinster. På längre sikt avser sänkningarna kommer från det andra steget av osäkerheten i prognosen relationen mellan förejobbskatteavdraget och de nedsatta arbetsgivar- tagens vinster och utbetalda löner, dvs. vinstavgifterna och egenavgifterna för ungdomar. andelen. Höjningar av energi- och koldioxidskatten samt Prognosmetoderna för skatteintäkterna för på tobak och alkohol bidrar till att öka skattein- perioden 2007–2011 beror i hög grad på vilken täkterna. Under 2009 bedöms skatteintäkterna tidshorisont prognosen avser. Grunden för minska med 37 miljarder kronor till följd av änd- skatteprognoserna, oavsett tidsperspektiv, är den rade skatteregler. En del av regeländringarna har bedömning av den ekonomiska utvecklingen i aviserats eller beaktats i tidigare propositioner. Sverige och omvärlden som redovisas i kapitel 5 i Bruttoeffekten av de regeländringar regeringen denna proposition. Skatteberäkningarna utgår aviserar i denna proposition uppgår till dessutom från gällande skatteregler samt på fat- 29 miljarder kronor, vilket framgår i tabell 6.9. tade eller aviserade beslut. Regeländringarna är beskrivna i detalj i avsnitt På kort sikt, 2007 och 2008, kombineras pro- 6.2. I tabell 6.26, sist i kapitel 6, finns en mer gnosen för den ekonomiska utvecklingen med detaljerad uppställning av effekterna av regeländ- annan löpande information t.ex. betalningar av ringarna på skatteområdet under perioden 2000– skatter, utvecklingen av olika skattebaser som 2011. löner och transfereringar, prisutvecklingen på olika tillgångsmarknader samt information från företagens delårsrapporter. För åren 2009–2011 6.3.1 Offentliga sektorns skatteintäkter grundas skatteprognosen i princip enbart på den makroekonomiska prognosen. En ökning av summan av utbetalda löner med Regeringens förslag: Den beräkning av statsbud- 1 procent ökar skatteunderlaget med ca 12 miljgetens inkomster för 2009 som sammanställts i arder kronor och därigenom skatteintäkterna bilaga 1 avsnitt 2, godkänns. från skatt på arbete med 7–8 miljarder kronor. För konsumtionsbaserade skatter gäller att en förändring med 1 procent av hushållens kon- I tabell 6.14 redovisas den offentliga sektorns sumtion leder till förändrade mervärdesskatteskatteintäkter mellan 2000 och 2006 samt pro- intäkter med drygt 1,5 miljarder kronor. gnosen för åren 2007–2011.

6.3.2 Skatt på arbete

Osäkerhet och bedömning i skatteprognoserna

Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit god Drygt hälften av skatterna, t.ex. arbetsgivarav- de senaste åren. Sysselsättningen, arbetskraften gifter och mervärdesskatt, har månatlig uppbörd, och antalet arbetade timmar har ökat snabbt vilket innebär att skatten fastställs varje månad. samtidigt som arbetslösheten har minskat. Den Resterande skatter, bl.a. inkomstskatter för hus- goda utvecklingen avspeglas även i en stark håll och företag och fastighetsskatt, fastställs i underliggande utveckling av skatteintäkterna den årliga inkomsttaxeringen. Taxeringen är klar från skatt på arbete. Med underliggande utvecki november året efter inkomståret, vilket innebär ling menas utvecklingen exklusive effekten av att det finns en stor eftersläpning i utfallen för förändrade skatteregler. dessa skatter. I den aktuella prognosen är unge- I syfte att stärka sysselsättningen och öka fär hälften av de totala skatteintäkterna för 2007 arbetsutbudet har regeringen sedan 2007 genom-

PROP. 2008/09:1

Tabell 6.14 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor Utfall Prognos

Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -126,8 -136,9 -139,8 -142,9 -147,2 -151,0 -159,6 -168,9 -178,2 -185,2 -191,7 -200,4 Statens skatteintäkter 690,2 652,4 632,8 660,9 704,5 759,1 799,7 817,6 809,3 796,7 833,4 871,6

PROP. 2008/09:1

Tabell 6.14 Forts. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor Utfall Prognos Inkomstår 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Statens skatteintäkter 690,2 652,4 632,8 660,9 704,5 759,1 799,7 817,6 809,3 796,7 833,4 871,6

Periodiseringar -16,6 30,0 25,6 -23,0 -32,2 -16,0 6,6 -2,0 -1,7 -10,5 -4,7 -11,3

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet 10,2 10,1 10,8 -17,3 -21,8 -41,5 -48,2 -51,9 -55,8 -67,9 -62,7 -63,4 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0,0 -1,4 -4,0 -7,0 -7,7 -13,6 -13,7 -7,7 -2,4 -0,1 -0,2 -0,2

Statsbudgetens inkomster 809,5 755,1 730,5 661,7 694,4 745,8 810,3 863,7 905,8 836,8 883,7 913,7

fört ett antal förändringar på skatteområdet. Till pats samtidigt som beloppsgränsen för avdrag de mest betydelsefulla förändringarna hör infö- för resor och övriga utgifter har höjts. Därtill har randet av jobbskatteavdraget, skattereduktionen den generella nedsättningen av arbetsgivar- och för hushållstjänster och sänkta arbetsgivar- och egenavgifter på 5 procent slopats. Totalt ökar egenavgifter. Jobbskatteavdraget har genomförts skatteintäkterna med ca 10 miljarder kronor till i två steg, 2007 och 2008, och har totalt sänkt följd av dessa åtgärder. skatteuttaget på arbete med 51 miljarder kronor. Trots de stora skattesänkningarna som I denna proposition aviserar regeringen ett tredje genomfördes 2007 ökade skatteintäkterna från steg i jobbskatteavdraget och sänkt statlig skatt skatt på arbete jämfört med 2006. Den främsta på förvärvsinkomster som sänker skatten med förklaringen till det är utvecklingen av antal ytterligare 15 miljarder kronor. arbetade timmar och därmed lönesumman. Både För att ytterligare öka sysselsättningen för direkta och indirekta skatter på arbete drivs äldre och ungdomar har sänkningar av arbetsgi- huvudsakligen av utvecklingen av lönesumman. var- och egenavgifter riktats mot dessa grupper. År 2007 ökade lönesumman med 6,9 procent, För personer över 65 år har den särskilda löne- vilket är en mycket stark utveckling i ett histoskatten slopats medan arbetsgivar- och egenav- riskt perspektiv. Lönesummeutvecklingen gifterna, med undantag för ålderspensionsav- bedöms vara fortsätt stark 2008 och uppgå till giften, har halverats för personer mellan 18 och 6,5 procent, med ett mindre bidrag från arbetade 24 år. Regeringen aviserar i denna proposition att timmar och ett större bidrag från timlönen. År nedsättningen av arbetsgivar- och egenavgifterna 2009 och 2010 bedöms arbetade timmar minska för unga bör utökas och dessutom omfatta alla och lönesummeutvecklingen drivs istället av en som vid årets ingång inte har fyllt 26 år. Reger- ökning i timlönen. Utvecklingen av arbetade ingen aviserar också att det sammanlagda uttaget timmar, timlön och lönesumma mellan 1994 och av arbetsgivar- och egenavgifter generellt sänks 2011 framgår i diagram 6.6. Den redovisade med 1 procentenhet från och med 2009. timlönen är beräknad enligt national- En del av finansieringen av de genomförda räkenskapernas principer. skattesänkningarna har skett inom skatt på arbete. Skattereduktionen för fackföreningsavgifter och avgifter till arbetslöshetskassa har slo-

PROP. 2008/09:1

Diagram 6.6 Utveckling av arbetade timmar, timlön och Diagram 6.8 Antal personer som betalar statlig skatt lönesumma Tusental personer

Procentuell utveckling

1 600 9 Antal personer som betalar 25% 1 400 Antal personer som betalar 20% 7 1 200

400 -1 Arbetade timmar 200 -3 Timlön Lönesumma 0 -5 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Källor: Skatteverket och Finansdepartementet. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. I diagram 6.8 redovisas hur många personer som I diagram 6.7 visas lönesumman som andel av betalar statlig skatt. En uppdelning görs mellan BNP under perioden 1993–2011. Från 2001, då grundnivån på 20 procent och tilläggsnivån på löneandelen uppgick till 42 procent, föll andelen 5 procent. Statlig inkomstskatt betalas på fram till 2006, då den började stiga igen. Mellan inkomster som överstiger skiktgränserna. 2007 och 2008 bedöms löneandelen öka med Skiktgränserna räknas årligen upp med konsu- 1 procentenhet och den väntas stiga ytterligare mentprisindex, KPI, plus 2 procentenheter. något 2009. Avsteg från denna uppräkning har gjorts åren 2000–2002, då uppräkningen utökades med ett

Diagram 6.7 Lönesumman som andel av BNP

fast belopp, samt åren 2004–2006, då uppräk- Procent av BNP ningen var KPI plus 1 procentenhet. 43 Regeringen aviserar i denna proposition en 42 sänkning av den statliga inkomstskatten genom att den nedre skiktgränsen 2009 höjs med 18 100 kronor, utöver uppräkningen med KPI 41 40 plus 2 procentenheter. Efter reformen beräknas 15 procent av inkomsttagarna betala statlig skatt på förvärvsinkomster, jämfört med 17 procent 39 2008. 38 Lönesumman som andel av BNP Förutom utvecklingen av lönesumman påver- 37 kas direkta skatter på arbete också av utvecklingen av skattepliktiga transfereringar, t.ex. 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Källor: Statsitiska centralbyrån och Finansdepartementet. pensioner, sjuk- och föräldrapenning och ersättningar vid arbetslöshet eller deltagande i arbets-

Direkta skatter på arbete

marknadspolitiska program. Diagram 6.9 visar utvecklingen av transfereringsinkomster som Prognosen för direkta skatter på arbete för 2009 andel av BNP mellan 1991 och 2011. Uppgången är 503 miljarder kronor. Den största delposten är i pensionernas andel 2003 beror på införandet av den kommunala inkomstskatten som beräknas garantipensionen. öka med 4 procent jämfört med 2008 och uppgå till 526 miljarder kronor. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter på arbete, bedöms uppgå till 157 miljarder kronor. Intäkterna från statlig inkomstskatt väntas bli 44 miljarder kronor.

PROP. 2008/09:1

Diagram 6.9 Transfereringsinkomster som andel av BNP Tabell 6.16 Nedsättningar av arbetsgivar- och egenavgifter 1991-2011 Miljarder kronor

Procent av BNP Procent av BNP Utfall Prognos 8 14 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Sjuk- och föräldrapenning m.m. (vänster axel)

7 Arbetslöshetsersättningar (vänser axel) Generell nedsättning 6,5 3,4

Summa nedsättningar 8,8 10,6 14,1 23,9 24,8 25,8

3 2 11 Utöver sänkta arbetsgivaravgifter till vissa grup- 1 per har regeringen även slopat den särskilda 0 10 löneskatten på förvärvsinkomster för personer 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Källa: Skatteverket och Finansdepartementet. över 65 år från och med 2008.

Tabell 6.15 visar utvecklingen av kommunernas

6.3.3 Skatt på kapital

skatteunderlag.

Tabell 6.15 Utveckling av kommunernas skatteunderlag De senaste åren har skatteintäkterna från skatt Procentuell förändring på kapital varit mycket höga. Det beror i huvud- Utfall Prognos sak på att höga vinster i företagen och en stark 2006 2007 2008 2009 2010 2011 utveckling på de finansiella marknaderna har Aktuell beräkning 4,3 5,6 6,0 4,0 3,7 4,6 medfört att intäkterna från skatt på företags- VÅP2008 4,3 5,3 5,8 4,2 4,5 4,7 vinster och hushållens kapitalinkomster varit BP2008 4,3 5,5 6,1 5,3 4,5 höga. Denna trend väntas brytas under 2008. Företagens vinster bedöms sjunka och den finansiella oron medför betydligt lägre kapital- Indirekta skatter på arbete vinster. Historiskt sett är dock skatteintäkterna från skatt på kapital fortfarande höga. Indirekta skatter på arbete väntas totalt uppgå Intäkterna från skatt på företagsvinster och till 405 miljarder kronor 2009. Arbetsgivar- kapitalvinster är de intäkter som uppvisar störst avgifter utgör huvuddelen av intäkterna. I denna variation över åren. Det är också för dessa proposition aviserar regeringen att det samman- skatteintäkter prognososäkerheten är som störst. lagda uttaget av socialavgifter och allmän löneav- En anledning är att skattebaserna för dessa skatgift bör sänkas med 1 procentenhet. Det innebär ter är svåra att knyta till utvecklingen av någon att avgifterna, inklusive allmän löneavgift, kom- underliggande ekonomisk variabel. mer att uppgå till 31,42 procent av avgiftsunder- Sedan 2007 har flera betydande skatteändlaget för arbetsgivaravgifter och 29,71 procent av ringar inom undergruppen skatt på kapital avgiftsunderlaget för egenavgifterna. Reformen genomförts. Förmögenhetsskatten avskaffades innebär att intäkterna från indirekta skatter på den 1 januari 2007, vilket innebar ett intäktsarbete minskar med ca 13 miljarder kronor 2009. bortfall för staten på 6,9 miljarder kronor. Tidigare nedsättningar av arbetsgivaravgif- Avskaffandet är en del i regeringens satsning på terna har i stor utsträckning varit generella. För företagande och syftar till att öka viljan att inveatt öka efterfrågan på arbetskraft och få större stera i Sverige. Regeringen har också reformerat effekter på sysselsättningen har regeringens beskattningen av aktiva delägare i fåmansbolag, sänkningar av arbetsgivaravgifterna under 2007 de s.k. 3:12-reglerna, i syfte att göra regelverket och 2008 i stället varit riktade till vissa grupper enklare och stimulera entreprenörskap och tillpå arbetsmarknaden. I denna proposition avise- växt. rar regeringen att utvidga nedsättningen för År 2008 avskaffades den statliga fastighetsunga. Nedsättningarna bedöms därefter uppgå skatten på småhus och bostadsdelen i hyreshus till 24 miljarder kronor 2009. Tabell 6.16 redovi- och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. sar nedsättningarna av arbetsgivar- och egenav- Avgiften för småhus uppgår till 6 000 kronor per gifterna. värderingsenhet, dock högst 0,75 procent av

PROP. 2008/09:1

taxeringsvärdet. Avgiften för bostadsdelen i prisindex, dock med viss tidsförskjutning. De hyreshus uppgår till 1 200 kronor per bostads- taxerade kapitalvinsternas storlek bestäms i samlägenhet, dock högst 0,4 procent av taxe- band med taxeringen av hushållens inkomster ringsvärdet. Avgiften skrivs årligen fram med som är klar i november året efter inkomståret. utvecklingen av inkomstbasbeloppet. Sedan Det innebär att 2007 års kapitalvinster ännu inte regeringen tillträtt har fastighetsskatteuttaget på är fastställda och att skatteintäkterna för 2007 småhus och bostadsdelen i hyreshus minskat fortfarande är en prognos. Kapitalvinsternas med ca 10 miljarder kronor. storlek varierar mycket mellan åren, vilket bidrar Den sänkning av fastighetsskatteuttaget som till osäkerhet i prognosen för skatt på kapital. skedde i och med övergången till systemet med Efter flera års uppgång på de finansiella marken kommunal avgift 2008 finansieras inom naderna och en lång prisuppgång på fastighetsbostadssektorn genom förändringar i beskatt- marknaden uppgick kapitalvinsterna till ningen av kapitalvinster på bostäder. Bland annat 134 miljarder kronor 2006. För 2007 väntas har kapitalvinstskatten för privatbostäder höjts kapitalvinsterna ha ökat ytterligare och uppgå till från 20 till 22 procent, ett tak på 1,6 miljoner 172 miljarder kronor. Turbulensen på de finansikronor för uppskovsbelopp har införts och upp- ella marknaderna under 2007 bedöms ha medfört skovsbeloppen har räntebelagts med ett belopp att många hushåll valt att realisera ackumulerade motsvarande 0,5 procent av uppskovsbeloppet. vinster. Bilden bekräftas av att hushållens nettosparande i fonder, framförallt aktiefonder, har varit kraftigt negativt under året. Även under Skatt på kapital, hushåll första halvåret 2008 har hushållens nettosparande i fonder varit negativt. Nedgången på Underlaget för hushållens kapitalinkomstskatt är de finansiella marknaderna under 2008, Stocknettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. holmsbörsen har t.ex. fallit med ca 20 procent Kapitalinkomsterna utgörs av bland annat från årsskiftet till början av september, i kombiintäktsräntor, utdelningar och kapitalvinster, nation med de stora realiseringarna av vinster medan kapitalutgifterna utgörs av utgiftsräntor som skett under 2007 medför att de taxerade och kapitalförluster. Större delen av hushållens kapitalvinsterna bedöms falla tillbaka under 2008 skatt på kapitalinkomster utgörs av skatt på och uppgå till 98 miljarder kronor. kapitalvinster. På grund av svårigheterna med att göra prognoser för kapitalvinster långt fram i tiden görs på längre sikt ingen explicit prognos över hushål-

Diagram 6.10 Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetsprisindex 1988-2007

lens kapitalvinster. I stället antas att kapitalvins- Miljarder kronor Index 2000=100 terna återgår till en historisk nivå på 3 procent 200 200 Kapitalvinster som andel av BNP. Allteftersom mer informa- 180 180

tagssektorn. Driftsöverskottet är det produk- Källor: Statistiska Centralbyrån, Affärsvärlden, Finansdepartementet. Anm.: Kapitalvinsterna för 2007 är en prognos. tionsöverskott som tillfaller företagen när löner och insatsvaror är betalda. Diagram 6.11 visar Kapitalvinsternas storlek beror på olika tillutvecklingen av driftsöverskottet i företagssekgångars marknadsvärde samt när ackumulerade torn och företagens rörelseresultat mellan 1999 kapitalvinster realiseras. Diagram 6.10 visar och 2007. utvecklingen av kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetsprisindex mellan 1988 och 2007. Upp- och nedgångar i realiserade kapitalvinster följer i stor utsträckning variationerna i aktie-

PROP. 2008/09:1

Diagram 6.11 Driftsöverskott och företagens rörelseresultat

gande utvecklingen, då effekter av ändrade

1999–2007

skatteregler och tillfälliga skatteintäkter har Procentuell förändring rensats bort. 50 I tabell 6.17 visas prognosen för skatt på före- 40 Rörelseresultat tagsvinster. Dessutom redovisas den faktiska och underliggande procentuella utvecklingen av 30 Driftsöverskott intäkterna. 20 10

Tabell 6.17 Skatt på företagsvinster

0 Miljarder kronor och procentuell förändring -10 Utfall Prognos -20 2006 2007 2008 2009 2010 2011 -30 Skatt på företagsvinster 99 101 95 106 115 124 -40 Utveckling (%) 7,9 1,8 -5,9 11,6 8,5 7,8 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Underliggande utveckling (%) 23,0 5,1 -9,3 7,6 8,9 8,1 Driftsöverskottet och företagens rörelseresultat samvarierar tämligen väl vad gäller upp- och De senaste åren har skatteintäkterna från skatt nedgångar, men skillnaden i utvecklingstakt ett på företagsvinster varit höga. Det förklaras både visst år kan vara stor. En anledning till det är att av höga vinstnivåer i företagen och att företagen driftsöverskottet beräknas utifrån företagens i stor utsträckning valt att återföra periodiseproduktion, medan rörelseresultatet beräknas ringsfonder till beskattning. Det är effekten från utifrån företagens försäljning. Det innebär att de återförda periodiseringsfonderna 2005 som driftsöverskottet inkluderar produktion som gör att den underliggande utvecklingen 2006 är läggs i lager men inte försäljning från lager me- betydligt starkare än den faktiska utvecklingen dan rörelseresultatet exkluderar produktion till av skatteintäkterna. Företagens resultatutvecklager och inkluderar försäljning från lager. ling har dämpats under 2007 och skatteintäk- Driftsöverskottet får därför en jämnare utveck- terna väntas utvecklas i måttligare takt jämfört ling. med tidigare år. Effekten av ändrade skatteregler verkar dämpande på skatteintäkterna 2007, vilket

Diagram 6.12 Driftsöverskott och företagens inkomstskatt,

innebär att den underliggande utvecklingen av

1994–2011

skatten är högre än den faktiska. Procentuell förändring Under 2008 bedöms vinstnivåerna i företags- 60 sektorn falla tillbaka, bl.a. till följd av en svagare 40 efterfrågan i ekonomin samt stigande arbetskraftskostnader. Bolagens delårsrapporter för första halvåret 2008 indikerar att resultaten har 20 minskat något jämfört med förra året. Bolagens 0 redovisade inkomstskatt har dock minskat mer -20 än resultatet. Den underliggande utvecklingen av skatteintäkterna 2008 bedöms därför bli negativ. Utveckling av inkomstskatt -40 Underliggande utveckling Regeringens aviserade förslag om förändrade underprisregler för handelsbolag m.m. innebär Driftsöverskott -60 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 att skattebasen för bolagsskatten breddas, vilket bidrar till att hålla uppe skatteintäkterna under Utvecklingen av driftsöverskottet och företa- 2008. gens inkomstskatt följer även de varandra väl i Efter att ha utvecklats negativt under 2008 upp- och nedgångar, vilket framgår i diagram ökar driftsöverskottet återigen 2009, vilket 6.12. men även här kan skillnaden i utveck- bidrar till en underliggande utveckling av lingstakt däremot vara stor. En procentenhet i skatteintäkterna på cirka 8 procent. Därtill förändrad utvecklingstakt 2008 innebär cirka påverkas skatteintäkterna av de ändrade 1 miljard kronor i förändrade skatteintäkter. skatteregler regeringen aviserar i denna proposi- Diagrammet visar både den faktiska utveck- tion. De förändrade reglerna för avdragsrätt för lingen av inkomstskatten samt den underlig- räntor medför att skatteintäkterna ökar, men reformen föreslås kombineras med en sänkning

PROP. 2008/09:1

av bolagsskattesatsen från 28 procent till

Tabell 6.18 Kapitalunderlag för avkastningsskatt

26,3 procent. Ändrade regler för direktavskriv- Miljarder kronor ningar för inventarier innebär att skatteintäk- Utfall Prognos 2006 2007 2008 2009 2010 2011 terna väntas minska med 0,5 miljarder kronor. Kapitalunderlag 2 076 2 241 2 426 2 195 2 345 2 483 För perioden 2010–2011 bedöms skatteintäkterna i genomsnitt öka med cirka 8 procent per år. Tabell 6.18 visar det totala kapitalunderlaget som ligger till grund för avkastningsskatten. Den allra Diagram 6.13 Skatt på företagsvinster som andel av BNP, största delen av underlaget finns placerat i för-

1991–2011

säkringar hos livbolagen. Utöver placeringar i Procent av BNP livbolag betalas avkastningsskatt av pensionsstiftelser och av arbetsgivare som avsätter medel 4 till pensioner. Avkastningsskatt tas också ut på 3 individuellt pensionssparande. En liten del av avkastningsskatten betalas av fysiska personer som innehar kapitalförsäkring eller pensionsförsäkring i utlandet. 2 Prognosen för avkastningsskatten baseras på en prognos av kapitalunderlagets utveckling. Det Inkomstskatt 1 Inkomstskatt exkl. periodiseringsfonder & görs också en bedömning av hur stor andel av Alecta medlen som placeras i kapital- respektive pensionsförsäkringar. Skattesatsen är 27 procent för 0 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 kapitalförsäkringar och 15 procent för pensionsförsäkringar. Dessutom påverkas prognosen för Diagram 6.13 visar intäkterna från företagens statslåneräntans utveckling. inkomstskatt som andel av BNP mellan 1991 Skatteintäkterna från avkastningsskatten vänoch 2011. Diagrammet visar även inkomstskat- tas 2007 uppgå till 13 miljarder kronor. Under tens andel av BNP korrigerad för den totala 2008 bedöms skatteintäkterna uppgå till skatteeffekten av den tillfälliga skatteeffekten av 16 miljarder kronor. Den svaga börsutvecklingen återbäringen från Alecta 2000 samt hela periodi- under 2008 medför att kapitalunderlaget som seringfondssystemet. Under införandeskedet ligger till grund för skatteintäkterna 2009 minsbidrog avsättningar till periodiseringsfonderna kar och skatteintäkterna bedöms falla till till att minska skatteintäkterna. Räntebelägg- 15 miljarder kronor 2009. ningen 2005 medförde att många företag återförde sina avsättningar till beskattning vilket ökade skatteintäkterna. Under perioden 2008– Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift 2011 beräknas skatt på företagsvinster uppgå till mellan 3,0 och 3,4 procent av BNP. Den genom- Intäkterna från den kommunala fastighetsavsnittliga andelen mellan 1991 och 2006 är giften beräknas uppgå till 9,4 miljarder kronor 2,3 procent. för småhus och 2,6 miljarder kronor för bostadslägenheter 2008. Indexeringen av avgifternas storlek innebär att intäkterna stiger 2009 och Avkastningsskatt 2010. Under 2009 sker även en allmän fastighetstaxering av småhus, vilket medför att intäk- Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- terna ökar ytterligare. Denna intäktsökning tilloch kapitalförsäkringar. Basen för beskattningen faller kommunerna. är ett kapitalunderlag som utgörs av värdet av Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av tillgångarna i pensions- och kapitalförsäkring- hyreshus som avser kommersiella lokaler samt arna. Kapitalunderlaget multipliceras med stats- på industrifastigheter. Fastighetsskattens utvecklåneräntan året före beskattningsåret för att ling beror till stor del på utvecklingen av taxeberäkna en schablonmässig intäkt som tas upp ringsvärdena. Allmän fastighetstaxering av både till beskattning. hyreshus och industrifastigheter genomfördes 2007.

PROP. 2008/09:1

I tabell 6.19 redovisas fastighetsskatten och den Intäkterna från mervärdesskatt härrör i huvudkommunala fastighetsavgiften uppdelad på fas- sak från hushållens konsumtion. Eftersom mertighetsslag. värdesskatten är differentierad mellan olika varuoch tjänstegrupper beror intäkterna både på den

Tabell 6.19 Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift

totala konsumtionen och av sammansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor Miljarder kronor och tjänsters marknadspris, vilket medför att Utfall Prognos 2006 2007 2008 2009 2010 2011 intäkterna är starkt kopplade till prisöknings- Småhus 13,1 13,3 9,4 10,9 11,2 11,4 takten i ekonomin. Utöver hushållens konsum- Hyreshus, bostadsdelen 4,0 3,2 2,6 2,8 2,9 2,9 Hyreshus, lokaler 4,5 5,6 5,7 5,8 5,9 5,9 tion består skattebasen för mervärdesskatt även Industrier 1,2 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 av offentlig konsumtion och investeringar i både Vattenkraftverk 2,0 2,2 2,8 2,8 2,8 2,2 privat och offentlig sektor. Summa 25,0 26,1 22,4 24,1 24,7 24,3 Punktskatter skiljer sig från mervärdesskatt i Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. avseendet att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet istället för på marknadspris. Intäkterna från punktskatter beror framförallt på Stämpelskatt efterfrågade kvantiteter inom de varugrupper som beläggs med skatten. Till undantagen hör Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och beskattningen av cigaretter, som till viss del tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Av beror på detaljhandelspriset, samt energi- och de totala intäkterna från stämpelskatt kommer koldioxidskatterna som skrivs upp med förändden allra största delen från köp av och inteck- ringen i KPI. ningar i fast egendom och tomträtter. Som en följd av den kommande forsknings- Stämpelskattens utveckling beror främst på politiska propositionen avser regeringen att utvecklingen på fastighetsmarknaden. Både sti- generellt ta bort myndigheters skyldighet att gande priser och ökad omsättning gör att skat- betala en avgift om åtta procent på mottagna teintäkterna ökar. externa medel, vilket innebär att den så kallade Intäkterna från stämpelskatten uppgick 2007 högskolemomsen avskaffas. Ett avskaffande av till 9,4 miljarder kronor. Intäkterna väntas öka avgiften påverkar inte intäkterna från mervärdesnågot 2008 och uppgå till knappt 10 miljarder skatt eftersom denna inte redovisas som en skatt kronor. utan under inkomsttyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet . Statsbudgetens inkomster beräknas därmed minska med 6.3.4 Skatt på konsumtion och insatsvaror 0,3 miljarder kronor för respektive år 2009–2011.

Mervärdesskatt och punktskatter bildar tillsammans undergruppen skatt på konsumtion och Mervärdesskatt insatsvaror. År 2008 beräknas skatt på konsumtion och insatsvaror sammantaget utgöra En relativt stark utveckling av konsumtionen 29 procent av de totala skatteintäkterna, varav inom både privat och offentlig sektor under mervärdesskatten står för 21 procent och punkt- 2007 medförde att intäkterna från mervärdesskatterna står för 8 procent. Prognosen för skatt skatt ökade med cirka 7 procent och uppgick till på konsumtion och insatsvaror redovisas i tabell 284 miljarder kronor. Konsumtionsutvecklingen 6.20. inom privat sektor påverkades av en stark utveckling av hushållens disponibla inkomst bland annat till följd av jobbskatteavdraget. En

Tabell 6.20 Skatt på konsumtion och insatsvaror

stark konsumtion även under första halvåret Miljarder kronor och procentuell förändring 2008, i kombination med regelförändringar på Utfall Prognos 2006 2007 2008 2009 2010 2011 redovisningsområdet för mervärdesskatt beräk-

Aktuell prognos 375 399 431 438 455 471

nas stärka utvecklingstakten för intäkterna 2008 Utvecklingstakt (%) 5,0 6,2 8,2 1,6 3,8 3,7 jämfört med 2007. Intäkterna bedöms öka med Mervärdesskatt (%) 6,0 7,3 9,3 1,0 4,3 4,4 cirka 9 procent och uppgå till 311 miljarder kro- Punktskatter (%) 2,7 3,6 5,5 3,3 2,3 1,7 nor. Den höga utvecklingstakten beror till stor

PROP. 2008/09:1

del på de nya redovisningsreglerna av mervärdes- hållens konsumtion kan leda till att utvecklingsskatt vid omsättning av bygg- och anläggnings- takterna mellan konsumtionen och skatteintäktjänster. De nya reglerna, som började gälla terna avviker. Under perioden 2005–2007 ökade fr.o.m. den 1 januari 2008, innebär att skatten de underliggande skatteintäkterna från mervärdebiteras löpande i stället för efter färdigställan- desskatt i en snabbare takt än hushållens kondetidpunkten. Debiteringarna beräknas därför sumtionsutgifter, delvis till följd av att hushåltidigareläggas med cirka ett halvår. Övergången lens konsumtion av bilar och sällanköpsvaror till de nya reglerna innebär att debiteringar sker ökade. Dessa varor beläggs med den högsta merbåde enligt det nya och gamla systemet under värdesskattesatsen. För åren 2008 och 2009 är 2008, vilket ger en engångseffekt på cirka intäkterna från mervärdesskatt rensat för effek- 10 miljarder kronor i år. Rensat för denna effekt terna till följd av de nya redovisningsreglerna av är den underliggande utvecklingstakten 2008 mervärdesskatt vid omsättning av bygg- och 5,7 procent och 2009 4,2 procent. Den svagare anläggningstjänster. konsumtionsutvecklingen 2009 försvagar den faktiska utvecklingstakten 2009. De faktiska

Diagram 6.15 Mervärdesskatteintäkter från hushållens konsumtion uppdelat på olika varugrupper 1993–2011

intäkterna från mervärdesskatten bedöms öka Procentuell andel med endast 1 procent 2009. En återhämtning av 55 konjunkturen 2010 förväntas leda till att intäk- Bilar och sällanköpsvaror 50 terna från mervärdesskatten ökar med drygt Dagligvaror 4 procent per år 2010 och 2011 för att 2011 45 Tjänster

Energi

uppgå till 342 miljarder kronor. 40 Cirka 78 procent av intäkterna från mervär- 35 desskatt kan hänföras privat sektor medan 30 kommunal och statlig sektorn står för omkring 25 14 respektive 8 procent av intäkterna. Dessa 20 andelar är relativt stabila över tiden. Privat sektor 15 består i sin tur till två tredjedelar av hushållens 10 konsumtion, resterande delar är investeringar 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 och förbrukning i näringslivet. Således förklaras Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. den största delen av intäkterna från mervärdes- I diagram 6.15 redovisas mervärdesskatteintäkskatt av hushållens konsumtionsutgifter. terna från hushållens konsumtion indelat i varu- Diagram 6.14 Hushållens konsumtionsutgifter och underlig- grupper. Skattesatsen på bilar, sällanköpsvaror

gande intäkter från mervärdesskatt 2001–2011

och energi är, med några få undantag, Procentuell förändring 25 procent. För varugrupperna dagligvaror och tjänster är skattesatserna mer differentierade, 9 Hushållens konsumtionsutgifter exempelvis beläggs dagligvaran livsmedel med 12 procents mervärdesskatt. Då bilar och sällan- Underliggande intäkter från mervärdesskatt 6 köpsvaror står för en stor andel av hushållens konsumtion förklarar utvecklingen i denna grupp till stor del även förändringen i intäkterna 3 från mervärdesskatt. Kläder, möbler och övriga fritidsartiklar är de största varuposterna bland 0 sällanköpsvaror. De står tillsammans för knappt 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Källor: Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket och Finansdepartementet. hälften av intäkterna från sällanköpsvaror.

Diagram 6.14 visar utvecklingen av hushållens Punktskatter konsumtionsutgifter och de underliggande intäkterna från mervärdesskatt. Eftersom skatte- Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska satserna varierar mellan olika varu- och tjänste- kompensera för de externa kostnader för samgrupper spelar fördelningen av konsumtionen en hället som uppstår i samband med förbrukning viktig roll. En förändrad sammansättning i hus- av vissa varor och tjänster. Punktbeskattning

PROP. 2008/09:1

används för att påverka konsumtionen i en för

Diagram 6.16 Konsumtion av cigaretter och snus 1995– 2011

samhället önskvärd riktning, även om de också Miljarder styck Miljoner kg har en klar offentligfinansiell betydelse. Den 10 10 dubbla betydelsen hos punktskatterna illustreras

Skatt på tobak

Skatt på tobak omfattar skatt på cigaretter, 7 7

cigarrer, cigariller, snus samt rök- och tuggtobak.

År 2007 kunde 76 procent av skatteintäkterna 6 6 hänföras till konsumtion av cigaretter och

5 5 16 procent till konsumtion av snus. Cigaretter

beläggs dels med en styckskatt, dels med en vär- 4 4 derelaterad skatt som beror på detaljhandelspri- 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

set. Skatt på snus baseras endast på den konsu- Källor: Skatteverket och Finansdepartementet.

merade kvantiteten. Intäkterna från skatt på

tobak ökade 2007 med 13 procent, vilket i hög Skatt på alkohol utsträckning kan förklaras av en höjning av Skatt på alkohol omfattar skatt på etylalkohol, styckskatten på cigaretter från 20 till 28 öre och vin och öl. Intäkterna från skatt på alkohol en dubblering av skatten på snus från 123 till ökade med 3 procent 2007 och uppgick till cirka 246 kronor per kilo från den 1 januari 2007. 11 miljarder kronor. I år beräknas intäkterna öka Intäkterna från skatt på tobak beräknas 2008 med 2 procent för att sedan öka endast margiuppgå till 11 miljarder kronor, vilket är 9 procent nellt åren 2009–2011. högre än 2007. De relativt höga intäkterna 2008 Från och med den 1 januari 2008 höjdes förklaras av att skatten höjts på cigaretter, snus skatten på öl samtidigt som skatten på vin sänkoch röktobak från den 1 januari 2008. Höjningen tes. Trots skattehöjningen på öl har ölkonsumav styckskatten på cigaretter från 28 till 31 öre tionen utvecklats starkt under årets första halvår, förväntas öka detaljhandelpriset och därmed vilket till stor del förklarar den förväntade även skatteintäkterna från den värdebaserade intäktsökning i år från skatt på alkohol. delen av skatten. Skatten på snus höjdes från 246

till 336 kronor per kilo. Skattehöjningarna för-

Diagram 6.17 Reseinförsel och punktskatteintäkter från

väntas generellt minska konsumtionen av tobak alkohol 2002–2011

de kommande åren. Den kraftigaste minsk- Miljarder kronor Miljoner liter

ningen bedöms inträffa 2008, delvis till följd av 25

en bunkring av cigaretter och snus i slutet av 17 2007. Perioden 2009–2011 beräknas intäkterna Skatteintäkter 20

uppgå till drygt 10 miljarder kronor per år. 14 Reseinförsel (ren alkohol)

Diagram 6.16 visar hur konsumtionen av ciga- 15 retter och snus har utvecklats sedan 1995 och 11

hur den förväntas förändras de kommande åren. 10 I diagrammet framgår att konsumtionsned- 8 gången 2007 och 2008 sammanfaller väl med de 5 genomförda skattehöjningarna. De stora föränd-

ringarna i konsumtionen av cigaretter i slutet av 5 0 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 90-talet beror till stor del på att skatt på Källor: Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, SoRad och Finansdepartementet.

cigaretter höjdes kraftigt 1997 för att sedan sänkas 1999. Intäkterna från skatt på alkohol beror dels på

den inhemska försäljningen, dels på införseln av

PROP. 2008/09:1

alkohol . Diagram 6.17 visar utvecklingen av till följd av energiskattehöjningarna 2005 och 59 reseinförsel och de totala intäkterna från alko- 2006. År 2008 förväntas andelarna för energiholbeskattningen sedan 2002. Av diagrammet och koldioxidskatt utgöra omkring 60 respektive framgår att reseinförseln har minskat sedan 2004 40 procent av de samlade intäkterna från skatt på och att den 2007 var tillbaka på 2002 års nivå. energi. En betydelsefull men osäker faktor i progno- Skatt på energi sen är prisutvecklingen på råolja. Konsumtionen Prognoserna över skatt på energi baseras dels på av drivmedel inom transportsektorn påverkas i den volymprognos över energianvändningen i stor utsträckning av priset på råolja. Diagram Sverige som Statens energimyndighet redovisade 6.18 visar prognostiserade intäkter från energitill regeringen den 15 augusti 2008 och dels på och koldioxidskatt på bensin vid olika nivåer på förändringen i KPI. De viktigaste skattebaserna oljepriset. I diagrammet framgår exempelvis att för energiskatten är elektrisk kraft och bensin ett oljepris på 115 dollar per fat beräknas minska och för koldioxidskatten olja och bensin. För- punktskatteintäkterna från bensin med cirka delningen av intäkter mellan dessa skattebaser 1 miljard kronor 2008 jämfört med ett oljepris på redovisas i tabell 6.21. 84 dollar per fat. I rutan på nästa sida redovisas hur det finansiella sparandet påverkas av föränd-

Tabell 6.21 Intäkter från skatt på energi 2006–2011

ringar i oljepriset. Miljarder kronor Utfall Utfall Prognos Diagram 6.18 Punktskatteintäkter från bensin vid olika 2006 2007 2008 2009 2010 2011 nivåer på oljepriset 2008–2011 Skatt på energi 63 63 65 69 71 72 Miljarder kronor

Energiskatt 38 38 39 41 41 42

27 Elektrisk kraft 19 19 19 20 21 21 Bensin 15 14 14 14 14 14 26

24 Olja och övrigt 14 14 16 17 19 19 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 84 dollar per fat 23 100 dollar per fat 115 dollar per fat Skatt på energi beräknas 2008 uppgå till 22 130 dollar per fat 65 miljarder kronor, vilket är 3 procent högre än 21 2007. Anledning till att intäkterna bedöms öka 08 09 10 11 beror till stor del på den höjda koldioxidskatten Källor: Statens energimyndighet och Finansdepartementet. från den 1 januari 2008. Utöver den generella höjningen av koldioxidskatten med 6 öre per Övriga skatter på energi och miljö kilo koldioxid så höjdes även koldioxidskatten Huvuddelen av intäkterna från övriga skatter på på diesel klass 1 och 2 med 20 öre per liter. En energi och miljö utgörs av skatt på termisk effekt låg energianvändning inom bostads- och service- i kärnkraftsreaktorer. Andra skatter som omfatsektorn till följd av ett varmt första halvår bidrar tas är exempelvis avfallskatt, skatt på naturgrus till att minska skatteintäkterna 2008. Under och skatt på bekämpningsmedel och gödsel. perioden 2009–2011 beräknas intäkterna från Övriga skatter på energi och miljö uppgick till skatt på energi öka med i genomsnitt 3 procent knappt 5 miljarder kronor 2007. År 2008 väntas per år. Den relativt stora ökningen av intäkterna intäkterna öka med närmare 1 miljard kronor till 2009 beror delvis på att KPI stigit förhållandevis följd av skattehöjningen på termisk effekt i mycket under det senaste året. kärnkraftsreaktorer. Skattehöjningen på 24 pro- Sedan 2000 har koldioxidskattens andel av de cent trädde i kraft den 1 januari 2008. Intäkterna totala intäkterna ökat. Detta mönster bryts dock från övriga skatter på energi antas vara oförändrade år 2009–2011.

59 Statistikinsamlingen om reseinförsel sköts av SoRad (Social Research on Alcohol and Drugs). Uppgifterna bygger på ett slumpmässigt urval om 1 500 personer varje månad.

PROP. 2008/09:1

Oljeprisets inverkan på de offentliga ras innebär det att nettot av intäkterna från merfinanserna värdesskatten är oförändrat för offentlig sektor. De minskade inköpen av drivmedel medför dock Priset på råolja steg kraftigt första halvåret 2008. lägre intäkter från energi- och koldioxidskatten Årsgenomsnittet låg i mitten av augusti på på drivmedel, eftersom dessa skatter är baserade 114 dollar per fat vilket kan jämföras med förra på den köpta kvantiteten. Nettoeffekten av ett årets genomsnitt på 73 dollar. I den allmänna högre oljepris vid en minskad efterfrågan på debatten beskrivs ibland ett högre oljepris som drivmedel blir därmed en försvagning av de positivt för de offentliga finanserna eftersom offentliga finanserna. intäkterna från mervärdesskatt ökar. Emellertid är det mer sannolikt att ett högre oljepris påver- Efterfrågan och den allmänna prisnivån kar skatteintäkterna, och därmed det finansiella Ett högre oljepris påverkar dessutom den allsparandet, i negativ riktning. Förändringen av männa prisnivån (KPI), dels direkt via det högre det finansiella sparandet beror till stor del på hur oljepriset, dels indirekt genom att oljepriset hushållen ändrar sin efterfrågan på oljeproduk- påverkar produktion i samhället. Produktionen ter, vilket illustreras i följande två stiliserade fall. påverkas via högre priser på insatsvaror och transporter vilket i sin tur påverkar priserna i Oförändrad efterfrågan på drivmedel konsumentledet (en beskrivning av oljeprisets Ett stigande oljepris leder till att priset på driv- effekter på inflationen återfinns i kapitel 5). Den medel höjs. Givet att hushållen har oförändrade högre allmänna prisnivån minskar hushållens inkomster innebär det att de måste minska sin köpkraft vilket i förlängningen, genom minskad konsumtion av andra varor och tjänster. Om produktion och därmed sysselsättning, innebär hushållen väljer att minska sin konsumtion av minskade intäkter från inkomstskatter och varor med en lägre skattesats (t.ex. kultur, livs- arbetsgivaravgifter samt ökade utgifter för medel) så blir nettot av intäkter från mervärdes- arbetslöshetsersättning. skatten positivt för offentlig sektor medan det blir oförändrat om varor med samma skattesats Hur reagerar hushållen på ett högre oljepris? väljs bort (t.ex. bilar, sällanköpsvaror, restau- Studier på området tyder på att efterfrågan inte rangbesök). Nettot av intäkterna från mervär- påverkas nämnvärt på kort sikt (några år). På desskatten är således beroende av hur hushållen längre sikt, när teknikanpassning och beteendeväljer att ändra sina inköp. förändringar anpassats till en ny jämvikt, är I de fall hushållen väljer att minska sin kon- minskningen i efterfrågan större, dock inte lika sumtion av varor och tjänster som till stor del stor som prishöjningen. produceras i Sverige påverkas även andra skatte- Beräkningar visar att en oljeprishöjning förbaser. En minskad inhemsk produktion leder till sämrar det finansiella sparandet på kort sikt. En lägre sysselsättning, färre arbetade timmar och prishöjning får en omedelbar effekt på KPI, pridärmed minskade intäkter från inkomstskatter vat konsumtion, export och import medan och arbetsgivaravgifter samt ökade utgifter för effekten på arbetsmarknaden kommer ett till två arbetslöshetsersättning. Sammantaget innebär år senare. En oljeprishöjning på 25 procent förett högre oljepris vid oförändrad efterfrågan på sämrar det finansiella sparandet med drivmedel i de flesta fall en försvagning av de 0,1 procentenheter året efter prishöjningen. Den offentliga finanserna. omedelbara effekten är mindre eftersom det tar tid att anpassa produktionen till den förändrade Minskad efterfrågan på drivmedel efterfrågan. De långsiktiga effekterna på det Anta nu istället att ett stigande oljepris leder till finansiella sparandet är mer osäkra eftersom de i att hushållen minskar sina inköp av drivmedel så stor utsträckning beror på förändringar i exematt fördelningen av konsumtionen på olika varor pelvis växelkurser, löner och produktivitet. i kronor är oförändrad (dvs. den köpta kvantiteten drivmedel minskar). I och med att mervärdesskatt tas ut både på importvärdet av oljan och på mervärdet i senare led påverkas inte mervärdesskatteintäkterna från drivmedel om inköpen i kronor är oförändrad. Eftersom hushållens konsumtion av andra varor och tjänster inte föränd-

PROP. 2008/09:1

Skatt på vägtrafik 2007 och förväntas bli drygt 3 miljarder kronor i I skatt på vägtrafik ingår fordonsrelaterade år. Trängselskatt i Stockholms innerstad återinskatter och vägavgifter. År 2007 uppgick intäk- fördes fr.o.m. den 1 januari i år. Intäkterna terna från skatt på vägtrafik till cirka 13 miljarder beräknas till 0,8 miljarder kronor 2008. kronor. År 2008 väntas intäkterna öka med 23 procent till drygt 16 miljarder kronor. Skatt på import Ökningen beror i huvudsak på att införandet av Skatt på import omfattar tullmedel, jordbruksskatt på trafikförsäkringspremier och återinfö- tullar och sockeravgifter. Från 2006 ingår även randet av trängselskatt i Stockholms innerstad omstruktureringsavgifter för att minska profår fullt genomslag i år. De ökade intäkterna duktionen av socker inom EU. Till följd av en beror också på att fordonsskatten på lätta lastbi- fortsatt stark utveckling av varuimporten första lar och bussar höjdes med 45 procent fr.o.m. den halvåret 2008 beräknas intäkterna från skatt på 1 januari 2008. De totala intäkterna från skatt på import uppgå till cirka 6 miljarder kronor, vilket vägtrafik bedöms öka med i genomsnitt 2 pro- är 6 procent högre än 2007. En svagare koncent för år 2009–2011. junktur under andra halvåret 2008 och 2009 Intäkterna från fordonsskatt beräknas 2008 bedöms dock leda till en svagare varuimport. till cirka 11 miljarder kronor. I diagram 6.19 Den dämpade varuimporten förväntas minska redovisas utvecklingen av antalet bilar i trafik utvecklingstakten för intäkter från skatt på och fordonsskatteintäkterna under perioden import tillfälligt till 2 procent nästa år för att 1996–2011. Antalet person- och lastbilar i trafik sedan öka igen år 2010 och 2011. hade 2007 ökat med 20 procent jämfört med 1996. Cirka 70 procent av intäkterna avser pri- Övriga skatter vatbilism medan resterande andel avser yrkestra- Under övriga skatter redovisas bland annat inlefik. vererat överskott från AB Svenska spel, skatt på I diagrammet framgår även att intäkterna från annonser och reklam samt lotteriskatt. År 2007 fordonskatt ökade kraftigt 2005. Nivåhöjningen var utfallet drygt 6 miljarder kronor. Intäkterna beror på att fordonsskatten höjdes med antas i år minska med 14 procent, i huvudsak till 23 procent på bensindrivna personbilar och följd av att skattesatsen sänks och fribeloppet 40 procent för lätta lastbilar och bussar. Skatte- höjts för skatt på annonser och reklam fr.o.m. höjningen från den 1 januari i år beräknas öka den 1 januari 2008. Lagändringarna av skatt på intäkterna från fordonsskatt med cirka 1 miljard annonser och reklam gäller retroaktivt för 2007, kronor. vilket medför att skattintäkterna temporärt blir lägre 2008 jämfört med perioden 2009–2011.

Diagram 6.19 Antal person- och lastbilar i trafik och fordonsskatteintäkter 1996–2011

Miljarder kronor Bilar, tusental

6.3.5 Skattekvot

15 5400 Fordonsskatteintäkter Skattekvoten visar förhållandet mellan de totala skatteintäkterna och BNP. I tabell 6.22 redovisas 12 5000 Person- och lastbilar i trafik skattekvoten mellan 2006 och 2011. I tabellen 4600 redovisas även skattekvoten exklusive skatt på 9 offentliga transfereringar. En övergång från 6 4200 brutto- till nettoredovisning, där bl.a. pensioner, 3 3800 sjuk- och föräldrapenning och ersättningar vid arbetslöshet är skattefria, skulle minska skatte- 0 kvoten med ca 3,5 procentenheter. Det finansi- 3400 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 ella sparandet skulle dock inte påverkas. Källor: Statistiska Centralbyrån, Ekonomistyrningsverket och Finansdepartementet.

Skatt på trafikförsäkringspremier infördes den 1 juli 2007, bland annat i syfte att styra mot ökad trafiksäkerhet. Intäkterna från skatten uppgick till 1,6 miljarder kronor under andra halvåret

PROP. 2008/09:1

Tabell 6.22 Skattekvot skattepliktiga händelsen ägde rum. Statens Procent av BNP skatteintäkter, som t.ex. kan avläsas i tabell 6.14 2006 2007 2008 2009 2010 2011 eller i tabell 6.23, är således periodiserade. Stats- Skattekvot 49,1 48,0 47,4 46,3 46,1 45,8 budgetens totala inkomster, skatter och övriga varav inkomster, ska enligt budgetlagen redovisas kas- Skatt på arbete 29,6 28,4 28,5 27,5 27,2 27,1 samässigt. Därför finns även en kassamässig Skatt på kapital 6,6 6,7 5,5 5,7 5,8 5,8 redovisning av statens skatter. Skatteinkoms- Skatt på konsumtion 12,9 13,0 13,5 13,3 13,2 13,0 Övriga skatter -0,1 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 terna utgörs av betalningsflöden som kan avse Skattekvot exkl. skatt på skatter för flera olika inkomstår. Skillnaden transfereringar 45,3 44,5 44,0 42,8 42,7 42,4 mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster utgörs av periodiseringar, som i sin År 2007 minskade skattekvoten med 1,1 pro- tur utgörs av uppbörds- och betalningsförskjutcentenheter, till följd av de betydande skatte- ningar samt anstånd. En detaljerad redovisning sänkningar som genomfördes under året. Jobb- av övergången från statens skatteintäkter till skatteavdraget minskade skatteintäkterna med skatteinkomster finns i tabell 6.14. 40 miljarder kronor och dessutom avskaffades För 2009 beräknas statens skatteintäkter förmögenhetsskatten och lättnader i fastighets- uppgå till 796,7 miljarder kronor. Intäkterna skatteuttaget genomfördes. minskar jämfört med 2008. Det förklaras till stor Den fortsatta minskningen av skattekvoten del av lägre prognostiserade intäkter från skatt under 2008 förklaras i huvudsak av det andra på företags- och kapitalvinster samt av det avisesteget i jobbskatteavdraget samt med att refor- rade förslaget att utöka jobbskatteavdraget med men med halverade arbetsgivaravgifter för unga ett tredje steg. får fullt genomslag under året. Statens skatteinkomster beräknas uppgå till Diagram 6.20 visar utvecklingen av skatte- 786,2 miljarder kronor 2009. kvoten mellan 1980 och 2011.

Tabell 6.23 Statsbudgetens inkomster 2006 – 2011

Miljarder kronor

Diagram 6.20 Skattekvot 1980–2011

Procent av BNP 2006 2007 2008 2009 2010 2011 54 Statens skatteintäkter 799,7 817,6 809,3 796,7 833,4 871,6 Periodiseringar 6,6 -2,0 -1,7 -10,5 -4,7 -11,3 52

Statens skatteinkomster 806,3 815,5 807,6 786,2 828,7 860,3

50

Övriga inkomster 4,0 48,2 98,2 50,6 55,0 53,4

48 2000 Inkomster av statens verksamhet 43,4 66,5 54,5 47,1 45,5 43,8 46 3000 Inkomster av försåld Skattekvot egendom 0,1 18,0 80,2 50,0 50,0 50,0 44 4000 Återbetalning av lån 2,1 2,0 1,9 1,8 1,7 1,5 Skattekvot exkl. skatt på transfereringar 5000 Kalkylmässiga inkomster 7,8 8,2 8,7 8,6 9,0 9,7 42 6000 Bidrag från EU 12,4 13,0 11,1 11,1 11,7 11,9 7000 Avräkningar m.m. i 40 anslutning till skattesystemet -48,2 -51,9 -55,8 -67,9 -62,7 -63,4 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto -13,7 -7,7 -2,4 -0,1 -0,2 -0,2

Statsbudgetens inkomster 810,3 863,7 905,8 836,8 883,7 913,7

6.3.6 Statsbudgetens inkomster

Övriga inkomster

I tabell 6.23 redovisas statsbudgetens inkomster för perioden 2006–2011. Utfall och prognoser för de inkomster som redovisas under statsbudgetens övriga inkomster presenteras i tabell 6.23. År 2008 beräknas dessa

Skatteinkomster

inkomster att uppgå till sammanlagt 98,2 miljarder kronor, vilket är 50,0 miljarder För statsbudgetens inkomstsida tillämpas periokronor högre än utfallet för 2007. Ökningen diserad redovisning av skatterna. Det innebär att förklaras främst av att försäljningsinkomsterna skatterna redovisas under det inkomstår då den av statligt aktieinnehav 2008 beräknas till

PROP. 2008/09:1

80 miljarder kronor jämfört med 18 miljarder 3000 Inkomster av försåld egendom kronor 2007. Prognosen avseende övriga inkomster för 2009–2011 uppgår till drygt Under Inkomster av försåld egendom redovisas 50 miljarder kronor per år. försäljning av olika typer av statlig egendom. Försäljning av aktier i statligt ägda bolag utgör vanligtvis den största delen. 2000 Inkomster av statens verksamhet Prognosen för 2008 är 80 miljarder kronor. I prognosen ingår försäljningen av statens aktiein- Under Inkomster av statens verksamhet redovisas nehav i OMX, försäljningen av Vin & Sprit samt bland annat utdelningar från statligt aktieinne- försäljningen av Civitas Holding AB som äger hav, affärsverkens inlevererade överskott, Riks- Vasakronan AB. bankens inlevererade överskott, ränteinkomster För perioden 2009–2011 antas försäljningsinoch offentligrättsliga avgifter. komsterna beräkningstekniskt uppgå till Prognosen för aktieutdelningar, exklusive AB 50 miljarder kronor per år. Försäljningsbeloppen Svenska Spel, uppgår till cirka 25 miljarder kro- och tidpunkterna är behäftade med stor osäkernor för 2008. I detta ingår även utdelningar av het. engångskaraktär med cirka 4,6 miljarder kronor utöver de ordinarie utdelningarna avseende 2007 års resultat. Prognosen för 2009 avseende aktie- 4000 Återbetalning av lån utdelningarna är 22 miljarder kronor, för 2010 är prognosen 20 miljarder kronor, och för 2011 Under Återbetalning av lån redovisas bland annat 18 miljarder kronor. Den lägre prognosen för Återbetalning av studiemedel (avser lån upptagna 2009–2011 förklaras framförallt av genomförda före 1989) och Återbetalning av övriga lån . År försäljningar av statligt aktieinnehav samt lägre 2008 beräknas inkomsterna uppgå till cirka förväntade utdelningar till följd av lägre förvän- 1,9 miljarder kronor, varav återbetalningar av tade vinster åren 2008–2010. studiemedel utgör den största delen. Regeringen avser att sänka avgifterna som Under perioden 2009 − 2011 beräknas inkomsarbetslöshetskassorna betalar till staten för sys- terna från studiemedelsavgifter minska eftersom selsatta medlemmar så att medlemsavgiften för antalet återbetalare blir färre. Studiemedelssysselsatta medlemmar sänks. Förändringen avgiften är den årliga återbetalningspliktiga delen beräknas träda ikraft den 1 juli 2009. Förslaget (amorteringen) av studiemedel tagna före 1989. I innebär att inkomsterna från inkomsttitel 2525 takt med att antalet låntagare som återbetalat Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor mins- hela skulden på lån tagna före 1989 ökar, minskar med 1 miljard kronor 2009, 2 miljarder kro- kar dessa inkomster. nor 2010 och 2 miljarder kronor 2011. De totala inkomsterna via finansieringsavgift från arbetslöshetskassor beräknas uppgå till 9,0 miljarder 5000 Kalkylmässiga inkomster kronor 2008, 7,1 miljarder kronor 2009, 7,1 miljarder kronor 2010 samt 6,9 miljarder Under Kalkylmässiga inkomster redovisas vissa kronor 2011. Jämfört med prognosen i 2008 års avskrivningar och amorteringar samt statliga ekonomiska vårproposition innebär detta att pensionsavgifter, vilka utgör merparten av inprognosen för finansieringsavgiften från arbets- komsterna. löshetskassorna är nedreviderad med För 2008 beräknas inkomsterna uppgå till 0,5 miljarder kronor 2008 och med drygt 8,7 miljarder kronor, varav 8,1 miljarder kronor 1 miljard kronor 2009–2011. Att minskningen är inkomster från statliga pensionsavgifter. inte blir större 2010–2011 beror på att avgiften Under perioden 2009–2011 ökar inkomsterna som är kopplad till utgifterna för arbetslöshets- och prognosen för 2011 är 9,7 miljarder kronor. ersättningen ökar till följd av att antalet arbets- Hela ökningen beror på ökade inkomster från lösa 2010 och 2011 förväntas bli högre än statliga pensionsavgifter. bedömningen i vårpropositionen. Jämfört med prognosen i 2008 års ekonomiska vårproposition har inkomsterna reviderats ner med 0,1 miljarder kronor 2009–2010 och 0,2 miljarder kronor 2011 till följd av en lägre

PROP. 2008/09:1

prognos för statliga pensionsavgifter. Nedrevide- sänkning om knappt 3 miljarder kronor årligen. ringen beror främst på nya ekonomiska antagan- Eftersom avgiftssänkningen kommer att gälla den. retroaktivt från och med 2007, beräknas det 2009 ske återbetalningar avseende 2007 och 2008, vilket sänker de tillkommande inkoms- 6000 Bidrag m.m. från EU terna med ytterligare ca 7 miljarder kronor.

Under Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag Avräkningar från olika EG-fonder inom EU:s budget. De Under avräkningar redovisas intäkter som förs största enskilda bidragen för 2008 avser arealbi- till fonder utanför statsbudgeten och kompendrag, bidrag från EU:s landsbygdsfond samt sation för mervärdesskatt som betalats av statliga bidrag från EG:s socialfond. Bidragen är kopp- och kommunala myndigheter. Avräkningarna lade till utgifter på anslag inom utgiftsområde 23 uppgick 2007 till 64 miljarder kronor och beräk- Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande när- nas öka till 72 miljarder kronor 2009. De ingar samt utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och beloppsmässigt största avräkningarna är komarbetsliv. pensation och avlyft för mervärdesskatt. Inkomsterna under 2008 beräknas sammantaget uppgå till cirka 11,1 miljarder kronor. De prognostiserade inkomsterna ökar något för åren 8000 Utgifter som ges som krediteringar på framöver och beräknas uppgå till cirka 11,9 mil- skattekonto jarder kronor 2011. Ökningen över tiden beror bland annat på att utgifterna för program inom Vissa krediteringar som ges på skattekonto är den nya programperioden 2007–2013 skjuts stöd som enligt nationalräkenskaperna är att framåt i perioden vilket även påverkar bidragen likställa med utgifter. För att öka möjligheten att från EU. kontrollera statsutgifternas utveckling redovisas Jämfört med prognosen i 2008 års vårpropo- dessa utgifter under en egen inkomsttyp. sition har inkomsterna reviderats ner med Det stora flertalet skattekrediteringar har 0,3 miljarder kronor för 2008 och reviderats upp upphört eller flyttats till statsbudgetens utgiftsmed 0,3 miljarder kronor 2009 samt 0,2 miljarder sida, vilket innebär att krediteringarna minskat kronor för 2010–2011. från 13,7 miljarder kronor 2006 till 2,4 miljarder kronor 2008. År 2009–2011 beräknas de totala skattekontokrediteringarna ligga på mellan 0,1 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till och 0,2 miljarder kronor och inkluderar då skattesystemet endast en kreditering för jämställdhetsbonus.

Tillkommande inkomster De tillkommande inkomsterna uppgick 2007 till 6.3.7 Jämförelse med prognosen i 2008 12 miljarder kronor och beräknas 2008 uppgå till års ekonomiska vårproposition och 13 miljarder kronor. De består av EU-skatter uppföljning av statsbudgeten för samt kommunala utjämningsavgifter avseende 2007 och 2008 kostnadsutjämningssystemet för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till I tabell 6.24 redovisas den aktuella prognosen vissa funktionshindrade. EU-skatterna, vilka jämfört med prognosen i 2008 års ekonomiska omfattar tullmedel och den momsbaserade EU- vårproposition. Dessutom visas den aktuella avgiften, utgör den största delen av inkomsterna, prognosen för skatteintäkterna 2007 och 2008 ca 85 procent. År 2009 beräknas inkomsterna samt en jämförelse med den beräkning som låg minska med närmare 10 miljarder kronor. Det till grund för statsbudgeten 2007 respektive beror på att det egnamedelsystem som ingick i 2008. uppgörelsen om EU:s finansiella perspektiv 2007–2013 beräknas träda i kraft 2009. I uppgörelsen ingick att den momsbaserade EU-avgiften för Sveriges vidkommande sänks från 0,3 procent till 0,1 procent. Detta motsvarar en

PROP. 2008/09:1

Tabell 6.24 Aktuell prognos jämfört med 2008 års ekonomiska vårproposition samt statsbudgeten för 2007 respektive 2008

Miljarder kronor Jämförelse med 2008 års ekonomiska vårproposition Aktuell Jmf. Aktuell Jmf.

PROP. 2008/09:1

Jämförelse med prognosen i 2008 års löneinkomster eftersom antal arbetade timmar ekonomiska vårproposition bedöms öka till följd av reformen.

Skatt på arbete Skatt på kapital, hushåll För 2008 har intäkterna från skatt på arbete revi- Det preliminära taxeringsutfallet för 2007 indiderats upp med 3 miljarder kronor jämfört med kerar att kapitalvinsterna för 2007 kommer att prognosen i 2008 års ekonomiska vårproposi- bli väsentligt högre jämfört med den prognos tion. För åren 2009–2011 har intäkterna däremot som redovisades i 2008 års ekonomiska vårproreviderats ned med mellan 27 och 35 miljarder position. Då bedömdes kapitalvinsterna uppgå kronor, vilket i huvudsak beror på de skatte- till 149 miljarder kronor medan de nu beräknas sänkningar regeringen aviserar i denna proposi- ha uppgått till 172 miljarder kronor. Det finns tion. I tabell 6.25 redovisas de prognosändringar ännu inget utfall över hur mycket av förändsom gjorts för skatteintäkterna från skatt på ringen som beror på att tidigare uppskov har arbete jämfört med vårpropositionen, tillsam- återförts till beskattning. Det preliminära utfallet mans med antaganden om lönesumman i vår- för 2007 har dock inte ändrat bedömningen av propositionen och i den aktuella prognosen. kapitalvinsternas storlek 2008–2011. För perioden 2008–2011 har intäkterna från Tabell 6.25 Prognosändringar skatt på arbete jämfört med hushållens skatt på kapitalinkomster reviderats

2008 års ekonomiska vårproposition

ned jämfört med vårpropositionen. Det beror på Miljarder kronor om inget annat anges att ett högre ränteläge ökar skattereduktionen 2007 2008 2009 2010 2011 för underskatt av kapital samt att ett lägre 1 sparande minskar hushållens ränteinkomster. Lönesumma VÅP08 6,9 5,9 3,8 4,4 4,5 1 Lönesumma BP09 6,9 6,5 3,9 3,6 4,9 Skatt på företagsvinster Effekt av Prel. taxeringsutfall för 2007 -1 -1 -1 -1 -1 Det preliminära taxeringsutfallet för skatt på

tagsvinster reviderats ned jämfört med vårpropositionen. Rapporterna visar på en svag minskning Prognosändringen av lönesumman för 2008 beror på en starkare utveckling av antal arbetade av vinsterna och en minskning av den skatt bolatimmar. I vårpropositionen antogs att arbetade gen redovisar i sina rapportern. De minskade timmar skulle öka med 1,1 procentenheter skatteintäkterna vägs delvis upp av ökade intäkter till följd av regeringens aviserade förslag om medan timmarna nu bedöms öka med 1,7 procentenheter. Under 2010 bedöms både ändrade regler för underprisöverlåtelser för handelsbolag m.m. som föreslås gälla från april 2008. arbetade timmar och timlönen bli lägre jämfört med prognosen i vårpropositionen, medan anta- Skatt på konsumtion och insatsvaror let arbetade timmar 2011 bedöms utvecklas star- Intäkterna från mervärdesskatten beräknas kare. 2009–2011 bli 2 till 5 miljarder kronor lägre De skattesänkningar regeringen aviserar i jämfört med 2008 års ekonomiska vårproposidenna proposition beräknas minska intäkterna tion, vilket förklaras av att prognosen för husfrån skatt på arbete med 30 miljarder kronor per hållens konsumtion har reviderats ned. år från och med 2009. Den relativt stora nedrevideringen av skatt på arbete till följd av en ändrad prognos för transfe-

Uppföljning av statsbudgeten för 2007 och 2008

reringar till hushåll 2011 förklaras av ändrade regler för sjuk- och aktivitetsersättningen i I 2008 års ekonomiska vårproposition gjordes en kombination med minskade volymer i sjukskrivgenomgång av hur intäktsprognosen för 2007 ningarna. Skatteintäkterna från transfereringarna förändrats jämfört med beräkningen till statsminskar och istället ökar intäkterna från skatt på budgeten för 2007. De revideringar som skett därefter beror främst på det preliminära taxe-

PROP. 2008/09:1

ringsutfallet för 2007, vilket finns kommenterat i av kapital, dels av ett lägre sparande i hushållsavsnittet som jämför den aktuella prognosen sektorn, vilket medför lägre skatt på ränteinmed prognosen i vårpropositionen. I detta komster. avsnitt kommenteras därför endast de prognosändringar som gjorts för 2008 jämfört med den Skatt på företagsvinster beräkning som gjordes till statsbudgeten för Intäkterna från skatt på företagsvinster bedöms 2008. bli 14 miljarder kronor lägre jämfört med statsbudgeten för 2008. En stor del av revideringen Skatt på arbete gjordes i prognosen i 2008 års ekonomiska vår- De totala intäkterna från skatt på arbete har proposition då intäkterna reviderades ned med justerats ned med knappt 1 miljard kronor jäm- 8 miljarder kronor. Sedan vårpropositionen har fört med beräkningen till statsbudgeten för intäkterna justerats ned med ytterligare 2008. De direkta skatterna har reviderats ned 6 miljarder kronor. Det förklaras till stor del av med knappt 4 miljarder kronor, vilket till stor det preliminära taxeringsutfallet för 2007, vilket del är en följd av att lönesumman för 2007 blev även påverkar intäktsprognosen för 2008. Ett lägre jämfört med den prognos som låg till grund ytterligare nedjustering har gjorts p.g.a. av att för beräkningen till statsbudgeten för 2008. De bolagens halvårsrapporter visat på en svagare indirekta skatterna har däremot reviderats upp utveckling av företagsvinsterna än vad som med 3 miljarder kronor, vilket förklaras dels av antogs i beräkningen till statsbudgeten för 2008. att förslaget om nedsatta arbetsgivaravgifter i Denna nedjustering motverkas dock av de ökade tjänstesektorn inte kunnat genomföras till följd intäkter som blir följden av regeringens aviserade av EU:s begränsningsregler, dels av att utfallet förslag om ändrade regler för underprisöverlåtelför särskild löneskatt på pensionsavsättningar ser för handelsbolag m.m.. 2007 bedöms bli knappt 3 miljarder kronor lägre jämfört med statsbudgeten för 2008. Skatt på konsumtion och insatsvaror Intäkterna från mervärdesskatten är nu drygt Skatt på kapital, hushåll 3 miljarder kronor högre jämfört med beräk- Jämfört med beräkningen till statsbudgeten för ningen till statsbudgeten för 2008, vilket till 2008 beräknas intäkterna från skatt på hushållens största delen förklaras av högre utfall. Intäkterna kapitalinkomster bli drygt 3 miljarder kronor från skatt på energi har justerats ned med lägre. Revideringen förklaras dels av högre rän- 1,4 miljarder kronor till följd av en lägre förtor, vilket ökar skattereduktionen för underskott brukning drivmedel p.g.a. det höga oljepriset.

PROP. 2008/09:1

Tabell 6.26 Regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år

Miljarder kronor

Artistskatt Indirekta skatter -1,3 -1,2 -1,5 0,0 -1,2 -2,1 -2,8 -0,8 -1,3 -21,7 0,0 0,0 Arbetsgivaravgifter -1,2 -0,9 -1,2 -2,5 -2,0 -12,8 Egenavgifter 0,0 0,0 0,0 -0,1 Särskild löneskatt -1,1 -0,7 Nedsättningar -0,2 -1,5 0,4 -0,7 0,2 -0,7 -9,0 Skatt på tjänstegruppliv Avgifter till premiepensionssystemet

Skatt på kapital 1,4 -7,1 -1,8 -0,4 -1,4 -2,5 -1,8 -10,6 4,1 1,2 0,2 0,1

Skatt på kapital, hushåll 1,5 -0,1 0,0 4,3 -0,4 0,1 -0,1 Skatt på företagsvinster 2,0 -3,1 -0,8 1,2 0,2 -1,2 3,5 1,6 0,1 0,1 Avkastningsskatt Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift -0,6 -3,3 0,0 -0,4 -0,3 0,0 -1,9 -2,5 -3,6 Stämpelskatt Förmögenhetsskatt -2,2 -1,8 -1,1 -6,9 Kupongskatt m.m. Arvs- och gåvoskatt -0,3 -2,6

Skatt på konsumtion och insatsvaror 2,8 2,5 -0,1 3,1 2,1 3,4 2,8 3,2 6,8 0,4 0,1 0,0

Mervärdesskatt -1,0 -1,3 0,0 -0,1 -0,2 -0,2 -0,2 0,1 0,5 0,1 Skatt på tobak 0,1 0,3 2,1 1,5 Skatt på etylalkohol

Skatt på import Övriga skatter -0,3 -0,1

Restförda och övriga skatter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Restförda skatter Övriga skatter

Totala skatteintäkter -7,2 -20,4 -23,8 8,3 2,7 -11,4 -9,8 -42,0 -1,5 -36,7 0,3 0,1

varav EU-skatter Kommunalskatter 5,9 4,8 3,3 1,2 4,6 -1,0 -0,4 1,8 12,3 -1,5 Avgifter till ålderspensionssystemet Statens skatteintäkter -13,2 -25,1 -27,1 7,0 -1,9 -10,4 -9,4 -43,9 -13,8 -35,2 0,3 0,1

7 Utgifter

PROP. 2008/09:1

7 Utgifter

Sammanfattning redovisas den offentliga sektorns utgifter enligt nationalräkenskaperna uppdelat på de olika sektorerna samt fördelat på olika utgiftsslag. • De takbegränsade utgifterna sjunker som andel av BNP under perioden från 29,6 procent 2007 till 27,5 procent 2011, bl.a.

till följd av att utgifterna för 7.1 Statsbudgetens utgifter och sjukförsäkringen beräknas falla. takbegränsade utgifter

• Reformer på utgiftssidan som föreslås i I detta avsnitt redovisas statsbudgetens utgifter denna proposition inom bl.a. områdena för åren 2007–2011. Statsbudgetens utgiftssida infrastruktur, forskning, utbildning, delas in i 27 utgiftsområden, minskning av anintegration, klimat och psykiatri ökar slagsbehållningar, myndigheters m.fl. in- och utgifterna 2009–2011 med 11, 13 respektive utlåning i Riksgäldskontoret samt kassamässig 13 miljarder kronor jämfört med bedömkorrigering. ningen i vårpropositionen. Dessutom redovisas utvecklingen av de utgif- • För 2009–2011 har de takbegränsade ter som omfattas av utgiftstaket för staten, de så utgifterna ökat med 10, 13 respektive kallade takbegränsade utgifterna, som omfattar 4 miljarder kronor jämfört med utgiftsområde 1–25, 27 samt ålderspensionsbedömningen i vårpropositionen. systemet vid sidan av statsbudgeten. Under perioden 2007–2011 beräknas stats- • Ökningar av den kommunala konsumtionen budgetens utgifter exklusive statsskuldsräntor och inkomstpensionerna medför att den öka med cirka 30 miljarder kronor. Uttryckt offentliga sektorns utgifter ökar som andel som andel av BNP beräknas utgifterna minska av BNP 2009. med 2,8 procentenheter (se tabell 7.1). En viktig orsak till att utgifterna minskar som andel av BNP är lägre utgifter för ohälsan under perio- I detta kapitel redovisas utvecklingen av stats- den. Ålderspensionssystemets utgifter beräknas budgetens utgifter och de takbegränsade utgif- under perioden 2007–2011 öka med 61 miljarder terna för perioden 2007–2011. Förslag till ut- kronor. Ålderspensionssystemets utgifter utgiftsramar för 2009 och preliminär fördelning av tryckt som andel av BNP ökar därmed med utgifter per utgiftsområde 2010 och 2011 0,8 procentenheter. De takbegränsade utgifterna lämnas. Utgiftsutvecklingen analyseras dels som beräknas öka med 91 miljarder kronor under förändring mellan år, dels som förändring jäm- perioden 2007–2011. Uttryckt som andel av fört med 2008 års ekonomiska vårproposition. BNP beräknas de takbegränsade utgifterna Vidare görs en uppföljning av utgifterna i den av minska med 2,1 procentenheter. riksdagen beslutade statsbudgeten för 2008 där de största avvikelserna kommenteras. Slutligen

PROP. 2008/09:1

Tabell 7.1 Statsbudgetens utgifter Tabell 7.2 Utgiftsramar 2009

Miljarder kronor om inget annat anges Tusental kronor Utfall Prognos Utgiftsområde Utgiftsram 2009 2007 2008 2009 2010 2011

1 Rikets styrelse 12 372 919 Utgifter exkl. stats-

Statsbudgetens utgifter 769,2 781,0 766,4 783,6 784,0

25,0 24,5 23,2 22,7 21,5 7 Internationellt bistånd 30 109 379 Procent av BNP Ålderspensionssystemet 8 Migration 5 899 313 vid sidan av statsbudgeten 188,2 201,9 220,7 235,7 249,3 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 54 807 253

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och Procent av BNP 6,1 6,3 6,7 6,8 6,9 handikapp 113 927 470

2

Takbegränsade utgifter 910,1 940,1 953,4 985,3 1001,3

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42 456 000 Procent av BNP 29,6 29,5 28,8 28,5 27,5 1 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 68 465 863 Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit. 13 Integration och jämställdhet 5 473 139 2 Statsbudgetens utgifter (exklusive statsskuldsräntor) samt ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 55 945 649

15 Studiestöd 21 451 959

7.1.1 Utgiftsramar för 2009

16 Utbildning och universitetsforskning 50 188 757

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 10 287 317

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

Regeringens förslag: Utgifterna för 2009 fördelas och byggande samt konsumentpolitik 1 677 490 på utgiftsområden enligt tabell 7.2. 19 Regional tillväxt 3 501 601 Beräkningen av förändring av anslagsbehåll- 20 Allmän miljö- och naturvård 5 337 628 ningar under 2009 enligt tabell 7.2 godkänns.

21 Energi 2 811 333

Beräkningen av utgifter för ålderspensionssy-

22 Kommunikationer 40 223 104

stemet vid sidan av statsbudgeten för 2009 enligt

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

tabell 7.2 godkänns.

näringar 17 573 442

24 Näringsliv 5 186 480

25 Allmänna bidrag till kommuner 67 039 055

Skälen för regeringens förslag: I enlighet med

26 Statsskuldsräntor m.m. 33 871 000

bestämmelsen i 3 kap. 2 § riksdagsordningen ska

27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 19 878 094

förslaget till statsbudget innehålla en fördelning av anslagen på utgiftsområden. Regeringens för-

Minskning av anslagsbehållningar -2 370 977

slag till ramar för 2009 redovisas i tabell 7.2. En

1

Summa utgiftsområden 766 447 718

närmare redovisning av utgiftsramarna för 2009, Summa utgiftsområden exkl. och av förslaget om preliminär fördelning av ut-

1

statsskuldsräntor 732 645 618

gifterna per utgiftsområde för 2010 och 2011, Ålderspensionssystemet vid sidan av finns i avsnitt 7.1.2.

statsbudgeten 220 749 000

Takbegränsade utgifter 953 394 618

Budgeteringsmarginal 37 605 382

Utgiftstak för staten 991 000 000

1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

PROP. 2008/09:1

7.1.2 Utgifter 2008–2011 den och en garanti för evidensbaserad medicinsk rehabilitering. Tillsammans med de tidigare beslutade nationella försäkringsmedicinska riktlinjer som stöd för läkaren i dennes sjukskrivnings- Regeringens förslag: Preliminär fördelning av bedömning leder det till att sjukförsäkringen blir utgifter per utgiftsområde för 2010 och 2011 en- tydligare och uppmuntrar återgång till arbete. ligt tabell 7.3 godkänns som riktlinje för Utgifterna inom utgiftsområde 10 Ekonomisk regeringens budgetarbete. trygghet vid sjukdom och handikapp beräknas falla med 16 miljarder kronor under perioden 2008–2011, vilket motsvarar 4 procent per år i Utgiftsramen för ett utgiftsområde anger genomsnitt. Utgiftsområdets andel av de summan av årets anvisade anslagsmedel för detta takbegränsade utgifterna minskar från utgiftsområde. I tabell 7.3 redovisas för varje ut- 13 procent 2007 till 10 procent 2011. giftsområde utfallet för anslagsförbrukningen När det gäller arbetslöshetsrelaterade utgifter 2007, utgiftsram per utgiftsområde för 2008 genomfördes omfattande reformer under 2007 (inklusive förslag till tilläggsbudget 2 i proposi- för att stärka arbetslinjen, öka utbudet av och tion 2008/09:2), utgiftsprognos för 2008, förslag efterfrågan på arbetskraft samt förbättra matchtill utgiftsramar för 2009 samt en preliminär för- ningen på arbetsmarknaden. Samtidigt tangerade delning av utgiftsramarna för 2010 och 2011. I ökningen av antalet sysselsatta 2007 de högsta prognosen för utgifterna per utgiftsområde för värden som uppmätts i Statistiska centralbyråns 2008, i förslaget till utgiftsramar för 2009 samt arbetskraftsundersökningar. Även ökningen av beräkningen av utgiftsramarna för 2010 och 2011 antalet arbetade timmar nådde 2007 rekordhar hänsyn tagits till redan tidigare beslutade och noteringar. nu föreslagna eller aviserade utgiftsreformer och Antalet öppet arbetslösa minskade kraftigt besparingar (se avsnitt 7.2 och avsnitt 8.2.1). De under 2007 och fortsätter att minska 2008. Unberäknade utgiftsramarna för 2010 och 2011 ba- der 2009 och 2010 beräknas antalet öka något för serar sig, med några undantag, på samma regelsy- att 2011 minska till 2007 års nivå. Även den stem och budgetpolitik som de föreslagna ut- andel av de öppet arbetslösa som är ersättningsgiftsramarna för 2009. Vidare har makro- berättigade har minskat markant under 2008. ekonomiska förutsättningar, volymantaganden Under perioden 2009–2011 beräknas denna inom vissa transfereringssystem samt den pris- andel successivt att stiga. Utgifterna under utoch löneomräkning som ligger till grund för be- giftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv är räkningarna uppdaterats jämfört med de beräk- som lägst 2008 och stiger sedan fram till 2010. ningar som presenterades i 2008 års ekonomiska Regeringen genomför den största forskningsvårproposition (se avsnitt 7.2). satsningen i modern tid och kommer att pre- Förbrukning av anslagsbehållningar på raman- sentera en forsknings- och innovationsslag för förvaltnings- och investeringsändamål proposition under hösten 2008 som anger för 2009–2011 redovisas samlat under posten inriktningen för statens politik på området under Minskning av anslagsbehållningar och inte på åren 2009–2012. Propositionen kommer bl.a. respektive utgiftsområde (se tabell 7.3). innehålla åtgärder för att svensk forskning ska Mellan 2007 och 2011 sjunker de takbegrän- ges bättre förutsättningar att vara av högsta sade utgifterna från 29,6 till 27,5 procent av kvalitet. Utöver de 400 miljoner som tidigare BNP. Det är i första hand utgifter inom ohälso- aviserats som en nivåhöjning kommer regeringen området som faller kraftigt. Inom detta område att satsa 2 miljarder kronor 2009. Detta ökas till har riksdagen fattat beslut om en rad reformer 3 miljarder kronor 2010 och 2011 stiger med ikraftträdande fr.o.m den 1 juli 2008. Det resurstilldelningen ytterligare för att uppgå till samlade åtgärdspaketet för en förbättrad sjuk- 3,5 miljarder kronor. Forskningssatsningen skrivningsprocess innehåller bland annat en innebär en kraftig ökning av anslagen på flera rehabiliteringskedja med tydliga hållpunkter och utgiftsområden, i huvudsak utgiftsområde 16 en fast tidsgräns för rätten till sjukpenning samt Utbildning och universitetsforskning, och bidrar permanent nedsatt arbetsförmåga som grund- till att Sverige kan fortsätta räknas som en av de princip för att bevilja sjukersättning. Därutöver främsta forskningsnationerna i världen. ingår betydande satsningar på företagshälsovår-

PROP. 2008/09:1

Regeringen föreslår ett resurstillskott till inf- Vägverkets samlade låneskuld i Riksgäldskontorastrukturområdet, utgiftsområde 22 Kommuni- ret. Amorteringen skapar stabilare planeringskationer, på motsvarande 3,8 miljarder kronor förutsättningar och tydliggör att statliga infrafr.o.m. 2009. De första två åren ska tillskottet strukturinvesteringar ska finansieras med anslag. finansiera en närtidssatsning som innebär att en I tabell 7.3 framgår att utgiftsnivån inom utgiftslång rad viktiga infrastrukturobjekt kan påbörjas område 22 Kommunikationer minskar mellan och att pågående objekt kan färdigställas i opti- 2008 och 2009. Det beror främst på att ingen mal takt. Fr.o.m. 2011 uppgår tillskottet till extra amortering planeras för 2009. Dessutom 3,85 miljarder kronor. Då avser medlen finansie- sänks anslagsnivåerna fr.o.m. 2009 med ett beringen av den kommande infrastrukturproposi- lopp motsvarande den framtida utgiftsminskning tion som skall omfatta planeringsperioden 2010– som amorteringen 2008 medför. Bortsett från 2021. Regeringen föreslår på tilläggsbudget i denna amortering sker således en omfattande denna proposition att drygt 25 miljarder kronor förstärkning av resurserna på utgiftsområde 22 anvisas 2008 för att amortera Banverkets och Kommunikationer.

Tabell 7.3 Utgifter per utgiftsområde

Miljoner kronor 2007 2008 2008 2009 2010 2011 1 1,2 1 Utgiftsområde Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat Beräknat 1 Rikets styrelse 10 594 11 015 10 887 12 373 11 789 11 913 2 Samhällsekonomi och

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 119 464 120 028 116 721 113 927 108 175 103 433 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 43 738 42 948 42 697 42 456 41 804 40 474 12 Ekonomisk trygghet för familjer och

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

23 Jord- och skogsbruk, fiske med

3

Summa utgiftsområden 769 172 802 862 781 043 766 448 783 602 784 046 Summa utgiftsområden exkl.

4

statsskuldsräntor 721 917 755 692 738 240 732 646 749 587 752 047

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 188 227 201 093 201 876 220 749 235 666 249 261

Takbegränsade utgifter 910 144 956 785 940 116 953 395 985 253 1 001 308

Budgeteringsmarginal 27 856 16 884 37 605 34 747 48 692

Utgiftstak för staten 938 000 957 000 957 000 991 000 1 020 000 1 050 000

1 Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statsbudgeten för 2009. 2 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget 2 till statsbudgeten för 2008 (prop. 2008/09:2). 3 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 4 Summa utgiftsområden exklusive Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor.

PROP. 2008/09:1

Utgifterna för ålderspensionssystemet, vilka omräkning av anslag för förvaltnings- och

ingår under utgiftstaket för staten, ökar snabbt investeringsändamål ökar utgifterna med

under prognosperioden: från cirka 200 miljarder mellan 2 och 6 miljarder kronor per år 2008–

kronor 2008 till nära 250 miljarder kronor 2011. 2011. De årliga ökningarna är större 2009–

Detta är en effekt av att antalet pensionärer 2011 än 2008 vilket beror på högre löne-

under dessa år ökar och att de nya pensionärerna ökningar och en lägre produktivitetsut-

går i pension med en högre inkomstrelaterad veckling. Omräkningen för ett visst år baseras ålderspension. på pris- och löneutvecklingen två år tidigare.

7.1.3 Förändring av takbegränsade

Övriga makroekonomiska förändringar

utgifter 2008–2011

De statliga finanserna påverkas i hög grad av hur De takbegränsade utgifterna ökar i genomsnitt ekonomin utvecklas i Sverige och i omvärlden. med 26 miljarder kronor per år under beräk- De statliga utgifterna påverkas, givet gällande ningsperioden när tekniska förändringar beaktregler, främst av förändringar i arbetslöshet, ats. löner, räntor och priser. Som ett exempel kan I tabell 7.4 redovisas de huvudsakliga faktonämnas att en tiondels procentenhet lägre öppen rerna bakom förändringen av de takbegränsade arbetslöshet minskar utgifterna för arbetslösutgifterna. I beräkningarna har hänsyn tagits till hetsförsäkringen med cirka 350 miljoner kronor. tekniska förändringar som föranlett justering av En ökning av pris- och lönenivån med 1 procent utgiftstaket för staten. medför att utgifterna under utgiftstaket ökar

Tabell 7.4 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med drygt 5 miljarder kronor. Den fulla utgifts-

med föregående år effekten av förändrade priser och löner slår ige-

Miljarder kronor nom med två års fördröjning.

Förändring 2008 2009 2010 2011 Även bruttonationalinkomsten (BNI) har en

Takbegränsade utgifter 30 13 32 16 direkt påverkan på statsbudgetens utgifter via

dess effekt på EU-avgiften och biståndet. Om 1 Tekniska förändringar 14 -2 1 0 Takbegränsade utgifter BNI ökar med 1 procent beräknas utgifterna till

justerade för tekniska följd av detta öka med cirka 300 miljoner kronor.

förändringar 44 11 33 16

Samtidigt tillkommer en indirekt effekt som går Förklaras av: i motsatt riktning, dvs. reducerar utgifterna Pris- och löneomräkning 2 4 6 5 Övriga makroekonomiska eftersom exempelvis utgifterna för arbetslös-

hetsersättning minskar vid ökad aktivitet i ekoförändringar 9 25 16 10 2 Reformer 22 -20 -2 -2 nomin. Därtill stärks inkomsterna när BNI ökar. Övrigt (volymer, förändring av anslagsbehållningar De takbegränsade utgifterna beräknas öka

m.m.) 11 1 12 3 med i genomsnitt ca 15 miljarder kronor per år

under perioden 2008–2011 till följd av makro- Anm: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Tekniska förändringar motsvarar skillnaden mellan ursprunglig ökningstakt mellan åren när utgiftstaken först fastställdes och slutlig årlig ökningstakt för ekonomiska förändringar. De ökade utgifterna

utgiftstaket. 2 2009 minskar anslagen under utgiftsområde 22 med 25 miljarder kronor i 2008-2011 beror främst på att inkomstindex,

prisbasbelopp, timlön och BNI höjs. Vidare ökar jämförelse med 2008 t.f.a. att 25 miljarder kronor anvisas på tilläggsbudget 2008 i syfte att genomföra extra amorteringar av infrastrukturlån engångsvis 2008. utgifterna 2009–2010 till följd av att

arbetslösheten ökar något.

Pris- och löneomräkning av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål Reformer

Metoden för pris- och löneomräkningen be- För en redovisning av förändringarna till följd av

skrivs närmare i avsnitt 7.2.3. Pris- och löne- reformer i denna proposition, se avsnitt 7.2.1.

PROP. 2008/09:1

Övrigt beslut om med ikraftträdande fr.o.m. den 1 juli i år är centrala för minskningen. Viktiga delar i I tabell 7.5 redovisas utfall (även könsfördelat) reformpaketet är rehabiliteringskedjan, en bortre och prognoser för volymer inom olika transfere- tidsgräns för rätten till sjukpenning och förlängd ringssystem. Redovisningen har begränsats till sjukpenning (12 respektive 18 månader) samt att anslag där förändrade volymer medför bety- sjukersättning beviljas endast vid permanent dande utgiftsförändringar. nedsatt arbetsförmåga. Minskningen förstärks Det genomsnittliga antalet personer registre- 2010 och 2011 av att den tidsbegränsade rade som asylsökande per dygn vid Migrations- sjukersättningen upphör. verket beräknas minska under prognosperioden. Antalet personer med inkomstpension beräk- Nuvarande bedömning för innevarande år inne- nas öka kraftigt samtliga år under prognosperiobär att det genomsnittliga antalet registrerade den. Prognoserna för innevarande år innebär att asylsökande överstiger 2007 års nivå med antalet personer med inkomstpension ökar med 16 procent, vilket medför ökade utgifter inom 26 procent jämfört med 2007. Inkomstpensioutgiftsområde 8 Migration. Utgiftsökningarna nen kan bara betalas ut till personer som är födda begränsas dock av att antalet nya asylsökande 1938 eller senare. Orsaken till den kraftiga förväntas minska. En lägre bifallsandel innebär ökningstakten för inkomstpensioner är att det därutöver att fler personer vistas en längre tid i varje år tillkommer en födelseårgång med rätt till Migrationsverkets mottagandesystem då mer- inkomstpension. Även antalet personer med parten överklagar avslagsbeslutet. Av den lägre tilläggspension beräknas öka under prognosandelen bifall följer också att färre beviljas uppe- perioden, men mer måttligt, med cirka 4 procent hållstillstånd och därmed att antalet personer per år. som kommunerna får ersättning för beräknas Vad gäller antalet uttagna dagar för föräldraminska. penning har dessa ökat år för år under 2000-talet Den samlade volymen i sjukförsäkringen och förväntas fortsätta öka under hela prognos- (sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersätt- perioden (med omkring 2 procent per år). År ning) har fallit sedan 2004. De första åren föll 2007 blev antalet uttagna dagar för föräldrapensjukpenningdagarna medan antalet personer med ning 45,3 miljoner, en ökning med drygt 4 prosjuk- och aktivitetsersättning fortsatte att öka. cent jämfört med 2006. Ökningen under perio- Sedan 2007 faller volymerna i båda systemen. den 2007–2011 kan främst kopplas till fler födda Hittills i år finns ingen antydan om att minsk- barn. ningstakten i något av system håller på att mattas På grund av att det nya beslutet om EU-budav. Exempelvis minskade sjukpenningdagarna getens finansiering inte beräknas träda i kraft med 15 procent under det första halvåret 2008. förrän 2009, och då tillämpas retroaktivt för Både antalet nya sjukpenningfall och 2007 och 2008, beräknas EU-avgiften bli sjukfallslängderna har minskat. Under de 9 miljarder kronor lägre 2009 än 2008. Detta kommande åren fortsätter antalet förklaras främst av att beslutet innehåller sjukpenningdagar att minska. Utvecklingen reduktioner av den svenska EU-avgiften, som inom sjuk- och aktivitetsersättningen förklaras i kassamässigt dock inte kommer Sverige till del första hand av att inflödet från sjukpenningen förrän 2009. minskar. De reformer som riksdagen fattat

PROP. 2008/09:1

Tabell 7.5 Volymer

Utgifts- Köns- Könsområde fördelning fördelning Utfall Utfall Prognos Utfall Utfall 2006 2007 2006 2007 2008 2009 2010 2011 8 Asylsökande, genomsnittligt antal 36,0% kv 31,0%kv registrerade per dygn 64,0% m 69,0%m 31 800 33 000 38 300 32 800 27 800 24 000 9 Antal personer med 47,2% kv 47,0%kv assistansersättning 52,8% m 53,0%m 13 900 14 900 15 200 15 700 16 200 16 500 10 Antal sjukpenningdagar 61,5% kv 61,0%kv (netto), miljoner 38,5% m 39,0%m 61,1 53,5 45,4 42,6 36,1 36,5 10 Antal rehabiliteringspenningdagar (netto), 66,8% kv 67,0%kv miljoner 33,2% m 33,0%m 3,4 3,1 2,6 2,6 2,2 2,3 10 Antal personer med 60,0% kv 60,2%kv sjukersättning, 40,0% m 39,8%m 537 000 533 200 520 300 498 600 465 000 421 500 10 Antal personer med 51,1% kv 50,1%kv aktivitetsersättning 48,9% m 49,9%m 17 500 20 700 23 200 25 000 26 700 28 200 11 Antal personer med 79,5% kv 80,1%kv garantipension 20,5% m 19,9%m 828 100 801 900 786 400 767 700 753 200 738 100 ÅP Antal personer med 52,3% kv 52,4%kv tilläggspension 47,7% m 47,6%m 1 526100 1 570 200 1 625 800 1 693 300 1 765 600 1 836 800 ÅP Antal personer med 48,6% kv 48,6%kv inkomstpension 51,4% m 51,4%m 350 500 458 700 577 400 706 600 840 800 973 500 10 och Antal pensionärer samt 11 personer med aktivitetsoch sjukersättning som 73,5% kv 73,0%kv erhåller bostadstillägg 26,5% m 27,0%m 423 900 414 200 405 100 403 400 395 900 384 500 12 Antal barnbidrag 1 686 600 1 673 300 1 670300 1 665 200 1 663 900 1 668 700 12 Antal uttagna föräldra- 79,4% kv 79,2%kv penningdagar, miljoner 20,6% m 20,8%m 43,5 45,3 47,0 48,2 49,5 50,6 12 Antal uttagna tillfälliga föräldrapenningdagar, 55,0% kv 55,0%kv miljoner 45,0% m 45,0%m 5,7 5,4 5,5 5,5 5,6 5,6 15 Antal personer med 48,9% kv 48,8%kv studiehjälp 51,1% m 51,2%m 459 400 476 500 488 000 488 600 478 600 460 700 15 Antal personer med 60,5% kv 61,7%kv studiemedel 1 39,5% m 38,3%m 447 800 446 700 439 500 447 100 447 200 447 300 Anm.: Antaganden om arbetslöshetstal och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ingår i de makroekonomiska förutsättningarna, vilka redovisas i kapitel 5. Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt. 1 Bruttoräknat antal. När stödtagare under året har studerat på flera utbildningsnivåer eller både i Sverige och utomlands uppstår dubbelräkning. Nettoräknat var antalet studiemedelstagare 414 700 personer år 2006 och 412 300 personer år 2007.

Ersättning inom vissa transfereringssystem aktivitets- och sjukersättning) som minskningen Under 2007 minskade volymerna i de offentliga bedöms ske. Det finns flera orsaker: de nyligen transfereringssystemen, se tabell 7.6. Antalet föreslagna reformerna som nu börjar gälla, den helårsekvivalenter som uppbär ersättning inom fallande trenden (som i sin tur delvis beror på system som rör ohälsa, arbetslöshet och ekono- tidigare fattade beslut på ohälsoområdet) samt miskt bistånd minskade med 125 000. Minsk- en demografisk effekt. ningen skedde både i ohälso- och arbetslöshets- Centralt för minskningen under framför allt relaterade system. slutet av prognosperioden är de reformer som Under perioden 2008–2011 kommer den to- regeringen har genomfört. Sammantaget minstala volymen ersatta att fortsätta minska. Det är i kar antalet personer (mätt som helårsekvivalenförsta hand i sjukförsäkringen (sjukskrivna samt ter) i sjukförsäkringen med 137 000 under perioden 2008–2011.

PROP. 2008/09:1

7.2 Förändringar av takbegränsade

Tabell 7.6 Helårsekvivalenter i vissa försörjningssystem

utgifter jämfört med 2008 års

Tusental

ekonomiska vårproposition

2006 2007 2008 2009 2010 2011 Sjukskrivna 217 196 172 165 146 147 Aktivitets- och I tabell 7.7 redovisas förändringen av utgiftsrasjukersättning 475 471 462 445 418 382 mar för 2009–2011 i förhållande till beräkningen Arbetslösa med i 2008 års ekonomiska vårproposition. Utgifa-kassa 178 132 107 117 134 126 terna per utgiftsområde har ändrats till följd av Arbetsmarknads- förslag till nya reformer, förändrade makroekopolitiska program 135 83 77 82 82 82 nomiska förutsättningar och förändrade volymer Ekonomiskt inom vissa regelstyrda transfereringssystem. För 2009 redovisas i tabell 7.7 förändringen av utbistånd 80 77 78 81 85 86 Summa 1 084 958 897 889 865 824 giftsramarna till följd av nya förslag till reformer (se även tabell 7.9), reviderade makroekonomiska förutsättningar och övriga faktorer. I ko- Antalet individer i sjukförsäkringen kommer att lumnen för strukturförändring i tabell 7.7 visas minska över tiden. Minskningen är hänförlig förändringen för utgiftsområdena på grund av både till minskat inflöde och ökat utflöde. den flytt av verksamhet mellan utgiftsområdena I första hand blir effekten att fler personer som riksdagen beslutat ska gälla från och med kommer i arbete. Av dem som går från sjukför- 2009 (bet. 2007/08:KU24, rskr. 2007/08:265). säkring har många anställning och räknades därmed som sysselsatta men utförde inget arbete eller arbetade deltid. Sysselsättningen i personer ökar alltså inte lika mycket som minskningen inom sjukförsäkringen. Vidare bedöms en del lämna de offentliga trygghetssystemen av någon annan orsak än arbete. Slutligen kommer en del i stället att erhålla ersättning från något annat offentligt finansierat system och medför därmed högre utgifter på andra områden. Till exempel kommer en del individer att ha uppnått pensionsålder och ta ut ålderspension. Antalet individer med ekonomiskt bistånd ökar något under perioden 2008–2011.

PROP. 2008/09:1

Tabell 7.7 Förändring av utgiftsramar 2009–2011 jämfört med 2008 års ekonomiska vårproposition

Miljoner kronor

Total Total Total

förändring Varav förändring förändring Struktur- Beslut förändring Makro Övrigt 1

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

23 Jord- och skogsbruk, fiske med

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 2 391 1 943 448 2 081 -113

Takbegränsade utgifter 9 700 10 852 0 1 816 -2 968 13 240 4 371

1 Enligt riksdagsbeslut (bet. 2007/08:KU24, rskr. 2007/08:265) där ett trettiotal anslag helt eller delvis berörs av flyttar mellan utgiftsområden. Beslutet gäller från och med budgetåret 2009.

I tabell 7.8 redovisas den totala utgiftseffekten i med 9,7 miljarder kronor 2009, 13,2 miljarder förhållande till beräkningen i 2008 års ekono- kronor 2010 samt med 4,4 miljarder kronor miska vårproposition till följd av nya förslag till 2011. reformer, utgiftsminskningar, reviderad pris- och Förändringar till följd av nya förslag till utlöneomräkning, reviderade makroekonomiska giftsförändringar jämfört med 2008 års ekonoförutsättningar, volymförändringar och övriga miska vårproposition redovisas i avsnitt 7.2.1, faktorer för perioden 2009–2011. Av tabellen medan förändringar till följd av övriga faktorer i framgår att de takbegränsade utgifterna ökar tabell 7.8 redovisas i avsnitt 7.2.2.

PROP. 2008/09:1

Tabell 7.8 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört

(se vidare tabell 7.9). För de fall regeringen också

med 2008 års ekonomiska vårproposition

lämnar förslag i tilläggsbudget 2 till statsbudge- Miljarder kronor ten för 2008 (prop. 2008/09:2) för de anslagsför- 2009 2010 2011 ändringar som redovisas, framgår detta också i

Takbegränsade utgifter i 2008 års

tabellen. I normalfallet förutsätts de redovisade

ekonomiska vårproposition 943,7 972,0 996,9

anslagsförändringarna motsvaras av en lika stor Reformer 10,9 12,9 13,0 utgiftsförändring. Reviderad pris- och löneomräkning 0,0 0,7 0,6 För närmare beskrivningar av reformerna Övriga makroekonomiska förändringar 1,8 3,7 -2,6 hänvisas till respektive utgiftsområdesbilaga.

Volymförändringar -5,0 -9,7 -12,1 1 Tekniska förändringar 1,9 1,9 1,9 Övrigt 1,4 1,2 -0,2 Minskning av anslagsbehållningar -1,2 2,6 3,8 Utgiftsområde 1

Total utgiftsförändring 9,7 13,2 4,4 Rikets styrelse

Takbegränsade utgifter i budgetpropositionen för 2009 953,4 985,3 1001,3

Regeringen bedömer att antalet migrationsrela- 1 terade ärenden vid utlandsmyndigheterna kom- De tekniska förändringarna redovisas i avsnitt 4.5. mer att ligga på en fortsatt hög nivå eftersom

många ansöker om uppehållstillstånd och viser-

7.2.1 Nya föreslagna och aviserade

ingar. I syfte att stärka särskilt belastade

reformer för perioden 2009–2011

utlandsmyndigheter föreslår regeringen att

Regeringskansliets anslag ökas med 30 miljoner För varje utgiftsområde sammanfattas i detta avkronor 2009 i förhållande till beräkningen i vårsnitt anslagseffekter av de reformer som regerpropositionen. ingen föreslår för 2009 samt aviserar för 2010 Enligt tidigare gjorda ändringar i passlagen och 2011. Anslagseffekterna redovisas i förhål- (1978:302), ska pass förses med biometriska lande till den beräkning som låg till grund för uppgifter. Dessa förändringar tillsammans med 2008 års ekonomiska vårproposition. Avsnittet att ett gemensamt europeiskt system för viseromfattar inte de anslagseffekter som orsakas av ingsinformation (VIS) beräknas starta under makroekonomiska förändringar, ändrade voly- 2009, kommer att innebära ökade kostnader för mer i transfereringssystemen eller pris- och löutrikesförvaltningen. Regeringen föreslår därför neomräkning (se avsnitt 7.2.2), utan begränsas att anslaget till Regeringskansliet ökas med till de åtgärder som regeringen aktivt fattar be- 15 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 beslut om. räknar regeringen att anslaget ökas med Avsnittet omfattar inte heller de förslag som 15 miljoner kronor i förhållande till beräkningen regeringen lämnar i tilläggsbudget 2 till statsi vårpropositionen. budgeten för 2008 (prop. 2008/09:2). Regeringen aviserade i budgetpropositionen De reformer som föreslås i denna proposition för 2008 inrättandet av en krishanteringsenhet i medför en ökning av föreslagna anslagsmedel Statsrådsberedningen. Kansliet för krishantering 2009 med 10 853 miljoner kronor i förhållande i Statsrådsberedningen, som är verksamt sedan till beräkningarna i vårpropositionen. För 2010 den 31 mars 2008, ska tillgodose regeringens beoch 2011 beräknas nu föreslagna och aviserade hov av samordning vid kriser, kontinuerligt reformer öka anslagsbehoven med 12 869 samla in och analysera information samt verifiera miljoner kronor respektive 13 042 miljoner händelser som kan komma att utvecklas till kronor i förhållande till beräkningarna i vårprostörre kriser. För denna verksamhet föreslår repositionen. 60 geringen att Regeringskansliets anslag ökas med Under respektive utgiftsområde redovisas 42 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 beföreslagna eller aviserade reformer med en anräknar regeringen att anslaget ökas med slagspåverkan på minst 10 miljoner kronor per år 42 miljoner kronor i förhållande till beräkningen

i vårpropositionen. Återöppnandet av ambassaden i Bagdad

kommer att medföra ökade kostnader i förhållande till vad regeringen tidigare beräknat. 60 Anslagsförändringar under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner som motiverar en teknisk justering av utgiftstaket för staten Regeringen föreslår därför att anslaget Reger-

ingår inte. (se vidare avsnitt 4.5)

PROP. 2008/09:1

ingskansliet m.m. ökas med 31 miljoner kronor Utgiftsområde 2 2009. För 2010 och 2011 beräknar regeringen att Samhällsekonomi och finansförvaltning anslaget ökas med 31 miljoner kronor i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. Regeringen avser att utöka uppföljnings- och ut- Ökningen finansieras delvis genom att anslaget värderingsverksamheten vid Statskontoret. Det Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 är även viktigt att verksamheten får ett tydligt Internationellt bistånd minskas med 21 miljoner effektivitetsfokus. Regeringen föreslår därför att kronor respektive år. anslaget till Statskontoret ökas med 20 miljoner Ny skattelagstiftning för statligt anställda un- kronor 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslader utlandsstationering gäller sedan den 1 januari get ökas med 25 miljoner kronor i förhållande 2007, vilket innebär ökade kostnader för Reger- till beräkningen i vårpropositionen. Regeringen ingskansliet. Enligt regeringens bedömning i anser att det ska bildas en e-delegation för att propositionen Beskattning av statligt anställda samordna, följa upp och säkerställa besparingar under utlandsstationering m.m. (prop. inom e-förvaltningen. För detta ändamål föreslår 2005/06:19, bet. 2005/06:SkU6, rskr. regeringen att anslaget till Statskontoret ökas 2005/06:113) ska Regeringskansliets anslag med 14 miljoner kronor 2009. För 2010 och kompenseras för detta motsvarande det belopp 2011 beräknas anslaget ökas med 17 miljoner som statens skatteintäkter ökar med till följd av kronor i förhållande till beräkningen i vårpropoförändringen. Regeringen föreslår därför att an- sitionen. slaget ökas med 41 miljoner kronor 2009. För Ekonomistyrningsverket har ansvaret för revi- 2010 och 2011 beräknar regeringen att anslaget sion av de EU-bidrag som Sverige får för proökas med 57 miljoner kronor i förhållande till gramperioden 2007–2013. För denna uppgift föberäkningen i vårpropositionen. reslår regeringen att anslaget till Regeringen föreslår att anslaget Allmänna val Ekonomistyrningsverket ökas med 15 miljoner och demokrati ökas med 179 miljoner kronor kronor 2009. För 2010 och 2011 beräknar 2009 för genomförandet av val till Europaparla- regeringen att anslaget ökas med 15 miljoner mentet. kronor i förhållande till beräkningen i vårpropo- För insatser som stärker de nationella mino- sitionen. Finansiering sker delvis genom minskriteterna beräknar regeringen att anslaget Åtgär- ning av anslag under utgiftsområde 2 Samhällsder för nationella minoriteter ökas med 70 miljo- ekonomi och finansförvaltning, utgiftsområde 4 ner kronor 2010 och 2011 i förhållande till Rättsväsendet, utgiftsområde 8 Migration och beräkningen i vårpropositionen. utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Med anledning av förslag i den kommande Till följd av att Verket för förvaltningsutveckklimat- och energipropositionen föreslår reger- ling avvecklas och viss verksamhet överförs till ingen att anslaget till länsstyrelserna ökas med andra myndigheter föreslår regeringen att ansla- 20 miljoner kronor 2009 för att förkorta get minskas med 45 miljoner kronor 2009. För handläggningstiderna för vindkraftärenden. 2010 och 2011 beräknar regeringen att anslaget Även 2010 beräknar regeringen att anslaget till minskas med 54 miljoner kronor i förhållande till länsstyrelserna ökas med 20 miljoner kronor för beräkningen i vårpropositionen. denna verksamhet. Vidare föreslår regeringen att För att förstärka verksamheten, för folkbildanslaget till länsstyrelserna ökas med 30 miljoner ningsinsatser och för att bilda ett nytt samordkronor 2009 för att förbättra tillämpningen av ningsorgan för frågor om penningtvätt föreslår plan- och bygglagstiftningen. För 2010 och 2011 regeringen att anslaget till Finansinspektionen beräknas anslaget till följd av detta ökas med ökas med 23 miljoner kronor 2009. För 2010 och 30 miljoner kronor i förhållande till beräkningen 2011 beräknar regeringen att anslaget ökas med i vårpropositionen. Slutligen föreslår regeringen 23 miljoner kronor i förhållande till beräkningen att anslaget till länsstyrelserna ökas med i vårpropositionen. 20 miljoner kronor 2009 för höjda För att stärka arbetet med att utarbeta uppkontrollfrekvenser av utbetalade jordbruksstöd. handlingsstöd för upphandlande myndigheter För 2010 och 2011 beräknas anslaget för detta föreslår regeringen att Kammarkollegiets förändamål ökas med 20 miljoner kronor i valtningsanslag ökas med 22 miljoner kronor förhållande till beräkningen i vårpropositionen. 2009. För 2010 och 2011 beräknar regeringen att

PROP. 2008/09:1

anslaget ökas med 22 miljoner kronor jämfört För arbetet med Customs Trade Systems och med beräkningen i vårpropositionen. moderniseringen av tullkodex föreslår reger- Slutligen beräknar regeringen att anslaget för ingen att anslaget Tullverket ökas med arbetsgivarpolitiska frågor ökas med 10 miljoner 25 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 kronor 2010 och 2011 i förhållande till beräk- beräknar regeringen att anslaget ökas med ningen i vårpropositionen för värdegrundsarbete 25 respektive 35 miljoner kronor för detta ändai staten. mål i förhållande till beräkningen i vårpropositionen.

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Skatteverket har fått ökade uppgifter till följd av ny skattelagstiftning. För detta arbete föreslår Arbetsbelastningen inom Åklagarmyndigheten regeringen att Skatteverkets anslag ökas med har ökat huvudsakligen som en följd av en ökad 35 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 ärendetillströmning från polisen, men också på beräknar regeringen att anslaget ökas med grund av domstolarnas insatser för att minska 35 miljoner kronor i förhållande till beräkningen sina ärendebalanser. Regeringen föreslår därför i vårpropositionen. att anslaget till Åklagarmyndigheten ökas med Skatta.se är en webbaserad tjänst som ska 80 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 kunna hantera arbetsgivares arbete med skatte- beräknas anslaget ökas med 80 miljoner kronor i avdrag, kontrolluppgiftslämnande och uträkning förhållande till beräkningen i vårpropositionen. av arbetsgivaravgiften. Tjänsten borde innebära För att kunna upprätthålla nuvarande verkbetydande lättnader i det administrativa arbetet samhetsnivå i ekobrottsbekämpningen föreslår för företagare och arbetsgivare. Regeringen före- regeringen att anslaget till Ekobrottsmyndigheslår att Skatteverkets anslag ökas med ten ökas med 20 miljoner kronor 2009. För 2010 25 miljoner kronor 2009 för arbetet med och 2011 beräknas anslaget ökas med skatta.se. 20 miljoner kronor i förhållande till beräkningen Skatteverkets undersökningar visar att svart- i vårpropositionen. arbetet ökar. För att stävja detta ska Skatteverket Målbalanserna i Sveriges domstolar är geneintensifiera sina insatser inom området. Vidare rellt sett höga och antalet inkommande mål fortska Skatteverket samarbeta med andra länder i sätter att öka. Regeringen föreslår därför att ansyfte att följa skatteplaneringsaktiviteter. För slaget Sveriges Domstolar ökas med 120 miljoner detta arbete föreslår regeringen att Skatteverkets kronor 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaanslag ökas med 25 miljoner kronor 2009. För get ökas med 120 miljoner kronor i förhållande 2010 och 2011 beräknas anslaget ökas med till beräkningen i vårpropositionen. 25 miljoner kronor i förhållande till beräkningen Med anledning av förslag i den kommande i vårpropositionen. klimat- och energipropositionen föreslår reger- Slutligen föreslår regeringen att Skatteverkets ingen satsningar på vindkraftens utveckling, anslag ökas med 31 miljoner kronor 2009 för vilket bedöms leda till en ökad belastning på arbetet med ID-kort till personer som inte är miljödomstolarna. Därför föreslår regeringen att svenska medborgare. För 2010 och 2011 beräk- anslaget till Sveriges Domstolar ökas med ytternar regeringen att anslaget ökas med 10 miljoner ligare 10 miljoner kronor 2009. För 2010 beräkkronor i förhållande till beräkningen i vårpropo- nas anslaget ökas med 10 miljoner kronor i försitionen. hållande till beräkningen i vårpropositionen. För att möjliggöra en fortsatt utveckling av Det ökade ärendeinflödet i rättsväsendet nya och effektivare arbetsmetoder för Tullver- medför att utgifterna på anslaget Rättsliga biträkets båda huvudprocesser Effektiv handel och den m.m. ökar. Det är framförallt en ökning av Brottsbekämpning föreslår regeringen att ansla- antalet inkomna och avgjorda brottmål för vilka get Tullverket ökas med 50 miljoner kronor offentliga försvarare förordnas samt omfatt- 2009. För 2010 och 2011 beräknar regeringen att ningen av dessa mål som ligger till grund för de anslaget ökas med 50 miljoner kronor i förhål- ökade utgifterna. Regeringen föreslår därför att lande till beräkningen i vårpropositionen. anslaget ökas med 300 miljoner kronor 2009.

PROP. 2008/09:1

Rättsmedicinalverkets arbetsbelastning har ökat sen ökas med 100 miljoner kronor 2009. För bl.a. till följd av ett högre ärendeinflöde från 2010 och 2011 beräknas anslaget ökas med polisen avseende drograttfylleriutredningar. För 100 miljoner kronor i förhållande till beräkatt Rättsmedicinalverket ska kunna upprätthålla ningen i vårpropositionen. en hög kvalitet och effektivitet i sin verksamhet föreslår regeringen att anslaget till Rättsmedicinalverket ökas med 35 miljoner kronor 2009. Utgiftsområde 6 För 2010 och 2011 beräknas anslaget ökas med Försvar och samhällets krisberedskap 35 miljoner kronor i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. I arbetet med att effektivisera Försvarsmaktens De satsningar som regeringen gjort inom materielförsörjning har regeringen omprövat rättsväsendet leder till ett ökat beläggningstryck vissa materielprojekt, vilket medför lägre för Kriminalvården. En omfattande om- och ny- utgifter. Regeringen föreslår därför att byggnation av häkten och anstalter pågår. Även Försvarsmaktens anslag för materielförsörjning innehållet i verkställigheten behöver utvecklas. minskas med 659 miljoner kronor 2009 och Mot denna bakgrund föreslår regeringen att beräknar att anslagen minskas med 789 miljoner anslaget till Kriminalvården ökas med kronor 2010 samt med 1 331 miljoner kronor 100 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 2011, i förhållande till beräkningen i vårberäknar regeringen att anslaget ökas med propositionen. 100 miljoner kronor i förhållande till Regeringen anser att en del av de medel som beräkningen i vårpropositionen. frigörs genom effektiviseringen av försvarets Antalet platser på polisutbildningen har till- materielförsörjning ska användas till att förstärka fälligt ökats för att det långsiktiga målet om försvarets förbandsverksamhet, bl.a. för att öka 20 000 poliser 2010 ska uppnås. Polis- Försvarsmaktens möjligheter att delta i internaprogrammet på Polishögskolan berättigar till tionella fredsfrämjande truppinsatser. Regerstudiemedel. Det finns en sedan tidigare ingen föreslår därför att förbandsanslaget ökas finansierad basnivå för studiemedel och studie- med 139 miljoner kronor 2009 och beräknar att medelsräntor för polisutbildningen. Utökningen anslaget ökas med 269 miljoner kronor 2010 av antalet platser innebär att utgifterna under samt med 811 miljoner kronor 2011. utgiftsområde 15 Studiestöd överstiger den För att bl.a. finansiera vissa utgifter som tidifinansierade basnivån för studiemedel och gare belastat Försvarsmaktens anslag för materiel studiemedelsräntor. Regeringen föreslår därför men som nu belastar myndighetens anslag för att polisens anslag minskas med 20 miljoner förbandsverksamhet föreslår regeringen att förkronor 2009 för att finansiera ökningen av bandsanslaget ökas med 170 miljoner kronor utgifterna för studiemedel och 2009 och beräknar att anslaget ökas med studiemedelsräntor. När antalet studenter som 170 miljoner kronor 2010 och 2011. För att antas till polisutbildningen blir färre igen beräk- finansiera ökningen föreslår regeringen att nas utgifterna för studiemedel och studiemedels- Försvarsmaktens anslag för materielförsörjning räntor att minska och understiga den finansie- minskas med 170 miljoner kronor 2009 och rade basnivån. För 2010 och 2011 beräknar beräknar att anslagen minskas med samma regeringen därför att anslaget till polisen ökas belopp 2010 och 2011. med 12 respektive 20 miljoner kronor i förhål- Vidare avser regeringen att föreslå ett antal lande till beräkningen i vårpropositionen. Vidare tillfälliga förändringar av Försvarsmaktens anslag föreslår regeringen att anslaget till polisen ökas 2009 och 2010, i syfte att åstadkomma en ekomed 20 miljoner kronor 2009 som ett led i sats- nomi i balans inför kommande inriktning av förningen på att öka antalet poliser. För 2010 och svaret. Regeringen föreslår att anslaget för för- 2011 beräknas anslaget ökas med 20 miljoner bandsverksamhet ökas med 594 miljoner kronor kronor i förhållande till beräkningen i vårpropo- 2009 samt beräknar att anslaget ökas med sitionen. 320 miljoner kronor 2010. För att finansiera en För att ge Säkerhetspolisen möjlighet att del av ökningen föreslår regeringen att anslaget stärka förmågan att bekämpa terrorism samt öka för forskning och teknikutveckling minskas med kapaciteten inom övriga verksamhetsgrenar 100 miljoner kronor 2009 samt beräknar att föreslår regeringen att anslaget till Säkerhetspoli- anslaget minskas med 200 miljoner kronor 2010.

PROP. 2008/09:1

Vidare föreslår regeringen att anslaget för mate- grundat på ömsesidiga intressen. Regeringen rielanskaffning minskas med 276 miljoner föreslår därför att anslaget Biståndsverksamhet kronor 2009 samt beräknar att anslaget minskas minskas med 46 miljoner kronor 2009. För 2010 med 63 miljoner kronor 2010. Slutligen, för att och 2011 beräknar regeringen att anslaget minsfullfölja finansieringen av ökningen på förbands- kas med 46 miljoner kronor respektive år i föranslaget, föreslår regeringen att anslaget för hållande till beräkningen i vårpropositionen. vidmakthållande av materiel minskas med I förhållande till vad som tidigare planerats an- 218 miljoner kronor 2009 samt beräknar att ser regeringen att fördelningen mellan internaanslaget minskas med 57 miljoner kronor 2010. tionellt utvecklingssamarbete och reformsamar- Regeringen anser att Försvarets radioanstalts bete i Östeuropa bör förändras. Regeringen möjligheter att stödja Försvarsmaktens freds- föreslår därför att anslaget Reformsamarbete i främjande truppinsatser bör öka och föreslår Östeuropa ökas med 240 miljoner kronor 2009. därför att anslaget Försvarets radioanstalt ökas Regeringen beräknar att anslaget ökas med med 20 miljoner kronor 2009 samt beräknar att 362 miljoner kronor 2010 och med 379 miljoner anslaget ökas med 20 miljoner kronor 2010 och kronor 2011 i förhållande till beräkningen i vår- 2011 i förhållande till beräkningen i vårproposi- propositionen. För att finansiera detta minskas tionen. För att finansiera ökningen föreslår re- anslaget Biståndsverksamhet med motsvarande geringen att Försvarsmaktens förbandsanslag belopp. minskas med 20 miljoner kronor 2009 och be- För att bibehålla kvaliteten i biståndsförvalträknar att anslaget minskas med samma belopp ningen föreslår regeringen att anslaget till Sida 2010 och 2011. ökas med 10 miljoner kronor 2009. För 2010 och Regeringen föreslår att anslaget till Försvarets 2011 beräknar regeringen att anslaget ökas med radioanstalt ökas med 20 miljoner kronor 2009 10 miljoner kronor i förhållande till beräkningen för att finansiera ökade utgifter i verksamheten. i vårpropositionen. För att finansiera detta För 2010 och 2011 beräknar regeringen att an- minskas anslaget Biståndsverksamhet med motslaget ökas med 44 respektive 66 miljoner kro- svarande belopp. nor i förhållande till beräkningen i vårpropo- Att öppna ambassaden i Bagdad kommer att sitionen. medföra ökade kostnader i förhållande till vad För att förstärka tillsynen av de svenska regeringen tidigare beräknat. Eftersom Irak kärntekniska anläggningarna och tillsynen av uppfyller kriterier för bistånd enligt användningen av radiologisk diagnostik inom OECD/DAC finansieras delar av kostnadsöksjukvården föreslår regeringen att Strålsäker- ningen genom att avräkningarna för biståndsadhetsmyndighetens anslag ökas med 8 miljoner ministration från biståndsramen ökar med kronor 2009. För 2010 och 2011 beräknas ansla- 21 miljoner kronor från och med 2009, vilket get ökas med 16 respektive 24 miljoner kronor i innebär att anslaget Biståndsverksamhet minskas förhållande till beräkningen i vårpropositionen. med motsvarande belopp. Regeringen avser att genom förordningsänd- De utgifter inom utgiftsområde 8 Migration ring besluta om höjda avgifter med motsvarande som definieras som bistånd enligt belopp. OECD/DAC:s kriterier har ökat. Regeringen För att anpassa Sverige till ett förändrat klimat föreslår därför att avräkningarna från biståndsberäknar regeringen att anslaget för förebyg- ramen för flyktingkostnader ökas med gande åtgärder mot jordskred och andra natur- 105 miljoner kronor 2009, vilket innebär att olyckor ökas med 20 miljoner kronor per år anslaget Biståndsverksamhet minskas med 2010 och 2011. motsvarande belopp. För 2010 och 2011 beräknas att avräkningen för ändamålet ökas med 18 miljoner kronor i förhållande till beräk- Utgiftsområde 7 ningen i vårpropositionen. Internationellt bistånd Regeringen har beslutat (dnr.- UD2006/4028/MU) att Exportkreditnämnden Mot bakgrund av Rysslands starka tillväxt och (EKN) ska kompenseras för kostnader orsakade minskade fattigdom bedömer regeringen att ut- av bilaterala skuldavskrivningar. För de bilaterala fasningen av biståndet till landet kan fortsätta skuldavskrivningar som genomfördes under och gradvis övergå till ett grannlandssamarbete 2007 uppgår kompensationen till 292 miljoner

PROP. 2008/09:1

kronor. De bilaterala skuldavskrivningarna för regeringen att anslaget ökas med 45 miljoner 2007 räknades av från biståndsramen för 2007. kronor i förhållande till beräkningen i För att biståndsramen inte ska belastas dubbelt vårpropositionen. för samma utgift, måste biståndsramen Sverige får medel från EU-budgeten för tillgodogöras det belopp som EKN kompenseras flyktingfonden och återvändandefonden. Dessa med. Regeringen föreslår därför att anslaget medel betalas in på inkomsttitel och anvisas Biståndsverksamhet ökas med 292 miljoner sedan över anslaget Från EU-budgeten finansiekronor 2009. rade insatser för asylsökande och flyktingar . Regeringen föreslår att detta anslag ökas med 29 miljoner kronor 2009, eftersom Sverige Utgiftsområde 8 tilldelats mer medel än tidigare för perioden Migration 2008–2013. För 2010 och 2011 beräknas anslaget ökas med 29 miljoner kronor. Våren 2008 beslutade regeringen om propositio- Under 2008 har stöd till kommuner för skolnen Nya regler för arbetskraftsinvandring (prop. gång för barn som avvisas eller utvisas belastats 2007/08:147). Regeringens förslag gör det lättare anslaget Kommunalekonomisk utjämning under att rekrytera arbetskraft utanför Europa och att utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommukomma till Sverige för att arbeta. Samtidigt ner. Regeringen föreslår att så sker även under säkerställs de grundläggande villkoren avseende 2009. Detta innebär att regeringen föreslår att löne- och försäkringsskydd samt övriga anställ- anslaget Ersättningar och bostadskostnader ningsvillkor. De nya reglerna föreslås träda i minskas med 50 miljoner kronor 2009 och att kraft den 15 december 2008. Propositionen be- anslaget Kommunalekonomisk utjämning ökas handlas för närvarande i riksdagen. De nya reg- med motsvarande belopp. lerna förväntas innebära fler ansökningar om uppehållstillstånd. Vidare kommer arbetsuppgifter att överföras från Arbetsförmedlingen Utgiftsområde 9 till Migrationsverket. Regeringen föreslår därför Hälsovård, sjukvård och social omsorg att anslaget Migrationsverket ökas med 24 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 Den psykiska hälsan är i dag en allt viktigare del beräknas anslaget ökas med 24 miljoner kronor i av människors upplevelse av välfärd och livskvaförhållande till beräkningen i vårpropositionen. litet. I syfte att ytterligare stödja huvudmännen i Tillskottet finansieras delvis inom utgifts- arbetet med att utveckla en väl fungerande området men också från utgiftsområde 14 psykiatri föreslår regeringen att anslaget Bidrag Arbetsmarknad och arbetsliv. till psykiatri ökas med 650 miljoner kronor 2009. Antalet personer med lagakraftvunna avvis- Medlen ska bl.a. användas för att stärka första nings- eller utvisningsbeslut som ska återvända linjens barn- och ungdomspsykiatri, stärkt bastill hemlandet har ökat. Det är Migrationsverkets kompetens och sysselsättningsverksamhet samt uppgift att omedelbart vidta åtgärder för att för att stödja utvecklingen mot en mer evidensverkställa beslutet om avvisning respektive baserad vård. Regeringen beräknar att anslaget utvisning. För att förstärka Migrationsverkets ökas med 650 miljoner kronor 2010 och 2011 i arbete med återvändande föreslår regeringen att förhållande till beräkningen i vårpropositionen. anslaget Migrationsverket ökas med 40 miljoner Den nuvarande modellen för tillgänglighetskronor 2009. satsningar inom hälso- och sjukvården har inte Migrationsverkets verksamhet kommer de gett avsedd effekt. Till följd av detta avser närmaste åren att anpassas nedåt, vilket ligger i regeringen att ingå en överenskommelse med linje med nuvarande prognos om ett minskat Sveriges Kommuner och Landsting om att varantal asylsökande. För 2009 kommer det dock aktigt förbättra tillgängligheten. Mot bakgrund finnas en fortsatt stor ärendebalans. Regeringen av detta beräknar regeringen att anslaget Prestaanser att anpassningen av Migrationsverket bör tionsbunden vårdgaranti ökas med 1 000 miljoner ske i en sådan takt att den inte riskerar genomfö- kronor 2010 och 2011. randet av prioriterad verksamhet och föreslår att I syfte att ingå ett avtal med Sveriges anslaget Migrationsverket ökas med 45 miljoner Kommuner och Landsting om ekonomisk erkronor 2009. För 2010 och 2011 beräknar sättning för läkemedelsförmånerna föreslår

PROP. 2008/09:1

regeringen att det anslag som finns uppfört för dighet av ej verkställda beslut enligt LSS. Anslaändamålet ökas med 200 miljoner kronor 2009 i get Kommunalekonomisk utjämning under förhållande till beräkningen i vårpropositionen. utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommu- Omregleringen av apoteksmarknaden medför ner ökas med motsvarande belopp 2009–2011. konsekvenser för berörda myndigheter i form av Regeringen kommer att presentera sin forsknya och utökade arbetsuppgifter. Vidare innebär ningspolitik i en forsknings- och omregleringen att vissa uppgifter som tidigare innovationsproposition. I denna kommer fullgjorts av Apoteket AB ges en ändrad organi- regeringen att föreslå inriktning samt resurser satorisk placering och finansieras via statsbud- för forskningspolitiken för perioden 2009–2012. geten. Det handlar främst om sådana uppgifter Med anledning av detta föreslår regeringen att som kan anses utgöra ett särskilt samhällsansvar, anslaget Forskningsrådet för arbetsliv och däribland producentoberoende läkemedelsin- socialvetenskap: forskning ökas med 41 miljoner formation och Giftinformationscentralens fort- kronor 2009. För 2010 och 2011 beräknas satta verksamhet. Mot bakgrund av detta föreslår anslaget ökas med 45 miljoner kronor i regeringen att anslaget Bidrag till hälso- och sjuk- förhållande till beräkningen i vårpropositionen. vård ökas med 93 miljoner kronor 2009. Regeringen beräknar att anslaget ökas med 93 miljoner kronor 2010 och 2011. Dessutom föreslår Utgiftsområde 10 regeringen att anslagen till Socialstyrelsen och Ekonomisk trygghet vid sjukdom och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket ökas handikapp med sammanlagt 14 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslagen ökas med Riksdagen har godkänt regeringens förslag 14 miljoner kronor. Detta innebär att totalt (prop. 2007/08:99, bet. 2007/08:FiU21, rskr. 107 miljoner kronor per år avsätts för reformen. 2007/08:262) om att återgå till den tidigare re- Regeringen föreslår i denna proposition en geln om att personer med sjuk- och aktivitetsersärskild satsning på äldreomsorg och socialtjänst. sättning ska erhålla ålderspensionsrätt för Mot bakgrund av detta föreslås anslaget Stimu- 93 procent i stället för 80 procent av antagandelansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken ökas inkomsten som gällde t.o.m. 2006. med 45 miljoner kronor 2009. För 2010 och Regeländringen gäller från den 1 januari 2008. 2011 beräknas anslaget ökas med 100 respektive Förändringar i ålderspensionsavgifter under ett 80 miljoner kronor. Regeringen föreslår vidare visst år korrigeras i regel två år senare i det årets att anslaget Bidrag till utveckling av social arbete uttag av statliga ålderspensionsavgifter. Följm.m. ökas med 55 miljoner kronor 2009. För aktligen har en sådan korrigering beräknats för 2010 och 2011 beräknas anslaget ökas med 2011 i 2008 års ekonomiska vårproposition. 50 miljoner kronor i förhållande till beräkningen Regeringen anser emellertid att korrigeringen i vårpropositionen. bör göras under innevarande budgetår. Skälet för Istället för att i nuläget påbörja uppbyggnaden att tidigarelägga korrigeringen av den statliga av en fabrik för tillverkning av pandemivaccin ålderspensionsavgiften är att säkerställa att har regeringen ingått ett avtal med en tillverkare inbetalda avgifter till ålderspensionssystemet för som innebär leverans av influensavaccin vid hän- 2008 speglar att pensionsrätten höjdes från 80 till delse av en pandemi. Mot bakgrund av detta 93 procent den 1 januari 2008. I förslag i föreslår regeringen att anslaget för vaccinbered- tilläggsbudget 2 till statsbudgeten för 2008 skap minskas med 215 miljoner kronor 2009. (prop. 2008/09:2) föreslår regeringen att anslaget Regeringen beräknar att anslaget minskas med Aktivitets- och sjukersättning ökas med 315 miljoner kronor 2010 och 2011 i förhållande 1 755 miljoner kronor 2008 för detta ändamål. till beräkningen i vårpropositionen. Till följd av detta beräknar regeringen att Regeringen föreslår att anslaget Vissa statsbi- anslaget minskas med 1 755 miljoner kronor drag inom handikappområdet minskas med 2011 jämfört med beräkningen i vårpropositio- 22 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 nen. beräknar regeringen att anslaget minskas med För att stimulera landstingen till att ge sjuk- 15 miljoner kronor. Avsikten är att finansiera skrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och kommunernas ökade kostnader till följd av för- sjukvården och utveckla sjukskrivningsprocesslag i prop. 2007/08:43 om rapporteringsskyl- sen, införde staten för åren 2006–2008 ekono-

PROP. 2008/09:1

miska incitament, den s.k. sjukvårdsmiljarden. inom förmånerna särskilt bostadstillägg för pen- Regeringen anser att det är angeläget att ekono- sionärer samt äldreförsörjningsstöd höjs. Utgifmiska incitament finns som stimulerar hälso- terna för ovanstående förmåner beräknas öka och sjukvården att aktivt medverka till att ut- med 30 miljoner kronor fr.o.m. 2009 som en veckla sjukskrivningsprocessen. Från 2010 be- konsekvens av detta. Regeringen föreslår därför räknar regeringen mot denna bakgrund att an- att anslagen Bostadstillägg till pensionärer och slaget Bidrag för arbete med sjukskrivningar inom Äldreförsörjningsstöd sammanlagt ökas med hälso- och sjukvården ökas med 1 000 miljoner 10 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 kronor årligen i förhållande till beräkningen i beräknar regeringen att anslagen ökas med vårpropositionen. På kort sikt är avsikten med 10 miljoner kronor i förhållande till beräkningen medlen att möjliggöra en förlängning av i vårpropositionen. nuvarande modell. På längre sikt är målsättningen att utveckla en långsiktigt hållbar modell där hälso- och sjukvården tar medansvar Utgiftsområde 13 för utvecklingen av ohälsokostnaderna. Integration och jämställdhet Regeringen anser att Försäkringskassan ska få medel för att bl.a. genomföra reformerna inom Som en följd av den nya och samlade diskriminedet familjepolitiska området och sjukförsäk- ringslagstiftning som träder i kraft den 1 januari ringsområdet. Regeringen föreslår en temporär 2009 slås Ombudsmannen mot etnisk diskrimiökning av Försäkringskassans anslag 2009 och nering (DO), Jämställdhetsombudsmannen beräknar därefter att anslaget minskas som en (JämO), Ombudsmannen mot diskriminering följd av sjukförsäkringsreformerna. Mot bak- på grund av sexuell läggning (HomO) och Hangrund av bl.a. detta föreslår regeringen att ansla- dikappombudsmannen (HO) samman till en get till Försäkringskassan ökas med 286 miljoner myndighet: Diskrimineringsombudsmannen. De kronor 2009. För 2010 och 2011 beräknas ansla- tidigare ombudsmännen mot diskriminering avget ökas med 30 miljoner kronor 2010 och vecklas den 31 december 2008. Regeringen föreminskas med 223 miljoner kronor 2011. slår därför att ett nytt anslag förs upp på stats- Regeringen avser att inrätta Inspektionen över budgeten och att 93 miljoner kronor anvisas socialförsäkringen för att stärka rättssäkerheten 2009. Finansiering sker genom att medel från de och effektiviteten inom socialförsäkringsområ- avvecklade myndigheterna överförs till den nya det. För detta ändamål föreslår regeringen att myndighetens anslag. För 2010 och 2011 beräk- 24 miljoner kronor anvisas på ett nytt anslag på nar regeringen att anslaget uppgår till statsbudgeten 2009. För 2010 och 2011 beräknas 80 miljoner kronor. Som en del i regeringens anslaget uppgå till 51 respektive 63 miljoner satsning på integration beräknar regeringen kronor. vidare att anslaget till Diskrimineringsombudsmannen ökas med 10 miljoner kronor 2010 och 2011. Sammanlagt innebär detta att regeringen Utgiftsområde 11 för 2010 och 2011 beräknar anslaget till 90 Ekonomisk trygghet vid ålderdom miljoner kronor. Regeringen avser att under våren 2009 åter- I denna proposition föreslår regeringen en re- komma till riksdagen med förslag om styrning, form som syftar till att förbättra den ekono- ansvar, utformning och finansiering av miska situationen för pensionärerna. Huvudde- flyktingmottagande samt andra insatser som len av förslaget består av en skattelättnad som påskyndar arbetsmarknadsetablering för nyanberör cirka 90 procent av pensionärerna och som lända flyktingar. Regeringen beräknar med anär särskilt stor för pensionärer med låga in- ledning av detta att anslaget Kommunersättningar komster. Skattelättnaden innebär en ökning av vid flyktingmottagande ökas med 920 miljoner den disponibla inkomsten, vilket beräknas leda kronor 2010 och 2011 i förhållande till beräktill att utgifterna för förmånerna särskilt bo- ningen i vårpropositionen. stadsstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd minskar med 20 miljoner kronor fr.o.m. 2009. Inom ramen för samma reform föreslås även att normen för skälig levnadsnivå

PROP. 2008/09:1

Utgiftsområde 14 högre arbetslöshetsersättning än en person som Arbetsmarknad och arbetsliv varit tillfälligt eller delvis frånvarande. För att inte de med låg frånvaro ska missgynnas ändras En rad insatser för att stärka arbetslinjen och öka reglerna. Förändringen syftar också till att förarbetsutbudet har redan genomförts inom bättra incitamenten för arbete. Regeringen förearbetsmarknadspolitiken och nu tas ytterligare slår därför att anslaget Bidrag till arbetslöshetserett steg genom att den aviserade tredje fasen i sättning och aktivitetsstöd ökas med 72 miljoner jobb- och utvecklingsgarantin genomförs inom kronor 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaramen för utgiftsområdet. get ökas med 216 respektive 283 miljoner kronor Det är viktigt att människor som arbetar har i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. ett inkomstrelaterat skydd i händelse av Ekonomiskt stöd till merkostnader i samband arbetslöshet. Regeringen avser därför att föreslå med särskilt anställningsstöd för den som deltar i åtgärder som ska underlätta för människor att bli jobb- och utvecklingsgarantin föreslås avvecklas medlemmar i en arbetslöshetskassa. från den 1 januari 2009. Redan fattade beslut om Regeringen avser att under en övergångspe- merkostnader vid denna tidpunkt får dock fortriod låta nya medlemmar snabbare kvalificerar löpa hela beslutsperioden. Förslaget om att avsig för inkomstrelaterad ersättning. Ett villkor skaffa ekonomiskt stöd till merkostnader inneför att kvalificera sig för inkomstrelaterad ersätt- bär att utgifterna på anslaget Kostnader för ning är att man ska ha varit medlem i en arbets- arbetsmarknadspolitiska program och insatser belöshetskassa i tolv månader. Regeringen avser att räknas minska med 57 miljoner kronor 2009. föreslå att medlemsvillkoret ändras temporärt För 2010 och 2011 beräknar regeringen att utunder 2009. För varje medlemsmånad under gifterna på anslaget minskar med 115 miljoner 2009 kommer en medlem att kunna tillgodo- kronor respektive år. En del av detta belopp anräkna sig en ytterligare månad. Förslaget innebär vänds till att finansiera de arbetsmiljösatsningar att alla som är medlemmar i en arbetslöshets- som redovisas nedan. Resterande belopp omprikassa under 2009 kommer att kvalificera sig för oriteras till andra insatser inom anslaget. inkomstrelaterad ersättning på sex månader En bärande utgångspunkt för arbetsmiljöpoliistället för tolv, under förutsättning att de andra tiken är att den kan skapa förutsättningar för villkoren i försäkringen är uppfyllda. Regeländ- fler, bättre och mer utvecklande arbeten samtiringen bör träda ikraft den 1 juli 2009, men avse digt som utanförskapet för dem som står långt medlemstid från den 1 januari 2009. från arbetsmarknaden ska brytas. Regeringen avser också att förenkla inträdes- Mot denna bakgrund har arbetet med den villkoren för medlemskap för att ytterligare sti- framtida arbetsmiljöpolitiken givits två huvudinmulera inträde i arbetslöshetskassor. Kravet på riktningar, nämligen att politiken ska bidra till viss arbetad tid för att kunna träda in i en ar- den samlade jobbpolitiken samt att den ska lyfta betslöshetskassa tas bort fr.o.m. den 1 juli 2009. fram arbetsmiljöns potential för ökad konkur- Kravet på att omfattas av arbetslöshetskassans renskraft. Inom ramen för denna inriktning föverksamhetsområde kvarstår dock. Regeringen reslår regeringen att Arbetsmiljöverkets anslag föreslår att anslaget Bidrag till arbetslöshetsersätt- ökas med 33 miljoner kronor 2009. För 2010 och ning och aktivitetsstöd till följd av snabbare kvali- 2011 beräknar regeringen att anslaget ökas med ficering för inkomstrelaterad ersättning och 45 respektive 47 miljoner kronor. Satsningen avförenklade inträdesvillkor ökas med ser förbättrad information och kunskapsför- 467 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 medling inom arbetsmiljöområdet, förstärkt inberäknas anslaget ökas med 623 miljoner kronor formation till utländska företag och arbetstagare i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. samt förstärkt arbete för en väl fungerande inre Regeringen avser också att från och med den 1 marknad för säkra varor och tjänster, i enlighet juli 2009 ändra villkoren i arbetslöshetsförsäk- med Sveriges åtaganden inom EU. En viktig del i ringen för dem som varit tillfälligt eller delvis denna satsning är att lyfta fram arbetsmiljöfråfrånvarande under tid med sjukpenning, rehabi- gornas potential från bl.a. produktivitets- och literingspenning, föräldrapenning, havande- konkurrenssynpunkt. skapspenning, smittbärarpenning eller ersättning för närståendevård. Nuvarande regler innebär att en person som varit helt frånvarande kan erhålla

PROP. 2008/09:1

Utgiftsområde 15 Utgiftsområde 16 Studiestöd Utbildning och universitetsforskning

Regeringens föreslagna satsning på yrkesutbild- Som en del i den storsatsning på förskolan som ning innebär bland annat att ett statsbidrag för regeringen presenterar i denna proposition och gymnasial yrkesutbildning inom kommunal vux- för att stärka det pedagogiska inslaget i förskolan enutbildning införs. Som en följd av behovet av föreslår regeringen att anslaget Fortbildning av studiemedel för dessa platser föreslår regeringen lärare byter namn till Fortbildning av lärare och att anslagen för studiemedel och studiemedels- förskolepersonal och att anslaget ökas med räntor ökas med 76 miljoner kronor 2009. För 200 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 2010 och 2011 beräknar regeringen att anslagen beräknas anslaget ökas med 200 miljoner kronor ökas med 150 miljoner kronor respektive i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. 224 miljoner kronor jämfört med beräkningen i Regeringen föreslår vidare att samma anslag vårpropositionen. ökas med ytterligare 150 miljoner kronor 2009 Vidare föreslår regeringen att antalet platser och beräknar att anslaget ökas med 150 miljoner på eftergymnasial yrkesutbildning inom yrkes- kronor 2010. Tillsammans motsvarar detta det högskolan ökar. Regeringen föreslår därför att belopp som inte utnyttjades 2007 inom det s.k. anslagen för studiemedel och studiemedelsräntor Lärarlyftet. För 2011 beräknas anslaget ökas med ökas med 19 miljoner kronor 2009. För 2010 och 1 000 miljoner kronor i förhållande till beräk- 2011 beräknar regeringen att anslagen ökas med ningen i vårpropositionen som en följd av att 38 respektive 39 miljoner kronor i förhållande satsningen förlängs till 2011. till beräkningen i vårpropositionen. Regeringen föreslår en särskild MNT- Som en följd av att speciallärarutbildningen satsning (matematik, natur och teknik) som bl.a. inrättas föreslår regeringen att anslagen för stu- innehåller ett stimulansbidrag som grundskolor diemedel och studiemedelsräntor ökas med kan ansöka om för att utveckla sin 13 miljoner kronor 2009 i förhållande till beräk- matematikundervisning. Som en följd av detta ningen i vårpropositionen. För 2010 och 2011 föreslår regeringen att anslaget för förstärkning beräknar regeringen att anslagen ökas med 17 av basfärdigheter ökas med 107 miljoner kronor respektive 22 miljoner kronor i förhållande till 2009. För 2010 och 2011 beräknar regeringen att beräkningen i vårpropositionen. anslaget ökas med 182 miljoner kronor i förhål- Antalet platser på polisutbildningen har till- lande till beräkningen i vårproposition. fälligt ökat för att det långsiktiga målet om Försöksverksamheten med lärlingsutbildning 20 000 poliser 2010 ska uppnås. Polis- inom gymnasieskolan har fått en bra start. programmet på Polishögskolan berättigar till Regeringen vill nu utöka antalet lärlingsplatser studiemedel. Det finns en finansierad basnivå för inom försöket och föreslår därför att anslaget studiemedel och studiemedelsräntor för polis- Utveckling av skolväsende ökas med 50 miljoner utbildningen. Utökningen av antalet platser kronor 2009. För 2010 och 2011 beräknas innebär att utgifterna för studiemedel och anslaget ökas med 100 respektive 200 miljoner studiemedelsräntor överstiger den finansierade kronor i förhållande till beräkningen i basnivån 2009. Regeringen föreslår därför att vårpropositionen. anslagen för studiemedel och studiemedelsräntor Regeringen avser att från och med 2009 införa ökas med 20 miljoner kronor 2009 i förhållande nya nationella prov i grundskolan och göra andra till beräkningen i vårpropositionen. När antalet obligatoriska. Därför föreslår regeringen att studenter som antas till polisutbildningen blir anslaget Kommunalekonomisk utjämning under färre igen kommer utgifterna att understiga den utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommufinansierade basnivån. För 2010 och 2011 ner ökas med 56 miljoner kronor 2009, och att beräknar regeringen därför att anslagen minskas anslaget Utveckling av skolväsende, förskoleverkmed 11 respektive 20 miljoner kronor jämfört samhet och barnomsorg minskas med 39 miljoner med beräkningen i vårpropositionen. kronor 2009. För 2010 och 2011 beräknas samma beloppsmässiga anslagsförändringar i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. Vidare föreslår regeringen att anslaget Statens skolverk ökas med 24 miljoner kronor 2009 för

PROP. 2008/09:1

att stärka arbete med nationella prov, Regeringen föreslår att anslaget Särskilda utgifter utvärdering och uppföljning. För 2010 och 2011 inom universitet och högskolor m.m. ökas med beräknar regeringen att anslaget ökas med 47 miljoner kronor 2009 med anledning av 24 miljoner kronor i förhållande till beräkningen införandet av speciallärarutbildningen. För 2010 i vårpropositionen. och 2011 beräknar regeringen att anslaget ökas Regeringen har nyligen beslutat om en med 41 respektive 35 miljoner kronor i förhålförändrad reglering av modersmålsundervisning i lande till beräkningen i vårpropositionen. finska och jiddisch. Anslaget Kom- Regeringen kommer att presentera sin forskmunalekonomisk utjämning under utgiftsområde ningspolitik i en forsknings- och 25 Allmänna bidrag till kommuner föreslås där- innovationsproposition. I denna kommer för ökas med 24 miljoner kronor 2009 medan regeringen att föreslå inriktning samt presentera utvecklingsanslaget för skolverksamhet föreslås fördelning av resurser för perioden 2009–2012. minskas med samma belopp. För 2010 och 2011 Med anledning av detta föreslår regeringen att beräknas anslagsförändringarna till 16 miljoner anslagen Särskilda utgifter inom universitet och kronor i förhållande till beräkningen i vårpropo- högskolor m.m. , Rymdforskning samt sitionen. Vetenskapsrådets forskningsanslag ökas med Regeringen avser att inrätta en ny förvalt- sammanlagt 1 174 miljoner kronor 2009. För ningsmyndighet för yrkeshögskolan. Ett antal 2010 och 2011 beräknas dessa anslag ökas med eftergymnasiala yrkesutbildningar som tidigare 2 039 respektive 2 539 miljoner kronor i legat under olika myndigheter förs samman och förhållande till beräkningen i vårpropositionen. får ett gemensamt regelverk. För detta ändamål Regeringen föreslår en fortsatt utbyggnad av föreslår regeringen att 71 miljoner kronor anvi- läkar- och tandläkarutbildningen från och med sas på ett nytt anslag på statsbudgeten. För 2010 2009. För utbyggnaden föreslås sammanlagt och 2011 beräknas anslaget uppgå till 71 miljoner 29 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 kronor respektive år. beräknas 58 respektive 88 miljoner kronor. Regeringen anser att antalet eftergymnasiala Finansieringen sker genom omprioriteringar yrkesutbildningar inom yrkeshögskolan ska öka. inom utgiftsområdet. Regeringen föreslår därför att anslaget för stat- Ett utökat antal utbildningsplatser vid Förligt stöd till vuxenutbildning ökas med 31 miljo- svarshögskolan medför att regeringen föreslår en ner kronor 2009. För 2010 och 2011 beräknar ökning av anslaget till Försvarshögskolan med regeringen att anslaget ökas med 62 respektive 10 miljoner kronor 2009. För åren 2010 och 61 miljoner kronor i förhållande till beräkningen 2011 beräknas anslaget ökas med 10 miljoner i vårpropositionen. kronor i förhållande till beräkningen i Vidare föreslår regeringen att ett riktat stats- vårpropositionen. Finansiering sker genom bidrag för gymnasial yrkesutbildning inom motsvarande minskning av anslaget för kommunal vuxenutbildning införs. Vuxenut- grundutbildning för Luleå tekniska universitet. bildningens dimensionering måste kunna variera Med anledning av det nybildade Havsmiljöinöver tiden med hänsyn till konjunkturer, stitutet vid Göteborgs universitet föreslår arbetsmarknadsläge och utbildningsbehov. Den regeringen att anslaget Göteborgs universitet: nu föreslagna satsningen på yrkesvux kommer Forskning och forskarutbildning ökas med att leda till en önskvärd förskjutning av innehål- 10 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 let i den svenska vuxenutbildningen mot mer av beräknas anslaget ökas med 10 miljoner kronor i yrkesutbildningar. På sikt är det emellertid förhållande till beräkningen i vårpropositionen. rimligt att statsbidraget till vuxenutbildningen Finansiering sker genom att havsmiljöanslaget inordnas i det generella statsbidraget till under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och kommunerna. Regeringen föreslår därför att naturvård minskas i samma omfattning. anslaget för statligt stöd till vuxenutbildning Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar ökas med 124 miljoner kronor 2009. För 2010 regeringen att godkänna försäljning av aktier i och 2011 beräknar regeringen att anslagen ökas Ideon AB under 2009. Regeringen föreslår vidare med 250 miljoner kronor respektive att anslaget Lunds universitet: Forsning och 376 miljoner kronor i förhållande till forskarutbildning ökas med 120 miljoner kronor beräkningen i vårpropositionen. 2009. Åtgärden får ingen effekt på finansiellt

PROP. 2008/09:1

sparande, eftersom försäljningsintäkter återförs samhet. För 2010 och 2011 beräknar regeringen mot inkomsttitel. att bidraget ökas med 10 miljoner kronor i för- Som en del i regeringens satsning på integra- hållande till beräkningen i vårpropositionen. tion, föreslår regeringen att anslaget Statligt stöd till vuxenutbildning ökas med 10 miljoner kronor 2009 för validering av utländsk yrkeskompetens. För 2010 beräknas anslaget ökas med 5 miljoner Utgiftsområde 18 kronor i förhållande till beräkningen i vårpropo- Samhällsplanering, bostadsförsörjning, sitionen. Vidare föreslår regeringen att anslaget byggande samt konsumentpolitik Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. ökas med 43 miljoner kronor 2009 för an- Under 2009 bedöms efterfrågan på stöd för att ordnande av kompletterande högskoleutbild- underlätta för enskilda att ordna bostad vara ningar för personer med hälso- och sjukvårdsut- lägre än bedömningen i vårpropositionen. bildning från tredje land. För 2010 och 2011 Regeringen föreslår därför att anslaget minskas beräknas anslaget ökas med 43 respektive med 50 miljoner kronor. För 2010 och 2011 be- 42 miljoner kronor. Ökade utgifter för räknas anslaget minskas med 50 miljoner kronor studiemedel med anledning av satsningen i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. beräknas under utgiftsområde 15 Studiestöd. I syfte att utveckla svenska spetsutbildningar inom entreprenörskap och innovation föreslår Utgiftsområde 19 regeringen att anslaget för särskilda utgifter Regional tillväxt inom universitet och högskolor ökas med 8 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 be- Inom ramen för regeringens arbete med en straräknar regeringen att anslaget ökas med 15 re- tegi för stärkt utvecklingskraft på landsbygden, spektive 11 miljoner kronor i förhållande till be- genomförs inom utgiftsområdet en särskild inräkningen i vårpropositionen. sats för tillgång till kommersiell och offentlig service. Regeringen föreslår därför att anslaget för regional tillväxt ökas med 50 miljoner kronor Utgiftsområde 17 2009 i förhållande till beräkningen i vårproposi- Kultur, medier trossamfund och fritid tionen. Transportbidraget kompenserar företag i de I syfte att långsiktigt stärka museernas möjlig- fyra nordligaste länen för kostnader till följd av heter att vårda och visa kulturarvet föreslår re- långa transportavstånd. Mot bakgrund av kongeringen att anslagen till museisektorn ökas med junkturen och ökade oljepriser antas utgifterna 40 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 be- för transportbidrag bli högre 2009 än vad regerräknar regeringen att anslagen ökas med ingen tidigare beräknat. Regeringen föreslår 41 miljoner kronor i förhållande till beräkningen därför att anslaget för transportbidrag ökas med i vårpropositionen. Inom ramen för satsningen 50 miljoner kronor 2009. Regeringen beräknar föreslår regeringen en ökning av bidraget till att anslaget ökas med 50 miljoner kronor 2010. Skansen med 10 miljoner kronor 2009 och beräknar en ökning med 5 miljoner kronor 2010 och 2011. Ökningen av bidraget till Skansen fö- Utgiftsområde 20 reslås bl.a. mot bakgrund av Skansens omfat- Allmän miljö- och naturvård tande behov av renoveringar och upprustningar. Regeringen föreslår vidare att anslagen till den Med anledning av förslag i den kommande klifria scenkonsten och de regionala institutionerna mat- och energipropositionen föreslår regerökas med 20 miljoner kronor 2009. För 2010 och ingen att anslaget för klimatinvesteringar i andra 2011 beräknas berörda anslag ökas med länder ökas med 230 miljoner kronor 2009. För 20 miljoner kronor i förhållande till beräkningen 2010 och 2011 beräknas anslaget ökas med 230 i vårpropositionen. respektive 210 miljoner kronor i förhållande till Slutligen föreslår regeringen att bidraget till beräkningen i vårpropositionen. Regeringen fö- Operan ökas med 15 miljoner kronor 2009 för reslår vidare att ett nytt anslag förs upp på statsatt stärka och säkerställa nationalscenens verk- budgeten. Ändamålet med anslaget ska vara att

PROP. 2008/09:1

anpassa Sverige till ett förändrat klimat. För 2009 Regeringen beräknar också att de tidigare föreslår regeringen att anslaget anvisas satsningarna på teknikupphandling för att ut- 100 miljoner kronor. För 2010 och 2011 veckla och introducera ny energieffektiv teknik beräknas anslaget till 100 miljoner kronor på marknaden förlängs, liksom lokala och regiorespektive år. nala insatser för energieffektivisering. Som en Till följd av den ökande miljöbilsförsäljningen följd av detta beräknar regeringen att anslaget för föreslår regeringen att anslaget för miljöbilspre- insatser för uthållig energianvändning ökas med mien ökas med 325 miljoner kronor 2009 i för- 60 miljoner kronor 2010 och med 120 miljoner hållande till beräkningen i vårpropositionen. An- kronor 2011 i förhållande till beräkningen i vårslaget beräknas räcka till premier för alla som propositionen. Regeringen beräknar också att köper miljöbil före den 1 juli 2009, då möjlighe- anslaget för lokala och regionala insatser för ten till miljöbilspremie kommer att upphöra. energieffektivisering ökas med 140 miljoner Med anledning av förslag som presenteras i kronor 2011. Vidare föreslår regeringen att anden kommande forskningspropositionen före- slaget Stöd för installation av energieffektiva fönsslår regeringen att anslaget Forskningsrådet för ter m.m. i småhus ökas med 80 miljoner kronor miljö, areella näringar och samhällsbyg- 2009. gande:Forskning ökas med 56 miljoner kronor För 2009 föreslår regeringen även att anslaget 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget ökas Planeringsstöd för vindkraft m.m. ökas med med 64 miljoner kronor respektive år i förhål- 30 miljoner kronor. För 2010 beräknas anslaget lande till beräkningen i vårpropositionen. ökas med 40 miljoner kronor och 2011 med Regeringen avser att under 2009 presentera en 20 miljoner kronor i förhållande till beräkningen havspolitisk proposition som bl.a. kommer att i vårpropositionen. innehålla förslag till konkreta åtgärder för havs- Regeringen föreslår vidare att ett nytt anslag miljön. Regeringen föreslår därför att anslaget uppförs på statsbudgeten för spridning av enerför havsmiljö ökas med 150 miljoner kronor giteknik. Regeringen föreslår att anslaget anvisas 2009. Anslaget beräknas ökas med 200 miljoner 100 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 kronor 2010 och med 305 miljoner kronor 2011 i beräknas anslaget till 122 respektive 117 miljoner förhållande till beräkningen i vårpropositionen. kronor. Regeringen kommer att presentera sin Därmed beräknar regeringen att den tidigare forskningspolitik i en forsknings- och satsningen på 200 miljoner kronor som finansie- innovationsproposition. I denna kommer ras från anslaget Åtgärder för biologisk mångfald regeringen att föreslå inriktning samt resurser till anslaget Havsmiljö fortgår även 2011. för forskningspolitiken för perioden 2009–2012. Med anledning av det nybildade Havsmiljöin- Med anledning av detta föreslår regeringen att stitutet vid Göteborgs universitet föreslår re- anslaget för energiforskning ökas med geringen att universitetets forskningsanslag ökas 110 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 med 10 miljoner kronor 2009, vilket finansieras beräknas anslaget ökas med 110 miljoner kronor från havsmiljöanslaget. Detta beräknas ske även i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. 2010 och 2011. För fortsatt provning, märkning och certifiering av energikrävande utrustning beräknar regeringen att Energimyndighetens förvaltnings- Utgiftsområde 21 anslag ökas med 15 miljoner kronor 2011 och att Energi energiforskningsanslaget minskas med samma belopp. Med anledning av förslag i den kommande klimat- och energipropositionen föreslår regeringen ett antal satsningar för energieffektivise- Utgiftsområde 22 ring och ökad andel förnybar energi. För 2009 Kommunikationer föreslår regeringen att anslaget för energiforskning ökas med 145 miljoner kronor för att un- Regeringen föreslår i tilläggsbudget 2 till statsderlätta utveckling och kommersialisering av ny budgeten för 2008 (prop. 2008/09:2) att drygt teknik för förnybar energi. För 2010 och 2011 25 000 miljoner kronor anvisas för att amortera beräknas anlaget ökas med 380 respektive Banverkets och Vägverkets samlade låneskuld i 350 miljoner kronor. Riksgäldskontoret. Med amorteringen skapas

PROP. 2008/09:1

stabilare planeringsförutsättningar och tydlig- genom att anslaget för väghållning minskas med görs att statliga infrastrukturinvesteringar ska motsvarande belopp. finansieras med anslag. Härmed förbättras Regeringen avser att presentera en proposiöverskådligheten i statsbudgeten och riksdagens tion om ändrad verksamhetsform för delar av möjligheter till helhetssyn på utgiftsområdet. De Vägverket och Banverket. Förslaget innebär att investeringar som riksdagen tidigare har beslutat vissa delar av Vägverket och Banverket bolagiseska lånefinansieras kommer även fortsatt att ras tidigast den 1 januari 2009. Bolagiseringarna lånefinansieras i beslutad omfattning. Lånefi- förväntas bidra till en totalt sett bättre konkurnansiering kommer dock inte att föreslås för nya renssituation inom anläggningssektorn och därobjekt såvida kostnaderna inte täcks av brukarav- med också till produktivitetsökningar. Därtill gifter eller dylikt. Detta innebär att minskar det statliga åtagandet. Bolagiseringarna lånefinansieringen i huvudsak successivt medför omställningskostnader samt ett behov av kommer att fasas ut allteftersom anslagstillskott till myndigheterna i samband investeringsobjekten färdigställs. Den föreslagna med överföringen av tillgångar och skulder till de amorteringen innebär, allt annat lika, att bildade bolagen. När delar av myndigheternas amorterings- och ränteutgifterna minskar produktionsverksamhet blir bolag med staten kommande år. Anslagen justeras ned i som ägare kan inte längre dessa enheters resultat motsvarande grad, varför varken budgetsaldo, användas i verksamheten. Regeringen föreslår finansiellt sparande eller verksamhetsvolym därför att Vägverkets och Banverkets anslag påverkas. Mot bakgrund av detta föreslår reger- sammantaget ökas med 1 563 miljoner kronor ingen att anslagen Väghållning och statsbidrag 2009. För 2010 och framåt beräknar regeringen samt Banhållning och sektorsuppgifter minskas att anslagen ökas med 113 miljoner kronor. med 2 207 miljoner kronor 2009. För 2010 och Samtidigt beräknas statsbudgetens inkomster 2011 beräknas anslagen minskas med 2 078 re- öka i förhållande till beräkningarna i vårproposispektive 1 844 miljoner kronor i förhållande till tionen till följd av att bolagen från och med nästa beräkningen i vårpropositionen. år lämnar utdelningar och betalar bolagsskatt. Regeringen föreslår en kraftfull närtidssats- Den offentliga sektorns finansiella sparande bening som innebär att en lång rad viktiga infra- räknas sammantaget stärkas under perioden strukturobjekt kan påbörjas och att pågående 2009–2014 till följd av de nu föreslagna bolagiseobjekt kan byggas i optimal takt. Till följd av ringarna. detta föreslår regeringen att anslagen Väghållning Det höga oljepriset medför att utgifterna för och statsbidrag samt Banhållning och trafikavtalen ökar i förhållande till beräkningen i sektorsuppgifter ökas med 3 800 miljoner kronor vårpropositionen. För att Rikstrafiken ska kunna 2009. För 2010 och 2011 beräknar regeringen att fullgöra sitt uppdrag föreslår regeringen att ananslagen ökas med 3 800 respektive slaget för statens trafikavtal ökas med 3 850 miljoner kronor. Den exakta fördelningen 50 miljoner kronor 2009. mellan dessa anslag 2011 kommer att avgöras Slutligen beräknar regeringen att anslaget efter att åtgärdsplaneringen för perioden 2010– Kanalisation och samförläggning m.m . ökas 2010 2021 är slutförd vid årsskiftet 2009/2010. I och 2011 med 20 miljoner kronor respektive år i avvaktan på detta har hela tillskottet på förhållande till beräkningen i vårpropositionen. 3 850 miljoner kronor 2011 tillfälligtvis lagts på Anslaget används för att främja att infrastruktur anslaget Väghållning och statsbidrag . för bredband eller kanalisation för sådan infra- Upprustningen av Ådalsbanan pågår och har struktur läggs ner samtidigt som annan infraen nära koppling till färdigställandet av Botnia- struktur förläggs eller rustas upp. banan. Regeringen anser att det är av stor vikt att Ådalsbanan färdigställs i nära anslutning till att Botniabanan blir klar. För att säkerställa detta Utgiftsområde 23 föreslår regeringen att anslaget för banhållning Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande ökas med 90 miljoner kronor 2009. För 2010 och näringar 2011 beräknar regeringen att anslaget ökas och med 90 miljoner kronor i förhållande till beräk- Regeringen aviserade i budgetpropositionen för ningen i vårpropositionen. Ökningen finansieras 2008 en treårig satsning på en livsmedelsstrategi i syfte att stärka livsmedelssektorns konkurrens-

PROP. 2008/09:1

kraft. Regeringen föreslår därför att anslagen till ökas med 22 miljoner kronor 2009. För 2010 och Statens jordbruksverk och Livsmedelsverket 2011 beräknas anslaget ökas med 23 miljoner sammanlagt ökas med 15 miljoner kronor 2009. kronor i förhållande till beräkningen i vårpropo- För 2010 och 2011 beräknar regeringen att be- sitionen. rörda anslag sammanlagt ökas med 15 miljoner Kommerskollegium ska utveckla den konkronor i förhållande till beräkningen i vårpropo- taktpunkt för framförallt utländska tjänstelevesitionen. rantörer som Sverige är skyldig att införa med Regeringen avser att inom ramen för en två- anledning av genomförandet av det s.k. tjänstediårig satsning utveckla och uppdatera den så rektivet. Regeringen föreslår därför att anslaget kallade blockdatabasen, vilken ligger till grund till Kommerskollegium ökas med 11 miljoner för bidragsansökningar inom jordbrukssektorn. kronor 2009. För 2010 och 2011 beräknas ansla- Regeringen föreslår att anslaget för Statens jord- get ökas med 9 miljoner kronor i förhållande till bruksverk ökas med 150 miljoner kronor 2009. beräkningen i vårpropositionen. Riksdagen har enligt förslag i tilläggsbudget 1 till För att stärka Visit Swedens arbete med att statsbudgeten för 2008 (bet. 2007/08:FiU21, marknadsföra Sverige som turistland föreslår rerskr. 2007/08:262) beslutat att anvisa 70 miljoner geringen att anslaget Turismfrämjande ökas med kronor för samma ändamål. 10 miljoner kronor 2009. För 2010 beräknas an- Under 2009 bedöms ersättningar för viltska- slaget ökas med 10 miljoner kronor i förhållande dor öka. Ersättning betalas ut enligt viltskade- till beräkningen i vårpropositionen. Satsningen förordningen (2001:724). Regeringen avser att finansieras med de medel som frigörs i samband under 2009 återkomma till frågan i en proposi- med permutationen av stiftelsen Sveriges tion om rovdjur. Mot denna bakgrund föreslår Turistråd. regeringen att anslaget för viltskador ökas med Regeringen kommer att presentera sin forsk- 20 miljoner kronor 2009 i förhållande till beräk- ningspolitik i en forsknings- och ningen i vårpropositionen. innovationsproposition. I denna kommer Med anledning av förslag i den kommande regeringen att föreslå inriktning samt resurser klimat- och energipropositionen föreslår reger- för forskningspolitiken för perioden 2009–2012. ingen olika åtgärder inom jordbruket. Till följd Med anledning av detta föreslår regeringen att av detta föreslår regeringen att ett antal anslag anslaget för forskning och utveckling under under utgiftsområdet ökas med 80 miljoner detta utgiftsområde ökas med 170 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 beräknas ansla- kronor 2009. För 2010 och 2011 beräknas gen ökas med 88 miljoner kronor i förhållande anslaget ökas med 185 miljoner kronor i till beräkningen i vårpropositionen. förhållande till beräkningen i vårpropositionen. Regeringen kommer att under hösten Regeringen föreslår vidare att finansieringen av presentera en forsknings- och innovations- industriforskningsinstituten stärks. Detta inneproposition. I denna kommer regeringen att bär att befintlig finansiering samlas på ett nytt föreslå inriktning samt resurser för perioden anslag. Dessutom föreslår regeringen att det nya 2009–2012. Med anledning av detta föreslår anslaget ökas med 100 miljoner kronor 2009. regeringen att anslaget Forskningsrådet för miljö, För 2010 och 2011 beräknas anslaget ökas med areella näringar och samhällsbyggande:Forskning 200 miljoner kronor. och samfinansierad forskning ökas med Mot bakgrund av att försäljningsinkomsterna 50 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 för aktier i statligt ägda bolag beräkningstekniskt beräknar regeringen att anslaget ökas med antas uppgå till 50 miljarder kronor per år 56 miljoner kronor i förhållande till beräkningen 2009-2011 avser regeringen att återkomma till i vårpropositionen. riksdagen i det fall anslagsnivån för anslaget Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. inte bedöms vara till- Utgiftsområde 24 räcklig.

Näringsliv

Som ett led i regeringens strävan att främja konkurrens och effektiv offentlig upphandling föreslår regeringen att anslaget till Konkurrensverket

PROP. 2008/09:1

Utgiftsområde 25 Vissa statsbidrag inom handikappområdet under Allmänna bidrag till kommuner utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas med motsvarande belopp. Regeringen föreslår att en barnomsorgspeng in- Under 2008 har stöd till kommuner för skolförs fr.o.m. den 1 juli 2009. Med anledning av gång för barn som avvisas eller utvisas belastat detta föreslår regeringen att anslaget Kommunal- anslaget Kommunalekonomisk utjämning . Reekonomisk utjämning ökas med 135 miljoner geringen föreslår att så sker även under 2009. kronor 2009. För 2010 och 2011 beräknas ansla- Detta innebär att anslaget föreslås ökas med get ökas med 220 miljoner kronor i förhållande 50 miljoner kronor 2009 i förhållande till beräktill beräkningen i vårpropositionen. Vidare före- ningen i vårpropositionen. Anslaget Ersättningar slår regeringen att välfärdsuppdraget breddas ge- och bostadskostnader under utgiftsområde 8 nom att avgiftsfri allmän förskola även görs till- Migration minskas med motsvarande belopp. gänglig för treåriga barn från hösten 2010. Som Med anledning av att omslutningen i utjämen följd av detta beräknar regeringen att nämnda ningssystemet för LSS-kostnader ökar föreslår anslag ökas med 220 miljoner kronor 2010 och regeringen att anslaget Statligt utjämningsbidrag med 440 miljoner kronor 2011 i förhållande till för LSS-kostnader ökas med 246 miljoner kronor beräkningen i vårpropositionen. 2009. För 2010 och 2011 beräknar regeringen att Regeringen avser att införa nya nationella anslaget ökas med 246 miljoner kronor i förhålprov i grundskolan och göra andra obligatoriska lande till beräkningen i vårpropositionen. Av- 2009. Därför föreslår regeringen att anslaget gifter som kommuner betalar och som uppgår Kommunalekonomisk utjämning ökas med till motsvarande belopp redovisas på statsbud- 56 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 getens inkomstsida. Ökningen påverkar därför beräknas anslaget ökas med 56 miljoner kronor. inte finansiellt sparande. Till följd av underskott i Regeringen föreslår utökad modersmålsun- utjämningssystemet för LSS-kostnader 2008 dervisning i finska och jiddisch. Till följd av det föreslår regeringen att anslaget kommunalekoföreslås att anslaget Kommunalekonomisk ut- nomisk utjämning minskas med 31 miljoner jämning ökas med 24 miljoner kronor 2009. För kronor 2009. 2010 och 2011 beräknar regeringen att anslaget Regeringen föreslår också att anslaget för ökas med 16 miljoner kronor. Samtidigt minskas kommunalekonomisk utjämning minskas med anslaget för utveckling av skolväsende, förskole- 287 miljoner kronor 2009 till följd av ändrade verksamhet och skolbarnomsorg under utgifts- regler för reseavdrag. Förslaget om ändrade regområde 16 Utbildning och universitetsforskning ler för reseavdrag beräknas öka skatteintäkterna med motsvarande belopp. med motsvarande belopp. För 2010 och 2011 be- Till följd av Socialstyrelsens beslut att införa räknar regeringen att anslaget minskas med pneumokockvaccin i det allmänna barnvaccina- 287 miljoner kronor i förhållande till tionsprogrammet fr.o.m. den 1 januari 2009 fö- beräkningen i vårpropositionen. reslår regeringen att landstingen ersätts, i enlig- I denna proposition föreslår regeringen en het med den kommunala finansieringsprincipen, reform som syftar till att förbättra den ekonomed 150 miljoner kronor per år 2009–2012 och miska situationen för pensionärerna. Huvuddedärefter med 120 miljoner kronor per år. Reger- len av förslaget består av en skattelättnad som ingen föreslår därför att anslaget Kommunaleko- beräknas innebära att kommunernas skatteinnomisk utjämning ökas med 150 miljoner kronor komster minskar med cirka 1 950 miljoner 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget ökas kronor. Inom ramen för samma reform föreslås med 150 miljoner kronor i förhållande till beräk- även att nivån för förbehållsbeloppet vid fastningen i vårpropositionen. ställande av avgift enligt socialtjänstlagen höjs. I syfte att finansiera kommunernas ökade Förslaget beräknas innebära att kommunernas kostnader som en följd av förslag i avgiftsinkomster minskar med cirka proposition 2007/08:43 om rapporterings- 100 miljoner kronor. Regeringen föreslår därför skyldighet av ej verkställda beslut enligt LSS att anslaget Kommunalekonomisk utjämning ökas föreslår regeringen att anslaget Kommuna- med 1 950 miljoner kronor 2009. Dessutom fölekonomisk utjämning ökas med 22 miljoner reslår regeringen att anslaget, enligt den komkronor 2009. För 2010 och 2011 beräknas munala finansieringsprincipen, ökas med anslaget ökas med 15 miljoner kronor. Anslaget 100 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011

PROP. 2008/09:1

beräknas anslaget till följd av reformen ökas med 2 050 miljoner kronor i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. Riksdagen har godkänt ett avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor som innehåller bestämmelser om ett system för utjämning beträffande skatt som tas ut av skattskyldiga som pendlar över Öresund. Det utjämningsbelopp som i det fall ett nettobelopp ska betalas av Danmark till Sverige tillförs anslaget Kommunalekonomisk utjämning . Eftersom nettobeloppet ökar föreslår regeringen att anslaget ökas med 89 miljoner kronor 2009. Ökningen på anslaget motsvaras av en ökning på statsbudgetens inkomstsida. För 2010 och 2011 beräknas anslaget ökas med 89 miljoner kronor i förhållande till beräkningen i vårpropositionen.

PROP. 2008/09:1

Tabell 7.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i förhållande till 2008 års ekonomiska vårproposition. Endast förändringar som medför anslagsförändringar på minst 10 miljoner kronor redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2008 2009 2010 2011

Reformer

Länsstyrelserna: Förbättra tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen 30 30 30 Länsstyrelserna: Höjd kontrollfrekvens av utbetalade

Finansinspektionen: Tillsyn, folkbildningsinsatser samt

Skatteverket: Internationell skattekontroll och insatser mot organiserad brottslighet 25 25 25 Skatteverket: ID-kort för icke-svenska medborgare 31 10 10 Tullverket: Nya och effektivare arbetsmetoder 50 50 50 Tullverket: Customs Trade systems och modernisering av

PROP. 2008/09:1

Fortsättning av tabell 7.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i förhållande till 2008 års ekonomiska vårproposition. Endast förändringar som medför anslagsförändringar på minst 10 miljoner kronor redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2008 2009 2010 2011

Sveriges Domstolar: Fler inkomna mål och ökade balanser 35 120 120 120

Sveriges Domstolar: Klimat- och energiproposition, ökad

PROP. 2008/09:1

Fortsättning av tabell 7.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i förhållande till 2008 års ekonomiska vårproposition. Endast förändringar som medför anslagsförändringar på minst 10 miljoner kronor redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2008 2009 2010 2011

UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 44 862 1 623 1 601

varav Psykiatrireform 650 650 650 Prestationsbunden vårdgaranti 1 000 1 000 Bidrag till läkemedelsförmånerna 200 Omreglering av apoteksmarknaden: Uppgifter som kan anses utgöra ett särskilt samhällsansvar, t.ex. Giftinformationscentralen 93 93 93 Omreglering av apoteksmarknaden: Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 14 14 14 Äldre- och socialtjänstpaket 100 150 130 Tidigare planerad utbyggnad av fabrik för tillverkning av pandemivaccin påbörjas inte -215 -315 -315 Ökade kostnader till följd av rapporteringsskyldighet av ej verkställda beslut enligt LSS, till utgiftsområde 25 -22 -15 -15 Forsknings- och innovationsproposition: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning 41 45 45

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 2 005 310 1 081 -915

varav Återgång till 93% av antagandeinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning 1 755 -1 755 Bidrag för arbete med sjukskrivningar inom hälso- och

varav Lägre utgifter inom förmånerna bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd till följd av förslaget om förhöjt grundavdrag -20 -20 -20 Höjd norm inom förmånerna bostadstillägg till pensionärer och

varav Snabbare kvalificering för inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning och enklare att bli medlem i en arbetslöshetskassa 467 623 623 Ändrade regler för beräkning av arbetslöshetsersättning till personer som före arbetslösheten varit tillfälligt eller delvis frånvarande 72 216 283 Avveckling av ekonomiskt stöd till arbetsgivare för merkostnader -33 -45 -47 Arbetsmiljöverket: Bl.a. förbättrad information och kunskapsförmedling inom arbetsmiljöområdet 33 45 47

UO 15 Studiestöd 0 138 209 284

varav Riktat statsbidrag för gymnasial yrkesutbildning inom kommunal vuxentutbildning 76 150 224 Ökat antal platser för eftergymnasial yrkesutbildning inom yrkeshögskolan 19 38 39 Uppbyggnad av speciallärarutbildning 13 17 22

PROP. 2008/09:1

Fortsättning av tabell 7.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i förhållande till 2008 års ekonomiska vårproposition. Endast förändringar som medför anslagsförändringar på minst 10 miljoner kronor redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2008 2009 2010 2011

varav Långsiktigt stärka museernas möjligheter att vårda och visa kulturarvet 40 41 41 Förstärkning av anslagen till den fria scenkonsten 20 20 20 Operan 15 10 10

UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt

PROP. 2008/09:1

Fortsättning av tabell 7.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i förhållande till 2008 års ekonomiska vårproposition. Endast förändringar som medför anslagsförändringar på minst 10 miljoner kronor redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2008 2009 2010 2011

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

varav Energiforskning: Underlätta utveckling och kommersialisering av ny teknik för förnybar energi 145 380 350 Förlängning av satsningar på teknikupphandling för att utveckla

varav Vägverket: Väghållning och statsbidrag (anslagseffekt av extra amortering och finansiering till Ådalsbanan) 11 822 -874 -882 -891 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter (anslagseffekt av extra amortering) 13 390 -1 423 -1 286 -1 043 Vägverket och Banverket: Närtidssatsning och tillskott till infrastrukturram 3 800 3 800 3 850 Banverket: Upprustning av Ådalsbanan 87 90 90 90 Vägverket och Banverket: Bolagisering, delar av Vägverket och

PROP. 2008/09:1

Fortsättning av tabell 7.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i förhållande till 2008 års ekonomiska vårproposition. Endast förändringar som medför anslagsförändringar på minst 10 miljoner kronor redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2008 2009 2010 2011

1 Ökad omslutning i utjämningen för LSS-kostnader 246 246 246 246

Underskott i utjämningssystemet för LSS-kostnader (2008) -31

1 Nya regler för reseavdrag -287 -287 -287

Reglering av kommunbidraget till följd av särskilt grundavdrag 1 till pensionärer 1 950 1 950 1 950

Reglering av kommunbidraget till följd av höjt förbehållsbelopp vid fastställande av avgift enligt socialtjänstlagen 100 100 100

Utjämningsbelopp till följd av att riksdagen godkänt ett avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor 89 89 89

1

Summa ökning av takbegränsade utgifter 28 044 10 853 12 869 13 042

1 Anslagsförändringar under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner som motiverar en teknisk justering av utgiftstaket för staten ingår här ej i ’Summa ökning av takbegränsade utgifter’ (se vidare avsnitt 4.5)

antaganden om löneutvecklingen i den konkur-

7.2.2 Övriga utgiftsförändringar jämfört

rensutsatta sektorn. Vid beräkningen görs ett

med 2008 års ekonomiska

avdrag för produktivitetsutvecklingen motsva-

vårproposition

rande ett årligt genomsnitt av produktivitetsut-

vecklingen inom den privata tjänstesektorn I avsnitt 7.2.1 redovisas effekten av nya förslag under de senaste tio åren, se även avsnitt 7.2.3. till utgiftsförändringar i form av utgiftsreformer Den reviderade preliminära pris- och löneomoch förslag till finansiering. I detta avsnitt räkningen leder till att anslagen ökar med cirka redovisas förändringen av utgiftsramarna 2009– 0,7 miljarder kronor 2010 och med 0,6 miljarder 2011 till följd av andra faktorer (se även tabell kronor 2011 i förhållande till beräkningen i vår- 7.8). propositionen. Revideringen beror främst på att

produktivitetsutvecklingen nu bedöms bli lägre. Pris- och löneomräkning av anslag för förvalt-

nings- och investeringsändamål Övriga makroekonomiska förändringar Metoden för pris- och löneomräkningen be- I jämförelse med 2008 års ekonomiska vårproposkrivs närmare i avsnitt 7.2.3. sition har anslag som styrs av den makroekono- I den inledande fasen av budgetprocessen miska utvecklingen justerats med hänsyn tagen hanteras anslag för förvaltnings- och investertill det bedömda makroekonomiska läget som ingsändamål i fasta priser. Dessa anslag räknas presenteras i denna proposition (se kapitel 5). om till löpande priser genom att pris- och löne- Justeringen berör huvudsakligen ett trettiotal anindex knyts till anslagen. slag för transfereringsändamål. I 2008 års ekonomiska vårproposition gjordes Förändringarna av makroprognosen medför en slutlig pris- och löneomräkning för 2009 och att de takbegränsade utgifterna ökar med en preliminär pris- och löneomräkning för 2010 1,8 miljarder kronor 2009, 3,7 miljarder kronor och 2011. I denna proposition revideras den 2010 samt att de minskar med 2,6 miljarder preliminära pris- och löneomräkningen för 2010 kronor 2011 i förhållande till bedömningen i våroch 2011. Omräkningen baseras bland annat på propositionen. De ökade utgifterna 2009 och

PROP. 2008/09:1

2010 beror främst på att inkomstindex och pris- och sjuk- och aktivitetsersättning bli betydligt basbelopp ökar jämfört med vårpropositionen. lägre. Antalet sjukpenningdagar (inkl. rehabili- En ytterligare faktor som bidrar till de ökade tering) beräknas bli 2,5 miljoner färre 2008, utgifterna 2010 är att antalet öppet arbetslösa 3,4 miljoner färre 2009, 9,3 miljoner färre 2010 ökar något. De minskade utgifterna 2011 samt 7,8 miljoner färre 2011. förklaras i huvudsak av att prisbasbelopp och Antalet personer med sjuk- och aktivitetserinkomstindex sjunker i förhållande till sättning beräknas bli 5 500 färre 2008, 18 300 bedömningen i vårpropositionen. färre 2009, 33 200 färre 2010 och 60 500 färre 2011. Volymer Regeringen delar Försäkringskassans analys Utgifterna för 2008–2011 har också förändrats att större delen av den minskade volymen är jämfört med beräkningen i 2008 års ekonomiska hänförlig till de genomförda reformerna. Därvårproposition till följd av nya prognoser för emot är det inte möjligt att redovisa effekten av volymer inom främst regelstyrda transfererings- separata delar av reformen. Regeringen har dock system. gjort en något mer konservativ bedömning av Antalet nya asylsökande förväntas minska i den allmänna trendutvecklingen för antalet förhållande till vad som beräknades i vårpropo- nettosjukpenningdagar och antalet personer med sitionen. Även antalet genomsnittligt inskrivna sjuk- och aktivitetsersättning än Försäkringsasylsökande i Migrationsverkets mottagningssy- kassan. stem förväntas minska under prognosperioden i Sammantaget innebär de lägre volymerna i förhållande till bedömningen i vårpropositionen. sjukförsäkringen att utgifterna inom utgiftsom- Sammantaget innebär volymförändringar inom råde 10 Trygghet vid sjukdom och handikapp utgiftsområde 8 Migration att utgifterna minskar revideras ner med 4,2 miljarder kronor 2009, med 0,8 miljarder kronor 2009, 1,2 miljarder med 9,6 miljarder kronor 2010 och med kronor 2010 respektive 1,3 miljarder kronor 12,5 miljarder kronor 2011 jämfört med bedöm- 2011 i förhållande till bedömningen i vårpropo- ningen i vårpropositionen. sitionen. Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet Volymerna i sjukförsäkringen (sjukpenning för familjer och barn har prognosen för antalet samt sjuk- och aktivitetsersättning) har revide- uttagna dagar för föräldrapenning reviderats upp rats kraftigt sedan vårpropositionen. Detta för- för samtliga år 2009–2011 i förhållande till beklaras bl.a av att regeringen i denna proposition dömningen i vårpropositionen. Det har även gör en samlad bedömning av hela sjukförsäk- skett en smärre revidering i förhållande till vårringsreformen. Regeringen har gjort bedöm- propositionen av antalet uttagna dagar för tillfälningen av volymerna i sjukförsäkringen med lig föräldrapenning samt antalet barn med barnstöd av Försäkringskassans omarbetade analys bidrag. Den enskilt största förklaringen till från maj 2008 av den kommande utvecklingen prognosrevideringarna är Statistiska centralbyinom området. Försäkringskassan har bland råns nya befolkningsprognos som pekar på att annat tagit fram en ny metod för att bedöma den antalet barn kommer att bli högre än tidigare bekommande utvecklingen av antalet personer i räknat. Sammantaget innebär volymförändringar sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning. inom utgiftsområde 12 att utgifterna revideras Metoden utgår från historiska kvarståendesan- upp med 0,8 miljarder kronor 2009 , med nolikheter, dvs sannolikheten för att ett sjukfall 1,1 miljarder kronor 2010 och med 1,2 miljarder vid ett specifikt tillfälle ska återgå till arbete eller kronor 2011 jämfört med bedömningen i vårkvarstå i sjukförsäkringen. Metoden tar dess- propositionen. utom större hänsyn till samvariationen mellan Inom utgiftsområde 13 Integration och jämsystemen. Utvecklingen inom sjukpenningen är ställdhet bedöms antalet asylsökande som komav stor betydelse för utvecklingen inom sjuk- munplaceras och som omfattas av ersättningsoch aktivitetsersättningen. Med den nya meto- förordningen att minska, baserat på en prognos den har Försäkringskassan också gjort en första från Migrationsverket. Sammantaget innebär samlad bedömning av effekterna av regeringens volymförändringen att utgifterna är oförändrade reformpaket inom ohälsoområdet. 2009, men minskar med 0,2 miljarder kronor Jämfört med 2008 års ekonomiska vårpropo- 2010 respektive 0,4 miljarder kronor 2011 jämsition beräknas volymerna i både sjukpenning fört med bedömningen i vårpropositionen.

PROP. 2008/09:1

Antalet personer med inkomstpension och Övrigt tilläggspension väntas bli något fler 2009–2011 Revideringar av utgifterna kan föranledas av nya än vad som beräknades i vårpropositionen. prognosmetoder, justeringar till följd av ny in- Sammantaget innebär dessa volymförändringar formation, korrigeringar av tidigare gjorda fel inom ålderspensionssystemet vid sidan av stats- samt regeländringar utom regeringens direkta budgeten att utgifterna revideras upp med kontroll, t.ex. genom ändringar i EU:s regelverk. 0,2 miljarder kronor 2009 , med 0,8 miljarder För 2009 och 2010 bedöms utgifterna öka kronor 2010 och med 1,3 miljarder kronor 2011 i med 1,4 respektive 1,2 miljarder kronor i förhålförhållande till bedömningen i vårpropositionen. lande till bedömningen i vårpropositionen. Sammantaget innebär revideringarna av posten Volymförändringar (se tabell 7.8) att de Minskning av anslagsbehållningar takbegränsade utgifterna minskar med Statliga myndigheter har vissa möjligheter att 5,0 miljarder kronor 2009, med 9,7 miljarder omfördela sina utgifter över tiden. Medel på kronor 2010 samt med 12,1 miljarder kronor ramanslag som inte utnyttjas under ett budgetår 2011 i förhållande till beräkningen i vårproposi- kan inom vissa gränser sparas till efterföljande år. tionen. Det innebär att en myndighet utöver anvisade anslagsmedel även kan använda tidigare sparade Tekniska förändringar anslagsmedel, vilket ger en viss flexibilitet i pla- Regeringen föreslår i denna budgetproposition neringen. Myndigheter har också möjligheter att tre förändringar som motiverar tekniska juster- inom vissa gränser låna av efterföljande års aningar av utgiftstaket för 2009. De tre tekniska slag. Förskjutningar av detta slag redovisas som förändringarna berör alla anslaget Kommunal- en för alla ramanslag gemensam beräkningspost ekonomisk utjämning under utgiftsområde 25. benämnd Minskning av anslagsbehållningar. De tekniska förändringarna föranleds av infö- Denna post ingår i de takbegränsade utgifterna. randet av ett höjt grundavdrag för pensionärer, För kommande budgetår erhålls en prognos för högre omslutning i det kommunala kostnadsut- de takbegränsade utgifterna genom att den bejämningssystemet samt höjt reseavdrag, se räknade förändringen av anslagsbehållningarna avsnitt 4.5. läggs till utgiftsramarna och ålderspensionssy- Sammantaget innebär denna typ av föränd- stemets utgifter. Myndigheternas förbrukning av ringar att de takbegränsade utgifterna ökar med anslagsbehållningar och utnyttjande av anslags- 1,9 miljarder kronor 2009–2011. krediter utgör en osäkerhetsfaktor i beräkningen av de takbegränsade utgifterna. I förhållande till prognosen i vårpropositionen beräknas anslagsbehållningarna öka med 1,2 miljarder kronor 2009, samt att minska med 2,6 miljarder kronor 2010 och minska med 3,8 miljarder kronor 2011.

PROP. 2008/09:1

Tabell 7.10 Volymer 2008–2011

Förändring jämfört med 2008 års ekonomiska vårproposition anges inom parentes

Utgiftsområde 2008 2009 2010 2011 8 Asylsökande, 38 300 32 800 27 800 24 000 genomsnittligt antal (-1 097) (- 7 572) (-11 910) (-13 061) inskrivna per dygn 10 Antal sjukpenningdagar, 48,0 45,2 38,3 38,8 ink. rehabilitering (-2,5) (-3,4) (-9,3) (-7,8) (netto), miljoner

10 Antal personer med 520 250 498 586 465 019 421 531 sjukersättning (-5 200) (-17 500) (-31 856) (-58 742)

10 Antal personer med 23 194 25 046 26 738 28 227 aktivitetsersättning (-300) (-800) (-1 300) (-1 730)

12 Antal uttagna 47,0 48,2 49,5 50,6 föräldrapenningdagar, (0,8) (1,2) (1,4) (1,5) miljoner

13 Totalt antal 21 900 20 300 14 000 14 900 kommunmottagna (-1 300) (100) (-5 500) (-4 000) personer under året

ÅP Antal personer med 1 625 800 1 693 300 1 765 600 1 836 800 tilläggspension (- 1 400) (1 200) (5 200) (8 800)

ÅP Antal personer med 577 400 706 600 840 800 973 500 inkomstpension (-1 300) (600) (4 300) (7 600)

Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt.

7.2.3 Pris- och löneomräkning löneomräkning där myndigheterna genom sitt handlande inte skulle kunna påverka kompen-

Principerna för pris- och löneomräkningen sationen. Grunden för systemet har sedan dess När pris- och löneomräkningen fick sin nuva- varit att det är de beslutade anslagsnivåerna för

rande form angavs följande syften med de nya myndigheternas verksamhet som ska pris- och budgeteringsprinciperna (prop. 1992/1993:100): löneomräknas. De kostnader som ska räknas om

är löner, hyror och övriga förvaltningskostnader. – Det första syftet är att myndigheternas verk- Vid omräkningen används separata index för samhet ska prövas som en helhet och att anprisutvecklingen inom de tre nämnda utgiftsslagsnivån är ett uttryck för beslutad och grupperna. Transfereringar inom myndighetsförväntad ambitionsnivå i verksamheten. anslag räknas inte om inom ramen för pris- och – Det andra syftet med nya principer för statslöneomräkningssystemet. makternas budgetering är att den allmänna Därtill ska systemet bidra till att skapa förutprisutvecklingen inom den konkurrensutsättningar för en produktivitetsutveckling som satta sektorn ska utgöra utgångspunkt vid motsvarar den som uppnås i den privata sektorn. fastställandet av kompensationen för kost- Därför reduceras löneindex med ett produktivinadsutvecklingen. tetsavdrag som motsvarar produktivitets- – Det tredje syftet är att klart skilja statsmak- utvecklingen i den privata tjänstesektorn. ternas ansvar inom ramen för den statliga Systemet med pris- och löneomräkning är ett

budgetprocessen från frågor som det an- generellt system med en automatisk beräkning. kommer på staten som arbetsgivare att för- Systemet tar således inte direkt hänsyn till den

handla om i likhet med andra parter på ar- faktiska utgiftsutvecklingen under det enskilda betsmarknaden. anslaget.

För att möjliggöra en långtgående delegation till Index för löneandelen myndigheterna och för att undvika intrång eller För omräkningen av löneandelen beräknar Stainblandning i lönerörelsen var det angeläget för tistiska centralbyrån (SCB) varje år ett arbets-

regeringen att skapa ett system för pris- och kostnadsindex (AKI) avseende utvecklingen för

PROP. 2008/09:1

tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Om inte

Tabell 7.11 Pris- och löneomräkning för 2008

Miljoner kronor Arbetsgivarverket meddelar att särskilda avsätt- Ursprunglig Pris- och ningar gjorts i avtalen för vissa verksamhetsom- statsbudget löneomräkråden och/eller yrkeskategorier får normalt alla 1 Utgiftsområde 2008 ning till 2009 anslag samma omräkningsindex. Omräkningsin- 1 Rikets styrelse 10 078 203 2 Samhällsekonomi och

veckling inom den privata tjänstesektorn enligt 6 Försvar och samhällets SCB:s nationalräkenskaper. För omräkningen av krisberedskap 43 447 864 löner till 2009 är det omräkningstal som använts 7 Internationellt bistånd 957 17 8 Migration 2 619 47 för samtliga anslag 1,14 procent. 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 2 447 42 Index för hyresandelen 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Lokalhyror som inte omförhandlas under det 6 693 106 13 Integration och kommande budgetåret räknas i pris- och löne- jämställdhet 103 2 omräkningen om med ett index som motsvarar 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 5 582 89 70 procent av konsumentprisindexförändringen 15 Studiestöd 16 0 två år före det aktuella budgetåret. För omräk- 16 Utbildning och ningen av hyror till 2009 är det omräkningstal universitetsforskning 41 045 800 som använts för hyresavtal som inte ska omför- 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8 692 135 handlas 1,90 procent. 18 Samhällsplanering, Omräkningen för hyresavtal som ska omför- bostadsförsörjning, byggande samt handlas bygger på prisutvecklingen under perio- konsumentpolitik 832 15 den från det att avtalet tecknades till det att av- 19 Regional tillväxt 26 0 talet ska omförhandlas. Detta omräkningstal är 20 Allmän miljö- och naturvård 1 263 26 individuellt för varje berört anslag. 21 Energi 1 089 26

22 Kommunikationer 33 293 1 231 Omräkning av övriga förvaltningskostnader 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 3 130 54 För omräkningen av övriga förvaltningskostna- 24 Näringsliv 3 622 84 der används samma index för alla anslag som

Summa 207 386 4 410

pris- och löneomräknas. Detta index fastställs 1 Ursprunglig statsbudget 2008 är den bas som används vid beräkningen av prisgenom en sammanvägning av flera index från och löneomräkningen för 2009. Den ursprungliga statsbudgeten per utgiftsområde som redovisas i denna tabell innehåller enbart de anslag inom SCB avseende utgifter som förekommer vid respektive utgiftsområde som pris- och löneomräknas. myndighetsutövning. För omräkningen av övriga förvaltningskostnader till 2009 är det om- I tabell 7.11 visas resultatet av pris- och löneomräkningstal som använts 2,71 procent. räkningen för 2009 per utgiftsområde. Pris- och löneomräkningen för varje anslag framgår av den härledningstabell som finns i respektive anslagsavsnitt. Om pris- och löneomräkningen ger anmärkningsvärda resultat kommenteras detta.

PROP. 2008/09:1

7.3 Uppföljning av statsbudgetens I statsbudgeten för 2008 uppgick utgifterna till utgifter och takbegränsade 767,6 miljarder kronor. I den aktuella prognosen utgifter 2008 beräknas utgifterna till 781,0 miljarder kronor,

dvs. 13,4 miljarder kronor högre (se tabell 7.12). I detta avsnitt redovisas prognosen för statsbud- De takbegränsade utgifterna beräknades i getens utgifter och de takbegränsade utgifterna statsbudgeten för 2008 till 928,0 miljarder kro- 2008 jämfört med den ursprungliga statsbudge- nor. Då riksdagen beslutat att utgiftstaket för ten. Prognosen för statsbudgetens inkomster staten år 2008 ska vara 957,0 miljarder kronor in- 2008 redovisas i avsnitt 6.3.7 och prognosen för nebar detta att budgeteringsmarginalen beräknastatsbudgetens saldo redovisas i avsnitt 8.1. des uppgå till 29,0 miljarder kronor. I den nu I prognoserna har hänsyn tagits till beslut på aktuella prognosen beräknas de takbegränsade tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetpro- utgifterna uppgå till 940,1 miljarder kronor för position (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till samma år (se tabell 7.12). Budgeteringsmarginatilläggsbudget 2 till statsbudgeten 2008 (prop. len för 2008 har därför minskat jämfört med be- 2008/09:2). Utöver detta inkluderar prognoserna räkningen i budgetpropositionen och beräknas även effekter av nya volymprognoser i nu bli 16,9 miljarder kronor. rättighetsstyrda transfereringssystem samt Att utgifterna bedöms bli högre beror främst förändrade makroekonomiska förutsättningar på den extra amortering på lån upptagna för infm.m. rastrukturinvesteringar enligt förslag till tilläggsbudget 2 till statsbudgeten 2008 (prop.

Tabell 7.12 Statsbudgetens utgifter 2008

2008/09:2). Om denna amortering exkluderas har utgiftsprognosen istället sjunkit i förhållande Miljarder kronor Differens till den ursprungliga statsbudgeten för 2008 till prognos – Statsbudget 1 Prognos statsbudget följd av bland annat lägre utgiftsprognoser för Utgifter exkl. utgiftsområde arbetslöshetsersättning, sjukpenning, och avgiften till EU jämfört med de bedömningar som låg 2 26 Statsskuldsräntor m.m. 726,9 738,2 11,3 Utgiftsområde 26 till grund för beräkningarna i statsbudgeten (se Statsskuldsräntor m.m. 40,8 42,8 2,0 diagram 7.1). Summa utgiftsområden 767,6 781,0 13,4 I tabell 7.14 redovisas av riksdagen beslutade Ålderspensionssystemet vid ramar för utgiftsområden, anvisade medel på sidan av statsbudgeten 201,1 201,9 0,8 tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21), förslag till

3

Takbegränsade utgifter 928,0 940,1 12,1

Budgeteringsmarginal 29,0 16,9 -12,1 tilläggsbudget 2 till statsbudgeten 2008 (prop. 2008/09:2) summerat per utgiftsområde, de Utgiftstak för staten 957,0 957,0 0 prognostiserade utgifterna för respektive utgifts- Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan. område samt för ålderspensionssystemet vid 1 Statsbudgeten för 2008 enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10, rskr. 2007/08:123). 2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. sidan av statsbudgeten. För vissa utgiftsområden avviker aktuella 3 I de takbegränsade utgifterna ingår ej utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. utgiftsprognoser väsentligt från de medel som riksdagen i december 2007 beslutade om (se diagram 7.1). Nedan redogörs för de viktigaste orsakerna till avvikelserna per utgiftsområde. De volymer som ligger till grund för aktuella prognoser avseende transfereringsanslagen redovisas i tabell 7.5 i avsnitt 7.2 .

PROP. 2008/09:1

1

Diagram 7.1 Skillnad mellan utgiftsprognos för 2008 och anvisade medel på statsbudgeten för 2008

Miljarder kronor

4 Rättsväsendet 0,7

10 Ekonomisk trygghet vid -1,3 sjukdom och handikapp

-7,5

13 Arbetsmarknad

15 Studiestöd -1,2

16 Utbildning och -1,5 universitetsforksning

25,2

22 Kommunikationer

26 Statsskuldsräntor m.m. 2,0

27 Avgiften till Europeiska -1,0 gemenskapen

-10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0

1 Statsbudgeten enligt riksdagens beslut (bet. 2007/08:FiU1)

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Anslaget 4:5 Sveriges Domstolar föreslås dess- Utgifterna bedöms bli cirka 0,7 miljarder kronor utom ökas på tilläggsbudget 2 till statsbudgeten högre än anvisade medel på statsbudgeten. Den 2008 (prop. 2008/09:2). största upprevideringen finns under anslag 4:12 Rättsliga biträden m.m. där utgifterna bedöms bli Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom cirka 0,4 miljarder kronor högre än anvisade och handikapp medel i statsbudgeten främst till följd av ökade Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli utgifter för offentliga försvarare och målsägan- cirka 1,3 miljarder kronor lägre än anvisade medebiträden. Finansiering har skett genom till- del på statsbudgeten. Nedrevideringen beror skott på tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggs- främst på att antalet sjukdagar fortsätter att budgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) samt sjunka snabbare än vad som antogs i den urförslag till tilläggsbudget 2 till statsbudgeten sprungliga statsbudgeten både under slutet av 2008 (prop. 2008/09:2). 2007 och början av 2008. Minskningstakten för Utöver detta bedöms även utgifterna för såväl de sex första månaderna 2008 var 15 procent anslag 4:1 Polisorganisationen som anslag 4:5 jämfört med motsvarande period förra året vilket Sveriges Domstolar bli högre än anvisade medel är lägre än bedömningen som låg till grund för på statsbudgeten. För polisen beror detta bland statsbudgeten. Detta sänker prognosen för anannat på uppdaterade beräkningar för det nya slag 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. med löneavtalet. För domstolsväsendet beror uppre- cirka 2,3 miljarder kronor jämfört med den urvideringen främst på en ökad måltillströmning. sprungliga statsbudgeten. Finansiering har skett genom att regeringen be- Utöver detta bedöms utgifterna för sjuk- och slutat att anslagssparande från 2007 får användas. aktivitetsersättning bli lägre än den ursprungliga

PROP. 2008/09:1

bedömningen i statsbudgeten till följd av färre Slutligen har prognoserna för anslag 10:3 nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar samt Kommunersättningar m.m. reviderats ner med fler som gått från sjukersättning till ålderpension cirka 0,9 miljarder kronor främst till följd av att jämfört med bedömningen i statsbudgeten. prognosen för antalet personer som beviljats up- Samtidigt föreslår regeringen på tilläggsbudget 2 pehållstillstånd och beräknas kommunplaceras till statsbudgeten 2008 (prop. 2008/09:2) att under 2008 har reviderats ner betydligt jämfört tidigarelägga korrigeringen av statlig ålderspen- med bedömningen i statsbudgeten, från 31 000 sionsavgift för personer med sjuk- och aktivi- till 21 900 personer. tetsersättning för år 2008. Ursprungligen skulle denna korrigering kassmässigt genomförts 2011 Utgiftsområde 15 Studiestöd men regeringen har valt att göra korrigeringen Utgifterna under utgiftsområdet förväntas bli under innevarande år. Sammantaget innebär cirka 1,2 miljarder kronor lägre än anvisade medetta att prognosen för anslag 19:2 Aktivitets- del på statsbudgeten. Detta beror framförallt på och sjukersättningar m.m. är cirka 0,3 miljarder att prognosen för antalet studerande med rätt till kronor högre än ursprungligen anvisade medel det så kallade högre bidraget är färre jämfört på statsbudgeten. med den ursprungliga beräkningen. Slutligen bedöms utgifterna för anslag 19:6 Försäkringskassan bli cirka 0,8 miljarder kronor Utgiftsområde 16 Utbildning och högre än anvisade medel på statsbudgeten. Den universitetsforskning främsta förklaringen är dels att regeringen be- Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli slutat att anslagssparande för 2007 får användas cirka 1,5 miljarder kronor lägre än anvisade meunder 2008, dels genom att regeringen på del på statsbudgeten. I förhållande till den protilläggsbudget 2 till statsbudgeten 2008 (prop. gnos som låg till grund för budgetpropositionen 2008/09:2) föreslår att anslaget ökas. Skälet till för 2008 beräknas antalet studenter på universibesluten är att Försäkringskassan behöver tem- tet och högskolor bli lägre, bland annat till följd porära medel för att genomföra reformerna av ett ökat utflöde från utbildningarna. inom sjukförsäkringsområdet. Därutöver bedöms utgifterna för regeringens fortbildningssatsning för lärare bli cirka Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad 0,1 miljarder kronor lägre för 2008 jämfört med Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli anvisade medel på statsbudgeten till följd av färre cirka 7,5 miljarder kronor lägre än anvisade ansökningar om fortbildning än förväntat. medel på statsbudgeten. Den viktigaste förklaringen är att prognosen för anslag 22:2 Bidrag till Utgiftsområde 22 Kommunikationer arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd har revi- Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli derats ner med cirka 3,7 miljarder kronor. Detta cirka 25,2 miljarder kronor högre än anvisade beror framförallt på att andelen arbetslösa som medel på statsbudgeten. De största avvikelserna uppbär arbetslöshetsersättning förväntas bli be- återfinns på anslagen 36:2 Väghållning och statstydligt lägre än i den beräkning som låg till grund bidrag samt 36:4 Banverket: Banhållning och för statsbudgeten. sektorsuppgifter . Regeringen föreslår på tilläggs- Vidare har anslag 22:3 Köp av arbetsmark- budget 2 till statsbudgeten 2008 (prop. nadsutbildning och övriga kostnader reviderats 2008/09:2) att de båda anslagen ökas med totalt ner med cirka 2,2 miljarder kronor jämfört med 25,3 miljarder kronor för att amortera lån uppanvisade medel på statsbudgeten. Minskningen tagna för infrastrukturinvesteringar. Med amorberor bland annat på lägre utgifter för jobbga- teringen skapas stabilare planeringsförutsättrantin för ungdomar samt jobb- och utveck- ningar och tydliggörs att statliga lingsgarantin till följd av att de medel som av- infrastrukturinvesteringar ska finansieras med satts för kompletterande aktörer inom ramen för anslag (se vidare avsnitt 7.2.1). dessa garantier kommer att utnyttjas i mindre utsträckning än i den ursprungliga beräkningen. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Dessutom beräknas färre personer delta i pro- Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli gram för vilka merkostnadsersättning utgår cirka 2,0 miljarder kronor högre än anvisade jämfört med bedömningen i statsbudgeten. medel på statsbudgeten. Prognosen för anslag 92:1 Räntor på statsskulden har reviderats upp jämfört med anvisade medel på statsbudgeten,

PROP. 2008/09:1

främst till följd av minskade valutavinster bero- statsbudgeten, vilket innebär att EU-avgiften

ende på dollarförsvagningen. Tillsammans med 2008 blir högre.

att anslagskrediten utnyttjades maximalt för

2007 gör detta att prognosen för anslaget är cirka

Tabell 7.13 Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2008

2,1 miljarder kronor högre än anvisade medel på Miljarder kronor statsbudgeten.

Ramanslag (från samtliga belopp har utgiftsområde 26 De ökade utgifterna finansieras genom att an- Statsskuldsräntor m.m. exkluderats)

slaget 92:1 Räntor på statsskulden föreslås ökas på 1

Ingående ramöverföringsbelopp 40,7

tilläggsbudget 2 till statsbudgeten 2008 (prop. + Anvisat på ursprunglig statsbudget 726,9

2008/09:2). 2 + Anvisat på tilläggsbudget för 2008 1,9 3 + Förslag till tilläggsbudget 2 för 2008 28,3 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemen- + Medgivna överskridanden 0,0 - Indragningar 25,2 skapen - Prognos 738,2 Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli = Beräknat utgående överföringsbelopp 34,3

cirka 1 miljard kronor lägre än anvisade medel på Beräknad förändring av anslagsbehållningar -6,4

statsbudgeten. Detta förklaras av en rad faktorer. Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan.

1 En viktig förklaring till nedrevideringen är den Enligt Årsredovisning för staten 2007 (skr. 2007/08:101). 2 Enligt tilläggsbudget till statsbudgeten 2008 (bet. 2007/08:FiU21). ändringsbudget som antogs för 2007 för att 3 Enligt förslag till tilläggsbudget 2 till statsbudgeten för 2008 (prop. 2008/09:2). justera för bland annat felaktigheter i andra

medlemsstaters BNI-statistik samt en lägre ge- Förändring av anslagsbehållningar nomförandetakt i de olika programmen på EU- I statsbudgeten för 2008 var den beräknade förnivå under 2007. Ändringen för 2007 regleras brukningen av anslagsbehållningar inte fördelad kassamässigt 2008 och innebär en sänkning av per utgiftsområde, utan redovisades under pos- Sveriges avgift jämfört med den ursprungliga beten Minskning av anslagsbehållningar. De totala räkningen i statsbudgeten. utgifterna redovisades i statsbudgeten som sum- Vidare beslutades EU:s årsbudget för 2008 på man av utgiftsramarna och beräkningsposten en nivå som understeg det ursprungliga budget- Minskning av anslagsbehållningar. Denna beförslag som låg till grund för bedömningen i räkningspost uppgick i statsbudgeten för 2008 statsbudgeten. Detta innebar en ytterligare till 1,3 miljarder kronor. sänkning av Sveriges avgift. Det lägre beloppet i I den aktuella prognosen för innevarande årsbudgeten beror bland annat på lägre jordbudgetår ingår emellertid förändringen av anbruksstöd till följd av en förändrad marknadssislagsbehållningar under respektive utgiftstuation för jordbruksprodukter. område. Förändringen av anslagsbehållningarna EU:s övriga inkomster – böter etc. – har också under 2008 kan nu därför beräknas som skillnaökat jämfört med tidigare, vilket minskar den del den mellan prognostiserat utfall och anvisade av budgeten som måste finansieras av medlemsmedel, med hänsyn tagen till förslag till tilläggsstaterna. Andra faktorer som sänkt prognosen är budget, indragningar av anslagsmedel och medatt Sveriges momsbas beräknas bli mindre än i givna överskridanden (se tabell 7.13). tidigare beräkningar och att Sveriges andel av Statsbudgetens utfall 2007 visar att anslagsbefinansieringen av den s.k. UK-rabatten blir lägre hållningarna på ramanslag uppgick till 40,7 milän tidigare beräknat. Förändringar på dessa omjarder kronor vid årsskiftet 2007/08. Under 2008 råden för samtliga medlemsstater ger en indirekt kommer anslagssparandet att öka jämfört med effekt på Sveriges BNI-avgift, som också har på- 2007 i den mån utgifterna är lägre än anvisade verkats av förändringar av andra medlemsstaters medel på statsbudgeten för 2008, eller minska i BNI. den mån utgifterna överstiger anvisade medel Andra faktorer har bidragit till att höja proeller till följd av beslut om indragningar. gnosen. Sveriges tullintäkter, som till största del I enlighet med riksdagens beslut om tilläggsbetalas in till EU-budgeten, beräknas bli betydbudget för 2008 har anvisade medel ökat med ligt högre än tidigare beräknat. En ytterligare sammanlagt 1,9 miljarder kronor. Enligt förslag förändring är att EU-budgetens utgifter 2008 till tilläggsbudget till statsbudgeten 2008 (prop. genom en ändringsbudget har justerats upp nå- 2008/09:2) föreslås ökade anslag om totalt got. Därtill blev slutkursen SEK/EUR för år 28,3 miljarder kronor (exklusive 2007 betydligt högre än vad som beräknats i statsskuldsräntor). De hittills beslutade

PROP. 2008/09:1

indragningarna av anslagsmedel uppgår till tilläggsbudget och prognostiserade utgifter för 25,2 miljarder kronor varav merparten berör ramanslag beräknas nu till 34,4 miljarder kronor rättighetsstyrda transfereringsanslag som till (exklusive statsskuldsräntor). Därmed beräknas exempel anslag 22:1 Bidrag till ar- anslagsbehållningarna minska med 6,4 miljarder betslöshetsersättning och aktivitetsstöd samt ansla- kronor mellan årsskiftet 2007/08 och årsskiftet get 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen . 2008/09. Skillnaden mellan totalt anvisade medel på ramanslag inklusive tilläggsbudget och förslag till

Tabell 7.14 Utgifter 2008

Miljarder kronor

Differens Förslag prognos– Differens Urspr. till urspr. prognos– stats- Tilläggs- tilläggs- Totalt stats- totalt 2

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 118,0 0,0 2,0 120,0 116,7 -1,3 -3,3 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42,9 42,9 42,7 -0,3 -0,3 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 66,7 66,7 66,4 -0,3 -0,3

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande

Ålderspensionssystemet vid sidan av

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Statsbudgeten för 2008 enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10, rskr. 2007/08:123). 2 Där 0,0 anges har tilläggsbudget beslutats eller förslag till tilläggsbudget lämnats, men beloppet för utgiftsområdet totalt uppgår till mindre än 50 miljoner kronor. 3 Anvisat på statsbudgeten enligt riksdagens beslut i december 2007 och beslut på tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget 2 till statsbudgeten för 2008 (prop. 2008/09:2).

PROP. 2008/09:1

7.4 Den offentliga sektorns utgifter gifter, så uppgick den offentliga sektorns utgifter

inklusive räntor till 1 537 miljarder kronor eller Från statens takbegränsade utgifter till den 50 procent av BNP 2007.

offentliga sektorns utgifter

Tabell 7.15 Statens takbegränsade utgifter och den offentliga sektorns utgifter

Statsbudgetens utgifter exklusive statsskulds- Miljarder kronor räntor uppgick till 722 miljarder kronor 2007, 2007 2008 2009 2010 2011 motsvarande 23,5 procent av BNP. Enligt

Staten U0

nationalräkenskapernas (NR) redovisning var

exkl. statskuldsräntor 722 738 733 750 752

statens utgifter exkl. ränteutgifter 799 miljarder Procent av BNP 23,5 23,1 22,2 21,7 20,7 kronor, se tabell 7.15. Till NR-redovisning

tens finansiella sparande. Bland de saldoneutrala Skatteutgifter 8 2 0 0 0 skillnaderna ingår att mervärdesskatt på offent- Lånefinansierade -5 -17 7 7 4 liga sektorns förbrukning ingår i utgifterna för investeringar, netto den statliga konsumtionen och investeringarna Övrigt 9 3 4 4 3 samt statsbidragen till kommunerna i NR. På

NR Staten 799 805 834 845 845

statsbudgeten redovisas dessa utgifter exkl. mer- Ålderspensionssystemet 189 202 221 236 249 värdesskatt, medan mervärdesskatten redovisas Kommunsektorn 682 714 749 773 800 som en negativ post på statsbudgetens inkomst-

Offentlig sektor exkl.

sida. ränteutgifter 1 669 1 721 1 804 1 854 1 894 I statsbudgeten redovisas EU-finansierade bi- Inomoffentliga transfereringar 190 185 188 191 192 drag, medan de i NR redovisas som bidrag direkt från EU till mottagaren. Därtill finns skillnader i

Konsoliderad offentlig sektor exkl. ränteutgifter 1 479 1 536 1 616 1 663 1 702

redovisningen och periodiseringen av EU-avgif- Procent av BNP 48,2 48,2 48,9 48,1 46,8 ten. I de saldoneutrala skillnaderna ingår också Ränteutgifter 57 61 52 49 46 redovisningen av vissa bidrag till kommunerna Konsoliderad offentlig och kalkylmässiga kostnader för pensionsavgif- sektor 1 537 1 597 1 668 1 712 1 749 ter och kapitalförslitning. Procent av BNP 50,0 50,1 50,5 49,5 48,1 Vidare finns utgifter som inte redovisas på Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. budgetens utgiftssida, men som påverkar statens De offentliga utgifterna, som andel av BNP, finansiella sparande. Krediteringar på skatteminskade kontinuerligt mellan 2003 och 2007 konto, som inte har någon koppling till skattedelvis till följd av den starka tillväxten under lagstiftningen, redovisas på utgiftssidan i NR. perioden. Den försvagade konjunkturen bidrar Dessa krediteringar har tidigare uppgått till till att utgiftskvoten ökar något 2009. Ökningen ganska stora belopp, men flertalet av dem redoär emellertid väsentligt lägre än vid konjunkturvisas numera på budgetens utgiftssida medan nedgången 2002–2003, se diagram 7.2. andra fasas ut. Infrastrukturinvesteringar som lånefinansieras redovisas inte på statsbudgetens utgiftssida, men däremot ingår amorteringar på lånen. I NR redovisas däremot även dessa investeringar, men inte amorteringar, som utgifter. För 2007 och 2008 är de extra amorteringarna som ingår i statsbudgeten större än nyupplåningen. Den offentliga sektorn består förutom av staten även av ålderspensionssystemet (inkomstpensionen) samt den kommunala sektorn. Konsoliderat för transfereringar mellan sektorerna, som huvudsakligen består av statsbidrag till kommunsektorn och statliga ålderspensionsav-

PROP. 2008/09:1

Diagram 7.2 Den offentliga sektorns utgifter 2000–2011

len främst till följd av fortsatt minskning av utgifterna inom sjuk- och arbetslöshetsförsäkring- Procent av BNP arna. Bidragen till kommunerna har sänkts i år i 56 samband med införandet av den kommunala 54 fastighetsavgiften. Nästa år medför de nu före- 52 slagna reformerna en kraftig ökning av de statliga investeringarna. Försämringen på arbets- 50 marknaden medför att transfereringarna till hus- 48 hållen ökar. Bidragen till kommuner och landsting höjs till följd av regeringens föreslagna satsningar på sjukvård och utbildning. Den 46 44 minskade statsskulden medför en kraftig minsk- 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 ning av ränteutgifterna, se tabell 7.17. Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. I nationalräkenskaperna beskrivs utgifterna i s.k.

Tabell 7.17 Statens utgifter

realekonomiska kategorier, där de klassificeras Procentuell utveckling , om annat ej anges som konsumtion, investeringar och transfere- Mdkr 2007 2008 2009 2010 2011 ringar inkl. subventioner. Konsumtion och Konsumtion 211 3,8 3,9 0,8 1,3 investeringar utgör en direkt resursförbrukning Investeringar 44 2,4 10,8 2,1 -9,0 och ingår i BNP från användningssidan (försörj- Transfereringar till ningsbalansen). Transfereringarna kan tillfalla hushåll 280 -1,5 3,0 1,1 0,1 Transfereringar till hushålls- eller företagssektorn eller utlandet. kommuner och ÅPsystemet 184 -2,5 1,3 1,5 0,2 Tabell 7.16 Den offentliga sektorns utgifter Övriga transfereringar 80 7,5 5,9 3,6 0,8 Procent av BNP Ränteutgifter 49 8,2 -19,4 -8,0 -5,6 2007 2008 2009 2010 2011 Totala utgifter 847 1,2 2,2 1,0 -0,3 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Konsumtion 25,9 26,1 26,4 25,9 25,3 Investeringar m.m. 3,1 3,2 3,2 3,1 3,0 Hushållstransfereringar 16,1 15,8 16,1 15,9 15,5

7.4.2 Ålderspensionssystemet

Övriga transfereringar 3,2 3,3 3,4 3,3 3,2

till 189 miljarder kronor, eller 6,2 procent av

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. BNP. Utgifterna beräknas öka med i genomsnitt

ca 7 procent per år under beräkningsperioden, se I år beräknas utgiftskvoten vara i stort sett oförtabell 7.18. Den starka ökningen är en följd av att ändrad jämfört med 2007, se tabell 7.16. Konantalet ålderspensionärer väntas öka samtidigt sumtionen ökar medan transfereringarna minssom nytillkommande pensionärer erhåller högre kar som andel av BNP. Nästa år stiger utgiftspension. Den kraftiga ökningen av utbetalda kvoten genom att både konsumtionen och pensioner nästa år förklaras även av den starka transfereringarna till hushållen ökar. Ränteutinkomstutvecklingen under senare år vilket har gifterna beräknas till 1,6 procent av BNP 2009. medfört att inkomstindex, som styr utveck- Det är en minskning med nära 2 procentenheter lingen av pensionen, ökar särskilt starkt. sedan 2000, vilket motsvarar drygt 60 miljarder

kronor i 2009 års prisnivå. Tabell 7.18 Ålderspensionssystemets (Inkomstpensionen)

utgifter

Procentuell utveckling , om annat ej anges 7.4.1 Staten Mdkr

2007 2008 2009 2010 2011

Statens utgifter, inklusive ränteutgifter, uppgick Pensioner 186 7,1 9,3 6,8 5,8

Övriga utgifter 3 -6,8 10,6 4,9 4,2 till 847 miljarder kronor, eller 27,6 procent, av

BNP 2007. Under prognosperioden ökar statens Totala utgifter 189 6,9 9,4 6,7 5,7

utgifter i långsam takt och minskar i relation till Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

BNP. I år minskar transfereringarna till hushål-

PROP. 2008/09:1

7.4.3 Kommunsektorn ut produktionen av skattefinansierade tjänster på näringslivet. Denna utveckling väntas fortsätta Kommunsektorns utgifter uppgick 2007 till under beräkningsperioden, se diagram 7.4. Kon- 688 miljarder kronor, eller 22,8 procent av BNP. sumtionen av dessa tjänster redovisas som soci- Merparten av kommunsektorns utgifter går till ala naturaförmåner och ingår i den kommunala konsumtion. För 2006 fördelades konsumtions- konsumtionen. utgifterna enligt diagram 7.3. 61

Diagram 7.4 Sociala naturaförmåner 1993-2011

Diagram 7.3 Ändamålsfördelade konsumtionsutgifter för Procent av kommunal konsumtion kommunsektorn 2006. 14 Procent av totala utgifter 12 Övrigt 14,1% 10 Socialt skydd 25,5% 8 6 4 Vård 2 32,3% 0 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Skola 28,1% Anm.: Sociala naturaförmåner är beräknade exklusive läkemedelsförmånen. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Källa: Statistiska centralbyrån. Vid sidan av konsumtionen består sektorns utgifter av investeringar, transfereringar och ränteutgifter, se tabell 7.19. De tre största områdena hälso- och sjukvård, socialt skydd samt utbildning svarade för ca Tabell 7.19 Kommunsektorns utgifter 86 procent av de totala konsumtionsutgifterna Procentuell utveckling , om annat ej anges 2006. Utvecklingen inom samtliga tre områden Mdkr påverkas främst av den demografiska utveck- 2007 2008 2009 2010 2011 lingen samt ambitionsnivån inom respektive om- Konsumtion 584 4,6 5,3 3,0 3,5 råde. Investeringar 47 6,3 1,4 4,2 4,6 Transfereringar 51 4,5 4,2 3,9 2,1 Socialt skydd omfattar social omsorg för bl.a. Ränteutgifter 10 11,0 6,7 3,9 3,7 barn, handikappade och äldre. Den största en-

Summa utgifter 692 4,8 5,0 3,2 3,5

skilda posten svarar äldreomsorgen för, som Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 2006 utgjorde närmare hälften av utgifterna för socialt skydd. Under de senaste två åren har resursinsatsen i den kommunala sektorn ökat relativt starkt. I år

7.5 Beräkning av den offentliga

beräknas kostnadsökningarna i fasta priser avta,

sektorns utgifter

men relativt höga löneökningar gör att den kommunala konsumtionen ökar med 4,6 procent i löpande priser. Statliga satsningar på skola Regeringens förslag: Taket för den offentliga och vård samt sänkta arbetsgivaravgifter väntas sektorns utgifter beräknas till 1 553 miljarder medföra att resursinsatsen åter ökar starkt nästa kronor 2009, 1 603 miljarder kronor 2010 och år. Under 2010 och 2011 antas att kostnadsök- 1 659 miljarder kronor 2011. ningen ligger mer i linje med den låga demografiskt betingade efterfrågan. Sedan mitten av 1990-talet har kommuner och Skälen för regeringens förslag: Principen om landsting i allt större utsträckning valt att lägga kommunalt självstyre innebär att kommuner och landsting själva fattar beslut om sina utgifter. Riksdagen fastställer därför inte ett tak för den offentliga sektorns utgifter utan godkänner en- 61 Utfallet för 2006 är det senaste tillgängliga ändamålsfördelade dast en beräkning. Nivån på taket för den ofstatistiken. 234

PROP. 2008/09:1

fentliga sektorns utgifter är på sikt avgörande för I jämförelse med beräkningen i budgetpropodet totala skatteuttaget. I tabell 7.20 redovisas sitionen för 2008 har beräkningen av taket för beräkningen av taket för den offentliga sektorns den offentliga sektorns utgifter reviderats ner utgifter. samtliga år. Detta beror främst på lägre utgifter Taket för den offentliga sektorns utgifter ut- inom kommunal sektor. görs av utgiftstaket för staten samt beräknade Som andel av BNP beräknas taken för den faktiska utgifter i kommunsektorn. Räntor på offentliga sektorns utgifter minska mellan 2007 statsskulden ingår inte i beräkningen. I beräk- och 2011 från 46,6 till 45,6 procent av BNP. ningen elimineras även interna transaktioner Detta är främst en följd av att utgiftstaken för mellan staten och kommunsektorn samt mellan staten minskar som andel av BNP under denna staten och ålderspensionssystemet. Den största period (se avsnitt 4.4). delen av de interna transaktionerna utgörs av generella och riktade statsbidrag till kommunsek-

Tabell 7.20 Utfall och beräkning av tak för den offentliga sektorns utgifter 2007–2011

torn samt av statliga ålderspensionsavgifter. Miljarder kronor Det är värt att notera att delarna som summe- Utfall Beräkning rar upp till taket för den offentliga sektorns ut- 2007 2008 2009 2010 2011 gifter skiljer sig definitionsmässigt åt, vilket Utgiftstak för måste tas hänsyn till vid analys. Förutom att ta- staten 938 957 991 1 020 1 050 ket för offentlig sektor blandar prognostiserade Kommunsektorn 649 679 713 736 761 utgifter (kommunal sektor) och utgiftsbegräns- Interna ning (utgiftstaket för staten) så blandar det re- transaktioner -156 -150 -151 -153 -152 dovisningsdefinitioner (kommunal sektor enligt

Tak för den

nationalräkenskaperna och utgiftstaket för sta- offentliga ten enligt statsbudgetdefinition). Eftersom taket sektorns

utgifter 1 430 1 486 1 553 1 603 1 659

för de offentliga utgifterna inte tillför någon ytterligare restriktion inom det finanspolitiska Procent av BNP 46,6 46,6 47,0 46,4 45,6 ramverket och en studie av de offentliga delsektorernas utgifter bättre görs i jämförbara nationalräkenskapstermer kommer taket för de offentliga utgifternas existens att utredas vidare inom Finansdepartementets översyn för det finanspolitiska ramverket. Riksrevisionen har i sin granskning ’Sambandet mellan utgiftstaket, överskottsmålet och skattepolitiken – regeringens redovisning’ (RiR 2007:21) fört fram liknande kommentarer och rekommenderat att taket för offentlig sektor avskaffas.

8 Statsbudgetens saldo, finansiellt sparande och skuldutvecklingen

PROP. 2008/09:1

8 Statsbudgetens saldo, finansiellt sparande och skuldutvecklingen

Sammanfattning I detta kapitel redovisas statsbudgetens saldo,

den offentliga sektorns finanser, tillgångar och

skulder. Kapitlet inleds med att regeringen läm-

• Statsbudgetens saldo uppvisar stora över- nar förslag på beräkningen av myndigheters m.fl.

skott 2008–2011, vilket medför att stats- in- och utlåning i Riksgäldskontoret och den

skulden minskar från 31 procent av BNP till kassamässiga korrigeringen samt en redovisning

19 procent under samma period. av statsbudgetens saldo. Därefter redovisas den

offentliga sektorns finanser, tillgångar och skuld- • Den offentliga sektorns finansiella sparande er. Avslutningsvis redovisas de offentliga finanväntas överstiga 1 procent av BNP 2009 och sernas långsiktiga hållbarhet. öka till 2,5 procent 2011.

• Den offentliga sektorns totala förmögenhet

har ökat under 2000-talet och uppgick 2007

till 2 000 miljarder kronor eller 65 procent av 8.1 Statsbudgetens saldo

BNP. Under prognosperioden stärks den

finansiella ställningen ytterligare. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att • Under de kommande 25 åren kommer under 2009 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) andelen äldre i befolkningen att öka i om statens upplåning och skuldförvaltning. förhållande till dem i arbetsför ålder. Denna Beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utveckling kommer att sätta de offentliga utlåning i Riksgäldskontoret för 2009 enligt finanserna under press. Utgifter för vård och tabell 8.1 godkänns. omsorg ökar samtidigt som färre Beräkningen av den kassamässiga korrigerförvärvsarbetande medför krympande ingen för 2009 enligt tabell 8.1 godkänns. skattebaser. Enligt den hållbarhetsbedöm-

ning som görs i kapitlet kan de offentliga

finanserna ändå betraktas som långsiktigt

hållbara. Hållbarheten är dock bräcklig och

Statsbudgetens saldo

små variationer i de beräkningsantaganden

som gjorts kan medföra stora konsekvenser Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten ska på lång sikt. Av avgörande betydelse är att statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgifsysselsättningen utvecklas positivt och att de ter samt andra betalningar som påverkar statens offentliga utgifterna inte ökar mer än vad lånebehov. För att statsbudgetens saldo ska som är demografiskt motiverat. överensstämma med statens lånebehov redovisas

även Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning

och en kassamässig korrigering på statsbudgeten.

PROP. 2008/09:1

Ett budgetunderskott innebär att ett lika stort

Diagram 8.1 Statsbudgetens saldo 2000–2011

lånebehov uppstår och att statsskulden normalt Utfall för 2000–2007, prognos för 2008–2011 sett ökar. På motsvarande sätt innebär ett Mdkr budgetöverskott ett negativt lånebehov och 150 normalt sett en minskning av statsskulden. Statsskuldens utveckling påverkas emellertid även av 100 utvecklingen på de finansiella marknaderna, till 50 exempel valutakursförändringar. För 2008 prognostiseras statsbudgetens saldo 0 till 138 miljarder kronor, det vill säga ett -50 betydande budgetöverskott (se tabell 8.1). Detta är en förbättring med 33 miljarder kronor -100 jämfört med prognosen i 2008 års ekonomiska 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 vårproposition, vilken främst förklaras av förändringar på inkomstsidan. De kassamässiga inkomsterna prognostiseras

Riksgäldskontorets nettoutlåning

att bli ca 30 miljarder kronor högre än i vårpropositionen. Förändringen förklaras till Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning utgörs största delen av att prognosen för försäljning av av förändringen av RGK:s in- och utlåning till statliga aktieinnehav har ökat från 50 till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och 80 miljarder kronor. De totala utgifterna fonder. De största delposterna utgörs av förprognostiseras att bli 3 miljarder kronor lägre än ändringar av in- och utbetalningar av premiei vårpropositionen. Utgifterna förväntas bli pensionsmedel, Centrala studiestödsnämndens betydligt lägre än tidigare beräknat främst inom (CSN) nettoupplåning för finansiering av utgiftsområdet 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. studielån samt nettoutlåning för infrastruktur- Samtidigt bedöms utgifterna för statsskuldsinvesteringar. räntorna öka jämfört med vårpropositionen. Inbetalningar av premiepensionsmedel place- För 2009 beräknas ett budgetöverskott på ras tillfälligt på ett konto i RGK fram till dess att 58 miljarder kronor, vilket är en minskning med de definitiva pensionsrätterna fastställts och 48 miljarder kronor jämfört med beräkningen i tillgodoförs på pensionsspararnas konton hos vårpropositionen. Även för 2010 och 2011 har Premiepensionsmyndigheten. Under perioden statsbudgetens saldo försämrats och beräknas nu 2008–2011 beräknas de årliga inbetalningarna till 88 respektive 121 miljarder kronor. För successivt öka från 29 till 34 miljarder kronor. perioden 2009–2011 görs bedömningen att Riksgäldskontorets nettoutlåning till CSN inkomsterna minskar samtidigt som de totala beräknas uppgå till 5 miljarder kronor i år och utgifterna ökar jämfört med vårpropositionen. I ökar till ca 5,4 miljarder kronor 2011. beräkningarna för 2009–2011 antas inkomster av Jämfört med 2008 års ekonomiska vårförsåld egendom uppgå till 50 miljarder kronor proposition har prognosen för RGK:s nettoper år. utlåning reviderats ned med 32 miljarder kronor Som framgår av diagram 8.1 bedöms statsbud- 2008. Förändringen förklaras främst av den getens saldo gå med stora överskott 2008–2011 amortering om 25 miljarder kronor som och ge ett sammanlagt överskott på ca regeringen föreslår på tilläggsbudget i samband 405 miljarder kronor. Budgetsaldot har varierat med denna proposition. kraftigt under 2000-talet, vilket visar att statens inkomster och utgifter är konjunkturkänsliga. I en högkonjunktur förbättras normalt budget-

Kassamässig korrigering

saldot av högre inkomster och dämpade utgifter. Det omvända gäller i en lågkonjunktur. En kassamässig korrigering kan uppstå på Budgetsaldots storlek för ett enskilt år påverkas i statsbudgeten om betalningen respektive anhög grad även av engångseffekter, vilket beskrivs slagsavräkningen sker olika budgetår. Det kan i kommande avsnitt. också förekomma transaktioner över stats-

verkets checkräkning som inte har sin mot-

PROP. 2008/09:1

svarighet på anslag eller inkomsttitlar eller vice räknas bli ca 89 miljarder kronor under inneversa. varande år. För 2008 beräknas den kassamässiga korri- Den största enskilda förklaringen i år är geringen uppgå till 5,8 miljarder kronor, vilket är försäljning av statliga aktieinnehav, vilket antas

5 miljarder kronor högre än beräkningen i uppgå till 80 miljarder kronor och därmed vårpropositionen. Det förklaras av att regeringen förbättrar saldot med motsvarande belopp. Extra i 2008 års tilläggsbudgetproposition (prop. utdelningar på statliga aktieinnehav från framför 2007/2008:99) föreslog att slopa Statens jord- allt TeliaSonera förbättrar saldot med ca 5 bruksverks särskilda räntekonto för EU-medel miljarder kronor. En ytterligare förklaring är den 1 juli 2008, vilket inte beaktades i prognosen förändringen av inbetalning av mervärdesskatt för den kassamässiga korrigeringen i 2008 års för företag inom bygg- och anläggningssektorn. ekonomiska vårproposition. De nya reglerna innebär en tidigareläggning av Under 2008–2011 uppstår även poster på den inbetalningar, vilket medför att mervärdeskassamässiga korrigeringen till följd av att RGK skatteinbetalningarna tillfälligt ökar med 10 under 2007 övertagit gäldenärsansvaret för miljarder kronor under 2008. Även den högre Venantius AB:s lån m.m. EU-avgiften 2007 och 2008 samt den lägre EUavgiften 2009 är engångseffekter. Detta förklaras av att det nya beslutet om EU-budgetens

Tabell 8.1 Statsbudgetens saldo 2007–2011

Miljarder kronor, utfall 2007, prognos 2008–2011

finansiering inte beräknas träda i kraft förrän 2009, och då tillämpas retroaktivt för 2007 och

2007 2008 2009 2010 2011

Inkomster 863,7 905,8 836,8 883,7 913,7 2008. Beslutet medför reduktioner av den Utgifter exkl. statsskulds- svenska EU-avgiften, som kassamässigt dock räntor 721,9 738,2 732,6 749,6 752,0 inte kommer Sverige till del förrän 2009.

1

Statsskuldsräntor m.m. 47,3 42,8 33,8 34,0 32,0 För 2009–2011 beror skillnaderna mellan

2

Riksgäldskontorets netto- statsbudgetens saldo och saldot justerat för större engångseffekter främst på de försäljnings-

utlåning -4,3 -19,1 11,0 11,1 7,9

varav

inkomster som antas uppgå till 50 miljarder

Inbetalning av premiepen-

sionsmedel inkl. ränta -27,2 -28,9 -30,4 -32,3 -33,7 kronor per år.

Utbetalning av premiepensionsmedel 27,2 28,7 28,9 30,4 32,3

Tabell 8.2 Statsbudgetens saldo samt justeringar för större

CSN, studielån 5,5 5,0 5,1 5,4 5,4

engångseffekter 2007–2011

Jordbruksverkets EU-konto -1,0 -5,0 Miljarder kronor, utfall 2007, prognos 2008–2011 In-/utlåning från myndigheter (räntekonto) -3,0 3 2007 2008 2009 2010 2011 Banverkets infrastrukturlån -1,9 -11,4 3,3 3,6 2,9

Statsbudgetens saldo 103,2 138,1 57,9 88,4 120,9

Vägverkets infrastrukturlån -6,6 -10,3 2,0 1,7 0,7 Större engångseffekter 64,5 89,2 54,7 48,7 48,9 Lån till Botniabanan 2,2 2,8 1,8 1,0 -0,5 5 varav Övrigt, netto 0,5 0,0 0,4 1,3 0,9 Försäljning av Kassamässig korrigering -4,3 5,8 1,4 0,6 0,8 statligt aktieinnehav 50,0 80,0 50,0 50,0 50,0 Extra utdelningar 15,0 4,6

Statsbudgetens saldo 103,2 138,1 57,9 88,4 120,9

1 Förändrad inbetalning Inklusive minskning av anslagsbehållningar. 2 av moms inom bygg- Avser utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 och anläggningssektorn 10,0 Normalt görs inga prognoser på in-/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast utfallet. EU-avgift, försenat 4 Avser infrastrukturlån (netto) för Banverket, Botniabanan AB och Vägverket. beslut avseende egna 5 Avser bl.a. övertagna lån från Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB medel -3,3 -3,3 6,7 samt investeringslån till myndigheter. Omfinansiering av infrastrukturlån –1,3 –1,3 -0,6 -0,7 -0,3 Venantius AB − betalning 4,1

Statsbudgetens saldo justerat för större Venantius AB, engångseffekter förfalloprofil

övertagna lån -0,8 -1,4 -0,6 -0,8

Av tabell 8.2 framgår att det för större extra-

Statsbudgetens saldo justerat för större

ordinära inkomster och utgifter justerade

engångseffekter 38,7 48,9 3,2 39,7 72,0

budgetsaldot för 2008 uppvisar ett överkott på ca 49 miljarder kronor. Engångseffekterna be-

PROP. 2008/09:1

8.2 Den offentliga sektorns finanser miljarder kronor 2009, 35,1 miljarder kronor

2010 och 36,3 miljarder kronor 2011.

8.2.1 Utgifts- och inkomstförändringar

Tabell 8.3 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar 2009–2011

I detta avsnitt redovisas översiktligt budget-

Miljarder kronor. Förändring i förhållande till 2008 års ekonomiska effekterna dels av de reformer och finansieringar vårproposition.

som föreslås eller aviseras i denna proposition, 2009 2010 2011 dels av de reformer och finansieringar som Utgiftsförändringar tidigare beslutats eller aviserats. I redovisningen

Anslagsökningar 16,6 18,5 21,2 förutsätts att de angivna anslagsförändringarna

Anslagsminskningar -3,6 -3,6 -6,3 motsvaras av lika stora utgiftsförändringar.

Summa anslagsförändringar (ökning

1

av anslag) 13,1 14,9 14,9

Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

I tabell 8.3 redovisas de sammantagna effekterna Inkomstförändringar

på de offentliga finanserna av nu föreslagna eller Sänkta skatter -26,6 -26,4 -26,4

aviserade utgifts- och inkomstförändringar i Övriga inkomstreformer -1,3 -2,3 -2,3

förhållande till den politik som 2008 års Summa inkomstförändringar, brutto -27,9 -28,7 -28,7

ekonomiska vårproposition baserades på. Av Utgifts- och inkomstreformer, brutto -41,0 -43,7 -43,5

tabellen framgår således hur utformningen av Indirekta effekter av inkomstreformer 6,9 7,2 7,3

politiken har förändrats sedan 2008 års ekono- Indirekta effekter av utgiftsreformer -1,8 -1,4 0,1 miska vårproposition. Utöver de förändringar

Förändring finansiellt sparande

som redovisas i tabell 8.3 sker även förändringar

offentlig sektor -32,4 -35,1 -36,3

av budgetens utgifter och inkomster till följd av 1 Anslagsförändringar till följd av den makroekonomiska utvecklingen, bland annat den makroekonomiska utveck- volymförändringar i transfereringssystemen m.m. ingår ej (se avsnitt 7.2.2).

Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket för staten lingen. En mer detaljerad beskrivning av de nya ingår ej (se avsnitt 4.5). Vidare ingår inte heller anslagsförändringar 2009-2011

inkomst- och utgiftsförslagen återfinns i kapitel till följd av extra amortering 2008 på infrastrukturområdet. Den extra amorteringen påverkar inte den offentliga sektorns finansiella sparande då 6 och i avsnitt 7.2. anslagen inom infrastrukturområdet sänks i samma utsträckning som utgifter för

räntor och amorteringar minskar (se tabell 7.9). Det framgår av tabell 8.3 under rubriken

Utgiftsförändringar att de nu föreslagna och Förändringar jämfört med föregående år aviserade utgiftsreformerna beräknas öka de tak- Av tabell 8.3 framgår förändringen med anbegränsade utgifterna för samtliga år under ledning av politiken jämfört med 2008 års perioden 2009–2011. Till följd av nya beslut som ekonomiska vårpropositionen medan det av påverkar budgetens utgiftssida beräknas de taktabell 8.4 går att utläsa förändringen mellan år. begränsade utgifterna öka med 13,1 miljarder Det som avses i tabell 8.4 är de samlade kronor 2009, med 14,9 miljarder kronor 2010 budgeteffekterna i förhållande till föregående år och med 14,9 miljarder kronor 2011. Bland av beslutade, nu föreslagna och aviserade eller förslagen till utgiftsreformer finns framför allt tidigare aviserade reformer samt finansieringen satsningar på forskning och infrastruktur. På av dessa. På så vis framgår på en övergripande budgetens inkomstsida vidtas skattepolitiska nivå regeringens prioriteringar. De reformer som åtgärder för att förstärka arbetsutbudet och redovisas i tabell 8.4 avser både statsbudgetens förbättra villkoren för företagen. Den enskilt utgifts- och inkomstsida och visar konsekvenstörsta åtgärden är att jobbskatteavdraget utökas serna av regeringens beslut. Indirekta effekter av ytterligare. utgiftsreformer på statsbudgetens inkomstsida I tabell 8.3 redovisas också de indirekta ingår inte i redovisningen i tabell 8.4. Vidare effekter som uppstår till följd av de nu föreslagna ingår inte de förändringar av budgetens utgifter eller aviserade utgifts- och inkomstreformerna. som uppstår till följd av bland annat den Indirekta effekter är skillnaden mellan en makroekonomiska utvecklingen och volymförreforms effekt på finansiellt sparande i offentlig ändringar i transfereringssystem m.m. Dessa sektor och den direkta effekten på statsförändringar redovisas i avsnitt 7.1.3. budgeten. De nu föreslagna eller aviserade Av tabell 8.4 framgår att de beräknade åtgärderna på statsbudgetens utgifts- och inutgifterna till följd av reformer ökar inom några komstsida medför, allt annat lika, att den områden bl.a., arbetsmarknad, forskning och offentliga sektorns finanser försvagas med 32,4 allmänna bidrag till kommuner. En minskning av

PROP. 2008/09:1

de beräknade utgifterna sker bland annat inom De tidigare beslutade och nu föreslagna försvaret och migrationsområdet. Sammantaget, åtgärderna på statsbudgetens utgifts- och inklusive förändringar i lånefinansierade infra- inkomstsida medför en försvagning med strukturinvesteringar, minskar utgifterna på 28 miljarder kronor perioden 2009–2011. Åren statsbudgeten till följd av beslut på stats- 2010 och 2011 förstärks de offentliga finanserna budgetens utgiftssida med 2 miljarder kronor till följd av förändringarna på utgiftssidan och under perioden 2009–2011. inkomstsidan i statsbudgeten.

Tabell 8.4 Utgifts- och inkomstförändringar 2009–2011 i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer och finansieringar

Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Minustecken innebär anslagsminskningar eller att temporära program upphör eller minskar i omfattning. 2009 2010 2011 Anslagsökningar -6,08 3,88 5,91 Anslagsminskningar -13,77 -5,99 -7,97 1 Anslagsförändringar uppdelat per utgiftsområde, netto

2 UO 22 Kommunikationer -22,27 -1,66 -0,28

UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar -0,04 -0,37 -0,06

UO 24 Näringsliv 0,24 -0,05 -0,26

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 0,61 0,27 0,22

UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen -0,04 -0,38 0,00

Summa Anslagsförändringar -19,85 -2,11 -2,05

3 Lånefinansierade infrastrukturinvesteringar 26,04 -0,74 -3,21

Summa Anslagsförändringar inkl. lånefinansierade infrastrukturinvesteringar 6,19 -2,85 -5,26

1 Anslagsförändringar till följd av den makroekonomiska utvecklingen och volymförändringar i transfereringssystemen m.m. ingår ej (se avsnitt 7.1.3). Anslagsförändringar som i denna proposition motiverar teknisk justering av utgiftstaket för staten ingår ej (se avsnitt 4.3). Anslagsförändringar som aviseras eller föreslås i denna proposition redovisas i tabell 7.9. 2 2009 minskar anslagen under utgiftsområde 22 med 25 miljarder kronor i jämförelse med 2008 till följd av att 25 miljarder kronor anvisas på tilläggsbudget i denna proposition i syfte att genomföra extra amorteringar av infrastrukturlån engångsvis 2008. 3 Posten visar förändringen av nettoupplåningen för väg- och järnvägsobjekt. Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering. För 2008 föreslås en extra amortering om 25 miljarder kronor vilket förklarar den stora skillnaden mellan 2008 och 2009.

PROP. 2008/09:1

Fortsättning av tabell 8.4 Utgifts- och inkomstförändringar 2009–2011 i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer och finansieringar

Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter. Minustecken innebär att skatteinkomsterna minskar. 2009 2010 2011

Inkomstreformer Skatt på arbete -38,31 0,05 0,00

varav föreslagna/aviserade i denna proposition -31,64 0,00 0,00 1

2

Utgifts- och inkomstreformer 36,37 -2,99 -5,45

1 Den planerade nedsättningen av socialavgifter inom tjänstesektorn har på grund av EU:s begränsningsregler inte kunnat genomföras. I 2008 års ekonomiska vårproposition aviserades därför i stället en utvidgning av nedsättningen av socialavgifter för unga. 2 Minustecken innebär att den sammanlagda budgeteffekten av utgifts- och inkomstreformer förbättrar de offentliga finanserna jämfört med året innan. I redovisningen av utgiftsreformer i tabell 8.4 ingår ej indirekta effekter av utgiftsreformer på statsbudgetens inkomstsida.

8.2.2 Den konsoliderade offentliga Det finansiella sparandet påverkas inte av att sektorns finansiella sparande staten säljer eller köper finansiella tillgångar, som exempelvis aktier, eller ökar utlåningen, som Från statens budgetsaldo till den offentliga exempelvis studiemedel, eftersom detta inte försektorns finansiella sparande ändrar förmögenheten. Däremot påverkas budgetsaldot och statsskulden av sådana finansiella Budgetsaldot visar statens lånebehov, och transaktioner. avspeglar därmed förändringen av statsskulden. Förutom denna principiella skillnad avviker Finansiellt sparande visar förändringen av den redovisningen i statsbudgeten i flera avseenden finansiella förmögenheten, exklusive värdeför- från redovisningen i nationalräkenskaperna ändringar. (NR). Budgetsaldot redovisas kassamässigt, dvs. när betalningen sker, medan NR tillämpar

PROP. 2008/09:1

periodiserad redovisning, dvs. när den underlig- sats sedan 2000, se diagram 8.2. Rensat för gande aktiviteten sker. Denna skillnad påverkar engångseffekter är överskottet 2007 det största framför allt redovisningen av skatter och ränte- sedan överskottsmålet infördes. Utvecklingen utgifter. förklaras främst av den starka ekonomiska till- År 2007 uppgick budgetöverskottet till växten och den gynnsamma utvecklingen på 103 miljarder kronor medan statens finansiella arbetsmarknaden, i kombination med att utgifsparandet var 66 miljarder kronor. Större delen terna minskat som andel av BNP. av skillnaden mellan budgetsaldot och statens finansiella sparande 2007 beror på försäljningar

Diagram 8.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande 2000–2011

och återköp av aktier samt extra utdelningar, se Procent av BNP tabell 8.5. 5 Tabell 8.5 Statens budgetsaldo och den offentliga sektorns 4

finansiella sparande

3 Miljarder kronor, om annat ej anges 2007 2008 2009 2010 2011 2 Budgetsaldo 103 138 58 88 121 1 Till finansiellt sparande 0 Räntor, periodisering, kursvinster/förluster 7 -4 -4 0 1 -1 Periodisering av skatter 2 2 10 5 11 Försäljning aktier, -2 extra utdelningar m.m. -33 -84 -50 -50 -50 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Övrigt -13 -2 3 2 3 Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Finansiellt sparande

Staten 66 51 18 45 86 Ålderspensionssystemet 34 27 15 8 4 Konjunkturavmattningen och de reformer som Kommunsektorn 9 10 3 2 2 föreslås och aviseras i denna proposition bidrar Offentliga sektorn 108 88 35 56 93 till att det finansiella sparandet minskar som andel av BNP i år och nästa år. Inkomsterna Procent av BNP 3,5 2,8 1,1 1,6 2,5 minskar som andel av BNP, medan utgifterna Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. ökar något, se tabell 8.6. I år har staten sålt aktier för 80 miljarder kronor, Under 2010 och 2011 beräknas sparandet och under perioden 2009–2011 planeras försäljstärkas till följd av att utgifterna minskar relativt ningar av aktier till ett värde på 50 miljarder krokraftigt som andel av BNP. Vid en normal ekonor per år. Aktieförsäljningarna medför att budnomisk utveckling och vid frånvaro av regeländgetöverskottet är större än statens finansiella ringar ökar skatteinkomsterna ungefär i takt sparande under hela prognosperioden. med BNP medan utgifterna minskar i relation Den offentliga sektorn omfattar förutom statill BNP. ten även ålderspensionssystemet och den kommunala sektorn. Samtliga sektorer väntas visa Tabell 8.6 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser positivt finansiellt sparande under prognos- Miljarder kronor, om annat ej anges perioden. Sammantaget beräknas den offentliga 2007 2008 2009 2010 2011 sektorns finansiella sparande till 1,1 procent av Inkomster 1 645 1 685 1 703 1 768 1 841 BNP 2009. Under 2010 och 2011 ökar statens Procent av BNP 53,6 52,8 51,5 51,1 50,6 sparande successivt medan ålderspensionssy- Skatter och avgifter 1 472 1 505 1 522 1 585 1 657 Procent av BNP 47,9 47,2 46,0 45,8 45,5 stemets och den kommunala sektorns sparande Övriga inkomster 173 180 181 183 185 minskar.

Utgifter 1 537 1 597 1 668 1 712 1 749

Procent av BNP 50,0 50,1 50,5 49,5 48,1

Finansiellt sparande 108 88 35 56 93

Den offentliga sektorns finanser

Procent av BNP 3,5 2,8 1,1 1,6 2,5 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Den offentliga sektorns finanser har stärkts under de senaste fyra åren och 2007 uppgick det finansiella sparandet till 3,5 procent som andel av BNP. Det är det största överskott som redovi-

PROP. 2008/09:1

8.2.3 Statens finanser

Tabell 8.8 Ålderspensionssystemet (inkomstpensionen)

Miljarder kronor, om annat ej anges Statens finansiella sparande visade ett överskott 2007 2008 2009 2010 2011 på 66 miljarder kronor, eller 2,2 procent av BNP Avgifter 193 202 208 215 224 2007. Såväl statens inkomster som utgifter mins- Pensioner -186 -199 -217 -232 -246

Avgiftsöverskott 7 3 -9 -17 -22

kar som andel av BNP under prognosperioden. Räntor, utdelningar 30 26 28 29 30 Till minskningen i år bidrar att den statliga fas- Förvaltningsutgifter m.m. -3 -3 -3 -4 -4 tighetsskatten ersatts med en kommunal fastig- Finansiellt sparande 34 27 15 8 4 hetsavgift samtidigt som statsbidragen till Procent av BNP 1,1 0,8 0,4 0,2 0,1 kommunerna reducerats med motsvarande Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. belopp. Det finansiella sparandet beräknas som andel av BNP till 1,6 procent i år och 0,5 procent 2009. 8.2.5 Kommunsektorn Med de aktuella ekonomiska förutsättningarna och hittills fattade beslut och aviseringar om Den kommunala sektorns finansiella sparande finanspolitiken så beräknas överskottet succes- uppgick till 9 miljarder kronor 2007, medan det sivt öka till 86 miljarder kronor eller 2,4 procent ekonomiska resultatet blev 14 miljarder av BNP 2011, se tabell 8.7. kronor , se tabell 8.9. 62 Sysselsättningstillväxten i ekonomin dämpas i Tabell 8.7 Statens finanser år men eftersom lönerna ökar mer än förra året så stärks skatteunderlaget ytterligare. Den Miljarder kronor, om annat ej anges 2007 2008 2009 2010 2011 genomsnittliga kommunalskatten har sänkts Inkomster 913 908 894 930 968 med 11 öre, vilket minskar skatteinkomsterna Procent av BNP 29,7 28,5 27,0 26,9 26,6 med ca 1,5 miljarder kronor. Statsbidragen har Skatter och avgifter 821 809 797 833 872 reducerats med 13 miljarder kronor till följd av Övriga inkomster 92 99 97 96 96 regleringarna avseende den kommunala fastig-

Utgifter 847 857 876 885 882

hetsavgiften och sänkt avdragsrätt för pensions- Procent av BNP 27,6 26,9 26,5 25,6 24,2 sparande. Justerat för regleringar har de gene- 63 Utgifter exkl. räntor 799 805 834 845 845 Procent av BNP 26,0 25,2 25,2 24,5 23,2 rella bidragen höjts med 5 miljarder kronor i år. Därtill ökar riktade bidrag till verksamheter som Ränteutgifter 49 53 43 39 37 Finansiellt sparande 66 51 18 45 86 flyktingmottagning och äldreomsorg. Procent av BNP 2,2 1,6 0,5 1,3 2,4 Sammantaget ökar inkomsterna från skatter Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. och statsbidrag något mer än utgifterna och det finansiella sparandet ökar något medan det ekonomiska resultatet minskar.

8.2.4 Ålderspensionssystemet

Nästa år avtar inkomsttillväxten medan konsumtionsutgifterna beräknas öka mer än i år. Det Det finansiella sparandet i ålderspensionsfinansiella sparandet och resultatet försvagas. systemet uppgick till 34 miljarder kronor 2007, För 2010 och 2011 ökar inkomsterna och eller 1,1 procent av BNP, se tabell 8.8. utgifterna i samma takt och det finansiella Avgiftsinkomsterna överstiger pensionsutbesparandet och resultatet är i stort sett oförändrat. talningarna i år. Successivt ökade pensionsutbetalningar medför emellertid att utbetalningarna blir större än avgiftsinkomsterna från och med 2009. Direktavkastningen på AP-fondernas tillgångar täcker dock avgiftsunderskottet och det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet är alltjämt positivt fram t.o.m. 2011. Det finansiella sparandet beräknas visa underskott omkring 2015. Det framtida underskottet 62 finansieras under en övergångsperiod av AP- Med ekonomiskt resultat avses här resultat före extraordinära poster. 63 Den kommunala fastighetsavgiften höjer kommunernas inkomster fondernas tillgångar, som vid utgången av 2007 med 12 miljarder kronor 2008. Indexeringen av avgiftens storlek innebär uppgick till ca 900 miljarder kronor eller ca att intäkterna från avgiften beräknas öka de kommande åren. Därtill ökar skatteinkomsterna med 1 miljard genom att avdragsrätten för 30 procent av BNP. pensionssparande begränsas.

PROP. 2008/09:1

Tabell 8.9 Kommunsektorns finanser

en nivå på ca 58 procent 2000 till ca 36 procent 2007.

Miljarder kronor, om annat ej anges 2007 2008 2009 2010 2011

Skulddispositioner m.m. 1 14 -22 -1 -1 1

Utgifter 692 725 761 786 813

Förändring av Procent av BNP 22,5 22,7 23,0 22,7 22,3 okonsoliderad statsskuld -102 -124 -80 -89 -122 Konsumtion 584 611 643 662 685

Okonsoliderad statsskuld 1 168 1 045 964 875 753

2 Övriga utgifter 108 115 118 123 127 Eliminering av myndigheters Finansiellt sparande 9 10 3 2 2 innehav av statspapper 53 53 54 55 56

Procent av BNP 0,3 0,3 0,1 0,1 0,1

Statsskuld vid årets slut 1 115 992 910 820 697

3

Resultat före

Statsskuldsförändring -105 -124 -81 -90 -123 4

extraordinära poster 14 12 4 4 3

Statsskuld i procent av BNP 36,3 31,1 27,5 23,7 19,2 Anm.: Statsbidragen redovisas inklusive kompensation för ingående mervärdes- Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med skatt på den kommunala sektorns inköp av varor och tjänster. summan. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 1 Utgörs bl.a. av orealiserade valutakursdifferenser, kortfristiga placeringar och förfalloprofil av övertagna lån från Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB samt Venantius AB. RGK bedömer att ca 25 miljarder kronor från försäljningen av Vin & Sprit inte kommer att hinna användas för amortering av lån innan årsskiftet 2008/09, vilket förklarar stora delar av skulddispositionerna 2008 och 2009.

8.3 Skuldutvecklingen och den 2 I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av ekonomiska ställningen

statspapper. 3 Här avses konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort. 4 Avser statsskuldsförändring beräknad på den konsoliderade statsskulden.

8.3.1 Utvecklingen av statsskulden Källa: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.

Statsskulden uppkommer genom statens upplå- Vid utgången av 2007 uppgick den konsolidening för att täcka underskott i den löpande verk- rade statsskulden till 1 115 miljarder kronor, vilsamheten eller för att finansiera investeringar ket var en minskning med 105 miljarder kronor och kreditgivning. Statsskuldens utveckling jämfört med utgången av 2006. Det förklaras bestäms framför allt av statsbudgetens saldo. främst av överskottet i statsbudgetens saldo. Skulden påverkas emellertid också av valuta- Den konsoliderade statsskulden påverkas även av kursförändringar eftersom ca en femtedel av förändringar av statliga myndigheters innehav av skulden inklusive skuldskötselåtgärder (derivat- statspapper. Statsskulden beräknas minska fram instrument och swappar) är upptagen i utländsk till utgången av 2011 med ytterligare ca valuta. Denna del av skulden värderas till aktuella 420 miljarder kronor, vilket beror på överskott i valutakurser. statsbudgetens saldo samt förändringar av skulddispositioner m.m. Skuldkvoten beräknas

Diagram 8.3 Statsskuld i miljarder kronor och som andel av

minska från 36 procent vid utgången av 2007 till

BNP 2000–2011

19 procent vid utgången av 2011.

Statsskuld

offentliga sektorns kapitalstock består av byggnader, vägar och annan infrastruktur som inte Som framgår av diagram 8.3 har statsskulden ger någon direkt avkastning. En del av kapitalsom andel av BNP (skuldkvoten) minskat från stocken används för produktion av offentliga tjänster, t.ex. skolor, sjukhus och kontorsbygg-

PROP. 2008/09:1

nader, medan infrastrukturen ger en samhälls- av de finansiella tillgångarna ökade med ca 6 ekonomisk avkastning. De finansiella tillgång- procent av BNP. Kapitalstocken var i stort sett arna omfattar förutom olika fordringar på den oförändrad som andel av BNP. privata sektorn även aktier. Aktierna kan vara en likvid tillgång där avsikten är att maximera

Diagram 8.4 Offentliga sektorns tillgångar och skulder 1998–2007

avkastningen, som t.ex. AP-fondernas aktiein- Procent av BNP nehav. Men aktier kan också vara en form för 200 kontroll av realkapital, t.ex. statens ägande av Förmögenhet Vattenfall AB. 150 Kapitalstock Skulderna omfattar finansiella skulder, t.ex. Finansiellt netto Pensionsskuld statsskulden, samt leverantörs- och löneskulder. 100 Mastrichtskuld Därtill har staten och den kommunala sektorn 50 åtaganden för tjänstepensioner för egen personal. 0

-50 Utvecklingen fram till 2007 -100 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. År 2007 beräknas den offentliga sektorns förmögenhet ha uppgått till 2 009 miljarder kronor, vilket motsvarade 65,4 procent av BNP. Som Förmögenheten var positiv för samtliga delsekandel av BNP uppgick tillgångarna till 127,2 och torer i den offentliga sektorn 2007. För staten skulderna inklusive pensionsskulden till 61,9 var det första året efter 1998 som procent. De finansiella tillgångarna översteg förmögenheten var positiv medan ålderspenskulderna och inkomsterna av räntor och utdel- sionssystemet och kommunsektorn har haft ningar var också större än ränteutgifterna, se positiva förmögenheter under hela perioden. För tabell 8.11. kommunsektorn beror den positiva förmögenheten på en stor kapitalstock medan skulderna Tabell 8.11 Den offentliga sektorns förmögenhet 2007 inkl. pensionsskulden överstiger de finansiella tillgångarna, se diagram 8.5. Miljarder kronor Procent av BNP

Diagram 8.5 Offentliga sektorns förmögenhet 1998-2007

60

0

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Förmögenheten har ökat från 20,5 procent av BNP 1998 till 65,4 procent av BNP 2007, se diagram 8.4. Det är huvudsakligen den finansiella Mellan 1998 och 2007 ökade förmögenheten nettoställningen som förstärkts och då främst med i genomsnitt 5 procent av BNP per år. genom att skulderna har minskat. Den konsoli- Sparandet (finansiellt sparande och nettoinvederade bruttoskulden (Maastrichtskulden) mins- steringarna) svarade för knappt hälften av kade med nära 30 procent av BNP mellan 1998 ökningen. Prisökningar på realkapitalet och och 2007. Övriga skulder inkl. pensionsskulden andra värdeförändringar uppgick till i genomminskade med drygt 8 procent av BNP. Värdet snitt 4,5 procent av BNP per år. Ökningen av BNP medför att en positiv förmögenhet

PROP. 2008/09:1

eroderas över tiden som andel av BNP. Bidraget skuldbegrepp definieras av EU-regler och an-

från denna faktor ökar i takt med ökningen av vänds inom EU i samband med Stabilitets- och

förmögenheten, se diagram 8.6. tillväxtpakten, där medlemsländernas offentliga

finanser bedöms mot bakgrund av konvergens-

kraven. Definitionen innebär att den offentliga

Diagram 8.6 Bidrag till utvecklingen av den offentliga sektorns förmögenhet 1999–2007

sektorns bruttoskuld konsolideras, dvs. minskas Procent av BNP med den offentliga sektorns innehav av egna 20 BNP skulder. Värderingen sker till nominellt värde.

15 Sparande För svenska förhållanden innebär definitionen

att den konsoliderade bruttoskulden består av Priser summan av den konsoliderade statsskulden och 10

5 kommunsektorns skulder på kreditmarknaden

minus AP-fondernas innehav av statspapper, se

0 tabell 8.13.

-5

Tabell 8.13 Bidrag till den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden)

-10 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Procent av BNP

Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 2007 2008 2009 2010 2011

Offentlig sektor 40,6 35,5 32,2 28,3 23,8

Staten 36,4 31,4 27,9 24,1 19,5

Utvecklingen 2007–2011

Ålderspensionssystemet -1,5 -1,5 -1,5 -1,4 -1,4 Kommunsektorn 5,7 5,6 5,7 5,7 5,6

Anm.: Statens bidrag till den offentliga sektorns bruttoskuld avviker något från Beräkningarna för prognosperioden omfattar den statskuld som redovisas av Riksgäldskontoret. Skillnaden beror främst på att

enbart den finansiella ställningen. I prognosen i den offentliga skulden ingår statens skuld till premiepensionssystemet. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. ingår, förutom för 2008, inga värdeförändringar,

vilket innebär att den finansiella förmögenheten Enligt Stabilitets- och tillväxtpakten ska den utvecklas i linje med det finansiella sparandet. konsoliderade bruttoskulden som andel av BNP Aktieförsäljningar påverkar nettoskulden endast understiga 60 eller minska mot 60 procent i tilli den mån försäljningspriset avviker från det fredsställande takt. värde som redovisas i statistiken. Detta är fallet Som framgår av diagram 8.7 har statsskulden för 2008 då staten för försäljningen av AB Vin och den offentliga sektorns konsoliderade och Sprit erhöll 58 miljarder kronor att jämföra bruttoskuld (Maastrichtskulden) minskat sedan med det bokförda värdet på 8 miljarder kronor. 1995 och den konsoliderade skulden har under- Överskotten i det finansiella sparandet under stigit 60 procent av BNP sedan 2000. Sedan 2001 prognosperioden medför att den finansiella förär bruttoskulden något större än statsskulden till mögenheten ökar till motsvarande 26,2 procent följd av att AP-fonderna då kraftigt minskade av BNP 2011. Statens nettoskuld går då mot sitt innehav av statsobligationer. Detta skedde i noll, se tabell 8.12. samband med att AP-fonderna gjorde en stor

kapitalöverföring till staten som en del av

Tabell 8.12 Bidrag till den offentliga sektorns finansiella

finansieringen av pensionsreformen.

förmögenhet

Procent av BNP Den konsoliderade bruttoskulden beräknas

minska från 40,6 procent av BNP vid utgången 2007 2008 2009 2010 2011 av 2007 till ca 24 procent av BNP 2011. Av

Offentlig sektor 20,9 24,2 24,4 24,9 26,2

minskningen på ca 17 procentenheter beror ca Staten -10,4 -7,1 -6,3 -4,8 -2,2 Ålderspensionssystemet 29,0 28,7 28,2 27,2 25,9 6 procentenheter på årets genomförda och

Kommunsektorn 2,3 2,5 2,5 2,5 2,4 framtida planerade försäljningar av statens

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. aktieinnehav och lika mycket på att BNP ökar.

Förstärkningen av den finansiella ställningen

sker genom att statsskulden minskar. Statsskul-

den svarar för ca 90 procent av den offentliga

sektorns konsoliderade bruttoskuld. Detta

PROP. 2008/09:1

Diagram 8.7 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

hanget är hur ”nuvarande politik” definieras och

och statsskuld 1994–2011

vad som avses med ”okontrollerad” skuldtillväxt. Procent av BNP I avsnittet resoneras kring dessa och andra 90 frågor med bäring på de offentliga finansernas 80 långsiktiga utveckling. Fokus i analysen ligger på 70 den demografiska utvecklingens påverkan på offentliga utgifter och inkomster. Med hjälp av 60 långsiktiga projektioner av ekonomins ut- 50 veckling analyseras den offentligfinansiella håll- 40 30 Maastrichtskuld barheten. Ett antal faktorer som kan påverka 20 Statsskuld hållbarheten, såsom t.ex. arbetsutbudet och 10 hälsoutvecklingen, diskuteras. Slutligen bedöms 0 vilka krav på politiken som utvecklingen kan medföra och vad som kan göras för att möta de 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. utmaningar som politiken står inför.

8.4.1 Den demografiska utvecklingen

8.4 De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet

Sveriges befolkning uppgår i dagsläget till 9,2 miljoner personer. Enligt den befolknings- Den offentliga sektorns finansiella ställning är prognos som presenterades av Statistiska centralför närvarande stark och förväntas vara så även byrån under våren 2008 kommer befolkningen under de närmast kommande åren. Under den 2050 att ha växt till 10,4 miljoner personer. Av period som redovisningen i denna proposition i den totala ökningen på 1,2 miljoner sker cirka huvudsak avser (2008–2011) uppgår den två tredjedelar i gruppen 65 år eller äldre (se även offentliga sektorns finansiella sparande till bilaga 3 där beräkningsförutsättningarna för mellan 1,1 och 2,8 procent av BNP. långsiktskalkylerna redovisas mer i detalj). Det faktum att finanserna under den närmast Den demografiska utvecklingen kan sammanöverblickbara tiden ser starka ut behöver dock fattas i försörjningskvoter där antalet personer i inte nödvändigtvis betyda att detsamma gäller på icke-yrkesverksam ålder sätts i relation till längre sikt. De offentliga utgifterna utgörs i stor antalet personer i yrkesverksam ålder. Förutsträckning av transfereringar och tjänster som sörjningskvoten för äldre, mätt som antalet varierar kraftigt med mottagarnas ålder. Utgifter personer som är 65 år och äldre i förhållande till för utbildning berör t.ex. i huvudsak yngre personer i åldrarna 20–64 år, beräknas öka från personer medan ålderspensioner, äldreomsorg ca 30 procent 2008 till ca 44 procent 2035 och sjukvård har en tydlig koppling till äldre. (diagram 8.8). Detta är en kraftig men i ett 64 Variationer i befolkningens ålderssammaninternationellt perspektiv ändå måttlig ökning. sättning kan därför medföra att utgiftsnivån Mellan 2004 och 2050 bedöms t.ex. äldrekvoten ändras utan att politikens inriktning gör det. De inom EU öka från 25 till 50 procent. 65 offentliga inkomsternas storlek kan även de förändras över tid utan att skattesatserna ändras. En ogynnsam utveckling av demografin och andra relevanta faktorer kan således på sikt försvaga finanserna trots att de i dagsläget ser starka ut. I detta avsnitt genomförs därför en analys av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Om den nuvarande politiken på lång sikt kan 64 I takt med att livslängden ökar finns det naturligtvis en möjlighet att även pensionsåldern stiger. För att äldrekvoten ska behållas på 30 procent förväntas leda till att den offentliga skuld- måste gruppen äldre år 2035 definieras som 70 år eller äldre och aktiv sättningen ökar okontrollerat är de offentliga ålder som 20 till 69 år. I de scenarier som presenteras här antas dock ingen förändring i genomsnittlig pensionsålder. finanserna inte långsiktigt hållbara. En sådan 65 Äldrekvoten definieras då som antalet personer som är 65 år eller äldre inriktning på politiken kommer förr eller senare i förhållande till antalet personer mellan 15 och 64 år. Med denna definition ökar äldrekvoten i Sverige mellan 2004 och 2050 från 26 till att behöva revideras. Två nyckelfrågor i samman- 39 procent.

PROP. 2008/09:1

8.4.2 De offentliga finanserna långsiktiga

Diagram 8.8 Demografiska försörjningskvoter

utveckling

Procent 48 Hållbarhetsanalysens syfte är att bedöma om 46 dagens politik, om den upprätthålls i framtiden, 44 42 är förenlig med långsiktigt hållbara offentliga 40 finanser. I framskrivningarna är därför ett 38 antagande om oförändrad politik framåt i tiden 36 grundläggande. Vad detta innebär är dock inte 34 självklart. Dels är det svårt att entydigt

Äldrekvot

32 bestämma vad som innefattas i dagens politik ,

Yngrekvot

30 28 dels kan oförändrad tolkas på olika sätt. I fram- 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 skrivningen måste även en bedömning av den ekonomiska utvecklingen på lång sikt göras. Källa: Statistiska centralbyrån Denna bedömning blir naturligen ganska grov Försörjningskvoten för yngre, mätt som antalet och utvecklingen blir i hög grad en produkt av personer under 20 år i relation till personer i de antaganden som görs. Av dessa skäl baseras åldrarna 20–64 år, är mer stabil och varierar kring analysen inte på en enda bedömning av den 40 procent under hela perioden. framtida ekonomiska och offentligfinansiella ut- Invandringen står för huvuddelen av vecklingen utan på flera scenarier. Utifrån dessa befolkningstillväxten och är också av avgörande scenarier görs sedan en sammantagen bedömbetydelse för ökningen av befolkningen i ning av den långsiktiga hållbarheten. yrkesverksam ålder. Utan invandring skulle Som referenspunkt används dock ett basantalet personer i åldersgruppen 20–64 år minska scenario mot vilket övriga scenarier jämförs. (se diagram 8.9). Den avgjort största delen av Detta betyder inte att utvecklingen i basinvandrarna utgörs av personer som är födda scenariot är mer sannolik än utvecklingen i utanför EU. Denna grupp har i dagsläget en alternativscenarierna. Ambitionen med basbetydligt lägre sysselsättningsgrad än genom- scenariot är att det ska spegla en utveckling med snittet i den svenska befolkningen. Den ökning oförändrad politik och oförändrat beteende. som förutses i åldersgruppen 20–64 år resulterar Förutom basscenariot presenteras i denna därför, om integrationen av invandrare på arbets- proposition totalt fem alternativscenarier. Den 66 marknaden inte förbättras, endast i en svag fortsatta framställningen avser, om inget annat ökning av antalet sysselsatta. anges, basscenariot. Utgångspunkten i samtliga scenarier är den prognos av den ekonomiska utvecklingen och de

Diagram 8.9 Befolkningen i åldrarna 20–64 år

Förändring jämfört med 2007, tusental personer offentliga finanserna 2008–2011 som presenteras i denna proposition. I prognosen tas hänsyn till 350

Total förändring

250 Inrikes födda den politik som föreslås i denna proposition. Politikförändringarna kommer i regel att träda i

Utrikes födda

150 kraft under nästa budgetår. De följande två åren i prognosen baseras däremot på en politik där inga 50 reformer genomförs. Därefter tar de långsiktiga -50 framskrivningarna vid. Med dagens politik avses alltså snarare den situation som, enligt progno- -150 sen, råder 2011 än situationen 2008 när denna -250 proposition lämnas till riksdagen. 2007 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047 De offentliga finanserna uppvisar i prognosen ett överskott motsvarande 2,5 procent av BNP Källa: Statistiska centralbyrån 2011. Detta sparande överskrider målet om en

66 Regeringens ambition är att i kommande propositioner successivt presentera ytterligare alternativscenarier och känslighetsanalyser.

PROP. 2008/09:1

procents överskott. I beräkningarna antas att vecklingen efter 2015 är alltså en mekanisk fram- 67 överskottsmålet måste uppfyllas och att ett upp- skrivning som beskriver vad som, givet ett antal rätthållande av detta mål utgör en väsentlig del av antaganden, skulle hända i avsaknad av ett framen oförändrad politik. Begreppet oförändrad po- tida finanspolitiskt regelverk. Syftet är att i möjlitik tolkas som att ambitionsnivån i det offent- ligaste mån isolera demografins inverkan på de liga åtagandet ligger fast och att finansieringen offentliga finanserna. I avsnitt 8.4.4 diskuteras sker enligt oförändrade principer samt att förutsättningarna för ett ramverk efter 2015. 71 överskottsmålet är styrande för politiken. Det har aldrig fastslagits under vilken period överskottsmålet ska gälla. Den demografiska Den ekonomiska utvecklingen efter 2011 förändring, som har anförts som ett av motiven för målet, påbörjas dock kring år 2015 (se dia- Den långsiktiga framskrivningen av den ekogram 8.11). I beräkningarna antas därför att må- nomiska utvecklingen utgår från den prognos let gäller fram till och med detta år. för svensk ekonomi fram till 2011 som redovisas Mot denna bakgrund görs en teknisk justering i kapitel 5. Sysselsättningsutvecklingen efter så att det finansiella sparandet minskar till en 2011 bygger huvudsakligen på den förväntade procent av BNP i enlighet med överskottsmålet. befolkningsutvecklingen. I beräkningen antas Den tekniska justeringen sker successivt mellan svenskfödda och utrikes födda kvinnor och män 2012 och 2015. På motsvarande sätt har spar- inom olika åldersgrupper arbeta i samma ut- 68 andet, då det i tidigare propositioner understigit sträckning som i dag. Genomsnittlig arbetstid, målet, justerats upp. andelen sysselsatta, arbetslösa m.m. hålls alltså Anpassningen av sparandet är av beräknings- konstant inom grupper definierade efter kön, teknisk natur och implementeras genom en ålder och födelseland. transferering från staten till hushållen. Trans- Fram t.o.m. 2014 antas även att en viss anfereringen förbättrar hushållens inkomster och passning till följd av de utbudsstimulerande åtökar konsumtionsutgifterna men antas inte på- gärder som regeringen genomför fortfarande påverka ekonomins funktionssätt. går (se bilaga 3 för en närmare beskrivning). För att illustrera betydelsen av strukturella Produktiviteten i näringslivet antas fram till reformer för de offentliga finansernas långsiktiga 2020 öka med i genomsnitt 2,4 procent per år. utveckling kontrasteras detta basscenario mot Antagandet sammanfaller väl med den genomett alternativt scenario – ett s.k. sysselsättnings- snittliga utvecklingen från 1970 till idag. Under scenario. Där sker anpassningen till enprocent- åren efter 2020 antas produktivitetstillväxttakten målet genom skattesänkningar som varaktigt i näringslivet gradvis sjunka till i genomsnitt 2,2 höjer arbetsutbudet och sysselsättningen. procent per år. Produktivitetstillväxten i 69 72 I bägge scenarierna hålls skattesatserna kon- offentlig sektor antas vara noll. I kombination 73 stanta efter 2015 och såväl utgifter som in- med sysselsättningsförskjutningar mellan privat komster styrs då i huvudsak av demografiska och offentlig sektor leder detta till en produktfaktorer. Detta medför att det beräknade ivitetsökning i hela ekonomin som varierar mel- 70 offentligfinansiella sparandet normalt avviker lan 2,0 och 1,7 procent per år under perioden från en procent av BNP efter 2015. De offentliga 2012–2050. finanserna kommer i beräkningarna att uppvisa BNP-tillväxten ges av produktivitetsökningen underskott under långa perioder. Dessa under- och utvecklingen av antalet arbetade timmar skott är en direkt följd av de antaganden som gjorts i beräkningarna och ska tolkas som en konsekvensanalys och inte som en prognos. Ut- 71 Regeringen har påbörjat ett arbete med en samlad översyn av det finanspolitiska ramverket i syfte att öka dess tydlighet och transparens samt för att stärka ramverket inför framtida utmaningar (se kapitel 4). Diskussionen i avsnitt 8.4.4 bygger på detta arbete. 72 67 I bilaga 3 redogörs mer i detalj för produktivitetsantagandet och hur Se kapitel 4 för en diskussion om finanspolitikens inriktning. 68 detta skiljer sig från tidigare antaganden. Den tekniska justeringen ligger efter 2015 kvar som en oförändrad 73 Tidigare var produktivitetsutvecklingen i offentlig sektor per andel av BNP. definition noll i nationalräkenskaperna. Dessa principer har nu reviderats 69 I bilaga 3 redovisas information över de offentliga finansernas så att produktivitetsnivån i vissa delar av offentlig sektor kan variera över utveckling i sysselsättningsscenariot. tiden. De resultat som hittills redovisats ger dock liten vägledning och 70 I basscenariot konstanthålls skattekvoten redan från 2011 medan antagandet om konstant produktivitet behålls därför i de långsiktslåsningen sker från 2015 i sysselsättningsscenariot. projektioner som presenteras här. 252

PROP. 2008/09:1

(diagram 8.10). Den beräknas växa med drygt Offentliga sektorns utgifter 2,0 procent om året i genomsnitt under perioden 2008–2050. BNP per capita växer med knappt Befolkningsstrukturens utveckling får stora 1,8 procent per år i genomsnitt. effekter på de offentliga utgifterna. Att antalet äldre blir allt större påverkar utgifterna för pensioner, sjukvård och äldreomsorg. Utgifterna

Diagram 8.10 BNP, arbetade timmar och produktivitet

Procentuell utveckling för sjukvård och äldreomsorg beräknas öka från 9,9 procent av BNP 2008 till knappt 4,0

BNP

3,5 Arbetade timmar 12,5 procent 2050. Sammantaget ökar utgifterna 3,0 för pensioner, sjukvård och äldreomsorg med

Produktivitet (i hela ekonomin)

2,5 drygt 2,8 procentenheter som andel av BNP 2,0 fram till i mitten av 2030-talet (diagram 8.5). 1,5 1,0 Därefter minskar de något.

0,5

Diagram 8.11 Utgifter för ålderspensioner, sjukvård och

0,0

äldreomsorg

-0,5 2008 2013 2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 Procent av BNP -1,0 21,5 -1,5 Källa: Finansdepartementet 21,0 Företagens vinstnivåer antas vara oförändrade, 20,5 vilket innebär att löneutvecklingen i privat sek- 20,0 tor styrs av produktivitetsutvecklingen. Lönerna 19,5 i offentlig sektor antas följa lönerna i näringsli- 19,0 vet. Då produktivitetsutvecklingen i offentlig sektor antas vara noll medför detta att produkti- 18,5 viteten i den totala ekonomin växer långsammare 18,0 än reallönerna. De viktigaste beräknings- 74 17,5 förutsättningarna sammanfattas i bilaga 3. 2008 2013 2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 Källa: Finansdepartementet

Mellan 2010 och 2030 beräknas de primära 75

Offentliga sektorns inkomster

utgifterna som andel av BNP öka med knappt Skatteinkomsternas långsiktiga utveckling är i 3,4 procentenheter (tabell 8.14.). Utgiftskvoten ökar därefter under ytterligare några år och når hög grad beroende av sysselsättningsutvecklingen. Huvuddelen av skatterna är en direkt el- sin kulmen i mitten av 2030-talet. Antagandet om oförändrad kvalitet och ler indirekt beskattning av arbete. Den största delen av hushållens inkomstskatter samt de soci- omfattning i offentlig verksamhet leder i sig till att de offentliga utgifterna minskar som andel av ala avgifterna styrs av lönesumman. Dessa skatter står för mer än hälften av de offentliga in- BNP i takt med att ekonomin växer. Fram till början av 2030-talet motverkas dock denna nerkomsterna. Utvecklingen på arbetsmarknaden är också av stor betydelse för hushållens konsum- åtgående trend av befolkningsutvecklingen. Mot slutet av perioden, när utgiftstrycket inte längre tionsutgifter. Dessa genererar inkomster i form av mervärdesskatt och punktskatter. Även om hålls uppe av demografin, slår den igenom och den offentlig konsumtion minskar då som andel skattesatserna hålls oförändrade i förhållande till respektive skattebas kommer den totala skatte- av BNP. Totalt sett utgör offentlig konsumtion och transfereringar (exklusive den tekniska kvoten, dvs. skatter och avgifter i förhållande till BNP, att förändras något de närmaste justeringen) en relativt konstant andel av BNP och minskar något mot slutet av kalkylperioden. decennierna. Orsaken är att skattebaserna inte nödvändigtvis växer i samma takt som BNP.

74 Detta hade varit fallet även med en positiv produktivitetstillväxt i 75 Med primära utgifter avses alla utgifter utom skuldräntor, primära offentlig sektor så länge denna tillväxt är lägre än i privat sektor. inkomster är alla inkomster utom kapitalavkastning.

PROP. 2008/09:1

Tabell 8.14 Offentliga finanser i basscenariet

Procent av BNP 2000 2008 2010 2015 2020 2030 2040 2050

1 Teknisk justering 0,0 0,0 0,0 3,3 3,3 3,3 3,3 3,3 Primärt finansiellt sparande 4,8 2,3 0,8 -0,0 -0,2 -1,8 -1,6 -0,9 Kapitalinkomster, netto -1,1 0,4 0,9 1,0 1,1 0,9 0,1 -0,3 Finansiellt sparande 3,7 2,8 1,6 1,0 0,9 -1,0 -1,5 -1,2

Finansiell ställning

Statsskuld 56,8 31,1 23,7 11,1 5,0 5,2 14,1 21,1 2 Mastrichtskuld 53,6 35,5 28,3 16,3 11,0 12,8 22,2 29,1 Nettoskuld 5,5 -24,2 -24,9 -29,5 -31,3 -23,3 -6,5 3,3 1 Transferering från staten till hushållen som medför att det finansiella sparandet i offentlig sektor blir en procent av BNP 2015. Den tekniska justeringen blir något större än förändringen i finansiellt sparande mellan 2011–2015. Detta beror på att de åldersanknutna utgifterna faktiskt minskar under denna period. Utan den tekniska justeringen skulle sparandet 2015 därför ha varit större än 2011. Det är först efter 2015 som det demografiska utgiftstrycket sätter in på allvar (se diagram 8.11). 2 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld minus pensionssystemets tillgångar av statspapper (se avsnitt 8.3). Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

8.4.3 Hållbara offentliga finanser

Diagram 8.12 Statsskulden

Procent av BNP Offentligfinansiell hållbarhet definieras som att 35 den nuvarande politiken inte får leda till en 30 Basscenario okontrollerad skuldtillväxt. De antaganden som 25 Sysselsättningsscenario görs i basscenariot avspeglar en möjlig definition av en oförändrad inriktning på politiken. I 20 diagram 8.12 redovisas den utveckling av stats- 15 skulden, mätt som andel av BNP, som dessa 10 antaganden leder fram till. I diagrammet visas utvecklingen för både bas- och sysselsättnings- 5 scenariot. Gemensamt för de bägge scenarierna 0 är, som tidigare beskrivits, att de offentliga 2008 2013 2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 finanserna antas uppvisa ett överskott på Källa: Finansdepartementet 1,0 procent av BNP år 2015. I basscenariot försämras saldot genom en Kalkylen för basscenariot resulterar i en skuldtransferering från staten till hushållen. Denna kvot 2050 som är lägre än 2008. Kalkylen för transferering kommer att påverka hushållens sysselsättningsscenariot uppvisar en statsskuld disponibla inkomster, deras konsumtion och som 2050, mätt som andel av BNP, är ca därigenom skatteintäkter från konsumtions- 7 procentenheter lägre än i basscenariot (diagram skatter. I sysselsättningsscenariot åstadkoms 8.12). neddragningen av budgetsaldot i stället genom Skuldkvoten ökar mot slutet av perioden och skattesänkningar som är utformade så att arbets- frågan är om denna utveckling på längre sikt utbudet stimuleras. riskerar att leda till en alltför hög skuld. Ett sätt 76 att bedöma detta utgår från den offentliga sektorns s.k. intertemporala budgetrestriktion .

76 För en mer detaljerad beskrivning av hur denna arbetsutbudsanpassning sker se kapitel 12 i 2008 års ekonomiska vårproposition. 254

PROP. 2008/09:1

Denna restriktion kan användas för att härleda Sysselsättningsscenariot illustrerar tydligt den olika indikatorer för långsiktig hållbarhet. avgörande betydelse som en permanent ökad 77 Sådana indikatorer baseras på den offentliga sysselsättning har för de offentliga finanserna nettoskulden snarare än statsskulden. I strikt och det framtida välståndet. Under perioden mening är de offentliga finanserna långsiktigt 2012–2018 ökar sysselsättning och BNP betydhållbara om nuvärdet av alla framtida inkomster ligt snabbare än i basscenariot. Sysselsättningsoch utgifter, exklusive räntor, är lika med eller graden ökar permanent med 1,6 procentenheter. större än nettoskulden i periodens början. EU- BNP ligger efter anpassningen varaktigt nästan 2 kommissionen har tagit fram en indikator som procent högre än i basscenariot (diagram 8.13). 79 bygger på en sådan hållbarhetsdefinition. 78 Indikatorn, kallad S , anger den permanenta

Diagram 8.13 BNP-effekt av sysselsättningsscenariot

2 budgetförstärkning som krävs för att hållbarhet 2,5 ska uppnås. S 2 uttrycks i andel av BNP och blir i basscenariot -0,1 och i sysselsättningsscenariot 2,0 -0,3. De negativa värdena betyder att de 1,5 offentliga finanserna är hållbara enligt detta kriterium och att de t.o.m. tål en liten permanent 1,0 budgetförsvagning (ökade utgifter eller min- 0,5 skade skatter) utöver den tekniska justeringen 2012–2015. I basscenariot motsvarar detta ut- 0,0 rymme 0,1 procent av BNP och i syssel- 2008 2013 2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 sättningsscenariot finns utrymme för en Anm.: I diagramet anges den ökning av BNP som uppkommer i sysselsättningsscenariot i förhållande till basscenariot permanent budgetförsvagning på 0,3 procent av Källa: Finansdepartementet BNP utan att hållbarheten äventyras. De offentliga finanserna kan alltså betraktas Bedömningen att de offentliga finanserna är som långsiktigt hållbara i både basscenariot och långsiktigt hållbara är avhängig de antaganden sysselsättningsscenariot. Man bör dock betänka som gjorts i beräkningarna. Av avgörande att hållbarheten uppnås med liten marginal och betydelse är att de offentliga utgifterna inte ökar att långa framskrivningar är behäftade med stor mer än vad som är demografiskt betingat under osäkerhet. Det teoretiska utrymme för budget- perioden efter 2011. Detta innebär att den försvagning, utöver den tekniska justeringen förväntade framtida tillväxten inte till någon del 2012–2015, som S 2 -indkatorn anger utgör därför används för att öka den offentliga servicens inte någon bedömning av ett reellt reform- kvalitet eller omfattning. utrymme idag. Indikatorn kan snarare användas för att bedöma sannolikheten att i framtiden råka ut för hållbarhetsproblem. Ett positivt värde Fördjupad hållbarhetsanalys på indikatorn ska uppfattas som en varningssignal om att den aktuella inriktningen på För att avgöra hur robust hållbarheten är politiken kan komma att behöva läggas om. diskuteras i detta avsnitt några viktiga faktorer Basscenariot illustrerar överskottsmålets som kan påverka bedömningen. I bilaga 3 redobetydelse för möjligheten att bibehålla visas ytterligare några känslighetskalkyler där standarden i de skattefinansierade välfärds- centrala antaganden varieras. systemen. Som beräkningarna visar finns sådana möjligheter men marginalerna är mycket små.

77 För en diskussion av begreppet hållbarhet och indikatorer för att 79 Den sysselsättningseffekt som skattesänkningarna medför får i bedöma densamma se t.ex. Blanchard, Chouraqui, Hageman & Sartor beräkningarna inte fullt genomslag på produktionsnivån. Detta beror på (1990) The sustainability of Fiscal Policy: New Answers to an Old att produktiviteten hos de tillkommande sysselsatta antas vara något lägre Question. OECD Economic Studies No. 15. än i arbetskraften i genomsnitt. Trots detta antagande är effekten på BNP 78 Long-term Sustainability of Public Finances in the European Union, större än på sysselsättningen. Det beror på att de tillkommande syssel- European Economy no. 4/2006. Indikatorns konstruktion beskrivs även satta hamnar i privat näringsliv. Sysselsättningen i offentlig sektor styrs i kort i bilaga 3. basscenariot enbart av den demografiska utvecklingen. 255

PROP. 2008/09:1

Real urholkning av den offentliga med stor sannolikhet det största hotet mot den konsumtionen långsiktiga offentligfinansiella hållbarheten. I takt med att ekonomin växer kommer ut- I ett alternativscenario, vårdscenariot , antas rymmet för olika typer av konsumtion att öka. I därför att den offentliga konsumtionen växer basscenariot växer t.ex. privat konsumtion av snabbare än vad som antagits i basscenariot. Anvaror och tjänster med motsvarande 15 procent- tagandet baseras på den historiska utvecklingen. enheter av BNP i fasta priser under trettioårs- Mellan 1980 och 2007 växte den offentliga perioden 2008 till 2038 (se diagram 8.14). konsumtionen (i volymtermer) med i genom- I beräkningen antas, som tidigare nämnts, att snitt 1,2 procent per år. Den demografiskt den offentliga konsumtionen inte växer mer än motiverade tillväxten var dock endast 0,5 vad som är demografiskt motiverat. Detta med- procent per år vilket ger en ”övertillväxt” på 0,7 för att den offentliga konsumtionen i volym- procentenheter per år. termer (fasta priser) kommer att minska relativt I långsiktiga projektioner för sjukvårdskostannan konsumtion. I diagram 8.14 illustreras naderna i USA som genomförts av kongressens effekten med konsumtion av sjukvård och äldre- budgetkontor (CBO) är denna övertillväxt omsorg som i beräkningarna minskar från 9,3 till (excess cost growth) mycket viktigare för 7,3 procent av BNP mellan 2008 och 2038. kostnadsutvecklingen än vad den åldrande Totalt sett minskar den offentliga konsum- befolkningen är. CBO antar i sina kalkyler att 81 tionens andel av BNP från 25,7 till 16,7 procent denna snabbare kostnadsutveckling i viss mån av BNP i volymtermer mellan 2008 och 2038. kommer att fortsätta i framtiden. En invändning 80 mot detta antagande är att den historiska period som används för att bestämma övertillväxten

Diagram 8.14 Offentlig sjukvårds- och äldreomsorgskonsumtion samt privat konsumtion

inte präglades av oförändrad politik utan att Procent av BNP i fasta priser reformer som höjde ambitionsnivån genom- 10,0 65 fördes. Inte heller i Sverige kan den historiska 82 9,5 63 utvecklingen anses bygga på oförändrad politik. 9,0 61 Det är dock i detta sammanhang svårt att 59 särskilja effekten av en ökad politisk ambitions- 8,5 57 nivå från inkomsteffekter som gör att hushållen 8,0 55 efterfrågar mer offentliga tjänster. Sannolikt 7,5 53 förklaras åtminstone en del av den historiska 7,0 51 6,5 Sjukvård och äldreomsorg 49 övertillväxten av hushållens efterfrågan och 6,0 Privat konsumtion (höger axel) 47 förväntningar. 5,5 45 I vårdscenariot antas den offentliga konsumtionen volymmässigt växa i takt med den 2008 2013 2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 Källa: finansdepartementet demografiskt motiverade ökningen plus ett påslag som motsvarar en tredjedel av den historiska Befolkningen kommer att kunna unna sig mer övertillväxten. I diagram 8.15 nedan redovisas 83 privat konsumtion av varor och tjänster medan den faktiska och den demografiskt motiverade den offentliga servicen ligger still. Denna uttillväxttakten i offentlig konsumtion mellan 1980 veckling är sannolikt inte vad hushållen önskar. och 2007, samt utvecklingen därefter enligt bas- Historiskt har konsumtionen av vård och omoch vårdscenarierna. sorg snarare tenderat att växa som andel av BNP i takt med att inkomsterna ökar. I basscenariot är utvecklingen den motsatta och detta utgör

81 Congressional Budget Office (2007) The Long-Term Outlook for Health Care Spending , Congress of The United States, November 2007. 80 82 De löpande kostnaderna för offentlig konsumtion minskar dock inte Follette & Sheiner (2008) A Microeconomic Perspective on the på det sätt som redovisas i diagram 8.14. Detta beror på att lönerna i den Sustainability of Health Spending Growth in the United States. Paper personalintensiva offentliga produktionen antas stiga i takt med lönerna i presented at the Banca D’Italia 10th Workshop on Public Finances, privat sektor. I privat sektor matchas löneökningarna av motsvarande Perugia, April 2008. produktivitetsökningar men i offentlig sektor antas inte produktiviteten 83 Detta påslag ger, i kombination med den ökning som demografin öka. medför, en utvecklingstakt som ligger väl i linje med den historiska.

PROP. 2008/09:1

Diagram 8.15 Offentlig konsumtion 1980–2050

sättningen utvecklas mer positivt än i basscenariot. Volymutveckling, index 1980=100 190

Demografiskt motiverad utveckling

Hälsoutvecklingens betydelse

180 Faktisk utveckling

Basscenario

170 Vårdscenario En vanlig invändning mot att en åldrande 160 befolkning medför ökade utgifter för vård och 150 omsorg, är att de äldre blir friskare och att 140 kostnaderna för vård snarare ökar mot slutet av livet än med ökande ålder. En rent demografisk 85 130 120 framskrivning av kostnaderna sägs därför över- 110 driva det framtida kostnadstrycket. I långtidsprojektioner kan denna effekt hanteras genom 100 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 att flytta de åldersspecifika kostnaderna för vård och omsorg uppåt i åldrarna i takt med att Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet livslängden ökar. Det finns även idéer om att Av diagrammet framgår tydligt skillnaden mellan använda ett alternativt åldersbegrepp där antalet faktisk och demografiskt motiverad volymtill- förväntade år till döden används i stället för antal växt av offentlig konsumtion. Med en rent år från födseln. I en studie på svenska data 86 demografiskt utveckling hade den offentliga uppskattas kostnaderna för sjukvård öka med 11 konsumtionen 2007 varit 14 procent högre än procent mellan år 2000 och 2030 om kostnads- 1980, ”övertillväxten” medförde dock att den profilerna justeras med avseende på förväntat faktiska ökningen blev 36 procent. Efter 2007 antal återstående levnadsår jämfört med 18 växer konsumtionen i basscenariot i enlighet procents ökning vid en rent demografisk frammed demografin medan volymtillväxten är något skrivning. 87 snabbare i vårdscenariot. I basscenariot kommer Hypotesen om att hälsoförbättringar medför den offentliga konsumtionen i volym 2050 att minskade vårdbehov per ålder om livslängden vara 68 procent högre än 1980, i vårdscenariot ökar är dock inte oomtvistad. Medicinska landblir den sammanlagda tillväxten 84 procent. I vinningar medför att fler kan uppnå hög ålder 84 löpande priser utgör den offentliga konsum- trots dålig hälsa, vilket kan leda till att det tionen i basscenariot 25,5 procent av BNP 2050. genomsnittliga vårdbehovet per ålder snarast I vårdscenariot blir motsvarande andel 30,9 kommer att öka. procent. På senare tid har även utvecklingen mot en Denna utveckling är inte finansiellt hållbar successivt förbättrad hälsa bland äldre ifrågasatts. och S 2 -indikatorn (som var negativ i bas- I en nyligen publicerad forskningsantologi görs scenariot) blir hela 4,6. En permanent långsiktiga framskrivningar av sjukvårdsbudgetförstärkning på motsvarande 4,6 procent konsumtionen i Sverige. Författarna låter 88 av BNP måste alltså genomföras idag för att antalet vårddagar styras av den demografiska utdetta scenario ska bli hållbart. I bilaga 3 redovisas vecklingen samt av ett antagande om successivt ytterligare ett alternativscenario som innehåller försämrad hälsa. Den försämrade hälsan baseras samma övertillväxt som vårdscenariot, men i på observationen att den åldersspecifika hälsan övrigt bygger på sysselsättningsscenariot i stället bland dagens aktiva är sämre än vad den tidigare för på basscenariot. Den permanent högre sysselsättning som detta medför räcker dock inte för att kompensera det utgiftsstryck som övertillväxten genererar och utvecklingen blir 85 Gerdtham & Jönsson (1990) Sjukvårdskostnader i framtiden – vad ohållbar även i detta scenario med ett S 2 -värde på betyder åldersfaktorn? Rapport till expertgruppen för studier i offentlig 4,3. Dessa scenarier illustrerar att utrymmet för ekonomi, ESO. Ds 1990:39. 86 Shoven (2007) New Age Thinking: Alternative Ways of Measuring Age, utgiftsökningar utöver det som är demografiskt Their Relationship to Labor Force Participation, Government Policies and motiverat är mycket begränsat även om syssel- GDP. NBER Working Paper No. 13476, October 2007. 87 Batljan & Lagergren (2004) Inpatient/outpatient health care costs and remaining years of life—effect of decreasing mortality on future acute health care demand. Social Science & Medicine; Dec2004, Vol. 59 Issue 12, p2459-2466. 88 Klevmarken & Lindgren red. (2008) Simulating an Ageing Population – 84 Om demografin hade styrt utvecklingen under hela perioden mellan A microsimulation approach applied to Sweden. Contributions To 1980 och 2050 hade ökningen varit 41 procent. Economic Analysis 285. Emerald Publishing. 257

PROP. 2008/09:1

varit i motsvarande åldrar. Detta kan medföra att bland ungdomar och äldre samt i viss utsträckhälsan bland framtidens äldre kommer att vara ning även bland kvinnor. Om fler inom dessa 89 sämre än bland dagens äldre. Om kostnaden per grupper deltar i arbetslivet kan de problem som vårddag ökar i takt med historiska mönster får uppstår i vårdscenarierna mildras. Ett ökat antal detta till följd att vårdkostnaderna ökar drama- arbetade timmar kan dock sannolikt inte ensamt tiskt. ge hållbarhet i vårdscenariot. I de scenarier som presenteras i denna pro- I samtliga scenarier antas att ingen produkposition antas varken försämrad eller förbättrad tivitetsutveckling sker i offentlig sektor. Det hälsa utan behovet och konsumtionen av hälso- finns dock sannolikt vissa möjligheter att och sjukvård hålls konstant inom grupper effektivisera de offentliga verksamheterna. definierade utgående från ålder och kön. I de två Den sammantagna bedömningen blir att inga vårdscenarierna tillåts en snabbare ökning av omedelbara hållbarhetsproblem föreligger. Den konsumtionen. Denna motiveras dock inte av åldrande befolkningen i kombination med hushälsoutvecklingen utan av den historiska utveck- hållens förväntningar att den offentliga servicen lingen. ska utvecklas och förbättras utgör dock en framtida utmaning för de offentliga finansernas Sammantagen hållbarhetsbedömning långsiktiga hållbarhet. Enligt de scenarier som huvudsakligen analyserats i detta avsnitt, basscenariot och sysselsättningsscenariot, kan de offentliga finanserna 8.4.4 Finanspolitisk strategi efter betraktas som långsiktigt hållbara. Hållbarheten i nuvarande överskottsmål basscenariot uppnås dock med mycket liten marginal, sysselsättningsscenariots hållbarhet är Ett skäl till att målet för den offentliga sektorns något större men ändå inte betryggande. finansiella sparande är satt till en procent av BNP Resultaten från de bägge vårdscenarierna visar är att det skapar utrymme för att möta de ökade att en något snabbare ökning av de offentliga krav på resurser som en åldrande befolkning konsumtionsutgifterna, som inte på något sätt medför. Genom ett sparöverskott idag kan den kan betraktas som orimlig, rubbar hållbarheten. offentliga skulden amorteras ner. Därmed skapas Ett antal faktorer kan dock förbättra håll- en buffert för att hantera den framtida barheten. I bilaga 3 redovisas t.ex. ett produk- belastningen på de offentliga finanserna. tivitetsscenario där produktiviteten i näringslivet Regeringen har tidigare aviserat att nuvarande utvecklas mer positivt än i basscenariot och ett mål om en procents överskott ska upprätthållas integrationsscenario där arbetsmarknadssitua- under innevarande mandatperiod och så länge tionen för utrikes födda förbättras. Dessa bägge det behövs. Men samhällsekonomiska förut- 90 scenarier har en förstärkande effekt på hållbar- sättningar förändras och nivån för det finansiella heten. I tabell 8.15 nedan redovisas S 2 -indikatorn sparandet kan på sikt behöva justeras med för samtliga scenarier som används i analysen. hänsyn till nya omständigheter. Då de åldersberoende utgifterna ökar markant under

Tabell 8.15 Hållbarhet i långsiktsscenarierna

perioden 2015–2030 kan en nedjustering av det Scenario S2 finansiella sparandet komma att aktualiseras. Basscenario -0,1 För att åskådliggöra framtida utmaningar redovisas i diagram 8.16 utvecklingen av det Sysselsättningsscenario -0,3 Produktivitetsscenario -0,3 finansiella sparandet i basscenariot, där ett Vårdscenario 4,6 finanspolitiskt mål efter 2015 saknas. Vård- och sysselsättningsscenario 4,3 Integrationsscenario -0,4 Anm.: Alternativscenarierna beskrivs mer i detalj i bilaga 3.

Utöver en förbättrad integration av utrikes födda finns betydande arbetsutbudspotentialer

89 Se Eriksson, Hallberg & Hemström (2008) Fler i arbete: Grunden för framtidens välfärd. Finansdepartementet, Ds 2008:36 90 Se Prop 2006/07:100.

PROP. 2008/09:1

Diagram 8.16 Finansiellt sparande i offentlig sektor (enligt Diagram 8.17 Den konsoliderade offentliga sektorns

50 1,0 40 0,5 30 EU-12 0,0 20 USA 2008 2013 2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 -0,5 Sverige 10 -1,0 0 -1,5 1970 1976 1982 1988 1994 2000 2006 -2,0 Anm.: I serien avseende EU12 saknas tidigare Östtyskland före 1991. Källa: Finansdepartementet Källa: OECD Economic Outlook 2007/2

Av diagrammet framgår att sparandet uppvisar De huvudsakliga orsakerna till denna utveckling underskott från mitten av 2020-talet till anses vara institutionella där en avsaknad av ett beräkningsperiodens slut. Detta resulterar, som tydligt regelverk bidrog till en försvagning i de tidigare visats, i en tämligen dramatiskt stigande offentliga finanserna. Det råder en allmän uppskuldkvot under beräkningsperioden. Hållbar- fattning om att det ekonomisk-politiska beslutshetsanalysen i avsnitt 8.4.3 visar att utvecklingen fattandet ibland kan präglas av en målkonflikt trots detta bedöms vara hållbar enligt EU- mellan kortsiktiga vinster och långsiktigt kommissionens indikator. Känslighetsberäk- hållbara och stabila offentliga finanser. Detta ningarna visar dock att små förändringar i an- synsätt har även stöd i ekonomisk forskning taganden kan få stora konsekvenser för skuld- som ger ett antal förklaringar till varför finansutvecklingen. Om exempelvis den offentliga politiska beslut kan präglas av tendenser till konsumtionen antas växa snabbare än vad som är underskott (s.k. deficit bias) och resultera i en demografiskt betingat (”vårdscenariot”) uppnås alltför stor offentlig skuldsättning. Gemensamt inte långsiktig hållbarhet. för dessa förklaringar är att de visar på att det Tidigare erfarenheter visar på konsekvenserna finns svagheter i beslutsprocessen, framförallt av en ohållbar skuldutveckling. En lång period med tendenser till kortsiktighet i beslutsmed växande underskott och ökande skuld fattandet. 91 resulterade i den offentlig-finansiella krisen i Diskussionen kring hur dessa problem ska början på 1990-talet. Situationen med svaga hanteras har därför i huvudsak handlat om att offentliga finanser var inte unik för Sverige. skapa rätt incitamentsstruktur för beslutsfattare. Diagram 8.17 visar att den svenska brutto- Genom att införa regler och mål för finansskulden ökade från omkring 30 procent 1970 till politiken främjas långsiktighet i beslutsfattandet. över 85 procent i mitten av 1990-talet. Under Såväl hållbarhetsanalysen som tidigare erfarensamma period ökade skulden i USA från drygt heter av svaga offentliga finanser – i Sverige och 45 till över 70 procent. Även utvecklingen i andra länder – visar således på vikten av att EU12 följde ett liknande mönster. finanspolitiken omgärdas av tydliga mål och

91 Det finns grovt sett fyra förklaringar till denna tendens till budgetunderskott i) politiker för en expansiv finanspolitik inför val (politiska konjunkturcykler); ii) grupper som agerar för utgiftsökningar/skattesänkningar i egenintresse utan hänsyn till den samhällsekonomiska kostnaden det medför (common-pool problem); iii) politiska partier, som riskerar att inte bli omvalda, vill gynna de egna väljarna när de sitter vid makten (strategiskt beteende); iv) en regering försöker uppnå kortsiktiga ekonomisk-politiska mål på bekostnad av mål på lång sikt (tidsinkonsistensproblem). För en mer utförlig beskrivning av de teoretiska mekanismerna hänvisas exempelvis till Calmfors (2005) What Remains of the Stability Pact and What Next? Sieps Report No 2005:8. 259

PROP. 2008/09:1

regler. Regeringen avser därför att även framgent hur mycket effektiviteten kan öka i den låta finanspolitiken vägledas av ett mål för det offentliga tjänsteproduktionen. finansiella sparandet. Helt avgörande är därför fortsatta ansträngningar för att öka sysselsättningen vilket illustreras av sysselsättningsscenariot. Den sysselsätt- Anpassningar av den ekonomiska politiken är ningsökningen som krävs är dock betydande, nödvändiga särskilt om efterfrågan på offentliga välfärdstjänster drivs av annat än bara demografiska Det ökade utgiftstryck som följer av den demo- förändringar. grafiska utvecklingen efter 2015 kan komma att Sammantaget ställer framtida utmaningar aktualisera en nedjustering av det finansiella höga krav på en ansvarsfull och väl avvägd sparandet. finanspolitik. Det pågår ett internt arbete inom Ett framtida mål för det finansiella sparandet Regeringskansliet i syfte att se över det kommer dock med nödvändighet innebära att finanspolitiska ramverket. Centralt i detta arbete sparandet är högre än det som uppkommer i bas- är att analysera framtida mål för det finansiella scenariot (se diagram 8.16). sparandet som ska ersätta det nuvarande över- Ett högre sparande (jämfört med bas- skottsmålet när det väl överges. Regeringen avser scenariot) kommer att ställa krav på en an- att återkomma med utförliga konsekvenspassning av den ekonomiska politiken. An- analyser av framtida mål. För att upprätthålla passning kan ske genom höjt skatteuttag eller förtroendet för finanspolitiken är det av vikt att genom minskade offentliga utgifter. Det finns det finanspolitiska ramverket är väl förankrat. 92 dock en rad problem med att möta utvecklingen Det är därför angeläget att redan idag initiera en genom höjda skattesatser. Exempelvis påverkar diskussion om möjliga konsekvenser av framtida höjda skattesatser på arbete arbetsutbudet mål för det finansiella sparandet. negativt. Dessutom medför den pågående globaliseringen att kostnaderna av beskattning kan antas bli högre, då skattebaser blir alltmer rörliga över nationsgränserna. Ett alternativ till höjda skattesatser är att minska de offentliga utgifterna. Detta skulle medföra en minskad ambitionsnivå i det offentliga åtagandet. Som tidigare nämnts överensstämmer detta sannolikt inte med hushållens förväntningar. I takt med att den materiella standarden ökar i samhället visar erfarenheten att efterfrågan även på välfärdstjänster ökar (se ”vårdscenariot” i avsnitt 8.4.3). Ett sätt att möta denna utveckling, utan att de offentliga finansernas hållbarhet äventyras, är att låta en ökande andel av offentliga tjänster finansieras privat. En sådan utveckling skulle dock medföra ett förändrat offentligt åtagande. I avsnitt 8.4.3 diskuteras ett antal faktorer som kan mildra den framtida belastningen på de offentliga finanserna och därmed kostnaden av att upprätthålla ett framtida sparmål. En effektivisering av den offentliga verksamheten är en sådan faktor. Det råder dock osäkerhet kring

92 Se Långtidsutredningen 2003/04 SOU 2004:19 för en analys av välfärdssystemens framtida utmaningar och finansieringsproblem. 260

9 Lån, garantier och bemyndiganden

PROP. 2008/09:1

9 Lån, garantier och bemyndiganden

Sammanfattning fastställer riksdagen årligen en total kreditram i Riksgäldskontoret för att täcka behovet av rörelsekapital (21 §). • Den totala låneramen för investeringar i anläggningstillgångar föreslås uppgå till 31,7 miljarder kronor 2009, vilket är en ökning 9.1.1 Låneramar för 2009 med 1,4 miljarder kronor jämfört med 2008. • Den totala kreditramen för rörelsekapital Regeringens förslag: Regeringen får för 2009 beföreslås uppgå till 19,8 miljarder kronor och sluta om lån i Riksgäldskontoret för investerär därmed oförändrad i förhållande till ingar i anläggningstillgångar som används i staföregående år. tens verksamhet intill ett belopp av • För 2009 föreslår regeringen beställnings- 31 700 000 000 kronor. bemyndiganden som uppgår till totalt 229,7 miljarder kronor, vilket är en minskning med 42,0 miljarder kronor jämfört med I tabell 9.1 redovisas för varje utgiftsområde be- 2008. räknade sammanlagda låneramar för investeringar i anläggningstillgångar i statens verksamhet för 2009. Den totala låneramen avser summan av I detta kapitel redovisas lån, garantier och be- lån för detta ändamål som regeringen via mynmyndiganden. Kapitlet inleds med att regeringen digheterna (exkl. Sjunde AP-fonden) högst får lämnar förslag på en total låneram och ränte- ha i Riksgäldskontoret under 2009. kontokredit för 2009 samt en redovisning av öv- Beloppen för respektive utgiftsområde är prerig utlåning från Riksgäldskontoret. Därefter re- liminära eftersom regeringen normalt fattar bedovisas statliga garantier och beställningsbe- slut om respektive myndighets låneram i sammyndiganden. Avslutningsvis lämnar regeringen band med regleringsbreven. Summan per utförslag om bemyndigande för ramanslag. giftsområde innefattar också tidigare tagna lån. Regeringen beräknar att det behövs en total låneram på 31,7 miljarder kronor för 2009, varav 257 miljoner kronor initialt inte bedöms fördelas

9.1 Finansiering av till myndigheterna. anläggningstillgångar och Jämfört med den låneram som riksdagen berörelsekapital slutat för 2008 innebär förslaget till låneram för

2009 en ökning med 1,4 miljarder kronor eller Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten fast- 4,6 procent. Den genomsnittliga ökningstakten ställer riksdagen årligen en total låneram i Riks- för låneramen under perioden 2002–2008 har gäldskontoret för investeringar i anläggningar uppgått till cirka 5 procent per år. som används i statens verksamhet (20 §). Vidare

PROP. 2008/09:1

Myndigheternas totala skuld avseende inves-

Diagram 9.1 Myndigheternas investeringslån juni 2000–juni 2008

teringar i anläggningstillgångar uppgick till 22,2 miljarder kronor vid halvårsskiftet 2008, vil-

Miljoner kronor

ket är cirka 1,8 miljarder kronor mer än vid

25 000

samma tidpunkt ett år tidigare.

20 000

Tabell 9.1 Låneram för 2009 15 000

Miljoner kronor

Ram 2008 i Preliminär 10 000 reglerings- Skuld Låneram Utgiftsområde 1 brev 30/6 2008 2009 5 000 1 Rikets styrelse 2 1 086 789 1 133 2 Samhällsekonomi och 0 finansförvaltning 3 735 441 694 0 0 1 1 2 2 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 3 Skatt, tull och exekution 1 415 930 1 415 c 0 c 0 c 0 c 0 c 0 c 0 c 0 c 0 jun 0 de jun 0 de jun 0 de jun 0 de jun 0 de jun 0 de jun 0 de jun 0 de jun 0 4 Rättsväsendet 4 677 3 835 4 993 Källa: Riksgäldskontoret 5 Internationell samverkan 26 6 18 6 Försvar och samhällets

krisberedskap 7 408 5 081 8 461 Diagram 9.1 visar utvecklingen av lånevolymen

7 Internationellt bistånd 122 89 128 sedan juni 2000.

8 Migration 148 105 180 9 Hälsovård, sjukvård och

Tabell 9.2 Investeringslån och låneramar 2002–2008

social omsorg 304 206 371 Miljoner kronor 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1 950 1 919 2 250 Lån Låneram Utnyttjandegrad 13 Integration och jäm- 30 juni 30 juni ställdhet 8 4 10 2002 14 878 22 500 66% 14 Arbetsmarknad och ar- 2003 14 618 23 500 62% betsliv 586 230 501 2004 16 494 25 000 66% 16 Utbildning och universi-

1 stadsförsörjning, byg- 1 Utnyttjandegraden under perioden 1 januari–30 juni 2008 uppgår till 75 progande samt konsument- cent. politik 312 155 307 Källa: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet. 19 Regional tillväxt 1 1 1 20 Allmän miljö- och naturvård 209 146 234 Som framgår av tabell 9.2 har lånevolymen ökat

21 Energi 40 22 40 med 7,3 miljarder kronor sedan 2002, medan ut-

nyttjandegraden ökat med 7 procentenheter till 22 Kommunikationer 3 190 2 399 2 887 23 Jord- och skogsbruk, 73 procent. Utnyttjandegraden under perioden fiske med anslutande näringar 931 745 956 1 januari–30 juni 2008 uppgick däremot till 75

24 Näringsliv 323 181 307 procent. Det bör också observeras att upplå- Ej fördelat 257 ningen i regel ökar under det andra halvåret,

Summa 30 245 22 155 31 700

varför utnyttjandegraden som redovisas ovan i Anm.: Låneramen för Sjunde AP-fonden behandlas separat (avsnitt 9.1.3) och ingår därför inte i tabellen. regel är lägre än utnyttjandegraden vid utgången

av respektive år. Regeringen arbetar för att nytt- 1 Låneramarna har fördelats till de utgiftsområden som de tillhör i statsbudgeten för 2009 jandegraden ska öka i förhållande till begärd lå- 2 Exklusive Riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän samt justitieombudsmännen. 3 Exklusive Riksrevisionen. neram, i enlighet med vad som anges i finansut-

Källa: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet. skottets ställningstagande i bet. 2006/07:FiU1.

PROP. 2008/09:1

9.1.2 Räntekontokrediter för 2009

Tabell 9.3 Räntekontokreditram för 2009

Miljoner kronor Saldo Brutto- Preliminär 30/6 skuld kreditram Regeringens förslag: Regeringen får för 2009 be- Utgiftsområde 1 2008 2 30/6 2008 2009 sluta om krediter för myndigheternas ränte- 1 Rikets styrelse 3 -1 814 0 792 konton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av Samhällsekonomi och 2 finansförvaltning 4 -1 132 622 2 212 19 800 000 000 kronor. 3 Skatt, tull och exekution -112 33 881 4 Rättsväsendet -983 76 3 095 Internationell samver- 5 kan -1 0 3 Myndigheterna placerar överskottslikviditet och Försvar och samhällets finansierar sitt behov av rörelsekapital i Riks- 6 krisberedskap -4 639 6 3 268 gäldskontoret. Respektive myndighet har för 7 Internationellt bistånd -133 0 31 8 Migration -159 0 130 dessa ändamål ett räntekonto med kredit. Stor- Hälsovård, sjukvård och leken på räntekontokrediten varierar, men ligger 9 social omsorg -962 0 334 normalt i intervallet 5–10 procent av summan av Ekonomisk trygghet vid 10 sjukdom och handikapp -452 0 686 respektive myndighets anslag, bidrag och av- Integration och jämgiftsinkomster. Beräknade kreditramar för 2009 13 ställdhet -7 0 7 redovisas per utgiftsområde i tabell 9.3 tillsam- Arbetsmarknad och 14 arbetsliv -163 0 380 mans med totalt saldo och bruttoskuld på ränte- Utbildning och univerkontona per den 30 juni 2008. Vid beräkningen 16 sitetsforskning -15 674 0 3 155 av bruttoskulden ingår endast de myndigheter Kultur, medier, tros- 17 samfund och fritid -232 3 229

sive Sjunde AP-fonden) får uppgå till högst Allmän miljö- och na- 20 turvård -231 1 28 19,8 miljarder kronor för 2009, varav 206 miljo- 21 Energi -27 0 22 ner kronor initialt inte bedöms fördelas till 22 Kommunikationer -4 259 95 3 340 myndigheterna. Den totala ramen är oförändrad Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande jämfört med den ram som riksdagen beslutat om 23 näringar -1 186 39 516 för 2008. 24 Näringsliv 0 21 231 Av första kolumnen i tabell 9.3 framgår att Ej fördelat 206 flera myndigheter under respektive utgiftsom- Summa -32 135 975 19 800 råde vid halvårsskiftet i år hade betydande inlå- Anm.: Räntekontokrediten för Sjunde AP-fonden behandlas separat (avsnitt 9.1.3) och ingår därför inte i tabellen. ning på sina räntekonton. En anledning till att 1 Låneramarna har fördelats till de utgiftsområden som de tillhör i statsbudgeten inlåningen är större än utlåningen är det anslagsför 2009 2 Ett negativt belopp för saldo den 30 juni 2008 innebär en behållning i Rikssparande som myndigheterna har byggt upp. Det gäldskontoret. 3 Exklusive Riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän samt justitieomkan också bero på att det för den avgiftsfinansie- budsmännen. rade verksamheten uppstår en likviditet som pla- 4 Exklusive Riksrevisionen. Källa: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet. ceras på räntekontot. Ett exempel på att det är vanligt att myndigheterna har större inlåning än utlåning är att endast 22 av de 239 myndigheter som har räntekonton med kredit i Riksgäldskontoret utnyttjade sin kredit per den 30 juni 2008. Dock utnyttjade drygt 70 myndigheter sin kredit någon gång under året och då särskilt strax före utbetalningarna till räntekontot. Merparten av myndigheterna har dock stadigvarande överskottslikviditet på sina räntekonton.

PROP. 2008/09:1

9.1.3 Sjunde AP-fonden kvartalsvis i efterskott. Prognosen är mer osäker än tidigare år till följd av nya avtal om bl.a. resultatberoende avgifter som Sjunde AP-fonden Regeringens förslag: För Sjunde AP-fondens har ingått med externa kapitalförvaltare. Om verksamhet får regeringen för 2009 dels besluta dessa förvaltare överträffar vissa angiva mål för om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i avkastningen belastas fondförvaltaren Sjunde anläggningstillgångar som används i verksamhe- AP-fonden av högre avgifter medan den motsvaten till ett belopp av 5 000 000 kronor, dels berande högre avkastningen tillfaller fonderna och sluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontodärmed fondspararna. Ur ett helhetsperspektiv ret till ett belopp av 150 000 000 kronor. tillförsäkras emellertid att de högre avgifterna utbetalas endast under förutsättning av en tillräckligt god avkastning. Sjunde AP-fonden har bildats för att förvalta Mot bakgrund av det ovan sagda bedömer repremiepensionsmedel inom det reformerade ål- geringen att en oförändrad ram för kredit på derspensionssystemet. En del av pensionsavgif- räntekonto om 150 miljoner kronor ger tillräckten ger rätt till premiepension och förvaltas i lig säkerhetsmarginal för 2009. En oförändrad värdepappersfonder efter individuella val. För de ram om 5 miljoner kronor avseende lån för fipersoner som avstår från att välja någon annan nansiering av anläggningstillgångar under 2008 fond ska medlen placeras i Premiesparfonden bedöms även vara tillräcklig. som förvaltas av Sjunde AP fonden. Därutöver Beräkningar utifrån en rad antaganden inneförvaltar Sjunde AP fonden Premievalsfonden fattande bl.a. in- och utflöden i Premiesparfonsom kan väljas fritt på samma sätt som andra den och Premievalsfonden, förväntad avkastning fonder inom premiepensionssystemet. Sjunde och kostnadsutveckling, visar att Sjunde AP- AP-fonden har inga uppgifter utöver förvalt- fonden kommer att redovisa successivt förbättningen av dessa fonder. rade årsresultat. Med de förutsättningar som Kostnaderna för Sjunde AP-fondens verk- gällde vid årsskiftet 2007/08 beräknades det basamhet ska täckas med förvaltningsavgifter som lanserade underskottet och kreditbehovet bli allt tas ur fonderna. Detta gäller även kostnaderna lägre för att slutligen elimineras senast 2015. för att bygga upp verksamheten från grunden. Med syfte att åstadkomma neutralitet mellan generationer sprids kostnaderna under uppbygg- 9.1.4 Övrig utlåning från nadsskedet över en längre period. För detta än- Riksgäldskontoret damål disponerar Sjunde AP-fonden krediter i Riksgäldskontoret (RGK). För 2008 disponerar Av 23 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten Sjunde AP-fonden dels ett räntekonto med kre- följer att riksdagen för en viss myndighet eller dit på högst 150 miljoner kronor, dels en låne- för viss anskaffning kan besluta att lån ska ske på ram på högst 5 miljoner kronor för finansiering annat sätt än genom ovan beskrivna låne- och av investeringar i anläggningstillgångar som kreditramar. används i verksamheten. Totalt uppgick denna utlåning i Riksgälds- Förvaltningsavgiften uppgår till 0,15 procent kontoret till 202,5 miljarder kronor den 30 juni av förvaltat kapital. Med den utgångspunkten har 2008. Centrala studiestödsnämndens kredit för Sjunde AP fondens avgiftsintäkter beräknats till studie- och hemutrustningslån är störst och drygt 130 miljoner kronor för 2008. Samtidigt uppgick till 151,1 miljarder kronor. I tabell 9.4 har verksamhetens kostnader uppskattats till presenteras en översikt av övriga kreditramar i knappt 130 miljoner kronor, varav räntekostna- och utanför Riksgäldskontoret. der utgör fem miljoner kronor. Det balanserade Förslagen till beslut om nya eller ändrade raunderskottet, som uppgick till 139 miljoner mar för övrig utlåning från Riksgäldskontoret kronor vid utgången av 2007 och 150 miljoner återfinns inom respektive utgiftsområde. kronor ett år tidigare väntas därmed minska marginellt under 2008. Sjunde AP-fondens behov av krediter är lägre än det balanserade underskottet, främst därför att kostnaderna för externa förvaltare betalas

PROP. 2008/09:1

Tabell 9.4 Övriga kreditramar 2009

Utifrån detta bestäms en avgift för garantin som debiteras garantitagaren. Riksdagen kan emeller-

Miljoner kronor

tid besluta att en lägre eller ingen avgift ska de-

Skuld Kreditram Myndighet/verksamhet 30/6 2008 1 2009

biteras för ett visst åtagande. Till den del full

A-train 1 000

Banverket 11 539 3 600 kostnadstäckning inte erhålls från garantitagaren Botniabanan 13 440 17 600 är det fråga om en statlig subvention som ska

Centrala studiestödsnämnden 151 127 159 700

belasta ett anslag. Avgiftsinkomster och i före-

Exportkreditnämnden -10 906 obegränsad

kommande fall anslagsmedel motsvarande sub-

Fortifikationsverket 7 924 9 090

Försvarets materielverk 1 623 20 000 ventionen förs till ett konto, en garantireserv, i Statens jordbruksverk -966 Riksgäldskontoret. Till reserven förs också

Kammarkollegiet -68 255

eventuella återvinningar från tidigare infriade ga-

Luftfartsverket 4 053 5 500

rantier. Reserven finansierar garantiverksamhe-

Premiepensionsmyndigheten 312 9 000

Radiotjänst i Kiruna -19 1 150 tens administration och skadeutfall. Garanti- RGK:s garantiverksamhet, verksamheten ska vara långsiktigt självbärande.

ordinarie garantireserv obegränsad

I tabell 9.5 presenteras en översikt över de an-

RGK:s garantiverksamhet,

garantier till internationella finansi- slag vars ändamål 2009 föreslås omfatta garanti-

eringsinstitut obegränsad

verksamhet. Regeringens förslag presenteras

RGK insättningsgaranti obegränsad

2 under respektive utgiftsområde.

RGK investerarskydd -2 121 obegränsad Sjöfartsverket –642 335 Skatteverket 0 obegränsad Tabell 9.5 Anslag vars ändamål 2009 omfattar garantiverk-

samhet

Socialstyrelsen 296 350 Statens bostadskreditnämnd, nya garantier -268 obegränsad UO Anslag Garantiåtagande Statens bostadskreditnämnd,

Cotonou-avtalet Vägverket 11 915 3 200 7 1:1 Biståndsverksamhet U-kreditgarantier

Summa 202 483

Anm.: Affärsverk har även möjlighet att låna utanför Riksgäldskontoret. 16 2:10 Stockholms universitet: Fysikhuset 1 Visar nettot av skulden för de myndigheter som har flera kreditramar. Forskning och forskarutbildning Stockholm KB 2 Visar summan av skulden för RGK:s olika kreditramar. 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Utöver de kreditramar som redovisas i tabellen finns också låneramar och räntkontokrediter för riksdagens myndigheter som föreslås av Riksdagsstyrelsen och Forskning och forskarutbildning styrelsen för Riksrevisionen. Dessa förslag återfinns inom utgiftsområde 1 respektive 2. 22 1:4 Banhållning och sektorsupp- Arlandabanan Källa: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet. gifter Projekt AB

9.2 Statliga garantier 9.3 Beställningsbemyndiganden

Staten har utestående ekonomiska förpliktelser i Enligt 12 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten form av garantier, t.ex. kapitaltäckningsgarantier, får regeringen, för det ändamål och med högst kreditgarantier, borgensåtaganden, grundfonds- det belopp som riksdagen bestämmer, beställa förbindelser och pensionsgarantier. En samlad varor eller tjänster samt besluta om bidrag, erredovisning av den statliga garantiverksamheten sättning, lån eller liknande som medför utgifter ges i Årsredovisning för staten 2007 (skr. under senare budgetår än det statsbudgeten av- 2007/08:101). I detta avsnitt presenteras en ser. översikt avseende de anslag som under 2009 kan På de olika utgiftsområdena motiverar regerkomma att belastas till följd av garantiverksam- ingen behovet av och föreslår att riksdagen ska heten. lämna nödvändiga bemyndiganden. I anslagsav- Sedan den 1 januari 1998 ställs krav på kost- snitten för de olika utgiftsområdena redovisas nadstäckning i hanteringen av statliga garantier. tabeller med information om bl.a. nya och infri- Detta innebär att risken i varje garantiengage- ade förpliktelser under 2007–2009. mang eller grupp av engagemang ska beräknas.

PROP. 2008/09:1

I tabell 9.6 görs en sammanfattning av begärda Av tabell 9.6 framgår att regeringen begär bebemyndiganden för 2009. I kolumnen Ingående myndiganden om totalt 229,7 miljarder kronor. förpliktelser redovisas de åtaganden som staten Jämfört med de beställningsbemyndiganden som vid ingången av 2009 beräknas ha i form av be- riksdagen lämnat för 2008 innebär förslagen för ställningar av varor och tjänster, beslut om bi- 2009 en minskning med 42,0 miljarder kronor, drag m.m. I nästa kolumn anges de Nya för- eller 15,5 procent. Merparten av minskningen pliktelser av denna typ som staten förväntas kan hänföras till utgiftsområde 22 Kommunikaikläda sig under 2009. Kolumnen Infriade för- tioner. Det beror på den extraamortering av pliktelser visar förpliktelser som förväntas bli Vägverkets och Banverkets lån för väg- och järnbetalda under 2009 och som regeringen ingått vägsinvesteringar som föreslås i tilläggsbudgettidigare år. Kolumnen Utestående förpliktelser propositionen som överlämnas i samband med utgör summan av ingående och nya förpliktelser denna proposition. minus infriade förpliktelser. I den sista kolum- Utöver beställningsbemyndiganden, som är nen, Begärda bemyndiganden, redovisas omfatt- kopplade till anslag, begär regeringen även ett ningen av de bemyndiganden som regeringen bemyndigande för Botniabanan på 25 miljarder under de olika utgiftsområdena begär i denna kronor. Härutöver begär regeringen bemyndiproposition. Bemyndigandena innebär att riks- gande att ikläda staten högst det utgiftsåtagande dagen medger att regeringen får ikläda staten som följer av fastställd EU-budget för 2009 (se förpliktelser, som innebär utgifter efter 2009, för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gevilka anslag ännu inte har anvisats. Förpliktel- menskapen, avsnitt 3). serna innebär i många fall utgifter både 2010 och För anslaget 2:9 Insatser för vaccinberedskap flera år därefter. under utgiftsområde 9 begärs inget bemyndigande för 2009 eftersom nya förpliktelser inte kommer att ingås. Vid utgången av 2009 kommer det dock fortfarande att finnas utestående förpliktelser som beräknas uppgå till cirka 85 miljoner kronor.

PROP. 2008/09:1

Tabell 9.6 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende 2009

Miljoner kronor Ingående Nya Infriade Utestående Begärda förpliktelser förpliktelser förpliktelser förpliktelser bemyndiganden

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

Anm: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

PROP. 2008/09:1

9.4 Bemyndigande för ramanslag Regeringen avser i sådana fall att i första hand

återkomma till riksdagen med förslag om anslag

på tilläggsbudget. Förändringarna kan dock in- Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att träffa snabbt och betalningarna kan behöva göras

under 2009 besluta att ett ramanslag som inte avutan dröjsmål. Om anslag på tilläggsbudget inte ser förvaltningsändamål får överskridas om hinner inväntas bör regeringen bemyndigas att

1. ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbud- besluta om överskridande när de förutsättningar

get inte hinner inväntas, och som anges i 6 § andra stycket lagen om statsbud-

geten är uppfyllda, dvs. om det är nödvändigt för 2. överskridandet ryms inom det fastställda att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som utgiftstaket för staten. inte var kända då anslaget anvisades eller för att

ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget

ska kunna uppfyllas. Överskridandet får inte Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om vara större än att det ryms inom det fastställda statsbudgeten får regeringen med riksdagens utgiftstaket för staten. Bemyndigandet begärs bemyndigande besluta att ett ramanslag får för ett budgetår i taget. Regeringens avsikt är att överskridas, om detta är nödvändigt för att i en även fortsättningsvis på tilläggsbudget föreslå verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var förändringar av berörda anslag som ersätter de kända då anslaget anvisades eller för att ett av medgivna överskridandena. I Årsredovisning för riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska staten 2007 (skr. 2007/08:101, avsnitt 5.3.4) lämkunna uppfyllas. nades en redovisning av vilka anslag som reger- För de flesta ramanslag kan oundvikliga utingen medgivit överskridanden för under 2007. giftsökningar i förhållande till anvisade medel Innevarande år har regeringen på utgiftsomrymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten råde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslupå 10 procent som föreskrivs i 6 § första stycket tande näringar medgivit ett överskridande av anlagen om statsbudgeten. I fråga om ramanslag slaget 42:4 Bekämpande av smittsamma husdjursför förvaltningsändamål är det nästan aldrig aksjukdomar med 56 miljoner kronor. Anslaget har tuellt att överskrida anslaget mer än vad som på tilläggsbudget tillförts medel motsvarande det ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. medgivna överskridandet. Något särskilt bemyndigande som ger reger- Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet ingen befogenhet att besluta om överskridande senare i år kommer att redovisas i Årsredovisav ramanslag som anvisats för förvaltningsändaning för staten 2008. mål behöver därför inte inhämtas. Vid behov I anslutning till utgiftsområde 26 Statsskuldskommer ytterligare medel att begäras på tilläggsräntor m.m. återkommer regeringen med förslag budget. om bemyndiganden rörande överskridanden av När det däremot gäller ramanslag som anvivissa anslag. sats för regelstyrd verksamhet, icke påverkbara

EU-relaterade utgifter, infriande av garantier

samt oförutsedda utgifter kan så stora föränd-

ringar inträffa att utgifterna inte ryms inom den

högsta tillåtna anslagskrediten.

10 Granskning, kontroll och ekonomisk styrning

PROP. 2008/09:1

10 Granskning, kontroll och ekonomisk styrning

10.1 Finanspolitiska rådet Ett högt sparande i offentlig sektor bör bibehållas,

principerna för överskottsmålet bör ses över Regeringen tillsatte under 2007 ett finanspoli- Finanspolitiska rådets samlade bedömning är att tiskt råd med uppgift att följa upp och bedöma det i dagsläget inte finns skäl att revidera målen för finanspolitiken och den ekonomiska överskottsmålet. Sparandet bör även fortsättpolitiken. ningsvis vara 1 procent av BNP eller höjas till Rådet har till uppgift att utvärdera målupp- och med 2015, på grund av osäkerheten om fyllelse och inriktning för finanspolitiken samt kostnader för välfärdssystemen och arbetskraftsatt bedöma om finanspolitiken bidrar till en deltagandet i framtiden. Rådet anser dock att det långsiktigt uthållig hög tillväxt och sysselsätt- är hög tid att se över överskottsmålets principining. Rådet ska också granska om grunderna för ella utformning, eftersom överskottsmålet bara den ekonomiska politiken är tydligt presenterade förutsätts gälla under en begränsad period. i vår- och budgetpropositioner. Dessutom ska Regeringen anser, i likhet med Finanspolitiska rådet bedöma kvaliteten i regeringens prognoser, rådet, att överskottsmålet är en mycket viktig del underlag och beräkningsmodeller samt verka för av det ramverk som säkerställer långsiktig hållökad samhällsdebatt om den ekonomiska politi- barhet i de offentliga finanserna. Osäkerheten ken. om framtida utgifter och inkomster motiverar Den 15 maj i år lämnade Finanspolitiska rådet ett högt sparande. Regeringen arbetar för närvasin första rapport till regeringen. Rapporten be- rande med en översyn av det finanspolitiska handlar i första hand regeringens tillämpning av ramverket, där frågan om den principiella utdet finanspolitiska ramverket samt de långsiktiga formningen av överskottsmålet efter 2015 ingår. effekterna av tillväxt- och sysselsättningspolitiken. I följande avsnitt redovisas regeringens Överskottsmålet bör motiveras bättre. kommentarer med anledning av rådets rapport. Rådet anser att regeringen bättre bör underbygga motiven till ett sparande i den offentliga sektorn. Redogörelserna i vår- och budgetpropo- 10.1.1 Mål och inriktning för sitionerna klargör inte om skälet är att omfördela finanspolitiken välfärd mellan generationer, eller att bygga upp en förmögenhetsbuffert för att klara en åldrande Finanspolitiska rådet framhåller i sin rapport befolkning, eller att uppnå samhällsekonomisk överlag betydelsen av det finanspolitiska ramver- effektivitet. Vidare anser rådet att regeringen för ket för stabilitet och långsiktig hållbarhet. Rådet att åstadkomma tydlighet och minska osäkerhelämnar emellertid flera synpunkter på utform- ten kring motiveringen av överskottsmålet bör ningen och tillämpningen av finanspolitiken. utveckla sina metoder och modeller för långsiktiga beräkningar, speciellt s.k. generationsräkenskaper.

PROP. 2008/09:1

Regeringen arbetar kontinuerligt i vår- och tivt ändra skatter och offentliga utgifter i syfte budgetpropositioner med att tydliggöra och att påverka konjunkturen. Rådet konstaterar att motivera överskottsmålet. Att förbättra metoder redogörelsen i vårpropositionen för regeringens och beräkningsmodeller ingår i den pågående syn i frågan är ett framsteg, men efterlyser ytteröversynen av det finanspolitiska ramverket. ligare klargöranden vid vilka ekonomiska lägen diskretionära ingrepp kan vara aktuella. Uppföljningen av målet har blivit bättre Regeringens utgångspunkt är att det huvud- Finanspolitiska rådet välkomnar regeringens sakliga ansvaret för stabiliseringspolitiken ligger tydlighet i uppföljning av överskottsmålet i vår- på Riksbanken och att återhållsamhet bör gälla propositionen, med flera indikatorer över hur vid användandet av finanspolitik för att stabilimålet utvecklas över tid. Rådet anser dock att sera konjunkturen. Finanspolitikens roll i stabilidet bör framgå tydligare vilken av indikatorerna seringspolitiken kommer att tydliggöras ytterlisom väger tyngst. gare i kommande propositioner. Regeringen an- Regeringen gör i dagsläget en sammanvägd ser emellertid inte att det är möjligt att enbart bedömning av samtliga faktorer. Regeringen av- med stöd av en modell avgöra när interventioner ser att återkomma till indikatorerna och dess kan komma ifråga. Sådana avvägningar måste ske betydelser i vår- och budgetpropositioner samt från fall till fall. inom ramen för den pågående översynen av det finanspolitiska ramverket. Utgiftstaket kan stramas upp ytterligare Finanspolitiska rådet förordar att regelverket En gyllene regel för offentliga investeringar bör kring utgiftstaket tydliggörs. Det avser bland övervägas. annat att taket bör bestämmas för tre år i förväg Finanspolitiska rådet anser att regeringen bör och att redovisningen av hur utgiftstaket bepröva om ett framtida överskottsmål bör avse stäms blir tydligare. det totala sparandet, inte bara det finansiella. Regeringen anser sig ha förbättrat redovis- Med ett sådant mål inkluderas även nettoinve- ningen i vårpropositionen på vilka grunder utsteringar och det totala sparandet ger därmed en giftstaket bedöms, även om ytterligare förbättbild över utvecklingen av den offentliga sektorns ringar kan åstadkommas. Vad gäller fastställande nettoförmögenhet. Motivet enligt rådet är att av utgiftstak tre år i förväg tillämpar regeringen dagens mål förmodligen leder till att löpande ut- redan den principen och anser att förändringar i gifter tränger undan nödvändiga investeringar. lagen (1996:1059) om statsbudgeten bör övervä- Regeringen ser skäl att ifrågasätta Finanspoli- gas för att säkerställa detta. tiska rådets rekommendation. Erfarenheterna av det nuvarande ramverket är goda och statistik visar att investeringarna ligger i nivå med eller är 10.1.2 Långsiktigt hållbar tillväxt och högre än i många jämförbara länder. Erfaren- långsiktigt hög sysselsättning heterna från perioden 1950–1960 när statsbudgeten var indelad i en drifts- respektive kapital- I en sammantagen bedömning av reformerna för budget är dåliga. Svårigheterna var stora med den ökad sysselsättning pekar Finanspolitiska rådet praktiska tillämpningen, exempelvis avseende på att effekterna i hög grad är positiva. hur olika typer av investeringar skulle värderas eller hur olika tillgångars värde skulle värderas Jobbskatteavdraget ökar sysselsättningen över tiden. Ett finanspolitiskt ramverk måste Rådet konstaterar att jobbskatteavdraget kan ha vara enkelt för att inte försvåra budgetdisciplinen betydande effekter på sysselsättning och arbetsi prioriteringar mellan olika utgifter, vilket enligt löshet; sysselsättningen beräknas öka med regeringen talar emot att införa en gyllene regel. 2 procent, och jämviktsarbetslösheten minska En gyllene regel skulle också innebära ett avsteg med 0,5–2 procentenheter. Rådet konstaterar från EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. också att jobbskatteavdraget ger större sysselsättningseffekter jämfört med andra skattesänk- Finanspolitikens roll i stabiliseringspolitiken bör ningar, såsom höjd gräns för statlig inkomstskatt klargöras eller avskaffad värnskatt. Finanspolitiska rådet överväger i vilken ut- Regeringen delar rådets bedömning. En sänksträckning diskretionär finanspolitik bör tillgri- ningen av jämviktsarbetslösheten med 0,5–2 pas för att stabilisera konjunkturen, d.v.s. att ak-

PROP. 2008/09:1

procentenheter medför 15–30 procents lägre ar- ten är emellertid osäker eftersom ett antal oklarbetslöshet på sikt, vilket är en kraftig minskning. heter finns, exempelvis kring hur de nya reformerna kan komma att tillämpas. Sänkt arbetslöshetsersättning ger lägre arbetslöshet Regeringen delar rådets uppfattning att re- Rådet konstaterar också att sänkningarna av er- formerna i sjukförsäkringen kan komma att öka sättningsnivåerna i a-kassan leder till lägre sysselsättningen genom ökat antal arbetade arbetslöshet. Forskningsresultat visar att jäm- timmar. Reformeringen av Försäkringskassan till viktsarbetslösheten kan minska med uppskatt- en samlad organisation verkar ha inneburit förningsvis 0,4–0,8 procentenheter till följd av bättringar kring tillämpningen av regelverket i denna reform. sjukförsäkringen, och kan förväntas bidra posi- Regeringen delar rådets bedömning av effekt- tivt till en tydlig och rättssäker tillämpning av de erna. Jobbskatteavdraget och den sänkta arbets- nya reglerna. Regeringen kommer noga följa imlöshetsersättningen minskar markant jämvikts- plementeringen av reformerna. arbetslösheten. Skattesänkningar till unga ger oklara Rådet är kritiska till genomförandet av reformerna sysselsättningseffekter i a-kassans finansiering Rådet anser att regeringen bör vara återhållsam Finanspolitiska rådet är kritiska till reforme- med fortsatta selektiva skattesänkningar. Skälet ringen av a-kassans finansiering. I det första ste- enligt rådet är att sänkningarna inte alltid når de get av reformen är kopplingen mellan avgifter svaga grupperna. Råder bedömer att nystarts-, och arbetslöshet liten. Rådet menar därför att de nyfrisk och instegsjobben kan få sysselsättningspositiva effekterna på lönebildningen och syssel- effekter eftersom de sannolikt når svaga grupper. sättningen kan förväntas bli begränsade. Rådet Däremot anser rådet att det är tveksamt om anser också att den minskade anslutningsgraden sänkningarna av arbetsgivaravgifterna för unga till a-kassorna är problematisk eftersom många leder till önskvärda sysselsättningseffekter. arbetslösa kan komma att stå utan fullgott för- Regeringen konstaterar, på samma sätt som säkringsskydd vid arbetslöshet. rådet, att nystarts-, nyfrisk och instegsjobben Regeringen konstaterar att en starkare kopp- kan få sysselsättningseffekter. Regeringen anser ling mellan avgifter och arbetslöshet har införts däremot att subventioner till ungdomar bör inom ett andra steg av reformen, vilket kan för- omfatta alla unga; om endast de unga som står väntas leda till förbättrad lönebildning och där- utanför arbetsmarknaden kvalificerar sig för en igenom positiva sysselsättningseffekter. nedsatt arbetsgivaravgift så kan den riktade sub- Många av dem som enligt 2007 års utredning ventionen bli en subvention av arbetslöshet. Den om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring generella nedsättningen för unga har också för- (SOU 2008:54) lämnat a-kassan - personer med delen att den inte är stigmatiserande. låg arbetslöshetsrisk såsom höginkomsttagare, studerande, personer i legitimationsyrken, för- Fastighetsskattereformen är dåligt underbyggd tidspensionärer, företagare – förefaller gjort det Rådet är kritisk till reformeringen av fastighetsför att de inte har så stort behov av försäkrings- skatten eftersom den innebär att bostadskapital skydd. Regeringen finner det dock problema- beskattas lägre än andra kapitaltillgångar, vilket tiskt om många valt bort försäkringsskydd vid leder till en snedvriden resursallokering. arbetslöshet på grund av svag hushållsekonomi. Regeringen vill betona att fastighetsskatten Regeringen avser därför genom nya reformer hade stora legitimitetsproblem, vilket var det huunderlätta nyinträde och återinträde till a-kassan. vudsakliga motivet till reformen. Skatten ska- Det sker genom sänkt medlemsavgift med ca 50 pade osäkerhet för många fastighetsägare genom kr, ett temporärt inträdeserbjudande för snab- att skatten var svår att förutsäga från år till år. bare kvalificering till inkomstrelaterad ersättning samt permanent förenklade inträdesvillkor för medlemskap. 10.1.3 Tydlighet i grunder för den

ekonomiska politiken

Oklarhet om effekter av sjukförsäkringsreformerna Rådet konstaterar att reformerna i sjukförsäk- Rådet anser att Finansdepartementet i högre utringen kan förväntas leda till ökad sysselsättning sträckning bör publicera de interna beräkningar genom att antalet arbetade timmar ökar. Effek- och analyser som görs, exempelvis i en rapport-

PROP. 2008/09:1

serie. Rådet anser vidare att alternativa utform- vitetsrevision och revisionsberättelser med inningar av förslag bör publiceras i vår- och bud- vändning från den årliga revisionen. getpropositioner. Regeringskansliet överväger att i högre grad än i dag publicera interna beräkningar och analy- 10.2.2 Årlig revision ser i en separat rapportserie. Regeringen anser det emellertid inte lämpligt att publicera alterna- Riksrevisionen har inom ramen för den årliga retiva utformningar av förslag i större omfattning visionen granskat 260 myndigheter och andra än i dag. organisationer samt nordiska institutioner med säte i Sverige. Därutöver har Riksrevisionen genomfört årlig revision av 27 bolag och 6 stiftelser 10.1.4 Kvalitet i underlag och prognoser där staten har ett bestämmande inflytande.

Rådet konstaterar att Finansdepartementets prognoser inte är sämre än andras, men inte hel- Revisionsberättelser med invändning ler bättre. Finansdepartementet följer löpande upp sina Beträffande de granskade myndigheterna har i prognoser och gör jämförande analyser med 10 fall revisionsberättelsen lämnats med invändandra prognosmakare. Resultatet av uppföljning- ning, vilket innebär att revisionen har konstatearna publiceras i vårpropositionerna. Slutsatsen rat ett eller flera väsentliga fel i årsredovisning är att Finansdepartementet står sig väl i jämfö- eller förvaltning. En förteckning över vilka mynrelse med andra prognosmakare och håller god digheter som fått revisionsberättelse med inkvalitet i sina prognoser. vändning, och orsaken till respektive invändning, lämnades i årsredovisningen för staten 2007. För räkenskapsåret 2006 lämnades

10.2 Revision 11 revisionsberättelser med invändning. Antalet

revisionsberättelser med invändning är därmed i 10.2.1 Inledning princip oförändrat mellan åren. I avsnitt 10.3 lämnas en kortfattad redogörelse för regeringens Regeringen ska enligt 47 § lagen (1996:1059) om fortsatta arbete med att stärka den interna styrstatsbudgeten årligen för riksdagen redovisa ningen och kontrollen i staten samt den statliga vilka åtgärder regeringen vidtagit med anledning internrevisionen. Regeringens bedömning avseav Riksrevisionens iakttagelser. ende de åtgärder som föranleds av revisionsbe- Den årliga revisionens revisionsberättelser rättelser med invändning redovisas under remed invändning har anmälts samlat i årsredovis- spektive utgiftsområde. ningen för staten 2007 (skr. 2007/08:101). I detta avsnitt ges en samlad bild av de iakttagelser som revisionen redovisat sedan föregående Granskning av årsredovisningen för staten års budgetproposition samt frågor med nära koppling till revision och kontroll. Redogörelsen Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelse inriktas på iakttagelser och åtgärder av större utan invändning för årsredovisningen för staten vikt som till exempel rör budget-, effektivitets- 2007 (dnr Fi2008/0223). eller kontrollaspekter. Eventuella iakttagelser avseende årsredovisningen för staten kommenteras. Därtill lämnas en sammanställning över de 10.2.3 Effektivitetsrevision granskningsrapporter som är slutbehandlade (avskrivna). Dessutom lämnas en samlad förteck- Behandling av granskningsärenden ning över, och korta referat av, samtliga granskningsrapporter som lämnats sedan föregående Finansutskottet anför gällande formerna för reårs budgetproposition. dovisningen av granskningsärendena i budget- Under respektive utgiftsområde redovisas och propositionen att ett kort omnämnande om att kommenteras, under rubriken Revisionens iakt- en rapport anses slutbehandlad, förutom i antagelser, rapporter från Riksrevisionens effekti- slutning till respektive politikområde, även bör

PROP. 2008/09:1

lämnas i det övergripande revisionsavsnittet i regeringens fortsatta arbete med att utveckla och volym 1, då detta skulle ge en bättre överblick effektivisera den statliga verksamheten trots att (bet. 2006/07:FiU8). en granskningsrapport i formell mening är slut- Regeringen kan konstatera att finansutskottet, behandlad. med ledning av den redovisning som regeringen Därtill lämnas på sedvanligt sätt en redovislämnade i budgetpropositionen för 2008, väl- ning av slutbehandlade rapporter under respekkomnar regeringens tydligare redovisning av om tive utgiftsområde. När det gäller pågående eller en granskningsrapport är färdigbehandlad (bet. kommande arbeten är strävan därtill att i möjli- 2007/08:FiU8). gaste mån ange en tidsram. I det följande lämnas en redovisning av de av I år har 20 granskningsrapporter slutbehand- Riksrevisionens granskningsrapporter som slut- lats. I föregående års budgetproposition redovibehandlats sedan motsvarande redovisning läm- sades 67 granskningsrapporter som slutbehandnades föregående år. Med slutbehandlad avses att lade. Detta innebär att 87 av totalt det ärende som respektive granskningsrapport 134 granskningsrapporter har slutbehandlats. gett upphov till är avskrivet. Detta förhållande hindrar dock inte att sakfrågan i sig ägnas ytterligare uppmärksamhet i

Tabell 10.1 Slutbehandlade granskningsrapporter

Rapport nr Namn Beslut

2004:21 Försäkringskassans köp av tjänster för rehabilitering Prop. 2007/08:1 2004:22 Arlandabanan Insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt Prop. 2007/08:1 2004:30 Barnkonventionen i praktiken Skr. 2005/06:206 2005:29 Statliga bolags årsredovisningar Prop. 2007/08:1 2006:4 Mer kemikalier och bristande kontroll – tillsynen av tillverkare och importörer av kemiska produkter Ad acta 7 januari 2008 2006:5 Länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndare Prop. 2007/08:150 2006:9 Tandvårdsstöd för äldre Prop. 2007/08:49 2006:10 Punktskattekontroll – mest reklam? Ad acta 9 januari 2008 2006:24 Granskning av Arbetsmarknadsverkets interna styrning och kontroll av informationssäkerheten Prop. 2007/08:1 2006:25 Granskning av Migrationsverkets interna styrning och kontroll av informationssäkerheten Prop. 2007/08:1 2006:29 Reformen av Försvarets logistik Blev det billigare och effektivare Regeringsbeslut 3 april 2007 2006:30 Socialförsäkringsförmåner till gravida Försäkringskassans agerande för en lagenlig och enhetlig tillämpning Prop. 2007/08:1 2006:32 Bidrag som regeringen och Regeringskansliet fördelar Ad acta 15 oktober 2007 2007:5 Regeringens skatteprognoser Prop. 2007/08:1 2007:6 Vägverkets körprov – lika för alla? Ad acta 7 september 2007 2007:8 Regeringens beredning av förslag om försäljning av sex bolag Prop. 2007/08:1 2007:11 Statens företagsbefrämjande insatser. Når de kvinnor och personer med utländsk bakgrund? Prop. 2007/08:1 2007:13 Granskning av Årsredovisning för staten 2006 Prop. 2007/08:1 2007:19 Tas sjukskrivnas arbetsförmåga till vara? Försäkringskassans kontakter med arbetsgivare Prop. 2007/08:136 2008:1 Pandemier - hantering av hot mot människors hälsa Ad acta 10 mars 2008

PROP. 2008/09:1

Granskningsrapporter Riksrevisionen anför att granskningen visar att Sida är medveten om att korruption och I det följande redovisas korta referat av samtliga andra oegentligheter är ett problem och att Sida granskningsrapporter som Riksrevisionen läm- har sökt organisera ett skydd via kontrakt och en nat sedan föregående års budgetproposition. Re- del kontrollåtgärder. Dessa åtgärder har dock geringens överväganden med anledning av dessa enligt Riksrevisionen visat sig vara otillräckliga. rapporter redovisas under respektive utgiftsom- Vidare anför Riksrevisionen att det i de svenska råde. organisationerna saknas en tillräcklig medvetenhet om riskerna för förekomst av oegentligheter RiR 2007:18 Bilprovningen och tillgängligheten – i den egna verksamheten, vilket bidragit till att Granskning av ett samhällsuppdrag skyddsåtgärderna är bristfälliga. Skyddet i de lo- Riksrevisionen har granskat tillgängligheten till kala projekten kan enligt Riksrevisionen betrak- AB Svensk Bilprovnings kontrollbesiktning. tas som näst intill obefintligt när det gäller intern Riksrevisionen framhåller att det uppdrag som kontroll som ska förhindra förekomst av oe- Bilprovningen givits av riksdagen när det gäller gentligheter. tillgänglighet är mycket brett. Vidare anför Riks- Riksrevisionen har vidare granskat 15 projekt i revisionen att regeringen inte har använt sig av fyra länder. Det uppbyggda kontrollsystemet har sina möjligheter att genom förordningar, fast- enligt Riksrevisionen inte uppfattat rådande ställandet av avgifterna eller ägarstyrningen av oordning, och Sida har därmed inte fått signaler bolaget precisera Bilprovningens uppdrag i detta om de brister och problem som finns. avseende. Riksrevisionen anför att någon uppföljning av kontrollbesiktningens bidrag till de RiR 2007:21 Regeringens analys av finanspolitiövergripande målen om säker trafik och god kens långsiktiga hållbarhet miljö inte har gjorts. Riksrevisionen har granskat regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet under RiR 2007:19 Tas sjukskrivnas arbetsförmåga till- åren 1998–2007. vara? Försäkringskassans kontakter med arbetsgi- Riksrevisionen anför att granskningen visar vare att det finns väsentliga brister i regeringens ana- Riksrevisionen har granskat om Försäkringskas- lys och redovisning av finanspolitikens långsiksan i enlighet med gällande rätt utreder möjlig- tiga hållbarhet. Regeringens redovisning av fiheten till anpassning av den sjukskrivnes arbets- nanspolitikens hållbarhet är enligt Riksrevisioplats och möjligheten till nya arbetsuppgifter. nen bristfällig. Vidare uppvisar enligt Riksrevi- Riksrevisionen framhåller att Försäkringskas- sionen regeringens hållbarhetsindikator ett antal sans handläggning präglas av passivitet och brister. Därtill kommer enligt Riksrevisionen att bristande bedömning av arbetsförmåga. Vidare kopplingen mellan analysen av finanspolitikens anges att arbetsgivarkontakter inte är priorite- hållbarhet och utformningen av finanspolitiken rade och att det förekommer flera brister i ut- på kort och medellång sikt är svag. redningen av sjukfall hos små arbetsgivare. Riksrevisionen anför vidare att arbetshjälpmedel inte RiR 2007:22 Sambandet mellan utgiftstaket, används som ett instrument för att ta till vara ar- överskottsmålet och skattepolitiken – regeringens betsförmåga och bryta sjukskrivningar. Vidare redovisning har Försäkringskassan enligt Riksrevisionen Riksrevisionen har granskat regeringens redovisännu inte säkerställt hur myndigheten ska få in ning av sambandet mellan utgiftstaket, den information som tidigare förmedlades från överskottsmålet och skattepolitiken. arbetsgivare via de obligatoriska rehabiliterings- Riksrevisionen framhåller att tidsperspektivet utredningarna. för utgiftstaket har stramats upp. Det finns enligt Riksrevisionen brister i regeringens moti- RiR 2007:20 Oegentligheter inom bistånd – Är Si- vering till utgiftstaket. Därtill är principerna för das kontroll av biståndsinsatser via enskilda orga- justeringar av utgiftstaket enligt Riksrevisionen nisationer tillräcklig? oklara. Riksrevisionen anser avslutningsvis att Riksrevisionen har granskat Sida och det bistånd utgiftstaket för offentlig sektor inte fyller någon som kanaliseras till samarbetsländerna via en- funktion. skilda organisationer.

PROP. 2008/09:1

RiR 2007:23 Statens insatser vid anmälningar av seledamöter uppfattar enligt Riksrevisionen sitt vårdskador – Kommer patienten till tals? ansvar som otydligt. Riksrevisonen anser vidare Riksrevisionen har granskat om regeringen, So- att regeringen brister i att följa upp och utkräva cialstyrelsen och Hälso- och sjukvårdens an- ansvar av styrelserna. Dessutom föreligger det svarsnämnd (HSAN) gjort vad som åligger dem enligt Riksrevisionen bristande samråd vid tillnär det gäller hanteringen av anmälningar av sättning av myndighetschef. Regeringens provårdskador. cess för tillsättning av styrelseledamöter är enligt Riksrevisionen anser att regeringen borde ha Riksrevisionen inte tillräckligt transparent. informerats tidigare om tillämpningsproblemen när det gäller utformningen av anmälningens in- RiR 2007:26 Regeringens redovisning av budgetnehåll. Inte förrän 2006 lämnade HSAN en skri- effekter velse till regeringen som beskrev de praktiska Riksrevisionen har granskat regeringens redovissvårigheterna med att tillämpa dagens anmäl- ning av budgeteffekter i de ekonomiska proponingssystem. Riksrevisionen anser vidare att So- sitionerna under perioden 2000–2007. cialstyrelsen saknar en nationell bild av vårdska- Regeringen har förändrat redovisningen av deanmälningar. budgeteffekterna över åren. Riksrevisionen anser att de förändringar som gjorts ofta har inneburit RiR 2007:24 Utanförskap på arbetsmarknaden – förbättringar. Trots detta anser Riksrevisionen Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga att det fortfarande finns brister i redovisningen. Riksrevisionen har granskat om statens arbets- Därtill kommer enligt Riksrevisionen att regermarknadsstöd till funktionshindrade med ned- ingens redovisning av budgeteffekter är ofullsatt arbetsförmåga har bidragit till att gruppen ständig, exempelvis då det gäller dynamiska effått en starkare ställning på arbetsmarknaden. fekter. Granskningen har haft fokus på lönebidraget. Riksrevisionen framhåller att arbetsmarknads- RiR 2007:27 Statligt bildade stiftelsers årsredovissituationen för funktionshindrade med nedsatt ningar arbetsförmåga kännetecknas av låg sysselsätt- Riksrevisionen har granskat kvaliteten i ett urval ningsgrad, långa inskrivningstider och hög ar- av statligt bildade stiftelsers årsredovisningar. betslöshet. Riksrevisionens sammanfattande be- Riksrevisionens sammantagna bedömning är dömning är att gruppens ställning på arbets- att de krav som ställs i årsredovisningslagen i marknaden inte har förbättrats. Vidare anför många fall inte tillgodoses av de statligt bildade Riksrevisionen att andelen övergångar från stö- stiftelserna. Riksrevisionen anför att det finns det lönebidrag till osubventionerade arbeten har brister både i stiftelsernas finansiella redovisning ökat successivt för varje år under den granskade och i förvaltningsberättelserna. perioden. Riksrevisionen framhåller därtill att handläggningen av lönebidraget uppvisar ett RiR 2007:28 Krisberedskap i betalningssystemet – flertal brister. Därtill kommer enligt Riksrevi- Tekniska hot och risker sionen brister i regeringens styrning på området. Riksrevisionen har granskat regeringens och an- Dessutom ifrågasätter Riksrevisionen om några svariga myndigheters insatser för att förebygga insatser genomförts i syfte att främja arbetsgiva- och hantera tekniska hot och risker i det centrala res vilja att anställa funktionshindrade med ned- betalningssystemet. satt arbetsförmåga. Riksrevisionen bedömer att statens åtgärder för att förebygga och hantera allvarliga tekniska RiR 2007:25 Styrelser med fullt ansvar störningar i betalningssystemet inte är tillräck- Riksrevisionen har granskat hur myndighetssty- liga. Riksrevisionen anser vidare att regeringens relserna fungerar och om regeringen ger styrel- mål och krav är otydliga. Dessutom föreligger serna tillräckliga förutsättningar för att ta sitt an- enligt Riksrevisionen svagheter då det gäller ansvar. svarsfördelning och samverkan. Därtill kommer Riksrevisionen anser att regeringen inte har enligt Riksrevisionen att regeringen och myngett styrelser med fullt ansvar de befogenheter digheterna inte har bedömt risker och sårbarhesom bör följa med ett sådant uppdrag. Vidare är ter inom betalningssystemet som helhet. Riksredet enligt Riksrevisionen oklart om styrelserna visionen anser att regeringens och myndighetertagit ansvar för den strategiska ledningen. Styrel- nas förberedelser för att hantera en allvarlig

PROP. 2008/09:1

störning inte är tillräckliga. Dessutom följer re- RiR 2007:31 Budgetstöd genom bistånd – regergeringen inte upp krisberedskapen på ett samlat ingens och Sidas hantering av en central biståndssätt enligt Riksrevisionen. form Riksrevisionen har granskat regeringens och Si- RiR 2007:29 Vattenfall – med vind i ryggen? das hantering av budgetstödet samt regeringens Riksrevisionen har granskat Vattenfall AB. återrapportering till riksdagen om budgetstödet. Riksrevisionen bedömer att koncernen har Riksrevisionen anser att det finns ett antal vidtagit betydelsefulla åtgärder för att nå upp till brister i regeringens riktlinjer för budgetstöd. de önskade ambitionsnivåerna för elproduktion Riktlinjerna är ett omfattande dokument med av förnybar energi. Satsningarna är dock lång- hög detaljrikedom. Det är många faktorer som siktiga och förknippade med flera osäkerhets- ska värderas, men det saknas enligt Riksrevisiomoment, såsom det framtida subventionssyste- nen preciseringar för hur bedömningarna ska gömet och kapaciteten hos leverantörer av vind- ras. Riksrevisionen anser att regeringens riktlinkraftsutrustning. Vidare bedömer Riksrevisionen jer för budgetstöd inte har fått tillräckligt stort att återrapporteringen till regeringen och riksda- genomslag i Sidas beslutsunderlag. Riksrevisiogen bör fördjupas. Resultatet av den nya inrikt- nen anser vidare att den redovisning som regerningen av verksamheten bör enligt Riksrevisio- ingen lämnat i budgetpropositionen inte ger en nen förtydligas, så att effekterna av insatserna rättvisande bild av hur budgetstödet fungerar. tydliggörs. RiR 2007:32 Försäkringskassans hantering av ar- RiR 2007:30 Så förvaltas förmögenheten – fem betsskadeförsäkringen stiftelsers kapitalförvaltning och regeringens roll Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans som stiftare hantering av arbetsskadeförsäkringen. Riksrevisionen har granskat kapitalförvaltningen Riksrevisionen anser att Försäkringskassan i i fem stiftelser bildade av staten och regeringens vissa avseenden inte hanterar den offentliga arroll som stiftare. betsskadeförsäkringen rättssäkert och effektivt. Riksrevisionen bedömer att stiftelsernas sty- Riksrevisionen anför att en förutsättning för en relser har förvaltat sin förmögenhet så att ris- rättssäker tillämpning är att skillnader mellan kerna begränsats och möjligheterna till god av- grupper inte beror på att Försäkringskassan bekastning tagits till vara. Stiftelserna har valt stra- handlar sökanden olika. Två uppmärksammade tegier för sin kapitalförvaltning som enligt Riks- skillnader i andelen beviljade ansökningar om arrevisionen stämmer överens med de mål som betsskadeersättning är skillnader mellan kvinnor finns i verksamheten, och kapitalförvaltningen och män och skillnader beroende på var den förutförs i enlighet med vald strategi. Vidare bedö- säkrade bor. Vidare finns enligt Riksrevisionen mer Riksrevisionen att stiftelsernas strategi, or- brister i Försäkringskassans uppföljning och ruganisation, styrning, förvaltningskostnader och tiner som ökar risken för att ersättning betalas ut rapportering i viktiga avseenden följer best prac- när förutsättningarna för en individ ändras. Därtice även om det finns vissa avvikelser. till är enligt Riksrevisionen kopplingen mellan I vissa stiftelsers organisation finns enligt arbetsskadeförsäkringen och arbetsskadepreven- Riksrevisionen brister i hur tydlig arbetsfördel- tion svag. Detta gäller särskilt kopplingen mellan ningen är mellan styrelse, rådgivande organ och avgift och förekomsten av arbetsskador, vilken kapitalförvaltning. I vissa styrelser har viktiga enligt Riksrevisionen är obefintlig såväl för den policybeslut överlåtits till ett rådgivande organ. enskilde arbetsgivaren som för arbetsgivar- och Internkontrollen utvärderas enligt Riksrevisio- arbetstagarkollektiven. nen inte regelbundet. I stiftelsernas placeringspolicyer finns flera avvikelser mot best practice. RiR 2008:1 Pandemier – hantering av hot mot Riksrevisionen bedömer vidare att regeringen i människors hälsa begränsad utsträckning påverkat kapitalförvalt- Riksrevisionen har granskat om regeringen och ningen i de granskade stiftelserna. Regeringen ansvariga statliga myndigheter säkerställer en borde enligt Riksrevisionen ha skaffat sig ett god beredskap för att hantera ett utbrott av en bättre kunskapsunderlag än vad som varit fallet pandemisk influensa. om kapitalförvaltningen i stiftelserna. Riksrevisionen noterar att pandemiberedskapen i Sverige har utvecklats under de senaste

PROP. 2008/09:1

åren. Flera centrala aktörer har dock enligt Riks- de ekonomiska propositionerna för åren 2007 revisionen inte förberett sig tillräckligt genom och 2008. krisplanering, övningar och andra åtgärder som Riksrevisionen anser att en genomgång av syftar till att begränsa konsekvenserna av en in- budgetpropositionerna för 2007 och 2008 samt fluensapandemi. Riksrevisionens samlade be- 2007 års ekonomiska vårproposition visar att redömning är att regeringen och ansvariga statliga geringens redovisning av antaganden om armyndigheter inte har säkerställt en god bered- betsmarknadspolitikens effekter är ytterst skap för hantering av ett utbrott av en pande- knapphändig. Vissa aspekter på beräkningsmemisk influensa. toder och modeller berörs sporadiskt i så kallade fördjupningsrutor i bilagan Svensk ekonomi. RiR 2008:2 Statens insatser för att bevara de kyrk- Det går inte enligt Riksrevisionen att utifrån liga kulturminnena dessa fördjupningsrutor utläsa regeringens anta- Riksrevisionen har granskat statens insatser för ganden om arbetsmarknadspolitikens effekter. att bevara de kyrkliga kulturminnena. Det finns vidare enligt Riksrevisionen ingen re- Riksrevisionens övergripande slutsats är att dovisad dokumentation av de metoder och monuvarande skydd av kyrkliga kulturminnen inte deller som används i framskrivningarna, vare sig uppfyller de krav som är rimliga att ställa utifrån av teknisk eller mer övergripande natur. Riksrekulturminneslagen och överenskommelsen mel- visionens genomgång av de ekonomiska propolan Svenska kyrkan och staten. För att skyddet sitionerna i övrigt (inklusive bilagan Svensk ekoska ha förutsättningar att fungera långsiktigt nomi) visar enligt Riksrevisionen på en liknande måste de statliga insatserna enligt Riksrevisionen brist på preciserade antaganden om arbetsmarkförändras på flera punkter. Riksrevisionen anför nadspolitikens effekter. Därtill kommer enligt exempelvis att Riksantikvarieämbetet inte ger Riksrevisionen att antaganden om arbetsmarklänsstyrelserna tillräcklig vägledning. Därtill nadspolitikens effekter på sysselsättning och arkommer enligt Riksrevisionen att länsstyrelser- betslöshet inte redovisas i samband med att arnas bedömningar skiljer sig åt vad gäller kyrko- betsmarknadspolitiska aktiviteter införs eller avantikvarisk ersättning. Vidare finns det enligt skaffas. Det går således inte enligt Riksrevisio- Riksrevisionen risk för att den nuvarande för- nen att utvärdera regeringens bedömning av fördelningen av kyrkoantikvarisk ersättning inte ger väntade effekter av en omläggning av arbetsstörsta möjliga bevarandeeffekt. marknadspolitiken.

RiR 2008:3 Staten och pensionsinformationen RiR 2008:5 Högskolelärares bisysslor Riksrevisionen har granskat regeringens, Försäk- Riksrevisionen har granskat om regeringen, ringskassans och Premiepensionsmyndighetens Högskoleverket och högskolorna levt upp till insatser vad gäller den årliga statliga pensionsin- riksdagens förväntningar och förbehåll. formationen. Granskningen omfattar också den Riksrevisionens samlade bedömning är att det statliga tillsynen av privata aktörers prognoser på fortfarande finns brister i högskolornas kontroll webbplatser. över lärarnas bisysslor. Nästan alla högskolor Riksrevisionen anser att en stor del av den uppfyller skyldigheten att informera lärarna om information som ingår i det orange kuvertet inte vilka regler som gäller för bisysslor. Däremot har någon större betydelse för de pensionspå- fanns det enligt Riksrevisionen brister i rutinerna verkande valen. Riksrevisionen anför vidare att för högskolelärarnas anmälningar. Knappt hälfmedborgaren får påfallande olika prognoser om ten av de granskade lärosätena uppfyllde enligt den framtida pensionen beroende på vilken Riksrevisionens bedömning högskoleförordwebbplats som används. Prognoser på webbplat- ningens krav att löpande dokumentera föreser skiljer sig också från prognoser i det orange komsten av bisysslor. Riksrevisionen anser att kuvertet. detta innebär en begränsning av möjligheten till insyn för både allmänheten och statsmakterna. RiR 2008:4 Regeringens redovisning av arbets- Vidare bedömer Riksrevisionen att Högskolemarknadspolitikens förväntade effekter verket inte har någon aktuell överblick av hög- Riksrevisionen har granskat om antaganden om skolornas kontroll över lärarnas bisysslor. Därtill arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsätt- anser Riksrevisionen att regeringen inte vidtagit ning och arbetslöshet redovisats av regeringen i

PROP. 2008/09:1

tillräckliga åtgärder för att högskolorna ska följa Riksrevisionen framhåller att de stora komregelverket om bisysslor. munerna har vissa om än klart begränsade förutsättningar att klara av en allvarlig kris i dricks- RiR 2008:6 Regler och rutiner för indirekt spons- vattenförsörjningen. Det finns enligt Riksreviring inom SVT – tillräckligt för att säkerställa sionen ett behov av ytterligare statligt stöd för SVT:s oberoende? allvarliga kriser i storstadsområden. Riksrevisionen har granskat regler och rutiner för kontroll av indirekt sponsring inom Sveriges RiR 2008:9 Regeringen och krisen – regeringens Television AB (SVT). krishantering och styrning av samhällets beredskap Riksrevisionen anför att det i många fall i för allvarliga samhällskriser praktiken är svårt för SVT att avgöra förekoms- Riksrevisionen har granskat regeringens kristen av indirekt sponsring och om priset är mark- hantering och dess styrning av samhällets krisbenadsmässigt. Riksrevisionens granskning har inte redskap. visat indikationer på några väsentliga brister i Riksrevisionen framhåller att regeringen de aktörernas styrning och kontroll. Detta innebär senaste åren har utvecklat krisberedskapens radock inte någon garanti för att otillåten spons- mar för myndigheter, kommuner och landsting. ring eller otillbörlig påverkan på programmen Särskilt har regeringen utvecklat sin egen förfrån externa finansiärer inte skulle kunna före- måga att snabbt upptäcka kriser, larma, analysera komma i praktiken, eftersom möjligheterna att i och koordinera åtgärder. Riksrevisionen anser samtliga fall avgöra förekomsten av indirekt att de brister i regeringens krishantering som sponsring är begränsade. Riksrevisionen bedö- framkom 2005 till stor del är åtgärdade. Trots mer vidare att de specifika restriktionerna i dessa åtgärder bedömer Riksrevisionen att krissändningstillståndet om att priset ska vara mark- beredskapen i Sverige har betydande brister på nadsmässigt vid inköp av indirekt sponsrade flera områden. Regeringens uppföljning av beprogram inte tillför något nämnvärt ytterligare redskapen är enligt Riksrevisionen osystematisk skydd för påverkan via indirekt sponsring utöver och dåligt samordnad inom Regeringskansliet. det som de centrala villkoren för verksamheten Regeringen gör enligt Riksrevisionen ingen redan ger. samlad bedömning av landets beredskapsförmåga för olika samhällsfarliga kriser och avväger RiR 2008:7 Statligt bildade stiftelser – regeringens inte kostnaden för de olika departementens åtinsyn och uppföljning gärder. Regeringen styr enligt Riksrevisionen Riksrevisionen har granskat regeringens insyn i inte myndigheternas åtgärder genom samlade och uppföljning av statligt bildade stiftelser. avvägningar i regeringsbeslut om krisberedska- Riksrevisionens samlade bedömning är att re- pen. Därtill kommer enligt Riksrevisionen att geringen har begränsad insyn i statligt bildade krishanteringssystemet saknar en förberedd lagstiftelser och att de möjligheter till insyn och på- stiftning för det extremfall då det är nödvändigt verkan som stiftelselagen medger sällan utnytt- att någon på nationell nivå övertar den operativa jas. Regeringen följer verksamheten i vissa stif- krisledningen. telser, men i flera avseenden är den genomförda uppföljningen enligt Riksrevisionen ofullständig. RiR 2008:11 Tvärvillkorskontroller i EU:s jord- Vidare anser Riksrevisionen att regeringen inte bruksstöd har tagit något helhetsansvar för hur förvalt- Riksrevisionen har granskat regeringens och anningen av de statligt bildade stiftelserna ska följas svariga myndigheters insatser för att säkerställa och vilka åtgärder som bör vidtas när förvalt- att EG:s bestämmelser om tvärvillkorskontrolningen inte är effektiv. lerna av jordbruksstödet tillämpas korrekt. Riksrevisionen anser att bristerna i tillämp- RiR 2008:8 Dricksvattenförsörjning – beredskap ningen av EG-bestämmelserna hänger samman för stora kriser med att kommunernas roll inte har reglerats och Riksrevisionen har granskat om regeringen och att regeringen inte har klargjort ansvar och roller de statliga myndigheterna har skapat tillräckliga för berörda statliga myndigheter. Vidare menar förutsättningar för att allvarliga kriser inom Riksrevisionen att regeringens beredning av frådricksvattenförsörjningen ska kunna hanteras. gan om tvärvillkorskontrollerna var bristfällig. Vidare anför Riksrevisionen att den bristfälliga

PROP. 2008/09:1

tillämpningen av EG-bestämmelserna även Konstnärsnämndens interna styrning och konhänger samman med att Jordbruksverket inte troll av bidragsprocessen, dels att förutsättninghar fullgjort sitt ansvar som samordnande myn- arna för omprövning och förnyelse brister i flera dighet. Detta har lett till betydande samord- avseenden. Enligt Riksrevisionen måste regerningsproblem med berörda myndigheter. Dess- ingens och de bidragsgivande myndigheternas utom har Riksrevisionen funnit olika brister i styrning och kontroll av bidragssystemet förändtillämpningen av bestämmelserna om tvärvillko- ras på flera punkter för att det ska vara möjligt ren, vilket även påtalats av Europeiska kommis- att komma till rätta med de brister som föreligsionens revisorer. ger. Riksrevisionen anser också att regeringen och myndigheterna bör se till att uppföljning RiR 2008:12 Regeringens försäljning av åtta pro- och utvärdering av såväl bidragsmottagare som cent av aktierna i TeliaSonera bidragstyper skärps i syfte att få dokumenterat Riksrevsionen har granskat regeringens försälj- underlag för omprövning och förnyelse i bining av åtta procent av aktierna i TeliaSonera. dragssystemet. Riksrevisionen anför att regeringen har fått ett rimligt pris givet den ambitionsnivå som kom- RiR 2008:15 Tillämpningen av det finanspolitiska municerades till dess rådgivare, dvs. att sälja en ramverket Regeringens redovisning i 2008 års ekoaktiepost av viss storlek på aktiemarknaden med nomiska vårproposition begränsade marknadsföringsinsatser och där Riksrevisionen har granskat hur regeringen har transaktionen genomfördes under kort tid. Vi- tillämpat det finanspolitiska ramverket i 2008 års dare anser Riksrevisionen att skillnaden mellan ekonomiska vårproposition. erhållet pris per aktie och börskursen var relativt Riksrevisionen anser att regeringen i vårprohög i jämförelse med liknande transaktioner som positionen inte redovisar någon preciserad uppregeringen fått information om. Riksrevisionen skattning av reformutrymmets storlek. Inte helkonstaterar att regeringen har redovisat transak- ler presenteras enligt Riksrevisionen en kvantitionen i budgetpropositionen för 2008. Enligt tativ analys av hur stora anpassningar av finans- Riksrevisionen saknas dock underlag i väsentliga politiken som är nödvändiga för att överskottsavseenden i den akt som Näringsdepartementet målet ska nås. Vidare anför Riksrevisionen att sammanställt efter försäljningen. samtliga indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet visar på stora RiR 2008:13 Svenskundervisning för invandrare och växande överskott utöver det av riksdagen (sfi) – En verksamhet med okända effekter fastlagda målet. Riksrevisionen framhåller dock Riksrevisionen har granskat regeringens ansvar att vårpropositionen inte innehåller någon plan för att utvärdera sfi:s effekter på deltagarnas för hur målavvikelsen på sikt ska minskas. Riksställning på arbetsmarknaden samt förutsätt- revisionen anser vidare att de bestämningsfaktoningarna för att genomföra sådana utvärderingar. rer regeringen anger inte kvantifieras i bedöm- Riksrevisionen framhåller att sfi:s effekter ald- ningen av utgiftstakets nivå 2011. Regeringens rig har utvärderats, vare sig vad gäller deltagarnas långsiktiga strategi för den offentliga sektorns ställning på arbetsmarknaden eller på andra om- inkomster och utgifter och dess samband med råden. Riksrevisionen anför vidare att det i dags- utgiftstaket redovisas inte. Dessutom anser läget inte går att utvärdera sfi:s effekter med tra- Riksrevisonen att sambandet mellan regeringens ditionella utvärderingsmetoder och att regering- analys av finanspolitikens hållbarhet och beens insatser enligt Riksrevisionen hittills inte har dömningen av reformutrymmets storlek är varit tillräckliga för att säkerställa att sfi:s effek- otydligt. ter kan utvärderas, bland annat vad gäller deltagarnas arbetsmarknadsstatus.

10.2.4 Riksrevisionens årliga rapport

RiR 2008:14 Kulturbidrag – effektiv kontroll och goda förutsättningar för förnyelse? Finansutskottet föreslog att riksdagen lägger Riksrevisionen har granskat bidragsgivningen Riksrevisionens årliga rapport 2007 (redogörelse från Konstnärsnämnden och Statens kulturråd. 2007/08:RRS1) till handlingarna (bet. Riksrevisionens övergripande slutsatser är dels 2007/08:FiU8). Riksdagen beslutade i enlighet att det finns vissa brister i Kulturrådets och med utskottets förslag (rskr. 2007/08:68).

PROP. 2008/09:1

Regeringen kommenterar revisionens iaktta- Regeringen anser att det självfallet är myndiggelser under respektive utgiftsområde. På ett hetens ledning som enligt myndighetsförordtematiskt plan, och mot bakgrund av Riksrevi- ningen ska besluta om årsredovisningen. sionens årliga rapport 2008 (RiR 2008:10), vill regeringen därutöver framföra följande. Undantag görs från upphandlingsreglerna I samband med årets granskning har revisorerna riktat kritik mot fem myndigheter för brister i Myndigheternas årsredovisningar upphandlingen. Iakttagelserna handlar i huvudsak om att myndigheterna i för stor omfattning Stora verksamhetsförändringar påverkar den in- använder sig av lagens (2007:1091) om offentlig terna kontrollen upphandling undantagsregler om direktupp- En erfarenhet som revisorerna många gånger handling. Dessutom finns betydande brister i menar sig ha gjort är att risken för brister i myn- dokumentationen av dessa undantagsfall. Brister digheternas interna kontroll ökar i samband med i upphandlingen kan enligt revisorernas mening större förändringar i organisation eller verksam- leda till försämrad konkurrens och i förlänghet. Revisorerna har under årets granskning an- ningen högre kostnader för staten. sett sig kunnat konstatera detta såväl när det Regeringen är medveten om att det emellanåt gäller centralisering av administrativa funktioner brister i tillämpningen av upphandlingslagstiftsom vid avveckling av myndigheter. Revisorerna ningen och vidtar därför flera åtgärder. För näranser att stora förändringsprocesser som påver- varande pågår en översyn av regelverket och avkar de ekonomiadministrativa förutsättningarna sikten är att lämna förslag på bland annat effektikan genomföras utan att den interna kontrollen vare rättsmedel mot otillåten direktupphandling. försämras. Detta kräver dock att myndigheterna Vidare föreslår regeringen i denna proposition förbereder sig inför förändringen och ges bättre (utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansstöd och förutsättningar. förvaltning, avsnitt 4 Effektiv offentlig upp- Regeringen bedömer i likhet med revisorerna handling) att informationen om regelverket föratt en förklaring till den försämrade interna stärks och att det inrättas ett praktiskt upphandkontrollen kan vara att berörda myndigheter un- l i ngsstöd i syfte att åstadkomma en bättre tillderskattat riskerna med centraliseringen. Det fö- lämpning av lagstiftningen och en effektiv ofrefaller inte som om tillräckliga åtgärder för att fentlig upphandling. möta riskerna har genomförts. Det är viktigt att roller och ansvar i en organisation är tydliga. Vi- Bristande hantering av de anställdas bisysslor dare noterar regeringen att vissa avvecklings- Revisorerna anför att det är särskilt viktigt att myndigheter har haft sådana fel i sina årsredo- vara uppmärksam på förtroendeskadliga bisyssvisningar att de fått invändning i revisionsberät- lor vid myndighetsutövning. När det exempelvis telsen. Regeringen avser att nogsamt överväga gäller länsstyrelserna och deras uppgifter ingår hur förutsättningar för avvecklingsmyndigheter sådant som tillståndsgivning, tillsyn, upphandbör utformas framdeles. ling och beslut om bidrag. Revisorerna anser att bristerna främst rör att länsstyrelserna inte har Tveksamma tolkningar av den nya myndighetsför- haft rutiner för att informera personalen om ordningen vilka regler som gäller och hur förekomst av bi- I och med övergången till den nya myndighets- sysslor ska upptäckas. De rör också oklarheter förordningen (2007:515) finns inte längre något om vem i organisationen som ska handlägga fråexplicit krav på att ledningen ska besluta om års- gor om bisysslor och hur förtroendeskadliga biredovisningen. Av myndighetsförordningen sysslor ska hanteras. framgår att myndighetens ledning ska avgöra Regeringen anser i likhet med revisorerna att ärenden av principiell karaktär eller av större det kan finnas skäl för att erbjuda anställda möjbetydelse. Detta innebär enligt revisorernas me- ligheter att ha bisysslor vid sidan av den ordinaning ingen förändring i sak, dvs. årsredovis- rie tjänsten. Inom exempelvis högskolan kan det ningen bör även enligt den nya förordningen be- vara en förutsättning för att åstadkomma en efslutas och undertecknas av den högsta ledningen. fektiv samverkan med näringslivet. Det är dock av avgörande betydelse att myndigheterna har rutiner för bisysslorna så att en sådan möjlighet inte missbrukas. Det åligger varje myndighets-

PROP. 2008/09:1

ledning att säkerställa att den interna styrningen fentligfinansiell hållbarhet, och hur denna koppoch kontrollen fungerar på ett betryggande sätt. ling i så fall ska utformas, är en fråga som övervägs inom den pågående översynen av det finanspolitiska ramverket. I detta sammanhang Det finanspolitiska ramverket övervägs även om överskottsmålet bör omfatta hela den offentliga sektorn. En samlad översyn har påbörjats av det finanspolitiska ramverket. Syftet är att öka dess tydlig- Otydlig redovisning av utgiftstaket het och transparens samt att stärka det inför Revisorerna framhåller inledningsvis att utgiftsframtida utmaningar. Vidare fullföljer regeringen taket i och med 2008 års ekonomiska vårpropoi och med 2008 års ekonomiska vårproposition sition återigen läggs fast i ett treårigt perspektiv. riksdagens tidigare beslut om en vårproposition Detta är enligt revisorerna viktigt för att uppmed tydligare fokus på inriktningen av den eko- rätthålla budgetprocessens medelfristiga pernomiska politiken på medellång och lång sikt. spektiv. När det gäller principerna för hur tek- Därtill är det enligt regeringen angeläget att en niska justeringar av redan beslutade utgiftstak fortlöpande bevakning av regeringens tillämp- ska gå till, anser revisorerna att de klargöranden ning av det finanspolitiska ramverket kommer regeringen tidigare redovisat är ett välkommet till stånd. I och med tillkomsten av ett finanspo- steg framåt. Revisorerna anför dock att även om litiskt råd 2007 ges förutsättningar för en den nuvarande regeringen klargjort sin syn på de granskning av tillämpningen av finanspolitiken. principiella bestämningsfaktorerna för ett lämp- Riksrevisionen granskar fortlöpande regering- ligt utgiftstak, så är redovisningen av de avvägens insatser inom området offentliga finanser. I ningar som ligger till grund för förslaget i många det följande kommenterar regeringen den kritik avseenden fortfarande otydlig. Framför allt gäller som revisorerna anfört avseende finanspolitiska det på vilket sätt det föreslagna taket fyller sitt mål, prognoser och budgeteffekter. syfte att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet inom ramen för en preciserad Finanspolitiska mål följs inte alltid upp strategi för utvecklingen av offentliga inkomster och utgifter på medellång sikt. Revisorerna anför Utformningen av överskottsmålet att trovärdigheten skulle öka om regeringen tyd- Den institutionella ramen för finanspolitiken har ligare redovisade sin syn på skattepolitikens inutformats för att säkerställa en långsiktigt hållbar riktning. finanspolitik, särskilt mot bakgrund av de utma- Regeringen har senast i och med 2008 års ningar som en åldrande befolkning medför. ekonomiska vårproposition förbättrat redovis- Konstruktionen med ett överskottsmål som ningen av på vilka grunder utgiftstakets nivå beomfattar hela den offentliga sektorn har enligt döms. När det gäller samspelet mellan utgiftstak revisorerna i huvudsak fungerat väl. Men efter- och överskottsmål är regeringens ambition att så som det autonoma och finansiellt stabila pen- långt möjligt successivt utveckla och förtydliga sionssystemet ingår i målet, påverkas det för redovisningen av de avvägningar som ligger till måluppfyllnad nödvändiga sparandet i staten och grund för regeringens ställningstaganden. kommunerna av sparandet i pensionssystemet. Ett högt sparande i pensionssystemet i kombi- Skatteutgifterna måste synliggöras nation med ett fast överskottsmål riskerar enligt Revisorerna anför att regeringens skatteutgiftsrevisorerna att leda till ett alltför lågt sparande i redovisning inte fungerar som ett ändamålsenligt staten och kommunerna ur ett hållbarhetsper- beslutsunderlag i budgetarbetet. Det är enligt respektiv. Revisorerna anser att hur detta samband visorerna viktigt att hanteringen av åtgärder på påverkar finanspolitikens hållbarhet och budgetens utgifts- och inkomstsida är någoröverskottsmålets utformning bör klargöras i den lunda symmetrisk för att det ska vara möjligt att översyn av ramverket som pågår i Regerings- upprätthålla en god budgetdisciplin. Revisorerna kansliet. menar vidare att regeringen bör klara ut hur Regeringen anser att större reformer eller pa- skatteutgifter ska hanteras i det finanspolitiska ket av reformer bör utvärderas även i ett lång- ramverket. Revisorerna anför i detta sammansiktigt offentlig-finansiellt perspektiv. Huruvida hang att regeringen i budgetpropositionen för det ska finnas en explicit koppling mellan fi- 2007 aviserade att användningen av skattekredinanspolitikens utformning och långsiktig of- teringar ska minska i syfte att stärka utgiftstakets

PROP. 2008/09:1

trovärdighet. Därtill kommer att regeringen, en- ruvida de uppfyller kommunallagens (1991:900) ligt revisorerna, i senare propositioner mer ut- krav på god ekonomisk hushållning och balanseförligt har redovisat sin syn på betydelsen av rad budget. Regeringen följer även hur balansfullständighet och bruttoredovisning i utform- kravet efterlevs och hur kommuner och landsningen av statsbudgeten. Revisorerna anser att ting lever upp till vad som kan anses vara god det är av stor vikt att dessa grundläggande prin- ekonomisk hushållning. Uppgifter från kommuciper efterlevs. nernas och landstingens resultaträkningar redo- Regeringen kan inledningsvis konstatera att visas årligen av Statistiska centralbyrån, som även den nuvarande redovisningen av skatteutgifter i börjar hämta in uppgifter om kommunernas och ett internationellt perspektiv förefaller vara om- landstingens balanskravsresultat fr.o.m. räkenfattande och långtgående. Exempelvis redovisas skaperna avseende 2008. Regeringen vill emelinte endast skatteutgifter avseende inkomstskatt lertid i detta sammanhang betona att det är de av utan även avseende såväl punktskatt som mer- kommunerna och landstingen fastställda målen värdesskatt, vilket är ovanligt vid en jämförelse som utgör grunden för bedömningen av varje med andra OECD-länder. Regeringen anser enskild kommuns och landstings ekonomi. Det dock i likhet med revisorerna att redovisningen är de kommunala revisorerna och kommunernas av skatteutgifter bör utvecklas. Ett första steg och landstingens fullmäktige som ska bedöma mot att öka transparensen har skett genom att om kommunallagens krav på balanserad budget ett flertal skatteutgifter har flyttats till utgiftssi- och god ekonomisk hushållning uppfylls. dan från och med budgetåret 2008 (i första hand olika typer av skattekontokrediteringar). Detta Prognoserna är knapphändigt presenterade är dock inte tillräckligt. Inom ramen för bland Revisorernas samlade bedömning av beräkningsannat den pågående översynen av det finanspoli- underlagen i de ekonomiska propositionerna är tiska ramverket övervägs hur skatteutgifter bör att de är av god kvalitet i många avseenden, men prövas i budgetprocessen, men också hur de ska att de också kan förbättras på flera punkter. Det kunna redovisas på ett tydligare sätt. är enligt revisorerna viktigt att vara tydlig med osäkerheten i bedömningarna, och att klart re- Ofullständig uppföljning av kommunernas eko- dovisa och analysera prognosavvikelser och pronomi gnosrevideringar. Revisorerna anser att det finns Revisorerna anför att eftersom överskottsmålet brister i regeringens presentation i de ekonoomfattar hela den offentliga sektorn har reger- miska propositionerna i dessa avseenden. Reingen ett intresse av att försäkra sig om att geringen bör enligt revisorerna redovisa mer av kommunernas ekonomi är god. Svaga finanser i känslighetsanalyser och alternativa beräkningar kommunsektorn måste kompenseras av starka för att tydliggöra osäkerheten. Revisorerna anser statliga finanser för att överskottsmålet ska nås. också att beskrivningar av beräkningsmetoder Revisorerna framhåller emellertid att uppfölj- och prognosmodeller bör publiceras så att de ningen av balanskravet försvåras då kommuner- kan granskas av experter på området, som till exnas ekonomiska resultat beräknas enligt särskilda empel Finanspolitiska rådet. principer. Så länge denna definition av kommu- Regeringen avser att successivt utveckla redonernas ekonomiska resultat inte ingår i den offi- visningen av prognosavvikelser i budgetdokuciella statistiken är det enligt revisorerna inte menten. Däremot är regeringen inte övertygad möjligt att enkelt besvara frågan om kommu- om det rimliga i en ambition som innebär att en nerna lever upp till balanskravet. sådan avvikelseredovisning ska möjliggöra ett Regeringen följer löpande den ekonomiska särskiljande i faktorer såsom makroekonomiska utvecklingen i kommunsektorn på aggregerad förutsättningar, regeländringar och ny utfallsstanivå. Överskottsmålet är kopplat till det finansi- tistik. I bilagan Svensk ekonomi i 2006 års ekoella sparandet enligt nationalräkenskaperna, vil- nomiska vårproposition och i budgetpropositioket även redovisas för den kommunala sektorn . nen för 2007 redovisade regeringen metoderna Den kommunala redovisningen bygger däremot för skatteprognoser för skatt på kapital, främst på samma teoretiska utgångspunkter som de bolagsskatt och kapitalinkomstskatt. I 2008 års som gäller för redovisning inom näringslivet. För ekonomiska vårproposition lämnades därtill en kommuner och landsting är därför resultatet, kortare redovisning av hur metoderna för skatinte det finansiella sparandet, avgörande för hu-

PROP. 2008/09:1

teprognoserna skiljer sig åt för prognoser för vattenförsörjningen inte kan garanteras i alla läolika tidsperspektiv. gen. Revisorerna framhåller att regeringen bär det Budgeteffekter av förslag är otydligt redovi- yttersta ansvaret för krisberedskapen i Sverige. sade Under de senaste åren har regeringen vidtagit en Revisorerna anför att regeringen redovisar bud- rad viktiga åtgärder, men detta till trots anser regeteffekterna av aviserade och föreslagna refor- visorerna att regeringen behöver utveckla sin mer och besparingar i flera olika avsnitt i bud- krishanteringsförmåga ytterligare på flera punkgetpropositionen. Redovisningen är mycket ter. Vidare bör regeringen lämna återkommande omfattande. Revisorerna anser dock att den kan information till riksdagen om samhällets samlade bli avsevärt tydligare och mer transparent. I vissa krisberedskap och dess förmåga att hantera en fall kan det gälla så enkla saker som tabellupp- omfattande samhällskris. ställningar, benämningar och delsummor. I En viktig förklaring till de brister som enligt andra fall handlar det om mer komplicerade frå- revisorerna föreligger i landets krisberedskap är gor som hur s.k. dynamiska effekter av olika enligt revisorerna att regeringens styrning är för skatteförändringar ska redovisas, till exempel svag. Den uppföljning som regeringen gör av begällande effekter på arbetsutbud och sysselsätt- redskapen är enligt revisorerna osystematisk och ning. Revisorernas granskning visar att dessa ef- dåligt samordnad. Vidare visar revisionens fekter beaktas i regeringens prognoser för den granskningar enligt revisorerna att de underlag makroekonomiska utvecklingen, men någon som ansvariga myndigheter tagit fram har betyhelhetsbedömning av budgeteffekten av till ex- dande brister. Risk- och sårbarhetsanalyserna har empel jobbskatteavdraget finns enligt reviso- enligt revisorerna varierande kvalitet eller saknas rerna inte i propositionerna. ibland helt. Ibland utelämnas enligt revisorerna Det pågår ett utvecklingsarbete inom Reger- väsentliga risker och analyserna har inte samingskansliet i syfte att utveckla regeringens redo- manställts sektorsvis på nationell nivå. Regervisning till riksdagen i linje med vad revisorerna ingen måste enligt revisorerna styra myndigheanför gällande budgeteffekter. Regeringens mål- ternas åtgärder utifrån samlade avvägningar av sättning är att statiska budgeteffekter för både behovet av krisberedskapsinsatser. Därtill måste inkomst- och utgiftssidan ska redovisas i en fast regeringen enligt revisorerna göra en egen beuppsättning tabeller. Vidare har ett arbete på- dömning av samhällets krishanteringsförmåga i börjats inom Finansdepartementet för att ta ett tvärsektoriellt perspektiv. Avslutningsvis anfram en sammanhållen redovisning av beräk- ser revisorerna att det är en uppenbar brist att ningskonventioner. I de fall regeringen bedömer nuvarande lagstiftning inte medger att regeratt ett förslag får dynamiska effekter, och att de ingen kan utse en myndighet som får ansvar för kan kvantifieras med en rimlig precision, är am- den operativa krisledningen på nationell nivå, bitionen att redovisa de varaktiga dynamiska ef- inte ens om samhällets nödvändiga funktioner fekterna. hotas. Regeringen bedömer att det finns anledning att noga överväga de iakttagelser som revisorerna Beredskapen för kriser i samhället anför. Under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet redogör regeringen för de Revisorerna har granskat beredskapen för kriser i åtgärder av mera övergripande karaktär som är samhället i ett antal avseenden. Därvid anför re- aktuella med anledning av revisorernas iakttagelvisorerna att det föreligger en bristfällig förmåga ser. I detta sammanhang berörs även de granskatt hantera en kärnkraftsolycka. Vidare är enligt ningsrapporter som ligger till grund för revisorevisorerna kontrollen av säkerheten vid vatten- rernas principiella resonemang i den årliga rapkraftdammar svag. Det föreligger även osäkerhet porten. om elsystemet klarar ett omfattande elavbrott. Revisorerna anser även att regeringen vidtagit otillräckliga åtgärder för att förebygga och han- Hanteringen av det svenska biståndet tera en kris i betalningssystemet. Även beredskapen för att hantera en pandemi är enligt revi- Revisionens granskning visar att regeringen har sorerna svag. Revisorerna anser också att dricks- beslutat om samarbetsstrategier för endast ett av

PROP. 2008/09:1

de åtta länder som beviljats budgetstöd. Avsak- rerna att regeringen inte gör en tillräcklig uppnaden av sådana långsiktiga bedömningar, till- följning av kapitalförvaltningen i någon av stifsammans med otydligheter i regeringens riktlin- telserna. jer, har enligt revisorerna gjort att Sida fått ta ett Regeringen kan konstatera att en stiftelse allstörre ansvar för stödet än vad regeringen avsett. mänt bildas genom att egendom enligt förord- Vidare är enligt revisorerna Sidas beslutsunderlag nande av en eller flera stiftare avskiljs för att varsom avser mottagarländernas offentliga finansi- aktigt förvaltas som en självständig förmögenhet ella styrning ofullständiga. Dessutom har enligt för ett bestämt ändamål. Stiftelsen är en egen jurevisorerna de i samband med granskningen av ridisk person. Stiftelser, om än bildade av staten, Sidas årsredovisningar vid upprepade tillfällen är inte en del av den statliga förmögenhetsmasuppmärksammat brister i myndighetens interna san och ska därför inte heller ses som en del av styrning och kontroll. Det har bland annat gällt det statliga åtagandet. Stiftelser bildade av staten kontrollen av bistånd som kanaliseras från ut- omfattas följaktligen inte heller av den redovislandsmyndigheter. ning regeringen lämnar i årsredovisningen för Regeringen skärpte i april 2008 riktlinjerna för staten. Den kritik Riksrevisionen riktar mot rebudgetstödet i syfte att tydligare styra Sidas geringen i denna del ska ses mot denna bakhantering av denna biståndsform. Under utgifts- grund. område 7 Internationellt bistånd redogör reger- För närvarande remissbehandlas ett utkast till ingen för övriga åtgärder som är aktuella med lagrådsremiss som har utarbetats inom Regeranledning av revisorernas iakttagelser. ingskansliet och som rör vissa frågor i stiftelselagen, m.m. De förslag som övervägs syftar bland annat till att förbättra tillsynen över stiftelser, Stiftelser bildade av staten genomföra vissa lättnader för stiftelserna när det gäller bokföring och revision samt öka förut- Revisorerna anser att regeringen bör säkerställa sättningarna att komma till rätta med missbruk i att de stiftelser som staten medverkat till att samband med insamlande verksamhet. Förslaget bilda förvaltas på ett effektivt sätt enligt stiftel- innebär exempelvis att alla stiftelser ska registresens ändamål. Avgörande för att klara denna ras i ett stiftelseregister och tilldelas organisauppgift är enligt revisorerna att regeringen har tionsnummer. Vidare övervägs att koncentrera överblick över och kunskap om den verksamhet tillsynen över stiftelser till ett färre antal länsstysom stiftelserna bedriver. Granskningarna visar relser än i dag. Dessutom ska stiftelser som har dock enligt revisorerna att regeringen inte har bildats av eller tillsammans med staten inte lyckats fullt ut i något av dessa avseenden. Följ- längre vara undantagna från den allmänna tillsyden blir enligt revisorerna att regeringen inte nen. heller kan lämna heltäckande information till riksdagen om stiftelsernas verksamhet och hur

de uppfyller sina ändamål med hjälp av den för- 10.3 Intern styrning och kontroll samt mögenhet staten en gång har avhänt sig. internrevision

Granskningarna visar enligt revisorerna att det saknas officiella uppgifter om hur många statligt 10.3.1 Intern styrning och kontroll bildade stiftelser som finns och hur stor förmögenhet de förvaltar. Granskningarna visar enligt Som framgår av avsnitt 10.2.2 anser Riksrevisiorevisorerna att regeringen i mycket begränsad nen att det finns vissa brister gällande intern utsträckning nyttjat möjligheten att följa upp styrning och kontroll i myndigheterna. Mot och utvärdera stiftelserna. Dessutom är den fi- denna bakgrund vill regeringen framföra fölnansiella redovisningen enligt revisorerna i all- jande. mänhet av godtagbar kvalitet, medan kvaliteten Av myndighetsförordning (2007:515) framgår på förvaltningsberättelserna varierar stort. I vissa bland annat att myndighetens ledning ansvarar fall uppfyller de enligt revisorerna inte kraven i inför regeringen för verksamheten och ska se till årsredovisningslagen. Revisorerna har även att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, granskat kapitalförvaltningen i fem av de stiftel- att den redovisas på ett tillförlitligt och rättser som staten har bildat med medel från lönta- visande sätt samt att myndigheten hushållar väl garfonderna. Granskningen visar enligt reviso- med statens medel (verksamhetsansvaret). Vi-

PROP. 2008/09:1

dare tydliggörs ledningens ansvar för att det vid fär 30 procent som bedriver internrevision gemyndigheten finns en intern styrning och kon- nom ensamrevisorer. På sikt bedömer ESV att troll som fungerar på ett betryggande sätt. Re- ungefär 40 procent av alla myndigheter med ingeringen har även beslutat förordningen ternrevision kommer att vara sådana med ensam- (2007:603) om intern styrning och kontroll, vil- revisorer. ken gäller för förvaltningsmyndigheter under Av 2008 års rapport om den statliga internreregeringen som har skyldighet att följa internre- visionen (ESV:s dnr 52-770/2007) framgår att visionsförordningen (2006:1228). ESV bedömer att den statliga internrevisionen i Ekonomistyrningsverket (ESV) får meddela allt väsentligt fungerar väl. Undersökningen bade föreskrifter som behövs för verkställigheten seras på svar från 51 myndigheter i form av en av förordningen om intern styrning och kon- självutvärdering. Resultatet av ESV:s mätning av troll. Vidare har ESV en central roll i det fort- efterlevnaden av internrevisionsförordningen satta arbetet med att bidra till att successivt ut- etc. visar dessutom att det skett en förbättring veckla den interna styrningen och kontrollen vid sedan föregående år. Det avser i första hand arstatliga myndigheter. ESV har bland annat tagit betet med intern och extern kvalitetssäkring fram en handledning till stöd för myndigheter- samt styrningen av internrevisionen för att nas arbete med dessa frågor. uppnå en effektiv verksamhet. Det finns dock Regeringen har erfarit att ledningen vid i prin- två områden inom vilka det i likhet med föregåcip samtliga myndigheter som har att följa för- ende år finns en relativt stor förbättringspotenordningen om intern styrning och kontroll be- tial, dels intern och extern kvalitetssäkring (trots driver ett utvecklingsarbete som förefaller ligga i en stor förbättring), dels uppföljning av internlinje med författningskraven. Det finns anled- revisionens förslag till åtgärder. ning att i detta sammanhang särskilt notera att ESV konstaterar att i fem av myndigheterna berörda myndighetsledningar för första gången i har tillsättningen av internrevisionens chef inte årsredovisningen avseende räkenskapsåret 2008 fastställts genom ett myndighetsbeslut. ESV be- (våren 2009) i anslutning till underskriften ska dömer att den statliga internrevisionen har ett lämna en bedömning av huruvida den interna tillfredsställande oberoende och objektivitet, styrningen och kontrollen är betryggande. Vad kompetens och erfarenhet för att genomföra regeringen erfarit pågår förberedelser hos be- gransknings- och rådgivningsuppdragen. Samrörda ledningar för att kunna lämna en sådan be- manlagt 11 myndigheter (drygt 20 procent) har dömning. Denna bedömning kommer att om- genomfört kvalitetssäkringar av internrevisionen fattas av Riksrevisionens årliga granskning. under åren 2006–2007. Ingen av dessa är myndigheter med ensamrevisorer. I åtta myndigheter har ledningen inte fastställt riktlinjer för intern- 10.3.2 Internrevision revisionen. Vidare anför ESV att i två myndigheter har internrevisionen inte valt ut gransk- Den statliga internrevisionen ningsuppdragen utifrån en årlig riskanalys av hela myndighetens verksamhet. En myndighet Det är angeläget att regeringen kan förvissa sig har en riskanalys som inte omfattar all verksamom att den interna styrningen och kontrollen vid het som myndigheten bedriver och ansvarar för. statliga myndigheter fungerar väl. Den statliga ESV framhåller dessutom att drygt en femtedel internrevisionen har i detta sammanhang en av myndigheterna inte gör någon uppföljning av central uppgift i att på ledningens uppdrag hur internrevisionens iakttagelser och rekomgranska den interna styrningen och kontrollen i mendationer från tidigare år har behandmyndigheten och lämna förslag till förbättringar. lats/åtgärdats av myndigheten. Avslutningsvis Ekonomistyrningsverket (ESV) svarar för anför ESV att de statliga internrevisorerna har en samordning av den statliga internrevisionen. En bra utbildningsnivå och lång erfarenhet inom sitt viktig uppgift för ESV är att årligen till reger- yrkesområde. ingen samlat redovisa hur väl internrevisionen ESV avser att under det kommande året bl.a. vid de statliga myndigheterna fungerar. genomföra möten med internrevisionens upp- För närvarande är det 56 myndigheter som är dragsgivare (myndighetsledningar) för att dels få skyldiga att följa internrevisionsförordningen kunskap om deras förväntningar på internrevi- (2006:1228). Av dessa myndigheter är det unge- sion, dels informera uppdragsgivarna om intern-

PROP. 2008/09:1

revisionens uppdrag. Därtill avser ESV att träffa De EU-medel som omfattas av intygandet är myndighetsledningar och internrevisorer i myn- de medel som förvaltas i partnerskap mellan Svedigheter med ledningsformen enrådighetsmyn- rige och kommissionen och som redovisas på dighet. statsbudgetens anslags- och inkomsttitlar. För- Regeringen konstaterar att den statliga intern- utom EU:s egna medel omfattar intygandet Eurevisionen i stort förefaller fungera tillfredsstäl- ropeiska garantifonden för jordbruket, Europelande. Det finns dock anledning för regeringen iska jordbruksfonden för landbygdsutveckling, att noga följa utvecklingen när det exempelvis Europeiska Fiskerifonden, Europeiska regionala gäller efterlevnaden av internrevisionsförord- utvecklingsfonden respektive Europeiska sociningen. Det är också angeläget att omsorgsfullt alfonden avseende programperioden 2007–2013 följa hur internrevisionen vid myndigheter med samt de fonder som hanteras inom ramproensamrevisorer fungerar. Dessutom kommer re- grammet för solidaritet och hantering av migrageringen att fästa särskild vikt vid att följa sam- tionsströmmar. spelet mellan internrevisionen och myndighets- Huvudsyftet med intygandet är att stärka inledningen. De åtgärder som ESV aviserar bör ternkontrollen kring de EU-medel som förvaltas enligt regeringens bedömning kunna bidra till att i Sverige, men också att ge riksdagen en ökad inskapa än bättre förutsättningarna för att utveckla syn i hur Sverige fullgör sitt förvaltnings- och och stärka den statliga internrevisionen. En väl kontrollansvar. Ett annat syfte är att förse komfungerande internrevision i vid mening är av av- missionen med ett bättre och mer samlat undergörande betydelse för att berörda myndigheters lag för hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar. ledningar ska kunna fullgöra sitt verksamhetsan- För att möjliggöra ett nationellt intygande har svar. regeringen fattat ett antal beslut. Den 1 januari 2008 infördes ett gemensamt ramverk för intern styrning och kontroll vid statliga myndigheter. Intygande avseende hantering av EU-medel Som närmare redovisas ovan utgörs ramverket av flera författningar. Förutom ny förordning om Regeringen kommer att i årsredovisningen för intern styrning och kontroll, omfattas ramverket staten lämna ett nationellt intygande avseende av en ny myndighetsförordning gällande ledförvaltningen av EU-medel i Sverige. Regering- ningens ansvar, internrevisionsförordning avseens intygande avseende EU-medel kommer att ende revisionens inriktning samt förordning om innehålla en årlig räkenskapssammanställning årsredovisning och budgetunderlag gällande unöver medel mottagna från EU:s budget samt en dertecknandet av årsredovisningen. Därtill har redogörelse för hur dessa medel har använts. regeringen koncentrerat all EU-revision till Det nationella intygandet är ett årligt inty- Ekonomistyrningsverket som ska fungera som gande som lämnas av regeringen till riksdagen, nationellt revisionsorgan för samtliga EU-medel med kopia till Europeiska kommissionen samt som hanteras i Sverige under gemensamt för- Europeiska revisionsrätten. Intygandet ingår valtningsansvar. som en del i årsredovisningen för staten och lämnas för första gången i april 2009 avseende

budgetåret 2008. Intygandet innehåller dels en 10.4 Utvecklingen av den ekonomiska bedömning av att sammanställningen av EU-rä- styrningen i staten

kenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, i allt 10.4.1 Utvecklingen av resultatstyrningen väsentligt är rättvisande, dels att det i staten finns ett system som syftar till att säkerställa en Utgångspunkter betryggande internkontroll av EU-medlen. Regeringens intygande grundar sig på ansva- Utvecklingen av resultatstyrningen har under riga myndigheters intyganden och bedömningar decennier utmärkts av en betydande kontinuitet. samt revisionens utlåtanden och iakttagelser. I grunden har en och samma föreställning varit Ansvaret för att säkerställa en betryggande in- vägledande. Politiska beslut styr förvaltningen ternkontroll och en sund ekonomisk förvaltning genom resurstilldelning, mål och uppdrag, men ligger på respektive programansvarig myndighet. också genom regler. Det är därefter myndigheternas uppgift att genomföra uppdraget i enlig-

PROP. 2008/09:1

het med riksdagens och regeringens intentioner - Regeringens styrsignaler till myndigheterna och därmed förverkliga politiken. Resultaten är otydliga eftersom de är för många. De följs upp och granskas. Detta sker genom krav hänger inte heller samman sinsemellan vilpå årsredovisningar, specifika återrapporterings- ket skapar målkonflikter som ytterst gör att krav, expertutvärderingar samt intern och extern myndigheterna får avgöra vilka mål som ska revision. prioriteras. Regeringen bedömer att styrning och upp- - För stort fokus ligger på det årliga reföljning av statliga myndigheter och verksamgleringsbrevet. Regleringsbreven har blivit heter kommer att behöva förändras. Resultatöverlastade med mål och återrapporteringsstyrningen är även fortsättningsvis ett viktigt krav. Skillnaden mellan långsiktig strategisk styrmedel, men kommer att behöva bli mer styrning och kortsiktiga förskjutningar i flexibel för att bättre kunna svara mot regeringmyndighetsuppdraget upplevs som oklara. ens styrbehov. Den förvaltningspolitiska ut- - L ikformig behandling av alla myndigheter, vecklingen beskrivs mer utförligt under utgiftsvilket inte fungerar i praktiken. För att område 2 Samhällsekonomi och finansförvaltstyrningen ska bli framgångsrik måste styrning. ningen anpassas till regeringens behov och De senaste tjugo årens utvecklingsarbete för den enskilda myndighetens förutsättningar. att förändra och effektivisera den statliga styrningen av myndigheter har bidragit till att för- - Det är ineffektivt att använda myndigheterbättra den ekonomiska styrningen i staten och nas resurser för att ta fram information som att upprätthålla en effektiv förvaltning. Den fi- inte används. nansiella styrningen och kontrollen är numera föremål för ett omfattande regelverk som liknar Utredningen anser vidare att återrapporteringen det som andra samhällssektorer tillämpar. Vid en till riksdagen bygger på en föreställning att det är internationell jämförelse ligger Sverige långt möjligt att bryta ner övergripande politiska mål fram inom dessa områden. Även myndigheter- till verksamhetsmål för hela och delar av en nas tillämpning av regelverket är god. En indika- myndighets verksamhet. Vidare ställs krav på att tion på detta är att relativt få myndigheter erhål- kostnader och resultatindikatorer redovisas och ler revisionsanmärkningar. summeras i en sådan struktur på alla nivåer. Erfa- Regeringen kan vidare konstatera att det i renheten är att detta inte fungerar i praktiken. förvaltningen förs en aktiv diskussion om vilka Utredningen lämnar ett antal förslag av mer resultat som skapas till följd av de statliga insat- principiell karaktär. Myndigheternas instruktioserna. Det har enligt regeringens bedömning ner föreslås vara de centrala dokumenten för reetablerats en resultatkultur inom statsförvalt- geringens styrning av myndigheterna. Därtill föningen. En kultur som är viktig att bibehålla och reslås att verksamhetsdelen i regleringsbreven förstärka. Den kommer framför allt till uttryck avskaffas. Vidare föreslår utredningen att den inom myndigheterna, men också i dialogen mel- enhetliga verksamhetsstrukturen slopas. Styrutlan regeringen och myndigheterna samt mellan redningen anför även att de informella kontakriksdagen och regeringen. terna mellan departement och myndigheter bör Trots de framsteg som gjorts och de positiva utvecklas. effekter som uppnåtts har styrningen av förvalt- Förslaget att myndighetens instruktion ska ningen varit föremål för en omfattande och bit- vara det centrala styrdokumentet biträds av ett vis stark kritik. Kritiken kommer även till ut- stort antal myndigheter. Flertalet myndigheter tryck i Styrutredningens betänkande Att styra tillstyrker förslaget att låta verksamhetsdelen staten – regeringens styrning av sin förvaltning utgå ur regleringsbrevet. Samtidigt är det flera (SOU 2007:75) som överlämnades till reger- myndigheter som trots nuvarande problem stälingen i november 2007. Utredningens betän- ler sig tveksamma till att avskaffa verksamhetskande har remitterats och remissammanställ- delen i regleringsbrevet. Invändningarna mot utningen finns att tillgå i Finansdepartementet redningens förslag i denna del är bland annat att (dnr Fi2007/8709). regeringen förväntas styra på årlig basis gällande I princip samtliga remissinstanser delar utred- resultat och att ett borttagande av regleringsbreningens problembeskrivning och analys. vets verksamhetsdel försvårar samordning mellan myndigheter. Vidare anser vissa instanser att

PROP. 2008/09:1

möjligheterna att koppla samman verksamhet dels bryta ned övergripande mål till mål för hela och resurser försvåras om verksamhetsdelen ut- eller delar av myndigheternas verksamheter, dels går. Flertalet myndigheter bejakar förslaget om summera resultat och kostnader. I och med att att avveckla nuvarande verksamhetsstruktur. verksamhetsstrukturen introducerades fick Styrutredningen anser att formerna för den också flera myndigheter krav i regleringsbrevet informella dialogen mellan företrädare för re- att ange vilka effekter deras verksamhet gav geringen och myndigheterna måste klargöras. upphov till. I flera fall har det som Styrutred- Ett stort antal instanser är dock skeptiska till en ningen anför varit svårt för myndigheterna att på ökad informell styrning eftersom en sådan riske- årlig basis leva upp till dessa krav. rar att medföra minskad transparens i styrningen I 2008 års ekonomiska vårproposition (prop. av förvaltningen och därmed i förlängningen för- 2007/08:100, avsnitt 4.4.4) aviserade regeringen svårar ett ansvarsutkrävande. att den enhetliga verksamhetsstrukturen i och med föreliggande proposition utgår. Anledningen är att det inte varit möjligt att på ett till- Regeringens överväganden fredsställande sätt bryta ner övergripande politiska mål till politikområden och effektmål för Strategisk myndighetsstyrning den enskilda myndigheten. Vidare har det inte Regeringens fortsatta arbete med att utveckla re- varit möjligt att på ett rättvisande sätt redovisa sultatstyrningen kommer att inriktas mot att och summera vare sig resultat eller kostnader i myndighetsstyrningen ska bli mer långsiktig och denna struktur. Därtill kommer den otydlighet strategiskt orienterad. Mängden återrapporte- som följer av att resurser anvisas och tilldelas i en ringskrav i regleringsbreven kommer att begrän- specifik struktur (utgiftsområden och anslag), sas. Kravet att årligen återrapportera resultat i medan resultat redovisas i en annan struktur form av effekter bör enbart användas i de fall där (politikområden, verksamhetsområden och myndigheterna själva kan påverka dessa. För verksamhetsgrenar). många styrsignaler i form av mål och återrap- Som en konsekvens av att verksamhetsstrukporteringskrav har i praktiken givit myndighe- turen utgår föreslår regeringen i denna budgetterna utrymme att själva bestämma vilka av dessa proposition att den föreliggande riksdagsbindsom ska vara vägledande för myndighetens verk- ningen gällande mål för politikområden upphör samhet. Detta är enligt regeringen inte tillfreds- (se t.ex. utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och ställande. finansförvaltning, avsnitt 2.3). Till följd av denna Det är inte nödvändigt för regeringen att för förändring har även underindelningen av realla myndigheter årligen ange vilken information spektive utgiftsområde prövats och i vissa fall som ska återrapporteras. Detta kan en myndig- förändrats. Vidare föreslår eller anger regeringen het själv ta ställning till på basis av det grund- mot vilka mål verksamheter inom utgiftsområuppdrag som myndigheten har och som framgår dena ska redovisas och följas upp i framtiden (se av dess instruktion (motsvarande). Regeringens t.ex. utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, styrning kommer därför framöver att successivt i avsnitt 2.3). allt mindre grad bygga på omfattande årliga åter- Genom att den enhetliga verksamhetsstrukturapporteringskrav till myndigheterna. ren tas bort ges ökad flexibilitet i utformningen av resultatredovisningen. Redovisningen av den Aktuella förändringar verksamhet som finansieras av anslag inom ut- Riksdagen har vid återkommande tillfällen riktat giftsområdet kan i ökad grad utformas utifrån kritik mot regeringens resultatredovisning. Den såväl regeringens som riksdagens behov samt har tagit fasta på att målen är otydliga, att reger- verksamhetens karaktär. ingen inte redovisar resultatindikatorer eller resultatmått som fångar graden av måluppfyllelse Resultatstyrningen utvecklas samt att kopplingen mellan den lämnade resul- I syfte att öka inslaget av långsiktighet i styrtatredovisningen och regeringens budgetförslag ningen och därmed skapa en mer ändamålsenlig är svag. I och med budgetpropositionen för 2001 årlig styrning kommer myndigheternas instrukintroducerades nuvarande verksamhetsstruktur. tioner och de uppgifter som där anges utgöra ba- Ett syfte med strukturen var att skapa en ur sen för den löpande styrningen och återrapporverksamheten sprungen hierarki till stöd för att teringen. Det årliga regleringsbrevet kommer

PROP. 2008/09:1

därför i vissa fall endast innehålla myndighetens rörd myndighet. Frågan om innehållet i och finansiella förutsättningar. Vissa myndigheters formerna för sådana externa analyser övervägs regleringsbrev kommer dock, i likhet med i dag, för närvarande i Regeringskansliet. Utgångsatt innehålla tillkommande mål och krav på åter- punkt för arbetet är det uppdrag regeringen har rapportering. Det är angeläget att styrsignalerna givit Statskontoret att utveckla en modell för till myndigheterna för att de ska få avsett poli- externa myndighetsanalyser (dnr Fi2007/8016) tiskt genomslag blir såväl färre som tydligare. och som ska redovisas i december 2008 (se när- Utgångspunkten är att myndigheterna ska redo- mare utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och fivisa och bedömas utifrån resultat som de själva nansförvaltning, kap. 3 Statlig förvaltningspolihar inflytande över. Mer detaljerad information tik). om tillståndet inom en viss sektor eller kort- och Mer genomgripande omprövningar av olika långsiktiga effekter av statliga insatser bör redo- verksamheter kan också komma i fråga. Det kan visas i andra former och sammanhang. avse att ompröva ett statliga åtagande i sin hel- När det gäller regeringens behov av årlig re- het, men också att i grunden pröva inriktningen sultatinformation från myndigheterna torde det och omfattningen av en myndighets uppdrag. för vissa myndigheter vara tillräckligt att de i års- Sådana omprövningar kan vanligtvis inte knytas redovisningen redovisar resultatet av sin verk- till i förväg bestämda tidpunkter. Det handlar samhet i ljuset av sina instruktionsenliga upp- snarare om att säkerställa att Regeringskansliet, gifter (motsvarande). I flera fall finns det dock då frågan väckts, har tillgång till kompetens för skäl för regeringen att precisera exempelvis am- att kunna bistå den politiska ledningen med att bitionsnivåer, särskilda krav på återrapportering ta fram relevant beslutsunderlag. Erfarenhetseller uppdrag för det kommande året. Det kom- mässigt aktualiseras sådana omprövningar ofta mer normalt att ske som i dag i myndigheternas till följd av exempelvis en förändrad inriktning av regleringsbrev. den förda politiken eller yttre händelser. I och med att den enhetliga verksamhetsstrukturen utgår kommer de återrapporterings- Inriktning av det fortsatta utvecklingsarbetet krav som myndigheterna har att hantera i första I det följande ges en översiktlig beskrivning av hand att avse myndighetens faktiska uppdrag några frågor av olika karaktär och dignitet till och uppgifter och endast i undantagsfall hur vilka regeringen på olika sätt avser att återmyndigheten bidrar till olika samhällseffekter. komma med till riksdagen. De samlade återrapporteringskraven som riktar sig till myndigheterna minskar därmed. Regeringens resultatredovisning till riksdagen Myndigheternas verksamhet kommer liksom i Formerna för och innehållet i regeringens resuldag att följas upp löpande genom årsredovisning, tatredovisning till riksdagen är föremål för fortmyndighetsdialog, krav på betryggande intern satt diskussion mellan Regeringskansliet och styrning och kontroll, och i förekommande fall riksdagsförvaltningen och riksdagens utskottsgenom de riskanalyser som myndigheten tar organisation. En självklar utgångspunkt i denna fram, och eventuella särskilda återrapporterings- diskussion är att riksdagens efterfrågan på rekrav. Myndigheterna ska styras utifrån de speci- sultatinformation ska tillgodoses. Det finns anfika förutsättningar och krav som ställs inom ledning att noga överväga i vilken utsträckning olika verksamheter. Genom att myndigheter den ändrade indelningen av regeringens resultatstyrs olika kan styrningen därmed komma att i redovisning, i och med denna proposition, tillökad grad präglas av långsiktighet och strategiskt godoser riksdagens behov av information. Det tänkande. I detta sammanhang kommer även be- finns även anledning att fortsatt överväga hur en aktas att myndigheterna bedriver en verksamhet ordning ska skapas som ger bättre förutsättsom över tiden står olika högt på den politiska ningar än i dag för en dialog mellan riksdagen dagordningen och att de därför kan styras med och regeringen om inriktningen och resultatet av olika intensitet över tiden. den förda politiken. När det gäller underlag till stöd för olika slag Regeringskansliet av mera begränsade förändringar förespråkar re- De förändringar som initieras i föreliggande geringen i likhet med Styrutredningen att underlag för prövning av en eller flera myndighe- proposition förbättrar förutsättningarna för Regeringskansliet att bistå regeringen med kunskap ters uppdrag i huvudsak bör tas fram utanför beom hur styrningen av verksamheter och enskilda

PROP. 2008/09:1

myndigheter ska utformas. Det är angeläget att i nämnas att på statsbudgetens inkomstsida redostörre utsträckning flytta fokus från myndighe- visas skatterna intäktsmässigt sedan 2006. ternas administration till den verksamhet som Regeringens avsikt har återgivits av finansutbedrivs. Det avser exempelvis att i högre grad skottet (bet. 2007/08:FiU20) utan att detta förbeakta samband mellan olika myndigheters verk- anlett något särskilt uttalande från utskottets samheter, exempelvis när instruktioner till myn- sida. digheterna ses över. Det kan även avse att hantera politiska ambitioner som är av en sådan karaktär att de i någon mening påverkar all statlig Skälen för regeringens förslag verksamhet, dvs. sektorsövergripande frågor. Enligt bestämmelserna i 10 § första stycket lagen Utökad dialog (1996:1059) om statsbudgeten ska avräkning Verksamheter och myndigheter är olika i många mot andra anslag än anslag för transfereringar avseenden. Dessa skillnader kommer till uttryck göras det budgetår till vilket utgiften hänför sig. på skilda sätt i den formella styrningen. De på- Det betyder att myndigheternas förvaltningsutverkar också frekvens, form och innehåll när det gifter avräknas mot anslag på utgiftsmässig gäller kontakterna mellan myndigheterna och grund. Enligt fjärde stycket i samma lagrum regeringen. finns en möjlighet för riksdagen att besluta att Regeringen bedömer att de kontakter som tas avräkning ska göras på en annan grund. mellan regeringen och myndigheterna är nöd- Regeringen anser av skäl som närmare utvändiga för att den styrning som kommer till vecklas nedan att myndigheternas förvaltningsuttryck genom instruktion, regleringsbrev etc. utgifter från och med budgetåret 2009 i stället ska fungera i praktiken. Behovet av att utveckla bör redovisas mot anslag det år till vilket kostnakontakterna såväl till form som innehåll bör prö- den hänför sig, dvs. avräkning ska ske på kostvas. nadsmässig grund. Med förvaltningsutgifter avses i detta sammanhang kostnader i en myndighets egen verksamhet, främst kostnader för per- 10.4.2 Kostnadsmässig avräkning av sonal, lokaler, övriga driftkostnader och avskrivmyndigheternas förvaltningsutgifter ningar av anläggningstillgångar som används i statens verksamhet samt vissa andra löpande kostnader som för närvarande avräknas på ut- Regeringens förslag: Myndigheternas förvaltgiftsmässig grund. ningsutgifter, med undantag för universitets och Kostnadsmässig avräkning innebär att mynhögskolors förvaltningsutgifter, ska från och digheterna kan använda samma redovisningsmed budgetåret 2009 avräknas mot anslag det princip för anslagsavräkningen som de använder budgetår till vilket kostnaden hänför sig och inte i räkenskaperna (löpande redovisning och boklängre det budgetår till vilket utgiften hänför sig. slut). Kostnadsmässig avräkning innebär vidare att anslagsutfallet kommer att ge en mer rättvisande bild av resursförbrukningen under respektive budgetår. Ändrad avräkningsgrund ut-

Bakgrund

gör därmed både en förenkling och ytterligare ett steg i riktning mot förbättrad ekonomisk I 2008 års ekonomiska vårproposition anförde styrning i staten. regeringen att den avser att i budgetpropositio- Kostnadsmässig avräkning bör mot denna nen för 2009 föreslå en ändrad anslagsavräkbakgrund tillämpas för myndigheternas förvaltningsgrund för myndigheternas förvaltningsutningsutgifter. Avräkningsprincipen bör avgöras gifter. Förslaget innebär att förvaltningsutgifter beroende på typ av kostnad. Det innebär exemska avräknas på kostnadsmässig grund i stället pelvis att kostnad för personal ska avräknas på för som hittills på utgiftsmässig grund. Skälet till kostnadsmässig grund oavsett om den belastar förändringen är att en kostnadsmässig avräkning myndighetens förvaltningsanslag eller ett sakanav myndigheternas förvaltningsutgifter underslag. lättar för myndigheterna samt ger en bättre bild För universitetens och högskolornas anslag av verksamheten. I sammanhanget kan också för grundutbildning respektive forskning tilläm-

PROP. 2008/09:1

pas sedan tidigare särskilda grunder för anslags- För att säkerställa en tydlig och transparent avräkningen. Regeringen redovisade i proposi- hantering och redovisning av förändringen bör tionen om högre utbildning för ökad kompetens de effekter som uppstår vid övergången särredonya principer för tilldelning av resurser och om visas. Ett särskilt anslag (ramanslaget 1:4 Överatt avsteg bör göras från den utgiftsmässiga an- gångseffekter av kostnadsmässig avräkning ) förs slagsavräkningen för högskoleanslagens del därför upp på statsbudgeten under utgiftsom- (prop. 1992/93:169). Riksdagen hade inget att råde 26 Statsskuldsräntor m.m. för vilket även erinra mot de redovisade principerna (bet. begärs ett bemyndigande att överskrida anslaget 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363). Dessa (se utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., avmyndigheter och anslag bör därför inte omfattas snitt 6). Eftersom myndigheternas räntekonton, av ändringen. från det särskilda anslaget, tillförs medel för att finansiera utbetalningar av redan anslagsbelastade kostnader (övergångseffekten) kommer Konsekvenser av förslaget myndigheternas ordinarie anslag under 2009 och några år framöver att minskas tillfälligt med ett Övergången till kostnadsmässig avräkning är av belopp motsvarande det belopp som belastar det teknisk natur. En utgångspunkt för den före- särskilda anslaget. Det innebär att myndigheslagna förändringen är att den inte ska påverka terna tillförs samma belopp från anslaget 1:4 beräkningen av statens kassamässiga budget- Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning, saldo. Redovisning av det finansiella sparandet som de ordinarie anslagen minskas med. Överberäknas enligt nationalräkenskaperna, som gången till kostnadsmässig avräkning är således grundas på EU:s förordning om det Europeiska neutral för såväl statsbudgeten som myndighenational- och regionalräkenskapssystemet i ge- terna. menskapen som i Sverige benämns ENS 95, och Av praktiska skäl kommer prognoser och påverkas därmed inte heller av förändringen. budgetering avseende myndigheternas förvalt- Ändrad grund för anslagsavräkningen medför ningsutgifter att ske utgiftsmässigt i budgetprodock vissa övergångseffekter för statsbudgeten positionen för 2009. Från och med budgetprooch myndigheterna. Dessa består av tidigare i rä- positionen för 2010 görs prognoser och budgekenskaperna redovisade kostnader som ännu tering enligt kostnadsmässiga principer. inte har anslagsavräknats, till exempel semester- Myndigheterna kommer under 2009 att raplöneskuld, avsättningar och andra periodise- portera storleken på övergångseffekten samt en ringar. Det kan också finnas anslagsavräknade tidsprofil för utfasning de kommande åren. Tiutgifter som ännu inte har redovisats som kost- den för utfasning av övergångseffekten är satt till nader i räkenskaperna, till exempel lager. perioden 2009–2013, dvs. fem år. Eftersom in- Reformen innebär en förändring av budgete- formation om övergångseffekterna inte är tillrings- och redovisningsprinciper och de över- gänglig inför arbetet med denna budgetproposigångseffekter som reformen medför ska tas om tion kommer justeringen av myndigheternas anhand med utgångspunkten att budgeteringen slag att ske genom en indragning under 2009, fortsatt ska vara lika stram som tidigare. Refor- samtidigt som beslut tas om övergångseffektens men innebär varken ökade eller minskade anslag storlek för respektive myndighet. Justeringen av för myndigheternas egen verksamhet (förvalt- anslagen för 2010–2013 kommer att ske genom ning). att anslagen tillfälligt sänks i budgetpropositio- För att bedöma övergångseffekternas storlek, nerna för dessa år. om en övergång till kostnadsmässig avräkning av Tillfälliga minskningar av myndigheternas ormyndigheternas förvaltningsutgifter hade ge- dinarie anslag under 2009 och de kommande nomförts budgetåret 2006, analyserades myn- åren leder till minskad belastning under utgiftsdigheternas årsredovisningar för 2005. Effek- taket för staten eftersom myndigheterna får en terna för budgetåret 2006 uppskattades till ca nerdragning av anslagen under utgiftstaket för 9 miljarder kronor. Hur stor den anslagsmässiga staten, men samtidigt får en kompensation av övergångseffekten blir vid övergången budget- motsvarande storlek från det särskilda anslaget året 2009 kan fastställas först då årsredovisning- under utgiftsområde 26 som ligger utanför utarna för 2008 är färdigställda. giftstaket. För att behålla utgiftstakets restriktivitet och inte skapa ytterligare utrymme under

PROP. 2008/09:1

taket på grund av denna reform måste utgiftsta- Myndigheternas ordinarie anslag ska beräknas ket tekniskt justeras. Denna tekniska justering på samma sätt som i dag. Det sker således inga kan ske först i samband med budgetpropositio- ändringar i sättet att beräkna anslagen i budgetnen för 2010, eftersom beloppet kommer att propositionen vare sig för 2009 eller för åren kunna fastställas först under 2009. därefter. I och med att myndigheternas anslag reduce- Statsbudgetens utgiftssida består för närvaras med samma belopp som de kompenseras rande av en blandning av utgifter och betalmed genom det särskilda anslaget som i denna ningar. I och med reformen kommer den att avse proposition föreslås anvisas under utgiftsområde även kostnader. Regeringens bedömning är dock 26 kommer reformen inte påverka vare sig stats- att benämningarna takbegränsade utgifter och budgetens saldo eller det finansiella sparandet. utgiftstak för staten bör användas även fortsätt- Förändrade budgeterings- och avräkningsprinci- ningsvis. per innebär inte ändrade anslagsnivåer, då skill- Utfallet på ramanslaget 1:4 Övergångseffekter naden mellan utgifter och kostnader bedöms av kostnadsmässig avräkning och utnyttjandet av vara marginellt. bemyndigandet att vid behov överskrida anslaget Det senare beror på att det redan nu finns vä- kommer att redovisas i årsredovisningen för sentliga inslag av kostnadsmässighet i avräk- staten för 2009. ningen av myndigheternas förvaltningsutgifter. Om de förändrade budgeterings- och avräkningsprinciperna förändrar myndigheternas beteende eller utnyttjande av anslagssparande/anslagskredit kan en kostnadsmässig budgetering och avräkning leda till mindre skillnader mellan åren jämfört med en utgiftsmässig budgetering och anslagsavräkning. Eftersom inte myndigheternas anslagsnivåer på sikt påverkas är detta dock endast en fråga om en mindre förskjutning mellan åren.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 2008

Närvarande : Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Olofsson, Odell, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Malmström, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling

Föredragande : Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Olofsson, Odell, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Malmström, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling

Regeringen beslutar proposition 2008/09:1