Prop. 2008/09:97

Regeringens proposition Åtgärder för jobb och omställning 2008/09:97

Regeringens proposition Åtgärder för jobb och omställning 2008/09:97

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 januari 2009 Fredrik Reinfeldt Anders Borg (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen förslag till ändrade anslag m.m. för budgetåret 2009 samt en redogörelse för åtgärder för jobb och omställning. Vidare presenteras en bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns finanser.

Sammanfattning

PROP. 2008/09:97

1 Sammanfattning

I den internationella finanskrisens spår följer nu långsiktiga uthållighet. Omsorgen om de en världsomspännande konjunkturnedgång. Den offentliga finanserna gör det därför angeläget att ekonomiska politiken inriktades redan i i första hand genomföra åtgärder som är direkt budgetpropositionen för 2009 på att möta en jobbskapande snarare än breda efterfrågekonjunkturnedgång. Regeringen presenterade stimulerande åtgärder. Det är också viktigt att de reformer omfattande 32 miljarder kronor för åtgärder som vidtas samtidigt är strukturellt jobb och företagande, för att förstärka välfärden riktiga och även på lång sikt höjer sysselsättning och för att rusta Sverige inför framtiden. och BNP. Sedan budgetpropositionen presenterades har Mot denna bakgrund presenterar regeringen i det skett en historiskt sett mycket kraftig denna proposition ett antal satsningar som avmattning av den globala ekonomin. Den värnar jobb och sysselsättning och som skapar finansiella kris som slog till med kraft under förutsättningar för arbetslösa, eller de som senare delen av september 2008, har tvingat riskerar arbetslöshet, att få jobb, kompetensregeringar världen över att vidta åtgärder för att utveckling eller utbildning. återställa förtroendet för och stabiliteten på de De arbetsmarknadspolitiska insatserna förfinansiella marknaderna. Krisen har nu spridit sig stärks och inriktas på den svaga konjunkturtill den reala ekonomin, med påtagligt negativa utveckling som väntas under 2009 och 2010. effekter på sysselsättning och tillväxt som följd. Därtill föreslås ytterligare åtgärder som för- Den globala finanskrisen har lett till att även bättrar tillväxtförutsättningarna på såväl kort Sverige har drabbats av en kraftig lågkonjunktur. som lång sikt. På så sätt stärks möjligheterna för Regeringen bedömer att arbetslösheten kommer långtidsarbetslösa att komma in på arbetsatt stiga under de kommande två åren och att marknaden samtidigt som efterfrågan på BNP minskar under 2009. arbetskraft inom bygg- och anläggningssektorn Stabiliseringspolitik i form av penning- och stimuleras. finanspolitik kan dämpa konjunktursvängningar, även om det inte är möjligt att eliminera dem. I Sverige har Riksbanken genom sin penning-

politik huvudansvaret för stabiliseringspolitiken. 1.1 Konjunkturen försvagas

Finanspolitiken bidrar i första hand indirekt, via de s.k. automatiska stabilisatorerna, till att hålla 1.1.1 Allvarligt försämrad konjunkturbild efterfrågan uppe i en konjunkturavmattning genom att skattintäkterna då minskar och Utvecklingen sedan mitten av september 2008 transfereringarna till hushållen ökar. har tagit en riktning som få kunnat förutse, såväl I vissa lägen kan det emellertid vara vad avser omfattning som hastighet. Situationen nödvändigt att komplettera med aktiva på de finansiella marknaderna förvärrades finanspolitiska åtgärder för att dämpa stora betydligt under hösten då flera stora finansiella konjunktursvängningar. Detta får dock inte institut i Förenta staterna och Europa fick äventyra de offentliga finansernas stabilitet och problem med att finansiera utestående skulder.

PROP. 2008/09:97

Centrala delar av de internationella kredit- 1.1.2 Tydlig försämring på marknaderna fungerar dåligt och det är alltjämt arbetsmarknaden svårt och dyrt för banker och andra finansiella institut att låna pengar. Den globala konjunkturnedgången får konse- Krisen på de internationella kreditmark- kvenser för svensk arbetsmarknad, där en tydlig naderna väntas successivt klinga av under 2009 nedgång nu kan skönjas. Det illustreras inte och situationen bedöms normaliseras kring minst av den drastiska ökningen av antalet varsel mitten av 2010. Situationen på bostads- om uppsägningar under hösten 2008. Alla varsel marknaderna i Förenta staterna och euro- leder visserligen inte till uppsägningar, och alla området väntas stabiliseras mot slutet av 2009 uppsägningar leder inte till arbetslöshet. En respektive i början av 2010. I kombination med markant uppgång av arbetslösheten är dock att att penningpolitiken successivt får större vänta. Arbetslösheten beräknas stiga från 6,1 genomslag, väntas en försiktig global åter- procent 2008 till 7,7 procent 2009 och 8,5 hämtning av BNP-tillväxten mot slutet av 2009, procent 2010. som förstärks under 2010. Läget är dock Regeringens främsta mål under mandatfortfarande svårbedömt vilket gör det svårare än perioden är att varaktigt öka sysselsättningen vanligt att göra prognoser över i vilken takt och minska utanförskapet. Inriktningen av återhämtningen kommer att ske. jobbpolitiken har varit att göra det mer lönsamt Sverige är ett av världens mest utrikes- att arbeta och att anställa. handelsberoende länder och vårt banksystem Sedan 2006 har utanförskapet minskat. Som tillhör de mest omvärldsintegrerade i världen. en av flera indikatorer på utanförskapet använder Det går inte att isolera Sverige från krisen. Den regeringen utvecklingen av antalet personer, svagare globala tillväxten leder till att efterfrågan mätt som helårsekvivalenter, som uppbär på svenska exportprodukter mattas rejält. ersättning inom system som rör ohälsa, Hushållens konsumtion dämpas av det kraftiga arbetslöshet och ekonomiskt bistånd. Under 1 börsfallet, oron på bostadsmarknaden och den 2007 minskade de med 125 000. Minskningen tilltagande försämringen på arbetsmarknaden. I skedde både i ohälso- och arbetslöshetsrelaterade takt med att efterfrågan dämpas minskar system. Mellan åren 2007 och 2011 förväntas det investeringsbehoven samtidigt som finanskrisen totala antalet personer, mätt som helårsgör det svårare och dyrare att få krediter. ekvivalenter, med någon form av ersättning från Regeringen bedömer att svensk BNP-tillväxt blir dessa system minska ytterligare, även om negativ 2009 för att 2010 och 2011 gradvis försämringen på arbetsmarknaden medför att återhämta sig, se vidare tabell 1.1. antalet helårsekvivalenter tillfälligt ökar 2009 jämfört med 2008.

Tabell 1.1 Nyckeltal

Procentuell förändring, om annat ej anges 2007 2008 2009 2010 2011 BNP 2,5 1,0 -0,8 1,5 3,0 1 Arbetslöshet, 16–64 år 6,2 6,1 7,7 8,5 8,3 2 Arbetskraften, 16–64 år 1,4 0,9 0,1 -0,3 0,3 Sysselsatta, 16–64 år 2,4 1,0 -1,7 -1,2 0,5 Sysselsättningsgrad, 3 16–64 år 75,6 75,9 74,3 73,2 73,6 4 KPI 2,2 3,4 -0,2 0,7 2,1 5 Statsskuld 36,4 33,6 31,7 32,0 29,8 Offentliga sektorns 5 finansiella sparande 3,7 2,3 -1,1 -1,1 0,5 1 I procent av arbetskraften. 2 Inkluderar heltidsstuderande arbetssökande (enligt ILO-definitionen). Siffror för gruppen 15 – 74 år återfinns i tabellsamlingen i bilaga 1. 3 Sysselsatta i procent av befolkningen. 4 Årsgenomsnitt. 1 Med helårsekvivalent avses det antal personer som skulle kunna 5 Procent av BNP. försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. personer som varit heltidssjukskrivna ett halvår var tillsammans en helårsekvivalent det året.

PROP. 2008/09:97

på infrastruktur. Vidare föreslogs en ökad

satsning på utbildning och forskning, en

Diagram 1.1 Antal personer i åldrarna 20–64 år som försörjs med vissa sociala ersättningar och bidrag,

förstärkning av den psykiatriska vården, medel

helårsekvivalenter, 1970–2011

för att korta vårdköerna samt ökade satsningar 1 600 Arbetslöshetsersättning på miljö och klimat. Flera av åtgärderna väntas 1 400 Arbetsmarknadsåtgärder Ekonomiskt bistånd mildra effekterna av konjunkturnedgången 1 200 Sjukpenning & sjuklön Sjuk- och aktivitetsersättning samtidigt som de leder till varaktigt högre 1 000 sysselsättning, höjd utbildningsnivå och bättre 800 600 möjligheter för forskning av hög kvalitet. De

förbättrar möjligheterna för en god produkti- 400 vitetsutveckling samt en god tillväxt och välfärd 200 även på lång sikt. 0 70 75 80 85 90 95 00 05 10 Regeringen kan konstatera att de reformer

som presenterades i budgetpropositionen för

Källa: Finansdepartementet. 2009 och de åtgärder regeringen därefter vidtagit

innebär att den svenska finanspolitiken under de

kommande åren är bland de mer expansiva inom

EU samtidigt som Maastrichtvillkoren klaras.

1.2 Utgångspunkter för regeringens

Detta framgår bl.a. i Europeiska kommissionens

förslag

januariprognos över medlemsländernas struktu-

rella sparande. 4

1.2.1 Kraftig stimulans i

I den plan för europeisk ekonomisk åter-

budgetpropositionen för 2009

hämtning som Europeiska kommissionen

presenterade i slutet av november 2008, föreslås Regeringen har genomfört ett brett reformpaket att medlemsstaterna skyndsamt stimulerar sina för att öka sysselsättningen. Denna politik har, ekonomier med drygt 1 procent av BNP. I linje 5 tillsammans med den starka konjunkturen under med kommissionens stimulansplan har Eurosenare år, lett till att arbetslösheten minskat och peiska Rådet godkänt en återhämtningsplan som att sysselsättningen ökat. Mellan tredje kvartalet bygger på insatser motsvarande totalt ca 1,5 2006 och tredje kvartalet 2008 ökade antalet procent av EU:s BNP. sysselsatta med 144 000 personer. Ökningen av 2 Sammantaget uppgår regeringens satsningar i antalet sysselsatta 2007 var den största som budgetpropositionen för 2009, de åtgärder som uppmätts för ett enskilt år i Statistiska centralvidtagits under hösten 2008 och de förslag som byråns arbetskraftsundersökningar. OECD presenteras i denna proposition, till drygt 40 konstaterar också i sin granskning av svensk miljarder kronor 2009. Detta motsvarar ca 1,3 ekonomi att Sverige står väl rustat för att klara procent av BNP. Redan omfattningen på effekterna av den globala finanskrisen. 3 reformförslagen i budgetpropositionen för 2009 Budgetpropositionen för 2009 innehöll reforlåg väl i linje med Europeiska kommissionens mer omfattande 32 miljarder kronor, vilket stimulansplan. motsvarar ca 1 procent av BNP. Regeringen

konstaterade då att oron på de internationella

finansiella marknaderna ökat och att en inbroms-

ning i konjunkturen väntades. I propositionen

föreslogs ett antal reformer som bl.a syftade till

att dämpa konjunkturnedgången, t.ex. ett tredje

steg i jobbskatteavdraget tillsammans med en

höjning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt,

sänkning av socialavgifterna och stora satsningar

2 Statistiska centralbyrån, AKU, kvartalsdata. Sysselsatta i åldern 15 – 74 4 Europeiska kommissionens interimsprognos januari 2009.

år. 5 Comunication from the European Commission to the European

3 OECD Economic Surveys. Sweden, October 2008. Council. A European Economic Recovery Plan. COM 2008(800).

PROP. 2008/09:97

1.2.2 Åtgärder för fungerande bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17). finansmarknader centrala för Regeringen ser för närvarande över de åtgärder ekonomisk återhämtning som vidtagits och överväger ytterligare insatser för att stärka stabiliteten på den svenska Den rådande lågkonjunkturen har, som tidigare finansmarknaden, till gagn för samtliga aktörer nämnts, sin upprinnelse i den globala finans- och ekonomin i sin helhet. krisen under hösten 2008. Krisen började med För att möta den brist på framför allt kreditförluster på den amerikanska bolåne- långfristig exportfinansiering som uppstått i marknaden. Att problemen fått en sådan om- samband med oron på världens finansmarknader fattning och spridning är framför allt ett utslag har AB Svensk Exportkredit (SEK) tillförts dels av en djup kris i förtroendet för de finansiella ca 3 miljarder kronor, dels statens aktier i systemen. Krisen har fördjupats trots de åtgärder Venantius AB, ett bolag med ett eget kapital på som regeringar och centralbanker har vidtagit för 2,6 miljarder kronor. Dessutom har SEK fått en att återställa detta förtroende och skapa stabilitet låneram på högst 100 miljarder kronor samt en på finansmarknaderna. garantiram på högst 450 miljarder kronor. Vidare Det finansiella systemet är av central har ramen för Exportkreditnämndens exportbetydelse för en väl fungerande ekonomi. Om kreditgarantier höjts från 200 miljarder kronor förtroendet för systemet allvarligt rubbas får det till 350 miljarder kronor. Dessutom har Almi återverkningar för bl.a. möjligheterna för hushåll Företagspartner AB tillförts 2 miljarder kronor och företag att få tillgång till krediter. Att låna för att öka utlåningen till nya, små- och pengar blir både dyrt och svårt. Pessimismen medelstora företag (prop. 2008/09:73, bet. bland hushåll och företag ökar, investeringar och 2008/09:FiU17, rskr. 2008/09:47 och prop. konsumtion uteblir och ekonomin riskerar att 2008/09:86, bet. 2008/09:NU12, rskr. lamslås. 2008/09:125). För att komma till rätta med den finansiella För att möjliggöra en stärkt svensk fordonskrisens effekter har regeringen under hösten sektor, särskilt inom områdena klimat och 2008 prioriterat att snabbt vidta åtgärder för att säkerhet, har ett nytt aktiebolag bildats som ska säkerställa att kreditmarknaderna åter kan börja bedriva bl.a. forsknings- och utvecklingsfungera. Det har skapats bättre förutsättningar verksamhet och för det ändamålet fått ett för företag och hushåll att låna pengar samtidigt kapitaltillskott om 3 miljarder kronor. Dessutom som olika typer av kreditgarantier underlättar för har regeringen inhämtat riksdagens bemynsvenska företag att exportera sina produkter. digande att mot fullgoda säkerheter ställa ut För att värna tryggheten bland svenska sparare statliga kreditgarantier uppgående till maximalt har insättningsgarantin höjts från 250 000 20 miljarder kronor till företag i fordonssektorn kronor till 500 000 kronor (prop. 2008/09:49, för att garantera lån i Europeiska investeringsbet. 2008/09:FiU14, rskr. 2008/09:16). banken. Regeringen har även möjligheten att I syfte att skapa stabilitet på och återställa mot fullgoda säkerheter ge undsättningslån till förtroendet för de svenska finansiella mark- företag inom fordonssektorn som befinner sig i naderna har en ny lag möjliggjort att, när ekonomiska svårigheter (prop. 2008/09:95, bet. situationen så kräver, med kort varsel lämna stöd 2008/09:FiU19, rskr. 2008/09:144). till kreditinstitut. Med stöd av denna lag har ett så kallat garantiprogram utformats. Finansiell stabilitet är emellertid en s.k. kollektiv vara. Det 1.2.3 Starka offentliga finanser för att betyder att alla i systemet drar nytta av möta krisen stabiliteten, utan att för den skull vara med och bära kostnaden. Finansiering av kollektiva varor Ordning och reda i de offentliga finanserna är en sker normalt solidariskt. Deltagandet i det grundförutsättning för en långsiktigt hållbar instiftade garantiprogrammet är frivilligt. De ekonomisk politik. Det är därför viktigt att värna statliga garantierna får uppgå till högst 1 500 de offentliga finansernas stabilitet och långmiljarder kronor. Vid utgången av 2008 siktiga uthållighet samt att kommande undergaranterades dock endast 150 miljarder kronor. skott i spåren av konjunkturnedgången blir En särskild stabilitetsfond har inrättats för att tillfälliga och kontrollerbara. Det är av betydelse finansiera bl.a. stödåtgärder (prop. 2008/09:61, för att hushåll och företag ska känna sig trygga

PROP. 2008/09:97

med att Sverige håller fast vid den stabilitets- och medelinkomsttagare, att underlätta inträdet orienterade inriktning politiken haft under flera på arbetsmarknaden, att göra det enklare och år. Vi ska inte behöva ställas inför en situation billigare att anställa och att öka möjligheterna till där skatterna behöver höjas eller trygghets- utbildning ger goda förutsättningar för en systemen skäras ned för att undvika stora gradvis återhämtning. Det skapar också möjligunderskott. Detta är särskilt angeläget eftersom heter för en god produktivitetstillväxt. det framför allt skulle drabba dem med små Regeringens politik för full sysselsättning har ekonomiska marginaler. inriktats på en effektiv matchning och en stärkt Sverige har, till skillnad från många jämförbara konkurrenskraft hos dem som står längst från länder i EU och OECD, goda offentliga arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har givits finanser, vilket möjliggör satsningar. Till följd av ett tydligare uppdrag att förmedla jobb. De konjunkturförsvagningen väntas emellertid de arbetsmarknadspolitiska programmen har fått en offentliga finanserna försämras under kom- tydligare inriktning mot att öka sökaktiviteten mande år och underskott är att vänta 2009 och och att stödja dem som står längst från 2010. Regeringens samlade bedömning utifrån arbetsmarknaden. De flesta som deltar i de indikatorer som används för att avgöra arbetsmarknadspolitiska program deltar i jobbreformutrymmet och en väl avvägd finanspolitik och utvecklingsgarantin eller i jobbgarantin för är dock att underskottet är tillfälligt och ungdomar. Dessutom har personer som av olika kontrollerbart. De offentliga finanserna väntas skäl varit utan arbete under minst ett år, eller sex åren därefter förbättras. månader vad avser ungdomar, rätt till nystarts- Diagram 1.2 visar faktiskt finansiellt sparande jobb. och strukturellt sparande i offentlig sektor. Principerna för denna politik ska bevaras, även Trots underskotten i det faktiska sparandet 2009 då Sverige går in i en djup lågkonjunktur. och 2010 beräknas det strukturella sparandet Forskning visar bl.a. att förmedlingsinsatser ligga över 1 procent av BNP dessa år. tycks vara en förhållandevis effektiv åtgärd för att minska arbetslösheten och att lönesubven-

Diagram 1.2 Faktiskt finansiellt sparande och strukturellt

tionerade anställningar ökar sannolikheten att få

sparande i offentlig sektor

ett arbete i högre grad än arbetsmarknads- Procent av BNP utbildning. 4 Arbetsmarknadspolitiska program riskerar Faktiskt sparande alltid att leda till inlåsningseffekter i form av 3 minskad geografisk rörlighet och lägre sök- Strukturellt sparande 2 aktivitet. Det är därmed än viktigare att stimulera sökaktiviteten hos arbetslösa i en situation med tillfälligt ökade arbetsmarknads- 1 0 politiska insatser samtidigt som det är fortsatt viktigt att stärka konkurrenskraften hos dem -1 som står längst från arbetsmarknaden. Åtgärder som vidtas för att mildra kon- -2 07 08 09 10 11 junkturnedgången ska vara strukturellt riktiga. De ska därmed förbättra förutsättningarna för Anm: Det strukturella sparandet justerar det faktiska finansiella sparandet för konjunkturläget och vissa större väldefinierade engångseffekter. Syftet är att visa varaktigt hög sysselsättning samt hög och stabil hur stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunkturläge. Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. tillväxt, även på sikt. Erfarenheterna visar att tillfälliga åtgärder riskerar att bli permanenta, vilket riskerar att försvaga de offentliga finanserna. I de fall det är motiverat med

1.3 Regeringens strategi för jobb och tillfälliga åtgärder måste det därför säkerställas omställning att de inte blir permanenta.

Regeringens insatser för jobb och omställning Regeringens politik för att få fler i arbete och har sin grund i ovanstående utgångspunkter. bekämpa människors utanförskap är en självklar och central utgångspunkt för att möta nedgången i ekonomin. Att sänka skatterna för låg-

PROP. 2008/09:97

1.3.1 Åtgärder för nya arbetslösa och serades arbetsgivare som anställer personer som korttidsarbetslösa varit arbetslösa eller sjuka i mer än ett år, och som är berättigade till nystartsjobb, med ett Den allvarliga situationen på arbetsmarknaden belopp som motsvarar arbetsgivaravgiften. Från motiverar ytterligare förstärkt stöd till arbets- och med den 1 januari 2009 är denna kompensasökande. För att ge arbetslösa extra stöd att söka tion fördubblad för att öka jobbmöjligheterna arbete har därför förmedlingsverksamheten, i för dem som står långt från arbetsmarknaden. form av coachning, intensifierats. Arbetsför- En arbetsgivare betalar för dessa personer medlingen har fått i uppdrag att förstärka därmed endast cirka hälften av den lönekostnad matchningsverksamheten och ge ett tidigt och som skulle gällt i frånvaro av nedsättningen. individanpassat stöd för att kunna hjälpa arbetssökande tillbaka till arbete. Även ungdomar ska Förstärkning av yrkeshögskolan och yrkesvux kunna ta del av coachningen. För perioden 2009– Det reguljära utbildningssystemet är viktigt för 2011 satsar regeringen sammantaget närmare 3 att mildra effekten av ökad arbetslöshet. Permiljarder kronor för detta ändamål. Under 2009 soner som drabbas av arbetslöshet kan genom beräknas att omkring 27 500 personer kommer att söka sig till det reguljära utbildningssystemet kunna få denna typ av stöd. förnya och fördjupa sina kunskaper så att de står 6 Att som arbetslös hålla kontakten med bättre rustade att få ett nytt arbete. arbetslivet är viktigt för att kunna bevara och När arbetskraftsefterfrågan minskar i en förbättra kompetensen, få ökad arbetslivs- lågkonjunktur riskerar särskilt individer med erfarenhet och för att öka möjligheterna till ett svag förankring på arbetsmarknaden, exempelvis nytt arbete. Antalet platser i arbetspraktik har ungdomar, att bli arbetslösa. Mot denna bakdärför utökats och praktik kan erbjudas tidigt grund föreslår regeringen ytterligare satsningar under en arbetslöshetsperiod. på yrkeshögskolan och gymnasiala yrkesut- För att arbetslösa med längre arbetslivs- bildningar inom kommunal vuxenutbildning erfarenhet ska kunna upprätthålla och utveckla (yrkesvux). sin kompetens, har regeringen inom ramen för En ökad satsning på yrkeshögskolan ger arbetspraktiken infört praktisk kompetens- bättre möjligheter till utbildning inom det utveckling. Arbetspraktik och praktisk kompe- reguljära utbildningssystemet för dem som inte tensutveckling är därmed viktiga verktyg i väljer högskolestudier. Inklusive kvalificerad coachningsarbetet. yrkesutbildning omfattar satsningen ca 1 000 Sammanlagt satsar regeringen 6,6 miljarder extra platser år 2009, 2 000 år 2010 och 1 000 år kronor på praktikplatser åren 2009–2011. Det 2011. motsvarar 19 000 platser under 2009, 26 000 Det riktade statsbidraget för yrkesvux förplatser under 2010 och 8 000 platser under 2011. stärks. Det innebär bättre möjligheter att nå de För att säkerställa en snabb implementering av personer som behöver höja sin utbildningsnivå åtgärderna för jobb och omställning föreslås eller har behov av att ändra yrkesbana. Antalet Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag höjas studieplatser inom yrkesvux ökas med ca 3 200 med 300 miljoner kronor 2009. platser 2009, beräknas öka med ca 3 900 platser 2010 och ca 1 600 platser 2011. För att stimulera arbetslösa som är över 25 år 1.3.2 Förstärkt jobbpolitik att söka en yrkesinriktad utbildning inom kommunal gymnasial vuxenutbildning bör dessa Stärkt stöd för långtidsarbetslösa tillfälligt ges en utökad möjlighet att få För att ytterligare stärka möjligheterna för lång- studiemedel med den högre bidragsnivån under tidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden 2009 och 2010. Det högre bidraget motsvarar har kompensationen av lönekostnaden för de 80 procent av studiemedlets totalbelopp. s.k. nystartsjobben utökats. Tidigare kompen- Omfördelning av medel inom högskolan I syfte att möta en ökad efterfrågan på utbildningsplatser i vissa regioner och åstadkomma ett bättre utnyttjande av utbildningsplatserna inom 6 Beräkningarna baseras på helårsinsatser. Fler kan således få ta del av högskolornas grundutbildningsanslag föreslår insatserna eftersom stödet lämnas under kortare perioder. regeringen en omfördelning av medel mellan

PROP. 2008/09:97

lärosäten. Sammantaget uppgår satsningen under 2009 till cirka 93 miljoner kronor. För 2010 beräknas de lärosäten som får ökade resurser 2009 fortsatt få sådana.

Förstärkta satsningar på infrastruktur Vägverket och Banverket har för 2009 tilldelats drygt 13,6 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Även med dessa satsningar finns ett eftersatt underhåll på både väg- och järnvägssidan. Konjunkturutvecklingen gör att det finns goda skäl och möjligheter att tillvarata lediga resurser i byggoch anläggningsbranschen för att möta dessa behov samtidigt som sysselsättningen främjas på kort sikt. Regeringen föreslår därför att sammantaget ytterligare 1 miljard kronor under 2009–2011 avsätts för drift och underhåll av vägoch järnvägsnäten.

Skattereduktion för arbete i form av reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad (ROT-arbete) Mot bakgrund av den kraftiga försvagningen inom byggsektorn och tydliga signaler om ökande arbetslöshet bör en skattereduktion för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad (ROT-arbeten) införas inom ramen för systemet med skattereduktion för hushållarbeten. Fysiska personer kan därmed få skattereduktion för såväl hushållsarbete som ROT-arbete, exklusive omkostnader för material. Satsningen motsvarar ett skattebortfall på cirka 3,5 miljarder kronor per år. Åtgärden väntas minska det s.k. svartarbetet inom byggsektorn, vilket leder till ökade skatteintäkter.

PROP. 2008/09:97

Stabiliseringspolitik – finanspolitikens möjligheter anledning att försöka påverka efterfrågan med och begränsningar aktiva (diskretionära) finanspolitiska åtgärder eftersom penningpolitiken då påverkar efter- Varför behövs stabiliseringspolitik? frågan och inflationen i samma riktning. Stora konjunktursvängningar kan leda till Finanspolitiken bidrar däremot indirekt till att betydande välfärdsförluster. Konjunkturned- dämpa konjunktursvängningarna via de så gångar som leder till hög arbetslöshet drabbar kallade automatiska stabilisatorerna. Med den enskilde och riskerar att leda till social automatiska stabilisatorer avses att efterfrågan utslagning. automatiskt hålls uppe vid en konjunktur- Stora konjunktursvängningar kan också leda nedgång då skatteintäkterna sjunker och bidragstill att BNP-nivån varaktigt blir lägre än vad som och transfereringsutbetalningarna ökar. Det annars hade varit fallit. Det finns flera orsaker till omvända gäller i en konjunkturuppgång. detta: Tidigare erfarenheter visar att det finns vissa problem förknippade med att försöka styra - Kraftiga konjunktursvängningar har en negativ effekt på investeringar, produk- efterfrågan med aktiva finanspolitiska åtgärder. Ett problem är att stabiliseringspolitiska beslut, tivitet och sysselsättning. Eftersom invepå grund av den politiska beslutsprocessen, ofta steringar i allmänhet inte kan tas tillbaka tar tid, vilket innebär att åtgärder riskerar att få tenderar de att minska när osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen ökar. effekt i fel konjunkturläge. Ett annat problem är att det ofta är politiskt svårt att ta tillbaka - En kraftig lågkonjunktur slår dessutom ut tillfälliga åtgärder, som därmed tenderar att bli produktivt kapital (maskiner och byggpermanenta. nader) när företag går i konkurs (utöver det Det finns, trots detta, särskilda situationer då som är motiverat av en pågående strukturfinanspolitiken kan behöva komplettera omvandling). penningpolitiken. Det gäller framför allt vid - Perioder med hög arbetslöshet riskerar kraftiga utbudsstörningar, då det finns en tydlig också att leda till lägre kompetens och målkonflikt mellan att stabilisera inflationen och därmed sjunkande produktivitet hos dem sysselsättningen (vid negativa utbudsstörningar som blir arbetslösa. Detta kan på sikt leda ökar priserna samtidigt som den samlade eftertill en varaktigt högre total arbetslöshet. frågan sjunker). Det kan också gälla vid mycket - Kraftiga konjunktursvängningar leder stora efterfrågestörningar då penningpolitiken normalt sett även till stora förändringar i inte ensam förmår dämpa efterfrågebortfallet i inflationstakten. Det försämrar förutsätt- tillräckligt hög utsträckning; i synnerhet i situaningarna för både företagare och hushåll att tioner där reporäntan närmar sig noll procent. fatta rationella ekonomiska beslut. Till skillnad från penningpolitiken har finanspolitiken också en roll att spela när det gäller att Stabiliseringspolitikens arbetsfördelning hantera specifika problem som kan uppstå i I Sverige har Riksbanken det huvudsakliga ekonomin i samband med en konjunkturnedansvaret för stabiliseringspolitiken. Målet för gång. Det kan exempelvis handla om att Riksbanken är att upprätthålla prisstabilitet. förstärka arbetsmarknadspolitiska åtgärder av Riksbanken har själv preciserat det målet som att olika slag. inflationen (KPI) ska vara 2 procent. Riksbanken använder reporäntan för att styra Det är viktigt att finanspolitiken omgärdas av ett inflationen mot målet. Räntan sätts lägre när tydligt regelverk inflationen på medellång sikt ligger under målet Före mitten av 1990-talet fanns inte något och högre när inflationen bedöms stiga över tydligt finanspolitiskt regelverk som bidrog till målet. Indirekt kommer därmed ekonomin i långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna. I normalfallet att stimuleras i lågkonjunkturer och stället tenderade finanspolitiken att bedrivas mer dämpas i högkonjunkturer. kortsiktigt. Följden blev att underskott byggdes Vid störningar som påverkar efterfrågeläget i upp i de offentliga finanserna under lågekonomin råder inget motsatsförhållande mellan konjunkturer utan att motsvarande överskott att stabilisera sysselsättningen och inflationen. uppnåddes när konjunkturen förbättrades. Detta Vid sådana tillfällen finns det normalt ingen ledde till en trendmässig uppgång i den

PROP. 2008/09:97

offentliga skuldsättningen. I Sverige ökade den multiplikator avses här den temporära effekt en konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld temporär finanspolitisk åtgärd har på BNPfrån 30 till 85 procent av BNP mellan 1970 och nivån. Om multiplikatorn av en temporär mitten av 1990-talet (se diagram 1.3). (ofinansierad) sänkning av skatten är 0,5, leder en sänkning av skatten med 10 miljarder kronor till att BNP temporärt blir 5 miljarder kronor

Diagram 1.3 Den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld

högre. För breda efterfrågestimulerande åtgärder Procent av BNP brukar multiplikatorerna antas ligga mellan noll 90 och ett. En tillfällig sänkning av inkomstskatten 80 eller tillfälliga kontantstöd till hushållen, kan 70 förväntas ha en multiplikator kring 0,5 eller 60 mindre. Det beror dels på att hushållen sparar en 50 viss del av den temporära inkomstökningen, dels 40 på att den ökade konsumtionen delvis består av 30 EU-12 20 USA importvaror som inte ökar svensk BNP. Offentlig konsumtion och offentliga invester-

Sverige

10 0 ingar, brukar antas ha en större multiplikator än 1970 1976 1982 1988 1994 2000 2006 0,5, men inte mycket större än 1. Anm.: I serien avseende EU12 saknas tidigare Östtyskland före 1991. Sysselsättningen väntas i regeringens prognos Källa: OECD Economic Outlook 2007/2 sjunka med 2,8 procent, motsvarande drygt 120 000 personer, mellan 2008 och 2010. Tabell Under 1990-talet infördes i Sverige, liksom i 1 nedan redovisar den temporära offentligmånga andra länder, särskilda budgetpolitiska finansiella kostnaden för att med finanspolitik ramverk i form av olika mål och regler för de motverka att sysselsättningen sjunker med 2,8 offentliga finanserna för att inte dessa tidigare procent vid olika antaganden om multiplimisstag i finanspolitiken skulle upprepas (se katorernas storlek. Ett vanligt antagande är att också rutan ”Det budgetpolitiska ramverket” i sysselsättningen ökar med 2/3 procent om BNP kapitel 4). ökar med 1 procent. Det innebär att BNP måste I en situation där finanspolitiska åtgärder är öka med drygt 4 procent för att motverka att nödvändiga att vidta i stabiliseringspolitiskt sysselsättningen sjunker med 2,8 procent. syfte, är det mot denna bakgrund viktigt att Den första kolumnen i tabellen visar den finanspolitiken utformas i enlighet med antagna storleken på multiplikatorn. Den andra uppställda mål och regler. Stabiliseringspolitiska kolumnen visar hur mycket det finansiella åtgärder bör således inte vidtas till vilken sparandet måste sjunka brutto vid de olika offentligfinansiell kostnad som helst. Därigenom antagandena om multiplikatorerna för att BNP minskar risken för att besparingsåtgärder blir ska öka med 4 procent och de drygt 120 000 nödvändiga i en situation där konjunkturläget jobben ska kunna bevaras. Den tredje kolumnen fortfarande är besvärligt. i tabellen visar hur mycket det finansiella sparandet temporärt måste sjunka netto vid olika Det är viktigt att ha rimliga förväntningar på vad antaganden om multiplikatorerna för att BNP som kan åstadkommas med finanspolitik ska öka med 4 procent. Den fjärde respektive Både i Sverige och i omvärlden efterfrågar nu en femte kolumnen visar brutto- respektive mängd olika aktörer, med anledning av konnettokostnaden per bevarat jobb. Nettojunkturnedgången, stora (tillfälliga) stabilikostnaden är lägre än bruttokostnaden på grund seringspolitiska åtgärder. Det är, i viss av åtgärdens så kallade självfinansieringsgrad; utsträckning, motiverat att använda finansden visar i vilken utsträckning en åtgärd är politiken som ett komplement till penningsjälvfinansierad då skatteintäkterna ökar och politiken i rådande situation. Men det är viktigt utgifterna minskar när sysselsättningen och att ha rimliga förväntningar på vad finans- BNP ökar till följd av åtgärden. politiken kan åstadkomma. Följande räkne- I beräkningarna i tabellen beaktas den exempel ger en uppfattning om hur stora kortsiktiga självfinansieringsgraden schabloneffekterna kan vara: mässigt genom att den offentliga sektorns De så kallade multiplikatorerna av finanspolitiska åtgärder är relativt små. Med

PROP. 2008/09:97

Tabell 1.2 Offentlig-finansiella kostnader för att skapa 120 000 jobb

Multiplikator Nödvändig försvagning av finansiellt sparande för Nödvändig försvagning av finansiellt sparande Bruttokostnad per Nettokostnad per att skapa 120 000 jobb, brutto för att skapa 120 000 jobb, netto jobb jobb

Procent av BNP Procent av BNP Miljoner kronor Miljoner kronor (miljarder kronor) (miljarder kronor) 0,25 16 14 4,4 3,9 (528) (462) 0,5 8 6 2,2 1,7 (264) (198) 1,0 4 2 1,1 0,6 (132) (66)

finansiella sparande antas öka med 0,5 procent av Det finns ett mindre antal, mer direkt BNP när BNP ökar med 1 procent (i praktiken jobbskapande åtgärder, som är betydligt mer varierar självfinansieringsgraden beroende på kostnadseffektiva än vad dessa kalkyler visar. vilken åtgärd och vilket tidsperspektiv som Regeringens bedömning är att exempelvis ROT avses). Om multiplikatorn är 1 innebär detta och vissa infrastruktursatsningar är sådana antagande att självfinansieringsgraden är 0,5 åtgärder. Det är dock viktigt att påpeka att det (0,5*1=0,5). Det innebär att nettokostnaden blir sannolikt inte är möjligt att hitta liknande 50 procent av bruttokostnaden. Om kostnadseffektiva åtgärder av en sådan multiplikatorn i stället är 0,5 eller 0,25 blir omfattning att hela den förväntade nedgången i självfinansieringsgraden 25 procent respektive sysselsättningen ska kunna elimineras till en 12,5 procent (0,5*0,5=0,25 respektive offentligfinansiell rimlig kostnad. 0,5*0,25=0,125). En första viktig lärdom av detta är att det med Med en multiplikator på 1 krävs åtgärder som finanspolitiska åtgärder inte går att helt försvagar det finansiella sparandet med 4 procent motverka en kraftig konjunkturnedgång. Om de av BNP, brutto, eller 2 procent av BNP netto, offentliga finanserna inte ska urholkas går det för att BNP ska öka med 4 procent eller bara att mildra nedgången. En andra viktig sysselsättningen öka med 120 000 jobb. Det lärdom är att det sannolikt är mer effektivt att motsvarar 132 respektive 66 miljarder kronor. vidta riktade, ”direkt jobbskapande” åtgärder än Bruttokostnaden per skapat jobb blir då 1,1 breda efterfrågestimulerande åtgärder som miljoner kronor och nettokostnaden 600 000 exempelvis allmänna skattesänkningar eller höjda kronor. Med en multiplikator på 0,5 krävs i bidrag till hushållen. stället åtgärder på 264 miljarder kronor brutto Det finns också några andra lärdomar som är eller 198 miljarder kronor netto, motsvarande viktiga att beakta vad avser finanspolitikens 2,2 respektive 1,7 miljoner kronor per skapat möjligheter att parera konjunktursvängningar. jobb. Om multiplikatorn är så låg som 0,25 krävs En är att åtgärder som vidtas tillfälligt för att i stället åtgärder på 528 miljarder kronor brutto mildra nedgången i konjunkturen ska vara just eller 462 miljarder kronor netto, motsvarande tillfälliga. Temporära åtgärder som tenderar att 4,4 respektive 3,9 miljoner kronor per skapat bli permanenta, bidrar på sikt till att försvaga de jobb. Dessa räkneexempel visar att breda offentliga finanserna. Temporära åtgärder som är efterfrågestimulerande åtgärder, p.g.a. att de har svåra att ta tillbaka bör därför undvikas. En relativt låga mutiplikatorer, har en begränsad annan lärdom är att i de fall permanenta åtgärder effekt på efterfrågan. Det krävs alltså mycket vidtas för att mildra konjunkturnedgången, bör stora åtgärder för att få effekt på efterfrågan, de i första hand avse strukturellt riktiga åtgärder vilket samtidigt skulle försvaga det offentliga som varaktigt höjer sysselsättningen och BNP. 7 sparandet markant. Det utesluter inte att det kan komma att bli aktuellt att vidta vissa rena efterfrågestimulerande åtgärder, men omsorgen om de offentliga finanserna sätter en gräns för 7 hur stora åtgärder som kan komma i fråga. ROT införs permanent. Självfinansieringsgraden av ROT-reformen antas, åtminstone på längre sikt, vara mycket hög till följd av att många svarta jobb förväntas omvandlas till vita.

2 Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2008/09:97

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

och yrkeshögskoleutbildning, som inklu- 1. godkänner den föreslagna användningen av sive tidigare gjorda åtaganden, medför det under utgiftsområde 16 Utbildning och behov av framtida anslag på högst universitetsforskning uppförda ramanslaget 350 000 000 kronor under 2010 och högst 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning 250 000 000 kronor under 2011–2013 (avsnitt 6.2.3), (avsnitt 6.2.3), 2. bemyndigar regeringen att under 2009 för 3. godkänner ändrade ramar för utgiftsdet under utgiftsområde 6 Utbildning och områden samt anvisar ändrade anslag enligt universitetsforskning uppförda ramanslaget följande specifikation. 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning besluta

om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

PROP. 2008/09:97

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag 2009

Tusental kronor

3 Den ekonomiska utvecklingen

PROP. 2008/09:97

3 Den ekonomiska utvecklingen

Sammanfattning I detta kapitel redovisas prognosen för den

ekonomiska utvecklingen i Sverige och

omvärlden till och med 2011. Dessutom

• Läget på de internationella finansiella mark- analyseras två alternativa scenarier för den

naderna är fortsatt mycket allvarligt. ekonomiska utvecklingen framöver.

Problemen antas successivt klinga av under

2009 och situationen antas normaliseras

kring mitten av 2010. Revideringar i förhållande till

budgetpropositionen för 2009

• Konjunkturen i omvärlden försvagas kraftigt

och 2009 bedöms BNP-tillväxten bli negativ Konjunkturavmattningen bedöms bli väsentligt i stora delar av OECD-området. BNPdjupare och mer långvarig än vad som förutsågs i tillväxten väntas öka under slutet av 2009 i budgetpropositionen för 2009. Därmed blir takt med att bostadsmarknaderna stabili- BNP-tillväxten betydligt svagare 2008–2011. seras, effekterna från finanskrisen klingar av Även på arbetsmarknaden förutses utvecklingen och den expansiva penningpolitiken får full bli avsevärt mer negativ framöver. Konjunktureffekt. Tillväxten förutses dock bli låg även avmattningen leder till ett lägre resursutnytt- 2010. jande och därmed väntas inflationen bli mycket • Svensk BNP-tillväxt dämpas ytterligare och lägre.

bedöms bli negativ 2009. Först mot slutet av

2009 väntas aktiviteten i ekonomin börja öka Tabell 3.1 Nyckeltal, nuvarande prognos och prognos i

igen. Återhämtningen blir dock försiktig och

budgetpropositionen för 2009

tillväxten blir låg även 2010. Procentuell förändring om annat ej anges (BP09)

2008 2009 2010 2011 • Efter flera år med allt starkare arbets- BNP 1,0 (1,5) -0,8 (1,3) 1,5 (3,1) 3,0 (3,5) marknad försvagas läget snabbt. Syssel-

sättningen faller 2009 och 2010 och en BNP, kalenderkorrigerad 0,7 (1,2) -0,7 (1,4) 1,2 (2,8) 3,0 (3,4) återhämtning väntas först 2011. Arbetslös- 1 Sysselsatta 1,0 (1,2) -1,7 (0,0) -1,2 (-0,2) 0,5 (0,9) heten bedöms stiga 2009 och 2010. Arbetade timmar 2,1 (2,2) -2,1 (-0,8) -0,7 (0,4) 0,5 (1,2) • Resursutnyttjandet i ekonomin minskar Produktivitet -1,2 (-0,7) 1,1 (2,1) 2,2 (2,7) 2,5 (2,3) 2009 och 2010 till följd av den svagare kon- 2 Arbetslöshet 6,1 (6,0) 7,7 (6,4) 8,5 (6,6) 8,3 (6,0) junkturen. Detta medför lägre löneökningar 3 Löner 4,1 (4,3) 3,7 (4,1) 3,0 (3,5) 3,3 (3,8) 2009 och framför allt 2010 och 2011. 4 KPI 3,4 (3,8) -0,2 (2,4) 0,7 (1,3) 2,1 (2,7) • Inflationen dämpas snabbt. Riksbanken 1 16-64 år.

förutses sänka reporäntan ytterligare. Det 2 I procent av arbetskraften, 16–64 år. Siffror för åldersgruppen 15–74 år finns i tabellsamlingen i bilaga 1. påverkar i hög utsträckning KPI-inflationen 3 Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. 4 som väntas bli negativ under andra halvan av Årsgenomsnitt. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet. 2009 och början av 2010.

PROP. 2008/09:97

Finanskrisen fördjupar och förlänger konsekvenser för arbetsmarknaden via ett stilågkonjunkturen gande antal konkurser. Förutom de direkta kopplingarna bidrar även Under hösten förvärrades krisen på de globala oron på finansmarknaderna till att dämpa aktifinansiella marknaderna markant samtidigt som viteten i ekonomin via indirekta kanaler. Ökad Sverige blev mer direkt drabbat av krisen. Detta osäkerhet och försiktighet dämpar konsumledde till försämrad tillgång på krediter och tions- och investeringsviljan. När fastighets- och högre lånekostnader för företag och hushåll. aktiepriserna faller drar hushållen ner konsum- Denna fördjupningsruta analyserar genom vilka tionen på grund av att deras förmögenhet kanaler problemen på de finansiella marknaderna minskat. Slutligen innebär krisens spridning till påverkar den reala ekonomin. Bedömningen är allt fler länder att draghjälpen från efterfrågan i att den globala finanskrisen markant fördjupar omvärlden minskar väsentligt. den pågående lågkonjunkturen.

… men massiva insatser görs för att mildra krisen Finanskrisens bredd och djup …

Regeringar, centralbanker och ansvariga myn- Det är normalt att utlåningen minskar under en digheter, i Sverige och i omvärlden, har på bred lågkonjunktur. Dels minskar efterfrågan på front vidtagit massiva åtgärder för att stabilisera krediter, dels klarar färre den sedvanliga kredit- det finansiella systemet och mildra de realekoprövningen på grund av ökad risk för att företag nomiska följderna. I Sverige har Riksbanken bl.a. går i konkurs och att hushåll inte förmår betala tillhandahållit lån med längre löptider (3 och 6 sina lån. Den åtstramning som nu sker beror månader) än normalt och lättat på kravet på dock till stor del på ett minskat utbud av krediter säkerhet. Riksbanken har även sänkt styrräntan till företag och hushåll som i sin tur beror på att med totalt 2,75 procentenheter sedan oktober utlåningskapaciteten bland banker och bolåne- 2008, vilket bland annat fått utlåningsräntan till institut världen över har försämrats påtagligt. hushåll att falla kraftigt. Regeringen har bland Kostnaden för banker och andra finansiella annat infört ett garantiprogram för att underlätta institut att låna pengar steg dramatiskt i septem- bankernas marknadsupplåning och en ber 2008 då centrala delar av kreditmarknaderna stabilitetsplan för att säkerställa stabiliteten i det så gott som slutade att fungera världen över. finansiella systemet. Vidare bedöms förslagen Svenska hushåll och företag drabbas främst som presenteras i denna proposition dämpa de genom att det blivit både svårare och dyrare att reala effekterna av krisen och förbättra få krediter av svenska banker. De största svenska förutsättningarna för en gradvis återhämtning. företagen som vanligtvis finansierar sig via lån från utländska banker och genom att ge ut certifikat eller obligationer har nu mycket svårt att Slutsatser göra det. De får nu istället försöka låna av banker i Sverige. Därmed begränsas möjligheten att få Trots de åtgärder som vidtagits eller aviserats för lån ännu mer för övriga företag och hushåll. att mildra krisen bedöms den ekonomiska utvecklingen bli avsevärt mycket svagare de närmaste åren än vad som förutsågs för bara ett … spär på nedgången i konjunkturen … halvår sedan. En stor del av förklaringen finns i den finansiella krisens bredd och djup. Genom När det blir dyrare att få lån begränsas hushål- sin omfattning slår krisen mot i stort sett alla lens utrymme för bostadsinvesteringar och kon- delar av ekonomin, såväl i Sverige som i omvärlsumtion samt företagens möjligheter att göra in- den. Det fulla genomslaget på den reala ekonovesteringar. Det som skapat akuta problem för min väntas först 2009 vilket innebär att lågkonvissa företag och hushåll är att det blivit så svårt junkturen, såväl i Sverige som i omvärlden, att låna pengar att den löpande verksamheten sannolikt blir både djup och relativt utdragen. hotas och att de har fått svårt att klara sina betalningsåtaganden. Finanskrisen har därmed direkta

PROP. 2008/09:97

3.1 Internationell och finansiell Stabilitetsåtgärder och penningpolitik mildrar ekonomi krisen

Konjunkturförsvagningen förvärras av den Åtgärder från regeringar och centralbanker i ett finansiella krisen stort antal länder har bidragit till att mildra effekterna av den finansiella krisen och minska Situationen på de finansiella marknaderna har hoten mot stabiliteten i de finansiella systemen. förvärrats betydligt under hösten. Osäkerheten Centralbanker världen över har sänkt styrränpå kreditmarknaderna tilltog dramatiskt i sep- torna kraftigt under hösten. Sedan början av tember i samband med att flera stora finansiella oktober har den Europeiska centralbanken institut i Förenta staterna och Europa inte (ECB) sänkt räntan från 4,25 till 2,00 procent klarade av att finansiera sina utestående skulder. medan den amerikanska centralbanken (Federal Detta har lett till att centrala delar av de interna- Reserve) har sänkt räntan från 2,00 till 0,25 tionella kreditmarknaderna fungerar mycket procent. ECB väntas sänka räntan ytterligare till dåligt. Det avspeglas bland annat i att det är både 1,25 procent i slutet av 2009. Därefter väntas svårt och dyrt för banker och andra finansiella räntorna i båda ekonomierna successivt höjas till institut världen över att låna pengar. Skillnaden 3 procent i slutet av 2011. Riksbanken har sedan mellan räntan bankerna betalar när de lånar av mitten av oktober sänkt reporäntan från 4,75 varandra på interbankmarknaden och räntan på procent till nuvarande 2,00 procent. Styrräntan i statsskuldsväxlar – den så kallade TED-spreaden Sverige bedöms sänkas ytterligare under 2009 då – är till exempel fortsatt betydligt högre än den bottnar på 1,00 procent. Från och med slutet normalt (se diagram 3.1). Bankernas försämrade av 2010 väntas Riksbanken successivt höja upplåningsmöjligheter innebär att de i sin tur räntan till 2,75 procent i slutet av 2011. tvingas strama åt utlåningen, vilket innebär Skillnaden mellan de räntor som banker, försämrade lånevillkor för företag och hushåll. företag och hushåll möter och styrräntan antas Liksom bankerna måste även icke finansiella återgå till historiskt normala nivåer först kring företag betala en högre riskpremie än normalt mitten av 2010. när de lånar pengar direkt på kreditmarknaden. Denna åtstramning av kreditutbudet bedöms få betydande negativa effekter för den ekonomiska Fortsatt fallande tillgångspriser utvecklingen framöver då det bl.a. innebär att hushåll och företag investerar och konsumerar Internationella börsindex föll kraftigt under mindre (se fördjupningsruta ”Finanskrisen hösten och avslutade året med sammanlagda fördjupar och förlänger lågkonjunkturen”). nedgångar på 40–50 procent. Även börserna på tillväxtmarknader, som fram till början av sommaren 2008 stod emot finanskrisen relativt

Diagram 3.1 TED-spread Sverige

Procentenheter väl, föll kraftigt under andra halvåret. Den finansiella krisen påverkade även bolåne- 2,5 marknaden och bedöms ha bidragit till den 2,0 1,5 fortsatta försvagningen på bostadsmarknaderna i 1,0 de flesta länderna inom OECD. Fallande 0,5 bostadsinvesteringar bedöms tynga tillväxten 0,0 under större delen av 2009 i Förenta staterna och -0,5 ytterligare något kvartal i euroområdet. De -1,0 fallande huspriserna och börskurserna bedöms -1,5 samtidigt dämpa hushållens konsumtion på -2,0 -2,5 grund av minskad förmögenhet. Under 2010 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 väntas huspriserna och bostadsinvesteringarna öka långsamt. Källa: Reuters.

PROP. 2008/09:97

Diagram 3.2 BNP-tillväxt euroområdet, Förenta staterna och

Väsentligt försämrade globala konjunkturutsikter

världen 2006–2011

Årlig procentuell förändring Den globala konjunkturförsvagningen väntas bli 3,5 6,0 djup och utdragen. BNP tillväxten bedöms bli Euroområdet (vänster) 3,0 Förenta staterna (vänster) negativ under första delen av 2009 i nästan alla de Världen (höger) 5,0 2,5 stora OECD-länderna. Samtidigt väntas en 2,0 betydande inbromsning av konjunkturen i 4,0 tillväxtekonomierna. OECD:s ledande indikator 1,5 för den ekonomiska utvecklingen pekar på en 1,0 3,0 fortsatt kraftig inbromsning i världens största 0,5 2,0 ekonomier såväl inom som utanför OECD. 0,0 06 07 08 09 10 11 Förutom att den minskade tillgången på krediter -0,5 1,0 tynger konsumtion och investeringar har krisen -1,0 på kreditmarknaderna i kombination med -1,5 0,0 Källor: Eurostat, IMF, US Department of Commerce och Finansdepartementet. fallande tillgångspriser och försämrade konjunkturutsikter även lett till en ökad oro bland företag och hushåll. Såväl hushållens som

Arbetslösheten stiger i omvärlden

företagens förtroende har fallit tillbaka till historiskt låga nivåer i både Förenta staterna och I spåren av den starka inbromsningen av euroområdet. Detta dämpar konsumtion och konjunkturen försämras även situationen på investeringar ytterligare. arbetsmarknaderna. I Förenta staterna har I euroområdet och Förenta staterna väntas antalet förlorade jobb per månad ökat i allt högre BNP-tillväxten vara fortsatt negativ första takt de senaste månaderna och antalet nya halvåret 2009. I Förenta staterna väntas tillväxten ansökningar om arbetslöshetsförsäkring fortbli -1,0 procent 2009. Nedgången drivs av sätter att stiga. Även i euroområdet har situfallande inhemsk efterfrågan, men motverkas ationen på arbetsmarknaden försvagats och delvis av ett positivt bidrag från utrikeshandeln. I förväntningarna på sysselsättningen inom euroområdet väntas tillväxten bli -0,7 procent tillverkningsindustrin har försämrats allt mer de 2009 till följd av fallande investeringar och svag senaste månaderna. Arbetslösheten väntas öka konsumtion(se diagram 3.2). till knappt 8 procent i Förenta staterna och drygt I takt med fallande efterfrågan har oljepriset 9 procent i euroområdet under andra kvartalet fallit från toppen på cirka 146 dollar per fat i 2010 jämfört med 6,0 respektive 7,5 procent början juli 2008 till ca 50 dollar per fat i början av under tredje kvartalet 2008. Under andra december. Det låga oljepriset bidrar till att halvåret 2010 väntas en återhämtning påbörjas. mildra konjunkturnedgången under 2009. Därefter bedöms dock priset åter stiga till följd av att efterfrågan ökar och att lågt oljepris väntas

Kronan svagare, men antas bli starkare

leda till en justering av utbudet. BNP-tillväxten i Förenta staterna och euro- Osäkerheten i spåren av den finansiella krisen området väntas åter stiga mot slutet av 2009 och har lett till att kronan och andra mindre valutor stärkas under 2010 i takt med att finansmarknahar försvagats till fördel för valutor som betrakderna normaliseras, bostadspriserna och tas som mer säkra, såsom dollarn och schweibostadsinvesteringarna slutar falla och den zerfrancen. expansiva penningpolitiken får fullt genomslag. Tillväxten väntas dock vara svagare än den

Tabell 3.2 Valutakurser

potentiella BNP-tillväxten även 2010 och Värde vid respektive års slut därmed fortsätter resursutnyttjandet att falla. År 2008 2009 2010 2011 2011 bedöms tillväxten ta fart ytterligare. TCW-index 140,0 131,0 127,0 127,0 Återhämtningen bedöms bli något starkare i Förenta staterna än i euroområdet, främst mot SEK/EUR 10,3 9,6 9,3 9,3 bakgrund av en större andel lediga resurser och SEK/USD 8,2 7,4 7,3 7,3 en mer expansiv ekonomisk politik. Källa: Finansdepartementet.

PROP. 2008/09:97

Under loppet av 2009 väntas den svenska kronan liga av de länder som Sverige exporterar till har stärkas något till följd av att situationen på de dämpats betydligt. Sedan början av 2007 har finansiella marknaderna stabiliseras. På lite längre konkurrenskraften dessutom urholkats av en sikt bedöms den svenska kronan röra sig mot sitt negativ produktivitetstillväxt som bidragit till att historiska medelvärde, vilket innebär att kursen kostnaderna per producerad enhet stigit. Detta stärks ytterligare (se tabell 3.2). motverkades av att svenska kronan försvagades avsevärt under 2008. Investeringsutvecklingen i omvärlden, som är en viktig faktor för hur svensk export utvecklas, har dämpats av den fi-

3.2 Svensk efterfrågan nansiella krisen och den låga efterfrågan på varor

och tjänster. Tillgängliga indikatorer, såsom Kraftig inbromsning i svensk ekonomi under Konjunkturinstitutets (KI:s) kvartalsbarometer, hösten 2008 visar också att orderingången till svenska exportföretag är mycket svag (se diagram 3.3). Under 2008 bromsade aktiviteten i svensk eko- Svensk export väntas därför minska under början nomi in avsevärt. Efterfrågan i omvärlden för- av 2009. Först en bit in i 2009, när den globala svagades snabbt och den internationella lågkon- konjunkturen börjar återhämta sig, förutses exjunkturen fördjupas ytterligare av den allvarliga porten börja växa något igen. finansiella krisen. Även den inhemska efterfrågan drabbades av den förvärrade utvecklingen på

Diagram 3.3 Exportorderingång

de finansiella marknaderna sedan september Tillverkningsindustri, säsongrensade nettotal 2008 (se även fördjupningsruta ”Finanskrisen 80 fördjupar och förlänger lågkonjunkturen”). 60 Oron bland svenska företag och hushåll tilltog 40 då kraftigt och det blev betydligt dyrare och svårare att låna pengar. Oron spred sig vidare till 20 bostadsmarknaden som nu präglas av osäkerhet 0 och avvaktan. Dessutom vände utvecklingen på -20 arbetsmarknaden oväntat snabbt och varslen -40 sköt i höjden samtidigt som arbetslösheten bör- -60 jade stiga. 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 Källa: Konjunkturinstitutet.

Tabell 3.3 Försörjningsbalans

Den svaga efterfrågan både i Sverige och i om- Mdkr Procentuell volymförändring 2007 2007 2008 2009 2010 2011 världen under 2009 leder till att även investering- Hushållens konsumtion 1 430 3,0 1,1 0,4 2,3 3,3 arna minskar (se diagram 3.4). Enligt konjunk- Offentlig konsumtion 793 0,4 1,1 0,6 -0,2 -0,3 turbarometern upplever företagen inte längre Statlig 212 -0,8 0,4 0,7 -1,3 -1,1 brist på kapacitet utan det är brist på efterfrågan Kommunal 581 0,8 1,3 0,5 0,2 0,1 som är det största hindret för att öka produktionen. Dessutom har den finansiella krisen mins- Investeringar 582 7,5 3,7 -4,7 0,4 4,9 kat tillgången på krediter och gjort de krediter 1 Lagerinvesteringar 22 0,8 -0,3 -0,2 0,0 0,2 Export 1 609 5,7 2,8 -0,7 4,5 6,8 som finns dyrare. Investeringsplanerna i inve- Import 1 374 9,4 3,8 -0,7 4,2 7,0 steringsenkäten som publicerades i november BNP 3 061 2,5 1,0 -0,8 1,5 3,0 2008 är också lägre än på många år. Särskilt svagt ser läget ut för bostadsinvesteringarna. Den

BNP, kalenderkorr. - 2,7 0,7 -0,7 1,2 3,0

1 Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter. svaga efterfrågan på bostäder har lett till att fler Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. lägenheter förblir osålda och att bostadspriserna börjat falla, vilket är en anledning till den återhållsamma nybyggnationen. Det oroliga Dystra utsikter för svensk tillväxt 2009 läget på bostadsmarknaden väntas fortsätta ytterligare en tid med fallande bostadspriser som Situationen för svenska exportföretag är påtag- följd. Sammantaget antas bostadspriserna falla ligt försämrad eftersom tillväxten i nästan samt- med ca 10 procent under 2009. Finanspolitiken

PROP. 2008/09:97

ger emellertid en viss stimulans åt investering- vecklingen och nedväxlingen i hushållens konarna i form av infrastruktursatsningar och möj- sumtion och investeringarna. Dessutom medför

ligheter till skattereduktion för ROT-arbeten. kronförsvagningen att priset på importerade varor och tjänster stiger, vilket ytterligare dämpar importen.

Diagram 3.4 Fasta bruttoinvesteringar

Sammantaget leder detta till att BNP bedöms Årlig procentuell förändring 15 minska 2009 jämfört med 2008 (se diagram 3.7). Tillväxten blir -0,8 procent. Det är första gången

sedan 1993 som tillväxten bedöms bli negativ ett 10 5 år. Sedan 1950 har BNP-tillväxten varit negativ endast 1977, 1981 och 1991–1993.

0

-5

Ljusare förutsättningar för tillväxten 2010 och 2011

-10

-15 Den finansiella oron antas bedarra under första 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. halvåret 2009 och den globala BNP-tillväxten

börjar förbättras något i slutet av 2009. Efterfrå- Hushållens konsumtion ökar mycket svagt ungan på svenska varor och tjänster stiger därmed. der 2009 till följd av den fortsatta oron och för- En återhämtning i produktiviteten kombinerat siktigheten hos hushållen. Utöver osäkerheten med måttliga löneökningar gör att enhetsarbetssom den finansiella turbulensen medför väntas kostnaden utvecklas gynnsamt under 2010, vilsysselsättningen och huspriserna falla 2009 vilket ket bidrar ytterligare till att exporten tar fart. ytterligare hämmar konsumtionen. Den däm- Dessutom pressas företagen av ett ackumulerat pade konsumtionsviljan speglas tydligt i KI:s bakostnadstryck från perioden med sjunkande rometer där hushållens förtroende är svagare än produktivitet. Produktiviteten väntas stiga trots på många år (se diagram 3.5). fallande BNP, till följd av kraftigt neddragen Diagram 3.5 Hushållens förtroende arbetskraftsinsats i ekonomin. Totalt sett väntas

Nettotal produktiviteten i näringslivet stiga snabbt 2010

och 2011 när efterfrågan tar fart. Att efterfrågan och investeringskonjunkturen 40 30 i omvärlden återhämtar sig gör att även svenska 20 investeringar börjar öka igen. Dessutom gynnas 10 investeringarna av det låga ränteläget och att 0 oron på bostadsmarknaden väntas ha lagt sig. -10 -20

Diagram 3.6 Hushållens sparande

-30 CCI Genomsnitt för perioden 1993-2008 Sparkvot, hushållens eget sparande -40 -50 Procent 94 96 98 00 02 04 06 08 12 Anm.: CCI beräknas som genomsnittet av nettotalen för fyra frågor om den egna och svenska ekonomin i dagsläget och på 12 månaders sikt samt om det är förmånligt 10 att köpa kapitalvaror. Källa: Konjunkturinstitutet. 8 Konsumtionsavmattningen under 2009 mot- 6

verkas dock av att hushållens inkomster 4 fortsätter öka, om än inte lika kraftigt som 2007 2

och 2008. Stigande reallöneutveckling samt 0 skattesänkningar bidrar till inkomstökningen. -2 Svag konsumtion trots höga inkomstökningar -4 leder till att hushållens sparande bedöms öka 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11

betydligt (se diagram 3.6). Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Även importen utvecklas svagare under 2009

som en följd av den återhållsamma exportut-

PROP. 2008/09:97

Under 2010 antas hushållens konsumtion ut- tyder på en fortsatt försämring. Till exempel vecklas ungefär i linje med det historiska genom- fortsätter antalet nyanmälda lediga platser hos snittet. Det faktum att hushållens sparande då Arbetsförmedlingen att falla, samtidigt som en varit högt under flera år ger utrymme för kon- majoritet av företagen i KI:s barometer planerar sumtion när konjunkturläget börjar ljusna och fortsatta personalnedskärningar. osäkerheten minskar (se diagram 3.6). Hushållens konsumtion gynnas även av de låga räntorna

Tabell 3.4 Nyckeltal för arbetsmarknad, löner och inflation

och att bostadsmarknaden stabiliseras. Årlig procentuell förändring om annat ej anges I takt med att övrig efterfrågan tar fart under 2007 2008 2009 2010 2011 2010 väntas behovet av att importera varor och 1 BNP 2,5 1,0 -0,8 1,5 3,0 tjänster åter öka. 2 Produktivitet -0,6 -1,2 1,1 2,2 2,5 Sammantaget väntas BNP-tillväxten 2010 bli Arbetade timmar 3,2 2,1 -2,1 -0,7 0,5 1,5 procent. Det är betydligt starkare än 2009 Medelarbetstid 0,8 1,1 -0,5 0,5 0,0 men ändå svagare än den potentiella BNP-till- Sysselsatta, 16–64 år 2,4 1,0 -1,7 -1,2 0,5

naderna i kombination med låga räntor och en 7 KPI 2,2 3,4 -0,2 0,7 2,1 gradvis förbättrad arbetsmarknad bidrar till att

7, 8 KPIF 1,2 2,5 1,1 0,9 1,2 BNP bedöms kunna växa med drygt 3 procent.

Det är något snabbare än vad potentiell BNP 7, 8 KPIX 1,5 2,7 1,5 1,2 1,5

växer. Anm.: Siffrorna avser icke kalenderkorrigerade data. En utförligare tabell finns i tabellsamlingen i bilaga 1. 1 BNP till marknadspris, fasta priser. 2 Diagram 3.7 BNP-tillväxt Arbetsproduktivitet mäts som BNP till baspris per arbetad timme. 3 Inkluderar heltidsstuderande arbetssökande (enligt ILO-definitionen). Officiell Årlig procentuell förändring arbetsmarknadsstatistik avser åldersgruppen 15–74 år, men texten i detta avsnitt utgår från 16–64 år. Siffror för gruppen 15–74 år återfinns i 5 tabellsamlingen i bilaga 1. 4 I procent av arbetskraften. 5 4 Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program. 6 Mätt enligt Konjunkturlönestatistiken. 3 7 Årsgenomsnitt. 8 Ett av Riksbankens mått på underliggande inflation. 2 Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet. 1

0 Företagens rationaliseringsbehov speglas också i

-1 det höga antalet personer varslade om upp-

sägning under fjärde kvartalet 2008 (se diagram -2

3.8). Detta indikerar att stora personal- -3 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 neddragningar kommer att ske under 2009. 8

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Antalet varslade de senaste månaderna har varit i

nivå med de värsta månaderna under 1990-

talskrisen. Trots detta är det totala antalet

varslade, mätt från konjunkturtoppen fjärde

3.3 Arbetsmarknad, resurs- kvartalet 2006, betydligt lägre nu än vid utnyttjande, löner och inflation motsvarande tidpunkt under 1990-talskrisen.

3.3.1 Arbetsmarknad

Sysselsättningen faller snabbt

Till följd av den svaga efterfrågan i ekonomin

minskade sysselsättningen och antalet arbetade 8 I Konjunkturinstitutets rapport Konjunkturläget december 2008 timmar under slutet av 2008. De senaste årens analyseras hur stor andel av de varslade som i slutändan sägs upp. Åren goda utveckling på arbetsmarknaden har därmed 2002–2007 blev drygt 60 procent av de varslade uppsagda inom sex brutits. Samtliga indikatorer på arbetsmarknaden månader, men andelen tycks variera med konjunkturen.

PROP. 2008/09:97

Diagram 3.8 Varslade om uppsägning

under lågkonjunkturen kan vara mindre nu än i en normal konjunkturnedgång, eftersom den Tusental per kvartal kraftigt försämrade tillgången på krediter kan 70 60 hota företagens överlevnad (se även fördjup- 50 ningsrutan ”Finanskrisen fördjupar och förlänger lågkonjunkturen”). 40 Kombinationen av ett betydande rationali- 30 seringsbehov och en negativ BNP-tillväxt innebär att efterfrågan på arbetskraft utvecklas 20 10 mycket svagt under 2009. Såväl sysselsättning 0 som arbetade timmar förväntas falla kraftigt (se 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 tabell 3.4). Antalet sysselsatta i åldersgruppen Källa: Arbetsförmedlingen. 16–64 år minskar med 75 000 personer 2009. Trots att BNP-tillväxten börjar återhämta sig Generellt tenderar sysselsättningen att släpa 2010 fortsätter sysselsättningen och antalet efter BNP i konjunkturcykeln, eftersom företa- arbetade timmar att minska, då den stigande gen först parerar svängningar i efterfrågan med efterfrågan initialt kan mötas med en ökad proförändringar av antal arbetade timmar per syssel- duktivitet. Antalet sysselsatta väntas falla med satt och produktiviteten. Denna eftersläpning ytterligare 52 000 personer 2010. Först 2011 var osedvanligt tydlig i början av den nuvarande börjar sysselsättningen öka, eftersom företagen nedgången, där företagen fortsatte att utöka sin då har behov att öka antalet anställda för att ha arbetsstyrka under 2007 och början av 2008 möjlighet att fortsätta expandera produktionen. samtidigt som efterfrågan successivt utvecklades År 2011 bedöms antalet sysselsatta öka med svagare (se diagram 3.9). Detta har bidragit till 24 000 personer. den svaga produktivitetsutvecklingen de senaste Antalet arbetade timmar faller relativt sett åren. 9 något mer än sysselsättningen åren 2009–2010. Därefter väntas timmarna öka i samma takt som Diagram 3.9 BNP, arbetade timmar och sysselsättning sysselsättningen, vilket innebär att medelarbets- Årlig procentuell förändring tiden sammantaget sjunker marginellt under 7 perioden.

5 3

Arbetslösheten stiger under flera års tid

1 -1 Det goda arbetsmarknadsläget under de senaste åren har bidragit till den starka ökningen av -3 arbetskraften. När efterfrågan på arbetskraft nu

BNP

-5 Antal sysselsatta, 16–64 år faller, så minskar sannolikheten att få arbete. Detta dämpar utvecklingen av arbetskraften då

Arbetade timmar

-7 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 färre människor söker sig till arbetskraften Anm.: Kalenderkorrigerade data för BNP och timmar. samtidigt som fler lämnar den. Samtidigt verkar Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. tidigare aviserade och genomförda reformer i riktning mot att öka arbetskraften framöver. Den svaga produktivitetsutvecklingen har inne- Sammantaget väntas arbetskraften öka svagt burit ett uppdämt rationaliseringsbehov i företa- 2009, för att falla 2010 och därefter återigen öka gen som nu accentueras av den förvärrade kon- 2011. junkturnedgången. Till detta kommer att före- Arbetslösheten i gruppen 16–64 år steg under tagens benägenhet att behålla arbetskraften slutet av 2008, eftersom sysselsättningen minskade samtidigt som arbetskraften var oförändrad. De närmaste åren ökar arbetslösheten kraftigt då sysselsättningen faller samtidigt som arbetskraften endast förändras marginellt. Under 2009 och 2010 förväntas en växande del av de 9 Se även fördjupningsrutan Förklaringar till produktivitetsinbromsningen i budgetpropositionen för 2009, s. 114–117.

PROP. 2008/09:97

arbetslösa utgöras av arbetssökande som är Även antalet personer i jobb- och utveckdeltagare i arbetsmarknadspolitiska program (se lingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar diagram 3.10). Arbetslösheten väntas öka från ökar 2009. Mellan 2008 och 2010 ökar omfatt- 6,1 procent 2008 till 7,7 procent 2009 och nå 8,5 ningen av de arbetsmarknadspolitiska program procent 2010. Därefter faller arbetslösheten vars deltagare räknas som arbetslösa, från 66 000 tillbaka då sysselsättningen ökar. De åtgärder på till 103 000 deltagare. arbetsmarknadsområdet som aviseras i denna I denna proposition aviseras också att subproposition dämpar ökningen av arbetslösheten ventionen för nystartsjobb har höjts till ca 50 under de kommande åren. procent av arbetskraftskostnaden, vilket bedöms bidra till en ökning av antalet nystartsjobb. Under 2008 ökade antalet nystartsjobb, men

Diagram 3.10 Andel arbetslösa i arbetsmarknadspolitiska program

utvecklingen mattades under andra halvåret när Procent Tusental efterfrågan på arbetskraft vek. I det markant 70 600 Andel arbetslösa i program, exkl. försämrade arbetsmarknadsläget 2009–2010 60 förväntas fler personer kvalificera sig för program med anställningsstöd 500

(vänster)

nystartsjobb, samtidigt som den fallande efter- 50 Antal arbetslösa (höger) 400 40 frågan på arbetskraft dock bidrar till en 300 30 minskning av antalet nystartsjobb. Sammantaget väntas antalet nystartsjobb öka mellan 2008 och 200 20 10 100 2009, från 16 000 till 21 000. År 2010 väntas antalet nystartsjobb uppgå till 20 000. 11 0 0 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 Anm.: Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med anställningsstöd räknas som sysselsatta i Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. 3.3.2 Resursutnyttjande

Den snabba sysselsättningsökningen från slutet av 2005 fram till början av 2008 innebar att

Den arbetsmarknadspolitiska arsenalen utökas

resursutnyttjandet på arbetsmarknaden ökade. I takt med att efterfrågan på arbetskraft nu faller Regeringen införde den 15 januari 2009 en väntas resursutnyttjandet minska. Resursutnytttidsbegränsad satsning på det arbetsmarknadsjandet på arbetsmarknaden kan uttryckas med politiska programmet arbetspraktik. Inom hjälp av det s.k. sysselsättningsgapet. Detta visar ramen för det har också praktisk kompetensskillnaden mellan faktisk sysselsättning och den utveckling införts. Programmet bidrar till att nivå på sysselsättningen som är förenlig med arbetslösa behåller eller skaffar nya yrkeskun- stabil inflation – potentiell sysselsättning. 12 År skaper och fortsätter att aktivt söka jobb. När 2009 bedöms sysselsättningsgapet vara negativt, möjligheterna att hitta jobb minskar under vilket innebär att det finns lediga resurser på 2009–2010, bedöms fler stanna kvar i arbetsarbetsmarknaden. Gapet fortsätter att vidgas kraften än vad som vore fallet utan satsningarna. 2010 när den faktiska sysselsättningen faller Denna lägre grad av utslagning på arbetsmarknaytterligare (se diagram 3.11). Resursutnyttjandet den bidrar till att upprätthålla sysselsättningen på på arbetsmarknaden bedöms då vara lägre än det lång sikt. På kort sikt leder programmen dock varit sedan 1990-talskrisen. I takt med att till ett lägre antal sysselsatta, till följd av viss konjunkturen förbättras och efterfrågan på undanträngning av reguljär sysselsättning. 10

blir liten. De fall där en långtidsarbetslös tränger undan en korttidsarbetslös medför dock andra positiva effekter. 11 Nystartsjobb bedöms leda till en undanträngning av övrig sysselsättning motsvarande runt 60 procent på lång sikt. 10 Med undanträngning avses antingen att (i) en person som deltar i ett 12 Regeringen beräknar potentiell sysselsättning utifrån två faktorer; hur arbetsmarknadspolitiskt program eller har annan subventionerad högt arbetskraftsdeltagandet är i ett normalt konjunkturläge samt den sysselsättning skulle ha blivit sysselsatt i frånvaro av programmet, eller nivå arbetslösheten kan nå utan att det uppstår löneökningar som driver (ii) en annan person skulle ha blivit sysselsatt i frånvaro av upp inflationen över Riksbankens inflationsmål. Potentiell sysselsättning programmet/den subventionerade sysselsättningen. Om undan- (och potentiell BNP) kan bedömas och beräknas på flera olika sätt och trängningen är hög innebär detta att nettoeffekten på sysselsättningen osäkerheten är stor.

PROP. 2008/09:97

arbetskraft ökar 2011 så stiger resursutnyttjan- motverkande effekt bedöms vara ca 13 000 det igen. År 2011 bedöms det dock fortfarande sysselsatta. finnas betydande lediga resurser på arbetsmark- De fulla effekterna av de reformer som tidinaden. gare genomförts och aviserats bedöms delvis BNP-gapet, som mäter skillnaden mellan fak- fördröjas. Detta beror på att den mycket låga tisk och potentiell BNP, var negativt redan 2008 efterfrågan på arbetskraft gör att ekonomin inte på grund av den svaga produktivitetsutveck- kan fånga upp det ökade utbudet av individer lingen 2007 och 2008. Till följd av den svaga med svag ställning på arbetsmarknaden. I beräkkonjunkturen väntas gapet vara kraftigt negativt ningarna antas att ca 70 procent av de långsiktiga 2009–2011. effekterna på BNP har slagit igenom till 2011. 13 Den djupa konjunktursvackan väntas även påverka ekonomins långsiktiga produktionskapacitet. Detta innebär att såväl potentiell syssel- 3.3.3 Löner sättning som potentiell BNP utvecklas svagare än vad de annars skulle ha gjort 2008–2011. Den Sammantaget väntas lönerna ha ökat med 4,1 viktigaste förklaringen är att den höga arbetslös- procent 2008, enligt konjunkturlönestatistiken heten under perioden bidrar till en viss utslag- från Medlingsinstitutet. Detta är en avsevärt ning av människor från arbetsmarknaden, vilket högre ökningstakt än 2007. Löneökningstakten medför en varaktig höjning av jämviktsarbets- väntas dämpas till 3,7 procent 2009, vilket beror lösheten. Den varaktiga effekten förklaras bland på att resursutnyttjandet faller snabbt samtidigt annat av att människor utan arbete riskerar att som de centrala avtalen är lägre än för 2008 (se förlora delar av sin kompetens och att benägen- diagram 3.12). heten att söka arbete kan minska i samhället.

Diagram 3.12 Sysselsättningsgap och löneökningstakt

Diagram 3.11 Sysselsättningsgap och BNP-gap Procent Årlig procentuell förändring Procent 2,0 4,5 3,0 1,0

BNP-gap

2,0 4,0

Sysselsättningsgap

1,0 0,0 0,0 -1,0 3,5 -1,0 -2,0 -2,0 3,0 -3,0 -3,0 Sysselsättningsgap (vänster) -4,0 Löner (höger) -4,0 2,5 -5,0 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 -6,0 Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet. 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Källa: Finansdepartementet. År 2010 löper de flesta centrala löneavtalen ut I denna proposition presenteras flera redan och överenskommelser om nya avtal ska nås. genomförda åtgärder för att motverka Förhandlingarna kommer att ske i ett läge med utslagningen på arbetsmarknaden. Samtidigt mycket lägre resursutnyttjande än normalt, föreslås ytterligare åtgärder. Större subvention av vilket väntas hålla tillbaka löneökningarna i de arbetskraftskostnader för nystartsjobb och sats- kommande avtalen. Löneökningstakten väntas ningar på arbetsmarknadspolitiska program bli 3,0 procent 2010, för att sedan stiga 2011 när bidrar till att hålla uppe potentiell sysselsättning. efterfrågan på arbetskraft börjar öka. När efterfrågan på arbetskraft ökar 2011 bedöms därmed sysselsättningen kunna öka utan att resursutnyttjandet stiger i samma takt som vore fallet utan föreslagna reformer. Konjunkturfallet bedöms dämpa potentiell sysselsättning med 27 000 individer till 2012, men reformpaketets 13 I budgetpropositionen för 2009 bedömdes att ca 80 procent av de totala effekterna skulle ha slagit igenom till 2011.

PROP. 2008/09:97

3.3.4 Inflation

Diagram 3.14 Enhetsarbetskostnad i näringlivet

Årlig procentuell förändring Efter flera år av stigande prisökningstakt började 7 6 inflationen att dämpas under hösten 2008. 5 Mellan november och december minskade 4 inflationen, mätt som den årliga procentuella 3 förändringen i konsumentprisindex (KPI), med 2 1 1,6 procentenheter till 0,9 procent – den 0 snabbaste minskningen på nästan 15 år. Det är -1 sjunkande räntekostnader och fallande -2 energipriser i kombination med den svaga -3 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 efterfrågan som medför att inflationen nu faller snabbt (se diagram 3.13). Anm.: Kalenderkorrigerade data. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.

Diagram 3.13 Inflationen mätt med KPI, KPIF och KPIX

Den vikande efterfrågan medför dock att före- Procent tagen bedöms få svårt att fullt ut kompensera de 5 ökade kostnaderna genom prishöjningar fram-

KPI

4 över. Två andra faktorer som bedöms ge tryck

KPIF

3 KPIX uppåt på inflationen är en svag växelkurs och 2 höga hyresökningar. De allmännyttiga bostadsföretagen har yrkat på betydligt högre hyres- 1 0 ökningar 2009 än vad de gjorde inför 2008 och hittills slutna avtal tyder på att hyresökningarna -1 också blir högre. -2 Sammantaget väntas dock det svaga 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 efterfrågeläget medföra att inflationen fortsätter Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. dämpas snabbt den närmaste tiden och att den blir avsevärt mycket lägre 2009 än 2008. Mot Oljepriset har fallit kraftigt under andra halvåret slutet av 2010 och under 2011 stiger inflationen 2008 och väntas förbli lågt 2009. Även elpriserna successivt, men prisökningarna hålls nere av att faller nu på den nordiska elbörsen NordPool. De enhetsarbetskostnaden ökar i mycket måttlig fallande energipriserna påverkar inflationen dels takt. Detta beror delvis på att resursutnyttjandet direkt via lägre bensinpriser och uppvärmnings- i ekonomin fortfarande är lågt. kostnader, dels indirekt via lägre kostnader för Mellan september och december 2008 sänkte företagen. Livsmedelspriserna bedöms öka i Riksbanken reporäntan med 2,75 procentenheter mycket måttlig takt under åren 2009–2011. till 2 procent. Under 2009 väntas ytterligare ROT-skattereduktionen som aviseras i denna sänkningar. Detta bidrar till att räntekostnaderna proposition bidrar till att ytterligare dämpa den för egnahem fortsätter sjunka, vilket i stor uppmätta KPI-inflationen 2009. utsträckning påverkar den uppmätta KPI- Arbetskostnaden per producerad enhet, den inflationen. Därmed väntas KPI-inflationen vara så kallade enhetsarbetskostnaden, har stigit kraf- negativ under andra halvan av 2009 och början av tigt 2007 och 2008 till följd av fallande produkti- 2010. Därefter väntas räntekostnaderna bidra till vitet och höga löneökningar. Även 2009 väntas att KPI-inflationen är högre än den underenhetsarbetskostnaden stiga relativt mycket (se liggande inflationen, mätt med KPIF och KPIX. diagram 3.14).

PROP. 2008/09:97

3.4 Risker och alternativscenarier Alternativscenario 1 – Fördjupad finansiell

kris

14

Riskbilden

I detta scenario förvärras problemen på de finan- Osäkerheten om den framtida konjunkturut- siella marknaderna i Sverige jämfört med huvudvecklingen är för närvarande stor. Det finns en scenariot till följd av ökade problem i de baltiska risk att den finansiella krisen blir mer utdragen länderna. Ökade kreditförluster för svenska än vad som antas i huvudscenariot. Dessutom är banker i de baltiska länderna leder till betydligt krisens återverkningar på den reala ekonomin stramare kreditvillkor för svenska hushåll och osäkra. Bland annat är det osäkert i vilken företag jämfört med huvudscenariot. 15 utsträckning fallande huspriser och övriga Den reala ekonomin påverkas på flera sätt av tillgångspriser tynger konsumtionen. Det finns en fördjupad finanskris. För det första medför även en risk för en negativ spiral där den svagare de stramare kreditvillkoren och högre räntorna konjunkturen eller fallande fastighetspriser slår att företagens investeringsvilja dämpas. Den mer tillbaka mot den finansiella sektorn via stigande restriktiva kreditgivningen och de höjda kreditförluster. marknadsräntorna, i kombination med mer För Sverige utgör utvecklingen i de baltiska pessimistiska hushåll, bidrar till att hushållens länderna en specifik risk. Som illustreras i alter- konsumtion blir lägre än vad som förutses i nativscenario 1 nedan skulle en fördjupad finan- huvudscenariot. Stramare kreditvillkor i kombisiell kris i de baltiska länderna kunna leda till en nation med mer pessimistiska hushåll leder även betydligt svagare konjunkturutveckling i Sverige till fallande bostadspriser, vilket bidrar till att under de närmaste åren än vad som förutses i dämpa hushållens konsumtion ytterligare. De huvudscenariot. ökade problemen för svenska banker leder dock Det finns dock också en möjlighet att den till att kronan försvagas vilket bidrar till att finansiella oron klingar av något snabbare än vad mildra de reala effekterna eftersom detta stimusom antagits i huvudscenariot. Som illustreras i lerar exporten. alternativscenario 2 nedan kan även den expan- Sammantaget innebär detta alternativscenario siva penningpolitiken i kombination med ett att BNP faller med 2,4 procent 2009 för att öka uppdämt konsumtionsutrymme, till följd av flera med ca 0,3 procent 2010. BNP-tillväxten blir år av högt sparande, leda till en starkare därmed ca 1,5 procentenheter lägre än i huvudkonjunkturutveckling än i huvudscenariot för scenariot för både 2009 och 2010 (se tabell 3.5 framför allt 2010. och diagram 3.15). Sammantaget överväger nedåtriskerna under Den kraftiga konjunkturförsvagningen leder 2009 medan riskerna för 2010 och 2011 bedöms till att resursutnyttjandet dämpas betydligt. vara mer balanserade. Resursutnyttjandet är som lägst 2010, då BNPgapet uppgår till -7,6 procent. Den lägre

Diagram 3.15 BNP-tillväxt

efterfrågan bidrar till att sysselsättningstillväxten blir lägre och att arbetslösheten blir betydligt Årlig procentuell förändring högre under 2009–2011 än vad som förutses i det mest troliga scenariot (se tabell 3.5). 5 Huvudscenario 4

Fördjupad finansiell kris

3

Snabbare återhämtning

2 1 0 2007 2008 2009 2010 2011 -1 14 I scenarioarbetet har makromodellen KIMOD använts. För en -2 beskrivning av modellen se Bergvall, A. m.fl. ”KIMOD 1.0: -3 Documentation of NIER’s Dynamic Macroeconomic General Equilibrium Model of the Swedish Economy” Working paper 100, Källa: Finansdepartementet. Konjunkturinstitutet, 2007. 15 Jämfört med huvudscenariot antas såväl bostadspriser som övriga tillgångspriser falla 5 procent mer än vad som antagits i huvudscenariot. Vidare antas kreditspreaden vara 40 räntepunkter högre under 2009 än i huvudscenariot. Därefter återgår den under 2010 mot huvudscenariot.

PROP. 2008/09:97

Tabell 3.5 Nyckeltal, alternativscenario 1 – Fördjupad Diagram 3.16 Arbetslöshet

finansiell kris I procent av arbetskraften

Prognos enligt huvudscenariot inom parentes, procentuell förändring 10,0 om annat ej anges 9,6 2009 2010 2011 9,2 Huvudscenario BNP -2,4 (-0,8) 0,3 (1,5) 3,1 (3,0) 8,8

Fördjupad finansiell kris

Sysselsatta -2,1 (-1,7) -2,3 (-1,2) 0,2 (0,5) 8,4 1 Snabbare återhämtning Arbetslöshet 8,1 (7,7) 9,7 (8,5) 9,6 (8,3) 8,0

Timlön 3,2 (3,7) 2,1 (3,0) 2,3 (3,3) 7,6

2

Finansiellt sparande -1,6 (-1,1) -2,2 (-1,1) -0,5 (0,5) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 I procent av arbetskraften. Källa: Finansdepartementet. 2 Årsgenomsnitt. 3 Skillnad i procent mellan faktisk och potentiell produktion. 4 Slutkurs. 5 Procent av BNP.

Alternativscenario 2 – Snabbare

Källa: Finansdepartementet.

återhämtning 2010

Lägre resursutnyttjande och lägre löneökningar medför att inflationstrycket dämpas markant. Huvudscenariot baseras på antagandet att den Som en följd av detta sänker Riksbanken finansiella oron bedarrar under slutet av 2009 reporäntan till 0,5 procent under 2009. samtidigt som efterfrågan från omvärlden börjar På längre sikt kommer effekterna av finanskri- återhämta sig. Detta i kombination med en sen att klinga av. En gradvis internationell återfortsatt expansiv penningpolitik bedöms leda till hämtning och en fortsatt expansiv penningpoli- att exporten och investeringarna börjar ta fart tik leder till att exporten, investeringarna och under 2010. I takt med att framtidsutsikterna för hushållens konsumtion ökar snabbare än i arbetsmarknaden ljusnar väntas även svenska huvudscenariot från och med 2011. Den starkare hushåll börja konsumera mer igen efter flera år efterfrågan leder till att sysselsättningen ökar med mycket högt sparande. Sammantaget fortare än i huvudscenariot och att arbetslöshebedöms BNP öka med 1,5 procent 2010. ten minskar (se diagram 3.16). År 2013 har Det finns dock en möjlighet för en snabbare huvuddelen av effekterna av konjunkturförsvagkonjunkturåterhämtning 2010. Faktorer som en ningen ebbat ut. Den långsiktiga BNP-nivån och expansiv penningpolitik, ett uppdämt konsumsysselsättningsnivån är dock lägre än i huvudscetionsutrymme och ljusnade framtidsutsikter nariot. Det beror på att den fördjupade finans- talar för att hushållens konsumtion kan ta fart krisen leder till en lägre kapitalstock till följd av 2010. I detta scenario antas hushållens konsumhögre kapitalkostnader samt en lägre sysselsätt- tion ta rejäl fart 2010 samtidigt som omvärldsningsnivå till följd av en större permanent efterfrågan blir något starkare än i huvudscenautslagning av vissa individer från arbetsmarkna- riot. Den starkare efterfrågan medför att svensk den. BNP-tillväxt blir 2,0 procent 2010 och 3,3 Svagare efterfrågan i kombination med högre procent 2011 (se diagram 3.15 och tabell 3.6). arbetslöshet leder till att de offentliga finanserna Den snabbare konjunkturåterhämtningen försämras väsentligt jämfört med huvudscena- leder till att sysselsättningstillväxten blir något riot. Skatteintäkterna från både skatt på arbete högre och att arbetslösheten blir lägre under och kapital minskar samtidigt som utgifterna för 2010–2011 än vad som förutses i huvudscenariot olika ersättningssystem ökar. (se diagram 3.16). Högre resursutnyttjande medför att inflationstrycket blir något högre 2011. Som en följd av detta höjer Riksbanken reporäntan till 3,0 procent under slutet av 2011 i detta scenario. Den snabbare konjunkturuppgången leder till något högre offentligt sparande 2010 och 2011.

PROP. 2008/09:97

Tabell 3.6 Nyckeltal, alternativscenario 2 – Snabbare återhämtning 2010

Prognos enligt huvudscenariot inom parentes, procentuell förändring om annat ej anges

2009 2010 2011

BNP -0,7 (-0,8) 2,0 (1,5) 3,3 (3,0)

Sysselsatta -1,7 (-1,7) -1,0 (-1,2) 0,8 (0,5)

1

Arbetslöshet 7,7 (7,7) 8,3 (8,5) 8,0 (8,3)

Timlön 3,9 (3,7) 3,3 (3,0) 3,7 (3,3)

2

KPIX 1,2 (1,1) 1,2 (0,9) 1,5 (1,2)

3

BNP-gap -4,4 (-4,5) -4,8 (-5,3) -3,6 (-4,4)

4

Reporänta 1,00 (1,00) 1,25 (1,25) 3,00 (2,75)

5

Finansiellt sparande -1,0 (-1,1) -0,8 (-1,1) 0,9 (0,5)

1 I procent av arbetskraften. 2 Årsgenomsnitt. 3 Skillnad i procent mellan faktisk och potentiell produktion. 4 Slutkurs. 5 Procent av BNP. Källa: Finansdepartementet.

4 Budgetpolitiska mål

PROP. 2008/09:97

4 Budgetpolitiska mål

Sammanfattning budgetproposition för 2009 (och som också beslutats), görs därför i detta kapitel en uppföljning av överskottsmålet och utgiftstaket för • De budgetpolitiska målen bedöms klaras staten. I slutet av kapitlet görs också en kort under prognosåren. avstämning av det kommunala balanskravet och kravet på god ekonomisk hushållning i kom- • Finanspolitiken ligger, med hänsyn tagen till munsektorn. rimliga säkerhetsmarginaler, i linje med överskottsmålet. • Utgiftstaket för staten har klarats samtliga år sedan det infördes. Det finns också

4.1 Uppföljning av överskottsmålet

marginaler under prognosåren för att klara konjunkturellt högre statliga utgifter. I detta avsnitt görs en uppföljning av överskotts- • Kommunsektorn som helhet redovisar för målet som, med beaktande av säkerhets- 2007 ett resultat som ligger i linje med god marginaler, också ger en indikation på hur stort ekonomisk hushållning. det varaktiga reformutrymmet är.

Det genomsnittliga sparandet sedan 2000

Sedan budgetpropositionen för 2009 överlämnades till riksdagen i slutet av september har det ekonomiska läget försämrats drastiskt. Med Det genomsnittliga finansiella sparandet under anledning av detta presenterar regeringen 2000–2007 uppgår till 1,5 procent av BNP (se åtgärder i denna proposition som uppgår till tabell 4.1). Under samma period var det genomdrygt 8 miljarder kronor för 2009 (se tabell snittliga resursutnyttjandet ungefär normalt, 5.20). Tillsammans med åtgärderna i budget- mätt med BNP-gapet. Under denna period kan propositionen uppgår reformerna därmed till därför det finansiella sparandet anses ha överdrygt 40 miljarder kronor för 2009. skridit överskottsmålet med i genomsnitt 0,5 Som regeringen betonade i såväl 2008 års procent per år. ekonomiska vårproposition som budgetpropos- Med hänsyn tagen till de föreslagna och itionen för 2009, ska den förda finanspolitiken aviserade reformerna i denna proposition ligga i linje med de budgetpolitiska målen och beräknas det finansiella sparandet uppgå till i reglerna. Den finansiella krisen och det markant genomsnitt 1,1 procent av BNP mellan 2000 och försämrade konjunkturläget ändrar inte på detta. 2010, att jämföra med 1,5 procent av BNP i Regeringen är inte beredd att bedriva en politik budgetpropositionen för 2009. Nedrevideringen som gör att de budgetpolitiska målen åsidosätts. förklaras framför allt av det markant försämrade Med anledning av det försämrade konjunktur- konjunkturläget under prognosåren, och till en läget och de tillkommande åtgärderna i denna mindre del av de tillkommande åtgärderna i proposition, utöver de åtgärder som föreslogs i denna proposition.

PROP. 2008/09:97

Det budgetpolitiska ramverket politisk beslutsprocess som värnar de offentliga finanserna på lång sikt. 16 Bakgrund Under 1990-talet infördes i Sverige och i många Överskottsmålet andra länder särskilda budgetpolitiska ramverk i År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på form av olika mål och regler för de offentliga tre år, ett mål för den offentliga sektorns finanserna. Tillkomsten av dessa ramverk har sin sparande. Målet innebär att den konsoliderade bakgrund i de negativa erfarenheterna från 1970- offentliga sektorns finansiella sparande i och 1980-talen, då sådana regelverk saknades. I genomsnitt ska uppgå till 1 procent av BNP över Sverige ökade den konsoliderade offentliga en konjunkturcykel. sektorns bruttoskuld från 30 till 85 procent av Ett specifikt mål för den konsoliderade BNP mellan 1970 och mitten av 1990-talet (se offentliga sektorns finansiella sparande bidrar till diagram 4.1). Under samma period ökade en gynnsam skuldutveckling och till långsiktigt skulden i USA från 45 till drygt 70 procent av hållbara finanser i den offentliga sektorn som BNP. Skuldutvecklingen i euroområdet följde helhet. Målet, som det nu är formulerat, ett liknande mönster. Denna negativa utveckling motiveras också av den demografiska av de offentliga finanserna bidrog till oro på de utvecklingen. I Sverige, liksom i många andra finansiella marknaderna och små länder som länder, kommer andelen äldre i befolkningen att Sverige blev särskilt utsatta vid turbulens på de öka påtagligt de närmaste decennierna. Denna internationella marknaderna. utveckling kommer att skapa stora påfrestningar på de offentliga finanserna dels genom högre åldersrelaterade kostnader, dels genom en ökad

Diagram 4.1 Den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld

försörjningsbörda för den arbetande delen av Procent av BNP befolkningen. Ett offentligt sparande som, under 90 perioden med överskottsmål, reducerar stats- 80 skulden, ger en jämnare fördelning av försörj- 70 ningsbördan mellan olika generationer. Över- 60 skottsmålet innebär att de stora generationer 50 som i framtiden kommer att efterfråga vård och 40 30 omsorg själva bidrar till tjänsternas finansiering.

EU-12

20 USA Det främjar också ekonomisk effektivitet genom att det skapar bättre förutsättningar för att

Sverige

10 0 skatterna inte ska behöva höjas senare till följd 1970 1976 1982 1988 1994 2000 2006 av den demografiska utvecklingen. Anm.: I serien avseende EU12 saknas tidigare Östtyskland före 1991. Den demografiska utvecklingen kan i fram- Källa: OECD Economic Outlook 2007/2 tiden motivera en justering av överskottsmålets nivå. Regeringen aviserade i budgetproposi- Det finns numera en bred samsyn om att den tionen för 2009 att avsikten är att även framgent negativa utvecklingen av de offentliga finanserna låta finanspolitiken vägledas av ett mål för det under dessa perioder beror på den målkonflikt finansiella sparandet. som finns mellan kortsiktiga politiska vinster och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Även Utgiftstaket om ekonomisk-politiska beslutsfattare inser År 1997 infördes fleråriga utgiftstak för staten. vikten av att de offentliga finanserna är Utgiftstaket omfattar statens utgifter med långsiktigt hållbara, så finns det faktorer i den undantag för statsskuldräntorna och med tillägg politiska beslutsprocessen som, i frånvaro av tydliga offentligfinansiella mål och regler, gör att kortsiktiga vinster tenderar att premieras på bekostnad av långsiktigt hållbara offentliga finanser. 16 Som EU-medlem förbinder sig också Sverige och andra EU-länder att Nedan beskrivs de specifika budgetpolitiska följa reglerna inom den s.k. Stabilitets- och tillväxtpakten. De mest centrala reglerna är att den s.k. Maastrichtskulden inte får överstiga mål och regler som tillämpas i Sverige. Dessa mål 60 procent av BNP (eller att skulden, om den initialt överskrider denna och regler syftar sammantaget till att främja en nivå, i tillfredsställande takt ska närma sig denna nivå) och att eventuella underskott i de offentliga finanserna, i normala fall, inte får överstiga 3 procent av BNP.

PROP. 2008/09:97

för utgifterna i ålderspensionssystemet. Taket Utgångspunkten är att fastlagda tak inte ska för ett visst budgetår beslutas tre år i förväg av ändras eftersom det kan påverka trovärdigheten riksdagen efter förslag i budgetpropositionen. för utgiftstaket. Det finns dock omständigheter En viktig uppgift för utgiftstaket är att ge som kan föranleda tekniska justeringar av förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, utgiftstaket, t.ex. ett ändrat ansvarsförhållande dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt för vissa utgifter mellan stat och kommun, som hållbara finanser. Utgiftstaket för staten är ett inte påverkar de totala utgifterna för den viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar offentliga sektorn som helhet. Enligt lagen budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i (1996:1059) om statsbudgeten är regeringen den ekonomiska politiken genom att förhindra skyldig att vidta åtgärder om de takbegränsade att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en utgifterna hotar att överskrida de fastlagda taken. god konjunktur) används för att finansiera varaktiga utgifter. Därmed begränsas också Det kommunala balanskravet och god ekonomisk möjligheterna att bedriva en destabiliserande hushållning (procyklisk) finanspolitik på statsbudgetens För att stärka budgetprocessen på lokal nivå utgiftssida. Genom utgiftstaket understryks även infördes år 2000 ett särskilt lagreglerat balansbehovet av prioriteringar mellan olika utgifter. krav för kommunerna. Balanskravet anger att Utgiftstaket är därutöver, tillsammans med varje enskild kommun ska budgetera för ett överskottsmålet, styrande för det totala skatte- resultat i balans. Om en kommun i efterhand uttagets nivå. Utgiftstaket bidrar därför till att uppvisar ett underskott har kommunen tre år på förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis sig att korrigera avvikelsen. Det kommunala måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. balanskravet är ett minimikrav. Kommunallagens Utgiftstaket ger dessutom en fast utgångspunkt krav på god ekonomisk hushållning, som funnits i den statliga budgetprocessen genom att fokus sedan 1992, är överordnat balanskravet. Från och från början sätts på helheten, dvs. de totala tak- med 2005 ska kommunerna även ange finansiella begränsade utgifterna. Nivån på utgiftstaket bör mål som är av betydelse för god ekonomisk även främja en önskvärd långsiktig utveckling av hushållning. de statliga utgifterna.

Under samma period bedöms resursutnyttjandet sparandet för 2003–2009, 2004–2010 respektive i genomsnitt ha varit något svagare än normalt. 2005–2011) ligger något över överskottsmålet. Det finansiella sparandet kan därför, även för Värdet för 7-årsindikatorn för 2007 och 2008 denna längre period som inkluderar prognos- har reviderats ner relativt mycket sedan budgetåren, anses överskrida överskottsmålet. propositionen för 2009, beroende på framför allt de markant försämrade konjunkturutsikterna, men också till en mindre del, på de nya reformer 7-årsindikatorn som föreslås i denna proposition. Under samma perioder visar det 7-åriga Tabell 4.1 visar hur det finansiella sparandet och glidande medelvärdet för BNP-gapet att resurs- BNP-gapet utvecklas, båda mätta som ett 7-årigt utnyttjandet i genomsnitt är negativt. Även mätt glidande medelvärde. För 2004 och 2005 visar med denna indikator är slutsatsen att överskottsindikatorn att det finansiella sparandet för perio- målet överträffas. derna 2001–2007, respektive 2002–2008, ligger på omkring 1 procent av BNP i genomsnitt. Eftersom motsvarande 7-åriga glidande medel- Strukturellt sparande värden för BNP-gapet samtidigt ligger nära noll för båda dessa perioder, är slutsatsen att den De beslutade reformerna i budgetpropositionen förda finanspolitiken under dessa perioder i för 2009 och de föreslagna reformerna i denna genomsnitt har legat i linje med överskottsmålet. proposition, som sammantaget uppgår till drygt Indikatorn för 2006, 2007 och 2008 (som 40 miljarder kronor för 2009, motsvarar en således ger det genomsnittliga finansiella försämring av det strukturella sparandet med

PROP. 2008/09:97

Tabell 4.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP, om annat ej anges 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Finansiellt sparande 3,7 1,7 -1,4 -1,2 0,6 2,0 2,4 3,7 2,3 -1,1 -1,1 0,5

Finansiellt sparande,

BNP-gap, genomsnitt från 2000 0,6 -0,4 -0,7 -0,9 -0,8 -0,6 -0,2 0,0 -0,2 -0,6 -1,1 -1,3 BNP-gap, 7-årssnitt -0,2 -0,1 -0,1 -0,6 -1,2 -1,7 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

1,3 procent av BNP under 2009. Det bidrar till 2000. I budgetpropositionen för 2007 gjordes i att efterfrågan hålls uppe i ett läge med svagt stället bedömningen att det strukturella sparanresursutnyttjande. Det strukturella sparandet det för år 2000 hade uppgått till enbart 2,5 uppskattas nu till 1,5 procent för 2009 och till procent av BNP, en nedrevidering med nästan 1,9 procent av BNP för 2010 (se tabell 4.1), två procentenheter. Om det strukturella spavilket är något lägre än bedömningen i budget- randet för 2010 överskattas med halva detta propositionen för 2009. Även denna indikator belopp, dvs. med en procent av BNP, finns det 17 pekar på att överskottsmålet överträffas. inget varaktigt reformutrymme fram till och med 2010, mätt med denna indikator. Detta exempel talar för att viss försiktighet bör iakttas Sammantagen bedömning med beaktande av när det gäller bedömningar av det varaktiga osäkerhet reformutrymmet. Temporära stabiliseringspolitiska åtgärder på- Samtliga indikatorer visar att överskottsmålet verkar inte det varaktiga reformutrymmet (annat överträffas, även med beaktande av de i denna än via en ränteeffekt på statsskulden). Flera av de proposition föreslagna inkomst- och utgifts- åtgärder som föreslås i denna proposition är förändringarna. Detta ska inte utan vidare tas tillfälliga och belastar därmed det finansiella som uttryck för att det finns ett betydande sparandet enbart temporärt. Utrymmet för permanent reformutrymme under prognosåren. temporära stabiliseringspolitiska åtgärder måste Som regeringen påpekade i budgetpropositionen vägas mot dels de realekonomiska kostnader för 2009, och även i 2008 års ekonomiska som finns om inga ytterligare åtgärder vidtas, vårproposition, finns det stora osäkerheter i dels risken för en alltför snabb försämring av det dessa bedömningar. Det finansiella sparandet finansiella sparandet om sådana åtgärder vidtas. sjunker ofta mer än väntat i lågkonjunkturer. Vid en sådan bedömning bör också beaktas att Mellan 2000 och 2002 minskade det finansiella tidigare erfarenheter visar att det finns en risk för sparandet oväntat snabbt från 3,7 till -1,4 att temporära åtgärder tenderar att bli permaprocent av BNP. Prognosutvärderingar av det nenta. finansiella sparandet visar också att prognosfelet Regeringen följer utvecklingen noga och för det finansiella sparandet kan vara betydande, kommer kontinuerligt att stämma av utrymmet framför allt på grund av mycket volatila för såväl permanenta reformer som eventuella skatteinkomster från kapital och företag. ytterligare temporära åtgärder med anledning av Erfarenheten visar dessutom att synen på det konjunkturnedgången. strukturella sparandet för ett visst år kan komma att revideras markant i efterhand. I exempelvis 2002 års ekonomiska vårproposition bedömdes att det strukturella sparandet var 4,3 procent

17 Se 2008 års ekonomiska vårproposition för en utförlig förklaring av vad som menas med strukturellt sparande och hur det beräknas.

PROP. 2008/09:97

Tabell 4.2 Ursprungliga och faktiska utgiftstak 1997–2011

Miljarder kronor 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Ursprungligt beslutade utgiftstak 723 720 735 744 770 810 847 877 894 931 949 971 1 003 1 033 1 050

1 årlig förändring -3 15 9 26 24 30 33 38 37 42 33 32 30 30 Teknisk justering 0 0 18 21 21 2 -25 -19 -24 -24 -11 -14 -12 -13 0

Slutligt fastställda utgiftstak 723 720 753 765 791 812 822 858 870 907 938 957 991 1 020 1 050

Takbegränsade utgifter 698,9 718,0 751,5 760,0 786,3 811,6 819,1 855,6 864,3 895,2 910,1 946,0 962,6 991,0 1004,2

Budgeteringsmarginal 24,1 2,0 1,5 5,0 4,7 0,4 2,9 2,4 5,7 11,8 27,9 11,0 28,4 29,0 45,8

4.2 Uppföljning av utgiftstaket för längre sikt. Om budgeteringsmarginalen tas i staten anspråk innebär det i regel att de offentliga

finanserna försämras. Nivån på utgiftstaket sätter en övre gräns för hur I tabell 4.2 redovisas ursprungligt bedömda höga de takbegränsade utgifterna kan tillåtas bli eller fastställda utgiftstak, slutligt fastställda tak och hur stor del av ett eventuellt reform- samt utfall och prognos för budgeteringsutrymme som kan användas på utgiftssidan, med marginalen för perioden 1997–2011. hänsyn tagen till behovet av säkerhetsmarginal. Budgeteringsmarginalerna har utfallsmässigt Samtidigt är det viktigt att inte se utgiftstaket haft en betydande variation mellan åren. I slutet som ett utgiftsmål. Regeringens avvägning av 1990-talet och i början av 2000-talet var budmellan inkomst- och utgiftsreformer bestämmer geteringsmarginalen mycket liten men var under det faktiska utnyttjandet av ett eventuellt 2006 och 2007 betydligt större. Jämfört med utrymme på utgiftssidan. beräkningen i budgetpropositionen för 2009 är De utgifter som omfattas av utgiftstaket är nu de beräknade budgeteringsmarginalerna för utgiftsområde 1–25 och 27 samt utgifterna för åren 2008-2011 mindre, men de ligger ålderspensionssystemet vid sidan av stats- fortfarande på historiskt sett höga nivåer. budgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor Budgeteringsmarginalen under prognosperioden m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna, bedöms vara tillräckligt stor givet den osäkereftersom riksdagen och regeringen endast i hetsmarginal som bedöms vara nödvändig på tre begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter års sikt. på kort sikt. De takbegränsade utgifterna utgörs År 2007 blev budgeteringsmarginalen nära 28 av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket miljarder kronor, vilket är den nominellt största innebär att även myndigheternas utnyttjande av budgeteringsmarginalen som uppmätts i efteringående anslagssparande och anslagskredit ingår hand. År 2008 bedöms budgeteringsmarginalen i de takbegränsade utgifterna. enligt nuvarande prognos vara nära 11 miljarder Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket kronor eller 1,2 procent av de takbegränsade och takbegränsade utgifter utgörs av den s.k. utgifterna. Inklusive de ökade utgifter som budgeteringsmarginalen. Budgeteringsmargina- konjunkturnedgången innebär samt de reformer lens syfte är att fungera som en buffert mot som aviseras eller föreslås i denna proposition makroekonomisk och annan osäkerhet i progno- uppgår budgeteringsmarginalen 2009 till drygt serna. Den riktlinje regeringen använder för 28 miljarder kronor. budgeteringsmarginalen är att den prognosti- Som framgår av tabell 4.2 har den nominella serade marginalen bör vara minst 1 procent av de ökningen av det ursprungligt fastlagda utgiftstakbegränsade utgifterna eller ca 10 miljarder taken varierat. De senaste åren har den årliga kronor för innevarande år (2009), minst 1,5 ökningen av det ursprungliga utgiftstaket uppprocent eller ca 15 miljarder kronor för t+1 gått till mellan ca 30 och 40 miljarder kronor. (2010) och minst 2 procent eller ca 20 miljarder Ökningstakten i procent är lägre än den vid kronor för t+2 (2011). Det stegvis ökade kravet beslutstillfället prognostiserade nominella BNPför budgeteringsmarginalen motiveras av att tillväxten och utgiftstaket har mellan 2006 och osäkerheten om utgiftsutvecklingen är större på 2008 fallit med drygt 0,5 procent som andel av

PROP. 2008/09:97

BNP per år. Trots att utgiftstaket i nominella 4.3 Uppföljning av god ekonomisk termer 2009 och 2010 inte ökar mer än för åren hushållning och det kommunala 2006-2008 väntas utgiftstaket på grund av en balanskravet

svag BNP-tillväxt öka något 2009 och 2010 som andel av BNP. Som andel av BNP väntas Överskottsmålet för de offentliga finanserna, utgiftstaket falla mellan 2006 och 2011. som inkluderar kommunsektorn, är kopplat till Utgiftstaket har vid ett flertal tillfällen det finansiella sparandet såsom det definieras i justerats med anledning av tekniska föränd- nationalräkenskaperna. Den kommunala redoringar. För att få en jämförbarhet över tiden visningen bygger på samma principer som gäller 18 krävs därför att det faktiska utgiftstaket justeras för redovisningen inom näringslivet. För komför dessa tekniska förändringar. muner och landsting är därför resultatet Diagram 4.2 visar utgiftstaket för staten avgörande för huruvida de uppfyller kommunaljusterat för tekniska förändringar av den lagens krav på god ekonomisk hushållning och ursprungligt fastställda nivån. Det för tekniska budgetbalans. 19 förändringar justerade utgiftstaket låg mellan Resultatet före extraordinära poster uppgick 2000 och 2005 på en relativt stabil nivå strax 2007 till 14,1 miljarder kronor för kommununder 31 procent av BNP. Därefter, mellan 2006 sektorn, varav primärkommunerna svarade för och 2011, faller det för tekniska förändringar 10,1 miljarder kronor och landstingen för justerade utgiftstaket något som andel av BNP. 4,0 miljarder kronor. Som framgår av diagram Utvecklingen dessa år är starkt präglad av BNP- 4.3 så är detta i nivå med de resultat sektorn utvecklingen och utgiftstaket som andel av BNP redovisat 2005 och 2006. stiger något 2008-2010 för att 2011 åter falla till Ett bland kommuner och landsting vanligt en nivå som är något lägre än 2007. förekommande mål är att resultatet bör uppgå till 2 procent av summan av skatteintäkterna och Diagram 4.2 Utgiftstaket för staten och takbegränsade de generella statsbidragen. År 2007 motsvarade

utgifter justerade för tekniska förändringar

resultatet före extraordinära poster 2,5 procent Procent av BNP av skatteintäkter och statsbidrag. Sektorn totalt 35 har därmed under tre år i följd redovisat ett resultat över 2 procent. Det är framför allt den 34

Tekniskt justerade utgiftstak

33 goda konjunkturen och sysselsättnings-

Tekniskt justerade takbegränsade utgifter

utvecklingen under de senaste åren som har legat till grund för resultatförbättringen. 32

31

Diagram 4.3 Kommunsektorns finansiella sparande och

30 resultat före extraordinära poster Miljarder kronor 29 20 28 Resultat före e o poster 15 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Finansiellt sparande

10

5

0

-5 18 Utgiftstaket justeras tekniskt när reformer genomförs som inte har -10 någon direkt nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller den offentliga sektorns finansiella sparande, men som ändå -15 påverkar storleken på de takbegränsade utgifterna. Tekniska justeringar 00 01 02 03 04 05 06 07 syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranledde justeringen. Se vidare budgetpropositionen för 2009, Förslag Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 4.5. 19 Den tekniska justeringen i diagram 4.2 är gjord i den aktuella utgiftsstrukturen. Utgångspunkten är utgiftstaket för 2011. De tekniskt Andelen kommuner och landsting som redovisar justerade utgiftstaken för åren före 2011 räknas ut genom att man ger utgiftstaken för samtliga år samma årliga ökning som utgiftstaken positiva resultat har också ökat under de senaste åren. År 2002 redovisade ca 60 procent av ursprungligen hade när de först fastställdes. Tekniskt justerade takbegränsade utgifter beräknas genom att från de uträknade tekniskt justerade utgiftstaken dra bort den faktiska budgeteringsmarginalen. kommunerna och en fjärdedel av landstingen

PROP. 2008/09:97

positiva resultat före extraordinära poster. År 2007 hade andelen ökat till cirka 90 procent både för kommunerna och landstingen.

5 Offentliga finanser och statsbudgeten saldo

PROP. 2008/09:97

5 Offentliga finanser och statsbudgeten saldo

Sammanfattning Inkomster

5.1.1 Offentliga sektorns skatteintäkter

• Den djupa lågkonjunkturen leder till underskott på 1,1 procent av BNP i det finansiella Efter flera år av hög tillväxt väntas en kraftig sparandet både 2009 och 2010. Jämfört med konjunkturavmattning de kommande åren. prognosen i budgetpropositionen för 2009 Avmattningen bedöms bli betydligt djupare och har regeringen reviderat ned den offentliga mer långvarig än vad regeringen förutsåg i sektorns finansiella sparande med över 2 budgetpropositionen för 2009. Regeringen har procent av BNP per år 2009–2011. därför gjort stora revideringar i prognosen för skatteintäkterna. • Kommunsektorns finansiella sparande och Skatteintäkterna har reviderats ned på alla omresultat minskar successivt under perioden råden. Den kraftiga försvagningen av arbets- 2009–2011. marknaden medför att skatteintäkterna från • Jämfört med prognosen i budgetproposi- skatt på arbete kommer att utvecklas betydligt tionen för 2009 har regeringen reviderat ned svagare jämfört med tidigare år. Svagare de totala skatteintäkterna med 64 miljarder utveckling av hushållens konsumtion och kronor 2009 och 92 miljarder kronor 2010. investeringar dämpar utvecklingen av intäkterna De största revideringarna avser kapitalfrån mervärdesskatten. Regeringen bedömer att skatterna. De totala skatteintäkterna bedöms konjunkturavmattningen, i kombination med bli lägre 2009 än 2008. den finansiella turbulensen under hösten 2008, • I förhållande till prognosen i budgetpro- leder till ett betydande fall i skatteintäkterna från positionen för 2009 har regeringen reviderat skatt på kapital. upp prognosen för de takbegränsade I tabell 5.1 redovisas den offentliga sektorns utgifterna med 9 miljarder kronor 2009, 6 skatteintäkter mellan 2000 och 2007 samt promiljarder kronor 2010 och 3 miljarder gnosen för 2008–2011. kronor 2011, vilket främst beror på ökade utgifter för arbetslöshet.

5.1

PROP. 2008/09:97

Tabell 5.1 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor Utfall Prognos

Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -126,8 -136,9 -139,8 -142,9 -147,2 -151,0 -159,6 -168,9 -178,3 -182,8 -186,6 -193,5 Statens skatteintäkter 690,2 652,4 632,8 660,9 704,5 759,1 799,7 824,7 793,4 738,1 756,8 806,1

PROP. 2008/09:97

Tabell 5.1 Forts. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor Utfall Prognos

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet 10,2 10,1 10,8 -17,3 -21,8 -41,5 -48,2 -51,9 -55,8 -67,7 -62,0 -62,7 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0,0 -1,4 -4,0 -7,0 -7,7 -13,6 -13,7 -7,7 -2,4 -0,1 -0,2 -0,2

Statsbudgetens inkomster 809,5 755,1 730,5 661,7 694,4 745,8 810,3 863,7 910,7 745,2 755,1 802,1

Diagram 5.1 Utveckling av arbetade timmar, timlön och

Skatt på arbete

lönesumma

Procentuell utveckling Intäkterna från både direkta och indirekta 9 skatter på arbete påverkas i huvudsak av lönesummans storlek. Lönesumman utgörs av antalet 7 arbetade timmar multiplicerat med timlönen. År 5 2007 ökade lönesumman med 6,9 procent, vilket 3 är en mycket stark utveckling i ett historiskt perspektiv. Lönesumman bedöms utvecklas fortsatt 1 starkt 2008 med en ökning med 6,4 procent. -1 Arbetade timmar Åren 2009 och 2010 ökar lönesumman med -3 Timlön endast 2 procent per år till följd av att antalet Lönesumma arbetade timmar minskar. Effekten av den -5 kraftiga nedgången i antalet arbetade timmar 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 2009 är att utbetalda löner minskar med cirka 35 miljarder kronor och att skatteintäkterna Diagram 5.2 visar lönesumman som andel av minskar med knappt 20 miljarder kronor jämfört BNP. Från 2001, då löneandelen uppgick till 42 med 2008. Utvecklingen av arbetade timmar, procent, föll andelen fram till 2006, då den timlön och lönesumma mellan 1994 och 2011 började stiga igen. Den förväntas stiga fram till framgår i diagram 5.1. 2009 för att falla tillbaka något 2010 och 2011. Lönesumman ligger till grund för cirka två tredjedelar av de totala skatteintäkterna och är därför central för det finansiella sparandet.

PROP. 2008/09:97

Diagram 5.2 Lönesumman som andel av BNP

Tabell 5.2 visar utvecklingen av kommunernas skatteunderlag. De låga utvecklingstakterna 2009 Procent av BNP och 2010 är en följd av den svaga utvecklingen på 43 arbetsmarknaden dessa år. 42 41 Tabell 5.2 Utveckling av kommunernas skatteunderlag Procentuell förändring 40 2007 2008 2009 2010 2011 39 Aktuell beräkning 5,6 5,9 3,4 2,4 3,9 BP2009 5,6 6,0 4,0 3,7 4,6 38 Lönesumman som andel av BNP Indirekta skatter på arbete 37 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Intäkter från indirekta skatter på arbete väntas totalt uppgå till 399 miljarder kronor 2009, vilket Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. är 3 procent lägre än 2008. Orsaken till de lägre Direkta skatter på arbete intäkterna är dels att arbetsgivar- och egenav- Prognosen för direkta skatter på arbete för 2009 gifterna sänkts med 1 procentenhet 2009, vilket är 497 miljarder kronor. Den största delposten är minskar intäkterna med cirka 13 miljarder kroden kommunala inkomstskatten som beräknas nor och dels den utvidgade nedsättningen av öka med knappt 4 procent jämfört med 2008 och arbetsgivar- och egenavgifterna för unga. Tabell uppgå till 524 miljarder kronor. Skattereduktio- 5.3 redovisar nedsättningarna av arbetsgivar- och nerna, som minskar intäkterna från direkta egenavgifterna. skatter på arbete, beräknas uppgå till 159

Tabell 5.3 Nedsättningar av arbetsgivar- och egenavgifter

miljarder kronor. Intäkterna från statlig Miljarder kronor inkomstskatt väntas bli 44 miljarder kronor. Förutom utvecklingen av lönesumman påver- 2007 2008 2009 2010 2011 kas direkta skatter på arbete också av utveck- Generell nedsättning 3,4 Regional nedsättning 0,6 0,6 0,7 0,7 0,7 lingen av skattepliktiga transfereringar, t.ex. Sjöfartsstöd 1,8 1,9 2,0 2,0 2,1 pensioner, sjuk- och föräldrapenning och ersätt- Ungdomar 4,5 10,6 20,1 20,8 21,7 ningar vid arbetslöshet eller deltagande i arbets- Nystartsjobb 0,4 0,9 1,2 1,3 1,3 marknadspolitiska program. Diagram 5.3 visar Summa nedsättningar 10,6 14,1 23,9 24,8 25,8 utvecklingen av transfereringsinkomster som andel av totalt utbetalda löner och ersättningar mellan 1993 och 2011. Uppgången i pensioner- Skatt på kapital nas andel 2003 beror på den justering som gjordes av garantipensionerna i samband med att de Skatt på kapital, hushåll blev beskattningsbara. Flera års stigande priser på de finansiella marknaderna och fastighetsmarknaden har inneburit Diagram 5.3 Transfereringsinkomster som andel av totalt höga taxerade kapitalvinster de senaste åren.

utbetalda löner och ersättningar

Under 2007 uppgick kapitalvinsterna till 172 Procent av totalt utbetalda löner och ersättningar miljarder kronor. Ungefär halva beloppet avsåg 8 24 Sjuk- och föräldrapenning m.m. (vänster axel) vinster på finansiella tillgångar medan cirka 40 7 Arbetslöshetsersättningar (vänser axel) 23 procent avsåg vinster från försäljning av småhus Pensioner (höger axel) 6 22 och bostadsrätter. De höga vinsterna från småhus och bostadsrätter förklaras delvis av de 5 21 nya reglerna om uppskov, vilka trädde i kraft 4 20 2008 och som medfört att många valt att ta upp 3 19 uppskov till beskattning redan 2007. Kapitalvinsternas storlek beror på olika till- 2 18 gångars marknadsvärde samt när de ackumule- 1 17 rade kapitalvinsterna realiseras. Diagram 5.4 visar utvecklingen av aktieprisindex och fastighets- 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Källa: Skatteverket och Finansdepartementet. prisindex mellan 1988 och 2008 tillsammans med

PROP. 2008/09:97

utfall och prognos för kapitalvinsterna (prog- skottet i företagssektorn. Driftsöverskottet är nosen illustreras med en streckad linje). Upp- det produktionsöverskott som tillfaller företagen och nedgångar i realiserade kapitalvinster följer i när löner och insatsvaror är betalda. För progstor utsträckning variationerna i aktieprisindex, noser på kort sikt kombineras utvecklingen av dock med viss tidsförskjutning. driftsöverskottet med ytterligare information, framförallt från företagens delårsrapporter.

Diagram 5.4 Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighets-

Prognosen för 2008 bygger i hög grad på bola-

prisindex 1988–2008

gens delårsrapporter för de tre första kvartalen Miljarder kronor Index 2000=100 2008. Rapporterna visar att resultaten har 200 200 Kapitalvinster (vänster axel) minskat något jämfört med samma period 2007 180 180 och att utsikterna för det fjärde kvartalet, och Aktieprisindex (höger axel) 160 Fastighetsprisindex (höger axel) 160

Samtidigt som företagen möter en mycket Den kraftiga nedgången på börsen under 2008, i svag efterfrågan under 2009 har de fortsatt höga kombination med den finansiella oron under kostnader. Varsel och uppsägningar tyder på att året, medför att regeringen bedömer att kapitalföretagens kostnader är alltför stora i förhållande vinsterna faller till 91 miljarder kronor 2008. till efterfrågan. Dessutom har utvecklingen på Börsnedgången innebär också att kapitalförkreditmarknaden medfört kraftigt ökade lusterna ökar. finansieringskostnader för företagen. Till detta På grund av svårigheterna med att göra progkommer att banker och andra kreditinstitut kan noser för kapitalvinster långt fram i tiden gör komma att drabbas av kreditförluster, särskilt regeringen på längre sikt ingen explicit prognos. mot bakgrund av utvecklingen i Baltikum. I stället antas att kapitalvinsterna återgår till en Den snabbt försvagade konjunkturen avspeghistorisk nivå på 3 procent av BNP. Allteftersom las både i tillgängliga konjunkturindikatorer och mer information om utvecklingen på fastighetsfrån företagen själva. Konjunkturinstitutets och finansmarknaderna blir tillgänglig överges kvartalsbarometer visar t.ex. att orderingången kopplingen till BNP i prognoserna. I det rådande till svenska exportföretag är mycket svag. konjunkturläget och mot bakgrund av den Inköpschefsindex har fallit under hela hösten senaste tidens finansiella oro bedöms återgången 2008 och visar på ett mycket svagt konjunkturtill 3 procent av BNP ta jämförelsevis lång tid. läge i tillverkningsindustrin. Kapitalvinsterna har ökat sedan 2004, vilket in- Företagens vinster påverkas i det rådande nebär att de vinster som finns kvar att realisera konjunkturläget av flera faktorer som inte rehar minskat. Den kraftiga börsnedgången under flekteras i driftsöverskottet, t.ex. kreditförluster 2008 innebär dessutom att värdet på börsen och kapitalförluster. Det medför att en prognos måste gå upp relativt kraftigt innan hushållen har baserad på utvecklingen av driftöverskottet finansiella vinster att realisera igen. kommer att överskatta inkomstskatterna från företag. Till detta kommer att konjunkturför- Skatt på företagsvinster svagningen på kort sikt sannolikt innebär att De senaste åren har intäkterna från skatt på endast en mindre del av de ökade intäkterna från företagsvinster ökat, till följd av en stark vinstbreddningarna av skattebasen för skatt på föreutveckling i företagen. Under 2007 mattades uttagsvinster från och med 2009 kommer att realivecklingen av företagens resultat av något seras redan i år. jämfört med tidigare år. Skatteintäkterna upp- Mot bakgrund av dessa faktorer bedömer regick 2007 till 105 miljarder kronor. geringen att intäkterna från skatt på företags- Prognosen för skatt på företagsvinster är vinster faller kraftigt 2009. Nedgången bedöms normalt kopplad till utvecklingen av driftsöver-

PROP. 2008/09:97

bli större än under konjunkturavmattningen tion ökar så ökar intäkterna från mervärdesskatt mellan 2000 och 2002. åter 2010 och 2011. Regeringen bedömer att de ändrade redovis- Avkastningsskatt ningsreglerna inom byggsektorn leder till en Skatteintäkterna från avkastningsskatten upp- engångseffekt på 8 miljarder kronor i högre gick 2007 till 13 miljarder kronor och för 2008 är intäkter 2008 och 2 miljarder kronor 2009. prognosen att intäkterna uppgår till 16 miljarder Rensat för denna effekt är den underliggande kronor. Den svaga börsutvecklingen under 2008 utvecklingstakten för mervärdesskatteintäkterna medför att det kapitalunderlag som ligger till 3,7 procent 2008 och 1,7 procent 2009. Den grund för skatteintäkterna 2009 minskar och underliggande utvecklingstakten för mervärdesregeringen bedömer att skatteintäkterna faller till skatteintäkterna är betydligt svagare 2008 än 13 miljarder kronor 2009. Intäkterna från av- 2007 till följd av den kraftigt vikande konjunktukastningsskatten påverkas i stor utsträckning av ren under andra halvåret 2008. Nedgången i ututvecklingen av statslåneräntan. Om statslåne- vecklingen av de underliggande mervärdesräntan faller med 1 procentenhet medför det att skatteintäkterna bedöms bli större än nedgången skattintäkterna blir drygt 3 miljarder kronor i utvecklingen av hushållens konsumtionsutgiflägre det kommande året. Till följd av den låga ter beroende på en ändrad sammansättning i räntenivån under 2009 faller intäkterna relativt konsumtionen. Efterfrågan på varor som bekraftigt 2010 och förväntas då uppgå till 8 skattas med den högsta mervärdesskattesatsen, miljarder kronor. sällanköpsvaror och bilar, faller relativt mycket jämfört med andra varor. Diagram 5.5 visar utvecklingen av de underliggande skatteintäkterna Skatt på konsumtion och insatsvaror och hushållens konsumtionsutgifter för 2001– 2011. Cirka 70 procent av intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror utgörs av mervärdes-

Diagram 5.5 Hushållens konsumtionsutgifter och underliggande intäkter från mervärdesskatt 2001–2011

skatt medan resterande del utgörs av punkt- Procentuell förändring skatter. Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror väntas öka mycket svagt under 2009 9 Hushållens konsumtionsutgifter och uppgå till 424 miljarder kronor. Den svaga Underliggande intäkter från mervärdesskatten utvecklingen förklaras framförallt av vikande skatteintäkter från mervärdesskatten, som i sin 6 tur i huvudsak beror på avmattningen av tillväxten i hushållens konsumtion. Utvecklingstakten för intäkterna från skatt på konsumtion 3 ökar 2010 och 2011 till följd av en viss återhämtning i ekonomin. Prognosen för skatt på 0 konsumtion och insatsvaror redovisas i tabell 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 5.4. Källor: Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket och Finansdepartementet. Punktskatter

Tabell 5.4 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Intäkterna från skatt på energi, som utgör mer Miljarder kronor och procentuell förändring än hälften av de totala punktskatteintäkterna, 2007 2008 2009 2010 2011 beräknas öka med drygt fyra procent 2009.

Aktuell prognos (mdkr) 399 422 424 434 452

Ökningen förklaras i huvudsak av att KPI mellan juni 2007 och juni 2008 har stigit förhållandevis

uppräkningen av flertalet skattesatser inom

energiskatteområdet 2009. Inflationen prog- Mervärdesskatt nostiseras bli betydligt lägre framöver, vilket Intäkterna från mervärdesskatten bedöms falla bidrar till att intäkterna från skatt på energi något 2009 till följd av en kraftigt dämpad ututvecklas svagare 2010 och 2011. veckling av hushållens konsumtion och bostads- Intäkterna från övriga punktskatter bedöms investeringar. I takt med att hushållens konsumöka mycket svagt 2009–2011.

PROP. 2008/09:97

Skattekvot gången från statens skatteintäkter till skatteinkomster finns i tabell 5.1. Skattekvoten, dvs. förhållandet mellan de totala skatteintäkterna och BNP, visas i tabell 5.5. Trots att även BNP-tillväxten för 2009 har Övriga inkomster reviderats ned kraftigt bidrar de stora nedrevideringarna av skatteintäkterna 2009 till att Till skillnad från prognosen i budgetproposiskattekvoten nu beräknas falla med 1,6 procent- tionen för 2009 inkluderas inte det tidigare enheter och uppgå till 45,6 procent av BNP. beräkningstekniska antagandet om försäljning av Skattekvoten utan hänsyn tagen till skatt på statligt aktieinnehav om 50 miljarder kronor per offentliga transfereringar till hushållen bedöms år 2009–2011 i prognosen. Detta är huvudförbli 42,1 procent av BNP 2009. klaringen till att prognosen för övriga inkomster är lägre 2009–2011 jämfört med 2008 men också jämfört med bedömningen i budgetproposi-

Tabell 5.5 Skattekvot

Procent av BNP tionen för 2009. Vidare är prognoserna över utdelningsin- 2007 2008 2009 2010 2011 Skattekvot 48,3 47,2 45,6 45,5 45,3 komsterna från statens aktier lägre för 2009– 2011 jämfört med 2008. Detta beror främst på Skattekvot utan transfereringar 44,9 43,8 42,1 41,9 41,8 lägre förväntade vinster 2008–2010 jämfört med 2007 till följd av det sämre konjunkturläget nationellt och internationellt. 5.1.2 Statsbudgetens inkomster Den högre arbetslöshetsprognosen för åren 2009 och 2010 gör att inkomsterna från finansie- Skatteinkomster ringsavgift från arbetslöshetskassor revideras upp med 1,5–2 miljarder kronor per år 2009– För statsbudgetens inkomstsida tillämpas perio- 2011 jämfört med prognosen i budgetproposidiserad redovisning av skatterna. Det innebär att tionen för 2009. skatterna redovisas under det inkomstår då den skattepliktiga händelsen ägde rum. Statens skatteintäkter, som t.ex. kan avläsas i tabell 5.1,

är således periodiserade. Statsbudgetens totala 5.2 Utgifter

inkomster, skatter och övriga inkomster, ska enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten 5.2.1 Statsbudgetens utgifter och redovisas kassamässigt. Därför finns även en takbegränsade utgifter kassamässig redovisning av statens skatter. Skatteinkomsterna utgörs av betalningsflöden Som framgår av tabell 5.6 räknar regeringen med som kan avse skatter för flera olika inkomstår. att statsbudgetens utgifter exklusive statsskulds- Skillnaden mellan statens skatteintäkter och räntor ökar med 14 miljarder kronor mellan statens skatteinkomster utgörs av periodise- 2008 och 2011. Som andel av BNP beräknas därringar, som i sin tur utgörs av uppbörds- och emot utgifterna minska med 1,7 procentenheter betalningsförskjutningar samt anstånd. mellan 2008 och 2011. För 2008 beräknas statens skatteintäkter Som en följd av kraftigt minskade utgifter för uppgå till 793 miljarder kronor. Statens skatte- statsskuldsräntor under perioden kommer statsinkomster bedöms vara 818 miljarder kronor. budgetens totala utgifter att minska med 14 mil- Skatteinkomsterna är 25 miljarder kronor högre jarder kronor mellan 2008 och 2011 eller med 2,7 i huvudsak beroende på uppbördsförskjutningar. procentenheter som andel av BNP. Uppbörden av skatt på kapital sker med efter- Utgifterna för ålderspensionssystemet beräksläpning och kapitalvinsterna 2007 var betydligt nas öka med 44 miljarder kronor mellan 2008 större än vad som förväntas 2008. och 2011 och som andel av BNP beräknas För 2009 beräknas statens skatteinkomster utgifterna öka med 0,7 procentenheter. uppgå till 740 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder kronor mer än statens skatteintäkter samma år. En detaljerad redovisning av över-

PROP. 2008/09:97

Tabell 5.6 Statsbudgetens utgifter Tabell 5.7 Personer försörjda med olika sociala ersättningar

Miljarder kronor om inget annat anges Helårsekvivalenter, tusental 2008 2009 2010 2011 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1

Utgifter exkl. statsskuldsräntor 744,2 741,4 760,4 758,4 Sjukskrivna 217 196 170 159 146 148

2

Takbegränsade utgifter 946,0 962,6 991,0 1 004,2 Summa 1 084 959 881 936 937 899

Procent av BNP 29,8 30,0 30,0 28,8 1 Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit. Till följd av det försämrade läget på arbetsmark- 2 Statsbudgetens utgifter (exklusive statsskuldsräntor) och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. naden räknar regeringen med att de arbetsmarknadsrelaterade utgifterna ökar kraftigt 2009 och De takbegränsade utgifterna beräknas sam- 2010 jämfört med 2008, vilket framgår av tabell mantaget öka med 58 miljarder kronor mellan 5.8. År 2011 sjunker dessa utgifter marginellt 2008 och 2011. Uttryckt som andel av BNP jämfört med 2010 men utgifterna under utgiftsberäknas de takbegränsade utgifterna dock område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minska med 1 procentenhet under perioden. De beräknas ändå vara drygt 23 miljarder kronor takbegränsade utgifterna som andel av BNP är högre 2011 än 2008. dock något högre 2009 och 2010 än 2008 till De arbetsmarknadsrelaterade utgifterna ökar följd av den svaga BNP-utvecklingen dessa år. dock från en förhållandevis låg nivå. Antalet De takbegränsade utgifterna som andel av öppet arbetslösa minskade kraftigt under 2007 BNP sjunker under perioden 2008–2011. Detta och fortsatte att minska något 2008. Andelen av beror dels på stora utgifter av engångskaraktär de öppet arbetslösa som är ersättningsunder 2008, dels på en jämförelsevis svag pris-, berättigade har minskat markant under 2008. löne- och ränteutveckling mellan 2008 och 2011, Detta gör att antalet arbetslösa med ersättning vilket under perioden delvis motverkar effekten minskat mer under 2008 än det totala antalet på utgiftsutvecklingen av ökade utgifter för öppet arbetslösa, vilket också bidrar till de arbetslöshet. jämförelsevis låga utgifterna 2008. Perioden Utvecklingen av antalet personer som försörjs 2009–2011 ökar antalet personer med arbetslösmed olika sociala ersättningar är centralt för hetsersättning kraftigt. Det beror främst på att utgiftsutvecklingen. Som framgår av tabell 5.7 antalet öppet arbetslösa ökar samtidigt som minskade antalet personer, mätt som helårsandelen ersättningsberättigade beräknas stiga. ekvivalenter, som uppbär ersättning inom Även medlemstalet i arbetslöshetsförsäkringen system som rör ohälsa, arbetslöshet och beräknas öka, vilket bland annat beror på att ekonomiskt bistånd med 125 000 under 2007. regeringen sänkt avgifterna till arbetslöshets- Minskningen skedde både i ohälso- och försäkringen och lättar medlemsvillkoren under arbetslöshetsrelaterade system. Mellan 2008 och 2009. 2011 kommer antalet ersatta beräknat som Utöver det försämrade arbetsmarknadsläget helårsekvivalenter att öka något till följd av och den högre arbetslösheten beräknas utgifstigande volymer i arbetslöshetsrelaterade terna under utgiftsområde 14 för 2009 och 2010 system. Antalet helårsekvivalenter med sjukäven öka till följd av de åtgärder som föreslås på penning och aktivitets- och sjukersättning förtilläggsbudget samt aviseras i denna proposition. väntas dock fortsätta att minska. De ohälsorelaterade utgifterna under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp beräknas sjunka under perioden (se tabell 5.8). År 2011 beräknas utgifterna vara knappt 15 miljarder kronor lägre än 2008. Den samlade volymen i sjukförsäkringen (sjuk-

PROP. 2008/09:97

penning samt sjuk- och aktivitetsersättning) har inkomstindex som består av den reala fallit sedan 2004. Åren 2004–2006 föll sjuk- inkomstutvecklingen 2005–2008 samt utveckpenningdagarna medan antalet personer med lingen av KPI mellan juni 2007 och juni 2008. sjuk- och aktivitetsersättning fortsatte att öka. Regeringen följer utvecklingen av pensions- Sedan 2007 faller volymerna i båda systemen. systemet noga. I nuvarande prognos ingår inte Det finns ännu ingen antydan om att minsk- effekten av en eventuell automatisk balansering i ningstakten i något av dessa system håller på att ålderspensionssystemet 2010 och 2011. Regermattas av. ingen har beredskap att vid behov återkomma i Både antalet nya sjukpenningfall och längden frågan. på sjukfallen har minskat. Under de kommande Utgifterna under utgiftsområde 22 Infraåren fortsätter antalet sjukpenningdagar att struktur, utgiftsområde 24 Näringsliv samt utminska. Utvecklingen inom sjuk- och aktivitets- giftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. beräknas ersättningen förklaras i första hand av att inflö- vara betydligt lägre åren 2009–2011 än 2008. det från sjukpenningen minskar. Vidare förstärks Detta beror på åtgärder av engångskaraktär på minskningen 2010 och 2011 av att den tidsbe- tilläggsbudget under respektive utgiftsområde gränsade sjukersättningen upphör. Även den 2008: demografiska utvecklingen medför att antalet - En engångsamortering av infrastrukturlån personer i sjukförsäkringen minskar under progpå 25,3 miljarder kronor (bet. nosperioden. 2008/09:FiU11, rskr. 2008/09:48–58) under Regeringens nyligen genomförda reformer på utgiftsområde 22. sjukförsäkringsområdet, en effektivare sjukskriv- - Kapitaltillskott under utgiftsområde 24 på ningsprocess och attitydförändringar minskar sammantaget 5 miljarder kronor till AB sjukfrånvaron. Svensk exportkredit och Almi Företags- Det har alltsedan 1970-talet fram till omkring partner AB (bet. 2008/09:FiU17, rskr. 2004 funnits ett tydligt samband mellan sjuk- 2008/09:47) och kapitaltillskott på 3 frånvaron och läget på arbetsmarknaden. Sjukmiljarder kronor till ett aktiebolag som ska frånvaron var hög när arbetsmarknadsläget var bedriva forsknings- och utvecklingsbra och tvärtom. Sambandet kan förklaras dels verksamhet inom fordonssektorn (bet. med att anställda i goda tider kunde ha en högre 2008/09:FiU19, rskr. 2008/09:144). sjukfrånvaro eftersom risken var liten att deras ställning i arbetslivet försvagades, dels med att - Överförande av 15 miljarder kronor till personer med relativt hög sjukskrivningsrisk Stabilitetsfonden (bet. 2008/09:FiU16, anställs i högre utsträckning när sysselsättningen rskr. 2008/09:17) under utgiftsområde 26. är som högst under en konjunkturcykel. Sedan 2004 har sjukfrånvaron och arbetslösheten minskat parallellt. Det tyder på att reformen på sjukförsäkringsområdet har sänkt den underliggande sjukfrånvaron ännu mer än den faktiska sjukfrånvaron. Det är dock osäkert om den kommande högre arbetslösheten kommer att minska sjukfrånvaron konjunkturellt i samma grad som enligt tidigare noterade samband. Utgifterna för ålderspensionssystemet beräknas öka med knappt 44 miljarder kronor mellan 2008 och 2011. Ökningen beror huvudsakligen på att det varje år tillkommer en födelseårgång av ålderspensionärer där en högre andel har rätt till inkomstpension och i genomsnitt har en högre inkomstpension än de som försvinner ur systemet, vilket trendmässigt höjer utgifterna. Dessutom blir uppräkningen av pensionerna 2009 hög (4,5 procent) i ett historiskt perspektiv. Den höga uppräkningen är kopplad till

PROP. 2008/09:97

Tabell 5.8 Utgifter per utgiftsområde

Miljoner kronor 2008 2008 2009 2009 2010 2011 2 Utgiftsområde Anslag 1 Prognos Anslag Prognos Beräknat Beräknat

1 Rikets styrelse 11 015 10 879 12 373 12 449 11 789 11 913

2 Samhällsekonomi och

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 120 028 115 707 113 927 113 206 106 479 101 144 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42 948 42 675 42 456 42 559 41 023 39 612 12 Ekonomisk trygghet för familjer och

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

23 Jord- och skogsbruk, fiske med

Summa utgiftsområden

4

825 862 795 288 770 017 774 513 789 024 781 524

Summa utgiftsområden exkl. stats-

5

skuldsräntor 763 692 744 185 736 146 741 386 760 409 758 425

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 201 093 201 861 220 749 221 242 230 604 245 811

Takbegränsade utgifter 964 785 946 046 956 895 962 628 991 013 1 004 236

Budgeteringsmarginal 10 954 28 372 28 987 45 764

Utgiftstak för staten 957 000 957 000 991 000 991 000 1 020 000 1 050 000

1 Inklusive tilläggsbudget. 2 Inklusive förslag till tilläggsbudget i denna proposition. 3 År 2009 är avgiften till EU ca 10 miljarder kronor lägre än normalt p.g.a. att EU:s nya finansieringssystem då ska träda i kraft. Det innebär att Sverige under 2009 kassamässigt får del av de rabatter på EU-avgiften som gäller fr.o.m. 2007. 4 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 5 Summa utgiftsområden exklusive Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor.

PROP. 2008/09:97

5.3 Finansiellt sparande och

Tabell 5.9 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

statsbudgetens saldo

Miljarder kronor, om annat ej anges 2007 2008 2009 2010 2011

5.3.1 Den offentliga sektorns finansiella Inkomster 1 641 1 668 1 641 1 679 1 765 sparande

Procent av BNP 53,6 52,6 51,1 50,9 50,6 Skatter och avgifter 1 473 1 489 1 458 1 493 1 571 Procent av BNP Den offentliga sektorns finansiella sparande 48,1 47,0 45,4 45,3 45,1 Övriga inkomster uppgick högkonjunkturåret 2007 till 3,7 procent 168 179 182 185 194 av BNP, vilket är lika högt som 2000, se diagram

Utgifter 1 527 1 595 1 676 1 714 1 746

Procent av BNP 5.6. Konjunkturnedgången 2008 bidrar till att 49,9 50,3 52,2 51,9 50,1 regeringen beräknar att överskottet minskade till Finansiellt sparande 115 73 -35 -35 19 Procent av BNP 2,3 procent av BNP i fjol. 3,7 2,3 -1,1 -1,1 0,5

Finansiell ställning

Diagram 5.6 Den offentliga sektorns finansiella sparande Nettoskuld -642 -755 -720 -685 -704 2000–2011 Procent av BNP -21,0 -23,8 -22,4 -20,8 -20,2 Procent av BNP Bruttoskuld 1 247 1 210 1 175 1 218 1 213 5 Procent av BNP 40,7 38,2 36,6 36,9 34,8 Anm.: Bruttoskulden avser den konsoliderade bruttoskulden (Maastrichtskulden) 4 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

3 Den offentliga sektorns finansiella tillgångar 2 överstiger skulderna sedan 2005, dvs. nettoskulden är negativ. Underskotten i det finansiella 1 0 sparandet 2009 och 2010 ökar nettoskulden. Den konsoliderade bruttoskulden uppgick till -1 40,7 procent av BNP vid utgången av 2007 och bedöms ha minskat till ca 38 procent av BNP -2 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 2008. Bruttoskulden fortsätter att minska 2009, trots underskottet i det finansiella sparandet, till följd av skulddispositioner (se nedan avsnittet Den djupa lågkonjunkturen leder till underskott om statsskulden). motsvarande ca 1 procent av BNP i det Underskotten i de finansiella sparandet 2009 finansiella sparandet 2009 och 2010. Inkomsoch 2010 är av samma storleksordning som 2002 terna minskar, medan utgifterna ökar som andel och 2003. I nedanstående ruta beskrivs tidigare av BNP. För 2009 bidrar skattesänkningarna till perioder med underskott i de offentliga att skatteintäkterna minskar även nominellt. finanserna. Den ekonomiska återhämtningen bidrar till att de offentliga finanserna åter visar överskott 2011, se tabell 5.9.

PROP. 2008/09:97

Perioder med underskott i det finansiella i det finansiella

Diagram 5.7 Finansiellt sparande och BNP-tillväxt 1970– 2007.

sparandet sparandet

Procent av BNP Årlig procentuell förändring 12 12 De senaste årens ekonomiska utveckling och de De senaste årens ekonomiska utveckling och de strukturreformer som regeringen vidtagit har strukturreformer som regeringen vidtagit har 8 8 bidragit till att stärka de offentliga finanserna. bidragit till att stärka de offentliga finanserna. 4 4 Sverige har tillsammans med de nordiska Sverige har tillsammans med de nordiska 0 0 länderna de starkaste finanserna av samtliga EU- länderna de starkaste finanserna av samtliga EUländer. Den offentliga sektorns finansiella länder. Den offentliga sektorns finansiella

stark utgiftskontroll eftersom de offentliga stark utgiftskontroll eftersom de offentliga Finansiellt sparande, offentlig sektor Finansiellt sparande, staten -16 -16 finanserna i Sverige, i likhet med andra länder finanserna i Sverige, i likhet med andra länder 70 75 80 85 90 95 00 05 med en stor offentlig sektor, brukar försvagas med en stor offentlig sektor, brukar försvagas Källa: Statistiska Centralbyrån. relativt kraftigt i en lågkonjunktur. I ett kort relativt kraftigt i en lågkonjunktur. I ett kort perspektiv kan inte staten påverka utvecklingen perspektiv kan inte staten påverka utvecklingen Sparandet i ålderspensionssystemet har varit av skatteunderlagen och för att begränsa av skatteunderlagen och för att begränsa positivt medan sparandet i den kommunala underskotten måste man därför ha en god underskotten måste man därför ha en god sektorn pendlat runt noll. Svängningarna i den utgiftskontroll. utgiftskontroll. offentliga sektorns sparande förklaras således främst av statens sparande. Såväl den offentliga sektorns inkomster som

Det finansiella sparandet har varierat kraftigt över Det finansiella sparandet har varierat kraftigt över

utgifter är i ett internationellt perspektiv relativt

tiden tiden

höga i Sverige. De har dock under senare år fallit tillbaka som andel av BNP (inkomst- och Sedan 1970-talet har det finansiella sparandet Sedan 1970-talet har det finansiella sparandet utgiftskvoten). Diagram 5.8 visar förändring i varit negativt under tre perioder, se diagram 5.7. varit negativt under tre perioder, se diagram 5.7. BNP samt inkomst- och utgiftskvotens Den första perioden, 1978–1986, orsakades av en Den första perioden, 1978–1986, orsakades av en utveckling. inhemsk kostnadskris, med för stora inhemsk kostnadskris, med för stora löneökningar och en svag produktivitets- löneökningar och en svag produktivitets- Diagram 5.8 Inkomstkvot, utgiftskvot (vänster axel) och utveckling samt bristande utgiftskontroll. Under utveckling samt bristande utgiftskontroll. Under

BNP-tillväxt (höger axel) 1970–2007

den andra perioden 1991–1997, då underskottet den andra perioden 1991–1997, då underskottet Procent av BNP Årlig procentuell förändring som mest var 11 procent av BNP, orsakades som mest var 11 procent av BNP, orsakades 70 7 Inkomster underskottet av framför allt stöd till underskottet av framför allt stöd till Utgifter 6 65 BNP 5 banksektorn och ökade utgifter för arbetslöshet. banksektorn och ökade utgifter för arbetslöshet. 4 Under den tredje perioden 2003–2004 var det Under den tredje perioden 2003–2004 var det 60 3 framför allt minskade inkomster som orsakade framför allt minskade inkomster som orsakade 55 2 underskottet. Det genomsnittliga finansiella underskottet. Det genomsnittliga finansiella 1 sparandet 1970–2007 uppgår till -0,3 procent av sparandet 1970–2007 uppgår till -0,3 procent av 50 0 BNP, vilket framför allt förklaras av den djupa BNP, vilket framför allt förklaras av den djupa 45 -1 konjunkturnedgången under 1990-talet. konjunkturnedgången under 1990-talet. -2 40 -3 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 Källa: Statitistiska Centralbyrån.

Efter 1990-talskrisen genomfördes omfattande åtgärder för att konsolidera de offentliga finanserna. Konsolideringen, som innebar besparingar och skattehöjningar, bidrog till att utgiftskvoten mellan 1993 och 1999 minskade med 13 procentenheter samtidigt som inkomstkvoten ökade med tre procentenheter. Ett underskott på 11 procent av BNP vändes till ett överskott på en procent av BNP.

PROP. 2008/09:97

Det treåriga utgiftstaket, som infördes 1997, har Den tredje perioden med underskott 2002–2003 medfört en bättre kontroll av de statliga utgifterna. Överskottsmålet, som infördes 2000, Under den tredje perioden med underskott var har bidragit till att minska statsskulden, vilket det framför allt en lägre inkomstkvot som förockså har lett till lägre ränteutgifter. Även för klarade underskottet i det offentliga sparandet. kommunerna har det införts hårdare krav på Konjunkturnedgången efter millennieskiftet budgetbalans. inleddes med ett kraftigt fall i kapitalskatterna under 2001 och 2002, se diagram 5.9, och fortsatte med lägre intäkter från skatt på arbete, som Den första perioden med underskott 1978–1986 andel av BNP, samt ökade utgifter under 2003 och 2004. Under den första perioden med underskott, År 2000 uppgick kapitalskatterna till 4,5 1978–1986, var det framför allt ökade utgifter procent av BNP. Skatteintäkterna var de högsta som orsakade underskotten. Perioden inleddes någonsin och toppen nåddes efter en uppgång med ökade offentliga konsumtionsutgifter och sedan 1995. Konjunkturnedgången med den ökade transfereringar till företag. Utgifterna och kraftiga börsnedgången medförde ett snabbt fall underskotten fortsatte att öka till och med 1982 i dessa intäkter som 2002 hade minskat till 2,5 då utgiftskvoten uppgick till knappt 65 procent procent av BNP. Skatteintäkterna från bolagsav BNP. Devalveringarna 1981 och 1982 ökade vinster och hushållens kapitalvinster minskade statsskulden i svenska kronor, som tillsammans därmed det finansiella sparandet med två procent med höga marknadsräntor medförde att som andel av BNP mellan 2000 och 2002. ränteutgifterna på statskulden ökade. År 1985 uppgick räntebetalningarna till 8 procent av

Diagram 5.9 Bolagsskatt och skatt på kapitalvinster 1993– 2007

BNP motsvarande 17 procent av de totala Procent av BNP skatteintäkterna. Höga löneökningar i 5,5 kombination med att skatteskalorna inte 5,0 Skatt på kapitalvinster justerades för den höga inflationen medförde att 4,5 Bolagsskatt inkomstkvoten ökade. 4,0 3,5 3,0 2,5

Den andra perioden med underskott 1991–1997

2,0 1,5 Under den andra perioden med underskott i 1,0 början av 1990-talet ökade utgifterna samtidigt 0,5 som inkomsterna föll. Stöd till banker och högre 0,0 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 arbetslöshet gjorde att utgifterna steg mycket Källa: Skatteverket och Finansdepartementet. kraftigt. Under tre år ökade utgiftskvoten med 11 procentenheter. Den djupa lågkonjunkturen Skatteintäkterna från skatt på arbete, medförde att utgifterna för arbetslösheten inkomstskatter och socialavgifter, beror på hur mellan 1991 och 1993 ökade med två procent av utbetalda löner, dvs. timlönen gånger arbetade BNP. Skattereformen 1991 innebar lägre skattetimmar, utvecklas. I konjunkturnedgångar satser men bredare skattebaser. Inkomstskattepåverkas skatteintäkterna med viss fördröjning skalorna inflationsskyddades vilket innebar att eftersom arbetsmarknaden normalt försvagas inflationen inte längre ökade hushållens skatter. med viss eftersläpning i förhållande till produk- Mellan 1991 och 1993 minskade antalet arbetade tionen. Antalet arbetade timmar började minska timmar med nio procent vilket motsvarar ett först 2002. Jämfört med 2001 resulterade de skattebortfall på två procentenheter som andel färre arbetade timmarna i att intäkterna från av BNP samtidigt som kapitalskatterna, framför skatt på arbete i förhållande till BNP var 0,8 allt hushållens skatt på kapitalvinster föll med en procentenheter lägre 2003. Tillsammans med procentenhet som andel av BNP. nedgången i kapitalskatter minskade skattintäkterna med tre procent av BNP 2000–2003. Effekten på konsumtionsskatterna var betydligt mindre, i storleksordningen 0,5 procent av BNP.

PROP. 2008/09:97

Konjunkturförsvagningen påverkade utgif- BNP. Något sådant enkelt samband mellan terna i betydligt mindre grad. Ersättning till kapitalskatterna och konjunkturläget går dock arbetslösa ökade 2002–2004 med motsvarande ca inte att hitta men erfarenheten talar för att 0,3 procent av BNP medan den statliga kapitalskatterna kan bli lägre än den försiktiga konsumtionen ökade med 0,7 procent av BNP. beräkning den aktuella prognosen bygger på. Eftersom skatteunderlagen på kort sikt inte är något regeringen kan påverka så är kontrollen av Risker i den aktuella prognosen utgifterna viktig för att hålla ordning och reda i de offentliga finanserna. Den nuvarande låg- Den senaste perioden med underskott visar att konjunkturen är betydligt kraftigare än den i skatteintäkterna kan falla både snabbt och början på 2000-talet. Det finns risk för att det drastiskt. Känslighetsanalyser visar att om finansiella sparandet kan bli sämre än den antalet arbetade timmar minskar med en redovisade prognosen. procentenhet så minskar intäkterna från skatt på En ytterligare risk är de garantier som arbete och därmed det finansiella sparandet med regeringen ställt ut för att mildra effekterna av 0,3 procent av BNP. Även om konsumtions- finanskrisen. I värsta fall kommer dessa garantier skatterna är mer stabila så innebär ett fall i den att resultera i en försämring av det finansiella privata konsumtionen med en procent att det sparandet med större statsskuld och ökade finansiella sparandet minskar med 0,1 procent av räntekostnader som följd.

5.3.2 Statens finanser Det finansiella sparandet påverkas inte direkt av att staten säljer eller köper finansiella tillgångar, Statens finansiella sparande som exempelvis aktier, eller ökar utlåningen. Det innebär att det finansiella sparandet inte påverkas Statens finansiella sparande visade ett överskott direkt av de kapitaltillskott eller den utlåning på 74 miljarder kronor 2007 och beräknas till 38 som sker för att stabilisera det finansiella miljarder kronor 2008. Effekten av lågkon- systemet. De räntebetalningar och avgifter som junkturen på de offentliga finanserna drabbar uppstår till följd av utlåning och garantier tillframför allt den statliga sektorn och då främst godoräknas emellertid det finansiella sparandet. genom vikande skatteinkomster. Såväl statens Finansiellt sparande visar förändringen av den finansiella sparande som budgetsaldot beräknas finansiella förmögenheten, exklusive värdeföruppvisa underskott 2009 och 2010, se tabell 5.10 ändringar. Budgetsaldot visar statens lånebehov, och tabell 5.11. och avspeglar därmed förändringen av statsskulden. Förutom denna principiella skillnad avviker redovisningen i statsbudgeten i flera avseenden

Tabell 5.10 Statens finanser

Miljarder kronor, om annat ej anges från redovisningen i nationalräkenskaperna. Budgetsaldot redovisas kassamässigt, dvs. när 2007 2008 2009 2010 2011 Inkomster 916 891 840 862 918 betalningen sker, medan nationalräkenskaperna tillämpar periodiserad redovisning, dvs. när den Procent av BNP 29,9 28,1 26,2 26,1 26,3 Skatter och avgifter 825 793 738 756 806 underliggande aktiviteten sker. Denna skillnad Övriga inkomster 91 98 102 106 112 påverkar framför allt redovisningen av skatter och ränteutgifter.

Utgifter 842 853 887 900 892

Procent av BNP 27,5 26,9 27,6 27,3 25,6 Åren 2007 och 2008 har budgetsaldot för- Utgifter exkl. räntor stärkts genom försäljningar av statligt aktie- 794 803 841 858 858

närmast följande åren, se tabell 5.11. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

PROP. 2008/09:97

Tabell 5.11 Statens finansiella sparande och budgetsaldo Tabell 5.12 Statsbudgetens saldo 2007–2011

Miljarder kronor Miljarder kronor, utfall 2007, prognos 2008–2011 2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011

Finansiellt sparande 74 38 -47 -37 26 Inkomster 863,7 910,7 745,2 755,1 802,1

Till budgetsaldo

Utgifter exkl. statsskulds-

Räntor, periodisering,

räntor 721,9 744,2 741,4 760,4 758,4

1 kursvinster/förluster -5 8 7 7 4 Periodisering av skatter Statsskuldsräntor m.m. 47,3 51,1 33,1 28,6 23,1 2 -9 24 2 -9 -12 Försäljning aktier, Riksgäldskontorets nettoextra utdelningar m.m. 33 73 5 0 0

utlåning -4,3 -31,5 -5,7 8,7 4,9

Övrigt 11 -8 -10 -4 -4 varav Budgetsaldo Inbetalning av premiepen-

103 135 -43 -43 15

sionsmedel inkl. ränta -27,2 -29,2 -30,4 -31,5 -32,7 Källor: Riksgäldskontoret, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Utbetalning av premiepensionsmedel 27,2 28,7 29,2 30,4 31,5 CSN, studielån 5,5 4,9 5,2 5,4 5,4 Jordbruksverkets EU-

Statsbudgetens saldo

konto -1,0 -5,0 Insättningsgaranti 0,9 0,0 -18,4 -0,7 -0,7

För 2008 var utfallet för statsbudgetens saldo Stabilitetsfond -12,5 -4,4 -2,6 -2,6

135 miljarder kronor (se tabell 5.12). Detta är en

In-/utlåning från myndigheter (räntekonto) -3,0 3

försämring med 3 miljarder kronor jämfört med Banverkets infrastrukturprognosen i budgetpropositionen för 2009. lån -1,9 -11,4 3,3 3,6 2,9

Vägverkets infrastruktur-

För 2009 beräknas statsbudgetens saldo uppgå lån -6,6 -10,3 2,0 1,7 0,7 till –43 miljarder kronor, vilket är en försämring Lån till Botniabanan 2,2 2,8 1,8 1,0 -0,5 med 101 miljarder kronor sedan budgetproposi-

4 Övrigt, netto -0,4 0,5 0,5 6,0 1,0

tionen. Även för 2010 och 2011 har statsbudge- Kassamässig korrigering -4,3 12,0 19,4 0,6 0,8 tens saldo försämrats och beräknas nu till –43 Statsbudgetens saldo 103,2 135,0 -43,0 -43,2 14,9 respektive 15 miljarder kronor. Större delen av

Förändring av stats-

det försämrade saldot 2009–2011 sker på stats- budgetens saldo i förhållanbudgetens inkomstsida. De lägre inkomsterna de till BP09 0,0 3,1 -100,9 -131,6 -106,0 förklaras huvudsakligen av lägre skatteinkomster

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

och att det tidigare beräkningstekniska anta-

1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar. 2

gandet om försäljning av statligt aktieinnehav på

Avser utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 Normalt görs inga prognoser på in-/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan

50 miljarder kronor per år 2009–2011 inte längre här redovisas endast utfallet. 4

Avser bl.a. övertagna lån från Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB,

inkluderas. investeringslån till myndigheter samt kredit till Island.

Som framgår av diagram 5.10 var utfallet för statsbudgetens saldo ett stort överskott 2008 som förväntas vända till underskott 2009–2010. Budgetsaldot har varierat kraftigt under 2000talet, vilket till stor del beror på att statens inkomster och utgifter är konjunkturkänsliga. I en högkonjunktur förbättras normalt budgetsaldot av högre inkomster och dämpade utgifter. Det omvända gäller i en lågkonjunktur. Budgetsaldots storlek för ett enskilt år påverkas i hög grad även av engångseffekter.

PROP. 2008/09:97

Diagram 5.10 Statsbudgetens saldo 2000–2011

svarande belopp. Därmed redovisas försäljningen av statspapperna på motsvarande sätt som när Utfall för 2000–2007, prognos för 2008–2011 det först tilläts för dåvarande Insättnings- Mdkr garantinämnden att omvandla kontotillgångar 150 hos RGK till statspapper 2002. För 2010–2011 100 minskar RGK:s nettoutlåning ytterligare eftersom avgiften till insättningsgarantin beräknas till 50 0,7 miljarder kronor per år. 0 I propositionen Åtgärder för förstärkt exportfinansiering (prop. 2008/09:86) föreslås -50 att AB Svensk Exportkredit ska kunna ta upp lån -100 i RGK om högst 100 miljarder kronor. I pro- 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 positionen Staten som huvudman för bolag med verksamhet avseende forskning och utveckling Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig och annan verksamhet inom fordonsklustret m.m. (prop. 2008/09:95) föreslås att regeringen korrigering Utfallet 2008 för Riksgäldskontorets (RGK) bemyndigas att ge undsättningslån på upp till 5 miljarder kronor till företag inom fordonsnettoutlåning är ca 12 miljarder kronor lägre än prognosen i budgetpropositionen för 2009. För sektorn. I båda fallen råder stor osäkerhet om låneramarna kommer att utnyttjas och därmed de kommande åren har prognosen reviderats ned med ca 17 miljarder kronor 2009 samt 2–3 antas beräkningstekniskt att så inte sker. Ett utnyttjande av en låneram ökar RGK:s nettomiljarder kronor per år 2010–2011. Förändringen förklaras främst av inrättandet utlåning inledningsvis. I propositionen (prop. 2008/09:106) Kredit av stabilitetsfonden och utökningen av insättningsgarantin. I enlighet med riksdagens beslut till Island föreslås att regeringen ska kunna stödja Island i den akuta finansiella kris som (bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17) fördes 15 miljarder kronor från utgiftsområde 26 Stats- landet nu befinner sig i med en kredit om 700 miljoner US dollar. Lånet kommer att betalas ut skuldsräntor m.m. till stabilitetsfondens konto i RGK, vilket minskar RGK:s nettoutlåning 2008. under 2009. Enligt regeringens prognos för valutakurser bedöms krediten till Island uppgå Från stabilitetsfonden har RGK betalat ut 2,4 miljarder kronor till Riksbanken i samband med till ca 5 500 miljoner kronor 2009. Datum för utbetalning av lånet och lånevillkor kommer att att RGK tog över Riksbankens stödlån till Carnegie. För 2009 antas att Carnegie Invest- förhandlas bilateralt och koordineras med övriga långivare. Med anledning av att Sveriges ment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB säljs till samma belopp som RGK betalade ut utfästelse är gjord i US dollar begränsas beloppet i svenska kronor av ett tak på 6 500 miljoner och medlen förs till stabilitetsfonden. Avgifterna till stabilitetsfonden beräknas uppgå till drygt 2 kronor som inkluderar en marginal för valutakursförändringar. miljarder kronor 2009 och öka till 2,6 miljarder kronor 2010–2011. I Finansutskottets betänkande (bet.

Statsskuldens utveckling

2008/09:FiU16) förordas att behållningen i insättningsgarantifonden bör sammanläggas med stabilitetsfonden. Regeringen avser återkomma i Som framgår av diagram 5.11 har statsskulden som andel av BNP (skuldkvoten) minskat från denna fråga. För att detta ska kunna genomföras måste RGK sälja insättningsgarantins innehav av en nivå på ca 58 procent 2000 till ca 36 procent 2007. Skuldkvoten beräknas minska från ca 34 statspapper om ca 18 miljarder kronor. procent vid utgången av 2008 till 30 procent vid Beräkningstekniskt antas att detta sker 2009. utgången av 2011. Försäljningen av statspapper minskar RGK:s nettoutlåning till följd av att kontotillgångarna för insättningsgarantin hos RGK ökar med motsvarande belopp. För att denna transaktion inte ska påverka statens lånebehov uppstår en kassamässig korrigeringspost 2009 med mot-

PROP. 2008/09:97

Diagram 5.11 Statsskuld i miljarder kronor och som andel

skulden ökat med ca 52 miljarder kronor till

av BNP 2000–2011

följd av extra emissioner som inte förfallit vid Statsskuld årsskiftet. Samtidigt minskar statsskulden med motsvarande belopp 2009 eftersom RGK räknar Mdkr Andel av B NP Procent av BNP med att samtliga extra emissioner förfallit före

införlivas med stabilitetsfonden 2009. Denna 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 transaktion påverkar dock inte den konsoliderade statsskulden, vilket förklaras av att skuld- Statsskulden uppgår enligt utfall för 2008 till dispositionerna minskar när statspapperna 1 066 miljarder kronor, vilket är en ökning med upphör samtidigt som elimineringen av 74 miljarder kronor jämfört med beräkningen i myndigheters innehav av statspapper minskar budgetpropositionen för 2009. För 2009–2011 med motsvarande belopp. beräknas statsskulden ligga på en nivå strax över 1 000 miljarder kronor. Jämfört med beräkningen i budgetpropositionen har prognosen för Garantier statsskulden reviderats upp med 109 miljarder kronor 2009, 234 miljarder kronor 2010 och 340 Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går miljarder kronor 2011. i borgen för någon annans betalningsförpliktel-

ser. Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten

Tabell 5.13 Statsskulden 2007–2011

får regeringen ställa ut kreditgarantier och göra Miljarder kronor andra liknande åtaganden för det ändamål och 2007 2008 2009 2010 2011 med högst det belopp riksdagen bestämmer. När det finns särskilda skäl får åtagandet enligt riks-

Lånebehov -103 -135 43 43 -15

Skulddispositioner m.m. 1 86 -106 -7 -1 1 dagens bestämmande göras utan att beloppet Förändring av okonsoliderad statsskuld -102 -49 -63 36 -16 begränsas. Mot bakgrund av den turbulens som Okonsoliderad statsskuld 2 1 168 1 119 1 056 1 092 1 076 rått på de finansiella marknaderna under hösten Eliminering av myndigheters 2008 har flera åtgärder vidtagits och en del av innehav av statspapper 53 53 36 37 38 dessa åtgärder har inneburit statliga garantiå- Statsskuld vid årets slut 1 115 1 066 1 020 1 055 1 038 taganden. 3 Statsskuldsförändring -105 -49 -46 35 -17 I detta avsnitt redogörs för de bemyndiganden 4 Statsskuld i procent av BNP 36,4 33,6 31,7 32,0 29,8 regeringen fått att ställa ut garantier, och de Förändring av statsskulden i förhållande till BP09 0 74 109 234 340 garantier som faktiskt ställts ut, efter det att Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med budgetpropositionen för 2009 lämnades till riksdagen. summan. 1 Utgörs bl.a. av extraemissioner för att stabilisera det finansiella systemet, orealiserade valutakursdifferenser, kortfristiga placeringar och förfalloprofil av övertagna lån från Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB samt Venantuis AB. RGK bedömer att ca 25 miljarder kronor från försäljningen av Vin & Utökad insättningsgaranti Förändringar i lagen (1995:1571) om insätt- Sprit inte kommer att hinna användas för amortering av lån innan årsskiftet 2008/09. ningsgaranti utvidgade omfattningen av den 2 I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper. 3 Här avses konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters statliga insättningsgarantin. Dels utökades det innehav av statspapper räknats bort. 4 garanterade beloppet med 250 000 kronor till Avser statsskuldsförändring beräknad på den konsoliderade statsskulden. Källa: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet. 500 000 kronor per insättare och institut, dels utvidgades omfattningen av vilka tillgodoha- Förändringen sedan budgetpropositionen för- vanden som garanterades. Under hösten har inga klaras främst av de extra emissioner som RGK infrianden uppstått av åtaganden inom ramen för genomfört för att stabilisera det finansiella insättningsgarantin. systemet och att budgetsaldot har försämrats 2009–2011. Vid utgången av 2008 har stats-

PROP. 2008/09:97

Statliga garantier till insättare i utländska instituts inom fordonsklustret m.m. (prop. 2008/09:95) filialer i Sverige bemyndigas regeringen att ställa ut statliga I lagen (2008:812) om statliga garantier till kreditgarantier till företag i fordonssektorn för insättare i utländska instituts filialer i Sverige upptagande av lån i Europeiska investeringsbemyndigas regeringen att ställa ut garantier för banken för omställning till grön teknologi m.m. att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige på upp till 20 miljarder kronor. Ännu har inga får ersättning motsvarande vad som skulle ha garantier utfärdats inom ramen för detta betalats ut enligt systemet för garantier av bemyndigande. insättningar i institutets hemland. Hittills har regeringen inte utfärdat någon garanti inom ramen för detta bemyndigande. 5.3.3 Ålderspensionssystemets finanser

Stabilitetsstärkande åtgärder Det finansiella sparandet i ålderspensionssyste- I lagen (2008:814) om statligt stöd till kredit- met uppgick till 34 miljarder kronor 2007, eller institut ges regeringen möjlighet att besluta om 1,1 procent av BNP, se tabell 5.14. stödåtgärder för att motverka en risk för allvarlig Avgiftsinkomsterna överstiger pensionsutbestörning av det finansiella systemet i Sverige. talningarna fram till och med 2008. Successivt Regeringen ges ett brett mandat att vidta en rad ökade pensionsutbetalningar medför emellertid olika åtgärder där statliga garantiåtaganden är en att utbetalningarna blir större än avgiftsinmöjlig stödåtgärd. Med stöd av denna lag har komsterna från och med 2009. Direktavregeringen utfärdat förordningen (2008:819) om kastningen på AP-fondernas tillgångar täcker statliga garantier till banker m.fl., det så kallade dock avgiftsunderskottet och det finansiella garantiprogrammet. Denna förordning ger Riks- sparandet i ålderspensionssystemet är alltjämt gäldskontoret möjlighet att, under vissa förut- positivt fram t.o.m. 2010. En svag utveckling av sättningar, lämna garantier för skuldförbindelser avgiftsinkomsterna till följd av lågkonjunkturen till institut. Det statliga stödet enligt garantipro- leder till att det finansiella sparandet beräknas grammet får vid varje given tidpunkt uppgå till visa underskott redan 2011. Underskottet högst 1 500 miljarder kronor. Den totala finansieras av AP-fondernas tillgångar, som vid garanterade upplåningen med stöd av detta utgången av 2007 uppgick till ca 900 miljarder garantiprogram var cirka 150 miljarder kronor kronor eller ca 30 procent av BNP. den 31 december 2008. Vidare har regeringen Regeringen följer utvecklingen av pensionsmed stöd av samma lag utfärdat förordning systemet noga. I nuvarande prognos ingår inte (2008:820) om statligt stöd till kreditinstitut. effekten av en eventuell automatisk balansering i Inga garantier eller annat stöd har utfärdats med ålderspensionssystemet 2010 och 2011. Regerstöd av denna förordning. ingen har beredskap att vid behov återkomma i frågan. Förstärkt exportfinansiering Efter förslag i propositionen (prop. 2008/09:86)

Tabell 5.14 Ålderspensionssystemet (inkomstpensionen)

Åtgärder för förstärkt exportfinansiering beviljas Miljarder kronor, om annat ej anges AB Svensk Exportkredit kreditgarantier för upp- 2007 2008 2009 2010 2011 låning om högst 450 miljarder kronor. Vidare Avgifter 193 202 206 210 217 bemyndigas Exportkreditnämnden att ikläda Pensioner -186 -199 -218 -227 -242 staten betalningsansvar för exportkreditgarantier

Avgiftsöverskott 7 3 -12 -17 -25

Räntor, utdelningar på högst 350 miljarder kronor. Den tidigare 30 28 25 24 25 Förvaltningsutgifter m.m. ramen för Exportkreditnämndens kredit- -3 -3 -4 -4 -4

Finansiellt sparande 34 28 10 4 -5

garantier var 200 miljarder kronor. I dagsläget Procent av BNP 1,1 0,9 0,3 0,1 -0,1 har inga garantiutfästelser gjorts inom ramen för Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. det utökade bemyndigandet.

Åtgärder inom fordonssektorn Efter förslag i propositionen Staten som huvudman för bolag med verksamhet avseende forskning och utveckling och annan verksamhet

PROP. 2008/09:97

5.3.4 Kommunsektorns finanser arbetsgivaravgifter avseende unga beräknas ge en bruttoförstärkning på ca 3 respektive 0,3 Den kommunala sektorn beräknas för 2008 miljarder kronor. Totalt medför detta resursuppvisa ett finansiellt sparande som uppgår till 7 förstärkningar på ca 5 miljarder kronor utöver miljarder kronor, samt ett ekonomiskt resultat statsbidragen. på 9 miljarder kronor. Resultatet väntas ha De kommunala konsumtionsutgifterna be- 20 minskat jämfört med 2007, bl.a. beroende på döms fortsätta utvecklas relativt starkt 2009 bl.a. ökade kostnader för pensionsavsättningar. Dessa till följd av löneutvecklingen i sektorn. kostnader påverkar dock inte det finansiella spa- År 2010 väntas en fortsatt svag utveckling av randet. skatteunderlaget och därmed även av skatteinkomsterna. Statsbidragen beräknas öka ytterligare något 2010, vilket främst är en följd av att

Tabell 5.15 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor, om annat ej anges medel tillförs landstingen med syfte att korta vårdköerna. Den svaga tillväxten av inkomster 2007 2008 2009 2010 2011 Inkomster 693 731 755 771 795 från skatter och statsbidrag medför att utrym- Skatter och statsbidrag 638 669 693 707 729 met för konsumtionsutgifterna 2010 begränsas

riktade statsbidrag minskar. procentuell förändring 4,6 5,2 4,7 2,5 3,2 De beräknade inkomsterna och utgifterna

dock lägre än vad som torde motsvaras av en s.k. Anm.: Statsbidragen redovisas inklusive kompensation för ingående mervärdesgod ekonomisk hushållning. En ansvarsfull 21 skatt på den kommunala sektorns inköp av varor och tjänster. ekonomisk politik och god hushållning i Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. kommunsektorn kommer att vara fortsatt viktig Till följd av att antalet arbetade timmar i framöver. Regeringen följer utvecklingen i ekonomin beräknas minska kommer skattekommunsektorn. underlaget att växa svagare 2009 jämfört med

2008. Detta motverkas i viss utsträckning av att

den genomsnittliga skattesatsen inför innevarande år höjs med 8 öre, vilket motsvarar en

5.4 Uppföljning av prognosen i

ökning av skatteinkomsterna med 1,1 miljarder

budgetproposition för 2009

kronor. Statsbidragen till bl.a. psykiatri och skol- Den kraftiga nedrevideringen av tillväxten och väsende ökar 2009, men samtidigt uppkommer sysselsättningen som skett sedan prognoserna i en motriktad effekt av att plusjobben fasas ut. budgetpropositionen för 2009 medför en för- Bidragen justerat för regleringar, som bl.a. avser sämring av de offentliga finanserna. Jämfört med det höjda grundavdraget för pensionärer, ökar prognosen i budgetpropositionen har den totalt med ca 1 miljard kronor jämfört med 2008. offentliga sektorns finansiella sparande revide- Vidare får kommunsektorn resursförstärkrats ned med över 2 procent av BNP per år ningar 2009 jämfört med 2008, av att perioden 2009–2011. Det lägre finansiella inkomsterna från den kommunala fastighetssparandet beror på lägre skatteintäkter medan de avgiften beräknas öka med 1,7 miljarder kronor.

Sänkningen av arbetsgivaravgifterna med 1 procentenhet samt ytterligare sänkta

21 Ett bland kommuner och landsting vanligt förekommande mål är att

resultatet bör uppgå till 2 procent av summan av skatteintäkterna och de 20 Med ekonomiskt resultat avses här resultat före extraordinära poster. generella statsbidragen.

PROP. 2008/09:97

offentliga utgifterna är i stort sett oförändrade jämfört med prognosen i budgetpropositionen. Att utgifterna inte ökat trots högre arbetslöshet beror till stor del på att löner och priser reviderats ned. Tabell 5.16 redogör för de bakomliggande antaganden i den aktuella prognosen samt för förändringarna av dessa jämfört med budgetpropositionen för 2009.

Tabell 5.16 Antaganden och förändringar jämfört med budgetpropositionen för 2009

Procentuell förändring om annat ej anges 2007 2008 2009 2010 2011 1 BNP, marknadspris 5,5 3,5 1,3 2,7 5,6 Diff. BP2009 -0,4 -0,3 -2,3 -1,8 0,4

Arbetade timmar 3,5 1,6 -1,8 -1,2 0,5

Diff. BP2009 0,0 -0,1 -1,3 -1,1 -0,4 2

Timlön 3,3 4,5 4,0 3,2 3,5

Diff. BP2009 0,0 -0,2 -0,4 -0,5 -0,5 Utbetald lönesumma, skatteunderlag 6,9 6,4 2,1 2,0 4,0 Diff. BP2009 0,0 -0,1 -1,8 -1,6 -0,9 3

Arbetslöshet 4,6 4,5 5,6 6,3 6,5

Diff. BP2009 0,0 0,1 0,9 1,3 2,0 Arbetsmarknads- 4

politiska program 1,9 1,8 2,4 2,5 2,1

Diff. BP2009 0,0 0,1 0,5 0,6 0,2 Hushållens 1 konsumtionsutgifter 4,4 3,7 1,8 3,2 6,3 Diff. BP2009 0,0 -0,9 -2,7 -1,6 1,0 Kommunal 5 medelutdebitering 31,55 31,44 31,52 31,52 31,52 Diff. BP2009 0,00 0,00 0,08 0,08 0,08 5

6

Inkomstbasbelopp 45 900 48 000 50 900 51 500 53 400 Diff. BP2009 0 0 100 -1 000 -500

6

Prisbasbelopp 40 300 41 000 42 800 42 500 42 800 Diff. BP2009 0 0 0 -1 300 -1 400

7

Inkomstindex 125,6 131,2 139,3 140,9 146,0 Diff. BP2009 0,0 0,0 0,5 -2,7 -1,4

6

Skiktgräns 316 700 328 800 367 600 372 300 382 600 Diff. BP2009 0 0 0 -11 400 -12 500

6

Övre skiktgräns 476 700 495 000 526 200 532 900 547 700 Diff. BP2009 0 0 0 -16 300 -17 800

1

Löpande priser, procentuell förändring.

2

Enligt nationalräkenskapernas definition.

3

Arbetslöshet 16–64 år enligt tidigare definition, dvs. arbetslöshet exklusive heltidsstuderande arbetssökande i procent av arbetskraften (s.k. öppen arbetslöshet).

4

Procent av arbetskraften.

5

Procent.

6

Kronor.

7

Inkomstindexet visar den genomsnittliga reala förändringen av pensionsgrundande inkomster och inkomster över intjänande taket för de tre senaste åren multiplicerat med förändringen i KPI för det senaste året. Inkomstindex 1999=100.

PROP. 2008/09:97

Tabell 5.17 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2009

Miljarder kronor

PROP. 2008/09:97

Tabell 5.17 Forts. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2009

Miljarder kronor

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet 0,0 0,0 0,2 0,7 0,7 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Statsbudgetens inkomster 0,0 4,9 -91,6 -128,6 -111,6

5.4.1 Inkomster Skatt på kapital

Tabell 5.17 visar den aktuella prognosen för Skatt på kapital, hushåll skatteintäkterna och statsbudgetens inkomster Den kraftiga nedgången på börsen under 2008 jämfört med prognosen i budgetpropositionen har medfört att regeringen har reviderat ned för 2009. skatt på kapitalvinster 2008 jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2009. Dessutom medför börsnedgången att kapitalför- Skatt på arbete lusterna bedöms öka. Skatt på kapitalvinster har även reviderats ned 2009–2011. Börsnedgången Jämfört med prognosen i budgetpropositionen under 2008 innebär att börsen måste gå upp för 2009 har regeringen reviderat ned intäkterna relativt kraftigt innan hushållen har finansiella från skatt på arbete med 11 miljarder kronor vinster att realisera igen, något som minskar 2009. Hälften avser direkta skatter och hälften vinsterna under 2009. indirekta skatter. I huvudsak beror nedrevideringen på en lägre lönesumma än vad som antogs Skatt på företagsvinster i budgetpropositionen för 2009. Regeringen Den snabbt försvagade konjunkturen får stort aviserar i denna proposition att skattereduktion genomslag i prognosen för skatt på företagsför ROT-arbeten införs. Detta bedöms minska vinster och prognosen har reviderats ned sedan intäkterna från skatt på arbete med knappt 4 budgetpropositionen för 2009. För 2008 har miljarder kronor 2009 och framåt. År 2010 och regeringen reviderat ned skatteintäkterna med 2011 är nedjusteringen ännu större och uppgår drygt 4 miljarder kronor. För 2009 är revidetill 22 respektive 30 miljarder kronor. ringen betydligt större och uppgår till 26 miljarder kronor. Företagen bedöms möta en mycket svag efterfrågan samtidigt som kostnaderna är fortsatt höga. Till detta kommer att

PROP. 2008/09:97

kapitalförlusterna bedöms öka och banksektorn 5.4.2 Utgifter kan komma att drabbas av kreditförluster. I tabell 5.18 redovisas förändringen av stats- Avkastningsskatt budgetens utgifter i förhållande till beräkningen i Ränteprognosen har reviderats ned betydligt budgetpropositionen för 2009. Utgifterna har sedan budgetpropositionen. Prognosen för reviderats upp i jämförelse med beräkningarna i statslåneräntan är 2,2 procentenheter lägre per år budgetpropositionen för 2009. De åtgärder för 2009 och 2010 jämfört med budget- jobb och omställning som regeringen presenpropositionen, vilket har stora konsekvenser för terar i denna proposition ökar utgifterna. Vidare prognosen för avkastningsskatten. Skatte- leder det ändrade läget på arbetsmarknaden till intäkterna har reviderats ned med cirka 9 ökade utgifter för arbetslösheten. Samtidigt miljarder kronor 2010. beräknas utgifterna minska för flera transfereringssystem som är kopplade till index som justerats ned, t.ex. inkomstindex och prisbas- Skatt på konsumtion och insatsvaror belopp. Statsskuldsräntorna har minskat i förhållande Avmattningen i hushållens konsumtion och i till beräkningen i budgetpropositionen för 2009, företagens byggverksamhet under andra halvåret trots att ett försvagat budgetsaldo ökar stats- 2008 är väsentligt kraftigare än vad regeringen skulden. Det beror på att räntenivån samtidigt förutsåg i budgetpropositionen för 2009. Det är har justeras ned kraftigt. den huvudsakliga anledningen till att intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror

Tabell 5.18 Statsbudgetens utgifter

revideras ned med 9 miljarder 2008, jämfört med Miljarder kronor Förändring jmf BP09 prognosen i budgetpropositionen för 2009. 2009 2010 2011 2009 2010 2011 Regeringen uppskattade tidigare att de ändrade Utgifter exkl. redovisningsreglerna inom byggsektorn skulle utgiftsområde 26 1 Statsskuldsräntor m.m. 741 760 758 9 11 6 leda till en positiv engångseffekt på 10 miljarder kronor i högre mervärdesskatteintäkter 2008. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 33 29 23 -1 -5 -9 Osäkerheten kring engångseffekten har varit Summa utgiftsområden 775 789 782 8 5 -3 stor. Nedgången i byggverksamheten andra Ålderspensionssystemet halvåret 2008 medför att 2 miljarder kronor av vid sidan av engångseffekten nu i stället bedöms påverka statsbudgeten 221 231 246 0 -5 -3

Takbegränsade

inkomståret 2009. 2 963 991 1 004 9 6 3

utgifter

Jämfört med prognosen i budgetpro- Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan. positionen för 2009 har intäkterna från skatt på 1 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 2 I de takbegränsade utgifterna ingår ej utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. konsumtion och insatsvaror reviderats ned med 14 miljarder kronor 2009, 21 miljarder kronor 2010 och 19 miljarder kronor 2011. Förklaringen till revideringarna är att regeringen bedömer att

Förändringar av takbegränsade utgifter jämfört

hushållens konsumtion och investeringarna

med budgetpropositionen för 2009

väntas utvecklas avsevärt svagare jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2009. I tabell 5.19 redovisas den totala utgifts- Även inflationen väntas blir betydligt lägre än förändringen av de takbegränsade utgifterna i vad som förutsågs i budgetpropositionen för förhållande till beräkningen i budgetpro- 2009, vilket leder till lägre intäkter från i positionen för 2009 till följd av nya reformer, synnerhet mervärdesskatten och skatt på energi. reviderade makroekonomiska förutsättningar, volymförändringar och övriga faktorer för perioden 2009–2011. Av tabellen framgår att de takbegränsade utgifterna revideras upp med 9,2 miljarder kronor 2009, 5,8 miljarder kronor 2010 samt med 2,9 miljarder kronor 2011.

PROP. 2008/09:97

Volymer

Tabell 5.19 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med budgetpropositionen för 2009

Utgifterna för 2009–2011 har också förändrats Miljarder kronor till följd av nya prognoser för volymer inom 2009 2010 2011 olika ersättningssystem.

Takbegränsade utgifter i budget-

Utgifterna 2009 minskar jämfört med beräk-

propositionen för 2009 953,4 985,3 1 001,3

ningen i budgetpropositionen, vilket i första Reformer 3,6 3,6 0,9 hand beror på en ny bedömning av utnyttjandet Makroekonomiska förändringar 6,8 -2,7 -1,6 av tandvårdsförmåner. Tandvårdsreformen som Volymförändringar -1,0 1,7 2,0 Övrigt -0,5 1,8 0,7 trädde i kraft 1 juli 2008 bedömdes tidigare

Minskning av anslagsbehållningar 0,4 1,4 1,0 medföra tillfälligt stor efterfrågan på tandvård

Total utgiftsförändring 9,2 5,8 2,9 under 2008 och 2009. Regeringen bedömer nu

Takbegränsade utgifter i denna

att den uppdämda efterfrågan är mindre bland

proposition 962,6 991,0 1004,2

annat beroende på utfallet hittills under 2008 och

det sämre ekonomiska läget. Däremot revideras

bedömningen av utnyttjandet av tandvårds- Reformer efter budgetpropositionen för 2009 förmåner upp 2010 och 2011 på grund av att I avsnitt 5.5 redovisas mer detaljerat effekten av efterfrågan delvis förskjuts till dessa år i stället. utgiftsreformer. I detta avsnitt redovisas föränd- Den främsta anledningen till att volymerna ringen 2009–2011 till följd av andra faktorer. 2010 och 2011 revideras upp är att långa sjukfall

nu bedöms bli något fler än tidigare pro- Makroekonomiska förändringar gnostiserat samt pågå under längre tid. Det gör I jämförelse med budgetpropositionen för 2009 att antalet utbetalda sjukpenningdagar blir fler än har regeringen justerat prognosen för anslag som i den prognos som gjordes i budgetstyrs av det bedömda makroekonomiska läget propositionen för 2009. som presenteras i denna proposition. Justeringen

berör huvudsakligen ett trettiotal anslag för Övrigt transfereringsändamål. Revideringar av utgifterna kan också föranledas Förändringarna av det makroekonomiska av nya prognosmetoder, justeringar till följd av läget medför att de takbegränsade utgifterna ny information, korrigeringar av tidigare gjorda revideras upp med 6,8 miljarder kronor 2009 fel samt regeländringar utom regeringens direkta samt att de revideras ned med 2,7 respektive 1,6 kontroll, t.ex. genom ändringar i EU:s regelverk. miljarder kronor åren 2010 och 2011 i för- De utgiftsförändringar som redovisas i tabell hållande till bedömningen i budgetpropo- 5.19 under rubriken övrigt förklaras till större sitionen. delen av förändrad bedömning av EU-avgiften Upprevideringen 2009 beror främst på ökade samt att kronan försvagats jämfört med euron. utgifter till följd av högre arbetslöshet. Även

åren 2010–2011 revideras utgifterna för arbets- Minskning av anslagsbehållningar löshet upp kraftigt. Dessa år motverkas emeller- Statliga myndigheter har vissa möjligheter att tid denna upprevidering av lägre prognoser för omfördela sina utgifter över tiden. Medel på inkomstindex, prisbasbelopp och räntor, vilket ramanslag som inte utnyttjas under ett budgetår bidrar till en nedrevidering av utgifterna för kan inom vissa gränser sparas till efterföljande år. bland annat ålderspensionssystemet och sjuk- Det innebär att en myndighet utöver anvisade och aktivitetsersättningar. 22 anslagsmedel även kan använda tidigare sparade

anslagsmedel, vilket ger en viss flexibilitet i pla-

neringen. Myndigheter har också möjligheter att

inom vissa gränser låna av efterföljande års an-

slag. Förskjutningar av detta slag redovisas som

en för alla ramanslag gemensam beräkningspost

22 I beräkningen av budgeteffekterna av de makroekonomiska benämnd Minskning av anslagsbehållningar.

förändringarna ingår inte den minskning av utgifterna för Denna post ingår i de takbegränsade utgifterna.

arbetslöshetsersättning som uppkommer till följd av förslagen om För kommande budgetår erhålls en prognos för

coachning, arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling. Denna de takbegränsade utgifterna genom att den be-

effekt ingår istället i beräkningen av reformernas utgiftseffekter.

PROP. 2008/09:97

räknade förändringen av anslagsbehållningarna 5.5.1 Åtgärder för nya arbetslösa och läggs till utgiftsramarna och ålderspensionssy- korttidsarbetslösa stemets utgifter. Myndigheternas förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslags- Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppkrediter utgör en osäkerhetsfaktor i beräkningen drag att intensifiera förmedlingsverksamheten i av de takbegränsade utgifterna. form av en satsning på coachning. Regeringen I förhållande till prognosen i budgetproposi- har beslutat att Arbetsförmedlingen under 2009 tionen för 2009 revideras posten Minskningar av får disponera 1 100 miljoner kronor av anslagsanslagsbehållningar med 0,4, 1,4 miljarder samt sparandet 2008 på anslaget 22:3 Kostnader för 1,0 miljard kronor under åren 2009, 2010 arbetsmarknadspolitiska program och insatser respektive 2011. under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv för utgiftsökningen. För 2010 och 2011 beräknar regeringen att anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

5.5 Reformer sedan (tidigare anslag 22.3) under utgiftsområde 14 budgetpropositionen för 2009 ökas med 1 200 miljoner kronor respektive 600

miljoner kronor. I detta avsnitt och i tabell 5.20 sammanfattas för I syfte att stärka individens möjligheter att få 2009 2011 utgifts- och inkomsteffekterna av de ett arbete har regeringen beslutat att antalet reformer som regeringen föreslår och aviserar i platser i arbetspraktik utökas och att praktisk denna proposition. Dessutom redovisas utgifts- kompetensutveckling införs. Regeringen beoch inkomsteffekterna av de förslag regeringen räknar reformen till 2 348 miljoner kronor 2009. lämnat i andra propositioner under hösten efter Regeringen har beslutat att Arbetsförmedlingen det att både budgetpropositionen för 2009 under 2009 får disponera motsvarande belopp av (prop. 2008/09:1) och 2008 års andra tilläggs- anslagssparandet 2008 på anslaget 22:2 Bidrag till budgetproposition (prop. 2008/09:2, bet. arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd under 2008/09:FiU11, rskr. 2008/09:48 58) lämnades utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv till riksdagen. Slutligen redovisas i detta avsnitt för utgiftsökningen. För 2010 och 2011 beräknar effekterna av åtgärder som regeringen beslutat regeringen att anslaget 1:2 Bidrag till arbetsoch som inte krävt riksdagens medverkan. löshetsersättning och aktivitetsstöd (tidigare anslag De stabilitetsstärkande åtgärderna för det 22.2) ökas med 3 240 miljoner kronor 2010 svenska finansiella systemet, kapitaltillskotten respektive 1 005 miljoner kronor. till Almi Företagspartner AB och AB Svensk Regeringen bedömer att de satsningar för Exportkredit samt åtgärderna för en stärkt jobb och omställning som vidtagits under hösten svensk fordonssektor som riksdagen beslutade 2008 och som presenteras i denna proposition om under hösten 2008 påverkar inte det finan- bidrar till att dämpa ökningen av arbetslösheten siella sparandet 2008. Satsningarna för jobb och de kommande åren. Utgifterna på anslaget 1:2 omställning som vidtagits under hösten 2008 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd och som presenteras i denna proposition (inklusive statlig ålderspensionsavgift) blir till minskar det finansiella sparandet med 8 351 följd av detta 1 152 miljoner kronor lägre 2009 miljoner kronor 2009, 8 908 miljoner kronor än vad de annars hade blivit. För 2010 och 2011 2010 och med 5 819 miljoner kronor 2011, vilket beräknar regeringen att utgifterna minskar med framgår av tabell 5.20. Detta ska läggas till de 2 037 miljoner kronor respektive 1 184 miljoner reformer som presenterades i budgetproposi- kronor. Trots att de nämnda satsningarna leder tionen för 2009. Sammanlagt minskar det finan- till minskade utgifter för arbetslöshetsersättning siella sparandet till följd av dessa förändringar bedömer regeringen att dessa utgifter ökar med med 40 751 miljoner kronor 2009, 44 008 4,3 miljarder kronor 2009, 6,3 miljarder kronor miljoner kronor 2010 och 42 119 miljoner 2010 och 8,5 miljarder kronor 2011 jämfört med kronor 2011. prognosen i budgetpropositionen. Detta beror i För en närmare beskrivningar av reformerna sin tur på såväl stigande arbetslöshet som på att som föreslås i denna proposition hänvisas till en större andel av de arbetslösa beräknas ha rätt kapitel 6. till ersättning.

PROP. 2008/09:97

För att säkerställa en snabb implementering av nämnden. Regeringen föreslår därför att anslaget regeringens satsningar för jobb och omställning 1:13 Myndigheten för yrkeshögskolan och anslaget föreslår regeringen i denna proposition att 4:1 Centrala studiestödsnämnden m.m. under anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskost- utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsnader under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad forskning ökas med 2 miljoner kronor vardera och arbetsliv ökas med 300 miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 beräknar regeringen att 2009. respektive anslag ökas med 2 miljoner kronor respektive år. Universitet och högskolor har en viktig roll 5.5.2 Förstärkt jobbpolitik att fylla i regionernas pågående arbete för att mildra effekten av lagda varsel och friställningar För att ytterligare förstärka möjligheterna för genom utbildningar till individer i samverkan långtidsarbetslösa att komma in på arbets- med t.ex. branscher och företag. I syfte att möta marknaden har regeringen i samband med att en ökad efterfrågan på utbildningsplatser och denna proposition beslutas också beslutat att åstadkomma ett bättre utnyttjande av utbildarbetsgivare permanent ska få dubbelt så stor ningsplatserna inom högskolornas grundutbildkompensation för nystartsjobb. Den ökade ningsanslag föreslår regeringen i denna propokompensationen gäller för alla nya beslut och alla sition en omfördelning av anslag mellan läroförlängningsbeslut och är permanent. En pågå- säten. Sammantaget innebär satsningen under ende beslutsperiod omfattas dock inte. Inte 2009 ökade utgifter under utgiftsområde 16 heller avser den ökade kompensationen nystarts- Utbildning och universitetsforskning med ca 93 jobb för ungdomar. Regeringen beräknar att miljoner kronor. För 2010 beräknar regeringen statsbudgetens inkomster minskar med 938 att de lärosäten som får ökade resurser 2009 miljoner kronor 2009, 1 412 miljoner kronor fortsatt får detta. 2010 och 1 388 miljoner kronor 2011 till följd av I budgetpropositionen för 2009 föreslog denna åtgärd. regeringen infrastruktursatsningar för drift och Inom ramen för satsningen på jobb och om- underhåll av väg- och järnvägsnäten. Även för ställning föreslår regeringen i denna proposition perioden därefter har det i infrastrukturproposiförstärkningar vad avser yrkeshögskolan och tionen föreslagits ökade resurser för drift och gymnasiala yrkesutbildningar inom kommunal underhåll för att säkerställa ett långsiktigt vuxenutbildning (yrkesvux). Dessutom föreslås hållbart transportsystem i hela landet. Regeren möjlighet för arbetslösa att under 2009 och ingen bedömer att det med nuvarande kon- 2010 få studiemedel med den högre bidragsnivån junkturutveckling finns goda skäl och möjligvid studier inom yrkesvux. Till följd av dessa heter att ta tillvara lediga resurser i bygg- och satsningar föreslår regeringen i denna pro- anläggningsbranschen, för att främja jobb redan position att anslaget 1:15 Statligt stöd till på kort sikt. Mot denna bakgrund föreslår vuxenutbildning under utgiftsområde 16 Utbild- regeringen i denna proposition att anslaget 1:2 ning och universitetsforskning ökas med 196 Väghållning och statsbidrag under utgiftsområde miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 22 Kommunikationer ökas med 256 miljoner beräknar regeringen att anslaget ökas med 294 kronor 2009. För 2010 och 2011 beräknar miljoner kronor respektive 133 miljoner kronor. regeringen att anslaget ökas med 256 miljoner Ökningen av antalet platser och möjligheten kronor respektive 128 miljoner kronor. Vidare för fler personer att få det högre bidraget vid föreslår regeringen att anslaget 1:4 Banverket: studier inom yrkesvux innebär att utgifterna för Banhållning och sektorsuppgifter under utgiftsstudiestöd ökar. Regeringen föreslår därför att område 22 Kommunikationer ökas med 144 anslagen för studiemedel och studiemedelsräntor miljoner kronor 2009. Regeringen beräknar att under utgiftsområde 15 Studiestöd ökas med 298 anslaget ökas med 144 miljoner kronor miljoner kronor 2009. För 2010 och 2011 respektive 72 miljoner kronor 2010 och 2011. beräknar regeringen att anslagen ökas med 403 Mot bakgrund av den kraftiga försvagningen miljoner kronor respektive 119 miljoner kronor. inom byggsektorn och signaler om stigande Till följd av dessa satsningar kommer arbetslöshet kommer regeringen att föreslå att arbetsbelastningen att öka för Myndigheten för införa en skattereduktion för reparation, underyrkeshögskolan och Centrala studiestöds- håll samt om- och tillbyggnad (ROT-arbete)

PROP. 2008/09:97

inom systemet med skattereduktion för hus- 5.5.4 Kapitaltillskott till Almi hållsarbete. Förslaget innebär att ROT-arbeten Företagspartner AB och AB Svensk förs in som en permanent del av skattereduk- Exportkredit tionen för hushållsarbete. De föreslagna reglerna ska tillämpas från den 8 december 2008. För att möta den brist på krediter till nya, små Regeringen beräknar att statsbudgetens in- och medelstora företag samt långfristig exportkomster minskar med 3 600 miljoner kronor finansiering till svenska företag som uppstått i 2009, 3 500 miljoner kronor 2010 och 3 500 samband med oron på finansmarknaden, natiomiljoner kronor 2011 till följd av förslaget. nellt och internationellt, har riksdagen beslutat (prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU17, rskr. 2008/09:47) att tilldela Almi Företagspartner AB 5.5.3 Stabilitetsstärkande åtgärder för det ett kapitaltillskott om högst 2 miljarder kronor svenska finansiella systemet och AB Svensk Exportkredit ett kapitaltillskott om högst 3 miljarder kronor. Det under utgifts- Med syfte att skapa stabilitet och återställa område 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:18 förtroendet för de svenska finansiella markna- Kapitalinsatser i statliga bolag ökades därför 2008 derna lämnade regeringen i oktober 2008 pro- med 5 miljarder kronor. De takbegränsade positionen Stabilitetsstärkande åtgärder för det utgifterna och statsskulden ökar och statssvenska finansiella systemet (prop. 2008/09:61). budgetens saldo minskar med motsvarande Riksdagen fattade beslut i enlighet med belopp. Statens finansiella sparande påverkas inte propositionen den 29 oktober 2008 (bet. av finansiella transaktioner, t.ex. kapitaltillskott. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17). Inte heller påverkas statens nettoskuld. Beslutet innebär bl.a. att en särskild stabilitetsfond inrättats för att finansiera de stödåtgärder som kan komma ifråga. Stabilitets- 5.5.5 En stärkt svensk fordonssektor fonden tillförs initialt 15 000 miljoner kronor från statsbudgeten. För detta ändamål har ett För att möjliggöra en stärkt svensk fordonsnytt anslag 92:5 Tillskott till stabilitetsfonden sektor, särskilt inom områdena klimat och säkerförts upp under utgiftsområde 26 Statsskulds- het, har riksdagen beslutat (prop. 2008/09:95, räntor m.m. varifrån medlen sedan överfördes till 2008/09:FiU19, rskr. 2008/09:144) att staten i kontot i Riksgäldskontoret där fondens medel aktiebolagsform ska bedriva forsknings- och ska placeras. Denna överföring påverkar inte utvecklingsverksamhet och annan verksamhet statsbudgetens saldo eller finansiellt sparande. inom fordonssektorn och för det ändamålet ge Till stabilitetsfonden förs dessutom garanti- kapitaltillskott om högst 3 miljarder kronor avgifter m.m. som staten erhåller som ersättning 2008. För detta ändamål har riksdagen beslutat för stödåtgärder såsom t.ex. garantier. Finansiellt att anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. ökas sparande, statsbudgetens saldo och bruttoskuld med 3 miljarder kronor 2008. De takbegränsade påverkas positivt av stabilitetsfondens inkomster utgifterna och statsskulden ökar och statsbudoch negativt av kostnader för fondens getens saldo minskar med motsvarande belopp. administration. Åtgärder som genomförs för att Statens finansiella sparande påverkas inte av stabilisera det finansiella systemet belastar finansiella transaktioner så som kapitaltillskott. stabilitetsfonden. När stabilitetsfonden används Inte heller statens nettoskuld påverkas. försämras budgetsaldot och statsskulden ökar. Finansiellt sparande påverkas inte av åtgärder som är finansiella transaktioner, t.ex. 5.5.6 Lån till Island kapitaltillskott, köp av aktier och lån. I dessa fall får staten en annan tillgång som ersättning. Sverige bidrar och stödjer sedan länge inter- Däremot försämras finansiellt sparande om nationellt samordnade insatser genom medlemstaten behöver betala ett garanterat lån. skapet i EU och via internationella finansiella institutioner som t.ex. IMF. Utöver detta kan det under vissa omständigheter bli nödvändigt med kompletterande bilateralt stöd genom krediter.

PROP. 2008/09:97

I den akuta finansiella och ekonomiska kris som Island nu befinner sig i kommer Sverige, andra länder och IMF att bidra med krediter. För att stödja Island har regeringen föreslagit att Sverige ska bidra med en kredit till Island (prop. 2008/09:106). Utfästelsen till Island uppgår till 700 miljoner US dollar och avses betalas ut under 2009. Enligt regeringens prognos för valutakurser bedöms krediten till Island uppgå till ca 5 500 miljoner kronor 2009. Datum för låneutbetalning och lånevillkor kommer att förhandlas bilateralt och koordineras med övriga långivare. Med anledning av att Sveriges utfästelse är gjord i US dollar begränsas beloppet i svenska kronor av ett tak på 6 500 miljoner kronor som inkluderar en marginal för valutakursförändringar. Regeringen avser att uppdra åt Riksgäldskontoret att utforma kreditavtalet och även i övrigt handlägga krediten. Den aktuella krediten påverkar statsbudgetens saldo, bruttoskuld (statsskuld och Maastrichtskuld), men inte nettoskuld och finansiellt sparande då lånet är en tillgång för staten. Statens räntenetto påverkas positivt om utlåningsräntan avviker från räntan på statspapper.

PROP. 2008/09:97

Tabell 5.20 Beslutade, föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar sedan budgetpropositionen för 2009 och tilläggsbudget 2 till statsbudgeten för 2008

Miljoner kronor 2008 2009 2010 2011

Utgifter

UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 2 596 2 403 421

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 300 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 1 196 1 203 -179 1 varav Arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling, inkl. STÅP 2 348 3 240 1 005 Minskade utgifter för arbetslösa till följd av förslagen, inkl. STÅP -1 152 -2 037 -1 184 1

2

3 38:2 Näringslivsutveckling m.m. 3 000 4 38:18 Kapitalinsatser i statliga bolag 5 000

UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 15 000 0 0 0

5 92:5 Tillskott till stabilitetsfonden 15 000

Summa utgiftsförändringar 23 000 3 587 3 597 877

Inkomster

Fördubblad kompensation för nystartsjobb 938 1 412 1 388 Skattereduktion för ROT-arbeten 3 600 3 500 3 500

Summa inkomstförändringar 0 4 538 4 912 4 888

6

Förändring finansiellt sparande till följd av förslag i budgetpropositionen för

2009 och vidtagna åtgärder under hösten 2008 samt förslagen i denna proposition -40 751 -44 008 -42 119

1 Ingen anslagseffekt 2009 eftersom anslagssparande från 2008 får disponeras för ändamålet under 2009. 2 Se tabell 6.2 för det detaljerade förslaget till omfördelning av medel mellan universitet och högskolor. Förslaget har utgiftseffekt men ingen anslagseffekt eftersom resurser omfördelas från lärosäten som planerar att inte fylla sina platser inom ramen för sina takbelopp. 3 Prop. 2008/09:95, bet. 2008/09:FiU19, rskr. 2008/09:144. Takbegränsade utgifter och statsbudgetens saldo påverkas med motsvarande belopp. Statens finansiella sparande påverkas inte av finansiella transaktioner såsom kapitaltillskott. 4 Prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU17, rskr. 2008/09:47. Takbegränsade utgifter och statsbudgetens saldo påverkas med motsvarande belopp. Statens finansiella sparande påverkas inte av finansiella transaktioner såsom kapitaltillskott. 5 I enlighet med prop. 2008/09:61, bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17. Tillskottet till stabilitetsfonden påverkar inte de takbegränsade utgifterna eftersom utgiftsområde 26 inte ingår i de takbegränsade utgifterna. Statsbudgetens saldo påverkas inte heller, eftersom medlen förs till ett konto i Riksgäldskontoret och påverkar Riksgäldskontorets nettoutlåning. Finansiellt sparande påverkas inte heller av tillskottet, eftersom det är en inomstatlig transaktion. 6 I denna post ingår den direkta skatteeffekten av reformerna, minskningen av inkomsterna till följd av minskade inkomster på inkomsttitel 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor, inflödet av statlig ålderspensionsavgift (STÅP) samt den indirekta effekten på inkomstsidan av förslagen under utgiftsområde 14.

6 Åtgärder för jobb och omställning

PROP. 2008/09:97

6 Åtgärder för jobb och omställning

Omfattning och inriktning

1. stöd till nya arbetslösa och korttidsarbets-

lösa i form av bland annat coachning och Åtgärdernas omfattning fler praktikplatser, I den internationella finanskrisens spår följer nu 2. förstärkt stöd för långtidsarbetslösa genom en världsomspännande konjunkturnedgång. Det att fördubbla kompensationen till arbetstalas om den största ekonomiska nedgången i givaren för nystartsjobb, världsekonomin på 25 år. För en liten, öppen

och handelsberoende ekonomi som den svenska 3. fler platser på yrkeshögskolan och på kom-

får detta betydande konsekvenser. munal gymnasial vuxenutbildning med

Redan i budgetpropositionen för 2009 (prop. yrkesinriktning (yrkesvux) samt omfördel-

2008/09:1) lades den ekonomiska politiken om ning av medel mellan universitet och hög-

för att möta nedgången. Regeringen presen- skolor,

terade flera offensiva reformpaket för att möta 4. ökade satsningar på infrastruktur, och utvecklingen i form av förstärkningar för jobb 5. skattereduktion också för reparation, och företagande, viktiga framtidssatsningar i underhåll samt om- och tillbyggnad (ROTforskning och infrastruktur och fortsatta arbete). välfärdssatsningar. Åtgärderna är tidsbegränsade till perioden Regeringen följer utvecklingen noga och har 2009–2011, med några undantag. Fördubblad under hösten arbetat intensivt med att förbereda kompensation i nystartsjobb och utökning av och genomföra ytterligare åtgärder för att dämpa skattereduktion för hushållsarbete till att även effekterna av krisen och förbättra förutsättomfatta ROT-arbete gäller permanent. Ett ningarna för en återhämtning. Med anledning av förhöjt studiebidrag för arbetslösa och omförvarsel om uppsägning och nedläggning av delning av medel mellan universitet och högverksamheter har regeringen utsett regionala skolor bör enbart gälla under 2009 och 2010. samordnare i flertalet län, som för regeringens Regeringen har redan genomfört vissa åträkning ska samordna insatser i länen. För att gärder inom arbetsmarknadsområdet. underlätta dialogen mellan regeringen och De förändringar av gällande statsbudget som samordnarna har regeringen inrättat en nationell nu kan överblickas och andra frågor som regersamordningsfunktion i form av en statssekreingen anser bör tas upp redovisas i det följande. terargrupp. Regeringen har också överlämnat Regeringen redovisar utöver anslagsförändflera propositioner i syfte att stärka den ringarna även en bedömning av utökningen av finansiella stabiliteten. skatteavdraget för hushållsarbete till att även Regeringen avser att ta ytterligare steg med omfatta ROT-arbete. åtgärder för jobb och omställning inom fem

huvudområden:

PROP. 2008/09:97

Tabell 6.1 Åtgärder för jobb och omställning 2009–2011

gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning (yrkesvux). I syfte att möta efterfrågan och se Miljarder kronor till att utbildningsplatser inom högskolornas 2009 2010 2011 Åtgärder för nya arbetslösa anslag för grundutbildning utnyttjas bättre,

och korttidsarbetslösa

föreslår regeringen en omfördelning av anvisade Arbetsförmedlingen: extra 0,3 medel. förvaltningsresurser För att stimulera fler arbetslösa som är över 25 år att söka till en kommunal gymnasial vuxen- Förstärkt coachning 1,1 1,2 0,6 Aktiveringsåtgärder utbildning med yrkesinriktning bör dessa ges - Arbetspraktik 1,2 1,6 0,5 möjlighet att få studiemedel med den högre

- Praktisk 1,2 1,6 0,5 bidragsnivån tillfälligt under 2009 och 2010. kompetensutveckling Regeringen ser vidare flera skäl till att göra en

större satsning på drift och underhåll av vägar

Förstärkt jobbpolitik

Permanent fördubblad 0,9 1,4 1,4 och järnvägar. Det är viktigt att vårda befintlig kompensation för infrastruktur för att undvika kapitalförstöring nystartsjobb och för att nå målen inom transportpolitiken. I Förstärkning av 0,1 0,2 0,1 utgångsläget finns det ett eftersatt underhåll på yrkeshögskola, inkl. studiemedel både väg- och järnvägssidan. Den förväntade

Förstärkning av yrkesvux inkl. 0,4 0,5 0,1 lågkonjunkturen 2009 och 2010 innebär att det studiemedel, även högre finns begränsade möjligheter till sysselsättning

inom byggsektorn. Förstärkta satsningar på bidragsnivå Högskoleutbildning 0,1 0,1 infrastrukturunderhåll innebär insatser som kan

Infrastruktursatsning 0,4 0,4 0,2 ge jobb redan på relativt kort sikt. De är därtill Skattereduktion för ROT- 3,6 3,5 3,5 viktiga tillskott för ökad tillgänglighet i

arbete transportsystemet. Effekt på finansiellt sparande 1 -8,4 -8,9 -5,8 Regeringen gör även bedömningen att det nu

1) Finansiellt sparande är summan av effekter på inkomst- och utgiftssidan, är en lämplig tidpunkt att inkludera ROT-arbete i systemet med skattereduktion för hushållsexklusive statlig ålderspensionsavgift, STÅP. arbete. Åtgärdernas inriktning

Sedan regeringsskiftet har arbetsmarknadspolitiken lagts om. Huvudprincipen är att

insatserna ska bidra till en effektiv matchning

6.1 Genomförda åtgärder inom

och stärka konkurrenskraften hos dem som står

arbetsmarknadspolitiken

långt från arbetsmarknaden. Detta är viktigt även när arbetskraftsefterfrågan faller kraftigt. Aktiv

6.1.1 Förstärkt stöd i form av personliga

arbetsmarknadspolitik är betydelsefull för att

coacher

bidra till att upprätthålla arbetskraftsdeltagandet

men också för att upprätthålla en effektiv Regeringen anser att det finns behov av att tidigt arbetslöshetsförsäkring. Det är samtidigt viktigt ge ett förstärkt stöd till personer som förlorar att stärka positionen för personer med svag arbetet. Stödet bör ges i form av personliga förankring på arbetsmarknaden när dessa får det coacher som kan ge ett individanpassat och än svårare att få arbete. effektivt stöd för att snabbt kunna hjälpa en Personer som drabbas av arbetslöshet kan arbetssökande tillbaka till arbete. Det innebär att genom att söka sig till det reguljära utbildningscoachningsinsatser ska kunna ges även utanför systemet förnya och fördjupa sina kunskaper så jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin att de står bättre rustade att få jobb när för ungdomar. Insatserna ska kunna ges till alla konjunkturen vänder. Det reguljära utbildningssom blir arbetslösa och som Arbetsförmedlingen systemet har därmed en viktig roll att fylla för bedömer har behov av ett sådant stöd. Det att mildra effekten av lågkonjunkturen. förstärkta stödet ska också underlätta samverkan Regeringens förslag till åtgärder på utbildmed trygghetsorganisationer och de stöd dessa ningsområdet omfattar dels en satsning på fler lämnar till personer inom ramen för omställplatser inom eftergymnasial yrkesutbildning, ningsavtalen. dels en satsning på fler platser inom kommunal

PROP. 2008/09:97

Det är regeringens ambition att Arbetsför- infört praktisk kompetensutveckling som en del medlingens kompetens och tjänsteutbud kom- av arbetspraktiken. pletteras med flera olika aktörer. Regeringen har Syftet med arbetspraktik och praktisk därför gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att kompetensutveckling är att stärka individens upphandla kompletterande aktörer som ska möjligheter att få ett arbete. Båda åtgärderna kan erbjuda en personlig coach till personer som blir användas för att upprätthålla och förbättra den arbetslösa. arbetslöses kompetens samt för att upprätthålla Sedan 2007 har Arbetsförmedlingen haft i arbetskraftsdeltagandet. uppdrag att använda sig av kompletterande Arbetspraktik ska ge yrkesorientering, yrkesaktörer i myndighetens tjänsteutbud. Syftet är praktik och arbetslivserfarenhet och kan även, att göra utbudet av förmedlingstjänster större under handledning, användas vid förberedelser och mer diversifierat, vilket kan bidra till att inför start av näringsverksamhet. förbättra matchningen, och ge bättre service till Praktisk kompetensutveckling ska ge deltaarbetslösa. Det är viktigt att en mångfald av olika garna möjlighet att upprätthålla kontakten med aktörer runtom i landet engageras i upp- arbetslivet samt att upprätthålla och utveckla sin handlingen och att små, kompletterande aktörer yrkeskompetens. Den praktiska kompetensges möjlighet att medverka. Det är också viktigt utvecklingen ska vara relativt kort, som längst tre att insatserna sker med god kvalitet och att varje månader. Arbetspraktiken och den praktiska coach stödjer ett begränsat antal personer, ca 20 kompetensutvecklingen ska därmed vara viktiga personer per coach. verktyg i de kompletterande aktörernas coach- Coacherna beräknas 2009 kunna stödja 27 500 ningsarbete. Även Arbetsförmedlingen ska personer, 30 000 personer 2010 och 15 000 löpande verka för att ta fram arbetspraktik och personer 2011. Beräkningarna baseras på praktisk kompetensutveckling. helårsinsatser, vilket innebär att fler får del av Deltagarna får aktivitetsstöd motsvarande insatserna eftersom stödet lämnas under kortare arbetslöshetsersättningen, dock lägst 320 kronor perioder. per dag (223 kronor för dem som inte uppfyller Regeringen beräknar kostnaden för åtgärden villkoren för arbetslöshetsersättning). Arbetstill 1 100 miljoner kronor för 2009. Regeringen givaren får ingen ekonomisk ersättning för att har beslutat att Arbetsförmedlingen får dispone- anordna arbetspraktik och praktisk kompetensra motsvarande belopp av anslagssparandet från utveckling. Regeringen beräknar kostnaden för 2008 på anslaget 22:3 Kostnader för arbets- åtgärden till 2 348 miljoner kronor för 2009. marknadspolitiska program och insatser under Regeringen har beslutat att Arbetsförmedlingen utgiftsområde 14 för utgiftsökningen. För 2010 får disponera motsvarande belopp av anslagsoch 2011 beräknas anslaget ökas med 1 200 sparandet från 2008 på anslaget 22:2 Bidrag till respektive 600 miljoner kronor. arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd under utgiftsområde 14 för utgiftsökningen. För 2010 och 2011 beräknas anslaget ökas med 3 240 6.1.2 Arbetspraktik och praktisk respektive 1 005 miljoner kronor. Satsningen kompetensutveckling motsvarar 19 000 platser 2009, 26 000 platser 2010 och 8 000 platser 2011. För att öka sannolikheten för återinträde i arbete är det viktigt att den arbetssökande har möjlighet att hålla kontakt med arbetsmarknaden även 6.1.3 Nystartsjobb då efterfrågan på arbetskraft kraftigt minskar. För att möjliggöra att denna kontakt kan Nystartsjobb infördes 2007 och syftar till att upprätthållas, behövs ett komplement till de göra det lättare för personer med en svag tidiga coachningsinsatserna i form av praktik- förankring på arbetsmarknaden att få ett arbete. möjligheter. Arbetspraktiken har tidigare fram- Nystartsjobb innebär att arbetsgivaren kompenför allt vänt sig till arbetslösa som inte har så lång seras med ett belopp motsvarande den fulla arbetslivserfarenhet. Eftersom det även är viktigt arbetsgivaravgiften, inklusive pensionsavgiften, för arbetslösa med längre arbetslivserfarenhet att för personer som är anställda med ett nystartsvidmakthålla och utveckla sin kompetens har jobb. regeringen från och med den 15 januari 2009

PROP. 2008/09:97

Till följd av den försvagade konjunkturen har 6.2 Förslag till åtgärder på behovet av att ytterligare stimulera efterfrågan på utgiftssidan

arbetskraft med svag förankring på arbets-

marknaden ökat. Därför har regeringen beslutat Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen

att fördubbla kompensationen till arbetsgivare för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en

för personer som anställs med ett nystartsjobb. ny beräkning av statsinkomster samt ändra

Förändringen är permanent och innebär att anslag och anvisa nya anslag.

kompensationen för nystartsjobb blir lika stor Anslagsförändringarna i detta förslag till

som för de s.k. nyfriskjobben. Den fördubblade tilläggsbudget innebär sammantaget att anvisade

kompensationen ökar möjligheterna att få ett medel ökar med 1 198 000 000 kronor.

arbete för dem som står långt från arbets-

marknaden, bland annat de som varit arbetslösa

eller har kombinerat sjukskrivning med t.ex. 6.2.1 Åtgärder inom

arbetslöshet i minst ett år. Den fördubblade arbetsmarknadspolitiken

kompensationen gäller beslut om nystartsjobb

som fattas från och med den 1 januari 2009. 6.2.1.1 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

Den högre kompensationen gäller för alla nya arbetsliv

beslut och alla förlängningsbeslut. Förändringen

avser dock inte en pågående beslutsperiod. 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

Ungdomar omfattas inte av denna förändring. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta Däremot anpassas samtidigt åldersgränsen för ändamål uppfört ett ramanslag på 4 705 634 000 ungdomar till den som gäller för nedsättning av kronor. socialavgifterna enligt skattelagstiftningen.

Prognoserna för den ekonomiska utveck-

lingen i landet har försämrats sedan budget- Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Arbetspropositionen för 2009 presenterades. De nya förmedlingens förvaltningskostnader ökas med sysselsättningsprognoserna har lett till att de 300 000 000 kronor. beräknade volymerna för nystartsjobb har

reviderats ned under hösten 2008. När kompen-

sationen för nystartsjobb fördubblas väntas Skälen för regeringens förslag: Den extraantalet anställningar med nystartsjobb öka och ordinära situationen på arbetsmarknaden kräver nå upp till de volymer som beräknades i att Arbetsförmedlingen arbetar med snabbhet budgetpropositionen för 2009. och framförhållning. Ett ökat förvaltningsanslag Den fördubblade kompensationen förväntas under 2009 ger Arbetsförmedlingen ökad leda till 4 700 fler nystartsjobb i genomsnitt per möjlighet att upphandla tjänster samtidigt som månad under 2009, 6 000 fler under 2010 och arbetet med kontroll och myndighetsutövning 4 700 fler under 2011. Sammanlagt beräknas ca kan hanteras på ett betryggande sätt. Det är 21 000 nystartsjobb i genomsnitt under 2009, avgörande att få till stånd en kapacitetsökning 20 000 under 2010 och 21 000 under 2011. och kompetensväxling inom Arbetsförmed- Den ökade skatteutgift som följer av den lingen. I syfte att säkra resurser för effektiv fördubblade kompensationen beräknas till 938 upphandling, kompetensväxling, utveckling av miljoner kronor 2009, 1 412 miljoner kronor den nationella beredskapsorganisationen för 2010 och 1 388 miljoner kronor 2011. Kostvarsel om uppsägning och samverkan på regional naden består dels av ökade volymer, dels av en och lokal nivå, samt att därigenom säkerställa ett högre kompensationsgrad för nya beslut i de snabbt genomförande av åtgärderna för jobb och redan beräknade volymerna för nystartsjobb. omställning inom arbetsmarknadsområdet, anser Jämfört med skatteutgifterna som presenterades regeringen att Arbetsförmedlingens förvalti budgetpropositionen för 2009 är ökningen 646 ningsanslag temporärt bör ökas med 300 miljoner kronor 2009, 991 miljoner kronor 2010 miljoner kronor 2009. och 1 078 miljoner kronor 2011.

PROP. 2008/09:97

6.2.2 Åtgärder inom utbildningsområdet gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning (yrkesvux). Det reguljära utbildningssystemet är viktigt för Utbildningssatsningarna bör gälla tillfälligt att mildra effekten av ökad arbetslöshet. under perioden 2009–2011. Satsningarna medför Personer som drabbas av arbetslöshet kan att fler studerande kommer att kunna bli genom att söka sig till det reguljära utbildnings- berättigade till studiemedel. systemet förnya och fördjupa sina kunskaper så För att stimulera fler arbetslösa som är över att de står bättre rustade att få ett nytt arbete. 25 år att söka en yrkesinriktad utbildning inom De åtgärder på utbildningsområdet som kommunal gymnasial vuxenutbildning bör dessregeringen föreslår i denna proposition ökar utom ges möjlighet för arbetslösa att få studiemöjligheten till utbildning inom det reguljära medel med den högre bidragsnivån tillfälligt utbildningssystemet. Förslagen omfattar dels en under 2009 och 2010. (Det högre bidragssatsning på fler platser inom eftergymnasial beloppet får lämnas från och med det kalenderår yrkesutbildning, dels en satsning på fler platser då den studerande fyller 25 år). Utökningen bör inom kommunal gymnasial vuxenutbildning omfatta all yrkesinriktad utbildning inom den med yrkesinriktning (yrkesvux). Vidare föreslår kommunala gymnasiala vuxenutbildningen. regeringen en omfördelning av anvisade medel Med anledning av detta föreslår regeringen att mellan universitet och högskolor i syfte att möta anslaget 1:2 Studiemedel m.m. ökas med den ökade efterfrågan i vissa regioner och 295 946 000 kronor 2009, varav 201 769 000 åstadkomma ett bättre utnyttjande av utbild- kronor avser den högre bidragsnivån och ningsplatser vid universitet och högskolor. För 58 106 000 kronor den statliga ålderspensionsatt stimulera fler att söka till en kommunal avgiften. gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning Utgifterna för 2010 beräknas öka med lämnas vidare förslag som innebär att möjlig- 396 564 000 kronor, varav 250 888 000 kronor heten att få studiemedel med den högre avser den högre bidragsnivån. För 2011 beräknas bidragsnivån utökas tillfälligt under 2009 och utgifterna öka med 109 135 000 kronor. 2010. Regeringens föreslagna utbildningssatsningar medför att fler studerande förväntas ta studielån. En ökad utlåning medför att utgifterna för 6.2.2.1 Utgiftsområde 15 Studiestöd studiemedelsräntor ökar. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:3 1:2 Studiemedel m.m. Studiemedelsräntor m.m. ökas med 1 742 000 1:3 Studiemedelsräntor m.m. kronor 2009 och beräknar att utgifterna ökar med 6 224 000 kronor 2010 och med 9 513 000 I statsbudgeten för innevarande år finns för kronor 2011. dessa ändamål uppförda ramanslag på 11 749 515 000 kronor respektive 5 567 822 000 kronor. 6.2.2.2 Utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Studiemedel 1:13 Myndigheten för yrkeshögskolan m.m. ökas med 295 946 000 kronor. 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning Anslaget 1:3 Studiemedelsräntor m.m. ökas 4:1 Centrala studiestödsnämnden m.m. med 1 742 000 kronor. I statsbudgeten för innevarande år finns för dessa ändamål uppförda ramanslag på 71 470 000 Skälen för regeringens förslag: Regeringen kronor, 608 708 000 kronor respektive lämnar i avsnitt 6.2.2.2 förslag som innebär en 406 097 000 kronor. Något bemyndigande att ytterligare utökning av möjligheten till utbild- ingå ekonomiska förpliktelser har inte lämnats ning inom det reguljära utbildningssystemet. för anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning . Det är fråga om dels en satsning på fler platser inom eftergymnasial yrkesutbildning, dels en satsning på fler platser inom kommunal

PROP. 2008/09:97

2010 och 2011 beräknas helårsplatserna öka med ca 2 000 respektive ca 1 000 platser. En proposi- Regeringens förslag: Anslaget 1:13 Myndigheten tion om yrkeshögskolan (prop. 2008/09:68) för yrkeshögskolan ökas med 2 000 000 kronor. överlämnades till riksdagen i november 2008. Anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning Lagen om yrkeshögskolan förslås träda i kraft ökas med 196 312 000 kronor. Anslaget får även den 15 april 2009. Satsningen ökar utgifterna för användas för statligt stöd och kostnader för 2009 med 62 550 000 kronor och beräknas personskadeförsäkring samt ansvarsförsäkring därefter öka utgifterna med 131 671 000 kronor under lärande i arbete (LIA) vad avser 2010 och med 66 714 000 kronor 2011. kvalificerad yrkesutbildning och tillfälligt för Regeringen har för avsikt att 2009 tillföra den Statens skolverks utgifter för hanteringen av kvalificerade yrkesutbildningen 1 500 platser av statsbidrag till kommunal gymnasial vuxenut- de 2 000 platser som satsningen totalt omfattar. bildning med yrkesinriktning. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning Regeringen bemyndigas att under 2009 för bör kunna bevilja ansökningar om stöd som ramanslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning inkommit inom ramen för en pågående ansökbesluta om bidrag till kvalificerad yrkes- ningsomgång för utbildningar med start under utbildning och yrkeshögskoleutbildning som hösten 2009. Det bör vara fråga om utbildningar inklusive tidigare gjorda åtaganden medför som har bedömts uppfylla kvalitetskraven för att behov av framtida anslag på högst 350 000 000 kunna få stöd men inte kunnat få det inom kronor under 2010 och högst 250 000 000 ramen för tilldelade medel. Genomsnittslängden kronor under 2011–2013. för dessa utbildningar bör vara ca 70 veckor. Anslaget 4:1 Centrala studiestödsnämnden Regeringen avser att tillföra den nya yrkesm.m. ökas med 2 000 000 kronor. högskolan resterande 500 platser. Dessa platser tillkommer utöver de platser som riksdagen redan anvisat medel för. Utbildningarna bör i Skälen för regeringens förslag: huvudsak begränsas till att vara som längst ettåriga. Eftergymnasial yrkesutbildning Mot denna bakgrund föreslår regeringen att I budgetpropositionen för 2009 (prop. anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning 2008/09:1, utg. omr. 16) föreslog regeringen en även ska få användas för statligt stöd och kostutökning av platserna inom den eftergymnasiala nader för personskadeförsäkring samt ansvarsyrkesutbildningen som inte är utbildning enligt försäkring under LIA vad avser kvalificerad högskolelagen (1992:1434) eller kan leda fram yrkesutbildning. till en examen enligt lagen (1983:792) om Ett beslut om stöd för en kvalificerad yrkestillstånd att utfärda vissa examina. Riksdagen utbildning eller yrkeshögskoleutbildning, vilka beslutade i enlighet med förslaget (bet. kan pågå under flera år, innebär ett åtagande om 2008/09:UbU1, rskr. 2008/09:131). Satsningen framtida utgifter för staten. Regeringen föreslår innebär ca 1 000 platser fördelade på tre år. därför att riksdagen bemyndigar regeringen att Syftet med satsningen är att säkerställa kom- under 2009 för ramanslaget 1:15 Statligt stöd till petensutveckling inom angelägna yrkesinrikt- vuxenutbildning besluta om bidrag till kvaliningar. Satsningen tar sin utgångspunkt i att ficerad yrkesutbildning och yrkeshögskoleutskapa möjligheter för individer att skaffa sig bildning som medför behov av framtida anslag kvalifikationer och kompetenser som efterfrågas på högst 350 000 000 kronor under 2010 och i arbetslivet. Satsningen spelar därmed en viktig högst 250 000 000 kronor under 2011–2013. roll för att klara den förändring och utmaning som arbetsmarknaden står inför de närmaste Yrkesvux åren. I budgetpropositionen för 2009 (prop. Den satsning som regeringen nu föreslår inom 2008/09:1, utg. omr. 16) föreslog regeringen en den eftergymnasiala yrkesutbildningen som inte riktad satsning på fler platser med yrkesinriktutgör högskoleutbildning innebär att antalet ning inom kommunal gymnasial vuxenutbildplatser inom kvalificerad yrkesutbildning och ning benämnd yrkesvux. Riksdagen beslutade i yrkeshögskolan ökas ytterligare med ca 1 000 enlighet med förslaget (bet. 2008/09:UbU1, helårsplatser från och med hösten 2009. För rskr. 2008/09:131). Syftet med satsningen är att

PROP. 2008/09:97

nå de grupper som saknar gymnasieutbildning anslaget bör därför tillfälligt förstärkas under eller behöver komplettera sin yrkesutbildning. perioden 2009–2011. Satsningen ska också ge möjlighet för dem som Regeringen föreslår att myndighetens förvalthar gått en studieförberedande utbildning att ningsanslag ökas med 2 000 000 kronor 2009 och växla om till en gymnasial yrkesutbildning. I beräknar att utgifterna ökar med motsvarande målgruppen för yrkesvux ingår även nyanlända belopp under 2010 och 2011. invandrare som antingen behöver komplettera sin yrkesinriktning eller skaffa sig en helt ny. Nyanlända invandrare bör också få möjlighet att Omfördelning av medel mellan universitet läsa svenska som är anpassad till den valda yrkes- och högskolor inriktningen. Regeringen föreslår i denna proposition en 2:3 Uppsala universitet: Grundutbildning utökad satsning på yrkesvux med ca 3 200 årsstudieplatser från hösten 2009. Satsningen 2:5 Lunds universitet: Grundutbildning beräknas omfatta ca 3 900 årsstudieplatser 2010 och ca 1 600 årsstudieplatser 2011. Den utökade 2:7 Göteborgs universitet: Grundutbildning satsningen på yrkesvux medför en ökad arbetsbelastning för Skolverket. Regeringen avser där- 2:9 Stockholms universitet: Grundutbildning för att tillfälligt medge Skolverket att disponera 2 000 000 kronor 2009 från anslaget 1:15 Statligt 2:13 Linköpings universitet: Grundutbildning stöd till vuxenutbildning för sina utgifter för hanteringen av statsbidraget avseende yrkesvux. 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Förslaget medför behov av att anslaget ökas Grundutbildning med 133 762 000 kronor 2009. Skolverket bör få disponera 2 000 000 kronor för hanteringen av 2:19 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning statsbidraget även 2010 och 2011. Utgifterna beräknas sammantaget öka med 162 541 000 2:21 Karlstads universitet: Grundutbildning kronor 2010 och med 66 636 000 kronor 2011. På sikt är det dock rimligt att det riktade 2:23 Växjö universitet: Grundutbildning statsbidraget till vuxenutbildningen inordnas i det generella statsbidraget till kommunerna. 2:25 Örebro universitet: Grundutbildning Med anledning av vad som anförts om eftergymnasial vuxenutbildning och yrkesvux föreslår 2:27 Mittuniversitetet: Grundutbildning regeringen att anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning ökas med totalt 196 312 000 2:29 Blekinge tekniska högskola: kronor 2009. Grundutbildning

Myndigheten för yrkeshögskolan 2:31 Malmö högskola: Grundutbildning Satsningen på fler platser inom eftergymnasial yrkesutbildning som inte utgör högskole- 2:33 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning utbildning innebär en ökad arbetsbelastning för Myndigheten för yrkeshögskolan och förvalt- 2:35 Mälardalens högskola: Grundutbildning ningsanslaget bör därför tillfälligt förstärkas under perioden 2009 –2011. 2:40 Högskolan i Borås: Grundutbildning Regeringen föreslår att myndighetens förvaltningsanslag ökas med 2 000 000 kronor 2009 och 2:41 Högskolan Dalarna: Grundutbildning beräknar att utgifterna ökar med motsvarande belopp 2010 och 2011. 2:42 Högskolan på Gotland: Grundutbildning

Centrala studiestödsnämnden 2:43 Högskolan i Gävle: Grundutbildning Utbildningssatsningarna innebär att fler studerande kommer att utnyttja studiemedelssyste- 2:44 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning met. Centrala studiestödsnämndens arbetsbelastning kommer att öka och förvaltnings-

PROP. 2008/09:97

Tabell 6.2 Omfördelning av medel mellan universitet och

2:45 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning

högskolor

(kronor)

2:52 Södertörns högskola: Grundutbildning

Ökning av Berörda lärosäten anslag

2:55 Enskilda utbildningsanordnare på

2:7 Göteborgs universitet: Grundutbildning 12 752 000

högskoleområdet m.m.

2:29 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning 17 515 000

2:40 Högskolan i Borås: Grundutbildning 16 000 000

I statsbudgeten för innevarande år finns för dessa ändamål uppförda ramanslag på samman-

2:44 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning 16 000 000

lagt 17 835 520 000 kronor. 2:55 Enskilda utbildningsanordnare på

högskoleområdet m.m. ap. Chalmers tekniska högskola 17 669 000

Anslagen som finns

2:55 Enskilda utbildningsanordnare på

Regeringens förslag:

högskoleområdet m.m. ap. Högskolan i Jönköping 12 752 000

uppräknade i tabell 6.2 ändras med de belopp

Summa 92 688 000

som framgår av tabellen.

Minskning av Berörda lärosäten anslag

2:3 Uppsala universitet: Grundutbildning 4 050 000

Skälen för regeringens förslag: Universitet och högskolor har en viktig roll vad gäller att mildra

fördjupa sina kunskaper för att stå bättre rustade 2:19 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning 10 070 000 att få ett nytt arbete. I syfte att möta efterfrågan 2:21 Karlstads universitet: Grundutbildning 4 149 000 och åstadkomma ett bättre utnyttjande av 2:23 Växjö universitet: Grundutbildning 2 990 000 utbildningsplatser inom högskolornas anslag för

grundutbildning föreslås en omfördelning av

branscher, framför allt fordonsindustrin. Dessa 2:41 Högskolan Dalarna: Grundutbildning 1 773 000 universitet och högskolor kan inte genomföra 2:42 Högskolan på Gotland: Grundutbildning 70 000 sådana insatser inom ramen för sina nuvarande 2:43 Högskolan i Gävle: Grundutbildning 3 023 000 takbelopp. Resurserna bör därför omfördelas från de universitet och högskolor som inte 2:45 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning 3 543 000 planerar att fylla sina platser inom ramen för 2:52 Södertörns högskola: Grundutbildning 4 311 000 tilldelade medel. Genom denna omfördelning får Summa 92 688 000 samtliga lärosäten förutsättningar att öka sitt utbud av utbildningar och därigenom bidra till att mildra effekten av ökad arbetslöshet. Även efter omfördelningen har de lärosäten som får sina anslag minskade ett utrymme att expandera sin verksamhet under respektive takbelopp. Regeringen kommer att fortsatt noga följa utvecklingen. Sammantaget uppgår satsningen under 2009 till 92 688 000 kronor. Finansiering sker genom att vissa lärosätens anslag till grundutbildning minskas med 92 688 000 kronor. För 2010 beräknas de lärosäten som får ökade resurser fortsatt få sådana. Regeringen avser att återkomma med förslag till omfördelning för 2010.

PROP. 2008/09:97

6.2.3 Åtgärder inom området för belopp i förhållande till beräkningarna i budgetinfrastruktur propositionen för 2009. För 2011 beräknas anslagen öka med 128 000 000 respektive 6.2.3.1 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 72 000 000 kronor. Sammantaget ökar därmed insatserna för drift och underhåll av vägar och 1:2 Väghållning och statsbidrag järnvägar under perioden 2009–2011 med 1:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter 1 miljard kronor i förhållande till beräkningarna i budgetpropositionen. I statsbudgeten för innevarande år finns för dessa ändamål uppförda ramanslag på 21 940 626 000 kronor respektive 14 188 249 000

kronor. 6.3 Skattereduktion för ROT-arbete

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Väghållning och statsbidrag ökas med 256 000 000 kronor. Regeringens bedömning: Det nuvarande systemet Anslaget 1:4 Banverket: Banhållning och med skattereduktion för hushållsarbete bör sektoruppgifter ökas med 144 000 000 kronor. utvidgas till att omfatta även arbete i form av reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad (ROT-arbete). Endast den som äger ett småhus Skälen för regeringens förslag: Regeringen eller en ägarlägenhet eller som innehar en föreslog i budgetpropositionen för 2009 (prop. bostadsrätt bör kunna få skattereduktion för 2008/09:1) en närtidssatsning på infrastrukturen ROT-arbete. Skattereduktionen bör omfatta 2009 och 2010. ROT-arbete som utförts och betalats från och Närtidssatsningen var främst inriktad på väg- med den 8 december 2008. Regeringen bör se och järnvägsinvesteringar och syftade till att över Skatteverkets och Sveriges Domstolars säkerställa att angelägna projekt kan genomföras förvaltningsanslag. snabbare och mer rationellt samt att prioriterade projekt kan tidigareläggas. Närtidsatsningen innehöll också satsningar på drift och underhåll. Skälen för regeringens bedömning: Lagen Regeringen ser flera skäl till att nu gå vidare (2007:346) om skattereduktion för hushållsmed en större satsning på drift och underhåll av arbete trädde i kraft den 1 juli 2007. Det vägar och järnvägar. Det är viktigt att vårda huvudsakliga syftet med skattereduktionen är att befintlig infrastruktur för att undvika minska svartarbetet och att stimulera arbetskapitalförstöring och för att nå målen inom utbudet. I förarbetena till lagen uttalade transportpolitiken. I utgångsläget finns det ett regeringen att det fanns skäl att även inkludera eftersatt underhåll på både väg- och utgifter för s.k. ROT-arbeten, dvs. reparation, järnvägssidan. Den förväntade lågkonjunkturen underhåll samt om- och tillbyggnad. Mot 2009 och 2010 innebär att det finns begränsade bakgrund av den då konjunkturmässigt starka möjligheter att finna sysselsättning till marknaden för byggnadsarbeten samt av arbetskraft inom byggsektorn. Förstärkta budgetmässiga skäl gjordes emellertid bedömsatsningar på infrastrukturunderhåll innebär ningen att det vid det tillfället inte var lämpligt insatser som kan ge jobb redan på relativt kort att inkludera ROT-arbeten i förslaget (prop. sikt. De är därtill viktiga tillskott för ökad 2006/07:94, s. 36 f.). tillgänglighet i transportsystemet. Åtgärderna Regeringen anser alltjämt att det finns skäl att ska inriktas på brounderhåll, vägbeläggning och ge skattereduktion även för ROT-arbete i strömförsörjning. hushållen. I likhet med vad som gäller för det Mot denna bakgrund föreslår regeringen att hushållsarbete som omfattas av nuvarande anslaget 1:2 Väghållning och statsbidrag ökas med regelverk om skattereduktion finns problem 256 000 000 kronor och att anslaget 1:4 med svartarbete också inom ”ROT-sektorn”. Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ökas Det kan på goda grunder antas att en med 144 000 000 kronor. För 2010 beräknar skattereduktion för ROT-arbete medför att regeringen att anslagen ökas med motsvarande arbeten som annars skulle ha utförts i egen regi

PROP. 2008/09:97

eller genom svartarbete i stället kommer att innebär bl.a. att skattereduktionen endast kan utföras av beskattad arbetskraft. Härutöver kan tillgodoräknas fysiska personer som vid konstateras att svensk ekonomi befinner sig i en beskattningsårets utgång är minst 18 år. konjunkturnedgång. I byggsektorn kan en Inkluderandet av ROT-arbeten i det nuvarande märkbar försvagning noteras jämfört med när regelverket om skattereduktion för hushållssystemet med skattereduktion för hushållsarbete arbete innebär i övrigt att subventionsgraden och infördes 2007. Med en skattereduktion också för nivån för skattereduktionen blir densamma. ROT-arbete skulle efterfrågan på sådana tjänster Skattereduktionen uppgår därmed till 50 procent öka, vilket innebär att volymen av byggnads- av underlaget, som alltså kan bestå av utgifter för arbeten ökar. Skattereduktionen bidrar därmed såväl hushållsarbete enligt nuvarande lagstiftning till att upprätthålla produktionen och sysselsätt- som utgifter för ROT-arbete. Sammanlagt kan ningen i byggsektorn. skattereduktionen uppgå till ett belopp om Mot bakgrund av de långsiktiga och högst 50 000 kronor per person för ett år. strukturella skäl som framförts, dvs. att minska Möjligheten att få skattereduktion för sådana svartarbetet och öka arbetsutbudet, samt av ROT-arbeten som redogjorts för ovan bör redovisade konjunkturpolitiska skäl gör införas genom en ändring i den nuvarande lagen regeringen bedömningen att det nu är lämpligt om skattereduktion för hushållsarbete. att inkludera ROT-arbete i det nuvarande Regeringen har i propositionen Ett enklare systemet med skattereduktion för hushålls- system för skattereduktion för hushållsarbete arbete. Den som har utgifter för ROT-arbete (prop. 2008/09:77) föreslagit att det nuvarande kan därmed få skattereduktion. systemet med skattereduktion för utgifter för Eftersom skattereduktionen syftar till att hushållsarbete efter ansökan ska ersättas av en ny minska svartarbetet och att öka arbetsutbudet ordning, den s.k. fakturamodellen. Den innebär genom mindre eget arbete bör möjligheten till att en privatperson, som köper hushållsarbete av skattereduktion riktas till den som har det den som har F-skattsedel, för att få skatteegentliga underhållsansvaret för sin bostad. En reduktion ska komma överens med utföraren förutsättning för skattereduktion bör därför vara om att betalning endast ska göras med hälften av att ROT-arbetet avser ett småhus eller en den angivna arbetskostnaden. Utföraren får bostadsrätt som ägs respektive innehas av den begära utbetalning från Skatteverket med den del som ansöker om eller begär skattereduktion. av arbetskostnaden (inklusive mervärdesskatt) Regeringen har i propositionen Ägarlägenheter som köparen inte har betalat. Detta belopp utgör (prop. 2008/09:91) föreslagit att det från och köparens skattelättnad och tillgodoräknas med den 1 maj 2009 ska införas regler om honom eller henne som preliminär skatteägarlägenheter. Ägarlägenheter ska utgöra en ny reduktion. Förfarandet innebär att köparen får boendeform vid sidan av nuvarande former för skattelättnaden direkt vid köpet. I propositionen boende i flerbostadshus. Enligt förslaget ska en föreslås också att skattereduktion även ska ägarlägenhet innehas med direkt äganderätt. kunna tillgodoräknas en privatperson som köper ROT-arbete som avser en ägarlägenhet bör hushållsarbete av en fysisk person som inte har också omfattas av skattereduktionen, förutsatt F-skattsedel och som inte heller bedriver att ägarlägenheten ägs av den som ansöker om näringsverksamhet. För den som bedriver eller begär skattereduktion. Som ägare bör även näringsverksamhet gäller dock fortsättningsvis räknas den som enligt 1 kap. 5 § fastig- kravet på F-skattsedel, dvs. arbete som utförs av hetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas med en näringsidkare som inte har F-skattsedel ägare. Däribland finns tomträttsinnehavare. Den kommer inte heller i det nya systemet att som hyr eller arrenderar sin bostad jämställs omfattas. De nya reglerna, som föreslås träda i däremot inte med ägare. Om ROT-arbetet gäller kraft den 1 juli 2009, bör även omfatta ROTen bostadsrätt bör arbetet utföras i lägenheten arbeten. och vara sådant som bostadsrättshavaren svarar Att föra in ROT-arbete i det nuvarande för. systemet med skattereduktion för hushållsarbete Genom att utvidga det nuvarande systemet medför en viss kostnadsökning för Skatteverket för skattereduktion kommer de villkor som och Sveriges Domstolar. Regeringen bör se över gäller för skattereduktion för hushållsarbete Skatteverkets och Sveriges Domstolars förvaltsåledes att omfatta även ROT-arbete. Det ningsanslag.

PROP. 2008/09:97

Finansdepartementet har den 14 januari 2009 remitterat en promemoria med förslag till hur ovanstående ROT-arbeten kan inordnas i regelverket om skattereduktion för hushållsarbete. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag i slutet av mars 2009. Ändringarna bör träda i kraft i juni 2009 och omfatta ROT-arbete som har utförts och betalats från och med den 8 december 2008.