Ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras delägare

Lagrådsremiss

Ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras delägare

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 1 april 2011

Anders Borg

Pia Gustafsson (Finansdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

I lagrådsremissen föreslås att investeringsfonder inte längre ska vara skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. I stället ska den som är delägare i en investeringsfond, svensk eller utländsk, ta upp en schablonintäkt som beräknas på grundval av värdet på delägarens fondandelar vid kalenderårets ingång. För att beräkna schablonintäktens storlek ska underlaget multipliceras med 0,4 procent. Ingen schablonintäkt ska tas upp avseende fondandelar som utgör lagertillgångar och som tas upp till det verkliga värdet. Schablonintäkten ska inte ingå vid beräkningen av en stiftelses, en ideell förenings eller ett registrerat trossamfunds avkastning vid tillämpning av det s.k. fullföljdskravet. Schablonintäkten ska inte heller beaktas som inkomst av kapital vid beräkning av bidragsgrundande inkomst avseende bostadsbidrag, bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och bilstöd eller vid beräkning av betalningsskyldighet för underhållsstöd för den bidragsskyldige föräldern. Reglerna föreslås gälla även för sådana fondandelsägare som är juridiska personer. Fysiska personer ska ta upp intäkten i inkomstslaget kapital och juridiska personer i inkomstslaget näringsverksamhet. Förslaget innebär att det ur ett svenskt investerarperspektiv inte är någon skattemässig skillnad mellan att investera i en svensk eller en utländsk fond. Utdelning till delägare liksom kapitalvinster när andelar omsätts beskattas på samma sätt som i dag. Motsvarande gäller avdrag vid förluster. Som en konsekvens av att svenska fonder inte beskattas för inkomster från fondtillgångarna slopas kupongskatten vid utdelning till utländska

investeringsfonder. Undantaget från skyldighet att betala kupongskatt på utdelning begränsas dock av kontrollskäl till utländska investeringsfonder som motsvarar fondföretag enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder och som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. Fondbolagen och förvaringsinstituten befrias från deklarationsskyldighet för de investeringsfonder de förvaltar. De som är skyldiga att lämna kontrolluppgift om avyttring av fondandelar genom inlösen, ska också lämna uppgift om schablonintäkt. Kontrolluppgift ska inte lämnas om fondandelsägaren är en juridisk person. Kontrolluppgift ska även lämnas för begränsat skattskyldiga fysiska personer. Förslaget innebär att innehavare av andelar i en investeringsfond ska ta upp en schablonintäkt i deklarationen. För att undvika att en stor mängd fondsparare, framför allt barn som inte måste deklarera i dag, blir deklarationsskyldiga föreslås att schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond inte ska utlösa skyldighet att deklarera i de fall den skattskyldige endast haft sådan intäkt (och annan intäkt som undantas från deklarationsskyldighet) och där kontrolluppgift har lämnats avseende intäkten. Om inga andra justeringar görs medför förslaget att alla som ska beskattas för schablonintäkt kommer att behöva betala in skatt trots att de inte behöver deklarera. Bland annat av denna anledning föreslås att gränsbeloppet för när statlig inkomstskatt ska beräknas höjs från dagens 100 kr till 200 kr. Förslaget medför att underlag för statlig inkomstskatt, t.ex. schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond, som understiger 200 kr inte kommer att beskattas. Höjningen innebär att majoriteten av de fondsparande barn, som i dag slipper deklarera för utdelning på sina fondinnehav, varken kommer att bli skyldiga att deklarera eller betala skatt för någon schablonintäkt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2012.

1 Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 3. lag om ändring i lagen (0000:000) om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 4. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, 5. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, och 6. lag om ändring i skatteförfarandelagen (0000:000).

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 6 kap. 16 a § och 39 kap. 20 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 39 kap. 20 § ska utgå, dels att 6 kap. 5 §, 7 kap. 6 och 10 §§, 15 kap. 1 §, 17 kap. 15 §, 24 kap. 2 och 11 §§, 30 kap. 1 §, 39 kap. 1 och 14 §§, 42 kap. 4 § samt 65 kap. 2 och 10 §§ ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast efter 39 kap. 13 f § ska lyda ”Investmentföretag” dels att rubriken närmast före 6 kap. 16 a § ska sättas närmast efter 6 kap. 12 §, dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 6 kap. 13 § samt 42 kap. 35 och 36 §§, samt närmast före 42 kap. 35 § en ny rubrik av följande lydelse.

6 kap.

5 §

Svenska investeringsfonder är Svenska investeringsfonder är skattskyldiga för inkomst av till- inte skattskyldiga för inkomst av gångar som ingår i fonden. tillgångar som ingår i fonden.

13 § Utländska investeringsfonder är inte skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden.

7 kap.

6 § Stiftelsen ska, sett över en period av flera år, bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av stiftelsens tillgångar. Vid beräkningen av avkastningen av stiftelsens tillgångar ska schablonintäkt enligt 42 kap. 35 § inte ingå.

10 § Föreningen ska, sett över en period av flera år, bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av föreningens tillgångar. Vid beräkningen av

Lagen omtryckt 2008:803. Senaste lydelse av 39 kap. 20 § 2009:357. 6

avkastningen av föreningens tillgångar ska schablonintäkt enligt 42 kap. 35 § inte ingå.

15 kap.

2 1 § Ersättningar för varor, tjänster och inventarier, avkastning av tillgångar, kapitalvinster samt alla andra inkomster i näringsverksamheten ska tas upp som intäkt. Utöver bestämmelserna i detta Utöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om kapitel finns bestämmelser om inkomster i 8, 17–39, 44–48, inkomster i 8, 17–39, 44–48, 49–52, 55 och 60 kap. 49–52, 55 och 60 kap. I 42 kap. 35 och 36 §§ finns även bestämmelser om schablonintäkt vid innehav av andelar i investeringsfond. Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap.

17 kap.

15 § Sammanläggning eller delning av investeringsfonder enligt 8 kap. 1 § lagen (2004:46) om investeringsfonder ska inte leda till att delägarna ska ta upp en intäkt. Detsamma gäller när en specialfond ombildas till en värdepappersfond. Efter en sammanläggning eller delning anses som anskaffningsvärde för de nya andelarna det anskaffningsvärde som sammanlagt gällde för de äldre andelarna. Om en fond delas och den skattskyldige får andelar i mer än en nybildad fond, ska det anskaffningsvärde som gällde för de äldre andelarna fördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa nybildade fonders värde vid delningen. Bestämmelser om fonderna finns i 39 kap. 20 §.

24 kap.

2 § I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget kapital om – utnyttjande av företrädesrätt till teckning av vinstandelslån eller kapitalandelslån i 42 kap. 15 §, – utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §, – utbetalningar vid minskning av aktiekapital eller reservfond och liknande förfaranden i 42 kap. 17 §, – utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §, – utskiftning från ekonomiska föreningar i 42 kap. 19–21 §§, – emission i ekonomiska föreningar i 42 kap. 21 a §,

2 Senaste lydelse 2009:1409. Senaste lydelse 2009:357. 7

– utdelning från delägarbeskattade utländska juridiska personer i 42 kap. 22 §, – utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §, – skattetillgodohavanden i – skattetillgodohavanden i 42 kap. 24 §, och 42 kap. 24 §, – lotterier i 42 kap. 25 §. – lotterier i 42 kap. 25 § , och – schablonintäkt i 42 kap. 35 §.

11 § Bestämmelser om i vilka fall lämnad utdelning ska dras av finns för – investmentföretag och inve- – investmentföretag i 39 kap. steringsfonder i 39 kap. 14 §, 14 §, – kooperativa föreningar i 39 kap. 22–24 §§, – sambruksföreningar i 39 kap. 28 §, – samfälligheter i 39 kap. 29 §, och – Sparbankernas säkerhetskassa i 39 kap. 31 §.

30 kap.

1 § Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som sätts av till periodiseringsfond. Avdrag får dock inte göras av Avdrag får dock inte göras av privatbostadsföretag , investment- privatbostadsföretag och investföretag och investeringsfonder . mentföretag. Avdrag får inte heller Avdrag får inte heller göras av den göras av den som är begränsat som är begränsat skattskyldig skattskyldig enligt 3 kap. 18 § enligt 3 kap. 18 § första stycket 2 första stycket 2 eller 6 kap. 11 § eller 6 kap. 11 § första stycket 4 första stycket 4 och som är bosatt i och som är bosatt i en stat utanför en stat utanför Europeiska ekono- Europeiska ekonomiska samar- miska samarbetsområdet. betsområdet.

39 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – försäkringsföretag i 2–13 §§, – utländska tjänstepensionsinstitut i 13 a–13 f §§, – investmentföretag och inve- – investmentföretag i 14– 19 §§, steringsfonder i 14– 20 §§, – kooperativa föreningar i 21–24 §§, – privatbostadsföretag i 25–27 §§, – sambruksföreningar i 28 §, – samfälligheter i 29 §, och – sparbanker och Sparbankernas säkerhetskassa i 30 och 31 §§.

14 § För investmentföretag och inve- För investmentföretag gäller, ut-

Senaste lydelse 2009:1060. 8

steringsfonder gäller, utöver vad över vad som följer av övriga som följer av övriga bestämmelser bestämmelser i denna lag, föli denna lag, följande: jande: 1. Kapitalvinster på delägarrätter 1. Kapitalvinster på delägarrätter ska inte tas upp och kapitalförlus- ska inte tas upp och kapitalförluster på delägarrätter får inte dras av. ter på delägarrätter får inte dras av. Om ett investmentföretag avyttrar Om ett investmentföretag avyttrar en delägarrätt som hade varit när- en delägarrätt som hade varit näringsbetingad om investmentföre- ingsbetingad om investmentföretaget i stället hade varit ett sådant taget i stället hade varit ett sådant ägarföretag som kan inneha en ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad andel enligt näringsbetingad andel enligt 24 kap. 13 §, ska ersättningen tas 24 kap. 13 §, ska ersättningen tas upp som kapitalvinst om delägar- upp som kapitalvinst om delägarrätten hänför sig till ett skalbolag rätten hänför sig till ett skalbolag som avses i 25 a kap. 9 § eller om som avses i 25 a kap. 9 § eller om det sker ett återköp enligt 25 a kap. det sker ett återköp enligt 25 a kap. 18 §. Vid bedömningen om ersätt- 18 §. Vid bedömningen om ersättningen ska tas upp som kapital- ningen ska tas upp som kapitalvinst tillämpas bestämmelserna i vinst tillämpas bestämmelserna i 25 a kap. 10–18 §§. 25 a kap. 10–18 §§. 2. Ett belopp som för helt år 2. Ett belopp som för helt år motsvarar 1,5 procent av värdet på motsvarar 1,5 procent av värdet på delägarrätter vid beskattningsårets delägarrätter vid beskattningsårets ingång ska tas upp. Egna aktier ingång ska tas upp. Egna aktier eller optioner, terminer eller lik- eller optioner, terminer eller liknande instrument vars underlig- nande instrument vars underliggande tillgångar består av invest- gande tillgångar består av investmentföretagets egna aktier ska inte mentföretagets egna aktier ska inte räknas in i underlaget. I underlaget räknas in i underlaget. I underlaget för investmentföretag ska inte ska inte heller räknas in andelar heller räknas in andelar och aktie- och aktiebaserade delägarrätter om baserade delägarrätter om en en kapitalvinst inte skulle ha tagits kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt bestämmelsen i upp enligt bestämmelsen i 25 a kap. 5 § om andelen eller den 25 a kap. 5 § om andelen eller den aktiebaserade delägarrätten hade aktiebaserade delägarrätten hade avyttrats vid beskattningsårets avyttrats vid beskattningsårets början och investmentföretaget i början och investmentföretaget i stället hade varit ett sådant ägarföstället hade varit ett sådant ägarfö- retag som kan inneha en näringsretag som kan inneha en närings- betingad andel enligt 24 kap. 13 §. betingad andel enligt 24 kap. 13 §. Vid bedömningen om en kapital- Vid bedömningen om en kapital- vinst inte skulle ha tagits upp ska vinst inte skulle ha tagits upp ska bortses från bestämmelsen om bortses från bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §. 9 §. 3. Utdelning som företaget eller 3. Utdelning som företaget lämfonden lämnar ska dras av. Sådan nar ska dras av. Sådan utdelning utdelning av andelar i ett dotter- av andelar i ett dotterbolag som bolag som avses i 42 kap. 16 § ska avses i 42 kap. 16 § ska dock inte 9

dock inte dras av. Investeringsfon- dras av. der får dra av utdelning till annan än andelsägare i fonden med högst ett belopp som motsvarar 2 procent av fondens värde vid utgången av beskattningsåret. Den utdelning som ska dras av enligt första stycket 3 ska dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser.

42 kap.

4 § Utdelning, kapitalvinst och Inkomster som hänför sig till annan avkastning på tillgångar på tillgångar på sådant sådant pensionssparkonto som pensionssparkonto som avses i avses i 1 kap. 2 § lagen (1993:931) 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om om individuellt pensionssparande individuellt pensionssparande ska ska inte tas upp. Utgifter och inte tas upp. Utgifter och kapitalförluster som avser kapitalförluster som avser tillgångarna får inte dras av. I tillgångarna får inte dras av. I lagen (1990:661) om avkastnings- lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns skatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt bestämmelser om avkastningsskatt på tillgångar på sådana konton. på tillgångar på sådana konton. Ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från sådan pensionsförsäkring eller annan försäkring som avses i 9 § andra stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel ska inte heller tas upp.

Schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond

35 § Den som vid ingången av ett kalenderår har ägt andelar i en investeringsfond ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 0,4 procent av kapitalunderlaget enligt 36 §.

36 § Kapitalunderlaget utgörs av värdet vid ingången av kalenderåret på de andelar i en investeringsfond som vid denna tidpunkt ägs av den skattskyldige. Vid beräkningen av kapitalunderlaget ska andelar i en investeringsfond som utgör lagertillgångar och som enligt 17 kap. 20 § tas upp till det verkliga värdet inte ingå.

65 kap.

2 § Statlig inkomstskatt beräknas Statlig inkomstskatt beräknas bara om underlaget för skatten är bara om underlaget för skatten är minst 100 kronor. minst 200 kronor.

10 § För juridiska personer är den statliga inkomstskatten 26,3 procent av den beskattningsbara inkomsten. För investeringsfonder är skatten i stället 30 procent.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas första gången vid 2013 års taxering.

Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2009:197. 11

2.2 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483) dels att 12 kap. 9 a § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 12 kap. 9 a § ska utgå.

Denna lag träder i kraft den 31 december 2011 och tillämpas på sammanläggningar och delningar av investeringsfonder som sker efter den 31 december 2011.

Senaste lydelse av 12 kap. 9 a § 2004:63. 12

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (0000:000) om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs att 4 § kupongskattelagen (1970:624) i stället för dess lydelse enligt lagen (0000:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.

4 §

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad om denne är fysisk person, som är begränsat skattskyldig, dödsbo efter sådan person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket. Skattskyldighet föreligger dock inte för utdelningsberättigad utländsk juridisk person för sådan del av utdelningen som motsvarar det belopp som ska beskattas hos delägaren enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229). För handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, kommanditbolag och rederi föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare eller medlem som är begränsat skattskyldig. Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes förmån vid beslut om inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt. Skattskyldighet föreligger inte för person som avses i 3 kap. 17 § 2–4 inkomstskattelagen. Skattskyldighet föreligger inte heller för en juridisk person i en främmande stat som är medlem i Europeiska unionen, om den innehar 10 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget och uppfyller villkoren i artikel 2 i det av Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om en gemensam ordning för beskattning avseende moder- och dotterbolag i olika medlemsstater i direktivets lydelse den 1 januari 2005 (90/435/EEG). Skattskyldighet föreligger inte heller för utländskt bolag som avses i 2 kap. 5 a § inkomstskattelagen och som motsvarar ett sådant svenskt företag som avses i 24 kap. 13 § 1–4 den lagen, för utdelning på aktie om aktien är en sådan näringsbetingad andel som avses i 24 kap. 14 § första stycket 1 eller 2 samma lag. Som förutsättning för skattefrihet enligt sjätte stycket gäller att utdelningen skulle ha omfattats av bestämmelserna om skattefrihet i 24 kap. 17–22 §§ eller 25 a kap. 5, 6 och 8 §§ inkomstskattelagen, om det utländska bolaget varit ett svenskt företag. I fråga om innehavstid enligt 24 kap. 20 § samma lag gäller dock att andelen alltid ska ha innehafts minst ett år vid utdelningstillfället. Skattskyldighet för utdelning föreligger inte heller för handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, kommanditbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer om motsvarande utdelning hade 13

varit skattefri enligt femte eller sjätte stycket om delägaren själv hade varit utdelningsberättigad. Vid bedömningen av om utdelningen hade varit skattefri ska aktieinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav. Skattskyldighet föreligger inte heller för fondföretag enligt 1 kap. 1 § första stycket 8 lagen (2004:46) om investeringsfonder som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

Härigenom förskrivs i fråga om lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter dels att 2 kap. 2, 4 och 7 §§ samt 12 kap. 2 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas fem nya paragrafer, 11 kap. 16–20 §§, samt närmast före 11 kap. 16 § en ny rubrik av följande lydelse.

2 kap.

2 §

Fysiska personer ska lämna allmän självdeklaration under förutsättning att 1. intäkterna i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget näringsverksamhet i annat fall än som avses i 2 under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 42,3 procent av prisbasbeloppet, 2. sådan intäkt i inkomstslaget tjänst som avses i 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § samt 57 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller intäkt av passiv näringsverksamhet under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor, 3. intäkterna i inkomstslaget 3. intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan kapital, med undantag för sådan ränta eller utdelning för vilken ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 kontrolluppgift ska lämnas enligt eller 9 kap. , har uppgått till 8 eller 9 kap. och för sådan sammanlagt minst 100 kronor schablonintäkt för vilken kontrollunder beskattningsåret, uppgift har lämnats enligt 11 kap. 16–20 §§, har uppgått till sammanlagt minst 200 kronor under beskattningsåret, 4. de är begränsat skattskyldiga och den skattepliktiga intäkten har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor, 5. underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, 6. uppgift enligt 3 kap. 9 a § ska lämnas, eller 7. uppgift enligt 3 kap. 21 a § ska lämnas.

4 § Dödsbon ska, om inte annat anges i 5 §, lämna allmän självdeklaration, om 1. de skattepliktiga intäkterna, 1. de skattepliktiga intäkterna, med undantag för sådan ränta eller med undantag för sådan ränta eller utdelning för vilken kontroll- utdelning för vilken kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 eller 9 uppgift ska lämnas enligt 8 eller 9

1 Senaste lydelse 2007:1409. Senaste lydelse 2007:1409. 15

kap. , har uppgått till sammanlagt kap. och för sådan schablonintäkt minst 100 kronor under för vilken kontrolluppgift har beskattningsåret, lämnats enligt 11 kap. 16–20 §§, har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret, 2. underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, 3. uppgift enligt 3 kap. 9 a § ska lämnas, eller 4. uppgift enligt 3 kap. 21 a § ska lämnas.

7 § Särskild självdeklaration ska lämnas av 1. aktiebolag och ekonomiska föreningar samt sådana stiftelser, andra liknande subjekt eller andra tillgångsmassor som enligt stiftelseförordnande eller motsvarande bestämmelse har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen, 2. sådana ideella föreningar som avses i 7 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229) och av sådana trossamfund som avses i 7 kap. 14 § den lagen, om intäkterna under beskattningsåret har överstigit grundavdraget enligt 63 kap. 11 § samma lag, 3. andra juridiska personer än 3. andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med sådana som avses i 1 och 2, med undantag av dödsbon, undantag av dödsbon, handelsbolag och europeiska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar, ekonomiska intressegrupperingar, om intäkterna som den om intäkterna som den skattskyldige ska ta upp under skattskyldige ska ta upp under beskattningsåret har uppgått till beskattningsåret har uppgått till minst 100 kronor, minst 200 kronor, 4. andra juridiska personer än 4. andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, fastställas, samt 5. fondbolag eller förvaringsinstitut för varje av bolaget eller institutet förvaltad investeringsfond, samt 6. ombudet för en sådan general- 5. ombudet för en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. representation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om ut- 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verk- ländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige för skadeförsäk- samhet i Sverige för skadeförsäkringsföretag som bedriver sin ringsföretag som bedriver sin

Senaste lydelse 2007:1409. 16

verksamhet genom representatio- verksamhet genom representationen. nen.

11 kap.

Schablonintäkt vid innehav av andelar i investeringsfonder och fondföretag

16 § Kontrolluppgift ska lämnas om schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder.

17 § Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon .

18 § Kontrolluppgift ska lämnas av 1. sådana fondbolag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 7 lagen (2004:46) om investeringsfonder eller av ett förvaringsinstitut, om förvaltningen av investeringsfonden eller fondföretaget har övergått till institutet, 2. värdepappersbolag och kreditinstitut som förvaltar specialfonder enligt 1 kap. 5 § lagen om investeringsfonder, 3. förvaltningsbolag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 6 eller 8 § lagen om investeringsfonder, och 4. fondföretag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder. Om ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag har slutit avtal med ett värdepappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar, ska kontrolluppgiften i stället lämnas av värdepappersinstitutet. Om en andel är förvaltar- 17

registrerad ska i stället förvaltaren lämna kontrolluppgiften.

19 § Kontrolluppgift ska inte lämnas om schablonintäkt vid innehav av tillgångar på ett pensionssparkonto.

20 § I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om storleken på sådan schablonintäkt som avses i 42 kap. 35 § inkomstskattelagen (1999:1229).

12 kap.

2 § Kontrolluppgifter enligt 6 kap., Kontrolluppgifter enligt 6 kap., 7 kap. 5 §, 8 kap. 1, 2, 4–6 §§, 7 kap. 5 §, 8 kap. 1, 2, 4–6 §§, 9 och 10 kap. samt 11 kap. 2, 2 a 9 och 10 kap. samt 11 kap. 2, 2 a , och 7 a–7 c §§ ska även lämnas för 7 a–7 c och 16–20 §§ ska även fysiska personer som är begränsat lämnas för fysiska personer som är skattskyldiga. begränsat skattskyldiga. Kontrolluppgift enligt 11 kap. 7 b § ska också avse omständigheter som medför eller kan medföra avskattning enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. I kontrolluppgiften ska, utöver de uppgifter som anges i 6–11 kap., uppgift lämnas om utländska skatteregistreringsnummer eller motsvarande för dem som kontrolluppgiften avser samt i kontrolluppgift enligt 6 kap. om mottagarens medborgarskap. Uppgift om skatteregistreringsnummer behöver endast lämnas för 1. avtalsförbindelser som har upprättats den 1 januari 2004 eller senare, eller 2. vid avsaknad av avtalsförbindelser, transaktioner som har utförts den 1 januari 2004 eller senare.

Denna lag träder i kraft den 31 december 2011 och tillämpas första gången vid 2013 års taxering.

Senaste lydelse 2008:1044. 18

2.5 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 19 kap. 13 § och 97 kap. 5 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

19 kap.

13 §

Överskott i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ökas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med 1. avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen, och 2. avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad. Underskott i inkomstslaget kapital ska minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med avdrag som avses i första stycket 1 och 2. Uppkommer ett överskott vid Uppkommer ett överskott vid beräkningen ska detta minskas beräkningen ska detta minskas med schablonintäkt enligt 47 kap. med schablonintäkt enligt 42 kap. 11 b § inkomstskattelagen. 35 § och 47 kap. 11 b § inkomstskattelagen.

97 kap.

5 § Överskott i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ökas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med 1. avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen, 2. avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad, och 3. avdrag för negativ räntefördelning enligt 33 kap. inkomstskattelagen. Underskott i inkomstslaget kapital ska minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med avdrag som avses i första stycket 1–3. Uppkommer ett överskott vid Uppkommer ett överskott vid beräkningen ska detta minskas beräkningen ska detta minskas med schablonintäkt enligt 47 kap. med schablonintäkt enligt 42 kap. 11 b § inkomstskattelagen. 35 § och 47 kap. 11 b § inkomstskattelagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Bestämmelserna i 19 kap. 13 § i sin nya lydelse tillämpas första gången i fråga om betalningsskyldighet för underhållsstöd som avser tid efter den 31 januari 2014. Äldre bestämmelser i 97 kap. 5 § gäller fortfarande för förmåner som avser tid före ikraftträdandet. 19

2.6 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (0000:000)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (0000:000) dels att 59 kap. 25 § och rubriken närmast före 59 kap. 25 § ska utgå, dels att 22 kap. 1 §, 23 kap. 2 § samt 30 kap. 1, 3 och 4 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas fem nya paragrafer, 22 kap. 16–20 §§, samt närmast före 22 kap. 16 § en ny rubrik av följande lydelse.

22 kap.

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om – överlåtelse av privatbostadsrätt och av andelar i vissa bostadsföretag (2 och 3 §§), – upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt (4 §), – samfällighet (5 och 6 §§), – räntebidrag (7 §), – pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§), – avskattning av pensionsförsäkring (10 §), – tjänstepensionsavtal (11 §), – underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar (12 §), – skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §), – elcertifikat (14 §), och – elcertifikat (14 §), – utsläppsrätter, utsläppsminsk- – utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade ningsenheter och certifierade utsläppsminskningar (15 §) . utsläppsminskningar (15 §) , och – schablonintäkt avseende innehav av andelar i investeringsfonder (16–20 §§).

Schablonintäkt vid innehav av andelar i investeringsfonder och fondföretag

16 § Kontrolluppgift ska lämnas om schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder.

17 § Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon .

18 § Kontrolluppgift ska lämnas av 1. sådana fondbolag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 7 lagen (2004:46) om investeringsfonder eller av ett förvaringsinstitut, om förvaltningen av investeringsfonden eller fondföretaget har övergått till institutet, 2. värdepappersbolag och kreditinstitut som förvaltar specialfonder enligt 1 kap. 5 § lagen om investeringsfonder, 3. förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 6 eller 8 § lagen om investeringsfonder, och 4. fondföretag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder. Om ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag har slutit avtal med ett värdepappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar, ska kontrolluppgiften i stället lämnas av värdepappersinstitutet. Om en andel är förvaltarregistrerad ska i stället förvaltaren lämna kontrolluppgiften.

19 § Kontrolluppgift ska inte lämnas om schablonintäkt vid innehav av tillgångar på ett pensionssparkonto.

20 § I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om storleken på sådan schablonintäkt som avses i 42 kap. 35 § inkomstskattelagen (1999:1229).

23 kap.

2 § Kontrolluppgifter enligt 15 kap., Kontrolluppgifter enligt 15 kap., 16 kap. 1 § om ersättning som 16 kap. 1 § om ersättning som avses i 16 kap. 3 § 4 samt 4 § 1 a, avses i 16 kap. 3 § 4 samt 4 § 1 a, 2 a och 3 a, 17, 19, 20 och 21 kap. 2 a och 3 a, 17, 19, 20 och 21 kap. samt 22 kap. 2, 3 och 9–11 §§ ska samt 22 kap. 2, 3 , 9–11 och även lämnas för fysiska personer 16–20 §§ ska även lämnas för som är begränsat skattskyldiga. fysiska personer som är begränsat skattskyldiga. Kontrolluppgift enligt 22 kap. 10 § ska också avse omständigheter som medför eller kan medföra avskattning enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

30 kap.

1 § En fysisk person ska lämna en inkomstdeklaration, om 1. intäkterna i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet i annat fall än som avses i 2 under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 42,3 procent av prisbasbeloppet, 2. sådan intäkt i inkomstslaget tjänst som avses i 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § samt 57 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller intäkt av passiv näringsverksamhet under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor, 3. intäkterna i inkomstslaget 3. intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan kapital, med undantag för sådan ränta, utdelning eller annan ränta, utdelning eller annan avkastning som kontrolluppgift avkastning som kontrolluppgift ska lämnas om enligt 17 eller ska lämnas om enligt 17 eller 19 kap., har uppgått till samman- 19 kap. och för sådan schablonlagt minst 100 kronor under intäkt som kontrolluppgift har beskattningsåret, lämnats om enligt 22 kap. 16–20 §§ , har uppgått till sammanlagt minst 200 kronor under beskattningsåret, 4. han eller hon är begränsat skattskyldig och den skattepliktiga intäkten har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor, 5. underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, eller 6. uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 14 § ska lämnas.

3 § För år efter dödsåret ska ett För år efter dödsåret ska ett dödsbo lämna en inkomst- dödsbo lämna en inkomstdeklaration, om deklaration, om 1. de skattepliktiga intäkterna, 1. de skattepliktiga intäkterna, med undantag för sådan ränta, med undantag för sådan ränta, utdelning eller annan avkastning utdelning eller annan avkastning som kontrolluppgift ska lämnas som kontrolluppgift ska lämnas om enligt 17 eller 19 kap., har om enligt 17 eller 19 kap. och för 22

uppgått till sammanlagt minst 100 sådan schablonintäkt som kronor under beskattningsåret, kontrolluppgift har lämnats om enligt 22 kap. 16–20 §§ , har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret, 2. underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, eller 3. uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 14 § ska lämnas.

4 § En inkomstdeklaration ska lämnas av 1. aktiebolag, ekonomiska föreningar och sådana stiftelser, andra liknande subjekt eller andra tillgångsmassor som enligt stiftelseförordnande eller motsvarande bestämmelse har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen, 2. sådana ideella föreningar och registrerade trossamfund som avses i 7 kap. 7 och 14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), om intäkterna under beskattningsåret har överstigit grundavdraget enligt 63 kap. 11 § den lagen, 3. andra juridiska personer än 3. andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med sådana som avses i 1 och 2, med undantag för dödsbon och svenska undantag för dödsbon och svenska handelsbolag, om de skattepliktiga handelsbolag, om de skattepliktiga intäkterna under beskattningsåret intäkterna under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor, 200 kronor, och 4. andra juridiska personer än 4. andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska löneskatt på pensionskostnader ska fastställas , och fastställas . 5. fondbolag och förvaringsinstitut för varje av bolaget eller institutet förvaltad investeringsfond.

3 Ärendet och dess beredning

Europaparlamentet och rådet antog den 13 juli 2009 direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för 1 kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) . Dessa fondföretag kallas UCITS och står för Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities. Från och med mitten av år 2011 ska det nya UCITS-direktivet vara genomfört i svensk rätt. Direktivet gäller villkoren för värdepappersfonder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES. Investeringsfondsutredningen har i betänkandet Fondverksamhet över gränserna (SOU 2010:78) lämnat förslag till hur direktivet bör genomföras i svensk rätt. Direktivet innebär bland annat att det kommer att bli lättare för svenska värdepappersfonder att flytta ut från Sverige. De nya reglerna i kombination med att fonder utomlands beskattas lägre än här medför en risk för att den svenska skattebasen när det gäller beskattningen av investeringsfonder eroderar om inte skattereglerna för investeringsfonder förändras. Genom beslut den 27 augusti 2009 tillsatte chefen för Finansdepartementet en utredare med uppdrag att ta fram förslag till nya skatteregler för investeringsfonder. Av uppdragsbeskrivningen framgår att utredaren skulle analysera förutsättningarna för att överföra beskattningen av investeringsfonder till ägarnivå. Utredningen antog namnet Fondskatteutredningen. Utredningen överlämnade en promemoria med förslag till nya regler i januari 2010. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1 . Promemorians lagförslag finns i bilaga 2 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3 . En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (Fi 2010/688). Skatteverket har i sitt remissvar över Fondskatteutredningens promemoria anfört att utredningens förslag innebär att ytterligare 1–1,5 miljoner personer skulle bli deklarationsskyldiga. Enligt Fondskatteutredningens förslag ska delägare i en investeringsfond vara skattskyldig för en schablonintäkt som beräknas på grundval av de ägda fondandelarnas värde. Det innebär att alla fondsparare som i dag slipper deklarera för skattepliktig avkastning från fondandelar (utdelning), till följd av förslaget skulle bli tvungna att deklarera för den årligen beräknade schablonintäkten. För att lösa dessa problem remitterades i december 2010 en promemoria med kompletterande förslag som bland annat innebär att schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond undantas från deklarationsskyldighet när den skattskyldige saknar annan deklarationspliktig intäkt och när kontrolluppgift har lämnats avseende intäkten. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 4. Promemorians lagförslag finns i bilaga 5. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6 . En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (Fi 2010/5532).

1 EUT L 302, 17.11.2009, s. 32–96 (Celex 32009L0065).

I lagrådsremissen behandlas promemoriornas förslag samt ytterligare två förslag som handlar om hur schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond ska beaktas vid beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner och vid beräkning av betalningsskyldighet för underhållsstöd. De två tillkommande förslagen, som är till fördel för bidragsmottagarna och de underhållsskyldiga, har beretts under hand med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Myndigheterna har inget att erinra mot att förslagen införs.

4 Bakgrund och gällande rätt

4.1 Allmänt om investeringsfonder

4.1.1 Lagen (2004:46) om investeringsfonder

Regler om svenska investeringsfonder finns i lagen (2004:46) om investeringsfonder, förkortad LIF (prop. 2002/03:150). Den svenska lagstiftningen bygger på ett EU-direktiv från 1985 (UCITS 85, Rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper [fondföretag]). Av betydelse för den fortsatta framställningen kring de svenska beskattningsreglerna av investeringsfonder och deras delägare är följande regler i LIF.

Svenska investeringsfonder

I 1 kap. 1 § första stycket LIF finns i punkterna 1–21 ett antal definitioner av begrepp som används i lagen. Av punkt 7 framgår att med ”fondbolag” avses ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt 4 § att driva fondverksamhet. I 4 § stadgas att det är Finansinspektionen som kan ge ett svenskt aktiebolag ett sådant tillstånd. Med ”fondverksamhet” avses enligt punkt 10 förvaltning av en investeringsfond, försäljning och inlösen av andelar i fonden samt därmed sammanhängande administrativa åtgärder. Enligt punkt 14 avses med ”förvaringsinstitut” en bank eller ett annat kreditinstitut som förvarar investeringsfondens tillgångar och som sköter in- och utbetalningar avseende fonden. Av punkt 15 framgår att en investeringsfond antingen är en värdepappersfond eller en specialfond. En ”värdepappersfond” är enligt punkt 20 en fond vars andelar kan lösas in på begäran av andelsägare och som består av finansiella tillgångar, om den bildats genom kapitaltillskott från allmänheten och ägs av dem som skjutit till kapital samt förvaltas enligt bestämmelserna i 5 kap. LIF. Motsvarande bestämmelse i punkt 18 stadgar att en ”specialfond” är en fond vars andelar kan lösas in på begäran av andelsägare och som består av finansiella tillgångar, om den bildats genom kapitaltillskott från allmänheten eller från en särskilt angiven och avgränsad krets investerare och ägs av dem som skjutit till kapital samt förvaltas enligt bestämmelserna i 6 kap. LIF.

I 5 kap. LIF – som alltså handlar om förvaltning av värdepappersfonder – finns detaljerade bestämmelser om riskspridning, placering m.m. Bestämmelserna i 6 kap. LIF som gäller specialfonderna är inte lika detaljerade. Till skillnad mot vad som gäller för värdepappersfonderna kan villkoren för en specialfond – under förutsättning av Finansinspektionens godkännande – innehålla t.ex. begränsningar av möjligheten att förvärva fondandelar. Reglerna om värdepappersfonderna är utformade i enlighet med bestämmelserna i UCITS 85. Motsvarande regler om värdepappersfonder i andra länder inom EU är utformade på motsvarande sätt. Specialfonder, ibland kallade ”nationella fonder”, är fonder med regler som i olika hänseenden avviker från dem om värdepappersfonder och de är olika utformade i olika länder. För svenska investeringsfonder, alltså både värdepappersfonder och specialfonder, gäller sammanfattningsvis följande. Det ska finnas ett fondbolag som driver verksamheten med tillstånd från Finansinspektionen. Fondbolaget förvaltar investeringsfonden. Tillgångarna i fonden finns hos ett förvaringsinstitut. Svenska investeringsfonder är enligt 4 kap. 1 § LIF inte juridiska personer.

Utländsk fondverksamhet i Sverige

I 1 kap. 6–11 §§ LIF finns regler om ”Utländska företags verksamhet i Sverige”. I anslutning härtill finns i det ovan nämnda definitionsavsnittet i 1 kap. 1 § LIF regler om hur utländska förvaltningsbolag och fondföretag ska definieras. Ett förvaltningsbolag är närmast att jämföra med ett svenskt fondbolag, dvs. ett bolag som administrerar en investeringsfond. Ett fondföretag kan närmast jämföras med en svensk investeringsfond. Med ett ”förvaltningsbolag” avses enligt 1 kap. 1 § första stycket punkt 12 LIF ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag. Med ett ”fondföretag” avses enligt punkt 8 i samma paragraf ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd för verksamhet där det enda syftet är att göra kollektiva investeringar i sådana tillgångar som anges i 5 kap. 1 § andra stycket LIF eller 6 kap. 2 § andra stycket LIF med kapital från allmänheten eller från en särskilt angiven och avgränsad krets investerare, som tillämpar principen om riskspridning och vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlöses med medel ur företagets tillgångar. Av 1 kap. 1 § första stycket 9 LIF, som i första hand tar sikte på frågan om hur man ska bestämma fondföretagets hemland, framgår att ett fondföretag kan vara bildat på antingen kontraktsrättslig eller associationsrättslig grund. Fonder som uppkommit genom överenskommelser mellan investerare hör till kategorin kontraktsrättsliga. Svenska investeringsfonder är av det slaget. Med associationsrättsligt grundade fonder avses fonder som är konstruerade som aktiebolag med rörligt aktiekapital. Den senare gruppen fungerar i sak som en svensk investeringsfond, dvs. investerarna får andelar i relation till den egna insatsen, andelarna kan säljas, delägarna får utdelning etc. Ett antal av de utländska ”investerings-

fonder” som är verksamma i Sverige är aktiebolag och bildade på associationsrättslig grund. När det gäller utländsk fondverksamhet i Sverige gäller sammanfattningsvis följande. Enligt 1 kap. 6 § LIF får ett förvaltningsbolag, som hör hemma inom EES och i sitt hemland har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i UCITS 85, driva verksamhet från en filial i Sverige eller driva verksamhet genom att från hemlandet erbjuda och tillhandahålla tjänster i Sverige (gränsöverskridande verksamhet). Det behövs inget särskilt tillstånd för att bedriva sådan verksamhet som avses i 6 §. Det räcker med att Finansinspektionen underrättas om förhållandena. I 1 kap. 8 § LIF finns de regler som tar sikte på förvaltningsbolag som inte hör hemma inom EES eller, om så är fallet, inte omfattas av UCITS 85. Ett sådant förvaltningsbolag får efter Finansinspektionens tillstånd driva fondverksamhet från filial i Sverige. Ett sådant tillstånd ges bara om förvaltningsbolaget i sitt hemland driver likartad verksamhet, om det i sitt hemland står under betryggande tillsyn av en myndighet eller annat behörigt organ och av myndigheten eller organet har fått tillstånd att etablera sig i Sverige samt att det finns skäl att anta att verksamheten här kommer att drivas i enlighet med de svenska reglerna. Enligt 1 kap. 7 § LIF får ett fondföretag som hör hemma inom EES marknadsföra och sälja andelar i företaget här i landet utan tillstånd under vissa villkor. Dessa är att fondföretaget i sitt hemland har tillstånd att driva verksamhet enligt UCITS 85, att fondföretaget vidtar nödvändiga åtgärder för att här i landet kunna göra utbetalningar till andelsägarna, lösa in andelar och i övrigt lämna nödvändig information. Innan verksamheten påbörjas ska företaget anmäla detta till Finansinspektionen. Ett fondföretag som inte hör hemma inom EES eller som, om det hör hemma inom EES, inte omfattas av UCITS 85 får enligt 1 kap. 9 § LIF efter Finansinspektionens tillstånd marknadsföra och sälja andelar i företaget här i Sverige från en filial eller utan att inrätta någon filial. Tillstånd ges bara om företaget i sitt hemland driver likartad verksamhet, om företaget i sitt hemland står under tillsyn av en myndighet eller ett annat behörigt organ och företaget av myndigheten eller organet har fått tillstånd att etablera sig i Sverige. Vidare krävs att företaget vidtar åtgärder för att kunna göra utbetalningar till delägarna, lösa in andelar, lämna information och att det i övrigt finns skäl att anta att verksamheten kommer att drivas i enlighet med de svenska reglerna.

4.2 Beskattningen

4.2.1 Svenska investeringsfonder

Svenska investeringsfonder är enligt 4 kap. 1 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, förkortad LIF, inte juridiska personer. Enligt 2 kap. 3 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, ska dock bestämmelserna om juridiska personer tillämpas också på investeringsfonder.

Svenska investeringsfonder är obegränsat skattskyldiga. Enligt 6 kap. 5 § IL är svenska investeringsfonder skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. I 39 kap. 14 § IL finns särskilda regler som tar sikte på hur svenska investeringsfonder beskattas. Dessa bestämmelser i kombination med vad som i övrigt gäller enligt IL innebär sammanfattningsvis följande. Fonden ska som intäkt ta upp ränteinkomster, utdelningar och kapitalvinster på andra tillgångar än delägarrätter. Kapitalvinster på delägarrätter ska inte tas upp till beskattning och förluster på sådana tillgångar får heller inte dras av. I stället ska ett belopp motsvarande 1,5 procent av värdet på delägarrätterna vid beskattningsårets ingång tas upp som en intäkt (schablonintäkt). Avdrag får göras för ränteutgifter, utdelningar, förvaltningsutgifter och kapitalförluster på annan egendom än delägarrätter. Avsikten med schablonintäkten är att det ur den enskilde delägarens synpunkt ska vara likvärdigt att äga aktier direkt eller indirekt via en investeringsfond. Eftersom investeringsfonder inte är skattskyldiga för kapitalvinster på delägarrätter beskattas andelsägaren för kapitalvinster på indirekt ägda aktier först när fondandelarna avyttras. Detta innebär att den effektiva skattesatsen på kapitalvinster blir lägre vid indirekt ägande. Den schablonintäkt på 1,5 procent som påförs investeringsfonderna beskattas antingen med 30 procent hos fonden eller, om ett belopp motsvarande schablonintäkten delas ut, med 30 respektive 26,3 procent hos andelsägare som är fysisk eller juridisk person. Därmed höjs den effektiva skattesatsen jämfört med om hela totalavkastningen från fonden beskattas som kapitalvinst och neutralitet mellan direkt och indirekt ägande upprätthålls. Med delägarrätt avses enligt 48 kap. 2 § första stycket IL aktie, rätt på grund av teckning av aktier, teckningsrätt, fondaktierätt, andel i en investeringsfond, andel i en ekonomisk förening och annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt. Enligt paragrafens andra stycke finns viss ytterligare egendom som räknas som delägarrätter. Av 39 kap. 20 § IL framgår att sammanläggning eller delning av investeringsfonder enligt 8 kap. 1 § LIF inte ska leda till sådan uttagsbeskattning som annars skulle ha skett enligt bestämmelserna i 22 kap. IL. I 12 kap. 9 a § skattebetalningslagen (1997:483) regleras övergången av rättigheter och skyldigheter när det gäller skatt till den eller de nybildade fonderna vid sammanläggning eller delning av investeringsfonder. Skatten för juridiska personer är enligt 65 kap. 10 § första stycket IL 26,3 procent. Enligt paragrafens andra stycke gäller dock att skatten för investeringsfonder är 30 procent. Det sagda innebär sammanfattningsvis att för fonder som uteslutande innehåller aktier beräknas schablonintäkten med hela fondförmögenheten som grund. För fonder som uteslutande innehåller fordringsrätter utgår ingen schablonintäkt. Med fordringsrätter avses enligt 48 kap. 3 och 4 §§ IL fordran i svenska kronor eller fordran i utländsk valuta. Hit hör också t.ex. terminer, optioner eller liknande vars underliggande tillgångar kan hänföras till fordran i svenska kronor eller utländsk valuta eller fordran i sådan valuta. För fonder som innehåller både delägarrätter och

fordringsrätter är den delen av fondförmögenheten som utgörs av delägarrätter på motsvarande sätt bas för schablonintäkten.

4.2.2 Utländska investeringsfonder

Inkomstskattelagen

I 6 kap. 10 a § IL anges att utländska investeringsfonder är begränsat skattskyldiga. Innebörden av denna begränsade skattskyldighet framgår av 6 kap. 16 a § IL. I denna paragraf anges att utländska investeringsfonder är skattskyldiga för inkomst av fastighet i Sverige, och tillgångar som är hänförliga till det fasta driftstället i Sverige och som ingår i fonden. Bestämmelsen infördes år 2001 genom ett förslag som utan några kommentarer togs in först i Skatteutskottets betänkande (bet. 2000/01:SkU9, prop. 2000/01:22). Investeringsfonder som från utlandet ägnar sig åt gränsöverskridande verksamhet och utländska investeringsfonder i övrigt beskattas enligt reglerna i respektive hemländer.

Kupongskattelagen

Enligt 4 § kupongskattelagen (1970:624) föreligger skattskyldighet för en utländsk juridisk person som tar emot utdelning från Sverige under förutsättning att den utländska juridiska personen inte har ett fast driftställe här. Det innebär t.ex. att om en utländsk investeringsfond får utdelning från ett svenskt aktiebolag, så ska det svenska bolaget enligt kupongskattelagen innehålla kupongskatt. Skatten uppgår till 30 procent av utdelningens belopp. På grund av skatteavtal mellan Sverige och fondens hemland kan skattesatsen i vissa fall sättas ned till ett lägre belopp (ofta till 15 procent).

4.2.3 Beskattningen av svenska delägare

Utdelning, kapitalvinst och kapitalförlust

Svenska fysiska och juridiska personer är skattskyldiga enligt vanliga regler för utdelning från en investeringsfond och för vinster som uppkommer när fondandelar avyttras. Avdrag medges för kapitalförluster. Skattereglerna gäller oavsett om en fond är en svensk eller en utländsk investeringsfond.

Fysiska personer

Av 42 kap. 1 § IL framgår att utdelningar och kapitalvinster ska tas upp som intäkt av kapital. I 42 kap. 12 § IL anges att utdelningen ska tas upp när den kan disponeras. I 44 kap. IL finns grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster. Enligt 44 kap. 2 § IL gäller att vad som sägs i bland annat 48 kap. IL – som handlar om avyttring av delägarrätter och 29

fordringsrätter – också gäller kapitalförluster. Huvudregeln är att avyttring utlöser reglerna om kapitalvinst. Med avyttring avses enligt 44 kap. 3 § IL försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar. Enligt 44 kap. 6 § IL gäller att om en investeringsfond upplöses anses varje delägare ha avyttrat sin andel. Reglerna i 48 kap. IL handlar om kapitalvinst vid avyttring av bland annat delägarrätter. Enligt 48 kap. 2 § IL är en andel i en investeringsfond en delägarrätt. Av 48 kap. 18 § IL följer att sammanläggning eller delning av en investeringsfond inte ska leda till att kapitalvinster tas upp hos delägarna. Principen är i stället att som anskaffningsutgift för de nya andelarna används summan av de anskaffningsutgifter som skulle använts om de äldre andelarna avyttrats. Uppkommer en förlust när en andel i en investeringsfond avyttras gäller följande. Under förutsättning att det är fråga om en förlust på en marknadsnoterad andel ska förlusten i sin helhet först kvittas mot vinster på marknadsnoterade delägarrätter (48 kap. 20 § IL). Vad som inte kan dras av genom kvittningen får dras av till 70 procent enligt 48 kap. 20 a § IL. Vad nu sagts gäller inte kapitalförluster på marknadsnoterade andelar i investeringsfonder som bara innehåller svenska fordringsrätter (räntefonder). Sådana förluster får dras av i sin helhet i inkomstslaget kapital enligt 48 kap. 21 § IL.

Juridiska personer

I fråga om kapitalinkomster gäller enligt 15 kap. 1 § andra stycket IL för juridiska personer i princip samma regler som för fysiska personer, men inkomsterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Bestämmelserna i 44 kap. IL om kapitalvinster gäller t.ex. också för juridiska personer. Också för de juridiska personernas del gäller att delning och sammanläggning inte ska utlösa någon beskattning hos delägarna. När det gäller behandlingen av kapitalförluster vid avyttring av andelar i investeringsfonder finns särskilda regler i 48 kap. 25 och 26 §§ IL. Dessa regler innebär sammanfattningsvis att förluster på delägarrätter bara får dras av mot vinster på delägarrätter. Vad som inte kan dras av på det sättet får sparas till det följande året och behandlas då som en under det året uppkommen förlust.

4.2.4 Beskattningen av utländska delägare

Utländska delägare som är begränsat skattskyldiga i Sverige betalar enligt 1 § kupongskattelagen, med vissa undantag, kupongskatt på utdelning från andel i svensk investeringsfond. Kupongskatten uppgår till 30 procent av utdelningen. Den som är begränsat skattskyldig är enligt 3 kap. 19 § IL skattskyldig för kapitalvinst på vissa delägarrätter om han vid något tillfälle under det kalenderår avyttringen sker eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Denna bestämmelse omfattar dock inte andelar i investeringsfonder, vilket innebär att kapitalvinst vid avyttring av en

begränsat skattskyldigs andelar i svenska investeringsfonder inte beskattas i Sverige.

4.3 Självdeklarationer och kontrolluppgifter

4.3.1 Särskild självdeklaration för svenska investeringsfonder

Enligt 2 kap. 1 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, förkortad LSK, ska särskild självdeklaration lämnas av andra juridiska personer än dödsbon. Av 2 kap. 7 § 5 LSK framgår att fondbolag eller förvaringsinstitut ska lämna en särskild självdeklaration för varje av bolaget eller institutet förvaltad investeringsfond. Uppgifterna ligger till grund för taxeringen av investeringsfonderna.

4.3.2 Kontrolluppgifter för delägare i investeringsfonder

Utdelning

I det föregående har redogjorts för att svenska delägare i investeringsfonder beskattas för utdelning från fonden. I konsekvens med denna beskattningsregel stadgas i 9 kap. 1 § första stycket LSK att kontrolluppgift ska lämnas om utdelning på delägarrätter. Kontrolluppgift om utdelning ska lämnas för fysiska personer och dödsbon som har mottagit utdelningen. Uppgiften ska lämnas av den som har betalat ut utdelningen (9 kap. 2 och 4 §§ LSK). Bestämmelserna om kontrolluppgifter avseende utdelning gäller också sådana förvaltningsbolag och fondföretag, dvs. utländska aktörer, som bedriver verksamhet i Sverige i enlighet med bestämmelserna i 1 kap. 6–9 §§ lagen (2004:46) om investeringsfonder, förkortad LIF.

Avyttring av andelar i en investeringsfond

Enligt 10 kap. 1 § LSK gäller att kontrolluppgift ska lämnas om avyttring av andelar i investeringsfonder. Kontrolluppgift ska också lämnas om avyttring av andelar i sådant fondföretag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § LIF. Kontrolluppgiften ska lämnas för fysiska personer och dödsbon. I 10 kap. 3 § LSK anges vem som ska lämna uppgifter om avyttring genom inlösen. I 10 kap. 4 § LSK anges att förvaltare och i vissa fall värdepappersinstitut ska lämna uppgifter om annan avyttring än inlösen. I fråga om avyttring genom inlösen gäller enligt 10 kap. 3 § första stycket 1 LSK att kontrolluppgift ska lämnas av sådant fondbolag som avses 1 kap. 1 § första stycket 7 LIF. Det handlar alltså om den uppgiftsskyldighet som tar sikte på andelar i svenska investeringsfonder. Av bestämmelsen framgår vidare att om förvaltningen av fonden har övergått till ett förvaringsinstitut ska kontrolluppgiften lämnas av förvaringsinstitutet. Enligt 10 kap. 3 § första stycket 2 LSK ska värdepappersbolag och kreditinstitut som förvaltar specialfonder enligt 1 kap. 5 § LIF lämna sådan nyssnämnd kontrolluppgift. 31

Av 10 kap. 3 § första stycket 3 LSK framgår att förvaltningsbolag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 6 eller 8 § LIF ska lämna kontrolluppgift avseende avyttring genom inlösen av andelar i den utländska investeringsfond som förvaltningsbolaget förvaltar. Av 10 kap. 3 § första stycket 4 LSK framgår att uppgiften om avyttring av andelar i sådana fondföretag som bedriver verksamhet här enligt 1 kap. 7 eller 9 § LIF ska lämnas av fondföretaget självt. Om ett fondföretag har slutit avtal med ett värdepappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar ska kontrolluppgiften lämnas av institutet i stället för av fondföretaget (10 kap. 3 § andra stycket LSK). För det fall en fondandel är förvaltarregistrerad är det förvaltaren som ska lämna kontrolluppgiften (10 kap. 3 § tredje stycket LSK). I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om bland annat kapitalvinst eller kapitalförlust (10 kap. 6 § första stycket LSK).

Förbindelse att lämna kontrolluppgift

Utländska företag som driver fondverksamhet i Sverige utan att inrätta en filial eller motsvarande etablering här, ska enligt 13 kap. 1 § LSK innan verksamheten påbörjas ge in en skriftlig förbindelse till Finansinspektionen om att lämna kontrolluppgifter i enlighet med bestämmelserna i samma lag. Avgörande för tillämpningen av denna bestämmelse är att det drivs verksamhet i Sverige och att detta inte sker genom en filial eller en motsvarande etablering här i landet. Bestämmelsen tar alltså sikte på de företag som enligt 1 kap. 6, 7 och 9 §§ LIF kan bedriva verksamhet här utan att etablera en filial. Skyldigheten att lämna förbindelse om att lämna kontrolluppgift gäller inte ett utländskt företag som hör hemma inom EES och som enligt bestämmelserna i sitt hemland inte får lämna kontrolluppgifter.

Skatteförfarandelagen

I lagrådsremissen Skatteförfarandet (Fi2011/313) föreslås en ny lag, skatteförfarandelagen, för i stort sett hela skatteförfarandet. Lagen ska ersätta bland annat LSK, skattebetalningslagen (1997:483) och taxeringslagen (1990:324). Skatteförfarandelagen, förkortad SFL, föreslås träda i kraft den 1 januari 2012, med vissa övergångsbestämmelser. Den del av SFL som berörs av förslagen i denna lagrådsremiss rör de bestämmelser om deklarationsskyldighet och kontrolluppgifter som hittills reglerats i LSK och som beskrivits i detta avsnitt. De befintliga bestämmelser i LSK som berörs av förslagen i denna lagrådsremiss har överförts i stort sett oförändrade till SFL. Det införs dock viss förändrad terminologi i SFL. Bland annat ersätts begreppen allmän och särskild självdeklaration med begreppet inkomstdeklaration, och begreppet taxeringsår ersätts med andra lämpliga begrepp.

4.4 Undvikande av internationell dubbelbeskattning

När svenska investeringsfonder får inkomster från utlandet i form av utdelningar från utländska värdepapper eller räntor på utländska räntebärande papper har dessa inkomster ofta beskattats i utlandet. Om samma inkomster även beskattas i Sverige uppkommer internationell dubbelbeskattning. Sverige har ingått skatteavtal med ett stort antal stater. Det huvudsakliga syftet med skatteavtalen är att undvika internationell dubbelbeskattning genom att reglera vilken stat som har rätt att beskatta en viss inkomst eller, i de fall då båda staterna har rätt att beskatta samma inkomst, reglera hur dubbelbeskattningen ska undvikas. De svenska skatteavtalen har sin grund i det modellavtal som tagits fram inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, förkortad OECD. Bestämmelser om beskattning av utdelning och ränta finns i artikel 10 respektive 11 i OECD:s modellavtal. Enligt artikel 10 får källstaten, vad avser sådan utdelning som här är aktuell, ta ut en skatt om högst 15 procent på utdelningen. I artikel 11 begränsas källstatens rätt att ta ut källskatt på ränta till högst 10 procent. De skatteavtal som Sverige har ingått innehåller i likhet med OECD:s modellavtal i de flesta fall en begränsning av möjligheten att ta ut källskatt till 15 procent på sådana utdelningar som nu är i fråga. Vad gäller ränta innebär de svenska skatteavtalen i allmänhet att källskatt inte får tas ut. Om den utländska staten enligt sin interna lagstiftning beskattar utdelning och ränta i större omfattning än vad som följer av skatteavtalet kan en svensk investeringsfond, i den mån den omfattas av skatteavtalet, begära nedsättning av den utländska källskatten till den nivå som följer av skatteavtalet. I de fall där en svensk investeringsfond som omfattas av ett skatteavtal, har erhållit inkomster som har beskattats även i en utländsk stat, anger skatteavtalen normalt att den internationella dubbelbeskattning som därvid kan uppkomma ska undvikas genom att den utländska skatten ska avräknas mot den svenska skatt som utgår på samma inkomst. Vid beräkningen av den avräkning som följer av skatteavtalen tillämpas bestämmelserna i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, kallad avräkningslagen. I de fall där det inte finns något tillämpligt skatteavtal, kan rätt till avräkning föreligga enligt avräkningslagen.

4.5 Ett nytt UCITS-direktiv

Ett nytt UCITS-direktiv har antagits, (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper [fondföretag]), vilket ersätter 1985 års direktiv (85/611/EEG). Direktivet ska vara genomfört i de nationella lagstiftningarna till den 1 juli 2011. Detta betyder bland annat att reglerna i 2004 års lag om investeringsfonder måste anpassas till nya regler. En utredning, Investeringsfondsutredningen, har i betänkandet Fondverksamhet över

gränserna lämnat förslag till hur direktivet bör genomföras i svensk rätt (SOU 2010:78). Vissa av nyheterna påverkar förutsättningarna för beskattningen i Sverige. Bland annat ska i fortsättningen fonder från olika länder kunna slås samman utan att först behöva upplösas. Detta innebär att svenska värdepappersfonder kan flytta utomlands och därefter omfattas av utländska skatteregler. De nya reglerna innebär vidare att det kommer att bli möjligt för förvaltningsbolag att förvalta en värdepappersfond i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES. Det kommer således bli möjligt för ett svenskt fondbolag att starta en fond i t.ex. Finland eller Luxemburg utan att behöva inrätta något filialkontor i fondlandet. I dag måste bolag och fond vara etablerade i samma land. Sammantaget innebär det nya UCITS-direktivet att befintliga svenska värdepappersfonder lätt kan flytta ut genom gränsöverskridande fusioner samt att nya fonder mycket lättare än tidigare kan registreras i andra länder än Sverige trots att fondbolaget finns kvar här hemma. Detta innebär att den svenska skattebasen på sikt kan erodera.

5 Överväganden och förslag

5.1 Avskaffad beskattning av svenska investeringsfonder och schablonbeskattning av andelsägare i investeringsfonder

5.1.1 Slopad beskattning av svenska investeringsfonder

Regeringens förslag: Investeringsfonder, såväl värdepappersfonder som specialfonder, ska inte längre vara skattskyldiga enligt inkomstskattelagen för inkomst av tillgångar som ingår i fonden.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. Skälen för regeringens förslag: För att undvika risken för att det nya UCITS-direktivet leder till att den svenska skattebasen i form av tillgångar investerade i investeringsfonder försvinner ska investeringsfonder inte längre vara skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. På sätt som beskrivits i det föregående skiljer 2004 års lag om investeringsfonder mellan värdepappersfonder och specialfonder. Reglerna kring värdepappersfonderna bygger på det gällande EU-direktivet, UCITS 85, och nyheterna i det nya direktivet om sammanslagning m.m. tar sikte på just värdepappersfonderna, inte specialfonderna. Detta innebär att hotet om utflyttning och därmed sammanhängande förändringar i skattebasen inte gäller specialfonderna. En inledande fråga blir därför om ett förslag om att avskaffa beskattningen av investeringsfonder ska omfatta både värdepappersfonder och specialfonder. Det finns emellertid rent sakliga skäl som talar för en likabehandling. Ett sådant är att det kan bli onödigt komplicerat att ha olika regler. Skilda regelverk kan också leda till att

skattereglernas utformning och inte rationella ekonomiska motiv blir avgörande för fondval och placeringsstrategier. Regeringen föreslår därför att den slopade fondbeskattningen ska gälla alla slags investeringsfonder. Nästa fråga blir då på vilket sätt beskattningen av fonderna ska avskaffas. Ett sätt som kan tyckas närliggande är att ta bort alla regler i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, som handlar om fondernas beskattning. Detta är emellertid inte någon framkomlig väg. Bakgrunden till det är följande. Enligt 2004 års lag om investeringsfonder är fonderna inte juridiska personer. För att kunna beskatta dem har det därför varit nödvändigt att införa bestämmelsen i 2 kap. 3 § andra stycket IL om att de bestämmelser i IL som handlar om juridiska personer också ska tillämpas på investeringsfonder. Härigenom har fonderna blivit skattesubjekt på samma sätt som t.ex. ett aktiebolag. Skulle 2 kap. 3 § andra stycket IL tas bort skulle fonderna varken vara juridiska personer eller skattesubjekt. Den situationen skulle kunna uppkomma att alla inkomster som i dag hanteras inom ramen för fondens beskattning skulle behöva fördelas på delägarna. En sålunda utformad beskattning skulle antagligen kräva synnerligen omfattande administration inte bara från fondernas sida utan också från både delägare och Skatteverket. Själva idén med investeringsfonder, det kollektiva ägandet, skulle riskera att gå förlorad. Det kan alltså inte komma i fråga att ta bort alla regler i IL om investeringsfonder. Regeringens förslag är därför att investeringsfonder även i fortsättningen ska tillämpa reglerna som gäller för juridiska personer i IL men att inkomster av tillgångarna i fonden ska vara skattefria. En sådan lösning innebär att bestämmelserna i 6 kap. 5 § IL kan justeras så att det av dem framgår att svenska investeringsfonder inte är skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Skattefriheten ska utöver de svenska investeringsfonderna också gälla sådana utländska fonder som är begränsat skattskyldiga i Sverige. Innebörden av denna begränsade skattskyldighet, som alltså föreslås vara att utländska investeringsfonder inte heller ska vara skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden, bör lämpligen anges i en ny bestämmelse i 6 kap. 13 § IL. Det nuvarande stadgandet rörande utländska investeringsfonder i 6 kap. 16 a § IL kan därmed upphävas. Härutöver kan de delar av bestämmelserna i 39 kap. 14 § IL som handlar om den särskilda schablonintäkten för investeringsfonder helt tas bort. Dessa och vissa andra justeringar berörs ytterligare i avsnittet med författningskommentar.

5.1.2 Schablonbeskattning av delägare i investeringsfonder

Regeringens förslag: Den som äger andelar i en investeringsfond ska schablonbeskattas i förhållande till värdet på de egna andelarna. Beskattningen ska omfatta andelar i såväl svenska som utländska investeringsfonder. Regeringens bedömning: På samma sätt som nu ska delägaren beskattas för utdelning från fonden och för kapitalvinster när fondandelar avyttras.

Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Stockholm, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten, Regelrådet, NASDAQ OMX och Sveriges advokatsamfund tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Kammarrätten i Sundsvall har ingen erinran mot förslaget att överföra beskattningen av investeringsfonder till deras delägare men efterlyser en utförligare genomlysning av för- och nackdelarna med att komplettera noll-alternativet med ett slags avskattningsförfarande. Skatteverket anser att det bör klargöras vilka utländska fonder som omfattas av förslaget. Gränsdragningen av vad som är utländska motsvarigheter till svenska investeringsfonder leder till många processer. Aktiespararna förordar det s.k. noll-alternativet. Den svenska skatten på investeringsfonder har drivit värdefull verksamhet ur landet och minskat skattebasen. Ett avskaffande av detta handikapp för Sverigebaserade fonder skulle skapa möjlighet att starta och förvalta nya fonder på svensk botten vars intäkter kan väntas mer än väl uppväga det bokförda tappet från skatten på investeringsfonder. Något behov av nya former av fondbeskattning finns därför inte. I stället förordas en städning och förenkling av systemet för kapitalbeskattning. Euroclear AB anser att förslaget kommer att försvåra handeln med såväl svenska som utländska fondandelar och förordar en grundprincip där värdepapper beskattas lika oavsett om det är aktier, obligationer eller fonder. Fondbolagens förening anser inte att det är nödvändigt att införa en ny skatt för svenska andelsägare i investeringsfonder och förordar noll-alternativet. Staten får i stället kompensation för den slopade skatten på Sverigeregistrerade fonder genom skatt på högre kapitalvinster vid uttag. Om Sverige ska vara attraktivt som registreringsland för fonder i framtiden kan inte en ny skatt införas som går utöver vad som är gängse i de flesta andra länder. Far konstaterar att förslaget innebär beskattning av orealiserade värden och att det i princip är fråga om att återinföra en ren förmögenhetsbeskattning. Eftersom kapitalvinster även fortsättningsvis ska beskattas innebär förslaget att delägaren i vart fall delvis kommer att träffas av en dubbelbeskattning. Lantbrukarnas Riksförbund anser att beskattning endast ska ske utifrån verklig skatteförmåga, vilken uppkommer först när inkomsten är realiserad. Denna grundläggande princip talar starkt emot förslaget. Näringslivets Regelnämnd anser att förslagen bör belysas i ett bredare perspektiv och diskuteras utifrån vilka effekter det har för kapitalmarknadens funktionssätt, möjliga realekonomiska effekter och konkurrensneutralitet mellan olika aktörer. 36

Sparbankernas Riksförbund anser att schablonintäkt inte ska införas. Enligt uppgift gäller inte sådan löpande schablonbeskattning i övriga EUländer och en bärande tanke i förslaget är likformighet mellan svenska och övriga EU-länders regelverk. Stockholms Handelskammare och Svenskt Näringsliv hänvisar till yttrande från Näringslivets Skattedelegation . Näringslivets Skattedelegation framför att förslaget medför en sådan administrativ belastning att det minskar intresset för utländska fonder att etablera sig i Sverige och därmed minskar konkurrensen. Beskattningen är oberoende av den faktiska avkastningen och är alltså en förmögenhetsskatt med dess många nackdelar och problem. Skattskyldigheten för fonderna bör slopas utan att någon ny skatt införs och samtidigt bör det genomföras förbättringar av den svenska kapitalbeskattningen så att skatten på direktägande av aktier blir mer i linje med våra konkurrentländer. Svenska Bankföreningen anser inte att det är nödvändigt att beskatta andelsägaren löpande och uppmanar till en ordentlig analys av noll-alternativet. Enligt föreningen kommer den slopade beskattningen av fonderna att kompenseras av högre kapitalvinstbeskattning vid uttag. Det förekommer knappt inom övriga EU att andelsägare beskattas under innehavstiden och svenska andelsägare kommer alltså i en ekonomiskt sämre sits än andra EUmedborgare. Föreningen anser också att det kan ifrågasättas att ett nytt system för beskattning byggs upp med stora kostnader för systemombyggnad och ökad administration för en skatt som uppgår till 0,12 procent. Svenska Fondhandlareföreningen anser att skatten på Sverigeregistrerade fonder bör slopas helt utan att ersättas av en ny skatt för svenska andelsägare. Det skulle öka Sveriges konkurrenskraft och ge arbetstillfällen och skatteintäkter. Avanza Bank förespråkar nollalternativet. Som påtalas i promemorian kommer det att innebära en viss skillnad i den effektiva beskattningen jämfört med direkt aktiesparande. Om man vill uppmuntra en mångfald av sparformer, så behöver man förlikas med det faktum att denna typ av mindre skillnader är svåra att eliminera utan att andra skillnader samtidigt uppstår. Burgundy AB framför att förslaget riskerar att påverka den kostnadseffektiva och transparanta svenska fondmarknaden på ett negativt sätt med högre direkta och indirekta kostnader för fondspararna som följd. Förslaget innebär att fondsparare kan behöva betala skatt trots att ingen ökning av fondförmögenheten eller avkastning uppnåtts vilket inte är acceptabelt.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Beskattning på delägarnivå eller inte

Ett flertal remissinstanser har framfört åsikten att den slopade beskattningen av investeringsfonder inte bör åtföljas av några nya regler om beskattning på delägarnivå (noll-alternativet). Som argument för denna lösning har bland annat framförts att skattebortfallet när investeringsfonderna befrias från skatt kompenseras genom högre kapitalvinster vid avyttring och att Sverige inte bör ha hårdare beskattning än övriga EU-länder. Enligt noll-alternativet skulle alltså svenska skattskyldiga på samma sätt som i dag betala skatt på utdelning och vid vinster när andelar

avyttras. Några särskilda åtgärder för att överföra beskattningen av investeringsfonderna till delägarna skulle inte vidtas. Det bakomliggande resonemanget bygger på tanken att den slopade beskattningen av fondernas inkomster och vinster över tiden ändå skulle bli beskattade hos delägarna när utdelning och kapitalvinster beskattas. Inkomstskattereglerna och reglerna om skyldighet att deklarera och lämna kontrolluppgifter skulle vara desamma som i dag. Nollalternativet har fördelar. Det skulle i princip stämma överens med regler som är förhållandevis vanliga i utlandet, dvs. att fonderna inte betalar någon skatt alls eller att skatten är mycket låg och att delägarna betalar skatt på utdelning och vinster. Rent lagtekniskt skulle modellen också innebära det minsta ingreppet. Det finns emellertid betydande och för frågan avgörande invändningar mot detta alternativ. Ett problem med denna modell är att det inte skulle bli likvärdigt att äga aktier direkt och att äga aktier indirekt genom en fond. Detta nollalternativ skulle nämligen innebära att delägarna ges ett mer omfattande skatteuppskov, och därmed en lägre effektiv skattesats, jämfört med om de ägt aktierna direkt. Den som äger en aktie direkt måste beskattas för varje utdelning. Utdelning på en aktie i en fond skulle inte beskattas förrän fonden gör en utdelning eller fondandelen säljs. Inte heller är alternativet lämpligt med beaktande av de generella riktlinjer för skattereglernas utformning som riksdagen antagit våren 2008 (prop. 2007/08:100, avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). I dessa riktlinjer anges bland annat att på inkomstskatteområdet bör på sikt olika inslag av s.k. uppskjuten beskattning undvikas. Regeringen förslår således att det bör införas en kompletterande beskattning på delägarnivå. Beskattning bör ske av såväl fysiska som juridiska personer.

Val av beskattningsmodell – schablonmodellen

Det finns flera tänkbara lösningar vid valet av modell för beskattning av delägare i investeringsfonder. De olika modellerna skiljer sig i princip från varandra genom hur det belopp som ska fördelas mellan delägarna ska beräknas. Flera remissinstanser har invänt mot att förslaget innebär att en intäkt uppskattas schablonmässigt och att orealiserade vinster därmed beskattas. Det är dock uppenbart att regler som innebär en delägarbeskattning som bygger på verkliga inkomster och vinster i fonderna skulle kräva en mycket omfattande administration. En fördelningsmodell av detta slag måste därför avvisas. Det är således nödvändigt att släppa kopplingen mellan de verkliga inkomsterna i en viss fond och delägarnas beskattning. I stället ska enligt regeringens bedömning delägaren påföras en schablonintäkt där basen är det egna fondinnehavet (schablonmodellen). Schablonintäkten bör sett över hela ägarkollektivet sättas på en sådan nivå att skattebortfallet när beskattningen av fonderna upphör i princip kompenseras på längre sikt. En sådan ordning har naturligtvis betydande förenklingsfördelar och innebär i princip att den slopade beskattningen av investeringsfonderna förs över till delägarna.

Resonemanget om en sådan schablonintäkt tar uteslutande sikte på svenska fonder och deras delägares beskattning. Eftersom utländska fonder inte beskattas i Sverige kan man i de fallen inte tala om att överföra beskattning från fonderna till delägarna. Det är emellertid inte möjligt att låta schablonintäkten endast baseras på innehav av andelar i svenska fonder eftersom det ur ett svenskt investerarperspektiv inte kan vara någon skattemässig skillnad på att investera i en svensk eller i en utländsk fond. Därför bör utländska fondandelar också beaktas vid beräkning av schablonintäkten. Vad som i dagligt tal kan kallas ”utländska investeringsfonder” kan vara konstruerade på olika sätt. Skatteverket framför att det bör klargöras vilka utländska fonder som omfattas av förslaget. Det är dock knappast möjligt att i detta sammanhang göra en exakt definition av de utländska företeelser som avses. I stället ansluter förslaget till den systematik som normalt används i IL. Det betyder att det i lagtexten anges att underlaget för schablonintäkten ska vara innehav av andelar i en investeringsfond. Enligt 2 kap. 2 § IL innebär detta att inte bara andelar i svenska fonder avses utan också andelar i motsvarande utländska företeelser omfattas. Frågan vilka utländska företeelser som motsvarar svenska investeringsfonder måste därför överlämnats till rättstillämpningen (se bland annat RÅ 2006 ref. 38). Förslaget innebär alltså att själva innehavet av andelar i investeringsfonder bör vara grunden för beskattningen. En konstruktion där innehavet av andelar i investeringsfonder utgör grunden för beskattning kan utformas så att den som ska beskattas i Sverige (obegränsat skattskyldiga) varje år tar upp en schablonmässigt beräknad intäkt baserad på värdet av det egna fondinnehavet. Schablonmodellen kan konstrueras antingen så att delägare i investeringsfonder inte betalar någon skatt för utdelning från fonden eller för vinster när fondandelar avyttras eller så kombineras schablonbeskattningen med att delägaren beskattas för utdelning och vinster. Fördelen med den sistnämnda lösningen är att schablonbeskattningen kan sättas lägre och att det schablonartade inslaget i beskattningen därmed i någon mån minskar. Av denna anledning föreslår regeringen att den som äger fondandelar schablonbeskattas i förhållande till värdet på innehavet och dessutom beskattas på samma sätt som i dag för utdelning från fonden och för vinster när fondandelar avyttras.

5.1.3 Den lagtekniska lösningen

Regeringens förslag: Obegränsat skattskyldiga fysiska personer som äger andelar i investeringsfonder ska ta upp en schablonintäkt i inkomstslaget kapital som ska utgöra en viss andel av ett kapitalunderlag. Kapitalunderlaget ska utgöras av värdet vid ingången av kalenderåret på de fondandelar som vid denna tidpunkt ägs av den skattskyldige. Även obegränsat skattskyldiga juridiska personer som äger andelar i investeringsfonder ska ta upp en sådan schablonintäkt, men i inkomstslaget näringsverksamhet. Fondandelar som utgör lager av finansiella instrument och som tas upp till beskattning till det verkliga värdet ska inte ingå i kapitalunderlaget för beräkning av schablonintäkt.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorians förslag beräknas schablonintäkten som en viss andel av värdet på de fondandelar som innehas vid årets ingång ökat med värdet vid förvärvstidpunkten på de fondandelar som förvärvats under året, utan att underlaget minskas med värdet på fondandelar som avyttrats under året. Promemorian innehåller heller inget förslag om att andelar som utgör lager av finansiella instrument och som tas upp till beskattning till det verkliga värdet inte ska ingå i kapitalunderlaget. Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig är negativa till promemorians förslag att underlaget för schablonintäkten ska ökas med värdet på fondandelar som förvärvas under året utan att underlaget minskas med värdet på avyttrade andelar. Bland annat följande kritik har framförts mot förslaget i denna del. Kammarrätten i Sundsvall framför att förslaget innebär en slags transaktionsskatt på förvärvade fondandelar och att den fondsparare som är mycket aktiv kommer att schablonbeskattas för ett mycket högt innehavsvärde utöver sedvanlig vinstbeskattning. Förvaltningsrätten i Stockholm påpekar att förslaget sannolikt medför att det blir en viss skattemässig skillnad mellan att äga aktier direkt och att äga aktier indirekt via en investeringsfond för investerare som ofta placerar om sina innehav av fondandelar. Finansinspektionens uppfattning är att schablonbeskattningen riskerar att medföra en inlåsningseffekt eftersom förvärv av fondandelar under året ökar det beskattningsbara underlaget, medan avyttringar inte får räknas av. Lagförslaget i denna del blir ett incitament till att inte köpa eller byta fondandelar, vilket leder till en mindre effektiv marknad. Dessutom kan reglerna bli ett incitament att tidigarelägga en försäljning till innan årsskiftet för att på så sätt undkomma den dubbla beskattning som ett högre ingångsvärde vid årsskiftet innebär. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet påpekar att förslaget innebär att beskattningen blir densamma oavsett om en delägare haft sina andelar ett år eller bara några dagar. Utfallet blir rättvisare om såväl förvärv som avyttringar under året påverkar underlaget för schablonintäkten. Konkurrensverket avstyrker förslaget eftersom det ger upphov till inlåsningseffekter för investerare, till följd av ökade omställningskostnader vid fondbyte. Omställningskostnader, med den inlåsningseffekt som följer på grund av minskade incitament att byta fond, leder i allmänhet till dämpad konkurrens. Det finns således skäl att befara att förslaget leder till 40

dämpad priskonkurrens mellan investeringsfonder. Aktiespararna avstyrker starkt den föreslagna modellen med schablonskatt på värdepappersfonder då den genom sin utformning i realiteten blir en omsättningsskatt med påtagligt negativa effekter för både placerare och mellanhänder. Fondbolagens förening anser att det är ett oacceptabelt förslag att beskatta bruttoinsättningar under ett år utan hänsyn till uttag. Motivet för en skatt på köp under året skulle enligt promemorian vara att motverka att svenska fondsparare inför årsskiftet ger sina fondandelar som gåva till utlänningar för att undvika schablonskatt. Föreningen anser att denna risk är mycket överdriven. Även sannolikheten för annan skatteplanering inför årsskiften kan uteslutas eftersom realisationer utlöser skatt på kapitalvinster på detta fondsparande. Far konstaterar att värdeökningar genom förvärv får genomslag redan det år som förvärvet sker samtidigt som värdeminskning genom avyttringar påverkar schablonintäkten först året efter avyttringen. Att inte beakta en värdenedgång utgör ytterligare en faktor som leder till en överbeskattning. Sparbankernas Riksförbund anser att beräkningsunderlaget av förenklingsskäl ska vara innehav vid utgången av året. Stiftelser i Samverkan (SiS), framför att det finns risk att förslaget skapar en inlåsningseffekt. Enligt stiftelselagen ska en stiftelse placera sin förmögenhet på ett godtagbart sätt. Med förslaget finns det en risk att stiftelserna inte kommer att göra de omplaceringar eller försäljningar som stiftelselagen eller marknaden egentligen kräver. Stockholms Handelskammare och Svenskt Näringsliv hänvisar till yttrande från Näringslivets Skattedelegation . Näringslivets Skattedelegation framför att förslaget får orimliga konsekvenser, som att fondandelar som ägts under en del av året kommer att beskattas lika som fondandelar som ägts under hela året. Om andelarna omsätts frekvent kan också beskattningen för andelsägaren bli mycket hög – i princip hur hög som helst. En beräkning av underlaget genom en genomsnittsmetod skulle vara mera tilltalande och torde vara fullt möjlig att hantera administrativt. Svenska Bankföreningen framför att förslaget innebär en oacceptabel dubbelbeskattning för de flesta banker med handelslager av fondandelar. Bankernas innehav av fondandelar utgör lager av finansiella instrument och ska tas upp vid taxeringen till det verkliga värdet (marknadsvärdet) eller, under vissa förutsättningar, till anskaffningsvärdet. Med hänsyn till bland annat de stora volymer av finansiella instrument och det ansenliga antal transaktioner som här är aktuella är det dock i realiteten omöjligt för en större bankkoncern att upprätthålla dubbla redovisningssystem för att i deklarationen tillämpa en annan värdering av instrumenten än den marknadsvärdering som gjorts i räkenskaperna. Den marknadsvärdering av lager av finansiella instrument som således regelmässigt tillämpas vid taxeringen av större bankkoncerner medför att all värdeförändring på bland annat fondandelar beskattas löpande i banken. För prissättning och prisställande vid handel med börshandlade fonder, s.k. ETF:er, måste det finnas s.k. Market Makers, som löpande ställer priser för andelarna och som kan vara en bank eller ett värdepappersbolag. När en investerare köper fondandelar på börsen, sker samtidigt en försäljning av andelarna av en Market Maker. Förslaget i promemorian innebär att beräkningen av en Market Makers kapitalunderlag för skatten ökar med värdet av de inköpta andelarna samtidigt som även investerarens kapitalunderlag ökar 41

med samma värde. Med tanke på de volymer av inköp och försäljningar av ETF:er som är aktuella lär resultatet av förslaget bli att banker och värdepappersbolag i fortsättningen inte kommer vilja agera som Market Maker. Därigenom kommer handeln med börsnoterade fondandelar att upphöra. Det kan befaras att konstruktionen på skatten kommer leda till inlåsningseffekter. Svenska Fondhandlareföreningen framhåller att det förslag som lämnas i promemorian går stick i stäv med strävandena mot ett ökat investerarskydd genom att utöver innehav också belägga enskilda köp av fondandelar med en extra transaktionsskatt, särskilt genom att inte beakta försäljningar. Detta är synnerligen betänkligt på en marknad som redan i dag kännetecknas av väl belagda negativa effekter av inlåsning. Handeln med investeringsfonder på börs kommer att drastiskt reduceras om förslaget genomförs. Sveriges advokatsamfund avstyrker att underlaget ska ökas med värdet på fondandelar som förvärvas under året. Motivet för att under året förvärvade andelar ska ingå i underlaget motiveras i promemorian av att detta motverkar årsskiftestransaktioner. I promemorian anges som exempel på en årsskiftestransaktion att beskattningen helt skulle kunna undvikas genom att andelar ges bort till någon som inte är skattskyldig i Sverige före årsskiftet och att denne efter årsskiftet ger dem tillbaka. I ovanstående exempel får det antas att det av omständigheterna framgår att avsikten i samband med överlåtelsen av andelarna till den i Sverige inte skattskyldige personen är att andelarna ska återfås. Vid sådant förhållande kommer sannolikt andelarna att skattemässigt inte anses överlåtna, med följd att reglerna inte kan kringgås genom ovanstående förfarande. Försäkringsförbundet avstyrker den lagtekniska lösningen för delägarnas beskattning. Att inte ta hänsyn till avyttring av fondandelar som sker under året ger långtgående konsekvenser för försäkringsföretag med lager av finansiella instrument, i vilket ingår fondandelar. Under ett enskilt år sker ett stort antal köp och försäljningar via handelslagret. Som förslaget är utformat kommer dessa löpande transaktioner att medföra mycket stora kapitalunderlag för försäkringsföretagen. Avanza Bank framför att förslaget innebär att aktiva delägare kan belastas med skatt bortom rimlighetens gränser. Burgundy AB framför att förslaget skulle påverka handeln med börshandlade fonder eftersom det skulle motverka intresset för fondbyten om avdrag för försäljningar inte ska ske från beskattningsunderlaget. XACT Fonder AB framför att förslaget får negativa effekter för andelsägare av börshandlade fonder, ETF:er. Konsekvensen av förslaget blir att ju mer inköp av ETF-andelar som görs under ett år desto högre blir beskattningen, vilket uppenbart missgynnar ETF:er som till sin konstruktion är avsedda för en mer aktiv fondhandel. Vad som inte uppmärksammats i promemorian är att banker och värdepappersbolag som håller ETF:er i lager med förslaget skulle bli dubbelbeskattade då samma skatteunderlag som löpande beskattas med bolagsskatt ska ligga till grund för schablonbeskattningen. Skatteverket framför att det finns risk för att förslaget innebär att det inte går att påföra delar av schablonintäkten för juridiska personer som har brutet eller förlängt räkenskapsår. Skatteverket föreslår att mer än en schablonintäkt, i de fall räkenskapsåret är brutet eller mer än 12 månader, kan tas ut. Skälen för regeringens förslag: De nya bestämmelserna bör innebära att en obegränsat skattskyldig fysisk person som äger andelar i svenska 42

eller utländska investeringsfonder ska ta upp en schablonmässigt beräknad intäkt i inkomstslaget kapital. Även obegränsat skattskyldiga juridiska personer som äger andelar i investeringsfonder ska ta upp den föreslagna schablonintäkten och då i inkomstslaget näringsverksamhet. I promemorians förslag beräknas intäkten som en viss andel av värdet på de fondandelar som innehas vid kalenderårets ingång ökat med värdet vid förvärvstidpunkten på de fondandelar som förvärvats under året. Underlaget ska enligt promemorian inte minskas med värdet på fondandelar som avyttrats under året. Som skäl för förslaget angavs att det bland annat innebär att s.k. årsskiftestransaktioner inte påverkar underlaget för beskattningen och att beskattningen, om den uteslutande baserades på innehavet vid årets ingång, annars helt skulle kunna undvikas genom att andelar ges bort till någon som inte är skattskyldig i Sverige före årsskiftet och att denne efter årsskiftet ger dem tillbaka. Förslaget innebär att schablonintäkten blir densamma för den som äger en viss andel en enda dag och den som äger en motsvarande andel i ett helt år. Ett stort antal remissinstanser har kritiserat promemorians förslag och framfört bland annat att det leder till inlåsningseffekter och påverkar konkurrensen på fondmarknaden negativt, att det leder till orimliga beskattningskonsekvenser för aktiva sparare som köper och säljer ofta samt av samma orsak riskerar att slå ut marknaden för börshandlade fonder i Sverige. Regeringen instämmer i kritiken att den i promemorian föreslagna modellen riskerar att få oönskade och orimliga beskattningskonsekvenser. Med hänsyn till att försäljning av fondandelar utlöser kapitalvinstbeskattning är det inte heller sannolikt att fondsparare avyttrar andelar inför årsskiften för att undgå schablonbeskattning. Om andelar förvärvas och därefter avyttras under samma år uppstår inte heller någon uppskjuten beskattning av kapitalvinster som behöver kompenseras genom beskattning av schablonintäkt. Angående det i promemorian angivna exemplet att fondsparare inför ett årsskifte skulle ge bort sina andelar till någon som inte är skattskyldig i Sverige och att denne efter årsskiftet ger dem tillbaka betraktar regeringen risken för sådana transaktioner som mycket liten. Regeringen anser därmed att det saknas tillräckliga skäl för att öka underlaget för beräkning av schablonintäkten med värdet på de fondandelar som förvärvats under året. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att kapitalunderlaget enbart ska utgöras av värdet vid kalenderårets ingång på de fondandelar som vid denna tidpunkt ägs av den skattskyldige. Den schablonintäkt som ska tas upp av den skattskyldige beräknas därefter som en viss andel av kapitalunderlaget (schablonintäktens beräkning behandlas i följande avsnitt). Underlaget ska således inte ökas med värdet på de fondandelar som förvärvas under året, och därmed saknas också anledning att justera underlaget för värdet på avyttrade fondandelar. Skatteverket framför att det finns risk för att förslaget innebär att det inte går att påföra delar av schablonintäkten för juridiska personer som har brutet eller förlängt räkenskapsår. Regeringen konstaterar att förslaget innebär att avstämning av underlaget för beskattning sker endast en gång per kalenderår, nämligen vid årets ingång. Detta medför att vissa sparare som innehar sina andelar under närmare två år kan schablonbeskattas på samma sätt som andra som bara äger sina andelar några månader. Skillnaderna kan uppstå beroende på när andelarna köps 43

och säljs, vilket ligger i schablonbeskattningens natur. Av denna anledning saknas enligt regeringens mening skäl att införa någon särreglering för juridiska personer som kan träffas av en något lägre beskattning på grund av att de under något år har förlängt räkenskapsår. I promemorians förslag innefattar kapitalunderlaget för schablonbeskattning även innehav av fondandelar som utgör lager av finansiella instrument hos t.ex. en bank eller ett försäkringsbolag. Svenska Bankföreningen, Försäkringsförbundet och XACT Fonder AB invänder att förslaget medför en dubbelbeskattning i dessa fall. Detta eftersom all värdeförändring på fondandelar som i deklarationen värderas till sitt marknadsvärde beskattas löpande samtidigt som samma underlag ska ligga till grund för schablonbeskattning. Lager av finansiella instrument ska enligt 17 kap. 20 § IL tas upp till det verkliga värdet. Lagret får dock enligt samma paragraf under vissa omständigheter i stället tas upp till det samlade anskaffningsvärdet. Regeringen instämmer i kritiken att det uppstår en dubbelbeskattning om lagerandelar vars värdeutveckling beskattas årligen genom att de tas upp till det verkliga värdet dessutom ingår i kapitalunderlaget för schablonintäkt. Om fondandelar som utgör lager i stället tas upp till det samlade anskaffningsvärdet sker ingen löpande beskattning av andelarnas värdeutveckling och det är således korrekt att sådana andelar träffas av schablonbeskattning. Regeringen föreslår därför att fondandelar som utgör lager av finansiella instrument och som tas upp till beskattning till det verkliga värdet inte ska ingå i kapitalunderlaget för beräkning av schablonintäkt. Förslaget medför nya bestämmelser i 42 kap. IL. Förslaget behandlas även i författningskommentaren.

5.1.4 Schablonintäktens beräkning

Regeringens förslag: Schablonintäkten vid innehav av andelar i en investeringsfond ska vara 0,4 procent av kapitalunderlaget.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Fondbolagens förening anser att den i promemorian föreslagna skattesatsen är allt för hög och anför att skatten i de flesta andra länder är noll. Om Sverige ska stå sig i konkurrensen som registreringsland för fonder kan skattesatsen inte vara högre än i Luxemburg där beskattning med 0,05 eller 0,01 procent sker på fonden. I övrigt har ingen remissinstans berört förslaget. Skälen för regeringens förslag: De minskade skatteintäkter som förslaget att slopa beskattningen av investeringsfonder ger upphov till bör kompenseras genom den schablonintäkt som påförs delägarna. Slopad skattskyldighet för svenska investeringsfonder resulterar i minskade skatteintäkter av två skäl. För det första medför förslaget i praktiken en sänkning av den effektiva skattesatsen på avkastning från andelar i svenska fonder. För det andra medför förslaget att det med hänsyn till EU-rätten inte längre kommer vara möjligt att ta ut kupongskatt på utdelningar till utländska investeringsfonder (se nästa avsnitt). 44

Möjligheten till avräkning av utländsk skatt som betalats av fonderna medför i dag att skatteintäkterna minskar. Den slopade skattskyldigheten medför att möjligheterna till avräkning av utländsk skatt begränsas. Enligt Skatteverkets bedömning skulle den bortfallna minskningen av skatteintäkterna på grund av avräkning vara i samma storleksordning som den bortfallna kupongskatten, dvs. dessa två förändringar är sammantaget offentligfinansiellt neutrala. Schablonintäkten bör sättas till 0,4 procent för att skatteintäkterna från schablonbeskattningen av delägarna på lång sikt i stort sett ska kompensera för de minskade skatteintäkter som blir en följd av att den effektiva skattesatsen sänks. Beräkningarna redovisas mer ingående i avsnitt 6.1.

5.2 Kupongskatt

Regeringens förslag: Utländska investeringsfonder ska undantas från skyldighet att betala kupongskatt på utdelning. Undantaget ska dock begränsas till utländska investeringsfonder som motsvarar fondföretag enligt lagen om investeringsfonder och som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorians förslag undantas endast utländska investeringsfonder som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, från skyldigheten att betala kupongskatt på utdelning. Remissinstanser: Stockholms Handelskammare och Svenskt Näringsliv hänvisar till yttrande från Näringslivets Skattedelegation. Näringslivets Skattedelegation framför att förslaget att undantaget från att betala kupongskatt på utdelning begränsas till företag som hör hemma inom EES kan ifrågasättas. Motiveringen för detta förslag är att det skulle kunna prövas enbart mot principen om etableringsfrihet och därmed överensstämma med EU-rätten. Några skäl för denna ståndpunkt redovisas dock inte och det torde ligga närmare till hands att göra bedömningen att reglerna ska prövas mot principen om den fria rörligheten för kapital. Detta skulle då enligt EU-rätten medföra att även investeringsfonder som hör hemma i tredje land ska undantas från kupongskatt. Skälen för regeringens förslag: I denna lagrådsremiss föreslås att den nuvarande beskattningen av de svenska investeringsfonderna ska tas bort. I stället ska en schablonintäkt tas upp av fondandelsägarna. Intäkten ska tas upp oavsett om det är fråga om andelar i en svensk eller i en utländsk fond. Fråga uppkommer om det innebär att skyldigheten för utländska investeringsfonder att betala kupongskatt på utdelningar som erhålls från svenska företag står i strid med etableringsfriheten eller den fria rörligheten av kapital i den mening som avses i artiklarna 49 och 63 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat EUF-fördraget.

EU-domstolen har under åren 2006 och 2007 avgjort tre mål där frågan har varit om en lättnad i den ekonomiska dubbelbeskattningen som har gällt enbart för inhemskt skattskyldiga inneburit en oförmånlig skattemässig behandling som strider mot en grundläggande frihet (målen C-374/04 Test Claimants in Class IV of the ACT Group Litigation, C-170/05 Denkavit Internationaal och Denkavit France och C-379/05 Amurta SGPS mot Inspecteur van de Belastingdienst/Amsterdam). Av dessa avgöranden framgår att det torde vara en förutsättning att en lättnad i den inhemska ekonomiska dubbelbeskattningen föreligger för att fråga ska vara om ett hinder av de fria rörligheterna i EUF-fördraget. Frågan är om en lättnad i den ekonomiska dubbelbeskattningen uppkommer om beskattningen av de svenska investeringsfonderna tas bort och en schablonintäkt i stället tas ut av fondandelsägarna. I dagsläget går det inte av gällande praxis från EU-domstolen att med klarhet avgöra om en skattskyldighet för utländska investeringsfonder att betala kupongskatt skulle strida mot EU-rätten om beskattningen tas bort för svenska investeringsfonder. Det finns dock en hel del som talar för att en sådan skattskyldighet riskerar att utgöra en restriktion av etableringsfriheten eller av den fria rörligheten av kapital och därmed inte vara förenlig med EU-rätten. I promemorians förslag undantas utländska fondföretag som hör hemma inom EES från skyldigheten att betala kupongskatt med hänvisning till etableringsfriheten. Regeringen gör dock bedömningen att det ligger närmare till hands att de föreslagna reglerna i stället bör prövas mot principen om den fria rörligheten för kapital vilket medför att även investeringsfonder som hör hemma i tredje land ska undantas från kupongskatt. Denna uppfattning har även framförts av Näringslivets Skattedelegation. Undantaget från skyldighet att betala kupongskatt på utdelning bör emellertid av kontrollskäl begränsas till utländska investeringsfonder som motsvarar fondföretag enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder och som hör hemma i en stat inom EES eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. Mot bakgrund av att EU:s s.k. handräckningsdirektiv (Rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på direktbeskattningens område) inte gäller mellan en medlemsstat och ett tredje land, kan ett sådant krav inte anses vara för långtgående. (Se C-101/05 Skatteverket mot A, REG 2007 s. I-11531. Jfr C-451/05 Européenne et Luxembourgeoise d’investissements SA (ELISA) mot Directeur général des impôts och Ministère public, REG 2007 s. I-08251).

5.3 Självdeklarationer och kontrolluppgifter

5.3.1 Självdeklarationer

Deklarationsskyldighet för fondbolag och förvaringsinstitut

Regeringens förslag: Deklarationsskyldigheten för fondbolag och förvaringsinstitut avseende investeringsfonder ska slopas.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Skatteverket framför följande synpunkter . Enligt förslaget slopas deklarationsplikten för investeringsfonder. Skatteverket uppfattar förslaget som att fonden är ett skattesubjekt men att skattefrihet föreligger för inkomster på tillgångar enligt förslagen till 6 kap. 5 och 13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Enligt Skatteverkets uppfattning finns det en risk för att svenska liksom utländska fonder kan ha andra inkomster som inte omfattas av skattefriheten. Förslaget innebär att fonderna inte är deklarationsskyldiga, vilket i praktiken innebär att inkomsterna blir skattefria. Skatteverket anser därför att det bör tydliggöras vad som gäller för skattskyldigheten enligt 6 kap. 5 och 13 §§ IL och vad som avses med inkomst av tillgångar. Dessutom behövs ett klarläggande om fonderna skattemässigt kan ha andra inkomster och vad konsekvensen då blir. Skälen för regeringens förslag: Som föreslagits i det föregående ska investeringsfonder inte längre vara skattskyldiga enligt IL för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Mot den bakgrunden bör även den deklarationsskyldighet som i dag gäller för fondbolag och förvaringsinstitut avseende investeringsfonder kunna slopas. Skatteverket anser att det finns en risk för att fonder kan ha inkomster som inte omfattas av skattefriheten och att dessa inkomster i praktiken blir skattefria om fonderna inte längre är deklarationsskyldiga. Skatteverket har dock inte kunnat redogöra för något konkret exempel där den befarade situationen riskerar att uppstå. Eftersom investeringsfonder inte längre ska vara skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden ser regeringen ingen reell risk för att det skulle kunna uppstå några skattepliktiga inkomster hos en investeringsfond. Regeringen föreslår därför att deklarationsskyldigheten för fondbolag och förvaringsinstitut avseende investeringsfonder ska slopas.

Undantag från deklarationsskyldighet för schablonintäkt

Regeringens förslag: Schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond ska inte medföra deklarationsskyldighet för fysiska personer och dödsbon i de fall den skattskyldige saknar andra deklarationspliktiga intäkter och kontrolluppgift har lämnats avseende intäkten.

Förslag i promemorian med kompletterande förslag:

Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har ingen erinran mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Den som är delägare i en investeringsfond ska enligt förslag i denna lagrådsremiss ta upp en schablonintäkt som beräknas på grundval av värdet på delägarens fondandelar. Det har framkommit att detta förslag får till följd att en stor mängd fondsparare, främst barn, som inte deklarerar i dag skulle bli deklarationsskyldiga. Det rör sig om personer som endast har kapitalinkomster, t.ex. utdelning från fondandelar, där det innehålls preliminär skatt. Sådant skatteavdrag ska enligt 5 kap. 8 § skattebetalningslagen (1997:483) bland annat göras från ränta och utdelning på aktie eller andel i en investeringsfond som lämnas i pengar och som kontrolluppgift ska lämnas för. För sådana intäkter finns för fysiska personer enligt 2 kap. 2 § punkten 3 lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, förkortad LSK, ingen skyldighet att lämna allmän självdeklaration, utan underrättelse om taxeringsbeslut lämnas enligt 7 § taxeringsförordningen (1990:1236) först i besked om slutlig skatt. Ett likalydande undantag från deklarationsskyldighet finns för dödsbon i 2 kap. 4 § punkten 1 LSK. Skatteverket har i tidigare remissvar över Fondskatteutredningens förslag framfört att problemet att många riskerar att bli deklarationsskyldiga kan lösas genom att schablonintäkter lägre än 800 kr görs skattefria för den som inte fyllt 18 år. Regeringen konstaterar dock att det är problematiskt med en skattelättnad som enbart tillkommer en viss åldersgrupp. En sådan bestämmelse kan upplevas som orättvis och kan skapa omfördelning av ägandet av fondandelar av skatteskäl. En bättre lösning är att undanta schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond från deklarationsskyldighet. Undantaget bör endast gälla i de fall där den skattskyldige inte är skyldig att deklarera på grund av andra intäkter och där kontrolluppgift har lämnats avseende intäkten. I de fall kontrolluppgift inte lämnats för en schablonintäkt, t.ex. avseende andelar i en utländsk investeringsfond som inte driver verksamhet i Sverige, bör deklarationsskyldigheten kvarstå eftersom Skatteverket i dessa fall saknar underlag för att beräkna skatten. Om den skattskyldige har andra deklarationspliktiga intäkter ska allmän självdeklaration lämnas enligt vanliga regler och i så fall ska även schablonintäkten deklareras. Om en skattskyldig skulle vilja deklarera schablonintäkt trots att ingen skyldighet föreligger, t.ex. för att kunna göra avdrag för kapitalförlust, så finns en sådan möjlighet redan i dag. Genom att undantaget från deklarationsskyldighet endast gäller när kontrolluppgift faktiskt har lämnats, kan fall uppkomma där den skattskyldige har fått sin kontrolluppgiftskopia, men där kontrolluppgift ändå inte har kommit in till Skatteverket. Vid sådana förhållanden får den skattskyldige i de flesta fall anses ha haft grundad anledning att anta att kontrolluppgift har lämnats till Skatteverket. Om den skattskyldige när han eller hon uppmärksammar att kontrolluppgift inte har lämnats lämnar en deklaration, torde bestämmelserna om befrielse från särskild avgift medföra att ingen förseningsavgift kommer att påföras. Att införa undantag från deklarationsskyldighet för schablonintäkt innebär således att de som tidigare sluppit deklarera för avkastning på fondandelar men som i det nya systemet skulle bli deklarationsskyldiga för schablonintäkt, inte heller i fortsättningen ska behöva lämna självdeklaration. Undantagen från deklarationsskyldighet för ränta och 48

utdelning finns i 2 kap. 2 § punkten 3 och 2 kap. 4 § punkten 1 LSK och är utformade så att ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 eller 9 kap. LSK ska undantas. Det är lämpligt att välja samma modell för undantagen för schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond. Enligt förslagen i denna lagrådsremiss ska kontrolluppgift avseende schablonintäkt lämnas av den som i dag är skyldig att lämna kontrolluppgift om avyttring av fondandelar genom inlösen, och bestämmelser om detta föreslås införas i 11 kap. 16–20 §§ LSK. Regler som undantar schablonintäkt för vilken kontrolluppgift har lämnats enligt 11 kap. 16–20 §§ LSK från deklarationsskyldighet bör därför införas i 2 kap. 2 § punkten 3 och 2 kap. 4 § punkten 1 LSK. På samma sätt bör ett tillägg göras till 7 § taxeringsförordningen med innebörden att underrättelse om taxeringsbeslut avseende schablonintäkt lämnas i besked om slutlig skatt.

Beloppsgräns för deklarationsskyldighet

Regeringens förslag: Beloppsgränsen för när fysiska personer, med vissa undantag, ska lämna allmän självdeklaration på grund av intäkter i inkomstslaget kapital höjs till 200 kr. Samma beloppsgräns ska gälla avseende skyldighet att lämna särskild självdeklaration för vissa juridiska personers intäkter i inkomstslaget näringsverksamhet.

Förslag i promemorian med kompletterande förslag:

Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Fondbolagens förening framför att höjningen av gränsen för deklarationsskyldighet till 200 kr bör gälla även för dödsbon. Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 5.4 föreslås en höjning av gränsbeloppet för när statlig inkomstskatt ska beräknas till 200 kr. Enligt nuvarande regler i 2 kap. 2 § punkten 3 LSK ska fysiska personer lämna allmän självdeklaration under förutsättning att intäkterna i inkomstslaget kapital har uppgått till sammanlagt minst 100 kr under beskattningsåret. För att undvika att kapitalinkomster som överstiger 100 kr men inte 200 kr måste deklareras trots att de inte kommer att beskattas, bör gränsen för när fysiska personer ska deklarera intäkter i inkomstslaget kapital höjas från 100 kr till 200 kr. Enligt 2 kap. 7 § punkten 3 LSK ska särskild självdeklaration lämnas av andra juridiska personer än de som nämns i punkterna 1 och 2 samma paragraf om intäkterna som den skattskyldige ska ta upp under beskattningsåret har uppgått till minst 100 kr. Eftersom juridiska personer endast beskattas med statlig inkomstskatt medför den föreslagna höjningen av gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomstskatt att mindre intäkter som inte längre ska beskattas alltjämt är deklarationspliktiga. En höjning av gränsen för deklarationsskyldighet till 200 kr bör därför införas även här. Fondbolagens förening framför att gränsen för när dödsbon måste deklarera intäkter bör höjas till 200 kr. I 2 kap. LSK återfinns flera likartade beloppsgränser för deklarationsskyldighet där gränsen är satt vid 100 kr. Det gäller t.ex. 2 § punkten 2 avseende viss intäkt i inkomstslaget tjänst samt passiv näringsverksamhet, i punkten 4 samma

paragraf avseende begränsat skattskyldigas intäkter och 4 § punkten 1 avseende dödsbons intäkter. Dessa har dock gemensamt att de inte endast avser intäkter som beskattas med statlig inkomstskatt. Av denna anledning föreslås ingen ändring av de beloppsgränserna.

5.3.2 Kontrolluppgifter

Regeringens förslag: De som i dag är skyldiga att lämna kontrolluppgift om avyttring av fondandelar genom inlösen ska också lämna uppgift om den schablonintäkt som en andelsägare i en investeringsfond eller i ett fondföretag som driver verksamhet här i landet ska ta upp. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon. Kontrolluppgift ska även lämnas för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga. Kontrolluppgiftsskyldigheten avseende schablonintäkt ska också omfatta situationen när förvaltaren och investeringsfonden alternativt fondföretaget finns i olika länder.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Promemorian innehåller inte något förslag om att kontrolluppgift ska lämnas för begränsat skattskyldiga fysiska personer. Promemorian innehåller inte heller något förslag om att kontrolluppgiftsskyldigheten ska omfatta situationen när förvaltaren och investeringsfonden alternativt fondföretaget finns i olika länder. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft något att invända mot förslaget. Finansinspektionen framför att deras uppfattning är att flertalet utländska företag på fondmarknaden (fondföretag och förvaltningsbolag) inte etablerar sig i Sverige, utan endast gränsöverskrider till Sverige. Den vanligast förekommande situationen torde vara att enbart fondföretag gränsöverskrider till Sverige för att möjliggöra marknadsföring och försäljning av dess andelar. I dessa fall ska i dag en skriftlig förbindelse att lämna kontrolluppgift ges in till Finansinspektionen. I praktiken är det endast ett fåtal företag som skriver under förbindelsen. Fondföretag som gränsöverskrider till Sverige kan inte nekas ”inträde” till Sverige på den grunden att de inte skrivit på åtagandet att lämna kontrolluppgift. Om utländska företag inte skriver under åtagandet kan det leda till att kontrolluppgifter avseende sparande av stora belopp i fondföretag inte lämnas överhuvudtaget. Detta innebär i sin tur att det finns risk för att de skatteintäkter förslaget avser att få in inte kommer in till statskassan. Skatteverket framför följande synpunkter. Handeln med börshandlade fondandelar har de senaste åren ökat markant. Enligt LSK omfattas endast dessa fonder av kontrolluppgiftsskyldighet om de är förvaltarregistrerade. I proposition 2001/02:25 togs denna fråga upp och regeringen sade då att den hade för avsikt att återkomma i denna fråga. Så har inte blivit fallet. Detta innebär att Skatteverket inte får några kontrolluppgifter vid försäljning av vissa av dessa börshandlade fonder. Vidare innebär det att dessa inte heller omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet för den föreslagna schablonintäkten. Skatteverket föreslår därför att det görs en ändring i 10 kap. LSK, vilken innebär att även de fonder som inte är förvaltarregisterade 50

omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet samt att det görs ett tillägg om detta i 11 kap. 18 § LSK. Enligt förslaget är en person som är begränsat skattskyldig i Sverige inte skattskyldig för schablonintäkt. Utredningen föreslår inte att någon kontrolluppgift ska lämnas för schablonintäkten för dessa personer. Hittills är lagstiftningstekniken den att kontrolluppgifter som ska lämnas för obegränsat skattskyldiga när det gäller inkomster från olika typer av värdepapper även ska lämnas för begränsat skattskyldiga. Detta oavsett att dessa personer inte är skattskyldiga för inkomsterna i Sverige. Skatteverket uppfattar att skälet till detta, i första hand, är att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden om informationsutbyten med andra länder. För att uppgifter ska kunna lämnas vidare till annat land anser därför Skatteverket att 12 kap. 2 § LSK bör kompletteras med en hänvisning till 11 kap. 16–20 §§ LSK. Även utländska fondbolag ska lämna kontrolluppgifter om schablonintäkt. Med utredningens förslag är det än mer viktigt att säkerställa att kontrolluppgifter avseende innehav i utländska fonder lämnas till Skatteverket. I 13 kap. 1 § LSK regleras vilka utländska företag som driver fondverksamhet i Sverige som ska lämna en skriftlig förbindelse om att lämna kontrolluppgifter. Fondhandeln har genomgått stora förändringar sedan denna bestämmelse infördes. I dag säljs många fonder enbart via s.k. fondtorg. Likaså är det även vanligt att fondföretaget ingår avtal med ett värdepappersinstitut om att sköta försäljning och inlösen av dess andelar. Detta innebär att vissa utländska fondföretag inte kan lämna kontrolluppgifter och en förbindelse enligt ovan är onödig. Skatteverket anser därför att nuvarande regler i 13 kap. 1 § LSK behöver ses över och moderniseras bland annat för att skapa större möjlighet att kontrollera vilka utländska bolag som verkar på den svenska marknaden och för att underlätta för de fondbolag som inte kan lämna några kontrolluppgifter. Skälen för regeringens förslag: I det föregående har redogjorts för att kontrolluppgifter redan i dag ska lämnas om utdelning som sker på grund av fondandelsinnehav samt om avyttring av fondandelar. Det faller sig enligt regeringens mening därmed naturligt att kontrolluppgift också ska lämnas om den föreslagna schablonintäkten. Kontrolluppgiften ska innehålla uppgift om andelsägarens färdiguträknade schablonintäkt hänförlig till andelsinnehavet i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, förkortad LIF. Beräkningen av schablonintäkten är förenklad i förhållande till promemorians förslag, eftersom schablonintäkten enligt lagrådsremissens förslag endast ska beräknas på fondinnehavet vid årets ingång. I dag lämnas kontrolluppgifter av den som, något förenklat, kan anses vara den som förfogar över nödvändig information för att kunna lämna korrekta kontrolluppgifter. Motsvarande bör gälla för kontrolluppgifter om schablonintäkt. Regeringen föreslår därför att sådan kontrolluppgift om schablonintäkt ska lämnas av dem som i dag lämnar uppgift om avyttring genom inlösen enligt 10 kap. 3 § LSK. Kontrolluppgiftsskyldiga enligt denna bestämmelse är svenska fondbolag, förvaringsinstitut, värdepappersbolag och kreditinstitut samt utländska förvaltningsbolag och fondföretag som driver verksamhet i Sverige. För det fall ett utländskt fondföretag har slutit avtal med ett värdepappersinstitut om att 51

ombesörja försäljning och inlösen av andelar ska kontrolluppgiften i stället lämnas av institutet. Detsamma föreslås gälla om ett förvaltningsbolag slutit ett sådant avtal. Om fondandelar är förvaltarregistrerade ska förvaltaren lämna kontrolluppgift om schablonintäkt hänförlig till dessa andelar. Kontrolluppgift bör, på samma sätt som gäller i dag avseende utdelning och avyttring, lämnas för fysiska personer och dödsbon. Skatteverket framför att kontrolluppgift även bör lämnas för begränsat skattskyldiga, detta framför allt för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden om informationsutbyten med andra länder. Regeringen instämmer i Skatteverkets bedömning att det kan finnas skäl för att utvidga kontrolluppgiftsskyldigheten till att omfatta begränsat skattskyldiga. Regeringen föreslår därför att kontrolluppgift ska lämnas även avseende begränsat skattskyldiga fysiska personer. Den kontrolluppgiftsskyldighet som nu föreslås gäller för svenska och utländska företag som på olika sätt driver fondverksamhet här. När det gäller utländska företag som driver fondverksamhet i Sverige utan att inrätta en filial eller motsvarande etablering här ska de enligt 13 kap. 1 § LSK innan verksamheten inleds lämna en skriftlig förbindelse till Finansinspektionen om att lämna kontrolluppgifter i enlighet med bestämmelserna i samma lag. Finansinspektionen påpekar att det i praktiken endast är ett fåtal företag som skriver under förbindelsen och att fondföretag som gränsöverskrider till Sverige inte kan nekas inträde till Sverige på den grunden att de inte skrivit på åtagandet att lämna kontrolluppgift. Finansinspektionen befarar att detta kan det leda till att kontrolluppgifter inte lämnas över huvud taget vilket i sin tur medför en risk för att skatteintäkter inte kommer in till statskassan. Även Skatteverket anser att reglerna i 13 kap. 1 § LSK behöver ses över och moderniseras, bland annat för att skapa större möjlighet att kontrollera vilka utländska bolag som verkar på den svenska marknaden och för att underlätta för de fondbolag som inte kan lämna några kontrolluppgifter. Vidare föreslår Skatteverket att även de börshandlade fonder som inte är förvaltarregistrerade ska omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet. Regeringen konstaterar att det förhållandet att vissa utländska företag som bedriver gränsöverskridande fondverksamhet till Sverige underlåter att inkomma med förbindelse till Finansinspektionen om att lämna kontrolluppgifter främst är ett kontrollproblem som inte påverkas av förslagen i denna lagrådsremiss. Att förändra systemet för förbindelse att lämna kontrolluppgift ligger utanför ramen för detta lagstiftningsärende. Detsamma gäller för Skatteverkets synpunkter att börshandlade fondandelar bör omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet. Regeringen föreslår således inga förändringar i dessa avseenden. Kontrolluppgift ska således lämnas till Skatteverket om schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond. Som nämnts i tidigare avsnitt har ett nytt UCITS-direktiv antagits (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG). I det nya UCITS-direktivet har det bland annat införts regler om s.k. förvaltningsbolagspass. Förvaltningsbolagspasset innebär att ett förvaltningsbolag får förvalta fondföretag som är registrerade i andra medlemsstater än förvaltningsbolagets hemmedlemsstat. Det blir således möjligt för ett svenskt fondbolag att förvalta ett utländskt fondföretag och för ett 52

utländskt förvaltningsbolag att förvalta en svensk värdepappersfond. Kontrolluppgiftsskyldigheten bör därför även omfatta situationen när förvaltaren och investeringsfonden alternativt fondföretaget finns i olika länder. Motsvarande bestämmelser avseende kontrolluppgift vid inlösen av andelar i en investeringsfond har beretts i promemorian Skattekonsekvenser av fondverksamhet över gränserna (Fi 2010/5533).

5.3.3 Skatteförfarandelagen

I lagrådsremissen Skatteförfarandet (Fi2011/313) föreslås som tidigare nämnts en ny lag, Skatteförfarandelagen, förkortad SFL, för i stort sett hela skatteförfarandet. Lagen ska ersätta bland annat LSK. SFL föreslås träda i kraft den 1 januari 2012. När det gäller kontrolluppgifter och informationsuppgifter tillämpas dock lagen första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2013. Förslagen till ändrad beskattning av investeringsfonder och deras delägare i denna lagrådsremiss föreslås träda i kraft den 1 januari 2012. Det innebär att bestämmelserna i LSK alltjämt ska tillämpas när det gäller uppgifter som avser kalenderåret 2012, medan bestämmelserna i SFL ska tillämpas när det gäller uppgifter som avser kalenderåret 2013 och senare kalenderår. Av den anledningen föreslås de förändringar och nya bestämmelser avseende deklarationer och kontrolluppgifter som förslagen i denna lagrådsremiss föranleder i såväl LSK som SFL. Förslagen i SFL är i sak identiska med förslagen i LSK.

5.4 Höjt gränsbelopp för beräkning av statlig inkomstskatt

Regeringens förslag: Gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomstskatt ska höjas från dagens 100 kr till 200 kr.

Förslag i promemorian med kompletterande förslag:

Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller har ingen erinran mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler i 65 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, beräknas statlig inkomstskatt bara om underlaget för skatten är minst 100 kr. Det fasta 100-kronorsbeloppet infördes i skatteskalan år 1986 och har inte justerats sedan dess. För fysiska personer gäller gränsvärdet för respektive underlag där statlig inkomstskatt beräknas, dvs. 100 kr för förvärvsinkomster, 100 kr för överskott i inkomstslaget kapital och 100 kr för expansionsfondsskatt. För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på kapitalinkomster 30 procent av överskottet i inkomstslaget kapital (65 kap. 7 § IL). Med nuvarande gränsbelopp om 100 kr beräknas således statlig inkomstskatt som uppgår till minst 30 kr. Ett så lågt skattebelopp understiger Skatteverkets kostnader för att hantera en deklaration som lämnas på papper. Även i de fall intäkterna är undantagna från 53

deklarationsskyldighet kan det finnas skäl för att undanta de allra minsta intäkterna från beskattning. Som framgått har gränsbeloppet inte ändrats sedan 1986 och en höjning till 200 kr motsvarar i stort sett endast en inflationsjustering. Genom förslaget att undanta schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond från deklarationsskyldighet slipper i normalfallet bland annat barn som saknar andra intäkter deklarera för sina fondinnehav. Till skillnad från löpande avkastning i form av utdelning på fondandelar kan inget skatteavdrag ske från schablonintäkten. Det innebär att skatten på schablonintäkten kommer att medföra underskott på fondspararens skattekonto som måste lösas genom en särskild inbetalning. Många fondsparande barn har mycket små fondinnehav. En höjning av gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomstskatt till 200 kr skulle därför medföra att den absoluta majoriteten av dessa inte skulle behöva betala skatt för någon schablonintäkt, eftersom schablonintäkten avseende fondinnehavet understiger gränsbeloppet. Det finns alltså skäl för en höjning av gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomstskatt, både med hänsyn till den föreslagna schablonintäkten avseende fondinnehav och till övriga intäkter. Det föreslås därför att bestämmelsen i 65 kap. 2 § IL ska ändras så att statlig inkomstskatt bara beräknas om underlaget för skatten är minst 200 kr.

5.5 Stiftelser m.fl.

Regeringens förslag: Schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond ska inte ingå vid beräkningen av avkastningen av en stiftelses, en ideell förenings eller ett registrerat trossamfunds tillgångar vid tillämpning av fullföljdskravet.

Promemorians förslag: Förslaget saknas i promemorian. Remissinstanserna: Stiftelser i Samverkan (SiS), framför följande. Den förslagna schablonintäkten är en fiktiv inkomst som baseras på en kapitalplacering. Inkomst av kapital för en stiftelse utgörs av faktisk inkomst i form av direktavkastning, räntor och utdelningar, samt kapitalvinster. För att uppnå skattefrihet för en stiftelse finns bland annat ett fullföljdskrav i 7 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Kravet omfattar inte kapitalvinster, vilket följer av 7 kap 3 § andra stycket IL. SiS anser att även den föreslagna schablonintäkten uttryckligen bör omfattas av bestämmelserna i 7 kap. 3 § andra stycket IL. Det skulle innebära att även schablonintäkten för inskränkt skattskyldiga stiftelser skulle undantas från beskattning. Det skulle också innebära att den föreslagna schablonintäkten inte ska ingå vid beräkningen av fullföljden. Skälet är att den inte utgör en faktisk intäkt. Ytterligare skäl till att denna intäkt inte ska ingå vid beräkningen är att en stiftelse då skulle kunna bli tvingad att använda såväl direktavkastningen som kapital motsvarande nivån på den framräknade schablonintäkten för att uppfylla fullföljdskravet. Det skulle i sin tur innebära att stiftelsen i många fall skulle tvingas bryta mot sina stadgar då flertalet av landets

stiftelsestadgar inte tillåter att kapitalet, utan endast direktavkastningen, används för ändamålet. För stiftelser är fonder en viktig kapitalplaceringsform. Förslaget som har lagts fram kommer troligtvis leda till att fonderna kommer att dela ut i betydligt mindre omfattning än tidigare. Stiftelser som är beroende av direktavkastning, räntor och utdelningar, för att kunna gynna sitt ändamål kommer därför att bli hänvisade till de fonder som fortsätter att dela ut. Detta kommer i sin tur att medföra en minskning av urvalet för en stiftelses fondplaceringar. Skälen för regeringens förslag: Enligt 7 kap. 3 § IL gäller att en stiftelse är skattskyldig bara för sådan inkomst av näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL om den bland annat uppfyller det s.k. fullföljdskravet. Innebörden av fullföljdskravet framgår av 7 kap. 6 § IL. Där stadgas att stiftelsen, sett över en period på flera år, ska bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av stiftelsens tillgångar. Motsvarande krav ställs också på ideella föreningar och registrerade trossamfund (7 kap. 7, 10 och 14 §§ IL). Det finns en risk för att den föreslagna schablonintäkten kan komma att anses som en sådan avkastning som avses i de nämnda stadgandena. Den nu aktuella schablonintäkten skiljer sig från den avkastning som i dag ska beaktas i fullföljdskravet, t.ex. utdelning från en investeringsfond eller från aktier, på det sättet att intäkten visserligen ska beskattas men att den inte utgör en faktisk intäkt för stiftelsen eller den ideella föreningen. Det är därför regeringens uppfattning att schablonintäkten inte ska ingå i fullföljdskravet för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. SiS anser att schablonintäkten för inskränkt skattskyldiga stiftelser ska undantas helt från beskattning på samma sätt som kapitalvinster. Enligt nuvarande regler är dock stiftelser och ideella föreningar skattskyldiga för inkomster av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL, även för löpande avkastning av tillgångar som ingår i en sådan näringsverksamhet. Det kan inte uteslutas att stiftelser och ideella föreningar undantagsvis kan bedriva sin verksamhet med handel med värdepapper på ett sådant sätt att den skulle kunna klassificeras som värdepappersrörelse. I en sådan situation skulle även andelar i investeringsfonder kunna ingå i näringsverksamheten och avkastning och vinst skulle då vara skattepliktig. Det kan diskuteras om det är lämpligt att en inskränkt skattskyldig stiftelses eller ideell förenings handel med värdepapper kan bli skattepliktig om den skulle klassificeras som värdepappersrörelse. I utredningen Vissa företagsskattefrågor (SOU 2005:99 s. 320) framförs som förslag att undantaget från skattskyldighet ska gälla alla inkomster från innehav och överlåtelse av värdepapper, således även värdepappersrörelse. Förslaget har emellertid inte lett till lagstiftning och frågan kan inte hanteras inom ramen för detta lagstiftningsprojekt. Att enbart undanta schablonintäkt från beskattning i de sällsynta fall där annan avkastning och vinst av fondandelarna ska beskattas för att värdepappersrörelse bedrivs vore inkonsekvent. Enligt regeringens mening är det en bättre lösning att schablonintäkten undantas vid beräkningen av avkastningen vid tillämpning av fullföljdskravet. Regeringen föreslår därför att schablonintäkten inte ska ingå vid beräkningen av en stiftelses, en ideell förenings eller ett registrerat trossamfunds avkastning vid tillämpning av fullföljdskravet i 7 kap. 55

6 och 10 §§ IL. Förslaget överensstämmer med de resonemang som förs i promemorian.

5.6 Vissa bidrag

Regeringens förslag: Schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond ska inte beaktas som inkomst av kapital vid beräkning av bidragsgrundande inkomst avseende bostadsbidrag och bostadstillägg samt vid beräkning av betalningsskyldighet för underhållsstöd för den bidragsskyldige föräldern. Motsvarande ska gälla vid beräkning av äldreförsörjningsstöd och bilstöd.

Promemorians förslag: Förslaget saknas i promemorian. Skälen för regeringens förslag: Vid beräkning av bidragsgrundande inkomst för bostadsbidrag och bostadstillägg ingår överskott i inkomstslaget kapital. Detsamma gäller vid beräkning av äldreförsörjningsstöd och bilstöd i form av anskaffningsbidrag. Enligt 97 kap. 5 § socialförsäkringsbalken, gällande beräkning av bostadsbidrag, ska beräkning av överskott i inkomstslaget kapital göras enligt bestämmelserna i 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, med vissa justeringar. I 102 kap. 9 § socialförsäkringsbalken, gällande beräkning av bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och bilstöd anges att överskott i inkomstslaget kapital ska beräknas enligt bestämmelserna i 97 kap. 5 §, dvs. på samma sätt som för bostadsbidrag. Enligt förslagen i denna lagrådsremiss ska den som äger fondandelar årligen ta upp en schablonintäkt baserad på andelarnas värde till beskattning. Schablonintäkten motsvaras inte av någon faktisk intäkt. Bostadsbidrag och bostadstillägg är en del av grundskyddet i socialförsäkringssystemet och syftar till att ge bland annat ekonomiskt svaga barnfamiljer och pensionärer med låga inkomster möjlighet till en bra bostadsstandard. Avsikten är att det är de bidragsberättigades faktiska inkomster som ska ligga till grund för beräkningen av bostadsbidrag respektive bostadstillägg. Detsamma gäller för äldreförsörjningsstöd och bilstöd. Schablonintäkten är emellertid inte en faktisk inkomst och regeringen anser därför inte att den bör ingå i den bidragsgrundande inkomsten. Regeringen föreslår därför att ett undantag införs i 97 kap. 5 § socialförsäkringsbalken så att schablonintäkt enligt 42 kap. 35 § IL inte beaktas som inkomst av kapital vid beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag, bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och bilstöd. Vid beräkning av den bidragsskyldiges inkomst för betalningsskyldighet för utgivet underhållsstöd ingår överskott i inkomstslaget kapital. Enligt 19 kap. 13 § socialförsäkringsbalken ska även denna beräkning av överskott i inkomstslaget kapital göras enligt bestämmelserna i 41 kap. 12 § IL med vissa justeringar. Underhållsstödet är en del av det ekonomiska familjestödet och garanterar att ett barn till särlevande föräldrar får ett visst underhåll även när den bidragsskyldige föräldern inte fullgör sin underhållsskyldighet.

Avsikten är att det är den bidragsskyldiges faktiska inkomster som ska ligga till grund för beräkningen av betalningsskyldigheten. Den föreslagna schablonintäkten avseende innehav av fondandelar är emellertid som redan konstaterats inte någon faktisk inkomst och regeringen anser därför inte att den bör ingå i den bidragsskyldiges inkomst. Regeringen föreslår därför att ett undantag införs i 19 kap. 13 § socialförsäkringsbalken så att schablonintäkt enligt 42 kap. 35 § IL inte beaktas som inkomst av kapital vid beräkningen av den bidragsskyldiges inkomst vid betalningsskyldighet för underhållsstöd.

5.7 Förslagets effekter på vissa rättsområden

5.7.1 Begränsat skattskyldiga

Regeringens bedömning: Begränsat skattskyldiga som äger andelar i svenska eller utländska investeringsfonder ska inte ta upp någon schablonintäkt i Sverige.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Skatteverket anser att det bör tydliggöras vad som gäller för begränsat skattskyldiga. I förslaget sägs inget uttryckligen om vad som gäller för delägare som är begränsat skattskyldiga i Sverige. Eftersom det inte föreslås någon förändring av 1 § kupongskattelagen (1970:624) får det förutsättas att kupongskatt även fortsättningsvis ska betalas av den som är begränsat skattskyldig om han får utdelning från svensk investeringsfond. Sverige kan vara skyldigt att sätta ned källskatt vid utdelning från en investeringsfond till en begränsat skattskyldig med hänsyn till bestämmelse i skatteavtal. En svensk investeringsfond ska enligt förslaget inte längre beskattas i Sverige. Däremot ska en investeringsfond i beskattningssammanhang behandlas som en juridisk person. Enligt Skatteverkets mening innebär detta, enligt de flesta skatteavtal som Sverige ingått, att kupongskatten ska sättas ner till lägre än 30 procent. Skatteverket anser att det bör tydliggöras vad som gäller för begränsat skattskyldiga både avseende utdelning från en investeringsfond liksom vad som gäller vid nedsättning av källskatt. Skälen för regeringens bedömning: Den som är begränsat skattskyldig i Sverige är endast skattskyldig för speciellt angivna inkomster. I 3 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns en uppräkning av skattepliktiga inkomster som för inkomstslaget kapital i huvudsak rör inkomst som härrör från fast driftsställe, näringsfastighet eller privatbostadsfastighet i Sverige. Därutöver föreligger skattskyldighet för kapitalvinster vid avyttring av delägarrätter enligt 3 kap. 19 § IL för begränsat skattskyldiga som under avyttringsåret eller något av de tio föregående åren varit bosatt i Sverige. Denna skattskyldighet omfattar dock inte andelar i investeringsfonder. Dessutom föreligger skattskyldighet för begränsat skattskyldiga för bland annat utdelning på aktie i svenskt aktiebolag och andel i svensk investeringsfond enligt kupongskattelagen. Skatteverket anser att det bör förtydligas vad som gäller för begränsat skattskyldiga både avseende utdelning från en investeringsfond och

nedsättning av källskatt. Förslaget innebär inga förändringar i dessa avseenden vilket innebär att kupongskatt även fortsättningsvis ska betalas på utdelning från innehav i svenska investeringsfonder. En annan fråga är om begränsat skattskyldiga som äger andelar i svenska eller utländska investeringsfonder ska ta upp någon schablonintäkt i Sverige. Beskattning i Sverige sker i regel av inkomster som har anknytning hit. Schablonbeskattningen ska omfatta såväl svenska som utländska fondinnehav. När det gäller begränsat skattskyldiga med innehav i utländska investeringsfonder saknas helt koppling till Sverige och det finns ingen praktisk eller legal möjlighet att beskatta dessa. För innehav i svenska fonder är kopplingen något starkare. Att kapitalvinst vid avyttring av andelar i svenska investeringsfonder inte beskattas hos begränsat skattskyldiga talar dock för att dessa inte heller bör ta upp någon schablonintäkt avseende sådana andelar till beskattning. Begränsat skattskyldiga betalar visserligen kupongskatt på utdelning från innehav i svenska investeringsfonder. Den skyldigheten kommer att finnas kvar, även om svenska fonder sannolikt i stor utsträckning kommer att sluta lämna utdelning vilket medför att beskattningen i praktiken upphör. Det är dock skillnad på intäkter där Sverige har möjlighet att göra skatteavdrag, såsom lämnad utdelning, och en schablonintäkt som inte utgör någon faktisk intäkt. Det rör sig inte heller om någon skattekredit som det är angeläget att beskatta även efter att en fondandelsägare lämnat Sverige och blivit begränsat skattskyldig. Regeringen anser med hänsyn till det ovanstående att begränsat skattskyldiga som äger andelar i svenska eller utländska investeringsfonder inte ska ta upp någon schablonintäkt i Sverige.

5.7.2 Undvikande av internationell dubbelbeskattning

Regeringens bedömning: Inga åtgärder bör vidtas avseende fondandelsägares möjligheter till avräkning av utländsk skatt på tillgångar i investeringsfonder.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Fondbolagens förening framför att ett problem med förslaget är att utländsk kupongskatt som drabbar utländska fonder inte föreslås medföra någon rätt till avräkning mot schabloninkomsten. Detta förhållande utgör sannolikt otillåten diskriminering eftersom den svenska utdelningen inte blir beskattad hos fonden. Sverige skulle alltså ta ut schablonskatten både på svenska och utländska fonder, vilket medför en dubbelbeskattning för utländska placeringar. Kupongskatten borde rimligtvis få föras ut på och tillgodoräknas andelsägarna. En annan fråga är om den skatt som betalas av fonden i t.ex. Luxemburg ska kunna dras av eller om sparare som har Luxemburgregistrerade fonder ska betala både deras skatt och den schablonskatt som nu föreslås. Stockholms Handelskammare och Svenskt Näringsliv hänvisar till yttrande från Näringslivets Skattedelegation . Näringslivets Skattedelegation påpekar att risk för dubbelbeskattning uppkommer för det fall placering sker i en utländsk fond i ett land där, visserligen ovanligt, beskattning sker av fonden. En uttrycklig rätt till avräkning av 58

den utländska skatten borde finnas. Svenska Bankföreningen anser att en rätt till avräkning av utländsk skatt som belöper på fonden och som indirekt belastar fondandelsinnehavaren av principiella skäl måste finnas. Detta gäller också när bankens utländska innehav har belastats med utländsk kupongskatt. En parallell kan dras till utländska kapitalförsäkringar där det sedan länge finns en laglig möjlighet att få avräkning för utländsk skatt som belastat försäkringsinnehavaren indirekt genom dennes försäkringsbolag. Även om en sådan möjlighet kan vara förknippad med vissa svårigheter att rent praktiskt räkna ut skattebelastningen, kan inte detta utgöra skäl för att vägra avräkning. Vad gäller utländska kapitalförsäkringar finns det dessutom en ventil. En liknande lösning skulle kunna vara tänkbar i fråga om utländska fondandelar. Skälen för regeringens bedömning: I de skatteavtal som Sverige har ingått med andra stater finns ofta en rätt för den som omfattas av ett visst skatteavtal att erhålla en begränsning av beskattningen i källstaten av utdelningar och räntor. För att undvika den internationella dubbelbeskattning som uppkommer om samma inkomst beskattas hos samma person i båda de avtalsslutande staterna innehåller skatteavtalen normalt även en rätt till avräkning av utländsk skatt i hemviststaten. Bestämmelser om avräkning finns även i intern lagstiftning i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, kallad avräkningslagen. Regelverket och bestämmelsernas funktionssätt har översiktligt redovisats i avsnittet om gällande rätt. Den omständigheten att investeringsfonder nu föreslås inte längre vara skattskyldiga för intäkter i fonden innebär att fonderna riskerar att inte längre ses som sådana subjekt som har rätt till förmåner enligt skatteavtalen. Detta skulle innebära att de inte längre kommer att kunna åtnjuta de begränsningar av den utländska källskatten som följer av skatteavtal. Det skulle också innebära att förutsättningarna för att investeringsfonder ska kunna begära avräkning under skatteavtalen bortfaller. Eftersom investeringsfonder inte betalar någon skatt i Sverige för de utländska inkomsterna föreligger inte heller någon möjlighet för fonderna att begära avräkning av den utländska skatten enligt avräkningslagen. Avräkningslagens bestämmelser utgår från att den som begär avräkning också ska vara skattskyldig för den utländska skatten. Intäkt på tillgång i en investeringsfond anses i regel som uppburen av fonden. Det är också i regel fonden som är skattskyldig för eventuell utländsk skatt på intäkten. Någon möjlighet för delägare i en investeringsfond att begära avräkning för utländsk skatt på tillgångar i fonden föreligger därför inte enligt avräkningslagen i dess nuvarande lydelse. Även om det skulle anses föreligga en rätt för den enskilde delägaren att med stöd av ett skatteavtal begära avräkning för den utländska skatt på tillgångar i fonden som betalats av fonden, så innebär avräkningslagens utformning och de praktiska svårigheterna med att få fram underlag för avräkningen att sådan avräkning i praktiken inte är möjlig. Fondbolagens förening framför att utländsk kupongskatt som drabbar utländska fonder rimligtvis borde få föras ut på och tillgodoräknas andelsägarna. Näringslivets skattedelegation menar att det bör finnas en uttrycklig rätt till avräkning i fall då placering sker i en utländsk fond i 59

ett land där beskattning sker av fonden. Svenska Bankföreningen anser att en rätt till avräkning av utländsk skatt som belöper på fonden och som indirekt belastar fondandelsinnehavaren av principiella skäl måste finnas. Särskilda bestämmelser har införts för att göra det möjligt för delägare i t.ex. handelsbolag att erhålla avräkning för skatt som har betalats av den delägarbeskattade juridiska personen (2 kap. 3 § avräkningslagen). Såsom Svenska Bankföreningen har påpekat finns särskilda bestämmelser om avräkning av utländsk skatt även för innehavare av kapitalförsäkring (10 a § lagen [1990:661] om avkastningsskatt på pensionsmedel). Frågan uppkommer om särskilda regler bör införas även för delägare i investeringsfond, som möjliggör avräkning på delägarnivå av skatt som har betalats av fonden. Ett argument för sådana regler kan vara att intäkter i fonden annars riskerar bli föremål för dubbelbeskattning. Detta eftersom fonden kan vara skattskyldig i utlandet för intäkter i fonden samtidigt som delägaren är skattskyldig för schablonintäkt (som i princip innebär att den slopade beskattningen av investeringsfonderna förs över till delägarna) i Sverige. Avräkning på delägarnivå av utländsk skatt på tillgångar i en investeringsfond skulle dock ge upphov till betydande arbete och praktiska problem för såväl delägare som investeringsfonder och Skatteverket. För att undvika de svårigheter som uppkommer vid ett sådant system har i stället den för investeringsfonder bortfallna möjligheten till avräkning av utländsk skatt beaktats vid utformningen av reglerna för beräkning av den schablonintäkt som delägare i investeringsfond ska ta upp till beskattning (jfr avsnitt 6.1). Mot denna bakgrund saknas anledning att föreslå några särskilda åtgärder vad gäller delägarnas möjligheter till avräkning av utländsk skatt på tillgångar i investeringsfonden. Delägare i investeringsfond kommer dock även fortsättningsvis att vara berättigade till avräkning av utländsk skatt som delägaren har betalat.

5.7.3 Livförsäkringsföretag, utländska tjänstepensionsinstitut, pensionsstiftelser m.fl.

Regeringens bedömning: Tillgångar i sparformer som beskattas med avkastningsskatt omfattas inte av den förslagna schablonbeskattningen av andelar i investeringsfonder.

Promemorians bedömning: Överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: Finansinspektionen påtalar att sparande i fonder inte bara sker genom direktsparande utan i många fall genom olika försäkringslösningar. Det förhållande att endast en sparform åläggs skattskyldighet är otillfredsställande och leder till att vissa sparformer skattemässigt gynnas framför andra. Pensionsmyndigheten framhåller att förslaget innebär att sparande i liv- och pensionsförsäkring gynnas framför direkt ägande av fondandelar eftersom livförsäkringsföretag och pensionsstiftelser m.fl. inte kommer att erlägga skatt för någon schablonintäkt. Härigenom kommer förslaget sannolikt att medföra att fler personer som önskar vara aktiva på fondmarknaden kommer att vara det inom ramen för premiepensionssparandet eller annat sparande av 60

unit-linkkaraktär istället för genom ett direkt ägande av fondandelar. Svenska Bankföreningen ifrågasätter promemorians påstående att det faktum att det inte föreslås utgå någon schablonskatt på fondandelar som ägs via en försäkringslösning innebär att det skulle vara mer fördelaktigt att spara i fondandelar genom t.ex. en unit-linkförsäkring än direkt i fondsparande. Enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel utgör såväl innehav av fondandelar som utdelningar från investeringsfonder, som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning, underlag för avkastningsskatt. Det innebär att avkastningsskatteuttaget blir detsamma oavsett om det sker utdelning eller inte från en investeringsfond. Sveriges Försäkringsförbund anser att promemorians beskrivning är felaktig vad gäller förslagens effekter på förhållandet mellan att investera i investeringsfonder indirekt, genom exempelvis en unit-linkförsäkring, och att investera i fonderna direkt. Andelar i investeringsfonder som ett försäkringsföretag innehar för försäkringstagarnas räkning beskattas med avkastningsskatt som tas ut enligt en schablonmetod, vilket innebär att beskattning sker löpande och att även orealiserad värdestegring på kapitalet beskattas. Någon skattekredit för försäkringsföretagen existerar således inte. Den i promemorian angivna konsekvensen att det blir en lägre effektiv beskattning av investeringsfonder till följd av utebliven utdelning, gäller därmed inte för de fondandelar som ägs av livförsäkringsföretag för försäkringstagarnas räkning. Om livförsäkringsföretag görs skattskyldiga enligt IL för schablonintäkten innebär det tvärtom en höjning av det effektiva skatteuttaget för livförsäkringsföretag relativt direkt ägande i investeringsfonder jämfört med vad som gäller i dag. Skälen för regeringens bedömning: För vissa skattskyldiga ska avkastning på tillgångar, bland annat andelar i investeringsfonder, som förvaltas på ett visst sätt inte beskattas enligt IL utan enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. Till exempel framgår av 39 kap. 3 § IL att livförsäkringsföretag inte ska ta upp inkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning eller influtna premier. Andra exempel är utländska tjänstepensionsinstitut och pensionsstiftelser (se 39 kap. 13 a–13 f §§ och 7 kap. 2 § IL). Eftersom skattskyldighet inte föreligger enligt IL innebär det att dessa skattesubjekt inte kommer att påföras den föreslagna schablonintäkten. Motsvarande gäller för dem som innehar ett pensionssparkonto som avses i 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande (se 42 kap. 4 § IL). Livförsäkringsföretag omfattas inte av den föreslagna schablonbeskattningen såvitt avser tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten framför att detta är problematiskt eftersom det innebär att sparande i försäkringsform gynnas framför direkt ägande av fondandelar. Samma ståndpunkt framförs i promemorian. Svenska Bankföreningen och Sveriges Försäkringsförbund invänder däremot att promemorians slutsats är felaktig och att förslagen inte medför något gynnande av sparande hos t.ex. ett livförsäkringsföretag. Regeringen konstaterar att det faktum att en skatt som betalas av investeringsfonder och som påverkar fondernas resultat tas bort gynnar andelsägarna, däribland livförsäkringsföretag. I dag beskattas dock investeringsfonder i praktiken 61

i stort sett uteslutande genom att fonderna genom utdelning slussar skattskyldigheten vidare till sina delägare. Livförsäkringsföretag ska som angivits ovan inte beskattas för inkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. Det innebär att livförsäkringsföretagen inte beskattas för utdelning som härrör från fondandelar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. När investeringsfonderna undviker beskattning genom att dela ut hela sitt skattepliktiga överskott leder således fondens skattskyldighet inte till några beskattningskonsekvenser för livförsäkringsföretag. Av samma anledning kommer de inte heller att omfattas av den föreslagna schablonbeskattningen. Det föreligger således ingen skillnad mellan nuvarande och föreslagen beskattning såtillvida att livförsäkringsföretagen alltjämt undantas från beskattning enligt IL avseende försäkringstagarnas tillgångar. Förslaget medför inga nya eller förändrade förmåner för försäkringssparande i förhållande till direkt ägande av fondandelar. Det saknas därmed anledning att anta att förslaget skulle gynna sparande genom t.ex. liv- eller pensionsförsäkring i förhållande till sparande genom direkt ägande av fondandelar. Regeringen anser därför att det saknas skäl att förändra beskattningen av tillgångar i sparformer som beskattas med avkastningsskatt med anledning av förslaget.

5.7.4 Skatteverkets information

Regeringens bedömning: För att slippa betala kostnadsränta måste den som är skattskyldig för schablonintäkt och som undantas från deklarationsskyldighet betala in skattebeloppet senast den 3 maj taxeringsåret. Skatteverket bör på lämpligt sätt informera de skattskyldiga om möjligheten att betala in skattebeloppet i sådan tid att de slipper betala kostnadsränta.

Bedömning i promemorian med kompletterande förslag: I promemorian föreslås att Skatteverket före den 3 maj taxeringsåret ska skicka ut information till dem som är skattskyldiga för schablonintäkt och som befrias från deklarationsskyldighet som möjliggör för dessa att betala skatten utan att drabbas av kostnadsränta. Remissinstanserna: Skatteverket ser stora problem med förslaget att verket ska göra ett särskilt informationsutskick. Utskicket ska enligt förslaget ske samtidigt som 7,5 miljoner deklarationer skickas ut. Under denna period får Skatteverket redan i dag en stor mängd frågor från allmänheten och arbetsbelastningen är hög. Dessutom kommer det enligt verket att bli svårt att förklara syftet med informationen. Som verket förstått det hela ska Skatteverket i ett brev i april förklara för Kalle tio år att han har en schablonintäkt på 500 kr, en skatt att betala på 150 kr och att den ska betalas in före den 4 maj för att han ska undvika att en ränta på 2 kr påförs jämfört med om han betalar skatten efter att fått sitt slutskattebesked i september. Information via pappersutskick innebär vidare en negativ miljöpåverkan. Skatteverket föreslår i stället att det ska ankomma på verket att på lämpligt sätt informera medborgarna, t.ex. via deklarationsbroschyrer, webbplats och liknande. 62

Skälen för regeringens bedömning: Enligt förslagen i denna lagrådsremiss kommer fondsparare att bli skattskyldiga för en schablonintäkt. Om dessa saknar andra deklarationspliktiga intäkter föreslås att intäkten inte ska behöva deklareras. Eftersom det är fråga om en skattepliktig intäkt kommer dock fondspararen ändå att bli skyldig att betala in den skatt som belöper på schablonintäkten. Förslaget till undantag från deklarationsskyldighet för schablonintäkt innebär att den skattskyldige underrättas om taxeringsbeslut, där skattebeloppet framgår, först genom besked om slutlig skatt. Sådant besked om den slutliga skatten ska enligt 11 kap. 15 § skattebetalningslagen (1997:483) skickas till den skattskyldige senast den 15 december taxeringsåret. Enligt 19 kap. 5 § andra stycket skattebetalningslagen beräknas kostnadsränta på slutlig skatt från och med den 4 maj taxeringsåret. För att slippa betala kostnadsränta måste således skattebeloppet betalas senast den 3 maj taxeringsåret. I promemorian med kompletterande förslag gjordes bedömningen att en lämplig lösning vore att Skatteverket före den 3 maj taxeringsåret skulle skicka ut information, med vidhängande inbetalningskort, som möjliggör för skattskyldiga som befrias från deklarationsskyldighet att betala skatten utan att drabbas av kostnadsränta. Skatteverket har i sitt remissvar bland annat framfört att det skulle bli svårt att förklara syftet med ett riktat informationsutskick och att det rör sig om små räntebelopp. Skatteverket föreslår i stället att verket ska ansvara för att sprida allmän information till de skattskyldiga om möjligheten att betala in skatten i sådan tid att kostnadsränta kan undvikas. De flesta fondsparare som inte har några deklarationspliktiga inkomster har relativt små fondinnehav. De flesta kommer genom den föreslagna höjningen av gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomstskatt inte att behöva betala skatt för någon schablonintäkt över huvud taget. Även bland de sparare som har något större innehav blir schablonintäkten oftast så låg att den riskerade räntan på skatten stannar vid några kronor. Att införa ett system med personligt riktade informationsutskick innebär administration och kostnader för Skatteverket. Verket påpekar också att systemet skulle öka arbetsbelastningen under den period då deklarationer skickas ut och arbetsbelastningen redan är hög. Det skulle vara betydligt enklare för Skatteverket att ta fram och sprida allmän information via webbplats och deklarationsbroschyrer m.m. Allmän information kommer dock sannolikt inte att nå alla berörda, och den är inte heller lika lätt att använda sig av som en personligt riktad information med vidhängande inbetalningskort där skattebeloppet är förtryckt. Med allmän information ankommer det på den enskilde att själv med hjälp av sin kontrolluppgift beräkna sin skatt och göra en egen inbetalning till skattekontot. Med hänsyn till de begränsade belopp i kostnadsränta som det i de allra flesta fall kan bli fråga om anser dock regeringen ändå att det bör vara tillräckligt att Skatteverket på lämpligt sätt informerar de skattskyldiga. Om det senare skulle visa sig att denna information är otillräcklig är det möjligt att då införa ett system med personligt riktad information.

6 Konsekvensanalys

6.1 Offentligfinansiella effekter

Investeringsfonder som är obegränsat skattskyldiga i Sverige (”svenska fonder”) kan minimera sin skatt genom att göra utdelningar till andelsägare i samma storleksordning som det skattemässiga resultatet. Underlag från Skatteverket indikerar att så sker i hög utsträckning. De senaste åren har svenska värdepappersfonder sammantaget betalat mindre än 5 miljoner kr per år i statlig inkomstskatt. Den del av totalavkastningen från fondandelar som delas ut till fysiska respektive juridiska personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige beskattas med en nominell skattesats på 30 respektive 26,3 procent. Eftersom utdelning beskattas löpande sammanfaller den effektiva skattesatsen för utdelning med den nominella skattesatsen. Återstoden av totalavkastningen utgörs av eventuell värdestegring. Denna beskattas med samma skattesats men först när andelarna avyttras. Skatteuppskovet medför att den effektiva skattesatsen för värdestegring understiger den nominella skattesatsen. Slopad skattskyldighet för svenska fonder bedöms resultera i att utdelningar från dessa i stort sett helt upphör. Detta får till följd att totalavkastningen från svenska fonder i sin helhet kommer att beskattas som värdestegring, dvs. med den lägre effektiva skattesatsen. Slopad skattskyldighet för svenska fonder medför minskade skatteintäkter till följd av den sänkta effektiva skattesatsen på andelsägarens totalavkastning. Däremot bedöms inte skatteintäkterna från andelar i fonder registrerade utomlands (”utländska fonder”) påverkas, eftersom dessa fonder inte beskattas i Sverige och följaktligen kan antas i hög grad avstå från att göra utdelningar redan i dag. En annan konsekvens av förslaget om slopad skattskyldighet för svenska fonder är att det med hänsyn till EU-rätten inte längre kommer att vara möjligt att ta ut kupongskatt på utländska fonder. Även detta medför minskade skatteintäkter. Med avräkningslagens nuvarande utformning bedöms förslaget dock även innebära att det inte längre kommer vara möjligt att begära avräkning för utländsk skatt som betalats av fonden. Detta medför ökade skatteintäkter i samma storleksordning som den bortfallna kupongskatten, dvs. dessa två förändringar tar ut varandra vad gäller de offentliga finanserna. För att balansera det bortfall av skatteintäkter som följer av sänkt effektiv skattesats på fondandelar föreslås att fysiska och juridiska personer som är skattskyldiga i Sverige ska ta upp en schablonintäkt baserad på fondandelarnas marknadsvärde till beskattning. Schablonintäkten ska tas upp oavsett fondens hemvist och beräknas som beskattningsunderlaget multiplicerat med en schablonränta. Kostnaden av att slopa skattskyldigheten för fonder kan uttryckas som att den effektiva skattesatsen sänks med ca 2 procentenheter. Med rådande regler bedöms den effektiva skattesatsen uppgå till ca 28,3 procent för fysiska personer och ca 24,8 procent för juridiska personer. Med de föreslagna reglerna bedöms den effektiva skattesatsen

uppgå till ca 26,0 procent för fysiska personer och ca 22,8 procent för juridiska personer. De effektiva skattesatserna har beräknats på liknande sätt som i Fondskatteutredningen, dvs. utifrån den schablonmässiga metod som 2 beskrivs i King (1977) samt utifrån antaganden om tillgångarnas sammansättning och förväntade avkastning. Antagandena har dock reviderats något, bland annat mot bakgrund av nya prognoser. Sänkningen av den effektiva skattesatsen beräknas motsvara en varaktig minskning av skatteintäkterna med 0,74 miljarder kr per år. Schablonräntan föreslås uppgå till 0,4 procent vilket motsvarar ett årligt skatteuttag på 0,12 procent av tillgångarnas marknadsvärde för fysiska personer och knappt 0,11 procent för juridiska personer. Underlaget för schablonbeskattning bedöms uppgå till knappt 520 miljarder kr. Fysiska personers innehav bedöms utgöra knappt 80 procent av underlaget. Baserna har uppskattats på liknande sätt som i Fondskatteutredningen men utifrån uppdaterad statistik över fysiska och juridiska personers direktägda andelar i investeringsfonder. Bedömningen avseende hur stort beskattningsunderlag som är hänförligt till juridiska personers innehav har reviderats ner med hänsyn till att en betydande del inte kan komma i fråga för beskattning. Med dessa antaganden beräknas intäkterna från schablonbeskattningen uppgå till 0,72 miljarder kr per år, vilket medför att förslaget är i det närmaste offentligfinansiellt neutralt i termer av den varaktiga effekten, -20 miljoner kr. Förslagen i denna lagrådsremiss medför att beskattning av utdelning, där preliminärskatteavdrag görs, ersätts med beskattning av schablonintäkt och ökade kapitalvinster som tas upp först i deklarationen. Detta innebär en förskjutning i skatteinbetalningarna. Förskjutningen påverkar inte den periodiserade redovisningen i Tabell 1 nedan men innebär ett ökat lånebehov och en räntekostnad för staten. Därutöver måste hänsyn tas till Skatteverkets kostnader för att hantera den nya schablonintäkten. Skatteverket har uppskattat den årliga kostnaden för att hantera schablonintäkten till ca 2 miljoner kr. Dessutom uppskattar Skatteverket att engångskostnaden för att bygga upp ett nytt IT-system och för informationsinsatser m.m. uppgår till 7 miljoner kr. Utöver detta tillkommer även en kostnad för att höja gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomstskatt från dagens 100 kr till 200 kr med ca 35 miljoner kr per år. Åtgärden motiveras av att schablonintäkten annars skulle medföra att ett stort antal fondsparare, främst barn, blir skyldiga att betala in skatt avseende schablonintäkt enbart på grund av små fondinnehav. Pensionsmyndigheten har dessutom påtalat att förslaget att schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond inte ska beaktas som inkomst av kapital vid beräkning av bidragsgrundande inkomst avseende vissa bidrag kan leda till ökade kostnader för dessa bidrag. Därutöver kan konstateras att det faktum att investeringsfonder kan antas sluta lämna utdelning i sig medför ökade kostnader för dessa bidrag eftersom de intäkter i form av utdelning som de bidragssökande

2 King, M A (1977), Public Policy and the Corporation . Cambridge: Wiley.

ska ta upp försvinner. Den effekten avtar dock i takt med att utebliven utdelning ersätts med högre kapitalvinster. Uppskattad kostnad för ökade bidrag m.m. uppgår för år 2012 till ca 22 miljoner kr, för att därefter sjunka successivt till en varaktig kostnad om ca 6 miljoner kr. Den ovan angivna kostnaden av att den effektiva skattesatsen sänks, 0,74 miljarder kr per år, avser den varaktiga effekten, dvs. beräkningen avser inte något specifikt budgetår. På kort sikt ändras dock skatteintäkternas tidsprofil när utdelningar ersätts av ökad värdestegring, vilket inledningsvis leder till ett betydligt större bortfall av skatteintäkter på årsbasis. Skatteintäkterna minskar till en början i en utsträckning som inte motsvaras av summan av ökad värdestegring och intäkterna från schablonbeskattningen. Denna förskjutning av beskattningstillfället framåt i tiden är som mest markant under det första året, eftersom utdelningarna antas i stort sett helt upphöra vid ikraftträdandet medan endast en mindre del av värdestegringen hänförlig till ett visst år antas tas upp till beskattning samma år. Skatteintäkterna från den konventionella beskattningen kommer därför att vara mindre under de inledande åren. På lite längre sikt är dock skatteintäkterna, uttryckt i fasta priser och volymer, i det närmaste oförändrade. Tidsförskjutningen leder inte till minskade skatteintäkter i egentlig mening, men till att nuvärdet av skatteintäkterna minskar eftersom de betalas in senare, i samband med avyttringar. Schablonintäkten är kalibrerad för att upprätthålla nuvärdet av skatteintäkterna. Den får till följd att förslaget är i stort sett offentligfinansiellt neutralt på lång sikt. Dock kvarstår det faktum att skatteintäkterna på årsbasis inledningsvis minskar. Att i stället kalibrera schablonintäkten för att uppväga bortfallet av skatteintäkter under de första åren efter ikraftträdandet har inte bedömts vara en lämplig lösning, eftersom detta skulle innebära en kraftig höjning av den effektiva skattesatsen.

Tabell 1 Offentligfinansiella effekter av ändrad fondbeskattning till följd av UCITS-direktivet, miljarder kr

Varaktig Periodiserad nettoeffekt effekt

2012 2013 2014 2015

Effekter av ändrad beskattning av investeringsfonder -3,59 -2,92 -2,25 -1,60 -0,02

varav Slopad skattskyldighet för investeringsfonder -4,30 -3,64 -2,97 -2,31 -0,74 Schablonintäkt för andelsägare 0,72 0,72 0,72 0,72 0,72

Förslaget är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2012. Därmed sammanfaller det i tiden med det förslag avseende en ny form av schablonbeskattat sparande, investeringssparkonto, som redovisats i en separat promemoria. Fondbolagens förening har påtalat att en överflyttning kommer att ske från direktsparande i fonder till sparande inom ramen för investeringssparkontot vilket leder till minskade schablonintäkter. Det stämmer att en relativt stor andel av hushållens sparande i investeringsfonder på sikt förutses äga rum inom ramen för investeringssparkontot. Fondandelar som sparas på investeringssparkonto

ska inte belastas med den schablonintäkt som föreslås i denna lagrådsremiss. Skatteintäkterna från denna schablonintäkt kan således antas minska i takt med att fondandelar i högre utsträckning sparas på investeringssparkonto. Schablonintäkten och övrig beskattning av dessa fondandelar ersätts dock med den schablonbeskattning som föreslås för sparande inom sådana konton. De offentligfinansiella effekterna av att tillgångar flyttar från konventionell beskattning till beskattning inom investeringssparkonto kommer att redovisas i en kommande lagrådsremiss med förslag om investeringssparkonto. Investeringssparkontot förväntas ge upphov till en liknande tidsförskjutning av skatteintäkter men i omvänd riktning till den som följer av slopad skattskyldighet för fonder, då lanseringen av en ny och attraktiv sparform förväntas resultera i att många sparare säljer eller för över befintliga innehav med åtföljande beskattning av eventuella latenta vinster. Även dessa effekter av förslagen om investeringssparkonto kommer att redovisas i en kommande lagrådsremiss. I Budgetpropositionen för år 2011 uttrycktes målsättningen att förslaget om investeringssparkonto, inklusive den del av förslaget som berör kapitalförsäkringar, och de nya bestämmelserna avseende investeringsfonder skulle utformas på ett sådant sätt att de sammantagna effekterna skulle bli offentligfinansiellt neutrala. Förslaget om investeringssparkonto har därefter ändrats, och kan komma att justeras ytterligare. Detta leder till att regeringen nu gör bedömningen att målsättningen om offentligfinansiell neutralitet inte längre förväntas uppnås. Regeringen återkommer med en samlad bedömning av de offentligfinansiella konsekvenserna i budgetpropositionen för år 2012.

6.2 Effekter för Skatteverket, domstolar, företag och enskilda

Skatteverket

Förslagen i denna lagrådsremiss innebär bland annat att investeringsfonder inte längre ska vara skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Detta medför sannolikt att utdelning från fonderna till deras delägare kommer att minska och som en följd av minskad utdelning kommer antalet kontrolluppgifter att minska. Förslagen innebär vidare att fondbolag och förvaringsinstitut inte ska vara skyldiga att lämna särskild självdeklaration avseende de fonder de förvaltar. Samtidigt föreslås en ny schablonintäkt införas och med denna en ny kontrolluppgiftsskyldighet för bland annat fondbolag och förvaltningsbolag. Därutöver föreslås att schablonintäkten avseende innehav av andelar i en investeringsfond i vissa fall ska undantas från deklarationsskyldighet. Med detta förslag behöver i stort sett ingen, som inte är skyldig att deklarera på grund av andra intäkter, deklarera för schablonintäkt. För att slippa betala kostnadsränta måste den som enligt förslagen kommer att bli skattskyldig för schablonintäkt betala in skattebeloppet senast den 3 maj taxeringsåret. Det föreslås i denna lagrådsremiss att det ska ankomma på Skatteverket att på lämpligt sätt informera de skattskyldiga

om möjligheten att betala in skattebeloppet i sådan tid att de slipper betala kostnadsränta. Det kan konstateras att den slopade deklarationsskyldigheten liksom minskningen av antalet kontrolluppgifter avseende utdelning från fonderna bör innebära minskat arbete och därmed minskade kostnader för verket. Samtidigt kan konstateras att förslagen också medför kostnader som betingas av de nya kontrolluppgifterna avseende schablonintäkt. Eftersom i stort sett ingen, som inte är deklarationsskyldig för andra intäkter, behöver deklarera för schablonintäkt bör det inte uppstå några kostnader hos Skatteverket för deklarationshantering. Den ökade arbetsbördan och hithörande kostnader för Skattverket bedöms överstiga besparingarna. Skatteverket har uppskattat att det behövs 7 miljoner kronor som en engångskostnad för att bygga upp ett nytt IT-system och för informationsinsatser, handläggning och övrig hantering av den föreslagna schablonintäkten. Skatteverket bedömer vidare att den årliga kostnaden för att hantera schablonintäkten kommer att uppgå till 2 miljoner kronor. Angående information till allmänheten om risken för kostnadsränta uppger Skatteverket att inga extra kostnader bedöms tillkomma om verket självt får bestämma formen för informationen. Med hänsyn till de nya uppgifter som ankommer på Skatteverket framstår de uppskattade kostnaderna som rimliga. Regeringen avser att återkomma om finansieringen i budgetpropositionen för år 2012.

De allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslagen innebär bland annat att investeringsfonder inte längre ska vara skattskyldiga för inkomster av tillgångar som ingår i fonden och att utländska investeringsfonder undantas från skyldigheten att betala kupongskatt. För domstolarna medför detta att mål rörande sådan skattskyldighet och till denna anknytande frågor i princip kommer att upphöra. Vidare är bestämmelserna om schablonintäkt med anledning av innehav av fondandelar utformade på ett sådant sätt att de kan antas leda till få överklaganden. Sammantaget bedöms förslagen inte medföra några merkostnader för de allmänna förvaltningsdomstolarna. Förvaltningsrätten i Stockholm anger i sitt remissvar att det för närvarande inte finns anledning att ifrågasätta bedömningen att förslagen inte kommer att medföra några merkostnader.

Effekter för företag och enskilda

Enligt uppgift från Finansinspektionens företagsregister finns det i dag 82 fondbolag, dvs. svenska aktiebolag, som har inspektionens tillstånd att driva fondverksamhet i Sverige. Vidare finns det registrerat 519 värdepappersfonder samt 400 specialfonder. När det gäller utländska företags verksamhet i Sverige finns, enligt samma företagsregister, 41 utländska förvaltningsbolag samt 554 utländska fondföretag. Samtliga dessa förvaltningsbolag och fondföretag hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES. Härutöver finns 36 utländska fondföretag som antingen inte hör hemma inom EES eller, om de hör

hemma inom EES, inte omfattas av UCITS-direktivet (UCITS 85, Rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper [fondföretag]). När det gäller de olika förslagens påverkan på den administrativa bördan för investeringsfonderna finns det anledning att anta att vissa lättnader kan förväntas samtidigt som bördorna ökar i andra hänseenden. Utfallet för enskilda fonder och fondbolag är det naturligtvis mycket svårt att uttala sig om. Vissa generella observationer för investeringsfondskollektivet är dock möjliga att göra. Till de omständigheter som kan innebära lättnader hör i första hand den slopade deklarationsskyldigheten för fondbolag och förvaringsinstitut avseende de fonder de förvaltar. Den avskaffade beskattningen torde också i praktiken innebära att fonderna inte i samma omfattning som hittills kommer att ge utdelning. Detta kommer att innebära en lindring i arbetet i sig. Härtill kommer att arbete med kontrolluppgifter avseende utdelning kommer att minska i omfattning. Förslaget att fondbolagen och vissa övriga förvaltare m.fl. av fonder ska räkna ut och lämna kontrolluppgifter om vilka intäkter delägare och förutvarande delägare ska ta upp innebär rimligen en ökad arbetsbörda. Om nettoresultatet totalt sett innebär en ökning eller en minskning är inte alldeles enkelt att avgöra men eventuella förändringar åt ena eller andra hållet bedöms vara försumbara. När det gäller fondandelsägare som är fysiska personer bedöms att fondernas kontrolluppgiftsskyldighet knappast kommer att innebära någon ökad börda för dessa delägare. När det däremot gäller sådana fonder som inte lämnar kontrolluppgifter måste den enskilde delägaren själv hålla reda på värdet på fondandelar vid kalenderårets ingång. Detta i förening med själva deklarationsarbetet innebär sammantaget en viss ökad administrativ börda. Omfattningen av denna ökning är knappast större än vad som rimligen kan krävas av den enskilde fondspararen. Också fondandelsägare som är juridiska personer måste hålla reda på värdet på fondandelar vid årets ingång men den ökade administrativa börda som detta innebär bedöms inte vara större än vad som rimligen kan krävas. Fysiska personer och dödsbon som ska ta upp en schablonintäkt avseende fondinnehav till beskattning undantas i normalfallet från deklarationsskyldighet om andra deklarationspliktiga intäkter saknas. Det innebär att de skattskyldiga, främst barn, som endast har intäkter i form av schablonintäkt och andra deklarationsfria intäkter slipper lämna allmän självdeklaration. Genom den föreslagna höjningen av gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomstskatt slipper många av dessa fondsparare betala skatt eftersom schablonintäkten kommer att understiga gränsbeloppet. För dem med större fondinnehav där schablonintäkten överstiger gränsbeloppet innebär dock förändringarna att dessa blir skattskyldiga trots att ingen deklarationsskyldighet föreligger. Eftersom inget skatteavdrag görs måste den skattskyldige själv betala in skatten. För att slippa betala kostnadsränta måste skattebeloppet betalas in på skattekontot senast den 3 maj taxeringsåret. Förslagen innebär, slutligen, att det ur ett svenskt investerarperspektiv inte är någon skattemässig skillnad mellan att investera i en svensk eller i 69

en utländsk fond. Härigenom kommer förutsättningarna för goda konkurrensförhållanden på den svenska fondmarknaden att förbättras.

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

6 kap.

5 § I paragrafen införs den grundläggande bestämmelsen om att svenska investeringsfonder inte är skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. En motsvarande bestämmelse för utländska investeringsfonder införs i 13 §.

13 § Paragrafen är ny och anger att utländska investeringsfonder som är verksamma i Sverige i enlighet med bestämmelserna i lagen (2004:46) om investeringsfonder i likhet med svenska fonder inte är skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden.

Upphävande av 16 a § Bestämmelser om skattskyldighet för utländska investeringsfonder som är verksamma i Sverige i enlighet med bestämmelserna i lagen om investeringsfonder finns i stället i 13 §.

7 kap.

6 § Paragrafen reglerar i vilken omfattning verksamhet i en stiftelse måste bedrivas för att stiftelsen ska uppfylla fullföljdskravet. För att undvika risken för att schablonintäkt enligt 42 kap. 35 § räknas med när avkastningen av stiftelsens tillgångar beräknas tas ett uttryckligt undantag in i ett nytt andra stycke .

10§ Paragrafen reglerar i vilken omfattning verksamhet i en ideell förening måste bedrivas för att föreningen ska uppfylla fullföljdskravet. För att undvika risken för att schablonintäkt enligt 42 kap. 35 § räknas med när avkastningen av föreningens tillgångar beräknas tas ett uttryckligt undantag in i ett nytt andra stycke . Enligt en hänvisning i 14 § tillämpas paragrafen även i fråga om registrerade trossamfund.

15 kap.

1 § Kapitlet handlar om vad som ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. I paragrafens andra stycke finns en hänvisning till vissa lagrum om inkomster som utöver bestämmelserna i 15 kap. också ska tillämpas vid inkomstberäkningen. Stycket har kompletterats med en hänvisning till de nya bestämmelserna i 42 kap. 35 och 36 §§ om den schablonintäkt 70

som ska tas upp av den som äger eller vid ingången av året har ägt andelar i svenska eller utländska investeringsfonder.

17 kap.

15 § Paragrafen handlar om hur delägare i investeringsfonder inkomstmässigt påverkas av att fonder läggs samman, delas eller på annat sätt ombildas. I tredje stycket finns en hänvisning till 39 kap. 20 §. Den paragrafen handlar om vilka inkomstskattemässiga konsekvenser sammanläggning, delning och annan ombildning får för fondens egen beskattning. Eftersom fonderna inte längre ska vara skattskyldiga för inkomst av tillgångar i fonden tas 39 kap. 20 § bort. I konsekvens därmed tas hänvisningen i det aktuella stycket bort.

24 kap.

2 § I 24 kap. regleras behandlingen av räntor och utdelningar i inkomstslaget näringsverksamhet. I paragrafen anges vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital som också ska tillämpas i inkomstslaget näringsverksamhet. Paragrafen har kompletterats med en hänvisning till den föreslagna regeln i 42 kap. 35 § om den schablonintäkt som ska tas upp av den som äger eller har ägt andelar i svenska eller utländska investeringsfonder.

11 § Av paragrafen framgår i vilka situationer lämnad utdelning ska dras av. Bland annat finns en hänvisning till 39 kap. 14 § som gäller den utdelning som investmentföretag och investeringsfonder lämnar. Som en konsekvens av att investeringsfonder inte längre ska vara skattskyldiga för inkomster av tillgångar i fonden har den nämnda paragrafen i 39 kap. justerats på så sätt att vad där tidigare sagts om investeringsfonder nu tas bort. Därför tas hänvisningen i den nu aktuella paragrafen till 39 kap. 14 § också bort i den del den avser investeringsfonder.

30 kap.

1 § I paragrafen finns regler om avdrag för avsättningar till periodiseringsfonder. Av stadgandet framgår att investmentföretag eller investeringsfonder inte får göra sådant avdrag. Eftersom investeringsfonder inte längre är skattskyldiga för inkomst av tillgångar i fonden saknas anledning att ha kvar ett särskilt avdragsförbud för investeringsfonder. Paragrafen är justerad i enlighet härmed.

39 kap.

1 § Rubriken till 39 kap. är ”Särskilda bestämmelser om vissa juridiska personer”. I paragrafen anges att det finns sådana bestämmelser om investmentföretag och investeringsfonder i 14–20 §§. Reglerna om investeringsfonder tas bort och paragrafen är justerad i enlighet härmed.

14 § Paragrafen tog tidigare sikte på både investmentföretag och investeringsfonder. För investeringsfondernas del fanns sålunda bestämmelser om den särskilda schablonintäkten och vissa andra regler av betydelse för inkomstberäkningen. Eftersom investeringsfonderna inte längre betalar någon skatt har paragrafen ändrats på så sätt att stadgandet numera uteslutande handlar om investmentföretag.

Upphävande av 20 § och utgående av rubriken närmast före 20 § Som en följd av förslaget att investeringsfonder inte längre ska vara skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden behövs det inte någon särskild reglering av konsekvenserna vid sammanläggning eller delning av investeringsfonder.

42 kap.

4 § Schablonintäkt enligt 35 § ska inte tas upp avseende andelar i en investeringsfond som finns på pensionssparkonto enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. För att förtydliga detta ändras formuleringen i paragrafen från den nuvarande uppräkningen till en mera allmän formulering där det anges att inkomster som hänför sig till tillgångarna inte ska tas upp.

35 § Paragrafen är ny och innehåller i första meningen en bestämmelse av innebörd att alla som vid ingången av ett kalenderår äger andelar i investeringsfonder ska ta upp en särskilt beräknad schablonintäkt. Underlaget för schablonintäkten är således innehav av andelar i en investeringsfond. Av 2 kap. 2 § följer att inte bara andelar i svenska investeringsfonder utan också andelar i motsvarande utländska företeelser omfattas. Hur underlaget för schablonintäkten beräknas framgår av 36 §.

36 § Paragrafen är ny och anger hur underlaget för schablonintäkten ska beräknas. Underlaget ska multipliceras med 0,4 procent enligt 35 § och resultatet ska den skattskyldige ta upp som inkomst av kapital eller näringsverksamhet beroende på om den skattskyldige är en fysisk eller en juridisk person. Enligt första stycket är underlaget för schablonintäktens beräkning, kapitalunderlaget, värdet på delägarens fondinnehav vid ingången av kalenderåret. Eftersom värdeutvecklingen på fondandelar som utgör lagertillgångar, och som tas upp till det verkliga värdet, beskattas årligen ska dessa andelar enligt andra stycket inte ingå i kapitalunderlaget.

65 kap.

2 § I bestämmelsen regleras att statlig inkomstskatt ska beräknas bara om underlaget för skatten uppgår till minst 200 kr, i stället för det tidigare beloppet 100 kr. För fysiska personer gäller gränsvärdet för respektive 72

underlag, dvs. 200 kr för förvärvsinkomster, 200 kr för överskott i inkomstslaget kapital och 200 kr i expansionsfondsskatt. Dessutom gäller gränsvärdet för det underlag som beräknas för juridiska personer.

10 § I paragrafens andra stycke fanns tidigare bestämmelsen om den skattesats som gäller för investeringsfonder, 30 procent, medan huvudregeln för juridiska personer är en skattesats om 26,3 procent. Eftersom fonderna inte längre ska beskattas är andra stycket nu borttaget.

7.2 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

12 kap

Upphävande av 9 a § och utgående av rubriken närmast före 9 a § Som en följd av förslaget i 6 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) att investeringsfonder inte längre ska vara skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden behövs det inte någon särskild reglering av rättigheter och skyldigheter när det gäller skatt vid sammanläggning eller delning av investeringsfonder.

7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (0000:000) om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

4 § Det nya nionde stycket innebär att utländska investeringsfonder (fondföretag) inte längre är skyldiga att betala kupongskatt på utdelningar från svenska aktiebolag och investeringsfonder. Undantaget från skyldighet att betala kupongskatt på utdelning begränsas dock av kontrollskäl till utländska investeringsfonder som motsvarar fondföretag enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder och som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte.

7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

2 kap.

2 § I paragrafens tredje punkt anges att fysiska personer ska lämna allmän självdeklaration om intäkterna i inkomstslaget kapital uppgår till minst 200 kr under beskattningsåret. Höjningen, från det tidigare beloppet 100 kr, är i linje med höjningen av gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomstskatt i 65 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Vid beräkningen av intäkterna undantas dock sådan schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond för vilken kontrolluppgift har lämnats enligt 11 kap. 16–20 §§. 73

En skattskyldig som har fått sin kopia av kontrolluppgiften från den kontrolluppgiftsskyldige har i de flesta fall grundad anledning att anta att kontrolluppgift har lämnats till Skatteverket, och torde på grund av befrielsereglerna i 5 kap. 14 § taxeringslagen (1990:324) inte komma att påföras särskild avgift om kontrolluppgift trots allt inte skulle ha lämnats.

4 § I paragrafens första punkt anges att dödsbon ska lämna allmän självdeklaration om de skattepliktiga intäkterna har uppgått till sammanlagt minst 100 kr under beskattningsåret. Vid beräkningen av intäkterna undantas sådan schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond för vilken kontrolluppgift har lämnats enligt 11 kap. 16–20 §§. En skattskyldig som har fått sin kopia av kontrolluppgiften från den kontrolluppgiftsskyldige har i de flesta fall grundad anledning att anta att kontrolluppgift har lämnats till Skatteverket, och torde på grund av befrielsereglerna i 5 kap. 14 § taxeringslagen inte komma att påföras särskild avgift om kontrolluppgift trots allt inte skulle ha lämnats.

7 § Ändringen innebär att paragrafens femte punkt tas bort och att fondbolag och förvaringsinstitut därmed inte längre är skyldiga att lämna särskild självdeklaration för sina förvaltade investeringsfonder. Slopandet av deklarationsskyldigheten är en konsekvens av att investeringsfonder inte längre ska vara skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Dessutom anges att sådana juridiska personer som avses i paragrafens tredje punkt med vissa undantag ska lämna särskild självdeklaration om intäkterna som den skattskyldige ska ta upp under beskattningsåret har uppgått till minst 200 kr. Höjningen, från det tidigare beloppet 100 kr, är i linje med höjningen av gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomstskatt i 65 kap. 2 § IL.

11 kap.

16 § Paragrafen, som är ny, inleder det nya avsnittet i kapitlet och anger att kontrolluppgift ska lämnas om schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som bedriver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder. Kontrolluppgiftens innehåll specificeras närmare i 20 §.

17 § I paragrafen, som är ny, anges att kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

18 § Paragrafen är ny och i den anges vem som ska lämna kontrolluppgift om schablonintäkten. Kretsen av kontrolluppgiftslämnare i denna paragraf överensstämmer med kretsen i 10 kap. 3 §. Paragrafen har utformats för att även reglera kontrolluppgiftsskyldigheten vid de gränsöverskridande

förhållanden som kan uppkomma efter implementeringen av det nya UCITS-direktivet, se avsnitt 5.3.2.

19 § I denna nya paragraf stadgas att kontrolluppgift inte ska lämnas om schablonintäkt avseende tillgångar på ett pensionssparkonto. Av 42 kap. 4 § IL följer att inkomster som hänför sig till tillgångar på pensionssparkonto inte ska tas upp. Värdet av de tillgångar som finns på kontot vid kalenderårets ingång utgör i stället underlag för skatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Således behövs det inte någon kontrolluppgift om schablonintäkt hänförlig till tillgångar på ett pensionssparkonto.

20 § Paragrafen är ny. I paragrafen föreskrivs att uppgift ska lämnas om storleken på sådan schablonintäkt som avses i 42 kap. 35 § IL. Kontrolluppgiften ska alltså innehålla uppgift om andelsägarens färdiguträknade schablonintäkt hänförlig till fondandelsinnehavet. Uppgiftsskyldigheten avser schablonintäkt på innehav av andelar såväl i investeringsfonder som i fondföretag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder.

12 kap.

2 § I paragrafen regleras att de kontrolluppgifter som ska lämnas för obegränsat skattskyldiga enligt vissa uppräknade bestämmelser även ska lämnas för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga. Den kompletteras nu med en hänvisning till de nya paragrafer om kontrolluppgifter om schablonintäkt som införs i 11 kap., så att dessa kontrolluppgifter ska lämnas även för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga.

7.5 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

19 kap.

13 § I paragrafen införs ett undantag med innebörden att schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond enligt 42 kap. 35 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, inte ska beaktas som inkomst av kapital vid beräkningen av den bidragsskyldiges inkomst vid betalningsskyldighet för underhållsstöd. Ett liknande undantag finns sedan tidigare för schablonintäkt avseende uppskovsbelopp enligt 47 kap. 11 b § IL.

97 kap.

5 § I paragrafen införs ett undantag med innebörden att schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond enligt 42 kap. 35 § IL inte ska beaktas som inkomst av kapital vid beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag. Ett liknande undantag 75

finns sedan tidigare för schablonintäkt avseende uppskovsbelopp enligt 47 kap. 11 b § IL. I 102 kap. 9 §, som gäller beräkning av bostadstillägg, anges att överskott i inkomstslaget kapital ska beräknas enligt bestämmelserna i 97 kap. 5 §. Undantaget i den paragrafen, att schablonintäkten inte ska beaktas som inkomst av kapital vid beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag, ska således tillämpas även vid beräkning avseende bostadstillägg. Denna paragraf tillämpas också vid beräkning av bilstöd i form av anskaffningsbidrag samt äldreförsörjningsstöd.

7.6 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (0000:000)

22 kap.

1 § Paragrafen inleder kapitlet och anger dess innehåll. Paragrafen kompletteras med en hänvisning till de nya paragraferna 16–20 som handlar om skyldighet att lämna kontrolluppgift om schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond.

16 § Paragrafen, som är ny, inleder det nya avsnittet i kapitlet och anger att kontrolluppgift ska lämnas om schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som bedriver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder. Kontrolluppgiftens innehåll specificeras närmare i 20 §. Paragrafen motsvarar den nya 11 kap. 16 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, förkortad LSK, som kommenteras under avsnitt 7.4.

17 § I paragrafen, som är ny, anges att kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon. Paragrafen motsvarar den nya 11 kap. 17 § LSK som kommenteras under avsnitt 7.4.

18 § Paragrafen är ny och i den anges vem som ska lämna kontrolluppgift om schablonintäkten. Kretsen av kontrolluppgiftslämnare i denna paragraf överensstämmer med kretsen i 20 kap. 3 §. Paragrafen har utformats för att även reglera kontrolluppgiftsskyldigheten vid de gränsöverskridande förhållanden som kan uppkomma efter implementeringen av det nya UCITS-direktivet, se avsnitt 5.3.2. Paragrafen motsvarar den nya 11 kap. 18 § LSK som kommenteras under avsnitt 7.4.

19 § I denna nya paragraf stadgas att kontrolluppgift inte ska lämnas om schablonintäkt avseende tillgångar på ett pensionssparkonto. Av 42 kap. 76

4 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, följer att inkomster som hänför sig till tillgångar på pensionssparkonto inte ska tas upp. Värdet av de tillgångar som finns på kontot vid kalenderårets ingång utgör i stället underlag för skatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Således behövs det inte någon kontrolluppgift om schablonintäkt hänförlig till tillgångar på ett pensionssparkonto. Paragrafen motsvarar den nya 11 kap. 19 § LSK som kommenteras under avsnitt 7.4.

20 § Paragrafen är ny. I paragrafen föreskrivs att uppgift ska lämnas om storleken på sådan schablonintäkt som avses i 42 kap. 35 § IL. Kontrolluppgiften ska alltså innehålla uppgift om andelsägarens färdiguträknade schablonintäkt hänförlig till fondandelsinnehavet. Uppgiftsskyldigheten avser schablonintäkt på innehav av andelar såväl i investeringsfonder som i fondföretag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder. Paragrafen motsvarar den nya 11 kap. 20 § LSK som kommenteras under avsnitt 7.4.

23 kap.

2 § I paragrafen regleras att de kontrolluppgifter som ska lämnas för obegränsat skattskyldiga enligt vissa uppräknade bestämmelser även ska lämnas för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga. Den kompletteras nu med en hänvisning till de nya paragrafer om kontrolluppgifter om schablonintäkt som införs i 22 kap., så att dessa kontrolluppgifter ska lämnas även för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga. Ändringen av paragrafen motsvarar ändringen av 12 kap. 2 § LSK som beskrivits under avsnitt 7.4.

30 kap.

1 § Ändringen i paragrafens tredje punkt innebär att fysiska personer ska lämna en inkomstdeklaration om intäkterna i inkomstslaget kapital uppgår till minst 200 kr under beskattningsåret. Höjningen, från det tidigare beloppet 100 kr, är i linje med höjningen av gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomstskatt i 65 kap. 2 § IL som kommenteras i avsnitt 7.1. Vidare anges att vid beräkningen av intäkterna i inkomstslaget kapital så undantas sådan schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond som kontrolluppgift har lämnats om enligt 22 kap. 16–20 §§. En skattskyldig som har fått sin kopia av kontrolluppgiften från den kontrolluppgiftsskyldige har i de flesta fall grundad anledning att anta att kontrolluppgift har lämnats till Skatteverket och torde på grund av befrielsereglerna i 51 kap. 1 § inte komma att påföras särskild avgift om kontrolluppgift trots allt inte skulle ha lämnats. Ändringen av paragrafen motsvarar ändringen av 2 kap. 2 § LSK som beskrivits under avsnitt 7.4. 77

3 § I paragrafens första punkt anges att dödsbon ska lämna en inkomstdeklaration om de skattepliktiga intäkterna har uppgått till sammanlagt minst 100 kr under beskattningsåret. Ändringen innebär att vid beräkningen av intäkterna enligt paragrafens första punkt så undantas sådan schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond som kontrolluppgift har lämnats om enligt 22 kap. 16–20 §§. En skattskyldig som har fått sin kopia av kontrolluppgiften från den kontrolluppgiftsskyldige har i de flesta fall grundad anledning att anta att kontrolluppgift har lämnats till Skatteverket och torde på grund av befrielsereglerna i 51 kap. 1 § inte komma att påföras särskild avgift om kontrolluppgift trots allt inte skulle ha lämnats. Ändringen av paragrafen motsvarar ändringen av 2 kap. 4 § LSK som beskrivits under avsnitt 7.4.

4 § Ändringen innebär att paragrafens femte punkt tas bort och att fondbolag och förvaringsinstitut därmed inte längre är skyldiga att lämna inkomstdeklarationer för sina förvaltade investeringsfonder. Slopandet av deklarationsskyldigheten är en konsekvens av att investeringsfonder inte längre ska vara skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Dessutom anges att sådana juridiska personer som avses i paragrafens tredje punkt med vissa undantag ska lämna en inkomstdeklaration om intäkterna som den skattskyldige ska ta upp under beskattningsåret har uppgått till minst 200 kr. Höjningen, från det tidigare beloppet 100 kr, är i linje med höjningen av gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomstskatt i 65 kap. 2 § IL som kommenteras i avsnitt 7.1. Ändringen av paragrafen motsvarar ändringen av 2 kap. 7 § LSK som beskrivits under avsnitt 7.4.

59 kap

Utgående av 25 § och rubriken närmast före 25 § Som en följd av förslaget i 6 kap. 5 § IL att investeringsfonder inte längre ska vara skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden behövs det inte någon särskild reglering av rättigheter och skyldigheter när det gäller skatt vid sammanläggning eller delning av investeringsfonder.

Bilaga 1

Sammanfattning av Promemoria om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras delägare (Fi 2010/688)

Enligt gällande rätt beskattas svenska investeringsfonder för vissa inkomster, såsom räntor och utdelningar, samt för en schablonmässigt beräknad intäkt på delägarrätter. Skatten för investeringsfonder uppgår till 30 procent. 1 Från och med mitten av år 2011 ska ett nytt UCITS-direktiv vara infogat i svensk rätt. Direktivet innebär bland annat att det kommer att bli lättare för svenska fonder att flytta ut från Sverige. De nya reglerna i kombination med att fonder utomlands beskattas lägre än här kan komma att leda till att den svenska skattebasen när det gäller beskattningen av investeringsfonder eroderar. I promemorian föreslås att investeringsfonder inte längre ska vara skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Den som är delägare i en investeringsfond, svensk eller utländsk, ska ta upp en schablonintäkt som beräknas på grundval av värdet på delägarens fondandelar vid kalenderårets ingång ökat med värdet vid förvärvstidpunkten på de andelar som förvärvats under året. Avdrag medges inte för under året avyttrade andelar. För att beräkna schablonintäktens storlek ska underlaget multipliceras med 0,4 procent. Reglerna föreslås också gälla vissa svenska fondandelsägare som är juridiska personer. Fysiska personer ska ta upp intäkten i inkomstslaget kapital och juridiska personer i inkomstslaget näringsverksamhet. Förslaget innebär att det ur ett svenskt investerarperspektiv inte är någon skattemässig skillnad mellan att investera i en svensk eller utländsk fond. Utdelning till delägare liksom kapitalvinster när andelar omsätts beskattas på samma sätt som i dag. Motsvarande gäller avdrag vid förluster. Som en konsekvens av att svenska fonder inte beskattas för inkomster från fondtillgångarna slopas kupongskatten vid utdelning till utländska investeringsfonder som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Fondbolagen och förvaringsinstituten befrias från deklarationsskyldighet för de investeringsfonder de förvaltar. De som i dag är skyldiga att lämna kontrolluppgift om avyttring av fondandelar genom inlösen, ska också lämna uppgift om den schablonintäkt som en fondandelsägare ska ta upp. Intäktsuppgiften kommer att kunna förtryckas på de skattskyldigas deklarationsblanketter. Kontrolluppgift ska inte lämnas om fondandelsägaren är en juridisk person. Det procenttal med vilket underlaget ska multipliceras är så kalibrerat att skattebortfallet när de svenska fonderna görs skattefria helt finansieras genom beskattningen av intäktsschablonen. Beräkningarna beaktar även den basbreddning som äger rum i och med att schablonen också omfattar utländska fonder.

1 Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32, Celex 32009L0065).

Bilaga 2

Lagförslag (Fi 2010/688)

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

1 Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 6 kap. 16 a § och 39 kap. 20 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 39 kap. 20 § ska utgå, dels att 6 kap. 5 §, 15 kap. 1 §, 17 kap. 15 §, 24 kap. 2 och 11 §§, 30 kap. 1 §, 39 kap. 1 och 14 §§ samt 65 kap. 10 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast efter 39 kap. 13 f § ska lyda ”Investmentföretag” samt att rubriken närmast före 6 kap. 16 a § ska sättas närmast före 6 kap. 13 §, dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 6 kap. 13 §, 42 kap. 35 och 36 §§, samt närmast före 42 kap. 35 § en ny rubrik av följande lydelse.

6 kap.

5 §

Svenska investeringsfonder är Svenska investeringsfonder är skattskyldiga för inkomst av till- inte skattskyldiga för inkomst av gångar som ingår i fonden. tillgångar som ingår i fonden.

13 § Utländska investeringsfonder är inte skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden.

15 kap.

2 1 § Ersättningar för varor, tjänster och inventarier, avkastning av tillgångar, kapitalvinster samt alla andra inkomster i näringsverksamheten ska tas upp som intäkt. Utöver bestämmelserna i detta Utöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om kapitel finns bestämmelser om inkomster i 8, 17–39, 44–48, inkomster i 8, 17–39, 44–48, 49–52, 55 och 60 kap. 49–52, 55 och 60 kap. I 42 kap. 35 och 36 §§ finns även bestämmelser om schablonintäkt vid innehav av andelar i investeringsfond. Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap.

1 Lagen omtryckt 2008:803. Senaste lydelse av 39 kap. 20 § 2009:357. 2 Senaste lydelse 2009:1409.

17 kap. Bilaga 2 3 15 § Sammanläggning eller delning av investeringsfonder enligt 8 kap. 1 § lagen (2004:46) om investeringsfonder ska inte leda till att delägarna ska ta upp en intäkt. Detsamma gäller när en specialfond ombildas till en värdepappersfond. Efter en sammanläggning eller delning anses som anskaffningsvärde för de nya andelarna det anskaffningsvärde som sammanlagt gällde för de äldre andelarna. Om en fond delas och den skattskyldige får andelar i mer än en nybildad fond, ska det anskaffningsvärde som gällde för de äldre andelarna fördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa nybildade fonders värde vid delningen. Bestämmelser om fonderna finns i 39 kap. 20 §.

24 kap.

2 § I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget kapital om – utnyttjande av företrädesrätt till teckning av vinstandelslån eller kapitalandelslån i 42 kap. 15 §, – utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §, – utbetalningar vid minskning av aktiekapital eller reservfond och liknande förfaranden i 42 kap. 17 §, – utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §, – utskiftning från ekonomiska föreningar i 42 kap. 19–21 §§, – emission i ekonomiska föreningar i 42 kap. 21 a §, – utdelning från delägarbeskattade utländska juridiska personer i 42 kap. 22 §, – utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §, – skattetillgodohavanden i – skattetillgodohavanden i 42 kap. 24 §, och 42 kap. 24 §, – lotterier i 42 kap. 25 §. – lotterier i 42 kap. 25 §, och – schablonintäkt i 42 kap. 35 §.

11 § Bestämmelser om i vilka fall lämnad utdelning ska dras av finns för – investmentföretag och inve- – investmentföretag i 39 kap. steringsfonder i 39 kap. 14 §, 14 §, – kooperativa föreningar i 39 kap. 22–24 §§, – sambruksföreningar i 39 kap. 28 §, – samfälligheter i 39 kap. 29 §, och – Sparbankernas säkerhetskassa i 39 kap. 31 §.

3 Senaste lydelse 2009:357. 81

30 kap. Bilaga 2 4 1 § Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som sätts av till periodiseringsfond. Avdrag får dock inte göras av Avdrag får dock inte göras av privatbostadsföretag , investment- privatbostadsföretag och investföretag och investeringsfonder . mentföretag. Avdrag får inte heller Avdrag får inte heller göras av den göras av den som är begränsat som är begränsat skattskyldig skattskyldig enligt 3 kap. 18 § enligt 3 kap. 18 § första stycket 2 första stycket 2 eller 6 kap. 11 § eller 6 kap. 11 § första stycket 4 första stycket 4 och som är bosatt i och som är bosatt i en stat utanför en stat utanför Europeiska ekono- Europeiska ekonomiska samar- miska samarbetsområdet. betsområdet.

39 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – försäkringsföretag i 2–13 §§, – utländska tjänstepensionsinstitut i 13 a–13 f §§, – investmentföretag och inve- – investmentföretag i 14– 19 §§, steringsfonder i 14– 20 §§, – kooperativa föreningar i 21–24 §§, – privatbostadsföretag i 25–27 §§, – sambruksföreningar i 28 §, – samfälligheter i 29 §, och – sparbanker och Sparbankernas säkerhetskassa i 30 och 31 §§.

14 § För investmentföretag och inve- För investmentföretag gäller, utsteringsfonder gäller, utöver vad över vad som följer av övriga som följer av övriga bestämmelser bestämmelser i denna lag, föli denna lag, följande: jande: 1. Kapitalvinster på delägarrätter 1. Kapitalvinster på delägarrätter ska inte tas upp och kapitalförlus- ska inte tas upp och kapitalförluster på delägarrätter får inte dras av. ter på delägarrätter får inte dras av. Om ett investmentföretag avyttrar Om en delägarrätt som hade varit en delägarrätt som hade varit när- näringsbetingad om investmentingsbetingad om investmentföre- företaget i stället hade varit ett taget i stället hade varit ett sådant sådant ägarföretag som kan inneha ägarföretag som kan inneha en en näringsbetingad andel enligt näringsbetingad andel enligt 24 kap. 13 § avyttras , ska ersätt- 24 kap. 13 §, ska ersättningen tas ningen tas upp som kapitalvinst upp som kapitalvinst om delägar- om delägarrätten hänför sig till ett rätten hänför sig till ett skalbolag skalbolag som avses i 25 a kap. som avses i 25 a kap. 9 § eller om 9 § eller om det sker ett återköp det sker ett återköp enligt 25 a kap. enligt 25 a kap. 18 §. Vid bedöm- 18 §. Vid bedömningen om ersätt- ningen om ersättningen ska tas

4 Senaste lydelse 2009:1060. 82

ningen ska tas upp som kapital- upp som kapitalvinst tillämpas Bilaga 2 vinst tillämpas bestämmelserna i bestämmelserna i 25 a kap. 25 a kap. 10–18 §§. 10–18 §§. 2. Ett belopp som för helt år 2. Ett belopp som för helt år motsvarar 1,5 procent av värdet på motsvarar 1,5 procent av värdet på delägarrätter vid beskattningsårets delägarrätter vid beskattningsårets ingång ska tas upp. Egna aktier ingång ska tas upp. Egna aktier eller optioner, terminer eller lik- eller optioner, terminer eller liknande instrument vars underlig- nande instrument vars underliggande tillgångar består av invest- gande tillgångar består av investmentföretagets egna aktier ska inte mentföretagets egna aktier ska inte räknas in i underlaget. I underlaget räknas in i underlaget. I underlaget för investmentföretag ska inte ska inte heller räknas in andelar heller räknas in andelar och aktie- och aktiebaserade delägarrätter om baserade delägarrätter om en en kapitalvinst inte skulle ha tagits kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt bestämmelsen i upp enligt bestämmelsen i 25 a kap. 5 § om andelen eller den 25 a kap. 5 § om andelen eller den aktiebaserade delägarrätten hade aktiebaserade delägarrätten hade avyttrats vid beskattningsårets avyttrats vid beskattningsårets början och investmentföretaget i början och investmentföretaget i stället hade varit ett sådant ägarföstället hade varit ett sådant ägarfö- retag som kan inneha en näringsretag som kan inneha en närings- betingad andel enligt 24 kap. 13 §. betingad andel enligt 24 kap. 13 §. Vid bedömningen om en kapital- Vid bedömningen om en kapital- vinst inte skulle ha tagits upp ska vinst inte skulle ha tagits upp ska bortses från bestämmelsen om bortses från bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §. 9 §. 3. Utdelning som företaget eller 3. Utdelning som företaget lämfonden lämnar ska dras av. Sådan nar ska dras av. Sådan utdelning utdelning av andelar i ett dotter- av andelar i ett dotterbolag som bolag som avses i 42 kap. 16 § ska avses i 42 kap. 16 § ska dock inte dock inte dras av. Investeringsfon- dras av. der får dra av utdelning till annan än andelsägare i fonden med högst ett belopp som motsvarar 2 procent av fondens värde vid utgången av beskattningsåret. Den utdelning som ska dras av enligt första stycket 3 ska dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser.

42 kap.

Schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond

35 § Den som under kalenderåret före taxeringsåret har ägt andelar i en investeringsfond ska ta upp en 83

schablonintäkt. Intäkten ska Bi laga 2 beräknas till 0,4 procent av kapitalunderlaget enligt 36 §.

36 § Kapitalunderlaget utgörs av värdet vid ingången av kalenderåret före taxeringsåret på de andelar i en investeringsfond som vid denna tidpunkt ägs av den skattskyldige, ökat med värdet vid förvärvstidpunkten på sådana fondandelar som har förvärvats under kalenderåret före taxeringsåret. Som förvärvstidpunkt räknas dagen för äganderättsövergången. Förvärv av fondandelar genom sammanläggning eller delning av en investeringsfond enligt 8 kap. 1 § lagen (2004:46) om investeringsfonder utgör inte sådant förvärv som enligt första stycket ska ingå i kapitalunderlaget.

65 kap.

10 § För juridiska personer är den statliga inkomstskatten 26,3 procent av den beskattningsbara inkomsten. För investeringsfonder är skatten i stället 30 procent.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs att 4 § kupongskattelagen (1970:624) ska ha följande lydelse.

4 §

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad om denne är fysisk person, som är begränsat skattskyldig, dödsbo efter sådan person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket. Skattskyldighet föreligger dock inte för utdelningsberättigad utländsk juridisk person för sådan del av utdelningen som motsvarar det belopp som ska beskattas hos delägaren enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229). För handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, kommanditbolag och rederi föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare eller medlem som är begränsat skattskyldig. Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt. Skattskyldighet föreligger inte Skattskyldighet föreligger inte för person som avses i 3 kap. 17 § för person som avses i 3 kap. 17 § 2–4 inkomstskattelagen. 2–4 inkomstskattelagen och inte heller för fondföretag enligt 1 kap. 1 § första stycket 8 lagen (2004:46) om investeringsfonder som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Skattskyldighet föreligger inte heller för en juridisk person i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemenskapen, om den innehar 10 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget och uppfyller villkoren i artikel 2 i det av Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om en gemensam ordning för beskattning avseende moder- och dotterbolag i olika medlemsstater i direktivets lydelse den 1 januari 2005 (90/435/EEG). Skattskyldighet föreligger inte heller för utländskt bolag som avses i 2 kap. 5 a § inkomstskattelagen och som motsvarar ett sådant svenskt företag som avses i 24 kap. 13 § 1–4 den lagen, för utdelning på aktie om aktien är en sådan näringsbetingad andel som avses i 24 kap. 14 § första stycket 1 eller 2 samma lag.

1 Senaste lydelse 2009:1414. 85

Som förutsättning för skattefrihet enligt sjätte stycket gäller att utdel- Bilaga 2 ningen skulle ha omfattats av bestämmelserna om skattefrihet i 24 kap. 17–22 §§ eller 25 a kap. 5, 6 och 8 §§ inkomstskattelagen, om det utländska bolaget varit ett svenskt företag. I fråga om innehavstid enligt 24 kap. 20 § samma lag gäller dock att andelen alltid ska ha innehafts minst ett år vid utdelningstillfället. Skattskyldighet för utdelning föreligger inte heller för handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, kommanditbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer om motsvarande utdelning hade varit skattefri enligt femte eller sjätte stycket om delägaren själv hade varit utdelningsberättigad. Vid bedömningen av om utdelningen hade varit skattefri ska aktieinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas på utdelning som lämnas efter utgången av år 2010.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

Härigenom förskrivs i fråga om lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter dels att 2 kap. 7 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas fem nya paragrafer, 11 kap. 16–20 §§, samt närmast före 11 kap. 16 § en ny rubrik av följande lydelse.

2 kap.

7 §

Särskild självdeklaration ska lämnas av 1. aktiebolag och ekonomiska föreningar samt sådana stiftelser, andra liknande subjekt eller andra tillgångsmassor som enligt stiftelseförordnande eller motsvarande bestämmelse har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen, 2. sådana ideella föreningar som avses i 7 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229) och av sådana trossamfund som avses i 7 kap. 14 § den lagen, om intäkterna under beskattningsåret har överstigit grundavdraget enligt 63 kap. 11 § samma lag, 3. andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med undantag av dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar, om intäkterna som den skattskyldige ska ta upp under beskattningsåret har uppgått till minst 100 kronor, 4. andra juridiska personer än 4. andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, fastställas, samt 5. fondbolag eller förvaringsinstitut för varje av bolaget eller institutet förvaltad investeringsfond, samt 6. ombudet för en sådan general- 5. ombudet för en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. representation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om ut- 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verk- ländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige för skadeförsäk- samhet i Sverige för skadeförsäkringsföretag som bedriver sin ringsföretag som bedriver sin verksamhet genom representatio- verksamhet genom representationen. nen.

1 Senaste lydelse 2007:1409. 87

11 kap. Bilaga 2

Schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond

16 § Kontrolluppgift ska lämnas om schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder.

17 § Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon .

18 § Kontrolluppgift ska lämnas av 1. sådana fondbolag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 7 lagen (2004:46) om investeringsfonder eller, om förvaltningen av fonden har övergått till ett förvaringsinstitut, av detta, 2. värdepappersbolag och kreditinstitut som förvaltar specialfonder enligt 1 kap. 5 § lagen om investeringsfonder, 3. förvaltningsbolag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 6 eller 8 § lagen om investeringsfonder, och 4. fondföretag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder. Om ett fondföretag har slutit avtal med ett värdepappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar ska kontrolluppgiften i stället lämnas av värdepappersinstitutet. Om en andel är förvaltarregistrerad ska i stället förvaltaren lämna kontrolluppgiften.

19 § Kontrolluppgift ska inte lämnas om schablonintäkt på tillgångar 88

på pensionssparkonto. Bilaga 2

20 § I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om storleken på sådan schablonintäkt som avses i 42 kap. 35 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering.

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna (Fi 2010/688)

Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av Kammarrätten i Sundsvall, Förvaltningsrätten i Stockholms län, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Datainspektionen, Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Bokföringsnämnden, Pensionsmyndigheten, Kammarkollegiet, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, Konkurrensverket, Konsumentverket, Regelrådet, Aktiespararna, Euroclear AB, Fondbolagens förening, Far, Lantbrukarnas Riksförbund, NASDAQ OMX Stockholm AB, Näringslivets regelnämnd, Sparbankernas Riksförbund, Stiftelser i Samverkan SiS, Stockholms handelskammare, Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges advokatsamfund och Sveriges Försäkringsförbund.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Aktietorget, Alternativa aktiemarknaden, Finansförbundet, Företagarna, Konsumenternas Bank och Finansbyrå, Landsorganisationen i Sverige, LO, Skattebetalarnas förening, Svenska Finansanalytikers Förening, Svenska Försäkringsförmedlares Förening, Sveriges Akademikers Centralorganisation, SACO, Tjänstemännens Centralorganisation, TCO, och Utländska försäkringsbolags förening.

Yttrande har dessutom inkommit från Avanza Bank AB, Burgundy AB, XACT Fonder AB och Näringslivets Skattedelegation.

Bilaga 4

Sammanfattning av promemorian Kompletterande förslag till ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras delägare (Fi 2010/5532)

Promemorians förslag kompletterar förslagen till nya skatteregler på investeringsfondsområdet som lämnats i Fondskatteutredningens promemoria, Promemoria om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras delägare (Fi 2010/688). Fondskatteutredningens förslag innebär sammanfattningsvis att investeringsfonder inte längre ska vara skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden och att den som är delägare i en investeringsfond, svensk eller utländsk, ska ta upp en schablonintäkt som beräknas på grundval av värdet på delägarens fondandelar vid kalenderårets ingång. Det har framkommit att Fondskatteutredningens förslag skulle innebära att uppemot en miljon personer blir deklarationsskyldiga. Det rör sig om skattskyldiga, främst barn, som endast har intäkt av kapital från vilken det gjorts skatteavdrag, såsom utdelning på andelar i investeringsfonder. För sådana intäkter finns ingen skyldighet att lämna allmän självdeklaration utan underrättelse om taxeringsbeslut lämnas endast genom besked om slutlig skatt. Däremot fanns i Fondskatteutredningens förslag inget motsvarande undantag från deklarationsskyldighet för den föreslagna schablonintäkten avseende innehav av andelar i en investeringsfond. Utan ändrade regler skulle därför en stor mängd fondsparande barn, som inte deklarerar i dag, bli deklarationsskyldiga. För att undvika detta föreslås att schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond undantas från deklarationsskyldighet i de fall den skattskyldige endast haft sådan intäkt (och annan intäkt som undantas från deklarationsskyldighet) och där kontrolluppgift har lämnats avseende intäkten. Om deklarationsskyldigheten för schablonintäkt slopas utan att några andra justeringar görs medför förslaget att alla som ska beskattas för schablonintäkt kommer att behöva betala in skatt trots att de inte behöver deklarera. Bland annat av denna anledning föreslås att gränsbeloppet för när statlig inkomstskatt ska beräknas höjs från dagens 100 kr till 200 kr. Förslaget medför att underlag för statlig inkomstskatt, t.ex. schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond, som understiger 200 kr inte kommer att beskattas. Höjningen innebär att majoriteten av de fondsparande barn, som i dag slipper deklarera för utdelning på sina fondinnehav, varken kommer att bli skyldiga att deklarera eller betala skatt för någon schablonintäkt. Vissa av de fondsparare som inte deklarerar i dag kommer trots höjningen av gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomstskatt att bli skattskyldiga för schablonintäkt. Även dessa kommer enligt förslaget ovan under vissa förutsättningar att slippa deklarera intäkten och får då endast ett besked om slutlig skatt. Sådant besked ska lämnas senast i mitten av december taxeringsåret. För att slippa betala kostnadsränta måste dock skattebeloppet betalas senast den 3 maj taxeringsåret. Som lösning på detta problem föreslås att Skatteverket skickar ut information 91

som möjliggör för skattskyldiga som befrias från deklarationsskyldighet Bilaga 4 att betala skatten utan att drabbas av kostnadsränta. 92

Bilaga 5

Lagförslag (Fi 2010/5532)

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

1 Härigenom föreskrivs att 65 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.

65 kap.

2 §

Statlig inkomstskatt beräknas Statlig inkomstskatt beräknas bara om underlaget för skatten är bara om underlaget för skatten är minst 100 kronor. minst 200 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas första gången vid 2013 års taxering.

1 Lagen omtryckt 2008:803 93

Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

2 Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2, 4 och 7 §§ lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska ha följande lydelse.

2 kap.

2 §

Fysiska personer ska lämna allmän självdeklaration under förutsättning att 1. intäkterna i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget näringsverksamhet i annat fall än som avses i 2 under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 42,3 procent av prisbasbeloppet, 2. sådan intäkt i inkomstslaget tjänst som avses i 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § samt 57 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller intäkt av passiv näringsverksamhet under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor, 3. intäkterna i inkomstslaget 3. intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan kapital, med undantag för sådan ränta eller utdelning för vilken ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 eller 9 kap. , har uppgått till eller 9 kap. och för sådan sammanlagt minst 100 kronor schablonintäkt för vilken under beskattningsåret, kontrolluppgift har lämnats enligt 11 kap. 16–20 §§, har uppgått till sammanlagt minst 200 kronor under beskattningsåret, 4. de är begränsat skattskyldiga och den skattepliktiga intäkten har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor, 5. underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, 6. uppgift enligt 3 kap. 9 a § ska lämnas, eller 7. uppgift enligt 3 kap. 21 a § ska lämnas.

4 4 § Dödsbon ska, om inte annat anges i 5 §, lämna allmän självdeklaration, om 1. de skattepliktiga intäkterna, 1. de skattepliktiga intäkterna, med undantag för sådan ränta eller med undantag för sådan ränta eller utdelning för vilken utdelning för vilken

2 Promemorians förslag är föranlett av förslag lämnade i Fondskatteutredningens promemoria om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras delägare (Fi 2010/688). De hänvisningar i lagtexten som görs till 11 kap. 16-20 §§ avser lydelse enligt Fondskatteutredningens förslag. 3 Senaste lydelse 2007:1409. 4 Senaste lydelse 2007:1409. 94

kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 Bilaga 5 eller 9 kap. , har uppgått till eller 9 kap. och för sådan sammanlagt minst 100 kronor schablonintäkt för vilken under beskattningsåret, kontrolluppgift har lämnats enligt 11 kap. 16–20 §§, har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret, 2. underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, 3. uppgift enligt 3 kap. 9 a § ska lämnas, eller 4. uppgift enligt 3 kap. 21 a § ska lämnas.

5 7 § Särskild självdeklaration ska lämnas av 1. aktiebolag och ekonomiska föreningar samt sådana stiftelser, andra liknande subjekt eller andra tillgångsmassor som enligt stiftelseförordnande eller motsvarande bestämmelse har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen, 2. sådana ideella föreningar som avses i 7 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229) och av sådana trossamfund som avses i 7 kap. 14 § den lagen, om intäkterna under beskattningsåret har överstigit grundavdraget enligt 63 kap. 11 § samma lag, 3. andra juridiska personer än 3. andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med sådana som avses i 1 och 2, med undantag av dödsbon, undantag av dödsbon, handelsbolag och europeiska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar, ekonomiska intressegrupperingar, om intäkterna som den om intäkterna som den skattskyldige ska ta upp under skattskyldige ska ta upp under beskattningsåret har uppgått till beskattningsåret har uppgått till minst 100 kronor, minst 200 kronor, 4. andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, 5. fondbolag eller förvaringsinstitut för varje av bolaget eller institutet förvaltad investeringsfond, samt 6. ombudet för en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige för skadeförsäkringsföretag som bedriver sin verksamhet genom representationen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas första gången vid 2013 års taxering.

5 Senaste lydelse 2007:1409. 95

Bilaga 6

Förteckning över remissinstanserna (Fi 2010/5532)

Följande remissinstanser har beretts tillfälle att yttra sig över promemorian: Finansinspektionen, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, Konkurrensverket, Fondbolagens förening, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen och Sveriges advokatsamfund.

Yttrande har dessutom inkommit från Finansförbundet.