Årsredovisning för staten 2024

Regeringens skrivelse 2024/25:101

Årsredovisning för staten 2024

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 10 april 2025

Ulf Kristersson

Elisabeth Svantesson

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2024. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU.

Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2024

Den offentliga sektorns finansiella sparande 2024 uppgick till -96 miljarder kronor eller -1,5 procent av BNP. I förhållande till 2023 försvagades det finansiella sparandet med ca 47 miljarder kronor.

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 26,1 procent av BNP. Statens budgetsaldo uppgick till -104 miljarder kronor, vilket är en försämring med 123 miljarder kronor jämfört med 2023.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 35 miljarder kronor. Jämfört med 2023 försämrades resultatet med 9 miljarder kronor. Statsskulden ökade med 107 miljarder kronor till 1 077 miljarder kronor vid utgången av 2024. Som andel av BNP ökade statsskulden från 15,6 procent 2023 till 16,7 procent 2024.

I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2024 jämfört med 2023.

Tabell 0.1 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

Procent av Procent av

2024 BNP1 2023 BNP2 Den offentliga sektorns finansiella

3

Utlåning 276 4,3% 262 4,2%

4

Garantiåtaganden 2 974 46,1% 2 828 45,5%

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Preliminär BNP för 2024 uppgår till 6 447,5 miljarder kronor (löpande priser). 2 Reviderad BNP för 2023 uppgår till 6 212,1 miljarder kronor (löpande priser). Inklusive utlåning till Riksbanken. 4 Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Tabell 0.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

Finansiellt sparande, bakåtblickande åttaårssnitt, procent av

BNP -0,3 0,0

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Källa: Statistiska centralbyrån. Den offentliga sektorn redovisade 2024 ett underskott som uppgick till ca 96 miljarder kronor eller 1,5 procent av BNP. I förhållande till 2023 försvagades det finansiella sparandet med ca 47 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. Försvagningen mellan 2023 och 2024 förklaras till stor del av de åtgärder som genomförts bl.a. av stabiliseringspolitiska skäl och för att stärka Sveriges försvar samt att stödja Ukraina.

Regeringen bedömer att det bakåtblickande åttaåriga genomsnittet av det finansiella sparandet ligger under målnivån 2024. Denna avvikelse är dock motiverad av behovet att stödja Ukraina utan att behöva dra ner på andra viktiga utgifter eller höja skatterna samt av stabiliseringspolitiska skäl.

Utgiftstaket för staten

Tabell 0.3 Utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2024 uppgick till 1 747 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 686 miljarder kronor, dvs. 61 miljarder kronor lägre än det fastställda taket.

Utfallet för statens budget

Tabell 0.4 Utfallet för statens budget

Miljarder kronor

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2023. Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 324 miljarder kronor. Utfallet blev 1 273 miljarder kronor, vilket var knappt 52 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev knappt 14 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 38 miljarder kronor lägre än beräknat. Att övriga inkomster blev lägre beror främst på inga bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) mottagits under 2024.

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 377 miljarder kronor. Det var 46 miljarder kronor (3,5 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 69 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 23 miljarder kronor (1,6 procent) lägre.

Budgetsaldot visade för 2024 ett underskott på 104 miljarder kronor, vilket var en försämring med 123 miljarder kronor jämfört med 2023.

Resultaträkning

Tabell 0.5 Resultaträkning

Miljarder kronor

2024 2023

Intäkter

Kostnader

Resultat från andelar i hel- och delägda

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Resultaträkningen för 2024 visade ett överskott om 35 miljarder kronor, vilket var 9 miljarder kronor lägre än 2023 då överskottet uppgick till 44 miljarder kronor.

Skatteintäkterna ökade med 17 miljarder kronor medan övriga intäkter minskade med 9 miljarder kronor.

Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 427 miljarder kronor, vilket var en ökning med 40 miljarder kronor jämfört med 2023.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 401 miljarder kronor vilket var en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med 2023.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 66 miljarder kronor, en ökning med drygt 31 miljarder kronor jämfört med 2023.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till -4 miljarder kronor, en förbättring med 9 miljarder kronor jämfört med 2023. Den positiva förändringen av finansnettot förklaras främst av minskad nettokostnad för statsskulden bl.a. på grund av lägre inflation men även orsakat av högre övriga finansiella intäkter.

Balansräkning

Tabell 0.6 Balansräkning

Miljarder kronor

2024-12-31 2023-12-31

Tillgångar

Kapital och skulder

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till knappt 330 miljarder kronor vid utgången av 2024. I förhållande till 2023 ökade nettoförmögenheten med 169 miljarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden ökade med 107 miljarder kronor till 1 077 miljarder kronor vid utgången av 2024. Lån i svenska kronor ökade med 116 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 9 miljarder kronor.

Statliga garantier

Tabell 0.7 Statliga garantier

Miljarder kronor

2024-12-31 2023-12-31 Insättningsgarantin 2 375 2 294 Investerarskyddet

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. De statliga garantiåtagandena ökade med 146 miljarder kronor jämfört med 2023 och uppgick till 2 974 miljarder kronor vid utgången av 2024. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 46,1 procent.

Insättningsgarantin uppgick till 2 375 miljarder kronor, vilket var en ökning med 81 miljarder kronor jämfört med 2023.

Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 361 miljarder kronor, vilket var ökning med 41 miljarder kronor i förhållande till 2023. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 233 miljarder kronor, vilket var en ökning med 24 miljarder kronor jämfört med 2023.

Risken för stora förluster i den ordinarie portföljen och för stora förluster i form av direkta infrianden av insättningsgarantin bedöms vara måttlig.

Statlig utlåning

Tabell 0.8 Statlig utlåning

Miljarder kronor

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens utlåning uppgick till 276 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämndens utlåning för studielån utgör huvuddelen av statens utlåning.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt Ekonomistyrningsverkets revisionsutlåtanden varpå regeringen lämnar följande intygande.

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Tabell 0.9 Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Sveriges avgift till EU uppgick till 41 miljarder kronor, vilket var en minskning med drygt 2 miljarder kronor jämfört med 2023. Merparten av minskningen berodde på att den BNI-baserade avgiften blev lägre samt att det rådande konjunkturläget med stegrande inflation har resulterat i en minskning av tullavgiften. Bidragen från EU uppgick till 16 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 25 miljarder kronor, vilket var nästan oförändrat jämfört med 2023.

Inledning

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisning för staten 2024 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår statens andel av Riksbankens grundfond och reservfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2024 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2024 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2023.

Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2024 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2024, dels med utfallet för 2023.

Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2025/00658).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.

Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisning för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. ESV:s underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.

Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. uppföljningen av de budgetpolitiska målen. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Kvaliteten i årsredovisning för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med ESV:s konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2024

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2024.

För 2024 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande tjugofem myndigheter: Barnombudsmannen, Försvarets materielverk, Högskolan Dalarna, Karolinska institutet, Konstfack, Kungl. biblioteket, Kungl. Tekniska högskolan, Lantmäteriet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Malmö universitet, Migrationsverket, Moderna museet, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Naturhistoriska riksmuseet, Riksarkivet, Rymdstyrelsen, Skatteverket, Socialstyrelsen,

Spelinspektionen, Statens historiska museer, Statens jordbruksverk, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Umeå universitet.

En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen eller när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men bedömer att de möjliga felen inte är genomgripande.

Av granskade myndigheter har en fått revisionsberättelse med upplysning.

I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.

De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 3.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2020–2024. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Tabell 0.10 Antal modifierade revisionsberättelser 2020–2024

2020 2021 2022 2023 2024

Antal 12 10 13 17 25

1¶Uppföljning av de budgetpolitiska målen

1.1¶Den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet 2024

Den offentliga sektorn redovisade 2024 ett finansiellt sparande som uppgick till ca -96 miljarder kronor eller -1,5 procent av BNP. I förhållande till 2023 försvagades det finansiella sparandet med ca 47 miljarder kronor eller ca 0,7 procent av BNP. I prognosen till budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1) beräknades sparandet till -44 miljarder kronor eller -0,7 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev därmed ca 52 miljarder kronor lägre än prognostiserat i budgetpropositionen för 2024 (se tabell 1.1). Avvikelsen beror på att utgifterna underskattades. Samtidigt blev inkomsterna från skatter sammantaget högre än förväntat. Det rör i första hand kapitalskatt, medan inkomster från mervärdesskatt i stället överskattades.

Utgifterna i staten underskattades med närmare 50 miljarder kronor. Det rör i huvudsak förändringar som tillkommit efter propositioner om ändringar i statens budget (se avsnitt 2). Även utgifterna i kommunsektorn underskattades, avvikelsen rör utgifter för investeringar och konsumtion. En betydande del beror på en fortsatt snabb prisutveckling som medförde att utgifterna för pensioner och investeringar blev högre än förväntat.

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor om annat inte anges

1

Räntor 50 55 5 56

2

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter. Inklusive ofördelade utgifter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

De förändringar som tillkommit på ändringsbudgetar beräknas ha medfört att statens och den offentliga sektorns utgifter blev ca 40 miljarder kronor högre än beräknat i budgetpropositionen för 2024 (se tabell 1.2). Det rör framför allt kapitaltillskottet till Riksbanken på 25 miljarder kronor samt stöd till Ukraina på 14,5 miljarder kronor.

Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen för 2024, offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor

Ändrings- Utfall - totalt

BP24 budget 2024 Utfall 2024 anvisat 2024 Utfall 2023

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av de extra ändringsbudgetarna skiljer sig från motsvarande på budgeten till följd av annorlunda redovisning enligt NR. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Målet för det finansiella sparandet (överskottsmålet), innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. För att bedöma måluppfyllelsen används skattningar av det strukturella sparandet.

Vid utvärdering av överskottsmålet i efterhand används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt.

Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Regeringen bedömde i 2024 års budgetproposition att finanspolitiken var i linje med överskottsmålet. Det strukturella sparandet 2024 har sedan dess reviderats ner. Det strukturella sparandet 2024 bedöms utgöra en avvikelse från överskottsmålet (se tabell 1.3). Vidare är även det åttaåriga bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2017–2024 under målnivån. Regeringen bedömer att avvikelsen från överskottsmålet 2024 är motiverad av behovet att stödja Ukraina utan att behöva dra ner på andra viktiga utgifter eller höja skatterna samt av stabiliseringspolitiska skäl.

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor, indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP om annat ej anges

2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Finansiellt sparande 1,3 0,7 0,4 -3,2 -0,2 1,0 -0,8 -1,5

varav staten 1,3 1,3 -2,9 -0,6 0,4 -0,1 -1,1 1,3

varav ålderspensionssystemet 0,1 0,2 -0,2 0,0 0,4 0,3 0,5 0,1

varav kommunala sektorn -0,8 -1,0 -0,1 0,5 0,3 -1,0 -0,8 -0,8 Bakåtblickande åttaårssnitt -0,4 -0,3 -0,2 -0,5 -0,3 0,1 0,0 -0,3

1

Strukturellt sparande 0,2 -0,2 0,1 -0,9 0,1 0,8 -0,3 -0,3

1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 9.2 i 2025 års ekonomiska vårproposition. Till följd av den höga inflationen har regeringen även valt att justera priseffekten vid beräkningen av BNP-gap. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1.2¶Utgiftstaket för 2024

Tabell 1.4 Utgiftstaket

Miljarder kronor

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 123 1 167 1 210 1 332 1 392 1 471 1 430 1 502 1 539 1 595

Tekniska justeringar 2 7 12 5 10 10 6 2 2 4

1

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 2,0 2,6 3,6 4,3 3,3 16,1 9,3 4,8 5,7 3,6

Anm.: För 1997–2007 se Årsredovisningen för staten 2009 och för 2008–2013 Årsredovisningen för staten 2018. 1 Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes för 2019 och 2020 med 51 respektive 88 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Nivån höjdes för 2021 med 9 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019. Nivån höjdes för 2020 med 350 miljarder kronor efter förslag i Vårändringsbudget för 2020. Nivån höjdes för 2021 med 250 miljarder kronor och för 2022 med 130 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2021. Nivån höjdes för 2023 med 124 miljarder kronor och för 2024 med 148 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2023. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån- och nedperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits (se tabell 1.4 för slutligt fastställda utgiftstak samt budgeteringsmarginaler sedan 2015). Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se vidare i avsnitt om tekniska justeringar nedan) eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras om finanspolitiken behöver anpassas till betydande nya yttre förutsättningar, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. I budgetpropositionen för 2023 föreslog regeringen en finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstakets nivå för 2024 med 148 miljarder kronor med anledning av den ändrade finanspolitiska inriktning som den nya regeringen föreslog.

De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna inom utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet

mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna

Enligt utfallet för statens budget 2024 uppgick de takbegränsade utgifterna till

1 686 miljarder kronor. Därmed underskreds det slutligt fastställda utgiftstaket med en marginal på 61 miljarder kronor (se tabell 1.5).

Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter 2024

Miljoner kronor

Utfall -

Statens Ändrings- statens Utfall - totalt

budget budget Utfall budget anvisat Utfall

2024 2024 2024 2024 2024 2023 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 315 440 40 815 1 319 453 4 013 -36 802 1 214 077 Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 372 929 366 582 -6 347 -6 347 360 860

Takbegränsade utgifter 1 688 369 40 815 1 686 035 -2 334 -43 149 1 574 937

Marginal till utgiftstaket 58 631 60 965 90 063

Utgiftstak 1 747 000

1 747 000 1 665 000

Inklusive posten förändring av anslagsbehållningar.

I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag.

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2024 fastställdes av riksdagen i december 2021 till

1 595 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska och finanspolitiska skäl.

Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

Miljarder kronor

Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2022 1 595

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2023 Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrade skatteregler för reseavdrag 1,80 Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,64 Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt utjämningsbelopp Sverige-Danmark -0,15 Finanspolitiskt motiverad ändring i budgetpropositionen för 2023 Förändrad inriktning på finanspolitiken efter riksdagsval 148

Ny nivå i budgetpropositionen för 2023 1 745

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2024 Förstärkning av det förhöjda grundavdraget 2,11 Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,37 Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt utjämningsbelopp

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2025

2024

Anm.: Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och avrundas enligt praxis till hela miljarder kronor. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som motiverar justeringen. För att motivera en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor.

Sammantaget har utgiftstakets nivå för 2024 höjts med 4 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6). Flera av dessa tekniska justeringar hänförs till budgetförändringar som motiverat justeringar av statsbidragen till kommuner och landsting. Både mer gynnsamma skatteregler för reseavdrag och förstärkningen av det förhöjda grundavdraget (se tabell 1.6), har lett till att kommunernas och regionernas skatteintäkter försämrats, vilket motiverat en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta har medfört en teknisk justering av utgiftstaket.

Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2024 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. Ändringen motiverades av den förändring av finanspolitikens inriktning som regeringen föreslog efter riksdagsvalet 2022. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

2¶Utfallet för statens budget

I avsnitt två och tre redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter 2024 som regeringen har fått från riksdagen.

Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som löpande har betalats in under året, intäkterna avser de skatter som ska hänföras till året, oavsett när i tiden de betalas. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde.

Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel.

Med statens budget menas den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2024 (bet. 2023/24:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med vad som framgår av tabell 2.5.

En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. I bilaga 3 specificeras samtliga propositioner om ändringar i statens budget som påverkar anslagen i statens budget.

2.1¶Saldot i statens budget 2024

Saldot i statens budget blev ett underskott på 104 miljarder kronor 2024 (tabell 2.1) och statens lånebehov ökade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot bli ett underskott på 7 miljarder kronor. Saldot blev därmed 97 miljarder kronor lägre än beräknat. Inkomsterna blev knappt 52 miljarder kronor lägre och utgifterna blev knappt 46 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget.

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2024

Miljoner kronor

Utfall -

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 326 239 40 815 1 319 453 -6 786

Statens inkomster blev 52 miljarder kronor lägre än beräknat

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 324 miljarder kronor. Utfallet blev nästan 1 273 miljarder kronor, vilket är knappt 52 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev knappt 14 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 38 miljarder kronor lägre. Att övriga inkomster blev lägre beror främst på att Sverige inte tagit emot några bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) under 2024.

Utgifterna blev 46 miljarder kronor högre än budgeterat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 377 miljarder kronor. Det är 46 miljarder kronor (3,5 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men nästan 23 miljarder kronor (1,6 procent) lägre än totalt anvisat. Inom 6 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 2 miljarder kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För 6 av utgiftsområdena blev utfallet mer än 2 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 2 miljarder kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än två miljarder mot statens budget 2024

Miljoner kronor

Utfall -

Statens Ändrings- statens

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

Riksgäldskontorets nettoutlåning

371 14 343 13 972 Kassamässig korrigering Övriga utgifter 540 020 6 830 545 915 5 894

Summa utgifter m.m. i statens budget 1 331 129 68 682 1 377 021 45 892

Utfallet för statens budget 2024 jämfört med 2023

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2024 och 2023. Utfallet för statens budget visar för 2024 ett underskott på 104 miljarder kronor. År 2023 visade budgeten i stället ett överskott på 19 miljarder kronor, vilket är en skillnad på 123 miljarder kronor mellan åren.

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2023 och 2024

Miljoner kronor

Statens inkomster ökade med knappt 30 miljarder kronor 2024

Statens skatteinkomster ökade med 13 miljarder kronor (1,0 procent) och övriga inkomster med drygt 16 miljarder kronor (22,0 procent). Ökningen av övriga inkomster beror främst på att avräkningen av s.k. flaskhalsintäkter skett i mycket begränsad omfattning under 2024.

Utgifterna ökade med 12,5 procent

Utgifterna i statens budget ökade med 153 miljarder kronor (12,5 procent) mellan 2023 och 2024. Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap ökade mest, med 32 miljarder kronor (33,5 procent). Det beror på framför allt på uppbyggnaden av den svenska försvarsförmågan, men även förstärkt stöd till Ukraina.

Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallen mellan 2023 och 2024.

Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2023–2024

Miljoner kronor

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

14 343 -10 383 24 727 Kassamässig korrigering

349 691 345 296 4 395 Övriga utgifter

Summa utgifter m.m. i statens budget 1 377 021 1 223 848 153 174

2.2¶Ändringar i statens budget 2024

Tabell 2.5 visar beslut om ändringar i statens budget för 2024. Tabellen visar regeringens propositioner och riksdagsbeteckningarna för samtliga beslut som fattats om statens budget under 2024, med undantag för ett beslut som inte haft några budgetära konsekvenser (Extra ändringsbudget för 2024 – Åtgärder i samband med rekonstruktion av SAS AB, prop. 2023/24:134, bet. 2023/24:FiU35, rskr. 2023/24: 167).

Totalt har riksdagen anvisat ytterligare 68 682 miljoner kronor i ändringsbudget under 2024. Riksdagen har även bemyndigat regeringen att ingå ytterligare ekonomiska åtaganden med 41 333 miljoner kronor som medför behov av framtida anslag efter 2024. Riksdagen har också bemyndigat regeringen att skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 13 877 miljoner kronor, vilket minskar statens tillgångar med samma belopp.

Tabell 2.5 Ändringar i statens budget 2024

Miljoner kronor

Beställnings- Riksdagsbeslut Proposition/betänkande Beteckning Utgifter bemyndiganden Övrigt 2024-03-20 Prop. 2023/24:76, Extra ändringsbudget för 2024 2 620 5 593 3 344

bet. 2023/24:FiU33, – Försvarsmateriel och rskr. 2023/24:144–145 ekonomiskt stöd till Ukraina

2024-06-12 Prop. 2023/24:99, Vårändringsbudget för 2024 17 274 15 465

bet. 2023/24:FiU21,

rskr. 2023/24: 241–253 2024-06-18 Prop. 2023/24:155, Extra ändringsbudget för 2024 2 349 10 775 9 681

bet. 2023/24:FiU36, – Ytterligare försvarsmateriel rskr. 2023/24: 265–266 och ekonomiskt stöd till

Ukraina

2024-06-19 Bet. 2023/24:FiU28, Riksbankens framställning om 25 000

rskr. 2023/24: 277–278 återställning av eget kapital – ändring i statens budget för 2024

2024-09-25 Prop. 2024/25:6, Extra ändringsbudget för 2024 810 3 768 852

bet. 2024/25:FiU14, – Ytterligare materiel och rskr. 2024/25: 1–2 ekonomiskt stöd till Ukraina

2024-11-27 Prop. 2024/25:2, Höständringsbudget för 2024 20 629 5 732

bet. 2024/25:FiU11,

rskr. 2024/25:50–60

Summa 68 682 41 333 13 877

2.3¶Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens

Den 12 februari 2021 beslutades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Återhämtningsfaciliteten inrättades för att stötta medlemsstaterna att hantera effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Faciliteten utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU, som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel från RRF upprättar en nationell återhämtningsplan med en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som medlemsstaten avser söka finansiellt stöd för fram till 2026. Sveriges återhämtningsplan innehåller åtgärder som genomförs under perioden 2020–2026. Regeringen ansvarar för den svenska återhämtningsplanen, men myndigheterna ansvarar för att genomföra investeringarna i planen och har fått i uppdrag av regeringen att säkerställa att kraven i RRF-förordningen uppfylls. Myndigheterna

finansierar åtgärderna med anslag i statens budget. Inbetalda medel från EU:s återhämtningsfacilitet kommer att redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Faciliteten är resultatbaserad och inbetalning sker efter det att åtgärderna genomförts. Regeringen beslutade den 12 december 2024 om att ansöka om en första utbetalning från återhämtningsfaciliteten. Den första betalningsansökan omfattar huvudsakligen åtgärder med måldatum 2020–2022 och uppgår till 1,65 miljarder euro. Det är den första betalningsansökan av tre som regeringen väntas att göra. Sista utbetalningen måste vara hanterad innan utgången av 2026 då RRF upphör. Tidpunkten för utbetalningarna till Sverige liksom delbeloppens storlek är vid upprättande av Årsredovisning för staten 2024 inte fastställda.

2.4¶Inkomster i statens budget 2024

I inkomsterna i statens budget ingår kassamässiga skatteinkomster samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen uppkommer. Statens skatteinkomster för 2024 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade till skattepliktigt år, till en del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.

Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2024 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 5,9 miljarder kronor. I huvudsak avser det intäkter från skatt på konsumtion och insatsvaror som bedöms ha minskat med 6,0 miljarder kronor och som främst beror på beslut om sänkt energiskatt på bensinoch diesel. Se tabell 2.6.

Tabell 2.6 Skattereformer i statens budget för 2024

Miljarder kronor

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.7 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2024.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman. Lönesumman beräknas ha ökat med 3,8 procent.

Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) juni–juni påverkar skatteintäkterna både genom grundavdraget och via skiktgränsen för statlig inkomstskatt då denna

styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI ökar så höjs normalt även skiktgränsen, dock inte under 2024, då uppräkningen av skiktgränsen tillfälligt pausades. KPI används även till att indexera skattesatserna för skatt på energi. Inflationstakten enligt KPI var 2,6 procent 2024.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade, främst till följd av prisökningarna, med 3,2 procent, vilket är 1,3 procentenheter lägre än den prognos som låg till grund för statens budget för 2024. Hushållens konsumtionsutgifter påverkar intäkterna från mervärdesskatt. BNP ökade nominellt med 3,7 procent, vilket är 0,4 procentenheter högre än vad som förväntades i statens budget för 2024. Ökningen förklaras även 2024 främst av prisökningarna, i fasta priser ökade BNP med 1,0 procent.

Tabell 2.7 Antaganden i utfallet för statens budget 2024 jämfört med budgetpropositionen för 2024

Procentuell utveckling om inget annat anges

1 BNP, marknadspris 3,7 Diff. BP24 0,4

2 Arbetade timmar -0,1 Diff. BP24 -0,1

3

Arbetslöshet 8,4 Diff. BP24 0,2 Hushållens konsumtionsutgifter 3,2 Diff. BP24 -1,3 Kommunal medelutdebitering 32,37 Diff. BP24 0,13

5

6

Inkomstbasbelopp 76,2

Diff. BP24 -1,1

6

7

Skiktgräns 598,5

Diff. BP24 0,0

Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition. 4 Arbetslöshet 15–74 år. Medelvärde under året, procent. Tusental kronor. 7 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Bedömningar av utfallet för 2024

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar. Det beror på att skatterna redovisas periodiserat, dvs. till det år skatterna hänförs till, och är därmed inte är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2024 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året.

I tabell 2.8 nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.

Tabell 2.8 Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2024

1100 Direkta skatter på arbete

1110 Inkomstskatter Jan 26 1120 Allmän pensionsavgift Jan 26 1140 Skattereduktioner Dec 25

1200 Indirekta skatter på arbete

1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 Dec 25 1240 Egenavgifter Dec 25 1270 Särskild löneskatt, 1274 Dec 25 1280 Nedsättningar, 1283–1284 Feb 26

1300 Skatt på kapital

1310 Skatt på kapital, hushåll Dec 25 1320 Skatt på företagsvinster Dec 25 1340 Avkastningsskatt, 1341–1342 Dec 25 1350 Fastighetsskatt Dec 25

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror

1410 Mervärdesskatt, 1411 Sep 25 1431 Skatt på elektrisk kraft Mar 25

1600 Restförda och övriga skatter

1620 Övriga skatter, hushåll Apr 26 1630 Övriga skatter, företag Apr 26

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

1810 Skatter till andra sektorer Dec 25

1900 Periodiseringar

1910 Uppbördsförskjutningar Apr 26 1920 Betalningsförskjutningar Dec 25

Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2024 och 2023

I följande tabeller jämförs skatteinkomster med utfallen med beräkningarna i statens budget för 2024 och 2023.

Tabell 2.9 Statens skatteinkomster

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2024 2023 2024 2023

Statens skatteintäkter

Statens skatteintäkter uppgick till 1 356,6 miljarder kronor. Det är 4,0 miljarder kronor (0,3 procent) högre än beräknat i statens budget.

Jämfört med 2023 blev statens skatteintäkter 30,5 miljarder kronor (2,3 procent) högre.

Statens skatteinkomster

Statens skatteinkomster 2024 blev 13,6 miljarder kronor (1,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster, blev -25,2 miljarder kronor. Den skillnaden har påverkat inkomsterna i statens budget negativt. I statens budget beräknades periodiseringarna bli -7,6 miljarder kronor, vilket är en skillnad på -17,5 miljarder kronor. Periodiseringarna utgörs av ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga (icke-periodiserade).

För 2024 blev statens skatteinkomster 13,4 miljarder kronor (1,0 procent) högre än för 2023.

Skatt på arbete

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på arbete redovisas dels direkta skatter på arbete som består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner, dels indirekta skatter på arbete som består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter, särskild löneskatt och särskild premieskatt på tjänstegrupp liv.

Tabell 2.10 Skatt på arbete

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2024 2023 2024 2023

1100 Direkta skatter på arbete 768,5 749,7 6,8 10,9

1110 Inkomstskatter 990,6 949,3 7,2 14,3

1111 Statlig inkomstskatt 62,8 55,9 0,1 2,2

1115 Kommunal inkomstskatt 927,7 893,4 7,1 12,1

1120 Allmän pensionsavgift 158,4 152,8 -0,8 1,3 1130 Artistskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 1140–1160 Skattereduktioner -380,5 -352,5 0,4 -4,7

1200 Indirekta skatter på arbete 755,1 723,9 6,3 12,3

1210 Arbetsgivaravgifter 734,6 707,6 2,2 10,1 1240 Egenavgifter 11,7 11,5 -0,1 -1,2 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -50,5 -49,1 0,3 -0,6 1270 Särskild löneskatt 64,1 61,5 3,6 3,7 1280 Nedsättningar -5,4 -8,3 0,3 0,3 1290 Tjänstegruppliv 0,5 0,6 -0,1 -0,1

Skatt på arbete 1 523,6 1 473,5 13,1 23,2

Intäkter från skatt på arbete ökade något mer än beräknat 2024 Intäkterna från Skatt på arbete uppgick till 1 523,6 miljarder kronor. Det är 13,1 miljarder kronor (0,9 procent) högre än beräknat i statens budget.

För inkomståret 2024 beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till 768,5 miljarder kronor. Det är 6,8 miljarder kronor (0,9 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Intäkterna från kommunal inkomstskatt blev 7,1 miljarder kronor högre .

Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Skattereduktionen för installation av grön teknik blev 1,2 miljarder kronor lägre då antalet hushåll som investerat i främst solceller blev lägre än beräknat. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften blev 0,8 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att det fastställda inkomstbasbeloppet för 2024 blev 1 100 kronor lägre än vad som antogs i beräkningarna till statens budget. Den allmänna pensionsavgiften betalas för inkomster upp till 8,07 basbelopp. Jobbskatteavdragen blev 0,5 miljarder kronor högre, vilket främst beror på att lönesumman blev högre än vad som antogs i beräkningen i statens budget. Även avdragen för hushållsarbete, främst rotavdrag, blev högre än beräknat.

Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 755,1 miljarder kronor, vilket är 6,3 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 734,6 miljarder kronor för inkomståret 2024. Det är 2,2 miljarder kronor (0,3 procent) högre jämfört med statens budget och beror på att lönesumman blev högre än beräknat. Det är även delvis en orsak till att intäkterna från särskild löneskatt beräknas bli 3,6 miljarder kronor högre. Särskild löneskatt betalas med 24,26 procent, främst på pensions-

1 Att intäkterna från skatt på arbete blev högre, trots att lönesummans procentuella utveckling nu bedöms ha blivit lägre, är en effekt av att lönesumman för 2023 i BP24 var lägre än beräknat.

kostnader t.ex. premier för tjänstepensionsförsäkring, men även andra pensionsförmåner som inte beskattas enligt andra regler.

Intäkterna från skatt på arbete ökade med 3,4 procent jämfört med 2023 Jämfört med 2023 blev intäkterna från Skatt på arbete 50,0 miljarder kronor (3,4 procent) högre.

Direkta skatter på arbete ökade med 18,8 miljarder kronor (2,5 procent). Den kommunala inkomstskatten ökade med 34,4 miljarder kronor (3,8 procent). Det förklaras främst av att lönesumman ökat med 3,8 procent men även på att den kommunala inkomstskatten höjdes med i genomsnitt 13 öre under 2024. Timlönen ökade med 4,2 procent medan antalet arbetade timmar minskade med 0,1 procent mellan åren. Intäkterna från statlig inkomstskatt ökade med 6,9 miljarder kronor. Det beror dels på den högre lönesumman, dels på att skiktgränsen för statlig skatt pausades under 2024, vilket höjde skatteintäkterna.

Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 28,0 miljarder kronor jämfört med 2023. Det är främst jobbskatteavdraget som har ökat. Det beror främst på att lönesumman ökat med 3,8 procent men också på att riksdagen beslutade om att utöka jobbskatteavdraget. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften ökade med 5,6 miljarder kronor. Det beror på att det fastställda inkomstbasbeloppet för 2024 blev 1 900 kronor högre än 2023.

Skattereduktionen för installation av grön teknik minskade med 2,0 miljarder kronor. Det beror på att på att hushållens investeringar i solcellsanläggningar minskat kraftigt under 2024. Avdragen för hushållsarbete, främst rotavdrag, ökade dock med 2,1 miljarder kronor jämfört med 2023.

Intäkterna från arbetsgivaravgifter 3,8 procent högre 2024 Indirekta skatter på arbete ökade med 31,2 miljarder kronor (4,3 procent) jämfört med 2023. Arbetsgivaravgifterna ökade med 27,0 miljarder kronor (3,8 procent), vilket beror på att lönesumman ökat med 3,8 procent jämfört med 2023. Särskild löneskatt ökade med 2,6 miljarder kronor (4,3 procent). Även det beror främst på att lönesumman ökade men även på att prisbasbeloppet ökat med 4 800 kr, vilket medfört högre premier för bland annat tjänstepensionsförsäkring. Maximalt avdrag för tjänstepensionskostnader är 35 procent av lönen upp till 10 basbelopp.

Nedsättningarna av arbetsgivaravgifter minskade med 2,9 miljarder kronor. Orsaken var främst att riksdagen beslutade om att slopa nedsättningen av arbetsgivaravgifter för 15–18 åringar från och med den första januari 2024.

Skatt på kapital

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på kapital redovisas bl.a. skatt på företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.

Tabell 2.11 Skatt på kapital

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2024 2023 2024 2023

Skillnad Skillnad

mot mot Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2024 2023 2024 2023

Intäkter från skatt på kapital högre än beräknat Intäkterna från Skatt på kapital uppgick till 398,3 miljarder kronor. Det är 21,3 miljarder kronor (5,6 procent) högre än beräknat i statens budget.

Intäkterna från skatt på företagsvinster blev 12,5 miljarder kronor (5,4 procent) högre, vilket beror på att företagsvinsterna ökade mer än väntat.

Intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster blev netto 5,6 miljarder kronor (6,9 procent) högre än beräknat. Hushållens skattereduktioner för underskott av kapital, som minskar statens intäkter från skatt på kapital, blev 6,1 miljarder kronor högre. Det beror främst på att hushållens ränteutgifter och därmed även ränteavdragen blev högre än beräknat.

Intäkterna från kupongskatt blev 3,4 miljarder kronor högre, vilket beror på högre utdelningar än väntat. Kupongskatt betalas av den som har fått utdelning på aktier från svenskt aktiebolag eller från andel i en svensk värdepappersfond eller en specialfond, och som är skattemässigt bosatt eller hemmahörande utomlands.

Intäkterna från stämpelskatt dvs. den avgift den skattskyldige betalar vid förvärv av fast egendom (lagfart) eller tomträtt, blev 3,0 miljarder kronor lägre än beräknat. Bostadspriserna och omsättningen på bostadsmarknaden har visserligen ökat men i lägre takt än den som beräknades i statens budget.

Statens intäkter från skatt på kapital ökade med 12 procent 2024 Jämfört med 2023 blev intäkterna från Skatt på kapital 41,6 miljarder kronor (11,7 procent) högre.

Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha ökat med 10,9 miljarder kronor (5,4 procent).

Intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster ökade med 15,4 miljarder kronor (21,5 procent). Den starka utvecklingen på aktiemarknaden medförde att schablonintäkter från investeringssparkonton (ISK) och vinster från aktieförsäljningar ökade kraftigt. Även bostadsmarknaden visade stigande priser och omsättning vilket medförde ökande kapitalvinster från bostadsförsäljningar. Vidare ökade utdelningsinkomsterna, framför allt från fåmansbolag under 2024. Eftersom den genomsnittliga räntan var högre 2024 jämfört med 2023 ökade även hushållens ränteinkomster. Dock ökade de betydligt mindre än ränteutgifterna eftersom hushållens räntebärande tillgångar är mindre än skulderna samt att inlåningsräntan är lägre än utlåningsräntan. Hushållens skattereduktioner för underskott av kapital ökade med 7,2 miljarder kronor jämfört med 2023.

Avkastningsskatten dvs. den schablonskatt företag betalar för pensions- och kapitalförsäkringar och avsatta pensionsmedel, t.ex. livförsäkringsbolag eller företag som redovisat avsatta pensionsmedel i sin balansräkning, ökade med 11,8 miljarder kronor. Skatten påverkas dels av kapitalunderlagets utveckling som ökat under 2024,

dels av den genomsnittliga statslåneräntan med ett års eftersläpning. Vid beräkningen av skatten för 2024 används räntan för 2023 som blev 2,48 procent. Det är 1,02 procentenheter högre än den genomsnittliga statslåneräntan för 2022.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter.

Tabell 2.12 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2024 2023 2024 2023 1410 Mervärdesskatt 562,0 557,9 -22,2 -36,6 1420 Skatt på alkohol och tobak 32,8 28,6 1,4 -1,8 1430 Energiskatt 46,8 45,6 2,8 -1,7 1440 Koldioxidskatt 24,6 22,7 0,5 0,2 1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö 9,4 34,4 0,6 26,3 1470 Skatt på vägtrafik 21,6 22,1 -2,4 -3,2 1480 Övriga skatter 6,9 6,7 -0,8 -1,2

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 704,1 717,9 -20,2 -17,9

Intäkterna från Skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 704,1 miljarder kronor. Det är 20,2 miljarder kronor (2,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2023 blev intäkterna från Skatt på konsumtion och insatsvaror 13,7 miljarder kronor (1,9 procent) lägre.

Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatt påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen av konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningar i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor.

Hushållens konsumtion lägre än väntat 2024 Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 562,0 miljarder kronor. Det är 22,2 miljarder kronor (3,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror främst på att hushållens konsumtion blev lägre än väntat. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 3,2 procent, vilket är 1,3 procentenheter lägre än den beräkning som låg till grund för statens budget för 2024.

Jämfört med 2023 blev intäkterna från mervärdesskatt 4,1 miljarder kronor (0,7 procent) högre. Intäkterna från mervärdesskatt på hushållens konsumtion ökade med 1,6 miljarder kronor och intäkterna från den offentliga konsumtionen ökade med 6,3 miljarder kronor. Det är främst intäkterna från mervärdesskatt på tjänster som beräknas bli högre, vilket är en följd av fortsatta prisökningar under 2024. Även intäkterna från mervärdeskatt på dagligvaror (livsmedel) beräknas öka, både till följd av ökad konsumtion och högre priser. Åt motsatt håll gick intäkterna från mervärdeskatt på bostadsinvesteringar som bedöms ha minskat med 6,0 miljarder kronor.

Punktskatter Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt.

Skatt på alkohol och tobak Intäkterna från Skatt på alkohol och tobak uppgick till 32,8 miljarder kronor. Det är 1,4 miljarder kronor (4,5 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2023 blev intäkterna från Skatt på alkohol och tobak 4,2 miljarder kronor (14,7 procent) högre.

Intäkterna från skatt på tobak blev 1,6 miljarder kronor (12,3 procent) högre än budget och 3,2 miljarder kronor (29,4 procent) högre jämfört med 2023. Under 2024 fattade riksdagen beslut om att skattesatserna för tobak skulle förändras från och med den 1 november 2024. Inför detta ökade inköpen av röktobak kraftigt under oktober 2024. Förändringen innebar bl.a. att skatten på cigaretter höjdes med ca 9 procent samtidigt som skatten på tobakssnus sänktes med ca 20 procent.

Intäkterna från skatt på alkohol blev 0,4 miljarder kronor (2,2 procent) lägre än beräknat. Det beror på att försäljningen av alkohol blev mindre än väntat. Jämfört med 2023 så ökade dock intäkterna med 1,0 miljard kronor, till följd av att skattesatserna för 2024 höjdes med 7,5 procent för öl, 7,6 procent för vin och andra alkoholhaltiga drycker samt med 1,0 procent för etylalkohol (spritdrycker).

Tabell 2.13 Skatt på alkohol och tobak

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2024 2023 2024 2023

Skatt på energi och miljö Intäkterna från Skatt på energi och miljö uppgick till 80,8 miljarder kronor. Det är 3,9 miljarder kronor (5,0 procent) högre än beräknat i statens budget. Intäkterna från energiskatt samt koldioxidskatt blev 3,3 miljarder kronor högre, främst till följd av att konsumtionen blev högre än väntat.

Jämfört med 2023 blev intäkterna från Skatt på energi och miljö 21,9 miljarder kronor (21,3 procent) lägre. Skillnaden förklaras i huvudsak av s.k. flaskhalsintäkter. Under 2023 betalades ett överskott om 26,2 miljarder kronor från flaskhalsintäkter, som uppstod till följd av de höga elpriserna, ut som stöd till hushåll och företag, vilket redovisades som en skatteintäkt under 2023. Motsvarande utbetalningar har skett även under 2024, men i en mycket begränsad omfattning. Även intäkterna från energiskatt

på bensin har minskat jämfört med 2023, vilket främst beror på att energiskatten på bensin sänktes under 2024.

Däremot har intäkterna från skatt på elektrisk kraft ökat, främst på grund av ökad elanvändning men även på grund av att skatten per kWh räknades upp med 4,5 öre. Även intäkterna från koldioxidskatt på bensin- och oljeprodukter har ökat, dels till följd av att skattesatsen för koldioxidskatt räknats upp med KPI, dels har konsumtionen av främst diesel ökat.

Tabell 2.14 Skatt på energi och miljö

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2024 2023 2024 2023 1430 Energiskatt 46,8 45,6 2,8 -1,7

1431 Skatt på elektrisk kraft 31,5 27,8 -0,2 -0,5

1432 Energiskatt bensin 7,0 9,3 1,5 0,6

1433 Energiskatt oljeprodukter 8,1 8,2 1,4 -1,6

1434 Energiskatt övrigt 0,3 0,3 0,0 -0,2

1440 Koldioxidskatt 24,6 22,7 0,5 0,2

1441 Koldioxidskatt bensin 8,6 7,8 0,9 0,2

1442 Koldioxidskatt oljeprodukter 15,3 14,1 -0,8 -0,6

1443 Koldioxidskatt övrigt 0,7 0,7 0,4 0,6

1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö 9,4 34,4 0,6 26,3

1451 Svavelskatt 0,0 0,0 0,0 0,0

1452 Skatt på råtallolja 0,1 0,1 0,1 0,1

1453 Särskild skatt mot försurning 0,1 0,1 0,0 0,0

1454 Skatt på bekämpningsmedel 0,1 0,1 0,0 0,0

1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 0,0 0,0 0,0 0,0

1456 Avfallsskatt 0,4 0,3 0,1 0,0

1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen 0,0 0,0 0,0 0,0

1458 Övriga skatter 0,1 0,3 -0,1 0,1

1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter 3,7 3,0 0,1 -0,4

1461 Kemikalieskatt 2,5 2,0 0,5 0,1

1462 Skatt på flygresor 1,7 1,5 -0,1 0,4

1463 Skatt på avfallsförbränning 0,0 0,0 0,0 0,0

1464 Skatt på plastbärkassar 0,4 0,5 0,0 -0,1

1465 Intäkter från handel med elcertifikat 0,2 0,2 0,0 0,0

1467 Flaskhalsintäkter 0,0 26,2 0,0 26,2

Skatt på energi och miljö 80,8 102,6 3,9 24,8

Högre intäkter från skatt på kemikalier

Intäkterna från Kemikalieskatt blev 0,5 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget och 0,4 miljarder kronor högre än föregående år. Skillnaden mellan åren beror främst på att skattesatserna på kemikalier i viss elektronik höjdes 2024, konsumtionen av skattepliktiga vitvaror och övriga elektronikvaror är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år.

Skatt på vägtrafik

I gruppen Skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt, vägavgifter, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Intäkterna från Skatt på vägtrafik uppgick till

21,6 miljarder kronor. Det är 2,4 miljarder kronor (9,9 procent) lägre än beräknat i statens budget. Intäkterna från fordonsskatt blev 1,9 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att färre fordon än väntat nyregistrerades under 2024.

Jämfört med 2023 blev intäkterna av skatt på vägtrafik 0,4 miljarder kronor lägre.

Övriga skatter Övriga skatter består av inlevererade överskott från Svenska Spel AB och Systembolaget AB samt skatt på spel, telekommunikationer m.m. Intäkterna från Övriga skatter uppgick till 6,9 miljarder kronor. Det är 0,8 miljarder kronor (10,9 procent) lägre än beräknat i statens budget, och beror främst på lägre intäkter från skatt på spel och ett lägre inlevererat överskott från Svenska Spel AB.

Jämfört med 2023 blev intäkterna från Övriga skatter 0,2 miljarder kronor (2,7 procent) högre. Intäkterna från skatt på spel ökade med 0,6 miljarder kronor medan lägre inlevererat överskott från Svenska Spel AB minskade intäkterna med 0,3 miljarder kronor.

Skatt på import

Skatt på import består av tull på varor utanför EU. För 2024 uppgick intäkterna från tull till 8,5 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor lägre än beräknat i den beslutade budgeten. Det beror främst på att importen blev lägre än beräknat under 2024 till följd av lägre inhemsk efterfrågan. Jämfört med 2023 ökade dock intäkterna från skatt på import med 0,5 miljarder kronor (6,9 procent). Det totala importvärdet ökade med 7,0 miljarder kronor jämfört med föregående år. Den tull som debiteras påverkas av vilka varor som importeras och från vilka länder de har sitt ursprung. Den största enskilda ökningen är inom varugruppen textilier där debiterad tull ökat med 153 miljoner kronor eller knappt 9 procent.

Restförda och övriga skatter

I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (uppbördsförluster), omprövningar, debiteringsanstånd , skattetillägg, förseningsavgifter, intäkter som förs till fonder samt avgifter till public service.

Tabell 2.15 Restförda och övriga skatter

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2024 2023 2024 2023

Restförda och övriga skatter uppgick till 9,2 miljarder kronor för 2024, vilket är 2,9 miljarder kronor lägre än budgeterat. Utfallet för restförda skatter blev -16,5 miljarder

Det finns två typer av anstånd, debiteringsanstånd (anstånd pga. taxeringsbeslut, en skattskyldig överklagar ett beslut), som redovisas under 1600 Restförda och övriga skatter, samt betalningsanstånd (anstånd med att betala skatt av andra skäl, t. ex. de tillfälliga skatteanstånd som infördes till följd av sjukdomen covid-19) som redovisas under 1900 Periodiseringar.

kronor. Skillnaden mot budget är -5,6 miljarder kronor och beror främst på att befarade uppbördsförluster, både för hushåll och företag, blev högre än beräknat.

Jämfört med 2023 bedöms summan av restförda och övriga skatter vara marginellt högre. Restförda skatter beräknas minska statens skatteintäkter, till följd av högre uppbördsförluster. Det motverkas av att övriga skatter från hushåll och företag ökade. Det beror på att företagens netto 2024 av medgivna debiteringsanstånd och debiteringsanstånd som upphör var positivt och uppgick till 3,2 miljarder kronor, eftersom anstånd som upphörde var högre än beviljade anstånd med att betala skatt. Nettot för 2023 var negativt, 0,9 miljarder kronor, skillnaden mellan åren är 4,1 miljarder kronor.

Avgående poster och periodiseringar

I inkomsthuvudgruppen 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter.

I inkomsthuvudgruppen 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonderna.

I inkomsthuvudgruppen 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och betalningsanstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig.

Tabell 2.16 Avgående poster och periodiseringar

Miljarder kronor

Skillnad Skillnad

mot mot

Prognos/ Prognos/ statens statens

utfall utfall budget budget

2024 2023 2024 2023

Avgående poster, skatter till andra sektorer Intäkterna från Avgående poster, skatter till andra sektorer uppgick till -1 278,7 miljarder kronor. Det är 7,3 miljarder kronor (0,6 procent) lägre än beräknat i statens budget och 47,5 miljarder kronor (3,9 procent) lägre än 2023. Eftersom kommunsektorns och ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionsavgifter och allmän pensionsavgift) beror avvikelsen mot budget främst på att lönesumman blev något högre än beräknat i statens budget för 2024. Skillnaden mot 2023 förklaras av att lönesumman ökat med 3,8 procent under 2024.

Periodiseringar Periodiseringarna för 2024 beräknas uppgå till -25,2 miljarder kronor, och har påverkat inkomsterna i statens budget negativt. Det är -17,5 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget för 2024. Jämfört med 2023 blev periodiseringarna 17,1 miljarder kronor lägre.

Uppbördsförskjutningen för 2024 blev negativ och uppgick till -1,1 miljard kronor och beror på att de inkomster som redovisats löpande under 2024 blev lägre än den periodiserade intäkten avseende 2024. Skillnaden jämfört med beräkningen av uppbördsförskjutningar till statens budget är -27,1 miljarder kronor.

Betalningsförskjutningen blev negativ och uppgick till -39,8 miljarder kronor. Betalningsförskjutningar är skillnaden mellan å ena sidan intäkterna till kommuner, regioner, ålderspensionssystem och kyrkosamfund och å andra sidan de utbetalningar som sker under kalenderåret till dessa sektorer, och för företag och hushåll, skillnaden mellan in- respektive utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter. Detta kan också uttryckas som skatteintäkter minus utbetalda förskott och slutregleringar. Skillnaden jämfört med beräkningen av betalningsförskjutningar till statens budget är 11,3 miljarder kronor

Betalningsförskjutningar för företag och hushåll uppgick till -19,1 miljarder kronor, vilket innebär att företag och hushåll har betalat in mindre skatt, främst på kapital, än vad de förväntas betala i slutlig skatt för 2024.

Betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner blev -18,7 miljarder kronor, dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn 2024, inkl. utbetalning av slutreglering för 2022, och den beräknade slutliga kommunalskatten för 2024. Skillnaden beror främst på att den slutliga kommunala inkomstskatten för 2022 blev 23,7 miljarder kronor högre än vad staten betalade ut i förskott under 2022. Statens skuld till kommunsektorn slutreglerades i januari 2024, vilket innebar att utbetalningarna till kommuner och regioner blev högre än den beräknade kommunala skatteintäkten för 2024. Det motverkas av att den kommunala skatteintäkten för 2024 bedöms vara 2,4 miljarder kronor högre än vad som vad som har betalats ut i förskott till kommunerna för 2024.

Anstånd med att betala skatt minskade med 15,6 miljarder kronor under 2024, vilket ökade statens skatteinkomster. Det beror på att en stor del av de tillfälliga skatteanstånd som infördes till följd av sjukdomen covid-19, löpt ut under 2024. I statens budget antogs anstånden minska med 17,4 miljarder kronor, en skillnad på -1,8 miljarder kronor.

Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2024 uppgick till -58 650 miljoner kronor och blev därmed 37 941 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 16 469 miljoner kronor högre jämfört med föregående år.

Tabell 2.17 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2024 2024 2024 2023

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2024 2024 2024 2023

6000 Bidrag m.m. från EU 48 675 16 387 -32 288 18 262

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -145 053 -146 184 -1 131 -169 592

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Övriga inkomster -20 709 -58 650 -37 941 -75 119

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.

Tabell 2.18 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2024 2024 2024 2023

Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 47 577 miljoner kronor, vilket är

313 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 8 188 miljoner kronor (14,7 procent) lägre.

Lägre rörelseöverskott än beräknat i statens budget men högre än 2023

Rörelseöverskotten uppgick till 636 miljoner kronor, vilket är 104 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 31 miljoner kronor (5,2 procent) högre.

Tabell 2.19 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2024 2024 2024 2023 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2116 Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade

utdelning och inleverans av motsvarighet 259 274 15 381 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets

garantiverksamhet 105 71 -34 78

Utfall - Statens statens budget Utfall budget Utfall

2024 2024 2024 2023

Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade överskott uppgick till 274 miljoner kronor, vilket är 55 procent av årets resultat för koncernen 2023. På inkomsttiteln inlevererat överskott från övriga myndigheter redovisas Exportkreditnämndens (EKN) inlevererade överskott som uppgick till 124 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor (14,5 procent) lägre än 2023.

Överskott av statens fastighetsförvaltning blev högre än beräknat i statens budget Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 463 miljoner kronor, vilket är 80 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2023blev utfallet 242 miljoner kronor lägre. Under 2024 har Statens fastighetsverk bl.a. avslutat försäljningen av residensbostaden i Lissabon.

Statens ränteinkomster från skattekonto högre än 2023 Ränteinkomster uppgick till 5 797 miljoner kronor. Det är 3 533 miljoner kronor (156,0 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2023 blev ränteinkomsterna 2 807 miljoner kronor (93,8 procent) högre.

Tabell 2.20 Ränteinkomster

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2024 2024 2024 2023

I Övriga ränteinkomster ingår räntor på skattekonto som uppgick till 5 688 miljoner kronor, vilket är 2 754 miljoner kronor (93,9 procent) högre än 2023. Skillnaden jämfört med 2023 beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott blev högre.

Statens aktieutdelningar i nivå med föregående år Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från 2023. Inkomster av statens aktier uppgick till 20 468 miljoner kronor, vilket är 539 miljoner kronor (2,7 procent) högre än föregående år.

Tabell 2.21 Aktieutdelning m.m. 2024 och 2023

Miljoner kronor Bolag Utfall 2024 Utfall 2023 Förändring

Bolag Utfall 2024 Utfall 2023 Förändring Lernia 0 9 -9 Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB) 7 600 7 540 60 Nordiska investeringsbanken NIB 255 97 158 SBAB Bank 963 832 131 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 0 0 0 Specialfastigheter Sverige AB 0 0 0 Sveaskog Holding AB 1 207 1 150 57 AB Svensk Bilprovning (Bolaget såldes i december 2024) 36 37 -1 AB Svensk Exportkredit 248 0 248 Svevia AB 0 236 -236 Sweden House AB 0 0 0

Utdelningen från LKAB blev 7 600 miljoner kronor, vilket motsvarar 50 procent av årets resultat för bolaget 2023.

Återföring av kreditreserv under 2023 påverkar jämförelsen mellan åren Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 4 511 miljoner kronor. Det är 823 miljoner kronor (22,3 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2023 blev övriga inkomster av statens verksamhet 10 720 miljoner kronor (70,4 procent) lägre. Det beror främst på att Centrala studiestödsnämnden (CSN) under 2023 avslutade sin kreditreserv för kreditförluster. I och med detta levererade CSN in 10 607 miljoner kronor på inkomsttitel.

Inkomster av försåld egendom

Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas försäljningar av statlig egendom, varav försäljningar av aktier i statligt ägda bolag vanligtvis utgör den största delen.

Tabell 2.22 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2024 2024 2024 2023

3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 1 240 -3 760 92

Försäljning av Bilprovningen medförde högre inkomster 2024 Inkomster av försåld egendom uppgick till 1 240 miljoner kronor. Det är 3 760 miljoner kronor (75,2 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör ett beräkningstekniskt antagande på 5 000 miljoner kronor.

Jämfört med 2023 blev Inkomster av försåld egendom 1 148 miljoner kronor högre. Det beror på försäljningen av Aktiebolaget Svensk Bilprovning till tyska TÜV Rheinland AG. Inkomsterna som redovisades efter försäljningen uppgick till 1 179 miljoner kronor.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån.

Tabell 2.23 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2024 2024 2024 2023

4100 Återbetalning av näringslån 0 20 20 1

Fortsatt färre låntagare Återbetalning av lån uppgick till 387 miljoner kronor. Det är 228 miljoner kronor (37,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2023 blev utfallet 45 miljoner kronor (10,4 procent) lägre. Återbetalning av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 58 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Förändringen mellan åren beror främst på fortsatt färre låntagare för denna typ av lån.

Jämfört med beräknat i statens budget blev utfallet för återbetalningar av övriga lån 189 miljoner kronor (64,1 procent) lägre. Återbetalning av hemutrustningslån uppgick till 62 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor lägre än föregående år. Från den 1 januari 2022 går det inte längre att ansöka om hemutrustningslån. Befintliga lån regleras allteftersom. Återbetalning av körkortslån uppgick till 32 miljoner kronor. Sedan den 1 januari 2024 är det inte längre möjligt att ansöka om körkortslån.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter.

Tabell 2.24 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2024 2024 2024 2023 5100 Avskrivningar och amorteringar 0 0 5200 Statliga pensionsavgifter 22 164 21 943 -221 19 922

5000 Kalkylmässiga inkomster 22 164 21 943 -221 19 922

De statliga pensionsavgifterna blev högre än 2023 Statliga pensionsavgifter uppgick till 21 943 miljoner kronor. Det är 221 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Avgifterna för statliga tjänstepensioner uppgick till 17 775 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 4 192 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 183 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev de statliga pensionsavgifterna 2 022 miljoner kronor (10,1 procent) högre. Det beror främst på att det fastställda inkomstbasbeloppet för 2024 är högre än 2023. Den allmänna pensionsavgiften betalas för inkomster upp till 8,07 basbelopp.

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag inom utgiftsområdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 19 Regional utveckling, 22 Kommunikationer samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 2.25 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2024 2024 2024 2023 6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 12 665 10 452 -2 213 11 238 6200 Bidrag från EU till fiskenäringen 196 103 -93 300 6300 Bidrag från Europeiska regionala

utvecklingsfonden 1 414 1 889 475 1 714 6400 Bidrag från Europeiska socialfonden 1 462 2 466 1 004 2 411 6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 534 453 -81 997 6600 Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning

och resiliens 32 164 -32 164 6900 Övriga bidrag från EU 240 1 022 782 1 603

6000 Bidrag m.m. från EU 48 675 16 387 -32 288 18 262

Inkomsterna uppgick till 16 387 miljoner kronor, vilket är 32 288 miljoner kronor (66,3 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2023 blev inkomsterna

1 875 miljoner kronor (10,3 procent) lägre.

Senarelagd betalningsansökan för RRF påverkar jämförelse mot budget med

32 miljarder kronor

Bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) beräknades uppgå till 32 164 miljoner kronor i statens budget för 2024. Sverige mottog inga bidrag från RRF under 2024. RRF utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument Next Generation EU som löper fram till utgången av 2026 och medlemsstater som ansöker om medel upprättar en nationell återhämtningsplan. Sveriges återhämtningsplan innehåller en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som genomförs under perioden 2020–2026. Den 12 december 2024 beslutade regeringen att ansöka om en första utbetalning från EU, som omfattar åtgärder som genomförts 2020–2022.

Tabell 2.26 Bidrag från EU:s jordbruksfonder

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2024 2024 2024 2023 6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för

jordbruket 9 606 7 984 -1 622 7 979

6111 Gårdsstöd 9 447 7 871 -1 576 7 474

6113 Övriga interventioner 159 144 -15 145

6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 0 -31 -31 359

6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 3 059 2 468 -591 3 259

6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007–2013 0 0 0 0

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2024 2024 2024 2023

6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020 1 138 863 -275 3 138

6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021–2027 1 921 1 605 -316 121

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 12 665 10 452 -2 213 11 238

Bidragen från EU:s jordbruksfonder blev lägre än budget och 2023 Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 10 452 miljoner kronor, vilket är 2 213 miljoner kronor (17,5 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Det beror framför allt på lägre gårdsstöd än beräknat, bl.a. till följd av den försvagade svenska kronkursen.

Jämfört med föregående år blev utfallet 785 miljoner kronor (7,0 procent) lägre. Det förklaras främst av att förskott tagits emot från den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020, eftersom programperioden har förlängts med två år t.o.m. 2022. Motsvarande förskott har inte tagits emot i år.

Övriga bidragen från EU blev högre än beräknat men lägre än 2023 De övriga bidragen från EU blev 1 022 miljoner kronor, vilket är 782 miljoner kronor högre än beräknat. Jämfört med föregående år blev bidragen 580 miljoner kronor (36,2 procent) lägre. Det är främst bidragen från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) som blivit lägre, vilket beror på att antalet asylsökande minskat jämfört med 2023.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystem

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (lagen [1993:387] om stöd och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser intäkter som förs till fonder, kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner, avgifter till public service, elcertifikat och fr.o.m. 2023, flaskhalsintäkter.

Tabell 2.27 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2024 2024 2024 2023

7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -55 067 -54 029 1 038 -50 471 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -88 464 -89 373 -909 -89 954 7230 Övriga avräkningar -9 919 -9 640 279 -35 898

Utfall -

Statens statens

budget Utfall budget Utfall

2024 2024 2024 2023

7231 Avgifter till public service -9 765 -9 430 335 -9 551

7232 Intäkter från handel med elcertifikat -154 -198 -44 -170

7233 Flaskhalsintäkter 0 -13 -13 -26 177

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -145 053 -146 184 -1 131 -169 592

I statens budget beräknades Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet uppgå till -145 053 miljoner kronor. Utfallet blev -146 184 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev -1 131 miljoner kronor.

Jämfört med 2023 minskade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 23 408 miljoner kronor. Skillnaden förklaras i huvudsak av s.k. flaskhalsintäkter, som betalades ut som stöd till hushåll och företag under 2023. Flaskhalsintäkterna redovisades som en skatt under 2023 men avräknades här för att de totala inkomsterna skulle vara kassamässiga och inte påverka saldot. Motsvarande utbetalningar av elstöd har skett även under 2024, men i en mycket begränsad omfattning. Åt motsatt håll går kompensationen till statliga myndigheter för mervärdeskatt, som ökat med 3 558 miljoner kronor. Den statliga konsumtionen ökade med 5,8 procent under 2024.

Definitionen av statens skatteintäkter skiljer sig åt

Sedan 2006, då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisningsprinciper för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräkenskaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga sektorn. Nationalräkenskaperna styrs av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) i Europeiska unionen. Däremot finns skillnader mellan statens skatteintäkter i statens budget och statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna som beror på olika principer för avgränsningen av staten. Den största skillnaden förklaras av att den offentliga sektorns delsektorer inte får redovisa negativa skatter inom ramen för nationalräkenskaperna. Det innebär att större delen av de skattereduktioner som på budgeten redovisas bland statens skatteintäkter i stället redovisas i kommunsektorn. Den minskning av kommunernas skatteintäkter som då uppstår regleras med en bokföringsmässig transferering från staten till kommunerna. En annan skillnad är att den kommunala fastighetsavgiften tillhör staten i nationalräkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig sektor.

Tabell 2.28 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och nationalräkenskaperna 2022–2024

Miljoner kronor

Utöver olika principer för hur staten ska avgränsas, finns skillnader som beror på att redovisningsprinciper förändrats under budgetåret. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten ska inte redovisningen av skatteintäkterna justeras i efterhand för att de ska stämma överens med principförändringarna. För 2024 finns inga skillnader som beror på förändrade redovisningsprinciper. För 2022 finns en skillnad på 17 555 miljoner kronor eftersom EU:s statistikmyndighet Eurostat i början av 2023 beslutade att överskott från s.k. flaskhalsintäkter skulle redovisas som en skatt i staten och en transferering till hushållen i nationalräkenskaperna under 2022. Flaskhalsintäkterna uppstod till följd av de höga elpriserna under 2022 och betalades ut som stöd till hushåll under 2023.

2.5¶Utgifter i statens budget 2024

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida. Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

I tabell 2.29 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

Utgifterna blev högre än ursprunglig budget, men lägre än totalt anvisat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 377 021 miljoner kronor. Det är 45 892 miljoner kronor (3,4 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men 22 790 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades totalt. Inom sex av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 2 miljarder kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För sex av utgiftsområdena blev utfallet mer än 2 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

Tabell 2.29 Utgifter i statens budget 2024

Miljoner kronor

Utfall - Utfall –

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning 116 907 8 843 125 751 120 096 3 189 -5 655

Utfall - Utfall –

Statens Ändrings- Totalt statens totalt Utgiftsområde budget budget anvisat Utfall budget anvisat

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Förändring av anslagsbehållningar

Högre utgifter för rättsväsendet

Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev utfallet 78 298 miljoner kronor, vilket är 2 270 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 2 747 miljoner kronor. Utgifterna för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 17 571 miljoner kronor, vilket är 1 426 miljoner kronor högre än den ursprungliga budgeten, men 229 miljoner kronor lägre än totalt anvisade medel. Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten blev 41 381 miljoner kronor, vilket är 616 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget, i ändringsbudget anvisades ytterligare 400 miljoner kronor. Även utgifterna för anslagen 1:5 Sveriges Domstolar och 1:11 Rättsliga biträden m.m. blev högre än beräknat och tillsammans anvisades de anslagen ytterligare 699 miljoner kronor i ändringsbudget.

Högre utgifter för försvaret

Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev utfallet 128 177 miljoner kronor, vilket är 2 117 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 4 625 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 59 503 miljoner kronor, vilket är 1 147 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 2 339 miljoner kronor. Att utfallet blev lägre än budget beror bl.a. på leveransförseningar, lägre utgifter för aktiviteter kopplade till stödet för Ukraina och förseningar av rekrytering och utbildning av personal. Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt blev 1 479 miljoner kronor (84,9 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 1 036 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Anslaget har främst använts för olika donationsprojekt i syfte att stödja Ukraina.

Folkbokförda personer belastar inte utgifterna för migration

Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick till 11 765 miljoner kronor, vilket är 2 043 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att ett

stort antal personer, främst ukrainare, med tillfälligt skydd i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv, fick rätt att folkbokföra sig i Sverige under 2024. Det beror också på att antalet personer som söker asyl blev färre. Folkbokförda personer belastar inte utgifterna för migration.

Regionerna fick ett extra tillskott på 6 miljarder kronor

Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 116 049 miljoner kronor, vilket är 5 791 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget men 2 403 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det är framför allt anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård som blev högre än beräknat då regionerna fick ett extra tillskott på 6 000 miljoner kronor i ändringsbudget för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna inom hälso- och sjukvården. I ändringsbudget anvisades totalt ytterligare 8 194 miljoner kronor, varav bidrag till läkemedelsförmånerna anvisades ytterligare 1 750 miljoner kronor då kostnaderna för läkemedel inom förmånerna blev högre än beräknat.

Utgifterna för sjukdom och funktionsnedsättning blev högre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick till 120 096 miljoner kronor, vilket är 3 189 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget, men 5 655 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. I ändringsbudget anvisades ytterligare 8 843 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 51 264 miljoner kronor, vilket är 1 688 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för sjukpenning blev 2 420 miljoner kronor (5,6 procent) högre än beräknat, vilket beror på att den genomsnittliga ersättningsperioden för pågående sjukfall blev längre än beräknat. Dessutom blev den genomsnittliga ersättningen per sjukpenningdag högre än beräknat. Utgifterna för rehabiliteringspenning blev dock 711 miljoner kronor (96,8 procent) lägre än beräknat, vilket beror på en ändrad tolkning av regelverket för rehabiliteringspenning. Utgifterna för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgick till 51 661 miljoner kronor, vilket är 1 530 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget, men 1 983 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på att fler personer än beräknat har beviljats sjukersättning.

Högre utgifter för garantipension

Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev utfallet 63 565 miljoner kronor, vilket är 3 254 miljoner kronor (5,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 3 943 miljoner kronor främst för att antalet personer med garantipension och den genomsnittliga ersättningen ökade mer än tidigare beräknat.

Färre födda barn medför lägre utgifter för föräldrapenning

Utfallet för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev 102 877 miljoner kronor, vilket är 3 193 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för föräldrapenning blev lägre än beräknat, då antalet födda barn blev färre än beräknat. Jämfört med totalt anvisat blev utfallet 4 458 miljoner kronor lägre.

Utgifter för Arbetsmarknad och arbetsliv blev 3,5 miljarder lägre

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 88 531 miljoner kronor, vilket är 3 528 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev

3 592 miljoner kronor, vilket är 1 750 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att den svagare arbetsmarknaden har medfört minskat intresse hos arbetsgivare för att anställa med nystartsjobb. Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 19 402 miljoner kronor, vilket är 1 404 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att antalet deltagare med lönebidragsanställningar blev färre än beräknat, bl.a. till följd av den försämrade situationen på arbetsmarknaden.

Utgifterna för anslaget 1:12 Bidrag för lönegarantiersättning blev i stället 1 560 miljoner kronor högre än beräknat i den högre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att fler anställda har påverkats av konkurser och rekonstruktioner samt en högre genomsnittlig ersättning per person jämfört med vad som beräknades i statens budget. I ändringsbudget anvisades därför 1 703 miljoner kronor.

Utgifterna för studiemedel blev lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 28 039 miljoner kronor, vilket är 2 507 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd blev 1 498 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror bl.a. på CSN:s långa handläggningstider som innebär att de sökande inte får besked i tid. Därmed kan de inte påbörja studierna med omställningsstudiestöd. Anslaget 1:2 Studiemedel blev 657 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget eftersom färre än beräknat studerade med studiemedel.

Leveransförseningar medför lägre utgifter

Inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och blev utfallet 14 587 miljoner kronor, vilket är 4 720 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det är framför allt utgifterna för klimatinvesteringar och klimatpremier som blev lägre, till viss del på grund av olika typer av leveransförseningar.

Lägre utgifter för EU-gemensamma projekt

Utfallet för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel blev 21 554 miljoner kronor, vilket är 2 419 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det är framför allt utgifterna för EU-gemensamma projekt som blev lägre än budgeterat. Utgifterna för bekämpning av smittsamma djursjukdomar blev i stället 332 miljoner kronor högre än den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 424 miljoner kronor för att finansiera högre utgifter för ersättningar till följd av utbrott av djursjukdomar.

25 miljarder i kapitaltillskott till Riksbanken

Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 45 198 miljoner kronor, vilket är 24 743 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Det beror främst på att riksdagen, i ändringsbudget, delvis biföll Riksbankens framställning om kapitaltillskott. Därför utbetalades 25 000 miljoner kronor i kapitaltillskott till Riksbanken.

Skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar medförde att utgifterna blev 14 miljarder kronor högre än beräknat

Den kassamässiga korrigeringsposten blev 14 343 miljoner kronor. I statens budget beräknades den uppgå till 371 miljoner kronor, vilket innebär att utgifterna blev 13 972 miljoner kronor högre än beräknat med anledning av den posten. Skillnaden

beror framför allt på skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar i räntebärande flöde.

Utfallet för statens budget 2024 jämfört med 2023

Tabell 2.30 Utfallet för statens budget för 2023 och 2024

Miljoner kronor

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

-1 973 -11 473 9 500

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Kassamässig korrigering 14 343 -10 383 24 727

Summa utgifter m.m. i statens budget 1 377 021 1 223 848 153 174

Utgifterna i statens budget ökade med 153 174 miljoner kronor (12,5 procent) mellan

2023 och 2024. Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap ökade mest med

32 190 miljoner kronor (33,5 procent). Det beror på framför allt på uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan, men även stöd till Ukraina.

Personer födda 1957 kompenserades för utebliven skattesänkning

Utgifterna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution uppgick till 16 924 miljoner kronor, vilket är 3 485 miljoner kronor (25,9 procent) högre än 2023. Det beror framför allt på att personer som är födda 1957 blev kompenserade för utebliven skattesänkning med anledning av höjd åldersgräns för att ta del av det förhöjda grundavdraget i pensionssystemet. Dessa utgifter blev 3 179 miljoner kronor.

Fler anställda vid polisen och kriminalvården

Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev 8 526 miljoner kronor (12,2 procent) högre än 2023. Det är framför allt utgifterna för Polismyndigheten och Kriminalvården som ökade då bl.a. antalet anställda ökade.

Utökat försvar medför högre utgifter

Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev 32 190 miljoner kronor (33,5 procent) högre än föregående år. Det beror på framför allt på uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan, men även stöd till Ukraina.

Högre bistånd till Ukraina

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd blev 49 604 miljoner kronor, vilket är 3 093 miljoner kronor högre än 2023. Biståndet för reformsamarbete med Ukraina, Östeuropa samt västra Balkan och Turkiet har ökat med 1 954 miljoner kronor. Dessutom har utbetalningarna till multilaterala utvecklingsbanker, fonder samt skuldavskrivningar ökat med 1 894 miljoner kronor. Bistånd till Afrika och bistånd för humanitära insatser minskade med 762 miljoner kronor.

Högre utgifter för läkemedel, korta vårdköer och civilt försvar inom hälsooch sjukvård

Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 7 216 miljoner kronor (6,6 procent). Bidrag till läkemedelsförmånerna ökade med 2 902 miljoner kronor och utgifterna för prestationsbundna insatser för att minska vårdköerna blev 1 994 miljoner kronor högre än föregående år. Utfallet för det nya anslaget 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård blev 1 530 miljoner kronor.

Högre utgifter för sjuka

Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökade med 9 478 miljoner kronor (8,6 procent). Utgifterna för sjukpenning inklusive statlig ålderspensionsavgift blev 4 257 miljoner kronor (9,2 procent) högre då både antalet utbetalda dagar och ersättningsnivån ökade. Även utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar ökade, med 4 276 miljoner kronor (12,0 procent). Det beror till stor del av högre ersättningsnivåer.

Garantipensionen höjdes med 9,1 procent

Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ökade utgifterna med 7 138 miljoner kronor (12,6 procent). Utgifterna för garantipension blev 7 105 miljoner kronor högre eftersom dessa pensioner följer prisutvecklingen. Prisbasbeloppet höjdes med 9,1 procent den 1 januari 2024.

Svagare arbetsmarknad medför högre utgifter för arbetslösa

Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med 8 689 miljoner kronor (10,9 procent). Det beror främst på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade med 6 071 miljoner kronor (39,7 procent) då vi fått en svagare arbetsmarknad. Utfallet för anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen blev 2 592 miljoner kronor, vilket är 1 999 miljoner kronor högre än föregående år. Utgifterna var framför allt kompensation till arbetsgivare för del av den avgift som arbetsgivaren betalar till en s.k. registrerad omställningsorganisation. Utgifterna för bidrag till lönegarantiersättning blev 1 445 miljoner kronor högre. Under 2024 utbetalades lönegarantiersättning till 36 383 personer, vilket är en ökning med 37,6 procent jämfört med föregående år.

Högre utgifter för utbildning och universitetsforskning

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning blev utgifterna 5 166 miljoner kronor (5,6 procent) högre. Det beror på högre utgifter för de flesta anslagen inom utgiftsområdet.

Utgifter för klimatbonus lägre eftersom bonusen upphörde 2022

Utfallet för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur blev 3 293 miljoner kronor (18,4 procent) lägre än 2023. Utgifterna för klimatbonus, som innebär att nya bilar med relativt låga koldioxidutsläpp premieras, minskade med 4 460 miljoner kronor (76,7 procent). Det beror på att klimatbonusen avskaffades i november 2022. Det var dock möjligt att ansöka om bonusen fram t.o.m. den 31 maj 2024.

Högre utgifter för gårdsstöd

Utgifterna för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ökade med 2 952 miljoner kronor (15,9 procent). Gårdsstödet blev 2 438 miljoner kronor högre än 2023.

Högre generella bidrag till kommuner och regioner

Jämfört med 2023 blev utgifterna för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 16 341 miljoner kronor (10,3 procent) högre, då de generella tillskotten till kommuner och regioner blev högre.

Kapitaltillskott till Riksbanken

Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 13 572 miljoner kronor (42,9 procent) högre än 2023. Att utgifterna blev högre beror på att riksdagen beslutade om ett kapitaltillskott till Riksbanken på 25 000 miljoner kronor. Utgifterna för räntor på statsskulden blev i stället 11 447 miljoner kronor lägre än 2023.

Stora förändringar inom nettoutlåningen

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning på budgetens utgiftssida. Posten utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen ökade med 9 500 miljoner kronor. Inom posten är det både ökningar och minskningar där den största skillnaden mellan åren är att Riksbanken återbetalade 63 700 miljoner kronor 2023. Återbetalningen innebar att Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade med samma belopp.

Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av att vissa anslag och inkomsttitlar redovisas på annan grund än när betalning sker, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Korrigeringsposten förändrades med 24 727 miljoner kronor mellan åren. Skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar i räntebärande flöde vid Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk påverkade skillnaden mellan åren med 14 969 miljoner kronor.

Indragningar

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. För 2024 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 42 752 miljoner kronor, främst för anslagssparanden från 2023.

Indragningarna är 28 794 miljoner kronor lägre än 2023. De 44 indragningar, som översteg 200 miljoner kronor, omfattar 86 procent av totalbeloppet under 2024.

I tabell 2.31 redovisas samtliga indragningar som är större än 200 miljoner kronor.

Tabell 2.31 Indragningar 2024

Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Indragning

14 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för

yrkesintroduktionsanställningar 3 318 14 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 215 14 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga

UO Anslag Anslagsnamn Indragning 19 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 323 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 225 19 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis

23 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken

2023–2027 602 23 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma

24 1:24 Omställningsstöd

(2021) 1 035 24 1:25 Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare

(2022) 244 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 869

Övriga indragningar 6 157

Summa 42 752

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande

Den största indragningen, som uppgick till 3 766 miljoner kronor, avsåg ersättningar och bostadskostnader. Den näst största indragningen uppgick till 3 318 miljoner kronor och gjordes av nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Indragningen av bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgick till 3 101 miljoner kronor. Tillsammans står de tre indragningarna för 24 procent av indragningarna. Dessa indragningar avsåg anslagssparande från 2023.

Överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om fyra medgivna överskridanden för 2024.

Medgivna överskridanden

Tabell 2.32 Medgivna överskridanden 2024

Miljoner kronor

Utnyttjat

Medgivet medgivet UO Anslag Anslagsnamn överskridande överskridande

2 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 20 17

5 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse

Anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter har flera anslagsposter. Utfallet för anslagsposten 2 Garantier till Europeiska investeringsbankens garantifond och till EU för SURE uppgick till 135 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor högre än tilldelade medel för anslagsposten. Den 5 december 2024 medgav regeringen att anslagsposten fick överskridas med 19,5 miljoner kronor (Fi2024/02323). Anslagsposten har använts för betalningar till Europeiska investeringsbankens garantifond för infrianden av garantier till följd av spridningen av covid-19. Hela anslagskrediten på 11 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med 17 miljoner kronor.

I statens budget anvisades anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 5 miljoner kronor. Regeringen medgav i beslut den 4 oktober 2024 att anslaget fick överskridas med 30 miljoner kronor (UD2024/13280). Det medgivna överskridandet utnyttjades inte.

Anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning anvisades 1 800 miljoner kronor i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 703 miljoner kronor. Regeringen medgav i beslut den 20 juni 2024 att anslaget fick överskridas med 1 523 miljoner kronor (A2024/00872). Det medgivna överskridandet behövde aldrig utnyttjas, eftersom riksdagen anvisade ytterligare medel i ändringsbudget.

I statens budget anvisades anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 7 miljoner kronor. Regeringen medgav i beslut den 20 juni 2024 att anslaget fick överskridas med knappt 1 miljon kronor (Fi2024/01374). Det medgivna överskridandet behövde aldrig utnyttjas, eftersom riksdagen anvisade ytterligare medel i ändringsbudget.

Icke-medgivna överskridanden

Under 2024 har ett anslag överskridits utöver den tillåtna kreditgränsen och utan medgivande från regeringen. Tabell 2.33 visar detta anslagsöverskridande.

Tabell 2.33 Icke-medgivna överskridanden 2024

Miljoner kronor

Ingående Årets Totalt Utgående

överförings- tilldelning enl tilldelade överförings- Icke medgivet UO Anslag Anslagsnamn belopp reg.brev medel Utgifter Anslagskredit belopp överskridande 24 1:8 Sveriges geologiska undersökning -7,43 380,08 372,65 385,60 11,31 -12,96 -1,65

Summa icke medgivet överskridande -1,65

Totalt disponibelt belopp, inklusive anslagskredit för anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning, har överskridits med 1,65 miljoner kronor. Det beror på att Sveriges geologiska undersökning har haft problem med ekonomistyrningen vid myndigheten.

2.6¶Förändring av anslagsbehållningar

Tabell 2.34 Förändring av anslagsbehållningar 2020–2024

Miljoner kronor

2020 2021 2022 2023 2024

Ingående ramöverföringsbelopp (UO 1–27 exkl. UO 26) 24 933 169 861 144 537 87 673 51 062

Anvisat i statens budget 1 032 731 1 165 657 1 190 965 1 238 716 1 326 239 Ändringsbudget 304 437 162 382 76 714 9 982 40 815 Utnyttjade medgivna överskridanden 0 0 5 228 17 Indragningar -20 772 -137 317 -113 744 -71 459 -42 656 Utfall 1 171 467 1 216 046 1 210 805 1 214 077 1 319 453

Utgående ramöverföringsbelopp (UO 1–27 exkl. UO 26) 169 861 144 537 87 673 51 062 56 024

Förändring av anslagsbehållningar (UO 1–27 exkl. UO 26) 144 928 -25 324 -56 865 -36 610 4 962

Förändring av anslagsbehållningar (UO 26) 7 118 -8 600 -5 963 3 429 3 028

Förändring av anslagsbehållningar (UO 1 - 27) 152 046 -33 924 -62 828 -33 182 7 990

Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp.

Ramanslag kan både sparas och överskridas

Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget beräknas därför även förändringar av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -10 891 miljoner kronor i budgeten för 2024, vilket innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. Anslagsbehållningarna ökade med 7 990 miljoner kronor. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Vid budgeteringen beräknades anslagsbehållningarna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. öka med 92 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för utgiftsområdet ökade med 3 028 miljoner kronor, från -1 071 miljoner kronor vid början av året till 1 957 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket.

Anslagsbehållningarna under utgiftstaket ökade med 5 miljarder kronor

Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., ökade under 2024 från 51 062 miljoner kronor vid ingången av året till 56 024 miljoner kronor vid utgången av året. De ökade alltså med 4 962 miljoner kronor, vilket kan jämföras med den ökning på 10 799 miljoner kronor som beräknades i budgeten. Det är en skillnad på 5 837 miljoner kronor.

Anslagsbehållningarna inom utgiftsområdet Kommunikationer uppgick till 14 miljarder kronor

Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick anslagsbehållningarna till totalt 13 781 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgick till 11 907 miljoner kronor.

Indragningarna minskade med drygt 42 miljarder kronor

Indragningar av anslagsmedel, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. uppgick till 42 656 miljoner kronor under året. Det är en minskning med 28 803 miljoner kronor jämfört med 2023.

I tabell 2.35 redovisas de anslag (exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.), som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över 2 000 miljoner kronor under något av åren 2020–2024.

Tabell 2.35 Specifikation av anslagsbehållningar och anslagskrediter över

2 000 miljoner kronor

Miljoner kronor

9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldreområdet 85 4 158 2 910 1 406 680 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 6 624 -1 174 -275 -2 118 519 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. -630 -902 -1 227 -2 060 -94 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 3 364 5 371 1 456 82 200 12 1:2 Föräldraförsäkring 2 382 733 -372 2 321 2 760 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd 3 260 7 278 8 496 3 101 192 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska

program och insatser 3 465 942 2 034 610 985 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 064 1 276 1 776 2 303 1 184 14 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 1 215 2 070 31 -168 -25 14 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd

för yrkesintroduktionsanställningar 1 554 1 595 1 661 3 318 1 750 15 1:2 Studiemedel 1 410 1 659 2 012 1 748 714 20 1:16 Klimatinvesteringar 1 877 289 257 748 2 646 22 1:1 Utveckling av statens

transportinfrastruktur 4 360 7 695 8 052 8 243 11 907 22 1:2 Vidmakthållande av statens

transportinfrastruktur 1 169 2 384 4 397 2 293 1 487 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 59 770 15 884 6 316 1 528 670 24 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare

(2021) 3 161 11 804 150 150 0 24 1:24 Omställningsstöd

(2021) 40 323 34 469 4 940 1 035 0 24 1:26 Stöd till handelsbolag

(2021) 2 173 20 20 0 24 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för

(2021) vissa företag 3 650 8 021 19 4 0 24 1:28 Evenemangsstöd

(2021) 2 928 125 0 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen -2 519 -930 -1 483 426 -870

2.7¶Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Även förändringar på myndigheternas räntebärande konton i Riksgäldskontoret påverkar nettoutlåningen. I tabell 2.36 specificeras nettoutlåningens största poster.

Tabell 2.36 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2024

Miljoner kronor

Utfall -SB

1

SB 2024 Utfall 2024 2024 Utfall 2023

Försvarets materielverk, konton för exportåtaganden och

1 Endast vissa poster är specificerade Premiepensionsmedel är beräknade till 0 totalt.

Utfallet för nettoutlåningen uppgick till -1 973 miljoner kronor under 2024, vilket är 3 072 miljoner kronor högre än beräkningen i statens budget och 9 500 miljoner kronor högre än föregående år.

Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen

Inbetalningarna av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret blev 54 537 miljoner kronor och utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 56 104 miljoner kronor.

Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga tillfälliga förvaltningens, blev en minskning med 6 173 miljoner kronor 2024. År 2023 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 8 215 miljoner kronor.

Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade med nästan 10 miljarder kronor

Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade 2024 med 9 671 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. I tabell 2.37 redovisas de största förändringarna.

Tabell 2.37 Förändringar av nettobehållningar på myndigheters räntekonton

Miljoner kronor

Utfall 2024 Utfall 2023

Studielån

Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i Riksgäldskontoret för att finansiera utbetalda studielån. Amorteringar minskar lånet. Sammantaget ökade lånet i Riksgäldskontoret med 14 856 miljoner kronor 2024.

Räntan på studielån fastställs av regeringen efter en beräkning av Riksgäldskontoret. Den beräknas på ett genomsnitt av de tre senaste årens räntekostnader för den statliga upplåningen. Från och med 2023 ingår också ett räntepåslag för finansiering av beräknade kreditförluster i räntan på studielån. Den ränta som tas ut från låntagarna motsvarar cirka 70 procent av den ränta som Riksgäldskontoret debiterar CSN och

cirka 70 procent av räntepåslaget. Skillnaden på 30 procent motsvarar låntagarens normala ränteavdrag vid inkomstbeskattningen och beror på att studielån inte är avdragsgilla vid inkomstbeskattningen.

CSN:s medel i den nya kreditreserven ökade med 1 040 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen med samma belopp. I den nya kreditreserven som infördes 2023 tillförs medel genom räntepåslag på studiemedelsräntorna. Det är alltså låntagarnas ränteinbetalningar som finansierar den nya kreditreserven. Kreditreserven ska användas för att täcka framtida förluster på studielånen.

I och med införandet av den nya räntemodellen 2023 avvecklades den äldre kreditreserv som CSN hade i Riksgäldskontoret, vilket ökade nettoutlåningen med 10 607 miljoner kronor 2023. Tillsammans med den nya kreditreserven ökade kreditreserverna nettoutlåningen med 9 770 miljoner kronor 2023. Skillnaden mellan åren är därmed 10 810 miljoner kronor. Den äldre kreditreserven utgjordes av ett konto i Riksgäldskontoret som skulle användas för att finansiera konstaterade låneförluster på studielån. När en konstaterad förlust uppstod amorterade CSN lånet till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Medlen i den äldre kreditreserven har inte byggts upp genom låntagarnas ränteinbetalningar utan genom belastning av anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster, inom utgiftsområde 15 Studiestöd under perioden 2014–2022. Medlen i den äldre kreditreserven levererades in på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet, och påverkade därmed inte saldot i statens budget 2023.

CSN har också ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto ökade nettoutlåningen med 210 miljoner kronor 2024. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar uppgår till 70 procent av den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Resterande 30 procent subventioneras från staten och finansieras av anslaget 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån som förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras, dvs. läggs till skulden. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari året därpå.

Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 14 026 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor högre än vad som beräknades i budgeten.

Investeringslånen ökade mindre än beräknat

Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade med 3 428 miljoner kronor. I statens budget beräknades investeringslånen öka med 4 000 miljoner kronor, vilket är 572 miljoner kronor högre än utfallet.

Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret

Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i två separata delportföljer med olika placeringsregler. Basportföljen innehåller obligationer, statsskuldväxlar och konto i Riksgäldskontoret. Den långsiktiga portföljen innehåller svenska och globala aktier och företagsobligationer samt derivatinstrument för att hantera bl.a. ränterisker.

Under 2024 minskade fonden sina placeringar med 647 miljoner kronor, vilket ökar nettoutlåningen. År 2023 ökade i stället fonden sina placeringar något, med 64 miljoner kronor, en skillnad på 711 miljoner kronor.

Resolutionsavgifterna och högre räntor medförde att resolutionsreservens konton ökade

Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemensamma regler för hantering av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer dock att vara kvar som nationellt reglerad fond för bankstödsåtgärder. Resolutionsavgiften betalas in till ett konto i Riksgäldskontoret, resolutionsreserven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder.

I tabell 2.38 och tabell 2.39 redovisas in- och utgående behållning för de två fonderna samt de poster som påverkat förändringen under åren 2023 och 2024.

Under 2024 ökade Stabilitetsfondens kontobehållning med 1 552 miljoner kronor till 43 187 miljoner kronor. Stabilitetsfonden finansierades framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2015. Avgiften betalades in i efterskott, så den sista avgiften betalades in 2016.

Under 2024 ökade resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret med 6 722 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. Nettotillskottet från resolutionsavgifterna uppgick till 4 327 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till 67 757 miljoner kronor i slutet av året.

I statens budget beräknades resolutionsreservens konton öka med 6 000 miljoner kronor. Det betyder att nettoutlåningen minskade med 722 miljoner kronor mer än beräknat för resolutionsreserven.

Tabell 2.38 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor

Tabell 2.39 Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor

Insättningsgarantifonden minskade sina placeringar på konto i Riksgäldskontoret

Insättningsgarantifondens placeringar på konto i Riksgäldskontoret minskade med 9 945 miljoner kronor 2024. Det beror på att fonden i stället har ökat sitt innehav i statspapper. År 2023 ökade placeringarna med 10 557 miljoner kronor, en skillnad på 20 502 miljoner kronor mellan åren.

Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv ökade

Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv ökade totalt med 92 miljoner kronor 2024, vilket minskar nettoutlåningen. Kredit- och garantireserven är särskilda räntebärande konton i Riksgäldskontoret dit avgifter betalas för att täcka förluster i kredit- och garantiverksamheten.

Trafikverkets infrastrukturlån ökade mer än beräknat

Trafikverkets infrastrukturlån ökade med 8 067 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen ökade med 7 067 miljoner kronor mer än beräknat.

Lägre beredskapslager av covid-19-vaccin minskade nettoutlåningen 2023

Under 2024 minskade Folkhälsomyndighetens lån i Riksgäldskontoret för beredskapslager och förskottsbetalningar med 173 miljoner kronor. Under 2023 minskade dessa lån med 2 062 miljoner kronor. Minskningen 2023 beror främst på att beredskapslagret för covid-19-vaccin minskade.

Fler och mer omfattande försvarsprojekt påverkar nettoutlåningen

Försvarets materielverk (FMV) ökade behållningarna på vissa särskilda konton i Riksgäldskontoret med drygt 6 873 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. Dessa konton rör framför allt konton för exportåtaganden och ökningen hänför sig i första hand till internationella samarbeten med inriktning mot Ukraina. Dessutom minskade FMV:s övriga krediter med mer än 6 321 miljoner kronor. Sammantaget minskade FMV nettoutlåningen med 13 195 miljoner kronor med anledning av att Sverige är engagerade i fler och mer omfattade försvarsprojekt.

Exportkreditnämnden ökade placeringarna i Riksgäldskontoret

Exportkreditnämndens placeringar i Riksgäldskontoret ökade med 2 212 miljoner kronor 2024, vilket minskade nettoutlåningen. I statens budget beräknades placeringarna öka med 1 000 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 1 212 miljoner kronor.

Ökad behållning på Public servicekontot minskar nettoutlåningen

Public serviceavgift tas ut via inkomstdeklarationen för alla över 18 år med beskattningsbar förvärvsinkomst. Avgiften ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. De avgiftsmedel som Skatteverket får in förs över till ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret (public service-kontot) som förvaltas av Kammarkollegiet. Public service-kontot ökade med 305 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Saldot på public service-kontot uppgår till 4 310 miljoner kronor vid slutet av 2024.

Minskad utlåning till Svedab

Utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab) minskade med 535 miljoner kronor till 5 335 miljoner kronor. Det minskar nettoutlåningen.

Lånet till SAS avslutades

I februari 2022 lånade Riksgäldskontoret ut 1 500 miljoner kronor till Konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden (SAS). Det ökade nettoutlåningen. SAS och dess dotterföretag inledde under sommaren 2022 ett s.k. Chapter 11-förfarande i USA. I september 2024 konverterades 34 miljoner kronor av lånefordran till 28 508 279 aktier i ett rekonstruerat SAS. Aktierna är placerade i en stiftelse. Stiftelsen har i uppdrag att å Riksgäldskontorets vägnar sälja aktierna under perioden 27 augusti 2025 – 27 augusti 2027. Om stiftelsen inte lyckas sälja aktierna under perioden kommer dessa att skänkas till SAS. Resterande del, den allra största delen, av fordran har skrivits av. Därutöver mottogs vissa värdepapper med slutlikviddatum den 31 december 2033. Dessa värdepapper är placerade i en annan stiftelse. Riksgäldskontorets kreditreserv belastades inte med förlusten utan anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda bolag finansierade både nedskrivningen av lånet och konverteringen till aktier och andra värdepapper.

Affärsverket svenska kraftnäts behållningar ökade med 8 miljarder

Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bl.a. med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Syftet med kapacitetsavgifterna är att skapa tydliga delmarknader på elmarknaden där utbud och efterfrågan ger signaler om var produktion respektive konsumtion av el bör placeras. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden och prisskillnaderna mellan elområdena stiger då andelen förnybar energi, som är väderberoende, ökar. Kapacitetsavgifterna benämns även flaskhalsinkomster. Under många år har Affärsverket svenska kraftnät finansierat sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2020 ökade dock inbetalningarna från kapacitetsavgifter så kraftigt att affärsverket kunde amortera alla lån i Riksgäldskontoret.

År 2024 ökade Affärsverket svenska kraftnäts behållningar med 8 155 miljoner kronor. I statens budget beräknades behållningarna öka med 17 000 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 8 845 miljoner kronor.

Under 2023 minskade i stället affärsverkets behållningar i Riksgäldskontoret med 36 799 miljoner kronor. Att affärsverkets behållningar minskade beror på att affärsverket överförde 20 000 miljoner kronor till Skatteverket för utbetalning till av elstöd till företag och 24 480 miljoner kronor till Försäkringskassan för utbetalning av elstöd till hushåll. Elstöden finansierades med kapacitetsavgifter i enlighet med beslut av Energimarknadsinspektionen och förordningen (EU) 2022/1854 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Skillnaden mellan åren är därmed 44 954 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnäts behållning i Riksgäldskontoret var 49 866 miljoner kronor vid utgången av 2024.

Riksbanken återbetalade nästan 64 miljarder kronor 2023

Under 2023 återbetalade Riksbanken totalt 63 700 miljoner kronor som de lånat i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven. Det minskade nettoutlåningen och påverkade saldot i statens budget med samma belopp.

IMF-lån till Riksbanken

Enligt 6 kap. 4 § riksbankslagen (2022:1568) ska Riksgäldskontoret ta upp lån (för statens räkning) för vidareutlåning till Riksbanken för finansiering av åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF). Omfattningen på åtagandena uttrycks i så kallade särskilda dragningsrätter (SDR) och fastställs av regeringen eller riksdagen. Under 2024 har Riksgäldskontoret tagit upp lån för ca 167 miljoner SDR, vilket har ökat nettoutlåningen med 2 565 miljoner kronor. Totalt uppgår IMF-lånet till ca 359 SDR, vilket motsvarar 5 164 miljoner kronor vid utgången av 2024.

Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret

Betalningen av Sveriges avgift till EU påverkar nettoutlåningen. Eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU överförs den till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Kommissionen rekvirerar sedan, via Riksbanken, medel från kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig åt, uppstår det skillnader vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också ske under olika budgetår.

Betalningen av Sveriges avgift till EU ökade nettoutlåningen med 3 546 miljoner kronor eftersom kommissionen under året rekvirerade ett högre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. År 2023 ökade nettoutlåningen med 629 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 2 917 miljoner kronor mellan åren.

2.8¶Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av att vissa anslag och inkomsttitlar redovisas på annan grund än när betalning sker, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras.

Tabell 2.40 Kassamässig korrigering

Miljoner kronor

Utfall Utfall Utfall- SB

SB 2024 2024 2023 2024

209 -1 910 209 PTS: Periodisering av avgifter för att använda radiosändare Övrigt 1 848 -1 535 1 848

Summa 371 14 343 -10 383 13 972

För 2024 blev utfallet för den kassamässiga korrigeringen 14 343 miljoner kronor. I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli 371 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 13 972 miljoner kronor.

Skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar i räntebärande flöde

Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna inte överensstämmer med redovisningen mot anslag. Att redovisningen mot anslag sker vid ett annat tillfälle än när betalningen sker ger upphov till en kassamässig korrigering. Trafikverkets räntebärande betalningsflöde medförde en kassamässig korrigering på 5 561 miljoner kronor 2024. Det betyder att Trafikverket redovisat ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. År 2023 var i stället korrigeringsposten negativ med 6 830 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 12 391 miljoner kronor.

Försvarsmakten redovisade ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Därför blev den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde 2 776 miljoner kronor. År 2023 var korrigeringsposten 1 500 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 1 276 miljoner kronor mellan åren.

Även FMV redovisade ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Den kassamässiga korrigeringen blev med anledning av detta 1 229 miljoner kronor. År 2023 var motsvarande korrigeringspost negativ med 73 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 1 301 miljoner kronor.

Räntor på statsskulden medför en kassamässig korrigering

Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev 714 miljoner kronor för 2024. Det beror främst på att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser och att redovisningen mot anslag baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag.

Elstöd till företag

I början av 2023 fick Skatteverket i uppdrag att hantera elstöd till företag för att mildra effekterna av höga elpriser. Företagen kunde ansöka om elstödet mellan den 30 maj och den 25 september 2023. Elstöden finansierades med kapacitetsavgifter i enlighet med beslut av Energimarknadsinspektionen och förordningen (EU) 2022/1854 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Affärsverket svenska kraftnät, som hanterar kapacitetsavgifterna, förde därför över 20 000 miljoner kronor till Skatteverket 2023. Skatteverket betalade sedan ut 18 158 miljoner kronor i elstöd till företag. Skillnaden om 1 842 miljoner kronor blir en negativ korrigeringspost 2023. Under 2024 återbetalade Skatteverket 1 848 miljoner kronor till affärsverket, vilket blev en positiv korrigeringspost med samma belopp. Skillnaden mellan beloppen beror på återbetalningar av de elstöd som betalades ut 2023.

Lokalradioavgifter periodiseras på inkomsttitel

Lokalradioavgifter och avgifter för att använda radiosändare ger upphov till kassamässig korrigering. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för perioden 1 augusti 2018–31 juli 2026. Myndigheten för press, radio och tv har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som lokalradioavgifterna avser.

Det innebär att den kassamässiga korrigeringen påverkades negativt med 1 238 miljoner kronor 2018. Åren efter det blev den kassamässiga korrigeringsposten för lokalradioavgifterna 163 miljoner kronor per år.

Frekvenstillstånd periodiseras på inkomsttitel

Frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation ger upphov till en kassamässig korrigering eftersom betalning för tillstånden sker i förskott, medan redovisningen på inkomsttitel periodiseras. År 2023 gav detta upphov till en negativ kassamässig korrigeringspost på 1 910 miljoner kronor.

I september 2023 genomförde Post- och telestyrelsen (PTS) en auktion av frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i 900 MHz-, 2,1 GHz- och 2,6 GHz-banden i Sverige. Tillstånden för 900 MHz-bandet gäller för perioden 1 januari 2026–31 december 2048. Tillstånden för 2,1 GHz- och 2,6 GHz-banden gäller för perioden 1 januari 2026–31 december 2050. Den totala auktionslikviden uppgick till 4 239 miljoner kronor och telekomföretagen betalade hälften, drygt 2 119 miljoner kronor under 2023. Resterande belopp ska betalas först då tillståndstiden startar 2026. Auktionen under 2023 ger upphov till negativ kassamässig korrigering på 2 119 miljoner kronor. I motsatt riktning verkar periodiseringar av tidigare års betalningar av tillstånd eftersom PTS periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas på den period som frekvenstillstånden avser. År 2024 påverkar periodiseringarna den kassamässiga korrigeringen med 209 miljoner kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringsposten positivt.

Övriga korrigeringar

Posten Övrigt, som uppgick till 1 848 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag i förhållande till tidpunkten för tillförsel av anslagsmedel hos andra myndigheter med räntekonton än Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk. När det gäller icke räntebärande flöden uppstår den kassamässiga korrigeringen som skillnaden mellan redovisningen mot anslag eller inkomsttitlar och betalningen.

Jämförelse med föregående år

Den kassamässiga korrigeringen blev 14 343 miljoner kronor 2024, vilket kan jämföras med -10 383 miljoner kronor 2023. Det är en skillnad på 24 727 miljoner kronor. Skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar i räntebärande flöde hos Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk påverkade skillnaden mellan åren med 14 969 miljoner kronor.

2.9¶Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket

Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem. Hela kapitalet i premiepensionssystemet avsätts för specifika individers kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av denna typ inte får räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.

Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten

Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system, vilket innebär att det ligger utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten.

Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik

För att inkomstpensionssystemet ska vara finansiellt hållbart krävs att avgifterna som betalas in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. År 2010 inleddes den första balanseringsperioden, som upphörde 2018.

Uppräkning av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad

Omräkningen av pensioner följer förändringen av inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad. Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige.

När balanseringsmekanismen är aktiverad följer pensionerna förändringen av balansindex i stället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanseringsmekanismen först att sänka och därefter höja de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex upphör balanseringen. Det är regeringen som årligen fastställer balans- och inkomstindex enligt de regler som anges i socialförsäkringsbalken. Från och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal vid beräkningen av balansindex.

Det dämpade balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- eller underskott påverkar indexeringen. Det har introducerats för att minska balanseringens påverkan på indexomräkningen enskilda år.

Uppräkning av pensioner följer balansindex när balanseringsmekanismen är aktiverad

När balanstalet är över 1 och systemet inte befinner sig i en balanseringsperiod påverkas inte indexeringen av balanstalets storlek. Det är när balanstalet faller under 1 för första gången som en balanseringsperiod inleds. Pensionerna räknas då om med balansindex så länge som balanseringsperioden pågår. Under balanseringsperioden kommer ett balanstal under 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än annars.

Balanseringsperioden som inleddes 2010 avslutades 2018

Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avslutades 2018. Det innebär att inkomstpensionerna för 2018 förräntades med förändringen av genomsnittsinkomsten i Sverige, som mäts genom inkomstindex.

Den finansiella ställningen i pensionssystemet stärktes under balanseringsperioden genom att pensionerna sänktes vid tre tillfällen till följd av att balanstalet var under 1, samtidigt som inkomstökningarna var låga. Dessutom stärktes den finansiella ställningen bl.a. till följd av hög avkastning på AP-fonderna och ökad sysselsättning.

En balanseringsperiod avslutas när balansindex når samma nivå som inkomstindex. Då är pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringen inte hade skett.

De underskott som har uppstått har då hanterats genom att pensionerna har indexerats lägre än vad de hade gjort om balanseringen inte hade aktiverats, samtidigt som indexeringen under vissa år har varit högre för att successivt ta sig tillbaka till ursprungsnivån. Gapet mellan inkomst- och balansindex slöts 2018 och därmed upphörde balanseringsperioden. Det innebär att inkomstpensionerna indexeras med inkomstindex i stället för balansindex.

Inkomstindex för 2024 beräknades till 208,41. Det innebär en indexökning med 2,6 procent jämfört med 2023 års indextal 203,13. Beräkningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos avseende inkomstutvecklingen för 2022 och 2023.

Den genomsnittliga inkomstutvecklingen mellan 2022 och 2023 beräknades till 2,6 procent. Därför räknas inkomstindex för 2024 upp med 2,6 procent jämfört med inkomstindex för 2023.

De utgående inkomst- och tilläggspensionerna räknas årligen om med förändringen i inkomstindex eller balansindex efter avdrag för förskottsräntan på 1,6 procent. Det betyder att dessa pensioner räknades upp med 1,0 procent 2024.

Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från AP-fonderna till pensionärerna

Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP-fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. Pensionsmyndigheten fördelar de statliga ålderspensionsavgifterna mellan AP- fonderna och premiepensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna.

Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen

Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension. En ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under åren 1938–1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. De som är födda 1954 och senare får enbart inkomstpension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet.

AP-fondernas administration ingår i ålderspensionssystemets utgifter

AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för Första–Fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP-fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. De prestationsbaserade avgifterna reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

Förvaltararvoden ingår inte i administrationskostnaderna i tabell 2.41. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader.

Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten Rörelsens kostnader.

Pensionsutbetalningarna blev lägre än beräknat

Riksdagen beslutade i enlighet med beräkningen i budgetpropositionen för 2024 att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 372 929 miljoner kronor.

Tabell 2.41 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens statens budget

budget Utfall budget Procent Utfall

2024 2024 2024 2024 2023 AP-fonderna, pensionsutgifter 369 714 363 694 -6 020 -1,6 358 210 Administrationsutgifter 3 215 2 888 -327 -10,2 2 650 varav

Utfallet uppgick till 366 582 miljoner kronor och blev därmed 6 347 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än beräknat.

Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 363 694 miljoner kronor, vilket är 6 020 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpension med 232 978 miljoner kronor och tilläggspension med 130 713 miljoner kronor. Utöver dessa betalningar överfördes 3 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår i pensionsutbetalningarna från AP-fonderna.

Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 2 888 miljoner kronor, vilket är 327 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Statens servicecenter fick tillsammans 1 137 miljoner kronor i ersättning för administration från AP-fonderna (enligt Rättelse av regeringsbeslut om ersättning från Första–Fjärde AP-fonderna och premiepensionssystemet för administrationen av inkomstgrundad ålderspension 2024 den 1 februari 2024 [S2024/00199]).

Pensionerna räknades upp med 1,0 procent

För 2024 har inkomst- och tilläggspensionen räknats upp med 1,0 procent. Jämfört med 2023 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 5 722 miljoner kronor (1,6 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna ökade med 5 484 miljoner kronor (1,5 procent).

I december 2024 hade 2 282 330 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är en ökning med 15 155 personer jämfört med december 2023.

2.10¶Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget

Vid analys av, och information om, statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelningen av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner, se fördelningen i diagram 2.1.

Diagram 2.1 Procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2024, realekonomiskt fördelade

Transfereringar 66,3 % Konsumtion 26,1 % Investeringar 5,1 % Räntor 1,6 % Övrigt finansiellt 1,0 %

Tabell 2.42 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2024

Miljoner kronor

Procentuell

Förändring förändring Realekonomisk art Utfall 2024 Utfall 2023 2023–2024 2023–2024

Transfereringar 904 164 816 387 87 777 10,8

varav till

varav

varav

Räntor på statsskulden 20 119 31 567 -11 447 -36,3

Procentuell Förändring förändring

Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts.

Transfereringar

Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till t.ex. hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges avgift till EU. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet.

Transfereringarna uppgick till 904 164 miljoner kronor, vilket motsvarar 66,3 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2024.

Hushållssektorn fick 43,7 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushållssektorn uppgick till 394 865 miljoner kronor, vilket är en ökning med 28 964 miljoner kronor (7,9 procent) jämfört med 2023. De beloppsmässigt största ökningarna gäller bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (7 185 miljoner kronor), garantipensioner (7 105 miljoner kronor), aktivitets- och sjukersättningar (4 738 miljoner kronor) samt kompensation till personer födda 1957 på grund av förändringar i pensionssystemet och skattelagstiftningen (3 179 miljoner kronor).

Transfereringarna till kommunsektorn uppgick till 291 338 miljoner kronor, vilket är en ökning med 25 492 miljoner kronor (9,6 procent) jämfört med 2023. De beloppsmässigt största ökningarna gäller kommunalekonomisk utjämning (15 992 miljoner kronor), bidrag för läkemedelsförmånerna (2 891 miljoner kronor) samt prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna (1 978 miljoner kronor).

Företagssektorn fick 10,3 procent av de totala transfereringarna 2024. Transfereringarna till företagssektorn blev 93 376 miljoner kronor, vilket är 29 103 miljoner kronor (45,3 procent) högre jämfört med 2023. Det beror främst på ett kapitaltillskott till Riksbanken på 25 000 miljoner kronor för återställning av eget kapital. Dessutom ökade utgifterna för bl.a. gårdsstöd (2 438 miljoner kronor) samt omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen (1 834 miljoner kronor).

Av de totala transfereringarna 2024 gick 89 211 miljoner kronor (9,9 procent) till internationell verksamhet. Transfereringarna till internationell verksamhet ökade med 2 553 miljoner kronor (2,9 procent) jämfört med 2023. Det beror främst på ökade utgifter för biståndsverksamhet (2 355 miljoner kronor) samt Försvarsmaktens insatser internationellt (2 147 miljoner kronor). De ökade utgifterna motverkades delvis av att Sveriges avgift till EU minskade med 2 398 miljoner kronor.

Konsumtion

Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2024 till 355 520 miljoner kronor, vilket motsvarar 26,1 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden.

Av de totala utgifterna för konsumtion utgjorde löner inklusive sociala avgifter 56,2 procent. Löner inklusive sociala avgifter ökade med 15 140 miljoner kronor (8,2 procent) jämfört med 2023. Det beror bl.a. på ett ökat antal anställda vid Polismyndigheten, Försvarsmakten och Kriminalvården.

Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion uppgick till 112 425 miljoner kronor, vilket är en ökning med 14 490 miljoner kronor (14,8 procent) jämfört med 2023. De ökade utgifterna avser huvudsakligen anslagen 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Investeringar

Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som programvara, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som ska användas i produktion. Utgifterna för investeringsverksamhet uppgick till 69 614 miljoner kronor vilket är en ökning med 7 658 miljoner kronor (12,4 procent) jämfört med 2023. Ökningen avser främst anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Räntor

I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens utgifter för studiemedelsräntor. Utfallet blev 21 367 miljoner kronor vilket är 10 245 miljoner kronor (32,4 procent) lägre jämfört med 2023. Det beror framför allt på lägre utfall för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. vilket främst förklaras av högre valutakursvinster.

3¶Utfall per utgiftsområde

I detta avsnitt presenteras utfall per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har använt anslagen och övriga finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och ändringar i budgeten) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.

För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfallet. Därefter jämförs även utfallet för 2024 med utfallet 2023. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och en redovisning av samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3.

Förutom anslagsutfallen redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden för statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga kontokrediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2024 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2024 görs en hänvisning till aktuellt riksdagsbeslut. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 4.

3.1¶Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga rättigheter, Nationella minoriteter, Medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.

Anslag

Tabell 3.1 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 163 6 160 -2 -1,5 176 2:1 Riksdagens ledamöter och partier

Utfall -

Utfall - statens Statens Ändrings- statens budget budget budget Utfall budget Procent Utfall

Utfallet uppgick till 19 024 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 706 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 721 miljoner kronor (3,9 procent) högre.

Lägre utgifter för Riksdagens fastighetsanslag än anvisat

Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag blev 248 miljoner kronor, vilket är 102 miljoner kronor (29,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 264 miljoner kronor för att förvärva fastigheten Havssvalget 5. Förvärvet genomfördes dock inte under 2024. Förvärvet av mark till en ny godsmottagning genomfördes inte heller på grund av förseningar i förberedelsearbetet, vilket påverkar jämförelsen med budget.

Något högre utgifter än anvisat för Regeringskansliet m.m.

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 9 512 miljoner kronor, vilket är 62 miljoner kronor (0,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 286 miljoner kronor, dels för att genomföra nödvändiga säkerhetsinsatser inom utrikesförvaltningen och Regeringskansliet, dels för att kompensera för ökade utgifter till följd av den försvagade svenska kronkursen.

Högre utgifter för att genomföra val

Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 735 miljoner kronor, vilket är 70 miljoner kronor (10,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 76 miljoner kronor, i huvudsak för att kostnaderna för utveckling av it-systemet för valadministrationen ökat på grund av ökade säkerhetskrav.

Högre utgifter för Justitiekanslern än anvisat och föregående år

Utfallet för anslaget 6:2 Justitiekanslern blev 139 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kronor (60,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 76 miljoner kronor främst med anledning av ökade kostnader i samband med pågående tvist som grundar sig i Sveriges bilaterala investeringsskyddsavtal med Kina (I2021/00036). Jämfört med föregående år blev utfallet 53 miljoner kronor (61,8 procent) högre. Under året har Justitiekanslern fortsatt företräda Sverige i tvisten där ett bolag menar att Sverige överträtt investeringsskyddsavtalet genom att vissa villkor ställts upp vid auktion av frekvenser i 5G-nätet.

Nytt mediestöd ledde till lägre utgifter än anvisat och föregående år

Utfallet för anslaget 8:1 Mediestöd blev 870 miljoner kronor, vilket är 147 miljoner kronor (14,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 128 miljoner kronor (12,8 procent) lägre. Det beror på att ett nytt mediestöd infördes den 1 januari 2024, då en ny lag (2023:664) om mediestöd och en ny förordning (2023:740) om mediestöd trädde i kraft. Det ändrade förutsättningarna för hur stödet lämnas. Mediestödsnämnden har beslutat och fördelat ut fullt stöd till alla sökanden som uppfyllt förutsättningarna för att motta stöd.

Högre utgifter på grund av val till Europaparlamentet 2024

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati 581 miljoner kronor (376,3 procent) högre. Det beror i huvudsak på högre utgifter i samband med 2024 års val till Europaparlamentet. Utgifterna består bl.a. av statsbidrag som betalats ut enligt förordningen (2023:883) om statsbidrag för kommunernas medverkan vid 2024 års val till Europaparlamentet. Dessutom har Valmyndigheten haft högre utgifter för valadministration samt förberedelser och genomförande av valet.

Sammanslagning av myndigheter ledde till högre utfall inom utgiftsområdet

Utfallet för anslaget 8:2 Mediemyndigheten blev 74 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor (52,3 procent) högre jämfört med föregående år. Skillnaden förklaras av att Statens medieråd, som tidigare låg under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, inordnades i Myndigheten för press, radio och tv. Det ledde till ökade utgifter för framför allt fler anställda, lokalhyror och annan drift. I samband med sammanslagningen den 1 januari 2024 bytte myndigheten namn till Mediemyndigheten.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.2 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

1 160 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 1 000 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 160 miljoner kronor.

Låneramar

Tabell 3.3 UO 1 Låneramar

Miljoner kronor Låneramar Låneram Lån 2024-12-31 Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar som används i 140 107 verksamheten Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar i fastigheter och 2 200 1 868 tekniska anläggningar

Riksrevisionens anläggningstillgångar som används i 25 19 verksamheten

Summa 2 365 1 994

Riksdagen har beslutat om låneramar på 2 340 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen och 25 miljoner kronor för Riksrevisionen. Utestående lån vid utgången av 2024 var 1 994 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Länsstyrelsen för Västra Götalands län har sedan flera år ackumulerat ett överskott om 48 636 tusen kronor i avgiftsområdet Resurssamordning. Den resurssamordning som myndigheten tar ut avgifter för, bedrivs med stöd av 4 § avgiftsförordningen (1992:191). Det ekonomiska målet för avgifterna är upp till full kostnadstäckning. Sådana avgifter ska enligt 15 § anslagsförordningen (2011:223) redovisas mot anslag, vilket myndigheten inte har gjort. Det innebär att utgifter på anslag är för högt redovisade.

3.2¶Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsförvaltning.

Anslag

Tabell 3.4 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings statens budget

budget -budget Utfall budget Procent Utfall

1:14 Vissa garanti- och

medlemsavgifter 110 97 235 124 112,4 73 1:15 Statens servicecenter 945 5 905 -40 -4,2 915 1:18 Utbetalningsmyndigheten 162 -1 163 1 0,9

Övriga anslag 401 399 -2 -0,5 402

Summa 20 881 112 20 824 -57 -0,3 18 919

Utfallet uppgick till 20 824 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare

112 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 1 905 miljoner kronor (10,1 procent) högre.

Lägre utgifter för den offentliga omställningsorganisationen vid Kammarkollegiet

Utfallet för anslaget 1:2 Kammarkollegiet blev 123 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner kronor (25,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 2 miljoner kronor för att inrätta en effektivitetsdelegation för hälso- och sjukvården som ska stödja regionernas arbete. Kammarkollegiet har under året förberett inrättandet av den nya effektivitetsdelegationen.

Det lägre utfallet förklaras dock framför allt av att utgifterna för hanteringen av den offentliga omställningsorganisationen blev lägre än anvisat. Det beror på att antalet inkomna ansökningar avseende omställnings- och kompetensstöd blev lägre än beräknat. Utgifterna för stödet finns under anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Högre utgifter för vissa garanti- och medlemsavgifter än anvisat och 2023

Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 235 miljoner kronor, vilket är 124 miljoner kronor (112,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 97 miljoner kronor för att Sverige ska kunna betala böter till EU till följd av försenat genomförande av ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv. Jämfört med föregående år blev utfallet 161 miljoner kronor (220,2 procent) högre.

EU antog ändringsdirektivet i maj 2017 och ändringarna skulle i huvudsak varit införda i medlemsstaternas nationella lagstiftning i september 2018. Den Europeiska kommissionen stämde därför Sverige i maj 2022 när Sverige ännu inte genomfört ändringsdirektivet. I november 2023 fattade den Europeiska unionens domstol beslut om att Sverige ska betala ett standardbelopp motsvarande 97 miljoner kronor på grund av förseningen. Ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv infördes i den svenska vapenlagen i juli 2023.

Anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter har flera anslagsposter. Utfallet för anslagsposten 2 Garantier till Europeiska investeringsbankens garantifond och till EU för SURE uppgick till 135 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor högre än tilldelade medel för anslagsposten. Den 5 december 2024 medgav regeringen att anslagsposten fick överskridas med 19,5 miljoner kronor (Fi2024/02323). Anslagsposten har använts för betalningar till Europeiska investeringsbankens garantifond för infrianden av garantier till följd av spridningen av covid-19. Hela anslagskrediten på 11 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med 17 miljoner kronor.

Statliga tjänstepensioner högre än föregående år

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 16 571 miljoner kronor, vilket är 1 436 miljoner kronor (9,5 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror i huvudsak på att ersättningsnivåerna höjdes då nästan alla förmåner indexeras med prisbasbeloppets förändring. Prisbasbeloppet höjdes med 4 800 kronor (9,1 procent) till 57 300 kronor den 1 januari 2024.

Högre utgifter för underhåll av bidragsfastigheter än 2023

Utfallet för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter blev 365 miljoner kronor, vilket är 75 miljoner kronor (25,9 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror på ökade utgifter för underhållsåtgärder av bidragsfastigheter som bl.a. består av de kungliga slotten, slottsparker, fästningar, ruiner och kloster. Den fortsatta restaureringen av fasaderna på Stockholms slott utgör ett av de största underhållsprojekten.

Ny myndighet mot felaktiga utbetalningar under 2024

Utfallet för det nya anslaget 1:18 Utbetalningsmyndigheten blev 163 miljoner kronor. Den 1 januari 2024 inrättades Utbetalningsmyndigheten som har i uppgift att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.5 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 100 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 50 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 50 miljoner kronor. Inom utgiftsområdet finns också ett äldre beställningsbemyndigande. Det utestående åtagandet uppgår till 32 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Utlåning

Tabell 3.6 UO 2 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2024-12-31 Riksbanken¹ 5 164

Summa 5 164

¹ Lån till Riksbanken ges med stöd av 6 kap. 4 § lagen om (2022:1568) om Sveriges Riksbank. I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt och uppgår till 5 164 miljoner kronor. I ovanstående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs. Lånen används för att finansiera Sveriges åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF).

Garantier

Tabell 3.7 UO 2 Garantier

Miljoner kronor

Utestående Utestående Utfärdade garantier

åtaganden åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2024-12-31 utländsk valuta utfästelser Insättningsgarantin¹ Obegränsad 2 374 813 2 374 813 2 374 813 Garanti till insättare i utländska instituts filialer i Sverige² Obegränsad Investerarskyddet³ Obegränsad Garantikapital i Europeiska investeringsbanken (EIB)⁴ EUR 7 825 89 887 EUR 7 825 89 887 Garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB)⁵ EUR 2 600 29 868 EUR 2 600 29 868 Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD)⁶ EUR 542 6 221 EUR 542 6 221 Garantikapital i Europarådets utvecklingsbank (CEB)⁶ EUR 124 1 421 EUR 124 1 421 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Akademiska Hus⁷ Obegränsad 46 46 46 Stabilitetsfonden garantiram 750 000 Resolutionsreserven garantiram 200 000 Garantikapital Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB)⁸ USD 504 5 543 USD 504 5 543 Garanti till Europeiska unionen för SURE⁹ EUR 849 9 587 EUR 835 9 587 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19⁹ EUR 863 5 231 EUR 455 5 231 Garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD)¹⁰ EUR 45 513 EUR 45 513 Garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina¹¹ EUR 137 1 569 EUR 137 1 569

Summa 2 524 700 2 524 700

¹ Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti (15 §). Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2024. ² Lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige. ³ Lagen (1999:158) om investerarskydd (31 §). ⁴ Prop. 2018/19:46, bet 2018/19:FiU33, rskr. 2018/19:148. ⁵ Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU2, rskr. 2019/20:129–130. ⁶ Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. ⁷ I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2024. ⁸ Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311. ⁹ Prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351–353. ¹⁰ Prop. 2021/22:152, bet. 2021/22:FiU45, rskr. 2021/22:190. ¹¹ Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11, rskr. 2022/23:52-59.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.8 UO 2 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2024-12-31 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 15 200 12 089 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 42 300 32 178

Summa 57 500 44 267

Riksdagen har beslutat om låneramar på 57 500 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2024 var 44 267 miljoner kronor.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.9 UO 2 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2024-12-31 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya

Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2024:8 Statens tillsyn för att motverka penningtvätt – bristande omfattning och effektivitet

Riksrevisionen har granskat statens penningtvättstillsyn.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens tillsyn för att motverka penningtvätt (skr. 2024/25:52) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:FiU16, rskr. 2024/25:156).

RiR 2024:20 Distansarbete vid statliga myndigheter

Riksrevisionen har granskat om statens hantering av möjligheten för anställda att arbeta på distans bidrar till att myndigheternas verksamhet bedrivs effektivt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om distansarbete vid statliga myndigheter (skr 2024/25:95) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2024:25 Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2024

Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket under 2024 och rapporten innehåller rekommendationer till regeringen om hur myndigheten bedömer att tillämpningen kan bli mer tydlig och transparent.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2024 (skr. 2024/25:120) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.3¶Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utgiftsområdet omfattar huvuduppgifterna att besluta och ta in skatter, tullar och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter inom respektive område.

Anslag

Tabell 3.10 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023 1:1 Skatteverket 8 587 84 8 645 58 0,7 8 597 1:2 Tullverket 2 875 3 2 916 41 1,4 2 640 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 193 30 2 183 -9 -0,4 2 202 1:4 Kompensation förhöjt

grundavdrag födda 1957 3 200 340 3 179 -21 -0,6

Summa 16 854 457 16 924 69 0,4 13 438

Utfallet uppgick till 16 924 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 457 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 3 485 miljoner kronor (25,9 procent) högre.

Något högre utfall för Skatteverket än anvisat

Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 8 645 miljoner kronor, vilket är 58 miljoner kronor (0,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 84 miljoner kronor, främst för att förstärka arbetet med att motverka den kriminella ekonomin. Dessutom fick Skatteverket mer medel för att hantera ett ökat inflöde av anmälningar om flytt till Sverige till följd av lagändringar som gäller personer som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd och för att hantera ärenden om mervärdesskatt vid viss import av varor, som tidigare handlagts av Tullverket.

Färre anställda vid Kronofogdemyndigheten

Utfallet för anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten blev 2 183 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 30 miljoner kronor för att kunna

genomföra åtgärder som t.ex. distansutmätning för att försvåra för den organiserade brottsligheten.

Antalet årsarbetskrafter minskade vid Kronofogdemyndigheten med 81 (4,0 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2024 uppgick antalet årsarbetskrafter till 1 950.

Kompensation för personer födda 1957

Utfallet för anslaget 1:4 Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957 blev 3 179 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor (0,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 340 miljoner kronor för att antalet personer som kan ha rätt till kompensation förväntades bli fler än beräknat. Vid årets slut gjorde Skatteverket ett slutskatteuttag som visade att de extra tilldelade medlen inte behövdes.

Anslaget infördes i statens budget 2024 och har använts för att kompensera personer födda 1957 för utebliven skattesänkning med anledning av höjd åldersgräns för att ta del av det förhöjda grundavdraget i pensionssystemet. Kompensationen har tillgodoräknats på personernas skattekonto i samband med beslut om slutlig skatt.

Högre utgifter för Tullverket än 2023

Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket blev 2 916 miljoner kronor, vilket är 276 miljoner kronor (10,5 procent) högre jämfört med föregående år som beror på det resurstillskott och de utökade befogenheterna som myndigheten fått. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 15 miljoner kronor bl.a. för att uppfylla behovet av utrustning, t.ex. beväpna fler tjänstemän inom kontrollverksamheten i vissa situationer. Tullverket har fr.o.m. den 1 november försett uniformerad personal i yttre tjänst med tjänstepistol som en del av sin skyddsutrustning och antalet årsarbetskrafter ökade med 76 (3,3 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2024 uppgick antalet årsarbetskrafter till 2 360.

Riksdagen minskade anslaget med 12 miljoner kronor till följd av att Skatteverket i stället hanterar ärenden om mervärdesskatt vid viss import av varor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Skatteverket

Skatteverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Skatteverket redovisar felaktiga belopp i not 12 i avsnittet Lämnade bidrag till företag och enskilda personer. Beloppen är felaktiga för både 2024 och 2023. Det är inte förenligt med 2 kap. 5 och 6 §§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

3.4¶Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten.

Anslag

Tabell 3.11 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

1:10 Ersättning för skador på

grund av brott 222 195 -27 -12,3 151 1:11 Rättsliga biträden m.m. 3 667 299 4 011 344 9,4 3 765 1:17 Från EU-budgeten

finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 310 176 -134 -43,1 90 Övriga anslag 335 2 340 5 1,5 295

Summa 76 028 2 747 78 298 2 270 3,0 69 772

Utfallet uppgick till 78 298 miljoner kronor, vilket är 2 270 miljoner kronor (3,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 2 747 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 8 526 miljoner kronor (12,2 procent) högre.

Polismyndighetens utgifter blev högre än anvisat och föregående år

Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten blev 41 381 miljoner kronor, vilket är 616 miljoner kronor (1,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 400 miljoner kronor för att säkerställa Polismyndighetens fortsatta tillväxt. Jämfört med föregående år blev utfallet 3 955 miljoner kronor (10,6 procent) högre. Det var framför allt personalkostnaderna som ökade. En särskild satsning för att höja polislönerna för att stärka polisyrkets attraktivitet uppgick till 409 miljoner kronor.

Antalet årsarbetskrafter vid Polismyndigheten ökade med 2 770 (8,0 procent) jämfört med föregående år. Av ökningen var 1 069 (4,9 procent) poliser och 1 701 (13,2 procent) civilanställda. Vid slutet av 2024 uppgick antalet årsarbetskrafter till 37 374, varav 61,1 procent poliser och 38,9 procent civilanställda.

Totalt påbörjade 1 555 personer grundutbildningen till polis, vilket är en minskning med 22 personer (1,4 procent) jämfört med 2023. Vidare finns en funktionsinriktad polisutbildning som är ett komplement till den ordinarie grundutbildningen. Den riktar sig till personer som redan har en högskoleexamen och kompletterar den med polisiär kompetens. Totalt påbörjade 140 personer funktionsinriktad polisutbildning, vilket är en minskning med 122 personer (46,6 procent) jämfört med 2023.

Högre utgifter för Sveriges Domstolar jämfört med budget

Utfallet för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar blev 7 708 miljoner kronor, vilket är 149 miljoner kronor (2,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 400 miljoner kronor, framför allt för ökade utgifter för fler anställda och högre säkerhet. Antalet årsarbetskrafter ökade med 90 (1,4 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2024 uppgick antalet årsarbetskrafter till 6 413.

Högre utgifter för Kriminalvården än anvisat och föregående år

Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 17 571 miljoner kronor, vilket är 1 426 miljoner kronor (8,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 1 655 miljoner kronor för att hantera den ansträngda beläggningssituationen och Kriminalvårdens stora rekryteringsbehov. Jämfört med föregående år blev utfallet 3 022 miljoner kronor (20,8 procent) högre. Det beror främst på fler anställda och högre hyreskostnader. Antalet årsarbetskrafter vid Kriminalvården uppgick vid slutet av 2024 till 15 931, vilket är en ökning med 1 844 (13,1 procent) jämfört med föregående år.

Kriminalvårdens platskapacitet i häkten och anstalter utökades under året. Under 2024 fanns i genomsnitt 3 335 häktesplatser, vilket är en ökning med 459 platser. Beläggningsgraden i häkte var i genomsnitt 97 procent, vilket är 2 procentenheter lägre än 2023. Motsvarande siffror på landets anstalter var 6 716 platser, vilket är 934 platser fler än föregående år. Beläggningsgraden i anstalt var i genomsnitt 98 procent, vilket är på samma nivå som 2023.

Utfallet för rättsliga biträden blev högre än anvisat och föregående år

Utfallet för anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. blev 4 011 miljoner kronor, vilket är 344 miljoner kronor (9,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 299 miljoner kronor för att täcka ökade utgifter för rättsliga biträden. Jämfört med föregående år blev utfallet 247 miljoner kronor (6,6 procent) högre. Det högre utfallet förklaras av en ökning av antalet förordnanden och av timkostnadsnormen samt att biträdenas genomsnittliga nedlagda tid per ärende ökade.

Lägre utgifter för EU-finansierade insatser än budgeterat

Utfallet för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering blev 176 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner kronor (43,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att flera projekt inte har förbrukat medel i den takt som var beräknat på grund av förseningar vad gäller legala förutsättningar på EU-nivå för utveckling och driftsättning av it- system samt tidskrävande upphandlingsprocesser inom vissa projekt.

Högre brottsskadeersättning per ärende ledde till högre utfall än 2023

Utfallet för anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott blev 195 miljoner kronor, vilket är 43 miljoner kronor (28,5 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror i huvudsak på höjda ersättningsnivåer, efter lagändring i skadeståndslagen som trädde i kraft den 1 juli 2022, som fick fullt genomslag i brottsskadehandläggningen under året. Den genomsnittliga ersättningen per bifallsärende uppgick till 39 590 kronor, vilket är 31,8 procent högre än föregående år. Det var främst kränkningsersättningen som blev högre. Brottsskadelagen (2014:322) reglerar rätten till kränkningsersättning. Även brottsskadeersättning för personskador och för sakskador

regleras i lagen. Antalet avgjorda ärenden om brottsskadeersättning ökade med 5,9 procent till 12 616 under året.

Högre utgifter för EU-finansierade insatser än 2023

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 86 miljoner kronor (96,1 procent) högre. Det beror på att projekten kommit i gång i större utsträckning än föregående år och att den Europeiska kommissionen genomförde en s.k. halvtidsöversyn för programperioden 2021–2027 med krav på att viss andel av budgeten skulle förbrukas.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.12 UO 4 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2024-12-31 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s

inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 596 477

Summa 596 477

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 596 miljoner kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Gjorda åtaganden medför framtida utgifter för 477 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2024:1 Statens skydd av hotade personer – brister i omfattning och effektivitet

Riksrevisionen har granskat om staten arbetar effektivt för att skydda hotade personer.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer (skr. 2023/24:157) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:JuU4, rskr. 2024/25:36).

RiR 2024:9 Otillräckliga insatser när barn misstänks för grova brott

Riksrevisionen har granskat statens insatser för barn som misstänks för grova brott.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott (skr. 2024/25:54) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas för att bryta barns och ungas kriminella beteende. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:JuU24, rskr. 2024/25:167).

RiR 2024:13 Verktyg för förändring – Kriminalvårdens behandlingsverksamhet

Riksrevisionen har granskat om Kriminalvården bedriver sin behandlingsverksamhet på ett effektivt sätt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Kriminalvårdens behandlingsverksamhet (skr. 2024/25:29) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet 2024/25:JuU19, rskr. 2024/25).

RiR 2024:24 Säkerhetspolisens verksamhet

Riksrevisionen har granskat Säkerhetspolisens säkerhetsunderrättelseverksamhet och arbete med säkerhetsskydd samt styrningen av myndigheten.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Säkerhetspolisens verksamhet (skr. 2024/25:151) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.5¶Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer.

Anslag

Tabell 3.13 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023 1:1 Avgifter till internationella

organisationer 1 474 156 1 595 122 8,2 1 472

Utfallet uppgick till 2 321 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor (2,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2023 blev utfallet 142 miljoner kronor (6,5 procent) högre.

Avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer högre än väntat

Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet, OECD och fr.o.m. 2024, den Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Skillnader i utfall på anslaget jämfört med anvisade medel beror främst på valutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i amerikanska dollar. Därutöver påverkas avgifterna för

FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya eller utvidgade respektive neddragna fredsbevarande insatser. Skillnader mellan åren för dessa avgifter beror dels på valutakursfluktuationer, dels på att budgeten för FN:s fredsbevarande operationer är konstruerad som en treårig skalcykel, där medlemsländerna betalar relativt sett mest år ett, mindre år två och minst år tre.

Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 595 miljoner kronor, vilket är 123 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Orsaken är främst högre utgifter för FN:s fredsbevarande operationer, högre avgifter för Sveriges medlemskap i flera internationella organisationer samt ökade utgifter med anledning av den försvagade svenska kronkursen. Av detta skäl ökade riksdagen i ändringsbudget anslaget med 156 miljoner kronor.

Jämfört med 2023 har utgifterna för anslaget ökat med 123 miljoner kronor (8,3 procent). Orsaken är främst att Sverige den 7:e mars 2024 blev medlem i Nato Avgiften till Nato för den civila budgeten blev 173 miljoner kronor.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.14 UO 5 Beställningsbemyndigande

Utestående

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 205 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 135 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 70 miljoner kronor.

3.6¶Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.

Anslag

Tabell 3.15 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023 1:1 Förbandsverksamhet och

beredskap 60 650 2 339 59 503 -1 147 -1,9 51 238 1:2 Försvarsmaktens insatser

internationellt 1 742 2 515 3 221 1 479 84,9 1 434

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023 1:8 Försvarets radioanstalt 2 258 2 290 32 1,4 1 891 1:11 Försvarets materielverk 3 584 7 3 544 -40 -1,1 3 072 1:13 Myndigheten för

totalförsvarsanalys 68 55 -13 -19,6 25 2:1 Kustbevakningen 1 800 1 771 -30 -1,6 1 514 2:3 Ersättning för

räddningstjänst m.m. 28 101 99 71 258,8 37 2:4 Krisberedskap 1 735 140 1 858 124 7,1 1 448 2:5 Ersättning till SOS Alarm

Sverige AB för

alarmeringstjänst enligt

Utfallet uppgick till 128 177 miljoner kronor, vilket är 2 117 miljoner kronor (1,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 6 742 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 32 190 miljoner kronor (33,5 procent) högre.

Ökad försvarsaktivitet i Sverige och fortsatt stöd till Ukraina

Utgifterna för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 59 503 miljoner kronor, vilket är 1 147 miljoner kronor (1,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det lägre utfallet beror bland annat på leveransförseningar, lägre utgifter för aktiviteter kopplade till stödet för Ukraina och förseningar av rekrytering och utbildning av personal. I ändringsbudget anvisades ytterligare 2 339 miljoner kronor, bland annat för stöd till Ukraina. Sverige har under 2024 lämnat flera stödpaket till Ukraina. De har bestått av ammunition, pansar- och luftvärnsvapen samt materielsystem, t.ex. stridsbåtar. Dessutom har svenska instruktörer fortsatt genomföra militär grundutbildning av ukrainska medborgare. Jämfört med föregående år blev utgifterna 8 265 miljoner kronor (16,1 procent) högre, vilket beror på ökad försvarsaktivitet.

Utgifterna för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt blev 3 221 miljoner kronor, vilket är 1 479 miljoner kronor (84,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 2 515 miljoner kronor, varav 2 044 miljoner kronor anvisades för bidrag till fonder och bilaterala och multilaterala donationsprojekt som EU och Nato har upprättat i syfte att stödja Ukraina. Dessutom anvisades 471 miljoner kronor för att stärka det ukrainska luftförsvaret. Jämfört med föregående år blev utgifterna 1 787 miljoner kronor (124,6 procent) högre.

Prioriterade beställningar för att uppnå snabbare leverans av materiel

Utgifterna för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 50 165 miljoner kronor, vilket är 1 538 miljoner kronor (3,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 542 miljoner kronor för stöd till Ukraina och fortsatt uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan. Försvarets materielverk (FMV) har fortsatt att tidigarelägga och prioritera arbete inom befintliga

uppdrag för att kunna leverera materiel i den takt som krävs för att snabbare stärka den svenska försvarsförmågan. Exempel på beställningar som prioriterats under 2024 är vapensystem till JAS 39 Gripen. Dock förekommer förseningar, bland annat på grund av brist på materiel och komponenter samt begränsad produktionskapacitet till följd av den höga efterfrågan inom försvarsindustrin.

Utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar blev 19 867 miljoner kronor högre än 2023. Under 2024 har FMV levererat bl.a. en uppgradering av Torpedsystem 62 och leveranser av artillerisystem Archer och skolflyg SK 40 till Försvarsmakten.

Utfallet för anslaget 1:11 Försvarets materielverk uppgick till 3 544 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på lägre personalkostnader till följd av senareläggningar inom rekrytering. I ändringsbudget anvisades ytterligare 7 miljoner kronor för att täcka kostnader för att skänka försvarsmateriel till Ukraina.

Civilt försvar och krisberedskap 2024

Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. uppgick till 99 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor (258,8procent) högre än beräknat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 101 miljoner kronor för högre utgifter på grund av genomförda insatser efter grundstötningen av färjan Marco Polo i Blekinge i oktober 2023.

Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick till 1 858 miljoner kronor, vilket är 124 miljoner kronor (7,1 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 140 miljoner kronor, bl.a. för ytterligare nationella förstärkningsresurser för kommunal räddningstjänst avseende bl.a. reservkraft, brandbekämpning samt sanering och indikering av farliga ämnen. Jämfört med föregående år blev utgifterna 410 miljoner kronor (28,3 procent) högre. Ökningen beror främst på ett fortsatt stort behov av åtgärder för att stärka krisberedskapen och det civila försvaret.

Utfallet för anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB uppgick till 457 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor (7,0 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 30 miljoner kronor för att öka SOS Alarms förmåga att bedriva sin verksamhet under höjd beredskap bl.a. genom anpassning av lokaler och teknik.

Utgifterna för anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap blev 1 729 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 50 miljoner kronor för att stärka stödet för hantering av it-incidenter och för att öka myndighetens förmåga att verka på alternativa sätt och från alternativa platser. Jämfört med föregående år blev utgifterna 212 miljoner kronor (14,0 procent) högre.

Högre personalkostnader inom försvarsområdet

Utgifterna för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 8 265 miljoner kronor (16,1 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på att utgifterna för personal blev 2 900 miljoner kronor högre. Antalet årsarbetskrafter vid Försvarsmakten blev 26 188, vilket är 1 517 fler än 2023. Dessutom blev rekryt-, officersaspirants- och pliktersättningar och kostnaderna för lokaler högre än 2023. Utfallet för anslaget 1:11 Försvarets materielverk uppgick till 3 544 miljoner kronor, vilket är 472 miljoner kronor (15,4 procent) högre än 2023. Det beror bl.a. på att FMV har genomfört 518 nyanställningar under året. Antalet avgångar under 2024 uppgick till 221.

Försvarets nya modell för redovisning mot anslag vid köp av försvarsmateriel påverkar analysen under en övergångsperiod

Modellen för anslagsredovisning som tillämpas av Försvarsmakten och Försvarets materielverk innebär att anslaget belastas när utgiften inträffar för staten. Modellen i sig påverkar redovisningen genom att redovisning mot anslag sker vid den ekonomiska händelsen. Införandet av denna modell sker successivt. Övergångslösningen innebär att för materielobjekt där staten ingått avtal med externa leverantörer före den 1 januari 2019 sker redovisning mot anslag utifrån överenskomna milstolpar mellan FMV och Försvarsmakten, dvs. redovisning enligt äldre modell. Den nya modellen tillämpades i begränsad omfattning 2022. Från och med 2028 ska redovisningen ske helt enligt den nya modellen.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.16 UO 6 Beställningsbemyndigande

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 238 211 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 180 886 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 57 325 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. Skillnaden för dessa två anslag beror på att Försvarsmakten och Försvarets materielverk inte har haft möjlighet att omsätta planerade investeringar till beställningar gentemot leverantörer i tillräckligt stor omfattning.

Slutåret för bemyndigandet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar har överskridits. Beslutat slutår är 2034 dock finns utestående åtaganden t.o.m. 2036.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.17 UO 6 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2024-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamhet 1 300 1 129

Summa 1 300 1 129

Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 300 miljoner kronor för lån för samhällsinvesteringar. Det fanns utestående lån om 1 129 miljoner kronor vid utgången av 2024.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.18 UO 6 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 74 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2024 uppgick till 7 496 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Försvarets Materielverk

Försvarets Materielverk har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Försvarets materielverk har felaktigt redovisat 24 153 tusen kronor mot utgiftsområde 6, anslaget 1:3, anslagspost 1 Leverantörsutgifter för leveranser. Kostnaderna skulle ha redovisats mot utgiftsområde 6, anslag 1:2, anslagspost 5 Försvarets materielverks stöd till Ukraina. En korrekt redovisning hade medfört att myndigheten överskridit anslagskrediten. Det är inte förenligt med 6 § anslagsförordningen (2011:223).

Försvarets materielverk har även ingått åtaganden under 2024 som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden som sträcker sig längre än slutåret 2034 uppgår till 874 312 tusen kronor och avser utgiftsområde 6, anslag 1:3, anslagspost 1 Leverantörsutgifter för leveranser.

3.7¶Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete.

Anslag

Tabell 3.19 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023 1:1 Biståndsverksamhet 46 639 1 343 47 669 1 030 2,2 44 559 1:2 Styrelsen för

internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 690 42 1 638 -52 -3,1 1 659 Övriga anslag 301 297 -4 -1,4 293

Summa 48 630 1 385 49 604 973 2,0 46 511

Utfallet blev 49 604 miljoner kronor, vilket är 973 miljoner kronor (2,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare

1 385 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utfallet 3 093 miljoner kronor (6,6 procent) högre.

Biståndsverksamheten anvisades ytterligare 1,3 miljarder kronor i ändringsbudget

Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 47 669 miljoner kronor, vilket är 1 030 miljoner kronor (2,2 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 343 miljoner kronor, främst för att kompensera för lägre biståndsklassificerade utgifter för asylsökande 2023 än beräknat i biståndsbudgeten för 2023.

Jämfört med föregående år så har utgifterna för anslaget för biståndsverksamhet ökat med 3 110 miljoner kronor (7,0 procent). Biståndet för reformsamarbete med Ukraina, Östeuropa samt västra Balkan och Turkiet har ökat med 1 954 miljoner kronor. Större delen av ökningen förklaras av strategin för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina. Dels höjdes budgeten 2024, dels har medel omfördelats från posten strategiskt inriktade bidrag och slutligen har anslagssparande från 2023 tagits i anspråk under 2024. Vidare har utbetalningarna till multilaterala utvecklingsbanker, fonder samt skuldavskrivningar ökat med 1 894 miljoner kronor, delvis med medel som tillfördes i ändringsbudget. Utbetalningarna till Swedfund har ökat med 373 miljoner kronor, även det efter omfördelningar under året från posten strategiskt inriktade bidrag.

Utbetalningarna av strategiskt inriktade bidrag, främst som en följd av omfördelningar till andra poster, har minskat med 817 miljoner kronor. Bistånd till Afrika samt bistånd avseende humanitära insatser har sammantaget minskat med 762 miljoner kronor med anledning av politiska omprioriteringar inom den internationella biståndsverksamheten.

Något lägre förvaltningsutgifter för Sida

Utfallet för anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete uppgick till 1 638 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 42 miljoner kronor för att finansiera högre utgifter för Sidas del i utlandsmyndigheter.

Jämfört med 2023 blev utfallet 20 miljoner kronor (1,2 procent) lägre. De lägre utfallen, både jämfört med budget och föregående år, beror främst på lägre lönekostnader till följd av minskat antal anställda, lägre övriga driftskostnader på grund av minskade kostnader för resor, datatjänster samt lägre kostnader än väntat för drift av utlandsmyndigheter.

Biståndsbudgeten och rapportering av bistånd till OECD-DAC

Biståndsbudgetens (tidigare biståndsramen) storlek, har fram t.o.m. 2022 bestämts utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år, en procent av bruttonationalinkomsten (BNI). För 2023–2026 har riksdagen och fastställt biståndsbudgeten till högst 56 miljarder kronor per år. I beloppet ingår utgifter som klassificeras som bistånd (Official Development Assistance, ODA) i enlighet med den definition som används av biståndskommittén (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Utöver utgifter inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ingår även utgifter inom andra utgiftsområden till den del de klassificeras som bistånd, främst inom utgiftsområde 8 Migration samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s budget (utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen).

Det slutliga biståndsutfallet för 2023 som rapporterades till OECD-DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 59 609 miljoner kronor, vilket motsvarade 0,93 procent av BNI. Utfallet för biståndsbudgeten 2024 blev preliminärt 52 915 miljoner kronor i rapportering till OECD-DAC. Slutligt utfall för 2024 redovisas av regeringen i Årsredovisning för staten 2025.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.20 UO 7 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2024-12-31 1:1 Biståndsverksamhet 105 000 66 878

Summa 105 000 66 878

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 105 000 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 66 878 miljoner kronor, varav 19 752 miljoner kronor rör åtaganden mot multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar.

De största beloppsmässiga skillnaderna är relaterade till områdena multilaterala och internationella organisationer och fonder, multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar. Det beror på att ekonomiska åtaganden har ingåtts i mindre omfattning än beräknat. Det beror också på att Sida fick ett flertal finansiella villkor som begränsade myndighetens möjligheter att teckna avtal i enlighet med gällande strategier, bl.a. för att anpassa verksamheten till de snabba förändringarna i omvärldsläget.

Regeringen har ingått avtal med den Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalet är utformat med en bindande (Unqualified instrument of Commitment) och en icke bindande del (Qualified Instrument of Commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till 2,8 miljarder kronor. Av detta avser 1,0 miljarder kronor IDA (från 2034 till 2044) och 1,8 miljarder kronor AfDF (från 2030 till 2054).

Garantier

Tabell 3.21 UO 7 Garantier

Miljoner kronor

Utfärdade

Utestående garantier

Utestående åtaganden inklusive

åtaganden utländsk bundna Garantier Garantiram 2024-12-31 valuta utfästelser Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD)¹ USD 3 891 30 955 USD 2 815 30 955 Garantikapital i Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB)² UA 3 468 49 968 UA 3 468 49 968 Garantikapital i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)³ USD 538 5 921 USD 538 5 921 Garantikapital i Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB)⁴ SDR 343 4 945 SDR 343 4 945

Utfärdade

Utestående garantier

Utestående åtaganden inklusive

åtaganden utländsk bundna Garantier Garantiram 2024-12-31 valuta utfästelser Garantier inom biståndsverksamheten 26 000 14 430 14 430 14 998 EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet⁵ EUR 152 907 EUR 79 907 Garantikapital Multilaterala investeringsorganet MIGA⁶ USD 16 178 USD 16 178

Summa 107 305 107 873

¹ Prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435. ² Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11, rskr. 2024/25:50–60. ³ Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. ⁴ Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88. ⁵ Prop.2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41. ⁶ Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 14,41 den 30/12 2024.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Sida har inte redovisat ett ekonomiskt åtagande som uppgår till 8 000 000 tusen kronor i bemyndiganderedovisningen. Det är inte förenligt med 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Utestående åtaganden vid årets slut ska vara 24 158 992 tusen kronor på utgiftsområde 7, anslag 1:1, anslagspost 31 Multilaterala och internationella organisationer och fonder.

Riksrevisionens iakttagelse – effektivitetsrevision

RiR 2024:4 Sveriges internationella bistånd – uppföljning, utvärdering och rapportering

Riksrevisionen har granskat om regeringens, inklusive Expertgruppens för biståndsanalys (EBA) och Styrelsens för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) uppföljning och utvärdering av Sveriges internationella bistånds resultat är effektivt utformad.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Sveriges internationella bistånd – uppföljning, utvärdering och rapportering (skr 2024/25:4) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:UU3, rskr. 2024/25:38).

3.8¶Utgiftsområde 8 Migration

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i samt vistas och arbeta i Sverige och frågor som rör mottagandet av asylsökande och återvändandet av personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.

Anslag

Tabell 3.22 UO 8 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023 1:1 Migrationsverket 4 735 4 793 58 1,2 4 707 1:2 Ersättningar och

bostadskostnader 6 892 -56 4 999 -1 893 -27,5 5 294 1:3 Migrationspolitiska

åtgärder 151 132 -19 -12,9 136 1:4 Domstolsprövning i

utlänningsmål 839 855 15 1,8 816 1:5 Rättsliga biträden m.m.

vid domstolsprövning i

utlänningsmål 201 124 -77 -38,3 118

Utfallet uppgick till 11 765 miljoner kronor, vilket är 2 043 miljoner kronor (14,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2023 blev utgifterna 233 miljoner kronor (1,9 procent) lägre.

Fler fick folkbokföra sig efter beslut av EU och riksdagen

Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 4 999 miljoner kronor. Det är 1 893 miljoner kronor (27,5 procent) lägre än i statens budget. Det beror på att antalet personer som söker asyl blev färre men främst på att ett stort antal personer, främst ukrainare, med tillfälligt skydd i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv, fick rätt att folkbokföra sig i Sverige under 2024. Det innebär att de inte längre omfattas av lagen om mottagande av asylsökande, utan omfattas av regelverken som gäller för nyanlända. Utgifter kopplade till detta redovisas främst under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet men även under andra områden som t.ex. utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Det genomsnittliga antalet personer som var inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem blev knappt 9 000 (16 procent) färre än beräknat.

Jämfört med 2023 blev utgifterna 295 miljoner kronor (5,6 procent) lägre.

Färre mål än beräknat krävde biträde

Utgifterna för anslagen 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål och 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 77 miljoner kronor (38,3 procent) respektive 68 miljoner kronor (25,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är främst att antalet mål och ärenden som kräver rättsligt och offentligt biträde blev lägre än vad som antogs i beräkningarna till statens budget men även på att genomsnittskostnaden per förordnade blev lägre.

Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade blev 53 miljoner kronor (16,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att antalet övervakade

avvisningar blev lägre än beräknat. Jämfört med föregående år så har dock utgifterna ökat med 36 miljoner kronor (15 procent), då antalet övervakade utresor ökat.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.23 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 650 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 590 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 60 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Migrationsverket

Migrationsverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Migrationsverket har inte redovisat samtliga återrapporteringskrav i sin resultatredovisning. Detta är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

3.9¶Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgiftsområdet omfattar områdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster, Barnrättspolitik samt verksamhet inom utbildning och universitetsforskning.

Anslag

Tabell 3.24 UO 9 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023 1:4 Tandvårdsförmåner 8 012 7 624 -388 -4,8 7 298

1:11 Prestationsbundna

insatser för att korta

vårdköerna 4 985 4 984 -1 0,0 2 990 1:14 Civilt försvar inom hälso-

och sjukvård 1 663 50 1 530 -132 -8,0

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023 2:2 Insatser för

vaccinberedskap 121 94 -27 -22,2 94 2:5 Åtgärder avseende

alkohol, narkotika,

dopning, tobak samt spel 90 25 115 25 27,3 141 2:6 Stöd till främjande av en

aktiv och meningsfull fritid

för barn och unga 731 724 -7 -1,0 35 4:3 Bilstöd till personer med

funktionsnedsättning 263 149 -114 -43,2 145 4:4 Kostnader för statlig

assistansersättning 26 048 25 344 -704 -2,7 24 554 4:5 Stimulansbidrag och

åtgärder inom

äldreområdet 9 710 9 030 -680 -7,0 10 115 4:6 Statens

Utfallet uppgick till 116 049 miljoner kronor, vilket är 5 791 miljoner kronor (5,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 8 194 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 7 216 miljoner kronor (6,6 procent) högre.

Fler besök inom tandvården än 2023, men färre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner blev 7 624 miljoner kronor, vilket är 388 miljoner kronor (4,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på färre tandläkarbesök än beräknat. Under 2024 uppgick antalet beslut om statligt tandvårdsstöd till 9 157 903, en ökning med 113 468 beslut (1,3 procent) jämfört med året innan. Under 2019, innan Covid-19, uppgick antalet beslut om tandvårdsstöd till 9 532 643.

Högre utgifter för läkemedel

Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna blev 37 198 miljoner kronor, vilket är 1 712 miljoner kronor (4,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 750 miljoner kronor eftersom kostnaderna för läkemedel inom förmånerna blev högre än vad som tidigare beräknats. Jämfört med föregående år blev utgifterna 2 902 miljoner kronor (8,5 procent) högre.

I december 2023 undertecknade staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en överenskommelse om statens bidrag för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2024. Det är bl.a. användandet av läkemedel vid sällsynta sjukdomar som ökade, exempelvis för ärftlig transtyretinamyloidos (skelleftesjukan) där nya behandlingar kom in i förmånerna i november 2023. En ökad användning av läkemedel vid inflammatoriska sjukdomar och läkemedel vid diabetes (icke-insuliner) är också en förklaring till att kostnaderna ökat. Vidare höjdes den s.k. apoteksmarginalen under våren 2024 vilket också ledde till ökade kostnader.

Tillskott till regionerna

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård blev 17 724 miljoner kronor, vilket är 6 195 miljoner kronor (53,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 6 021 miljoner kronor, varav 6 000 miljoner kronor var ett tillskott till regionerna för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna inom hälso- och sjukvården.

E-hälsomyndigheten fick nya uppdrag inom beredskap under 2024

Utfallet för anslaget 1:10 E-hälsomyndigheten blev 166 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor (18,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att myndigheten inte kunnat anställa personal i den omfattning som man haft behov av då myndigheten blivit tilldelad nya uppdrag med fokus på beredskap, bl.a. uppdrag som ska säkra tillgången på läkemedel och sjuktransporter.

Bilstöd till personer med funktionsnedsättning lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning blev 149 miljoner kronor, vilket är 114 miljoner kronor (43,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. År 2020 genomfördes en regelförändring inom bilstödet, bl.a. höjdes tilläggsbidragen, som medförde att utgifterna för anslaget beräknades öka. Den ökningen har dock uteblivit.

Utgifter för assistansersättning lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning blev 25 344 miljoner kronor, vilket är 704 miljoner kronor (2,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet mottagare av assistansersättning blev lägre än beräknat.

Återbetalning av bidrag från tidigare år

Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 9 030 miljoner kronor, vilket är 680 miljoner kronor (7,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att utfallet inkluderar återbetalningar av bidrag från tidigare år.

Omställning av platser för vård av unga till platser för sluten ungdomsvård

Utfallet för anslaget 4:6 Statens institutionsstyrelse blev 2 288 miljoner kronor, vilket är 151 miljoner kronor (7,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 304 miljoner kronor, främst för att kunna öka antalet platser för sluten ungdomsvård (LSU). Under året har antalet LSU-placerade ökat från 93 till 196. LSU-platser finansieras helt av anslag medan platser enligt lagen om vård av unga (LVU-platser) finansieras till två tredjedelar av avgifter från kommunerna. Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 259 miljoner kronor (12,8 procent) högre.

Utgifter för assistansersättning högre än föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 791 miljoner kronor (3,2 procent) högre. För 2024 var schablonbeloppet 332,60 kronor per timme, vilket är en ökning med 2,5 procent jämfört med året innan. Under 2024 hade 7 810 män och 6 193 kvinnor assistansersättning, totalt 14 003 personer. Det är en ökning med 0,1 procent jämfört med föregående år.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.25 UO 9 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 5 154 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 2 860 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 294 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet.

För anslaget 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård beror skillnaden i huvudsak på att investeringsprogrammet även under 2024 är i ett inledande skede där regionerna jobbar med att ta fram analyser som ska visa vilka driftsäkerhetshöjande åtgärder som behövs. Analyserna är en förutsättning för de kommande investeringarna. Slutåret för bemyndigandet har överskridits. Beslutat slutår är 2028 dock finns utestående åtaganden till och med 2029.

För anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet beror skillnaden till stor del på att nivån på bemyndigandet byggde på antagandet att investeringsstödet för äldrebostäder skulle fortsätta och inte avvecklas.

För anslaget 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning beror skillnaden främst på variationer i åtaganden mellan åren, vilket kräver en marginal.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.26 UO 9 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2024-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 2 500 460 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 4 000 256

Summa 6 500 716

Riksdagen har beslutat om låneramar på 6 500 miljoner kronor för utgiftsområdet. Det fanns utestående lån om 716 miljoner kronor vid utgången av 2024.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservationen anger Riksrevisionen följande.

Socialstyrelsen har ingått åtaganden under 2024 som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden som sträcker sig längre än slutåret 2028 uppgår till 10 miljoner kronor och avser utgiftsområde 9, anslag 1:14, anslagspost 4 Statliga säkerhetslager – sjukvårdsprodukter.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys redovisar felaktiga belopp i fördelning av intäkter och kostnader i resultatredovisningen. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Myndigheten för delaktighet

Myndigheten för delaktighet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten för delaktighet har ingått åtaganden på en anslagspost som saknar beställningsbemyndigande. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Utestående åtaganden uppgår till 9 962 tusen kronor och avser anslag på utgiftsområde 9 anslag 4:2 anslagspost 13 Bidrag till ledarhundar.

Barnombudsmannen

Barnombudsmannen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Barnombudsmannen har inte redovisat hur de uppfyllt de finansiella villkoren som regeringen har angett för utgiftsområde 9, anslag 5:2 anslagspost 6 Barnets rättigheter – till Barnombudsmannen. Det är inte förenligt med 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2024:5 Statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen – höga ambitioner men otillräckligt genomförande

Riksrevisionen har granskat statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen (skr. 2024/25:9) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:SoU9, rskr. 2024/25:131).

RiR 2024:6 Informationssäkerhet i vård och omsorg – statens stöd och tillsyn

Riksrevisionen har granskat statens arbete med informationssäkerhet i vård och omsorg – statens stöd och tillsyn.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens arbete med informationssäkerhet i vård och omsorg (skr. 2024/25:23) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:SoU10, rskr. 2024/25:140).

RiR 2024:7 SiS särskilda ungdomshem – brister i statens tvångsvård av barn och unga

Riksrevisionen har granskat tvångsvården av barn och unga som placeras med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om SiS särskilda ungdomshem (skr. 2024/25:40) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:SoU11, rskr. 2024/25:143).

RiR 2024:22 Från vision till verklighet – sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken (skr. 2024/25:147) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2024:23 Tillsynen över medicintekniska produkter - prioriteringar, genomförande och uppföljning

Riksrevisionen har granskat statens tillsyn över medicintekniska produkter.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Tillsynen över medicintekniska produkter (skr. 2024/25:149) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.10¶Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen.

Anslag

Tabell 3.27 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023 1:1 Sjukpenning och

rehabilitering m.m. 49 575 4 436 51 264 1 688 3,4 47 475 1:2 Aktivitets- och

sjukersättningar m.m. 50 131 3 513 51 661 1 530 3,1 46 605 1:3 Merkostnadsersättning

och handikappersättning 1 414 1 446 32 2,3 1 350 1:4 Arbetsskadeersättningar

m.m. 2 375 2 440 65 2,8 2 326 1:5 Ersättning inom det

statliga personskadeskyddet 36 37 1 1,4 36

1:6 Bidrag för

sjukskrivningsprocessen 1 417 1 432 16 1,1 1 396 1:7 Ersättning för höga

sjuklönekostnader 2 308 2 108 -200 -8,7 1 528 2:1 Försäkringskassan 9 576 894 9 633 56 0,6 9 830 2:2 Inspektionen för

socialförsäkringen 74 74 0 0,3 71

Summa 116 907 8 843 120 096 3 189 2,7 110 618

Utfallet uppgick till 120 096 miljoner kronor, vilket är 3 189 miljoner kronor (2,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 8 843 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 9 478 miljoner kronor (8,6 procent) högre.

Högre utgifter än beräknat för sjukpenning och sjukersättningar

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 51 264 miljoner kronor, vilket är 1 688 miljoner kronor (3,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för sjukpenning blev 2 420 miljoner kronor (5,6 procent) högre än beräknat. I statens budget beräknades antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning att uppgå till 59,4 miljoner. Utfallet blev 65,3 miljoner nettodagar, vilket är 10,0 procent fler än beräknat. Det beror på att den genomsnittliga ersättningsperioden för pågående sjukfall blev längre än beräknat. Dessutom blev den genomsnittliga ersättningen per sjukpenningdag högre än beräknat.

Utgifterna för rehabiliteringspenning blev dock 711 miljoner kronor (96,8 procent) lägre än beräknat. I statens budget beräknades antalet nettodagar med rehabiliteringspenning att uppgå till 1,3 miljoner. Utfallet blev 0,1 miljon nettodagar, vilket är 95,0 procent färre än beräknat. Det beror på en ändrad tolkning av regelverket för rehabiliteringspenning kring i vilken omfattning förmånen kan beviljas för den som deltar i en arbetslivsinriktad rehabilitering. Försäkrade som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan samtidigt ansöka om och beviljas sjukpenning och när det sker samordnas utbetalningen av förmånerna. Rehabiliteringspenning minskas då med det belopp den försäkrade för samma tid får i sjukpenning.

Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 4 436 miljoner kronor i ändringsbudget för att täcka högre utgifter för sjukpenning pga. fler sjukfall och högre genomsnittliga

ersättningsnivåer än tidigare beräknat, samt för att täcka ett underskott till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år.

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 51 661 miljoner kronor, vilket är 1 530 miljoner kronor (3,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar blev 1 735 miljoner kronor (4,5 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades. Det beror på att fler personer än beräknat har beviljats sjukersättning. Ärendebalanserna för sjukersättning har minskat i en högre takt än förväntat, vilket medfört att fler personer beviljats ersättning samt fler retroaktiva utbetalningar. I statens budget beräknades antalet mottagare av sjukersättning i december 2024 komma att uppgå till 214 800 personer. Utfallet blev 220 000 personer, vilket är 2,4 procent fler än beräknat.

Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 3 513 miljoner kronor i ändringsbudget då utgifterna för sjukersättningar förväntades öka mer än tidigare beräknat samt för att täcka ett underskott till följd av att anslagskrediten utnyttjades under föregående år.

Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 2 108 miljoner kronor, vilket är 200 miljoner kronor (8,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att arbetsgivarna har rapporterat in lägre sjuklönekostnader än vad som ursprungligen beräknades.

Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 9 633 miljoner kronor, vilket är 56 miljoner kronor (0,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 894 miljoner kronor, främst för att myndigheten skulle kunna bedriva verksamheten i tillräcklig omfattning och minska handläggningstider, ärendebalanser och väntetider, samt för att stärka arbetet med kontroll och återkrav av felaktiga utbetalningar. Utfallet blev 838 miljoner kronor (8,7 procent) lägre än totalt anvisade medel. Det beror på att Försäkringskassans ekonomiska förutsättningar medfört behov av besparingsåtgärder. Myndigheten har bl.a. täckt ett underskott på 473 miljoner kronor till följd av att anslagskrediten utnyttjades under föregående år.

Utgifterna för sjukpenning ökade jämfört med föregående år

Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 3 788 miljoner kronor (8,0 procent) högre. Det beror främst på att utgifterna för sjukpenning inklusive statlig ålderspensionsavgift blev 4 257 miljoner kronor (9,2 procent) högre jämfört med 2023. Antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning blev 65,3 miljoner, vilket är en ökning med 6,3 procent från 2023. Utgifterna har även påverkats av att prisbasbeloppet för 2024 fastställdes till 57 300 kronor vilket är en ökning med 9,1 procent från 2023. De ökade utgifterna för sjukpenning motverkas delvis av att utgifterna för rehabiliteringspenning inklusive statlig ålderspensionsavgift blev 491 miljoner kronor (82,5 procent) lägre. Det beror på en ändrad tolkning av regelverket för rehabiliteringspenning kring i vilken omfattning förmånen kan beviljas för den som deltar i en arbetslivsinriktad rehabilitering. Försäkrade som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan samtidigt ansöka om och beviljas sjukpenning och när det sker samordnas utbetalningen av förmånerna. Rehabiliteringspenning minskas då med det belopp den försäkrade för samma tid får i sjukpenning.

Andelen avslag vid första ansökan om sjukpenning i ett sjukfall uppgick till 0,6 procent, jämfört med 0,5 procent föregående år. Andelen avslag för män var 0,6 procent och för kvinnor 0,5 procent, vilket är på samma nivå som 2023. Andelen avslag under pågående sjukfall uppgick till 3,3 procent vilket är en ökning från 2,4 procent 2023.

Sjukpenningtalet 2.0 är ett mått på hur många dagar under en 12-månadersperiod som ersätts med sjuk- eller rehabiliteringspenning per skattad sjukpenningförsäkrad i åldrarna 15–69 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2024 var sjukpenningtalet 12,69 dagar, vilket är en ökning med 4,4 procent sedan december 2023. Sjukpenningtalet för kvinnor uppgick till 16,66 dagar vilket är en ökning med 5,4 procent från 2023. För män uppgick sjukpenningtalet till 8,91 dagar, vilket är en ökning med 2,3 procent från 2023.

Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar ökade jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 5 056 miljoner kronor (10,8 procent) högre. Det beror främst på att utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar ökade med 4 276 miljoner kronor (12,0 procent). Ökningen förklaras till stor del av högre ersättningsnivåer till följd av att prisbasbeloppet för 2024 fastställdes till 57 300 kronor, vilket är en ökning med 9,1 procent jämfört med 2023.

Jämfört med 2023 ökade utgifterna för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar med 409 miljoner kronor (6,9 procent). Det förklaras främst av högre boendekostnader för förmånstagare. Dessutom har antalet förmånstagare ökat. I december 2024 uppgick antalet mottagare av bostadstillägg till 121 339 personer, vilket är en ökning med 2,7 procent jämfört med 2023.

Försäkrade personer i åldrarna 19–65 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade sjukersättning uppgick i december 2024 till 219 994 (126 356 kvinnor och 93 638 män), vilket är en minskning med 3 698 personer (1,7 procent) jämfört med december 2023.

Under 2024 blev 11 034 personer nybeviljade sjukersättning, vilket är en minskning med 8,0 procent från 2023. Andelen avslag vid initial ansökan om sjukersättning var 50,7 procent under 2024. För 2023 uppgick andelen avslag till 47,2 procent. Den höga andelen avslag beror till stor del på det restriktiva regelverket.

Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldrarna 19–29 år som har en långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 2024 uppgick antalet personer med aktivitetsersättning till 33 053, vilket är en ökning med 2 018 personer (6,5 procent) jämfört med december 2023. Under 2024 nybeviljades 8 943 personer aktivitetsersättning, vilket är en ökning med 15,1 procent från 2023.

I december 2024 uppgick antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt till 253 047. Det är en minskning med 0,7 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning var 141 935, vilket är en minskning med 1,4 procent jämfört med december 2023. Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättning uppgick till 111 112, vilket är en ökning med 0,3 procent jämfört med december 2023.

Utgifterna för anslaget 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning blev 1 446 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor (7,1 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror i huvudsak på att utgifterna för merkostnadsersättning blev 92 miljoner kronor (22,9 procent) högre än 2023. De ökade utgifterna för merkostnadsersättning förklaras av fler mottagare och en högre genomsnittlig ersättning. Antalet mottagare av merkostnadsersättning uppgick till 20 622 personer, vilket är en

ökning med 11,4 procent från föregående år. Dessutom har den genomsnittliga ersättningen per person ökat med 10,4 procent.

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 114 miljoner kronor (4,9 procent) högre. Det beror bl.a. på att medelersättningen blev högre. Ersättningsnivåerna är kopplade till konsumentprisindex, prisbasbelopp och inkomstindex vilka har ökat på grund av inflationen.

Utgifterna för ersättning för höga sjuklönekostnader ökade jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 580 miljoner kronor (38,0 procent) högre. Det beror bl.a. på att ersättningen gäller en längre period jämfört med 2023. Under 2024 utbetalas ersättning avseende sjuklönekostnader för tolvmånadersperioden januari-december 2023. Under 2023 utbetalades ersättning för sjuklönekostnader gällande niomånadersperioden april-december 2022.

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 2:1 Försäkringskassan 197 miljoner kronor (2,0 procent) lägre. Det beror på att Försäkringskassan har vidtagit besparingsåtgärder för att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.28 UO 10 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

Inom utgiftsområdet finns äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 32 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.29 UO 10 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga kontokrediter Kredit 2024-12-31 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 170 151

Summa 170 151

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 170 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2024 uppgick till 151 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2024:14 Undantaget som blev regel – Försäkringskassans användning av övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning

Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans användning av undantagsbestämmelsen övervägande skäl i sjukpenningen (27 kap. 48 § socialförsäkringsbalken).

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans användning av övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning (skr. 2024/25:71) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2024:16 Socialförsäkringen vid utländska inkomster – stor risk för felaktiga utbetalningar

Riksrevisionen har granskat om statens insatser för att motverka felaktiga utbetalningar från socialförsäkringen vid utländska inkomster är effektiva.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om socialförsäkringen vid utländska inkomster (skr. 2024/25:79) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:SfU16, rskr. 2024/25:172).

3.11¶Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgiftsområdet omfattar garantipension, bostadstillägg till pensionärer, äldreförsörjningsstöd, inkomstpensionstillägg och efterlevandepensioner till vuxna. Utgiftsområdet omfattar även Pensionsmyndigheten.

Inkomstrelaterad ålderspension redovisas i avsnitt 2.9 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.

Anslag

Tabell 3.30 UO 11 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023 1:1 Garantipension till

ålderspension 30 229 3 831 33 255 3 026 10,0 26 150 1:2 Efterlevandepensioner till

vuxna 8 175 8 131 -44 -0,5 8 597

Utfallet uppgick till 63 565 miljoner kronor, vilket är 3 254 miljoner kronor (5,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 3 943 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 7 138 miljoner kronor (12,6 procent) högre.

Utgifterna för garantipension högre än anvisat och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension blev 33 255 miljoner kronor, vilket är 3 026 miljoner kronor (10,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 3 831 miljoner kronor då både antalet personer med garantipension och den genomsnittliga ersättningen ökade mer än tidigare beräknat. Dessutom tillfördes medel för att täcka underskottet från 2023. Jämfört med föregående år blev utgifterna 7 105 miljoner kronor (27,2 procent) högre.

Garantipensionen följer prisutvecklingen. Prisbasbeloppet höjdes med 9,1 procent den 1 januari 2024. Ungefär 1 227 000 pensionärer hade garantipension vid utgången av 2024 vilket är ca 190 000 fler än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 27 100 kronor per år 2024, vilket är en ökning med 2 300 kronor jämfört med 2023. Totalt är 70 procent av dem som har garantipension kvinnor och 30 procent är män.

Utgifter för äldreförsörjningsstöd högre än budget

De personer som är över 66 år och bosatta i Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 375 miljoner kronor, vilket är 77 miljoner kronor (5,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

EU:s ministerråd beslutade den 25 juni 2024 att förlänga aktiveringen av rådets direktiv 2001/55/EG om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (det s.k. massflyktsdirektivet) med ytterligare ett år t.o.m. den 4 mars 2026. Beslutet medför att en stor andel av de personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet (framför allt personer från Ukraina) folkbokfördes i Sverige med rätt till bl.a. äldreförsörjningsstöd. Därför anvisade riksdagen anslaget ytterligare 110 miljoner kronor i ändringsbudget.

Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 7,4 procent jämfört med 2023 och uppgick till ca 26 100 i december 2024. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 8,7 procent och uppgick till 53 600 kronor 2024. Högre boendekostnader och högre prisbasbelopp medför högre utgifter för äldreförsörjningsstöd.

Färre får änkepension

Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna blev 8 131 miljoner kronor, vilket är 465 miljoner kronor (5,4 procent) lägre jämfört med föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Mellan 2023 och 2024 minskade antalet med ca 11 400 personer, till ca 175 700 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade. Alla som får änkepension är kvinnor.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.31 UO 11 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit

Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 20 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 1 908 miljoner kronor vid utgången av 2024. Krediten användes som mest i november 2024 och då med 9 133 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för upplysningen anger Riksrevisionen följande.

Avsnitt 12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen.

3.12¶Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.

Anslag

Tabell 3.32 UO 12 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

Utfallet uppgick till 102 877 miljoner kronor, vilket är 3 193 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades

ytterligare 1 265 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 1 212 miljoner kronor (1,2 procent) högre.

Färre födda barn medförde lägre utgifter för föräldraförsäkring än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 47 770 miljoner kronor, vilket är 2 751 miljoner kronor (5,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för föräldrapenning blev lägre än beräknat. Utgifterna för föräldrapenning blev 33 546 miljoner kronor, vilket är 2 098 miljoner kronor (5,9 procent) lägre än beräknat. Antalet uttagna dagar med föräldrapenning blev 45,2 miljoner, vilket är 2,5 miljoner dagar (5,2 procent) färre än vad som ursprungligen beräknades. Det beror huvudsakligen på att antalet födda barn blev färre än beräknat.

Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 9 267 miljoner kronor, vilket är 502 miljoner kronor (5,1 procent) lägre än beräknat. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning blev 8,1 miljoner vilket är 0,7 miljoner dagar (8,0 procent) färre än vad som ursprungligen beräknades. Det beror på att antalet födda barn och uttaget av dagar per barn blev lägre än beräknat.

Dessutom blev utgifterna för graviditetspenning 151 miljoner kronor (23,2 procent) lägre än beräknat. Det beror på att antalet födda barn blev färre än beräknat.

Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 9 miljoner kronor i ändringsbudget då utgifterna förväntades öka till följd av ändrade regler för personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och arbetar.

Utfallet för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev 2 687 miljoner kronor, vilket är 111 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet barn med underhållsstöd blev färre än vad som beräknades samt att inbetalningarna från bidragsskyldiga blev högre än väntat.

Utfallet för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 5 677 miljoner kronor, vilket är 443 miljoner kronor (8,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet mottagare av omvårdnadsbidrag blev fler än beräknat.

Riksdagen beslutade i ändringsbudget att anvisa anslaget ytterligare 606 miljoner kronor för att täcka ökade utgifter pga. fler mottagare än tidigare beräknat, samt för att täcka ett underskott till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år.

Lägre utgifter för barnbidrag jämfört med budget och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 32 523 miljoner kronor, vilket är 552 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 449 miljoner kronor (1,4 procent) lägre. Det beror på att antalet födda barn blev lägre än beräknat och föregående år. Under 2024 föddes 98 500 barn, vilket är en minskning med 1,6 procent från föregående år.

Utgifterna för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 5 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor (67,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 1 miljon kronor (15,8 procent) lägre. Det beror på att antalet utbetalda bidrag blev både färre än vad som beräknades för 2024 och färre än 2023. År 2024 genomfördes 54 adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsorganisationerna. Året innan förmedlades 73 adoptioner.

Utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 4 134 miljoner kronor, vilket är 223 miljoner kronor (5,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 121 miljoner kronor (2,8 procent) lägre. Det beror bl.a. på försenad hantering av ansökningar till följd av minskad bemanning i handläggningen

samt problem i samband med införandet av ett nytt handläggningssystem. Den försenade hanteringen av ansökningar har medfört att tidpunkten för utbetalningar har förskjutits. Den genomsnittliga handläggningstiden för ärenden uppgick i genomsnitt till 42 dagar, vilket är en ökning med 64 procent från föregående år.

I statens budget beräknades 830 miljoner kronor för förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer under perioden januari till juni 2024. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 650 miljoner kronor i ändringsbudget för förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer under perioden juli–december. Utfallet för tilläggsbidraget blev 1 263 miljoner kronor, vilket är 217 miljoner kronor (14,7 procent) lägre än totalt anvisade medel för tilläggsbidrag. Utfallet för hela anslaget blev 873 miljoner kronor (17,4 procent) lägre än totalt anvisade medel.

Jämfört med föregående år blev utfallet för tilläggsbidraget 132 miljoner kronor (11,7 procent) högre. Det beror främst på en högre ersättningsnivå. Under 2024 uppgick tilläggsbidraget till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Föregående år var nivån på tilläggsbidraget 20 procent under det första halvåret och 40 procent under det andra halvåret. Utgiftsökningen motverkades delvis av att färre barnfamiljer fick tilläggsbidrag. Under 2024 fick 124 000 barnfamiljer tilläggsbidrag, vilket är 14 000 (10,1 procent) färre jämfört med föregående år.

Högre utgifter för föräldraförsäkring jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring 831 miljoner kronor (1,8 procent) högre. Det beror främst på högre utgifter för föräldrapenning.

Utgifterna för föräldrapenning blev 33 546 miljoner kronor, vilket är 777 miljoner kronor (2,4 procent) högre än 2023. Det beror på högre ersättningsnivåer för föräldrapenningdagar på sjukpenningnivå jämfört med föregående år. Ökningen motverkades delvis av färre uttagna föräldrapenningdagar.Antalet uttagna dagar uppgick totalt till 45,2 miljoner, vilket är 1,7 miljoner dagar (3,5 procent) färre än 2023. Det beror på färre födda barn samt ett lägre uttag av föräldrapenningdagar per barn.

Under 2024 tog män ut 30,6 procent av föräldrapenningdagarna, vilket ska jämföras med 30,9 procent föregående år. I fråga om tillfällig föräldrapenning vid vård av barn tog män ut 38,0 procent av dagarna vilket är en minskning från en andel på 38,6 procent 2023.

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 1 029 miljoner kronor (22,1 procent) högre. Det beror på fler mottagare av omvårdnadsbidrag och höjd ersättningsnivå jämfört med föregående år. Antalet barn vars föräldrar fick omvårdnadsbidrag uppgick i genomsnitt till 92 621 barn per månad under 2024, vilket är en ökning med 10,9 procent jämfört med 2023. Ersättningsbeloppet för omvårdnadsbidrag höjdes med 9,1 procent till följd av det höjda prisbasbeloppet för 2024.

Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 8 972 miljoner kronor, vilket är 91 miljoner kronor (1,0 procent) lägre jämfört med föregående år. Utgifterna för anslaget styrs av antalet barn i åldern 0–4 år, inkomstbasbeloppets utveckling, timlöneutvecklingen och utvecklingen av den pensionsgrundande inkomsten. Avgiften består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avvikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det lägre utfallet förklaras främst av ett lägre regleringsbelopp jämfört med 2023.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2024:15 Bostadsbidragets måluppfyllelse – trångboddhet och absolut fattigdom

Riksrevisionen har granskat om bostadsbidraget är effektivt utformat i förhållande till dess bostads- och familjepolitiska syften.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om bostadsbidragets måluppfyllelse (skr. 2024/25:78) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.13¶Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering, politik mot segregation och jämställdhetspolitik.

Anslag

Tabell 3.33 UO 13 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023

Utfallet uppgick till 4 738 miljoner kronor, vilket är 719 miljoner kronor (17,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 940 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 248 miljoner kronor (5,5 procent) högre.

Antalet kommunmottagna högre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 3 551 miljoner kronor, vilket är 775 miljoner kronor (27,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Att utgifterna blev högre än den ursprungliga budgeten beror på att fler personer som haft tillfälligt uppehållstillstånd genom massflyktsdirektivet folkbokfört sig. Det har lett till att statens utgifter för schablonersättning till kommunerna för kostnader i samband med mottagandet och ersättning till kommunerna för initialt ekonomiskt bistånd blivit högre än vad som tidigare beräknats. Av dessa skäl ökade riksdagen i ändringsbudget anslaget med sammantaget 940 miljoner kronor.

Orsaken till att fler folkbokfört sig beror dels på att EU:s ministerråd beslutade om att förlänga aktiveringen av massflyktsdirektivet med ett år, vilket medförde att personer som haft tillfälligt uppehållstillstånd i två år genom massflyktsdirektivet kunde folkbokföra sig. Dessutom beslutade riksdagen att från och med den första november 2024 att det räckte med att ha haft tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet i ett år för att få folkbokföra sig. Under 2024 har 28 100 personer från Ukraina folkbokfört sig, varav de flesta efter dessa beslut.

Besluten innebar att de som kunde folkbokföra sig inte längre omfattades av lagen om mottagande av asylsökande, vilket förklarar de minskade utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration. Jämfört med 2023 blev utgifterna 355 miljoner kronor (11,1 procent) högre.

Lägre utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder

Utfallet för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder uppgick till 635 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor (6,0 procent) lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Större delen av avvikelsen beror på att vissa åtgärder krävde mindre finansiering än planerat och att utfallet inkluderar återbetalningar av bidrag från tidigare år. Jämfört med föregående år har dock utgifterna ökat med 15 miljoner kronor (2,4 procent).

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.34 UO 13 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 237 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 235 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 miljoner kronor.

3.14¶Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknadspolitik och arbetslivspolitik och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.

Anslag

Tabell 3.35 UO 14 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023 1:1 Arbetsförmedlingens

förvaltningskostnader 7 393 22 7 453 61 0,8 7 675 1:2 Bidrag till

arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 42 526 -192 -0,5 35 331

42 334

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023 1:3 Kostnader för

arbetsmarknadspolitiska program och insatser 7 226 -68 6 173 -1 053 -14,6 6 057

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 806 -220 19 402 -1 404 -6,7 18 527 1:6 Europeiska socialfonden m.m.

för perioden 2014–2020 100 0 -100 -100,3 2 260 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m.

för perioden 2021–2027 1 387 1 323 -64 -4,6 342 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 1 800 1 703 3 360 1 560 86,7 1 915 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb

och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 5 342 3 592 -1 750 -32,8 4 811

1:14 Etableringsersättning till vissa

nyanlända invandrare 865 9 787 -78 -9,0 905 1:15 Omställnings- och

kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 3 131 2 592 -539 -17,2 592

2:1 Arbetsmiljöverket 856 25 886 30 3,5 810 2:3 Internationella

arbetsorganisationen (ILO) 34 11 44 10 30,1 39

594 585 -9 -1,4 578

Övriga anslag

Summa 92 059 1 481 88 531 -3 528 -3,8 79 842

Utfallet uppgick till 88 531 miljoner kronor, vilket är 3 528 miljoner kronor (3,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 481 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 8 689 miljoner kronor (10,9 procent) högre.

Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader blev 7 453 miljoner kronor, vilket är 61 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 22 miljoner kronor för Arbetsförmedlingens hantering av fler ärenden inom etableringsprogrammet och för att stärka informationsutbytet mellan myndigheter i syfte att motverka felaktiga utbetalningar.

Lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser jämfört med budget

Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev

6 173 miljoner kronor, vilket är 1 053 miljoner kronor (14,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på lägre utgifter än beräknat för jobb- och utvecklingsgarantin respektive jobbgarantin för ungdomar. I statens budget beräknades utgifterna för dessa program uppgå till totalt 3 315 miljoner kronor. Utfallet blev 1 987 miljoner kronor, vilket är 1 328 miljoner kronor (40,1 procent) lägre än beräknat. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att minska anslaget med

68 miljoner kronor, bl.a. för att delvis finansiera en ökning av anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

Lägre utgifter än beräknat för lönebidrag

Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 19 402 miljoner kronor, vilket är 1 404 miljoner kronor (6,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att antalet deltagare med lönebidragsanställningar blev färre än beräknat, bl.a. till följd av den försämrade situationen på arbetsmarknaden. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att minska anslaget med 220 miljoner kronor för att delvis finansiera en ökning av anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

Lägre utgifter för den Europeiska socialfonden

Utfallet för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 blev 1 323 miljoner kronor, vilket är 64 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för statlig medfinansiering blev lägre än vad som ursprungligen beräknades.

Utgifterna för nystartsjobb och etableringsjobb blev lägre än beräknat

Utgifterna för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev 3 592 miljoner kronor, vilket är 1 750 miljoner kronor (32,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för nystartsjobb blev lägre än vad som beräknades i statens budget. Dessutom blev utgifterna för etableringsjobb lägre än beräknat.

I statens budget beräknades utgifterna för nystartsjobb att uppgå till 5 075 miljoner kronor för 2024. Utfallet blev 3 552 miljoner kronor, vilket är 1 523 miljoner kronor (30,0 procent) lägre än beräknat. Det beror bl.a. på att den svagare arbetsmarknaden har medfört minskat intresse hos arbetsgivare för att anställa med nystartsjobb.

Etableringsjobb är en ny modell för subventionerade anställningar där staten betalar en ersättning direkt till individen i stället för att betala en ersättning till arbetsgivaren. I statens budget beräknades utgifterna för etableringsjobb att uppgå till 235 miljoner kronor. Utfallet blev 1 miljon kronor, vilket är 234 miljoner kronor (99,5 procent) lägre än beräknat. Det har varit möjligt för arbetssökande att, efter överenskommelse med arbetsgivare, ansöka om etableringsjobb sedan 1 januari 2024. Intresset för stödet har dock varit lågt och Arbetsförmedlingen fattade endast ett fåtal beslut om etableringsjobb under året.

Lägre utgifter än beräknat för omställnings- och kompetensstöd

Utfallet för anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen blev 2 592 miljoner kronor, vilket är 539 miljoner kronor (17,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror delvis på att kostnader för offentligt omställnings- och kompetensstöd blev 272 miljoner kronor (98,9 procent) lägre än beräknat. Antalet inkomna ansökningar var väsentligt lägre än beräknat vilket förklaras av låg kännedom om stödet hos målgrupperna. Dessutom blev priserna för upphandlade omställningstjänster lägre än beräknat. Det låga utfallet förklaras ytterligare av att ersättningarna till arbetsgivare som finansierar registrerade omställningsorganisationer blev 267 miljoner kronor (9,4 procent) lägre än vad som ursprungligen beräknades.

Utfallet för anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket blev 886 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor (3,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på högre utgifter för arbete mot arbetslivskriminalitet än vad som ursprungligen beräknades. I ändringsbudget beslutade Riksdagen att öka anslaget med 25 miljoner

kronor, huvudsakligen för att förstärka arbetet mot arbetslivskriminalitet, inklusive insatser från regionala center och regionkoordinatorer.

Utfallet för anslaget 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) blev 44 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor (30,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att den försvagade kronkursen har medfört högre utgifter än beräknat för Sveriges medlemsavgift till ILO. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 11 miljoner kronor i ändringsbudget.

Lägre utgifter för Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 jämfört med budget och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 blev -0,3 miljoner kronor, vilket är 100 miljoner kronor (100,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 2 260 miljoner kronor (100,0 procent) lägre. Det beror på att programmet befinner sig i en avslutningsfas. De sista projekten inom programmet avslutades 2023 och under 2024 har endast återkrav och utgifter för revision påverkat anslagsutfallet. Det negativa utfallet beror på att summan av återkraven översteg utgifterna för revision.

Högre utgifter för bidrag till lönegarantiersättning jämfört med budget och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning blev 3 360 miljoner kronor, vilket är 1 560 miljoner kronor (86,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 1 445 miljoner kronor (75,4 procent) högre. Det beror främst på att fler anställda har påverkats av konkurser och rekonstruktioner samt en högre genomsnittlig ersättning per person jämfört med föregående år och vad som beräknades i statens budget. Under 2024 utbetalades lönegarantiersättning till 36 383 personer, vilket är en ökning med 37,6 procent från föregående år. Den genomsnittliga årliga ersättningen inklusive arbetsgivaravgift uppgick till 95 112 kronor per person, vilket är en ökning med 5,1 procent från 2023. Dessutom minskade återbetalningarna av lönegarantiersättning med 147 miljoner kronor (41,0 procent) jämfört med 2023. Återbetalningar kan ske till följd av företagsrekonstruktioner, utdelning i konkurser eller återkrav av utbetalning till enskilda.

I statens budget anvisades anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 1 800 miljoner kronor. Regeringen medgav i beslut den 20 juni 2024 att anslaget fick överskridas med 1 523 miljoner kronor (A2024/00872). Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 1 703 miljoner kronor i ändringsbudget för att täcka ökade utgifter för lönegarantiersättning och socialavgifter samt ett underskott på 168 miljoner till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Utfallet för anslaget blev 3 360 miljoner kronor. Av den beviljade anslagskrediten om 180 miljoner kronor utnyttjades 25 miljoner kronor. Det medgivna överskridandet utnyttjades inte.

Utgifterna för anslaget 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 787 miljoner kronor, vilket är 78 miljoner kronor (9,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 118 miljoner kronor (13,0 procent) lägre. Det beror främst på att den genomsnittliga ersättningen till deltagare i etableringsuppdraget blev lägre än vad som beräknades i statens budget och lägre jämfört med föregående år.

Riksdagen beslutade i ändringsbudget att öka anslaget med 9 miljoner kronor då utgifterna för etableringsersättning förväntades öka till följd av fler deltagare i Arbetsförmedlingens etableringsprogram.

Utgifterna på Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag blev lägre än föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 222 miljoner kronor (2,9 procent) lägre. Det beror framför allt på att Arbetsförmedlingen har genomfört besparingsåtgärder till följd av en lägre nivå på anslaget jämfört med föregående år.

Högre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning jämfört med föregående år

Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 42 334 miljoner kronor, vilket är 7 002 miljoner kronor (19,8 procent) högre jämfört med 2023. Det beror främst på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade med 6 071 miljoner kronor (39,7 procent). Ökningen förklaras av en svagare arbetsmarknad.

Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökning (AKU) var 480 000 personer i åldern 15–74 år arbetslösa under 2024, vilket är en ökning med 41 000 (9,3 procent). Arbetslöshetstalet uppgick till 8,4 procent, vilket är en ökning med 0,7 procentenheter från föregående år.

Under 2024 uppgick antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen till i genomsnitt ca 357 000 personer per månad. Det är en ökning med 7,1 procent jämfört med 2023. Av de inskrivna var i genomsnitt ca 186 000 personer per månad öppet arbetslösa, vilket är en ökning med 16,3 procent jämfört med 2023. Andelen arbetslösa som fick arbetslöshetsersättning ökade till 51 procent 2024 jämfört med 44 procent föregående år. Den försvagade arbetsmarknaden medförde fler nyinskrivna varav många kvalificerade sig för arbetslöshetsersättning.

Antalet utbetalda dagar med arbetslöshetsersättning under 2024 blev 24,5 miljoner vilket är en ökning med 35,8 procent jämfört med 2023. Dessutom bidrog en högre genomsnittlig ersättningsnivå till de högre utgifterna.

Antalet inskrivna arbetslösa i program uppgick till i genomsnitt ca 171 000 personer per månad, vilket är en minskning med 1,4 procent jämfört med 2023. Utgifterna för aktivitetsstöd ökade dock med 1 137 miljoner kronor (6,9 procent), vilket främst beror på en ökad genomsnittsersättning till deltagare.

Utgiftsökningarna motverkades delvis av att utgifterna för statliga ålderspensionsavgifter blev 206 miljoner kronor (5,9 procent) lägre jämfört med 2023.

Högre kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser jämfört med föregående år

Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 116 miljoner kronor (1,9 procent) högre. De högre utgifterna beror bl.a. på att insatser i högre utsträckning finansierats från anslaget eftersom bidragsfinansieringen från Europeiska socialfonden och Europeiska socialfonden+ minskat jämfört med föregående år.

Utgifterna för bidrag till Samhall AB blev högre än föregående år

Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 875 miljoner kronor (4,7 procent) högre. Det beror främst på att utgifterna för bidrag till Samhall AB ökade med 1 051 miljoner kronor (16,1 procent). Ökningen motverkades delvis av att utgifterna för lönebidrag minskade med 176 miljoner kronor (1,5 procent) till följd av färre deltagare med lönebidrag.

Fler projekt medförde högre utgifter för den Europeiska socialfonden

Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 981 miljoner kronor (286,8 procent) högre. Det beror på att antalet pågående projekt som upparbetar kostnader har ökat. Vid slutet av 2024 fanns 380 pågående projekt, vilket är en ökning med 92 projekt (31,9 procent) från föregående år.

Lägre utgifter för nystartsjobb än föregående år

Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 1 219 miljoner kronor (25,3 procent) lägre. Det beror delvis på lägre utgifter för nystartsjobb till följd av den svagare arbetsmarknaden. Antalet unika individer med nya eller pågående beslut om nystartsjobb uppgick till 44 279 under 2024, vilket är en minskning med 14,9 procent från 2023. Vidare har utgifterna minskat då den tillfälligt höjda subventionsnivån för nystartsjobb 2023 upphörde fr.o.m. 2024.

Högre utgifter än föregående år för omställnings- och kompetensstöd

Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 1 999 miljoner kronor (337,7 procent) högre. Det högre utfallet avser framför allt kompensation till arbetsgivare för del av den avgiften som arbetsgivaren betalar till en s.k. registrerad omställningsorganisation. Det förklaras av att ersättning har utbetalats till fler arbetsgivare och att ersättningen omfattar en längre period jämfört med föregående år. Ersättningen grundas på de avgifter som arbetsgivare betalat till en registrerad omställningsorganisation. Under 2024 utbetalades ersättning baserad på de avgifter som arbetsgivare betalade under ett helt år. Det är en förändring jämfört med 2023, då utbetald ersättning baserades på arbetsgivarnas utgifter under ett kvartal.

Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket 76 miljoner kronor (9,4 procent) högre. Det beror främst på högre utgifter för arbete mot arbetslivskriminalitet samt en ökad omfattning av myndighetens inspektionsverksamhet.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.36 UO 14 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2024-12-31

1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den

offentliga omställningsorganisationen 64 0 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 20 20

Summa 28 106 19 454

1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten (2023) 25

Totalt 19 479

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 28 106 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 19 454 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 8 652 miljoner kronor.

Skillnaden för anslagen 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser och 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. förklaras av att omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna blev lägre än beräknat.

För anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen beror skillnaden på att omfattningen av bemyndigandet och därmed utgifterna för stödet var väsentligt lägre än förväntat.

Inom utgiftsområdet finns också ett äldre beställningsbemyndigande. Det utestående åtagandet uppgår till 25 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2024:3 Korttidsutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning – uppdrag, verksamhet och styrning

Riksrevisionen har granskat om Arbetsförmedlingens arbete är effektivt för att nå målet om att öka kortutbildade arbetssökandes deltagande i reguljär utbildning.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning (skr. 2023/24:165) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:AU3, rskr. 2024/25:22).

3.15¶Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), och ärendehantering inom Överklagandenämnden för studiestöd hör till utgiftsområdet.

Anslag

Tabell 3.37 UO 15 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023 1:1 Studiehjälp 4 518 4 352 -166 -3,7 4 316 1:2 Studiemedel 20 207 57 19 550 -657 -3,3 18 238 1:3 Omställningsstudiestöd 2 836 1 338 -1 498 -52,8 625

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023

Övriga anslag 108 100 -8 -7,1 94

Summa 30 545 59 28 039 -2 507 -8,2 25 335

Utfallet uppgick till 28 039 miljoner kronor, vilket är 2 507 miljoner kronor (8,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 59 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 2 703 miljoner kronor (10,7 procent) högre.

Färre studerande än beräknat

Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp blev 4 352 miljoner kronor, vilket är 166 miljoner kronor (3,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att färre personer än beräknat har fått studiehjälp under 2024.

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel blev 19 550 miljoner kronor, vilket är 657 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 57 miljoner kronor för ett ökat utbud inom gymnasial yrkesinriktad vuxenutbildning och yrkeshögskolan. De totala bidragen blev 714 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget, det generella bidraget blev 333 miljoner lägre än anvisat. Utfallet för det högre bidraget, som främst betalas ut till de som saknar slutbetyg från grundskola eller 3-årig gymnasieutbildning, blev 297 miljoner kronor lägre än anvisat. Utfallet för tilläggsbidraget, som betalas ut till föräldrar, blev 83 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. De lägre utfallen beror bl.a. på att antalet studerande blev lägre än beräknat.

Drygt 12 400 personer fick omställningsstudiestöd

Utfallet för anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd blev 1 338 miljoner kronor, vilket är 1 498 miljoner kronor (52,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Under 2024 fick 12 400 personer omställningsstudiestöd utbetalat. Utfallet för 2023 blev 735 miljoner kronor (54,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. De lägre utfallen beror bl.a. på långa handläggningstider vid CSN.

Antalet personer med studiestartsstöd blev lägre än beräknat och lägre än 2023

Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 258 miljoner kronor, vilket är 142 miljoner kronor (35,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att kommuner, som haft outnyttjade medel, inte använt sig av möjligheten att återlämna medel för omfördelning till andra kommuner. Jämfört med 2023 blev utgifterna 5 miljoner kronor (1,8 procent) lägre. År 2024 betalades studiestartstöd ut till 4 200 personer, vilket är en minskning med 500 personer jämfört med föregående år.

Fler studerande än föregående år

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 19 550 miljoner kronor, vilket är 1 312 miljoner kronor (7,2 procent) högre än 2023. Under 2024 fick 529 744 personer studiemedel, vilket är 11 797 personer fler än 2023.

Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd 713 miljoner kronor (114,1 procent) högre. Fler personer beviljades omställningsstudiestöd under

2024. Det beror på att, förutom årets ansökningar beslutade CSN även om ansökningar inkomna under 2022 och 2023, vilket ledde till utbetalningar 2024.

Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån 601 miljoner kronor (88,2 procent) högre. Totalt fick 167 900 låntagare nedsättning av hur mycket de skulle betala för sina lån per år, även kallat årsbelopp, för 2024. Det är 6 900 fler låntagare än 2023. Den främsta orsaken till nedsättningarna var att låntagarna hade låg inkomst.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.38 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 2 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 miljoner kronor.

Utlåning

Tabell 3.39 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor

¹ Utlåning sker enligt studiestödslagen (1999:1395) CSN:s lånefordran för studielån enligt lagen (1999:1395) om Studiestöd uppgick till 288 446 miljoner kronor vid utgången av 2024. CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för studielån uppgick till 288 152 miljoner kronor vid utgången av 2024.

3.16¶Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.

Anslag

Tabell 3.40 UO 16 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023 1:1 Statens skolverk 1 348 1 374 26 1,9 1 280 1:5 Utveckling av skolväsendet

och annan pedagogisk

verksamhet 4 417 500 4 586 168 3,8 3 307 1:10 Fortbildning av lärare och

förskolepersonal 1 079 707 -371 -34,4 647 1:13 Bidrag till lärarlöner 4 875 4 198 -677 -13,9 4 191 1:15 Statligt stöd för stärkt

kunskapsutveckling 7 478 7 395 -83 -1,1 6 608 1:16 Bidrag till vissa studier 18 11 -6 -37,1 11 1:17 Statligt stöd till

vuxenutbildning 4 569 130 4 229 -340 -7,4 4 155 1:19 Statligt stöd till

yrkeshögskoleutbildning 4 010 4 075 64 1,6 3 828 2:3 Uppsala universitet:

Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 2 118 2 118 0 0,0 2 028 2:4 Uppsala universitet:

Forskning och utbildning på

forskarnivå 2 451 2 451 0 0,0 2 367 2:5 Lunds universitet: Utbildning

på grundnivå och avancerad

nivå 2 458 2 458 0 0,0 2 350 2:6 Lunds universitet: Forskning

och utbildning på forskarnivå 2 554 2 554 0 0,0 2 466 2:7 Göteborgs universitet:

Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 2 455 2 455 0 0,0 2 380 2:8 Göteborgs universitet:

Forskning och utbildning på

forskarnivå 1 820 1 820 0 0,0 1 768 2:9 Stockholms universitet:

Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 2 032 2 061 29 1,4 1 937 2:10 Stockholms universitet:

Forskning och utbildning på

forskarnivå 1 857 1 857 0 0,0 1 804 2:12 Umeå universitet: Forskning

och utbildning på forskarnivå 1 286 1 286 0 0,0 1 249 2:13 Linköpings universitet:

Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1 812 1 814 2 0,1 1 726 2:14 Linköpings universitet:

Forskning och utbildning på

forskarnivå 1 114 1 114 0 0,0 1 082 2:15 Karolinska institutet:

Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 827 819 -8 -0,9 790 2:16 Karolinska institutet:

Forskning och utbildning på

forskarnivå 1 826 1 826 0 0,0 1 774

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023 2:17 Kungl. Tekniska högskolan:

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 385 1 444 60 4,3 1 291

2:18 Kungl. Tekniska högskolan:

Forskning och utbildning på forskarnivå 1 944 1 944 0 0,0 1 879

2:64 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor 929 748 -181 -19,5 775 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till

internationella organisationer 420 60 500 80 19,0 448 Övriga anslag 42 381 -30 42 290 -90 -0,2 40 826

Summa 99 461 660 98 133 -1 328 -1,3 92 967

Utfallet uppgick till 98 133 miljoner kronor, vilket är 1 328 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 660 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 5 166 miljoner kronor (5,6 procent) högre.

För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå när anslagsmedlen förs över till myndigheternas konton. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför normalt inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns.

Tillskott till skolväsendet på grund av högre utgifter

Utfallet för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 4 586 miljoner kronor, vilket är 168 miljoner kronor (3,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 500 miljoner kronor till skolväsendet för att minska risken för försämrad kvalitet i undervisningen med anledning av ett högre kostnadstryck p.g.a. inflation. Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 1 279 miljoner kronor (38,7 procent) högre.

Lägre utgifter än beräknat för vissa statsbidrag

Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 707 miljoner kronor, vilket är 371 miljoner kronor (34,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för fortbildning av lärare och förskollärare blev lägre. Även utgifterna för insatser för att förbereda professionsprogrammet blev lägre. Utfallet för anslaget 1:13 Bidrag till lärarlöner blev 4 198 miljoner kronor, vilket är 677 miljoner kronor (13,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att huvudmännen antingen inte utnyttjade hela den tilldelade bidragsramen eller endast delvis använde den för statsbidragen för karriärsteg för lärare och för höjda löner till lärare och förskollärare.

Utfallet för anslaget 1:16 Bidrag till vissa studier blev 11 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (37,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att färre folkhögskolor och studieförbund anordnar kurser än tidigare.

Utfallet för anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 4 229 miljoner kronor, vilket är 340 miljoner kronor (7,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. I ändringsbudget anvisades ytterligare 110 miljoner kronor för att öka tillgången till

yrkesutbildning för vuxna med anledning av den höga arbetslösheten. Dessutom anvisades anslaget ytterligare 20 miljoner kronor för svenska för invandrare (sfi) för vuxna personer från Ukraina som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.

Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 748 miljoner kronor, vilket är 181 miljoner kronor (19,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet avser främst utgifter för kompletterande utbildning för personer med utländsk utbildning samt vidareutbildning av obehöriga lärare.

Utfallet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer blev 500 miljoner kronor, vilket är 80 miljoner kronor (19,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 60 miljoner kronor för att täcka högre utgifter med anledning av den försvagade kronkursen.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.41 UO 16 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 60 396 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 54 391 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 6 005 miljoner kronor och hänför sig huvudsakligen till anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation. Skillnaden beror till stor del på att framtida utbetalningar till European Spallation Scource ERIC (ESS) beräknas på en lägre nivå för åren 2026–2034 samt att vissa satsningar inte beviljats på den tidigare planerade nivån.

Bemyndigandet för anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet har överskridits med 297 miljoner kronor. Det beror på en högre inflationsuppräkning för åtaganden än beräknat.

Garantier

Tabell 3.42 UO 16 Garantier

Miljoner kronor

Utestående Utfärdade

åtaganden garantier inklusive Garantier Garantiram 2024-12-31 bundna utfästelser Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Chalmers Tekniska Högskola AB¹ Obegränsad 272 272 Kreditgarantier för överbryggningslån till ESS ERIC (2021)² 600 0 0 Kreditgarantier för överbryggningslån till ESS ERIC (2020)³ 600 0 0

Summa 272 272

¹ I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2023. ² Prop. 2020/21:1, bet.2020/21:UbU1, rskr.2020/21:141. Gäller som längst t.o.m. 2030. Löper parallellt med tidigare ram till 2025. ³ Prop. 2019/20:1, bet.2019/20:UbU1, rskr.2019/20:120. Gäller t.o.m. 2025.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Högskolan Dalarna

Högskolan Dalarna har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Högskolan Dalarna har under flera års tid ackumulerat ett överskott i avgiftsområdet uppdragsutbildning. Det ackumulerade överskottet uppgår till 38 006 tusen kronor per den 31 december 2024. Det avviker från det ekonomiska målet om full kostnadstäckning enligt 5 § förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt.

Karolinska institutet

Karolinska institutet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Karolinska institutet har under flera års tid ackumulerat ett överskott i avgiftsområdena uppdragsforskning och uppdragsutbildning. Det ackumulerade överskottet uppgår till 49 389 tusen kronor respektive 32 453 tusen kronor per den 31 december 2024. Det avviker från det ekonomiska målet om full kostnadstäckning enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) respektive 5 § förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt.

Kungliga tekniska högskolan

Kungliga tekniska högskolan har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Kungliga tekniska högskolan har under flera års tid ackumulerat ett överskott i avgiftsområdet utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter. Det ackumulerade överskottet uppgår till 25 423 tusen kronor per den 31 december 2024. Det avviker från det ekonomiska målet om full kostnadstäckning enligt 6 § förordningen

(2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor. Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt.

Malmö universitet

Malmö universitet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Malmö universitet har under flera års tid ackumulerat ett överskott i avgiftsområdet uppdragsutbildning. Det ackumulerade överskottet uppgår till 32 407 tusen kronor per den 31 december 2024. Det avviker från det ekonomiska målet om full kostnadstäckning enligt 5 § förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt.

Umeå universitet

Umeå universitet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Umeå universitet har under flera års tid ackumulerat ett överskott i avgiftsområdena uppdragsforskning och uppdragsutbildning. Det ackumulerade överskottet uppgår till 25 316 tusen kronor respektive 22 398 tusen kronor per den 31 december 2024. Det avviker från det ekonomiska målet om full kostnadstäckning enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) respektive 5 § förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt.

Konstfack

Konstfack har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Konstfack har inte återrapporterat vilka insatser som bedömts relevanta och vidtagits för att myndigheten ska bidra till de mål som anges i den nationella strategin för svenskt deltagande i Horisont Europa. Återrapporteringskravet framgår av det gemensamma regleringsbrevet 2024 för universitet och högskolor. Avsaknaden av återrapportering är inte förenlig med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Rymdstyrelsen

Rymdstyrelsen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Rymdstyrelsen har ingått åtaganden utöver tilldelad ram för beställningsbemyndiganden Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtagandena uppgår till 296 652 tusen kronor avseende utgiftsområde 16, anslag 3:4, anslagspost 1 Rymdforskning och rymdverksamhet.

Kungliga biblioteket

Kungliga bibliotekets har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Kungliga bibliotekets årsredovisning saknar underskriftsmening och underskrift från myndighetschefen. Detta är inte förenligt med 2 kap. 8 och 9 §§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2024:21 Tredjelandsstudenter i högskolan – antagning, uppehållstillstånd och organisering av utbildning

Riksrevisionen har granskat om antagningssystemet för tredjelandsstudenter och organiseringen och finansieringen av deras utbildning fungerar effektivt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tredjelandsstudenter i högskolan (skr. 2024/25:117) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.17¶Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar.

Anslag

Tabell 3.43 UO 17 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023 1:2 Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 469 463 -6 -1,2 488

1:6 Bidrag till regional

kulturverksamhet 1 704 1 704 0 0,0 1 701 2:1 Bidrag till vissa

scenkonstinstitutioner 1 120 7 1 127 7 0,6 1 131 5:2 Ersättningar och bidrag till

konstnärer 559 559 1 0,1 570 8:1 Centrala museer:

Myndigheter 1 465 13 1 486 22 1,5 1 435 8:2 Centrala museer:

Stiftelser 276 276 0 0,0 274 8:5 Statliga

utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 0 0 -100,0

10:1 Filmstöd 554 554 0 0,0 553 12:3 Särskilda insatser inom

ungdomspolitiken 22 4 24 2 10,4 22

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023 13:1 Stöd till idrotten 2 117 2 117 0 0,0 2 092 13:5 Insatser för den ideella

sektorn 224 215 -8 -3,7 172 14:1 Statsbidrag till

studieförbund 1 741 1 741 0 0,0 4 338 14:2 Statsbidrag till

folkhögskolor 2 447 2 447 0 0,0 11:4 Statens medieråd (2023) 0 24

3 950 3 907 -43 -1,1 3 892

Övriga anslag

Summa 16 646 24 16 621 -25 -0,2 16 691

Utfallet uppgick till 16 621 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 24 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 70 miljoner kronor (0,4 procent) lägre.

Något högre utfall för Centrala museer än anvisat

Utfallet för anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter blev 1 486 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor (1,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 13 miljoner kronor för att täcka Naturhistoriska riksmuseets inkomstbortfall i form av uteblivna intäkter, då museet behövde stänga ner sin publika verksamhet för att möjliggöra nödvändiga reparationsarbeten. Naturhistoriska riksmuseet höll stängt från slutet av augusti 2023 till början av juni 2024.

Högre utgifter för insatser inom ungdomspolitiken än anvisat

Utfallet för anslaget 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken blev 24 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor (10,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 4 miljoner kronor för att stärka insatser riktade mot unga i socialt utsatta situationer och med svagare förankring på arbetsmarknaden. Under 2024 har utgifterna ökat för samordning i den nationella stödfunktionen för unga som varken arbetar eller studerar. Dessutom har en undersökning genomförts av ungdomars attityder och värderingar.

Högre utgifter för insatser för den ideella sektorn än 2023

Utfallet för anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn blev 215 miljoner kronor, vilket är 44 miljoner kronor (25,4 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror på högre utgifter för bl.a. statsbidrag som betalats ut till det civila samhället som arbetar med volontärsamordning.

Bidrag till folkbildningen uppdelade i två anslag under 2024

Utfallet för anslaget 14:1 Statsbidrag till studieförbund blev 1 741 miljoner kronor, vilket är 2 597 miljoner kronor (59,9 procent) lägre jämfört med 2023. Skillnaden förklaras av att anslaget förra året var ett generellt statsbidrag till folkbildningen, men för 2024 användes anslaget för utgifter för statsbidrag till studieförbund. Dessutom uppfördes ett nytt anslag i statens budget, anslaget 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor, vars utfall blev 2 447 miljoner kronor.

Statens medieråds verksamhet har bytt utgiftsområde

Utfallet för det äldre anslaget 11:4 (2023) Statens medieråd blev 0 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor (100,0 procent) lägre jämfört med 2023. Det beror på att myndigheten inordnades i Myndigheten för press, radio och tv, som bytte namn till Mediemyndigheten den 1 januari 2024. Mediemyndigheten ligger sedan dess inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.44 UO 17 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

12:2 Bidrag till nationell och internationell

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 1 329 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 1 030 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 299 miljoner kronor.

Skillnaden för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet och 4:4 Bidrag till bild- och formområdet beror bl.a. på att Kulturrådet har gjort en genomlysning av sina bidrag och gjort vissa förändringar som inneburit ett ändrat behov av nyttjandet av bemyndigandena. Myndigheten har dock behövt invänta genomlysningen för att kunna fastställa behovet.

För anslaget 14:3 Bidrag till tolkutbildning beror skillnaden på att beslut för vissa nya tolkutbildningar endast fattas vartannat år. Det medför att storleken på utestående åtaganden kan variera mellan enskilda år.

Utlåning

Tabell 3.45 UO 17 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2024-12-31 Kungliga Operan AB 130 81

1 Kungliga Dramatiska teatern AB 61 Nordiska museet 77 41

Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret. 1 Lånet upptaget med stöd av låneram beslutad tidigare år. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 382 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2024 var 333 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Riksarkivet

Riksarkivet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Riksarkivet har inte kommenterat väsentliga avvikelser mellan avgiftsbudget och faktiskt utfall. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksarkivet har under flera års tid byggt upp ett underskott om 9 428 tusen kronor i avgiftsområdet Digitaliseringstjänster. Det ackumulerade underskottet i avgiftsområdet avviker från det ekonomiska målet enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) och Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till bestämmelsen. Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt.

Moderna Museet

Moderna Museet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Moderna museet har under flera års tid ackumulerat ett underskott i avgiftsområdet Försäljning av varor. Det ackumulerade underskottet uppgår till 4 142 tusen kronor per den 31 december 2024. Det avviker från det ekonomiska målet enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191). Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt.

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Naturhistoriska riksmuseet har under flera års tid ackumulerat ett överskott i avgiftsområdet Undersökningar, utredningar och andra tjänster. Det ackumulerade överskottet uppgår till 5 654 tusen kronor per den 31 december 2024. Det avviker från det ekonomiska målet enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191). Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt.

Naturhistoriska riksmuseet har fram till och med början av september 2024 haft ett avtal om drift av restaurangverksamhet. Avtalet har inneburit att myndigheten har haft en stor del av det ekonomiska ansvaret. Myndigheten har inte befogenhet att bedriva restaurangverksamhet, varken enligt instruktion, regleringsbrev eller annat regeringsbeslut.

Statens historiska museer

Statens historiska museer har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statens historiska museer har under 2024 bedrivit serveringsverksamhet vid Brukscaféet på Tumba bruksmuseum. Myndigheten har inte befogenhet att bedriva serveringsverksamhet enligt instruktionen, regleringsbrev eller annat regeringsbeslut.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har 2024 ingått ett åtagande på en anslagspost som saknar beställningsbemyndigande. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Det utestående åtagandet uppgår till 2 058 tusen kronor och avser utgiftsområde 17, anslag 13:5 anslagspost 6 Studier inom identifierade behovsområden.

Spelinspektionen

Spelinspektionen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Spelinspektionens lån i Riksgäldskontoret avviker väsentligt från anläggningstillgångarnas bokförda värde. Det bokförda värdet på anläggningstillgångarna uppgår till 6 781 tusen kronor medan lån i Riksgäldskontoret uppgår till 4 541 tusen kronor. Avvikelsen är inte förenlig med 2 kap. 2 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2024:19 Spelinspektionens tillsyn över spelmarknaden

Riksrevisionen har granskat Spelinspektionens tillsyn över spelmarknaden.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Spelinspektionens tillsyn över spelmarknaden (skr. 2024/25:105) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2024:2 Allmänna arvsfonden – pengar som söker mening

Riksrevisionen har granskat Allmänna arvsfonden.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden (skr. 2023/24:153) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:8, rksr. 2024/25:130).

3.18¶Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet.

Anslag

Tabell 3.46 UO 18 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

anordnande av hyresbostäder och

Utfallet uppgick till 4 629 miljoner kronor, vilket är 1 453 miljoner kronor (23,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 6 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 1 321 miljoner kronor (22,2 procent) lägre.

Lägre utgifter än beräknat för bostadspolitisk utveckling

Utfallet för anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling blev 31 miljoner kronor, vilket är 54 miljoner kronor (63,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på lägre utgifter än beräknat för stöd till kommuner som antar detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse eller omvandling av lokaler till bostäder. Omfattningen av ansökningar om stöd blev lägre än förväntat på grund av en relativt låg stödnivå och lång tidsåtgång för detaljplaneprocesser. Riksdagen minskade anslaget med 3 miljoner kronor i ändringsbudget för att finansiera en ökning av anslaget 1:4 Boverket.

Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 1 miljon kronor, vilket är 12 miljoner kronor (95,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens

budget. Det beror på att inga ansökningar om stöd inkom under året. Stödet baseras på förordningen (2018:111) om statsbidrag till kommuner med svag bostadsmarknad. Det har inte inkommit någon ansökan om bidrag sedan förordningen trädde i kraft, därför har endast administrativa utgifter belastat anslaget.

Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon kronor, vilket är 42 miljoner kronor (97,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att tillströmningen av ärenden gällande statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning blev lägre än beräknat i statens budget. Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med 5 000 kronor per lämnad hyresgaranti. Boverket har under året beviljat bidrag för 109 garantier till 14 kommuner, jämfört med 146 garantier till 16 kommuner för 2023.

Utfallet för anslaget 1:4 Boverket blev 300 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att öka anslaget med 3 miljoner kronor för att täcka Boverkets kostnader för förberedelser och administration av stöd till kommuner för detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse och omvandlingar från lokaler till bostäder.

Utfallet för anslaget 1:6 Lantmäteriet blev 798 miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kronor (5,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det förklaras väsentligen av att Lantmäteriet i maj 2024 beslutade att stänga delar av sina digitala tjänster för att hindra att sekretessbelagd information oavsiktligt läckte ut. Åtgärden ledde till att alla akter därefter måste begäras ut manuellt. De direkta kostnaderna för hantering av den stora ökningen av manuella utlämnanden samt för att säkert kunna öppna vissa digitala tjänster igen uppgick till 40 miljoner kronor.

Lägre utgifter än beräknat för stöd till energieffektivisering

Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus blev 393 miljoner kronor, vilket är 447 miljoner kronor (53,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Mellan den 1 oktober och den 31 december 2021 fanns möjlighet att söka stöd för energieffektivisering i flerbostadshus. Nivån på anslagna medel är satt för att medge utbetalningar av samtliga redan beviljade och pågående projekt över stödens resterande livslängd, dvs. till och med 2027. Ett visst bortfall har även skett med anledning av att beviljade projekt lagts ned.

I statens budget anvisades anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 7 miljoner kronor. Regeringen medgav i beslut den 20 juni 2024 att anslaget fick överskridas med 1 miljon kronor (Fi2024/01374 (delvis)). Utfallet för anslaget blev 7 miljoner kronor. Det medgivna överskridandet utnyttjades inte.

Lägre utgifter för investeringsstöd jämfört med budget och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 2 758 miljoner kronor, vilket är 952 miljoner kronor (25,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2023blev utgifterna 1 555 miljoner kronor (36,0 procent) lägre. Stödet är under avveckling och utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av år 2022. Nivån på anslagna medel är satt för att medge utbetalningar av samtliga redan beviljade och pågående projekt över stödens resterande livslängd, dvs till och med 2027. Ett visst bortfall har även skett med anledning av att beviljade projekt lagts ned. Utbetalningarna av stöd avsåg 7 131 lägenheter, varav 299 lägenheter för studerande. Det är en minskning från föregående år då utbetalningarna avsåg 10 672 lägenheter, varav 718 lägenheter för studerande.

Utfallet för anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden blev 70 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (15,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2023 blev utgifterna 7 miljoner kronor (10,5 procent) högre. Det beror på högre kostnader för hantering av ärenden jämfört med den ursprungliga beräkningen och2023. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att öka anslaget med 7 miljoner kronor för Allmänna reklamationsnämndens hantering av en kraftigt ökad ärendetillströmning och uppfyllande av krav på handläggningstider enligt EU-direktiv.

Högre utgifter för Lantmäteriet jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:6 Lantmäteriet blev 798 miljoner kronor, vilket är 68 miljoner kronor (9,3 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror delvis på merkostnader till följd av att Lantmäteriet i maj 2024 beslutade att stänga delar av sina digitala tjänster för att hindra att sekretessbelagd information oavsiktligt läckte ut. Kostnaderna har även ökat på grund av arbete med förberedelser för införandet av avgiftsfritt tillhandahållande av vissa datamängder.

Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 143 miljoner kronor (57,4 procent) högre. Stödet är under avveckling och utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av 2022. Utgifterna blev högre än 2023 på grund av omfattningen av färdigställda och slutredovisade projekt.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.47 UO 18 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

1:8 (2022) Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och

bostäder för studerande 1 705

Totalt 2 339

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 13 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 0 kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 13 miljoner kronor.

För anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag baseras beslut om bidrag på förordningen (2018:111) om statsbidrag till kommuner med svag bostadsmarknad. Det har inte inkommit någon ansökan om bidrag sedan förordningen trädde i kraft.

Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. De utestående åtagandena uppgick till 2 339 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Garantier

Tabell 3.48 UO 18 Garantier

Miljoner kronor

Utfärdade garantier

Utestående åtaganden inklusive bundna Garantier Garantiram 2024-12-31 utfästelser Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m. 8 000 4 299 4 651

Summa 8 000 4 299 4 651

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Lantmäteriet

Lantmäteriet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Riksrevisionen bedömer att Lantmäteriet inte har följt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll.

Lantmäteriets ledning bedömer i uttalandet i årsredovisningen för 2024 att det har funnits väsentliga brister i den interna styrningen och kontrollen under den period som årsredovisningen avser. De brister som ledningen beskriver är att det saknas en välfungerande och effektiv process, organisation samt ledningskultur för intern styrning och kontroll. Detta är inte förenligt med 2 § förordningen om intern styrning och kontroll.

3.19¶Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Utgiftsområdet omfattar insatser i form av projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning.

Anslag

Tabell 3.49 UO 19 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023 1:1 Regionala

utvecklingsåtgärder 2 028 1 547 -482 -23,8 1 678 1:2 Transportbidrag 480 84 525 45 9,4 518 1:3 Europeiska regionala

utvecklingsfonden perioden 2014–2020 334 106 -228 -68,2 1 215

1:4 Europeiska regionala

utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 1 080 641 -439 -40,7 295

Summa 3 922 84 2 819 -1 103 -28,1 3 706

Utfallet uppgick till 2 819 miljoner kronor, vilket är 1 103 miljoner kronor (28,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades

ytterligare 84 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 887 miljoner kronor (23,9 procent) lägre.

Lägre utgifter än beräknat för bl.a. regionala utvecklingsåtgärder

Utfallet för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder blev 1 547 miljoner kronor, vilket är 482 miljoner kronor (23,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på lägre utgifter än beräknat för statlig medfinansiering av åtgärder inom det nationella programmet för Fonden för en rättvis omställning samt lägre utgifter än beräknat för investeringsbidrag och driftstöd till kommersiell service.

Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag blev 525 miljoner kronor, vilket är 45 miljoner kronor (9,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på höga bränslepriser som medfört högre utbetalningar av bidrag än vad som ursprungligen beräknades. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 84 miljoner kronor i ändringsbudget.

Utfallet för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 blev 641 miljoner kronor, vilket är 439 miljoner kronor (40,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att projekten rekvirerat medel i lägre omfattning än beräknat samt färre beslut om åtgärder inom programmen.

Lägre utgifter än beräknat och föregående år för Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020

Utgifterna för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 blev 106 miljoner kronor, vilket är 228 miljoner kronor (68,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2023 blev utgifterna 1 109 miljoner kronor (91,3 procent) lägre. Det beror på att programperioden är under avslut och att projekten har rekvirerat medel från fonden i lägre omfattning än beräknat och jämfört med 2023. Under 2024 hanterade Tillväxtverket de sista ansökningarna om utbetalningar.

Lägre utgifter för regionala utvecklingsåtgärder jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 131 miljoner kronor (7,8 procent) lägre. Det beror främst på lägre utgifter för de stöd som beslutats av Tillväxtverket.

Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 346 miljoner kronor (117,0 procent) högre. Det beror på att antalet projekt som beviljats och upparbetat kostnader ökat under den pågående programperioden. Vid slutet av året hade 508 projekt beviljats finansiering under programperioden, vilket är en ökning med 194 projekt jämfört med slutet av 2023.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.50 UO 19 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2024-12-31 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 3 780 3 122 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för

en rättvis omställning perioden 2021–2027 4 800 4 309

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2024-12-31

Summa 8 580 7 431

1:3 (2022) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden

2014–2020 16

Totalt 7 447

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 8 580 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 7 431 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 149 miljoner kronor.

Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som beräknats.

För anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 beror skillnaden på att beslut om nya åtaganden blev mindre än vad som beräknats.

Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 16 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

3.20¶Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur

Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser bland annat frågor som rör klimat, naturvård och havs- och vattenvård. Området Miljöforskning består främst av forskning om miljö, klimat och samhällsbyggande. Myndigheter som finansieras inom området är bl.a. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

Anslag

Tabell 3.51 UO 20 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023 1:1 Naturvårdsverket 636 3 629 -6 -1,0 623 1:3 Åtgärder för värdefull

natur 1 212 35 1 236 24 2,0 1 127 1:4 Sanering och återställning

av förorenade områden 1 064 34 830 -234 -22,0 703 1:8 Klimatbonus 1 300 131 1 357 57 4,4 5 817 1:11 Åtgärder för havs- och

vattenmiljö 1 368 1 336 -32 -2,3 1 216

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023

1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 263 116 -147 -56,0 60

1:14 Skydd av värdefull natur 1 671 1 675 4 0,2 1 207

1:15 Havs- och vattenmyndigheten 322 10 331 9 2,8 317

1:19 Åtgärder för ras- och

skredsäkring längs Göta älv 115 110 -5 -4,0 54 Övriga anslag 2 829 3 2 813 -15 -0,5 2 798

Summa 19 307 316 14 587 -4 720 -24,4 17 880

Utfallet uppgick till 14 587 miljoner kronor, vilket är 4 720 miljoner kronor (24,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 316 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 3 293 miljoner kronor (18,4 procent) lägre.

Utfallet för anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur uppgick till 1 236 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor (2,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 35 miljoner kronor för åtgärder för att förhindra igenväxning av ängsmarker.

Förseningar ledde till lägre utgifter för sanering

Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev 830 miljoner kronor, vilket är 234 miljoner kronor (22,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 34 miljoner kronor som inte användes under året. Förseningar inom olika projekt har lett till att anslaget inte nyttjats fullt ut.

Klimatbonusen blev högre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:8 Klimatbonus blev 1 357 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor (4,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 131 miljoner kronor eftersom det ursprungliga anslagsbeloppet inte räckte till på grund av eftersläpning i bilåterförsäljarnas inrapportering av beställda fordon samt på en högre genomsnittlig bonus för laddhybrider. De extra anvisade medlen användes inte till fullo, eftersom antalet beställda bilar blev lägre än beräknat.

Förseningar och osäkerhet gav lägre utgifter än beräknat

Utfallet för anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar blev 116 miljoner kronor, vilket är 147 miljoner kronor (56,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bland annat på förseningar av identifiering och genomförande av klimatprojekt samt senareläggningar av utbetalningar.

Utfallet för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 2 404 miljoner kronor, vilket är 2 546 miljoner kronor (51,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Att utgifterna blev lägre än beräknat beror på förseningar i leveranskedjor och fördyringar på grund av höga räntor. I ändringsbudget anvisades ytterligare 100 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:17 Klimatpremier uppgick till 415 miljoner kronor. Det är 1 707 miljoner kronor (80,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Enligt förändringar i förordning (2020:750) om statligt stöd till vissa miljöfordon utökades stöden till att också omfatta lätta ellastbilar under 2024. Dessutom ändrades förutsättningarna för när en utbetalning av beviljat stöd kan ske. Förordningsförändringen innebär att myndigheten inte kan fatta beslut om utbetalning förrän fordonet ägts i minst sex månader av stödmottagaren. Förändringarna påverkar tidpunkten när stöd kan betalas. Att utfallet blev lägre än beräknat beror också på långa leveranstider hos många lastbilstillverkare. Antalet ansökningar om klimatpremier ökade, från totalt 270 till totalt 3 682.

Utfallet för anslaget 1:18 Industriklivet blev 1 335 miljoner kronor, vilket är 122 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på förseningar inom en del projekt. Under året har Energimyndigheten bl.a. beviljat investeringsstöd för en produktionsanläggning för stål med låga koldioxidutsläpp och för en fabrik för produktion av sulfatlignin som kan användas för att ersätta fossila råvaror inom industrin.

Möjligheten att ansöka om klimatbonus upphörde 31 maj 2024

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:8 Klimatbonus 4 460 miljoner kronor (76,7 procent) lägre. Under året betalades bonuspremier för 31 678 fordon ut, vilket är 87 259 fordon färre än 2023. Klimatbonusen upphörde i november 2022. Till och med den 31 maj 2024 kunde de som köpt en bil som är berättigad till klimatbonus ansöka om bonus.

Högre stödbelopp och fler ansökningar än 2023

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur 467 miljoner kronor (38,7 procent) högre. Under året har Naturvårdsverket fattat 416 beslut om ekonomisk ersättning för skydd av värdefulla områden. Det är lika många som under 2023, men flera avtal är på högre belopp än 2023.

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:18 Industriklivet 266 miljoner kronor (24,8 procent) högre. Det beror bl.a. på fler ansökningar för pilot-, demonstrations- och investeringsprojekt.

Utfallet för anslaget 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv uppgick till 110 miljoner kronor, vilket är 56 miljoner kronor (104,2 procent) högre än 2023. Det beror på att kommunernas arbete med att förbereda för skredsäkringsåtgärder har resulterat i att mer omfattande ansökningar om bidrag för åtgärder har kunnat beviljas och att fler projekteringar har kunnat slutföras.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.52 UO 20 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

Utestående Beställnings- åtaganden

Anm.: Utöver de utestående åtaganden som framgår av tabellen har Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut vid utgången av 2024 för anslaget 1:7 Avgifter till internationella organisationer ingått ekonomiska åtaganden om 1 996 miljoner kronor utan ett beställningsbemyndigande. Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 59 300 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 17 001 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 42 299 miljoner kronor.

Skillnaden för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden beror främst på att bemyndigandet höjdes kraftigt under 2024 för att även kunna besluta om fleråriga bidrag för omhändertagande av visst historiskt radioaktivt avfall från icke-kärnteknisk verksamhet. Förordningen (2024:1316) om bidrag för hantering av visst radioaktivt avfall trädde i kraft först under januari 2025 varför inga beslut fattades under 2024 för det ändamålet.

Skillnaden för anslaget 1:17 Klimatpremier beror på förändringar i förordning (2020:750) om statligt stöd till vissa miljöfordon, vilket medfört ändrade förutsättningar.

Skillnaden för anslaget 1:20 Driftsstöd för bio-CCS beror på att ingen tilldelning av medel har beslutats 2024. Den första auktionen avslutades i januari 2025 och innebär åtaganden som redovisas i kommande årsredovisning.

Skillnaden för anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning beror framför allt på att en stor utlysning har förskjutits så att beslut fattas först under 2025.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2024:11 Förvaltningen av skyddad natur

Riksrevisionen har granskat om statens insatser för förvaltningen av skyddad natur är effektiva.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur (skr. 2024/25:55) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:MJU11, rskr. 2024/25:162).

RiR 2024:17 Industriklivet – planering, genomförande och uppföljning

Riksrevisionen har granskat Industriklivet utifrån stödets kostnadseffektivitet och påverkan på utsläppsminskningar.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om granskning av Industriklivet (skr. 2024/25:84) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.21¶Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel och användning av energi samt elsäkerhet. Myndigheter som hör till utgiftsområdet är Statens energimyndighet (Energimyndigheten), Energimarknadsinspektionen, Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät), Elsäkerhetsverket och Oljekrisnämnden.

Anslag

Tabell 3.53 UO 21 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall

(2023) på lokal och regional nivå

m.m. 0 133 1:12 Gasprisstöd (2023) 0 139

Övriga anslag 1 525 1 526 1 0,1 1 502

Summa 5 604 70 4 402 -1 202 -21,5 4 426

Utfallet uppgick till 4 402 miljoner kronor, vilket är 1 202 miljoner kronor (21,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 70 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 24 miljoner kronor (0,6 procent) lägre. Utfallet för anslaget 1:5 Energiplanering blev 221 miljoner kronor, vilket är 44 miljoner kronor (16,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget avser länsstyrelsernas arbete med att utveckla den regionala energiplaneringen inom uppdraget om att leda och samordna det regionala genomförandet av energi- och klimatpolitiken. Att utfallet blev lägre än beräknat i statens budget beror på att finansieringen av energiplaneringsprojekt varit under uppstart under 2024.

Stöd för laddinfrastruktur blev lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:8 Laddinfrastruktur blev 119 miljoner kronor, vilket är 876 miljoner kronor (88,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det

beror bl.a. på att utbetalningar har skjutits över årsskiftet. Dessutom betalas en mindre andel av stödet ut i förskott och en större andel betalas ut efter att projektet slutförts. Dessutom blev återbetalningarna av stöd från tidigare år högre än beräknat. Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:8 Laddinfrastruktur 794 miljoner kronor (86,9 procent) lägre. Utfallet för anslaget 1:9 Biogasstöd blev 701 miljoner kronor, vilket är 232 miljoner kronor (24,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att de beviljade stöden blev lägre än beräknat. Utfallet för anslaget 1:11 Elberedskap blev 666 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på långa ledtider vid inköp och förseningar av åtgärder i redan fattade beslut. I ändringsbudget anvisades ytterligare 70 miljoner kronor för att täcka högre utgifter för projekt med syfte att höja elförsörjningens förmåga under fredstida kriser och höjd beredskap. Även detta projekt drabbades av förseningar och kunde inte slutföras under 2024.

Fler utbetalningar av investeringsstöd jämfört med föregående år

Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering blev 380 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 252 miljoner kronor (195,7 procent) högre. Anslaget finansierar investeringsbidrag för en minskad energianvändning och effektbehov. Antalet utbetalningar av investeringsbidrag för energieffektivisering uppgick till 9 121 under 2024. Under 2023 var antalet utbetalningar 1 442. Under 2024 inkom 12 899 ansökningar om energieffektiviseringsåtgärder i el- eller gasuppvärmda småhus enligt förordning (2023:402) om bidrag för energieffektivisering i småhus. Av dessa avslogs 51 procent, under 2023 avslogs 58 procent av ansökningarna.

Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:9 Biogasstöd 322 miljoner kronor (85,2 procent) högre. Från den 1 januari 2024 omfattar biogasstödet även produktion av gödselbaserad biogas. För 2024 uppgår det ansökta stödbeloppet till 678 miljoner kronor fördelat på 197 ansökningar. Det är 156 fler ansökningar än 2023.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.54 UO 21 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 8 196 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 4 831 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 365 miljoner kronor och är till stor del hänförliga till anslagen 1:3 Energiforskning och 1:8 Laddinfrastruktur. För dessa två anslag finns det behov av en marginal i bemyndigandet för att möjliggöra långsiktiga och omfattande åtaganden, för

exempelvis storskaliga demonstrationsprojekt kopplat till energiforskning och s.k. elektrifieringspiloter för laddinfrastruktur för tunga transporter.

Större avvikelser finns även för anslagen 1:2 Insatser för energieffektivisering, 1:5 Energiplanering och 1:10 Energiberedskap vilka beror på att de totala ansökta beloppen för investeringsstöd avseende de kommande åren, på respektive beställningsbemyndigande, blev lägre än beräknat. För anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering har vidare utbetalning kunnat ske i snabbare takt än beräknat och inom samma år som beslut har fattats om stöd.

Utlåning

Tabell 3.55 UO 21 Utlåning

Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2024-12-31 Delägarlån eller borgen till bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier 550 0

Summa 550 0

Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 550 miljoner kronor. Vid utgången av 2024 fanns inga utestående lån.

Garantier

Tabell 3.56 UO 21 Garantier

Miljoner kronor

Utestående Utfärdade garantier

åtaganden inklusive bundna

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.57 UO 21 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor

Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 650 miljoner kronor.

Affärsverket svenska kraftnät finansierar sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2024 var intäkterna från kapacitetsavgifter fortsatt höga och därför fanns inget behov av upplåning.

3.22¶Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället.

I området Transportpolitik ingår infrastruktur- och trafikfrågor inom järnvägs-, väg-, sjöfarts- och luftfartsområdena samt transportforskning. Politiken för informationssamhället omfattar områdena övergripande frågor om digitalisering och informations-

teknik (digitaliseringspolitik), inklusive digitalisering och it inom offentlig förvaltning, elektronisk kommunikation, post samt grundläggande betaltjänster.

Anslag

Tabell 3.58 UO 22 Anslag

Miljoner kronor

Utfall -

Utfall - statens

Statens Ändrings- statens budget

budget budget Utfall budget Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2024 2024 2024 2024 2024 2023

1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 36 867 -211 32 872 -3 995 -10,8 34 173

1:10 Från EU-budgeten

finansierade stöd till

Transeuropeiska nätverk 550 235 733 183 33,2 682

Utfallet uppgick till 81 216 miljoner kronor, vilket är 1 659 miljoner kronor (2,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 2 068 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 809 miljoner kronor (1,0 procent) högre.

Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar.

Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och de tillskott myndigheten får via medfinansiering i form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här utgörs av endast av den verksamhet som finansieras med anslag. Den största delen av utgifterna under utgiftsområdet återfinns under två trafikslagsöverskridande anslag.

Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur används för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturens funktion.

Utgifterna för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 32 872 miljoner kronor, vilket är 3 995 miljoner kronor (10,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på senareläggningar av utbetalningar av statlig medfinansiering och bidrag samt förseningar inom investeringsprojekt. Jämfört med 2023 blev utgifterna 1 301 miljoner kronor (3,8 procent) lägre. I ändringsbudget

minskades anslaget med 211 miljoner kronor för att finansiera en utökning av anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk.

Högre utgifter för vägunderhåll med anledning av skred på E6

Utgifterna för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 35 338 miljoner kronor, vilket är 1 364 miljoner kronor (4,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 008 miljoner kronor på grund av högre utgifter för vägunderhåll till följd av det omfattande skred på väg E6 vid Stenungssund 2023. Jämfört med 2023 blev utgifterna 2 283 miljoner kronor (6,9 procent) högre.

Stöd till Transeuropeiska nätverk

Europeiska unionen (EU) ger normalt årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Bidragen från EU redovisas på inkomstsidan av statens budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk. Bidragen från EU är en medfinansiering till Sveriges investeringar i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 733 miljoner kronor, vilket är 183 miljoner kronor (33,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget för anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk. I ändringsbudget anvisades ytterligare 235 miljoner kronor som finansierades genom en minskning av anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur. De största bidragen avsåg spårarbete för järnväg vid Olskroken i Göteborg, som uppgick till 108 miljoner kronor och för utökning till två filer på vägen E4 mellan Kånna-Ljungby som uppgick till 72 miljoner kronor. I ändringsbudget anvisades ytterligare 235 miljoner kronor bl.a. för att täcka tidigare underskott. Jämfört med 2023 blev utgifterna 51 miljoner kronor (7,5 procent) högre.

Utfallet för anslaget 1:12 Transportstyrelsen blev 3 552 miljoner kronor, vilket är 1 016 miljoner kronor (40,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 036 miljoner kronor, varav 1 035 miljoner kronor för att täcka ackumulerat underskott avseende ett gemensamt avgiftsutjämningssystem för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage (GAS) och 1 miljon kronor för att certifiera leverantörer av vissa tjänster för att upprätthålla en god kapacitet på dessa flygplatser. Underskottet beror på den reducerade flygtrafiken till följd av spridningen av covid-19.

Möjligheten att ta körkortslån upphörde 1 januari 2024

Utgifterna för anslaget 1:18 Lån till körkort blev 7 miljoner kronor, vilket är 44 miljoner kronor (86,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Från den 1 januari 2024 upphörde möjligheten att ta körkortslån.

Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan blev lägre jämfört med 2023

Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 32 872 miljoner kronor, vilket är 1 301 miljoner kronor (3,8 procent) lägre än 2023. De största utgifterna under anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen (nationell plan) för perioden 2018–2029. Dessa utgifter uppgick till 15 194 miljoner kronor, vilket är 2 151 miljoner kronor (12,4 procent) lägre än 2023. Som exempel på namngivna objekt som ingår i den nationella planen och som öppnat för trafik under 2024 kan

nämnas: vägarna E4 Salmis–Haparanda, E4 Djäkneboda–Bygdeå och E6 20 Hisingsleden, Södra delen.

Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 35 338 miljoner kronor. Det är 2 283 miljoner kronor (6,9 procent) högre jämfört med 2023. Utgifterna för vidmakthållande väg blev 801 miljoner kronor (4,5 procent) högre och uppgick till 18 586 miljoner kronor. Projekt med en större förändring jämfört med 2023 avser återställande efter skredet på E6 i Stenungssund. Kostnader för väderhändelser har ökat (t.ex. väg E45 vid Lilla Edet) medan kostnader för bland annat drivmedelspriser har minskat. Överlag har åtgärder inom alla områden i högre utsträckning än tidigare år utförts som planerat utom inom byggnadsverk, där bl.a. planerade åtgärder på Ölandsbron senarelagts på grund av högt anbud. Utgifterna för vidmakthållande järnväg blev 1 489 miljoner kronor (9,8 procent) högre och uppgick till 16 752 miljoner kronor. Projekt med en större förändring jämfört med 2023 avser återställandet efter urspårningen på Malmbanan.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.59 UO 22 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden