Förslag om sänkt ersättningsnivå för expertskatt

Finansdepartementet

Skatte- och tullavdelningen

Förslag om sänkt ersättningsnivå för expertskatt

April 2024

1 Inledning

I den sakpolitiska överenskommelsen mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna (Tidöavtalet) redovisas ett antal reformambitioner på skatteområdet som ska förverkligas under mandatperioden. Tidpunkten för när de olika reformerna ska genomföras är beroende av kommande bedömningar av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet. När regeringen tillträdde inleddes arbetet med de olika reformerna. Därutöver har ett antal andra skattefrågor aktualiserats på olika politiska områden. Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att skatteförslagen kan förberedas genom remittering. För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter remitteras därför denna promemoria från Finansdepartementet. Om de skatteåtgärder som nu remitteras kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2025, och i vilken omfattning och med vilken dimensionering, blir beroende av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen. I denna promemoria föreslås att ersättningsnivån per månad för expertskatt i den s.k. beloppsregeln sänks från två gånger prisbasbeloppet till en och en halv gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas. Förslaget syftar till att skapa bättre förutsättningar för företag att attrahera och behålla internationell nyckelkompetens och gynna svensk konkurrenskraft. Den nya bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas första gången för arbete i Sverige som påbörjas efter den 31 december 2024.

2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 22 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.

11 kap.

22 §

Experter, forskare eller andra nyckelpersoner ska inte ta upp sådan del

av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån och sådana

ersättningar för utgifter som avses i 23 §, om arbetet avser

1. specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetens-

nivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,

2. kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan

inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande

svårigheter att rekrytera inom landet, eller

3. företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en

– arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med

– arbetstagaren inte är svensk medborgare,

– arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige

någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet

– vistelsen i Sverige är avsedd att vara högst sju år.

Denna paragraf tillämpas under högst sju år räknat från den dag vistelsen

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

2. Lagen tillämpas första gången på arbete i Sverige som påbörjas efter

Lagen omtryckt 2008:803.

2 Senaste lydelse 2023:799.

3 Gällande rätt

Gällande regler om skattelättnader för utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner, de s.k. expertskattereglerna, som ersatte tidigare regler med vissa skattelättnader för utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige, fick sin huvudsakliga utformning 2001 och finns i 11 kap. 22 – 23 a §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Ett syfte med expertskattereglerna är att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Ytterligare ett syfte är att öka incitamenten för internationella företag att välja Sverige för nyetableringar och stimulera företag att förlägga eller behålla bl.a. koncernledande funktioner som kräver utländsk personal i Sverige. Minskade lönekostnader gör det möjligt för svenska företag att erbjuda en marknadsanpassad lön och därmed kunna konkurrera om kvalificerade personer med krav på en hög lön efter skatt. Ett annat syfte är att gynna svensk forsknings konkurrenskraft (prop. 2000/01:12 s. 18). Expertskattereglerna innebär att utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner ges en viss skattelättnad i Sverige under förutsättning att de uppfyller vissa kvalifikationer. Det arbete som utförs ska enligt 11 kap. 22 § första stycket IL avse

1. specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, 2. kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, eller 3. företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i ett företag.

Kvalifikationsvillkoren ska alltid anses vara uppfyllda för en arbetstagare vars lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas (den s.k. beloppsregeln). Beloppsregeln infördes den 1 januari 2012 och innebär att en arbetstagare som har en ersättning som överstiger nämnda nivå alltid ska ges skattelättnad utan att det görs någon prövning av arbetstagarens kvalifikationer (11 kap. 22 § tredje stycket IL). Regeln infördes i syfte att förenkla och öka förutsebarheten av expertskattereglerna (prop. 2011/12:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.3.3) och omfattar såväl experter, forskare som nyckelpersoner men även andra kategorier arbetstagare som uppfyller ersättningsnivån i bestämmelsen. För skattelättnad krävs vidare att arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige, att arbetstagaren inte är svensk medborgare, att arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas, och att vistelsen i Sverige är avsedd att vara högst sju år (11 kap. 22 § andra stycket IL).

De personer som uppfyller villkoren ska enligt 11 kap. 22 och 23 §§ IL inte ta upp följande delar av den ersättning som erhålls för arbetet till beskattning:

1. 25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån av arbetet, och 2. ersättningar för utgifter som arbetstagaren på grund av vistelsen i Sverige har haft för flyttning till eller från Sverige, egna och familjemedlemmars resor mellan Sverige och tidigare hemland, dock högst två resor per person och kalenderår, och avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande.

Som lön behandlas även vissa sjukförsäkringsförmåner från det svenska socialförsäkringssystemet om de helt eller till huvudsaklig del grundar sig på inkomst av arbete. Skattelättnaden gäller enligt 11 kap. 22 § fjärde stycket IL under högst sju år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades. Lön och ersättning som är skattefri enligt bestämmelserna i 11 kap. 22 och 23 §§ IL undantas enligt 2 kap. 12 § socialavgiftslagen (2000:980) från underlag för socialavgifter. Det är Forskarskattenämnden som enligt 1 § lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden prövar om förutsättningarna för skattelättnad enligt ovan är uppfyllda. En ansökan ska enligt 6 § andra stycket ha kommit in till nämnden senast tre månader efter det att arbetstagaren påbörjat arbetet i Sverige. Forskarskattenämndens beslut om skattelättnad ska enligt 7 § innehålla uppgift om den tid som beslutet avser. Den bedömning som Forskarskattenämnden gör vid prövning av beloppsregeln grundar sig på objektivt identifierbara grunder (om ersättningsnivån uppnås eller inte) och det saknas i princip utrymme för skönsmässiga bedömningar. Beslut om skattelättnad har därför i dessa fall ansetts kunna fattas av nämndens ordförande eller vice ordförande ensam (4 § andra stycket samma lag). Ordningen syftar till att minska handläggningstiden och förenkla förfarandet hos nämnden (prop. 2011/12:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.3.4). Regeringen har i juni 2023 gett en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över expertskattereglerna i syfte att skapa bättre förutsättningar för företag att attrahera och behålla internationell nyckelkompetens (dir. 2023:81). Utredaren ska bl.a. analysera om kompetensregeln borde utformas på ett annat sätt för att bli mer förutsebar och konkurrenskraftig eller slopas och helt ersättas av beloppsregeln. Vidare ska utredaren bl.a. analysera om lönenivån enligt beloppsregeln bör sänkas och om lönenivån bör vara differentierad, och då ta hänsyn till att löneläget kan skilja sig åt mellan olika yrkeskategorier. Utredningen ska redovisa sitt förslag senast den 15 januari 2025.

4 Sänkt ersättningsnivå för expertskatt enligt beloppsregeln

Promemorians förslag: Ersättningsnivån för expertskatt i den s.k. beloppsregeln sänks så att den omfattar arbetstagare vars lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger en och en halv gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas.

Skälen för promemorians förslag

Ersättningsnivån i beloppsregeln bör sänkas Beloppsregeln infördes i syfte att förenkla och öka förutsebarheten av expertskattereglerna. Regeringen konstaterade vid införandet av regeln att ersättningsnivån inte borde sättas för lågt och att flera faktorer måste beaktas vid bedömningen av vilken nivå som är lämplig, t.ex. undanträngningseffekter och konkurrenssnedvridningar. Ersättningsnivån på två prisbasbelopp bestämdes utifrån den genomsnittliga årslönen för de personer som då omfattades av expertskatten. Regeringen beaktade även att en ersättningsnivå på två prisbasbelopp i princip motsvarade den ersättningsnivå som då fanns i de danska expertskattereglerna (prop. 2011/12:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.3). En ersättningsnivå på två prisbasbelopp beräknas 2025 motsvara en ersättning på 119 000 kronor. Som konstaterades vid införandet av beloppsregeln finns det andra länder i Europa som har expertskatteregler som innehåller beloppsregler som till viss del liknar den svenska regeln, bl.a. Danmark och Finland. I Danmark beskattas en person, som i övrigt uppfyller de formella kraven för skattelättnad, enligt de danska lättnadsreglerna vid en ersättningsnivå som överstiger 72 500 danska kronor per månad (ca 115 530 svenska kronor) 2023. Denna nivå motsvarar ca 2,0 prisbasbelopp 2024. En person som i övrigt uppfyller de formella kraven för skattelättnad i Finland, och som inte är forskare, beskattas enligt de finska lättnadsreglerna för nyckelpersoner om ersättningen uppgår till 5 800 euro per månad (ca 69 000 svenska kronor) 2023. Denna ersättningsnivå motsvarar ca 1,2 prisbasbelopp 2024. Till skillnad från beloppsregeln i Sverige krävs att personen, förutom att lönenivån uppnås, även arbetar med uppgifter som kräver speciell sakkunskap. Även Belgien har en beloppsregel som gäller för personer som inte är forskare. Ersättningsnivån i Belgien motsvarar 6 250 euro per månad (ca 74 000 svenska kronor) 2023. Denna nivå motsvarar ca 1,3 prisbasbelopp 2024. Det är viktigt att Sveriges expertskatteregler är konkurrenskraftiga för att syftet med reglerna ska uppnås. Företag som är etablerade i Sverige riskerar annars att ha sämre förutsättningar att rekrytera experter, forskare och andra nyckelpersoner från utlandet jämfört med företag i viktiga konkurrentländer. De senaste årens höga inflation har också gjort att ersättningsnivån i beloppsregeln stigit snabbare än lönerna i samhället. Vid en jämförelse med andra länder kan konstateras att t.ex. Belgien och Finland har ersättningsnivåer i sina beloppsregler som ligger under den nuvarande nivån i Sverige. En sänkning av ersättningsnivån i den svenska

beloppsregeln skulle göra reglerna mer konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv. En sänkning av ersättningsnivån skulle också innebära att personer som i dag uppfyller kvalifikationskraven i stället kommer att kunna få skattelättnad utifrån ersättningsnivå, om deras ersättning överstiger denna. Detta innebär en enklare och snabbare prövning av ansökningarna för denna grupp, vilket torde vara fördelaktigt både för arbetsgivare och arbetstagare. En ersättningsnivå på ett och ett halvt prisbasbelopp skulle motsvara en ersättningsnivå på 88 500 kronor 2025. Detta bedöms, med beaktande av nivåerna i t.ex. Belgien och Finland, vara en lämplig nivå.

Lagförslag Förslaget medför ändringar i 11 kap. 22 § inkomstskattelagen (1999:1229).

5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Promemorians förslag: Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas första gången på arbete i Sverige som påbörjas efter den 31 december 2024.

Skälen för promemorians förslag: Det är viktigt att de svenska expertskattereglerna är konkurrenskraftiga. En sänkning av ersättningsnivån i beloppsregeln bedöms kunna stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och det är angeläget att en sådan sänkning träder i kraft så snart som möjligt. Lagändringen bör därför träda i kraft den 1 januari 2025. Ändringen bör tillämpas första gången på arbete i Sverige som påbörjas efter den 31 december 2024.

6 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt och för att bedöma andra effekter än de offentligfinansiella effekterna kan ett mer

dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

6.1 Syfte och alternativa lösningar

Förslagets syfte är att göra det enklare för svenska företag att rekrytera utländska experter. Att sänka ersättningsnivån i beloppsregeln i de svenska expertskattereglerna till en mer internationellt konkurrenskraftig nivå bedöms vara ett lämpligt sätt att uppnå detta. Givet syftet med förslaget bedöms inga alternativa lösningar vara relevanta. Skulle inte regleringen komma till stånd uteblir de effekter som beskrivs nedan.

6.2 Offentligfinansiella effekter

Det saknas uppgifter om hur många fler personer som kan komma att omfattas av expertskattereglerna vid sänkt ersättningsnivå i beloppsregeln. En uppskattning kan göras genom att jämföra inkomstfördelningen hos de som med nuvarande regelverk omfattas av expertskattereglerna och övriga inkomsttagare. För övriga inkomsttagare är inkomstfördelningen känd både mellan den nuvarande och den föreslagna ersättningsnivån, liksom inkomstfördelningen över den nuvarande ersättningsnivån. Med utgångspunkt i hur inkomstfördelningen för övriga ser ut under respektive över den nu gällande ersättningsnivån och inkomstfördelningen för experter över den nu gällande ersättningsnivån uppskattas en fördelning för de som kan komma att omfattas av expertskattereglerna med den föreslagna lägre ersättningsnivån. Den varaktiga offentligfinansiella effekten uppskattas till – 500 miljoner kronor. Full kostnad uppstår från sjunde året. 2025 beräknas den offentligfinansiella effekten av förslaget till – 70 miljoner kronor, 2026 till – 140 miljoner och 2027 till – 210 miljoner kronor. Av den offentligfinansiella effekten 2025 är knappt 30 miljoner minskade kommunalskatteintäkter och resterande drygt 40 miljoner kronor minskade statliga skatteintäkter. Av den varaktiga effekten på 500 miljoner är motsvarande siffror drygt 200 respektive knappt 300 miljoner kronor.

6.3 Effekter för företagen

Förslaget innebär att det blir enklare för företagen att rekrytera utländska experter och andra nyckelpersoner med skattelättnader jämfört med vad nuvarande regler medger. Detta gäller även t.ex. idrottsföreningar, som också kan anställa spelare och andra nyckelpersoner som uppfyller ersättningsnivån i beloppsregeln. En sänkt ersättningsnivå i beloppsregeln bedöms öka Sveriges och de svenska företagens konkurrensmöjligheter när det gäller att attrahera kompetent arbetskraft från utlandet. Konkurrensförhållanden mellan företag i Sverige kan komma att påverkas genom att företag som i högre grad anställer utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner gynnas av förslaget i jämförelse med

företag som i lägre grad anställer sådan utländsk arbetskraft. Förslaget bedöms inte påverka företagens villkor i övrigt. Förslaget är generellt och gynnar inte särskilt företag i en viss storlek. Storleken på de företag som anställt personer som omfattades av expertskatten, samt antalet företag, framgår inte av tillgängliga uppgifter. Givet hur reglerna för expertskatten ser ut är det dock rimligt att anta att det är vanligare att relativt större företag berörs av regelförändringen än mindre företag. Enligt uppgifter från Skatteverket omfattades ca 3 900 personer av skattelättnaden 2023. Det är alltså rimligt att anta att upp till men sannolikt betydligt färre än ca 3 900 företag berörs av expertskattereglerna i dagsläget. Eftersom förslaget innebär en utvidgning av befintliga regler och är generellt bedöms inte någon särskild hänsyn behöva tas till småföretag vid reglernas utformning Företagens regelbörda bedöms inte påverkas av en lägre gräns.

6.4 Effekter för enskilda och offentlig sektor

Förslaget innebär att fler personer än i dag kommer att beviljas skattelättnad. Om den genomsnittliga inkomsten för de tillkommande personerna är 1,75 prisbasbelopp, eller drygt 100 000 kronor per månad, innebär det att ca 300 000 kronor per år kommer undantas från beskattning. Med en marginalskatt på 50 procent minskar skatten med 150 000 kronor per år. Förslaget kan omfatta bl.a. experter, forskare och andra specialister i offentlig verksamhet, vid t.ex. sjukhus, universitet och högskolor samt andra myndigheter, som inte uppfyller kvalifikationsvillkoren i 11 kap. 22 § första stycket IL. Det kan därmed öka myndigheters, universitets och högskolors konkurrensmöjligheter när det gäller att attrahera kompetent arbetskraft från utlandet och minska deras kostnader för socialavgifter.

6.5 Effekter för sysselsättning

Förslaget innebär att tröskeln för att anställa utländska experter och andra nyckelpersoner sänks och att fler yrkesroller kan bli aktuella. Detta bedöms leda till att fler utländska experter söker sig till Sverige. Förslaget förväntas därmed ha en liten men positiv effekt på den varaktiga sysselsättningen i Sverige. Det finns samtidigt en risk för eventuella undanträngningseffekter för svenska experter då dessa kan bli relativt sett dyrare att anställa. Risken för undanträngning av svenska experter bedöms dock som liten. De tjänster som kan beröras av expertskattereglerna har höga kvalifikationskrav och lönenivåer. I många fall kan det också finnas betydande svårigheter att rekrytera inom landet. Även i de fall där detta inte gäller förväntas det ökade arbetsutbudet från de utländska experterna på längre sikt öka sysselsättningen i motsvarande grad. För enskilda kan förslaget innebära en ökad konkurrens om vissa tjänster och därigenom möjligen innebära en negativ effekt på lönenivån.

6.6 Effekter för inkomstfördelningen och den ekonomiska jämställdheten

Förslaget gynnar främst utländsk högkvalificerad arbetskraft samt de företag som anställer dessa personer. Det är vanligare att personer högre upp i inkomstskalan äger och driver företag än personer längre ner i inkomstskalan. De som omfattas av förslaget har också höga löner och återfinns därför i den övre delen av inkomstfördelningen. Förslaget bedöms således ha en fördelningsprofil som ökar, om än marginellt, inkomstskillnaderna något i Sverige. Av de personer som omfattades av skattelättnaden 2022 var över 80 procent män. Män äger och driver också företag i större utsträckning än kvinnor. Förslaget förväntas därför i högre utsträckning gynna män jämfört med kvinnor och därmed bidra till att den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män försämras något, även detta marginellt, jämfört med nuvarande nivå.

6.7 Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Forskarskattenämnden och Skatteverket kan behöva ändra informationsmaterial till följd av förslaget. Förslaget bedöms inte kräva några särskilda informationsinsatser utöver detta. Antalet ansökningar till Forskarskattenämnden förväntas öka i viss mån med anledning av förslaget. Det kan samtidigt medföra att en del av de ansökningar om skattelättnad som i dag sker utifrån kvalifikation och som prövas av Forskarskattenämnden enligt ordinarie beslutsförfarande kommer att ersättas av ansökningar om skattelättnad enligt beloppsregeln och i stället prövas enligt ett förenklat och snabbare beslutsförfarande. Forskarskattenämndens kostnader belastar Skatteverkets förvaltningsanslag och eventuella tillkommande kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna annat än marginellt. Eventuella tillkommande kostnader för de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms därför kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

6.8 Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med det EU-rättsliga regelverket.

6.9 Övriga effekter

Förslaget bedöms inte ha några effekter för miljön eller i övrigt några effekter av betydelse utöver vad som beskrivs ovan.

7 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

11 kap.

22 § Experter, forskare eller andra nyckelpersoner ska inte ta upp sådan del av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån och sådana ersättningar för utgifter som avses i 23 §, om arbetet avser 1. specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, 2. kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, eller 3. företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i ett företag. Första stycket gäller bara om – arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige, – arbetstagaren inte är svensk medborgare, – arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas, och – vistelsen i Sverige är avsedd att vara högst sju år. Vid tillämpning av första stycket ska villkoren anses uppfyllda för en arbetstagare, om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger en och en halv gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas. Denna paragraf tillämpas under högst sju år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades.

Paragrafen innehåller bestämmelser om under vilka förutsättningar experter, forskare eller andra nyckelpersoner är berättigade till den skattelättnad som följer av 11 kap. 23 § inkomstskattelagen (1999:1229). Ändringen i tredje stycket innebär att ersättningsnivån sänks från två till en och en halv gånger prisbasbeloppet. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025. 2. Lagen tillämpas första gången på arbete i Sverige som påbörjas efter den 31 december 2024.

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2025. Enligt andra punkten tillämpas lagen första gången på arbete i Sverige som påbörjas efter den 31 december 2024. Det innebär att för arbete som påbörjas dessförinnan kommer en ersättningsnivå på två prisbasbelopp att gälla vid tillämpning av beloppsregeln.