Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2013

Lagrådsremiss

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 31 maj 2012

Peter Norman

Monica Falck (Finansdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

I lagrådsremissen föreslås att bolagsskatten och expansionsfondsskatten sänks med en procentenhet. Den senare sänkningen föreslås utformas så att den även träffar redan gjorda fondavsättningar. I lagrådsremissen föreslås även förenklade regler vid nedsättning av egenavgifter. Ändringen innebär att kravet att villkoren i Europeiska kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse ska vara uppfyllda tas bort liksom kravet att avdraget ska begäras i inkomstdeklarationen. Även skyldigheten att i deklarationen lämna vissa uppgifter tas bort. I lagrådsremissen presenteras vidare ett klimat- och energiskattepaket. De frågor som behandlas i detta är den framtida hanteringen av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel, slopad koldioxidskatt för viss värmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter samt befrielse från fordonsskatt för nya bilar med bättre miljöegenskaper. När det gäller biodrivmedel föreslås följande ändringar. Omfattningen av skattebefrielsen för hållbara motorbränslen som framställs av biomassa åstadkoms genom direkt reglering i lagen om skatt på energi. Dagens möjlighet för regeringen att ge skattelättnader genom dispensbeslut för sådana bränslen slopas. För låginblandning av upp till och med 5 volymprocent biodrivmedel i bensin eller dieselolja ges befrielse från koldioxidskatt. Befrielsen från energiskatt för biodrivmedel som låginblandas i bensin minskas från 100 procent till 89 procent av den energiskatt som gäller för bensin medan befrielsen från energiskatt för biodrivmedel som låginblandas i dieselolja minskas från 100 procent till 84 procent av den energiskatt som gäller för dieselolja. För låginblandning över 5 volymprocent biodrivmedel i bensin eller dieselolja tas koldioxidskatt och energiskatt ut med de belopp som gäller

för likvärdigt fossilt bränsle. Hydrerade vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, s.k. HVO, ges fortsatt befrielse från koldioxidskatt och energiskatt upp till och med 15 volymprocent HVO i dieselolja. E85 och andra höginblandade biodrivmedel samt drivmedel utan fossilt innehåll ges fortsatt full befrielse från koldioxidskatt och energiskatt. I lagrådsremissen redovisar vidare regeringen sin bedömning av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel för 2014 och framåt. När det gäller värmeproduktion föreslås följande ändringar. Koldioxidskatten slopas för bränslen som förbrukas för framställning av värme i kraftvärmeanläggningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. Koldioxidskatten slopas även för bränslen som i kraftvärme- eller fjärrvärmeanläggningar förbrukas för framställning av värme som levereras till industriverksamheter inom handelssystemet. Ändrade krav föreslås för befrielse från fordonsskatt för nya bilar som är mindre skadliga för miljön. Kraven för skattebefrielse skärps och det högsta koldioxidutsläpp som är tillåtet för att omfattas av skattebefrielsen blir beroende av bilens vikt. Det högsta tillåtna koldioxidutsläppet bestäms genom en beräkning som utgår från det regelverk som gäller för koldioxidutsläpp enligt Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppsnormer för nya personbilar. Bilar som är utrustade med teknik för drift med etanolbränsle eller gasbränsle tillåts ha högre koldioxidutsläpp. För elbilar och laddhybrider ställs krav på hur mycket elektrisk energi bilen får förbruka vid drift. Skattebefrielsen föreslås utvidgas till att även omfatta nya husbilar, lätta lastbilar och lätta bussar. Syftet med ändringen är att skattebefrielsen även fortsättningsvis ska stimulera till köp av bilar som har låga koldioxidutsläpp, men också vara ett incitament för köp av bilar som är energieffektiva. Avsikten är vidare att de krav som måste uppfyllas för att omfattas av skattebefrielsen ska kunna tillämpas vid upphandling eller i andra situationer där det finns behov av att styra mot bilar som har låga koldioxidutsläpp. Förslagen föranleder ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (1994:1776) om skatt på energi, socialavgiftslagen (2000:980), vägtrafikskattelagen (2006:227), lagen (2009:1496) om ändring i lagen om skatt på energi, lagen (2009:1497) om ändring i lagen om skatt på energi samt i skatteförfarandelagen (2011:1244). Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi förändrar dock en redan beslutad ändring med ikraftträdande den 1 januari 2015. Om förslagen kommer att presenteras i budgetpropositionen som förslag inför budgetåret 2013, och i vilken omfattning och med vilken dimensionering så kommer att ske, blir beroende av de bedömningar av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehoven samt de prioriteringar som regeringen kommer att göra i det slutliga arbetet med budgetpropositionen efter sommaren 2012.

1 Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 3. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980), 4. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227), 5. lag om ändring i lagen (2009:1496) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 6. lag om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 7. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

2 2 La agtext

R Regeringen ha ar följande för rslag till lagtex xt.

2 2.1 Fö örslag till lag g om ändring g i inkomsts skattelagen (19 999:1229)

Härigenom föreskrivs att 33 kap. 8 och h 16 §§, 34 ka ap. 6, 8, 10, 1 8 och 2 20 §§, 50 ka ap. 5 § sam mt 65 kap. 8 och 10 §§ i inkomstskatte elagen 1 ( (1999:1229) s ska ha följand de lydelse.

N Nuvarande lyd delse Fö reslagen lyde else

33 kap p.

2 8 § Med kapital lunderlaget fö ör räntefördeln ning för en en nskild näringsi idkare a avses skillnad den mellan vär rdet på tillgån ngarna och vä ärdet på skuld derna i n näringsverksam mheten vid de et föregående beskattningså årets utgång ökad med – underskott t av näringsv verksamheten under det fö föregående be eskattn ningsåret till d den del avdrag g för undersk ottet inte har gjorts enligt n någon a av de bestämm melser som an ges i 14 kap. 2 22 § första och h andra styck ena, – kvarståend de sparat förde elningsbelopp p, – en sådan ö övergångspost t som avses i 1 14 §, och – en sådan s särskild post v vid arv, gåva m m.m. som avse es i 15–17 §§, , minskad med d – 73,7 proc cent av expa ansions- – – 74,7 procen nt av expans sionsf fonden enligt t 34 kap. v vid det fon nden enligt 34 kap. vid d det f föregående b beskattningsår rets ut- för regående bes skattningsårets s utg gång, och gån ng, och – sådana ti illskott i nä äringsverksam mheten under r det föreg ående b beskattningsår ret som gjorts s i annat syfte e än att varak ktigt öka kapi talet i v verksamheten. .

16 § Den särskil lda posten upp pgår till D Den särskilda a posten uppgå år till ett belopp som motsvar rar det ett belopp som m motsvarar r det negativa k kapitalunderlag g för neg gativa kapi italunderlag för räntefördelnin ng som hänför r sig till rän ntefördelning som hänför si ig till förvärvet, be räknat vid fö örvärvs- för rvärvet, beräk knat vid förv värvstidpunkten. P Posten får do ock inte tid dpunkten. Pos sten får dock k inte överstiga ett t belopp som m mot- öv erstiga ett b belopp som motsvarar den er rsättning som lämnas sva arar den ersät ttning som läm mnas för fastighete en minskad m med det för r fastigheten minskad med d det högsta värdet t för fastighe eten vid hö gsta värdet f för fastigheten n vid

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2 2008:1343. Senaste lydelse 2 2008:1343. 6

förvärvstidpunkten enligt 12 § förvärvstidpunkten enligt 12 § eller 13 § och ökad med eller 13 § och ökad med 73,7 procent av en övertagen 74,7 procent av en övertagen expansionsfond till den del den expansionsfond till den del den avser fastigheten. Ett åtagande att avser fastigheten. Ett åtagande att ta över expansionsfonden räknas ta över expansionsfonden räknas inte som ersättning. inte som ersättning. Om en del av fastigheten övergår till någon annan ägare, ska posten minskas i motsvarande mån. Om fastigheten och driften av den räknas till olika näringsverksamheter och förvärvaren eller hans närstående inom två år före förvärvet eller efter förvärvet skjutit till kapital i mer än obetydlig omfattning till den näringsverksamhet som driften räknas till, ska posten minskas i motsvarande mån.

34 kap.

4 6 § För enskilda näringsidkare får För enskilda näringsidkare får expansionsfonden uppgå till högst expansionsfonden uppgå till högst ett belopp som motsvarar ett belopp som motsvarar 135,69 procent av kapitalunder- 133,87 procent av kapitalunderlaget för expansionsfond. laget för expansionsfond.

8 § En särskild post får beräknas om En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas genom arv, en fastighet förvärvas genom arv, testamente eller gåva eller genom testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller makes äktenskapsskillnad eller makes död och summan av egen och död och summan av egen och övertagen expansionsfond över- övertagen expansionsfond överstiger 135,69 procent av summan stiger 133,87 procent av summan av förvärvarens kapitalunderlag av förvärvarens kapitalunderlag för expansionsfond och det för expansionsfond och det kapitalunderlag som hänför sig till kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet. Förvärvarens kapital- förvärvet. Förvärvarens kapitalunderlag och expansionsfond ska underlag och expansionsfond ska beräknas vid utgången av beskatt- beräknas vid utgången av beskattningsåret före förvärvet medan det ningsåret före förvärvet medan det kapitalunderlag som hänför sig till kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet och den övertagna förvärvet och den övertagna expansionsfonden beräknas vid expansionsfonden beräknas vid förvärvstidpunkten. förvärvstidpunkten. Första stycket gäller bara under förutsättning att villkoren i 18 § är uppfyllda och om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren.

4 Senaste lydelse 2008:1343. Senaste lydelse 2008:1343. 7

10 § Den särskilda posten får öka Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för expansions- kapitalunderlaget för expansionsfond med ett så stort belopp att fond med ett så stort belopp att expansionsfonden motsvarar högst expansionsfonden motsvarar högst 135,69 procent av kapitalunder- 133,87 procent av kapitalunderlaget som avses i 8 §. laget som avses i 8 §. Kapitalunderlaget får ökas med Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i närings- fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om expansions- verksamheten. Om expansionsfonden ett visst år uppgår till eller fonden ett visst år uppgår till eller är lägre än 135,69 procent av är lägre än 133,87 procent av kapitalunderlaget före ökningen kapitalunderlaget före ökningen med posten, upphör rätten att öka med posten, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten. kapitalunderlaget med posten.

7 18 § Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning och mottagaren tar över hela näringsverksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller av en verksamhetsgren, får mottagaren helt eller delvis ta över en expansionsfond, om – mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över fonden eller delen av fonden, eller – parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagandet. Utöver vad som sägs i första stycket krävs att 1. mottagaren övertar tillgångar 1. mottagaren övertar tillgångar vars värde, minskat med övertagna vars värde, minskat med övertagna skulder, motsvarar minst skulder, motsvarar minst 73,7 procent av den övertagna 74,7 procent av den övertagna expansionsfonden eller delen av expansionsfonden eller delen av fonden, och fonden, och 2. vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av hela fonden som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i näringsverksamheten. Expansionsfonden får dock inte tas över till den del den överstiger 185 procent av det värde som realtillgångarna i näringsverksamheten uppgick till vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella beskattningsåret (jämförelsebeloppet). Om fonden bara delvis tas över, får den övertagna fondens värde högst uppgå till så stor del av jämförelsebeloppet som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar vid tidpunkten för överföringen. Värdet av realtillgångarna ska beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 12 § första stycket och 13 §.

Senaste lydelse 2008:1343. 7 Senaste lydelse 2008:1343. 8

Som skuld enligt andra stycket 1 ska räknas också sådana avdrag som avses i 33 kap. 11 §. Om expansionsfonden helt eller delvis tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen för dem.

8 20 § En expansionsfond upphör utan att bestämmelserna i 14–16 §§ blir tillämpliga om en enskild näringsidkare – överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett aktiebolag som han äger aktier i eller genom överlåtelsen kommer att äga aktier i, – begär att expansionsfonden inte ska återföras, och – gör ett tillskott till bolaget – gör ett tillskott till bolaget som motsvarar minst 73,7 procent som motsvarar minst 74,7 procent av expansionsfonden. av expansionsfonden. I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbeloppet för aktierna.

50 kap.

5 § Anskaffningsutgiften ska ökas med – den skattskyldiges tillskott till bolaget, – belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av bolagets inkomster, – 26,3 procent av avdrag för – 25,3 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., enligt 34 kap., – 73,7 procent av expansions- – 74,7 procent av expansionsfond som förs över från andel i fond som förs över från andel i handelsbolag till enskild närings- handelsbolag till enskild näringsverksamhet enligt 34 kap. 22 §, verksamhet enligt 34 kap. 22 §, och och – det belopp som framgår vid en tillämpning av bestämmelserna om överlåtelse av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 5 §. Anskaffningsutgiften ska minskas med – den skattskyldiges uttag ur bolaget, – belopp som dragits av som den skattskyldiges andel av bolagets underskott, – negativt fördelningsbelopp till den del räntefördelningen minskat ett underskott i inkomstslaget näringsverksamhet, – 26,3 procent av återförda – 25,3 procent av återförda avdrag för avsättning till avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., och expansionsfond enligt 34 kap., och – 73,7 procent av expansions- – 74,7 procent av expansionsfond som förs över från enskild fond som förs över från enskild näringsverksamhet till andel i näringsverksamhet till andel i handelsbolag enligt 34 kap. 19 §. handelsbolag enligt 34 kap. 19 §.

8 Senaste lydelse 2008:1343. Senaste lydelse 2008:1343.

65 kap.

8§ Expansionsfondsskatten är Expansionsfondsskatten är 26,3 procent av det belopp som 25,3 procent av det belopp som dras av vid avsättning till dras av vid avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. När expansionsfond enligt 34 kap. När avdraget återförs ska ett belopp avdraget återförs ska ett belopp som motsvarar 26,3 procent av som motsvarar 25,3 procent av minskningen av expansionsfonden minskningen av expansionsfonden tillgodoräknas vid debiteringen av tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt. slutlig skatt.

11 10 § För juridiska personer är den För juridiska personer är den statliga inkomstskatten 26,3 pro- statliga inkomstskatten 25,3 procent av den beskattningsbara cent av den beskattningsbara inkomsten. inkomsten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången vid beskattningen 2014, om inte något annat anges i punkterna 2–4. 2. Bestämmelserna i 33 kap. 8 och 16 §§ samt 34 kap. 8 och 10 §§ i sina nya lydelser tillämpas första gången vid beskattningen 2015. 3. Vid beskattningen 2014 ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till expansionsfond som har gjorts enligt äldre bestämmelser anses återförda och genast återavsatta till expansionsfond den 1 januari 2013. Vid återföringen tillämpas bestämmelserna i sina äldre lydelser och vid återavsättningen tillämpas bestämmelserna i sina nya lydelser. Vid bestämmande av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till tillämpas i fråga om återavsättningen 34 kap. 6 och 10 §§ i sina äldre lydelser och vid tillämpningen av 34 kap. 13 § tillämpas 50 kap. 5 § i sin äldre lydelse. Bestämmelsen i 34 kap. 13 § andra stycket tillämpas inte i fråga om återavsättning. 4. Bestämmelsen i 65 kap. 10 § i sin nya lydelse tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012.

Senaste lydelse 2008:1343. 11 Senaste lydelse 2011:1271.

2 2.2 Fö örslag till lag g om ändring g i lagen (19 994:1776) om m ska att på energi i

Härigenom f föreskrivs i fr råga om lagen (1994:1776) om skatt på e nergi dels att 2 ka ap. 12 §, 6 a ka ap. 2 § och 9 k kap. 5 § ska h ha följande lyd delse, dels att det i lagen ska in nföras fem ny a paragrafer, 7 kap. 3 a–3 d och 4 4 a §§, av följa ande lydelse.

N Nuvarande lyd delse Fö reslagen lyde else

2 kap. .

1 12 § Regeringen får i särskil lda fall Regeringen få R får i särskilda a fall h helt eller delv vis medge b befrielse hel lt eller delvis s medge bef frielse f från energiska att och koldiox xidskatt frå ån energiskatt och koldioxid dskatt p på på bränsle som m förbrukas inom 1. bränsle som framstä älls av pil otprojekt för teknisk utvec ckling b biomassa, elle er av mer miljövän nliga produkte er. 2. annat brä änsle än som avses i 1 1, som förbruk kas inom pilot tprojekt f för teknisk utveckling a av mer m miljövänliga p produkter. Första styck ket gäller även n om bränslet t ingår som e en beståndsdel l i ett a annat bränsle.

6 a kap p.

2 § Om råtallolj ja förbrukas f för ändamål s som anges i 1 1 § 9 b–11 m medges b befrielse från energiskatten med ett belop pp som motsv varar 70 proce ent av d den energiska att och 70 pr rocent av den n koldioxidsk katt som tas ut på b bränsle enligt 2 kap. 1 § för rsta stycket 3 a a. Om råtallo olja förbruk as för Om råtallolj O a förbrukas för ä ändamål som m anges i 1 § 9 a, änd damål som an nges i 1 § 9 a a eller m medges befr rielse från energi- 17 a, medges be efrielse från en nergis skatten med ett belopp p som ska atten med ett belopp som m motsvarar 70 0 procent a av den mo otsvarar 70 procent av den e energiskatt och h 100 procent t av den ene ergiskatt och 1 100 procent a av den k koldioxidskatt t som tas ut på kol ldioxidskatt som tas u ut på b bränsle enligt t 2 kap. 1 § § första brä änsle enligt 2 2 kap. 1 § f första s stycket 3 a. sty ycket 3 a. Om råtallo olja förbruk kas för ä ändamål som anges i 1 § § 17 a, m medges befr rielse från energis skatten med e ett belopp so m mots svarar 70 pro ocent av den energis skatt och 93 p procent av d den kold dioxidskatt so om tas ut på bränsle

1 Senaste lydelse 2 2010:1824. Senaste lydelse 2 2009:1495. 11

enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a . Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 b, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 6 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

7 kap.

3 a § Om inte annat följer av 3 b– 3 d §§ får en skattskyldig göra avdrag för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent på bränsle som den skattskyldige har förbrukat eller sålt som motorbränsle, upp till belopp som motsvarar skatten på den andel av motorbränslet som utgörs av beståndsdel som framställts av biomassa. Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Första stycket gäller dock inte för biogas eller för den beståndsdel av motorbränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 som utgörs av etanol.

3 b § Om ett bränsle som framställts av biomassa utgör ett bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3, får den skattskyldige under respektive redovisningsperiod endast göra avdrag enligt 3 a § för skatt som motsvarar skatten på den andel av motorbränsle som bränslet utgör och till den del som uppgår till högst 15 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som detta bränsle ingår i och för vilket den skattskyldige ska redovisa skatt under redovisningsperioden. Med redovisningsperiod förstås här redovisningsperiod enligt 26 kap. 10 eller 17 § eller en 12

händelse enligt 26 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

3 c § För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 och som den skattskyldige förbrukat eller sålt som motorbränsle får den skattskyldige göra avdrag för energiskatt med 89 procent och för koldioxidskatt med 100 procent på den andel av bränslet som utgörs av annan beståndsdel som framställts av biomassa än sådan som avses i 3 b §. Avdrag får dock under respektive redovisningsperiod endast göras för skatt motsvarande skatten på beståndsdelens andel av motorbränslet till den del som uppgår till högst 5 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 och 2 och för vilket den skattskyldige ska redovisa skatt under redovisningsperioden. Med redovisningsperiod förstås här period enligt 26 kap. 10 eller 17 § eller en händelse enligt 26 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Om beståndsdelen utgörs av etanol medges skattebefrielse enligt denna paragraf endast om den skattskyldige har framställt eller anskaffat denna etanol eller motsvarande mängd etanol, vilken vid import eller framställning inom EU har hänförts till KN-nr 2207 10 00 (odenaturerad etanol).

3 d § För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 och som den 13

skattskyldige förbrukat eller sålt som motorbränsle får den skattskyldige göra avdrag för energiskatt med 84 procent och för koldioxidskatt med 100 procent på den andel av bränslet som utgörs av annan beståndsdel som framställts av biomassa än sådan som avses i 3 b §. Avdrag får dock under respektive redovisningsperiod endast göras för skatt motsvarande skatten på beståndsdelens andel av motorbränslet till den del som uppgår till högst 5 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 och för vilket den skattskyldige ska redovisa skatt under redovisningsperioden. Med redovisningsperiod förstås här period enligt 26 kap. 10 eller 17 § eller en händelse enligt 26 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.

4 a § En skattskyldig som gör avdrag för skatt på bränsle enligt 3–4 §§ är skyldig att till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer på begäran lämna de uppgifter som regeringen behöver för sin årliga rapportering till Europeiska kommissionen när det gäller frågan om huruvida det statliga stöd som genom avdraget ges för bränslet medför överkompensation i strid med reglerna om statligt stöd i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om 14

vilka uppgifter som ska lämnas.

9 kap.

5 § Beskattningsmyndigheten Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som medger, i den omfattning som anges i andra–fjärde styckena, efter anges i andra–fjärde styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på ansökan återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för framställning av förbrukats för framställning av värme som levererats för ändamål värme som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9–11 eller 16 eller kap. 1 § 1, 6, 9 a, 9 b, 10, 11 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5. 16 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5. Återbetalning medges vid leverans för 1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme, b) råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 70 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten och 70 procent av koldioxidskatten, 2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle. Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 4 96/61/EG , senast ändrat genom Europaparlamentet och rådets 5 direktiv 2009/29/EG , medges dock återbetalning enligt 1. andra stycket 1 b med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och

Senaste lydelse 2009:1495. 4 EUT L 275, 25.10.2003, s. 32 (Celex 32003L0087). 5 EUT L 140, 5.6.2009, s. 63 (Celex 32009L0029). 15

100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, och 2. andra stycket 1 c med 70 procent av energiskatten och 100 procent av koldioxidskatten. Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion. För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf. Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § medges återbetalning enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energiskattesats som följer av beslutet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 3. För avdrag för energi- och koldioxidskatt enligt 7 kap. 3 c § på bränsle motsvarande beståndsdel framställd av biomassa medges befrielsen upp till fem volymprocent per redovisningsperiod beräknad utifrån beståndsdelar i bränsle för vilka skattskyldighet och redovisningsskyldighet inträtt efter årsskiftet.

2 2.3 Fö örslag till lag g om ändring g i socialavg giftslagen (20 000:980)

Härigenom f föreskrivs i fr råga om social lavgiftslagen ( (2000:980) dels att 3 kap ap. 19 § ska up pphöra att gäll la, dels att 3 kap ap. 18 § ska ha a följande lyde else.

N Nuvarande lyd delse Fö reslagen lyde else

3 kap. .

2 18 § Vid beräkn ning av egena avgifter V Vid beräkning g av egenav vgifter s ska , efter r begäran n i ska a avdrag göras s med 5 proce ent av i nkomstdeklar rationen, avdrag avg giftsunderlage et, dock högst t med g göras med 5 procen nt av 10 000 kronor pe er år. a avgiftsunderla aget, dock hög gst med 1 10 000 kronor r per år. Första styck ket gäller bara 1. till den d del avgiftsund derlaget utgör rs av avgiftsp pliktig inkom mst av n näringsverksam mhet, 2. om den d del av avgift tsunder- 2 2. om den de el av avgiftsu underl aget som utg görs av avgift tspliktig lag get som utgör rs av avgiftsp pliktig i nkomst av näringsverk ksamhet ink komst av näringsverksa amhet ö överstiger 40 0 000 kronor, öve erstiger 40 00 00 kronor, och 3. om den avgiftsskyldi ige vid 3 3. om den av vgiftsskyldige e vid i ngången av beskattningså året har ing gången av be eskattningsåre et har f fyllt 26 men inte 65 år o och inte fyl lt 26 men in nte 65 år och h inte b bara ska beta ala ålderspens sionsav- bar ra ska betala ålderspensio onsavg giften enligt 16 6 § , och gif ften enligt 16 § § . 4. om avdra aget uppfyller r villkor ren för att utg göra stöd av mindre b betydelse enlig gt – kommissio onens föro ordning ( (EG) nr 1 998/2006 a v den 1 15 december 2006 om t tillämpn ningen av art tiklarna 87 oc ch 88 i f fördraget på s stöd av mindr re betyd delse, – kommissio onens föro ordning ( (EG) nr 875/2 /2007 av den 24 juli 2 2007 om tillä ämpningen av v artikl larna 87 och 8 88 i EG-fördr raget på s stöd av mind dre betydelse e inom f fiskerisektorn och om ändr dring av f förordning nr 1860/2004, el ller – kommissio onens föro ordning ( (EG) nr 1 535/2007 a v den

Senaste lydelse a av 3 kap. 19 § 20 010:436. 2 Senaste lydelse 2 2011:1257. 17

20 december 2007 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse inom sektorn för produktion av jordbruksprodukter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången i fråga om självdeklarationen vid 2013 års taxering.

2 2.4 Fö örslag till lag g om ändring g i vägtrafik kskattelagen (20 006:227)

Härigenom f föreskrivs att 2 kap. 11 a § vägtrafikskat ttelagen (2006 6:227) s ska ha följande e lydelse.

N Nuvarande lyd delse Fö reslagen lyde else

2 kap.

11 a § Fordonsskat tt ska inte bet talas för Fordonsskatt s F ska inte betal las för p personbil klas ss I för den ti id under per rsonbil , lätt la astbil och lät tt buss d de fem först ta åren från det att för r den tid under r de fem först ta åren f fordonet blir r skatteplikt ig t för frå ån det att bile en blir skattep pliktig f första gången som bilen u uppfyller för r första gång gen som bile en är k kraven i Euro opaparlament tets och kla assificerad i u utsläppsklass enligt r rådets föro rdning (EG G) nr 30 eller 32 § avgasrenings slagen 7 715/2007 av d den 20 juni 2 2007 om (20 011:318), om ty typgodkännan de av moto orfordon m med avseende på utsläpp fr rån lätta p personbilar o och lätta nytt tofordon ( (Euro 5 och h Euro 6) o och om t tillgång till informatio on om r reparation och h underhåll av v fordon e eller kraven i i miljöklass E El enligt b bilaga 1 till la agen (2001:10 080) om m motorfordons avgasrenin ng och m motorbränslen n eller är klassific cerad i utsläp ppsklassen E El enligt a avgasreningsla agen (2011:31 18), och 1. enligt up ppgift i vä ägtrafik- 1. 1 bilens kol ldioxidutsläpp p vid r registret släpp per ut högst 12 20 gram bla andad körning ng enligt upp pgift i k koldioxid p er kilomete er vid väg gtrafikregistre et inte över rstiger b blandad körn ning, om b ilen är det t i andra styc cket angivna h högsta u utrustad med t teknik för drif ft endast till låtna koldiox xidutsläppet i i förm med bensin eller för dr rift med hål llande till bile ens vikt, och b bensin i kombination med e elektricitet frå ån batterier, 2. enligt up ppgift i vä ägtrafik- 2. 2 bilen vid framdrivning g inte r registret släpp per ut högst 12 20 gram för rbrukar mer e elektrisk ener rgi än k koldioxid p er kilomete er vid 37 kilowattimm mar per 100 kilob blandad körn ning, om b ilen är me eter om bilen n är klassifice erad i u utrustad med t teknik för drif ft endast uts släppsklass L Laddhybrid, enligt m med dieselolja a eller för dr rift med 32 § 3 avgasreni ingslagen, ell ler d dieselolja i kombination n med e elektricitet frå ån batterier, 3. enligt up ppgift i vä ägtrafik- 3. 3 bilen vid framdrivning g inte r registret har e en bränsleförb brukning för rbrukar mer e elektrisk ener rgi än

Senaste lydelse 2 2011:478. 19

som inte överstiger 9,2 liter bensin vad som anges i 2, om bilen är per 100 kilometer vid blandad klassificerad i utsläppsklass El körning, om bilen är utrustad med enligt 32 § 1 avgasreningslagen. teknik för drift, helt eller delvis, med annat bränsle än bensin eller gasol, eller för drift, helt eller delvis, med annat bränsle än bensin eller gasol i kombination med elektricitet från batterier, 4. enligt uppgift i vägtrafikregistret har en bränsleförbrukning som inte överstiger 9,7 kubikmeter gas per 100 kilometer vid blandad körning, om bilen är utrustad med styrd tändning och med teknik för drift, helt eller delvis, med annat bränsle än bensin eller gasol, eller är utrustad med styrd tändning för drift, helt eller delvis, med annat bränsle än bensin eller gasol i kombination med elektricitet från batterier, eller 5. enligt uppgift från bilens tillverkare eller generalagent inte förbrukar mer elektrisk energi än 37 kilowattimmar per 100 kilometer vid framförande, om bilen är indelad i Miljöklass El. En automatväxlad personbil Det högsta tillåtna koldioxiduppfyller kraven i första stycket 3 utsläppet angivet i gram koldioxid eller 4, om den förutom trans- per kilometer i förhållande till missionen och de komponenter som bilens vikt bestäms av följande hör till transmissionen, är lik- beräkning; värdig med en manuellt växlad bil 1. bilens tjänstevikt enligt uppgift som omfattas av någon av de i vägtrafikregistret angivet i kilopunkterna. gram minskas med 1372, 2. differensen enligt 1 multipliceras med 0,0457, och 3. produkten enligt 2 adderas med 95, eller med 150 om bilen är utrustad med teknik för drift med etanolbränsle eller annat gasbränsle än gasol. Om det i vägtrafikregistret finns flera uppgifter om bilens koldioxidutsläpp vid blandad körning, ska vid tillämpning av första stycket den uppgift användas som anges för drift med etanolbränsle eller gasbränsle. 20

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för personbilar som blivit skattepliktiga för första gången före lagens ikraftträdande.

2 2.5 Fö örslag till lag g om ändring g i lagen (20 009:1496) om m än dring i lagen n (1994:177 6) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att t 6 a kap. 1 § lagen (1994 :1776) om sk katt på e energi i ställe et för dess lyd delse enligt l agen (2009:1 496) om änd dring i n nämnda lag sk ka ha följande lydelse.

Lyde else enligt SFS S 2009:1496

6 a kap p.

1 § Bränsle som m används för nedan angivn na ändamål, i förekommand de fall m med undantag för vissa brän nsleslag, ska h helt eller delv vis befrias från n skatt e enligt följande e, om inte ann at anges.

Ä Ändamål B Bränsle som Befrielse B Befrielse Befr frielse in nte ger från fr rån kol- från n be efrielse energi- di ioxid- svav velskatt sk katt skat tt

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

1 17. Om skattebefr rielse inte R Råtallolja och f följer av tidigare p punkter, br ränsle som f förbrukning för fr ramställning av vses i 2 kap. a av värme i en anlä äggning för 1 § första v vilken utsläppsrät tter ska st tycket 3 b ö överlämnas enligt t 6 kap. 1 § la agen om handel m med u utsläppsrätter

a a) i kraftvärmepro oduktion 70 procent 93 3 procent –

b b) i annan värmep produktion – 6 procent –

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål Bränsle som Befrielse Befrielse Befrielse inte ger från från kol- från befrielse energi- dioxid- svavelskatt skatt skatt

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

17. Om skattebefrielse inte Råtallolja och följer av tidigare punkter, bränsle som förbrukning för framställning avses i 2 kap. av värme i en anläggning för 1 § första vilken utsläppsrätter ska stycket 3 b överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter

a) i kraftvärmeproduktion 70 procent 100 – procent

b) i annan värmeproduktion – 6 procent –

2 2.6 Fö örslag till lag g om ändring g i lagen (20 009:1497) om m än dring i lagen n (1994:177 6) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 1 oc h 2 §§ samt 9 9 kap. 5 § lage en om s skatt på energ gi i stället för r deras lydels se enligt lage en (2009:1497 7) om ä ändring i nämn nda lag ska ha a följande lyde else.

Lydels se enligt SFS 2 2009:1497

6 a kap p.

1 § Bränsle som m används för nedan angivn na ändamål, i förekommand de fall m med undantag för vissa brän nsleslag, ska h helt eller delv vis befrias från n skatt e enligt följande e, om inte ann at anges.

Ä Ändamål B Bränsle som Befrielse B Befrielse Befr frielse in nte ger från fr rån kol- från n be efrielse energi- di ioxid- svav velskatt sk katt skat tt

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

1 17. Om skattebefr rielse inte R Råtallolja och f följer av tidigare p punkter, br ränsle som f förbrukning för fr ramställning av vses i 2 kap. a av värme i en anlä äggning för 1 § första v vilken utsläppsrät tter ska st tycket 3 b ö överlämnas enligt t 6 kap. 1 § la agen om handel m med u utsläppsrätter

a a) i kraftvärmepro oduktion 70 procent 93 3 procent –

b b) i annan värmep produktion – 6 procent –

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål Bränsle som Befrielse Befrielse Befrielse inte ger från från kol- från befrielse energi- dioxid- svavelskatt skatt skatt

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

17. Om skattebefrielse inte Råtallolja och följer av tidigare punkter, bränsle som förbrukning för framställning avses i 2 kap. av värme i en anläggning för 1 § första vilken utsläppsrätter ska stycket 3 b överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter

a) i kraftvärmeproduktion 70 procent 100 – procent

b) i annan värmeproduktion – 6 procent –

6 a kap.

2 §

Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 b–11 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 40 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Om råtallolja förbrukas för Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 a, ändamål som anges i 1 § 9 a eller medges befrielse från energi- 17 a, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som skatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. stycket 3 a. Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 a, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 93 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 b, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 6 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

9 kap.

5 § Beskattningsmyndigheten Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som medger, i den omfattning som anges i andra–fjärde styckena, efter anges i andra–fjärde styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på ansökan återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för framställning av förbrukats för framställning av värme som levererats för ändamål värme som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9–11 eller 16 eller kap. 1 § 1, 6, 9 a, 9 b, 10, 11 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5. 16 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5. Återbetalning medges vid leverans för 1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme, b) råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 40 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten och 40 procent av koldioxidskatten, 2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle. Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 1 96/61/EG , senast ändrat genom Europaparlamentet och rådets 2 direktiv 2009/29/EG , medges dock återbetalning enligt 1. andra stycket 1 b med ett energiskattebelopp som motsvarar

1 EUT L 275, 25.10.2003, s. 32 (Celex 32003L0087). 2 EUT L 140, 5.6.2009, s. 63 (Celex 32009L0029).

70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, och 2. andra stycket 1 c med 70 procent av energiskatten och 100 procent av koldioxidskatten. Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion. För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.

2 2.7 Fö örslag till lag g om ändring g i skatteförf farandelagen n (20 011:1244)

Härigenom f föreskrivs i fr råga om skatte eförfarandelag gen (2011:124 44) dels att 31 k kap. 26 § ska u upphöra att gä älla, dels att 58 k kap. 2 § ska ha a följande lyde else, dels att punk kt 22 i ikrafttr rädande- och ö övergångsbest tämmelserna s ska ha f följande lydels se.

N Nuvarande lyd delse Fö reslagen lyde else

58 kap.

2 § O Om säkerhet t ska ställa as, ska Om m säkerhet ska ställas, ska s storleken best tämmas till s umman sto orleken bestäm mmas till sum mman a av företagets obetalda in nkomst- av företagets o obetalda inko omsts skatt för n närmast före egående ska att för när rmast föregå ående b beskattningsår r och 26,3 pro ocent av bes skattningsår o och 25,3 proce ent av d det överskott som har redo ovisats i det t överskott so om har redovi isats i s skalbolagsdek klarationen. I I fråga ska albolagsdeklar rationen. I fråga o om svenska handelsbolag och i om m svenska ha andelsbolag o och i u utlandet delä ägarbeskattade e juri- utla andet deläga arbeskattade jurid diska personer r ska säkerhet ten bara dis ska personer s ska säkerheten n bara a avse översko ottet i skal lbolags- avs se överskott tet i skalbo olagsd deklarationen. dek klarationen. Om en fysis sk person har förvärvat en andel i ett sv venskt handels sbolag e eller i en i u utlandet deläg garbeskattad ju uridisk person n, ska säkerh hetens s storlek bestäm mmas till 40 pr rocent av över rskottet. Om flera sk kalbolagsdekla arationer lämn nas, ska komp pletterande säk kerhet s ställas för den n ökning av ö överskottet som m redovisas i i förhållande t till en t idigare deklar ration.

22. Lagen (2 2001:1227) om m självdeklara ationer och ko ontrolluppgift er ska u upphöra att gä älla vid utgång gen av 2011. Den upphävd da lagen gäller r dock f fortfarande för r 2013 och tid digare års taxe ringar. Överklagand deförbudet i 19 kap. 3 § den upphävd da lagen gälle er inte v vitesförelägga anden som meddelas efter utgån ången av 2011. V Vitesförelägga anden som meddelas efter den tidpunkten gäller o omedelbart. Den som fö öre utgången av 2012 har gett in en sk kriftlig förbin ndelse e enligt 13 kap. 1 § lagen om m självdeklara ationer och ko ontrolluppgifte er ska v vid ingången a av 2013 även anses ha gett t in en förbind delse enligt 23 3 kap. 5 5 §. Den som för re utgången a av 2012 har ge ett in ett åtaga ande enligt 13 3 kap. 2 2 § lagen om självdeklarati ioner och kon ntrolluppgifter r ska vid ing ången a av 2013 även a anses ha gett i in ett åtagande e enligt 23 kap p. 6 §. S Skyldigheten a att lämna upp pgifter enl ligt 3 kap. 1 17 a § lagen n om sjä älvdeklaration ner och kon ntroll-

uppgifter gäller inte vid 2013 års taxering.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 2. Bestämmelserna i 58 kap. 2 § i sin nya lydelse tillämpas i fråga om avyttringar av andelar i skalbolag som sker efter utgången av 2012. Om skalbolagsdeklarationen till någon del avser tid före ikraftträdandet, ska dock vid beräkningen av säkerhetens storlek enligt 58 kap. 2 § andra stycket procenttalet 26,3 användas i stället för 25,3. Äldre bestämmelser i 58 kap. 2 § gäller i fråga om avyttringar som har skett före ikraftträdandet.

3 3 Är rendet och h dess bere edning

I Inför arbetet m med budgetpr ropositionen f för 2013 är d det angeläget att de s skattefrågor so om aktualiser as i regeringe ens arbete på olika område en kan b beredas genom m remittering g av olika för rslag och gen nom gransknin ng av L Lagrådet. För att möjliggör ra en samlad b behandling av v skatteförslag g med b budgeteffekter r i budgetprop positionen för r 2013 har Fi inansdepartem mentet u under våren 2 2012 remitter rat en promem moria med o lika förslag, Vissa s skattefrågor in nför budgetpro opositionen fö ör 2013. Av d de förslag som m finns i promemorian n bedöms att d de förslag som m rör nedanstå ående frågor k kräver L Lagrådets gran nskning:

• Sän nkt bolagsskatt t • Sän nkt expansions sfondsskatt • För renklade regler r vid nedsättn ning av egenav vgifter • Fram mtida hanterin ng av ekonom miska styrmede el för biodrivm medel • Slop pad koldioxid dskatt för vis ss värmeprod duktion inom EU:s syst tem för hande el med utsläpp psrätter • Bef frielse från fordonsskatt för nya b bilar med bättre milj jöegenskaper

P Promemorians s lagförslag i o ovan angivna delar finns i b bilaga 1 . Förs slagen h har remissbeh handlats. En förteckning över remissin instanserna fi inns i b bilaga 2 . Rem missyttrandena a och en samm manställning a av yttrandena a finns t illgängliga i F Finansdepartem mentet (dnr F i2012/1668). Om förslag gen kommer att presenter ras i budgetp propositionen n som f förslag inför b budgetåret 20 013, och i vilk ken omfattnin ng och med v vilken d dimensionerin ng så kommer r att ske, blir b beroende av d de bedömning gar av d det ekonomisk ka läget, reform mutrymmet o ch finansierin ngsbehoven sa amt de p prioriteringar som regeringe en kommer at tt göra i det s slutliga arbete t med b budgetproposi itionen efter so ommaren 201 2.

4 4 Di irekt skatt

4 4.1 Sä änkt bolagssk katt

4 4.1.1 Ba akgrund G Gällande rätt J Juridiska perso oner betalar in nte kommunal l inkomstskatt t utan endast s statlig i nkomstskatt. Skattesatsen regleras i 65 5 kap. 10 § i inkomstskatte elagen ( (1999:1229), f förkortad IL, o och uppgår se edan 2009 till 26,3 procent ( (prop. 2 2008/09:65, b bet. 2008/09:S SkU19, SFS 2 2008:1343). S Senaste sänkn ningen d dessförinnan v var 1993, då skattesatsen sänktes från 30 till 28 pro ocent. M Med juridiska a personer av vses vid inko omstbeskattnin ingen inte sv venska d dödsbon eller handelsbolag. .

Den svenska bolagsskatten i ett internationellt perspektiv I början av 1990-talet hade Sverige ett av OECD-världens mest konkurrenskraftiga bolagsskattesystem. Även så sent som 2002, före EUutvidgningen, var de svenska reglerna konkurrenskraftiga sett ur ett EUperspektiv. Därefter har nya medlemsstater tillkommit och flera av dessa har valt att ha en betydligt lägre bolagsskattesats än genomsnittet för de äldre medlemsstaterna. Men också i den senare gruppen har sänkningar av skattesatsen genomförts. En sammanfattande bild av förändringarna av bolagsskattesatserna i EU finns i tabell 1.

Tabell 1. Förändringar av bolagsskattesatser i EU:s medlemsländer

1

mellan åren 2000-2012

Land Bolagsskattesats (%) Reformår Förändring (senaste 2000–2012 i steget, om inte procentannat anges) enheter Belgien 40,2 till 34,25 till 35,5 (för 2003 -6,2 vinster upp till 322 500 euro)

2006-2009. Senaste ändring 2010. Luxemburg 37,5 till 28,6 (tre steg) 2011 -8,7 därefter upp till 28,8 Malta 35 Uppgift +/- 0,0 saknas Nederländerna 35 till 25,0 (20 för 2011 -10,0 vinster upp till 200000 euro) (fem steg) Polen 30 till 19 (tre steg) 2004 -11,0 Portugal* 35,2 till 26,5 (tre steg), 2000-2007, -6,2 därefter upp till 29,0 höjning 2010 Rumänien 25 till 16 2005 -9,0

bolagsskattesatsen har ändrats i två steg. (För vinster upp till 1 500 000 £ går skattesatsen från 20 till 26. Därefter är den konstant 26.) Tjeckien 31 till 19 (sex steg) 2010 -12,0

Tyskland 38,7 till 29,8 2008 -8,9 Ungern* 19,6 till som lägst 17,5 2010 +1,0 (2005), därefter höjning till 21,3 (2007) och sänkning till 20,6 Österrike 34 till 25 2005 -9,0

1 Källor: Eurostat, European Commission; Taxation trends in the European Union 2011 edition, IBFD. * Estland: Sänkning till 20 procent aviserad fr.o.m. 1 januari 2015. Skattesatsen avser utdelade vinster. Skatten på behållna vinster är 0. Portugal: Fr.o.m. 2012 har inhemska företag ett påslag på 3 procent på vinster mellan 1,5– 10 miljoner euro. För vinster därutöver är påslaget 5 procent. Spanien: För företag med omsättning som inte överstiger 10 miljoner euro är skatten på vinster upp till 300 000 euro 25 procent. Vinster därutöver beskattas med 30 procent. För små och medelstora företag är motsvarande skattesatser 20 procent respektive 25 procent. Storbritannien: I budgeten för 2012 föreslås att den ”allmänna” bolagsskattesatsen under 2012 respektive 2013 sänks till 24 respektive 23 procent. Dessutom aviseras att det i budgeten för 2013 kommer att föreslås en sänkning av skattesatsen till 22 procent under 2014. Ungern: Fr.o.m. den 1 juli 2010 är bolagsskatten progressiv. Upp till 500 miljoner ungerska forinter (ca 14,5 miljoner kronor) är skattesatsen 10 procent. Fram till den 1 januari 2011 var gränsbeloppet 250 miljoner ungerska forinter.

Det finns alltså en tydlig internationell utveckling mot lägre bolagsskattesatser. Forskare som studerat frågan anser att skattekonkurrens

1

inom bolagsbeskattningens område är en realitet som pågått i flera år. De anser att även om konkurrens eventuellt förekommer inom flera skatteområden är den tydligast vad gäller bolagsskatten, där skattebasens rörlighet anses vara störst. I uppdraget till den företagsskattekommitté som regeringen beslutade om i januari 2011 (dir. 2011:1) ingår att se över bolagsskattebasen i syfte att finansiera sänkningar av de skatter som betalas av bolagssektorn. Förutsättningarna för den översynen ändras inte om bolagsskattesatsen skulle sänkas dessförinnan. Den nominella bolagsskattesatsen är ekonomiskt betydelsefull i fyra olika avseenden:

1 Se t.ex. Devereux, Lockwood och Redoano, ”Do countries compete over taxes?”, Journal of Public Economics 92, s. 1210–1235, 2008.

– Bolagsskattesatsen påverkar multinationella företag i deras investerings- och lokaliseringsbeslut genom att den inverkar på den genomsnittliga skattebelastningen för exempelvis ett dotterbolag i ett visst land. – Bolagsskattesatsen är betydelsefull för var företag väljer att redovisa och beskatta sin vinst – och därmed för storleken på svensk skattebas. – Bolagsskattesatsen är en av flera viktiga faktorer som påverkar företagens kapitalkostnad för investeringar. En sänkt kapitalkostnad innebär att fler investeringar blir lönsamma. – Bolagsskattesatsen har genom sin inverkan på företagens lokaliserings- och investeringsbeslut betydelse för produktion och sysselsättning i Sverige.

Bolagsskattesatsens effekt på de multinationella företagens investeringsoch lokaliseringsbeslut

Enligt teorin för ny ekonomisk geografi är det lönsamt för företag att 2 etablera sig i närheten av konsumenter och leverantörer. Dessa marknadsnära platser drar till sig företag som efterfrågar arbetskraft och kapital. Detta ökar marknadens storlek och gör en region än mer attraktiv för nyetableringar, eftersom produktion och investeringar i centralt belägna regioner eller länder är förenade med tilltagande skalavkastning. I ett europeiskt perspektiv utgörs dessa centralt belägna regioner eller länder i första hand av det industriella centrat i Mellaneuropa, t.ex. Frankrike, Tyskland och Beneluxländerna. Företagens produktions- och investeringsbeslut påverkas emellertid också av vinsten efter bolagsskatt. För länder som inte geografiskt tillhör centralt belägna regioner blir därmed bolagsskatten ett potentiellt viktigt instrument för att påverka företagen i deras lokaliserings- och investeringsbeslut. I vissa modeller för ekonomisk geografi är skatternas effekt på företagens lokaliseringsbeslut icke-linjär, vilket innebär att den relativa skatten kan höjas till en viss nivå utan att ha någon effekt på företagens investeringsbeslut. Då skatten höjs över en kritisk nivå kan det dock leda till betydande lokaliseringseffekter då investeringar på en alternativ marknad kommer att bli mer lönsamma. Som en följd av detta kommer kapital och arbete att omlokaliseras till denna alternativa marknad. Vid en hög ekonomisk integration (som är fallet inom EU) – och vid en given relativ skattenivå – ökar enligt dessa modeller sannolikheten för en total omlokalisering av produktionen när handelskostnaden sänks marginellt. I Sveriges fall skulle det kunna innebära att produktionen riskerar att omlokaliseras till Europas mer centralt belägna länder när den ekonomiska integrationen inom EU tilltar samtidigt som den svenska bolagsskattenivån är oförändrad. Bolagsskatten är dock inte den enda faktorn bakom beslut om företags investeringar och lokalisering, utan även andra förhållanden som arbetsmarknadsregleringar, administrativ börda, arbetskraftskostnader,

2 Se t.ex. Krugman, ”Increasing returns and economic geography”, Journal of Political Economy 99, s. 483–499, 1991.

tillgången till välutbildad arbetskraft, infrastruktur, öppenhet, institutioner, m.m. spelar en roll.

Bolagsskattesatsens effekt på redovisade vinster

Utöver effekter på lokalisering av företag och investeringar kan skattereglerna påverka i vilket land ett företag väljer att redovisa sina vinster, antingen genom vinstöverföringar eller genom internprissättning. En sänkt bolagsskatt ökar incitamenten för företagen att beskatta sin vinst i Sverige – svensk skattebas värnas därmed. Den skattesatsnivå som maximerar skatteintäkterna är dessutom relativt sett lägre för små öppna 3 ekonomier som den svenska.

Bolagsskattesatsens effekt på företagens kapitalkostnad och marginella nyinvesteringar

Den nominella skattesatsen är en av de faktorer som vid sidan av skattemässiga avskrivningsregler och behandlingen av finansiella kostnader påverkar företagens kapitalkostnad. Kapitalkostnaden utgör avkastningskravet före skatt på en nyinvestering i företaget. En förändring av kapitalkostnaden påverkar det optimala kapitalbeståndet i företagen och därmed nivån på bruttoinvesteringarna. En sänkning av bolagsskattesatsen sänker kapitalkostnaden, men denna effekt motverkas till viss del av att det skattemässiga värdet av ränteavdragen minskar, vilket höjer avkastningskravet på lånefinansierade investeringar. Avgörande för genomslaget av en skattesatssänkning är hur företagen finansierar den marginella investeringen. Om finansieringen sker med egna medel, dvs. med i bolagen kvarhållna vinster, ger en skattesatssänkning större effekt på kapitalkostnaden än om investeringen finansieras med främmande kapital, dvs. lån.

Bolagsskattesatsens betydelse för produktion och sysselsättning

Det finns för närvarande ett fåtal studier som analyserar vilken effekt bolagsskattesatsen kan ha på BNP och sysselsättning, vilket innebär att de resultat som presenteras i det följande bör tolkas med försiktighet. Den nominella bolagsskattesatsen påverkar alltså företagens kapitalkostnad, kapitalbestånd och bruttoinvesteringar, vilket i sin tur kan påverka den aggregerade produktionsnivån. I en studie av Lee och Gordon görs gällande att en sänkning av den nominella bolagsskatten med en procentenhet skulle öka den årliga tillväxttakten i BNP per capita 4 med 0,1–0,2 procentenheter. Detta förklaras med att en lägre bolagsskatt ökar investeringarna genom en sänkt kapitalkostnad, något som i sin tur

3 Se Clausing, ”Corporate tax revenues in OECD countries”, International Tax and Public Finance 14, s.115–133, 2007. 4 ”Tax structure and economic growth”, Journal of Public Economics 89, s. 1027–1043, 2005.

ö ökar den ag ggregerade pr roduktionsniv vån. En höjd d produktion nsnivå 5 f förväntas leda till lägre arbe etslöshet. OECD rang gordnar skatte er ur ett tillvä äxtperspektiv och hävdar att en s sänkt bolagssk katt är den åtg gärd som har störst positiv effekt på BN NP per c capita, följt av sänkt in nkomstskatt o och sänkta konsumtions- - och 6 e egendomsskat tter. Sänkt bolagsskatt, som finans sieras med höjda k konsumtions- och egendom msskatter, ök kar enligt OE ECD:s bedöm mning B BNP per capi ita nästan dub bbelt så myck ket som sänkt t inkomstskatt t, och ö ökar framföral llt produktivit teten i tillväxts sektorer. 7 Peter Birch Sørensen har r i en ESO-rap pport föresla agit att den sv venska b bolagsskatten skulle kunna sänkas som e n tillväxtbefrä ämjande åtgär rd och a att företag ve erksamma i S Sverige skulle e kunna få g göra avdrag f för en b beräknad norm malavkastning g på eget kapit tal, på samma sätt som man n i dag f får dra av lån eräntor från b beskattningsba ara vinster. S ådana förändr ringar s skulle, enligt Sørensen, eli iminera dagen ns skattemäss siga diskrimin nering a av finansierin ng med eget k kapital och p på så vis ge e en större fina ansiell s stabilitet. Enli igt rapporten skulle en sän nkt och mer e enhetlig bolag gsskatt d dessutom förb bättra invester ringar, tillväx xt och reallöne er, där effekt ten på r reallönerna e efter skatt i sin tur fra amkallar pos sitiva effekte er på a arbetsutbud, sy ysselsättning o och välfärd.

4 4.1.2 Öv verväganden och förslag

Regeringens s förslag: In nkomstskatten för juridiska a personer sä änks med en proc centenhet från n 26,3 procen nt till 25,3 pr rocent. Ändrin ngen träder i kraft t den 1 januar ri 2013. Den l lägre skattesa atsen tillämpas s för beskattningså år som börjar den 1 januari 2013 eller dä ärefter.

Promemori ians förslag: Ö Överensstämm mer med reger ringens. Remissinsta anserna: Maj joriteten av d e remissinstan nser som har yttrat s sig i frågan t tillstyrker elle er har inget a att erinra mot t förslaget. L Landso organisationen n (LO) avs tyrker försla aget medan Företagarna a och L Lantbrukarnas s Riksförbund d (LRF) anser r att det vore mer prioriter rat att s sänka arbetsgi ivaravgifterna a. Flera av de e remissinstan nser som ställ ler sig bakom m förslaget ta ar upp b behovet av att bevara a de svens ka företagen ns internatio onella k konkurrenskra aft och behove et av att värna a den svenska bolagsskatteb basen. D Dit hör Myn ndigheten för utländska i investeringar i Sverige (I (Invest S Sweden), E Exportkreditnä ämnden, K Konjunkturinst titutet, Jur idiska f fakulteten vid Uppsala Uni iversitet, Bola agsverket, FA AR, Finansbol lagens f förening, Fon ndbolagens fö örening, Sven nsk Energi, S Svensk Fjärrv värme, S Sveriges Re edovisningsko onsulters F Förbund oc ch Närings slivets s skattedelegatio on , med vilken Sv vensk Förs säkring, Sv venska B Bankföreninge en och Svensk kt Näringsliv instämmer. E Enligt Företag garna

5 Se L. Bettendo orf, A. van der Horst och R. D De Mooij, ”Corp rporate Tax Poli cy and U Unemployment i in Europe: An Applied Genera al Equilibrium Analysis”, The World E Economy 32, s. 13 319–1347, 2009. 6 ”Tax and econom mic growth”, ECO O/CPE/WP1(200 08)4, 2008. 7 2010:4 Swedish Tax Policy: Rece ent Trends and Fu uture Challenges .

är sänkt bolagsskatt inte den högst prioriterade skattesänkningen för små företag och det är där tillväxten sker. Om regeringen vill gynna tillväxt i små företag, som står för den helt dominerande andelen nya jobb, är det sänkta löneskatter som bör prioriteras. Konjunkturinstitutet uppger att även om bolagsskatten inte ensam avgör beslut om investeringar och lokalisering så kan man inte bortse från att det kan ha en viss effekt särskilt i små öppna ekonomier som Sverige. Bolagsskatten kan även ha betydelse för var företagen väljer att redovisa sina vinster. I en liten öppen ekonomi med full rörlighet på kapital så säger den teoretiska analysen att hela bolagsskatten kommer att övervältras på den betydligt mindre rörliga produktionsfaktorn arbetskraft i form av lägre reallöner. Investerare undviker skatten genom att flytta kapital utomlands. Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet uppger att det är ett välbelagt faktum att den svenska bolagsbeskattningen under det senaste decenniet alltmer kommit att förlora i internationell konkurrenskraft och att det råder i stort sett konsensus inom forskningen om att bolagsbeskattningen är överlägsen andra delar av kapitalbeskattningen vad gäller inverkan på företagens kapitalbildning och lokaliseringsval. Samtidigt ser institutionen en fara med att vidga gapet mellan skatt på kapital och skatt på arbete. Invest Sweden uppger att på sikt och givet de kontinuerliga sänkningarna av bolagsskatten i Sveriges konkurrentländer så kommer den att växa i betydelse för lokaliseringen av investeringar i Sverige. LO anser att den svenska bolagsskattesatsen är konkurrenskraftig och inte ska sänkas. LO uppger att det inte räcker med att jämföra olika länders skattesatser med varandra. Man måste även jämföra hur skattebaserna är definierade. Den sänkning av bolagsskatten som gjordes 2009 från 28 till 26,3 procent är en tillräcklig anpassning till de bolagsskattesatser som används i andra länder. De 3,6 miljarder kronor som skattesänkningen skulle kosta gör betydligt mer nytta på andra områden i ekonomin, som t.ex. en bättre arbetslöshetskassa. Några remissinstanser anknyter uttryckligen till de i annat sammanhang föreslagna ränteavdragsbegränsningarna och anser att det är rimligt att de ökade intäkter som därigenom uppkommer tillfaller bolagssektorn i någon form. Dit hör Statskontoret, FAR , Skattebetalarnas förening och LRF . Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, FAR, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund anser att sänkningen bör vara större än den i promemorian angivna procentenheten. FAR uppger att en bolagsskattesänkning i nivå med förslaget, tillsammans med förslaget om ränteavdragsbegränsningar, leder till ett ökat skatteuttag för bolagssektorn med närmare tre miljarder kronor. Förvaltningsrätten i Uppsala ifrågasätter om förslaget om ytterligare avdragsbegränsning för räntor i realiteten kan finansiera en sänkning av bolagsskatten eftersom förslaget, enligt förvaltningsrättens mening, i sig inte synes föra med sig en ökad skattebelastning på någon längre sikt. Vidare framförs från olika håll synpunkten att bolagsskattesatsen lämpligen bör bestämmas till ett heltal. Flera remissinstanser diskuterar effekterna av förslaget. Finansbolagens förening uppger att den föreslagna sänkningen är begränsad och att effekten torde bli därefter. Företagarna uppger att en enstaka sänkning av skattenivån med en procentenhet inte kommer att förändra företagens 36

beteenden på ett märkbart sätt. Tillväxtverket uppger sig ha svårt att bedöma effekten av förslaget. Regelrådet uppger att konsekvensutredningen är godtagbar. Jordbruksverket uppger att endast en begränsad del av lantbruksföretagen bedrivs som juridiska personer, men bedömer sammantaget att en sänkning av bolagsskatten skapar bättre ekonomiska förutsättningar för företagandet på landsbygden. Konjunkturinstitutet bedömer att det är samhällsekonomiskt effektivt att begränsa ränteavdragen och sänka bolagsskatten eftersom det minskar skillnaden i effektiv skattesats mellan olika företag. Konjunkturinstitutet uppger även att sänkt bolagsskatt minskar snedvridningarna mellan eget och lånat kapital, något som även LRF noterar. Skälen för regeringens förslag : Som framgått finns det en internationell utveckling mot en mer omfattande skattekonkurrens mellan EU-länderna. De remissinstanser som har yttrat sig i frågan förefaller instämma i detta. LO anser emellertid inte att det av konkurrensskäl finns anledning att sänka den svenska bolagsskattesatsen. Som framgått av föregående avsnitt har de nya medlemsstaterna i EU en avsevärt lägre bolagsskattesats än Sverige, samtidigt som även de äldre medlemsstaterna har sänkt bolagsskattesatserna under senare år. Av de 27 medlemsländerna i EU är det för närvarande endast sex nationer som har högre skattesats än Sverige. Det kan också konstateras att i en promemoria som har remitterats av Finansdepartementet den 22 mars 2012 (Effektivare ränteavdragsbegränsningar) föreslås en utvidgning av reglerna som begränsar rätten till ränteavdrag. Förslaget medför en ökad skattebelastning för bolagssektorn i Sverige. I promemorian har noterats att detta skapar ett offentligfinansiellt utrymme för att sänka bolagssektorns skattebelastning i motsvarande mån, vilket kan ske genom att bolagsskatten sänks. En sänkning av bolagsskattesatsen skulle dessutom minska värdet på ränteavdrag, vilket ytterligare skulle minska incitamenten att skatteplanera med hjälp av ränteavdrag. Den nominella bolagsskatten är av central betydelse för företagens investerings- och lokaliseringsbeslut. Företagens hemmamarknad är numera hela EU-området. Detta gör det möjligt även för mindre företag, som tidigare enbart verkat på den nationella marknaden, att expandera verksamheten över de nationella gränserna. Bolagsskattens relativa nivå är en av de faktorer som företagen beaktar vid sådana produktionsbeslut. Genom internprissättning och vinstöverföringar påverkar skattereglerna dessutom i vilket land företagen väljer att redovisa sina vinster, en bedömning som bland annat Konjunkturinstitutet instämmer i. En sänkt bolagsskatt värnar svensk skattebas genom att göra det relativt mer förmånligt att beskatta vinsterna i Sverige och reducera incitamenten att skatteplanera. Flera remissinstanser noterar också att bl.a. värdet av ränteavdrag minskar då bolagsskatten sänks. Därutöver kan en lägre formell bolagsskatt sänka företagens kapitalkostnad, vilket i sådana fall ökar kapitalinvesteringarna och BNP. Detta kan i sin tur leda till en högre sysselsättning. Vidare framhåller OECD (2008) sänkt bolagsskatt som en mycket betydelsefull ekonomisk-politisk reformåtgärd ur ett tillväxtperspektiv. Med hänsyn till vad som redovisats kring bolagsbeskattningens betydelse för investeringar, tillväxt och sysselsättning i Sverige och för lokalisering och redovisning av vinster i Sverige, allt i en värld där andra 37

l änder reform merar sina skattesystem , finns det skäl att sänka b bolagsskatten. Mot denna bakgrund för reslås i denna a lagrådsremi iss att d den statliga i inkomstskatte en för juridis ska personer ska sänkas. Flera r remissinstanse er anser att sänkningen bör göras med mer ä än en p procentenhet o och till ett jäm mnt heltal. Fö öretagarna oc ch LRF anser att ett b bättre sätt att komp pensera före etagssektorn är att sänka a arbetsgivaravg gifterna. Med hänsyn till d den internatio onella utveckl lingen m med sänkta b bolagsskatter anser regerin ngen att det i nuläget är mest m motiverat att s sänkta bolagss skatten. Denna a bedömning d delar också de e allra f flesta remissin nstanserna. Regeringen konstaterar oc ckså avslutnin ngsvis att fråg gan om och i v vilken o omfattning en n sänkning av v bolagsskatten n kommer att t ske blir ber oende a av dels den n slutliga ut tformningen av förslage et om effek ktivare r ränteavdragsbe egränsningar, dels av d e bedömning gar i övrigt som r regeringen ko ommer att g göra i det slutliga arbe etet med bu udgetp propositionen efter sommar ren 2012. För r att i denna l lagrådsremiss s ändå k kunna redov visa de lag gtekniska för rutsättningarn na för en sänkt b bolagsskattesa ats anges sänk kningen till en n procentenhet t. Förslaget in nnebär s således att bol lagsskatten sän nks från 26,3 procent till 25 5,3 procent.

L Lagförslag

F Förslaget föran anleder en änd dring i 65 kap p. 10 § IL sam mt en följdänd dring i 5 58 kap. 2 § skatteförfaran ndelagen (20 11:1244). Än ndringarna fö öreslås t räda i kraft de en 1 januari 20 013.

4 4.1.3 Ko onsekvensana alys O Offentligfinans siella effekter r

B Bolagsskattesä änkningen frå ån 26,3 proce ent till 25,3 p procent medf för en i ntäktsförsvag gning med 3,55 5 miljarder kr onor år 2013.

E Effekter för för retagen

F Förslaget om sänkt bolags sskatt medför r en kostnads sminskning f för de s skattskyldiga, utan att de ad dministrativa k kostnaderna på åverkas.

E Effekter för my yndigheter oc h domstolar

F Förslaget att s sänka bolagssk katten bedöms s inte ha någr ra konsekvens ser för S Skatteverket e eller medföra a några merko ostnader eller r merarbete f för de a allmänna förva altningsdomst tolarna.

4 4.2 Sä änkt expansio onsfondsska att

4 4.2.1 Ba akgrund

D Det grundlägg gande syftet med expans sionsfonden ä är att åstadko omma n neutralitet mel llan företag be edrivna som e enskild firma e eller i handels sbolag r respektive ak ktiebolag. Fo onden ska s skapa samma a möjlighete er för f förstnämnda f företagskatego orier att kunna a expandera si in verksamhe et med k kvarhållen vin nst som aktieb bolag har. De et sker genom m att näringsid dkaren f får sätta av he ela årets vinst till en expans sionsfond som m – likt vinsten n i ett a aktiebolag – b beskattas med d 26,3 procen nt. Återföring gar från fonde en tas u upp som in nkomst i d det progress sivt beskatta ade inkomst tslaget n näringsverksam mhet. Näring gsidkaren till lgodoräknas då den ska att på e expansionsfon nden som red dan har betala ats. Det som är kvar av fo fonden e efter att den h har beskattats med 26,3 pro ocent, dvs. 73 3,7 procent av v den, f förutsätts behå ållas i företag get. Denna de el av fonden i innehåller en latent s skatteskuld me ed avseende p på den beskatt tning som kan n utlösas när fo fonden u upplöses oc ch måste ha täckning g i ett k kapitalunderla ag i n näringsverksam mheten. De tillgångar som denna del av fo fonden r representerar k kan användas för expansion n, men också f för amortering gar på l ån och fram mtida förlusttä äckning. Fond den behöver inte återföra as till b beskattning så å länge den har r täckning i ka apitalunderlag get. Det motsv varar i p princip det egn na kapitalet i verksamheten n, dvs. tillgån ngar minus sk kulder. F Förhållandet m mellan fonde n och kapita lunderlaget k kan illustreras s med f följande figur. .

100 0 % Expansion nsfond

26,3 % Ex xpan- 73 ,7 % Kapitalu underlag sionsfonds sskatt

E En förändrin ng av expan nsionsfondssk katten leder till motsva arande f förändring av v kravet på k kapitalunderla ag. Om expa ansionsfondssk katten h höjs till t.ex. 30 procent så minskar k kravet på ka apitalunderlag et till 7 70 procent av fonden och o om skatten sä änks till t.ex. 25 procent så å ökar k kravet på kapi italunderlaget till 75 procen nt (jfr pilarna i i figuren ovan n). För möjlig gheten att s ätta av till expansionsf fond gäller vissa b begränsningar r. En ökning av fonden få år inte medfö öra ett unders skott i n näringsverksam mheten. Avdr rag får därför göras högst m med ett belopp p som m motsvarar ett för expansion nsfond justera at positivt res sultat. Avdrag get får i nte heller öve erstiga det ma ximibelopp so om följer av b bestämmelsern na om k kapitalunderla aget. Med det för r expansionsf fonden justera ade resultatet avses resulta atet av n näringsverksam mheten före a avdrag för avs sättning till ex xpansionsfond d ökat m med avdrag för egenavg gifter/premie för pensions sförsäkring/sä ärskild l öneskatt mins skat med sjuk kpenning och h dylikt samt återfört avdra ag för e egenavgifter. Härutöver gä äller att expa ansionsfonden n får uppgå t till ett

b belopp som h högst motsvar rar 135,69 p rocent av ka apitalunderlage et för e expansionsfon nd. Detta är et tt annat sätt a att uttrycka at tt kapitalunde erlaget m måste uppgå ti ill 73,7 procen nt av fonden. Med detta kap apitalunderlag avses s skillnaden me ellan värdet på tillgångar rna och värd det på skulde erna i n näringsverksam mheten vid b beskattningsår ets utgång ök kat med unde erskott a av näringsverk ksamheten til ll den del und derskottet inte e dras av enli igt de b bestämmelser som anges i 14 kap. 22 § § första och a andra stycken na IL, ö övergångspost ten (denna räk knas fram för r att undvika att gamla för rluster f från tiden för re ränteförde lningens infö örande leder till negativ räntef fördelning) oc ch en särskild d post (som rä äknas fram vi id vissa förvä ärv av f fastighet geno om arv, gåva a, m.m.) min skad med så ådana tillskott t som g gjorts i annat s syfte än att va araktigt öka ka apitalet i verks samheten. Avdrag för avsättning till l expansionsfo ond ska återfö öras till beska attning b bl.a. om den n skattskyldi ge upphör m med näringsv verksamheten n, vid k konkurs och om verksamh heten likvider ras. Detsamm ma gäller vid överl åtelse genom försäljning av v verksamhete en. En expansio onsfond kan u under vissa f förutsättningar r överföras fr rån en e enskild näring gsidkare till e en annan elle er till ett han ndelsbolag, fr ån en h handelsbolags delägare till en annan ell er till en ens skild näringsi idkare s samt ersättas m mot kapital i e ett aktiebolag (se 34 kap. 1 8–22 §§ IL). Syftet m med dessa mö öjligheter är a att underlätta generationss skiften och by yte av f företagsformer r.

4 4.2.2 Öv verväganden och förslag

Regeringens s förslag: Exp pansionsfonds sskatten sänks s med en proc centenhet från 26 6,3 procent til l 25,3 procent t av det belopp p som dras av v vid avsättning til ll expansionsf fond. Även befi intliga avsättn ningar behan ndlas enligt d de nya regle erna. Övergången till de nya reglerna ske er genom att tt tidigare gj orda avsättningar anses återför rda enligt nuv varande regle er och genast åter avsatta enligt t de nya regler rna. Ändringarn na träder i kra aft den 1 janua ari 2013.

Promemori ians förslag: Ö Överensstämm mer med reger ringens. Remissinsta anserna: Mer rparten av de e remissinstan nser som har yttrat s sig har inte k kommenterat f förslaget närm mare. De som m har gjort de et har e emellertid kon nstaterat att f förslaget är en n naturlig följ jd av förslage et om s sänkt bolagss skatt. Konjunk kturinstitutet konstaterar a att fortsatt n neutral b beskattning m mellan aktiebo lag och enski ilda näringsid dkare förutsätt ter att o också expans ionsfondsskat tten sänks. J Jordbruksverk ket anser att sänkn ningen är e en viktig å åtgärd för a att förbättra de ekonom miska f förutsättningar rna för den betydande an ndel lantbruk ksföretag som m inte b bedriver sin ve erksamhet i fo orm av aktieb bolag. Företag garna uppger att de ä även beträffa ande enskilda a näringsidka are i första hand förorda ar en s sänkning av den allmänn na löneavgifte en. Lantbruka arnas Riksför rbund ( (LRF) och S Sveriges Redo ovisningskonsu ulters förbun nd uppger at t den t eknik som tidigare anvä änts för att sänka expa ansionsfondssk katten f fungerade bra varför den åt ter kan använd das. FAR upp ger att en sän nkning a av bolagsskat tten utgör en definitiv ska attelättnad för r aktiebolaget t som 40

skattesubjekt samtidigt som en sänkning av expansionsfondsskatten däremot utgör endast en temporär skattelindring för den enskilda näringsidkaren eller handelsbolagsdelägaren. För att en sänkning av bolagsskatten inte ska riskera att skapa en bristande neutralitet i beskattningen av olika företagsformer bör det övervägas om inte sistnämnda kategorier bör erhålla en definitiv skattelättnad, t.ex. genom att reglerna om räntefördelning görs mer generösa. Skälen för regeringens förslag: Som en följd av att bolagsskattesatsen föreslås sänkas från 26,3 procent till 25,3 procent bör expansionsfondsskatten sänkas i motsvarande mån. Som framgått av föregående avsnitt blir frågan i vilken omfattning skatten faktiskt kan sänkas beroende dels av hur de tidigare omnämnda ränteavdragsbegränsningarna slutligen utformas, dels av de bedömningar i övrigt som regeringen kommer att göra i det slutliga arbetet med budgetpropositionen efter sommaren 2012. För att i denna lagrådsremiss ändå kunna redovisa de lagtekniska förutsättningarna för en sänkt expansionsfondsskattesats har sänkningen, på samma sätt som i förslaget om sänkt bolagsskattesats, angivits till en procentenhet. FAR har uppgivit att det i samband med en sänkning av bolagsskatten bör övervägas om inte enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare bör ges en definitiv skattelättnad genom att reglerna om räntefördelning görs mer generösa. Regeringen konstaterar med anledning av detta att avsikten med expansionsfonden aldrig har varit att åstadkomma en definitiv skattelättnad utan endast att enskilda näringsidkares och handelsbolagsägares vinster ska beskattas på samma sätt som aktiebolagens, så länge vinstmedlen behålls i näringsverksamheten. När expansionsfondsskatten senast sänktes 2009 konstaterades att en sänkning av skatten kan utformas på olika sätt (prop. 2008/09:65 s. 26). Den metod som bedömdes minst invecklad och betungande för de skattskyldiga och som därför valdes innebar att redan gjorda fondavsättningar omvandlades till avsättningar gjorda med den nya skattesatsen. Detta reglerades i en övergångsbestämmelse. I lagtexten i övrigt var det endast nödvändigt att byta ut olika procentsatser som är relaterade till skattesatsen för expansionsfondsskatt. En fördel med denna metod är att övergången från fonder avsatta till den gamla skattesatsen till fonder avsatta enligt den nya skattesatsen kan ske med automatik och skötas av Skatteverket. Den valda metoden har redogjorts för mer ingående i det tidigare lagstiftningsärendet (a. prop. avsnitt 5.2). En effekt av metoden är att de skattskyldiga, förutom den skattekredit som sänkningen av skattesatsen innebär för framtiden, får en ytterligare skattekredit eftersom sänkningen också omfattar redan gjorda fondavsättningar. Det innebär i praktiken att när den slutliga skatten bestäms efter övergången så kommer den skattskyldige att tillgodoföras ett belopp motsvarande skillnaden (en procentenhet) mellan den expansionsfondsskatt som belöper sig på det avsatta beloppet beräknad dels enligt de gamla bestämmelserna (26,3 procent), dels enligt de nya (25,3 procent). Samtidigt leder en sänkning av expansionsfondsskatten, enligt vad som framgått av tidigare avsnitt, till att kravet på kapitalunderlag i näringsverksamheten ökar i motsvarande mån. Den procentenhet som näringsidkaren återfår vid fondomvandlingen kan dock inte användas 41

som ett tillskott till näringsverksamheten förrän de blir tillgängliga. Det blir de först mot slutet av det år då beslutet om slutlig skatt har fattats. Den valda övergångslösningen innebär därför att det nya och högre kravet på kapitalunderlag inte får direkt genomslag i samband med själva omvandlingen av gamla fondavsättningar till nya, utan kommer att gälla först därefter. Den valda metoden förutsätter även att en del andra materiella bestämmelser tillämpas i sina äldre lydelser under en kortare övergångstid efter omvandlingen. Det är fråga om bestämmelser som utgår från storleken på näringsidkarens expansionsfond eller kapitalunderlag vid olika tidpunkter. Dessa bestämmelser ska inte tillämpas i sina nya lydelser innan gamla fondavsättningar har omvandlats till avsättningar gjorda med den nya, lägre skattesatsen och det högre kapitalkravet. Denna omvandling kommer att göras vid beskattningen 2014 varför berörda bestämmelser kan tillämpas första gången vid nästa beskattning. Det finns anledning att även i detta lagstiftningsärende erinra om att den fondomvandling som i korthet har beskrivits här och som sköts per automatik av Skatteverket är av rent lagteknisk natur och således inte påverkar storleken på den skattskyldiges expansionsfond. Om den skattskyldige vill öka eller minska sin fond så ankommer det på denne att själv göra det i sin deklaration. Likaså ankommer det på den skattskyldige att, om fonden inte ska minskas, tillföra näringsverksamheten det belopp som frigörs i samband med fondomvandlingen. Enligt vad som har inhämtats underhand från Skatteverket om erfarenheterna av denna metod, så har den fungerat väl. Ett visst praktiskt merarbete uppstod inledningsvis i form av registervård för att säkerställa att registren innehöll aktuella uppgifter om de skattskyldigas expansionsfondsavsättningar. Såvitt känt har emellertid metoden som sådan fungerat som avsett. Det merarbete som den kan ha föranlett bör redan vara utfört. Med beaktande av detta och vad som i övrigt har anförts framstår det som enklast och ändamålsenligast att samma metod åter används för sänkning av expansionsfondsskatten. Ingen remissinstans har haft något att invända mot detta, utan de som har yttrat sig i frågan har ställt sig bakom den valda metoden. De ikraftträdandeoch övergångsbestämmelser som användes i det tidigare lagstiftningsärendet (se SFS 2008:1343) måste dock anpassas i terminologin med anledning av införandet av skatteförfarandelagen (2011:1244).

Lagförslag

Förslaget föranleder ändringar i 33 kap. 8 och 16 §§, 34 kap. 6, 8, 10, 18 och 20 §§, 50 kap. 5 § samt 65 kap. 8 § IL. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.

4 4.2.3 Ko onsekvensana alys

O Offentligfinans siella effekter r

D Den sänkta ex xpansionsfond dsskatten utfo ormas så att d den omfattar redan g gjorda avsätt tningar till e expansionsfon nden. Skillna aden mellan 26,3 p procent och 25,3 procent återförs där rför till dess a företag so m en e engångsförstär rkning år 2 2013. Detta innebär til llfälligt min nskade s skatteintäkter 2013 med 0 0,10 miljarde er kronor. Å År 2014 och 2015 b beräknas intäk kterna minska med 0,01 mil ljarder kronor per år.

E Effekter för för retagen

D Den föreslag gna sänkning en av expan nsionsfondssk katten innebä är en s skattelättnad f för de allra m minsta företag gen. Vid omv vandlingen av v den g gamla fonden n till en ny, a avsatt med d en nya expan nsionsfondssk katten, i nnebär försl aget dessuto om en engån ngsförstärknin ng för föret tagen. F Förslaget bör r inte leda ti ill någon ök kad administr rativ börda f för de s skattskyldiga eftersom å återföringen av den ga amla fonden och å återavsättninge en till den nya a fonden sker med automati ik.

E Effekter för my yndigheter oc h domstolar

F Förslaget att sänka expan nsionsfondsska atten kommer r övergångsv vis att k kräva vissa a arbetsinsatser r från Skatte everkets sida . Vid det a arbetet k kommer verke et emellertid a att ha nytta a av det arbete s som gjordes s senast e expansionsfon ndsskatten sä änktes. Det bedöms a att de ytter rligare a arbetsinsatser som kan kräv vas kommer a att hanteras in nom befintlig ga och b beräknade eko onomiska ram mar inom utg giftsområdet. Förslagen be edöms i nte medföra n några merkos stnader eller n något merarbe ete för de allm männa f förvaltningsdo omstolarna.

4 4.3 Fö örenklade reg gler vid ned sättning av e egenavgifter r

4 4.3.1 Öv verväganden och förslag

Regeringens s förslag: Re eglerna om att t avdraget vid d beräkningen n av egenavgifter för enskilda näringsidkare e och fysiska a personer som m är delägare i h handelsbolag ska uppfyll a villkoren i i kommission nens regelverk fö ör stöd av mi indre betydel lse tas bort l liksom krave t att avdraget ska a begäras i ink komstdeklarat tionen. Även skyldigheten att i deklarationen n lämna de u uppgifter som m Skatteverke et behöver för r att kunna bedöm ma om villko ren i kommis ssionens rege elverk för stöd d av mindre betyd delse är uppfy yllda tas bort.

Promemori ians förslag: Ö Överensstämm mer med reger ringens. Remissinsta anserna: Sam mtliga remiss sinstanser som m har yttrat sig i f frågan, bland d annat Skat tteverket , Till lväxtverket o och Lantbruk karnas R Riksförbund (L LRF) , tillstyrk ker eller har in nget att erinra mot förslagen n.

Skälen för regeringens förslag: Vid beräkningen av egenavgifter för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag ska enligt 3 kap. 18 § socialavgiftslagen (2000:980), efter begäran i inkomstdeklarationen, avdrag göras med 5 procent av avgiftsunderlaget för inkomst av aktiv näringsverksamhet, dock högst med 10 000 kronor per år. Som förutsättning för avdraget gäller bland annat att villkoren i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse ska vara uppfyllda. Vid bedömning av om avdraget utgör stöd av mindre betydelse finns i 3 kap. 19 § socialavgiftslagen särskilda regler för verksamheter inom flera sektorer. Av 31 kap. 26 § skatteförfarandelagen (2011:1244) följer att den som begär avdrag ska lämna uppgift om annat stöd av mindre betydelse samt lämna de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma om rätt till avdrag föreligger. När avdraget vid beräkningen av egenavgifterna infördes gjordes bedömningen att det inte kunde uteslutas att avdraget skulle komma att utgöra ett sådant statligt stöd som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. För att säkerställa att avdraget inte skulle stå i strid med EU:s regler om statligt stöd infördes därför villkoren att avdraget måste uppfylla förutsättningarna enligt kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse, att avdraget måste begäras i inkomstdeklarationen och att den som begär avdraget måste lämna de uppgifter som behövs för att en bedömning ska kunna göras om villkoren i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse är uppfyllda (prop. 2009/10:178 s. 23–29). Efter det att avdraget vid beräkningen av egenavgifter notifierats hos kommissionen, har kommissionen den 7 december 2011 beslutat att avdraget inte utgör ett statligt stöd (KOM [2011] 8902 slutlig och EUT C 23, 28.1.2012, s. 6). Kopplingen av avdraget till kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse behövs därmed inte längre och reglerna härom kan därför förenklas. I promemorian görs mot denna bakgrund bedömningen att kravet att villkoren enligt kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse ska vara uppfyllda bör tas bort liksom kravet att avdraget ska begäras i inkomstdeklarationen. Regeringen delar denna bedömning. Eftersom någon prövning av om villkoren i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse är uppfyllda därmed inte längre ska göras, bör, i likhet med vad som framförts i promemorian, även skyldigheten att i inkomstdeklarationen lämna de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma om dessa villkor är uppfyllda tas bort. Som föreslås i avsnitt 4.3.2 ska lagändringen tillämpas redan vid självdeklarationen avseende 2013 års taxering, dvs. förslaget får retroaktiv verkan. Eftersom den upphävda lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska gälla vid 2013 års taxering enligt punkt 22 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till skatteförfarandelagen, bör även denna punkt ändras.

Lagförslag

Förslagen föranleder att 3 kap. 19 § socialavgiftslagen och 31 kap. 26 § skatteförfarandelagen upphävs samt att 3 kap. 18 § socialavgiftslagen

o och punkt 2 22 i ikraftträ ädande- och övergångsbe estämmelsern na till s skatteförfarand delagen ändra as.

4 4.3.2 Ikr raftträdande- - och övergån ngsbestämme elser

Regeringens s förslag: Än ndringarna i s socialavgiftsla agen och i sk katteförfarandelag gen träder i kraft den 1 januari 2013 3. Ändringarn na i socialavgiftsl lagen tilläm mpas första a gången i fråga om självdeklarat tionen vid 201 13 års taxering g.

Promemori ians förslag: Ö Överensstämm mer med reger ringens. Remissinsta anserna: Sam mtliga remiss sinstanser som m har yttrat sig i f frågan, bland d annat Skat tteverket , Till lväxtverket o och Lantbruk karnas R Riksförbund (L LRF) , tillstyrk ker eller har in nget att erinra mot förslagen n. Skälen för regeringens förslag: Som m anges i pro omemorian b bör de ä ändringar som m föreslås i so ocialavgiftslag gen och i skat tteförfarandela agen i a avsnitt 4.3.1 tr räda i kraft de n 1 januari 20 013. För att ensk kilda näringsid dkare och fys siska personer r som är delä gare i h handelsbolag inte ska behö öva begära av vdrag vid ber räkningen av egena avgifterna och h lämna de uppgifter som m behövs fö ör att bedöm ma om v villkoren i ko ommissionens s regelverk fö ör stöd av m mindre betyde lse är u uppfyllda i sjä älvdeklaration nen vid 2013 å års taxering, f föreslår regeri ingen, i likhet med d vad som anges i pro omemorian, att ändringa arna i s socialavgiftsla agen ska t tillämpas fö örsta gången n i fråga om s självdeklaratio onen vid 201 13 års taxerin ng. Detta inn nebär en retro oaktiv t illämpning m en som är till fördel för de avgiftsskyldig ga.

4 4.3.3 Ko onsekvensana alys

O Offentligfinans siella effekter r

F Förslaget inne ebär att regler rna om att avd draget vid ber räkningen av egena avgifter för en nskilda närings sidkare och fy ysiska persone er som är delä ägare i h handelsbolag ska uppfylla v villkoren i ko ommissionens s regelverk fö r stöd a av mindre bet tydelse tas bo ort liksom kr ravet att avdr raget ska beg äras i i nkomstdeklar rationen. Äve en skyldighet ten att i ink komstdeklarat tionen l ämna de uppg gifter som Sk katteverket be höver för att kunna bedöm ma om v villkoren i ko ommissionens s regelverk fö ör stöd av m mindre betyde lse är u uppfyllda tas bort. Detta m medför emell lertid inte nå ågon förändrin ng av a avdragets stor rlek eller anta alet personer s som kan ges a avdraget. För rslaget b bedöms därför r inte få någon n offentligfina ansiell effekt.

E Effekter för för retagen

F Förslaget inne ebär bland an nnat att krave et att avdrage et vid egenav vgiftsb beräkningen sk ka begäras i i inkomstdeklar rationen tas bo ort liksom sky yldigh heten att lämn na de uppgif fter som Skat tteverket behö över för att k kunna b bedöma om v villkoren i ko ommissionens s regelverk fö för stöd av m mindre b betydelse är u uppfyllda. Av vdraget komm mer därmed a att ges autom matiskt

u utan att någon n särskild beg gäran behöver göras. Bortta agandet av nä ämnda k krav medför et tt minskat upp pgiftslämnand de för enskilda a näringsidkar re och f fysiska person ner som är delägare i h handelsbolag. Förslaget m medför s således att de en administra ativa bördan för dessa för retag minska ar och d därmed företa gens kostnad för nedsättnin ngen. Då upp pgiftslämnande et kan v variera mycke et mellan olika a företag, sku ulle det vara m mycket kompl licerat a att närmare up ppskatta storle eken på de min nskade kostna aderna.

E Effekter för my yndigheter oc h domstolar

F Förslaget att t ta bort kravet att villkoren enligt kommi issionens rege elverk f för stöd av min ndre betydels e ska vara upp pfyllda för att t avdrag ska g es vid e egenavgiftsber räkningen sam mt den därm med sammanh hängande upp pgiftss skyldigheten, innebär att Sk katteverket i s samband med sin handlägg ning i d dessa fall inte längre behöv ver beakta des sa villkor. An ntalet uppgifte er som d de egenavgifts sskyldiga lämn mnar till Skatte everket komm mer även att m inska. F Förslaget bedö öms således m medföra en mi inskad admini istration för S Skattev verket. Försla aget medför d dock ökade ko ostnader för S Skatteverket f för att a anpassa system mstöd och bla anketter samt för justeringa ar i broschyre er och a andra informa ationsinsatser r. Sammantag get bedöms förslaget led da till m minskade kost tnader för Ska atteverket med d 8 miljoner kr ronor per år. Förslaget be edöms inte m medföra några a merkostnade er eller något t mera arbete för de a allmänna förva altningsdomst tolarna.

5 5 Kl limat- och energiska attepaket

5 5.1 Fra amtida hante ering av eko onomiska sty yrmedel för bio odrivmedel

5 5.1.1 Ba akgrund D Dagens EU-rä ättsliga och sv venska regler m m.m.

L Lagen (1994:1 1776) om skat tt på energi, fö örkortad LSE, , reglerar skat tter på 8 b bränslen och e el. Skatteregl erna är anpas ssade till ener rgiskattedirek tivet . D Direktivet inn nehåller bestäm mmelser om vad som ska a beskattas oc ch hur d detta ska ske. Grundregeln i såväl energi skattedirektiv vet som i LSE är att b bränslen och e el ska beskatta as. Av olika sk käl kan viss an nvändning av dessa e energislag un ndantas från beskattning g, antingen genom tving gande r reglering i en nergiskattedire ektivet eller a att medlemsst taterna där g ges en m möjlighet till d detta. Artikel 16.1 1 i energiskat ttedirektivet g ger medlemsst taterna rätt at tt helt e eller delvis till lämpa skatteb befrielse för bl l.a. produkter r som framstäl llts av b biomassa. Ett förbehåll för r skattebefriel lsen är att de en inte får me edföra n någon överko ompensation f för merkostna aderna för fr ramställning a av de

8 Rådets direktiv 2 2003/96/EG av de en 27 oktober 20 03 om en omstruk ukturering av g gemenskapsramen n för beskattning av energiprodukt ter och elektricite et, (EUT L 283, 3 31.10.2003, s. 51, , Celex 32003L00 096).

aktuella biobränslena i förhållande till de fossila bränslen de ersätter (se artikel 16.3 i energiskattedirektivet). Vidare finns en möjlighet för medlemsstaterna att ge skattelättnader för produkter som används inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter eller för bränslen från förnybara källor (se artikel 15.1 a i energiskattedirektivet). Europeiska kommissionen har i april 2011 lagt fram ett förslag till ändringar av energiskattedirektivet, (KOM) 2011 169 slutlig. Förslaget innebär bl.a. ändringar av grunderna för beräkning av skattesatser och av möjligheterna till framtida skattebefrielse för biodrivmedel. Förslaget diskuteras för närvarande i Europeiska unionens råd. Det är ännu oklart hur en slutlig kompromiss i ärendet kan utformas och när ett reviderat direktiv kan komma att beslutas av rådet. De biodrivmedel som definieras som energiprodukter enligt 1 kap. 3 § LSE är skattepliktiga enligt 2 kap. 3 § LSE. Övriga biodrivmedel är skattepliktiga genom 2 kap. 4 § första stycket 1 LSE. Skatt på samtliga biodrivmedel ska tas ut med de skattebelopp som gäller för likvärdigt fossilt bränsle enligt 2 kap. 1 § LSE (jfr artikel 2.3 i energiskattedirektivet). Biodrivmedel måste uppfylla fastlagda hållbarhetskriterier för att få dels räknas med vid mätning av hur väl kraven rörande nationella mål och kvoter för energi från förnybara källor uppfylls, dels ges finansiellt 9 stöd. Detta framgår av artikel 17.1 c i förnybartdirektivet . Av artikel 2.i i förnybartdirektivet följer att med biodrivmedel avses vätskeformiga eller gasformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål. Finansiellt stöd innebär att åtgärden är att betrakta som statsstöd enligt reglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUFfördraget. Skattelättnader är en form av finansiellt stöd. Kommissionen har under 2008 antagit gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till 10 miljöskydd, förkortat miljöstödsriktlinjerna . Detta regelverk aktualiseras t.ex. vid stödåtgärder i form av befrielse från miljörelaterade skatter som koldioxidskatt och energiskatt. I punkten 101 av miljöstödsriktlinjerna uppställs, med hänvisning till nyss nämnda bestämmelse i förnybartdirektivet, ett krav på hållbarhet för stöd till biobränslen. Regeringens strategi för koldioxidneutrala drivmedel har inneburit att låginblandade biodrivmedel helt befriats från koldioxidskatt och energiskatt, från och med 2011 dock endast upp till och med 6,5 volymprocent biodrivmedel i bensin och 5 volymprocent biodrivmedel i dieselolja. E85 och andra höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel utan fossilt innehåll har fullständigt befriats från koldioxidskatt och energiskatt för hela den biobaserade andelen. För hydrerade vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, förkortas HVO, gäller befrielsen från koldioxidskatt och energiskatt upp till och med 15 volymprocent HVO i

9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16, Celex 32009L0028). 10 EUT C 82, 1.4.2008, s. 1, Celex 52008XC0401 (03).

diesel sedan den 1 januari 2012. Kommissionen har, genom beslut i statsstödsärenden N112/2004 (EUT C 209, 31.8.2006, s. 7), N592/2006 (EUT C 303,13.12.2006, s. 79) och N539/2010 (EUT C 241, 19.8.2011, s. 5), godkänt den nuvarande svenska skattebefrielsen av biodrivmedel till och med utgången av 2013. I syfte att säkerställa att etanol för låginblandning inte överkompenseras, gäller som villkor för dagens skattenedsättning att motsvarande mängd etanol har anskaffats och antingen har tulldeklarerats som odenaturerad etanol eller – när etanolen har framställts inom EU – har uppfyllt motsvarande krav när etanolen levererats från producenten. Omfattningen av skattebefrielsen för andra biodrivmedel än biogas regleras i dag genom dispensbeslut av regeringen. Dispensbesluten utfärdas med stöd av 2 kap. 12 § LSE, som ger regeringen rätt att i särskilda fall medge nedsättning av eller befrielse från koldioxidskatt och energiskatt på bränslen som framställs av biomassa, eller annat bränsle som förbrukas inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter. Skattebefrielsen åstadkoms genom avdrag i den skattskyldiges deklaration. Samtliga nu gällande dispensbeslut löper ut den 31 december 2012. Biodrivmedel och flytande biobränslen måste uppfylla fastlagda hållbarhetskriterier för att få ges finansiellt stöd. Hållbarhetskriterierna ska garantera att biodrivmedel och andra flytande biobränslen framställts på ett hållbart sätt. Som ett villkor för skattebefrielsen gäller därför enligt dispensbesluten att bränslet ska omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Hållbarhetsbeskedet utfärdas av Energimyndigheten och innebär att den skattskyldige har ett kontrollsystem som ska säkerställa att de använda eller levererade biobränslena är att anse som hållbara. Ett 50-tal företag ges enligt gällande dispensbeslut skattebefrielse för olika biodrivmedel. Det rör sig om hydrerade vegetabiliska oljor och fetter, förkortat HVO, rapsmetylester, förkortat RME, och andra fettsyrametylestrar, förkortat FAME, samt etanol och olika vegetabiliska oljor för användning som motorbränsle eller tillsats i motorbränsle. 11 EU:s nya bränslekvalitetsdirektiv har genomförts i svensk rätt genom drivmedelslagen (2011:319). Bland de nya reglerna finns en ändrad bränslespecifikation som gör det möjligt att från och med den 1 maj 2011 blanda in upp till och med 10 volymprocent etanol i bensin samt maximalt 7 volymprocent FAME i dieselolja. Bensin som saluförs i Sverige får alltså inte innehålla mer än 10 volymprocent etanol. Den som saluför bensin som innehåller mer än 5 volymprocent etanol eller har en syrehalt som överstiger 2,7 viktprocent, s.k. E10, är skyldig att informera konsumenterna om andelen biodrivmedel. Enligt drivmedelslagen ska den som tillverkar eller

11 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/30/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 98/70/EG, vad gäller specifikationer för bensin, diesel och gasoljor och införande av ett system för hur växthusgasutsläpp ska övervakas och minskas, om ändring av rådets direktiv 1999/32/EG, vad gäller specifikationen för bränsle som används av fartyg på inre vattenvägar och om upphävande av direktiv 92/12/EEG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 88, Celex 32009L0030).

yrkesmässigt för in bensin till Sverige även se till att det på marknaden finns tillgång till bensin med en högsta syrehalt av 2,7 viktprocent och en högsta etanolhalt av 5 volymprocent. Lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, förkortad pumplagen, infördes 2006 för att driva på utvecklingen mot nya distributionsnät för biodrivmedel. Pumplagen 3 innehåller krav på att alla bensinstationer som säljer mer än 1 000 m bensin eller dieselolja per år ska tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel. Sedan pumplagen infördes har antalet tankställen som erbjuder försäljning av biodrivmedel ökat kraftigt. Pumplagen har dock inneburit omfattande kostnader för distributörsledet. Enligt Rapport från riksdagen 2009/10:RFR7, Pumplagen – uppföljning av lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, uppgår kostnaden till mellan 300 000 och 400 000 kronor per pump. Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning och till vilka kostnader den svenska skattebefrielsen av biodrivmedel bidrar till att uppnå klimatmålen. Resultatet av granskningen redovisas i granskningsrapporten Biodrivmedel för bättre klimat - Hur används skattebefrielsen? (Riksrevisionen 2011:10). Regeringen har yttrat sig över rapporten i en skrivelse till riksdagen den 25 augusti 2011 (skr. 2010/11:162). Skatteutskottet har i bet. 2011/12:SkU5 behandlat skrivelsen.

Mål på klimat- och energiområdet

Sveriges nationella klimatpolitik bygger i hög grad på samarbete inom EU. Medlemsstaterna har en gemensam strategi på klimat- och energiområdet med mål för utsläpp av växthusgaser och andel förnybar energi. Europeiska rådet beslutade i mars 2007 om mål på EU-nivå fram till 2020 (”Triple 20 by 2020”):

• 20 procent mindre utsläpp av växthusgaser • 20 procent andel förnybar energi • 20 procent effektivare energianvändning

Inom EU slöts i december 2008 en överenskommelse mellan Europeiska unionens råd och Europaparlamentet om ett klimat- och energipaket. I och med denna överenskommelse har bindande mål för minskade utsläpp av växthusgaser och för andel förnybar energi lagts fast för alla medlemsstater. Dessa mål ska uppnås till 2020. Den 5 februari 2009 slöt partiledarna i Allians för Sverige en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik. I överenskommelsen fastställde alliansen mål på klimat- och energiområdet för det fortsatta arbetet. Alliansens vision är att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Som ett steg på vägen mot denna vision görs den långsiktiga prioriteringen att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Politiken för transporter bör därför fokusera på att stegvis öka energieffektiviteten i transportsystemet, bryta fossilberoendet och minska klimatpåverkan.

Med utgång gspunkt från de inom EU U fastlagda k klimat- och en nergip politiska måle en har riksda gen beslutat om följande nationella m mål till 2 2020 (prop. 20 008/09:162, p prop. 2008/09 :163, bet. 200 08/09:MJU28 , rskr. 2 2008/09:300, b bet. 2008/09:N NU25, rskr. 20 008/09:301):

• 40 proce ent minskning a av utsläppen av växthusgaser • 50 proce ent andel förnyb bar energi • 10 proce ent förnybar ene ergi i transports sektorn • 20 proce ent effektivare e energianvändnin ng.

5 5.1.2 Öv verväganden och förslag

Regeringens s förslag: Om mfattningen a av skattebefrie elsen för hållb bara motorbränsle en som frams ställs av biom massa åstadkom ms genom di irekt reglering i la agen om skatt t på energi. D agens möjligh het för regerin ngen att ge skattel lättnader geno om dispensbes slut för sådana a bränslen slop pas. För lågin nblandning a av upp till och med 5 volympro cent biodrivmede el i bensin n eller die selolja ges befrielse från koldioxidska att. Befrielsen n från energ giskatt för bi iodrivmedel som låginblandas s i bensin min nskas till 89 p procent av den n energiskatt som gäller för be ensin medan b befrielsen från n energiskatt för biodrivm edel som låginbl landas i die eselolja minsk kas till 84 procent av den energiskatt som gäller f för dieselolja a. För låginb blandning öve er 5 volymprocen nt biodrivmed del i bensin ell ler dieselolja t tas koldioxids skatt och energisk katt ut med d de belopp som m gäller för likvärdigt fo ssilt bränsle. Hydrerade e vegetabiliska a och animali ska oljor och fetter, s.k. HV VO, ges fortsatt b befrielse från koldioxidska att och energi skatt upp till och med 15 v volymprocent HVO i dieselolja. E E85 och an ndra höginblanda ade biodrivme del samt drivm medel utan fo ossilt innehåll ges fortsatt full b befrielse från k koldioxidskat tt och energisk katt. De uppgift fter som regeri ingen behöver r för sin årliga a rapportering g till Europeiska kommissione en när det gäller fråga an om huruv vida skattebefriel sen medför öv verkompensat tion ska på be egäran lämnas s till regeringen e eller till den m myndighet som m regeringen b estämmer. Ändringar rna träder i kra aft den 1 janua ari 2013. Regeringe ens bedömnin ng: Ett kvotp pliktssystem, s som syftar til l att inblandning bör ske av 10 0 volymprocen nt etanol i låg ginblandad ben nsin och 7 volym mprocent FAM ME i dieselolja a, bör införas för att säkerst tälla låginblandad de volymer av v biodrivmede el på markna aden. Detta bi idrar till en väg ut t ur beroendet t av fossil ene ergi samt till a att nå de upps satta klimat- och energipolitisk ka målen. Det t bör även öve ervägas om o och i vilken omfa attning kvotpl liktssystemet ska inkluder ra höginbland dade biodrivmede el och bio drivmedel u utan fossilt innehåll. Om höginblanda ade biodrivme edel och biod drivmedel utan n fossilt inne ehåll inte omfattas s av kvotplikt t bör dessa ge es fortsatt god da förutsättnin ngar och därmed d bidra till den långsi iktiga priorit teringen om en fossiloberoen nde fordonsfl lotta och visio onen om inga a nettoutsläpp p av växthusgaser r. EU:s statss stödsregler gö ör det inte möj jligt att kombi inera en kvotp plikt för biodrivm medel med en n beskattning g som är utfo ormad så att den

innebär statsstöd. En framtida beskattning av biodrivmedel bör därför utformas så att den följer beskattningssystemets natur och logik och därigenom är förenlig med unionsrätten då den inte anses utgöra statsstöd. En sådan beskattning innebär att det s.k. tullvillkoret slopas. Ändringarna bör träda i kraft den 1 maj 2014.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian lämnas inget förslag om de skattskyldigas skyldighet att lämna uppgifter som underlag till regeringens rapportering till EU-kommissionen. Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall, Ekobrottsmyndigheten, Konsumentverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Tullverket, Finansinspektionen, Bokföringsnämnden, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Skogsstyrelsen, Konkurrensverket, Tillväxtverket och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund har inga synpunkter på förslaget i sak. Kammarrätten i Sundsvall föreslår dock att rubriker bör införas i lagtexten för att underlätta läsningen. Regelrådet, Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme tillstyrker förslaget . Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI) välkomnar förslaget för att få fram långsiktiga och väl fungerade spelregler för biodrivmedel. Konjunkturinstitutet tillstyrker förslaget, men anser att för att energiskatten ska vara kostnadseffektiv ska den vara proportionell mot bränslets energiinnehåll för alla bränslen och all användning. Statens Energimyndighet (Energimyndigheten), Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) och Svenska Naturskyddsföreningen är positiva till förslaget att reglera skatt på biodrivmedel i lagen om skatt på energi. Energimyndigheten påpekar dock att övervakning av eventuell överkompensation försvåras. Även SPBI tar upp frågan om underlag till regeringens rapportering i statsstödsärenden. Gröna Bilister, Skattebetalarnas Förening, Skogsindustrierna och Svebio avstyrker förslaget att införa viss energiskatt på låginblandade biodrivmedel, medan Energimyndigheten tillstyrker detta förslag. Skattebetalarnas Förening anför att vägtrafiken i Sverige redan är hårt beskattad och att skatten inte bör höjas ytterligare. Enligt Konjunkturinstitutet, Energimyndigheten och Skogsindustrierna bör koldioxidskatt inte tas ut på biodrivmedel vid inblandning av mer än 5 volymprocent biodrivmedel i bensin eller diesel. Gröna bilister och Svebio anser att all HVO bör skattebefrias oavsett inblandningsnivå. Naturvårdsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Bil Sweden, Motorbranschens Riksförbund, SEKAB Biofuels & Chemicals Aktiebolag (SEKAB), Svenska Naturskyddsföreningen, Bio Alcohol Fuel Foundation (BAFF ) och Taurus Energy Aktiebolag är positiva till bedömningen att införa en kvotplikt för att nå en låginblandning som uppgår till det som är tillåtet enligt bränslekvalitetsdirektivet. Enligt Transportstyrelsen är detta är ett steg ut ur fossilberoendet och en del av lösningen till att minska utsläppen av fossil energi och nå de uppsatta energi- och klimatpolitiska målen inom transportsektorn. Transportstyrelsen framhåller även att ökad låginblandning är bra eftersom den ger effekt på befintlig fossildriven fordonsflotta. Energimyndigheten anser att det vore önskvärt att redan från 2013 ge incitament till ökad låginblandning. Trafikverket önskar ett

förtydligande av den skattenivå som kommer att gälla för biodrivmedel som omfattas av kvotplikt. Trafikverket framhåller vidare att det förutom generella styrmedel kan behövas stöd för ny teknik vad gäller forskning, utveckling, demonstration och pilotanläggningar för biodrivmedel och att det behöver utredas hur detta ska ske på bästa sätt. Energigas Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Lantmännen , Skogsindustrierna , Svebio, Nordisk Etanol & Biogas Aktiebolag, E.ON Gas Sverige Aktiebolag, Chemrec Aktiebolag och EcoPar Aktiebolag avstyrker bedömningen att införa ett kvotpliktsystem och anser, i likhet med Svenskt Näringsliv och Näringslivets skattedelegation , att skattebefrielse är ett väl fungerande, beprövat styrmedel som bör behållas samt att ett kvotpliktssystem riskerar att hämma marknadsutvecklingen. Statskontoret, Naturvårdsverket, Trafikverket, Bil Sweden, Energigas Sverige , Gröna Bilister, Lantbrukarnas Riksförbund, Lantmännen, Motorbranschens Riksförbund , SEKAB , Svebio, SPBI, Sveriges Byggindustrier, Sveriges Kommuner och Landsting, BAFF, Domsjö Fabriker Aktiebolag, Chemrec Aktiebolag , EcoPar Aktiebolag , E.ON Gas Sverige Aktiebolag , Lantmännen Aspen Aktiebolag, Nordisk Etanol & Biogas Aktiebolag, Perstorp BioProducts Aktiebolag och Taurus Energy Aktiebolag har även lämnat kommentarer och förslag om utformningen av ett framtida kvotpliktssystem respektive behovet av fortsatt skattebefrielse för biogas, höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel utan fossilt innehåll. Flertalet av dessa instanser påpekar även vikten av långsiktiga spelregler för att kunna motivera nya investeringar i kapitalintensiva och effektiva anläggningar. Kommentarerna om kvotpliktssystemet rör bl.a. vilka biodrivmedel som bör omfattas, vilken nivå kvoterna bör ligga på, vikten av teknikneutralitet, hur kvotplikten bör utformas för att gynna andra generationens biodrivmedel samt hur en ökad andel biodrivmedel i dieselolja fungerar i arbetsmaskiner. Trafikverket och Svenska Naturskyddsföreningen är positiva till att tullvillkoret för importerad etanol slopas, medan Lantmännen , SEKAB , Svebio , BAFF, Nordisk Etanol & Biogas Aktiebolag och Taurus Energy Aktiebolag anför att det är av största vikt att detta villkor behålls. Kammarrätten i Sundsvall och Skatteverket lämnar vissa synpunkter på utformningen av förslaget till lagtext.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Ekonomiska styrmedel för biodrivmedel för 2014 och framåt

Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Förverkligandet av visionen om inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2050 och den långsiktiga prioriteringen om fossiloberoende fordonsflotta 2030 kräver en ambitiös och kostnadseffektiv klimat-, energi- och miljöpolitik. Den svenska energipolitiken bygger på de tre pelarna försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Alliansens energiöverenskommelse från 2009 innebär att klimatpolitiken inte kan separeras från energipolitiken och har legat till grund för riksdagens beslut om klimat- och energipolitiska mål till 2020. 52

I möjligaste mån bör, som regeringen uttalat i 2012 års ekonomiska vårproposition, utvecklingen inom klimat- och energiområdet ske via generella ekonomiska styrmedel. En ökad användning av biodrivmedel bidrar till måluppfyllelsen till 2020, men är också viktig för de mer långsiktiga ambitionerna inom klimat- och energipolitiken. Det är, som Riksrevisionen nyligen har påpekat i sin granskning av skattebefrielsen för biodrivmedel, angeläget att skapa långsiktiga och tydliga spelregler för både konsumenter och företag. Vikten av detta har också påtalats av många remissinstanser. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att samordna de ekonomiska styrmedlen på klimat- och energiområdet så att den önskvärda styrningen blir samhällsekonomiskt effektiv. I detta arbete ingår även att ta fram förslag på en långsiktigt hållbar skattemässig hantering av biodrivmedel när det nuvarande statsstödsgodkännandet löper ut den 31 december 2013. Analysarbetet syftar även till att i god tid före 2020 ha väl avvägda ekonomiska styrmedel som vid behov kan användas. Detta är särskilt angeläget om det inom ramen för kontrollstation 2015 bedöms behövas ytterligare åtgärder för att nå uppsatta mål 2020. Biodrivmedel kan ännu inte helt stå på egna ben. Det är angeläget att framtida ekonomiska styrmedel är samhällsekonomiskt effektiva och långsiktigt hållbara, inte minst i ett unionsrättsligt perspektiv. Regeringen anser därför att ett kvotpliktssystem, som syftar till att inblandning bör ske av 10 volymprocent etanol i låginblandad bensin och 7 volymprocent FAME i dieselolja, bör införas för att säkerställa låginblandade volymer av biodrivmedel på marknaden. Detta bidrar till en väg ut ur beroendet av fossil energi samt till att nå de uppsatta klimat- och energipolitiska målen. En ökad inblandning från dagens nivå medför att koldioxidutsläppen minskar med ca 0,6 miljoner ton per år. Vad som framförs av vissa remissinstanser föranleder inte regeringen att göra en annan bedömning. Det bör även övervägas om och i vilken omfattning kvotpliktssystemet ska inkludera höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel utan fossilt innehåll. Om höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel utan fossilt innehåll inte omfattas av kvotplikt bör dessa ges fortsatt goda förutsättningar och därmed bidra till den långsiktiga prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta och visionen om inga nettoutsläpp av växthusgaser. Den närmare utformningen av ett kvotpliktssystem utreds för närvarande inom Regeringskansliet med sikte på att ett förslag ska kunna presenteras i sådan tid att förslaget kan behandlas av riksdagen under hösten 2013 och att de nya reglerna kan tillämpas från och med den 1 maj 2014. Åtskilliga remissinstanser lämnar kommentarer om utformningen av kvotpliktssystemet samt hanteringen av de biodrivmedel som inte omfattas av en kvotplikt . Sådana överväganden är inte föremål för detta lagstiftningsarbete, utan får beaktas i samband med den detaljutformning av kvotpliktssystemet som just nu pågår inom Regeringskansliet. EU:s statsstödsregler bedöms inte göra det möjligt att kombinera en kvotplikt med en beskattning som är utformad så att den innebär statsstöd. En framtida beskattning av biodrivmedel bör därför utformas så att den följer beskattningssystemets natur och logik och därigenom är 53

förenlig med unionsrätten då den inte anses utgöra statsstöd. Detta innebär enligt regeringens uppfattning följande. En energiskatt bör tas ut efter energiinnehållet i de biodrivmedel som omfattas av kvotplikt. Samma energiskatt per energienhet bör gälla för biodrivmedel och motsvarande fossila bränsle. En sådan beskattning bedöms inte innebära statsstöd. Av motsvarande skäl bör koldioxidskatt endast betalas för bränslen som innehåller fossilt kol. Det bör anses följa av den natur och logik, som är grunden för en koldioxidskatt, att endast ta ut en sådan skatt på bränslen som innehåller fossilt kol. En förutsättning för denna bedömning är dock att den är förenlig med unionsrätten. Regeringen verkar för att snarast åstadkomma klarhet i denna fråga genom diskussioner dels i rådet om en översyn av energiskattedirektivet, dels med berörda delar av EU-kommissionen. En sådan beskattning ligger i linje med de principer för energi- och koldioxidbeskattning som regeringen redovisat i prop. 2009/10:41 och som vidare Skatteutskottet uttalat sitt stöd för vid sin behandling av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om skattebefrielse för biodrivmedel (se bet. 2011/12:SkU5). I syfte att säkerställa att etanol för låginblandning inte överkompenseras gäller ett särskilt tullvillkor för dagens skattenedsättning. När beskattningen utformas på ett sådant sätt att den inte utgör statsstöd finns inte längre någon grund för att ha kvar tullvillkoret i skattelagstiftningen. Detta innebär att tullvillkoret slopas.

Skattelättnader för biodrivmedel för 2013

För 2013 bör en användning av biodrivmedel stimuleras genom viss skattebefrielse för sådana bränslen. Regeringen håller med remissinstanserna om att det är viktigt att skapa långsiktiga och förutsägbara villkor för företagen på biodrivmedelsmarknaden. Som en strävan mot detta är det lämpligt att omfattningen av skattebefrielsen av biodrivmedel förs in i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, i stället för att hanteras genom dispensbeslut med stöd av 2 kap. 12 § LSE såsom hittills skett. Regeringens möjlighet att genom dispensbeslut ge skattebefrielse för bränsle som framställs av biomassa bör därför slopas. Det nuvarande energiskattedirektivet ger medlemsstaterna rätt att ge skattelättnader för biodrivmedel. Om företag som producerar biodrivmedel får en skattelättnad som överstiger merkostnaden för produktionen i förhållande till kostnaden för produktion av fossila drivmedel riskerar de enskilda företagen att få betala tillbaka det belopp som motsvarar skattebefrielsen. Detta beror på att stöd enligt EU:s statsstödsregler endast får ges om det är nödvändigt och proportionerligt i förhållande till ändamålet med skattebefrielsen. EU:s statsstödsregler innebär alltså att en skattebefrielse för biodrivmedel inte får medföra överkompensation. Det är angeläget att skatteregler och åtgärder är hållbara och försvarbara i ett EU-rättsligt perspektiv. Det är också viktigt att ge stabila villkor för de aktörer som producerar och handlar med biodrivmedel. Risken för överkompensation har varit störst för låginblandade

biodrivmedel under de senaste åren. Regeringen anser därför, i motsats till vad Gröna Bilister, Skattebetalarnas Förening, Skogsindustrierna och Svebio anför, att en viss beskattning av dessa biodrivmedel är motiverad i syfte att minska risken för framtida överkompensation och därmed göra skattereglerna mer hållbara gentemot unionsrätten. Det statliga stödet minskar således genom förslaget. En viss beskattning av låginblandade biodrivmedel ligger även i linje med den skattepolitiska riktlinjen att finansiera offentliga utgifter på ett hållbart sätt med bevarande av samhällsekonomisk balans (jfr budgetpropositionen för 2012, prop. 2011/12:1, avsnitt 6). Minskningen av skattebefrielsen för första generationens biodrivmedel som låginblandas i bensin eller diesel, som exempelvis FAME och etanol som inte tillverkats av restprodukter eller cellulosa, är också motiverat för att stärka konkurrenskraften för andra generationens biodrivmedel (exempelvis HVO). Till dess att ett kvotpliktsystem är i kraft bör dock skattenivån vara tillräckligt låg för att ändå ge incitament för att fortsätta låginblanda biodrivmedel i bensin respektive dieselolja. Regeringen är enligt gällande statsstödsbeslut skyldig att årligen rapportera till EU-kommissionen att någon överkompensation inte sker genom den skattelättnad som ges till biodrivmedlen alternativt att föreslå åtgärder för framtiden som innebär att överkompensationen undviks. Regeringens nuvarande dispensbeslut är villkorade av att bolagen lämnar nödvändiga uppgifter till Energimyndigheten som ett led i myndighetens arbete att ta fram underlag för regeringens rapportering. En bestämmelse om att lämna nödvändiga uppgifter för denna rapportering bör, som påpekats av Energimyndigheten och SPBI , även införas i LSE i samband med att skattelättnaderna nu övergår till att hanteras genom en avdragsrätt i LSE. Motsvarande bör även gälla för den skattebefrielse som enligt andra regler i LSE gäller för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter som uppvärmningsbränsle samt för biogas. Flertalet skattskyldiga agerar inom den skattemässiga hanteringsram som gäller enligt reglerna för punkskatteuppskov, vilket innebär att de är godkända som upplagshavare av Skatteverket. För att energiskatten ska vara kostnadseffektiv anser Konjunkturinstitutet att den bör vara proportionell mot bränslets energiinnehåll för alla bränslen och all användning. En sådan beskattning ligger i linje med de principer för energibeskattning som regeringen redovisat i prop. 2009/10:41. Energiskatt tas för närvarande ut proportionellt mot energiinnehållet på uppvärmningsbränsle men inte på drivmedel. Regeringen anser att när energiskatt införs på biodrivmedel för låginblandning bör den i största möjliga utsträckning baseras på energiinnehåll. Energiskatten är dock högre för bensin jämfört med dieselolja räknat per energiinnehåll. Grunden för beräkningen av energiskattenivåerna bör vara den energiskatt per kWh som det fossila bränsle som biodrivmedlet ersätter. Energiskatten på bensin, miljöklass 1, för 2013 uppgår enligt tidigare riksdagsbeslut till 3,13 kronor per liter. För dieselolja, miljöklass 1, är energiskatten för 2013 därigenom beslutad till 1,762 kronor per liter. Omräknat efter energiinnehåll motsvarar detta energiskatt på etanol (som ersätter bensin) om 2,04 kronor per liter och energiskatt på FAME (som ersätter diesel) om 1,623 kronor per liter. Vid lägre energiskattenivåer för etanol och FAME bör denna relation 55

behållas. Skattebefrielse för etanol och FAME bör utryckas som en procentandel av energiskatten på bensin respektive dieselolja, eftersom detta möjliggör att relationen som råder mellan energiskattenivån för bensin respektive dieselolja behålls. Vid en sådan konstruktion följer energiskatterelationen mellan etanol och FAME den mellan bensin och dieselolja även vid förändringar av energiskatten på bensin och dieselolja. Befrielsen av energiskatt för andra biodrivmedel som låginblandas i bensin än syntetisk bensin som framställts av biomassa, bör med hänsyn till vad som anges ovan minskas från 100 procent till 89 procent av den energiskatt som gäller för bensin. Detta motsvarar en skattenivå om 0,34 kronor per liter biodrivmedel. Vidare bör befrielsen från energiskatt för andra biodrivmedel som låginblandas i dieselolja än HVO och syntetisk diesel som framställts av biomassa, minskas från 100 procent till 84 procent av den energiskatt som gäller för dieselolja vilket motsvarar en skattenivå om 0,28 kronor per liter biodrivmedel. Beskattningen av låginblandade biodrivmedel innebär även efter de föreslagna ändringarna ett, ur statsstödsrättsligt perspektiv, selektivt gynnande av dessa biodrivmedel. Det särskilda villkoret om att etanol vid införsel till EU ska ha tulldeklarerats som odenaturerad eller, vid produktion inom EU, ska ha uppfyllt motsvarande krav, kan därför ännu inte tas bort. Den skattebefriade låginblandningen av etanol som i dag sker uppgår till lägre andelar än vad som medges enligt dispensbesluten. Den tillåtna, skattebefriade andelen på 6,5 volymprocent har alltså inte utnyttjats fullt ut. Skattebefrielse bör ske upp till och med en andel som speglar verklig inblandning. Av detta skäl sänks den skattebefriade andelen etanol i bensin under 2013 från 6,5 till 5 volymprocent. För låginblandning över 5 volymprocent biodrivmedel i bensin eller dieselolja, men inom ramen för vad som är möjligt enligt bränslespecifikationerna enligt drivmedelslagen innebär gällande regler enligt LSE att koldioxidskatt och energiskatt tas ut med belopp som gäller för likvärdigt fossilt bränsle. Det kommande kvotpliktssystemet bör dock, som angetts ovan, utformas så att det syftar till att inblandning i låginblandad bensin respektive dieselolja bör ske upp till och med vad som är tillåtet enligt drivmedelslagen, dvs. 10 volymprocent etanol i bensin och 7 volymprocent FAME i dieselolja. Inför kvotpliktssystemets införande bör goda förutsättningar finnas för att produkten E10, dvs. en bensinkvalitet som innehåller mer än 5 volymprocent etanol eller har en syrehalt som överstiger 2,7 viktprocent, kommer att lanseras på den svenska marknaden samtidigt som de stora försäljningsvolymerna av bensin kommer att utgöras av bensin med en inblandningsgrad av upp till och med 10 volymprocent etanol. I 2009 års klimatproposition (prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300) har regeringen angett att fortsatta satsningar på andra generationens drivmedel är en förutsättning för att Sverige ska kunna hålla den tätposition som vi har när det gäller att utveckla sådana drivmedel. Andra generationens biodrivmedel är drivmedel som producerats från avfall, restprodukter, cellulosa från icke-livsmedel samt material som innehåller cellulosa eller lignin samt inte är konkurrerande 56

med livsmedelsförsörjning. Dessa drivmedel får räknas dubbelt vid beräkning av målet om andelen energi från förnybara energikällor i samtliga transporter enligt artikel 3.4 och 21.2 i förnybartdirektivet. Exempel på ett andra generationens biodrivmedel är hydrerade vegetabiliska oljor och fetter, förkortade HVO. HVO har även fördelen att den kemiska strukturen är sådan att bränslet uppfyller kraven på dieselolja i miljöklass 1. Detta innebär att bränslet kan användas i konventionella dieselmotorer utan att någon modifiering är nödvändig. Merkostnaderna för produktion av HVO jämfört med konventionell, fossil dieselolja är så pass hög att ingen risk för överkompensation föreligger vid full skattebefrielse av biodrivmedlet. För att underlätta kommersialiseringen och förbättra konkurrenskraften för HVO och biobaserade syntetiska drivmedel bör därför full befrielse från koldioxidskatt och energiskatt ges för upp till och med 15 volymprocent HVO i fossil dieselolja. För att nå den långsiktiga prioriteringen att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är fossiloberoende bör strävan vara att bilar och andra fordon bör kunna användas utan att det påverkar klimatet negativt. Flera höginblandade biodrivmedel kommer att spela en viktig roll i denna strävan. Höginblandade biodrivmedel konkurrerar prismässigt med fossila drivmedel på ett annat sätt än låginblandning. Valet mellan att tanka t.ex. E85 eller bensin sker när konsumenten befinner sig på tankstationen och direkt kan jämföra priserna. E85 är därför känsligare för skillnader i relativpriset mellan etanol och bensin än vad etanol som används för låginblandning är. En minskad skattebefrielse för E85 kan leda till att fler väljer att tanka bensin i stället för E85. Risken för överkompensation är heller inte lika stor för E85 som för etanol som låginblandas i bensin. Detta är bl.a. en följd av att hänsyn tas till kostnader till följd av pumplagen vid beräkning av produktions- och distributionskostnader för E85. En samlad bedömning är att den etanol som ingår i E85 under 2013 bör ges fortsatt befrielse från koldioxidskatt och energiskatt. Motsvarande bör gälla andra höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel helt utan fossilt innehåll, med undantag för biobaserade syntetiska drivmedel och HVO, för vilka skattebefrielse gäller enligt föregående stycke. Till följd av att skattebefrielsen av biodrivmedel förs in i LSE bör den skattskyldiges rätt att beviljas avdrag i sin punktskattedeklaration villkoras av att bränslet omfattas av ett hållbarhetsbesked. Motsvarande villkor för avdragsrätten finns i LSE sedan tidigare för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter m.m. som uppvärmningsbränsle samt för biogas som motorbränsle för transportändamål. Önskemålet om införande av underrubriker i 7 kap. LSE för att underlätta läsningen, som framförts av Kammarrätten i Sundsvall, får närmare övervägas i annat sammanhang tillsammans med en mer övergripande översyn av lagens uppbyggnad. Med anledning av de synpunkter som Skatteverket framfört har vissa förtydliganden gjorts av lagtexten i förhållande till dess lydelse i promemorian.

L Lagförslag

F Förslaget föra anleder ändrin ngar i 2 kap. 1 12 § samt infö örandet av fem m nya p paragrafer, 7 k kap. 3 a–3 d o och 4 a §§, i L LSE. Ändringa arna föreslås t träda i k kraft den 1 jan nuari 2013.

E EU-rättsliga a aspekter

D Den minsknin ng av skattebe efrielsen som föreslås i lag grådsremissen utgör e en ändring av v ett befintligt t stöd och åtg gärden måste därför pröva as och g godkännas av EU-kommiss sionen innan den kan träd da i kraft. Efte ersom d det rör sig o om en skärpn ning av kriter rierna för til llämpningen a av en g godkänd stöd dordning kan n dock ett förenklat anm mälningsförfa arande a användas, me d stöd av art tikel 4 i kom mmissionens f förordning (E G) nr 7 794/2004 av d den 21 april 2 2004 om gen omförande av v rådets föror rdning ( (EG) nr 659/ /1999 om til llämpningsför reskrifter för artikel 93 i i EG- 12 f fördraget . K Kommissione en strävar efter att e efter en m månads h handläggnings stid fatta be slut om ett stöd som a anmälts enlig gt det f förenklade för rfarandet. Ett statsstödsbesl lut bedöms dä ärför finnas i sådan t id att ändring garna av skatt ebefrielsen fö ör biodrivmed del kan träda i i kraft d den 1 januari 2 2013. Förslaget til ll ändringar av v sättet på vil lket skattelättn tnaderna åstad dkoms b bedöms inte vara av såda an beskaffenh het att det fi finns behov a av att f föranmäla dem m till kommiss sionen för förn nyad statsstöd dsprövning. Någon anm mälan av förs slagen bedöm ms inte vara nödvändig enligt E Europaparlam mentets och rå ådets direktiv 98/34/EG av v den 22 juni 1998 o om ett infor rmationsförfar rande beträff fande teknisk ka standarder r och f föreskrifter o och beträffan nde föreskrift fter för infor rmationssamh hällets 13 tj jänster .

5 5.1.3 Ko onsekvensana alys

I Inledning

N Nedan redov visas konse ekvenser för r 2013 av v den min nskade s skattebefrielse en för lågin nblandade bi iodrivmedel. Det innebä är att o offentligfinans siella effekt ter för 20 014 som f följer av ökade l åginblandning gsnivåer inte redovisas hä är. Storleken av dessa ef ffekter b beror bland a annat på unio onsrättsliga fö örutsättningar r och den nä ärmare u utformningen och omfattnin ngen av ett fra amtida kvotpl liktsystem. De et kan d dock konstat teras att e en ökad inb blandning fr från dagens lågi nblandningsn nivå till max ximalt tillåtna a nivå enlig gt bränslekva alitets- 14 d direktivet m medför att koldioxiduts släppen min nskar med cirka

12 2 EUT L 140, 30. .4.2004, s. 1, Cele ex 52005XC1231 1 (03). 1 3 EGT L 204, 21. .7.1998, s. 37, Ce elex 31998L0034 . 14 4 Europaparlamen ntets och rådets d direktiv 2009/30/E EG av den 23 apr ril 2009 om ändri ing av d direktiv 98/70/EG G, vad gäller speci ifikationer för be nsin, diesel och g gasoljor och inför rande a av ett system för h hur växthusgasuts släpp ska övervak kas och minskas, om ändring av rå ådets d direktiv 1999/32/E EG, vad gäller sp pecifikationen för bränsle som anv vänds av fartyg på å inre

0,6 miljoner ton per år. Detta motsvarar ca en procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige och bidrar till att minska beroendet av fossil energi och att nå de uppsatta energi- och klimatpolitiska målen. Bedömningen är vidare att användningen av HVO förväntas öka framöver.

Offentligfinansiella effekter

Det totala skattebortfallet för biodrivmedel bedöms uppgå till cirka 3,45 miljarder för 2012, varav cirka 1,9 miljarder kronor av det totala skattebortfallet utgörs av låginblandad etanol och låginblandad FAME. Skattebortfallet för den ökade användningen av HVO för 2012 bedöms uppgå till cirka 0,40 miljarder. En minskad skattebefrielse för låginblandade biodrivmedel, dvs. viss energiskatt, innebär ökade offentligfinansiella nettointäkter med cirka 0,16 miljarder kronor för 2013. Nivån på energiskatten bedöms innebära att inblandning av biodrivmedel fortsatt kommer att ske. Med en minskad skattebefrielse för låginblandade biodrivmedel minskar det statsstöd som utgår för dessa drivmedel. Detta kan i sin tur leda till ökad samhällsekonomisk effektivitet för att uppnå de klimat- och energipolitiska målen. Genom förslagen i lagrådsremissen ändras sättet på vilket skattelättnaderna för biodrivmedel åstadkoms. Beträffande andra biodrivmedel än låginblandning av etanol och FAME innebär detta dock inga ändringar beträffande skattelättnadernas omfattning i förhållande till nu gällande dispensbeslut. Detta skattebortfall är redan beaktat i statens intäktsberäkningar, varför inga offentligfinansiella effekter uppstår som en direkt följd av regeländringen beträffande andra biodrivmedel än låginblandning av etanol och FAME.

Effekter för företagen och hushållen

Förslagets effekter för företagen och för hushållen bedöms vara ringa. Förslaget bedöms öka priset vid pump med cirka 2 öre per liter, inklusive moms för bensin respektive dieselolja. Pumpprisökningarna motverkas av redan beslutade skatteändringar för 2013. Riksdagen beslutade under hösten 2009 om ändringar av koldioxidoch energiskattesatserna på bränslen för åren 2011, 2013 och 2015. I normalfallet justeras skattesatserna årligen efter prisutveckling (indexering), vilket också skett för 2012. Hänsyn togs till prognostiserade förändringar av konsumentprisindex när skattesatserna för 2011, 2013 och 2015 beslutades 2009. För bensin innebär detta att den totala punktskatten på bensin redan 2012 är högre jämfört med den beslutade totala punktskatten för 2013. Punktskatten sänks för bensin från 5,65 kronor per liter 2012 till 5,63 kronor per liter 2013. För dieselolja har det hösten 2009 beslutats om en höjning om 0,20 kronor per liter 2013. Det innebär, inklusive prognostiserad förändring av konsumentprisindex, en

vattenvägar och om upphävande av direktiv 92/12/EEG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 88, Celex 32009L0030).

höjning av punktskatten från 4,666 kronor per liter 2012 till 4,855 kronor per liter 2013, dvs. något mindre än 0,20 kronor per liter. Inflationen har alltså hittills varit högre än vad prognosen visade 2009, vilket medför att ovan nämnda pumpprishöjningar motverkas. För bensin inklusive den etanol som låginblandas blir den sammanlagda effekten därför att den totala skatten per liter för 2013 är oförändrad jämfört med 2012. En del förbrukarländer tillämpar tullskydd för etanol, vilket innebär att det kan vara svårt för svenska producenter att hitta avsättning för etanol utanför EU. En konsekvens av det svenska tullvillkoret är att etanol till låginblandning till stor del är av svenskt eller europeiskt ursprung medan etanol till E85 i större utsträckning kommer från länder utanför EU. En viss energiskatt på etanol för låginblandning kan påverka priset för den spannmål som används för att producera etanol givet att effekten av skatten överförs till spannmålsodlarna. Det är dock sannolikt att skatten till viss del överförs på etanolproducenternas vinster och löner (d.v.s. allt överförs inte till spannmålsodlarna). Energiskatt på etanol kan därmed minska etanolproducenternas betalningsförmåga för spannmål. På grund av att spannmål är en bulkprodukt innebär en prissänkning redan på några öre per kg att intresset bland spannmålsproducenterna att sälja spannmål för etanolproduktion kan minska.

Effekter för miljön

Enligt Energimyndighetens kortsiktsprognos (våren 2012) förväntas andelen förnybar energi i transportsektorn öka successivt för att 2013 uppgå till mellan 9,2 och 10,7 procent beroende på möjligheten att dubbelräkna andra generationens drivmedel m.m. Förslaget bedöms ha ringa eller ingen påverkan för låginblandade biodrivmedel och dess bidrag till de klimat- och energipolitiska målen, eftersom de nuvarande inblandningsnivåerna av etanol i bensin och FAME i dieselolja förväntas vara oförändrade 2013.

Effekter för myndigheter och domstolar

Förslaget kommer att medföra viss merkostnad för Skatteverket i samband med ikraftträdandet. Merkostnaderna består av anpassning av it-stöd och blanketter samt information till berörda företag och uppskattas av Skatteverket till sammanlagt 40 000 kronor avseende föreslagna ändringar inom energiskatteområdet (dvs. förslagen i dels detta avsnitt, dels följande avsnitt om slopad koldioxidskatt för viss värmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter). Dessa kostnader bedöms kunna hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar inom utgiftsområdet. Förslaget bedöms inte medföra några merkostnader eller något merarbete för de allmänna förvaltningsdomstolarna.

5 5.2 Slo opad koldiox xidskatt för viss värmep produktion in nom EU U:s system f för handel m med utsläppsr rätter

5 5.2.1 Ba akgrund H Handel med ut tsläppsrätter o och svensk ko oldioxidbeskat ttning

H Handel med u utsläppsrätter ä är en del i de internationell la ansträngnin ngarna a att minska oc ch begränsa utsläppen av v växthusgase er i enlighet t med å åtaganden i Ky yotoprotokoll let till Förenta a Nationernas ramkonventio on om k klimatförändri ingar. De gr rundläggande reglerna om m handelssys stemet 15 16 f finns i handel sdirektivet . I länkdirektiv vet knyter E EU handelssys stemet t ill Kyotoproto okollets regel lverk och me kanismer. Ha andelsdirektiv et har g genomförts i svensk rätt genom lagen n (2004:1199 ) om handel l med u utsläppsrätter (jfr prop. 2004 4/05:18). Handelssyst temet inleddes s med en försö öksperiod und der åren 2005– –2007 o och den första a åtagandeper rioden 2008–2 2012. Handel lssystemet om mfattar u utsläpp av kol ldioxid från vi issa förbränni ingsanläggnin ngar inom indu ustrin, k kraft- och v värmeverk sa mt oljeraffin naderier och anläggninga r där p produktion oc ch bearbetning g sker av jär rn, stål, glas, glasfiber, ce ement, k keramik, papp per och papper rsmassa. En del i klim mat- och ener gipaketet från n december 20 008 är ändring gar av h handelssystem met genom Europaparlam mentets och h rådets di irektiv 2 2009/29/EG a av den 23 apri il 2009 om än ndring av dire ektiv 2003/87 7/EG i a avsikt att förb bättra och ut tvidga gemen nskapssysteme et för handel l med 17 u utsläppsrätter för växthu usgaser . De essa förändri ingar innebä är en y ytterligare har rmonisering på å EU-nivå och h utvidgning a av handelssys stemet i nför nästa ha andelsperiod 2013–2020. Handelssystem met utvidgas även m med några f fler sektorer r, bl.a. alum miniumindustr rin och dela ar av k kemiindustrin samt med uts släpp av PFC från aluminiu umindustri och h N 2 O f från viss kem miindustri. At tt luftfarten inkluderades i handelssys stemet 18 u under 2012 ha ar beslutats i e tt separat dire ektiv . I och med a att utsläpp av v växthusgase er från anlägg gningar inom EU:s s system för h handel med utsläppsrätter r regleras på å EU-nivå g genom h handelssystem met innebär koldioxidbesk kattning av de bränslen som a används i des ssa anläggnin ngar att anläg ggningarna o omfattas av d dubbla s styrmedel med d samma mål. För att undvi ika att dubbla styrmedel an nvänds h har den sven nska koldioxi idbeskattninge en av bränsl len inom han ndels-

1 5 Europaparlamen ntets och rådets d direktiv 2003/87/E EG av den 13 okt tober 2003 om ett t s system för handel l med utsläppsrätt ter för växthusgas ser inom gemensk kapen och om än ndring a av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.200 03, s. 32, Celex 32 2003L0087). 1 6 Europaparlamen ntets och rådets d direktiv 2004/101 /EG av den 27 ok ktober 2004 om ä ändring a av direktiv 2003/8 87/EG om ett syst tem för handel m med utsläppsrätter r för växthusgaser r inom g gemenskapen, i öv verensstämmelse med Kyotoproto okollets projektba aserade mekanism mer ( EUT L 338, 13.1 1.2004, s. 18, Ce elex 32004L0101) ). 1 7 Europaparlamen ntet och rådets d direktiv 2009/29/E EG av den 23 ap pril 2009 om änd dring av d direktiv 2003/87/E EG i avsikt att fö örbättra och utvid dga gemenskapss systemet för hand del med u utsläppsrätter för v växthusgaser (EU UT L 140, 5.6.200 09, s. 63, Celex 3 32009L0029). 1 8 Europaparlame entets och rådets s direktiv 2008/1 101/EG av den 19 november 20 008 om ä ändring av direkti iv 2003/87/EG så å att luftfartsverk ksamhet införs i s systemet för hand del med u utsläppsrätter för r växthusgaser in nom gemenskap en (EUT L 8, 13.1.2009, s. 3, , Celex 3 32008L0101).

s systemet sänk kts i två steg. Koldioxidbe skattningen a av bränslen i dessa a anläggningar s sänktes i ett f första steg frå ån och med d den 1 juli 200 08 (se p prop. 2007/08 8:121, bet. 20 007/08:SkU 27 7, rskr. 2007/ /08:238) samt t i ett a andra steg frå ån och med 1 januari 20 011 (se prop p. 2009/10:41 , bet. 2 2009/10:SkU2 21, rskr. 2009/ /10:122).

V Värmeprodukt tion inom han delssystemet

P På nationell n nivå styrs kold dioxidbeskattn ningen av bes stämmelser i lagen ( (1994:1776) o om skatt på en nergi, förkorta ad LSE. Enlig gt nuvarande regler ä är bränsleförb rukning för a annat ändamål l än drift av m motordrivna f fordon v vid tillverknin ngsprocessen i i industriell v erksamhet i e en anläggning inom u utsläppshande lssystemet be efriad från ko oldioxidskatt. Detta inneb bär att k koldioxidskatt t inte belastar r de insatsbrä änslen som en n industri anv vänder f för värmepro oduktion till l den egna a tillverknin ngsprocessen. Om b bränsleförbruk kningen sker i en anläg gning utanfö ör handelssys stemet m medges befrie elsen från ko oldioxidskatten n med 70 pr rocent. Denn na 70p procentiga be frielse reduce eras 2015 till l 40 procent till följd av redan b beslutade änd dringar (se pr rop. 2009/10 :41, bet. 200 09/10:SkU21, rskr. 2 2009/10:122). För det brän nsle, som förb brukas i kraftv värmeprodukti ion i en anläg ggning s som omfattas s av hande elssystemet f för att fram mställa värme e tas k koldioxidskatt t ut med sju p procent av den n generella ko oldioxidskatten nivån. V Värmeleveran nser till tillv erkningsproce essen i indu ustriell verksa amhet m medför inte yt tterligare neds sättning av kol ldioxidskatten nivån. Vid annan v värmeprodukti ion inom hand delssystemet ä än sådan som sker i t illverkningspr rocessen i i industriell ve erksamhet el ller i kraftv värmep produktion ta s koldioxidsk katt ut på sk attepliktiga in nsatsvaror me ed 94 p procent av de n generella k koldioxidskatte enivån. För v värmeleverans ser till t illverkningspr rocessen i ind dustriell verksa amhet finns em mellertid möj lighet a att via återbe etalning erhå ålla ytterligar re 70 procen nt koldioxids skatteb befrielse. Mot tsvarande åte erbetalningsm öjlighet finns s även för v värmel everantörer u utanför hande elssystemet. F För produktion n utanför han ndelss systemet reduc ceras skattebe efrielsen 2015 5 från 70 till 4 40 procent till l följd a av redan beslu utade ändringa ar (se prop. 2 2009/10:41, be et. 2009/10:Sk kU21, r rskr. 2009/10: 122).

5 5.2.2 Öv verväganden och förslag

Regeringens s förslag: K Koldioxidskatt ten slopas fö ör bränslen som förbrukas fö ör framställnin ng av värme i kraftvärmean nläggningar in nom EU:s system m för handel m med utsläppsr rätter. Koldiox xidskatten slo opas även för br ränslen som i i kraftvärme- - eller fjärrvä ärmeanläggnin ngar förbrukas fö ör framställni ing av värme e som levere eras till indu ustriverksamhete er inom hande lssystemet. Ändringar rna träder i kra aft den 1 janua ari 2013.

Promemori ians förslag ö överensstämm er med regerin ngens.

Remissinstanserna: Övervägande del av de remissinstanser som yttrar sig är positiva eller har inte något att erinra mot förslaget. Kammarrätten i Sundsvall, Statskontoret, Skatteverket och Skogsindustrierna har inget att erinra mot förslaget. Konjunkturinstitutet, Regelrådet, Statens energimyndighet, Energigas Sverige, Föreningen Auktoriserade revisorer, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) , Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svensk Försäkring , Svensk Bankförening, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, Villaägarnas Riksförbund, E.ON Gas Sverige Aktiebolag och Näringslivets Skattedelegation tillstyrker förslaget. Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) uppger att de accepterar förslaget och instämmer med förslaget på principiella grunder. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser att slopad koldioxidskatt på värmeproduktion som omfattas av utsläppshandeln är bra för att skapa konkurrensneutralitet. SKL anser dock att förslaget riskerar att leda till en ökad användning av fossila bränslen i Sverige. Naturvårdsverket avstyrker förslaget. Naturvårdsverket anser att det är negativt om koldioxidskatten tas bort då fossila alternativ kan bli lönsamma eller lönsammare än biokraftvärme ifall priserna på elcertifikat eller utsläppsrätter blir låga. Svebio och SKL ser en risk för att förslaget medför att växthusgasutsläppen i Sverige kan komma att öka eller alternativt inte minska lika snabbt. Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme och Villaägarnas Riksförbund efterfrågar förslag om energiskattebefrielse för egenförbrukning av el vid värmeproduktion inom handelssystemet.

Skälen för regeringens förslag

Utsläpp av växthusgaser från anläggningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter regleras på EU-nivå genom handelssystemet. Därför bör i princip dessa utsläpp inte vara föremål för ytterligare nationella styrmedel, som t.ex. en koldioxidskatt. Koldioxidbeskattningen av bränslen inom handelssystemet har i ett första steg sänkts från och med den 1 juli 2008 samt i ett andra steg från och med den 1 januari 2011. Den nuvarande koldioxidbeskattningen av kraftvärmeproduktion i anläggningar inom handelssystemet riskerar att innebära konkurrenssnedvridningar till följd av att kraftvärme i industrin och i fjärrvärmenäten beskattas olika. Även andra snedvridningar kan uppstå, såsom att bränsle som åtgått till värme som kyls bort vid kondensproduktion är koldioxidskattebefriad, medan bränsle som vid kraftvärmeproduktion åtgår för framställning av värme som nyttiggörs är beskattad. Ett slopande av koldioxidskatten i kraftvärmeproduktion i anläggningar inom handelssystemet kan visserligen, som regeringen har uttalat i prop. 2009/10:41, i viss mån riskera att försvåra för Sverige att uppfylla målet för andelen förnybar energi till 2020. Slopandet av koldioxidskatten bedöms emellertid öka effektiviteten i den klimatpolitiska styrningen. Eftersom en koldioxidskatt inte minskar de totala utsläppen inom handelssystemet, utan endast påverkar var inom systemet som utsläppen sker, innebär den nuvarande situationen konkurrenssnedvridningar som motverkar ett väl fungerande handelssystem. Koldioxidskatten bör därför nu slopas även för bränslen

som förbrukas för kraftvärmeproduktion inom handelssystemet. Vad Naturvårdsverket, Svebio och SKL anför föranleder inte regeringen att göra en annan bedömning. För det fall värmeproduktionen för tillverkningsprocessen i industriella verksamheter inom handelssystemet behandlas olika beroende på om värmen produceras i egen regi eller om den tillhandahålls av en extern leverantör riskerar det att resultera i en ineffektiv produktion av värme. De nuvarande reglerna om återbetalning missgynnar värmeföretag som har samarbeten kring leveranser av ånga och värme till industrin och riskerar att medföra att etablerade samarbeten på området inte kan fortsätta. Befintliga värmepannor hos fjärrvärmeföretagen för industrileveranser kan komma att överlåtas till industrin. Alternativt kan parallella energianläggningar i stället komma att byggas upp i industrin och de synergier som samarbetet i dag ger, främst miljömässigt, riskerar att upphöra. Detta kan försämra fjärrvärmens förutsättningar att i det lokala energisystemet använda resurser som annars skulle gå förlorade, t.ex. spill från skogsavverkning, avfall och överskottsvärme från industrier. En energi- och resurseffektiv samverkan mellan fjärrvärmeföretag och tillverkningsindustri kan således försvåras. Då det är angeläget att skattereglerna i möjligaste mån utformas så att konkurrenssnedvridning undviks bör full koldioxidskattebefrielse även kunna erhållas för externa värmeleveranser till tillverkningsprocessen i en industriell verksamhet om verksamheten tillhör en sådan verksamhetskategori som omfattas av handelssystemet. Full befrielse från koldioxidbeskattning bör alltså ges för sådant bränsle som förbrukas för produktion av värme vilken levereras till sådan tillverkningsprocess i industriell verksamhet som omfattas av handelssystemet. Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme och Villaägarnas Riksförbund efterfrågar förslag om energiskattebefrielse för egenförbrukning av el vid värmeproduktion inom handelssystemet. Denna fråga ligger dock inte inom ramen för detta lagstiftningsärende och får närmare övervägas i annat sammanhang.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 6 a kap. 2 § LSE, 6 a kap. 1 och 2 §§ samt 9 kap. 5 § lagen (2009:1496) respektive (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna i LSE föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1496) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi samt förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ändrar redan beslutade lagändringar med ikraftträdande den 1 januari 2013 respektive 1 januari 2015.

EU-rättsliga aspekter

Den skattebefrielse som i dag ges för bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av handelssystemet är att betrakta som ett driftstöd som faller under artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Huvudregeln i sådana fall är att EU-kommissionen måste

p pröva och g odkänna åtgä ärdens fören lighet med den gemensa amma m marknaden inn nan den kan tr räda i kraft. K Kommissionen n har genom be eslut i ä ärende N 22/2 2008 godkänt t de lägre kol ldioxidskattes satser som trä ädde i k kraft år 2008 respektive 20 010. Kommiss sionen har do ock under sen are år f försökt förenk kla förfarandet t kring statsst ödsprövninge en. De ändring gar av b beskattningen av bränslen i anläggning gar inom han ndelssystemet, , som t rädde i kraf ft den 1 ja anuari 2011 föll därför inom ramen n för 19 k kommissionen ns allmänna gruppundant tagsförordning g . Det no ormala f förfarandet m med föranmä älan och kom mmissionens godkännand de av å åtgärden behö övde därför inte iakttas. Detsamma gäller för d de nu f föreslagna åt tgärderna. N Någon skyld ighet att a anmäla dessa a till k kommissionen n för statsstöd dsgranskning f finns alltså int te. Vissa regl er om i nformationssk kyldighet och h årlig rapport tering finns d dock i den an ngivna f förordningen.

5 5.2.3 Ko onsekvensana alys O Offentligfinans siella effekter r

F Förslagen be edöms prelim minärt innebä ära att de offentligfinan nsiella i ntäkterna min nskar med sa ammanlagt 0 ,19 miljarder r kronor 2013 3. Av d dessa avser 0, 11 miljarder k kronor slopad koldioxidska att för bränslen n som f förbrukas i kra aftvärmeanläg ggningar inom m handelssyste emet och reste erande 0 0,08 miljarde er kronor a avser slopan ndet av kol ldioxidskatten n för f framställning av värme so om levereras till industriv verksamheter inom h handelssystem met. Det bör no oteras att intäk kterna kan kom mma att revid deras i s samband med budgetpropos sitionen för 20 013, alltefters som ny inform mation o om storleken p på skattebaser rna blir tillgän nglig.

E Effekter för för retagen och h hushållen

E Ett slopande av koldioxid dskatten i kr raftvärmeverk ken kan mot tverka e eventuella elp prisskillnader i Sverige, eft tersom naturg gaskraftvärmev verk i s södra Sverige får lägre rörli iga kostnader. Slopandet av koldioxid dskatten för framställning g av värme som l evereras till in ndustriverksam mheter inom h handelssystem met kan förbät ttra en e energi- och resurseffektiv v samverkan mellan fjärr rvärmeföretag g och t illverkningsin ndustri. Tillsa ammans med det faktum a att fjärrvärmen n kan å återta en del av sitt värm meunderlag k an detta min nska kostnade erna i fj fjärrvärmeprod duktionen, vi lket i slutänd dan kan medf föra ett lägre fjärrv värmepris för fjärrvärmekun nderna.

E Effekter för mi iljön

F Förslaget om att slopa kold dioxidskatten för bränslen som förbruk as för k kraftvärmepro oduktion inom m handelssy ystemet ökar r inte de totala

1 9 Kommissionens s förordning (EG G) nr 800/2008 av v den 6 augusti 2 2008 genom vilke en vissa k kategorier av stöd d förklaras förenli iga med den gem ensamma markna aden enligt artikla arna 87 o och 88 i fördraget t (EUT L 214, 9.8 8.2008, s. 3, Cele x 32008R0800).

k koldioxidutslä äppen inom h andelssystem utan påverka ar endast var inom s systemet som m utsläppen s ker. Slopand et av koldiox xidskatten be edöms e emellertid ök ka effektivitet ten i den k klimatpolitiska a styrningen i ett e europeiskt pe rspektiv och förbättra mö öjligheterna t till en energi i- och r resurseffektiv samverk an mellan n fjärrvär rmeföretag och t illverkningsin ndustri. Effekt terna på andra a utsläpp till l luft på grund av att f förbränning a av fossila br ränslen blir mindre kosts sam i de be erörda a anläggningarn na bedöms bli begränsade.

E Effekter för my yndigheter oc h domstolar

F Förslaget om m slopad kold dioxidskatt fö ör viss värm meproduktion inom h handelssystem met kommer i i samband m ed ikraftträda andet medföra a viss m merkostnad av v engångskara aktär avseend de utveckling av it-stöd, än ndring a av blanketter samt inform mation till be rörda företag g. Skatteverke et har b beräknat att f förslagen om m ändringar in nom energibe eskattningsom mrådet ( (dvs. dels förs slagen i detta a avsnitt, dels fö förslagen i före egående avsni itt om b biodrivmedel) medför kos stnader av en ngångskaraktä är om samma anlagt 4 40 000 kronor r. Regeringen n gör bedömn ningen att de essa kostnade er kan h hanteras ino om befintlig ga och be eräknade an nslagsramar inom u utgiftsområdet t. Förslaget be edöms inte m medföra några merkostnader r eller n något merarbe ete för de allm männa förvaltn ingsdomstolar rna.

5 5.3 Be efrielse från fordonsskat tt för nya bil lar med bättr re mi iljöegenskap per

5 5.3.1 Ba akgrund

D Den 1 august ti 2007 införd des en miljöb bilspremie ge enom förordn ningen ( (2007:380) om miljöbil lspremie. M Miljöbilspremi ien utgjorde e ett e ekonomiskt i incitament i form av et tt penningbid drag vid kö öp av p personbilar fö ör att främja a en ökad f försäljning oc ch användnin ng av p personbilar so om orsakar mi indre skada p å miljön i jäm mförelse med andra p personbilar på å marknaden, så kallade m miljöbilar. Den nna miljöbilsp premie u upphörde att g gälla den 1 juli i 2009. Riksdagen beslutade d den 9 decem mber 2009 a att införa ett t nytt e ekonomiskt in ncitament i for rm av en befri ielse från ford donsskatt unde er fem å år för personb bilar som upp pfyller vissa k krav på bland d annat utsläp pp av k koldioxid eller r bränsleförbr rukning. I den n proposition som låg till grund f för beslutet (p rop. 2009/10: 41 om vissa p punktskattefrå ågor med anle edning a av budgetprop positionen för 2010, s. 174) , bedömde reg geringen att k kraven f för att omfatta as av befrielse en från fordon nsskatt succes ssivt bör skärp pas så a att andelen s sålda personb bilar som om mfattas av sk kattebefrielsen n blir u ungefär konsta ant. I budgetpro opositionen fö ör 2011 (prop . 2010/11:1, u utgiftsområde 22, s. 4 48) angav reg geringen att h huvudinriktnin ngen på trans sportområdet är ett f fossiloberoend de system år r 2030 och a att regeringen ns insatser f för en f fossiloberoend de fordonsflot tta intensifiera as. Regeringe en anförde äv ven att e en skärpt mi iljöbilsdefinit tion är en d del av en s större satsnin ng på k klimatåtgärder r inom fordon nssektorn sam mt att stor kra aft måste lägg gas på 66

u utvecklingen av elfordo on, effektiva are förbränn ningsmotorer och a alternativa brä änslen. I den ekon nomiska vårpro opositionen fö ör år 2011 (pr rop. 2011/11:1 100, s. 5 59) anförde re egeringen att en ny skärpt miljöbilsdefin nition, som ba aseras p på Europaparl lamentets och rådets förord dning om utslä äppsnormer fö ör nya p personbilar, bö ör införas den n 1 januari 201 13.

5 5.3.2 Än ndrade krav f för befrielse f från fordonss skatt

Regeringens s förslag: Per rsonbilar, lätta a lastbilar och h lätta bussar som tas i bruk fö r första gånge en från och m med den 1 jan nuari 2013 be frias från fordon nsskatt om b bilens koldio oxidutsläpp, enligt uppgi ift i vägtrafikregi istret, inte öve erstiger ett be räknat högsta a koldioxiduts släpp i förhållande e till fordone ets tjänstevikt . Bilar som är utrustade med teknik för dr rift med etano olbränsle eller r gasbränsle, f förutom gasol l, får ha ett högre e koldioxidut tsläpp i förh ållande till b bilens tjänstev vikt. Elbilars och laddhybrider rs förbrukning g av elektrisk k energi får h högst vara 37 kWh h per 100 kilom meter. Skattebefri ielsen ges und der en tidsperi iod om fem år r från det att b bilen har tagits i br ruk. Ändringa arna träder i kr raft den 1 janu uari 2013. Regeringe ens bedömnin ng: För att s kattebefrielse en fortsättning gsvis ska vara ett incitament fö ör att stimuler ra till köp av v bilar med b ättre miljöegenska aper bör krav ven även forts sättningsvis su uccessivt skrä äpas. För att k kunna beakt ta komman de förändrin ngar av E EU:s koldioxidutsl läppskrav, be edöms att en n översyn av kraven kan ske tidigast år 2 014. Ytterliga are skärpta kr rav för skatte ebefrielse bed döms därefter inför ras år 2016 oc ch år 2019.

Promemor rians förslag och be dömning: Öv verensstämme er med r regeringens. Remissins stanserna: Sta atskontoret, N Naturvårdsver rket, Trafikv verket, T Transportstyre elsen, Trafika analys, Staten ns energimynd dighet, Bil Sw weden, G Gröna Biliste er, Motorbra anschens rik ksförbund, Sv venska Bioen nergif föreningen, S Svenska Natu urskyddsfören ingen, Svens ska Taxiförbu undet, S Sveriges Kom mmuner och h Landsting, Volkswagen n Group Sv verige A Aktiebolag, F Ford Motor C Company Akti iebolag och E E.ON Gas Sv verige A Aktiebolag till lstyrker att kra aven för skatte ebefrielse skä ärps. Gröna Bi ilister, S Svenska Natu urskyddsfören ingen och Sv venska Taxifö förbundet avst tyrker d dock att skat ttebefrielsen b baseras på b bilens vikt. V Volkswagen G Group S Sverige Aktie ebolag anger att förslaget t har för sva aga incitamen nt för u utveckling av v teknik för l låg vikt och ökad energie effektivitet. S tatens e energimyndigh het anser att en viktbasera ad modell för r skattebefrie lse är r rimlig med ut tgångspunkten n att tyngre bi ilar kan medf föra större ny ytta än s småbilar, men n bedömer att t viktrelaterad de krav kan le eda till en för r tung f fordonspark. N Naturvårdsver rket anser att förslaget int te i tillräcklig g grad p premierar små å bilar med lå åga utsläpp. Fo ord Motor Co ompany Aktie ebolag a anser att tjä änstevikt inte e ensamt bö ör användas för att fast tställa k koldioxidutslä äppskraven o ch att viktre elaterade kol ldioxidutsläpp pskrav i nnebär svårig gheter för kon nsumenter att t jämföra vilk ka bilmodeller r som o omfattas av s skattebefrielse en. Ford Mot tor Company y Aktiebolag anser 67

även att förslaget hämmar utvecklingen av lättviktsmaterial i nya bilar. Ford Motor Company Aktiebolag och Fiat Automobiles Sweden Aktiebolag menar även att förslaget kan leda till att koldioxidutsläppen ökar. Bil Sweden, Motorbranschens riksförbund och Ford Motor Company Aktiebolag anser att lätta lastbilar bör tillåtas generösare viktrelaterade koldioxidutsläppskrav än personbilar. De anser även att skattebefrielsen ska vara teknikneutral, men samtidigt premiera energieffektivisering, biobränsle och nya tekniker. Bil Sweden, Motorbranschens riksförbund och Fiat Group Automobiles Sweden Aktiebolag anser att kraven som ställs på bilar som drivs med bensin och dieselbränsle är för stränga. Bil Sweden är kritiska till att bilar som drivs med etanolbränsle omfattas av generösare koldioxidutsläppskrav. Bio Alcohol Fuel Foundation (BAFF) och Taurus Energy Aktiebolag är kritiska till att dieselbilar kan omfattas av skattebefrielsen. Trafikverket anser att nivåerna för koldioxidutsläppskraven är väl avvägda. Gröna Bilister och Svenska Bioenergiföreningen anser att utsläppskraven bör ta hänsyn till biobränslenas faktiska klimatnytta. Sveriges Kommuner och Landsting är tveksamma till om skattebefrielsen är ett tillräckligt incitament för att bidra till en tillräcklig marknadsvolym av fordonsmodeller och köpare. Bil Sweden och Gröna Bilister anser att skattebefrielsen även bör omfatta krav på bilars säkerhet. Gröna bilister anser vidare att krav på utsläpp av partiklar, kväveoxid och buller bör införas. Konkurrensverket och Fiat Group Automobiles Sweden Aktiebolag avstyrker förslaget. Konkurrensverket anser att förslaget inte är teknikneutralt, långsiktigt och förutsägbart. Fiat Automobiles Sweden Aktiebolag anser att förslaget leder till styrning mot köp av större bilar med högre koldioxidutsläpp. Gröna Bilister anser att klimatbaserade skärpningar bör beslutas för 2016 och 2019. Statens energimyndighet och Svenska Bioenergiföreningen anser att en prognos för vilka koldioxidutsläppskrav som ska gälla för 2016 och 2019 bör lämnas. Bil Sweden, Motorbranschens Riksförbund och Volkswagen Group Sverige Aktiebolag anser att förslaget bör senareläggas och träda i kraft den 1 juli 2013.

Skälen för regeringens förslag

Ändrade krav på bilars koldioxidutsläpp

Andelen nya bilar som omfattas av befrielsen från fordonsskatten har successivt ökat sedan skattebefrielsen infördes. Av de personbilar som registrerades i vägtrafikregistret under år 2010 uppfyllde ca 40 procent kraven för att omfattas av skattebefrielsen. Detta kan jämföras med att andelen bilar som kom i fråga för miljöbilspremie var ca 15 procent år 2007. För att skattebefrielsen ska vara ett verksamt styrmedel bör endast bilar med de bästa miljöegenskaperna omfattas av skattebefrielsen. Andelen personbilar som för närvarande omfattas av skattebefrielsen får anses vara för hög för att de avsedda effekterna ska uppkomma. För att skattebefrielsen även fortsättningsvis ska stimulera till köp av bilar med bättre miljöegenskaper bör kraven för skattebefrielse skärpas.

Skattebefrielsen bör även fortsättningsvis vara ett incitament för att stimulera till köp av bilar som har låga koldioxidutsläpp. Avsikten är att skattebefrielsen också ska vara ett ekonomiskt incitament för att komma närmare den långsiktiga prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. De nuvarande kraven för befrielse från fordonsskatten är utformade så att en fast gräns för bilens koldioxidutsläpp uppställs. Bilar som drivs med bensin eller dieselolja eller i kombination med el får släppa ut högst 120 gram koldioxid per kilometer vid blandad körning. För bilar som drivs med etanolbränsle ställs krav på att bilens bränsleförbrukning högst får vara 9,2 liter bensin per 100 kilometer vid blandad körning. Bilar som drivs med naturgas eller biogas får högst förbruka 9,7 kubikmeter gas per 100 kilometer vid blandad körning. Kraven på koldioxidutsläppen eller bränsleförbrukning gäller även för bilar som drivs med dessa drivmedel i kombination med el. Vidare får elbilar högst förbruka 37 kWh per 100 kilometer vid framförandet. Automatväxlade bilar anses uppfylla kraven för skattebefrielse om transmissionen och de komponenter som hör till transmissionen motsvarar en manuellt växlad bil som uppfyller kraven för bränsleförbrukning. Skattebefrielsen gäller för nya personbilar klass I under de fem första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången. De nuvarande kraven för skattebefrielse kan skärpas genom att den fasta gränsen för koldioxidutsläpp, och bränsleförbrukning för de bilar som drivs med etanolbränsle eller gasbränsle, sänks. En fast gräns för koldioxidutsläpp kan dock innebära att större bilar som har utrustats med energieffektiva förbränningsmotorer och som har förhållandevis låga koldioxidutsläpp inte omfattas av skattebefrielsen. Detta beror på att bland annat bilens vikt är av betydelse för hur mycket koldioxid bilen släpper ut vid drift. Generellt sett släpper lätta bilar ut mindre koldioxid än tyngre bilar. Bilar med lägre vikt kan således lättare klara de nu gällande koldioxidutsläppskraven än en tyngre bil. För att även tyngre bilar som har utrustats med energieffektiv teknik ska kunna omfattas av skattebefrielsen kan kraven för bilens koldioxidutsläpp istället relateras till dess vikt. Viktrelaterade krav för koldioxidutsläpp innebär att bilar med större lastkapacitet kan omfattas av skattebefrielsen. Viktrelaterade krav för koldioxidutsläpp innebär samtidigt att också små bilar ska vara energieffektiva för att omfattas av skattebefrielsen. Fördelen med viktrelaterade koldioxidutsläppskrav är att skattebefrielsen bedöms stimulera till köp av de bilar som har utrustats med den mest energieffektiva tekniken oavsett bilens vikt. Viktrelaterade krav för koldioxidutsläpp överensstämmer också med EU:s reglering av koldioxidutsläppen från nya personbilar. Viktrelaterade krav för koldioxidutsläpp innebär dock att en bil som omfattas av skattebefrielsen kan ha ett högre utsläpp av koldioxid än en bil som inte omfattas av skattebefrielse. Gröna Bilister, Ford Motor Company Aktiebolag, och Fiat Group Automobiles Sweden Aktiebolag har påpekat att viktrelaterade koldioxidutsläppskrav kan innebära att bilar med lika höga koldioxidutsläpp kan behandlas olika beroende på bilens vikt. Som ovan nämnts släpper lättare bilar generellt ut mindre koldioxid än tyngre bilar. Syftet med förslaget är inte bara att gynna bilar med låga koldioxidutsläpp, utan även bilar som har utrustats med energieffektiv 69

teknik. Det är därför rimligt att den lätta bilen som släpper ut lika mycket koldioxid som den tyngre bilen inte omfattas av skattebefrielsen. Även bilar med lägre vikt bör utrustas med energieffektiv teknik. En viktrelaterad gräns för koldioxidutsläpp skulle dessutom i vissa fall kunna medföra att en köpare väljer en tyngre bil som släpper ut mer koldioxid än en mindre bil med lägre koldioxidutsläpp. Flera remissinstanser har påpekat att förslaget kan leda till en för tung fordonspark och ökade koldioxidutsläpp. En sådan påverkan bedöms dock vara begränsad, eftersom tyngre bilar generellt sett har högre driftskostnader. Beskattningen av drivmedel utgör det primära och generellt verkande styrmedlet för att stimulera till lägre koldioxidutsläpp. Sammantaget bedöms dock en skattebefrielse med viktrelaterade koldioxidutsläppskrav, i kombination med drivmedelsbeskattningen och supermiljöbilspremien, vara ett effektivt verktyg för att minska koldioxidutsläppen från bilar. Befrielse från fordonsskatt föreslås därför relateras till bilens koldioxidutsläpp i förhållande till dess vikt.

Skattebefrielsens närmare utformning

För fordonstillverkare ställs krav på begränsning av koldioxidutsläpp från nya personbilar. Dessa koldioxidutsläppskrav regleras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 av den 23 april 2009 om utsläppsnormer för nya personbilar som del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen 20 från lätta fordon , i fortsättningen benämnt EU-förordningen. Enligt EUförordningen ska de genomsnittliga koldioxidutsläppen för nya personbilar vara 130 gram koldioxid per kilometer. För varje ny personbil beräknas ett värde för koldioxidutsläppen relaterat till dess vikt enligt en fastställd formel som framgår av bilaga 1 till EU-förordningen. Den formel som gäller under åren 2012 till och med 2015 ställs upp enligt följande; (130 + 0,0457 (bilens vikt i kilogram - 1372)). Det utsläppsmål som gäller för en fordonstillverkare beräknas som genomsnittet av de beräknade koldioxidutsläppen för varje ny personbil som tillverkats och registreras under kalenderåret. Dessa koldioxidutsläppskrav fasas successivt in genom att fordonstillverkarna under en övergångsperiod måste uppfylla en stegvis ökande andel av utsläppsmålet. Om en fordonstillverkare inte klarar utsläppsmålet finns sanktioner i form av avgifter som utfärdas av Europeiska kommissionen. Kraven för skattebefrielse bör utgå från de krav som gäller för fordonstillverkare enligt EU-förordningen. Koldioxidutsläppskraven bör således vara relaterade till bilens vikt och det högsta tillåtna koldioxidutsläppet bör beräknas på samma sätt som EU-förordningens formel. Koldioxidutsläppskraven enligt EU-förordningen utgör dock ett genomsnittligt värde (130 gram koldioxid per kilometer). Kraven på bilars koldioxidutsläpp för skattebefrielse bör därmed vara betydligt strängare. Koldioxidutsläppskraven bör samtidigt vara väl avvägda för att skattebefrielsen ska verka för att styra konsumenter och myndigheter till köp av bilar med låga koldioxidutsläpp beaktat bilens storlek. Ett

20 EUT L 140, 5.6.2009, s. 1 (Celex 32009R0443).

genomsnittligt koldioxidutsläpp om 95 gram koldioxid per kilometer bedöms vara en väl avvägd nivå för att stimulera till köp av bilar med bättre miljöegenskaper. Nivån av koldioxidutsläpp bedöms även vara lämplig med beaktande av att kraven ska tillämpas vid statliga myndigheters upphandling av bilar, enligt förordningen (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. För att fastställa koldioxidutsläppskraven för en bil ska det högsta tillåtna koldioxidutsläppet därmed beräknas enligt följande formel; (95 + 0,0457 x (bilens vikt i kilogram - 1372)). Några särskilda krav på en bils driftsteknik föreslås inte för att omfattas av skattebefrielsen. Därmed utesluts inte bilar från skattebefrielsen på grund av en viss driftsteknik. Det är ett steg mot att skattebefrielsen ska vara teknikneutral. Även de krav som gäller för skattebefrielse för bilar som är utrustade med teknik för drift med etanolbränsle och annat gasbränsle än gasol, bör ändras från krav på bränsleförbrukning till krav på koldioxidutsläpp relaterat till bilens vikt. Genom att kraven för skattebefrielse bestäms av bilens koldioxidutsläpp istället för bränsleförbrukning blir det dessutom enklare att jämföra förutsättningarna för skattebefrielse för samtliga bilar. Dessa krav bör dock skärpas för att närma sig de krav som gäller för bilar som inte kan drivas med dessa drivmedel. De nu gällande kraven på bränsleförbrukning var bestämda med beaktande av koldioxidutsläppen från dessa bilar. Nivån för kraven på bränsleförbrukning medförde att bilar som kan drivas med etanolbränsle eller gasbränsle förutom gasol tilläts ha ett högre koldioxidutsläpp än andra bilar. Dessa bilar kunde släppa ut omkring 218 gram koldioxid per kilometer, jämfört med 120 gram koldioxid per kilometer, och omfattas av skattebefrielsen. Bilar som är utrustade med teknik för drift med etanolbränsle och annat gasbränsle än gasol bör även fortsättningsvis tillåtas ha ett högre koldioxidutsläpp, eftersom användningen av dessa drivmedel anses ha en lägre klimatpåverkan. Det högsta tillåtna koldioxidutsläppet för bilar som drivs med etanolbränsle och annat gasbränsle än gasol bör beräknas enligt samma formel som för bilar som drivs med övriga drivmedel, men med ett högre genomsnittligt koldioxidutsläpp. Med beaktande av andelen bilar i dessa kategorier bedöms ett genomsnittligt utsläpp om 150 gram koldioxid per kilometer vara lämpligt. Beräkningen sker således enligt formeln; (150 + 0,0457 x (bilens vikt i kilogram - 1372)). Utifrån de ovan givna förutsättningarna görs beräkningen av det högsta tillåtna koldioxidutsläppet på följande sätt. Bilens vikt angivet i kilogram minskas med 1372. Därefter multipliceras differensen med 0,0457. Slutligen adderas produkten med 95. Om bilen har utrustats med teknik för drift med etanolbränsle eller annat gasbränsle än gasol ska istället produkten adderas med 150. För att fastställa om bilen uppfyller koldioxidutsläppskraven för att omfattas av skattebefrielsen, ska bilens koldioxidutsläpp jämföras med det beräknade högsta tillåtna koldioxidutsläppet. Om bilens koldioxidutsläpp inte är högre än det beräknade högsta tillåtna koldioxidutsläppet, uppfyller bilen koldioxidutsläppskraven. Vid en jämförelse av värdena av koldioxidutsläppen är det bilens koldioxidutsläpp vid blandad körning enligt uppgift i vägtrafikregistret som ska användas. För bilar som har utrustats med två eller flera tekniker för drift 71

kan flera uppgifter om koldioxidutsläpp vid blandad körning finnas i vägtrafikregistret. I så fall ska uppgift om bilens koldioxidutsläpp vid drift med etanolbränsle eller gasbränsle användas vid jämförelsen med det högsta tillåtna koldioxidutsläppet. Om uppgift avseende bilens koldioxidutsläpp saknas i vägtrafikregistret ska bilens koldioxidutsläpp bestämmas enligt samma principer som gäller i det fall vägtrafikskatten inte tillförlitligt kan bestämmas på grund av att uppgifter saknas i vägtrafikregistret eller erforderlig utredning kan visas. Bil Sweden, Motorbranschens riksförbund och Ford Motor Company Aktiebolag har påpekat att för lätta lastbilar bör tillåtas generösare viktrelaterade koldioxidutsläppskrav som baseras på Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 av den 11 maj 2011 om fastställande av utsläppsnormer för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta 21 fordon. Denna förordning avser reglera koldioxidutsläpp från lätta lastbilar och lätta bussar. Även för lätta lastbilar och lätta bussar ska för varje fordon beräknas ett värde för koldioxidutsläppen relaterat till dess vikt enligt en fastställd formel som framgår av bilaga 1 till ovanstående förordning. Denna beräkning är generösare än den beräkning av koldioxidutsläpp som gäller för personbilar. Det genomsnittliga koldioxidutsläppet är istället 175 gram koldioxid per kilometer. Dessutom är de värden som ingår i formeln andra. Detta innebär att koldioxidutsläppskraven för lätta lastbilar och lätta bussar inom EU är generösare. Dessa bestämmelser börjar dock inte tillämpas inom EU förrän år 2014. Regeringen menar dock att lätta lastbilar och lätta bussar bör behandlas på samma sätt som personbilar. Vidare bedöms riktningskoefficienten i den formel som gäller för personbilar motverka en utveckling mot större och tyngre bilar i högre grad än beräkningskoefficienten i den formel som gäller för lätta lastbilar. De krav som ställs på lastbilar för att omfattas av skattebefrielsen bör därför vara lika som för personbilar. Den vikt som används vid beräkningen enligt EU-förordningens formel definieras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana 22 fordon , bilaga 1, avsnitt 2.6, i fortsättningen benämnt direktivet. I den svenska lagstiftningen definieras fordons vikt i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Definitionen av vikt enligt direktivet är dock inte exakt lika som definitionen av vikt enligt lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Den definition av en bils vikt som är mest lik direktivets viktdefinition är tjänstevikten. En bils tjänstevikt registreras i vägtrafikregistret. I praktiken motsvarar den registrerade tjänstevikten vikten enligt direktivet. Det beror på att den viktuppgift som registreras i vägtrafikregistret baseras på uppgift om bilens vikt i körbart skick enligt intyg från fordonstillverkaren. De tekniska uppgifter som fordonstillverkare ska lämna har bland annat reglerats i kommissionens

21 EUT L 145, 31.5.2011, s. 1 (Celex 32011R0510). 22 EUT L 263, 9.10.2007, s. 1 (Celex 32007L0046). 72

23 förordning 385/2009 av den 7 maj 2009 . Den viktuppgift som bör användas vid beräkningen av det högsta tillåtna koldioxidutsläppet är därför bilens tjänstevikt, enligt uppgift i vägtrafikregistret. Automatväxlade fordon anses inte längre teknikmässigt ha sämre förutsättningar än manuellt växlade fordon att uppfylla koldioxidutsläppskraven. Särreglerna för automatväxlade personbilar bör därför slopas.

Elbilar, elhybrider och laddhybrider

För elbilar bör även fortsättningsvis ställas krav på att förbrukningen av el inte får överstiga 37 kWh per 100 kilometer för att omfattas av skattebefrielsen. Det finns för närvarande inte skäl till att skärpa kraven för elbilar, eftersom andelen elbilar är få och produktionen av dessa bilar ännu får anses vara under utveckling. Det kan också noteras att elproduktion i Sverige till övervägande del sker utan utsläpp av koldioxid. För laddhybrider införs samma krav på förbrukningen av elektrisk energi som för elbilar. Det är angeläget att även dessa bilars förbrukning av elektrisk energi begränsas för att förhindra att bilar utrustas med ineffektiva förbränningsmotorer och samtidigt med teknik för drift med el med hög energiförbrukning, i syfte att få ner koldioxidutsläppen och därmed omfattas av skattefriheten. Trots att laddhybrider även drivs med bensin eller dieselolja finns för närvarande inte skäl till att ha strängare krav på förbrukning av elektrisk energi än elbilar. För elhybrider uppställs inte några krav på bilens förbrukning av elektrisk energi, eftersom den elektriska energin produceras vid driften av bilen och inte tillförs från en extern källa. Uppgift om elhybriders förbrukning av elektrisk energi saknas dessutom i vägtrafikregistret. För laddhybrider och för elhybrider uppställs även fortsättningsvis krav på bilens koldioxidutsläpp. Koldioxidutsläppskraven är relaterade till vikten enligt samma principer som för övriga bilar.

Skattebefrielsens omfattning

Husbilar, lätta lastbilar och lätta bussar som tas i bruk sedan den 1 januari 2011 behandlas på samma sätt som personbilar vid fordonsbeskattningen, vilket framgår av 2 kap. 7 § vägtrafikskattelagen (2006:227). Dessa fordon bör således behandlas på samma sätt som personbilar även i fråga om skattebefrielse. Skattebefrielsen föreslås därför utvidgas till att förutom personbilar (klass I) även omfatta husbilar (personbilar klass II), lätta lastbilar och lätta bussar. En skattebefrielse som även omfattar dessa fordon ger ett incitament för köpare att välja den personbil, husbil, lätta lastbil eller lätta buss som, beaktat fordonets

23 Kommissionens förordning (EG) nr 385/2009 av den 7 maj 2009 om ersättande av bilaga IX till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (”ramdirektiv”) (EUT L 118, 13.5.2009, s. 13 Celex 32009R0385). 73

vikt, har låga koldioxidutsläpp. Skattebefrielsen gäller inte för tunga lastbilar eller tunga bussar. Förutom kraven om bilars koldioxidutsläpp ska bilen även vara klassificerad i utsläppsklass, enligt 30 eller 32 § avgasreningslagen (2011:318). Bilen måste således uppfylla de senaste obligatoriska utsläppskraven. Om en bil av någon anledning inte längre uppfyller utsläppskraven omfattas inte bilen av skattebefrielsen.

Tiden för skattebefrielse

Skattebefrielsen föreslås även fortsättningsvis ges under en tidsperiod om fem år. Några skäl till att ändra tiden för skattebefrielse har inte framkommit. Skattebefrielsen upphör således fem år från det att bilen togs i bruk för första gången. Den angivna tidsperioden kan inte förlängas genom att bilen ställs av. Skattebefrielsen utgår löpande och inte per kalenderår. En bil som tas i bruk till exempel den 15 juni 2013 blir skattebefriad till och med den 14 juni 2018.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 2 kap. 11 a § vägtrafikskattelagen (2006:227). De skärpta kraven för fordonsskattebefrielse föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.

Krav vid myndigheters upphandling av fordon

I förordningen (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor bestäms bland annat vilka krav som ställs på personbilar och lätta lastbilar som upphandlas av myndigheter. Enligt denna förordning ska personbilar som en myndighet köper in uppfylla kraven för skattebefrielse från fordonsskatten, enligt 2 kap. 11 a § vägtrafikskattelagen (2006:227). Vissa undantag från kraven finns dock för bl.a. annat utryckningsfordon. Hänvisningen till vägtrafikskattelagen gör att bestämmelserna om fordons skattebefrielse blir tillämpliga även vid upphandling. I denna förordning finns även krav på upphandling av lätta lastbilar. Enligt 10 § får lätta lastbilars koldioxidutsläpp högst vara 230 gram koldioxid per kilometer vid blandad körning. Vidare får lätta lastbilar som är utrustade med teknik för drift med dieselolja högst släppa ut fem milligram partiklar per kilometer, enligt 11 §. Med anledning av att kraven för myndigheters upphandling av lätta lastbilar skiljer sig från kraven för befrielse från fordonsskatten kan det finnas behov av att se över detta regelverk.

EU-rättsliga aspekter

Lagförslagen anmäls till EU-kommissionen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34 av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter 74

24 och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster . Enligt nämnda direktiv kan skattemässiga lagstiftningsåtgärder antas även om tremånaders-perioden för granskningsförfarandet under direktivet inte har löpt ut. Någon frysningsperiod gäller således inte. Gemenskapsrättens regler om statsstöd bedöms inte aktualiseras. Avsikten med de mindre strikta kraven för etanol- och gasbilar är att gynna bilar som kan drivas med drivmedel som inte är fossilt baserade. Skattebefrielsen bedöms vara lämplig och nödvändig för att utvecklingen av mer miljöanpassad fordonsteknik.

Skälen för regeringens bedömning

Skärpningar bör ske successivt

De senaste årens utveckling av fordonstekniken och EU-förordningens krav förväntas leda till en energieffektivisering, för både de bilar som drivs med fossila drivmedel och för de bilar som drivs med biodrivmedel. Hur snabbt utvecklingen av teknik och förnybara drivmedel kommer att ske kan dock inte utan svårighet bedömas på förhand. De krav som ställs på bilar för skattebefrielse bör således successivt skärpas. Utgångspunkten vid skärpning av kraven för skattebefrielse bör vara att andelen bilar som omfattas av skattebefrielsen ska vara ungefär konstant och att skattebefrielsen därmed ska främja bilar med bättre miljöegenskaper. Konkurrensverket har påpekat att förslaget inte är långsiktigt och förutsägbart. Förslaget är avsett att baseras på EU-förordningens bestämmelser om bilars koldioxidutsläpp. Enligt EU-förordningen ska Europeiska kommissionen successivt ändra de i formeln ingående värdena. De värden som ska ingå i formeln som förslaget bygger på efter år 2015 är i dagsläget okända. I EU-förordningen anges dock preliminärt att målet för de genomsnittliga koldioxidutsläppen från nya personbilar är 95 gram koldioxid per kilometer från och med år 2020. Det uppställda EU-målet ger en indikation på hur mycket kraven för skattebefrielse bör skärpas för att stimulera försäljningen av nya bilar med låga koldioxidutsläpp. Eftersom utvecklingen av fordonstekniken snabbt går framåt och de krav som ställs på fordonstillverkare från och med år 2016 ännu är okända samt att successiva skärpningar som baseras på EUbestämmelser aviseras på förhand får kraven på lagstiftningens långsiktighet och förutsägbarhet anses vara uppfyllda. Kraven för skattebefrielse bör fortsättningsvis successivt skärpas så att andelen nya bilar som omfattas av skattebefrielsen blir ungefär konstant. En ny översyn av kraven för befrielse från fordonsskatten görs preliminärt år 2014 med beaktande av kommande förändringar av EU:s koldioxidutsläppskrav. Skärpta krav för skattebefrielse bedöms därefter införas år 2016 och efter en motsvarande översyn bedöms en ytterligare skärpning av kraven införas år 2019. På sikt avses kraven för skattebefrielse vara teknik- och driftsneutrala så att samma koldioxidutsläppskrav ska gälla för samtliga bilar som omfattas av

24 EUT L 204, 21.7.1998, s. 37 (Celex 31998L0034). 75

s skattebefrielse en. De generö sare koldioxid dutsläppskrav ven för de bila ar som k kan drivas me ed etanolbrän nsle, naturgas och biogas k kommer såled des på s sikt att fasas u ut.

5 5.3.3 Ko onsekvensana alys

O Offentligfinans siella effekter r

F Förslaget gälle er endast bila ar som tas i b bruk från och med den 1 ja anuari 2 2013. Skatteb ortfallet vid s skattebefrielse en för personb bilar, lätta las stbilar o och lätta buss sar beror blan nd annat på hu ur många nya a fordon som säljs, h hur många for rdon som upp pfyller de upp pställda krave en. Jämfört m med de n nu gällande kr raven bedöms s skärpningen av kraven m medföra att de totala n nettoskatteintä äkterna ökar m med ca 0,09 miljarder kro onor år 2013 . Den v varaktiga effek kten på skatte eintäkterna up ppstår fem år e efter att krave en har s skärpts. Det femte året e efter ändringe en har effek kterna av för rslaget a ackumulerats s så att nettointä äkterna uppgå år till ca 0,45 m miljarder kron nor. Bedömning gen av netto oskatteintäkter rna baseras p på den förvä äntade n nybilsförsäljni ingen, fordons sskatten och a att andelen bil lar som omfat ttas av s skattebefrielse en uppskattas till ca 10 proc cent. Andelen bilar som om mfattas a av skattebefrie elsen bedöms s successivt ö ka mellan åre en 2013 och 2016. Ö Ökningen av miljöbilar vi id de föresla agna kraven b bedöms dock k vara u ungefär likvär rdig som öknin ngen vid nu g gällande krav. . Med anledni ing av d detta bedöms s ökningen av andelen miljöbilar inte påverk ka de o offentligfinans siella effektern na jämfört me ed nuvarande k krav.

A Andelen bilar som omfattas av skattebefr rielsen

A Andelen bilar som omfattas s av skattebefr rielsen bedöm ms sjunka från ca 40 p procent till ca 10 proce ent till följd d av de än ndrade kraven n för s skattebefrielse e. Figur 1 illus strerar den san nnolika effekt ten på fördeln ningen a av bilar på oli ika bränslesla ag för år 2013 3, baserat på n nybilsförsäljn ningen u under år 2011 och med anta agandet att bil larna i snitt bl lir ca 5 procen nt mer e effektiva pe er år fram m till år 2013. Lin injerna illus strerar k koldioxidutslä äppskraven för r befrielse från n fordonsskat tten samt EU:s s krav o om genomsn nittliga koldi ioxidutsläpp från nya p personbilar, vilka b behandlas i av vsnitt 4.3.2.

Figur 1. Fördelning av bilar i olika bränsleslag år 2013*

250 230 210 Bensin 190 Diesel /km Gas g 170 2, O 150 Etanol v C EU läpp a 130 ts U Bensin och 110 Diesel Etanol och 90 Gas 70 50 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 2200 2400 Tjänstevikt, kg * Den övre lutande linjen illustrerar kravet för det högsta tillåtna koldioxidvärdet i relation till tjänstevikten för bilar som utrustats med teknik för drift med etanol- eller gasbränslen förutom gasol. Den lutande linjen i mitten visar EU:s krav på fordonstillverkare om genomsnittliga koldioxidutsläpp för nya bilar. Den nedre lutande linjen visar koldioxidutsläppskravet för bensin- och dieselbilar. Den horisontella linjen illustrerar nu gällande krav för koldioxidutsläpp om 120 gram per kilometer. Symbolerna i figuren visar alla bilmodeller för de olika bränsleslagen, dock framkommer inte antalet bilar. Om figuren hade varit tredimensionell skulle antalet bilar inom respektive modellutbud ha visats som staplar.

Fördelningen på olika bränsleslag för dessa bilar kommer dock att skifta. Sannolikt kommer andelen bilar som delvis drivs med förnybara drivmedel att öka, trots att kraven för att omfattas av skattebefrielsen för dessa bilar har skärpts. Samtidigt bedöms andelen bilar som drivs med fossila drivmedel att minska från nuvarande nivå. Sammanfattningsvis, som en följd av skärpningen av kraven för skattebefrielse, minskar andelen bilar som omfattas av skattebefrielsen. Samtidigt bedöms andelen bilar som har låga koldioxidutsläpp i förhållande till vikten att öka. Andelen bilar som omfattas av de nya kraven beror på de årliga förbättringar som dagens bilar med lägst utsläpp av koldioxid kan uppvisa, om hänsyn inte tas till förändrade köpbeteenden. Antagandet att förbättringen blir ca 5 procent per år kan möjligen vara något optimistiskt. Likväl bedöms det vara en rimlig siffra, eftersom antalet tillgängliga modeller på den svenska marknaden bedöms öka, samtidigt som EU-förordningen understödjer denna utveckling.

Effekter för miljön

En befrielse från fordonsskatt förväntas stimulera inköp av nya bilar som är mindre skadliga för miljön. Genom att använda koldioxidutsläpp som kriterium för att omfattas av skattebefrielsen gynnas bilar med lägre klimatpåverkan. Skattebefrielsen kan således fungera som ett ekonomiskt

incitament för nybilsköpare, såväl som det kan anses äga ett informativt värde. Viktrelatering av koldioxidutsläppen innebär inte full kompensation för koldioxidutsläppen, eftersom en högre vikt enbart tillåter 60 procent högre koldioxidutsläpp. Som en konsekvens av detta bedöms få bensinoch dieseldrivna bilar med högre utsläpp än 120 gram koldioxid per kilometer omfattas av fordonsskattebefrielsen. Viktrelateringen innebär också att inköp av energieffektiva fordon i de lägre viktklasserna stimuleras mer än vid nuvarande regler. Det är viktigt att framhålla att det är en rad olika faktorer utöver befrielse från fordonsskatt som påverkar inköp av bilar och de totala koldioxidutsläppen från lätta fordon. Faktorer som kan påverka är till exempel fluktuationer i oljepris och konjunktur. Förslagets effekter på miljön bedöms dock huvudsakligen vara långsiktiga, eftersom lättnaden endast påverkar nybilsförsäljningen. Sammanfattningsvis är det svårt att beräkna hur de totala utsläppen av koldioxid påverkas. En viktrelaterad gräns för koldioxidutsläpp torde emellertid stimulera till köp av bilar som har lägre koldioxidutsläpp oberoende av bilens vikt. I kombination med bland annat drivmedelsbeskattningen bör en viktrelaterad skattebefrielse i förlängningen leda till att koldioxidutsläppen från lätta fordon totalt sett minskar.

Skattebefrielsens storlek

För nya personbilar tas en koldioxidbaserad fordonsskatt ut. I den koldioxidbaserade fordonsskatten ingår en bränslefaktor som höjer skatten för dieselbilar. Faktorn har till syfte att ta hänsyn till att skatten på dieselolja är lägre än skatten på bensin. Faktorn höjer fordonsskatten för dieselbilar så att den sammanlagda fordonsskatten och drivmedelsskatten beloppsmässigt ska vara lika för en specifik bil oavsett om den drivs med en dieselmotor eller bensinmotor. Vid en skattebefrielse blir det således inte möjligt att genom bränslefaktorn kompensera för att skatten på dieselolja är lägre än skatten på bensin. Det är emellertid angeläget att uppmärksamma de bilar med låga utsläpp som är utrustade med teknik som möjliggör låga utsläpp, eller är utrustade med teknik som anses vara en fördel ur ett miljöperspektiv. Bilköparen bör ges en tydlig signal om vilka bilar som är som i förhållande till vikten har lågt koldioxidutsläpp. Något särskilt skattepåslag eller undantag för dieselbilar föreslås därför inte. Fordonsskatten baseras på ett fast skattebelopp, ett rörligt koldioxidbelopp beroende av mängden koldioxidutsläpp samt typen av drivmedel som används för drift. Detta system innebär att värdet av skattebefrielsen varierar beroende av vad det är för fordon som omfattas av skattebefrielsen. Eftersom skattebefrielsen inte är begränsad till ett fast belopp, innebär det att skattelättnaden blir större ju högre fordonsskatt som annars skulle ha påförts. Följden av ett sådant system är att det i större utsträckning är tyngre fordon som släpper ut mer koldioxid och dieselbilar som får större skattelättnad. Det är dock mer angeläget att skattebefria de fordon som i förhållande till vikten har låga

koldioxidutsläpp än att inbördes rangordna fordonen utifrån dess egenskaper. För de bilar som kvalificerar till skattebefrielsen motsvarar det för en bensindriven personbil enligt de beslutade regler för fordonsskatt som gäller år 2013 en lättnad om 360 kronor per år om bilen släpper ut maximalt 120 kilogram koldioxid per kilometer, vilket innebär en total skattelättnad om 1 800 kronor under de fem första åren skattebefrielsen ges. Motsvarande skattebefrielse för en bil som kan drivas med alternativa bränslen är ca 660 per år och en total skattelättnad om ca 3 300 kronor under de fem första år befrielsen ges. För en dieseldriven bil uppgår skattebefrielsen till 1 114 kronor per år och en total skattelättnad om 5 570 kronor den fem år skattebefrielsen ges.

Effekter för företagen

Förslaget förväntas inte medföra något administrativt merarbete för små företag i förhållande till större företag i form av förändrade rutiner, ytterligare uppgiftslämnande eller liknande.

Effekter för myndigheter och domstolar

Ett visst programmeringsarbete kan förväntas i samband med att kraven för skattebefrielse från fordonsskatten ändras. De eventuellt tillkommande kostnaderna för Transportstyrelsen och Skatteverket får finansieras inom den befintliga anslagsramen. Skattebefrielsen förväntas inte medföra några ökade kostnader för de allmänna förvaltningsdomstolarna eller andra myndigheter.

6 Sammanfattning av offentligfinansiella effekter

I tabell 6.1 sammanfattas och beskrivs de offentligfinansiella effekterna av de skatteförändringar som presenterats tidigare i lagrådsremissen. Tre olika typer av offentligfinansiella effekter redovisas: bruttoeffekt för 2013, nettoeffekter för 2013–2016 och varaktig effekt. Bruttoeffekten beskriver den statiskt beräknade förändringen i intäkterna från den skatt som regeländringen avser. Bruttoeffekten beaktar således inte eventuella indirekta effekter som t.ex. regeländringens påverkan på andra skattebaser och på konsumentprisindex. Om konsumentprisindex påverkas av en regeländring så uppkommer en indirekt effekt då utgifter i olika offentliga transfereringssystem påverkas av förändringar i konsumentprisindex. Vid en bedömning av de kortsiktiga offentligfinansiella effekterna av olika åtgärder är nettoeffekten för den konsoliderade offentliga sektorn mest relevant. I nettoeffekten beaktas vissa indirekta effekter på skatteintäkterna och på de offentliga utgifterna. Nettoeffekten redovisas för åren 2013–2016. 79

Den varaktiga effekten, som redovisas i den sista kolumnen i tabell 6.1, ger ett mått på den bestående årliga kostnaden/intäkten som en åtgärd medför, dock utan koppling till hur de offentliga finanserna påverkas ett visst år. Beräkningen baseras på nuvärdet av en åtgärds framtida nettoeffekter. På så vis möjliggörs jämförelser mellan regelförändringar vars nettoeffekter är olika fördelade över tiden. Avvikelser mellan den varaktiga effekten och de årliga nettoeffekterna beror bl.a. på fördröjd övervältring av vissa skatter på andra skattebaser. De offentligfinansiella effekterna har beräknats utifrån 2013 års priser och volymer.

Tabell 6.1 Offentligfinansiella effekter: bruttoeffekt 2013, nettoeffekt 2013–2016 och varaktig effekt

Brutto- Offentlig sektor Varaktig Miljarder kronor effekt nettoeffekt effekt Effekt från 2013 2014 2015 2016 Skatt på kapitalanvändning -företagsskatter Sänkt bolagsskatt till 25,3 procent 1/1 2013 -3,55 -3,55 -3,55 -3,55 -3,55 -3,55 Sänkt expansionsfondsskatt till 25,3 procent 1/1 2013 -0,10 -0,10 -0,01 -0,01 -0,01 -0,01 Skatt på förvärvsinkomster Förenkling av befintlig egenavgiftsnedsättning 25 1/1 2013 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Skatt på konsumtion m.m. energi- och miljöskatter Skatt på låginblandade biodrivmedel 1/1 2013 0,16 0,16 0,16 0,16 0,16 0,16 Slopad CO 2 -skatt för kraftvärmeproduktion inom EU ETS 1/1 2013 -0,13 -0,11 -0,11 -0,11 -0,11 -0,11 Ändrade återbetalningsregler för värmeproduktion i EU ETS 1/1 2013 -0,10 -0,08 -0,08 -0,08 -0,08 -0,08 Ändrade krav för fordonsskattebefrielse (Miljöbilsdefinitionen) 1/1 2013 0,09 0,09 0,18 0,27 0,36 0,45

25

Tillämpas dock första gången i fråga om självdeklarationen vid 2013 års taxering.

7 7 Fö örfattnings skommenta ar

7 7.1 Fö örslaget till l ag om ändri ing i inkoms stskattelagen n (19 999:1229)

3 33 kap.

8 8 och 16 §§ P Procentsatsen 73,7 i de aktu uella bestämm melserna mots svarar den and del av e expansionsfon nden som sk ka ha täckni ing i ett ka apitalunderlag g och m motsvarar vad d som återstår r av de avsättn ningar som ha ar gjorts till fo fonden s sedan expans ionsfondsskat tten om, för närvarande, 26,3 procen nt har e erlagts. Efters som det nu fö öreslås att exp pansionsfonds sskatten sänks s med e en procentenh het till 25,3 p procent komm mer det däreft fter att återstå å 74,7 p procent sedan skatten har be etalats. Bestäm mmelserna än ndras i enlighe et med d detta.

3 34 kap.

6 6 § E Expansionsfon nden måste ha täcknin ng i ett kapitalunderl lag i n näringsverksam mheten som m uppgår ti ll 73,7 pro ocent av fo onden. A Annorlunda u uttryckt innebä är det att fon nden högst får r uppgå till 1 35,69 1 p procent ( 73 , 7 % % ) av kapitalu underlaget. Nä är expansions sfondsskatten sänks

t ill 25,3 proce ent får expan sionsfonden h högst uppgå t till 133,87 ( 1 ) 7 74 , 7 % p procent av kap pitalunderlage et. Bestämmel sen ändras i e enlighet med d detta.

8 8 och 10 §§ Ä Ändringarna ä är av samma sl lag som i 6 §.

2 20 § Ä Ändringen i f första stycket t tredje streck ksatsen är av v samma slag g som ä ändringarna i 3 33 kap. 8 och 16 §§.

5 50 kap.

5 5 § Ä Ändringarna i i tredje respe ektive fjärde strecksatsen i första respe ektive a andra stycket föranleds av v att expansio onsfondsskatt ten föreslås s sänkas f från 26,3 till l 25,3 proce ent. Ändringa arna i fjärde e respektive femte s strecksatsen i första respek ktive andra s stycket är av samma slag som i 3 33 kap. 8 och 16 §§.

6 65 kap.

8 8 § Ä Ändringen inn nebär att skat ttesatsen för e expansionsfon ndsskatt sänk s från 2 26,3 procent t till 25,3 proce ent av det bel lopp som dras s av vid avsä ättning t ill expansion sfond. Efter sänkningen s ka följaktlige en 25,3 proce ent av 82

minskningen av expansionsfonden tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt.

10 § Ändringen innebär att den statliga inkomstskatten för juridiska personer sänks med en procentenhet från 26,3 procent till 25,3 procent.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Punkten 1. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången vid beskattningen 2014, om inte något annat anges i punkterna 2–4. Punkten 2. Som nämnts i avsnitt 3.2 utgår vissa bestämmelser om räntefördelning och expansionsfond från storleken på näringsidkarens expansionsfond eller kapitalunderlag vid olika tidpunkter. I de fall dessa tidpunkter ligger före omvandlingen av gamla fondavsättningar (gjorda med den högre expansionsfondsskattesatsen) till nya avsättningar (gjorda med den lägre expansionsfondsskatten och ett högre krav på kapitalunderlag) ska bestämmelserna tillämpas i sina äldre lydelser tills det är expansionsfondens eller kapitalunderlagets storlek efter omvandling av ingående fondavsättningar 2013 som har betydelse. De bestämmelser det är fråga om är 33 kap. 8 och 16 §§ samt 34 kap 8 och 10 §§. Dessa bestämmelser ska således tillämpas i sina nya lydelser första gången vid beskattningen 2015. Punkten 3. Vid beskattningen 2014 ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till expansionsfond som har gjorts enligt äldre bestämmelser anses återförda och genast åter avsatta till expansionsfond. Dessa åtgärder kommer med automatik att vidtas av Skatteverket. Vid återföringen tillämpas bestämmelserna i sina äldre lydelser och vid återavsättningen tillämpas bestämmelserna i sina nya lydelser. Av 65 kap. 8 § följer att den expansionsfondsskatt som betalats på de återförda avdragen tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt. Vid bestämmande av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till i samband med omvandlingen av fonden tillämpas i fråga om återavsättningen 34 kap. 6 och 10 §§ i sina äldre lydelser och vid tillämpningen av 34 kap. 13 § tillämpas 50 kap. 5 § i sin äldre lydelse. När det gäller handelsbolag tillämpas i fråga om återavsättningen inte bestämmelsen i 34 kap. 13 § andra stycket om att ökning på grund av beskattningsårets avsättning till expansionsfond som avses i 50 kap. 5 § inte ska beaktas vid bestämmandet av kapitalunderlaget. Anledningen till detta och till att 34 kap. 6 och 10 §§ samt att 50 kap. 5 § vid tillämpningen av 34 kap. 13 § ska tillämpas i sina äldre lydelser är att den skattskyldige inte ska tvingas återföra delar av återavsättningen. En konsekvens av att 50 kap. 5 § i sin äldre lydelse tillämpas vid återföringen och i sin nya lydelse vid återavsättningen är att den skattskyldiges justerade anskaffningsutgift i samband med omvandlingen av fonden kommer att minska med en procentenhet av den expansionsfond som finns vid beskattningsårets ingång. Om den skattskyldige samma år som fonden omvandlas vill återföra hela eller delar av fonden så måste han eller hon göra det på vanligt sätt i 83

d deklarationen. Detsamma g gäller om den skattskyldige e kan göra oc ch gör y ytterligare avs sättningar till l expansionsf fonden. På en n sådan avsä ättning t illämpas de ny ya bestämmel lserna fullt ut. En följd av den föreslagn na regleringen n är att när d den slutliga sk katten b bestäms efter omvandlingen n av fonden s så kommer de en skattskyldi ige att t illgodoföras ett belopp so om motsvara ar skillnaden (en procente enhet) m mellan den ex xpansionsfond dsskatt som be elöper sig på d det vid årets in ngång a avsatta belopp pet beräknad d dels enligt de nya bestämm melserna, dels enligt d de gamla. S Samtidigt ök kar kravet p på kapitalund derlag i när rings– v verksamheten med samma b belopp, fast fö örst vid beskat ttningen 2015 . Punkten 4. Innebörden av bestämm melsen är a att sänkninge en av b bolagsskattesa atsen får effek kt först på be eskattningsår som har påb börjats e efter den 31 december 2 012. För bes skattningsår s som har påb börjats d dessförinnan kommer så åledes den t tidigare bola agsskattesatsen n att a användas.

7 7.2 Fö örslaget till l ag om ändri ing i lagen ( 1994:1776) om ska att på energi i

2 2 kap.

1 12 § Ä Ändringen i p paragrafens fö rsta stycke är r en följd av a att omfattning gen av s skattebefrielse e för bränsle som framställ lts av biomas ssa förs in i 7 7 kap. 3 3 a–3 d §§.

6 6 a kap.

2 2 § Ä Ändringen i p paragrafens an ndra stycke i nnebär att de en nedsättning g som t idigare regler ats i paragrafe ens tredje styc cke för förbruk kning för syft e som a anges i 1 § 17 a överförs till l andra stycke et. Ändringen i paragrafens andra s stycke innebä är också en ändring av nivån för sk kattebefrielse n för r råtallolja i syf fte att råtallolj a som förbruk kas för ändam mål som anges s i 1 § 1 17 a inte ska a behandlas mindre förm ånligt än fos ssila bränslen n som a används för s amma ändam mål. Efter förä ändringen me dges befrielse e från e energiskatten med ett be elopp som m motsvarar 70 0 procent av v den e energiskatt oc h 100 procen nt av den kold dioxidskatt som m tas ut på br ränsle e enligt 2 kap. 1 § första styck ket 3 a LSE.

7 7 kap.

3 3 a § I I första stycke et klargörs at tt denna nya paragraf ger skattebefriels se för a andra motorbr ränslen än d de som avses i 3 b–3 d § §. Denna par ragraf r reglerar därige enom skattebe efrielsen för d den beståndsd del som fram mställts a av biomassa s som ingår i e tt höginbland dat motorbräns sle, som t.ex. . E85, e eller för ett mo otorbränsle so om framställts s av biomassa a och inte har något f fossilt innehål l. 84

För den beståndsdel som framställts av biomassa och som ingår i ett låginblandat motorbränsle, regleras skattebefrielsens omfattning i 3 c och 3 d §§. För bränslen som har samma KN-nummer som fossil bensin eller dieselolja men som framställts av biomassa, regleras skattebefrielsen under 3 b §. Paragrafen innebär att avdrag får göras för hela energiskatten och hela koldioxidskatten på den beståndsdel av ett motorbränsle som framställts av biomassa. I andra stycket uppställs som ett krav för avdragsrätten att bränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen, jfr prop. 2010/11:154. Detta villkor omfattar även 3 b §. Genom tredje stycket klargörs att bestämmelserna i första stycket inte gäller för biogas eller etanol som låginblandas i bensin. Skattebefrielsen för biogas regleras genom 4 §. Skattebefrielsen för biodrivmedel som låginblandas i bensin regleras genom 3 c §.

3 b § Genom denna nya paragraf regleras skattebefrielsens omfattning för bränslen som har samma KN-nummer som fossil bensin eller dieselolja men som framställts av biomassa. Det kan röra sig om t.ex. hydrerade vegetabiliska oljor och fetter, s.k. HVO, eller syntetiska motorbränslen. Paragrafen innebär att avdrag får göras för hela energiskatten och hela koldioxidskatten för de bränslen som utgör en bensin eller en dieselolja som framställts av biomassa, upp till och med 15 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som bränslet ingår i. En skattskyldig som lämnar en punktskattedeklaration får under redovisningsperioden fritt fördela mängderna av den bensin eller dieselolja som framställts av biomassa och som ingår i bensin eller diesel, under förutsättning att avdrag i punktskattedeklarationen för redovisningsperioden endast görs för maximalt 15 volymprocent bensin eller dieselolja som framställts av biomassa. Detta avdrag får göras utöver den avdragsrätt som gäller för låginblandade biodrivmedel och berörs i 3 c och 3 d §§. För den som är händelseredovisningsskyldig beräknas begränsningarna i avdragsrätten utifrån förhållandena vid respektive enskild händelse som medför att skattskyldighet inträder. För det fall att en händelseredovisningsskyldigs avdragsrätt uppstår först efter redovisning skett får skattebefrielsen uppnås efter ett avdragsyrkande i samband med en begäran om omprövning.

3 c § Genom denna nya paragraf regleras skattebefrielsens omfattning för den beståndsdel som framställts av biomassa och som låginblandas i bensin. Av paragrafen framgår att avdrag får göras för hela koldioxidskatten och 89 procent av energiskatten för den beståndsdel som framställts av biomassa och som låginblandas i bensin. Avdragsrätten är begränsad och kan maximalt uppgå till 5 volymprocent biodrivmedel (dvs. en beståndsdel som framställts av biomassa) av den totala mängd bensin som omfattas av den aktuella skattedeklarationen. Vid beräkningen av begränsningen sammanräknas samtliga biodrivmedel, med undantag för bränslen som har samma KN- 85

nummer som fossil bensin men som framställts av biomassa, t.ex. syntetiska motorbränslen, som den skattskyldige redovisar i deklarationen. Av huvudreglerna i 26 kap. 6, 10 och 17 §§ skatteförfarandelagen följer att energiskatt och koldioxidskatt redovisas i en skattedeklaration för redovisningsperioder, som var och en vanligtvis omfattar en kalendermånad eller ett beskattningsår. Upplagshavare, registrerad varumottagare och lagerhållare redovisar skatten på detta sätt. Mer undantagsvis kan dock förekomma att en skattedeklaration i stället lämnas för varje händelse som medför skattskyldighet. Regler om redovisning av skatt i detta fall finns i 26 kap. 8 § skatteförfarandelagen. Ett exempel när sådan redovisning aktualiseras är vid sådan införsel av beskattat bränsle från ett annat EU-land som medför skattskyldighet enligt 4 kap. 1 § 6. En skattskyldig som lämnar en punktskattedeklaration får under redovisningsperioden fritt fördela mängderna biodrivmedel i bensin, under förutsättning att avdrag i punktskattedeklarationen för redovisningsperioden endast görs för maximalt 5 volymprocent biodrivmedel. För den som är händelseredovisningsskyldig beräknas begränsningarna i avdragsrätten utifrån förhållandena vid respektive enskild händelse som medför att skattskyldighet inträder. För det fall att en händelseredovisningsskyldigs avdragsrätt uppstår först efter redovisning skett får skattebefrielsen istället efter ett avdragsyrkande i samband med en begäran om omprövning. I tredje stycket uppställs som ett krav för avdragsrätt att bränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked, jfr kommentaren till 3 a §. I fjärde stycket regleras, för de fall som beståndsdelen utgörs av etanol, att skattebefrielse enligt första stycket endast medges om den skattskyldige har framställt eller anskaffat denna eller motsvarande mängd etanol som har hänförts till KN-nummer 2207 10 00 antingen vid import från tredje land eller vid framställning inom EU. KN-nummer 2207 10 00 är odenaturerad etanol. Det är därigenom möjligt att tillämpa avdragsrätten enligt första stycket för denaturerad etanol med KNnummer 2207 20 00 så länge den skattskyldige anskaffat motsvarande mängd etanol som har importerats eller framställts inom EU i odenaturerad form. Bestämmelsen har sin grund i Europeiska kommissionens statsstödsbeslut i ärende N 112/2004 (EUT C 209, 31.8.2006) där den skattelättnad för låginblandad etanol som godkänts av kommissionen villkoras av att etanolen är klassificerad som odenaturerad etanol under KN-nr 2207 10 00. Syftet med villkoret är att säkerställa att importerad etanol tas in till EU under sådan tullsats att etanolen genom denna kostnadsökning inte överkompenseras i förhållande till det fossila bränslet som den ersätter. För att uppnå en lika behandling med etanol som framställts inom EU ska motsvarande krav på klassificering som odenaturerad etanol också gälla för EU-producerad etanol. Villkoret i fjärde stycket syftar alltså till att säkerställa en viss marginal i beräkningen av om överkompensation sker. Detta innebär endast att etanolen i något skede, antingen vid importtillfället eller i det ögonblick då den framställts inom EU, ska ha kunnat rubriceras som odenaturerad. För att medges avdrag för skatt på en viss mängd etanol ska den 86

skattskyldige kunna visa att han anskaffat en sådan mängd etanol som varit odenaturerad i något sådant skede som nyss angetts. Villkoret reglerar alltså inte i sig hur etanolen ska vara klassificerad när den anskaffas av en drivmedelsproducent och av honom blandas in i t.ex. bensin. I Sverige finns regler i annan lagstiftning än LSE om hantering av etanol. Dessa bestämmelser syftar till att undvika att större mängder etanol än nödvändigt transporteras runt i samhället i odenaturerat skick. Bestämmelserna i alkohollagen (2010:1622) är utformade med inriktning på att etanol ska vara denaturerad så tidigt som möjligt i hanteringskedjan. Vidare omfattas etanol av lagen (1994:1564) om skatt på alkohol. I denna lag finns bestämmelser om undantag från alkoholskatt om etanolen antingen är fullständigt denaturerad eller ingår i en vara som inte är avsedd att ätas eller drickas, under förutsättning att ingående etanol är denaturerad i enlighet med någon EU-medlemsstats krav.

3 d § Genom denna nya paragraf regleras skattebefrielsens omfattning för den beståndsdel som framställts av biomassa och som låginblandas i dieselolja. Av paragrafen framgår att avdrag får göras för hela koldioxidskatten och 84 procent av energiskatten för den beståndsdel som framställts av biomassa och som låginblandas i dieselolja eller annat motorbränsle som avses i som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3. Avdragsrätten är begränsad och kan maximalt uppgå till 5 volymprocent biodrivmedel (dvs. en beståndsdel som framställts av biomassa) av den totala mängd dieselolja som omfattas av den aktuella skattedeklarationen. Vid beräkningen av begränsningen sammanräknas samtliga biodrivmedel, med undantag för bränslen som har samma KNnummer som fossil diesel men som framställts av biomassa, t.ex. syntetiska motorbränslen och hydrerade vegetabiliska oljor och fetter, s.k. HVO, som den skattskyldige redovisar i deklarationen. Av huvudreglerna i 26 kap. 6 och 10 §§ skatteförfarandelagen följer att energiskatt och koldioxidskatt redovisas i en skattedeklaration för redovisningsperioder, som var och en vanligtvis omfattar en kalendermånad. Upplagshavare, registrerad varumottagare och lagerhållare redovisar skatten på detta sätt. Mer undantagsvis kan dock förekomma att en skattedeklaration i stället lämnas för varje händelse som medför skattskyldighet. Regler om redovisning av skatt i detta fall finns i 26 kap. 8 § skatteförfarandelagen. Ett exempel när sådan redovisning aktualiseras är vid sådan införsel av beskattat bränsle från ett annat EU-land som medför skattskyldighet enligt 4 kap. 1 § 6. En skattskyldig som lämnar en punktskattedeklaration får under redovisningsperioden fritt fördela mängderna biodrivmedel i dieselolja, under förutsättning att avdrag i punktskattedeklarationen för redovisningsperioden endast görs för maximalt 5 volymprocent biodrivmedel. För den som är händelseredovisningsskyldig beräknas begränsningarna i avdragsrätten utifrån förhållandena vid respektive enskild händelse som medför att skattskyldighet inträder. För det fall att en händelseredovisningsskyldigs avdragsrätt uppstår först efter redovisning skett får skattebefrielsen uppnås efter ett avdragsyrkande i samband med en begäran om omprövning. 87

I tredje stycket uppställs som ett krav för avdragsrätten att bränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked, jfr kommentaren till 3 a §.

4 a § I 7 kap. finns flera bestämmelser där den skattebefrielse som åstadkoms genom avdrag i den skattskyldiges deklaration utgör ett statligt stöd enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I 3 § rör det sig om vegetabiliska och animaliska oljor och fetter m.m. som bränsle för uppvärmning och i 4 § om biogas som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning. Vidare regleras genom förslagen i denna lagrådsremiss skattebefrielse för biodrivmedel i de nya 3 a, 3 b, 3 c och 3 d §§. EU-kommissionen har godkänt de stödordningar som omfattas av 3 och 4 §§, se beslut i ärenden N866/2006 (EUT C 220,20.9.2007, s. 2) och N592/2006 (EUT C 303,13.12.2006, s. 79). Genom statsstödsbeslut i ärenden N N112/2004 (EUT C 209, 31.8.2006, s. 7), N 592/2006 (EUT C 303,13.12.2006, s. 79) och N539/2010 (EUT C 241, 19.8.2011, s. 5) har EU-kommissionen godkänt den nuvarande skattebefrielsen för biodrivmedel, som åstadkoms genom dispensbeslut, till och med utgången av 2013. Som anges i avsnitt 4.1.2 utgör den minskning av skattebefrielsen som föreslås i lagrådsremissen en ändring av ett befintligt stöd och åtgärden måste därför prövas och godkännas av kommissionen innan den kan träda i kraft. Det rör sig om de förslag som lämnas i 3 b, 3 c och 3 d §§. Ett statsstödsbeslut bedöms finnas i sådan tid att ändringarna av skattebefrielsen för biodrivmedel kan träda i kraft den 1 januari 2013. Regeringen är enligt statsstödsbesluten skyldig att årligen rapportera till EU-kommissionen att någon överkompensation inte sker genom den skattelättnad som ges de aktuella bränslena alternativt för framtiden föreslå åtgärder som innebär att överkompensationen undviks. I första stycket i denna nya paragraf införs en skyldighet för den som gör avdrag för skatt på bränsle enligt 3–4 §§ att på begäran lämna de uppgifter regeringen behöver för denna rapportering. Uppgifterna ska lämnas till regeringen eller till den myndighet som regeringen bestämmer. Det rör sig om uppgifter som behövs för att regeringen ska kunna bedöma om överkompensation har skett och alltså kunna fullgöra sin rapporteringsskyldighet. Så vitt gäller biodrivmedel som hittills beviljats skattebefrielse genom dispensbeslut har denna uppgiftsskyldighet reglerats i dessa beslut. Det har bl.a. gällt uppgifter om teknisk beskrivning av bränslet, inklusive uppgift om ursprung, användningsområde samt olika delar av produktionskostnaden. Den närmare omfattningen av de uppgifter som den skattskyldige på begäran ska lämna avses att regleras i förordning och/eller myndighetsföreskrifter, vilket framgår av paragrafens andra stycke.

9 kap.

5 § Första stycket ändras redaktionellt så bestämmelserna som tidigare uttryckts som ett spann istället skrivs ut. 88

Ett nytt tredje stycke införs varpå de nuvarande tredje till femte styckena blir fjärde, femte respektive sjätte styckena. I tredje stycket utvidgas den skattebefrielse som avses i andra stycket 1 för leveranser till tillverkningsprocess i viss industriell verksamhet. Utöver den energiskattebefrielse som följer av första stycket 1 kan en värmeleverantör vid vissa leveranser erhålla en högre koldioxidskattebefrielse än vad som annars skulle följa av andra stycket 1. Av allmänna principer följer att återbetalning och avdrag inte kan medges med högre belopp än det skattebelopp som belöper på det bränsle som avdraget respektive återbetalningen avser, dvs. en skattskyldig som kan erhålla sex procent koldioxidskattebefrielse med stöd 6 a kap. 1 § 17 b och 7 kap. 1 § första stycket 4 kan endast medges resterande 94 procent koldioxidskattebefrielse genom återbetalning med stöd av 9 kap. 5 § andra stycket LSE. Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom 26 gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG har givits sin senaste lydelse genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med 27 utsläppsrätter för växthusgaser , det s.k. handelsdirektivet. I bilaga I till handelsdirektivet uppräknas i tabellform de verksamhetskategorier som omfattas av handelssystemet. Som sådan verksamhetskategori avses bl.a. förbränning av bränsle i en anläggning med en sammanlagd tillförd effekt på mer än 20 MW (med undantag av anläggningar för förbränning av farligt avfall och kommunalt avfall). Den typen av förbränningsanläggning utgör emellertid inte i sig sådan industriell verksamhet för vilken återbetalning kan erhållas genom 9 kap. 5 §. Återbetalning enligt de förmånligare reglerna i tredje stycket kan alltså endast medges i de fall värmen levererats till en mottagare vars industriella verksamhet omfattas av någon av de industriella verksamhetskategorierna som räknas upp i bilaga I till handelsdirektivet. Det kan t.ex. röra sig om framställning av pappersmassa av trä eller andra fibermaterial. För återbetalning enligt aktuell bestämmelse är en förutsättning att bränsle åtgått för värme som levererats. Den verksamhetsutövare som både framställer och förbrukar värme i en annan industrianläggning inom handelssystemet än som ryms i de sektorer som utpekas i bilaga I till handelsdirektivet är därför i stället hänvisad till den möjlighet till skattenedsättning som följer av 6 a kap. 1 § 9 LSE. Detta kan vara aktuellt för tillverkningsindustri som förses med värme från egna förbränningspannor vilka direkt genom sin effekt eller genom anslutning till fjärrvärmenät kommit att omfattas av handelssystemet.

26 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32, Celex 32003L0087). 27 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (EUT L 140, 5.6.2009, s. 63, Celex 32009L0029). 89

I Ikraftträdand de- och överg gångsbestämm melser

Ä Ändringarna i i LSE träder i i kraft den 1 januari 2013 och tillämpa s från o och med detta a datum. Försl lagen till lag om ändring i lagen (2009: 1496) o om ändring i l lagen (1994:17 776) om skatt t på energi sam mt lag om änd dring i l agen (2009:1 497) om änd dring i lagen ( (1994:1776) o om skatt på e energi f förändrar reda an beslutade l agändringar m med ikraftträd dande den 1 ja anuari 2 2013 respektiv ve 1 januari 20 015. Äldre bestäm mmelser ska f fortfarande gä älla för förhål llanden som h hänför s sig till tiden fö öre ikraftträda andet. Detta in nnebär att äld dre bestämmel lser är t illämpliga då skattskyldigh het inträtt före ikraftträdande et. För energi- - och koldio oxidskattebefr rielse motsva arande bioba aserad b beståndsdel i i motorbräns le för vilka a skattskyldig ghet inträder före å årsskiftet erhå ålls skattebef frielse genom m enligt 7 k kap. 5 a § i den o omfattning so om följer av de enskilda dispensbeslu ut som reger ringen m meddelat med d stöd av 2 2 kap. 12 § . För avdrag g för energi- - och k koldioxidskatt t enligt 7 ka ap. 3 c § på b bränsle motsv varande skatt t på i b bränslet ingå ående bestån ndsdel frams ställd av b biomassa, m medges s skattebefrielse e upp till fem m volymproce ent beräknad per redovisn ningsp period utifrån n beståndsde el i bränsle för vilka sk kattskyldighet t och r redovisningssk kyldighet inträ ätt efter årsski iftet.

7 7.3 Fö örslaget till l ag om ändri ing i socialav vgiftslagen (20 000:980)

3 3 kap.

1 18 § Ä Ändringen i p paragrafens fö örsta stycke in nnebär att krav avet att begära an om a att avdrag ska a ske i inkom mstdeklaratione en tas bort. D Det får till föl ljd att a avdrag i fort tsättningen ko ommer att g es automatisk kt utan att n någon s särskild begära an behöver gö öras. I andra styc cket upphävs fj fjärde punkten n . Det innebär r att villkoren enligt k kommissionen ns regelverk f för stöd av m mindre betyde else inte längr re ska v vara uppfyllda a för att avdrag g ska ges.

U Upphävande a av 19 § F Förslaget inne ebär att paragr rafen upphäv s och är en fö öljd av ändrin ngen i 1 18 § andra sty cket.

I Ikraftträdand de

L Lagen föreslå ås träda i kra aft den 1 jan nuari 2013 oc ch tillämpas första g gången i fråga a om självdek klaration vid 2 2013 års taxer ring. Detta in nnebär a att lagen Blir tillämplig på å inkomster so om uppbärs f före ikraftträd dandet o och som ska a taxeras år 2013. Det ä är således frå åga om retro oaktiv l agstiftning so om är till förde el för den avgi iftsskyldige.

7 7.4 Fö örslaget till l ag om ändri ing i vägtraf fikskattelage en (20 006:227)

2 2 kap.

1 11 a § Ä Ändringen av v paragrafens s första styck ke innebär a att skattebefr rielsen u utvidgas att f förutom perso onbilar (klass I) även omf fatta husbilar, , lätta l astbilar och lä ätta bussar. K Kraven för ska attebefrielse sk kärps och sam mtidigt b blir kraven på bilars ko oldioxidutsläp pp relaterade e till bilens vikt. K Koldioxidutslä äppskraven g gäller för sam mtliga bilar som omfatta as av s skattebefrielse en förutom elbilar. För laddhybrider r införs kra av på f förbrukning av v elektrisk en nergi. För elbi lar ställs forts sättningsvis sa amma k krav på förbru ukningen av e elektrisk energ gi som tidigar re. Den uppgi ift om f förbrukningen n av elektrisk energi som av vses användas s vid tillämpn ningen a av skattebefrie elsen är för elb bilar ett bland dat värde och f för laddhybrid der ett v viktat värde. För elhybrid der uppställs inte krav på förbrukninge en av e elektrisk energ gi. I övrigt stä älls för skatte befrielse forts sättningsvis sa amma k krav på bilars s utsläpp som m tidigare, äv ven om hänv visningarna i första s stycket har än ndrats. Bilar s som har bygg ts om efter at tt bilen har ta agits i b bruk för fö första gånge n (efterkonv venterats) o omfattas inte e av s skattebefrielse en. Skattebefri ielsen gäller f för bilar som är klassificer rade i utsläpp sklass e enligt 30 eller r 32 § avgas sreningslagen (2011:318). E Enligt nu gäl llande b bestämmelser gäller ska attebefrielsen således fö ör bilar som m är k klassificerade i utsläppskla asserna Euro 5, Euro 6, El, Elhybrid d eller L Laddhybrid. F Första punk kten gäller så åledes för n närvarande b ilar i u utsläppsklass Euro 5 och Euro 6, Elh hybrid och L Laddhybrid. A Andra p punkten gäller r för laddhybr rider. Detta in nnebär att ladd dhybrider båd de ska u uppfylla koldi ioxidutsläppsk kraven och k kraven på elfö förbrukning. T Tredje p punkten gäller r enbart för bil lar som är kla ssificerade i u utsläppsklass E El. Till paragr rafen tillkomm mer ett andr ra stycke som m beskriver h hur de v viktrelaterade koldioxidutsl läppskraven f för en bil best täms. Bilar so om är u utrustade för t teknik med dr rift med till ex xempel bensin n och dieselol lja får h högst ha ett koldioxidutsl läpp som be stäms genom m beräkning enligt f formeln; (95 5 + 0,0457 x ( (bilens tjänste vikt i kilogram m - 1372)). Även b bilar som har r utrustas med d teknik för drift med an ndra drivmede el kan o omfattas av sk kattebefrielsen n om kraven u ppfylls. Bilar som är utrustade m med teknik för r drift med eta tanolbränsle (E E 85), n naturgas och b biogas tillåts s släppa ut mer koldioxidutslä äpp än bilar s om är u utrustade med d teknik för a andra drivmed del. För dessa a bilar bestäm ms det h högsta tillåtn a koldioxidu utsläppet gen om beräknin ng enligt for rmeln; ( (150 + 0,0457 x (bilens tjän nstevikt i kilog gram - 1372)) ). Till skillnad d mot d de nu gälland de kraven för r skattebefriel lse, ställs inte e krav på sp pecifik t ändning för att omfattas av de lindri igare kraven. Detta inneb är att e eventuella bila ar som är utru ustade med tek knik för drift med dieselolj ja och g gasbränsle kan n omfattas av de lindrigare k kraven för ska attebefrielse. De koldiox xidutsläppskra av som gäller r för hybridbi ilar bestäms u utifrån d den teknik som m bilen har utr rustats med fö ör drift med dr rivmedel. Om m bilen t ill exempel h ar utrustats m med både tekn ik för drift m med bensin och h med t eknik för dri ift med el gä äller således d de koldioxidk krav som upp pställs 91

e enligt huvudre egeln. Beräkn ningen av bile ens högsta kol ldioxidutsläpp p görs m med ett geno omsnittligt ko oldioxidutsläp pp om 95 gr ram koldioxi d per k kilometer. Om m det är en laddhybrid krävs dessut tom att bilen n inte f förbrukar mer r elektrisk ene ergi än 37 kW Wh per 100 ki ilometer. Om bilen t ill exempel h har utrustats med både te eknik för drif ft med bensin n och b biogas gäller d de generösare e koldioxidkra aven som upp pställs för bila ar som u utrustats med teknik för dri ft med etanolb bränsle eller a annat gasbrän nsle än g gasol. Beräkn ningen av bile ens högsta ko oldioxidutsläp pp görs då me ed ett g genomsnittligt t koldioxiduts läpp om 150 g gram koldioxi id per kilomet ter. Vid beräkn ningen av de et högsta tillå åtna koldioxid dutsläppet an nvänds b bilens tjänstev vikt enligt upp pgift i vägtrafik kregistret. Till paragr rafen tillkomm mer ett tredje stycke som an nger vilken up ppgift o om bilens kol ldioxidutsläpp p som avses a användas vid en jämförelse e med d det högsta till låtna koldioxi idutsläpp som m gäller för e en bil, om bil len är u utrustad med f flera driftstekn niker. Om uppgif ft om bilens k oldioxidutsläp pp saknas i vä ägtrafikregistre et och d det inte finns n någon tillförli itlig utredning g om bilens ko oldioxidutsläp p, ska b bilens koldiox xidutsläpp be estämmas enl ligt samma p principer som m när v vägtrafikskatte en bestäms. D Detta regleras s i 4 kap. 10 0 § vägtrafiks skattel agen.

I Ikraftträdand de- och överg gångsbestämm melser

Ä Ändringarna f föreslås träda i kraft den 1 j januari 2013. De ändrade k kraven f för fordonsska attebefrielse g gäller endast för bilar som m tas i bruk k efter i kraftträdandet t. Bilar som h har anskaffats innan ändring gen har trätt i i kraft o och som event tuellt uppfylle er kraven för skattebefrielse e enligt de än ndrade b bestämmelsern na omfattas så åledes inte av v skattebefriel lsen. En ändri ing av k kraven för ska attebefrielse sk ka emellertid inte påverka de personbila ar som r redan omfatta as av skatteb befrielsen enli igt de nuvara ande reglerna a. För d dessa gäller så åledes skattebe efrielsen till d dess att femårs sperioden löpt t ut.

7 7.5 Fö örslaget till l ag om ändri ing i lagen (2 2009:1496) om än dring i lagen n (1994:177 6) om skatt på energi

6 6 a kap.

1 1 § I I punkten 17 regleras ska attebefrielse f för bränslen som förbruka as för f framställning av värme i en anläggni ing som omf fattas av han ndelss systemet. Befr rielsen medge es endast i de n mån skatteb befrielse inte följer a av tidigare p punkter. I pu unkten 17 a a ändras niv vån för kold ioxids skattebefrielse en för förbruk kning i kraftvä ärmeproduktio on i en anläg ggning s som ingår i ha andelssysteme t.

7 7.6 Fö örslaget till l ag om ändri ing i lagen (2 2009:1497) om än dring i lagen n (1994:177 6) om skatt på energi

6 6 a kap.

1 1 § S Se kommentar ren till detta lagrum under r förslaget til ll lag om änd dring i l agen (2009:14 496) om ändri ing i lagen (19 994:1776) om m skatt på ener rgi.

2 2 § S Se kommentar ren till detta lagrum under r förslaget til ll lag om änd dring i l agen (1994:17 776) om skatt t på energi.

9 9 kap.

5 5 § S Se kommentar ren till detta lagrum under r förslaget til ll lag om änd dring i l agen (1994:17 776) om skatt t på energi.

7 7.7 Fö örslaget till l ag om ändri ing i skattefö örfarandelag gen (20 011:1244)

3 31 kap.

U Upphävande a av 26 § P Paragrafen u upphävs till följd av ändringarna i 3 kap. 1 18 § s socialavgiftsla agen (2000:98 80).

5 58 kap.

2 2 § Ä Ändringen i a andra stycket är en följd av v att den statl liga inkomstsk katten f för juridiska p personer sänk ks med en pro ocentenhet frå ån 26,3 proce ent till 2 25,3 procent t. Motsvaran nde ändring gjordes i 11 kap. 11 a § s skattebetalning gslagen (1997:483) vid den tid digare b bolagsskattesä änkningen ( (bet. 2008/0 09:SkU19, bilaga 3, rskr. 2 2008/09:114, S SFS 2008:134 45).

P Punkten 22 i ikraftträdand de- och överg gångsbestämm melserna

E Enligt denna punkt gäll er den upph hävda lagen (2001:1227) ) om s självdeklaratio oner och kontr rolluppgifter a alltjämt för 20 013 och tidiga are års t axeringar. En nligt 3 kap. 17 a § nämnda la ag ska den som m begär avdra ag vid b beräkningen a av egenavgif fter enligt 3 kap. 18 § socialavgifts slagen ( (2000:980) läm mna uppgift om vissa stöd d av mindre betydelse som m bev viljats den upp pgiftsskyldige e samt de övri iga uppgifter som behövs f för att S Skatteverket s ska kunna be edöma om de en uppgiftssky kyldige har rä ätt till a avdrag. Försla aget i denna a lagrådsremi ss innebär at att denna upp pgiftss skyldighet i självdeklarati ionen upphäv vs vid 2013 års taxering g. En 93

ändring av denna punkt av övergångsbestämmelserna behöver därför göras. Ändringen innebär att ett nytt femte stycke införs och som anger att uppgiftsskyldigheten enligt 3 kap. 17 a § nämnda lag inte ska gälla vid 2013 års taxering.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Punkten 1 . Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2013. Punkten 2. Bestämmelserna i 58 kap. 2 § i sin nya lydelse tillämpas i fråga om avyttringar av andelar i skalbolag som sker efter utgången av 2012. Om skalbolagsdeklarationen till någon del avser tid före ikraftträdandet, ska dock vid beräkningen av säkerhetens storlek enligt 58 kap. 2 § andra stycket procenttalet 26,3 användas i stället för 25,3. Äldre bestämmelser i 58 kap. 2 § gäller i fråga om avyttringar som har skett före ikraftträdandet.

Bilag ga 1

U Utdrag ur p promemor rians lagfö rslag

8 8 La agtext

8 8.1 Fö örslag till lag g om ändring g i inkomsts skattelagen (19 999:1229)

1 Härigenom f föreskrivs i fr råga om inkom mstskattelagen n (1999:1229) a att 33 kap. 8 o och 16 §§, 34 kap. 6, 8, 10, 18 och 20 §§ §, samt 50 kap p. 5 §, 6 65 kap. 8 och 10 §§ ska ha f följande lydel lse.

N Nuvarande lyd delse Fö reslagen lyde else

33 kap p.

2 8 § Med kapital lunderlaget fö ör räntefördeln ning för en en nskild näringsi idkare a avses skillnad den mellan vär rdet på tillgån ngarna och vä ärdet på skuld derna i n näringsverksam mheten vid de et föregående beskattningså årets utgång ökad med – underskott t av näringsv verksamheten under det fö föregående be eskattn ningsåret till d den del avdrag g för undersk ottet inte har gjorts enligt n någon a av de bestämm melser som an ges i 14 kap. 2 22 § första och h andra styck ena, – kvarståend de sparat förde elningsbelopp p, – en sådan ö övergångspost t som avses i 1 14 §, och – en sådan s särskild post v vid arv, gåva m m.m. som avse es i 15–17 §§, , minskad me ed – 73,7 proc cent av expa ansions- – – 74,7 procen nt av expans sionsf fonden enligt t 34 kap. v vid det fon nden enligt 34 kap. vid d det f föregående b beskattningsår rets ut- för regående bes skattningsårets s utg gång, och gån ng, och – sådana ti illskott i nä äringsverksam mheten under r det föreg ående b beskattningsår ret som gjorts s i annat syfte e än att varak ktigt öka kapi talet i v verksamheten. .

3 16 § Den särskil lda posten upp pgår till D Den särskilda a posten uppgå år till ett belopp som motsvar rar det ett belopp som m motsvarar r det negativa k kapitalunderlag g för neg gativa kapi italunderlag för räntefördelnin ng som hänför r sig till rän ntefördelning som hänför si ig till förvärvet, be räknat vid fö örvärvs- för rvärvet, beräk knat vid förv värvstidpunkten. P Posten får do ock inte tid dpunkten. Pos sten får dock k inte överstiga ett t belopp som m mot- öv erstiga ett b belopp som motsvarar den er rsättning som lämnas sva arar den ersät ttning som läm mnas för fastighete en minskad m med det för r fastigheten minskad med d det högsta värdet t för fastighe eten vid hö gsta värdet f för fastigheten n vid förvärvstidpu unkten enligt 12 § för rvärvstidpunkt kten enligt 1 12 §

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2 2008:1343. 3 Senaste lydelse 2 2008:1343. 95

eller 13 § och ökad med eller 13 § och ökad med Bilaga 1 73,7 procent av en övertagen 74,7 procent av en övertagen expansionsfond till den del den expansionsfond till den del den avser fastigheten. Ett åtagande att avser fastigheten. Ett åtagande att ta över expansionsfonden räknas ta över expansionsfonden räknas inte som ersättning. inte som ersättning. Om en del av fastigheten övergår till någon annan ägare, ska posten minskas i motsvarande mån. Om fastigheten och driften av den räknas till olika näringsverksamheter och förvärvaren eller hans närstående inom två år före förvärvet eller efter förvärvet skjutit till kapital i mer än obetydlig omfattning till den näringsverksamhet som driften räknas till, ska posten minskas i motsvarande mån.

34 kap.

4 6 § För enskilda näringsidkare får För enskilda näringsidkare får expansionsfonden uppgå till högst expansionsfonden uppgå till högst ett belopp som motsvarar ett belopp som motsvarar 135,69 procent av kapitalunder- 133,87 procent av kapitalunderlaget för expansionsfond. laget för expansionsfond.

5 8 § En särskild post får beräknas om En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas genom arv, en fastighet förvärvas genom arv, testamente eller gåva eller genom testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller makes äktenskapsskillnad eller makes död och summan av egen och död och summan av egen och övertagen expansionsfond över- övertagen expansionsfond överstiger 135,69 procent av summan stiger 133,87 procent av summan av förvärvarens kapitalunderlag av förvärvarens kapitalunderlag för expansionsfond och det för expansionsfond och det kapitalunderlag som hänför sig till kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet. Förvärvarens kapital- förvärvet. Förvärvarens kapitalunderlag och expansionsfond ska underlag och expansionsfond ska beräknas vid utgången av beskatt- beräknas vid utgången av beskattningsåret före förvärvet medan det ningsåret före förvärvet medan det kapitalunderlag som hänför sig till kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet och den övertagna förvärvet och den övertagna expansionsfonden beräknas vid expansionsfonden beräknas vid förvärvstidpunkten. förvärvstidpunkten. Första stycket gäller bara under förutsättning att villkoren i 18 § är uppfyllda och om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren.

4 Senaste lydelse 2008:1343. 5 Senaste lydelse 2008:1343. 96

6 10 § Bilaga 1 Den särskilda posten får öka Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för expansions- kapitalunderlaget för expansionsfond med ett så stort belopp att fond med ett så stort belopp att expansionsfonden motsvarar högst expansionsfonden motsvarar högst 135,69 procent av kapitalunder- 133,87 procent av kapitalunderlaget som avses i 8 §. laget som avses i 8 §. Kapitalunderlaget får ökas med Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i närings- fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om expansions- verksamheten. Om expansionsfonden ett visst år uppgår till eller fonden ett visst år uppgår till eller är lägre än 135,69 procent av är lägre än 133,87 procent av kapitalunderlaget före ökningen kapitalunderlaget före ökningen med posten, upphör rätten att öka med posten, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten. kapitalunderlaget med posten.

7 18 § Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning och mottagaren tar över hela näringsverksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller av en verksamhetsgren, får mottagaren helt eller delvis ta över en expansionsfond, om – mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över fonden eller delen av fonden, eller – parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagandet. Utöver vad som sägs i första stycket krävs att 1. mottagaren övertar tillgångar 1. mottagaren övertar tillgångar vars värde, minskat med övertagna vars värde, minskat med övertagna skulder, motsvarar minst skulder, motsvarar minst 73,7 procent av den övertagna 74,7 procent av den övertagna expansionsfonden eller delen av expansionsfonden eller delen av fonden, och fonden, och 2. vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av hela fonden som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i näringsverksamheten. Expansionsfonden får dock inte tas över till den del den överstiger 185 procent av det värde som realtillgångarna i näringsverksamheten uppgick till vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella beskattningsåret (jämförelsebeloppet). Om fonden bara delvis tas över, får den övertagna fondens värde högst uppgå till så stor del av jämförelsebeloppet som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar vid tidpunkten för överföringen. Värdet av realtillgångarna ska beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 12 § första stycket och 13 §.

6 Senaste lydelse 2008:1343. 7 Senaste lydelse 2008:1343. 97

Som skuld enligt andra stycket 1 ska räknas också sådana avdrag som Bilaga 1 avses i 33 kap. 11 §. Om expansionsfonden helt eller delvis tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen för dem.

8 20 § En expansionsfond upphör utan att bestämmelserna i 14–16 §§ blir tillämpliga om en enskild näringsidkare – överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett aktiebolag som han äger aktier i eller genom överlåtelsen kommer att äga aktier i, – begär att expansionsfonden inte ska återföras, och – gör ett tillskott till bolaget – gör ett tillskott till bolaget som motsvarar minst 73,7 procent som motsvarar minst 74,7 procent av expansionsfonden. av expansionsfonden. I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbeloppet för aktierna.

50 kap.

9 5 § Anskaffningsutgiften ska ökas med – den skattskyldiges tillskott till bolaget, – belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av bolagets inkomster, – 26,3 procent av avdrag för – 25,3 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., enligt 34 kap., – 73,7 procent av expansions- – 74,7 procent av expansionsfond som förs över från andel i fond som förs över från andel i handelsbolag till enskild närings- handelsbolag till enskild näringsverksamhet enligt 34 kap. 22 §, verksamhet enligt 34 kap. 22 §, och och – det belopp som framgår vid en tillämpning av bestämmelserna om överlåtelse av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 5 §. Anskaffningsutgiften ska minskas med – den skattskyldiges uttag ur bolaget, – belopp som dragits av som den skattskyldiges andel av bolagets underskott, – negativt fördelningsbelopp till den del räntefördelningen minskat ett underskott i inkomstslaget näringsverksamhet, – 26,3 procent av återförda – 25,3 procent av återförda avdrag för avsättning till avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., och expansionsfond enligt 34 kap., och – 73,7 procent av expansions- – 74,7 procent av expansionsfond som förs över från enskild fond som förs över från enskild näringsverksamhet till andel i näringsverksamhet till andel i handelsbolag enligt 34 kap. 19 §. handelsbolag enligt 34 kap. 19 §.

8 Senaste lydelse 2008:1343. 9 Senaste lydelse 2008:1343. 98

Bilaga 1

65 kap.

10 8§ Expansionsfondsskatten är Expansionsfondsskatten är 26,3 procent av det belopp som 25,3 procent av det belopp som dras av vid avsättning till dras av vid avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. När expansionsfond enligt 34 kap. När avdraget återförs ska ett belopp avdraget återförs ska ett belopp som motsvarar 26,3 procent av som motsvarar 25,3 procent av minskningen av expansionsfonden minskningen av expansionsfonden tillgodoräknas vid debiteringen av tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt. slutlig skatt.

11 10 § För juridiska personer är den För juridiska personer är den statliga inkomstskatten statliga inkomstskatten 26,3 procent av den beskattnings- 25,3 procent av den beskattningsbara inkomsten. bara inkomsten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången vid beskattningen 2014, om inte något annat anges i punkterna 2–4. 2. Bestämmelserna i 33 kap. 8 och 16 §§ samt 34 kap. 8 och 10 §§ i sina nya lydelser tillämpas första gången vid beskattningen 2015. 3. Vid beskattningen år 2014 ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till expansionsfond som har gjorts enligt äldre bestämmelser anses återförda och genast återavsatta till expansionsfond den 1 januari 2013. Vid återföringen tillämpas bestämmelserna i sina äldre lydelser och vid återavsättningen tillämpas bestämmelserna i sina nya lydelser. Vid bestämmande av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till tillämpas i fråga om återavsättningen 34 kap. 6 och 10 §§ i sina äldre lydelser och vid tillämpningen av 34 kap. 13 § tillämpas 50 kap. 5 § i sin äldre lydelse. Bestämmelsen i 34 kap. 13 § andra stycket tillämpas inte i fråga om återavsättning. 4. Bestämmelsen i 65 kap. 10 § i sin nya lydelse tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012.

10 Senaste lydelse 2008:1343. 11 Senaste lydelse 2011:1271. 99

8 8.2 Fö örslag till lag g om ändring g i lagen (19 994:1776) om m Bilag ga 1 ska att på energi i

Härigenom f föreskrivs i fr råga om lagen (1994:1776) om skatt på e nergi dels att 2 ka ap. 12 §, 6 a ka ap. 2 § och 9 k kap 5 § ska ha a följande lyde else, dels att det i i lagen ska in nföras fyra nya a paragrafer, 7 7 kap. 3 a, 3 b, 3 c s samt 3 d §§, av v följande lyd delse.

N Nuvarande lyd delse Fö reslagen lyde else

2 kap. .

1 12 § Regeringen får i särskil lda fall Regeringen få R får i särskilda a fall h helt eller delv vis medge b befrielse hel lt eller delvis s medge bef frielse f från energiska att och koldiox xidskatt frå ån energiskatt och koldioxid dskatt p på på bränsle som m förbrukas inom 1. bränsle som framstä älls av pil otprojekt för teknisk utvec ckling b biomassa, elle er av mer miljövän nliga produkte er. 2. annat brä änsle än som avses i 1 1, som förbruk kas inom pilot tprojekt f för teknisk utveckling a av mer m miljövänliga p produkter. Första styck ket gäller även n om bränslet t ingår som e en beståndsdel l i ett a annat bränsle.

6 a kap p.

2 2 § Om råtallolj ja förbrukas f för ändamål s som anges i 1 1 § 9 b–11 m medges b befrielse från energiskatten med ett belop pp som motsv varar 70 proce ent av d den energiska att och 70 pr rocent av den n koldioxidsk katt som tas ut på b bränsle enligt 2 kap. 1 § för rsta stycket 3 a a. Om råtallo olja förbruk as för Om råtallolj O a förbrukas för ä ändamål som m anges i 1 § 9 a, änd damål som an nges i 1 § 9 a a eller m medges befr rielse från energi- 17 a, medges be efrielse från en nergis skatten med ett belopp p som ska atten med ett belopp som m motsvarar 70 0 procent a av den mo otsvarar 70 procent av den e energiskatt och h 100 procent t av den ene ergiskatt och 1 100 procent a av den k koldioxidskatt t som tas ut på kol ldioxidskatt som tas u ut på b bränsle enligt t 2 kap. 1 § § första brä änsle enligt 2 2 kap. 1 § f första s stycket 3 a. sty ycket 3 a. Om råtallo olja förbruk kas för ä ändamål som anges i 1 § § 17 a, m medges befr rielse från energis skatten med e ett belopp so m mots svarar 70 pro ocent av den energis skatt och 93 p procent av d den kold dioxidskatt so om tas ut på bränsle e enligt 2 kap. 1 § första styck ket 3 a .

1 Senaste lydelse 2 2010:1824. 2 Senaste lydelse 2 2009:1495. 100

Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 b, medges Bilaga 1 befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 6 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

7 kap.

3 a § Om inte annat följer av 3 b– 3 d §§ får en skattskyldig göra avdrag för energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den beståndsdel av bränsle som den skattskyldige har förbrukat eller sålt som motorbränsle och som framställts av biomassa, om bränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Bestämmelserna i första stycket gäller dock inte för biogas.

3 b § Om ett bränsle som framställts av biomassa ingår i eller i sig utgörs av motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3, får den skattskyldige endast göra avdrag enligt 3 a § för skatt upp till och med 15 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som detta bränsle ingår i eller utgörs av och för vilket skatt redovisas för en period som avses i 26 kap. 10 § eller för en händelse enligt 26 kap. 8 § skatteförandelagen (2011:1244).

3 c § För motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 får den skattskyldige göra avdrag för energiskatt med 89 procent och koldioxidskatt med 100 procent på annan beståndsdel som framställts av biomassa än sådan som avses i 3 b §. Avdrag får dock endast göras för skatt på beståndsdel till den del som uppgår till och med 101

högst 5 volymprocent av den Bilaga 1 totala mängd motorbränsle för vilket skatt redovisas för en period som avses i 26 kap. 10 § eller för en händelse enligt 26 kap. 8 § skatteförandelagen (2011:1244). Första stycket gäller endast om bränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Om beståndsdelen utgörs av etanol gäller första stycket endast om den skattskyldige har anskaffat denna etanol eller motsvarande mängd etanol, vilken vid import eller framställning inom EU har hänförts till KN-nr 2207 10 00 (odenaturerad etanol).

3 d § För motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 får den skattskyldige göra avdrag för energiskatt med 84 procent och koldioxidskatt med 100 procent på annan beståndsdel som framställts av biomassa än sådan som avses i 3 b §. Avdrag får dock endast göras för skatt på beståndsdel till den del som uppgår till och med högst 5 volymprocent av den totala mängd motorbränsle för vilket skatt redovisas för en period som avses i 26 kap. 10 § eller för en händelse enligt 26 kap. 8 § skatteförandelagen (2011:1244). Första stycket gäller endast om bränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.

9 kap. Bilaga 1 3 5 § Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i andra–fjärde styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för framställning av värme som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9– 11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5. Återbetalning medges vid leverans för 1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme, b) råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 70 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten och 70 procent av koldioxidskatten, 2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle. Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 4 96/61/EG , senast ändrat genom Europaparlamentet och rådets 5 direktiv 2009/29/EG , medges dock återbetalning enligt 1. andra stycket 1 b med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, och 2. andra stycket 1 c med 70 procent av energiskatten och 100 procent av koldioxidskatten. Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till

3 Senaste lydelse 2009:1495. 4 EUT L 275, 25.10.2003, s. 32 (Celex 32003L0087). 5 EUT L 140, 5.6.2009, s. 63 (Celex 32009L0029). 103

respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas Bilaga 1 fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion. För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf. Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § medges återbetalning enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energiskattesats som följer av beslutet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

8 8.3 Fö örslag till lag g om ändring g i socialavg giftslagen Bilag ga 1 (20 000:980)

1 Härigenom f föreskrivs i fr råga om social lavgiftslagen ( (2000:980) dels att 3 kap ap. 19 § ska up pphöra att gäll la, dels att 3 kap ap. 18 § ska ha a följande lyde else.

N Nuvarande lyd delse Fö reslagen lyde else

3 kap. .

2 18 § Vid beräkn ning av egena avgifter V Vid beräkning g av egenav vgifter s ska , efter b begäran i in nkomst- ska a avdrag göras s med 5 proce ent av d deklarationen, , avdrag göra as med avg giftsunderlage et, dock högst t med 5 5 procent av v avgiftsund derlaget, 10 000 kronor pe er år. d dock högst me ed 10 000 kro onor per å år. Första styck ket gäller bara 1. till den d del avgiftsund derlaget utgör rs av avgiftsp pliktig inkom mst av n näringsverksam mhet, 2. om den d del av avgift tsunder- 2 2. om den de el av avgiftsu underl aget som utg görs av avgift tspliktig lag get som utgör rs av avgiftsp pliktig i nkomst av näringsverk ksamhet ink komst av näringsverksa amhet ö överstiger 40 0 000 kronor, öve erstiger 40 00 00 kronor, och 3. om den avgiftsskyldi ige vid 3 3. om den av vgiftsskyldige e vid i ngången av beskattningså året har ing gången av be eskattningsåre et har f fyllt 26 men inte 65 år o och inte fyl lt 26 men in nte 65 år och h inte b bara ska beta ala ålderspens sionsav- bar ra ska betala ålderspensio onsavg giften enligt 16 6 § , och gif ften enligt 16 § § . 4. om avdra aget uppfyller r villkor ren för att utg göra stöd av mindre b betydelse enlig gt – kommissio onens föro ordning ( (EG) nr 1 998/2006 a v den 1 15 december 2006 om t tillämpn ningen av art tiklarna 87 oc ch 88 i f fördraget på s stöd av mindr re bety- 3 d delse , – kommissio onens föro ordning ( (EG) nr 875/2 /2007 av den 24 juli 2 2007 om tillä ämpningen av v artikl larna 87 och 8 88 i EG-fördr raget på s stöd av mind dre betydelse e inom f fiskerisektorn och om ändr dring av 4 f förordning nr 1860/2004 , e eller – kommissio onens föro ordning

1 Senaste lydelse a av 3 kap. 19 § 20 010:436. 2 Senaste lydelse 2 2011:1257. 3 EUT L 379, 28.1 12.2006, s. 5 (Cel lex 32006R1998) ). 4 EUT L 193, 25.7 7.2007, s. 6 (Cele ex 32007R0875). 105

(EG) nr 1535/2007 av den Bilaga 1 20 december 2007 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse inom sektorn för pro- 5 duktion av jordbruksprodukter .

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången i fråga om självdeklarationen vid 2013 års taxering.

5 EUT L 337, 21.12.2007, s. 35 (Celex 32007R1535). 106

8 8.4 Fö örslag till lag g om ändring g i vägtrafik kskattelagen Bilag ga 1 (20 006:227)

Härigenom f föreskrivs att 2 kap. 11 a § vägtrafikskat ttelagen (2006 6:227) s ska ha följande e lydelse.

N Nuvarande lyd delse Fö reslagen lyde else

2 kap.

1 11 a § Fordonsskat tt ska inte bet talas för Fordonsskatt s F ska inte betal las för p personbil klas ss I för den ti id under per rsonbil , lätt la astbil och lät tt buss d de fem först ta åren från det att för r den tid under r de fem först ta åren f fordonet blir r skatteplikt igt för frå ån det att t fordonet blir f första gången som bilen u uppfyller ska attepliktigt för r första gånge n som k kraven i Euro opaparlament tets och bil en har klassificerats ts i r rådets föro rdning (EG G) nr uts släppsklass en nligt 30 eller 32 §§ 7 715/2007 av d den 20 juni 2 2007 om avg gasreningslag en (2011:318) ), och ty typgodkännan de av moto orfordon m med avseende på utsläpp fr rån lätta p personbilar o och lätta nytt tofordon ( (Euro 5 och h Euro 6) o och om t tillgång till informatio on om r reparation och h underhåll av v fordon e eller kraven i i miljöklass E El enligt b bilaga 1 till la agen (2001:10 080) om m motorfordons avgasrenin ng och m motorbränslen n eller är klassific cerad i utsläp ppsklassen E El enligt a avgasreningsla agen (2011:31 18), och 1. enligt up ppgift i vä ägtrafik- 1. 1 bilens kol ldioxidutsläpp p vid r registret släpp per ut högst 12 20 gram bla andad körning ng enligt upp pgift i k koldioxid p er kilomete er vid väg gtrafikregistre et inte över rstiger b blandad körn ning, om b ilen är det t i andra styc cket angivna h högsta u utrustad med t teknik för drif ft endast till låtna koldioxid dutsläppet i fö förhålm med bensin eller för dr rift med lan nde till bilens vikt, och b bensin i kombination med e elektricitet frå ån batterier, 2. enligt up ppgift i vä ägtrafik- 2. 2 bilen vid framdrivning g inte r registret släpp per ut högst 12 20 gram för rbrukar mer e elektrisk ener rgi än k koldioxid p er kilomete er vid 37 kilowattimm mar per 100 kilob blandad körn ning, om b ilen är me eter om bilen n är klassifice erad i u utrustad med t teknik för drif ft endast uts släppsklass L Laddhybrid, enligt m med dieselolja a eller för dr rift med 32 § punkten 3 a avgasreningsl lagen, d dieselolja i kombination n med elle er e elektricitet frå ån batterier, 3. enligt up ppgift i vä ägtrafik- 3. 3 bilen vid framdrivning g inte r registret har e en bränsleförb brukning för rbrukar mer e elektrisk ener rgi än

1 Senaste lydelse 2 2011:478. 107

som inte överstiger 9,2 liter bensin vad som anges i styckets andra Bilaga 1 per 100 kilometer vid blandad punkt, om bilen är klassificerad i körning, om bilen är utrustad med utsläppsklass El, enligt 32 § teknik för drift, helt eller delvis, punkten 1 avgasreningslagen. med annat bränsle än bensin eller gasol, eller för drift, helt eller delvis, med annat bränsle än bensin eller gasol i kombination med elektricitet från batterier, 4. enligt uppgift i vägtrafikregistret har en bränsleförbrukning som inte överstiger 9,7 kubikmeter gas per 100 kilometer vid blandad körning, om bilen är utrustad med styrd tändning och med teknik för drift, helt eller delvis, med annat bränsle än bensin eller gasol, eller är utrustad med styrd tändning för drift, helt eller delvis, med annat bränsle än bensin eller gasol i kombination med elektricitet från batterier, eller 5. enligt uppgift från bilens tillverkare eller generalagent inte förbrukar mer elektrisk energi än 37 kilowattimmar per 100 kilometer vid framförande, om bilen är indelad i Miljöklass El. En automatväxlad personbil Det högsta tillåtna koldioxiduppfyller kraven i första stycket 3 utsläppet angivet i gram koldioxid eller 4, om den förutom trans- per kilometer i förhållande till missionen och de komponenter som bilens vikt bestäms av följande hör till transmissionen, är lik- beräkning; värdig med en manuellt växlad bil 1. bilens tjänstevikt enligt uppgift som omfattas av någon av de i vägtrafikregistret angivet i kilopunkterna. gram minskas med 1372, 2. differensen enligt punkten 1 multipliceras med 0,0457, och 3. produkten enligt punkten 2 adderas med 95, eller med 150 om bilen är utrustad med teknik för drift med etanolbränsle eller annat gasbränsle än gasol. Om det i vägtrafikregistret finns flera uppgifter om bilens koldioxidutsläpp vid blandad körning ska vid tillämpning av första stycket användas den uppgift som anges för drift med etanolbränsle eller gasbränsle. 108

Bilaga 1 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 2. Äldre lydelser av 2 kap. 11 a § gäller fortfarande för personbilar som blivit skattepliktiga för första gången före lagens ikraftträdande.

8 8.5 Fö örslag till lag g om ändring g i lagen (20 009:1496) om m Bilag ga 1 än dring i lagen n (1994:177 6) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att t 6 a kap. 1 § lagen (1994 :1776) om sk katt på e energi i ställe et för dess lyd delse enligt l agen (2009:1 496) om änd dring i n nämnda lag sk ka ha följande lydelse.

Lyde else enligt SFS S 2009:1496

6 a kap p.

1 § Bränsle som m används för nedan angivn na ändamål, i förekommand de fall m med undantag för vissa brän nsleslag, ska h helt eller delv vis befrias från n skatt e enligt följande e, om inte ann at anges.

Ä Ändamål B Bränsle som Befrielse B Befrielse Befr frielse in nte ger från fr rån kol- från n be efrielse energi- di ioxid- svav velskatt sk katt skat tt

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

1 17. Om skattebefr rielse inte R Råtallolja och f följer av tidigare p punkter, br ränsle som f förbrukning för fr ramställning av vses i 2 kap. a av värme i en anlä äggning för 1 § första v vilken utsläppsrät tter ska st tycket 3 b ö överlämnas enligt t 6 kap. 1 § la agen om handel m med u utsläppsrätter

a a) i kraftvärmepro oduktion 70 procent 93 3 procent –

b b) i annan värmep produktion – 6 procent –

Föreslagen lydelse Bilaga 1

6 a kap.

1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål Bränsle som Befrielse Befrielse Befrielse inte ger från från kol- från befrielse energi- dioxid- svavelskatt skatt skatt

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

17. Om skattebefrielse inte Råtallolja och följer av tidigare punkter, bränsle som förbrukning för framställning avses i 2 kap. av värme i en anläggning för 1 § första vilken utsläppsrätter ska stycket 3 b överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter

a) i kraftvärmeproduktion 70 procent 100 – procent

b) i annan värmeproduktion – 6 procent –

8 8.6 Fö örslag till lag g om ändring g i lagen (20 009:1497) om m Bilag ga 1 än dring i lagen n (1994:177 6) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 1 oc h 2 §§ samt 9 9 kap. 5 § lage en om s skatt på energ gi i stället fö ör dess lydels se enligt lage en (2009:1497 7) om ä ändring i nämn nda lag ska ha a följande lyde else.

Lydels se enligt SFS 2 2009:1497

6 a kap p.

1 § Bränsle som m används för nedan angivn na ändamål, i förekommand de fall m med undantag g för vissa brän nsleslag, ska h helt eller delv vis befrias från n skatt e enligt följande e, om inte ann nat anges.

Ä Ändamål B Bränsle som Befrielse B Befrielse Befr frielse in nte ger från fr rån kol- från n be efrielse energi- di ioxid- svav velskatt sk katt skat tt

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

1 17. Om skattebefr rielse inte R Råtallolja och f följer av tidigare p punkter, br ränsle som f förbrukning för fr ramställning av vses i 2 kap. a av värme i en anlä äggning för 1 § första v vilken utsläppsrät tter ska st tycket 3 b ö överlämnas enligt t 6 kap. 1 § la agen om handel m med u utsläppsrätter

a a) i kraftvärmepro oduktion 70 procent 93 3 procent –

b b) i annan värmep produktion – 6 procent –

Föreslagen lydelse Bilaga 1

6 a kap.

1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål Bränsle som Befrielse Befrielse Befrielse inte ger från från kol- från befrielse energi- dioxid- svavelskatt skatt skatt

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

17. Om skattebefrielse inte Råtallolja och följer av tidigare punkter, bränsle som förbrukning för framställning avses i 2 kap. av värme i en anläggning för 1 § första vilken utsläppsrätter ska stycket 3 b överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter

a) i kraftvärmeproduktion 70 procent 100 – procent

b) i annan värmeproduktion – 6 procent –

6 a kap.

2 §

Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 b–11 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 40 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Om råtallolja förbrukas för Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 a, ändamål som anges i 1 § 9 a eller medges befrielse från energi- 17 a, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som skatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. stycket 3 a. Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 a, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 93 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 b, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 6 procent av 113

den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket Bilaga 1 3 a.

9 kap.

5 §

Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i andra–fjärde styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för framställning av värme som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9– 11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5. Återbetalning medges vid leverans för 1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme, b) råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 40 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten och 40 procent av koldioxidskatten, 2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle. Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 1 96/61/EG , senast ändrat genom Europaparlamentet och rådets 2 direktiv 2009/29/EG , medges dock återbetalning enligt 1. andra stycket 1 b med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, och 2. andra stycket 1 c med 70 procent av energiskatten och 100 procent av koldioxidskatten.

1 EUT L 275, 25.10.2003, s. 32 (Celex 32003L0087). 2 EUT L 140, 5.6.2009, s. 63 (Celex 32009L0029). 114

Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för Bilaga 1 denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion. För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.

8 8.7 Fö örslag till lag g om ändring g i skatteförf farandelagen n Bilag ga 1 (20 011:1244)

Härigenom f föreskrivs i fr råga om skatte eförfarandelag gen (2011:124 44) dels att 31 k kap. 26 § ska u upphöra att gä älla, dels att 58 k kap. 2 § ska ha a följande lyde else, dels att pun nkt 22 i överg gångsbestämm melserna till n nämnda lag s ska ha f följande lydels se.

N Nuvarande lyd delse Fö reslagen lyde else

58 kap.

2 § O Om säkerhet t ska ställa as, ska Om m säkerhet ska ställas, ska s storleken best tämmas till s summan sto orleken bestäm mmas till sum mman a av företagets obetalda in nkomst- av företagets o obetalda inko omsts skatt för n närmast före egående ska att för när rmast föregå ående b beskattningsår r och 26,3 pro ocent av bes skattningsår o och 25,3 proce ent av d det överskott som har redo ovisats i det t överskott so om har redovi isats i s skalbolagsdek klarationen. I I fråga ska albolagsdeklar rationen. I fråga o om svenska handelsbolag och i om m svenska ha andelsbolag o och i u utlandet delä ägarbeskattade e juri- utl andet deläga arbeskattade jurid diska personer r ska säkerhet ten bara dis ska personer s ska säkerheten n bara a avse översko ottet i skal lbolags- avs se överskott tet i skalbo olagsd deklarationen. dek klarationen. Om en fysis sk person har förvärvat en andel i ett sv venskt handels sbolag e eller i en i u utlandet deläg garbeskattad ju uridisk person n, ska säkerh hetens s storlek bestäm mmas till 40 pr rocent av över rskottet. Om flera sk kalbolagsdekla arationer lämn nas, ska komp pletterande säk kerhet s ställas för den n ökning av ö överskottet som m redovisas i i förhållande t till en t tidigare deklar ration.

22. Lagen (2 2001:1227) om m självdeklara ationer och ko ontrolluppgift er ska u upphöra att gä älla vid utgång gen av 2011. Den upphävd da lagen gäller r dock f fortfarande för r 2013 och tid digare års taxe eringar. Överklagand deförbudet i 19 kap. 3 § den upphävd da lagen gälle er inte v vitesförelägga anden som m meddelas efter r utgången av v 2011. Vite sförel ägganden som m meddelas ef fter den tidpun nkten gäller om medelbart. Den som fö öre utgången av 2012 har gett in en sk kriftlig förbin ndelse e enligt 13 kap. 1 § lagen om m självdeklara ationer och ko ontrolluppgifte er ska v vid ingången a av 2013 även anses ha gett t in en förbind delse enligt 23 3 kap. 5 5 §. Den som för re utgången a av 2012 har ge ett in ett åtaga ande enligt 13 3 kap. 2 2 § lagen om självdeklarati ioner och kon ntrolluppgifter r ska vid ing ången a av 2013 även a anses ha gett i in ett åtagande e enligt 23 kap p. 6 §. Skyldigheten a S att lämna upp pgifter enl ligt 3 kap. 1 17 a § lagen n om sjä älvdeklaration ner och kon ntrollupp pgifter gäller r inte vid 201 3 års tax xering. 116

Bilaga 1

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 2. Bestämmelserna i 58 kap. 2 § i sin nya lydelse tillämpas i fråga om avyttringar av andelar i skalbolag som sker efter utgången av 2012. Om skalbolagsdeklarationen till någon del avser tid före ikraftträdandet, ska dock vid beräkningen av säkerhetens storlek enligt 58 kap. 2 § andra stycket procenttalet 26,3 användas i stället för 25,3. Äldre bestämmelser i 58 kap. 2 § tillämpas i fråga om avyttringar som har skett före ikraftträdandet.

Förteckning över remissinstanserna för de delar av

Bilaga 2

promemorian som omfattas av lagrådsremissen

Remissinstanser som yttrat sig

Kammarrätten i Sundsvall, Förvaltningsrätten i Uppsala, Ekobrottsmyndigheten, Konsumentverket, Myndigheten för utländska investeringar i Sverige, Invest Sweden, Kommerskollegium, Exportkreditnämnden, Länsstyrelsen i Stockholms län, Statskontoret, Tullverket, Skatteverket, Konjunkturinstitutet, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, Statens Jordbruksverk, Sveriges lantbruksuniversitet, fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap, Naturvårdsverket, Regelrådet, Trafikverket, Transportstyrelsen, Trafikanalys, Konkurrensverket, Bolagsverket, Statens energimyndighet, Tillväxtverket, Bil Sweden, Energigas Sverige, Far, Finansbolagens Förening, Fondbolagens Förening, Företagarna, Gröna Bilister, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Lantmännen, Motorbranschens Riksförbund, Näringslivets Regelnämnd, SEKAB Biofuels & Chemicals Aktiebolag, Skattebetalarnas förening, Skogsindustrierna, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Svenska Bioenergiföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet, Svenska Taxiförbundet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Byggindustrier, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund och Villaägarnas Riksförbund.

Remissinstanser som avstått från att yttra sig

Riksrevisionen, Försäkringskassan, Finansinspektionen, Bokföringsnämnden, Kammarkollegiet, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Skogsstyrelsen, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Sveriges advokatsamfund, Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisation.

Remissinstanser som inte avhörts

Sveriges Exportråd, Stockholms Handelskammare, Västsvenska Handelskammaren, Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet, Nationalekonomiska institutionen vid Handelshögskolan i Stockholm, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Aktiebolaget Svensk Exportkredit, Biluthyrarna Sverige, Industrins Finansförening, Institutet för Näringslivsforskning, International Chamber of Commerce Svensk Handel, Svensk Industriförening, Svensk Kollektivtrafik, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Riskkapitalföreningen och Sveriges Åkeriföretag.

Övriga yttranden Bilaga 2 Bio Alcohol Fuel Foundation, Chemrec Aktiebolag, Domsjö Fabriker Aktiebolag, EcoPar Aktiebolag, E.ON Gas Sverige Aktiebolag, Fiat Group Automobiles Sweden Aktiebolag, Ford Motor Company Aktiebolag, Lantmännen Aspen Aktiebolag, Nordisk Etanol & Biogas Aktiebolag, Näringslivets skattedelegation, Perstorp Bio Products Aktiebolag, Taurus Energy Aktiebolag och Volkswagen Group Sverige Aktiebolag.