Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter

Regeringens proposition

2017/18:186

Inkorporering av FN:s konvention om barnets Prop.

rättigheter 2017/18:186

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Linköping den 15 mars 2018

Stefan Löfven

Lena Hallengren (Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen en lag om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Genom inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag vilket innebär ett förtydligande av att rättstillämparna i mål och ärenden ska tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen. För att barnkonventionen ska få genomslag krävs vid sidan av en inkorporering en fortsatt transformering av barnkonventionens bestämmelser i nationell rätt. Därutöver krävs en kombination av olika åtgärder såsom vägledning, utbildning och samordning mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället. I propositionen presenterar regeringen därför att en vägledning som kan utgöra ett stöd för hur man metodmässigt kan gå tillväga vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen bör tas fram. Regeringen redovisar också de åtgärder som pågår för att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn och unga, i kommuner, landsting och statliga myndigheter genom ett kunskapslyft. Vidare redogör regeringen för behovet av ett fortsatt och systematiskt transformeringsarbete för att barnkonventionen fortsatt ska ge avtryck i lagstiftningen och synliggöras i förarbeten till lagstiftning där konventionen kan vara relevant. Regeringen har denna dag beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Kartläggningen syftar till att ge ett stöd i det fortsatta arbetet med transformering av barnkonventionens bestämmelser inom olika rättsområden. Regeringen redovisar även åtgärder för att bättre

samordna dialogen med det civila samhällets organisationer i frågor som rör barnets rättigheter. En reviderad svensk översättning av barnkonventionen finns intagen som bilaga till den föreslagna lagen om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter tillsammans med konventionens engelska och franska originaltexter. Genom en inkorporering av barnkonventionen och fortsatt transformering skapas goda förutsättningar för att tillgodose barnets rättigheter i Sverige. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Förslag till riksdagsbeslut 1

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

Förslag till lag om Förenta nationernas 2 konvention om barnets rättigheter

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Artiklarna 1–42 i Förenta nationernas konvention den 20 november 1989 om barnets rättigheter ska i originaltexternas lydelse gälla som svensk lag. Konventionens engelska och franska originaltexter finns tillsammans med en svensk översättning intagna som en bilaga till denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Bilaga FN:s konvention om barnets rättigheter 1 (Översättning)

Convention on the Convention relative Konvention om barnets

Rights of the Child aux droits de l’enfant rättigheter

Preamble Préambule Inledning

The States Parties to the Les Etats parties à la Konventionsstaterna, present Convention, présente Convention, Considering that, in Considérant que, con- som anser att erkänaccordance with the formément aux princi- nandet av det inneboende principles proclaimed in pes proclamés dans la värdet hos alla som tillhör the Charter of the United Charte des Nations människosläktet och av Nations, recognition of Unies, la reconnaiss- deras lika och obestridthe inherent dignity and ance de la dignité liga rättigheter utgör of the equal and inalien- inhérente à tous les grundvalen för frihet, able rights of all mem- membres de la famille rättvisa och fred i värlbers of the human family humaine ainsi que den, i enlighet med de is the foundation of free- l’égalité et le caractère principer som proklamdom, justice and peace in inaliénable de leurs erats i Förenta nationerthe world, droits sont le fondement nas stadga, de la liberté, de la justice et de la paix dans le monde, Bearing in mind that Ayant à l’esprit le fait som beaktar att Förenta the peoples of the United que les peuples des Na- nationernas folk i stadgan Nations have, in the tions Unies ont, dans la på nytt bekräftat sin tro på Charter, reaffirmed their Charte, proclamé à nou- grundläggande mänskliga faith in fundamental veau leur foi dans les rättigheter och den enskihuman rights and in the droits fondamentaux de lda människans värdighet dignity and worth of the l’homme et dans la och värde och beslutat human person, and have dignité et la valeur de la främja sociala framsteg determined to promote personne humaine, et och bättre levnadsvillkor social progress and better qu’ils ont résolu de under större frihet, standards of life in larger favoriser le progrès sofreedom, cial et d’instaurer de meilleures conditions de vie dans une liberté plus grande, Recognizing that the Reconnaissant que les som erkänner att För- United Nations has, in Nations Unies, dans la enta nationerna i den allthe Universal Declara- Déclaration universelle männa förklaringen om tion of Human Rights des droits de l’homme et de mänskliga rättig and in the International

1 Översättningen överensstämmer huvudsakligen med den i prop. 1989/90:107 intagna texten. En ändring har skett av artikel 43.2, varigenom antalet medlemmar i kommittén utökas från tio till arton, se fotnot 2 samt SÖ 1996:31. En revidering av översättningen har dock skett i mars 2018. 7

Covenants on Human dans les pactes inter- heterna och i de interna- Rights, proclaimed and nationaux relatifs aux tionella konventionerna agreed that everyone is droits de l’homme, ont om mänskliga rättigheter entitled to all the rights proclamé et sont con- proklamerat och kommit and freedoms set forth venues que chacun peut överens om att varje therein, without distinc- se prévaloir de tous les människa är berättigad tion of any kind, such as droits et de toutes les till alla de fri- och rättigrace, colour, sex, lan- libertés qui y sont énon- heter som däri anges, utan guage, religion, political cés, sans distinction åtskillnad av något slag, or other opinion, national aucune, notamment de såsom ras, hudfärg, kön, or social origin, property, race, de couleur, de språk, religion, politisk birth or other status, sexe, de langue, de re- eller annan uppfattning, ligion, d’opinion poli- nationellt eller socialt urtique ou de toute autre sprung, opinion, d’origine nationale ou sociale, de fortune, de naissance ou de toute autre situation, Recalling that, in the Rappelant que, dans som erinrar om att För- Universal Declaration of la Déclaration univers- enta nationerna i den all- Human Rights, the elle des droits de männa förklaringen om United Nations has pro- l’homme, les Nations de mänskliga rättigheteclaimed that childhood is Unies ont proclamé que rna proklamerat att barn entitled to special care l’enfance a droit à une har rätt till särskild omand assistance, aide et à une assistance vårdnad och hjälp, spéciales, Convinced that the Convaincus que la fa- som är övertygade om family, as the funda- mille, unité fonda- att familjen, såsom den mental group of society mentale de la société et grundläggande enheten i and the natural environ- milieu naturel pour la samhället och den naturment for the growth and croissance et le bien- liga miljön för alla dess well-being of all its être de tous ses mem- medlemmars och särskilt members and particularly bres et en particulier des för barnens utveckling children, should be enfants, doit recevoir la och välfärd, bör ges nödafforded the necessary protection et l’assis- vändigt skydd och stöd så protection and assistance tance dont elle a besoin att den till fullo kan ta på so that it can fully as- pour pouvoir jouer plei- sig sitt ansvar i samhället, sume its responsibilities nement son rôle dans la within the community, communauté, Recognizing that the Reconnaissant que som erkänner att barchild, for the full and har- l’enfant, pour l’épanoui- net, för att kunna uppnå monious development of ssement harmonieux de en fullständig och harmohis or her personality, sa personnalité, doit nisk utveckling av sin should grow up in a fam- grandir dans le milieu personlighet, bör växa ily environment, in an familial, dans un climat upp i en familjemiljö, i en atmosphere of happiness, de bonheur, d’amour et miljö präglad av lycka, love and understanding, de compréhension, kärlek och förståelse, Considering that the Considérant qu’il im- som anser att barnet till child should be fully porte de préparer pleine- fullo bör förberedas för 8 ment l’enfant à avoir

prepared to live an indi- une vie individuelle ett självständigt liv i samvidual life in society, and dans la société, et de hället och uppfostras brought up in the spirit of l’élever dans l’esprit des enligt de ideal som pro the ideals proclaimed in idéaux proclamés dans klamerats i Förenta nathe Charter of the United la Charte des Nations tionernas stadga, och Nations, and in particular Unies, et en particulier särskilt i en anda av fred, in the spirit of peace, dans un esprit de paix, värdighet, tolerans, frihet, dignity, tolerance, free- de dignité, de tolérance, jämlikhet och solidaritet, dom, equality and solida- de liberté, d’égalité et de rity, solidarité, Bearing in mind that Ayant à l’esprit que la som beaktar att behovet the need to extend par- nécessité d’accorder une att ge barnet särskild ticular care to the child protection spéciale à omvårdnad fastslagits i has been stated in the l’enfant a été énoncée 1924 års Genèvedekla- Geneva Declaration of dans la Déclaration de ration om barnets rättigthe Rights of the Child of Genève de 1924 sur les heter och i deklarationen 1924 and in the Dec- droits de l’enfant et dans om barnets rättigheter, laration of the Rights of la Déclaration des droits som antogs av generalthe Child adopted by the de l’enfant adoptée par församlingen den 20 no- General Assembly on 20 l’Assemblée générale le vember 1959, och erkänts November 1959 and 20 novembre 1959, et i den allmänna förklarecognized in the Uni- qu’elle a été reconnue ringen om de mänskliga versal Declaration of dans la Déclaration uni- rättigheterna, den inter- Human Rights, in the verselle des droits de nationella konventionen International Covenant l’homme, dans le Pacte om medborgerliga och on Civil and Political international relatif aux politiska rättigheter (sär- Rights (in particular in droits civils et politiques skilt artiklarna 23 och articles 23 and 24), in the (en particulier aux ar- 24), den internationella International Covenant ticles 23 et 24), dans le konventionen om ekonoon Economic, Social and Pacte international re- miska, sociala och kultu- Cultural Rights (in parti- latif aux droits écono- rella rättigheter (särskilt cular in article 10) and in miques, sociaux et cul- artikel 10) samt i stadgar the statutes and relevant turels (en particulier à och tillämpliga instruinstruments of special- l’article 10) et dans les ment för fackorgan och ized agencies and inter- statuts et instruments internationella organisanational organizations pertinents des institu- tioner som arbetar med concerned with the wel- tions spécialisées et des barns välfärd, fare of children, organisations internationales qui se préoccupent du bien-être de l’enfant, Bearing in mind that, Ayant à l’esprit que, som beaktar att ”barnet as indicated in the Dec- comme indiqué dans la på grund av sin fysiska laration of the Rights of Déclaration des droits och psykiska omognad the Child, “the child, by de l’enfant, «l’enfant, en behöver särskilt skydd reason of his physical raison de son manque de och särskild omvårdnad, and mental immaturity, maturité physique et in- inklusive lämpligt rättsneeds special safeguards tellectuelle, a besoin ligt skydd, såväl före som and care, including app- d’une protection spé- efter födelsen”, såsom ropriate legal protection, ciale et de soins spé- anges i deklarationen om ciaux, notamment d’une barnets rättigheter, 9

before as well as after protection juridique apbirth”, propriée, avant comme après la naissance», Recalling the provi- Rappelant les disposi- som erinrar om besions of the Declaration tions de la Déclaration stämmelserna i deklaraon Social and Legal sur les principes sociaux tionen om sociala och Principles relating to the et juridiques applicables rättsliga principer rörande Protection and Welfare à la protection et au skydd av och omsorg om of Children, with Special bien-être des enfants, barn, särskilt med hänsyn Reference to Foster envisagés surtout sous till nationell och internat- Placement and Adoption l’angle des pratiques en ionell placering i familje- Nationally and Interna- matière d’adoption et de hem och adoption; Företionally; the United placement familial sur nta nationernas minimi- Nations Standard Mini- les plans national et in- standardregler för rättmum Rules for the Ad- ternational, de l’Ensem- skipning rörande ungministration of Juvenile ble de règles minima des domsbrottslighet (Pekin- Justice (The Beijing Nations Unies concer- greglerna) samt deklara- Rules); and the Declara- nant l’administration de tionen om skydd av kvintion on the Protection of la justice pour mineurs nor och barn i nödsitua- Women and Children in (Règles de Beijing), et tioner och vid väpnad Emergency and Armed de la Déclaration sur la konflikt, Conflict, protection des femmes et des enfants en période d’urgence et de conflit armé, Recognizing that, in all Reconnaissant qu’il y som erkänner att det i countries in the world, a dans tous les pays du alla länder i världen finns there are children living monde des enfants qui barn som lever under in exceptionally difficult vivent dans des condi- exceptionellt svåra förconditions, and that such tions particulièrement hållanden och att sådana children need special difficiles, et qu’il est né- barn kräver särskild uppconsideration, cessaire d’accorder à märksamhet, ces enfants une attention particulière, Taking due account of Tenant dûment som tar vederbörlig the importance of the compte de l’importance hänsyn till vikten av varje traditions and cultural des traditions et valeurs folks traditioner och kulvalues of each people for culturelles de chaque turella värden när det the protection and har- peuple dans la protec- gäller barnets skydd och monious development of tion et le développement harmoniska utveckling. the child, harmonieux de l’enfant, Recognizing the im- Reconnaissant l’im- som erkänner betydelportance of international portance de la coopéra- sen av internationellt co-operation for improv- tion internationale pour samarbete för att förbättra ing the living conditions l’amélioration des con- barns levnadsvillkor i of children in every ditions de vie des en- varje land, särskilt i utcountry, in particular in fants dans tous les pays, vecklingsländerna, the developing countries, et en particulier dans les pays en développement,

Have agreed as foll- Sont convenus de ce har kommit överens om ows: qui suit: följande:

Part I Première partie Del I

Article 1 Article premier Artikel I For the purposes of the Au sens de la présente I denna konvention avpresent Convention, a Convention, un enfant ses med barn varje child means every human s’entend de tout être hu- människa under 18 års being below the age of main âgé de moins de ålder, om inte barnet blir eighteen years unless, dix-huit ans, sauf si la myndigt tidigare enligt under the law applicable majorité est atteinte plus den lag som gäller för to the child, majority is tôt en vertu de la légi- barnet. attained earlier. slation qui lui est applicable.

Article 2 Article 2 Artikel 2 1. States Parties shall 1. Les Etats parties 1. Konventionsstaterna respect and ensure the s’engagent à respecter ska respektera och tillrights set forth in the les droits qui sont försäkra varje barn inom present Convention to énoncés dans la présente deras jurisdiktion de räteach child within their Convention et à les ga- tigheter som anges i jurisdiction without dis- rantir à tout enfant rele- denna konvention utan crimination of any kind, vant de leur juridiction, åtskillnad av något slag, irrespective of the child’s sans distinction aucune, oavsett barnets eller dess or his or her parent’s or indépendamment de förälders eller vårdnadslegal guardian’s race, toute considération de havares ras, hudfärg, kön, colour, sex, language, race, de couleur, de språk, religion, politiska religion, political or other sexe, de langue, de re- eller annan åskådning, opinion, national, ethnic ligion, d’opinion poli- nationella, etniska eller or social origin, property, tique ou autre de l’en- sociala ursprung, egendisability, birth or other fant ou de ses parents ou dom, funktionsnedsättstatus. représentants légaux, de ning, börd eller ställning i leur origine nationale, övrigt. ethnique ou sociale, de leur situation de fortune, de leur incapacité, de leur naissance ou de toute autre situation. 2. States Parties shall 2. Les Etats parties 2. Konventionsstaterna take all appropriate mea- prennent toutes les me- ska vidta alla lämpliga sures to ensure that the sures appropriées pour åtgärder för att säkerställa child is protected against que l’enfant soit effecti- att barnet skyddas mot all forms of discrimina- vement protégé contre alla former av diskrimition or punishment on the toutes formes de discri- nering eller bestraffning basis of the status, activi- mination ou de sanction på grund av föräldrars, ties, expressed opinions, motivées par la situation vårdnadshavares eller or beliefs of the child’s juridique, les activités, familjemedlemmars les opinions déclarées

parents, legal guardians, ou les convictions de ses ställning, verksamhet, utor family members. parents, de ses représen- tryckta åsikter eller tro. tants légaux ou des membres de sa famille.

Article 3 Article 3 Artikel 3 1. In all actions con- 1. Dans toutes les 1. Vid alla åtgärder som cerning children, whe- décisions qui concern- rör barn, vare sig de vidther undertaken by public ent les enfants, qu’elles tas av offentliga eller or private social welfare soient le fait des institu- privata sociala välfärdsinstitutions, courts of tions publiques ou institutioner, domstolar, law, administrative auth- privées de protection administrativa myndigorities or legislative bod- sociale, des tribunaux, heter eller lagstiftande ies, the best interests of des autorités administra- organ, ska i första hand the child shall be a pri- tives ou des organes beaktas vad som bedöms mary consideration. législatifs, l’intérêt sup- vara barnets bästa. érieur de l’enfant doit être une considération primordiale. 2. States Parties un- 2. Les Etats parties 2. Konventionsstaterna dertake to ensure the s’engagent à assurer à åtar sig att tillförsäkra child such protection and l’enfant la protection et barnet sådant skydd och care as is necessary for les soins nécessaires à sådan omvårdnad som his or her well-being, son bien-être, compte behövs för dess välfärd, taking into account the tenu des droits et des med hänsyn tagen till de rights and duties of his or devoirs de ses parents, rättigheter och skyldigher parents, legal guar- de ses tuteurs ou des heter som tillkommer dians, or other indi- autres personnes légale- dess föräldrar, vårdnadsviduals legally responsi- ment responsables de havare eller andra perble for him or her, and, to lui, et ils prennent à soner som har juridiskt this end, shall take all cette fin toutes les ansvar för barnet, och ska appropriate legislative mesures législatives et för detta ändamål vidta and administrative mea- administratives appro- alla lämpliga lagsures. priées. stiftningsåtgärder och administrativa åtgärder. 3. States Parties shall 3. Les Etats parties 3. Konventionsstaterna ensure that the institu- veillent à ce que le ska säkerställa att institutions, services and facil- fonctionnement des ins- tioner, tjänster och inrättities responsible for the titutions, services et ningar som ansvarar för care or protection of établissements qui ont la omvårdnad eller skydd av children shall conform charge des enfants et barn uppfyller av behörwith the standards es- assurent leur protection iga myndigheter fasttablished by competent soit conforme aux nor- ställda normer, särskilt authorities, particularly mes fixées par les auto- vad gäller säkerhet, hälsa, in the areas of safety, rités compétentes, parti- personalens antal och health, in the number and culièrement dans le lämplighet samt behörig suitability of their staff, domaine de la sécurité et tillsyn. as well as competent de la santé et en ce qui supervision. concerne le nombre et la

compétence de leur personnel ainsi que l’existence d’un contrôle approprié.

Article 4 Article 4 Artikel 4 States Parties shall Les Etats parties Konventionsstaterna undertake all appropriate s’engagent à prendre ska vidta alla lämpliga legislative, adminis- toutes les mesures lagstiftningsåtgärder, trative, and other mea- législatives, administra- administrativa åtgärder sures for the imple- tives et autres qui sont och andra åtgärder för att mentation of the rights nécessaires pour mettre genomföra de rättigheter recognized in the present en oeuvre les droits som erkänns i denna Convention. With regard reconnus dans la pré- konvention. I fråga om to economic, social and sente Convention. Dans ekonomiska, sociala och cultural rights, States le cas des droits écono- kulturella rättigheter ska Parties shall undertake miques, sociaux et cul- konventionsstaterna till such measures to the turels, ils prennent ces fullo utnyttja sina tillmaximum extent of their mesures dans toutes les gängliga resurser för att available resources and, limites des ressources vidta sådana åtgärder. where needed, within the dont ils disposent et, s’il Vid behov ska sådana framework of interna- y a lieu, dans le cadre de åtgärder vidtas inom tional co-operation. la coopération interna- ramen för det internationtionale. ella samarbetet.

Article 5 Article 5 Artikel 5 States Parties shall re- Les Etats parties res- Konventionsstaterna spect the responsibilities, pectent la responsabil- ska respektera det ansvar rights and duties of par- ité, le droit et le devoir och de rättigheter och ents or, where applicable, qu’ont les parents ou, le skyldigheter som tillthe members of the cas échéant, les mem- kommer föräldrar eller, extended family or com- bres de la famille élargie där så är tillämpligt, medmunity as provided for ou de la communauté, lemmar av den utvidgade by local custom, legal comme prévu par la familjen eller gemenguardians or other coutume locale, les skapen enligt lokal sedpersons legally respon- tuteurs ou autres person- vänja, vårdnadshavare sible for the child, to nes légalement respons- eller andra personer som provide, in a manner ables de l’enfant, de har juridiskt ansvar för consistent with the donner à celui-ci, d’une barnet, att på ett sätt som evolving capacities of the manière qui corres- står i överensstämmelse child, appropriate direc- ponde au développe- med den fortlöpande uttion and guidance in the ment de ses capacités, vecklingen av barnets exercise by the child of l’orientation et les förmåga ge lämplig ledthe rights recognized in conseils appropriés à ning och råd då barnet the present Convention. l’exercice des droits que utövar de rättigheter som lui reconnaît la présente erkänns i denna konvent- Convention. ion.

Article 6 Article 6 Artikel 6 1. States Parties rec- 1. Les Etats parties re- 1. Konventionsstaterna ognize that every child connaissent que tout erkänner varje barns has the inherent right to enfant a un droit inhé- inneboende rätt till livet. life rent à la vie. 2. States Parties shall 2. Les Etats parties 2. Konventionsstaterna ensure to the maximum assurent dans toute la ska till det yttersta av sin extent possible the sur- mesure possible la sur- förmåga säkerställa barvival and development of vie et le développement nets överlevnad och utthe child de l’enfant. veckling.

Article 7 Article 7 Artikel 7 1. The child shall be 1. L’enfant est enregi- 1. Barnet ska registreregistered immediately stré aussitôt sa naiss- ras omedelbart efter föafter birth and shall have ance et a dès celle-ci le delsen och från födelsen the right from birth to a droit à un nom, le droit ha rätt till ett namn, rätt name, the right to acquire d’acquérir une nationa- att förvärva ett meda nationality and, as far lité et, dans la mesure du borgarskap och, så långt as possible, the right to possible, le droit de det är möjligt, rätt att få know and be cared for by connaître ses parents et veta vilka dess föräldrar his or her parents. d’être élevé par eux. är och få deras omvårdnad. 2. States Parties shall 2. Les Etats parties 2. Konventionsstaterna ensure the implementa- veillent à mettre ces ska säkerställa genomfötion of these rights in droits en oeuvre confor- randet av dessa rättigaccordance with their mément à leur législa- heter i enlighet med sin national law and their tion nationale et aux nationella lagstiftning obligations under the obligations que leur och sina åtaganden enligt relevant international imposent les instrum- tillämpliga internationinstruments in this field, ents internationaux app- ella instrument på detta in particular where the licables en la matière, en område, särskilt i de fall child would otherwise be particulier dans les cas då barnet annars skulle stateless. où faute de cela l’enfant vara statslöst. se trouverait apatride.

Article 8 Article 8 Artikel 8 1. States Parties un- 1. Les Etats parties 1. Konventionsstaterna dertake to respect the s’en- gagent à respecter förbinder sig att respekright of the child to pre- le droit de l’enfant de tera barnets rätt att beserve his or her identity, préserver son identité, y hålla sin identitet, inkluincluding nationality, compris sa nationalité, sive medborgarskap, name and family rela- son nom et ses relations namn och släktförhållantions as recognized by familiales, tels qu’ils den såsom dessa erkänns law without unlawful sont reconnus par la loi, i lag, utan olagligt interference. sans ingérence illégale. ingripande. 2. Where a child is ille- 2. Si un enfant est illé- 2. Om ett barn olagligt gally deprived of some or galement privé des élé- berövas en del av eller all of the elements of his ments constitutifs de hela sin identitet, ska 14 or her identity, States son identité ou de konventionsstaterna ge

Parties shall provide certains d’entre eux, les lämpligt stöd och skydd i appropriate assistance Etats parties doivent lui syfte att snabbt återuppand protection, with a accorder une assistance rätta barnets identitet. view to speedily re-es- et une protection approtablishing his or her priées, pour que son identity. identité soit rétablie aussi rapidement que possible.

Article 9 Article 9 Artikel 9 1. States Parties shall 1. Les Etats parties 1. Konventionsstaterna ensure that a child shall veillent à ce que l’enfant ska säkerställa att ett barn not be separated from his ne soit pas séparé de ses inte skiljs från sina or her parents against parents contre leur gré, à föräldrar mot deras vilja their will, except when moins que les autorités utom i de fall då behöriga competent authorities compétentes ne déci- myndigheter, som är unsubject to judicial review dent, sous réserve de derställda rättslig prövdetermine, in accordance révision judiciaire et ning, i enlighet med with applicable law and conformément aux lois tillämplig lag och tilprocedures, that such et procédures app- lämpliga förfaranden, beseparation is necessary licables, que cette sépar- dömer att ett sådant åtfor the best interests of ation est nécessaire dans skiljande är nödvändigt the child. Such determi- l’intérêt supérieur de för barnets bästa. Ett nation may be necessary l’enfant. Une décision sådant beslut kan vara in a particular case such en ce sens peut être nödvändigt i ett särskilt as one involving abuse or nécessaire dans certains fall, t.ex. vid övergrepp neglect of the child by cas particuliers, par exe- mot eller vanvård av barthe parents, or one where mple lorsque les parents net från föräldrarnas sida the parents are living maltraitent ou négligent eller då föräldrarna lever separately and a decision l’enfant, ou lorsqu’ils åtskilda och ett beslut must be made as to the vivent séparément et måste fattas om var child’s place of resi- qu’une décision doit barnet ska bo. dence. être prise au sujet du lieu de résidence de l’enfant. 2. In any proceedings 2. Dans tous les cas 2. Vid förfaranden enpursuant to paragraph 1 prévus au paragraphe 1 ligt punkt 1 i denna artiof the present article, all du présent article, toutes kel ska alla berörda parter interested parties shall be les parties intéressées beredas möjlighet att delgiven an opportunity to doivent avoir la possi- ta i förfarandet och att participate in the procee- bilité de participer aux lägga fram sina synpunkdings and make their délibérations et de faire ter. views known. connaître leurs vues. 3. States Parties shall 3. Les Etats parties 3. Konventionsstaterna respect the right of the respectent le droit de ska respektera rätten för child who is separated l’enfant séparé de ses det barn som är skilt från from one or both parents deux parents ou de l’un den ena av eller båda to maintain personal d’eux d’entretenir régul- föräldrarna att regelbunrelations and direct con- ièrement des relations det upprätthålla ett pertact with both parents on sonligt förhållande till

a regular basis, except if personnelles et des con- och direkta kontakter it is contrary to the tacts directs avec ses med båda föräldrarna, child’s best interests. deux parents, sauf si utom då detta strider mot cela est contraire à barnets bästa. l’intérêt supérieur de l’enfant. 4. Where such separa- 4. Lorsque la 4. Då ett sådant åtskiltion results from any séparation résulte de jande är följden av åtgäraction initiated by a State mesures prises par un der som en konventions- Party, such as the Etat partie, telles que la stat tagit initiativet till, detention, imprisonment, détention, l’emprisonn- t.ex. frihetsberövande, exile, deportation or ement, l’exil, l’expul- fängslande, förvisning, death (including death sion ou la mort (y utvisning eller dödsfall arising from any cause compris la mort, quelle (inklusive dödsfall oavwhile the person is in the qu’en soit la cause, sett orsak medan percustody of the State) of survenue en cours de sonen är frihetsberövad) one or both parents or of détention) des deux som rör den ena av eller the child, that State Party parents ou de l’un d’eux, båda föräldrarna eller shall, upon request, pro- ou de l’enfant, l’Etat barnet, ska den konvide the parents, the child partie donne sur de- ventionsstaten på begäran or, if appropriate, another mande aux parents, à ge föräldrarna, barnet member of the family l’enfant ou, s’il y a lieu, eller, där så är lämpligt, with the essential in- à un autre membre de la någon annan medlem av formation concerning the famille les renseignem- familjen väsentliga uppwhereabouts of the ents essentiels sur le lieu lysningar om var den eller absent member(s) of the où se trouvent le mem- de frånvarande familjefamily unless the pro- bre ou les membres de la medlemmarna vistas, såvision of the information famille, à moins que la vida inte lämnandet av would be detrimental to divulgation de ces ren- upplysningarna skulle the well-being of the seignements ne soit vara till skada för barnet. child. States Parties shall préjudiciable au bien- Konventionsstaterna ska further ensure that the être de l’enfant. Les vidare säkerställa att submission of such a Etats parties veillent en framställandet av en request shall of itself outre à ce que la présent- sådan begäran inte i sig entail no adverse conse- ation d’une telle dem- medför negativa följder quences for the person(s) ande n’entraîne pas en för den eller de personer concerned. ellemême de conséqu- som berörs. ences fâcheuses pour la personne ou les personnes intéressées.

Article 10 Article 10 Artikel 10 1. In accordance with 1. Conformément à 1. I enlighet med konthe obligation of States l’obligation incombant ventionsstaternas skyl- Parties under article 9, aux Etats parties en dighet under artikel 9.1 paragraph 1, applications vertu du paragraphe 1 de ska ansökningar från ett by a child or his or her l’article 9, toute dem- barn eller dess föräldrar parents to enter or leave a ande faite par un enfant om att resa in i eller ou ses parents en vue lämna en konventionsstat

State Party for the pur- d’entrer dans un Etat i familjeåterföreningspose of family reuni- partie ou de le quitter syfte behandlas på ett fication shall be dealt aux fins de réunification positivt, humant och with by States Parties in a familiale est considérée skyndsamt sätt av konpositive, humane and par les Etats parties dans ventionsstaterna. Konexpeditious manner. un esprit positif, avec ventionsstaterna ska States Parties shall humanité et diligence. vidare säkerställa att further ensure that the Les Etats parties veillent framställandet av en submission of such a en outre à ce que la sådan begäran inte medrequest shall entail no présentation d’une telle för negativa följder för de adverse consequences for demande n’entraîne pas sökande och medlemmar the applicants and for the de conséquences fâch- av deras familj. members of their family. euses pour les auteurs de la demande et les membres de leur famille. 2. A child whose par- 2. Un enfant dont les 2. Ett barn vars föräldents reside in different parents résident dans rar är bosatta i olika stater States shall have the right des Etats différents a le ska ha rätt, utom i unto maintain on a regular droit d’entretenir, sauf dantagsfall, att regelbunbasis, save in exceptional circonstances excep- det upprätthålla ett percircumstances personal tionnelles, des relations sonligt förhållande till relations and direct personnelles et des cont- och direkta kontakter contacts with both acts directs réguliers med båda föräldrarna. parents. Towards that avec ses deux parents. A Konventionsstaterna ska end and in accordance cette fin, et conformé- för detta ändamål och i with the obligation of ment à l’obligation in- enlighet med sin States Parties under combant aux Etats skyldighet under artikel article 9, paragraph 1, parties en vertu du para- 9.1 respektera barnets och States Parties shall graphe 1 de l’article 9, dess föräldrars rätt att respect the right of the les Etats parties respect- lämna ett land, inklusive child and his or her ent le droit qu’ont l’en- sitt eget, och att resa in i parents to leave any fant et ses parents de sitt eget land. Rätten att country, including their quitter tout pays, y lämna ett land ska endast own, and to enter their compris le leur, et de vara underkastad sådana own country. The right to revenir dans leur propre inskränkningar som är leave any country shall pays. Le droit de quitter föreskrivna i lag och som be subject only to such tout pays ne peut faire är nödvändiga för att restrictions as are l’objet que des restric- skydda den nationella prescribed by law and tions prescrites par la loi säkerheten, rättsordningwhich are necessary to qui sont nécessaires ens grunder ( ordre protect the national pour protéger la sécurité public ), folkhälsan eller security, public order nationale, l’ordre den allmänna moralen ( ordre public ), public public, la santé ou la eller andra personers frihealth or morals or the moralité publiques, ou och rättigheter samt är rights and freedoms of les droits et libertés förenliga med övriga others and are consistent d’autrui, et qui sont rättigheter som erkänns i with the other rights compatibles avec les denna konvention. recognized in the present autres droits reconnus Convention. dans la présente Convention. 17

Article 11 Article 11 Artikel 11 1. States Parties shall 1. Etats parties pren- 1. Konventionsstaterna take measures to combat nent des mesures pour ska vidta åtgärder för att the illicit transfer and lutter contre les déplace- bekämpa olovligt bortfönon-return of children ments et les non-retours rande och kvarhållande abroad. illicites d’enfants à av barn i utlandet. l’étranger. 2. To this end, States 2. A cette fin, les Etats 2. För detta ändamål Parties shall promote the paties favorisent la con- ska konventionsstaterna conclusion of bilateral or clusion d’accords bilaté- främja ingåendet av bilamultilateral agreements raux ou multilatéraux ou terala eller multilaterala or accession to existing l’adhésion aux accords överenskommelser eller agreements. existants. anslutning till befintliga överenskommelser.

Article 12 Article 12 Artikel 12 1. States Parties shall 1. Les Etats parties 1. Konventionsstaterna assure to the child who is garantissent à l’enfant ska tillförsäkra det barn capable of forming his or qui est capable de dis- som är i stånd att bilda her own views the right cernement le droit d’ex- egna åsikter rätten att fritt to express those views primer librement son uttrycka dessa i alla freely in all matters opinion sur toute ques- frågor som rör barnet. affecting the child, the tion l’intéressant, les Barnets åsikter ska tillviews of the child being opinions de l’enfant mätas betydelse i förhålgiven due weight in étant dûment prises en lande till barnets ålder accordance with the age considération eu égard à och mognad. and maturity of the child. son âge et à son degré de maturité. 2. For this purpose, the 2. A cette fin, on don- 2. För detta ändamål child shall in particular nera notamment à l’en- ska barnet, i alla dombe provided the oppor- fant la possibilité d’être stolsförfaranden och tunity to be heard in any entendu dans toute pro- administrativa förfaranjudicial and administra- cédure judiciaire ou den som rör barnet, särtive proceedings affect- administrative l’intéres- skilt beredas möjlighet att ing the child, either sant, soit directement, höras, antingen direkt directly, or through a soit par l’intermédiaire eller genom en förerepresentative or an app- d’un représentant ou trädare eller ett lämpligt ropriate body, in a man- d’une organisation app- organ och på ett sätt som ner consistent with the roprié, de façon compa- är förenligt med nationprocedural rules of tible avec les règles de ella procedurregler. national law. procédure de la législation nationale.

Article 13 Article 13 Artikel 13 1. The child shall have 1. L’enfant a droit à la 1. Barnet ska ha rätt till the right to freedom of liberté d’expression. Ce yttrandefrihet. Denna rätt expression; this right droit comprend la innefattar frihet att oberoshall include freedom to liberté de rechercher, de ende av territoriella grän- 18 seek, receive and impart recevoir et de répandre ser söka, ta emot och

information and ideas of des informations et des sprida information och all kinds, regardless of idées de toute espèce, tankar av alla slag, i tal, frontiers, either orally, in sans considération de skrift eller tryck, i konstwriting or in print, in the frontières, sous une närlig form eller genom form of art, or through forme orale, écrite, annat uttrycksmedel som any other media of the imprimée ou artistique, barnet väljer. child’s choice. ou par tout autre moyen du choix de l’enfant. 2. The exercise of this 2. L’exercice de ce 2. Utövandet av denna right may be subject to droit ne peut faire rätt får underkastas vissa certain restrictions, but l’objet que des seules inskränkningar men endthese shall only be such restrictions qui sont ast sådana som är föreas are provided by law prescrites par la loi et skrivna i lag och som är and are necessary: qui sont nécessaires: nödvändiga: (a) For respect of the a) Au respect des (a) för att respektera rights or reputations of droits ou de la réputa- andra personers rättigothers; or tion d’autrui; ou heter eller anseende, eller, (b) For the protection b) A la sauvegarde de (b) för att skydda den of national security or of la sécurité nationale, de nationella säkerheten, public order ( ordre l’ordre public, de la rättsordningens grunder public ), or of public santé ou de la moralité ( ordre public ) eller folkhealth or morals. publiques. hälsan eller den allmänna moralen.

Article 14 Article 14 Artikel 14 1. States Parties shall 1. Les Etats parties 1. Konventionsstaterna respect the right of the respectent le droit de ska respektera barnets rätt child to freedom of l’enfant à la liberté de till tankefrihet, samthought, conscience and pensée, de conscience et vetsfrihet och religionsreligion. de religion. frihet. 2. Parties shall respect 2. Les Etats parties 2. Konventionsstaterna the rights and duties of respectent le droit et le ska respektera föräldrarthe parents and, when devoir des parents ou, le nas och, i förekommande applicable, legal guardi- cas échéant, des repré- fall, vårdnadshavares rätans, to provide direction sentants légaux de tigheter och skyldigheter to the child in the l’enfant, de guider celui- att på ett sätt som är exercise of his or her ci dans l’exercice du förenligt med barnets right in a manner con- droit susmentionné fortlöpande utveckling ge sistent with the evolving d’une manière qui corr- barnet ledning då det capacities of the child. esponde au développe- utövar sin rätt. ment de ses capacités. 3. Freedom to manifest 3. La liberté de mani- 3. Friheten att utöva sin one’s religion or beliefs fester sa religion ou ses religion eller tro får unmay be subject only to convictions ne peut être derkastas endast sådana such limitations as are soumise qu’aux seules inskränkningar som är prescribed by law and are restrictions qui sont föreskrivna i lag och som necessary to protect prescrites par la loi et är nödvändiga för att public safety, order, qui sont nécessaires skydda den allmänna

health or morals, or the pour préserver la sûreté säkerheten, rättsordningfundamental rights and publique, l’ordre public, ens grunder, folkhälsan freedoms of others. la santé et la moralité eller den allmänna publiques, ou les li- moralen eller andra persbertés et droits fondam- oners grundläggande frientaux d’autrui. och rättigheter.

Article 15 Article 15 Artikel 15 1. States Parties rec- 1. Les Etats parties re- 1. Konventionsstaterna ognize the rights of the connaissent les droits de erkänner barnets rätt till child to freedom of as- l’enfant à la liberté föreningsfrihet och till sociation and to freedom d’association et à la fredliga sammankomster. of peaceful assembly. liberté de réunion pacifique. 2. No restrictions may 2. L’exercice de ces 2. Utövandet av dessa be placed on the exercise droits ne peut faire rättigheter får inte underof these rights other than l’objet que des seules kastas andra inskränkthose imposed in con- restrictions qui sont ningar än sådana som är formity with the law and prescrites par la loi et föreskrivna i lag och som which are necessary in a qui sont nécessaires är nödvändiga i ett demodemocratic society in the dans une société démo- kratiskt samhälle med interests of national secu- cratique, dans l’intérêt hänsyn till den nationella rity or public safety, de la sécurité nationale, säkerheten eller den allpublic order ( ordre de la sûreté publique ou männa säkerheten, rättspublic ), the protection of de l’ordre public, ou ordningens grunder public health or morals or pour protéger la santé ou ( ordre public ), skyddet av the protection of the la moralité publiques, folkhälsan eller den allrights and freedoms of ou les droits et libertés männa moralen eller skyothers. d’autrui. ddet av andra personers fri- och rättigheter.

Article 16 Article 16 Artikel 16 1. No child shall be 1. Nul enfant ne fera 1. Inget barn får utsätsubjected to arbitrary or l’objet d’immixtions tas för godtyckliga eller unlawful interference arbitraires ou illégales olagliga ingripanden i sitt with his or her privacy, dans sa vie privée, sa privat- och familjeliv, sitt family, home or corre- famille, son domicile ou hem eller sin korresponspondence, nor to un- sa correspondance, ni dens och inte heller för lawful attacks on his or d’atteintes illégales à olagliga angrepp på sin her honour and reputa- son honneur et à sa heder och sitt anseende. tion. réputation. 2. The child has the 2. L’enfant a droit à la 2. Barnet har rätt till laright to the protection of protection de la loi gens skydd mot sådana the law against such contre de telles immix- ingripanden eller aninterference or attacks. tions ou de telles att- grepp. eintes.

Article 17 Article 17 Artikel 17 States Parties recog- Les Etats parties Konventionsstaterna nize the important func- reconnaissent l’import- erkänner den viktiga upption performed by the ance de la fonction gift som massmedier utmass media and shall remplie par les médias för och ska säkerställa att ensure that the child has et veillent à ce que barnet har tillgång till access to information and l’enfant ait accès à une information och material material from a diversity information et à des från olika nationella och of national and interna- matériels provenant de internationella källor, särtional sources, especially sources nationales et skilt sådant som syftar till those aimed at the pro- internationales diverses, att främja dess sociala, motion of his or her notamment ceux qui andliga och moraliska social, spiritual and visent à promouvoir son välmående samt fysiska moral well-being and bien-être social, spiri- och psykiska hälsa. Konphysical and mental tuel et moral ainsi que sa ventionsstaterna ska för health. To this end, States santé physique et men- detta ändamål: Parties shall: tale. A cette fin, les Etats parties: (a) Encourage the a) Encouragent les (a) uppmuntra massmass media to dissemi- médias à diffuser une medier att sprida infornate information and information et des maté- mation och material av material of social and riels qui présentent une socialt och kulturellt cultural benefit to the utilité sociale et culture- värde för barnet och i child and in accordance lle pour l’enfant et rép- enlighet med andan i with the spirit of article ondent à l’esprit de artikel 29, 29; l’article 29; (b) Encourage interna- b) Encouragent la (b) uppmuntra international co-operation in the coopération internatio- tionellt samarbete vad production, exchange nale en vue de prod- gäller produktion, utbyte and dissemination of uire, d’échanger et de och spridning av sådan such information and diffuser une informa- information och sådant material from a diversity tion et des matériels de material från olika kulof cultural, national and ce type provenant de turer och nationella och international sources; différentes sources internationella källor, culturelles, nationales et internationales; (c) Encourage the pro- c) Encouragent la (c) uppmuntra produkduction and dissemina- production et la diffu- tion och spridning av tion of children’s books; sion de livres pour enfa- barnböcker, nts; (d) Encourage the d) Encouragent les (d) uppmuntra massmass media to have parti- médias à tenir particul- medier att ta särskild cular regard to the lingui- ièrement compte des hänsyn till de språkliga stic needs of the child besoins linguistiques behoven hos ett barn som who belongs to a mino- des enfants autochtones tillhör en minoritetsgrupp rity group or who is indi- ou appartenant à un eller ett urfolk, genous; groupe minoritaire;

(e) Encourage the e) Favorisent l’élabo- (e) uppmuntra utveckdevelopment of appro- ration de principes dire- lingen av lämpliga riktpriate guidelines for the cteurs appropriés des- linjer för att skydda barprotection of the child tinés à protéger l’enfant net mot information och from information and contre l’information et material som är till skada material injurious to his les matériels qui nuisent för barnets välfärd, med or her well-being, bea- à son bien-être, compte beaktande av bestämring in mind the provi- tenu des dispositions melserna i artiklarna 13 sions of articles 13 and des articles 13 et 18. och 18. 18.

Article 18 Article 18 Artikel 18 1. States Parties shall 1. Les Etats parties 1. Konventionsstaterna use their best efforts to s’emploient de leur ska göra sitt bästa för att ensure recognition of the mieux à assurer la reco- säkerställa erkännandet principle that both par- nnaissance du principe av principen att båda ents have common res- selon lequel les deux föräldrarna har gemenponsibilities for the up- parents ont une respon- samt ansvar för barnets bringing and develop- sabilité commune pour uppfostran och utveckment of the child. Parents ce qui est d’élever l’en- ling. Föräldrar eller, i or, as the case may be, fant et d’assurer son förekommande fall, vårdlegal guardians, have the développement. La res- nadshavare har huvudprimary responsibility ponsabilité d’élever ansvaret för barnets uppfor the upbringing and l’enfant et d’assurer son fostran och utveckling. development of the child. développement incom- Dessa ska låta sig väg- The best interests of the be au premier chef aux ledas av vad som bedöms child will be their basic parents ou, le cas éché- vara barnets bästa. concern. ant, à ses représentants légaux. Ceux-ci doivent être guidés avant tout par l’intérêt supérieur de l’enfant 2. For the purpose of 2. Pour garantir et 2. För att garantera och guaranteeing and pro- promouvoir les droits främja de rättigheter som moting the rights set énoncés dans la présente anges i denna konvention forth in the present Con- Convention, les Etats ska konventionsstaterna vention, States Parties parties accordent l’aide ge lämpligt stöd till shall render appropriate appropriée aux parents föräldrar och vårdnadsassistance to parents and et aux représentants havare då de fullgör sitt legal guardians in the légaux de l’enfant dans ansvar för barnets uppperformance of their l’exercice de la res- fostran och säkerställa child-rearing responsi- ponsabilité qui leur in- utvecklingen av institubilities and shall ensure combe d’élever l’enfant tioner, inrättningar och the development of in- et assurent la mise en tjänster för omvårdnad av stitutions, facilities and place d’institutions, barn. services for the care of d’établissements et de children. services chargés de veiller au bien-être des enfants.

3. States Parties shall 3. Les Etats parties 3. Konventionsstaterna take all appropriate prennent toutes les me- ska vidta alla lämpliga measures to ensure that sures appropriées pour åtgärder för att säkerställa children of working assurer aux enfants dont att barn till förvärvsarbeparents have the right to les parents travaillent le tande föräldrar har rätt att benefit from child-care droit de bénéficier des åtnjuta den barnomsorg services and facilities for services et établissem- som de är berättigade till. which they are eligible. ents de garde d’enfants pour lesquels ils remplissent les conditions requises.

Article 19 Article 19 Artikel 19 1. States Parties shall 1. Les Etats parties 1. Konventionsstaterna take all appropriate leg- prennent toutes les me- ska vidta alla lämpliga islative, administrative, sures législatives, admi- lagstiftningsåtgärder, social and educational nistratives, sociales et administrativa, sociala measures to protect the éducatives appropriées och utbildningsmässiga child from all forms of pour protéger l’enfant åtgärder för att skydda physical or mental vio- contre toute forme de barnet mot alla former av lence, injury or abuse, violence, d’atteinte ou fysiskt eller psykiskt neglect or negligent de brutalités physiques våld, skada eller övertreatment, maltreatment ou mentales, d’abandon grepp, vanvård eller föror exploitation, including ou de négligence, de sumlig behandling, misssexual abuse, while in the mauvais traitements ou handel eller utnyttjande, care of parent(s), legal d’exploitation, y com- inklusive sexuella överguardian(s) or any other pris la violence sexuelle, grepp, medan barnet är i person who has the care pendant qu’il est sous la föräldrarnas eller den ena of the child. garde de ses parents ou förälderns, vårdnadsde l’un d’eux, de son ou havarens eller annan ses représentants légaux persons vård. ou de toute autre personne à qui il est confié. 2. Such protective 2. Ces mesures de 2. Sådana skyddsåtgärmeasures should, as protection doivent com- der bör, där så är lämpappropriate, include prendre, selon qu’il con- ligt, innefatta effektiva effective procedures for viendra, des procédures förfaranden för såväl the establishment of efficaces pour l’étab- upprättandet av sociala social programmes to lissement de program- program som syftar till att provide necessary sup- mes sociaux visant à ge barnet och de personer port for the child and for fournir l’appui nécessa- som har hand om barnet those who have the care ire à l’enfant et à ceux à nödvändigt stöd, som för of the child, as well as for qui il est confié, ainsi andra former av föreother forms of prevention que pour d’autres byggande och för identiand for identification, formes de prévention, et fiering, rapportering, reporting, referral, aux fins d’identifi- remittering, underinvestigation, treatment cation, de rapport, de sökning, behandling och and follow-up of instan- renvoi, d’enquête, de uppföljning av fall av ces of child maltreatment traitement et de suivi ovan beskrivna sätt att

described heretofore, pour les cas de mauvais behandla barn illa och, and, as appropriate, for traitements de l’enfant där så är lämpligt, förjudicial involvement. décrits ci-dessus, et faranden för rättsligt comprendre également, ingripande. selon qu’il conviendra, des procédures d’intervention judiciaire.

Article 20 Article 20 Artikel 20 1. A child temporarily 1. Tout enfant qui est 1. Ett barn som tillfälor permanently deprived temporairement ou ligt eller varaktigt beröof his or her family envi- définitivement privé de vats sin familjemiljö, ronment, or in whose son milieu familial, ou eller som för sitt eget own best interests cannot qui dans son propre bästa inte kan tillåtas be allowed to remain in intérêt ne peut être laissé stanna kvar i denna miljö, that environment, shall dans ce milieu, a droit à ska ha rätt till särskilt be entitled to special une protection et une skydd och stöd från protection and assistance aide spéciales de l’Etat. statens sida. provided by the State. 2. States Parties shall 2. Les Etats parties 2. Konventionsstaterna in accordance with their prévoient pour cet ska i enlighet med sin national laws ensure enfant une protection de nationella lagstiftning alternative care for such a remplacement conforme säkerställa alternativ omchild. à leur législation natio- vårdnad för ett sådant nale. barn. 3. Such care could in- 3. Cette protection de 3. Sådan omvårdnad clude, inter alia , foster remplacement peut no- kan bl.a. innefatta placeplacement, kafalah of tamment avoir la forme ring i familjehem, kafalah Islamic law, adoption or du placement dans une i islamsk rätt, adoption if necessary placement in famille, de la kafalah de eller, om nödvändigt, suitable institutions for droit islamique, de placering i lämpliga inthe care of children. l’adoption ou, en cas de stitutioner för omvårdnad When considering solu- nécessité, du placement av barn. Då lösningar tions, due regard shall be dans un établissement övervägs ska vederbörlig paid to the desirability of pour enfants approprié. hänsyn tas till önskvärdcontinuity in a child’s Dans le choix entre ces heten av kontinuitet i ett upbringing and to the solutions, il est dûment barns uppfostran och till child’s ethnic, religious, tenu compte de la néce- barnets etniska, religiösa, cultural and linguistic ssité d’une certaine con- kulturella och språkliga background. tinuité dans l’éducation bakgrund. de l’enfant, ainsi que de son origine ethnique, religieuse, culturelle et linguistique.

Article 21 Article 21 Artikel 21 States Parties that rec- Les Etats parties qui Konventionsstater som ognize and/or permit the admettent et/ou auto erkänner och/eller tillåter system of adoption shall adoption ska säkerställa

ensure that the best in- risent l’adoption s’assu- att största vikt ges till vad terests of the child shall rent que l’intérêt supér- som bedöms vara barnets be the paramount con- ieur de l’enfant est la bästa och ska: sideration and they shall: considération primordiale en la matière, et: (a) Ensure that the a) Veillent à ce que (a) säkerställa att adopadoption of a child is au- l’adoption d’un enfant tion av ett barn godkänns thorized only by com- ne soit autorisée que par endast av behöriga mynpetent authorities who les autorités compéten- digheter, som i enlighet determine, in accordance tes, qui vérifient, con- med tillämplig lag och with applicable law and formément à la loi et aux tillämpliga förfaranden procedures and on the procédures applicables och på grundval av all basis of all pertinent and et sur la base de tous les relevant och tillförlitlig reliable information, that renseignements fiables information beslutar att the adoption is permissi- relatifs au cas considéré, adoptionen kan tillåtas ble in view of the child’s que l’adoption peut av- med hänsyn till barnets status concerning par- oir lieu eu égard à la ställning i förhållande till ents, relatives and legal situation de l’enfant par föräldrar, släktingar och guardians and that, if rapport à ses père et vårdnadshavare och att, required, the persons mère, parents et rep- om så krävs, de personer concerned have given résentants légaux et que, som berörs har lämnat ett their informed consent to le cas échéant, les perso- informerat samtycke till the adoption on the basis nnes intéressées ont adoptionen på grundval of such counselling as donné leur consentem- av sådan rådgivning som may be necessary; ent à l’adoption en con- kan behövas, naissance de cause, après s’être entourées des avis nécessaires; (b) Recognize that b) Reconnaissent que (b) erkänna att internatintercountry adoption l’adoption à l’étranger ionell adoption kan övermay be considered as an peut être envisagée vägas som en alternativ alternative means of comme un autre moyen form av omvårdnad om child’s care, if the child d’assurer les soins né- barnet, om barnet inte kan cannot be placed in a cessaires à l’enfant, si placeras i ett familjehem foster or an adoptive celui-ci ne peut, dans eller en adoptivfamilj family or cannot in any son pays d’origine, être eller kan tas om hand på suitable manner be cared placé dans une famille lämpligt sätt i sitt for in the child’s country nourricière ou adoptive hemland, of origin; ou être convenablement élevé; (c) Ensure that the c) Veillent, en cas (c) säkerställa att det child concerned by inter- d’adoption à l’étranger, barn som berörs av intercountry adoption enjoys à ce que l’enfant ait le nationell adoption omfatsafeguards and standards bénéfice de garanties et tas av garantier och norequivalent to those de normes équivalant à mer som motsvarar dem existing in the case of celles existant en cas som gäller vid nationell national adoption; d’adoption nationale; adoption, (d) Take all appropriate d) Prennent toutes les (d) vidta alla lämpliga measures to ensure that, mesures appropriées åtgärder för att vid inter in intercountry adoption, pour veiller à ce que, en 25

the placement does not cas d’adoption à l’étran- nationell adoption säkerresult in improper ger, le placement de ställa att placeringen inte financial gain for those l’enfant ne se traduise leder till otillbörlig ekoinvolved in it; pas par un profit matér- nomisk vinning för de iel indu pour les person- personer som medverkar i nes qui en sont respons- denna, ables; (e) Promote, where e) Poursuivent les (e) främja, där så är appropriate, the object- objectifs du présent lämpligt, målen i denna ives of the present article article en concluant des artikel genom att ingå by concluding bilateral arrangements ou des bilaterala eller multilaor multilateral arrange- accords bilatéraux ou terala arrangemang eller ments or agreements, and multilatéraux, selon les överenskommelser och endeavour, within this cas, et s’efforcent dans inom denna ram sträva framework, to ensure that ce cadre de veiller à ce efter att säkerställa att the placement of the que les placements placeringen av barnet i ett child in another country d’enfants à l’étranger annat land sker genom is carried out by compe- soient effectués par des behöriga myndigheter tent authorities or organs. autorités ou des organes eller organ. compétents.

Article 22 Article 22 Artikel 22 1. States Parties shall 1. Les Etats parties 1. Konventionsstaterna take appropriate measu- prennent les mesures ska vidta lämpliga åtgärres to ensure that a child appropriées pour qu’un der för att säkerställa att who is seeking refugee enfant qui cherche à ett barn som söker flykstatus or who is conside- obtenir le statut de tingstatus eller anses som red a refugee in accord- réfugié ou qui est con- flykting i enlighet med ance with applicable sidéré comme réfugié en tillämplig internationell international or domestic vertu des règles et pro- eller nationell rätt och law and procedures shall, cédures du droit inter- tillämpliga förfaranden, whether unaccompanied national ou national och oberoende av om det or accompanied by his or applicable, qu’il soit kommer ensamt eller tillher parents or by any seul ou accompagné de sammans med sina förother person, receive ses père et mère ou de äldrar eller någon annan appropriate protection toute autre personne, person, får lämpligt and humanitarian assista- bénéficie de la protec- skydd och humanitärt nce in the enjoyment of tion et de l’assistance bistånd vid åtnjutandet av applicable rights set forth humanitaire voulues de tillämpliga rättigheter in the present Conven- pour lui permettre de som anges i denna kontion and in other interna- jouir des droits que lui vention och i andra intertional human rights or reconnaissent la prése- nationella instrument humanitarian instrume- nte Convention et les som rör mänskliga rättignts to which the said autres instruments inter- heter eller humanitär rätt, States are Parties. nationaux relatifs aux som nämnda stater tilldroits de l’homme ou de trätt. caractère humanitaire auxquels lesdits Etats sont parties.

2. For this purpose, 2. A cette fin, les 2. För detta ändamål States Parties shall pro- Etats parties collabor- ska konventionsstaterna, vide, as they consider ent, selon qu’ils le på sätt de finner lämpligt, appropriate, co-operation jugent nécessaire, à tous samarbeta i varje anin any efforts by the les efforts faits par strängning som görs av United Nations and other l’Organisation des Na- Förenta nationerna och competent intergovern- tions Unies et les autres andra behöriga mellanmental organizations or organisations inter- statliga organisationer non-govern mental or- gouvernementales ou eller ickestatliga organiganizations co-operating non gouvernementales sationer, som samarbetar with the United Nations compétentes collaborant med Förenta nationerna, to protect and assist such avec l’Organisation des för att skydda och bistå a child and to trace the Nations Unies pour ett sådant barn och för att parents or other members protéger et aider les spåra föräldrarna eller of the family of any enfants qui se trouvent andra familjemedlemmar refugee child in order to en pareille situation et till ett flyktingbarn i syfte obtain information nece- pour rechercher les père att få den information ssary for reunification et mère ou autres som är nödvändig för att with his or her family. In membres de la famille barnet ska kunna återcases where no parents or de tout enfant réfugié en förenas med sin familj. I other members of the vue d’obtenir les rensei- fall då föräldrar eller family can be found, the gnements nécessaires andra familjemedlemmar child shall be accorded pour le réunir à sa inte kan påträffas, ska the same protection as famille. Lorsque ni le barnet ges samma skydd any other child perma- père, ni la mère, ni som varje annat barn som nently or temporarily aucun autre membre de varaktigt eller tillfälligt deprived of his or her la famille ne peut être berövats sin familjemiljö family environment for retrouvé, l’enfant se voit av något skäl, i enlighet any reason, as set forth in accorder, selon les prin- med denna konvention. the present Convention. cipes énoncés dans la présente Convention, la même protection que tout autre enfant définitivement ou temporairement privé de son milieu familial pour quelque raison que ce soit.

Article 23 Article 23 Artikel 23 1. States Parties rec- 1. Les Etats parties re- 1. Konventionsstaterna ognize that a mentally or connaissent que les erkänner att ett barn med physically disabled child enfants mentalement ou fysisk eller psykisk should enjoy a full and physiquement handi- funktionsnedsättning bör decent life, in conditions capés doivent mener åtnjuta ett fullvärdigt och which ensure dignity, une vie pleine et déce- anständigt liv under förpromote self-reliance and nte, dans des conditions hållanden som säkerfacilitate the child’s qui garantissent leur ställer värdighet, främjar active participation in the dignité, favorisent leur tilltron till den egna förcommunity. autonomie et facilitent mågan och möjliggör

leur participation active barnets aktiva deltagande à la vie de la collectivité. i samhället. 2. States Parties rec- 2. Les Etats parties re- 2. Konventionsstaterna ognize the right of the connaissent le droit à erkänner rätten till särdisabled child to special des enfants handicapés skild omvårdnad för ett care and shall encourage de bénéficier de soins barn med funktionsnedand ensure the extension, spéciaux et encouragent sättning och ska, inom subject to available re- et assurent, dans la ramen för tillgängliga resources, to the eligible mesure des ressources surser, uppmuntra och child and those re- disponibles, l’octroi, sur säkerställa att det berätsponsible for his or her demande, aux enfants tigade barnet och de som care, of assistance for handicapés remplissant ansvarar för dess omwhich application is les conditions requises vårdnad får stöd för vilket made and which is ap- et à ceux qui en ont la ansökan föreligger, i enpropriate to the child’s charge, d’une aide lighet med vad som är condition and to the adaptée à l’état de lämpligt med hänsyn till circumstances of the l’enfant et à la situation barnets tillstånd och förparents or others caring de ses parents ou de äldrarnas förhållanden for the child. ceux à qui il est confié. eller förhållandena hos andra som tar hand om barnet. 3. Recognizing the 3. Eu égard aux be- 3. Med hänsyn till att special needs of a disa- soins particuliers des ett barn med funktionsbled child, assistance enfants handicapés, nedsättning har särskilda extended in accordance l’aide fournie conformé- behov ska det stöd som with paragraph 2 of the ment au paragraphe 2 du lämnas enligt punkt 2 i present article shall be présent article est gratu- denna artikel vara kostprovided free of charge, ite chaque fois qu’il est nadsfritt, då så är möjligt, whenever possible, possible, compte tenu med beaktande av förtaking into account the des ressources finan- äldrarnas ekonomiska financial resources of the cières de leurs parents tillgångar eller de ekonoparents or others caring ou de ceux à qui l’enfant miska tillgångarna hos for the child, and shall be est confié, et elle est andra som tar hand om designed to ensure that conçue de telle sorte que barnet. Stödet ska syfta the disabled child has les enfants handicapés till att säkerställa att effective access to and aient effectivement acc- barnet har effektiv tillreceives education, train- ès à l’éducation, à la for- gång till och får utbilding, health care services, mation, aux soins de ning, hälso- och sjukvård, rehabilitation services, santé, à la rééducation, à rehabilitering och habilipreparation for employ- la préparation à l’emploi tering, förberedelse för ment and recreation et aux activités récréati- arbetslivet och möjligopportunities in a manner ves, et bénéficient de ces heter till rekreation på ett conducive to the child’s services de façon propre sätt som bidrar till barnets achieving the fullest à assurer une intégration största möjliga integrepossible social integra- sociale aussi complète ring i samhället och indition and individual deve- que possible et leur viduella utveckling, inkllopment, including his or épanouissement person- usive dess kulturella och her cultural and spiritual nel, y compris dans le andliga utveckling. development. domaine culturel et 28 spirituel.

4. States Parties shall 4. Dans un esprit de 4. Konventionsstaterna promote, in the spirit of coopération internatio- ska i en anda av interinternational co-opera- nale, les Etats parties nationellt samarbete frätion, the exchange of favorisent l’échange mja utbyte av lämplig appropriate information d’informations pertine- information på området in the field of preventive ntes dans le domaine des för förebyggande hälsohealth care and of medi- soins de santé préventifs vård och medicinsk, psycal, psychological and et du traitement médi- kologisk och funktionell functional treatment of cal, psychologique et behandling av barn med disabled children, in- fonctionnel des enfants funktionsnedsättning, cluding dissemination of handicapés, y compris inklusive spridning av and access to information par la diffusion d’infor- och tillgång till informaconcerning methods of mations concernant les tion om habiliteringsrehabilitation, education méthodes de rééduca- metoder, utbildning och and vocational services, tion et les services de yrkesinriktad utbildning, with the aim of enabling formation profession- i syfte att göra det möjligt States Parties to improve nelle, ainsi que l’accès à för konventionsstater att their capabilities and ces données, en vue de förbättra sin kapacitet och skills and to widen their permettre aux Etats kompetens och vidga sin experience in these areas. parties d’améliorer leurs erfarenhet på dessa om- In this regard, particular capacités et leurs com- råden. Särskild hänsyn account shall be taken of pétences et d’élargir ska härvid tas till utthe needs of developing leur expérience dans ces vecklingsländernas countries. domaines. A cet égard, behov. il est tenu particulièrement compte des besoins des pays en développement.

Article 24 Article 24 Artikel 24 1. States Parties rec- 1. Les Etats parties re- 1. Konventionsstaterna ognize the right of the connaissent le droit de erkänner barnets rätt till child to the enjoyment of l’enfant de jouir du bästa möjliga hälsa och the highest attainable meilleur état de santé tillgång till hälso- och standard of health and to possible et de bénéficier sjukvård och rehabilifacilities for the treat- de services médicaux et tering. Konventionsment of illness and reha- de rééducation. Ils staterna ska sträva efter bilitation of health. States s’efforcent de garantir att säkerställa att inget Parties shall strive to qu’aucun enfant ne soit barn berövas sin rätt att ensure that no child is privé du droit d’avoir ha tillgång till sådan deprived of his or her accès à ces services. hälso- och sjukvård. right of access to such health care services. 2. States Parties shall 2. Les Etats parties 2. Konventionsstaterna pursue full implemen- s’efforcent d’assurer la ska sträva efter att till tation of this right and, in réalisation intégrale du fullo förverkliga denna particular, shall take droit susmentionné et, rätt och ska särskilt vidta appropriate measures: en particulier, prennent lämpliga åtgärder för att:

les mesures appropriées pour: (a) To diminish infant a) Réduire la mortalité (a) minska spädbarnsand child mortality; parmi les nourrissons et och barnadödligheten, les enfants; (b) To ensure the pro- b) Assurer à tous les (b) säkerställa att alla vision of necessary medi- enfants l’assistance barn tillhandahålls nödcal assistance and health médicale et les soins de vändig hälso- och sjukcare to all children with santé nécessaires, l’acc- vård med tonvikt på emphasis on the develop- ent étant mis sur le déve- utveckling av primärment of primary health loppement des soins de vården, care; santé primaires; (c) To combat disease c) Lutter contre la (c) bekämpa sjukdom and malnutrition, inclu- maladie et la malnutr- och undernäring, bland ding within the frame- tion, y compris dans le annat inom ramen för work of primary health cadre de soins de santé primärvården, genom utcare, through, inter alia , primaires, grâce notam- nyttjande av lättillgänglig the application of readily ment à l’utilisation de teknik och tillhandaavailable technology and techniques aisément hållande av lämpliga och through the provision of disponibles et à la näringsrika livsmedel och adequate nutritious foods fourniture d’aliments rent dricksvatten, med and clean drinking- nutritifs et d’eau pota- beaktande av de faror och water, taking into consi- ble, compte tenu des risker som miljöförderation the dangers and dangers et des risques de störing innebär, risks of environmental pollution du milieu pollution; naturel; (d) To ensure appropri- d) Assurer aux mères (d) säkerställa tillfredsate prenatal and post- des soins prénatals et ställande hälso- och sjuknatal health care for postnatals appropriés; vård för mödrar före och mothers; efter förlossningen, (e) To ensure that all e) Faire en sorte que (e) säkerställa att alla segments of society, in tous les groupes de la grupper i samhället, särparticular parents and société, en particulier skilt föräldrar och barn, children, are informed, les parents et les enfants, får information om och have access to education reçoivent une informa- har tillgång till undervisand are supported in the tion sur la santé et la ning om barnhälsovård use of basic knowledge nutrition de l’enfant, les och näringslära, fördeof child health and nutri- avantages de l’allaitem- larna med amning, hygien tion, the advantages of ent au sein, l’hygiène et och ren miljö och förebreast-feeding, hygiene la salubrité de l’environ- byggande av olycksfall and environmental sani- nement et la prévention och får stöd vid användtation and the prevention des accidents, et bénéfi- ning av sådana grundlägof accidents; cient d’une aide leur gande kunskaper, permettant de mettre à profit cette information; (f) To develop preven- f) Développer les (f) utveckla förebygtive health care, guidance soins de santé prévent- gande hälso- och sjukfor parents and family ifs, les conseils aux par- vård, föräldrarådgivning planning education and ents et l’éducation et les samt undervisning om 30 services.

services en matière de och hjälp i familjeplaneplanification familiale. ringsfrågor. 3. States Parties shall 3. Les Etats parties 3. Konventionsstaterna take all effective and prennent toutes les me- ska vidta alla effektiva appropriate measures sures efficaces appro- och lämpliga åtgärder i with a view to abolishing priées en vue d’abolir syfte att avskaffa tradittraditional practices les pratiques tradition- ionella sedvänjor som är prejudicial to the health nelles préjudiciables à la skadliga för barns hälsa. of children. santé des enfants. 4. States Parties un- 4. Les Etats parties 4. Konventionsstaterna dertake to promote and s’engagent à favoriser et åtar sig att främja och encourage international à encourager la coo- uppmuntra internationellt co-operation with a view pération internationale samarbete i syfte att gradto achieving progres- en vue d’assurer prog- vis uppnå det fulla försively the full realization ressivement la pleine verkligandet av den rätt of the right recognized in réalisation du droit rec- som erkänns i denna artithe present article. In this onnu dans le présent kel. Särskild hänsyn ska regard, particular acco- article. A cet égard, il est härvid tas till utveckunt shall be taken of the tenu particulièrement lingsländernas behov. needs of developing cou- compte des besoins des ntries. pays en développement.

Article 25 Article 25 Artikel 25 States Parties recog- Les Etats parties reco- Konventionsstaterna nize the right of a child nnaissent à l’enfant qui erkänner rätten för ett who has been placed by a été placé par les auto- barn som har omhänderthe competent authorities rités compétentes pour tagits av behöriga mynfor the purposes of care, recevoir des soins, une digheter för omvårdnad, protection or treatment of protection ou un traite- skydd eller behandling av his or her physical or ment physique ou men- sin fysiska eller psykiska mental health, to a perio- tal, le droit à un examen hälsa till regelbunden dic review of the treat- périodique dudit traite- översyn av den behandment provided to the ment et de toute autre ling som barnet får och child and all other circu- circonstance relative à alla andra omständigheter mstances relevant to his son placement. som rör barnets omhänor her placement. dertagande.

Article 26 Article 26 Artikel 26 1. States Parties shall 1. Les Etats parties re- 1. Konventionsstaterna recognize for every child connaissent à tout ska erkänna varje barns the right to benefit from enfant le droit de bénéfi- rätt att åtnjuta social social security, including cier de la sécurité soci- trygghet, inklusive socisocial insurance, and ale, y compris les assur- alförsäkring, och ska shall take the necessary ances sociales, et prenn- vidta nödvändiga åtgärmeasures to achieve the ent les mesures néces- der för att till fullo full realization of this saires pour assurer la förverkliga denna rätt i right in accordance with pleine réalisation de ce enlighet med nationell their national law. droit en conformité avec lagstiftning.

leur législation nationale. 2. The benefits should, 2. Les prestations doi- 2. Förmånerna ska, där where appropriate, be vent, lorsqu’il y a lieu, så är lämpligt, beviljas granted, taking into être accordées compte med hänsyn till de resuraccount the resources tenu des ressources et de ser som barnet och de and the circumstances of la situation de l’enfant et personer som ansvarar för the child and persons des personnes responsa- dess underhåll har och having responsibility for bles de son entretien, deras omständigheter i the maintenance of the ainsi que de toute autre övrigt samt med hänsyn child, as well as any other considération applicable till varje annat förhålconsideration relevant to à la demande de presta- lande som är av betydelse an application for bene- tion faite par l’enfant ou i samband med en anfits made by or on behalf en son nom. sökan om en sådan förof the child. mån från barnet eller för dess räkning.

Article 27 Article 27 Artikel 27 1. States Parties rec- 1. Les Etats parties re- 1. Konventionsstaterna ognize the right of every connaissent le droit de erkänner varje barns rätt child to a standard of tout enfant à un niveau till den levnadsstandard living adequate for the de vie suffisant pour som krävs för barnets child’s physical, mental, permettre son développ- fysiska, psykiska, andspiritual, moral and ement physique, mental, liga, moraliska och social development. spirituel, moral et sociala utveckling. social. 2. The parent(s) or 2. C’est aux parents 2. Föräldrar eller andra others responsible for the ou autres personnes som är ansvariga för barchild have the primary ayant la charge de l’en- net har, inom ramen för responsibility to secure, fant qu’incombe au sin förmåga och sina within their abilities and premier chef la respons- ekonomiska resurser, financial capacities, the abilité d’assurer, dans huvudansvaret för att conditions of living les limites de leurs poss- säkerställa de levnadsnecessary for the child’s ibilités et de leurs moy- villkor som är nödvändevelopment. ens financiers, les cond- diga för barnets utveckitions de vie nécessaires ling. au développement de l’enfant. 3. States Parties, in ac- 3. Les Etats parties 3. Konventionsstaterna cordance with national adoptent les mesures ap- ska i enlighet med natconditions and within propriées, compte tenu ionella förhållanden och their means, shall take des conditions nationa- inom ramen för sina reappropriate measures to les et dans la mesure de surser vidta lämpliga assist parents and others leurs moyens, pour ai- åtgärder för att bistå förresponsible for the child der les parents et autres äldrar och andra som är to implement this right personnes ayant la ansvariga för barnet att and shall in case of need charge de l’enfant à genomföra denna rätt och provide material assis mettre en oeuvre ce ska vid behov tillhandadroit et offrent, en cas de hålla materiellt bistånd

tance and support pro- besoin, une assistance och stödprogram, särskilt grammes, particularly matérielle et des pro- i fråga om mat, kläder och with regard to nutrition, grammes d’appui, not- bostad. clothing and housing. amment en ce qui concerne l’alimentation, le vêtement et le logement. 4. States Parties shall 4. Les Etats parties 4. Konventionsstaterna take all appropriate prennent toutes les me- ska vidta alla lämpliga measures to secure the sures appropriées en vue åtgärder för att säkerställa recovery of maintenance d’assurer le recouvrem- indrivning av underhåll for the child from the ent de la pension för barnet från föräldrar parents or other persons alimentaire de l’enfant eller andra som har ekohaving financial respon- auprès de ses parents ou nomiskt ansvar för sibility for the child, both des autres personnes barnet, både inom konwithin the State Party and ayant une responsabilité ventionsstaten och från from abroad. In parti- financière à son égard, utlandet. Särskilt i de fall cular, where the person que ce soit sur leur då den person som har det having financial respon- territoire ou à l’étranger. ekonomiska ansvaret för sibility for the child lives En particulier, pour tenir barnet bor i en annan stat in a State different from compte des cas où la än barnet ska konventhat of the child, States personne qui a une tionsstaterna främja såväl Parties shall promote the responsabilité financi- anslutning till internaaccession to international ère à l’égard de l’enfant tionella överenskommeagreements or the con- vit dans un Etat autre lser eller ingående av clusion of such agree- que celui de l’enfant, les sådana överenskommements, as well as the Etats parties favorisent lser som upprättande av making of other appro- l’adhésion à des accords andra lämpliga arrangepriate arrangements. internationaux ou la mang. conclusion de tels accords ainsi que l’adoption de tous autres arrangements appropriés.

Article 28 Article 28 Artikel 28 1. States Parties rec- 1. Les Etats parties re- 1. Konventionsstaterna ognize the right of the connaissent le droit de erkänner barnets rätt till child to education, and l’enfant à l’éducation, et utbildning. I syfte att with a view to achieving en particulier, en vue gradvis förverkliga denna this right progressively d’assurer l’exercice de rätt och på grundval av and on the basis of equal ce droit progressivem- lika möjligheter ska de opportunity, they shall, ent et sur la base de särskilt: in particular: l’égalité des chances: (a) Make primary edu- a) Ils rendent l’ens- (a) göra grundskolecation compulsory and eignement primaire utbildning obligatorisk available free to all; obligatoire et gratuit och kostnadsfritt tillgängpour tous; lig för alla,

(b) Encourage the b) Ils encouragent (b) uppmuntra utveckdevelopment of different l’organisation de diffé- lingen av olika former av forms of secondary ed- rentes formes d’enseig- gymnasial utbildning inkucation, including gen- nement secondaire, tant lusive såväl högskoleföreral and vocational ed- général que profession- beredande utbildning ucation, make them nel, les rendent ouvertes som yrkesutbildning, available and accessible et accessibles à tout göra dessa tillgängliga to every child, and take enfant, et prennent des och åtkomliga för varje appropriate measures mesures appropriées, barn samt vidta lämpliga such as the introduction telles que l’instauration åtgärder såsom införande of free education and de la gratuité de l’ens- av kostnadsfri utbildning offering financial assis- eignement et l’offre och ekonomiskt stöd vid tance in case of need; d’une aide financière en behov, cas de besoin; (c) Make higher edu- c) Ils assurent à tous (c) genom varje lämcation accessible to all on l’accès à l’enseignement pligt medel göra högre the basis of capacity by supérieur, en fonction utbildning tillgänglig för every appropriate means; des capacités de chacun, alla på grundval av förpar tous les moyens app- måga, ropriés; (d) Make educational d) Ils rendent ouver- (d) göra utbildningsand vocational informa- tes et accessibles à tout och yrkesrelaterad infortion and guidance avail- enfant l’information et mation och vägledning able and accessible to all l’orientation scolaires et tillgänglig och åtkomlig children; professionnelles; för alla barn, (e) Take measures to e) Ils prennent des (e) vidta åtgärder för att encourage regular ate- mesures pour encoura- uppmuntra regelbunden ndance at schools and the ger la régularité de la närvaro i skolan och reduction of drop-out fréquentation scolaire et minska antalet studierates. la réduction des taux avbrott. d’abandon scolaire. 2. States Parties shall 2. Les Etats parties 2. Konventionsstaterna take all appropriate prennent toutes les me- ska vidta alla lämpliga measures to ensure that sures appropriées pour åtgärder för att säkerställa school discipline is ad- veiller à ce que la disci- att disciplinen i skolan ministered in a manner pline scolaire soit appli- upprätthålls på ett sätt consistent with the quée d’une manière som är förenligt med child’s human dignity compatible avec la dig- barnets mänskliga värand in conformity with nité de l’enfant en tant dighet och i överensthe present Convention. qu’être humain et con- stämmelse med denna formément à la présente konvention. Convention. 3. States Parties shall 3. Les Etats parties 3. Konventionsstaterna promote and encourage favorisent et encourag- ska främja och uppinternational co-opera- ent la coopération inter- muntra internationellt tion in matters relating to nationale dans le dom- samarbete i utbildningseducation, in particular aine de l’éducation, en frågor, särskilt i syfte att with a view to con- vue notamment de cont- bidra till att avskaffa tributing to the elimina- ribuer à éliminer l’igno okunnighet och analfa- 34 tion of ignorance and betism i hela världen och

illiteracy throughout the rance et l’analphabé- för att underlätta tillgång world and facilitating tisme dans le monde et till vetenskaplig och tekaccess to scientific and de faciliter l’accès aux nisk kunskap och motechnical knowledge and connaissances scientifi- derna undervisningsmemodern teaching meth- ques et techniques et toder. Särskild hänsyn ods. In this regard, par- aux méthodes d’enseig- ska härvid tas till utticular account shall be nement modernes. A cet vecklingsländernas taken of the needs of égard, il est tenu parti- behov. developing countries. culièrement compte des besoins des pays en développement.

Article 29 Article 29 Artikel 29 1. States Parties agree 1. Les Etats parties 1. Konventionsstaterna that the education of the conviennent que l’édu- är överens om att barnets child shall be directed to: cation de l’enfant doit utbildning ska syfta till viser à: att: (a) The development a) Favoriser l’épano- (a) utveckla barnets of the child’s personality, uissement de la per- fulla möjligheter i fråga talents and mental and sonnalité de l’enfant et om personlighet, anlag physical abilities to their le développement de ses och fysisk och psykisk fullest potential; dons et de ses aptitudes förmåga, mentales et physiques, dans toute la mesure de leurs potentialités; (b) The development b) Inculquer à l’en- (b) utveckla respekt för of respect for human fant le respect des droits mänskliga rättigheter och rights and fundamental de l’homme et des liber- grundläggande friheter freedoms, and for the tés fondamentales, et samt för principerna i principles enshrined in des principes consacrés Förenta nationernas the Charter of the United dans la Charte des stadga, Nations; Nations Unies; (c) The development c) Inculquer à l’en- (c) utveckla respekt för of respect for the child’s fant le respect de ses barnets föräldrar, för barparents, his or her own parents, de son identité, nets egna kulturella idencultural identity, lan- de sa langue et de ses titet, språk och värden, guage and values, for the valeurs culturelles, ainsi för bosättningslandets national values of the que le respect des och för ursprungslandets country in which the valeurs nationales du nationella värden och för child is living, the pays dans lequel il vit, kulturer som skiljer sig country from which he or du pays duquel il peut från barnets egen, she may originate, and être originaire et des for civilizations different civilisations différentes from his or her own; de la sienne; (d) The preparation of d) Préparer l’enfant à (d) förbereda barnet för the child for responsible assumer les responsabil- ett ansvarsfullt liv i ett life in a free society, in ités de la vie dans une fritt samhälle i en anda av the spirit of understand- société libre, dans un förståelse, fred, tolerans, ing, peace, tolerance,

equality of sexes, and esprit de compréhen- jämställdhet mellan könfriendship among all sion, de paix, de toléra- en och vänskap mellan peoples, ethnic, national nce, d’égalité entre les alla folk, etniska, nationand religious groups and sexes et d’amitié entre ella och religiösa grupper persons of indigenous tous les peuples et grou- och personer som tillhör origin; pes ethniques, nation- ett urfolk, aux et religieux, et avec les personnes d’origine autochtone; (e) The development of e) Inculquer à l’enfant (e) utveckla respekt för respect for the natural le respect du milieu naturmiljön. environment. naturel. 2. No part of the pre- 2. Aucune disposition 2. Inget i denna artikel sent article or article 28 du présent article ou de eller i artikel 28 får tolkas shall be construed so as l’article 28 ne sera inter- så att det medför into interfere with the prétée d’une manière skränkning i den enskilliberty of individuals and qui porte atteinte à la des och organisationers bodies to establish and liberté des personnes rätt att inrätta och driva direct educational insti- physiques ou morales de utbildningsinstitutioner, tutions, subject always to créer et de diriger des dock alltid under förutthe observance of the établissements d’ensei- sättning att de principer principles set forth in gnement, à condition som fastställts i punkt 1 i paragraph 1 of the pre- que les principes énon- denna artikel iakttas och sent article and to the cés au paragraphe 1 du att kraven uppfylls på att requirements that the présent article soient undervisningen vid dessa education given in such respectés et que l’édu- institutioner ska stå i institutions shall con- cation dispensée dans överensstämmelse med form to such minimum ces établissements soit vad som från statens sida standards as may be laid conforme aux normes angetts som miniminorm. down by the State. minimales que l’Etat aura prescrites.

Article 30 Article 30 Artikel 30 In those States in Dans les Etats où il I de stater där det finns which ethnic, religious or existe des minorités eth- etniska, religiösa eller linguistic minorities or niques, religieuses ou språkliga minoriteter eller persons of indigenous linguistiques ou des per- personer som tillhör ett origin exist, a child be- sonnes d’origine auto- urfolk ska ett barn som longing to such a minor- chtone, un enfant auto- tillhör en sådan minoritet ity or who is indigenous chtone ou appartenant à eller ett sådant urfolk inte shall not be denied the une de ces minorités ne förvägras rätten att tillright, in community with peut être privé du droit sammans med andra other members of his or d’avoir sa propre vie medlemmar av sin grupp her group, to enjoy his or culturelle, de professer ha sitt eget kulturliv, att her own culture, to et de pratiquer sa propre bekänna sig till och utöva profess and practise his religion ou d’employer sin egen religion eller att or her own religion, or to sa propre langue en använda sitt eget språk. use his or her own lan- commun avec les autres guage. membres de son groupe.

Article 31 Article 31 Artikel 31 1. States Parties rec- 1. Les Etats parties re- 1. Konventionsstaterna ognize the right of the connaissent à l’enfant le erkänner barnets rätt till child to rest and leisure, droit au repos et aux loi- vila och fritid, till lek och to engage in play and sirs, de se livrer au jeu et rekreation anpassad till recreational activities à des activités récréati- barnets ålder och rätt att appropriate to the age of ves propres à son âge et fritt delta i det kulturella the child and to partici- de participer librement à och konstnärliga livet. pate freely in cultural life la vie culturelle et and the arts. artistique. 2. States Parties shall 2. Les Etats parties 2. Konventionsstaterna respect and promote the respectent et favorisent ska respektera och främja right of the child to par- le droit de l’enfant de barnets rätt att till fullo ticipate fully in cultural participer pleinement à delta i det kulturella och and artistic life and shall la vie culturelle et konstnärliga livet och ska encourage the provision artistique et encouragent uppmuntra tillhandahålof appropriate and equal l’organisation à son landet av lämpliga och opportunities for cul- intention de moyens lika möjligheter till kultural, artistic, recrea- appropriés de loisirs et turell och konstnärlig tional and leisure activ- d’activités récréatives, verksamhet samt till reity. artistiques et culturelles, kreations- och fritidsdans des conditions verksamhet. d’égalité.

Article 32 Article 32 Artikel 32 1. States Parties rec- 1. Les Etats parties re- 1. Konventionsstaterna ognize the right of the connaissent le droit de erkänner barnets rätt till child to be protected l’enfant d’être protégé skydd mot ekonomiskt from economic exploi- contre l’exploitation utnyttjande och mot att tation and from per- économique et de n’être utföra arbete som kan forming any work that is astreint à aucun travail vara skadligt eller hindra likely to be hazardous or comportant des risques barnets utbildning eller to interfere with the ou susceptible de com- inverka skadligt på barchild’s education, or to promettre son éducation nets hälsa eller fysiska, be harmful to the child’s ou de nuire à sa santé ou psykiska, andliga, moralhealth or physical, men- à son développement iska eller sociala utvecktal, spiritual, moral or physique, mental, spiri- ling. social development. tuel, moral ou social. 2. States Parties shall 2. Les Etats parties 2. Konventionsstaterna take legislative, admin- prennent des mesures ska vidta lagstiftningsistrative, social and edu- législatives, administra- åtgärder, administrativa, cational measures to en- tives, sociales et éduca- sociala och utbildningssure the implementation tives pour assurer l’app- mässiga åtgärder för att of the present article. To lication du présent arti- säkerställa genomföranthis end, and having cle. A cette fin, et det av denna artikel. För regard to the relevant compte tenu des dispo- detta ändamål och med provisions of other inter- sitions pertinentes des beaktande av tillämpliga national instruments, bestämmelser i andra internationella instrument

States Parties shall in autres instruments inter- ska konventionsstaterna particular: nationaux, les Etats särskilt: parties, en particulier: (a) Provide for a mini- a) Fixent un âge mini- (a) fastställa en minimimum age or minimum mum ou des âges mini- ålder eller minimiåldrar ages for admission to mums d’admission à för tillträde till arbete, employment; l’emploi; (b) Provide for appro- b) Prévoient une règ- (b) föreskriva en lämpriate regulation of the lementation appropriée plig reglering av arbetstid hours and conditions of des horaires de travail et och arbetsvillkor, employment; des conditions d’emploi; (c) Provide for appro- c) Prévoient des pei- (c) föreskriva lämpliga priate penalties or other nes ou autres sanctions påföljder eller andra sanctions to ensure the appropriées pour assurer sanktioner i syfte att effective enforcement of l’application effective säkerställa ett effektivt the present article. du présent article. genomförande av denna artikel.

Article 33 Article 33 Artikel 33 States Parties shall take Les Etats parties pren- Konventionsstaterna all appropriate measures, nent toutes les mesures ska vidta alla lämpliga including legislative, appropriées, y compris åtgärder, inklusive lagadministrative, social des mesures législati- stiftningsåtgärder, admiand educational measu- ves, administratives, nistrativa, sociala och utres, to protect children sociales et éducatives, bildningsmässiga åtgärfrom the illicit use of nar- pour protéger les der, för att skydda barn cotic drugs and psycho- enfants contre l’usage från olaglig användning tropic substances as illicite de stupéfiants et av narkotika och psykodefined in the relevant de substances psycho- tropa ämnen såsom dessa international treaties, and tropes, tels que les definieras i tillämpliga to prevent the use of définissent les conven- internationella fördrag children in the illicit tions internationales och för att förhindra att production and traf- pertinentes, et pour em- barn utnyttjas i den olagficking of such substa- pêcher que des enfants liga framställningen av nces. ne soient utilisés pour la och handeln med sådana production et le trafic ämnen. illicites de ces substances.

Article 34 Article 34 Artikel 34 States Parties under- Les Etats parties Konventionsstaterna take to protect the child s’engagent à protéger åtar sig att skydda barnet from all forms of sexual l’enfant contre toutes les mot alla former av sexuexploitation and sexual formes d’exploitation ellt utnyttjande och sexuabuse. For these pur- sexuelle et de violence ella övergrepp. För detta poses, States Parties shall sexuelle. A cette fin, les ändamål ska konvenin particular take all Etats prennent en parti- tionsstaterna särskilt vid appropriate national, culier toutes les mesures

bilateral and multilateral appropriées sur les plans ta alla lämpliga nationmeasures to prevent: national, bilatéral et ella, bilaterala och multimultilatéral pour empê- laterala åtgärder för att cher: förhindra: (a) The inducement or a) Que des enfants ne (a) att ett barn förmås coercion of a child to soient incités ou con- eller tvingas att delta i en engage in any unlawful traints à se livrer à une olaglig sexuell handling, sexual activity; activité sexuelle illégale; (b) The exploitative use b) Que des enfants ne (b) att barn utnyttjas för of children in prostitution soient exploités à des prostitution eller annan or other unlawful sexual fins de prostitution ou olaglig sexuell verkpractices; autres pratiques sexuel- samhet, les illégales; (c) The exploitative use c) Que des enfants ne (c) att barn utnyttjas i of children in pornogra- soient exploités aux fins pornografiska föreställnphic performances and de la production de ingar och i pornografiskt materials. spectacles ou de matér- material. iel de caractère pornographique.

Article 35 Article 35 Artikel 35 States Parties shall take Les Etats parties pren- Konventionsstaterna all appropriate national, nent toutes les mesures ska vidta alla lämpliga bilateral and multilateral appropriées sur les plans nationella, bilaterala och measures to prevent the national, bilatéral et multilaterala åtgärder för abduction of, the sale of multilatéral pour empê- att förhindra bortförande or traffic in children for cher l’enlèvement, la och försäljning av eller any purpose or in any vente ou la traite d’en- handel med barn oavsett form. fants à quelque fin que syfte och form. ce soit et sous quelque forme que ce soit.

Article 36 Article 36 Artikel 36 States Parties shall Les Etats parties Konventionsstaterna protect the child against protègent l’enfant con- ska skydda barnet mot all other forms of ex- tre toutes autres formes alla andra former av utploitation prejudicial to d’exploitation préjudici- nyttjande som kan skada any aspects of the child’s ables à tout aspect de barnet i något avseende. welfare. son bien-être.

Article 37 Article 37 Artikel 37 States Parties shall en- Les Etats parties Konventionsstaterna sure that: veillent à ce que: ska säkerställa följande: (a) No child shall be a) Nul enfant ne soit (a) Inget barn får utsätsubjected to torture or soumis à la torture ni à tas för tortyr eller annan other cruel, inhuman or des peines ou traiteme- grym, omänsklig eller degrading treatment or nts cruels, inhumains ou förnedrande behandling dégradants. Ni la peine eller bestraffning. Varken 39

punishment. Neither cap- capitale ni l’emprisonn- dödsstraff eller livstids ital punishment nor life ement à vie sans poss- fängelse utan möjlighet imprisonment without ibilité de libération ne till frigivning får utdömas possibility of release doivent être prononcés för brott som begåtts av shall be imposed for pour les infractions personer under 18 års offences committed by commises par des per- ålder, persons below eighteen sonnes âgées de moins years of age; de dix-huit ans; (b) No child shall be b) Nul enfant ne soit (b) Inget barn får deprived of his or her privé de liberté de façon olagligt eller godtyckligt liberty unlawfully or illégale ou arbitraire. berövas sin frihet. Griarbitrarily. The arrest, L’arrestation, la déten- pande, anhållande, häktdetention or imprison- tion ou l’emprisonnem- ning, fängslande eller ment of a child shall be in ent d’un enfant doit être annat frihetsberövande av conformity with the law en conformité avec la ett barn ska ske i enlighet and shall be used only as loi, n’être qu’une mesu- med lag och får endast a measure of last resort re de dernier ressort, et användas som en sista utand for the shortest être d’une durée aussi väg och för kortast lämpappropriate period of brève que possible; liga tid, time; (c) Every child depri- c) Tout enfant privé de (c) Varje frihetsberövat ved of liberty shall be liberté soit traité avec barn ska behandlas humtreated with humanity humanité et avec le res- ant och med respekt för and respect for the pect dû à la dignité de la människans inneboende inherent dignity of the personne humaine, et värdighet och på ett sätt human person, and in a d’une manière tenant som beaktar behoven hos manner which takes into compte des besoins des personer i dess ålder. Säraccount the needs of personnes de son âge. skilt ska varje frihetspersons of his or her age. En particulier, tout en- berövat barn hållas åtskilt In particular, every child fant privé de liberté sera från vuxna, om det inte deprived of liberty shall séparé des adultes, à bedöms vara till barnets be separated from adults moins que l’on estime bästa att inte göra detta, unless it is considered in préférable de ne pas le och ska, utom i undanthe child’s best interest faire dans l’intérêt tagsfall, ha rätt att hålla not to do so and shall supérieur de l’enfant, et kontakt med sin familj have the right to maintain il a le droit de rester en genom brevväxling och contact with his or her contact avec sa famille besök, family through corres- par la correspondance et pondence and visits, save par les visites, sauf cirin exceptional circum- constances exceptionstances; nelles; (d) Every child depri- d) Les enfants privés (d) Varje frihetsberövat ved of his or her liberty de liberté aient le droit barn ska ha rätt att snarast shall have the right to d’avoir rapidement acc- få tillgång till såväl prompt access to legal ès à l’assistance juri- juridiskt biträde som and other appropriate dique ou à toute autre annat lämpligt stöd, rätt assistance, as well as the assistance appropriée, att få lagligheten i sitt right to challenge the ainsi que le droit de frihetsberövande prövad legality of the depriva- contester la légalité de av en domstol eller annan 40 tion of his or her liberty leur privation de liberté behörig, oberoende och

before a court or other devant un tribunal ou opartisk myndighet samt competent, independent une autre autorité com- rätt till ett snabbt beslut i and impartial authority, pétente, indépendante et saken. and to a prompt decision impartiale, et à ce on any such action. qu’une décision rapide soit prise en la matière.

Article 38 Article 38 Artikel 38 1. States Parties un- 1. Les Etats parties 1. Konventionsstaterna dertake to respect and to s’engagent à respecter et åtar sig att respektera och ensure respect for rules à faire respecter les säkerställa respekten för of international human- règles du droit humani- regler i internationell itarian law applicable to taire international qui humanitär rätt som är them in armed conflicts leur sont applicables en tillämpliga på dem i väpwhich are relevant to the cas de conflit armé et nade konflikter och som child. dont la protection s’ét- är relevanta för barnet. end aux enfants. 2. States Parties shall 2. Les Etats parties 2. Konventionsstaterna take all feasible measures prennent toutes les me- ska vidta alla tänkbara to ensure that persons sures possibles dans la åtgärder för att säkerställa who have not attained the pratique pour veiller à att personer som inte age of fifteen years do ce que les personnes uppnått 15 års ålder inte not take a direct part in n’ayant pas atteint l’âge deltar direkt i fientlighostilities. de quinze ans ne par- heter. ticipent pas directement aux hostilités. 3. States Parties shall 3. Les Etats parties 3. Konventionsstaterna refrain from recruiting s’abstiennent d’enrôler ska avstå från att rekryany person who has not dans leurs forces armées tera en person som inte attained the age of fifteen toute personne n’ayant har uppnått 15 års ålder years into their armed pas atteint l’âge de till sina väpnade styrkor. forces. In recruiting quinze ans. Lorsqu’ils Då rekrytering sker bland among those persons incorporent des person- personer som fyllt 15 men who have attained the nes de plus de quinze inte 18 år, ska konventage of fifteen years but ans mais de moins de ionsstaterna sträva efter who have not attained the dix-huit ans, les Etats att i första hand rekrytera age of eighteen years, parties s’efforcent d’en- dem som är äldst. States Parties shall end- rôler en priorité les plus eavour to give priority to âgées. those who are oldest. 4. In accordance with 4. Conformément à 4. Konventionsstaterna their obligations under l’obligation qui leur in- ska i enlighet med sina international humanitar- combe en vertu du droit åtaganden enligt interian law to protect the humanitaire internation- nationell humanitär rätt civilian population in al de protéger la popula- om att skydda civilarmed conflicts, States tion civile en cas de befolkningen i väpnade Parties shall take all conflit armé, les Etats konflikter, vidta alla tänkfeasible measures to parties prennent toutes bara åtgärder för att ensure protection and les mesures possibles säkerställa skydd och

care of children who are dans la pratique pour omvårdnad av barn som affected by an armed que les enfants qui sont berörs av en väpnad konconflict. touchés par un conflit flikt. armé bénéficient d’une protection et de soins.

Article 39 Article 39 Artikel 39 States Parties shall take Les Etats parties pren- Konventionsstaterna all appropriate measures nent toutes les mesures ska vidta alla lämpliga to promote physical and appropriées pour facili- åtgärder för att främja psychological recovery ter la réadaptation fysisk och psykisk rehaand social reintegration physique et psychologi- bilitering samt social of a child victim of: any que et la réinsertion återanpassning av ett barn form of neglect, exploita- sociale de tout enfant som utsatts för någon tion, or abuse; torture or victime de toute forme form av vanvård, utnyttany other form of cruel, de négligence, d’exploi- jande eller övergrepp; inhuman or degrading tation ou de sévices, de tortyr eller någon annan treatment or punishment; torture ou de toute autre form av grym, omänsklig or armed conflicts. Such forme de peines ou eller förnedrande behandrecovery and reintegra- traitements cruels, in- ling eller bestraffning; tion shall take place in an humains ou dégradants, eller väpnade konflikter. environment which ou de conflit armé. Cette Sådan rehabilitering och fosters the health, self- réadaptation et cette sådan återanpassning ska respect and dignity of the réinsertion se déroulent äga rum i en miljö som child. dans des conditions qui främjar barnets hälsa, favorisent la santé, le självrespekt och värdigrespect de soi et la het. dignité de l’enfant.

Article 40 Article 40 Artikel 40 1. States Parties rec- 1. Etats parties recon- 1. Konventionsstaterna ognize the right of every naissent à tout enfant erkänner rätten för varje child alleged as, accused suspecté, accusé ou barn som misstänks eller of, or recognized as convaincu d’infraction à åtalas för eller befunnits having infringed the la loi pénale le droit à un skyldigt att ha begått brott penal law to be treated in traitement qui soit de att behandlas på ett sätt a manner consistent with nature à favoriser son som främjar barnets the promotion of the sens de la dignité et de la känsla av värdighet och child’s sense of dignity valeur personnelle, qui värde, som stärker barand worth, which rein- renforce son respect nets respekt för andras forces the child’s respect pour les droits de mänskliga rättigheter och for the human rights and l’homme et les libertés grundläggande friheter fundamental freedoms of fondamentales d’autrui, och som tar hänsyn till others and which takes et qui tienne compte de barnets ålder och det into account the child’s son âge ainsi que de la önskvärda i att främja att age and the desirability nécessité de faciliter sa barnet återanpassas till of promoting the child’s réintégration dans la och tar på sig en konstrureintegration and the société et de lui faire ktiv roll i samhället. assumer un rôle

child’s assuming a con- constructif au sein de structive role in society. celle-ci. 2. To this end, and 2. A cette fin, et com- 2. För detta ändamål having regard to the pte tenu des dispositions och med beaktande av relevant provisions of pertinentes des instrum- tillämpliga bestämmelser international instrume- ents internationaux, les i internationella instrunts, States Parties shall, Etats parties veillent en ment ska konventionsin particular, ensure that: particulier: staterna säkerställa följande: (a) No child shall be a) A ce qu’aucun (a) Inget barn ska alleged as, be accused of, enfant ne soit suspecté, misstänkas eller åtalas för or recognized as having accusé ou convaincu eller befinnas skyldigt att infringed the penal law d’infraction à la loi ha begått brott på grund by reason of acts or pénale en raison d’ac- av en handling eller omissions that were not tions ou d’omissions qui underlåtenhet som inte prohibited by national or n’étaient pas interdites var förbjuden enligt international law at the par le droit national ou nationell eller internatime they were com- international au moment tionell rätt vid den tidmitted; où elles ont été comm- punkt då den begicks, ises; (b) Every child alleged b) A ce que tout enfant (b) Varje barn som as or accused of having suspecté ou accusé misstänks eller åtalas för infringed the penal law d’infraction à la loi att ha begått brott ska ha has at least the following pénale ait au moins le åtminstone följande garguarantees: droit aux garanties antier: suivantes: (i) To be presumed i) Etre présumé innoc- (i) att betraktas som innocent until proven ent jusqu’à ce que sa oskyldigt till dess att guilty according to law; culpabilité ait été légale- barnets skuld lagligen ment établie; fastställts, (ii) To be informed ii) Etre informé dans (ii) att snarast och direkt promptly and directly of le plus court délai et underrättas om anklagethe charges against him directement des accusa- lserna mot sig och, om or her, and, if appropri- tions portées contre lui, lämpligt, genom sina ate, through his or her ou, le cas échéant, par föräldrar eller vårdnadsparents or legal guardi- l’intermédiaire de ses havare, och att få juridiskt ans, and to have legal or parents ou représentants biträde eller annan lämpother appropriate assista- légaux, et bénéficier lig hjälp vid förberedelse nce in the preparation d’une assistance jurid- och framläggande av sitt and presentation of his or ique ou de toute autre försvar, her defence; assistance appropriée pour la préparation et la présentation de sa défense; (iii) To have the matter iii) Que sa cause soit (iii) att utan dröjsmål få determined without delay entendue sans retard par saken avgjord av en behöby a competent, indepen- une autorité ou une rig, oberoende och opardent and impartial autho- instance judiciaire com- tisk myndighet eller rättrity or judicial body in a pétentes, indépendantes skipande organ i en oparfair hearing according to et impartiales, selon une tisk förhandling enligt lag 43

law, in the presence of procédure équitable aux och i närvaro av juridiskt legal or other appropriate termes de la loi, en eller annat lämpligt biassistance and, unless it présence de son conseil träde och, såvida det inte is considered not to be in juridique ou autre et, à anses strida mot barnets the best interest of the moins que cela ne soit bästa, särskilt med beakchild, in particular, jugé contraire à l’intérêt tande av barnets ålder taking into account his or supérieur de l’enfant en eller situation, barnets her age or situation, his raison notamment de föräldrar eller vårdnadsor her parents or legal son âge ou de sa situa- havare, guardians; tion, en présence de ses parents ou représentants légaux; (iv) Not to be compel- iv) Ne pas être contra- (iv) att inte tvingas att led to give testimony or int de témoigner ou de avge vittnesmål eller erto confess guilt; to exa- s’avouer coupable; inte- känna sig skyldigt; att mine or have examined rroger ou faire interro- förhöra eller låta förhöra adverse witnesses and to ger les témoins à charge, vittnen som åberopas mot obtain the participation et obtenir la comparu- barnet samt att på lika and examination of wit- tion et l’interrogatoire villkor få vittnen inkalnesses on his or her des témoins à décharge lade och förhörda förbehalf under conditions dans des conditions barnets räkning, of equality; d’égalité; (v) If considered to v) S’il est reconnu (v) att, om barnet anses have infringed the penal avoir enfreint la loi ha begått brott, få detta law, to have this decision pénale, faire appel de beslut och beslut om and any measures impo- cette décision et de toute åtgärder till följd därav sed in consequence mesure arrêtée en con- omprövade av en högre thereof reviewed by a séquence devant une behörig, oberoende och higher competent, inde- autorité ou une instance opartisk myndighet eller pendent and impartial au- judiciaire supérieure rättskipande organ enligt thority or judicial body compétentes, indépen- lag, according to law; dantes et impartiales, conformément à la loi; (vi) To have the free vi) Se faire assister (vi) att utan kostnad få assistance of an inter- gratuitement d’un inter- hjälp av tolk, om barnet preter if the child cannot prète s’il ne comprend inte kan förstå eller tala understand or speak the ou ne parle pas la langue det språk som används, language used; utilisée; (vii) To have his or her vii) Que sa vie privée (vii) att få sitt privatliv privacy fully respected at soit pleinement respec- till fullo respekterat under all stages of the proceed- tée à tous les stades de la alla stadier i förfarandet. ings. procédure. 3. States Parties shall 3. Les Etats parties 3. Konventionsstaterna seek to promote the esta- s’efforcent de promou- ska söka främja införanblishment of laws, proce- voir l’adoption de lois, det av lagar och förfarandures, authorities and de procédures, la mise den samt inrättandet av institutions specifically en place d’autorités et myndigheter och institutapplicable to children d’institutions spéciale- ioner som är speciellt alleged as, accused of, or ment conçues pour les anpassade för barn som 44 recognized as having misstänks eller åtalas för

infringed the penal law, enfants suspectés, acc- eller befinns skyldiga till and, in particular: usés ou convaincus att ha begått brott och ska d’infraction à la loi särskilt: pénale, et en particulier: (a) The establishment a) D’établir un âge (a) fastställa en lägsta of a minimum age below minimum au-dessous straffbarhetsålder, which children shall be duquel les enfants serpresumed not to have the ont présumés n’avoir capacity to infringe the pas la capacité d’enpenal law; freindre la loi pénale; (b) Whenever appro- b) De prendre des (b) vidta åtgärder, då så priate and desirable, mesures, chaque fois är lämpligt och önskvärt, measures for dealing que cela est possible et för behandling av ärenwith such children with- souhaitable, pour traiter den som rör barn under out resorting to judicial ces enfants sans recourir denna ålder utanför domproceedings, providing à la procédure judic- stol, under förutsättning that human rights and iaire, étant cependant att mänskliga rättigheter legal safeguards are fully entendu que les droits de och rättsligt skydd till respected. l’homme et les garanties fullo respekteras. légales doivent être pleinement respectés. 4. A variety of dispo- 4. Toute une gamme 4. Olika åtgärder som sitions, such as care, de dispositions, relati- t.ex. vård, ledning och guidance and supervision ves notamment aux föreskrifter om tillsyn, orders; counselling; pro- soins, à l’orientation et à rådgivning, övervakning, bation; foster care; edu- la supervision, aux con- familjehemsplacering, utcation and vocational seils, à la probation, au bildnings- och yrkestraining programmes and placement familial, aux utbildningsprogram och other alternatives to programmes d’éduca- andra alternativ till institutional care shall be tion générale et profes- anstaltsvård ska finnas available to ensure that sionnelle et aux solu- tillgängliga för att säkerchildren are dealt with in tions autres qu’institu- ställa att barn behandlas a manner appropriate to tionnelles seront prév- på ett sätt som är lämpligt their well-being and ues en vue d’assurer aux för deras välmående och proportionate both to enfants un traitement är rimligt både med their circumstances and conforme à leur bien- hänsyn till deras personthe offence. être et proportionné à liga förhållanden och till leur situation et à l’in- brottet. fraction.

Article 41 Article 41 Artikel 41 Nothing in the present Aucune des disposi- Inget i denna konven- Con vention shall affect tions de la présente tion ska inverka på beany provisions which are Convention ne porte stämmelser som är mer more conducive to the atteinte aux dispositions långtgående vad gäller att realization of the rights plus propices à la réali- förverkliga barnets rättigof the child and which sation des droits de l’en- heter och som kan finnas may be contained in: fant qui peuvent figurer: i:

(a) The law of a State a) Dans la législation (a) en konventionsstats party; or d’un Etat partie; ou lagstiftning, eller (b) International law in b) Dans le droit inter- (b) för den staten gälforce for that State. national en vigueur pour lande internationell rätt. cet Etat.

Part II Deuxième partie Del II

Article 42 Article 42 Artikel 42 States Parties under- Les Etats parties Konventionsstaterna take to make the princi- s’engagent à faire large- åtar sig att genom lämpples and provisions of the ment connaître les prin- liga och aktiva åtgärder Convention widely cipes et les dispositions göra konventionens beknown, by appropriate de la présente Conven- stämmelser och principer and active means, to tion, par des moyens allmänt kända bland såväl adults and children alike. actifs et appropriés, aux vuxna som barn. adultes comme aux enfants.

Article 43 Article 43 Artikel 43 1. For the purpose of 1. Aux fins d’exami- 1. För att granska de examining the progress ner les progrès accomp- framsteg som gjorts av made by States Parties in lis par les Etats parties konventionsstaterna i achieving the realization dans l’exécution des fråga om genomförandet of the obligations un- obligations contractées av skyldigheterna enligt dertaken in the present par eux en vertu de la denna konvention ska en Convention, there shall présente Convention, il kommitté för barnets be established a Com- est institué un Comité rättigheter upprättas, som mittee on the Rights of des droits de l’enfant qui ska utföra de uppgifter the Child, which shall s’acquitte des fonctions som föreskrivs i det carry out the functions définies ci-après. följande. hereinafter provided. 2. The Committee shall 2. Le Comité se com- 2. Kommittén ska vara consist of eighteen pose de dix-huit experts sammansatt av arton exexperts of high moral de haute moralité et perter med högt moraliskt standing and recognized possédant une compéte- anseende och erkänd sakcompetence in the field nce reconnue dans le kunskap på det område covered by this Conven- domaine visé par la som denna konvention 2 2 2 tion. The members of présente Convention. omfattar. Kommitténs the Committee shall be Ses membres sont élus medlemmar ska väljas av elected by States Parties par les Etats parties konventionsstaterna from among their na- parmi leurs ressortissa- bland deras medborgare tionals and shall serve in nts et siègent à titre och ska tjänstgöra i sin their personal capacity, personnel, compte tenu personliga egenskap, varconsideration being de la nécessité d’assurer vid avseende ska fästas given to equitable geo- une répartition géo- vid en rättvis geografisk graphical distribution, as graphique équitable et

well as to the principal eu égard aux principaux fördelning och de främsta legal systems. systèmes juridiques. rättssystemen. 3. The members of the 3. Les membres du 3. Kommitténs med- Committee shall be Comité sont élus au lemmar ska väljas genom elected by secret ballot scrutin secret sur une sluten omröstning från en from a list of persons liste de personnes dési- förteckning över personer nominated by States gnées par les Etats som föreslagits av kon- Parties. Each State Party parties. Chaque Etat ventionsstaterna. Varje may nominate one per- partie peut désigner un konventionsstat får föreson from among its own candidat parmi ses slå en kandidat bland sina nationals ressortissants. egna medborgare. 4. The initial election 4. La première élec- 4. Det första valet till to the Committee shall be tion aura lieu dans les kommittén ska hållas held no later than six six mois suivant la date senast sex månader efter months after the date of d’entrée en vigueur de la dagen för denna konthe entry into force of the présente Convention. ventions ikraftträdande present Convention and Les élections auront lieu och därefter vart annat år. thereafter every second ensuite tous les deux Senast fyra månader före year. At least four ans. Quatre mois au dagen för varje val ska months before the date of moins avant la date de Förenta nationernas geneeach election, the chaque élection, le Sec- ralsekreterare skriftligen Secretary-General of the rétaire général de l’Org- uppmana konventionssta- United Nations shall anisation des Nations terna att inom två månaaddress a letter to States Unies invitera par écrit der inkomma med sina Parties inviting them to les Etats parties à pro- förslag. Generalsekretesubmit their nominations poser leurs candidats raren ska sedan upprätta within two months. The dans un délai de deux och till konventionssta- Secretary-General shall mois. Le Secrétaire terna överlämna en försubsequently prepare a général dressera en- teckning i alfabetisk ordlist in alphabetical order suite la liste alphabét- ning över samtliga föreof all persons thus ique des candidats ainsi slagna personer och ange nominated, indicating désignés, en indiquant vilka konventionsstater States Parties which have les Etats parties qui les som föreslagit dem. nominated them, and ont désignés, et la comshall submit it to the muniquera aux Etats States Parties to the parties à la présente present Convention. Convention.

2 2 2 The General Assembly, in its L’Assemblée générale, dans sa I resolution 50/155 av den 21 resolution 50/155 of 21 December résolution 50/155 du 21 décembre december 1995 antog general- 1995, approved the amendment to 1995, a approuvé l’amendement församlingen en ändring av artikel article 43, paragraph 2, of the qui consiste à remplacer, au 43.2 i konventionen om barnets Convention on the Rights of the paragraphe 2 de l’article 43 de la rättigheter, genom vilken ordet Child, replacing the word “ten” Convention relative aux droits de “tio” ersätts med “arton”. with the word “eighteen”. The l’enfant, le mot “dix” par le mot Ändringen trädde i kraft den 18 amendment entered into force on “dix-huit”. L’amendement est november 2002 efter att den 18 November 2002 when it had entré en vigueur le 18 novembre antagits med två tredjedels been accepted by a two-thirds 2002 après son acceptation par majoritet av de fördragsslutande majority of the States parties (128 une majorité des deux tiers des parterna (128 av 191). out of 191). États parties (128 sur 191).

5. The elections shall 5. Les élections ont 5. Val ska hållas vid be held at meetings of lieu lors des réunions möten med konventions- States Parties convened des Etats parties, staterna, som sammanby the Secretary-General convoquées par le kallats av Förenta nationat United Nations Secrétaire général au ernas generalsekreterare, Headquarters. At those Siège de l’Organisation i Förenta nationernas meetings, for which two des Nations Unies. A högkvarter. Vid dessa thirds of States Parties ces réunions, pour möten, där beslutsshall constitute a quo- lesquelles le quorum est mässighet uppnås när två rum, the persons elected constitué par les deux tredjedelar av to the Committee shall be tiers des Etats parties, konventionsstaterna är those who obtain the les candidats élus au närvarande, ska de largest number of votes Comité sont ceux qui kandidater som uppnår and an absolute majority obtiennent le plus grand det högsta antalet röster of the votes of the nombre de voix et la och absolut majoritet av representatives of States majorité absolue des de närvarande och Parties present and voix des représentants röstande konventionsstavoting des Etats parties ternas röster väljas in i présents et votants. kommittén. 6. The members of the 6. Les membres du 6. Kommitténs med- Committee shall be Comité sont élus pour lemmar ska väljas för en elected for a term of four quatre ans. Ils sont tid av fyra år. De kan years. They shall be rééligibles si leur candi- återväljas, om de föreeligible for re-election if dature est présentée à slagits till återval. För renominated. The term of nouveau. Le mandat de fem av de medlemmar five of the members cinq des membres élus som utsetts vid det första elected at the first elec- lors de la première valet ska mandattiden tion shall expire at the élection prend fin au löpa ut efter två är. end of two years; imme- bout de deux ans. Les Omedelbart efter det diately after the first noms de ces cinq mem- första valet ska namnen election, the names of bres seront tirés au sort på dessa fem medlemmar these five members shall par le président de la utses genom lottdragning be chosen by lot by the réunion immédiatement av ordföranden vid mötet. Chairman of the meeting. après la première élection. 7. If a member of the 7. En cas de décès ou 7. Om en kommitté- Committee dies or re- de démission d’un medlem avlider, avsäger signs or declares that for membre du Comité, ou sig sitt uppdrag eller any other cause he or she si, pour toute autre förklarar att han eller hon can no longer perform raison, un membre av någon annan anledthe duties of the Com- déclare ne plus pouvoir ning inte längre kan fullmittee, the State Party exercer ses fonctions au göra sitt uppdrag inom which nominated the sein du Comité, l’Etat kommittén, ska den konmember shall appoint partie qui avait présenté ventionsstat som föreslog another expert from sa candidature nomme medlemmen, med föramong its nationals to un autre expert parmi behåll för kommitténs serve for the remainder ses ressortissants pour godkännande, utse en of the term, subject to the pourvoir le poste ainsi annan expert bland sina approval of the Commit- vacant jusqu’à l’expira medborgare, som ska 48 tee. inneha uppdraget under

tion du mandat corres- återstoden av mandatpondant, sous réserve de tiden. l’approbation du Comité. 8. The Committee shall 8. Le Comité adopte 8. Kommittén ska själv establish its own rules of son règlement intérieur. fastställa sin arbetsordprocedure. ning. 9. The Committee shall 9. Le Comité élit son 9. Kommittén ska välja elect its officers for a bureau pour une période sitt presidium för en period of two years. de deux ans. tvåårsperiod. 10. The meetings of the 10. Les réunions du 10. Kommitténs möten Committee shall normal- Comité se tiennent nor- ska vanligtvis hållas i ly be held at United malement au Siège de Förenta nationernas hög- Nations Headquarters or l’Organisation des Na- kvarter eller på en annan at any other convenient tions Unies, ou en tout lämplig plats, som komplace as determined by autre lieu approprié mittén bestämmer. Komthe Committee. The déterminé par le Com- mittén ska i regel sam- Committee shall normal- ité. Le Comité se réunit manträda varje år. Komly meet annually. The du- normalement chaque mittémötenas längd ska ration of the meetings of année. La durée de ses bestämmas och, om det är the Committee shall be sessions est déterminée nödvändigt, omprövas determined, and re- et modifiée, si nécess- vid möte med konvenviewed, if necessary, by a aire, par une réunion des tionsstaterna, med förbemeeting of the States Etats parties à la prése- håll för generalförsam- Parties to the present nte Convention, sous lingens godkännande. Convention, subject to réserve de l’approbation the approval of the Gen- de l’Assemblée généreral Assembly. ale. 11. The Secretary- 11. Le Secrétaire 11. Förenta nationernas General of the United général de l’Organisa- generalsekreterare ska Nations shall provide the tion des Nations Unies tillhandahålla nödvändig necessary staff and fa- met à la disposition du personal och resurser för cilities for the effective Comité le personnel et att möjliggöra för komperformance of the func- les installations qui lui mittén att effektivt utföra tions of the Committee sont nécessaires pour sitt uppdrag enligt denna under the present Con- s’acquitter efficacement konvention. vention. des fonctions qui lui sont confiées en vertu de la présente Convention. 12. With the approval 12. Les membres du 12. Medlemmarna av of the General Assembly, Comité institué en vertu den enligt denna konventhe members of the Com- de la présente Conven- tion upprättade kommitmittee established under tion reçoivent, avec tén ska med godkännande the present Convention l’approbation de l’Asse- av generalförsamlingen shall receive emoluments mblée générale, des ém- få ersättning från Förenta from United Nations res- oluments prélevés sur nationerna på de villkor ources as the Assembly les ressources de l’Org- som generalförsamlingen may decide. anisation des Nations beslutar. Unies dans les conditions et selon les 49

modalités fixées par l’Assemblée générale.

Article 44 Article 44 Artikel 44 1. States Parties un- 1. Les Etats parties 1. Konventionsstaterna dertake to submit to the s’engagent à soumettre åtar sig att genom Förenta Committee, through the au Comité, par l’entre- nationernas generalsekre- Secretary-General of the mise du Secrétaire terare avge rapporter till United Nations, reports général de l’Organisa- kommittén om de åtgäron the measures they tion des Nations Unies, der som de vidtagit för att have adopted which give des rapports sur les me- genomföra de rättigheter effect to the rights rec- sures qu’ils auront ado- som erkänns i denna konognized herein and on the ptées pour donner effet vention och om de framprogress made on the aux droits reconnus steg som gjorts i fråga om enjoyment of those dans la présente Con- åtnjutandet av dessa rätrights: vention et sur les pro- tigheter: grès réalisés dans la jouissance de ces droits: (a) Within two years of a) Dans les deux ans à (a) inom två år efter the entry into force of the compter de la date de konventionens ikraftträ- Convention for the State l’entrée en vigueur de la dande i den berörda sta- Party concerned; présente Convention ten, och pour les Etats parties intéressés; (b) Thereafter every b) Par la suite, tous les (b) därefter vart femte five years. cinq ans. år. 2. Reports made under 2. Les rapports établis 2. Rapporter enligt the present article shall en application du pré- denna artikel ska ange indicate factors and diffi- sent article doivent, le eventuella förhållanden culties, if any, affecting cas échéant, indiquer les och svårigheter som påthe degree of fulfilment facteurs et les difficultés verkar i vilken utsträckof the obligations under empêchant les Etats par- ning åtagandena enligt the present Convention. ties de s’acquitter plein- denna konvention har Reports shall also con- ement des obligations uppfyllts. Rapporterna tain sufficient informa- prévues dans la présente ska även innehålla tilltion to provide the Com- Convention. Ils doivent räcklig information för att mittee with a compre- également contenir des ge kommittén en god hensive understanding of renseignements suffisa- uppfattning om genomföthe implementation of nts pour donner au randet av konventionen i the Convention in the Comité une idée précise det berörda landet. country concerned. de l’application de la Convention dans le pays considéré. 3. A State Party which 3. Les Etats parties 3. En konventionsstat has submitted a compre- ayant présenté au Com- som har tillställt kommithensive initial report to ité un rapport initial tén en utförlig första rapthe Committee need not, complet n’ont pas, dans port behöver inte i sina in its subsequent reports les rapports qu’ils lui följande rapporter, som submitted in accordance présentent ensuite con- avges enligt punkt 1 (b) i with paragraph 1 (b) of formément à l’alinéa denna artikel, upprepa

the present article, repeat (b) du paragraphe 1 du tidigare lämnad grundbasic information pre- présent article, à répéter läggande information. viously provided. les renseignements de base antérieurement communiqués. 4. The Committee may 4. Le Comité peut de- 4. Kommittén kan berequest from States Par- mander aux Etats parties gära ytterligare informatties further information tous renseignements ion från konventionsstarelevant to the imple- complémentaires rela- terna om genomförandet mentation of the Con- tifs à l’application de la av konventionen. vention. Convention. 5. The Committee shall 5. Le Comité soumet 5. Kommittén ska vartsubmit to the General tous les deux ans à annat år genom Förenta Assembly, through the l’Assemblée générale, nationernas ekonomiska Economic and Social par l’entremise du Con- och sociala råd tillställa Council, every two years, seil économique et generalförsamlingen rapreports on its activities. social, un rapport sur ses porter om sin verksamhet. activités. 6. States Parties shall 6. Les Etats parties 6. Konventionsstaterna make their reports widely assurent à leurs rapports ska göra sina rapporter available to the public in une large diffusion dans allmänt tillgängliga för their own countries. leur propre pays. allmänheten i sina respektive länder.

Article 45 Article 45 Artikel 45 In order to foster the Pour promouvoir För att främja ett effekeffective implementation l’application effective tivt genomförande av of the Convention and to de la Convention et konventionen och interencourage international encourager la coopéra- nationellt samarbete på co-operation in the field tion internationale dans det område som konvencovered by the Conven- le domaine visé par la tionen avser gäller föltion: Convention: jande: (a) The specialized a) Les institutions (a) Fackorganen, Föreagencies, the United Na- spécialisées, le Fonds nta nationernas barnfond tions Children’s Fund, des Nations Unies pour och andra FN-organ ska and other United Nations l’enfance et d’autres ha rätt att vara represenorgans shall be entitled to organes des Nations terade vid granskningen be represented at the Unies ont le droit de se av genomförandet av consideration of the im- faire représenter lors de sådana bestämmelser i plementation of such l’examen de l’applica- denna konvention som provisions of the present tion des dispositions de faller inom ramen för Convention as fall within la présente Convention deras mandat. Kommittén the scope of their man- qui relèvent de leur kan, såsom den finner date. The Committee mandat. Le Comité peut lämpligt, bjuda in fackmay invite the special- inviter les institutions organen, Förenta nationized agencies, the United spécialisées, le Fonds ernas barnfond och andra Nations Children’s Fund des Nations Unies pour behöriga organ att ge and other competent l’enfance et tous autres expertråd avseende ge bodies as it may consider organismes qu’il jugera

appropriate to provide appropriés à donner des nomförandet av konvenexpert advice on the avis spécialisés sur tionen på områden som implementation of the l’application de la Con- faller inom ramen för Convention in areas vention dans les domai- deras respektive verkfalling within the scope nes qui relèvent de leurs samhetsområden. Komof their respective man- mandats respectifs. Il mittén kan bjuda in fackdates. The Committee peut inviter les insti- organen, Förenta nationmay invite the special- tutions spécialisées, le ernas barnfond och andra ized agencies, the United Fonds des Nations FN-organ att inkomma Nations Children’s Fund, Unies pour l’enfance et med rapporter om geand other United Nations d’autres organes des nomförandet av konvenorgans to submit reports Nations Unies à lui tionen inom områden on the implementation of présenter des rapports som faller inom ramen för the Convention in areas sur l’application de la deras respektive verkfalling within the scope Convention dans les samhetsområde, of their activities; secteurs qui relèvent de leur domaine d’activité; (b) The Committee b) Le Comité trans- (b) Kommittén ska, shall transmit, as it may met, s’il le juge nécessa- såsom den finner lämpconsider appropriate, to ire, aux institutions spé- ligt, till fackorganen, the specialized agencies, cialisées, au Fonds des Förenta nationernas barnthe United Nations Nations Unies pour fond och andra behöriga Children’s Fund and l’enfance et aux autres organ överlämna rapporother competent bodies, organismes compétents ter från konventionsany reports from States tout rapport des Etats staterna som innehåller Parties that contain a re- parties contenant une en begäran om eller anger quest, or indicate a need, demande ou indiquant behov av teknisk rådgivfor technical advice or un besoin de conseils ou ning eller tekniskt bistånd assistance, along with the d’assistance techniques, jämte kommitténs syn- Committee’s observa- accompagné, le cas punkter och eventuella tions and suggestions, if échéant, des observa- förslag beträffande sådan any, on these requests or tions et suggestions du begäran eller sådant indications; Comité touchant ladite behov, demande ou indication; (c) The Committee c) Le Comité peut (c) Kommittén kan may recommend to the recommander à l’Asse- rekommendera general- General Assembly to mblée générale de prier församlingen att framrequest the Secretary- le Secrétaire général de ställa en begäran till General to undertake on procéder pour le Co- generalsekreteraren om its behalf studies on mité à des études sur des att för kommitténs räkspecific issues relating to questions spécifiques ning genomföra studier i the rights of the child; touchant les droits de särskilda frågor som rör l’enfant; barnets rättigheter, (d) The Committee d) Le Comité peut (d) Kommittén kan may make suggestions faire des suggestions et avge förslag och allmänand general recommend- des recommandations na rekommendationer på ations based on infor- d’ordre général fondées grundval av den informamation received pursuant sur les renseignements tion som erhållits enligt to articles 44 and 45 of reçus en application des artiklarna 44 och 45 i 52 the present Convention. articles 44 et 45 de la

Such suggestions and présente Convention. denna konvention. Sågeneral recommenda- Ces suggestions et reco- dana förslag och allmäntions shall be trans- mmandations d’ordre na rekommendationer ska mitted to any State Party général sont transmises tillställas varje konvenconcerned and reported à tout Etat partie intér- tionsstat som berörs samt to the General Assembly, essé et portées à l’atten- rapporteras till generaltogether with comments, tion de l’Assemblée församlingen tillsamif any, from States générale, accompagné- mans med eventuella Parties. es, le cas échéant, des kommentarer från konobservations des Etats ventionsstaterna. parties.

Part III Troisième partie Del III

Article 46 Article 46 Artikel 46 The present Conven- La présente Conven- Denna konvention ska tion shall be open for tion est ouverte à la vara öppen för undertecksignature by all States. signature de tous les nande av alla stater. Etats.

Article 47 Article 47 Artikel 47 The present Conven- La présente Conven- Denna konvention ska tion is subject to ratifi- tion est sujette à ratific- ratificeras. Ratifikationscation. Instruments of ation. Les instruments instrumenten ska deporatification shall be de- de ratification seront dé- neras hos Förenta nationposited with the Secre- posés auprès du Secrét- ernas generalsekreterare. tary-General of the Uni- aire général de l’Organted Nations. isation des Nations Unies.

Article 48 Article 48 Artikel 48 The present Conven- La présente Conven- Denna konvention ska tion shall remain open for tion restera ouverte à förbli öppen för anslutaccession by any State. l’adhésion de tout Etat. ning av vilken stat som The instruments of acc- Les instruments d’adhé- helst. Anslutningsinstruession shall be deposited sion seront déposés au- menten ska deponeras with the Secretary-Gen- près du Secrétaire géné- hos Förenta nationernas eral of the United Nat- ral de l’Organisation des generalsekreterare. ions. Nations Unies.

Article 49 Article 49 Artikel 49 1. The present Con- 1. La présente Con- 1. Denna konvention vention shall enter into vention entrera en vigu- träder i kraft den trettforce on the thirtieth day eur le trentième jour qui ionde dagen efter dagen following the date of suivra la date du dépôt för deponeringen av det deposit with the Secrt auprès du Secrétaire tjugonde ratifikationsary-General of the Uni- général de l’Organisa- eller anslutningsinstruted Nations of the twen- tion des Nations Unies mentet hos Förenta nattieth instrument of ratify- du vingtième instrument ionernas generalsekretecation or accession. rare. 53

de ratification ou d’adhésion. 2. For each State rati- 2. Pour chacun des 2. I förhållande till fying or acceding to the Etats qui ratifieront la varje stat som ratificerar Convention after the présente Convention ou eller ansluter sig till deposit of the twentieth y adhéreront après le konventionen efter depoinstrument of ratification dépôt du vingtième neringen av det tjugonde or accession, the Con- instrument de ratifica- ratifikations- eller anslutvention shall enter into tion ou d’adhésion, la ningsinstrumentet träder force on the thirtieth day Convention entrera en konventionen i kraft den after the deposit by such vigueur le trentième trettionde dagen efter det State of its instrument of jour qui suivra le dépôt att en sådan stat deponratification or accession. par cet Etat de son erat sitt ratifikations- eller instrument de ratifica- anslutningsinstrument. tion ou d’adhésion.

Article 50 Article 50 Artikel 50 1. Any State Party may 1. Tout Etat partie 1. En konventionsstat propose an amendment peut proposer un amen- kan föreslå en ändring av and file it with the dement et en déposer le konventionen och över- Secretary-General of the texte auprès du Secréta- lämna förslaget till För- United Nations. The ire général de l’Organis- enta nationernas general- Secretary-General shall ation des Nations Unies. sekreterare. Generalsekthereupon communicate Le Secrétaire général reteraren ska sedan överthe proposed amendment communique alors la sända ändringsförslaget to States Parties, with a proposition d’amende- till konventionsstaterna request that they indicate ment aux Etats parties, tillsammans med en bewhether they favour a en leur demandant de lui gäran om att de ska ange conference of States faire savoir s’ils sont om de förordar att en Parties for the purpose of favorables à la convo- konferens med konvenconsidering and voting cation d’une conférence tionsstaterna anordnas i upon the proposals. In des Etats parties en vue syfte att behandla och the event that, within de l’examen de la pro- rösta om förslagen. Om four months from the position et de sa mise minst en tredjedel av date of such communi- aux voix. Si, dans les staterna inom fyra måncation, at least one third quatre mois qui suivent ader efter förslagets överof the States Parties la date de cette comm- sändande tillstyrker en favour such a conference, unication, un tiers au sådan konferens, ska the Secretary-General moins des Etats parties generalsekreteraren samshall convene the con- se prononcent en faveur mankalla konferensen i ference under the de la convocation d’une Förenta nationernas regi. auspices of the United telle conférence, le Sec- Ändringsförslag som Nations. Any amend- rétaire général convo- antagits av en majoritet ment adopted by a ma- que la conférence sous av de vid konferensen jority of States Parties les auspices de l’Organ- närvarande och röstande present and voting at the isation des Nations konventionsstaterna ska conference shall be Unies. Tout amendem- underställas generalförsubmitted to the General ent adopté par la major- samlingen för godkän- Assembly for approval. ité des Etats parties nande.

présents et votants à la conférence est soumis pour approbation à l’Assemblée générale de l’Organisation des Nations Unies. 2. An amendment 2. Tout amendement 2. En ändring som antaadopted in accordance adopté conformément gits i enlighet med punkt with paragraph 1 of the aux dispositions du 1 i denna artikel träder i present article shall enter paragraphe 1 du pré- kraft när den har godkänts into force when it has sent article entre en av Förenta nationernas been approved by the vigueur lorsqu’il a été generalförsamling och General Assembly of the approuvé par l’Asse- antagits av konventions- United Nations and mblée générale des staterna med två tredjeaccepted by a twothirds Nations Unies et accep- dels majoritet. majority of States Par- té par une majorité des ties. deux tiers des Etats parties. 3. When an amend- 3. Lorsqu’un amende- 3. När en ändring träder ment enters into force, it ment entre en vigueur, il i kraft ska den vara binshall be binding on those a force obligatoire pour dande för de konven- States Parties which have les Etats parties qui l’ont tionsstater som har antaaccepted it, other States accepté, les autres Etats git den, medan övriga Parties still being bound parties demeurant liés konventionsstater fortfarby the provisions of the par les dispositions de la ande är bundna av bepresent Convention and présente Convention et stämmelserna i denna any earlier amendments par tous amendements konvention och eventuwhich they have accep- antérieurs acceptés par ella tidigare ändringar ted. eux. som de antagit.

Article 51 Article 51 Artikel 51 1. The Secretary-Gen- 1. Le Secrétaire 1. Förenta nationernas eral of the United Nat- général de l’Organisa- generalsekreterare ska ta ions shall receive and tion des Nations Unies emot och till alla stater circulate to all States the recevra et communiqu- delge texten till reservatext of reservations made era à tous les Etats le tioner som staterna by States at the time of texte des réserves qui anmält vid ratifikationen ratification or accession. auront été faites par les eller anslutningen. Etats au moment de la ratification ou de l’adhésion. 2. A reservation in- 2. Aucune réserve in- 2. En reservation som compatible with the compatible avec l’objet strider mot denna konobject and purpose of the et le but de la présente ventions ändamål och present Convention shall Convention n’est autori- syfte ska inte tillåtas. not be permitted. sée. 3. Reservations may 3. Les réserves 3. Reservationer kan be withdrawn at any time peuvent être retirées à när som helst dras tillbaka by notification to that tout moment par genom notifikation till

effect addressed to the notification adressée au Förenta nationernas gene- Secretary-General of the Secrétaire général de ralsekreterare, som där- United Nations, who l’Organisation des Na- efter ska underrätta alla shall then inform all tions Unies, lequel en stater. Notifikationen ska States. Such notification informe tous les Etats gälla från den dag då den shall take effect on the parties à la Convention. mottogs av generalsekredate on which it is recei- La notification prend teraren. ved by the Secretary- effet à la date à laquelle General. elle est reçue par le Secrétaire général.

Article 52 Article 52 Artikel 52 A State Party may de- Tout Etat partie peut En konventionsstat kan nounce the present Con- dénoncer la présente säga upp denna konventvention by written noti- Convention par notifi- ion genom skriftlig notifification to the Secretary- cation écrite adressée au kation till Förenta nation- General of the United Secrétaire général de ernas generalsekreterare. Nations. Denunciation l’Organisation des Na- Uppsägningen träder i becomes effective one tions Unies. La dénonci- kraft ett år efter den dag year after the date of re- ation prend effet un an då notifikationen mottogs ceipt of the notification après la date à laquelle av generalsekreteraren. by the Secretary-Gen- la notification a été eral. reçue par le Secrétaire général.

Article 53 Article 53 Artikel 53 The Secretary-General Le Secrétaire général Förenta nationernas geof the United Nations is de l’Organisation des neralsekreterare utses till designated as the depos- Nations Unies est dési- depositarie för denna itary of the present Con- gné comme dépositaire konvention. vention. de la présente Convention.

Article 54 Article 54 Artikel 54 The original of the L’original de la Originalet till denna present Convention, of présente Convention, konvention, vars arabwhich the Arabic, Chi- dont les textes anglais, iska, engelska, franska, nese, English, French, arabe, chinois, espag- kinesiska, ryska och Russian and Spanish nol, français et russe spanska texter har lika texts are equally authen- font également foi, sera giltighet, ska deponeras tic, shall be deposited déposé auprès du Sec- hos Förenta nationernas with the Secretary-Gen- rétaire général de l’Org- generalsekreterare. eral of the United Na- anisation des Nations tions. Unies. In witness thereof the En foi de quoi les Till bekräftelse härav undersigned plenipoten- plénipotentiaires soussi- har undertecknade omtiaries, being duly au- gnés, dûment habilités bud, därtill vederbörligen thorized thereto by their par leurs gouvernements befullmäktigade av sina 56 respective Governments, respektive regeringar,

have signed the present respectifs, ont signé la undertecknat denna kon- Convention. présente Convention. vention.

Ärendet och dess beredning 3.

Genom beslut den 27 mars 2013 bemyndigade regeringen dåvarande statsrådet Maria Larsson att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att inom särskilt angelägna områden kartlägga hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter stämmer överens med barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och de två fakultativa protokoll som Sverige har tillträtt (dir. 2013:35). Utredaren skulle också analysera och redovisa vilka för- och nackdelar en inkorporering i svensk rätt av konventionen och de två fakultativa protokollen skulle kunna medföra. Utifrån analysen skulle utredaren ta ställning till på vilket sätt barnets rättigheter kan stärkas mest effektivt. Uppdraget skulle redovisas senast den 4 mars 2015. Genom tilläggsdirektiv den 12 juni 2014 förlängdes utredningstiden till den 30 juni 2015 (dir. 2014:86). Den 19 februari 2015 beslutade regeringen att utvidga utredarens uppdrag till att också omfatta att lämna förslag till en lag om inkorporering av barnkonventionen (dir. 2015:17). Utredaren skulle vidare belysa vissa rättsliga och praktiska frågor som kan aktualiseras vid en inkorporering. Utredningstiden förlängdes till den 28 februari 2016. Den 11 mars 2016 överlämnade utredningen, som antog namnet Barnrättighetsutredningen (S 2013:08), till regeringen betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1 . Utredningens lagförslag finns i bilaga 2 . Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3 . Konventionstexten finns i bilaga till författningstexten. I denna proposition behandlas de av betänkandets förslag som rör frågan om inkorporering av barnkonventionen. Regeringen avser inte att gå vidare med betänkandets förslag till ändringar i förvaltningsprocesslagen (1971:291), förvaltningslagen (1986:223) och utlänningslagen (2005:716). Övriga lagförslag bereds vidare i Regeringskansliet. Utöver det redogörs för regeringens bedömningar och åtgärder i fråga om ett fortsatt och systematiskt transformeringsarbete, kunskapslyft kring barnets rättigheter samt en systematisk dialog med det civila samhället. Regeringen aviserade i lagrådsremissen att en fördjupad analys av förslagets ekonomiska konsekvenser skulle göras inför beslut om proposition. Statskontoret fick därför i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av de offentligfinansiella och samhällsekonomiska konsekvenserna av regeringens förslag till lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (S2017/04186/FST). Rapporten överlämnades till regeringen den 31 oktober 2017 och en hearing med anledning av rapporten hölls den 23 januari 2018. En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 6 och en deltagarförteckning från hearingen finns i bilaga 7 .

Lagrådet Regeringen beslutade den 6 juli 2017 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 4 . Lagrådet avstyrkte regeringens förslag om att inkorporera FN:s konvention om barnets rättigheter. Lagrådet hade även synpunkter på regeringens förslag till vilka av konventionens artiklar 58 som ska inkorporeras, vilket regeringen tagit hänsyn till i det förslag som

läggs fram i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådets synpunkter har behandlats i avsnitt 5.1–5.2, 6.2–6.4 och 7.1.2.

4 Allmänna utgångspunkter och överväganden

4.1 Inledning

De rättigheter som barn har enligt barnkonventionen är en del av de mänskliga rättigheter som under lång tid fastställts och kodifierats genom olika internationella överenskommelser. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 samt FN:s konventioner om medborgerliga och politiska rättigheter respektive ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter från 1966 utgör det som brukar benämnas som det grundläggande ramverket för de mänskliga rättigheterna (The International Bill of Human Rights). De mänskliga rättigheterna har fastställts bl.a. i ytterligare sju centrala FN-konventioner, varav barnkonventionen från 1989 är en. Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige hade en framträdande roll i arbetet med att ta fram konventionen och var ett av de första länderna att ratificera den. Konventionen trädde för Sveriges del i kraft den 2 september 1990. För att förstärka och fördjupa åtagandena i barnkonventionen finns det numera tre fakultativa protokoll till konventionen. De två första protokollen, fakultativt protokoll om indragning av barn i väpnade konflikter och fakultativt protokoll om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi, antogs av FN:s generalförsamling den 25 maj 2000. I Sverige trädde dessa protokoll i kraft den 20 mars 2003 respektive den 19 februari 2007. Det tredje protokollet, fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter om ett klagomålsförfarande, antogs av FN:s generalförsamling den 19 december 2011 men har inte ratificerats av Sverige.

4.2 Internationella konventioner i svensk rätt

En konvention är ett juridiskt bindande avtal och en typ av internationell överenskommelse mellan stater som tillträtt densamma. Genom ratificering av en konvention blir en stat folkrättsligt bunden av den och Sverige är därför, liksom övriga konventionsstater, skyldigt att fullgöra förpliktelser enligt de konventioner landet har tillträtt. Av Wienkonventionen om traktaträtten (Wienkonventionen) framgår att en stat inte kan åsidosätta konventionsförpliktelser till förmån för regleringar i den interna rättsordningen (artikel 27). En stat kan alltså inte hänvisa till bestämmelser i sin interna rättsordning som skäl för att inte uppfylla en konventionsförpliktelse. Sveriges konventionsåtagande och folkrättsliga bundenhet

innebär en skyldighet att förverkliga barnets rättigheter enligt barnkonventionen genom lagstiftning, administrativa och andra åtgärder, vilket följer direkt av konventionen (artikel 4). I vissa stater blir ingångna internationella överenskommelser automatiskt en del av den nationella rätten. Dessa stater kallas monistiska. Exempel på sådana stater är Frankrike och Spanien. I andra stater krävs, för att en internationell överenskommelse ska bli internrättsligt gällande, att den införlivas med nationell rätt. Dessa stater kallas dualistiska. Sverige brukar, i likhet med t.ex. Danmark och Norge, betecknas som en dualistisk stat. Det är dock inte ovanligt att stater bär drag av båda dessa system. Under förutsättning att en internationell överenskommelse, såsom en konvention, har trätt i kraft blir den i monistiska stater en del av den interna rätten så snart konventionen ratificeras och därmed direkt tillämplig för domstolar och andra myndigheter, på samma sätt som nationellt stiftad lag. Det finns i sådana länder inte något egentligt behov av att omsätta en konvention i intern lagstiftning. I dualistiska stater, däremot, ses folkrätten och inomstatlig rätt som två skilda rättssystem som existerar parallellt och separerade från varandra. Även om Sverige, i likhet med andra dualistiska stater, redan genom ratificeringen är folkrättsligt bundet att följa en konvention blir konventionen alltså inte en del av den nationella rätten om den inte införlivas med denna. Detta kan ske genom transformering eller inkorporering. Det står varje land fritt att välja metod för införlivandet. I Sverige är båda metoderna godtagbara från konstitutionell synpunkt. Bland de nordiska länderna har Norge, Finland och Island inkorporerat barnkonventionen. Det vanligast förekommande sättet att införliva konventionsåtaganden i svensk rätt är genom transformering. Transformering innebär att, i den utsträckning det anses behövligt, införa eller ändra svenska bestämmelser så att de överensstämmer med konventionens bestämmelser. Nära kopplat till införlivande genom transformering är konstaterande av normharmoni, dvs. att innehållet i svensk rätt redan överensstämmer med konventionen vilket innebär att några lagändringar inte behövs. Inkorporering av en konvention innebär att en lag stiftas som föreskriver att den aktuella konventionen, eller vissa delar av konventionen, ska gälla som lag i Sverige. Som ovan nämnts innebär den dualistiska principen att tillträdda internationella konventioner visserligen binder Sverige som stat i förhållande till andra konventionsstater men att domstolar och andra myndigheter inte direkt kan tillämpa konventionsbestämmelserna såvida dessa inte tagits in i en svensk författning. Det innebär emellertid inte att konventionsbestämmelserna är utan betydelse. Den omständigheten att Sverige som stat har ratificerat en konvention och gentemot andra stater och internationella organisationer har åtagit sig att följa denna, medför att den svenska lagstiftaren har en skyldighet att se till att den interna rätten stämmer överens med de internationella åtagandena. Konventioner som Sverige har ratificerat har också betydelse vid tolkningen av svensk rätt, och därigenom för rättstillämpningen, eftersom domstolar och andra myndigheter är skyldiga att så långt det är möjligt tolka interna rättsregler i enlighet med internationella åtaganden, dvs. i fördragsvänlig anda, s.k. fördragskonform tolkning. Om det inte är 60 möjligt att tolka den interna regeln fördragskonformt ska bestämmelsen

dock ges den innebörd som följer av en tillämpning av övriga gällande lagtolkningsprinciper. Principen om fördragskonform tolkning gäller vid all rättstillämpning, både för domstolar och statliga och kommunala myndigheter. Genom fördragskonform tolkning bör således rättigheter i en konvention som Sverige tillträtt få rättslig betydelse, även om Sverige inte har införlivat den i svensk rätt genom transformering eller inkorporering.

4.3 Åtgärder för att genomföra konventionen

4.3.1 Barnrättspolitiken

Sedan barnkonventionen ratificerades har det tagits initiativ för att främja och stärka barnets rättigheter i olika delar av samhället. Det finns sedan flera år tillbaka ett särskilt politikområde för att genomföra konventionen. Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande och syftar till att främja och skydda barnets rättigheter och intressen i samhället. Barnrättspolitiken är ett sektorsövergripande politikområde och omfattar åtgärder inom de områden och verksamheter som barn är berörda av, bl.a. hälso- och sjukvårdspolitiken, utbildningspolitiken, socialtjänstpolitiken, familjepolitiken, kulturpolitiken, idrottspolitiken, folkhälsopolitiken, klimatpolitiken och migrationspolitiken. Som grund för arbetet med barnets rättigheter i Sverige har riksdagen antagit två strategier för att förverkliga barnets rättigheter sedan Sverige ratificerade barnkonventionen. Den första, Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, gällde åren 1999–2010 (prop. 1997/98:182, bet. 1998/99:SoU6, rskr. 1998/99:171). Riksdagen antog 2010 en ny strategi för barnrättighetsarbetet, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232, bet. 2010/11:SoU3, rskr. 2010/11:35) som är en gemensam utgångspunkt för alla offentliga aktörer på samtliga nivåer i samhället i deras arbete med att främja och skydda barnets rättigheter och som alltjämt gäller. En annan grund för regeringens strategiska arbete är slutsatser och rekommendationer från FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) angående barnkonventionens genomförande i Sverige. Kommittén har vid upprepade tillfällen uppmanat Sverige att vidta alla nödvändiga åtgärder för att nationell lagstiftning fullt ut ska överensstämma med konventionen (CRC/C/SWE/CO/5). Hösten 2016 redovisade regeringen genom en skrivelse till riksdagen sin strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29 bet. 2017/18:KU6, rskr. 2017/18:98). Strategin tar sin utgångspunkt i målet för politiken för mänskliga rättigheter som riksdagen har antagit, nämligen att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. För att uppnå detta behöver en sammanhållen struktur för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna etableras. En sådan struktur bör bestå av – ett starkt rättsligt och institutionellt skydd av de mänskliga rättigheterna, – ett samordnat och systematiskt arbete med mänskliga rättigheter inom offentlig verksamhet, och

– ett starkt stöd för arbete med mänskliga rättigheter inom det civila samhället. Med avstamp i det befintliga arbetet och den pågående utvecklingen innebär regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter att det inom ett flertal områden tas fortsatta steg mot en sådan sammanhållen struktur. I Strategin för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter angavs att regeringen har aviserat att barnkonventionen ska inkorporeras och att beredning av frågan pågår. Vidare angavs att effekterna av en inkorporering och fortsatt transformering av barnkonventionen bör följas upp och utvärderas. I regeringsförklaringen i oktober 2014 uttalade statsministern att Sverige ska vara ett av de allra bästa länderna att växa upp i och att regeringen avsåg att påbörja arbetet med att göra barnkonventionen till svensk lag.

4.3.2 Barnombudsmannen

I genomförandet av barnkonventionen i Sverige har Barnombudsmannen en central roll. Samma år som Sverige ratificerade barnkonventionen beslutade regeringen att utreda förutsättningarna för att inrätta en barnombudsman. Ungefär två år senare, den 1 juli 1993, inrättades den statliga myndigheten Barnombudsmannen och en barnombudsman utsågs som chef för myndigheten. Efter det att Barnombudsmannen inrättades har åtgärder vidtagits för att förstärka Barnombudsmannens roll och renodla ombudsmannarollen. I förhållande till många andra statliga myndigheter har Barnombudsmannen en särskild ställning när det gäller att ta tillvara barnets rättigheter. Myndighetens roll och uppgifter är reglerade i lagen (1993:335) om Barnombudsman. Barnombudsmannen gavs 2002 en ökad självständighet i förhållande till regeringen. En viktig del i myndighetens arbete är att skapa möjligheter för barn och unga att själva komma till tals, få framföra sina åsikter direkt till aktuella beslutsfattare och att få sina åsikter respekterade. Detta gäller särskilt barn som av olika skäl har en svår livssituation. Barnombudsmannen ska på ett generellt plan företräda barns och ungas rättigheter och intressen, utifrån barnkonventionen (1 § lagen om Barnombudsman). I ombudsmannens företrädarroll ingår däremot inte att företräda enskilda barn och unga eller att handlägga ärenden som gäller enskilda fall. Vidare ska myndigheten driva på genomförandet och bevaka efterlevnaden av barnkonventionen och särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar samt deras tillämpning stämmer överens med barnkonventionen (2 §). Av 1 § förordningen (2007:1021) med instruktion för Barnombudsmannen framgår att vid fullgörande av sina uppgifter enligt 2 § lagen om Barnombudsman ska Barnombudsmannen systematiskt och återkommande följa upp och utvärdera tillämpningen av barnkonventionen i berörda verksamheter hos förvaltningsmyndigheter, kommuner och landsting. Barnombudsmannen ska förmedla och föra en dialog om slutsatser och iakttagelser med de myndigheter och huvudmän som är berörda. Utifrån sådana uppföljningar och utvärderingar ska Barnombudsmannen också genomföra insatser som bidrar till att utveckla och sprida kunskap

om tillämpningen av barnkonventionen. Genom sitt mandat har Barnombudsmannen en viktig roll i att uppmärksamma brister i överensstämmelsen mellan svensk rätt och praxis och barnkonventionen. Det gör myndigheten på olika sätt, bl.a. genom att vara remissinstans när lagförslag bereds men också genom att genomföra egna granskningar inom specifika områden och därmed uppmärksamma regering och riksdag på brister i lagstiftning och rättstillämpning. Sedan myndigheten bildades har åtgärder genomförts som syftat till att öka kunskapen om barnkonventionen och hur barnets rättigheter ska tillämpas i olika verksamheter på statlig och kommunal nivå.

4.3.3 Lagstiftningsåtgärder

Genom Sveriges ratificering av barnkonventionen har riksdag och regering förbundit sig att se till att den nationella lagstiftningen stämmer överens med de åtaganden som följer av konventionen. En av principerna i den strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige som riksdagen antog 2010 är att all lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnkonventionen har i vissa delar införlivats i svensk rätt genom transformering. I fråga om andra delar har bedömts att det inte behövs någon transformering eftersom det ansetts råda normharmoni. För att kunna konstatera normharmoni krävs en grundlig genomgång av relevanta delar av det inhemska regelverket vilket gjordes 1990 i samband med ratificering av barnkonventionen. Transformering som metod för att anpassa svensk rätt till barnkonventionen kräver successiv och kontinuerlig anpassning av nationell lagstiftning allteftersom konventionen behöver tolkas i ljuset av ändrade samhällsförhållanden. Transformering har skett genom översyner av befintlig lagstiftning och i samband med att ny lagstiftning har tagits fram. Som exempel på lagstiftning som har omarbetats utifrån konventionens bestämmelser kan nämnas socialtjänstlagen (2001:453) där bl.a. barnets rätt att komma till tals har stärkts och det även förtydligats att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut som rör vård eller behandlingsinsatser. Här tydliggörs också att barnets bästa ska ses som ett tillvägagångssätt. Även socialtjänstens möjligheter att genomföra samtal med barn utan vårdnadshavarens samtycke har stärkts. Vidare har det i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) förts in bestämmelser om barnets bästa och barnets rätt att uttrycka sina åsikter. Även barnets rätt att uttrycka sina åsikter när föräldrarna inte samtycker till det har förtydligats i LSS. I utlänningslagen (2005:716) finns sedan 1997 en portalparagraf om barnets bästa samt bestämmelser om bl.a. ett barns rätt att komma till tals, motivering av beslut m.m. (se prop. 1996/97:25 s. 246– 269). Härefter har regeringen uttalat sig om barnkonventionen och utlänningsrätten i flera sammanhang (se t.ex. prop. 2004/05:170, prop. 2013/14:216 och prop. 2015/16:174). I skollagen (2010:800) har bestämmelser om barns och elevers rätt att komma till tals och ges inflytande förts in. Bestämmelser om barnets bästa finns också i bl.a. skollagen (2010:800), föräldrabalken, såväl den äldre namnlagen (1982:670) som den nya lagen (2016:1013) om personnamn, häkteslagen (2010:611),

fängelselagen (2010:610), lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn, lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling, hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och tandvårdslagen (1985:125). I vissa av dessa lagar lyftes barnets bästa fram som en faktor av betydelse redan innan Sverige tillträdde barnkonventionen och i senare förarbeten resoneras det kring konventionen och den aktuella lagstiftningen (se t.ex. angående föräldrabalken prop. 1981/82:168 s. 34 f., prop. 1997/98:7 s. 34 f. och 46 f. och prop. 2005/06:99 s. 38 f. respektive angående namnlagstiftningen prop. 1981/82:156 s. 54 och prop. 2015/16:180 s. 34 och 72 f.). Vid införandet av den nya häktes- och fängelselagstiftningen framhöll regeringen vikten av att ett barnperspektiv, utifrån barnkonventionen, ska genomsyra alla åtgärder som rör barn. Det innebär att det i dessa lagar ställs särskilda krav på Kriminalvården, bl.a. när det gäller placering och verkställighetsinnehåll, för unga som avtjänar fängelse i anstalt (se prop. 2009/10:135 En ny fängelse- och häkteslagstiftning s. 67 f.). Som exempel kan nämnas att det i båda lagarna infördes en bestämmelse om att en intagen som är under arton år inte får placeras så att han eller hon vistas tillsammans med intagna över arton år, om det inte kan anses vara till hans eller hennes bästa (2 kap. 3 § häkteslagen och 2 kap. 3 § fängelselagen). Det skydd som följer av bestämmelsen svarar mot artikel 37 c i barnkonventionen och överensstämmer med vad som tidigare gällt enligt 1 kap. 8 § första stycket lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt. Inom Regeringskansliet bereds även lagförslag av relevans för barnets rättigheter. I februari 2017 överlämnade t.ex. 2014 års vårdnadsutredning sitt betänkande Se barnet! (SOU 2017:6). Utredningen hade bl.a. i uppdrag att ta ställning till om föräldrabalken och angränsande regelverk behöver ändras för att stärka barnrättsperspektivet. Utredningen föreslår bl.a. ett förtydligande av bestämmelsen i föräldrabalken om att barnets bästa alltid ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. En särskild utredare har sett över lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga i syfte att stärka skyddet av barnets rätt och rättssäkerheten i tvångsvården för barn och unga (SOU 2015:71). Frågan bereds vidare i Regeringskansliet. I promemorian Omedelbart omhändertagande av barn och unga i vissa internationella situationer (Ds 2017:49) framgår att det finns behov av att förtydliga att skyddsbehövande barn och unga som vistas i Sverige ska kunna omhändertas omedelbart i akuta situationer, oberoende av om de har sin hemvist utomlands eller har någon annan anknytning till utlandet.

4.3.4 Övriga åtgärder

Vid sidan av lagstiftningsåtgärder har regeringen sedan barnkonventionen ratificerades genomfört åtgärder riktade till kommuner, landsting och statliga myndigheter i syfte att säkerställa barnets rättigheter inom olika samhällsområden. Arbetet har haft sin grund i de nationella strategierna för att genomföra barnkonventionen nationellt, regionalt och kommunalt och sker i enlighet med bestämmelserna i konventionen. Den av riksdagen antagna strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige från 2010 (prop. 2009/10:232 bet. 2010/11:SoU3, rskr. 2010/11:35), som alltjämt gäller, omfattar ett antal principer som uttrycker

grundläggande förutsättningar för att främja och skydda barnets rättigheter. Den utgår från de mänskliga rättigheter som varje barn upp till 18 år ska tillförsäkras enligt internationella överenskommelser, särskilt de åtaganden som följer av barnkonventionen. Strategin ska vara en gemensam utgångspunkt för alla offentliga aktörer, dvs. riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting, regionala samverkansorgan och kommuner, i deras arbete med barnets rättigheter och en grund för regeringens barnrättspolitik. Regeringen har utifrån strategin genomfört åtgärder för att öka kunskapen om barnkonventionen och barns levnadsvillkor samt genomslaget för rättigheterna i verksamheter på nationell, regional och kommunal nivå. Under de senaste åren har flera satsningar genomförts. Regeringen gav 2012 Barnombudsmannen i uppdrag att genomföra insatser för att sprida och kommunicera strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige och därigenom ytterligare driva på arbetet med barnets rättigheter i kommuner, landsting och statliga myndigheter (S2011/8293/FST). Syftet med uppdraget var att kommuner, landsting och statliga myndigheter ska känna till och förstå hur strategins nio principer kan användas som ett verktyg för att säkerställa barnets rättigheter inom den egna verksamheten. Uppdraget, som fick namnet Pejling och dialog, genomfördes 2012–2014 i dialog med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt berörda myndigheter. Två överenskommelser har sedan 2010 ingåtts med SKL för att intensifiera arbetet med barnkonventionen. Arbetet inom ramen för dessa överenskommelser är nu avslutat. För att följa upp barns levnadsförhållanden och möjliggöra jämförelser mellan län och kommuner har Barnombudsmannen på uppdrag av regeringen utvecklat uppföljningssystemet Max18. Uppföljningssystemet består av indikatorer som kan mäta barns levnadsvillkor inom ett antal områden som är centrala ur ett barnrättsperspektiv. Barnombudsmannen har sedan 2014 i uppdrag att tillsammans med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor stärka och sprida kunskap bland beslutsfattare och yrkesverksamma på kommun- och landstingsnivå om vad ett barnrätts- och ungdomsperspektiv innebär och hur man på ett meningsfullt sätt kan föra dialog med flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män för att öka deras inflytande och delaktighet. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) den 28 februari 2018. Barnets rätt att komma till tals och bli lyssnat på har de senaste åren varit en central del i det strategiska arbetet kring barnets rättigheter. Förutom lagändringar har det skett ett systematiskt arbete med att inhämta barns åsikter inom olika områden. Särskilt fokus har varit på barn i utsatta situationer. Barnombudsmannen har utifrån en norsk förlaga utvecklat metoden Unga direkt. Metoden har använts för att lyssna på barn och unga med erfarenheter bl.a. av den sociala barn- och ungdomsvården, barn som upplevt trakasserier och kränkande behandling och barn som lever med skyddade personuppgifter. Regeringen gav 2015 Barnombudsmannen i uppdrag att inhämta flickors och pojkars egna erfarenheter av ojämställdhet. Barnens synpunkter i de olika frågorna har förmedlats till ansvariga beslutsfattare inom berörda verksamheter och varit ett underlag för bl.a. lagstiftningsåtgärder.

Flera andra statliga myndigheter har bedrivit utvecklingsarbete om barns rätt att komma till tals och bli lyssnade på inom områden som t.ex. vård och omsorg, asylprocess och rättsväsende. Det civila samhällets organisationer har alltsedan Sverige ratificerade barnkonventionen spelat en viktig roll i arbetet med att stärka skyddet av barnets rättigheter inom olika områden och uppmärksamma offentliga aktörer på brister i genomförandet av de rättigheter barn har enligt konventionen. Regeringen har sedan ett antal år tillbaka fört en kontinuerlig dialog med civila samhällets organisationer om barnets rättigheter. Regeringen har också gett ekonomiskt stöd till organisationer för att genomföra projekt och studier för att öka kunskapen om barnets rättigheter bland barn och vuxna och för att stärka skyddet av barnets rättigheter när de befinner sig i utsatta situationer. Under 2009–2012 genomförde Allmänna Arvsfonden en särskild satsning, Fördel Barn, med fokus på barnkonventionen och barnets rättigheter. Vidare har regeringen angett att projekt som på olika sätt syftar till att stärka skyddet av barnets rättigheter är ett av de 12 områden som bör prioriteras vid Allmänna Arvsfondens medelsfördelning (skr. 2016/17:211).

4.4 Tidigare utredningsarbete

Till grund för riksdagens beslut den 21 juni 1990 att ratificera barnkonventionen låg regeringens proposition om godkännande av konventionen (prop. 1989/90:107). I propositionen redogörs för konventionens artiklar och deras förhållande till den svenska lagstiftningen. Slutsatsen var då att inga lagändringar behövde göras för att Sverige skulle kunna ratificera konventionen. Frågan om barnkonventionen ska inkorporeras i svensk rätt är inte ny. Barnkonventionens ställning har sedan den svenska ratificeringen stundtals debatterats flitigt och argumenten för och emot en inkorporering har varit många och av skilda slag. Riksdagen tog upp frågan om inkorporering redan hösten 1995. Förslaget om inkorporering avvisades men socialutskottet framhöll vikten av en fortlöpande kontroll och föreslog en bred översyn av om svensk lagstiftning och praxis stämmer överens med konventionens bestämmelser (bet. 1995/96: SoU4, rskr. 1995/96:62). Den 1 februari 1996 tillkallades en parlamentarisk kommitté (Barnkommittén) med uppgift att bl.a. göra en bred översyn av hur svensk lagstiftning och praxis förhåller sig till barnkonventionens bestämmelser (dir. 1996:15). Kommittén överlämnade delrapporten Barnkonventionen och utlänningslagen (SOU 1996:115) i juni 1996 och slutbetänkandet Barnets bästa i främsta rummet (SOU 1997:116) i augusti 1997. Barnkommitténs bedömning var att artiklarna i barnkonventionen i huvudsak återspeglades väl i svensk lag och att Sverige inte hade något att vinna på en inkorporering av barnkonventionen. Enligt Barnkommittén var det viktigare att göra en ordentlig översyn av huruvida de nationella lagarna överensstämmer med barnkonventionen och att säkerställa att barnkonventionens anda och innebörd i fortsättningen beaktas i varje lagstift-

ningsärende. Vidare anförde kommittén att tolkningen av barnkonventionen bör göras av riksdagen för att rättigheterna i konventionen ska slå igenom på ett sätt som ger barnen det bästa skyddet. Den förra regeringen tog initiativ till en ny strategi som syftar till att stärka barnets rättigheter inom alla berörda områden och verksamheter på statlig och kommunal nivå. I propositionen aviserades en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i konventionen. Under 2010 togs initiativ till en sådan kartläggning som i november 2011 resulterade i departementspromemorian Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen – en kartläggning (Ds 2011:37). I samband med riksdagens behandling av propositionen om en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige togs frågan om inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt upp på nytt. Socialutskottet hänvisade i sitt betänkande till det pågående kartläggningsarbetet (bet. 2010/11: SoU3 s. 20). Utskottet konstaterade också att Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige i sitt betänkande föreslår att lämpligheten av en inkorporering av fler konventioner om mänskliga rättigheter, i svensk rätt, bl.a. barnkonventionen, bör utredas (SOU 2010:70 s. 318). Utskottet ansåg att det pågående arbetet inom Regeringskansliet bör inväntas och att det förväntar sig att regeringen, när detta arbete har slutförts, skyndsamt lämnar en redovisning av hur regeringen avser att gå vidare i frågan om inkorporering av barnkonventionen.

4.5 Barnrättighetsutredningen

4.5.1 Inledning

Genom ratificeringen av barnkonventionen är svenska staten skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra de rättigheter som tillerkänns barn i konventionen. Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Målet grundar sig bl.a. på de åtaganden som Sverige gjort genom att ratificera barnkonventionen och syftar till att främja och skydda barnets rättigheter och intressen i samhället. Barnrättspolitiken är sektorsövergripande och barnets rättigheter och intressen ska genomsyra all politik, liksom alla verksamheter som berör barn. Att svensk lagstiftning inte strider mot de konventioner som Sverige ratificerat är grundläggande för det åtagande landet gör i och med en ratificering. Detta gäller oavsett om konventionen införlivas genom inkorporering eller inte. Flera översyner av om svensk rätt stämmer överens med barnkonventionen har, som ovan nämnts, gjorts där man konstaterat att svensk lagstiftning överlag stämmer väl överens med barnkonventionens bestämmelser. Huruvida själva tillämpningen av lagar och andra föreskrifter stämmer överens med barnkonventionen har dock inte varit föremål för någon mer ingående granskning sedan Barnkommitténs arbete. I en kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen (Ds 2011:37) anges emellertid exempel där tillsynsmyndigheter och Barnombudsmannen pekat på skillnader mellan konventionens innebörd och tillämpningen av lagstiftningen.

Barnombudsmannen har i sina årliga rapporter till regeringen också pekat på en rad brister inom olika områden när det gäller genomslaget för barnets rättigheter och för ett barnrättsbaserat synsätt. Genom Barnrättighetsutredningens uppdrag som bl.a. omfattat en kartläggning av hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter inom särskilt angelägna områden överensstämmer med barnets rättigheter har regeringen fått ytterligare kunskap om hur rättstillämpningen överensstämmer med barnkonventionen. Barnrättighetsutredningens generella iakttagelser redogörs för nedan.

4.5.2 Barnrättighetsutredningens generella iakttagelser

om bristerna i rättstillämpningen

Barnrättighetsutredningen har haft i uppdrag att inom särskilt angelägna områden kartlägga hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnets rättigheter enligt barnkonventionen och de två fakultativa protokoll som Sverige tillträtt. De områden som kartlagts gäller barn i migrationsprocessen, stöd och service till barn med funktionsnedsättning, barn som bevittnat våld inom familjen och barn som utsatts för våld inom familjen. Utredningen konstaterar att barnkonventionen inte fått tillräckligt genomslag i rättstillämpningen på de kartlagda områdena och att det finns tydliga brister i förhållande till barnets rättigheter enligt konventionen. Bristerna i rättstillämpningen i förhållande till barnkonventionen är enligt utredningen i många avseenden likartade, trots att de kartlagda områdena skiljer sig åt på flera sätt. Detta ger, enligt utredningen, anledning att anta att motsvarande brister finns även inom andra områden än de som ingått i kartläggningen. Några av utredningens generella iakttagelser om bristerna redogörs för nedan. Barnrättighetsutredningens kartläggning och andra studier och rapporter som utredningen har tagit del av, liksom utredningens samtal med myndigheter, organisationer och med barn själva, visar, enligt utredningen, att rättigheterna ofta inte får tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Konventionen tycks snarare uppfattas som ett policyeller värdegrundsdokument för verksamheten. Att barnkonventionen i förhållande till barn innebär skyldigheter för verksamheter på statlig och kommunal nivå har, enligt utredningen, inte fått tillräckligt genomslag. Det gäller även inom områden där det i den lagstiftning som tillämpas på området och som styr verksamhet och beslutsfattande finns särskilda bestämmelser som utgår från rättigheterna i konventionen. Utredningens övergripande intryck är att myndigheter på statlig och kommunal nivå i många avseenden inte har fått tillräckligt stöd i att tolka konventionens rättigheter i förhållande till den egna verksamheten och gällande rätt. Detta förstärks av att förarbeten till bestämmelser som utgår från barnkonventionen och olika riktlinjer som ska vara till stöd i rättstillämpningen enligt utredningen kan vara otydliga och även sakna förankring i barnkonventionen. Utredningen konstaterar att bristerna är tydligast i fråga om principen om barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Kartläggningen visar vidare att barnets bästa inte används som ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser som rör barn. Det är enligt utredningen en

genomgående brist i de beslutsprocesser som kartlagts. På vilket sätt beslutsfattaren har tagit hänsyn till barnets bästa och hur beslutsfattaren har gått tillväga för att bedöma vad som är barnets bästa för ett enskilt barn framgår generellt sett inte i utredningar och beslut. Trots att det finns uttryckliga bestämmelser om barnets bästa i svensk lagstiftning på tre av kartläggningsområdena är det, enligt utredningen, vanligt att bedömningen inte tar sin utgångspunkt i det enskilda barnets situation. I stället bedöms barnets bästa utifrån generella uttalanden i förarbeten, policydokument och andra riktlinjer. Det går heller inte att utläsa vilka avvägningar och bedömningar som myndigheter gjort i de fall barnets intressen ska vägas mot andra intressen. Kartläggningen har också visat att barnkonsekvensanalyser inte används på något systematiskt sätt inom något av de kartlagda områdena. Kopplingen mellan barnets åsikter och bedömning av barnets bästa är, enligt utredningen, också otydlig i rättstillämpningen. När det gäller barns möjligheter att få komma till tals visar utredningens kartläggning att det ofta inte förs samtal med barn och att det många gånger inte motiveras varför så inte skett. Trots särskilda bestämmelser inom tre av fyra kartläggningsområden om att barnet ska ges möjlighet att framföra sina åsikter förefaller detta, enligt utredningen, i många fall inte ses som en skyldighet i rättstillämpningen. Enligt utredningen antyder kartläggningen att det inom flera av områdena finns en syn på barnet där barnet ska skyddas från delaktighet snarare än att få förutsättningar att vara delaktig och skyddas i sitt deltagande. I de fall barn får komma till tals handlar samtalen, enligt utredningen, i många fall om något annat än vad som är av relevans för att få fram ett fullgott beslutsunderlag. Kartläggningen visar enligt utredningen att synen på barn och hur barn bemöts av myndigheterna inte utgår från barn som bärare av rättigheter. Enligt utredningen blir det särskilt tydligt då kartläggningen omfattar situationer där barn på olika sätt är utsatta och kan ha svårt att ta tillvara sina rättigheter. Det intrycket förstärks också av utredningens samtal med barn och unga som befunnit sig i utsatta situationer och i de rapporter utredningen tagit del av från bl.a. Barnombudsmannen och olika tillsynsmyndigheter där barn och unga som lever i utsatthet har fått berätta om sina upplevelser och erfarenheter av möten med myndigheter. Barn i utsatta situationer vittnar om hur de till myndigheter eller andra samhällsinstitutioner signalerat att de behöver hjälp men upplevt att de inte blivit lyssnade till eller tagna på allvar. Det samlade intrycket utredningen har från kartläggningen och de berättelser från barn som de har tagit del av är att barn inte behandlas som bärare av rättigheter och att myndigheter i många fall saknar ett barnrättsbaserat synsätt som utgår från barnet som rättighetsbärare och där barnets behov och intressen är i fokus.

5 Barnkonventionen som svensk lag

5.1 Inkorporering

Regeringens bedömning: Barnkonventionen bör inkorporeras i svensk rätt.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning. Utredningen hade i uppdrag att redovisa för- och nackdelar med en inkorporering av barnkonventionen. I uppdraget ingick inte att ta ställning till en inkorporering av barnkonventionen. Remissinstanserna: Flera av remissinstanserna tillstyrker en inkorporering. Enligt bl.a. Barnombudsmannen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Sveriges advokatsamfund, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Kristianstads kommun, Örebro kommun och Unicef Sverige finns det en rad brister när det gäller genomslaget för barnets rättigheter och den rättsliga ställningen för barn i Sverige behöver därför stärkas. Barnombudsmannen framhåller att det barnrättsbaserade synsätt som utgör kärnan i barnkonventionen, som innebär att varje barn ska ses som bärare av rättigheter, inte anammats i tillräcklig utsträckning i beslutsprocesser som involverar barn. En viktig effekt av inkorporeringen, enligt Barnombudsmannen, är att konventionens formella ställning stärks och att arbetet med att transformera annan lagstiftning som rör barnets rättigheter påskyndas. Civil Rights Defenders menar i likhet med flera av de remissinstanser som tillstyrker en inkorporering att trots att principen om fördragskonform tolkning ska användas i Sverige, konstaterar såväl Barnrättighetsutredningen, som tidigare genomförda utredningar, att svenska domstolar sällan tillämpar principen om fördragskonform tolkning i praktiken. Rädda Barnen menar att en inkorporering är nödvändig eftersom det finns ett missförstånd bland domstolar och rättstillämpare om att barnkonventionen inte är bindande. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att inkorporeringen kan ge ytterligare en skjuts i utvecklingen av myndigheternas tillämpning av barnkonventionen. Bland andra Statens skolinspektion och Barnens rätt i samhället (Bris) anser att en inkorporering dessutom tydliggör att konventionen är hel och odelbar och att rättigheterna ska tolkas i relation till varandra. Myndigheten för delaktighet menar att en inkorporering sänder en tydlig signal om betydelsen att utgå från barnets rättigheter i all lagstiftning. Det är också en majoritet av de kommuner som lämnat remissyttranden som är positiva till en inkorporering. Botkyrka kommun menar t.ex. att en inkorporering förtydligar det kommunala ansvaret för att främja och säkerställa barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Gävle kommun , Uppsala kommun och Örebro kommun anser att en inkorporering lägger

en god grund för ett rättighetsbaserat synsätt. Lunds kommun och Landstinget i Västernorrland anser att en inkorporering bidrar till att barnets rättigheter kommer att tillämpas i större utsträckning. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Karlskoga kommun tillstyrker en inkorporering och anser att det är viktigt att barnets rättigheter stärks och att innehållet i barnkonventionen får ett större genomslag, men att inkorporeringen bör föregås av en mer genomgripande utredning om eventuella konfliktsituationer mellan barnkonventionen och annan svensk lag. Justitiekanslern (JK), Riksrevisionen och Västerås kommun avstyrker inte en inkorporering men anser att konsekvenserna av en inkorporering behöver analyseras ytterligare. Göta Hovrätt har inget att invända mot en inkorporering och fortsatt transformering men menar att det under en övergångstid säkert kan uppstå tolkningsfrågor kring barnkonventionen och lagstiftning som ännu inte anpassats. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har inga synpunkter på frågan om en inkorporering av barnkonventionen är den bästa vägen att förverkliga barnets rättigheter. IVO menar dock att det behövs ledning kring tillsynens gränser och kring huruvida ett tillsynsuppdrag ska omfatta tillsynsobjektens efterlevnad av barnkonventionen i sin helhet och att en sådan vägledning behövs innan konventionen inkorporeras. Detta är särskilt viktigt eftersom det i stor utsträckning rör avvägningar som inte kommer att bli föremål för domstolsprövning och därmed inte ge upphov till vägledande rättspraxis. Ett betydande antal remissinstanser, däribland en majoritet av domstolarna och andra rättsvårdande myndigheter, avstyrker förslaget om inkorporering som sådant. Bland andra Riksdagens ombudsmän (JO), Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Umeå, Kalmar tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Östersunds tingsrätt, Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet, Linköpings universitet och Uppsala universitet avstyrker , bl.a. med hänvisning till att barnkonventionens artiklar innehåller många vaga formuleringar som är svåra att tolka och att det saknas förarbeten till konventionen. Vidare anförs att en inkorporering skulle innebära att det läggs ett för stort tolkningsansvar på rättstillämparen och att skillnaderna vid tillämpningen kan bli alltför stora, vilket inte är förenligt med kravet på förutsebarhet i rättstillämpningen. Förvaltningsrätten i Umeå och Hovrätten över Skåne och Blekinge menar att tolkningen läggs på domstolarna vilket medför att domstolarna får träffa avgöranden som enligt svensk rättstradition normalt tillkommer den lagstiftande makten. JK har i sitt remissyttrande utgått från att barnkonventionen kommer att inkorporeras men delar de farhågor som nämns ovan avseende riskerna med en inkorporering. Bland andra Hovrätten över Skåne och Blekinge, Förvaltningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Malmö och Kammarrätten i Stockholm framför att det är problematiskt att det saknas en överstatlig domstol som kan tolka konventionens närmare innebörd. Kammarrätten i Stockholm framför också att svensk rätt i stort ger ett starkare skydd för barnet än vad konventionen gör och menar att det inte finns mycket att vinna genom en inkorporering. Vidare menar kammarrätten i likhet med Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Umeå och Stockholms tingsrätt att en 71

transformering av relevanta konventionsartiklar inom berörda lagstiftningsområden troligtvis leder till att dessa får bättre genomslag i svensk rätt där tillämparen har möjlighet att få ledning av exempelvis förarbeten. Kriminalvården avstyrker en inkorporering och menar att utredningen ger ingen eller liten vägledning kring hur olika rättigheter i t.ex. fängelselagen (2010:610) och häkteslagen (2010:611) ska viktas mot barnkonventionens artiklar om konventionen blir lag. Kriminalvården ifrågasätter inte att det finns ett behov av att se över om befintlig lagstiftning överensstämmer med barnkonventionens artiklar. De befarar att en betydande orsak till att barnkonventionen inte har fått önskad genomslagskraft är att barnkonventionen genom sin blandning av bestämmelsetyper och vaga formuleringar är svår att tillämpa. De menar därför att en inkorporering kommer att leda till svårbedömda normkonflikter som ytterst måste avgöras av domstol och att det vore bättre att lägga fokus på att hjälpa myndigheter att tillämpa redan befintliga bestämmelser i barnkonventionens anda. Om barnkonventionen inkorporeras menar Kriminalvården att det är nödvändigt att lagstiftaren på ett tydligt och begripligt sätt anger ramarna för tolkning av barnkonventionens artiklar. Åklagarmyndigheten, Statens kulturråd och Skolverket avstyrker även de en inkorporering och anser att konsekvenserna av en inkorporering för den egna verksamheten inte har analyserats tillräckligt. Skolverket menar att en konsekvensutredning behövs bl.a. om hur förslaget skulle förändra gällande praxis på skolans område. Även Kammarrätten i Stockholm, Kalmar tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Åklagarmyndigheten, Linköpings universitet och Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet anser att konsekvenserna av en inkorporering borde ha analyserats inom fler områden. Inspektionen för socialförsäkringen avstyrker förslaget om inkorporering med hänvisning till att en inkorporering skulle leda till att det i princip skulle råda olika rättsordningar för de FN-konventioner gällande mänskliga rättigheter som Sverige ratificerat och att en inkorporering kan ge missvisande signaler om att ett folkrättsligt åtagande att leva upp till en konvention inte är en tillräckligt tung förpliktelse i sig.

Skälen för regeringens bedömning

Ett folkrättsligt åtagande Sverige är som konventionsstat till barnkonventionen skyldigt att vidta de åtgärder som krävs för att tillförsäkra barn de rättigheter som erkänns i konventionen. Ett centralt led i genomförandet är att se till att konventionens bestämmelser får genomslag i den svenska lagstiftningen och i rättstillämpningen. Den folkrättsliga bundenhet som uppstått för Sverige som stat genom ratificeringen 1990, innebär dock i sig inget krav på att konventionen ska införlivas genom inkorporering. Varje stat avgör själv hur den ska genomföra konventionen. Inte heller konventionen som sådan, eller barnrättskommittén, förutsätter att genomförandet av konventionen ska säkerställas genom just inkorporering. Barnrättskommittén lämnar i sin allmänna kommentar nummer 5 om allmänna åtgärder för genomförandet av konventionen (CRC/GC/2003/5) frågan om valet mellan transformering och inkorporering öppen.

Kommittén välkomnar visserligen inkorporering, men framhåller samtidigt att det viktigaste är uppfyllandet av barnkonventionens bestämmelser i praktiken. I sina rekommendationer till Sverige har barnrättskommittén dock vid flera tillfällen uppmanat Sverige att inkorporera konventionen. Att internationella konventioner inte inkorporeras i svensk rätt betyder inte att de saknar betydelse för myndigheternas och domstolarnas beslutsfattande. Det ankommer på konventionsstaten Sverige att, genom t.ex. lagstiftning, löpande se till att den interna svenska rättsordningen stämmer överens med landets internationella åtaganden. Dessutom är både statliga och kommunala myndigheter, liksom domstolarna, skyldiga att så långt det är möjligt tolka svenska interna rättsregler på ett sådant sätt att de blir förenliga med Sveriges konventionsåtaganden om de mänskliga rättigheterna (s.k. fördragskonform tolkning). Därmed blir det också i viss mån möjligt för enskilda parter att, om än indirekt, stödja sig på innehållet i internationella överenskommelser vid sina kontakter med myndigheterna och i tvister inför domstolarna. Tillsammans med en rättsregels ordalydelse, vad som anförts i förarbetena till bestämmelsen när den beslutades eller i juridisk litteratur där bestämmelsen behandlas, liksom eventuella vägledande domstolsuttalanden i rättspraxis utgör konventionsbestämmelserna tolkningsmaterial när bestämmelsen ska tillämpas av myndigheter och domtolar. Sveriges konventionsåtaganden om enskildas mänskliga rättigheter måste alltså beaktas vid tillämpning av svensk lagstiftning redan i dag även om konventionerna inte är inkorporerade. Att säkerställa att svensk lagstiftning inte strider mot de konventioner som Sverige ratificerat är grundläggande för det åtagande landet gör i och med en ratificering. Det har tydliggjorts i den senast antagna strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232) att all lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. I strategin betonas att lagstiftningen är statens främsta instrument för att garantera att barnets rättigheter tillgodoses i verksamheter, beslut och åtgärder som rör det enskilda barnet eller barn som kollektiv. Av regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29) framgår också att det är grundläggande att svensk lagstiftning är utformad i överensstämmelse med alla de konventionsåtaganden som gjorts. Genom de översyner av lagstiftningens överensstämmelse med barnkonventionen som gjordes i samband med ratificeringen 1990 (prop. 1989/90:107), av den parlamentariska kommittén (Barnkommittén) 1996 (SOU 1996:115 och 1996:116) och genom den kartläggning som gjordes 2011 (Ds 2011:37) kan regeringen konstatera att svensk lagstiftning inte strider mot barnkonventionen och att den överlag ligger väl i linje med barnkonventionens bestämmelser och i många fall går längre än konventionen. Både Barnrättighetsutredningens kartläggningar och rapporter från tillsynsmyndigheter och Barnombudsmannen har dock visat att barnets rättigheter inte alltid respekteras, särskilt inte i fråga om barn i utsatta situationer. Utredningens kartläggningar visar på en rad brister när det gäller genomslaget för barnets rättigheter och för ett barnrättsbaserat synsätt. Tydligast är bristerna i fråga om principen om barnets bästa och principen om barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Sverige har sedan

arbetet med barnkonventionen påbörjades inom FN varit ett av föregångsländerna när det gäller barnets rättigheter. Regeringen vill att Sverige även fortsatt ska vara ett föregångsland och ett av de bästa länderna i världen för barn att växa upp i.

Behov av en inkorporering Den av riksdagen antagna strategin för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:232, bet. 2010/11:SoU3, rskr. 2010/11:35) är tydlig. I strategin betonas att myndigheter, kommuner och landsting ska tolka och tillämpa lagar och förordningar så att åtagandena enligt barnkonventionen och andra internationella överenskommelser som rör barnets rättigheter respekteras i praktiken, i beslut och åtgärder. Att barnkonventionen innebär skyldigheter på statlig och kommunal nivå har dock inte fått tillräckligt genomslag i verksamheterna. Mot bakgrund av vad utredningen har anfört är det regeringens bedömning att barnkonventionen inte heller fått tillräckligt genomslag i rättstillämpningen. Enligt utredningen kan beslut om att följa barnkonventionen ha fattats på högsta ledningsnivå inom kommuner eller statliga myndigheter, men får inte genomslag i praktiken om konventionen inte knyts till den lagstiftning som gäller i kommunens eller myndighetens verksamhet. Konventionen tycks ofta uppfattas endast som ett policy- eller värdegrundsdokument för verksamheterna och inte som ett åtagande. Utredningens kartläggningar och de berättelser från barn som de har tagit del av visar att barn inte alltid behandlas som bärare av rättigheter och att myndigheter i många fall saknar ett barnrättsbaserat synsätt som utgår från barnet som rättighetsbärare och där barnets behov och intressen är i fokus. Trots strategiska åtgärder och trots att barnets rättigheter fortlöpande transformerats in i gällande rätt och gett avtryck i ny lagstiftning har rättigheterna inte fått tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Genom inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag vilket innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Vidare anser regeringen att en inkorporering av barnkonventionen bidrar till att synliggöra barnets rättigheter och är ett sätt att skapa en grund för ett barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet där rättigheterna ses utifrån ett helhetsperspektiv. Konventionen blir ett pedagogiskt verktyg och ett sammanhållet regelverk att förhålla sig till. Konventionens ställning som lag kan också förväntas påverka utvecklingen av såväl befintlig som ny lagstiftning. En inkorporering innebär också ett förtydligande av att lagstiftaren ska beakta och synliggöra barnkonventionen genom att i förarbeten göra en tydlig koppling till rättigheterna i konventionen.

Bättre genomslag för ett barnrättsbaserat synsätt Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Barnrättspolitiken syftar till att främja och skydda barnets rättigheter och intressen i samhället. Barnets rättigheter och intressen ska genomsyra all politik, liksom alla verksamheter som berör barn. I den av riksdagen

antagna strategin för att stärka barnets rättigheter betonas att barnkonventionen uttrycker ett förhållningssätt till barn som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder som kan beröra ett enskilt barn eller en grupp barn. Detta förhållningssätt speglar synen på barn som fullvärdiga medborgare och kompetenta individer som ska bemötas med respekt i alla sammanhang. Ett barnrättsbaserat synsätt, som utgör kärnan i barnkonventionen, innebär att varje flicka, pojke och barn som definierar sig på annat sätt ska ses som bärare av rättigheter. Ett sådant synsätt kräver att varje barn erkänns, respekteras och skyddas som rättighetsbärare med en individuell personlighet, egna behov och intressen och en personlig integritet. Det innebär också att barnets rätt att bli hört och få sina åsikter beaktade måste tillgodoses systematiskt i alla processer och att barnets egenmakt och deltagande ska vara centralt i alla ärenden och beslut som berör barnet. Regeringen anser i likhet med utredningen att synen på barn och hur barn bemöts av myndigheterna inte alltid utgår från barn som bärare av rättigheter. Det blir särskilt tydligt i situationer där barn på olika sätt är utsatta och kan ha svårt att ta till vara sina rättigheter. Det intrycket förstärks också av vad barn och unga som befunnit sig i utsatta situationer själva framfört och i rapporter från bl.a. Barnombudsmannen och olika tillsynsmyndigheter. Barn vittnar om hur de till myndigheter eller andra samhällsinstitutioner signalerat att de behöver hjälp men upplevt att de inte blivit lyssnade till eller tagna på allvar och att deras erfarenheter och åsikter inte omhändertagits och beaktats. Regeringen anser att detta sammantaget visar att barn inte alltid behandlas som bärare av rättigheter och att ett barnrättsbaserat synsätt inte genomsyrar verksamheter på alla nivåer och inte anammats i tillräcklig utsträckning i beslutsprocesser som involverar barn. Regeringen anser att det behöver tydliggöras att Sveriges konventionsåtaganden enligt barnkonventionen ska säkerställas på alla nivåer inom offentlig verksamhet och att ett barnrättsbaserat synsätt ska genomsyra all verksamhet som berör barn och unga. Att anamma ett barnrättsperspektiv eller ett barnrättsbaserat synsätt handlar främst om synsätt, kunskap, arbetssätt och tydlig styrning. För att uppnå en varaktig och genomgripande förändring krävs att en fråga eller ett synsätt rutinmässigt förs in i det dagliga arbetet. Tjänstemän och beslutsfattare som hanterar ärenden som rör barn styrs dock i sitt arbete av lagar, förordningar, föreskrifter, förarbeten och riktlinjer. En inkorporering innebär ett förtydligande av att tjänstemän och beslutsfattare måste förhålla sig till barnkonventionen i och med att konventionen blir lag. En inkorporering innebär att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet. En inkorporering av barnkonventionen bidrar enligt regeringen till att synliggöra barnets rättigheter och är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet där rättigheterna ses utifrån ett helhetsperspektiv.

Ställning som svensk lag Regeringen anser att en inkorporering av barnkonventionen tydliggör att Sveriges konventionsåtaganden enligt barnkonventionen ska säkerställas på alla nivåer inom offentlig verksamhet och att domstolar och rättstillämpare på alla nivåer ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Lagrådet framför att det kan betvivlas att en inkorporering av barnkonventionen, vid sidan av den aviserade skriftliga vägledningen, fortsatt transformering, kartläggning samt kunskapslyft skulle vara särskilt väl ägnad att avhjälpa eventuella brister i tillämpningen av konventionen som kan föreligga. Lagrådet betvivlar också att efterlevnaden kommer att bli bättre om det införs ytterligare ett lager av bestämmelser. Enligt Lagrådet framstår de andra åtgärderna som aviseras som mer effektiva för att öka kunskapen om konventionen. I likhet med Civil Rights Defenders anser regeringen att en fördragskonform tolkning av svensk rätt i ljuset av barnkonventionen inte har fått tillräckligt genomslag i rättstillämpningen. Kunskapshöjande åtgärder och transformering av konventionens bestämmelser är ensamt, enligt regeringen, inte tillräckliga för att tydliggöra att barnkonventionen innebär en skyldighet för aktörer på alla nivåer och har hittills inte lett till att rättstillämpningen i tillräcklig utsträckning tagit till vara barnets rättigheter. Genom en inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag och därmed förtydligas att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn samt att ett barnrättsbaserat synsätt ska ha genomslag i rättstillämpningen. De samlade åtgärder som regeringen presenterar i denna proposition i form av lag om FN:s konvention om barnets rättigheter, vägledning, kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete ska ses som ett samlat paket för att konventionen ska få genomslag. Inkorporeringen av barnkonventionen innebär ett formellt beslut genom lag om att de av konventionens artiklar som inkorporeras ska gälla som svensk lag och att dessa införs i oförändrad utformning i den svenska rättsordningen. Inkorporeringen innebär i princip inte någon ny uppgift för tillämparna då lagstiftningen redan i dag ska tolkas fördragskonformt. Som tidigare nämnts innebär inkorporeringen däremot ett förtydligande av att rättstillämparna ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn och tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen utifrån sedvanliga tolkningsprinciper, se vidare avsnitt 6.1. Kammarrätten i Stockholm framför att svensk rätt i stort ger ett starkare skydd för barnet än barnkonventionen och menar att det inte finns mycket att vinna genom en inkorporering av konventionen. Regeringen delar bilden av att svensk rätt i stort ger ett starkt skydd för barnets rättigheter. Inkorporering klargör dock att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser

som transformerats i respektive lag, dvs. att svenska författningar ska tolkas i fördragsvänlig anda (fördragskonformt). För att alla barn ska kunna få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda anser regeringen att det finns ett behov av att förtydliga att barnets rättigheter ska beaktas i svensk rättstillämpning. Konventionens bestämmelser blir genom inkorporering gällande som lag och kan, med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall (se avsnitt 6.2 och 6.3), läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden även när barnkonventionens bestämmelser inte uttryckligen framgår av annan lagstiftning. Inkorporeringen av barnkonventionen innebär inte att den får företräde framför annan lagstiftning. Hur en eventuell motstridighet mellan den inkorporerade konventionen och annan lagstiftning ska avgöras måste avgöras med hjälp av allmänna rättsliga tolkningsprinciper, vilket redogörs för närmare i avsnitt 6.2. Genom en inkorporering blir konventionen som helhet synligare och det blir tydligt att rättigheterna i konventionen hänger samman och ska tolkas i relation till varandra och finnas samlade i en lag. Konventionen blir på så sätt ett pedagogiskt verktyg och ett sammanhållet regelverk att förhålla sig till. Regeringen noterar den oro som Inspektionen för socialförsäkringen uttrycker för att en inkorporering skulle leda till att det i princip skulle råda olika rättsordningar för de FN-konventioner gällande mänskliga rättigheter som Sverige ratificerat och inspektionens farhågor för att en inkorporering kan ge missvisande signaler om att ett folkrättsligt åtagande att leva upp till en konvention inte utgör en tillräckligt tung förpliktelse i sig. De konventioner som Sverige har ratificerat är ett folkrättsligt åtagande oavsett om de är inkorporerade eller inte. Barnkonventionen blir dock inte den första konventionen om mänskliga rättigheter som inkorporeras i svensk rätt eftersom Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna inkorporerades 1995. Lagrådet påpekar att barnkonventionen skiljer sig från Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna då bestämmelserna i Europakonventionen är mer konkreta och det finns en domstol som uttolkar konventionens bestämmelser. Även om inkorporering inte är den metod som vanligtvis används i samband med konventioner om mänskliga rättigheter finns det, som redovisats ovan, enligt regeringen skäl för att inkorporera barnkonventionen. Regeringen anser därutöver att barn har en särskild ställning. De utgör en särskilt utsatt och sårbar grupp i behov av ett extra starkt skydd, samtidigt som de också befinner sig i en speciell beroendeställning. Det påverkar barns möjligheter att kunna tillvarata sina rättigheter. Hovrätten över Skåne och Blekinge, Förvaltningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Malmö och Kammarrätten i Stockholm anför att avsaknaden av en överstatlig domstol som kan tolka konventionens närmare innebörd innebär en svårighet. Erfarenheter från Norge, som har inkorporerat barnkonventionen, visar dock att avsaknaden av en internationell domstol särskilt för barnkonventionen inte uppfattats som något stort problem i den praktiska tillämpningen av konventionen. Norsk praxis som på ett eller annat sätt berör barnkonventionen har utvecklats relativt kort tid efter inkorporeringen och därigenom har behovet av vägledning kunnat tillgodoses. Regeringen anser att avsaknaden av en överstatlig 77

domstol inte utgör ett tillräckligt starkt skäl mot en inkorporering, utan att att det går att få olika former av vägledning på annat sätt. Det kan i detta sammanhang framhållas att såväl EU-domstolen som Europadomstolen använder sig av barnkonventionen i sin praxis. Som tidigare nämnts så har det faktum att barnkonventionen i förhållande till barn innebär skyldigheter för verksamheter på statlig och kommunal nivå inte fått tillräckligt genomslag. Detta föranleder att åtgärder vidtas för att tydliggöra att Sveriges konventionsåtaganden enligt barnkonventionen ska säkerställas på alla nivåer inom offentlig verksamhet. Givetvis är det förenat med vissa svårigheter att i svensk rätt införliva en text vars utformning skiljer sig från traditionell svensk lagstiftningsteknik. Det är emellertid regeringens uppfattning att dessa svårigheter inte är av sådan vikt att de hindrar Sverige från att, i likhet med de flesta nordiska länder, låta barnkonventionen inkorporeras. Regeringen är också medveten om att det finns artiklar i konventionen som är allmänt hållna och som kan ge utrymme för tolkning, vilket bl.a. JO, Kammarrätten i Stockholm, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Förvaltningsrätten i Malmö, Stockholms tingsrätt och Östersunds tingsrätt lyfter fram som en svårighet. Även Lagrådet framför att konventionens artiklar är allmänt hållna och utformade så att de inte passar för en direkt tillämpning i enskilda fall. Regeringen anser dock inte att detta är ett tillräckligt starkt skäl mot en inkorporering. Rättstillämparna är framför allt genom EUrättens och Europakonventionens inflytande sedan länge vana vid att hantera regelverk utformade på ett annat sätt än det traditionellt svenska sättet med en relativt hög grad av detaljreglering. Bestämmelser i den svenska lagstiftningen är inte heller alltid sådana att de direkt och självständigt grundar rättigheter. Syftesbestämmelser och principförklaringar får t.ex. betydelse först när de ses i sammanhang med andra rättsregler. Lagrådet anser att det blir särskilt problematiskt att inkorporera barnkonventionen utan att på vanligt sätt ge rättstillämpningen sådant stöd för lagens tolkning som behövs. Regeringen anser att det är av vikt att tydliggöra att en lag om inkorporering av en konvention inte kan förväntas innehålla förarbetsuttalanden om hur den inkorporerade konventionen ska tolkas. De rättskällor och tolkningsregler som används vid tolkning av en internationell överenskommelse skiljer sig från dem som används vid tolkning av en inhemsk lag (se vidare avsnitt 6.1). Regeringen noterar att bl.a. Hovrätten över Skåne och Blekinge och Förvaltningsrätten i Karlstad anser att avsaknaden av förarbeten är en så stor svårighet att det skulle medföra ökad risk för en oriktig rättstillämpning och för att de grundläggande kraven i rättstillämpningen om rättssäkerhet och förutsebarhet inte kan tillgodoses. Regeringen bedömer inte att avsaknaden av förarbeten medför en ökad risk för oriktig rättstillämpning utan noterar att även om det inte finns förarbetsuttalanden innebär det inte att det helt saknas vägledning för tolkning av konventionen. Konventionens originaltext ska tolkas med tillämpning av sedvanliga tolkningsregler, se vidare avsnitt 6.1 och 6.2. Det finns även vägledning i förarbeten till nationell lagstiftning genom vilken delar av barnkonventionen transformerats. Genom en fortsatt och mer systematisk transformering kommer rätts- 78 tillämparen också att få vägledning genom att konventionsbestämmelserna

ytterligare kan konkretiseras och på ett mer samstämmigt sätt än tidigare. I syfte att ge stöd i det fortsatta arbetet med transformering av barnkonventionens bestämmelser inom olika rättsområden har regeringen denna dag beslutat om att tillsätta en utredning med uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen (dir. 2018:20), se vidare avsnitt 7.1.2. Vidare kan barnrättskommitténs rekommendationer och allmänna kommentarer, trots att de inte är en rättskälla, samt domstolsavgöranden från andra länder tjäna som stöd och ge viss vägledning för tolkning och tillämpning. Mot bakgrund av en omfattande transformering av barnkonventionens bestämmelser sedan ratificeringen av konventionen, en fortsatt systematisk transformering och den vägledning som finns enligt ovan anser regeringen, till skillnad från bl.a. Förvaltningsrätten i Umeå , att det inte läggs ett för stort tolkningsansvar på rättstillämparen eller att inkorporeringen inte är förenlig med kravet på förutsebarhet. Regeringen är medveten om att det kan saknas erfarenhet och kunskap av att tolka och tillämpa internationella konventioner och har därför tagit initiativ till ett kunskapslyft för kommuner, landsting och statliga myndigheter under 2017–2019. Vidare anser regeringen att en vägledning som kan utgöra ett stöd för hur man metodmässigt kan gå tillväga vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen bör tas fram (se avsnitt 6.4 och 7.2). Regeringen anser att tillsynsmyndigheterna har en viktig roll även när det gäller tillämpningen av barnkonventionen. Tillsynsmyndigheterna får genom inkorporeringen ytterligare en lag att förhålla sig till. Som Inspektionen för vård och omsorg framför är det viktigt att tydliggöra tillsynens gränser i förhållande till barnkonventionens bestämmelser. Det är endast i de situationer där barn berörs som tillsynsmyndigheterna även ska lägga barnkonventionens bestämmelser till grund för sin tillsyn och då endast i fråga om den verksamhet som tillsynen omfattar. Det ingår dock inte i tillsynsmyndigheternas uppdrag att inom ramen för sitt arbete säkerställa respekten för barnets rättigheter utifrån den inkorporerade lagen utan ansvaret för det ligger hos de verksamheter i kommuner och landsting som tillsynen avser. Vidare har Barnombudsmannen som särskild uppgift att bevaka efterlevnaden av barnkonventionen och om lagar och andra författningar samt deras tillämpning stämmer överens med konventionen. Till skillnad från bl.a. Kammarrätten i Stockholm, Kalmar tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Åklagarmyndigheten, Linköpings universitet, Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet, SKL och Justitiekanslern anser regeringen att konsekvenserna av en inkorporering inom alla verksamheter och inom varje rättsområde inte är möjliga att identifiera. Regeringen kommer därför att noga följa upp effekterna av inkorporeringen. Det är fortfarande en uppgift främst för lagstiftaren att löpande se till att den inhemska rätten överensstämmer med konventionen, även sedan denna inkorporerats i svensk rätt. De väckta frågorna får därför övervägas i fortsatt lagstiftningsarbete på de aktuella områdena och då med beaktande av eventuell framtida rättsutveckling i konventionsorganen. Erfarenheten från Norge av att ha haft barnkonventionen som lag under nästan femton år, vittnar om att inkorporeringens påverkan på regelgivningen i övrigt har varit stor, främst genom att transformeringen av barnkonventionens bestämmelser har ökat och påskyndats markant av 79

inkorporeringen. Detta har sannolikt sin förklaring bl.a. i att barnets rättigheter genom en inkorporering fått en mer framskjuten plats både i den offentliga debatten och i lagstiftningsärenden. Barnkonventionens ökade betydelse i Norge har bidragit till att brister i lagstiftningen har identifierats från ett barnrättsligt perspektiv, vilket primärt åtgärdats genom transformering. Trots att svensk lagstiftning ligger väl i linje med barnkonventionens bestämmelser finns det behov av förtydliganden i syfte att säkerställa barnets rättigheter i rättstillämpningen. Genom att barnkonventionen ges ställning som svensk lag, i kombination med stöd och kunskapshöjande insatser, bedöms ett barnrättsbaserat synsätt få genomslag i praktiken. En inkorporering innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare på alla nivåer ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Regeringens bedömning är därför att FN:s konvention om barnets rättigheter bör inkorporeras.

5.2 Lag om inkorporering av barnkonventionen

Regeringens förslag: Artiklarna 1–42 i barnkonventionen ska i originaltexternas lydelse genom inkorporering gälla som svensk lag. Konventionens engelska och franska originaltexter ska tillsammans med en svensk översättning av konventionen tas in som en bilaga till lagen.

Utredningens förslag: Överensstämmer till viss del med regeringens förslag. Utredningen föreslår att även artikel 43.1 och 44.6 i barnkonventionen ska gälla som svensk lag. Remissinstanserna: Ett flertal av remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag. Handikappförbunden (numera Funktionsrätt Sverige), Autism- och Aspergerförbundet och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) anser dock att även artikel 44 bör inkluderas i den föreslagna lagen för att rättstillämpare ska få kännedom om rapporteringsförfarandet. Örebro universitet anser att det finns tungt vägande skäl för att även artiklarna 43.2–43.12 gällande barnrättskommitténs sammansättning m.m. samt artiklarna 44.1–5 och 45 om rapporteringen till FN:s generalförsamling samt barnrättskommitténs granskning ska inkorporeras, bl.a. för att förstärka barnrättskommitténs allmänna kommentarers status som tolkningsunderlag. Civil Rights Defenders menar att även artikel 54 om att originaltexterna har lika giltighet sinsemellan bör inkorporeras för att det inte ska råda någon tveksamhet om vilka texter som anses vara originaltexter, samt att artikel 44.1 bör inkorporeras för att ge legitimitet åt barnrättskommittén. Ersta Sköndal Bräcke högskola föreslår att konventionen inkorporeras i sin helhet. Högskolan menar att det saknas underlag för att anta att en svensk rättstillämpare inte kan skilja mellan artiklar av olika karaktär i tillämpningen av konventionen. Högskolan och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) ifrågasätter varför endast två av sex originaltexter ska biläggas den föreslagna lagen. Kammarrätten i 80 Stockholm , Uppsala universitet och Kalmar tingsrätt anser att det blir

rättstillämpningsproblem om konventionen på samtliga originalspråk blir gällande rätt i Sverige samtidigt som ingen av språkversionerna ska gälla framför en annan. Justitiekanslern menar att det vore bättre att låta en svensk översättning av konventionen gälla som lag. Skälen för regeringens förslag : Regeringen anser att bestämmelserna i konventionens del 1, artiklarna 1–41, som behandlar de rättigheter barnet har enligt konventionen och som består av s.k. sakartiklar, ska inkorporeras i sin helhet. Regeringen anser däremot att de delar av konventionen som, till skillnad från sakartiklarna, innehåller artiklar av administrativ karaktär inte ska inkorporeras eftersom de inte påverkar konventionens innehåll i sak. Lagstiftningen kommer därmed inte att tyngas av bestämmelser som inte är lämpade som lagtext och inkorporeringslagen kommer inte att behöva ändras om någon av de administrativa bestämmelserna ändras. Del II av konventionen, artiklarna 42–45, tar upp bestämmelser om rapporteringsförfarandet samt kommitténs sammansättning. Dessa artiklar är främst av administrativ art och bör därför som utgångspunkt inte inkorporeras. Regeringen anser dock, i likhet med utredningen, att artikel 42 ändå ska inkorporeras. Artikel 42 innebär en skyldighet för staten att göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl barn som vuxna och är en del av genomförandet av barnkonventionen och nära förknippad med artikel 4 i del I om skyldigheterna för staterna att vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder för att genomföra rättigheterna. Utredningen har föreslagit att även artiklarna 43.1 och 44.6 ska inkorporeras. Artikel 43.1 anger att en kommitté för barnets rättigheter ska upprättas och artikel 44.6 förpliktar konventionsstaterna att lämna rapporter till kommittén. Lagrådet ifrågasätter förslaget till inkorporering av artikel 43.1 och förslaget till inkorporering av artikel 44.6 bl.a. med hänvisning till att artikel 43.1 inte kan tillämpas i Sverige och att de rapporter som avses i artikel 44.6 hanteras av Regeringskansliet. Regeringen delar Lagrådets inställning och anser därför att de nämnda artiklarna inte bör inkorporeras. Bestämmelserna i konventionens del III, artiklarna 46–54, handlar bl.a. om konventionens undertecknande, ratificering, om att konventionsstaterna kan föreslå ändringar till Förenta nationernas generalsekreterare och proceduren för det, om uppsägning och om att originaltexterna har lika giltighet. Dessa artiklar är därmed av administrativ art och bör enligt regeringen därför inte inkorporeras. Genom inkorporeringen blir de arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska språkversionerna gällande som svensk lag och originaltexterna har samma giltighet, vilket även framgår av artikel 54. Vid tolkning av konventionen enligt sedvanliga principer kan således vägledning hämtas från andra språkversioner av konventionen. Om en jämförelse av texterna uppenbarar en skillnad ska den, enligt artikel 33 i Wienkonventionen, tolkas ärligt i överensstämmelse med den gängse meningen av konventionens uttryck sedda i sitt sammanhang och mot bakgrund av konventionens ändamål och syfte. Originaltexterna på engelska och franska, tillsammans med en reviderad svensk översättning biläggs den nya lagen. Övriga originaltexter finns tillgängliga i Utrikesdepartementet och i Förenta nationernas traktatdatabas.

Regeringen anser inte att några ytterligare originaltexter bör biläggas. Regeringen delar Justitiekanslerns och Riksdagens ombudsmäns (JO) synpunkt att det visserligen skulle vara en fördel för enskilda och för rättstillämpare att låta en svensk översättning gälla som lag vid en inkorporering. Vid inkorporering av en konvention införs konventionens bestämmelser i oförändrad utformning i den svenska rättsordningen. Det innebär att de nationella myndigheterna ska lägga konventionens originaltexter till grund för sin rättstillämpning och tolka dem med tillämpning av sedvanliga tolkningsregler. En konvention som saknar svensk originaltext gäller på det eller de utländska språk som den är avfattad på. Den svenska översättningen är endast avsedd som ett hjälpmedel vid tolkning av originaltexterna. Utredningen föreslog att en översyn av den svenska översättningen bör göras inför en inkorporering av barnkonventionen. En översyn av den svenska översättningen av barnkonventionen har därför gjorts och finns som bilaga till den föreslagna lagen om FN:s konvention om barnets rättigheter (S2018/01777/FST). I arbetet med en reviderad svensk översättning har en språklig modernisering skett. Vidare har en jämförelse gjorts mot originaltexternas lydelse för att identifiera vissa brister i den svenska översättningen för att få en ökad samstämmighet med originaltexterna. De brister som utredningen pekade på har särskilt setts över och justeringar har skett bl.a. i artikel 3.1, artikel 4 och artikel 21. Den reviderade översättningen kommer även att publiceras i Sveriges internationella överenskommelser (SÖ).

6 Tolkning och tillämpning av

barnkonventionen

6.1 Principer för tolkning av internationella konventioner

Regeringens bedömning: Sedvanliga principer för tolkning av internationella konventioner bör användas vid tillämpningen av den nya lagen.

Skälen för regeringens bedömning

Tolkning av barnkonventionen Inkorporeringen av barnkonventionen innebär att svenska domstolar och andra myndigheter ska lägga konventionens originaltext till grund för sin rättstillämpning och tolka den med tillämpning av sedvanliga tolkningsregler. De rättskällor och tolkningsregler som används vid tolkning av en internationell överenskommelse skiljer sig från dem som används vid tolkning av en inhemsk lag. Den naturliga utgångspunkten för tolkning av en konvention är de folkrättsliga tolkningsmedel som kommit till uttryck i

Wienkonventionen om traktaträtten (Wienkonventionen). Sverige ratificerade Wienkonventionen 1974 och den trädde i kraft 1980. Wienkonventionen skiljer mellan grundläggande tolkningsmedel (artikel 31) och supplementära tolkningsmedel (artikel 32). Enligt Wienkonventionen (artikel 31.1) ska en konvention tolkas ärligt (in good faith) i enlighet med den gängse meningen av konventionens uttryck sedda i sitt sammanhang och mot bakgrund av konventionens ändamål och syfte. I sammanhanget ingår, förutom konventionens text med inledning (preambel) och bilagor, också överenskommelser som i samband med konventionens ingående träffats mellan alla parter rörande traktaten och dokument avseende denna som upprättats av en eller flera parter och godtagits som sådana av övriga parter (Wienkonventionen artikel 31.2). De hänvisningar som görs i inledningen till barnkonventionen utgör därmed en del av det sammanhang som ingår vid tolkningen av den. I inledningen nämns bl.a. FN:s stadga, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och FN:s minimistandardregler för rättskipning rörande ungdomsbrottslighet (Pekingreglerna). Därutöver ska hänsyn tas bl.a. till senare överenskommelser mellan parterna om konventionens tolkning eller tillämpning och sådan praxis vid dess tillämpning som visar att parterna är ense om tolkningen, liksom också relevanta och tillämpliga regler i internationell rätt (Wienkonventionen artikel 31.3.c). Sverige är part till det fakultativa protokollet om barns indragning i väpnade konflikter (prop. 2001/02:178) och det fakultativa protokollet om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi (prop. 2005/06:68) och det kan därför finnas anledning att beakta innehållet i dessa för svenskt vidkommande avseende tolkningen av barnkonventionen. Enligt artikel 32 i Wienkonventionen kan förarbeten till en konvention användas som ett supplementärt tolkningsmedel när tolkning enligt artikel 31 inte undanröjer oklarheten eller leder till ett orimligt resultat. Barnkonventionens förarbeten, ”travaux préparatoires”, dvs. de förhandlingar och diskussioner som ägde rum i samband med utarbetandet av konventionen, finns dokumenterade och har sammanställts av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) tillsammans med Rädda Barnen (Legislative History of the Convention on the Rights of the Child). Även andra konventioner om mänskliga rättigheter som rör samma rättsområde, oavsett om dessa konventioner är tillämpliga mellan alla parter eller inte, kan användas som supplementära tolkningsmedel enligt artikel 32 i Wienkonventionen. Detsamma gäller konventioner som antagits efter barnkonventionens antagande, såsom t.ex. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som antogs 2006. De rättskällor som kan beaktas vid tolkningen av konventionsbestämmelser anges i artikel 38 i stadgan för den Internationella domstolen (ICJ). Även om artikeln formellt sett endast är en förteckning över de materiella rättskällor som ska användas av ICJ så anses förteckningen återspegla vilka rättskällor som är tillämpliga inom folkrätten, även utanför domstolen. De rättskällor som tas upp i artikel 38 i stadgan för den Internationella domstolen (ICJ) är både de primära rättskällorna: internationella överens-

kommelser, internationell sedvänja godtagen som gällande rätt och allmänna rättsgrundsatser, och de sekundära rättskällorna: rättspraxis och doktrin. Rättspraxis och doktrin ska användas som hjälpmedel för fastställande av gällande rätt. Vid tolkningen av barnkonventionens bestämmelser kan därmed rättsliga avgöranden och doktrin fungera som hjälpmedel. Rekommendationer och allmänna kommentarer m.m. från FN:s konventionskommittéer, inklusive barnrättskommittén omnämns varken i Wienkonventionen eller i artikel 38 i Internationella domstolens stadga. Kommittéernas rekommendationer och allmänna kommentarer har inte folkrättslig status som rättskälla och är inte heller juridiskt bindande för konventionsstaterna. Uttalanden från konventionskommittéerna har dock med tiden fått en relativt stark ställning som tolkningsmedel för bl.a. nationella och internationella domstolar. Konventionsstaterna har också genom att tillträda barnkonventionen erkänt barnrättskommitténs mandat att granska de framsteg som gjorts av konventionsstaterna i fråga om förverkligandet av skyldigheterna enligt konventionen. Regeringen menar därför att rekommendationer och allmänna kommentarer från konventionskommittéerna, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, kan utgöra ett viktigt stöd och ge viss vägledning vid tolkning och tillämpning av konventionsåtaganden i Sverige. Det är också viktigt att ta hänsyn till i vilket sammanhang uttalandet eller rekommendationen gjorts, hur tydliga de är, och om uttalandet riktar sig till Sverige, mot ett annat land eller om det är ett generellt uttalande. För att stödja genomförandet av barnets rättigheter i Sverige gav regeringen 2012 Barnombudsmannen i uppdrag att översätta och tillgängliggöra samtliga allmänna kommentarer från barnrättskommittén (S2012/7439/FST, S2013/6487/FST), vilka finns tillgängliga på myndighetens webbplats, www.barnombudsmannen.se. Barnrättskommitténs samtliga sammanfattande slutsatser, allmänna kommentarer och rapporter från allmänna diskussioner finns på webbplatsen för OHCHR. Barnrättskommittén framhåller vikten av att barnkonventionen beaktas som en integrerad helhet, inte bara artikel för artikel, så att de mänskliga rättigheternas ömsesidiga beroende och odelbarhet respekteras. När det gäller bestämmelser i konventioner om mänskliga rättigheter har en dynamisk tolkning ofta kommit att tillämpas av konventionskommittéerna vilket innebär att tolkningen av rättigheterna kan utvecklas med tiden. Barnrättskommittén har identifierat fyra grundläggande principer i barnkonventionen (artiklarna 2, 3, 6 och 12). Principerna ska enligt barnrättskommittén vara vägledande vid tolkningen och tillämpningen av övriga bestämmelser i konventionen, men har också en självständig betydelse. Lagstiftaren ska även i fortsättningen ha det primära ansvaret för att löpande se till att den inhemska rätten överensstämmer med konventionen och att rättsreglerna inte kommer i konflikt med konventionen. En fortsatt transformering vid sidan av inkorporering kommer tillsammans med den transformering som redan är gjord att utgöra ytterligare ett stöd för rättstillämparen vid uttolkning och tillämpning av barnkonventionens bestämmelser. Författningsbestämmelser kan utformas mer precist än bestämmelserna i barnkonventionen och lagstiftaren kan då, i likhet med vad som gäller för de områden som redan genomgått en transformering, genom 84 förarbetsuttalanden redogöra för de politiska avvägningar som gjorts av

t.ex. barnets bästa i förhållande till andra viktiga samhällsintressen och ge vägledning för tillämparen.

6.2 Inget behov av att särskilt reglera barnkonventionens ställning i förhållande till annan lag

Regeringens bedömning: Det finns inte skäl att särskilt reglera barnkonventionens ställning i förhållande till annan lagstiftning. Det torde sällan uppstå normkonflikter mellan en inkorporerad barnkonvention och annan lag. De eventuella konflikter som kan uppstå bör kunna lösas av domstolarna och förvaltningsmyndigheterna med hjälp av olika tolknings- och tillämpningsmetoder och kan i övrigt även fångas upp i det fortsatta transformeringsarbetet.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inga synpunkter på utredningens bedömning. Bland de som yttrar sig är det fler som delar utredningens bedömning än som inte delar bedömningen. Riksdagens ombudsmän ( JO) delar utredningens bedömning att det inte bör finnas någon särskild bestämmelse om att barnkonventionen vid en lagkonflikt ska ges företräde framför en annan lag. JO menar att den frågan bör bedömas utifrån allmänna principer och att utgångspunkten rimligen bör vara att bestämmelserna i en lag som rör barn stämmer överens med artiklarna i barnkonventionen. Barnombudsmannen anser att Högsta domstolens tolkningsprincip, om att en konvention om mänskliga rättigheter på grund av sin speciella karaktär bör ges en särskild vikt i fall av konflikt med inhemsk lag, ska belysas. Stockholms Stad, Barnens rätt i samhället (Bris), Rädda Barnen, Sveriges ungdomsorganisationer (LSU ), och Unicef Sverige anser att barnkonventionen vid en normkonflikt ska ges företräde framför annan lag. Förvaltningsrätten i Umeå anser att det finns risk för att vissa artiklar i konventionen kan komma att anses stå i strid med annan lagstiftning och att det då är oklart vilken lag som har företräde. Skälen för regeringens bedömning: Att svensk lagstiftning inte strider mot de konventioner som Sverige ratificerat är grundläggande för det åtagande landet gör i och med en ratificering oavsett om det sker genom inkorporering eller inte. Regeringen vill återigen understryka att de undersökningar som har gjorts, både i tidigare utredningsarbete och inom ramen för Barnrättighetsutredningens uppdrag, visar att svensk lagstiftning inte strider mot konventionen och överlag stämmer väl överens med barnkonventionens bestämmelser. Regeringens bedömning är därför, i likhet med utredningens, att normkonflikter mellan den inkorporerade barnkonventionen och annan lag sällan torde uppstå och att eventuella konflikter bör kunna lösas med hjälp av olika rättstillämpningsmetoder. Med normkonflikt avses en oförenlighet mellan bestämmelser i den inkorporerade barnkonventionen och bestämmelser i annan svensk författning. En normkonflikt finns t.ex. om det i en författningsbestämmelse

anges att en viss handling är förbjuden medan det i en annan författningsbestämmelse anges att handlingen är tillåten. Sådana bestämmelser kan inte tillämpas samtidigt. För att det ska anses vara fråga om en normkonflikt krävs att den aktuella bestämmelsen i barnkonventionen är direkt tillämplig i det enskilda fallet. Vidare finns en sådan konflikt endast om svensk rätt ger sämre skydd för barnets rättigheter än det skydd barnkonventionen ger. Om svensk rätt ger ett starkare skydd för barnets rättigheter föreligger inte någon konflikt. Detta följer direkt av artikel 41 i barnkonventionen. De bestämmelser i regeringsformen som ger uttryck för den formella lagkraftens princip (8 kap. 18 § RF) utgår från att en författning av högre konstitutionell valör har företräde framför en författning av lägre valör. Det innebär att grundlag har företräde framför annan lag, att vanlig lag har företräde framför förordning och att förordning har företräde framför myndighetsföreskrifter. Vid en eventuell konflikt mellan den inkorporerade barnkonventionen och en författning av lägre valör, t.ex. en förordning eller en myndighetsföreskrift, innebär detta att den författning som har högre valör, dvs. inkorporeringslagen, ska tillämpas i det enskilda fallet. Den inkorporerade barnkonventionen ska också tillämpas när avvikande anvisningar följer av t.ex. rekommendationer, allmänna råd eller handböcker som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende, dvs. i förhållande till sådana anvisningar som inte utgör bindande normer enligt regeringsformen. I dessa fall föreligger inte någon verklig normkonflikt. Det förhållandet att en svensk författning grundas på en internationell förpliktelse innebär alltså inte i sig att författningen får företräde framför andra författningar av samma normhierarkiska valör om det uppkommer en konflikt mellan olika sådana författningar. Däremot gäller som en allmän tolkningsprincip att svenska författningar ska tolkas i fördragsvänlig anda (fördragskonformt). En utgångspunkt för tolkningen av en svensk författning är att man normalt bör kunna utgå från att svenska författningar är förenliga med de folkrättsliga förpliktelser som landet har tagit på sig. Om en eventuell motsättning föreligger mellan en svensk lag och den inkorporerade barnkonventionen, ska den särskilda lagbestämmelsen i största möjliga utsträckning således tolkas så att en verklig normkonflikt undviks. Om det är möjligt att undvika en normkonflikt genom tolkning på detta sätt är konflikten enbart skenbar. Genom sådan lagtolkning kan man många gånger åstadkomma ett resultat som innebär att konventionen får genomslag vid tillämpningen av andra lagar. Vid rättstillämpningen är det mot denna bakgrund också viktigt att en förvaltningsmyndighet eller en domstol börjar med att klarlägga om en lagkonflikt är enbart skenbar eller om den är verklig. Är det tveksamt om det föreligger en verklig normkonflikt kan problemet ofta lösas genom fördragskonform tolkning. Står det däremot klart, efter en grundlig analys av både lagbestämmelsens ordalydelse och övriga rättskällor som kan användas till stöd för tolkningen av denna och av den i ärendet aktualiserade konventionsbestämmelsen så som den ska tolkas utifrån tillgängliga rättskällor enligt traktaträtten (jfr avsnitt 6.1), behöver den uppkomna normkonflikten lösas på något sätt. För detta ändamål finns ett antal principer att utgå från i rättstillämpningen. Om rättstillämparen efter en analys kommer fram till att det föreligger 86 en verklig normkonflikt mellan barnkonventionen och en annan lag, dvs.

om en regel uppfattas så entydig att det inte finns utrymme att tolka den fördragskonformt i en konkret situation, gäller dels principen om att en specialregel går före en allmänt hållen bestämmelse, dels principen om att yngre lag går före äldre lag. Om den svenska lagregeln har utfärdats före inkorporeringen kan det leda till att konventionsbestämmelsen ska läggas till grund för avgörandet. Det motsatta gäller, enligt denna princip, för det fall att den svenska regeln har utfärdats efter inkorporeringen. Rättstillämparen måste dock samtidigt överväga om det finns skäl att tillämpa den delvis konkurrerande principen om att speciallag går före mer allmänt hållen lag. Den principen kan medföra att barnkonventionen i något fall får företräde, allt beroende på vilka regler det är fråga om och i vilket sammanhang som frågan kommer upp. Det faktum att bestämmelserna i barnkonventionen många gånger är mer allmänt utformade än bestämmelserna i den svenska lagen talar dock för att principen om att speciallag går före mer allmänt hållen lag inte sällan skulle leda till att den svenska bestämmelsen gavs företräde. Det är emellertid inte alltid helt lätt att avgöra vilken bestämmelse som är mera och vilken som är mindre allmän. Det innebär bl.a. att det inte är möjligt att i förväg säga om en tillämpning av den principen medför att den svenska lagregeln eller konventionsbestämmelsen ska ges företräde. Det beror på omständigheterna. Rättstillämparen kan därutöver, i ett fall då det förefaller finnas en konflikt mellan en svensk lagbestämmelse och en bestämmelse i barnkonventionen, också väga in att barnkonvention är en konvention om mänskliga rättigheter, som därmed kan behöva ges särskild vikt vid lagtolkningen (jfr prop. 1993/94:117 s. 38 och bet. 1993/94:KU24 s. 20). När och hur sådana avvägningar kan göras i ett konkret fall kan inte, som Barnombudsmannen efterlyser, belysas närmare i detta lagstiftningsärende utan får utvecklas i rättspraxis. Även EU-rätten (genomförd genom svensk lagstiftning eller direkt tillämplig) ska så långt möjligt tolkas i enlighet med barnkonventionen dvs. fördragskonform tolkning. De EU-rättsliga principerna om företräde och lojalitet medför att vid en eventuell konflikt mellan barnkonventionen och EU-rätten har EU-rätten företräde. Regeringen vill dock lyfta fram att det i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen slås fast att unionen ska främja skyddet av barnets rättigheter. Genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, har EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna blivit rättsligt bindande för medlemsstaterna när de tillämpar EU-rätt. Av EU-domstolens förhandsavgörande den 23 februari 2013 i målet C-617/10 Åkerberg Fransson framgår att EU-domstolen har behörighet att pröva nationell lagstiftnings förenlighet med stadgan på hela det området som omfattas av unionsrätten. Stadgans krav måste alltså iakttas när en nationell lagstiftning omfattas av unionsrättens tillämpningsområde (se avgörandet p. 19–21). Av artikel 24 i EU-stadgan framgår att barn fritt ska kunna uttrycka sina åsikter och att de ska beaktas i frågor som rör barn i förhållande till deras ålder och mognad. Vidare att vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. En annan situation som rättstillämparen kan ställas inför är att det på det aktuella området eller för den aktuella frågan saknas uttryckliga regler. I en sådan situation kan barnkonventionen – om det rör sig om en sådan bestämmelse som är direkt tillämplig – komma att fylla ut annan lagstiftning. 87

Enligt Lagrådet är det bekymmersamt att ansvaret för att lösa eventuella normkonflikter läggs på rättstillämpningen, eftersom konventionsbestämmelserna ska tillämpas i enskilda fall och inte bara av domstolar och andra rättsliga instanser, samtidigt som auktoritativa besked i rättstillämpningen kommer att dröja och alla frågor inte kommer att besvaras på det sättet. Med anledning av detta vill regeringen i likhet med utredningen betona att riskerna för konflikt mellan den inkorporerade barnkonventionen och annan lag inte ska överdrivas. Enligt regeringens bedömning torde det endast sällan uppstå normkonflikter mellan en inkorporerad barnkonvention och annan lag. Om en normkonflikt undantagsvis uppkommer, bör den dessutom i de allra flesta fall kunna lösas av domstolarna och förvaltningsmyndigheterna med tillämpning av de tolknings- och rättstillämpningsmetoder som berörs i det föregående. Som tidigare nämnts är regeringen medveten om att det kan saknas erfarenhet och kunskap av att tolka och tillämpa internationella konventioner, trots att dessa redan i dag ska tolkas och tillämpas genom fördragskonform tolkning. Regeringen har bl.a. tagit initiativ till ett kunskapslyft för kommuner, landsting och statliga myndigheter under 2017–2019 för att öka kunskapen om barnets rättigheter som beskrivs närmare i avsnitt 7.2. Regeringen, presenterar i avsnitt 6.4 dessutom att en vägledning bör tas fram om hur konventionen kan tolkas och tillämpas. Eventuella normkonflikter kan i övrigt även fångas upp i det fortsatta transformeringsarbetet. Som framhålls i avsnitt 5.1 har lagstiftaren en viktig uppgift att fortlöpande se till att den inhemska rätten överensstämmer med konventionen, även efter att konventionen har inkorporerats. I motsats till bl.a. Barnens rätt i samhället (Bris), Rädda Barnen, och Unicef Sverige anser regeringen att det inte finns skäl att särskilt reglera barnkonventionens ställning i förhållande till annan lagstiftning och ge den företräde framför annan lag.

6.3 Konventionsbestämmelsers direkta tillämplighet

Regeringens bedömning: Frågan om vilka bestämmelser i barnkonventionen som är direkt tillämpliga och vilka som inte är det bör överlämnas till rättstillämpningen.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna har inga synpunkter på utredningens bedömning och av de som lämnat synpunkter är det en majoritet som delar utredningens bedömning. Justitiekanslern (JK) anser i likhet med utredningen att det varken är möjligt eller lämpligt att i förarbeten till en inkorporeringslag ange vilka bestämmelser i konventionen som är direkt tillämpliga (self-executing) och vilka som inte är det utan att detta i stället bör överlämnas till rättstillämpningen att avgöra. Domstolsverket anser i likhet med bl.a. Barnombudsmannen att frågan om konventionsbestämmelsers direkta tillämpning eller ej torde vara högst

beroende av omständigheterna i det enskilda fallet och således en fråga för rättstillämpningen. Bland andra Riksdagens ombudsmän (JO) , Region Skåne , Västerås stad , Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar anser att det måste klargöras vilka artiklar som är direkt tillämpliga. JO menar att konsekvensen av att lagstiftaren inte tar ställning till vilka artiklar i konventionen som domstolar och förvaltningsmyndigheter ska tillämpa är att den komplicerade frågan om vad som är direkt tillämplig lag och hur den ska tolkas överlämnas till rättstillämpande myndigheter. Det innebär att ansvaret för rättsutvecklingen läggs över från lagstiftaren till tillämparna, som i sammanhanget får en ovanligt komplicerad och oklar rättslig grund att förhålla sig till. Skälen för regeringens bedömning: Vid inkorporering av barnkonventionen kan i rättstillämpningen uppkomma fråga om enskilda bestämmelser i konventionen grundar en möjlighet för enskilda att i ett konkret ärende eller mål åberopa bestämmelsen direkt – utan att kompletterande reglering behövs – inför domstolar och myndigheter, dvs. om en bestämmelse är direkt tillämplig (self-executing) eller inte. Det finns inte i barnkonventionen någon definition av begreppet self-executing. JO menar att ansvaret för rättsutvecklingen läggs över från lagstiftaren på tillämparna, som i sammanhanget får en ovanligt komplicerad och oklar rättslig grund att förhålla sig till. Även Lagrådet anser att det är bekymmersamt att rättstillämpningen får ansvaret för att bedöma vilka konventionsbestämmelser som är direkt tillämpliga. Regeringen anser dock, i likhet med JK, Barnombudsmannen och Domstolsverket , att det varken är möjligt eller lämpligt att i förarbetena till inkorporeringslagen ange vilka bestämmelser som är direkt tillämpliga och vilka som inte är det. Om en viss konventionsbestämmelse är direkt tillämplig eller inte kan bero på den specifika situationen. En sådan uppräkning skulle dessutom kunna hämma rättsutvecklingen och en dynamisk tolkning av barnkonventionen. Till skillnad från JO och Lagrådet anser regeringen att det därför bör överlämnas till domstolar och andra rättstillämpande organ, ytterst de högsta domstolarna som prejudikatsbildare, att inom befintliga rättsliga ramar bedöma om en bestämmelse är direkt tillämplig eller inte. Inte heller detta är något nytt för rättstillämparen då inte heller alla bestämmelser i nationell rätt är av sådan karaktär att de direkt och självständigt grundar rättigheter. Syftesbestämmelser och principförklaringar får t.ex. betydelse först när de ses i ett sammanhang med andra rättsregler. Om det bedöms saknas reglering kan det åtgärdas genom transformering för att på så sätt tydliggöra för rättstillämparen hur bestämmelsen i barnkonventionen kan tolkas i ett särskilt sammanhang.

6.4 En vägledning vid tolkning av barnkonventionen

Regeringens bedömning: En vägledning som kan utgöra ett stöd vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen bör tas fram och vid behov uppdateras. Vägledningen bör bl.a. ge kunskap om folkrättsliga tolkningsregler och källor.

Utredningens bedömning: Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning. Regeringens bedömning är, i likhet med utredningen, att det finns ett behov av att utforma en vägledning. Regeringen gör bedömningen att en sådan bör tas fram. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inga synpunkter på utredningens bedömning. Av de som lämnat synpunkter är det en majoritet som delar utredningens bedömning. Bland andra Förvaltningsrätten i Umeå anser att en vägledning bör tas fram för att underlätta tolkning och tillämpning. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys anger att det är viktigt att en skriftlig vägledning tas fram för att inkorporeringslagen ska kunna tolkas på ett förutsägbart, konsekvent och i övrigt rättssäkert sätt. Justitiekanslern (JK) och Östersunds tingsrätt lyfter i sina remissvar fram att tillämpningen av barnkonventionen i stor utsträckning kan antas bli en uppgift för handläggare i kommuner och förvaltningsmyndigheter i ärenden som rör enskilda barn. Enligt JK torde dessa handläggare ofta ha en begränsad erfarenhet av att tolka och tillämpa internationella konventioner. JK menar att det kan vara värdefullt att ta fram en vägledning, men understryker att en vägledning i sig inte utgör en rättskälla. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser att det är av största vikt att vägledningen är lättillgänglig, att den hålls uppdaterad och att den tas fram i bred samverkan med både SKL och SKL:s medlemmar. Kammarrätten i Stockholm anser att en vägledning bör omfatta hur konventionens artiklar ska tolkas i ett svenskt sammanhang, vilken betydelse konventionens artiklar har för olika rättsområden och hur olika intressen ska vägas mot varandra. Förvaltningsrätten i Karlstad efterlyser en skriftlig vägledning i frågor med anknytning till konventionstexternas betydelse. Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) betonar att en vägledning behöver vara ett levande dokument som uppdateras. Rädda Barnen lyfter fram barnrättskommitténs dokument och de fakultativa protokollen som viktiga i vägledningssammanhang. Barnens rätt i samhället (Bris) påpekar att FN:s beslut gällande överklagandeärenden som behandlas av FN:s barnrättskommitté i efterlevnaden av barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll ger viktig vägledning. Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser att det i samband med inkorporering av barnkonventionen behövs en ökad kunskap om konventionen för att säkerställa att barnets rättigheter tas tillvara i rättstillämpningen. En vägledning som kan utgöra ett stöd vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen bör därför tas fram. Vägledningen bör syfta till att underlätta för olika aktörer bl.a. vid rättstillämpning genom att redogöra för hur man metodmässigt kan gå tillväga när man tolkar och tillämpar en internationell konvention som barnkonventionen. Vidare bör

vägledningen även omfatta en allmän redogörelse av folkrättsliga tolkningsmedel och källor vid tolkning av traktater och en redogörelse av tolkningsmedel och källor vid tolkning av barnkonventionen som kan vara relevanta, samt hänvisningar till relevanta rättskällor som kan fungera som hjälpmedel vid tolkning av barnkonventionens bestämmelser, såsom nationell och internationell rättspraxis och doktrin. Den bör också omfatta övrig vägledning såsom rekommendationer och allmänna kommentarer från FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) och andra konventionskommittéer som, trots att de inte är juridiskt bindande, kan utgöra ett viktigt stöd och ge viss vägledning vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen. Vägledningen bör även vid behov kunna uppdateras och göras tillgänglig för olika målgrupper. Lagrådet frågar sig vilken auktoritet vägledningen kommer att tillskrivas och betonar att det inte får bli så att vägledningen i praktiken kommer att uppfattas som lagförarbeten i efterhand. Lagrådet invänder också att barnrättskommitténs kommentarer inte har folkrättslig status som rättskälla och inte heller är juridiskt bindande för konventionsstaterna. Regeringen vill i likhet med JK betona att en sådan vägledning i sig inte utgör en rättskälla utan endast är just en vägledning. Regeringen delar Lagrådets synpunkter och anser att det är viktigt att undvika risken för konflikter med förvaltningsmyndigheternas och domstolarnas självständighet i rättstillämpningen, och att vägledningen måste utformas på ett sådant sätt att den inte kan ses som en särskild anvisning till myndigheterna om hur svensk lag ska tillämpas (jfr 11 kap. 3 § och 12 kap. 2 § regeringsformen). Inom ramarna för det kunskapslyft som pågår har statliga myndigheter, kommuner och landsting möjlighet att få stöd av Barnombudsmannen när det gäller att utveckla och sprida konkret och verksamhetsnära kunskap, i syfte att stärka genomslaget för barnets rättigheter. En enhetlig och samlad vägledning är viktig också för genomförandet av dessa uppdrag. Regeringen vill i likhet med Barnombudsmannen understryka att myndigheter på egen hand kan behöva uppdatera riktlinjer och handböcker vad gäller hur barnkonventionen kan tolkas inom en myndighets egen specifika verksamhet. I ett sådant arbete är det viktigt att myndigheter beaktar att uttolkning av barnkonventionen utvecklas med tiden, vilket ställer krav på att tolkningsmaterialet kontinuerligt uppdateras i takt med framtida nationell och internationell rättsutveckling. Även vägledning som ges från konventionsorganen kan i sammanhanget beaktas.

7 Ytterligare åtgärder för att främja

genomslaget för barnkonventionen

7.1 En fortsatt transformering

7.1.1 Fortsatt och systematisk transformering

Regeringens bedömning: För att barnkonventionen ska få genomslag krävs utöver inkorporering bl.a. fortsatt transformering av konventionen. Barnkonventionen bör fortsatt synliggöras i förarbeten till lagstiftning där barnets rättigheter kan vara relevanta. Transformeringsarbetet behöver fortsätta och bli mer systematiskt för att få en tydligare koppling till rättigheterna i konventionen. I det fortsatta transformeringsarbetet bör särskilt fokus ligga på principen om barnets bästa som ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser samt barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade.

Utredningens bedömning: Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning. Regeringens bedömning är att transformeringsarbetet även behöver bli mer systematiskt för att få en tydligare koppling till rättigheterna i konventionen. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna anser att det finns behov av en fortsatt transformering, bl.a. för att precisera och konkretisera de rättigheter som följer av barnkonventionen. Folkhälsomyndigheten, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Sveriges advokatsamfund med flera menar att en fortsatt transformering kommer bidra till ökad förutsebarhet och transparens. Även bland de remissinstanser som förordat en transformering i stället för en inkorporering betonas vikten av fortsatt transformeringsarbete. Förvaltningrätten i Karlstad anser att fortsatt transformering leder till att tolkningsansvaret inte i lika stor utsträckning läggs på domstolarna utan på lagstiftaren, vilket enligt förvaltningsrätten bättre stämmer överens med den grundlagsstadgade principen om maktdelning. Kammarrätten i Stockholm menar i likhet med Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Umeå och Stockholms tingsrätt att en transformering av relevanta konventionsartiklar inom berörda lagstiftningsområden troligtvis leder till att dessa får bättre genomslag i svensk rätt eftersom det blir möjligt för tillämparen att få ledning genom förarbeten. Malmö kommun anser att det vid en fortsatt transformering är viktigt att det skapas en enhetlighet kring hur konventionsartiklarna uttrycks och utformas i lagtexterna, t.ex. kring barnets bästa, vilket skulle bidra till en ökad samsyn i tolkningen. Statens skolinspektion menar att eftersom förarbetena till en lag om inkorporering inte kommer att ange hur konventionen ska tolkas är det betydelsefullt att principen om barnets bästa förtydligas i andra förarbeten. Migrationsverket anser att utredningens 92 förslag att synliggöra barnkonventionen i relevanta förarbeten skulle

innebära ett ytterligare stöd för myndigheten i den praktiska tillämpningen av innehållet i konventionen. Handikappförbunden (numera Funktionsrätt Sverige) påpekar att transformeringen inte får leda till en försvagning av lagar som i dag går längre i att säkra barnets rättigheter än vad konventionen föreskriver . Autism- och Aspergerförbundet vill understryka att barnkonventionen ska tolkas i ljuset av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och att ett barnrättsperspektiv innebär att man måste utgå ifrån att barn är olika individer och har olika behov. Civil Rights Defenders och Nationell samverkan för psykisk hälsa ( NSPH) anser att 15 § i kommittéförordningen (1998:1474) som handlar om vilka konsekvenser som en statlig utredning ska beakta bör gälla samtliga konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige ratificerat, även barnkonventionen. Barnens rätt i samhället (Bris) anser att transformeringen måste fortsätta med hög prioritet även efter en inkorporering och att en ansvarig för arbetet bör utses och att arbetet löpande bör granskas. Inspektionen för Socialförsäkringen vill se ett intensifierat transformeringsarbete och understryker att tillsynsmyndigheter har en central roll i detta arbete genom att granska områden som berör barnets rättigheter. Rädda Barnen och Rädda Barnens Ungdomsförbund anser att en utredning behöver tillsättas kring vilka författningar som behöver ändras.

Skälen för regeringens bedömning

Fortsatt transformering För att barnets rättigheter ska få genomslag krävs utöver inkorporering av barnkonventionen bl.a. fortsatt transformering av konventionen. Kammarrätten i Stockholm menar i likhet med Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Umeå, Stockholms tingsrätt och Östersunds tingsrätt att en transformering av relevanta konventionsartiklar inom berörda lagstiftningsområden troligtvis leder till att dessa får bättre genomslag i svensk rätt än en inkorporering där tillämparen har möjlighet att få ledning av exempelvis förarbeten. Regeringen ser dessa fördelar med en fortsatt och mer systematisk transformering men ser dessa tillsammans med de fördelar som en inkorporering innebär och som redogörs för i avsnitt 5.1. Regeringen vill tydliggöra att valet av inkorporering som metod inte innebär att transformering inte ska ske, tvärtom ser regeringen dessa metoder som ömsesidigt förstärkande och tillsammans som det mest effektiva sättet för att barnkonventionen och barnets rättigheter ska få genomslag i rättstillämpningen. Lagstiftaren ska fortsatt se till att den inhemska rätten överensstämmer med barnkonventionen, även efter att den inkorporerats. En fortsatt transformering av konventionens bestämmelser inom olika rättsområden är enligt regeringen därför minst lika betydelsefull som inkorporering för att barnets rättigheter ska få genomslag. Genom transformering kan författningsbestämmelser tydliggöra vad rättigheterna innebär, vilket ökar förutsebarheten och ger rättstillämparen ytterligare stöd i tolkningen och tillämpningen av konventionen. Arbetet med att transformera annan lagstiftning som rör barnets rättigheter kan också antas leda till att eventuella luckor i lagstiftningen löpande identifieras. Regeringen anser i likhet med Förvaltningsrätten i Karlstad att fortsatt transformering leder till att tolkningsansvaret inte i

lika stor utsträckning läggs på domstolarna utan på lagstiftaren, vilket bättre stämmer överens med den grundlagsstadgade principen om maktdelning. Av den av riksdagen antagna strategin för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:232, bet. 2010/11:SoU3, rskr. 2010/11:35), som alltjämt är gällande, framgår att all lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Det transformeringsarbete som pågått sedan Sverige ratificerade barnkonventionen har inneburit att bl.a. barnets bästa kommit till uttryck i flera lagar. Utredningen konstaterar dock utifrån sina kartläggningar att förarbeten till bestämmelser som utgår från barnkonventionen och olika riktlinjer som ska vara till stöd i rättstillämpningen kan vara otydliga och även sakna förankring i barnkonventionen. Kartläggningarna visar också att de olika bestämmelserna om barnets bästa har tagits fram med olika utgångspunkter och getts olika innebörd i lagstiftningen. Vidare konstaterar utredningen att barnets bästa inte alltid används som ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser som rör barn. Bristen får till följd att övriga grundprinciper och bestämmelser inte får tillräckligt genomslag i rättstillämpningen. För att barnkonventionen ska få genomslag och betydelse för rättstillämpningen anser regeringen att konventionen i ökad grad bör synliggöras i förarbeten till lagstiftning där konventionen kan vara relevant. Regeringen anser att det är grundläggande att det i det fortsatta transformeringsarbetet finns en gemensam utgångspunkt för hur barnkonventionens bestämmelser bör tolkas. Eftersom en lag om inkorporering inte genom förarbeten kommer att ange hur konventionens artiklar bör tolkas är det betydelsefullt att t.ex. principen om barnets bästa är tydlig i andra förarbeten. Det är av särskild vikt att innebörden av principen om barnets bästa, och de övriga bestämmelserna i barnkonventionen, är tydligt förankrade i de tolkningar av mänskliga rättigheter som gäller enligt folkrätten. För att barnets bästa ska få en reell innebörd i beslut som rör barn och få betydelse för ett enskilt barn eller en grupp barn anser regeringen att det i det fortsatta transformeringsarbetet bör vara ett särskilt fokus på barnets bästa som ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser liksom barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade, vilket utgör en väsentlig del vid bedömningen av barnets bästa. Precis som Inspektionen för socialförsäkringen påpekar har tillsynsmyndigheter en viktig roll i ett systematiskt transformeringsarbete genom att granska områden som berör barnets rättigheter, men även övriga myndigheter har här en viktig roll. I myndigheternas uppdrag ingår ett ansvar för att diskutera och hantera nya författningar, men även för att uppmärksamma regeringen på behov av förändrad lagstiftning. Barnombudsmannen har enligt lagen (1993:335) om Barnombudsman dessutom i uppgift att särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar samt deras tillämpning stämmer överens med barnkonventionen. Även om både Barnombudsmannen och tillsynsmyndigheterna således ska uppmärksamma brister i tillämpningen av både barnkonventionen och annan lagstiftning innebär det dock för tillsynsmyndigheternas del inte att dessa myndigheter ska utöva tillsyn över barnkonventionen i dess helhet. Det är endast i de situationer där barn berörs som tillsynsmyndigheterna även ska lägga barnkonventionens bestämmelser till grund för sin tillsyn och då 94 endast i fråga om den verksamhet som tillsynen omfattar.

Det finns sedan flera år tillbaka ett särskilt politikområde för att genomföra åtagandena enligt barnkonventionen. Barnrättspolitiken syftar till att främja och skydda barnets rättigheter och intressen i samhället. Eftersom barnrättspolitiken är sektorsövergripande och rör alla nivåer i samhället kommer samordning och dialog inom barnrättspolitiken att vara fortsatt viktig för regeringen. I strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige betonas att lagstiftningen är statens främsta instrument för att garantera att barnets rättigheter tillgodoses i verksamheter, beslut och åtgärder som rör barn (prop. 2009/10:232 s. 11). Vidare betonas att det är viktigt att hela lagstiftningskedjan, från utredningsdirektiv till beslut i riksdagen, präglas av ett barnrättsperspektiv. Det är viktigt att barnets rättigheter uppmärksammas och fångas upp på ett tidigt stadium i lagstiftningsprocessen i de fall där det kan vara av relevans. Kommittéväsendet har en central funktion när det gäller att föra in kunskap och olika perspektiv i det politiska systemet och att ta fram underlag för regeringens beslut inom olika områden. Om barnets rättigheter beaktas redan på utredningsstadiet och synliggörs i betänkanden, kan det bidra till att fördjupa diskussionen om de framlagda förslagen och ge ett bättre underlag inför det efterföljande lagstiftningsarbetet.

Barnets bästa som ett tillvägagångssätt Regeringen anser i likhet med Malmö kommun att det är grundläggande att det i det fortsatta transformeringsarbetet skapas en enhetlighet kring hur konventionsartiklarna uttrycks och utformas i lagtexterna, t.ex. kring barnets bästa, vilket skulle bidra till en ökad samsyn i tolkningen. I strategin för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:232 s.15) understryks även att en central princip i barnkonventionen är att barnets bästa särskilt ska uppmärksammas vid alla åtgärder som rör barn (artikel 3). Det innebär att hänsyn ska tas till alla samlade rättigheter som barnet har enligt konventionen och till de behov och intressen som det enskilda barnet har. Inför ett beslut eller en åtgärd ska därför ansvarig beslutsfattare överväga om beslutet eller åtgärden berör barnet eller barnen och i så fall på vilket sätt, dvs. ha ett barnperspektiv. Om åtgärden eller beslutet bedöms få konsekvenser för barnet eller barnen ska hänsyn tas till de mänskliga rättigheter som barn har enligt bl.a. barnkonventionen. Att på så sätt säkerställa barnets rättigheter i åtgärder eller vid beslut som rör barn innebär att ha ett barnrättsperspektiv. Kunskapen om barnets rättigheter och vad dessa rättigheter innebär i praktiken är därför en grundförutsättning för att i det dagliga arbetet leva upp till åtagandena enligt konventionen. Således behöver de beslutsfattare och de yrkesgrupper vars arbete rör barn ha en gedigen kunskap om vilka rättigheter barn har, om hur rättigheterna kommer till uttryck i svensk lagstiftning och om hur dessa på bästa sätt kan omsättas i deras respektive verksamheter. Regeringen anser att principen om barnets bästa bör ges en reell innebörd i beslut som rör barn. Att resonemang kring barnets bästa inte i tillräcklig utsträckning redovisas i enskilda beslut som rör ett barn är enligt regeringens mening allvarligt och innebär enligt regeringen en brist i rättstillämpningen i förhållande till principen om barnets bästa enligt barnrättskommitténs uttolkning av barnkonventionens artikel 3. Det bör i

det här sammanhanget understrykas att rekommendationer och allmänna kommentarer från FN:s konventionskommittéer inte är juridiskt bindande, men det är regeringens uppfattning att dessa kan utgöra en viktig vägledning i arbetet med mänskliga rättigheter. Barnrättskommittén har tagit fram en vägledning om denna princip i form av en allmän kommentar (CRC/C/GC/14). Enligt barnrättskommitténs allmänna kommentar består begreppet barnets bästa av tre delar: det är en materiell rättighet, en rättslig tolkningsprincip och ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser. Rätten att få barnets bästa bedömt i beslut som gäller barnet är en materiell rättighet . Barnets bästa ska i denna bedömning, när olika intressen vägs mot varandra, väga tungt men inte ensamt vara utslagsgivande. I det enskilda fallet kan således andra samhällsintressen väga tyngre. Principen om barnets bästa ska alltid tillämpas när man fattar ett beslut som rör ett enskilt barn eller grupper av barn. Som materiell rättighet är principen om barnets bästa enligt kommittén direkt tillämplig och kan åberopas i domstol. Barnrättskommittén understryker att begreppet barnets bästa även är en grundläggande rättslig tolkningsprincip. Om en rättsregel är öppen för fler än en tolkning, ska den tolkning som mest verkningsfullt tillgodoser barnets bästa ha företräde. Tolkningsramarna är enligt kommittén de rättigheter som barn har enligt barnkonventionen och de fakultativa protokollen till barnkonventionen. Principen är också ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser . Den aktuella principen innebär att när ett enskilt barn eller en grupp barn kommer att påverkas av ett beslut, måste beslutsprocessen innehålla en utvärdering av eventuella positiva eller negativa konsekvenser för barnet eller barnen. I beslutet ska beslutsfattaren dessutom motivera på vilket sätt hänsyn har tagits till barnets bästa, dvs. vad som beslutsfattaren ansett vara barnets bästa, vilka kriterier detta grundas på och hur barnets intressen vägts mot andra intressen, vare sig dessa handlar om övergripande policyfrågor eller enskilda fall. Myndigheter på olika nivåer som fattar beslut som rör barn måste bedöma och fastställa barnets bästa genom barnanpassade förfaranden. Det är en process som innefattar flera steg och där barnets åsikter utgör en väsentlig del. Barnets bästa kan inte frikopplas från övriga rättigheter i konventionen – rättigheterna ska ses om en helhet. De är odelbara och ömsesidigt förstärkande. Det går t.ex. inte att tillämpa artikel 3.1 om barnets bästa korrekt om kraven i artikel 12 om barnets rätt att uttrycka sina åsikter inte uppfylls i frågor som är relevanta för beslutet. Barnets bästa kan inte definieras en gång för alla utan måste kopplas till det individuella barnet och barnets situation. Principen om barnets bästa måste ses som ett tillvägagångssätt i varje beslutsprocess där barn är berörda. Vidare bör varje beslut som rör ett eller flera barn innehålla en motivering där det bl.a. bör framgå vilka aspekter som beslutsfattaren ansett vara relevanta i bedömningen av barnets bästa. Om beslutet inte stämmer överens med barnets åsikter bör orsaken till detta tydligt anges. I de undantagsfall där den valda lösningen inte överensstämmer med barnets bästa bör skälen till att något annat vägt tyngre klargöras för att visa att barnets bästa noga har analyserats och övervägts.

7.1.2 Kartläggning av barnkonventionens bestämmelser

Regeringens bedömning: Utifrån ny kunskap och i takt med att samhället förändras och utvecklas är det av vikt att med jämna mellanrum följa upp hur lagstiftningen och dess tillämpning stämmer överens med barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Regeringen har därför denna dag beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Remissinstanserna: Några remissinstanser, däribland Kammarrätten i Stockholm, Stockholms tingsrätt, Kalmar tingsrätt, Förvaltningsrätten i Malmö, Åklagarmyndigheten och Stockholms universitet , anser att den kartläggning som utredningen har gjort av fyra områden är alltför begränsad. Förvaltningsrätten i Malmö konstaterar att någon fullständig översyn av svensk rätt och hur den förhåller sig till barnkonventionens artiklar inte har gjorts. Bland annat efterfrågar Kammarrätten i Stockholm en mer djupgående analys av barnkonventionens förhållande till EUrätten. Kammarrätten i Stockholm och Östersunds tingsrätt menar även att en vägledning bör omfatta hur konventionens artiklar ska tolkas i ett svenskt sammanhang, vilken betydelse konventionens artiklar har för olika rättsområden och hur olika intressen ska vägas mot varandra. Justitiekanslern ( JK) anser att en vägledning bör innehålla internationell och nationell rättspraxis samt konkreta exempel på situationer som tar sin utgångspunkt i svenska förhållanden och som de rättstillämpande myndigheterna kan ställas inför. JK menar vidare att det fortsatta transformeringsarbetet måste syfta till att undersöka om gällande lagstiftning som rör barn riskerar att hamna i konflikt med barnkonventionen. Även Riksdagens ombudsmän ( JO) menar att konsekvenserna av en inkorporering är otillräckligt utredda. JO pekar också på behovet av någon form av fördjupad granskning av annan lagstiftning där barnfrågor kan aktualiseras för att undvika risken för intressekonflikter. Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har denna dag beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen (dir. 2018:20). Lagrådet anser att kartläggningen borde göras först för att sedan läggas till grund för bedömningen av om konventionen alls bör inkorporeras. Regeringen anser dock inte att frågan om huruvida barnkonventionen ska inkorporeras behöver analyseras ytterligare. Kartläggningen syftar till att ge ett stöd i det fortsatta arbetet med transformering av barnkonventionens bestämmelser inom olika rättsområden. Vidare skapas bättre förutsättningar för utvecklandet av olika typer av processtöd för myndigheterna i deras verksamheter för att bl.a. barnets bästa ska ses som ett tillvägagångssätt i enlighet med barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 14. För att barnkonventionen ska få genomslag och betydelse för rättstillämpningen anser regeringen att konventionen även bör synliggöras i förarbeten till lagstiftning där konventionen kan vara relevant. Det är därför av betydelse att få en så aktuell bild som möjligt av relevant svensk lagstiftning och praxis vad avser barnets rättigheter.

Utifrån ny kunskap och i takt med att samhället förändras och utvecklas är det av vikt att med jämna mellanrum följa upp hur lagstiftningen och dess tillämpning överensstämmer med barnets rättigheter. Genomgångar av svensk lagstiftnings överenstämmelse med konventionen har gjorts flera gånger tidigare. Första gången det gjordes var i samband med ratificeringen 1990 (prop. 1989/90:107) och sedan med jämna mellanrum: genom den parlamentariska kommittén (Barnkommittén) 1996 (SOU 1996:115 och 1996:116), genom den kartläggning som gjordes 2011 (Ds 2011:37) och nu senast genom Barnrättighetsutredningens uppdrag att inom särskilt angelägna områden kartlägga hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter stämmer överens med barnets rättigheter enligt barnkonventionen (dir. 2013:35, SOU 2016:19). Utredaren ska behandla artiklarna 1–42 och analysera konventionsbestämmelsernas innebörd utifrån svenska förhållanden, med återgivande av bl.a. relevanta avgöranden från svenska domstolar, EU-domstolen och Europadomstolen. Utredaren ska även redogöra för relevanta delar av barnrättskommitténs allmänna kommentarer, trots att dessa inte är en rättskälla. Vidare ska utredaren särskilt redovisa hur bestämmelser om barnets bästa och barnets rätt att utrycka sina åsikter och få dem beaktade tolkas i den praktiska tillämpningen samt vilken innebörd de ges i inom olika rättsområden. Redovisningen av barnets bästa och barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade ska innehålla en analys av hur barnets bästa förhåller sig till andra intressen som ska beaktas. Utredningen hindrar dock inte en fortsatt transformering under tiden.

7.2 Kunskapslyft för barnets rättigheter

7.2.1 Öka barns kunskaper om sina rättigheter

Regeringens bedömning: För att barnets rättigheter ska kunna tillgodoses alla barn är det nödvändigt att barn känner till sina rättigheter. Barn behöver därför få ökad kunskap om vad rättigheterna innebär i praktiken.

Utredningens bedömning: Överensstämmer delvis med regeringens bedömning. Utredningen bedömer att alla barn bör få information i skolan om vart de kan vända sig för att få stöd och hjälp om de befinner sig i en utsatt situation. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna delar utredningens bedömning, bl.a. Barnombudsmannen, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Inspektionen för vård och omsorg, Skolinspektionen, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Stockholm, Sveriges Kommuner och Landsting, Göteborgs stad, Skellefteå kommun, Uppsala kommun, Örebro kommun, Rädda Barnen, Unicef Sverige och Stiftelsen Allmänna Barnhuset . Synskadades Riksförbund tillstyrker och anser att barn med synnedsättning måste kunna ta del av informationen och lyfter fram det webbaserade material som Socialstyrelsen och Barnombudsmannen tagit fram.

Skälen för regeringens bedömning : Enligt barnkonventionen har staterna en skyldighet att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som barn. Vidare understryks i strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232) att barn och unga ska få kunskap om barnets rättigheter och vad de innebär i praktiken. För att barnets rättigheter ska kunna tillerkännas alla flickor, pojkar och barn som definierar sig på andra sätt är det också nödvändigt att de känner till sina rättigheter. Barnombudsmannen redovisade i sin årsrapport 2009 en undersökning av barns kunskaper om sina rättigheter. Undersökningen visade att barn och unga i åldrarna 11 respektive 14 år har relativt god allmän kännedom om sina rättigheter. Det var däremot endast en femtedel som var riktigt säkra på att de hört talas om barnkonventionen och endast en av tio som säkert visste vad den handlade om. Barnombudsmannen pekade i årsrapporten bl.a. på vikten av skolans roll i att informera och utbilda om barnets rättigheter. Regeringen anser att det är av vikt att barn får kunskap om sina rättigheter och vad rättigheterna innebär i praktiken. I oktober 2015 gav därför regeringen Barnombudsmannen i uppdrag att under 2015–2018 vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter enligt barnkonventionen och vad de innebär i praktiken både inom skolan och andra områden (S2015/06288/FST). I uppdraget ingår att för detta ändamål skapa en portal med information, färdiga lektionsupplägg och lärarhandledning för att underlätta skolans undervisning om barnets rättigheter. Barn kan känna sig extra utsatta i vissa livssituationer och kan då behöva stöd från exempelvis socialtjänsten. Det ska vara tydligt för barn och unga vad socialtjänsten kan erbjuda barn och unga i behov av stöd eller skydd. Men alla barn vet inte att det är till socialtjänsten de kan vända sig eller ens vad socialtjänsten är. Barns kunskap om sina rättigheter och socialtjänsten behöver därför öka. Kommuner behöver synliggöra sin socialtjänst för barn och unga och vända sig till dem. Socialstyrelsen och Barnombudsmannen har därför, utöver det uppdrag till Barnombudsmannen som nämnts ovan, haft regeringens uppdrag att utforma och sprida information till barn och unga om socialtjänsten och socialtjänstens uppdrag. I uppdraget har även ingått att på lokal nivå underlätta för och stimulera kommunerna till att utveckla och tillgängliggöra sin information för barn och unga. Inom uppdraget har myndigheterna utvecklat en nationell webbplats (kollpasoc.se) som vänder sig till barn och unga med information om socialtjänsten. På webbplatsen tydliggörs vad socialtjänsten kan erbjuda barn och unga i behov av stöd eller skydd. Webbplatsen vänder sig främst till flickor och pojkar i åldrarna 8–18 år.

7.2.2 Ett kunskapslyft om barnets rättigheter inom

kommuner och landsting

Regeringens bedömning: För ett effektivt genomförande av barnets rättigheter är det av betydelse att bland olika yrkesgrupper och beslutsfattare inom kommuner och landsting fortsätta höja kompetensen om barnkonventionen, om de fakultativa protokoll som Sverige har tillträtt och om barnets rättigheter.

Utredningens förslag: Överensstämmer i väsentliga delar med regeringens bedömning. Utredningen föreslår att yrkesgrupper som arbetar i kommunala myndigheter samt förtroendevalda i kommuner och landsting bör omfattas av ett kunskapslyft med syftet att ge kunskap och kompetens om vad ett barnrättsperspektiv innebär i praktiken. Kunskapslyftet bör enligt utredningen också bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte och till att skapa samsyn kring tolkningen av barnets rättigheter. Kunskapslyftet ska genomföras i dialog med SKL och berörda statliga myndigheter, inklusive länsstyrelserna. I dessa delar överensstämmer utredningens bedömning med regeringens. Utredningen föreslår vidare att kunskapslyftet mer specifikt bör innefatta kunskap om barns psykologiska utveckling, minnesfunktioner och förmåga att berätta, samt att utbildningsinsatser och spridning på regional och loka nivå bör utformas och genomföras i samverkan med länsstyrelserna. Utredningen föreslår även att Barnombudsmannen ska få möjlighet att erbjuda uppdragsutbildningar om barnkonventionen. Regeringens förslag skiljer sig från utredningens i ovan nämnda delarna såtillvida att dessa åtgärder inte nämns specifikt i det uppdrag till Barnombudsmannen om att erbjuda stöd till kommuner och landsting som regeringen har beslutat om (S2016/07874/FST). Barnombudsmannen ska i stället inom ramarna för kunskapslyftet initialt genomföra kartläggning och analys av kommuners och landstings kunskapsbehov. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna ger stöd för utredningens principiella förslag att det behövs ett kunskapslyft. Bland andra Länsstyrelsen i Dalarna, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Statens kulturråd, Landstinget Västernorrland , Brottsofferjouren, Plan International och Frälsningsarmén anser dock att tre år är för kort tid. Landstinget Västernorrland anser även att det krävs en långsiktigt hållbar utbildningsstruktur och att SKL kan ha en framtida roll att samordna utbildningsinsatser. Länsstyrelserna i Stockholm och i Västerbottens län och Rädda Barnen anser att kunskapslyftet bör genomföras i enlighet med den regionala stödstruktur som Länsstyrelsen i Jönköpings län föreslagit. Landstinget Dalarna stödjer inte utredningens förslag att kunskapslyftet ska genomföras i samverkan med länsstyrelserna eller att Barnombudsmannen ska erbjuda uppdragsutbildningar med full kostnadstäckning. Örebro kommun anser att det är av stor vikt att Barnombudsmannen involverar SKL samt kommuner och landsting/regioner i ett kunskapslyft för att få med sig det regionala och kommunala perspektivet. Uppsala kommun, Västerås stad och Ystads kommun vill särskilt lyfta vikten av att de utbildningar som genomförs är tydligt målgruppsanpassade och kostnadsfria. Amnesty International anser att skyldigheten för kommuner och landsting att tolka svensk lag fördragskonformt måste

förtydligas och att alla som berörs på statlig, kommunal och landstingsnivå måste utbildas om vad detta innebär i praktiken. Uppsala kommun och Linköpings universitet anser att det är angeläget att kunskapslyftet även omfattar aktuell forskning. Skälen för regeringens bedömning: Genom en inkorporering av barnkonventionen och fortsatt transformering skapas bättre förutsättningar för att tillgodose barnets rättigheter i Sverige. Därutöver krävs en kombination av olika åtgärder såsom vägledning, utbildning och samordning mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället. Artikel 42 i barnkonventionen anger konventionsstatens skyldighet att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra barnkonventionens bestämmelser allmänt kända. Artikel 4 i konventionen förpliktar staterna att vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra rättigheterna i konventionen. Vikten av insatser för att stärka kunskapen om barnkonventionen betonas också i den av riksdagen antagna strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232, bet. 2010/11:SoU3, rskr. 2010/11:35). Här konstateras bl.a. att kunskap om barnets rättigheter och vad dessa rättigheter innebär i praktiken är en grundförutsättning för att leva upp till åtagandena enligt barnkonventionen. Vikten av att säkerställa att aktörer inom offentlig verksamhet har kunskap om Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och vilka krav dessa innebär för den egna verksamheten betonas även i regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29). I utredningen konstateras brister i tillämpningen av barnets rättigheter inom olika verksamhetsområden. En orsak till sådana brister är enligt utredningen otillräcklig kunskap om barnets rättigheter, särskilt hur de ska realiseras i rättstillämpningen. Regeringen delar Barnrättighetsutredningens bedömning att det finns behov av ett kunskapslyft för att främja ett barnrättsperspektiv och säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i verksamheten hos kommuner och landsting. Regeringen delar även utredningens bedömning att ett sådant kunskapslyft bör innehålla utbildnings- och kompetenshöjande insatser om innehållet i och tolkningen av barnkonventionen och om vad dessa instrument innebär i den praktiska verksamheten, i rättstillämpningen och beslutsfattandet för olika yrkesgrupper. Sådan kunskap och kompetens kan t.ex. handla om metoder för att stärka genomslaget för barnets rättigheter i beslutsprocesser, såsom användande av barnkonsekvensanalyser och metoder för att lyssna på barn och inhämta barns åsikter, samt vad barnets bästa som ett tillvägagångssätt innebär. För ett effektivt genomförande av barnets rättigheter är det av betydelse att ytterligare höja kompetensen om barnkonventionen, de fakultativa protokoll som Sverige har tillträtt och om barnets rättigheter bland beslutsfattare på alla nivåer och olika yrkesgrupper. Erfarenheter från andra länder visar att en inkorporering av barnkonventionen i nationell lagstiftning aktualiserar frågor om hur barnets rättigheter kan och bör omsättas i praktiken av offentliga aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Barnombudsmannen har enligt lag i uppgift att driva på genomförandet av barnets rättigheter vilket också innefattar att genomföra insatser som

bidrar till att utveckla och sprida kunskap om tillämpningen av barnkonventionen. Regeringen anser att det i samband med en inkorporering av barnkonventionen behövs en särskild förstärkning vid sidan av det arbete som redan pågår och de satsningar som görs, bl.a. inom ramen för regeringens strategiska arbete för mänskliga rättigheter. Vidare anser regeringen att Barnombudsmannen med sin uppgift enligt lagen (1993:335) om Barnombudsman och sina erfarenheter är en central aktör för ett kunskapslyft riktat mot kommuner och landsting. Regeringen gav därför i december 2016 Barnombudsmannen i uppdrag (S2016/07874/FST) att under perioden 2017–2019 stödja kommuner och landsting i arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter inom centrala verksamhetsområden. I uppdraget ingår att: – kartlägga kommuners och landstings behov av stöd rörande tillämpningen av barnkonventionen, – erbjuda stöd till kommuner och landsting rörande ändamålsenlig vägledning, kunskap och kompetens avseende tolkning och tillämpning av barnets rättigheter, – erbjuda stöd för utveckling av metoder och arbetsformer för tillämpning av barnets rättigheter inom verksamhetsområden för kommuner och landsting som berör barn, – sprida lärande exempel avseende tillämpningen av barnets rättigheter inom olika verksamhetsområden, t.ex. om metoder och arbetsformer för att pröva barnets bästa och för att höra barn i beslutsprocesser, – bidra till nätverksträffar och andra dialogforum på regional nivå för erfarenhetsutbyte mellan kommuner och landsting, – erbjuda kommuner och landsting stöd vad gäller utvärdering av arbetet med att tillämpa barnets rättigheter, samt sammanställa och analysera resultatet av kommunernas och landstingens arbete. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2020 till Regeringskansliet (Socialdepartementet). Flera kommuner och landsting framför i sina remissvar vikten av att ett kunskapslyft är målgruppsanpassat och tar hänsyn till kommuners och landstings olika verksamhetsområden. För att kunna erbjuda ett sådant anpassat kunskapsstöd som efterfrågas har regeringen under en treårsperiod gett Barnombudsmannen utökade resurser. På så sätt blir det möjligt för myndigheten att på ett fördjupat sätt erbjuda stöd till kommuner och landsting när det gäller att utveckla och sprida verksamhetsnära kunskap om metod och arbetsformer för den praktiska tillämpningen av barnets rättigheter inom de verksamhetsområden som särskilt berör barn, t.ex. socialtjänst, förskola och skola, fysisk planering, kultur och fritid samt hälso- och sjukvård. Den vägledning som regeringen anser bör tas fram är också en viktig del i kunskapslyftet för kommuner och landsting då den kan utgöra ett stöd för hur rättstillämparna metodmässigt kan gå tillväga vid tolkning och tillämpning av en internationell konvention som barnkonventionen. En förstärkning av Barnombudsmannens resurser såg regeringen som särskilt angelägen mot bakgrund av de kunskapsbehov som remissinstanserna uppger sig ha inför och i samband med inkorporeringen av barnkonventionen. Regeringen avser att följa upp effekten av kunskapslyftet samt se över strukturen för ett långsiktigt kunskapsstöd till komm- 102 uner och landsting i frågor som rör barnets rättigheter.

7.2.3 Kunskapslyft om barnets rättigheter inom statliga

myndigheter

Regeringens bedömning: För ett effektivt genomförande av barnets rättigheter är det av betydelse att fortsätta höja kompetensen inom statliga myndigheter i fråga om barnkonventionen, de fakultativa protokoll som Sverige har tillträtt och barnets rättigheter.

Utredningens bedömning: Överensstämmer i väsentliga delar med regeringens bedömning. Utredningen föreslår att yrkesgrupper som arbetar i centrala statliga myndigheter bör omfattas av ett kunskapslyft med syftet att ge kunskap och kompetens om vad ett barnrättsperspektiv innebär i praktiken. Kunskapslyftet bör också, enligt utredningens förslag, bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte och till att skapa samsyn kring tolkningen av barnets rättigheter. I dessa delar överensstämmer utredningens bedömning med regeringens. Utredningen föreslår vidare att kunskapslyftet bör innefatta kunskap om barns psykologiska utveckling, minnesfunktioner och förmåga att berätta och att statliga myndigheter bör få i uppdrag att inom sina respektive verksamheter säkerställa att det finns ändamålsenlig kompetens om dessa rättigheter och om barnets utveckling och behov. Regeringens förslag skiljer sig något från utredningens såtillvida att ovan nämnda åtgärder inte nämns specifikt i det uppdrag till Barnombudsmannen som regeringen har beslutat om (S2016/07875/FST) eller i uppdragen till särskilt berörda myndigheter om att analysera utvecklingsbehov och föreslå om det finns behov av att utveckla den praktiska tillämpningen av barnkonventionen inom respektive verksamhetsområden. Utredningen föreslår även att Barnombudsmannen ska få möjlighet att erbjuda uppdragsutbildningar om barnkonventionen. Även i den frågan anser regeringen att det är viktigt att invänta det underlag om kunskapsbehov bland statliga myndigheter som genereras inom kunskapslyftet. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna ger stöd för utredningens principiella förslag att det behövs ett kunskapslyft. Bland andra Länsstyrelsen i Dalarna, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Statens kulturråd, Landstinget Västernorrland , Brottsofferjouren, Plan International och Frälsningsarmén anser att tre år är för kort tid. Unicef Sverige anser att kunskapslyftet ska utvärderas efter tre år. Specialpedagogiska skolmyndigheten anser att kunskapslyftet med fördel kan fördelas till fler myndigheter utifrån deras specifika kunskapsområde och att Barnombudsmannen kan ha samordningsansvar och erbjuda uppdragsutbildningar med aktörer från olika myndigheter. Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet anser att även tillsynsorgan som Riksdagens ombudsmän (JO) och Justitiekanslern bör förbättra sin information och tillgänglighet för barn. Plan International Sverige anser att kunskapslyftet bör innefatta även Sida, UD och andra myndigheter som ägnar sig åt internationellt arbete. Unicef Sverige anser att det bör tydliggöras att samtliga myndigheter som direkt eller indirekt har beröringspunkter med barn och deras rättigheter ska anses centrala. Malmö kommun lyfter vikten av att tillsynsmyndigheterna får utbildning i och kunskap om barnkonventionen så att barnets rättigheter ingår som en naturlig del i tillsyn och granskning av verksamheter. Domstolsverkets

bedömning är att en storskalig satsning på att erbjuda merparten av domarna särskild utbildning om barnkonventionen skulle medföra stora kostnader som inte ryms inom befintlig budget och att ett mer kostnadseffektivt alternativ skulle vara att bygga en grundläggande e-utbildning riktad till domstolsjurister. Statskontoret förordar att regeringen inledningsvis avgränsar antalet myndigheter ytterligare och väljer dem som påverkar de områden där utredningen har belagt att det finns problem. Statskontoret menar också att det kan vara en fördel att börja i liten skala och låta efterföljande myndigheter ta del av idéer och erfarenheter. Brottsoffermyndigheten anser att det bör ställas tydliga krav på respektive myndighet att ta fram rutiner och arbetsformer för att kunna säkerställa att barnets rättigheter beaktas i den egna verksamheten och att det är angeläget att detta arbete utförs inom den berörda myndigheten i stället för att bygga upp en ny organisation som ska arbeta med kompetensutveckling kopplad till barnkonventionen. Kriminalvården anser att det behövs en sammankallande funktion som kan hantera myndighetsgränsöverskridande frågor då det finns en risk att myndigheterna tolkar de vaga bestämmelserna olika vilket kan leda till brister i samarbetet och i förlängningen även brister i myndigheternas möjlighet att uppfylla de krav som ställs. Skälen för regeringens bedömning: För ett effektivt genomförande av barnets rättigheter är det av betydelse att ytterligare höja kompetensen om barnkonventionen, de fakultativa protokoll som Sverige har tillträtt och om barnets rättigheter även bland statliga myndigheter. Som framhålls bl.a. i regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29) behöver myndigheters beslut och andra åtgärder vara förenliga med Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter, inklusive barnkonventionen. Även vikten av att statligt anställda har tillräcklig kunskap om mänskliga rättigheter och på vilket sätt dessa behöver beaktas i den egna verksamheten betonas. Det är enligt regeringens uppfattning av stor vikt att möta det kunskapsbehov rörande hur barnets rättigheter kan och bör omsättas i praktiken av offentliga aktörer på nationell, regional och lokal nivå som en inkorporering av barnkonventionen i nationell lagstiftning aktualiserar. Utredningen konstaterar utifrån sina kartläggningar och andra studier att myndigheter i många fall förefaller sakna kunskap om de skyldigheter som de har gentemot barn i förhållande till barnets rättigheter enligt barnkonventionen vilket riskerar att leda till brister i rättstillämpningen. Regeringen delar utredningens bedömning att det finns behov av ett kunskapslyft för att öka barnrättsperspektivet och säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet. Regeringen delar även utredningens bedömning att ett sådant kunskapslyft bör innehålla utbildnings- och kompetensinsatser om innehållet i och tolkningen av barnkonventionen och framförallt om vad dessa instrument innebär i den praktiska verkligheten, i rättstillämpningen och beslutsfattandet för olika yrkesgrupper. Sådan kunskap och kompetens kan t.ex. handla om metoder för att stärka genomslaget för barnets rättigheter i beslutsprocesser, såsom användande av barnkonsekvensanalyser och metoder för att lyssna på barn och inhämta barns åsikter, samt vad barnets bästa som ett tillvägagångssätt innebär.

Regeringen gav därför i december 2016 Barnombudsmannen i uppdrag (S2016/07875/FST) att under perioden 2017–2019 stödja särskilt berörda statliga myndigheter i arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i myndigheternas verksamhet. Myndigheterna är Socialstyrelsen, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Statens skolverk, Migrationsverket samt Statens institutionsstyrelse. I uppdraget ingår att – erbjuda stöd till myndigheterna vad gäller analys av utvecklingsbehov och genomförande av utvecklingsarbete avseende tillämpning och integrering av barnets rättigheter i deras verksamhet, – erbjuda stöd till myndigheterna rörande ändamålsenlig vägledning, kunskap och kompetens avseende tolkning och tillämpning av barnets rättigheter, – erbjuda stöd till myndigheterna vad gäller att göra deras verksamheter kända, tillgängliga och anpassade för barn, – sprida lärande exempel avseende tillämpningen av barnets rättigheter inom olika verksamhetsområden, t.ex. om metoder och arbetsformer för att pröva barnets bästa och för att höra barn i beslutsprocesser, – erbjuda möjligheter till dialog och erfarenhetsutbyte mellan berörda myndigheter, och – sammanställa och analysera resultatet av myndigheternas arbete. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2020 till Regeringskansliet (Socialdepartementet). Regeringen anser att det kunskapsstöd som erbjuds till statliga myndigheter behöver vara verksamhetsanpassat i syfte att säkerställa att ett barnrättsperspektiv till fullo integreras i myndigheternas verksamheter. Viktiga delar av kunskapslyftet är därför analys av myndigheters utvecklingsbehov och genomförande av utvecklingsarbete avseende tillämpning och integrering av barnets rättigheter i verksamheten. En sådan analys utgör en grund för ett vidare utvecklingsarbete med utgångspunkt i myndighetens behov. Det är regeringens uppfattning att såväl analys av utvecklingsbehov som genomförande av utvecklingsarbetet avseende tillämpningen av barnets rättigheter inom myndigheters verksamhetsområden bör göras av ansvarig myndighet i enlighet med strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232). Genom ovan nämnda uppdrag erbjuds myndigheterna stöd av Barnombudsmannen i genomförandet av dessa åtgärder. Det stöd som Barnombudsmannen erbjuder bör även innehålla möjligheter till dialog och erfarenhetsutbyte bl.a. i syfte att underlätta samstämmighet kring hur bestämmelserna i barnkonventionen kan tillämpas inom närliggande områden. Kunskapslyftet ska ses som en särskild förstärkning under en treårsperiod vid sidan av det arbete som Barnombudsmannen redan bedriver och de satsningar som görs, bl.a. inom ramen för regeringens strategiska arbete för mänskliga rättigheter. Regeringen anser att kunskapslyftet initialt bör vara begränsat till ett mindre antal myndigheter som är särskilt berörda av bestämmelserna i barnkonventionen och som besitter kunskap och erfarenheter av hur arbetet med att tillämpa dem kan utvecklas. Det utvecklingsarbete som bedrivs av dessa myndigheter med stöd av Barnombudsmannen kommer att generera viktiga erfarenheter av hur kunskapslyftet på sikt bör utvecklas sett till innehåll och omfattning. I december 2017 fattade 105

regeringen beslut om att utöka kunskapslyftet till att omfatta fler myndigheter och myndigheter av olika karaktär, däribland ett antal tillsynsmyndigheter. De myndigheter som tillkommit 2018 är Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg och Inspektionen för socialförsäkringen. Regeringen avser att återkomma till frågan om huruvida ytterligare myndigheter bör omfattas av kunskapslyftet. Vidare avser regeringen att följa utvecklingen och behovet av fortsatt kunskapsstöd samt hur myndigheternas erfarenheter kan spridas till fler myndigheter.

7.3 Systematisk dialog och samverkan med civilsamhällets organisationer

Regeringens bedömning: Civilsamhällets organisationer är viktiga aktörer i arbetet med barnets rättigheter och regeringens dialog med dessa aktörer bör därför fortsätta att bedrivas på ett systematiskt sätt.

Utredningens bedömning: Utredningen lämnade ingen bedömning i denna del. Skälen för regeringens bedömning: Ett systematiskt samarbete med civilsamhället inom ramen för en barnrättsdelegation är ett viktigt led i arbetet med barnets rättigheter i linje med den av riksdagen antagna strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232, bet. 2010/11:SoU3, rskr. 2010/11:35). En av de grundläggande förutsättningarna för att främja och skydda barnets rättigheter är enligt strategin att aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. I överenskommelsen med idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting (skr. 2008/09:207) har regeringen åtagit sig att verka för att det utvecklas former för ett mer systematiskt utbyte av erfarenheter mellan regeringen och civilsamhället. Principerna för samarbetet i överenskommelsen har senare även lagts fast av riksdagen (prop. 2009/10:55 En politik för det civila samhället). Civilsamhällets organisationer är viktiga aktörer i arbetet med barnets rättigheter och regeringen anser att dialogen med dessa aktörer bör stärkas. Då det fanns ett behov av att finna en mer systematisk form för dialog med civilsamhällets organisationer beslutade regeringen i april 2016 att inrätta en barnrättsdelegation som forum för dialog mellan regeringen och civilsamhällesorganisationer i Sverige som arbetar med barnets rättigheter nationellt och internationellt (S2016/02760/FST). Bedömningen är att dialogen med civilsamhället inom ramen för en barnrättsdelegation kan höja kvaliteten i regeringens underlag genom att fördjupa och bredda regeringens kunskap och perspektiv i olika frågor som rör barnets rättigheter. Genom inrättandet av en barnrättsdelegation lever regeringen också upp till barnrättskommitténs upprepade rekommendationer om ett strukturerat samarbete med bl.a. det civila samhället i genomförandet av åtagandena enligt barnkonventionen (CRC/C/SWE/CO/3, CRC/C/SWE/CO/4, CRC/C/SWE/CO/5).

8 Ikraftträdande- och

övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2020. Regeringens bedömning: Några särskilda övergångsbestämmelser behövs inte.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag och bedömning. Utredningen föreslår att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2018. Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna har inga synpunkter på utredningens förslag. Statens kulturråd anser dock att lagen bör träda i kraft tidigast efter att kunskapslyftet är avslutat, dvs. år 2019. Kriminalvården anser att det är orealistiskt med ett ikraftträdande den 1 januari 2018 med hänvisning till att det skulle försätta landets myndigheter i en situation där de inte har möjlighet att agera i enlighet med lagstiftarens krav. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Regeringen anser att det behövs mer tid innan lagen träder i kraft än vad utredningen bedömt för att rättstillämpande myndigheter ska kunna förbereda sig eftersom det är förenat med vissa svårigheter att i svensk rätt införliva ett regelverk vars utformning skiljer sig från traditionell svensk lagstiftningsteknik. Sedan barnkonventionen ratificerades 1990 har arbete pågått med att föra in konventionens bestämmelser i svensk rätt genom transformering. Regeringen kan genom tidigare kartläggningar konstatera att svensk rätt över lag stämmer väl överens med barnkonventionen. En fortsatt transformering bidrar till att underlätta för rättstillämparen i arbetet med ett barnrättsbaserat synsätt men också till att öka förutsebarheten. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), se vidare avsnitt 7.1.2. Såsom Kriminalvården framhållit är det även av vikt att lagen om inkorporering inte träder i kraft tidigare än att berörda myndigheter ges tillräcklig tid för att förbereda sig. Ett senare ikraftträdande ger även större utrymme för transformeringsarbete inför en inkorporering. Regeringen är också medveten om att det kan saknas erfarenhet av och kunskap om att tolka och tillämpa internationella konventioner och anser därför att det inför en inkorporering av barnkonventionen dessutom behövs ytterligare kunskapshöjande insatser vid sidan av det arbete som redan pågår och de satsningar som görs, bl.a. av Barnombudsmannen och inom ramen för regeringens strategiska arbete för mänskliga rättigheter. I avsnitt 7 ges en närmare beskrivning av det kunskapslyft som regeringen tog initiativ till i december 2016 för kommuner, landsting och statliga myndigheter under 2017–2019. Den vägledning för tolkning och tillämpning av barnkonventionen som bör tas fram beskrivs i avsnitt 6.4. Den nya lagen om Förenta

nationernas konvention om barnets rättigheter bör därför träda i kraft först den 1 januari 2020. Regeringen instämmer i utredningens bedömning att det inte behövs några övergångsbestämmelser till lagförslaget.

9 Konsekvenser av förslaget

9.1 Kostnader eller intäkter för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda

Regeringens bedömning: Inkorporeringen av barnkonventionen är ett förtydligande av vad som redan gäller. Kostnader avseende förvaltning och rättsbildning som en direkt effekt av inkorporeringen är svåra att förutse och inkorporeringen av barnkonventionen medför inte några ekonomiska eller administrativa kostnader av betydelse.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser har inga synpunkter på utredningens bedömning. Majoriteten av de remissinstanser som lämnat synpunkter delar däremot inte utredningens bedömning. Bland dessa återfinns ett större antal av kommunerna, även några av de kommuner som tillstyrker en inkorporering. Till exempel Migrationsverket, Ystads kommun , Örebro kommun och Landstinget i Dalarna menar att en inkorporering av barnkonventionen kräver nya arbetssätt vilket därmed kan leda till längre handläggningstider. Bland andra Länsstyrelsen i Dalarnas län, Migrationsverket och Örebro kommun anser att inkorporeringen kommer att medföra ekonomiska eller administrativa kostnader. Vidare anser Örebro kommun, i likhet med bl.a. Malmö kommun, Stockholms läns landsting , Länsstyrelsen i Dalarna, Statskontoret, Domstolsverket, Statens kulturråd och Linköpings universitet att kostnader kan uppstå i samband med kunskaps- och kompetensutveckling för personal. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällets frågor, Kiruna kommun, Malmö kommun, Uppsala kommun, Västerås kommun och Ystads kommun menar att kunskapslyftet bör vara kostnadsfritt och att regeringen behöver skjuta till medel för kunskapslyftet. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd konstaterar att de redan i dag enligt sin instruktion har i uppdrag att beakta barnkonventionen, något som också avspeglar sig i myndighetens arbetssätt men att de ändå kommer att behöva se över arbetssätt och styrdokument vilket kommer att leda till kostnader för myndigheten. Förvaltningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Malmö , Malmö kommun, Uppsala kommun, Västerås kommun , Ystads kommun , Örebro kommun, Landstinget i Dalarna , Landstinget i Västernorrland och Flickaplattformen lyfter behovet av en mer grundlig kostnadsberäkning av effekterna av en inkorporering. Utan en ordentlig analys kan förslaget, enligt Riksrevisionen , leda till oförutsedda kostnadsökningar eftersom ny 108 rättighetslagstiftning med generella rättigheter kan bli kostnadsdrivande.

Enligt Förvaltningsrätten i Karlstad , Förvaltningsrätten i Malmö, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan är det sannolikt att en inkorporering kommer att innebära en viss ökad mål- och ärendetillströmning och att vissa processer kan bli mer komplicerade. Justitiekanslern (JK) framhåller att en inkorporering av barnkonventionen kan väntas leda till fler ärenden i JK:s skaderegleringsverksamhet men också till fler mål i domstol där enskilda som grund för ersättning åberopar att konventions regler har överträtts. Enligt JK bör man därför räkna med att reformen kommer att medföra ökade kostnader för staten, både i form av handläggningskostnader och i form av skadestånd till enskilda. Vidare framhåller Kammarrätten i Stockholm och Kalmar tingsrätt att en inkorporering kommer att medföra ökad arbetsbörda och ökade kostnader för domstolar och andra myndigheter. Skälen för regeringens bedömning: I lagrådsremissen uttalade regeringen att de ekonomiska och administrativa kostnaderna av en inkorporering av barnkonventionen ytterligare behöver belysas inför beslutet om proposition. Statskontoret fick därför i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av de offentligfinansiella och samhällsekonomiska konsekvenserna av regeringens förslag. Analysen skulle enligt uppdraget avse de ekonomiska konsekvenser som en inkorporering av den redan ratificerade konventionen kan medföra. Av Statskontorets rapport framgår att det saknas förutsättningar för att utifrån befintlig evidens beräkna effekterna för de offentliga finanserna av regeringens förslag om inkorporering. En uppskattning av effekterna på de offentliga finanserna har emellertid gjorts utifrån scenarier baserade på olika antaganden. Den ekonomiska analysen utgår från två huvudsakliga typer av kostnader, dels kostnader för initiala implementeringsåtgärder, dels direkta kostnader för förvaltning och rättsbildning. Scenarierna är enligt Statskontoret att betrakta som räkneexempel och inte som prognoser. En sammanfattning av Statskontorets rapport finns i bilaga 6. Regeringens bedömning är att inkorporeringen inte medför några ekonomiska eller administrativa kostnader av betydelse. Sverige som stat är, sedan snart 30 år, folkrättsligt förpliktad att följa konventionen och domstolarna och andra myndigheter har att i konkreta fall tolka svenska författningar fördragskonformt. En inkorporering av barnkonventionen innebär inte att barn ges några nya rättigheter. Redan i dag bör rättstillämpare beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering får i huvudsak anses vara ett förtydligande av vad som redan kan anses gälla. När det gäller implementeringsåtgärder så är dessa inte någon direkt effekt av en inkorporering. För att barnets rättigheter ska få genomslag krävs dock, vid sidan av inkorporeringen, bl.a. kunskapshöjande insatser till barn och unga, statliga myndigheter, landsting och kommuner. Sådana åtgärder har genomförts och genomförs fortlöpande sedan Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Åtgärderna syftar till att genomföra barnets rättigheter i enlighet med konventionen. Regeringen kommer inom ramen för barnrättspolitiken fortsatt att prioritera ett strategiskt och systematiskt arbete på nationell, regional och lokal nivå för att tillförsäkra barn deras rättigheter. Inom ramen för detta arbete kommer regeringen att särskilt prioritera insatser för att genomföra barnets rättigheter i praktiken. 109

Som ett led i detta gav regeringen redan i december 2016 Barnombudsmannen i uppdrag att under perioden 2017–2019 genomföra kunskapshöjande insatser till kommuner, landsting och statliga myndigheter, se vidare avsnitt 7. Några remissinstanser, bland andra Migrationsverket, Ystads kommun , Örebro kommun och Dalarnas läns landsting menar att en inkorporering av barnkonventionen kräver nya arbetssätt vilket därmed kan leda till längre handläggningstider. Örebro kommun anser, i likhet med bl.a. Malmö kommun, Stockholms läns landsting , Länsstyrelsen i Dalarnas län , Statskontoret, Domstolsverket, Statens kulturråd och Linköpings universitet att kostnader kan uppstå i samband med kunskaps- och kompetensutveckling för personal. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd konstaterar att de kommer att behöva se över arbetssätt och styrdokument vilket kommer att leda till kostnader för myndigheten. Regeringen anser dock att kostnaderna avseende förvaltning som en direkt effekt av inkorporeringen är svåra att förutse. Som tidigare nämnts, bör rättstillämpare redan i dag beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. I den av riksdagen antagna strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232, bet. 2010/11:SoU3, rskr. 2010/11:35) betonas att barnkonventionen uttrycker ett förhållningssätt som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder som kan beröra ett enskilt barn eller en grupp barn. Detta barnrättsbaserade synsätt, som utgör kärnan i barnkonventionen, innebär att varje barn ska ses som bärare av rättigheter. En inkorporering av barnkonventionen bidrar enligt regeringen till att synliggöra barnets rättigheter och är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt. Handläggningskostnader för ärenden som berör barn och barnets rättigheter inom olika områden hanteras redan i dag inom ramen för ordinarie verksamhet. Metodutveckling sker löpande och är en del av den ordinarie verksamheten som hanteras inom ordinarie ekonomiska ramar. Regeringen anser att det gäller även fortsättningsvis. Regeringen anser vidare att det är av betydelse att bland olika yrkesgrupper inom statliga myndigheter, kommuner och landsting fortsätta att höja kompetensen om barnets rättigheter, vilket också betonas i den av riksdagen antagna strategin. Myndigheterna kan också behöva utarbeta och uppdatera föreskrifter och vägledande dokument. Att hantera nya författningar är en uppgift som ligger inom respektive myndighets ansvarsområde. Sådana insatser med avseende på ny lagstiftning är uppgifter som såväl stat som kommun och landsting kontinuerligt arbetar med vid alla reformer av lagstiftningen. Regeringen förutsätter att myndigheterna i sin verksamhetsplanering fortsatt avsätter de medel som krävs. Detta gäller särskilt mot bakgrund av att det pågående kunskapslyftet syftar till att bidra till kompetenshöjning och spridning av metoder för att stärka och utveckla barnrättsperspektivet i offentlig verksamhet. Den vägledning som bör tas fram för att utgöra stöd vid tolkning och tillämpning av konventionen kommer också att kunna utgöra ett stöd i myndigheternas arbete med att ta fram och uppdatera riktlinjer och handböcker inom respektive myndighets specifika verksamhet. Ett antal remissinstanser, bland andra Justitiekanslern ( JK), För- 110 valtningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Malmö, Kammarrätten i

Stockholm, Kalmar tingsrätt, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan , anser att en inkorporering av barnkonventionen kan komma att innebära en viss ökad mål- och ärendetillströmning. Regeringen anser att det inte är möjligt att förutse huruvida en inkorporering kommer att leda till ett ökat antal mål och ärenden vilket även Statskontoret anser i sin rapport. För att uppskatta kostnaderna har Statskontoret utgått från de norska erfarenheterna. I Norge har barnkonventionen, enligt rapporten, åberopats eller använts som underlag i 80 fall som nått norska HD under perioden 2003–2016. Det framgår dock inte om dessa utgör nya mål och ärenden där enbart barnkonventionens bestämmelser åberopats, eller om de bestämmelserna åberopats vid sidan av annan norsk lag. Regeringen anser att det är svårt att göra en bedömning av vilka effekter inkorporeringen kommer att ha på mål- och ärendetillströmningen, men kan konstatera att den i Norge inte synes ha lett till någon tydlig ökning av mål- och ärendetillströmningen. Regeringens samlade bedömning är att kostnader avseende förvaltning och rättsbildning som en direkt effekt av inkorporeringen alltjämt är svåra att förutse och att inkorporeringen av barnkonventionen i sig inte medför några ekonomiska eller administrativa kostnader av betydelse. JK framhåller att en inkorporering av barnkonventionen kan väntas leda till fler ärenden i JK:s skaderegleringsverksamhet men också till fler mål i domstol där enskilda som grund för ersättning åberopar att konventionens regler har överträtts. Barnkonventionen innehåller inga bestämmelser om effektiva rättsmedel vid överträdelser av konventionen. En artikel med ett sådant innehåll finns i Europakonventionen och det är den artikeln, inklusive den tydliga praxis som har utvecklats vid Europadomstolen om rätten till nationella effektiva rättsmedel, som har lett till att det i svensk rättstillämpning har utvecklats en rätt till skadestånd vid överträdelser av den konventionen. Även om det, enligt barnrättskommittén, finns ett underförstått krav på att det ska finnas effektiva rättsmedel innefattande bl.a. skadestånd, skiljer sig rättsläget mellan konventionerna så pass mycket att det motiverar försiktighet. För det första är barnkonventionen inte särskilt väl anpassad till möjligheten att kräva skadestånd vid brott mot konventionen. För det andra kan rättsmedel tillhandahållas på andra sätt än genom skadestånd. Mer rimligt än att tillämpa barnkonventionen som en självständig skadeståndsgrund är dessutom att konventionen, liksom andra tillämpliga normer, kan ligga till grund för en bedömning av om en rätt till skadestånd föreligger enligt de redan gällande reglerna om det allmännas skadeståndsrättsliga ansvar enligt skadeståndslagen (1972:207). Det är dock möjligt att regeringen får anledning att återkomma till frågan.

9.2 Samhällsekonomiska konsekvenser

Regeringens bedömning: Inkorporeringen av barnkonventionen är ett förtydligande av vad som redan gäller. Det är inte möjligt att förutse vilka samhällsekonomiska konsekvenser en inkorporering av barnkonventionen kommer att medföra.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har inga synpunkter på utredningens bedömning. Riksrevisionen delar dock inte utredningens bedömning. Riksrevisionen anser att inkorporering, åtminstone i det korta perspektivet, riskerar att skapa osäkerhet och leda till en omotiverad ökning av antalet rättsprocesser med ökade kostnader för samhället. Skälen för regeringens bedömning: Mot bakgrund av att det inte var möjligt för utredningen att helt förutse samhällsekonomiska konsekvenser av en inkorporering gav, som tidigare nämnts, regeringen Statskontoret i uppdrag att även genomföra en fördjupad analys av de samhällsekonomiska konsekvenserna. Enligt Statskontorets analys är de samhällsekonomiska konsekvenserna beroende av hur barnkonventionen som svensk lag tolkas, vilka rättsfall som kommer att drivas, utfallen i de rättsfall som tas upp, samt av hur de berörda verksamheternas arbete förändras på sikt. Statskontorets rapport visar vidare att stöd i implementeringen också får betydelse för de samhällsekonomiska konsekvenserna. Huruvida detta är samhällsekonomiskt positivt eller negativt har inte kunnat värderas av Statskontoret. Regeringens bedömning är att det inte är möjligt att förutse vilka samhällsekonomiska konsekvenser en inkorporering av barnkonventionen kommer att medföra. Regeringen vill dock understryka att en inkorporering av barnkonventionen inte innebär några nya rättigheter för barn och därmed inte heller några nya åtaganden för rättstillämpande myndigheter. En inkorporering innebär främst ett förtydligande av att rättstillämparna i mål och ärenden ska tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen. Att barn får sina rättigheter tillgodosedda och synliggörs som rättighetsbärare kan få en positiv inverkan på samhället genom att barns behov av insatser eller andra åtgärder kan tillgodoses i ett tidigt skede. Att barn t.ex. får fler tidiga insatser kan medföra att de i ett längre perspektiv klarar sin skolgång bättre. Tidiga förebyggande insatser är många gånger kostnadseffektiva sett över tid.

9.3 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen

Regeringens bedömning: En inkorporering av barnkonventionen innebär inga nya åligganden för kommunerna. Eftersom kommuner och landsting redan är skyldiga att tolka den svenska lagstiftningen fördragskonformt torde påverkan på den kommunala självstyrelsen vara begränsad. Förslaget bedöms proportionerligt i förhållande till den påverkan det har på den kommunala självstyrelsen.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna har inga synpunkter på utredningens bedömning. Det är fler remissinstanser som delar utredningens bedömning än som inte gör det. Skellefteå kommun förutsätter att den s.k. finansieringsprincipen strikt tillämpas på de konsekvenser som kan uppstå. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys menar att inkorporeringen ger uttryck för en generell ambitionshöjning, vilket bör innebära en mer omfattande påverkan på kostnader och på den kommunala självstyrelsen än vad utredningen ger uttryck för. Malmö kommun ställer sig frågande till att kommunerna redan är skyldiga att tolka den svenska lagstiftningen fördragskonformt och menar att en inkorporering i så fall endast innebär en begränsad förstärkning av barnets rättigheter i de kommunala verksamheterna. Amnesty International erfar att kommunerna har bristande kunskap om att de har en skyldighet att tolka svensk lagstiftning fördragskonformt och att det finns kommuner som tror att en sådan tolkningsplikt i första hand åligger regering och riksdag och inte kan krävas på kommun- och landstingsnivå. Skälen för regeringens bedömning : En inkorporering av barnkonventionen innebär inte några nya åligganden för kommunerna. Kommunerna och landstingen är redan i dag skyldiga att så långt det är möjligt tolka den svenska lagstiftningen fördragskonformt varför påverkan på den kommunala självstyrelsen får anses vara begränsad. Förslaget bedöms proportionerligt i förhållande till den påverkan det har på den kommunala självstyrelsen.

9.4 Konsekvenser för barn

Regeringens bedömning: En inkorporering av barnkonventionen bedöms bidra till att förtydliga att skyddet av barnets rättigheter ska säkerställas på alla nivåer.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna har inga synpunkter på utredningens bedömning. Riksrevisionen är tveksam till om inkorporeringen av barnkonventionen i praktiken kommer att medföra någon förstärkning av barnets rättigheter mot bakgrund av att svensk lagstiftning redan står i god överensstämmelse med konventionen. Malmö högskola menar att det finns risk för att inkorporeringen inte leder till någon reell förändring då extra medel inte tillskjuts. Skälen för regeringens bedömning: Redan i dag bör rättstillämpare beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering får i huvudsak anses vara ett förtydligande av vad som redan kan anses gälla. En inkorporering i kombination med bl.a. kunskapshöjande insatser och stöd såsom vägledning i tolkning av barnkonventionen bör exempelvis bidra till att säkerställa att barnets bästa utreds och bedöms samt att barnets

rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade utifrån ålder och mognad säkerställs. Regeringen anser att en inkorporering bidrar till att förtydliga att skyddet av barnets rättigheter ska säkerställas på alla nivåer och att barnet som rättighetsbärare synliggörs.

9.5 Konsekvenser för jämställdhet och integration

Regeringens bedömning: En inkorporering av barnkonventionen kan bidra till att förverkliga såväl det jämställdhetspolitiska målet som det integrationspolitiska målet.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna har inga synpunkter på utredningens bedömning. Av de remissinstanser som lämnat synpunkter är det en majoritet som delar utredningens bedömning. Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att en inkorporering av barnkonventionen kan bidra till att förverkliga det jämställdhetspolitiska målet och att det skulle leda till ökad tydlighet att jämställdhetspolitiken innefattar såväl vuxna som unga. Specialpedagogiska skolmyndigheten delar utredningens bedömning men anser att betänkandet borde ha tagit mer hänsyn till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Flickaplattformen tycker att utredningen borde ha gjort en mer ordentlig konsekvensanalys gällande jämställdhet och integration. Malmö högskola och Malmö kommun påpekar att utredningen saknar en jämställdhetsanalys av de olika förslagen. Skälen för regeringens bedömning: Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetspolitiken omfattar även flickor och pojkar och barnrättsperspektivet är en viktig aspekt i genomförandet. Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. En inkorporering av barnkonventionen innebär ett förtydligande av att rättstillämparna i mål och ärenden ska tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen. Enligt barnkonventionen ska varje konventionsstat respektera och tillförsäkra varje barn inom konventionsstatens jurisdiktion de rättigheter som anges i konventionen utan åtskillnad av något slag, dvs. oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt. En inkorporering förtydligar på så sätt vikten av att respektera och tillförsäkra varje barn de rättigheter som anges i konventionen utan åtskillnad av något slag, vilket bl.a. innefattar förhållanden som kan vara olika bland flickor och pojkar. I praktiken innebär det att man måste utgå från det enskilda barnet och systematiskt arbeta för att identifiera och tillgodose behoven hos flickor respektive pojkar. Mot bakgrund av att det finns brister i tillämpningen av barnkonventionen kan inkorporeringslagen komma att innebära att rättstillämparna oftare än i dag i mål och ärenden tolkar svenska bestämmelser i förhållande till barn- 114 konventionen. Regeringen anser att en inkorporering bidrar till att barnets

rättigheter säkerställs och att barnet som rättighetsbärare synliggörs. Regeringens bedömning är därför att en inkorporering av barnkonventionen bidrar till att förverkliga såväl det jämställdhetspolitiska målet som det integrationspolitiska målet.

10 Författningskommentar

Förslaget till lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter

1 §

Genom paragrafen, som behandlas i avsnitt 5.2, inkorporeras artiklarna 1– 42 i Förenta nationernas konvention den 20 november 1989 om barnets rättigheter. Genom bestämmelsen i första stycket blir de arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska språkversionerna gällande som svensk lag. I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att barnkonventionens engelska och franska originaltexter tillsammans med en svensk översättning finns intagna som en bilaga till lagen. Den svenska översättningen är avsedd som ett hjälpmedel vid tolkningen av originaltexterna. Konventionens arabiska, kinesiska, ryska och spanska texter finns tillgängliga i Regeringskansliet (Utrikesdepartementet).

Sammanfattning av betänkandet Bilaga 1 Barnkonventionen blir svensk lag

(SOU 2016:19)

Inledning

I betänkandet lämnas förslag på en lag om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och presenteras en rad åtgärder som behöver vidtas vid en inkorporering, liksom ett antal författningsförslag i övrigt. Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Uppdraget

Barnrättighetsutredningen har haft i uppdrag att göra en kartläggning inom särskilt angelägna områden av hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnets rättigheter enligt barnkonventionen och de två fakultativa protokoll som Sverige tillträtt. Vid tydliga avvikelser ingår det i utredningens uppdrag att lämna förslag till åtgärder samt, vid behov, förslag till kompletteringar och förtydliganden i lagstiftningen för att stärka barnets rättigheter. I uppdraget ingår vidare att analysera för- och nackdelar med att inkorporera barnkonventionen och de två fakultativa protokollen i svensk rätt. Mot bakgrund av regeringens uttalade vilja att, vid sidan av fortsatt transformering, ge barnkonventionen ställning som svensk lag har utredningen också haft i uppdrag att lämna förslag till en lag om inkorporering av barnkonventionen och att belysa vissa frågor av rättslig och praktisk karaktär som aktualiseras vid en inkorporering.

Kartläggning av hur rättstillämpningen överensstämmer med

barnets rättigheter enligt barnkonventionen

Kartläggningsområden Utredningens kartläggningsuppdrag har omfattat rättstillämpningen och hur den överensstämmer med barnets rättigheter enligt barnkonventionen och de fakultativa protokoll som Sverige har tillträtt. Områden där det saknas författningsbestämmelser i förhållande till barnkonventionens rättigheter har alltså fallit utanför uppdraget. Utgångspunkten för kartläggningen har varit barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Rättighetsperspektivet, med grundprinciperna i fokus, har genomsyrat genomförandet av kartläggningen vad gäller val av kartläggningsområden, frågor för kartläggningen och analys av kartläggningsresultaten. De områden som utredningen efter en identifieringsprocess har funnit särskilt angelägna att kartlägga är:

– barn i migrationsprocessen, – stöd och service till barn med funktionsnedsättning, – barn som har bevittnat våld inom familjen och – barn som har utsatts för våld inom familjen.

De områden som valts är områden där barn befinner sig i en utsatt situation och där myndighetsbeslut kan få stora konsekvenser. Områden som vid Bilaga 1 tiden för kartläggningen var, eller nyligen varit, föremål för annan översyn har inte ingått i kartläggningen. Kartläggningen har på utredningens uppdrag genomförts av forskare verksamma vid universitet och högskolor. Den speglar olika typer av beslut, både domstolsavgöranden och förvaltningsbeslut, de senare från både stat och kommun. Syftet med kartläggningen är att ge en bild av vilket genomslag barnkonventionen, särskilt grundprinciperna, har fått i rättstillämpningen. Forskarna har presenterat kartläggningsresultaten och sina slutsatser i 1 var sin rapport varefter utredningen har gjort en analys av de redovisade resultaten. I analysen har utredningen utgått från FN:s barnrättskommittés tolkningar vilka finns uttryckta i kommitténs allmänna kommentarer.

Iakttagelser på de kartlagda områdena Kartläggningen visar på en rad brister när det gäller genomslaget för barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Tydligast är bristerna i fråga om principen om barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Trots att det finns uttryckliga bestämmelser om barnets bästa i svensk lagstiftning på tre av kartläggningsområdena är det vanligt att bedömningen inte tar sin utgångspunkt i det enskilda barnets situation. I stället bedöms barnets bästa utifrån generella uttalanden i förarbeten, policydokument och andra riktlinjer. Det går heller inte att utläsa vilka avvägningar och bedömningar som myndigheter gjort i de fall barnets intressen ska vägas mot andra intressen. Såvitt gäller barns möjligheter att få komma till tals visar kartläggningen att det ofta inte förs samtal med barn och att det många gånger inte motiveras varför så ej skett. I de fall barn får komma till tals handlar samtalen i många fall om något annat än vad som är av relevans för att få fram ett fullgott beslutsunderlag. Kartläggningen visar också att synen på barn och hur barn bemöts av myndigheterna inte utgår från barn som bärare av rättigheter. Detta kan visa sig i att de ibland särbehandlas negativt i förhållande till vuxna. Det gäller t.ex. inom området barn som utsatts för våld inom familjen. Ett agerande som mot en vuxen hade varit straffbart kan bli straffritt med hänvisning till föräldrars ställning gentemot sina barn. Ett annat exempel är migrationsområdet där barns egna asylskäl endast i mycket begränsad utsträckning prövas i beslut om uppehållstillstånd.

1 Rapporterna finns tillgängliga i Socialdepartementet och hos Barnrättighetsutredningen. Efter det att Barnrättighetsutredningens arbete slutförts kommer utredningens arkivhandlingar att överlämnas till Riksarkivet. 117

Fördelar och svårigheter med att inkorporera barnkonventionen Bilaga 1 En stärkt ställning för barnets rättigheter och ett skarpare juridiskt verktyg Sverige som stat är i folkrättslig mening redan bunden av barnkonventionen. Därmed följer en förpliktelse att leva upp till de krav som konventionen ställer. Både domstolar och andra myndigheter är skyldiga att, så långt det är möjligt, tolka svenska interna rättsregler fördragskonformt. En inkorporering innebär att tjänstemän och beslutsfattare måste förhålla sig till barnkonventionen på ett annat sätt än i dag eftersom konventionen blir gällande som lag och ensam kan läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden. Genom en inkorporering blir barnkonventionen tillämplig på samtliga rättsområden. Det blir också tydligt att konventionen ska ses som en helhet och att artiklarna i konventionen ska tolkas i relation till varandra, något som kan förväntas lägga grunden till ett mer rättighetsbaserat synsätt. En inkorporering kan även förväntas påverka regelgivningen i övrigt, främst genom att tranformeringen av barnkonventionens bestämmelser torde påskyndas av inkorporeringen. Genom inkorporeringen kan man räkna med att barnets rättigheter får en mer framskjuten plats i den offentliga debatten och i lagstiftningsärenden. Brister i den svenska lagstiftningen kan dessutom identifieras och åtgärdas. Konventionens bestämmelser kan förväntas påverka utformningen av annan lagstiftning mer direkt än hittills. En väsentlig fördel med att inkorporera barnkonventionen är vidare att den kan fungera som utfyllnad i de fall annan lagstiftning inte till fullo tar till vara barnets rättigheter enligt konventionen. Konventionen kommer också, när den ges status av lag, att ha företräde vid en eventuell konflikt mellan bestämmelserna i konventionen och författningar av lägre valör. Sammantaget innebär en inkorporering att konventionens rättigheter får en stärkt ställning inte endast formellt utan även reellt. Barnets rättigheter kan tas till vara i större utsträckning än i dag.

En politisk markering Genom en inkorporering av barnkonventionen markeras den politiska viljan att säkerställa barnets rättigheter. Det visar att barnets rättigheter är en prioriterad fråga. I praktiken krävs dock att den politiska markeringen åtföljs av konkreta åtgärder. En inkorporering i sig är inte tillräcklig för att barnets rättigheter ska få genomslag.

Ett pedagogiskt verktyg En inkorporering kan sägas ha en pedagogisk betydelse. De särskilda mänskliga rättigheter som tillkommer barn finns efter en inkorporering samlade i en lag. Konventionen som helhet blir synligare och det blir tydligt att rättigheterna i konventionen hänger samman och förutsätter varandra.

Svårigheter i rättstillämpningen En inkorporering av barnkonventionen innebär en rad fördelar. Men det finns också en del svårigheter och utmaningar att förhålla sig till.

En inkorporering är ett effektivt sätt att synliggöra rättigheterna. En del konventionsartiklar är emellertid allmänt hållna och innehåller vaga Bilaga 1 formuleringar som kan ge ett inte obetydligt utrymme för tolkning. Vaga och allmänt hållna formuleringar innebär givetvis svårigheter i den praktiska tillämpningen. Konventionen sedd som helhet och bl.a. barnrättskommitténs allmänna kommentarer kan dock ge viss vägledning vid tolkningen. Konventionen har också en annan rättssystematik än vad som gäller i den inhemska rätten. Genom EU-rättens och Europakonventionens inflytande är dock rättstillämparna sedan årtionden vana vid att hantera regelverk avfattade på ett annat sätt än det traditionellt svenska med en relativt hög grad av detaljreglering. Genom EU-rätten har också användningen av principer, t.ex. proportionalitetsprincipen, kommit att få ökad betydelse. Att barnkonventionens utformning avviker från svensk rättstradition behöver sålunda inte leda till några mer omfattande rättstillämpningsproblem. En svårighet med att tillämpa barnkonventionen kan vara att det saknas förarbeten, motsvarande de svenska, som kan ge vägledning vid tolkningen. Det innebär dock inte att det saknas vägledning för tolkning av konventionen. FN:s barnrättskommitté har t.ex. i fråga om en rad artiklar utarbetat allmänna kommentarer som kan vara till ledning för rättstillämpningen. En annan svårighet med barnkonventionen är att vissa artiklar kan sägas vara direkt tillämpliga – self-executing – medan andra artiklar inte är det. Problemet är välkänt i monistiska system, men svenska domstolar och andra rättstillämpande myndigheter har inte samma erfarenhet att avgöra denna typ av frågor. Det är viktigt att frågan uppmärksammas och diskuteras i samband med att barnkonventionen inkorporeras. Till skillnad från vad som gäller för EU-rätten och Europakonventionen finns det inte någon internationell domstol som kan tolka konventionens närmare innebörd vilket kan innebära svårigheter vid den inhemska rättstillämpningen. Erfarenheter från Norge ger dock vid handen att detta inte uppfattats som något stort problem i praktiken. Inhemsk norsk rättspraxis har relativt kort tid efter inkorporeringen utvecklats och därigenom har lägre instansers behov av vägledning tillgodosetts. En liknande utveckling torde kunna förväntas i Sverige. I den mån det råder osäkerhet kring hur konventionens artiklar ska tolkas, och därigenom hur de kommer att tillämpas, kan det finnas en risk att det grundläggande kravet för rättssäkerheten, förutsebarheten, inte tillgodoses vid en inkorporering. En transformering ökar förutsebarheten och bestämmelsen kan anpassas till verksamhetsområdet. Transformering ger därför ett bättre stöd för rättstillämpande myndigheter. En inkorporering utesluter emellertid inte en fortsatt transformering. Tvärtom är det utredningens mening, och också en utgångspunkt för utredningens arbete, att transformeringen ska fortsätta även efter det att barnkonventionen fått ställning av lag. Vid en inkorporering är det domstolar och andra rättstillämpande myndigheter, främst de högsta instanserna, som har att tolka bestämmelserna och därmed också träffa avgöranden som enligt svensk rättstradition normalt tillkommer den lagstiftande makten. En inkorporering kan i viss

bemärkelse ses som en maktförskjutning. Det är dock inte något bär- Bilaga 1 kraftigt skäl mot att inkorporera barnkonventionen. Även om tolkningen av en inkorporerad konvention ligger fast på ett annat sätt än tolkningen av nationell lag – där situationen kan åtgärdas genom en lagändring – kommer lagstiftaren genom fortsatt transformering alltjämt att ha vissa möjligheter att påverka tolkningen av rättigheterna i konventionen. Det ska också framhållas att just domstolsprövningen är ett skydd för att den enskilde får sina rättigheter respekterade.

Utredningens förslag

Barnkonventionen som svensk lag

Inkorporering genom en särskild lag I utredningens uppdrag ingår att lämna förslag till en lag om inkorporering av barnkonventionen. Däremot ingår det inte i uppdraget att lämna förslag till lag om inkorporering av de två fakultativa protokoll till konventionen som Sverige tillträtt. I betänkandet föreslås att artiklarna 1–43.1 och 44.6 i barnkonventionen, i originaltexternas lydelse, ska gälla som svensk lag. Originaltexterna ska ha samma giltighet. För att barnets rättigheter ska få önskat genomslag krävs, vid sidan av inkorporering, fortsatt transformering. Det krävs därutöver en kombination av olika åtgärder, såsom lagstiftning, information, utbildning och samordning mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället.

Principer vid en eventuell konflikt mellan barnkonventionens bestämmelser och inhemsk lagstiftning Utgångspunkten för utredningens arbete är att barnkonventionen ska ges status av vanlig lag. I syfte att underlätta för olika aktörer redogörs i betänkandet för de principer som kan bli aktuella när det finns en eventuell konflikt mellan den inkorporerade barnkonventionens bestämmelser och annan svensk lagstiftning. Det är utredningens bedömning att verkliga konflikter, i betydelsen oförenlighet eller motstridighet, mellan barnkonventionen och annan svensk lagstiftning sällan torde uppkomma. De konflikter som kan uppkomma bedöms kunna lösas med hjälp av olika rättstillämpningsmetoder. Eventuella konflikter bör också vid behov fångas upp i det fortsatta transformeringsarbetet. I samband med att inkorporeringen av barnkonventionen i svensk rätt utvärderas finns det anledning att uppmärksamma frågan om hur eventuella konflikter mellan konventionen och lagstiftningen i övrigt har hanterats.

Tolkning och vägledning I syfte att underlätta för olika aktörer bl.a. vid rättstillämpning och lagstiftning redogörs i betänkandet för rättsliga och praktiska frågor som rör tolkningen av barnkonventionen.

En inkorporering av barnkonventionen förutsätter att rättstillämparen har kunskap om konventionen och om hur den ska tolkas och tillämpas. Bilaga 1 Utbildning och kompetensutveckling om konventionens praktiska tillämpning i förhållande till den egna verksamheten är därför viktigt. Utredningen har varit i kontakt med ett antal myndigheter, samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), för att få veta vilket stöd och vilken skriftlig vägledning för tolkningen av barnkonventionen de ser behov av i sin verksamhet. Det har därvid uttryckts ett behov av en skriftlig vägledning som kan vara ett stöd vid tolkningen och tillämpningen av den inkorporerade barnkonventionen. En sådan vägledning bör utgå från svenska förhållanden. Den bör finnas samlad på ett ställe och göras lätt tillgänglig.

Åtgärder som kan behöva vidtas med anledning av en inkorporering Även om det endast är originaltexternas lydelse som blir gällande som lag, innehåller inkorporeringslagar som regel en bilaga med konventionen i svensk översättning. Utredningen har identifierat vissa brister i den svenska översättningen av barnkonventionen och föreslår därför att det, inför en inkorporering, görs en översyn av den svenska översättningen av konventionen. En inkorporering av barnkonventionen kommer sannolikt att väcka frågor som myndigheter och beslutsfattare inte har haft anledning att ta ställning till tidigare. Det är därför viktigt att de situationer som kan komma att uppstå i den praktiska tillämpningen, efter det att barnkonventionen blivit lag, så tidigt som möjligt diskuteras i domstolarna och i andra myndigheter. Utredningen föreslår därför att Domstolsverket och andra centrala myndigheter i regleringsbrev får i uppdrag att, utifrån respektive myndighets uppdrag och verksamhet, diskutera vilka utmaningar och frågor man kan komma att ställas inför efter en inkorporering. Finns det lagstiftningsbehov är det viktigt att detta påtalas och förs vidare till Regeringskansliet. En fråga som kan uppkomma i rättstillämpningen är om en viss bestämmelse i konventionen är direkt tillämplig (self-executing). Ytterst får det ankomma på domstolar och andra rättstillämpande myndigheter att, utifrån den specifika situationen, bedöma om en bestämmelse är direkt tillämplig eller inte. För att höja kunskapen och för att så långt som möjligt nå en samsyn föreslås att även denna typ av frågor blir föremål för en diskussion inom domstolarna och övriga rättstillämpande myndigheter. Det har inte ingått i Barnrättighetsutredningens uppdrag att behandla frågan om effektiva rättsmedel vid överträdelser av konventionen. Effektiva rättsmedel rymmer olika aspekter, varav ekonomisk kompensation är en. Med hänsyn till skadeståndsfrågans betydelse och det oklara rättsläget bör frågan om skadestånd vid kränkning av rättigheter enligt barnkonventionen uppmärksammas i Regeringskansliets fortsatta arbete. Oklarheten om reformens konsekvenser på skadeståndsrättens område bör dock inte hindra att konventionen inkorporeras.

Bedömningar och förslag på de kartlagda områdena Bilaga 1 Den kartläggning utredningen låtit göra har omfattat områdena barn i migrationsprocessen, stöd och service till barn med funktionsnedsättning, barn som har bevittnat våld inom familjen och barn som har utsatts för våld inom familjen. Utifrån kartläggningsresultaten kan konstateras att barnkonventionen inte har fått tillräckligt genomslag i rättstillämpningen på de fyra utvalda områdena och att det finns tydliga brister i förhållande till barnets rättigheter enligt konventionen. På tre av de fyra kartlagda områdena finns det särskilda bestämmelser som utgår från artikel 3 om barnets bästa och artikel 12 om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och bli hörd. Trots detta har principerna i barnkonventionen inte fått ordentligt genomslag. Beträffande barn i migrationsprocessen är det utredningens bedömning att i ärenden där sökanden är ett barn måste barnets skäl för ansökan utredas och framgå av Migrationsverkets beslut. Migrationsverkets bedömning av skälen för ansökan måste ha barnet i fokus. Bestämmelsen om barnets bästa i 1 kap. 10 § utlänningslagen (2005:716) föreslås få en tydligare koppling till artikel 3 i barnkonventionen genom att det i lagen uttryckligen anges att barnets bästa ska utredas och särskilt beaktas i fall som rör ett barn. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets åsikter. Vidare föreslås att det i 1 kap. 11 § utlänningslagen regleras att barnet ska få relevant information om exempelvis sina rättigheter, handläggningen, de beslut som kan komma att fattas och beslutens konsekvenser. Barnet ska också informeras om beslut varigenom ärendet avgörs och de skäl som bestämt utgången. Informationen ska anpassas till barnets ålder, mognad och andra individuella förutsättningar. Den som lämnar informationen ska så långt möjligt försäkra sig om att barnet förstått innehållet i och betydelsen av informationen. För att bättre överensstämma med artikel 12 i barnkonventionen föreslås att bestämmelsen i utlänningslagen om barns rätt att få framföra sina åsikter omformuleras och utvidgas till att gälla alla frågor som rör barnet, inte bara frågor om tillstånd. Dessutom föreslås att olämplighetsrekvisitet i nu gällande bestämmelse tas bort. Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet och barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, föreslås att nuvarande bestämmelser om barnets bästa och barns möjligheter att få uttrycka sina åsikter får en tydligare koppling till artiklarna 3 och 12 i barnkonventionen. Vidare föreslås, på samma sätt som i utlänningslagen, att barnet ska få relevant information anpassad till barnets ålder, mognad och andra individuella förutsättningar och att den som lämnar informationen, så långt möjligt, ska försäkra sig om att barnet förstått informationen. För att få en nationell bild av hur barns rättigheter tillgodoses när det gäller LSS-insatser till barn föreslås att Socialstyrelsen får i uppdrag att genomföra en kartläggning av detta och, utifrån kartläggningsresultatet, lämna förslag till åtgärder. Beträffande barn som bevittnat våld inom familjen visar kartläggningen att det finns brister i rättstillämpningen, både i förhållande till gällande rätt

och i förhållande till rättigheterna enligt barnkonventionen. Trots konstaterat behov av stöd och hjälp hos barnet har inte insatser beviljats eftersom Bilaga 1 socialtjänsten inte fått samtycke av vårdnadshavarna eller i vissa fall ens kunnat etablera kontakt med familjen. Det är utredningens bedömning att det måste säkerställas att barn som bevittnat våld får stöd och hjälp av socialtjänsten när de är i behov av det. Utredningen delar den uppfattning som LVU-utredningen gett uttryck för i sitt slutbetänkande i fråga om möjligheten för socialnämnden att besluta om öppna insatser till barn under 15 år även om vårdnadshavaren inte samtycker till dem. Såvitt gäller barn som utsatts för våld inom familjen finns det brister i det straffrättsliga skyddet för barn i förhållande till barnkonventionen, både i själva lagstiftningen och i tillämpningen av bestämmelserna. Av kartläggningen framgår bl.a. att åtal i flera fall ogillats eftersom smärta inte ansetts styrkt eller för att den smärta som barnet känt inte varit tillräcklig för att gärningen ska bedömas som misshandel. Smärtrekvisitet och de krav det ställer på ett barn som utsatts för våld medför att barn i praktiken många gånger inte ges ett likvärdigt straffrättsligt skydd mot våld som vuxna, något som inte ligger i linje med barnkonventionen. Utredningen föreslår att det i 3 kap. 5 a § brottsbalken införs en ny särskild straffbestämmelse om misshandel av barn. För ett sådant brott döms en förälder eller en person under vars fostran, vård eller tillsyn ett barn står och som tillfogar barnet kroppsskada, sjukdom eller smärta eller utsätter barnet för våld eller försätter barnet i vanmakt eller något annat sådant tillstånd. Till skillnad från vad som gäller för misshandel krävs inte att våldet har orsakat smärta. Straffet för misshandel av barn är fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, böter eller fängelse i högst sex månader. För grov misshandel av barn döms till fängelse i lägst ett och högst sex år eller om brottet är synnerligen grovt till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Brotten benämns misshandel av barn respektive grov misshandel av barn. På en rad rättsområden finns i speciallagstiftningen särskilda bestämmelser om bl.a. barnets bästa och om barnets rätt att få uttryckta sina åsikter. Trots detta har kartläggningen visat att barnkonventionens grundprinciper, som särskilt omfattats av kartlägg-ningen, fått dåligt genomslag i den praktiska tillämpningen. Även om kartläggningen varit begränsad till särskilt angelägna områden föreslås, som ett utflöde av kartläggningsresultaten, att det i förvaltningslagen (1986:223) och i förvaltningsprocesslagen (1971:291) införs en ny bestämmelse enligt vilken barnets bästa ska utredas och särskilt beaktas i ärenden och mål som rör barn. Ett barn ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Bedömningar och förslag utifrån generella iakttagelser

Inledning Trots olikheter mellan de kartlagda områdena är bristerna likartade. Detta ger anledning att anta att motsvarande brister i rättstillämpningen i förhållande till barnkonventionen finns även inom andra områden än de som ingått i kartläggningen. Utöver de lagstiftningsåtgärder som föreslås på vissa av de kartlagda områdena lämnas i betänkandet förslag på generella 123

åtgärder för att konventionens rättigheter ska få bättre genomslag i rätts- Bilaga 1 tillämpningen och i samhället i stort.

Lagstiftningsåtgärder Det är utredningens bedömning att principen om barnets bästa som ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser bör få ökat genomslag i det fortsatta transformeringsarbetet. I transformeringsarbetet behöver barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade säkerställas. Det bör vidare tydliggöras att barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade utgör en väsentlig del vid bedömningen av barnets bästa. En viktig fråga att uppmärksamma är också frågan om hur vårdnadshavarens bestämmanderätt förhåller sig till barnets rätt att komma till tals. Bestämmelser som innehåller begränsningar eller förbehåll när det gäller rätten för barnet att uttrycka sina åsikter bör ses över. Utredningen bedömer vidare att barnkonventionen bör synliggöras i förarbeten där konventionen kan vara av relevans. Sådana förarbeten bör på ett tydligt sätt hänvisa till barnkonventionens bestämmelser och hur dessa bör tolkas med stöd av bl.a. barnrättskommitténs allmänna kommentarer. I betänkandet föreslås även att om förslagen i ett betänkande har betydelse för barnets rättigheter, ska konsekvenserna i det avseendet redovisas. En bestämmelse om detta tas in i 15 § kommittéförordningen (1998:1474).

Möjlighet att kunna utkräva rättigheterna För att rättigheterna i barnkonventionen ska ha betydelse för barnet måste det enligt barnrättskommittén finnas effektiva rättsmedel vid kränkningar av rättigheterna. Det finns ett behov av att stärka barns möjlighet att utkräva sina rättigheter. Det är därför viktigt att säkerställa att barn har kunskap om och tillgång till myndigheter som är centrala för att säkerställa rättigheterna. Utredningen föreslår att statliga myndigheter som är centrala för att säkerställa barnets rättigheter får i uppdrag att vidta åtgärder för att göra den egna myndighetens verksamhet, eller den verksamhet myndigheten ansvarar för, känd, tillgänglig och anpassad för barn. Barnombudsmannen bör få i uppdrag att bistå de berörda myndigheterna i arbetet med detta. Det är vidare utredningens bedömning att regeringen bör utreda om Barnombudsmannen bör ges möjlighet att föra talan för enskilda i de fall frågan är av särskild betydelse för rättstillämpningen eller på annat sätt är av särskilt intresse för genomförandet av barnkonventionen.

Administrativa och andra åtgärder Sverige har nått långt i sitt strategiska arbete, också i relation till länder som har inkorporerat barnkonventionen. Trots detta har barnkonventionen inte fått det genomslag i rättstillämpningen som man hade kunnat förvänta sig. I betänkandet föreslås att regeringen under en treårsperiod genomför ett kunskapslyft för att höja kompetensen om barnkonventionen, de fakultativa protokoll som Sverige har tillträtt och barnets rättigheter bland olika yrkesgrupper som arbetar i statliga och kommunala myndigheter. Kuns- 124 kapslyftet bör även omfatta förtroendevalda i stat, kommun och landsting.

Insatserna bör syfta till att ge kunskap och kompetens om vad barnkonventionen och ett barnrättsperspektiv innebär i praktiken, i förhållande Bilaga 1 till den egna verksamheten. Det bör också ingå att sprida kunskap om metoder för att lyssna på barn och inhämta barns åsikter samt vad barnets bästa som ett tillvägagångssätt innebär. Även kunskapen om barns psykologiska utveckling, minnesfunktioner och förmåga att berätta bör ingå i kunskapslyftet. Insatserna bör vidare syfta till att bidra till kunskapsoch erfarenhetsutbyte och till att skapa en samsyn kring tolkningen av barnets rättigheter utifrån bl.a. barnrättskommitténs allmänna kommentarer. I kunskapslyftet bör bl.a. följande åtgärder ingå:

– Barnombudsmannen får i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser och bidra till spridning och användning av metoder för att stärka barnrättsperspektivet i myndigheters rättstillämpning. Inom ramen för uppdraget bör det också ingå att sprida barnrättskommitténs allmänna kommentarer som ett stöd i tolkningen av barnets rättigheter i rättstillämpningen. – Statliga myndigheter som är centrala för genomförandet av barnets rättigheter enligt barnkonventionen får i uppdrag att inom sina respektive verksamheter säkerställa att det finns ändamålsenlig kompetens om dessa rättigheter och om barnets utveckling och behov. Myndigheterna ska återrapportera vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå detta mål. – Barnombudsmannen får möjlighet att erbjuda uppdragsutbildningar om barnkonventionen.

Det är vidare utredningens bedömning att det för att kompetensen ska öka för relevanta yrkesgrupper, bör säkerställas att högskoleutbildningar för dessa omfattar kunskap om barnets rättigheter. Dessutom bör alla barn få information i skolan om vart de kan vända sig för att få stöd och hjälp om de befinner sig i en utsatt situation. Utredningen anser vidare att regeringen bör utreda hur etablering av oberoende, lokala barnrättighetsbyråer kan främjas ekonomiskt. Med barnrättighetsbyråer avses byråer dit barn ska kunna vända sig för att få information och individuellt stöd för att få sina rättigheter tillgodosedda. Barnrättighetsbyråerna bör vara fristående från den statliga och kommunala organisationen och utgöra ett komplement till det stöd och de insatser som myndigheter och andra organisationer från det civila samhället erbjuder.

Författningsförslag i betänkandet Bilaga 2 Barnkonventionen blir svensk lag

(SOU 2016:19)

Förslag till lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter

Härigenom föreskrivs följande.

Artiklarna 1–43.1 och artikel 44.6 i Förenta nationernas konvention den 20 november 1989 om barnets rättigheter ska i originaltexternas lydelse 1 gälla som lag här i landet. Originaltexterna ska ha samma giltighet. Konventionens engelska och franska originaltexter finns tillsammans med 2 en svensk översättning intagna som en bilaga till denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

1 Originaltexterna finns tillgängliga på Utrikesdepartementet och i Förenta nationernas traktatdatabas https://treaties.un.org/ 126 2 Bilaga 4 i betänkandet.

Förslag till lag om ändring i brottsbalken Bilaga 2 Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att 3 kap. 6 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 3 kap. 5 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

5 a § Om en förälder eller en person under vars fostran, vård eller tillsyn ett barn står, tillfogar barnet kroppsskada, sjukdom eller smärta eller utsätter barnet för våld eller försätter barnet i vanmakt eller något annat sådant tillstånd döms för misshandel av barn till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

3 6 § Är brott som avses i 5 § att anse Är brott som avses i 5 eller 5 a § som grovt, döms för grov att anse som grovt, döms för grov misshandel till fängelse i lägst ett misshandel respektive grov och högst sex år. Vid bedömande misshandel av barn till fängelse i av om brottet är grovt ska särskilt lägst ett och högst sex år. Vid beaktas om gärningen var bedömande av om brottet är grovt livsfarlig eller om gärningsman- ska särskilt beaktas om gärningen nen har tillfogat en svår kropps- var livsfarlig eller om gärningsskada eller allvarlig sjukdom eller mannen har tillfogat en svår annars visat särskild hänsyns- kroppsskada eller allvarlig sjuklöshet eller råhet. dom eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Är brottet att anse som synnerligen grovt, döms dock till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är synnerligen grovt ska särskilt beaktas om kroppsskadan är bestående eller om gärningen har orsakat synnerligt lidande eller om gärningsmannen har visat synnerlig hänsynslöshet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

3 Senaste lydelse 2010:370.

Förslag till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen Bilaga 2 (1971:291)

Härigenom föreskrivs att det i förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska införas en ny paragraf, 8 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 a § I mål som rör barn ska rätten se till att barnets bästa blir utrett och särskilt beaktas. Ett barn ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för mål som har inletts före ikraftträdandet.

Förslag till lag om ändring i förvaltningslagen Bilaga 2 (1986:223)

Härigenom föreskrivs att det i förvaltningslagen (1986:223) ska införas en ny paragraf, 7 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 a § I ärenden som rör barn ska barnets bästa utredas och särskilt beaktas. Ett barn ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ärenden som har inletts före ikraftträdandet.

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd Bilaga 2 och service till vissa funktionshindrade

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade dels att 6 a och 8 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 8 b och 8 c §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 6 a § När åtgärder rör barn ska bar- Vid åtgärder som rör ett barn ska nets bästa särskilt beaktas. barnets bästa utredas och särskilt beaktas . Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets åsikter i enlighet med 8 c §.

5 8 § Insatser enligt denna lag ska ges den enskilde endast om han eller hon begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare begära insatser för honom eller henne. När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

4 Senaste lydelse 2010:480. 130 5 Senaste lydelse 2010:480.

8 b § När en insats rör ett barn ska Bilaga 2 barnet få relevant information, om exempelvis – vilka rättigheter barnet har, – hur handläggningen går till, och – de beslut som kan komma att fattas och konsekvenserna av dessa. Barnet ska informeras om beslut varigenom ärendet avgörs och de skäl som bestämt utgången. Den information som barnet får ska anpassas till barnets ålder, mognad och andra individuella förutsättningar. Den som lämnar information ska så långt det är möjligt försäkra sig om att barnet har förstått informationen.

8 c § Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) Bilaga 2 Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716) dels att 1 kap. 10 och 11 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 1 kap. 11 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

10 § I fall som rör ett barn skall I fall som rör ett barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa utredas och särskilt barnets hälsa och utveckling samt beaktas. barnets bästa i övrigt kräver. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets åsikter i enlighet med 11 a §. 11 § När frågor om tillstånd enligt I fall som rör ett barn ska barnet denna lag skall bedömas och ett få relevant information, om barn berörs av ett beslut i ärendet exempelvis skall, om det inte är olämpligt, – vilka rättigheter barnet har, barnet höras. Den hänsyn skall tas – hur handläggningen går till, till det barnet har sagt som och barnets ålder och mognad – de beslut som kan komma att motiverar. fattas och konsekvenserna av dessa. Barnet ska informeras om beslut varigenom ärendet avgörs och de skäl som bestämt utgången. Den information som barnet får ska anpassas till barnets ålder, mognad och andra individuella förutsättningar. Den som lämnar information ska så långt det är möjligt försäkra sig om att barnet har förstått informationen. 11 a § Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

Förslag till förordning om ändring i Bilaga 2 kommittéförordningen (1998:1474)

Härigenom föreskrivs att 15 § kommittéförordningen (1998:1474) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 § Om förslagen i ett betänkande har Om förslagen i ett betänkande har betydelse för den kommunala själv- betydelse för den kommunala självstyrelsen, skall konsekvenserna i det styrelsen, ska konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Det- avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har samma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för syssel- brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika sättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensför- arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande måga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för mellan kvinnor och män, för barns möjligheterna att nå de integrations- rättigheter eller för möjligheterna att politiska målen. nå de integrationspolitiska målen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.

Förslag till förordning om ändring i förordningen Bilaga 2 (2007:1021) med instruktion för Barnombudsmannen

Härigenom föreskrivs att det i förordningen (2007:1021) med instruktion för Barnombudsmannen ska införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 a § Inom sitt verksamhetsområde får Barnombudsmannen bedriva uppdragsverksamhet och får för detta ta ut avgifter upp till full kostnadstäckning. Avgiftsinkomsterna disponeras av Barnombudsmannen. Barnombudsmannens uppdragsverksamhet ska hållas ekonomiskt skild från Barnombudsmannens verksamhet i övrigt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.

Förteckning över remissinstanserna Bilaga 3 (SOU 2016:19)

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Riksdagens ombudsmän (JO), Riksrevisionen, Göta hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Stockholm, Göteborgs tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Kalmar tingsrätt, Östersunds tingsrätt, Förvaltningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Umeå, Justitiekanslern, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Migrationsverket, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Statens institutionsstyrelse, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Barnombudsmannen, Inspektionen för socialförsäkringen, Tullverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Statistiska centralbyrån, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Statskontoret, Konsumentverket, Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Linköpings universitet, Lunds universitet, Malmö högskola, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Örebro universitet, Trafikverket, Statens kulturråd, Statens medieråd, Sametinget, Diskrimineringsombudsmannen (DO), Nämnden för statligt stöd till trossamfund, Arbetsmiljöverket, Botkyrka kommun, Eslövs kommun, Gotlands kommun, Gävle kommun, Göteborgs kommun, Karlskoga kommun, Kiruna kommun, Kristianstads kommun, Lunds kommun, Lycksele kommun, Malmö kommun, Norrköpings kommun, Skellefteå kommun, Stockholms kommun, Uppsala kommun, Växjö kommun, Ystads kommun, Ängelholms kommun, Örebro kommun, Dalarnas läns landsting, Skånes läns landsting, Stockholms läns landsting, Västernorrlands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Autism och Asperbergerförbundet, Bris, Ecpat Sverige, Flickaplattformen, Handikappförbunden (Numera Funktionsrätt Sverige), Humanisterna, Judiska Centralrådet, Lika Unika, LSU- Sveriges ungdomsorganisationer, Nationell samverkan för psykisk hälsa, Plan Sverige, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, Riksförbundet för sexuell upplysning, Riksidrottsförbundet, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Rädda Barnen, Rädda Barnens ungdomsförbund, Röda Korset, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Svenska Tornedalingars Riksförbund, Sverigefinländarnas delegation, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Antidiskrimineringsbyråer, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Kristna råd, Ungdomsförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, Unicef Sverige, Unizon, Svenska kyrkan, Sveriges Akademikers Nykterhetsförbund, Socialdemokrater för tro och solidaritet i Bohuslän, Sveriges Kulturskoleråd, Pensionsmyndigheten, Barnombudsmannen i Uppsala, Brottsofferjouren, Västerås stad, Frälsningsarmén, Amnesty International,

Riksförbundet DHB, Unga hörselskadade, Synskadades Riksförbund, Bilaga 3 Föreningen Lekfrämjandet IPA Barns Rätt till Lek, Sveriges Ungdomsråd, Myndigheten för tillgängliga medier, Civil Rights Defenders, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Barnafrid, Republikanska föreningen, Medborgareintresse (Sveriges Riksdag).

Lagrådsremissens lagförslag Bilaga 4

Förslag till lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter Härigenom föreskrivs följande.

1 § Artiklarna 1–43.1 och artikel 44.6 i Förenta nationernas konvention den 20 november 1989 om barnets rättigheter ska i originaltexternas lydelse gälla som svensk lag. Konventionens engelska och franska originaltexter finns tillsammans med en svensk översättning intagna som en bilaga till denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Bilaga Bilaga 4 FN:s konvention om barnets rättigheter 1 (Översättning)

Convention on the Convention relative aux Konvention om barnets

Rights of the Child droits de l’enfant rättigheter

Preamble Préambule Inledning

The States Parties to Les Etats parties à la Konventionsstaterna, the present Convention, présente Convention, Considering that, in Considérant que, con- som anser att, i enlighet accordance with the formément aux principes med de principer som principles proclaimed in proclamés dans la Charte proklamerats i Förenta the Charter of the des Nations Unies, la re- nationernas stadga, er- United Nations, reco- connaissance de la dignité kännandet av den innegnition of the inherent inhérente à tous les boende värdigheten hos dignity and of the equal membres de la famille alla medlemmar av mänand inalienable rights of humaine ainsi que niskosläktet och av deras all members of the l’égalité et le caractère lika och oförytterliga human family is the inaliénable de leurs droits rättigheter utgör grundfoundation of freedom, sont le fondement de la valen för frihet, rättvisa justice and peace in the liberté, de la justice et de och fred i världen, world, la paix dans le monde, Bearing in mind that Ayant à l’esprit le fait som beaktar att Förenta the peoples of the que les peuples des Na- nationernas folk i stadgan United Nations have, in tions Unies ont, dans la på nytt bekräftat sin tro på the Charter, reaffirmed Charte, proclamé à nou- de grundläggande mänsktheir faith in funda- veau leur foi dans les liga rättigheterna och på mental human rights droits fondamentaux de den enskilda människans and in the dignity and l’homme et dans la dignité värdighet och värde och worth of the human et la valeur de la personne beslutat främja sociala person, and have humaine, et qu’ils ont framsteg och bättre levdetermined to promote résolu de favoriser le pro- nadsvillkor under större social progress and bet- grès social et d’instaurer frihet, ter standards of life in de meilleures conditions larger freedom, de vie dans une liberté plus grande, Recognizing that the Reconnaissant que les som erkänner att För- United Nations has, in Nations Unies, dans la enta nationerna i den the Universal Declara- Déclaration universelle allmänna förklaringen tion of Human Rights des droits de l’homme et om de mänskliga rättig and in the International dans les pactes inter- heterna och i de interna- Covenants on Human nationaux relatifs aux tionella konventionerna Rights, proclaimed and droits de l’homme, ont om mänskliga rättigheter

1 Översättning i enlighet med den i prop. 1989/90:107 intagna texten. Det har dock skett en ändring av artikel 43.2, varigenom antalet medlemmar i kommittén utökas från tio till arton, se 138 fotnot 2 samt SÖ 1996:31.

agreed that everyone is proclamé et sont con- proklamerat och kommit Bilaga 4 entitled to all the rights venues que chacun peut se överens om att envar är and freedoms set forth prévaloir de tous les droits berättigad till alla de fritherein, without distinc- et de toutes les libertés qui och rättigheter som däri tion of any kind, such as y sont énoncés, sans anges, utan åtskillnad av race, colour, sex, lan- distinction aucune, nota- något slag, såsom ras, guage, religion, political mment de race, de coul- hudfärg, kön, språk, reor other opinion, natio- eur, de sexe, de langue, de ligion, politisk eller annal or social origin, pro- religion, d’opinion politi- nan uppfattning, natioperty, birth or other que ou de toute autre nellt eller socialt urstatus, opinion, d’origine nation- sprung, ale ou sociale, de fortune, de naissance ou de toute autre situation, Recalling that, in the Rappelant que, dans la som erinrar om att För- Universal Declaration Déclaration universelle enta nationerna i den of Human Rights, the des droits de l’homme, les allmänna förklaringen United Nations has pro- Nations Unies ont pro- om de mänskliga rättigclaimed that childhood clamé que l’enfance a heterna proklamerat att is entitled to special care droit à une aide et à une barn har rätt till särskild and assistance, assistance spéciales, omvårdnad och hjälp, Convinced that the Convaincus que la fa- som är övertygade om family, as the funda- mille, unité fondamentale att familjen, såsom den mental group of society de la société et milieu grundläggande enheten i and the natural environ- naturel pour la croissance samhället och den naturment for the growth and et le bien-être de tous ses liga miljön för alla dess well-being of all its membres et en particulier medlemmars och särskilt members and particu- des enfants, doit recevoir för barnens utveckling larly children, should be la protection et l’assis- och välfärd, bör ges nödafforded the necessary tance dont elle a besoin vändigt skydd och protection and assis- pour pouvoir jouer plei- bistånd så att den till fullo tance so that it can fully nement son rôle dans la kan ta på sig sitt ansvar i assume its responsibi- communauté, samhället, lities within the community, Recognizing that the Reconnaissant que som erkänner att child, for the full and l’enfant, pour l’épa- barnet, för att kunna harmonious develop- nouissement harmonieux uppnå en fullständig och ment of his or her de sa personnalité, doit harmonisk utveckling av personality, should grandir dans le milieu sin personlighet, bör växa grow up in a family familial, dans un climat de upp i en familjemiljö, i en environment, in an bonheur, d’amour et de omgivning av lycka, atmosphere of happi- compréhension, kärlek och förståelse, ness, love and understanding, Considering that the Considérant qu’il im- som anser att barnet till child should be fully porte de préparer pleine- fullo bör förberedas för prepared to live an indi- ment l’enfant à avoir une ett självständigt liv i samvidual life in society, vie individuelle dans la hället och uppfostras and brought up in the société, et de l’élever dans 139

Bilaga 4 spirit of the ideals l’esprit des idéaux procla- enligt de ideal som proproclaimed in the més dans la Charte des klamerats i Förenta na- Charter of the United Nations Unies, et en parti- tionernas stadga, och Nations, and in parti- culier dans un esprit de särskilt i en anda av fred, cular in the spirit of paix, de dignité, de tolé- värdighet, tolerans, frihet, peace, dignity, toler- rance, de liberté, d’égalité jämlikhet och solidaritet, ance, freedom, equality et de solidarité, and solidarity, Bearing in mind that Ayant à l’esprit que la som beaktar att behovet the need to extend par- nécessité d’accorder une att ge barnet särskild ticular care to the child protection spéciale à omvårdnad fastslagits i has been stated in the l’enfant a été énoncée 1924 års Genèvedekla- Geneva Declaration of dans la Déclaration de ration om barnets rättigthe Rights of the Child Genève de 1924 sur les heter och i deklarationen of 1924 and in the Dec- droits de l’enfant et dans om barnets rättigheter, laration of the Rights of la Déclaration des droits vilken antogs av generalthe Child adopted by the de l’enfant adoptée par församlingen den 20 no- General Assembly on l’Assemblée générale le vember 1959, och erkänts 20 November 1959 and 20 novembre 1959, et i den allmänna förklarecognized in the Uni- qu’elle a été reconnue ringen om de mänskliga versal Declaration of dans la Déclaration uni- rättigheterna, den inter- Human Rights, in the verselle des droits de nationella konventionen International Covenant l’homme, dans le Pacte om medborgerliga och on Civil and Political international relatif aux politiska rättigheter (sär- Rights (in particular in droits civils et politiques skilt artiklarna 23 och articles 23 and 24), in (en particulier aux articles 24), den internationella the International Coven- 23 et 24), dans le Pacte konventionen om ekonoant on Economic, Social international relatif aux miska, sociala och kultuand Cultural Rights (in droits économiques, soci- rella rättigheter (särskilt particular in article 10) aux et culturels (en artikel 10) samt i stadgar and in the statutes and particulier à l’article 10) och tillämpliga instrurelevant instruments of et dans les statuts et ment för fackorgan och specialized agencies and instruments pertinents des internationella organisainternational organi- institutions spécialisées et tioner som ägnar sig åt zations concerned with des organisations interna- barnens välfärd, the welfare of children, tionales qui se préoccupent du bien-être de l’enfant, Bearing in mind that, Ayant à l’esprit que, som beaktar att, såsom as indicated in the Dec- comme indiqué dans la anges i deklarationen om laration of the Rights of Déclaration des droits de barnets rättigheter, ”barthe Child, “the child, by l’enfant, «l’enfant, en net på grund av sin fyreason of his physical raison de son manque de siska och psykiska omogand mental immaturity, maturité physique et in- nad behöver särskilt needs special safeguards tellectuelle, a besoin skydd och särskild omand care, including ap- d’une protection spéciale vårdnad, innefattande propriate legal protec- et de soins spéciaux, lämpligt rättsligt skydd, tion, before as well as notamment d’une såväl före som efter föafter birth”, delsen”,

protection juridique ap- Bilaga 4 propriée, avant comme après la naissance», Recalling the provi- Rappelant les disposi- som erinrar om besions of the Declaration tions de la Déclaration sur stämmelserna i deklaraon Social and Legal les principes sociaux et tionen om sociala och Principles relating to the juridiques applicables à la rättsliga principer rörande Protection and Welfare protection et au bien-être skydd av och omsorg om of Children, with des enfants, envisagés barn, särskilt med hänsyn Special Reference to surtout sous l’angle des till nationell och internat- Foster Placement and pratiques en matière ionell placering i foster- Adoption Nationally d’adoption et de place- hem och adoption; Förand Internationally; the ment familial sur les plans enta nationernas mini- United Nations Stand- national et international, mistandardregler för rättard Minimum Rules for de l’Ensemble de règles skipning rörande ungthe Administration of minima des Nations Unies domsbrottslighet Juvenile Justice (The concernant l’adminis- (Pekingreglerna) samt Beijing Rules); and the tration de la justice pour deklarationen om skydd Declaration on the mineurs (Règles de av kvinnor och barn i Protection of Women Beijing), et de la Décla- nödsituationer och vid and Children in Emer- ration sur la protection des väpnad konflikt, gency and Armed Con- femmes et des enfants en flict, période d’urgence et de conflit armé, Recognizing that, in Reconnaissant qu’il y a som erkänner att det i all countries in the dans tous les pays du alla länder i världen finns world, there are children monde des enfants qui barn som lever under living in exceptionally vivent dans des conditions exceptionellt svåra fördifficult conditions, and particulièrement diffici- hållanden och att sådana that such children need les, et qu’il est nécessaire barn kräver särskild uppspecial consideration, d’accorder à ces enfants märksamhet, une attention particulière, Taking due account of Tenant dûment compte som tar vederbörlig the importance of the de l’importance des tra- hänsyn till vikten av varje traditions and cultural ditions et valeurs cultu- folks traditioner och kulvalues of each people relles de chaque peuple turella värden när det for the protection and dans la protection et le gäller barnets skydd och harmonious develop- développement harmo- harmoniska utveckling, ment of the child, nieux de l’enfant, Recognizing the im- Reconnaissant l’im- som erkänner betydelportance of international portance de la coopération sen av internationellt co-operation for im- internationale pour l’amé- samarbete för att förbättra proving the living con- lioration des conditions de barns levnadsvillkor i ditions of children in vie des enfants dans tous varje land, särskilt i utevery country, in partic- les pays, et en particulier vecklingsländerna, ular in the developing dans les pays en dévelopcountries, pement, Have agreed as fol- Sont convenus de ce qui har kommit överens om lows: suit: följande:

Bilaga 4

Part I Première partie Del I

Article 1 Article premier Artikel I For the purposes of Au sens de la présente I denna konvention avthe present Convention, Convention, un enfant ses med barn varje a child means every s’entend de tout être hu- människa under 18 år, om human being below the main âgé de moins de dix- inte barnet blir myndigt age of eighteen years huit ans, sauf si la tidigare enligt den lag unless, under the law majorité est atteinte plus som gäller för barnet. applicable to the child, tôt en vertu de la légimajority is attained slation qui lui est applicearlier. able.

Article 2 Article 2 Artikel 2 1. States Parties shall 1. Les Etats parties 1. Konventionsstaterna respect and ensure the s’engagent à respecter les skall respektera och tillrights set forth in the droits qui sont énoncés försäkra varje barn inom present Convention to dans la présente Conven- deras jurisdiktion de räteach child within their tion et à les garantir à tout tigheter som anges i jurisdiction without dis- enfant relevant de leur denna konvention utan crimination of any kind, juridiction, sans distinc- åtskillnad av något slag, irrespective of the tion aucune, indépendam- oavsett barnets eller dess child’s or his or her ment de toute considéra- förälders eller vårdnadsparent’s or legal guard- tion de race, de couleur, havares ras, hudfärg, kön, ian’s race, colour, sex, de sexe, de langue, de reli- språk, religion, politiska language, religion, po- gion, d’opinion politique eller annan åskådning, litical or other opinion, ou autre de l’enfant ou de nationella, etniska eller national, ethnic or social ses parents ou représen- sociala ursprung, egenorigin, property, disabil- tants légaux, de leur dom, handikapp, börd ity, birth or other status. origine nationale, ethni- eller ställning i övrigt. que ou sociale, de leur situation de fortune, de leur incapacité, de leur naissance ou de toute autre situation. 2. States Parties shall 2. Les Etats parties 2. Konventionsstaterna take all appropriate prennent toutes les me- skall vidta alla lämpliga measures to ensure that sures appropriées pour åtgärder för att säkerställa the child is protected que l’enfant soit effecti- att barnet skyddas mot against all forms of vement protégé contre alla former av diskrimidiscrimination or toutes formes de discri- nering eller bestraffning punishment on the basis mination ou de sanction på grund av föräldrars, of the status, activities, motivées par la situation vårdnadshavares eller expressed opinions, or juridique, les activités, les familjemedlemmars ställbeliefs of the child’s opinions déclarées ou les ning, verksamhet, utparents, legal guardians, convictions de ses pa- tryckta åsikter eller tro. or family members. rents, de ses représentants légaux ou des membres de sa famille.

Article 3 Article 3 Artikel 3 Bilaga 4 1. In all actions con- 1. Dans toutes les déci- 1. Vid alla åtgärder som cerning children, sions qui concernent les rör barn, vare sig de vidwhether undertaken by enfants, qu’elles soient le tas av offentliga eller public or private social fait des institutions pu- privata sociala välfärdswelfare institutions, bliques ou privées de pro- institutioner, domstolar, courts of law, adminis- tection sociale, des tribu- administrativa myndigtrative authorities or naux, des autorités admi- heter eller lagstiftande legislative bodies, the nistratives ou des organes organ, skall barnets bästa best interests of the législatifs, l’intérêt supé- komma i främsta rummet. child shall be a primary rieur de l’enfant doit être consideration. une considération primordiale. 2. States Parties un- 2. Les Etats parties 2. Konventionsstaterna dertake to ensure the s’engagent à assurer à åtar sig att tillförsäkra child such protection l’enfant la protection et barnet sådant skydd och and care as is necessary les soins nécessaires à son sådan omvårdnad som for his or her well-being, bien-être, compte tenu des behövs för dess välfärd, taking into account the droits et des devoirs de ses med hänsyn tagen till de rights and duties of his parents, de ses tuteurs ou rättigheter och skyldigor her parents, legal des autres personnes léga- heter som tillkommer guardians, or other indi- lement responsables de dess föräldrar, vårdnadsviduals legally responsi- lui, et ils prennent à cette havare eller andra perble for him or her, and, fin toutes les mesures soner som har lagligt to this end, shall take all législatives et administra- ansvar för barnet, och appropriate legislative tives appropriées. skall för detta ändamål and administrative mea- vidta alla lämpliga sures. lagstiftnings- och administrativa åtgärder. 3. States Parties shall 3. Les Etats parties veil- 3. Konventionsstaterna ensure that the institu- lent à ce que le fonction- skall säkerställa att tions, services and facil- nement des institutions, institutioner, tjänster och ities responsible for the services et établissements inrättningar som ansvarar care or protection of qui ont la charge des en- för vård eller skydd av children shall conform fants et assurent leur pro- barn uppfyller av bewith the standards es- tection soit conforme aux höriga myndigheter fasttablished by competent normes fixées par les ställda normer, särskilt authorities, particularly autorités compétentes, vad gäller säkerhet, hälsa, in the areas of safety, particulièrement dans le personalens antal och health, in the number domaine de la sécurité et lämplighet samt behörig and suitability of their de la santé et en ce qui tillsyn. staff, as well as com- concerne le nombre et la petent supervision. compétence de leur personnel ainsi que l’existence d’un contrôle approprié.

Bilaga 4 Article 4 Article 4 Artikel 4 States Parties shall Les Etats parties Konventionsstaterna undertake all appropri- s’engagent à prendre skall vidta alla lämpliga ate legislative, adminis- toutes les mesures législa- lagstiftnings-, administtrative, and other mea- tives, administratives et rativa och andra åtgärder sures for the imple- autres qui sont nécessaires för att genomföra de mentation of the rights pour mettre en oeuvre les rättigheter som erkänns i recognized in the pre- droits reconnus dans la denna konvention. I fråga sent Convention. With présente Convention. om ekonomiska, sociala regard to economic, so- Dans le cas des droits och kulturella rättigheter cial and cultural rights, économiques, sociaux et skall konventionsstaterna States Parties shall culturels, ils prennent ces vidta sådana åtgärder undertake such measu- mesures dans toutes les li- med utnyttjande till det res to the maximum ex- mites des ressources dont yttersta av sina tillgängtent of their available ils disposent et, s’il y a liga resurser och, där så resources and, where lieu, dans le cadre de la behövs, inom ramen för needed, within the coopération interna- internationellt samarbete. framework of interna- tionale. tional cooperation.

Article 5 Article 5 Artikel 5 States Parties shall re- Les Etats parties res- Konventionsstaterna spect the responsibili- pectent la responsabilité, skall respektera det ansties, rights and duties of le droit et le devoir qu’ont var och de rättigheter och parents or, where app- les parents ou, le cas skyldigheter som tilllicable, the members of échéant, les membres de kommer föräldrar eller, the extended family or la famille élargie ou de la där så är tillämpligt, medcommunity as provided communauté, comme lemmar av den utvidgade for by local custom, prévu par la coutume familjen eller gemenslegal guardians or other locale, les tuteurs ou kapen enligt lokal sedpersons legally respon- autres personnes léga- vänja, vårdnadshavare sible for the child, to lement responsables de eller andra personer som provide, in a manner l’enfant, de donner à har lagligt ansvar för consistent with the evo- celui-ci, d’une manière barnet, att på ett sätt som lving capacities of the qui corresponde au står i överensstämmelse child, appropriate direc- développement de ses med den fortlöpande uttion and guidance in the capacités, l’orientation et vecklingen av barnets exercise by the child of les conseils appropriés à förmåga ge lämplig ledthe rights recognized in l’exercice des droits que ning och råd då barnet the present Convention. lui reconnaît la présente utövar de rättigheter som Convention. erkänns i denna konvention.

Article 6 Article 6 Artikel 6 1. States Parties rec- 1. Les Etats parties re- 1. Konventionsstaterna ognize that every child connaissent que tout erkänner att varje barn has the inherent right to enfant a un droit inhérent har en inneboende rätt till life. à la vie. livet.

2. States Parties shall 2. Les Etats parties 2. Konventionsstaterna Bilaga 4 ensure to the maximum assurent dans toute la skall till det yttersta av sin extent possible the sur- mesure possible la survie förmåga säkerställa barvival and development et le développement de nets överlevnad och utof the child. l’enfant. veckling.

Article 7 Article 7 Artikel 7 1. The child shall be 1. L’enfant est enregis- 1. Barnet skall registreregistered immediately tré aussitôt sa naissance et ras omedelbart efter föafter birth and shall have a dès celle-ci le droit à un delsen och skall ha rätt the right from birth to a nom, le droit d’acquérir från födelsen till ett name, the right to une nationalité et, dans la namn, rätt att förvärva ett acquire a nationality mesure du possible, le medborgarskap och, så and, as far as possible, droit de connaître ses långt det är möjligt, rätt the right to know and be parents et d’être élevé par att få vetskap om sina cared for by his or her eux. föräldrar och bli omparents. vårdat av dem. 2. States Parties shall 2. Les Etats parties veil- 2. Konventionsstaterna ensure the implementa- lent à mettre ces droits en skall säkerställa genomtion of these rights in oeuvre conformément à förandet av dessa rättigaccordance with their leur législation nationale heter i enlighet med sin national law and their et aux obligations que leur nationella lagstiftning obligations under the imposent les instruments och sina åtaganden enligt relevant international internationaux applicab- tillämpliga internationinstruments in this field, les en la matière, en ella instrument på detta in particular where the particulier dans les cas où område, särskilt i de fall child would otherwise faute de cela l’enfant se då barnet annars skulle be stateless. trouverait apatride. vara statslöst.

Article 8 Article 8 Artikel 8 1. States Parties un- 1. Les Etats parties 1. Konventionsstaterna dertake to respect the s’engagent à respecter le åtar sig att respektera right of the child to pre- droit de l’enfant de barnets rätt att behålla sin serve his or her identity, préserver son identité, y identitet, innefattande including nationality, compris sa nationalité, medborgarskap, namn name and family rela- son nom et ses relations och släktförhållanden såtions as recognized by familiales, tels qu’ils sont som dessa erkänns i lag, law without unlawful reconnus par la loi, sans utan olagligt ingripande. interference. ingérence illégale. 2. Where a child is 2. Si un enfant est illé- 2. Om ett barn olagligt illegally deprived of galement privé des élé- berövas en del av eller some or all of the ments constitutifs de son hela sin identitet, skall elements of his or her identité ou de certains konventionsstaterna ge identity, States Parties d’entre eux, les Etats par- lämpligt bistånd och shall provide appro- ties doivent lui accorder skydd i syfte att snabbt priate assistance and une assistance et une pro- återupprätta barnets idenprotection, with a view tection appropriées, pour titet. to speedily re-establishing his or her identity.

Bilaga 4 que son identité soit rétablie aussi rapidement que possible.

Article 9 Article 9 Artikel 9 1. States Parties shall 1. Les Etats parties veil- 1. Konventionsstaterna ensure that a child shall lent à ce que l’enfant ne skall säkerställa att ett not be separated from soit pas séparé de ses pa- barn inte skiljs från sina his or her parents rents contre leur gré, à föräldrar mot deras vilja against their will, except moins que les autorités utom i de fall då behöriga when competent autho- compétentes ne décident, myndigheter, som är unrities subject to judicial sous réserve de révision derställda rättslig överreview determine, in judiciaire et conformé- prövning, i enlighet med accordance with applic- ment aux lois et procé- tillämplig lag och tilable law and proce- dures applicables, que lämpliga förfaranden, dures, that such separa- cette séparation est néces- finner att ett sådant åttion is necessary for the saire dans l’intérêt supé- skiljande är nödvändigt best interests of the rieur de l’enfant. Une för barnets bästa. Ett child. Such determi- décision en ce sens peut sådant beslut kan vara nation may be necessary être nécessaire dans cer- nödvändigt i ett särskilt in a particular case such tains cas particuliers, par fall, t.ex. vid övergrepp as one involving abuse exemple lorsque les pa- mot eller vanvård av baror neglect of the child by rents maltraitent ou négli- net från föräldrarnas sida the parents, or one gent l’enfant, ou lorsqu’ils eller då föräldrarna lever where the parents are vivent séparément et åtskilda och ett beslut living separately and a qu’une décision doit être måste fattas angående decision must be made prise au sujet du lieu de barnets vistelseort. as to the child’s place of résidence de l’enfant. residence. 2. In any proceedings 2. Dans tous les cas pré- 2. Vid förfaranden enpursuant to paragraph 1 vus au paragraphe 1 du ligt punkt 1 i denna of the present article, all présent article, toutes les artikel skall alla berörda interested parties shall parties intéressées doivent parter beredas möjlighet be given an opportunity avoir la possibilité de par- att delta i förfarandet och to participate in the ticiper aux délibérations att lägga fram sina proceedings and make et de faire connaître leurs synpunkter. their views known. vues. 3. States Parties shall 3. Les Etats parties res- 3. Konventionsstaterna respect the right of the pectent le droit de l’enfant skall respektera rätten för child who is separated séparé de ses deux parents det barn som är skilt från from one or both parents ou de l’un d’eux d’entre- den ena av eller båda to maintain personal tenir régulièrement des föräldrarna att regelbunrelations and direct con- relations personnelles et det upprätthålla ett pertact with both parents on des contacts directs avec sonligt förhållande till a regular basis, except if ses deux parents, sauf si och direkt kontakt med it is contrary to the cela est contraire à l’inté- båda föräldrarna, utom då child’s best interests. rêt supérieur de l’enfant. detta strider mot barnets bästa.

4. Where such separa- 4. Lorsque la séparation 4. Då ett sådant åtskil- Bilaga 4 tion results from any résulte de mesures prises jande är följden av åtgäraction initiated by a par un Etat partie, telles der som en konventions- State Party, such as the que la détention, l’empri- stat tagit initiativet till, detention, imprison- sonnement, l’exil, l’exp- t.ex. frihetsberövande, ment, exile, deportation ulsion ou la mort (y fängslande, utvisning, or death (including compris la mort, quelle förvisning eller dödsfall death arising from any qu’en soit la cause, surve- (innefattande dödsfall cause while the person nue en cours de détention) oavsett orsak medan peris in the custody of the des deux parents ou de sonen är frihetsberövad) State) of one or both l’un d’eux, ou de l’enfant, gentemot den ena av eller parents or of the child, l’Etat partie donne sur de- båda föräldrarna eller that State Party shall, mande aux parents, à barnet, skall den konupon request, provide l’enfant ou, s’il y a lieu, à ventionsstaten på begäran the parents, the child or, un autre membre de la ge föräldrarna, barnet if appropriate, another famille les renseignem- eller, om så är lämpligt, member of the family ents essentiels sur le lieu någon annan medlem av with the essential in- où se trouvent le membre familjen de väsentliga formation concerning ou les membres de la upplysningarna om the whereabouts of the famille, à moins que la den/de frånvarande familabsent member(s) of the divulgation de ces jemedlemmarnas vistelfamily unless the pro- renseignements ne soit seort, såvida inte lämnanvision of the infor- préjudiciable au bien-être det av upplysningarna mation would be de l’enfant. Les Etats skulle vara till skada för detrimental to the well- parties veillent en outre à barnet. Konventionsbeing of the child. States ce que la présentation staterna skall vidare Parties shall further d’une telle demande säkerställa att framensure that the submis- n’entraîne pas en elle- ställandet av en sådan sion of such a request même de conséquences begäran inte i sig medför shall of itself entail no fâcheuses pour la per- negativa följder för adverse consequences sonne ou les personnes den/de personer som for the person(s) concer- intéressées. berörs. ned.

Article 10 Article 10 Artikel 10 1. In accordance with 1. Conformément à 1. I enlighet med konthe obligation of States l’obligation incombant ventionsstaternas förplik- Parties under article 9, aux Etats parties en vertu telse under artikel 9, paragraph 1, applica- du paragraphe 1 de punkt 1, skall ansöknintions by a child or his or l’article 9, toute demande gar från ett barn eller dess her parents to enter or faite par un enfant ou ses föräldrar om att resa in i leave a State Party for parents en vue d’entrer eller lämna en konventhe purpose of family dans un Etat partie ou de tionsstat för familjeåterreunification shall be le quitter aux fins de förening behandlas på ett dealt with by States réunification familiale est positivt, humant och Parties in a positive, considérée par les Etats snabbt sätt av konven humane and expeditious parties dans un esprit tionsstaterna. Konvenmanner. States Parties positif, avec humanité et tionsstaterna skall vidare shall further ensure that

Bilaga 4 the submission of such a diligence. Les Etats par- säkerställa att framstälrequest shall entail no ties veillent en outre à ce landet av en sådan beadverse consequences que la présentation d’une gäran inte medför negafor the applicants and telle demande n’entraîne tiva följder för de sökfor the members of their pas de conséquences fâ- ande och medlemmar av family. cheuses pour les auteurs deras familj. de la demande et les membres de leur famille. 2. A child whose par- 2. Un enfant dont les pa- 2. Ett barn vars föräldents reside in different rents résident dans des rar är bosatta i olika stater States shall have the Etats différents a le droit skall ha rätt, utom i unright to maintain on a d’entretenir, sauf circons- dantagsfall, att regelbunregular basis, save in tances exceptionnelles, det upprätthålla ett perexceptional circum- des relations personnelles sonligt förhållande till stances personal rela- et des contacts directs och direkt kontakt med tions and direct contacts réguliers avec ses deux båda föräldrarna. Konwith both parents. parents. A cette fin, et ventionsstaterna skall för Towards that end and in conformément à l’obliga- detta ändamål och i accordance with the tion incombant aux Etats enlighet med sin förobligation of States parties en vertu du pliktelse under artikel 9, Parties under article 9, paragraphe 1 de l’article punkt 1, respektera barparagraph 1, States 9, les Etats parties nets och dess föräldrars Parties shall respect the respectent le droit qu’ont rätt att lämna vilket land right of the child and his l’enfant et ses parents de som helst, innefattande or her parents to leave quitter tout pays, y com- sitt eget, och att resa in i any country, including pris le leur, et de revenir sitt eget land. Rätten att their own, and to enter dans leur propre pays. Le lämna ett land skall vara their own country. The droit de quitter tout pays underkastad endast sådright to leave any ne peut faire l’objet que ana inskränkningar som country shall be subject des restrictions prescrites är föreskrivna i lag och only to such restrictions par la loi qui sont néces- som är nödvändiga för att as are prescribed by law saires pour protéger la skydda den nationella and which are necessary sécurité nationale, l’ordre säkerheten, den allmänna to protect the national public, la santé ou la mo- ordningen ( ordre public ), security, public order ralité publiques, ou les folkhälsan eller den all- ( ordre public ), public droits et libertés d’autrui, männa sedligheten eller health or morals or the et qui sont compatibles andra personers fri- och rights and freedoms of avec les autres droits re- rättigheter samt är förenothers and are consistent connus dans la présente liga med övriga i denna with the other rights Convention. konvention erkända recognized in the pres- rättigheter. ent Convention.

Article 11 Article 11 Artikel 11 1. States Parties shall 1. Etats parties prennent 1. Konventionsstaterna take measures to combat des mesures pour lutter skall vidta åtgärder för att the illicit transfer and contre les déplacements et bekämpa olovligt bortfönon-return of children les non-retours illicites rande och kvarhållande abroad. d’enfants à l’étranger. av barn i utlandet.

2. To this end, States 2. A cette fin, les Etats 2. För detta ändamål Bilaga 4 Parties shall promote paties favorisent la con- skall konventionsstaterna the conclusion of bila- clusion d’accords bilatér- främja ingåendet av bilateral or multilateral aux ou multilatéraux ou terala eller multilaterala agreements or accession l’adhésion aux accords överenskommelser eller to existing agreements. existants. anslutning till befintliga överenskommelser.

Article 12 Article 12 Artikel 12 1. States Parties shall 1. Les Etats parties ga- 1. Konventionsstaterna assure to the child who rantissent à l’enfant qui skall tillförsäkra det barn is capable of forming his est capable de discernem- som är i stånd att bilda or her own views the ent le droit d’exprimer egna åsikter rätten att fritt right to express those librement son opinion sur uttrycka dessa i alla views freely in all toute question l’intéress- frågor som rör barnet, matters affecting the ant, les opinions de varvid barnets åsikter child, the views of the l’enfant étant dûment skall tillmätas betydelse i child being given due prises en considération eu förhållande till barnets weight in accordance égard à son âge et à son ålder och mognad. with the age and degré de maturité. maturity of the child. 2. For this purpose, 2. A cette fin, on don- 2. För detta ändamål the child shall in nera notamment à l’enfant skall barnet särskilt bereparticular be provided la possibilité d’être en- das möjlighet att höras, the opportunity to be tendu dans toute procé- antingen direkt eller geheard in any judicial and dure judiciaire ou admi- nom företrädare eller ett administrative procee- nistrative l’intéressant, lämpligt organ och på ett dings affecting the soit directement, soit par sätt som är förenligt med child, either directly, or l’intermédiaire d’un rep- den nationella lagstiftthrough a representative résentant ou d’une organi- ningens procedurregler, i or an appropriate body, sation approprié, de façon alla domstols- och admiin a manner consistent compatible avec les règles nistrativa förfaranden with the procedural de procédure de la légis- som rör barnet. rules of national law. lation nationale.

Article 13 Article 13 Artikel 13 1. The child shall have 1. L’enfant a droit à la 1. Barnet skall ha rätt the right to freedom of liberté d’expression. Ce till yttrandefrihet. Denna expression; this right droit comprend la liberté rätt innefattar frihet att shall include freedom to de rechercher, de recevoir oberoende av territoriella seek, receive and impart et de répandre des infor- gränser söka, motta och information and ideas of mations et des idées de sprida information och all kinds, regardless of toute espèce, sans consid- tankar av alla slag, i tal, frontiers, either orally, ération de frontières, sous skrift eller tryck, i konstin writing or in print, in une forme orale, écrite, närlig form eller genom the form of art, or imprimée ou artistique, ou annat uttrycksmedel som through any other media par tout autre moyen du barnet väljer. of the child’s choice. choix de l’enfant.

Bilaga 4 2. The exercise of this 2. L’exercice de ce 2. Utövandet av denna right may be subject to droit ne peut faire l’objet rätt får underkastas vissa certain restrictions, but que des seules restrictions inskränkningar men endthese shall only be such qui sont prescrites par la ast sådana som är föreas are provided by law loi et qui sont nécessaires: skrivna i lag och som är and are necessary: nödvändiga: (a) For respect of the a) Au respect des droits (a) för att respektera rights or reputations of ou de la réputation andra personers rättigothers; or d’autrui; ou heter eller anseende, eller (b) For the protection b) A la sauvegarde de la (b) för att skydda den of national security or of sécurité nationale, de nationella säkerheten, public order ( ordre l’ordre public, de la santé den allmänna ordningen public ), or of public ou de la moralité publiq- ( ordre public ) eller folkhealth or morals. ues. hälsan eller den allmänna sedligheten.

Article 14 Article 14 Artikel 14 1. States Parties shall 1. Les Etats parties res- 1. Konventionsstaterna respect the right of the pectent le droit de l’enfant skall respektera barnets child to freedom of à la liberté de pensée, de rätt till tankefrihet, samthought, conscience and conscience et de religion. vetsfrihet och religionsreligion. frihet. 2. Parties shall respect 2. Les Etats parties res- 2. Konventionsstaterna the rights and duties of pectent le droit et le de- skall respektera föräldrarthe parents and, when voir des parents ou, le cas nas och, i förekommande applicable, legal guardi- échéant, des représentants fall, vårdnadshavares ans, to provide direction légaux de l’enfant, de rättigheter och skyldigto the child in the guider celui-ci dans heter att på ett sätt som är exercise of his or her l’exercice du droit sus- förenligt med barnets right in a manner con- mentionné d’une manière fortlöpande utveckling ge sistent with the evolving qui corresponde au déve- barnet ledning då det capacities of the child. loppement de ses capa- utövar sin rätt. cités. 3. Freedom to mani- 3. La liberté de mani- 3. Friheten att utöva sin fest one’s religion or fester sa religion ou ses religion eller tro får unbeliefs may be subject convictions ne peut être derkastas endast sådana only to such limitations soumise qu’aux seules inskränkningar som är as are prescribed by law restrictions qui sont pres- föreskrivna i lag och som and are necessary to crites par la loi et qui sont är nödvändiga för att protect public safety, nécessaires pour préserver skydda den allmänna order, health or morals, la sûreté publique, l’ordre säkerheten, ordningen, or the fundamental public, la santé et la mora- folkhälsan eller den allrights and freedoms of lité publiques, ou les li- männa sedligheten eller others. bertés et droits fondamen- andra personers grundtaux d’autrui. läggande fri- och rättigheter.

Article 15 Article 15 Artikel 15 Bilaga 4 1. States Parties rec- 1. Les Etats parties re- 1. Konventionsstaterna ognize the rights of the connaissent les droits de erkänner barnets rätt till child to freedom of as- l’enfant à la liberté föreningsfrihet och till sociation and to free- d’association et à la libe- fredliga sammankomster. dom of peaceful assem- rté de réunion pacifique. bly. 1. No restrictions may 1. L’exercice de ces 2. Utövandet av dessa be placed on the exer- droits ne peut faire l’objet rättigheter får inte undercise of these rights other que des seules restrictions kastas andra inskränkthan those imposed in qui sont prescrites par la ningar än sådana som är conformity with the law loi et qui sont nécessaires föreskrivna i lag och som and which are necessary dans une société démocra- är nödvändiga i ett demoin a democratic society tique, dans l’intérêt de la kratiskt samhälle med in the interests of natio- sécurité nationale, de la hänsyn till den nationella nal security or public sûreté publique ou de säkerheten eller den allsafety, public order l’ordre public, ou pour männa säkerheten, den ( ordre public ), the protéger la santé ou la allmänna ordningen protection of public moralité publiques, ou les ( ordre public ), för skydhealth or morals or the droits et libertés d’autrui. dandet av folkhälsan eller protection of the rights den allmänna sedligheten and freedoms of others. eller av andra personers fri- och rättigheter.

Article 16 Article 16 Artikel 16 1. No child shall be 1. Nul enfant ne fera 1. Inget barn får utsubjected to arbitrary or l’objet d’immixtions arbi- sättas för godtyckliga unlawful interference traires ou illégales dans sa eller olagliga ingripanden with his or her privacy, vie privée, sa famille, son i sitt privat- och familjefamily, home or corre- domicile ou sa corres- liv, sitt hem eller sin spondence, nor to un- pondance, ni d’atteintes korrespondens och inte lawful attacks on his or illégales à son honneur et heller för olagliga anher honour and reputa- à sa réputation. grepp på sin heder och sitt tion. anseende. 2. The child has the 2. L’enfant a droit à la 2. Barnet har rätt till right to the protection of protection de la loi contre lagens skydd mot sådana the law against such de telles immixtions ou de ingripanden eller aninterference or attacks. telles atteintes. grepp.

Article 17 Article 17 Artikel 17 States Parties recog- Les Etats parties recon- Konventionsstaterna nize the important func- naissent l’importance de erkänner den viktiga upption performed by the la fonction remplie par les gift som massmedier mass media and shall médias et veillent à ce que utför och skall säkerställa ensure that the child has l’enfant ait accès à une att barnet har tillgång till access to information information et à des maté- information och material and material from a riels provenant de sources från olika nationella och diversity of national and nationales et internatio internationella källor, särinternational sources, skilt sådant som syftar till 151

Bilaga 4 especially those aimed nales diverses, notamm- att främja dess sociala, at the promotion of his ent ceux qui visent à andliga och moraliska or her social, spiritual promouvoir son bien-être välfärd och fysiska och and moral well-being social, spirituel et moral psykiska hälsa. Konvenand physical and mental ainsi que sa santé physi- tionsstaterna skall för health. To this end, que et mentale. A cette detta ändamål: States Parties shall: fin, les Etats parties: (a) Encourage the a) Encouragent les méd- (a) uppmuntra massmass media to dissemi- ias à diffuser une informa- medier att sprida infornate information and tion et des matériels qui mation och material av material of social and présentent une utilité socialt och kulturellt cultural benefit to the sociale et culturelle pour värde för barnet och i child and in accordance l’enfant et répondent à enlighet med andan i with the spirit of article l’esprit de l’article 29; artikel 29, 29; (b) Encourage interna- b) Encouragent la coo- (b) uppmuntra international co-operation in pération internationale en tionellt samarbete vad the production, ex- vue de produire, d’échan- gäller produktion, utbyte change and dissemi- ger et de diffuser une och spridning av sådan nation of such infor- information et des matéri- information och så dant mation and material els de ce type provenant material från olika from a diversity of de différentes sources kulturer och nationella cultural, national and culturelles, nationales et och internationella källor, international sources; internationales; (c) Encourage the pro- c) Encouragent la pro- (c) uppmuntra produkduction and dissemi- duction et la diffusion de tion och spridning av nation of children’s livres pour enfants; barnböcker; books; (d) Encourage the d) Encouragent les (d) uppmuntra massmass media to have médias à tenir particulièr- medier att ta särskild particular regard to the ement compte des besoins hänsyn till de språkliga linguistic needs of the linguistiques des enfants behoven hos ett barn som child who belongs to a autochtones ou apparten- tillhör en minoritetsgrupp minority group or who ant à un groupe minorita- eller en urbefolkning; is indigenous; ire; (e) Encourage the de- e) Favorisent l’élabora- (e) uppmuntra utveckvelopment of appropri- tion de principes directe- lingen av lämpliga riktate guidelines for the urs appropriés destinés à linjer för att skydda protection of the child protéger l’enfant contre barnet mot information from information and l’information et les matér- och material som är till material injurious to his iels qui nuisent à son bien- skada för barnets välfärd, or her well-being, être, compte tenu des med beaktande av besbearing in mind the dispositions des articles tämmelserna i artiklarna provisions of articles 13 13 et 18. 13 och 18. and 18.

Article 18 Article 18 Artikel 18 1. States Parties shall 1. Les Etats parties 1. Konventionsstaterna use their best efforts to s’emploient de leur mieux skall göra sitt bästa för att

ensure recognition of à assurer la reconnaissa- säkerställa erkännandet Bilaga 4 the principle that both nce du principe selon av principen att båda parents have common lequel les deux parents ont föräldrarna har gemenresponsibilities for the une responsabilité comm- samt ansvar för barnets upbringing and devel- une pour ce qui est uppfostran och utveckopment of the child. d’élever l’enfant et ling. Föräldrar eller, i Parents or, as the case d’assurer son développe- förekommande fall, vårdmay be, legal guardians, ment. La responsabilité nadshavare har huvudhave the primary res- d’élever l’enfant et d’ass- ansvaret för barnets uppponsibility for the up- urer son développement fostran och utveckling. bringing and develop- incombe au premier chef Barnets bästa skall för ment of the child. The aux parents ou, le cas dem komma i främsta best interests of the échéant, à ses représenta- rummet. child will be their basic nts légaux. Ceux-ci concern. doivent être guidés avant tout par l’intérêt supérieur de l’enfant. 2. For the purpose of 2. Pour garantir et pro- 2. För att garantera och guaranteeing and pro- mouvoir les droits énon- främja de rättigheter som moting the rights set cés dans la présente anges i denna konvention forth in the present Con- Convention, les Etats skall konventionsstaterna vention, States Parties parties accordent l’aide ge lämpligt bistånd till shall render appropriate appropriée aux parents et föräldrar och vårdnadsassistance to parents and aux représentants légaux havare då de fullgör sitt legal guardians in the de l’enfant dans l’exercice ansvar för barnets uppperformance of their de la responsabilité qui fostran och skall säkerchild-rearing responsi- leur incombe d’élever ställa utvecklingen av bilities and shall ensure l’enfant et assurent la institutioner, inrättningar the development of in- mise en place d’institu- och tjänster för vård av stitutions, facilities and tions, d’établissements et barn. services for the care of de services chargés de children. veiller au bien-être des enfants. 3. States Parties shall 3. Les Etats parties 3. Konventionsstaterna take all appropriate prennent toutes les me- skall vidta alla lämpliga measures to ensure that sures appropriées pour åtgärder för att säkerställa children of working assurer aux enfants dont att barn till förvärvsarbeparents have the right to les parents travaillent le tande föräldrar har rätt att benefit from child-care droit de bénéficier des åtnjuta den barnomsorg services and facilities services et établissements som de är berättigade till for which they are de garde d’enfants pour eligible lesquels ils remplissent les conditions requises

Article 19 Article 19 Artikel 19 1. States Parties shall 1. Les Etats parties 1. Konventionsstaterna take all appropriate leg- prennent toutes les me- skall vidta alla lämpliga islative, administrative, sures législatives, admi- lagstiftnings-, administ social and educational nistratives, sociales et

Bilaga 4 measures to protect the éducatives appropriées rativa och sociala åtchild from all forms of pour protéger l’enfant gärder samt åtgärder i physical or mental vio- contre toute forme de vio- utbildningssyfte för att lence, injury or abuse, lence, d’atteinte ou de skydda barnet mot alla neglect or negligent brutalités physiques ou former av fysiskt eller treatment, maltreatment mentales, d’abandon ou psykiskt våld, skada eller or exploitation, include- de négligence, de mauvais övergrepp, vanvård eller ing sexual abuse, while traitements ou d’exploita- försumlig behandling, in the care of parent(s), tion, y compris la violence misshandel eller utnytlegal guardian(s) or any sexuelle, pendant qu’il est tjande, innefattande sexother person who has sous la garde de ses uella övergrepp, medan the care of the child. parents ou de l’un d’eux, barnet är i föräldrarnas de son ou ses repré- eller den ena förälderns, sentants légaux ou de vårdnadshavares eller toute autre personne à qui annan persons vård. il est confié. 2. Such protective 2. Ces mesures de pro- 2. Sådana skyddsåtgärmeasures should, as tection doivent com- der bör, på det sätt som appropriate, include prendre, selon qu’il con- kan vara lämpligt, inneeffective procedures for viendra, des procédures fatta effektiva förfaranthe establishment of efficaces pour l’établiss- den såväl för upprättandet social programmes to ement de programmes av sociala program som provide necessary sup- sociaux visant à fournir syftar till att ge barnet och port for the child and for l’appui nécessaire à l’en- dem som har hand om those who have the care fant et à ceux à qui il est barnet nödvändigt stöd, of the child, as well as confié, ainsi que pour som för andra former av for other forms of d’autres formes de pré- förebyggande och för prevention and for vention, et aux fins identifiering, rapporteidentification, reporting, d’identification, de rap- ring, remittering, underre ferral, investigation, port, de renvoi, d’enquête, sökning, behandling och treatment and follow-up de traitement et de suivi uppföljning av fall av of instances of child pour les cas de mauvais ovan beskrivna sätt att maltreatment described traitements de l’enfant behandla barn illa samt, heretofore, and, as ap- décrits ci-dessus, et com- om så är lämpligt, förpropriate, for judicial prendre également, selon faranden för rättsligt involvement. qu’il conviendra, des pro- ingripande. cédures d’intervention judiciaire.

Article 20 Article 20 Artikel 20 1. A child temporarily 1. Tout enfant qui est 1. Ett barn som tillfälor permanently deprived temporairement ou défini- ligt eller varaktigt beröof his or her family envi- tivement privé de son vats sin familjemiljö eller ronment, or in whose milieu familial, ou qui som för sitt eget bästa inte own best interests can- dans son propre intérêt ne kan tillåtas stanna kvar i not be allowed to remain peut être laissé dans ce denna miljö skall ha rätt in that environment, milieu, a droit à une till särskilt skydd och shall be entitled to spe- protection et une aide bistånd från statens sida. cial protection and spéciales de l’Etat.

assistance provided by Bilaga 4 the State. 2. States Parties shall 2. Les Etats parties pré- 2. Konventionsstaterna in accordance with their voient pour cet enfant une skall i enlighet med sin national laws ensure protection de remplace- nationella lagstiftning alternative care for such ment conforme à leur légi- säkerställa alternativ oma child. slation nationale. vårdnad för ett sådant barn. 3. Such care could in- 3. Cette protection de 3. Sådan omvårdnad clude, inter alia , foster remplacement peut no- kan bl.a. innefatta placeplacement, kafalah of tamment avoir la forme du ring i fosterhem, kafalah i Islamic law, adoption or placement dans une fa- islamsk rätt, adoption if necessary placement mille, de la kafalah de eller, om nödvändigt, in suitable institutions droit islamique, de l’adop- placering i lämpliga infor the care of children. tion ou, en cas de néces- stitutioner för omvårdnad When considering solu- sité, du placement dans un om barn. Då lösningar tions, due regard shall établissement pour en- övervägs skall vederbe paid to the desirabi- fants approprié. Dans le börlig hänsyn tas till lity of continuity in a choix entre ces solutions, önskvärdheten av kontichild’s upbringing and il est dûment tenu compte nuitet i ett barns uppto the child’s ethnic, de la nécessité d’une fostran och till barnets religious, cultural and certaine continuité dans etniska, religiösa, kultulinguistic background. l’éducation de l’enfant, rella och språkliga bakainsi que de son origine grund. ethnique, religieuse, culturelle et linguistique.

Article 21 Article 21 Artikel 21 States Parties that rec- Les Etats parties qui ad- Konventionsstater som ognize and/or permit the mettent et/ou autorisent erkänner och/eller tillåter system of adoption shall l’adoption s’assurent que adoption skall säkerställa ensure that the best in- l’intérêt supérieur de att barnets bästa främst terests of the child shall l’enfant est la considéra- beaktas och skall: be the paramount con- tion primordiale en la sideration and they matière, et: shall: (a) Ensure that the a) Veillent à ce que (a) säkerställa att adopadoption of a child is au- l’adoption d’un enfant ne tion av ett barn godkänns thorized only by com- soit autorisée que par les endast av behöriga mynpetent authorities who autorités compétentes, qui digheter, som i enlighet determine, in accord- vérifient, conformément à med tillämplig lag och ance with applicable law la loi et aux procédures tillämpliga förfaranden and procedures and on applicables et sur la base och på grundval av all the basis of all pertinent de tous les renseignem- relevant och tillförlitlig and reliable informa- ents fiables relatifs au cas information beslutar att tion, that the adoption is considéré, que l’adoption adoptionen kan tillåtas permissible in view of peut avoir lieu eu égard à med hänsyn till barnets the child’s status con la situation de l’enfant par ställning i förhållande till rapport à ses père et mère, föräldrar, släktingar och

Bilaga 4 cerning parents, relati- parents et représentants vårdnadshavare och att, ves and legal guardians légaux et que, le cas om så krävs, de personer and that, if required, the échéant, les personnes som berörs har givit sitt persons concerned have intéressées ont donné leur fulla samtycke till adopgiven their informed consentement à l’adoption tionen på grundval av consent to the adoption en connaissance de cause, sådan rådgivning som on the basis of such après s’être entourées des kan behövas; counselling as may be avis nécessaires; necessary; (b) Recognize that b) Reconnaissent que (b) erkänna att interintercountry adoption l’adoption à l’étranger nationell adoption kan may be considered as an peut être envisagée com- övervägas som en alteralternative means of me un autre moyen nativ form av omvårdnad child’s care, if the child d’assurer les soins né- om barnet, om barnet inte cannot be placed in a cessaires à l’enfant, si kan placeras i en fosterfoster or an adoptive celui-ci ne peut, dans son familj eller adoptivfamilj family or cannot in any pays d’origine, être placé eller inte kan tas om hand suitable manner be dans une famille nourrici- på lämpligt sätt i sitt hemcared for in the child’s ère ou adoptive ou être land; country of origin; convenablement élevé; (c) Ensure that the c) Veillent, en cas (c) säkerställa att det child concerned by d’adoption à l’étranger, à barn som berörs av intercountry adoption ce que l’enfant ait le internationell adoption enjoys safeguards and bénéfice de garanties et de åtnjuter garantier och standards equivalent to normes équivalant à celles normer som motsvarar those existing in the existant en cas d’adoption dem som gäller vid case of national adop- nationale; nationell adoption; tion; (d) Take all appro- d) Prennent toutes les (d) vidta alla lämpliga priate measures to mesures appropriées pour åtgärder för att vid interensure that, in inter- veiller à ce que, en cas nationell adoption säkercountry adoption, the d’adoption à l’étranger, le ställa att placeringen inte placement does not placement de l’enfant ne leder till otillbörlig ekoresult in improper finan- se traduise pas par un nomisk vinst för de percial gain for those profit matériel indu pour soner som medverkar i involved in it; les personnes qui en sont denna; responsables; (e) Promote, where e) Poursuivent les (e) främja, där så är appropriate, the objecti- objectifs du présent article lämpligt, målen i denna ves of the present article en concluant des arran- artikel genom att ingå by concluding bilateral gements ou des accords bilaterala eller multilateor multilateral arrange- bilatéraux ou multilatér- rala arrangemang eller ments or agreements, aux, selon les cas, et överenskommelser och and endeavour, within s’efforcent dans ce cadre inom denna ram sträva this framework, to en- de veiller à ce que les efter att säkerställa att sure that the placement placements d’enfants à placeringen av barnet i ett of the child in another l’étranger soient effectués annat land sker genom country is carried out by par des autorités ou des behöriga myndigheter competent authorities or organes compétents. eller organ. 156 organs.

Article 22 Article 22 Artikel 22 Bilaga 4 1. States Parties shall 1. Les Etats parties 1. Konventionsstaterna take appropriate mea- prennent les mesures ap- skall vidta lämpliga sures to ensure that a propriées pour qu’un en- åtgärder för att säkerställa child who is seeking fant qui cherche à obtenir att ett barn som söker refugee status or who is le statut de réfugié ou qui flyktingstatus eller anses considered a refugee in est considéré comme réfu- som flykting i enlighet accordance with appli- gié en vertu des règles et med tillämplig internacable international or procédures du droit inter- tionell eller nationell rätt domestic law and proce- national ou national appli- och tillämpliga förfarandures shall, whether cable, qu’il soit seul ou den, och oberoende av unaccompanied or ac- accompagné de ses père et om det kommer ensamt companied by his or her mère ou de toute autre eller är åtföljt av sina parents or by any other personne, bénéficie de la föräldrar eller någon person, receive appro- protection et de l’assista- annan person, erhåller priate protection and nce humanitaire voulues lämpligt skydd och humanitarian assistance pour lui permettre de jouir humanitärt bistånd vid åtin the enjoyment of des droits que lui recon- njutandet av de tillämpapplicable rights set naissent la présente Con- liga rättigheter som anges forth in the present Con- vention et les autres i denna konvention och i vention and in other instruments internation- andra internationella ininternational human aux relatifs aux droits de strument rörande mänskrights or humanitarian l’homme ou de caractère liga rättigheter eller huminstruments to which the humanitaire auxquels anitär rätt, som nämnda said States are Parties. lesdits Etats sont parties. stater tillträtt. 2. For this purpose, 2. A cette fin, les Etats 2. För detta ändamål States Parties shall pro- parties collaborent, selon skall konventionsvide, as they consider qu’ils le jugent nécessaire, staterna, på sätt de finner appropriate, co-opera- à tous les efforts faits par lämpligt, samarbeta i tion in any efforts by the l’Organisation des Na- varje ansträngning som United Nations and tions Unies et les autres görs av Förenta nationother competent inter- organisations intergouv- erna och andra behöriga governmental organi- ernementales ou non mellanstatliga organisazations or non-govern gouvernementales com- tioner eller ickestatliga mental organizations pétentes collaborant avec organisationer, som samco-operating with the l’Organisation des Na- arbetar med Förenta United Nations to pro- tions Unies pour protéger nationerna, för att skydda tect and assist such a et aider les enfants qui se och bistå ett sådant barn child and to trace the trouvent en pareille situa- och för att spåra förparents or other mem- tion et pour rechercher les äldrarna eller andra bers of the family of any père et mère ou autres familjemedlemmar till ett refugee child in order to membres de la famille de flyktingbarn i syfte att obtain information tout enfant réfugié en vue erhålla den information necessary for reunifica- d’obtenir les renseigne- som är nödvändig för att tion with his or her fam- ments nécessaires pour le barnet skall kunna återily. In cases where no réunir à sa famille. Lors- förenas med sin familj. I parents or other mem- que ni le père, ni la mère, fall då föräldrar eller bers of the family can be ni aucun autre membre de andra familjemedlemmar found, the child shall be la famille ne peut être inte kan påträffas, skall

Bilaga 4 accorded the same retrouvé, l’enfant se voit barnet ges samma skydd protection as any other accorder, selon les prin- som varje annat barn som child permanently or cipes énoncés dans la pré- varaktigt eller tillfälligt temporarily deprived of sente Convention, la berövats sin familjemiljö his or her family envi- même protection que tout av något skäl, i enlighet ronment for any reason, autre enfant définitivem- med denna konvention. as set forth in the present ent ou temporairement Convention. privé de son milieu familial pour quelque raison que ce soit.

Article 23 Article 23 Artikel 23 1. States Parties rec- 1. Les Etats parties re- 1. Konventionsstaterna ognize that a mentally or connaissent que les en- erkänner att ett barn med physically disabled fants mentalement ou fysiskt eller psykiskt child should enjoy a full physiquement handicapés handikapp bör åtnjuta ett and decent life, in condi- doivent mener une vie fullvärdigt och anständigt tions which ensure dig- pleine et décente, dans des liv under förhållanden nity, promote self- conditions qui garantiss- som säkerställer värdigreliance and facilitate ent leur dignité, favorisent het, främjar självförtrothe child’s active parti- leur autonomie et facilite- ende och möjliggör barcipation in the commun- nt leur participation active nets aktiva deltagande i ity. à la vie de la collectivité. samhället. 2. States Parties rec- 2. Les Etats parties re- 2. Konventionsstaterna ognize the right of the connaissent le droit à des erkänner det handikapdisabled child to special enfants handicapés de pade barnets rätt till särcare and shall encourage bénéficier de soins spé- skild omvårdnad och and ensure the exten- ciaux et encouragent et skall, inom ramen för sion, subject to available assurent, dans la mesure tillgängliga resurser, uppresources, to the eligible des ressources disponib- muntra och säkerställa att child and those re- les, l’octroi, sur demande, det berättigade barnet och sponsible for his or her aux enfants handicapés de som ansvarar för dess care, of assistance for remplissant les conditions omvårdnad får ansökt which application is requises et à ceux qui en bistånd som är lämpligt made and which is ap- ont la charge, d’une aide med hänsyn till barnets propriate to the child’s adaptée à l’état de l’enfant tillstånd och föräldrarnas condition and to the et à la situation de ses förhållanden eller förhålcircumstances of the parents ou de ceux à qui il landena hos andra som tar parents or others caring est confié. hand om barnet. for the child. 3. Recognizing the 3. Eu égard aux besoins 3. Med hänsyn till att special needs of a disa- particuliers des enfants ett handikappat barn har bled child, assistance handicapés, l’aide fournie särskilda behov skall det extended in accordance conformément au para- bistånd som lämnas enligt with paragraph 2 of the graphe 2 du présent article punkt 2 i denna artikel present article shall be est gratuite chaque fois vara kostnadsfritt, då så provided free of charge, qu’il est possible, compte är möjligt, med beaktande whenever possible, tenu des ressources finan- av föräldrarnas ekonotaking into account the cières de leurs parents ou miska tillgångar eller de

financial resources of de ceux à qui l’enfant est ekonomiska tillgångarna Bilaga 4 the parents or others confié, et elle est conçue hos andra som tar hand caring for the child, and de telle sorte que les en- om barnet och skall syfta shall be designed to fants handicapés aient till att säkerställa att det ensure that the disabled effectivement accès à handikappade barnet har child has effective l’éducation, à la forma- effektiv tillgång till och access to and receives tion, aux soins de santé, à erhåller undervisning och education, training, hea- la rééducation, à la utbildning, hälso- och lth care services, reha- préparation à l’emploi et sjukvård, habilitering, bilitation services, pre- aux activités récréatives, förberedelse för arbetsparation for employ- et bénéficient de ces livet och möjligheter till ment and recreation services de façon propre à rekreation på ett sätt som opportunities in a man- assurer une intégration bidrar till barnets största ner conducive to the sociale aussi complète möjliga integrering i samchild’s achieving the que possible et leur hället och individuella fullest possible social épanouissement person- utveckling, innefattande integration and individ- nel, y compris dans le dess kulturella och andual development, in- domaine culturel et spiri- liga utveckling. cluding his or her cul- tuel. tural and spiritual development. 4. States Parties shall 4. Dans un esprit de 4. Konventionsstaterna promote, in the spirit of coopération internatio- skall i en anda av interinternational coopera- nale, les Etats parties nationellt samarbete tion, the exchange of favorisent l’échange främja utbyte av lämplig appropriate information d’informations pertinen- information på området in the field of preventive tes dans le domaine des för förebyggande hälsohealth care and of soins de santé préventifs vård och medicinsk, psymedical, psychological et du traitement médical, kologisk och funktionell and functional treatment psychologique et foncti- behandling av handikapof disabled children, in- onnel des enfants handi- pade barn, innefattande cluding dissemination capés, y compris par la spridning av och tillgång of and access to infor- diffusion d’informations till information om habimation concerning concernant les méthodes literingsmetoder, skolmethods of rehabilita- de rééducation et les och yrkesutbildning, i tion, education and vo- services de formation syfte att göra det möjligt cational services, with professionnelle, ainsi que för konventionsstater att the aim of enabling l’accès à ces données, en förbättra sina möjligheter States Parties to im- vue de permettre aux Etats och kunskaper och vidga prove their capabilities parties d’améliorer leurs sin erfarenhet på dessa and skills and to widen capacités et leurs com- områden. Särskild häntheir experience in these pétences et d’élargir leur syn skall härvid tas till areas. In this regard, expérience dans ces dom- utvecklingsländernas particular account shall aines. A cet égard, il est behov. be taken of the needs of tenu particulièrement developing countries. compte des besoins des pays en développement.

Bilaga 4 Article 24 Article 24 Artikel 24 1. States Parties rec- 1. Les Etats parties re- 1. Konventionsstaterna ognize the right of the connaissent le droit de erkänner barnets rätt att child to the enjoyment l’enfant de jouir du meil- åtnjuta bästa uppnåeliga of the highest attainable leur état de santé possible hälsa och rätt till sjukvård standard of health and to et de bénéficier de servi- och rehabilitering. Konfacilities for the treat- ces médicaux et de ventionsstaterna skall ment of illness and reha- rééducation. Ils s’efforc- sträva efter att säkerställa bilitation of health. Sta- ent de garantir qu’aucun att inget barn är berövat tes Parties shall strive to enfant ne soit privé du sin rätt att ha tillgång till ensure that no child is droit d’avoir accès à ces sådan hälso- och sjukdeprived of his or her services. vård. right of access to such health care services. 2. States Parties shall 2. Les Etats parties 2. Konventionsstaterna pursue full implemen- s’efforcent d’assurer la skall sträva efter att till tation of this right and, réalisation intégrale du fullo förverkliga denna in particular, shall take droit susmentionné et, en rätt och skall särskilt appropriate measures: particulier, prennent les vidta lämpliga åtgärder mesures appropriées pour: för att: (a) To diminish infant a) Réduire la mortalité (a) minska spädbarnsand child mortality; parmi les nourrissons et och barnadödligheten; les enfants; (b) To ensure the pro- b) Assurer à tous les (b) säkerställa att alla vision of necessary enfants l’assistance médi- barn tillhandahålls nödmedical assistance and cale et les soins de santé vändig sjukvård och health care to all nécessaires, l’accent étant hälsovård med tonvikt på children with emphasis mis sur le développement utveckling av primäron the development of des soins de santé prima- hälsovården; primary health care; ires; (c) To combat disease c) Lutter contre la (c) bekämpa sjukdom and malnutrition, inclu- maladie et la malnutrition, och undernäring, däri indeing within the frame- y compris dans le cadre de begripet åtgärder inom work of primary health soins de santé primaires, ramen för primärhälcare, through, inter alia , grâce notamment à sovården, genom bl.a. the application of read- l’utilisation de techniques utnyttjande av lätt tillily available technology aisément disponibles et à gänglig teknik och genom and through the pro- la fourniture d’aliments att tillhandahålla näringsvision of adequate nut- nutritifs et d’eau potable, rika livsmedel i tillräcklig riatious foods and clean compte tenu des dangers omfattning och rent drinking-water, taking et des risques de pollution dricksvatten, med beinto consideration the du milieu naturel ; aktande av de faror och dangers and risks of risker som miljöförenvironmental pollu- störing innebär; tion; (d) To ensure app- d) Assurer aux mères (d) säkerställa tillfredsropriate pre-natal and des soins prénatals et ställande hälsovård för post-natal health care postnatals appropriés; mödrar före och efter for mothers; förlossningen;

(e) To ensure that all e) Faire en sorte que (e) säkerställa att alla Bilaga 4 segments of society, in tous les groupes de la grupper i samhället, particular parents and société, en particulier les särskilt föräldrar och children, are informed, parents et les enfants, barn, får information om have access to education reçoivent une information och har tillgång till and are supported in the sur la santé et la nutrition undervisning om barnuse of basic knowledge de l’enfant, les avantages hälsovård och näringsof child health and nutri- de l’allaitement au sein, lära, fördelarna med tion, the advantages of l’hygiène et la salubrité de amning, hygien och ren breast-feeding, hygiene l’environnement et la miljö och förebyggande and environmental prévention des accidents, av olycksfall samt får sanitation and the pre- et bénéficient d’une aide stöd vid användning av vention of accidents; leur permettant de mettre sådana grundläggande à profit cette information; kunskaper; (f) To develop preve- f) Développer les soins (f) utveckla förebygntive health care, de santé préventifs, les gande hälsovård, förguidance for parents and conseils aux parents et äldrarådgivning samt family planning educa- l’éducation et les services undervisning om och tion and services. en matière de planifica- hjälp i familjeplaneringstion familiale. frågor. 3. States Parties shall 3. Les Etats parties 3. Konventionsstaterna take all effective and prennent toutes les me- skall vidta alla effektiva appropriate measures sures efficaces appropri- och lämpliga åtgärder i with a view to abolish- ées en vue d’abolir les syfte att avskaffa traditing traditional practices pratiques traditionnelles ionella sedvänjor som är prejudicial to the health préjudiciables à la santé skadliga för barns hälsa. of children. des enfants. 4. States Parties un- 4. Les Etats parties 4. Konventionsstaterna dertake to promote and s’engagent à favoriser et à åtar sig att främja och encourage international encourager la coopération uppmuntra internationellt co-operation with a internationale en vue samarbete i syfte att gradview to achieving pro- d’assurer progressivem- vis uppnå det fulla förgressively the full ent la pleine réalisation du verkligandet av den rätt realization of the right droit reconnu dans le som erkänns i denna artirecognized in the présent article. A cet kel. Särskild hänsyn skall present article. In this égard, il est tenu parti- härvid tas till utvecklregard, particular acc- culièrement compte des ingsländernas behov. ount shall be taken of besoins des pays en the needs of developing développement. countries.

Article 25 Article 25 Artikel 25 States Parties recog- Les Etats parties recon- Konventionsstaterna nize the right of a child naissent à l’enfant qui a erkänner rätten för ett who has been placed by été placé par les autorités barn som har omhänderthe competent authori- compétentes pour rece- tagits av behöriga mynties for the purposes of voir des soins, une digheter för omvårdnad, care, protection or treat- protection ou un traite- skydd eller behandling av ment of his or her ment physique ou mental, sin fysiska eller psykiska

Bilaga 4 physical or mental le droit à un examen hälsa till regelbunden health, to a periodic périodique dudit traite- översyn av den behandreview of the treatment ment et de toute autre ling som barnet får och provided to the child circonstance relative à son alla andra omständligand all other circum- placement. heter rörande barnets stances relevant to his or omhändertagande. her placement.

Article 26 Article 26 Artikel 26 1. States Parties shall 1. Les Etats parties re- 1. Konventionsstaterna recognize for every connaissent à tout enfant skall erkänna rätten för child the right to benefit le droit de bénéficier de la varje barn att åtnjuta from social security, sécurité sociale, y compris social trygghet, innefatincluding social in- les assurances sociales, et tande socialförsäkring, surance, and shall take prennent les mesures och skall vidta nödvänthe necessary measures nécessaires pour assurer diga åtgärder för att till to achieve the full la pleine réalisation de ce fullo förverkliga denna realization of this right droit en conformité avec rätt i enlighet med sin in accordance with their leur législation nationale. nationella lagstiftning. national law. 2. The benefits 2. Les prestations doi- 2. Förmånerna skall, should, where appropri- vent, lorsqu’il y a lieu, där så är lämpligt, ate, be granted, taking être accordées compte beviljas med hänsyn till into account the re- tenu des ressources et de de resurser som barnet sources and the circum- la situation de l’enfant et och de personer som stances of the child and des personnes respons- ansvarar för dess underpersons having respons- ables de son entretien, håll har och deras omibility for the main- ainsi que de toute autre ständigheter i övrigt samt tenance of the child, as considération applicable à med hänsyn till varje well as any other la demande de prestation annat förhållande som är consideration relevant faite par l’enfant ou en av betydelse i samband to an application for son nom. med en ansökan om en benefits made by or on sådan förmån från barnet behalf of the child. eller för dess räkning.

Article 27 Article 27 Artikel 27 1. States Parties rec- 1. Les Etats parties re- 1. Konventionsstaterna ognize the right of every connaissent le droit de erkänner rätten för varje child to a standard of tout enfant à un niveau de barn till den levnadsstanliving adequate for the vie suffisant pour permet- dard som krävs för barchild’s physical, men- tre son développement nets fysiska, psykiska, tal, spiritual, moral and physique, mental, spi- andliga, moraliska och social development rituel, moral et social. sociala utveckling. 2. The parent(s) or 2. C’est aux parents ou 2. Föräldrar eller andra others responsible for autres personnes ayant la som är ansvariga för barthe child have the pri- charge de l’enfant qu’in- net har, inom ramen för mary responsibility to combe au premier chef la sin förmåga och sina secure, within their abil responsabilité d’assurer, ekonomiska resurser, dans les limites de leurs huvudansvaret för att

ities and financial ca- possibilités et de leurs säkerställa de levnads- Bilaga 4 pacities, the conditions moyens financiers, les villkor som är nödof living necessary for conditions de vie néces- vändiga för barnets utthe child’s develop- saires au développement veckling. ment. de l’enfant.

3. States Parties, in ac- 3. Les Etats parties 3. Konventionsstaterna cordance with national adoptent les mesures ap- skall i enlighet med natconditions and within propriées, compte tenu ionella förhållanden och their means, shall take des conditions nationales inom ramen för sina reappropriate measures to et dans la mesure de leurs surser vidta lämpliga assist parents and others moyens, pour aider les åtgärder för att bistå förresponsible for the child parents et autres per- äldrar och andra som är to implement this right sonnes ayant la charge de ansvariga för barnet att and shall in case of need l’enfant à mettre en genomföra denna rätt och provide material assis- oeuvre ce droit et offrent, skall vid behov tillhandatance and support pro- en cas de besoin, une hålla materiellt bistånd grammes, particularly assistance matérielle et och utarbeta stödprowith regard to nutrition, des programmes d’appui, gram, särskilt i fråga om clothing and housing. notamment en ce qui mat, kläder och bostäder. concerne l’alimentation, le vêtement et le logement. 4. States Parties shall 4. Les Etats parties 4. Konventionsstaterna take all appropriate prennent toutes les me- skall vidta alla lämpliga measures to secure the sures appropriées en vue åtgärder för att säkerställa recovery of mainte- d’assurer le recouvrement indrivning av underhåll nance for the child from de la pension alimentaire för barnet från föräldrar the parents or other de l’enfant auprès de ses eller andra som har ekopersons having financial parents ou des autres per- nomiskt ansvar för barresponsibility for the sonnes ayant une respon- net, både inom konvenchild, both within the sabilité financière à son tionsstaten och från ut- State Party and from égard, que ce soit sur leur landet. Särskilt i de fall då abroad. In particular, territoire ou à l’étranger. den person som har det where the person having En particulier, pour tenir ekonomiska ansvaret för financial responsibility compte des cas où la per- barnet bor i en annan stat for the child lives in a sonne qui a une responsa- än barnet skall konvent- State different from that bilité financière à l’égard ionsstaterna främja såväl of the child, States Par- de l’enfant vit dans un anslutning till internaties shall promote the Etat autre que celui de tionella överenskomaccession to interna- l’enfant, les Etats parties melser eller ingående av tional agreements or the favorisent l’adhésion à sådana överenskomconclusion of such des accords internation- melser som upprättande agreements, as well as aux ou la conclusion de av andra lämpliga arranthe making of other tels accords ainsi que gemang. appropriate arrange- l’adoption de tous autres ments. arrangements appro priés.

Bilaga 4 Article 28 Article 28 Artikel 28 1. States Parties rec- 1. Les Etats parties re- 1. Konventionsstaterna ognize the right of the connaissent le droit de erkänner barnets rätt till child to education, and l’enfant à l’éducation, et utbildning och i syfte att with a view to achieving en particulier, en vue gradvis förverkliga denna this right progressively d’assurer l’exercice de ce rätt och på grundval av and on the basis of equal droit progressivement et lika möjligheter: opportunity, they shall, sur la base de l’égalité des in particular: chances: (a) Make primary a) Ils rendent l’enseig- (a) göra grundutbildeducation compulsory nement primaire obliga- ning obligatorisk och and available free to all; toire et gratuit pour tous; kostnadsfritt tillgänglig för alla; (b) Encourage the b) Ils encouragent (b) uppmuntra utveckdevelopment of differ- l’organisation de diffé- lingen av olika former av ent forms of secondary rentes formes d’enseig- undervisning som följer education, including nement secondaire, tant efter grundutbildningen, general and vocational général que professionnel, innefattande såväl allmän education, make them les rendent ouvertes et utbildning som yrkesavailable and accessible accessibles à tout enfant, utbildning, göra dessa to every child, and take et prennent des mesures tillgängliga och åtkomappropriate measures appropriées, telles que liga för varje barn samt such as the introduction l’instauration de la vidta lämpliga åtgärder of free education and gratuité de l’enseignem- såsom införande av offering financial assis- ent et l’offre d’une aide kostnadsfri utbildning tance in case of need; financière en cas de och ekonomiskt stöd vid besoin; behov; (c) Make higher edu- c) Ils assurent à tous (c) göra högre utbildcation accessible to all l’accès à l’enseignement ning tillgänglig för alla på on the basis of capacity supérieur, en fonction des grundval av förmåga by every appropriate capacités de chacun, par genom varje lämpligt means; tous les moyens appro- medel; priés; (d) Make educational d) Ils rendent ouvertes (d) göra studierådand vocational informa- et accessibles à tout enfant givning och yrkestion and guidance avail- l’information et l’orient- orientering tillgänglig able and accessible to all ation scolaires et profes- och åtkomlig för alla children; sionnelles; barn; (e) Take measures to e) Ils prennent des (e) vidta åtgärder för att encourage regular att- mesures pour encourager uppmuntra regelbunden endance at schools and la régularité de la närvaro i skolan och the reduction of drop- fréquentation scolaire et minska antalet studie out rates. la réduction des taux avbrott. d’abandon scolaire. 2. States Parties shall 2. Les Etats parties 2. Konventionsstaterna take all appropriate prennent toutes les me- skall vidta alla lämpliga measures to ensure that sures appropriées pour åtgärder för att säkerställa school discipline is ad- veiller à ce que la disci att disciplinen i skolan ministered in a manner upprätthålls på ett sätt

consistent with the pline scolaire soit appli- som är förenligt med Bilaga 4 child’s human dignity quée d’une manière com- barnets mänskliga värand in conformity with patible avec la dignité de dighet och i överensthe present Convention. l’enfant en tant qu’être stämmelse med denna humain et conformément konvention. à la présente Convention. 3. States Parties shall 3. Les Etats parties 3. Konventionsstaterna promote and encourage favorisent et encouragent skall främja och uppinternational coopera- la coopération interna- muntra internationellt tion in matters relating tionale dans le domaine de samarbete i utbildningsto education, in parti- l’éducation, en vue nota- frågor, särskilt i syfte att cular with a view to mment de contribuer à bidra till att avskaffa contributing to the eli- éliminer l’ignorance et okunnighet och analfamination of ignorance l’analphabétisme dans le betism i hela världen och and illiteracy through- monde et de faciliter för att underlätta tillgång out the world and faci- l’accès aux connaissances till vetenskaplig och teklitating access to scien- scientifiques et techniques nisk kunskap och motific and technical et aux méthodes derna undervisningsmeknowledge and modern d’enseignement moder- toder. Särskild hänsyn teaching methods. In nes. A cet égard, il est skall härvid tas till utthis regard, particular tenu particulièrement vecklingsländernas account shall be taken of compte des besoins des behov. the needs of developing pays en développement. countries.

Article 29 Article 29 Artikel 29 1. States Parties agree 1. Les Etats parties con- 1. Konventionsstaterna that the education of the viennent que l’éducation är överens om att barnets child shall be directed de l’enfant doit viser à: utbildning skall syfta till to: att: (a) The development a) Favoriser l’épanouis- (a) utveckla barnets of the child’s personal- sement de la personnalité fulla möjligheter i fråga ity, talents and mental de l’enfant et le dévelop- om personlighet, anlag and physical abilities to pement de ses dons et de och fysisk och psykisk their fullest potential; ses aptitudes mentales et förmåga; physiques, dans toute la mesure de leurs potentialités; (b) The development b) Inculquer à l’enfant (b) utveckla respekt för of respect for human le respect des droits de de mänskliga rättigheterrights and fundamental l’homme et des libertés na och grundläggande frifreedoms, and for the fondamentales, et des heterna samt för de principles enshrined in principes consacrés dans principer som uppställts i the Charter of the la Charte des Nations Förenta nationernas United Nations; Unies; stadga; (c) The development c) Inculquer à l’enfant (c) utveckla respekt för of respect for the child’s le respect de ses parents, barnets föräldrar, för parents, his or her own de son identité, de sa barnets egen kulturella langue et de ses valeurs identitet, eget språk och

Bilaga 4 cultural identity, lan- culturelles, ainsi que le egna värden, för vistelguage and values, for respect des valeurs selandets och för urthe national values of nationales du pays dans sprungslandets nationella the country in which the lequel il vit, du pays värden och för kulturer child is living, the duquel il peut être som skiljer sig från country from which he originaire et des civilisa- barnets egen; or she may originate, tions différentes de la and for civilizations sienne; different from his or her own; (d) The preparation of d) Préparer l’enfant à (d) förbereda barnet för the child for responsible assumer les responsabili- ett ansvarsfullt liv i ett life in a free society, in tés de la vie dans une fritt samhälle i en anda av the spirit of under- société libre, dans un förståelse, fred, tolerans, standing, peace, toler- esprit de compréhension, jämställdhet mellan ance, equality of sexes, de paix, de tolérance, könen och vänskap meland friendship among d’égalité entre les sexes et lan alla folk, etniska, all peoples, ethnic, na- d’amitié entre tous les nationella och religiösa tional and religious peuples et groupes grupper och personer som groups and persons of ethniques, nationaux et tillhör urbefolkningar; indigenous origin; religieux, et avec les personnes d’origine autochtone; (e) The development e) Inculquer à l’enfant (e) utveckla respekt för of respect for the natural le respect du milieu naturmiljön. environment. naturel. 2. No part of the pre- 2. Aucune disposition 2. Ingenting i denna arsent article or article 28 du présent article ou de tikel eller i artikel 28 får shall be construed so as l’article 28 ne sera inter- tolkas så att det medför to interfere with the prétée d’une manière qui inskränkning i den enskilliberty of individuals porte atteinte à la liberté des och organisationers and bodies to establish des personnes physiques rätt att inrätta och driva and direct educational ou morales de créer et de utbildningsanstalter, institutions, subject diriger des établissements dock alltid under förutalways to the obser- d’enseignement, à condi- sättning att de i punkt 1 i vance of the principles tion que les principes denna artikel uppställda set forth in paragraph 1 énoncés au paragraphe 1 principerna iakttas och att of the present article and du présent article soient kraven uppfylls på att to the requirements that respectés et que l’édu- undervisningen vid dessa the education given in cation dispensée dans ces anstalter skall stå i such institutions shall établissements soit con- överensstämmelse med conform to such mini- forme aux normes mini- vad som från statens sida mum standards as may males que l’Etat aura angivits som minimi be laid down by the prescrites. standard. State.

Article 30 Article 30 Artikel 30 Bilaga 4 In those States in Dans les Etats où il I de stater där det finns which ethnic, religious existe des minorités eth- etniska, religiösa eller or linguistic minorities niques, religieuses ou språkliga minoriteter eller or persons of indigenous linguistiques ou des per- personer som tillhör en origin exist, a child be- sonnes d’origine autoch- urbefolkning skall ett longing to such a minor- tone, un enfant autochtone barn som tillhör en sådan ity or who is indigenous ou appartenant à une de minoritet eller urbefolkshall not be denied the ces minorités ne peut être ning inte förvägras rätten right, in community privé du droit d’avoir sa att tillsammans med with other members of propre vie culturelle, de andra medlemmar av sin his or her group, to professer et de pratiquer grupp ha sitt eget kultenjoy his or her own sa propre religion ou urliv, att bekänna sig till culture, to profess and d’employer sa propre och utöva sin egen practise his or her own langue en commun avec religion eller att använda religion, or to use his or les autres membres de son sitt eget språk. her own language. groupe.

Article 31 Article 31 Artikel 31 1. States Parties rec- 1. Les Etats parties re- 1. Konventionsstaterna ognize the right of the connaissent à l’enfant le erkänner barnets rätt till child to rest and leisure, droit au repos et aux loi- vila och fritid, till lek och to engage in play and sirs, de se livrer au jeu et à rekreation anpassad till recreational activities des activités récréatives barnets ålder samt rätt att appropriate to the age of propres à son âge et de fritt delta i det kulturella the child and to partici- participer librement à la och konstnärliga livet. pate freely in cultural vie culturelle et artistique. life and the arts. 2. States Parties shall 2. Les Etats parties res- 2. Konventionsstaterna respect and promote the pectent et favorisent le skall respektera och right of the child to par- droit de l’enfant de parti- främja barnets rätt att till ticipate fully in cultural ciper pleinement à la vie fullo delta i det kulturella and artistic life and shall culturelle et artistique et och konstnärliga livet och encourage the provision encouragent l’organisa- skall uppmuntra tillhanof appropriate and equal tion à son intention de dahållandet av lämpliga opportunities for cul- moyens appropriés de och lika möjligheter för tural, artistic, recrea- loisirs et d’activités kulturell och konstnärlig tional and leisure activ- récréatives, artistiques et verksamhet samt för reity. culturelles, dans des kreations- och fritidsconditions d’égalité. verksamhet.

Article 32 Article 32 Artikel 32 1. States Parties rec- 1. Les Etats parties re- 1. Konventionsstaterna ognize the right of the connaissent le droit de er känner barnets rätt till child to be protected l’enfant d’être protégé skydd mot ekonomiskt from economic exploi- contre l’exploitation éco- utnyttjande och mot att tation and from per- nomique et de n’être as- utföra arbete som kan forming any work that is treint à aucun travail com- vara skadligt eller hindra likely to be hazardous or portant des risques ou barnets utbildning eller 167

Bilaga 4 to interfere with the susceptible de compro- äventyra barnets hälsa child’s education, or to mettre son éducation ou eller fysiska, psykiska, be harmful to the child’s de nuire à sa santé ou à andliga, moraliska eller health or physical, men- son développement physi- sociala utveckling. tal, spiritual, moral or que, mental, spirituel, social development. moral ou social. 2. States Parties shall 2. Les Etats parties 2. Konventionsstaterna take legislative, admin- prennent des mesures skall vidta lagstiftnings-, istrative, social and législatives, administra- administrativa och educational measures to tives, sociales et éduca- sociala åtgärder samt ensure the implementa- tives pour assurer åtgärder i upplysningstion of the present arti- l’application du présent syfte för att säkerställa cle. To this end, and article. A cette fin, et genomförandet av denna having regard to the compte tenu des disposi- artikel. För detta ändamål relevant provisions of tions pertinentes des och med beaktande av other international in- autres instruments tillämpliga bestämmelser struments, States Parties internationaux, les Etats i andra internationella shall in particular: parties, en particulier: instrument skall konventionsstaterna särskilt: (a) Provide for a a) Fixent un âge mini- (a) fastställa en minimiminimum age or mini- mum ou des âges mini- ålder eller minimiåldrar mum ages for admission mums d’admission à som minderåriga skall ha to employment; l’emploi; uppnått för tillträde till arbete; (b) Provide for app- b) Prévoient une règle- (b) föreskriva en lämpropriate regulation of mentation appropriée des lig reglering av arbetstid the hours and conditions horaires de travail et des och arbetsvillkor; of employment; conditions d’emploi; (c) Provide for appro- c) Prévoient des peines (c) föreskriva lämpliga priate penalties or other ou autres sanctions appro- straff eller andra påföljsanctions to ensure the priées pour assurer l’app- der i syfte att säkerställa effective enforcement of lication effective du pré- ett effektivt genomthe present article. sent article. förande av denna artikel.

Article 33 Article 33 Artikel 33 States Parties shall Les Etats parties pren- Konventionsstaterna take all appropriate nent toutes les mesures skall vidta alla lämpliga measures, including appropriées, y compris åtgärder, innefattande legislative, administra- des mesures législatives, lagstiftningsåtgärder, tive, social and educa- administratives, sociales administrativa och soctional measures, to pro- et éducatives, pour proté- iala åtgärder samt åtgärtect children from the ger les enfants contre der i upplysningssyfte, illicit use of narcotic l’usage illicite de stupé- för att skydda barn från drugs and psychotropic fiants et de substances olaglig användning av substances as defined in psychotropes, tels que les narkotika och psykotropa the relevant interna- définissent les conven- ämnen såsom dessa tional treaties, and to tions internationales perti- definieras i tillämpliga prevent the use of nentes, et pour empêcher internationella fördrag children in the illicit que des enfants ne soient och för att förhindra att

production and traf- utilisés pour la production barn utnyttjas i den olag- Bilaga 4 ficking of such sub- et le trafic illicites de ces liga framställningen av stances. substances. och handeln med sådana ämnen.

Article 34 Article 34 Artikel 34 States Parties under- Les Etats parties Konventionsstaterna take to protect the child s’engagent à protéger åtar sig att skydda barnet from all forms of sexual l’enfant contre toutes les mot alla former av sexuexploitation and sexual formes d’exploitation sex- ellt utnyttjande och sexuabuse. For these pur- uelle et de violence sex- ella övergrepp. För detta poses, States Parties uelle. A cette fin, les Etats ändamål skall konventshall in particular take prennent en particulier ionsstaterna särskilt vidta all appropriate national, toutes les mesures appro- alla lämpliga nationella, bilateral and multilateral priées sur les plans bilaterala och multilatemeasures to prevent: national, bilatéral et mul- rala åtgärder för att förtilatéral pour empêcher: hindra: (a) The inducement or a) Que des enfants ne (a) att ett barn förmås coercion of a child to soient incités ou con- eller tvingas att delta i en engage in any unlawful traints à se livrer à une olaglig sexuell handling; sexual activity; activité sexuelle illégale; (b) The exploitative b) Que des enfants ne (b) att barn utnyttjas för use of children in soient exploités à des fins prostitution eller annan prostitution or other un- de prostitution ou autres olaglig sexuell verklawful sexual practices; pratiques sexuelles illéga- samhet; les; (c) The exploitative c) Que des enfants ne (c) att barn utnyttjas i use of children in porno- soient exploités aux fins pornografiska förestälgraphic performances de la production de spec- lningar och i pornografand materials. tacles ou de matériel de iskt material. caractère pornographique.

Article 35 Article 35 Artikel 35 States Parties shall Les Etats parties pren- Konventionsstaterna take all appropriate na- nent toutes les mesures skall vidta alla lämpliga tional, bilateral and appropriées sur les plans nationella, bilaterala och multilateral measures to national, bilatéral et mul- multilaterala åtgärder för prevent the abduction tilatéral pour empêcher att förhindra bortförande of, the sale of or traffic l’enlèvement, la vente ou och försäljning av eller in children for any la traite d’enfants à handel med barn för varje purpose or in any form. quelque fin que ce soit et ändamål och i varje form. sous quelque forme que ce soit.

Article 36 Article 36 Artikel 36 States Parties shall Les Etats parties protè- Konventionsstaterna protect the child against gent l’enfant contre toutes skall skydda barnet mot all other forms of ex- autres formes d’ex- alla andra former av ploitation prejudicial to ploitation préjudiciables à utnyttjande som kan 169

Bilaga 4 any aspects of the tout aspect de son bien- skada barnet i något child’s welfare. être. avseende.

Article 37 Article 37 Artikel 37 States Parties shall Les Etats parties veill- Konventionsstaterna ensure that: ent à ce que: skall säkerställa att: (a) No child shall be a) Nul enfant ne soit (a) inget barn får utsubjected to torture or soumis à la torture ni à des sättas för tortyr eller other cruel, inhuman or peines ou traitements annan grym, omänsklig degrading treatment or cruels, inhumains ou dé- eller förnedrande behandpunishment. Neither gradants. Ni la peine ca- ling eller bestraffning. capital punishment nor pitale ni l’emprisonne- Varken dödsstraff eller life imprisonment with- ment à vie sans possibilité livstids fängelse utan out possibility of release de libération ne doivent möjlighet till frigivning shall be imposed for être prononcés pour les in- får ådömas för brott som offences committed by fractions commises par begåtts av personer under persons below eighteen des personnes âgées de 18 års ålder; years of age; moins de dix-huit ans; (b) No child shall be b) Nul enfant ne soit (b) inget barn får olagdeprived of his or her privé de liberté de façon ligt eller godtyckligt beliberty unlawfully or illégale ou arbitraire. rövas sin frihet. Griarbitrarily. The arrest, L’arrestation, la détention pande, anhållande, häktdetention or impris- ou l’emprisonnement ning, fängslande eller onment of a child shall d’un enfant doit être en andra former av frihetsbe in conformity with conformité avec la loi, berövande av ett barn the law and shall be used n’être qu’une mesure de skall ske i enlighet med only as a measure of last dernier ressort, et être lag och får endast resort and for the d’une durée aussi brève användas som en sista shortest appropriate que possible; utväg och för kortast period of time; lämpliga tid; (c) Every child c) Tout enfant privé de (c) varje frihetsbedeprived of liberty shall liberté soit traité avec rövat barn skall bebe treated with human- humanité et avec le res- handlas humant och med ity and respect for the pect dû à la dignité de la respekt för människans inherent dignity of the personne humaine, et inneboende värdighet och human person, and in a d’une manière tenant på ett sätt som beaktar manner which takes into compte des besoins des behoven hos personer i account the needs of personnes de son âge. En dess ålder. Särskilt skall persons of his or her particulier, tout enfant varje frihetsberövat barn age. In particular, every privé de liberté sera hållas åtskilt från vuxna, child deprived of liberty séparé des adultes, à om det inte anses vara till shall be separated from moins que l’on estime barnets bästa att inte göra adults unless it is consi- préférable de ne pas le detta, och skall, utom i dered in the child’s best faire dans l’intérêt supé- undantagsfall, ha rätt att interest not to do so and rieur de l’enfant, et il a le hålla kontakt med sin shall have the right to droit de rester en contact familj genom brevväxmaintain contact with avec sa famille par la ling och besök; his or her family correspondance et par les

through correspondence visites, sauf circonstances Bilaga 4 and visits, save in exce- exceptionnelles; ptional circumstances; (d) Every child de- d) Les enfants privés de (d) varje frihetsberövat prived of his or her liberté aient le droit barn skall ha rätt att liberty shall have the d’avoir rapidement accès snarast få tillgång till right to prompt access to à l’assistance juridique ou såväl juridiskt biträde och legal and other app- à toute autre assistance annan lämplig hjälp som ropriate assistance, as appropriée, ainsi que le rätt att få lagligheten i sitt well as the right to droit de contester la frihetsberövande prövad challenge the legality of légalité de leur privation av en domstol eller annan the deprivation of his or de liberté devant un behörig, oberoende och her liberty before a court tribunal ou une autre opartisk myndighet samt or other competent, autorité compétente, in- rätt till ett snabbt beslut i independent and im- dépendante et impartiale, saken. partial authority, and to et à ce qu’une décision a prompt decision on rapide soit prise en la any such action. matière.

Article 38 Article 38 Artikel 38 1. States Parties un- 1. Les Etats parties 1. Konventionsstaterna dertake to respect and to s’engagent à respecter et à åtar sig att respektera och ensure respect for rules faire respecter les règles säkerställa respekt för of international human- du droit humanitaire regler i internationell itarian law applicable to international qui leur sont humanitär rätt som är them in armed conflicts applicables en cas de tillämpliga på dem i väpwhich are relevant to the conflit armé et dont la nade konflikter och som child. protection s’étend aux är relevanta för barnet. enfants. 2. States Parties shall 2. Les Etats parties 2. Konventionsstaterna take all feasible measu- prennent toutes les me- skall vidta alla tänkbara res to ensure that sures possibles dans la åtgärder för att säkerställa persons who have not pratique pour veiller à ce att personer som inte attained the age of fif- que les personnes n’ayant uppnått 15 års ålder inte teen years do not take a pas atteint l’âge de quinze deltar direkt i fientligdirect part in hostilities. ans ne participent pas heter. directement aux hostilités. 3. States Parties shall 3. Les Etats parties 3. Konventionsstaterna refrain from recruiting s’abstiennent d’enrôler skall avstå från att rekryany person who has not dans leurs forces armées tera en person som inte attained the age of fif- toute personne n’ayant har uppnått 15 års ålder teen years into their ar- pas atteint l’âge de quinze till sina väpnade styrkor. med forces. In recruit- ans. Lorsqu’ils incorpor- Då rekrytering sker bland ting among those per- ent des personnes de plus personer som fyllt 15 men sons who have attained de quinze ans mais de inte 18 år, skall konventthe age of fifteen years moins de dix-huit ans, les ionsstaterna sträva efter but who have not Etats parties s’efforcent att i första hand rekrytera tained the age of eig d’enrôler en priorité les dem som är äldst. plus âgées.

Bilaga 4 hteen years, States Parties shall endeavour to give priority to those who are oldest. 4. In accordance with 4. Conformément à 4. Konventionsstaterna their obligations under l’obligation qui leur in- skall i enlighet med sina international humanitar- combe en vertu du droit åtaganden enligt interian law to protect the humanitaire international nationell humanitär rätt civilian population in de protéger la population att skydda civilbefolkarmed conflicts, States civile en cas de conflit ningen i väpnade konflik- Parties shall take all armé, les Etats parties ter vidta alla tänkbara feasible measures to prennent toutes les me- åtgärder för att säkerställa ensure protection and sures possibles dans la skydd och vård av barn care of children who are pratique pour que les en- som berörs av en väpnad affected by an armed fants qui sont touchés par konflikt. conflict. un conflit armé bénéficient d’une protection et de soins.

Article 39 Article 39 Artikel 39 States Parties shall Les Etats parties pren- Konventionsstaterna take all appropriate me- nent toutes les mesures skall vidta alla lämpliga asures to promote physi- appropriées pour faciliter åtgärder för att främja cal and psychological la réadaptation physique fysisk och psykisk reharecovery and social et psychologique et la bilitering samt social reintegration of a child réinsertion sociale de tout återanpassning av ett barn victim of: any form of enfant victime de toute som utsatts för någon neglect, exploitation, or forme de négligence, form av vanvård, utnyttabuse; torture or any d’exploitation ou de sé- jande eller övergrepp; other form of cruel, vices, de torture ou de tortyr eller någon annan inhuman or degrading toute autre forme de pei- form av grym, omänsklig treatment or punish- nes ou traitements cruels, eller förnedrande behandment; or armed conflict- inhumains ou dégradants, ling eller bestraffning; ts. Such recovery and ou de conflit armé. Cette eller väpnade konflikter. reintegration shall take réadaptation et cette Sådan rehabilitering och place in an environment réinsertion se déroulent sådan återanpassning which fosters the health, dans des conditions qui skall äga rum i en miljö selfrespect and dignity favorisent la santé, le som befrämjar barnets of the child. respect de soi et la dignité hälsa, självrespekt och de l’enfant. värdighet.

Article 40 Article 40 Artikel 40 1. States Parties rec- 1. Etats parties recon- 1. Konventionsstaterna ognize the right of every naissent à tout enfant sus- erkänner rätten för varje child alleged as, accused pecté, accusé ou con- barn som misstänks eller of, or recognized as ha- vaincu d’infraction à la loi åtalas för eller befunnits ving infringed the penal pénale le droit à un trai- skyldigt att ha begått brott law to be treated tement qui soit de att behandlas på ett sätt in a manner consistent nature à favoriser son sens som främjar barnets

with the promotion of de la dignité et de la känsla för värdighet och Bilaga 4 the child’s sense of dig- valeur personnelle, qui värde, som stärker nity and worth, which renforce son respect pour barnets respekt för andras reinforces the child’s les droits de l’homme et mänskliga rättigheter och respect for the human les libertés fondamentales grundläggande friheter rights and fundamental d’autrui, et qui tienne och som tar hänsyn till freedoms of others and compte de son âge ainsi barnets ålder och önskwhich takes into acc- que de la nécessité de värdheten att främja att ount the child’s age and faciliter sa réintégration barnet återanpassas och the desirability of pro- dans la société et de lui tar på sig en konstruktiv moting the child’s re- faire assumer un rôle roll i samhället. integration and the constructif au sein de child’s assuming a con- celle-ci. structive role in society. 2. To this end, and 2. A cette fin, et compte 2. För detta ändamål having regard to the tenu des dispositions och med beaktande av relevant provisions of pertinentes des instrume- tillämpliga bestämmelser international instru- nts internationaux, les i internationella instrumments, States Parties Etats parties veillent en ent skall konventionsshall, in particular, en- particulier: staterna särskilt säkersure that: ställa att: (a) No child shall be a) A ce qu’aucun enfant (a) inget barn skall alleged as, be accused ne soit suspecté, accusé misstänkas för eller åtalas of, or recognized as ou convaincu d’infraction för eller befinnas skyldigt having infringed the à la loi pénale en raison att ha begått brott på penal law by reason of d’actions ou d’omissions grund av en handling eller acts or omissions that qui n’étaient pas interdites underlåtenhet som inte were not prohibited by par le droit national ou var förbjuden enligt national or international international au moment nationell eller internalaw at the time they où elles ont été commises; tionell rätt vid den were committed; tidpunkt då den begicks; (b) Every child b) A ce que tout enfant (b) varje barn som missalleged as or accused of suspecté ou accusé tänks eller åtalas för att ha having infringed the d’infraction à la loi pénale begått brott skall ha penal law has at least the ait au moins le droit aux åtminstone följande gafollowing guarantees: garanties suivantes: rantier: (i) To be presumed i) Etre présumé inno- (i) att betraktas som innocent until proven cent jusqu’à ce que sa oskyldigt innan barnets guilty according to law; culpabilité ait été légale- skuld blivit lagligen ment établie; fastställd; (ii) To be informed ii) Etre informé dans le (ii) att snarast och direkt promptly and directly of plus court délai et directe- underrättas om anklathe charges against him ment des accusations por- gelserna mot sig och, om or her, and, if appropri- tées contre lui, ou, le cas lämpligt, genom sina ate, through his or her échéant, par l’intermédia- föräldrar eller vårdnadsparents or legal guardia- ire de ses parents ou havare, och att få juridiskt ns, and to have legal or représentants légaux, et biträde eller annan lämpother appropriate assist- bénéficier d’une assista- lig hjälp vid förberedelse ance in the preparation nce juridique ou de toute och framläggande av sitt försvar; 173

Bilaga 4 and presentation of his autre assistance appropror her defence; iée pour la préparation et la présentation de sa défense; (iii) To have the iii) Que sa cause soit (iii) att få saken avgjord matter determined with- entendue sans retard par utan dröjsmål av en beout delay by a com- une autorité ou une hörig, oberoende och petent, independent and instance judiciaire compé- opartisk myndighet eller impartial authority or tentes, indépendantes et rättskipande organ i en judicial body in a fair impartiales, selon une opartisk förhandling enhearing according to procédure équitable aux ligt lag och i närvaro av law, in the presence of termes de la loi, en juridiskt eller annat lämplegal or other appropri- présence de son conseil ligt biträde och, såvida ate assistance and, un- juridique ou autre et, à det inte anses strida mot less it is considered not moins que cela ne soit barnets bästa, särskilt to be in the best interest jugé contraire à l’intérêt med beaktande av barnets of the child, in parti- supérieur de l’enfant en ålder eller situation, cular, taking into acc- raison notamment de son barnets föräldrar eller ount his or her age or âge ou de sa situation, en vårdnadshavare; situation, his or her par- présence de ses parents ou ents or legal guardians; représentants légaux; (iv) Not to be iv) Ne pas être (iv) att inte tvingas att compelled to give contraint de témoigner ou avge vittnesmål eller testimony or to confess de s’avouer coupable; erkänna sig skyldigt; att guilt; to examine or interroger ou faire inter- förhöra eller låta förhöra have examined adverse roger les témoins à vittnen som åberopas mot witnesses and to obtain charge, et obtenir la barnet samt att på lika the participation and comparution et l’inter- villkor för egen räkning examination of wit- rogatoire des témoins à få vittnen inkallade och nesses on his or her décharge dans des con- för hörda; behalf under conditions ditions d’égalité; of equality; (v) If considered to v) S’il est reconnu (v) att, om barnet have infringed the penal avoir enfreint la loi anses ha begått brott, få law, to have this deci- pénale, faire appel de detta beslut och beslut om sion and any measures cette décision et de toute åtgärder till följd därav imposed in consequence mesure arrêtée en consé- omprövade av en högre thereof reviewed by a quence devant une behörig, oberoende och higher competent, inde- autorité ou une instance opartisk myndighet eller pendent and impartial judiciaire supérieure com- rättskipande organ enligt authority or judicial pétentes, indépendantes et lag; body according to law; impartiales, conformément à la loi; (vi) To have the free vi) Se faire assister (vi) att utan kostnad få assistance of an inter- gratuitement d’un inter- hjälp av tolk, om barnet preter if the child cannot prète s’il ne comprend ou inte kan förstå eller tala understand or speak the ne parle pas la langue det språk som används; language used; utilisée;

(vii) To have his or vii) Que sa vie privée (vii) att få sitt privatliv her privacy fully soit pleinement respectée till fullo respekterat under Bilaga 4 respected at all stages of à tous les stades de la alla stadier i förfarandet. the proceedings. procédure. 3. States Parties shall 3. Les Etats parties 3. Konventionsstaterna seek to promote the s’efforcent de promouvoir skall söka främja införanestablishment of laws, l’adoption de lois, de pro- det av lagar och förfaranprocedures, authorities cédures, la mise en place den samt upprättandet av and institutions specifi- d’autorités et d’institu- myndigheter och instically applicable to chil- tions spécialement con- tutioner som är speciellt dren alleged as, accused çues pour les enfants anpassade för barn som of, or recognized as suspectés, accusés ou misstänks eller åtalas för having infringed the convaincus d’infraction à eller be finns skyldiga att penal law, and, in par- la loi pénale, et en ha begått brott och skall ticular: particulier: särskilt: (a) The establishment a) D’établir un âge (a) fastställa en lägsta of a minimum age minimum au-dessous straffbarhetsålder; below which children duquel les enfants seront shall be presumed not to présumés n’avoir pas la have the capacity to in- capacité d’enfreindre la fringe the penal law; loi pénale; (b) Whenever appro- b) De prendre des (b) vidta åtgärder, då så priate and desirable, mesures, chaque fois que är lämpligt och önskvärt, measures for dealing cela est possible et för be handling av barn with such children souhaitable, pour traiter under denna ålder utan att without resorting to ces enfants sans recourir à använda domjudicial proceedings, la procédure judiciaire, stolsförfarande, under providing that human étant cependant entendu förutsättning att mänskrights and legal que les droits de l’homme liga rättigheter och rättssafeguards are fully et les garanties légales ligt skydd till fullo respected. doivent être pleinement respekteras. respectés. 4. A variety of dispo- 4. Toute une gamme de 4. Olika åtgärder som sitions, such as care, dispositions, relatives t.ex. vård, ledning och guidance and supervi- notamment aux soins, à föreskrifter om tillsyn, sion orders; counselling; l’orientation et à la super- rådgivning, övervakning, probation; foster care; vision, aux conseils, à la vård i fosterhem, program education and probation, au placement för allmän utbildning och vocational training familial, aux programmes yrkesutbildning och programmes and other d’éducation générale et andra alternativ till alternatives to professionnelle et aux anstaltsvård skall finnas institutional care shall solutions autres qu’insti- tillgängliga för att be available to ensure tutionnelles seront prév- säkerställa att barn that children are dealt ues en vue d’assurer aux behandlas på ett sätt som with in a manner enfants un traitement är lämpligt för deras välappropriate to their conforme à leur bien-être färd och är rimligt både well-being and et proportionné à leur med hänsyn till deras proportionate both to situation et à l’infraction. personliga förhållanden their circumstances and och till brottet. the offence.

Bilaga 4 Article 41 Article 41 Artikel 41 Nothing in the present Aucune des Ingenting i denna kon- Con vention shall affect dispositions de la présente vention skall inverka på any provisions which Convention ne porte bestämmelser som går are more conducive to atteinte aux dispositions längre vad gäller att förthe realization of the plus propices à la réalis- verkliga barnets rättigrights of the child and ation des droits de l’enfant heter och som kan finnas which may be contained qui peuvent figurer: i: in: (a) The law of a State a) Dans la législation (a) en konventionsparty; or d’un Etat partie; ou stats lagstiftning; eller (b) International law b) Dans le droit inter- (b) för den staten gälin force for that State. national en vigueur pour lande internationell rätt. cet Etat.

Part II Deuxième partie Del II

Article 42 Article 42 Artikel 42 States Parties under- Les Etats parties Konventionsstaterna take to make the princi- s’engagent à faire large- åtar sig att genom lämpples and provisions of ment connaître les prin- liga och aktiva åtgärder the Convention widely cipes et les dispositions de göra konventionens beknown, by appropriate la présente Convention, stämmelser och principer and active means, to par des moyens actifs et allmänt kända bland såväl adults and children appropriés, aux adultes vuxna som barn. alike. comme aux enfants.

Article 43 Article 43 Artikel 43 1. For the purpose of 1. Aux fins d’examiner 1. För att granska de examining the progress les progrès accomplis par fram steg som gjorts av made by States Parties les Etats parties dans konventionsstaterna i in achieving the realiza- l’exécution des obliga- fråga om för verkligandet tion of the obligations tions contractées par eux av skyldigheter enligt undertaken in the pre- en vertu de la présente denna konvention skall sent Convention, there Convention, il est institué en kommitté för barnets shall be established a un Comité des droits de rättigheter upprättas, vil- Committee on the Righ- l’enfant qui s’acquitte des ken skall utföra de uppts of the Child, which fonctions définies ciaprès. gifter som föreskrivs i det shall carry out the func- följande. tions hereinafter provided. 2. The Committee 2. Le Comité se com- 2. Kommittén skall shall consist of eighteen pose de dix-huit experts vara sammansatt av arton experts of high moral de haute moralité et experter med högt moralstanding and recognized possédant une compéte- iskt anseende och erkänd competence in the field nce reconnue dans le sakkunskap på det omcovered by this Conven- domaine visé par la råde som denna konven- .2 2 2 tion The members of présente Convention. Ses tion omfattar. Kommitthe Committee shall be membres sont élus par les téns medlemmar skall

elected by States Parties Etats parties parmi leurs väljas av konventions- Bilaga 4 from among their na- ressortissants et siègent à staterna bland deras medtionals and shall serve in titre personnel, compte borgare och skall tjänsttheir personal capacity, tenu de la nécessité göra i sin personliga consideration being d’assurer une répartition egenskap, varvid avseegiven to equitable geo- géographique équitable et nde skall fästas vid en graphical distribution, eu égard aux principaux rättvis geografisk fördelas well as to the systèmes juridiques. ning och de viktigaste principal legal systems. rättssystemen. 3. The members of the 3. Les membres du Co- 3. Kommitténs med- Committee shall be mité sont élus au scrutin lemmar skall väljas geelected by secret ballot secret sur une liste de nom hemlig omröstning from a list of persons personnes désignées par från en förteckning över nominated by States les Etats parties. Chaque personer som föreslagits Parties. Each State Party Etat partie peut désigner av konventionsstaterna. may nominate one per- un candidat parmi ses Varje konventionsstat son from among its own ressortissants. kan föreslå en kandidat nationals. bland sina egna medborgare. 4. The initial election 4. La première élection 4. Det första valet till to the Committee shall aura lieu dans les six mois kommittén skall hållas be held no later than six suivant la date d’entrée en senast sex månader efter months after the date of vigueur de la présente dagen för denna konthe entry into force of Convention. Les élections ventions ikraftträdande the present Convention auront lieu ensuite tous les och därefter vart annat år. and thereafter every deux ans. Quatre mois au Senast fyra månader före second year. At least moins avant la date de dagen för varje val skall four months before the chaque élection, le Secré- Förenta nationernas gendate of each election, the taire général de l’Orga- eralsekreterare skriftligen Secretary-General of the nisation des Nations uppmana konventions- United Nations shall Unies invitera par écrit les staterna att inom två address a letter to States Etats parties à proposer månader inkomma med Parties inviting them to leurs candidats dans un sina förslag. Generalseksubmit their nomina- délai de deux mois. Le reteraren skall sedan tions within two mon- Secrétaire général dress upprätta och till konvenths. The Secretary- ensuite la liste alphabé- tionsstaterna överlämna General shall subseque- tique des candidats ainsi en förteckning i alfabently prepare a list in désignés, en indiquant les tisk ordning över samtalphabetical order of all Etats parties qui les ont liga föreslagna personer

2 2 2 I resolution 50/155 av den 21 The General Assembly, in its L’Assemblée générale, dans sa resolution 50/155 of 21 December résolution 50/155 du 21 décembre december 1995 antog general- 1995, approved the amendment to 1995, a approuvé l’amendement qui församlingen en ändring av artikel article 43, paragraph 2, of the consiste à remplacer, au paragraphe 43.2 i konventionen om barnets Convention on the Rights of the 2 de l’article 43 de la Convention rättigheter, genom vilken ordet “tio” Child, replacing the word “ten” relative aux droits de l’enfant, le mot ersätts med “arton”. Ändringen with the word “eighteen”. The “dix” par le mot “dix-huit”. trädde i kraft den 18 november 2002 amendment entered into force on L’amendement est entré en vigueur efter att den antagits med två 18 November 2002 when it had le 18 novembre 2002 après son tredjedels majoritet av de been accepted by a two-thirds acceptation par une majorité des fördragsslutande parterna (128 av majority of the States parties (128 deux tiers des États parties (128 sur 191). out of 191). 191).

Bilaga 4 persons thus nominated, désignés, et la communi- och ange vilka konvenindicating States Parties quera aux Etats parties à tionsstater som föreslagit which have nominated la présente Convention. dem. them, and shall submit it to the States Parties to the present Convention. 5. The elections shall 5. Les élections ont lieu 5. Val skall hållas vid be held at meetings of lors des réunions des Etats möten med konventions- States Parties convened parties, convoquées par le staterna, som sammanby the Secretary-Gen- Secrétaire général au kallats av Förenta nationeral at United Nations Siège de l’Organisation ernas generalsekreterare, Headquarters. At those des Nations Unies. A ces i Förenta nationernas meetings, for which two réunions, pour lesquelles högkvarter. Vid dessa thirds of States Parties le quorum est constitué möten, som är beslutsshall constitute a quo- par les deux tiers des Etats mässiga när två tredjerum, the persons elected parties, les candidats élus delar av konventionsstato the Committee shall au Comité sont ceux qui terna är närvarande, skall be those who obtain the obtiennent le plus grand de kandidater inväljas i largest number of votes nombre de voix et la kommittén som uppnår and an absolute majority majorité absolue des voix det högsta antalet röster of the votes of the repre- des représentants des och absolut majoritet av sentatives of States Part- Etats parties présents et de närvarande och rösties present and voting. votants. ande konventionsstaternas röster. 6. The members of the 6. Les membres du Co- 6. Kommitténs med- Committee shall be mité sont élus pour quatre lemmar skall väljas för en elected for a term of four ans. Ils sont rééligibles si tid av fyra år. De kan years. They shall be leur candidature est pré- återväljas, om de föreeligible for re-election if sentée à nouveau. Le slagits till återval. För renominated. The term mandat de cinq des fem av de medlemmar of five of the members membres élus lors de la som utsetts vid det första elected at the first elec- première élection prend valet skall mandattiden tion shall expire at the fin au bout de deux ans. utlöpa efter två är. Omeend of two years; imme- Les noms de ces cinq delbart efter det första diately after the first membres seront tirés au valet skall namnen på election, the names of sort par le président de la dessa fem medlemmar these five members réunion immédiatement utses genom lottdragning shall be chosen by lot by après la première élection. av ordföranden vid mötet. the Chairman of the meeting. 7. If a member of the 7. En cas de décès ou de 7. Om en kommitté- Committee dies or re- dé- mission d’un membre medlem avlider eller avsigns or declares that for du Comité, ou si, pour säger sig sitt uppdrag any other cause he or toute autre raison, un eller förklarar att han eller she can no longer per- membre déclare ne plus hon av någon annan form the duties of the pouvoir exercer ses fonc- anledning inte längre kan Committee, the State tions au sein du Comité, fullgöra sitt uppdrag Party which nominated l’Etat partie qui avait pré- inom kommittén, skall the member shall senté sa candidature den konventionsstat som 178 appoint another expert nomme un autre expert föreslog medlem men,

from among its nation- parmi ses ressortissants med förbehåll för kom- Bilaga 4 als to serve for the re- pour pourvoir le poste mitténs godkännande, mainder of the term, ainsi vacant jusqu’à utse en annan expert subject to the approval l’expiration du mandat bland sina medborgare, of the Committee. correspondant, sous ré- som skall inneha uppserve de l’approbation du draget under återstoden Comité. av mandattiden. 8. The Committee 8. Le Comité adopte son 8. Kommittén skall shall establish its own règlement intérieur. själv fastställa sin arbetsrules of procedure. ordning. 9. The Committee 9. Le Comité élit son 9. Kommittén skall shall elect its officers for bureau pour une période välja sitt presidium för en a period of two years. de deux ans. tvåårsperiod. 10. The meetings of 10. Les réunions du Co- 10. Kommitténs möten the Committee shall mité se tiennent normale- skall vanligtvis hållas i normally be held at ment au Siège de l’Orga- Förenta nationernas hög- United Nations Head- nisation des Nations kvarter eller på en annan quarters or at any other Unies, ou en tout autre lämplig plats, som komconvenient place as lieu approprié déterminé mittén bestämmer. Komdetermined by the par le Comité. Le Comité mittén skall i regel sam- Committee. The Com- se réunit normalement manträda varje år. Kommittee shall normally chaque année. La durée de mittémötenas längd skall meet annually. The du- ses sessions est déter- bestämmas och, om det är ration of the meetings of minée et modifiée, si néc- nödvändigt, omprövas the Committee shall be essaire, par une réunion vid möte med konvendetermined, and re- des Etats parties à la tionsstaterna, med förbeviewed, if necessary, by présente Convention, sous håll för generalförsama meeting of the States réserve de l’approbation lingens godkännande. Parties to the present de l’Assemblée générale. Convention, subject to the approval of the General Assembly. 11. The Secretary- 11. Le Secrétaire 11. Förenta nationernas General of the United général de l’Organisation generalsekreterare skall Nations shall provide des Nations Unies met à la tillhandahålla erforderlig the necessary staff and disposition du Comité le personal och övriga resufacilities for the personnel et les installa- rser för att möjliggöra för effective performance tions qui lui sont nécess- kommittén att effektivt of the functions of the aires pour s’acquitter effi- utföra sitt uppdrag enligt Committee under the cacement des fonctions denna konvention. present Convention. qui lui sont confiées en vertu de la présente Convention.

Article 44 Article 44 Artikel 44 1. States Parties un- 1. Les Etats parties 1. Konventionsstaterna dertake to submit to the s’engagent à soumettre au åtar sig att genom Förenta Committee, through the Comité, par l’entremise nationernas generalsekre- Secretary-General of the du Secrétaire général de terare avge rapporter till

Bilaga 4 United Nations, reports l’Organisation des Na- kommittén om de åton the measures they tions Unies, des rapports gärder som de vidtagit för have adopted which sur les mesures qu’ils att genomföra de rättiggive effect to the rights auront adoptées pour heter som erkänns i denna recognized herein and donner effet aux droits konvention och om de on the progress made on reconnus dans la présente framsteg som gjorts i the enjoyment of those Convention et sur les fråga om åtnjutandet av rights: progrès réalisés dans la dessa rättigheter: jouissance de ces droits: (a) Within two years a) Dans les deux ans à (a) inom två år efter of the entry into force of compter de la date de konventionens ikraftträthe Convention for the l’entrée en vigueur de la dande för den berörda State Party concerned; présente Convention pour staten, les Etats parties intéressés; (b) Thereafter every b) Par la suite, tous les (b) därefter vart femte five years. cinq ans. år. 2. Reports made under 2. Les rapports établis 2. Rapporter enligt the present article shall en application du présent denna artikel skall ange indicate factors and article doivent, le cas eventuella förhållanden difficulties, if any, af- échéant, indiquer les fac- och svårigheter som påfecting the degree of teurs et les difficultés em- verkar i vilken utsträckfulfilment of the obliga- pêchant les Etats parties ning åtagandena enligt tions under the present de s’acquitter pleinement denna konvention har Convention. Reports des obligations prévues uppfyllts. Rapporterna shall also contain suffi- dans la présente Conven- skall även innehålla tillcient information to tion. Ils doivent égalem- räcklig information för att provide the Committee ent contenir des renseig- ge kommittén en god with a comprehensive nements suffisants pour uppfattning om genomföunderstanding of the donner au Comité une randet av konventionens implementation of the idée précise de l’applica- bestämmelser i det be- Convention in the coun- tion de la Convention rörda landet. try concerned. dans le pays considéré. 3. A State Party which 3. Les Etats parties 3. En konventionsstat has submitted a compre- ayant présenté au Comité som har tillställt kommithensive initial report to un rapport initial complet tén en utförlig första rapthe Committee need not, n’ont pas, dans les rapp- port behöver inte i sina in its subsequent re- orts qu’ils lui présentent följande rapporter, som ports submitted in ac- ensuite conformément à avges enligt punkt 1 (b) i cordance with para- l’alinéa (b) du paragraphe denna konvention, uppgraph 1 (b) of the pre- 1 du présent article, à repa tidigare lämnad sent article, repeat basic répéter les renseigneme- grundläggande informatinformation previously nts de base antérieurem- ion. provided. ent communiqués. 4. The Committee 4. Le Comité peut de- 4. Kommittén kan bemay request from States mander aux Etats parties gära ytterligare informat- Parties further informa- tous renseignements com- ion från konventionsstation relevant to the plémentaires relatifs à terna om genomförandet implementation of the l’application de la Con- av konventionens be- 180 Convention. vention. stämmelser.

5. The Committee 5. Le Comité soumet 5. Kommittén skall Bilaga 4 shall submit to the Gen- tous les deux ans à vartannat år genom ekoeral Assembly, through l’Assemblée générale, par nomiska och sociala rådet the Economic and l’entremise du Conseil tillställa generalförsam- Social Council, every économique et social, un lingen rapporter om sin two years, reports on its rapport sur ses activités. verksamhet. activities. 6. States Parties shall 6. Les Etats parties 6. Konventionsstaterna make their reports assurent à leurs rapports skall göra sina rapporter widely available to the une large diffusion dans allmänt tillgängliga för public in their own leur propre pays. allmänheten i sina recountries. spektive länder.

Article 45 Article 45 Artikel 45 In order to foster the Pour promouvoir För att främja ett effekeffective implementa- l’application effective de tivt genomförande av tion of the Convention la Convention et encoura- konventionens bestämand to encourage inter- ger la coopération interna- melser och internationellt national co-operation in tionale dans le domaine samarbete på det område the field covered by the visé par la Convention: som konventionen avser Convention: gäller följande: (a) The specialized a) Les institutions (a) Fackorganen, FN:s agencies, the United Na- spécialisées, le Fonds des barnfond och andra FNtions Children’s Fund, Nations Unies pour l’en- organ skall ha rätt att vara and other United Nat- fance et d’autres organes representerade vid granions organs shall be en- des Nations Unies ont le skningen av genomtitled to be representted droit de se faire représen- förandet av sådana beat the consideration of ter lors de l’examen de stämmelser i denna konthe implementation of l’application des disposi- vention som faller inom such provisions of the tions de la présente Con- ramen för deras mandat. present Convention as vention qui relèvent de Kommittén kan inbjuda fall within the scope of leur mandat. Le Comité kompetenta organ och their mandate. The peut inviter les institu- organisationer, som den Committee may invite tions spécialisées, le Fon- finner lämpligt, att komthe specialized agen- ds des Nations Unies pour ma med expertråd angåcies, the United Nations l’enfance et tous autres ende genomförandet av Children’s Fund and organismes qu’il jugera konventionen på omother competent bodies appropriés à donner des råden som faller inom as it may consider app- avis spécialisés sur l’app- ramen för deras respekropriate to provide ex- lication de la Convention tive verksamhetsområdpert advice on the im- dans les domaines qui en. Kommittén kan inplementation of the relèvent de leurs mandats bjuda fackorganen, FN:s Convention in areas respectifs. Il peut inviter barnfond och andra FNfalling within the scope les institutions spécialis- organ att inlämna rapporof their respective man- ées, le Fonds des Nations ter om konventionens dates. The Committee Unies pour l’enfance et tillämpning inom områmay invite the special- d’autres organes des Na- den som faller inom ized agencies, the Uni- tions Unies à lui présenter ramen för deras verkted Nations Children’s des rapports sur samhet;

Bilaga 4 Fund, and other United l’application de la Nations organs to Convention dans les submit reports on the secteurs qui relèvent de implementation of the leur domaine d’activité; Convention in areas falling within the scope of their activities; (b) The Committee b) Le Comité transmet, (b) Kommittén skall, shall transmit, as it may s’il le juge nécessaire, aux såsom den finner lämpconsider appropriate, to institutions spécialisées, ligt, till fackorganen, the specialized agenc- au Fonds des Nations FN:s barnfond och andra ies, the United Nations Unies pour l’enfance et kompetenta organ och Children’s Fund and aux autres organismes organisationer överlämna other competent bodies, compétents tout rapport rapporter från konvenany reports from States des Etats parties conte- tionsstaterna som inne- Parties that contain a nant une demande ou in- håller en begäran om eller request, or indicate a diquant un besoin de anger behov av teknisk need, for technical ad- conseils ou d’assistance rådgivning eller tekniskt vice or assistance, along techniques, accompagné, bistånd jämte kommitténs with the Committee’s le cas échéant, des ob- synpunkter och eventuobservations and sug- servations et suggestions ella förslag beträffande gestions, if any, on these du Comité touchant ladite sådan begäran eller requests or indications; demande ou indication; sådant behov; (c) The Committee c) Le Comité peut reco- (c) Kommittén kan remay recommend to the mmander à l’Assemblée kommendera generalför- General Assembly to générale de prier le Secré- samlingen att framställa request the Secretary- taire général de procéder en begäran till general- General to undertake on pour le Comité à des sekreteraren om att för its behalf studies on études sur des questions kommitténs räkning föspecific issues relating spécifiques touchant les reta studier angående to the rights of the child; droits de l’enfant; särskilda frågor som rör barnets rättigheter; (d) The Committee d) Le Comité peut faire (d) Kommittén kan may make suggestions des suggestions et des re- avge förslag och allmänand general recomm- commandations d’ordre na rekommendationer på endations based on info- général fondées sur les grundval av den inrmation received pursu- renseignements reçus en formation som erhållits ant to articles 44 and 45 application des articles 44 enligt artiklarna 44 och of the present Con- et 45 de la présente Con- 45 i denna konvention. vention. Such sugges- vention. Ces suggestions Sådana förslag och alltions and general rec- et recommandations männa rekommendatommendations shall be d’ordre général sont trans- ioner skall tillställas varje transmitted to any State mises à tout Etat partie konventionsstat som be- Party concerned and intéressé et portées à rörs samt rapporteras till reported to the General l’attention de l’Assemblée generalförsamlingen till- Assembly, together with générale, accompagnées, sammans med eventuella comments, if any, from le cas échéant, des obser- kommentarer från kon- States Parties. vations des Etats parties. ventionsstaterna.

Bilaga 4

Part III Troisième partie Del III

Article 46 Article 46 Artikel 46 The present Conven- La présente Convention Denna konvention skall tion shall be open for est ouverte à la signature vara öppen för undertecksignature by all States. de tous les Etats. nande av alla stater.

Article 47 Article 47 Artikel 47 The present Conven- La présente Convention Denna konvention skall tion is subject to ratifi- est sujette à ratification. ratificeras. Ratifikationscation. Instruments of Les instruments de ratifi- instrumenten skall deporatification shall be de- cation seront déposés au- neras hos Förenta nationposited with the Secre- près du Secrétaire général ernasgeneralsekreterare. tary-General of the de l’Organisation des Na- United Nations. tions Unies.

Article 48 Article 48 Artikel 48 The present Conven- La présente Convention Denna konvention skall tion shall remain open restera ouverte à l’adhé- förbli öppen för anslutfor accession by any sion de tout Etat. Les ning av vilken stat som State. The instruments instruments d’adhésion helst. Anslutningsinstruof accession shall be de- seront déposés auprès du menten skall deponeras posited with the Secre- Secrétaire général de hos Förenta nationernas tary-General of the l’Organisation des Na- generalsekreterare. United Nations. tions Unies.

Article 49 Article 49 Artikel 49 1. The present Con- 1. La présente Conven- 1. Denna konvention vention shall enter into tion entrera en vigueur le träder i kraft den trettforce on the thirtieth day trentième jour qui suivra ionde dagen efter dagen following the date of la date du dépôt auprès du för deponeringen av det deposit with the Secrt- Secrétaire général de tjugonde ratifikationsary-General of the Uni- l’Organisation des Na- eller anslutningsinstruted Nations of the twent- tions Unies du vingtième mentet hos Förenta natieth instrument of ratify- instrument de ratification ionernas generalsekretecation or accession. ou d’adhésion. rare. 2. For each State rati- 2. Pour chacun des Etats 2. I förhållande till fying or acceding to the qui ratifieront la présente varje stat som ratificerar Convention after the Convention ou y adhére- eller ansluter sig till kondeposit of the twentieth ront après le dépôt du ventionen efter deponeinstrument of ratifica- vingtième instrument de ringen av det tjugonde tion or accession, the ratification ou d’adhésion, ratifikations- eller anslut- Convention shall enter la Convention entrera en ningsinstrumentet träder into force on the thirt- vigueur le trentième jour konventionen i kraft den ieth day after the deposit qui suivra le dépôt par cet trettionde dagen efter det by such State of its Etat de son instrument de att en sådan stat deponeinstrument of ratifica- ratification ou d’adhésion. rat sitt ratifikations- eller tion or accession. anslutningsinstrument.

Bilaga 4 Article 50 Article 50 Artikel 50 1. Any State Party 1. Tout Etat partie peut 1. En konventionsstat may propose an proposer un amendement kan föreslå en ändring av amendment and file it et en déposer le texte au- konventionen och överwith the Secretary-Gen- près du Secrétaire général lämna förslaget till Föreral of the United de l’Organisation des Na- enta nationernas general- Nations. The Secretary- tions Unies. Le Secrétaire sekreterare. Generalsek- General shall there- général communique reteraren skall sedan upon communicate the alors la proposition översända ändringsförproposed amendment to d’amendement aux Etats slaget till konventions- States Parties, with a parties, en leur demandant staterna med en begäran request that they indi- de lui faire savoir s’ils om att dessa anger om de cate whether they favour sont favorables à la tillstyrker att en kona conference of States convocation d’une confé- ferens med konventions- Parties for the purpose rence des Etats parties en staterna sammankallas of considering and vot- vue de l’examen de la för att behandla och rösta ing upon the proposals. proposition et de sa mise om förslagen. Om minst In the event that, within aux voix. Si, dans les en tredjedel av staterna four months from the quatre mois qui suivent la inom fyra månader efter date of such communi- date de cette communi- förslagets översändande cation, at least one third cation, un tiers au moins tillstyrker en sådan konof the States Parties des Etats parties se ferens, skall generalfavour such a confere- prononcent en faveur de la sekreteraren sammannce, the Secretary-Gen- convocation d’une telle kalla konferensen i eral shall convene the conférence, le Secrétaire Förenta nationernas regi. conference under the général convoque la Ändringsförslag som auspices of the United conférence sous les aus- antagits av en majoritet Nations. Any amend- pices de l’Organisation av de vid konferensen ment adopted by a majo- des Nations Unies. Tout närvarande och röstande rity of States Parties amendement adopté par la konventionsstaterna skall present and voting at the majorité des Etats parties underställas generalförconference shall be sub- présents et votants à la samlingen för godkänmitted to the General conférence est soumis nande. Assembly for approval. pour approbation à l’Assemblée générale de l’Organisation des Nations Unies. 2. An amendment 2. Tout amendement 2. En ändring som antaadopted in accordance adopté conformément aux gits enligt punkt 1 i denna with paragraph 1 of the dispositions du paragra- artikel träder i kraft när present article shall phe 1 du présent article den har godkänts av Förenter into force when it entre en vigueur lorsqu’il enta nationernas generalhas been approved by a été approuvé par församling och antagits the General Assembly l’Assemblée générale des av konventionsstaterna of the United Nations Nations Unies et accepté med två tredjedels and accepted by a two- par une majorité des deux majoritet. thirds majority of States tiers des Etats parties. Parties.

3. When an amend- 3. Lorsqu’un amende- 3. När en ändring träder Bilaga 4 ment enters into force, it ment entre en vigueur, il a i kraft skall den vara shall be binding on force obligatoire pour les bindande för de konthose States Parties Etats parties qui l’ont ac- ventionsstater som har which have accepted it, cepté, les autres Etats antagit den, medan övriga other States Parties still parties demeurant liés par konventionsstater fortbeing bound by the pro- les dispositions de la pré- farande är bundna av visions of the present sente Convention et par bestämmelserna i denna Convention and any ear- tous amendements anté- konvention och eventulier amendments which rieurs acceptés par eux. ella tidigare ändringar, they have accepted. som de antagit.

Article 51 Article 51 Artikel 51 1. The Secretary-Gen- 1. Le Secrétaire général 1. Förenta nationernas eral of the United de l’Organisation des Na- generalsekreterare skall Nations shall receive tions Unies recevra et motta och till alla stater and circulate to all communiquera à tous les sända texten till reservat- States the text of Etats le texte des réserves ioner som staterna gjort reservations made by qui auront été faites par vid ratifikationen eller States at the time of les Etats au moment de la anslutningen. ratification or accession. ratification ou de l’adhésion. 2. A reservation in- 2. Aucune réserve in- 2. En reservation som compatible with the compatible avec l’objet et strider mot denna konobject and purpose of le but de la présente Con- ventions ändamål och the present Convention vention n’est autorisée. syfte skall inte tillåtas. shall not be permitted. 3. Reservations may 3. Les réserves peuvent 3. Reservationer kan be withdrawn at any être retirées à tout återtas vid vilken tidtime by notification to moment par notification punkt som helst genom that effect addressed to adressée au Secrétaire notifikation till Förenta the Secretary-General of général de l’Organisation nationernas generalthe United Nations, who des Nations Unies, lequel sekreterare, som därefter shall then inform all en informe tous les Etats skall underrätta alla States. Such notification parties à la Convention. stater. Notifikationen shall take effect on the La notification prend effet skall gälla från den dag då date on which it is à la date à laquelle elle est den mottogs av generalreceived by the Secret- reçue par le Secrétaire sekreteraren. ary-General. général.

Article 52 Article 52 Artikel 52 A State Party may de- Tout Etat partie peut dé- En konventionsstat kan nounce the present Con- noncer la présente Con- säga upp denna konventvention by written noti- vention par notification ion genom skriftlig notifification to the Secretary- écrite adressée au Secré- kation till Förenta nation- General of the United taire général de l’Organi- ernas generalsekreterare. Nations. Denunciation sation des Nations Unies. Uppsägningen träder i becomes effective one La dénonciation prend kraft ett år efter den dag year after the date of effet un an après la date à

Bilaga 4 receipt of the notifica- laquelle la notification a då notifikationen mottogs tion by the Secretary- été reçue par le Secrétaire av generalsekreteraren. General. général.

Article 53 Article 53 Artikel 53 The Secretary- Le Secrétaire général de Förenta nationernas ge- General of the United l’Organisation des Na- neralsekreterare utses till Nations is designated as tions Unies est désigné depositarie för denna the depositary of the comme dépositaire de la konvention. present Convention. présente Convention.

Article 54 Article 54 Artikel 54 The original of the L’original de la prése- Originalet till denna present Convention, of nte Convention, dont les konvention, vars arabwhich the Arabic, Chi- textes anglais, arabe, iska, engelska, franska, nese, English, French, chinois, espagnol, fran- kinesiska, ryska och Russian and Spanish çais et russe font spanska texter har lika texts are equally authen- également foi, sera déposé giltighet, skall deponeras tic, shall be deposited auprès du Secrétaire hos Förenta nationernas with the Secretary-Gen- général de l’Organisation generalsekreterare. eral of the United Na- des Nations Unies. tions In witness thereof the En foi de quoi les pléni- Till bekräftelse härav undersigned plenipoten- potentiaires soussignés, har undertecknade omtiaries, being duly au- dûment habilités par leurs bud, därtill vederbörligen thorized thereto by their gouvernements respectifs, befullmäktigade av sina respective Governmen- ont signé la présente Con- respektive regeringar, ts, have signed the vention. undertecknat denna konpresent Convention. vention.

Lagrådets yttrande Bilaga 5

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-09-06

Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Olle Stenman samt justitierådet Svante O. Johansson.

Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter

Enligt en lagrådsremiss den 6 juli 2017 har regeringen (Socialdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Marcus Nydén, biträdd av kanslirådet Charlotte Palmstierna och departementssekreteraren Sara Philipson.

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

I remissen föreslår regeringen att Förenta nationernas konvention den 20 november 1989 om barnets rättigheter ska inkorporeras i svensk rätt genom en lag som föreskriver att artiklarna 1–43.1 och artikel 44.6 i konventionen ska gälla som svensk lag.

Som redovisas i remissen har frågan om en inkorporering av konventionen prövats tidigare. Tanken har avvisats med motiveringen att artiklarna i konventionen i huvudsak återspeglas väl i svensk lag och att Sverige inte har något att vinna på en inkorporering av konventionen. Under årens lopp har åtskilliga lagstiftningsåtgärder vidtagits för att genom transformering bringa svensk rätt i bättre överensstämmelse med konventionen.

När nu regeringen föreslår att konventionen ska inkorporeras synes det inte grunda sig på en annan bedömning av överensstämmelsen mellan svensk lag och konventionen. I stället anser sig regeringen – med stöd av Barnrättighetsutredningens undersökningar – kunna konstatera brister i rättstillämpningen. Enligt dessa undersökningar består bristerna ofta i att svenska myndigheter inte handlar i enlighet med dokument antagna av den kommitté som har inrättats enligt artikel 43 i konventionen. Bland annat åberopas kommitténs uttalande om att principen om barnets bästa ska användas som ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Emellertid är att märka att kommitténs rekommendationer och allmänna kommentarer inte har folkrättslig status som rättskälla och inte heller är juridiskt bindande för konventionsstaterna. Detta framhålls också i remissen. Om svenska myndigheter inte tillämpar det tillvägagångssätt i beslutsprocesser som FN:s barnrättskommitté förordar, kan det därför inte utan vidare leda till slutsatsen att tillämpningen av barnkonventionen brister. 187

Det kan tilläggas att en inkorporering av konventionen inte medför att FN- Bilaga 5 kommitténs uttalanden blir svensk lag. För att det ska uppnås krävs särskild lagstiftning.

Syftet med en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt anges vara att konventionens starka ställning ska tydliggöras och att ett barnrättsbaserat synsätt ska få genomslag i rättstillämpningen. Vidare ska konventionen kunna tillämpas direkt av domstolar och andra rättstillämpande myndigheter.

Under föredragningen har anförts som exempel på brister som Barnrättighetsutredningen har iakttagit när det gäller barns möjligheter att få komma till tals att det ofta inte förs samtal med barn, trots att det inom tre av fyra kartläggningsområden finns särskilda bestämmelser om att barnet ska ges möjlighet att framföra sina åsikter. Det kan betvivlas att lagefterlevnaden blir bättre om det införs ytterligare ett la-ger av bestämmelser.

Regeringen aviserar att den avser att vidta andra åtgärder för att barnkonventionen ska få ökat genomslag. En skriftlig vägledning om hur barnkonventionen kan tolkas och tillämpas ska utformas, tillgängliggöras och spridas. Arbetet med att transformera konventionens bestämmelser inom olika rättsområden ska fortsätta och intensifieras. Vidare ska en utredning tillsättas med uppdrag att genomföra en bred kartläggning av hur barnkonventionen behandlas i svensk lagstiftning och rättstillämpning. Utredningen ska även systematiskt analysera konventionsbestämmelsernas innebörd utifrån svenska förhållanden. Slutligen ska det under benämningen ”kunskapslyft” vidtas åtgärder gentemot barn, yrkesgrupper inom kommuner och landsting samt statliga myndigheter för att kunskaperna om konventionen och barnets rättigheter ska öka.

Det kan betvivlas att en inkorporering av barnkonventionen skulle vara särskilt väl ägnad att – vid sidan av dessa och eventuella andra åtgärder – avhjälpa de brister i tillämpningen av konventionen som må föreligga. De andra åtgärder som aviseras framstår också som mer effektiva för att öka kunskapen om konventionen.

Till detta kommer att – som flera remissinstanser har påpekat – en inkorporering för med sig problem.

De flesta av konventionens artiklar är allmänt hållna och utformade så att de inte passar för en direkt tillämpning i enskilda fall.

Det kommer att uppstå frågor om hur konventionens bestämmelser förhåller sig till bestämmelser i annan lag. Dessa frågor besvaras i remissen endast genom en generell hänvisning till allmänna tolknings- och tillämpningsmetoder som får hanteras i rättstillämpningen.

Frågan vilka bestämmelser i konventionen som är direkt tillämpliga får också enligt remissen besvaras i rättstillämpningen.

Det framstår som bekymmersamt att lägga ansvaret på rättstillämpningen med tanke på att konventionsbestämmelserna ska tillämpas i enskilda fall, Bilaga 5 inte bara av domstolar och andra rättsliga instanser, utan av alla statliga och kommunala befattningshavare som handlägger ärenden rörande barn. Auktoritativa besked i rättstillämpningen kommer att dröja och alla frågor kommer inte att besvaras på det sättet. Det blir då särskilt problematiskt om riksdagen avstår från att på vanligt sätt ge rättstillämpningen sådant stöd för lagens tolkning som behövs.

Det är en bakvänd ordning att först inkorporera konventionen och därefter låta en utredning kartlägga hur konventionen behandlas i svensk lagstiftning och rättstillämpning samt analysera konventionsbestämmelsernas innebörd utifrån svenska förhållanden. En sådan utredning borde göras först och läggas till grund för bedömningen om konventionen bör inkorporeras.

Lagrådet har inte fått någon konkret bild av den aviserade skriftliga vägledningen om barnkonventionens tolkning och tillämpning. Det tycks inte vara bestämt vem som ska utarbeta vägledningen. En fråga är vilken auktoritet den kommer att tillskrivas. Behandlingen av uttalanden från FN:s barnrättskommitté väcker farhågor. Det får inte bli så att vägledningen i praktiken uppfattas som lagförarbeten i efterhand.

Remissens lagförslag innebär att artiklarna 1–43.1 och 44.6 ska gälla som svensk lag. Som har anförts i det föregående analyseras inte i remissen vilka av konventionens artiklar som kan tillämpas direkt. När det har bestämts vilka artiklar som ska gälla som svensk lag har det uppenbarligen inte varit avgörande om artiklarna ska eller ens kan tillämpas i Sverige.

Ett särskilt tydligt exempel är artikel 43.1. Där föreskrivs att en kommitté för barnets rättigheter ska upprättas. Kommittén skulle upp-rättas inom FN:s ram och den är sedan länge på plats. Bestämmelsen kan under inga förhållanden tillämpas i Sverige. De skäl som anförs för en inkorporering har inte heller med tillämpningen att göra. Syftet är i stället att rättstillämparen ska få kännedom om kommitténs existens och att kommitténs allmänna kommentarer och andradokument från kommittén ska få ytterligare legitimitet. Lagrådet ställer sig frågande till att artikeln inkorporeras i det syftet.

Det föreslås vidare att artikel 44.6 ska inkorporeras. Artikel 44 handlar om rapporter som konventionsstaterna ska avge till kommittén. Punkten 6 föreskriver att konventionsstaterna ska göra sina rapporter allmänt tillgängliga för allmänheten i sina respektive länder. Den punkten bör inte inkorporeras för sig utan att sättas in i det samman-hang som artikeln i övrigt utgör. Enligt vad som har upplysts vid före-dragningen är det Regeringskansliet som hanterar rapporterna. Vid sådant förhållande behöver artikeln inte göras till svensk lag.

Lagrådet vill påpeka att barnkonventionen skiljer sig från Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grund-

läggande friheterna, som har inkorporerats. Bestämmelserna i den kon- Bilaga 5 ventionen är mer konkreta. Det finns också en domstol som uttolkar konventionens bestämmelser och vars avgöranden Sverige har åtagit sig att följa.

Slutligen vill Lagrådet framhålla följande. Enligt remissen pågår i Regeringskansliet en översyn av den svenska översättningen av barnkonventionen. Vid föredragningen har upplysts att den reviderade översättningen kommer att ingå i bilagan till den föreslagna inkorporeringslagen när propositionen överlämnas till riksdagen. Lagrådet har alltså inte fått del av hela lagförslaget i den planerade slutversionen.

Lagrådet avstyrker remissens förslag till lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

Sammanfattning av Statskontorets rapport Bilaga 6

Sammanfattning

Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att göra en fördjupad analys av effekterna på de offentliga finanserna och de samhällsekonomiska konsekvenserna av att inkorporera Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) i svensk lag. Statskontoret har gett Ramböll Management Consulting i uppdrag att utföra analysen. I syfte att skapa en förståelse för förväntade konsekvenser har konsulten genomfört intervjuer med de statliga myndigheter som i första hand kan förväntas beröras av inkorporeringen, ett antal kommuner och ett flertal sakområdesexperter. I analysen beaktas också erfarenheterna från Norge, som inkorporerade barnkonventionen 2003. Rambölls rapport sammanfattas nedan.

Barnkonventionen inkorporerad i svensk lag – att

tydliggöra ett konventionsåtagande

FN:s barnkonvention ratificerades av Sverige 1990. Svensk lagstiftning och rättstil-lämpning överensstämmer i relativt hög grad med konventionen. Inom vissa områden har dock regeringen bedömt att det finns brister, och att bland annat kommuner och myndigheter bör göra mer för att leva upp till konventionen. Ett sätt att åstadkomma detta är att ge barnkonventionen ställning som svensk lag. Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att barnkonventionen ska inkorporeras i svensk lag från och med den 1 januari 2020. Detta innebär att all övrig lagstiftning ska tolkas utifrån konventionen som helhet, och inte enbart utifrån de lagtexter som transformerats i exempelvis utlänningslagen och skollagen. Med inkorporeringen vill regeringen tydliggöra att Sveriges konventionsåtaganden enligt barnkonventionen säkerställs på alla nivåer inom offentlig verksamhet och att ett barnrättsbaserat synsätt genomsyrar all verksamhet som berör barn och unga.

Effekter på offentliga finanser uppskattas utifrån tre

scenarier

Det saknas förutsättningar för att utifrån befintlig evidens beräkna effekterna för de offentliga finanserna av regeringens förslag om inkorporering. Ramböll har emellertid uppskattat effekterna på de offentliga finanserna för perioden 2020–2024 utifrån tre scenarier med olika antaganden om förändringar vad gäller verksamheternas arbete, olika typer av kostnader och ärendetillströmningen i myndigheterna. Scenarierna är att betrakta som räkneexempel och inte som prognoser. Ramböll har antagit att regeringen kommer att besluta om tre implementeringsåtgärder som medför kostnader:

- ett kunskapslyft för att utbilda personal inom myndigheter och Bilaga 6 kommuner i tillämpningen av barnkonventionen

- en vägledning för personal som ska tillämpa bestämmelserna

- en utredning för att kartlägga hur barnkonventionen behandlas i svensk lagstiftning och rättstillämpning.

Utöver kostnader för implementering bedömer Ramböll att inkorporeringen medför tre huvudtyper av kostnader:

- kostnader för fler överprövningar och längre handläggningstider i ärenden som rör barn

- kostnader för verksamhetsförändringar i berörda verksamheter, exempelvis revideringar av styrdokument

- kostnader för rättsbildning och rättsprocesser.

Baserat på dessa kostnader innehåller analysen tre scenarier som alla bygger på grundantagandet att ju mer omfattande proaktiva implementeringsåtgärder som regeringen beslutar om, desto mindre kostnader uppstår för att anpassa offentlig verksamhet och rättsbildande processer:

1. Om regeringen låter implementeringen ske utan insatser för bland annat utbildning uppskattas kostnaderna för perioden 2020–2024 till 365 miljoner kronor.

2. Om regeringen understödjer implementeringen med bland annat vissa utbildningsinsatser uppskattas kostnaderna för perioden 1 2020–2024 till 255 miljoner kronor.

3. Om regeringen säkerställer implementeringen med mer omfattande utbildningsinsatser och andra åtgärder uppskattas kostnade- 2 rna för perioden 2020–2024 till 195 miljoner kronor.

En inkorporering av barnkonventionen i svensk lag förväntas påverka alla offentliga verksamheter som på olika sätt har med barn- och ungdomsfrågor att göra. Fördelningen av kostnaderna mellan staten, landstingen och kommunerna skiljer sig åt i de tre scenarierna. Gemensamt för alla scenarier är att kommunerna förväntas stå för närmare tre fjärdedelar av de uppskattade kostnaderna. Ungefär en fjärdedel av kostnaderna förväntas uppstå vid statliga myndigheter.

De samhällsekonomiska konsekvenserna är svårbedömda

De samhällsekonomiska konsekvenserna av inkorporeringen är beroende av hur barnkonventionen som svensk lag tolkas, vilka rättsfall som kommer att drivas, utfallen i de rättsfall som tas upp, samt hur de berörda verksamheternas arbete förändras på sikt. Svårigheterna att förstå de

1 Inklusive alternativkostnaden för utbildning uppskattas kostnaden till 428 miljoner kronor. 192 2 Inklusive alternativkostnaden för utbildning uppskattas kostnaden till 495 miljoner kronor.

samhällsekonomiska konsekvenserna av en inkorporering av barnkonventionen i svensk lag beror till stor del på tre faktorer: Bilaga 6 1. Barnkonventionen tillämpas redan i viss utsträckning i offentlig verksamhet. Berörda aktörer inom exempelvis utbildningsväsendet och migrationsområdet tillämpar i huvudsak redan barnkonventionen, dels som följd av principen om fördragskonform tolkning, dels på grund av ett flertal transformeringar av svenska lagar efter att Sverige ratificerade barnkonventionen år 1990.

2. Barnkonventionens artiklar är i många fall öppet formulerade och allmänt hållna. Detta innebär att barnkonventionens artiklar inte har den precision som är huvudprincipen i offentlig verksamhet. Till skillnad från svenska lagar saknar barnkonventionen en tydlig vägledning för hur konventionstexten ska tolkas efter eventuell inkorporering.

3. Kraven på de berörda verksamheterna är ännu inte uttalade. Det finns än så länge inga beslut om hur regeringen vill att offentlig verksamhet ska förändra sina verksamheter till följd av att barnkonventionen blir svensk lag.

Ramböll bedömer dock att omfattningen av implementeringsåtgärderna också får betydelse för de samhällsekonomiska konsekvenserna. Det är sannolikt att den offentliga förvaltningen i högre grad beaktar barns rättigheter om regeringen också beslutar om mer långtgående implementeringsåtgärder. Huruvida detta är samhällsekonomiskt positivt eller negativt har inte kunnat värderas.

Statskontorets bedömning

Statskontoret instämmer i Rambölls slutsatser i denna rapport. När det gäller scenarierna för effekterna på de offentliga finanserna bör de, som Ramböll påpekar, betraktas som räkneexempel enligt olika antaganden och inte som prognoser.

2018-01-23 Bilaga 7 Deltagarlista hearing

Hearing om de ekonomiska och administrativa

konsekvenserna av en inkorporering av

barnkonventionen

1. Justitiekanslern 2. Kriminalvården 3. Migrationsverket 4. Försäkringskassan 5. Socialstyrelsen 6. Inspektionen för vård och omsorg 7. Barnombudsmannen 8. Kronofogden 9. Skolinspektion 10. Diskrimineringsombudsmannen 11. Rädda Barnen 12. Unicef Sverige 13. Statskontoret 14. Ramböll

Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2018 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, M Johansson, Baylan, Hallengren, Bucht, Hultqvist, Hellmark Knutsson, Bolund, Bah Kuhnke, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Skog, Ekström, Fritzon, Eneroth Föredragande: statsrådet Lena Hallengren

Regeringen beslutar proposition Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter