Doc 1956:1
Hänvisat till av
- Prop. 1973:85: Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1972/73
- Prop. 1985/86:100: med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87, avsnitt 10
- Prop. 1956:109: ('angående ändring av huvudmannaskapet m. m. för garnisonssjukhuset i Boden',)
- Prop. 1956:110: ('angående vissa av\xad lönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud\xad titel för budgetåret 1956/57 m. m.',)
- Prop. 1957:110: ('angående vissa av\xad lönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud\xad titel för budgetåret 1957/58 m. m.',), avsnitt 122
- Prop. 1957:120: angående lönegradspla- ceringen för vissa tjänster m. m., avsnitt 10
- Prop. 1957:2: Doc 1957:2
- Prop. 1959:110: angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1959/60 m. m., avsnitt 1 och 38
- Prop. 1960:151: ('angående statstjänste- männens löner under åren 1960 och 1961 m. m.',), avsnitt 38
- SOU 2018:28: En nationell alarmeringstjänst – för snabba, säkra och effektiva hjälpinsatser, avsnitt 12.5
- SOU 1970:33: Medel för styrning av byggnadsverksamheten, avsnitt 635
- SOU 1971:84: Kommunal kompetens, avsnitt 2.5
- SOU 1976:17: Skador i arbetet, avsnitt 3.2
KUNGL. MAJ:TS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN
ANGÅENDE
STATSVERKETS TILLSTÅND OCH BEHOV UNDER BUDGETÅRET
1956/57
Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj:t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1956/57.
Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat:
1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
RIKSSTAT FÖR BUD-
DRIFT-
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter............................... 10 058 750 000
II. Uppbörd i statens verksamhet.......... 160 835 100
III. Diverse inkomster..................... 251 000 000 10 470 585 100
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder......
II. Riksbanksfonden.............
III. Statens allmänna fastighetsfond
IV. Försvarets fonder............
V. Statens utlåningsfonder.......
VI. Fonden för låneunderstöd.....
VII. Fonden för statens aktier.....
VIII. Statens pensionsfonder........
IX. Diverse kapitalfonder.........
345 000 000 15 000 000 20 830 000 26 741000 95 140 300 23 298 000 85 000 000 40 520 000
50 800 000 702 329 300
Säger för inkomster å driftbudgeten 11 172 914 400
Summa kronor 11 172 914 400
Kungi. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
3 GETÅRET 1956/57
BUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna .
II. Justitiedepartementet.........
III. Utrikesdepartementet.........
IV. Försvarsdepartementet........
V. Socialdepartementet..........
VI. Kommunikationsdepartementet
VII. Finansdepartementet..........
VIII. Ecklesiastikdepartementet.....
IX. Jordbruksdepartementet.......
X. Handelsdepartementet........
XI. Inrikesdepartementet.........
XII. Civildepartementet............
XIII. Oförutsedda utgifter..........
XIV. Riksdagen och dess verk m. m.
3 870 800 79 227 000 55 848 500 2 072 446 600 2 822 475 300 1 025 956 300 196 693 200 1 181 527 800 418 413 000 182 245 200 588 351 300 321 265 200 1 000 000
16 342 400 8 965 662 600
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden....................... 7 875 000
II. Riksgäldsfonden....................... 425 000 000
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar . 283 096 700
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedels-
förluster.............................. 543 600 000 1 259 571 700
Säger för utgifter å driftbudgeten 10 225 284 800
Avsättning till budgelutjämningsfonden av kommunalskattemedel .... Avsättning till budgetutjämningsfonden av medel som skola överföras
till särskilt konto i riksbanken.................................
Beräknat överskott ä statsregleringen ............................
800 000 000
850 000 000 297 680 100
Summa kronor 11 172 914 400
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
Lånemedel
KAPITAL-
429 561 700
Summa kronor 429 561 700
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
5 BUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond.......................... ~ 700 000
Televerkets fond.......................... 49 220 000
Statens järnvägars fond.................... 37 700 000
Statens vattenfallsverks fond............... 216 500 000
Domänverkets fond........................ .229 900 302 949 900
II. Luftfartsfonden............................. 27 900 000
III. Statens allmänna fastighetsfond.............. 30 238 300
IV. Försvarets fonder:
Försvarets fastighetsfond................... 24 778 000
Försvarets fabriksfond..................... — 301 000 24 477 000
V. Statens utlåningsfonder...................... 460 250 100
VI. Fonden för låneunderstöd.................... 146 988 200
VII. Fonden för förlag till statsverket............. 7 022 000
VIII. Diverse kapitalfonder:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond . — 2 137 800
Statens reproduktionsanstalts fond........... —146 000 —2 283 800
Säger 997 541 700
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels-
förluster........................................ 543 600 000
övrig kapitalåterbetalning....................... . 24 380 000 567 980 000
Summa kronor 429 561 700
Stockholms slott den 4 januari 1956.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
6 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN
SPECIFIKATION AV INKOMSTERNA Å DRIFTBUDGETEN FÖR BUDGETÅRET 1956/57
A. Egentliga statsinkomster
1. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögenhet m. m., bevillning . ..
b) Kupongskatt, bevillning ....
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning.......
d) Fondskatt, bevillning.......
e) Skogsvårdsavgifter, bevillning
f) Bevillningsavgifter för sär-
skilda förmåner och rättigheter, bevillning.............
g) Arvslottsskatt, gåvoskatt och
kvarlåtenskapsskatt, bevillning .....................
h) Lotterivinstskatt, bevillning.
i) Omsättnings- och expedi-
tionsstämplar m. m., bevillning ......................
6 000 000 000 6 000 000
1 000 000 17 000 000 8 000 000
750 000
70 000 000 49 000 000
75 000 000 6 226 750 000
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning ....
b) Bensinskatt, bevillning.....
c) Särskild investeringsavgift för
motorfordon, bevillning.....
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning.......
b) Varuskatt, bevillning.......
c) Införselavgift och accis å fettvaror m. m., bevillning ....
d) Skatt å kaffe, bevillning . . .
e) Tobaksskatt, bevillning.....
f) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevillning .....................
g) Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, bevillning .....................
h) Omsättnings- och utskänk-
ningsskatt å spritdrycker, bevillning ...................
i) Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin, bevillning ..
315 000 000 640 000 000
75 000 000 1 030 000 000
550 000 000 205 000 000
54 000 000 19 000 000 680 000 000
12 000 000
30 000 000
925 000 000 60 000 000
7 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
j)
k)
l) m)
Maltdrycksskatt, bevillning . Skatt å läskedrycker, bevillning .....................
Statlig nöjesskatt, bevillning Skatt å elektrisk kraft, bevillning ....................
120 000 000
43 000 000 59 000 000
45 000 000 2 802 000 000 10 058 750 000
II.
Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter....................
2. Inkomster vid fångvården.................
3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-
ringsrådet................................
4. Bidrag till pensionsstyrelsen...............
5. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna-
och ungdomsvården.......................
6. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare ............................
7. Inkomster vid statens geotekniska institut ..
8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion .
9. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket
10. Avgifter för registrering av motorfordon----
11. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd-
rologiska institut.........................
12. Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet .........................._........
13. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen ...
14. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri
sprit m. m...................._...........
15. Inkomst av myntning och justering........
16. Kontrollstämpelmedel.....................
17. Bidrag till bank- och fondinspektionen.....
18. Bidrag till sparbanksinspektionen...........
19. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.......
20. Bidrag för revision av sparbankerna ........
21. Inkomster vid tandläkarhögskolorna........
22. Avgifter för granskning av biografbilder ....
23. Inkomster vid lantbruksnämnderna.........
24. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt .....................................
25. Inkomster vid statens centrala frökontrollan-
stalt.....................................
26. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt ...............................
27. Inkomster vid statens jordbruksnämnd ......
28. Inkomster vid lantmäteriväsendet..........
29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ....
30. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill-
verkningen...............................
31. Skeppsmätningsavgifter....................
32. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning
33. Inkomster vid statens provningsanstalt.....
34. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten .
35. Fyr- och båkmedel.......................
36. Lotspenningar............................
500 000
1 950 000
3 500 000 125 000
335 000
365 000 700 000 3 200 000 1 600 000 5 500 000
2 900 000
45 000 1 750 000
40 000 15 000 000 900 000 440 000 275 000 200 000 100 235 000 275 000 1 600 000
650 000
I 300 000
275 000 350 000 9 400 000
1 500 000
30 000 400 000 150 000
2 200 000 3 600 000
12 000 000
II 000 000
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
37. Försäljning av sjökort m. m................ 400 000
38. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt. 600 000
39. Patent- och varumärkes- samt registreringsav-
.n fft“ • • • *................................ 8 000 000
40. Avgifter for registrering i förenings- m. fl. re-
.. gister .. .. .............................. 500 000
41. Bidrag till försäkringsinspektionen.......... 785 000
42. Inkomster vid statens bakteriologiska labora-
torium .................................. 2 500 000
43. Inkomster vid statens rättskemiska laborato-
.. 750 000
44. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium ............. 375 000
45. Inkomster vid statens sinnessjukhus........ 32 000 000
46. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på
Salbohed och i Vänersborg................ 35 qoo
47. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka 350 000
48. Inkomster vid karolinska sjukhuset........ 23 000 000
49. Inkomster vid serafimerlasarettet........... 6 800 000
50. Inkomster vid statens institut för folkhälsan . 450 000 160 835 100
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel.............
2. Totalisatormedel........
3. Tipsmedel..............
4. Lotterimedel ...........
5. Övriga diverse inkomster
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning...........
2. Televerket....................
3. Statens järnvägar..............
4. Statens vattenfallsverk.........
5. Domänverket..................
II. Riksbanksfonden...................
III. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond
2. Fångvårdsstyrelsens »
3. Beskickningsfastigheternas 9
4. Byggnadsstyrelsens 9
5. Generaltullstyrelsens 9
6. Uppsala universitets a>
7. Lunds universitets »
8. Sjöfartsstyrelsens 9
9. Medicinalstyrelsens 9
10. Karolinska sjukhusets 9
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond.......
2. Försvarets fabriksfond.........
17 000 000 23 000 000 80 000 000
113 000 000
18 000 000 251 000 QOQ
10 470 585 100
15 000 000 105 000 000 25 000 000 125 000 000 75 000 000
1 000 635 000 745 000 13 899 000 190 000 350 000 465 000 90 000 3 955 000 500 000
23 991 000 2 750 000
345 000 000 15 000 000
20 830 000
26 741 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
9 V. Statens utlånings fonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond.............. 5 000
2. Värnpliktslånefonden...................... 100
3. Statens bostadslånefond................... 5 000
4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby................................... 11 000
5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer............... 5 600 000
6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen................... 55 000
7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden........................... 820 000
8. Lånefonden för bostadsbyggande........... 75 000 000
9. Lånefonden för lantarbetarbostäder........ 500
10. Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien ............................ 370 000
11. Statens bosättningslånefond................ 2 000 000
12. Vattenkraftslånefonden.................... 240 000
13. Luftfartslånefonden........................ 165 000
14. Tullverkets båtlånefond................... 1 500
15. Statens lånefond för universitetsstudier..... 90 000
16. Allmänna studielånefonden................ 220 000
17. Statens lånefond för hästavelns befrämjande . 100
18. Statens kaninavelslånefond................. 100
19. Gödselvårdslånefonden.................... 5 000
20. Statens kalkbrukslånefond................. 1 000
21. Jordbrukets lagerhusfond.................. 480 000
22. Statens mejerilånefond.................... 1 000
23. Jordbrukets maskinlånefond............... 1 000 000
24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ... 150 000
25. Statens slakterilånefond................... 2 000
26. Kraftledningslånefonden................... 110 000
27. Elektrifieringslånefonden................... 100
28. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift .................................. 100
29. Egnahemslånefonden...................... 5 800 000
30. Arrendelånefonden........................ 100
31. Arbetarsmåbrukslånefonden................ 100
32. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond................ 100
33. Kronotorparnas inventarielånefond.......... 100
34. Statens avdikningslånefond................ 1 500 000
35. Täckdikningslånefonden................... 40 000
36. Bevattningslånefonden..................... 1 000
37. Fiskerilånefonden......................... 190 000
38. Statens fiskredskapslånefond............... 100
39. Virkesmätningslånefonden.................. 100
40. Skogsväglånefonden....................... 1 000
41. Statens skogslånefond..................... 100
42. Lånefonden för insamling av skogsfrö...... 100
43. Hemslöjdslånefonden...................... 55 000
44. Industrilånefonden........................ 40 000
45. Statens hantverkslånefond................. 60 000
46. Fonden för hantverks- och småindustrikredit 20 000
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
47. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 415 000
48. Statens sekundärlånefond för rederinäringen . 65 000
49. Sjöfartsverkets båtlånefond................ 170 000
50. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. . 450 000
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond.................. 20 500 000
2. Statskontorets t> 1 375 000
3. Lantbruksstyrelsens » .................. 6 000
4. Riksbankens » 1 415 000
5. Riksgäldskontorets » .................. 2 000
VII. Fonden för statens aktier
95 140 300
23 298 000 85 000 000
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden................... 27 300 000
2. Civila tjänstepensionsfonden............... 1 375 000
3. Militära tjänstepensionsfonden............. 160 000
4. Allmänna familjepensionsfonden............ 3 860 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond....... 7 800 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk____ 25 000 40 520 000
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet...... 40 000 000
2. Övriga diverse kapitalfonder............... 10 800 000 50 800 000
702 829 300 Summa kronor 11172 914 400
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
11 Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
FÖRSLAG TILL STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1956/57
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 1 065 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 1 381 000
3. Beskickningsfastigheternas » 3 611 000
4. Byggnadsstyrelsens » 30 787 000
5. Generaltullstyrelsens » ................. 299 000
6. Uppsala universitets * 2 056 000
7. Lunds universitets » 1 129 000
8. Sjöfartsstyrelsens » ................. 408 000
9. Medicinalstyrelsens » 9 725 000
10. Karolinska sjukhusets * 1 708 000
52 169 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler
och markområden:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 320 000
2. Fångvårdsstyrelsens » ................. 325 000
3. Beskickningsfastigheternas » 1 953 000
4. Byggnadsstyrelsens » 2 700 000
5. Generaltullstyrelsens » 139 000
6. Uppsala universitets » 25 000
7. Lunds universitets * 38 000
8. Sjöfartsstyrelsens * 194 900
9. Medicinalstyrelsens » 1 515 000
10. Karolinska sjukhusets » ................. 475 000
6 735 000
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Djurgårdsförvaltningens överskottsmedel ............................. 150 000
b) Övriga diverse inkomster........... 58 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................
3. Beskickningsfastigheternas » .................
4. Byggnadsstyrelsens » .................
5. Generaltullstyrelsens » .................
6. Uppsala universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
och skogsförvaltning............... 250 000
b) Bidrag från Uppsala läns landsting .. 166 000
c) Övriga diverse inkomster.......... 1 000
7. Lunds universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
förvaltning........................ 50 800
b) Övriga diverse inkomster............200
208 000 1 000 1 000 118 000 1 000
417 000
51 000
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
8. Sjöfartsstyrelsens delfond................... 1 000
9. Medicinalstyrelsens » 1 000
10. Karolinska sjukhusets » 1 000
Summa kronor
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostna-
der för de kungl. slotten med tillhörande byggnader................. 722 000
b) Reparations- och underhållskostnader
för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga........ 275 000
c) Reparations- och underhållskostnader
för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m...... 295 000
d) Vissa iståndsättningsarbeten....... 300 000 1 592 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 783 000
3. Beskickningsfastigheternas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m. m................ 1 240 000
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis........ 450 000 1 690 000
4. Byggnadsstyrelsens delfond..................... 8 070 000
5. Generaltullstyrelsens delfond.................... 162 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset............ 427 000
b) Övriga fastigheter................ 850 000 1 277 000
7. Lunds universitets delfond...................... 493 q00
8. Sjöfartsstyrelsens » ...................... 315 q00
9. Medicinalstyrelsens » ...................... 4 447 000
10. Karolinska sjukhusets delfond:
a) Karolinska sjukhuset............. 476 000
b) Serafimerlasarettet............... 172 000 648 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis....... 224 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis....... 180 000
4. Byggnadsstyrelsens > , förslagsvis....... 4 203 000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis....... 58 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis .. 412 000
b) Övriga fastigheter, förslagsvis...... 424 000 836 000
7. Lunds universitets delfond, förslagsvis........... 215 000
8. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis........... 63 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis........... 2 799 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis........... 821 000
800 000
59 704 000
19 477 000
9 399 000
13 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis...... 65 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis...... 2 050 000
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis...... 7 433 000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis...... 70 000
6. Uppsala universitets » , förslagsvis...... 35 000
7. Lunds universitets » , förslagsvis...... 45 000
8. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis...... 45 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis...... 40 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis.......215 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond................ 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 635 000
3. Beskickningsfastigheternas » 745 000
4. Byggnadsstyrelsens » ................ 13 899 000
5. Generaltullstyrelsens » 190 000
6. Uppsala universitets » 350 000
7. Lunds universitets » 465 000
8. Sjöfartsstyrelsens » 90 000
9. Medicinalstyrelsens » ................ 3 955 000
10. Karolinska sjukhusets » .............._500 000
Summa kronor
9 998 000
20 830 000 59 704 000
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten
BERÄKNAT FÖRSLAG TILL STAT FÖR FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1956/57
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Arméns delfond.......................... 34 100 000
2. Marinens > 10 274 000
3. Flygvapnets » 18 670 000
4. Befästningars » 15 752 000
78 796 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Arméns delfond.......................... 3 175 000
2. Marinens » .......................... 940 000
3. Flygvapnets * .......................... 1 015 000
4. Befästningars » .......................... 182 000
5 312 000
C. Inkomster av övnings- och skjutfålt:
1. Arméns delfond...........
2. Marinens » ...........
3. Flygvapnets » ...........
4. Befästningars » ...........
1 600 000 100 000 120 000
100 000 1 920 000
D. Diverse inkomster:
1. Arméns delfond
2. Marinens »
3. Flygvapnets »
4. Befästningars »
300 000 765 000 100 000
75 000 1 240 000
Summa kronor 87 268 000
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Arméns delfond..................
2. Marinens » ..................
3. Flygvapnets » ..................
4. Befästningars » ..................
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Arméns delfond, förslagsvis.......
2. Marinens » , förslagsvis.......
3. Flygvapnets » , förslagsvis.......
4. Befästningars » , förslagsvis.......
23 660 000 6 856 000 6 785 000
9 005 000 46 306 000
3 980 000 1 009 000
4 641 000
1 966 000 11 596 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
15 C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:
1. Arméns delfond, förslagsvis............... 2 755 000
2. Marinens » , förslagsvis............... 262 000
3. Flygvapnets » , förslagsvis............... 486 000
4. Befästningars » , förslagsvis............... 1 872 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Arméns delfond.......................... 8 780 000
2. Marinens » 3 952 000
3. Flygvapnets » 7 993 000
4. Befästningars » 3 266 000
Summa kronor
5 375 000
23 991 000 87 268 000
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
UTGIFTER Å DRIFTBUDGETEN
EGENTLIGA STATSUTGIFTER
I. KUNGL. HOV- OCH SLOTTSSTATERNA
A. Kungl. hovstaten
1 Kungl. Maj:ts hovhållning..................................... 1 750 000
2 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten............ 100 000
3 Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland..................... 75 000
4 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västergötland........... 26 000
5 Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier
i de kungl. slotten........................................... 247 800
2 198 800
B. Kungl. slottsstaten
1 Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid de kungl. slotten 1 057 000
2 Ved och kol för de kungl. slotten............................. 615 00O
1 672 000
Summa kronor 3 870 800
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
17 II. JUSTITIEDEPARTEMENTET
A. Justitiedepartementet m. m.
1 Avlöningar till statsråden utan departement m. m.,
förslagsanslag..................................
Justitiedepartementet:
2 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 155 800
3 Omkostnader, förslagsanslag................... 173 100
4 Svensk författningssamling, förslagsanslag...... 250 000
5 Lagberedningen, reservationsanslag
6 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslagsanslag ........................................
B. Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet
Justitiekanslersämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 216 000
2 Omkostnader, förslagsanslag...................14 600
Riksåklagarämbetet:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 251 900
4 Omkostnader, förslagsanslag...................23 500
C. Domstolarna
Högsta domstolen m. m.:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 783 800
2 Omkostnader, förslagsanslag...................225 500
Regeringsrätten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 677 700
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 10 000
5 Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag..........40 000
Hovrätterna:
6 Avlöningar, förslagsanslag.................... 7 054 100
7 Omkostnader, förslagsanslag...................769 900
Häradsrätterna:
8 Avlöningar, förslagsanslag.................... 15 670 600
9 Omkostnader, förslagsanslag.................. 971 200
10 Ersättningar till nämndemän, förslagsanslag .... 2 200 000
11 Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet,
reservationsanslag............................ 35 000
12 Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet,
reservationsanslag..............................40 000
Vattendomstolarna:
13 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 748 000^,
14 Omkostnader, förslagsanslag.................. 267 700
i Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nrl
402 500
1 578 900 181 500
20 500
2 183 400
230 600
275 400 506 000
3 009 300
727 700
7 824 000
18 916 800 *2 015 700
18 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
15 Ljudupptagningsapparatur, reservationsanslag..... 20 000
16 Kostnader för viss försöksverksamhet vid hovrätter
och domsagor, reservationsanslag................ 11 500
17 Kostnader för duplicering av domar i överklagade
mål m. m., reservationsanslag.................... 25 000
32 550 000
D. Rättegångsväsendet i allmänhet
1 Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ........................................ 3 900 000
2 Kostnader enligt lagen om fri rättegång, förslagsanslag ........................................ 2 700 000
3 Understöd för utomprocessuell rättshjälp, förslagsanslag ........................................ 1 000 000
4 Tornedalens rättshjälpsanstalt, förslagsanslag..... 54 000
5 Efterutbildning inom rättegångsväsendet, reservationsanslag .................................... 10 000
7 664 000
E. Fångvården m. m.
F ångvårdsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 054 600
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 163 400 1 218 000
F ångvårdsanstalterna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 18 226 400
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 8 265 400
5 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag .................................. 238 000
6 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag ................................ 80 000
7 Anskaffning, montering och transport av baracker m. m., reservationsanslag............... 135 000
8 Driftkostnader för tillfälliga förläggningar...... 865 000 27 809 800
9 Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej
tillhöra fångvården, m. m., förslagsanslag........ 56 000
10 Interneringsnämnden, förslagsanslag............. 26 000
11 Ungdomsfängelsenämnden, förslagsanslag......... 14 000
12 Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport, förslagsanslag .................................... 450 000
Skyddskonsulentorganisationen:
13 Avlöningar, förslagsanslag.................... 879 500
14 Omkostnader, förslagsanslag.................. 182 800 1 062 300
15 Övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag . 900 000
16 Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl., förslagsanslag 180 000
17 Kurser för övervakare, tillsynsmän och förundersökare, reservationsanslag....................... 2 000
18 Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. 400 000
19 Bidrag till svenska skyddsförbundet............. 185 000
32 303 100
F. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... 1 381 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 995 000 2 376 000
14 Kungi. Maj.ts proposition nr 1 år 1956 19
Ersättning till statens domäners iond för upplåten
mark, förslagsanslag........................... 80 300
Bidrag till utgivande av författningskommentarer
m. m., reservationsanslag....................... 30 000
Bidrag till utgivande av lagsamling, reservationsanslag ........................................ 194 200
Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av
litterära och konstnärliga verk, förslagsanslag .... 8 000
Bidrag till internationella institutet för unifiering av
privaträtten, förslagsanslag..................... 3 000
Bidrag till Haagkonferensens för internationell privaträtt permanenta byrå, förslagsanslag......... 16 000
Bidrag till Nordisk årsbok, reservationsanslag..... 10 000
Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab 3 000
Bidrag till Tidskrift för kriminalvård........... 2 000
Uppgående av gränsen mot Finland m. m., reservationsanslag .................................... 113 000
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................. 1 125 000
Extra utgifter, reservationsanslag................ 60 000
4 020 500
Summa kronor 79 227 000
20 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
III. UTRIKESDEPARTEMENTET
A. Utrikesförvaltningen
Utrikesförvaltningen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 26 972 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 7 347 000 34 319 000
3 Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag . . . 550 000
34 869 000
B. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.
1 Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i
Haag, förslagsanslag............................ 4 000
2 Förenta Nationerna, förslagsanslag............... 3 246 000
3 Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete,
förslagsanslag.................................. 800 000
4 Europarådet, förslagsanslag..................... 310 000
5 Särskilda förhandlingar med främmande makter,
förslagsanslag.................................. 1 400 000
6 Bidrag till internationell hjälpverksamhet, reservationsanslag .................................... 9 200 000
7 Bidrag till Röda korsets internationella kommitté . . 30 000
14 990 000
C. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag 3 611 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 439 000 4 050 000
3 Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
svenska medborgare, förslagsanslag............... 150 000
4 Förstärkning av avkastningen av understödsfonden
för rysslandssvenskar........................... 60 000
5 Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige 1 288 500
6 Bestridande av resekostnader för inom Förenta Na-
tionerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag ........................................ 12 500
7 Utländska pressbesök, reservationsanslag.......... 60 000
8 Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete
och utrikespolitiska frågor...................... 95 000
9 Restitutionsnämnden, förslagsanslag.............. 10 000
10 Flyktkapitalbyrån, förslagsanslag................ 72 500
11 Ersättningar för viss från ockuperat land härrörande
egendom, förslagsanslag......................... 1 000
12 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................. 40 000
13 Extra utgifter, reservationsanslag................. 90 000
14 Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag .......................................... 60 000
5 989 500
Summa kronor 55 848 500
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
21 IV. FÖRSVARSDEPARTEMENTET
A. Försvarsdepartementet
Försvarsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 995 000
2 Omkostnader, förslagsanslag..................120 000
B. Centrala förvaltningsmyndigheter
Försvarets civilförvaltning:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 4 293 000
2 Omkostnader, förslagsanslag..................800 000
Försvarets sjukvårdsstyrelse:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 752 000
4 Omkostnader, förslagsanslag..................85 000
Fortifikationsförvaltningen:
5 Avlöningar, förslagsanslag................... *2 300 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................. *300 000
7 Forskningsverksamhet m. m., reservationsanslag 646 000
8 Byggnads- och reparationsberedskapens övningar
m. m., reservationsanslag.................... 100
9 Byggnads- och reparationsberedskapens materiel,
reservationsanslag............................100
Armétygförvaltningen:
10 Avlöningar, förslagsanslag................... 11 820 000
11 Omkostnader, förslagsanslag................. 720 000
12 Årskostnader för industriell krigsberedskap, förslagsanslag ................................. 600 000
13 Engångskostnader för industriell krigsberedskap,
reservationsanslag........................... 4 000 000
Arméintendenturförvaltningen:
14 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 190 000
15 Omkostnader, förslagsanslag................. 193 000
Marinförvaltningen:
16 Avlöningar, förslagsanslag................... 7 860 000
17 Omkostnader, förslagsanslag................. 655 000
Flygförvaltningen:
18 Avlöningar, förslagsanslag................... 11 793 000
19 Omkostnader, förslagsanslag..................900 000
Försvarets förval tningsdirektion:
20 Avlöningar, förslagsanslag................... 164 000
21 Omkostnader, förslagsanslag..................20 000
1 115 000
1 115 000
5 093 000
837 000
3 246 200
17 140 000
2 383 000
8 515 000
12 693 000
184 000 50 001 200
Beriiknat belopp.
22 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
C. Försvarskrafterna
Försvarsstaben
Försvarsstaben:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 12 779 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 2 636 000
3 övningar, reservationsanslag................. 45 500
4 Anskaffning av krigskartor, reservationsanslag . 350 000
5 Anskaffning och underhåll av materiel, reservationsanslag ................................. 1 183 000
Armén
Avlöningar m. m. till fast anställd personal:
6 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag ..................................... *198 000 000
7 Avlöningar till personal å övergångsstat, förslagsanslag ................................. 6 500
8 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag ..................................... 1 900 000
9 Avlöningar till personal i arméns reserver m. fl.,
förslagsanslag............................... 5 100 000
10 Rekryteringskostnader, förslagsanslag......... 55 000
11 Ekiperingsersättningar, förslagsanslag......... 2 800 000
12 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag ..................................... 12 100 000
Avlöningar m. m. till värnpliktiga:
13 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag 37 700 000
14 Familjebidrag, förslagsanslag................. 12 250 000
15 Sjukvård, förslagsanslag.......................
16 Reseersättningar m. m., förslagsanslag..........
Expenser m. m.:
17 Bränsle m. m., förslagsanslag................ 14 500 000
18 Telefon m. m., förslagsanslag................ 1 550 000
19 Övriga expenser m. m., reservationsanslag..... 850 000
Mathållning m. m.:
20 Mathållning, förslagsanslag................... 27 000 000
21 Furagering, förslagsanslag................... 1 600 000
Intendenturmateriel m. m.:
22 Beklädnad m. m., reservationsanslag.......... 24 300 000
23 Inventarier m. m., reservationsanslag......... 3 350 000
24 Tvätt, förslagsanslag........................ 2 400 000
övningar m. m.:
25 övningar m. m., reservationsanslag........... 23 000 000
26 ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag ....................................... 100
27 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag....... 2 525 000
28 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag ................................. 2 000 000
Anskaffning och vård av hästar m. m.:
29 Remontering, reservationsanslag.............. *400 000
* Beräknat belopp.
16 993 500 16 993 500
219 961 500
49 950 000 1 600 000 10 100 000
16 900 000
28 600 000
30 050 000
27 525 100
23 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
30 Uttagning av hästar, förslagsanslag........... 75 000
31 Veterinärvård, reservationsanslag............. 150 000
32 Hundväsendet, reservationsanslag............. 60 000
Tygmateriel m. m.:
33 Anskaffning av tygmateriel m. m., reservationsanslag ..................................... 280 000 000
34 Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsanslag ..................................... 66 000 000
35 Uttagning av motorfordon och motorredskap,
förslagsanslag............................... 130 000
Fastigheter:
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
36 Arméns delfond, förslagsanslag.............
Hemvärnet:
37 Hemvärnets avlöningar, förslagsanslag........
38 Hemvärnets omkostnader, förslagsanslag......
39 Hemvärnets intendenturmateriel m. m., reservationsanslag .................................
40 Hemvärnets övningar, reservationsanslag......
41 Hemvärnets tygmateriel m. m., reservationsanslag .......................................
Bidrag och understöd:
42 Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m., reser-
vationsanslag ............................... 2 320 000
43 Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservationsanslag ..................................... 38 000
44 Frivilliga djursjukvården i krig, reservationsanslag ....................................... 16 000
45 Frivilliga skytteväsendets befrämjande, reservationsanslag ................................. 1 625 000
46 Understöd åt vissa föreningar m. m...........25 000
466 000 586 000
450 000 1 695 000
4 300 000
Marinen
Avlöningar m. m. till fast anställd personal:
47 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag ..................................... *75 200 000
48 Avlöningar till personal å övergångsstat, förslagsanslag ..................................... 12 300
49 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag ..................................... 116 000
50 Avlöningar till personal i marinens reserver,
förslagsanslag............................... 1 600 000
51 Rekryteringskostnader, förslagsanslag......... 100 000
52 Ekiperingsersättningar, förslagsanslag......... 1 100 000
53 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag ..................................... 1 700 000
Avlöningar m. m. till värnpliktiga:
54 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag 8 850 000
55 Familjebidrag, förslagsanslag................. 2 050 000
56 Sjukvård, förslagsanslag.......................
57 Reseersättningar m. m., förslagsanslag..........
* Beräknat belopp.
685 000
346 130 000
*34 100 000
7 497 000
4 023 000 777 121 600
79 822 300
10 900 000
700 000
2 900 000
60 61
78 KungL Maj:ts proposition nr 1 år 1956
Expenser m. m.:
Bränsle m. m., förslagsanslag................ 5 400 000
Telefon m. m., förslagsanslag................ 865 000
Övriga expenser m. m., reservationsanslag..... 345 000
Mathållning, förslagsanslag.....................
Intendenturmateriel m. m.:
Beklädnad m. m., reservationsanslag.......... 7 200 000
Inventarier m. m., reservationsanslag......... l 525 000
Tvätt, förslagsanslag........................ 910 000
övningar m. m.:
Övningar m. m., reservationsanslag........... 25 150 000
Ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag 2 000 000
Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag....... 540 000
Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag ................................. 75 000
Materialförråd m. m., förslagsanslag.......... 600 000
Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag .... 10 000
Flytande materiel, vapenmateriel m. m.:
Fartygsbyggnader, reservationsanslag.......... 109 000 000
Anskaffning av vapenmateriel m. m., reservationsanslag ................................. 85 000 000
Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag . 48 100 000
Anskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag ................................. 700 000
Fastigheter:
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Marinens delfond, förslagsanslag..........
Bidrag och understöd:
Bidrag till sjövärnskåren, reservationsanslag ... 330 000
Bidrag till maritim ungdomsverksamhet, reservationsanslag ................................. 16 000
Understöd åt föreningar m. m............... 28 000
Flygvapnet
Avlöningar m. m. till fast anställd personal:
79 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags-
anslag..................................... *87 500 000
80 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag..................................... 33 000
81 Avlöningar till personal i flygvapnets reserv,
förslagsanslag............................... 1 000 000
82 Rekryteringskostnader, förslagsanslag......... 150 000
83 Ekiperingsersättningar, förslagsanslag......... l 250 000
84 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsan-
sla9 ....................................... 240 000
Avlöningar m. m. till värnpliktiga:
85 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag 6 100 000
86 Familjebidrag, förslagsanslag................. 2 050 000
87 Sjukvård, förslagsanslag.......................
88 Reseersättningar m. m., förslagsanslag..........
* Beräknat belopp.
6 610 000 12 650 000
9 635 000
28 375 000
242 800 000
*10 274 000
374 000 405 040 300
90 173 000
8 150 000
380 000
2 825 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
99 100
105 D.
8 9
13 Expenser m. m.:
Bränsle m. m., förslagsanslag................
Telefon m. m., förslagsanslag................
Övriga expenser m. m., reservationsanslag.....
Mathållning, förslagsanslag.....................
Intendenturmateriel in. m.:
Beklädnad m. m., reservationsanslag..........
Inventarier m. m., reservationsanslag.........
Tvätt, förslagsanslag........................
Övningar m. m.:
övningar in. m., reservationsanslag...........
Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag----
Flygmateriel m. m.:
Anskaffning av flygmateriel m. m., reservationsanslag .....................................
Luftförsvarsrobot, reservationsanslag..........
Drift och underhåll av flygmateriel m. m., reservationsanslag .............................
Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag.......
Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag .................................
ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag .......................................
Fastigheter:
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Flygvapnets delfond, förslagsanslag.........
Bidrag och understöd:
Understöd åt privatflyget, reservationsanslag ...
Vissa för försvaret gemensamma ändamål
Krigsarkivet:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Samlingars konservering m. m., reservationsanslag .......................................
1 938 062 400
288 000 38 000
2 000 328 000
Armémuseum:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Samlingars konservering m. m., reservationsanslag .......................................
Försvarets forskningsanstalt:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag .. Engångsanskaffning av viss utrustning, reservationsanslag .................................
Försvarets socialbyrå:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Vissa civilanställningsåtgärder, förslagsanslag . .
166 000 45 000
12 000
3 910 000 575 000 12 600 000
400 000
261 000 133 000 750 000
223 000
17 485 000
1 144 000
Beräknat belopp.
48 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
F örsvarshögskolan:
Avlöningar, förslagsanslag................... 206 000
Omkostnader, förslagsanslag................. 89 000
Försvarets läroverk:
Avlöningar, förslagsanslag................... *788 000
Omkostnader, förslagsanslag................. *77 000
Försvarets brevskola:
Avlöningar, förslagsanslag................... 141 000
Omkostnader, förslagsanslag................. 30 000
Sjukvårdsmateriel m. m.:
Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag.......... 1 540 000
Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m.,
reservationsanslag........................... 1 250 000
Försvarets sjukvårdsförråd:
Avlöningar, förslagsanslag................... 408 000
Omkostnader, förslagsanslag................. 80 000
Garnisonssjukhusen: “
Avlöningar, förslagsanslag................... 530 000
Omkostnader, förslagsanslag................. 370 000
Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar, förslagsanslag ................................. 386 000
Militärapoteket:
Avlöningar, förslagsanslag................... 451 qoo
Omkostnader, förslagsanslag................. 52 000
Försvarets tandvård:
Avlöningar, förslagsanslag................... 1 640 000
Omkostnader, förslagsanslag................. 265 000
Militärpsykologiska institutet:
Avlöningar, förslagsanslag.................... 245 000
Omkostnader, förslagsanslag.................. 95 qqq
Centrala värnpliktsbyrån: ~ '
Avlöningar, förslagsanslag................... 649 000
Omkostnader, förslagsanslag................. 87 000
Adresseringsmaskiner m. m., reservationsanslag . 220 000
Inskrivningsväsendet: ~
Inskrivningskostnader, förslagsanslag.......... 750 000
Inskrivningsrådet........................... 9 qoo
Vissa övriga gemensamma ändamål:
Vissa specialundersökningar m. m., förslagsanslag 325 000
Personalvårdsverksamhet m. m., reservationsan-
.......... 255 000
Försvarsupplysning, reservationsanslag........ 140 000
Fritidsundervisning, reservationsanslag........ 250 000
Försvarsfilm, reservationsanslag............... 520 000
Publikations- och blankettryck, förslagsanslag . 2 800 000
Lottaorganisationen, reservationsanslag........ 600 000
Vissa signalförbindelser m. m., reservationsanslag 7 000 000 Anskaffning av taggtråd, reservationsanslag ... 100 000
Borttagande av pansarhinder m. m., reservations-
anstag..................................... 125 000
Järnvägskrigsbromateriel, reservationsanslag ... 2 500 000
295 000
865 000
171 000
2 790 000
488 000
1 286 000
503 000
1 905 000
340 000
956 000
759 000
14 615 000
* Beräknat belopp.
44 153 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
27 E. Diverse
16 17
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag.....
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag.....
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Befästningars delfond, förslagsanslag..........
Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets
fabriksverk, förslagsanslag.....................
Ersättning för automobilskatt, förslagsanslag----
Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag
Resestipendier, reservationsanslag...............
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag........................_•••••
Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m., reservationsanslag..............••••••;_•
Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär
verksamhet m. m., förslagsanslag..............
Vissa ersättningar för inskränkningar i förfoganderätten till fast egendom, förslagsanslag.........
Ersättning för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av krigsförhållandena under 1914—
1919 års världskrig, förslagsanslag..............
Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring, förslagsanslag .........
Omskolning av i militärtjänst skadade, förslagsanslag .......................................
Bidrag till utförande av vissa anordningar för luftvärn, reservationsanslag.........................
Extra utgifter, reservationsanslag...............
Rationaliseringsförsök, reservationsanslag........
65 000 488 000
Summa kronor
553 000
*15 752 000
650 000 4 200 000 15 000 15 000
350 000
25 000
1 300 000
25 000
40 000
15 000 000
150 000
500 000 400 000 50 000
39 025 000
2 072 446 600
* Beräknat belopp.
28 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
V. SOCIALDEPARTEMENTET
A. Socialdepartementet
Socialdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 815 500
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. gg qoo
B. Socialstyrelsen, arbetsdomstolen m. m.
Socialstyrelsen:
1 Avlöningar till personal för verksamheten i all-
mänhet, förslagsanslag....................... 2 964 000
2 Avlöningar till viss personal för större statistiska
specialundersökningar, reservationsanslag....... 65 000
3 Omkostnader, förslagsanslag.................. 495 900
4 Ersättning till statistiska centralbyråns utredningsinstitut m. fl............................ 440 qoo
Statens socialvårdskonsulenter:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... 339 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................. 100 000
Arbetsdomstolen: ~
7 Avlöningar, förslagsanslag.................... 459 goo
8 Omkostnader, förslagsanslag.................. 47 QOO
Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.:
9 Avlöningar, förslagsanslag.................... 235 000
10 Omkostnader, förslagsanslag.................. 40 000
C. Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård m. m.
1 Mödrahjälp, förslagsanslag......................
2 Mödrahjälpsnämnderna, förslagsanslag...........
3 Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor, förslagsanslag .............................
4 Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor, reservationsanslag .....................
5 Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps-
och barnavårdslagarna m. m., förslagsanslag......
6 Socialhjälp och barnavård för lappar, förslagsanslag ..........................................
7 Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad
av ålderdomshem, reservationsanslag.............
8 Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålderdomshem ..........................
9 Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslagsanslag .........................
10 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag.............
881 500 881 500
3 664 900
430 000
176 600
275 000
4 646 500
4 500 000 140 000
3 600 000
122 000
5 250 000 200 000
12 000 000
53 600
60 000
527 000 000
20 21
28 29
Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1956
29 Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag, förslagsanslag ................
Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott, förslagsanslag.........................
Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem, reservationsanslag.........................
Bidrag till driften av barnhem, förslagsanslag .... Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem .. Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård, reservationsanslag.........................
Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården m. m., reservationsanslag.....
Ferieresor för barn, förslagsanslag...............
Ferieresor för husmödrar, förslagsanslag..........
Bidrag till driften av semesterhem, förslagsanslag.. Stipendier för underlättande av husmoderssemes-
ter, reservationsanslag..........................
Bidrag till driften av barnkolonier m. m., reservationsanslag ....................................
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag.......
Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, reservationsanslag ........................................
Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.,
reservationsanslag..............................
Ersättning till inackorderingshem för driftförluster
m. m., reservationsanslag........................
Bidrag till frälsningsarméns flickhem............
5 290 000 3 590 500 1 200 000
2 260 000
5 500 000
800 000 2 000 000 45 100
3 650 000
381 000 2 400 000 1 140 000 540 000
1 000 000
1 700 000
10 080 50
15 000
20 500
114 000 3 000
584 574 700
D. Nykterhetsvård
8 Statens r vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare: -
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Yissa byggnadsarbeten, reservationsanslag.......
Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
863 000 570 900 400 000
54 700 12 800
190 000 69 400
681 600
1 833 900
67 500
259 400
30 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
9 Omkostnader, förslagsanslag................... 456 500
10 Vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag....... 240 500
Statens vårdanstalt å Haknäs för alkoholmissbrukare:
11 Avlöningar, förslagsanslag..................... 56 000
12 Omkostnader, förslagsanslag................... 34 500
13 Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., reservationsanslag. .
14 Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., förslagsanslag ........................................
15 Tillfälligt omhändertagande enligt lagen om nykter-
hetsvård m. m., förslagsanslag..................
16 Besekostnader vid intagning å allmän vårdanstalt
för alkoholmissbrukare, förslagsanslag............
Länsnykterhetsnämnderna:
17 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 186 000
18 Omkostnader, förslagsanslag................... 444 000
19 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder, förslaqs-
anslag........................................
20 Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet
m. m.........................................
21 Bidrag till Stockholms stadsmission för viss nykter-
hetsvårdande verksamhet......................
22 Bidrag till Länkrörelsen........................
E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet
Arbetsmarknadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 672 800
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 784 500
3 Krisorganisationen, förslagsanslag.............. 1 050 000
Den offentliga arbetsförmedlingen:
4 Avlöningar, förslagsanslag.................... 20 089 000
5 Omkostnader, förslagsanslag.................. 5 455 000
6 Krisorganisationen, förslagsanslag.............. 2 100 000
7 Bidrag till erkända arbetslöshetskassor, förslagsanslag ..........................................
8 Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.,
reservationsanslag..............................
9 Kostnader för överflyttning av arbetskraft, reservationsanslag ....................................
10 Arbetskliniken i Stockholm, reservationsanslag ....
11 Bidrag till kommunal och enskild arbetsvårdsverk-
samhet, reservationsanslag......................
12 Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet,
reservationsanslag..............................
13 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förråds-
verksamhet, reservationsanslag..................
1 378 600
90 500 100 000
6 100 000 350 000 100 000
1 630 000
4 000 000
82 500
10 000 25 000
16 027 400
6 507 300
27 644 000
40 000 000
20 000 000
400 000 255 400
700 000
2 650 000
98 156 800
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
31 F.
8 9
18 G.
8 Bostadsbyggande m. in.
Bostadsstyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 983 800
Omkostnader, förslagsanslag.................. 555 000
Länsbostadsnämnderna:
Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 241 700
Omkostnader, förslagsanslag...................729 000
Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa
bostadsbyggnadslån, förslagsanslag...............
Bostadsrabatter, förslagsanslag..................
Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet, reservationsanslag ................................
Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag ....................................
Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande
byggnadstekniska frågor, reservationsanslag.......
Statens nämnd för byggnadsforskning:
Avlöningar, förslagsanslag.................... 102 300
Omkostnader, förslagsanslag....................37 000
Byggnadsforskning, reservationsanslag............
Statens nämnd för samlingslokaler, förslagsanslag . Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler .........................................
Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler,
reservationsanslag..............................
Bidrag till utrustning m. m. av vissa samlings-
lokaler, reservationsanslag.......................
Statens bosättningslån:
Ersättning åt ortsombud, förslagsanslag........ 65 000
Ersättning åt riksbanken, förslagsanslag....... 325 000
4 538 800
3 970 700
60 000 000 100 000 000
25 000 000
139 300 265 000 36 100
15 000
200 000
400 000
390 000
194 955 100
Sjuk- och yrkesskadeförsäkring m. m.
Försäkringsrådet:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Biksförsäkringsanstalten:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Bidrag till sjukkassor m. m., förslagsanslag......
Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall
i arbete m. m., förslagsanslag...................
Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete
m. m., förslagsanslag...........................
Bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag.....
879 800
30 000 909 800
7 124 000
668 500 7 792 500
260 000 000
1 700 000
3 300 000 *67 000
273 769 300
H. Arbetarskydd
Arbetarskyddsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag . ,
2 Omkostnader, förslagsanslag
* Beräknat belopp.
*1 150 000
*152 500 1 302 500
32 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
Yrkesinspektionen:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *2 650 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *593 000 3 243 000
5 Utredning rörande koloxidförgiftningars uppkomst ~
och förebyggande, reservationsanslag............. 100 000
6 Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets område.......................... *90 q00
7 Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt
arbetarskyddslagen, förslagsanslag............... 5 qoo
4 740 500
I. Folkpensionering m. ni.
Pensionsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 5 476 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 206 500
3 Pensionsstyrelsens ortsombud, förslagsanslag .... 494 000 7 176 500
4 Bidrag till folkpensioner m. m., förslagsanslag .... *1 600 000 000
5 Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,
förslagsanslag.................................. 3 900 000
6 Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet, reservationsanslag.......................... 42 880 000
7 Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn
m. m., förslagsanslag........................... *16 000 000
8 Bidrag till de blindas förening.................. 399 000
1 640 346 500
J. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 1 632 000
2 Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark, förslagsanslag........................... 04 200
Statens hyresråd:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 849 200
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 74 509 923 799
5 Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar
m. fl., förslagsanslag................... 40 000
6 Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslagsanslag ........................................ 800 999
7 Bidrag till utlandssvenskarnas förening, förslagsanslag ........................................ JQ QQQ
8 Understöd åt utlandssvenskar m. m., förslagsanslag 20 000
9 Understöd åt flyktingar m. m., förslagsanslag____ 99 999
10 Social upplysningsfilm, reservationsanslag......... 39 999
11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................. 879 999
12 Extra utgifter, reservationsanslag................ 499
4 477 000
* Beräknat belopp.
Summa kronor 2 822 475 300
Kungl. Maj:is proposition nr 1 år 1956
33 VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
A. Kommunikationsdepartementet
Kommunikationsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag . . .
2 Omkostnader, förslagsanslag .
915 800 66 000
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet
Väg- och vattenbyggnadsverket
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag, därav nio tiondelar att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... 8 003 000
2 Omkostnader, förslagsanslag, därav nio tiondelar
att avräknas mot automobilskattemedlen........1 245 100
Vägförvaltningarna:
3 Avlöningar, förslagsanslag, därav nio tiondelar att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... 21 530 000
4 Omkostnader, förslagsanslag, därav nio tiondelar
att avräknas mot automobilskattemedlen...... 4 189 500
5 De lokala vägnämnderna m. m., förslagsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen............
6 Reglering av vissa skador inom väg- och vatten-
byggnadsstyrelsens ämbetsområde, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen........
Vägunderhåll och vägbyggnader
Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare:
7 Vägunderhållet, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen.................. 300 000 000
8 Byggande av riksvägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen............ 130 000 000
9 Byggande av länsvägar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... 234 000 000
10 Byggande av ödebygdsvägar, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen...... 12 000 000
11 Byggande av storbroar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen............ 14 000 000
12 Vissa vägbyggnadsarbeten, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... 30 000 000
Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen, som är väghållare:
13 Bidrag till underhåll av vägar och gator, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ......................................... 42 000 000
3 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 saml. Nrl
981 800 981 800
9 248 100
25 719 500 200 000
600 000 35 767 600
720 000 000
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
21 C.
9 Bidrag till byggande av vägar och gator, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskatte-
medlen..................................... 110 000 000 152 000 000
Enskild väghållning:
Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m., reservationsanslag, att avräknas mot automobil-
skattemedlen................................ 15 500 000
Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskatte-
medlen..................................... 14 000 000 29 500 000
Diverse ändamål:
901 970 100
Vatten- och avloppsledningar
Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och
avlopp, reservationsanslag....................... 25 000 000
962 737 700
Vägtrafikväsendet
Statens bilinspektion:
Avlöningar, förslagsanslag, att avräknas mot auto-
mobilskattemedlen........................... 2 157 300
Omkostnader, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................... 779 000
Utrustning, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................... 25 000 2 961 300
Registrering av motorfordon, förslagsanslag...... 1 000
Bidrag till vissa kommunikationsändamål, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 350 000
Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ............................. 4 650 000
Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen............ 250 000
Statens biltrafiknämnd:
Avlöningar, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ........................... 328 500
Omkostnader, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................... 40 000 368 500
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
10 Undersökningar rörande vägtrafikolyckor m. m., att
avräknas mot automobilskattemedlen............ 206 600
11 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande, att avräknas mot automobilskattemedlen ....................................... 350 000
9 137 400
D. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 566 300
2 Undervisning................................ 10 600
3 Omkostnader, förslagsanslag.................. 185 900
4 Observatörer................................ 683 000
5 Telegramkostnader m. m., förslagsanslag....... 587 000
6 Underhåll av stationer m. m., reservationsanslag 82 400
7 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag........... 989 000
8 Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag---- 1 060 300
9 Aerologiska stationer, förslagsanslag........... 589 600 6 754 100
10 Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på
Grönland, förslagsanslag........................ 710 500
7 464 600
E. Byggnadsväsende!
Byggnadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 076 600
2 Omkostnader, förslagsanslag....................313 300 3 389 900
Länsarkitektsorganisationen:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 957 600
4 Omkostnader, förslagsanslag...................495 000 4 452 600
5 Bidrag till upprättande av byggnadsplaner m. m.,
förslagsanslag.................................. 16 600
6 Bidrag till upprättande av generalplaner och regionplaner, reservationsanslag....................... 166
7 Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse
m. m. inom vissa strandområden, förslagsanslag ... 150 000
8 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m., reservationsanslag....................... .150 000
8 152 600
F. Tekniska institut
1 Statens väginstitut, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen......................... 694 300
Statens geotekniska institut:
2 Avlöningar, förslagsanslag.................... 749 900
3 Omkostnader, förslagsanslag.................. 433 500
4 Utrustning, reservationsanslag................. 40 000 1 223 400
1 917 700
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
G. Statens elektriska inspektion m. m.
Statens elektriska inspektion:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 336 500
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 35 000 371 500
3 Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström,
förslagsanslag.................................. 4 qqo
375 500
H. Djurgårds nämnden
Djurgårdsnämnden:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 139 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 10 000 149 000
149 000
I. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag...... 971 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 2 154 000 3 125 000
3 Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för
vissa resor, förslagsanslag....................... 30 000
4 Ersättning till postverket för befordran av tjänste-
försändelser, förslagsanslag...................... 31 200 000
5 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m., förslagsanslag........................... 100 000
6 Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen m. m.,
reservationsanslag.............................. 185 000
7 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag............................... 350 000
8 Extra utgifter, reservationsanslag................ 50 000
35 040 000
Summa kronor 1 025 956 300
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
37 VII. FINANSDEPARTEMENTET
A. Finansdepartementet
Finansdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 967 500
2 Omkostnader, förslagsanslag....................715 000
3 Vissa kostnader för nationalbudgetarbetet m. m., reservationsanslag..............................
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
Kammarkollegiet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 867 500
2 Omkostnader, förslagsanslag....................80 400
Statskontoret:
3 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 532 500
4 Omkostnader, förslagsanslag................... 362 500
Kammarrätten:
5 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 376 400
6 Omkostnader, förslagsanslag................... 87 600
7 Kammarrättens årsbok, förslagsanslag............8 000
Statistiska centralbyrån:
8 Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet, förslagsanslag........................ 2 486 400
9 Avlöningar till personal vid 1956 års jordbruks-
räkning, reservationsanslag.................... 217 400
10 Avlöningar till personal vid 1956 års valstatistik,
reservationsanslag............................. 96 500
11 Omkostnader, förslagsanslag................... 1 092 200
12 Bibliotekets underhåll, reservationsanslag........ 8 000
13 Kostnader för vissa provundersökningar för om-
läggning av metoden för skördeuppskattningar, reservationsanslag............................ 119 000
14 Statistiska centralbyråns utredningsinstitut, förslagsanslag .................................. 100
15 Maskincentralen, förslagsanslag..................100
Folkbokföringen:
16 Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer, förslagsanslag .................................. 45 000
17 Ersättning till Göteborgs stad för vissa kostnader
för folkbokföringen, förslagsanslag.............. 57 000
18 Ersättning till Malmö stad för vissa kostnader för
folkbokföringen, förslagsanslag................. 30 000
19 Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m.,
förslagsanslag................................ 1 422 000
Riksräkenskapsverket:
20 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 481 000
21 Omkostnader, förslagsanslag....................368 000
2 682 500
80 000 2 762 500
947 900
1 895 000
2 472 000
4 019 700
1 554 000
2 849 000
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
Konj unkturinstitutet:
22 Avlöningar, förslagsanslag..................... 408 000
23 Omkostnader, förslagsanslag .................. 88 500
24 Särskilda undersökningar, reservationsanslag..... 60 000
25 Kostnader för Konjunkturjournalen, förslagsanslag 38 000
Statens sakrevision:
26 Avlöningar, förslagsanslag..................... 600 000
27 Omkostnader, förslagsanslag................... 55 000
Statens organisationsnämnd:
28 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 291 800
29 Omkostnader, förslagsanslag................... 229 600
30 Försöksverksamhet, reservationsanslag.......... 150 000
Valutakontoret:
31 Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 075 000
32 Omkostnader, förslagsanslag................... *150 000
C. Skatte- och kontrollväsen
Tullverket:
1 Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen, förslagsanslag....................... 2 760 000
2 Avlöningar till befattningshavare å tullstaten, förslagsanslag .................................. 52 297 000
3 Omkostnader, förslagsanslag................... 7 667 000
4 Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag.. 270 000
Kontrollstyrelsen:
5 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 657 000
6 . Omkostnader, förslagsanslag................... 197 200
7 Lokala skattekontrollen, förslagsanslag......... 1 627 000
Mynt- och justeringsverket:
8 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 515 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................... 165 600
10 Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag .................................. 41 700
Statens justerare:
11 Avlöningar, förslagsanslag..................... 597 500
12 Omkostnader, förslagsanslag................... 116 900
Riksskattenämnden:
13 Avlöningar, förslagsanslag..................... 207 200
14 Omkostnader, förslagsanslag................... 33 500
15 Avsättning till bankinspektionens fond, förslagsanslag ........................................
16 Avsättning till fondinspektionens fond, förslagsanslag
17 Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond......
18 Avsättning till sparbanksinspektionens fond, förslagsanslag ........................................
19 Tillsyn över sparbankernas förvaltning, förslagsanslag ..........................................
20 Revision av sparbankernas förvaltning, förslagsanslag
21 Stämpelomkostnader, förslagsanslag..............
22 Kostnader för årlig taxering, förslagsanslag........
* Beräknat belopp.
594 500
655 000
1 671 400
1 225 000 17 883 500
62 994 000
3 481 200
1 722 300
714 400
240 700
310 000 35 000 95 000
275 000
200 000 100 1 270 000 13 000 000
26 27
D.
6 E.
8 9
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1957,
förslagsanslag..................................
Vissa kostnader för uppbördsväsendet, förslagsanslag Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med
skatteuppbörden, förslagsanslag..................
Kostnader vid tillämpningen av avtal med främmande stat i beskattningsfrågor, förslagsanslag.....
Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsanslag ........................................
4 000 000 330 000
5 900 000
1 000
25 000 94 593 700
Ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter m. m.
Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag ........................................
Städers friheter, förslagsanslag...................
Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i landsting, för till statsverket indragna brännvins-
försäljningsmedel..............................
Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, förslagsanslag ....................................
Bidrag till skattetyngda kommuner, m. m., förslagsanslag ........................................
Provisorisk skatteersättning till kommunerna, m. m., förslagsanslag..................................
26 000 000 30 000
3 100 000
1 500
3 000 000
46 850 000 78 981 500
Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
Generaltullstyrelsens delfond, förslagsanslag.....
Staten åliggande kommunala och andra utskylder,
förslagsanslag..................................
Bidrag till vissa internationella byråer, förslagsanslag Bidrag till rådet för samarbete på tullområdet,
förslagsanslag .................................
Bidrag till GATT-organisationen, förslagsanslag----
Vissa kostnader för en internationell statistikkonferens i Sverige år 1957, reservationsanslag........
Bidrag till Föreningen fruktdrycker..............
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag..............................
Extra utgifter, reservationsanslag.................
1 102 000 299 000
1 401 000
1 000 25 000
50 000 70 000
80 000 25 000
800 000 20 000
2 472 000
Summa kronor 196 693 200
40 Kungi. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
Vill. ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET
• A. Ecklesiastikdepartementet
Ecklesiastikdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 189 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 104 500
B. Arkiv, bibliotek och museer
16 17
22 Riksarkivet:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 913 500
Omkostnader, förslagsanslag................... 65 300
Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, reservationsanslag .................................. 9 000
Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia, reservations-
ansla9...................................... 1 500
Lands- och länsarkiven:
Avlöningar, förslagsanslag .................... 738 000
Omkostnader, förslagsanslag .................. 139 300
Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, reservationsanslag .................................. 5 200
Bokbindning och konservering av arkivalier, reservationsanslag ................................ 12 700
Kungl. biblioteket:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 057 000
Omkostnader, förslagsanslag................... 294 800
Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . .. 510 000
Stifts- och landsbiblioteken:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 295 000
Omkostnader, förslagsanslag................... 8 800
Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsan-
sla9........................................ 62 700
Nationalmuseet:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 791 000
Omkostnader, förslagsanslag................... 165 000
Underhåll och ökande av samlingarna m. m,, reservationsanslag .............................. 145 000
Livrustkammaren:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 215 000
Omkostnader, förslagsanslag................... 27 200
Naturhistoriska riksmuseet:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 137 309
Omkostnader, förslagsanslag................... '147 900
Materiel m. m., reservationsanslag.............. 219 000
1 293 500 1 293 500
989 300
895 200
1 861 800
366 500
1 101 000
242 200
1 504 200
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
41 Statens etnografiska museum:
23 Avlöningar, förslagsanslag..................... 161 900
24 Omkostnader, förslagsanslag................... 58 900
25 Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reservationsanslag .............................. 6 000
26 Medelhavsmuseet, förslagsanslag.................
27 Bidrag till nordiska museet.....................
28 Bidrag till ombyggnads- och reparationsarbeten å
nordiska museets byggnad, reservationsanslag.....
29 Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund........
30 Bidrag till musikhistoriska museet...............
31 Bidrag till Drottningholms teatermuseum.........
32 Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet............
33 Bidrag till svenska skolmuseet...................
34 Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem
C. Kyrkliga ändamål
Domkapitlen och stiftsnämnderna:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 846 100
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 135 700
3 Kostnader för skogsbiträden, förslagsanslag..... 1 000
4 Reparation av domkapitelshuset i Strängnäs,
reservationsanslag............................ 20 000
5 Visst byggnadsarbete å biskopsgården i Växjö .. _3 900
6 Kleresistaten, förslagsanslag......
7 Vissa ersättningar till kyrkofonden
8 Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m., förslagsanslag ....................................
9 Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med
finska och lapska språken.......................
10 Kyrkors underhåll, reservationsanslag.............
11 Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka,
reservationsanslag..............................
12 Bidrag till restaurering av Växjö domkyrka, reservationsanslag ..................................
13 Bidrag till restaurering av Västerås domkyrka, reservationsanslag ..................................
14 Bidrag till byggnadsarbeten å svenska kyrkan i
London, reservationsanslag......................
15 Ersättningar till kyrkor, förslagsanslag............
16 Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-
nader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord, förslagsanslag.............................
17 Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner för
kyrklig och social tjänst........................
18 Bidrag till svenska ekumeniska nämnden.........
D. Akademier m. m.
1 Bidrag till svenska akademien
226 800 98 900 438 300
157 000 76 300 55 400 33 900 10 000 3 500 15 000
8 075 800
1 006 700 7 000 5 050 800
64 700
4 800 2 000
1 000
100 000
200 000
250 000 80 000
1 000
10 000 25 000
6 808 000
2 300
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
16 17
22 Vetenskapsakademien:
Bidrag till forskningsinstitutet för experimentell
fysik, förslagsanslag..........................
Bidrag till naturvetenskaplig forskning i övre
Norrland...................................
Bidrag till vetenskaplig verksamhet i övrigt.....
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet och statens historiska mu-
seum m. m.:
Avlöningar, förslagsanslag......... 1 513 000
Omkostnader, förslagsanslag....... 318 800
Inredning och utrustning, reservationsanslag ...................... 60 000
Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen, förslagsanslag......................
Statens historiska museum m. m.:
Underhåll och ökande av samlingarna, reservationsanslag ................................
Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken, reservationsanslag 247 000 Fornminnesinventering, reservations-
anslag ............................ 180 000
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:
Avlöningar, förslagsanslag........... 67 000
Omkostnader, förslagsanslag......... 6 500
Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag..
Stipendier m. m., reservationsanslag............
Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Inköp och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument, reservationsanslag ......................................
Stipendier m. m..............................
Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag ..................................
493 500
63 200 88 500
1 891 800 450 000
52 000
427 000
73 500
392 600 89 700 57 800 35 000
1 048 000 65 500
38 000 40 000
220 000
E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
Universitetskanslersämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *220 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *30 000
Uppsala universitet:
3 Avlöningar, förslagsanslag..................... 12 405 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................... 953 000
5 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 1 958 000
* Beräknat belopp.
645 200
2 894 300
575 100
1 411 500 3 528 400
250 000
43 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
20 21 22
28 29
35 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag ......................................
Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket, reservationsanslag......................
Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag ..................................
Lunds universitet:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. m., reservationsanslag..............
Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag ......................................
Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket, reservationsanslag......................
Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag ..................................
Inredning och utrustning av nya lokaler för universitetsbiblioteket m. m., reservationsanslag----
Göteborgs universitet:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. m., reservationsanslag..............
Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag ......................................
Bokinköp och bokbindning för medicinska fakultetens bibliotek, reservationsanslag..............
Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid medicinska fakultetens bibliotek, förslagsanslag.. Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag ..................................
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. m., reservationsanslag..............
Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag ......................................
Bokinköp och bokbindning för biblioteket, reservationsanslag ..................................
Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag ..................................
Bidrag till fysiologisk-akustisk forskning, reservationsanslag ..................................
Bidrag till Stockholms högskola, förslagsanslag ... Bidrag till anordnande av en internationell engelskspråkig kurs vid Stockholms högskola, reservationsanslag ........................................
Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna lokaler, förslagsanslag.....................
Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten m. m., reservationsanslag..................
Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
290 000 440 000 68 000
11 630 000 617 000 1 730 000
444 000
500 000
172 300
250 000
4 475 000 306 000 771 000
100 000
60 000
100 000
364 200
5 520 000 560 000 1 165 000
126 000
70 000
1 731 000
20 000
3 135 000 749 500
16 114 000
15 343 300
6 176 200
9 192 000 *9 000 000
85 700 25 000 2 000 000
* Beräknat belopp.
60 61 62
63 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag ...................................... 24 000
Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ................................ 140 000
Utrustning av en odontologisk högskoleklinik i
Umeå, reservationsanslag ..................... 1 158 000
Tandläkarhögskolan i Malmö:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 604 000
Omkostnader, förslagsanslag................... 573 200
Bokinköp och bokbindning m. m., reservations-
anslag ...................................... 14 500
Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ................................ 80 000
Utrustning av vissa lokaler m. m., reservationsanslag ...................................... 462 000
Tandläkarhögskolorna:
Bidrag till elever för anskaffande av instrument,
förslagsanslag................................ 237 000
Bidrag till driften av amanuenskliniker, förslagsanslag ...................................... 120 000
Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor, förslagsanslag...................
Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt medi-
cine kandidater.............................. 23 500
Kurser i krigskirurgi m. m.................... 7 500
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer,
förslagsanslag................................ 50 000
Naturastipendier åt studerande vid universiteten
m. fl. läroanstalter, reservationsanslag........... 4 480 000
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar, förslagsanslag ........ 500 000
Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier, reservationsanslag..................... 1 680 000
Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl., reservationsanslag .................................. 55 000
Gästföreläsningar, reservationsanslag............ 65 000
Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter, reservationsanslag ...................................... 691 000
Klinisk forskning, förslagsanslag............... 160 000
Ämnes- och fakultetskonferenser, reservationsan-
sla9 ..... 15 000
Extra utgifter, reservationsanslag............... 300 000
Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents
verksamhet, reservationsanslag...................
Rasbiologiska institutet:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 127 500
Omkostnader, förslagsanslag................... 16 000
Materiel m. m., reservationsanslag.............. 31 100
Farmacevtiska institutet:
Avlöningar, förslagsanslag
5 206 500
3 733 700
357 000 165 000
8 027 000 15 000
174 600
565 000
Kungl. Maj.ts proposition nr i år 1956
64 Omkostnader, förslagsanslag................... 55 600
65 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 52 500
66 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag ...................................150 000
Ortnamnskommissionen:
67 Avlöningar, förslagsanslag..................... 136 900
68 Omkostnader, förslagsanslag................... 17 700
69 Insamling och bearbetning av vetenskapligt material, reservationsanslag........................ 40 000
70 Bidrag till institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göteborg................................
Landsmålsarkiven:
71 Avlöningar, förslagsanslag..................... 319 000
72 Omkostnader, förslagsanslag................... 22 200
73 Insamling och bearbetning av vetenskapligt material, reservationsanslag........................ 92 900
74 Bidrag till institutet för folkminnesforskning i Göteborg .........................................
75 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid
universiteten m. m., förslagsanslag...............
76 Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal
utbildning och forskning, förslagsanslag...........
77 Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal och social tjänst, reservationsanslag ....
78 Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare, reser-
vationsanslag ..................................
Garantilånenämnden:
79 Avlöningar, förslagsanslag..................... 58 200
80 Omkostnader, förslagsanslag....................20 000
81 Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån, förslagsanslag..............................
82 Kostnader för avskrivning av studielån med statlig kreditgaranti till studenter m. fl., förslagsanslag..
83 Bidrag till inventarier i studentbostadshus, reservationsanslag ....................................
84 Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redige-
ring av ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar ..............................
85 Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska utbildningskurser för blivande läroverkslärare m. m...
86 Kurser för utbildande av laboratoriebiträden......
F. Tekniska högskolor
överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 71 000
2 Omkostnader, förslagsanslag....................13 800
Tekniska högskolan i Stockholm:
3 Avlöningar, förslagsanslag..................... 7710 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................... 1 180 000
5 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 2 170 000
823 100
194 600 12 000
434 100 24 300 250 000 675 900 10 000 10 000
78 200 75 000 10 000 450 000
2 200
39 600 36 500
78 990 500
84 800
46 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
6 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag......................... 110 000
7 Resebidrag till studerande.................... 16 000
8 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. 1 700 000
9 Inredning och utrustning av nya lokaler vid Svenska
träforskningsinstitutet, reservationsanslag....... 100 000
Chalmers tekniska högskola:
10 Avlöningar, förslagsanslag..................... 4 540 000
11 Omkostnader, förslagsanslag................... 603 200
12 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 1 480 000
13 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag........................ 110 000
14 Resebidrag till studerande.................... 6 000
15 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. 649 000
Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
16 Stipendier för främjande av högre tekniska studier,
reservationsanslag............................ 93 000
17 Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar, förslagsanslag .................................. 25 000
18 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
m. m., förslagsanslag......................... 45 000
19 Resestipendier åt lärare m. fl., reservationsanslag 70 000
G. Skolöverstyrelsen, anstalter för lärarutbildning m. m.
Skolöverstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 4 300 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 786 000
3 Försöksverksamhet m. m., reservationsanslag .... 1 000 000
Lärarhögskolan i. Stockholm:
4 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 034 000
5 Omkostnader, förslagsanslag.................. 271 000
6 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag...... 115 000
7 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. 145 000
Folkskoleseminarierna:
8 Avlöningar, förslagsanslag.................... 16 948 000
9 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 415 500
10 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag...... 375 000
11 Utrustning, reservationsanslag................. 360 000
Småskoleseminarierna:
12 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 318 000
13 Omkostnader, förslagsanslag.................. 454 100
14 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag...... 83 000
15 Utrustning, reservationsanslag................. 60 000
16 Befordringskurser för folkskollärare, reservationsanslag ........................................
Statens skolköksseminarium:
17 Avlöningar, förslagsanslag.................... 279 000
18 Omkostnader, förslagsanslag.................. 35 000
12 986 000
7 388 200
233 000 20 692 000
6 086 000
2 565 000
19 098 500
4 915 100 400 000
314^000
20 21
25 H.
20 21 22
23 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956 47
Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala,
förslagsanslag.................................. 697 300
Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå,
förslagsanslag.................................. 250 000
Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium, förslagsanslag ........................................ 79 500
Bidrag till vissa handarbetsseminarier, förslagsanslag 110 000
Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning ................................ 90 000
Särskoleseminariet i Stockholm, förslagsanslag .... 70 000
Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag..........119 300
34 794 700
Allmänna läroverken m. m.
Allmänna läroverken:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 136 000 000
Omkostnader, förslagsanslag................... 676 500
Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag---- 570 000
Bidrag till ljus- och vedkassorna, förslagsanslag .. 2 500 000
Ersättning för djäknepenningar m. m............8 500
Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.,
förslagsanslag..................................
Kompletteringsgymnasier, reservationsanslag......
Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 40 700
Omkostnader, förslagsanslag.....................9 200
Kommunala läroverk:
Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m. 505 000 Bidrag till högre kommunala skolor, förslagsanslag 35 500 000 Bidrag till hälsovården vid vissa högre kommunala skolor, förslagsanslag..................... 165 000
Privatläroverk:
Bidrag till vissa privatläroverk, förslagsanslag .. 8 820 000
Bidrag till hälsovården vid vissa privatläroverk,
förslagsanslag................................ 29 000
Bidrag till vissa internatläroverk, förslagsanslag.. _425 000
Läroboksnämnden, förslagsanslag................
Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet, förslagsanslag...........................
Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk
m. fl. läroanstalter, förslagsanslag................
Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter, reservationsanslag..................
Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare
och skolsköterskor, reservationsanslag.............
Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter,
reservationsanslag..............................
Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter, reservationsanslag.............
Psykologisk-pedagogiska institutet:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 77 800
139 755 000
2 600 000 200 000
49 900
36 170 000
9 274 000 47 000
15 000
18 000
90 000
63 000
84 800
80 000
48 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
24 Omkostnader, förslagsanslag................... 13 200
25 Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblioteket, reservationsanslag...................... 17 500
26 Undersökningar och kurser, reservationsanslag . .. 160 000 268 500
27 Vissa kostnader för student- och realexamina, förslagsanslag .................................... 722 000
28 Studiebidrag och stipendier åt lärjungar vid allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter, förslagsanslag....... 20 200 000
29 Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning,
reservationsanslag.............................. 50 000
30 Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid
högre läroanstalter, reservationsanslag............ 1 200 000
31 Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem
för lärjungar vid högre läroanstalter, förslagsanslag.. 85 000
210 972 200
I. Folkskoleväsendet m. m.
Folkskolinspektionen F olkskolinspektionen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 924 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 459 100 2 383 100
2 383 100
Skolmåltider
3 Bidrag till anordnande av skolmåltider, förslagsan-
slcf9----_...................................... 25 000 000
4 Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider, förslagsanslag............................ 750 000
25 750 000
Folkskoleväsendet Folkskolor m. m.:
5 Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor, för-
slagsanslag .................................. 500 000 000
6 Försökskostnadsbidrag, förslagsanslag.......... 315 000
7 Studiehjälp åt elever i försöksdistrikten, förslagsanslag ...................................... 1 600 000
8 Bidrag till hälsovården vid folk- och småskolor,
förslagsanslag................................ 1 591 000
9 Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid folk-
och småskolor, förslagsanslag.................. 50 000
10 Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid särskilda anstalter, förslagsanslag........... 1 000
11 Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem
intagna barn i skolåldern, förslagsanslag........ 565 000
12 Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste
gränsorter m. m., reservationsanslag............ 280 000
13 Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och biträ-
dande föreståndarinnor vid folkskolans skolhem, förslagsanslag........................... 1 020 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
14 Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem
eller enskilda hem, förslagsanslag............... 2 000 000
15 Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skol-
pliktiga barn, förslagsanslag................... 30 000 000
16 Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande av
fria läroböcker m. m., förslagsanslag............ 9 900 000
17 Bidrag till vissa byggnadsarbeten, förslagsanslag 59 800 000
18 Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten, förslagsanslag .................................. 3 000 000
19 Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler, förslagsanslag........................ 330 000
20 Hyresbidrag för undervisningslokaler m. m., förslagsanslag .................................. 2 000 000
21 Bidrag till undervisningsmateriel, förslagsanslag 2 800 000
22 Byggnadsbidrag till tjänstebostäder, förslagsanslag 4 500 000
23 övergångsbidrag till tjänstebostäder, förslagsanslag .............. 180 000
24 Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna, förslagsanslag ...................................... 47 000
25 Anordnande av kombinerad korrespondens- och
radioundervisning, reservationsanslag........... 400 000
26 Kurser för lärare m. fl. vid läroanstalter tillhörande folkundervisningen, reservationsanslag......
27 Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen hörande läroanstalter, reservationsanslag. .
28 Stipendier åt folkskollärare för vinnande av be-
hörighet att undervisa i engelska, förslagsanslag ..
Nomadskolor:
29 Avlöningar, förslagsanslag..................... 982 000
30 Omkostnader, förslagsanslag................... 427 800
31 Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn,
förslagsanslag................................ 70 000
Fortsättningsskolor:
32 Bidrag till avlöning åt lärare, förslagsanslag..... 7 000 000
33 Bidrag till centralisering av fortsättningsskolvä-
sendet, förslagsanslag......................... 1 300 000
Folkhögskolor
Folkhögskolor:
34 Understöd, förslagsanslag..................... 9 743 000
35 Bidrag till arvoden åt skolläkare, förslagsanslag 35 000
36 Förberedande samhällsvetenskapliga kurser, reservationsanslag ................................ 46 500
37 Studiebidrag och stipendier åt elever, förslagsanslag ...................................... 4 340 000
38 Understöd för utbildning av lärare, reservationsanslag ...................................... .14 500
Abnormundervisningen Läroanstalter för blinda:
39 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 140 000
40 Omkostnader, förslagsanslag....................355 800
Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 1
620 379 000
566 000 50 000 240 000
1 479 800
8 300 000 631 014 800
14 179 000 14 179 000
1 495 800
50 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
41 Avlöningar, förslagsanslag..................... 735 000
42 Omkostnader, förslagsanslag................... 223 900 958 900
43 Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever, reservationsanslag .................................... 23 100
44 Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare,
förslagsanslag.................................. 48 000
45 Arvoden åt blivande blindlärare, förslagsanslag .... 11 800
46 Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag...... 20 000
47 Bidrag till anskaffande av böcker åt blinda, reservationsanslag .................................... 20 000
Skolor för döva:
48 Avlöningar, förslagsanslag..................... 4 060 000
49 Omkostnader, förslagsanslag................... 1 459 400
50 Resor för elever jämte åtföljande vårdare, förslagsanslag ...................................... 90 000
51 Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga döva
m. fl........................................ 8 000
52 Arvoden åt blivande lärare för döva, förslagsanslag 127 900
53 Utbildningskurs för vårdarinnor, reservationsanslag 12 000
54 Engångsanskaffning av utrustning m. m., reservationsanslag .................................. 38 000 5 795 300
55 Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn, förslagsanslag .................................... 275 000
56 Bidrag till bildningsverksamhet bland döva....... 8 000
Kyrkoherdar och konsulenter för döva:
57 Avlöningar, förslagsanslag..................... 99 800
58 Omkostnader, förslagsanslag................... 35 200 135 000
59 Bidrag till tidning för döva.......... 2 000
60 Bidrag till Hörselfrämjandet.................... 57 000
8 849 900 682 176 800
J. Yrkesundervisningen
överstyrelsen för yrkesutbildning:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 550 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *195 000
3 Yrkespedagogisk reformverksamhet, reservationsanslag ...................................... 100 000 1 845 000
Högre tekniska läroverk:
4 Avlöningar, förslagsanslag..................... *7 610 000
5 Omkostnader, förslagsanslag................... *730 000
6 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag....... *770 000
7 Föreläsningar och fortbildningskurser, reservations-
ansla9 ...................................... *50 000 9 160 000
Konstfackskolan:
8 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 026 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................... 99 300
10 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag. . 75 900 1 201 200
11 Understöd åt handelsgymnasier, förslagsanslag..... 1 814 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956 51
12 Anordnande av handelsgymnasieexamen för lärj ungar
från enskild undervisning, förslagsanslag.......... 24 000
13 Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m........... 72 500
14 Bidrag till textilinstitutet i Borås, förslagsanslag ... *225 000
15 Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping, förslagsanslag.......................... *180 000
16 Stipendier åt elever vid tekniska fackskolor och
andra fackutbildningsanstalter, förslagsanslag...... 1 275 000
17 Bidrag till driften av centrala yrkesskolor, förslagsanslag ........................................ *15 500 000
18 Bidrag till driften av lokala yrkesskolor, förslagsanslag ........................................ 32 650 000
19 Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor,
förslagsanslag.................................. 7 700 000
20 Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av
elektriska installatörer, förslagsanslag............. 87 700
21 Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter, reservationsanslag.................... 59 000
22 Studiebidrag och stipendier åt elever vid yrkesskolor,
förslagsanslag.................................. 8 500 000
23 Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, reservationsanslag .................................. 525 000
24 Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen, reservationsanslag ................................ 15 000
25 Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare, förslagsanslag............................. 730 000
26 Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket
m. m., förslagsanslag........................... 200 000
27 Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov, reservationsanslag...................... 1 000
28 Bidrag till vissa omskolningskurser m. m., förslagsanslag ........................................ 1 350 000
29 Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik,
reservationsanslag.............................. 13 700
30 Resestipendier för yrkesutbildning, reservationsanslag 60 000
77 688 100
K. Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.
1 Understöd åt folkbiblioteksväsendet, förslagsanslag 9 263 000
2 Bidrag till föreläsningsverksamhet............... 854 700
3 Resekostnadsersättning åt föreläsare, förslagsanslag 250 000
4 Bidrag till föreläsningsförmedling och konsulentverksamhet ................................... 172 000
5 Bidrag till studieförbund....................... 1 945 000
6 Bidrag till studiecirkelverksamhet, förslagsanslag .. 5 350 000
7 Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder, reservationsanslag .................................... 158 800
8 Bidrag till verksamheten vid hemgårdar.......... 150 000
9 Bidrag till verksamheten vid studiehem.......... 75 000
10 Utbildning av ungdomsledare, reservationsanslag . .. 381 500
11 Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet, förslagsanslag ........................................ 1 300 000
12 Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer ................................. 302 400
* Beräknat belopp.
22 L.
7 M.
9 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsunder-
visning, reservationsanslag.......................
Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m., reserva-
tionsanslag ....................................
Bidrag till Svenska nykterhetsfrämjandet.........
Studiehjälpsnämnden:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 117 700
Omkostnader, förslagsanslag................... 20 000
Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
studielån, förslagsanslag........................
Statens biografbyrå:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 145 700
Omkostnader, förslagsanslag................... 14 300
Bidrag till Barnfilmkommittén, reservationsanslag ..
Bidrag till Samfundet för hembygdsvård..........
Gymnastiska centralinstitutet m. m.
Gymnastiska centralinstitutet:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 457 000
Omkostnader, förslagsanslag................... 117 700
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag....... 34 100
Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m. 12 200
Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till
lokalhyra m. m................................
Undervisning i idrott för högskolestudenter i Stockholm och Göteborg, reservationsanslag............
Understöd åt svenska Dalcroze-institutet.........
Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.
Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk
och läroböcker, reservationsanslag................
Bidrag till nämnden för svensk språkvård.........
Bidrag till främjande av humanistisk forskning ....
Statens medicinska forskningsråd:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... 113 600
Främjande av medicinsk forskning, reservationsanslag ...................................... 2 500 000
Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... 86 500
Främjande av naturvetenskaplig forskning, reservationsanslag ................................ 2 250 000
Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet, reservationsanslag ................................ 405 000
Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpeditionens resultat, reservationsanslag..............
750 000
1 149 200 15 000
137 700 80 000
160 000 11 000 45 000
22 550 300
621 000 6 500
30 900 10 000
668 400
418 500 20 000 850 000
2 613 600
2 741 500 1 000
53 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1956
Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:
10 Förvaltningskostnader m. m., förslagsanslag..... 23 000
11 Främjande av samhälls- och rättsvetenskaplig
forskning, reservationsanslag.....................480 000
Flyg- och navalmedicinska nämnden:
12 Avlöningar, förslagsanslag..................... 280 000
13 Omkostnader, förslagsanslag................... 22 000
14 Flyg- och navalmedicinsk forskning, reservationsanslag ...................................... 230 000
15 Atomenergiforskning, reservationsanslag...........
16 Europeiskt samarbete inom kärnforskningen, förslagsanslag ....................................
Matematikmaskinnämnden:
17 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 000
18 Omkostnader, förslagsanslag................... 1 000
19 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 1 000
20 Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut ..
21 Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för
biokemi, reservationsanslag......................
22 Bidrag till oceanografiska institutet..............
23 Bidrag till internationella meteorologiska institutet i
Stockholm ....................................
24 Ersättning åt författare för utlåning av deras verk
genom bibliotek, förslagsanslag..................
25 Stipendier åt högt förtjänta skönlitterära författare
26 Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg......
27 Statens konstråd..............................
28 Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader,
reservationsanslag..............................
29 Bidrag till samfundet De nio....................
30 Sveriges deltagande i det s. k. tredje internationella
geofysiska året, reservationsanslag................
N. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag...... 29 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 11 502 000
3 Uppsala universitets delfond, förslagsanslag..... 1 289 000
4 Lunds universitets delfond, förslagsanslag....... 1 129 000
5 Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark, förslagsanslag............................
6 Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar, förslagsanslag.........
7 Bidrag till svenska institutet i Rom m. m.........
8 Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen
av S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m.........
9 Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet i Paris............................
10 Främjande av internationellt-kulturellt samarbete,
reservationsanslag..............................
* Beräknat belopp.
503 000
532 000 *3 275 000
2 000 000
3 000 175 400
100 000 111 500
130 000
750 000 100 000 6 000 13 000
200 000 10 000
240 000 14 793 500
13 949 000 12 100
24 000 93 700
25 800 10 500
275 000
54 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
11 Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete, reservationsanslag .................................. 250 000
12 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco, förslagsanslag .................................... 801 000
13 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag.. 180 000
14 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................. 600 000
15 Extra utgifter, reservationsanslag................. 280 000
16 501 100 Summa kronor 1 181 527 800
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
55 IX. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
A. Jordbruksdepartementet
Jordbruksdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 794 000
2 Omkostnader, förslagsanslag....................61 600_855 600
855 600
B. Lantbruksstyrelsen m. m.
Lantbruksstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 415 500
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 311100
3 Kostnader för utbetalande av producentbidrag . . _72 000 2 798 600
Lantbruksnämnderna:
4 Avlöningar, förslagsanslag..................... 10 320 900
5 Omkostnader, förslagsanslag................... 2 703 000
6 Utrustning, reservationsanslag................. 55 000
7 Ersättningar åt ortsombuden, förslagsanslag..... 275 000
8 Kostnader för planeringskommittéer, förslagsanslag ........................................ 75 000 13 428 900
Lantbruksattachéer:
9 Avlöningar, förslagsanslag..................... 316 100
10 Omkostnader, förslagsanslag................... 57 000_373 100
16 600 600
C. Skogs- och lantbruksakademien m. m.
Skogs- och lantbruksakademien:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 47 500
2 Bidrag till museum, bibliotek m. m............. 20 000 67 500
3 Bidrag till skogs- och lantbruksakademien för be-
stridande av kostnaderna för jordbrukets forskningsråd m. m., förslagsanslag....................... 60 100
4 Främjande av forskning på jordbrukets område
m. m., reservationsanslag........................ 750 000
Statens växtskyddsanstalt:
5 Avlöningar, förslagsanslag..................... 913 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................... 252 000 1 165 000
2 042 600
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. m.
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 4 828 300
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 646 600
3 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 350 000
56 Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1956
8 9
18 19
34 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag........................
Stipendier, reservationsanslag..................
Underhåll av byggnader m. m., reservationsanslag
Inredning och utrustning, reservationsanslag.....
Särskilda undersökningar, reservationsanslag.....
Jordbruksdriften vid statens försöksgårdar, förslagsanslag ................................
Bidrag till lokal försöksverksamhet, reservationsanslag .....................................
Fast försöksverksamhet, reservationsanslag......
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. m., reservationsanslag..............
Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek, reservationsanslag........................
Stipendier m. m............................
Trädgårdsekonomisk byrå, förslagsanslag........
Inredning och utrustning, reservationsanslag.....
Lokala trädgårdsförsök och fasta försöksfält, reservationsanslag ................................
Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogs-
studerande, förslagsanslag.......................
Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa,
förslagsanslag................................
Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Kurser i hovbeslag och maskinreparation vid Al-
narp, förslagsanslag..........................
Lägre mejeriskolor, reservationsanslag...........
Lantbruksskolan vid Ultuna:
Avlöningar, förslagsanslag......... 105 200
Omkostnader, förslagsanslag....... 14 000
Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Avlöningar, förslagsanslag......... 7 114 200
Driftkostnader, förslagsanslag..... 2 001 500
Bidrag till arvoden åt skolläkare, förslagsanslag.................... 10 000
Bidrag till jordbrukets yrkesskolor, förslagsanslag Bidrag till särskilda utbildningskurser, reservationsanslag ...............................
Studiehjälp åt elever vid vissa lantbruksundervis-
ningsanstalter m. m., förslagsanslag............
Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruks-
undervisningsanstalter, reservationsanslag.......
Bidrag till undervisningsmateriel för maskinundervisning, reservationsanslag.....................
Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet m. m., förslagsanslag................
75 000 89 400 85 000 240 000 130 000
200 000
275 000 390 000
1 429 900 553 500 34 000
14 000
15 800 13 200 36 000
39 000
25 200 6 700
119 200
9 125 700 325 500
123 800
1 650 000
2 500 000 115 000
7 309 300
2 135 400 95 900 228 200
13 991 100 1 274 000
57 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
35 Bidrag till upplysnings- och undervisningsverksamhet rörande biodling...........................
36 Reseunderstöd för studier på jordbrukets område,
reservationsanslag..............................
E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.
Statens hingstdepå och stuteri:
1 Avlöningar, förslagsanslag.....................
2 Omkostnader, förslagsanslag...................
3 Byggnadsarbeten, reservationsanslag............
4 Hästavelns befrämjande, reservationsanslag........
Nötboskapsavelns befrämjande:
5 Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln . . .
6 Understöd åt kontrollföreningsverksamhet......
7 Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m.
8 Avsättning till statens hästavelsfond.............
414 700 172 000 20 000
356 000 510 500
F. Veterinärväsendet m. m.
Veterinärstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 651 500
2 Omkostnader, förslagsanslag....................82 400
Veterinärhögskolan:
3 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 570 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................... 282 000
5 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 250 000
6 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag........................ 20 000
7 Stipendier.................................. 62 000
8 Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar,
förslagsanslag................................ 16 000
9 Inredning och utrustning, reservationsanslag..... 180 000
Veterinärinrättningen i Skara:
10 Avlöningar, förslagsanslag..................... 178 000
11 Omkostnader, förslagsanslag................... 100
12 Inredning och utrustning, reservationsanslag..... .3 000
Statens veterinärmedicinska anstalt:
13 Avlöningar, förslagsanslag.......
14 Omkostnader, förslagsanslag.....
Veterinärstaten:
15 Avlöningar, förslagsanslag..................... 5 002 000
16 Omkostnader, förslagsanslag................... 121 700
Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
17 Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur .... 5 600
18 Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen, förslagsanslag .................................. 925 000
19 Bidrag till hushållningssällskapens veterinäravdelningar ................................... 240 000
15 000
20 000 25 068 900
606 700 1 488 500
866 500 191 000 400 000
3 552 700
733 900
3 374 000
181 100
2 707 000
5 123 700
58 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
20 Åtgärder mot smittsam kastning hos nötkreaturen, förslagsanslag............................ 535 000
21 Åtgärder mot hönstyfus, förslagsanslag......... 70 000
22 Statsbidrag vid försäkring, förslagsanslag....... 100
23 Övriga utgifter, förslagsanslag................. 500 000 2 275 700
24 Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos nöt-
kreaturen, förslagsanslag........................ 270 000
25 Täckande av vissa kostnader vid importkontroll av
animala livsmedel, reservationsanslag.............. 30 000
26 Kontroll å uppvärmning av mjölk och grädde m. m.,
förslagsanslag,.................................. 95 000
27 Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård, förslagsanslag......................... 700 000
15 490 400
G. Lanthushållning i allmänhet
Bidrag till hushållningssällskapen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 6 076 200
2 Omkostnader, reservationsanslag............... 4 460 000
3 Demonstrationsgårdsverksamhet, reservationsan-
sla9........................................ 30 000 10 566 200
4 Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m., reservationsanslag................... 1 100 000
5 Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar, reservationsanslag...................... 80 000
6 Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket,
reservationsanslag.............................. 739 ooo
Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Statens centrala frökontrollanstalt:
7 Avlöningar, förslagsanslag......... 1 772 200
8 Omkostnader, förslagsanslag....... 636 400 2 408 600
9 Befordrande av inhemsk fröodling . ............ 35 000
10 Stödjande av odlingen av vissa kulturväxter .... 20 000
11 Bidrag till Sveriges utsädesförening............ 1 041 500
12 Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening för
kvalitetsundersökning av lin m. m.............. 65 000
13 Understödjande av den praktiskt vetenskapliga
verksamheten å Weibullsholm................. 210 000 3 780 100
Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:
14 Avlöningar, förslagsanslag..................... 338 200
15 Omkostnader, förslagsanslag................... 78 800 417 000
16 Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontrollsta-
tioner........................................ 35 000
17 Bidrag till plantskolekontroll.................... 15 p00
18 Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag .... 250 000
19 Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd 100 000
20 Bestridande med allmänna medel av vissa med betes-
reglering förenade kostnader, förslagsanslag....... 100
21 Bidrag till markkartering och grundkalkning, reservationsanslag .................................. 230 000
28 29
44 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
Befrämjande av mejerihanteringen m. m.:
Bidrag till Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg ...........................
Statens jordbruksnämnd:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, reservationsanslag ................................
Producentbidrag till vissa innehavare av mindre
jordbruk, förslagsanslag.........................
Statlig lagerhållning:
Omkostnader för statlig inköps- och försäljnings-
verksamhet, förslagsanslag....................
Jordbrukets kreditkassor:
Förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen,
förslagsanslag................................
Ersättning till Sveriges allmänna hypoteksbank för förvaltningen av statens sekundärlånefond för
jordbrukare m. m., förslagsanslag................
Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Utrustning för lantbruksavdelningen i Alnarp, reservationsanslag .............................
Bidrag till jordbrukstekniska institutet...........
Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reserva-
vationsanslag..................................
Bidrag till penningpremier vid lantbruksmöten----
Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund........
Bidrag till viss lokal klubbverksamhet............
Bidrag till ungdomsverksamhet på skogsbrukets område ..........................................
Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus
m. m., reservationsanslag........................
Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond, förslagsanslag.....................
Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Jordbrukets upplysningsnämnd:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
2 350 000 695 000
325 900 81 500
50 000
221 800 74 500
57 000 36 700
H. Jordbrukets rationalisering m. m.
1 Bidrag till jordbrukets rationalisering, reservationsanslag ........................................
2 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, reservationsanslag...................................
3 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag..........................
* Beräknat belopp.
14 700
3 045 000 *170 000 000
45 000 000
*14 600 000
6 000
18 000
457 400 325 000
4 000 000
24 000 225 000 100 000
85 000
1 660 000
296 300
93 700 257 313 200
14 000 000 300 000 200 000
60 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1956
4 Ersättning åt riksbanken för förvaltningen av vissa
lånefonder m. m., förslagsanslag.................
5 Bidrag till gäldande av ersättning vid förlängning av
vissa servitut, förslagsanslag.....................
6 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa
kronolägenheter m. m., förslagsanslag.............
7 Betesförsök i Norrland, reservationsanslag.........
Grundförbättringar:
8 Statens avdikningsanslag, förslagsanslag........
9 Täckdikningsförsök m. m., reservationsanslag......
10 Arrendenämnder, förslagsanslag..................
11 Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer, förslagsanslag ........................................
I. Fiskeriväsendet
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 201 300
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 465 400
3 Undersökningar inom sötvattenslaboratoriet, reservationsanslag .............................. 400
Fiskeriintendenter m. m.:
4 Avlöningar, förslagsanslag..................... 214 000
5 Omkostnader, förslagsanslag.................. 30 000
6 Fiskets befrämjande i de särskilda orterna, reservationsanslag ....................................
7 Utbildning av fiskeritjänstemän, förslagsanslag ....
8 Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag ...................................
9 Statlig garanti för befrämjande av fiske på avlägsna
fiskevatten, m. m., förslagsanslag................
10 Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island, reservationsanslag .................................
11 Organisationsbidrag m. m. vid fiskebåts- och fiskred-
skapsförsäkring, förslagsanslag...................
12 Bidrag vid förluster på grund av fiskredskapsförsäk-
ring, förslagsanslag.............................
13 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag. .
14 Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m.,
reservationsanslag..............................
15 Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg,
reservationsanslag..............................
16 Befrämjande av fiskefartygs förseende med radio-
telegraf- eller radiotelefonstation, reservationsanslag ..........................................
J. Skogsväsendet
Skogsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 611 900
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 136 900
210 000 5 000
3 300 000
18 500
4 000 000 140 000
20 000
22 193 600
1 666 800
244 000
53 000 27 300
80 000
40 000
50 000
20 000
5 000 20 000
15 000
85 000
5 000
2 311 100
748 800
61 Kungi. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
32 Skogshögskolan:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. m., reservationsanslag..............
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag........................
Stipendier..................................
Inredning och utrustning, reservationsanslag.....
Statens skogsmästarskola:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Stipendier, förslagsanslag.....................
Statens skogsforskningsinstitut:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Utrustning m. m., reservationsanslag............
Särskilda undersökningar, reservationsanslag.....
Riksskogstaxering och avverkningsstatistik, reservationsanslag ..............................
Skogsproduktforskning, reservationsanslag.......
Byggnadsarbeten å vissa försöksparker, reservationsanslag ..................................
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar vid statens skogsskolor m. m., förslagsanslag ........................................
Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor, reservationsanslag........................
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för slutförande och avveckling av verksamheten vid
provisoriska skogsskolekurser....................
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar vid statens förberedande skogskurser
m. m., förslagsanslag...........................
Byggnadsarbeten för iordningställande av förläggningar för statens förberedande skogskurser, reservationsanslag ................................
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för
övertalig personal, förslagsanslag.................
Skogsvård m. m.:
Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
Avlöningar, förslagsanslag......... 10 228 400
Omkostnader, reservationsanslag . 6 866 000
Statens skogsförbättringsanslag, förslagsanslag .. . Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo,
reservationsanslag............................
Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
m. m., reservationsanslag......................
Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m., reservationsanslag ..................................
Förberedande skogskurser, förslagsanslag..........
Kostnader för virkesmätning, förslagsanslag.....
952 500 307 900 53 000
25 000 48 800 35 000
96 100 34 000 20 000
1 468 000 315 300 150 000 281 500
413 000 72 800
37 400
17 094 400 2 300 000
2 500 000
1 600 000
1 368 000
1 422 200
150 100
2 738 000
512 600 88 200
19 800
128 900
44 700 370 900
24 862 400 47 500 190 800
62 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
33 Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag____ 10 000
34 Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, förslags-
anslag ...................................... 70 000
31 404 900
K. Lantmäteriväsendet
Lantmäteristyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 129 600
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 133 200
3 Kartlagningsarbeten, reservationsanslag......... 105 500 1 368 300
Lantmäteristaten:
4 Avlöningar, förslagsanslag..................... 19 867 000
5 Omkostnader, förslagsanslag................... 4 372 700
6 Utrustning, reservationsanslag................. 240 000 24 479 700
7 Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal m. fl., "
reservationsanslag.............................. 125 400
Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.:
8 Bidrag till vissa förrättningskostnader m. m., förslagsanslag .................................. 200 000
9 Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och od-
lingskostnader i sammanhang med skiften, förslagsanslag .................................. 325 000
10 Bidrag till kostnader vid ensittarförrättningar,
förslagsanslag................................ 100 000
11 Bidrag till ersättning åt vissa förrättningsmän
enligt lagen om enskilda vägar, förslagsanslag____ 20 000 645 000
12 Bidrag till städer och vissa andra samhällen för upp- —
rättande av fastighetsregister m. m., förslagsanslag.. 10 000
13 Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrätt-
ningar, förslagsanslag........................... 15 qoo
14 Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark,
förslagsanslag.................................. 2 000
15 Ströängars indragande till kronan, förslagsanslag .. 3 800
16 Kostnader för provskiften i Kopparbergs län, förslagsanslag .................................... 10 opp
26 659 200
L. Rikets allmänna kartverk
Rikets allmänna kartverk:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 4 736 600
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 587 200
3 Kartarbeten m. m., reservationsanslag.......... 1 287 000
4 Utrustning m. m., reservationsanslag............ 156 300
5 Utbildningskurser för viss personal, reservationsanslag .......................................6 000 6 773 100
6 773 100
M. Lappväsendet
Lappfogdarna m. fl.:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 412 500
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 153 800 566 300
566 300
Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1956
63 N. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 3 912 000
2 Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark, förslagsanslag............................ 128 800
Naturskydd:
3 Bidrag till svenska naturskyddsföreningen m. fl. 50 000
4 Bidrag till särskilda naturskyddsåtgärder, reservationsanslag .................................. 100 000
5 Kostnader i samband med fridlysning av Smålands
Taberg, reservationsanslag......................30 000 180 000
6 Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.,
förslagsanslag.................................. ®05 000
7 Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrätt-
ningar, förslagsanslag........................... 5 000
8 Kontroll å standardisering av mjölk, förslagsanslag 40 000
9 Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt, att avräknas mot automobil-
skattemedlen.................................. 030 000
10 Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m.,
förslagsanslag.................................. 1 000 000
11 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m.,
reservationsanslag............................... 50 000
12 Ersättningar åt sakkunniga i befordringsärenden,
m. m., förslagsanslag........................... 25 000
13 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................. 500 000
14 Extra utgifter, reservationsanslag................. 100 000
15 Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst, förslagsanslag........................... 15 00°
7 580 800
Summa kronor 418 413 000
64 Kungl. Maj.ts proposition nr i år 1956
X. HANDELSDEPARTEMENTET
A. Handelsdepartementet
Handelsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 841 500
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 77 000
3 Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverk-
ningen, förslagsanslag........................ 30 000
B. Kommerskollegium m. m.
Kommerskollegium:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *2 969 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *591 600
Bergsstaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 203 400
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 38 000
Sprängämnesinspektionen:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... 153 200
6 Omkostnader, förslagsanslag.................. 28 100
Näringsfrihetsrådet:
7 Avlöningar, förslagsanslag.................... *118 300
8 Omkostnader, förslagsanslag.................. *10 200
Ombudsmannaämbete! för näringsfrihetsfrågor:
9 Avlöningar, förslagsanslag.................... *305 500
10 Omkostnader, förslagsanslag.................. *25 200
C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.
Sveriges geologiska undersökning:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 069 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 312 000
3 Resor och fältarbeten, reservationsanslag....... 130 000
4 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. 239 200
5 Utrustning, reservationsanslag................. 180 000
6 Malmletning, reservationsanslag................ 853 000
7 Inventering av torvmossar, reservationsanslag... 50 000
anslag........................................
Statens provningsanstalt:
9 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 836 600
10 Omkostnader, förslagsanslag.................. 360 200
11 Utrustning, reservationsanslag................. 150 000
Flygtekniska försöksanstalten:
12 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 570 000
* Beräknat belopp.
948 500 948 500
3 560 600
241 400
181 300
128 500
330 700
4 442 500
2 833 200 30 000
2 346 800
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
13 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 230 000
14 Utrustning, reservationsanslag..................200 000 5 000 000
Statens hantverksinstitut:
15 Avlöningar till viss personal, förslagsanslag..... 517 000
16 Vissa omkostnader, förslagsanslag............. 56 000
17 Bidrag till kursverksamheten m. m., reservationsanslag ...................................... 270 000
18 Utrustning och inredning, reservationsanslag .... _70 000 913 000
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien:
19 Akademien................................. 200 000
20 Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation i utlandet, reservationsanslag..............57 600 257 600
21 Statens tekniska forskningsråd, förslagsanslag..... 81 300
22 Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m., reservationsanslag ........................................ 1 470 000
23 Bidrag till Svenska träforskningsinstitutet, förslagsanslag ........................................ 001 700
24 Bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet, förslagsanslag .................................... 443 000
25 Bidrag till Metallografiska institutet, förslagsanslag 20 000
26 Bidrag till Institutet för konserveringsforskning,
förslagsanslag.................................. *498 300
27 Bidrag till institutet för optisk forskning, förslagsanslag........................................ 100 400
28 Bidrag till Svenska silikatforskningsinstitutet, förslagsanslag .................................... *100 000
29 Bidrag till Hemmens forskningsinstitut, reservationsanslag ........................................ *430 000
30 Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning,
reservationsanslag .............................. *300 000
31 Atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget
Atomenergi, reservationsanslag................... *85 000 000
32 Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för
torvforskning, reservationsanslag................. 300 000
33 Bidrag till företagareföreningar m. fl., reservationsanslag ........................................ i ooo ooo
34 Täckande av förluster i anledning av statlig garanti för lån till hantverks- och småindustriföretag m. m.,
förslagsanslag ................................. 1 000
35 Befrämjande av hemslöjden, reservationsanslag.... 55 000
36 Bidrag till Svenska slöjdföreningen............. 50 000
37 Bidrag till standardiseringsverksamheten......... 660 000
38 Bidrag till Tekniska nomenklaturcentralen....... I5 00°
52 506 300
D. Sjöfart och handel
Sjöfartsverket
Sjöfartsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 644 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 847 700 4 491 700
* Beräknat belopp.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nrl
66 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
Lots- och fyrstaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 17 511 500
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 4 533 000 22 044 500
Party gsinspektionen:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 034 700
6 Omkostnader, förslagsanslag.................. 150 900 1 185 600
27 721 800
S jöbefälsskolorna Sjöbefälsskolorna:
7 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 497 500
8 Omkostnader, förslagsanslag.................. 54 100
9 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag...... 60 000
10 Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk 8 000 1 619 600
1 619 600
Säkerhetsanstaller för sjöfarten m. m.
11 Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag. 1 570 000
12 Statens isbrytarverksamhet, förslagsanslag....... 3 173 000
13 Anskaffning av en ny statsisbrytare, reservationsanslag ........................................ 4 000 000
14 Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstatio-
ner, förslagsanslag............................. 420 000
15 Kostnader för handelssjöfartens dirigering, förslags-
ansla9 ........................................ 20 000
16 Mätnings- och rekognosceringsverksamhet, reservationsanslag .................................... 856 000
17 Nybyggnad av sjömätningsfartyg, reservationsanslag 385 000
18 Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra
Atlanten, förslagsanslag........................ 75 990
19 Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel, förslags-
ansla9 ........................................ 13 000
20 Bidrag till internationella hydrografiska byrån,
förslagsanslag................................. 23 000
10 535 000
Hamnar och farleder
21 Bidrag till handelshamnar och farleder, reservationsanslag ........................................ 2 000 000
22 Statliga farledsarbeten, reservationsanslag......... 50 000
23 Byggande av fiskehamnar, reservationsanslag..... 2 700 000
24 Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder, förslagsanslag............................ 180 000
25 Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen......................... 700 000
26 Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen,
reservationsanslag.............................. 400 000
6 030 000
Övriga sjöfartsändamål Handelsflottans pensionsanstalt:
27 Avlöningar, förslagsanslag.................... 51 300
28 Omkostnader, förslagsanslag.................. 7 600 58 900
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
67 Statens skeppsprovningsanstalt:
29 Avlöningar, förslagsanslag .................... 517 700
30 Omkostnader, förslagsanslag.................. 85 100 602 800
Statens sjöhistoriska museum:
31 Avlöningar, förslagsanslag.................... 221 600
32 Omkostnader, förslagsanslag................. . 38 300
33 Underhåll och ökning av samlingarna, reservationsanslag ...................................... 3 500 263 400
34 Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader 256 000
35 Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag...... 250 000
36 Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid
vissa resor, förslagsanslag...................... 60 000
37 Avsättning till handelsflottans välfärdsfond, förslagsanslag .................................... 310 000
38 Understöd åt skärgårdsrederier, reservationsanslag.. 210 000
2 011 100
Handel
39 Bidrag till handelshögskolan i Stockholm........ 421 200
40 Bidrag till handelshögskolan i Göteborg, förslagsanslag .......................................... 521 300
41 Gemensamma ändamål vid handelshögskolorna: Stipendier för främjande av högre ekonomiska studier,
reservationsanslag.............................. 15 000
42 Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder, reservationsanslag................ 500 000
43 Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet .... 102 000
1 559 500
49 477 000
E. Patent- och registreringsväsendet m. m.
Patent- och registreringsverket:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 5 775 200
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 169 500 6 944 700
3 Granskningsnämnden för vissa patentansökningar
m. m., förslagsanslag........................... 4 000
Svenska uppfinnarkontoret:
4 Administrationskostnader..................... 120 000
5 Understödjande verksamhet, reservationsanslag.. 75 000 195 000
6 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register, förslagsanslag .................................... 400 000
7 Avsättning till försäkringsinspektionens fond, förslagsanslag .................................... 785 000
8 328 700
F. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 093 200
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 176 000 1 269 200k
3 Omkostnader för statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag .................................... 26 100 00O1
68 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1956
4 Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande bränslen, reservationsanslag ... 4 100 000
31 469 200
G. Krisförvaltningen
Statens handels- och industrikommission:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 000 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *125 000 1 125 000
Statens priskontrollnäjnnd:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 477 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *392 000 1 869 000
2 994 000
H. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 1 925 000
2 Sjöfartsstyrelsens delfond, förslagsanslag....... 408 000 2 333 000
3 Bidrag till vissa internationella byråer m. m., förslagsanslag .................................... 24 000
4 Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete, reservationsanslag.................... 225 000
5 Upplysningsarbete avseende produktions- och exportfrågor, reservationsanslag....................... 200 000
6 Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet........ 500 000
7 Turistpropaganda i Amerikas förenta stater...... 52 000
8 Avsättning till fonden för idrottens främjande ... 9 850 000
9 Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. 1 100 000
10 Avsättning till lotterimedelsfonden.............. 17 000 000
11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................. 725 000
12 Extra utgifter, reservationsanslag................ 70 000
32 079 000 Summa kronor 182 245 200
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
69 XI. INRIKESDEPARTEMENTET
A. Inrikesdepartementet m. m.
Inrikesdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 010 000
2 Omkostnader, förslagsanslag...................143 000
3 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, förslagsanslag ....................................
B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården
Medicinalstyrelsen med dithörande stater Medicinalstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 120 000
2 Omkostnader, förslagsanslag...................471 000
Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 385 000
4 Omkostnader, förslagsanslag ..................38 600
5 Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel
m. m., förslagsanslag...........................
6 Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller
krigsfara, reservationsanslag.....................
7 Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m.,
reservationsanslag..............................
Sinnessjuknämnden:
8 Avlöningar, förslagsanslag.................... 24 000
9 Omkostnader, förslagsanslag ....................4 000
Statens bakteriologiska laboratorium:
10 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 333 000
11 Omkostnader, förslagsanslag.................. 2 150 000
12 Inredning och utrustning av virusavdelning vid sta-
tens bakteriologiska laboratorium m. m., reservationsanslag ........................................
13 Inrättande av vissa bakteriologiska laboratorier i
Norrland, reservationsanslag.....................
Statens rättskemiska laboratorium:
14 Avlöningar, förslagsanslag.................... *774 000
15 Omkostnader, förslagsanslag....................155 000
Statens farmacevtiska laboratorium:
16 Avlöningar, förslagsanslag.................... 517 000
17 Omkostnader, förslagsanslag....................146 000
18 Svenska farmakopékommittén m. m., förslagsanslag Statens rättsläkarstationer:
19 Avlöningar, förslagsanslag.................... 354 000
20 Omkostnader, förslagsanslag...................75 800
1 153 000
45 000
1 198 000
3 591 000
423 600 225 000
4 800 000
12 000
28 000
5 483 000
800 000 300 000
929 000
663 000 73 000
429 800
Beräknat belopp.
70 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
25 2 G
27 Anordnande av en rättsläkarstation i Umeå, reservationsanslag ....................................
Medikolegal besiktningar, förslagsanslag.........
Provinsialläkarstaten:
Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:
Avlöningar, förslagsanslag........ 13 800 000
Sjukvård m. m., förslagsanslag____ 25 000
Reseersättningar, förslagsanslag. . . . 350 000
Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden,
reservationsanslag................
Bidrag till extra provinsialläkares avlönande m. m., förslagsanslag.........................
50 000 14 225 000
24 000
Sjukvårdsanstalterna
Sinnessjukvårdsanstalter m. m.:
Statens sinnessjukhus
28 Avlöningar, förslagsanslag....... 107 042 000
29 Omkostnader, förslagsanslag..... 41 475 000
30 Övervakning av vissa försöksut-
skrivna patienter, förslagsanslag. . . 40 000
31 Utrustning av nya sinnessjukhus, reservationsanslag ......................................
32 Utbildning av sinnessjukvårdspersonal: Avlöningar, förslagsanslag........................
33 Psykiatriska kliniken i Uppsala: Avlöningar till
läkare, förslagsanslag.......................
34 Driftkostnader vid psykiatriska kliniken i Uppsala,
förslagsanslag...............................
35 Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken
i Lund, förslagsanslag........................
36 Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö, förslagsanslag...............
37 Bidrag till uppförande eller inrättande av psy-
kiatriska avdelningar vid lasarett, reservationsanslag ......................................
38 Bidrag till driften av psykiatriska avdelningar vid
lasarett, förslagsanslag.......................
39 Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
vårdhem för lättskötta sinnessjuka, reservationsanslag ......................................
40 Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sinnessjuka, förslagsanslag.......................
Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:
41 Avlöningar, förslagsanslag....... 374 000
42 Omkostnader, förslagsanslag..... 199 000
Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg:
43 Avlöningar, förslagsanslag....... 193 000
44 Omkostnader, förslagsanslag..... 91 000
45 Bidrag till uppförande eller inrättande av särskolor och vårdanstalter för psykiskt efterblivna, reservationsanslag............................
* Beräknat belopp.
148 557 000 *4 000 000 477 000 271 000 1 256 000 1 550 000 22 000 000
100 225 000
300 000
1 970 000
573 000
284 000
2 500 000
859 000 50 000
14 249 000 32 915 400
Kungl. Mcij:ts proposition nr 1 år 1956
71 Universitetssjukhus:
Karolinska sjukhuset:
54 Avlöningar, förslagsanslag....... *25 070 000
55 Omkostnader, förslagsanslag..... 8 630 000
56 Utrustning, reservationsanslag .... *3 565 000 37 265 000
Seraf imerlasarettet:
57 Avlöningar, förslagsanslag....... 7 403 400
58 Omkostnader, förslagsanslag..... 3 112 300 10 515 700
59 Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sab-
batsbergs sjukhus, förslagsanslag.............. 206 000
60 Bidrag till vissa driftkostnader vid Sabbatsbergs
sjukhus, förslagsanslag....................... 395 000
61 Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i
epidemiologi vid epidemisjukhuset i Stockholm, förslagsanslag............................... 60 400
62 Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i kirurgi och neurologi vid vissa Stockholms stad
tillhöriga sjukhus, förslagsanslag.............. 44 600
63 Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, förslagsanslag ...................................... 643 000
64 Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till
läkare, förslagsanslag......................... 1 792 000
65 Driftkostnader vid akademiska sjukhuset i Uppsala, förslagsanslag........................... 2 040 000
66 Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala,
reservationsanslag............................ 200 000
67 Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund, förslagsanslag......................... 1 580 000
68 Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, reservationsanslag .... 46 000
69 Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m., reservationsanslag ................................ 5 410 000
70 Bidrag till Malmö allmänna sjukhus, förslagsanslag 2 628 000
71 Bidrag till Göteborgs stad till driften av för under-
visningsändamål upplåtna sjukhus, förslagsanslag ........................................ 2 900 000
• Beräknat belopp.
203 603 100
98 Kungl. Maj.ts proposition nr i år 1956
Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg m. m., reservationsanslag.. 4 000 000
Övriga egentliga sjukvårdsanstalter:
Vissa bidrag till lasarett m. m................ 10 200
Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid lasarett m. m., reservationsanslag. . 200 000
Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett
m. m., förslagsanslag........................ 1 100 000
Bidrag till uppförande eller inrättande av tuber-
kulossjukvårdsanst alter, reservationsanslag...... 392 000
Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos,
förslagsanslag............................... 4 400 000
Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos, förslagsanslag......................... 440 000
Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna,
reservationsanslag............................ 100
Bidrag till driften av folksanatorierna......... 100 000
Behandling av vissa lupuspatienter från landsorten, förslagsanslag ........................... 75 000
Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
epidemivårdanstalter, reservationsanslag........ 100 000
Bidrag till driften av epidemivårdanstalter, förslagsanslag .................................. 500 000
Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt
sjuka, reservationsanslag...................... 100 000
Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka, förslagsanslag .................................. 3 400 000
Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi, förslagsanslag......................... 950 000
Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning
vid lasarettet i Lund, förslagsanslag........... 175 000
Vanföreanstalter m. m.:
Bidrag till vanföreanstalter m. m., förslagsanslag. 11 400 000
Bidrag till resor för vanföra m. m., förslagsanslag 300 000
Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag...... 925 000
Ombyggnad och utrustning av Eugeniahemmet,
reservationsanslag............................ 150 000
Bidrag till uppförande av ett förskolehem för spastiska barn i Göteborg, reservationsanslag....... 350 000
Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska lasarettsavdelningar m. m., förslagsanslag. 1 900 000
Bidrag till de vanföras riksorganisation....... 10 200
Bidrag till riksföreningen mot polio........... 20 000
Bidrag till anskaffande av hörapparater, förslagsanslag ...................................... 600 000
Undersökning rörande hörselskador till följd av
buller, reservationsanslag...................... 45 000
Förlossningsanstalter:
Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter, reservationsanslag..............
69 725 700
11 942 300
15 700 200
100 000
301 071 300
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
73 Hälsovård i allmänhet
Statens institut för folkhälsan:
99 Avlöningar, förslagsanslag...................
100 Omkostnader, förslagsanslag.................
Barnmorskeläroanstalten i Stockholm:
101 Avlöningar, förslagsanslag...................
102 Omkostnader, förslagsanslag................._
Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:
103 Avlöningar, förslagsanslag...................
104 Omkostnader, förslagsanslag.................
Statens sjuksköterskeskola i Stockholm:
105 Avlöningar, förslagsanslag...................
106 Omkostnader, förslagsanslag................._
Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:
107 Avlöningar, förslagsanslag...................
108 Omkostnader, förslagsanslag................._
109 Stipendier till elever vid godkända sjuksköterske-
skolor, reservationsanslag......................
110 Bidrag till driften av godkända sjuksköterskeskolor,
förslagsanslag................................
111 Bidrag till utbildningskurser för instruktionsskö-
terskor och husmödrar vid sjukvårdsanstalter m. fl........................................
112 Specialutbildning av barnsjuksköterskor, förslagsanslag .......................................
113 Utbildningskurser i arbetsterapi...............
114 Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m.,
förslagsanslag................................
115 Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor
m. m., förslagsanslag..........................
116 Bidrag till distriktsbarnmorskas resor i samband med hemförlossning och eftervård, förslagsanslag. .
117 Understödjande av dispensärverksamhet, förslagsanslag .......................................
Allmän skärmbildsundersökning:
118 Lokala undersökningar, förslagsanslag........
119 Medicinalstyrelsens skärmbildscentral, förslagsanslag .................................
120 Nyanskaffning av fordon för den statliga skärm-
bildsverksamheten, reservationsanslag.........
121 Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande
mödra- och barnavård, förslagsanslag...........
122 Bidrag till resor i förebyggande mödra- och barnavård, förslagsanslag...........................
123 Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsanslag
124 Bidrag till folkbildningsorganisationerna för anord-
nande av allmän sexualhygienisk upplysningsverksamhet ......................................
125 Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag......
126 Stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl.,
förslagsanslag................................
127 Bidrag till driften av folktandvården, förslagsanslag
2 593 000 667 200
113 300 175 000
90 000 51 500
292 800 101 000
184 000 106 400
540 000 410 000 60 000
3 260 200
288 300
141 500
393 800
290 400 23 000 15 000
119 000
51 600 22 900
8 000 000
3 400 000
90 000
1 750 000
1 010 000
4 100 000
1 000 000 900 000
45 000 280 000
475 000 9 300 000
74 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1956
128 Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård, reservationsanslag........................ 250 000
129 Åtgärder i kariesförebyggande syfte, reservationsanslag ....................................... 55 Q0O
130 Utbildningskurs för vissa utländska tandläkare,
förslagsanslag................................ 55 000
131 Viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens område,
förslagsanslag................................ 227 000
132 Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar, förslagsanslag . .................................. 900 000
133 Skyddsympning mot difteri, förslagsanslag...... 50 000
134 Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård, förslagsanslag ................................... 35 000
135 Lindring i läkarvårdskostnaderna för mindre bemedlade å landsbygden, förslagsanslag.......... 50 000
136 Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden,
reservationsanslag............................. 10 oqq
137 Sjuktransporter med flygplan, förslagsanslag..... 90 000
138 Understödjande av helikopterflyg, förslagsanslag 225 000
Centrala sjukvårdsberedningen:
139 Avlöningar, förslagsanslag................... 326 400
140 Omkostnader, förslagsanslag................. 32 700 359 100
141 Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård, förslagsanslag ................................... 400 000
142 Kostnader för sjukvård m. m. åt vissa utlänningar,
förslagsanslag................................. 750 00q
143 Kostnader för överförande till Sverige av vissa utländska läkare, förslagsanslag.................. 5 ppp
38 426 800 372 413 500
C, Överståthållaräinbetet och landsstaten
Överståthållarämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 5 125 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 451 000 5 576 000
Länsstyrelserna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 42 100 000
4 Sjukvård m. m., förslagsanslag................ 225 000
5 Reseersättningar, förslagsanslag............... 1 200 000
6 Expenser, förslagsanslag...................... 0 510 000
7 Publikationstryck, förslagsanslag.............. 175 000 50 210 000
Landsfogdarna m. fl.:
8 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 550 qoo
9 Omkostnader, förslagsanslag.................. 343 000 1 893 000
Häradsskrivarna m. fl.:
10 Avlöningar, förslagsanslag.................... 13 §20 000
11 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 310 000 15 130 000
Landsfiskalerna m. fl.:
12 Avlöningar, förslagsanslag .................... 20 650 000
13 Omkostnader, förslagsanslag.................. 3 415 000 24 065 000
96 874 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
75 D. Polisväsendet
Statspolisintendenten m. fl.:
1 Avlöningar, förslagsanslag, därav 340 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen...... 823 000
Statspolisorganisationen:
2 Inköp av motorfordon m. m., reservationsanslag,
därav 736 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen ............................. 908 500
3 Underhålls-, drift- och expeditionskostnader, förslagsanslag, därav 1 629 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.................. 2 218 000
4 Gottgörelse till polisdistrikten, förslagsanslag, där-
av 9 065 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen ............................. 500 000
5 Polisradioväsendet, reservationsanslag, därav 197 000 kronor att avräknas mot automobilskatte-
medlen..................................... 227 000 18 853 500
Poliskåren i Boden:
6 Avlöningar, förslagsanslag.................... 562 000
7 Omkostnader, förslagsanslag.................. 97 000 659 000
8 Bidrag till reservpolisorganisationen m. m., förslagsanslag......... .............................. 1 000 000
9 Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m., förslagsanslag................... 15 000 000
Statens polisskola:
10 Avlöningar, förslagsanslag, därav 98 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen...... 747 000
11 Omkostnader, förslagsanslag, därav 35 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen...... 259 000
12 Utbildningsarvoden m. m., förslagsanslag, därav
50 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen ................................... 450 000 1 456 000
Statens kriminaltekniska anstalt:
13 Avlöningar, förslagsanslag.................... 792 600
14 Omkostnader, förslagsanslag.................. 602 000 1 394 600
av särskilda anordningar för polisväsendet i dess
helhet m. m., förslagsanslag.................... 500 000
16 Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen
om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m., förslagsanslag.................................
17 Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis-
väsendet m. m., förslagsanslag, därav 997 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen .... 5 200 000
18 Poliskollegierna, förslagsanslag.................. 2 000
19 Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden,
förslagsanslag.................................
20 Ersättning vid biträde åt ordningsmakten m. in.,
förslagsanslag................................. ^ ®^0
76 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1956
21 Kostnader för särskild polisverksamhet för hind-
rande och uppdagande av spioneri m. m., förslagsanslag ........................................
22 Ersättningar åt befattningshavare på avgångsstat
vid polis- och åklagarväsendet, förslagsanslag.....
23 Bidrag till främjande av rekryteringen i vissa polis-
distrikt, förslagsanslag, därav 292 500 att avräknas mot automobilskattemedlen................
E. Civilförsvaret
Civilförsvarsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 543 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 395 000
Civilförsvarsområdenas administration:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 768 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 820 000
5 Utbildnings- och övningsverksamhet, förslagsanslag
6 Inspelning av instruktionsfilm, reservationsanslag. .
7 Bidrag till vissa frivilliga organisationer.........
8 Försöksverksamhet, reservationsanslag............
9 Engångsanskaffning av materiel, reservationsanslag
10 Inköp av brandmateriel, reservationsanslag.......
11 Anskaffning av viss förbrukningsmateriel, reservationsanslag ....................................
12 Förvaring och underhåll av viss materiel m. m., förslagsanslag ...................................
13 \issa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena, förslagsanslag ....
14 Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål, reservationsanslag. ..
15 Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum
m. m., reservationsanslag.......................
16 Bidrag till kommuner för anordnande av vissa trafik- och skolskyddsrum, förslagsanslag...........
17 Kostnader för viss motorfordonsberedskap, reservationsanslag .................................
18 Besiktning av motorfordon, förslagsanslag........
19 Inköp av verkskyddsmateriel för statliga myndigheter m. m., reservationsanslag..................
F. Brandväsendet
Statens brandinspektion:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 474 600
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 69 000
Statens brandskola:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 448 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 81 400
7 219 00O 100
390 000
53 400 300
1 938 000
5 588 000 C 500 000 40 000 322 000 200 000 3 680 000 100
70 000
2 900 000 400 000 500 000
11 831 000
1 000 000
235 000 10 000
35 214 200
240 600
229 400
Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1956
5 Bidrag till svenska brandskyddsföreningen.......
6 Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund ...
7 Bidrag till förebyggande och släckning av brand, förslagsanslag ....................................
8 Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar, reservationsanslag.........................
9 Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer, reservationsanslag.......................
2 000 5 000
650 000
350 000
125 000
1 602 000
€.
16 Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Medicinalstyrelsens delfond, förslagsanslag......
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
Uppsala universitets delfond, förslagsanslag.....
Karolinska sjukhusets delfond, förslagsanslag ... Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark, förslagsanslag...........................
Statens utlänningskommission:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m., förslagsanslag ....................................
Vissa kostnader för internationellt hälsovårdsarbete,
reservationsanslag..............................
Svenska sjukhuset i Korea, reservationsanslag .... Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslagsanslag ........................................
Resestipendier, reservationsanslag................
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ................................
Extra utgifter, reservationsanslag................
Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst, förslagsanslag...........................
Avveckling av visst mellanhavande mellan staten och Älvkarleby kommun.......................
9 725 000 6 397 000 767 000 1 708 000
2 422 000 309 000
Summa kronor
18 597 000 13 300
2 731 000
983 000
35 000 *3 500 000
800 000 10 000
800 000 100 000
5 000
75 000
27 649 300
588 351 300
Beräknat belopp.
78 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
XII. CIVILDEPARTEMENTET
A. Civildepartementet
Civildepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 799 800
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 44 ooo 753 800
753 800
B. Vissa myndigheter
Statens lönenämnd:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 203 600
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 12 000 215 600
Statens avtalsnämnd:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 198 800
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 25 100 223 900
Statens pensionsanstalt: '
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... 849 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................. 115 800 964 800
1 404 300
C. Statliga pensionsväsendet
1 Pensioner åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag, därav 1 400 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen..................... 133 000 000
2 Pensioner åt personal i försvarsväsendets reserver,
förslagsanslag.................................. 3 200 000
3 Pensioner enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare m. m., förslagsanslag, därav 7 200 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen......... 16 000 000
4 Pensioner åt viss arbetarpersonal i statens tjänst,
förslagsanslag.................................. 675 000
5 Vadstena krigsmanshuskassa, förslagsanslag...... 550 OOO
6 Pensionering av viss flottans gemenskap, förslags-
_ ™sla9 ........................................ 100 000
7 Pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag, därav 300 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen......... 37 500 000
8 Pensioner åt efterlevande till arbetare i statens
tjänst, förslagsanslag, därav 700 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.............. 2 750 000
9 Understöd i vissa fall åt f. d. anställningshavare vid
lotsverket m. fl................................ q00
10 Diverse pensioner och understöd m. m., förslags-
ansla9 ........................................ 4 600 000
198 390 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
79 D. Statsunderstödda pensionsväsendet
1 Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens
pensionsanstalt, förslagsanslag................... 103 000 000
2 Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa
överåriga extra provinsialläkare, förslagsanslag .... 5 000
3 Bidrag till pensioneringskostnaderna för handelsflottans pensionsanstalt........................ 1 600 000
104 605 000
E. Allmänna indragningsstaten
1 Avlöningar till personal å indragningsstat m. m.,
förslagsanslag.................................. 550 000
550 000
F. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 127 000
2 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................. 400 000
3 Kostnader för vissa förhandlingar m. m., förslagsanslag ........................................ 35 000
4 Extra utgifter, reservationsanslag................ 100
5 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. m., förslagsanslag..................... 15 000 000
15 562 100
Summa kronor 321 265 200
XIII. OFÖRUTSEDDA UTGIFTER
1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag............................ 1 000 000
80 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
XIV. RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.
Riksdagen:
1 Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag 6 175 000
2 Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag .................................. 1 075 000
3 Avlöningar till personal, förslagsanslag......... 1 200 000
4 Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag ... 1 200 000
5 Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag .................................. 32 000
6 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag .................................. 75 000
7 Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp, förslagsanslag......................... 94 000
8 Kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag ... 110 000
9 Utgivande av en nordisk parlamentarisk tidskrift,
förslagsanslag................................ 40 000
10 Övriga omkostnader, förslagsanslag............ 435 000
11 Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag..............
Riksgäldskontoret:
12 Avlöningar, förslagsanslag.................. l 652 000
13 Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag .................................. 220 000
14 Övriga omkostnader, förslagsanslag............ 240 000
Riksdagens ekonomibyrå:
15 Avlöningar, förslagsanslag.................... 650 000
16 Omkostnader, förslagsanslag.................. 585 000
Riksdagsbiblioteket:
17 Avlöningar, förslagsanslag.................... 283 000
18 Omkostnader, förslagsanslag.................. 30 000
19 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag .. 100 000
Justitieombudsmannen och hans expedition:
20 Avlöningar, förslagsanslag.................... 17^000
21 Omkostnader, förslagsanslag.................. 14 000
Militieombudsmannen och hans expedition:
22 Avlöningar, förslagsanslag.................... 178 000
23 Omkostnader, förslagsanslag.................. 22 000
Riksdagens revisorer och deras kansli:
24 Arvoden till revisorerna, förslagsanslag........ 45 000
25 Avlöningar, förslagsanslag.................... 155 000
26 Omkostnader, förslagsanslag.................. 28 300
27 Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag ....
28 Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag ........................................
29 Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., förslagsanslag ........................................
30 Pensioner åt efterlevande till befattningshavare,
förslagsanslag..................................
10 436 000 100
2 112 000
1 235 000
413 000
186 000
200 000
228 300 540 000
75 000
478 000
90 000
81 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
31 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
32 Vinstutlottning i samband med lönsparande, förslagsanslag ....................................
33 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
förslagsanslag....................................
Summa kronor
114 000 225 000
10 000
16 342 400
(i Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nrl
82 Kiingl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER
I. LUFTFARTSFONDEN
1 Underskott å luftfartsfonden............................... 7 §75 qqq
II. RIKSGÄLDS FONDEN1
1 Underskott å riksgäldsfonden............................... 435 qqq qqq
III. AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR
A. Statens affärsverksfonder
Kommunikationsdepartementet:
1 Försvarsberedskap vid televerket (I: B: 10),^reservationsanslag ...........................*____ 1 650 000
2 Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona —Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bred-
åkra—Växjö (I: C: 3), reservationsanslag....... 5 OOO 000
3 Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: 23),
reservationsanslag............................ 3 5QQ qqq
4 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk (I: D: 12),
reservationsanslag............................ 3 qqq qqq
13 150 000
B. Luftfartsfonden
Kommunikationsdepartementet:
1 Försvarsberedskap vid luftfartsverket (II: 6), reservationsanslag .............................. JQQ QQQ
C. Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
1 Ombyggnadsarbeten vid äldre fångvårdsanstalter
(III: 1), reservationsanslag.................... 40q qqq
2 Vissa byggnadsarbeten för fångvården (III: 2),
reservationsanslag............................ 4 772 500
3 Ersättningsanstalt för kvinnofängelset i Växjö
m. m. (III: 3), reservationsanslag.............. *395 000
4 Ersättningsanstalter för Långholmen m. m.
(III: 4), reservationsanslag.................... *100 qqq 2 667 500
1 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 86 * Beräknat belopp.
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
83 Utrikesdepartementet:
Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen (III: 5), reservationsanslag .................................. 475 000
Inköp och iståndsättande av beskickningsfastighet i Budapest (III: 6), reservationsanslag......... .56 300
Kommunikationsdepartementet:
Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm
(III: 7), reservationsanslag.................... 50 000
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna (III: 8), reservationsanslag .............................. 800 000
Anordnande av förvaltningslokaler (III: 9), reservationsanslag ................................ 200 000
Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål
(III: 10), reservationsanslag................... 37 500
Merkostnader för vissa byggnadsarbeten (III: 11), reservationsanslag............................ 150 000
Finansdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning m. m. (III: 12), reservationsanslag
Ecklesiastikdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala
(III: 13), reservationsanslag................... 70 000
Nybyggnad för de geografiska och mineralogiskgeologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala (III: 14), reservationsanslag............... 700 000
Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid universitetet i Uppsala (III: 15), reservationsanslag 50 000
Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet
(III: 16), reservationsanslag................... 137 500
Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg (III: 17), reservationsanslag 3 500 000 Vissa byggnadsarbeten vid karolinska medikokirurgiska institutet (III: 18), reservationsanslag . 37 500
Vissa ombyggnadsarbeten vid tandläkarhögskolan
i Malmö (III: 19), reservationsanslag........... 25 000
Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm
(III: 20), reservationsanslag................... 2 582 500
Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola
(III: 21), reservationsanslag................... 67 500
Om- och tillbyggnad av lärarhögskolan i Stockholm (III: 22), reservationsanslag.............. 40 000
Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna
(III: 23), reservationsanslag................... 66 000
Tillbyggnad av Skytteanska skolan i Tärna
(III: 24), reservationsanslag................... 27 500
Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva
(III: 25), reservationsanslag................... 47 500
Nybyggnad för konstfackskolan (III: 26), reservationsanslag .................................. 1 250 000
531 300
1 237 500
112 500
8 601 000
84 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1956
Jordbruksdepartementet:
27 Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (III: 27), reservationsanslag 162 500
28 Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri-
och trädgårdsinstitut (III: 28), reservationsanslag 40 000
29 Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan (III: 29),
reservationsanslag............................ 580 000
30 Byggnadsarbeten vid skogshögskolan (III: 30),
reservationsanslag............................ 19 000
Handelsdepartementet:
31 Utbyggnad av flygtekniska försöksanstalten (III:
31), reservationsanslag........................ 35 000
32 Säkerhetsanstalter för sjöfarten (III: 32), reservationsanslag .................................. 200 000
Inrikesdepartementet:
33 Nybyggnad för virusavdelning vid statens bakteriologiska laboratorium och virusinstitution vid
karolinska institutet m. m. (III: 33), reservationsanslag ...................................... 700 000
34 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m. (III: 34), reservationsanslag............. *16 750 000
35 Utbyggande av karolinska sjukhuset (III: 35),
reservationsanslag............................ 1 351 500
36 Uppförande av klinik för alkoholsjukdomar (III:
36), reservationsanslag........................ *250 000
37 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
(III: 37), reservationsanslag................... *630 000
38 Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret
(III: 38), reservationsanslag................... 172 500
39 Vissa skyddsrumsanläggningar (III: 39), reservationsanslag .................................. 3 575 000
D. Försvarets fonder
F örsvarsdepartementet:
Försvarets fastighetsfond:
1 Arméns delfond (IV: A: 1—7), reservationsanslag
2 Marinens delfond (IV: A: 9—14), reservationsanslag ....................................
3 Flygvapnets delfond (IV: A: 16-—21), reservationsanslag ................................
4 Befästningars delfond (IV: A: 23—36), reservationsanslag ................................
E. Statens utlåningsfonder
Socialdepartementet:
1 Lånefonden för bostadsbyggande (V: 1), reservationsanslag ..................................
* Beräknat belopp.
802 100
235 000
23 429 000 37 615 900
5 500 000
1 050 000
11 075 000
41 600 000 59 225 000
150 000 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
85 Ecklesiastikdepartementet:
2 Statens lånefond för universitetsstudier (V: 4),
reservationsanslag............................ 6 000 000
3 Allmänna studielånefonden (V: 5), reservationsanslag ...................................... 9 500 000 15 500 000
J ordbruksdepartementet:
4 Statens avdikningslånefond (V: 6), reservationsanslag ...................................... 500 000
5 Fiskerilånefonden (V: 7), reservationsanslag ..... 250 000_750 000
166 250 000
F. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
1 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare (VI: 1), reservationsanslag 28 000
2 Lån till anordnande på Alnö av en vårdanstalt
för alkoholmissbrukare (VI: 2), reservationsanslag 568 000
3 Lån till anordnande av kollektiva tvätterier
(VI: 5), reservationsanslag.................... 50 000
4 Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler
(VI: 6), reservationsanslag.................... 3 900 000 4 546 000
Inrikesdepartementet:
5 Lån till föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm (VI: 9), reservationsanslag .... 256 000
4 802 000
G. Diverse kapitalfonder
Handelsdepartementet:
Väg och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
1 Anordnande av en bombsäker oljelagringsan-
läggning (VIII: 7), reservationsanslag........ 1 653 800
2 Anordnande av ytterligare en bombsäker olje-
lagringsanläggning (VIII: 8), reservationsanslag 300 000
1 953 800
Summa kronor 283 096 700
IV. AVSKRIVNING AV OREGLERADE KAPITALMEDELSFÖRLUSTER 1
1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster............. 543 600 000
86 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder
FÖRSLAG TILL STAT FÖR RIKSGÄLDSFONDEN FÖR BUDGETÅRET 1956/57
87 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
36. Ränta å 1954 års 3 3/4 % Sfrs-lån av 30/11 ---- 2 661 834
37. » » 1955 » 2,4 % lån av 15/3 ............ 1 200 000
38. * * 1955 » 2 3/4 % lån av 15/3 .......... 3 987 500
39. * » 1955 * 4 1/2 % » » 9/5............ 19 543 028
Premieobligationslån:
40. Vinster å 1942 års premielån..................... 9 872 000
41. » t 1943 * * 5 253 000
42. » t 1944 » * 5 991 500
43. , » 1945 t » 7 880 000
44. * » 1946 » * 3 700 000
45. » » 1947 » » 7 400 000
46. » * 1951 » » 4 200 000
47. » t 1954 * * 4 500 000
48. » » 1955 » * 4 500 000
49. » » bostadspremielånet, förslagsvis ........... 1 000 000
50. Ränta å statsskuldförbindelser, förslagsvis..............
51. > » sparobligationer, förslagsvis...................
52. » » dollarkredit hos Export-Import Bank of
Washington (Marshall-lånet), förslagsvis........
53. » » av staten övertagna lån, förslagsvis...........
54. » » lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.,
förslagsvis...................................
55. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen.................
56. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret
Lejonet i Stockholm.........................
57. » » konung Carl XIII:s hemgiftskapital...........
58. » * Göta kanals reparationsfond..................
59. t » skattkammarväxlar, förslagsvis................
60. » * beräknad ny upplåning, förslagsvis............
306 806 252
54 296 500 8 500 000
1 900 000
2 568 000 780 000
30 000 000 300 000
90 000 7 500 7 045 45 000 000 13 414 903
468 670 200
B. Kapitalrabatter m. m.:
1. Kapitalrabatter, förslagsvis...........
2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis
3. Kursförluster, förslagsvis.............
1 000 000 250 000
100 1 250 100
Summa kronor 464 920 300
Inkomster
A. Räntor:
1. Ränta å uppköpta obligationer
2. • • rörliga krediter......
3. • » utlånade medel m. m.
100 000 38 000 000 20 000
38 120 000
B. Uppgäld och kursvinster:
1. Uppgäld..............
2. Kursvinster...........
88 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
C. Diverse inkomster:
1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m...... 1 500 000
2. Depositionsavgifter för premielånen................ 100 000
3. Dragningslistor å premielånen..................... 200 000
4. Övriga diverse inkomster......................... 100 l 800 100
39 920 300
Underskott att avföras å riksstatens driftbudget.................... 425 000 000
Summa kronor 464 920 300
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
89 KAPITALBUDGETEN
INKOMSTERNA Å KAPITALBUDGETEN
1 Lånemedel................................................
429 561 700
90 Kungl. Maj-.ts proposition nr 1 år 1956
INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag
inom fonden........... 5 300 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. - 700 000
4 601 000
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag
från riksstaten......... 1 650 000
inom fonden.......... 204 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 49 220 000
264 970 000
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
från riksstaten......... 8 500 000
inom fonden........... 188 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 37 700 000
234 300 000
D. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
från riksstaten......... 3 000 000
inom fonden........... 76 400 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 216 500 000
296 000 000
E. Domänverkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
inom fonden........... 700 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 229 900
1956/57
.. 4 601 000
4 601 000
254 970 000
254 970 000
234 300 000
234 300 000
296 000 000
296 000 000
930 900
930 900
930 900
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
91 II. LUFTFARTS FONDEN
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 29 001 000
från riksstaten......... 100 000
inom fonden........... 1 000 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndlgande. 27 900 000 _
29 001 000 29 001 000
IIL STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 77 254 200
från riksstaten......... 37 615 900
inom fonden........... 9 399 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 30 238 300 _
77 254 200 77 264 200
IV. FÖRSVARETS FONDER
A. Försvarets fastighetsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 95 600 000
från riksstaten......... 59 225 000
inom fonden........... 11 596 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 24 778 000 _
95 600 000 95 600 000
B. Försvarets fabriksfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 3 000 000
inom fonden........... 3 300 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. —301 000 _
3 000 000 3 000 000
V. STATENS UTLÅNINGS FONDER
Lånefonden för bostadsbyggande
Avskrivningsmedel Investeringsanslag........ 600 000 000
från riksstaten......... 150 000 000
Investeringsbemyndigande. 450 000 000 _
600 000 000 600 000 000
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
Investeringsbemyndigande. 1 000 000 Investeringsanslag
1 000 000
92 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
Statens bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande. 100 Investeringsanslag........ 100
Statens lånefond för universitetsstudier
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... 6 000 000 Investeringsanslag........ 6 000 000
Allmänna studielånefonden
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... 9 500 000 Investeringsanslag........ 9 500 000
Statens avdikningslånefond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag........ 2 500 000
från riksstaten......... 500 000
Investeringsbemyndigande. 2 000 000
2 500 000 2 500 000
Fiskerilånefonden
Avskrivningsmedel Investeringsanslag........ 1 000 000
från riksstaten......... 250 000
Investeringsbemyndigande. 750 000
1 000 000 1 ooo 000
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyndigande. 3 000 000 Investeringsanslag........ 3 000 000
Sjöfartsverkets båtlånefond
Investeringsbemyndigande. 500 000 Investeringsanslag 500 000
Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.
Investeringsbemyndigande. 3 000 000 Investeringsanslag........ 3 000 000
Summa investeringsbemyndiganden för statens utld-
ningsfonder............ 460 250 100
VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 172 252 200
från riksstaten......... 4 802 000
Övriga kapitalmedel...... 20 462 000
Investeringsbemyndigande. 146 988 200
172 252 200
172 252 200
Kungl. Maj.ts proposition nr i år 1956 93
VIL FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Övriga kapitalmedel........ 1 000 000 Summa investeringsanslag ... 8 022 000
Investeringsbemyndigande... 7 022 000 __
8 022 000 8 022 000
VIII. DIVERSE KAPITALFONDER
A. Väg- och vattenbyggnadsverkt ts förrådsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 19 916 000
från riksstaten.......... 1 953 800
inom fonden............ 20 000 000
Övriga kapitalmedel....... 100 000
Investeringsbemyndigande.. —2 137 800 _
19 916 000 19 916 000
B. Statens reproduktionsanstalts fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag---- 105 000
inom fonden ............. 250 000
Övriga kapitalmedel........ 1 000
Investeringsbemyndigande ,,. — 146 000 _
105 000 105 000
SÄGER BETRÄFFANDE SAMTLIGA INVE STE RINGS STATER FÖR:
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 1 822 452 400
från riksstaten....... 283 096 700
inom fonden......... 519 945 000
Övriga kapitalmedel .... 21 869 000
Investeringsbemyndigande 997 541 700
1 822 452 400
1 822 452 400
94 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
KAPITALINVESTERING
I. STATENS AFFÄRSVERKS FONDER
A. Postverket
1 Posthus m. m.................................
2 Inköp av fastigheter...........................
3 Anskaffning av automobiler m. m...............
Postverkets diligenstrafik:
4 Garagebyggnader m. m....................... 200 000
5 Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen .. 1 100 000
6 Förvärv av billinjer......................... 900 000
7 Postverkets dispositionsanslag..................
B. Televerket
1 Telefonstationsbyggnader m. m.................
2 Förrådsbyggnader m. m........................
3 Inköp av fastigheter...........................
Telefon- och telegrafanläggningar:
4 Riks- och landskablar m. m.................. 61 700 000
5 Telefon- och telegrafstationer................. 76 500 000
6 Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka
mellanortsledningar.......................... 89 600 000
Radioanläggningar för televerket:
7 Rundradioanläggningar....................... 10 100 000
8 Radioanläggningar för kommersiell trafik...... 1 350 000
9 Radioanläggningar för luftfarten................
10 Försvarsberedskap vid televerket...............
11 Televerkets dispositionsanslag...................
C. Statens järnvägar
Byggnader och anläggningar:
1 Bangårdar.................................. 13 500 000
2 Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar ... 15 000 000
3 Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bred-
åkra—Växjö................................ 5 000 000
4 Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden 12 500 000
5 Broar m. m................................. 600 000
6 Husbyggnader............................... 9 300 000
7 Signalsäkerhetsanläggningar................... 9 000 000
8 Vägskyddsanläggningar....................... 6 500 000
9 Telefonanläggningar m. m.................... 6 500 000
10 Anläggningar för elektrisk tågdrift............ 8 200 000
1 000 300 000 1 100 000
2 200 000 1 000 000 4 601 000
7 700 000 1 000 000 300 000
227 800 000
11 450 000 1 070 000 1 650 000 4 000 000
254 970 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
11 Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet....... 12 500 000
12 Lokstations- och driftverkstadsanläggningar .... 3 200 000
13 Anläggningar vid huvudverkstäder............ 4 000 000
14 Anläggningar vid förrådsavdelningen.......... 600 000 106 400 000
Rullande materiel:
15 Anskaffning av lok och lokomotorer.......... 31 050 000
16 Anskaffning av motorvagnar och rälsbussar .... 17 500 000
17 Anskaffning av person-, resgods- och postvagnar 4 650 000
18 Anskaffning av godsvagnar................... 47 800 000
19 Ombyggnad av rullande materiel............. 3 900 000 104 900 000
Biltrafik:
20 Garage- och verkstadsbyggnader.............. 1 200 000
21 Anskaffning av bilmateriel................... 7 400 000
22 Förvärv av billinjer..........................500 000 9 100 000
23 Försvarsberedskap vid statens järnvägar......... 3 500 000
24 Inventarier m. m.............................. 7 400 000
25 Statens järnvägars dispositionsanslag............ 3 000 000
234 300 000
D. Statens vattenfallsverk
Kraftstationer m. m.:
1 Stenungsunds ångkraftstation................. 33 000 000
2 Gasturbinanläggning vid Västervik............ 1 000 000
3 Kraftstationer i Indalsälven mellan Litselet och
Gesunden................................... 7 000 000
4 Kraftstation vid Järkvissle................... 18 000 000
5 Ytterligare maskinaggregat i Forsmo kraftstation 7 500 000
6 Ytterligare kraftstationer i Ångermanälven..... 5 000 000
7 Kraftstationer i Umeälven mellan Storuman och
Blåviken . .................................. 53 000 000
8 Stornorrfors kraftstation..................... 30 000 000
9 Lån till Aktiebolaget Umeforsen.............. 7 000 000
10 Ytterligare kraftstationer i Luleälven.......... 10 000 000 171 500 000
11 Regleringsföretag.............................. 13 000 000
12 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk......... 97 000 000
13 Inköp av vattenfall och fastigheter............. 1 000 000
14 Förvärv av enskilda företag för elektrisk distribu-
tionsverksamhet............................... 1 500 000
15 Statens vattenfallsverks dispositionsanslag....... 10 000 000
16 Förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen..... *2 000 000
296 000 000
E. Domänverket
1 Förvärv av fångkolonier....................... 75 000
2 Tjänstebostäder för domänverket............... 700 000
3 Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar . 155 900
930 900
Summa kronor 790 801 900
Beräknat belopp.
96 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
II. LUFTFARTSFONDEN
Kommunikationsdepartementet:
Luftfartens markorganisation:
1 Markförvärv.............................. 1 000
2 Byggnader................................ 1 400 000
3 Teleutrustning m. m....................... 100 000
4 Belysningsanläggningar..................... 550 000
5 Fordon, maskiner och redskap.............. 1 050 000
6 Försvarsberedskap vid luftfartsverket....... 100 000
7 Luftfartsverkets dispositionsanslag.......... 800 000
8 Utbyggnad av storflygplats................. *25 000 000
Summa kronor
III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Justitiedepartementet:
1 Ombyggnadsarbeten vid äldre fångvårdsanstalter 400 000
2 Vissa byggnadsarbeten för fångvården......... 3 545 000
3 Ersättningsanstalt för kvinnofängelset i Växjö,
m. m....................................... *1 290 000
4 Ersättningsanstalter för Långholmen, m. m. ... *1 740 000
Utrikesdepartementet:
5 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen.............. 1 900 000
6 Inköp och iståndsättande av beskickningsfastig-
het i Budapest ............................. 300 000
Kommunikationsdepartementet:
7 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm 200 000
8 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna........... 3 200 000
9 Anordnande av förvaltningslokaler............ 800 000
10 Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål . . 500 000
11 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten....... 300 000
Finansdepartementet:
12 Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och
gränsbevakning m. m........................
Ecklesiastikdepartementet:
13 Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala 140 000
14 Nybyggnad för de geografiska och mineralogisk-
geologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala ........................................ 1 400 000
15 Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid
universitetet i Uppsala....................... 100 000
16 Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet . . 275 000
17 Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg........................ 7 000 000
18 Vissa byggnadsarbeten vid karolinska mediko-
kirurgiska institutet......................... 75 000
* Beräknat belopp.
29 001 000
29 001 000
6 975 000
2 200 000
5 000 000
450 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1956
19 Vissa ombyggnadsarbeten vid tandläkarhögskolan
i Malmö.................................... 50 000
20 Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm . 5 165 000
21 Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola . . 135 000
22 Om- och tillbyggnad av lärarhögskolan i Stockholm ....................................... 80 000
23 Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna 132 000
24 Tillbyggnad av Skytteanska skolan i Tärna---- 55 000
25 Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva . . 95 000
26 Nybyggnad för konstfackskolan............... 2 500 000 17 202 000
Jordbruksdepartementet:
27 Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök......................... 325 000
28 Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri-
och trädgårdsinstitut........................ 80 000
29 Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan....... 1 160 000
30 Byggnadsarbeten vid skogshögskolan...........39 200 1 604 200
Handelsdepartementet:
31 Utbyggnad av flygtekniska försöksanstalten---- 140 000
32 Säkerhetsanstalter för sjöfarten............... 400 000 540 000
Inrikesdepartementet:
33 Nybyggnad för virusavdelning vid statens bak-
teriologiska laboratorium och virusinstitution vid karolinska institutet m. m.................... 1 400 000
34 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m....................................... *33 500 000
35 Utbyggande av karolinska sjukhuset.......... 2 703 000
36 Uppförande av klinik för alkoholsjukdomar .... *500 000
37 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala *1 260 000
38 Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret 345 000
39 Vissa skyddsrumsanläggningar.............. 3 575 000 43 283 000
Summa kronor 77 254 200
IY. FÖRSVARETS FONDER
A. Försvarets fastighetsfond
Arméns delfond:
1 Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. 900 000
2 Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt ..................................... 8 000 000
3 Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering
av värnpliktsutbildningen.................... 800 000
4 Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder........ 200 000
5 Skyddsanordningar vid arméns anläggningar . . . 200 000
6 Förråd för armén........................... 4 000 000
7 Vissa byggnadsarbeten för armén............. 1 900 000
8 Vissa markförvärv för armén................. *9 700 000 20 700 000
* Beräknat belopp.
7 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 1
98 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1956
Marinens delfond:
9 Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. 500 000
10 Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder........ 100 000
11 Skyddsanordningar vid marinens anläggningar . 50 000
12 Anordnande av vissa förråd och garage....... 600 000
13 Flyttning av Stockholms örlogsbas............ 450 000
14 Vissa byggnadsarbeten för marinen........... 400 000
15 Vissa markförvärv för marinen............... *500 000 2 600 000
Flygvapnets delfond:
16 Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. 500 000
17 Vissa flygfältsarbeten m. m................... 18 000 000
18 Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder........ 100 000
19 Skyddsanordningar vid flygvapnets anläggningar 50 000
20 Anläggningar för el- och teleutrustning........ 2 500 000
21 Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet......... 1 000 000
22 Vissa markförvärv för flygvapnet............. *7 000 000 29 150 000
Befästningars delfond:
23 Anordnande av vissa fartygstunnlar........... 3 000 000
24 Berghangarer............................... 7 400 000
25 Anordnande av vissa drivmedelsförråd........ 3 500 000
26 Vissa ammunitionsförråd..................... 4 300 000
27 Anordnande av vissa förråd för marinen m. m. .. 600 000
28 Uppställningsplatser för radarstationer......... 1 250 000
29 Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier .................................... 3 000 000
30 Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen
m- m....................................... 2 200 000
31 Tygmaterielförråd i berg..................... 6 600 000
32 Utvidgning av flygverkstad.................. 300 000
33 Fullträffsäkra uppehållsplatser................ 6 000 000
34 Flyttning av Stockholms örlogsbas............ 200 000
35 Anläggningar för robotvapen................. 1 000 000
36 Övriga befästningsarbeten.................... 2 250 000
37 Vissa markförvärv för befästningar........... *1 550 000 43 150 000
95 600 000
B. Försvarets fabriks fond
1 Anskaffning av maskiner och utrustning m. m.
för försvarets fabriksstyrelse.................. 2 000 000
2 Försvarets fabriksverks dispositionsanslag...... 100 000
3 Diverse byggnadsarbeten..................... 900 000 3 000 000
8 000 000
* Beräknat belopp.
Summa kronor 98 600 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1956
99 V. STATENS UTLÅNINGS FONDER
Socialdepartementet:
1 Lånefonden för bostadsbyggande.............. 600 000 000
2 Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien .............................. 1 000 000
3 Statens bosättningslånefond...................100
Ecklesiastikdepartementet:
4 Statens lånefond för universitetsstudier........ 6 000 000
5 Allmänna studielånefonden................... 9 500 000
Jordbruksdepartementet:
6 Statens avdikningslånefond................... 2 500 000
7 Fiskerilånefonden............................ 1 000 000
Handelsdepartementet:
8 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten .. 3 000 000
9 Sjöfartsverkets båtlånefond................... 500 000
10 Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. .. 3 000 000
Summa kronor
VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Socialdepartementet:
1 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare....................... 228 000
2 Lån till anordnande på Alnö av en vårdanstalt
för alkoholmissbrukare....................... 568 000
3 Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet 160 000 000
4 Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder ................................. 100
5 Lån till anordnande av kollektiva tvätterier . .. 200 000
6 Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler 6 000 000
Kommunikationsdepartementet:
7 Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1955/56 .....................................
Inrikesdepartementet:
8 Lån till utländska läkare för viss efterutbildning 100
9 Lån till föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm............................ 256 000
601 000 100
15 500 000
3 500 000
6 500 000 626 500 100
166 996 100
5 000 000
256 100
Summa kronor 172 252 200
100 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
VII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Finansdepartementet:
1 Andelsteckning i Internationella finansierings-
bolaget..................................... 5 732 000
Handelsdepartementet:
2 Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten
tillhöriga gruvor i Västerbottens län.......... 2 290 000
Summa kronor 8 022 000
VIII. DIVERSE KAPITALFONDER
Kommunikationsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
1 Garage- och förrådsbyggnader m. m......... 5 500 000
Maskincentralförråd:
2 Motorfordon och vägmaskiner
m. m........................ 9 600 000
3 Flytande materiel............. 1 700 000 11 300 000
4 Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositions-
anslag .....................................1 000 16 801 000
Jordbruksdepartementet:
Statens reproduktionsanstalts fond:
5 Utökad maskinell utrustning............... 100 000
6 Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten 5 000 105 000
Handelsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
7 Anordnande av en bombsäker oljelagringsan-
läggning.................................. 2 115 000
8 Anordnande av ytterligare en bombsäker olje-
lagringsanläggning......................... 1 000 000 3 115 000
Summa kronor 20 021 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1956
101 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindeli., Nordenstam, Lindström, Länge, Lindholm.
Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen angående statsverkets inkomster och utgifter för budgetåret 1956/57, som Kungl. Maj:t på hemställan av vederbörande föredragande enligt statsrådsprotokollet för denna dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under nämnda budgetår av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att godkänna sistnämnda förslag, vid vilket fogats specifikationer av inkomsterna och utgifterna å riksstaten, och alltså Upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med förslaget.
Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att proposition skall i enlighet med förslaget avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Bengt Resare
551784. Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BILAGA 1 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1956
INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Länge, Lindholm.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1956/57 jämte därmed sammanhängande frågor.
Härvid har jag att anmäla riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1955 med inkomstberäkning för nämnda budgetår (bihang 1).
Finansplanen
1. Den internationella utvecklingen. Under år 1955 har, enligt vad som framhålles i den nu framlagda nationalbudgeten för år 1956 (bihang 2), en anmärkningsvärd parallellitet rått mellan de ekonomiska utvecklingstendenserna i de ledande industriländerna i Västeuropa och Nordamerika. Detta bar gällt både produktionens stegringstakt och expansionens inriktning. Främst företagens investeringar i maskiner och anläggningar, men även köpen av konsumtionskapitalvaror, har visat en mycket stark uppgång. Däremot har konsumtionen av livsmedel och textilvaror karakteriserats av stagnation. Den internationella handeln har visat fortsatt uppsving. De västeuropeiska ländernas guld- och dollartillgodohavanden har fortsatt att öka, om än i långsammare takt. Levnadskostnaderna, som under flera år varit sta-
1 Bihang till riksdagens protokoll 195G. 1 saml. Nrl. Bil.l
2 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
bila, har åter börjat visa tendenser till en dragning uppåt. Ekonomiskt-politiska åtgärder har i ett flertal länder satts in för att bromsa högkonjunkturen.
Allting tyder på en fortsatt högkonjunktur under år 1956. Både i Förenta Staterna och Västeuropa vittnar föreliggande investeringsplaner om en optimistisk framtidsbedömning hos företagarna. Möjligen har man anledning att räkna med en något avsaktande takt i produktionsökningen, beroende dels på att tidigare lediga produktionsresurser i hög grad blivit utnyttjade, dels på knappheten på viktiga förnödenheter som kol och stål. För den internationella handels- och betalningsutvecklingen är förutsättningarna oförändrade. Någon omedelbar risk för dollarknapphet i Europa torde inte förena-
Ingenting tyder heller på någon väsentlig förändring i tendenserna i prisutvecklingen. Splittringen mellan å ena sidan fallande priser för livsmedel och konsumtionsråvaror och å andra sidan risker för prishöjningar på kapitalvaror kommer sannolikt att bestå.
Slutsatsen för Sveriges del av denna redogörelse för det internationella konjunkturläget är i korthet, att en fortsatt högkonjunktur ute i världen knappast kan väntas medföra några dämpande tendenser utan snarare ge ytterligare expansiva impulser åt den svenska utvecklingen.
2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet. I nationalbudgeten för år 1956 analyseras utvecklingen under fjolåret och de tendenser som kan väntas bli bestämmande under år 1956.
Beträffande år 1955 framhålles, att den ekonomiska utvecklingen i vårt land kännetecknats av fortsatt hög aktivitet. Starka expansiva krafter har alltjämt gjort sig gällande på olika områden. Den stabilitet i prisnivån, som rått under de tre föregående åren, har brutits. Den bild man för närvarande har av utvecklingen är emellertid i flera avseenden oklar. I vad avser produktionen synes denna ha stigit något mindre än vad man räknade med i den reviderade nationalbudget som framlades våren 1955. Att så blev fallet berodde framför allt på att jordbrukets produktionsbidrag till följd av den kalla våren och den torra sommaren minskade med omkring tio procent. Industriproduktionen ökade däremot något mer än som antagits. Expansionen var starkast inom kapitalvaruindustrierna. Byggnads- och anläggningsverksamhetens volym ökade med två å tre procent. Även skogsbruket, handeln och samfärdseln ökade sina produktionsbidrag. Totalt beräknas produktionstillskottet från samtliga näringsgrenar ha stigit med omkring 3— 3 1/2 procent under år 1955.
Produktionsökningen har varit möjlig endast genom ett hårt utnyttjande av tillgängliga resurser. Antalet sysselsatta inom näringslivet ökade med omkring 25 000. överflyttningen av arbetskraft från jordbruket till stadsnäringarna fortsatte. Arbetslösheten låg i stort sett under 1954 års låga nivå. Brist på arbetskraft märktes inom vissa områden och rörligheten på
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna 3
arbetsmarknaden ökade något. Under senare delen av året kunde vissa tecken på en något förbättrad balans på arbetsmarknaden skönjas.
Även utrikeshandelns omfattning ökade under år 1955. Exportvolymen var enligt preliminära beräkningar sex procent högre än under år 1954. ökningen kom främst på skogsprodukter samt järn och stål. Importvolymen steg samtidigt med tio procent, varav huvuddelen hänförde sig till ökad införsel av bränslen, järn och stål samt verkstadsprodukter. — Exportoch importpriserna var i genomsnitt tre respektive en procent högre än under år 1954. Bytesförhållandet förbättrades härigenom med ungefär två procent.
Trots ökade nettoinkomster av sjöfart försämrades bytesbalansen i förhållande till år 1954. Under året inträffade emellertid vissa betalningsförskjutningar, som påverkade valutareserven i positiv riktning. Valutareservens förändringar framgår av följande tabell.
V alutareserven
Miljoner kronor
i
En anmärkningsvärt stor likformighet har rått i fråga om utvecklingen av den privata och offentliga konsumtionen samt de privata och offentliga investeringarna. Samtliga beräknas nämligen år 1955 ha stigit med tre å fyra procent i jämförelse med år 1954. Bland de privata investeringarn a har en avsevärd utbyggnad skett främst för industriinvesteringarna och transportmedlen, bland annat fartyg till handelsflottan. Bostadsbyggandet visade däremot en svag nedgång. För de offentliga investeringarnas del har ökningen varit relativt jämnt fördelad på den statliga och kommunala sektorn. Till den offentliga konsumtionens ökade omfattning har endast kommunerna bidragit; den statliga konsumtionens storlek har varit oförändrad. Den privata konsumtionen synes ha undergått en måttlig ökning på omkring tre procent. Denna motsvarar inte på långt när reallönernas uppgång. En betydande stegring i det personliga sparandet synes därför ha ägt rum.
Sammanfattningsvis kan sägas, att den realekonomiska expansionen fortsatt ehuru i en något dämpad takt. En normal ökning av produktionen och en viss förbättring av bytesförhållandet gentemot utlandet har utgjort un-
4 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
derlag för en måttlig och likformig ökning av konsumtion och investeringar samtidigt som en försämring av bytesbalansen inträffat.
Såvitt nu kan bedömas har utvecklingen under 1955 års lopp inneburit en viss dämpning i expansionstendenserna. Detta betyder dock inte, att den svenska ekonomin vid slutet av året skulle ha varit helt fri från spänningar.
Beträffande utsikterna för år 1956 framhålles i nationalbudgeten i vad avser arbetsmarknaden, att arbetskraftstillgångarna synes ge utrymme för en ökad sysselsättning. Under året kommer nämligen befolkningen i de arbetsföra åldrarna att öka betydligt mer än tidigare under 1950-talet. Däremot förefaller det knappast realistiskt att räkna med ett lika stort tillskott av arbetsanmälda utlänningar som under år 1955. Stadsnäringarna bör liksom tidigare kunna tillgodogöra sig ett arbetskraftstillskott genom utflyttningen från jordbruket. Någon mer betydande nedpressning av den redan ringa arbetslösheten synes inte trolig.
Produktionen beräknas komma att öka även under år 1956. Stegringstakten förutses dock bli något lägre än under de närmast föregående åren till följd av att produktionsresurserna redan är mycket hårt utnyttjade. Behovet av råvaror för produktionen synes kunna tillfredsställas. Beträffande fasta bränslen och elkraft är läget däremot ansträngt och viss sparsamhet blir nödvändig i fråga om utnyttjande av elkraft, i varje fall under årets första månader. Någon påtaglig begränsning av produktionen på grund av elkraftssituationen befaras dock inte. Beträffande de olika näringsgrenarna väntas en fortsatt produktionsökning för de flesta av industrins olika branscher. Byggnads- och anläggningsverksamheten beräknas jämfört med fjolåret lämna ett i stort sett oförändrat produktionsbidrag. För jordbrukets del skulle en normalskörd innebära, att näringsgrenens tillskott till den totala produktionen ökar jämfört med fjolåret. Inom övriga områden förutses höjda bidrag från bland annat den offentliga sektorn, handeln och samfärdseln. Detsamma är fallet beträffande bostadsutnyttjandet, vilket ökar genom nyproduktionen av bostäder.
På utrikeshandelns område väntas fortsatt god efterfrågan på våra exportvaror. Exportökningar beräknas för järnmalm, massa och papper, järn och stål samt verkstadsprodukter. Totalt räknas med en ökning av exportvolymen på nära två procent. På importsidan har kalkylerats med en betydande stegring av fartygs- och flygplansimporten. Även införseln av flytande bränslen väntas öka. Importen av järn och stål, bilar och sammansättningsdelar förutses däremot komma att minska. Totalt skulle detta enligt beräkningarna ge en ökning av importvolymen på knappt en procent. — Export- och importprisernas utveckling beräknas medföra en förbättring av bytesförhållandet.
Bedömningarna av investe ringsutvecklingen tyder på en ökning totalt sett med 300 miljoner kronor eller två procent. Detta resultat framkommer såsom ett netto av en minskning av investeringarna i byggnader och anläggningar med omkring 35 miljoner kronor och en ökning av investeringarna i maskiner och transportmedel med cirka 335 miljoner kro-
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna 5
nor. Osäkerheten i de gjorda antagandena understrykes dock i nationalbudgeten.
Den statliga konsumtionen har beräknats utifrån riksstaten 1955/56 och budgetförslaget för 1956/57. Mellan åren 1955 och 1956 förutses volymen bli oförändrad. Den kommunala konsumtionen synes komma att stiga med omkring sju procent. Enligt dessa beräkningar skulle stegringen av den totala offentliga konsumtionen bli cirka fyra procent.
För den privata konsumtionens del har det befunnits rimligt att räkna med en ökning av omkring tre procent, motsvarande cirka 800 miljoner kronor i 1955 års priser.
En sammanfattning av förändringarna på olika områden under förenämnda antaganden redovisas i följande försörjningsbalans för år 1956.
Beräknad försörjningsbalans för år 1956
Miljoner kronor i 1955 års priser
Försörjningsbalansen baseras på antagandet, att de vidtagna åtstramningsåtgärderna verkar starkt uppbromsande på investeringsexpansionen, medan konsumtionen för den närmaste framtiden förutsatts öka i normal takt. Ökningen av exporten i förhållande till importen och en viss förbättring av bytesförhållandet till utlandet beräknas under det kommande året kunna medföra en utjämning av bytesbalansen.
Avslutningsvis diskuteras i nationalbudgeten vissa risker som utvecklingen under år 1956 kan medföra.
En sådan risk är, att den totala efterfrågan blir större än här förutsatts, närmast därför att investeringarna blir större. Underlaget för beräkningen är på denna punkt särskilt bräckligt. Det finns tecken som tyder på en fortsatt ökning, såsom den stora omfattningen av ansökningar om byggnadstillstånd och verkstadsindustrins alltjämt betydande orderstock. Investeringsplanerna brukar också snabbt revideras under trycket av förändringar
6 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
i bedömningen av det ekonomiska läget. Med den starka högkonjunktur i andra länder, som förutses komma att bestå, är det sannolikt att sådana revideringar kommer att ske i riktning mot mera omfattande investeringar. I nationalbudgeten bedömes spänningen i ekonomin fortfarande vara så stor, att de expansiva tendenserna måste balanseras med en fortsatt restriktiv politik.
Utvecklingen synes även innebära risker för en mindre gynnsam utveckling av bytesbalansen. Under år 1955 har denna som förut angivits försämrats. Även om de föregående kalkylerna tyder på att en balans skulle vara möjlig under år 1956, kan denna inte anses säkerställd. Under en tid av gynnsamma avsättningsförhållanden för våra exportvaror skulle dessutom inte endast balans utan ett överskott, som möjliggjorde en förstärkning av valutareserven, vara önskvärt. Utvecklingen av betalningarna gentemot utlandet måste därför följas med uppmärksamhet och tillmätas stor betydelse vid utformningen av den ekonomiska politiken.
I kalkylerna har förutsatts att en prisstabilitet skall vara möjlig under år 1956 på den nivå som nåtts vid årets början. Med vårt stora ekonomiska beroende av utlandet är det sannolikt, att möjligheterna att genom höjda priser kompensera stigande kostnader kommer att vara mindre i fortsättningen än vad de varit hittills. Likaså skapar den restriktiva ekonomiska politiken här hemma ett kärvare ekonomiskt klimat, som minskar företagens möjligheter att på sina kunder övervältra konsekvenserna av stigande kostnader. I samband härmed ökas riskerna för att effekten av stigande kostnader i stället kan ge sig tillkänna i sysselsättningen. Eftersom en överskottsefterfrågan på arbetskraft alltjämt föreligger, framstår en sådan effekt i första hand som ett uttryck för en utveckling mot bättre balans. Lokala sysselsättningssvårigheter kan dock göra sig gällande. Dessa måste i första hand mötas av en beredskap som möjliggör att eventuellt friställd arbetskraft så friktionsfritt som möjligt överföres till områden, där en otillfredsställd efterfrågan på arbetskraft finns, och inte av en generell uppmjukning av den allmänna restriktiva politiken.
3. Den ekonomiska politiken. Återblicken på det gångna året och analysen av de i dag rådande tendenserna visar, att den ekonomiska utvecklingen inom landet för närvarande står under intryck av den sedan hösten 1954 successivt skärpta ekonomiska politiken. I finansplanen till 1955 års statsverksproposition och i den senare under våren lämnade kompletteringspropositionen har utförligt redogjorts för stabiliseringspolitikens principiella uppläggning liksom för de olika åtgärder som vidtagits till skydd för penningvärdet och den samhällsekonomiska jämvikten. Utvecklingen har sedan i stort sett förlöpt efter de sålunda uppdragna linjerna. Även om riskerna för jämviktsrubbningar alltjämt kvarstår och påkallar kraftfulla insatser från statsmakternas sida, kan det vid årets slut konstateras, att spänningen i den inhemska ekonomin något dämpats och att de balansstörande krafterna till
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna 7
viss grad försvagats. Vårt lands läge ter sig i detta avseende gynnsammare än många andra länders, där en motsvarande åtstramning av politiken satts in på ett senare stadium än hos oss och där man nu har att kämpa mot ett hårdare inflationistiskt tryck än här hemma.
Ett mindre tillfredsställande inslag i den svenska bilden är emellertid den starka pris- och kostnadsstegringen, vilken ligger högt uppe på den internationella jämförelseskalan. Den betydande uppgången av konsumentprisnivån är dock inte uttryck för ett inflationsdrivande efterfrågeöverskott som pressat priserna uppåt under en allmän tävlan om varorna mellan köparna. Orsaken är i stället främst de tidigare förutsedda konsekvensprisstegringarna efter vårens lönerörelse, vilka dock på grund av lönehöjningarnas omfattning blivit större än som väntades vid förra årsskiftet, samt vidare prisökningarna på livsmedel till följd av sommarens torka och de bland annat av ränteutvecklingen betingade hyreshöjningarna. Ett annat ofördelaktigt drag i fjolårets utveckling är det svaga utfallet av betalningsbalansen.
I fjol våras antogs den privata konsumtionen komma att stiga utomordentligt kraftigt. Farhågor uttalades därvid för att utrymmet för en ökning av investeringarna härigenom skulle ätas upp med en uppbromsning av produktion och framåtskridande som följd. Från oppositionens sida kritiserades den förda politiken mycket starkt för att de efterfrågebegränsande åtgärderna till övervägande delen inriktats mot företagarsektorn och investeringsområdet och endast i mindre mån direkt mot konsumenterna och löntagarna. Även från regeringens sida underströks, att en fortsatt ökning av investeringarna i snabbare takt än konsumtionen i och för sig framstod såsom angelägen med tanke på de omfattande investeringsbehov på fundamentala områden som avtecknade sig i framtidsperspektivet. En neutralisering av en väsentlig del av efterfrågeöverskottet genom direkt konsumtionsbegränsande åtgärder var därför motiverad, allra helst som de starka spänningarna i ekonomin utkristalliserat sig i betydande inkomsthöjningar för konsumenterna. I detta syfte infördes premieringen av det frivilliga sparandet. Då emellertid härutöver förutsättningar saknades under rådande förhållanden för åtgärder med sikte på att hålla tillbaka konsumtionsökningen, måste i stället tyngdpunkten i ansträngningarna att hålla den totala efterfrågan inom ramen för de produktiva resurserna läggas på dämpningen av vinstkonjunkturen och expansionstendenserna i näringslivet. Detta borde enligt regeringens uppfattning indirekt öva ett stabiliserande inflytande också på konsumtionsområdet. Genom en nedtoning av företagarkonjunkturen kunde man sålunda hoppas på att lägga grunden till en lugn utveckling i hela det ekonomiska livet under den kommande tiden och därmed också skapa betingelser för återhållsamhet vid nästa avtalsrörelse.
När nu det faktiska resultatet för år 1955 preliminärt kan överblickas, framgår det, att den ekonomiska politiken fått de åsyftade verkningarna. De förut redovisade nationalbudgetkalkylerna tyder på att konsumtionsefterfrågan hållit sig inom rimliga gränser. Enligt de gjorda uppskattning-
8 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
arna, vilka givetvis får tagas med all den reservation som deras preliminära karaktär kräver, skulle nämligen den privata konsumtionsvolymen under 1955 blott ha ökat med cirka tre procent mot i 1955 års reviderade nationalbudget antagna sex procent.
Att konsumtionsökningen blivit av tämligen måttlig omfattning trots inkomstvolymens starka ansvällning, sammanhänger bland annat med att det personliga sparandet, såsom redan i det föregående framhållits, visat en glädjande tillväxt under det tilländalupna året. Det låter sig icke bedöma, i vilken mån den särskilda anordningen för statsmakternas premiering av det frivilliga sparandet medverkat härtill. Avsikten har varit att genom generösa villkor väcka intresse för ett regelbundet sparande hos allmänheten. Med hänsyn till huvudsyftet att genom en brett upplagd manifestation från det allmännas sida stimulera sparandet har det från början stått klart, att det inte finns anledning att genom tillkrånglade regler och en invecklad kontrollapparat skapa garantier för ett rigoröst urskiljande av nysparandet vid premieringen. Av väsentlig betydelse för det eftersträvade resultatet har varit att den intensiva sparpropaganda, som bedrivits av både de enskilda kreditinstituten och av det med stöd av statliga medel organiserade arbetsutskottet för sparkampanjen, kunnat bygga på de goda förmåner som statsmakterna erbjudit. En närmare redovisning av det hittills uppnådda resultatet torde få lämnas i samband med anmälan av frågan om medelsanvisningen för kampanjen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56.
Sparandets gynnsamma gestaltning under förra året har skapat utrymme lör en väl hävdad investeringsutveckling. De privata investeringarna har för år 1955 stigit med tre procent, en siffra som möjligen kommer att visa sig ligga i underkant, när mera definitiva statistiska uppgifter senare erhålles. För de egentliga industriinvesteringarna beräknas en uppgång med inte mindre än sju procent. Totalproduktionen har vuxit i något långsammare takt än som motsågs i nationalbudgetprognosen, men detta förklaras huvudsakligen av den dåliga skörden. Den nu preliminärt till drygt tre procent uppskattade ökningen av bruttonationalprodukten motsvarar emellertid ungefär vad som tidigare ansetts vara en normal framstegstakt. För industriproduktionens del beräknas ökningen till hela fem procent. Sammanfattningsvis kännetecknas den reala utvecklingen under år 1955 av en ovanligt jämn ökningstakt för samhällsekonomins olika delar. Den på grund av stabiliseringspolitikens inriktning befarade snedbelastningen vid utnyttjandet av de tillgängliga resurserna, och då särskilt den i och för sig icke önskvärda förskjutningen från investeringar till konsumtion, till förfång för produktivitet och framåtskridande, har alltså uteblivit under år 1955.
Fjolårets skärpning av den restriktiva politiken har emellertid ännu inte helt uttömt sina verkningar. Det kan väntas, att den fulla effekten framträder först under innevarande år. Konjunkturinstitutets senaste höstrapport framhävde synpunkter i den riktningen. Det ansågs i rapporten inte uteslutet, att investeringsverksamheten så småningom kunde antas
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna 9
visa en avtagande ökningstendens. Också den nu framlagda nationalbudgeten för år 1956 understryker denna utveckling. I ett samhälle som präglas av strävanden att förena full sysselsättning med fast penningvärde och samhällsekonomisk jämvikt är marginalerna mellan expansionistiska och kontraktiva tendenser i utvecklingen relativt smala. Den ekonomiska politiken ställs av det skälet ständigt inför ett svårt awägningsproblem. För ögonblicket gör sig detta awägningsproblem påmint med särskild styrka.
I den föreliggande situationen måste uppenbarligen kravet på flexibilitet hos den ekonomiska politiken sättas mycket högt. Det gäller att med yttersta uppmärksamhet följa lägets växlingar och att snabbt anpassa åtgärdernas styrka och inriktning efter de skiftande förutsättningarna för balansens bevarande. Beredskapen mot sysselsättningsrubbningar får inte eftersättas. Framför allt är det av vikt, att de arbetsmarknadspolitiska föranstaltningarna i syfte att utjämna lokalt eller branschvis uppträdande arbetslöshet utbygges. Jag vill i sammanhanget erinra om den under år 1954 upprättade stabiliseringsnämnden, vilkens uppgift varit att utgöra ett centralt organ för den allmänt ekonomiskt-politiska planeringen av åtgärder till mötande av såväl inflationistiska som depressiva risker. Min avsikt är att senare föreslå en omläggning av organisationen för ifrågavarande planeringsarbete och att samtidigt upptaga frågan om en förstärkning av den personal som hittills haft att i anslutning till nämndens verksamhet föredraga ärenden angående den ekonomiska beredskapen.
Ännu så länge råder det dock ett övertryck i ekonomin, såsom närmare belyses i den tidigare refererade nationalbudgeten för år 1956. Detta övertryck kan bland annat avläsas däri, att önskemålen om byggnadstillstånd vida överstiger de fastställda kvoterna. På såväl arbetsmarknaden som varumarknaden pressar dessutom efterfrågan fortfarande mot de gränser som utstakas av de tillgängliga resurserna, om man bortser från säsongmässiga förhållanden och ojämnheter branscherna emellan.
Det mest påtagliga tecknet på att den totala efterfrågan alltjämt är för hög inom landet, utgör läget på betalningsbalansens och valutareservens område. Importökningen har varit starkare än exportökningen, och detta kan, såsom framliålles i nationalbudgeten, sägas återspegla en viss brist på samhällsekonomisk balans. Med den goda exportkonjunktur, som vårt land sedan lång tid tillbaka haft och som alltjämt härskar, borde det ha funnits förutsättningar för en förstärkning av den i förhållande till utrikeshandelns storlek alltför begränsade valutareserven. Utvecklingen har emellertid närmast varit den motsatta. I fjol resulterade bytesbalansen i ett betydande underskott, vilket emellertid till större delen täcktes genom tidsförskjutningar i betalningarna. Tack vare dessa förskjutningar, som främst betingats av att de svenska importörerna under nuvarande kreditmarknadsförhållanden i ökad utsträckning utverkat leveranskrediter från utlandet men delvis också av att de svenska exportörerna av samma skäl strävat att taga hem sina valutaintäkter snabbare än eljest, kunde valutareserven hållas
10 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
i det närmaste intakt. Detta skenbart gynnsamma resultat får alltså icke undanskymma lägets allvar. Den i nationalbudgeten förutsedda valutautvecklingen under det nu framförliggande året är ej heller ägnad att inge tillförsikt beträffande betalningsbalansens gestaltning på längre sikt. Av nationalbudgeten att döma skulle nämligen betalningarna till och från utlandet balanseras endast under förutsättning av en nedskuren ökningstakt på investeringsområdet.
Det kan icke komma i fråga att i ett så ansträngt valutaläge som det nuvarande diskutera en uppmjukning av åtstramningspolitiken. Tvärtom ger situationen ökat eftertryck åt kravet på återhållsamhet i den inhemska hushållningen med stöd av en restriktiv ekonomisk politik. Ktt försvagande av de uppbyggda fördämningarna mot en efterfrågeexpansion inom landet skulle vara liktydigt med att man passivt accepterade en avtappning av en redan alltför liten valutareserv. Detta skulle helt strida mot det fundamentala intresset av att värna den fulla sysselsättningen mot störande impulser utifrån. För ett land som vårt med dess omfattande internationella varuutbyte är det ett villkor för den fulla sysselsättningens bibehållande på längre sikt, att en mera betryggande buffert erhålles mot fluktuationerna på världsmarknaden än vad en valutareserv av nuvarande storlek erbjuder.
Redan det valutamässiga perspektivet motiverar sålunda en fortsatt restiiktiv ekonomisk politik. Därtill kommer att den internationella konjunkturen för närvarande präglas av tillspetsade överkonjunkturtendenser. Så näia sammanflätad som den svenska ekonomin är med världshushållet, kan det inte undgås, att de inflationistiska impulserna sprides till oss. I varje fall kan vi tydligen inte i våra stabiliseringssträvanden påräkna hjälp från utlandet i form av dämpande inflytanden från den internationella konjunkturen. Detta förhållande far inte glömmas bort, när man bedömer behovet att bibehålla de medel som tillgripits för att begränsa efterfrågan på olika punkter inom landet.
Slutligen måste ihågkommas, att den relativa jämvikt som för närvarande existerar i det ekonomiska livet helt vilar på den lconjunkturdämpande politiken. Om de olika bromsarna på expansionstendenserna skulle borttagas eller lättas, kommer med all sannolikhet den inflationistiska spänningen åter att ge sig till känna med full påtaglighet. Min slutsats är därför, att läget kräver en fortsatt restriktiv ekonomisk politik av minst samma styrka som hittills, om den inneboende tendensen till inflation i den svenska ekonomin skall kunna bemästras. Huvudinstrument för denna politik bör alltjämt vara kredit- och finanspolitik.
Kreditpolitiken har under det gångna året fått tillfälle att utveckla sin tulla kraft och därvid spelat en framträdande roll när det gällt att hejda den inflationistiska utveckling som hotade. Den har främst verkat genom ett effektivt hävdande av tidigare överenskomna kassareservregler. Till följd av den starkare bindning, som därigenom ernåtts beträffande bankernas likvida medel, har underlaget för kreditinstitutens utlåning besku-
11 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
rits. Den starka åtstramningen av likviditeten har förutsatt en betydande uppjustering av den allmänna räntenivån. Resultatet av den förda kreditpolitiken har blivit, att den förut pågående ansvällningen av kreditgivningen upphört, vilket i betraktande av att pris- och kostnadsnivån stigit innebär en real minskning av utlåningsvolymen. Som avsett var, har detta inneburit ett hinder för fullföljandet av tidigare uppgjorda utbyggnadsplaner inom olika delar av det ekonomiska livet. Företagare och enskilda liksom kommuner har tvingats att minska sina anspråk på landets produktiva resurser och genomföra en noggrann angelägenhetsprövning av objekten. Detta har också varit kreditpolitikens yttersta syfte.
Det rådande läget medger icke någon ändring av kreditpolitikens skärpa och långt mindre av dess målsättning och allmänna uppläggning. Ju längre kreditåtstramningen varar och ju hårdare den drives, desto större blir emellertid påfrestningarna. Kreditpolitiken är föga selektiv; den drabbar så att säga blint. Hantverkare, småföretagare, jordbrukare, bostadsbyggare och kommuner riskerar att träffas starkare än större privata företag med deras merendels högre grad av självfinansiering. En ekonomisk politik, som enbart arbetar med kreditpolitiska medel, leder därför gärna till en snedbelastning beträffande den hämmande effekten på expansionstendenserna. Att kreditpolitiska åtstramningsåtgärder främst drabbar investeringarna är dessutom på lång sikt en olägenhet med tanke på vikten av fortsatt ekonomiskt framåtskridande. I detta avseende har finanspolitiken vissa företräden. Den spelar över ett brett register av åtgärder, vilka kan tas i anspråk allt efter lägets krav på inriktning av den ekonomiska politiken. Inflationshämmande ingripanden av finanspolitisk natur kan således direkt koncentreras till de områden av det ekonomiska livet som under förhandenvarande omständigheter i första hand behöver påverkas. De finanspolitiska medlen ger också större möjligheter till valfrihet med avseende på såväl arten som graden a'\ ingripanden.
Med finanspolitikens rikliga variationsmöjligheter kan tyngdpunkten läggas på sådana medel som får en återhållande effekt på antingen företag eller konsumenter. Sålunda kan en förhöjd bolagsskatt, en investeringsavgift eller en skärpning av företagsbeskattningens regler beträffande avskrivningsrätt och lagervärdering tillgripas för att begränsa efterfrågan i företagarsektorn. Såsom finanspolitiska medel för att begränsa konsumenternas efterfrågan kan användas den direkta inkomstskatten och indirekta skatter av olika slag. Till dessa senare medel hör den särskilda investeringsavgiften på bilar och jämväl åtgärder i avseende på avbetalningshandeln. Skulle man vidare förverkliga det nu aktuella förslaget att bland annat genom en fondering av avgifter lägga grunden till en betydande föi bättring av svenska folkets pensioneringsförhållanden, komme en dylik avgiftsfondering att bli en efterfrågebegränsande faktor hos både företag och konsumenter och därigenom innebära en ökning av det totala sparandet i samhället.
12 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
Samtliga de nu berörda finanspolitiska åtgärderna är emellertid tämligen tidsbundna. De måste mestadels beslutas en avsevärd tid innan de kan träda i kraft, och de är ofta fastlåsta till en viss, i förväg bestämd tidsperiod av minst ett års längd, ett budgetår eller ett kalenderår. Kreditpolitiken är däremot — även om man måste räkna med en eftersläpning mellan de kreditpolitiska åtgärderna och dessas verkningar på konjunkturläget — väsentligt mindre fastlåst till tiden och kan relativt smidigt anpassas till korttidsvariationerna i det ekonomiska livet och till konjunkturernas gradvisa förskjutningar. Av det skälet bör inflationistiska spänningar i den fulla sysselsättningens ekonomi bekämpas genom en kombination av kreditpolitik och finanspolitik.
På grundval av nu anförda synpunkter har jag vid mina överväganden om den ekonomiska politikens utformning under det framförliggande året kommit fram till att förorda en kraftfull finanspolitik vid sidan av kreditpolitiken. Detta innebär dels strängaste återhållsamhet med statens utgifter på både drift- och kapitalbudgeten, så att det allmännas anspråk på landets samlade reala resurser hålles tillbaka, så långt det över huvud taget är möjligt utan att en framåtsyftande reformpolitik äventyras, och så att inkomstöverföringarna från staten till kommuner och andra grupper begränsas, dels en betydande indragning av köpkraften från företag och enskilda genom beskattningen, så att de för investeringar och konsumtion disponibla inkomsterna i den privata sektorn reduceras till den nivå som är förenlig med jämvikt mellan efterfrågan och tillgång utan förbrukning av valutareserven. I rådande läge bör eftersträvas en sådan real nettoeffekt av statsbudgeten att en åtstramning av den totala efterfrågan i landet erhålles. Hittills har en dylik åtstramningseffekt inte uppkommit, eftersom investeringsutgifterna, i motsats till förhållandet i flertalet andra länder, i princip inte ansetts behöva täckas av inkomster, utan bokförts å den lånetinansierade kapitalbudgeten. Kravet på en balansering av budgeten har därtör inskränkt sig till driftbudgeten. Den svenska budgeten får i detta avseende anses vara mindre stram än budgeten i flertalet andra länder.
Uppdelningen av statsbudgeten på en driftbudget och en kapitalbudget hänför sig endast till den konjunkturpolitiskt sett mindre betydelsefulla redovisningen av statens förmögenhetsställning. I den fulla sysselsättningens samhälle, där de samlade anspråken på de produktiva resurserna tenderar att så gott som ständigt överstiga dessa, är det särskilt farligt att bortse från statsbudgetens realekonomiska verkningar. Det finns ingen grund för att koncentrera intresset till driftbudgeten och nöja sig med att endast täcka utgifterna å denna, medan återstoden finansieras med lån. Utgifterna å kapitalbudgeten är lika inflationsskapande som utgifterna å driftbudgeten under ett tillstånd av full sysselsättning med risker för överkonjunktur, och det tinns under angivna förhållanden ingen anledning att skilja på dessa två utgiftskategorier, då det gäller att bedöma i hur stor omfattning statsutgifterna i ett visst läge bör täckas med skatter respektive med lån.
13 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
Som en lägsta budgetmässig riktpunkt för finanspolitiken bör i rådande läge enligt min mening uppställas en totalbalansering av den samlade driftocli kapitalbudgeten. En begränsning av inkomsterna till att endast täcka driftbudgetens utgifter skulle leda till en så kraftig konsumtionsökning, att ytterligare investeringshämmande åtgärder finge tillgripas. Vid en totalbalansering behöver däremot kreditmarknaden icke belastas med upplåning för statens räkning, utan kan reserveras för bostadsfinansieringen och för de större och mindre företagens, hantverkarnas, jordbrukarnas, städernas och landskommunernas lånebehov. Det har därför under de senaste budgetåren varit en medveten strävan att så långt som möjligt begränsa statens upplåningsbehov. För nästkommande budgetår synes förutsättningarna i detta hänseende vara gynnsammare än tidigare. Med hänsyn till de tekniska svårigheter som betingas av kreditmarknadens nuvarande struktur, och som särskilt konstitueras av den långa kapitalmarknadens otillräcklighet i för hållande till föreliggande behov av långfristiga krediter, bör frånvaron av ett statligt lånebehov väsentligt underlätta riksbankens penningpolitik och öka förutsättningarna för en framtida övergång till en lägre räntenivå.
Inte minst de senaste månadernas synnerligen omfattande statsupplåning i riksbanken vittnar om angelägenheten av att staten genom en totalbalansering av budgeten undviker att komplicera penningpolitiken. Anlitandet av riksbanken har visserligen delvis varit en säsongmässig företeelse, men är i lika hög grad ett uttryck för svårigheterna att vid nuvarande kreditmarknadsförhållanden klara den statliga kapitalförsörjningen över den långa kapitalmarknaden, om samtidigt de långfristiga lånebehoven hos andra kategorier skall tillgodoses på samma marknad. Finansieringen via riksbanken har inneburit en icke acceptabel påspädning av penningmarknadens likviditet, som motverkat strävandena att begränsa underlaget för bankernas kortfristiga kreditgivning. Detta förhållande åskådliggör på sitt sätt, att en totalbalansering av budgeten är ett erforderligt komplement till en hård kreditåtstramning, därest man med den struktur kreditmarknaden för närvarande har vill undvika penningpolitiska svårigheter och en försvagning av kreditpolitikens effektivitet.
Det uppgjorda förslaget till budget för 1956/57 grundas på de samhällsekonomiska och kreditpolitiska synpunkter jag nu antytt. Prövningen av utgifterna har präglats av största restriktivitet. Anslagen har nedskurits så långt som varit möjligt utan våda för den statliga verksamhetens bedrivande. Särskilt har investeringsanslagen på kapitalbudgeten och anslagen av investeringsnatur på driftbudgeten gjorts till föremål för nedpressningar. Betydande automatiska anslagshöjningar blir dock ofrånkomliga på både drift- och kapitalbudgeten. Trots den snäva behandlingen av önskemålen om medelsanvisning för olika ändamål har det vidare bedömts möjligt att i budgeten inrymma vissa icke-automatiska anslagsförbättringar. Dessa ökningar hänför sig till vägväsendet och till väsentliga reformområden, såsom den pågående upprustningen av forskningen, undervisningen och sjukvården samt folkpensioneringen. Beträffande folkpensioneringen kommer che-
14 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
fen för socialdepartementet senare denna dag att preliminärt anmäla frågan om en standardhöjning. Denna torde i likhet med vad som skedde år 1953 få finansieras genom en kombination av höjda avgifter och direkta tillskott av statsmedel.
Sammanlagt uppgår stegringen av de egentliga statsutgifterna på driftbudgeten till omkring åtta procent. Summan av investeringsanslagen på kapitalbudgeten växer däremot blott med något över två procent, vilket med hänsyn till skedda pris- och löneförändringar representerar ungefär oförändrad volym.
Statsinkomsterna uppskattas emellertid öka väsentligt mera än utgifterna, nämligen med inte mindre än tretton procent i förhållande till innevarande års riksstat. Då endast smärre höjningar av vissa taxor och avgifter ifrågasatts, är ökningen så gott som helt en reflex av löne- och inkomstutvecklingen i samhället samt av den snabba ekonomiska utvecklingen över huvud taget, vilken automatiskt medför stigande avkastning av den beskattning som vilar på konsumtionen, importen, produktionen och investeringsverksamheten. Den angivna inkomstökningen för staten står och faller alltså helt med den bedömning av den framtida inkomstbildningen och det framtida konjunkturläget som företagits inom riksräkenskapsverket.
En sammanställning av inkomst- och utgiftsförändringarna enligt de nu föreliggande beräkningarna ger till resultat en överbalansering av totalbudgeten med drygt 400 miljoner kronor. Detta skulle vara liktydigt med att något upplåningsbehov inte komme att föreligga under budgetåret och att i stället en viss återbetalning av statsskulden borde kunna komma till stånd. Emellertid är, som jag senare återkommer till, överskottet delvis redan intecknat. För det första bör, i enlighet med vad som sägs i det följande, 350 miljoner kronor steriliseras genom insättning på särskilt konto i riksbanken såsom utgörande tillfälliga, av stabiliseringspolitiska åtgärder betingade inkomster. Vidare har hänsyn inte tagits till eventuella löneförändringar för de statsanställda. Erfarenheterna visar dessutom, att under budgetårets lopp ytterligare utgifter tillkommer på tilläggsstater. Det faktiska överskottet å totalbudgeten för 1956/57 torde därför bli mindre än som för dagen redovisas. Under alla förhållanden kan det likväl fastslås, att statsfinanserna under nästa budgetår kommer att utöva en åtstramningseflekt på samhällsekonomin utanför den statliga sektorn och bidraga till strävandena att få ned det inflationistiska övertrycket i ekonomin.
Vid bedömningen av budgetförslagets innebörd bör man emellertid ständigt hålla i minnet, att balanseringen, respektive överbalanseringen, uteslutande uppnåtts genom den automatiska stegringen av statsinkomsterna, vilken som nyss anförts är en passiv reflex av de svällande inkomsterna i samhället. Det är ju endast en del av inkomstökningen för enskilda och företag som neutraliseras genom skatteinbetalningarna. Huvudparten stannar kvar hos inkomsttagarna och bildar underlag för en stegring av efterfrågan och ieder därmed till ökat tryck på prisnivån och på de reala resurserna, i den mån som inte tillgången på varor och tjänster växer i samma takt. Under
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna 15
sådana förhållanden kan de växande skatteintäkterna och det till följd härav förbättrade statsfinansiella läget inte utan vidare tagas till intäkt för krav på en skattesänkning. Snarare riskeras i ett sådant läge att en skattesänkning accentuerar en bristande balans i samhällsekonomin.
Trots "detta har jag för avsikt att senare föreslå, att proposition avlåtes till riksdagen angående en allmän skattesänkning med tyngdpunkten på de mindre inkomsttagarna. Den på budgetåret 1956/57 fallande delen av skattebortfallet i samband härmed har redan frånräknats i de förut redovisade siffrorna. Fastän den konjunkturpolitiska bedömningen närmast talar däremot, anser jag det nämligen motiverat att nu rätta till de orättvisor i beskattningen som uppkommit till följd av skatteskalornas konstruktion. Dessa orättvisor har huvudsakligen drabbat personer med relativt låga inkomster, men för att få rimliga proportioner i fråga om skattebelastningen är det önskvärt, att också högre liggande inkomster blir delaktiga i skattesänkningen. Av denna anledning kan den planerade skattesänkningen i vissa hänseenden jämställas med sådana socialförsäkringsreformer, som kommer alla till del men som främst syftar till att bereda lättnader för dem som har begränsade inkomster. En avvägning måste företagas mellan önskemålet om en skattereform och intresset av andra reformer. Avvägningen har denna gång utfallit på så sätt att utrymme även kunnat beredas för en måttlig skattesänkning inom ramen för vad som är försvarbart med hänsyn till det samhällsekonomiska och kreditpolitiska läget. När omständigheterna i framtiden så medger, synes nästa steg i fråga om skattesänkning böra bli en kommunal ortsavdragsreform med rätt för kommunerna att av staten erhålla kompensation, helt eller delvis, för förlusten av skatteunderlag. Beslut om en skyndsam utredning av denna fråga har fattats av Kungl. Maj :t den 30 december 1955.
Det resonemang jag här fört om finanspolitikens plats i den allmänna ekonomiska politiken och särskilt om finanspolitikens inverkan på den samhällsekonomiska utvecklingen har huvudsakligen hållit sig på det principiella planet. Vill man närmare studera statsbudgetens realekonomiska betydelse, får man gå till nationalbudgeten. Där analyseras beskattningens konsekvenser för konsumenternas och företagens efterfrågan, för investeringsutvecklingen och för den ekonomiska aktiviteten över huvud taget. Likaså redovisas i nationalbudgetkalkylerna hur de statliga bidragen och inkomstöverföringarna påverkar kommunernas och de enskildas konsumtion och investeringar. Slutligen göres i nationalbudgeten en realekonomisk gruppering av statsutgifterna, varur kan utläsas i vilken mån utgifterna har karaktären av ett direkt statligt ianspråktagande av varor och tjänster i den egna verksamheten.
Nationalbudgetens realekonomiska gruppering av statsutgifterna ger en samlad överblick över den statliga konsumtionens och de statliga investeringarnas volymmässiga förändringar. De senaste årens hårda utgiftsgranskning framträder liär med full påtaglighet. Beräkningarna bär vittne om den synnerliga återhållsamhet som staten för närvarande ålägger sig
16 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
beträffande anspråken på landets reala resurser för investeringar och löpande konsumtion. För innevarande budgetår uppskattas den statliga konsumtionsvolymen komma att vara i stort sett oförändrad i förhållande till 1954/55 och de statliga civila investeringarna (exklusive de statliga bolagen) minska med två procent. Försvarsinvesteringarna beräknas däremot stiga med hela sex procent. För det kommande budgetåret bör av allt att döma den statliga konsumtionsvolymen bli oförändrad och de statliga civila investeringarna likaledes vara oförändrade, under det att försvarsinvesteringarna kan väntas öka med en procent.
I den kommunala hushållningen märkes för närvarande en strävan till ökad återhållsamhet på investeringsområdet. Att döma av uppgifterna i nationalbudgeten skulle nämligen de kommunala investeringarna vara i stort sett oförändrade under det löpande året mot en ökning med fyra procent i fjol och tio procent året dessförinnan. Kommunernas reala konsumtionsvolym beräknas däremot växa med sju procent under det nu inledda året, att jämföras med sex procent år 1955.
Nu är det möjligt, att uppskattningarna för innevarande år, vilka erhållits genom den årliga enkäten till kommunerna, influerats av de akuta likviditetssvårigheterna för kommunerna och därför överdriver den faktiska nedbromsningen av utvecklingstakten i de kommunala investeringarna under året i dess helhet. Givetvis har kreditåtstramningen spelat en avsevärd roll när det gällt att hejda den alltför uppdrivna expansionstakten hos kommunerna genom att den framtvingat en omprövning och nedskärning av tidigare planer och genom att penningknappheten rent allmänt frammanat en större försiktighet i den kommunala investeringspolitiken. Det finns dock anledning antaga, att — bortsett från den särskilda hämsko som kreditmarknadsläget utgör — kommunernas investeringsplaner även på längre sikt kommer att präglas av en strävan till en måttligare ökningstakt än under de gångna efterkrigsåren och att de kommunala organen sålunda beaktat de uttalanden som vid olika tillfällen gjorts från statsmakternas sida om angelägenheten av att kommunerna lämnar sitt bidrag till den allmänna stabiliseringspoli tiken.
Den offentliga sektorn bör alltså, i enlighet med vad jag nu påvisat, komma att präglas av återhållsamhet under innevarande år. Därest den restriktiva ekonomiska politiken alltjämt drives med full kraft, bör man kunna hoppas på en motsvarande utveckling i den privata sektorn.
Vad först gäller den privata konsumtionen, har jag redan i det föregående nämnt, att uppgången i fjol blev mindre än väntat, tack vare bland annat ett stegrat personligt sparande. Djupare sett torde den relativa stabiliteten på konsumtionsområdet betingas av de indirekta återverkningarna Irån den allmänna dämpningen av vinst- och investeringskonjunkturen i näringslivet. En förutsättning för att konsumtionsökningen även i år skall antaga måttliga proportioner, är att det alltjämt bestående övertrycket i ekonomin efter hand minskas genom en fast ekonomisk politik som inte tilllåter de inflationistiska tendenserna att åter flamma upp i form av en över-
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna 17
normal expansion inom företagen. Avgörande för konsumtionens gestaltning blir givetvis löneutvecklingen. Mot bakgrunden av erfarenheterna av fjolårets lönerörelser och med hänsyn till huvudorganisationernas samordning av de nu pågående avtalsförhandlingarna torde det vara realistiskt att uttala den förhoppningen, att löneuppgörelserna denna gång får ett sådant förlopp, att det ej behöver föranleda speciella åtgärder från statsmakternas sida. Självfallet kan på vissa konsumtionsområden särskilda kontroller behövas. Ett sådant område är bilismen, där det befunnits nödvändigt att hålla expansionen inom rimliga gränser med stöd av den särskilda investeringsavgiften för motorfordon, vilken genom riksdagens beslut i fjol förlängts att gälla även i år. Ett annat område är avbetalningshandeln. Med stigande inkomststandard tenderar konsumtionsutvecklingen, som erfarenheterna från USA visar, att i ökad utsträckning baseras på avbetalningsköp. Det är av vikt att man i god tid får kontroll över denna utveckling, så att inte den redan förut tillräckligt stora efterfrågan på konsumtionsvaror erhåller en artificiell påspädning genom en alltför snabbt växande avbetalningshandel. På grundval av en av stabiliseringsnämnden i höstas framlagd promemoria har förhandlingar förts med olika branscher i syfte att genom överenskommelser om skärpta villkor ernå en viss begränsning av denna handel. Dessa förhandlingar har nyligen resulterat i överenskommelser med de i detta sammanhang viktigaste branscherna.
Konsumtion och sparande påverkas vidare av prisnivåns förändringar. Efter vad som för närvarande kan överblickas, borde en betydligt stabilare prisutveckling än i fjol nu ligga inom räckhåll. Det nya system för prisbildningen på jordbruksprodukter som enligt riksdagens beslut kommer att tillämpas från och med i höst bör för framtiden bidraga till en lugnare utveckling av konsumtionspriserna.
Vad därefter angår läget inom företagarsektorn under det framförliggande året kräves alltjämt ett bibehållande av de olika åtgärder som vidtagits för att minska övertrycket. Tecken på en viss dämpning av expansionstakten i näringslivet har visserligen redan framträtt, men trots detta är fortfarande konjunkturtemperaturen för hög, vilket, som jag i det föregående framhållit, bland annat kan utläsas i valutautvecklingen. Även ansökningarna om byggnadstillstånd liksom orderbeläggningen hos industrierna pekar i samma riktning. Det skulle därför få allvarliga konsekvenser för den händelse i förtid lättnader genomfördes i den nuvarande restriktiva politiken.
Förutom de kreditpolitiska och finanspolitiska åtgärderna måste byggnadsregleringen upprätthållas med oförändrad stränghet för att bevara balansen på investeringsområdet. Liksom i fjol kommer under första halvåret 1956 i princip endast 25 procent av kvoterna att frisläppas. Likaså är det nödvändigt att tills vidare begränsa bostadsbyggandet genom en något nedskuren ram för igångsättningstillstånd och preliminära lånebeslut. Denna ram får emellertid betraktas såsom ett minimiprogram. Därest senare realekonomiska förutsättningar skulle finnas, kommer en ökning av boslads-
iJ Bihang till riksdagens protokoll 1936. i samt. Nr 1. Bil. 1
18 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
byggandet att eftersträvas. I sammanhanget vill jag erinra om den utredning som strax före årsskiftet tillsattes för att behandla de med bostadsbyggandet sammanhängande finansierings- och subventionsfrågorna.
Enligt nationalbudgetens uppskattningar skulle den privata investeringsaktiviteten i år komma att bli betydligt neddämpad under inflytande av den återhållande ekonomiska politiken. Uppskattningarna i nationalbudgeten av den framtida privata investeringsutvecklingen grundas emellertid på företagarnas mot slutet av året avlämnade uppgifter. Det är möjligt att företagarna under rådande kreditknapphet varit för pessimistiska och underskattat sina kreditmöjligheter för år 1956. Hur därmed än förhåller sig, framstår den stagnation i den privata investeringsverksamheten, som kommer till synes i nationalbudgeten, närmast som en övergångsföreteelse under en pågående anpassningsprocess till ett minskat tryck i ekonomin. Jag vill klart säga ifrån, att den ekonomiska politikens mål på längre sikt bör vara att bereda ett vidgat utrymme för investeringsverksamheten, så att investeringskvoten i samhället bibehålies och om möjligt höjes. Utvecklingen på investeringsområdet får därför följas med största noggrannhet och statsmakternas åtgärder anpassas med hänsyn till den målsättning jag nu angivit. Spörsmålet om avvägningen mellan konsumtion och investeringar torde komma att ytterligare belysas av 1955 års långtidsutredning, vilken väntas avlämna sitt betänkande under året.
Av vad jag här anfört om den ekonomiska politiken under år 1956 framgår, att jag icke förutsätter någon ändring av de hittills tillämpade principerna. Jag har heller inte för närvarande ansett mig behöva föreslå några nya vapen i den restriktiva politikens arsenal. Liksom hittills får kreditpolitik och finanspolitik samverka. Lägets förskjutningar, och inte minst omkastningar i den internationella konjunkturen, kan emellertid senare påkalla lättnader eller åtstramningar. Behovet av en stram ekonomisk politik får likväl inte betraktas som en extraordinär företeelse. I den fulla sysselsättningens ekonomi måste man räkna med att efterfrågan ständigt pressar mot den gräns som satts av de produktiva resurserna, låt vara att tryckets styrka kan variera från tid till tid. De problem som vi i dag brottas med är följaktligen av långtidsnatur. Den i fjol tillsatta stabiliseringsutredningen har till uppgift att behandla alla hithörande spörsmål. Det gäller för oss att både teoretiskt och praktiskt söka nä fram till metoder som möjliggör ett fortsatt ekonomiskt framåtskridande men som också ökar vår ekonomiska motståndskraft mot såväl inflationistiska som depressiva störningar. Ibland framstår dessa metoder för den enskilde som hindrande och besvärliga, stundom som svårförståeliga. Samhällets ekonomiska politik måste dock ständigt präglas av ansvaret för det helas väl. Detta är också fullt förenligt med den enskildes intresse och fördel. De senaste årens strama ekonomiska politik har haft till syfte att lägga grunden till en kontinuerlig höjning av de breda lagrens levnadsstandard, en förstärkning av våra produktiva resurser och en fortsatt konstruktiv reformpolitik. Det är ur detta mera långsiktiga perspektiv som såväl den här skisserade ekonomiska politiken som den framlagda statsbudgeten bör bedömas.
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna 19
4. Budgetläget. Det statsfinansiella läget för budgetåret 1955/56 har enligt nu föreliggande beräkningar undergått betydande förskjutningar jämfört med antagandena i våras. Enligt den fastställda riksstaten uppgick driftbudgetens inkomster till 9 909 miljoner kronor och driftbudgetens utgifter till 9 234 miljoner kronor. Bland inkomsterna ingick emellertid dels kommunalskattemedel om 400 miljoner kronor och dels vissa tillfälliga* konjunkturpolitiskt betingade inkomster i form av förhöjd bolagsskatt samt investeringsavgift på tillsammans (200 -J- 75 =) 275 miljoner kronor. Sedan dessa belopp av skäl som närmare redovisats i propositionen nr 190 angående komplettering av riksstatförslaget för 1955/56 avskilts i riksstaten genom avsättning till budgetutjämningsfonden, framstod driftbudgeten som jämnt balanserad. Såsom framhölls i nämnda proposition förelåg — inom ramen för denna balanserade budget — ett överskott på bilskattemedlens specialbudget om 131 miljoner kronor. Den allmänna delen av driftbudgeten var följaktligen underbalanserad med motsvarande belopp. Nu föreliggande kalkyler innebär enligt samma beräkningsnormer ett formellt budgetöverskott av 394 miljoner kronor, varav ett belopp av 228 miljoner är att hänföra till specialbudgeten. Den allmänna budgeten skulle alltså bli överbalanserad med 166 miljoner kronor.
Enligt riksräkenskapsverkets nya beräkningar skulle inkomsterna i förhållande till riksstaten bli ca 650 miljoner kronor större. Vid bedömande av budgetlägets utveckling bör dock 50 miljoner kronor av ökningen borträknas, motsvarande en från 400 till 450 miljoner kronor ökad eftersläpning i utbetalningen av skattemedel till kommunerna. Av i senare sammanhang redovisade skäl bör en nedräkning av verkets siffror även ske med 42 miljoner kronor avseende titlarna bensinskatt samt fonden för statens aktier. Efter denna reduktion kvarstår en i jämförelse med riksstaten beräknad merinkomst av 557 miljoner kronor.
Största delen av inkomstsidans uppräkning, eller 300 miljoner kronor, avser inkomstskattetiteln. Förklaringen till denna uppräkning ligger väsentligen i att lönesumman — och därmed källskatteinkomsterna — enligt riksräkenskapsverkets beräkningar synes öka mera än vad som antogs i våras. Då räknades med en ökning av inkomst av tjänst från 1954 till 1955 med 9 procent; nu har verket räknat med 11 procent. Även för år 1956 har riksräkenskapsverket utgått från en större inkomststegring än vad tidigare förutsatts. För bilskattemedlen beräknas en merinkomst på 123 miljoner kronor, varav 75 miljoner beror på att den särskilda investeringsavgiften för motorfordon kommer att utgå även under år 1956 och 25 miljoner på att samma avgift under hösten 1955 influtit med större belopp än väntat. En uppräkning av rusdrycksmedelstitlarna med 105 miljoner kronor har föranletts av en opåräknat kraftig ökning av rusdrycksförsäljningen särskilt efter motbokssystemets slopande.
I fråga om utgifterna på driftbudgeten beräknas till följd av äskandena på tilläggsstaterna I och II en stegring med tillsammans 163 miljoner kronor. Härav belöper 100 miljoner kronor på anslaget till prisregle-
20 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
rande åtgärder på jordbrukets område i enlighet med beslut av höstriksdagen 1955. Som en beredskap mot sysselsättningsvårigheter under vintern föreslås anvisande av tilläggsstatsanslag om drygt 30 miljoner kronor. Under fjärde huvudtiteln föreligger ett ökat medelsbehov av icke fullt 12 miljoner kronor, huvudsakligen till följd av höjda löner. Delvis av samma orsak stiger kostnaderna för vägunderhållet med 15 miljoner, ökningarna i övrigt fördelar sig med smärre belopp på ett flertal huvudtitlar.
Enligt de framlagda siffrorna skulle ändringarna från riksstaten innebära en större stegring av inkomsterna än av utgifterna. Budgetutfallet kan emellertid ur statsfinansiella synpunkter komma att te sig mindre gynnsamt än vad dessa siffror ger vid handen. Att inkomstberäkningen allt fortfarande innefattar betydande osäkerhetsmarginaler torde ligga i sakens natur. Härtill kommer att man av flera skäl har att räkna med ytterligare uppgång av utgifterna. Sålunda kommer ökade medel — över 100 miljoner kronor — att erfordras för avskrivningar till följd av på tilläggsstat äskade anslag på kapitalbudgeten för bostadsfinansieringen. Vidare kommer en uppgång av statsutgifterna att inträda vid en eventuell lönehöjning för de statsanställda. Vissa redan inträdda pris- och lönestegringar, till vilka icke kunnat tagas hänsyn vid anslagsberäkningarna för innevarande budgetår, kan komma att leda till anslagsöverskridanden. Enligt nu föreliggande beräkningar kan slutligen väntas en nettoförbrukning av anslagsreservationer om ca 50 miljoner kronor. Även om hänsyn tages till dessa faktorer, synes det sannolikt att ett mindre överskott uppkommer på driftbudgeten under innevarande budgetår. Under förutsättning att icke speciella omständigheter, som icke nu kan överblickas, medför omkastningar i inkomst- och utgiftsantagandena torde emellertid driftbudgetens allmänna del — d. v. s. exklusiv^ bilskattebudgeten — alltjämt komma att bli underbalanserad.
Jag övergår härefter till att behandla budgetförslaget för 1956/57. I fråga om beräkningen av statsinkomsterna har jag i anslutning till riksräkenskapsverkets antaganden räknat med en fortgående stegring av skatteunderlaget. Verkets beräkningar beträffande lönesummans storlek 1956 vilar på antaganden om löneglidning, sysselsättningsökning och avtalsmässig lönestegring. Även för jordbruks-, rörelse- och kapitalinkomster räknas med en uppgång 1956 för både fysiska personer och aktiebolag. Det bör understrykas, att de framräknade statsinkomsterna väsentligen är en direkt avspegling av dessa i och för sig mycket osäkra antaganden om en fortsatt expansion och om takten i denna. Varje procents variation avseende stegringstakten slår starkt på skatteinkomsterna, med närmare 100 miljoner kronor enbart på inkomstskattetiteln. Riksräkenskapsverket har av dessa skal ansett det angeläget att starkt betona osäkerheten i beräkningarna.
Jag vill i detta sammanhang också upprepa, vad jag redan anfört i samband med redogörelsen för den ekonomiska politiken, nämligen att sådana stegringar av statsinkomsterna, som är en följd av att de nominella lönerna och företagsinkomsterna stiger utöver vad som är förenligt med samhällsekonomisk balans och ett stabilt penningvärde, ingalunda bör betraktas som
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna 21
ett tecken på utrymme för nya utgifter eller skattereduktioner. Snarare bör de uppfattas som en varningssignal, påkallande fortsatta ansträngningar att med alla medel, däribland finanspolitiska, hålla tendenserna till överexpansion under kontroll.
Vad det föreliggande rikstatsförslagets inkomstsida närmare beträffar, torde vissa justeringar få vidtagas i de av riksräkenskapsverket gjorda beräkningarna. Den största ändringen gäller titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Jag vill erinra om att ett utredningsförslag nyligen framlagts, inrymmande olika alternativ för en allmän skattesänkning med tyngdpunkten lagd på de mindre inkomsttagarna. Förslaget är för närvarande föremål för remissbehandling. Jag har emellertid redan anmält, att jag senare ämnar föreslå Kungl. Maj :t att avlåta proposition angående en allmän skattereform för fysiska personer, avsedd att träda i kraft den 1 januari 1957. Det skattebortfall under budgetåret 1956/57, som blir följden härav, kan beräknas mera noggrant först sedan slutlig ställning tagits till de nya skatteskalornas närmare utformning. Preliminärt torde böra räknas med ett runt belopp av 100 miljoner kronor, vilket i princip skulle motsvara inte fullt en tredjedel av reformens årskostnader, därest utredningsförslagets medelalternativ väljes; skattesänkningen hinner nämligen verka endast på två av årets sex uppbördsterminer. Jag förordar därför, att inkomstskattetiteln nedräknas med 100 miljoner kronor i jämförelse med riksräkenskapsverkets förslag och alltså upptages till 6 000 miljoner kronor.
De beräkningar av inkomsterna och utgifterna på inkomstskattetiteln, som leder fram till det av mig förordade beloppet, kan med ledning av riksräkenskapsverkets uppgifter sammanfattas på följande sätt. Som jämförelse har därvid även medtagits motsvarande beräkningar för innevarande budgetår — dels de som redovisades i våras i samband med riksstatens fast-
22 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
Av sammanställningen framgår, att inkomstskattetiteln visar en uppgång med i runt tal 500 miljoner kronor för 1956/57 jämfört med de nya beräkningarna för 1955/56. ökningen förklaras inte minst av att preliminärskatten såväl för löntagare som för bolag och rörelseidkare beräknas utvisa fortsatt uppgång i anslutning till den antagna stegringen av skatteunderlaget. Cirka 50 miljoner kronor av stegringen är en följd av att den förhöjda skatten för aktiebolag och ekonomiska föreningar preliminärt uppbäres under samtliga sex uppbördsterminer under budgetåret 1956/57 mot endast under fem under 1955/56. Vidare beräknas preliminärt erlagd skatt på garantibelopp för fastighet inflyta effektivare nästa budgetår än vad som antagits vara fallet under innevarande budgetår. Å andra sidan får de av 1955 års riksdag beslutade förenklingarna i beskattningsreglerna — som på kort sikt leder till visst skattebortfall — full effekt på källskatteuppbörden för löntagare först under 1956/57. Inkomster av preliminärt erlagda investeringsavgifter beräknas såväl för innevarande som nästa budgetår komma att uppgå till ca 75 miljoner kronor.
Uppbörden av kvarstående skatt väntas under budgetåret 1956/57 bli större än under det innevarande; samma höjande effekt på inkomstskatteliteins nettoinkomst får en beräknad nedgång av den överskjutande skatt som skall utbetalas. Nämnda förskjutningar, som beräknas vara av tillfällig natur, förklaras delvis av att preliminärt erlagd garantiskatt antagits inflyta ofullständigt för år 1955, första året efter fastighetsbeskattningens omläggning.
23 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
Uppgången av preliminär- och kvarskatteinkomsterna balanseras delvis av kommunalskalteutbetalningarna, som beräknas stiga med icke mindre än 570 miljoner kronor. Till ett belopp av ca 150 miljoner kronor är uppgången en följd av att, såsom berörts bland annat i föregående års statsverksproposition, under år 1957 »dubbel» utbetalning av garantiskatt äger rum i samband med omläggningen av fastighetsbeskattningen. Vidare leder under år 1957 den starka stegringen av skatteunderlaget enligt 1956 års taxering till automatiskt stigande förskottsutbetalningar och slutavräkningslikvider.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att de nu beräknade inkomsterna på ifrågavarande skattetitel för såväl 1955/56 som 1956/57 inrymmer kommunalskattemedel till ett belopp av ca 450 miljoner kronor vartdera året. I enlighet med de grunder som angivits i fjolårets statsverksproposition och på sätt som framgår av gällande riksstat bör ifrågavarande medel reserveras på budgetutjämningsfonden för kommande utbetalning till kommunerna. Såsom riksräkenskapsverket framhållit bör å andra sidan 150 miljoner kronor av de för budgetåret 1955/56 avsatta medlen återföras under budgetåret 1956/57. Nettoavsättningen av kommunalskattemedel sistnämnda år beräknas därför till 300 miljoner kronor.
Beträffande övriga inkomsttitlar har i förhållande till riksräkenskapsverkets förslag vidtagits justeringar i några fall, vartill jag återkommer i ett senare sammanhang. Betydelsefullast i detta sammanhang är en nedräkning av inkomsterna av fonden för statens aktier med 30 miljoner kronor samt en uppräkning av titeln lotterimedel med tio miljoner kronor.
I enlighet med vad jag här anfört skulle inkomsterna sammanlagt komma att uppgå till 11 173 miljoner kronor, varav såsom tidigare nämnts netto 300 miljoner kronor motsvarar kommunalskattemedel som bör reserveras på budgetutjämningsfonden för framtida utbetalning. Vidare ingår liksom under innevarande budgetår vissa tillfälliga inkomster härrörande från skattepolitiska åtgärder, vilka icke vidtagits av statsfinansiella skäl utan för att komplettera och förstärka övriga ekonomiskt-politiska åtgärder. Jag återkommer härtill i det följande.
Vid behandlingen av budgetens utgiftssida har iakttagits största sparsamhet. För att begränsa utgiftsstegringarna har icke endast nya utgiftsanspråk behandlats restriktivt utan även i många fall befintlig verksamhet omprövats i syfte att uppnå besparingar eller begränsa automatiska ökningar. Likväl visar driftbudgetens utgifter en uppgång från riksstaten 1955/56 med 991 miljoner kronor, varav 643 miljoner hänför sig till departementshuvudtitlarna och återstoden, 348 miljoner, till utgifterna för statens kapitalfonder. Utgiftssumman på driftbudgeten skulle därigenom stiga till 10 225 miljoner kronor.
Av den sammanlagda nettoökningen under departementshuvudtitlarna med i runt tal 650 miljoner kronor, vilken ökning givetvis är en följd av såväl anslagsstegringar som -sänkningar, kan ca 360 miljoner kronor betraktas som uttryck för automatiska och 290 miljoner kronor icke-auto-
24 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
matiska förändringar, inklusive höjda väganslag. De medgivna automatiska anslagsstegringarna har sin grund i inträffade pris- och lönehöjningar, ytterligare ett indextillägg på folkpensionerna, befolkningsmässiga förändringar samt i övrigt fullföljandet av tidigare av statsmakterna fattade beslut.
Jag vill i detta sammanhang även nämna, att riksstatförslaget upptager anslag med sammanlagt 692,6 miljoner kronor till avskrivningar på såväl tidigare verkställda eller beslutade som för nästa budgetår föreslagna investeringar på bostadsområdet. Jämfört med nu löpande riksstat innebär detta en ökning med 342,6 miljoner kronor. Som jag närmare kommer att redovisa vid anmälan av huvudtiteln för oreglerade kapitalmedelsförluster är hela ökningen i medelsanvisningen avsedd att möjliggöra en reglering av avskrivningsbehovet för tidigare anvisade investeringsanslag till egnahemssubventioner. Min företrädare i ämbetet anförde vid anmälan av motsvarande fråga i fjolårets statsverksproposition, att ifrågavarande subventionsbelopp borde avskrivas, när det statsfinansiella läget så medgav. Av vad jag tidigare anfört framgår, att förutsättningar härför torde komma att föreligga under nästa budgetår. Med hänvisning till vad jag i det föregående uttalat om det felaktiga i att under rådande samhällsekonomiska förutsättningar ta de stegrade statsinkomsterna till intäkt för ytterligare utgiftsökningar eller skattereduktioner, vill jag understryka att det här endast är fråga om en bokföringsmässig reglering av tidigare gjorda utgifter.
Den icke-automatiska utgiftsstegringen på departementshuvudtitlarna utgör enligt vad som nyss nämnts netto ca 290 miljoner kronor. Brutto uppgår ökningen till 375 miljoner kronor, varifrån dragits anslagsminskningar av icke-automatisk karaktär, bland annat närmare 70 miljoner kronor till följd av förslaget om inställda repetitionsövningar. Av anslagsökningarna hänför sig närmare 150 miljoner kronor till folkpensioneringen och ca 160 miljoner kronor till väganslagen på sjätte huvudtiteln. Vidare må nämnas, att anslaget till atomenergiforskning under tionde huvudtiteln preliminärt uppräknats med 17 miljoner kronor i avbidan på särskild proposition. Den påbörjade upprustningen på forskningens, undervisningens och sjukvårdens områden har fortsatts såsom framgår av redovisningen i det följande rörande utgiftsförändringarna under de olika huvudtitlarna.
Då inkomsterna angivits till 11 173 miljoner kronor och utgifterna till 10 225 miljoner kronor, skulle enligt vad som framgår av efterföljande tablå för budgetåret 1956/57 uppkomma ett överskott på icke mindre än 948 miljoner kronor. För närvarande finns icke anledning räkna med någon mera betydande nettoförändring i reservationernas storlek. Såsom jag tidigare påpekat ingår emellertid, liksom under innevarande budgetår, bland inkomsterna vissa belopp som ej bör disponeras för löpande statsutgifter. Först och främst gäller detta de 300 miljoner kronor kommunalskattemedel, som bör reserveras på budgetutjämningsfonden i avvaktan på utbetalning till kommunerna. Vidare beräknas den av 1955 års riksdag beslutade höjningen av skattesatsen för aktiebolag, ekonomiska föreningar m. fl. tillföra stats-
25 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
verket en merinkomst om ca 275 miljoner kronor under budgetåret, medan den för år 1956 beslutade investeringsavgiften väntas inflyta med ca 75 miljoner kronor. Det påpekades i propositionen nr 190 i våras beträffande motsvarande inkomster under innevarande budgetår att de var av tillfällig karaktär och betingade av stabiliseringspolitiska åtgärder. Det ansågs därför motiverat, att de medel, som på så sätt beräknades bli indragna till statsverket, tills vidare steriliserades. Jag finner detta betraktelsesätt alltjämt tillämpligt och förordar, att ett belopp av 350 miljoner kronor avsättes till budgetutjämningsfonden för att där särredovisas samt att motsvarande belopp får av statskontoret överföras till särskilt konto i riksbanken.
I likhet med vad som gäller beträffande avsättningen för innevarande budgetår torde ifrågavarande medel framdeles böra användas till att nedbringa riksgäldskontorets skulder, i första hand kontorets skuld till riksbanken. Det torde få ankomma på riksdagen att senare, efter förslag av Kungl. Maj :t, meddela närmare beslut om tidpunkten för medlens disposition.
Efter reduktion med ifrågavarande avsättningar till budgetutjämningsfonden skulle kvarstå ett överskott om 298 miljoner kronor. Härav hänför sig 61 miljoner kronor till automobilskattemedlens specialbudget. Den allmänna delen av driftbudgeten — d. v. s. exklusive bilskattebudgeten skulle sålunda uppvisa ett överskott på 237 miljoner kronor, överskottet kan emellertid komma att bli mindre i den slutliga riksstaten. Vissa ännu icke färdigberedda anslagsärenden kan sålunda komma att medföra utgiftsökningar, till vilka hänsyn icke kunnat tagas i föreliggande riksstatsförslag. Erfarenheten visar dessutom, att under budgetårets lopp ytterligare utgifter tillkommer på tilläggsstater. Det bör även framhållas, att beräkningen av affärsverkens överskott och utgifterna på driftbudgeten utgår från oförändrade löner till de statsanställda, medan däremot inkomsterna i övrigt beräknats utifrån förutsättningen om vissa avtalsmässiga lönestegringar för löntagare i allmänhet. Jag vill slutligen än en gång understryka, alt det här redovisade överskottet är avhängigt av i vilken mån riksräkenskapsverkets antaganden om löneutvecklingen i samhället visar sig realistiska.
Budgetförslaget för 1956/57 bör givetvis även ses som ett led i en mera långsiktig utveckling. Med hänsyn till de nya frågor och krav, som ständigt uppkommer och söker sin lösning, är det av vikt att i möjligaste mån klarlägga de automatiskt verkande tendenser som redan föreligger eller kan förutses. Detta är betydelsefullt både då automatiken är resultatet av statliga åtgärder, som i princip kan ändras, och då förändringarna ligger mer eller mindre utom statsmakternas kontroll, såsom fallet är beträffande bland annat befolkningsutvecklingen, önskemålet om en sådan kartläggning låg bakom den redovisning av statsinkomsternas utveckling, som gavs i föregående års finansplan. Detsamma gällde 1953 års utredning av de automatiska utgiftsförändringarna under en femårsperiod. Resultatet av sistnämn-
26 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
Driftbudgeten
Miljoner kronor 1
1 Reservationsmedelsförändringar inräknade.
2 Därav riksstat 9 234, tilläggsstater I och II 163 mkr.
3 Efter reduktion med 100 mkr för beräknat skattebortfall vid allmän skattesänkning.
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
da undersökning är numera inaktuellt till följd av såväl inträdda pris- och lönestegringar som nya reformbeslut m. m. För närvarande pågår genom en särskilt förordnad utredningsman en översyn av beräkningarna. Resultatet av detta arbete torde kunna redovisas i kompletteringspropositionen i vår.
Riksräkenskapsverket har, såsom framgår av redogörelsen i det följande, till sin ordinarie inkomstberäkning fogat en promemoria med vissa kalkyler avseende inkomstutvecklingen till och med budgetåret 1958/59. Kalkylen utgår från verkets beräkningar för 1956/57. De bygger beträffande den fortsatta utvecklingen på den hypotetiska förutsättningen om en fortgående jämn stegring av den reala nationalinkomsten vid konstant prisnivå och god sysselsättning. I anslutning härtill har fysiska personers och bolags inkomster antagits stiga med fyra procent årligen.
Reräkningarna utgår vidare från att den förhöjda bolagsskatten kvarstår oförändrad under perioden, men att såväl den allmänna investeringsavgiften som den särskilda investeringsavgiften på motorfordon upphör med utgången av kalenderåret 1956. Någon hänsyn till en eventuell skattesänkning har givetvis icke kunnat tagas. Om sannolika avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel även beaktas skulle de sammanlagda inkomsterna enligt verkets kalkyler visa en stegring från budgetåret 1956/57 till 1957/58 med omkring 200 miljoner kronor. För budgetåret 1958/59 skulle därefter ske en ytterligare uppgång med 650 miljoner kronor. Om hänsyn tages till det skattebortfall som en allmän skattesänkning kommer att medföra, skulle uppgången 1957/58 förbytas i en minskning med omkring 50 miljoner kronor. Ojämnheten i statsinkomsternas beräknade utveckling sammanhänger bland annat med vissa förskjutningar på inkomstskattetiteln. Stagnationen mellan 1956/57 och 1957/ 58 beror sålunda till stor del på att en kraftig nedgång förutses av den kvarstående skatten, som under budgetåret 1956/57 antagits tillfälligt inflyta med särskilt stora belopp.
Några säkra utsagor om den samtidiga utvecklingen av statsutgifterna kan icke göras för närvarande. All erfarenhet visar emellertid, att man i ett progressivt samhälle måste räkna med automatiska eller av andra skäl svårundvikliga utgiftsstegringar på betydande belopp även vid en mycket restriktiv budgetbehandling. Jag vill som exempel nämna att driftbudgeten under de tre senaste budgetåren 1953/54—1955/56 ökat med i genomsnitt 500—600 miljoner kronor per år.
Denna bakgrund av sannolika tendenser hos inkomster och utgifter under budgetåret 1957/58 leder enligt min mening till slutsatsen, att de för budgetåret 1956/57 gynnsamma statsfinansiella betingelserna delvis är en engångsföreteelse och att de icke bör föranleda engagemang som kan visa sig svåra att uppfylla under påföljande budgetår.
Vad så beträffar förslaget till kapitalbudget kännetecknas detta, såsom jag förut antytt, av sträng återhållsamhet. Riktpunkten har varit att åstadkomma en nedprcssning av de statliga investeringsutgifterna under nivån
28 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
för innevarande budgetår. En hopkrympning av investeringarna på så vitala punkter som kommunikationsverken och vattenfallsverket samt försvarets över kapitalbudgeten finansierade byggnads- och anläggningsarbeten har därvid varit ofrånkomlig. Investeringsramarna för de statliga affärsverken har sålunda — utöver den begränsning på cirka 70 miljoner kronor som genomförts redan för innevarande budgetår — beskurits med ytterligare 20 miljoner kronor; för försvarets byggnadsinvesteringar är minskningen av samma storleksordning. Att investeringsanslagen trots detta ökar med drygt 40 miljoner kronor beror på en preliminärt beräknad medelsanvisning om 25 miljoner kronor för utbyggnad av en storflygplats och vidare på stegrat medelsbehov för redan igångsatt bostadsbyggande. Jag; vill understryka, att det i sistnämnda avseende inte är fråga om att via statsbudgeten öppna möjligheter till ökade bostadsinvesteringar för det kommande budgetåret. Såsom jag tidigare nämnt kommer tvärtom investeringarna på detta område att reduceras något. Den ökade medelsanvisningen innebär därför i huvudsak endast en avlyftning från kreditmarknaden av utlämnade byggnadskreditiv. Kapitalutgifterna redovisas på sedvanligt sätt i efterföljande sammanställning.
Kapitalbudgeten
Miljoner kronor
1 Förändring av anslagsbehållningar inräknad.
2 Därav tilläggsstater I och II, 368 mkr.
3 Häri ingår ej avskrtvningsanslag å tilläggsstat II.
Såsom framgår av sammanställningen visar det formella statliga lånemedelsbehovet på kapitalbudgeten en väsentlig nedgång i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår, vilket är en följd av ökad tillgång på avskrivningsmedel såväl inom respektive kapitalfonder som, vilket jag redan berört, genom anslag på driftbudgeten. I jämförelse med det nu beräknade uttallet för innevarande budgetår är nedgången i lånemedelsbehovet betydande.
\ id en bedömning av de statliga reella låneanspråken måste emellertid
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna 29
hänsyn tagas jämväl till läget på driftbudgeten. Såsom framgår av följande översikt skulle det beräknade resultatet för totalbudgeten bli en omsvängning från ett kassamässigt utgiftsöverskott om drygt 200 miljoner kronor till ett kassamässigt inkomstöverskott på drygt 400 miljoner kronor. Denna omsvängning från underskott till överskott på totalbudgeten har eftersträvats vid budgetbehandlingen. Den är en konsekvens av de finanspolitiska och kreditpolitiska målsättningar jag i det föregående förordat vid behandlingen av frågan om uppläggningen av den fortsatta ekonomiska politiken.
Kassamässigt inkomst- eller utgiftsöverskott på totalbudgeten
Miljoner kronor
Det beräknade beloppet för totalbudgetens överbalansering vilar givetvis på de underliggande inkomst- och utgiftsantagandena och kan alltså komma att rubbas i samma mån som ifrågavarande antaganden visar sig orealistiska. Såsom jag haft anledning understryka i det föregående kan i själva verket redan nu förutses vissa utgiftsstegringar, vartill hänsyn icke kunnat tagas vid anslagsberäkningarna i riksstatsförslaget. När det gäller att bedöma i vilken mån staten kan komma att belasta lånemarknaden måste även beaktas, att jag i det föregående föreslagit att ett belopp om 350 miljoner kronor, motsvarande vissa tillfälliga, av stabiliseringspolitiska åtgärder betingade inkomster, skall insättas på ett särskilt konto i riksbanken. Detta belopp kommer alltså icke att stå till förfogande för finansiering av kapitalbudgeten. Enligt nu föreliggande beräkningar skulle staten likväl icke behöva anlita kreditmarknaden för nyupplåning.
30 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
Den statsfinansiella utvecklingen under de senaste åren belyses i en vid protokollet fogad promemoria (bihang 3).
Riksstatsförslagets utgifter under de särskilda huvudtitlarna och kapitalbudgeten
För driftbudgetens utgifter lämnas i det följande en sammanfattning för de olika huvudtitlarna av förändringarna i riksstatsförslaget för 1956/57 i jämförelse med riksstaten för 1955/56.
Det bör i anslutning till tablån och den följande redogörelsen anmärkas, att en del av utgiftsstegringarna under de särskilda huvudtitlarna beror på en företagen uppräkning av avlöningsanslagen till följd av de från och med år 1955 höjda rörliga tilläggen för statsanställda. För budgeten betraktad som
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna 31
en helhet innebär dessa uppräkningar emellertid ingen nettoökning av utgifterna, eftersom kostnaderna för löneregleringen i princip täckts redan i 1955/56 års riksstat genom ett särskilt anslag på 165 miljoner kronor under tolfte huvudtiteln. Bortfallet av detta för hela driftbudgeten gemensamma täckningsanslag förklarar den stora nedgången av tolfte huvudtitelns anslagssumma 1956/57. Någon motsvarande täckning för stegrade kollektivavtalslöner förekommer däremot icke i 1955/56 års riksstat.
Andra huvudtiteln utvisar en bruttoökning med 9,0 miljoner kronor, varav 6,6 miljoner kronor hänför sig till anslagshöjningar av automatisk karaktär. Mot dessa ökningar står anslagsminskningar med 2,2 miljon kronor, varför huvudtitelns slutsumma visar en nettoökning med 6,8 miljoner kronor. Anslagsuppräkningar har skett till följd av 1955 års allmänna lönehöjning samt inträffade kostnadsstegringar. Anslagen till domstolsväsendet företer en icke-automatisk ökning med 0,4 miljon kronor. Den icke^automatiska ökningen på anslagen till avlöningar och omkostnader vid fångvårdsanstalterna är av samma storleksordning. Under anslagen till ersättning åt domare, vittnen och parter samt till kostnader enligt lagen om fri rättegång redovisas en automatisk uppräkning med 0,5 respektive 0,4 miljon kronor i anslutning till belastningen.
Under tredje huvudtiteln föreligger en ökning med sammanlagt 6,9 miljoner kronor, varav 3,2 miljoner kronor är att betrakta som automatisk ökning. Den största automatiska ökningen eller 2,0 miljoner kronor faller på avlöningsanslaget för utrikesförvaltningen, främst beroende på den lönehöjning, som skett från och med år 1955. Av icke-automatiska anslagsökningar bör främst nämnas en uppräkning av anslaget till bidrag till internationell hjälpverksamhet med 3,2 miljoner kronor.
Under fjärde huvudtiteln redovisas anslagsökningar om sammanlagt 133,7 miljoner kronor och anslagsminskningar om 78,8 miljoner kronor, varför huvudtitelns slutsumma ökar med 54,9 miljoner kronor. Anslagsökningarna är till övervägande del av automatisk natur. Höjda löner, priser och taxor föranleder sålunda — bortsett från anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. — ökningar om tillhopa ca 90 miljoner kronor, varav 40 miljoner kronor hänför sig till armén, 15 miljoner kronor till marinen, 25 miljoner kronor till flygvapnet och 10 miljoner kronor till övriga ändamål. Den ökning med 31,3- miljoner kronor, som föreslås i fråga om anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m., betingas till största delen av merkostnader på grund av höjt prisläge och teknisk utveckling. Bland övriga större anslagsökningar märkes 5 miljoner kronor till drivmedelslagring och drivmedelsutrustning, 1 miljon kronor till luftförsvarsrobot och 1 miljon kronor till signalförbindelser. Av anslagsminskningarna hänför sig huvuddelen eller 68 miljoner kronor till inställandet av repetitionsövningarna under budgetåret 1956/57. Bland övriga minskningar — sammanlagt 11 miljoner kronor — må nämnas 5 miljoner kronor på marinens anslag till anskaffning av vapenmateriel m. m. och 1 miljon kronor på flygvapnets övningsanslag.
32 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
Femte huvudtiteln utvisar en ökning med 299 miljoner kronor, varav dock 14,7 miljoner kronor beror på en överflyttning av de tidigare under elfte huvudtiteln anvisade anslagen till nykterhetsvård m. m. Den reella ökningen är därför 284,3 miljoner kronor. Den största ökningen faller på folkpensionsanslaget. ökningen under detta anslag, 235 miljoner kronor, är delvis att anse som automatisk, huvudsakligen till följd av under innevarande budgetår tillkommande indexlillägg samt ökning av antalet folkpensionärer och av de kommunala bostadstilläggen. I fråga om övriga anslag uppgår de automatiska ökningarna till 64,3 miljoner kronor och de ickeautomatiska till 2,7 miljoner kronor. Anslagsminskningarna utgör 17,7 miljoner kronor. Vad angår anslagen till förbättrande av bostadsförhållandena redovisas automatiska anslagsökningar med 35 miljoner kronor till kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter samt 15 miljoner kronor till bostadsrabatter. Till särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m. beräknas preliminärt ytterligare 3,7 miljoner kronor. Beträffande ökningar av icke-automatisk natur märkes, förutom den preliminära uppräkningen av folkpensionsanslaget, 0,6 miljon kronor till bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård, främst beroende på nya bidragsgrunder. Vidare förekommer ökningar av icke-automatisk art under anslagen till barnkolonier m. m. med 100 000 kronor, till byggnadsarbeten vid Svartsjöanstalten med 110 000 kronor, till avlöningar åt den offentliga arbetsförmedlingen med 175 000 kronor, till arbetsvärd med 430 000 kronor samt till invaliditetsförebyggande åtgärder med 230 000 kronor. Å andra sidan minskar vissa anslag, bland dem anslagen till bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet med 5 miljoner kronor samt till bidrag till sjukkassor med 10 miljoner kronor.
Under sjätte huvudtiteln ökar de mot automobilskattemedlen avräknade anslagen med 174,5 miljoner kronor, medan anslagen på den allmänna budgeten minskar med 9,4 miljoner kronor, varför huvudtitelns nettoökning blir 165,1 miljoner kronor. Den automatiska utgiftsökningen under huvudtiteln uppgår till 4,6 miljoner kronor, utgörande ett saldo mellan en ökning på de mot automobilskattemedlen avräknade anslagen om ca 14,1 miljoner kronor samt en minskning på anslagen av skattemedel i allmänhet om avrundat 9,5 miljoner kronor. Den icke-automatiska utgiftsstegringen, 160,5 miljoner kronor, beror praktiskt taget helt på en uppräkning av de mot automobilskattemedlen avräknade väganslagen i nära anslutning till den av 1954 års riksdag antagna femårsplanen för vägväsendet. Sålunda föreligger ökningar med 70 miljoner kronor till det statliga vägunderhållet, 3o miljoner kronor till byggande av vägar och broar, 30 miljoner kronor till vissa vägbyggnadsarbeten samt 20 respektive 4 miljoner kronor till den kommunala och enskilda väghållningen.
Slutsumman för sjunde huvudtiteln visar en stegring med 13,4 miljoner kronor. Ökningarna under huvudtiteln, vilka sammanlagda uppgår till 18,1 miljoner kronor, är till ett belopp av 16,4 miljoner av automatisk karaktär. Av sistnämnda summa faller 5,2 miljoner kronor på anslagen till kostnader för årlig taxering och för 1957 års allmänna fastighetstaxering
33 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
samt 4,0 miljoner kronor på anslaget till ersättning till städerna för mistad tolag. Övriga automatiska höjningar beror väsentligen på höjda löner för statstjänstemännen från och med år 1955. Av de icke-automatiska höjningarna må nämnas 0,4 miljon kronor för bestridande av kostnaderna för en allmän jordbruksräkning år 1956. Anslagssänkningarna under huvudtiteln uppgår till 4,7 miljoner kronor. Härav hänför sig 2,0 miljoner kronor till anslaget till bidrag till skattetyngda kommuner. Vidare bortfaller det för innevarande budgetår med 1,5 miljon kronor uppförda anslaget till en upplysningskampanj i samband med övergången till en friare försäljning av rusdrycker.
Åttonde huvudtiteln utvisar en nettoökning med 116,1 miljoner kronor, därav icke fullt 106 miljoner kronor är att räkna som automatik. Den största förändringen redovisas under anslagen till folkundervisningen; anslagen till avlönande av folkskolans och fortsättningsskolans lärare stiger automatiskt med 52,8 respektive 2,0 miljoner kronor och vidare beräknas statens andel i kostnaderna för skolskjutsar öka med 3,0 miljoner kronor och anslaget till understöd åt folkhögskolor med 1,1 miljon kronor. För de allmänna läroverken m. m. förutses utgifterna komma att stiga med 21,3 miljoner kronor. Därav belöper 14,2 miljoner kronor på anslaget till de allmänna läroverkens avlöningar och 5,0 miljoner kronor på anslaget till bidrag till högre kommunala skolor. För universiteten, den medicinska undervisningen m. m. förutses en nettoökning med 13,8 miljoner kronor. Därvid har bland annat räknats med höjningar av anslagen till Uppsala, Lund och Göteborgs universitet samt Karolinska institutet med sammanlagt 5,3 miljoner kronor. Anslaget till bidrag till Stockholms högskola har i avbidan på särskild proposition uppräknats med 2,2 miljoner kronor. På anslaget till naturastipendier har företagits en uppräkning om 1,7 miljon kronor. Nettoökningen på anslagen till tandläkarhögskolorna i Stockholm och Malmö utgör 1,7 respektive 0,6 miljon kronor samt till tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola 1,9 respektive 1,5 miljon kronor. Lärarhögskolans avlönings-, omkostnads- och utrustningsanslag har uppräknats med 2,4 miljoner kronor. Däremot bortfaller ett engångsanslag på 2,3 miljoner kronor till bidrag till Stockholms stad för nybyggnad av småskola m. m. Under anslagen till yrkesundervisningen beräknas en totalökning av 8,3 miljoner kronor. I avvaktan på särskild proposition rörande den tekniska skolutbildningen har en del anslag under detta avsnitt upptagits med beräknade belopp. Slutligen har anslagen för de statliga forskningsråden höjts med sammanlagt 1,6 miljon kronor.
Nionde huvudtitelns slutsumma ökar med 13,4 miljoner kronor i förhållande till riksstaten för innevarande år. Ökningen är i huvudsak eller till ett belopp av 11,9 miljoner kronor av automatisk karaktär. Av de icke-automatiska ökningarna må nämnas 0,2 miljon kronor till främjande av forskning på jordbrukets område, 0,5 miljon kronor till skogsvårdsstyrelsernas omkostnader, 0,2 miljon kronor på statens skogsförbättringsanslag samt 0,4 miljon kronor till bidrag till vissa skogsbrukskurser.
Bihang till riksdagens protokoll 105G. 1 saml. Nr 1. Bil. 1.
34 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
Vidare har anslagen till understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter höjts med tillhopa 0,8 miljon kronor. Vad angår de preliminärt beräknade anslagen till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och till omkostnader till statlig inköps- och försäljningsverksamhet har dessa uppförts med 1 respektive 0,6 miljon kronor högre belopp än som anvisats i gällande riksstat. Samtidigt har emellertid anslaget till producentbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk minskats med 2 miljoner kronor.
Tionde huvudtiteln redovisar en nettoökning med 43,7 miljoner kronor. Till huvudtiteln har i anslutning till den föregående år beslutade omorganisationen av den statliga förvaltningen på sjöfartens område överförts vissa under andra huvudtitlar uppförda anslag, vilka för budgetåret 1955/56 anvisats med 8,8 miljoner kronor. Bortsett från ifrågavarande anslagsöverföring utvisar huvudtitelns slutsumma en nettoökning av 34,9 miljoner kronor. Bruttoökningen uppgår till 41,5 miljoner kronor, varav
14.6 miljoner kronor är att betrakta som automatiska ökningar. Av ökningarna hänför sig ett belopp av 17,0 miljoner kronor till en icke-automatisk uppräkning av anslaget till atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget Atomenergi. Detta anslag har i avbidan på särskild proposition uppförts med beräknat belopp. Anslaget till omkostnader för statlig lagerhållning m. m. har uppräknats med 5,6 miljoner kronor. Avsättningen till lotterimedelsfonden har höjts med 4,0 miljoner kronor. För bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar äskas en anslagshöjning med
2.6 miljoner kronor. Bland övriga anslagsökningar må nämnas, att anslaget till anskaffning av en ny statsisbrytare höjts med 1,5 miljon kronor och att anslaget till avsättning till fonden för idrottens främjande uppräknats med 0,85 miljon kronor. Å andra sidan föreligger anslagsminskningar på tillhopa 6,6 miljoner kronor. Härav faller 1,3 miljon kronor på anslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten. Anslaget till handelshamnar och farleder har minskats med 1,0 miljon kronor. Det för innevarande budgetår med 0,6 miljon kronor uppförda anslaget till djupborrning efter salt och olja m. m. i Skåne bortfaller.
Elfte huvudtiteln redovisar anslagsökningar med sammanlagt 72,0 miljoner kronor, varav 67,0 miljoner kronor är att betrakta som automatiska ökningar. Å andra sidan föreligger anslagsminskningar med 19,1 miljoner kronor, varav 14,7 miljoner kronor faller på de till femte huvudtiteln överförda anslagen till nykterhetsvård m. m. Huvudtitelns slutsumma uppvisar således en nettoökning med 52,9 miljoner kronor. På anslagen under medicinalstaten samt hälso- och sjukvård redovisas en ökning med 52,4 miljoner kronor, väsentligen av automatisk karaktär och sammanhängande med höjda avlönings-, omkostnads- och bidragsanslag. Personalförstärkningar vid sinnessjukhusen och universitetssjukhusen medför en icke-automatisk utgiftsstegring med 2,0 miljoner kronor, ökningen på anslagen till överståthållarämbetet och landsstaten samt till polisväsendet,
9.7 respektive 7,3 miljoner kronor, beror i huvudsak på automatiska för-
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna 35
ändringar. Under avdelningen civilförsvaret redovisas en minskning med
4,4 miljoner kronor.
Tolfte huvudtitelns slutsumma nedgår med 129,4 miljoner kronor. Å ena sidan minskas huvudtitelns omslutning med 165,0 miljoner kronor på grund av att i riksstatsförslaget ej upptagits någon motsvarighet till det på riksstaten för innevarande budgetår anvisade anslaget till täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löne- och pensionsförmåner. Å andra sidan visar pensionskostnaderna en stegring med 35,5 miljoner kronor.
Fjortonde huvudtiteln ökar med 0,2 miljon kronor.
För luftfartsfonden beräknas underskottet minska med 0,3 miljon kronor.
Riksgäldsfondens underskott upptages till 425,0 miljoner kronor mot 410,0 miljoner kronor i gällande riksstat.
Huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar beräknas i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår öka med sammanlagt 17,7 miljoner kronor.
Huvudtiteln Avskrivning av oreglerade kapitalmedel sförluster uppföres med 543,6 miljoner kronor, innebärande en ökning med 315,1 miljoner kronor. Utöver vad som erfordras för årlig avskrivning av smärre oreglerade kapitalmedelsförluster, 1,0 miljon kronor, har ett belopp av 200 miljoner kronor beräknats för en framtida reglering av avskrivningsbehovet för dels kapitalsubventionerna till egnahem och dels tilläggslånen till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Därjämte har upptagits ett belopp av 342,6 miljoner kronor för avskrivning av äldre egnahemssubventioner.
I riksstatsförslaget under kapitalbudgeten uppföres under rubriken lånemedel 430 miljoner kronor, vilket belopp utgör skillnaden mellan summan av de äskade investeringsanslagen 1 823 miljoner kronor och de belopp i avskrivningsmedel, inberäknat avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster samt övriga kapitalmedel på tillhopa 1 393 miljoner kronor, som står till förfogande för investeringarnas genomförande. I riksstaten för innevarande budgetår upptages lånemedlen med 770 miljoner kronor utgörande saldot mellan investeringsanslagen på sammanlagt 1 780 miljoner kronor och avskrivningsmedel och övriga likvida medel på tillhopa 1 010 miljoner kronor. Riksstatsförslaget utvisar således en minskning med 340 miljoner kronor under rubriken lånemedel på kapitalbudgeten jämfört med riksstaten för innevarande budgetår.
I följande sammanställning har angivits den ökning och minskning av investeringarna i de statliga kapitalfonderna, som föreligger i riksstatsförslaget i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår.
36 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
Översikt av behållningarna å riksstatsanslagen
En sammanställning över anslagsbehållningarna den 30 juni 1955 torde i detta sammanhang få lämnas och fogas som bihang vid statsrådsprotokollet (bihang b). Sammanställningen upptar totalsummor av reserverade medel om 1 260 miljoner kronor på driftbudgeten (exkl. avskrivningar) och av outnyttjade belopp om 615 miljoner kronor på kapitalbudgeten. Anslagsbehållningarna har under budgetåret 1954/55 minskat med totalt 80 miljoner kronor; för driftbudgeten redovisas en uppgång med 113 miljoner kronor och för kapitalbudgeten en nedgång med 193 miljoner kronor. Behållningarna på riksstatsanslagen under budgetåren 1944/45—1954/55 framgår av efterföljande tablå. Under det senast förflutna budgetåret har det i december 1954 införda köp- och beställningsstoppet, som med vissa senare genomförda modifikationer kvarstod under återstoden av budgetåret, verkat höjande på reservationernas storlek.
Medelsbehållning (miljarder kr.) vid utgången av budgetåret 1944 1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954
/ 45 / 46 / 47 / 48 /49 /50 /51 /52 /53 /54 /55
Reservationer å driftbudgeten (exkl. avskrivning av nya kapitalinvesteringar)......... 1,21 1,16 1,50 1,43 1,25 1,01 0,91 1,02 0,88 1,15 1,26
Outnyttjade belopp
å kapitalbudgeten 2,15 2,10 2,38 2,59 2,29 1,29 0,77 0,76 0,70 0,81 0,61 * I
Tillhopa 3,36 3,26 3,88 4,02 3,54 2,30 1,68 1,78 1,58 1,96 1,87
I det följande kommer närmare att redogöras för de huvudtitlar respek-
tive fonder, som enligt de såsom bihang redovisade sammanställningarna utvisar större anslagsbehållningar.
Vad avser förändringarna i driftbudgetens reservationsbehållning under
37 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
det sistförflutna budgetåret redovisas under fjärde huvudtiteln en mindre nedgång, från 359 till 355 miljoner kronor. På anslag anvisade t. o. m. budgetåret 1953/54 liar skett en medelsförbrukning med 17 miljoner kronor. På anslag anvisade för budgetåret 1954/55 (inkl. fortlöpande anslag) kvarstod vid budgetårets utgång reservationer på sammanlagt 322 miljoner kronor, innebärande en ökning med 13 miljoner. Köp- och beställningsstoppet torde ha bidragit till att en eljest sannolik minskning av anslagsbehållningarna —- vilka vid ingången av budgetåret av tillfälliga orsaker var större än normalt — icke alls eller endast i begränsad utsträckning kunnat komma till stånd. Härtill har även bidragit en under budgetåret verkställd övergång till ny organisation av försvarsförvaltningarna, varigenom förvaltningarnas anskaffningsverksamhet tillfälligt försenats. — Femte huvudtiteln uppvisar inga behållningar på äldre anslag. På fortlöpande och nya anslag fanns däremot G8 miljoner kronor reserverade vid utgången av budgetåret mot 79 miljoner kronor vid dess ingång. Huvudparten av beloppet avser anslag till åtgärder för förbättrande av bostadsförhållandena m. m. Nedgången hänför sig i huvudsak till anslag till arbetsmarknadens reglering, för vilka behållningarna minskat från 19 till 9 miljoner kronor. — Anslagsbehållningen under sjätte huvudtiteln vid utgången av budgetåret utgjorde i runt tal 435 miljoner kronor, innebärande en ökning under budgetåret med 105 miljoner kronor. På de kalenderårsvis beräknade anslagen till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten och till bidrag till byggande av vägar och gator faller 275 respektive 84 miljoner kronor av den totala behållningen och 67 respektive 31 miljoner kronor av reservationsökningen. Till allt övervägande del förklaras de ökade reservationerna under den statliga vägbyggnadsverksamheten av investeringsbegränsningen och under bidragsanslaget av att den avsevärda höjningen av anslaget budgetåret 1954/55 medfört en kraftig ökning av de för andra kalenderhalvåret 1955 avsedda medlen.
Beträffande behållningen under sjunde huvudtiteln har icke heller under budgetåret 1954/55 några nämnvärda förändringar ägt rum. Det totala beloppet uppgår till 23 miljoner kronor, varav ett oförändrat belopp på 22 miljoner kronor hänför sig till medel anvisade såsom bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete i enlighet med Washingtonöverenskommelsen. Dispositionen av dessa medel är beroende av kommande överläggningar med berörda länder. — Även under åttonde huvudtiteln är förändringarna obetydliga. Den reservationsbehållning som föreligger, 21 miljoner kronor, faller främst på universitetens och högskolornas anslag till inrednings-, utrustnings- och materieländamål, vissa bidragsanslag till skolhemsbyggnader samt forskningsanslagen och är till övervägande del disponerad. — Reservationsbehållningen under nionde huvudtiteln har ökat med 24 miljoner kronor. Den 30 juni 1955 uppgick den totala behållningen till 227 miljoner kronor. Stegringen kan återföras på anslagen till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och till kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet. Vad beträffar det förra anslaget har medelsför-
38 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
brukningen understigit den beräknade bland annat till följd av en oförutsedd minskning av mjölkleveranserna. Reservationerna på anslaget, som vid utgången av budgetåret 1954/55 utgjorde 150 miljoner kronor, mot 132 miljoner kronor vid dess ingång, sammanhänger dock främst med att prisregleringsåret icke sammanfaller med budgetåret. Reservationsökningen på anslaget till kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet är en följd av att ett belopp på 8 miljoner kronor, som beviljats för täckande av vissa kostnader för beredskapslagring, icke behövt tagas i anspråk. Behållningen beräknas komma att helt förbrukas under innevarande budgetår för täckning av förluster, som hos Svensk spannmålshandel och statens jordbruksnämnd uppkommer vid försäljning och nedskrivning av beredskapslager av brödsäd och mjöl. Övriga reservationer under denna huvudtitel hänför sig främst till anslagen till jordbrukets rationalisering, landsbygdens elektrifiering samt vissa skolbyggnads- och skogsarbeten. Reservationerna på sistnämnda anslag är till större delen disponerade. — För tionde huvudtiteln redovisas, totalt sett, oförändrad anslagsbehållning på 11 miljoner kronor. — Elfte huvudtiteln företer en mindre uppgång av det sammanlagda beloppet reservationer, från 108 till 110 miljoner kronor. Anslagsbehållningen fördelar sig med 75 miljoner på civilförsvarsanslagen, 27 miljoner på anslagen till medicinalväsendet, 4 miljoner på anslaget till svenska sjukhuset i Korea — vilket överflyttats från fjärde huvudtiteln — samt med 4 miljoner på diverse smärre anslag. Den disponerade delen av anslagsbehållningarna utgör sammanlagt 88 miljoner, varav för civilförsvarsanslagen 58 och medicinalstatsanslagen 25 miljoner kronor.
Reservationsmedelsutvecklingen på driftbudgeten innebär å ena sidan att behållningar på 344 miljoner kronor uppstått på de anslag som anvisats under det sistförflutna budgetåret; den sammanlagda behållningen vid utgången av budgetåret på nya och fortlöpande anslag utgjorde därigenom 1 196 miljoner kronor. Å andra sidan har en minskning inträtt i reservationerna på anslag anvisade t. o. m. budgetåret 1953/54, s. k. äldre anslag, med 231 miljoner kronor. Av sistnämnda belopp utgör 3,5 miljoner kronor anslagsmedel som indragits till budgetutjämningsfonden. Utvecklingen under de olika huvudtitlarna beträffande nämnda äldre anslag framgår närmare av sammanställningen i det följande.
Den stora anslagsbehållningen under kommunikationsdepartementets huvudtitel vid ingången av budgetåret sammanhänger med att under budgetåret 1954/55 en omläggning av den anslagsmässiga redovisningen av vägkySånadsverksamheten genomförts, varigenom vissa tidigare fortlöpande anslagsrubriker slopats. Dessa anslag har därför i följande sammanställning kommit att med sina anslagsbehållningar redovisas såsom äldre, ej fortlöpande anslag vid ingången av budgetåret 1954/55. Behållningarna har under budgetåret förbrukats eller överförts till motsvarande nya anslag.
Av den totala behållningen på ifrågavarande äldre anslag var vid utgången av budgetåret enligt inhämtade uppgifter ca 25 miljoner kronor bundna genom utlagda beställningar.
39 Statsverkspropositionen år 1956: Bit. 1: Inkomsterna
Justitiedepartementet........
Utrikesdepartementet.........
Försvarsdepartementet.......
Socialdepartementet..........
Kommunikationsdepartementet
Finansdepartementet.........
Ecklesiastikdepartementet.....
Jordbruksdepartementet......
Handelsdepartementet........
Inrikesdepartementet.........
Övriga huvudtitlar...........
Totalt 294,7 63,5 —231,2
Enligt beräkningar i föregående års statsverlcsproposition kunde under innevarande budgetår förväntas en minskning av de samlade reservationerna under driftbudgeten (exkl. avskrivningshuvudtiteln) med ca 25 miljoner kronor. Härvid gjordes emellertid en reservation för effekten på anslagsbehållningarna av köp- och beställningsstoppet. I proposition nr 190 till 1955 års riksdag framhölls, att då beställningsstoppet kunde beräknas medföra en icke oväsentlig minskning av anslagsbelastningen under budgetåret 1954/55 och då avsikten vore att efter hand avveckla ifrågavarande inskränkningar kunde man förutse en ökad reservationsmedelsförbrukning under budgetåret 1955/56. Då närmare hållpunkter dock saknades för en revidering av den i finansplanen angivna minskningen av reservationerna med 25 miljoner kronor, upptogs denna siffra oförändrad. Cirkuläret om köp- och beställningsstopp har sedermera upphävts från den 1 september 1955. Enligt nu verkställda uppskattningar antages anslagsreservationerna under budgetåret 1955/56 komma att minska med omkring 50 miljoner kronor.
För budgetåret 1956/57 finnes för närvarande ej anledning räkna med några förändringar av behållningarna totalt sett, eftersom en förutsedd nedgång under framför allt fjärde, femte och nionde huvudtitlarna torde komina att uppvägas av en i nuvarande ekonomiska läge sannolik uppgång på väganslagen under sjätte huvudtiteln.
Förändringarna i behållningarna å kapitalbndgetens anslag har under budgetåret 1954/55 resulterat i en minskning med sammanlagt 193 miljoner kronor. De outnyttjade beloppen på anslag anvisade t. o. m. budgetåret 1953/54 har minskat med 149 miljoner kronor. För nya och fortlöpande anslag redovisas netto 44 miljoner kronor lägre beliallningai vid budgetarets slut än vid dess ingång; nedgången är helt hänförlig till anslagen under televerkets fond samt statens utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd me-
40 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
dan för ö\riga fonder redovisas ökade behållningar på ifrågavarande anslag. I synnerhet för statens järnvägar torde köp- och beställningsstoppet ha bidragit till att medelsförbrukningen under budgetåret understigit de anvisade anslagsbeloppen. Därtill kommer att — liksom under närmast föregående budgetår — de anvisade anslagen till statens affärsverksfonder för 1954/55 innefattade vissa marginaler avsedda att utnyttjas endast för det fall konjunkturutvecklingen skulle tendera i depressiv riktning.
Minskningarna på äldre anslag fördelar sig på de olika fonderna på sätt som framgår av följande sammanställning.
Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond...................
Televerkets fond...................
Statens järnvägars fond............
Statens vattenfallsverks fond.......
Domänverkets fond................
Säger för statens affärsverksfonder
Luftfartsfonden .....................
Statens allmänna fastighetsfond.......
Försvarets fonder....................
Statens utlåningsfonder...............
Fonden för låneunderstöd............
Fonden för statens aktier............
Fonden för förlag till statsverket......
Diverse kapitalfonder................
Totalt
Nedgången i behållningarna på ifrågavarande äldre anslag beror till ett belopp av ca 78 miljoner kronor på alt outnyttjade medel indragits som besparing. Av dessa indragna medel avser 68 miljoner kronor för lagskapital for inköp av ved och för inköp av fossila bränslen under fonden för förlagtill statsverket. I övrigt har indragningarna berört fonden för låneunderstöd, försvarets fastighetsfond samt statens vattenfallsverks fond.
Av återstående behållning på äldre anslag är de under statens affärsverksfonder redovisade medlen i huvudsak bundna genom vidtagna dispositionsåtgärder. Detsamma gäller om en betydande del av de under statens allmänna fastighetsfond och försvarets fonder upptagna behållningarna. Av den kvarstående behållningen under statens utlåningsfonder hänför sig 36 miljoner kronor till luftfartslånefonden och 4 miljoner kronor till jordbrukets
41 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
maskinlånefond. Det förra beloppet härrör från anslagsanvisning i samband med riksdagens beslut om organisation och finansiering av den reguljära luftfartstrafiken (prop. nr 176/1948 och 126/1949). Av de på äldre anslag outnyttjade beloppen under fonden för förlag till statsverket avser 35 miljoner anslaget till ytterligare lagring av jordbruksprodukter och 15 miljoner anslaget till inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Beloppen är disponerade.
Förbrukningen av outnyttjade kapitalbudgetmedel bär vid fastställandet av riksstaten för innevarande budgetår uppskattats till ca 150 miljoner kronor. Enligt nu verkställda beräkningar kan beloppet anges till ca 100 miljoner kronor. Även under budgetåret 1956/57 torde kunna räknas med en minskning med uppskattningsvis 100 miljoner kronor av de outnyttjade anslagsbeloppen.
En redovisning av vidtagna dispositioner under fortlöpande anslag på såväl drift- som kapitalbudgeten lämnas i regel vid anmälan av respektive anslagsfrågor, vartill torde få hänvisas.
Riksstatsförslagets inkomstsida 1. Översikt av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
I samband med beräkningarna av inkomsterna för budgetåret 1956/57 bar riksräkensltapsverket även beräknat utfallet av driftbudgetens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de å driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst av 10 558 miljoner kronor mot i riksstaten beräknade 9 909 miljoner kronor, innebärande en merinkomst av 649 miljoner kronor. Inkomsterna på titeln Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas komma att med 300 miljoner kronor överstiga det i riksstaten upptagna beloppet, 5 200 miljoner kronor. Överskottet beror i huvudsak på att den preliminärskatt, som uttages i form av löneavdrag ävensom under våren 1956 inflytande fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt antages komma att överstiga tidigare beräknade belopp. Inkomsterna på titeln motsvaras till ett belopp av 450 miljoner kronor av kommunalskattemedel, som riksräkenskapsverket föreslår reserveras på budgetutjämningsfonden för kommande utbetalning till kommunerna.
Bland övriga inkomsttitlar räknas med överskott i förhållande till i riksstaten upptagna belopp bland annat för automobilskattemedel med 135, tullmedel med 30, tobaksskatt med 15, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker och vin med 90, televerket med 40 och fonden för statens aktier med 55 miljoner kronor. Den starka stegringen i intäkterna av automobilskattemedel sammanhänger huvudsakligen med att särskild investeringsavgift å motorfordon av ämbetsverket förutsatts utgå under hela budgetåret 1955/56, medan i riksstaten endast räknades med att avgift skulle utgå under första hälften av budgetåret. Underskott förutses bland annat för in-
42 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
komst av myntning och justering med 15, för tipsmedel med 12 och för vattenfallsverket med 25 miljoner kronor.
Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1956/57 har av riksräkenskapsverket uppskattats till 11 297 miljoner kronor, innebärande en ökning i förhållande till de å gällande riksstat uppförda inkomstbeloppen med 1 388 miljoner kronor. Inkomsterna under budgetåret 1956/57 motsvaras till ett belopp av 450 miljoner kronor av kommunalskattemedel som av riksräkenkapsverket förutsatts skola reserveras genom avsättning till budgetutjämningsfonden. Genom att 150 miljoner kronor av de för budgetåret 1955/56 reserverade medlen av ämbetsverket föreslagils skola återföras under budgetåret 1956/57 skulle nettoavsättningen detta budgetår begränsas till 300 miljoner kronor. I jämförelse med det beräknade utfallet för löpande budgetår representerar de verkställda beräkningarna för budgetåret 1956/57 en uppgång på 739 miljoner kronor.
Skatteintäkterna antages i förhållande till gällande riksstat stiga från 8 911 miljoner kronor till 10 159 miljoner kronor, eller med 1 248 miljoner kronor. Inkomsterna av uppbörd i statens verksamhet beräknas minska med 13 miljoner kronor och titeln diverse inkomster med 21 miljoner kronor, medan inkomsterna av statens kapitalfonder beräknas öka med 174 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för nästa budgetår visar i övrigt följande mera framträdande förändringar i förhållande till gällande riksstat.
Inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. har beräknats komma att öka med 900 miljoner kronor, ökning har även beräknats bland annat för inkomsttitlarna automobilskattemedel med 110, tullmedel med 50, tobaksskatt med 30, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker och vin med 115, maltdrycksskatt med 20, televerket med 60 samt fonden för statens aktier med 55 miljoner kronor.
2. Riksräkenskapsverkets beräkning av de särskilda inkomsttitlarna
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Riksräkenskapsverket har beträffande inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. verkställt beräkningar av inkomsterna för såväl budgetåret 1955/56 som 1956/57.
Ämbetsverket har därvid med utgångspunkt från taxeringsutfallet i fråga om verksamhetsåret 1954 haft att uppskatta inkomstutvecklingen under verksamhetsåren 1955 och 1956 samt under de första månaderna av 1957. I fråga om skatteunderlagets utveckling gör riksräkenskapsverket följande antaganden, varvid särskilda kalkyler gjorts för å ena sidan fysiska personer och med dem i beskattningshänseende likställda och å andra sidan aktiebolag.
Vad först gäller fysiska personer framhåller riksräkenskapsverket, att
43 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet, som representerar fyra femtedelar av fysiska personers nettoinkomst, under verksamhetsåret 1954 stigit med 6,5 procent i jämförelse med nästföregående år. Möjligheterna att med tillfredsställande noggrannhet bedöma utvecklingen under 1955 anges ännu vara begränsade till följd av löne- och sysselsättningsstatistikens ofullständighet. Enligt socialstyrelsens kvartalsstatistik för industriarbetare låg i maj och augusti 1955 den genomsnittliga timförtjänsten för ifrågavarande arbetargrupper knappt 8 procent över motsvarande siffror för 1954. Samtidigt registrerades en sysselsättningsökning av storleksordningen drygt 2 procent. För övriga arbetargrupper torde de genomsnittliga lönehöjningarna vara högre än för industriarbetarna, möjligen med undantag för arbetare inom byggnadsindustrin. För tjänstemannagrupperna uppskattas de genomsnittliga lönelyftningarna till omkring 10 procent. Ämbetsverket anser det sannolikt, att även för flertalet andra grupper en viss ökning i sysselsättningen ägt rum under 1955 och att en fortsatt överflyttning från låglönegrupperna till bättre betalda yrken förefaller trolig. Sammanfattningsvis finner riksräkenskapsverket en uppgång i inkomst av tjänst med omkring 11 procent sannolik. För övriga förvärvskällor anges bristen på statistiskt material vara ännu mera utpräglad än beträffande löneinkomsterna. Riksräkenskapsverket räknar emellertid med en icke oväsentlig uppgång för inkomst av rörelse under 1955. Beträffande inkomst av jordbruksfastighet torde årets dåliga skörderesultat innebära, att den icke oväsentliga uppgång i jordbrukarnas inkomster, som genom prisuppgörelserna tidigare innevarande år kunnat förutses vid normalskörd, snarast förbytts i en viss nedgång. Sammanfattningsvis pekar riksräkenskapsverkets kalkyler på en ökning av fysiska personers inkomster med omkring 10 procent mellan verksamhetsåren 1954 och 1955.
I fråga om inkomstutvecklingen för fysiska personer under år 1956 framhåller riksräkenskapsverket, att antagandena givetvis nära sammanhänger med de allmänna förutsättningar beträffande den samhällsekonomiska utvecklingen, som riksräkenskapsverket ansett sig böra lägga till grund för beräkningen av statsverkets inkomster. Av nuvarande tendenser att döma torde enligt riksräkenskapsverket även för 1956 kunna räknas med en fortsatt produktionsuppgång. Brist på arbetskraft och det alltmer fullständiga kapacitetsutnyttjandet sätter dock en gräns för expansionsmöjligheterna. Ett osäkerhetsmoment i framtidsbedömningen utgöres även av svårigheten att överblicka hela effekten av de åtgärder av ekonomisk-politisk natur, som vidtagits i konjunkturdämpande syfte både i Sverige och i de för den internationella utvecklingen ledande länderna i Amerika och Västeuropa. Av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen i Sverige kommer givetvis även resultatet av 1956 års avtalsförhandlingar att bli.
När det gäller inkomst av tjänst konstaterar verket till en början, att på grund av en glidning uppåt av lönenivån och sysselsättningsökning under år 1955 lönenivån och sysselsättningen vid ingången av år 1956 bör något överstiga den för år 1955 genomsnittliga. Aven för ar 1956 torde med hänsyn
44 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
till antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen en viss löneglidning uppåt kunna förutsättas liksom även en fortsatt övergång från lägre till högre betalda yrken. Fortsättningsvis framhålles, att den ökning av lönesumman, som därutöver kan komma alt bli en följd av 1956 års avtalsrörelse, ännu icke låter sig överblickas. Med hänsyn till vad som är känt om utgångsläget för avtalsrörelsen synes det emellertid enligt verkets mening sannolikt, att lönesummans stegring under år 1956 blir mindre än under år 1955. Riksräkenskapsverket framhåller att de reservationer för osäkerheten beträffande utvecklingen, som måste göras, givetvis får större tyngd ju längre perspektivet utsträckes. Beträffande inkomstutvecklingen under år 1957 saknas sålunda enligt ämbetsverkets mening för närvarande skäl att antaga annat än en stegring av lönesumman i anslutning till en måttlig stegring av produktionen.
Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har riksräkenskapsverket ansett sig böra räkna med en uppgång under år 1956 för samtliga ifrågavarande förvärvskällor. För år 1957 har gjorts motsvarande antagande som beträffande inkomst av tjänst.
Vad därefter beträffar aktiebolags taxerade inkomster förelåg enligt ämbetsverket en uppgång under verksamhetsåret 1954 med omkring 10 procent. Stegringen kunde till väsentlig del återföras på den fortsatta förbättringen för skogsindustrin och verkstadsindustrin. Även för elekrotekniska industrin och varven redovisades en betydande uppgång. För samtliga dessa grupper torde utvecklingen under 1955 ha inneburit en ytterligare inkomststegring. Även för gruvindustrin, som för 1954 redovisade en betydande nedgång av de taxerade inkomsterna, finnes enligt ämbetsverket anledning räkna med en uppgång under 1955. Med ledning av tendenserna för nyssnämnda branscher och vissa undersökningar rörande det för verksamhetsåret 1955 förväntade taxeringsresultatet för övriga i riksräkenskapsverkets register ingående bolag har verket som grund för sin beräkning antagit, att det sammanlagda till statlig inkomstskatt för svenska aktiebolag taxerade beloppet vid 1956 års taxering skall utvisa en stegring med omkring 7 procent i förhållande till 1955 års taxering.
Det understrykes fortsättningsvis, att ett bedömande av utvecklingen av aktiebolags inkomster under år 1956 är synnerligen vansklig. Svårigheterna accentueras ytterligare genom ovissheten om i vilken utsträckning de skärpta avskrivningsreglerna speciellt för lagervärdering kommer att påverka de till beskattning redovisade vinsterna. De nuvarande tendenserna pekar snarast pa något ökade inkomster för de branscher, som väger tungt i skattehänseende.
Riksräkenskapsverket erinrar vidare om att på inkomsttiteln Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. redovisas uppbörden av de skatter, som skall slutligt redovisas på tileln, men därjämte även kommunalutskylder samt vissa andra skatter och avgifter, som uppbäres i samband med den allmänna skatteuppbörden. De statliga skatter och avgifter, vilka under budgetåren 1955/56 och 1956/57 skall slutligt redovisas på titeln utgöres, frånsett
Statsverkspropositionen år 1956: Bit. 1: Inkomsterna 45
inflytande restantier av äldre skatter, av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, investeringsavgift för 1955 och 1956 samt folkpensionsavgifter. I och med att den allmänna sjukförsäkringen trätt i kraft den 1 januari 1955 passerar över inkomstskattetiteln även till försäkringen hänförliga avgifter och arbetsgivarbidrag.
Vid uppskattningen av bruttoinkomsterna på titeln har ämbetsverket viss ledning av den inom verket förda uppbördsstatistiken. Med hjälp av nämnda statistik har verket kunnat följa uppbörden till och med skatteterminen i september 1955. På grund av detta material och under de gjorda antagandena angående inkomstutvecklingen beräknar riksräkenskapsverket uppbörden av preliminär skatt på följande sätt.
Beträffande den preliminära A-skatten utgår ämbetsverket från att denna skatt med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt kommer att nära följa löneinkomstens förändringar. Det förutsättes, att den statliga inkomstskatten under hela budgetåret 1956/57 utgår med oförändrad uttagningsprocent, d. v. s. 110 procent. De schablonmässigt beräknade minimiavdragen för avgifter för kapital- och sjukförsäkring för fysiska personer samt för utgifter för fullgörande av tjänsten för skattskyldiga med inkomst av tjänst, vilka inarbetats i källskattetabellerna fr. o. m. 1956, är ägnade att minska takten i ökningen av källskatteuppbörden. I motsatt riktning verkar en mindre höjning av den kommunala utdebiteringen — enligt preliminära uppgifter med 14 öre per inkomstskattekrona från den under 1955 gällande medelutdebiteringen av 12,24. I stort sett är dock enligt ämbetsverkets mening den sammanlagda effekten av nyssnämnda omständigheter av begränsad storleksordning. Vidare får hänsyn tagas till att i uppbörden av preliminär A-skatt kan komma att ingå preliminärt erlagd garantiskatt för fastighet.
Ämbetsverket uttalar, vad angår uppbörden av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1956—57 och de två terminer av uppbördsåret 1957—58 som faller inom budgetåret 1956/57, att den normalt, d. v. s. utan ledning av särskild preliminär deklaration, debiterade preliminärskatten, i det enskilda fallet kan komma att betydligt avvika från vad som väntas bli påfört som slutlig skatt. Totalt sett har riksräkenskapsverket ansett sig böra förutse en i jämförelse med innevarande uppbördsår stegrad uppbörd av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbörds terminerna under uppbördsåren 1956—57 och 1957—58.
Det erinras vidare om att bestämmelserna om ränta på kvarstående skatt numera också föranleder, att den preliminära skatten i varje fall för bolag blir förhållandevis nära anpassad till den slutliga skatten genom att fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt verkställes efter uppbördsårets utgång. Under våren 1954 och våren 1955 inflöt fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt med 575 respektive 525 miljoner kronor. Med utgångspunkt från ämbetsverkets antaganden om vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1956 års taxering räknas med ett betydande utrymme för fyllnadsinbetalningar, och väsentliga belopp an-
46 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
tages komma att inflyta under våren 1956 i form av sådana inbetalningar. Även under våren 1957 väntas inflyta betydande belopp som fyllnadsinbetalning.
Sammanfattningsvis har riksräkenskapsverket ansett sig böra uppskatta under budgetåren 1955/56 och 1956/57 totalt inflytande preliminär A- och B-skatt, inklusive fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt, till cirka 9 540 respektive 10 350 miljoner kronor. Härav har antagits ingå preliminärt inbetald garantiskatt med 200 respektive 240 miljoner kronor. I vilken utsträckning garantiskatten kommer att erläggas preliminärt är dock synnerligen svårt att förutse. Även i övrigt understrykes att de angivna beloppen är osäkra inom vida marginaler både med hänsyn till ovissheten beträffande skatteunderlagets utveckling och möjligheterna för en del skattskyldiga att i viss utsträckning välja tidpunkten för skatternas erläggande.
Riksräkenskapsverket framhåller vidare, att på grundval av 1954 års taxering ett belopp av i runt tal 710 miljoner kronor påfördes såsom kvarstående skatt, medan ett belopp av 590 miljoner kronor skulle återbetalas som överskjutande skatt. Räntan på den kvarstående skatten uppgick till 13 miljoner kronor. Enligt av ämbetsverket från länsstyrelserna infordrade uppgifter uppgår den kvarstående skatten på grund av 1955 års taxering till i runt tal 740 miljoner kronor, medan återbetalningarna kan beräknas till omkring 670 miljoner kronor. Räntan på den kvarstående skatten uppgår till 15 miljoner kronor. Den kvarstående skatt, som kan komma att påföras på grundval av 1956 års taxering, finner riksräkenskapsverket sannolikt komma att bli betydligt större än vid 1955 års taxering, medan verket räknar med att den överskjutande skatten kommer att minska. Den sålunda förutsedda ökningen av saldot mellan kvarstående och överskjutande skatt motiveras med att bland annat skatten på grundval av garantibelopp på fastighet och sjukförsäkringsavgifter från försäkrade som erlägger preliminär B-skatt sannolikt endast delvis kommer att inflyta i form av preliminärskatt och fyllnadsbetalningar. Beträffande beloppen för den överskjutande skatten, kvarskatten och fyllnadsbetalningarna räknar riksräkenskapsverket med att de vid 1956 års taxering kommer att bli av storleksordningen 550, 950 respektive 700 miljoner kronor. Den kvarstående skatt, som påföres enligt taxeringarna 1955 och 1956, skall erläggas under budgetåren 1955/56 och 1956/57. Under dessa budgetår utbetalas också den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av det belopp av kvarstående skatt som kommer att inflyta, har riksräkenskapsverket tagit hänsyn till att en mindre del av de påförda beloppen icke inflyter i rätt tid under uppbördsterminerna utan blir restförd. Den inflytande kvarstående skatten uppskattas till 630 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till 820 miljoner kronor för budgetåret 1956/57.
De debiterade yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare, som redovisas över inkomstskattetiteln, har med ledning av uppgifter, som lämnats av riksförsäkringsanstalten, beräknats till 245 miljoner kronor under inneva-
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna 47
rande och 250 miljoner kronor under nästföljande budgetår. I dessa belopp har medräknats statens arbetsgivarebidrag vilka för vartdera budgetåret uppskattningsvis beräknats uppgå till 30 miljoner kronor, varav hälften faller på affärsverken.
Inflytande restantier, tillkommande skatt samt övriga inkomster, nämligen skogsvårdsavgifter och annuiteter, beräknas uppgå till 195 respektive 210 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets beräkningar har lett till resultatet, att bruttoinkomsterna på förevarande riksstatstitel kan för budgetåret 1955/56 uppskattas till 10 610 miljoner kronor och för budgetåret 1956/57 till 11630 miljoner kronor.
Beträffande utgifterna på titeln har riksräkenskapsverket anfört följande. Den mest betydande posten på utgiftssidan utgöres av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Kommunernas fordran på statsverket framräknas per den 1 januari varje kalenderår och utbetalas varannan månad med en sjättedel av årsbeloppet vid varje tillfälle. Från och med år 1955 har fastighetsbeskattningen omlagts. Fastighetsskatt enligt den äldre ordningen utbetalades till kommunerna sista gången under år 1955 på grundval av 1954 års fastighetstaxering. Under år 1956 erhåller kommunerna för första gången icke någon fastighetsskatt. Förskott från staten på inkomstskatt beräknas enligt vid 1955 års taxering framkommet skatteunderlag, i vilket icke ingår garantibelopp. Under 1956 skulle alltså kommunernas skatteintäkter komma att minska med ett belopp motsvarande fastighetsskatten. Enligt särskilda övergångsbestämmelser skall emellertid i förskott till kommunerna för år 1956 även utbetalas ett belopp motsvarande den beräknade skatten på 4 procent av det sammanlagda taxeringsvärdet år 1955 för skattepliktiga fastigheter. Under år 1957 beräknas förskottet till kommunerna på grundval av ett skatteunderlag, i vilket garantibelopp för fastighet ingår. Avräkning sker detta år mot förskottet under år 1955 och därvid tillföres kommunerna ett belopp motsvarande fastighetsskatten. Detta år får kommunerna följaktligen »dubbel» fastighetsskatt.
Beträffande utbetalningarna under budgetåret 1955/56 är dessa kända för första hälften av budgetåret. För senare hälften av budgetåret 1955/56 blir de beroende av storleken av kommunernas fordran för kalenderåret 1956. Vid beräkningen av donna har man att i första hand taga hänsyn till förskottet på kommunal inkomstskatt för 1956, vilket till storleken utgör produkten av det vid inkomsttaxeringen under 1955 framkomna skatteunderlaget, ökat med 4 procent av taxeringsvärdet år 1955 av skattepliktiga fastigheter för att kompensera bortfallet av fastighetsskatten, och den under hösten samma år beslutade utdebiteringen. Med ledning av från statistiska centralbyrån inhämtade uppgifter om bland annat den beskattningsbara inkomstens storlek ocli om den kommunala utdebiteringen har riksräkenskapsverket beräknat utbetalningarna av förskott på kommunal inkomstskatt under kalenderåret 1956 till 3 450 miljoner kronor. Slutavräkningen av det under kalenderåret 1954 utbetalade förskottet på kommunal
48 Statsverkspropositionen år 195G: Bil. 1: Inkomsterna
inkomstskatt, i runt tal 2 760 miljoner kronor, har med hänsyn till dei kommunala inkomstskatteunderlagets ökning från 1953 års till 1955 års taxering beräknats till omkring 380 miljoner kronor. Sammanlagt skulle sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1956 kunna beräknas till omkring 3 830 miljoner kronor. Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av budgetåret 1955/56. Enligt dessa beräkningar kan riksstatstiteln beräknas komma att under budgetåret 1955/56 belastas med utbetalningar till kommunerna med ett belopp av omkring 3 720 miljoner kronor.
Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1956/57 skulle enligt de refererade beräkningarna för budgetårets första hälft uppgå till omkring 1 920 miljoner kronor. För senare hälften av samma budgetår kan utbetalningarna med utgångspunkt från den antagna inkomstutvecklingen under år 1955 samt under förutsättning av en kommunal utdebitering av ungefär samma höjd som under år 1956 beräknas till omkring 2 370 miljoner kronor. Statens utbetalningar av kommunalskattemedel under budgetåret 1956/ 57 har sålunda av riksräkenskapsverket beräknats komma att uppgå till 4 290 miljoner kronor.
Utbetalningarna från titeln av överskjutande preliminärskatt har av riksräkenskapsverket beräknats till 670 miljoner kronor under budgetåret 1955/ 56 och till 550 miljoner kronor under budgetåret 1956/57. Övriga restitutioner har för båda budgetåren antagits komma att belasta titeln med 50 miljoner kronor.
Som utgifter på titeln återkommer även debiterade yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare. Riksräkenskapsverket har vidare framhållit, att för sjukförsäkringen härjämte tillkommer förskott och övriga utbetalningar till sjukkassorna i avseende å bidrag från mindre arbetsgivare och sjukförsäkringsavgifter. Dessa utbetalningar har riksräkenskapsverket med ledning av uppgifter från riksförsäkringsanstalten beräknat till 340 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till 350 miljoner kronor för budgetåret 1956/57.
Omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och annuiteter samt yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter från mindre arbetsgivare har beräknats komma att belasta titeln med 40 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1955/56 och 1956/57.
Enligt riksräkenskapsverkets beräkningar skulle sålunda titelns utgifter kunna beräknas för budgetåret 1955/56 till 5 065 miljoner kronor samt för budgetåret 1956/57 till 5 530 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket konstaterar, att den genom beslut av 1952 års riksdag inrättade fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel från och med budgetåret 1955/56 bokföringsmässigt erhållit en annan behandling än tidigare. Fonden ingår sålunda numera som en del av budgetutjämningsfonden, varigenom avsättningar och återföringar icke
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna 49
längre direkt berör de redovisade inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. I riksstaten för budgetåret 1955/56 har räknats med en avsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningslonden på 400 miljoner kronor. De avsättningar och återföringar, som riksräkenskapsverket enligt nu föreliggande beräkningar anser böra verkställas under budgetåren 1955/56 och 1956/57, framgår av följande sammanställning.
1955/56 1956/57
milj. kr. milj. kr.
Avsättning ............................. 450 450
Återföring .............................. — 150
Nettoavsättning ........................ 4501 300
Med starkt understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om inkomstutvecklingen m. fl. på skattetitelns utfall inverkande omständigheter har riksräkenskapsverket uppskattat de behållna inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1955/56 till avrundat 5 500 miljoner kronor och för budgetåret 1956/57 till avrundat 6 100 miljoner kronor.
Inkomsten av kupongskatt, som av överstathållarämbetet beräknats till 5 miljoner kronor för nästa budgetår, har av riksräkenskapsverket upptagits till 6 miljoner kronor eller 1 miljon kronor mer än i gällande riksstat. Inkomsttiteln utskiftningsskatt och ersättningsskatt har av ämbetsverket för budgetåret 1956/57 beräknats till 1 miljon kronor.
Enligt beslut av 1954 års riksdag skall uttagas en säskild fondskatt av engångsnatur på ansamlade vinstmedel hos vissa familjebolag. Lagstiftningen har till syfte att beskatta vissa till följd av luckor i skattelagstiftningen hittills från beskattning undantagna vinstmedel och även att ernå en avveckling av de fondbeskattade företagen. Taxering till fondskatt verkställdes i första instans år 1955. Enligt uppgift från statistiska centralbyrån uppgick det sammanlagda beskattningsbara beloppet till 288 miljoner kronor, varför riksräkenskapsverket beräknat den påförda skatten till 86 miljoner kronor. Påförd skatt skall fördelas till betalning under fem år, i undantagsfall tio år. Den del av fondskatten, som skall erläggas under visst år, skall ha inbetalats senast den 31 augusti. Normalt kommer första inbetalningen av skatten att ske år 1956. Riksräkenskapsverket har tagit för givet, att huvuddelen av det belopp, som förfaller till betalning under år 1956, kommer att inflyta först efter utgången av budgetåret 1955/56. Riksräkenskapsverket har föreslagit, att titeln för budgetåret 1956/57 upptages till 17 miljoner kronor.
Inkomsten å titeln skogsvårds a vgifter utgjorde under budgetåret 1954/55 7,96 miljoner kronor. Skogsstyrelsen erinrar om att Kungl. Maj:t i överensstämmelse med riksdagens beslut bestämt, att avgiften för åi 1955 skall utgå efter en promillesats av 1 1/2. Med utgångspunkt härifrån beräknar styrelsen statens inkomster för budgetåret 1955/56 till 7,8 miljo-
4 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr i. Bil. 1.
50 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
ner kronor. Under förutsättning att skogsvårdsavgifterna jämväl för nästa budgetår kommer att uttagas efter angivna promilletal, kan inkomsterna av dessa avgifter enligt styrelsens mening för budgetåret 1956/57 i nuvarande läge beräknas till samma belopp som för budgetåret 1955/56. Riksräkenskapsverket har upptagit inkomsttiteln till 8 miljoner kronor.
I fråga om inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, som i gällande riksstat uppförts med 750 000 kronor, har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna för vart och ett av budgetåren 1955/56 och 1956/57 till likaledes 750 000 kronor.
Generalpoststyrelsen har beräknat inkomsterna av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt för både innevarande och nästkommande budgetår till 70 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna under ifrågavarande inkomsttitel till 70 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 eller till samma belopp som i gällande riksstat samt föreslår, att titeln för budgetåret 1956/57 uppföres med likaledes 70 miljoner kronor.
Lotterivin stskatten, som för budgetåret 1954/55 uppgått till 45,8 miljoner kronor och för det löpande budgetåret av generalpoststyrelsen beräknats inflyta med i runt tal 46 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket för budgetåret 1955/56 beräknats till 47 miljoner kronor, vilket är en miljon kronor mindre än i gällande riksstat. För budgetåret 1956/57 föreslår ämbetsverket, att titeln uppföres med 49 miljoner kronor.
Inkomsterna under titeln omsättnings- och expedition sstämplar m. m„ som i gällande riksstat upptages med 70 miljoner kronor, beräknas av riksräkenskapsverket till 75 miljoner kronor för budgetåret 1955/56. För budgetåret 1956/57 förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln upptages med samma belopp eller 75 miljoner kronor.
Automobilskattemedel. I gällande riksstat har intäkterna av fordonsskatten, bensinskatten och den särskilda investeringsavgiften för motorfordon upptagits till 285, 585 respektive 50 miljoner kronor. Med utgångspunkt från en lortsatt stark tillväxt av fordonsbeståndet har riksräkenskapsverket beräknat fordonsskatten till 290 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 315 miljoner kronor för budgetåret 1956/57. Enligt generaltullstyrelsens och kontrollstyrelsens beräkningar skulle inkomsterna på titeln bensinskatt kunna uppskattas till 608 miljoner kronor under budgetåret 1955/56 och till 622,5 miljoner kronor under budgetåret 1956/57. I beräkningen får såsom framhållits av kontrollstyrelsen uppmärksammas, att under budgetåret 1955/56 tillfälligt kommer att inflyta fem kvartals brännoljeskatt. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på titeln bensinskatt till 615 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till 640 miljoner kronor för budgetåret 1956/57. Beträffande särskild investering s a v g i f t för motorfordon har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat inkomsterna till 110 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till 50 miljoner kronor för budgetåret 1956/57. Länsstyrelserna beräknar
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna 51
inkomsterna på titeln till 134,68 miljoner kronor under innevarande budgetår och till 130,43 miljoner kronor under det nästkommande, varvid flertalet länsstyrelser förutsatt att särskild investeringsavgift kommer att utgå under hela budgetåret 1956/57. Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsterna av särskild investeringsavgift till 150 miljoner kronor under budgetåret 1955/56 och till 75 miljoner kronor under budgetåret 1956/57 under förutsättning att avgift endast kommer att utgå under det sistnämnda budgetårets första hälft.
Tullar och acciser. Inkomsttiteln tullmedel, som under budgetåret 1954/55 gav en behållen intäkt av cirka 505 miljoner kronor, är i riksstaten för löpande budgetår uppförd med 500 miljoner kronor. Vid i november 1955 gjord uppskattning har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden till 530 miljoner kronor för innevarande och till 550 miljoner kronor för nästföljande budgetår. Generaltullstyrelsens beräkningar har gjorts under förutsättning bland annat att förhållandena utomlands icke skall medföra några mera väsentliga förändringar i villkoren för den svenska utrikeshandeln. Vidare har antagits, att den inhemska utvecklingen skall möjliggöra en något ökad export, att det nu under längre tid fortlöpande underskottet i bytesbalansen icke skall efter någon tid medföra en mera allvarlig nedgång i valutareserven, att importen skall liksom för närvarande vara i huvudsak fri från direkta restriktioner samt att den allmänt konjunkturdämpande politik, som indirekt påverkar även importen, icke kommer att skärpas. Styrelsen har vidare ansett sig böra erinra om att revision av tulltaxan pågår. Styrelsen har emellertid icke nu räknat med några ändringar i importens storlek och sammansättning, som skulle kunna inträda, om en ny tulltaxa skulle medföra avsevärda ändringar i tullskyddet för vissa varugrupper. Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning till generaltullstyrelsens uppskattning; inkomsten av tullmedel för budgetåret 1955/56 till 530 miljoner kronor samt förordar, att titeln för budgetåret 1956/57 uppföres med 550 miljoner kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln varuskatt, varunder även redovisas intäkter av pälsvaruskatt samt den särskilda försäljningsskatten å mattor, guldsmedsvaror och grammofonskivor, upptagen till ett belopp av 210 miljoner kronor. De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna innebär en sammanlagd inkomst på titeln varuskatt under budgetåren 1955/56 och 1956/57 på 200 respektive 197 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsttiteln till 205 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1955/56 och 1956/57.
Inkomsterna på titeln införselavgift och accis å f e 11 v aror m. in., som under budgetåret 1954/55 uppgick till cirka 58 miljoner kronor, har i gällande riksstat uppförts med 56 miljoner kronor. I anslutning till jordbruksnämndens och kontrollstyrelsens beräkningar har riksräkenskapsverket uppskattat inkomsterna på titeln till 62 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till 54 miljoner kronor för budgetåret 1956/57.
52 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
Inkomsterna på titeln skatt å kaffe, som för innevarande budgetår är uppförda i riksstalen med 18 miljoner kronor, har av generaltullstyrelsen beräknats till 19 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1955/56 och 1956/57. Jordbruksnämnden har för samma budgetår beräknat ifrågavarande inkomster till 18,5 respektive 18 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på titeln för budgetåret 1955/56 till 19 miljoner kronor och för budgetåret 1956/57 till likaledes 19 miljoner kronor.
I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 650 miljoner kronor. Aktiebolaget Svenska tobak smonopolet har beräknat tobaksskatten för innevarande budgetår till 665 miljoner kronor. Vid beräkning av det tobaksskattebelopp, som kan antagas komma att inlevereras under budgetåret 1956/57, har tobaksmonopolet räknat med en fortsatt ökning av cigarrettförsäljningen, dock med en allt större förskjutning i konsumtionen från de högre beskattade importerade tobaksvarorna till de lägre beskattade svensktillverkade. Tobaksinonopolets beräkningar slutar på 680 miljoner kronor, varvid tobaksmonopolet utgått från förutsättningen av oförändrade utförsälj ningspriser samt ingen nämnvärd förändring i konjunkturförhållandena. Riksräkenskapsverket har beräknat tobaksskattens avkastning för nu löpande budgetår till 665 miljoner kronor samt föreslagit, att inkomsttiteln för budgetåret 1956/57 upptages till 680 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med kontrollstyrelsens förslag inkomsttiteln rusdry cksf örs äl j ni ngs medel av partihandelsbolag, vilken i gällande riksstat upptagits med 12 miljoner kronor, för budgetåret 1955/56 till 12 miljoner kronor samt föreslår, under förutsättning att en av Vin- & spritcentralen beräknad avsättning till pensionsändamål skall äga rum, att den för nästkommande budgetår upptages till likaledes 12 miljoner kronor.
Inkomsterna av rusdrycksförsäljnings medel av detaljhandelsbolag har i riksstaten för löpande budgetår upptagits med 35 miljoner kronor. I enlighet med av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter uppskattar riksräkenskapsverket här avsedda inkomster för budgetåret 1955/56 till 30 miljoner kronor och för budgetåret 1956/57 till likaledes 30 miljoner kronor.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med 820 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen erinrar om att man sedan det nya försäljningssystemet införts den 1 oktober 1955 synes ha anledning att räkna med en icke oväsentlig ökning i spritdrycksförsäljningen. Att på grundval av de knapphändiga upplysningar, som ännu finnes, göra några förutberäkningar rörande försäljningen av spritdrycker under återstoden av budgetåret bedömes som synnerligen vanskligt. Det synes dock kontrollstyrelsen sannolikt, att en viss avmattning i efterfrågan på spritdrycker kan väntas under de närmast följande månaderna jämfört med oktober månad, då utminuteringen av spritdrycker och Ann var 28 procent högre än året innan. Å andra sidan torde man enligt styrelsens mening kunna förutse, att slopandet av inköpsrestrik-
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna 53
tionerna kommer att under den tid beräkningen omfattar medföra en viss ökning av den totala spritdryckskonsumtionen i landet jämfört med tiden före försälj ningsreformens genomförande. Om denna ökning uppskattas till förslagsvis 10 procent, skulle inleveransen å förevarande skattelitel under månaderna november 1955—juni 1956 komma att öka med närmare 60 miljoner kronor. För hela budgetåret 1955/56 skulle inkomsten enligt kontrollstyrelsen kunna beräknas till i runt tal 900 miljoner kronor. I avsaknad av närmare hållpunkter rörande efterfrågeulvecklingen i fråga om spritdrycker efter restriktionssystemets slopande anser kontrollstyrelsen, att det icke är möjligt att förutse, om försäljningen av spritdrycker på längre sikt kommer att öka eller minska. Inleveransen ä skattetiteln under budgetåret 1956/57 har därför synts styrelsen böra beräknas till oförändrat 900 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket, som understryker svårigheterna att förutse utvecklingen av inkomsterna på denna liksom övriga rusdrycksmedelstitlar i samband med restriktionssystemets slopande, upptager inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker till 900 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till 925 miljoner kronor för budgetåret 1956/57.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin har i riksstaten för löpande budgetår upptagits till 50 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har anfört, att inleveransen under månaderna juli—oktober 1955 avseende försäljningen under månaderna juni—september, har uppgått till
19,2 miljoner kronor. Vid bibehållande av den gamla försälj ningslagstiltningen hade man enligt styrelsen på grundval av detta kunnat förutse en inleverans för hela budgetåret 1955/56 av omkring 70 miljoner kronor. Hänsyn har därvid tagits t ill att vinförsäljningen under de tre första kvartalen 1955 ökat med över 25 procent sedan motsvarande tid under 1954. Kontrollstyrelsen framhåller att upphävandet av försäljningsrestriktionerna i fråga om spritdrycker samt frigivandet av starkölet den 1 oktober 1955 dock kan väntas komma att medföra en viss avmattning i efterfrågeökningen beträffande vin. Att vinförsäljningen under återstående delen av budgetåret 1955/ 56 skulle komma att minska i förhållande till föregående år synes däremot styrelsen icke sannolikt. Kontrollstyrelsen beräknar mettouppbörden på titeln till 60 miljoner kronor för vartdera av budgetåren 1955/56 och 1956/57. Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med kontrollstyrelsens förslag inkomsterna på titeln till 60 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till likaledes 60 miljoner kronor för budgetåret 1956/57.
Maltdrycksskatten beräknas av kontrollstyrelsen innevarande budgetår inflyta med 115 miljoner kronor eller 15 miljoner kronor mer än som upptagits i gällande riksstat och med likaledes 115 miljoner kronor under budgetåret 1956/57. Kontrollstyrelsen framhåller, att under såväl innevarande som nästkommande budgetår totalutlämningen av skattepliktiga maltdrycker torde bli större än vad tidigare varit fallet, till följd av den ändrade lagstiftningen beträffande försäljningen av maltdrycker av tredje klassen. Med hänsyn till bland annat vissa från branschmannahåll inhäm-
54 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
tade upplysningar har det ansetts troligt, att försäljningsvolymen av maltdrycker av tredje klassen kommer att uppgå till bortåt 10 procent av totalförsäljningen av skattepliktiga maltdrycker. Den ökade konsumtionen av starköl har antagits medföra viss minskning i försäljningen av maltdrycker av andra klassen. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsttiteln till 115 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till 120 miljoner kronor för budgetåret 1956/57.
Skatten å läskedrycker, som i gällande riksstat upptagits till 42 miljoner kronor, antages av kontrollstyrelsen inflyta med cirka 45 miljoner kronor under budgetåret 1955/56 och med 43 miljoner kronor under budgetåret 1956/57. Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning till kontrollstyrelsen inkomsten av läskedrycksskatten till 45 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 samt föreslår, att inkomsttiteln för budgetåret 1956/57 uppföres med 43 miljoner kronor.
Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsterna på titeln statlig nöjesskatt komma att uppgå till 55,61 miljoner kronor under budgetåret 1955/56 och till 55,64 miljoner kronor under budgetåret 1956/57. Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden av nöjesskatt för innevarande budgetår till 57 miljoner kronor samt föreslår, att inkomsttiteln nöjesskatt för budgetåret 1956/57 upptages till 59 miljoner kronor.
Skatt å elektrisk kraft, som i riksstaten för löpande budgetår upptagits till 37 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med omkring 38 miljoner kronor under budgetåret 1955/56 och med 45 miljoner kronor under budgetåret 1956/57. Vattenfallsstyrelsen framhåller, att en beräkning av denna inkomstpost måste grundas på osäkra uppskattningar med hänsyn till att bland annat någon statistik icke finnes över landets slutliga kraftkonsumenters totala kraftbetalning. Under förutsättning att för elskatten i fortsättningen kommer att gälla nuvarande grunder, kan enligt vattenfallsstyrelsens mening totalbeloppet för skatt å elektrisk kraft uppskattas till 37 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till 40 miljoner kronor för budgetåret 1956/57. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av elskatten för innevarande budgetår till 38 miljoner kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1956/57 uppföres med 45 miljoner kronor.
Uppbörd i statens verksamhet. Under denna rubrik har i riksstaten för löpande budgetår upptagits 173,28 miljoner kronor. Utfallet av inkomsttiteln har av riksräkenskapsverket beräknats till 161,24 miljoner kronor, eller alltså 12,04 miljoner kronor mindre än som beräknats i riksstaten. Minskningen kan till övervägande del hänföras till en beräknad nedgång av inkomst av myntning och justering. För budgetåret 1956/57 har riksräkenskapsverket beräknat ett sammanlagt belopp av 159,88 miljoner kronor. Då sjökarteverket från och med den 1 januari 1956 kommer att uppgå i det av 1955 års riksdag beslutade sjöfartsverket, föreslår riksräkenskapsverket att titeln inkomster vid sjökarteverket i riksstaten för budgetåret 1956/57 ändras till
55 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
»Försäljning av sjökort in. in.». Beträffande vissa särskilda inkomsttitlar under förevarande rubrik har riksräkenskapsverket anfört i huvudsak följande.
Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkring srådet är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av 4,80 miljoner kronor. Enligt riksförsäkringsanstalten kan inkomsterna under ifrågavarande titel uppskattas till i runt tal 4,80 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till 3,50 miljoner kronor för budgetåret 1956/57. I anslutning till riksförsäkringsanstaltens beräkning upptager riksräkenskapsverket ifrågavarande titel för innevarande budgetår till 4,8 miljoner kronor och för budgetåret 1956/57 till 3,5 miljoner kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är titeln inkomst av myntning och justering upptagen till 35 miljoner kronor. För budgetåret 1954/55 redovisas en inkomst av 22,9 miljoner kronor. Mynt- och justeringsverket har uppskattat inkomsterna på ifrågavarande titel till 20,3 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till 14,2 miljoner kronor för budgetåret 1956/57. Den kraftiga nedräkningen av inkomsterna i jämförelse med de i gällande riksstat upptagna motiverar mynt- och justeringsverket med att präglingen av 5-kronemynt med hänsyn till den låga efterfrågan bör bli väsentligt lägre än vad tidigare antagits. Riksräkenskapsverket ansluter sig till mynt- och justeringsverkets beräkning och upptager inkomsterna till 20 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 samt förordar, att titeln för budgetåret 1956/57 uppföres med 15 miljoner kronor.
Titeln bidrag till ba mk- och fondinspektionen har av bankoch fondinspektionen uppskattats till 438 000 kronor för budgetåret 1955/56 och till 435 000 kronor för budgetåret 1956/57. Från och med ingången av år 1956, då 1955 års lag om bankrörelse träder i kraft, kommer bank- och fondinspektionen att vara registreringsmyndighet för bankaktiebolag i stället för som hittills patent- och registreringsverket. Härigenom kommer bankoch fondinspektionen att tillföras vissa uppbördsmedel i form av registreringsavgifter. Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 23 november 1955 förordat att dessa registreringsavgifter i enlighet med förslag från bankoch fondinspektionen skall redovisas på denna inkomsttitel. Under denna förutsättning upptager riksräkenskapsverket inkomsttiteln till 440 000 kronor för budgetåret 1955/56 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1956/57 uppföres med likaledes 440 000 kronor.
Sparbanksinspektionen har uppskattat inkomsterna på titeln bidrag för tillsyn över sparbankerna till 305 000 kronor för budgetåret 1955/56 och till 200 000 kronor för budgetåret 1956/57. Beträffande uppskattningen för budgetåret 1956/57 framhåller inspektionen, alt i och med att den nya sparbankslagen i sin helhet blir tillämplig på sparbank, kommer uppdraget som allmänt ombud för sparbanker att upphöra. Sparbanksinspektionen anser det emellertid omöjligt att på förhand förutse i vilken utsträckning allmänna ombudets verksamhet kommer att upphöra redan under nästkommande kalenderår och därför hur stora arvodena kommer att bli och vilka bidrag, som skall infordras från sparbankerna för att be-
56 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
strida dessa arvoden. Det upptagna inkomstbeloppet på 200 000 kronor anges därför till stor del vara ren gissning. Riksräkenskapsverket har i anslutning till sparbanksinspektionens beräkning upptagit inkomsttiteln till 305 000 kronor för budgetåret 1955/56 och föreslår, att titeln uppföres med 200 000 kronor för budgetåret 1956/57.
Statens centrala frökontrollanstalt har uppskattat inkomsterna på titeln inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt för såväl innevarande som nästkommande budgetår till cirka 1,3 miljon kronor under förutsättning av ett normalt skördeår och en i stort sett bibehållen omfattning av anstaltens verksamhet. Analyseringen av oljeväxtfrö för industriellt ändamål kommer emellertid enligt kontrollanstalten att läggas om. Om anstalten genom detta helt skulle gå miste om ifrågavarande uppdrag, skulle detta betyda en inkomstminskning på cirka 200 000 kronor. Riksräkenskapsverket, som inhämtat att anstalten sedermera erhållit vissa anslag till ny apparatur för att kunna verkställa de kemiska analyser, som framdeles skall utföras med oljeväxtfrö för industriellt ändamål, uppskattar inkomsterna på titeln till 1,25 miljon kronor för budgetåret 1955/56 och föreslår, att titeln för budgetåret 1956/57 uppföres med 1,3 miljon kronor.
Diverse inkomster. Inkomsttitlarna bötesmedel, t o t a 1 i s a t o r m edel, tipsmedel och lotteri medel, som i gällande riksstat är upptagna med 15, 22, 90 och 105 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket — på grundval av uppgifter som lämnats av vederbörande myndigheter respektive Aktiebolaget Tipstjänst och Svenska Penninglotteriet AB — för budgetåret 1955/56 beräknats till 16, 22, 78 och 100 miljoner kronor. För budgetåret 1956/57 har ifrågavarande titlar av riksräkenskapsverket upptagits till 17, 23, 80 respektive 103 miljoner kronor.
Inkomstposten övriga diverse inkomster, som bland annat tillgodoföres inflytande belopp respektive belastas med restitutioner av vissa äldre skatter, har i riksstaten för budgetåret 1955/56 uppförts med ett belopp av 30 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar nu inkomsterna till 38 miljoner kronor för budgetåret 1955/56. I denna summa ingår ett belopp på 18,2 miljoner kronor utgörande i kolclearingkassan innestående medel, vilka i samband med kassans avveckling kommer att tillföras inkomsttiteln. För budgetåret 1956/57 har riksräkenskapsverket upptagit titeln till 18 miljoner kronor.
Statens affärsverksfonder. I riksstaten för löpande budgetår är överskotten för statens affärsverksfonder upptagna till sammanlagt 251 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar, att 275 miljoner kronor skall komma att inflyta under detta budgetår och 350 miljoner kronor nästa budgetår, varvid beräkningarna baserats på oförändrad lönenivå.
Postverkets inlevererade överskott för budgetåret 1954/55 uppgick till omkring 10 miljoner kronor. I riksstaten för löpande budgetår är inkomsttiteln uppförd med 6 miljoner kronor. Enligt generalpoststyrelsens nu
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna 57
verkställda beräkningar skulle överskottet av postverkets rörelse komma att uppgå till 8 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till 12 miljoner kronor för budgetåret 1956/57. Styrelsen har föreslagit, att titeln i riksstaten för budgetåret 1956/57 uppföres med nyssnämnda belopp.
Vid uppskattningen av inkomsterna har generalpoststyrelsen emotsett en ökning från budgetåret 1954/55 till budgetåret 1955/56 med 18,7 miljoner kronor till 392,1 miljoner kronor samt från sistnämnda budgetår till budgetåret 1956/57 med 9,4 miljoner kronor till 401,5 miljoner kronor. Vid beräkningen av frankoteckensuppbörden för budgetåren 1955/56 och 1956/57 har styrelsen utgått från de porton, som för närvarande gäller för olika försändelseslag. Styrelsen har ansett sig kunna beräkna frankoteckensuppbörden för innevarande budgetår till 231 miljoner kronor, motsvarande en ökning av cirka 4,3 procent i förhållande till uppbörden för budgetåret 1954/55. Styrelsen anser sig vidare kunna räkna med viss ökning av trafikvolymen även under budgetåret 1956/57. Frankoteckensuppbörden för sistnämnda budgetår har därför uppskattats till 239 miljoner kronor. Ersättningen till postverket för befordran av tjänsteförsändelser beräknas av generalpoststyrelsen för innevarande budgetår till 40 miljoner kronor samt för nästkommande budgetår till 41 miljoner kronor. Postverkets inkomster av postgirorörelsen beräknas till 49,6 miljoner kronor under budgetåret 1955/56 eller
8,2 miljoner kronor mer än ersättningen under budgetåret 1954/55. För budgetåret 1956/57 har inkomsterna beräknats tilll 48,9 miljoner kronor. Enligt styrelsens bedömning torde av postgirots vinstmedel för år 1955 5 miljoner kronor komma att levereras till postverket under innevarande budgetår, och även för nästkommande budgetår torde såsom vinst av postgirot kunna upptagas ett belopp av 5 miljoner kronor. Ersättningen från postsparbanken för budgetåret 1955/56 har av generalpoststyrelsen beräknats till 19,1 miljoner kronor och för nästkommande budgetår till 19,5 miljoner kronor. Styrelsen har icke ansett sig böra upptaga något belopp såsom vinstmedel från postsparbanken varken för innevarande eller nästkommande budgetår på grund av räntehöjningen. Ersättningen till postverket för bestyret med skatteuppbörden har av generalpoststyrelsen för innevarande budgetår beräknats till 8,40 miljoner kronor och för nästkommande budgetår till 8,45 miljoner kronor.
Under förutsättning av Kungl. Maj:ts bifall till styrelsens hemställan om viss höjning av ersättningsgrunderna för postverkets bestyr med utbetalningarna av folkpensioner och barnbidrag beräknar styrelsen inkomsterna för ifrågavarande bestyr för budgetåret 1955/56 till 3,85 respektive 2,25 miljoner kronor samt för budgetåret 1956/57 till 3,95 respektive 2,28 miljoner kronor. Inkomsterna å övriga inkomsttitlar beräknas av styrelsen icke komma att undergå större förändringar vare sig under innevarande eller nästkommande budgetår.
Beräkningen av utgifterna har verkställts under antagande, att rörligt tilllägg kommer att utgå efter oförändrade grunder såväl under innevarande som nästkommande hudgetår. Vidare har hänsyn icke tagits till eventuella
58 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
större förändringar i nuvarande prisnivå. Under dessa förutsättningar beräknar generalpoststyrelsen postverkets utgifter för budgetåret 1955/56 till omkring 384 miljoner kronor och för budgetåret 1956/57 till omkring 390 miljoner kronor.
Med utgångspunkt från nuvarande taxor samt nu gällande grunder för det rörliga tillägget har riksräkenskapsverket upptagit inkomsterna av postverket för budgetåret 1955/56 till 10 miljoner kronor och för budgetåret 1956/57 till 15 miljoner kronor.
Televerkets inlevererade överskott för budgetåret 1954/55 uppgick till 89 miljoner kronor. I gällandet riksstat är inkomsttiteln uppförd med 50 miljoner kronor. Telestyrelsen beräknar vid oförändrad löne- och prisnivå överskottet på televerkets rörelse till 82,9 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till 94,9 miljoner kronor för budgetåret 1956/57, varvid styrelsen för sistnämnda budgetår förutsatt en höjning av den extra avsättningen till värdeminskningskonto från för närvarande 10 miljoner kronor till 15 miljoner kronor.
Totalinkomsterna för budgetåren 1955/56 och 1956/57 har av telestyrelsen beräknats till 749,6 respektive 793,2 miljoner kronor, innebärande ökningar jämfört med budgetåret 1954/55 av 40,3 och 83,9 miljoner kronor. Telestyrelsen framhåller, att den uppdrivna ekonomiska aktiviteten i landet under de två sista budgetåren satt tydliga spår i utvecklingen av televerkets rörelse, ökningen av antalet in- och utländska rikssamtal har sålunda varit exceptionellt stor och nettoökningen av antalet tecknade telefonabonnemang har stigit från 100 000 under budgetåret 1952/53 till 119 000 under budgetåret 1953/54 och 135 000 under budgetåret 1954/55. Styrelsen framhåller att inkoppling av nya apparater till följd av bristande resurser icke kunnat hålla jämna steg med ökningen av antalet nyteckningar. Nettoökningen av antalet inkopplade apparater uppgick enligt telestyrelsen under budgetåret 1952/53 till 99 000, under budgetåret 1953/54 till 109 000 och under budgetåret 1954/55 till 115 000. Med hänsyn till de motåtgärder, som från statsmakternas sida vidtagits i syfte att bromsa den uppkomna överkonjunkluren, har styrelsen ansett sig böra räkna med någon minskning av ökningstakten under budgetåren 1955/56 och 1956/57.
Driftkostnaderna för budgetåret 1955/56 har upptagits till 666,7 miljoner kronor samt för budgetåret 1956/57 beräknats till 698,3 miljoner kronor. För båda åren har beräkningen avsett driftkostnadernas storlek vid nuvarande löne- och prisnivå. Vid beräkningen av driftkostnaderna för budgetåret 1956/57 har styrelsen, som nyss nämnts, räknat med en höjning av den extra avsättningen till värdeminskningskonto med 5 miljoner kronor.
Riksräkenkapsverket har räknat med något högre intäkter än telestyrelsen och har i avvaktan på Kungl. Maj:ts beslut icke beaktat den av telestyrelsen föreslagna höjningen av den extra avsättningen till värdeminskningskonto. Under förutsättning av oförändrade grunder för det rörliga tilllägget och med antagande att televerkets inleveranser av överskottsmedel skall kunna anslutas till de bokförda överskotten, har riksräkenskapsverket
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna 59
upptagit inkomsterna för televerket under budgetåret 1955/56 till 90 miljoner kronor och för budgetåret 1956/57 till 110 miljoner kronor.
Statens järnvägar har under budgetåret 1954/55 till statsverket inlevererat ett belopp av 10,11 miljoner kronor. I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens järnvägar upptagits 10 miljoner kronor.
Järnvägsstyrelsen beräknar driftinkomsterna för innevarande budgetår till 1 270 miljoner kronor och för nästföljande budgetår till 1 265 miljoner kronor. Styrelsen har räknat med att persontrafiken fortfarande kommer att minska något, att godstrafiken stabiliseras på rådande, med hänsyn till kapaciteten hos statens järnvägars transportapparat höga nivå samt att såväl kvantiteter som inkomster av lapplandsmalmen ökar något.
Utgifterna — frånsett avskrivningarna — har beräknats till 1 080 miljoner kronor under budgetåret 1955/56 och till 1 065 miljoner kronor under budgetåret 1956/57. Beräkningarna har gjorts under antagande av oförändrad lönenivå. Även prisnivån har antagits bli oförändrad. Redan inträdda eller med säkerhet förutsebara prisstegringar på driftförnödenheter har emellertid beaktats. Driftöverskottet före avskrivningar har i enlighet härmed angivits tilll 190 miljoner kronor för innevarande samt till 200 miljoner kronor för nästkommande budgetår.
Sedan hänsyn tagits till erforderliga avskrivningar kvarstår för vart och ett av budgetåren 1955/56 och 1956/57 ett överskott av 25 miljoner kronor. Styrelsen framhåller, att inleveranserna av överskottsmedel som hittills kommer att släpa efter, innebärande att överskottet för budgetåret 1954/55 (10 miljoner kronor) kommer att inlevereras i december 1955 och att eventuellt överskott för innevarande budgetår kommer att inlevereras i december 1956. Riksräkenskapsverket upptager inkomsterna av statens järnvägar med 10 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och med 25 miljoner kronor för budgetåret 1956/57.
Inkomsterna från statens vattenfalls v er k utgjorde för budgetåret 1954/55 drygt 111 miljoner kronor. I gällande riksstat har såsom inkomst upptagits 115 miljoner kronor. Vattenfallsstyrelsen räknar med att kunna inleverera lägst 70 och högst 90 miljoner kronor under innevarande och 115 miljoner kronor under nästföljande budgetår.
Vattenfallsstyrelsen framhåller, att det beräknade överskottet för innevarande budgetår är betydligt lägre än det i riksstaten upptagna. Som orsak härtill anger styrelsen, att vattenförhållandena vid kraftstationerna förutses bli så dåliga att kraft måste alstras med bränsle och inköpas i stora kvantiteter och till betydande kostnader. Beloppet 70 miljoner kronor anges som ett minimum som icke bör behöva underskridas annat än vid rent extrema förhållanden. Vid sin beräkning för budgetåret 1955/56 har styrelsen förutsatt, att den förhöjning av avskrivningarna med 25 miljoner kronor, som medgivits av Kungl. Maj:t under viss förutsättning, icke kommer till stånd. För budgetåret 1956/57 har emellertid styrelsen räknat med en höjning av avskrivningarna med nämnda belopp. I fråga om lönetillägg
60 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
har för båda budgetåren räknats med att de kommer att utgå efter oförändrade grunder. Reservation har även för budgetåret 1956/57 gjorts i fråga om onormala vattenförhållanden, ändringar i bränslepriser, ändrade konjunkturförhållanden etc.
Riksräkenskapsverket beräknar, under förutsättning av oförändrade rörliga tillägg, inkomsten av statens vattenfallsverk till 90 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till 125 miljoner kronor för budgetåret 1956/ 57.
Från domänverket inlevererades under budgetåret 1954/55 till statsverket 77,5 miljoner kronor. I riksstaten för innevarande år har såsom inkomst av domänverket upptagits ett belopp av 70 miljoner kronor.
Domänstyrelsen har icke ansett sig kunna beräkna domänverkets överskott för år 1955 till mer än 60 miljoner kronor. Storleken av det överskott, som kan komma att uppstå för domänverkets rörelse under år 1956, har domänstyrelsen, med framhållande att detta givetvis är ännu svårare att bedöma, angivit till 65 miljoner kronor.
Under förutsättning av oförändrat rörligt tillägg har riksräkenskapsverket upptagit inkomsttiteln för budgetåret 1955/56 till 75 miljoner kronor och för budgetåret 1956/57 till likaledes 75 miljoner kronor.
Riksbanksfonden. I skrivelse från riksbanken till riksräkenskapsverket har förevarande inkomsttitel beräknats till 15 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1955/56 och 1956/57.
Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed upptagit inkomsterna från riksbanksfonden för budgetåret 1956/57 till 15 miljoner kronor.
Statens allmänna fastighetsfond. I enlighet med ett av riksräkenskapsverket avgivet utlåtande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighet^fonden beräknar ämbetsverket överskottet under förevarande inkomsttitel till 20,9 miljoner kronor under budgetåret 1956/57, innebärande en ökning med 3,4 miljoner kronor jämfört med riksstaten för innevarande budgetår.
Försvarets fonder. Inkomsterna under denna rubrik, som i riksstaten för innevarande budgetår upptagits till 25,8 miljoner kronor, uppskattar riksräkenskapsvei ket till sammanlagt 26,4 miljoner kronor för nästa budgetår, varav å försvarets fastighetsfond faller 23,6 miljoner kronor och å försvarets fabriksfond 2,8 miljoner kronor.
Statens utlåningsfonder. Med ledning av de fondförvaltande myndigheternas beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket överskotten från ifrågavarande fonder för budgetåret 1956/57 till sammanlagt 95,1 miljoner kronor, innebärande en ökning i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår med 14,5 miljoner kronor.
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna 61
Fonden för låneunderstöd. Riksräkenskapsverket beräknar i huvudsaklig anslutning till av bostadsstyrelsen, statskontoret, lantbruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret gjorda beräkningar inkomsterna för nästa budgetår å delfonderna för nämnda myndigheter till sammanlagt 23,3 miljoner kronor, innebärande en minskning med 0,7 miljon kronor jämfört med riksstaten för innevarande budgetår.
Fonden för statens aktier. Inkomsttiteln är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med 60 miljoner kronor. För både innevarande och nästa budgetår har riksräkenskapsverket, under förutsättning att ingen avsättning till dispositionsfond sker för Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag och med stöd av vissa i övrigt lämnade upplysningar rörande det överskott som kan tänkas bli inlevererat till statsverket, beräknat inkomsterna under titeln till 115 miljoner kronor.
Statens pensionsfonder. För budgetåret 1955/56 är förevarande titel uppförd i riksstaten med 39,4 miljoner kronor. I anslutning till av pensionsstyrelsen, statskontoret, riksgäldskontoret och statens pensionsanstalt gjorda beräkningar har riksräkenskapsverket uppskattat inkomsterna från statens pensionsfonder för budgetåret 1956/57 till sammanlagt 40,5 miljoner kronor.
Diverse kapitalfonder. Beträffande inkomsterna från dessa fonder räknar riksräkenskapsverket för budgetåret 1956/57 med en ökning i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår med 1,1 miljon kronor till 50,8 miljoner kronor.
3. Riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsternas utveckling på längre sikt
Såsom en bilaga till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1956/57 har ämbetsverket redovisat en promemoria med vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1957/58 och 1958/59. I promemorian framhålles inledningsvis att en kalkyl av detta slag måste verkställas med utgångspunkt från vissa schablonmässiga förutsättningar, vilket ger beräkningarna en rent hypotetisk karaktär. De viktigaste förutsättningarna sammanfattas på följande sätt.
Vid beräkningstillfället gällande författningar och övriga bestämmelser, som har inflytande på statsinkomsterna, har antagits förbli oförändrade under hela den period beräkningarna avser. Detta innebär bland annat att investeringsavgifterna förutsatts utgå endast t. o. m. första hälften av budgetåret 1956/57, medan de höjda bolagsskatterna förutsatts tillämpade under hela den period beräkningarna avser. Beträffande den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets utveckling har i första hand tagits som utgångspunkt de förutsättningar beträffande utvecklingen under år 1956, som legat till grund för verkets beräkning av statsinkomsterna under bud-
62 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
getåren 1955/56 och 1956/57. För utvecklingen från och med år 1957 har antagits en fortgående jämn stegring av den reala nationalinkomsten vid konstant prisnivå, oförändrat god sysselsättning och förhållandevis gynnsamma betingelser för utrikeshandeln samt inga mera betydande strukturella förskjutningar i den inhemska ekonomin. I anslutning härtill har såväl fysiska personers som bolags inkomster antagits stiga med 4 procent årligen. Under de angivna betingelserna har kunnat räknas med en fortgående stegring av statsinkomsterna. Stegringstakten är dock icke jämn, vilket sammanhänger med att speciella förhållanden påverkar de enskilda inkomsttitlarna.
Huvudresultatet av beräkningarna har sammanfattats i följande uppställning, i vilken även medtagits de kända beloppen för budgetåret 1954/55 och de i riksräkenskapsverkets nu föreliggande inkomstberäkning upptagna beloppen för budgetåren 1955/56 och 1956/57 (miljoner kronor).
Beträffande beräkningen av titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. har riksräkenskapsverket i huvudsak framhållit följande.
Liksom under gångna år skulle inkomstskattetiteln förete en tämligen oregelbunden utveckling. För budgetåret 1957/58 har resultatet av kalkylerna blivit en nedgång efter den kraftiga uppgången 1955/56. Förutom de angivna förutsättningarna beträffande skatteunderlagets utveckling har beträffande denna titel bland annat antagits oförändrad uttagningsprocent med 110 för den statliga inkomstskatten för fysiska personer, oförändrade regler för företagsbeskattningen samt en kommunal utdebitering med 12,40. 1 övrigt har bland annat förutsatts, att bestämmelserna om ränta på kvarstående skatt skall liksom nu föranleda fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt i sådan utsträckning att en förhållandevis god anpassning av den preliminära skatten till den slutliga erhålles.
Flera tillfälliga faktorer påverkar det kassamässiga utfallet av titeln under ifrågavarande period. Utbetalningarna av kommunalskattemedel kommer sålunda att öka i betydande utsträckning under år 1957 dels genom att förskott på inkomstskatt till kommunerna utbetalas på grundval av det starkt stegrade skatteunderlaget under 1955, dels genom att kommunerna erhåller »dubbel» fastighetsskatt dels ock genom att kommunerna detta år dessutom erhåller betydande belopp i slutavräkning på förskottet för 1955. Uppgången i skatteunderlaget under år 1955 påverkar även slutavräkningen på förskottet för 1956, under vilket år förskottet till kommunerna beräknades på grundval av skatteunderlaget under år 1954. Slutavräkningsmed-
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna 63
len för 1956 utbetalas till kommunerna under år 1958. Budgetåret 1957/58 kommer sålunda inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. att belastas av särskilt stora utbetalningar till kommunerna. Samtidigt har för titelns inkomster endast räknats med en måttlig höjning i anslutning till de gjorda antagandena om utvecklingen på längre sikt. Nyssnämnda förhållanden i förening med en beräknad nedgång i den kvarstående skatten och en ökning av den överskjutande skatten i jämförelse med nästföregående budgetår förklarar den i tablån redovisade minskningen i inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. under budgetåret 1957/58.
De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel som de i promemorian framlagda beräkningarna motiverar har sammanställts i följande tablå (beloppen i miljoner kronor).
1955/56 1956/57 1957/58 1938/59
Avsättning ........................ 450 450 400 400
Återföring.......................... — 150 375 425
Nettoavsättning .................... 450 300 25 — 25
För att åskådliggöra den mera normala stegringstakten — bortsett från på det kassamässiga utfallet inverkande omständigheter — av de statliga inkomst- och förmögenhetsskatterna lämnas i promemorian följande uppgifter om de beräknade slutligt påförda beloppen vid taxeringarna 1957— 1960 av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter (miljoner kronor).
1957 1958 1959 1960
5 580 5 880 6 200 6 540
+ 300 + 320 -f 340
Beträffande beräkningarna i övrigt framhålles fortsättningsvis.
Även på vissa övriga betydelsefulla inkomsttitlar inverkar speciella förhållanden på det beräknade utfallet. Beträffande automobilskattemedlen har antagits en förhållandevis stark ökning av fordonsbestånd och drivmedelsförbrukning. Den trots detta beräknade nedgången för budgetåren 1956/ 57 och 1957/58 sammanhänger med att särskild investeringsavgift på motorfordon förutsatts utgå endast till och med första hälften av budgetåret 1956/57.
Beträffande tullar och acciser bör nämnas, att rusdrycksmedelstitlarna under budgetåret 1955/56 beräknats stiga kraftigare än under tidigare år till följd av motbokssystemets avskaffande hösten 1955.
För statens affärsverk har det ansetts rimligt att räkna med en viss fortgående stegring av de sammanlagda inkomsterna.
Riksräkenskapsverket har understrukit, att beräkningarna även bortsett från det schablonmässiga antagandet om skatteunderlagets förändringar fått byggas på ett stort antal osäkra förutsättningar. Alldeles särskilt gäller detta det kassamässiga utfallet av inkomstskattetiteln. Förskjutningar mellan åren kan sålunda inträda, som leder till betydande avvikelser från de beräknade inkomsterna även om bedömningen av skatteunderlaget varit
64 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
riktig. Beträffande andra inkomsttitlar har sådana förhållanden oftast mindre betydelse, varför de beräknade årliga förändringarna är ett mera omedelbart uttryck för de antagna långsiktiga tendenserna i utvecklingen. Helt allmänt understrykes, att den absoluta nivån hos de beräknade beloppen av olika slag av statsinkomster under budgetåren 1957/58 och 1958/59 är baserad på det beräknade utfallet av motsvarande inkomster under budgetåren 1955/56 och 1956/57. I den mån denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes eller nya omständigheter av annat slag tillkommer, måste givetvis beräkningarna för 1957/58 och 1958/59 revideras.
4. Beräkningen i riksstatsförslaget av de särskilda inkomsttitlarna
I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat angives i det följande.
Inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. har av riksräkenskapsverket beräknats till 6 100 miljoner kronor. I enlighet med den ordning, som gäller från och med budgetåret 1955/56, har ämbetsverket härvid icke reducerat titeln med den avsättning på netto — efter avdrag av en beräknad återföring på 150 miljoner kronor — 300 miljoner kronor till fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel, vilken avsättning enligt verkets beräkningar bör ske under budgetåret 1956/57. Nämnda avsättning torde i stället, såsom förutsatts i min redogörelse i det föregående för budgetläget och som föreslagits av riksräkenskapsverket, böra upptagas som en särskild post på riksstaten i enlighet med vad som gäller för innevarande års riksstat. Såsom jag likaledes förutsatt i min tidigare redogörelse för budgetläget och såsom även är fallet i innevarande års riksstat bör i form av en särskild post upptagas en avsättning till budgetutjämningsfonden med 350 miljoner kronor avseende vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster. Beloppet bör på sätt angivits i det föregående överföras till ett särskilt konto i riksbanken.
Vad beträffar beräkningen i övrigt av ifrågavarande inkomsttitel har jag redan tidigare antytt, att jag har för avsikt att hemställa om avlåtande till 1956 års riksdag av proposition med förslag till en allmän skattesänkning för fysiska personer. Preliminärt har i anledning härav räknats med ett skattebortfall under budgetåret 1956/57 av i runt tal 100 miljoner kronor.
Med hänsyn till vad jag här anfört och i avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som är avsedd att företagas längre fram under riksdagen, förordar jag att inkomsttiteln preliminärt uppföres med (6 100—100 = ) 6 000 miljoner kronor för nästa budgetår.
Beträffande skogsvårdsav giften har denna av 1955 års riksdag fastställts att för år 1955 utgå med det i förordningen om skogsvårdsavgift angivna maximitalet 1,5 promille. Jag gör i det följande hemställan om att skogsvårdsavgiften för år 1956 fastställes till oförändrat 1,5 promille. I enlig-
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna 65
het härmed beräknar jag titeln skogsvårdsavgifter till av riksräkenskapsverket föreslaget belopp av 8 miljoner kronor.
Vad gäller beräkningen av a utom obils kattemedlen vill jag erinra om att Kungl. Maj :t i särskild proposition till årets riksdag framlägger förslag om att kontrollstyrelsen skall få befogenhet att medgiva förlängning av kredittiden för inbetalning av bensinskatt i syfte att möjliggöra för inhemska tillverkare av bensin att erhålla anstånd i ungefär samma utsträckning som för närvarande tillkommer bensinimportör. Därigenom kan beräknas inträffa en förskjutning av skatteleveranserna, som för innevarande budgetår torde innebära en minskad inkomst under titeln bensinskatt av omkring 12 miljoner kronor. Någon ändring av de för budgetåret 1956/57 beräknade inkomsterna under motsvarande titel torde däremot icke vara erforderlig. De under rubriken automobiIskattemedel upptagna inkomsttitlarna torde därför för nästa budgetår böra upptagas med de av riksräkenskapsverket föreslagna beloppen.
I fråga om de under uppbörd i statens verksamhet redovisade inkomsttitlarna torde den i innevarande års riksstat upptagna titeln inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter böra erhålla ny benämning, nämligen inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare. — Bank- och fondinspektionen, som från och med ingången av år 1956 är registreringsmyndighet för bankaktiebolag och därigenom tillföres vissa uppbördsmedel i form av registreringsavgifter, har föreslagit att dessa avgifter skall redovisas på titeln bidrag till bank- och fondinspektionen för att över anslaget till avsättning till bankinspektionens fond tillföras denna fond. Avgifterna beräknas per budgetår inflyta med omkring 1 000 kronor. Jag finner mig böra förorda, att den av inspektionen föreslagna, av riksräkenskapsverket tillstyrkta redovisningen tillämpas. Då avgifter av ifrågavarande slag torde komma alt inflyta redan under innevarande budgetår, torde enahanda redovisning böra tillämpas redan från och med budgetåret 1955/56. Jag kommer i det följande att göra hemställan härom. Emot riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna för budgetåret 1956/57 på titeln bidrag till bank- och fondinspektionen, 440 000 kronor, har jag ingen erinran. Vidare bör, med anledning av vad jag senare denna dag anför vid anmälan av sjunde huvudtiteln, på riksstaten upptagas en ny inkomsttitel med benämningen bidrag för revision av sparbankerna. Titeln torde böra uppföras med ett formellt belopp om 100 kronor. — Såsom chefen för jordbruksdepartementet i särskild proposition till årets riksdag anför, bör fö: redovisning av avgiftsmedel, avsedda att täcka jordbruksnämndens kostnader för viss uppbörds- och kontrollverksamhet, uppföras en särskild titel, benämnd inkomster vid statens jordbruksnämnd. Titeln torde böra beräknas till 350 000 kronor. Vidare föreslår jag, att titlarna inkomster vid lantmäteriväsendet och inkomster vid rikets allmänna kartverk uppräknas till 9 400 000 respektive 1 500 000 kronor mot av riksräkenskapsverket föreslagna 8 850 000 respektive 1 400 000 kronor. Jag bar härvid, i enlighet med vad chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag föreslår, förutsatt alt
5 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 saml. Nr 1. Ilil. 1.
66 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
vissa avgifts- och taxehöjningar kommer att genomföras på förstnämnda område. Den föreslagna uppräkningen av inkomsterna från kartverket sammanhänger med en av verket genomförd höjning av taxorna. — Chefen för inrikesdepartementet föreslår i samband med anmälan av elfte huvudtiteln, att vissa avgifter slopas vid statens skol- och yrkeshem på Salbohed och i Vänersborg, vilket beräknas medföra ett inkomstbortfall av 46 000 kronor. Motsvarande inkomsttitel torde därför böra upptagas med avrundat 35 000 kronor i riksstaten för 1956/57.
Den under rubriken diverse inkomster uppförda inkomsttiteln lotterimedel har av riksräkenskapsverket beräknats lämna en avkastning av 103 miljoner kronor. Då chefen för handelsdepartementet senare denna dag kommer att föreslå en höjning av priset på lottsedlar till penninglotteriet med 2 kronor, torde inkomsttiteln böra uppräknas med 10 miljoner kronor, och alltså upptagas till 113 miljoner kronor.
Vid beräkningen av överskotten från statens affärsverk sfonder har riksräkenskapsverket utgått från de vid avlämnandet av verkets inkomstberäkning den 9 december 1955 gällande avgifterna och taxorna samt från oförändrad lönenivå. Beträffande postverket, televerket och statens järnvägar, för vilka de inlevererbara överskotten beräknas till 15, 110 respektive 25 miljoner kronor, har dessutom ämbetsverket i likhet med vederbörande affärsverksstyrelser förutsatt, att avsättningar göres till värdeminskningskonto på grundval av nuvärdesprincipen. För statens vattenfallsverk har överskottet beräknats till 125 miljoner kronor, varvid riksräkenskapsverket i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag räknat med en extra avsättning till värdeminskningskonto med 25 miljoner kronor. För domänverket har riksräkenskapsverket föreslagit, att överskottet uppföres med 75 miljoner kronor. Beträffande beräkningen av televerkets överskott har telestyrelsen förslagit, att den för innevarande budgetår medgivna extra avsättningen med 10 miljoner kronor för nästa budgetår höjes till förslagsvis 15 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har emellertid vid beräkningen av det i det föregående angivna överskottet om 110 miljoner kronor i avvaktan på Kungl. Maj :ts beslut icke beaktat den av telestyrelsen föreslagna höjningen av den extra avsättningen. Då jag emellertid icke vill motsätta mig telestyrelsens förslag härutinnan, förordar jag att det av riksräkenskapsverket beraknade överskottet för televerket reduceras med 5 miljoner kronor till 105 miljoner kronor. De av riksräkenskapsverket framlagda förslagen till beräkning av inkomsterna av Övriga affärsverk föranleder icke någon erinran från min sida. Jag förordar därför, att i avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen som senare göres överskotten för postverket, televerket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk och domänverket preliminärt uppföres med 15, 105, 25, 125 respektive 75 miljoner kronor.
I annat sammanhang denna dag kommer jag att anmäla förslag till stat för statens allmänna f a s t i g h e t s f o n d. Härvid har fondens overskott upptagits till 20 830 000 kronor, vilket belopp i förhållande till
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna 67
riksräkenskapsverkets beräkningar innebär en minskning med 30 000 kronor.
Vad beträffar försvarets fastig hetsfond har rikräkenskapsverket beräknat överskottet av fonden till 23 600 000 kronor. I avbidan på närmare prövning av medelsbehovet under de olika posterna på fondens stat, vilken senare kommer att i särskild proposition anmälas på föredragning av chefen för försvarsdepartementet, torde överskottet av försvarets fastighetsfond preliminärt höra upptagas till 23 991 000 kronor.
Såsom inkomst av fonden för statens aktier har riksräkenskapsverket beräknat ett belopp av 115 miljoner kronor för såväl innevarande som nästföljande budgetår. På innevarande års riksstat är titeln upptagen till 60 miljoner kronor. Verkets beräkning bygger på antagandet att hela överskottet från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag skulle komma att utdelas under ifrågavarande båda budgetår -—- motsvarande bolagets verksamhetsår 1954/55 respektive 1955/56 —■ och att någon avsättning till dispositionsfond inom bolaget alltså icke skulle ske. Sedan bolagsstämman numera beslutat göra avsättning för förstnämnda verksamhetsår, torde inkomsterna på ifrågavarande riksstatstitel under innevarande budgetår komma att reduceras med 30 miljoner kronor i jämförelse med riksräkenskapsverkets beräkning. Vad avser titelns inkomster för nästkommande budgetår synes en motsvarande reduktion böra göras. Jag föreslår alltså, att inkomsttiteln fonden för statens aktier i riksstaten för budgetåret 1956/57 uppföres med 85 miljoner kronor.
Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde — i enlighet med vad i det föregående nämnts — få fogas
Bihang 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1956/ 57;
Bihang 2: Nationalbudget för år 1956;
Bihang 3: PM angående den stalsfinansiella utvecklingen;
Bihang i: Sammanställning över behållningar å riksstatsanslag vid utgången av budgetåret 1954/55.
Under åberopande av det anförda och med hänvisning jämväl till riksräkenkapsverkets skrivelse med inkomstberäkning för nästa budgetår hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att, i avvaktan på slutlig översyn av inkomstberäkningen, beräkna inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1956/57 enligt följande
68 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1956/57
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögenhet m. m., bevillning . .
b) Kupongskatt, bevillning ....
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning.......
d) Fondskatt, bevillning.......
e) Skogsvårdsavgäfter, bevillning
f) Bevillningsavgifter för sär-
skilda förmåner och rättigheter, bevillning.............
g) Arvslottsskatt, gåvoskatt och
kvarlåtenskapsskatt, bevillning .....................
h) Lotterivinstskatt, bevillning.
i) Omsättnings- och expedi-
tionsstämplar m. m., bevillning ......................
6 000 000 000 6 000 000
1 000 000 17 000 000 8 000 000
750 000
70 000 000 49 000 000
75 000 000 6 226 750 000
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning ....
b) Bensinskatt, bevillning.....
c) Särskild investeringsavgift för
motorfordon, bevillning.....
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning.......
b) Varuskatt, bevillning.......
c) Införselavgift och accis å fettvaror m. m., bevillning . . ..
d) Skatt å kaffe, bevillning . . .
e) Tobaksskatt, bevillning.....
f) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevillning .....................
g) Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, bevillning .....................
h) Omsättnings- och utskänk-
ningsskatt å spritdrycker, bevillning ...................
i) Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin, bevillning ..
j) Maltdrycksskatt, bevillning .
k) Skatt å läskedrycker, bevillning .....................
315 000 000 640 000 000
75 000 000 1 030 000 000
550 000 000 205 000 000
54 000 000 19 000 000 680 000 000
12 000 000
30 000 000
925 000 000
60 000 000 120 000 000
43 000 000
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
l) Statlig nöjesskatt, bevillning 59 000 000
m) Skatt å elektrisk kraft, bevillning ................... 45 000 000 2 802 000 000 10 058 750 000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.................... 500 000
2. Inkomster vid fångvården................. 1 950 000
3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-
ringsrådet................................ 3 500 000
4. Bidrag till pensionsstyrelsen............... 125 000
5. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna-
och ungdomsvården....................... 335 000
6. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare ............................ 365 000
7. Inkomster vid statens geotekniska institut .. 700 000
8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion . 3 200 000
9. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket 1 600 000
10. Avgifter för registrering av motorfordon .... 5 500 000
11. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd-
rologiska institut......................... 2 900 000
12. Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet .................................. 45 000
13. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen ... 1 750 000
14. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri
sprit m. m............................... 40 000
15. Inkomst av myntning och justering........ 15 000 000
16. Kontrollstämpelmedel..................... 900 000
17. Bidrag till bank- och fondinspektionen..... 440 000
18. Bidrag till sparbanksinspektionen........... 275 000
19. Bidrag för tillsyn över sparbankerna....... 200 000
20. Bidrag för revision av sparbankerna ........ 100
21. Inkomster vid tandläkarhögskolorna........ 235 000
22. Avgifter för granskning av biografbilder .... 275 000
23. Inkomster vid lantbruksnämnderna......... 1 600 000
24. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt ..................................... 650 000
25. Inkomster vid statens centrala frökontrollan-
stalt..................................... 1 300 000
26. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt............................... 275 000
27. Inkomster vid statens jordbruksnämnd...... 350 000
28. Inkomster vid lantmäteriväsendet.......... 9 400 000
29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk .... 1 500 000
30. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill-
verkningen............................... 30 000
31. Skeppsmätningsavgifter.................... 400 000
32. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning ..................................... 150 000
33. Inkomster vid statens provningsanstalt..... 2 200 000
34. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten . 3 600 000
35. Fyr- och båkmedel....................... 12 000 000
36. Lotspenningar............................ 11 000 000
37. Försäljning av sjökort m. m................ 400 000
38. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt. 600 000
70 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
39. Patent- och varumärkes- samt registreringsav-
gifter.................................... 8 000 000
40. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register .................................... 500 000
41. Bidrag till försäkringsinspektionen.......... 785 000
42. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium ................................... 2 500 000
43. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium .................................... 750 000
44. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium ................................... 375 000
45. Inkomster vid statens sinnessjukhus........ 32 000 000
46. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på
Salbohed och i Vänersborg................ 35 000
47. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka 350 000
48. Inkomster vid karolinska sjukhuset........ 23 000 000
49. Inkomster vid serafimerlasarettet........... 6 800 000
50. Inkomster vid statens institut för folkhälsan . 450 000
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel............................... 17 000 000
2. Totalisatormedel.......................... 23 000 000
3. Tipsmedel................................ 80 000 000
4. Lotterimedel............................. 113 000 000
5. Övriga diverse inkomster.................. 18 000 000
10 B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens af för sv erks fonder:
1. Postverket, bevillning...................... 15 000 000
2. Televerket............................... 105 000 000
3. Statens järnvägar......................... 25 000 000
4. Statens vattenfallsverk.................... 125 000 000
5. Domänverket............................. 75 000 000
II. Riksbanksfonden..............................
III. Statens allmänna fastighets fond:
1. Slottsbyggnadernas delfond........... 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 635 000
3. Beskickningsfastigheternas » 745 000
4. Byggnadsstyrelsens » ........... 13 899 000
5. Generaltullstyrelsens » 190 000
6. Uppsala universitets » 350 000
7. Lunds universitets » 465 000
8. Sjöfartsstyrelsens » 90 000
9. Medicinalstyrelsens » ........... 3 955 000
10. Karolinska sjukhusets » ........... 500 000
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond.................. 23 991 000
2. Försvarets fabriksfond.................... 2 750 000
160 835 100
251 000 000 470 585 100
345 000 000 15 000 000
20 830 000
26 741 000
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
71 V. Statens utläningsfonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond.............. 5 000
2. Värnpliktslånefonden...................... 100
3. Statens bostadslånefond................... 5 000
4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby................................... 11 000
5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer............... 5 600 000
6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen................... 55 000
7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden........................... 820 000
8. Lånefonden för bostadsbyggande........... 75 000 000
9. Lånefonden för lantarbetarbostäder......... 500
10. Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin ............................. 370 000
11. Statens bosättningslånefond................ 2 000 000
12. Yattenkraftslånefonden.................... 240 000
13. Luftfartslånefonden........................ 165 000
14. Tullverkets båtlånefond................... 1 500
15. Statens lånefond för universitetsstudier..... 90 000
16. Allmänna studielånefonden................ 220 000
17. Statens lånefond för hästavelns befrämjande . 100
18. Statens kaninavelslånefond................. 100
19. Gödselvårdslånefonden.................... 5 000
20. Statens kalkbrukslånefond................. 1 000
21. Jordbrukets lagerhusfond.................. 480 000
22. Statens mejerilånefond.................... 1 000
23. Jordbrukets maskinlånefond............... 1 000 000
24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ... 150 000
25. Statens slakterilånefond................... 2 000
26. Kraftledningslånefonden................... 110 000
27. Elektrifieringslånefonden................... 100
28. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift .................................. 100
29. Egnahemslånefonden...................... 5 800 000
30. Arrendelånefonden........................ 100
31. Arbetarsmåbrukslånefonden................ 100
32. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond................ 100
33. Kronotorparnas inventarielånefond.......... 100
34. Statens avdikningslånefond................ 1 500 000
35. Täckdikningslånefonden................... 40 000
36. Bevattningslåncfonden..................... 1 000
37. Fiskerilånefonden......................... 190 000
38. Statens fiskredskapslånefond............... 100
39. Virkcsmätningslånefondcn.................. 100
40. Skogsväglånefonden....................... 1 000
41. Statens skogslånefond..................... 100
42. Lånefonden för insamling av skogsfrö...... 100
43. Hemslöjdslånefonden...................... 55 000
44. Industrilånefonden........................ 40 000
45. Statens hantvcrkslånefond................. 60 000
46. Fonden för hantverks- och småindustrikredit 20 000
72 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. i: Inkomsterna
47. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 415 000
48. Statens sekundärlånefond för rederinäringen . 65 000
49. Sjöfartsverkets båtlånefond................. 170 000
50. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. 450 000
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond.................. 20 500 000
2. Statskontorets » 1 375 OOO
3. Lantbruksstyrelsens » .................. 6 000
4. Riksbankens » 1 415 000
5. Riksgäldskontorets » .................. 2 000
VII. Fonden för statens aktier
95 140 300
23 298 000 85 000 000
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden................... 27 300 000
2. Civila tjänstepensionsfonden............... 1 375 000
3. Militära tjänstepensionsfonden............. 160 000
4. Allmänna familjepensionsfonden............ 3 860 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond....... 7 800 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk____ 25 000 40 520 000
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet...... 40 000 000
2. Övriga diverse kapitalfonder............... 10 800 000 50 800 000
702 329 300
Summa kronor 11 172 914 400
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
n
Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1956/57
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 1 065 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 1 381 000
3. Beskickningsfastigheternas » 3 611 000
4. Byggnadsstyrelsens o 30 787 000
5. Generaltullstyrelsens » ................. 299 000
6. Uppsala universitets » 2 056 000
7. Lunds universitets » 1 129 000
8. Sjöfartsstyrelsens » ................. 408 000
9. Medicinalstyrelsens » 9 725 000
10. Karolinska sjukhusets » 1 708 000 52 169 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Slottsbyggnadernas delfond
2. Fångvårdsstyrelsens »
3. Beskickningsfastigheternas »
4. Byggnadsstyrelsens »
5. Generaltullstyrelsens »
6. Uppsala universitets »
7. Lunds universitets »
8. Sjöfartsstyrelsens »
9. Medicinalstyrelsens »
10. Karolinska sjukhusets i>
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Djurgårdsförvaltningens överskottsmedel ............................... 150 000
b) Övriga diverse inkomster............. 58 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................
3. Beskickningsfastigheternas » .................
4. Byggnadsstyrelsens » .................
5. Generaltullstyrelsens » .................
6. Uppsala universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
och skogsförvaltning................. 250 000
b) Bidrag från Uppsala läns landsting .... 166 000
c) Övriga diverse inkomster............ 1 000
7. Lunds universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
förvaltning.......................... 50 800
b) Övriga diverse inkomster..............200
208 000 1 000 1 000 118 000 1 000
417 000
51 000
320 000 325 000
1 053 000
2 700 000 180 000
25 000 38 000 104 000 1 515 000
475 000 6 735 000
74 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
8. Sjöfartsstyrelsens delfond................... 1 000
9. Medicinalstyrelsens » 1 000
10. Karolinska sjukhusets * 1 000
Summa kronor
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
för de kungl. slotten med tillhörande byggnader......................... 722 000
b) Reparations- och underhållskostnader
för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga.......... 275 000
c) Reparations- och underhållskostnader
för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m........ 295 000
d) Vissa iståndsättningsarbeten......... 300 000 1 592 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 783 000
3. Reskickningsfastigheternas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m. m.................. 1 240 000
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis.......... 450 000 1 690 000
4. Byggnadsstyrelsens delfond .................... 8 070 000
5. Generaltullstyrelsens » ................... 162 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset.............. 427 000
b) Övriga fastigheter.................. 850 000 1 277 000
7. Lunds universitets delfond...................... 493 000
8. Sjöfartsstyrelsens » ...................... 315 000
9. Medicinalstyrelsens » ...................... 4 447 000
10. Karolinska sjukhusets delfond:
a) Karolinska sjukhuset............... 476 000
b) Serafimerlasarettet................. 172 000 648 000
J3. Avsättning till värdeminskningskonto:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis....... 224 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis....... 180 000
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis....... 4 203 000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis....... 58 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis .... 412 000
b) Övriga fastigheter, förslagsvis........ 424 000 836 000
7. Lunds universitets delfond, förslagsvis........... 215 000
8. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis........... 63 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis........... 2 799 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis........... 821 000
800 000
59 704 000
19 477 000
9 399 000
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
75 C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis...... 65 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis...... 2 050 000
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis...... 7 433 000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis...... 70 000
6. Uppsala universitets » , förslagsvis...... 35 000
7. Lunds universitets » , förslagsvis...... 45 000
8. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis...... 45 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis...... 40 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis.......215 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond................ 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 635 000
3. Beskickningsfastigheternas » 745 000
4. Byggnadsstyrelsens » ................ 13 899 000
5. Generaltullstyrelsens » 190 000
6. Uppsala universitets » 350 000
7. Lunds universitets » 465 000
8. Sjöfartsstyrelsens o 90 000
9. Medicinalstyrelsens » ................ 3 955 000
10. Karolinska sjukhusets » .............._500 000
Summa kronor
9 998 000
20 830 000 59 704 000
76 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
Beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1956/57
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Arméns delfond.......................... 34 100 000
2. Marinens » 10 274 000
3. Flygvapnets » 18 670 000
4. Befästningars » 15 752 000
78 796 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Arméns delfond.......................... 3 175 000
2. Marinens » .......................... 940 000
3. Flygvapnets » .......................... 1 015 000
4. Befästningars » .......................... 182 000
5 312 000
C. Inkomster av övnings- och skjutfält:
1. Arméns delfond...........
2. Marinens » ...........
3. Flygvapnets » ...........
4. Befästningars » ...........
1 600 000 100 000 120 000
100 000 1 920 000
D. Diverse inkomster:
1. Arméns delfond
2. Marinens »
3. Flygvapnets »
4. Befästningars »
300 000 765 000 100 000
75 000 1 240 000
Summa kronor 87 268 000
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Arméns delfond..................
2. Marinens » ..................
3. Flygvapnets » ..................
4. Befästningars » ..................
23 660 000 6 856 000 6 785 000
9 005 000 46 306 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Arméns delfond, förslagsvis............... 3 980 000
2. Marinens » , förslagsvis............... 1 009 000
3. Flygvapnets » , förslagsvis............... 4 641 000
4. Befästningars » , förslagsvis............... 1 966 000 11 596 000
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna 77
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
1. Arméns delfond, förslagsvis............... 2 755 000
2. Marinens » , förslagsvis............... 262 000
3. Flygvapnets » , förslagsvis............... 486 000
4. Befästningars » , förslagsvis............... 1 872 000 5 375 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Arméns delfond.......................... 8 780 000
2. Marinens » 3 952 000
3. Flygvapnets » 7 993 000
4. Befästningars » .........................._3 266 000 23 991 000
Summa kronor 87 268 000
Jag hemställer vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) besluta, att under budgetåret 1955/56 inflytande registreringsavgifter för bankaktiebolag skall redovisas å titeln Bidrag till bank- och fondinspektionen för att över anslaget till avsättning till bankinspektionens fond tillföras denna fond;
b) medgiva, att avsättning av kommunalskattemedel må ske till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1956/57 för att där särredovisas;
c) medgiva, att i enlighet med de grunder som av mig i det föregående förordats ett belopp av 350 miljoner kronor må avsättas till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1956/57 för att där särredovisas samt att motsvarande belopp må av statskontoret överföras till ett särskilt konto i riksbanken; samt
d) besluta, att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för år 1956 utgå med en och en halv promille.
Vad departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt och föreslagit i avseende å beräkningen av statens i det föregående omförmälda inkomster och därmed sammanhängande ämnen behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet: Bengt Resare
78 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
Innehåll
Finansplanen.......................................................... 1
1. Den internationella utvecklingen...................................... 1
2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet ............................ 2
3. Den ekonomiska politiken............................................ &
4. Budgetläget......................................................... 19
Riksstalsförslagets utgifter under de särskilda huvudtitlarna och kapiia Ibudgeten 30
Översikt av behållningarna å riksslalsanslagen ............................ 36
Riksstatsförslagets inkomstsida............................................ 41
1. Översikt av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.................... 41
2. Riksräkenskapsverkets beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.......... 42
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse.............................. 42
Automobilskattemedel................................................ 50
Tullar och acciser .................................................. 51
Uppbörd i statens verksamhet........................................ 54
Diverse inkomster .................................................. 56
Stalens affärsverksfonder ............................................ 56
Diverse fonder...................................................... 60
3. Riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsternas utveckling på längre
sikt.............................................................. 61
4. Beräkningen i riksstatsförslaget av de särskilda inkomsttitlarna .......... 64
5511<3 L Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BIHANG 1
RIKSRÄKENSKAPSYERKETS
INKOMSTBERÄKNING
Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
1 Bihang 1
Till KONUNGEN
Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det ämbetsverket att varje år före den 10 december till Kungl. Maj:t avgiva förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande stats-
1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
2 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
reglering ävensom meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.
Innan riksräkenskapsverket nu framlägger förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1956/57 vill ämbetsverket inledningsvis lämna en orienterande översikt av utfallet av driftbudgeten för de sistförflutna finansåren.
Driftbudgetens utfall budgetåren 1950/51—1954/55
Driftbudgetens inkomster och utgifter enligt budgetredovisningarna för de fem sistförflutna budgetåren sammanfattas i efterföljande tabell. I tabellen angivas även de förändringar i avseende på budgetutjämningsfondens behållning och beloppet av utestående reservationer, till vilka budgetutfallet givit upphov. Inkomsternas utveckling belyses närmare av de uppgifter rörande avkastningen av de särskilda inkomsttitlarna, som lämnas i tabellbilaga B.
Driftbudgetens utfall under budgetåren 1950 51—1954 55
Miljoner kronor
Bih. 1: Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning
3 Såsom framgår av tabellen ha såväl inkomster som utgifter under den redovisade perioden utvisat en fortgående uppgång. Stegringstakten har dock varierat. De allmänna pris- och inkomststegringarna under 1951 och 1952 inneburo både en avsevärd nominell höjning av skatteunderlaget och en betydande stegring av kostnadsnivån. Bland annat som en följd av källskattesystemet påverkades inkomsterna snabbt av den inflationsbetonade konjunkturutvecklingen medan utgiftsstegringen följde något senare. Den lugnare allmänna inkomst- och prisutvecklingen under åren 1953 och 1954 avspeglas i en mindre häftig takt i ökningen av driftbudgetens omslutning. Följande uppställning anger förändringarna av inkomster och utgifter under respektive budgetår.
Efterföljande uppställning är avsedd att belysa utvecklingen av de inkomster och utgifter på inkomstskattetiteln, som tillsammans resulterat i de i tabellen återgivna behållna inkomsterna på titeln. Vissa av beloppen äro approximativa.
Yrkesskade- och olycksfallsförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och byggnadsforskningsavgifter från större
4 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
Reglering mot kommunalskattemedelsfonden:
På inkomstskattetiteln ha under perioden 1950/51—-1953/54 slutligt redovisats statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt jämte de tillfälliga skatterna investeringsskatt och investeringsavgift. För budgetåret 1954/55 ha dessutom folkpensionsavgifterna för första gången slutligt redovisats på titeln. De påförda folkpensionsavgifterna uppgingo vid 1954 års taxering till 199 miljoner kronor och vid 1955 års taxering till 381 miljoner kronor. Vid taxeringarna 1950—1955 ha de uträknade beloppen av övriga skatter utgjort (miljoner kronor):
Taxeringsår
Förmögenhetsskatten faller nästan uteslutande på fysiska personer m. fl. (A-längden), medan däremot investeringsskatten och investeringsavgiften till större delen belastat bolag och ekonomiska föreningar (B-längden). Förutom de i uppställningen angivna skatterna ha på inkomstskattetiteln även redovisats i särskild ordning erlagd statlig inkomstskatt på konjunkturutjämningsavgifter. Dessa skattebelopp utgjorde under budgetåret 1951/52 1
1 Preliminära uppgifter.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 5
123 miljoner kronor och under 1952/53 7 miljoner kronor. Vidare har titeln under perioden tillförts restantier av äldre statsskatter.
Tablån ger en bild av hur de uträknade skatterna i anslutning till skatteunderlagets förändringar utvecklats. (Underlaget för den statliga inkomstskatten belyses i ett följande avsnitt, se s. 10—21.) För fysiska personer redovisas en oavbruten stegring i den uträknade skatten till och med
1953 års taxering. Genom skatteskalornas progressivitet —- och då skatteunderlagets stegring till största delen berott på höjda medelinkomster — steg under denna period inkomstskatten snabbare än skatteunderlaget. Vid
1954 års taxering redovisas däremot, trots fortsatt uppgång av fysiska personers inkomster, ett betydande bortfall av inkomstskatt. Detsamma gäller förmögenhetsskatten. Nedgången är en följd av den vid 1952 års riksdag beslutade omläggningen av den statliga inkomst- och förmögenhetsbeskattningen för fysiska personer. Vid taxeringen 1955 redovisas åter en starkare stegring i den uträknade skatten för fysiska personer än i den samtidiga uppgången av skatteunderlaget.
Om de ovan återgivna beloppen över uträknad skatt jämföras med de redovisade nettoinkomsterna på inkomstskattetiteln framträda betydande olikheter i utvecklingen. Detta sammanhänger med att förskjutningar i tidpunkten för inbetalning av skatt inverka på det kassamässiga utfallet och med att även andra skatter och avgifter än de ovan angivna statsskatterna passera över titeln, vars kassamässigt redovisade nettoinkomster därigenom påverkas.
De inflytande preliminärskatteinkomsterna utgöra de dominerande posterna bland titelns bruttoinkomster. De ha uppvisat en snabb och oavbruten stegring, med ca 430, 1 910, 770, 465 respektive 725 miljoner kronor under budgetåren 1950/51—1954/55. Stegringen står givetvis i samband med det stigande skatteunderlaget. Medan inkomstsummans stegring för fysiska personer år 1950 begränsade sig till 5 procent, utgjorde den år 1951 21 procent och år 1952 15 procent. År 1953 uppgick den till 3 procent och för 1954 var den redovisade ökningen 7 procent. Bolagen redovisade verksamhetsåren 1950 och 1951 stark uppgång av de taxerade inkomsterna med 34 respektive 37 procent, varpå följde en nedgång 1952 på 15 procent. För 1953 och 1954 stego åter bolagens taxerade inkomster, ökningen uppgick till 13 respektive 10 procent. Den kraftiga höjningen av den kommunala utdebiteringen år 1952 inverkade också höjande på preliminärskatteinkomsterna trots de höjda kommunala ortsavdragen.
Omfattningen av preliminärskattebetalningarnas bristande anpassning till de slutligt debiterade skatterna belyses genom följande uppgifter om kvarstående och överskjutande skatt. I tablån ha även införts procenttal, som visa storleken av den kvarstående skatten respektive nettokvarskatten jämförd med den enligt respektive taxering påförda slutliga skatten.
Nedgången av nettokvarskatten vid 1952 års taxering, trots den kraftigt stegrade slutliga skatten, står i samband med att från och med år 1951 tilllämpades ändrade skattetabeller för löntagare, innebärande skärpt prelimi-
6 Statsverkspropositionen är 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
närskatteuttag. I samma riktning verkade införandet av bestämmelser om ränta på kvarstående skatt, vilket föranledde särskilt bolagen att verkställa omfattande fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt under våren 1952. Avbet ydande intresse är den starka nedgången av nettokvarskatten vid 1954 års taxering. Den förbättrade anpassningen totalt sett av preliminärskattebetalningarna till den slutliga skatten under år 1953 synes i första hand gälla löntagarna och torde åtminstone delvis vara en följd av ändrade källskattetabeller. Att förbättringen gäller löntagarna framgår även av att de preliminära A-skattebetalningarna fortsatte att stiga under år 1953, trots att 1952 års skattereform såsom ovan visats kom att innebära ett betydande bortfall av slutligt debiterad statsskatt för år 1953, som ej helt motvägdes avökade kommunalskatter.
Nettokvarskattens storlek blir av direkt betydelse för inkomstskattetitelns nettoinkomst under det budgetår, då den överskjutande skatten utbetalas och den kvarstående skatten inflyter. En till den slutliga skatten bättre anpassad preliminärskatteuppbörd under ett budgetår leder till en motsvarande nedgång av den kvarstående skatten under påföljande budgetår. Ett exempel på detta erbjuder utvecklingen mellan budgetåren 1953/54 och 1954/55. Den totalt sett goda överensstämmelsen mellan preliminärt influten och slutligt debiterad skatt under 1953/54 medförde att den influtna kvarskatten under 1954/55 med ca 15 miljoner kronor understeg de under sistnämnda budgetår verkställda utbetalningarna av överskjutande skatt. Under 1953/54 överstego emellertid kvarskatteinbetalningarna utbetalningarna av överskjutande skatt med ca 400 miljoner kronor.
Bland inkomsterna på titeln ingå även kommunalskattemedel — fastighetsskatten separat och den kommunala inkomstskatten ingående som en del av både preliminärskatten och den kvarstående skatten. Utbetalningarna av kommunalskattemedel utgöra titelns största utgiftspost. Något omedelbart samband finnes ej mellan de inflytande skatteinkomsterna och de samtidiga utbetalningarna av kommunalskattemedel, och inkomstskattetiteln kommer därför att tillfälligt tillföras eller belastas med belopp, motsvarande differensen mellan influtna och utbetalade kommunalskattemedel. Vid stigande skatteunderlag uppstår normalt en eftersläpning av utbetalningarnas belopp. Under budgetåren fram till och med 1950/51 voro emellertid skillnaderna av måttlig storleksordning, och under flera budgetår voro utbetalningarna större än vad som samtidigt inflöt av kommunalskatt. Under bud-
1 Preliminära uppgifter
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 7
getåret 1951/52 tillfördes emellertid titeln kassamässigt stora extrainkomster som en följd av att de stigande preliminär skatteinkomsterna icke påverkade utbetalningarnas storlek. För att i den statliga bokföringen eliminera effekten av denna eftersläpning inrättades jämlikt beslut av 1952 års riksdag en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Till denna fond överfördes i samband med bokslutet för budgetåret 1951/52 500 miljoner kronor. Även för budgetåret 1952/53 förelåg en betydande eftersläpning i utbetalningarna av kommunalskattemedel, vilket föranledde en avsättning (brutto) till regleringsfonden med 400 miljoner kronor.
De under 1951/52 och 1952/53 avsatta beloppen voro avsedda att återföras till titeln under budgetåren 1952/53—1954/55, då kommunalskatteutbetalningarna kunde beräknas öka kraftigt. Sålunda återfördes under 1952/53 150, under 1953/54 450 och under 1954/55 300 miljoner kronor. Vid fastställandet av riksstaterna för budgetåren 1953/54 och 1954/55 räknades icke med några mera betydande eftersläpningar, och några avsättningar till regleringsfonden för dessa budgetår ha heller icke ägt rum.
Genom avsättningarna till och återföringarna från regleringsfonden — redovisade i tablån på s. 3—4 — har i jämförelse med de rent kassamässiga nettoinkomsterna erhållits en jämnare och för de influtna statsskatterna mera rättvisande redovisning av titelns behållna inkomster.
över inkomstskattetiteln redovisas för budgetåret 1954/55 även transaktioner sammanhängande med den från och med 1955 införda allmänna sjukförsäkringen. I preliminärskatteuppbörden ingå sålunda avgifter från de försäkrade och bidrag till försäkringen från mindre arbetsgivare varjämte större arbetsgivares bidrag, vilka inbetalas till riksförsäkringsanstalten, upptagits som en särskild post. I sistnämnda post ingå även yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare. Bidrag och avgifter från större arbetsgivare återkomma som en avdragspost på utgiftssidan. Då det exakta beloppet för övriga avgifter icke låter sig beräkna förrän taxeringen för verksamhetsåret 1955 föreligger, d. v. s. hösten 1956, ha sjukkassorna erhållit nödiga rörelsemedel i form av förskott.
Om uppmärksamheten riktas på driftbudgetens övriga inkomster, visa de, såsom redan antytts inledningsvis, tillsammantagna en förhållandevis jämn stegring under den i tabellen på s. 2 redovisade femårsperioden. Stegringstakten har dock i genomsnitt varit betydligt lägre än vad som gällt både inkomstskattetiteln och driftbudgetens utgifter. Detta gäller även de bland ifrågavarande inkomster ingående tullarna och acciserna. Inkomsterna av affärsverken ha, bortsett från budgetåret 1952/53, visat uppgång. Om man ser till de särskilda affärsverken har dock utvecklingen varit oenhetlig. Vattenfallsverkets överskott stegrades kraftigt under budgetåren 1952/53 och 1953/54 och kom därigenom att bli av samma storleksordning som de övriga fyra affärsverkens överskott tillsammans. Under 1954/55 minskade vattenfallsverkets inlevererade överskott samtidigt som en betydande ökning ägde rum för domänverket och televerket.
8 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
De totala statsutgifterna ha under perioden 1950/51—1954/55 kontinuerligt ökat. Särskilt under budgetåren 1950/51—1952/53 ha lönehöjningar och prisstegringar bidragit till utgiftsökningen. Utgiftsexpansionen har under de tre senaste budgetåren fortgått i ungefär samma takt för försvarsutgifter och civila utgifter, medan de förra stego betydligt snabbare under periodens första år.
Resultatet av inkomst- och utgiftsutvecklingen under ifrågavarande femårsperiod har blivit, att driftbudgeten utfallit med överskott under alla åren. Närmare redogörelse för utvecklingen av statsverkets inkomster och utgifter lämnas i vad avser tiden till och med budgetåret 1953/54 i riksräkenskapsverkets årsbok 1955.
Utfallet av statsregleringen budgetåret 1954/55
För utfallet av statsregleringen under budgetåret 1954/55 lämnas närmare redogörelse i en härvid såsom bilaga A fogad tabell. Av tabellen framgår, att inkomsterna uppgingo till 8 907 miljoner kronor och utgifterna till 8 619 miljoner kronor. Budgeten utföll sålunda med ett överskott av 288 miljoner kronor. Bland de redovisade inkomsterna ingår ett belopp på 300 miljoner kronor, som bokföringsmässigt återförts till inkomstskattetiteln från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel, utgörande återstoden av de medel på sammanlagt 900 miljoner kronor, som avsattes till fonden under budgetåren 1951/52 och 1952/53 och av vilka sammanlagt 600 miljoner kronor återförts under budgetåren 1952/53 och 1953/ 54. Kassamässigt förelåg sålunda under budgetåret 1954/55 ett underskott på 12 miljoner kronor.
De utestående reservationerna ökade med 76 miljoner kronor. Om detta belopp lägges till de kassamässiga utgifterna, erhålles ett formellt överskott av 212 miljoner kronor, som tillförts budgetutjämningsfonden.
De redovisade inkomsterna för allmänna budgeten överstego de beräknade med 229 miljoner kronor, fördelade med 145 miljoner kronor på skatter, med 5 miljoner kronor på diverse inkomster och med 79 miljoner kronor på inkomster av statens kapitalfonder.
Bland skattetitlarna redovisas den största merinkomsten, 93 miljoner kronor, för skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Den stora importen under senare delen av 1954 och första hälften av 1955 medförde en betydande uppgång i tullmedlen. Enligt budgetutfallet överstego sålunda inkomsterna på denna titel de beräknade med 85 miljoner kronor. Bland övriga avvikelser mellan beräknade och slutgiltigt redovisade belopp kan nämnas, att inkomsterna av omsättnings- och expeditionsstämplar överstego de beräknade beloppen med 14 miljoner kronor, medan inkomsterna av tobaksskatt samt omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker understego de beräknade med 18 respektive 23 miljoner kronor.
Det i tabellen i bilaga A redovisade överskottet i förhållande till de beräknade inkomsterna på statens kapitalfonder faller till övervägande del på
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 9
affärsverken. Största avvikelsen visar domänverkets och televerkets inkomster, vilka överstego de beräknade med 32 respektive 29 miljoner kronor. Även för statens vattenfallsverk och för statens järnvägar överstego inkomsterna de beräknade med icke obetydliga belopp. Ökningen uppgick för statens vattenfallsverk till 11 miljoner kronor och för statens järnvägar till 9 miljoner kronor.
Driftbudgetens redovisade sammanlagda utgifter, 8 619 miljoner kronor, understego de på riksstat och tilläggsstat redovisade anslagen med 137 miljoner kronor. Av detta belopp hänförde sig 29 miljoner kronor till allmänna budgeten och 108 miljoner kronor till specialbudgeterna. Reservationsökningen under budgetåret, vilken som ovan uppgivits uppgick till 76 miljoner kronor, är resultatet av en ökning för automobilskattemedlens specialbudget med 108 miljoner kronor och en minskning av reservationerna på den allmänna budgeten med 32 miljoner kronor. Enligt budgetredovisningen utvisade den allmänna budgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag en nettobesparing av 140 miljoner kronor. Vid framräknandet av detta nettobelopp har emellertid bland besparingarna medtagits ett belopp på drygt 79 miljoner kronor, som tillförts budgetutjämningsfonden över anslaget på sjätte huvudtiteln till avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beloppet motsvarar en vid realiserandet av riksstaten uppkommen förbättring av relationen mellan inkomster och utgifter på automobilskattemedlens specialbudget. I realiteten uppgick alltså nettobesparingen på allmänna budgeten i vad avser de mot budgetutjämningsfonden reglerade anslagen till 61 miljoner kronor.
På specialbudgeternas inkomsttitlar uppstod i jämförelse med de beräknade inkomsterna ett överskott på 79 miljoner kronor. Med undantag för helt obetydliga belopp hänförde sig detta överskott till automobilskattemedlens specialbudget och berodde till största delen på den särskilda investeringsavgiften för motorfordon, som icke var förutsedd vid riksstatens upprättande. Detta innebär att realiserandet av budgeten med 79 miljoner kronor ökat det överskott på automobilskattemedlens specialbudget om 4 miljoner kronor, som beräknats enligt riksstat och tilläggsstat. Bristen på automobilskattemedlens specialbudget vid ingången av budgetåret på 30 miljoner kronor har sålunda förbytts i en behållning på 53 miljoner kronor. Härtill kommer att beloppet av oförbrukade reservationer på anslag hänförliga till specialbudgeten uppgick till 398 miljoner kronor. I realiteten var alltså det totala överskottet av automobilskattemedel 451 miljoner kronor vid utgången av budgetåret 1954/55.
Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1955/56
Beträffande utvecklingen av statsinkomsterna under det löpande budgetåret föreligga ännu räkenskapsmässiga uppgifter allenast lör tiden juli oktober. Driftbudgetens inkomster ha under denna tidsperiod uppgått till 2 940 miljoner kronor mot 2 329 miljoner kronor under motsvarande tid nästföregående budgetår. För inkomsttiteln skatt a inkomst och töi mögenhet
10 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
m. m. redovisas 1 489 miljoner kronor innevarande budgetår mot 1 094 miljoner kronor för samma tid under föregående budgetår.
Bland övriga inkomsttitlar redovisas betydande inkomststegringar i jämförelse med föregående budgetår för bensinskatt, tullmedel samt omsättningsoch utskänkningsskatt på spritdrycker. Frånsett statens vattenfallsverk visa ingen av inkomsttitlarna någon nedgång.
I närslutna bilaga C har riksräkenskapsverket intagit en av ämbetsverket med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad sammanställning över det beräknade utfallet av driftbudgetens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de på driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst om 10 558 miljoner kronor mot i riksstaten beräknat 9 909 miljoner kronor, innebärande en inerinkomst om 649 miljoner kronor.
Inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas komma att med 300 miljoner kronor överstiga det i riksstaten upptagna beloppet, 5 200 miljoner kronor. Bland övriga inkomsttitlar räknas med överskott i förhållande till i riksstaten upptagna belopp bland annat för bensinskatt med 30, särskild investeringsavgift för motorfordon med 100, tullmedel med 30, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 80, televerket med 40 samt fonden för statens aktier med 55 miljoner kronor. Det bör härvid observeras att beloppet i riksstaten för särskild investeringsavgift för motorfordon endast avsåg tiden juli—december 1955, medan avgift nu förutsatts utgå även under budgetårets andra hälft. Minskning förutses bland annat för statens vattenfallsverk med 25 miljoner kronor.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1945—1954
Av väsentlig betydelse för bedömande av den framtida utvecklingen av statens inkomster är att analysera förändringarna av de fysiska och juridiska personernas inkomster. Riksräkenskapsverket torde fördenskull här först få lämna en återblick på utvecklingen av dessa inkomster, sådana de komma till uttryck i taxeringsstatistiken.
I efterföljande tabell sammanställas uppgifter om det till statlig inkomstskatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) taxerade beloppet och dess förändringar för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1945 —1954 (motsvarande taxeringsåren 1946—1955), vad angår verksamhetsåret 1954 enligt preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån. Siffrorna för verksamhetsåren 1948—1954 äro på grund av omläggningen av den direkta statsbeskattningen ej fullt jämförbara med siffrorna för de föregående åren. Sedan i samband därmed bland annat den s. k. förmögenhetsdelen bortfallit, har termen taxerat belopp utbytts mot taxerad inkomst.
Av tabellen framgår, att det totala taxerade beloppet sedan verksamhetsåret 1945 undergått en stegring med sammanlagt 125 procent. Utvecklingen har varit väsentligt olikartad för fysiska personer (inklusive oskifta döds-
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Utvecklingen av taxerad inkomst (taxerat belopp) för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1945—1954 (taxeringsåren 1946—1955)
bon och familjestiftelser), för svenska aktiebolag m. fl. samt för Övriga skattskyldiga. Den första gruppen överväger emellertid starkt till sitt absoluta belopp. På grund härav blir utvecklingen av densamma i stort sett avgörande för utvecklingen av det taxerade beloppet i dess helhet. Det taxerade beloppet för fysiska personer har successivt stigit med sammanlagt 125 procent. Stegringen för svenska aktiebolag m. fl. har under samma period uppgått till 120 procent. Utvecklingen för denna kategori har varit betydligt mera växlande än för fysiska personer. För övriga skattskyldiga har stegringen av det taxerade beloppet varit något svagare än för fysiska personer och aktiebolag och har för hela perioden uppgått till 97 procent.
För en mera ingående analys av utvecklingen av det vid taxeringen till statlig inkomstskatt uppnådda taxeringsresultatet hänvisas till tabellen på
5. 12—13, vilken lämnar upplysning rörande vid de senaste sex taxeringarna uppskattade inkomster av olika förvärvskällor jämte utnyttjade avdrag. Uppgifterna avseende senaste taxering äro preliminära.
Nämnda tabell visar i vad avser sammanräknad nettoinkomst för fysiska personer m. fl., representerande vid den senaste taxeringen 90 procent a\ den totala sammanräknade nettoinkomsten, att den till största delen, ca 82 procent, består av inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Därnäst i betydelse komma inkomst av rörelse med närmare 8 procent och inkomst av jordbruksfastighet med närmare 7 procent. Övriga förvärvskällor spela mindre roll.
Beträffande inkomst av tjänst kan under efterkrigstiden flera olikartade skeden urskiljas. Under det första, omfattande tiden fram till och med inkomståret 1948, ägde en snabb expansion av inkomsterna rum med omkring 15 procents ökning per år. Större delen hänförde sig till en stegring av medelinkomsterna för inkomsttagarna, även om också någon ökning av del
12 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
Utfallet av taxeringarna till statlig inkomstskatt
(På grundval av taxerings-
1 Häri ingå ej eftertaxeringar för Stockholms stad, sammanlagt 2,5 miljoner kronor.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
för verksamhetsåren 1949—1954 (taxeringsåren 1950—1955)
nämndernas beslut)
14 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
redovisade antalet inkomsttagare kunde konstateras. Det andra skedet karakteriserades däremot av en långsammare inkomststegring, med en ökning mellan inkomståren 1948 och 1949 respektive 1949 och 1950 på 3, 4 och 4,8 procent. Bakgrunden till denna förändring i stegringstakten var den nästan fullständiga frånvaron av avtalsmässiga lönerörelser under åren 1949 och 1950. Den expansion av inkomsterna, som likväl ägde rum, förklaras främst av löneglidning och överflyttning till bättre betalda yrken och näringsgrenar. Under åren 1951 och 1952 försköts inkomstnivån på nytt kraftigt uppåt till följd av avtalsmässiga lönestegringar och, särskilt under år 1951, fortsatt löneglidning, vilket i tabellen återspeglas i ökning av inkomst avtjänst m. m. med 21 respektive 16,6 procent.
Åren 1953 och 1954 betecknar en återgång till ett lugnare skede med obetydliga eller för stora grupper inga avtalsmässiga lönelyftningar. De redovisade ökningarna för inkomst av tjänst m. m., som under dessa år uppgingo till 4,0 respektive 6,5 procent, bero därför huvudsakligen på löneglidning samt under 1954 även på en stegring i antalet inkomsttagare.
Beträffande inkomst av jordbruksfastighet framträder en viss oregelbundenhet i utvecklingen, vilken främst sammanhänger med de osedvanligt höga skogsinkomsterna under åren 1951 och 1952. Bortsett från skogsinkomsterna torde dock inkomst av jordbruksfastighet ha ökat även under perioden 1952—1954. Det kan i detta sammanhang förtjäna påpekas att antalet inkomsttagare med inkomst av jordbruksfastighet utvisat en fortgående minskning under hela den i tabellen medtagna perioden. För övriga förvärvskällor redovisas i stort sett fortgående stegring, vilken från 1953 till 1954 varit av betydande storleksordning.
Avdragen för underskott å förvärvskälla, som under perioden 1949—1953 utvisat en kraftig fortgående stegring, minskade avsevärt från 1953 till 1954. Nedgången torde till största delen få sättas i samband med att vid taxeringen för 1954 (taxeringsåret 1955) för första gången tillämpats s. k. schablontaxering för villafastigheter, varigenom bland annat tidigare avdrag för reparationskostnader slopats mot att samtidigt repartitionstalet nedsatts. Det sammanlagda beloppet av s. k. allmänna avdrag, som få göras vid beräkning av den taxerade inkomsten, har som likaledes framgår av tabellen för fysiska personer stegrats successivt. I synnerhet för verksamhetsåren 1952 och 1953 var ökningen betydande, vilket i första hand får sättas i samband med de avdragsgilla kommunalskatternas stegring. Denna stegring var i sin tur en följd av inkomststegringen och utdebiteringshöjningarna under åren 1951 och 1952, varvid dock är att märka att de under år 1952 särskilt stora utdebiteringshöjningarna delvis sammanhängde med höjningen av de kommunala ortsavdragen.
Beloppet av utnyttjade ortsavdrag förändrades obetydligt från 1949 till 1952, varigenom den beskattningsbara inkomsten steg betydligt snabbare än både den taxerade inkomsten och den sammanräknade nettoinkomsten. Den nedgång av ortsavdragens summa, som redovisades för år 1952 (1953 års taxering), torde vara en följd av att gränsen för deklarationspliktig inkomst
Bih. i: Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning 15
höjdes från 600 till 1 200 kronor, varigenom vissa inkomsttagare med små inkomster, som tidigare utnyttjat ortsavdragen, helt bortföllo vid taxeringen. Den för år 1953 (1954 års taxering) redovisade kraftiga uppgången av ortsavdragens belopp, som medfört en betydande reduktion av den beskattningsbara inkomsten, beror på den vid 1952 års riksdag beslutade omläggningen av den statliga inkomstbeskattningen, vilken även innefattade höjda ortsavdrag.
Riksräkenskapsverket har i tidigare inkomstberäkningar även meddelat vissa resultat av den statistik över inkomstfördelningen, som årligen utarbetas av statistiska centralbyrån och som redovisas i publikationen Skattetaxeringarna. Denna statistik avsåg till och med år 1950 vid taxering till statlig inkomstskatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) uppskattad nettoinkomst för i A-längden upptagna skattskyldiga (fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser).
Från och med år 1951 (taxeringsåret 1952) skiljer sig ifrågavarande statistik i betydelsefulla avseenden från den tidigare utarbetade. Från att ha utgjort en fullständig undersökning har den omlagts till huvudsakligen stickprovsundersökning, omfattande ungefär en tiondel av inkomsttagarna. Alla personer, som ensamma eller tillsammans med maken haft minst 30 000 kronors årsinkomst, skola dock medtagas. Till den del uppgifterna ha stickprovskaraktär, sker uppräkning till att avse hela antalet inkomsttagare.
Statistiken upptager liksom tidigare inkomstbelopp (sammanräknad nettoinkomst efter avdrag av underskott på förvärvskälla) och yrkesbeteckningar men dessutom nu även uppgifter om ålder, kön och civilstånd. Statistiken omfattar endast fysiska personer (ej oskifta dödsbon och familjestiftelser). Medan samtaxerade äkta makar förut betraktades som en inkomsttagare, ingå de i de senaste uppgifterna som skilda taxeringsenheter.
Alldeles bortsett från de brister, som kunna förefinnas beträffande representativitet och primärmaterialets beskaffenhet i övrigt och för vilka statistiska centralbyrån redogjort i sin publikation, innebära nämnda förändringar i redovisningsprinciperna, att resultatet av de fyra senaste undersökningarna icke kan direkt sammanställas med de uppgifter för tidigare år, som lämnats i riksråkenskapsverkets inkomstberäkningar. Detta gäller såväl det redovisade antalet inkomsttagare som inkomstbeloppens storlek för olika kategorier inkomsttagare.
Icke heller de fyra senaste undersökningarna äro emellertid helt jämförbara. Betydelsefullast i detta sammanhang torde vara, att såväl i 1952 års som i 1953 års statistik inträffat ett bortfall av inkomsttagare med låga inkomster. Bortfallet år 1952 sammanhängde med att till följd av ändrade bestämmelser i taxeringsförordningen inkomster under 1 200 mot tidigare 600 kronor i allmänhet icke deklareras. Bortfallet år 1953, vilket är av mindre omfattning, torde bland annat få förklaras med att de höjda statliga ortsavdragen medfört en ofullständigare redovisning i inkomstlängderna av små inkomstbelopp. Härigenom påverkas icke endast redovisningen av antalet
16 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
Antalet inkomsttagare samt medelinkomsten inom skilda yrkesgrupper år 1954
(taxeringsåret 1955)
inkomsttagare av olika kategorier utan även fördelningen på inkomstklasser liksom uppgifter om medelinkomst för olika yrkes-, ålders- och civilståndsgrupper.
Om sålunda analysen av inkomstutvecklingen under de gångna åren väsentligen måste bygga på den statistik över taxeringsutfallet, som likaledes utarbetas av statistiska centralbyrån och som ligger till grund för ovan kommenterade tabell på s. 12—13, ger dock den nya inkomststatistiken en god bild av inkomststrukturen, vilken kan tjäna till ledning vid ett bedö-
Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser år 1954 (taxeringsåret 1955)
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Inkomstens storlek för inkomsttagare i olika åldrar år 1954 (taxeringsåret 1955)
mande av skatteunderlagets fortsatta utveckling. I det följande lämnas därför vissa preliminära uppgifter från 1954 års inkomststatistik. I en tabell på s. 19, i vilken samtaxerade äkta makar behandlas som en inkomsttagare, lämnas med reservation för vissa brister i jämförbarhet även en bild av förskjutningarna i inkomstfördelningen sedan år 1950.
Hela antalet inkomsttagare uppgick enligt 1954 års statistik till 3 809 175.
Inkomsttagarna fördelade efter civilstånd (samtaxerade äkta makar = en inkomsttagare) och inkomstens storlek, jämte inkomstsummor och medelinkomst för de olika civilstandskategoriema,
år 1954 (taxeringsåret 1955)
2 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nrl. Bil. 1. Bihang 1
18 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
I förhållande till folkmängden utgjorde antalet inkomsttagare 52,7 procent.
Av hela antalet inkomsttagare utgjorde företagarna 13,9, de anställda 73,7 och de icke yrkesverksamma 12,4 procent. Företagarnas sammanlagda inkomst utgjorde 4,7 miljarder kronor (16,5 procent), de anställdas 22,0 miljarder kronor (76,6 procent) och de icke yrkesverksammas 2,0 miljarder kronor (6,9 procent). Medelinkomsten för de tre grupperna uppgick till respektive 8 936, 7 826 och 4 186 kronor.
Den första tabellen på s. 16 visar antalet inkomsttagare samt medelinkomstens storlek inom skilda yrkesgrupper. Företagarnas redovisade inkomster ligga högre än de anställdas inom varje näringsgren. Bilden av medelinkomsternas relativa höjd för anställda inom de redovisade näringsgrenarna påverkas icke endast av skillnader i det relativa löneläget för jämförbara grupper inom olika näringsgrenar utan bland annat även av hur de anställda inom de skilda näringsgrenarna fördela sig på olika dyrorter och på olika kategorier av anställda, såsom tjänstemän och arbetare. Det kan påpekas, att huvudparten av statens och kommunernas arbetarpersonal redovisas under andra näringsgrenar än allmän förvaltningstjänst.
Uppgifterna om medelinkomstens höjd för företagare, anställda och icke yrkesverksamma kompletteras genom den bild av inkomsttagarnas fördelning på olika inkomstlägen, som lämnas i den andra tabellen på s. 16. Vissa olikheter i inkomstfördelningen för företagare och anställda framträda. Företagarna äro relativt talrikare än de anställda i inkomstlägena mellan 3 000 och 7 000 kronor och över 12 000, medan de anställda i högre grad äro koncentrerade till — bortsett från de allra lägsta inkomstklasserna där inkomsten knappast torde vara representativ för löneläget vid helårsanställning — de mellersta inkomstlägena.
Medelinkomstens höjd sammanhänger även med inkomsttagarnas ålder, vilket belyses av den övre tabellen på s. 17. Som synes stiger medelinkomsten med åldern för att nå maximum i åldersgruppen 40—50 år. Medan i fråga om inkomsttagarna i mellanåldrarna de olika åldersklasserna utvisa en tämligen likartad fördelning på olika inkomstklasser, förskjutes tyngdpunkten krattigt nedåt för de lägre och de högsta åldersklasserna. Delvis sammanhänger detta med att det i dessa åldersgrupper är relativt vanligare att inkomst endast uppbäres under en del av året, exempelvis i samband med inträde i respektive utträde ur förvärvslivet, värnpliktstjänstgöring
o. s. v.
Eftersom ålder och civilstånd äga ett relativt starkt samband är det naturligt att, mot bakgrunden av den givna bilden av sammanhanget mellan ålder och inkomst, även finna att ogifta och förut gifta inkomsttagare redovisa lägre inkomster än gifta, i varje fall i vad avser den manliga delen av befolkningen. Detta framgår av den nedre tabellen på s. 17. I denna tabell ha — till skillnad mot de föregående -— samtaxerade äkta makar behandlats som en inkomsttagare. Sistnämnda förhållande innebär alltså, att i detta
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
19 Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser åren 1950—1954 (taxeringsåren 1951—1955) Samtaxerade äkta makar behandlade som en inkomsttagare
avseende samma redovisningsprincip tillämpats som vid undersökningarna före år 1951.
Med reservation för vissa kvarstående brister i jämförbarhet — beroende på att före år 1951 inräknades också oskifta dödsbon och familjestiftelser, att särskilt år 1952 inträffat visst bortfall i de lägsta inkomstklasserna o. s. v. — lämnas i tabellen på s. 19 en bild av inkomstfördelningen åren 1950—1954. En fortlöpande förskjutning, särskilt utpräglad åren 1951 och 1952, från lägre till högre inkomstklasser har ägt rum. Det kan anmärkas, att den utpräglade nedgången av antalet inkomsttagare i de allra lägsta inkomstklasserna åren 1951 och 1952 icke uteslutande är en följd av statistiskt bortfall. Lika väl som under övriga år är minskningen under dessa år även en följd av höjt inkomstläge, som medfört uppflyttning till de närmast högre inkomstklasserna. Inte minst de vid olika tillfällen höjda folkpensionsförmånerna ha haft denna effekt.
Vad därefter angår aktiebolagens inkomster, lämnar tabellen på s. 12—13 vissa upplysningar. Av denna framgår bland annat, att inkomst av rörelse m. m. naturligt nog är av dominerande betydelse. Tabellen visar också, att, till följd av under vissa år ganska betydande förändringar i de avdragsgilla kommunalskatternas belopp, utvecklingen av nettoinkomst och taxerad inkomst icke är helt parallell. I stort sett är emellertid utvecklingen av såväl nettoinkomsten som den taxerade inkomsten ett uttryck för konjunkturellt men även skattepolitiskt betingade förändringar i bolagens redovisade vinster.
För en närmare analys av bolagens inkomstutveckling kunna uppgifterna i nämnda tabell kompletteras med ledning av ett inom riksräkenskapsverket upplagt register över ett antal svenska aktiebolags skatteförhållanden, avse-
20 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
Till statlig inkomstskatt taxerad inkomst för svenska aktiebolag m. fl. verksamhetsåren 1951— 1954 (taxeringsåren 1952—1955) med fördelning på olika branscher av bolag med ett aktiekapital av minst 1 miljon kronor
ende bolag med ett aktiekapital av som regel minst en miljon kronor. Registret hålles aktuellt bland annat genom att varje höst uppgifter om taxerad ( = beskattningsbar) inkomst vid årets taxering införskaffas från länsstyrelserna. De ifrågavarande bolagens sammanlagda taxerade inkomst omfattar vid den senaste taxeringen mer än 85 procent av hela den taxerade inkomsten för aktiebolagen.
I ovanstående tabell sammanfattas resultatet av en bearbetning av registrets uppgifter för de fyra senaste verksamhetsåren. (Beträffande utvecklingen under tidigare år hänvisas till riksräkenskapsverkets årsbok 1955.) I tabellen ha ifrågavarande aktiebolag under den gemensamma rubriken »stör-
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 21
re aktiebolag» fördelats på branscher. För bolag med ett aktiekapital understigande en miljon kronor saknas specificerade uppgifter. Under rubriken »mindre aktiebolag» har därför utan fördelning på branscher upptagits differensen mellan den i taxeringsstatistiken redovisade taxerade inkomsten för samtliga svenska aktiebolag (jfr tabellen s. 12—13) och summa taxerad inkomst för »större aktiebolag». Inplaceringen av företagen i branschgrupper erbjuder vissa svårigheter i en statistik av ifrågavarande slag. Företagen karakteriseras ofta av en mångsidig produktion, som stundom är att hänföra till flera olika branscher. Särskilt utpräglat är detta för vissa bruksföretag, som vid sidan av exempelvis järn- och stålverk även bedriva en omfattande skogsindustri (jfr grupp 2 c i tabellen).
De i statistiken medtagna större bolagens antal utgör i det närmaste 1 200. Av dessa redovisade vid den senaste taxeringen 144 bolag ingen taxerad inkomst. Av tabellen framgår, att de 228 storbolagen under rubriken malmbrytning och metallindustri vid 1955 års taxering stod för närmare 45 procent av det av samtliga svenska aktiebolag representerade skatteunderlaget. Vissa andra branscher, som mätta exempelvis efter arbetarantal äro betydande nog, motsvara däremot endast en jämförelsevis ringa andel av skatteunderlaget. Stora kastningar kunna dock konstateras för olika branscher, varigenom dessas relativa andel i bolagens samlade inkomst förskjutes år från år. Tydligast framträder detta beträffande branscher, som domineras av stora exportföretag.
Bolagens samlade taxerade inkomster uppnådde verksamhetsåret 1954 högre värde än något tidigare år, det föregående rekordåret 1951 inräknat. Utvecklingen från 1951 till 1954 har inneburit stora ändringar i fördelningen mellan de största branscherna. 1951 var skogsindustrin den största gruppen med en inkomst dubbelt så stor som den därnäst kommande gruvindustrin. Följande år var detta förhållande helt omkastat så att gruvindustrin redovisade nära tre gånger så stor inkomst som skogsindustrin. Under 1953 och 1954 har förhållandet mellan de båda grupperna utjämnats genom att gruvindustrin minskat samtidigt som skogsindustrin visar en stark uppgång.
I övrigt kan nämnas, att den elektrotekniska industrin fortsatt sin alltsedan 1949 oavbrutna uppgång. Procentuellt mycket kraftiga stegringar visa för 1954 även mekaniska verkstäder samt varvs-, livsmedels- och kemiskteknisk industri. Utom för gruvindustrin innebär detta verksamhetsår endast för textilindustrin en avsevärd nedgång. Härigenom har branschens återhämtning 1953 helt gått förlorad och en ny bottennivå nåtts.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1955—1957.
Vid beräkningen av statens inkomster under nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket i första band att med utgångspunkt från det kända taxeringsresultatet för verksamhetsåret 1954 uppskatta förändringarna i skat-
22 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
teunderlaget för tiden fram till våren 1957. Den allmänna inkomstutvecklingen är härvid avgörande i första hand för de direkta statsskatternas avkastning, som representerar omkring hälften av driftbudgetens hela inkomstsumma, men är därjämte i väsentlig mån bestämmande för de indirekta skatternas avkastning liksom för de statliga affärsverkens bruttoinkomster.
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1955 har kännetecknats av fortsatt expansion av produktion, inkomster och utrikeshandel, vid successivt stigande prisnivå. Priserna på utrikeshandelssidan ha i stort sett varit stabila, varför de inträffade prisstegringarna huvudsakligen berott på interna förhållanden. Bland de faktorer som bidragit till prisuppgången kan nämnas de kraftiga inkomstlyftningar, som blevo följden av årets avtalsrörelse, och den i början av året genomförda räntehöjningen. Prisstegringarna ha ytterligare accentuerats genom det dåliga skörderesultatet på grund av sommarens torka. Räntehöjningen har ingått som ett led i de ekonomiskpolitiska åtgärder, som vidtagits under året och vilka i huvudsak syftat till att dämpa utvecklingstakten för de under 1954 mest expansiva elementen, nämligen de privata investeringarna och inköpen av bilar.
Det rådande efterfrågetrycket i Sverige har bland annat medfört en hög importnivå. För exporten har avsättningsmöjligheterna varit goda genom den stigande konjunkturen utomlands. Den redovisade ökningen av exporten har dock varit mindre än för importen, varigenom utlandstransaktionerna under 1955 visa större underskott än under 1954. Trots det betydande importöverskottet har valutareserven i stort sett varit oförändrad, vilket i viss mån torde förklaras av förskjutningar i betalningsvanorna. Efterfrågan på arbetskraft har varit livlig under 1955 och under året torde icke ha funnits någon arbetskraftsreserv av betydelse.
Av nuvarande tendenser att döma torde även för 1956 kunna räknas med en fortsatt produktionsuppgång. Brist på arbetskraft och det alltmer fullständiga kapacitetsutnyttjandet sätta dock en gräns för expansionsmöjligheterna. Ett osäkerhetsmoment vid framtidsbedömningen utgör även svårigheten att överblicka hela effekten av de åtgärder av ekonomisk-politisk natur, som vidtagits i konjunkturdämpande syfte både i Sverige och i de för den internationella utvecklingen ledande länderna i Amerika och Västeuropa. Av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen i Sverige kommer även resultatet av 1956 års avtalsförhandlingar att bli. Möjligheterna till en realistisk prognos på detta område äro på nuvarande stadium mycket begränsade. Det torde dock kunna förutsättas att de avtalsmässiga lönelyftningarna bli av mindre storleksordning än för 1955. Svårigheterna att förutsäga utvecklingen accentueras i hög grad om perspektivet utvidgas till att även avse år 1957. Förutsättningar saknas att här förutspå annat än en utveckling som vid oförändrad prisnivå ansluter sig till den hittillsvarande och medför en motsvarande uppgång i underlaget för statsinkomsterna.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 23
Vid uppskattningen av skatteunderlagets utveckling under innevarande och nästkommande år samt de första månaderna av år 1957 är det lämpligt att verkställa särskilda kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.
Vad först angår skatteunderlaget för fysiska personer bestämmes utvecklingen, som närmare framgår av sammanställningen på s. 12—13, väsentligen av förändringarna i enskildas inkomst av jordbruksfastighet, av rörelse samt av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet.
Den sista av de tre nämnda förvärvskällorna, som representerar 4/5 av de fysiska personernas sammanräknade nettoinkomster, utvisade för verksamhetsåret 1954 en ökning med 6,5 procent i jämförelse med nästföregående år. Möjligheterna att med tillfredsställande noggrannhet bedöma utvecklingen under 1955 äro ännu begränsade till följd av löne- och sysselsättningsstatistikens ofullständighet. Enligt socialstyrelsens kvartalsstatistik för industriarbetare låg i maj och augusti 1955 den genomsnittliga timförtjänsten för ifrågavarande arbetargrupper knappt 8 procent över motsvarande siffror för 1954. Samtidigt registrerades en sysselsättningsökning av storleksordningen drygt två procent. För övriga arbetargrupper torde de genomsnittliga lönehöjningarna vara högre än för industriarbetarna, möjligen med undantag för arbetare inom byggnadsverksamhet. För tjänstemannagrupperna torde de genomsnittliga lönelyftningarna kunna uppskattas till omkring 10 procent. Med undantag för industriarbetargruppen finnas endast sporadiska löpande sysselsättningsuppgifter tillgängliga. Sannolikt har dock även för flertalet av dessa andra grupper en viss ökning i sysselsättningen ägt rum under 1955 medan en fortsatt minskning för låglönegrupperna förefaller trolig. Totalt sett finner riksräkenskapsverket en uppgång av inkomst av tjänst av omkring 11 procent sannolik. Vid sin beräkning i mars 1955 räknade riksräkenskapsverket med 9 procent.
Beträffande övriga förvärvskällor är bristen på statistiskt material ännu mera utpräglad än beträffande löneinkomsterna. Riksräkenskapsverket räknar emellertid med en icke oväsentlig uppgång för inkomst av rörelse under 1955. Beträffande inkomst av jordbruksfastighet torde årets dåliga skörderesultat innebära att den icke oväsentliga uppgång i jordbrukarnas inkomster, som genom prisuppgörelserna tidigare innevarande år kunnat förutses vid normalskörd, snarast förbytts i en viss nedgång. Å andra sidan har sannolikt en viss uppgång i skogsinkomsterna ägt rum under 1955.
Sammanfattningsvis peka kalkylerna på en ökning av fysiska personers inkomster med omkring 10 procent mellan verksamhetsåren 1954 och 1955.
De antaganden, som böra göras för fysiska personers inkomster under år 1956, sammanhänga givetvis nära med de allmänna förutsättningar beträffande den samhällsekonomiska utvecklingen i stort, som riksräkenskapsverket ansett sig böra lägga till grund för beräkningen av statsverkets inkomster och för vilka i korthet redogjorts ovan. Även om de nuvarande tendenserna peka på en fortsatt stegring av inkomsterna, är dock osälcerhe-
24 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
ten betydande både vad beträffar stegringstakten och varaktigheten i de nuvarande tendenserna.
Vid bedömning av utvecklingen av inkomst av tjänst under 1956 får hänsyn först och främst tagas till att en successiv glidning uppåt av lönenivån under 1955 i förening med en uppgång i sysselsättningen medföra, att lönenivå och sysselsättning vid ingången av 1956 böra något överstiga de för 1955 genomsnittliga. Även under 1956 torde, enligt antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen, en viss löneglidning uppåt kunna förutsättas liksom även en fortsatt övergång från lägre till högre betalda yrken. Den ökning av lönesumman, som därutöver kan komma att bli en följd av 1956 års avtalsrörelse, låter sig ännu icke överblickas. Något säkrare hållpunkter för ett bedömande härvidlag kunna väntas föreligga vid den förnyade beräkning av statsverkets inkomster, som verket har att verkställa i mars. Med hänsyn till vad som är känt om utgångsläget för avtalsrörelsen synes det emellertid sannolikt, att denna kommer att leda till mindre lönehöjningar än för innevarande år.
De reservationer för osäkerheten beträffande utvecklingen, som måste göras, få givetvis större tyngd ju längre perspektivet utsträckes. Beträffande inkomstutvecklingen under 1957 saknas sålunda för närvarande skäl att antaga annat än en stegring av lönesumman i anslutning till en måttlig stegring av produktionen.
Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst synes för närvarande böra räknas med en uppgång under 1956 för samtliga ifrågavarande förvärvskällor. För år 1957 torde få göras motsvarande antagande som för inkomst av tjänst.
För aktiebolagen stego de sammanlagda taxerade inkomsterna med omkring 10 procent från 1953 till 1954. Såsom framgår av den i det föregående redovisade tabellen kan stegringen till väsentlig del återföras på den fortsatta förbättringen för skogsindustrin och verkstadsindustrin. Även för den elektrotekniska industrin och varven redovisas en betydande uppgång. För samtliga dessa grupper torde utvecklingen under 1955 ha inneburit en ytterligare inkomststegring. Även för gruvindustrin, som för 1954 redovisade en betydande nedgång av de taxerade inkomsterna, har sannolikt en stegring ägt rum under 1955. Med ledning av tendenserna för nyssnämnda branscher och vissa undersökningar rörande de för verksamhetsåret 1955 förväntade taxeringsresultatet för övriga i riksräkenskapsverkets register ingående bolag har riksräkenskapsverket som grund för sin beräkning antagit, att det sammanlagda till statlig inkomstskatt för svenska aktiebolag taxerade beloppet vid 1956 års taxering skall utvisa en stegring med omkring 7 procent i förhållande till 1955 års taxering.
De betydande osäkerhetsmomenten i det nuvarande konjunkturläget gör en bedömning av utvecklingen av bolagens inkomster under 1956 ytterligt vansklig. Svårigheterna accentueras ytterligare genom ovissheten om i vilken utsträckning de skärpta avskrivningsreglerna speciellt vid lagervär-
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 25
dering kommer att påverka de till beskattning redovisade vinsterna. De nuvarande tendenserna peka snarast på något ökade inkomster för de branscher, som väga tungt i skattehänseende.
Vad angår de affärsdrivande verkens avkastning, har riksräkenskapsverket i avbidan på statsmakternas prövning av frågan om storleken av det rörliga tillägget för tiden, ef ter innevarande års utgång vid beräkningen utgått från nu gällande lönenivå samt, vad angår inkomsterna av post- och televerken samt statens järnvägar, baserat beräkningen på nuvarande taxor.
Det må slutligen erinras, att de här gjorda beräkningarna äro grundade på förutsättningarna, att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett detsamma som för närvarande samt att den ekonomiska utvecklingen icke störes genom mera omfattande arbetskonflikter.
Resultatet av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning återgives i den härvid fogade tabellen (bilaga D) med specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1956/57. Därjämte har riksräkenskapsverket verkställt vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1957/58 och 1958/59. Huvudresultatet sammanfattas i en härtill fogad promemoria (bilaga E).
Beträffande de för budgetåret 1956/57 beräknade beloppen för de särskilda inkomsttitlarna får riksräkenskapsverket anföra följande.
26 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
Gällande bestämmelser
På inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. redovisas uppbörden av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln, men därjämte även kommunalutskylder samt vissa andra skatter och avgifter, som uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden.
De statliga skatter och avgifter, vilka under budgetåren 1955/56 och 1956/ 57 skola slutligt redovisas på titeln, utgöras, frånsett inflytande restantier av äldre skatter, av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, investeringsavgift för åren 1955 och 1956 samt folkpensionsavgifter. Till och med budgetåret 1953/54 redovisades folkpensionsavgifterna på en särskild inkomsttitel i riksstaten, till vilken titel enligt vissa regler omfördes ett beräknat belopp — motsvarande de debiterade avgifterna — från inkomstskattetiteln i samband med bokslutet. På titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. har även slutligt redovisats den enligt förordning den 14 december 1951 (nr 794) utgående investeringsavgiften, avseende vissa under åren 1952 och 1953 verkställda investeringar, liksom den för verksamhetsåret 1951 enligt förordning den 30 mars 1951 (nr 151) utgående investeringsskatten.
De kommunala skatterna utgöras av allmän kommunalskatt, landstingsmedel och tingshusmedel, allt i form av inkomstskatt beräknad på grundval av inkomst och av garantibelopp för fastighet. Inkomstskatt beräknad på grundval av garantibelopp för fastighet ersätter den tidigare fastighetsskatten som från och med år 1955 upphörde som självständig skatteform (se nedan).
över inkomsttiteln redovisas jämväl uppbörden av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och annuiteter å avdikningslån och å förskott för avlösning av frälseräntor, vilka medel skola omföras till andra riksstatstitlar, ävensom till den allmänna sjukförsäkringen hänförliga avgifter och arbetsgivarbidrag samt yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter.
Från inkomsttiteln utbetalas kommunerna tillkommande utskylder samt överskjutande skatt och övriga restitutioner. Vidare belastas titeln genom omföring till vederbörliga riksstatstitlar av debiterade belopp av utskiftningsskatt, ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och annuiteter. Dessutom skola från titeln avföras debiterade belopp av yrkesskade- och byggnadsforskningsavgifter samt till den allmänna sjukförsäkringen hänförliga avgifter och ar-
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 27
betsgivarbidrag. I avräkning på de debiterade beloppen av sjukförsäkringsavgifter samt bidrag från mindre arbetsgivare utbetalas från titeln förskott till sjukkassorna. Skillnaden mellan å ena sidan den faktiska uppbörden och å andra sidan de sammanlagda utgifterna kommer att utgöra den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i riksstaten upptagna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
Statlig inkomstskatt utgår enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 576). Till och med år 1952 utgick skatten för fysiska personer efter en progressiv skatteskala, dock med maximering enligt särskilda regler. Skattens grundbelopp steg från 10 procent, när den beskattningsbara inkomsten icke översteg 1 000 kronor, till 70 procent för den del av den beskattningsbara inkomsten, som översteg 200 000 kronor. I samband med omläggningen av det kommunala ortsavdragssystemet beslöts en provisorisk jämkning av statsskatteskalan. Enligt dessa bestämmelser gällde, bland annat, att nyssnämnda högsta procentsats för beräkning av skattens grundbelopp skulle tillämpas först på den del av den beskattningsbara inkomsten, som översteg 250 000 kronor. Förordningen härom trädde i kraft den 1 januari 1952, dock att äldre bestämmelser fortfarande skulle gälla i fråga om 1952 års taxering samt i fråga om eftertaxering för år 1952 eller tidigare år.
Statlig inkomstskatt för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser utgår från och med år 1953 efter ändrade grunder. Författningar i ämnet ha utfärdats den 6 juni 1952 (nr 405—406). De nya bestämmelserna lågo till grund för preliminärskatteuttaget från och med år 1953 och tillämpades vid taxering första gången år 1954. Den nya lagstiftningen innebär bland annat, att ortsavdraget för gifta höjts med omkring en tredjedel och att ortsavdraget för ensamstående utgår med ett fast belopp, utgörande hälften av giftas ortsavdrag. Inkomstskattens grundbelopp bestämmes enligt två progressiva skiktskalor, den ena avseende sådana skattskyldiga, för vilka ortsavdrag beräknas enligt de för gift skattskyldig gällande grunderna, och den andra avseende övriga skattskyldiga. Grundbeloppet utgör 12 procent av den beskattningsbara inkomsten, om denna icke överstiger 8 000 kronor i den förra skalan och 4 000 kronor i den senare skalan. Upp till nämnda belopp för den beskattningsbara inkomsten utgår sålunda skatten proportionellt, medan vid högre inkomst skatteprocenten är stigande. Skattesatsen är maximerad till 65 procent. Förvärvsavdraget för gift kvinna utgår vidare efter nya grunder och med ändrade belopp i jämförelse med före år 1953 gällande bestämmelser. Genom författningar utfärdade den 31 mars 1955 (nr 122—125) infördes vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag för avgifter för kapital- och sjukförsäkring för fysiska personer samt för utgifter för fullgörande av tjänsten för skattskyldiga, som haft inkomst av tjänst. Vidare infördes vissa extra avdrag för fysiska personer som haft intäkt av kapital. De nya bestämmelserna skola ligga till grund för det preliminära skatteuttaget från och med 1956 och komma att tillämpas första gången vid 1957 års taxering. Under budgetåret 1955/56 tillämpas
28 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
en uttagningsprocent av 110, liksom varit fallet från och med ingången av år 1953.
Andra skattskyldiga än fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser indelas i beskattningshänseende i följande fem grupper:
a) svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter som icke äro aktiebolag samt andra utländska juridiska personer än oskifta dödsbon och familjestiftelser, varvid dock försäkringsanstalter som driva livförsäkringsrörelse hänföras till grupp d,
b) andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar,
c) sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar,
d) försäkringsanstalter i den mån de driva livförsäkringsrörelse samt
e) övriga skattskyldiga.
Till och med år 1954 utgjorde den statliga inkomstskatten räknad i procent av den beskattningsbara inkomsten för grupp a) 40 procent, för grupperna b) och c) 32 procent, för grupp d) 10 procent (till och med 1950 25 procent) samt för grupp e) 15 procent. Enligt förordning den 3 juni 1955 (nr 300), som träder i kraft den 1 januari 1956, skola dessa skattesatser utgöra för a) 50 procent, b) 40 procent, c) 32 procent, d) 10 procent samt e) 15 procent. Vid taxeringen 1956 avseende verksamhetsåret 1955 skola dock skattesatserna vara för a) 45 procent, b) 36 procent, c) 32 procent, d) 10 procent samt e) 15 procent.
Statlig förmögenhetsskatt uttages enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 577) av fysiska personer m. fl. Skatten utgick till och med år 1952 efter en progressiv skatteskala, så beskaffad, att när den beskattningsbara förmögenheten icke översteg 30 000 kronor, någon skatt icke utgick, och skatten sedan steg från 6 promille till 18 promille, sistnämnda skattesats för den del av den beskattningsbara förmögenheten, som översteg 300 000 kronor. Enligt förordning den 6 juni 1952 (nr 407) har med tillämpning från den 1 januari 1953 beträffande den statliga förmögenhetsskatten för fysiska personer m. fl. vidtagits den förändringen, att det skattefria beloppet höjts till 50 000 kronor. Vidare har skatteskalan mildrats. Den lägsta skattesatsen är sålunda 5 promille och den högsta, 18 promille, uppnås först vid en beskattningsbar förmögenhet överstigande 1 000 000 kronor. För vissa juridiska personer utgår statlig förmögenhetsskatt med 11/2 promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 5 000 kronor.
Folkpensionsavgifterna utgå enligt lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering. Beloppet av den pensionsavgift, som skulle av avgiftspliktig årligen erläggas, utgjorde enligt denna lag en procent av hans enligt förordningen om statlig inkomstskatt för året taxerade belopp, dock att avgiften skulle erläggas med lägst sex och högst 100 kronor. Genom lag den 5 juni 1953 (nr 291), varigenom tidigare bestämmelser ändrats, gäller från den 1 januari 1954, att pensionsavgift skall utgå med 1,8 procent av den avgiftspliktiges taxerade inkomst. Avgift skall dock erläggas med högst 180
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 29
kronor, beträffande makar med sammanlagt högst 360 kronor. Dessa bestämmelser tillämpades första gången i fråga om avgifter, som påfördes i samband med taxeringen 1955. Enligt lag den 1 juni 1951 (nr 332) gäller vidare, att avgift icke utgår om den taxerade inkomsten understiger 1 200 kronor.
Investeringsavgift för är 1955 skall enligt förordning den 11 februari 1955 (nr 19) med vissa undantag erläggas av fysisk eller juridisk person, som verkställt investering inom någon av förvärvskällorna jordbruksfastighet, annan fastighet eller rörelse. Investeringsavgiften utgår med 12 procent av den avgiftsbelagda investeringskostnaden. Avgiftsbelagd investeringskostnad erhålles genom att från uppskattad investeringskostnad avdraga ett belopp av 20 000 kronor.
Investeringsavgift för år 1956 förutsättes enligt proposition den 7 oktober 1955 (nr 205) utgå efter huvudsakligen samma grunder som för 1955.
För den kommunala inkomstskatten gälla bestämmelserna i 1928 års kommunalskattelag. Landstingsmedel utgå enligt lagen om landsting den 20 juni 1924 (nr 349), vilken lag med ingången av år 1955 ersattes av landstingslag av den 14 maj 1954 (nr 319). Tingshusmedel utdebiteras enligt förordningen den 31 december 1945 om utdebitering av tingshusmedel (nr 903). Genom lag den 5 juni 1953 (nr 400) upphörde fastighetsbeskattningen i sin dittillsvarande form från och med 1955. Fastighetsskatt påfördes sista gången på grundval av fastighetstaxeringen 1954. Enligt lag den 5 juni 1953 (nr 399) tillämpades härvid vid beräkning av underlaget för fastighetsskatten repartitionstalet 4 mot 5 för tidigare år. Den från och med 1955 införda beskattningsformen innebär att fastighetsbeskattningen inordnas i den kommunala inkomstskatten varvid som underlag för kommunal inkomstskatt upptages ett garantibelopp för fastighet motsvarande fyra procent av fastighetens taxeringsvärde. Ortsavdragen vid kommunalbeskattningen ha enligt lag den 2 juni 1950 (nr 252) höjts. De höjda ortsavdragen ha tilllämpats från och med inkomståret 1952. Det skatteunderlagsbortfall för kommunerna, som höjningen orsakat, kompenseras till en del genom särskilda statsbidrag.
Lagen den 3 januari 1947 (nr 1) om allmän sjukförsäkring trädde i kraft den 1 januari 1955 genom beslut av 1953 års riksdag (lag den 19 juni 1953, nr 569). Till försäkringen är knuten en särskild moderskapsförsäkring (lag den 21 maj 1954, nr 266). Förutom genom statligt bidrag finansieras sjukoch moderskapsförsäkringarna med avgifter från de försäkrade samt arbetsgivarbidrag. Vid samma tidpunkt ersattes den hittillsvarande olycksfallsförsäkringen, vars uppgifter delvis övertagits av sjukförsäkringen, av en ny yrkesskadeförsäkring (lag den 14 maj 1954, nr 243). Yrkesskadeförsäkringen finansieras genom avgifter från arbetsgivarna. Enligt förordning den 22 maj 1953 (nr 269) utgår för vissa arbetsgivare särskild byggnadsforskningsavgift.
Avgifterna från de sjukförsäkrade skola uttagas tillsammans med de allmänna skatterna och ingå för huvuddelen av de försäkrade i preliminär-
30 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
skatteuppbörden från och med år 1955. Även arbetsgivarbidragen till sjukförsäkringen och avgifterna till yrkesskadeförsäkringen uppbäras till en mindre del i samband med skatteuppbörden. Bidrag och avgifter från större arbetsgivare, vilka inbetalas till riksförsäkringsanstalten antingen direkt eller via de bolag, som meddela yrkesskadeförsäkring, redovisas även över inkomsttiteln.
Enligt den från och med år 1954 gällande uppbördsförordningen, utfärdad den 5 juni 1953 (nr 272), skall skattskyldig utgöra preliminär skatt med det belopp, vilket så nära som möjligt kan antagas motsvara i den slutliga skatten ingående skatter och avgifter.
Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i form av preliminär B-skatt. A-skatten utgår enligt skattetabeller eller efter viss procent av uppburen löneinkomst. B-skatten debiterades till och med år 1953 normalt med ledning av inkomsten och förmögenheten två år före det aktuella inkomståret eller i vissa fall på grundval av särskild preliminär taxering. Från och med år 1954 sker i stället debiteringen normalt med det belopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt.
Debitering och uppbörd sker gemensamt av krono- och kommunalutskylder inklusive de tidigare nämnda avgifterna. Preliminärskatten förfaller till betalning under mars, maj, juli, september, november och januari under uppbördsåret, vilket omfattar tiden från och med mars det ena året till och med februari påföljande år. Sedan taxering blivit verkställd och den slutliga skatten uträknats, sker en avräkning, varvid den skattskyldige gottskrives i fråga om A-skatt det influtna beloppet jämte i förekommande fall s. k. särskilt uppdebiterat belopp samt i fråga om B-skatt det debiterade beloppet. Understiger vid avräkningen den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, förfaller skillnaden med viss stadgad begränsning till betalning såsom kvarstående skatt under uppbördsterminerna i mars och maj året efter taxeringsåret. Om den kvarstående skatten uppgår till minst en femtedel av den slutliga skatten eller minst 10 000 kronor, skall med tillämpning från och med 1952 års taxering den skattskyldige erlägga ränta med fem procent av den kvarstående skatten efter avdrag för 1 000 kronor, överstiger däremot den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, återbetalas med vissa begränsningar det överskjutande beloppet till den skattskyldige jämte, i viss utsträckning, tre procents ränta. I samband med nämnda bestämmelser om ränta ha, med tillämpning från och med 1952, i uppbördsförordningen införts bestämmelser av innebörd att vid ränteberäkningen hänsyn skall tagas även till preliminär skatt, som erlagts efter uppbördsårets utgång, dock senast den 30 april året efter inkomståret (s. k. fyllnadsinbetalning av preliminärskatt). Fastighetsskatten, vilken icke uttogs preliminärt, förföll till betalning såsom slutlig skatt i september, november och januari. Som tidigare nämnts, har fastighetsskatten från och med 1955 inarbetats i den kommunala inkomstskatten, varigenom även skatt beräknad på grundval av garantibelopp för fastighet kommit att inrymmas i preliminärskatteuppbörden. Tillkommande skatt debiteras i huvudsak på grund av
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 31
beslut rörande taxering, som kommit den lokala skattemyndigheten tillhanda efter den 20 november under taxeringsåret, eller på grund av eftertaxering eller beslut rörande ändrad debitering.
Arbetsgivarnas skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser såväl preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid från och med 1952 — i motsats mot tidigare — gäller, att preliminär skatt utgår i första hand. Från och med uppbördsåret 1954—55 gälla vissa skärpningar i avseende på preliminärskatteuttaget för personer med korttidsanställning och för personer med oregelbundna inkomster.
I fall, då detta kan förväntas medföra att preliminärskattens slutbelopp bättre kommer att anpassas till den slutliga skatten, äga de lokala skattemyndigheterna att på framställning av den skattskyldige eller på eget initiativ under uppbördsåret vidtaga jämkning av den preliminär skatt, som eljest skulle utgå. Vissa nya bestämmelser om nedsättning av löneavdrag för skatt på grund av s. k. existensminimum ha trätt i tillämpning från och med 1952.
I anledning av den höjda bolagsskatten skola enligt förordning den 3 juni 1955 (nr 301) svenska aktiebolag m. fl. [grupperna a) och b) ovan] med 20 procent öka den i hemortskommunen påförda preliminära B-skatt, som förfaller till betalning under de tre sista uppbördsterminerna (september, november och januari) uppbördsåret 1955—56.
Slutligen bör erinras om att till kommunerna skall enligt särskilda regler utbetalas vad de beslutat utdebitera såsom skatt utan avdrag för restfört belopp. Uppkommande förlust på restantier stannar helt på statsverket.
Beräkning av titelns inkomster
Beräkningen av riksstatstiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. kommer i det följande att avse såväl budgetåret 1955/56 som budgetåret 1956/57. Beträffande förutsättningarna för beräkningen får hänvisas till vad som inledningsvis (s. 21—25) antagits om utvecklingen av fysiska personers och bolags inkomster.
Vad först angår uppskattningen av titelns bruttoinkomster lämnar den inom riksräkenskapsverket förda uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik utvisar vid skatteuppbörden influtna belopp av preliminär A-skatt, preliminär B-skatt, kvarstående skatt, fastighetsskatt samt tillkommande skatt. Med hjälp av nämnda statistik har kunnat följas uppbörden till och med skatteterminen i september 1955. Vägledning erhålles även av de uppgifter avseende totalt influten skatt under varje månad, vilka under hand överlämnas till riksräkenskapsverket från generalpoststyrelsen.
På grundval av nämnda material kan den totala uppbörden av preliminärskatt under de ordinarie terminerna av innevarande uppbördsår approximativt angivas. Vad beträffar den preliminära A-skatten synes denna under uppbördsåret komma att uppgå till ett högre belopp än vad som antagits i riksräkenskapsverkets tidigare beräkningar.
Beträffande den fortsatta utvecklingen av den preliminära A-skatten kan
32 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
man utgå från att denna skatt med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt kommer att nära följa löneinkomstens förändringar. Det förutsättes, att den statliga inkomstskatten under hela budgetåret 1956/57 utgår med oförändrad uttagningsprocent, d. v. s. 110 procent. De schablonmässigt beräknade minimiavdragen för avgifter för kapital- och sjukförsäkring för fysiska personer samt för utgifter för fullgörande av tjänsten för skattskyldiga med inkomst av tjänst, vilka inarbetats i källskattetabellerna från och med 1956, äro ägnade att minska takten i ökningen av källskatteuppbörden. I motsatt riktning verkar i någon mån en mindre höjning av den kommunala utdebiteringen — enligt preliminära uppgifter med 14 öre per inkomstskattekrona från den under 1955 gällande medelutdebiteringen av 12.24. Vidare får hänsyn tagas till att i uppbörden av preliminär A-skatt kan komma att ingå preliminärt erlagd garantiskatt för fastighet. I stort sett torde dock den sammanlagda effekten av ovan berörda omständigheter vara av begränsad storleksordning.
Vad beträffar inkomsterna av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna av innevarande uppbördsår visa tillgängliga uppgifter, att de komma att bli större än vad som förutsattes i slutregleringspropositionen.
Bestämmelserna om ränta på kvarstående skatt föranleda också numera, att den preliminära skatten i varje fall för bolagen blir förhållandevis nära anpassad till den slutliga skatten genom att fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt inbetalas efter uppbördsårets utgång. Med utgångspunkt från antaganden om vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1956 års taxering kan man trots den stegrade preliminärskatteuppbörden under terminerna räkna med ett betydande utrymme för sådana fyllnadsinbetalningar. Då erfarenheterna under de senaste åren visa, att räntebestämmelserna stimulerat i synnerhet bolagen till omfattande fyllnadsinbetalningar, torde väsentliga belopp komma att inflyta även under våren 1956 i form av sådana betalningar. Under våren 1954 och våren 1955 innöto fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt med 575 respektive 525 miljoner kronor, varav såsom B-skatt 535 respektive 480 miljoner kronor.
Vad därefter angår uppbörden av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1956—57 och de två terminer av uppbördsåret 1957—58, som falla inom budgetåret 1956/57, har man att ta hänsyn till att preliminärskatten normalt — d. v. s. om icke preliminär självdeklaration avlämnas — kommer att debiteras med det belopp, som enligt 1955 års respektive 1956 års taxering påförts som total slutlig skatt för den skattskyldige. Vid debiteringen av preliminär B-skatt för uppbördsåret 1956—57 kommer alltså icke utan den skattskyldiges eget initiativ att tagas hänsyn till den i kommunalskatten ingående garantiskatt för fastighet och sjukförsäkringsavgifter, som skola påföras vid taxeringen 1956.
Av dessa orsaker samt givetvis också till följd av inträffade inkomstförändringar kan sålunda den normalt debiterade preliminärskatten i det enskilda fallet komma att avvika från vad som kan väntas bliva påfört som slutlig skatt. Totalt sett har riksräkenskapsverket ansett sig böra förutsätta
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 33
en i jämförelse med innevarande uppbördsår stegrad uppbörd av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna under uppbördsåren 1956— 57 och 1957—58. Därtill kan även under våren 1956 och våren 1957 väntas inflyta betydande belopp som fyllnadsinbetalning.
Sammanfattningsvis har riksräkenskapsverket ansett sig böra uppskatta under budgetåren 1955/56 och 1956/57 totalt inflytande preliminär A- och B-skatt, inklusive fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt, till ca 9 540 respektive 10 350 miljoner kronor. Häri har antagits ingå under budgetåren 1955/56 och 1956/57 preliminärt inbetald garantiskatt med 200 respektive 240 miljoner kronor. I vilken utsträckning garantiskatten kommer att erläggas preliminärt är dock synnerligen svårt att förutse. Även i övrigt bör understrykas, att de angivna beloppen äro osäkra inom vida marginaler både med hänsyn till ovissheten beträffande skatteunderlagets utveckling och möjligheten för en del skattskyldiga att i viss utsträckning välja tidpunkten för skatternas erläggande.
Såsom förut nämnts blir i samband med att ett visst års preliminärskatt avräknas från den slutliga skatten för samma år det belopp, som återstår att erlägga, påfört de skattskyldiga såsom kvarstående skatt, under det att vad som betalts för mycket i preliminärskatt skall återbetalas som överskjutande skatt. Den inflytande kvarstående skatten kommer sedan att ingå bland inkomstskattetitelns bruttoinkomster, medan utbetalningarna av överskjutande skatt upptagas bland titelns utgifter.
Den avräkning, som verkställdes på grundval av 1954 års taxering, resulterade i att ett belopp av i runt tal 710 miljoner kronor påfördes såsom kvarstående skatt, varav 610 miljoner kronor på fysiska personer m. fl. och 100 miljoner kronor på bolag och övriga i B- och C-längderna upptagna skattskyldiga. Den överskjutande skatten å andra sidan uppgick till 590 miljoner kronor, varav 510 miljoner kronor på fysiska personer m. fl. och 80 miljoner kronor på övriga skattskyldiga. Räntan på den kvarstående skatten uppgick till 13 miljoner kronor.
Enligt av riksräkenskapsverket från länsstyrelserna infordrade uppgifter uppgår den kvarstående skatten på grund av 1955 års taxering till i runt tal 740 miljoner kronor, med 600 miljoner kronor på fysiska personer och 140 miljoner kronor på aktiebolag m. fl. Räntan på den kvarstående skatten uppgår till 15 miljoner kronor, varav 9 miljoner kronor för fysiska personer. Återbetalningarna av överskjutande skatt kunna beräknas till omkring 670 miljoner kronor, varav på fysiska personer 580 miljoner kronor och på övriga skattskyldiga 90 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket räknar med att nettokvarskatten kommer att öka icke oväsentligt vid 1956 års taxering, trots att verket antagit en betydande uppgång även för fyllnadsbetalningarna under våren 1956. Den sålunda förutsedda ökningen av saldot mellan kvarstående och överskjutande skatt motiveras med att bland annat skatten på grundval av garantibelopp på fastighet och sjukförsäkringsavgifter från försäkrade som erlägga preliminär B-skatt sannolikt endast delvis komma att inflyta i form av preliminärskatt
3 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
34 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
och fyllnadsbetalningar. Beträffande beloppen för den överskjutande skatten, kvarskatten och fyllnadsbetalningarna räknar riksräkenskapsverket med, att de komma att bli av storleksordningen 550, 950 respektive 700 miljoner kronor.
Den kvarstående skatt, som påföres enligt taxeringarna 1955 och 1956, skall erläggas under budgetåren 1955/56 och 1956/57. Under dessa budgetår utbetalas också den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av det belopp kvarstående skatt, som kommer att inflyta, får hänsyn tagas till att en mindre del av det påförda beloppet icke inflyter i rätt tid under uppbördsterminerna utan blir restförd. Den inflytande kvarstående skatten uppskattas för budgetåret 1955/56 och budgetåret 1956/57 till 630 respektive 820 miljoner kronor.
Såsom av det föregående framgått redovisas även bidrag till sjukförsäkringen samt grkesskade- och bgggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare över inkomstskatte titeln. Med ledning av de uppgifter, som lämnats av riksförsäkringsanstalten i skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1955, kunna dessa bidrag och avgifter beräknas komma att uppgå till 245 miljoner kronor under innevarande och till 250 miljoner kronor under nästföljande budgetår. I dessa belopp ha medräknats statens arbetsgivarbidrag, vilka uppskattningsvis beräknats uppgå till 30 miljoner kronor för vartdera budgetåret, varav hälften på affärsverken.
Slutligen beräknar riksräkenskapsverket inflytande restantier, tillkommande skatt samt övriga inkomster, nämligen skogsvårdsavgifter och annuiteter, till 195 respektive 210 miljoner kronor.
Under hänvisning till det anförda beräknar riksräkenskapsverket samtliga inflytande inkomster på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. under budgetåret 1955/56 till (9 540 + 630 + 245 + 195 =) 10 610 miljoner kronor och under budgetåret 1956/57 till (10 350 + 820 + 250 + 210 =) 11 630 miljoner kronor.
Beräkning av titelns utgifter
Riksräkenskapsverket övergår härefter till att beräkna storleken av de inledningsvis omnämnda utbetalningar och omföringar från riksstatstiteln, vilka komma att belasta denna under budgetåren 1955/56 och 1956/57.
Den mest betydande posten på utgiftssidan utgöres av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Kommunernas fordran på statsverket framräknas per den 1 januari varje kalenderår och utbetalas från och med juli 1953 varannan månad med en sjättedel av årsbeloppet vid varje tillfälle. Tidigare skedde utbetalningarna i fyra lika delar medio varje kvartal. Från och med år 1955 har, som tidigare nämnts, fastighetsbeskattningen omlagts. Fastighetsskatt enligt den äldre ordningen utbetalades till kommunerna sista gången under år 1955 på grundval av 1954 års fastighetstaxering. Under år 1956 erhåller kommunerna för första gången icke någon fastighetsskatt. Förskott från staten på inkomstskatt beräknas enligt vid 1955 års taxering framkommet skatteunderlag, i vilket icke ingår garantibelopp. Under 1956
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
skulle alltså kommunernas skatteintäkter komma att minska med ett belopp motsvarande fastighetsskatten. Enligt särskilda övergångsbestämmelser givna i lag den 9 april 1954 (nr 153) skall emellertid i förskott till kommunerna för år 1956 även utbetalas ett belopp motsvarande den beräknade skatten på fyra procent av det sammanlagda taxeringsvärdet år 1955 för skattepliktiga fastigheter.
Under år 1957 beräknas förskottet till kommunerna på grundval av ett skatteunderlag i vilket garantibelopp för fastighet ingår. Avräkning sker detta år mot förskottet under år 1955 och därvid tillföres kommunerna ett belopp motsvarande fastighetsskatten. Detta år få kommunerna följaktligen »dubbel» fastighetsskatt. För år 1958 och efterföljande år löper sedan systemet normalt.
Beträffande utbetalningarna under budgetåret 1955/56 äro dessa kända för första hälften av budgetåret. För senare hälften av budgetåret 1955/56 bli de beroende av storleken av kommunernas fordran för kalenderåret 1956. Vid beräkningen av denna har man att i första hand taga hänsyn till förskottet på kommunal inkomstskatt för 1956, vilket till storleken utgör produkten av det vid inkomsttaxeringen under 1955 framkomna skatteunderlaget, ökat med fyra procent av taxeringsvärdet år 1955 av skattepliktiga fastigheter för att kompensera bortfallet av fastighetsskatten, och den under hösten samma år beslutade utdebiteringen. Med ledning av från statistiska centralbyrån inhämtade uppgifter om bland annat den beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala utdebiteringen har riksräkenskapsverket beräknat utbetalningarna av förskott på kommunal inkomstskatt under kalenderåret 1956 till 3 450 miljoner kronor. Slutavräkningen på det under kalenderåret 1954 utbetalade förskottet på kommunal inkomstskatt, i runt tal 2 760 miljoner kronor, har med hänsyn till det kommunala inkomstskatteunderlagets ökning från 1953 års till 1955 års taxering beräknats till omkring 380 miljoner kronor. Sammanlagt skulle sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1955 kunna beräknas till omkring 3 830 miljoner kronor. Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av budgetåret 1955/56. Då utbetalningarna under första hälften av samma budgetår — vilka såsom tidigare nämnts äro kända — uppgå till omkring 1 810 miljoner kronor, kan riksstatstiteln beräknas komma att under budgetåret 1955/56 belastas med utbetalningar till kommunerna med ett belopp av omkring 3 720 miljoner kronor.
Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1956/57 skulle enligt det föregående för budgetårets första hälft uppgå till omkring 1 920 miljoner kronor. För senare hälften av samma budgetår kan utbetalningarna med utgångspunkt från den antagna inkomstutvecklingen under år 1955 samt under förutsättning av en kommunal utdebitering av ungefär samma höjd som under år 1955 beräknas till omkring 2 370 miljoner kronor. Statens utbetalningar av kommunalskattemedel under budgetåret 1956/57 skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå till 4 290 miljoner kronor.
Från riksstatstiteln skola vidare utanordnas återbetalningar av överskju-
36 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
tande preliminärskatt. Dessa ha, såsom framgått av det föregående, för budgetåret 1955/56 med ledning av de uppgifter, som riksräkenskapsverket erhållit från länsstyrelserna, beräknats till omkring 670 miljoner kronor. För budgetåret 1956/57 ha de beräknats till omkring 550 miljoner kronor. Härtill komma restitutioner på grund av nedsättning i taxering m. m., vilka uppskattats till 50 miljoner kronor för vartdera budgetåret.
Såsom utgift på titeln bör vidare för bidrag till sjukförsäkringen och grkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare beräknas samma belopp som för dessa bidrag och avgifter upptagits bland titelns inkomster.
För sjukförsäkringen tillkomma härjämte förskott och övriga utbetalningar till sjukkassorna i avseende å bidrag från mindre arbetsgivare och sjukförsäkringsavgifter, vilka utbetalningar riksräkenskapsverket med ledning av uppgifter i riksförsäkringsanstaltens ovannämnda skrivelse beräknar till 340 respektive 350 miljoner kronor.
Titeln skall slutligen belastas med omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och annuiteter samt yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter från mindre arbetsgivare. Sammanlagt kunna de ifrågavarande omföringarna beräknas uppgå till omkring 40 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1955/56 och 1956/57.
Enligt det föregående har riksräkenskapsverket sålunda beräknat titelns utgifter för budgetåret 1955/56 till (3 720 + 670 + 50 -f- 245 -f 340 + 40 =) 5 065 miljoner kronor samt för budgetåret 1956/57 till (4 290 + 550 -j- 50 -j- 250 -j- 350 -j- 40 = ) 5 530 miljoner kronor.
Avsättningar till och återföringar från budget utjämningsfonden av kommunalskattemedel
Genom beslut av 1952 års riksdag inrättades en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Till denna fond avsattes under budgetåren 1951/52 och 1952/53 500 respektive 400 miljoner kronor motsvarande beräknad eftersläpning i utbetalningarna av förskott på inkomstskatt till kommunerna i jämförelse med vadsom samtidigt beräknades ha influtit till statsverket av sådan skatt i form av preliminärskatt. De till fonden avsatta beloppen ha återförts med 150 miljoner kronor under budgetåret 1952/53, varigenom nettoavsättningen detta år begränsades till 250 miljoner kronor, samt med 450 respektive 300 miljoner kronor under budgetåren 1953/54 och 1954/55. Fonden behandlades till och med budgetåret 1954/55 som en diversemedelstitel, varvid belopp, som avsattes till eller återfördes från fonden, direkt belastades respektive gottskrevs inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
Från och med budgetåret 1955/56 har fonden bokföringsmässigt erhållit en annan behandling än tidigare. Fonden ingår sålunda numera som en del av budgetutjämningsfonden, varigenom avsättningar och återföringar icke längre direkt beröra de redovisade inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. I riksstaten för budgetåret 1955/56 har räk-
37 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
nats med en avsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden på 400 miljoner kronor. De avsättningar och återföringar, som enligt nu föreliggande beräkningar böra verkställas under budgetåren 1955/56 och 1956/57 framgå av följande sammanställning:
1955/56 1956/57
kronor kronor
Avsättning.................. 450 000 000 450 000 000
Återföring .................. — 150 000 000
Nettoavsättning.............. 450 000 000 300 000 000
Sammanfattning av beräkningarna
De beräkningar av inkomsterna och utgifterna på inkomstskattetiteln, för vilka redogjorts i det föregående, kunna sammanfattas på följande sätt. Som jämförelse ha även medtagits motsvarande belopp, delvis approximativa, för det avslutade budgetåret 1954/55. Beloppen angivas i miljoner kronor.
Inkomster:
Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar......
Kvarstående skatt............................
Fastighetsskatt ..............................
Yrkesskade- (olycksfalls-) försäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och byggnadsforskningsav-
gifter från större arbetsgivare................
Tillkommande skatt, restantier m. m...........
Summa inkomster
Utgifter:
Kommunalskattemedel........................
Överskjutande skatt..........................
Övriga restitutioner ..........................
Yrkesskade- (olycksfalls-) försäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och byggnadsforskningsav-
gifter från större arbetsgivare................
Förskott m. m. till sjukkassorna................
Omföringar..................................
Summa utgifter
Inkomster utöver utgifter........................
Återföring från fonden för reglering av utbetalningarna
av kommunalskattemedel......................
Nettoinkomst på titeln
Med starkt understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om inkomstutvecklingen med flera på skattetitelns utfall inverkande omständigheter uppskattar riksräkenskapsverket den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1955/56 till 5 500 000 000 kronor och förordar, alt samma titel i riksstaten för budgetåret 1956/57 uppföres med 6 100 000 000 kronor.
38 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
Kupongskatt
Enligt förordning den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt skola i utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare erlägga inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag. Kupongskatten utgår med 20 procent av utdelningen. Enligt avtal med vissa länder gälla särskilda bestämmelser för därav berörda skattskyldiga. Skatten innehålles när utdelningen lyftes och inbetalas av bolagen till ett under överståthållarämbetet lydande organ, benämnt kupongskattekontoret.
Kupongskatten har under nedan angivna budgetår beräknats till respektive influtit med följande belopp:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1950/51.......... 5,37 5,00
1951/52.......... 5,33 3,50
1952/53.......... 5,91 4,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1953/54 .......... 4,89 5,00
1954/55 .......... 6,46 6,00
1955/56 .......... 5,00
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 november 1955 har överståthållarämbetet beräknat inkomsten av kupongskatt till 5,00 miljoner kronor för ett vart av budgetåren 1955/56 och 1956/57.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av kupongskatt för budgetåret 1955/56 till 6 000 000 kronor samt föreslår, alt titeln för budgetåret 1956/57 uppföres med likaledes 6 000 000 kronor.
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
Utskiftningsskatten utgick från och med år 1940 efter 30 procent. Enligt beslut av 1950 års riksdag utgår denna skatt från och med den 1 januari 1951 efter 40 procent. Under budgetåret 1954/55 ha inkomsterna på titeln utskiftningsskatt och ersättningsskatt utgjort 2,42 miljoner kronor. Vid 1955 års taxering uppgår enligt uppgift från statistiska centralbyrån den uträknade utskiftningsskatten till 1,1 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av utskiftningsskatt och ersättningsskatt till 1 100 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1956/57 uppföres med 1 000 000 kronor.
Fondskatt
Enligt beslut av 1954 års riksdag skall uttagas en särskild fondskatt av engångsnatur på ansamlade vinstmedel hos vissa familjebolag. Lagstiftningen har till syfte att beskatta vissa till följd av luckor i skattelagstiftningen hittills från beskattning undandragna vinstmedel och även att ernå en avveckling av de fondbeskattade företagen.
För beskattningen gällande bestämmelser återfinnas i förordning den 21 maj 1954 (nr 264) om skatt på fonderade vinstmedel (fondskatt) och i kungörelse den 24 september 1954 (nr 614) med vissa tillämpningsföre-
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 39
skrifter till nämnda förordning. Enligt förordningen skall skatten utgå med 30 procent av ett enligt särskilda regler beräknat beskattningsbart belopp. Skatten skall tillfalla staten. Taxering till fondskatt verkställdes i första instans år 1955. Enligt uppgift från statistiska centralbyrån uppgick det sammanlagda beskattningsbara beloppet till 288 miljoner kronor, varför den påförda skatten kan beräknas till 86 miljoner kronor. Påförd skatt skall fördelas till betalning under fem år, i undantagsfall tio år. Enligt tillämpningsföreskrifterna skall för företag, som påförts fondskatt, länsstyrelsen utfärda särskild debetsedel. Den del av fondskatt, som skall erläggas under visst år, skall ha inbetalts senast den 31 augusti. Normalt kommer den första inbetalningen av skatten att ske år 1956. Det kan emellertid tagas för givet, att huvuddelen av det belopp, som förfaller till betalning under år 1956, kommer att inflyta först efter utgången av budgetåret 1955/56.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av fondskatt för budgetåret 1955/56 till 1 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1956/57 uppföres med 17 000 000 kronor.
Skogsvårdsavgifter
Enligt förordning den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, dock med vissa undantag. Avgiften utgår i förhållande till nämnda taxeringsvärden, dock med högst en och en halv promille. För varje år bestämmes, med vilket promilletal avgiften för det året skall utgå.
Skogsvårdsavgiften inflöt under budgetåret 1954/o5 med 7,96 miljoner kronor. I riksstaten för budgetåret 1955/56 är titeln upptagen till 7,80 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 oktober 1955 har skogsstyrelsen meddelat, att Kungl. Maj :t i överensstämmelse med riksdagens beslut bestämt, att avgiften för år 1955 skall utgå efter en promillesats av en och en halv. Skogsstyrelsen har i sin skrivelse vidare anfört:
»Med utgångspunkt från detta promilletal och med tillämpning av det sammanlagda taxeringsvärde å skogsmark och växande skog som skogsstyrelsen angivit i sin skrivelse till Eder den 13 oktober 1952 angående beräkningen av ifrågavarande inkomster, kan skogsvardsavgifterna för budgetåret 1955/56 beräknas tillföra statsverket 7,8 miljoner kronor.
Då med hänsyn till vad härutinnan anförts i skogsstyrelsens skrivelse till Eder den 10 oktober 1953, angående beräkningen av skogsvårdsavgifter for budgetåren 1953/54 och 1954/55, man torde kunna utgå från att skogsvårdsavgifterna jämväl för de närmaste åren kommer att uttagas efter ovan angivna högsta promilletal, synes inkomsterna av dessa avgifter för budgetåret 1956/57 i nuvarande läge böra beräknas till enahanda belopp som for budgetåret 1955/56 eller 7,8 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1955/56 till 8 000 000 kronor samt föreslår, att de i riksstaten för budgetåret 1956/57 upptagas till likaledes 8 000 000 kronor.
40 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
De under denna titel redovisade inkomsterna uppgingo under budgetåret 1953/54 till 685 155 kronor och under budgetåret 1954/55 till 679 070 kronor. Enligt förordning den 23 maj 1952 (nr 360) trädde den 1 januari 1953 vissa avgiftshöjningar i kraft.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter för budgetåret 1955/56 till 750 000 kronor samt förordar, att titeln i riksstaten för budgetåret 1956/57 upptages till likaledes 750 000 kronor.
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt, omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.
De beräknade och behållna inkomsterna av ifrågavarande medel under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning, i vilken under budgetåren 1950/51—1954/55 influten kvarlåtenskapsskatt, uppgående till 24,38, 24,17, 21,78, 24,58 respektive 23,39 miljoner kronor sammanförts med arvslottsskatt (miljoner kronor).
Budgetår Arvslottsskatt, gåvoskatt och Summa Lotteri- Omsätt- Summa Beräk-
kvarlåtenskapsskatt arvslotts- vinst- nings- och inkomst nät i
Det torde här få erinras om att den totala stämpelmedelsleveransen till statsverket från generalpoststyrelsen under ett budgetår motsvarar den verkliga uppbörden under tiden från och med juni månad det ena kalenderåret till och med maj månad påföljande år.
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt
Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1955/56 upptagen till 70 miljoner kronor.
Generalpoststyrelsen, som i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1955 lämnat beräkning av inkomsterna av stämpelmedel för såväl löpande som nästkommande budgetår, har till stöd för denna beräkning åberopat en vid skrivelsen fogad promemoria, i vilken i fråga om beräkningen av inkomsterna av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt anförts följande:
»Nettouppbörden av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt genom postverket utgjorde under budgetåret 1954/55 66,7 miljoner kronor. Efterföljande tablå utvisar närmare uppbördens storlek under vart och ett
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 41
av de tre sistförflutna budgetåren samt hur densamma är fördelad på de olika inkomstkällorna (miljoner kronor).
Såsom av förestående sammanställning framgår, ha inkomsterna av arvslottsskatten under budgetåren 1953/54—1954/55 varit icke oväsentligt högre än under budgetåret 1952/53. Uppbördssiffran för budgetåret 1953/54 påverkas av två stora engångsbelopp å resp. 3,2 och 1,0 miljoner kronor. Den tillfälliga uppbörden, varmed förstås uppbörd av skattebelopp över 100 000 kronor har i övrigt under resp. budgetår uppgått till 3,1, 3,9 och 6,3 miljoner kronor. Den återstående, mera normala uppbörden utgör följaktligen 28,5,
31,2 resp. 34,5 miljoner kronor. En kontinuerlig stegring av denna uppbörd har sålunda fortfarande varit märkbar.
Uppbörden av gåvoskatt under de tre sistförflutna budgetåren företer ingå större skiljaktigheter och får anses vara av normal storleksordning.
Den tillfälliga uppbörden av kvarlåtenskapsskatt har under budgetåren 1952/53—1954/55 uppgått till i runt tal 7,4, 11,2 resp. 6,0 miljoner kronor. Den normala uppbörden har sålunda uppgått till 14,4, 14,5 resp. 17,4 miljoner kronor. Den normala uppbörden av kvarlåtenskapsskatt har sålunda under det sistförflutna budgetåret varit något högre än under de båda närmast töregående budgetåren.
I skrivelse till Riksräkenskapsverket den 7 mars 1955 har generalpoststyrelsen beräknat inkomsterna av arvslotts-, gåvo- och kvarlåtenskapsskatt till 70 miljoner kronor under innevarande budgetår.
Den normala uppbörden av arvslotts-, gåvo- och kvarlåtenskapsskatt plägar som regel förete jämförelsevis små avvikelser år från år. Utgår man från antagandet, att värdet av kapitaltillgången i allmänhet icke kommer att undergå någon mera väsentlig förändring, torde man vid beräkningen av dessa intäkters storlek under innevarande och nästa budgetår kunna utgå från den kända uppbörden under den hittills förflutna delen av innevarande kalenderår.
Den normala uppbörden av arvslottsslcatt har under tiden januari september 1955 uppgått till 23,3 miljoner kronor (mot 24,5 miljoner kronor under samma tid föregående år). I medeltal per månad har denna sålunda utgjort omkring 2,6 miljoner kronor. Den tillfälliga uppbörden, varmed som ovan sagts förstås uppbörd av större skattebelopp, som var för sig överstiga 100 000 kronor, har under motsvarande lid uppgått till 4,8 miljoner kronor (mot 2,6 miljoner kronor under samma tid föregående år). Under de återstående månaderna av innevarande budgetår torde den tillfälliga normala uppbörden kunna uppskattas till i genomsnitt 0,6 miljoner kronor per må- I
I efterföljande sammanställning har angivits den beräknade uppbörden av arvslottsskatt under innevarande budgetår — frånsett onormalt stora en-
gångsbelopp.
Verklig uppbörd under tiden juni—september 1955............... 12,6 milj. kr.
Beräknad normal uppbörd under tiden oktober 1955—maj 1956 . . . 20,8 s> » Beräknad tillfällig uppbörd under tiden oktober 1955—maj 1956 ... 4,8 » >
Summa 38,2 milj. kr.
42 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
Uppbörden av gåvoskatt har under de sistförflutna budgetåren icke undergått några större variationer. Inkomsterna av denna skatt under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår ha ca 0,6 miljoner kronor influtit. Medeluppbörden per månad under tiden januari—september 1955 har uppgått till 0,2 miljoner kronor.
Uppbörden av gåvoskatt under budgetåret 1955/1956 torde sålunda kunna beräknas till ca 2,2 miljoner kronor.
Den normala uppbörden av kvarlåtenskapsskatt har under liden januari —september 1955 uppgått till omkring 13,3 miljoner kronor (mot 10,2 miljoner kronor under samma tid föregående år), vilket motsvarar en medeluppbörd per månad av cirka 1,5 miljoner kronor. Den tillfälliga uppbörden har under samma tid uppgått till 5,2 miljoner kronor (mot 3,7 miljoner kronor under samma tid föregående år). I det förstnämnda beloppet ingår emellertid ett större engångsbelopp å 2,5 miljoner kronor. Under de återstående månaderna av innevarande budgetår torde man kunna räkna med i stort sett oförändrad normal uppbörd. Avkastningen av kvarlåtenskapsskatten — frånsett onormalt stora engångsbelopp — under innevarande budgetår skulle följaktligen kunna beräknas på följande sätt:
Verklig uppbörd under tiden juni—september 1955 ............... 17,9 mjij. kr.
Beräknad normal uppbörd under tiden oktober 1955—maj 1956 ... 12,0 » » Beräknad tillfällig uppbörd under tiden oktober 1955—maj 1956 ... 4,0 » s
Summa 23,9 milj. kr.
1 Varav ett engångsbelopp å 2,5 miljoner kronor.
Enligt förestående beräkningar skulle den sammanlagda uppbörden under titeln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt för budgetåret 1955/ 56 sålunda komma att uppgå till i runt tal 64 miljoner kronor (38,2 + 2,2 + 23,9). Härtill kommer emellertid uppbörden genom länsstyrelserna, vilken torde kunna uppskattas till högst 2 miljoner kronor. Vidare torde böra räknas med en viss marginal för större engångsbelopp. De totala inkomsterna å titeln i fråga synas därför kunna beräknas något högre än vad ovan sagts eller till förslagsvis 70 miljoner kronor.
Vid uppskattningen av det belopp, vartill inkomsterna av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt kunna antagas komma att uppgå under budgetåret 1956/57, torde man åtminstone med en viss grad av tillförlitlighet kunna utgå från den beräknade uppbörden för det löpande budgetåret. En mycket osäker faktor utgöra emellertid de onormalt stora engångsbeloppen. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår har endast ett sådant belopp influtit. Även om de normala inkomsterna kunna antagas komma fortsättningsvis stiga något på grund av alltmer ökade tillgångar i dödsbona, torde emellertid de totala inkomsterna under titeln för budgetåret 1956/57 icke böra beräknas till högre belopp än 70 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna under inkomsttiteln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt under budgetåret 1955/56 till
43 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
70 000 000 kronor samt föreslår, att denna inkomsttitel i riksstaten för budgetåret 1956/57 uppföres med likaledes 70 000 000 kronor.
Lotterivinstskatt
Härom har i den förut berörda promemorian från generalpoststyrelsen anförts följande:
»Statsverkets inkomst å titeln lotterivinstskatt är i riksstaten för innevarande budgetår upptagen till 48 miljoner kronor. Bruttoinkomsten av lotterivinstskatt under budgetåret 1954/55 har uppgått till 45 754 967 kronor. Motsvarande belopp under de två närmast föregående budgetåren utgjorde 37 005 378 resp. 43 554 047 kronor. Vinstskattens uppdelning på olika inkomstkällor framgår av efterföljande sammanställning.
Budgetår 1952/53
Premieobligationslånen.............. 8 585 070
Penninglotteriet.................... 17 294 000
Tipstjänst........................ 9 110 276
Övriga lotterier.................... 2 016 032
Summa kronor 37 005 378
1 Varav 2 milj. från Teater- och musiklotteriet
2 * 2,4 » » «
Under budgetåret 1952/53 restituerades genom postverkets huvudkassa vinstskatt till ett belopp av ca 407 600 kronor, utgörande skatt för vinster, vilka antingen ej blivit av vinnare avhämtade inom föreskriven tid eller utfallit å icke försåld lottsedel. För budgetåren 1953/54—1954/55 utgjorde motsvarande belopp 512 930 resp. 543 608 kronor. Nettouppbörden under budgetåren 1952/53—1954/55 uppgick sålunda till i runt tal 36,6, 43,0 resp.
45,2 miljoner kronor.
Vinstskatten genom premieobligationslånen beräknas komma att under budgetåret 1955/56 uppgå till 10,9 miljoner kronor, förutsatt att de olika beloppen av riksgäldskontoret inlevereras vid samma tidpunkter som tidigare.
Från Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst har under tiden juni —oktober 1955 i vinstskatt inlevererats 7,8 resp. 4,5 miljoner kronor (mot 7,6 resp. 4,2 miljoner kronor under samma tid föregående år). Under återstående del av innevarande budgetår beräknas ytterligare 11,5 resp. 9,0 miljoner kronor komma att inflyta från dessa inkomstkällor. Det bör emellertid framhållas, att inkomsterna från tipsvinsterna visa starka fluktuationer beroende på vinstutfallet.
Beräkningen av inkomsterna från Penninglotteriet har vidare gjorts under antagandet, att det särskilda lotteriet för teater- och musikverksamheten icke kommer att anordnas under nästa år.
Inkomsterna av vinstskatten från övriga lotterier beräknas komma alt under löpande budgetår uppgå till ca 3,0 miljoner kronor.
Bruttouppbörden av lotterivinstskatt under budgetåret 1955/56 skulle sålunda kunna beräknas på följande sätt.
Premieobligationslånen..................... 10,9 milj. kr.
Penninglotteriet........................... 19,3 » »
Tipstjänst................................ 13,5 » »
Övriga lotterier........................... 3,0 > »
Summa 46,7 milj. kr.
1953/54
8 609 300 '20 108 200 12 359 523 2 477 024
43 554 047
1954/55
9 509 300 221 190 200 12 295 170 2 760 297
45 754 967
44 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
Under budgetåret 1955/56 torde vinstskattemedel komma att restitueras i ungefär samma utsträckning som under närmast föregående budgetår. Statsverkets nettoinkomst under titeln lotterivinstskatt torde sålunda för innevarande budgetår kunna beräknas till i runt tal 46 miljoner kronor.
Vinstskatten från premieobligationslånen kan för nästa budgetår beräknas till högst 11,3 miljoner kronor förutsatt att ingen konvertering sker eller något nytt dylikt lån upptages. Med hänsyn till att inkomstflödet från övriga inkomstkällor under de senaste åren visat en stigande tendens torde inkomsterna under ifrågavarande titel för budgetåret 1956/57 böra beräknas något högre än för innevarande budgetår eller till förslagsvis 48 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av lotterivinstskatt för budgetåret 1955/56 till 47 000 000 kronor. För budgetåret 1956/57 föreslår riksräkenskapsverket, att titeln uppföres med 49 000 000 kronor.
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.
Till ledning för beräkningen av ifrågavarande inkomster har i förenämnda inom generalpoststyrelsen upprättade promemoria anförts bland annat följande:
»Under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. redovisas övriga stämpelmedel, vilka ej upptagits under någon av de båda förutnämnda inkomsttitlarna. Här redovisas sålunda stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar, inkomster genom försäljning av helarksstämplar, enkla beläggnings- och överlåtelsestämplar samt kortkonvolut, vidare stämpelavgifter för aktie- och obligationsemissioner samt lottsedlar. Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1955/56 upptagen till 70 miljoner kronor. I sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 mars 1955 har generalpoststyrelsen med utgångspunkt från då kända uppbördssiffror beräknat inkomsterna till samma belopp.
De behållna inkomsterna å ifrågavarande titel under de senast förflutna tre budgetåren framgå av efterföljande sammanställning (tusental kronor).
Bill. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
45 Såsom av sammanställningen framgår, har de behållna intäkterna under det sistförflutna hudgetåret ökat med omkring 13,1 miljoner kronor i jämförelse med budgetåret 1953/54. Inkomstökningen faller i första hand på stämpelavgifterna för lagfarter samt aktie- och obligationsemissioner (+ 8,5 resp. + 3,8 milj.). Med undantag av stämpelavgifterna för inteckningar och uppbörden genom postanstalterna av enkla beläggningsstämplar m. m. ha intäkterna jämväl i övrigt visat stigande tendens.
Inkomsterna av stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar ha under budgetåren 1950/51—1954/55 uppgått till följande belopp:
Budgetår Belopp milj. kr.
lagfarter inteckningar
1950/51 .................. 18,6 9,0
1951/52 .................. 22,3 10,6
1952/53 .................. 17,3 13,0
1953/54 .................. 18,3 15,6
1954/55 .................. 26,8 15,6
Under månaderna januari—september 1955 ha i stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar influtit sammanlagt 21,0 resp. 11,5 miljoner kronor (mot 14,3 resp. 11,9 miljoner kronor under samma tid föregående år), vilket motsvarar en genomsnittsuppbörd per månad av omkring 2,3 resp. 1,3 miljoner kronor. För den återstående delen av innevarande budgetår torde dock, såvitt nu kan bedömas, icke böra räknas med en högre genomsnittsuppbörd per månad än 2,1 resp. 1,2 miljoner kronor. För hela budgetåret 1955/56 skulle intäkterna från inkomstkällorna i fråga sålunda komma att uppgå till cirka 25,2 resp. 14,7 miljoner kronor.
Inkomsten av försäljningen genom stämpelförsäljare av helarks-, enkla beläggnings- och inteckningskontrollstämplar har under tiden januari—september 1955 uppgått till ca 10,0 miljoner kronor (eller samma belopp som under motsvarande tid föregående år). Medeluppbörden per månad har sålunda uppgått till 1,1 miljoner kronor. Under återstående delen av nu löpande budgetår torde man kunna räkna med i stort sett oförändrat genomsnittligt inkomstutfall.
Postanstalternas uppbörd av stämpelmedel uppgick under kalenderåren 1952—1954 till i nedanstående sammanställning angivna belopp:
1952 1953 1954
Enkla beläggningsstämplar ........... 3 323 748 3 094 085 2 939 554
Överlåtelsestämplar ................. 3 127 546 3 048 856 3 764 858
Kortkonvolut ...................... 1 247 684 1 138 878 1 192 879
Summa kronor 7 698 978 7 281 819 7 897 291
Stämpelmedelsuppbörden genom postanstalterna har under tiden januari —september 1955 uppgått till 5,3 miljoner kronor (mot 6,0 miljoner kronor under samma tid föregående år), vilket motsvarar en medeluppbörd av 0,6 miljoner kronor per månad. Under den återstående delen av innevarande budgetår beräknas inkomstutfallet bli i stort sett oförändrat.
Stämpelavgifterna för aktie- och obligationsemissioner ha under budgetåren 1950/51—1954/55 uppgått till i efterföljande sammanställning angivna belopp.
46 Statsverkspropositionen år I956: Bil. 1: Inkomsterna:
Budgetår Belopp
mil], kr.
1950/51............................. 5,5
1951/52............................. 8,8
1952/53............................. 5 1
1953/54............................. 7,2
1954/55............................. 11,0
Inkomsten av dessa stämpelintäkler har under tiden januari—september 1955 utgjort 9,6 miljoner kronor (mot 8,2 miljoner kronor under samma tid föregående år). Efter frånräknande av den tillfälliga uppbörden (stämpelavgifter över 100 000 kronor) som under ifrågavarande tid varit större än normalt och uppgått till 5,9 miljoner kronor, uppgår den normala uppbörden till 3,7 miljoner eller 0,4 miljoner kronor per månad. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår ha i stämpelavgifter för aktie- och obligationsemissioner 5,6 miljoner kronor influtit. För hela budgetåret torde inkomsterna häri inberäknad tillfällig uppbörd av 2 miljoner kronor kunna angivas till omkring 9,6 miljoner kronor.
Uppbörden av stämpelavgifter för lottsedlar har under budgetåren 1953/54 och 1954/55 uppgått till 1,7 resp. 1,9 miljoner kronor. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår har sammanlagt 0,9 miljoner kronor influtit. För återstoden av budgetåret beräknas uppbörden till omkring 1,3 miljoner kronor.
De beräkningar av inkomsterna under titeln Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m., för vilka i det föregående redogjorts, kunna sammanfattas på följande sätt (miljoner kronor).
1 Varav 3,5 milj. i tillfällig uppbörd (större belopp över 100 000).
De sammanlagda inkomsterna under titeln i fråga skulle sålunda för budgetåret 1955/56 kunna beräknas till ca 72 miljoner kronor.
Vid uppskattningen av den uppbörd, som kan förväntas inflyta från omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. under budgetåret 1956/57, synes man i stort sett kunna utgå från den beräknade uppbörden för innevarande budgetår. En osäker faktor utgör dock stämpelavgifterna för lagfarter samt aktie- och obligationsemissioner. Vidare kan ett inkomstbortfall på 1 ä 1,5 miljoner kronor i form av stämpelmedel komma att ske, om den av statsrevisorerna ifrågasatta ändringen av beskattningen av kortlekar genomföres och får verkan redan vid budgetårets ingång. Med hänsyn härtill synas de sammanlagda inkomsterna under titeln icke böra beräknas högre än för
47 Bih. i: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
budgetåret 1955/56 eller till högst 72 miljoner kronor. Förestående beräkning har emellertid gjorts under antagandet, att stämpelavgifterna under budgetåret i fråga komma att utgå efter oförändrade tariffer.»
Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden av omsättnings- och expeditionsstäinplar under budgetåret 1955/56 till 75 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1956/57 uppföres med likaledes 75 000 000 kronor.
2. Automobilskattemedel
Fordonsskatt
Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1955/56 upptagen till 285 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Redovisad Beräknat netto- i riksinkomst staten Miljoner kronor
1949/50.......... 92,02 85,00
1950/51.......... 107,97 100,00
1951/52.......... 118,83 110,00
1952/53.......... 189,71 180,00
Redovisad Beräknat netto- i riks-
inkomst staten
Miljoner kronor
1953/54.......... 213,23 200,00
1954/55.......... 260,97 245,00
1955/56.......... 285,00
Enligt förordning den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt skall för automobil eller släpvagn, som, efter vad särskilt är stadgat, blivit här i riket registrerad, årligen erläggas skatt enligt i förordningen meddelade bestämmelser. Skattesatserna ha vid flera tillfällen justerats, senast genom förordning av den 21 maj 1954 (nr 255), vilken trätt i kraft den 1 januari 1955. Från och med sistnämnda dag gälla följande belopp för år räknat. För personautomobil utgår dels en grundavgift av 110 kronor och dels därutöver 28 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av bilens tjänstevikt minskad med 900 kilogram. För omnibus och lastbil utgör grundavgiften likaledes 110 kronor. För omnibus tillkommer därutöver, om tjänstevikten icke överstiger 5 000 kilogram, 33 kronor och, om tjänstevikten överstiger 5 000 kilogram, 55 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av tjänstevikten minskad med 900 kilogram. För lastbil utgör tilläggsavgiften, om tjänstevikten inte överstiger 3 000 kilogram, 37 kronor, om tjänstevikten överstiger 3 000 men ej 7 000 kilogram, 64 kronor och, om tjänstevikten överstiger 7 000 kilogram, 120 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av tjänstevikten minskad med 900 kilogram. Skatten för tvåhjulig lätt motorcykel utgör 30 kronor och för tvåhjulig tung motorcykel utan sidvagn 40 kronor. För motorcykel med sidvagn och för trehjulig motorcykel är skatten 60 kronor. För automobil med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk samt för släpvagn utgår skatten efter särskilda grunder.
48 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
I en till riksräkenskapsverket den 7 november 1955 avlåten skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under hänvisning till i styrelsens petita för budgetåret 1956/57 redovisade beräkningar upptagit inkomsterna av fordonsskatt till 289 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till 318 miljoner kronor för budgetåret 1956/57. Enligt en i nämnda petita intagen tablå ha beräkningarna byggt på följande antaganden om fordonens antal och genomsnittsskatten per fordon.
Länsstyrelserna ha i skrivelser till riksräkenskapsverket uppskattat fordonsskatten för budgetåret 1955/56 till 283 miljoner kronor och för budgetåret 1956/57 till 298 miljoner kronor.
Utvecklingen av beståndet av olika fordonsslag under de senaste åren enligt centrala bilregistret belyses av följande uppställning.
Under de tio första månaderna av år 1955 ha enligt preliminära uppgifter nyinregistrerats 108 770 personbilar och 10 790 lastbilar. Under samma tid 1954 var antalet nyinregistrerade fordon 104 190 respektive 11 720. Även med hänsyn tagen till en eventuell ökning i utrangeringarna kan fordonsbeståndet under 1955 väntas öka i ungefär samma omfattning som under 1954. Vid sin beräkning av fordonsskatteinkomsterna har riksräkenskapsverket utgått från en fortsatt tillväxt i fordonsbeståndet, som i stort sett ansluter sig till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kalkyler.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av fordonsskatt under budgetåret 1955/56 till 290 000 000 kronor och föreslår, att titeln för budgetåret 1956/57 upptages till 315 000 000 kronor.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
49 Bensinskatt
I riksstaten för budgetåret 1955/56 är denna inkomsttitel upptagen till 585 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Genom förordning den 23 maj 1924 (nr 126) infördes en särskild skatt å bensin och motorsprit. Gällande bestämmelser återfinnas i förordning den 3 maj 1929 (nr 62). Bensinskatten utgick från och med den 1 januari 1946 med 18 öre för liter. Mellan den 1 april 1948 och den 31 december 1950 utgick även tilläggsskatt å bensin med 27 öre för liter, varför den totala skatten då utgjorde 45 öre för liter. I samband med tilläggsskattens borttagande höjdes bensinskatten från och med den 1 januari 1951 till 25 öre för liter. Genom förordning den 8 maj 1953 (nr 216) höjdes bensinskatten ytterligare till 28 öre för liter från och med den 1 juli 1953. I samband med sistnämnda skattehöjning uttogs enligt förordning den 8 maj 1953 (nr 217) under budgetåret 1953/54 även tillfällig skatt med 3 öre för liter å bensin, som den 1 juli 1953 fanns i lager i riket. Enligt förordning den 21 maj 1954 (nr 256) skall från och med den 1 juli 1954 för bensin, som till riket införes eller här tillverkas, erläggas skatt med 32 öre för liter. För bensin, som tillverkas av svenska skifferoljealctiebolaget genom utvinning ur inhemsk skiffer, skall skatt dock endast utgå med 7 öre för liter. Även i samband med skattehöjningen den 1 juli 1954 uttogs enligt särskild förordning den 21 maj 1954 (nr 257) under budgetåret 1954/55 tillfällig lagerskatt på bensin.
Genom förordning den 3 maj 1935 (nr 142) lades skatt även å sådan petroleumprodukt (brännolja), som användes för drivande av automobil och för vilken icke utgår skatt enligt 1929 års förordning om skatt å bensin och motorsprit, och till denna skatt lades för tiden 1 april 1948—31 december 1950 en tilläggsskatt å 20 öre för liter. Den förstnämnda av dessa båda skatter, som sedan den 1 januari 1946 utgjorde 14 öre för liter, höjdes genom förordning den 2 juni 1950 (nr 415) till 20 öre för liter från och med den 1 januari 1951 och genom förordning den 8 maj 1953 (nr 220) till 23 öre för liter från och med den 1 juli 1953. Enligt förordning den 21 maj 1954 (nr 260), varigenom förordningen den 3 maj 1935 upphävts, utgår brännoljeskatt från och med 1955 med 32 öre för liter. Kontroll och uppbörd, som tidigare handhafts av länsstyrelserna, åvilar kontrollstyrelsen.
Från beskattningen av motorsprit medgavs successivt skattefrihet intill den 1 juli 1948. Från nämnda dag uttogs å motorsprit skatt med 6 öre för
4 Bihang till riksdagens protokoll 195G. i saml. Nr 1. Bil. I. Bihang 1
50 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
liter samt tilläggsskatt med 9 öre för liter. Enligt förordning den 15 december 1950 (nr 659) skulle bestämmelserna om skatt å motorsprit enligt 1929
års förordning icke vara i tillämpning under tiden 1 januari 1951_30 juni
1952. Genom förordning samma dag (nr 660) avskaffades tilläggsskatten å motorsprit. Enligt förordning den 15 maj 1952 (nr 243) utgick skatt å motorsprit ej heller under tiden 1 juli 1952—30 juni 1953. I samband med höjningen av skatterna å bensin och brännoljor från den 1 juli 1953 förordnades även om uttagande av skatt å motorsprit med 3 öre för liter. Genom ovannämnda förordning den 21 maj 1954 (nr 256) höjdes skatten till 7 öre för liter från och med den 1 juli 1954. Skatten har genom förordning den 11 mars 1955 (nr 131) från och med den 1 juli 1955 fastställts till 19 öre för liter, dock skall till och med den 30 juni 1957 skatten utgå med endast 13 öre för liter.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 november 1955 beräknat inkomsterna på förevarande titel till 562 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till 617 miljoner kronor för budgetåret 1956/57.
Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 4 november 1955 rörande beräkningen av skatt på bensin, som införes till riket, anfört följande:
»Den volym bensin, för vilken bensinskatt debiterats av tullverket uppgick under budgetåren 1953/54 och 1954/55 till respektive 1 060 000 och 1 205 000 m3, innebärande en ökning med 145 000 m3, eller närmare 14 procent. För hittills gångna månader av nu löpande budgetår har volymen varit drygt 11 procent större än under motsvarande del av 1954/55. Styrelsen anser sig kunna räkna med att volymen för budgetåret 1955/56 skall komma att utgöra omkring 1 330 000 m3, innebärande en ökning från 1954/55 med omkring 125 000 m3. Såsom ovan anförts har Styrelsen förutsatt en viss nedgång i bilimporten. Med hänsyn bland annat därtill har Styrelsen icke ansett sig böra räkna med att förtullningsvolymen av bensin från 1955/56 till 1956/57 ökar med mer än 100 000 m3, eller till 1 430 000 m3.
Ovannämnda förtullningsvolymer av bensin kunna beräknas ge en debiterad bensinskatteuppbörd av ungefärligen 425 respektive 460 miljoner kronor. Då inbetalningarna av bensinskatt ofta ske efter en kredittid av tre månader, blir vid ökande förtullningsvolymer den inflytande uppbörden av bensinskatt lägre än den debiterade. För budgetåren 1955/56 och 1956/57 har Styrelsen med hänsyn därtill och till de av tullverket bestridda restitutionerna av bensinskatt, vilka numera omfatta inemot 20 miljoner kronor för år, upptagit den inflytande nettouppbörden av bensinskatt för budgetåren 1955/56 och 1956/57 till respektive 400 och 430 miljoner kronor.»
Beträffande beräkningen av skatt på bensin som tillverkas inom riket, skatt på motorsprit samt brännoljeskatt har kontrollstyrelsen i skrivelse den 10 november 1955 anfört:
»a) Skatt å inom riket tillverkad bensin.
Skatten för den under varje kalenderkvartal utlämnade myckenheten inhemsk bensin erlägges under månaden näst efter kvartalets utgång. På grund härav hänför sig inkomsten under budgetåret 1955/56 till utjämningen un-
Bih. 1: Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning
der tiden 1 april 1955—31 mars 1956. Under budgetåret 1955/56 har hittills för tiden 1 april—30 september 1955 inbetalats 50,9 miljoner kronor, utgörande skatt för 170,4 miljoner liter bensin. Utlämningen under tiden 1 oktober 1955—31 mars 1956 beräknas till cirka 155 miljoner liter, varå skatten belöper sig till cirka 45 miljoner kronor. I följd härav kan styrelsens uppbörd av bensinskatt under budgetåret 1955/56 beräknas till omkring 96 miljoner kronor.
Utlämningen av inhemsk bensin under tiden 1 april 1956—31 mars 1957 kan enligt inhämtade upplysningar antagas komma att omfatta omkring 340 miljoner liter. Styrelsens uppbörd av bensinskatt under budgetåret 1956/57 kan på grund härav beräknas till cirka 100 miljoner kronor.
b) Skatten på motor sprit utgår fr. o. m. den 1 juli 1954 med sju öre, fr. o. m. den 1 juli 1955 med tretton öre och fr. o. m. den 1 juli 1957 med nitton öre, allt för liter. Försäljningen och tillverkares förbrukning i egen rörelse härav uppskattas för tiden 1 april 1955—31 mars 1956 till omkring 20 miljoner liter och för tiden 1 april 1956—31 mars 1957 likaså till omkring 20 miljoner liter, motsvarande i skatteintäkter cirka 2 miljoner kronor under budgetåret 1955/56 respektive 2,5 miljoner kronor under budgetåret 1956/57.
c) Brännoljeskatt.
Enligt förordningen den 21 maj 1954 (nr 260) om brännoljeskatt är kontrollstyrelsen beskattnings- och uppbördsmyndighet för denna skatt. De skattskyldiga — ägare av registrerade motorfordon, vilka drives med brännolja — har att erlägga skatt till styrelsen för de kvantiteter brännolja, som under tiden från och med förordningens ikraftträdande den 1 januari 1955 förbrukats för drivande av motorfordon. Skatten utgör 32 öre för liter brännolja.
Under tiden den 1 juli—den 31 oktober 1955 har brännoljeskatt influtit med 61 miljoner kronor. Detta belopp hänför sig till brännoljeförbrukning under första—tredje kvartalen 1955. Skattedeklarationer skall av de skattskyldiga avgivas till kontrollstyrelsen kvartalsvis inom 15 dagar efter utgången av varje kvartal. Emellertid har deklarationer för de båda första kvartalen 1955 enligt övergångsbestämmelserna till förordningen avgivits på en gång. Av ovan angivna skattebelopp hänför sig huvuddelen, eller omkring 41 miljoner kronor, till förbrukning av brännolja under första halvåret 1955 och återstoden, omkring 20 miljoner kronor, till förbrukning under tredje kvartalet 1955. Det kan antagas, att ytterligare omkring 2 miljoner kronor kommer att inflyta i skatt för brännoljeförbrukning under tredje kvartalet 1955.
Skatteinkomsten under återstående del av innevarande budgetår blir i huvudsak hänförlig till brännoljeförbrukning under fjärde kvartalet 1955 och första kvartalet 1956. Det finnes anledning förmoda, att skatten för varje kvartal skall uppgå till omkring 22 miljoner kronor. Enligt denna beräkning skulle inkomsten för hela budgetåret kunna angivas till (61 + 22 -f 22 ==) 105 miljoner kronor. Härutöver torde emellertid komma att inflyta omkring 5 miljoner kronor, utgörande dels skatt för första och andra kvartalen, för vilken utmätning begärts, dels ock ännu icke erlagd skatt enligt deklarationer för tredje kvartalet 1955, som enligt ovan kan beräknas till 2 miljoner kronor. Inkomsten av brännoljeskatt under budgetåret 1955/56 synes sålunda böra angivas till 110 miljoner kronor.
Inkomsten av brännoljeskatt under budgetåret 1956/57 blir i huvudsak beroende av brännoljeförbrukningen under tiden den 1 april 1956—den 31 mars 1957. I avsaknad av säkra hållpunkter för bedömning av sagda förbrukning
52 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
synes densamma icke böra uppskattas till nämnvärt större kvantitet än under samma tid föregående år. Med beräkning att skatten i genomsnitt för varje kvartal kan komma att uppgå till 22,5 miljoner kronor svnes skatteinkomsten under hela budgetåret 1956/57 böra angivas till 90 miljoner kronor.
Under riksstatstiteln bensinskatt synes alltså inkomsten för budgetåret 1955/56 böra beräknas till (96 + 2 + 110 =) 208 miljoner kronor och för budgetåret 1956/57 till (100 + 2,5 + 90 =) 192,5 miljoner kronor.»
Enligt generaltullstyrelsens och kontrollstyrelsens beräkningar skulle inkomsterna på titeln bensinskatt kunna uppskattas till 608 miljoner kronor under budgetåret 1955/56 och till 622,5 miljoner kronor under budgetåret 1956/57, varvid bör uppmärksammas, att, såsom framhållits av kontrollstyrelsen, fem kvartals brännoljeskatt tillfälligt kommer att inflyta under budgetåret 1955/56.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på titeln bensinskatt till 615 000 000 kronor för budgetåret 1955/56 samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1956/57 uppföres med 640 000 000 kronor.
Särskild investeringsavgift för motorfordon
Genom förordning den 11 februari 1955 (nr 21) infördes särskild investeringsavgift för personbilar, lastbilar av skåpvagnstyp med en tjänstevikt ej överstigande 1 800 kilogram (och utrustade med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri) samt för motorcyklar. Avgiften skall utgå, då ansökan om fordonets registrering inkommit till länsstyrelsen efter den 31 januari 1955 men före utgången av samma år, samt då anmälan för omregistrering till ny ägare inkommit inom samma tid. För person- eller lastbilar av 1954 eller senare års modell beräknas avgiften till det antal kronor, som motsvarar 75 procent av fordonets tjänstevikt i kilogram. För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kilogram skall därjämte tillägg göras med 100 kronor för varje fullt femtiotal kilogram, varmed tjänstevikten överstiger 1 600 kilogram. För motorcyklar utgör avgiften 150 kronor då fordonets tjänstevikt ej överstiger 75 kilogram, 200 kronor för tjänstevikt mellan 75 och 160 kilogram samt eljest 300 kronor. För fordon av 1953 eller tidigare års modell utgöres avgiften av ett belopp beräknat som en procentuell andel av avgiften för nytt fordon. Denna andel är successivt fallande efter fordonets ålder, så att för fordon av 1945 och tidigare års modeller avgift utgår med 10 procent av belopp uträknat på ovanstående sätt.
I proposition den 7 oktober 1955 (nr 205) har föreslagits att särskild investeringsavgift för motorfordon jämväl skall utgå för 1956 efter i princip samma grunder som för år 1955.
Inkomsterna på titeln uppgingo under budgetåret 1954/55 till 67,08 miljoner kronor och äro i riksstaten för innevarande budgetår upptagna till 50,00 miljoner kronor. Det bör uppmärksammas att särskild investeringsavgift för motorfordon för budgetåret 1954/55 endast avser perioden februari—juni 1955 samt att i riksstaten upptaget belopp endast avser tiden juli—december 1955.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
53 Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna av särskild investeringsavgift för motorfordon till 110 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till 50 miljoner kronor för budgetåret 1956/57. Härvid har styrelsen förutsatt att riksdagen bifaller den framlagda propositionen om investeringsavgift för 1956.
överstå t hållarämbetet och länsstyrelserna ha i skrivelser till riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna under ifrågavarande titel till 134,68 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till 130,43 miljoner kronor för budgetåret 1956/57. Vid uppskattningen av inkomsterna för 1956/57 synas överståthållarämbetet och flertalet länsstyrelser ha räknat med, att investeringsavgift kommer att utgå under hela budgetåret 1956/57.
Riksräkenskapsverket beräknar, i anslutning till de antaganden beträffande fordonsbeståndets utveckling, som ligga till grund för uppskattningen av övriga automobilskattemedel och under förutsättning att propositionen om investeringsavgift för 1956 antages av riksdagen, inkomsten av särskild investeringsavgift för motorfordon till 150 000 000 kronor för budgetåret 1955/56. För budgetåret 1956/57 föreslår riksräkenskapsverket att titeln uppföres med 75 000 000 kronor, varvid förutsättes att avgift endast kommer att utgå under budgetårets första hälft.
3. Tullar och acciser
Tullmedel
Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tullmedel
Tullmedlen har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med 500 miljoner kronor.
I tabellen s. 56 lämnas i sammandrag en av generaltullstyrelsen utarbetad översikt av den debiterade tulluppbörden under budgetåren 1950/51—1954/ 55 samt 3:e kvartalet 1955, med särskilt angivande av vissa varuslag.
Enligt av generaltullstyrelsen likaledes meddelade uppgifter bar den in-
1 Bland utbetalade restitutioner budgetåret 1950/51 redovisas överföringar till clearingkassa för kaffe med 1,24 miljoner kronor.
54 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. i: Inkomsterna:
flutna bruttouppbörden för varje månad under budgetåren 1950/51—1954/ 55 samt det löpande budgetårets fyra första månader uppgått till följande belopp:
Influten tulluppbörd månadsvis
Miljoner kronor
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1955 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen för innevarande och nästkommande budgetår av tullmedelsinkomsterna samt vissa andra av tullverket redovisade statsinkomster framhållit följande:
»Efter den importstegring, som ägde rum under år 1954 och som kulminerade under årets sista kvartal, har en obetydlig nedgång av importen inträtt. Ännu under tredje kvartalet av innevarande år låg dock importen såväl värde- som volymmässigt högre än för vart och ett av de tre första kvartalen 1954. Att döma av tillgängliga preliminära siffror för tulluppbörden under oktober månad i år torde någon mera påtaglig nivåförändring icke ha ägt rum under första månaden av årets sista kvartal. Även exporten har under året visat en stegring, som, jämte en ökning av sjöfartsnettot, å ena sidan möjliggjort, att valutareserven liksom under fjolåret hållits vid i stort sett oförändrad nivå, men å andra sidan ej kunnat hindra ett ganska betydande underskott i bytesbalansen med utlandet. Vissa uppgifter om import och export samt tullverkets influtna totala bruttouppbörd under ifrågavarande riksstatstitlar lämnas här nedan.
Nu förestående beräkning av tullverkets blivande uppbörd bygger på vissa för ifrågavarande tid gjorda antaganden, av vilka en del ofrånkomligen måste vara osäkra. Sålunda har förutsatts, att ekonomiska eller politiska
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 55
förhållanden utomlands icke skola medföra några mera väsentliga förändringar i villkoren för den svenska utrikeshandeln. Vidare har antagits, att den inhemska utvecklingen skall möjliggöra en något ökad export, att det nu under längre tid fortlöpande underskottet i bytesbalansen icke skall efter någon tid medföra en mera allvarlig nedgång i valutareserven, att importen skall liksom för närvarande vara i huvudsak fri från direkta restriktioner samt att den allmänt konjunkturdämpande politik, som indirekt påverkar även importen, icke kommer att skärpas.
Styrelsen anser sig böra erinra om att revision av tulltaxan pågår. Emellertid har Styrelsen nu bortsett från sådana ändringar i tull- eller skattesatser eller i sättet för avgifternas redovisning, som kunna komma att ske under den tid uppgifterna avse. Ej heller har Styrelsen räknat med sådana ändringar i importens storlek och sammansättning, som kunna inträda, därest en ny tulltaxa skulle medföra avsevärda ändringar i tullskyddet för vissa varugrupper.»
I anslutning härtill har generaltullstyrelsen rörande beräkningen av tullmedelsuppbörden under budgetåren 1955/56 och 1956/57 anfört följande:
»Under budgetåret 1953/54, då importen uppgick till ett värde av 8,54 miljarder kronor, utgjorde den debiterade tullmedelsuppbörden omkring 463 miljoner kronor, eller omkring 54 miljoner för varje miljard av importen. Motsvarande tal för budgetåret 1954/55, då den relativt högt tullbelagda motorfordonsimporten var mycket stor, utgjorde respektive 9,91 miljarder kronor samt 545 och 55 miljoner kronor. Under första månaden av innevarande budgetår har en icke oväsentlig höjning av textiltullarna ägt rum. Å andra sidan torde, såsom här nedan närmare beröres, importen av motorfordon icke komma att behålla sin nuvarande höga nivå. Överslagsvis torde man därför kunna räkna med att även under den närmaste framtiden varje miljard kronor av importen ger ungefärligen 55 miljoner kronor i tulluppbörd.
Av den totala tullmedelsuppbörden under budgetåren 1953/54 och 1954/55 belöpte respektive 182 och 185 miljoner kronor på varugrupper, vilka sammanfattningsvis kunna betecknas såsom icke varaktiga konsumtionsvaror samt råvaror och halvfabrikat därtill. Styrelsen har förutsatt, att importen av dessa varor kommer att under innevarande och nästa budgetår få en oförändrad eller något ökad omfattning. Bland hithörande varuslag ingå textilvaror, för vilka tulluppbörden under vartdera av budgetåren 1953/54 och 1954/55 utgjorde omkring 65 miljoner kronor men efter en den 10 juli 1955 genomförd tullhöjning kan — vid oförändrad storlek och sammansättning av importen — väntas uppgå till omkring 110 miljoner kronor för år. Då en viss nedgång i textilimporten torde följa av tullhöjningen, har Styrelsen ansett sig höra räkna med att den på icke varaktiga konsumtionsvaror m. m. belöpande tulluppbörden icke skall nå högre än 230 miljoner kronor under 1955/56, då textiltullhöj ningen icke påverkade hela budgetårets uppbörd, och 240 miljoner kronor under 1956/57.
På varuslag, vilka kunna sammanfattas under beteckningen maskiner och redskap, belöpte under budgetåren 1953/54 och 1954/55 respektive 111 och 124 miljoner kronor i tull. Sistnämnda belopp fördelar sig på budgetårets olika kvartal med respektive 30, 30, 32 och 32 miljoner kronor. Under första kvartalet av nu löpande budgetår har uppbörden stannat vid 30 miljoner kronor. Även om denna tillbakagång kan bero mer på tillfälliga omständigheter än på de under årets första hälft vidtagna konjunkturdämpande åtgärderna, har Styrelsen ansett sig icke böra för något av budgetåren 1955/56 och 1956/57 räkna med högre tulluppbörd för denna grupp än 120 miljoner kronor.
56 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
Debiterad tulluppbörd för olika varugrupper
Miljoner kronor
Varuslag
Frukter och bär, ätbara:
färska ..................
torkade ................
Kaffe .....................
Spannmål, omalen .........
Socker.....................
Konserver.................
Vin.......................
Spritdrycker...............
Kem. tekn. preparat ej särskilt
nämnda..................
Bil- och motorcykeldelar av
kautschuk ..............
Silke ....................
Linoleummattor............
Vävnader, innehållande silke .
> , av ull............
> , av bomull........
Strumpstolsarbeten, inneh. silke
» , andra.. ..
Kläder och sömnadsarbeten..
Hattar ...................
Varmvalsat järn............
Järnplåtar, varmvalsade.....
Förbränningsmotorer m. m... Metallbearbetningsmaskiner ..
Traktorer...................
Transmissioner, skruvväxl. o. d. Maskiner och apparater ej särskilt nämnda.............
Elektriska maskiner ej särskilt
nämnda .................
Apparater för trådlös telegrafi
och telefoni m. m........
Bilar och motorcyklar.......
Delar för biltillverkning.....
Instrument ej särskilt nämnda
Säger ......................
Övrig uppbörd av tullmedel.. Summa ....................
De varuslag, för vilka tulluppbörden utvisat den både absolut och relativt sett största ökningen mellan budgetåren 1953/54 och 1954/55, kunna betecknas såsom varaktiga konsumtionsvaror jämte vissa halvfabrikat därtill och utgöras till övervägande del av motorfordon samt för tillverkning därav avsedda delar. Uppbördens halvårsbelopp ha under nämnda båda budgetår utgjort respektive 38 och 54 samt 64 och 71 miljoner kronor, eller sammanlagt för det förra budgetåret 92 och för det senare 135 miljoner kronor. Under första kvartalet av nu löpande budgetår utgjorde uppbörden ej mer än 25 miljoner kronor, mot 34 miljoner kronor under motsvarande tid i fjol. Ehuru den kommande importutvecklingen för denna grupp är i hög grad oviss, har Styrelsen ansett sig kunna för vartdera budgetåret 1955/56
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 57
och 1956/57 räkna med en därå belöpande tulluppbörd av inemot 120 miljoner kronor.
Även för återstående varuslag — bland vilka ingå exempelvis handelsfärdigt järn och stål samt kemikalier, färger, kautschuk, vapen och ammunition — har en rätt betydande uppbördsstegring ägt rum, nämligen från 78 miljoner kronor under 1953/54 till 96 miljoner kronor under 1954/55. Ehuru en viss tillbakagång i importen torde vara att emotse för en del av dessa varor, har Styrelsen ansett det vara berättigat att räkna med att tulluppbörden för hela denna restgrupp skall stiga under budgetåren 1955/56 och 1956/57 till respektive 100 och 110 miljoner kronor.
Den totala tullmedelsuppbörden brutto skulle följaktligen för budgetåren 1955/56 och 1956/57 kunna beräknas till respektive 570 och 590 miljoner kronor. Restitutionerna av tullmedel kunna numera beräknas uppgå till inemot 40 miljoner kronor för år. På grund härav har nettouppbörden av tullmedel för nämnda budgetår upptagits till respektive 530 och 550 miljoner kronor.
Av den tulluppbörd, som debiterades under kalenderåret 1954, var ungefär hälften beräknad på grundval av varuvärdet. Efter de den 10 juli 1955 genomförda tulländringarna torde tulluppbörden till omkring två tredjedelar vara beräknad på detta sätt. Denna del av tulluppbörden är beroende av ändringar ej blott i importvolymen utan även i importpriserna, i det att en höjning eller sänkning av importprisnivån för dessa varor med omkring 3 procent vid oförändrad importvolym medför en ökning eller minskning av tulluppbörden med omkring 10 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med generaltullstyrelsens förslag inkomsterna av tullmedel under budgetåret 1955/56 till 530 000 000 kronor samt föreslår, att titeln, under förutsättning av oförändrade tullsatser, för budgetåret 1956/57 uppföres med 550 000 000 kronor.
Varuskatt
De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgå av följande sammanställning.
Varuskatt skulle enligt förordning den 25 maj 1941 (nr 251) med visst procenttal — lägst 20 och högst 75 — av varans beskattningsvärde utgöras för choklad och konfityrer, putsmedel för läderarbeten och skodon, essenser och extrakter för'beredning av alkoholhaltiga drycker ävensom för vissa tekniska preparat, nämligen tandpulver och tandpasta, puder och smink samt lukt- och toalettvatten, munvatten, parfymer och vissa kosmetiska preparat. Genom förordning den 27 februari 1948 (nr 66) angående ändring i förordningen om varuskatt höjdes skattesatserna från 40 till 60 procent för choklad och konfityrer, från 75 till 100 procent för essenser och extrakter samt, vad angår tekniska preparat, från 20 till 75 procent for
58 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
preparat för nagelbehandling och preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn och trån 20 till 40 procent för parfymer, hårvatten och därmed jämförliga preparat; samtidigt blev varuskatten å putsmedel för läderarbeten och skodon borttagen. Genom förordning den 17 november 1950 (nr 574) angående ändring i förordningen om varuskatt höjdes skattesatserna i fråga om choklad- och konfityrvaror (med undantag av glass) från 60 till 80 procent av beskattningsvärdet och i fråga om essenser och extrakter från 100 till 120 procent. Enligt förordning den 30 november 1951 (nr 724) sänktes varuskatten å choklad och konfityrer till 60 procent från den 1 december 1951. Genom förordning den 22 maj 1953 (nr 247) ändrades grunderna för beräkning av varans beskattningsvärde. I samband därmed justerades skattesatserna i syfte att ge oförändrad skatteinkomst. Skattesatsen utgör sålunda enligt denna förordning beträffande choklad- och konfityrvaror samt glass 65 procent, essenser och extrakter 120 procent, tandpasta och munvatten 25 procent, puder, nagellack och likartade skönhetsmedel 80 procent samt parfymer, hårvatten etc. 50 procent. Genom förordning den 9 april 1954 (nr 126) sänktes skattesatsen på essenser och extrakter till 50 procent av beskattningsvärdet.
Genom förordning den 30 juni 1943 (nr 477) ersattes tidigare omsättningsskatt för pälsvaror med en särskild pälsvaruskatt, som skulle utgå dels i form av en styckeskatt på inom riket yrkesmässigt beredda, lösa pälsskinn, varierande tran 5 öre till 300 kronor för skinn, och dels i form av en värdeskatt å 15 procent för vissa till riket införda pälsvaror m. m. Genom förordning den 27 februari 1948 (nr 68) angående ändring i förordningen om skatt å vissa pälsvaror har värdeskatten å importerade skinn höjts från 15 till 20 procent, medan nedsättning av styckeskatten å vissa pälsskinn ägt rum. Beträffande den senare ha vissa justeringar även vidtagits genom förordningar den 11 maj 1951 (nr 214) och den 22 mai 1953 (nr 248).
När den tidigare allmänna omsättningsskatten slutligt avvecklades från och med den 1 juli 1948 ersattes denna i fråga om tre särskilda varugrupper, nämligen mattor, guldsmedsvaror och grammofonvaror, av en särskild försäljningsskatt. Denna skatt utgår som regel med 20 procent av försäljningsvärdet, dock att skatten skall för grammofonskivor erläggas med 1 till 3 kronor för grammofonskiva och för importerade mattor utgå med visst belopp lägst 40 och högst 100 kronor — för kilogram.
Enligt beslut vid 1951 års riksdag infördes genom förordning den 24 oktober 1951 (nr 660) med omedelbar tillämpning skatt vid tillverkning och import av personbilar och motorcyklar m. m., att gälla till och med den 30 juni 1953. Skatten skulle enligt förordning den 22 maj 1953 (nr 259) utgå även under budgetåret 1953/54. Genom förordning den 11 december 1953 (nr 698) upphörde nyssnämnda förordning att gälla från och med den 20 december 1953. Skatten utgick med 10 procent av fordonens beskattningsvärde.
Samtliga här nämnda skatter skola uppbäras av kontrollstyrelsen vid till-
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
verkning respektive försäljning inom riket och av generaltullstyrelsen vid införsel till riket.
På inkomsttiteln varuskatt har under budgetåret 1954/55 redovisats en behållen inkomst av 195,00 miljoner kronor, varav influtit 15,52 miljoner kronor genom tullverket, 179,42 miljoner kronor genom kontrollstyrelsen och 0,06 miljon kronor, utgörande kvarstående uppbörd av allmän omsättningsskatt, genom länsstyrelserna.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1955 har kontrollstyrelsen beräknat de till förevarande titel hänförliga inkomster, som uppbäras av styrelsen, för budgetåren 1955/56 och 1956/57 till i avrundade belopp 185 respektive 182 miljoner kronor. Styrelsen har härvid anfört:
»a) Varuskatt å choklad- och konfit yr varor har under månaderna juli—oktober 1955 influtit med 44,5 miljoner kronor. Under samma tid föregående år inflöt 41,1 miljoner kronor. Inkomstökningen är helt beroende på den till följd av det exceptionellt vackra sommarvädret under innevarande år starkt ökade försäljningen av skattepliktig glass. — Under månaderna november—juni 1954/55 respektive 1953/54 utgjorde skatteinkomsten 82,3 respektive 85,1 miljoner kronor. En inkomstminskning på 2,8 miljoner kronor förelåg sålunda. Såvitt under hand från branschmannahåll inhämtats har viss såväl kvantitativ som värdemässig minskning i omsättningen av choklad- och sötsaker förelegat även under de senaste månaderna. Prisändringar av betydelse har ej förekommit. Försälj ningsminskningen kan uppskattas till ett par procent i förhållande till värdet av försäljningen under motsvarande månader föregående år. Då nian synes ha anledning antaga, att försäljningsminskningen kan bli bestående åtminstone under de närmaste månaderna, synes skatteinkomsten under tiden november 1955—juni 1956 icke böra angivas till högre belopp än 96 procent av
1954—juni 1955 eller
inkomsten under tiden november
miljoner kronor. Skatteinkomsten för hela budgetåret 1955/56 synes enligt denna beräkning kunna angivas till (44,5 -f- 79,0 =) 123,5 miljoner kronor eller avrundat till 124 miljoner kronor.
Inkomsten av varuskatt å choklad- och konfityrvaror under budgetåret 1956/57 synes icke kunna beräknas till fullt så stort belopp som under innevarande budgetår. Under förutsättning av oförändrade priser synes skatteinkomsten för budgetåret 1956/57 böra angivas till 120 miljoner kronor.
b) Inkomsten av varuskatt å tekniska preparat har under månaderna juli—oktober 1955 uppgått till 9,0 miljoner kronor. Under samma tid föregående år inflöt 8,0 miljoner kronor. Det föreligger sålunda en inkomstökning med 12,5 procent. Skatteinkomsterna under månaderna november 1954—juni 1955 uppgick till 19,8 miljoner kronor. Då det finnes anledning antaga, att skatteinkomsten under de närmaste månaderna kommer att öka med minst 5 procent, skulle inkomsten för månaderna november 1955—juni 1956 kunna angivas till 21,0 miljonei kionor. Inkomsten för hela budgetåret 1955/56 synes enligt denna beräkning böra angivas till (9,0 -f 21,0 =) 30 miljoner kronor. Med hänsyn till att säkra hållpunkter saknas för bedömande av skatteinkomstutvecklingen för tekniska preparat synes inkomsten under budgetåret 1956/57 icke böra angivas till högre belopp än 30 miljoner kronor.
60 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
c) Päls varuskatten har, i vad avser inom riket beredda skinn under månaderna juli—september 1955 influtit med 0,6 miljon kronor medan uppbörden av sådan skatt under motsvarande tid föregående år uppgick till 0,5 miljon kronor. För återstående del av innevarande budgetår
orde man kunna räkna med en i förhållande till motsvarande tid under toregaende budgetår ungefärligen oförändrad skatteintäkt eller 1,9 miljoner kronor. Inkomsten av pälsvaruskatt under budgetåret 1955/56 skulle sålunda kunna angivas till (0,6 + 1,9 =) 2,5 miljoner kronor. Inkomsten under budgetaret 1956/57 synes böra upptagas till samma belopp som för innevarande budgetår eller till 2,5 miljoner kronor.
d) Försäljningsskatten å guldsmedsarbeten, grammofonvaror och knutna mattor har under månaderna juli—oktober 1955 influtit med respektive 4,8, 1,8 och 0,4 miljoner kronor eller tillhopa med 7,0 miljoner kronor. Under motsvarande tid föregående budgetår utgjorde skatteinkomsterna respektive 4,5, 1,8 och 0,6 miljoner kronor eller tillhopa 6,9 miljoner kronor. För återstående del av innevarande budgetår torde inkomsten av försäljningsskatten böra beräknas till 21,5 miljoner kronor eller i runt tal samma belopp som under motsvarande tid föregående budgetår. Skatteinkomsten för budgetåret 1955/56 skulle sålunda kunna angivas till (7,0 -4- 2P5 =) 28,5 miljoner kronor. För budgetåret 1956/57 synes inkomsten böra upptagas till 29 miljoner kronor.»
Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1955, beträffande beräkningen av de inkomster, som uppbäras av tullverket, anfört följande:
»Den till tullverket inflytande bruttouppbörden, tillika att anse såsom nettouppbörd, av de till varuskattemedlen hörande avgiftsslagen varuskatt, pälsvaruskatt och försäljningsskatt uppgick under budgetåret 1954/
55 ungefärligen till respektive 13,5 samt 1,5 och 0,2 miljoner kronor, eller sammanlagt drygt 15 miljoner kronor. Generaltullstyrelsen har även för vartdera av budgetåren 1955/56 och 1956/57 uppskattat tullverkets inkomster under ifrågavarande riksstatstitel till lägst 15 miljoner kronor.»
De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna innebära en sammanlagd inkomst på titeln varuskatt under budgetåren 1955/
56 och 1956/57 på 200 respektive 197 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsttiteln varuskatt till 205 000 000
kronor för budgetåret 1955/56 samt föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1956/57 uppföres med likaledes 205 000 000 kronor.
Införselavgift och accis å fett var or m. m.
I samband med en omläggning av fettvarubeskattningen från och med budgetåret 1953/54 ersattes den tidigare titeln accis å margarin och vissa andra fettvaror med denna inkomsttitel. Nu gällande bestämmelser rörande ifrågavarande avgifter och acciser återfinnas i förordning den 5 juni 1953 (nr 395) angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m., i förordning den 5 juni 1953 (nr 396) om accis å fettemulsion m. m., i förordning den 30 juni 1944 (nr 459, ändrad genom förordning 475/1950) angående avgift för smör, som användes för framställning av grädde m. m. samt i förordning den 5 juni 1953 (nr 397) angående avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
61 Inkomsterna på titeln, som redovisas av statens jordbruksnämnd och kontrollstyrelsen, ha i innevarande års riksstat beräknats till 56 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 18 november 1955 har statens jordbruksnämnd ifråga om regleringsavgiften på fettvaror hänvisat till en inom nämndens krisbyrå upprättad promemoria, vilken bifogats skrivelsen och i vilken anföres följande:
»Med stöd av Kungl. Maj :ts förordning den 5 juni 1953, nr 395, angående reglering av införseln av fettråvaror, m. m. samt Kungl. Maj :ts kungörelse den 12 augusti 1953, nr 578, med tillämpningsföreskrifter till nämnda förordning har jordbruksnämnden senast i sitt cirkulär nr 70 för år 1954, beträffande flertalet fettråvaror och fettämnen samt färdiga fettvaror, som kan tjäna matnyttigt ändamål, föreskrivit, att varorna skall beläggas med särskild införselavgift, s. k. regleringsavgift. Avgiftens uppgift är att möjliggöra upprätthållande av sådan prisspänning mellan smör och margarin, att avsättningen av inhemskt smör tryggas. Genom regleringssystemet vinnes dessutom möjligheter att skydda avsättningen av produkter av den inhemska oljeväxtodlingen, varjämte producenter av inhemskt slakterifett indirekt erhåller stöd genom den statliga fettvaruregleringen.
Regleringsavgiften skall i princip icke slutligt belasta fettförbrukningen för annat än matnyttigt ändamål (tekniskt bruk) eller exporttillverkningen av varor, innehållande fett. S. k. regleringsbidrag kan därför hos jordbruksnämnden erhållas för fett, som används till tekniskt bruk och för fett, som ingår i exportprodukter. Regleringsbidrag skall utgå högst med belopp, motsvarande regleringsavgiften. Härjämte lämnas viss återbäring av regleringsavgiften dels för uppkommande svinn i samband med raffinering av råa och härdade oljor, dels för oljor till fiskkonserver och dels för fettvaror för beredning av emulgatorer.
Regleringsbidrag utgår icke blott för avgiftsbelagda fettämnen utan även för oljor, utvunna ur inhemskt oljeväxtfrö, vilka beläggs med statlig clearingavgift. Vidare utgår sådant bidrag för inhemskt slakterifett, som visserligen icke beläggs med statlig avgift men som prisfördyrats i skyddet av regleringsanordningarna. För inhemskt slakterifett utgår dock icke bidrag vid export i obearbetat skick.
Den största delen av importen av fettämnen förbrukas inom margarinindustrien för tillverkning av margarin och andra matnyttiga produkter. Dess behov av importfett, som står i tämligen bestämt förhållande till produktionen av margarin m. m. och ytterst till konsumtionen inom landet av främst hushållsmargarin, är av särskilt stor betydelse vid beräkningar av totala fettråvaruimportens storlek. Under budgetåret 1954/55 importerades i runt tal 58 000 ton fettvaror, som belädes med regleringsavgift. Cirka 50 000 ton därav eller nära 85 % användes inom margarinindustrien cirka 8 000 ton beräknas ha använts för tekniskt och andra återbärings- eller bidragsberättigade ändamål. Konsumtionen av hushållsmargarin inklusive margarin i restaurangblandning kan för budgetåret beräknas ha uppgått till ungefär 72 000 ton.
Den i dagarna genomförda prishöjningen på smör med 80 öre per kilogram kan vid oförändrat margarinpris beräknas medföra en viss förskjutning av inatfettskonsumtionen från smör till margarin. Det är självfallet mycket svårt alt på detta stadium, då man ännu inte äger någon kännedom om allmänhetens reaktion inför prishöjningen, göra någon siffermässig upp-
62 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
skattning av konsumtionen. En försiktig beräkning borde emellertid leda till att smörprishöjningen kommer att öka margarinkonsumtionen under budgetåret 1955/56 med 4 000 ton. För framställning av denna kvantitet kan med bibehållen relation 2 : 3 mellan inhemska och importerade fettråvaror beräknas åtgå c:a 2 000 ton importfett. Under antagande, att importen av avgiftsbelagda fettvaror för andra ändamål än tillverkning av hushållsmargarin under budgetåret 1955/56 icke förändras i förhållande till det senast tilländalupna budgetåret, kan den totala importkvantiteten avgiftsbelagda fettvaror under budgetåret 1955/56 anges till 60 000 ton.
Regleringsavgiftens storlek är betingad av utvecklingen av världsmarknadspriserna på de fettvaror som ingår i det svenska hushållsmargarinet (kokos-, raps- och valolja). Under budgetåret 1954/55 redovisades regleringsavgifter på importerade fettvaror med totalt cirka 88,7 milj. kronor, vilket med en import av 58 000 ton ger som medeltal 153 öre per kilogram.
Under tiden 1/9 1954—31/8 1955 har regleringsavgiften varierat från 147 öre per kilogram (oktober—november) till 169 öre per kilogram (juni). Under samma tid utgick regleringsavgift totalt för 58 564 ton fettvaror och med 91 milj. kronor, vilket som vägt och avrundat medeltal ger en regleringsavgift av 155 öre per kilogram. Svårigheterna att bedöma det framtida prisläget är mycket stora på grund av att världsmarknadspriserna på fettvaror är så konjunkturkänsliga. Byrån vill tillsvidare för budgetåret 1955/ 56 räkna med en genomsnittlig avgift av 155 öre per kilogram.
Vid den antagna imporlsiffran av 60 000 ton blir för budgetåret 1955/56 bruttointäkten efter en genomsnittlig regleringsavgift av 155 öre 93 milj. kronor.
Ifråga om utbetalning av regleringsbidrag räknar byrån för budgetåret 1955/56 med en förbrukning för tekniskt ändamål, avseende leverans till hemmamarknaden, med 17 500 ton. På hela kvantiteten beräknas bidrag utgå med 95 % av regleringsavgiften.
Med ledning av utbetalda exportbidrag för tiden 1/7 1954—30/6 1955 beräknas under budgetåret 1955/56 den" exporterade kvantiteten bidragsberättigade fettvaror komma att uppgå till 2 400 ton. Bidraget utgår med 100 % av regleringsavgiften.
Återbäring av regleringsavgift såsom ersättning för redovisat svinn vid raffinering av avgiftsbelagd vara beräknas under "budgetåret 1955/56 komma att lämnas för en kvantitet av cirka 400 ton. Återbäringen för avgiftsbelagd vara, som förbrukas vid tillverkning av fiskkonserver i olja, beräknas komma att avse en kvantitet av 500 ton. Dessutom torde lämnas återbäring för avgiftsbelagd vara, som används för tillverkning av emulgatorer, intill 400 ton. Återbäringen avser i alla fallen 100 % av regleringsavgiften.
Totalsumman av regleringsbidrag och återbäring beräknas sålunda för budgetåret 1955/56 enligt följande.
Regleringsbidrag.......... 17 500 ton x 155 öre X 0,95 = 25 725 mkr
» vid export 2 400 s> x 155 » = 3 720 »
Återbäring (400 ton + 500 ton + 400 ton) X 155 öre = 2 015 »
31 460 mkr
eller i runt tal 31 milj. kronor.
Statsverkets nettointäkt av regleringsavgift under budgetåret 1955/56 blir enligt ovanstående beräkning (93 — 31 =) 62 milj. kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts proposition nr 198/1955 är avsikten att det nuvarande regleringssystemet på fettvaruområdet den 1 september 1956 skall bli föremål för viss omläggning. Ur regleringsavgiften för importvaror förutsätts sålunda fr. o. m. sagda dag komma att utbrytas en särskild införsel-
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
avgift på 25 öre per kilogram, varjämte regleringsavgiften ytterligare reduceras med 54 öre för att ernå en sänkning av margarinpriset med 45 öre per kilogram. Den sålunda reducerade regleringsavgiften antas å andra sidan komma att utgå även för olja av inhemskt ursprung. Regleringsbidrag avses på i övrigt oförändrade grunder — i likhet med återbäring — generellt komma att utgå med 100 % av regleringsavgiften.
Den för innevarande budgetår beräknade konsumtionsförskjutningen till margarin torde — även vid ett återställande av prisrelationen mellan smör och margarin till läget före senaste prishöjning på smör — kunna antagas i viss mån göra sig märkbar jämväl under budgetåret 1956/57. Uppskattningsvis kan margarinkonsumtionen under 1956/57 beräknas komma att ligga vid samma nivå som nu uppskattats för budgetåret 1955/56. Med dessa utgångspunkter och under antagande av en oförändrad världsmarknadsprisnivå på fettvaror uppskattar byrån nettoinkomsterna av regleringsavgifterna under budgetåret 1956/57 till 54 miljoner kronor. Vid beräkningen har tagits hänsyn till att budgetåret 1956/57 omfattar tre månader (juli— sept.) då regleringsavgift fortfarande inflyter efter nu gällande regler.»
Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beträffande titeln införselavgift och accis å fettvaror m. m. anfört följande:
»I riksstaten för budgetåret 1955/56 är inkomsten av införselavgift och accis å fettvaror m. m. upptagen med 56 miljoner kronor. Härav är dock den ojämförligt största delen hänförlig till införselavgift, som uppbäres och redovisas av statens jordbruksnämnd. Kontrollstyrelsen uppbär endast accisen å fettemulsion m. m. samt avgifter för smör, som användes för framställning av grädde m. m., och för vissa andra fettvaror, som användes för framställning av fettemulsion m. m.
Under månaderna juli— september 1955 har i accis och avgifter, efter avdrag av restitutioner, influtit 0,05 miljon kronor. För återstående del av innevarande budgetår synes ifrågavarande inkomster kunna beräknas uppgå till 0,12 miljon kronor. Inkomsten av accis och avgifter för fettvaror för hela budgetåret 1955/56 skulle sålunda kunna angivas till (0,05 + 0,12 = ) 0,17 eller avrundat till 0,2 miljon kronor.»
I anslutning till jordbruksnämndens och kontrollstyrelsens beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna av titeln införselavgift och accis å fettvaror m. m. till 62 000 000 kronor för budgetåret 1955/56 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1956/57 upptages med 54 000 000 kronor.
Skatt å kaffe
Skatten å kaffe har införts genom beslut av 1939 års urtima riksdag och utgår enligt förordning den 22 december 1939 (nr 877), som trätt i kraft den 27 december 1939. En sänkning av skatten å orostat kaffe från 65 öre till 35 öre för kilogram och för rostat kaffe samt kaffesurrogat med tillsats av kaffe från 80 till 45 öre för kilogram har skett från och med den 23 november 1946 enligt författningar den 22 november 1946 (nr 698 och 699).
Avkastningen av skatten å kaffe utgjorde för budgetåret 1954/55 17,23 miljoner kronor. I riksstaten för nu löpande budgetår har inkomsten av skatt å kaffe beräknats till 18 miljoner kronor.
64 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket beräknat avkastningen av skatt å kaffe till 19 miljoner kronor för vartdera av budgetåren 1955/56 och 1956/57, vilket motsvarar en årskvantitet av drygt 55 000 ton eller omkring 5 000 ton mer än under budgetåret 1954/55. Styrelsen motiverar den beräknade ökningen med, att under innevarande budgetårs fyra första månader 18 460 ton kaffe förtullats mot mindre än 16 000 ton under motsvarande tid föregående budgetår.
Statens jordbruksnämnd har i sin ovannämnda skrivelse till riksräkenskapsverket med hänsyn till nuvarande pristendenser funnit anledning antaga att importen av kaffe kommer att uppgå till omkring 53 000 ton under innevarande budgetår motsvarande en skatteinkomst på 18,5 miljoner kronor, eller 0,5 miljoner kronor mer än i riksstaten upptaget belopp, vilket i sin tur motsvarar en import av 52 000 ton. För budgetåret 1956/57 uppskattar nämnden importen av kaffe till 52 000 ton, vilket med oförändrad skattesats skulle ge en skatteinkomst av cirka 18 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av skatt å kaffe för budgetåret 1955/56 till 19 000 000 kronor samt föreslår, att i riksstaten för budgetåret 1956/57 inkomsttiteln uppföres med likaledes 19 000 000 kronor.
Tobaksskatt
De beräknade och behållna inkomsterna av tobaksskatt under de senaste budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1950/51.......... 467,96 430,00
1951/52.......... 512,81 500,00
1952/53.......... 590,33 575,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1953/54.......... 617,61 650,00
1954/55.......... 642,28 660,00
1955/56.......... 650,00
Beträffande nettoinkomsten för budgetåret 1951/52 hänvisas till kommentaren till tabellen på följande sida.
Enligt 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror utgår tobaksskatten dels med viss procent av varans priskurantpris, dels ock med visst efter varans myckenhet bestämt belopp. Genom lag den 30 januari 1948 (nr 17), med tillämpning från och med den 1 februari 1948, genomfördes viss skärpning av de i 1943 års lag föreskrivna skattesatserna i vad avser den s. k. myckenhetsskatten. Från och med den 1 juli 1952 genomfördes genom lag den 15 maj 1952 (nr 242) en ändrad avvägning mellan värdeskatten och myckenhetsskatten i syfte att reducera värdeskattens prisfördyrande verkan. Genom lag den 26 februari 1954 (nr 76) har företagits en skattehöjning på cigarretter men en sänkning av skattesatserna för cigarrer och cigarrcigarretter från och med den 1 april 1954.
Närmare uppgifter rörande kvantitet och värde av totalförsäljningen av
65 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
tobaksvaror under kalenderåren 1950—1954 ävensom den på respektive år belöpande tobaksskatten lämnas i efterföljande tabell.
Totalförsäljningen av tobaksvaror (värde och kvantitet) samt därå belöpande tobaksskatt
Av sammanställningen framgår att cigarrettkonsumtionens andel av den totala konsumtionen utvisat en fortgående stegring under hela perioden medan konsumtionen av andra tobaksvaror minskat, ökningen av cigarrettkonsumtionen har medfört ökning både av tobaksskatten och av försäljningsvärdet exklusive skatt. Försäljningsvärdet exklusive skatt, som år 1950 uppgick till 140,6 miljoner kronor, uppgick år 1954 till 231,7 miljoner kronor.
De månatliga inleveranserna till statsverket av tobaksskatt, efter avdrag av utgiven gottgörelse för inköpt svensk tobak, från och med budgetåret 1950/51 till och med oktober månad år 1955 framgå av efterföljande tabell.
Tobaksskatt
Miljoner kronor
Vid studiet av de i denna tabell meddelade uppgifterna bör beaktas, att den förskottsbetalning, som tidigare ägde rum var tionde dag och som höjts från och med juli 1947 från 8,5 till 9,5 miljoner kronor och från och med mars 1948 till 11 miljoner kronor, från och med januari 1951 höjdes ytter-
5 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr i. Bil. i. Bihang 1
66 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
ligare till 12,5 miljoner kronor. Numera skall enligt avtal mellan svenska staten och Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet den 23 maj 1952 någon förskottsbetalning av tobaksskatt icke äga rum utan i stället den på varje månad belöpande tobaksskatten i sin helhet inlevereras till staten först den 22 i påföljande månad. Denna förändring, som har tillämpats från och med juni månad 1952, innebar en minskning med 37,5 miljoner kronor av det belopp, som enligt tidigare gällande bestämmelser skulle ha inlevererats under nämnda månad.
Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 29 oktober 1955 uppskattat inkomsterna av tobaksskatt för budgetåret 1955/56 till 665 miljoner kronor och för budgetåret 1956/57 till 680 miljoner kronor samt härvid anfört följande:
»I skrivelse den 30 oktober 1954 meddelade vi Riksräkenskapsverket, att vi då beräknade tobaksskatten under budgetåret 1955/56 till 640 miljoner kronor, vilket belopp vi i skrivelse den 9 mars 1955 icke funno anledning att ändra. Nu företagen ny beräkning med hänsyn till omsättningen av tobaksvaror under innevarande kalenderår ger emellertid vid handen, att omsättningen trots vissa prissänkningar i maj månad 1955, bland annat på vårt ojämförligt största inhemska cigarrettmärke, visar en sådan ökning, att vi få föreslå, att statsverkets inkomster under riksstatstiteln »Tobaksskatt» under budgetåret 1955/56 upptages till 665 miljoner kronor. Vi ha därvid utgått från oförändrade utförsäljningspriser samt ingen nämnvärd förändring av konjunkturförhållandena.
Vid beräkning av den tobaksskatt, som kan antagas komma att inlevereras under budgetåret 1956/57, ha vi räknat med fortsatt ökning av cigarrettförsäljningen, dock med en allt större förskjutning av konsumtionen från de högre beskattade importvarorna till de lägre beskattade svensktillverkade. Beräkningarna sluta på 680 miljoner kronor, varvid vi utgått från samma förutsättningar av oförändrade utförsäljningspriser samt ingen nämnvärd förändring av konjunkturförhållandena.»
Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med tobaksinonopolets förslag inkomsttiteln tobaksskatt för budgetåret 1955/56 till 665 000 000 kronor samt föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1956/57 upptages till 680 000 000 kronor.
Rusdrijcksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
Inkomsterna från partihandelsbolag hänföra sig i första hand till aktiebolaget Vin- & spritcentralen jämte vissa agentbolag. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1955 har kontrollstyrelsen beträffande beräkningen av ifrågavarande titel anfört:
»Enligt meddelande från aktiebolaget Vin- & spritcentralen kan inleveranserna från bolaget för budgetåret 1955/56 beräknas komma att uppgå till det i riksstaten upptagna beloppet 12 miljoner kronor. Beräkningen av inleveransen under nästa budgetår försvåras av den ovisshet, som råder om utvecklingen av omsättningen av bolagets varor, sedan verkningarna av reformerna inom nykterhetspolitiken gjort sig gällande, vartill kommer att kostnadsutvecklingen icke kan med säkerhet bedömas. Bolaget har emellertid ansett sig preliminärt böra räkna med en inleverans under budgetåret
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 67
1956/57, efter vederbörlig avsättning för pensionsändamål, av 12 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med kontrollstyrelsens förslag inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag för budgetåret 1955/56 till 12 000 000 kronor samt föreslår under förutsättning att avsättning till pensionsändamål skall äga rum, att den för budgetåret 1956/57 upptages till likaledes 12 000 000 kronor.
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
Detaljhandeln med rusdrycker har i samband med motbokssystemets avskaffande övertagits av ett för hela riket gemensamt förelag Nya Systemaktiebolaget.
Beträffande rusdrycksförsäljningsmedlen av detaljhandelsbolag har kontrollstyrelsen i förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket i fråga om beräkningen för budgetåren 1955/56 och 1956/57 anfört följande:
»Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1955/56 upptagen med 35 miljoner kronor. Enligt uppgift från Nya Systemaktiebolaget, som från och med den 1 oktober 1955 övertagit detaljhandeln med rusdrycker från de förutvarande systembolagen och som före utgången av innevarande år genom fusionsförfarande kommer att övertaga de förutvarande bolagens samtliga tillgångar och skulder, kan nettovinsten å bolagens sammanlagda rörelse under år 1955 väntas komma att uppgå till i det närmaste 30 miljoner kronor. Beräkningen har försvårats av att de gamla systembolagens bokslut per den 30 september 1955 ännu icke hunnit färdigställas^ samt av osäkerheten beträffande försäljningsutvecklingen under årets båda sista månader. Vinsten å 1955 års rörelse har i hög grad påverkats av åtgärder, som föranletts av den nya lagstiftningen. Bolaget har sålunda haft att vidkännas betydande kostnader för ombyggnad och nyinredning av butiker, anskaffning av nya kassaapparater och andra inventarier samt vissa engångsutgifter i samband med avvecklingen av övertalig personal. Vissa av de nämnda kostnaderna kommer dock att fördelas på flera år. Bolaget förutser visserligen en viss ökning av omsättningen i anledning av restriktionssysteinets slopande, men denna ökning väntas komma att beröra endast utminuteringen, medan däremot försäljningen för utskänkningsändamål väntas komma att minska. Då bolagets vinst per liter räknat är väsentligt större vid sistnämnda slag av försäljning än vid försäljning utminuteringsvis, kan alltså en jämförelsevis ringa minskning av utskänkningen komma att uppväga den ökade inkomsten av utminuteringsrörelsen. Vinsten påverkas även av den från och med innevarande år skärpta företagsbeskattningen. I enlighet med dessa bolagets beräkningar synes inleveransen å förevarande skattetitel under budgetåret 1955/56 böra beräknas till 30 miljoner kronor.
Vinsten å 1956 års rörelse bar av bolaget på enahanda sätt beräknats till
29,2 miljoner kronor. Bolaget bar härvid förutsett en viss ökning av nettovinsten i förhållande till 1955 års rörelse, men denna ökning motverkas av den ytterligare höjning av den statliga inkomstskatten, som kommer att äga rum under nästföljande år. Kontrollstyrelsen föreslår att inleveransen under budgetåret 1956/57 beräknas till 30 miljoner kronor.»
I enlighet med vad kontrollstyrelsen anfört, beräknar riksräkenskapsverket rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag för budgetåret 1955/
68 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
56 till 30 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1956/57 upptages till likaledes 30 000 000 kronor.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1955/56 upptagen till 820 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker under de fem senast förflutna budgetåren framgå av följande sammanställning.
För att i rådande krisläge tillföra statskassan ökade inkomster beslöt 1939 års urtima riksdag en avsevärd höjning av den skatt, som från och med den 1 juli 1920 upptagits för omsättning och utskänkning av spritdrycker. Den höjda beskattning, som enligt riksdagens beslut från och med den 1 november 1939 pålades spritkonsumtionen, innebar i fråga om omsättningsskatten, att dennas grundavgift höjdes med 3 kronor för liter, eller från förutvarande 2 kronor till 5 kronor, under det att den procentuella delen av omsättningsskatten bibehölls oförändrad. Från och med den 16 mars 1942 höjdes grundavgiften till 6 kronor för liter, från och med den 1 juni 1943 till 7 kronor för liter och från och med den 1 februari 1948 till 9 kronor för liter. Genom förordning den 17 november 1950 (nr 570) höjdes grundavgiften från och med den 1 december 1950 till 11 kronor för liter. Samtidigt höjdes den procentuella delen av omsättningsskatten från förutvarande 60 procent till 80 procent av det belopp som, skatten oberäknad, betingas vid inköp av dryckerna i buteljerat skick. I fråga om sprit för tekniska, industriella med flera ändamål innebar den år 1939 vidtagna skärpningen av omsättningsskatten, att grundavgiften för sprit avsedd för tillverkning av essenser och extrakter för beredning av alkoholhaltiga drycker höjdes från 1 krona 40 öre till 10 kronor för liter; denna höjning bortföll vid varuskattens införande.
Beträffande ntskänkningsskatten å spritdrycker vidtogs vid 1939 års urtima riksdag ingen ändring i tidigare gällande skattesatser, utan denna skatt utgick intill den 1 juni 1943 med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra spritdrycker; renat egentligt brännvin avhögst 40 procent alkoholhalt var fritt från utskänkningsskatt. Från och med nyss angivna dag belädes emellertid sistnämnda slag av brännvin med utskänkningsskatt av 4 kronor för liter och höjdes skattesatsen för övriga spritdrycker med 4 kronor för liter till respektive 6 kronor och 8 kronor för liter.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
69 Enligt beslut av 1954 års riksdag har genom förordning den 26 februari 1954 (nr 72) genomförts en omläggning av rusdrycksbeskattningen från och med den 1 april 1954, som i vad avser spritdrycker även innebär en skärpning av beskattningen. I samband med omläggningen har den särskilda brännvinstillverkningsskatten avvecklats och inräknats i omsättningsskatten. Enligt förordningen skall för rusdrycker, som försäljas här i riket, till staten liksom hittills erläggas dels omsättningsskatt och dels utskänkningsskatt. För spritdrycker skall omsättningsskatten utgå dels ined en grundavgift på 6—8 kronor för liter alltefter dryckens alkoholhalt och dels med en procentavgift motsvarande 47 procent av utminuteringspriset. Utminuteringspriset skall utgöras av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas utminutering. På spritdrycker för tekniska m. fl. ändamål skall utgå omsättningsskatt med en grundavgift av 2 kronor 70 öre för liter. Utskänkningsskatten skall för spritdrycker utgöra 40 procent av varornas utminuteringspris.
Av stor betydelse för beräkningen av statsverkets inkomster av rusdrycksmedelstitlarna är den av 1954 års riksdag beslutade nya försälj ningslagstiftningen för alkoholdrycker, som bland annat innebär att det hittillsvarande motbokssystemet avskaffats från den 1 oktober 1955.
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker för budgetåren 1955/56 och 1956/57 anfört följande:
»Skatten har sedan den 1 april 1954, då kraftiga höjningar av skattesatserna genomfördes, utgått efter oförändrade grunder. Inleveransen under månaderna juli—oktober 1955, avseende försäljningen under månaderna juni— september, har uppgått till 278,04 miljoner kronor. Under vanliga förhållanden hade man på grundval härav kunnat förutse en total inleverans under hela budgetåret av omkring 840 miljoner kronor. Hänsyn har därvid tagits till att aktiebolaget Vin- & spritcentralen jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 12 maj 1955, för erhållande av restitution av erlagd tillverkningsskatt å brännvin och däremot svarande del av tull å spritdrycker i lager den 1 april 1954, vid inleverans av omsättningsskatt under innevarande budgetår äger innehålla 9 206 398 kronor 81 öre.
Sedan det nya försäljningssystemet införts den 1 oktober 1955, synes man emellertid ha anledning räkna med en icke oväsentlig ökning i spritdrycksförsäljningen. Enligt uppgift från Nya Systemaktiebolaget har utminuteringen av spritdrycker och vin under oktober 1955 överträffat motsvarande försäljning under år 1954 med 28 %. Uppdelning på spritdrycker och vin har ännu icke hunnit verkställas, och några motsvarande uppgifter rörande försäljningen för utskänkningsändamål föreligger heller icke. Det finnes dock anledning antaga, att ökningen inom utminuteringen huvudsakligen avser spritdryckerna och att försäljningen för utskänkningsändamål, som redan före den 1 oktober 1955 visat en nedåtgående tendens, ytterligare minskat.
Att på grundval av dessa knapphändiga upplysningar göra några föruIberäkningar rörande försäljningen av spritdrycker under återstoden av budgetåret är givetvis synnerligen vanskligt. Det synes dock sannolikt att en viss avmattning i efterfrågan på spritdrycker kan väntas under de närmast följande månaderna jämfört med oktober månad. Å andra sidan torde man
70 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
kunna förutse att slopandet av inköpsrestriktionerna kommer att under den tid beräkningen omfattar medföra en viss ökning av den totala spritdryckskonsumtionen i landet jämfört med tiden före försäljningsreformens genomförande. Om denna ökning uppskattas till förslagsvis 10 procent, skulle inleveransen å förevarande skattetitel under månaderna november 1955— juni 1956 komma att öka med närmare 60 miljoner kronor. För hela budgetåret 1955/56 skulle inkomsten alltså kunna beräknas till i runt tal 900 miljoner kronor.
I avsaknad av närmare hållpunkter rörande efterfrågeutvecklingen i fråga om spritdrycker efter restriktionssystemets slopande är det icke möjligt att förutse, om försäljningen av spritdrycker på längre sikt kommer att öka eller minska. Inleveransen å förevarande skattetitel under budgetåret 1956/ 57 synes därför böra beräknas till oförändrat 900 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket, som vill kraftigt understryka svårigheterna att, på grundval av försäljningsresultatet för den korta tid som förflutit sedan restriktionssyslemets slopande, förutse utvecklingen av inkomsterna på denna liksom övriga rusdrycksmedelstitlar, upptager i anslutning till kontrollstyrelsens beräkningar inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker för budgetåret 1955/56 till 900 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1956/57 uppföres med 925 000 000 kronor.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin
Inkomsttiteln omsättningsskatt å vin uppfördes första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/40 och omfattade avkastningen av dels den gamla omsättningsskatten på inhemskt vin -— som utgick för mousserande viner eller viner med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent med 70 öre för liter och för andra viner med 35 öre för liter — dels en av 1939 års urtima riksdag beslutad, från och med den 22 oktober 1939 tillämpad, särskild omsättningsskatt på alla slag av viner utgående med 50 procent av det belopp, som — denna skatt oberäknad —- betingades vid systembolagens inköp av viner i buteljerat skick. För vin med en alkoholhalt över 14 volymprocent utgick den särskilda omsättningsskatten dock med lägst 2 kronor för helbutelj och 1 krona för halvbutelj samt i fall då vinet tillhandahölls på andra butelj storlekar med 3 kronor för liter räknat. Genom beslut vid 1943 års riksdag skärptes vinbeskattningen genom införande av en utskänkningsskatt på vin, normerad i förhållande till priset på den beskattade varan med en viss minimibeskattning i fråga om starkvin. Härvid fastställdes samma skattesatser som för den särskilda omsättningsskatten, d. v. s. 50 procent av inköpspriset (med inräknande för svenskt vin av omsättningsskatten men oberäknat den särskilda omsättningsskatten), för starkvin dock lägst 3 kronor för liter, 2 kronor för helbutelj och 1 krona för halvbutelj. Bestämmelserna om vinbeskattningen blevo i samband med denna skatteskärpning sammanförda i en den 28 maj 1943 utfärdad förordning (nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Genom förordning den 30 januari 1948 (nr 19) höjdes skattesatserna för omsättningsskatten från och med den 1 februari 1948 till 60 procent av
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 71
inköpspriset, för starkvin dock lägst 4 kronor 50 öre för liter, 3 kronor för helbutelj och 1 krona 50 öre för halvbutelj. Genom förordning den 21 mars 1952 (nr 97), som trädde i kraft den 1 april 1952, nedsattes grundavgiften på inhemskt vin från 35 till 20 öre för liter svagvin och från 70 till 50 öre för liter starkvin eller mousserande vin samt fastställdes minimibeloppet för den särskilda omsättningsskatten på starkvin — med slopande av de särskilda skattesatserna för hel- och halvbuteljer — generellt till 4 kronor 50 öre för liter.
I och med att förordningen den 26 februari 1954 angående omsättningsoch utskänkningsskatt å rusdrycker (nr 72) trätt i kraft har förordningen den 28 maj 1943 angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin upphävts från och med den 1 april 1954. Enligt den nya förordningen skall omsättningsskatt utgå för starkvin med dels en grundavgift av 2 kronor för liter och dels en procentavgift motsvarande 25 procent av utminuteringspriset samt för lätta viner med en procentavgift motsvarande 33 procent av utminuteringspriset. Utminuteringspriset skall utgöras av det belopp som, skatten inberäknad, betingas vid varornas utminutering. För inhemskt vin skall omsättningsskatt därjämte utgå med en särskild tillverkningsavgift av 50 öre för liter, om vinets alkoholhalt överstiger 14 volymprocent eller vinet är mousserande eller därmed jämförligt, men eljest av 20 öre för liter. Utskänkningsskatten skall för starkvin utgå med 30 procent av varornas utminuteringspris. För lätta viner har utskänkningsskatten slopats.
De beräknade och behållna inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å vin under de fem senast förflutna budgetåren framgå av följande sammanställning. I
I riksstaten för budgetåret 1955/56 har omsättnings- och utskänkningsskatten å vin beräknats till 50 miljoner kronor.
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av omsättnings- och utskänkningsskatt å vin för budgetåren 1955/56 och 1956/57 anfört följande:
»Inleveransen under månaderna juli—oktober 1955, avseende försäljningen under månaderna juni—september, har uppgått till 19,2 miljoner kronor. Vid bibehållande av den gamla försälj ningslagstiftningen hade man på grundval därav kunnat förutse en inleverans för hela budgetåret 1955/56 av omkring 70 miljoner kronor. Hänsyn har därvid tagits till att vinförsäljningen under de tre första kvartalen 1955 ökat med över 25 procent sedan motsvarande tid 1954. Upphävandet av försäljningsrestriktionerna i
72 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
fråga om spritdrycker samt frigivandet av starkölet den 1 oktober 1955 kan dock väntas komma att medföra en viss avmattning i efterfrågeökningen beträffande vin. Att vinförsäljningen under återstående delen av budgetåret 1955/56 skulle komma att minska i förhållande till föregående år synes däremot icke sannolikt, förutsatt att den nuvarande pris- och inkomstutvecklingen icke i väsentlig mån ändras. Nettouppbörden å förevarande skattetitel under budgetåret 1955/56 synes i enlighet med dessa antaganden kunna beräknas till 60 miljoner kronor.
Med hänsyn till de ovan antydda svårigheterna att förutse utvecklingen på längre sikt efter det nya försäljningssystemets införande synes inleveransen för budgetåret 1956/57 böra beräknas till oförändrat 60 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket upptager i enlighet med kontrollstyrelsens beräkning inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å vin för budgetåret 1955/56 till 60 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1956/57 uppföres med likaledes 60 000 000 kronor.
Maltdrycks skatt
Enligt beslut av 1939 års urtima riksdag ersattes från och med den 1 januari 1940 den tidigare utgående maltskatten av en maltdrycksskatt. Gällande bestämmelser finnas angivna i förordningen den 15 december 1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker, med däri senare gjorda ändringar. Allt efter alkoholstyrkan indelas maltdryckerna i tre klasser. Första klassen omfattar maltdrycker, som ej innehålla mer än 1,8 viktprocent alkohol (lättöl). Andra klassen omfattar sådana till första klassen icke hänförliga maltdrycker, som ej innehålla mer än 2,8 viktprocent alkohol (öl), och tredje klassen omfattar alkoholstarkare maltdrycker (starköl). Skattesatserna utgjorde från början 30 öre för liter för maltdrycker av andra klassen och 54 öre för liter för maltdrycker av tredje klassen. Den 1 februari 1948 höjdes dessa skattesatser till 39 respektive 72 öre för liter och den 1 december 1950 höjdes skattesatserna ytterligare till 42 respektive 78 öre för liter. Enligt förordning den 26 maj 1954 (nr 525) utgår skatten på starköl med 1 krona 35 öre för liter från och med den 1 oktober 1955.
Undantagna från maltdrycksskatt voro från början hemtillverkade maltdrycker samt maltdrycker av första klassen. Genom förordning den 30 januari 1948 (nr 21) infördes emellertid från och med den 1 februari 1948 tillfällig skatt för lagrat svagdricka, som är hänförligt till maltdryck av första klassen, med 9 öre för liter. Denna skattesats höjdes genom förordning den 17 november 1950 (nr 572) till 12 öre för liter. Genom förordning den 26 maj 1954 (nr 277) har beskattningen av lagrat svagdricka upphört att gälla med utgången av juni 1954.
Av betydelse för beräkningen av inkomsterna av maltdrycksskatt är, att enligt den nya rusdrycksförsäljningsförordningen av den 26 maj 1954 (nr 521) starköl från och med den 1 oktober 1955 tiilhandahålles i samma utsträckning som andra rusdrycker på utminuterings- och utskänkningsställen.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 73
I riksstaten för budgetårel 1955/56 är inkomsten av maltdrycksskatt upptagen med 100 miljoner kronor.
Den försålda kvantiteten skattepliktiga maltdrycker av andra och tredje klasserna har enligt av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter under nedan angivna tillverkningsår (1 oktober—30 september) utgjort:
1950/51 ............ 172 milj. liter 1953/54 ............ 200 milj. liter
1951/52 ............ 185 » » 1954/55 ............ 218 * »
1952/53 ............ 193 » »
I efterföljande sammanställning har upptagits den månadsvis influtna uppbörden av maltdrycksskatt såväl under budgetåren 1950/51—1954/55 som under det nu löpande budgetårets första månader. I
Maltdrycksskatt
Miljoner kronor
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av maltdrycksskatten för budgetåren 1955/56 och 1956/57 anfört följande:
»Under månaderna juli—oktober 1955 har skatt, avseende utlämning av i stort sett endast maltdrycker av andra klassen influtit med 38,6 miljoner kronor. Inkomsten av maltdrycksskatten under samma tid föregående år uppgick till 32,3 miljoner kronor. Inkomstökningen — 6,3 miljoner kronor -— beror huvudsakligen på den ur försäljningssynpunkt synnerligen gynnsamma väderleken under den gångna sommaren.
Inkomsten av maltdrycksskatten under återstående del av budgetåret (november 1955—juni 1956) blir beroende av bryggeriernas utlämning av skattepliktiga maltdrycker under månaderna oktober 1955—maj 1956. Det är synnerligen vanskligt att beräkna den ökning i försäljningen av skattepliktiga maltdrycker, som den fr. o. m. den 1 oktober 1955 frigivna försäljningen av starköl torde komma att medföra. I Kungl. Maj :ts proposition nr 154 till 1954 års riksdag finnes å sid. 13 intagna vissa av särskild utredningsman verkställda beräkningar angående väntad försäljning av starköl efter det att sådan försäljning frigivits. Utredningsmannen har påpekat, att säkra hållpunkter för ett bedömande av omsättningens storlek saknades. Med be-
74 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
aktande av omsättningsförhållandena bl. a. i Danmark beträffande maltdrycker av motsvarande slag som svenska maltdrycker av tredje klassen har utredningsmannen utgått från en försäljningsvolym för starköl av omkring 10 miljoner liter för år, vilket efter nu gällande skattesats av en krona 35 öre för liter skulle ge en skatteinkomst av omkring 13 miljoner kronor. Med hänsyn till vissa från branschmannahall nu inhämtade upplysningar skulle det kunna antagas, att försäljningen av starköl kan bli större än vad ovan sagts. Sålunda anses det troligt, att försäljningsvolymen av sådant öl kan komma att uppgå till bortåt 10 procent av totalförsäljningen av skattepliktiga maltdrycker. Den ökade konsumtionen av starköl torde dock medföra viss minskning i försäljningen av öl.
Enligt vad som under hand inhämtats från Nya Systemaktiebolaget, som handhar försäljningen av starköl, har försäljningen genom utminutering av svenskt starköl under oktober månad uppgått till omkring 3,5 miljoner liter, vartill kommer bortåt 1 miljon liter, som försålts för utskänkning. Försäljningen under första halvdelen av månaden har varit omkring dubbelt så stor som under andra halvdelen. Såvitt upplysts synes man kunna ha anledning räkna med att försäljningen av svenskt starköl i fortsättningen under en tolvmånadersperiod skall uppgå till minst 70 miljoner flaskor eller bortåt 24 miljoner liter, vilket skulle innebära en månatlig försäljning av i genomsnitt 2 miljoner liter. Enligt denna beräkning skulle inkomsten av skatt å starköl under månaderna november 1955—juni 1956 bli (8 • 2 000 000
1,35 - ) 21,6 miljoner kronor. Härtill bör emellertid läggas under samma tid inflytande skatt för merförsäljningen under oktober 1955, 3,4 miljoner kronor, samt skatt för de kvantiteter starköl, som genomsnittligt lagerhålles av systemaktiebolaget, uppskattningsvis 0,5 miljon kronor. Inkomsten av skatten på starköl under november 1955—juni 1956 skulle enligt denna beräkning kunna angivas till (21,6 -f- 3,4 -j- 0,5 =) 25,5 miljoner kronor. Under samma tid synes inkomsten av skatten på öl kunna beräknas till omkring 50 miljoner kronor, därvid bryggeriernas utlämning av denna vara under tiden den 1 oktober 1955—31 maj 1956 beräknats till 120 miljoner liter. Inkomsten av maltdrycksskatten under hela budgetåret 1955/56 synes sålunda kunna angivas till (38,6 + 25,5 + 50,0 =) 114,1 miljoner kronor eller avrundat till 115 miljoner kronor.
Vad beträffar inkomsten av maltdrycksskatten under budgetåret 1956/57 synes densamma i vad avser skatten på starköl i enlighet med vad ovan anförts kunna beräknas med utgångspunkt från en försäljning av omkring 24 miljoner liter. Efter gällande skattesats å 1 krona 35 öre för liter skulle inkomsten härav kunna angivas till omkring 32 miljoner kronor. Till den del maltdrycksskatten härflyter av försäljning av öl synes man kunna beräkna densamma med utgångspunkt från en försäljning av omkring 195 -;i.ioner liter. Härvid har hänsyn tagits dels till omsättningsminskning till toljd av den frigivna starkölsförsäljningen dels ock till viss allmän efterfrageokning på öl. Inkomsten av skatten på öl skulle enligt denna beräkning efter gällande skattesats å 42 öre för liter kunna angivas till omkring 82 miljoner kronor. Inkomsten av maltdrycksskatt under budgetåret 1956/57 skulle sålunda kunna upptagas till (32,0 + 82,0 =) 114 miljoner kronor eller avrundat till 115 miljoner kronor.» I
I anslutning till kontrollstyrelsens beräkning uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna av maltdrycksskatt till 115 000 000 kronor för budgetåret 1955/56 samt föreslår, att inkomsttiteln för budgetåret 1956/57 uppföres med 120 000 000 kronor.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
75 Skatt å läskedrycker
Skatt å läskedrycker, som infördes genom beslut av 1939 års urtima riksdag, utgår jämlikt förordning den 22 december 1939 (nr 919), vilken trädde i kraft den 1 februari 1940. Skattesatsen utgjorde från början 10 öre för liter, dock lägst 50 kronor för månad för varje tillverkare. Genom förordning den 25 maj 1941 (nr 253) höjdes skatten till 12 öre för liter och genom förordning den 30 januari 1948 (nr 22), vilken trädde i kraft den 1 februari 1948, till 18 öre för liter. Genom förordning den 17 november 1950 (nr 573) har skatten från och med den 1 december 1950 ytterligare höjts till 21 öre för liter.
Den beräknade och redovisade nettoinkomsten av skatten på läskedrycker har under nedannämnda budgetår uppgått till följande belopp:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1950/51.......... 31,11 30,00
1951 52 .......... 34,76 35,00
1952/53.......... 35,46 35,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1953/54 .......... 40,96 35,00
1954 55.......... 39,39 45,00
1955/56.......... 42,00
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen rörande beräkningen av statsverkets inkomster av skatt å läskedrycker för budgetåren 1955/56 och 1956/57 anfört följande:
»Under månaderna juli—september 1955 har uppbörden av läskedrycksskatt uppgått till 17,3 miljoner kronor, medan under motsvarande tid föregående år inflöt 12,1 miljoner kronor. Inkomstökningen torde huvudsakligen bero på de för läskedrycksindustrien synnerligen gynnsamma väderleksförhållandena under den gångna sommaren. För återstående del av innevarande budgetår torde man kunna räkna med en i förhållande till motsvarande tid föregående budgetår ungefärligen oförändrad försäljning av läskedrycker, varför beräkningen torde kunna ske med ledning av förra årets värden. Uppbörden av läskedrycksskatt uppgick under månaderna oktober 1954—juni 1955 till 27,4 miljoner kronor. Inkomsten av laskedrycksskatten för hela budgetåret 1955/56 skulle sålunda kunna angivas till (17,3 + 27,4 =) 44,7 eller avrundat till 45 miljoner kronor.
Vid beräkning av inkomsten av läskedrycksskatt under budgetåret 1956/ 57 synes man icke kunna begagna sig av inkomstuppgifterna för innevarande budgetår, då omkring 5 miljoner kronor av inkomsten kan antagas vara beroende på gynnsamma väderleksförhållanden under sommaren 1955. Beräkningen synes i stället böra göras med utgångspunkt från skatteinkomsten under budgetåret 1953/54, som blev 41 miljoner kronor. Med hänsyn till viss mindre efterfrågeökning skulle inkomsten av läskedrycksskatt under budgetåret 1956/57 kunna angivas till 43 miljoner kronor.»
I enlighet med kontrollstyrelsens beräkning uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna av läskedrycksskatten till 45 000 000 kronor för budgetåret 1955/56 samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1956/57 uppföres med 43 000 000 kronor.
76 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
Statlig nöjesskatt
Den statliga nöjesskatten är en genom förordning den 22 december
1939 (nr 931) jämlikt beslut av 1939 års urtima riksdag från och med den 1 januari 1940 införd skatteform. Denna skatt uttogs ursprungligen i anslutning till den kommunala nöjesskatten samt utgick härvid med visst belopp för varje biljett. Sedan genomfördes genom förordning den 14 juni
1940 (nr 478) den ändringen, att för nöjestillställning, till vilken allmänheten har tillträde mot avgift, kommun, inom vars område nöjestillställningen äger rum, skall uttaga en särskild avgift att fördelas mellan staten och kommunen. Vidare har genom förordning den 26 november 1943 (nr 786) förordnats om uttagande i vissa fall av nöjesskatt å den s. k. restaurangdansen.
Enligt förordningen om nöjesskatt den 21 december 1945 (nr 823) med däri genom förordning den 30 januari 1948 (nr 24) från och med den 2 februari 1948 genomförda ändringar beträffande nöjesskatten för biografförestallningar gäller i fråga om skattesatser, att nöjesskatten utgår med 15 procent på bruttopriset för varje biljett, inberäknad skatten, dock att för biografföreställning nöjesskatten utgår med 30 procent, om biljettpriset icke överstiger en krona, och eljest med 30 procent av en krona och 45 procent av återstoden av biljettpriset. Motsvarande skattesatser för biograf föreställning utgjorde före den år 1948 vidtagna ändringen 15 och 30 procent. På den s. k. restaurangdansen utgår skatt efter tre olika taxor beroende på om ifrågakommande utskänkning avser spritdrycker eller vin eller endast pilsnerdricka och alkoholfria drycker. Före den år 1948 vidtagna ändringen gällde, att nöjesskatten genomgående skulle fördelas med hälften till staten och med hälften till vederbörande kommun. Nämnda ändring innebär, att nöjesskatten för biograf föreställning i stället skall fördelas med tre fjärdedelar till staten och en fjärdedel till kommunen.
Enligt förordning den 8 juni 1951 (nr 457) utgår från den 1 juli 1951 till producent av svensk film bidrag med 20 procent av statens andel i nöjesskatten för biografföreställning, vid vilken bidragsberättigande film visas. Genom förordning den 6 maj 1955 (nr 169) har denna bestämmelse ändrats så, att från och med den 1 juli 1955 utgår bidrag för film som framställts helt i färg med 35 procent och för övrig film med oförändrat 20 procent. Etter det bidrag till producenter av svensk film utgått med 2,49 miljoner kronor har i nöjesskatt för svensk film under budgetåret 1954/55 influtit 9,94 miljoner kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är statlig nöjesskatt upptagen till 57 miljoner kronor. Den till statsverket inlevererade respektive i riksstaten beräknade nöjesskatten har under de senaste budgetåren uppgått till följande belopp:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
77 Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1950/51 .......... 43,84 45,00
1951/52.......... 49,07 40,00
1952/53 .......... 53,79 50,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1953/54.......... 55,09 55,00
1954/55.......... 56,83 60,00
1955/56.......... 57,00
Under innevarande budgetårs fyra första månader ha influtit 16,12 miljoner kronor mot 16,26 miljoner kronor under motsvarande period förra året.
Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsten på titeln statlig nöjesskatt komma att uppgå till 55,61 miljoner kronor under budgetåret 1955/56 och till 55,64 miljoner kronor under budgetåret 1956/57.
Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden av nöjesskatt för innevarande budgetår till 57 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln nöjesskatt för budgetåret 1956/57 upptages till 59 000 000 kronor.
Skatt å elektrisk kraft
Genom förordning den 1 juni 1951 (nr 374) infördes från den 20 juni 1951 skatt å elektrisk kraft. Skatten utgick för lågspänd kraft, som uppmättes, med 1 öre för kilowattimme och för annan lågspänd kraft ävensom för högspänd kraft med 10 procent av kraftens beskattningsvärde. Genom förordning den 23 maj 1952 (nr 358), vilken trädde i kraft den 20 juni 1952, har skatteplikten begränsats till kraft, som förbrukas i industriell rörelse med en årsförbrukning av mer än 40 000 kilowattimmar. För denna förbrukning utgår elskatten liksom förut med 10 procent av kraftens beskattningsvärde.
Under budgetåret 1954/55 har på ifrågavarande inkomsttitel redovisats 35,05 miljoner kronor. I riksstaten för budgetåret 1955/56 har skatt å elektrisk kraft upptagits med 37 miljoner kronor. I
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen vid beräkning av inkomsterna på denna titel anfört följande:
»Under budgetåret 1954/55 inflöt 35,1 miljoner kronor, vilket innebar en inkomstökning gentemot närmast föregående budgetår med 11 procent. Ökningen berodde på ökad förbrukning av elektrisk kraft och höjda kraftpriser.
Enligt vad inhämtade uppgifter ger vid handen kan man även under innevarande år räkna med viss, dock ej fullt så stark ökning av skatteinkomsten. Ökningstendensen motverkas av den nu aktuella bristande tillgången på vattenkraft, men förstärkes något genom höjda kraftpriser. Det torde finnas anledning antaga, att skatteinkomsten under budgetåret 1955/ 56 skall bli omkring 9 procent större än under föregående budgetår, eller omkring 38 miljoner kronor. Under tiden 1 juli—31 oktober 1955 har influtit 11,8 miljoner kronor, varför inkomsten under återstående del av budgetåret kan beräknas till 26,2 miljoner kronor. Under förutsättning att vattenkraft i tillräcklig omfattning finnes tillgänglig torde man kunna räkna med
78 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
en fortsatt kraftig ökning av förbrukningen av elektrisk kraft. En fortsatt höjning av kraftpriserna efterhand som tidigare avtal om kraftleveranser utgår, torde även vara att vänta. På grundval härav kan skatteinkomsten för budgetåret 1956/57 angivas till 45 miljoner kronor.»
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1955 har vattenfallsstyrelsen beträffande beräkning av skatt å elektrisk kraft meddelat:
»Någon statistik över landets slutliga kraftkonsumenters totala kraftbetalning finnes icke och ännu mindre över den del därav, som belöper på industrier respektive på sådana med större förbrukning än 40 000 kWh per år. En direkt uppskattning av denna inkomstpost respektive en beräkning av dess ändring relativt hittills influtna verkliga belopp måste därför grundas på osäkra uppskattningar. Under förutsättning dels att landets energikonsumtion kommer att förlöpa enligt en inom Centrala Driftledningen uppgjord prognos, dels att Vattenfallsstyrelsens medelpriser för industriell kraftförbrukning äro tillämpliga inom hela landet, kan, därest för elskatten i fortsättningen komma att gälla nuvarande grunder, totalbeloppet för 'Skatt å elektrisk kraft’ uppskattas till 37 000 000 kronor för budgetåret 1955/56 och 40 000 000 kronor för budgetåret 1956/57.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av skatt å elektrisk kraft till 38 000 000 kronor för budgetåret 1955/56 samt föreslår, att ifrågavarande inkomsttitel i riksstaten för budgetåret 1956/57 uppföres med ett belopp av 45 000 000 kronor. II.
II. Uppbörd i statens verksamhet
De under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» upptagna inkomsttitlarna voro i riksstaten för budgetåret 1954/55 beräknade till ett belopp av 153,92 miljoner kronor och gåvo enligt budgetredovisningen en sammanlagd nettoinkomst av 153,78 miljoner kronor. Hur den redovisade nettoinkomsten fördelade sig på de olika uppbördstitlarna framgår av bilaga B.
Riksstaten för budgetåret 1955/56 upptager under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» en sammanlagd inkomstsumma av 173,28 miljoner kronor. Beträffande samtliga de under denna rubrik upptagna inkomsttitlarna, utom vattendomstolsavgifter, har riksräkenskapsverket hos vederbörande myndigheter anhållit om uppgifter på de belopp, med vilka inkomsterna på titlarna i fråga kunna beräknas inflyta under vart och ett av budgetåren 1955/56 och 1956/57. Med stöd av de utav myndigheterna lämnade uppgifterna har riksräkenskapsverket, såsom framgår av bilaga C, beräknat utfallet av inkomstsumman under »Uppbörd i statens verksamhet» under budgetåret 1955/56 till 161,24 miljoner kronor eller alltså 12,04 miljoner kronor mindre än som beräknats i riksstaten. Minskningen kan till övervägande del hänföras till en beräknad nedgång av inkomst av myntning och justering.
För budgetåret 1956/57 har riksräkenskapsverket på sätt framgår av pärslutna bilaga D under denna rubrik beräknat ett sammanlagt belopp av
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
159,88 miljoner kronor. Då bland annat sjökarteverket från och med den 1 januari 1956 kommer att uppgå i det av 1955 års riksdag beslutade sjöfartsverket bör titeln inkomster vid sjökarteverket i riksstaten för budgetåret 1956/57 ändras till förslagsvis »Försäljning av sjökort m. m.s>. I övrigt torde inrättandet av det nya ämbetsverket icke nödvändiggöra några ändrade beteckningar i vad avser titlarna under uppbörd i statens verksamhet.
Riksräkenskapsverket har funnit anledning göra särskilda uttalanden allenast beträffande följande inkomsttitlar.
Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet. För denna titel har under budgetåret 1954/55 redovisats en inkomst på 5,05 miljoner kronor. I riksstaten för innevarande budgetår har titeln upptagits till 4,80 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1955 har riksförsäkringsanstalten angående beräkning av inkomsterna på titeln meddelat följande:
»Under denna riksstatstitel redovisas följande inkomster:
1) tilläggsavgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten enligt 16 § olycksfallsförsäkringslagen, resp. 39 § lagen om försäkring för yrkesskada,
2) bidrag från socialförsäkringsbolag enligt samma lagrum,
3) ersättning från den i 19 § olycksfallsförsäkringslagen, resp. 41 § lagen om försäkring för yrkesskada, omförmälda fonden för riksförsäkringsanstaltens bestyr med fondens förvaltning,
4) ersättning från riksförsäkringsanstaltens trafiklivräntefond för anstaltens bestyr med livränterörelse enligt lagen om trafikförsäkring å motorfordon.
1. Tilläggsavgifter. De under budgetåret 1955/56 till riksförsäkringsanstalten inflytande försäkringsavgifterna enligt olycksfalls- och yrkesskadeförsäkringslagarna torde kunna beräknas efter avdrag av återreglerade avgifter utgöra omkring 48,0 milj. kr. Lindring i försäkringsavgifter på grund av arbetsgivares åtagande att helt eller delvis bestrida ersättning kan uppskattas till omkring 3 milj. kr. Motsvarande tilläggsavgifter, som utgöra 5 % av summan av dessa belopp 51,0 milj. kr., kunna sålunda beräknas till omkring 2,55 milj. kr.
För budgetåret 1956/57 torde inflytande försäkringsavgifter kunna uppskattas till omkring 40,5 milj. kr. och lindring till omkring 2,0 milj. kr. samt tilläggsavgifterna sålunda till omkring 2,1 milj. kr.
2. Bidrag. Under budgetåret 1955/56 skall enligt från försäkringsinspektionen erhållen uppgift i bidrag erläggas 2 215 677: 24 kr.
Socialförsäkringsbolagens försäkringsavgifter för år 1955 kunna uppskattas till omkring 48,0 milj. kr., förekommande lindringsbelopp häri inräknade. De häremot svarande bidragen utgörande 3 % av summan, vilka skola erläggas under budgetåret 1956/57, kunna sålunda uppskattas till omkring 1,44 milj. kr.
3. Ersättning för riksförsäkringsanstaltens bestyr med viss fondförvaltning. Enligt kungl. brev den 27 juni 1930 skall från den i 19 § olycksfallsförsäkringslagen (41 § yrkesskadeförsäkringslagen) omförmälda fonden för värjo budgetår utgå ett belopp av 22 000 kr. såsom ersättning till statsverket för riksförsäkringsanstaltens bestyr med förvaltning av fonden.
4. Ersättning för riksförsäkringsanstaltens bestyr med livränterörelse en-
80 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
ligt lagen om trafikförsäkring å motorfordon. Bestämmelser angående ersättning till statsverket från den för ifrågavarande rörelse bildade fonden ha meddelats i kungl. brev den 19 december 1930. Denna ersättning, som under budgetåret 1955/56 utgör 3 474: 79 kr., kan under budgetåret 1956/57 beräknas inflyta med omkring 3 000 kr.
De sammanlagda inkomsterna under ifrågavarande riksstatstitel kunna sålunda i avrundade tal uppskattas till 4 800 000 kr. för budgetåret 1955/56 och 3 500 000 kr. för budgetåret 1956/57.»
1 anslutning till riksförsäkringsanstaltens beräkningar upptager riksräkenskapsverket ifrågavarande titel för innevarande budgetår till 4 800 000 kronor samt föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1956/57 uppföres med 3 500 000 kronor.
Inkomst av myntning och justering. På denna titel ha under de senaste budgetåren de beräknade och behållna inkomsterna uppgått till följande be-
lopp:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1950/51.......... 6,43 7,00
1951/52.......... 3,74 5,00
1952/53.......... 5,67 3,50
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1953/54.......... 11,90 4,00
1954/55 .......... 22,90 25,50
1955/56 .......... 35,00
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 oktober 1955 har mynt- och justeringsverket uppskattat inkomsterna på ifrågavarande titel till 20,3 miljoner kronor under budgetåret 1955/56 och 14,2 miljoner kronor under budgetåret 1956/57. Mynt- och justeringsverket har härvid, efter att ha erinrat om att titeln i innevarande års riksstat upptagits till 35,0 miljoner kronor, anfört följande:
»Genom Kungl. Brev den 14 maj 1954 bemyndigades verket att försöksvis genomföra en prägling av 5-kronemynt till ett belopp av 100 miljoner kronor.
Präglingen påbörjades den 1 oktober 1954 och utgjorde under budgetåret 1954/55 22,5 miljoner kronor i stället för beräknade 25,6 miljoner kronor. Behållningen av 5-kronemynt i Riksbanken och mynt- och justeringsverket utgjorde den 30 juni 1955 12,2 miljoner kronor.
I skrivelse den 4 mars 1955 har verket beräknat präglingen av 5-kronemynt under budgetåret 1955/56 till 34,2 miljoner kronor motsvarande en vinst av 27 miljoner kronor. Vinsten av övrig prägling uppskattades till
2,2 miljoner kronor och vinsten av justering till 1 miljon kronor eller sammanlagt 30,2 miljoner kronor.
Då emellertid efterfrågan å 5-kronemynt under de senaste månaderna icke motsvarat den planerade tillverkningen synes präglingen av 5-kronemynt nu böra beräknas till 18 miljoner kronor, motsvarande en vinst av 13,8 miljoner kronor. Härigenom och då behovet av skiljemynt i övrigt enligt verkställd prognos torde uppgå till 13,2 miljoner kronor med en vinst av
5,5 miljoner kronor samt inkomst av justering uppskattas till 1 miljon kronor blir vinsten sammanlagt 20,3 miljoner kronor under budgetåret 1955/56. För budgetåret 1956/57 är vinstberäkningen i hög grad beroende på 5-kronemyntningens storlek.
81 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
I den händelse 18 miljoner kronor av detta myntslag präglas under innevarande budgetår, torde det med hänsyn till nuvarande efterfrågan vara mycket tveksamt, om under budgetåret 1956/57 ett lika stort belopp kan präglas, utan att en för stor upplagring måste ske i Sveriges Riksbank.
Under de första tio månaderna efter emissionen av 5-kronemynt har utelöpande mynt av detta slag ökat med cirka 11,6 miljoner kronor, vilket per år skulle motsvara cirka 14 miljoner kronor varvid dock är att marka, att första månaden efter emissionen utväxlingen var 5,5 miljoner kronor. Den beräknade årliga förbrukningen torde av denna anledning vara högt be-
rdDend’l oktober fanns i Riksbanken och Mynt- och justeringsverket 13,8 miljoner kronor, vilket tillsammans med återstående nypraglmg 18 miljoner kronor minskat med redan präglade 2,9 miljoner kronor efter avdrag av den beräknade åtgången skulle giva en beräknad lagerhållning den 1 juli 1956 av 18,4 miljoner kronor. Under sådana omständigheter torde präglingen under hudgetåret 1956/57 icke kunna beräknas till ett högre belopp än 10 milioner kronor motsvarande en vinst av 7,7 miljoner kronor. Med en beräknad vinst å övriga myntslag samt av justering till samma belopp, s°m under innevarande budgetår skulle alltså inkomsterna a riksstatstiteln Inkomst av myntning och justering’ under budgetåret 1956/57 beraknas till
14,2 miljoner kronor.»
I anslutning till mynt- och justeringsverkets beräkning upptager riksräkenskapsverket ifrågavarande titel till 20 000 000 kronor för budgetåret 1955/56 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1956/57 uppföres med 15 000 000 kronor.
Bidrag till bank- och fondinspektionen. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 oktober 1955 har bank- och fondinspektionen uppskattat inkomsterna på ifrågavarande titel till 438 000 kronor för budgetåret 1955/56 och till 435 000 kronor för budgetåret 1956/57. Från och med ingången av år 1956, då 1955 års lag om bankrörelse träder i kraft, kommer bank- och fondinspektionen att vara registreringsmyndighet för bankaktiebolag i stallet för som hittills patent- och registreringsverket, varigenom bank- och fondinspektionen kommer att tillföras vissa uppbördsmedel i form av registreringsavgifter. Riksrälcenskapsverket har i utlåtande den 23 november 1955 förordat att dessa registreringsavgifter i enlighet med förslag från bankoch fondinspektionen skola redovisas på förevarande inkomsttitel.
Riksräkenskapsverket, som förutsätter att registreringsavgifterna för bankaktiebolag komma att redovisas enligt bank- och fondinspektionens hemställan upptager i anslutning till bank- och fondinspektionens beräkning efter avrundning inkomsttiteln till 440 000 kronor för budgetåret 1955/56 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1956/57 uppföres med likaledes 440 000 kronor.
Bidrag för tillsyn över sparbankerna. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 18 oktober 1955 har sparbanksinspektionen uppskattat inkomsterna på ifrågavarande titel till 305 000 kronor för budgetåret 1955/56 och till 200 000
(i Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 saml. Nrl. Bil.l. Bihang 1
82 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
kronor för budgetåret 1956/57. Beträffande uppskattningen för budgetåret 1956/57 har inspektionen anfört följande:
»I och med att nya sparbankslagen i sin helhet blir tillämplig på sparbank — vilket sker så snart denna vunnit registrering — kommer uppdrag som allmänt ombud för sparbanken att upphöra. Det är emellertid omöjligt att på förhand förutse i vilken utsträckning allmänna ombudens verksamhet kommer att upphöra redan under nästkommande kalenderår och därför ock huru stora arvodena komma att bli och vilka bidrag som till bestridande av dessa arvoden skola infordras från sparbankerna. Ovan upptaget inkomstbelopp å 200 000 kronor är därför till stor del ren gissning.»
Riksräkenskapsverket upptager i anslutning till sparbanksinspektionens beräkning inkomsttiteln till 305 000 kronor för budgetåret 1955/56 samt föreslår, att titeln tills vidare uppföres med 200 000 kronor för budgetåret 1956/57.
Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt. Beträffande beräkningen av denna titel har statens centrala frökontrollanstalt i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 oktober 1955 anfört följande:
»Vid den inkomstberäkning, som anstalten verkställde föregående år för budgetåret 1955/56 upptogs inkomsterna till 1 400 000 kronor, varvid anstalten reserverade sig för den inkomstminskning, som kunde komma att uppstå, om anstalten skulle gå miste om den nuvarande analyseringen av oljeväxtfrö för industriellt ändamål. Till grund för denna inkomstberäkning låg anstaltens inkomster under budgetåret 1953/54, som uppgingo till ca 1 475 000 kronor. Det synes emellertid som om denna inkomst i hög grad berodde på, att anstalten under budgetåret lyckades få in ett avsevärt belopp i utestående fordringar, varjämte det nya avtalet med Allmänna svenska utsädesbolaget i Svalöv, vilket trädde i kraft den 1 juli 1953, medförde en viss förskjutning av inkomsterna genom att å konto inbetalningen från bolaget höjdes från 90 000 till 150 000 kronor. Budgetåret 1954/55 uppgingo inkomsterna till cirka 1 310 000 kronor. Under förutsättning av ett normalt skördeår och en i stort sett bibehållen omfattning av anstaltens verksamhet torde inkomsterna för såväl innevarande som nästkommande budgetår komma att uppgå till cirka 1 300 000 kronor.
Genom beslut av Sveriges Oljeväxtintressenter förening u. p. a. kommer emellertid analyseringen av oljeväxtfrö för industriellt ändamål att läggas om. Därest anstalten härigenom helt skulle gå miste om detta uppdrag, skulle detta betyda en inkomstminskning på cirka 200 000 kronor. Om däremot anstaltens framställning till Kungl. Maj :t om anvisande av medel för inköp av erforderlig apparatur för verkställande av de kemiska analyser, som framdeles avses skola utföras med oljeväxtfrö för industriellt ändamål, torde inkomsterna härav beräknas uppgå till cirka 100 000 kronor. Anslag härför och tillstånd för anstalten att få utföra dylika undersökningar har emellertid ännu icke erhållits. Anstalten anser sig därför icke nu kunna räkna med någon inkomst härav och har på grund härav beräknat inkomsterna för vart och ett av budgetåren 1955/56 och 1956/57 till 1 100 000 kronor.»
Efter vad riksräkenskapsverket inhämtat har anstalten sedermera erhållit vissa anslag till ny apparatur.
83 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna på ifrågavarande titel till 1 250 000 kronor för budgetåret 1955/56 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1956/57 uppföres med 1 300 000 kronor.
III. Diverse inkomster
Bötesmedel. Under budgetåret 1953/54 utgjorde uppbörden på denna titel 12,97 miljoner kronor och under budgetåret 1954/55 14,39 miljoner kronor. Under de tre första månaderna av innevarande budgetår är uppbörden på titeln 20 procent högre än för motsvarande tid under föregående budgetår. Enligt av riksräkenskapsverket från överståthållarämbetet och länsstyrelserna infordrade uppgifter beräknas inkomsten av bötesmedel för budgetåren 1955/56 och 1956/57 till respektive 13,85 och 14,03 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar bötesmedlen för innevarande budgetår till 16 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1956/57 beräknas till 17 000 000 kronor.
Totalisatormedel. De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgå av följande sammanställning:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1950/51.......... 8,83 7,50
1951/52.......... 12,84 7,50
1952/53.......... 15,12 11,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1953/54.......... 16,93 15,00
1954/55.......... 20,09 18,00
1955/56.......... 22,00
Under innevarande budgetårs första kvartal ha inkomsterna i förhållande till motsvarande tid föregående år ökats med 7 procent.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 oktober 1955 har lantbruksstyrelsen uppskattat inkomsten av totalisatormedel till 21 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till 22 miljoner kronor för budgetåret 1956/57.
Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden på inkomsttiteln totalisatormedel för budgetåret 1955/56 till 22 000 000 kronor samt förordar, att titeln för budgetåret 1956/57 upptages till 23 000 000 kronor.
Tipsmedel. Under de senaste budgetåren ha statsverkets beräknade och redovisade tipsmedelsinkomster uppgått till följande belopp:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1950/51.......... 40,32 33,00
1951/52.......... 48,30 43,00
1952/53.......... 56,88 50,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1953/54.......... 70,87 65,00
1954/55 .......... 76,46 80,00
1955/56.......... 90,00
Aktiebolaget Tipstjänst har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 22 oktober 1955 beräknat bolagets inleverans av tipsmedel till 76,40 miljoner
84 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
kronor för budgetåret 1955/56 och till samma belopp för budgetåret 1956/57. Härvid har bolaget med hänsyn till att omsättningen under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår endast obetydligt överstiger omsättningen under motsvarande period föregående budgetår samt under antagande om oförändrat antal tävlingsveckor räknat med samma insatsbelopp under innevarande och nästkommande budgetår som under budgetåret 1954/55.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av tipsmedel för budgetåret 1955/56 till 78 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1956/57 upptages till 80 000 000 kronor.
Lotterimedel. Av nedanstående sammanställning framgå de för de senaste budgetåren beräknade och redovisade inkomsterna på titeln lotterimedel:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1950/51.......... 77,39 75,00
1951/52.......... 83,68 80,00
1952/53.......... 90,10 85,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1953/54.......... 93,98 95,00
1954/55.......... 97,79 100,00
1955/56.......... 105,00
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 19 oktober 1955 har Svenska penninglotteriet aktiebolag meddelat, att bolaget — under antagande att lottförsäljningen må kunna under hela budgetåret 1955/56 fortgå i ungefär samma omfattning som efter den 1 juli i år — beräknar kunna under budgetåret 1955/56 inleverera ett belopp av i runt tal 96,5 miljoner kronor att tillgodoföras inkomsttiteln lotterimedel. Vad beträffar budgetåret 1956/57 har bolaget förslagsvis beräknat kunna inleverera likaledes 96,5 miljoner kronor att tillgodoföras inkomsttiteln lotterimedel, under förutsättning att nu rådande konjunkturförhållanden komma att bestå.
Vid den av bolaget för budgetåret 1955/56 verkställda beräkningen ha inleveranserna av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda lotter uppskattats till 91,86 miljoner kronor, medan i form av vinst på bolagets verksamhet beräknats komma att på förevarande titel inflyta 4,64 miljoner kronor. Inleveransen under första hälften av budgetåret 1955/56 av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda lotter avser dragningarna under månaderna juni—november 1955 och kan därför redan nu exakt angivas. Den uppgår till 46,16 miljoner kronor, vilket belopp överstiger inleveranserna under motsvarande period föregående år med omkring 2 procent.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av lotterimedel för budgetåret 1955/56 till 100 000 000 kronor samt förordar, att den för budgetåret 1956/57 beräknas till 103 000 000 kronor.
Övriga diverse inkomster. Denna inkomsttitel har i riksstaten för budgetåret 1955/56 uppförts med ett belopp av 30 miljoner kronor. Titeln tillgodoföres bland annat inflytande belopp respektive belastas med restitutioner av vissa äldre skatter.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 85
De på ifrågavarande inkomsttitel under budgetåret 1954/55 redovisade inkomsterna uppgå till netto 17,26 miljoner kronor. Bland inkomsterna märkas från Bolidens gruvaktiebolag inbetalt överskott av legodrift med 7,40 miljoner kronor och restavgifter med 3,26 miljoner kronor.
överskottet av legoavgifter från Bolidens gruvaktiebolag kan med hänsyn till de höga kopparpriserna beräknas komma att uppgå till ca 10 miljoner kronor för budgetåret 1955/56. Då en viss nedgång i kopparpriserna förefaller sannolik torde ifrågavarande överskott under budgetåret 1956/57 kunna uppskattas till ca 8 miljoner kronor. Enligt Kungl. brev den 17 juni 1955 kommer i samband med kolclearingkassans avveckling i kassan innestående medel, 18,2 miljoner kronor, att tillföras inkomsttiteln under budgetåret 1955/56. Övriga inkomster under titeln kunna för vartdera av budgetåren 1955/56 och 1956/57 beräknas till ca 10 miljoner kronor.
På grund av vad ovan anförts beräknar riksräkenskapsverket den behållna uppbörden på inkomsttiteln övriga diverse inkomster för budgetåret 1955/56 till 38 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1956/57 uppföres med ett belopp av 18 000 000 kronor.
86 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder
Postverket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för postverket för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av postverket upptagits ett belopp av 6 miljoner kronor.
Generalpoststyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 oktober 1955 beträffande inkomsterna under budgetåren 1955/56 och 1956/57 å riksstatstiteln postverket anfört följande:
»De beräknade inkomsterna ha sammanförts i nedanstående tabell, vari för jämförelse upptagits inkomsterna jämväl för budgetåret 1954/55.
Beträffande de beräknade inkomsterna må anföras följande.
Under budgetåret 1954/55 uppgick frankoteckensuppbörden till 221 371 732 kronor mot 211 454 542 kronor budgetåret 1953/54. ökningen uppgick alltså till 9 917 190 kronor eller till omkring 4,7 procent. För tiden juli—september 1955 har frankoteckensuppbörden vid postanstalterna ökat med ca 2,8 pi ocent i förhållande till uppbörden för samma tid 1954. Härvid är emellertid att märka, att uppbörden för september månad 1954 på grund av de under denna månad förrättade kommunala valen uppgick till betydligt större belopp, än vad som kan anses såsom normalt för månaden.
Vid beräkningen av frankoteckensuppbörden för budgetåren 1955/56 och 1956/57 har styrelsen utgått från de porton, som f. n. gälla för olika försändelseslag. Med hänsyn till att uppbörden såsom ovan sagts utvisat ökning såväl för det sistförflutna budgetåret som för den hittills förflutna delen av innevarande budgetår, har styrelsen nu ansett sig kunna beräkna frankoteckensuppbörden för innevarande budgetår till 231 miljoner kronor, motsvarande en ökning av ca 4,3 procent i förhållande till uppbörden för budgetåret 1954/55. Efter vad nu kan bedömas anser styrelsen sig kunna räkna med viss ökning av trafikvolymen även under budgetåret 1956/57. Frankoteckensuppbörden för sistnämnda budgetår har därför uppskattats till 239 miljoner kronor.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
87 Inkomsttitel
Verkliga
inkomster
budgetåret
1954/55
Beräknade inkomster budgetåren
1955/56
Frankoteckensuppbörd.............................
Inkomster för befordran av tjänsteförsändelser......
Inkomster av tidningsrörelsen......................
Ersättning för postgirorörelsen.....................
Vinst av postgirorörelsen..........................
Ersättning från postsparbanken....................
Vinst från postsparbanken.........................
Övriga inkomster av inrikes rörelsen och e. o. uppbörd Ersättning för
bestyret med skatteuppbörden...................
försäljning av statsstämplar......................
centralupphandlingen av papper m. m. för övriga
statsmyndigheter..............................
utbetalning av folkpensioner.....................
> > barnbidrag.......................
försäljning av radiolicenser.......................
bestyret med valförsändelser.....................
försäljning av jaktkort..........................
> > obligationer.......................
Inkomst av utrikes rörelsen........................
Summa inkomster Driftkostnader överskott Avrundat
221 371 732
40 176 077 27 777 621
41 351 249 4 000 000
16 855 387 10O0 000 1915 722
9 680 297 390 000
1 119 340 3 273 940
2 039 698 653 408
70 033 40 747 274 012 1 415 329
373 404 592 356114 878
17 289 714
231000 000 40 000 000 28 000 000 49 600 000 5 000 000 19 100000
8 400000 400 000
1 300 000 3 850 000
2 250 000 665 0110
50 000 50 000 25 000 500 000
392115 000 383 868 000 8 247 000 8 000 000
1956/57
239 000100 41000 000 28 400 000 48 900 000
5 000 000 19 500 000
1 975 000
8 450 000 450 000
1 300 000
3 950 000
2 275 000 675 000
75 000 50 000
500 000 401 500 000 389 577 000 11923 000 12 000 000
Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser utgår jämlikt § 2 tjänstebrevsförordningen med viss procent av frankoteckensuppbörden. Storleken av denna procent bestämmes beträffande samtliga tjänstebrevsberättigade myndigheter med undantag av televerket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket, försvarets fabriksverk samt riksbanken av generalpoststyrelsen och statskontoret gemensamt. Såsom av generalpoststyrelsen anmälts i skrivelse till Kungl. Maj :t den 29 oktober 1954 har mellan statskontoret och styrelsen, för tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1954, preliminärt överenskommits, att ersättningen för tjänsteförsändelser i allmänhet tills vidare, i avvaktan på pågående undersökningar och utredningar på området, skall utgå med 14 i stället för 16 % av postverkets frankoteckensuppbörd. Med stöd av den nu slutförda tjänstebrevsundei sökningen har generalpoststyrelsen efter överläggningar med representanter för statskontoret ansett sig böra räkna med att ersättningen till postverket för tjänsleförsändelser i allmänhet fr. o. m. den1 1 juli 1956 t. v. skall utgå med 12 % av postverkets frankoteckensuppbörd. I samband härmed kommer generalpoststyrelsen att snarast möjligt inleda förhandlingar med televerket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket, försvarets fabriksverk samt riksbanken om viss justering för dessa verk av för närvarande gällande procentsatser.
Såvitt nu kan bedömas synes ersättningen till postverket för befordran av tjänsteförsändelser, häri inbegripet jämväl ersättningen för befordran av posten från de statliga kristidsorganen och de allmänna sjukkassorna ävensom för befordran av militärbrev samt för postverkets bestyr med delgivningsförsändelser, för innevarande budgetår kunna beräknas till sammanlagt 40 miljoner kronor samt för nästkommande budgetår till 41 miljoner kronor.
I
88 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
Postverkets inkomster av postgirorörelsen utgöras av ersättning för kostnaderna för girogöromålens handläggning vid postanstalterna samt vid generalposlstyrelsens bankavdelning, inom styrelsen i övrigt och vid postdirektionerna. Från denna beräknade ersättning avgår av postverket uppburna portoinkomster avseende girorörelsen. Det nettobelopp, som därvid framkommer, gottskrives postverket. Ersättningen för budgetåret 1955/56 beräknas nu till ca 49,6 miljoner kronor eller 8,2 miljoner kronor mer än ersättningen under budgetåret 1954/55. Ökningen är huvudsakligen föranledd av de fr. o. m. den 1 januari 1955 ökade lönekostnaderna m. in. För budgetåret 1956/57 ha inkomsterna beräknats till 48,9 miljoner kronor.
Såvitt nu kan bedömas torde av postgirots vinstmedel för år 1955 5 miljoner kronor komma att levereras till postverket under innevarande budgetår. Jämväl nästkommande budgetår torde såsom vinst av postgirot kunna upptagas ett belopp av 5 miljoner kronor.
Ersättningen från postsparbanken för budgetåret 1955/56 har såsom framgår av tabellen nu beräknats till 19,1 miljoner kronor. Ökningen är jämväl här huvudsakligen beroende på de fr. o. m. den 1 januari 1955 ökade lönekostnaderna m. m. För nästkommande budgetår beräknas ersättningen till
19,5 miljoner kronor.
På grund av räntehöjningen innevarande år har styrelsen ansett sig icke höra upptaga något belopp såsom vinstmedel från postsparbanken varken för innevarande eller nästkommande budgetår.
Ersättningen till postverket för bestyret med skatteuppbörden har för tiden fr. o. m. uppbördsåret 1953/54 räknat fastställts av Kungl. Maj :t i brev till generalpoststyrelsen den 30 december 1952, samt beträffande inbetalning å postanstalt jämväl genom riksdagens skrivelse den 14 april 1954, nr 7. I skrivelse till Kungl. Maj :t den 29 juli 1955 har generalpoststyrelsen föreslagit vissa justeringar å hittills gällande å-priser ävensom fastställande av a-pns för förfrågningar enligt 53 § i Kungl. Maj:ts kungörelse den 16 oktober 1953 (nr 628) med vissa föreskrifter angående tillämpningen av uppbördsförordningen den 5 juni 1953. Vid nu företagen inkomstberäkning ha de föreslagna å-priserna tillämpats för såväl innevarande som nästkommande budgetår.
Från och med uppbördsåret 1955/56 skall i hela landet återbäring av överskjutande preliminär skatt ske genom särskilt återbetalningskort, som är fogat till debetsedeln å slutlig skatt. Ersättningen till postverket för härav töranledd utbetalning genom postanstalterna samt revision m. m. är ännu icke fastställd men torde kunna beräknas till cirka 500 000 kronor för uppbördsår. 11
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 mars 1955 beräknade styrelsen här ifrågavarande ersättning till 9 370 000 kronor. Härvid hade då bl. a. beräknats ett belopp på 700 000 kronor utgörande ersättning för befarat
/crfole,rLan!edning :,v d?n nya uPpbördsförordningens ikraftträdande 272/5o). Av under april månad 1955 färdigställd kostnadsutredning, vilken föranlett ovan omnämnda skrivelse till Kungl. Maj :t angående viss iaste”nö av hlttills gällande å-priser, har emellertid framgått, att detta belopp tor oförutsedda kostnader icke behövde tagas i anspråk.
Under hänsynstagande till vad ovan sagts beräknas nu ersättningen till r/nnS1. f°r bestyret 11,0(1 skatteuppbörden för innevarande budgetår till 8 4UU 000 kronor och for nästkommande budgetår till 8 450 000 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts brev till pensionsstyrelsen den 3 juni 1955 resp. Kungl. Maj :ts brev till generalpoststyrelsen den 20 maj 1955 skall ersättn11.n§^n (1 postverket för bestyret med utbetalning av folkpensioner resp. allmanna barnbidrag under år 1955 utgå med 35 öre för varje utbetalad
89 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
folkpensionsanvisning resp. 50 öre för varje utbetalad barnbidragsanvisning. I underdåniga utlåtanden den 23 september 1955 över av pensionsstyrelsen den 30 augusti 1955 resp. av socialstyrelsen den 23 augusti 1955 till Kungl. Maj :t avlåtna skrivelser angående anslag för budgetåret 1956/57 till ersättning till postverket för folkpensionsutbetalningar resp. utbetalning av allmänna barnbidrag har generalpoststyrelsen hemställt, att ersättningen till postverket för folkpensionsutbetalningar resp. utbetalningar av allmänna barnbidrag för budgetåren 1955/56 och 1956/57 måtte beräknas efter 40 öre resp. 55 öre för varje under år 1955 resp. 1956 utbetalad folkpensionsanvisning resp. barnbidragsanvisning. Under förutsättning av Kungl. Maj :ts bifall till styrelsens förenämnda hemställan beräknas postverkets inkomster för här ifrågavarande bestyr för budgetåret 1955/56 till 3 850 000 kronor resp. 2 250 000 kronor samt för budgetåret 1956/57 till 3 950 000 kronor resp. 2 275 000 kronor.
Inkomsterna å övriga inkomsttitlar beräknas icke komma att undergå större förändringar vare sig under innevarande eller nästkommande budgetår i förhållande till inkomsterna för budgetåret 1954/55, varför någon närmare motivering rörande beräkningen av inkomsterna å dessa titlar icke ansetts erforderlig.
Beräkningen av utgifterna har i enlighet med riksräkenskapsverkets direktiv verkställts under antagande, att rörligt tillägg (procentuell förhöjning) kommer att utgå efter oförändrade grunder såväl under innevarande som nästkommande budgetår. Vidare har hänsyn icke tagits till eventuella större förändringar i nuvarande prisnivå.
Under nu angivna förutsättningar beräknas postverkets utgifter under budgetåret 1955/56 komma att uppgå till 383,9 miljoner kronor, vilket belopp med omkring 2,5 miljoner kronor överstiger det belopp, som upptagits i den av Kungl. Maj:t för nyssnämnda budgetår fastställda driftkostnadsstaten.
För budgetåret 1956/57 ha utgifterna beräknats till 389,6 miljoner kronor.
Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså överskottet av postverkets rörelse komma att uppgå till, i avrundade tal, för budgetåret 1955/56 8 miljoner kronor och för budgetåret 1956/57 12 miljoner kronor.
Under åberopande av det anförda får generalpoststyrelsen föreslå, att inkomstöverskottet av postverkets rörelse i riksstaten för budgetåret 1956/57 enligt ovan angivna beräkningar upptages med ett till 12 miljoner kronor avrundat belopp.
Av överskottsmedlen för budgetåret 1954/55, 17 289 714 kronor 55 öre, kunde 10 miljoner kronor levereras under loppet av budgetåret. Det återstående beloppet, 7 289 714 kronor 55 öre, levererades den 18 augusti 1955. Det kommer att tillses, att överskottsmedel i görligaste mån levereras under det budgetår, till vilket medlen bokföringsmässigt böra hänföras.»
Riksräkenskapsverket vill fästa uppmärksamheten på, att de avsevärda avskrivningarna inom postsparbanken och postgirorörelsen av statsobligationer, vilka kunna förutsättas aldrig komma att realiseras med förlust, innebära en motsvarande ökning av dolda reserver. Avskrivningarna av obligationer inom postsparbanken och postgirorörelsen uppgingo under år 1954 till ett sammanlagt så betydande belopp som 27,5 miljoner kronor.
I överensstämmelse med de förutsättningar för inkomstberäkningen, som riksräkenskapsverket inledningsvis angivit i vad avser det rörliga tillägget, beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna av postverket under budget-
90 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
året 1955/56 till 10 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1956/57 uppföres med 15 000 000 kronor.
Televerket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för televerket för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av televerket upptagits ett belopp av 50 miljoner kronor.
Med skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1955 har telestyrelsen överlämnat avskrift av sitt till Kungl. Maj :t avgivna förslag till beräkning av det inkomstöverskott av televerkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1956/57. I sin underdåniga skrivelse anför televerket följande:
»Televerkets redovisade inkomster, driftkostnader och överskott för de sista fyra budgetåren samt motsvarande beräknade belopp för budgetåren 1955/56 och 1956/57 framgå av efterföljande tablå, i vilken driftkostna-
För att få fram det verkliga nettoresultatet för statsverkets del av televerkets rörelse skola de i förestående tablå upptagna överskottsbeloppen minskas med riksgäldskontorets ränteutgifter för i televerkets anläggningar investerade lånemedel.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
91 Ränteutgifterna ha beräknats efter den effektiva medelräntefoten på den fonderade statsskulden, varvid för budgetåren 1955/56 och 1956/57 räknats med en medelräntefot av 3,25 %.
I fråga om de för budgetåren 1955/56 och 1956/57 beräknade inkomsterna får telestyrelsen anföra följande. Den högt uppdrivna ekonomiska aktiviteten i landet har under de två senaste budgetåren satt tydliga spår i utvecklingen av televerkets rörelse. Ökningen av antalet in- och utländska rikssamtal har sålunda varit exceptionellt stor och nettoökningen av antalet tecknade telefonabonnemang har stigit från 100 000 under budgetåret 1952/53 till 119 000 under budgetåret 1953/54 och 135 000 under budgetåret 1954/55. Till följd av bristande resurser har inkoppling av nya apparater dock icke kunnat hålla jämna steg med ökningen i antalet nyteckningar. Nettoökningen av antalet inkopplade apparater uppgick sålunda under budgetåret 1952/53 till 99 000, under budgetåret 1953/54 till 109 000 och under budgetåret 1954/55 till 115 000.
Med hänsyn till de åtgärder, som från statsmakternas sida vidtagits i syfte att bromsa den uppkomna överkonjunkturen har styrelsen ansett sig borr räkna med någon minskning i ökningstakten under budgetåren 1955/56 och 1956/57.
Driftkostnaderna för budgetåret 1955/56 ha upptagits i enlighet med den av Kungl. Maj:t fastställda driftkostnadsstaten för detta budgetår, varvid dock ny beräkning skett beträffande avsättningen till värdeminskningskonto. I enlighet med riksdagens beslut i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 146 till innevarande års riksdag angående dubbelprogram ingår i avsättningen till värdeminskningskonto hela det beräknade överskottet på rundradiorörelsen. Dessutom har i likhet med vad som medgivits av Kungl. Maj :t för såväl budgetåret 1954/55 som budgetåret 1955/56 medräknats viss extra avsättning till värdeminskningskonto. Såsom framgår av Kungl. Maj :ts proposition nr 190 till 1955 års riksdag (s. 19) hade telestyrelsen för sin del hemställt, att sådan extra avsättning skulle få göras med 18 milj. kronor. Kungl. Maj :t ansåg sig emellertid (s. 47) endast delvis kunna tillmötesgå denna framställning genom att beräkna en extra avsättning med 10 milj. kronor. På de skäl, som av styrelsen föregående år anfördes för ifrågavarande extra avsättning, vill styrelsen föreslå, att den extra avsättningen för budgetåret 1956/57 höjes, förslagsvis till 15 milj. kronor. Under förutsättning av bifall härtill har styrelsen nu beräknat de totala driftkostnaderna för detta budgetår till 698,3 milj. kronor.
För såväl budgetåret 1955/56 som budgetåret 1956/57 har beräkningen av driftkostnader såsom förut nämnts avsett driftkostnadernas storlek vid nuvarande pris- och lönenivå.
92 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
Med stöd av det anförda får telestyrelsen föreslå, att överskottet på televerkets rörelse i statsverkspropositionen för budgetåret 1956/57 upptages med 95 000 000 kronor.»
Televerkets inkomster och utgifter för budgetåren 1952/53, 1953/54 och 1954/55 jämförda med beräknade inkomster och utgifter för budgetåren 1955/56 och 1956/57 framgå av följande sammanställning (miljoner kronor) :
Vid bedömandet av inkomstsiffrorna i sammanställningen måste hänsyn tagas dels till, att taxehöjningar blevo genomförda under loppet av år 1952, dels till att den fortskridande automatiseringen av rikssamtal medför en överflyttning av inkomster från kontot samtalsavgifter till kontot abonnemangsavgifter.
Riksräkenskapsverket har räknat med något högre intäkter än telestyrelsen och har i avvaktan på Kungl. Maj :ts beslut icke beaktat den av tele-
Bill. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 93
styrelsen föreslagna höjningen av den extra avsättningen till värdeminskningskonto. I överensstämmelse med de förutsättningar för inkomstberäkningen, som riksräkenskapsverket inledningsvis angivit i vad avser det rörliga tillägget och med antagande att televerkets inleveranser av överskottsmedel skola kunna anslutas till de bokförda överskotten, har riksräkenskapsverket upptagit inkomsterna för televerket under budgetåret 1955/56 till 90 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1956/57 uppföres med 110 000 000 kronor.
Statens järnvägar
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens järnvägar för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens järnvägar upptagits ett belopp av 10 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 december 1955 med förslag till beräkning av den behållna inkomsten av statens järnvägar för budgetåret 1956/57 har järnvägsstyrelsen anfört följande:
»Nedan lämnas en sammanställning utvisande dels bokförda inkomster, utgifter och överskott under kalenderåren 1938—46 samt under budgetåren 1946/47—1954/55, dels nu beräknade inkomster, utgifter och överskott för budgetåren 1955/56 och 1956/57.
Såsom framgår av denna sammanställning har med undantag för budgetåret 1947/48 det bokförda överskottet av statens järnvägars rörelse under den angivna perioden varje räkenskapsår fram till budgetåret 1951/52 varit större än den beräknade räntan på statskapitalet. Under de senaste budgetåren ha överskotten däremot varit mindre än sagda räntebclopp.
Orsakerna till denna förändring av statens järnvägars ekonomiska läge ha närmare utvecklats i styrelsens skrivelse till riksräkenskapsverket 4. 12. 53 till vilken styrelsen tillåter sig att här hänvisa.
I beräkningen av statens järnvägars driftresultat för innevarande och nästkommande budgetår har styrelsen utgått från att konjunkturläget blir i huvudsak oförändrat. I konsekvens därmed har antagits att nationalprodukten kommer att öka något samt att utrikeshandelns omslutning kvarbliver ungefär vid innevarande års nivå. Enligt de meddelade direktiven bar vidare antagits att lönenivån under den period beräkningarna avser förblir oförändrad. Även i övrigt bar räknats med ett i stort sett oföränd-
94 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
1 Härav 7 miljoner kronor beroende på omläggning av redovisningen av den s. k. fraktökningen för lapplandsmalm, varigenom övergångsåret tillfördes sagda fraktökning för H/a år.
2 Härav 7 miljoner kronor tagna i anspråk såsom extra avsättning till värdeminskningskontot (Kungl. Maj:ts beslut 14/« 1951).
3 Ny princip för beräkning av avskrivningarna tillämpad fr. o. m. >/7 1951.
* Härav 21 miljoner kronor tagna i anspråk såsom extra avsättning till värdeminskningskontot (Kungl. Maj:ts beslut 28/u 1954).
5 Härav 15,4 miljoner kronor tagna i anspråk såsom extra avsättning till värdeminskningskontot (Kungl. Maj:ts beslut 7/>° 1955).
rat kostnadsläge. Redan inträdda eller med säkerhet förutsebara prisstegringar på driftförnödenheter ha emellertid beaktats.
Under ovan angivna förutsättningar anser sig styrelsen ha anledning räkna med att persontrafiken fortfarande kommer att minska något, att godstrafiken stabiliseras på rådande, med hänsyn till kapaciteten hos statens järnvägars transportapparat höga nivå samt att såväl kvantiteten som inkomsten av lapplandsmalm ökar något. Å andra sidan torde en viss ökning av utgifterna bli oundviklig som följd bl. a. av prisstegringar. Det kan också nämnas att förhandlingar pågå med svenska järnvägsmannaförbundet om ändrade tjänstgöringstidsföreskrifter. Något resultat, som kunnat beaktas i förevarande beräkningar, föreligger dock ännu icke. Styrelsen uppskattar inkomster, utgifter och avskrivningar till följande belopp i milj. kronor. (Inom parentes har för innevarande budgetår angivits de belopp, som upptogs i skrivelse den 1. 12. 54. Vid en jämförelse måste självfallet beaktas att de från den 1. 1.55 starkt ökade personalutgifterna föranledde avgiftshöjningar per den 1. 6. 55.)
95 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Beräkningarna ge under ovan angivna förutsättningar till resultat ett överskott av storleksordningen 25 milj. kronor för båda de ifrågavarande budgetåren.
Styrelsen får därför föreslå, att som inkomst å riksstatstiteln 'Statens Järnvägar’ för budgetåren 1955/56 och 1956/57 räknas med ett belopp av 25 milj. kronor.
Inleveranserna av överskottsmedel komma att som hittills släpa efter innebärande att överskottet för budgetåret 1954/55 (10 milj. kronor) kommer att inlevereras nu i december och att eventuellt överskott för innevarande budgetår kommer att inlevereras i december 1956.»
I överensstämmelse med de förutsättningar för inkomstberäkningen, som riksräkenskapsverket inledningsvis angivit i vad avser det rörliga tillägget, beräknar verket inkomsterna av statens järnvägar till 10 000 000 kronor för budgetåret 1955/56 samt föreslår, att ifrågavarande inkomster för budgetåret 1956/57 upptagas med 25 000 000 kronor.
Statens vattenfallsverk
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens vattenfallsverk upptagits ett belopp av 115 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1955 angående beräkning av inkomstöverskottet å statens vattenfallsverks rörelse för budgetåren 1955/56 och 1956/57 har vattenfallsstyrelsen anfört följande:
96 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
»Budgetåret 195 5/5 6
överskottet för innevarande budgetår beräknas till 70 000 000 kronor enligt nedanstående uppställning.
Inkomster Driftkostnader Överskott
kronor kronor kronor
Kraftverk ........ 325 500 000 255 800 000 69 700 000
Kanalverk ........ 3 800 000 3 600 000 200 000
Fastighetsförvaltning 700 000 600 000 100 000
830 000 000 260 000 000 70 000 000
Det beräknade överskottet är betydligt lägre än det i riksstaten upptagna. Orsaken härtill är, att vattenförhållandena vid kraftstationerna förutses bli så dåliga, att kraft måste alstras med bränsle och inköpas i stora kvantiteter och till betydande kostnader. Det angivna beloppet får emellertid betraktas som ett minimum, som icke bör behöva underskridas annat än vid rent extrema förhållanden. Blir i fortsättningen nederbörden under hösten riklig och med en för kraftproduktionen gynnsam fördelning samt blir vinterns temperaturförhållanden fördelaktiga, torde överskottet kunna bli 10 000 000 å 20 000 000 kronor högre. Vid beräkningen har förutsatts, att den förhöjning av avskrivningarna med 25 000 000 kronor, som medgivits av Kungl. Maj :t under viss förutsättning, icke kommer till stånd.
Budgetåret 195 6/5 7
Under förutsättning att vattenförhållandena bli normala samt att ändringar av bränslepriser och ändrade konjunkturförhållanden icke inträffa kan överskottet för budgetåret 1956/57 beräknas till 115 000 000 kronor enligt nedanstående uppställning.
Inkomster Driftkostnader Överskott
kronor kronor kronor
Kraftverk ........ 355 500 000 240 800 000 114 700 000
Kanalverk ........ 3 800 000 3 600 000 200 000
Fastighetsförvaltning 700 000 600 000 100 000
360 000 000 245 000 000 115 000 000
Beträffande kraftverkens inkomster har förutberäkning skett i anslutning till såväl den prognos rörande kraftbehovens utveckling, vilken ligger till grund för styrelsens anslagsäskanden, som den ökning av produktionsresurserna, vilken om intet oförutsett inträffar, inträder i förhållande till innevarande budgetår. Kraftransonering har förutsatts icke bli behövlig. Icke heller har det räknats med någon återverkan av försämrade konjunkturförhållanden på kraftavsättningen.
För kanalverken och fastighetsförvaltningen har räknats med oförändrade inkomster.
Vid beräkningen av driftkostnaderna har hänsyn tagits till det förhållandet att belastningen under de närmaste budgetåren kommer att stiga mer än vad som tidigare antogs, under det att några nya vattenkraftstationer icke medhinnas under denna tidsperiod, varför den behövliga tillsatsen av bränslealstrad kraft ökar både absolut och relativt. Bland annat kommer det med stor sannolikhet att föreligga ett abnormt beroende av hur nederbörden utfaller och nödvändighet att under budgetårens första del kosta på stora kvantiteter dyr tillskottskraft redan på grund av ovissheten om hur utvecklingen blir. De beräknade avsättningarna till värdeminskningskonto äro höj-
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
da i förhållande till de normenliga i anslutning till penningvärdets fall med 25 000 000 kronor. I fråga om lönetillägg har räknats med att de skola utgå efter oförändrade grunder.
Levererbart överskott
Beloppen inlevererbara överskottsmedel torde för budgetåren 1955/56 och 1956/57 kunna beräknas till 70 000 000 kronor respektive 115 000000 kronor, det vill säga lika med de bokförda överskotten. Noggrannheten i kalkylerna är icke större än att eftersläpningen mellan bokförda och i penningar tillgängliga överskott per tolvmånadsperioder kan försummas, varjämte utjämning kan ske medelst den rörliga krediten hos riksgäldskontor.»
I överensstämmelse med de förutsättningar för inkomstberäkningen, som riksräkenskapsverket inledningsvis angivit i vad avser det rörliga tillägget, beräknar verket inkomsterna av statens vattenfallsverk till 90 000 000 kronor för budgetåret 1955/56 samt föreslår, att ifrågavarande inkomster för budgetåret 1956/57 upptagas med 125 000 000 kronor.
Domänverket
De bokförda inkomsterna och utgifterna för domänverket samt överskotten för de senast förflutna fem kalenderåren jämte de i rikshuvudboken redovisade och de till statsverket inlevererade överskotten för motsvarande budgetår framgå av nedanstående uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av domänverket upptagits ett belopp av 70 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1955 har domänstyrelsen rörande beräkningen av ifrågavarande titel för budgetåren 1955/56 och 1956/57 yttrat följande:
»Inkomsterna på riksstatstiteln domänverket omfatta dels domänverkets egen rörelse, dels ock avkastningen av domänverkets aktier i AB Statens Skogsindustrier, överskottet för domänverket för 1954 utgjorde i runt tal
77,5 miljoner kronor, varav utdelning på aktiekapitalet i AB Statens Skogsindustrier omkring 2 miljoner kronor, överskottet för domänverkets rörelse för budgetåret 1955/56 har i riksstaten beräknats till 70 miljoner kronor.
Vad angår verksamhetsåret 1955 (budgetåret 1955/56) har överskottet — som i domänstyrelsens skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1954 angavs till 55 miljoner kronor och enligt underhandsuppgift i mars månad 1955 beräknats öka till 60 å 65 miljoner kronor —- påverkats i ogynn-
7 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
98 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
sam riktning av de mycket svåra snöförhållandena i norra Sverige vintern 1954/55, varigenom avsevärda kvantiteter virke icke kunnat utdrivas. Oaktat försälj ningsresultatet vid de hittills i höst hållna auktionerna för virke å rot varit förhållandevis gynnsamt, anser sig styrelsen därför icke böra uppskatta överskottet till mer än 60 miljoner kronor.
överskottet för domänstyrelsens rörelse under år 1956 är givetvis svårare att bedöma; styrelsen har emellertid med ledning av de av lokalförvaltningarna ingivna förvaltningsförslagen för nästa år ansett sig kunna närmelsevis uppskatta överskottet, inklusive utdelningen av aktierna i AB Statens Skogsindustrier —- cirka 2 miljoner kronor — till 65 miljoner kronor.
Den stora omfattning vari domänstyrelsen årligen nödgas utnyttja sin år 1953 till 80 miljoner kronor utökade rörliga kredit hos Riksgäldskontoret och stegringen av räntesatsen har medfört att omslutningen vad beträffar räntor numera är betydande. Styrelsen har därför ansett sig böra å närslutna bilaga uppföra särskilda poster för räntorna.»
Domänstyrelsens ovannämnda bilaga lämnar följande uppgifter rörande domänverkets bokförda respektive beräknade inkomster och utgifter (efter vissa salderingar) samt överskott för vart och ett av åren 1954—-1956.
riksräkenskapsverket inledningsvis angivit i vad avser det rörliga tillägget, inkomsterna av domänverket under budgetåret 1955/56 till 75 000 000 kronor samt föreslår, att ifrågavarande inkomster för budgetåret 1956/57 uppföras med likaledes 75 000 000 kronor.
II. Riksbanksfonden
I en från riksbanken till riksräkenskapsverket den 13 oktober 1955 avlåten skrivelse har förevarande inkomsttitel beräknats till 15 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1955/56 och 1956/57.
Riksräkenskapsverket föreslår i enlighet härmed att inkomsterna från riksbanksfonden för budgetåret 1956/57 upptagas till 15 000 000 kronor.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
99 III. Statens allmänna fastighetsfond
Statens allmänna fastighetsfond omfattar tio delfonder, nämligen slottsbyggnadernas, fångvårdsstyrelsens, beskickningsfastigheternas, byggnadsstyrelsens, generaltullstyrelsens, Uppsala universitets, Lunds universitets, sjöfartsstyrelsens (lotsstyrelsens), medicinalstyrelsens och karolinska sjukhusets delfonder. Allmänna fastighetsfonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond fastställas med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter, varefter överskottet beräknas såsom skillnaden mellan de på delfondens stat upptagna inkomsterna och utgifterna för delfonden. Beträffande övriga delfonder utom slottsbyggnadernas delfond gäller däremot, att ifrågavarande ersättning skall bestämmas så, att ett överskott erhålles motsvarande full förräntning av det å respektive delfonder disponerade statskapitalet. I olikhet mot övriga delfonder under fastighetsfonden avses slottsbyggnadernas delfond icke skola redovisa något överskott.
I skrivelse den 8 december 1955 har riksräkenskapsverket avgivit utlåtande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden samt därvid framlagt förslag till stat för fonden för budgetåret 1956/57. I enlighet med detta förslag skulle överskotten på de särskilda delfonderna upptagas till de i efterföljande sammanställning angivna beloppen (kronor):
Slottsbyggnadernas delfond......................... 1 000
Fångvårdsstyrelsens delfond......................... 635 000
Beskickningsfastigheternas delfond................... 745 000
Byggnadsstyrelsens delfond......................... 13 929 000
Generaltullstyrelsens delfond........................ 190 000
Uppsala universitets delfond........................ 350 000
Lunds universitets deifond......................... 465 000
Sjöf artsstyrelsens delfond .......................... 90 000
Medicinalstyrelsens delfond.......................... 3 955 000
Karolinska sjukhusets delfond ...................... 500 000
Summa 20 860 000
Riksräkenskapsverket föreslår sålunda, att överskottet på statens allmänna fastighetsfond i riksstaten för budgetåret 1956/57 upptages till 20 860 000 kronor.
IV. Försvarets fonder
Försvarets fastighetsfond. Fonden omfattar fyra delfonder: arméns, marinens, flygvapnets och befästningars delfonder, överskottet från fonden beräknas till 4 procent på den kapitalbehållning, som med beaktande av den sannolika förbrukningen av för investering disponibla medel kan beräknas föreligga vid ifrågavarande budgetårs ingång.
100 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
Riksräkenskapsverket beräknar överskottet på försvarets fastighetsfond för budgetåret 1956/57 till 23 600 000 kronor.
Försvarets fabriksfond. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 oktober 1955 har försvarets fabriksstyrelse beräknat överskottet från försvarets fabriksfond till 2 660 000 kronor för budgetåret 1955/56 samt till 2 750 000 kronor för budgetåret 1956/57. För vartdera budgetåret hänföra sig 1 100 000 kronor till inkomster från armétygförvaltningens i fonden invärderade maskiner och byggnader.
Riksräkenskapsverket upptager i enlighet med försvarets fabriksstyrelses beräkningar överskottet från försvarets fabriksfond under budgetåret 1955/ 56 till 2 660 000 kronor samt föreslår, att överskottet för budgetåret 1956/57 uppföres med 2 750 000 kronor.
V. Statens utlånings fonder
I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket ha bostadsstyrelsen, statskontoret, lantbruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat inkomsterna från de av dem förvaltade hithörande fonderna för budgetåret 1956/57 till respektive 81 025 380 kronor, 3 113 100 kronor, 1 520 000 kronor, 8 685 200 kronor och 630 000 kronor. Från generaltullstyrelsen och lotsstyrelsen har inhämtats, att avkastningen från av dem förvaltade båtlånefonder för samma budgetår uppskattas till 1 500 kronor respektive 167 000 kronor. Med anledning av att lotsverket från och med den 1 januari 1956 kommer att uppgå i det av 1955 års riksdag beslutade sjöfartsverket bör beteckningen för riksstatstiteln lotsverkets båtlånefond från och med budgetåret 1956/57 ändras till förslagsvis »Sjöfartsverkets båtlånefond». Från utrikesdepartementet har inhämtats att avkastningen för den av 1955 års riksdag beslutade utrikesförvaltningens lånefond kan uppskattas till 5 000 kronor. Hithörande inkomster ha sålunda av vederbörande fondförvaltande myndigheter uppskattats till sammanlagt 95 147 180 kronor.
Med ledning av de framlagda beräkningarna föreslår riksräkenskapsverket, att överskotten från statens utlåningsfonder för budgetåret 1956/57 upptagas till sammanlagt 95 140 300 kronor. Beträffande överskottens fördelning på de olika fonderna får riksräkenskapsverket hänvisa till tabellbilagan (bilaga D).
VI. Fonden för låneunderstöd
Enligt inhämtade upplysningar ha bostadsstyrelsen, statskontoret, lantbruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat avkastningen av respektive delfonder för budgetåret 1956/57 till härefter angivna belopp:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
101 Bostadsstyrelsens delfond.................................. 20 500 000 kronor
Statskontorets delfond.................................... 1 375 000 »
Lantbruksstyrelsens delfond................................ 6 000 »
Riksbankens delfond...................................... 1415100 »
Riksgäldskontorets delfond................................. 2 000 >
Mot förestående beräkningar har riksräkenskapsverket intet annat att erinra än att beloppet för riksbankens delfond torde böra avjämnas till 1 415 000 kronor. Riksräkenskapsverket föreslår alltså, att inkomsterna under fonden för låneunderstöd för budgetåret 1956/57 upptagas till 23 298 000 kronor med den fördelning på delfonder, som angives i tabellbilagan (bilaga D).
VII. Fonden för statens aktier
Å fonden för statens aktier voro vid utgången av budgetåret 1954/55 bokförda av staten ägda aktier i följande aktiebolag, nämligen: Aktiebolaget Aerotransport, Aktiebolaget Transitotrafik, Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Nya Systemaktiebolaget, Sveriges kreditbank aktiebolag, Aktiebolaget Industrikredit, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Svenska spannmålsaktiebolaget, Aktiebolaget Fjäråssand, Svenska penninglotteriet aktiebolag, Norrbottens järnverk aktiebolag, Aktiebolaget Svensk torvförädling, Svenska skifferoljeaktiebolaget, Aktiebolaget Tipstjänst, Aktiebolaget Ceaverken, Ruotivare gruvaktiebolag, Aktiebolaget Atomenergi och Aktiebolaget Statsgruvor.
Inkomsterna på titeln domineras helt av avkastningen från Luossavaara- Kiirunavaara aktiebolag. Under förutsättning att ingen avsättning sker till dispositionsfond för verksamhetsåren 1954/55 och 1955/56 beräknar riksräkenskapsverket, som även inhämtat upplysningar beträffande avkastningen på vissa andra i fonden bokförda aktier, inkomsterna på titeln fonden för statens aktier till 115 000 000 kronor för budgetåret 1955/56 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1956/57 uppföres med likaledes 115 000 000 kronor.
Vill. Statens pensionsfonder
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 oktober 1955 har pensionsstyrelsen beräknat inkomsten av folkpensioneringsfonden för budgetåret 1955/56 till 27,1 miljoner kronor och för budgetåret 1956/57 till 27,3 miljoner kronor.
I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket ha statskontoret, statens pensionsanstalt och riksgäldskontoret beräknat inkomsterna av övriga såsom kapitalfonder redovisade pensionsfonder för budgetåret 1956/57 till 5 398 000 kronor, 7 795 000 kronor respektive 25 000 kronor.
I anslutning till ovanstående beräkningar föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsterna från statens pensionsfonder för budgetåret 1956/57 beräk-
102 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
nas till följande belopp, nämligen från folkpensioneringsfonden 27 300 000 kronor, från civila tjänstepensionsfonden 1 375 000 kronor, från militära tjänstepensionsfonden 160 000 kronor, från allmänna familjepensionsfonden 3 860 000 kronor, från statens pensionsanstalts pensionsfond 7 800 000 kronor samt från pensionsfonden för vissa riksdagens verk 25 000 kronor eller sammanlagt till 40 520 000 kronor.
IX. Diverse kapitalfonder
Fonden för kreditgivning till utlandet. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 oktober 1955 har riksgäldskontoret beräknat avkastningen av denna fond till 39 205 000 kronor för budgetåret 1955/56 och till 39 853 000 kronor för budgetåret 1956/57. Riksräkenskapsverket föreslår i enlighet härmed, att inkomsten på förevarande inkomsttitel för nästa budgetår upptages till 40 000 000 kronor.
Övriga diverse kapitalfonder. I skrivelser till riksräkenskapsverket från riksgäldskontoret, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen och statens reproduktionsanstalt ha lämnats de uppgifter beträffande avkastningen från övriga diverse kapitalfonder, som framgå av följande sammanställning.
1955/56 1956/57
Kronor Kronor
Fonden för förlag till statsverket (riksgäldskontoret).... 2 200 000 3 000 000
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond (väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen).......................... 7 000 000 7 500 000
Fonden för Södertälje kanalverk (väg- och vattenbyggnadsstyrelsen) .................................. 10 000 10 000
Jordfonden (lantbruksstyrelsen)...................... 132 000 132 000
Arrendeegnahem sfonden (lantbruksstyrelsen) .......... 98 000 83 000
Statens reproduktionsanstalts fond (statens reproduktionsanstalt) ........................................ 100 000 100 000
Summa 9 640 000 10 825 000
Riksräkenskapsverket förordar med stöd av förestående uppgifter, att inkomsttiteln övriga diverse kapitalfonder för budgetåret 1956/57 upptages till ett avrundat belopp av 10 800 000 kronor.
Sammanfattning
I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket föreslå, att driftbudgetens inkomster i förslaget till riksstat för budgetåret 1956/57 upptagas på sätt framgår av den härvid som bilaga D fogade specifikationen.
Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkningar rörande driftbudgetens inkomster för budgetåret 1956/57 har i efterföljande tablå samman-
103 Bih. 1: Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning
ställts med de redovisade inkomsterna för budgetåren 1953/54 och 1954/55 samt de av ämbetsverket nu uppskattade inkomstbeloppen för budgetåret 1955/56 (miljoner kronor).
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m...........
Folkpensionsavgifter ............................
övrig skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse----
Automobilskattemedel...........................
Tullar och acciser ..............................
Uppbörd i statens verksamhet och diverse inkomster
Statens affärsverksfonder........................
Övriga kapitalfonder............................
Summa
Såsom framgår av tablån äro inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. i hög grad bestämmande för utvecklingen av budgetens totala inkomster. På titeln redovisas icke endast den statliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten utan numera även folkpensionsavgifter, över titeln passera även andra skatter och avgifter, av vilka kommunalskatterna samt avgifter och bidrag till den allmänna sjukförsäkringen äro de betydelsefullaste. Såsom närmare berörts i samband med beräknandet av titeln (s. 26—37), framkommer titelns nettoinkomst som skillnaden mellan en rad inkomst- och utgiftsposter, vilka var för sig i regel äro svåra att förutberäkna. Osäkerheten i beräkningarna ökas genom att större delen av skatteinkomsterna uppbäres som preliminärskatt, varigenom skatteuppbörden blir direkt beroende av den samtidiga utvecklingen av löner och företagsinkomster. Beräkningarna måste därför bygga på antaganden om sannolika förändringar av fysiska personers och bolags inkomster. För dessa antaganden har redogjorts på s. 21—25.
Enligt riksräkenskapsverkets nu gjorda beräkningar komma inkomstökningarna under budgetåren 1955/56 och 1956/57 att bli väsentligt större än den för budgetåret 1954/55 redovisade ökningen. Inkomsterna under budgetåren 1955/56 och 1956/57 motsvaras till ett belopp av 450 miljoner kronor för vartdera budgetåret av kommunalskattemedel, vilka riksräkenskapsverket förutsatt skola reserveras på budgetutjämningsfonden för kommande utbetalning till kommunerna. Av den för budgetåret 1955/56 beräknade avsättningen av kommunalskattemedel förutsättas 150 miljoner kronor komma att återföras under budgetåret 1956/57, varigenom nettoavsättningen av kommunalskattemedel sistnämnda budgetår skulle begränsas till 300 miljoner kronor.
För budgetåret 1955/56 beräknas inkomsterna stiga med 1 651 miljoner kronor till 10 558 miljoner kronor. Av den beräknade ökningen hänför sig
104 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
huvuddelen eller drygt 1 100 miljoner kronor till inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Den kraftiga stegringen sammanhänger med den till följd av inkomstlyftningarna starkt stegrade uppbörden av preliminär A-skatt samt med en väsentlig uppgång även av den preliminära Bskatteuppbörden, bland annat sammanhängande med skärpningen av skatten för svenska aktiebolag m. m. från och med den 1 juli 1955. Av en uppskattad total ökning med omkring 390 miljoner kronor i influten B-skatt kunna sålunda omkring 190 miljoner kronor beräknas hänföra sig till höjningen av bolagsskatten. Jämfört med riksstaten visa de nu framlagda beräkningarna för titeln skatt a inkomst och förmögenhet m. m. en uppgång med 300 miljoner kronor.
Automobilskattemedlen beräknas komma att stiga med 236 miljoner kronor varvid förutsatts att särskild investeringsavgift för motorfordon kommer att utgå även under 1956 samt att fordonsbeståndet fortsätter att öka i nuvarande takt. Vid jämförelse med budgetåret 1954/55 bör dock beaktas att särskild investeringsavgift för motorfordon detta budgetår endast utgick under perioden februari—juni 1955.
Tullar och acciser beräknas komma att öka med 226 miljoner kronor, varav större delen eller 157 miljoner kronor faller på omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker och vin samt maltdrycksskatt. Tullmedlen beräknas öka med 25 miljoner kronor och tobaksskatten med 23 miljoner kronor, överskottet från statens affärsdrivande verk beräknas sjunka med 23 miljoner kronor, vilket främst beror på en förutsedd minskning av överskottet från statens vattenfallsverk.
I jämförelse med den fastställda riksstaten skulle enligt den nu verkställda beräkningen av inkomsterna för budgetåret 1955/56 uppkomma ett överskott av storleksordningen 650 miljoner kronor. Närmare hälften av merinkomsten eller 300 miljoner kronor hänför sig, som tidigare nämnts, till skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Av återstoden belöper sig 135 miljoner kronor på automobilskattemedel och 150 miljoner kronor på tullar och acciser.
För budgetåret 1956/57 skulle driftbudgetens inkomster enligt de verkställda beräkningarna uppgå till 11 297 miljoner kronor, vilket skulle innebära en uppgång med 739 miljoner kronor i jämförelse med de nu beräknade inkomsterna för budgetåret 1955/56 och en uppgång med närmare 1 390 miljoner kronor i jämförelse med riksstaten för sistnämnda budgetår.
Huvuddelen av den uppskattade inkomstökningen hänför sig till inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m., som beräknas stiga med 600 miljoner kronor i förhållande till det beräknade utfallet för löpande budgetår. Till den starka uppgången bidrager en beräknad ökning av uppbörden av både preliminär A-skatt och B-skatt samt av kvarstående skatt. Den nämnda stegringen av inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. har framkommit trots att utbetalningarna till kommunerna kunna väntas öka med omkring 570 miljoner kronor.
105 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Även för de flesta övriga inkomsttitlar räknas med stigande inkomster. Den beräknade nedgången med 25 miljoner kronor för automobilskattemedlen sammanhänger med att särskild investeringsavgift för motorfordon förutsatts utgå endast under budgetårets första hälft.
I handläggningen av detta ärende ha, förutom undertecknade, byråcheferna Ehnbom och Faxelius deltagit.
Stockholm den 9 december 1955.
Olof Lindahl
Underdånigst BERNT NEVRELL
106 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
Utfallet av driftbudgeten
Miljoner
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
107 Bilaga A
för budgetåret 1954/55
kronor
Allmänna budgeten
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna.........
II. Justitiedepartementet..................
III. Utrikesdepartementet..................
IV. Försvarsdepartementet.................
V. Socialdepartementet...................
VI. Kommunikationsdepartementet.........
VII. Finansdepartementet..................
VIII. Ecklesiastikdepartementet..............
IX. Jordbruksdepartementet...............
X. Handelsdepartementet.................
XI. Inrikesdepartementet..................
XII. Civildepartementet....................
XIII. Oförutsedda utgifter...................
XIV. Riksdagen och dess verk m. m.........
Säger för egentliga statsutgifter
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden.......................
Riksgäldsfonden.......................
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsför-
luster..................................
Säger för utgifter för statens kapitalfonder Säger för allmänna budgeten
II.
III.
IV.
överskott att tillföras statens budgetutjåmnlngsfond .
Summa
Specialbudgeterna
1. Utgifter för vägväsendet m. m. att avräknas mot
automobilskattemedlen............................
2. Avsättning till bankinspektionens, fondinspektionens
och jordbrukskassetillsynens fonder............
3. Avsättning till sparbanksinspektionens fond...
4. Avsättning till försäkringsinspektionens fond ...
Säger för specialbudgeterna
ökning av reservationer (automobilskattemedel)........
överskott å automobilskattemedlens specialbudget att tillföras statens budgetuljämningsfond....................
Summa
Sammanlagda driftbudgeten
Utgifter........................................
ökning av reservationer..........................
överskott alt tillföras statens budgetutjämningsfond
108 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
Bilaga B
Inkomster å driftbudgeten budgetåren 1950 51—1954 55
Tusental kronor
Egentliga statsinkomster
Skatter:
Skatt å inkomst,förmögenhet och rörelse: Skatt å inkomst och förmög<
m. m.......................
Kupongskatt..................
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
Skogsvårdsavgif ter.............
Konjunkturskatt..............
måner och rättigheter........
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvar-
låtenskapsskatt ............
Lotterivinstskatt .............
Omsättnings-och expeditionsstämplar m. m......................
Säger för skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt..................
Bensinskatt ..................
Särskild investeringsavgift för motorfordon .....................
Säger för automobilskattemedel
Tullar och acciser:
Tullmedel ........................
Varuskatt........................
Trafikskatt ......................
Accis å margarin och vissa andra
fett varor........................
Införselavgift och accis å fettvaror
m. m...........................
Skatt å kaffe ....................
Tobaksskatt ......................
Brännvinstillverkningsskatt ........
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag ....................
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag ....................
Omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker...................
Omsättnings- och utskänkningsskatt
å vin ..........................
Maltdrycksskatt ..................
Skatt å läskedrycker..............
Statlig nöjesskatt..................
Skatt å elektrisk kraft ............
Tillfällig automobilskatt...........
Säger för tullar och acciser Säger för skatter
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
110 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
112 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
113 Bilaga C
Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för budgetåret 1955/56
8 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
114 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
116 Statsverkspropositionen år 1956: Bil. 1: Inkomsterna
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
117 Bilaga D
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1956/57
i.
ii.
A. Egentliga statsinkomster
Kronor
Kronor
Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse: a. Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.,
b. Kupongskatt, bevillning ................ 6 000 000
c. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning ............................... 1 000 000
d. Fondskatt, bevillning................... 17 000 000
e. Skogsvårdsavgtfter, bevillning........... 8 000 000
f. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter, bevillning.............. 750000
g. Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåten-
skapsskatt, bevillning .................. 70 000000
h. Lotterivinstskatt, bevillning ............ 49 000 000
i. Omsättnings- och expeditionsstämplar
m. m., bevillning....................... 75 000000
2. Automobilskattemedel:
a. Fordonsskatt, bevillning ................ 315 000 (»00
b. Bensinskatt, bevillning.................. 640 000 000
c. Särskild investeringsavgift för motorfordon, bevillning......................... 75 000 000
3. Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning................... 550 000 000
b. Varuskatt, bevillning ................... 205000 000
c. Införselavgift och accis å fettvaror m. m.,
d. Skatt å kaffe, bevillning................ 19 000 000
e. Tobaksskatt, bevillning................. 680000000
f. Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag, bevillning.................... 12 000 000
g. Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag, bevillning ................... 30000 000
h. Omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker, bevillning ................ 925 000 000
i. Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin,
bevillning.............................. 60 000 000
j. Maltdrycksskatt, bevillning.............. 120 000 000
k. Skatt å läskedrycker, bevillning......... 43 000 000
l. Statlig nöjesskatt, bevillning ............ 59 000 000
m. Skatt å elektrisk kraft, bevillning....... 45 000 000
6 326 750 000
2 802 000000
Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattcndomstolsavgiftcr ...........
2. Inkomster vid fångvården........
3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten
och försäkringsrådet
500 000 1950 000 3 500 000
118 Statsverkspropositionen dr 1956: Bil. 1: Inkomsterna:
4.
5.
6.
7.
8. 9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20. 21. 22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
35.
36.
37.
38.
39.
40.
41.
42.
43.
44.
45.
46.
47.
48.
Bidrag till pensionsstyrelsen..........................
Inkomster vid statens skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården......................................
Inkomster vid statens geotekniska institut ............
Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion .........
Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket.........
Avgifter för registrering av motorfordon..............
Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut .............................................
Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet...
Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.............
Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit
m. ................................................
Inkomst av myntning och justering ..................
Kontrollstämpelmedel................................
Bidrag till bank- och fondinspektionen................
Bidrag till sparbanksinspektionen ....................
Bidrag för tillsyn över sparbankerna..................
Inkomster vid tandläkarhögskolorna..................
Avgifter för granskning av biografbilder..............
Inkomster vid lantbruksnämnderna...................
Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt......
Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt ......
Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt
Inkomster vid lantmäteriväsendet....................
Inkomster vid rikets allmänna kartverk..............
Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen ..
Skeppsmätningsavgifter ..............................
Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning.......
Inkomster vid statens provningsanstalt................
Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten............
Fyr- och båkmedel..................................
Lotspenningar.......................................
Försäljning av sjökort m. m.........................
Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt..........
Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter .... Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register ....
Bidrag till försäkringsinspektionen....................
Inkomster vid statens tvångsarbete och alkoholistanstalter ............................................
Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium ..
Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium____
Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium ...
Inkomster vid statens sinnessjukhus................
Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på Salbohed
och i Vänersborg..................................
Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka......
Inkomster vid statens institut för folkhälsan........
Inkomster vid karolinska sjukhuset.................
Inkomster vid serafimerlasarettet...................
Kronor
Kronor
125 000
335 000 700 000 3 200 000 1 600 000 5 500 000
2 900 000
45000 1750 000
40000 15 000000 900 000 440 000 275 000 200 000 235 000 275 000 1600 000 650 000 1300 000 275 000 8 850 000 1400 000 30 000 400000 150 000 2 200000
3 600 000 12 000 000 11000 000
400 000 600000 8 000 000 500 000 785 000
365 000 2 500 000 750 000 375 000 32 000 000
80 000 350 000 450 000 23 000 000 6 800 000
159 880 000
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning