angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1959/60 m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

1 Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1959/60 m. m.; given Stockholms slott den 6 mars 1959.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande vissa anslag under fjärde huvudtiteln, som i förslaget till riksstat upptagits med allenast beräknade belopp.

Förslag framlägges rörande personalvården inom försvaret, innefattande bl. a. viss förstärkning av personalvårdsorganisationen.

1—in r.n Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr Ilo

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 mars 1959.

Närvarande

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijer-

STAM.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen samt såvitt avser punkten 5 med chefen för inrikesdepartementet anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid anmälan av fjärde huvudtiteln har vissa anslag upptagits med allenast beräknade belopp. Slutliga anslagsberäkningar har sedermera framlagts beträffande några av dessa anslag. Jag får nu anmäla flertalet av de övriga anslag, som återstår att slutligt äska. I sammanhang härmed upptager jag till behandling vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse eller mera allmän räckvidd.

I det följande anmäles vissa frågor rörande ändrad fredsorganisation vid marinen, sammanhängande med principbeslut vid 1958 års B-riksdag. Dessa ändringar avses i huvudsak skola genomföras under budgetåret 1959/60. Vissa organisationsförändringar är aktuella jämväl vid armén och flygvapnet. Dessa organisationsförändringar beräknas inte ske förrän tidigast under budgetåret 1960/61. Jag avser att anmäla dessa spörsmål i sådan tid att proposition med principförslag kan framläggas för innevarande års riksdag under dess vårsession.

Frågan om reglering av löne- och prisstegringar å försvarshuvudtiteln och om slutligt medelsäskande för budgetåret 1959/60 beträffande det i årets statsverksproposition preliminärt beräknade anslaget till reglering av prisstegringar avser jag likaledes att anmäla framdeles.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

[1] Personalvårdsorganisationen inom försvaret

Med skrivelse den 2 oktober 1957 överlämnade överbefälhavaren ett inom försvarsstaben under medverkan av försvarsgrenscheferna utarbetat förslag till personalvårdsorganisation inom försvaret. En kortfattad redogörelse för detta förslag lämnades till 1958 års statsverksproposition (bil. 6, s. 161—164). Då tveksamhet rådde huruvida organisationsfrågorna borde lösas efter riktlinjerna i det framlagda förslaget, syntes emellertid frågan böra övervägas ytterligare.

Enligt vad som anmälts till årets statsverksproposition (bil. 6, s. 147) har byrådirektören vid försvarsstaben U. S. Rosenblad (försvarets personalvårdsutredning 1958), som jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 28 juli 1958 tillkallats för att såsom sakkunnig verkställa viss översyn av försvarets personalvårdsorganisation, med skrivelse den 1 december 1958 framlagt betänkande (stencilerat) med principförslag till ny personalvårdsorganisation inom krigsmakten. I betänkandet behandlas ej frågan om själavårds- och bibliotekspersonalens ställning i organisationen. Det nu framlagda förslaget har remissbehandlats, varvid följande myndigheter och sammanslutningar yttrat sig, nämligen överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, försvarets socialbyrå, militärpsykologiska institutet, försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd, statskontoret, skolöverstyrelsen, riksdagens militieombudsman, ärkebiskopen, 1954 års befälsutredning, svenska officersförbundet, svenska underofficersförbundet, försvarsväsendets underbefälsförbund, försvarets civila tjänstemannaförbund, försvarsverkens civila personals förbund, högerns ungdomsförbund, folkpartiets ungdomsförbund, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, Sveriges storloge av I.O.G.T., Sveriges förenade studentkårer, landsorganisationen i Sverige, svenska arbetsgivareföreningen, tjänstemännens centralorganisation och Sveriges akademikers centralorganisation.

Jag torde i det följande få lämna en kortfattad redogörelse av nuvarande personalvårdsorganisation, utredningsmannens förslag och i ärendet avgivna yttranden.

Nuvarande organisation

Den personalvårdande verksamheten inom krigsmakten ankommer —— förutom på varje chef samt vissa myndigheter in. in. inom och utom krigsmakten — på en särskild personalvårdsorganisation. För denna disponeras i fred för närvarande särskilt avlönad personal i central och lokal instans. Regional organisation saknas i princip. För den centrala handläggningen av personalvårdsärenden finnes eu för krigsmakten gemensam personalvårdsavdelning, som ingår i försvarsstabens sektion III. För central rådgivning in. in. finnes dessutom försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd, som är direkt underställd Kungl. Maj:t. I lokal instans biträdes

4 Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

förbandschef främst av personalvårdsofficer, personalvårdsassistent och militärpastor. Personalvårdsofficer utses av förbandschef. Personalvårdsofficer har tillika annan befattning vid förbandet. Personalvårdsassistent förordnas av chefen för försvarsstaben. För närvarande finnes sammanlagt 20 heltids- och 45 deltidstjänstgörande personalvårdsassistenter, varav 16 heltids- och 23 deltidstjänstgörande vid armén, 4 heltids- och 4 deltidstjänstgörande vid marinen samt 18 deltidstjänstgörande vid flygvapnet. Av de 20 tjänsterna för heltidstjänstgörande personalvårdsassistenter är 4 placerade i Ae 12, 8 i Ae 13, 3 i Ae 15 och 5 i Ae 17. I krigsorganisationen utgöres huvuddelen av personalen av värnpliktiga. Ytterligare upplysningar om omfattningen av krigsorganisationen torde få inhämtas av de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Utredningens förslag

Utredningen har utförligt redogjort för de arbetsuppgifter, som enligt dess mening bör handhas av personalvårdsorganisationen. Målet för personalvårdsverksamheten inom försvaret anges vara att stärka och vidmakthålla en god anda inom krigsmakten. Samtidigt skall organisationen företräda allmänna andliga, kulturella, rättsliga och sociala värden. Verksamheten bör enligt utredningen omfatta allmän personalvård, själavård, socialtjänst, bildnings- och informationsverksamhet samt förströelse och annan trivselfrämjande verksamhet m. in. Personalvården inom krigsmakten bör gälla all personal — alltså även den fast anställda militära, civilmilitära och civila personalen.

Enligt utredningen är den nuvarande personalvårdsorganisationen underdimensionerad. Sålunda kan verksamheten vid förhanden icke bedrivas i den utsträckning som anses önskvärd och varom önskemål framställes från förbanden. Resurserna för handläggning och i förekommande fall samordning av ekonomiska och sociala frågor eller frågor rörande tjänsteförhållanden är alltför begränsade. Resurserna anses ej heller medgiva erforderlig serviceverksamhet. För krigsplanläggnings- och krigsorganisationsuppgifterna har enligt utredningen personalvården ej tilldelats medel sedan andra världskrigets slut.

Utredningens förslag innebär i sina huvuddrag följande. De centrala och lokala organen förstärkes. En regional instans föreslås tillkomma i organisationen. I den lokala instansen utgår de deltidstjänstgörande personalvårdsassistenterna. I stället föreslås, att särskilt uttagna värnpliktiga skall ingå i organisationen. De värnpliktiga förutsättes vid förbanden handha vissa personalvårdsuppgifter av enklare beskaffenhet. Fredsorganisationen uppbygges så, att den med så små principiella ändringar som möjligt kan övergå i krigsorganisationen.

Den centrala organisationen bör enligt utredningen utgöras av en direkt under chefen för försvarsstaben lydande personalvårdsbyrå. Den förut-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

sättes få samma ställning som försvarsstabens sektioner. De byrån åvilande uppgifterna fördelas under byråchefen på en centralavdelning (organisations-, utbildnings-, personal- och själavårdsärenden), en socialtjänstavdelning (utrednings- och informationsverksamhet in. in.), en undervisningsavdelning (bildnings- och förströelseverksamhet in. m.) samt en expedition. En särskild bostadsdetalj förutsättes skola ingå i socialtjänstavdelningen. Föreslagna förändringar i förhållande till den nuvarande personalvårdsavdelningens organisation och personaluppsättning framgår av följande sammanställning.

Nuvarande organisation

Personalvårdsavdelning

Chef: byrådirektör Ae 24

Organisationsdetalj kapten År 21

kapten A 21 kommenderad personalvårdsassistent Ae 12 ryttmästare A 21, vakant lön

Sj älavårdsdetalj fältprost, arvode 1 200

Socialdetalj förste byråsekreterare Ae 21 fänrik, vakant lön byråassistent Ae 19

Bostadsdetalj kapten A 21, vakant lön biträde för skriv- och kontorsgöromål

Bildningsdetalj studierektor Ae 23 bibliotekskonsulent Ae 21

Föreslagen organisation Personalvårdsbyrå

1. Chef : byråchef Bo 1

Centralavdelning

2. regementsofficer Ao 23/26

3. kapten År 21

4. stabskonsulent Ae 21

5. konsulent Ae 17

6. förvaltare Ao 15

7. fältprost, arvode 1 200

8. stabspastor Ae 19 (kyrko-

fonden)

Socialtjänstavdelning

9. byrådirektör Ao 24

10. major, arvode A: 25

11. kapten År 21

12. stabskonsulent Ae 21

Bostadsdetalj

13. byråintendent Ae 21

14. fanjunkare, arvode A: 16

15. kanslibiträde Ae 7

Undervisningsavdelning

16. studierektor Ao 24

17. major, arvode A: 25

18. stabskonsulent Ae 21

19. bibliotekskonsulent Ae 21

20. inspektören för militärmusiken

Ao 23

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

Expedition kontorist Ae 9 kontorsbiträde Ao 5 biträde för skriv- och kontors-

Expedition

21. kontorist Ao 9

22. kanslibiträde Ao 7

23. 2 biträden för skriv- och kon-

torsgöromål

göromål

Personalen i nuvarande organisation avlönas i huvudsak från försvarsstabens avlöningsanslag och i några fall från arméns och marinens allmänna avlöningsanslag.

Rörande motiven för föreslagna tjänster i den nya organisationen må följande anföras.

1. Chefen för byrån leder under chefen för försvarsstaben personalvårdsverksamheten inom försvaret. Han förutsättes i avsevärd utsträckning självständigt skola avgöra och besluta i ett stort antal ärenden. Överbefälhavaren upptog i sitt förslag år 1957 chefsbefattningen i Bo 1 med tjänstebeteckningen byråchef. Utredningen har icke ansett sig böra ingå på någon prövning av chefstjänsten men har vid kostnadsberäkningarna utgått från nyssnämnda förslag.

2. Chefen för centralavdelningen skall jämväl vara souschef för byrån och företräda erforderlig militär sakkunskap och erfarenhet. Med hänsyn till dels angelägenheten av att här disponera en officer med långvarig och kvalificerad erfarenhet, dels arbetets art och omfattning bör vederbörande vara regementsofficer.

3 och 5. Kaptenen i År 21 bör i första hand organisera kurser för utbildning av bland annat värnpliktiga assistenter, i andra hand utarbeta anvisningar för regional utbildning in. in. Konsulenten i Ae 17 avses närmast handha förberedelser och tekniskt genomförande av övrig kursverksamhet.

4. För handläggning av fredsorganisatoriska frågor avses i första hand en stabskonsulent i Ae21. Denne bör ha ingående kännedom om personalvårdsverksamheten i regional och lokal instans.

6. En förvaltare (personalregistrator) med erfarenhet av verksamhet vid truppregister in. in. avses främst för registrering av personal i fredsoch krigsorganisationen.

8. I anledning av väckt motion har kyrkomötet i skrivelse den 19 september 1958 hemställt, att en präst måtte från och med den 1 januari 1959 anställas vid försvarsstabens personalvårdsavdelning samt att medel till hans avlöning måtte anvisas ur kyrkofonden. Befattningshavaren skulle knytas till försvarsstaben såsom fältprostens assistent vid ledning av den militära själavården i fred och förberedande av själavården i krig. Statskontoret, som yttrat sig över framställningen, har intet att erinra mot inrättandet av en dylik tjänst men anser, att kostnaderna för avlöning bör bestridas från anslag under fjärde huvudtiteln. Utredningen förordar att en tjänst för stabspastor tillkommer i den centrala instansen. Kostnaderna för avlöningen föreslås skola bestridas av medel ur allmänna kyrkofonden.

9. Chefen för socialtjänstavdelningen skall svara för den vid avdelningen bedrivna utredningsverksamheten m. m. samt leda och planlägga

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

socialtjänsten, rättsvården in. in. För tjänsten bör avses en juridiskt och helst även socialt utbildad tjänsteman med goda erfarenheter av administrativ verksamhet inom den statliga förvaltningen.

10, It och 12. Förutom avdelningschefen beräknar utredningen personalbehovet för socialtjänstavdelningen (utom hostadsdetaljen) till minst tre tjänstemän, en kapten i År 21, en stabskonsulent i Ae 21 och en regementsofficer i arvodesbefattning (A: 25). För kaptensbeställningen (11) föreslås intendenturutbildad officer. Stabskonsulenten (12) förutsättes främst handha den avdelningen åliggande informationsverksamheten in. m. Arvodesofficeren (10) slutligen avses för handläggning av mera allmänna personalvårdsärenden.

13, 14 och 15. På försök ingår sedan sju år i försvarsstabens personalvårdsavdelning en särskild bostadsdetalj. Som framgått av det föregående räknar utredningen med att denna även i fortsättningen skall bibehållas. Verksamheten bör omfatta anskaffning av bostäder åt försvarets personal på alla garnisonsorter, våningsbyten, främst mellan garnisonsorter, och rumsanskaffning i Stockholm. För ledning av detaljens verksamhet erfordras en kvalificerad befattningshavare med utbildning i förvaltnings- och byggnadsfrågor, byråintendent i Ae 21. I övrigt erfordras enligt utredningen för detaljens verksamhet en fanjunkare i arvodesbefattning (A: 16) och ett kanslibiträde.

16. Chef för undervisningsavdelningen bör vara en akademiskt utbildad tjänsteman med grundlig pedagogisk och administrativ erfarenhet.

17. En regementsofficer i arvodesbefattning avses för att bland annat handha vissa på avdelningen ankommande krigsplanläggningsfrågor och för att biträda med vissa frågor rörande medborgarundervisning. Befattningshavaren bör även kunna tagas i anspråk för expeditionella uppgifter.

18. För att leda och planlägga förströelseverksamhet och andra trivselfrämjande åtgärder beräknas en stabskonsulent i Ae 21.

20. För närvarande ingår inspektören för militärmusiken organisatoriskt i arméledningen och lyder omedelbart under chefen för armén. I skrivelse den 13 januari 1959 har organisationsnämnden för militärmusiken föreslagit, att inspektören för militärmusiken överföres till försvarsstaben och där knytes till det centrala personalvårdsorganet. Som skäl härför anföres främst, att en ingående samordning bör komma till stånd mellan den militärmusikaliska verksamheten och annan kulturell verksamhet och förströelseverksamhet inom försvaret. Utredningen har i sitt förslag räknat med den omorganisation, som organisationsnämnden sålunda föreslagit.

Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd bör enligt utredningen bibehållas, men viss ändring av nämndens sammansättning bör övervägas. Nämnden bör enligt utredningen huvudsakligen behandla mera principiella spörsmål. Utredningen avser att framdeles återkomma till dessa frågor.

Den regionnia organisationen bör enligt utredningen utbyggas med hänsyn till främst utbildnings- och krigsplanläggningsfrågor. En ny kategori av heltidsanställda befattningshavare, stabskonsulenter, föreslås tillkomma. Sammanlagt 10 sådana tjänster anses böra inrättas, samtliga placerade i lönegrad Ae21. Slabskonsulenttjänster beräknas för envar av militärbefälsstaberna och marinkommandostaberna Ost och Syd. För kurativ verksam-

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

het för tjänstemän vid högre staber, utbildningsanstalter och centrala förvaltningar m. in. i Stockholm har slutligen beräknats en tjänst för stabskonsulent i Ae21. Stabskonsulent förutsättes skola ingå i militärbefälsstabs sektion III respektive i marinkommandostabs centralavdelning. Vid de regionala staber, som icke erhåller egna stabskonsulenter, handhas personalvårdsverksamheten liksom hittills främst av personalvårdspersonal vid närbeläget förband, dock att respektive stabskonsulent bör biträda med krigsplanläggningsuppgifter m. m. Som tidigare sagts avses stabskonsulenternas huvuduppgift vara krigsplanläggnings- och utbildningsfrågor. Härjämte skall stabskonsulenterna enligt utredningen i viss utsträckning handhava ledning, övervakning och samordning av personalvården, fördela befintliga resurser i personellt och materiellt avseende, bistå personalvårdspersonalen vid förbanden samt i vissa fall tjänstgöra jämväl i den lokala organisationen. Utredningen anför att »stabskonsulenterna skall ha preciserade, omfattande men avgränsade arbetsuppgifter, som icke avser att införa någon ny mer formell mellaninstans mellan förbanden och det centrala ledningsorganet utan avser områden som icke lämpligen kan lösas centralt eller lokalt».

Vad angår den lokala organisationen förutsätter utredningen i huvudsak icke någon ändring beträffande personalvårdsofficerens ställning och arbetsuppgifter. Personalvårdsofficeren skall sålunda — vid sidan av annan tjänst — leda personalvårdsverksamheten för hela förbandet, svara för erforderlig kontinuitet och samverkan i personalvårdsfrågor, förvalta anslag för personalvården in. m. Personalvårdsofficeren anses dock ej ensam kunna sköta verksamheten. Utredningen förutsätter, att personalvårdsofficeren skall biträdas dels av fackutbildad konsulent, förbandskonsulent, dels av värnpliktig personalvårdsassistent.

Förbandskonsulent anses kunna betjäna flera förband. Förbandskonsulenten bör svara för den närmare handledningen och vidareutbildningen av värnpliktig personalvårdsassistent, omhänderha krigsplanläggningsfrågor in. in. inom personalvårdsområdet samt ärenden, som kräver mångårig vana och kontakter med lokala myndigheter och organisationer. Utredningen föreslår, att sammanlagt 22 tjänster för förbandskonsulenter tillkommer. Utredningen har lämnat detaljerat förslag om hur dessa olika tjänster bör fördelas på de olika förbanden (betänkandet s. 10: 2ff.). En tjänst för förbandskonsulent avses för kurativ verksamhet vid högre staber, militära skolor och förvaltningar m. m. i Stockholm. Samtliga tjänster för förbandskonsulent föreslås placerade i lönegrad Ae 17.

För den lokala organisationen beräknas 79 värnpliktiga personalvårdsassistenter, en vid varje förband. Värnpliktig som skall utbildas till personalvårdsassistent skall enligt förslaget uttagas antingen för underofficersutbildning eller för utbildning i specialtjänst. Utbildningen bör i första hand syfta till att göra vederbörande användbar i personalvårdsbefattning

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

i krigsorganisationen. Värnpliktig personalvårdsassistent, som bör ha lämplig civil utbildning, föreslås därför skola genomgå militär utbildning, omfattande grundläggande utbildning, befälsutbildning och fackutbildning. Fackutbildningen bör ske dels centralt, dels vid förband. Under den senare delen — omkring 10 månader -— bör personalvårdsassistenten enligt utredningens mening kunna handhava ett stort antal rutinärenden. Det anses härigenom bli möjligt att nedbringa antalet förbandskonsulenter till det av utredningen föreslagna.

Den nu föreslagna organisationen beräknas enligt förslaget fullt utbyggd draga en årlig kostnad av omkring 1 231 000 kronor under fjärde huvudtiteln (vartill kommer 21 000 kronor ur kyrkofonden). Jämfört med nuvarande kostnader innebär detta en ökning med omkring 493 000 kronor. Enligt förslaget bör medel för avlöningskostnaderna för personalvårdsorganisationen anvisas under ett särskilt anslag, Försvarets personalvård: Avlöningar. Kostnaderna för de värnpliktiga personalvårdsassistenterna förutsättes emellertid skola belasta försvarsgrenarnas anslag.

Utredningen räknar med att de centrala och regionala organen tillkommer i enlighet med utredningens förslag från och med budgetåret 1959/60. Vad gäller de lokala organen kan de första värnpliktiga personalvårdsassistenterna börja utbildas 1960. Först 1965 kan systemet med värnpliktiga personalvårdsassistenter fungera i full utsträckning. Dessförinnan bör försöksverksamhet för erhållande av erfarenheter för utbildning in. in. kunna påbörjas inom enstaka förbandsgrupper. Under de närmaste 5—6 åren måste därför en provisorisk organisation tillämpas, vad gäller den lokala instansen. I utredningen lämnas detaljerat förslag till en sådan övergångsorganisation (betänkandet s. 12: 1 ff.). Denna torde i sina huvuddrag åskådliggöras av följande sammanställning.

De för nästa budgetår föreslagna förändringarna i förhållande till den nuvarande lokala organisationen innebär, att antalet heltidstjänstgörande tjänstemän ökar från 20 till 23 och att antalet deltidstjänstgörande minskar från 45 till 31.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

Den föreslagna övergångsorganisationen beräknas enligt utredningen för budgetåret 1959/60 draga en kostnad av 1 195 000 kronor under fjärde huvudtiteln, varvid förutsatts en ökning med 22 000 kronor av medel för anställande av medhjälpare till personalvårdsassistent. Jämfört med nuvarande kostnader innebär detta en ökning med omkring 455 000 kronor.

Yttranden

De myndigheter och sammanslutningar, som yttrat sig över förslaget till ny personalvårdsorganisation inom försvaret, har i de flesta fall ställt sig positiva till detta eller lämnat det utan erinringar. Sålunda finner högerns ungdomsförbund angeläget, att utredningens betänkande så snart ske kan resulterar i praktiska beslut av statsmakterna. Merkostnaderna synas förbundet ej avskräckande om man tar i betraktande den avsevärda effektivitetsökningen. Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund tillstyrker förslaget som en acceptabel anvisning om riktlinjerna för den nya organisationen. Landsorganisationen i Sverige understryker, att det föreligger ett påtagligt behov av en utbyggd och effektiviserad personalvårdsorganisation. Svenska arbetsgivareföreningen finner det uppenbart, att de personalvårdande uppgifterna kräver en upprustning av nuvarande organisation. Beträffande remissinstansernas erinringar mot förslaget må följande anföras.

Försvarets civilförvaltning och statskontoret framhåller vikten av en klar gränsdragning mellan den särskilda personalvårdsorganisationens och andra myndigheters arbetsuppgifter. Med hänsyn härtill är statskontoret nu icke berett tillstyrka en så omfattande utbyggnad av den centrala organisationen, som utredningen föreslagit. Sålunda anser ämbetsverket, att chefen för den nuvarande personalvårdsavdelningen tills vidare bör bibehållas i innehavande lönegrad. Ämbetsverket kan ej finna skäl för att en regementsofficer, i varje fall ej regementsofficer i alternativt 26 lönegraden, avses för befattningen som chef för centralavdelningen. Den föreslagna beställningen för förvaltare anser statskontoret kunna utbytas mot en arvodesbefattning för fanjunkare. Vidare kan statskontoret ej tillstyrka, att det vid centralavdelningen inrättas en tjänst för stabskonsulent i Ae 21. Beträffande socialtjänstavdelningen anser ämbetsverket att med inrättandet av en byrådirektörstjänst i Ao 24, avsedd för chefen för avdelningen, tills vidare bör anstå. Den till avdelningen hänförda bostadsdetaljen föreslås utgå ur organisationen. Vad slutligen gäller undervisningsavdelningen betraktar statskontoret frågan om löneställning för studierektorn som en B-fråga. Försvarets civilförvaltning föreslår likaså vad gäller det centrala organet vissa ändringar i den av utredningen föreslagna personaluppsättningen. Beträffande centralavdelningen föreslår civilförvaltningen sålunda att den i förslaget upptagna beställningen för kapten i År 21 utgår och att eu tjänst för assistent i Ae 12 tillkommer. Vad gäller socialtjänstavdel-

11 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

ningen föreslår civilförvaltningen att den i förslaget upptagna beställningen för kapten i År 21 och arvodesbefattningen utgår och att en tjänst för amanuens tillkommer.

Vad gäller utredningens förslag om tillskapande av en fast regional organisation anser statskontoret, att en sådan icke nu bör ifrågakomma. Militärpsykologiska institutet är av den uppfattningen, att en regional personalvårdsorganisation för närvarande ej bör uppbyggas i avvaktan på att frågan om en regional psykologorganisation inom krigsmakten och dess samordning med personalvårdsorganisationen undersökes. Försvarets socialbyrå ställer sig tveksam till den regionala organisationen, i vad avser vissa av de där inom engagerade befattningshavarnas föreslagna arbetsuppgifter.

Beträffande den lokala organisationens utformning ställer sig försvarets socialbyrå och militär psykologiska institutet avvisande till utredningens förslag och förordar i stort en fredsorganisation med heltids- och deltidsanställda befattningshavare i enlighet med överbefälhavarens förslag av år 1957. Överbefälhavaren anser, att den föreslagna organisationen är väl knappt tilltagen, men tillstyrker likväl förslaget då det synes möjligt att utan större kostnadsökningar kunna bibehålla några deltidsanställda personalvårdsassistenter, därest organisationen skulle visa sig otillräcklig. Försvarsväsendets underbefälsförbund, folkpartiets ungdomsförbund och tjänstemännens centralorganisation uttalar likaledes viss tveksamhet huruvida antalet heltidstjänstgörande befattningshavare i den föreslagna lokala organisationen är tillräckligt. Frågan om lönesättningen för befattningshavarna i den lokala organisationen anser statskontoret ej böra lösas förrän säkrare underlag erhållits för bedömning av arbetsuppgifternas art och omfattning. Med hänsyn härtill anses det kunna övervägas att upptaga frågan om ändrad lönegradsplacering först efter övergångsperiodens slut. Militärpsykologiska institutet ifrågasätter om icke en lönesättning innebärande reglerad befordringsgång från lönegrad Ae 12 till Ae 17 ur vissa synpunkter vore att föredraga framför den av utredningen föreslagna.

Departementschefen

I det föregående har redogjorts för nuvarande personalvårdsorganisation inom försvaret och för framlagt förslag till ny organisation. Förslaget innebär en väsentlig utbyggnad av organisationen. Ett flertal nya tjänster föreslås tillkomma. Sålunda förstärkes det centrala organet, vilket organiseras som en direkt under chefen för försvarsstaben lydande personalvårdsbyrå. Vidare föreslås en regional instans tillkomma främst med hänsyn till utbildnings- och krigsplanläggningsfrågor. För regionala organ beräknas 10 tjänster för stabskonsulent i Ae21. Beträffande de lokala organen slutligen föreslås, att nuvarande befattningar för deltidstjänstgörande personalvårdsassistenter utgår. I stället avses särskilt utbildade värnpliktiga skola tjänst-

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

göra på förbanden. Dessa värnpliktiga förutsättes skola handha vissa uppgifter av enklare beskaffenhet. Heltidsanställd befattningshavare, förbandskonsulent, som avses skola betjäna flera förband, förutsättes svara för de mera kvalificerade personalvårdsuppgifterna vid förbanden. Utredningen räknar med att 22 sådana tjänster inrättas, samtliga placerade i Ae 17.

För egen del vill jag understryka betydelsen av den personalvårdandc verksamheten inom försvaret. Jag ser en viss utbyggnad av denna verksamhet som ett naturligt led i utvecklingen av ett mera modernt och effektivt försvar. Organisationen av ifrågavarande verksamhet måste utformas på ett sådant sätt, att den kan fungera effektivt och rationellt. Bristerna i nuvarande organisation torde främst återfinnas hos de lokala organen. Jag har därför kommit till den uppfattningen att dessa i första hand bör upprustas i personellt hänseende. Såsom för närvarande bör en officer, personalvårdsofficeren, jämte annan tjänst svara för personalvården vid förbanden. Officeren bör i princip biträdas av heltidsanställd befattningshavare, konsulent, som förutsättes kunna tjänstgöra vid flera förband, samt efter hand av värnpliktiga, som erhållit särskild utbildning av den art utredningsmannen föreslagit. Jag förutsätter att redan innevarande år de första värnpliktiga uttages för utbildning till tjänstgöring i personalvårdsbefattning. Genom denna utbildning av värnpliktiga erhålles också underlag för en kvalitativt bättre rekrytering av personalvårdsbefattningarna i krigsorganisationen.

Jag biträder utredningens förslag, att den nuvarande personalvårdsavdelningen vid försvarsstaben omvandlas till en särskild personalvårdsbyrå, direkt underställd chefen för försvarsstaben. Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om byråns indelning och arbetsuppgifter i detalj. I detta sammanhang anser jag mig böra räkna med att utredningens förslag i dessa hänseenden i huvudsak följes. Byrån bör i personellt hänseende förstärkas i jämförelse med den nuvarande personalvårdsavdelningen. Jag kan emellertid icke tillstyrka en så omfattande utbyggnad, som utredningen föreslagit. För egen del räknar jag med att byrån från och med budgetåret 1959/60 får följande sammansättning. För chef för byrån inrättas en byråchefstjänst i Bo 1. I övrigt räknar jag med en beställning för kapten i År 21 samt tjänster för en förste byråsekreterare i Ae 23, en studierektor i Ae 23, en bibliotekskonsulent i Ae21, en byråintendent i Ae 21, en byråassistent i Ae 19, två stabskonsulenter i Ae 19, en konsulent i Ae 17, en assistent i Ae 15, en kontorist i Ae 9, två kanslibiträden i Ae 7 samt två biträden för skriv- och kontorsgöromål ävensom en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24. I byrån bör vidare ingå fältprosten vars arvode bör utgå med oförändrat belopp, 1 200 kronor. För biträde åt denne bör avses en tjänst för stabspastor i Ae 19 med halvtidstjänstgöring, varvid avlöning torde utgå från anslag under fjärde huvudtiteln. Slutligen bör en kapten ur truppförband (motsvarande) i mån av behov kunna kommenderas för tjänstgöring inom byrån.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

13 Det av organisationsnämnden för militärmusiken och av utredningen framförda förslaget att inspektören för militärmusiken organisatoriskt skall inordnas i det centrala personalvårdsorganet kan jag icke biträda.

Jag kan icke biträda förslaget att inrätta särskilda tjänster för regionala personalvårdsorgan.

Beträffande de lokala organen räknar jag med att värnpliktiga personalvårdsassistenter efter hand skall tillföras flertalet förband. För mera kvalificerade personalvårdsuppgifter beräknar jag — med hänsyn bland annat till att några tjänster i regionala organ icke tillkommer — 30 tjänster för konsulent, samtliga med heltidstjänstgöring. Av konsulenttjänsterna bör sju placeras i Ae 19 med tjänstebenämningen stabskonsulent, sex i Ae 17, sju i Ae 15 och 10 i Ae 13. Stabskonsulent bör, vid sidan av verksamhet vid förband, bland annat ha att övervaka och leda utbildning av värnpliktiga personalvårdsassistenter samt biträda vid vissa regionala staber eller dylikt. Konsulenttjänsterna bör tillkomma från och med nästa budgetår. För budgetåret 1959/60 beräknar jag vidare sammanlagt 29 deltidsanställda personalvårdsassistenter för förband, där heltidstjänstgörande konsulent inte finnes anställd. Frågan om avveckling av befattningarna för deltidstjänstgörande nersonalvårdsassistent torde framdeles få prövas efter hand som värnpliktiga personalvårdsassistenter utbildas.

För närvarande må belopp om sammanlagt 38 000 kronor tagas i anspråk för anställande av medhjälpare åt personalvårdsassistenter. För budgetåret 1959/60 beräknar jag för ändamålet ett belopp av 60 000 kronor.

Utredningen anser, att konsulenter bör finnas tillgängliga för kurativ verksamhet för personal vid staber och förvaltningar in. in. i Stockholm. Dylika konsulenter bör emellertid enligt min uppfattning inte anknytas till personalvårdsorganisationen inom försvaret på sätt utredningen föreslagit. Jag anser mig därför icke kunna biträda förslaget att inrätta tjänster för dylik verksamhet.

De årliga avlöningskostnaderna för den nuvarande personalvårdsorganisationen inom försvaret uppgår för närvarande till omkring 738 000 kronor. Motsvarande kostnader för den av utredningen föreslagna organisationen beräknas för nästa budgetår uppgå till omkring 1 195 000 kronor. Den av mig föreslagna organisationen torde förbudgetåret 1959/60 komma att draga en kostnad av 980 000 kronor.

Medel för avlöningskostnaderna för personalvårdsorganisationen bör från och med budgetåret 1959/60 anvisas under ett särskilt anslag, benämnt Försvarets personalvård: Avlöningar. Anslaget synes i huvudtiteln böra upptagas under D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål. Kostnaderna för de värnpliktiga personalvårdsassistenterna bör emellertid belasta försvarsgrenarnas anslag.

I samband med alt ett särskilt avlöningsanslag tillkommer för personalvårdsorganisationen torde följande tjänster utgå från försvarsstabens, ar-

14 Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

méns och marinens personalförteckningar, nämligen vid försvarsstaben en beställning för kapten i År 21 och tjänster för en byrådirektör i Ae 24, en studierektor i Ae 23, en förste byråsekreterare i Ae 21 och en bibliotekskonsulent i Ae 21, vid armén tjänster för fyra personalvårdsassistenter i Ae 17, två i Ae 15, sju i Ae 13 och tre i Ae 12 och vid marinen tjänster för en personalvårdsassistent i Ae 17, en i Ae 15, en i Ae 13 och en i Ae 12. De totala kostnadsminskningarna å försvarsstabens respektive försvarsgrenarnas avlöningsanslag genom överföringen torde uppgå till för försvarsstaben omkring 178 000 kronor, för armén omkring 367 000 kronor, för marinen omkring 120 000 kronor och för flygvapnet omkring 50 000 kronor.

Anslaget Försvarets personalvård: Avlöningar beräknar jag för budgetåret 1959/60 till 980 000 kronor med fördelning enligt följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 51 300 kronor;

Arvode till pensionerad personal i arvodesbefattning 9 700 kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 150 000 kronor. Från denna anslagspost bör bestridas kostnaderna för ersättning till fältprosten, 1 200 kronor, deltidsanställda personalvårdsassistenter, 88 800 kronor och medhjälpare till dessa, 60 000 kronor.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 651 000 kronor;

Rörligt tillägg 113 000 kronor;

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter 5 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) fastställa följande personalförteckning för försvarets personalvård, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60:

Personalförteckning

Tjänstemän å ordinarie stat

1 byråchef 1 kapten

Lönegrad

Bo 1 År 21

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19

1 förste byråsekreterare .................................... Ae 23

1 studierektor ................................................. Ae 23

1 bibliotekskonsulent ....................................... Ae 21

1 byråintendent ............................................. Ae 21

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets personalvård, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60:

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959 15

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 51 300

2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefatt-

ning, förslagsvis .......................................... 9 700

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ................................................ 150 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 651 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 113 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis ...................................................... 5 000

Summa kronor 980 000

c) till Försvarets personalvård: Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 980 000 kronor.

]2] Vissa frågor rörande ekonomiska förmåner till övertalig personal vid försvaret

I samband med rationaliseringsåtgärder av skilda slag inom försvaret har under de senaste åren aktualiserats frågor om behandlingen av personal som blir övertalig i samband med organisationsförändringar. I syfte att genomföra organisationsförändringar så smidigt som möjligt under hänsynstagande till personella och sociala synpunkter har statsmakterna i olika sammanhang vidtagit särskilda åtgärder för att underlätta omplacering av personal eller bereda övertalig personal ekonomisk gottgörelse. I korthet torde här få redogöras för innebörden av dylika åtgärder under de senaste åren.

Till en början må här erinras om de bestämmelser, som plägar intagas i de årliga regleringsbreven för IV. huvudtiteln, av innehåll att nytillkomna och ledigblivna tjänster bör erbjudas övertalig personal samt att dylik personal vid lika lämplighet i övrigt skall lämnas företräde till tjänst framför annan sökande. Dessutom föreskrives vidgad rätt till ersättning för flyttningskostnader för övertalig personal.

Kungl. Maj :t plägar årligen utverka riksdagens bemyndigande att dels vidtaga de jämkningar i fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga med anledning av beslut om organisationsändring, dock icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal, dels bereda särskild ersättning åt personal, som med bibehållen löneställning bostrider göromål, vilka vid ny organisation ankommer på innehavare av högre tjänst. Ifrågavarande årligen återkommande bemyndiganden synes inte — åtminstone inte i första hand — taga sikte på att öppna möjligheter att genom övergångsanordningar mildra övertalighetsproblem. I samband med organisationsändringar vidtages likväl ofta övergångsanordningar, exempelvis av innebörd, att innehavare av tjänst, som utgår ur organisationen, med bibe-

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

hållen löneställning får kvarstå mot att lägre nyinrättad tjänst hålles vakant, eller att befattningshavare får kvarstå övergångsvis utöver organisationen utan något kompenserande vakanthållande, i vilket senare fall understundom allt efter omständigheterna meddelas föreskrifter om förbud mot nyanställning inom vissa personalkategorier för tid, under vilken övertalig befattningshavare kvarstår i tjänst.

Övergångsbestämmelser av nu berört slag har meddelats inte endast vid organisationsändringar, som föranletts av undersökningar genom statens organisationsnämnds försorg och i anslutning därtill av försvarsgrenschef ingivna förslag, utan exempelvis även vid indragningen av Upplands regemente och i samband därmed stående organisationsförändringar, den kraftiga minskningen av kavalleriets organisation jämte nedläggandet av remontdepåerna m. in. I dessa och flera andra fall har i samband med principbeslut i organisationsfrågan statsutskottet särskilt understrukit vikten av att tillbörlig hänsyn visas den berörda personalen.

I vissa fall har Kungl. Maj:t utverkat särskilt bemyndigande av riksdagen att vidtaga övergångsanordningar. Så har skett exempelvis i samband med 1954 års förvaltningsreform (prop. 1954: 109), då bemyndigandet ifråga innefattade även befogenhet att föra befattningshavare å övergångsstat. Motsvarande bemyndigande har i olika sammanhang utverkats i samband med översynen av den centrala försvarsförvaltningen. Andra exempel hänför sig till omorganisationen av försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning (prop. 1956: 110, s. 47) samt fortifikationsförvaltningens omorganisation (prop. 1958: 110, s. 202). Gränserna för här ifrågavarande benryndiganden torde få anses förhållandevis flytande. I den mån Kungl. Maj:t medgivit att befattningshavare vid exempelvis den centrala försvarsförvaltningen får kvarstå utöver organisationen, har sådant medgivande som regel gjorts tidsbegränsat.

I vissa fall har bestämmelser meddelats om särskilda ekonomiska förmåner till övertalig personal vid försvaret. Dessa bestämmelser har alltid grundat sig på bemyndigande av riksdagen. Numera inte aktuella bestämmelser av detta slag har tidigare utfärdats för personal inom den centrala försvarsförvaltningen i samband med genomförandet av 1954 års förvaltningsreform samt för viss övertalig personal vid Stockholms tygstation i samband med att dess organisation reducerades år 1956.

År 1956 (prop. 110, s. 76—80) utverkade Kungl. Maj :t ett vidsträckt bemyndigande av riksdagen att utfärda mera generella föreskrifter om ekonomiska förmåner för övertalig personal. Bestämmelserna härom, som framhölls skola få ett väsentligt vidsträcktare tillämpningsområde än de tidigare meddelade, angavs tills vidare böra — i den utsträckning Kungl. Maj :t prövade skäligt — avse civila anställningshavare inom försvaret, vilka under tiden fram till den 1 juli 1959 blev övertaliga på grund av organisationsförändringar. Det förutsattes att, i analogi med vad som tidi-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

gare skett, beslutanderätten i ärenden angående ekonomisk gottgörelse av här ifrågavarande slag borde utövas av försvarets personalnämnd, som inrättades i detta sammanhang och vars uppgift bl. a. skulle vara att förskaffa sig en samlad överblick av personalläget. Med stöd av ifrågavarande bemyndigande meddelade Kungl. Maj :t genom brev den 29 juni 1956 föreskrifter om särskilda förmåner för viss övertalig personal vid försvaret. Nämnda föreskrifter skulle — där Kungl. Maj :t ej för visst fall annorlunda beslutade — räknat från och med den 1 juli 1956 tills vidare äga tillämpning å vissa angivna personalkategorier m. m., nämligen i huvudsak civila ersättare för ekonomivärnpliktiga, civila anställningshavare, som blev övertaliga genom omorganisationen av försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning, vissa angivna förband jämte remontdepåerna och ridskolan, ävensom civila anställningshavare, som kunde bli övertaliga genom de ändringar av stabs- och förvaltningsorganisationen vid arméns truppförband, om vilka Kungl. Maj :t fattat eller kunde komma att fatta beslut i anslutning till brev i ämnet den 18 november 1955.

Sedermera gjordes bestämmelserna i förenämnda brev den 29 juni 1956 genom Kungl. Maj :ts beslut den 23 november 1956 tillämpliga på civil anställningshavare, som blev övertalig genom omorganisationen av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid Karlskrona försvarsområde och Blekinge kustartilleriförsvar.

Kungl. Maj:t har vidare år 1958 (prop. 101) erhållit bemyndigande att i anslutning till nyssnämnda föreskrifter meddela bestämmelser om särskilda ersättningar in. m. till övertalig personal vid örlogsvarven och försvarets fabriksverk. Nämnda bemyndigande innefattade även befogenhet att bevilja kollektivavtalsanställda förtidspension. De med stöd av ifrågavarande bemyndigande i brev den 9 maj 1958 utfärdade bestämmelserna har delvis erhållit en annan och i vissa avseenden strängare utformning än bestämmelserna i brevet den 29 juni 1956.

Slutligen har Kungl. Maj:t (prop. 1958:110, s. 107) bemyndigats att besluta om ekonomisk gottgörelse jämväl till personal, som blir övertalig

1 anledning av genomförandet av den utav 1958 års B-riksdag beslutade omorganisationen av försvaret, varvid bemyndigandet är knutet till personal vid sådana förband in. in., som enligt beslutet skall indragas. Bestämmelserna förutsättes böra utformas i huvudsaklig överensstämmelse med föreskrifterna angående förmåner för övertalig personal vid örlogsvarven och fabriksverket. Även i detta fall förutsättes beslutanderätten skola ankomma på personalnämnden.

I 1959 års statsverksproposition (bil. 6, s. 205) har Kungl. Maj:t hemställt om bemyndigande att besluta om särskilda förmåner till personal vid marinkommandonas och kustartilleriförsvarens intendenturavdelningar, som entledigas till följd av rationaliseringsåtgärder i samband med marinens anpassning till 1958 års försvarsbeslut. Även i dessa fall förut-

2 _9ir>n H i ha itp till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 110

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

sättes anknytning till föreskrifterna angående förmåner för övertalig personal vid örlogsvarven och fabriksverket.

Här må erinras om att förtidspension för kollektivavtalsanställda ingår i pensionssystemet från och med den 1 juli 1959.

I en den 24 februari 1959 överlämnad promemoria har försvarets personalnämnd till behandling upptagit vissa frågor rörande ekonomisk ersättning till övertalig personal, bland annat om gottgörelse bör ifrågakomma till sådan innehavare av arvodesbefattning som icke är pensionsavgången.

Departementschefen

Under senare år har Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens bemyndigande utfärdat bestämmelser om ekonomiska förmåner till viss övertalig personal inom försvaret. Bemyndigande att meddela dylika bestämmelser har bland annat utverkats i fråga om personal, som blivit övertalig vid de centrala försvarsförvaltningarna (prop. 1954: 109), vid Stockholms tygstation (prop. 1955: 186), vid omorganisation av vissa förband i Mälardalen, indragningen av remontdepåerna m. m. (prop. 1956:110), vid örlogsvarven och försvarets fabriksverk (prop. 1958: 101) och vid den av 1958 års B-riksdag beslutade omorganisationen av försvaret (prop. 1958:110). övertalig personal som omfattas av de av Kungl. Maj:t med stöd av utverkade bemyndiganden utfärdade bestämmelserna äger komma i åtnjutande av årlig ersättning under vissa förutsättningar i fråga om levnadsålder och anställningstid och eljest avskedsersättning, som är en ersättning av engångsnatur. Beslutanderätten i frågor rörande nu avsedda förmåner utövas av försvarets personalnämnd.

Under senare år har jämväl vissa omorganisationer beslutats utan att några bestämmelser om ekonomisk gottgörelse till övertalig personal utfärdats av Kungl. Maj :t. Detta gäller exempelvis sammanslagningen av Göteborgs och Bohus försvarsområde med Göteborgs kustartilleriförsvar, omorganisationen av den centrala fortifikationsförvaltningen samt vissa organisationsändringar, som kommit till stånd på föranstaltande av de centrala försvarsförvaltningsmyndigheterna. I sistnämnda hänseende är i första hand att nämna den väsentliga reduktion, som under senare år ägt rum beträffande personalen inom tygreparationstjänsten vid armén. I vissa fall har frågor om ekonomisk gottgörelse till övertaliga anställningshavare, på vilka några ersättningsbestämmelser icke varit tillämpliga, underställts Kungl. Maj :t för prövning, i några fall genom personalnämndens försorg.

I och med att det år 1956 meddelade bemyndigandet utlöper med juni 1959, kvarstår endast de år 1958 meddelade bemyndigandena rörande örlogsvarvens och fabriksverkets personal samt personal, som blir övertalig genom de beslutade förbandsindragningarna. Det bemyndigande av-

19 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

seende personal vid vissa av marinens intendenturförvaltningar, varom hemställts i 1959 års statsverksproposition, har förutsatts gälla intill den 1 juli 1960. Emellertid får behov anses föreligga av bestämmelser av här ifrågavarande slag även inom andra områden. Sålunda har de rationaliseringsåtgärder som åsyftades i propositionen 1956: 110 ännu ej helt hunnit genomföras. Sammanslagningen av stabs- och förvaltningstjänsten vid Västerbottens regemente och Norrlands dragoner skall enligt Kungl. Maj :ts beslut den 7 februari 1958 provisoriskt genomföras under budgetåret 1958/59. Kompletterande organisationsundersökningar pågår i anslutning härtill. Ytterligare övertalighetsproblem kan aktualiseras härigenom. Vidare pågår alltjämt omläggning av driften vid arméns tygverkstäder. I nu nämnda fall kan intill den 1 juli 1959 ekonomisk gottgörelse medgivas med stöd av det år 1956 utverkade bemyndigandet. Även i andra fall kan det inträffa att möjlighet föreligger att medgiva ekonomisk gottgörelse med stöd av nämnda bemyndigande, därest frågan aktualiseras före den 1 juli innevarande år. Det synes lämpligt att Kungl. Maj :t erhåller befogenhet att bereda ekonomisk gottgörelse i dylika fall även om de blir aktuella först efter den 1 juli 1959.

Det är emellertid aktuellt med ytterligare omorganisationer berörande vissa organ vid marinkommandona och kustartilleriförsvaren. Möjlighet att medge särskilda förmåner till övertalig personal bör finnas även i dessa fall.

Slutligen må nämnas att indragningen av vissa förband in. m. enligt beslut av 1958 års B-riksdag kan medföra återverkningar på andra organ inom försvaret. Det synes skäligt om personal som blir övertalig till följd härav kan beredas ekonomisk gottgörelse.

Jag föreslår att Kungl. Maj :t utverkar riksdagens bemyndigande att, om och i den mån så blir erforderligt, i förut angivna fall medgiva ekonomisk gottgörelse åt personal som kan bli övertalig. Ifrågakommande bestämmelser synes böra med de justeringar, som betingas av övergången till nytt statligt pensionssystem, utformas i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande föreskrifter beträffande övertalig personal vid örlogsvarven och försvarets fabriksverk. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan det nya statliga pensionssystemet slutligt utformats, pröva huruvida avgångsförmåner skall kunna utgå till annan i militär arvodesbefattning tjänstgörande anställningshavare än sådan, som har rätt till pension på grund av tidigare innehav av militär eller civilmilitär beställning. Avgångsförmåner bör i allmänhet icke ifrågakomma då det gäller tillfälligt anställd personal eller personal tillhörande arbetsområde, inom vilket fortlöpande behov av arbetskraft ej föreligger.

I likhet med vad som tidigare gällt synes beslutanderätten i ärenden angående ekonomisk gottgörelse av här ifrågavarande slag böra utövas av försvarets personalnämnd.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser om särskild ersättning till övertalig personal inom försvaret i enlighet med vad jag anfört i det föregående.

[3] Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar inom försvaret

Liksom skett tidigare år torde i detta sammanhang böra lämnas en översikt av det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet inom försvaret, som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg.

Vid anmälan av propositionen 1958: 110 (s. 159) berördes den fortlöpande översyn av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid arméns förband, som verkställes av organisationsnämnden. Denna översyn har i första hand till ändamål att klarlägga behovet av jämkningar — inom ramen för fastställda personalstater — såväl i organisationen som beträffande personal för olika berörda verksamhetsområden. Efter förslag, som chefen för armén på grundval av en av nämnden gjord principutredning avgivit i samråd med nämnden, har Kungl. Maj :t i brev den 18 november 1955 meddelat allmänna bestämmelser om ändringar i organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten m. in. vid arméns förband. Ändringarna skall enligt dessa bestämmelser successivt genomföras vid de olika förbanden, sedan organisationsnämnden verkställt kompletterande undersökningar vid vederbörande förband.

I propositionen 1957: 110 (s. 96) samt i förut nämnda proposition 1958: 110 (s. 159) anmäldes att Kungl. Maj :t under 1956 och 1957 samt januari 1958, på grundval av förslag från chefen för armén i samråd med organisationsnämnden, fastställt ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid vissa i propositionerna angivna förband m. m. Senare under 1958 har Kungl. Maj :t, efter det organisationsnämnden verkställt kompletterande undersökningar och chefen för armén i samråd med nämnden avgivit på undersökningarna grundade förslag, meddelat beslut i nämnda hänseende beträffande följande förband och skolor in. in., nämligen Södermanlands regemente med arméns motorskola, Norrbottens regemente med Norrbottens pansarbataljon och Norrlands signalbataljon, Skaraborgs pansarregemente med pansartruppskolan, Livregementets husarer och Signalbataljonen i Skövde (förutvarande Upplands signalregementes kompani i Skövde) samt Svea ingenjörregemente med arméns fältarbetsskola och ingenjörtruppernas kadettskola, ävensom beträffande staberna för Kalmar —Växjö försvarsområde, Gävle försvarsområde och Stockholms försvarsområde, tillika kommendantsstab i Stockholm.

I propositionen 1958:110 (s. 298 f. och 372 ff.) lämnades redogörelse

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

för vissa personalförändringar i samband med organisation av Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs försvarsområden ävensom Göteborgs kustartilleriförsvar. Såsom därvid anmäldes har Kungl. Maj:t i kungörelse den 30 november 1956 (nr 634) angående krigsmaktens indelning i fred och rikets militärterritoriella indelning förordnat, bland annat, om ny indelning av III. militärområdet i försvarsområden att gälla från och med den 1 juli 1958. Enligt vad sålunda förordnats har Göteborgs skärgårds försvarsområde ■— i anslutning till 1955 års riksdags principbeslut (prop. 110; rskr. 300) om sammanförande av vissa marina försvarsområden med angränsande lantmilitära försvarsområden — sammanförts med delar av tidigare Halmstads, Göteborgs och Uddevalla försvarsområden till ett försvarsområde, Göteborgs och Bohus försvarsområde, under det återstående delar av Göteborgs och Uddevalla försvarsområden sammanförts till Älvsborgs försvarsområde. Återstående del av Halmstads försvarsområde bildar Hallands försvarsområde. Hallands försvarsområde skall i fred hava försvarsområdesbefälhavare jämte stab gemensam med Göteborgs och Bohus försvarsområde.

I nyssnämnda redogörelse omnämndes att överbefälhavaren, med anledning av vad sålunda beslutats, i skrivelse den 30 januari 1957 avgivit ett efter samråd med organisationsnämnden utarbetat förslag till provisorisk organisation av berörda enheter. Kungl. Maj:t har sedermera den 18 juni 1958 dels meddelat övergångsbestämmelser i anledning av den ändrade försvarsområdesindelningen inom III. militärområdet, dels ock utfärdat föreskrifter beträffande organisation av staben för Älvsborgs försvarsområde. Vidare har Kungl. Maj :t den 29 augusti 1958 meddelat beslut, dels om organisation i fred av stabs- och förvaltningstjänsten vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar, dels om provisorisk personalorganisation vid dessa enheter.

I propositionen 1958: 110 (s. 161) anmäldes vidare att ett av chefen för marinen avgivet, på grundval av organisationsnämndens kompletterande undersökningar uppgjort förslag till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Vaxholms försvarsområde och Stockholms kustartilleriförsvar var under beredning inom försvarsdepartementet. Kungl. Maj :t har numera genom beslut den 6 februari 1959 fastställt ändrad organisation av Vaxholms försvarsområde och Stockholms kustartilleriförsvar samt i anslutning därtill förordnat om vissa ändringar i vederbörliga personalförteckningar.

Ytterligare anmäldes i samma proposition att undersökningar genom organisationsnämndens försorg pågick vid flottans skolor i Karlskrona, vid flottans centrala personalorganisation för underofficerare, underbefäl och meniga samt vid marinstaben, såvitt anginge expeditionstjänsten inom staben, varjämte vissa kompletterande undersökningar, huvudsakligen berörande förrådstjänsten, pågick vid intendentur- och sjukvårdsförvalt-

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1959

ningen inom marinkommando Syd. Dessa undersökningar beräknades vara slutförda före utgången av juni 1958. Sedan undersökningarna numera slutförts, har chefen för marinen, på grundval av dem, ingivit förslag till organisation av nämnda enheter. Förslagen är för närvarande under beredning i försvarsdepartementet. Till förslaget rörande organisationen av flottans centrala personalorganisation för underofficerare, underbefäl och meniga återkommer jag i det följande vid anmälan av marinens allmänna avlöningsanslag.

Undersökningar genom organisationsnämndens försorg pågår vid Gotlands kustartilleriförsvar. Vid flygvapnet pågår undersökningar beträffande flottiljorganisationen. Grundundersökningar jämte vissa försök är huvudsakligen förlagda till Blekinge flygflottilj.

Den fortlöpande rationaliseringsverksamheten och andra organisationsförändringar har — även med bortseende från de i propositionen 1958: 110 beräknade sammanlagda kostnadsminskningarna vid Älvsborgs försvarsområde samt Göteborgs och Bohus försvarsområde jämte Göteborgs kustartilleriförsvar — som resultat givit vissa besparingar av lönemedel.

1 detta sammanhang torde sålunda följande personalförändringar böra redovisas, varvid uppdelning gjorts efter försvarsgrenstillhörighet. Inom armén har extra ordinarie och extra tjänster kunnat indragas för 1 förrådsförman i Ae 9, 1 kanslibiträde i Ae 7 och 1 vaktmästare i Ag 7, varjämte 5 heltidstjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, därav 3 extra ordinarie och 2 extra, omvandlats till halvtidstjänster. Vidare har

2 arvodesbefattningar för pensionerad personal kunnat indragas, nämligen 1 i A: 24 och 1 i A: 16. Den härav uppkomna besparingen i lönemedel beräknas till ungefär 74 000 kronor. Vid uppkommande ledighet kan tjänster för 1 kansliskrivare i Ao 10, 1 kontorist i Ao 9 och 2 förrådsförmän i Ae 9 indragas. De uppkommande besparingarna av lönemedel beräknas till cirka 44 000 kronor. Å andra sidan har det befunnits ofrånkomligt att inrätta vissa nya tjänster, nämligen för 1 reparatör i Ae 8, 1 förrådsman i Ae 7, 1 eldare i Ag 7 och 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål, varav 1 med halvtidstjänstgöring. Vidare har 2 arvodesbefattningar för pensionerad personal, varav 1 i A: 24 och 1 i A: 16, inrättats. De sammanlagda avlöningskostnaderna härför beräknas till ungefär 60 000 kronor för år. —• Inom marinen har extra ordinarie och extra tjänster kunnat indragas för 1 ingenjör i Ae 15, 1 förste kansliskrivare i Ae 12, 1 kontorist i Ae 9, 8 biträden för skriv- och kontorsgöromål samt 4 förrådsförmän i Ag 9. Av arvodesbefattningar för pensionerad personal har 1 befattning i A: 16 kunnat indragas. Besparingarna av lönemedel genom indragningen av dessa tjänster in. m. beräknas till ungefär 170 000 kronor. Tjänster för 1 assistent i Ae 15, 1 verkmästare i Ae 14, 2 biträdande ingenjörer i Ae 13, 1 kontorsskrivare i Ae 13, 1 förrådsmästare i Ae 12 och 2 garageförmän, varav 1 i Ae 10 och 1 i Ae 9, kan indragas vid uppkom-

23 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

mande ledighet. De härav följande besparingarna av lönemedel beräknas till cirka 112 000 kronor. Det har emellertid befunnits ofrånkomligt att inrätta vissa nya tjänster, nämligen bland den tekniska personalen för 2 biträdande ingenjörer i Ae 13 och 2 verkstadsförmän i Ae 12, bland kontorspersonalen för 1 kontorsskrivare i Ae 13, 1 kansliskrivare i Ae 10, 1 kanslibiträde i Ae 7 och 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål, varav 1 med halvtidstjänstgöring, bland förrådspersonalen för 5 förrådsförmän i Ae 9 och 11 förrådsmän i Ae 7 samt i övrigt för 8 bilförare i Ae 7. De sammanlagda avlöningskostnaderna härför beräknas uppgå till ungefär 365 000 kronor för år. De kostnadsökningar, som föranletts av att nya tjänster sålunda uppförts på vederbörliga personalförteckningar, kompenseras av att personal, som redovisats utöver personalförteckningarna, kunnat frigöras. Avlöningskostnaderna för denna personal uppgår till cirka 425 000 kronor.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpningunder budgetåret 1959'eO beträffande de förband in. m., i fråga om vilka förslag framdeles inkommer till Kungl. Maj:t, bör tillvaratagas. Jag förutsätter därför att — liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår -—- Kungl. Maj:t jämväl för budgetåret 1959/60 skall äga vidtaga de jämkningar i fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga med anledning av beslut om organisationsändring, givetvis dock alltjämt icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal, samt bereda särskild ersättning åt personal, som med bibehållen löneställning bestrider göromål vilka vid ny organisation ankommer på innehavare av högre tjänst.

[4] Vi&s personalförändring vid försvarets fabriksverk

I skrivelse den 26 september 1958 har försvarets fabriksstijrelse anfört, bl. a., att styrelsen med hänsyn till tvätt- och reparationsverksamhetens tillväxt ansett det nödvändigt att verkställa viss omorganisation av ledningen för tvätt- och reparationsanstalterna. Från och med den 1 juli 1958 hade sålunda de driftledande funktionerna avseende nämnda verksamhet, vilka dittills handlagts inom styrelsens tvätt- och beklädnadssektion, skilts från fabriksstyrelsen och överförts till ett särskilt ledningsorgan, tvätteriernas driftledning, som jämte tvätt- och reparationsanstalterna i princip skulle utgöra en fristående driftenhet under styrelsen i likhet med envar av de nytillverkande fabrikerna. Såsom chef för nämnda ledningsorgan hade placerats förutvarande chefen för tvätt- och beklädnadssektionen, byrådirektör i Ae 26. Med hänsyn till det ökade ansvar som härigenom kommit att åvila vederbörande såsom chef för tvätteriernas driftlcdning borde nämnde chef i lönehänseende jämställas med cheferna för nämnda fabriker. Av skrivelsen inhämtas vidare att den i fabriksverkets personalförteckning uppförda tjänsten för överingenjör, fabrikschef i högst ABp 24, vilken ursprungligen avsetts för chef för tvätt- och

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1959

reparationsanstalten i Stockholm, beräknades bliva vakant vid utgången av september 1958. Tjänsten erfordrades därefter ej vidare.

Under åberopande av det anförda har fabriksstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att utbyta den i fabriksverkets personalförteckning uppförda tjänsten för överingenjör, fabrikschef i högst ABp 24 mot en sådan tjänst i högst Bp 3, avsedd för chefen för tvätteriernas driftledning.

Statens lönenämnd, som den 21 februari 1959 avgivit utlåtande i ärendet, har icke kunnat tillstyrka att befattningen som chef för tvätteriernas driftledning placerades i högre lönegrad än Bp 1.

Departementschefen

Med anledning av fabriksstyrelsens framställning har Kungl. Maj :t genom beslut denna dag medgivit att vid fabriksverket må från och med den 1 juli 1959 finnas inrättad en tjänst för överingenjör i högst Be 1, avsedd för chef för tvätteriernas driftledning. I anslutning härtill bör den vid fabriksverket inrättade tjänsten för överingenjör, fabrikschef i högst ABp 24, vilken för närvarande är vakant, indragas från och med samma tidpunkt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att från och med den 1 juli 1959 ur personalförteckningen för försvarets fabriksverk utesluta tjänsten för överingenjör, fabrikschef i högst ABp 24.

[5] Försvarsstaben: Avlöningar

Anslag

1957/58 .............................. 13 547 000

1958/59 (statsliggaren s. 185) 15 800 000 1959/60 (förslag) ............... 16 140 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 29) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1959/60 beräkna ett förslagsanslag av 16 430 000 kronor.

Den militära presstjänsten

I samband med behandlingen av förevarande anslag torde få anmälas en av överbefälhavaren i samråd med försvarsgrenscheferna verkställd översyn av den militära presstjänstens organisation m. m.

I sitt av riksdagen (rskr 1954: 253) godkända utlåtande (1954: 104) i anledning av riksdagens revisorers berättelse för år 1953 uttalade statsutskottet, att utskottet fann det påkallat, att vissa angivna frågor rörande den militära presstjänsten upptogs till särskild prövning i lämpligt sammanhang.

Nettoutgift 14 694 534

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

25 I sin berättelse hade riksdagens revisorer bland annat uttalat, att ledningen av den militära presstjänsten var splittrad på ett flertal myndigheter och att verksamheten var betänkligt överorganiserad, vilket bland annat tog sig uttryck i betydande dubbelarbete. Detta medförde enligt revisorerna en onödig fördyring av administrationsapparaten. Enligt revisorernas mening borde handläggningen av pressärendena i större utsträckning än vad som skett kunna centraliseras till försvarsstaben. En ytterligare kostnadsbesparing syntes revisorerna möjlig genom förenkling av publikationstrycket. Behovet av objektivitet i den militära upplysningsverksamheten syntes dessutom bättre kunna tillgodoses genom en samordning av publikationerna.

Över revisorernas berättelse, såvitt här är i fråga, avgavs yttranden av, bland andra, överbefälhavaren och försvarets civilförvaltning.

Statsutskottet anförde i sitt förut nämnda utlåtande, bland annat, följande.

Såsom av överbefälhavarens remissutlåtande framgår, ha de bestämmelser som ligga till grund för den militära presstjänsten i fred numera omarbetats. Vissa av de olägenheter som påtalats av revisorerna, framför allt den hittills rådande oklarheten i fråga om fördelningen av ansvaret mellan de på förevarande område verksamma organen, torde därigenom kunna undvikas för framtiden. Enligt utskottets mening borde emellertid en ytterligare rationalisering av verksamheten vara möjlig. Såsom revisorerna med instämmande av försvarets civilförvaltning framhållit, synes sålunda betydande fördelar stå att vinna, om handläggningen av hithörande ärenden centraliseras till försvarsstaben i större utsträckning än vad nu är fallet. Härför tala icke minst ekonomiska skäl. Genom en närmare samordning av det militära tidskriftstrycket torde ytterligare kostnadsbesparingar ligga inom räckhåll. Utskottet finner det därför påkallat att nu berörda frågor upptagas till särskild prövning i lämpligt sammanhang.

Med anledning av vad sålunda förevarit uppdrog Ivungl. Maj :t den 30 juni 1954 åt överbefälhavaren att i samråd med statens organisationsnämnd verkställa en översyn av den militära presstjänstens organisation in. m.

Med skrivelse den 10 oktober 1957 har överbefälhavaren redovisat resultatet av den i samråd med försvarsgrenscheferna verkställda översynen. Resultatet redovisas i en samtidigt framlagd utredningsberättelse över vilken statens organisationsnamnet samt försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd avgivit utlåtanden till överbefälhavaren. Efter remiss har yttranden avgivits av försvarets civilförvaltning, statskontoret, skolöverstyrelsen, statens lönenämnd, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, centralförbundet folk och försvar, svenska journalistförbundet, publicistklubben, tidningarnas telegrambyrå aktiebolag samt Sveriges radio aktiebolag.

26 Kurtgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

Överbefälhavarens utredning

Den verkställda översynen har avsett huvudsakligen de högre stabernas upplysningsorgan, som är de enda som har heltidstjänstgörande personal i upplysningsbefattningar. Pressärendena handlägges för närvarande dels vid försvarsstaben (press- och filmavdelningen), dels vid försvarsgrensstaberna (arméstabens press- och adjutanturavdelning, marinens pressdetalj och flygstabens pressektion). För upplysningsverksamheten gäller vissa av överbefälhavaren fastställda föreskrifter.

Den centrala press- och upplysningstjänsten inom krigsmakten är för närvarande organiserad enligt följande.

Försvarsstabens press- och filmavdelning, som ingår i stabens sektion III, består av avdelningschef (tillika sektionschef), expedition, informationsdetalj, redaktionsdetalj, upplysningsdetalj samt mobiliserings- och filmdetalj. Avdelningschefen, en regementsofficer i Ao 26, biträdes av en stabsredaktör (Ae21). Personalen utgöres i övrigt av, vid expeditionen en kontorist, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål samt en eller två värnpliktiga, vid informationsdetaljen en detaljchef (kapten) — försvarsstabens pressofficer — samt en ställföreträdande pressofficer (generalstabsaspirant eller motsvarande officer ur marinen eller flygvapnet), vid redaktionsdetaljen två stabsredaktörer (Ae 21 och Ae 19) och en arkivföreståndare (avlönad på vakant lön), vid upplysningsdetalj en en kapten samt vid mobiliserings- och filmdetaljen en kapten i arvodesbefattning.

Arméstabens press- och adjutanturavdelning utgöres av avdelningschef, pressdetalj samt upplysnings- och rekryteringsdetalj. Avdelningschefen är major eller överstelöjtnant. Chef för pressdetaljen är en kommenderad officer (kapten eller löjtnant) under det att upplysnings- och rekryteringsdetaljen består av detaljchef (kapten) samt en generalstabsaspirant. Vid avdelningen tjänstgör dessutom ett biträde för skriv- och kontorsgöromål samt vissa tider av året en eller två värnpliktiga.

Den vid marinens pressdetalj bedrivna verksamheten är gemensam för marinstaben och marinförvaltningen. Personalen utgöres av detaljchef (kapten) — marinstabens pressofficer ■— en officer till förfogande (kapten), en flaggunderofficer (ständigt tjänstgörande reservbefäl) med halvtidstjänstgöring, två halvtidstjänstgörande biträden för skriv- och kontorsgöromål samt tre värnpliktiga.

Presstjänsten vid flygstabens pressektion är gemensam för flygstaben och flygförvaltningen. Personalen omfattar chef (kapten) — flygstabens pressofficer — en stabsredaktör (Ae 19), ett biträde för skriv- och kontorsgöromål samt en värnpliktig.

Arbetsfördelningen mellan de olika pressorganen är i huvudsak följande.

De pressärenden som faller inom försvarsgrenschefernas ansvarsområden handlägges inom respektive försvarsgrensstaber. Dessa ärenden är ofta av nyhetskaraktär, såsom pressbesök vid förbandens övningar, referat av olyckshändelser, reportagetjänst vid tillkännagivandet av anskaffningar av ny materiel m. in. De pressärenden som är av gemensam natur för hela krigsmakten eller som berör mer än en försvarsgren liksom ärenden berörande förhållandet till främmande makt är centraliserade till försvarsstaben och handlägges där under försvarsstabschefens ledning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

27 Enligt utredningen torde oklarhet beträffande ansvarsfördelningen i varje fall numera icke föreligga, sedan bestämmelserna för verksamheten översetts och omarbetats, överensstämmelsen i fråga om arbetsuppgifter mellan de olika stabernas pressorgan är enligt utredningen endast skenbar. Uppgifterna anses nämligen omfatta helt skilda arbetsområden. En ytterligare garanti mot oklarheter i ansvarsförhållandena och mot dubbelarbete utgör enligt utredningen det förhållandet, att de fyra stabernas pressofficerare regelmässigt sammanträder för planläggning två eller tre gånger i månaden. En ytterligare centralisering av pressärendena till försvarsstaben anses medföra avsevärda nackdelar, främst med hänsyn till kravet på snabbhet och de i övrigt osmidiga arbetsformer som skulle skapas vid en långt gående centralisering. Gentemot synpunkten, att försvarsgrensstabernas pressorgan i stor utsträckning betraktat sig som propagandaorgan för respektive försvarsgrenar, framhålles att åtminstone under senare tid icke några osakliga överdrifter förmedlats genom pressorganen. I den mån propaganda förekommit, torde den främst ha förts av enskilda personer såsom militära medarbetare i tidningar eller som författare i övrigt till artiklar eller böcker. En centraldirigerad upplysning anses slutligen enligt utredningen kunna medföra, att försvarsgrenarna blir otillbörligt bundna, vilket torde resultera i en mindre slagkraftig upplysning än vad fallet är, när upplysningen bedrives på flera håll. Sammanfattningsvis uttalar överbefälhavaren, att den organisation i stort som den militära presstjänsten nu har synes vara den lämpligaste.

I utredningen framföres vissa förslag till personalförändringar vid de centrala pressorganen. Förslagen överensstämmer i huvudsak med dem som tidigare framförts eller för nästa budgetår framföres i samband med anslagsäskandena. Redogörelse för förslagen torde därför icke behöva lämnas i detta sammanhang.

Vidkommande frågan om krigsmaktens publikationer anföres i utredningen, att i »Kontakt med krigsmakten» huvudinnehållet ägnas åt totalförsvarsfrågor, utrikes- och allmänna försvarsfrågor, medan det huvudsakliga syftet med försvarsgrenstidskrifterna — Arménytt, Marinnytt och Underrättelser från flygledningen ■—■ anges vara att främja utbildningen inom vederbörande försvarsgrenar. Sistnämnda tidskrifter behandlar därjämte frågor rörande organisation, utrustning och taktik av allmänt intresse inom egen försvarsgren. De fyra tidskrifternas ämnesområden är sålunda enligt utredningen helt avskilda från varandra. Tidskrifterna vänder sig också till olika kategorier av läsare. Kontakt med krigsmakten riktar sig sålunda till det aktiva befälet inom alla försvarsgrenarna samt är kontaktorgan mellan krigsmakten och samhället samt mellan krigsmakten och de befälskategorier som icke ständigt är i tjänst. Försvarsgrenstidskrifterna riktar sig enligt utredningen främst till respektive försvarsgrenars aktiva befäl och beträffande Arménytt även till de inkallade värn-

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

pliktiga. — Från och med år 1957 har tillkommit ytterligare en tidskrift med speciell uppgift, nämligen den av flygledningen utgivna Vårdkasen, som innehåller tjänstemeddelanden till luftbevakningens personal och främst behandlar utbildningsfrågor. — I utredningen framhålles, att den samordning av de militära tidskrifterna i fråga om ämnesfördelning och uppdelning på läsarkategorier som sålunda skett har visat sig rationell. Även andra former för samordning har övervägts under utredningsarbetet. Teoretiskt är enligt utredningen två alternativ tänkbara. Det ena vore en sammanslagning till en enda militär tidskrift. Härigenom anses dock uppenbara nackdelar uppstå. Bland annat skulle många artiklar in. m. komma att vara av mindre intresse för en stor del av läsarna. Det relativa utbytet av kostnaderna skulle enligt utredningen då bli mindre än i det nu tillämpade systemet. Det andra alternativet vore att Kontakt med krigsmakten uppginge i försvarsgrenstidskrifterna. Även denna lösning anses dock mindre rationell. Den skulle enligt utredningen innebära att i många fall samma eller liknande artiklar trycktes på tre olika håll, varjämte alla tre tidskrifternas upplagor skulle behöva ökas avsevärt. Artiklar berörande totalförsvaret eller krigsmakten i dess helhet skulle även i detta fall av lämplighetsskäl komma att utarbetas i försvarsstaben. Det anses ej heller, att personalbesparing skulle bli möjlig genom tidskriftens nedläggande.

Under senare år har enligt överbefälhavaren vissa kostnadsbesparingar gjorts beträffande tidskrifterna. Sålunda har årskostnaden för Arménytt, som vid tidpunkten för revisorernas granskning utgjorde 71 200 kronor, numera sjunkit till omkring 50 000 kronor. Detta har möjliggjorts genoin rationaliseringar av olika slag, varjämte antalet sidor per nummer reducerats. Beträffande övriga tidskrifter har en relativ kostnadsminskning genomförts på grund av att de tilldelade medlen icke ökat trots stigande tryckningskostnader, varvid antalet häften och innehållets omfång minskats. Sammanfattningsvis framhåller överbefälhavaren, att samordningen av det militära tidskriftstrycket bör lösas genom uppdelning av ämnesområdena på tidskrifterna enligt de normer som för närvarande tillämpas.

Yttranden

Remissinstanserna har i huvudsak biträtt överbefälhavarens synpunkter eller lämnat desamma utan erinringar. Vad gäller presstjänstens organisation framhåller dock tidningarnas telegrambyrå aktiebolag, som delar överbefälhavarens åsikt att en ytterligare centralisering av presstjänsten till försvarsstaben icke bör ske, att organisationen ytligt sett förefaller överorganiserad, varför det vore motiverat att undersöka om icke någon del av verksamheten kunde överflyttas till de frivilliga försvarsorganisationerna, t.ex. centralförbundet folk och försvar och Sveriges flotta. Vad gäller krigsmaktens publikationer anser statens organisationsnämnd, att försvarsgrenarnas tidskrifter bör bibehållas, men att utgivningen av Kontakt med

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

krigsmakten bör kunna begränsas beträffande antal nummer per år. Kostnaderna för tidskriften skulle ytterligare kunna reduceras, om den betingade ett visst pris. Nämnden framhåller dock, att det undandrar sig dess bedömande om detta går att genomföra utan att den läsekrets för vilken tidskriften främst är avsedd går förlorad. Försvarets civilförvaltning ifrågasätter nödvändigheten av att Kontakt med krigsmakten bibehålies och om icke upplysningen om totalförsvaret kan ges inom ramen för försvarsgrenarnas tidskrifter. Statskontoret finner kostnaderna för publikationerna fullt skäliga med nuvarande utstyrsel och omfång men framför vissa detaljförslag i besparingssyfte, särskilt i vad avser Arménytt och Marinnytt. Publicistklubben framhåller, att det för den intresserade allmänheten vore en uppenbar fördel om för densamma avsedd information kunde samlas i ett enda organ, förslagsvis benämnt Kontakt med krigsmakten, varvid försvarsgrenarnas tidskrifter skulle kunna begränsas till att innehålla intern information.

Anslagsäskande m. in.

Y rkande

Chefen för försvarsstaben (skr. 20/9 1958) hemställer att anslaget, såvitt avser försvarsstaben, i den del varom här är fråga, höjes med 334 600 kronor.

1. Chefen för försvarsstaben 1 kontorist Ao 9 — kansliskrivare Ao 10

2. Adjutanturavdelningen 1 kontorist Ao 9 — kansliskrivare Ao 10 1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist Ae 9 ..

3. Förvaltningsofficeren

1 kontorist Ae 9 ................................

4. Kassaavdelningen

1 kamrerare Ao 21 ...................................................... 22 884

1 kontorist Ae 9 ............................................................ —

2 kontorsbiträden Ao 5 — kanslibiträden Ao 7 .................. 2 200

5. Sektion I: expeditionen

1 pensionerad underofficer A: 16 .................................... 7 698

6. Arméavdelningen

1 kanslibiträde Ae 7 ...................................................... 11 108

1 pensionerad underofficer A: 16 — kartassistent Ae 13 ...... 7 434

7. Flyg- och luftförsvarsavdelningen

1 aktuarie Ae 21 ......................................................... 22 884

8. Signaltjänstavdelningen

1 regementsofficer Ao 26 eller Ao 23 — Bo 1 eller Ao 26 ...... 6 792

1 konlorsbiträde Ao 5 — kanslibiträde Ao 7 ..................... 1 100

Ökning

654 1 212

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

9. Utrikesavdelningen ökning

1 kapten År 21 ............................................................ 22 884

1 kanslibiträde Ae 7 ...................................................... It 108

10. Försvarsattachéorganisationen

1 försvarsattaché Bo 1 eller Ao 26 eller Ao 23 ..................... 36 414

Särskilda förmåner för försvarsattachéer och biträdande för-

svarsattachéer ......................................................... 5 300

11. Inrikesavdelningen

2 pensionerade officerare A: 24 — A: 25 ........................... 2 840

12. Fotoavdelningen

1 fotograf Ae 11 — Ae 13 ................................................ 1 476

1 fotograf Ae 9 — Ae 11 ................................................ 1 336

13. Press- och filmavdelningen

1 arkivföreståndare Ae 10 ............................................. 12 974

14. Planeringssektionen

2 regementsofficerare Ao 26 eller Ao 23 ........................... 59 244

1 pensionerad officer A: 24 ............................................. 11 292

1 kanslibiträde Ae 7 ...................................................... 11 108

15. Ordinariesättningar

1 byråingenjör Ae21, 1 byråassistent Ae 19, 2 portvakter Ae 8

och 3 kanslibiträden Ae 7 .......................................... —

16. Löneklassuppflyttningar ................................................ 31 000

17. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter ..................... 23 000

18. Omräkning .................................................................. 20 000

Summa 334 596 Avrundat 334 600

Motiv

I propositionen 1958: 110 (s. 260 f.) redovisades av chefen för försvarsstaben framlagt förslag om inrättande vid staben av en planeringssektion och en centralavdelning. I anslutning härtill har planeringssektionen inrättats under innevarande budgetår. Förslaget om centralavdelningen bifölls däremot inte (jfr nämnda prop. s. 266). Försvarsstabschefen hemställer nu, att centralavdelningen inrättas från och med budgetåret 1959/60. Vid avdelningen, som avses skola ingå i sektion I, skall handläggas ärenden av gemensamt intresse ej endast för försvarsgrenarna utan för totalförsvaret i dess helhet, såsom ärenden rörande administrativ beredskap, samverkan mellan totalförsvarets olika grenar, personalresursernas utnyttjande, instruktioner, övningar, mark- och byggnadsfrågor, kartärenden, högkvarterets organisation. För att i möjligaste mån undvika per-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

sonalökningar räknar försvarsstabschefen med att avdelningens personalbehov skall tillgodoses med redan befintlig personal.

1. Chefen för försvarsstaben hemställer ånyo om uppflyttning av den för sekreteraren åt försvarsstabschefen avsedda tjänsten för kontorist i Ao 9 till tjänst för kansliskrivare i Ao 10 (jfr prop. 1958: 110, s. 260).

2. Förslagen om inrättande vid adjutanturavdelningen av tjänster för en kansliskrivare i Ao 10 och en kontorist i Ae 9 i utbyte mot tjänster för en kontorist i Ao 9 respektive ett kanslibiträde i Ae 7 innebär en upprepning av tidigare framförda förslag (se prop. 1958: 110, s. 257).

3. Förvaltningsofficeren vid försvarsstaben biträdes av en extra kontorist. För ändamålet ianspråktages medel som anvisats för anställande av personal för kassa- och förvaltningstjänsten vid staben (jfr prop. 1956: 1, bil. 6, s. 79). Försvarsstabschefen föreslår för nästa budgetår, att för befattningen i fråga inrättas en tjänst för kontorist i Ae 9. Yrkandet härom framfördes även i äskandena för budgetåret 1957/58 (prop. 1957: 1, bil. 6, s. 44).

4. Chefen för försvarsstaben framlägger vissa förslag rörande kassaavdelningen vid staben, vilka i huvudsak innebär en upprepning av tidigare framförda förslag (jfr prop. 1957:1, bil. 6, s. 44). Sålunda föreslås att för chefen för avdelningen inrättas en tjänst för kamrerare i Ao 21 i utbyte mot en beställning för förvaltare i Ao 17 vid intendenturkåren. Med anlitande av förenämnda medel för anställande av personal för kassa- och förvaltningstjänsten har vid kassaavdelningen anställts en extra kontorist. Befattningshavaren handlägger, bland annat, ärenden rörande personaloch sjukredovisning. Försvarsstabschefen föreslår, att för befattningen inrättas en tjänst för kontorist i Ae 9. Slutligen föreslås, att två tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 vid avdelningens avlöningsdetalj utbytes mot tjänster för kanslibiträde i Ao 7.

5. Till stöd för förslaget om inrättande av en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i A: 16, avsedd för expeditionen vid sektion I, anföres, bland annat, att expeditionen för närvarande inte kan ge erforderlig service åt personalen på detaljerna och att risk föreligger att sekretesskraven inte kan uppfyllas.

6. I äskandena för budgetåret 1957/58 föreslog försvarsstabschefen att en extra ordinarie kanslibiträdestjänst skulle tillkomma vid arméavdelningen (prop. 1957: 1, bil. 6, s. 45). Förslaget vann inte bifall och chefen för försvarsstaben föreslår nu, att tjänsten inrättas från och med budgetåret 1959/60. Därvid framhålles, bland annat, alt arbetsbelastningen vid avdelningen medfört ofta återkommande övertidsarbete för biträdespersonalen samt täta avgångar bland denna personal.

Chefen för försvarsstaben upprepar det för innevarande budgetår framställda yrkandet om utbyte av eu arvodesbefattning för pensionerad under-

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

officer i A: 16 mot en tjänst för kartassistent i Ae 13 (jfr prop. 1958: 110, s. 258).

7. Vid flyg- och luftförsvarsavdelningen utföres central granskning av flygfotografier (jfr prop. 1957: 1, bil. 6, s. 45). Antalet dylika bilder har under senare år ökat väsentligt och beräknas 1958 överstiga 200 000. Kontroll- och granskningsverksamheten handhaves av en reservofficer och en retuschör. Försvarsstabschefen anför, att en fastare organisation måste skapas inom detta område, och föreslår i anslutning härtill, att för ändamålet inrättas en tjänst för aktuarie i Ae 21.

8. Försvarsstabschefen upprepar det i äskandena för budgetåret 1957/58 (prop. 1957: 1, bil. 6, s. 46) framförda yrkandet om inrättande av en beställning för regementsofficer i Bo 1 eller Ao 26, avsedd för chefen för signaltjänstavdelningen, i utbyte mot en beställning för regementsofficer i Ao 26 eller Ao 23. Till stöd härför åberopas, bland annat, avdelningschefens beslutanderätt och ansvar i övrigt beträffande anslaget Vissa signalförbindelser in. m.

Den föreslagna tjänsten för kanslibiträde i Ao 7 avses för ansvarstelefonist vid försvarsstaben. Tjänsten föreslås tillkomma i utbyte mot en tjänst för kontorsbiträde i Ao 5. Förslaget har framförts i tidigare medelsäskanden (prop. 1958: 110, s. 258).

9. Beträffande de under denna punkt redovisade förslagen torde få hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

10. I äskandena för innevarande budgetår föreslog försvarsstabschefen inrättande av en beställning för regementsofficer (försvarsattaché) i Bo 1 eller Ao 26 eller Ao 23, avsedd för marinattaché vid beskickningen i Bonn (prop. 1958: 110, s. 258). Förslaget vann icke bifall och yrkandet upprepas för budgetåret 1959/60. Chefen för försvarsstaben föreslår nu, efter samråd med chefen för marinen, att beställningen tillkommer i utbyte mot en beställning för kommendörkapten av 1. graden i Ao 26 vid flottan, vilken tidigare avsetts för stabschefen hos chefen för flottans underofficerare, underbefäl och meniga. Jämlikt beslut av Kungl. Maj :t är för närvarande intill den 30 juni 1959 en regementsofficer ur flottan beordrad att tjänstgöra såsom försvars-(marin-)attaché i Bonn. Samtliga avlöningskostnader för beställningshavaren bestrides från anslaget Marinen: Fartygsbyggnader in. m.

Chefen för försvarsstaben framhåller till stöd för yrkandet, bland annat, att den västtyska upprustningen får militärpolitiskt sett allt större betydelse samt att den västtyska marinen synes komma att få sin tyngdpunkt förlagd till Östersjön.

Under anslagsposten Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer har för innevarande budgetår anvisats 999 000 kronor. För nästa budgetår räknar försvarsstabschefen med en ökning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

ifrågavarande kostnader med 5 300 kronor. Å ena sidan ökar kostnaderna med sammanlagt 39 450 kronor för marinattachén i Bonn, medan å andra sidan kostnaderna i övrigt minskar med sammanlagt 34 150 kronor.

11. Beträffande försvarsstabschefens förslag om uppf lottning av två arvodesbefattningar för pensionerade officerare vid inrikesavdelningen torde få hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

12 och 13. Förslagen har framställts i tidigare medelsäskanden (jfr prop. 1958: 110, s. 260).

14. För innevarande budgetår framlade försvarsstabschefen förslag om inrättande av en planeringssektion vid försvarsstaben. Enligt förslaget skulle sektionen uppbyggas successivt och budgetåret 1958/59 tillföras tre beställningar för regementsofficer (jfr prop. 1958: 110, s. 262). Såsom nämnts i det föregående har planeringssektionen inrättats. Förslaget om inrättande av nya beställningar för sektionen vann emellertid icke bifall (jfr nämnda prop. s. 266). Försvarsstabschefen återkommer nu till denna fråga och föreslår för nästa budgetår, att två beställningar för regementsofficer i Ao 26 eller Ao 23 inrättas för sektionen.

Vidare hemställer chefen för försvarsstaben, att för den nyinrättade sektionen tillkommer en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 (expeditionsofficer) samt en tjänst för kanslibiträde i Ae 7.

18. Av beloppet, 20 000 kronor, hänför sig 17 250 kronor till anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Uppräkningen av anslagsposten anses erforderlig dels på grund av att ordinarie kontorsbiträden förordnats i högre icke-ordinarie tjänster, varvid de ordinarie biträdestjänsterna vakanthålles och ersättes med icke-ordinarie biträdestjänster i reglerad befordringsgång, dels ock på grund av tillkomsten av nya icke-ordinarie tjänster för vilka särskilda medel icke beräknats (jfr prop. 1958:110, s. 266).

1 gällande personalförteckning för försvarsstaben finns uppförda beställningar för dels tio regementsofficerare, varav tre militärassistenter, i Ao 26 eller Ao 23, dels ock fem majorer, varav fyra militärassistenter, i Ao 23. En av regementsofficersbeställningarna må tills vidare icke utnyttjas. Av militärassistenterna är för närvarande de vid telestyrelsen, rikets allmänna kartverk och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap överstelöjtnanter. Även övriga militärassistentbefattningar bör emellertid kunna besättas med överstelöjtnanter. Försvarsstabschefen föreslår därför, att på försvarsstabens stat alltjämt uppföres beställningar för tio rcgementsofficerare i Ao 26 eller Ao 23, varav en tills vidare icke må utnyttjas, och fem majorer i Ao 23 men alt därvid föreskrives alt av samtliga dessa beställningar sju skall avses för militärassistenter. Förslaget framfördes redan i äskandena för innevarande budgetår (prop. 1958: 110, s. 263).

3—91 bo Rihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 110

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1959

Slutligen hemställer försvarsstabschefen om en översyn av stabsarvodena vid försvarsstaben. För närvarande disponeras vid staben 28 dylika arvoden, medan antalet befattningshavare som borde vara berättigade till stabsarvoden enligt försvarsstabschefen uppgår till 42.

Yttrande

Yttrande över försvarsstabschefens medelsäskande har avgivits av försvarets civilförvaltning.

I anledning av förslaget om inrättande av en centralavdelning vid försvarsstaben uttalar civilförvaltningen, att fördelar vinnes om tillgång finnes till särskild personal för handläggning av de ärenden som angivits för den föreslagna avdelningen. Huruvida denna personal bör sammanhållas i en speciell avdelning eller ha annan organisatorisk anknytning bör enligt ämbetsverkets mening bedömas i samband med utredningen angående krigsmaktens högsta ledning. Vid sådant förhållande bör enligt civilförvaltningen ställning icke nu tagas till ifrågavarande förslag.

Civilförvaltningens yttrande redovisas i fortsättningen punktvis i anslutning till indelningen i det föregående under anslaget.

1. Civilförvaltningen erinrar om att ämbetsverket i sina äskanden för nästa budgetår föreslagit uppflyttning av den för handsekreteraren hos chefen för flygvapnet avsedda kontoristtjänsten till tjänst för kansliskrivare. Då enligt ämbetsverket denna befattning är jämförbar med motsvarande befattning hos chefen för försvarsstaben bör — vid bifall till förslaget om uppflyttning av nämnda tjänst hos chefen för flygvapnet — jämväl tjänsten för handsekreterare hos chefen för försvarsstaben uppflyttas.

2. Förslaget om inrättande av en kansliskrivartjänst i utbyte mot en kontoristtjänst vid adj utan turavdelningen är civilförvaltningen icke beredd att nu tillstyrka. Däremot har ämbetsverket intet att erinra mot förslaget om uppflyttning av en kanslibiträdestjänst till kontoristtjänst vid avdelningen.

3. Verksamheten och personalbehovet hos förvaltningsofficeren bör enligt civilförvaltningen särskilt överses. I avvaktan härpå är ämbetsverket icke berett tillstyrka förslaget om inrättande av en extra ordinarie kontoristtjänst hos förvaltningsofficeren.

4. Arbetet vid försvarsstabens kassa är enligt civilförvaltningen av speciell natur och skiljer sig från arbetet vid andra kassor. Sålunda är kassan, bland annat, avlöningsuträknare för alla försvarsattachéer, bataljonsläkare vid fältläkarkåren och fältläkarstipendiater, bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren samt flygläkare av 2. graden. För nämnda personalkategorier gällande avlöningsbestämmelser tillämpas endast vid försvarsstabens kassa. Beträffande försvarsattachéerna utför kassan vissa arbetsuppgifter av speciell servicekaraktär. Till kassan är vidare centraliserad

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1959

sjukredovisningen för all vid försvarsstaben, arméstaben in. fl. myndigheter tjänstgörande personal. Under åberopande av, bland annat, det nu anförda föreslår civilförvaltningen, att för kassachefen inrättas en ordinarie tjänst för kamrerare i 21 lönegraden. Vid bifall härtill bör ett nu till kassachefen utgående arvode för merarbete, föranlett av den svenska FNbataljonen, indragas.

Civilförvaltningen föreslår vidare, att för kassaavdelningen inrättas en ordinarie kontoristtjänst. Innehavaren av den för ändamålet inrättade extra tjänsten förenar med denna en ordinarie kontoristtjänst vid Västgöta flygflottilj. Vid bifall till civilförvaltningens förslag kan sistnämnda tjänst indragas, varvid en tjänst för kanslibiträde i Ae 7 bör inrättas vid flottiljen.

Civilförvaltningen anser sig icke kunna tillstyrka förslaget om utbyte av två ordinarie kontorsbiträdestjänster mot tjänster för kanslibiträde.

5. Förslaget om att inrätta en befattning för expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, vid sektion I tillstyrkes av civilförvaltningen.

6. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget om inrättande av en kanslibiträdestjänst i Ae 7 vid arméavdelningen.

Däremot anser sig ämbetsverket icke kunna tillstyrka, att arvodesbefattningen för kartassistent utbytes mot civil tjänst. Skulle sådant utbyte likväl komma till stånd, bör enligt ämbetsverket den civila tjänsten inte placeras högre än i 10 lönegraden.

7. I anslutning till förslaget om inrättande av en tjänst för aktuarie i Ae 21 vid flyg- och luftförsvarsavdelningen tillstyrker civilförvaltningen, att en särskild tjänst inrättas för ändamålet. Ämbetsverket ifrågasätter dock, om icke för göromålen med fördel skulle kunna avses en arvodesbefattning för pensionerad officer. Vad löneställningen beträffar, anser civilförvaltningen en inplacering i högst 19 lönegraden vara tillfyllest.

8. Frågan om signaltjänsten för totalförsvaret m. m. synes civilförvaltningen vara av natur att böra komma under särskild prövning i samband med utredningen angående krigsmaktens högsta ledning. Med hänsyn härtill samt till pågående överväganden i övrigt rörande signaltjänstmateriel m. m. anser civilförvaltningen att frågan om löneställningen för chefen för signaltjänstavdelningen icke nu bör upptagas till särskild prövning.

Civilförvaltningen tillstyrker bifall till förslaget om uppflyttning av en kontorsbiträdestjänst (telefonist) till tjänst för kanslibiträde.

9. Förslagen om inrättande av en kaptensbeställning och eu kanslibiträdestjänst för utrikesavdelningen tillstyrkes av civilförvaltningen.

10. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget om inrättande av en beställning, avsedd för försvarsattaché vid beskickningen i Bonn.

Ämbetsverket har intet alt erinra mot beräkningen av medelsbehovet för särskilda förmåner för försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer.

36 Kanal. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

11. Förslaget om uppflyttning av två befattningar för pensionerade officerare vid inrikesavdelningen från A: 24 till A: 25 avstyrkes av civilförvaltningen.

12. De föreslagna uppflyttningarna av två fotograf tjänster vid fotoavdelningen är civilförvaltningen icke beredd att förorda.

13. Civilförvaltningen föreslår, att vid press- och filmavdelningen inrättas en tjänst för tekniker i Ae 9 i stället för den av försvarsstabschefen föreslagna tjänsten för arkivföreståndare i Ae 10.

14. Förslaget om inrättande av två beställningar för regementsofficer i Ao 26 eller Ao 23, avsedda för planeringssektionen, tillstyrkes av civilförvaltningen. I anslutning till vad departementschefen anförde i propositionen 1958: 110 (s. 266) angående tillgodoseende av personalbehovet vid sektionen förutsätter ämbetsverket, att i samband med tillkomsten av de nya beställningarna föreskrift meddelas om vakantsättning av två beställningar för regementsofficer vid försvarsgrenarna.

Av försvarsstabschefen framfört förslag om inrättande av en arvodesbefattning för pensionerad officer (expeditionsofficer) vid planeringssektionen tillstyrkes av civilförvaltningen.

Biträdespersonalen vid sektionen bör enligt civilförvaltningen utökas med ett biträde för skriv- och kontorsgöromål i stället för — såsom försvarsstabschefen föreslagit — ett kanslibiträde.

15. Civilförvaltningen anser sig icke böra tillstyrka bifall till framförda förslag om ordinariesättning av tjänster.

Det av chefen för försvarsstaben ånyo framförda förslaget om ändrade föreskrifter angående disponerandet av de på försvarsstabens personalförteckning uppförda beställningarna för regementsofficerare tillstyrkes av civilförvaltningen.

Civilförvaltningen tillstyrker förslaget om en översyn rörande behovet av stabsarvoden vid försvarsstaben. Enligt ämbetsverket bör översynen omfatta även vissa andra staber.

I anslutning till förslag av arméchefen föreslår civilförvaltningen i sina ordinarie medelsäskanden för nästa budgetår inrättande av en beställning för armédirektör av 2. graden i Ao 24, avsedd för biträdande försvarsattaché vid beskickningen i Washington. Beställningen bör enligt ämbetsverket uppföras på försvarsstabens personalförteckning. Jämlikt särskilt medgivande av Kungl. Maj :t är sedan flera år en arméingenjör placerad på ifrågavarande befattning. Avlöningskostnaderna för denne beställningshavare bestrides från anslaget Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m.

Kiwgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

;s7

Departementschefen

Riksdagen anmälde år 1954 önskemål om en översyn av den militära presstjänsten. Som framgått av den förut lämnade redogörelsen hade önskemålet aktualiserats till följd av uttalanden från riksdagens revisorer, vilka ansett att handläggningen av pressärendena i större utsträckning borde koncentreras till försvarsstaben. Revisorerna hade vidare ansett, att krigsmaktens publikationstryck borde förenklas.

I det föregående har redogjorts för resultatet av den översyn av den militära presstjänsten som överbefälhavaren verkställt på Kungl. Maj:ts uppdrag samt för innehållet i yttrandena över densamma. Den verkställda översynen har enligt överbefälhavaren visat, att någon oklarhet beträffande ansvarsfördelningen mellan försvarsstabens och försvarsgrenarnas pressorgan numera inte föreligger. Ytterligare centralisering av pressärendena till försvarsstaben bedömes medföra betydande nackdelar. Det saknas därför enligt överbefälhavarens mening anledning att ifrågasätta någon principiell ändring i presstjänstens organisation vid de centrala staberna. Samtliga remissinstanser, som uttalat sig i ämnet, har delat överbefälhavarens uppfattning i detta hänseende. Även jag anser, att den verkställda översynen ger vid handen att någon ytterligare centralisering av pressärendena till försvarsstaben icke för närvarande bör ifrågakomma. De förslag till personalförändringar vid pressorganen i de centrala staberna som berörts vid översynsarbetet torde få prövas i vanlig ordning i den män de aktualiseras i de årliga medelsäskandena. Till vissa förslag som framförts för nästa budgetår återkommer jag i det följande vid behandlingen av vederbörliga anslag.

Beträffande krigsmaktens publikationer har såsom framgått av den föregående redogörelsen gjorts vissa begränsningar under de senaste budgetåren. För nästa budgetår har förslag framlagts i årets statsverksproposition ( bil. 6, s. 312—313), innebärande i huvudsak oförändrad medelsanvisning i förhållande till innevarande budgetår. Samtidigt har kostnaderna för vissa tidskrifter föreslagits överförda från förslagsanslag till reservationsanslag. Den verkställda översynen ger mig ej härutöver anledning till särskilt uttalande beträffande publikationernas omfattning och innehåll i framtiden, då dessa frågor synes vara av natur att årligen böra prövas i budgetsammanhang. Det kan härvid finnas anledning beakta vad som framkommit vid översynsarbetet.

Härefter övergår jag till medelsbehovet under förevarande anslag och för nästa budgetår framförda förslag till personalförändringar m. in.

Till förslaget om inrättande av eu centralavdelning vid försvarsstaben är jag alltjämt inte beredd att taga ställning.

För biträde åt förvaltningsofficercn räknar jag med eu tjänst för kontorist i Ac 9.

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

Vid försvarsstabens kassaavdelning bör tillkomma en tjänst för kamrerare i Ao 19 i utbyte mot en beställning för förvaltare i Ao 17 vid intendenturkåren. Jag förutsätter därvid att till vederbörande befattningshavare må även fortsättningsvis efter särskild prövning av Kungl. Maj :t utgå ersättning för merarbete, som föranledes av den svenska FN-bataljonen. Vid kassaavdelningen bör vidare tillkomma en tjänst för kontorist i Ao 9, varvid en dylik tjänst vid Västgöta flygflottilj kan indragas.

Vid bifall till nu angivna förslag om inrättande av kontoristtjänster vid kassaavdelningen samt hos förvaltningsofficeren erfordras ej längre särskild medelsanvisning för provisorisk personalförstärkning för kassa- och förvaltningstjänsten (jfr prop. 1956: 1, bil. 6, s. 79).

Jag biträder förslaget om uppflyttning av en tjänst för kanslibiträde i Ae 7 till kontorist i Ae 9 vid adjutanturavdelningen. En arvodesbefattning för pensionerad underofficer i A: 16 bör utbytas mot en tjänst för arkivassistent i Ae 10 vid arméavdelningen. Utrikesavdelningen bör tillföras en tjänst för kanslibiträde i Ae 7 samt press- och filmavdelningen en tjänst för tekniker i Ae 9.

I anslutning till försvarsstabschefens yrkanden i övrigt om nya tjänster för biträdespersonal föreslår jag, att tjänster inrättas för två biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Vidare anser jag mig böra biträda förslaget om sådan ändring av dispositionsföreskrifterna för beställningarna för regementsofficer vid försvarsstaben, att sju befattningar för militärassistent kan besättas med överstelöjtnanter.

Försvarsstabschefens övriga i det föregående redovisade förslag till personalförändringar vid försvarsstaben kan jag icke tillstyrka. Icke heller kan jag biträda civilförvaltningens förslag om inrättande av en beställning för armédirektör av 2. graden, avsedd för biträdande försvarsattaché.

Försvarsstabschefen har hemställt om en översyn av stabsarvodena vid försvarsstaben. Jag anser mig icke böra räkna med att en sådan översyn nu verkställes.

På arméns personalförteckning för icke-ordinarie personal finnes under arméintendenturförvaltningens anstalter uppförd en tjänst för faktor i Ae 14. Tjänsten disponeras av försvarsstaben och jag föreslår därför att den överföres till förevarande anslag.

I det föregående har jag framlagt förslag till ny personalvårdsorganisation inom försvaret. Förslaget innebär beträffande försvarsstaben att följande tjänster (beställningar) vid försvarsstaben utgår, nämligen för en kapten i År 21, en byrådirektör i Ae 24, eu studierektor i Ae 23, en förste byråsekreterare i Ae 21 och en bibliotekskonsulent i Ae 21, en byråassistent i Ae 19 och en kontorist i Ae 9. Vidare kan antalet biträden för skriv- och kontorsgöromål vid försvarsstaben minskas med tre, varav en med halvtidstjänstgöring. Därvid kan för tillfälligt anställande av kontorspersonal

Kunijl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

in. in. vid försvarsstaben anvisade medel, 55 300 kronor, minskas med 10 300 kronor. Slutligen innebär förslaget såvitt nu är i fråga, att fältprostens arvode överföres till annat anslag.

Kostnaderna för försvarsstabens avlöningar beräknar jag, med beaktande av föreslagna personalförändringar, anslagsbelastningen, löneklassuppflyttningar och kompensation för höjda folkpensionsavgifter in. m. till 5 232 000 kronor enligt följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 2 260 000 (+ 24000)

kronor;

Arvoden till pensionerad personal i ar v odesbe fattningar 290 000 (+ 63 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 103 000 (—1 000) kronor;

Särskilda löneförmåner för förs v ar sattachéer och biträdande försvarsattachéer 1 010 000 (+ 11 000) kronor, varav Ortstillägg 290 000 (±0) kronor, Barnbidrag 77 000 (+ 18 000) kronoi-, Utomeuropeiskt tillägg 35 000 (±0) kronor, Bidrag till automobilresor 16 000 (±0) kronor, För f ly ttningsbidrag 42 000

(—7 000) kronor, Prisut j ämningstillägg 550 000 (±0) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 995 000 (—55 000) kronor;

Rörligt tillägg 550 000 (— 12 000) kronor;

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter 24 000 (+ 24 000) kronor.

För försvarsstabens avlöningar föreslår jag alltså eu ökning i förhållande till vad som anvisats för innevarande budgetår, 5 178 000 kronor, med 54 000 kronor.

Kostnaderna för försvarsväsendets radioanstalt och medel för viss ytterligare verksamhet vid försvarsstaben har för budgetåret 1958/59 beräknats till 10 622 000 kronor, såvitt avser under förevarande anslag redovisade kostnader. På sätt framgår av en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria, som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, beräknar jag motsvarande kostnader för budgetåret 1959/60 till 10 908 000 kronor, vilket innebär en ökning med 286 000 kronor.

Förevarande anslag bör alltså uppföras med (5 232 000 + 10 908 000 =) 16 140 000 kronor. Anslagshöjningen utgör 340 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, all Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:l att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för försvarsstaben som föranledes av vad jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarsstaben, med undantag av försvarsväsendets radioanstalt m. in., alt tilllämpas tills vidare från och med budgetåret 1959/60;

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 260 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis ................................. 290 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 103 000

4. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer

a) Ortstillägg ................................. 290 000

b) Barnbidrag, förslagsvis ............... 77 000

c) Utomeuropeiskt tillägg, förslagsvis... 35 000

d) Bidrag till automobilresor, förslagsvis 16 000

e) Förflyttningsbidrag, förslagsvis ...... 42 000

f) Prisutjämningstillägg, förslagsvis ... 550 000 1 010 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ...................................................... 995 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 550 000

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 24 000

Summa kronor 5 232 000

c) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 16 140 000 kronor.

[6] Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1957/58 .............................. 204 250 000 228 733 647

1958/59 (statsliggaren s. 190) 232 100 000 1959/60 (förslag) ............... 239 500 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 34) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1959/60 beräkna ett förslagsanslag av 239 600 000 kronor.

Till följd huvudsakligen av förefintliga vakanser utvisar försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet redovisade personalstater varit fyllda. För att såvitt möjligt erhålla överensstämmelse mellan anslag och belastning har anslagen för varje budgetår beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen på anslag för tidigare budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 11t) iir 1950

41 Yrkanden

Försvarets civilförvaltning (skr. lc/9 1958) föreslår i anslutning till yrkanden av chefen för armén m. fl. myndigheter vissa personalförändringar in. in. vid armén.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1. Personalförändringar beträffande arméstaben in. in.

1 överste Bo 1 ...........................

3 majorer Ao 23 vid generalstabskå-

ren — överstelöjtnanter eller majorer Ao 26 eller Ao 23 ............

4 majorer Ao 23 vid generalstabskåren ....................................

1 kapten Ao 21 vid generalstabskå-

ren — överstelöjtnant eller major Ao 26 eller Ao 23 (civilförvaltningen: major Ao 23) .....................

2 pensionerade officerare A: 24 ...

1 expeditionsunderofficer A: 16 ...

2 expeditionsvakter Ae 7 ............

1 förrådsinan Ae 7 .....................

6 biträden för skriv- och kontors-

göromäl .................................

1 förste kansliskrivare Ae 12 .........

1 kanslibiträde Ag 7 — Ae 7 .........

1 förste kansliskrivare Ae 12 — Ao

12 ..........................................

1 förste byråsekreterare Ac 23 ......

3 kaptener År 21 ........................

1 assistent Ae 17 — Ae 19 ............

1 assistent Ae 15 — amanuens Ae 19

(civilförvaltningen: assistent Ae

17) .......................................

1 amanuens ..............................

1 kanslibiträde Ac 7 (civilförvaltningen: biträde för skriv- och kon-

torsgöromål) ...........................

1 överfurir Ao 9 ........................

1 förvaltare Ao 15 vid kavalleriet överföres lill arméstaben ............

12 744

101 504

2 492 22 584 7 698

25 376 68 652

1 838 16 774

9 034 12 320

t 281 016

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

Anslagsförändringar vid bifall till

Arinécliefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

2. Personalförändringar i övrigt vid militärbefälsstaberna

1 överste Bo 1 vid I. militärbefäls-

staben .................................... —

6 kaptener År 21 vid II., IV., V., VI.

och VII. militärbefälsstaberna ... 132 876

1 personalofficer A: 24 vid I. militär-

befälsstaben ........................... 111156

3 (1) expeditionsunderofficerare A:

16 vid I. militärbefälsstaben ...... 6 154

1 expeditionsunderofficer A: 16 vid

II. militärbefälsstaben ............... 7 698

1 skjutfältsofficer A: 24 vid IV. militärbefälsstaben ........................ 11 292

1 skjutfältsunderofficer A: 16 vid

IV. militärbefälsstaben ............

2 (1) expeditionsunderofficerare A:

16 vid VI. militärbefälsstaben ... 7 698

1 expeditionsofficer A: 24 vid VII.

militärbefälsstaben .................. 9 956

7 säkerhetsofficerare A: 24 vid I.—

VII. militärbefälsstaberna ......... 73 700

7 signalunderofficerare A: 16 vid I.

—VII. militärbefälsstaberna ...... 47 710

2 överfurirer Ao 9 vid I. och IV. militärbefälsstaberna .................. 23 276

1 överfurir Ao 9 vid VI. militärbe-

fälsstaben ..............................

1 maskinist Ae It) vid VI. militärbefälsstaben ..............................

1 reparatör Ae 9 vid VI. militärbefälsstaben ..............................

1 vaktmästare Ae (Ag) 7 vid VI. mi-

litärbefälsstaben ..................... 11 108

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål vid II. militärbefälsstaben ...

1 biträde för skriv- och kontorsgöro-

mål vid VI. militärbefälsstaben ... 9 034

+ 350 458

Kungl. Maj:is proposition nr 110 år 1959

43 Arméchefens m. fl. yrkanden

3. Vissa personalförändringar beträffande försvarsområdesstaberna

3 majorer Ao 23 vid fo 11, fo 44 och

fo 51 .......................................

1 överstelöjtnant Ao 26 vid fo 32/31 1 major Ao 23 — överstelöjtnant Ao

26 vid fo 32/31 ........................

1 överfurir Ao 9 vid fo 43 ............

1 kapten År 21 vid fo 46 ...............

2 överfurirer Ao 9 vid fo 46 .........

2 överfurirer Ao 9 vid fo 63 .........

1 sergeant Ao 11 — fanjunkare Ao

13 vid fo 66/65 ........................

1 överfurir Ao 9 vid fo 66/65 .........

1 kansliskrivare Ae 10 — förste

kansliskrivare Ae 12 vid fo 66/65

Anslagsförändringar vid bifall till civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

73 344

22 146

23 248

24 640

1 476 12 320

1 406 + 158 580

4. Personalförändringar beträffande vissa utbildningsanstalter 1 överste (souschef) Bo 1 vid krigshögskolan ..............................

1 överstelöjtnant eller major Ao 26

eller Ao 23 vid krigshögskolan ... 27 499

1 major eller kapten Ao 23 eller År 21 vid krigshögskolan — överstelöjtnant eller major Ao 26 eller

Ao 23 .................................... 3 369

1 överfurir Ao 9 vid krigshögskolan 12 320 1 major Ao 23, chef för arméns skyddsskola — överstelöjtnant eller major Ao 26 eller Ao 23 .........

3 (1) majorer eller kaptener Ao 23 eller År 21 vid infantcriskjutskolan — överstelöjtnanter eller ma-

jorer Ao 26 eller Ao 23 ............... 3 494

1 kapten År 21 vid infanteriskjut-

skolan .................................... 21 408

1 arméingenjör av 1. graden Ao 23 (verkstadschef vid radar- och luftvärnsmckanikerskolan) — armédirektör av 2. graden Ao 24 .........

44 Kungl. Muj.ts proposition nr 110 är 1959

Arméchefens m. fl. yrkanden

1 arméingenjör x\e 19 (vapeningenjör vid radar- och luftvärnsmekanikerskolan) — arméingenjör Ao

21 ..........................................

1 tygverkmästare Ao 16 (civilförvaltningen: förste tyghantverkare Ao 14; radar- och luftvärnsmeka-

nikerskolan) ...........................

1 hantverkare Ag 8 vid rid- och körskolan — Ae 8 ........................

1 förrådsman Ag 7 vid rid- och körskolan — Ae7 ........................

1 förste kansliskrivare Ae 12 vid

fältarbetsskolan ........................

1 tyghantverkare Ao 12 (fältarbetsskolan) .................................

1 överstelöjtnant Ao 26 (chef för signalskolan) — överste Bo 1 .........

1 kapten År 21 vid signalskolan ...

1 kapten eller löjtnant År 21 eller År

17/13 vid signalskolan ...............

2 kaptener (ryttmästare) År 21 vid

motorskolan ...........................

1 tygverkmästare Ao 16 vid motorskolan (civilförvaltningen: förste

tyghantverkare Ao 14) ...............

1 överfurir Ao 9 vid motorskolan ... 1 arméingenjör Ao21 (motorskolan ) — arméingenjör av 1. graden Ao

23 ..........................................

1 överfurir Ao 9 vid tygförvaltnings-

skolan ....................................

1 chef Ao 26 vid artilleri- och ingen-

jörofficersskolan — Bo 1 ............

1 major eller kapten Ao 23 eller År 21 vid artilleri- och ingenjöroffi-

eersskolan ..............................

1 kapten (ryttmästare) eller löjtnant År 21 eller År 17/13 vid krigsskolan— kapten (ryttmästare) År 21

Anslagsförändringar vid bifall till civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

15 172

14 380

21 408

42 816

14 408 10 956

12 320

24 130

3 006

K ungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

45 Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

23 984 23 984

21 912

22 884

19 878 17 678 15 938 14 380

98 560 + 485 884

5. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstater

Ingen jäv trupperna 1 major Ao 23 — överstelöjtnant

Ao 26 ....................................

1 major Ao 23 ...........................

1 major eller kapten Ao 23 eller Ao

21 .......................................

4 (2) kaptener Ao 21 ..................

Signaltrupperna

2 överstelöjtnanter Ao 26 ............

1 överstelöjtnant eller major Ao 26

eller Ao 23 (civilförvaltningen:

major Ao 23) ........................

1 major Ao 23 ...........................

4 kaptener Ao 21 .....................

8 löjtnanter Ao 17/13 ..................

24 448

23 174 43 800

58 018

25 376 23 984 87 600 126 840

Arméchefens m. fl. yrkanden

1 adjunkt Ae 23 vid armens under-

officersskola ...........................

1 chef Ao 23 vid fallskärmsjägarskolan ....................................

1 packningsförman Ae 10 vid fall-

skärmsjägarskolan — Ae 11.......

2 överfurirer Ao 9 vid fallskärms-

jägarskolan ...........................

1 kapten (ryttmästare) År 21 (helikopterorganisationen) ...............

1 kapten (ryttmästare) eller löjtnant År 21 eller År 17/13 (helikopterorganisationen) ........................

1 tygverkmästare Ao 16 (helikopterorganisationen) ........................

1 förste tyghantverkare Ao 14 (helikopterorganisationen) ...............

1 tyghantverkare Ao 12 (helikopterorganisationen) ........................

8 armétekniker Ao 9 (helikopterorganisationen) ........................

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 sergeant Ao 11 — förvaltare Ao

15 ....................................... —

Trängtrupperna

5 majorer Ao 23 ........................ 73 344

4 kaptener Ao 21 ..................... 87 600

Fälttygkåren

2 majorer Ao 23 — överstelöjtnan-

ter Ao 26 .............................. —

1 major Ao 23 ........................... 25 376

1 kapten Ao 21 ........................ 22 884

1 fanjunkare Ao 13 .................. —

Arvode till vissa förvaltare ......... —

Tygtekniska kåren

1 armédirektör av 2. graden Ao 24

(bitr. försvarsattaché) ............ —

2 armédirektörer av 1. graden Ao

26 ....................................... —

1 arméingenjör av 1. graden Ao 23

4 arméingenjörer Ao 21 — arméingenjörer av 1. graden Ao 23 ... —-

12 tyghantverkare Ao 12 ............... 160 368

16 tyghantverkare Ao 12 — förste tyghantverkare eller tyghantverkare Ao 14 eller Ao 12 ............ —

20 armétekniker Ao 9 — förste armétekniker Ao 11 .................. —

20 biträdande armétekniker Ae 8/7

— armétekniker Ao 9 ............... —

Fortifikationskåren

2 överstelöjtnanter Ao 26 — överstar Bo 1 ................................. —

2 majorer Ao 23 — överstelöjtnanter Ao 26 ..............................

2 kaptener Ao 21 —■ majorer Ao 23 4 kaptener Ao 21 —

lntendenturkåren

7 pensionerade officerare A: 24 — kaptener Ao 21 ........................ —

Kangl. Maj:ts proposition nr 110 tir 1959

47 Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

2 förvaltare Ao 17 ..................... 155 692

1 pensionerad underofficer A: 16

utgår .................................... 6 154

1 förvaltare Ao 17 ..................... — + 812 350

6. Vissa förändringar beträffande ar-

méns underbefälsorganisation

150 furirer Ao eller Ae 8/7 — rust-

mästare Ao 11 .....................

62 överfurirer Ao 9 .....................

90 furirer Ao eller Ae 8/7 — överfurirer Ao 9 ........................

7. Förändringar beträffande sjukvårds-

personal

1 översköterska Ae 9 vid Ing 1 —

Ae 10 ....................................

1 översköterska Ae 10 (halvtids-

tjänstgörande) vid P 2 ............

1 över sköter ska Ao 9 vid 112 ......

1 föreståndarinna Ae 13 vid 112 ...

1 översköterska Ae 10 vid I 12 ...

2 sjukvårdsbiträden Ae 2/3 vid 112

10 reservsjuksköterskor ...............

8. Vissa förändringar beträffande förråds- och maskinpersonal

2 förrådsförmän Ae 9 vid I 14 resp.

A 3 — Ao 9 ...........................

2 eldare Ae 7 vid P 2 resp. A 6 ...... 19 768

2 maskinister Ae 9 vid A 9 resp. Lv 3 — Ae 10 .................................

2 eldare Ae 7 vid A 9 resp. Lv 3 —

reparatörer Ae 8 ..................... 1 028

3 reparatörer Ae (Ag) 8 vid I 1, 14

resp. Ing 2 .............................. 32 165

5 eldare Ag 7 vid I 2, I 18, Lv 2, Ing 3

och T 4 — reparatörer Ae (Ag) 8 2 720

5 reparatörer Ag 8 vid 112, TI, T 2

313 050 706 800

74 970 + 1 094 820

654 11 540

7 830

20 000 + 40 024

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

Arméchefens m. fl. yrkanden

1 eldare av 1. klass Ao 7 vid 119 —

reparatör Ao 9 ........................

2 reparatörer Ag 8 vid 119 — Ae 8 1 eldare Ag 7 vid 119 — reparatör

Ae (Ag) 8 ..............................

1 eldare Ag 7 vid 119 -—- Ae 7 ......

1 maskinist Ag 10 vid P 4 — reparatör Ao (Ag) 9 ...........................

1 reparatör Ag 8 vid P4 — Ae 8 ... 1 maskinmästare Ao 12 vid Ing 1 —•

Ao 14 ....................................

1 maskinmästare Ag 12 vid Ing 1 —

maskinist Ae 10 ........................

1 reparatör Ag 9 vid Ing 1 — Ao 9

1 eldare Ag 7 vid Ing 1 — reparatör

Ae (Ag) 8 ..............................

2 eldare Ag 7 vid I 6 resp. 110 ......

1 reparatör Ae (Ag) 8 vid 17 .........

1 reparatör Ag 9 vid A 2 ...............

1 maskinmästare Ae 12 vid fo 51 —

Ae 14 ....................................

1 maskinmästare Ao 12 vid SI —

Ao 14 ....................................

1 maskinmästare Ag 12 vid arméns underofficersskola — maskinist Ae 10 vid SI ...........................

1 eldare av 1. klass Ao 7 vid arméns

underofficersskola -— reparatör Ao 9 vid S 1 .................................

2 eldare Ag 7 vid S 1 resp. arméns

underofficersskola indrages ......

9. Vissa förändringar beträffande kontorspersonal

4 kontorister Ao 9 vid I 10, 115, P 1 och SI — kanslibiträden Ae 7 ... 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål vid I 2 resp. 117 indrages 9 biträden för skriv- och kontorsgöromål vid 13, 15, 16, 17, 112, I 13, 115, I 16 och A 9 — biträden

Anslagsförändringar vid bifall till civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa 1 212

10 721

11 624

+ 79 742

4 288 17 816

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

4—91 59 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 110

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

Arméchefens m. fl. yrkanden

Rekryteringsstipendier till fänrikar

vid I 19 och A 8 ........................

Flygtillägg och flygtraktamenten till

personal i helikoptertjänst .........

Arvoden för tillsyn och bevakning

av byggnader m. ni...................

Avlöning åt indelt manskap .........

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och skolor .......................................

Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning ........................

Tillfälligt anställd personal ............

Arvoden till medhjälpare åt personalvårdsassistenter ..................

Anslagsförändringar vid bifall till civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

142 700

2 000 23 000

100 000

20 000 58 000

5 000 + 874 478

12. Omräkning

Lönegradsuppflyttningar m. m. jäm-

likt prop. 1958:158 .................. 1 323 609

Tjänstetidsbefordran .................. 319 345

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter ........................... 1 390 000

Avlöningar till viss personal i verk-

stadsdrift .............................. 140 000

Omräkning i övrigt ..................... 48 443

+ 3 221 397

Motiv

Chefen för armén anför i sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret 1959/60 bland annat följande rörande arméns personalbehov. En preliminär beräkning av personalbehovet för en krigs- och fredsorganisation enligt alternativ Adam har utförts. Beräkningen visar, att behovet av beställningar för officerare och underbefäl understiger det i arméchefens utredning angående befälsordningen vid armén redovisade behovet men överstiger tillgången enligt nuvarande personalstater. Arméchefen har för budgetåret 1959/60 framlagt förslag om nya beställningar endast därest det icke bedömts möjligt att tillgodose behoven genom omdisponering av befintliga beställningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

51 I anslutning till förslag av försvarsgrenscheferna in. fl. myndigheter om ordinariesättning och extraordinariesättning av tjänster hävdar civilförvaltningen den principiella uppfattningen, att tjänster för stadigvarande behov bör vara förenade med pensionsrätt enligt gällande tjänste- och familjepensionsreglementen. Med hänsyn till pågående omorganisation av försvaret och därav föranledda förbandsindragningar in. in. har emellertid civilförvaltningen ansett sig icke för närvarande böra föreslå ändrade anställningsformer annat än i vissa fall, då särskilda skäl talar härför. Av samma orsak har civilförvaltningen i allmänhet icke heller kunnat tillstyrka att nya tjänster för civil personal upptages annat än som extra.

1. Personalförändringar beträffande arméstaben m. m. Arméchefen föreslog i militärorganisatoriska underlaget för budgetåret 1958/59, att den övertaliga beställningen för regementschef vid K 4 skulle omändras till beställning för överste i Bo 1 vid arméstaben och avses för biträdande infanteriinspektör (prop. 1958: 110, s. 285). Förslaget vann inte bifall. I stället beslöts, att beställningen skulle indragas vid uppkommande vakans (nämnda prop. s. 318). Beställningen har numera indragits. Arméchefen föreslår nu, att för ändamålet inrättas en överstebeställning i Bo 1. Civilförvaltningen räknar med, att beställningen för regementschef skall bibehållas i organisationen och avses för biträdande infanteriinspektör.

I anslutning till yrkande av arméchefen om inrättande av beställningar för överstelöjtnant eller major för avdelningschefer vid försvars- och arméstaberna och/eller för stabschefer vid vissa militärbefälsstaber har innevarande budgetår en majorsbeställning vid generalstabskåren utbytts mot beställning för överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 23 (prop. 1958: 110, s. 318). Arméchefen anger nu, att sju majorsbeställningar successivt bör omvandlas till beställningar för överstelöjtnant eller major, avsedda för nämnda avdelningschefer och stabschefer. För nästa budgetår föreslår arméchefen, att utbytet skall omfatta tre beställningar vid generalstabskåren. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Arméchefen upprepar det för innevarande budgetår framställda yrkandet om inrättande av fyra majorsbeställningar vid generalstabskåren, avsedda för ställföreträdande avdelningschefer vid arméstaben (prop. 1958: 110, s. 285). Civilförvaltningen räknar med att beställningarna inrättas.

Arméchefen hemställer om inrättande av en beställning för överstelöjtnant eller major vid generalstabskåren i utbyte mot en kaptensbeställning vid kåren. Angående motiveringen för yrkandet torde få hänvisas till de handlingar som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott. Civilförvaltningen räknar med att kaptensbeställningen utbytes mot en beställning för major i Ao 23.

Arméchefen föreslår, alt vid arméstaben inrättas två arvodesbefattningar för pensionerad officer i A: 24, avsedda för aktuarie vid personal-

52 Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

avdelningen respektive biträdande pressofficer vid pressavdelningen. Vid personalavdelningen handlägges ärenden rörande reservofficerare och reservunderofficerare, personal i arvodesbefattning in. m. av en kommenderad officer. Denne befattningshavare avgår med pension den 1 april 1959. Med hänsyn till erforderlig kontinuitet, bristen på truppbefäl m. m. bör enligt arméchefen för uppgifterna avses en pensionsavgången officer. — Sedan pressavdelningen inrättades år 1952 har omfattningen av pressärendena ökat avsevärt, varför den i avdelningen ingående pressdetaljen anses böra tillföras en ställföreträdande pressofficer. Som pressofficer tjänstgör en kommenderad officer. — Civilförvaltningen biträder arméchefens förslag.

Signalavdelningen vid arméstaben bör enligt arméchefen tillföras en arvodesbefattning för expeditionsunderofficer i A: 16. Artilleri- och signalinspektionerna har gemensam expedition med en officer i arvodesbefattning som chef. Tillgängliga befattningar för expeditionsunderofficer medger icke att sådan placeras vid den gemensamma expeditionen. Om befattningen tillkommer, kan annan personal avlastas från mera rutinmässiga personalärenden. Civilförvaltningen biträder förslaget.

Arméchefens förslag om inrättande av tjänster för två expeditionsvakter i Ae 7, en förrådsman i Ae 7 samt sex biträden för skriv- och kontorsgöromål innebär en upprepning av tidigare framställda förslag (prop. 1958: 110, s. 286; jfr s. 318). Ifrågavarande befattningar bestrides för närvarande av personal, som jämlikt medgivande av civilförvaltningen anställts såsom extra. Ämbetsverket räknar med tillkomsten av de yrkade tjänsterna.

Med hänsyn till arten av de arbetsuppgifter, som åvilar en vid expeditionen vid sektion I tjänstgörande kontorist, ävensom dennes personliga kvalifikationer föreslår arméchefen, att för befattningshavaren i fråga inrättas en personlig tjänst för förste kansliskrivare i Ae 12. Civilförvaltningen är för närvarande icke beredd att tillstyrka förslaget.

Icke heller räknar civilförvaltningen med bifall till arméchefens förslag om extraordinariesättning av en extra kanslibiträdestjänst samt om ordinariesättning av en extra ordinarie tjänst för förste kansliskrivare.

Arméchefen föreslår ånyo, att för f. d. majoren i finska armén K. G. Kavander inrättas en personlig tjänst för förste byråsekreterare i Ae 23 (prop. 1958: 110, s. 286). Kavander, som numera erhållit svenskt medborgarskap, är sedan flera år jämlikt särskilt medgivande anställd såsom sakkunnig vid arméstabens taktikavdelning. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

För innevarande budgetår framförda förslag om inrättande av två kaptensbeställningar i År 21, avsedda för press- och adjutanturavdelningen (säkerhetsofficer) respektive utbildningsavdelningen, framlägges ånyo (prop. 1958: 110, s. 286 och 287). Civilförvaltningen räknar med att be-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

ställningarna inrättas. Ämbetsverket ifrågasätter emellertid om icke i varje fall vissa av de med sistnämnda beställning förenade arbetsuppgifterna bör åvila armétygförvaltningen och ämbetsverket är därför tveksamt beträffande förslaget om inrättande av ifrågavarande beställning vid arméstaben.

Som chef för den i taktikavdelningen ingående bilddetaljen tjänstgör en kommenderad officer. Chefen för armén föreslår, att för ändamålet inrättas en beställning för kapten i År 21. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget. Däremot anser ämbetsverket sig icke kunna biträda arméchefens förslag om uppflyttning av en för ateljéchef vid detaljen avsedd assistenttjänst i Ae 17 till Ae 19.

Arméchefen upprepar det för innevarande budgetår framförda förslaget om utbyte av en tjänst för assistent i Ae 15 vid taktikavdelningen mot en tjänst för amanuens i Ae 19 (prop. 1958:110, s. 287). Civilförvaltningen föreslår, att den befintliga tjänsten uppflyttas från Ae 15 till Ael7.

Innevarande budgetår har för taktikavdelningens underrättelsedetalj inrättats en tjänst i Ae 17 (prop. 1958: 110, s. 318). Arméchefens då framförda förslag i fråga om denna detalj avsåg därjämte tjänster för en amanuens samt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål (nämnda prop. s. 287). För nästa budgetår föreslår arméchefen, att för ändamålet inrättas tjänster för en amanuens samt ett kanslibiträde i Ae 7. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget såvitt avser amanuenstjänsten men föreslår inrättande av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål i stället för den yrkade kanslibiträdestjänsten.

Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens ånyo framförda förslag om inrättande av en överfurirsbeställning i Ao 9, avsedd för taktikavdelningens reglementsdetalj (prop. 1958: 110, s. 287).

Den 7 februari 1958 har Kungl. Maj :t meddelat provisoriska bestämmelser om organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten in. in. vid Västerbottens regemente med Norrlands dragoner och kavalleriets kadettskola. Därvid har föreskrivits, att en förvaltare (Ao 15) må övergångsvis kvarstå på stabsavdelningen vid Norrlands dragoner intill den 1 juli 1959 för att biträda vid planläggning och ledning av omorganisationsarbetet på stabsavdelningen vid Norrlands dragoner. Arméchefen föreslår nu, att ifrågavarande förvaltarbeställning i fortsättningen får övergångsvis — intill dess beställningshavaren avgår med pension — disponeras vid arméstabens infanteriinspektion för biträde med handläggning av frågor rörande infanteriets och kavalleriets personalkårer. Arméchefen räknar med alt beställningen framdeles skall avses för chefsinstruktör vid kavalleriet. 1 sitt förslag till befälsordning för armén bar arméchefen föreslagit inrättande av särskilda befattningar för chefsinstruktörer. Civilförvaltningen bär intet att erinra mot att beställningen övergångsvis utnyttjas på föreslaget sätt.

54 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 dr 1959

2. Personalförändringar i övrigt vid militärbefålsstaberna. Militärbefälsstabernas fredsorganisation är i huvudsak grundad på 1942 års försvarsbeslut. Med undantag för de personalförstärkningar, som genomförts från och med den 1 juli 1957 i samband med beslut om den lokala och regionala fastighetsförvaltningen, har endast mindre ändringar av personalstaterna vid militärbefälsstaberna kommit till stånd. Arbetsuppgifterna har sedan 1942 ökat avsevärt i omfattning. Sålunda har, bland annat, verksamheten inom det totala försvaret ställt allt större krav på medverkan från militärbefälsstabernas sida. Detta gäller framför allt samordningen av de militära operationerna med de omfattande utrymnings- och undanförseltransporterna. Vidare kommer en alltmer decentraliserad förrådsställning av krigsförbanden att genomföras, vilket kräver en omfattande, långsiktig byggnadsplanläggning och ekonomisk planläggning. Därjämte har militärbefälhavarna i enlighet med en allmän strävan att till regional instans delegera beslutanderätt m. m. sedan år 1953 ålagts ett betydligt större ansvar för mobiliseringsförberedelser m. m. än som tidigare åvilade dem. Mot bakgrunden av, bland annat, det nu anförda föreslår arméchefen, att militärbefälsstabernas personal förstärkes från och med budgetåret 1959/60.

Arméchefen upprepar det för innevarande budgetår framförda förslaget om inrättande av en överstebeställning i Bo 1, avsedd för stabschef vid

l. militärbefälsstaben (prop. 1958: 110, s. 283). Vid bifall till förslaget frigöres en majorsbeställning vid generalstabskåren. Denna bör enligt arméchefen utnyttjas för sektionschef vid militärbefälsstab. En därvid friställd kaptensbeställning vid generalstabskåren bör enligt arméchefen disponeras för chefen för den inom arméstabens planeringsavdelning inrättade centraldetaljen. Civilförvaltningen ifrågasätter om icke behovet av en överstebeställning vid I. militärbefälsstaben bör tillgodoses genom ianspråktagande av en framdeles frigjord överstebeställning. I anledning härav räknar ämbetsverket icke nu med någon ny beställning för ändamålet.

I militärorganisatoriska underlaget för budgetåret 1958/59 föreslog arméchefen, att VI. och VII. militärbefälsstaberna skulle tillföras vardera eu kaptensbeställning i År 21 (prop. 1958: 110, s. 284). Arméchefen upprepar förslaget för nästa budgetår. — Vidare föreslår arméchefen, att beställningar för kapten i År 21 inrättas, en vid vardera II. och V. militärbefälsstaben samt två vid IV. militärbefälsstaben. Beställningen vid II. militärbefälsstaben avses för chefen för avdelning II a och befattningshavaren skall handlägga ärenden, som sammanhänger med transportplanläggning

m. in. — En av de yrkade beställningarna för IV. militärbefälsstaben avses för chefen för avdelning I a. Arbetsuppgifterna vid denna avdelning omfattar, bland annat, taktiskt och operativt krigsförbindelsearbete, krigsorganisation, mobiliseringsplanläggning och beredskap, underrättelsetjänst, samordning med civilförsvaret, främst beträffande utrymning och övriga

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1959

operativa frågor. Arméchefen framhåller bland annat, att antalet fredsförband och försvarsområden inom IV. militärområdet medför, att kontroll och inspektion av mobiliseringsplanläggningen vid underlydande myndigheter blir särskilt omfattande. Vidare är utrymnings- och inkvarteringsfrågor samt andra operativa civilförsvarsåtgärder inom militärområdet väsentligt mer omfattande och komplicerade än inom andra delar av riket. — Den andra beställningen vid IV. militärbefälsstaben avses för avdelning III e. Vid denna avdelning, som för närvarande består av en kapten, handlägges alla utbildningsfrågor m. m. Det stora antalet fredsförband inom militärområdet medför att utbildningsärendena blir av stor omfattning. — Den för V. militärbefälsstaben yrkade beställningen avses för chefen för sektion II vid staben. Denna befattning uppehälles provisoriskt av en vid staben placerad adjutant. — Civilförvaltningen tillstyrker, att för angivna ändamål inrättas sex beställningar för kapten i År 21.

Arméchefen föreslår, att vid I. militärbefälsstaben inrättas arvodesbefattningar för en personalofficer i A: 24 och tre expeditionsunderofficerare i A: 16. Till stöd för yrkandet om förstnämnda befattning åberopas, bland annat, att personalärendena under de senaste åren ökat i antal och betydelse, varför det i flertalet militärområden varit nödvändigt att avdela officerare, avsedda såsom biträdande mobiliseringsofficerare, att såsom huvudsaklig uppgift handlägga ärenden rörande personaltjänst. Militärbefälsstaberna på fastlandet bör enligt arméchefen successivt tillföras vardera en befattning för pensionerad officer, avsedd för ärenden rörande personaltjänst. — Befattningarna för expeditionsunderofficer avses för respektive sektion II, tygavdelningen och sektion VIII (fortifikationssektionen). Arméchefen anför, bland annat, att expeditionstjänsten vid sektion II blivit eftersatt på grund av brist på personal och att tjänsten måst ombesörjas av övriga befattningshavare inom staben till men för deras viktigare arbetsuppgifter. Vid tygavdelningen har enligt arméchefen arbetsuppgifterna fått en allt större omfattning beroende på krigsorganisatoriska förändringar, ändrade förrådsställningar in. in. I samband med ökningen av arbetsuppgifterna har verksamheten vid tygexpeditionen utökats. Avdelningen disponerar för expeditionsgöromål endast ett kontorsbiträde. Vid fortifikationssektionen har expeditionstjänstens omfattning ökat och väntas öka ytterligare till följd av pågående decentralisering av fortifikationsförvaltningens verksamhet. — Civilförvaltningen tillstyrker förslaget om inrättande vid I. militärbefälsstaben av eu befattning för personalofficer och föreslår, att en arvodesbefattning för expeditionsunderofficer inrättas vid staben.

Tidigare framfört förslag om inrättande av eu arvodesbefattning för expeditionsunderofficer i A: 16 vid II. militärbefälsstaben upprepas för nästa budgetår (prop. 1958:110, s. 298). Civilförvaltningen bar numera intet att erinra mot bifall till förslaget.

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1959

Arméchefen föreslår, att vid IV. militärbefälsstaben inrättas arvodesbefattningar för en skjutfältsofficer i A: 24 och en skjutfältsunderofficer i A: 16. Sedan flera år fullgöres ifrågavarande arbetsuppgifter av en reservofficer och en reservunderofficer, avlönade med anlitande av vakanta beställningar. I anslutning till den omfattande utbyggnaden av de fasta utbildningsanordningarna på övningsfält för förbanden har det enligt arméchefen visat sig oundgängligen erforderligt att vid IV. militärbefälsstaben disponera en skjutfältsofficer för handläggning av frågor om anläggning, användning och underhåll av dessa utbildningsanordningar. Uppgifterna gäller speciellt Järvafältet. Vidare erfordras eu särskild tillsynsman för utbildningsanordningarna på Järvafältet. Denne kan enligt arméchefen vara underofficer i arvodesbefattning. Civilförvaltningen räknar endast med befattningen för skjutfältsofficer.

För VI. militärbefälsstaben föreslår arméchefen ånyo inrättande av två arvodesbefattningar för expeditionsunderofficer i A: 16 (prop. 1958:110, s. 298). Civilförvaltningen föreslår, att en befattning inrättas.

Civilförvaltningen anser sig numera böra tillstyrka arméchefens ånyo framförda förslag om inrättande av en arvodesbefattning för expeditionsofficer vid VII. militärbefälsstaben (prop. 1958: 110, s. 298).

Arméchefen föreslår i särskild ordning, att vid envar av militärbefälsstaberna inrättas en arvodesbefattning för säkerhetsofficer i A: 24. I fråga om den närmare motiveringen härför hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas vederbörande utskott. Här avsedd befattningshavare bör enligt arméchefen försöksvis även biträda chefen för personalsektionen vid handläggning av frivilligärenden (jfr prop. 1958: 110, s. 298). Civilförvaltningen biträder arméchefens förslag.

Civilförvaltningen biträder likaledes arméchefens upprepade förslag om inrättande av sju arvodesbefattningar för signalunderofficer i A: 16, en vid varje militärbefälsstab (prop. 1958: 110, s. 298).

För envar av I. och IV. militärbefälsstaberna föreslår arméchefen ånyo inrättande av en överturirsbeställning i Ao 9, avsedd för garageförman (prop. 1958: 110, s. 301). Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Däremot kan civilförvaltningen icke tillstyrka arméchefens åter framlagda förslag om inrättande vid VI. militärbefälsstaben av en överfurirsbeställning i Ao 9, avsedd för tryckeriföreståndare (prop. 1958: 110, s. 301).

Arméchefen föreslår inrättande av tjänster för eu maskinist i Ae 10 och en reparatör i Ae 9 vid VI. militärbefälsstaben. I fråga om förstnämnda tjänst åberopas, bland annat, att förvaltningsobjekt samt övervakning av mindre anläggningar har ökat i sådan utsträckning, att maskinmästaren icke medhinner de till tjänsten hörande arbetsuppgifterna. Till stöd för yrkandet om en reparatörstjänst anför arméchefen, att reparatör för, bland annat, de fastigheter och rörnät som står under VI. militärbefälsstabens direkta förvaltning saknas. Civilförvaltningen, som ifrågasätter huruvida

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

icke frågan om behovet av fortmaskinister borde närmare utredas, kan icke tillstyrka någon utökning av stabens maskinpersonal.

Av arméchefen tidigare framfört förslag om inrättande av en tjänst för vaktmästare i Ae 7 vid VI. militärbefälsstaben upprepas för nästa budgetår (prop. 1958: 110, s. 303). Civilförvaltningen anser alltjämt, att för ändamålet bör inrättas en extra tjänst.

II. och VI. militärbefälsstaberna bör enligt arméchefen tillföras vardera en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Civilförvaltningen har medgivit anställande av extra biträdespersonal vid staberna och behovet av de äskade tjänsterna bedömes av arméchefen såsom stadigvarande. Civilförvaltningen, som tillstyrkt i det föregående redovisade förslag om inrättande av en befattning för expeditionsunderofficer vid II. militärbefälsstaben, är icke beredd föreslå någon ytterligare utökning av stabens expeditionspersonal. Däremot vill ämbetsverket icke motsätta sig, att vid VI. militärbefälsstaben inrättas den av arméchefen föreslagna tjänsten.

3. Vissa personalförändringar beträffande försvarsområdesstaberna. Chefen för armén upprepar tidigare framfört förslag om inrättande av tre majorsbeställningar, avsedda för mobiliseringsofficerare vid respektive Malmö, Stockholms och Örebro försvarsområdesstaber (prop. 1958: 110, s. 296). Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt förslaget.

I propositionen 1958: 110 (s. 299) redovisades av arméchefen framlagda förslag till personalförändringar vid den sedermera omorganiserade staben för Göteborgs och Bohus försvarsområde. Arméchefens förslag omfattade, bland annat, inrättande av beställningar för två överstelöjtnanter i Ao 26, avsedda för stabschefen respektive chefen för utbildningsavdelningen, varvid en befintlig majorsbeställning förutsattes skola utgå. Förslagen vann inte bifall, men för att möjliggöra att befattningen som chef för utbildningsavdelningen skulle kunna bestridas av en regementsofficer beslöts att ett vikariatslöneförordnande för regementsofficer finge meddelas (nämnda prop. s. 321). I militärorganisatoriska underlaget för nästa budgetår upprepar arméchefen sitt tidigare förslag. Med hänsyn till att statens organisationsnämnd avses skola utföra detaljundersökningar beträffande stabens organisation anser sig civilförvaltningen icke för närvarande böra räkna med de föreslagna personalförändringarna.

Arméchefen föreslår, att för befattningen som chef för förvaltningsexpeditionen vid Strängnäs försvarsområdesstab inrättas en beställning för överfurir i Ao 9. Civilförvaltningen kan icke tillstyrka förslaget.

Däremot tillstyrker civilförvaltningen arméchefens ånyo framförda förslag om inrättande av beställningar för en kapten i År 21 och två överfurirer i Ao 9 vid Vaxholms försvarsområdesstab (prop. 1958:110, s. 296 f.).

Vid Bodens försvarsområdesstab bör enligt arméchefen inrättas två beställningar för överfurir i Ao 9, avsedda för brandförmän. Förslaget har

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

även framförts tidigare (prop. 1958: 110, s. 297). Civilförvaltningen anser sig numera böra räkna med att beställningarna tillkommer.

Arméchefen föreslår, att vid Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab inrättas dels eu beställning för fanjunkare i Ao 13 i utbyte mot en sergeantbeställning i Ao 11, dels en beställning för överfurir i Ao 9, dels ock en tjänst för förste kansliskrivare i Ae 12 i utbyte mot en tjänst för kansliskrivare i Ae 10. Fanjunkarbeställningen avses för expeditionsunderofficer vid förvaltningsexpeditionen (tygavdelningen). För ändamålet disponeras för närvarande en sergeantsbeställning. Arbetsuppgifterna kräver enligt arméchefen rutin beträffande såväl stabs- som förvaltningstjänst och sådan anses regelmässigt icke kunna förvärvas av sergeanter, överfurirsbeställningen avses för en radioutbildad befattningshavare med uppgift att, bland annat, tjänstgöra som telegrafist. Dessa arbetsuppgifter fullgöres för närvarande av ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, vilket medfört att skrivcentralen inte medhinner förekommande skrivarbete. Den till uppflyttning föreslagna kansliskrivartjänsten är avsedd för föreståndaren för förrådsbokföringskontoret. Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens förslag till personalförändringar vid Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab.

4. Personalförändringar beträffande vissa ntbildningsanstalter. Arméchefen föreslår ånyo inrättande av en beställning för överste i Bo 1, avsedd för souschef vid krigshögskolan (prop. 1958: 110, s. 287). Civilförvaltningen ifrågasätter om icke behovet framdeles kan tillgodoses genom omplacering av övertalig överstebeställning.

Civilförvaltningen tillstyrker ett av arméchefen upprepat förslag om inrättande av en beställning för överstelöjtnant eller major, avsedd för lärare i mekanik och matematik vid krigshögskolan (prop. 1958: 110, s. 287).

Vid krigshögskolan finns inrättade tre beställningar för överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 23. För erhållande av erforderlig kontinuitet m. m. i fråga om befattningarna för lärare i taktik, teknik, strategi och krigshistoria bör enligt arméchefen ytterligare två beställningar för överstelöjtnant eller major tillkomma. För nästa budgetår föreslår arméchefen inrättande av en sådan alternativ beställning, avsedd för lärare i krigshistoria, i utbyte mot en beställning för major eller kapten. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Civilförvaltningen tillstyrker likaledes förslag av arméchefen om inrättande av en beställning för överfurir i Ao 9, avsedd för chef för vaktmästaravdelningen vid krigshögskolan.

Följande av arinéchefen nu framlagda förslag till personalförändringar vid infanteriskjutskolan innebär en upprepning av för innevarande budgetår framställda yrkanden (prop. 1958: 110, s. 288 f.), nämligen dels utbyte av den för chefen för skvddsskolan avsedda inajorsbeställningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

mot beställning för överstelöjtnant eller major, dels utbyte av tre beställningar för major eller kapten, avsedda för chefer för utbildningsavdelningar och förste lärare, mot beställningar för överstelöjtnant eller major, dels ock inrättande av en beställning för kapten i År 21, avsedd för lärare i atomtjänst vid skyddsskolan. Civilförvaltningen är alltjämt icke beredd att tillstyrka förslaget om uppflyttning av den för chefen för skyddsskolan avsedda majorsbeställningen. Ämbetsverket har i och för sig intet att erinra mot uppflyttningen av de tre beställningarna för förste lärare m. m. men ifrågasätter likväl, om det icke kan vara tillfyllest att nu räkna allenast med utbyte av en sådan beställning. Förslaget om inrättande av en ny kaptensbeställning, avsedd för skyddsskolan, tillstyrkes av civilförvaltningen.

Enligt 1958 års beslut rörande de militära och civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten inom armén har för arméns radaroch luft vä ms mekanikerskola beräknats, bland annat, två för vapeningenjörer avsedda beställningar för arméingenjör av 1. graden i Ao 23 respektive arméingenjör i Ae 19 (prop. 1958:110, s. 140). Arméchefen hemställer nu, att ifrågavarande beställningar utbytes mot beställningar för armédirektör av 2. graden i Ao 24 respektive arméingenjör i Ao 21. Därvid åberopas, bland annat, att vid ifrågavarande utbildningsanstalt bedrives kvalificerad utbildning med elever, vilka i regel är civil- eller läroverksingenjörer. Civilförvaltningen har inhämtat, att frågan om ändrad löneställning för berörda beställningar liksom för vissa andra högre ingenjörsbeställningar upptagits på den s. k. B-listan. Vid sådant förhållande har civilförvaltningen icke tagit ställning till arméchefens förslag.

Arméchefen hemställer ånyo om inrättande av en beställning vid tygtekniska kåren för tygverkmästare i Ao 16, avsedd för yrkeslärare vid radar- och luftvärnsmekanikerskolan (prop. 1958: 110, s. 289). Civilförvaltningen räknar alltjämt med att för ändamålet inrättas en beställning för förste tyghantverkare i Ao 14.

Civilförvaltningen kan icke tillstyrka förslag av arméchefen om extraordinariesättning av tjänster för en hantverkare i Ag 8 och en förrådsman i Ag 7 vid arméns rid- och körskola.

Däremot tillstyrker civilförvaltningen arméchefens ånyo (jfr prop. 1958: 110, s. 289) framförda förslag om inrättande vid fältarbetsskolan av eu för G. Nygell avsedd personlig tjänst för förste kansliskrivare i Ae 12.

Vid fältarbetsskolan bedrives omfattande försöksverksamhet. Försöken är dels av teknisk natur, dels s. k. metodförsök. Vid skolan erfordras enligt arméchefen en särskild befattningshavare med maskinteknisk utbildning såsom biträde åt försöksofficeren. Arméchefen hemställer därför, att för ändamålet inrättas en beställning för tyghantverkare i Ao 12 vid tygtekniska kåren. Civilförvaltningen bar intet att erinra mot förslaget.

En beställning för överstelöjtnant i Ao 26 vid signaltrupperna avses

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

för chef för signalskolan. Arméchefen föreslår att beställningen utbytes mot beställning för överste i Bol. Därvid åberopas, bland annat, det ökade ansvar och de vidgade arbetsuppgifter, som kommer att åvila skolchefen i samband med skolans pågående utbyggnad. Civilförvaltningen är icke beredd att nu taga ställning till förslaget.

Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt arméchefens ånyo framförda förslag om inrättande av en beställning för kapten i År 21 (adjutant och lärare) vid signalskolan (prop. 1958: 110, s. 289).

Behovet av lärare i truppsambandstjänst vid signalskolan tillgodoses för närvarande genom anlitande av deltidstjänstgörande lärare, vilket medför bristande kontinuitet. Arméchefen föreslår, att för ändamålet inrättas en beställning för kapten eller löjtnant i År 21 eller År 17/13. Civilförvaltningen räknar inte med att beställningen inrättas.

Arméchefen återkommer till frågan om lärarbehovet vid arméns motorskola och föreslår — i huvudsaklig överensstämmelse med för innevarande budgetår framlagda förslag — inrättande av två beställningar för kapten (ryttmästare) i År 21 vid skolan samt en beställning för tygverkmästare i Ao 16 vid tygtekniska kåren (prop. 1958: 110, s. 289). Därjämte hemställer arméchefen, att vid skolan inrättas en beställning för överfurir i Ao 9, avsedd för instruktör i körning, samt att den för inotoringenjör vid skolan avsedda beställningen för arméingenjör i Ao 21 uppflyttas till beställning för arméingenjör av 1. graden i Ao 23 (jfr prop. 1958: 110, s. 140). Civilförvaltningen räknar med inrättandet av nämnda kaptens- och överfurirsbeställningar. I anledning av arméchefens yrkande om en tygverkmästarbeställning föreslår civilförvaltningen, att för ändamålet inrättas en beställning för förste tyghantverkare i Ao 14 vid tygtekniska kåren. Under hänvisning till vad ämbetsverket anfört i fråga om vissa arméingenjörsbeställningar vid radar- och luftvärnsmekanikerskolan tar ämbetsverket inte ställning till förslaget om uppflyttning av en dylik beställning för motoringenjör vid motorskolan.

Befattningshavare för skötsel av utbildningsanordningarna vid tygförvaltningsskolan saknas. Skolan har, anför arméchefen, tillförts stora mängder modern utbildningsmateriel. Annéchefen hemställer, att för ändamålet inrättas en beställning för överfurir i Ao 9 vid skolan. Civilförvaltningen har intet att erinra mot bifall till förslaget.

För innevarande budgetår föreslog arméchefen, att beställningen för chef i Ao 26 vid artilleri- och ingenjörofficersskolan skulle uppflyttas till Bo 1 (prop. 1958: 110, s. 287). Yrkandet upprepas för nästa budgetår. Civilförvaltningen är icke nu beredd att taga ställning till förslaget.

I militärorganisatoriska underlaget för innevarande budgetår föreslog arméchefen, att vid signaltrupperna skulle inrättas en beställning för major eller kapten, avsedd för lärare i sambandstjänst vid artilleri- och ingenjör-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

Öl

officersskolan (prop. 1958: 110, s. 291). Arméchefen föreslår nu, att här avsedd beställning inrättas vid skolan. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Vid krigsskolan finnes inrättad en beställning för kapten, ryttmästare eller löjtnant i År 21 eller År 17/13, avsedd för lärare i fysisk träning, tilllika chef för gymnastik- och idrottsskolan. Med hänsyn till arbetets omfattning och det ansvar, som åvilar chefen för sistnämnda skola, hemställer arméchefen, att beställningen omändras till beställning för kapten eller ryttmästare i År 21. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Vid arméns underofficersskola bedrives sedan år 1957 försöksvis utbildning av värnpliktiga tolkar. Såsom språklärare tjänstgör en arvodesanställd, civil lärare. Erfarenheterna av den hittillsvarande verksamheten är enligt arméchefen goda. Då behovet av utbildningen beräknas bli konstant, föreslår arméchefen att för språklärare inrättas en tjänst för adjunkt i Ae 23. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens ånyo framförda förslag om inrättande av en skolchefsbeställning med majors löneställning vid arméns fallskärmsjägarskola (prop. 1958:110, s. 290).

Vidare hemställer arméchefen, att vid fallskärmsjägarskolan inrättas två beställningar för överfurir i Ao 9 samt att en tjänst för packningsförman i Ae 10 vid skolan uppflyttas till Ae 11. överfurirsbeställningarna avses, den ena för kompanikvartermästare, tillika materielredogörare för fordon och chef för ekonomivärnpliktiga, samt den andra för chef för övningsmateriel och utbildningsanordningar, tillika chef för ammunitionsförråd och materielredogörare för tygmateriel. Till stöd för yrkandet om uppflyttning av en tjänst för paekningsförman anföres, att för chefen för fallskärinsavdelningen (driftingenjör) erfordras en kvalificerad ersättare. Härför bör enligt arméchefen avses en av packningsförmännen. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget om inrättande av nämnda två överfurirsbeställningar men anser, att frågan om löneställningen för packningsförmannen bör prövas i samband med översynen av förrådspersonalens löner.

För innevarande budgetår har under arméns övningsanslag medel beräknats för att påbörja helikopterutbildning (prop. 1958:110, s. 353 f.). Till den närmare utformningen av den helikopterorganisation, som föreslagits av arméchefen, togs emellertid icke ställning. För ändamålet inrättades tre beställningar för fanjunkare eller sergeant vid 119 men personalbehovet i övrigt ansågs under budgetåret 1958/59 böra tillgodoses inom befintliga personalstater. Den fortsatta utbyggnaden av personalorganisationen förutsattes få äga rum genom omdisposition av befintliga beställningar och tjänster. Vidare underströks vikten av alt frågan om samordning av helikopterverksamheten inom försvaret snarast löses.

I sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår föreslår armé-

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 19ö9

chefen, att för arméns helikopterorganisation inrättas beställningar för en kapten eller ryttinästare i År 21, en kapten eller ryttmästare eller löjtnant i År 21 eller År 17/13, en tygverkmästare i Ao 16, en förste tyghantverkare i Ao 14, en tyghantverkare i Ao 12 och åtta armétekniker i Ao 9. Beställningarna för mekanikerpersonal avses skola uppföras på staten för tygtekniska kåren. Övriga beställningar liksom de nu vid 119 redovisade beställningarna för tre fanjunkare eller sergeanter avses skola uppföras på särskild helikopterstat (HkpS).

I anslutning till nu angivna yrkanden anför arméchefen följande:

Det är angeläget, att arméns helikopterverksamhet från början kan organiseras efter fasta normer. Ett villkor härför är, att den personal, som i inledningsskedet avses för planläggning och ledning av verksamheten tidigt kan uttagas och inriktas på sina kommande uppgifter. För att detta skall vara möjligt, böra ytterligare beställningar tillkomma, avsedda speciellt för helikopterverksamheten. Organisationen bör utbyggas successivt. Möjligheter att omdisponera beställningar och tjänster i samband med avsedda fredsorganisatoriska förändringar inom försvaret böra tillvaratagas, om så framdeles visar sig kunna ske. Då behovet av beställningar för officerare inom armén i en krigs- och fredsorganisation i huvudsak enligt alternativ Adam överstiger för närvarande gällande personalramar, kunna sådana omdisponeringar icke ske inom armén utan att brist på beställningar uppstår på annat håll inom organisationen. Med hänsyn till den planläggning och den förberedelse av verksamheten beträffande arméns helikopterorganisation, som erfordras, böra därför vissa i första hand erforderliga beställningar tillkomma redan från och med budgetåret 1959/60. Möjligheterna att för den fortsatta utbyggnaden av helikopterverksamheten utnyttja inom krigsmakten befintliga beställningar och tjänster torde framdeles få övervägas, då föreslagna organisatoriska förändringar skola genomföras.

Då mekanikerpersonal för helikopterförband enklast kan komma att disponeras genom omskolning av nuvarande personal inom andra yrkesgrenar och med hänsyn till att denna omskolning tar 1/2—1 år har chefen för armén tvingats att tills vidare ianspråktaga 3 beställningar för tyghantverkare inom andra yrkesgrenar för helikoptertjänsten. Med hänsyn till bristen på mekanikerbeställningar kunna befintliga sådana icke avses för helikoptermekaniker. Nya beställningar för detta ändamål böra därför tillkomma från och med budgetåret 1959/60.

Under förutsättning, att ifrågavarande personalbehov icke kan täckas genom beställningar, som frigöres på annat håll, har civilförvaltningen intet att erinra mot att beställningar inrättas i enlighet med förslaget.

5. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstater. Arméchefen framhåller ånyo (jfr prop. 1958: 110, s. 290), att en utbyggnad av utbildningsorganisationen vid ingenjörtrupperna är oundviklig på grund av den fortlöpande utökningen av den värnpliktskontingent, som tilldelas ingenjörtrupperna. Kontingenten beräknas under 1958/59 uppgå till 1 550 man och öka till 1 950 man under 1962/63—1964/65. Huvuddelen av ökningen faller på Ing 1. Ingenjörtruppernas befälskader är beräknad för en väsentligt mindre värnpliktskontingent och den hittillsvarande ökningen har endast kunnat bemästras med stora svårigheter.

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

63 Det närmast föreliggande behovet av beställningar för regementsofficerare vid ingenjörtrupperna avser en överstelöjtnant (chef för fältarbetsskolan), tre majorer (miloingenjörofficerare vid I., IV. och VI. militärbefälsstaberna) samt två majorer eller kaptener (chef för mobiliseringsavdelningen vid Ing 1 respektive lärax-e i fältarbetslära vid krigshögskolan). I anslutning härtill föreslår arméchefen för nästa budgetår, att den för chefen för fältarbetsskolan avsedda överstelöjtnantsbeställningen tillkommer i utbyte mot en maj or sbeställning samt att beställningar inrättas för en major och en major eller kapten. Förslagen innebär delvis en upprepning av för innevarande budgetår framställda förslag (prop. 1958: 110, s. 290 f.). Civilförvaltningen är icke beredd tillstyrka förslaget om utbyte av en majorsbeställning mot överstelöjtnantsbeställning men tillstyrker, att nya beställningar tillkommer för en major och eu major eller kapten.

Behovet av kompaniofficerare, främst kaptener, vid ingenjörtrupperna har enligt arméchefen ökat väsentligt. Detta sammanhänger bland annat med att det antal dylika officerare, som beordrats till tjänstgöring utom truppslaget, ökat sedan gällande personalstat fastställdes. För nästa budgetår räknar arméchefen med att fyra nya kaptensbeställningar tillkommer vid truppslaget (jfr prop. 1958: 110, s. 290). Civilförvaltningen anser skäl i och för sig tala för att den föreslagna utökningen kommer till stånd, men ifrågasätter om det icke kan vara tillfyllest att för nästa budgetår räkna med två nya kaptensbeställningar.

Arméchefen framhåller ånyo behovet av personalutökning vid signaltrupperna (jfr prop. 1958: 110, s. 291). Nuvarande personal är, anför arméchefen, alltför fåtalig för att tillgodose de på grund av utvecklingen på stridstaktikens och teleteknikens område starkt ökade behoven. Signaltruppernas värnpliktskontingent har ökats. Nya former av sambandstjänsten har utvecklats. Detta har medfört, att befälets arbetsomfång har blivit allt för stort.

I överensstämmelse med tidigare framförda förslag (prop. 1958: 110, s. 291) hemställer arméchefen om inrättande av beställningar för två överstelöjtnanter (chef för S2 respektive S3), en överstelöjtnant eller major (lärare i sambandstjänst vid krigshögskolan), en major (bataljonschef vid SI) samt fyra kaptener och åtta löjtnanter. Likaledes innebär ett av arméchefen framfört förslag om utbyte av en sergeantsbeställning mot beställning för förvaltare i Ao 15 en upprepning av tidigare framfört förslag (nämnda prop. s. 292). Civilförvaltningen tillstyrker, att signaltrupperna tillföres erforderligt antal nya beställningar, och anser sig böra räkna med att föreslagna nya beställningar tillkommer; dock bör enligt ämbetsverket för nämnda lärarbcfattning i sambandstjänst tills vidare avses en majorsbeställning. I avvaktan på resultatet av befälsutredningens arbete är civilförvaltningen icke beredd att nu tillstyrka förslaget om utbyte av en sergeantsbeställning mot eu förvaltarbeställning.

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

För trängtruppernas del föreslår arinéchefen en utökning med tre majorsbeställningar och fyra kaptensbeställningar. Förslagen har framförts tidigare (prop. 1958: 110, s. 292). Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Arméchefen föreslår, att två majorsbeställningar vid fälttygkåren utbytes mot beställningar för överstelöjtnant. Arméchefen erinrar därvid om att 1954 års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret föreslagit, att för stabstygofficerare skulle beräknas beställningar för tre överstelöjtnanter och fyra majorer samt att för tygmästare skulle avses beställningar för två överstelöjtnanter och fyra majorer. För ifrågavarande befattningar har emellertid efter förslag i proposition 1958: 110 (s. 156) avsetts sammanlagt tre överstelöjtnants- och tio majorsbeställningar. Då frågan om fälttygkårens organisation nyligen prövats av statsmakterna anser sig civilförvaltningen icke kunna tillstyrka förslaget.

Vid fälttygkåren bör enligt av arméchefen ånyo framlagt förslag tillkomma en beställning för major, teknisk stabsofficer, avsedd för teknisk dokumentationstjänst vid armétygförvaltningen (prop. 1958: 110, s. 292). Förslaget har anmälts i 1959 års statsverksproposition (bil. 6, s. 78) men slutlig ställning har inte tagits till detsamma (nämnda prop. s. 88). Civilförvaltningen biträder förslaget.

För arméstabens utrustningsavdelning räknar arméchefen med en ny beställning för kapten vid fälttygkåren. Beställningshavaren avses för handläggning av robotärenden (jfr prop. 1958: 110, s. 284). Inom civilförvaltningen har ifrågasatts, huruvida icke ställningstagandet till frågan om att tillföra arméstaben en särskild beställningshavare för ifrågavarande ändamål bör anstå. Från arméstabens sida har emellertid behovet av beställningen starkt understrukits. Vid sådant förhållande anser sig civilförvaltningen böra beräkna medel för den föreslagna beställningen.

För innevarande budgetår hemställde arméchefen om inrättande vid tygstaten av en beställning för tygskrivare i Ao 13, avsedd för kamerala uppgifter m. in. vid Norrlands tygstation (prop. 1958: 110, s. 294). Förslaget vann inte bifall. Beställningarna för tygskrivare vid tygstaten har i samband med den 1958 beslutade ändringen av organisationen av de militära och civilmilitära personalkårerna inom arméns tygförvaltningstjänst utbytts mot beställningar för fanjunkare vid fälttygkåren. Arméchefen föreslår nu, att för ifrågavarande befattning vid tygstationen inrättas en beställning för fanjunkare. Civilförvaltningen kan icke biträda förslaget.

Till förvaltare vid fälttygkåren, som är placerad i befattning såsom föreståndare för centralförråd för tygmateriel vid tygstation utgår särskilt arvode med 840 kronor för år (prop. 1958: 158). Med hänsyn till det ökade ansvar som ålagts förvaltare vid fälttygkåren, vilka tjänstgör såsom uppbördsmän för tygmateriel vid vissa angivna förband och försvarsområdesstaber, föreslår arméchefen att även till dessa befattnings-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

havare skall utgå särskilt arvode med 840 kronor för år. Civilförvaltningen förutsätter, att förslaget kommer att behandlas i annan ordning och anser sig icke böra taga ställning till detsamma.

Arméchefen framlägger vissa förslag om inrättande av nya beställningar vid tygtekniska kåren. Därvid anför arméchefen, bland annat, att nuvarande stater icke på långt när täcker behovet av kvalificerad mekanikerpersonal. Detta sammanhänger med den fortgående mekaniseringen inom armén och den tekniska utvecklingen över huvud taget ävensom mekanikerpersonalens ianspråktagande såsom lärare och instruktörer. Härtill kommer arbetsuppgifter inom nytillkommande arbetsområden, mekanikertjänst för helikopterförband m. m.

En beställning för armédirektör av 2. graden i Ao 24, avsedd för biträdande för svar sattaché vid beskickningen i Washington, bör enligt förslag av arméchefen inrättas vid tygtekniska kåren. Civilförvaltningen räknar med att beställningen tillkommer men föreslår, att den uppföres på försvarsstabens personalförteckning (jfr behandlingen i det föregående av försvarsstabens avlöningsanslag).

Arméchefen hemställer, att två tjänster för byrådirektör i A 26 respektive A 24 vid armétygförvaltningen ersättes med beställningar för armédirektör av 1. graden i Ao 26 vid tygtekniska kåren. Förslaget har anmälts i 1959 års statsverksproposition (bil. 6, s. 78) och därvid icke föranlett någon åtgärd.

Civilförvaltningen tager icke nu ställning till arméchefens i särskild ordning framlagda förslag om inrättande vid tygtekniska kåren av en ny beställning för arméingenjör av 1. graden i Ao 23. Beträffande förslaget torde få hänvisas till de handlingar som kommer att tillhandahållas vederbörande utskott.

Förenämnda utredning angående vissa personalkårer inom försvaret föreslog, att vid tygtekniska kåren skulle beräknas beställningar för arméingenjör av 1. graden i Ao 23 för, bland annat, motoringenjörer vid P 2 och P 4 samt vapeningenjörer vid Lv 1 och Lv 3. Efter förslag i proposition 1958: 110 har emellertid för ändamålet avsetts beställningar för arméingenjör i Ao 21. Arméchefen hemställer nu, att de av personalkårutredningen föreslagna beställningarna inrättas i utbyte mot nuvarande beställningar i Ao 21. Civilförvaltningen tager icke ställning till förslaget.

Arméchefen föreslår, att tygtekniska kåren tillföres 12 beställningar för tyghantverkare i Ao 12, avsedda för arbetsstudiemän. Civilförvaltningen har från arméöverdirektören inhämtat närmare uppgifter rörande ifrågavarande personalbehov. Arméöverdirektören har därvid anfört, bland annat, följande:

Tygstaten är uppbyggd i huvudsak med tanke på denna kårs arbetsuppgifter i händelse av krig. Det är dock av största vikt att ifrågavarande personal utnyttjas på ett rationellt sätt även under fredstid. Den huvud- 5—91 5!) llihang till riksdagens protokoll 1959. 1 sand. Nr 110

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

sakliga användningen hitintills har varit såsom arbetsledare vid tygverkstäder av olika kategorier samt såsom lärare och instruktörer vid utbildningsverkstäder och skolor. En av möjligheterna att höja denna personalkategoris kvalifikationer är att utbilda den och praktiskt använda den inom arbetsstudieverksamheten. Ett försök i denna riktning har gjorts inom ATP med ett mycket gott resultat. Sålunda uttogs under hösten 1956 ett antal av 8 st. thv för arbetsstudieutbildning och genomgick de denna utbildning å ATF under år 1957.

Avsikten är att sedan personalen tjänstgjort som arbetsstudiemän under en tid av cirka 4 år den skall placeras i arbetsledarbefattningar vid tygverkstäderna. Arbetsstudieutbildningen och den därå följande tjänstgöringen som arbetsstudiemän vid tygverkstäderna är sålunda avsedd som övergångsverksamhet för att vederbörande därigenom skall bli bättre skickad att funktionera såsom arbetsledare.

Som utbildningen upplagts har avsikten varit att årligen utbilda cirka 5 man varför antalet erforderliga beställningar skulle bli följande:

Arbetsstudieutbildning ........................ 5 st.

Tjänstgöring som arbetsstudiemän 4 x 5 = 20 »

Summa 25 st.

Då det visat sig att de hitintills utbildade befattningshavarna tillgodogjort sig meddelad utbildning synnerligen väl kan det med bestämdhet påstås att deras kvalifikationer såsom arbetsledare höjts i mycket hög grad. Samtidigt må framhållas att denna personals medverkan i rationaliseringsarbetet i icke oväsentlig grad medverkat till höjande av rationaliseringsresultaten.

Då de äskade 12 st. beställningarna avse ett första behov för att kunna fortsätta den påbörjade utbildningslinjen samtidigt som de ge tygstatspersonalen ökade kvalifikationer som arbetsledare och medverka till en effektivare rationaliseringsverksamhet framstår som ett klart önskemål att tygstaten tillföres dessa befattningar.

På grund av det anförda anser sig civilförvaltningen böra tillstyrka förslaget.

Med hänsyn till att befordringsläget inom vissa yrkesgrenar för tyghantverkare är ogynnsamt föreslår arméchefen, att 16 beställningar för tyghantverkare i Ao 12 utbytes mot beställningar för förste tyghantverkare eller tyghantverkare i Ao 14 eller Ao 12. Civilförvaltningen har erfarit, att ifrågavarande uppflyttningar upptagits på den s. k. B-listan, och förutsätter därför, att frågan löses i särskild ordning.

Arméchefen återkommer till frågan om inrättande av beställningar för förste armétekniker i Ao 11 och föreslår, att 20 dylika beställningar tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar för armétekniker i Ao 9 (jfr prop. 1958: 110, s. 294). Vidare hemställer arméchefen om utbyte av 20 beställningar för biträdande armétekniker i Ae 8/7 mot beställningar för armétekniker i Ao 9. Civilförvaltningen anser dessa frågor vara av natur att böra prövas i annan ordning och anser sig därför icke böra taga ställning till förslaget.

67 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

Det torde få erinras om att i det föregående under punkten 4 redovisats vissa framlagda förslag om utökning av tygtekniska kåren.

Frågan om fortifikationskårens organisation upptogs till behandling i propositionen 1958: 110 (s. 183 f. samt 202) i anledning av ett av fortifikationsförvaltningen framlagt förslag rörande förvaltningens och kårens organisation. Inberäknat de beställningar som avsågs skola uppföras på förvaltningens personalförteckning, innebar fortifikationsförvaltningens förslag, bland annat, en utökning med tio fortifikationsofficerare. Efter beslut av 1958 års B-riksdag har emellertid antalet officersbeställningar vid fortifikationskåren utökats med endast tre, varav en för överstelöjtnant och två för kapten.

För nästa budgetår framlägger arméchefen vissa förslag till förändringar beträffande fortifikationskåren. Förändringarna sammanhänger enligt arméchefen främst med de senaste decenniernas snabba utveckling på vapenteknikens område, vilken ökat betydelsen av befästningsverksamheten och kraven på fortifikationskårens personal. De befästningsproblem som sammanhänger med utvecklingen av robot- och atomvapen anses icke kunna lösas tillfredsställande utan förstärkning i fråga om militärt utbildade befästningsspecialister.

I anslutning till det nu anförda hemställer arméchefen, att vid fortifikationskåren inrättas beställningar för dels två överstar i Bo 1 i utbyte mot två överstelöjtnantsbeställningar (chefer för fortifikationssektionerna vid I. och VI. militärbefälsstaberna), dels två överstelöjtnanter i utbyte mot två majorsbeställningar (chefer för fortifikationssektionerna vid II. och III. militärbefälsstaberna), dels två majorer i utbyte mot två kaptensbeställningar (ställföreträdande fortifikationsofficer vid I. militärbefälsstaben respektive fortifikationsbefälhavare vid Hemsö kustartilleriförsvar), dels ock fyra kaptener (två för biträdande fortifikationsofficerare vid I. och IV. militärbefälsstaberna samt två för tjänstgöring vid försvarsstabens planeringssektion och för tillfälliga arbetsuppgifter).

Då frågan om fortifikationskårens sammansättning nyligen varit föremål för statsmakternas ställningstagande, räknar civilförvaltningen icke för närvarande med några personalförändringar i denna del.

I huvudsaklig överensstämmelse med för innevarande budgetår framförda förslag (prop. 1958: 110, s. 295) föreslår arméchefen, att vid intendenturkåren inrättas sju beställningar för kapten i Ao 21 i utbyte mot arvodesbefattningar i A: 24 för intendent (biträdande intendent) vid Karlskrona, Gävle, Östersunds, Härnösands, Strängnäs, Karlstads och Umeå— Storumans försvarsområdesstaber. I avvaktan på resultat av personalkårutredningens arbete räknar civilförvaltningen icke med genomförande av arméchefens förslag.

Arméchefen hemställer ånyo (jfr prop. 1958: 110, s. 295) om inrättande av två beställningar för förvaltare i Ao 17 i intendenturförrådstjänst, av-

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

sedda för Malmö respektive Stockholms försvarsområdesstaber. Vid bifall till förslaget kan en arvodesbefattning för pensionerad underofficer indragas. Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens förslag.

För uppbörden vid Kalmar—Växjö försvarsområde disponeras övergångsvis en övertalig beställning för förvaltare i Ao 17 i intendenturförrådstjänst (jtr prop. 1957:110, s. 124 och 139). Beställningen skall indragas vid vakans. Chefen för armén föreslår nu, att för ändamålet permanent avses en beställning för förvaltare i Ao 17. Behovet har bestyrkts vid undersökningar, som utförts av statens organisationsnämnd. Civilförvaltningen räknar med att en beställning inrättas för ändamålet.

6. Vissa förändringar beträffande arméns underbefälsorganisation. Arméchefen framlägger förslag till fortsatt utbyggnad m. m. av underbefälsorganisationen och anför därvid, bland annat, följande:

Behovet av underbefäl i fredsorganisationen har varit föremål för ett flertal utredningar — 1951 års underbefälsutredning, arméchefens befälsordningsförslag samt arméutredningen 1954. Beräkningar av underbefälsbehovet i en framtida fredsorganisation inom armén enligt i proposition 1958: 110 redovisade grunder ha utförts. I samtliga dessa utredningar har konstaterats, att utökning av underbefälskadern erfordras samt att antalet beställningar för äldre underbefäl måste ökas avsevärt, medan furirsbeställningarna kunna minskas.

Enligt gällande grunder för befordran bör härför lämpad furir utnämnas till överfurir efter 4 års tjänst som furir. Rustmästarebeställning bör erhållas av härför lämpade överfurirer efter minst 12 års tjänst som överfurir. Rustmästare beräknas avgå med pension efter högst 18 års tjänst i sådan beställning. Utbyggnaden av underbefälskadern bör ske så, att befordran kan ske enligt förutsatt ordning. Både rustmästare- och överfurirsbeställningar måste därför tillföras organisationen. De förstnämnda böra därför tillkomma i utbyte mot furirsbeställningar, så länge dessa kunna reduceras.

I anslutning härtill föreslår arméchefen, att 150 beställningar för rustmästare i Ao 11 tillkommer i utbyte mot samma antal ordinarie och extra ordinarie furirsbeställningar. Med hänsyn till åldersläget borde enligt arméchefen under nästa budgetår tillkomma 250 rustmästarbeställningar men av ekonomiska skäl föreslås en begränsning till 150 dylika beställningar. Fördelningen av beställningarna på förband in. in. förutsättes skola ske i samband med fastställandet av personalförteckningar för budgetåret 1959/60, då aktuella uppgifter om underbefälsläget föreligger.

Vidare hemställer arméchefen om inrättande av 62 nya beställningar för överfurir i Ao 9, avsedda för vaktchefer och fördelade med fyra vid ett vart av följande förband in. in., nämligen III. militärbefälsstaben, I 2, 17, 111, 113, 118, 119, 121, K 4, P 1, P 4, Al och Lv 3, två vid Stockholms försvarsområdesstab samt åtta vid Ing 1.

I fråga om överfurirskadern föreslår arméchefen därjämte, att 90 beställningar för överfurir i Ao 9, avsedda för instruktörer, tillkommer i utbyte mot ordinarie och extra ordinarie furirsbeställningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

69 I detta sammanhang torde få erinras om att i det föregående under punkterna 1—4 redovisats vissa förslag om inrättande av nya överfurirsbeställningar.

Antalet beställningar för instruktörsaspirant (teknikeraspirant) beräknar arméchefen för nästa budgetår till oförändrat 700.

Civilförvaltningen erinrar om sitt tidigare uttalande (prop. 1958: 110, s. 301) att definitiv ställning till underbefälskaderns sammansättning icke bör tagas, förrän resultatet av befälsutredningens arbete föreligger. Ämbetsverket anser emellertid att — i avvaktan på nämnda resultat — en viss utbyggnad av underbefälsorganisationen bör ske, bland annat med hänsyn till rekryteringsläget. I anslutning härtill räknar civilförvaltningen med bifall till arméchefens under denna punkt redovisade förslag.

7. Förändringar beträffande sjukvårdspersonal. Civilförvaltningen tillstyrker av försvarets sjukvårdsstyrelse framlagt förslag om uppflyttning av en tjänst för översköterska i Ae 9 vid Ing 1 till Ae 10. Förslaget har framställts tidigare (prop. 1958: 110, s. 303).

Arméchefen och sjukvårdsstyrelsen föreslår, att vid P 2 inrättas en tjänst för halvtidstjänstgörande översköterska. P2:s sjukhus är garnisonssjukkvarter. Garnisonens storlek har under 1958 ökat, bland annat beroende på att till T 4 knutits ytterligare två kompanier. Belastningen på garnisonssjukkvarteret har därför, anför arméchefen, ökat avsevärt. Civilförvaltningen utgår från att en tjänst för översköterska i Ae 10 inrättas vid P 2.

Enligt uppgifter av sjukvårdsstyrelsen beräknas den slutna förbandssjukvården vid garnisonen i Eksjö bli förlagd till I 12, sedan garnisonssjukhuset i Eksjö nedlagts vid utgången av år 1958. Viss del av garnisonssjukhuset har varit avsett som centralt förbandssjukhus. Sjukvårdsstyrelsen har redovisat erforderliga personalförändringar med anledning av nämnda omorganisation. I detta sammanhang torde få anmälas, att Kungl. Maj:t den 15 augusti 1958 medgivit, att vid nämnda garnisonssjukhus inrättade tjänster för en översköterska i Ao 9 och en föreståndarinna i Ae 13, vilka båda innehaves av Aina Lindsten, finge bibehållas jämväl efter den 31 december 1958 och att Aina Lindsten finge tagas i anspråk för truppförbandssjukvården.

I anslutning till det som nu anförts rörande sjukvårdspersonal i Eksjö garnison, föreslår civilförvaltningen dels att på vederbörlig personalförteckning för 112 uppföres en tjänst för översköterska i Ao 9 med föreskrift att tjänsten skall indragas vid innehavarens avgång och att vikariatsförordnande icke må meddelas å Ijänsten, dels att på personalförteckning för sjukvårdsväsendet uppföres tjänster för en föreståndarinna i Ae 13 med föreskrift att tjänsten skall indragas vid innehavarens avgång, eu översköterska i Ae 10 med föreskrift att tjänsten skall hållas vakant så länge förenämnda föreståndarinnetjänst är besatt samt två sjukvårdsbi-

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

träden i Ae 2/3, dels ock att föreskrifter meddelas att en tjänst för undersköterska i Ae 4, avsedd för Ing 2, skall indragas vid uppkommande vakans och att en tjänst för sjukvårdsbiträde i Ae 2/3, likaledes avsedd för Ing 2, skall hållas vakant så länge nämnda underskötersketjänst är besatt.

Sjukvårdsstyrelsen hemställer om en ökning av antalet reservsjuksköterskor med 10 och anför därvid följande:

Genom kungl. brev den 15 juni 1951 bemyndigades försvarets sjukvårdsstyrelse att anställa intill 20 sjuksköterskor i försvarets reservsjuksköterskekår. En utökning av antalet föreslogs i anslagsäskandena för budgetåret 1954/55. Statsmakterna biföllo förslaget, varigenom antalet från och med den 1 juli 1954 utökades med 10 nya tjänster.

Det råder stor brist på sjuksköterskor för tjänstgöring speciellt av mera tillfällig natur såsom under militära övningar eller vid ökad sjuklighet. Under epidemien av influensakaraktär, den s. k. asiaten hösten—vintern 1957/58 skulle extra personal icke ha kunnat anskaffas i tillräcklig utsträckning utan tillgång till reservsjuksköterskekåren. Icke minst på grund av och med hänsyn till angelägenheten ur beredskapssynpunkt att så många sjuksköterskor som möjligt bleve förtrogna med de speciella förhållanden under vilka den militära sjukvården bedrives är reservsjuksköterskekåren av mycket stort värde. Det nuvarande antalet är emellertid ej tillräckligt. En ytterligare utökning av antalet reservsjuksköterskor med 10 tjänster föreslås därför. Rekryteringen till kåren har varit relativt god även om de ekonomiska förmånerna, i jämförelse med andra liknande kårer, såsom läkare och tandläkare, är avsevärt sämre.

Civilförvaltningen tillstyrker, att medgivande lämnas sjukvårdsstyrelsen att från och med nästa budgetår anställa ytterligare 10 reservsjuksköterskor.

8. Vissa förändringar beträffande förråds- och maskinpersonal. Chefen för armén föreslår ånyo (jfr prop. 1958: 110, s. 303), att en tjänst för förrådsförman i Ae 9 vid I 14 ordinariesättes. Därjämte hemställer arméchefen om ordinariesättning av en motsvarande tjänst vid A 3. Civilförvaltningen är icke beredd tillstyrka förslagen.

För vartdera av P 2 och A 6 yrkar arméchefen en ny tjänst för eldare i Ae 7. Den för P 2 föreslagna tjänsten avses för värme-, sanitets- och elektriska arbeten i regementets byggnader på Ravlunda skjutfält. Han skall dessutom biträda med mindre reparationer och tillsyn, för vilket personal saknas. Den för A 6 föreslagna tjänsten avses för skjutfältet i Skillingaryd. Enligt gällande bestämmelser skall förband, som använder fältet, även tillhandahålla erforderlig handräckning för skötsel av kökets och badhusets pannrum. Denna tillfälligt kommenderade personal är, anför arméchefen, nästan undantagslöst främmande för dylikt arbete. Förslagen lillstyrkes av civil- och fortifikationsförvaltningarna.

Arméchefen hemställer om uppflyttning av en maskinisttjänst i Ae 9 vid vardera A 9 och Lv 3 till Ae 10. Tjänsterna är avsedda för artilleriskjutskolan respektive luftvärnsskjutskolan. Vidare föreslår fortifikations-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

förvaltningen, att två vid A 9 respektive Lv 3 inrättade tjänster för eldare i Ae 7 utbytes mot tjänster för reparatör i Ae 8, avsedda för sistnämnda skolor. Civilförvaltningen erinrar om den aktuella utredningen om klassificering av försvarets fasta maskinanläggningar och förutsätter, att frågan om löneställningen för ansvarsmännen vid ifrågavarande maskinanläggningar kommer att lösas i nämnda sammanhang. Ämbetsverket har intet att erinra mot det föreslagna utbytet av två tjänster för eldare mot reparatörst j änster.

I skrivelse den 9 maj 1958 till civilförvaltningen har fortifikationsförvaltningen framlagt förslag till förändringar i fråga om maskinpersonalen vid flera av försvarets anläggningar. Förslaget innebär, bland annat, en utökning av antalet reparatörs- och eldartjänster ävensom omreglering av vissa tjänster.

I fråga om reparatör stjänsterna anför fortifikationsförvaltningen följande:

I skrivelse till Eder den 8 juni 1957 framhöll kungl. fortifikationsförvaltningen nödvändigheten av att antalet reparatörstjänster vid försvarets fasta maskinanläggningar utökades. Att så är fallet beror dels på att svårigheter att behålla de reparationskunniga eldarna uppkommit bland annat på grund av att befordringsmöjligheterna till reparatörstjänst äro små, dels ock att en allmän ökning av reparationsarbetena skett. Den förskjutning mot ökad reparationstjänst som pågått under ett flertal år är beroende på att rationaliseringar av maskinanläggningarna skett vid flera förband (övergång till oljeeldning), medan vid andra förband reparationerna ökat till följd av nedsliten materiel i anläggningarna. Av reparationskorten för maskinanläggningarna framgår sålunda, att reparatörspersonalen i vissa fall är otillräcklig. Denna brist har i stor utsträckning avhjälpts genom tilldelning av arbetsmånader. Då det emellertid icke är tillfredsställande att fylla ett permanent personalbehov på detta sätt, anser FortF, att reparatörstj änster i stället böra inrättas.

I anslutning härtill föreslår fortifikationsförvaltningen, såvitt angår armén, följande förändringar. En reparatörstjänst i Ae 8 inrättas vid vardera I 1, I 4 och Ing 2. Vidare tillkommer en reparatörstjänst i Ae 8 i utbyte mot extra eller extra ordinarie eldartjänst i 7 lönegraden vid ett vart av 12, 118, Lv 2, Ing 3 samt T 4. Tjänster för reparatör i Ag 8, en vid vardera I 12, TI och T 2 samt två vid A 8, extraordinariesättes. Vid 119 inrättade tjänster för en eldare av 1. klass i Ao 7, två reparatörer i Ag8 och två eldare i Ag 7 ulbytes mot tjänster för en reparatör i Ao 9, tre reparatörer i Ae 8 och eu eldare i Ae 7.

I förevarande sammanhang framlägger fortifikationsförvaltningen även vissa förslag, betingade av genomförda omorganisationer in. m. av K 3 och Ingl. Sedan förvaltningen av K 3 kasernetablissement övertagits av P 4, finns vid P 4 två tjänster för maskinist i Ae 10 respektive Ag 10. Den extra maskinisttjänsten bör enligt fortifikationsförvaltningen utbytas mot tjänst för reparatör i Ao 9, avsedd för underhåll av K 3 kaserner. Vidare bör

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

enligt ämbetsverket inrättas en tjänst för reparatör i Ae 8 vid P 4, varvid en extra dylik tjänst kan indragas. — Sedan S 1 flyttats till Uppsala och Ing 1 övertagit signalregementets förra område med byggnader, finns vid Ing 1 två tjänster för maskinmästare i Ao 12 respektive Ag 12. Fortifikationsförvaltningen föreslår, att dessa tjänster utbytes mot en maskinmästartjänst i Ao 14 och en maskinisttjänst i Ae 10. Vidare föreslås ordinariesättning av en tjänst för reparatör i Ag 9 och utbyte av en tjänst för eldare i Ag 7 mot en reparatörstjänst i Ae 8, samtliga vid Ing 1.

Vidkommande eldarpersonalen har även denna — uttalar fortifikationsförvaltningen i förenämnda skrivelse — vid vissa förband visat sig otillräcklig, vilket medfört att personalen i mycket stor utsträckning fått åläggas övertidstjänstgöring. Bristen har dock i viss utsträckning kunnat avhjälpas genom tilldelning av arbetsmånader. Vid de förband, som regelmässigt tilldelats arbetsmånader, bör enligt fortifikationsförvaltningen inrättas eldartjänster. Sålunda föreslår ämbetsverket, såvitt avser armén, att en eldartjänst i Ag 7 inrättas vid vardera I 6 och I 10.

Fortifikationsförvaltningen anför vidare i angivna skrivelse, att reparatörspersonalen vid anläggningarna på Revingehed är otillräcklig, beroende på att regementets VVS- och eltekniska anläggningar utökats väsentligt under de senaste åren. Nämnda personalbrist bedömes bli än större. På grund härav föreslår ämbetsverket, att vid I 7 inrättas en tjänst för reparatör i Ae 8.

I särskild ordning har fortifikationsförvaltningen föreslagit inrättande av en tjänst för reparatör i Ag 9 vid A 2.

I anledning av vad fortifikationsförvaltningen sålunda föreslagit uttalar civilförvaltningen, att ämbetsverket icke nu är berett tillstyrka ordinarieeller extraordinariesättning av här berörda tjänster men att ämbetsverket räknar med inrättande av följande tjänster, nämligen för en reparatör i Ao 9 vid I 19, en reparatör i Ag 9 vid vardera P 4 och A 2 samt en reparatör i Ag 8 vid ettvart av I 1, 12, 14, 17, I 18, I 19, Lv 2, Ing 1, Ing 2, Ing 3 och T 4. I anslutning härtill föreslås följande tjänster skola utgå, nämligen för en maskinist i Ag 10 vid P 4, en eldare av 1. klass i Ao 7 vid I 19 samt en eldare i Ag 7 vid ettvart av 12, I 18, I 19, Lv 2, Ing 1, Ing 3 och T 4. Frågan om ändrad löneställning för maskinisttjänsterna vid Ing 1 bör enligt civilförvaltningen lösas i större sammanhang.

I skrivelse den 21 november 1958 har civilförvaltningen redovisat vissa ytterligare förslag av fortifikationsförvaltningen i fråga om maskinpersonal.

Sålunda föreslår fortifikationsförvaltningen, att en tjänst för maskinmästare i Ae 12 vid Örebro försvarsområdesstab uppflyttas till Ae 14. Befattningshavaren, som nu är placerad vid viss bergrumsanläggning, anses böra åläggas tillsyn och inspektion jämväl av andra anläggningar inom försvarsområdet. Därvid skulle vissa närmare angivna anläggningar bilda

73 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

försvarsområdets fasta maskinanläggning. Med hänsyn till ökningen av maskinmästarens arbetsuppgifter bör enligt fortifikationsförvaltningen tjänsten hänföras till 14 lönegraden. Vid bifall till förslaget kan visst övervakningsarvode, som nu utgår till maskinmästaren vid A 9, indragas. Civilförvaltningen anser, att frågan om löneställningen för ifrågavarande maskinmästartjänst bör avgöras först sedan den nya maskinanläggningen klassificerats. Ämbetsverket erinrar om att ett förslag till nya klassificeringsgrunder för statens fasta maskinanläggningar är föremål för Kungl. Maj :ts prövning och att frågan om lönegradsplaceringen av s. k. ansvarsmän och biträdande ansvarsmän vid dessa anläggningar anmälts till årets B-listeförhandlingar.

Maskinanläggningen vid arméns underofficersskola har nyligen anslutits till värmecentralen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Detta medför enligt fortifikationsförvaltningen, att vissa tjänsteförändringar erfordras vid skolan. Ämbetsverket föreslår i anslutning härtill att en tjänst för maskinmästare i Ag 12 ersättes med tjänst för maskinist i Ae 10, att en tjänst för eldare av 1. klass i Ao 7 utbytes mot tjänst för reparatör i Ao 9 samt att en tjänst för eldare i Ag 7 indrages. I fråga om kasernvårdsärenden vid skolan är chefen för S 1 lokal förvaltningsmyndighet. Med hänsyn härtill bör enligt fortifikationsförvaltningen maskinanläggningarna vid skolan och S 1 sammanslås till en anläggning och tjänsterna för maskinpersonal vid skolan i personalförteckningarna redovisas vid SI. Med hänsyn till samordningen av skötseln av värmeanläggningarna föreslår fortifikationsförvaltningen, att nuvarande tjänst för maskinmästare i Ao 12 vid S 1 uppflyttas till Ao 14. Vidare föreslår ämbetsverket indragning av en eldartjänst i Ag 7 vid regementet. Civilförvaltningen anser, att frågan om lönegradsplaceringen av tjänsterna för maskinmästare och maskinist vid den gemensamma anläggningen bör avgöras först sedan anläggningen klassificerats och förenämnda B-listeförhandlingar slutförts. Ämbetsverket räknar emellertid nu med att förenämnda maskinmästartjänst i Ag 12 ersältes med extra ordinarie tjänst för maskinist. Fortifikationsförvaltningens övriga förslag i fråga om maskinpersonalen vid S 1 och arméns underofficersskola tillstyrkes av civilförvaltningen. Därjämte anser ämbetsverket — med hänsyn till svårigheten att redan nu bedöma behovet av eldarpersonal vid anläggningen — att för denna avsedda eldartjänster tills vidare icke hör få återbesättas annat än som extra.

Civilförvaltningen anför, att vad som sålunda föreslagits i fråga om maskinpersonal vid Örebro försvarsområdesstab samt S 1 och arméns underofficersskola icke torde behöva inverka på beräkningen av anslaget.

9. Vissa förändringar beträffande kontorspersonal. Vissa tjänster för kontorist i kassatjänst har de senare åren utbytts mot kanslibiträdestjänstcr vid förband med centraliserad avlöningsuträkning och avlöningsutbetalning (jfr prop. 1958:110, s. 305). Civilförvaltningen räknar för

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

nästa budgetår med ytterligare ett antal dylika utbyten. Sålunda föreslås, att fyra kontoristtjänster i Ao 9 vid respektive 110, 115, P 1 och S 1 ersättes med tjänster för kanslibiträde i Ae 7.

Kungl. Maj :t har den 13 juni 1958 meddelat beslut om vakanthållande under budgetåret 1958/59 av biträdestjänster vid vissa kassaavdelningar in. m. Åtgärderna, som sammanhänger med centraliseringen av kassaverksamheten, har icke föranlett ändringar i vederbörliga personalförteckningar. Civilförvaltningen anför, att personalminskningarna bör avspeglas i nämnda förteckningar för nästa budgetår. I enlighet härmed utgår civilförvaltningen från att två tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid I 2 respektive 117 indrages samt att föreskrifter meddelas, att nio dylika tjänster vid respektive 13, 15, 16, 17, I 12, I 13, I 15, I 16 och A 9 får utnyttjas endast för halvtidstjänstgörande befattningshavare.

Civilförvaltningen räknar icke med bifall till ett av arméchefen framfört förslag om ordinariesättning av fem tjänster för kanslibiträde i Ae 7, varav fyra vid A 3 och en vid I 5.

Med hänsyn till omfattningen av skrivarbetet vid kasernavdelningen vid I 7 hemställer arméchefen, att vid förbandet tillkommer en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Civilförvaltningen kan icke biträda förslaget.

Icke heller är civilförvaltningen beredd tillstyrka arméchefens ånyo (jfr prop. 1958: 110, s. 306) framförda förslag om inrättande av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring vid vägoch vattenbyggnadskårens expedition.

I skrivelse den 3 oktober 1958 anmäler civilförvaltningen, att av ämbetsverket intordrade uppgifter utvisar att vid tillämpning av principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal erfordras 31 nya kontorsbiträdestjänster i Ao 5 vid armén medan 92 dylika tjänster beräknas icke vara besatta. Civilförvaltningen föreslår, att 31 tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 inrättas i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Med hänsyn till de olägenheter i administrativt avseende, som följer av att personalförteckningarna icke så långt möjligt avspeglar den rätta fördelningen mellan ordinarie och icke-ordinarie biträdestjänster vid förbanden (motsvarande) föreslår civilförvaltningen därjämte, att samtliga övertaliga kontorsbiträdestjänster vid försvarsgrenarna utbytes mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål och räknar i anslutning härtill med att förenämnda 92 ordinarie kontorsbiträdestjänster utbytes mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. För upplysningar om hur ifrågavarande tjänster för biträdespersonal fördelas på olika förband (motsvarande) torde få hänvisas till civilförvaltningens skrivelse.

10. Vissa personalförändringar vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområdesstab m. m. Kungl. Maj :t har den 29 augusti 1958 fast-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

ställt provisorisk personalorganisation för stabs- och förvaltningstjänsten vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar. I skrivelse den 17 oktober 1958 har civilförvaltningen redovisat vissa i anledning härav föranledda förändringar i fråga om arméns och marinens personalförteckningar m. m. I fråga om armén räknar ämbetsverket därvid med att tjänster, motsvarande en kostnad av cirka 432 000 kronor, indragits. Tjänsterna har specificerats i sammanställningen i det föregående. Till frågan om förekommande förändringar beträffande marinen återkommer jag vid behandlingen i fortsättningen av marinens avlöningsanslag.

11. Övriga personalförändringar m.m. Civilförvaltningen räknar icke med bifall till ett av arméchefen ånyo (jfr prop. 1958: 110, s. 308) framfört förslag om ordinariesättning av en tjänst för biträdande köksföreståndare i Ae 10 vid A 1.

Innevarande budgetår har vid armén tillkommit 26 tjänster för assistent för frivilligfrågor i Ag 7 (prop. 1958: 110, s. 323). Tjänsterna får utnyttjas under en sammanlagd tid av 200 månader för år, semestrar icke inräknade. Chefen för armén föreslår för nästa budgetår inrättande av ytterligare fyra dylika tjänster i Ag 7, avsedda att utnyttjas under tre månader vid vardera arméstabens utbildningsavdelning och Örebro försvarsområdesstab, under 6 månader vid Vaxholms försvarsområdesstab och under 12 månader vid Göteborgs och Bohus försvarsområdesstab (jfr prop. 1958: 110, s. 308). Vidare föreslår arméchefen, att tjänstgöringstiden för assistenten vid Älvsborgs försvarsområdesstab utökas med tre månader. Civilförvaltningen, som inhämtat att medel för bestridande för 3 1/2 av de för Vaxholms försvarsområdesstab avsedda sex tjänstgöringsmånaderna redan nu beräknas under marinens avlöningsanslag, räknar med att fyra nya tjänster inrättas och att antalet tjänstgöringsmånader för samtliga assistenter därvid ökas från 200 till 223 1/2.

Genom beslut den 27 juni 1957 uppdrog Kungl. Maj :t åt vederbörande myndigheter att utreda förutsättningarna för att från sakanslag till avlöningsanslag överföra avlöningskostnaderna för förråds-, vakt- och kontorspersonal, dock icke personal vid verkstads- och därmed jämförliga förråd. I anledning härav har arméintendenturförvaltningen föreslagit, att i särskild skrivelse redovisade 43 tjänster på sakanslag överföres till förevarande anslag. Förslaget har behandlats i 1959 års statsverksproposition (bil. 6, s. 100; jfr s. 94). Därvid har förslag förelagts riksdagen, att ifrågavarande tjänster i stället skall redovisas under ett särskilt avlöningsanslag, benämnt Arméintendenturförvaltningen: Arméintendenturförvaltningens anstalter: Avlöningar.

Arméchefen föreslår ånyo (jfr prop. 1958: 110, s. 309) eu höjning av de till fänrikarna vid I 19 och A 8 utgående rekryteringsstipendierna. Civilförvaltningen är alltjämt icke beredd tillstyrka förslaget.

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

I anslutning till förslag av arméchefen om flygtillägg jämlikt 35 § 3 mom. statens allmänna avlöningsreglemente och om flygtraktamenten till personal i helikoptertjänst räknar civilförvaltningen för ändamålet med sammanlagt 142 700 kronor.

Kostnaderna för arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält, förråd m. in. vid militärområdena samt för civil vakthållning vid vissa utbildningsanstalter har för innevarande budgetår beräknats 569 500 kronor. Arméchefen och civilförvaltningen räknar för nästa budgetår med en minskning av medelsbehovet med 2 000 kronor.

Kostnaderna för avlöning åt indelt manskap under nästa budgetår beräknar civilförvaltningen till cirka 67 000 kronor, innebärande en minskning med 23 000 kronor i förhållande till vad som beräknats för innevarande budgetår. Antalet kvarstående indelta har av arméchefen uppgivits till två korpraler samt 23 vicekorpraler och meniga, varav åtta i ständig tjänstgöring.

Medelsbehovet under nästa budgetår för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och skolor beräknar civilförvaltningen till 800 000 kronor eller 100 000 kronor mera än som anvisats för innevarande budgetår, ökningen av medelsbehovet anges vara betingad dels av den senaste höjningen av timlärararvodena, dels ock av ökad omfattning av undervisningen.

Under anslaget uppförd delpost Civila lärare för underbefälsutbildning är för innevarande budgetår upptagen med 380 000 kronor. Arméchefen och civilförvaltningen beräknar motsvarande medelsbehov för nästa budgetår till 400 000 kronor.

Arméchefen anmäler, att behovet av tillfälligt anställd biträdespersonal under nästa budgetår beräknas öka på grund av större krigsorganisatoriska förändringar. Ökningen beräknas motsvara 75 arbetsmånader. I anledning härav räknar civilförvaltningen med en kostnadsökning för ändamålet av cirka 58 000 kronor.

I anslutning till förslag av arméchefen räknar civilförvaltningen med en ökning av medelsbehovet för anställande av medhjälpare åt personalvårdsassistenter med 5 000 kronor. Under innevarande budgetår får för ifrågavarande ändamål disponeras högst 30 000 kronor.

Arméchefen beräknar antalet musikelever och musikaspiranter under nästa budgetär till 15 respektive 20. Med utgångspunkt i fastställd organisation för militärmusiken anser emellertid civilförvaltningen, att ifrågavarande personalkategorier bör upptagas med oförändrat 58 musikaspiranter och 39 musikelever.

12. Omräkning. Efter förslag i propositionen 1958: 158 har 1958 års B-riksdag beslutat om vissa vikariatslöneförordnanden för militär personal samt om ändrad lönegradsplacering av vissa tjänster och beställningar. Härav föranledda kostnadsökningar beräknar civilförvaltningen till sammanlagt cirka 1 324 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

77 I propositionen 1958: 110 (s. 313) redovisades ett förslag av arméchefen om ändrad löneställning för majorer. Förslaget innebar en uppflyttning av majorsbeställningarna från Ao 23 till Ao 24. Förslaget upprepas i arméchefens militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår. Civilförvaltningen anser, att frågan är av sådan art att den bör lösas i den ordning, som gäller för s. k. B-frågor. Med hänsyn härtill föranleder förslaget icke något särskilt uttalande av civilförvaltningen.

Departementschefen

1. I anslutning till yrkande av arméchefen föreslår jag, att en majorsbeställning vid generalstabskåren utbytes mot en beställning för överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 23, avsedd för avdelningschef vid central stab eller för stabschef vid militärbefälsstab.

Vidare föreslår jag, att för ställföreträdande avdelningschefer vid arméstaben inrättas två beställningar för major eller kapten i Ao 23 eller Ao 21 vid generalstabskåren i utbyte mot två kaptensbeställningar i Ao 21 vid kåren.

Arméchefens förslag om inrättande av tjänster vid arméstaben för två expeditionsvakter i Ae 7, en förrådsman i Ae 7 samt sex biträden för skrivoch kontorsgöromål anser jag mig böra tillstyrka.

För f. d. majoren i finska armén K. G. Kavander bör vid arméstaben inrättas en personlig tjänst för förste byråsekreterare i Ae 23.

Den vid K 4 övertaliga beställningen för förvaltare i Ao 15 bör övergångsvis få utnyttjas i annan befattning, lämpligen vid arméstabens infanteriinspektion. Vid beställningshavarens avgång bör frågan om beställningens bibehållande upptagas till prövning.

I övrigt räknar jag icke med några personalförändringar med anledning av arméchefens under förevarande punkt anmälda förslag.

2. Med hänsyn till de ökade arbetsuppgifterna m. m. vid militärbefälsstaberna anser jag det nödvändigt med viss personalförstärkning vid dessa.

Jag föreslår sålunda, att militärbefälsstaberna tillföres sammanlagt tio arvodesbefattningar för pensionerad officer i A: 24. Av dessa bör sju, en vid varje militärbefälsstab, avses bland annat för säkerhetsärenden. Fördelningen av de återstående tre arvodesbefattningarna torde få ankomma på Kungl. Maj :t efter närmare överväganden rörande de mest angelägna behoven.

Vidare räknar jag med inrättande av fyra arvodesbefattningar för signalunderofficer i A: 16. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om fördelningen på militärbefälsstaber jämväl av dessa befattningar.

Vid VI. militärbefälsstaben bör inrättas en tjänst för biträde för skrivocb kontorsgöromål.

Annéchefens övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke tillstyrka.

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

3. Arméchefens under förevarande punkt anmälda förslag kan jag endast tillstyrka såvitt avser inrättande vid Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab av dels en beställning för fanjunkare i Ao 13 i utbyte mot en sergeantsbeställning, dels ock en tjänst för förste kansliskrivare i Ae 12 i utbyte mot en tjänst för kansliskrivare i Ae 10.

Kungl. Maj:t har den 6 februari 1959 fastställt ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i fred vid Vaxholms försvarsområde och Stockholms kustartilleriförsvar. Därvid har föreskrivits, att biträdande intendenter vid staben skall vara dels en kapten ur marinen, dels ock en officer i arvodesbefattning ur armén. I anslutning härtill kan en vid armén inrättad beställning för kapten i År 21, avsedd för biträdande intendent vid staben, indragas.

4. Förslaget om inrättande vid infanteriskjutskolan av en beställning för kapten i År 21, avsedd för lärare i atomtjänst vid skyddsskolan, anser jag mig böra biträda.

Radar- och luftvärnsmekanikerskolan samt arméns motorskola bör tillföras vardera en tjänst för yrkeslärare i Ae 15/16.

För innevarande budgetår har medel beräknats för påbörjande av helikopterutbildning inom armén. För ändamålet har inrättats tre beställningar för fanjunkare eller sergeant. Jag föreslår nu, att för verksamheten inrättas beställningar för en kapten eller ryttmästare i År 21, en kapten, ryttmästare eller löjtnant i År 21 eller År 17;13 samt en tygverkmästare i Ao 16. Sistnämnda beställning bör uppföras på staten för tygtekniska kåren, medan övriga beställningar bör redovisas vid I 19.

Övriga förslag under denna punkt kan jag icke tillstyrka.

En övertalig, vakant tjänst för kanslibiträde i Ao 7 vid arméns rid- och körskola kan indragas.

5. I fråga om ingenjörtrupperna, signaltrupperna, trängtrupperna och fortifikationskåren är jag icke beredd att föreslå några förändringar.

I årets statsverksproposition (bil. 6) har under armétygförvaltningens avlöningsanslag framlagts vissa förslag i fråga om fälttygkåren. Förslagen innebär, att vid kåren tillkommer beställningar för en överstelöjtnant i Ao 26 och en kapten (teknisk stabsofficer) i Ao 21 samt att beställningar vid kåren för en major i Ao 23, en kapten i Ao 21, sex förste tygförvaltare i Ao 17 och två tygförvaltare i Ao 17 utgår. Den till indragning föreslagna kaptensbeställningen skall bibehållas intill den 1 oktober 1959. I övrigt räknar jag icke för nästa budgetår med några förändringar i fråga om fälttygkåren.

I anslutning till arméchefens yrkande föreslår jag, att vid tygtekniska kåren inrättas beställningar för 12 tyghantverkare i Ao 12 och 10 armétekniker i Ao 9. Beställningarna bör tillkomma i utbyte mot 22 beställningar för biträdande armétekniker i Ae 8 eller Ae 7. I det föregående har jag föreslagit inrättande av en beställning för tygverkmästare i Ao 16 vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

tygtekniska kåren. Övriga av arméchefen framförda förslag rörande denna kår är jag icke beredd att tillstyrka. Två vakanta beställningar för tygverkmästare av 1. klass i Ao 15 vid försvarets fabriksverk kan indragas.

Vid intendenturkåren bör inrättas två beställningar för förvaltare i Ao 17 i intendenturförrådstjänst, avsedda för Malmö respektive Stockholms försvarsområdesstaber. Därvid kan en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i A: 16 vid förstnämnda försvarsområdesstab indragas. Under hänvisning till vad som anförts i det föregående under försvarsstabens avlöningsanslag föreslår jag, att en beställning för förvaltare i Ao 17 i kassatjänst indrages. I övrigt är jag icke nu beredd att föreslå några förändringar i fråga om intendenturkåren.

6. Beträffande underbefälsorganisationen föreslår jag, att 150 beställningar för rustmästare i Ao 11 tillkommer i utbyte mot 50 ordinarie och 100 extra ordinarie furirsbeställningar.

Jag räknar icke för nästa budgetår med inrättande av ytterligare överfurirsbeställningar.

Antalet beställningar för instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter) beräknar jag i likhet med arméchefen till oförändrat 700.

Utgående från vad jag sålunda anfört föreslår jag, att kadern av underbefäl och instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter), med undantag av musikpersonal, för nästa budgetår fastställes på sätt framgår av följande sammanställning.

7. En tjänst för översköterska i Ae 9 vid Ing 1 bör uppflyttas till Ae 10. Vid P 2 bör tillkomma en tjänst för halvtidstjänstgörande översköterska

i Ag 10.

Vad civilförvaltningen föreslagit beträffande sjukvårdspersonalen vid I 12 och Ing 2 anser jag mig böra tillstyrka.

Vidare tillstyrker jag sjukvårdsstyrelsens förslag om en utökning av antalet reservsjuksköterskor med 10.

8. Förslaget om ordinariesättning av två tjänster för förrådsförmän i Ae 9 vid 114 respektive A 3 kan jag icke tillstyrka.

Däremot anser jag mig i allt väsentligt böra biträda de redovisade förslagen beträffande maskinpersonal. Jag har sålunda i och för sig intet att erinra mot de framförda förslagen om uppflyttning av vissa maskin-

80 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

mästar- och maskinisttjänster samt om utbyte av vissa maskinmästartjänster mot maskinisttjänster. Till frågan om lönegradsplaceringen av ifrågavarande tjänster tar jag emellertid inte ställning i detta sammanhang.

Beträffande reparatörs- och eldarpersonalen föreslår jag att tjänster inrättas enligt följande:

en reparatör i Ao 9 vid I 19 i utbyte mot en tjänst för eldare av 1. klass i Ao 7,

tre reparatörer i Ae 9 vid respektive P 4, Ing 1 och S 1 i utbyte mot tjänster för en maskinist i Ag 10 vid P 4, en reparatör i Ag 9 vid Ing 1 samt en eldare av 1. klass i Ao 7 vid arméns underofficersskola,

en reparatör i Ag 9 vid A 2,

20 reparatörer i Ae 8, varav en vid vardera A 9 och Lv 3 i utbyte mot två eldartjänster i Ae 7, en vid vardera II, 14, 17 och Ing 2, en vid vardera 12, 118, 119, Ing 1, Ing 3 och T 4 i utbyte mot sex eldartjänster i Ag 7, en vid vardera 112, TI,T 2, P4 och två vid vardera I 19 och A 8 i utbyte mot åtta tjänster för reparatör i Ag 8 samt

tre eldare i Ae 7, varav en vid vardera P 2 och A 6 samt en vid I 19, den senare i utbyte mot en eldartjänst i Ag 7.

Vidare räknar jag med att en tjänst för eldare i Ag 7 vid vardera S 1 och arméns underofficersskola indrages.

Såsom föreslagits bör tjänsterna för maskinpersonal vid underofficersskolan i fortsättningen redovisas vid SI.

9. I fråga om kontorspersonal i kassatjänst bör i enlighet med civilförvaltningens förslag följande ändringar vidtagas i vederbörliga personalförteckningar, nämligen dels fyra kontoristtjänster i Ao 9 vid respektive I 10, I 15, P 1 och S 1 utbytas mot kanslibiträdestjänster i Ae 7, dels en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid vardera I 2 och 117 indragas, dels ock föreskrift meddelas att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid vardera I 3, I 5, I 6, I 7, I 12, I 13, I 15, I 16 och A 9 får utnyttjas endast för halvtidstjänstgörande befattningshavare.

Framförda förslag om ordinariesättning av kanslibiträdestjänster vid I 5 och A 3 samt om nya biträdestjänster vid I 7 samt väg- och vattenbyggnadskårens expedition kan jag icke tillstyrka.

Jag räknar med att 31 tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 tillkommer inom armén i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Vidare tillstyrker jag civilförvaltningens förslag att samtliga kontorsbiträdestjänster i Ao 5, som icke beräknas kunna besättas med formellt kompetenta innehavare, ersättes med tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Enligt uppgift under hand från civilförvaltningen bör för nästa budgetår 91 dylika utbyten komma till stånd inom armén.

10. Vid beräkningen av förevarande anslag torde hänsyn tagas till under denna punkt redovisade personalförändringar, som blivit en följd av Kungl.

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

81 Maj:ts beslut den 29 augusti 1958 rörande organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområdesstab m. m.

11. Förslaget om ordinariesättning av en tjänst för biträdande köksföreståndare i Ae 10 vid A 1 kan jag icke biträda.

Antalet tjänstgöringsmånader för assistenter för frivilligfrågor beräknar jag för nästa budgetår i enlighet med civilförvaltningens förslag till sammanlagt 223 V2. Antalet tjänster för dylik personal torde få bestämmas i samband med fastställande av personalförteckningar för nästa budgetår.

I anledning av arméchefens ånyo framförda förslag om höjning av de till fänrikar vid I 19 och A 8 utgående rekryteringsstipendierna föreslår jag, alt stipendiebeloppet höjes från 2 000 kronor till 3 000 kronor.

Arméchefen har föreslagit, att personal i helikoptertjänst skall äga uppbära flygtillägg enligt bestämmelserna i statens allmänna avlöningsreglemente. Jag är icke nu beredd att framlägga förslag i fråga om förmåner åt personal ur armén och marinen i flygtjänstgöring. Jag har för avsikt att föranstalta om en särskild utredning i ämnet. I avvaktan på resultatet av denna torde Kungl. Maj:t liksom hittills få besluta om särskild ersättning till dylik personal.

Mot civilförvaltningens beräkning av medelsbehovet för tillsyn och bevakning av byggnader m. in., för avlöning åt indelt manskap, för lärararvoden samt för tillfälligt anställd biträdespersonal har jag intet att erinra.

I anledning av det under denna punkt redovisade förslaget om ökning av medelsanvisningen för anställande av medhjälpare åt personalvårdsassistenter torde få erinras om att medel för ifrågavarande ändamål icke längre avses skola anvisas under förevarande anslag (se avsnittet Personalvårdsorganisationen inom försvaret).

Antalet musikelever och musikaspiranter bör beräknas till oförändrat 39 respektive 58.

I det föregående under försvarsstabens avlöningsanslag har jag föreslagit, att en tjänst för faktor i Ae 14 överföres till nämnda anslag från förevarande anslag.

Till förslaget om ändrad lönegradsplacering för majorsbeställningarna tar jag icke ställning i förevarande sammanhang.

I anslutning till mitt förslag i det föregående om ny personalvårdsorganisation inom försvaret räknar jag med att samtliga tjänster för pcrsonalvårdsassistenter utgår ur arméns personalförteckning samt att medel icke längre anvisas under förevarandc anslag för deltidsanställda personalvårdsassistenter och medhjälpare åt personalvårdsassistenter.

6—01 59 liihang till riksdagens protokoll 1959. i samt. Nr 110

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

I årets statsverksproposition (bil. 6) framlägges på grundval av en av personalkårutredningen verkställd utredning förslag till ändrad organisation av det militära veterinärväsendet m. m. Jag har därvid tillstyrkt personalkårutredningens förslag såvitt avser minskning av fältveterinärkåren med sex beställningar, varav fyra för regementsveterinär i Ao 23 och två för bataljonsveterinär i Ao 19. Vidare har jag biträtt utredningens förslag om avveckling av kategorien bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.

Personalkårutredningen hade därjämte föreslagit indragning av fyra beställningar för fältveterinär i Ao 24 samt ökning med en bataljonsveterinär i Ao 21. Till dessa frågor har inte tagits ställning i propositionen. Jagförklarade att en indragning av fältveterinärbeställningarna, vilka är placerade vid militärbefälsstaber, borde ses i samband med personalbehovet i övrigt vid militärbefälsstaberna. I det föregående har jag föreslagit viss personalförstärkning vid militärbefälsstaberna. Jag föreslår nu att nämnda fältveterinärbeställningar indrages. Jag kan icke tillstyrka personalkårutredningens förslag om inrättande av en ny beställning för batalj onsveterinär i Ao 21. Såsom anföres i statsverkspropositionen bör Kungl. Maj:t äga besluta om eventuellt erforderliga övergångsanordningar för den nya veterinärorganisationens genomförande.

På arméns personalförteckningar för innevarande budgetår finnes uppförda vissa tjänster m. m. för förutvarande Gudhems remontdepå. Angående bakgrunden härtill hänvisas till vad som i propositionen 1957: 98 anförts rörande anläggande av en vårdanstalt för alkoholmissbrukare vid Gudhem (jfr även prop. 1958: 110, s. 324). Såsom anförts i årets statsverksproposition (bil. 7, s. 78) kan försvarets personalstater för personal vid förutvarande remontdepån avvecklas från och med nästa budgetår. Åtgärden innebär, bland annat, att en tjänst för kontorsbiträde i Ao 5 utgår ur arméns personalförteckning för ordinarie tjänstemän.

I anslutning till beslut av 1958 års B-riksdag (skr. nr B 56) har Kungl. Maj :t den 12 december 1958 uppdragit åt en särskild sakkunnig att verkställa översyn av arvodena till lärare vid vissa militära skolor och därmed sammanhängande spörsmål. Slutliga förslag i anledning av översynen torde tidigast kunna underställas riksdagen under år 1960. Det är emellertid angeläget att vissa provisoriska ändringar kan ske redan under innevarande och nästa budgetår. Det torde därför få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela provisoriska bestämmelser i fråga om arvoden till lärare vid militära skolor. Jag avser här endast särskilt angelägna ändringar, som ej kan anses väsentligt strida mot av riksdagen godkända huvudregler på förevarande område.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

83 Genom beslut av 1957 års riksdag (prop. 1957: 110, s. 142) uppflyttades ijänsten för verkstadschef i högst Ae 23 vid Bodens tygstations tygverkstad till högst Ae 26. Tjänsten i högst Ae 23 innehades av A. Troselius, som var placerad i Ae 23. Det torde få anmälas att Kungl. Maj :t i samband med tillsättandet av tjänsten i Ae 26 den 18 juni 1958 medgivit, att Troselius får tills vidare under budgetåret 1958/59 bibehållas i anställning vid Bodens tygstations tygverkstad såsom tjänsteman i Ae 23 med tjänstebenämningen förste driftingenjör, varvid en tjänst för driftingenjör i Ag 21 vid tygstationen skall hållas vakant. Från och med budgetåret 1959/60 torde för Troselius få inrättas en personlig tjänst för förste driftingenjör i Ae 23 vid Bodens tygstations tygverkstad. Så länge tjänsten är tillsatt torde en beställning för arméingenjör i Ae 21 — som från och med innevarande budgetår inrättats i utbyte mot förenämnda tjänst i Ag 21 — hållas vakant.

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 152) har föreslagits att kostnaderna för ekiperingsersättningar i fortsättningen skall bestridas från vederbörliga avlöningsanslag. Härav föranledda kostnader under förevarande anslag beräknar jag till 2 400 000 kronor för nästa budgetår. I statsverkspropositionen (bil. 6, punkterna 15, 19, 20 och 22) har vidare förutsatts att vissa avlöningskostnader skall överföras från förevarande till andra anslag.

Med beaktande av vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar in. m. vid armén samt med ledning av belastningen på arméns avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår och med hänsyn till kostnaderna för kompensation för höjda folkpensionsavgifter beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1959/60 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 136 800 000 (+4 100 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i ar vodes befattningar 7 500 000 (— 330 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 1 700 000 (+ 10 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 62 850 000 (+ 1 510 000) kronor;

Rörligt li 11 ägg 31 800 000 (+ 570 000) kronor;

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter 1 400 000 (+ 1 400 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i ver k s t a d s d r if t 2 400 000 (— 140 000) kronor;

Bidrag till täckande av vissa kostnader för arméns rid- och k ör skola 150 000 (±0) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 239 500 000 (+ 7 400 000) kronor.

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i vederbörliga personalförteckningar för armén samt de övriga åtgärder, som föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser som genom Kungl. Maj:ts brev den 15 augusti 1958 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar för budgetåret 1958/59;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat U t gifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för-

slagsvis ................................................... 136 800 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes-

befattningar, förslagsvis .............................. 7 500 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 1 700 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 62 850 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 31 800 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 1 400 000

Summa kronor 242 050 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 400 000

2. Bidrag till täckande av vissa kostnader för arméns rid- och körskola .............................. 150 000

Nettoutgift kronor 239 500 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 239 500 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

85 I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 68) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1959/60 beräkna ett förslagsanslag av 90 000 000 kronor.

Beträffande de grunder som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag får jag hänvisa till vad jag anfört därom i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

I samband med behandlingen av förevarande anslag torde jag få redogöra för vissa organisationsförändringar vid marinen, som föranledes av beslut vid 1958 års B-riksdag.

Vissa organisationsförändringar inom marinen

Efter förslag av Kungl. Maj :t (prop. 1958:110, s. 106, prop. 1958:B 1, bil. 6) har 1958 års B-riksdag, såvitt avser marinen, fattat principbeslut om indragning av dels flottans kaserner på Skeppsholmen, dels ock flottans skolor i Göteborg (Göteborgsskolorna). Med skrivelse den 23 januari 1959 har chefen för marinen lagt fram förslag rörande indragning av angivna förband.

Till propositionen 1958:110 anmäldes jämväl ett av chefen för marinen framlagt förslag till indragning av Härnösands kustartillerikår (KA 5). Förslaget, som avstyrktes av överbefälhavaren, ansåg sig föredragande departementschefen ej kunna biträda. Departementschefen fann att det borde närmare undersökas, hur kostnaderna för bibehållande av KA 5 skulle täckas genom administrationsminskningar och ytterligare rationaliseringar på annat håll. Ett alternativ som borde undersökas skulle vara att reducera Älvsborgs kustarlilleriregemente till ett skolförband, underställt befälhavaren över Göteborgs och Bobus samt Hallands försvarsområden. Riksdagen (SU 1958: B 98; rskr 1958: B 125) gjorde icke någon erinran mot vad departementschefen sålunda anfört. Med skrivelse den 22 januari 1959 har chefen för marinen överlämnat en inom marinledningen på Kungl. Maj :ts uppdrag verkställd utredning rörande ändringar i kustartilleriets frcdsorganisation.

över ifrågavarande förslag har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren och lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet.

86, Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1959

Marinchefens förslag

Indragning av flottans kaserner på Skeppsholmen. Förbandet flottans kaserner på Skeppsholmen inrättades år 1956. Det skulle handhava avvecklingsuppgifter intill dess den av riksdagen år 1953 (prop. 200) beslutade utflyttningen av Stockholms örlogsbas till Berga och Muskö genomförts.

Flottans kaserner på Skeppsholmen svarar för närvarande för förläggning, militär utbildning m.m. beträffande militär personal ur flottan, som tjänstgör i Stockholm. Den personal, som administreras av förbandet, omfattar pcrsonaldepå (cirka 80 man), personal tjänstgörande vid Stockholms örlogsvarvs anläggningar i Stockholm eller på fartyg som överses eller utrustas på varvet (i medeltal 200 man) samt personal tjänstgörande vid staber och dylikt i Stockholm (omkring 70 man). Till förbandet är vidare förlagda elever (cirka 40 man) vid flottans teleskola, vilken tillhör Bergaskolorna men kvarligger på Beckholmen i avbidan på att lokaler tillkommer på Berga. Slutligen ingår marinens musikkår i Stockholm i flottans kaserner på Skeppsholmen. Förläggningsutrymmen erfordras i nuläget för omkring 350 man.

Av den till Skeppsholmen för närvarande förlagda personalen avses huvuddelen skola förflyttas till Berga eller Muskö. Undantag gäller dock beträffande personal tjänstgörande vid staber och dylikt i Stockholm. Att förlägga denna personal till Berga anses icke lämpligt med hänsyn till avståndet till Stockholm, där tjänstgöringsplatserna är belägna. Behovet att förlägga övrig personal till Skeppsholmen kommer fortlöpande att minska. Tidpunkten när bortflyttning kan ske blir enligt marinchefen helt beroende på den takt i vilken reparationsvarvet på Muskö och anläggningarna på Berga utbygges. I avsaknad av kännedom om när och i vilken utsträckning medel kan ställas till förfogande för en sådan utflyttning anser chefen för marinen det för närvarande icke möjligt att uppgöra någon tidsplan för Skeppsholmens utrymning. Möjligt är också att lokaliseringsutredningens verksamhet kan inverka.

Enligt marinchefen är det uppenbart, att flottan för lång tid kommer att ha organ förlagda till Skeppsholmen och Stockholm i övrigt. Då förbandet flottans kaserner på Skeppsholmen skall indragas, bör de av förbandets uppgifter som alltjämt måste fullgöras i Stockholm överföras till andra organ. Marinchefen föreslår därför, att flottans kaserner på Skeppsholmen utgår som förband med den 30 juni 1959 samt att huvuddelen av förbandets uppgifter överföres till Stockholms örlogsvarv. I samband härmed bör en kasernsektion tillkomma inom vapenavdelningen. Chefen för ekipagesektionen bör tillika vara chef för kasernsektionen. Sjukvårdstjänsten samordnas med sjukvårdsförvaltningen vid marinkommando Ost.

I samband med organisationsförändringarna kan vissa personalbesparingar göras till följd av minskning av administrationspersonalen. Besparingarna är dock av liten omfattning. Sålunda anses endast en arvodes-

Kungl. Muj:ts proposition nr 110 år 1959

befattning för pensionerad underofficer i A:16 samt tjänster för en undersköterska i Ae 4 och ett sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 kunna indragas. Återstående arvodesbefattningar och civila tjänster på personalförteckning för flottans kaserner föreslås skola överföras till Stockholms örlogsvarv eller marinkommando Ost, medan en arvodesbefattning i A:l(i beräknas för CUM (jfr anslagsäskandena, punkt 1). Militär och civilmilitär personal på aktiv stat, som frigöres, anses böra få disponeras för annan verksamhet enligt chefens för marinen bestämmande i avvaktan på resultatet av pågående utredningar rörande marinens framtida utformning och personalbehov.

Indragning av Göteborgsskolorna. Förbandet Göteborgsskolorna tillkom år 1956 i anslutning till att verksamheten vid Göteborgs örlogsstation upphörde vid omläggning av flottans personalredovisning.

Vid Göteborgsskolorna meddelas yrkesutbildning av stampersonal och värnpliktiga inom mintjänsten, rekryt- och yrkesutbildning av värnpliktigt sjöbefäl samt viss rekrytutbildning av övriga värnpliktiga. Utbildningskontingenten varierar mellan 40 och 180 man. Förutom utbildningskontingenten är till Göteborgsskolorna förlagda dels personaldepå in. m. (cirka 15 värnpliktiga), dels personal tjänstgörande vid Göteborgs örlogsvarv (omkring 110 man) eller på fartyg, som överses eller utrustas vid varvet, dels ock personal vid marinkommando Väst stab m.m. (12 man). Personalen är förlagd dels till örlogsvarvets kasern (63 man), dels till Göteborgsskolornas kaserner (110—250 man).

Marinchefen räknar med att flertalet utbildningskurser flyttas till Karlskrona. Detta kan ske omgående. Min- och sveputbildningen avses skola överföras till Berga. Tidpunkten härför blir emellertid beroende på Bergaskolornas utbyggnad. Marinchefen har undersökt möjligheterna att flytta nämnda utbildning till Karlskrona. Detta anses emellertid ej kunna ske omgående. Marinchefen räknar därför med att min- och sveputbildningen tills vidare kvarligger i Göteborg i avvaktan på utbyggnad av Bergaskolorna eller omdisposition av lokaler i Karlskrona.

Även då all utbildningsverksamhet flyttats från Göteborg erfordras enligt marinchefen att förläggningsutrymmen vid Göteborgsskolornas kaserner tas i anspråk för personal tjänstgörande vid varvet, marinkommando Väst in. in. Verksamheten måste då överföras till andra organ. Chefen för marinen föreslår därför, att Göteborgsskolorna utgår som förband den 30 juni 1959 och att i samband härmed en kasernsektion inrättas inom vapenavdelningen vid Göteborgs örlogsvarv. Chefen för ekipagesektionen anses tillika böra vara chef för kasernsektionen.

I samband med indragningen kan vissa personalbesparingar göras, om än av liten omfattning. Sålunda föreslås, att en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i A:16 samt tjänster för två kontorsbiträdcn i Ao 5 och ett sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 utgår. Militär personal på aktiv stat, som

88 Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1959

frigöres bör —- i likhet med motsvarande personal vid flottans kaserner på Skeppsholmen — få utnyttjas för annan verksamhet i avbidan på resultatet av pågående utredningar.

Kustartilleriets utbildningsorganisation. Den av Kungl Maj :t anbefallda utredningen rörande rationaliseringar inom kustartilleriet som utförts inom kustartilleriinspektionen, har inriktats på en översyn av kustartilleriets utbildningsorganisation i fred i dess helhet. Vid översynsarbetet har behovet av militär personal särskilt undersökts.

Vid utredningsarbetet har eftersträvats att tillgodose beredskapskravet genom att närmare ansluta utbildningsorganisationen till krigsorganisationen och i största möjliga utsträckning koncentrera utbildningen till de områden, där personalen avses bli krigsplacerad. Man har vidare sökt åstadkomma utbildningsenheter av lämplig storlek och en förbandsindelning, som så effektivt som möjligt tillvaratar befälsresurserna. Utredningsarbetet har givit vid handen, att Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4) av bland annat beredskapsskäl inte kan omorganiseras till ett rent skolförband. Viss reduktion anses dock kunna ske genom överflyttning av vissa enheter till andra förband. Å andra sidan anses kustartilleriets sjuk vårdsskola, vilken preliminärt förlagts till Vaxholms kustartilleriregemente, böra överflyttas till KA 4, som förfogar över erforderliga utbildningslokaler och har tillgång till sjukhus. KA 4 anses trots reduceringarna fortfarande bli av sådan storlek att det icke kan underställas befälhavaren över Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden. Av övriga kustartilleriförband kan även Gotlands kustartillerikår och Härnösands kustartillerikår i viss mån reduceras. Vissa av de genom dessa reduceringar friställda befattningshavarna måste emellertid tagas i anspråk inom andra verksamhetsområden. Sålunda erfordras ytterligare utbildningspersonal för den hittills försöksvis bedrivna utbildningen av kustjägare, vilken utbildning nu lämnat försöksstadiet och därför bör infogas i kustartilleriets ordinarie fredsutbildning. Vidare anses i likhet med vad som skett inom armén och flottan en vapenofficersskola böra inrättas vid kustartilleriet. Som skäl härför anföres den militärtekniska utvecklingen och därmed sammanhängande krav på vidareutbildning av officerare. Utredningen räknar med att i jämförelse med för budgetåret 1958/59 fastställda personalstater vissa nya beställningar erfordras vid kustartilleriet, nämligen en för överste i Bo 4, avsedd för befälhavaren över Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden, tillika chef för Göteborgs kustartilleriförsvar, en för major (chef för kustartilleriets mekanikerskola), sex för kaptener, två för löjtnanter och sex för förvaltare, varav fyra i Ao 15 i utbyte mot beställningar för flaggunderofficer. 131 furirsbeställningar anses böra ersättas med beställningar för flaggfurir eller överfurir. I jämförelse med de behov som tidigare beräknats föreligga (jfr prop. 1955: 110, s. 122—123) har emellertid vissa begränsningar gjorts. Dessa beräknas motsvara ett belopp av 140 000 kronor för år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

89 Chefen för marinen ansluter sig till de i utredningen framförda synpunkterna och förslagen. Särskilt angeläget anser marinchefen vara att kustjägarutbildningen snarast får en fast organisation och att, inom ramen för tillgängliga stater, en särskild vapenofficersskola inrättas vid kustartilleriet. Marinchefen förklarar sig ha för avsikt att undersöka möjligheterna att utöka kustartilleriets sjukvårdsskola till en för marinen gemensam sjukvårdsskola.

Yttranden

Överbefälhavaren har i huvudsak intet att erinra mot förslaget om indragning av Flottans kaserner på Skeppsholmen och inrättandet av en kasernsektion vid örlogsvarvet i Stockholm. På längre sikt bör dock enligt överbefälhavaren planläggningen inriktas på att samtliga delar av den nuvarande awecklingsorganisationen och den föreslagna kasernsektionen överföres till andra förband eller helt utgår i den takt som örlogsvarvets i Stockholm utflyttning till Muskö och utbyggnaden av Bergaskolorna möjliggör. Beträffande Göteborgsskolorna finner överbefälhavaren det angeläget att pågående utredningar bedrives i sådan takt att överföring av all utbildningsverksamhet till Karlskrona- eller Bergaskolorna kan vara genomförd under budgetåret 1959/60. Om viss utbildning på grund av utrymmesbrist icke kan överföras till Bergaskolorna, bör enligt överbefälhavaren i stället tillgängliga kasernutrymmen i Karlskrona utnyttjas. En begränsad kasernsektion vid Göteborgs örlogsvarv torde dock erfordras.

Förslaget till ny fredsorganisation av kustartilleriets truppförband tillslyrkes. överbefälhavaren förutsätter att möjligheterna till besparingar genom minskning av kostnaderna för civilanställd personal klarlägges genom statens organisationsnämnds under innevarande år fortsatta organisationsundersökningar vid bl. a. Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar samt Älvsborgs kustartilleriregemente.

Lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet finner det vara en fördel om de marina administrationsorganen helt kan flytta bort från Skeppsholmen och Stockholms-området överhuvud. En överföring av utbildningskurser från Göteborg eller Karlskrona till Stockholms-området bör också undvikas. En ökad koncentration av utbildningskurser till Berga finner utredningen ej nödvändig. I stället bör undersökas möjligheterna att genom en ökad förläggning av utbildning till Karlskrona eliminera eller i vart fall minska kraven på utbyggnad av Berga-anläggningarna.

Försvarets civilförvaltning, som med skrivelse den 20 februari 1959 överlämnat av chefen för marinen i anslutning till utredningen rörande kustartilleriets fredsorganisation framförda förslag till personalförändringar vid kustartilleriet, är inte beredd tillstyrka några utökningar av

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

kustartilleriets personalkårer. Ämbetsverket hävdar, att föreliggande behov av personalförstärkningar inom skilda områden tills vidare bör tillgodoses inom ramen för befintliga stater.

Försvarets civilförvaltnings anslagsäskanden Yrkanden

Försvarets civilförvaltning (skr. 16/», 3/io och 17/to 1958) föreslår i anslutning till yrkanden av chefen för marinen in. fl. vissa personalförändringar m. in. vid marinen.

1. Personalförändringar beträffande marinledningen

a) marinstaben

1 kansliskrivare Ao 10 — förste

kansliskrivare Ao 12 ..................

b) marinförvaltningen

1 marindirektör av 2. graden Ao 24, 1 mariningenjör av 2. graden Ao 21, 1 marindirektör av 2. graden Ao 24 — marindirektör av 1. gra-

c) chefen för flottans underofficerare, underbefäl och meniga 1 kommendör Bo 3 — Bo 4, 1 maskintekniker Ae 13, 1 hålkortstekniker Ae 10, 1 kontorist Ae 9, 1 kanslibiträde Ae 7, 1 kanslibiträde Ag 7 — Ae 7, 1 biträde för skrivoch kontorsgöroinål extraordina-

riesättes ................................. 51 534

1 expeditionsunderofficer A: 16 överföres från flottans kaserner på

Skeppsholmen ........................ —

3 biträden för skriv- och kontors-

göromål (extra) utgår ............... 27 102 + 27 336

2. Förändringar i övrigt beträffande militär personal

a) sjökrigshögskolan

1 kommendörkapten av 2. graslen/ major Ao 23 eller kapten Ao 21

Marinchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

den Ao 26

2 904

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

91 Marinchefens m. fl. yrkanden

— kommendörkapten av 1. graden/överstelöjtnant Ao 26 eller kommendörkapten av 2. graden/ major Ao 23 ........................

Anslagsförändringar vid bifall till civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

3 369

b) flottan

1 kommendörkapten av 1. graden Ao 26 överföres till försvarsstaben ................................. 29 622

1 förvaltare Ao 15 -—■ Ao 17 ...... —

1 flaggunderofficer Ao 13 med vikariatslön i Ao 15 — förvaltare

Ao 15 .................................

Arvoden till vissa förvaltare ...... —

6 underofficerare av 2. graden Ao 11 (civilförvaltningen: flaggun-

derofficerare Ao 13) utgår ...... 86 280

4 (3) underofficerare av 2. graden

Ao 11 vakanthålles ............... 38 712

2 underofficerare på särskild stat

Ao 13/11 — högbåtsmän Ao 9... 4 036

123 högbåtsmän Ao 9 — förste högbåtsmän Ao 11 ..................... 157 440

c) kustartilleriet

1 underofficer av 2. graden Ao 11

vakanthålles ........................

10 överfurirer Ao 9 — flaggfurirer

Ao 11 .................................

8 överfurirer Ao 9 ..................

Arvoden till vissa förvaltare ......

12 602

12 460 90 848

d) marinintendenturkåren

1 kapten Ao 21 med vikariatslön i Ao 23 — kommendörkapten av

2. graden Ao 23 ..................... — + 92 865 3 *

3. Förändringar i övrigt beträffande mariningenjörkåren

1 marindirektör av 2. graden Ao 24 — marindirektör av 1. graden Ao

26 .......................................... —■

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

Marinchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

6 mariningenjörer Ao 19 ...............

4 mariningenjörer i reglerad beford-

119 268

ringsgäng

51 616

+ 170 884

4. Ändrad organisation av stabs- och

förvaltningstjänsten vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar

5 förrådsförmän Ao 9, 1 kanslibiträde Ao 7, 4 kontorsbiträden Ao 5, 3 driftingenjörer Ae 19, 1 ingenjör Ael7, 1 ingenjör Ag 17, 1 verkmästare Ae 14, 2 båtbefälhavare Ae 12, 1 förrådsmästare Ae 12, 1 förste montör Ag 12, 3 ingenjörbiträden Ae 12, 1 ingenjörbiträde Ag 12, 1 linjeförman Ag 12, 2 verkstadsförmän Ae 12, 2 båtmaskinister Ae 10, 1 linjereparatör Ae 10,

8 förrådsförmän Ae 9, 2 kontorister Ae 9, 1 maskinist Ae 9, 25 förrådsmän Ae 7, 3 kanslibiträden Ae 7 och 9 biträden för skrivoch kontorsgöromål (varav 1 med halvtidstjänstgöring) tillkommer;

1 expeditionsofficer A; 24, 1 besiktningsunderofficer A: 16, 3 expeditionsunderofficerare A: 16, 1 biträdande ingenjör Ae 13, 1 förman Ae 9, 1 förrådsförmän Ag 9,

1 expeditionsvakt Ae 7 och 2 kanslibiträden Ag 7 utgår ............... 776 421 + 776 421 5

5. Personalförändringar i övrigt vid

marinkommandostaber in. m.

Marinko mm ando Nord Härnösands kustartillerikår 1 eldare Ae 7 — reparatör Ae 8 ... 542

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1959

93 Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

Hemsö kustartilleriförsvar

1 kontorist Ao 9 — kanslibiträde Ae 7 .................................... 1114

Marinkommando Ost Marinkommandos tab 1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist Ae 9 .................................... —

Bergaskolorna

1 förrådsman Ae 7 — förrådsför-

tnan Ae 9 .............................. —

Stockholms örlogsvarv

1 skogvaktare Ae 13 •— Ao 13 ...... —

Stockholms kustartilleriförsvar

1 kanslibiträde Ae 7 — Ao 7 ......... —

3 maskinister Ae 10 (Ag 10) ...... 36 792

3 båtbefälhavare Ag 12 utgår ...... 40 842

Gotlands kustartilleriförsvar m. m.

1 kontorist Ao 9 —- kanslibiträde Ae 7 .................................... 1 072

Marinkommando Syd Marinkommandostab 1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist Ae 9 ....................................

Karls kronaskolorna

1 driftingenjör Ae 19 — Ae 21 ......

Marinkommando Väst Marinkommandostab m. m.

1 kanslibiträde Ae 7 —- kontorist

Ae 9 ....................................

1 kanslibiträde Ae 7 — Ao 7 .........

9 biträden för skriv- och kontorsgöromål — kontorsbiträden Ao 5

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

Marinchefens m. fl. yrkanden

10 kontorsbiträden Ao 5 — biträden för skriv- och kontorsgöromål ...

Anslagsförändringar vid bifall till civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

— 5 694

6. Överföringar från sakanslag m. in.

1 kanslibiträde Ae7 vid Hemsö kust-

artilleriförsvar ........................ 10 510

5 kontorister Ae 9 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål vid Stockholms örlogsvarv ............... 70 634

1 kontorsskrivare Ae 12, 4 kontorister Ae 9 och 2 biträden för skrivoch kontorsgöromål vid Karlskrona örlogsvarv ........................... 72 750

+ 153 894

7. Övriga personalförändringar m. in.

Fänrikar .................................... 90 328

Tillsynsmän vid befästningar ......... 900

Marinens kustbevakning ............... 3 650

Höjning av 2 arvoden till speciallärare vid teknisk högskola ......... 600

Timarvoden till lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsan-

stalter och skolor .....................

Civila timlärare för underbefälsut-

bildning ................................. 80 000

Tjänstetidsbefordran .................. 92 318

Vikariatslöneförordnanden för löjtnanter m. fl............................ 270 242

Ändrad lönegradsplacering ............ 172 111

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter ........................... 531 900

Avlöningar till viss personal i verk-

stadsdrift .............................. 2 000

Ersättning för avlöningskostnader

på statens isbrytarfartyg ............ 260 000

+ 978 249

Motiv

Chefen för marinen erinrar om att inom marinledningen pågår utredningsarbete i syfte att möjliggöra att förslag till nya materielplaner för marinen kan föreläggas 1960 års riksdag (jfr prop. 1958: 110, s. 73 och

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo år 1959

98). I anslutning till materielplanerna avser chefen för marinen att avge förslag till personalplan rörande marinens militära och civilmilitära personal. Med hänsyn härtill och ett flertal pågående utredningar (bland annat angående örlogsvarvens organisation och angående vissa personalkårer inom försvaret) anses det för närvarande icke vara möjligt att i detalj ange det framtida personalbehovet vid marinen. Marinchefen anser det icke heller vara möjligt att, inom för budgetåret 1959/60 fastlagd kostnadsram, inrymma de personalförstärkningar och löneförbättringar som han bedömer erforderliga. Yrkandena har därför inskränkts till att avse endast de mest angelägna behoven av personalförstärkningar och lönegradsuppflyttningar. Härutöver anmäles vissa önskemål om förändringar, som icke anses kunna rymmas inom den fastställda kostnadsramen. I det följande redogöres endast för av marinchefen framförda yrkanden om personalförändringar.

Chefen för marinen uttalar, att behovet av militär och civilmilitär personal på aktiv stat vid marinen framgent icke bedömes komma att underskrida dagens behov samt att några nämnvärda nedskärningar av marinens aktiva personalkårer följaktligen icke anses bli möjliga. Marinchefen hävdar, att kvalitetsförbättringen i den nya försvarsorganisationen i lika hög grad måste läggas på den personella som på den materiella sidan. I marinens krigsorganisation utgöres bemanningen på stridsfartygen för närvarande till icke oväsentlig del av reservpersonal och värnpliktiga. Då fartygen blir allt mer tekniskt komplicerade, är det enligt marinchefen nödvändigt att fartygsbesättningarna till större del än tidigare består av fast anställd personal. Även övergången till lättare fartyg verkar i samma riktning. Om marinens fartyg till större del än förut bemannas med fast anställd personal, kommer detta att öka marinens beredskap genom att tiden för fartygens iordningställande för stridsberedskap förkortas.

1. Personalförändringar beträffande marinledningen, a) Marinstaben. Civilförvaltningen avstyrker förslag från chefen för marinen om uppflyttning av en tjänst för kansliskrivare i Ao 10, avsedd för registrator vid kryptodetaljen inom marinstabens signaltjänstavdelning, till förste kansliskrivare i Ao 12.

b) Marinförvaltningen. För dessa förslag har redogjorts till årets stalsverksproposition vid behandlingen av marinförvaltningens avlöningsanslag (bil. 6, s. 102 tf.).

c) Chefen för flottans underofficerare, underbefäl och meniga (CUM). Med skrivelse den 23 maj 1958 har statens organisationsnämnd avgivit rapport rörande undersökningar av personalredovisningen vid flottan, innefattande förslag till personalorganisation för CUM. Enligt förslaget skall CUM organiseras på följande sätt.

Chefen för flottans underofficerare, underbefäl och meniga förutsättes vara kommendör i Bo 4. Staben hos nämnde chef förutsättes skola bestå

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

av: officer till förfogande tillika CUM:s adjutant; expedition under en expeditionsföreståndare, förvaltare i Ao 15; en underofficersavdelning under en kommendörkapten av 2. graden för anställnings- och befordringsfrågor m. m. samt ärenden rörande fredskommenderingar och krigsplaceringar; en sjömansavdelning under en kommendörkapten av 2. graden för anställnings-, befordrings- och rekryteringsfrågor samt ärenden rörande fredskommenderingar och krigsplaceringar av underbefäl; ett truppregister under en kommendörkapten av 2. graden för registrering av flottans personal samt sådan för marinen gemensam personal som är krigsplacerad vid flottan. Personalen hos CUM omfattar enligt organisationsnämndens förslag: en kommendör i Bo 4, tre kommendörkaptener av 2. graden i Ao 23, två kaptener i Ao 21, fem förvaltare i Ao 17 och två i Ao 15, åtta andra underofficerare på aktiv stat, en pensionerad underofficer i A: 16, en maskintekniker i Ae 13, en hålkortstekniker i Ae 10, nio högbåtsmän eller förste högbåtsmän i Ao 9 eller Ao 11, en kontorist i Ae 9, ett kanslibiträde i Ao 7 och fem kanslibiträden i Ae 7, sexton kontorsbiträden eller biträden för skriv- och kontorsgöromål samt åtta värnpliktiga. All militär personal förutsättes tillhöra flottan. Organisationsnämnden anför, att den planerade minskningen av flottans värnpliktskontingent och fredsorganisation kommer att medföra en fortlöpande minskning av antalet truppregistrerade och antalet ärenden hänförliga till fredstjänstgöringen. Organisationsnämnden anser med hänsyn härtill, att antalet högbåtsmän vid sjömansavdelningen och truppregistret samt behovet av biträdespersonal bör omprövas efter utgången av budgetåret 1959/60.

Chefen för marinen, som tillstyrker en organisation enligt nämndens förslag med den ändringen att benämningen »sjömansavdelning» föreslås utbytt mot »underbefälsavdelning», upptager i sitt militärorganisatoriska underlag förslag till de personalförändringar som betingas av den föreslagna organisationen. I enlighet härmed föreslår marinchefen, att från och med budgetåret 1959/60 en beställning för kommendör vid flottan, avsedd för chefen för flottans underofficerare, underbefäl och meniga, uppflyttas från lönegrad Bo 3 till Bo 4, att tjänster för en maskintekniker i Ae 13, en hålkortstekniker i Ae 10, en kontorist i Ae 9 och två kanslibiträden i Ae 7 och ett extra ordinarie biträde för skriv- och kontorsgöromål tillkommer samt att tjänster för ett extra kanslibiträde och fyra extra biträden för skriv- och kontorsgöromål, vilka nu redovisas i personalförteckningen för CUM, ävensom för en hålkortstekniker i Ag 10, avlönad från centrala värnpliktsbyråns avlöningsanslag, utgår. Härutöver förutsättes, att tjänster utgår för en maskintekniker i Ag 12 och ett kanslibiträde i Ag 7, som anställts efter civilförvaltningens medgivande. (Enligt organisationsnämndens rapport disponeras för närvarande två tjänster för kontorsbiträde vid centrala värnpliktsbyrån såsom stansoperatriser hos CUM. Dessa tjänster behöver enligt nämndens mening ej längre användas

97 Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

för CUM.) Civilförvaltningen, som vid behandlingen av centrala värnpliktsbyråns avlöningsanslag (jfr prop. 1959: 1, bil. 6, p. 150) räknat med förenämnda minskning av en tjänst för hålkortstekniker i Ag 10, tillstyrker marinchefens förslag utom i vad avser löneställningen för chefen för flottans underofficerare, underbefäl och meniga. Sistnämnda fråga bör enligt civilförvaltningens mening bli föremål för prövning i ett större sammanhang.

Organisationsnämndens undersökningar har icke omfattat de för närvarande försöksvis organiserade kontaktorgan till det centrala organet som finnes inom marinkommando Syd och marinkommando Väst. För dessa kontaktorgan disponeras för närvarande vid marinkommando Syd en förvaltare i Ao 17, en högbåtsman i Ao 9 och ett kontorsbiträde i Ao 5 samt vid marinkommando Väst en förvaltare i Ao 15, en högbåtsman i Ao 9 och ett kontorsbiträde i Ao 5. Kontaktorganen vid marinkommandona Syd och Väst synes enligt marinchefen vara ändamålsenliga. De bör därför även i fortsättningen fungera på samma sätt som under de nu avslutade försöken. Chefen för marinen hemställer därför (skr. 6/n 1958) om medgivande att den personal som för närvarande disponeras vid kontaktorganen vid marinkommando Syd och Väst alltjämt får avses för ifrågavarande verksamhet.

2. Förändringar i övrigt beträffande militär personal, a) Sjökrigshögskolan. Chefen för marinen har upprepat tidigare framfört förslag (jfr prop. 1958: 110, s. 375) att utbyta en beställning för kommendörkapten av 2. graden/major i Ao 23 eller kapten i Ao 21, avsedd för lärare i stabstjänst, mot beställning för kommendörkapten av 1. graden/överstelöjtnant i Ao 26 eller kommendörkapten av 2. graden/major i Ao 23. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

b) Flottan. Om CUM organiseras i enlighet med marinchefens i det föregående redovisade förslag, blir utöver förut angivna förändringar en kommendörkapten av 1. graden vid flottan icke vidare erforderlig i CUM:s organisation. Marinchefen föreslår efter samråd med cheferna för försvarsstaben och flygvapnet, att nämnda kommendörkaptensbeställning överföres till försvarsstabens stat och där avses för försvarsattaché (marinattaché) vid beskickningen i Bonn. För inhämtande av närmare upplysningar rörande innebörden av förslaget torde få hänvisas till den redogörelse som lämnats i det föregående i samband med behandlingen av försvarsstabens avlöningsanslag.

Civilförvaltningen föreslår, att en särskild beställning, avsedd för försvarsattaché (marinattaché) vid beskickningen i Bonn inrättas vid försvarsstaben, och räknar därför i enlighet med marinchefens förslag med en minskning av sjöofficerskårens stat med eu beställning för kommendörkapten av 1. graden i Ao 26.

Chefen för marinen föreslår, att en förvaltare i Ao 15 vid flottan, av- 7—9159 Iiihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 110

98 Kunql. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

sedd för allmänna material- och drivmedelsförrådet vid Göteborgs örlogsvarv, uppflyttas till lönegrad Ao 17. Civilförvaltningen, som erfarit att frågan om löneställningen för denna beställning avses skola aktualiseras vid blivande B-listeförhandlingar, tager inte ställning till förslaget.

Genom beslut den 18 januari 1957 har Kungl. Maj :t medgivit, att en övergångsvis kvarstående beställning för förvaltare i Ao 15 tills vidare må avses för fartygschef på tender. Beställningen må dock endast tillsättas på förordnande. Marinchefen upprepar tidigare framfört förslag att sistnämnda föreskrift skall upphävas. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget fjfr prop. 1958:110, s. 376).

Ett av chefen för marinen framlagt förslag att inrätta särskilda arvoden om 840 kronor per år för förvaltare ur flottan tjänstgörande vid marinstabens organisationsavdelning samt uppbördsmaskinist på isbrytarfartyget Oden anser civilförvaltningen böra behandlas i annan ordning.

I anslutning till förslag om fortsatt utbyggnad av mariningenjörkåren med den av 1955 års riksdag beslutade nya mariningenjörkategorien (jfr p. 3 i det följande) föreslår marinchefen, att sex beställningar för underofficer av 2. graden i Ao 11 utgår från och med budgetåret 1959/60 samt att ytterligare fyra dylika beställningar vakanthålles.

Civilförvaltningen har erfarit att av de tio underofficerare, som hösten 1959 beräknas bli utexaminerade efter avslutad utbildning vid sjökrigsskolan, sex är flaggunderofficerare vid flottan i lönegrad Ao 13, tre underofficerare av 2. graden vid flottan i Ao 11 och en underofficer av 2. graden vid kustartilleriet i Ao 11. Vid sådant förhållande anser sig civilförvaltningen, som hänvisar till i propositionen 1958: 110, s. 388, gjort uttalande angående indragning och vakanthållandc av underofficersbeställningar i samband med tillkomst av beställningar för ifrågavarande mariningen jörskategori, böra räkna med att vid tillkomst av föreslagna beställningar för mariningenjörer sex beställningar i lönegrad Ao 13 för flaggunderofficer vid flottan indrages och att fyra beställningar för underofficer av 2. graden i lönegrad Ao 11, av vilka tre vid flottan och en vid kustartilleriet, vakanthålles.

Då antalet beställningar för underofficerare på särskild stat under budgetåret 1959/60 beräknas nedgå med två till 137, räknar civilförvaltningen i anslutning till förslag av chefen för marinen med en minskning av två underofficersbeställningar, varvid motsvarande antal beställningar för högbåtsman i Ao 9 förutsättes tillkomma.

Från och med budgetåret 1958/59 har tillkommit sammanlagt 70 beställningar för förste högbåtsman i lönegrad Ao 11 (prop. 1958: 158). För budgetåret 1959/60 beräknar marinchefen behovet av dylika beställningar i Ao 11 till 193. I enlighet härmed föreslås 123 dylika beställningar tillkomma i utbyte mot samma antal beställningar för högbåtsman i Ao 9. Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget.

99 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

c) Kustartilleriet. Med hänsyn till pågående utredningar rörande effektivisering av utbildningsorganisationen inom kustartilleriet in. in. har chefen för marinen i sitt militärorganisatoriska underlag inskränkt sig till att föreslå vissa förändringar beträffande kustartilleriets underbefäl. Marinchefen framhåller, att den framtida organisationen för närvarande icke i detalj är utformad och att underbefälskåren ännu inte är helt utbyggd. Bland annat på grund härav föreslås endast tio beställningar för flaggfurir i Ao 11 tillkomma i utbyte mot beställningar för överfurir i Ao 9. För den fortsatta utbyggnaden av kustartilleriets underbefälskår föreslås samtidigt, att antalet beställningar för överfurir i Ao 9 ökas med åtta. Motsvarande minskning av antalet furirsbeställningar anses däremot icke möjlig med hänsyn till den minskning av dylika beställningar som skett från och med innevarande budgetår (jfr prop. 1958: 110, s. 388).

Civilförvaltningen tillstyrker marinchefens förslag och räknar sålunda med att tio beställningar för flaggfurir i Ao 11 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar för överfurir samt att åtta beställningar för överfurir i Ao 9 tillkommer.

Ämbetsverket föreslår härutöver, såsom framgått av det föregående, att en beställning för underofficer av 2. graden i Ao 11 vakanthålles.

Av chefen för marinen framfört förslag om inrättande av särskilda arvoden till fem förvaltare vid kustartilleriet, nämligen förvaltarna vid förrådsgrupperna 1 vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar, förvaltarna vid teleservicegrupperna vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar samt kassachefen vid Stockholms kustartilleriförsvar, anser civilförvaltningen böra upptagas i annan ordning.

d) Marinintendenturkåren. Chefen för marinen föreslår, att en beställning för kommendörkapten av 2. graden i Ao 23 skall tillkomma vid marinintendenturkåren i utbyte mot en beställning för kapten i Ao 21 med vikariatslöneförordnande i lönegrad Ao 23. Beställningen är avsedd för chefen för drivmedelssektionen inom marinförvaltningens intendenturavdelning. Marinchefen framhåller, att intendenturavdelningens organisation varit föremål för översyn av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga.

Civilförvaltningen erinrar om att den av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga verkställda översynen av marinförvaltningens intendenturavdelnings organisation icke föranledde förslag till ändring av löneställningen för chefen för drivmedelssektionen. Civilförvaltningen, som tillstyrker marinchefens förslag, räknar med att marinintendenturkåren från och med budgetåret 1959/60 skall tillföras en beställning för kommendörkapten av 2. graden i Ao 23 i utbyte mot eu beställning för kapten vid kåren.

3. Förändringar i övrigt beträffande mariningenjörkåren. Sedan år 1953 finnes vid Stockholms örlogsvarv inrättad eu minexperimentavdelning. Verksamheten vid avdelningen ledes för närvarande av en marindirektör

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1959

av 2. graden i Ao 24. Befattningens betydelse anses emellertid motivera alt en beställningshavare i lönegrad Ao 26 avses för ändamålet. Marinchefen föreslår därlör, att från och med budgetåret 1959/60 en beställning för marindirektör av 1. graden i Ao 26 tillkommer i utbyte mot beställning för marindirektör av 2. graden i Ao 24. Civilförvaltningen, som inhämtat att förevarande lönegradsfråga avses skola anmälas såsom B-fråga, har icke ansett sig böra taga ställning till förslaget.

Såsom tidigare angivits beräknas ytterligare tio icke högskoleutbildade mariningenjörer komma att utexamineras från sjökrigsskolan under hösten 1959. Chefen för marinen räknar med att sex av dessa bör erhålla beställningar i Ao 19 medan de övriga fyra bör anställas såsom mariningenjör i befordringsgång. I enlighet härmed föreslås, att från och med budgetåret 1959/60 sex beställningar för mariningenjör i Ao 19 samt fyra beställningar för mariningenjör i reglerad befordringsgång skall tillkomma. Civilförvaltningen utgår från bifall till förslaget.

4. Ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Göteborgs och Dohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar. Kungl. Maj:t har den 29 augusti 1958 fastställt provisorisk personalorganisation för stabs- och förvaltningstjänsten vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar afl tillämpas med början den 1 oktober 1958. I skrivelse den 17 oktober 1958 har civilförvaltningen anmält de förändringar som genom omorganisationen aktualiserats i fråga om anslagsäskandena för budgetåret 1959/60 i vad avser bland annat marinens anslag till avlöningar till aktiv personal in. fl. I sammanställningen har upptagits förändringar beträffande tjänster som avlönas under förevarande anslag och härav föranledda kostnadsförändringar.

5. Personalförändringar i övrigt vid marinkommandostaber in. in. Marinkommando Nord. Fortifikationsförvaltningen har upprepat tidigare framfört förslag att utbyta eu eldartjänst i Ae 7 vid Härnösands kustartillerikår mot tjänst för reparatör i Ae 8 (jfr prop. 1958: 110, s. 385). Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt förslaget.

Med ledning av infordrade uppgifter angående befintlig personal i kassatjänst vid de marinlörband, där centraliserad avlöningsuträkning och avlöningsutbetalning hittills genomförts, har civilförvaltningen konstaterat, att fortsatt utbyte av kontoristtjänster mot kanslibiträdestjänster kan ske under budgetåret 1959/60. Civilförvaltningen föreslår i enlighet härmed, att två tjänster för kontorist i Ao 9, den ena vid Hemsö kustartilleriförsvar och den andra vid Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår, ersättes med tjänster för kanslibiträde i Ae 7.

Marinkommando Ost. Marinchefen har ånyo framfört förslag, att en kanslibiträdestjänst i lönegrad Ae 7 vid envar av marinkommandostabcrna Ost, Syd och Väst, avsedd för respektive stabs kryptotekniker, skall

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 195!)

uppflyttas till tjänst för kontorist i lönegrad Ae 9. Civilförvaltningen tar inte ställning till dessa förslag, då löneställningen för berörda tjänster anmälts såsom B-fråga (jfr prop. 1958: 110, s. 381 och 382).

Civilförvaltningen räknar icke med bifall till ett av chefen för marinen framlagt förslag att utbyta en tjänst för förrådsman i Ae 7 vid Bergaskolorna mot tjänst för förrådsförman i Ae 9, enär frågan om förrådspersonalens löneställning för närvarande är föremål för översyn inom civildepartementet.

Fortifikationsförvaltningen har upprepat tidigare framfört förslag om ordinariesättning av en tjänst för skogvaktare i Ael3 vid Stockholms örlogsvarv (jfr prop. 1958: 110, s. 383). Civilförvaltningen avstyrker förslaget.

Ett av chefen för marinen framfört förslag om ordinariesättning av en kanslibiträdestjänst i Ae 7 vid Stockholms kustartilleriförsvar, avsedd för föreståndare för skrivcentralen inom chefsexpeditionen, avstyrkes av civilförvaltningen. Fortifikationsförvaltningen har i särskild skrivelse föreslagit, att tre tjänster för maskinist i lönegrad Ae 10, avsedda för vissa fristående anläggningar tillhörande Stockholms kustartilleriförsvar, skall tillkomma frän och med budgetåret 1959/60. Civilförvaltningen tillstyrker inrättandet av tre tjänster för maskinist i Ag 10. Med förmälan att vägförvaltningen i Stockholms län till budgetåret 1959/60 beräknas ha övertagit färjtrafiken i Vaxholmssunden, föreslår chefen för marinen att tre tjänster i Ag 12 för båtbefälhavare vid Stockholms kustartilleriförsvar skall utgå. Civilförvaltningen räknar i enlighet härmed med en minskning av tre dylika tjänster.

Marinkommando Syd. Chefen för marinen har återkommit med förslag om att en tjänst för driftingenjör i Ae 19 vid Karlskronaskolorna skall uppflyttas till Ae 21 (jfr prop. 1958: 110, s. 384). Civilförvaltningen förutsätter, att den sålunda ifrågasatta uppflyttningen av ifrågavarande tjänst prövas i annan ordning.

Marinkommando Väst. Chefen för marinen har föreslagit, att en kanslibiträdestjänst i Ae 7 vid intendenturförvaltningen skall ordinariesättas. Civilförvaltningen avstyrker förslaget.

I skrivelse den 3 oktober 1958 (jfr arméns avlöningsanslag, p. 9) föreslår civilförvaltningen, att i enlighet med principerna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal nio ordinarie kontorsbiträdestjänster tillkommer i utbyte mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, nämligen

vid chefens för flottans underofficerare, underbefäl och meniga stab två tjänster;

vid marinkommando Syd (marinkommandostab och gemensamma förvaltningsorgan) fem tjänster;

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

vid marinkommando Nord en tjänst; ävensom

vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar en tjänst.

I anslutning härtill bör enligt civilförvaltningen tillkomma tio biträdestjänster i befordringsgång i utbyte mot samma antal ordinarie tjänster i Ao 5, nämligen

vid marinstaben två tjänster;

vid marinkommando Ost fyra tjänster;

vid Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår två tjänster;

vid sjökrigshögskolan en tjänst; ävensom

vid marinens skolor på Berga en tjänst.

6. överföringar från sakanslag m.m. Med anledning av Kungl. Maj:ts den 27 juni 1957 lämnade uppdrag (jfr prop. 1959: 1, bil. 6, p. 19) har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 9 augusti 1958 föreslagit, att de i sammanställningen upptagna tjänsterna skall överföras från sakanslag till avlöningsanslag. Civilförvaltningen räknar med att överföringen kommer till stånd.

7. Övriga personalförändringar m. m. Antalet fänrikar beräknas av civilförvaltningen i enlighet med uppgifter från chefen för marinen till 64, vilket innebär en ökning med 7 fänrikar i förhållande till innevarande budgetår.

I enlighet med uppgifter från chefen för marinen beräknar civilförvaltningen medelsbehovet för arvoden till tillsynsmän vid befästningar m. m. vid kustartilleriförsvaren till 313 850 kronor för budgetåret 1959/60, innebärande en minskning med 900 kronor i jämförelse med för motsvarande ändamål för innevarande budgetår anvisade medel.

Chefen för marinen föreslår, att de medel som beräknas för arvoden för tillsynsmän för marinens kustbevakning in. in. för nästa budgetår uppräknas med tillhopa 3 650 kronor, ökningen föranledes av den fortgående spridningen av materielen. Civilförvaltningen tillstyrker marinchefens förslag.

Under innevarande budgetår utgår två arvoden om 1 200 kronor vartdera till ledare för specialkurs i krigsfartygskonstruktion vid teknisk högskola. Marinchefen föreslår med tillstyrkan av civilförvaltningen, att ifrågavarande arvoden höjes till 1 500 kronor vartdera.

Medelsbehovet för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstalter och skolor beräknas av marinchefen för nästa budgetår till i avrundat tal 484 000 kronor. Medelsbehovet har beräknats på grundval av den från och med den 1 januari 1958 gällande timtaxan. Med hänsyn till anslagsbelastningen under budgetåret 1957/58 föreslår civilförvaltningen, att medelsbehovet beräknas till oförändrat 450 000 kronor. En av chefen för marinen väckt fråga rörande

103 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ar 1950

timarvodet för undervisning i teoretiskt läroämne vid kustartilleriets instruktörsskola anser civilförvaltningen icke böra tagas upp i förevarande sammanhang utan lämpligen i samband med pågående översyn av timlärarkungörelsen.

Medelsbehovet till civila lärare för underbefälsutbildning beräknas av marinchefen för nästa budgetår i avrundat tal till 279 000 kronor, innebärande en ökning med 84 000 kronor. Medelsbehovet har beräknats på grundval av den från och med den 1 januari 1958 gällande timtaxan. ökningen betingas enligt marinchefen av höjda timarvoden, ökat antal läsavdelningar vid Karlskronaskolorna, tillkomsten av särskild utbildning för sjukvårdare, omläggning av stampersonalens vid kustartilleriet utbildning samt av ökat antal elever i instruktörsskolorna. Civilförvaltningen beräknar för ifrågavarande ändamål ett belopp av 275 000 kronor, innebärande en ökning med 80 000 kronor.

Enligt särskilda specifikationer beräknar civilförvaltningen dels merkostnaderna för tjänstetidsbefordran under budgetåret 1959/60 till 92 318 kronor, dels merkostnaderna under samma budgetår till följd av de vikariatslöner för löjtnanter m. fl. som tillkommit efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1958: 158 till 270 242 kronor, dels ock merkostnaderna för andra lönegradsförändringar som ägt rum efter förslag i samma proposition till 172 111 kronor.

Ersättningarna för avlöningskostnader på statens isbrytarfartyg beräknas av civilförvaltningen för budgetåret 1959/60 till 760 000 kronor, innebärande en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 260 000 kronor.

Genom beslut den 14 juni 1957 föreskrev Kungl. Maj :t, att chefen för Gotlands kustartilleriförsvar skulle ha att svara för de marina be v åkning suppgift er na på Gotland. Samtidigt medgav Kungl. Maj:t, afl den beställning för kommendörkapten av 2. graden vid flottan vilken enligt tidigare organisation varit avsedd för Gotlands marindistriktsstab tills vidare finge tas i anspråk för att under kustartilleriförsvarschefen handlägga marina bevakningsuppgifter på Gotland. Ifrågavarande officer biträdes av en pensionerad underofficer i A: 16, uppförd på personalförteckning för Gotlands kustartilleriförsvar. Båda dessa befattningshavare må tills vidare vara stationerade i Visby. Kungl. Maj:t har uppdragit åt chefen för marinen att i militärorganisatoriskt underlag för budgetåret 1959/60 avgiva slutligt förslag rörande de marina bevakningsuppgifterna på Gotland.

I särskild skrivelse den 12 juni 1958 har chefen för marinen föreslagit, att nuvarande provisoriska organisation alltjämt skall förbli gällande. Över marinchefens förslag bär försvarets civilförvaltning och statens organisationsnämnd avgivit yttranden. Statens organisationsnämnd, som påbörjat organisationsundersökningar vid Gotlands kuslartilleriförsvar och

104 Kungl. \Iaj:ts proposition nr i 10 år 195!)

ännu icke är beredd att avge sina slutliga synpunkter på ifrågavarande organisation, finner det naturligt, att den sjöofficer vars främsta uppgift är att biträda kustartilleriförsvarschefen inom bevakningsorganisationen är placerad i Fårösund. Organisationsnämnden delar den av civilförvaltningen framförda synpunkten, att underofficerens arbetsuppgifter bör kunna omhändertagas av personal vid kustartilleriförsvarets stabs- och förvaltningsorgan.

Departementschefen

Till en början upptar jag till behandling frågan om ändringar i marinens f redsorganisation.

Flottans utbildning i land bedrives för närvarande — förutom vid sjökrigshögskolan och sjökrigsskolan -— vid marinens skolor på Berga (Bergaskolorna), Flottans skolor i Karlskrona (Karlskronaskolorna) och Flottans skolor i Göteborg (Göteborgsskolorna). För vissa avvecklingsuppgifter finns vidare i Stockholm flottans kaserner på Skeppsholmen. Enligt principbeslut vid 1958 års B-riksdag skall flottans kaserner på Skeppsholmen och Göteborgsskolorna indragas från och med budgetåret 1959/60.

I det föregående har redovisats marinchefens förslag rörande verkställandet av de beslutade indragningarna. I korthet innebär förslagen följande. Huvuddelen av verksamheten vid flottans kaserner förutsättes i enlighet med tidigare planer efterhand skola överföras till Bergaskolorna och till det projekterade örlogsvarvet på Muskö. Någon tidsplan för utflyttningarna anser sig chefen för marinen ej kunna lämna. Verksamheten vid flottans kaserner föreslås därför skola överföras till Stockholms örlogsvarv, där en kasernsektion tillkommer. I samband härmed kan smärre besparingar göras beträffande annan personal än militär och civilmilitär personal på aktiv stat. Flertalet utbildningskurser vid Göteborgsskolorna föreslås omgående skola flyttas till Karlskrona. Undantag göres endast för min- och sveputbildningen som avses framdeles skola överföras till Berga eller eventuellt till Karlskrona. Tills vidare förutsättes denna utbildningsgren kvarligga i Göteborg. Även sedan all utbildningsverksamhet flyttats från Göteborg erfordras enligt marinchefen förläggningsutrynnne in. in. vid Göteborgsskolornas kaserner för bland annat personal tjänstgörande vid Göteborgs örlogsvarv. Chefen för marinen föreslår, att i samband med Göteborgsskolornas indragning en kasernsektion inrättas vid Göteborgs örlogsvarv. I samband med indragningen kan vissa mindre besparingar beträffande civil personal göras.

För egen del har jag funnit det angeläget att verksamheten vid flottans kaserner i Stockholm liksom vid Göteborgsskolorna så snart som möjligt överföres till andra utbildningsanstalter. Behov av utbyggnad av anläggningarna vid Berga har anmälts. Lokaltillgången på Berga medger således inte att ytterligare verksamhet förlägges dit utan ytterligare investeringar.

105 Kunr/I. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

Jag har därför under hand uppdragit åt chefen för marinen att pröva möjligheterna att lokalisera ytterligare verksamhet till Karlskrona i syfte att dels påskynda bortflyttningen av verksamheten från Skeppsholmen och Göteborg dels minska behovet av investeringar på Berga. Marinchefen har meddelat att dessa undersökningar visar att möjligheter finns att under budgetåret 1959/60 dels flytta de delar av furirskolan som nu är förlagda till Berga till Karlskrona dels överföra min- och sveputbildningen från Göteborg till Karlskrona och, till en mindre del, till Berga. Furirsutbildningen blir härvid i sin helhet förlagd till Karlskrona. De angivna omflyttningarna gör det möjligt att under budgetåret 1959/60 helt upphöra med utbildningsverksamheten vid Göteborgsskolorna. Jag förutsätter att så sker. Vidare friställes vissa lokaler på Berga. Detta bör göra det möjligt att till Berga överföra en del av verksamheten från Skeppsholmen. Marinchefen har slutligen övervägt möjligheterna att flytta underofficersskolan från Berga till Karlskrona. Undersökningarna har visat, att vissa förutsättningar föreligger för att förflytta i varje fall huvuddelen av underofficersskolan till Karlskrona. Chefen för marinen har emellertid förklarat sig icke vara beredd att ta ställning i fråga om underofficersskolans förflyttning i avbidan på färdigställandet av förslag till materielplaner för marinen och lösandet av därmed sammanhängande organisationsfrågor.

Då teleskolan, som redan nu organisatoriskt ingår i Bergaskolorna, icke lämpligen synes böra förläggas till annan plats än Berga och en bortflyttning av underofficersskolan medför att undervisnings- och förläggningslokaler friställes på Berga i sådan omfattning att teleskolan synes kunna förläggas dit utan nybyggnad, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt möjligheterna att flytta underofficersskolan. Jag förutsätter, att marinchefen låter ytterligare utreda denna fråga.

Behovet att utnyttja Skeppsholmen sammanhänger i betydande omfattning med verksamheten vid Stockholms örlogsvarv. I årets statsverksproposition har jag framlagt förslag rörande utbyggnad av örlogsvarvet på Muskö under en sexårsperiod, omfattande budgetåren 1959/65.

Av vad jag nu anfört framgår att viss personal åtminstone under de närmaste åren kommer att vara förlagd till Skeppsholmen. Även Göteborgsskolornas kaserner torde i viss omfattning behöva tas i anspråk som förläggning framgent. Då förbanden flottans kaserner på Skeppsholmen och Göteborgsskolorna enligt riksdagens beslut skall utgå från och med budgetåret 1959/60, måste kvarvarande personal in. in. administreras i annan ordning. Chefen för marinen har föreslagit att detta skall ske genom inrättande av kasernsektioner vid Stockholms och Göteborgs örlogsvarv. Del torde ankomma på Kungl. Maj:t att pröva denna fråga liksom frågan om personalbehovet för dylika administrationsorgan. Vid anslagsberäkningarna för nästa budgetår utgår jag från att personalindragningar skall kunna ske åtminstone i den omfattning chefen för marinen angivit. Jag för-

106 Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

utsätter, att Kimgl. Maj:t skall äga befogenhet att vidtaga erforderliga ändringar i marinens personalförteckningar i anslutning till indragningen av ifrågavarande förband.

Frågan om utnyttjandet av friställda lokaler torde få övervägas ytterligare. Jag vill erinra om att föredragande departementschefen vid anmälan av propositionen 1953: 200 räknat med att en särskild kommitté skall tillsättas för att pröva frågan om utnyttjande av lokaler som friställes i samband med utflyttningen av Stockholms örlogsbas.

I det föregående har jämväl redovisats resultaten av den utredning som på Kungl. Maj :ts uppdrag utförts rörande begränsningar och rationaliseringar i administrationen inom kustartilleriets fredsorganisation. Syftet med denna utredning borde, enligt vad jag uttalade till propositionen 1958: DO, vara att genom dylika begränsningar uppväga merkostnaderna för bibehållande av Härnösands kustartillerikår, som ifrågasatts till indragning. Särskilt borde prövas möjligheterna att reducera Älvsborgs kustartilleriregemente till skolförband. Den verkställda utredningen har visat att en dylik reduktion bland annat av beredskapsskäl inte bör ske. Utredningen har i stället inriktats på att genom vissa jämkningar i utbildningsorganisationen åstadkomma effektivaste möjliga utnyttjande av den militära personalen. I anslutning härtill föreslås ny indelning av kustartilleriets fredsförbund. Till dessa förslag tar jag inte ställning i detta sammanhang. Vidare har framlagts personalplaner för kustartilleriet. Enligt dessa föreligger visst behov av militär personal utöver befintliga stater, ehuru viss minskning av behovet redovisas i jämförelse med tidigare beräknat behov. Med undantag för enstaka jämkningar i underofficers- och underbefälsstaterna, till vilka jag återkommer, är jag emellertid ej beredd föreslå några ändringar beträffande kustartilleriets militära personal. Frågan om begränsningar och rationaliseringar av administrationspersonalen vid kustartilleriets förband torde ägnas fortsatt uppmärksamhet vid organisationsundersökningar. Jag vill erinra om att dylika undersökningar för närvarande pågår beträffande Gotlands kustartilleriförsvar.

Jag övergår härefter till de i civilförvaltningens anslagsäskanden redovisade förslagen.

Beträffande marinen är osäkerheten rörande den framtida organisationens inverkan på personalbehovet påfallande. Jag anser därför att för nästa budgetår stor försiktighet måste iakttagas i fråga om förändringar i personalstaterna. De förändringar jag det oaktat anser mig böra föreslå sammanhänger i allmänhet med rationaliseringsåtgärder eller tidigare beslutade omläggningar.

1. Några personalförändringar beträffande marinstaben kan jag inte tillstyrka. Till förslagen beträffande,- marinförvaltningen har jag tagit ställning vid anmälan av ämbetsverkets avlöningsanslag i årets statsverks-

Kungl. \Iaj:ts proposition nr 110 år 1959 107

proposition. I enlighet med vad där förutsatts torde en kapten i Ao 21 vid flottan utgå.

Framlagda förslag rörande organisationen av personalredovisningen vid flottan och personalorganisationen vid CUM kan jag i huvudsak biträda. Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut rörande organisationens närmare utformning. I detta sammanhang räknar jag med att t jänster inrättas för två kontorsbiträden i Ao 5, en maskintekniker i Ae 12, en liålkortstekniker i Ac 10, en kontorist i Ae 9 och två kanslibiträden i Ae 7. Av tjänster, uppförda på personalförteckning, bör utgå en för kanslibiträde i Ag 7 och fyra extra tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. För CUM bör vidare få ianspråktagas två förvaltarbeställningar i Ao 17, som enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 februari 1958 icke må återbesättas vid uppkommande ledighet. I anslutning härtill torde två flaggunderofficersbeställningar i Ao 13 vid flottan, som för närvarande utnyttjas vid CUM, indragas från och med nästa budgetår. Förslaget om överföring av en arvodesbefattning för underofficer föranleder ingen erinran från min sida. Däremot kan jag inte tillstyrka den föreslagna uppflyttningen av en kommendörsbeställning från Bo 3 till Bo 4.

2. Marinchefens förslag att utnyttja en beställning för kommendörkapten av 1. graden för marinattaché i Bonn kan jag, såsom framgår avvad jag anfört vid anmälan av försvarsstabens avlöningsanslag, inte biträda. Beställningen, som tills vidare bör bibehållas på personalförteckning för flottan, torde i stället få utnyttjas för försvarsstabens planeringssektion.

I anslutning till att vissa beställningar för mariningenjör tillkommer torde — i enlighet med vad som förutsatts i propositionen 1955: 110, s. 42 — fem flaggunderofficersbeställningar i Ao 13 vid flottan indragas samt fyra beställningar för underofficer av 2. graden i Ao 11, varav tre vid flottan och en vid kustartilleriet, vakanthållas.

Tre beställningar för övertaliga underofficerare i Ao 13/11 torde planenligt utgå från och med nästa budgetår. Däremot är jag, i avbidan på underlag för bedömande av flottans personalbehov på längre sikt, icke beredd föreslå inrättande av motsvarande antal beställningar för högbåtsman.

Beträffande underbefälsbeställningar i Ao 11 föreslår jag för nästa budgetår inrättande av 30 dylika beställningar vid flottan och 10 vid kuslartilleriet i utbyte mot samma antal beställningar för högbåtsman i Ao 9 och överfurir i Ao 9.

Slutligen tillstyrker jag, att vid marinintendenturkåren en beställning för kapten i Ao 21 ntbytes mot beställning för kommendörkapten av

2. graden i Ao 23.

Härutöver kan jag icke tillstyrka några personalförändringar med anledning av de under denna punkt redovisade yrkandena.

3. Med anledning av under denna punkt redovisade yrkanden är jag

108 Kungl. Mai:ts proposition nr 110 år 195!)

icke beredd föreslå några förändringar i vidare mån än att jag — under hänvisning till vad jag anfört i det föregående — tillstyrker inrättandet av fem beställningar för mariningenjör i Ao 19 och fyra beställningar för mariningenjör i reglerad befordringsgång. Under hand har jag inhämtat, att en underofficer för vilken beräknats mariningenjörsbeställning tills vidare avbrutit utbildningen.

4. Vid beräkningen av förevarande anslag torde hänsyn tagas till under denna punkt redovisade personalförändringar, som blivit eu följd av den beslutade provisoriska organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar.

5. Jag anser mig numera kunna tillstyrka att en cldartjänst i Ae 7 vid KA 5 utbytes mot en tjänst för reparatör i Ae 8.

Förslaget att inrätta tre extra ordinarie tjänster för maskinist vid Stockholms kustartilleriförsvar kan jag biträda; i förevarande sammanhang tar jag emellertid inte slutlig ställning till tjänsternas lönegradsplacering. I fråga om Stockholms kustartilleriförsvar räknar jag vidare med föreslagen indragning av tre båtbefälhavartjänster i Ag 12.

I enlighet med civilförvaltningens förslag räknar jag med utbyte av två kontoristtjänster i Ao 9, en vid Hemsö och en vid Gotlands kustartilleriförsvar, mot kanslibiträdestjänster i Ae 7.

Beträffande förändringar i fråga om tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 och tjänster i reglerad befordringsgång för biträdespersonal har jag inte funnit anledning till erinran mot civilförvaltningens förslag.

I övrigt räknar jag inte med några förändringar under denna punkt.

6. Mot föreslagna överföringar från sakanslag till förevarande anslag har jag icke någon erinran.

7. Medelsbehovet för tillsynsmän vid befästningar, arvoden för marinens kustbevakning och timarvoden till lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstalter och skolor beräknar jag i överensstämmelse med vad civilförvaltningen föreslagit. För civila timlärare för underbefälsutbildning och avlöningar till fänrikar räknar jag med ökade medelsbehov om 50 000 kronor respektive 155 000 kronor.

Föreslagen höjning av arvoden till specialföreläsare vid teknisk högskola kan jag inte tillstyrka.

Vid anslagsberäkningarna beaktar jag övriga av civilförvaltningen under denna punkt anmälda kostnadsförändringar i den mån dessa inte kan antas ha påverkat belastningen redan under förfluten del av innevarande budgetår.

Övervägande skäl talar enligt min mening för att den sjöofficer, som biträder chefen för Gotlands kustartilleriförsvar med marina bevakningsuppgifter på Gotland, skall vara placerad i Fårösund. I detta sammanhang räknar jag med att en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i A: 16 vid Gotlands kustartilleriförsvar indrages,

Kuiifll. Muj:ts proposition nr Ilo år 1959

109 I detta sammanhang torde slutligen få anmälas en fråga rörande beställningen som chef för Stockholms örlogsvarv. Denna beställning är för närvarande uppförd på personalförteckning för flottan och redovisad som militär beställning. Vid anmälan av frågan om örlogsvarvens organisation i propositionen 1944: 160 förutsatte emellertid föredragande departementschefen att befattning som chef för örlogsvarv skulle kunna besättas med såväl militär som civilmilitär eller civil innehavare. Då numera civilmilitär person förordnats som chef för Stockholms örlogsvarv bör beställningen för varvschef med oförändrad lönegradsplacering överföras från flottans personalförteckning till personalförteckning för varvet och avses för militär, civilmilitär eller civil innehavare i enlighet med vad som förutsatts i förenämnda proposition.

För budgetåren 1954/59 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att — såvitt nu är i fråga — i avseende å de under marinens allmänna avlöningsanslag redovisade militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av vikariatslöneförordnanden, vakantsättningar in. in. — som betingas av övergången till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning (prop. 1954: 110; SU 1954: 134; rskr. 1954:320). Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att under budgetåret 1959/60 vidtaga motsvarande åtgärder, såvitt rör personal som avlönas från förevarande anslag.

1 enlighet med vad jag föreslagit i årets statsverksproposition (bil. 6, p. 34) torde under förevarande anslag beräknas medel för ekiperingsersättningar till personal som avlönas under anslaget. Vid anmälan av frågan om försvarets personalvårdsorganisation i del föregående har jag vidare räknat med en minskning av 120 000 kronor under förevarande anslag i anslutning till att kostnaderna för tjänster in. in. avsedda för personalvårdsorganisationen överföres till särskilt anslag.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar in. in. vid marinen samt med ledning av belastningen på marinens avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1959/60 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 54 900 000 (+ 1 400 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbef att ningar 690 000 (+ 20 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj: t, 725 000 (+ 5 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinaric personal 22 600 000 (+ 1 600 000) kronor;

Rörligt tillägg 11 910 000 (+ 400 000) kronor;

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter 525 000 (+ 525 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 100 000 (±0) kronor;

Ersättning för avlöningskostnader på statens isbrytarfartyg 600 000 (+ 100 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 90 650 000 (+ 3 850 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i vederbörliga personalförteckningar för marinen, som föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl. Maj:ts brev den 15 augusti 1958 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av marinens personalförteckningar för budgetåret 1958/59;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å staterna för militära och civilmilitära kårer vid marinen vidtaga provisoriska åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående förordat;

d) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 54 900 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes-

befattningar, förslagsvis .............................. 690 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 725 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................. 22 600 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................. 11 910 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................. 525 000

Summa kronor 91 350 000 Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ...... 100 000

Ersättning för avlöningskostnader på statens is-

brytarfartyg ............................................... 600 000

Nettoutgift kronor 90 650 000

Kungl. Maj:is proposition nr 110 dr 1959

e) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 90 650 000 kronor.

[8] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl.

Anslag Nettoutgift

1957/58 .............................. 90 300 000 104 335 352

1958/59 (statsliggaren s. 258) 108 200 000 1959/60 (förslag) .................. 113 000 000

1 årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 95) har Kungl. Maj:t föreslagit att riksdagen, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1959/60 beräkna ett förslagsanslag av 112 000 000 kronor.

Beträffande de grunder, som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag anfört därom i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Yrkand e n

Försvarets civilförvaltning (skr. ie/o och 3/io 1958) föreslår i anslutning till yrkanden av chefen för flygvapnet in. fl. vissa personalförändringar in. in. vid flygvapnet.

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. 11. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

1. Förändringar beträffande 1'lygstaben Chefen för flygstaben Bo 4 med avlöningsförstärkning — Bo 5 .........

Operationsavdelningen 1 kapten Ao 21 ........................... 22 884

Underrättelseavdelningen

1 överstelöjtnant eller major Ao 26/

23 .......................................... 27 499

2 kaptener Ao 21 ........................ 45 768

1 pensionerad officer A: 24 ......... 11 292

1 tolk Ae 19 .............................. 20 644

T e 1 e a v d e 1 n i n g e n

1 kapten Ao 21 ........................... 22 884

1 fanjunkare Ao 13 .....................

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål kanslibiträde Ae 7 .........

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 iir 1959

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

8—9159 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 110

114 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m.fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist Ae 9 .................................... —

Förband och skolor 9 befattningar för pensionerad officer A: 24 .............................. 91 998

5 överfurirer Ao 9 ..................... 56 110

5 förste mästare Ao 14 ............... 73 570

11 vaktmän Ag 8 ........................ 117 260

3 kaptener Ao 21 ..................... 65 112

3 fanjunkare Ao 13 .................. 41 730

1 verkmästare Ao 16 .................. 16 444

4 tekniska biträden Ag 7 — Ae 7 ...

52 tekniska biträden Ag 5 — Ae 5 ...

8 tekniska biträden Ag 7 ............ 81 072

40 tekniska biträden Ag 5 ............ 365 040

20 fanjunkare Ao 13 .................. 278 200

10 sergeanter Ao 11...................... 124 540

6. Personal för markstridsutbildningen

1 kapten Ao 21 ........................ 22 884

19 överfurirer Ao 9 ..................... 213 218

19 furirer Ae 7/8 ........................ 170 297 7

+ 1 312 914

+ 406 399

7. Personalförändringar vid krigsflygskolan (F 5)

1 kapten Ao 21 ........................... 21 704

1 fanjunkare Ao 13 — förste verkmästare Ao 17 ........................ 3 476

3 flygtekniker Ao 10 -— förste mästare Ao 14 .............................. 8 652

2 flvgtekniker Ao 10 — mästare Ao

12 .......................................... 2 664

1 förrådsman Ae 7 (civilförvaltningen: Ag 7) .............................. 10 134

1 flygingenjör av 1. graden Ao 23 ... 24 262

1 driftingenjör Ae 19 .................. 19 426

4 flygläkare av 2. graden Ao 17/13...

1 sjukvårdsbiträde Ae 2/3 ............ 8 031

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1959

2 majorer Ao 23 vid F 11 och F 12 48 524

1 överstelöjtnant eller major Ao 26/

28 vid FKHS ........................ 27 41)9

116 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

2 löjtnanter (i intendenturbefatt-

ning) Ao 17/13 vid FF och F 7 ... —

19 förvaltare (intendenturförråds-

tjänst) Ao 15 — Ao 17 ............ — 12

20 förvaltare (signaltjänst) Ao 15—- Ao 17 ....................................

12. Förändringar i övrigt beträffande teknisk personal

3 verkstadsöveringenjörer ABp 26

— Bp 1 ..............................

3 mästare Ao 12 — verkmästare Ao 16 (civilförvaltningen: utbyte

av 1 beställning) .................. 3 282

3 förste mästare Ao 14 (civilförvaltningen: 1 förste mästare Ao 14) ................................. 14 714

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

117 Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa 1 flygdirektör av 2. graden Ao 24 —

1 verkmästare Ao 16 ...............

3 flygingenjörer av 1. eller 2. graden Ao 23/21 (civilförvaltningen: 1 flygingenjör Ao 23/21) ... 22 983

18 flygdirektörer av 2. graden Ao 24 — flygdirektörer av 1. graden

Ao 26 ................................. —

250 flygtekniker Ao 10 — förste

flygtekniker Ao 12 ...............

13. Förändringar beträffande trafikle-

darpersonal

Samtliga trafikledare överföres till

civilmilitär anställningsform ... —

6 stabstrafikledare Ae 23 -— Ao 23 19 förste trafikledare Ae 21 — Ao 21 —

1 förste stabstrafikledare Ao 26 (civilförvaltningen : Ae 24) ......... 26 712

2 trafikledare Ae 17 vid F 4 och

F 10 .................................... 34 772

18 trafikledare Ael7 — Ae 19 ......

1 trafikledare Ael7 vid CVA ...... 17 386

2 förste trafikledare Ae 21 ......... 43 408

4 trafikledare Ae 17 .................. 69 544

14. Förändringar i övrigt beträffande

viss personal vid förbanden in. in.

Förrådspersonal 18 förrådsmästare Ae 12 — Ae 13

(drivmedelsförråd) ..................

18 förrådsförmän Ae 9 — Ae 11

(flygsäkerhetsmaterielförråd) ...

1 förrådsman Ae 7 vid F 4 (civilförvaltningen: Ag 7) ............... 10 134

1 förrådsman Ae 7 vid F 7 (civilförvaltningen: Ag 7) ............... 10 134

+ 40 979

+ 191 822

118 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

119 Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

2 ekonomibiträden Ae 2/3 med halvtidstjänstgöring vid F 9 och F 13 .................................... 8 031

Övrig personal

1 driftingenjör Ae 19 vid F 11 ...... 19 426

1 lärare i gymnastik och idrott Ae

18 — Ae 19 vid F 20 ............... 1 046

19 sjukvårdsförmån Ae 9 — Ae 11 19 hundgårdsförmän Ae 8 — Ae 9

+ 131 748

15. Förändringar i övrigt

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid fasta ut-

bildningsanstalter och skolor ...... 45 000

Arvoden till civila lärare för under-

befälsutbildning ........................ 37 000

Ändrad förberedande utbildning för

fältflygarelever ........................ 145 000

Arvoden till observationspersonal i

väderlekstjänst ........................ 11 000

Flygtilläggg m. m...................... 220 000

+ 458 000

16. Omräkning

Omräkning med hänsyn till ändrad lönegradsplacering enligt proposition 1958:158 ........................ 164 298

Tjänstetidsbefordran .................. 97 205

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter ........................... 690 000

Avlöningar till viss personal i verk-

stadsdrift ..............................

Omräkning i övrigt .....................

30 000 36 596

+ 884 907

Motiv

Chefen för flygvapnet framhåller att flygvapnets personalorganisation, vilken huvudsakligen är grundad på 1948 års försvarsbeslut, endast i ringa utsträckning fått anpassas till den snabba tekniska utvecklingen under den senast förflutna tioårsperioden. Till följd härav har ackumulerade

120 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

personalbrister uppkommit, vilka är särskilt framträdande beträffande flygstaben samt luftbevaknings-, stridslednings-, flygsäkerhets-, tele- och markstridsutbildningsorganisationerna.

Flygvapenchefen erinrar vidare om att den försvarsorganisation (alternativ Adam enligt överbefälhavarens förslag), som i huvudsak ligger till grund för 1958 års försvarsbeslut, förutsätter utökade personalstater. Med hänsyn till den tekniska utvecklingen erfordras mer personal vid flygvapnet. För att tillgodose dessa krav har flygvapenchefen funnit det nödvändigt att inom den av överbefälhavaren angivna kostnadsramen för flygvapnet göra en förskjutning från materielanslag till bland annat avlöningsanslag. Avvägningen av avlöningskostnaderna mot övriga kostnader har gjorts med utgångspunkt i de personalplaner, som redovisats i de senaste årens militärorganisatoriska underlag, varvid dock föreliggande rekryteringsmöjligheter beaktats.

För nästa budgetår har chefens för flygvapnet yrkanden — i avvaktan på resultaten av dels pågående långsiktsplanering, vari även innefattas utarbetande av en personalplan, dels ock statens organisationsnämnds nyligen påbörjade undersökningar av stabs- och förvaltningstjänsten vid flygvapnets förband — enligt flygvapenchefen inskränkts att avse endast de mest angelägna av de personalförändringar, som även framdeles bedömes erforderliga.

1. Förändringar beträffande flygstaben. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juli 1957 prövas sedan den 1 oktober 1957 försöksvis en ny organisation för flygledningen. Den nya organisation, som bland annat har till syfte att så långt möjligt minska behovet av personalökningar inom flygstaben, innebär i huvudsak, att luftbevakningsinspektionens stab upplösts och personalen överförts till olika avdelningar inom staben, att en planeringsavdelning och en underrättelseavdelning tillkommit samt att inspektören för luftbevakningen erhållit utökade arbetsuppgifter.

I äskandena för nästa budgetår återkommer flygvapenchefen till ett flertal av de förslag beträffande flygstaben som framförts tidigare men icke vunnit bifall (jfr senast prop. 1958: 110, s. 432—437 och 467) samt föreslår härutöver vissa andra personalförändringar.

Chefen för flygvapnet upptager ånyo frågan om löneställningen för chefen för flygstaben och föreslår därvid, att beställningen för flygstabschef placeras i Bo 5, vilken lönegrad jämväl föreslås för eskadercheferna (jfr punkt 3). Civilförvaltningen, som liksom föregående år anser att denna fråga icke kan bedömas annat än i samband med en allmän översyn av löneställningen för högre chefstjänster, räknar icke med bifall till förslaget.

Flygvapenchefen föreslår ånyo att för operationsavdelningen inrättas en kaptensbeställning i Ao 21. Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt förslaget.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

121 För den försöksvis organiserade underrättelseavdelningen har genom beslut av 1958 års B-riksdag inrättats en tjänst för assistent i Ae 17. Chefen för flygvapnet framhåller nu, att erfarenheterna av försöksorganisationen visar, att personalen vid ifrågavarande avdelning icke är tillräcklig. Med hänsyn till underrättelsetjänstens stora betydelse är det angeläget, att det nuvarande provisoriet upphör och att en underrättelseavdelning tillkommer vid flygstaben. För avdelningen bör från och med nästa budgetår tillkomma följande nya beställningar och tjänster, vilka jämväl äskades för budgetåret 1958/59, nämligen för en överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 23, två kaptener i Ao 21, en officer i arvodesbefattning i A: 24 samt en tolk i Ae 19. Civilförvaltningen räknar med den föreslagna utbyggnaden av personaluppsättningen för underrättelsetjänsten.

Flygvapenchefen föreslår ånyo, att en beställning för kapten i Ao 21 tillkommer vid telea v del ningen (tidigare signalavdelningen). Liksom föregående år biträder civilförvaltningen förslaget. Däremot räknar ämbetsverket alltjämt icke med det av chefen för flygvapnet upprepade förslaget att inrätta ytterligare en fanjunkarbeställning i Ao 13, avsedd för vaktchef vid teleavdelningens teleprintercentral.

Vidare föreslår flygvapenchefen beträffande förevarande avdelning att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, som enligt beslut av 1958 års B-riksdag tillförts flygstaben och placerats på teleavdelningen, omvandlas till kanslibiträdestjänst i Ae 7. Det föreslagna utbytet anser civilförvaltningen sig icke kunna tillstyrka.

Beträffande organisationsa v delningen upprepar flygvapenchefen förslaget om att för chef för avdelningens byggnadsdetalj inrätta en beställning för alternativt major eller kapten i Ao 23 eller Ao 21. Civilförvaltningen tillstyrker liksom föregående år förslaget.

Vid förevarande avdelning finns en tjänst för personalassistent i Ae 13, vars innehavare biträder med handläggning av rekryterings-, utbildnings- och krigsplaceringsärenden rörande flyglottor. Vid envar av armé- och marinstaberna finns för i stort sett motsvarande arbetsuppgifter en personalassistent i samma lönegrad. I likhet med föregående år föreslår flygvapenchefen, att tjänsten för personalassistent uppflyttas till Ae 19. — Civilförvaltningen, som införskaffat närmare upplysningar om arbetsuppgifterna för de ifrågavarande tre personalassistenterna, framhåller att den nuvarande assistenten vid flygstaben med den arbetsfördelning som för närvarande tillämpas vid denna stab beträffande hithörande ärenden får anses ha en mera självständig och ansvarsfull ställning än personalassistenterna vid de andra staberna. Vid sådant förhållande och i betraktande av att den pågående utbyggnaden av luftbevakningsorganisationen med dess behov av specialutbildade lottor måste ställa särskilda krav på här avsedd befattningshavare, föreslår civilförvaltningen, att den nuvarande personalassistenten vid flygstaben meddelas förordnande att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankommer på tjänsteman i 15 lönegraden.

122 Knngl. Maj:ts proposition nr 110 nr 1959

Flygvapenchefen föreslår ånyo, att en tjänst för kansliskrivare i Ao 10 tillkommer vid organisationsavdelningen för vissa serviceuppgifter i fråga om den ekonomiska förvaltningen in.in. — Civilförvaltningen föreslog föregående år, att såväl vicevärdskapet vid flygvapnets ämbetsbyggnad, för vilket flygvapenchefen då föreslog inrättande av en arvodesbefattning, som förenämnda serviceuppgifter skulle åläggas en befattningshavare, assistent i Ae 15. Civilförvaltningen anser alltjämt en sådan lösning lämplig. Emellertid erinrar ämbetsverket om att flygvapenchefen i annat sammanhang framhållit behovet av en särskild företrädare för driftvärnscentralen inom flygvapnet och att ämbetsverket därvid framkastat tanken på en undersökning rörande möjligheterna att ålägga driftvärnschefen jämväl vicevärdskapet för flygvapnets ämbetsbyggnad. I avvaktan på resultatet av en sådan undersökning är civilförvaltningen icke beredd förorda någon personalförstärkning vid organisationsavdelningen för angivna serviceuppgifter. — 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga har i tredje delen av sitt betänkande tagit upp frågan om arbetskraft vid flygstaben för nyssnämnda serviceuppgifter och därvid föreslagit, att en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i A: 16 tillkommer vid flygstaben för detta ändamål. Serviceuppgifterna bör enligt de sakkunniga icke sammanföras med arbetsuppgifter som vicevärd. De sistnämnda arbetsuppgifterna synes i stället lämpligen kunna samordnas med andra åligganden.

Civilförvaltningen vill alltjämt icke motsätta sig flygvapenchefens ånyo framförda förslag att inrätta en tjänst för gymnastikdirektör i 19 lönegraden vid utbildningsavdelningen.

Chefen för flygvapnet upprepar tidigare framlagda förslag att utöka personalavdelningen med en pensionerad officer i arvodesbefattning i A:24 och en förvaltare i Ao 17. Civilförvaltningen biträder alltjämt förslagen.

Civilförvaltningen tillstyrker i likhet med föregående år de av flygvapenchefen ånyo framförda förslagen att vid flygsäkerhetsavdelningen inrätta en tjänst för förste byråsekreterare i Ae 21 samt utbyta en kanslibiträdestjänst i Ao 7 mot en tjänst för kontorist i Ao 9.

Beträffande pressdetaljen återkommer chefen för flygvapnet till förut framförda förslag om att utbyta den för chef för detaljen avsedda kaptensbeställningen i Ao 21 mot en beställning för major i Ao 23 samt att uppflytta stabsredaktörstjänsten i Ae 19 till 21 lönegraden. Vidare hemställer flygvapenchefen i likhet med föregående år att pressdetaljen ombildas till avdelning. Flygvapenchefens förslag avseende pressdetaljen överensstämmer med vad överbefälhavaren förordat i sin utredning rörande den militära presstjänstens organisation, för vilken redogjorts vid behandlingen av försvarsstabens avlöningsanslag i det föregående. — I yttrande över överbefälhavarens förenämnda utredning tillstyrkte civilförvaltningen, att den för chef för pressdetaljen avsedda kaptensbeställningen omvandlades till

K un fi 1. Maj:ts proposition nr 110 är 195!)

majorsbeställning samt uttalade att frågan om samtliga vid försvaret anställda stabsredaktörers löneställning borde prövas i ett sammanhang. Förslaget att ombilda flygstabens pressdetalj till en avdelning ansåg civilförvaltningen böra upptagas först i samband med slutligt ställningstagande till blivande organisation av flygstaben. Ämbetsverket vidhåller sin sålunda uttalade uppfattning och tillstyrker, att en majorsbeställning för pressdetaljen tillkommer i utbyte mot en beställning för kapten.

Flygvapenchefen föreslår ånyo, att en tjänst i Ao 23 tillkommer vid flygstabens expedition, avsedd för en direkt under chefen för flygstaben lydande säkerhetsinspektör. Liksom föregående år tillstyrker civilförvaltningen, att en dylik tjänst i Ae 21 inrättas.

Chefen för flygvapnet upprepar förslaget att en kontoristtjänst, avsedd för sekreterare åt flygvapenchefen, utbytes mot tjänst för kontorsskrivare. I medelsäskandena för innevarande budgetår ifrågasatte civilförvaltningen om icke innehavaren av förevarande tjänst — därest icke resultatet av en av civilförvaltningen tidigare förordad översyn av löneställningen för handsekreterartjänster vid de högre militära staberna kunde komma under behandling av 1958 års riksdag — borde kunna förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål, som eljest ankommer på tjänsteman i 10 lönegraden. Civilförvaltningen erinrar om att försvarsförvaltningssakkunniga vid sin översyn av de centrala förvaltningarna icke funnit anledning ifrågasätta ändrad löneställning för de kontorister, som bestrider handsekreterargöromål åt cheferna för dessa förvaltningar. Ämbetsverket framhåller emellertid att det — bl.a. med hänsyn till att adjutant icke är placerad hos chefen för flygvapnet — åligger flygvapenchefens handsekreterare att utöver sedvanliga handsekreterarsysslor jämväl förbereda utlandsresor, ordna besök och sammanträden samt biträda vid upprätthållande av kontakt med utländska försvarsattachéer. Med hänsyn härtill anser civilförvaltningen att ifrågavarande tjänst bör ges ett försteg i lönehänseende framför andra liknande tjänster och föreslår därför, att tjänsten uppflyttas från Ao 9 til! Ao 10.

Då biträdespersonal vid flygstabens avdelningar endast tillfälligt kunnat lösgöras från sina ordinarie arbetsuppgifter för placering som handsekreterare åt flygstabschefen, föreslår chefen för flygvapnet att en tjänst för kontorist i Ae 9 tillkommer för ifrågavarande ändamål. Civilförvaltningen, som medgivit att en extra kontorist i Ag 9, avsedd för handsekreterare åt chefen för flygstaben, får finnas anställd under innevarande budgetår, bär intet att erinra mot förslaget.

Civilförvaltningen kan alltjämt icke biträda flygvapenchefens upprepade förslag att utbyta den vid flygstabens expedition befintliga tjänsten för kansliskrivare (registrator) i Ao It) mot eu tjänst för förste kansliskrivare i Ao 12.

Vid flygstaben finns tre tjänster för vaktmästare i 7 lönegraden, av vilka

124 Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1959

en före den år 1957 genomförda löneplansrevisionen var placerad i Ca 11 och de övriga två i Ce 10. Med hänsyn till att en av vaktmästarna fortfarande innehar förmansställning föreslår flygvapenchefen att en tjänst för vaktmästare i Ao 7 utbytes mot en tjänst för portvakt i Ao 9. Civilförvaltningen anser sig ej böra biträda förslaget.

Civilförvaltningen tillstyrker däremot av flygvapenchefen framlagt förslag om extraordinariesättning av sju extra tjänster för biträde för skrivoch kontorsgöromål i reglerad befordringsgång.

För tjänstgöring som assistent åt flygöverläkaren har en förste flygläkare i Ao 23 placerats vid flygledningen. Då assistenten i takt med flygmedicinens ökade betydelse erhållit mera kvalificerade och ansvarsfyllda arbetsuppgifter, bör hans löneställning enligt flygvapenchefen omprövas. Flygvapenchefen, som i sammanhanget erinrar om att genom beslut av 1958 års B-riksdag fyra beställningar för flygläkare av 1. graden (flottiljläkare) omändrats till beställningar för förste flygläkare i Ao 23 och fältläkarna vid militärbefälsstaberna placerats i Ao 25, föreslår att ifrågavarande beställning uppflyttas från Ao 23 till Ao 25. I avvaktan på slutligt ställningstagande till försvarssjukvårdens framtida organisation kan civilförvaltningen icke nu biträda förslaget.

Flygvapenchefen upprepar vidare tidigare framfört förslag om att inrätta en tjänst för sjuksköterska i Ae 10 vid flygstaben, avsedd för den till staben knutna medicinska undersökningscentralen (jfr prop. 1958: 110, s. 456). Liksom föregående år tillstyrker civilförvaltningen, att en dylik tjänst i Ae 9 tillkommer.

Vid flygöverläkarens expedition tjänstgör ett kontorsbiträde. Flygvapenchefen framhåller att den flygmedicinska verksamhetens ökade omfattning och betydelse medfört, att högre krav måste ställas på kontorspersonalen hos flygöverläkaren. En tjänst för kontorist i Ae 9 föreslås därför tillkomma i utbyte mot ifrågavarande kontorsbiträdestjänst i Ao 5. Civilförvaltningen anser att kontorsbiträdestjänsten vid flygöverläkarens expedition bör utbytas mot en kanslibiträdestjänst i Ae 7.

2. Förändringar beträffande flygförvaltningen. De av flygvapenchefen framförda förslagen avseende personal vid flygförvaltningen med avlöning från förevarande anslag har redovisats i innevarande års statsverksproposition vid anmälan av flygförvaltningens avlöningsanslag (bil. 6, s.129—130).

3. Förändringar beträffande eskaderstaber. Vid 1956 års riksdag fattades beslut om ny regional ledningsorganisation för flygvapnet. Den nya organisationen, som helt genomförts från och med den 1 oktober 1957, innebär i huvudsak, att eskadercheferna ålagts ansvaret för såväl flygoperationer som bas- och underhållstjänst, jakteskaderchef jämväl för jaktstridsledning och luftbevakning, samt att eskader- och flvgbasområdesstaber sammanslagits (jfr prop. 1956:110, s. 6—13).

Kungl. Mcijits proposition nr 110 år 1959

125 I de militärorganisatoriska underlagen för budgetåren 1956/59 bär flygvapenchefen föreslagit vissa personalförändringar avseende den nya ledningsorganisationen. Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionerna 1956: 110 (s. 191), 1957: 110 (s. 213) och 1958:110 (s. 468) har riksdagen godkänt vissa av de av flygvapenchefen föreslagna förändringarna. Flygvapenchefen återkommer nu till de tidigare framförda förslag, som icke vunnit bifall, samt föreslår härutöver att ytterligare en tjänst tillkommer.

Chefen för flygvapnet föreslår sålunda ånyo att de fyra beställningarna för eskaderchef i lönegrad Bo 4 uppflyttas till Bo 5. I anslutning till vad civilförvaltningen enligt det föregående (jfr punkt 1) anfört beträffande löneställningen för högre chefstjänster, är ämbetsverket alltjämt icke berett biträda den föreslagna förändringen i löneställningen för eskadercheferna.

Flygvapenchefens ånyo framförda förslag att — i utbyte mot tre befattningar för pensionerad officer i B:3 — inrätta tre beställningar för ställföreträdande eskaderchefer, av vilka två i Bo 3 och en i Bo 1 eller Ao 26, tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen. — Enligt beslutad organisation (jfr. prop. 1956:110, s. 6—13) skall chefen för Norrbottens flygbaskår (F 21) tillika vara ställföreträdande eskaderchef vid fjärde flygeskadern, övergångsvis har emellertid innehavaren av den arvodesbefattning i B:3, som tidigare avsetts för chef för det numera indragna norra flygbasområdet, tjänstgjort som ställföreträdande eskaderchef vid ifrågavarande flygeskader. I skrivelse den 8 november 1958 framhåller flygvapenchefen bl.a., att erfarenheterna hittills visat, att befattningarna för ställföreträdande eskaderchef och chef för F 21 icke kan kombineras. Flygvapenchefen, som avser återkomma till denna fråga i samband med att förslag till personalplan för flygvapnet framlägges, framhåller nu, att förenämnda arvodesbefattning tills vidare bör bibehållas. Civilförvaltningen har intet att erinra häremot.

Chefen för flygvapnet upprepar tidigare framförda förslag om att utbyta fyra beställningar för löjtnant i intendenturbefattning mot kaptensbeställningar i Ao 21 samt att inrätta tre beställningar för flygdirektör av 2. graden i Ao 24 för tjänstgöring, en vid envar av andra, tredje och fjärde eskaderstaberna. — Civilförvaltningen anser det alltjämt befogat att för intendenturbefattningarna vid eskaderstaberna avse kaptener och räknar därför med bifall till detta förslag. Vad beträffar de föreslagna ingenjörbcställningarna tillstyrker ämbetsverket inrättande av tre beställningar för flygingenjör av 1. graden i Ao 23.

För budgetåret 1957/58 föreslog chefen för flygvapnet, alt tre beställningar för alternativt major eller kapten i Ao 23 eller Ao 21, avsedda för cheferna för signalavdelningarna vid andra, tredje och fjärde eskaderstaberna, skulle tillkomma. Två av dessa beställningar har hittills inrättats. Flygvapenchefen föreslår nu, all den återstående beställningen för signalav-

126 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

delningschef vid eskaderstab tillkommer från och med nästa budgetår. Vidare upprepar flygvapenchefen förslaget om inrättande av en kaptensbeställning i Ao 21, avsedd för signalofficer vid eskaderstab. Civilförvaltningen tillstyrker förslagen.

För eskaderstaberna (förut flygbasområdesstaberna) finns fem tjänster för driftingenjör i Ag 19 med avlöning från sakanslag. Flygvapenchefen föreslår ånyo, att fyra av dessa tjänster överföres till förevarande anslag och extraordinariesättes samt att den återstående tjänsten indrages. Vidare upprepas förslaget att inrätta en tjänst för fältmästare i Ae 16. Civilförvaltningen biträder förslagen.

Flygvapenchefen föreslår slutligen, att ett biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång med halvtidstjänstgöring från och med nästa budgetår tillkommer vid första eskaderstaben. Biträdet erfordras för telefonväxeln sedan staben för Göteborg—Halmstads försvarsområde, med vilken eskaderstaben tidigare haft gemensam telefonväxel, flyttats till andra lokaler. — Civilförvaltningen biträder förslaget och anmäler, att ämbetsverket medgivit, att ett extra halvtidstjänstgörande biträde för skriv- och kontorsgöromål får finnas anställt under innevarande budgetår för ifrågavarande arbetsuppgifter.

4. Utbyggnad av signalorganisationen m.m. Flygvapenchefen föreslåratt följande personal tillkommer från och med nästa budgetår, nämligen en förvaltare i Ao 15, avsedd för flygstaben, en kapten i Ao 21, avsedd för attack eskaderstaben, samt en kapten i Ao 21, tre fanjunkare i Ao 13, en teleingenjör i Ae 19 och tre överfurirer i Ao 9, avsedda för sektorflottilj stab. Ifrågavarande personal, med undantag för överfurirerna, begärdes jämväl föregående år. Civilförvaltningen tillstyrker samtliga förslag.

5. Luftbevakningens organisation in. m. Chefen för flygvapnet föreslår ånyo att en tjänst för assistent i Ae 15 vid inspektionen för luftbevakningen uppflyttas till Ae 17 (prop. 1958:110, s. 441). Arbetsuppgifterna för ifrågavarande assistent har efter hand utvecklats och torde nu enligt flygvapenchefen i viss utsträckning kunna jämföras med stabsofficerares. Under pågående försök med ändrad organisation av flygledningen (jfr punkt 1) är assistenten placerad vid flygstabens utbildningsavdelning. Hans nuvarande arbetsuppgifter kommer att kvarstå oberoende av vilken organisation som än väljes för flygstaben. Civilförvaltningen biträder förslaget.

Flygvapenchefen upprepar vidare sitt tidigare förslag att utbyta en kanslibiträdestjänst i Ae 7 vid luftbevakningsinspektionen mot tjänst för kontorist i Ae 9 (prop. 1958: 110, s. 441). Kanslibiträdet, som i försöksorganisationen för flygstaben tjänstgör på planeringsavdelningen, handhar numera jämväl diariet för vissa hemliga handlingar. Civilförvaltningen anser att löneställningen för ifrågavarande tjänst bör prövas i samband med att ställning tages till den framtida organisationen av flygstaben.

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1959

127 I fråga om förband och skolor är det enligt flygvapenchefen angeläget att en fortsatt utbyggnad av personalorganisationen kommer till stånd (jfr prop. 1958:110, s. 441). För budgetåret 1959/60 föreslås, att nio arvodesbefattningar för pensionerad officer i A: 24 tillkommer för den optiska luftbevakningen samt att beställningar (tjänster) inrättas för fem överfurirer i Ao 9, avsedda för chefsobservatörer vid radarstationer, fem förste mästare i Ao 14, avsedda för materielmästare vid luftförsvarssektorer, samt 11 vaktmän i Ag 8 (för luftförsvarsanläggningar). Vidare föreslås att beställningar för tre kaptener i Ao 21, tre fanjunkare i Ao 13 och en verkmästare i Ao 16 tillkommer för vissa radarstationer. Civilförvaltningen biträder förslagen.

För luftbevakningen finns i gällande personalförteckning upptagna sammanlagt 57 tjänster för tekniska biträden (4 i Ae 7, 4 i Ag 7, 25 i Ae 5 och 24 i Ag 5). Härutöver bär Kungl. Maj :t medgivit att ytterligare 28 biträden får finnas anställda med avlöning från flygvapnets avlöningsanslag. Då behovet av all denna personal kommer att bli bestående för framtiden, föreslår flygvapenchefen, att de återstående extra tjänsterna, fyra i Ag 7 och 52 i Ag 5, extraordiariesättes. Vidare föreslås att ytterligare 48 tjänster för tekniska biträden, varav åtta i Ag 7 och 40 i Ag 5, tillkommer från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen tillstyrker de föreslagna personalförändringarna.

Flygvapenchefen återkommer vidare till frågan om inrättande av beställningar för underofficerare, avsedda som radarjaktledare (jfr prop. 1958:110, s. 447). För budgetåret 1959/60 föreslås att för detta ändamål tillkommer beställningar för 20 fanjunkare i Ao 13 och 10 sergeanter i Ao 11. Civilförvaltningen biträder jämväl detta förslag.

6. Personal för markstridsutbildningen. För effektivisering av markstridsutbildningen inom flygvapnet föreslår flygvapenchefen ånyo (jfr prop. 1958:110, s. 442) att en kaptensbeställning i Ao 21, avsedd för officer ur armén, tillkommer vid flygstaben. Civilförvaltningen biträder alltjämt förslaget.

Genom beslut vid 1958 års B-riksdag tillkom 19 beställningar för rustmästare i Ao 11, avsedda för specialinstruktörer i spräng- och mintjänst. I sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret 1959/60 återkommer flygvapenchefen till frågan om utökning av antalet trupputbildare vid flygvapnet (jfr proj). 1958:110, s. 442). För nästa budgetår föreslås, alt beställningar för 19 överfurirer i Ao 9 och 19 furirer i Ae 7/8 tillkommer. Civilförvaltningen biträder jämväl dessa förslag.

7. Personalförändringar nid krigsflggskolan (F 5). Föregående år hemställde chefen för flygvapnet, att två kaptensbeställningar skulle tillkomma för F 5, avsedda för lärare i markutbildning (prop. 1958:110, s. 443). Förslaget vann ej bifall. Flygvapenchefen föreslår nu, att eu av förenämnda kaptensbeställningar inrättas från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

128 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

För att omhänderha skötseln av de flygplan, soin erfordras för flygutbildningen vid de båda flygskolorna vid F 5, finns två stationsdivisioner med i princip samma uppbyggnad som markstyrkorna vid flottiljernas divisioner. Den stationsavdelning som handhar flygplanen vid flygskola II (reaflygplan), betjänar omkring 90 flygplan medan flygplanantalet vid flottiljernas divisioner endast är omkring 20. I syfte att möjliggöra en rationell verksamhet vid ifrågavarande stationsdivision har den sedan hösten 1957 försöksvis varit uppdelad på två avdelningar. Då denna organisationsform visat sig lämplig, anser flygvapenchefen, att den bör bibehållas. Uppdelningen av stationsdivisionen på två avdelningar medförde emellertid att vissa arbetsledarbefattningar för teknisk personal måste dubbleras. På grund härav föreslås, att beställningar för en förste verkmästare i Ao 17, tre förste mästare i Ao 14 och två mästare i Ao 12 tillkommer i utbyte mot beställningar för en fanjunkare i Ao 13 och fem flygtekniker i Ao 10. Härutöver föreslås, att en tjänst för förrådsman i Ae 7 inrättas.

Civilförvaltningen, som medgivit att vikariatsersättning må utgå till förenämnda tekniska personal då försöksorganisationen tillämpas, tillstyrker att de föreslagna teknikerbeställningarna inrättas i utbyte mot angivna beställningar i lägre lönegrader. Ämbetsverket har ej heller något att invända mot att en ny tjänst för förrådsman tillkommer men föreslår, att densamma tills vidare upptages såsom extra.

Särskild lärarpersonal för undervisning i tekniska ämnen finns för närvarande icke vid F 5, utan denna undervisning handhas av ingenjörspersonalen vid skolans materielavdelning. Under de senare åren har behovet av teknisk utbildning vid skolan ökat. Flygtidsuttaget har emellertid också vuxit. Dessa förhållanden tillsammans gör det enligt flygvapenchefen nödvändigt att tillföra F 5 särskild teknisk personal för utbildningsverksamheten. Flygvapenchefen föreslår därför, att en beställning för flygingenjör av 1. graden i Ao 23 och en tjänst för driftingenjör i Ae 19 tillkommer för lärare i respektive aerodynamik och flygmaterielkännedom. — Civilförvaltningen tillstyrker förslagen.

Med hänsyn till omfattningen av den flygande personalen vid F 5 föreslår flygvapenchefen, att fyra beställningar för flygläkare av 2. graden i ^.o 17/13 tillkommer. Vidare föreslås med hänsyn till arbetsbelastningen vid F 5:s sjukhus att ytterligare en tjänst för sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 tillkommer.

I avvaktan på slutligt ställningstagande till försvarssjukvårdens organisation är civilförvaltningen icke beredd tillstyrka att de föreslagna läkarbeställningarna tillkommer. Däremot tillstyrker ämbetsverket, som medgivit anställande vid F 5 under viss tid budgetåren 1957/59 av ett extra sjukvårdsbiträde med halvtidstjänstgöring, att en tjänst för sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 inrättas.

I anslutning till förslag från fortifikationsförvaltningen (jfr i det före-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

gående under arméns avlöningsanslag, punkt 8) föreslår flygvapenchefen, att en tjänst för reparatör i Ae 8 tillkommer vid F 5. Vid bifall härtill beräknas antalet kollektivavtalsanställda arbetare kunna minskas med en. Civilförvaltningen kan endast tillstyrka att tjänsten tillkommer såsom extra. Flygvapenchefens förslag att extraordinariesätta två tjänster för förrådsman i Ag 7, avsedda för drivmedelsförrådet vid F 5, kan civilförvaltningen icke biträda.

8. Personalförändringar vid Norrbottens flygbaskår (F21). Chefen för flygvapnet föreslår ånyo, att en majorsbeställning i Ao 23 vid F 21 utbytes mot beställning för överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 23 (jfr. prop. 1958:110, s. 443). — Civilförvaltningen har, sedan numera den regionala ledningsorganisationen vid flygvapnet genomförts, intet att erinra mot förslaget.

Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt flygvapenchefens upprepade förslag att utbyta en kaptensbeställning, avsedd för chef för basbataljonen, mot beställning för major i Ao 23 (jfr prop. 1958: 110, s. 444).

Flygvapenchefen återkommer till frågan om inrättande av kaptensbeställningar för baskompanichefer (prop. 1958: 110, s. 444). Föregående år föreslogs, att två dylika beställningar skulle tillkomma, men förslaget bifölls icke. Med hänsyn till den för flygvapnet angivna kostnadsramen föreslår flygvapenchefen nu att en kaptensbeställning i Ao 21 inrättas för ifrågavarande ändamål från och med budgetåret 1959/60. I detta sammanhang hemställer flygvapenchefen, som tidigare föreslagit viss personalförstärkning för basbataljonen vid F 21 (jfr senast prop. 1958: 110, s. 445), att beställningar tillkommer för tre överfurirer i Ao 9, av vilka två trupputbildare och en sjukvårdare. Civilförvaltningen tillstyrker förslagen.

F 21 ansvarar för stridsledning och luftbevakning inom ett område, som omfattar cirka två femtedelar av landets yta. De stora avstånden medför svårigheter att genomföra utbildningen av främst luftbevakningspersonalen och försvårar också tillsynen av den tekniska materielen i stridsledningsoch luftbevakningsorganisationen. Med nuvarande personaltillgång kan enligt flygvapenchefen nödvändig utbildning och materielvård icke genomföras. Beställningar för en fanjunkare i Ao 13 och en förste mästare i Ao 14 anses härför böra tillkomma. Civilförvaltningen biträder förslaget.

Flygvapenchefen upprepar tidigare förslag att inrätta en tjänst för ekonomibiträde i Ae 2/3 med halvtidstjänstgöring, avsett för viss luftbevakningsanläggning (prop. 1958: 110, s. 456). Civilförvaltningen, som för innevarande budgetår medgivit att ett halvtidstjänstgörande ekonomibiträde i Ag 2/3 får finnas anställt vid förbandet, tillstyrker att en tjänst för dylikt biträde från och med nästa budgetår uppföres på vederbörlig personalförteckning.

Flygvapenchefen upprepar vidare förslaget att inrätta beställningar för två överfurirer i Ao 9, avsedda för signalister vid pejlstation (jfr prop. 9—Öl 59 It i haag till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 110

130 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

1958: 110, s. 444—445). Civilförvaltningen, som föregående år ifrågasatte om icke förevarande personalbehov alltfort kunde tillgodoses genom tillfälligt kommenderad personal, anser sig nu böra biträda detsamma.

Med hänsyn till dels den ökade baseringen till övre Norrland av flygförband från övriga delar av landet, dels ock luftbevakningens utbyggnad har det visat sig vara otillräckligt med en kårläkare vid F 21. Flygvapenchefen hemställer därför att en beställning för flygläkare av 1. graden i Ao 21 tillkommer. Av samma anledning upprepas vidare förslaget att vid F 21 inrätta en tjänst för sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 (prop. 1958: 110, s. 445). Förslaget att inrätta läkarbeställningen kan civilförvaltningen icke tillstyrka. Däremot har ämbetsverket, som för viss tid under innevarande budgetår medgivit anställande av ett sjukvårdsbiträde i Ag 2/3 vid flygbaskåren, icke någon erinran mot förslaget att inrätta en extra ordinarie tjänst för dylikt biträde.

Med anledning av flygvapenchefens ånyo framförda förslag om inrättande av en tjänst för förrådsförman i Ae 9, avsedd för intendenturmaterieltjänsten, (jfr prop. 1958: 110, s. 445) är civilförvaltningen endast beredd tillstyrka, att en tjänst för förrådsman i Ag 7 tillkommer.

Chefen för flygvapnet har ånyo föreslagit, att beställningar inrättas för en flygingenjör av 1. graden i Ao 23 och en verkmästare i Ao 16 (jfr prop. 1958: 110, s. 444). Civilförvaltningen anser sig alltjämt, i avvaktan på resultatet av 1954 års personalkårutredning, icke böra räkna med förslaget att inrätta flygingenjörsbeställningen. Däremot tillstyrker ämbetsverket i likhet med föregående år att den föreslagna verkmästarbeställningen tillkommer.

Antalet mobiliseringsenheter, för vilka F 21 är truppregistrerings- och mobiliseringsmyndighet, är väsentligt större än vid flottiljerna. Erfarenheterna har enligt chefen för flygvapnet visat, att personalförstärkning är erforderlig vid flygbaskårens mobiliseringsavdelning. Flygvapenchefen föreslår därför att en befattning för pensionerad underofficer i A: 16 tillkommer. I avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar vid flygvapnets förband avstyrker civilförvaltningen förslaget.

För vissa arbetsuppgifter för den vid F 21 nyinrättade fjärrskriftscentralen föreslår flygvapenchefen, att en extra tjänst för biträde för skrivoch kontorsgöromål tillkommer. Civilförvaltningen, som för innevarande budgetår medgivit att ett extra biträde för skriv- och kontorsgöromål får finnas anställt för ifrågavarande arbetsuppgifter, har icke något att erinra mot att en extra tjänst för dylikt biträde från och med budgetåret 1959/60 uppföres på flygvapnets personalförteckning för icke-ordinarie personal.

Civilförvaltningen räknar icke med bifall till flygvapenchefens förslag om extraordinariesättning av tjänster för en reparatör i Ag 8, en eldare i Ag 7 och en förrådsman i Ag 7.

9. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Chefen för flygvapnet föreslår ånyo, att en majorsbeställning i Ao 23 tillkommer vid vardera flygkadettskolan (F 20) och Södermanlands flygflottilj (Fil),

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

avsedda för regementsofficer till förfogande hos chefen för F 20 respektive tredje regementsofficer vid F 11 (jfr prop. 1958: 110, s. 445—446). Härjämte hemställer flygvapenchefen att även Kalmar flygflottilj (F 12), som innevarande budgetår omvandlas till nattjaktflottilj, i likhet med den nuvarande nattjaktflottiljen (Fl) tillföres ytterligare en majorsbeställning, avsedd för tredje regementsofficer (jfr prop. 1956: 110, s. 179). Civilförvaltningen tillstyrker förslagen.

Vid flygkrigshögskolan (FKHS) har undervisning i strategi hittills som regel meddelats av deltidstjänstgörande lärare. Vid de övriga försvarsgrenshögskolorna finns däremot heltidstjänstgörande strategilärare (regementsofficerare). I en till överbefälhavaren den 5 juni 1958 överlämnad skrift har försvarets högskoleutredning 1958 föreslagit att, i avvaktan på utredningens slutliga förslag, vissa åtgärder redan nu vidtages för att skapa en enhetlig militär grundsyn på försvarsproblemen. Enligt utredningen är den väsentligaste åtgärden härför en utökad och samordnad undervisning i strategi. Beträffande frågan om lärare vid högskolorna framhålles att det synes oundgängligen nödvändigt att en av de deltidstjänstgörande lärarna i strategi vid FKHS utbytes mot heltidstjänstgörande lärare ur flygvapnet. Överbefälhavaren har överlämnat utredningens skrift till flygvapenchefen och anmodat denne att vidtaga åtgärder för att genomföra utredningens förslag. Flygvapenchefen föreslår med hänvisning till vad sålunda anförts, att en särskild beställning tillkommer för lärare i strategi vid FKHS. Med hänsyn till de krav, som måste ställas på ifrågavarande lärare, bör beställningen enligt flygvapenchefen avses för alternativt överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 23. Civilförvaltningen anser sig böra biträda förslaget.

Flygvapenchefen föreslår ånyo, att två beställningar för löjtnant i intendenturbefattning tillkommer, avsedda den ena för biträdande intendent vid Skaraborgs flygflottilj (F 7) och den andra såsom rekryteringstjänst (jfr prop. 1958: 110, s. 447). Civilförvaltningen anser sig i avvaktan på resultatet av personalkårutredningens arbete samt, vad avser intendenten vid F 7, jämväl statens organisationsnäinnds undersökningar av stabs- och förvaltningstjänsten vid flygvapnets förband icke nu böra räkna med att de föreslagna beställningarna inrättas.

Chefen för flygvapnet återkommer till frågan om ändrad löneställning för förvaltare i intendenturförrådstjänst och signaltjänst (jfr prop. 1958: 110, s. 447) och föreslår, alt 19 respektive 20 förvaltarbeställningar uppflyttas från Ao 15 till Ao 17. Civilförvaltningen anser alltjämt, att frågan om ändrad löneställning för ifrågavarande personal bör upptagas i annat sammanhang.

Från och med budgetåret 1958/59 har 19 beställningar för rustmästare i Ao 11 tillkommit vid flygvapnet (prop. 1958: 158). Flygvapenchefen upprepar nu vissa tidigare framförda förslag om alt utbyta överfurirsbeställningar i Ao i) mot beställningar i Ao 11 (jfr prop. 1958: 110, s. 448). Sålun-

132 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

da föreslås för nästa budgetår, beträffande kategorien trupputbildare, att 19 beställningar för överfurir i Ao 9, avsedda för biträdande stabsunderofficerare vid specialdivision, utbytes mot beställningar för rustmästare i Ao 11 samt, beträffande kategorien signalister, att likaledes 19 överfurirsbeställningar i Ao 9, avsedda för radartroppchefer, utbytes mot beställningar för rustmästare i Ao 11. Civilförvaltningen räknar med bifall till förslagen.

10. Förändringar beträffande personal för den militära väderlekstjänsten. Chefen för flygvapnet föreslår ånyo, att flygstabens väderleksavdelning tillföres en stabsmeteorolog i Ao 23 och tre meteorologassistenter i Ae 11 samt att i samband härmed en tjänst för väderlekstekniker i Ae 10 indrages (jfr prop. 1958: 110, s. 450). Civilförvaltningen biträder alltjämt förslagen.

Vid flygstabens väderleksavdelning finns fyra förste stabsmeteorologer i Ao 24. Dessa tjänstgör som detaljchefer och är i denna egenskap företrädare för olika grenar av militärmeteorologien. Flygvapenchefen föreslår att ifrågavarande fyra beställningar för förste stabsmeteorolog uppflyttas till 26 lönegraden. Civilförvaltningen, som anser att förevarande fråga bör lösas i annat sammanhang, räknar icke med någon förändring beträffande ifrågavarade meteorologers lönegradsplacering.

I flygvapnets krigsorganisation finns befattningar för eskadermeteorologer, vilkas huvudsakliga arbetsuppgifter är att under chefen för den militära väderlekscentralen leda och samordna tjänsten vid eskaderns väderleksorgan samt biträda med meteorologiskt underlag för det operativa planläggningsarbetet inom eskaderstaben. Till följd av ökad övningsverksamhet, skärpta krav på hög beredskap samt tillkomst av alltmer komplicerad utrustning har enligt flygvapenchefen behovet av eskadermeteorologer i fredsorganisationen blivit allt större. Vidare har ökningen av antalet flygbaser föranlett ökat behov av krigsplanläggning i regional instans beträffande väderlekstjänsten. Med hänsyn dels till svårigheterna att rekrytera meteorologpersonal, dels ock till att eskaderineteorologerna även bör utföra viss prognostjänst vid flottiljerna bedömer flygvapenchefen det tills vidare vara möjligt, att befattningar för eskadermeteorolog skall kunna tillkomma utan att nuvarande antal meteorologbeställningar ökas. Då eskadermeteorologerna med hänsyn till arbetsuppgifternas art bör placeras i 23 lönegraden, föreslår flygvapenchefen, att fyra beställningar för meteorolog i reglerad befordringsgång utbytes mot beställningar för eskadermeteorolog i Ao 23. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Flygvapenchefen föreslår ånyo, att 20 beställningar för meteorolog i Ae 19 ordinariesättes (jfr prop. 1958: 110, s. 450). Förslaget biträdes alltjämt av civilförvaltningen.

Tjänster för en meteorologassistent i Ae 11 och två tekniska biträden i Ag 7 föreslås tillkomma för flygförvaltningens försöksplats i övre Norrland. Förslaget har anmälts i årets statsverksproposition (bil. 6) vid behandlingen av flygförvaltningens avlöningsanslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

11. Förändringar beträffande flottiljpolispersonal. Flygvapenchefen framhåller, att flottiljpolisbeställningar motsvarande behovet vid ett förband erfordras för att en flottilj polisorganisation av den omfattning, som förutsattes enligt beslut av 1948 års riksdag (jfr prop. 1948: 206, s. 455) skall vara helt genomförd. Vidare erinrar flygvapenchefen om att han tidigare föreslagit, att ytterligare flottilj poliser skulle tillkomma för Västmanlands flygflottilj (F 1), som omvandlats till nattjaktflottilj, samt Roslagens flygkår (F 2) och Norrbottens flygbaskår (F21), vid vilka verksamheten fått större omfattning än vad som tidigare förutsatts (jfr prop. 1958: 110, s. 443, 445 och 451). Slutligen framhålles att ytterligare flottilj poliser nu även erfordras vid Kalmar flygflottilj (F 12), vilken under innevarande år omvandlas till nattjaktflottilj. I avvaktan på resultatet av pågående överväganden rörande den framtida verksamheten vid bland annat Svea (F 8) och Hallands (F 14) flygflottiljer föreslår flygvapenchefen emellertid icke nu att flottiljpolisbeställningar tillkommer för här angivna ändamål.

Däremot föreslår flygvapenchefen, som i princip anser eu generell förstärkning av flottilj polispersonalen vid förbanden nödvändig, att sju beställningar för flottiljpolis i Ao 11 inrättas vid förband där belastningen på flottiljpolisorganisationen visat sig vara störst. Beträffande den erforderliga utökningen av förbandens flottilj polispersonal framhåller flygvapenchefen att de passtjänstgörande flottilj poliserna erhållit en mer omfattande tjänstgöring än som ursprungligen avsetts genom att det visat sig nödvändigt att helt avse en flottiljpolis för tillsyn och vård av flottiljernas brandmateriel och räddningsutrustning. Flygvapenchefen anser därför att ytterligare en flottilj polis, avsedd som brandmästare, bör tillkomma vid varje förband. Med hänsyn till det ansvar som åvilar brandmästaren bör ifrågavarande flottiljpolis placeras i lönegrad Ao It.

Civilförvaltningen har intet att erinra mot en fortsatt utbyggnad av flottilj polisorganisationen i syfte att förbättra tjänstgöringsvillkoren för ifrågavarande personal och tillstyrker därför att sju flottiljpolisbeställningar tillkommer. Då det enligt civilförvaltningen icke är klarlagt var eller för vilka ändamål de nya beställningarna skall disponeras, är civilförvaltningen icke benägen tillstyrka att samtliga placeras i It lönegraden. Civilförvaltningen, som anser att den nu föreslagna successiva utbyggnaden av flottiljpolisorganisationen bör genomföras utan att därvid proportionen mellan antalet tjänster i It och 9 lönegraderna rubbas, räknar med att två beställningar placeras i It och övriga fem i 9 lönegraden.

12. Förändringar i övrigt beträffande teknisk personal. Chefen för flygvapnet föreslår ånyo att verkstadsöveringenjörerna vid de tre centrala flygverkstäderna uppflyttas från lönegrad ABp 26 till Bp 1 (jfr prop. 1958: 110, s. 452). Civilförvaltningen förutsätter alltjämt alt denna fråga behandlas i annat sammanhang.

Med hänsyn till leveranstakten för flygmateriel med komplicerad tele-

134 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

teknisk utrustning föreslår flygvapenchefen, att ytterligare tre beställningar för verkmästare i Ao 16 tillkommer i utbyte mot tre beställningar för mästare i Ao 12 (jfr prop. 1958: 110, s. 451—452). Civilförvaltningen anser sig kunna tillstyrka, att en mästarbeställning utbytes mot beställning för verkmästare i Ao 16.

Med anledning av att ny vapenmateriel tillföres förbanden föreslår flygvapenchefen, att ytterligare tre beställningar för förste mästare i Ao 14, avsedda för vapenverkstäderna vid flottiljernas materielavdelning, tillkommer (jfr prop. 1958: 110, s. 452). Civilförvaltningen tillstyrker, att en av de föreslagna beställningarna tillkommer från och med nästa budgetår.

Civilförvaltningen räknar alltjämt icke med bifall till flygvapenchefens ånyo framförda förslag om inrättande av beställningar för en flygdirektör av 2. graden i Ao 24 och en verkmästare i Ao 16, avsedda för inspektionen för den tekniska tjänsten (prop. 1958: 110, s. 452).

Flygvapenchefen föreslår i likhet med föregående år att tre beställningar inrättas för flygingenjör av 1. eller 2. graden i Ao 23 eller Ao 21, avsedda för teleingenjör vid F 9, F 17 och F 21 (prop. 1958:110, s. 452). Civilförvaltningen tillstyrker, att en av de föreslagna beställningarna inrättas.

Flygvapenchefen återkommer till förslaget att utbyta 18 beställningar för flygdirektör av 2. graden i Ao 24 (flottiljingenjörer) mot beställningar för flygdirektör av 1. graden i Ao 26 (jfr prop. 1958: 110, s. 452—453). Civilförvaltningen anser alltjämt att förevarande löneställningsfråga bör upptagas i annat sammanhang.

I sitt militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår föreslog chefen för flygvapnet, att 823 flygteknikerbeställningar i Ao 10 skulle utbytas mot beställningar för förste flygtekniker i Ao 12 (jfr prop. 1958: 110, s. 453). Flygvapenchefen upprepar i princip förslaget om införande av förstetjänster för flygtekniker och föreslår för nästa budgetår att 250 beställningar för förste flygtekniker i Ao 12 tillkommer i utbyte mot beställningar för flygtekniker i Ao 10. Då tveksamhet synes ha rått om lämpligheten av att införa förstetjänster för flygtekniker med hänsyn till att dessa kan befordras till högre beställningar, framhåller flygvapenchefen nu följande.

Av flygteknikerna kan endast ett mindre antal ifrågakomma för mästarebefordran. Uttagning till mästarutbildning sker normalt efter fyra-fem års flygteknikeranställning och befordran till mästare sker som regel vid 30—32 års ålder.

Nu gällande bestämmelser för befordran till rustmästare vid armén innebär i praktiken att en viss minimiålder för denna befordran fastställts.

Under förutsättning att motsvarande bestämmelser införes för befordran av flygtekniker till »förste flygtekniker» och fordringarna beträffande tjänsteår (motsv) därvid avpassas på ett lämpligt sätt, kan befordran av »förste flygtekniker» till mästare inte komma ifråga.

Hinder för införandet av förstetjänster för flygtekniker med hänsyn till den hypotetiska möjligheten att dessa först skulle kunna befordras till »förste flygtekniker» och därefter till mästare föreligger sålunda icke.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

135 Civilförvaltningen, som anser att frågan om införande i organisationen av nya s. k. förstetjänster för underbefäl bör behandlas som B-fråga, räknar icke här med några förändringar på grund av flygvapenchefens förslag.

13. Förändringar beträffande trafikledar personal. Chefen för flygvapnet upprepar tidigare framförda förslag rörande överföring av trafikledarna till civilmilitär anställningsform samt ordinariesättning av tjänster för sex stabstrafikledare i Ae 23 och 19 förste trafikledare i Ae 21 (jfr senast prop. 1958: 110, s. 449). -— Civilförvaltningen anser alltjämt att frågan om trafikledarnas hänförande till kategorien civilmilitär personal bör prövas av den av försvarets civila tjänstemannaförbund begärda, av civilförvaltningen tillstyrkta utredningen om trafikledarnas arbetsförhållanden. Ämbetsverket framhåller härutöver att en sådan utredning synes än mer påkallad sedan numera ett stort antal militära flygfält upplåtits även för civil flygtrafik med därmed följande ändrade tjänstgöringsförhållanden för bland annat trafikledare. I avvaktan på att frågan om trafikledarpersonalens status löses bör enligt civilförvaltningens mening ställning icke nu tagas till förslagen om ordinariesättning.

Flygvapenchefen föreslår ånyo att en tjänst för förste stabstrafikledare i Ao 26 tillkommer, avsedd för flygstabens flygsäkerhetsavdelning (prop. 1958: 110, s. 450). Civilförvaltningen tillstyrker i likhet med föregående år att en tjänst för förste stabstrafikledare i Ae 24 inrättas.

Då behov av fyra trafikledare anses föreligga vid samtliga förband utom F 2, föreslog chefen för flygvapnet föregående år att fyra tjänster för trafikledare i Ae 17 skulle tillkomma (jfr prop. 1958: 110, s. 448). Förslaget vann emellertid icke bifall. Av förenämnda fyra tjänster föreslås nu två, avsedda för F4 och F 10, tillkomma från och med budgetåret 1959/60. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget. Ämbetsverket framhåller, att trafikledare, som möjligen blir övertaliga i samband med förbandsindragning, enligt uppgift utan omskolning kan överföras till den under uppbyggnad varande regionala och lokala radarövervakningsorgajiisationen.

Flygvapenchefen föreslår ånyo att 18 tjänster för trafikledare i Ae 17 skall utbytas mot tjänster i Ae 19 (jfr prop. 1958: 110, s. 449). Civilförvaltningen, som alltjämt anser denna fråga vara av natur att böra upptagas i annan ordning, framlägger icke något förslag i ämnet.

Trafikledartjänsten vid centrala flygverkstaden i Arboga (CVA) har hittills skötts av en biträdande ingenjör vid flygverkstaden. Sedan en ny landningsbana numera färdigställts kommer flygverksamheten att öka. Flygvapenchefen anser att eu tjänst för uteslutande trafikledaruppgifter nu erfordras och föreslår därför, att en trafiklcdartjänst i Ac 17 tillkommer. Civilförvaltningen anser sig böra tillstyrka förslaget.

I sitt militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår anmälde flygvapenchefen, att en inom flygledningen och luftfartsstyrelsen pågående utredning rörande behovet av radarövervakning för flygsäkerhetsändamål

136 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

kommit fram till att en regional och lokal radarövervakning av flygverksamheten var erforderlig. Då det bedömdes nödvändigt att omedelbart igångsätta övervakningen inom vissa områden, begärde flygvapenchefen att fem trafikledartjänster skulle tillkomma för ändamålet från och med budgetåret 1958/59 (jfr prop. 1958: 110, s. 449—450). Genom beslut av 1958 års B-riksdag tillkom tre av de föreslagna tjänsterna.

Flygvapenchefen anmäler nu, att utredningen om behovet av radarövervakning i huvudsak slutförts och att därvid konstaterats, att kollisionsriskerna mellan flygplan tilltagit på grund av den starkt ökade civila och militära flygverksamheten. Den enda framkomliga vägen att minska kollisionsriskerna har bedömts vara att införa trafikövervakning med radar. Utredningen har funnit att en gemensam militär och civil radarövervakning är den lämpligaste formen härför. Övervakningen bör, såsom framhölls redan föregående år, uppdelas i en lokal och en regional radarövervakning.

Den regionala radarövervakningen anses böra i stort ansluta till Stockholms, Göteborgs och Malmö flyginformationsområden och ledas från lämpligt belägna militära luftförsvarscentraler. Antalet trafikledare ur flygvapnet för denna verksamhet beräknas vid fullt utbyggd organisation preliminärt till 21 (sju per luftförsvarscentral), varav tre förste trafikledare i Ae 21 och 18 trafikledare i Ae 17.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av den civila flygtrafiken på här aktuella höjder under åren 1959 och 1960 bedömer flygvapenchefen det möjligt att under budgetåret 1959/60 tills vidare uppskjuta utbyggnaden av radarövervakningen för Göteborgs flyginformationsområde. Den regionala radarövervakningen för Stockholms och Malmö flyginformationsområden anses vidare till en början kunna utbyggas i begränsad omfattning. Härigenom utgör enligt flygvapenchefen det omedelbara behovet av trafikledare ur flygvapnet två förste trafikledare i Ae 21 (chefer för övervakningen inom respektive område) och två trafikledare i Ae 17, vilka bör tillkomma från och med budgetåret 1959/60.

Den lokala radarövervakningen avses omfatta vissa civila inflygningsområden samt luftrummet kring de militära flygplatserna. Det totala behovet av trafikledare ur flygvapnet vid fullt utbyggd lokal övervakningsorganisation beräknas till 27 tjänster. Av dessa har tre redan tillkommit.

Med hänsyn till rekryterings- och utbildningssvårigheter föreslår flygvapenchefen, att tills vidare den lokala radarövervakningen utbygges endast inom sådana områden, där trängseln i luftrummet utgör en fara för den militära och civila trafiken och där hänsynstagande till den civila trafiken nu avsevärt begränsar de militära flygplanens rörelsefrihet. För lokal radarövervakning inom Stockholmsområdet erfordras enligt flygvapenchefen minst tre trafikledare ur flygvapnet. För Göteborgsområdet föreligger på något längre sikt samma minimibehov. Inom Skåneområdet erfordras minst två militära trafikledare för den lokala radarövervakningen. Behovet för

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1959

flygflottiljerna i Västerås (Fl), Nyköping (F 11) och Uppsala (F16), vilka är så belägna att deras ytterzoner korsas av civila luftleder, beräknas på längre sikt utgöra en trafikledare per flottilj. För den lokala radarövervakningen inom Stockholms- och Skåneområdena har under innevarande år tillkommit två respektive en trafikledartjänst. För nästa budgetår föreslår flygvapenchefen, att två tjänster för trafikledare i Ae 17 tillkommer, avsedda för samma områden.

Civilförvaltningen tillstyrker, att av flygvapenchefen föreslagen personal för radarövervakningsorganisationen, två förste trafikledare i Ae 21 och fyra trafikledare i Ae 17, tillkommer från och med nästa budgetår.

14. Förändringar i övrigt beträffande viss personal vid förbanden m.m. Såvitt avser förrådspersonal återkommer chefen för flygvapnet ånyo till förslaget att uppflytta 18 för förbandens drivmedelsanläggningar avsedda förrådsmästartjänster från Ae 12 till Ae 13 (jfr senast prop. 1958: 110, s. 453). Då civilförvaltningen alltjämt utgår från att denna löneställningsfråga kommer att behandlas i annan ordning, har ämbetsverket ansett sig sakna anledning att framlägga något förslag i ämnet. Av samma anledning räknar civilförvaltningen ej heller med den av flygvapenchefen ånyo föreslagna höjda löneställningen för 18 förrådsförmän för flygsäkerhetsmateriel (jfr prop. 1958: 110, s. 453).

I likhet med föregående år (jfr prop. 1958: 110, s. 454) föreslår flygvapenchefen att en tjänst för förrådsman i Ae 7 tillkommer vid vardera F 4 (materielavdelningens förråd) och F 7 (byggnadsavdelningens materielförråd). I avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar vid flygflottiljerna tillstyrker civilförvaltningen, att de föreslagna tjänsterna tillkommer såsom extra.

I fråga om maskin- och vaktpersonal föreslår flygvapenchefen i anslutning till vissa av fortifikationsförvaltningen framlagda förslag — för vilka redogörelse lämnats i det föregående under arméns avlöningsanslag, punkten 8 — beträffande personalförändringar vid försvarets fasta maskinanläggningar att en reparatör i Ae 8 tillkommer vid envar av F 3, F 4 och F 9, att en eldare i Ae 7 vid F 1 utbytes mot reparatör i Ae 8, att en eldare i Ae 7 tillkommer vid F 7 samt att en reparatör i Ag 8 vid F 9 extraordinariesättes. Vid bifall till förslaget beräknas antalet kollektivavtalsanställda arbetare i eldningstjänst kunna minskas med cirka fyra. — Civilförvaltningen, som icke är beredd biträda förslaget om extraordinariesättning av ifrågavarande personal, tillstyrker, att en reparatör stjänst i Ag 8 inrättas vid envar av F 3, F 4 och F 9 samt att en tjänst för reparatör i Ae 8 tillkommer vid F 1 i utbyte mot en cldartjänst i Ae 7. Såvitt avser här ifrågavarande personal föreslår flygvapenchefen vidare att följande tjänster extraordinariesättes, nämligen tjänster för en reparatör i Ag 8 vid F 3, en eldare i Ag 7 vid F9 samt nio vaktmän i Ag 8 vid F 9, F 10 och F 13. Civilförvaltningen anser sig icke kunna biträda förslaget.

138 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

I fråga om kontorspersonal föreslår flygvapenchefen ånyo att en kontorsbiträdestjänst i Ao 5 vid F 20 (förbandschefens sekreterare) utbytes mot tjänst för kanslibiträde (jfr prop. 1958: 110, s. 454). Numera föreslås att kanslibi trädest jänsten skall vara placerad i Ae 7. Civilförvaltningen, som tidigare avstyrkt förslaget, anser sig nu böra biträda detsamma.

Till följd av viss omläggning av flygvapnets mobiliseringsplanläggning, som numera genomförts, har F 2 blivit truppregistreringsmyndighet för avsevärt mer personal än tidigare. Härigenom har arbetsvolymen vid flygkårens mobiliseringsavdelning ökat. Flygvapenchefen föreslår på grund härav, att en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål tillkommer vid F 2. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Flygvapenchefen föreslår, att en tjänst för expeditionsföreståndare i Ag 10 vid F 7, vilken bedömes erforderlig även för framtiden, omvandlas till tjänst för kansliskrivare i Ae 10. Civilförvaltningen, som finner den föreslagna förändringen i och för sig skälig, anser att tjänsten bör bibehållas såsom extra i avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar vid flygflottiljerna.

Vid F 2 skall från och med innevarande budgetår en för kassaavdelningen inrättad tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål avses endast för halvtidstjänstgörande befattningshavare (jfr prop. 1958: 110, s. 455 och 469). Civilförvaltningen, som vid företagen undersökning konstaterat, att arbetsbelastningen vid flygkårens kassaavdelning ökat, föreslår att ifrågavarande halvtidstjänstgörande biträde från och med nästa budgetår får utnyttjas i heltidstjänst.

Med ledning av infordrade uppgifter angående befintlig personal i kassatjänst vid de förband, där centraliserad avlöningsuträkning och avlöningsutbetalning hittills genomförts, föreslår civilförvaltningen att en kontoristtjänst i Ao 9 vid F 16 från och med budgetåret 1959/60 utbytes mot tjänst för kanslibiträde i Ae 7.

Kungl. Maj :t har den 13 juni 1958 meddelat beslut om vakanthållande under innevarande budgetår av biträdestjänster vid vissa kassaavdelningar m. m. (jfr i det föregående under arméns motsvarande anslag, punkt 9). Då förevarande personalminskningar enligt civilförvaltningen bör avspeglas i vederbörliga personalförteckningar, utgår ämbetsverket, såvitt avser flygvapnet, från att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring vid F 12 indrages.

Såvitt avser frågan om behovet vid flygvapnet av kontorsbiträdestjänster i Ao 5 i enlighet med principerna om reglerad befordringsgång för biträdespersonal (jfr i det föregående under arméns motsvarande anslag) föreslår civilförvaltningen (skr 3/io 1958) att fyra tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 inrättas i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål samt att 21 kontorsbiträdestjänster i Ao 5 utbytes mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång. För

Kitrtgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

upplysning om hur ifrågavarande tjänster för biträdespersonal fördelas på olika förband in. in. torde få hänvisas till civilförvaltningens skrivelse.

Flygvapenchefen föreslår utökning av ekonomipersonalen vid vissa förband. Sålunda upprepas förslaget att tillföra F 12 ytterligare ett ekonomibiträde i Ae 2/3, avsedd för målplatsen Sandbyn på Öland (jfr prop. 1958: 110, s. 456). Vidare föreslås att ytterligare tjänster för ekonomipersonal tillkommer för nyligen färdigställda luftbevakningsanläggningar (vid F 9, F 13 och F 18). Behovet anges till 2 ekonomibiträden i Ag 5 och fyra ekonomibiträden i Ae 2/3, varav två med halvtidstjänstgöring. — Civilförvaltningen tillstyrker den föreslagna utökningen av ekonomipersonalen.

Beträffande övrig personal vid flygvapnets förband föreslår flygvapenchefen ånyo att en tjänst för driftingenjör i Ae 19, avsedd för fotoingenjör vid F 11, tillkommer. Liksom tidigare tillstyrker civilförvaltningen, att den föreslagna tjänsten uppföres på flygvapnets personalförteckning under förutsättning att en extra, på sakanslag inrättad tjänst för driftingenjör vid F 11 samtidigt indrages (prop. 1958: 110, s. 455).

Civilförvaltningen biträder alltjämt flygvapenchefens upprepade förslag att uppflytta tjänsten för gymnastiklärare vid F 20 till Ae 19 (jfr prop. 1958: 110, s. 455).

Flygvapenchefen föreslår slutligen ånyo att 19 tjänster för sjukvårdsförmån i Ae 9 och 19 tjänster för hundgårdsförmän i Ae 8 uppflyttas till Ae 11 respektive Ae 9 (jfr prop. 1958:110, s. 456). — Civilförvaltningen anser alltjämt att dessa frågor bör upptagas i annat sammanhang och framlägger därför icke något förslag i ämnet.

15. Förändringar i övrigt. Medelsbehovet under nästa budgetår för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna beräknar civilförvaltningen i enlighet med förslag från flygvapenchefen till 370 000 kronor eller 45 000 kronor mer än vad som anvisats under innevarande budgetår, ökningen av medelsbehovet anges vara betingad av ökad omfattning av undervisningen vid flygvapnets tekniska skola (FTS).

Medelsbehovet för timarvoden till civila timlärare för underbefälsutbildning beräknas enligt civilförvaltningen öka med i runt tal 37 000 kronor vid i stort sett oförändrad undervisningsverksamhet.

Med skrivelse den 31 oktober 1957 framlade chefen för flygvapnet förslag till ändrad utbildnings- och befordringsgång för fältflggarc och fhjgnavigatörer. Förslagen, som redovisades i propositionen 1958: 110 (s. 457— 467), innehar hl. a. en förbättrad befordringsgång för ifrågavarande personal och eu förlängning av den allmänbildande undervisningen för fältflygarelever med folkskola som grund från ett till tre år samt införande av en ettårig dylik utbildning för elever med realexamen (motsvarande'). Undervisningen skulle enligt förslagen flyttas från den nuvarande för-

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

beredande fältflygarskolan (FÖFS) vid Roslagens flygkår (F 2) till en ny utbildningsanstalt (flygvapnets läroverk) vid Herrevadskloster. På förslag av Kungl. Maj:t (jfr prop. 1958:110, s. 470—471) fattade 1958 års Ilriksdag beslut om viss förbättring av befordringsgången för fältflygare och flygnavigatörer.

f skrivelse den 8 november 1958 anmäler chefen för flygvapnet att förevarande spörsmål ånyo upptagits i samband med inom flygvapnet företagna utredningar om den framtida utbildningsverksamheten och dess lokalisering. Flygvapenchefen har därvid utgått från delvis ändrade förutsättningar som sammanhänger med den för flygvapnet angivna kostnadsramen samt friställandet av vissa etablissement. Företagna utredningar visar enligt flygvapenchefen att det blir väsentligt billigare att förlägga FÖFS till Halmstad, där Hallands flygflottilj (F 14) enligt principbeslut av 1958 års B-riksdag skall indragas, än till Herrevadskloster. Trots detta anses det med hänsyn till flygvapnets kostnadsram icke möjligt att f. n. utöka den förberedande fältflygarutbildningen i den omfattning som tidigare föreslagits. Tidigare förslag rörande fältflygar- och flygnavigatörsorganisationen samt den grundläggande fältflygar- och flygnavigatörsutbildningen har därför överarbetats. Chefen för flygvapnet anmäler sin avsikt att i samband med anslagsäskanden för budgetåret 1960/61 återkomma med förslag beträffande befordringsgången för fältflygare och flygnavigatörer samt hemställer om beslut om förlängning av den grundläggande fältflygar- och flygnavigatörsutbildningen i enlighet med det överarbetade förslaget. I detta sammanhang torde få redogöras för sistnämnda förslag och däröver avgivna yttranden.

En redogörelse för undervisningens nuvarande organisation och omfattningen av den grundläggande allmänbildande undervisningen för fältflygare och flygnavigatörer lämnades i propositionen 1958: 110 (s. 458), där även flygvapenchefens motiv för utökning av den allmänbildande undervisningen för ifrågavarande personal redovisades.

Flygvapenchefen föreslår nu, att undervisningen vid FÖFS utökas till att omfatta två års studier för elever med folkskoleunderbyggnad och att en ettårig utbildning för elever med realexamen (motsvarande) införes. Den utökade allmänbrldande undervisningen avses bl. a. ge eleverna nödvändig grund för vidareutbildning. De erforderliga grundkunskaperna anses i stort sett motsvara utbildningen i matematik, fysik, kemi och engelska till och med näst högsta klassen (klass 3 Sn) vid försvarets läroverk. För elever som genomgått folkskola beräknas dessa krav kunna uppfyllas genom att undervisningen koncentreras till nämnda ämnen. Utbildningen för elever med realexamen föreslås däremot omfatta alla i klass 3 Sn vid försvarets läroverk ingående obligatoriska ämnen. Under utbildningen avses eleverna skola deltaga i flygning och givas fortlöpande orientering om sitt blivande yrke. Viss militärutbildning förutsättes även skola förekomma. — I fråga

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

om den allmänbildande undervisningen under den grundläggande flygutbildningen föreslår flygvapenchefen en mindre ökning av timantalet.

Liksom föregående år föreslås att anställningsåldern för fältflygarelevcr sänkes från 17 till 16 år och att flygnavigatörer uteslutande rekryteras bland fältflygare, som icke kunnat tillgodogöra sig flygutbildningen. Under utbildningen vid FÖFS, där såsom nämnts viss militärutbildning skall förekomma, anses eleverna böra ha militär anställningsform. Under denna utbildning, som förutsättes ligga utanför kontraktstiden, föreslås löneförmånerna bli desamma som för kontraktsanställda meniga i Eh 1. Efter genomgång av FÖFS avses eleverna samt de sökande som redan har motsvarande kunskaper antagas som kontraktsanställda fältflygare. Kontraktstiden föreslås omfatta sex år.

Flygvapenchefen föreslår vidare att FÖFS flyttas från F 2 till F 14. Det framhålles, att tidpunkten, då den nya utbildningsgången kan börja genomföras, f. n. icke närmare kan anges. För det fortsatta arbetet med den aktuella omorganisationen av flygvapnet och omläggningen av utbildningen vid FÖFS är det enligt flygvapenchefen angeläget att beslut om ökad förberedande utbildning för fältflygare och flygnavigatörer samt flyttning av FÖFS från F 2 till F 14 fattas vid 1959 års riksdag.

Över flygvapenchefens förslag rörande utökning av den grundläggande allmänbildande undervisningen för fältflygare och flygnavigatörer m. in. har överbefälhavaren, militärpsykologiska institutet och försvarets skolnämnd yttrat sig. Remissmyndigheterna tillstyrker eller har i huvudsak intet att erinra mot förslagen. Militärpsykologiska institutet ifrågasätter dock bl. a. lämpligheten av att rekrytera flygnavigatörer bland underkända fältflygarelever. Skolnämnden bar i sitt yttrande understrukit värdet av en snabbutredning rörande utbildningens inverkan på försvarets läroverk ävensom betydelsen av en på grund av det ekonomiska läget eventuellt snabbt utbyggd försöksverksamhet avseende obligatorisk nioårig enhetsskola.

I skrivelse den 15 januari 1959 framhåller försvarsväsendets underbefälsförbund att det ■—• då förutbildningen nu ansetts kunna sänkas med ett år i förhållande till tidigare förslag — synes naturligast att någon sänkning av antagningsåldern icke kommer i fråga. Om en sänkning av antagningsåldern bedömes absolut ofrånkomlig, bör enligt förbundet anställningsformen för fältflygareleverna vara civil under det första anställningsåret.

I anslutning till sitt förenämnda förslag föreslår chefen för flygvapnet att en frivillig allmänbildande undervisning under ett år skall få meddelas för cirka 40 fältflygarelever med realexamen, varvid cirka 20 elever avses börja den 15 augusti 1959 och övriga den 15 mars 1960. Civilförvaltningen tillstyrker, att den av flygvapenchefen föreslagna utbildningsverksamheten kommer till stånd. Ämbetsverket beräknar kostnaderna härför under före-

142 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

varande anslag för budgetåret 1959/60 till sammanlagt 145 000 kronor, varav 43 000 kronor för timarvoden till civila timlärare för underbefälsutbildning och återstoden för avlöning till ifrågavarande elever, som avses erhålla beställningar i lönegrad Eh 1, avdelning A.

I enlighet med förslag av flygvapenchefen räknar civilförvaltningen med en ökning av medelsbehovet för arvoden till observationspersonal i väderlekstjänst med 11 000 kronor.

Kostnaderna för flygtillägg m. m. för nästa budgetår uppskattar civilförvaltningen till 10 000 000 kronor, vilket innebär en ökning med 220 000 kronor i förhållande till innevarande budgetår.

16. Omräkning. Efter förslag i propositionen 1958: 158 har 1958 års B-riksdag beslutat om vissa vikariatslöneförordnanden för militär personal samt om ändrad lönegradsplacering av vissa tjänster och beställningar. Härav föranledda kostnadsökningar beräknar civilförvaltningen till sammanlagt cirka 165 000 kronor.

I propositionen 1958: 110 (s. 456) redovisades ett förslag av flygvapenchefen om ändrad löneställning för majorer. Förslaget, som innebar uppflyttning av majorsbeställningarna från Ao 23 till Ao 24, upprepas nu för nästa budgetår. Civilförvaltningen anser, att frågan är av sådan art att den bör lösas i den ordning, som gäller för B-frågor. Med hänsyn härtill föranleder förslaget icke något särskilt uttalande av civilförvaltningen (jfr i det föregående under arméns avlöningsanslag).

I särskild skrivelse den 11 februari 1959 har chefen för flygvapnet ånyo upptagit frågan om höjd löneställning för chefen för F2 (jfr prop. 1958: 110, s. 443). Med hänsyn till att arbetsförhållandena avsevärt ändrats vid F 2 under de senaste åren föreslår flygvapenchefen i likhet med föregående år att en för chef för flygkåren avsedd överstebeställning i Bo 1 tillkommer från och med nästa budgetår i utbyte mot en beställning för överstelöjtnant i Ao 26. Alternativt yrkar flygvapenchefen att chefen för F 2 erhåller förordnande att bestrida göromål som eljest ankommer på beställningshavare i lönegrad B 1.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande över 1955 års statsrevisorers berättelse förordade statsutskottet bland annat att frågan om ersättning till sekreterare i flygvapnets haverikommission skulle omprövas (jfr SU 1956: 94, punkt 5).

Uppdraget som sekreterare i flygvapnets haverikommission uppehälles — sedan befattningen för juridiskt biträde vid flygstaben indragits — av det tidigare juridiska biträdet, advokaten G. Bossander, vilken härför åtnjuter ersättning enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser.

Genom beslut den 29 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt 1956 års för-

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1959

svarsförvaltningssakkunniga att pröva frågan om ersättning för förenämnda sekreteraruppdrag. De sakkunniga har redovisat resultatet av sin prövning av denna fråga i tredje delen av sitt betänkande och därvid uttalat följande.

Vid övervägandet av de olika synpunkter som framförts beträffande frågan om sekreterare i flygvapnets haverikommissioner har de sakkunniga stannat vid den uppfattningen att inga bärande skäl kan åberopas för en ändring av nuvarande ordning, i allt fall inte så länge uppdraget innehas av Rossander. Vid dennes avgång bör frågan underställas Kungl. Maj:t för prövning. Kan lämplig befattningshavare vid försvarets civilförvaltning eller flygförvaltningen med erforderliga juridiska kvalifikationer disponeras för ändamålet, är det givetvis förtjänt att övervägas att ålägga vederbörande uppdraget såsom ett tjänsteuppdrag, måhända mot viss mindre ersättning för varje haveriutredning, där vederbörande fungerar som sekreterare och uppdraget ej kan fullgöras på ordinarie arbetstid. En förutsättning bör dock vara att så kan ske utan personalökning. De sakkunniga har svårt att föreställa sig att detta skulle låta sig göra i dagens läge. Med hänsyn till att det sätt, på vilket uppdraget handhas, har indirekta återverkningar på flygsäkerheten och förtroendet för flygvapnet, är enligt de sakkunnigas mening valet av lämplig person det väsentliga. De särskilda kostnader, som föranledes av att annan än statstjänsteman innehar uppdraget, är inte av den storleksordning att de bör tillmätas någon avgörande betydelse mot bakgrunden av de värden, verksamheten direkt eller indirekt berör. Det torde kunna göras gällande att anordningen med en i förhållande till försvaret helt fristående jurist som sekreterare i haverikommission är förenad med vissa psykologiska fördelar och bland annat ägnad att hos såväl åklagare som allmänheten (inte minst anhöriga till förolyckad och skadad personal) stärka förtroendet till kommissionernas utredningar. De sakkunniga, som för sin del lämnar detta vanskliga spörsmål därhän, vill understryka, att hur problemet än löses i framtiden, något avkall in le bör göras på kraven i fråga om personlig lämplighet och juridisk kompetens ävensom att stor betydelse måste tillmätas kontinuiteten i verksamheten.

I skrivelse den 25 november 1958 bär riksdagens militieombudsman upptagit frågan om lämpligheten av den ordning som för närvarande tillämpas vid utredning av haverier inom flygvapnet och därvid föreslagit vissa riktlinjer för omläggning av utredningsförfarandet (jfr MO:s ämbetsberättelse år 1959, s. 219—242).

Departementschefen

1. I likhet med 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga anser jag att en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i A: 16 bör tillkomma vid flygstaben för vissa serviceuppgifter m. m. av ekonomisk natur. Beträffande personalavdelningen kan jag tillstyrka, att en för avdelningen avsedd fanjunkarbeställning utbytes mot beställning för förvaltare i Ao 15. Jag anser mig vidare kunna tillstyrka att en särskild tjänst för säkerhetsinspektör inrättas. Tjänsten bör dock enligt min mening placeras i Ae 19 med tjänstebenämningen byråinspektör. För handsekreterare åt flygstabs-

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

chefen bör inrättas en kanslibiträdestjänst i Ae 7. Slutligen förslår jag att en tjänst för kanslibiträde i Ae 7, avsedd för flygöverläkarens expedition, tillkommer samt att anställningsformen för sju extra tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål ändras så att bestämmelserna om reglerad befordringsgång för biträdespersonal tillämpas på vederbörande. Jag förutsätter härvid att en för flygöverläkarens expedition avsedd kontorsbiträdestjänst icke utnyttjas.

Några ytterligare förändringar kan jag icke tillstyrka under denna punkt.

2. I anslutning till vad jag anfört i innevarande års statsverksproposition vid behandlingen av flygförvaltningens avlöningsanslag föreslår jag beträffande personal vid flygförvaltningen, som avlönas från förevarande anslag, att en beställning för flygdirektör av 2. graden i Ao 24 tillkommer för vapenbyråns bomb- och raketsektion. Till frågan om viss förstärkning av personalen vid robotbyråns försöksplats i övre Norrland återkommer jag i det följande under punkten 10.

3. Med anledning av framförda förslag beträffande personalförändringar vid eskaderstaberna tillstyrker jag att en beställning för major eller kapten i Ao 23/21, avsedd för chef för signalavdelning i eskaderstab, samt tjänster för fyra driftingenjörer i Ae 19, en fältmästare i Ae 16 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring inrättas. I samband härmed kan fem tjänster för driftingenjör i Ag 19, som för närvarande finnes inrättade på sakanslag, utgå.

Chefen för flygvapnet har vidare äskat ett antal civilmilitära beställningar för eskaderingenjör. Till detta förslag är jag — i avbidan på resultatet av personalkårutredningens arbete —• inte beredd att ta ställning.

4. Förslagen i fråga om utbyggnad av signalorganisationen m. m. kan jag tillstyrka såtillvida att jag föreslår, att beställningar inrättas för en kapten i Ao 21 — varvid en löjtnantsbeställning bör indragas •— en fanjunkare i Ao 13 och en överfurir i Ao 9.

5. I anslutning till föreslagna personalförändringar beträffande luftbevaknings- och stridsledningsorganisationen tillstyrker jag, att beställningar inrättas för en verkmästare i Ao 16, två överfurirer i Ao 9 (chefsobservatörer) samt — i utbyte mot beställningar för flygtekniker i Ao 10 — två förste mästare i Ao 14 (materielmästare). Vidare kan jag tillstyrka att 15 tjänster för tekniska biträden, varav tre i Ag 7 och 12 i Ag 5, tillkommer samt att tjänster för 48 dylika biträden (4 i Ag 7 och 44 i Ag 5) extraordinariesättes. Slutligen tillstyrker jag att beställningar för sex fanjunkare i Ao 13 och fyra sergeanter i Ao 11 tillkommer för radarj aktledare.

6. Förslagen under denna punkt kan jag icke biträda.

7. För att möjliggöra en uppdelning på två avdelningar av den ena av de båda stationsdivisionerna vid F 5 bör i enlighet med flygvapenchefens förslag beställningar för en förste verkmästare i Ao 17, tre förste mästare

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1959

i Ao 14 och två mästare i Ao 12 samt en tjänst för förrådsman i Ae 7 inrättas, beställningarna i utbyte mot en fanjunkarbeställning i Ao 13 och fem flygteknikerbeställningar i Ao 10. Beträffande F 5 kan jag vidare i övrigt tillstyrka att tjänster för ett sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 och en reparatör i Ae 8 tillkommer samt att två tjänster för förrådsman i Ag 7 extraordinariesättes.

8. Jag anser mig kunna biträda förslaget att omvandla en för chef för basbataljonen vid F 21 avsedd kaptensbeställning till beställning för major i Ao 23. För tillsyn av främst luftbevaknings- och stridsledningsmateriel bör vidare en beställning för mästare i Ao 12 tillkomma i utbyte mot en flygteknikerbeställning i Ao 10. I övrigt anser jag mig under förevarande punkt kunna föreslå, att en beställning för verkmästare i Ao 16, avsedd för materielavdelningen vid F 21, samt tjänster för ett sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 och ett ekonomibiträde i Ag 2/3 med halvtidstjänstgöring inrättas samt att tjänster för en reparatör i Ag 8, en eldare i Ag 7 och en förrådsman i Ag 7 exlraordinariesättes.

9. Jag anser mig böra tillstyrka att en för lärare i strategi vid flygkrigshögskolan avsedd beställning för överstelöjtnant eller major i Ao 26/23 tillkommer. I övrigt kan jag under förevarande punkt endast tillstyrka, att 19 överfurirsbeställningar i Ao 9 tillhörande kategorien signalister utbytes mot beställningar för rustmästare i Ao 11.

10. I anslutning till vad jag anfört i årets statsverksproposition vid anmälan av flygförvaltningens avlöningsanslag föreslår jag, att under förevarande anslag tillkommer en tjänst för meteorologassistent i Ae 11, avsedd för flygförvaltningens försöksplats i övre Norrland. De två tjänster för tekniska biträden, som flygvapenchefen äskat, har i förenämnda proposition föreslagits skola tillkomma under flygförvaltningens avlöningsanslag.

Övriga förslag under denna punkt är jag icke beredd biträda.

11. Flottiljpolisorganisationen vid flygvapnet får enligt min mening — med hänsyn till att beslut fattats om indragning av två flottiljer — anses vara utbyggd till den omfattning, som förutsattes enligt 1948 års principbeslut. Flygvapenchefen har nu dels erinrat om tidigare förslag att utöka antalet flottilj poliser vid vissa förband, dels ock i princip föreslagit en generell förstärkning av flottiljpolispersonalen vid förbanden. Jag är emellertid icke beredd att utan ytterligare överväganden taga ställning till frågan om utbyggnad av flottilj polisorganisationen och avstyrker alltså förslaget att för nästa budgetår inrätta sju beställningar för flottiljpolis.

12. Med anledning av flygvapenchefens förslag föreslår jag att beställningar för eu verkmästare i Ao 16 och eu förste mästare i Ao 14 tillkommer i utbyte mot beställningar för respektive förste mästare i Ao 14 och flygtekniker i Ao It).

10—91 59 It i haag till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 110

146 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1959

Några förändringar i övrigt är jag under denna punkt icke beredd förorda. Behovet av civilmilitära ingenjörbeställningar för regionala televerkstäder anser jag i första hand böra prövas av personalkårutredningen i anslutning till pågående översyn rörande flygvapnets tekniska personal.

13. I enlighet med flygvapenchefens förslag tillstyrker jag att tjänster inrättas för två förste trafikledare i Ae 21 och fyra trafikledare i Ae 17, avsedda för den gemensamma civila och militära radarövervakningen.

Övriga förslag är jag icke beredd biträda.

14. Förslaget att inrätta en tjänst för förrådsman i Ae 7 vid F 4 kan jag biträda.

I enlighet med framförda förslag föreslår jag, att tjänster inrättas för fyra reparatörer i Ae 8 (vid F 1, F 3, F 4 och F 9), den förstnämnda i utbyte mot en eldartjänst i Ae 7, och en eldare i Ae 7 (vid F 7) samt att tjänster för två reparatörer i Ag 8 (vid F 3 och F 9) och en eldare i Ag 7 (vid F 9) extraordinariesättes. Jag anser mig vidare kunna tillstyrka att 5 tjänster för vaktmän i Ag 8 extraordinariesättes. Sistnämnda tjänster bör i första hand avses för tidigare extraordinarieanställd personal, som blivit övertalig till följd av organisatoriska åtgärder inom försvaret.

Förslaget att utbyta en kontorsbiträdestjänst vid F 20 mot kanslibiträdestjänst i Ae 7 kan jag biträda, liksom det föreslagna utbytet av en tjänst för expeditionsföreståndare i Ag 10 vid F 7 mot tjänst för kansliskrivare i Ae 10. Vidare kan jag tillstyrka civilförvaltningens förslag att utbyta en kontoristtjänst i Ao 9 vid F 16 mot tjänst för kanslibiträde i Ae 7 samt indraga en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring vid F 12. I enlighet med civilförvaltningens förslag räknar jag vidare med att fyra kontorsbiträdestjänster i Ao 5 inrättas i utbyte mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål samt att 21 kontorsbiträdestjänster i Ao 5 indrages och ersättes med tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

I anslutning till vad som föreslagits vid anmälan av försvarsstabens avlöningsanslag (punkt 4) torde vid F 6 en kontoristtjänst i Ao 9 utbytas mot kanslibiträdestjänst i Ae 7.

I anslutning till flygvapenchefens förslag räknar jag med att tjänster tillkommer för två ekonomibiträden i Ag 5 (vid F 13 och F 18), tre ekonomibiträden i Ae 2/3 (vid F 12, F 13 och F 18) samt två ekonomibiträden i Ag 2/3 med halvtidstjänstgöring (vid F9 och F 13).

Jag tillstyrker slutligen att en på sakanslag inrättad tjänst för driftingenjör i Ag 19 vid F 11 överföres till förevarande anslag och i samband därmed extraordinariesättes.

I övrigt kan jag icke tillstyrka några personalförändringar under denna punkt.

15. För arvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid fasta utbildningsanstalter och skolor, arvoden till civila lärare för underbefäls-

Kangl. Muj:ts proposition nr 110 år 1959

utbildning och arvoden till observationspersonal räknar jag vid beräkningen av anslaget med en höjning av i runt tal 100 000 kronor.

Flygvapenchefen har föreslagit att den allmänbildande undervisningen för fältflygarelever utökas samt att FÖFS flyttas från F 2 till F 14. Av vad flygvapenchefen anfört har jag icke blivit övertygad om alt behov föreligger att bibringa fältflygare allmänbildning utöver realexamens nivå. Med hänsyn till de ökade ungdomskullarna bör enligt min mening möjligheterna att tillgodose en ur kvalitetssynpunkt godtagbar rekrytering av fältflygare komma alt förbättras under de närmaste åren. Jag anser mig alltså icke kunna tillstyrka någon förändring beträffande nuvarande utbildningsordning för fältflygare och flygnavigatörer. På grund härav kan jag icke heller tillstyrka flygvapenchefens förslag att frivillig allmänbildande undervisning under nästa budgetår skall få meddelas cirka 40 fältflygarelever med realexamen. Till frågan om FÖFS förläggning avser jag återkomma i samband med att principförslag senare denna vår framlägges rörande vissa organisationsförändringar inom flygvapnet.

För nytillkommande personal räknar jag för nästa budgetår med en uppräkning av anslaget med 30 000 kronor för flygtillägg.

Jag är, såsom framgått av det föregående, icke beredd att i förevarande sammanhang taga ställning till frågan om en reglering av löneställningen för majorer.

Med hänsyn till vad flygvapenchefen anfört beträffande arbetsuppgifterna för chefen för F 2 anser jag mig böra föreslå, att denne tills vidare — i avvaktan på att slutlig ställning tages till organisationen m. m. av flygvapnets markskolor — meddelas vikariatslöneförordnande såsom kårchef i Bo 1.

Den av riksdagens revisorer väckta frågan om ersättning till sekreterare i flygvapnets haverikommission har kommit i ett nytt läge till följd av militieombudsmannens förslag rörande undersökningar av militära luftfartsolyckor. Med anledning av militieombudsmannens förslag har Kungl. Maj:t den 27 februari 1959 utfärdat kungörelse rörande undersökning av militära luftfartsolyckor gällande från den 1 juli 1959 och därvid bland annat förordnat att vid haveri, som inträffar vid nyttjande av svenskt militärt luftfartyg, undersökning skall verkställas av flygvapnets haverikommission, haverinämnd eller haveriutredare. Enligt kungörelsen skall flygvapnets haverikommission, i vilken erforderlig teknisk och juridisk sakkunskap skall vara företrädd, bestå av ordförande, sekreterare och ytterligare minst tre ledamöter. Ordförande och sekreterare skall förordnas av Kungl. Maj:t för viss tid medan övriga ledamöter som regel utses av chefen för flygvapnet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t alt besluta om

148 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 19Ö9

arvoden till ordförande och sekreterare i flygvapnets haverikommission. Någon uppräkning av förevarande anslag för detta ändamål synes icke erforderlig.

I anslutning till mitt förslag i del föregående om ny personalvårdsorganisation inom försvaret räknar jag med att medel icke längre anvisas under förevarande anslag för deltidsanställda personalvårdsassistenter.

I årets statsverksproposition (hil. 6, s. 152) har jag föreslagit att kostnaderna för ekiperingsersättningar i fortsättningen skall bestridas från vederbörliga avlöningsanslag'. Härav föranledda kostnader under förevarande anslag beräknas för nästa budgetår till 1 200 000 kronor.

Riksdagen har för budgetåren 1954/59 bemyndigat Kungl. Maj :t att i avseende å de under marinens allmänna avlöningsanslag redovisade militära och civil militära kårerna samt den ordinarie personalen vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av vikariatslöneförordnanden, vakantsättningar m. m. — som betingas av övergången till den nya förvaltningsorganisationen. Kungl. Maj :t bör inhämta riksdagens bemyndigande att under budgetåret 1959/60 vidtaga motsvarande provisoriska åtgärder beträffande flygvapnet.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar m. in. vid flygvapnet samt med ledning av belastningen på flygvapnets avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår och med hänsyn till kostnaderna för kompensation för höjda folkpensionsavgifter beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1959/60 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 66 100 000 (+ 2 000 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 300 000 (— 60 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 800 000 (+ 180 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 32 230 000 (+ 1 930 000) kronor;

Rörligt tillägg 13 600 000 (+ 80 000) kronor;

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter 670 000 (+ 670 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstad sdrift 1 700 000 (±0) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 113 000 000 (+ 4 800 000) kronor.

Kiuujl. M(ij:ts proposition nr 110 år 1959

149 Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet, som föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl. Maj:ts brev den 15 augusti 1958 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av flygvapnets personalförteckningar för budgetåret 1958/59;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å ordinarie personal vid flygvapnet vidtaga provisoriska åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående förordat;

d) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under budgetåret 1959/60:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags-

vis ......................................................... 66 100 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis .............................. 1 300 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 800 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. 32 230 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ 13 600 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................................. 670 000

Summa kronor 114 700 000 Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrifl ...... 1 700 000

Nettoutgift kronor 113 000 000

e) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 113 000 000 kronor.

150 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1959

[9] Flygvapnet: Luftförsvarsrobot

Anslag Nettoutgift Behållning

1957/58 .............................. 5 000 000 5 028 493 30 783

1958/59 (statsliggaren s. 270) 24 200 000 1959/60 (förslag) ............... 61 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 113) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Luftförsvarsrobot för budgetåret 1959/60 beräkna ett reservationsanslag av 65 000 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1955—1957 års statsverkspropositioner samt statsverkspropositionen B 1958 har riksdagen dels bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva utläggandet av beställningar för utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar m. m. inom en kostnadsram av sammanlagt 73 miljoner kronor, dels ock anvisat 37,2 miljoner kronor i betalningsmedel. Enligt sålunda meddelade beslut kommer alltså den 30 juni 1959 beställningsbemvndiganden till ett belopp av (73 — 37,2 =) 35,8 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Den 20 februari 1959 var beställningsbemyndiganden till ett belopp av i runt tal 23 miljoner kronor icke utnyttjade.

För nästa budgetår hemställer flygförvaltningen (skr. 15/» 1958) för fortsatt utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar om ett beställningsbemyndigande av 115 miljoner kronor och ett betalningsanslag av 80 miljoner kronor, allt räknat i prisläget den 1 april 1958. Av beställningsbemyndigandet avses i enlighet med direktiv av överbefälhavaren cirka 98 miljoner kronor för anskaffning och utveckling m. m. av luftförsvarsrobotar samt cirka 17 miljoner kronor för allmän grundforskning och utvecklingsarbeten på längre sikt inom robotområdet. För ytterligare upplysningar torde få hänvisas till de handlingar, som i vanlig ordning kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

I detta sammanhang torde få anmälas, att Kungl. Maj :t den 6 februari 1959 medgivit att det för innevarande budgetår under förevarande anslag lämnade beställningsbemyndigandet bland annat får utnyttjas för vissa byggnadsåtgärder in. m. i samband med uppsättning och organiserande av försöksförband av luftförsvarsrobotar, typ Bloodhound, vilka beställts av flygförvaltningen och som kommer att levereras under år 1960.

Departementsch ef en

Anskaffning av robotar tillmättes stor betydelse vid 1958 års försvarsbeslut och jag anser det angeläget att flygförvaltningen ges ökade resurser

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 är 1959

för utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobolar. Anslaget för budgetåret 1959/60 har i årets statsverksproposition beräknats till 65 miljoner kronor. Jag finner det emellertid numera icke möjligt att inom den ram, som bestämts för försvarsutgifterna under nästa budgetår, avse mer än 61 miljoner kronor i betalningsmedel för ifrågavarande ändamål. Nya beställningar bör få utläggas inom ramen för ett belopp av 86 miljoner kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga närmare föreskrifter rörande utnyttjandet av ifrågavarande beställningsbemyndiganden. Då verksamheten inom robotområdet har karaktären av försök är det förenat med svårigheter att i förväg vid äskande av medel i detalj avgöra vilka dispositioner som kan bli erforderliga. Behov av byggnadstekniska åtgärder m. m., liknande dem som avses med Kungl. Maj :ts förenämnda beslut den 6 februari 1959, kan uppkomma. Jag förutsätter att Kungl. Maj:t skall äga möjlighet att utnyttja beställningsbemyndiganden under förevarande anslag därest framdeles behov av liknande åtgärder m. m. uppkommer i samband med försöksverksamheten med luftförsvarsrobotar.

Vid bifall till mina förslag kommer den 30 juni 1960 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (35,8 + 86 — 61 =) 60,8 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel. Verksamheten under förevarande anslag bör planeras så att betalningsutfallet å tidigare lämnade beställningsbemyndiganden under budgetåret 1960/61 icke kommer att överstiga det belopp, varmed anslaget föreslås skola uppföras för nästa budgetår.

Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om att anslaget höjes med 36,8 miljoner kronor — att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar för anskaffning av luftförsvarsrobotar m. in. inom en kostnadsram av 86 000 000 kronor;

b) till Flygvapnet: Luftförsvarsrobot för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 61 000 000 kronor. 10

Av reservationsbeliållningcn var vid utgången av budgetåret 1957/58 i runt tal 40 000 kronor bundna.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 159) liar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Personalvårdsverksamhet in. in. för budgetåret 1959/60 beräkna ett reservationsanslag av 346 000 kronor.

[10] Personalvårdsverksamhet in.in

1957/58 ..............................

1958/59 (statsliggarcn s. 297) 1959/60 (förslag) ...............

Anslag Nettoutgifl Behållning

327 000 294 051 79 453

327 000 346 000

152 Kungl. Muj:ts proposition lir 110 år 1959

Yrkande

Cliefen för försvarsstaben (skr. 20/9 1958) hemställer, med anledning av förslag av försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd, att anslaget

höjes med 39 000 kronor.

ökning

1. Utbildning i personalvård och medborgarkunskap ............ 5 000

2. Handböcker för social rådgivning och prenumeration på vissa

tidskrifter in.in............................................................. 4 000

3. Kostnader för elevbibliotek vid vissa av krigsmaktens skolor 5 000

4. Lån och bidrag till värnpliktiga i brådskande fall ............... 10 000

5. Materiel man. för krigsorganisationen .............................. 15 000

39 000

M o t i v

1. Ökningen föranledes dels av en nödvändig decentralisering av kursverksamheten, dels av höjda föreläsar- och instruktörsarvoden samt höjda biljettpriser.

2. På grund av ökade tryckningskostnader man. erfordras ytterligare medel för att medge en oförändrad verksamhet. Vidare understrykes, att den deltidsanställda personalvårdspersonalens behov av informationsmaterial i något ökad utsträckning bör tillgodoses.

3. Kostnaderna för ifrågavarande verksamhet föreslås bli beräknade enligt enahanda grunder som numera tillämpas beträffande bibliotek av likartad karaktär vid statliga och kommunala skolor och vid fångvårdsinrättningar, där dylika kostnader beräknas efter 10 kronor för elev och år. Utifrån en sådan beräkningsgrund bör 20 000 kronor anvisas för ändamålet, vilket innebär en ökning med 5 000 kronor.

4. För innevarande budgetår har anslagsposten med hänsyn till föreliggande reservationer minskats med 5 000 kronor (prop. 1958: 1, bil. 6, s. 163 f.). För nästa budgetår föreslår försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd, att för ändamålet anvisas 20 000 kronor, vilket innebär en ökning med 15 000 kronor. Nämnden föreslår, att ifrågavarande medel även skall kunna disponeras för tillfällig hjälpverksamhet till den fast anställda personalen. Chefen för försvarsstaben hemställer, att anslagsposten höjes med 10 000 kronor.

5. En effektivisering av krigsplanläggningsarbetet inom personalvården har påbörjats. För produktionsundersökningar och provmaterielanskaffningar in.in. och för att kunna lämna ersättning till de specialister utom krigsmakten som måste tagas i anspråk för att medverka i dessa sammanhand föreslås en ökning av medelsanvisningen med 15 000 kronor.

Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd har vidare föreslagit att chefen för försvarsstaben och nämnden bemyndigas fortsättningsvis

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

fatta beslut i fråga om användningen av de medel till Kungl. Maj :ts disposition, som är upptagna under anslaget.

Yttrande

Försvarets civilförvaltning anser sig av principiella skäl icke kunna tillstyrka försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnds förslag att de medel, som för närvarande anvisas under anslagsposten Lån och bidrag till värnpliktiga i brådskande fall, jämväl skall få tagas i anspråk för tillfällig hjälpverksamhet för den fast anställda personalen. Ämbetsverket ifrågasätter om icke jämväl för budgetåret 1959/60 medelsanvisningen borde kunna begränsas till 5 000 kronor. Försvarsstabschefens medelsäskanden i vad avser övriga anslagsposter föranleder ingen erinran från civilförvaltningens sida. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnds förslag, att nämnden och chefen för försvarsstaben skulle bemyndigas att framdeles besluta om användningen av det belopp, som under anslaget hittills stått till Kungl. Maj :ts disposition, kan ämbetsverket icke biträda.

Departementschefen

Jag är icke beredd att för nästa budgetår föreslå någon ändring beträffande redovisningen av de utgifter, som hänför sig till det nuvarande anslaget till personalvårdsverksamhet man. I samband med medelsäskandena för budgetåret 1960/61 bör emellertid prövas huruvida icke vissa utgifter, som f.n. bestrides från förevarande anslag, i stället bör anvisas under ett särskilt omkostnadsanslag för försvarets personalvårdsorganisation.

Jag kan icke biträda förslaget att de medel, som anvisas för lån och bidrag till värnpliktiga i brådskande fall, även skall få tagas i anspråk för tillfällig hjälpverksamhet för den fast anställda personalen. Jag kan för nästa budgetår endast tillstyrka en med 5 000 kronor ökad medelsanvisning för ändamålet.

Någon ökad medelsanvisning till materiel m.m. för krigsorganisationen kan jag icke tillstyrka.

Då jag i övrigt icke funnit anledning till erinran mot vad chefen för försvarsstaben föreslagit, föreslår jag att anslaget uppräknas med tillhopa 19 000 kronor.

I enlighet med vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Personalvårdsverksamhet m.m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 346 000 kronor.

154 Kungl. Maj:ts proposition nr i 10 år 1959

Sammanställning

över å ena sidan dels de i det föregående slutligt äskade anslagen, dels ock de anslag under fjärde huvudtiteln, om vilka slutliga äskanden framlagts i den i annat sammanhang anmälda propositionen angående stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1959/60 samt å andra sidan de i årets statsverksproposition (bil. 6) under riksstatens fjärde huvudtitel för motsvarande anslag beräknade beloppen.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

A. Broberg

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1959

155 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

1. Personalvårdsorganisationen inom försvaret ........................... 3

Departementschefen ............................................................ It

2. Vissa frågor rörande ekonomiska förmåner till övertalig personal

vid försvaret ..................................................................... 15

Departementschefen ............................................................ 18

3. Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar

inom försvaret .................................................................. 20

4. Viss personalförändring vid försvarets fabriksverk .................. 23

5. Försvarsstaben: Avlöningar ................................................ 24

Departementschefen ............................................................ 37

6. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................ 40

Departementschefen ............................................................ 77

7. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl......................... 85

Departementschefen ............................................................ 104

8. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl...................... 111

Departementschefen ............................................................ 143

9. Flygvapnet: Luftförsvarsrobot ............................................. 150

10. Personalvårdsverksamhet m. m........................................... 151