('angående lönegrads- placeringen för vissa tjänster m. m.',)
Hänvisat till av
- Prop. 1958:b54: Doc 1958:b54, avsnitt 4
- Prop. 1959:110: angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1959/60 m. m., avsnitt 5, 64, 98 och 130
- Prop. 1959:152: angående statstjänste- männens löner under år 1959 m. m., avsnitt 12
- Prop. 1960:145: med förslag till lag angående ändrad lydelse av 18 § lagen den 6 juni 1925 (nr 170) om polisväsendet i riket, avsnitt 11
- Prop. 1960:178: angående lönegradspla- ceringen för vissa tjänster m. m., avsnitt 3
- Prop. 1961:142: angående lönegradsplace- ringen för vissa tjänster m. m., avsnitt 4
Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1958 1
Nr 158
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m.; given Stockholms slott den 9 april 1958.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi falla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Sigurd Lindholm
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framlägges förslag till ändrad lönegradsplacering av tjänster m. m. på grundval av en den 2 april 1958 med statstjänstemännens huvudorganisationer träffad förhandlingsöverenskommelse. Förslagen av ser bl. a. viss biträdespersonal, sköterskor vid mentalsjukvården, polis personal, underbefäl, vissa övnings- och yrkeslärare, skogspersonal samt vis sa tjänster vid de af färsdrivande verken. Förslagen, som förutsatts skola genomföras fr. o. m. den 1 juli 1958, beräknas medföra en årlig kostnads ökning för löner på omkring 13 miljoner kronor. Vidare äskas i propositionen för budgetåret 1958/59 ett särskilt anslag till täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering av tjäns ter in. in. samt för kompensation för höjda folkpensionsavgifter.
t Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 158
2 Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1958
Utdrag av protokollet över civilärenden , hållet inför Hans Maj:t Konunqen i statsrådet å Stockholms slott den 9 april 1958.
Närvarande:
Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden
S träng , A ndersson , L indell , L indström , L ange , L indholm , K ling , S kog lund , E denman , N etzén , K jellin , J ohansson .
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, frågor om lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. samt anför därvid följande.
Inledning
Vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor i årets statsverksproposition (bil. 2, s. 1) omnämnde jag, att förhandlingar angående s. k. B-frågor, d. v. s. förslag, som beträffande vissa tjänster eller grupper av tjänster avser omprövning av normerna för lönegradsplaceringen, hade upptagits med personalorganisationerna men att de slutliga förhandling arna i ämnet syntes kunna äga rum tidigast under februari månad. Med hänsyn härtill framhöll jag, att det kunde bli nödvändigt att senare under riksdagen framlägga förslag till lönegradsändringar. Häremot har riksda gen inte haft något att erinra (SU 14, rskr 14). Efter förhandlingar med Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens riks förbund, Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens cen tralorganisations statstjänstemannasektion har den 2 april 1958 — under förbehåll för Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande -—• med dessa orga nisationer träffats överenskommelse angående ändrad lönegradsplacering för vissa tjänster m. m. De förslag, om vilka överenskommelse föreligger, avses skola genomföras fr. o. m. den 1 juli 1958. Förslagen har sammanfattats i en tabellsamman
ställning, vilken torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i detta
ärende. I tabellsammanställningen har, liksom fallet varit vid tidigare till fällen, beträffande sådana områden, där avlöningskostnaderna bestrides från riksstatsanslag, lämnats en fullständig redovisning av den träffade överenskommelsen. Vad åter angår de affärsdrivande verken har, likaledes
Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1958 3
på sätt tidigare skett, i fråga om tjänster i Ao 19 och lägre lönegrader i sammanställningen endast redovisats de nya lönegrader för vissa grupper av tjänster, som följer av överenskommelsen. Någon antalsmässig redo visning av de enskilda tjänster, som beröres av överenskommelsen, har så lunda här icke lämnats. Det förutsättes i sistnämnda fall, liksom i fråga om vissa överenskomna lönegradsändringar inom ramen för nu gällande tjänsteförteckningar, skola ankomma på Kungl. Maj :t att sätta överenskommel sen i kraft. Med det sålunda tillämpade systemet för redovisning av över enskommelsen bär i bilagan medtagits vissa förslag till lönegradsändring ar, i fråga om vilka det enligt gällande avlöningsreglementen ankommer på Kungl. Maj:t att meddela beslut. Härmed avses givetvis icke någon saklig ändring i gällande ordning beträffande inrättande och lönegradsplacering av tjänster. Jag får i detta sammanhang anmäla, att vid beredningen av förevarande ärende prövats vissa från verk och myndigheter eller personalorganisatio ner i särskilda framställningar framförda yrkanden om ändrad lönegrads placering m. m.
Överenskommelsen om lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m.
I fråga om de förslag, som innefattas i förhandlingsöverenskommelsen, får jag anföra följande.
Kartritningsbiträden m. fl. I den förut åberopade bilagan (För flera huvud titlar gemensamma förslag, punkt B) redovisas ett förslag om viss beford-
ringsgång för biträden, som genomgått särskild kartritningskurs. Med an ledning härav vill jag erinra, att genom beslut av 1954 års riksdag införts en speciell befordringsgång för sådana kartritningsbiträden vid lantmäteristaten, som genomgått av lantmäteristyrelsen anordnad särskild utbildnings kurs (Gemensamma frågor, s. 18). Jämfört med den för skriv- och kontorshiträden gällande befordringsgången gäller för dessa kartritningsbiträden begynnelsegraden Af 3 i stället för Af 1 och befordran till Ae 5 sker efter 11/2 års anställning. Angivna kortare befordringsgång tillämpas numera för personal med liknande arbetsuppgifter och kvalifikationer jämväl vid vissa andra myndigheter, t. ex. rikets allmänna kartverk. Förhandlingsöverenskommelsen i denna del innebär en förbättring av den f. n. vid lantmäteristaten m. fl. förvaltningsområden tillämpade befordrings gången såtillvida, att densamma utsträckes till kanslibiträdesgraden Ae 7; denna skall uppnås efter tre år i Ae 5, vilket inom de flesta förvaltningsom råden, där kartritningspersonal sysselsattes, innebär en betydande förkort ning av tiden för erhållande av tjänst i Ae 7. överenskommelsen innebär vi dare, att den sålunda föreslagna befordringsgången skall gälla för biträden med ifrågavarande utbildning inom all verksamhet med statligt reglerade löner.
4 Kungl. Maj. ts proposition nr 158 år 1958
Yrkeslärare. För yrkeslärarna vid de centrala verkstadsskolorna fastställ* des år 1955 en löneställning, motsvarande nuvarande A 15. Det nu förelig
gande förslaget (Bilagan, för flera huvudtitlar gemensamma förslag, punkt C) innebär i och för sig inte någon ändring härutinnan. I anslutning till vad
som gäller inom det kommunala yrkesskolväsendet har emellertid beträf fande de centrala verkstadsskolornas yrkeslärare föreslagits att dessa skall — under vissa förutsättningar beträffande pedagogiska och praktiska kvali fikationer — kunna medgivas en löneställning motsvarande A 16. Enahan da förmån har under samma förutsättningar ansetts böra tillkomma yrkes lärare vid fångvårdens ungdomsräjong, försvaret, ungdomsvårdsskolorna och statens arbetsklinik i Stockholm, vilka yrkeslärare i lönehänseende är jämställda med de centrala verkstadsskolornas. I samband med den föreslagna regleringen av löneställningen för de cen trala verkstadsskolornas yrkeslärare avses de för dem hittills gällande äldre bestämmelserna i fråga om arbetsårets längd och undervisningstiden för vecka skola upphävas och anpassning ske till den nya yrkesskolstadgans be stämmelser.
Kanslister inom utrikesförvaltningen. I årets statsverksproposition (III ht) har ministern för utrikes ärendena anmält, att inom utrikesdepartementet företagits en översyn av kanslistorganisationen, utmynnande i vissa förslag rörande ändrade bestämmelser i fråga om den reglerade befordringsgången för kanslister. Förslaget kunde förväntas under våren 1958 bli föremål för förhandlingar mellan civildepartementet och vederbörande personalorgani sation.
Såsom framgår av bilagan (För flera huvudtitlar gemensamma förslag, punkt D) har överenskommelse nu träffats om ändrad befordringsgång för
kanslister inom utrikesförvaltningen. I förhållande till vad nu gäller innebär överenskommelsen en utsträckning av befordringsgången till Ae 13, vilken skall uppnås efter ett år i Ae 12. Härigenom får denna befordringsgång sam ma utseende som den, som tillämpas för landskanslister vid länsstyrelserna. F. n. finns vid utrikesförvaltningen anställda omkring 30 extra tjänstemän, vilka fullgör sådana göromål, som avsetts för kanslister i reglerad beford ringsgång, men som ej kunnat inplaceras i befordringsgången, då antalet tjänster i denna varit begränsat. Överenskommelsen innebär, att den hittills varande begränsningen i fråga om antalet tjänster i befordringsgången bort tages. Det torde i stället få ankomma på utrikesdepartementet att inom ra men för tillgängliga anslagsmedel antaga kanslistaspiranter på motsvaran de sätt som gäller i fråga om attachéer. Vidare föreslås i förevarande sammanhang att rätt till förflyttningsbidrag införes för kanslistpersonal i vissa lönegrader.
Vaktfruar. Vid fångvårdsanstalterna befintliga tjänster som vaktfru i A 7
har i överenskommelsen (Bilagan, II och V ht) föreslagits förändrade till
\ aktkonstapels t j änster i A 8. I konsekvens härmed föreslås ändrad tjänste-
Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1958 5
benämning till överkonstapel för tjänsten som första vaktfru vid fångvårösanstalten i Växjö. Det har förutsatts, att för överkonstapel gällande pensionsbestämmelser blir tillämpliga för innehavaren av ifrågavarande tjänst. För tjänsterna i A 8 bör vid vissa anstalter kunna tillämpas tjänstebenämningen vårdare i stället för vaktkonstapel. I årets statsverksproposition (II ht) har förslag framlagts till personalplan för den nya kvinnoanstalten Hinseberg i Frövi, som beräknas tagas i bruk den 1 oktober 1959. Riksdagen har (skr 2) godkänt den föreslagna per sonalplanen. I denna, som är upprättad med utgångspunkt i de grunder, som gäller för Växjöanstalten, vilken den nya anstalten avses skola ersätta, in går tre tjänster som första vaktfru i A 10 och 20 tjänster som vaktfru i A 7. Beträffande dessa tjänster bör vidtagas erforderlig ändring av lönegradsplacering och tjänstebenämning i anslutning till vad som i det före gående föreslagits.
Militärläkare. Inom civildepartementet har särskild undersökning verkställts rörande militärläkarnas löneförmåner. Genom besök vid förband (motsva rande) har representanter för departementet tagit del av militär läkarnas ar betsförhållanden m. m. Överenskommelsen innebär på denna punkt förslag om uppflyttning från A 24 till A 25 av samtliga sju fältläkarbeställningar vid armén samt utbyte av fyra beställningar vid flygvapnet för flygläkare av 1. graden i A 21 mot
beställningar för förste flygläkare i A 23 (Bilagan, IV ht). Sistnämnda be
ställningar torde vid nuvarande organisation böra i första hand avses för befattningar vid F 5, F It, F 16 och F 21. Vidare har i detta sammanhang enighet nåtts om viss ändring i gällande bestämmelser om ersättning vid hinder för militärläkare att utöva enskild praktik. Det må erinras om att förbandsläkarnas dagliga arbetstid skall ut göra i medeltal fyra timmar för varje helgfri dag och att för flertalet övriga militärläkare den dagliga arbetstiden skall utgöra fem timmar för varje helg fri dag. Därest — till följd av läkarens deltagande i inskrivningsförrättningar eller tjänstgöring utom stationeringsorten — hinder uppkommer att utöva enskild praktik, äger militärläkare, om dylikt hinder varar mer än 24 da gar årligen, enligt nuvarande bestämmelser åtnjuta gottgörelse med 60 kro nor för varje överskjutande dag. Förslaget innebär bl. a., att dylik ersätt ning skall kunna utgå även vid tjänstgöring inom stationeringsorten, att er sättningen skall utgå redan fr. o. in. första dagen samt att beloppet för dag skall höjas till 75 kronor.
Vissa vikariatslöneförordnamlen inom försvaret. I prop. 1958: 110 har redo visats ett av försvarets civilförvaltning den 1 februari 1957 framlagt förslag till åtgärder för att minska tillfälliga olägenheter i fråga om tidpunkten för befordran till kapten eller fanjunkare (motsvarande). Det må här fram hållas, att förslaget åsyftar en löneförbättring blott för beställningshavare, tillhörande sådana befordringsenheter, vilka erbjuder avsevärt sämre möj
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1958
ligheter till befordran än vad som är normalt för flertalet truppslag eller förband. Förslaget, som är betingat av rådande ojämna åldersfördelning bland officerare och underofficerare, har, såvitt nu kan förutses, begränsad temporär räckvidd. Civilförvaltningens förslag har legat till grund för överenskommelsen i vad den gäller bestämmelser om vikariatslöneförordnanden för viss militär
personal (Bilagan, IV ht).
Underbefäl. För underbefäl har enligt beslut av 1957 års riksdag (prop. 1101 vid armén och marinen inrättats beställningar i Ao 10 för rustmästare (mot
svarande). Enligt nu föreliggande överenskommelse (Bilagan, IV ht) skall
vid armén och marinen antalet dylika beställningar utökas och lönegradshöjning ske till Ao 11. Överenskommelsen innebär vidare, att 19 rustmästarbeställningar i Ao 11 skall tillkomma vid flygvapnet i utbyte mot lika många överfurirsbeställningar. Sistnämnda rustmästarbeställningar avses för spe cialinstruktörer i spräng- och mintjänst. I prop. 1958: 150 har för riksdagen anmälts att Kungl. Maj :t genom beslut den 8 november 1957 fastställt pensionsåldern för beställning som rustmäs tare (motsvarande) i Ao 10 till 55 år. Vidare har i propositionen hemställts om riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t att vidtaga härav föranledd ändring i 7 § 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente. För rustmästare (motsvarande) i Ao 11 bör likaledes gälla en pensionsålder av 55 år. Nyss nämnda bemyndigande torde, vid ett godtagande av den nu redovisade över enskommelsen, böra givas ändrad innebörd i enlighet härmed.
Vissa kamerala tjänster m. fl. I 1955 års statsverksproposition (bil. 2, s. 14) framhölls, att framförda yrkanden om ändrad lönegradsplacering för revisionskommissarier hos riksräkenskapsverket och hos försvarets civilför valtning krävde ytterligare utredning inom civildepartementet innan ställ ning kunde tagas. Den nu träffade överenskommelsen innebär förändring av ifrågavarande revisionskommissarietjänster i A 23 till byrådirektörs-
tjänster i A 24 (Bilagan, IV och VII ht). Förslaget grundar sig på en inom
civildepartementet företagen undersökning av de med tjänsterna förenade arbetsuppgifterna. I samband härmed har omprövning skett av löneställningen för kamrerartjänsterna hos statskontoret, byggnadsstyrelsen och do mänstyrelsen, vilka likaledes föreslås ändrade till byrådirektörst jänster i A 24. Detsamma gäller de två tjänsterna som kameralintendent resp. förste revisor hos telestyrelsen samt kamrerstjänsten och förste revisorstjänsten hos järnvägsstyrelsen. Jag vill i detta sammanhang även påpeka de förändringar, som förhandlingsöverenskommelsen innebär beträffande kamrerartjänsterna hos hus
hållningssällskapen och skogsvårdsstyrelserna (Bilagan, IX ht). Vad angår
tjänsterna vid sistnämnda organ skall — liksom f. n. är fallet hos hushåll ningssällskapen -— A 17 och A 19 gälla. F. n. är flertalet kamrerart jänster vid skogsvårdsstyrelserna placerade i A 15.
Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1958 7
Länsarkivarier. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1958/59 har riksarki vet begärt uppflyttning av de två länsarkivarietjänsterna vid länsarkiven i Visby och Östersund från A 23 till åtminstone A 24 samt föreslagit att tjänstebenämningen utbytes mot landsarkivarie och att ifrågavarande läns arkiv benämnes landsarkiv, överenskommelse har nu träffats om uppflytt ning av tjänsterna såsom länsarkivarie i A 23 till tjänster såsom landsar
kivarie i A 24 (Bilagan, VIII ht).
Med anledning av förevarande förslag förordar jag efter samråd med che fen för ecklesiastikdepartementet, att — därest riksdagen ej har något att erinra häremot -— benämningen på länsarkiven i Visby och Östersund änd ras till landsarkiv.
Rektorer vid centrala verkstadsskolor. Antalet lönegrupper för rektors* tjänsterna vid de centrala verkstadsskolorna har med hänsyn till skolornas
skiftande storlek ansetts böra ökas från nuvarande fyra till fem (Bilagan, Vill ht). Liksom hittills har det förutsatts skola ankomma på Kungl. Maj:t
att efter förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning bestämma vilken löne grupp rektorstjänst skall tillhöra i anslutning till vissa huvudgrunder för fördelningen. Lönen i den nya femte lönegruppen föreslås skola utgå enligt löneklassen närmast över den nuvarande högsta. Såsom ett resultat av den planerade nya grupperingen kan inemot ett 10-tal tjänster beräknas bli uppflyttade en löneklass.
Kyrkomusiker. I samband med förslag om viss jämkning av kantorstillägget för skolkantorer har ansetts böra införas en regel om tjänstefrihet under visst antal sön- eller helgdagar årligen för skolkantorer och vissa andra
kyrkomusiker (Bilagan, VIII ht). Närmare bestämmelser härutinnan förut-
sättes skola meddelas i den för vederbörande tjänst gällande instruktionen. Förslaget ansluter sig till vad av 1957 års kyrkomöte förordats (jfr dess första tillfälliga utskotts betänkande nr 17, s. 21).
Folk- och småskollärare. Gällande bestämmelser om löneklassplacering en ligt avlöningsreglementet för folkskolan (Arf) bygger på tillgodoräkning enligt vissa grunder. De anpassades vid reglementets tillkomst så, att för de reguljära befordringsfallen skulle uppnås i princip samma resultat som enligt sneddningsreglerna i statens allmänna avlöningsreglemente (Saar). Vissa härefter vidtagna ändringar, bl. a. lönegradsförändringar i samband med 1957 års löneplansrevision, har medfört, att folkskolans löneklassregler icke längre ger samma resultat som de i Saar meddelade. Detta jämte det förhållandet, att löneklassreglerna i Saar nu tillämpas inom folkskolan för övningslärare samt för lärare i läroämnen vid försöksskolans högstadium och i folkskolan inbyggd realskollinje har aktualiserat frågan om ersättande
av tillgodoräkningsbestämmelserna i Arf med Saars sneddningsregler (Bila gan, VIII ht). En lämplig tidpunkt härför har ansetts vara den 1 juli 1958,
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1958
då den av 1956 års riksdag beslutade skolstyrelsereformen träder i kraft. Förslaget påkallar ändringar i Arf samt utfärdande av vissa övergångsbe stämmelser.
Vissa konsulenttjänster. I 1955 års statsverksproposition (bil. 2, s. 11) framhölls att arbetsuppgifter och löneställning för konsulenterna vid statens veterinärmedicinska anstalt syntes böra närmare klarläggas. En undersök ning härutinnan har numera utförts inom civildepartementet. Vidare har anstaltsstyrelsen de senaste åren i sina anslagsäskanden (jfr IX ht 1957, s. 205 o. 206, och 1958, s. 331) föreslagit, att en speciell befordringsgång till skapas för konsulenterna, eftersom det i regel fordras en relativt lång tjänst göring innan vederbörande behärskar sitt område. Den nu träffade förhandlingsöverenskommelsen innehåller förslag om att de fyra konsulenttjäns
terna vid anstalten, vilka f. n. är placerade i A 23, placeras i högst A 24 (Bilagan, IX ht). Härvid förutsättes, att tjänstinnehavarna kommer att lö-
negradsplaceras i enlighet med den av styrelsen förordade befordringsgången.
Distriktsveterinärer. 1954 års veterinärtaxeutredning har den 25 maj 1957 avlämnat betänkande med förslag till ny veterinärtaxa in. m. (SOU 1957: 20). Förslaget innebär i huvudsak eu teknisk överarbetning av taxan i syfte att modernisera och förenkla densamma. I samband med de nu förda förhandlingarna har från vederbörande per sonalorganisation framställts yrkande om viss uppjustering av såväl löne delen som taxedelen av distriktsveterinärernas inkomster. Vid överlägg ningarna i denna fråga har enighet uppnåtts om att en höjning av distrikts veterinärernas inkomstnivå skall — efter närmare undersökning om formen för justeringen — ske fr. o. in. den 1 januari 1959 i syfte att återställa det relativa löneläge, som för dessa tjänstemän avsågs genom 1952 års överens kommelse (prop. 1952: 240) angående distriktsveterinärernas avlöningsför
hållanden m. m. (Bilagan, IX ht). Det har förutsatts, att vid nyssnämnda
undersökning veterinärtaxeutredningens förslag skall ligga till grund vid avvägningen av taxeinkomsterna.
Sköterskor vid mentalsjukvården m. m. Vid statens sinnessjukhus och sta tens anstalt för fallandesjuka finns f. n. för sjukvårdspersonal bl. a. in rättade tjänster dels för kvinnliga befattningshavare som sköterska i A 7 och första sköterska i A 8, dels för manliga befattningshavare som skötare i A 8 och förste skötare i A 9. För sköterska och första sköterska gäller i lråga om semester enligt 29 § Saar en särbestämmelse, som för dessa tjäns ter i princip medför fem dagars förlängd årssemester. Pensioneringsperioden för tjänsterna är 55—58 år. För skötare och förste skötare däremot gäller såsom pensioneringsperiod 60—63 år. Överenskommelsen i denna del innebär, att samtliga sköterske- och första
skötersketjänster utbytes mot tjänster för skötare och förste skötare (Bi
Kungl. Maj. ts proposition nr 158 år 1958 9
lagan, XI ht). Härigenom blir för den manliga sjukvårdspersonalen gällan
de bestämmelser om lönegradsplacering samt semester och pension tillämp liga jämväl å här avsedd kvinnlig sjukvårdspersonal. Såsom övergångsanordning skall enligt överenskommelsen gälla, att nu tillämplig semester får bibehållas för hela kalenderåret 1958. I pensionshänseende har vidare i anslutning till innehållet i kungörelsen 1949: 730 utformats vissa övergångsanordningar medförande rätt för den, som har mindre än fem år kvar till den tidigare pensioneringsperiodens nedre gräns, att under vissa förutsättningar avgå med ålderspension före uppnåendet av den nya pensioneringsperiodens nedre gräns. Det må erinras, att vid höj ning fr. o. m. den 1 januari 1950 av pensionsåldern från 55 till 60 år för 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente underkastade sjuksköterskor och barnmorskor sådana, som tillhörde vissa äldre årsklasser, genom förenämnda kungörelse i vissa fall tillförsäkrades rätt att avgå med ålderspen sion utan hinder av att den nya pensionsåldern icke inträtt (prop. 1949:
200 ).
Polispersonal. Rätten till ersättning åt elev vid genomgång av polisskolans konstapelsklass är f. n. beroende av anställningstidens längd. Den, som kan tillgodoräkna minst 36 anställningsmånader, åtnjuter under kurstiden oavkortad lön jämte traktamente samt dessutom resekostnadsersättning och traktamente vid färd till och från kursen. Övriga elever äger uppbära arvo de med 13 kronor för dag under kurstiden jämte resekostnadsersättning och traktamente för resor vid utbildningens början och slut. Då konstapelsklassen numera i allmänhet genomgås kort tid efter erhållen anställning vid polisväsendet, förekommer det endast i undantagsfall, att någon elev äger rätt att bibehålla oavkortad lön under kurstiden.
I rekryteringsfrämjande syfte föreslås nu (Bilagan, XI ht) att oavkortad
lön skall utgå under tiden för konstapelsklassen — oberoende av vederbörandes anställningstid. Denna förmån skall emellertid endast tillkomma innehavare av i personalstat upptagen rekryteringstjänst. Det förslag som nu framlägges påkallar ändring i 12 § polislönereglementet. Enligt vad jag inhämtat har chefen för inrikesdepartementet för avsikt att föranstalta om en utredning rörande fördelningen mellan staten och polis distrikten av här avsedda lönekostnader under utbildningen. Överenskommelse har vidare träffats om vissa ändringar i gällande be
stämmelser om polismanstjänsternas lönegradsplacering (Bilagan, XI ht).
Förslaget i denna del, som avser uppflyttning av omkring 900 tjänster praktiskt taget uteslutande för befälsutbildad personal, innebär i huvudsak följande. De lönegradsjusteringar för polispersonalens del, som genomfördes fr. o. m. den 1 juli 1956 (prop. 1956: 48), medförde bl. a. förbättringar för den icke befälsutbildade personalen. Inrättande av tjänster som förste poliskonsta pel i A 12 (Ca 17) skulle sålunda ske enligt vissa kvotregler, vilka med förde en väsentlig förbättring av befordringsmöjligheterna för poliskon staplar i A 10 (Ca 15). Mot bakgrunden härav har det ansetts erforderligt
10 Kungl. Maj.ts proposition nr 158 är 1958
att i förevarande sammanhang överse grunderna för lönegradsplaceringen av bl. a. polisassistent- och kriminalassistenttjänsterna i A 12 och A 13, till vilka rekrytering i regel sker från förste poliskonstapelstjänst i A 12. Över synen har resulterat i att den lägsta lönegraden, A 12, slopas för den assistentutbildade personalen och att för polisassistent och kriminalassistent sålunda endast A 13 skall användas. Förslaget härutinnan föranleder änd ring i 5 § polislönereglementet. De föreslagna nya bestämmelserna om inrättande av polisassistenttjänster torde kunna medföra att ett mindre antal av nuvarande polisassistenttjäns ter i A 12 bör utbytas mot förste poliskonstapelstjänster i samma lönegrad. Ett slopande av A 12 för den assistentutbildade personalen har vidare an setts böra medföra vissa ändringar i förutsättningarna för placering så som förste polisassistent i A 15 eller A 17 samt såsom förste kriminalassis tent i nämnda lönegrader. Vad först beträffar förste polisassistenttjänster na innebär överenskommelsen, att sådana tjänster i A 15 skall avses för bl. a. polisman, som handhar ledningen av polisarbetet i polisdistrikt med mer än sex (nu åtta) polismanstjänster samt för jourhavande befäl i vaktstyrka inom poliskår, där kommissarietjänst i lägst A 19 finns inrättad. Sistnämnda regel torde medföra uppflyftning från A 13 till A 15 av det jourhavande befälet i vissa medelstora städer (i storleksordningen 20 000— 35 000 invånare). Förste polisassistenttjänster i A 17 finns f. n. endast i Stockholm, Göteborg och Malmö. Genom förhandlingsöverenskommelsen har tillskapats möjlighet för inrättande av dylika tjänster även i andra större städer (med minst omkring 40 000 invånare och en poliskår om minst om kring 50 tjänster). I reglerna beträffande poliskommissarietjänsternas lönegradsplacering har vidare justeringar företagits i syfte bl. a. att undan röja vissa ojämnheter, som med de nu föreslagna jämkningarna av assis tentlönerna eljest skulle uppkomma. I detta sammanhang bör vidare näm nas att skäl ansetts föreligga för uppflyttning av kommissarietjänsterna i Malmö från A 21 till A 23, vilket medför likställighet i lönehänseende med kommissarietjänsterna i Stockholm och Göteborg. Förhållandena i Örebro, Västerås och Uppsala har vidare ansetts motivera, att kommissarietjänster na där placeras i A 21 (nu A 19). F. n. tillämpas placering i A 21 i — för utom Malmö — Norrköping och Hälsingborg (jfr prop. 1954: 75). I fråga om fördelningen på lönegrader av befälstjänsterna vid kriminal polisavdelningarna gäller f. n. en ordning, som i realiteten innebär att tjäns terna fördelas med vissa procenttal på resp. A 12, A 13, A 15 samt A 17 och högre lönegrader. Förslaget innebär i denna del väsentliga förbättringar. Som förut nämnts har A 12 slopats för kriminalpolispersonal. I Stockholm, Göteborg och Malmö skall assistenttjänsterna fördelas på A 13, A 15 och A 17 med ca 40, 40 och 20 procent. Kriminalkommissarie tjänsterna skall ej längre ingå i kvotberäkningen. Denna ändring samt förslaget i övrigt medför uppflyttning av ca 200 förste kriminalassistenttjänster och kriminalassistenttjänster i nämnda städer. Vad beträffar lönegradsplaceringen tör tjänsterna vid kriminalpolisavdelningarna i landet i övrigt har överens-
Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1958 11
kommits om vissa normer, vilka delvis har annan innebörd än de nu gäl lande. Bl. a. skall för bestämmande av antalet förste kriminalassistenttjänster i A 17 ej längre gälla någon kvotberäkning, utan inrättande av så dana tjänster skall bestämmas enbart med hänsyn till organisationen inom vederbörlig kriminalpolisavdelning. I fråga om fördelning på A 15 och A 13 skall däremot även i fortsättningen tillämpas vissa procentregler. Antalet förste kriminalassistenttjänster och kriminalassistenttjänster vid kriminal polisavdelningarna (utom i Stockholm, Göteborg och Malmö), som uppflyt tas till följd av förslaget, kan beräknas till ca 350. För att de föreslagna ändrade grunderna för lönegradsplacering skall kunna genomföras på smidigaste möjliga sätt och inom avsedd tid torde det __ liksom skedde vid genomförandet fr. o. m. den 1 juli 1956 av i prop. 1956:48 föreslagna lönegradsförändringar för polispersonalen — böra an komma på polisväsendets organisationsnämnd att upprätta och till polis distrikten överlämna förslag till de ändringar i personalstaterna, som ett godkännande av den träffade förhandlingsöverenskommelsen kan medföra. Chefen för inrikesdepartementet kommer att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj :t att lämna organisationsnämnden ifrågavarande uppdrag. Jag får vidare anmäla, att i samband med förhandlingarna om ändrade grunder för lönegradsplacering av polispersonalen överenskommelse träf fats om viss normalisering fr. o. m. den 1 januari 1959 av arbetstidsbestämmelserna på polisväsendets område, övervägandena härutinnan har väsentligen grundat sig på ett av 1955 års utredning om polispersonalens arbetstidsförhållanden den 3 augusti 1956 avgivet förslag. Del ankommer på Kungl. Maj :t att besluta om ändrade arbetstidsbestämmelser m. m. i an slutning till överenskommelsen.
Vissa tjänster vid de affärsdrivande verken. Den nu träffade förhandlings överenskommelsen berör bl. a. vissa tjänster i A 19 och lägre lönegrader vid
de affärsdrivande verken (Bilagan, statens affärsdrivande verk). Av sam
manställningen framgår bl. a., att inom postverket och statens järnvägar av ses skola tillskapas en ny lönegrad för stationsmästare, nämligen A 16. För slaget härutinnan, vilket överensstämmer med av vederbörande verksstyrelser framförda yrkanden, har samband med en vid postverket och statens järnvägar planerad avveckling av befintliga postkontor av klass 17 resp. järnvägsstationer av klass 17, vilka förestås av tjänstemän i högre kar riär —- postassistent- resp. stationsskrivarkarriären. Avsikten är att succes sivt, å ena sidan, hänföra vissa av dessa trafikanstalter till klass 19, och, å andra sidan, utbyta vissa mot anstalter av lägre klass ■— klass 16 eller lägre. Det bör nämnas, att i anslutning härtill träffats överenskommelse om uppflyttning av ett antal postmästartjänster från A 17 till A 19. Vid postverket skall inrättas tjänster som expeditionskassör i A 8 och A 7. Tjänsterna i A 8 är i princip avsedda för kassagöromål på sådana post expeditioner av klass 10 eller högre, där postexpeditörsutbildad personal icke. kommer till användning för kassatjänsten.
12 Kiingl. Maj:ts proposition nr 158 år 1958
En ny tjänstetyp — övervaktföreståndare i A 14 — skall vidare införas vid televerket. Tjänsterna avses bl. a. för arbetsledarskap för stora personalstyrkor, huvudsakligen på storstationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Beträffande de uppflyttningar i lönegrad av högre tjänster vid de affärsdrivande verken, varom överenskommelse nu träffats, vill jag framhålla, att flertalet lönegradsuppflyttningar yrkats av myndigheterna i förslag till änd ringar fr. o. m. den 1 juli 1958 i personalförteckningarna, avseende tjänster i högre lönegrader än A 19.
Köksföreståndare. I anslutning till det i bilagan (IV ht) redovisade försla get i fråga om lönegradsuppflyttning av vissa köksföreståndar- och biträ dande köksförestandartjänster vid försvarets förband har till prövning inom civildepartementet upptagits frågan om löneställningen för vissa köksföreståndartjänster vid statens sinnessjukhus och karolinska sjukhuset. Såsom resultat härav föreslås följande. Vid ett vart av fyra sinnessjukhus (S:ta Maria, Ryhovs, S:t Lars och Ulleråkers) uppflyttas köksföreståndartjänsten från A 14 till A 15 samt vid ett vart av 11 sinnessjukhus uppflyttas nämnda tjänst från A 12 till A 13; samtliga dessa tjänster är ordinarie. Vid karo linska sjukhuset uppflyttas en ordinarie köksföreståndartjänst från A 12 till A 14 och tre ordinarie eller extra ordinarie köksföreståndartjänster från A 10 till A 12.
Vissa särskilda frågor
Jag torde i förevarande sammanhang få anmäla följande särskilda frågor, som äger samband med det inom civildepartementet pågående löneregleringsarbetet.
Avlöningsbestämmelser för timlärare. F. n. pågår inom civildepartementet eu översyn av kungörelsen den 8 september 1950 (nr 495) angående timar voden till vissa lärare vid civila och militära skolor. Förhandlingar i ämnet avses skola äga rum med vederbörande huvudorganisationer av tjänstemän. Det torde ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda bestämmelser angående tim lärares avlönande i anslutning till nämnda översyn.
Lönesättningen för laborantskoleutbildad personal m. m. Genom beslut den 12 april 1957 har Kungl. Maj :t med anledning av förslag av 1956 års tek niska biträdesutredning uppdragit åt överstyrelsen för yrkesutbildning att vidtaga åtgärder för att med början under hösten 1957 anordna en grundläg gande fackutbildning av laboratoriebiträdespersonal i form av s. k. laborant skolor. Laborantutbildningen, som avses omfatta två terminer, har seder mera under hösten 1957 igångsatts vid en laborantskola, förlagd till Götebcug. Då ifragavarande utbildning inom kort avslutas, aktualiseras frågan om lönesättningen under den första praktiska tjänstgöringen för de laborantskoleutbildade, som söker anställning vid de statliga sjukhusens labo ratorier, vid myndigheter, som bedriver laboratorieundersökningar, eller vid
Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1958 13
universitetens och högskolornas medicinska och naturvetenskapliga insti tutioner in. fl. Frågan är f. n. föremål för beredning inom civildepartementet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de bestämmelser om löneställning för teknisk biträdespersonal på laboratorier in. in., som kan bli erforderliga i förevarande sammanhang.
Lika lön för män och kvinnor. Vid 1946 års riksdag väcktes i båda kam rarna motioner (I: 62 och II: 124) om tillämpning av likalönsprincipen inom det statliga avlöningssystemet. Motionärerna hemställde »att riksdagen ville besluta en sådan omarbetning av det statliga avlöningssystemet, att likalönsprincipen kommer till full tillämpning samt att i samband härmed de såsom typiskt kvinnliga ansedda tjänsterna inordnas i tjänsteförteckningar efter en rent kvalitativ uppskattning av arbetets värde med bort seende från befattningshavarens kön». Statsutskottet (uti 127) avstyrkte motionerna. I en reservation till utskottets utlåtande yrkades emellertid, att riksdagen måtte anhålla om utredning angående likalönsprincipens genom förande i statsförvaltningen. Riksdagen (skr 255) biföll reservationen. Genom beslut den 10 januari 1947 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för finansdepartementet att tillkalla särskilda utredningsmän för att inom de partementet biträda med utredning angående likalönsprincipens genomfö rande i statsförvaltningen.
Utredningsmännen, vilka antog benämningen likalönskommittén, avgav
den 18 maj 1953 sitt betänkande »Lika lön för män och kvinnor i det stat liga lönesystemet» (SOU 1953: 18). Likalönskommittén har formulerat likalönsprincipen som principen om »lika lön för man och kvinna för likvärdig arbetsuppgift». För ett genom förande av denna princip i det statliga lönesystemet har kommittén funnit att det erfordras vissa förändringar i »kvinnliga» tjänsters lönegradsplace-
ring. De viktigaste av dessa ändringar är enligt kommitténs mening dels
uppflyttning av de kvinnliga tjänsterna vaktfru och första vaktfru vid fångvårdsstaten samt sköterska och första sköterska vid statens sinnessjukhus till samma lönegrader som manliga tjänster med samma arbetsuppgifter,
dels uppflyttning till den »manliga bottenlönegraden» (numera A 7) av kon-
torsbiträdes-, lokal- och landstelefonisttjänster samt — efter vissa särskilda undersökningar rörande ev. högre placering — av övriga ordinarie och extra ordinarie tjänster, placerade i lägre lönegrader än den »manliga bot tenlönegraden». Med hänsyn till de stora förändringar i det statliga lönesystemet, som lika lönsprincipens fullständiga genomförande skulle innebära, har kommittén räknat med att principen inte kan genomföras på en gång utan i etapper. Kommittén har även framhållit, att frågan om takten för principens genom förande i det statliga lönesystemet också måste ses i sitt sammanhang med den kommunala och den privata sektorn av arbetsmarknaden. I vilken takt förverkligandet bör ske är enligt kommittén en politisk-ekonomisk avväg ningsfråga utanför kommitténs uppdrag.
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1958
Sammanfattningsvis har kommittén uttalat, att målet bör vara likalönsprincipens fullständiga genomförande i det statliga lönesystemet. Statsmak terna kan och bör enligt kommitténs mening genom successiva åtgärder i riktning mot detta mål verka för ett fullföljande snarast möjligt av den redan påbörjade utjämningen av lönerna för män och kvinnor. I ett vid betänkandet fogat särskilt yttrande har en ledamot av kommit tén framhållit, att kommitténs definition av likalönsprincipen borde kom pletteras med orden »för likvärdig individuell prestation». Reservanten har vidare ej heller kunnat ansluta sig till de av majoriteten föreslagna åtgär derna för likalönsprincipens genomförande. Likalönskommitténs betänkande har varit föremål för en omfattande re missbehandling. En lönegradsuppflyttning för vaktfruar och sköterskor har därvid i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Uppflyttning till den »manliga bottenlönegraden» av lägre placerade »kvinnliga» tjäns ter har åter i det allt övervägande antalet yttranden mötts av bestämda gensagor. Särskilt har det härvid framhållits, att en uppflyttning i löne grad, på sätt kommittén tänkt sig, av de under den »manliga bottenlöne graden» placerade »kvinnliga» tjänsterna icke kan genomföras isolerat utan kommer att föra med sig vittgående krav på lönegradsuppflyttningar högre upp på löneskalan. Det har vidare med skärpa uttalats, att likalönsfrågan i denna del för statens vidkommande måste bedömas under beaktande av den s. k. marknadslöneprincipen. I vissa yttranden har framhållits att ge nomförandet av likalönsprincipen väsentligen är en förhandlingsfråga.
Jag får för egen del erinra, att genom beslut av 1957 års riksdag (prop. 120, SU 90, rskr 225) tjänst som första vaktfru inom fångvården erhållit placering i samma lönegrad som manlig befattningshavare med motsva rande arbetsuppgifter. Såsom framgår av vad som i det föregående anförts kommer vidare vid ett godtagande av den förhandlingsöverenskommelse, som nu träffats om lönegradsplaceringen för vissa tjänster, motsvarande att gälla beträffande vaktfruar inom fångvården samt sköterskor och första sköterskor inom mentalsjukvården. Härigenom kommer, i enlighet med likalönskommittén, lika lönegradsplacering för kvinnliga och manliga tjäns ter med samma arbetsuppgifter att genomföras. Med den ordning för be handlingen av frågor om ändrad lönegradsplacering av tjänster, som 1956 års riksdag godtagit (prop. 124, SU 88, rskr 210), bör även lönegradsfrågor i övrigt, som behandlats av likalönskommittén, främst betraktas som föihandlingsfrågor. Jag vill i sammanhanget erinra om den uppfattning i detta hänseende, åt vilken riksdagens statsutskott förra året vid skilda tillfällen gav utryck (uti 14 och 90). Med hänsyn härtill synes likalönskommitténs betänkande i och för sig ej böra föranleda någon vidare åtgärd.
Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1958 15
Förslagens genomförande m. m.
Jag förordar, att de av mig i det föregående redovisade förslagen godtages och underställes riksdagens prövning. Förslagen synes, där ej annat framgår av det föregående, böra genomföras fr. o. m. den 1 juli 1958. Vissa av förslagen påkallar övergångsanordningar och ikraftträdandebestämmel ser, som Kungl. Maj :t bör äga besluta om. Bl. a. föranledes ändringar i gäl lande personalförteckningar. Under hänvisning till att riksdagen numera fattat beslut i enlighet med vad i årets statsverksproposition (bil. 2, p. 1) förordats, föreslår jag, att riksdagens bemyndigande inhämtas att vidtaga erforderliga ändringar i personalföxdeckningarna. Jag vill i detta samman hang erinra om vad jag i det föregående framhållit beträffande särskilda åtgärder för genomförande av de förslag, som berör polispersonal. Av riksdagen bör vidare inhämtas bemyndigande för Kungl. Maj :t att vidtaga av förslagen betingade ändringar i av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut utfärdade avlönings- och pensionsförfattningar. De tillstyrkta förslagen innebär uppflyttning av i runt tal 15 000 tjänster. Lönekostnadsökningen för statsverket vid ett genomförande av förslagen kan för år uppskattas till i runt tal 13 miljoner kronor. Härav hänför sig inemot 2 miljoner kronor till de affärsdrivande verken samt ca 11 miljoner kronoT till statsförvaltningen i övrigt och statsunderstödd verksamhet. Av sistnämnda belopp torde ca 2 miljoner kronor belöpa på fjärde huvudtiteln.
I prop. 1958: 157 angående pensionsreglering för statsanställda in. m. har Kungl. Maj :t för godkännande underställt riksdagen en med vederbörande personalorganisationer träffad överenskommelse angående de statsanställ das pensionsförmåner m. in. Enligt denna överenskommelse skall — enligt i propositionen närmare redovisade grunder — till pensionsberättigade tjänstemän utgå kompensation för höjda folkpensionsavgifter fr. o. in. den 1 januari 1957. Genom att utbetalningen av kompensationsbeloppen enligt överenskommelsen skall ske på grundval av skattsedlar, utvisande slutlig skatt, kommer att på budgetåret 1958/59 falla kompensation för avgifter, som avser år 1957. Av kostnaderna härför, som beräknats till ca 20 miljo ner kronor, hänför sig ca 8 miljoner kronor till de affärsdrivande verken och ca 12 miljoner kronor till statsförvaltningen i övrigt och statsunder stödd verksamhet. Frågan om den anslagsmässiga regleringen av de ökade kostnaderna för kompensationen har ej upptagits i förenämnda proposition. Jag torde i nu förevarande sammanhang få anmäla denna fråga. Kostnaderna för kompensation för höjda folkpensionsavgifter synes böra bestridas beträffande de affärsdrivande verken i den ordning, i vilken dessa verks övriga utgifter bestrides, samt beträffande statsförvaltningen i övrigt i regel från det anslag resp. den anslagspost, varifrån vederbörande tjänste mans lön bestrides vid tidpunkten för kompensationens utbetalande. I fråga om bestridandet av angivna kostnader inom statsunderstödd verksamhet bär särskilda normer gälla. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att i
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1958
anslutning till innehållet i nyssnämnda pensionsöverenskommelse meddela erforderliga föreskrifter för kompensationens beräkning och utbetalning. Riksdagens bemyndigande härtill torde böra utverkas. De ökade kostnaderna för ändrad lönegradsplacering av tjänster in. m. samt för kompensation för höjda folkpensionsavgifter torde i många fall komma att belasta anslag eller anslagsposter, som är maximerade. Beträf fande dessa anslag och anslagsposter synes Kungl. Maj :t därför böra er hålla bemyndigande att medge erforderliga överskridanden. I de fall, då kostnaderna faller på reservationsanslag, torde det emellertid vara lämpli gare att särskilda medel ställes till förfogande. På grund härav och då de nu avsedda kostnaderna torde böra komma till uttryck i budgeten bör — i överensstämmelse med vad riksdagen beslutat vid tidigare tillfällen — un der tolfte huvudtiteln för nästa budgetår upptagas ett särskilt anslag för ändamålet. Detta anslag torde lämpligen kunna benämnas Täckning av be räknade kostnader för ändrad lönegradsplacering in. m. Vid anslagets be räkning bör beaktas att merkostnaderna för de affärsdrivande verken bör bestridas i den ordning, i vilken dessa verks övriga utgifter bestrides, samt att vid beräkningen av avlöningsanslagen under fjärde huvudtiteln för nästa budgetår hänsyn tagits till de lönejusteringar, som kunde bli ett re sultat av förhandlingarna rörande vissa tjänsteförteckningsfrågor (jfr prop. 1958:110). Anslaget bör därför uppföras med (11 — 2 + 12) 21 miljoner kronor. De avlöningsutbetalande myndigheterna bör ej äga förfoga över nyss an givna täckningsanslag. Kungl. Maj :t torde dock böra erhålla bemyndigande att — i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gällt beträffande tidi gare under tolfte huvudtiteln anvisade täckningsanslag — efter prövning i varje särskilt fall från anslaget anvisa medel, då överskridande ej lämpli gen bör ske.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att 1) godkänna de i bilagan till statsrådsprotokollet i detta ärende upptagna förslagen om placering i lönegrad av vissa tjänster m. m., 2) godkänna övriga i det föregående berörda förslag, 3) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åt gärder för förslagens genomförande, 4) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av förslagen be tingade ändringar i vederbörliga personalförteckningar, 5) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av förslagen be tingade ändringar i med stöd av riksdagens beslut utfär dade avlönings- och pensionsförfattningar,
Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1958 17
6) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela närmare före skrifter om beräkning och utbetalning av kompensation för höjda folkpensionsavgifter, 7) bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåret 1958/59 i enlighet med vad som i det föregående anförts medge över skridanden av maximerade anslag och anslagsposter, samt
8) till Täckning av beräknade kostnader för ändrad löne grads placering m. m. å riksstaten för budgetåret 1958/59
under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 21 000 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till detta proto koll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Bjarne Forss
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 158
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1958
Bilaga
Förslag till lönegradsändringar m. m.
För flera huvudtitlar gemensamma förslag m. m.
A. Tjänst som biträde, tillhörande sjukvårds- och ekonomipersonal, vilken
nu är hänförd till A 2, placeras i A 2/3. Här avsett biträde placeras i A 3 fr. o. m. ingången av kalenderkvartalet näst efter det, varunder veder börande under sammanlagt tre år innehaft anställning i A 2. Biträde, som anställes å tjänst i A 2/3, skall, därest vederbörande vid anställning ens början icke uppnått 19 års ålder, under det första anställningsåret vara placerat i A 1.
övergångsbestämmelse: De nya bestämmelserna om inplacering i A 2/3
förutsättes i princip skola tillämpas på vid ikraftträdandet anställda bi träden som om de varit gällande under vederbörandes hela anställnings tid.
B. För biträden, som genomgått särskild kartritningskurs (lantmäteristy-
relsens kurs eller därmed i huvudsak jämförlig utbildning) och med ar betsuppgifter för vilka sådan utbildning är erforderlig, skall följande reglerade befordringsgång gälla: Af 3 (1 1/2 år) -— Ae 5 (3 år) — Ae 7.
övergångsbestämmelse: Den nya befordringsgången förutsättes i prin
cip skola tillämpas på vid ikraftträdandet anställda tjänstemän som om den varit gällande under vederbörandes hela anställningstid.
C. Yrkeslårare.
Centrala verkstadsskolor: 1. Fast anställd yrkeslårare, som har full tjänstgöring, skall liksom f. n. åtnjuta årslön motsvarande årslönen i någon av löneklasserna 15—18 å löneplan A i statens löneförordning, där ej annat följer av vad ne dan i punkt 2 sägs. 2. a) Fast anställd yrkeslårare må efter medgivande av överstyrelsen för yrkesutbildning åtnjuta årslön motsvarande någon av löne
klasserna 16—19, därest han dels med godkända vitsord genom
gått av nämnda överstyrelse anordnad pedagogisk grundkurs för blivande lärare i yrkesarbete vid verkstads- och liknande skolor samt fullgjort efterföljande tjänstgöring såsom assistentlärare,
dels ock fullgjort praktik inom det verksamhetsområde undervis
ningen omfattar och tjänstgöring såsom fast anställd yrkeslårare under sammanlagt minst åtta år, varav minst fyra år skall belöpa på lärartjänstgöringen. I föregående stycke angiven löneställning må av överstyrelsen medgivas där avsedd yrkeslårare utan hinder av att han ej full gjort tjänstgöring såsom assistentlärare, under förutsättning lik väl att praktiken och lärartjänstgöringen omfattat sammanlagt minst tio år, varav minst sex år skall belöpa på lärartjänstgöring en. I fråga om kvinnlig fast anställd yrkeslårare må sådan avlagd examen, som medför generell behörighet till tjänsten, för i första stycket avsett ändamål tillgodoräknas lika med där omförmäld pedagogisk grundkurs och tjänstgöring såsom assistentlärare.
Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1958 19
b) övergångsvis må under a) avsedd löneställning kunna av översty
relsen medgivas även yrkeslärare som dels med godkända vitsord
genomgått före budgetåret 1949/50 anordnad pedagogisk kurs för lärare vid yrkesskolor eller därefter av överstyrelsen anordnad allmän yrkespedagogisk kurs för lärare utan tidigare speciell pe
dagogisk utbildning, dels ock fullgjort praktik inom det verksam
hetsområde undervisningen omfattar och tjänstgöring såsom fast anställd yrkeslärare under sammanlagt minst elva år, varav minst sju år skall belöpa på lärartjänstgöringen. c) I fråga om bestämmande av lön till yrkeslärare enligt 16—19 löneklasserna skall vad i 21 § 2 mom. kungörelsen 1957: 459 sägs äga motsvarande tillämpning. 3. De i § 6 stadgan för centrala verkstadsskolor den 10 oktober 1941 (nr 835) meddelade bestämmelserna om arbetsårets längd och undervis ningstiden för vecka skall icke äga tillämpning efter utgången av juni 1958 beträffande heltidskurser vid dylika skolor (jfr punkt 3 över gångsbestämmelserna till yrkesskolstadgan den 30 juni 1955, nr 503). 4. Fast anställd yrkeslärare anses ha full tjänstgöring, därest han enligt
överstyrelsens för yrkesutbildning bestämmande antingen undervisar
dels under 39 veckor av läsåret 34—37 veckotimmar i yrkesarbete och 4 veckotimmar i teoretiska ämnen, dels under återstoden av läsåret
42—45 veckotimmar i yrkesarbete eller ock fullgör på annat sätt ord
nad tjänstgöring, som enligt överstyrelsens beprövande kan anses till sin omfattning jämförlig med nämnda undervisning. Fångvårdsanstalterna, försvaret, statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, statens arbetsklinik i Stockholm: Yrkeslärare i A 15 vid fångvårdsanstalt tillhörande ungdomsräjongen, vid militär skola, vid ungdomsvårdsskola eller vid statens arbetsklinik i Stockholm, vilken prövas äga sådana kvalifikationer i pedagogiskt och praktiskt hänseende, att han i egenskap av yrkeslärare vid central verk stadsskola skulle enligt av överstyrelsen för yrkesutbildning tillämpad praxis ha medgivits åtnjuta lön motsvarande A 16, må i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser kunna medgivas placering i A 16.
D. För nedan angivna grupper av tjänster skall följande bestämmelser om
reglerad befordringsgång m. m. gälla:
1. Kanslister inom utrikesförvaltningen. Af 9 (1 1/2 år) — Ae 10 (1 1/2 år) — Ae 12 (1 år) — Ae 13.
Anm. 1. Antalet tjänster i reglerad befordringsgång skall utökas så,
att samtliga f. n. extra tjänstemän kan inplaceras i befordringsgången.
Anm. 2. Extra ordinarie kanslist i Ae 13 samt ordinarie kanslist och
förste kanslist skall äga åtnjuta förflyttningsbidrag enligt 33 § Saar. 2. Trafikledare vid flygvapnet. Af 13 (1 1/2 år) — Ae 15 (2 år) — Ae 17. 3. Biträdande justerare vid mynt- och justeringsverket. Af 10 (1 år) — Ae 12 (1 år) — Ae'l3 (2 år) —- Ae 15. 4. Tekniker hos lantbruksnämnderna. Af 10 (1 år) — Ae 12 (1 år) — Ae 13 (2 år) — Ae 15.
Anm. Vid placering i Ae 15 skall tjänstebenämningen assistent an
vändas.
20 Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1958
5. Lärare i praktiska läroämnen vid högre kommunala skolor m. fl. a) I hushållsgöromål eller sömnad resp. kvinnlig slöjd vid praktisk kommunal realskolas eller yrkesbestämd högre folkskolas husliga linje och kommunal flickskolas praktiska linje: Af (Ag) 12 (1 1/2 år) — Ae (Ag) 14. b) I stenografi, maskinskrivning, verkstadsarbete eller vissa andra praktiska läroämnen (jfr Kungl. brev den 6 juni 1957, p. III. C.l vid praktisk kommunal realskola, yrkesbestämd högre folkskola eller kommunal flickskolas praktiska linje: Af (Ag) 12 (11/2 år) — Ae (Ag) 13. c) Vad ovan under a) och b) sagts skall äga tillämpning jämväl i fråga om motsvarande lärare i praktiska läroämnen vid statlig realskolas praktiska linje.
Anm. 1. Inplacering och uppflyttning i angivna befordringsgång-
ar skall ske i anslutning till grunderna för gällande lärarbefordringsgång.
Anm. 2. Extra ordinarie tjänster i Ae 16 för lärare som avses un
der a) resp. Ae 15 för lärare som avses under b) inrät tas till så stort antal, att befordran till nämnda grader normalt kan påräknas fyra år efter uppnåendet av slut graden i reglerad befordringsgång.
Övergångsbestämmelse: De nya befordringsgångarna förutsättes i
princip skola tillämpas på vid ikraftträdandet anställda icke-ordinarie tjänstemän som om de varit gällande under vederbörandes hela anställningstid.
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1958
därest vederbörande den 1 juli 1958 uppnått den förra pensioneringsperiodens nedre gräns: vid avgång ur tjänst, därest vederbörande den 1 juli 1958 uppnått en levnadsålder, som med ett år eller mindre understiger den förra pensioneringsperiodens nedre gräns: vid avgång tidigast vid utgången av den månad, under vilken vederbörande uppnått den förra pensioneringsperiodens nedre gräns, samt i annat fall: vid avgång tidigast vid utgången av den månad, under vilken vederbörande uppnår en levnadsålder som överstiger 55 år med det antal hela eller påbörjade år utöver ett, varmed levnadsåldern den 1 juli 1958 understiger den förra pensioneringsperiodens nedre gräns.
II. Polispersonal
A. Polisaspirant i Af 7 eller med sådan jämförlig extra polisman i Ag 7 (innehavare av fast rekryteringstjänst) skall under tiden för genom gång av konstapelsklassen vid statens polisskola åtnjuta oavkortad lön oberoende av vederbörandes placering i avdragsgrupp i tjänstledighetshänseende. B. Under punkt 3 i de särskilda bestämmelserna i 3 § 2 mom. T Pir om förste poliskonstapelstjänster strykes de tre sista raderna (dock att — antalet polismanstjänster). C. I övrigt ändras 3 § 2 mom. T Pir enligt följande.
Polisassistenttjänst i lönegrad Ao 13 skall avses för
a) polisman, som handhar ledningen av polisarbetet i polisdistrikt med högst 6 polismanstjänster; b) polisman, som i polisdistrikt med minst omkring 10 000 invånare och minst omkring 10 polismanstjänster i förening med arbetsuppgifter avseende utredningsverksamheten tjänstgör såsom jourhavande befäl eller såsom ledare för utredningsgrupp eller annan organisationsen het om minst 3 polismän; c) polisman, som eljest i mera väsentlig omfattning fullgör befälsuppgifter.
Förste polisassistenttjänst i lönegrad Ao 15 skall, såvida icke enligt vad
nedan sägs högre tjänst ifrågakommer, avses för a) polisman, som i polisdistrikt med mer än 6 polismanstjänster, där ej kommissarietjänst finnes inrättad, antingen handhar ledningen av polisarbetet i dess helhet eller tillägges uppgiften att vara förestån dare för poliskåren och därvid leda arbetet vid dess ordningspolisav delning; b) polisman, som vid ordningspolisavdelning inom poliskår, där poliskommissarietjänst i lägst lönegrad Ao 19 finnes inrättad, tjänstgör såsom jourhavande befäl i vaktstyrka (motsvarande) eller såsom ledare för utredningsgrupp eller annan organisationsenhet om minst 8 polismän; c) polisman, som vid ordningspolisavdelning inom poliskår, där poliskommissarietjänst i lägst lönegrad Ao 19 finnes inrättad, fullgör kva lificerade specialuppgifter.
Förste polisassistenttjänst i lönegrad Ao 17 må inrättas för polisman med
särskilt kvalificerade specialuppgifter vid ordningspolisavdelning inom polisdistrikt med minst omkring 40 000 invånare och med en poliskår (exklusive statspolisavdelning) om minst omkring 50 polismanstjänster.
Poliskommissarietjänst avses normalt endast skola inrättas i polisdi
strikt med minst omkring 15 000 invånare och med en poliskår (exklusive
Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1958 35
statspolisavdelning) om minst omkring 20 polismanst;jänster. Dylik tjänst
placeras i lönegrad Ao 17, dock att tjänst i lönegrad Ao 19 skall avses för
polisdistrikt med minst omkring 20 000 invånare och med en poliskår (exklusive statspolisavdelning) om minst omkring 25 polismanst jänster. Undantagsvis må i polisdistrikt med mer än en kommissarietjänst vid distriktets kommunala polisavdelning poliskommissarietjänst placeras
i lönegrad A o 21 eller lönegrad A o 23.
Lönegradsplaceringen för tjänst såsom poliskommissarie vid statspo lisavdelning skall regelmässigt överensstämma med lönegradsplacering en för kommissarietjänst (erna) vid den kommunala polisavdelningen i distriktet.
Kriminalassistenttjänst i lönegrad Ao 13, vilken avses normalt endast
skola inrättas i polisdistrikt med minst omkring 10 000 invånare och med minst omkring 10 polismanst jänster, skall avses för a) kriminalpolisman i polisdistrikt med endast en kriminalpolismanstjänst; b) kriminalpolisman, som i polisdistrikt med mer än en kriminalpolismanstjänst handlägger kriminalpolisgöromål av normal svårighets grad och därvid icke utövar befäl.
Förste kriminalassistenttjänst i lönegrad Ao 15 skall, såvida icke enligt
vad nedan sägs högre tjänst ifrågakommer, avses för a) kriminalpolisman, som leder kriminalpolisavdelning i polisdistrikt med minst omkring 15 000 invånare och med en poliskår (exklusive statspolisavdelning) om minst omkring 20 polismanstjänster; b) kriminalpolisman', som i polisdistrikt med minst omkring 20 000 invånare och med en poliskår (exklusive statspolisavdelning) om minst omkring 25 polismanstjänster handlägger svårare kriminal polisgöromål.
Förste kriminalassistentt jänst i lönegrad Ao 17 skall avses för
a) kriminalpolisman, som leder kriminalpolisavdelning i polisdistrikt med minst omkring 20 000 invånare och med en poliskår (exklusive statspolisavdelning) om minst omkring 25 polismanstjänster; b) kriminalpolisman, som inom polisdistrikt med minst omkring 40 000 invånare och med en poliskår (exklusive statspolisavdelning) med minst omkring 50 polismanstjänster leder arbetet på en inom krimi nalpolisavdelningen inrättad underavdelning (rotel etc.) omfattande minst 5 kriminalpolismanstjänster; c) kriminalpolisman, som på rotelindelad (eller på motsvarande sätt indelad) större kriminalpolisavdelning fullgör synnerligen kvalifi cerade specialuppgifter.
Kriminalkommissarietjänst avses normalt endast skola inrättas i polis
distrikt med minst omkring 40 000 invånare och med en poliskår (exklu sive statspolisavdelning) om minst omkring 50 polismanstjänster. Dylik
tjänst placeras normalt i lönegrad Ao 19. Undantagsvis må kriminalkom missarietjänst placeras i lönegrad Ao 21 eller lönegrad Ao 23.
I anvisningarna till 3 § T Pir vidtages följande ändringar. Siffran 8 i andra stycket, punkt 4, ändras till 6. Första stycket, punkt 5, utgår. Siffran 5 i andra stycket, punkt 5, ändras till 4. Tredje stycket, punkt 5, ändras till följande: a) I polisdistrikt, där föreståndaren för kriminalpolisavdelningen place ras i lönegrad Ao 17, bör antalet tjänster i lönegrad Ao 15, motsvara 50 % av övriga kriminalpolismanstjänster vid avdelningen.
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1958
b) I polisdistrikt där kriminalkommissarietjänst finnes inrättad och fö reståndare för underavdelning är placerad i lönegrad Ao 17 bör av
de övriga kriminalpolismanstjänsterna inom hela avdelningen 50 %
placeras i lönegrad Ao 15. c) Vid kriminalpolisavdelning inom Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt skola andra kriminalpolismanstjänster än kriminalkom missarietjänster fördelas så att på lönegraderna Ao 17, Ao 15 och Ao 13 faller cirka 20, 40 resp. 40 %. I första stycket, punkt 6, ändras »kommissarietjänsterna» till »vissa tjänster». Andra stycket, punkt 6, ändras till följande: Det har förutsatts, att kommissarietjänsterna i Norrköping, Hälsingborg, Örebro, Västerås och Uppsala skall inplaceras i lönegrad Ao 21 samt att kommissarietjänst i lönegrad Ao 23 kan ifrågakomma i Stockholm, Göte borg och Malmö. Före sistnämnda stycke tillkommer följande nya stycken: Tjänst såsom poliskommissarie förutsättes böra ifrågakomma endast i polisdistrikt där organisatoriska förutsättningar för inrättande av dylik tjänst föreligga. Poliskommissarietjänst i lönegrad Ao 19 avses normalt för »närmaste man» till sådan poliskommissarie i lönegrad Ao 23 som är chef för vaktdistrikt i Stockholm, Göteborg och Malmö. E. Övergångsbestämmelser i lönehänseende utformas i överensstämmelse med kungörelsen 1956: 125 sista stycket.
Kungl. Maj. ts proposition nr 158 år 1958 39