('angående pensionsregle- ring för statsanställda m. m.',)
Hänvisat till av
- Prop. 1958:158: ('angående lönegrads- placeringen för vissa tjänster m. m.',)
- Prop. 1959:151: angående vissa pensions¬ frågor för statsanställda m. fl., avsnitt 6, 7, 8, 15 och 16 m.fl.
- Prop. 1963:92: Doc 1963:92
- Prop. 1967:122: angående samordning av de nordiska ländernas statliga personalpensionering, avsnitt 6
Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958 1
Nr 157
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensionsreglering för statsanställda m. m.; given Stockholms slott den 9 april 1958.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departements chefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Sigurd Lindholm
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framlägges förslag till nya pensionsbestämmelser för stats anställda m. fl. Till grund härför ligger en överenskommelse, som efter för handlingar träffats med de statsanställdas huvudorganisationer. Omlägg ningen, som närmast föranledes av dels utvecklingen på löneområdet och dels behovet av ett nytt system för samordning med folkpensionering m. m., innefattar resultatet av en allmän översyn av den statliga personalpensione ringen. De nya grunderna föreslås skola gälla fr. o. m. den 1 juli 1959 men i huvudsak tillämpas därefter även på pensionsfall, som inträffat under tiden 1 april 1958—30 juni 1959.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 157
2 Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1958
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 april 1958.
Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden S träng , A ndersson , L indell , L indström , L ange , L indholm , K ling , S koglund , E denman , N etzén , K jellin , J ohansson .
Chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, anmäler efter gemen
sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om pensionsreglering för statsanställda m. m. och anför därvid följande.
1. Nu gällande pensionssystem för statsanställda m. fl.
Nuvarande pensionssystem för de statsanställda härrör från år 1947. Sys temet gjordes samma år tillämpligt även för vissa andra personalgrupper, så som folk- och småskollärare, lärare vid högre kommunala skolor m. fl. och några år senare för präster. Den av staten sålunda ombesörjda personalpen sioneringen för anställda i statlig eller icke-statlig tjänst regleras f. n. i hu vudsak genom följande författningar: 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente (nr 416), 1947 års allmänna familjepensionsreglemente (nr 417), 1947 års tjänstepensionsreglemente för de högre, kommunala skolorna (nr 418) , 1947 års familjepensionsreglemente för de högre kommunala skolorna (nr 419) , 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan (nr 420), 1947 års familjepensionsreglemente för folkskolan (nr 421), 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare (nr 422), 1947 års familjepensionsreglemente för arbetare (nr 423), kungörelsen med föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst (1947: 490), SPA-reglementet (1949: 726), förordningen om ändrade bestämmelser rörande avgångsåldern för civila statstjänstemän, m. m. (1951: 335), tjänstepensionsreglementet för präster (1951: 667), familjepensionsreglementet för präster (1951:668). Härjämte har särskilda pensionsbestämmelser utfärdats bl. a. för anställda vid riksdagens verk.
Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1958 3
Det gällande pensionssystemet är i och för sig endast drygt tio år gam malt. De allmänna principer, på vilka systemet bygger, har emellertid i stort sett överförts från äldre pensionsbestämmelser och grundar sig på bedöm ningar, som ligger längre tillbaka i tiden. 1947 års pensionsreglering inne fattade nämligen i huvudsak endast sådana ändringar av bestämmelserna om pensionsförmånernas storlek, som var betingade av den samtidiga löneregle ringen och av samordningen med den år 1946 beslutade folkpensioneringen. 1946 års pensionssakkunniga, på vilkas förslag 1947 års pensionsreglering för de statsanställda byggde, framhöll också i sitt betänkande uttryckligen, att de inte upptagit till prövning sådana vid personalförhandlingarna fram ställda ändringsyrkanden, som ej sammanhängde med löneregleringen. De sakkunniga ansåg sig utan att närmare ingå på dessa yrkanden böra som sin mening uttala, att de däri väckta frågorna vore förtjänta av sådant beaktan de, att särskild utredning om dem borde komma till stånd inom en nära framtid.
2. Översyn av pensionssystemet
Efter det nuvarande pensionssystemets tillkomst har i skilda sammanhang frågor om en reformering av det statliga pensionsväsendet aktualiserats av statliga myndigheter eller företrädare för de anställda. Även i riksdagen har upptagits spörsmål beträffande pensionsgrunderna för de statsanställda. Redan de frågor, som lämnades oprövade vid 1947 års pensionsreglering i och med att denna omläggning gavs en till övervägande del teknisk karaktär, var av stor räckvidd. Frågorna berörde alla sidor av pensioneringsproblemet, såsom pensioneringens personella tillämplighet, förutsättningarna för att pensionsförmåner skall utgå, avvägningen i olika hänseenden av förmåner nas storlek och pensionsförvaltningens organisation. Härtill kommer att den efter år 1947 successivt förbättrade folkpensioneringen och aktualiserandet av frågan om allmän tilläggspensionering skapade nya problem, som i grund läggande hänseenden förändrade perspektiven i personalpensionsfrågorna. I detta läge tillkallade chefen för civildepartementet år 1951 särskilda ut redningsmän med uppgift att utreda hela det uppkomna frågekomplexet och att framlägga förslag till nya grunder för den framtida statliga personal
pensioneringen. I direktiven för utredningen, som antagit benämningen 1951 års pensionsutredning ,' fastslogs två allmänna riktlinjer lör utredningens
arbete. För det första skulle frågorna rörande de framtida statliga pensioneringsgrunderna övervägas med beaktande av hur motsvarande frågor lösts inom den icke-statliga pensioneringen. För det andra skulle uppmärksamhet 1 Utredningen står under ordförandeskap av expeditionschefen i civildepartemeni et F. C. W. Ericson och har f. n. i övrigt följande sammansättning: [Ombudsmannen i Statstjänarkartellen C. Bladh, riksdagsmannen H. L. Gustafsson, statskommissarien K. E. Jerdenius, direktören i statens pensionsanstalt T. B. Kjellén, riksdagsmannen N. H. Th. Larsson och förste ombuds mannen i Sveriges kommunaltjänstemannaförbund S. O. Schärman. Såsom experter åt utred ningen har under år 1957 tillkallats sekreteraren Y. Thorsell, förste byråsekreteraren K. I. Tiby och direktören E. Törngren.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958
ägnas åt den inverkan på den statliga personalpensioneringen, som införan det av en allmän pensionsförsäkring kunde få. Sedan det visat sig, att arbetet på frågan om allmän pensionering skulle komma att bli mera tidskrävande än som från början kunde förutses, har 1951 års pensionsutredning i skilda sammanhang övervägt möjligheterna att redovisa resultatet av sitt arbete genom att successivt avlämna förslag i så dana frågor, som kunde befinnas möjliga att avskilja från utredningens upp gifter i övrigt. I allmänhet har det dock härvid visat sig, att de olika frågor na inom den statliga personalpensioneringen haft ett så nära samband såväl inbördes som med frågan om allmän pensionering, att det inte varit möjligt eller lämpligt att bryta ut dessa frågor ur deras större sammanhang. I vissa avgränsade frågor har likväl delförslag kunnat avgivas; detta har bl. a. varit fallet i anslutning till remissbehandlingen av ett stort antal under utred ningsarbetets gång uppkomna frågor. I sammanhang härmed har utredning en även haft tillfälle att lämna en ingående redovisning angående sina under sökningar och överväganden rörande de för pensioneringen grundläggande principfrågorna. De förslag och utlåtanden som utredningen avgivit gäller bl. a. följande frågor, nämligen viss utvidgning av området för SPA-pensioneringen, samordning av statlig personalpension och olika socialförsäkrings förmåner (folkpension, allmän tilläggspension, yrkesskadeersättning och sjukpenning m. m.), principiella synpunkter angående förbättring av äldre pensioner inom den statliga personalpensioneringen och tekniska synpunk ter beträffande utformningen av livränteförmåner inom den statliga perso nalpensioneringen.
3« 1951 ars pensionsutrednings principförslag angående samordning med folkpension och annan allmän pension
• Enligt direktiven för allmänna pensionsberedningen, som tillsattes av che fen för socialdepartementet enligt bemyndigande den 27 januari 1956, hade beredningen att vid sitt arbete beträffande allmän pensionering samråda med 1951 års pensionsutredning i frågor rörande samordning av statlig personal pensionering och allmän pensionering. I överensstämmelse härmed upptogs mellan beredningen och utredningen ett nära samarbete, bl. a. genom att utredningens ordförande och sekreterare deltog i beredningens samtliga sam manträden fr. o. m. våren 1956. Den 6 februari 1957 eller samma dag som pensionsberedningen avlämnade sitt betänkande om »Förbättrad pensionering» överlämnade 1951 års pen sionsutredning till chefen för civildepartementet principförslag angående sam ordning av statlig personalpensionering och allmän pensionering. I förslaget redovisade utredningen sin principiella inställning till frågan om samord ning av personalpensionering och allmän pensionering av det ena eller andra slaget. Vidare lämnades bl. a. en redogörelse för en teknisk granskning av ifrågakommande metoder för dylik samordning samt avgavs förslag angå
Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958 5
ende valet av samordningsmetod, såvitt frågan berörde personalpensione ring i statens regi. Vad beträffar den närmare innebörden av samordningen har 1951 års pensionsutredning fäst uppmärksamheten på de olika situationer, som uppkom mer, allt efter det den allmänna pensioneringen utgöres av enbart ett grund läggande pensionsskydd, av en dylik bottenpensionering jämte lagstadgad tilläggspensionering eller av en bottenpensionering kompletterad med an tingen avtalsmässigt ordnad tilläggspensionering eller författningsmässigt reglerad tilläggspensionering, från vilken vissa personalpensionsberättigade grupper kan undantagas. Vad angår det lämpligaste sättet för att åstadkomma samordning har ut redningen ansett sig kunna draga vissa mera allmänna slutsatser. Sålunda torde enligt utredningens mening något undantagande av särskilda personal pensionsberättigade grupper från det grundläggande pensionsskyddet inte kunna ske. Vad vidare beträffar författningsmässigt reglerad tilläggspensio nering har utredningen i fråga om de statsanställda framhållit, att de svår ligen kan lämnas utanför en sådan tilläggspensionering. Utredningen har understrukit, att ett inordnande under sådan tilläggspensionering i två hän seenden är till fördel för personalen. Genom ett inordnande under tilläggs pensioneringen vinnes sålunda garanti för att i intet fall kommer att utgå lägre förmåner än tilläggspensioneringen ger, och vidare elimineras härvid i stor utsträckning sådana svårlösta samordningsfrågor, som sammanhänger med övergång mellan skilda pensioneringssystem. Betydelsen av ett inord nande under tilläggspensioneringen kan i övrigt begränsas till att bli väsent ligen formell i fråga om såväl förmåner som kostnadsbelastning. Vid nu angivna förhållanden kommer frågan om valet av metod för sam ordning av personalpension och obligatorisk pension att helt gälla anpassningsåtgärder på personalpensionssidan. De slutsatser utredningen därvid kommit fram till i fråga om den statliga personalpensioneringen ansluter sig nära till den vid förhandlingar mellan berörda parter godtagna uppfattning, på vilken den befintliga folkpensionssamordningen för anställda hos rikets städer och landskommuner är grundad. Utredningen har sålunda funnit, att
samordningen bör utformas enligt den s. k. bruttometoden, både vad beträf
far det grundläggande pensionsskyddet och i fråga om en allmän tilläggs pensionering. Detta innebär att personalpensioneringen utformas så, att den
lämnar garanti för att pensionstagarna skall uppnå sammanlagda pensions förmåner enligt ett visst bestämt förmånssystem. Detta förmånssystem skulle
enligt pensionsutredningens förslag bestämmas efter förhandlingar med per sonalorganisationerna. Bruttosystemet avses enligt utredningen skola tilläm pas oavsett om den allmänna pensioneringen kommer att gälla enbart en ut byggd folkpensionering eller den kommer att inbegripa även tilläggspensio nering. Allmänna pensionsberedningen förklarade sig inte ha någon erinran emot den av utredningen förordade metoden för folkpensionssamordning. Någon reservation förekom inte inom beredningen i denna fråga. De ledamöter av
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958
beredningen, som förordade en obligatorisk tilläggspensionering, anslöt sig dessutom till utredningens förslag beträffande sättet för samordning med sådan pensionering. Såsom framgår av det anförda har utredningen ansett, att för de statsan ställda samordningsfrågan bör lösas med tillämpning av bruttometoden även för det fall, att den obligatoriska pensioneringen begränsas till ett grund läggande pensionsskydd. Detta innebär bl. a., att utredningen i fråga om folkpensionssamordningen förordat en lösning efter andra principer än dem, som ligger till grund för den nu inom den statliga och statsunderstödda pen sioneringen tillämpade ordningen. Samtidigt med att utredningen förordat, att samordningen skall utformas enligt bruttometoden, har utredningen un
derstrukit, att förefintlig möjlighet att införa gemensam utbetalning av stat
lig personalpension och obligatorisk pension bör tillvaratagas.
4. Pensionsförhandlingama
Den 16 april 1957 träffades överenskommelse mellan civildepartementet och de statsanställdas huvudorganisationer angående statstjänstemännens lö ner under åren 1957 och 1958 m. m. (prop. 173, SU 131, rskr 321). I samband härmed överenskoms att frågan om pensionssystemet för statstjänstemännen samt om kompensation för höjda folkpensionsavgifter skulle upptagas till behandling med huvudorganisationerna under hösten 1957. Den kompensa tion för höjda folkpensionsavgifter, varom överenskommelse härvid kunde komma att träffas, skulle kunna utgå fr. o. m. den 1 januari 1957. Genom beslut den 24 maj 1957 förordnade Kungl. Maj :t, att arbetsutskot tet inom 1951 års pensionsutredning1 skulle stå till chefens för civildepar tementet förfogande med uppgift att biträda departementschefen i samband med de avsedda förhandlingarna angående det statliga personalpensions systemet. Härigenom har resultatet av de inom utredningen gjorda övervä gandena av frågan om nya pensioneringsgrunder för de statsanställda direkt tillgodoförts förhandlingsarbetet. Förhandlingar har nu ägt rum mellan representanter för civildepartemen tet, å ena sidan, samt för Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens riksför bund, Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens cen tralorganisations statstjänstemannasektion, å andra sidan, om de statsan ställdas pensionsförmåner och om kompensation för höjning av folkpen sionsavgifterna. Förhandlingarna har med vissa uppehåll pågått under tiden 3 september 1957—26 mars 1958. Sistnämnda dag har — under förbehåll för Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande — med samtliga organisationer träffats överenskommelse i nyssberörda frågor. Överenskommelsen innebär i huvudsak att parterna enats om förslag till ett statens allmänna tjänstepensionsreglemente och en statens pensionslöne- 1 I arbetsutskottet ingår f. n., förutom utredningens ordförande, ledamöterna Jerdenius och Kjellén.
Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1958 7
förordning, vilka förslag torde såsom Bilagorna A och B få fogas till stats
rådsprotokollet i detta ärende. överenskommelsen innefattar resultatet av en allmän översyn av den stat liga personalpensioneringen, vid vilken även prövats vissa från verk och myndigheter samt från företrädare för de anställda m. fl. i särskilda fram ställningar framförda yrkanden angående pensioneringens utformning i skil da hänseenden.
5. Huvuddragen i det nya pensionssystemet
Pensionsförfattningarna
Statens allmänna tjänstepensionsreglemente ersätter 1947 års allmänna
tjänste- och familjepensionsreglementen, 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen för de högre kommunala skolorna, 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen för folkskolan, 1947 års tjänste- och familje pensionsreglementen för arbetare, kungörelsen med föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst, förordningen om ändrade bestämmelser rörande avgångsåldern för civila statstjänstemän, m. m. samt 1951 års tjänste- och familjepensionsreglementen för präster. Genom denna sammanföring av pensionsbestämmelserna vinnes fördelar, dels för anställningshavare, som övergår från ett område till ett hittills i pensionshänseende därifrån skilt område, dels för de anställningsmyndigheter och pensionsmyndigheter, som har att handlägga ärenden i samband med pensioneringen. Även för statsmakterna innebär det en betydande ratio nalisering att man väsentligt minskar pensionsförfattningarnas antal och omfång. Med tjänstepension avses enligt reglementet såväl egenpension som famil jepension. Det hittillsvarande begreppet tjänstepension motsvaras i förslaget — liksom inom icke-statlig pensionering — av termen egenpension. Särskilda bestämmelser för vissa förvaltningsområden och personalgrup per har i reglementet intagits på det sättet, att i en paragraf (17 §) anges de områden, där sådana bestämmelser skall gälla, och en hänvisning till be stämmelserna. Lydelsen redovisas i den därpå följande paragrafen. Givetvis erfordras härjämte liksom nu av Kungl. Maj :t meddelade tilläggsbestäm melser, som närmare reglerar pensioneringen, bl. a. i administrativt hän seende. Av tekniska skäl har det synts lämpligt, att bestämmelserna om det till grund för pensioneringen liggande begreppet pensionslön meddelas i en sär skild huvudförfattning. Denna, som på pensionsområdet utgör en motsvarig
het till statens löneförordning, benämnes statens pensionslöneförordning.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958
Pensionsreglementets tillämpningsområde. Förutsättningar för reglementets tillämpning
(1, 3 och 17 §§ reglementet)
Pensionsreglementet gäller statsanställda i allmänhet och den personal vid folkskoleväsendet, de högre kommunala skolorna, särskolorna, epileptikerskolorna, hushållningssällskapen och skogsvårdsstyrelserna samt kyrkoväsendet, vars löneförhållanden regleras enligt statens allmänna avlöningsreglemente, avlöningsreglementet för folkskolan eller prästlönereglementet. De grupper, som pensioneras enligt SPA-reglementet, har inte berörts av de nu slutförda förhandlingarna. Pensionsrätt har hittills i regel inte tillkommit innehavare av extra tjänst, arvodesbefattning, aspiranttjänst, ordinarie medelst förordnande tills vidare tillsatt statlig tjänst eller icke-ordinarie medelst kontrakt för viss tid tillsatt manskapsbeställning. Från på förhand tillförsäkrad pensionsrätt är också undantagna arbetare i anställning med mindre än normal arbetstid, arbetare med löneinkomst understigande visst belopp samt skogsarbetare. Det föreslagna reglementet skall utan nyss nämnda inskränkningar om fatta lönegradsplacerad personal inom angivna tillämpningsområde samt statsanställda arbetare. Som förutsättning för reglementets tillämpning skall
i huvudsak gälla, att anställningshavaren fyllt 20 år, att han har anställning som avser minst halvtidstjänstgöring samt att han innehar ordinarie eller
extra ordinarie tjänst eller har fullgjort arbete minst 21 månader under den senaste perioden av 36 kalendermånader. I fråga om statsanställda i arvo desbefattning har vid förhandlingarna förutsatts, att pensionsrätt enligt reglementet skall under dessa villkor medges, om anställningen till sin reella beskaffenhet väsentligen motsvarar lönegradsplacerad tjänst. Där emot skall reglementet inte tillämpas i fall där vid lönens bestämmande har förutsatts, att statlig pensionsrätt inte skall vara förenad med anställ ningen. I allmänhet skall avvikelse inte göras från reglementets villkor om minst halvtidstjänstgöring och om kvalifikationstid. Emellertid har vissa personal grupper hittills kunnat enligt reglemente eller särskilda bestämmelser till erkännas pension vid något lägre sysselsättningsgrad än halvtid. Vidare är för vissa slags anställningar arbetsförhållandena sådana, att reglementets bestämmelser i berörda hänseenden inte lämpligen kan tillämpas beträffan de dem. För att möjlighet skall hållas öppen för en tillämpning av reglemen tet i dessa fall har förutsatts, att Kungl. Maj:t skall äga meddela bestäm melser, som helt eller delvis innefattar andra villkor beträffande sysselsätt ningsgrad och tidigare fullgjord tjänstgöring. Dessa bestämmelser skall kun na innebära avvikelse från villkoret om minst halvtidstjänstgöring också i fråga om tjänstårsberäkning. Ett i nio månader kvarstående pensionsskydd efter avgång på grund av entledigande utan eget förvållande har länge funnits för säsongarbetare och, i familjepensionshänseende, för arbetare i allmänhet. Förhandlingsöverenskommelsen innebär, att ett sådant skydd skall förekomma även i fråga om
Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958 9
andra grupper av anställningshavare. Nu ifrågavarande pensionsrätt skall i regel upphöra vid förvärv av annan anställning med statlig eller icke-statlig pensionsrätt.
Avgångsskyldighet m. m.
(k och 5 §§ reglementet)
Nuvarande system med pensioneringsperioder och — för militära samt ci vilmilitära beställningar — pensionsåldrar bibehålies, likaså principerna för inplaceringen i detta system. Beträffande anstånd med avgång har det inte ansetts erforderligt, att Kungl. Maj :t skall som nu i varje särskilt fall pröva uppkommande frågor, och ej heller att anståndstidens längd skall vara ovill korligt begränsad enligt författningsbestämmelse. Det förutsättes emellertid, att föreskrifter skall meddelas i syfte att förhindra att anställningshavare, som önskar kvarstå i anställningen efter pensioneringsperiodens övre gräns, skall få göra detta i andra fall eller under längre tid än som verkligen kan anses lämpligt ur tjänstesynpunkt. Vid myndighets bedömning av fråga, hu ruvida anställningshavares avgång från anställningen efter uppnåendet av pensioneringsperiodens nedre gräns är önskvärd i samband med omorganisa tion, som berör hans tjänsteställe, eller rationalisering av arbetsförhållan dena där, förutsättes skola bl. a. beaktas, om ett kvarstående föranleder per mittering av annan anställningshavare eller entledigande av sådan anställ ningshavare, som inte kommer i åtnjutande av pension. Avgångsskyldighet på grund av sjukdom föreligger enligt nuvarande be stämmelser för anställningshavare, som befunnits för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst. En motsvarighet till dessa be stämmelser finnes i reglementsförslaget. Enligt detta skall emellertid av gångsskyldighet kunna göras gällande även gentemot den, som har varit sjukledig under två år och beträffande vilken enligt medicinalstyrelsens be dömande föreligger såväl sannolikhet för att han inte kan återinträda i ar bete inom ytterligare ett år som ovisshet angående vidare utveckling av ar betsförmågan. En generell förutsättning för avgångsskyldighet i nu berörda fall skall vara, att anställningshavaren prövas inte kunna överföras till an nan med statlig pensionsrätt förenad anställning. Rätten till sjukpension är beroende av att vederbörande avgått på grund av inträdd avgångsskyldighet. Enligt gällande bestämmelser har sjukpensionstagare rätt att uppbära pensionen även om han skulle ha tillfrisknat och måhända skaffat sig ny anställning. Enligt förslaget skall Kungl. Maj:t kunna i särskilda fall för ordna om att sjukpension skall upphöra att utgå, nedsättas eller utbytas mot förtidspension. En förutsättning härför är, att sjukpensionstagaren fått er bjudande om sådan ny anställning inom det statliga pensioneringsområdet, som motsvarar hans krafter och färdigheter och som medför förmåner, inte understigande vad han kan beräknas ha fått vid kvarstående i den tidigare anställningen. Motsvarande skall gälla, där sjukpensionstagare vägrar att underkasta sig sådan läkarundersökning, som av pensionsmyndigheten an setts erforderlig.
Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958
Tjänstepensionsrättens allmänna omfattning
(6 § reglementet)
Samordningen av å ena sidan statlig personalpension och å andra sidan folkpension, annan pension enligt lagstiftning om en allmän pensionsför säkring samt ersättning på grund av annan socialförsäkring eller därmed jämförlig anordning skall ske enligt den av 1951 års pensionsutredning fö reslagna bruttometoden. Innnebörden härav är, att i de förmåner, som reg
lementet för olika fall ger rätt till (bruttonivån), skall i princip ingå sådana
socialförsäkringsförmåner m. in., som samtidigt kan tillkomma tjänstepensionstagaren. Genom detta system har garanti vunnits för att det med per sonalorganisationerna avtalade förmånssystemet inom tjänstepensioneringen kan bibehållas orubbat, om en lagstadgad rätt till allmän tilläggspension genomföres. 1 form av tjänstepension utgår vad som i varje särskilt fall erfordras för att bruttonivån skall uppnås. Är pensionstagaren i visst fall inte berättigad till folkpension eller annan allmän pension, utgöres pensionstagarens förmåner i sin helhet av tjänstepension. Är han åter berät tigad till sådan socialförsäkringsförmån, utgår i form av tjänstepension det belopp, som återstår för att bruttonivån skall uppnås. Skulle i något fall so cialförsäkringsförmånen bli större än bruttobeloppet, erhåller vederbörande det större beloppet. Bruttosystemet kommer i reglementet till formellt uttryck i 6 §. Enligt 6 § andra stycket ingår i bruttonivan generellt alla förmåner på grund av folkpensionering, socialförsäkring m. m. I 6 § tredje stycket meddelas emel lertid vissa undantagsbestämmelser. Sålunda har till förebyggande av dub belsamordning intagits en föreskrift om att i bruttonivån inte skall ingå för måner, som bestämmes med beaktande av samtidigt utgående tjänstepensionsförmåner enligt reglementet. Vidare stadgas, att vissa modifikationer skall i den utsträckning Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut så föreskrivit — gälla i fråga om andra förmåner eller i fall, då tjänstepensio nen enligt reglementet är avkortad. Vid överenskommelsen har i sistnämnda hänseende förutsatts en sådan reglering, att om tjänstepensionen är till följd av tjänstårsbrist avkortad till exempelvis en fjärdedel eller två tredjedelar av hel pension, så skall i bruttopensionen inte inräknas mer än en fjärdedel resp. två tredjedelar av de ifrågakommande socialförsäkringsförmånerna. I övrigt har i anslutning till 6 § tredje stycket förutsatts, att som allmänna riktlinjer för samordningen skall gälla i huvudsak följande.
A. Vid bestämmande av egenpension skall i bruttonivån inräknas
a) folkpension, b) allmän tilläggspension, som utgör egenpension, och c) tre fjärdedelar av yrkesskadelivränta, som har egenpensionskaraktär, och av sjukpenning, som utgår under sjukperiod påbörjad före avgången från anställningen. ö I bruttonivån skall dessutom inräknas en fjärdedel av sådan allmän till äggspension eller yrkesskadelivränta, som är av familjepensionskaraktär, i den mån förmånen inte beaktas vid bestämmande av annan pensionsförmån för vederbörande enligt reglementet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958 11
B. Vid bestämmande av familjepension skall i bruttonivån inräknas
a) folkpension, dock att av årlig folkpension, som tillkommer änka eller frånskild hustru, inte skall i bruttonivån ingå mer än för tid före 67 års ålder hälften av hennes folkpension och för tid därefter det belopp, varmed folk pensionen överskjuter hälften av folkpensionens äktamakebelopp, b) allmän tilläggspension, som utgör familjepension efter samme anställningshavare, och c) tre fjärdedelar av yrkesskadelivränta, som har samma karaktär. I bruttonivån skall dessutom inräknas sådan allmän tilläggspension eller yrkesskadelivränta, som har karaktär av egenpension eller av familjepen sion efter annan anställningshavare, dock högst intill ett belopp motsvaran de en fjärdedel av bruttoförmånen och endast i den mån förmånen inte be aktas vid bestämmande av annan pensionsförmån för vederbörande enligt reglementet.
C. Egen- eller familjelivränta skall vid tillämpning av 6 § reglementet be
traktas som avkortad pension, varjämte bestämmandet av livräntan skall ske så som om folkpension och allmän tilläggspension hade det lägre belopp, som framkommer om det gällande beloppet omräknas till penningvärdet vid avgången från anställningen. D. I fråga om sådan folkpension eller allmän tilläggspension, som utgör ålderspension men inte uttages vid 67 års ålder, skall 6 § reglementet tilläm pas så som om förmånen utgått från nämnda ålder. E. För den, som samtidigt är berättigad till egenpensionsförmån och fa milj epensionsförmån enligt reglementet, skall Kungl. Maj :t meddela närmare föreskrifter angående samordningen. Detsamma gäller för fall, där i stället för svensk folkpension utgår motsvarande utländsk förmån. I anslutning till vad nu sagts må särskilt framhållas den omständigheten, att för änka och frånskild hustru hälften av folkpensionens änkebelopp (resp., för tid efter 67 års ålder, hälften av ett belopp motsvarande folkpen sionens äktamakebelopp) inte skall ingå i bruttonivån.
Samordning av sammanträffande tjänstepensionsförmåner m. m.
(7 § reglementet)
I fråga om regleringen av sammanträffande tjänstepensionsförmåner (av ser bl. a. fall, då en och samme person blir berättigad till flera pensioner på grund av statliga personalpensionsbestämmelser) åsyftas i allt väsentligt ingen förändring i förhållande till vad som nu gäller. Den nuvarande bestäm melsen om viss reduktion (med i regel en fjärdedel) av familjepensionsförmån för den, som innehar anställning med statlig pensionsrätt, har dock ingen motsvarighet i reglementsförslaget. Beloppet av den nya familjepensionsförmånen skall åter i princip utgöra tre fjärdedelar av eljest gällande belopp, inte bara då vederbörande har annan statlig personalpensionsförmån, utan över huvud taget då vederbörande uppbär egenpensionsförmån eller sådan familjepensionsförmån, som grundar sig på anställning innehavd av annan person än den, efter vilken reglementsförmånen utgår. Frågan om förutsättningarna för samordning av tjänstepensionsrätt enligt reglementet och pensionsrätt på grund av pensionering anordnad av annan än staten har vid förhandlingarna förutsatts skola göras till föremål för yt terligare undersökning och upptagas i senare sammanhang.
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958
Pensionsrätten för partiellt arbetsföra
(8 § reglementet)
De partiellt arbetsföras ställning i pensionshänseende förbättras avsevärt enligt det nya systemet. De blir sålunda underkastade reglementet under samma förutsättningar som andra anställda och får samma rätt som dessa till ålderspension och från 65 års ålder utgående egenlivränta samt sådana pensionsförmåner i övrigt, för vilkas utgående bristen i hälsotillståndet fin nes uppenbarligen sakna betydelse. Rätt till sjuk- och familjepensionsförmåner enligt reglementet förvärvas dock inte av partiellt arbetsföra i övriga fall med mindre detta följer av särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestäm melser. För att den nu berörda inskränkningen i pensionsrätten för regel mässiga sjuk- och familjepensionsfall skall gälla, erfordras att särskilt be slut härom meddelas. Sådant beslut, som skall vara grundat på läkarintyg angående hälsotillståndet i samband med anställandet, skall omprövas i en lighet med särskilda bestämmelser, vilka förutsättes skola meddelas i sam band med detaljutformningen av pensionsregleringen.
Pensionsunderlag
(Statens pensionslöneförordning och 9 § reglementet)
I fråga om avvägningen av pensionernas storlek med hänsyn till vederbörandes löneställning innebär de nya pensioneringsgrunderna stora föränd ringar i både formellt och reellt hänseende.
Enligt nuvarande bestämmelser gäller i fixa belopp angivna pensionsun
derlag för de olika lönegraderna m. m. Dessa pensionsunderlag motsvarar, oavsett vederbör andes stationeringsort, i princip två tredjedelar av den för ortsgrupp 2 gällande grundlönen enligt 1947 års löneplan, med vissa modifi kationer på grund av de i underlagen inarbetade s. k. utjämningstilläggen, vilka sammanhänger med det nuvarande systemet för folkpensionssamordningen. Underlagen utgör ett slags grundbelopp av pension, till vilka kan läggas s. k. rörligt tillägg. För nu utgående statliga pensioner beräknas det rörliga tillägget efter 80 procent av tilläggsunderlaget, vilket i allmänhet sammanfaller med pensionsunderlaget men för högre pensioner begränsas genom en maximering till 1 100 kronor för månad. Den nuvarande pensionsunderlagskonstruktionen har vidare betydelse för bestämningen av livräntornas storlek. Då livräntorna inte är förenade med rörligt tillägg, har de livränteförmåner, vartill rätt uppkommit under de se nare åren — fr. o. m. år 1951, då det rörliga tillägget höjdes från den sedan år 1947 gällande nivån — undan för undan minskat i relation till samtidigt nybeviljade pensioner. Vad beträffar pensionsförmånernas beroende av löneförändringar mot slutet av anställningstiden gäller f. n., att vid bestämmande av ålders- och förtidspension samt tjänstelivränta pensionsunderlaget inte får överstiga en tredjedel av sammanlagda beloppet av de högsta underlag, som må ha varit
Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958 13
gällande för vederbörande på grund av lönegradsplaceringen under i allmän het de tre sista åren före avgången.
Enligt reglementsfårslagets bestämmelser om pensionsförmånernas bero
ende av löneförhållandena gäller i stort sett följande. Underlag för beräkningen är såvitt angår tjänsteman den för honom gäl
lande pensionslönen, som i allmänhet är lika med den faktiska lönen på sta-
tioneringsorten, dock lägst lönen för ortsgrupp 3, i slutlöneklassen inom den lönegrad, som är tillämplig för honom i innehavd tjänst (vikariatslöneförordnande). På grund av att beräkningen av nybeviljad pensions belopp i prin cip sker på grundval av den faktiska lönen och inte något grundlönebelopp, har en fix pensionsprocent kunnat fastställas. Liksom enligt nuvarande regler är det enligt de nya grunderna löneställningen vid avgången, som skall beaktas vid beräkningen av förmånerna. En ligt det nya reglementets terminologi utgöres pensionsunderlaget av den vid avgången gällande pensionslönen, dock högst vad som motsvarar ett på visst sätt beräknat medeltal av pensionslönerna mot slutet av anställningstiden. Medeltalsberäkningen, som vid bestämmande av pension ifrågakommer en dast där pensionslönen ändrats till följd av lönegradsförändring eller mot svarande, gäller i allmänhet en sammanhängande period av fem år när mast före avgången. Härvid skall, då fråga är om bestämning av pension, alla i medeltalsberäkningen ingående pensionslöner beaktas med de belopp, som för ifrågavarande lönegrader (motsvarande) gäller vid avgången. Har pensionslön inte varit gällande minst tre månader under visst år, som faller inom en sammanhängande period av fem år närmast före avgången, skall — där pensionslön varit gällande minst tre månader under något år, som ligger före nyssnämnda femårsperiod — förstnämnda år, »noll-året», vid medeltalsberäkningen bytas ut mot det senaste året med tillräckligt var aktig pensionslön före femårsperioden. Pensionslön för tid före femårspe rioden omräknas inte till den vid avgången gällande nivån. Den nu angivna möjligheten till tillgodoräkning av tidigare års pensionslön innebär, att före komsten av »noll-år» inom den reguljära medeltalsberäkningsperioden inte såsom enligt nuvarande bestämmelser behöver leda till någon mera avsevärd reduktion av pensionsunderlaget. Enligt reglementsförslaget ifrågakommer, i motsats till vad som nu är fal let, medeltalsberäkning för alla former av pensionsförmåner. Vid beräkning av sjukpension och familjepension skall emellertid medeltalsberäkning inte ske i andra fall än där pensionsfallet inträffat inom femårsperioden när mast före pensioneringsperiodens övre gräns eller där — på sätt i det följan de angives i fråga om övergångsanordningarna — olika pensionslöner gällt för en och samma lönegrad inom femårsperioden närmast före pensions fallet. Genomförandet av principen om att den faktiska lönen skall vara pensionsgrundande har med hänsyn till ortsgrupperingen av lönerna ansetts kräva en särskild anordning, genom vilken av pensionssystemets konstruk tion betingade tendenser till flyttningar till högre ortsgrupper motverkas och
14 Kungi. Maj:ts proposition nr 157 år 1958
flyttningar till lägre ortsgrupper inte alltför mycket försvåras. Anordningen innebär i princip, att en pensionslöneförändring på grund av flyttning till annan ortsgrupp påverkar pensionsunderlaget med en femtondel för varje år efter omstationeringen och alltså inte slår igenom helt förrän femton år efter denna. För kollektivavtalsanställda bibehålies för pensionsberäkningen en an knytning till vissa för tjänstemän gällande underlag. För tillämpningen av den i det föregående beskrivna pensionslönekonstruktionen avses den kol lektivavtalsanställda personalen bli inplacerad i sju särskilda pensionslöneklasser. Inplaceringen skall göras av statens avtalsnämnd och det har vid förhandlingarna förutsatts, att beslut om grunderna för inplaceringen skall fattas först efter överläggningar med vederbörande huvudorganisation. Vid bestämmande av livränteförmåner skall beräkningsunderlaget i princip utgöras av medeltalet av de faktiska pensionslönerna för femårsperioden närmast före avgången. De nya grunderna innebär att livränteförmånerna avsevärt förbättras. De förut berörda reglerna angående medeltalsberäkningen av pensionslö nerna under femårsperioden närmast före avgången skall äga tillämpning även i fråga om den nivåförändring, som inträder vid övergången på de nya bestämmelserna. Det har i denna fråga förutsatts, att en särskild övergångs bestämmelse skall meddelas av följande innebörd. Vid tillämpningen av 9 § 2 mom. reglementet skall före den 1 april 1958 anses ha för tid, under vilken anställningshavare varit underkastad tjänste pensionsreglemente, gällt pensionslön motsvarande 100/65 av vid varje tid gällande tjänstepension (begynnelsepension) för månad inberäknat rörligt tillägg enligt då gällande grunder. Där pensionslön för tid före nämnda tid punkt jämlikt nämnda moment skulle vid bestämmande av pension beaktas med sådant belopp, som vid avgången gäller för respektive lönegrad eller pensionslöneklass, skall dock det rörliga tillägget i stället beräknas enligt de grunder, som vid avgången gäller i fråga om rörligt tillägg på pensioner, vil ka beviljats före ikraftträdandet. För sådan tid före den 1 april 1958, under vilken anställningshavare icke varit underkastad tjänstepensionsreglemente men innehaft anställning, vid vilken pension kunnat beviljas enligt kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 490) med föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst eller enligt därmed jämförliga bestämmelser, skall motsvarande gälla, dock med iakttagande att i stället för pension enligt berörda bestämmelser skall beaktas enligt samtidigt gällande tjänstepensionsreglemente för arbe tare tillämplig hel pension för icke-yrkesarbetare. För tiden fr. o. m. den 1 april 1958 intill reglementets ikraftträdande skall tillämpas den pensionslön, som skolat gälla, om reglementet under denna tid ägt tillämpning.
Tjänstårsberäkning
<10 § reglementet)
Enligt nu gällande grunder har anställningshavare i princip rätt att som tjänstår tillgodoräkna tid, då han har varit underkastad statligt pensionsreglemente. Annan tid, då han har haft statstjänst eller motsvarande anställ
Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1958 15
ning, tillgodoräknas i regel till högst två tredjedelar. I fråga om statsanställd arbetare är sådan 2/3-tillgodoräkning författningsreglerad. Beträffande tjäns teman prövas däremot i regel frågan om tillgodoräkning av Kungl. Maj :t på framställning i varje särskilt fall. Härvid brukar bl. a. inte medges tillgodo räkning för livränta. Förslaget innebär i princip en utvidgning av rätten att tillgodoräkna stat lig anställningstid, då pensionsrätt inte förelegat, till att generellt avse, för tid före reglementets ikraftträdande två tredjedelar av tiden och för tid därefter hela tiden med undantag av högst 21 månader. På grund av att för fattningsenlig tillgodoräkningsrätt kommer att föreligga, blir tjänstårsberäkningsfrågorna i allmänhet delegerade till pensionsmyndigheterna. Tid, varunder gällt avkortad tjänstgöring, tillgodoräknas — där anställ ningen avsett minst halvtidstjänstgöring •— med en reduktion som svarar mot avkortningen. En särskild regel har införts i syfte att ett skäligt förhål lande mellan deltids- och heltidsanställdas pensionsförmåner skall uppkom ma även vid längre anställningstider än 30 år.
Förutsättningar för egenpensionsförmåner. Förmånernas storlek
(11 och 12 §§ reglementet)
De nuvarande pensionsformerna invalidpension och sjukpension samman slås till en, som benämnes sjukpension. Bestämmelserna om förtidspension utsträckes till att gälla även arbetare. Enligt reglementsförslaget tillämpas för förordnandetjänstemän samma pensionsformer som för andra anställningshavare. Härvid har dock förutsatts att i fråga om tjänsteman, som omedelbart före reglementets ikraftträdande innehar ordinarie, medelst förordnande för viss tid tillsatt tjänst, skall gälla särskilda övergångsbestämmelser, vilka bl. a. innebär, att rätt till pension skall föreligga i varje situation, då så skulle ha varit fallet enligt hittillsva rande förordnandepensionsbestämmelser. Frågan huruvida i det nya pen sionssystemet skall ingå en pensionsform av den typ, som nu förekommer för sådana förordnandetjänstemän, som har bl. a. viss rätt till genast bör jande pension vid frivillig förtidsavgång ur statens tjänst, har emellertid i avvaktan på vissa undersökningar lämnats öppen. I fråga om förtidspension sättes kravet på antal uppnådda tjänstår till 20, vilket för flertalet fall innebär en sänkning med 10 år. Såsom alternativt villkor skall gälla, att vederbörande under minst 20 år varit underkastad statliga pensionsbestämmelser. För ordinarie, visstidsförordnad tjänsteman kan förtidspension dessutom ifrågakomma i fall, där förordnandet utlöper och — av annan anledning än att tjänstemannen därom uttryckt önskan__ inte förnyas. Förtidspension kan enligt gällande bestämmelser inte beviljas som upp skjuten förmån utan endast som genast vid avgången börjande förmån. En ligt föislaget skall pensionen kunna utgå antingen från pensioneringsperiodens resp. pensionsålderns inträde eller från tidigare tidpunkt. Det har för
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958
utsatts, att pensionen skall kunna medges utgå från dagen efter avgången ur tjänst i sådana fall, där motsvarande förmån kunnat beviljas enligt hittills varande pensionsbestämmelser. I reellt sett därmed likartade fall skall detta även gälla för ordinarie, visstidsförordnad tjänsteman, då hans förordnande utlöper och av annan anledning än att tjänstemannen därom uttryckt öns kan inte förnyas. Reglementet avses inte innebära någon ändring däri, att särskilda ekono miska förmåner kan av Kungl. Maj :t och riksdagen i vissa fall tillerkännas anställningshavare, som efter långvarig anställning i statens tjänst blir över talig på grund av omorganisation eller annat därmed jämförligt förhållande. Egenpensionsförmåns belopp skall bero av dels pensionsunderlaget och dels förhållandet mellan det tillgodoräknade och det för hel pensionsförmån erforderliga antalet tjänstår. Hel pension — som enligt nu gällande bestäm melser är lika med pensionsunderlaget jämte förekommande rörligt tillägg — utgöres enligt förslaget för tid före 67 års ålder av 65 procent av pensions underlaget. Vid 67 års ålder ökas hel egenpension med en särskild åldersförhöjning av 75 kronor för månad. Det för hel pensionsförmån erforderliga antalet tjänstår skall i regel vara detsamma som nu. Vid förhandlingarna har dock förutsatts att för hel pen sionsförmån skall erfordras minst hälften av reguljärt erforderliga 30 tjänst år. Pensionsförmån till den, som inte har fullt antal tjänstår, skall genomgå ende vara avkortad i proportion till tjänstårsbristen. Nu gällande reducering vid fastställande av livränta grundad på mindre än 30 tjänstår (»1/10 %regeln») slopas. F. n. beräknas invalidpension som hel ålderspension —- oavsett hur starkt avkortad ålderspensionen skulle ha blivit, om vederbörande hade kunnat kvarstå i tjänst och bli berättigad till sådan pension —och sjukpension som högst tre fjärdedelar av hel ålderspension för den, som inte redan uppnått flera tjänstår än som svarar häremot. Förslaget innebär att sjukpensionen — varmed även avses invalidpension i nuvarande mening — i regel skall ha samma belopp som den ålderspension, som skulle ha uppnåtts vid kvarstå ende till pensioneringsperiodens övre gräns eller pensionsåldern. Förtidspension minskas enligt gällande bestämmelser för varje kvartal, som vid avgången återstår till pensionsåldern, med viss del av det enligt ålderspensionsgrunderna beräknade beloppet. Denna minskning upphör vid pensionsålderns inträde. Enligt förslaget är motsvarande beloppsminskning något mindre, men den är å andra sidan bestående. Dylik minskning skall icke ifrågakomma för visstidsförordnad tjänsteman, som uppbär förtids pension på grund av att förordnandet utlöpt och av annan anledning än att tjänstemannen därom uttryckt önskan inte förnyas. Om en anställningshavare enligt nuvarande pensionsbestämmelser avgått med rätt till s. k. uppskjuten pension eller uppskjuten livränta och efter av gången blivit varaktigt arbetsoförmögen och på grund därav erhållit folk pension, äger han, om han så önskar, byta ut den uppskjutna förmånen mot en reducerad, genast börjande pension eller förtidslivränta. Enligt förslaget
Ktingl. Maj.ts proposition nr 157 år 1958 17
skall förtidspension, bestämd att utgå från viss framtida tidpunkt, och egen livränta i motsvarande fall förändras till genast börjande förmåner utan att beloppen reduceras.
Förutsättningar för familjepensionsförmåner. Förmånernas storlek
(13 och 74 §§ reglementet)
Familjepensionsrätten utsträckes att gälla även för sådana grupper, som nu inte har denna förmån. Detta blir av betydelse för efterlevande efter ar betare, som pensioneras enligt de s. k. summariska pensionsbestämmelserna (1947: 490), och för kvinnlig arbetares efterlevande make. Gällande villkor i fråga om anställningshavares ålder vid ingående av äk tenskap har i förslaget slopats för det fall, att maken genom äktenskapet förlorat rätt till familjepension, som utgått på grund av statliga pensionsbestämmelser, eller maken tidigare varit gift med anställningshavaren, in nan denne överskridit åldersgränsen. Domstolsförordnande angående pensionsrätt för frånskild make skall en ligt förslaget kunna göras även vid senare tillfälle än då skillnadsdomen ges. Vidare skall två förordnanden kunna gälla samtidigt, om förmånsberättigad efterlevande make inte finnes. Adoptivbarn kan nu få familjepension efter såväl naturliga föräldrar som adoptivföräldrar. Förslaget innebär, att familjepensionsrätt efter naturliga föräldrar inte tillkommer barn, som vid anställningshavarens frånfälle var adopterat av annan, med mindre denne var anställningshavarens make. Ändringen står i samklang med att adoptivbarns rättsliga ställning förändras enligt det förslag om ärvdabalk m. m., som framlagts i proposition till årets riksdag. Familjepensionsförmånens belopp skall, till skillnad mot vad som nu gäl ler, enligt förslaget beräknas direkt på grundval av egenpensionsförmånens belopp. Normalbeloppet — som utgår till ensam förmånsberättigad — utgör sålunda, om anställningshavaren vid frånfället var underkastad reglemen tet, hälften av sjukpensions belopp. Efter den, som vid frånfället uppbar egenpensionsförmån eller efter avgång från i reglementet avsedd anställning ägde rätt att framdeles få egenpensionsförmån, skall familjepensionsförmånen utgöra hälften av motsvarande egenpensionsförmån. Den särskilda åldersförhöjningen av egenpensionsförmån skall dock inte beaktas vid be räkning av familjepensionsförmån. Såsom förut nämnts skall å andra si dan inte i bruttonivån för änka eller frånskild hustru inräknas hälften av folkpensionens änkebelopp (för tid efter 67 års ålder hälften av ett belopp motsvarande folkpensionens äktamakebelopp). Under tid, då mer än eu förmånsberättigad finnes, höjes normalbeloppet. Om de berättigades antal är 2, 3, 4, 5 o. s. v. beräknas familjepensionen ef ter följande antal procent av normalbeloppet, nämligen 140, 160, 180, 200 o. s. v. Motsvarande procenttal är enligt nu gällande bestämmelser 150, 170, 190, 210 o. s. v. 2 Bihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt Nr 157
18 Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1958
Vid förhandlingarna har förutsatts, att vissa nu övergångsvis gällande särskilda familjepensionsbestämmelser för tidigare delägare i av staten övertagna familjepensionskassor m. fl. alltjämt skall gälla. I den män föl en anställningshavare enligt de omedelbart före det nya reglementets ikraft trädande gällande statliga pensionsbestämmelserna förelåg rätt till familjepensionsförmåner för änka, även om anställningshavaren vid äktenskapets ingående fyllt 60 år, eller för barn längre än till 19 års ålder eller rätt till hel familjepension, oavsett antalet tjänstår, förutsättes sålunda motsvaran de skola gälla vid det nya reglementets tillämpning beträffande anställnings havaren.
Förändring av beviljad egenpensions och familjepensions belopp
(15 § reglementet)
Enligt 15 § reglementsförslaget skall bruttobeloppet av beviljad egenpen sion eller familjepension förändras i den män Kungl. Maj :t och riksdagen härom beslutar. Denna bestämmelse avser den anpassning av utgående pen sioner, som hittills åstadkommits genom det rörliga tillägget. Det har förut satts, att förändringen av enligt reglementet beviljade pensioner skall fast ställas genom beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen efter det att de statsan ställdas huvudorganisationer beretts tillfälle till överläggningar i ämnet.
Utbetalning av pensionsförmåner, m. m.
(16 § reglementet)
Såsom i det föregående nämnts har 1951 års pensionsutredning vid sitt förordande av bruttosystemet för samordning av statlig tjänstepensionering och folkpensionering m. in. uttalat sig för att gemensam utbetalning av de samordnade förmånerna skall ske. Detta har också i princip förutsatts vid förhandlingarna i pensionsfrågan. I enlighet härmed torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de administrativa föreskrifter, som befinnes erforderliga i syfte att genomföra gemensam utbetalning av folkpension m. m. och förmåner enligt reglementet, så snart de tekniska förutsätt ningarna föreligger.
Särskilda bestämmelser
(17 och 18 §§ reglementet)
Såsom förut framhållits erfordras för vissa personalkategorier m. m. sär bestämmelser i skilda avseenden. Dessa bestämmelser har, i huvudsak efter förebild av den anordning, som redan vidtagits i SPA-reglementet, införts i 17 och 18 §§ reglementsförslaget. Bestämmelserna överensstämmer till sitt sakinnehåll nära med vad som nu gäller. En närmare redogörelse för be stämmelsernas innehåll torde därför inte vara påkallad i detta samman hang.
Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958 19
Ändringsskyldighet
(19 § reglementet)
Anställningshavare, som omfattas av det nya reglementet, skall vara skyl dig att underkasta sig ändrade bestämmelser i de hänseenden, om vilka i reglementet förmäles.
Ikraftträdande m. m.
I överenskommelsen har förutsatts att det nya pensionssystemet skall trä da i kraft den 1 juli 1959. Systemet skall emellertid, enligt följande allmän na riktlinjer, tillämpas jämväl beträffande pensionsfall, som inträffar fr. o. m. den 1 april 1958. 1. Omreglering av pension skall ske i fråga om a) den, som under tiden fr. o. m. den 1 april 1958 intill det nya reglemen tets ikraftträdande med rätt till egenpension avgår från anställning inom område, som omfattas av det nya reglementet, b) den, som under nämnda tidsperiod blir berättigad till familjepension efter sådan anställningshavare inom nyssnämnda område, som under tids perioden innehaft anställning, samt c) den, som blir berättigad till familjepension efter under a) avsedd egen pensionär. 2. Omreglering i angivna fall skall, med verkan fr. o. m. den 1 juli 1959 eller i förekommande fall den senare dag då pensionen börjar utgå, ske av vederbörandes pensionsbelopp såsom om pensionssystemet trätt i tillämp ning den 1 april 1958.
Pensioner enligt äldre bestämmelser
Till pensionstagare enligt hittills gällande pensionsbestämmelser har för utsatts skola utan reduktion utgå sådant standardtillägg, som kan komma att läggas till folkpension den 1 juli 1958. För dylik pensionstagare må en ligt överenskommelsen därefter — via för pensionstagaren förekommande folkpensionshöjningar — den totala förmånen av statlig pension och folk pension stiga till nivå, som på ortsgrupp 3 kommer att gälla för dem, som avgått med pension närmast efter övergången till det nya reglementet. Scha blonmässig tillämpning förutsättes.
Kompensation för höjning av folkpensionsavgifterna
Enligt överenskommelsen skall kompensation för erlagda folkpensions avgifter, räknat fr. o. m. den 1 januari 1957, utgå till reglementet under kastad tjänsteman med belopp, som erhållesur uttrycket P~*>8 . A, där p p är procenttalet för uträkning av folkpensionsavgiften och A den folkpen sionsavgift, som påförts tjänstemannen. Om den tid, för vilken kompensation skall beräknas, understiger ett år, skall kompensationen reduceras med 1/12 för varje ej full kvalifikationsmånad.
20 Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1958
Beräkning och utbetalning av kompensationen förutsattes ske på grund val av skattsedel, utvisande slutlig skatt. Kompensation utgår ej till tjänste man, vars anställning upphört före tidpunkten för kompensationens utbe talande. För tid före ikraftträdandet av reglementet utgår här avsedd kompensa tion till enligt hittillsvarande grunder pensionsberättigad tjänsteman. För tid efter ikraftträdandet av reglementet utgår kompensation till tjänsteman un derkastad reglementet.
Departementschefen
I enlighet med vad som förutsattes vid de förhandlingar, som föregick den av 1957 års riksdag godkända överenskommelsen om statstjänstemännens löner under åren 1957 och 1958 m. in., har inom civildepartementet upptagits förhandlingar med de statsanställdas huvudorganisationer om det statliga pensionssystemet. Vid dessa förhandlingar har — under förbehåll för Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande — den 26 mars 1958 träffats överenskommelse angående de statsanställdas pensionsförmåner m. in. över enskommelsen gäller pensionssystemet i dess helhet. I anslutning härtill får erinras att de pensionsförhandlingar, som år 1946 fördes med huvudorga nisationerna, endast gällde ett strängt begränsat avsnitt av pensioneringsgrunderna, nämligen avvägningen av pensionsunderlagens storlek med hän syn till dels den lönereglering, som skulle genomföras år 1947, och dels folkpensionsförmånerna enligt 1946 års lagstiftning samt härav betingade an ordningar. Såsom jag i det föregående framhållit hänför sig de allmänna principer, på vilka det nuvarande statliga pensionssystemet bygger, i väsentlig ut sträckning till äldre pensionssystem. Naturligt nog har därför efter hand en hel rad reformfrågor aktualiserats. På grund av folkpensioneringens utbyg gande har vidare det nuvarande systemet blivit i behov av en särskild om prövning i fråga om den år 1947 genomförda metoden för samordning mel lan den statliga personalpensioneringen och folkpensioneringen. Härtill kom mer de nya samordningsproblem, som uppstått därigenom, att planerna på en allmän tilläggspensionering i en eller annan form blivit alltmera aktuella under de senare åren. De nu avslutade förhandlingarna har därför, såsom framgår av vad jag nyss anfört, ej endast berört vissa speciella önskemål om revidering av det statliga pensionssystemet utan omfattat systemet i dess helhet. Givetvis har det ej varit möjligt att upptaga förhandlingar om detta omfattande och mycket komplicerade frågekomplex utan ett ingående för beredelsearbete. Detta arbete har åvilat 1951 års pensionsutredning och resul tatet av utredningens överväganden har direkt tillgodogjorts förhandlingar na genom att pensionsutredningens arbetsutskott biträtt den statliga för handlingsdelegationen. Förhandlingsuppgörelsen om en revision av det statliga pensionssystemet har träffats innan ställning tagits till frågan om en allmän tilläggspensione ring. Att så ansetts kunna ske beror därpå, att man vid de nu avslutade för
Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1958 21
handlingarna kunnat komma fram till en tillfredsställande lösning av frå gan om samordningen mellan den statliga personalpensioneringen, å ena si dan, samt folkpensioneringen och annan allmän pensionering, å andra sidan. Samordning skall sålunda enligt överenskommelsen ske med tillämpning av den av 1951 års pensionsutredning anvisade s. k. bruttometoden, om vilken tidigare enighet uppnåtts inom såväl 1951 års pensionsutredning som all männa pensionsberedningen. Det är med stor tillfredsställelse jag konstaterar, att denna komplicerade samordningsfråga vid förhandlingarna kunnat lösas på ett för de berörda parterna godtagbart sätt. Genom den valda samordningsmetoden garanteras sålunda pensionstagarna i alla lägen förmåner enligt det förmånssystem och de bruttonivåer, varom överenskommelse nu träffats med organisatio nerna. Skulle åter i något fall en allmän pensionering ge bättre förmåner än den statliga personalpensioneringen, erhåller vederbörande de högre förmå nerna. Genom det överenskomna samordningssystemet har vidare vid ett genomförande av allmän tilläggspensionering frågan om den s. k. successiv samordning, som uppkommer vid flyttning från en arbetsgivare till en an nan, väsentligen lösts. Vad beträffar huvuddragen av det nya pensionssystemet vill jag i korthet framhålla följande. Systemet omfattar i princip alla statsanställda med minst halvtidstjänst göring, oavsett deras anställningsform. För personer, som inte har ordinarie eller extra ordinarie tjänst, inträder pensionsrätten efter viss kvalifikations tid. Partiellt arbetsföras ställning i pensionshänseende förbättras. Förutom statsanställda medtages i pensionsregleringen även folk- och småskollärare och lärare vid högre kommunala skolor in. fl. samt präster. Såsom redan framhållits regleras samordningen med folkpension och annan allmän pen sion m. m. enligt den s. k. bruttometoden. — Pensionsförmånerna bestäm mes i princip på grundval av vederbörandes faktiska lön vid avgången. Här vidlag gäller dock vissa modifikationer. Man räknar sålunda med slutlöneklassens belopp på vederbörlig ortsgrupp, dock lägst med 3-ortslön. Vidare sker viss medeltalsberäkning med hänsyn till lönegrads- eller pensionslöneklassändringar under i regel femårsperioden närmast före avgången samt med hänsyn till flyttningar mellan olika ortsgrupper under en femtonårs period närmast före avgången. — Egenpensionsnivån är 65 procent för tid före 67 års ålder. För tid därefter tillkommer viss åldersförhöjning. över gången till den nya nivån sker stegvis under en period av fyra år och tre månader, räknad från den 1 april 1958. Sjukpensionsbeloppen förbättras i regel i fall, där 30 tjänstår ännu ej uppnåtts vid avgången. Rätten till sjuk pension skall, i motsats till vad som nu gäller, kunna omprövas om pensionstagaren tillfrisknar. — Familjepensionsnivån skall i princip utgöra 50 procent av egenpensionsnivån, vilket innebär en väsentlig höjning. En viss kvotdel av folkpensionen för änka eller frånskild hustru lämnas utanför sam ordningen. Den nuvarande 60-årsgränsen i fråga om förutsättningen beträf fande anställningshavares ålder för att äktenskap skall grunda pensionsrätt för make uppmjukas. — 1 fråga om tjänstårsberäkningen skall för
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958
framtiden i princip all tid för heltidstjänstgöring (bortsett från en tid av 21 månader) tillgodoräknas i sin helhet och någon tjänstårsreduktion på grund av regel om 2/3-beräkning således inte gälla. I fråga om de formella förutsättningarna för att rätt till förtidspension skall kunna medges sker viss uppmjukning. I fråga om den författningsmässiga regleringen av pensionssystemet avses huvudgrunderna för pensioneringen skola meddelas i ett enda regle mente, »statens allmänna tjänstepensionsreglemente». I »statens pensionslöneförordning» meddelas bestämmelser om den till grund för pensio neringen liggande pensionslönen. Genom den koncentration av pensionsbestämmelserna, som detta innebär, vinnes enligt min mening, förutom för fattningst eknisk förenkling, garanti för att pensioneringsvillkoren för skilda grupper av statsanställda m. fl. mera än nu kommer att präglas av enhet lighet. Det bör framhållas, att den nu träffade överenskommelsen ej innefattar en reglering av pensionsförmånerna enligt SPA-reglementet. De frågor, som sammanhänger med SPA-pensioneringen, kommer att upptagas i ett senare sammanhang. Vad angår pensioner, som beviljats enligt äldre bestämmelser, innebär överenskommelsen dels att pensioner till dem som avgår under tiden från den 1 april 1958 intill reglementets ikraftträdande den 1 juli 1959 skall, med verkan från sistnämnda tidpunkt, bestämmas som om det nya pensionssyste met trätt i tillämpning redan den 1 april 1958, dels att pensioner enligt äldre bestämmelser skall genom kommande folkpensionshöjningar kunna bringas upp till den nivå, som på ortsgrupp 3 kommer att gälla för dem, som avgått med pension närmast efter övergången till det nya reglementet. Då förenämnda överenskommelse om statstjänstemännens löner för åren 1957 och 1958 träffades, var parterna ense om att förhandlingar om kompen sation för höjda folkpensionsavgifter skulle upptagas i samband med pensionsförhandlingarna. Den kompensation, varom överenskommelse härvid kunde komma att träffas, skulle kunna utgå fr. o. m. den 1 januari 1957. Enligt den nu träffade överenskommelsen skall kompensation för höjda folkpensionsavgifter utgå fr. o. in. sistnämnda dag. För tid före ikraftträdandet av det nya reglementet skall härvid kompensation utgå till enligt hittillsva rande grunder pensionsberättigad tjänsteman. För tid efter ikraftträdandet skall kompensation utgå till tjänsteman, som är underkastad reglementet. Kompensationen skall gälla så stor del av ifolkpensionsavgiften, som belöper på avgiftsprocenten till den del denna överskjuter 1,8. Jag vill betona att överenskommelsen i denna del nära sammanhänger med vad som förutsatts skola gälla i fråga om pensionsförmånerna och om samordningen mellan den statliga personalpensioneringen och allmän pensionering. Den träffade överenskommelsen bör enligt min mening godtagas och un derställas riksdagens prövning. I detta sammanhang bör även riksdagens be myndigande för Kungl. Maj :t inhämtas att utfärda statens allmänna tjänste pensionsreglemente i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag, som framgår av bilagan A till statsrådsprotokollet, samt att utfärda av överens
Kungl. Maj.ts proposition nr 157 ur 1958 23
kommelsen betingade tilläggs- och övergångsbestämmelser. Förslag till statens pensionslöneförordning torde senare få slutligt underställas riksda gen. Frågan om riksdagens medverkan vid ändringar i pensionsreglementena har senast underställts 1956 års riksdag. Kungl. Maj:t erhöll i samband här med riksdagens bemyndigande att — i den mån så icke kunde ske enligt re dan tidigare lämnat bemyndigande — vidtaga förtydliganden eller eljest re daktionella jämkningar i befintliga pensionsreglementen och i förordningen om ändrade bestämmelser rörande avgångsåldern för civila statstjänstemän, in. in. och även i övrigt ändra dessa författningar under de förutsättningar och i den omfattning, som redan gällde beträffande avlöningsreglementena. Ändringar i pensionsförfattningarna av sådant sakinnehåll, att de ej omfat tades av nu nämnda bemyndigande, skulle vidare enligt de av 1956 års riks dag godkända grunderna icke till sin ordalydelse bindas med riksdagen utan få vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse med av riksdagen godkända förslag. Det förut avsedda bemyndigandet i fråga om det nya pensionsreglementet synes böra innefatta motsvarande möjligheter. Det nya pensionssystemet är avsett att träda i kraft den 1 juli 1959. De ändringar i pensionsförmånerna för de statsanställda, som direkt följer av den träffade överenskommelsen, berör därför inte budgetåret 1958/59. De kostnadsmässiga verkningar, det föreslagna pensionssystemet medför, hän för sig till pensionsfall, som inträffar efter den 1 april 1958. Den totala kost nadsökningen för statsverket på grund av det nya pensionsreglementet blir därigenom, sedd i relation till de nuvarande totala pensionskostnaderna, en dast av mindre omfattning under de närmaste budgetåren. För budgetåret 1959/60, d. v. s. det första budgetår, under vilket det nya pensionsreglemenlet avses skola tillämpas, torde kostnadsökningen kunna beräknas till ca 4 miljoner kronor, varav uppskattningsvis drygt en tredjedel hänför sig till de affärsdrivande verken. Det bör i detta sammanhang framhållas, att den angivna kostnadsökningen för budgetåret 1959/60 — avseende två års kullar pensionärer — icke korresponderar mot de förbättrade förmåner, som genom pensionsuppgörelsen tillkommer statens tjänstepensionärer. Kost naderna kommer sålunda att successivt stiga. Som exempel härpå kan näm nas att redan under budgetåret 1960/61 den totala kostnadsökningen kom mer att överstiga 8 miljoner kronor. Vad angår kompensationen för ökade folkpensionsavgifter till statstjänstemännen beräknas kostnaderna till ca 20 miljoner kronor för år räknat i fråga om avgifter, som avser åren 1957 och 1958. Genom att utbetalningen av kompensationsbeloppen skall ske på grundval av skattsedlar, utvisande slut lig skatt, kommer att på budgetåret 1958/59 falla kompensation för avgif ter, som avser år 1957. Av kostnaderna härför, ca 20 miljoner kronor, hän för sig ca 8 miljoner kronor till de affärsdrivande verken och ca 12 miljoner kronor till statsförvaltningen i övrigt och statsunderstödd verksamhet. Vid bifall till i prop. 1958: 55 framlagt förslag om höjning av procenttalet för
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958
uträkning av folkpensionsavgift! från 2,5 till 4 kommer kostnaderna för ifrågavarande kompensation att stiga. För budgetåret 1960/61 kan således kostnaderna uppskattas till ca 60 miljoner kronor. Frågan om den anslagsmässiga regleringen för budgetåret 1958/59 av de ökade kostnaderna för kompensationen för höjda folkpensionsavgifter torde få anmälas för riks dagen i annat sammanhang. Slutligen vill jag framhålla, att ett genomförande av den överenskomna pensionsregleringen torde medföra behov av ökade resurser i fråga om per sonal m. m. för pensionsmyndigheterna. Arbetet med förberedelse av pen sionsregleringen -—• bl. a. till den del denna innefattar omräkningen av pensioner beviljade under tiden 1 april 1958—30 juni 1959 — torde böra påbörjas utan dröjsmål, och frågan om ökade förvaltningskostnader berör därför budgetåret 1958/59. Bemyndigande torde böra utverkas för Kungl. Maj :t att medgiva av nu angivna kostnadsökningar betingade överskridan den av maximerade anslag och anslagsposter för nämnda budgetår.
Hemställan
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att A. godkänna de framlagda grunderna för pensionsreglering för statsanställda m. m., samt B. bemyndiga Kungl. Maj :t
1) att utfärda statens allmänna tjänstepensionsreglemente i huvudsaklig överensstämmelse med det såsom bilaga A
vid statsrådsprotokollet i ärendet fogade författningsförslaget, 2) att under de förutsättningar och i den omfattning, som i det föregående förordats, vidtaga ändringar i nämnda reg lemente, 3) att med iakttagande av de huvudgrunder, som i det fö regående förordats, utfärda erforderliga övergångs- och til läggsbestämmelser till reglementet, 4) att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det före gående förordats utfärda erforderliga bestämmelser angåen de särskild omreglering av pensioner till sådana personer, som under tiden den 1 april 1958—den 30 juni 1959 avgått med rätt till pension, samt av motsvarande familjepensioner, 5) att i överensstämmelse med vad i det föregående föror dats meddela bestämmelser angående särskilda grunder för samordning av folkpension och pensioner, beviljade enligt tidigare bestämmelser, samt 6) att med iakttagande av vad i det föregående förordats medgiva överskridanden av maximerade anslag och anslags poster för budgetåret 1958/59 med hänsyn till ökade för-
Kiingl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958 25
valtningskostnader i samband med ett genomförande av pensionsregleringen. Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen. Ur protokollet:
Bjarne Forss
26 Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1958
Bilaga A
Förslag
till
Statens allmänna tjänstepensionsreglemente
1 AVD. INLEDANDE BESTÄMMELSER
1 §•
Reglementets tillämpningsområde
1 mom. I detta reglemente stadgas angående egenpensions- och familjepensionsrätt på grund av anställningen (tjänstepensionsrätt) samt avgångs-
skyldighet i samband med pensionering för a) innehavare av statlig lönegradsplacerad tjänst, å vilken statens all männa avlöningsreglemente äger tillämpning, b) arbetare i annan statens tjänst än vid riksdagens verk samt c) innehavare av sådan statlig eller icke-statlig anställning, som angives i 3 avd. reglementet. Vad i första stycket sägs om icke-statlig anställning avser fall, i vilka de kostnader, som följa av reglementets tillämpning, enligt beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen skola efter viss plan fördelas mellan staten och en eller flera icke-statliga huvudmän eller mellan sådana huvudmän inbördes, i den mån de ej skola helt åvila staten eller viss icke-statlig huvudman.
2 mom. I den utsträckning och enligt de grunder Kungl. Maj :t föreskriver
skall vad i reglementet stadgas om tjänstepensionsrätt och avgångsskyldighet helt eller delvis gälla i fråga om innehavare av annan anställning hos staten än som avses i 1 mom.
2 §•
Vissa beteckningar m. m.
1 mom. I reglementet meddelas dels huvudbestämmelser, dels särskilda bestämmelser för vissa personalgrupper och förvaltningsområden. Huvudbe
stämmelserna skola gälla i den män icke annat följer av de särskilda be stämmelserna.
2 mom. Med statliga pensionsbestämmelser avses i reglementet sådana
egenpensions- och familjepensionsbestämmelser för statsanställda m. fl., som antingen antagits av Kungl. Maj :t och riksdagen eller, vad angår riks dagens verk, av riksdagen eller ock utfärdats med stöd av riksdagens bemyndigande. Med statliga pensionsbestämmelser avses likväl icke bestäm melser om reservpension eller däremot svarande engångsbelopp.
Med statlig pensionsrätt förstås i reglementet pensionsrätt enligt i före
gående stycke avsedda bestämmelser.
3 mom. Närmare bestämmelser angående reglementets tillämpning utfär
das av Kungl. Maj :t eller efter Kungl. Maj :ts bemyndigande av vederböran de myndighet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 157 dr 1958 27
2 AVD. HUVUDBESTÄMMELSER
1 kap. Förutsättningar för reglementets tillämpning
3 §•
1 mom. Såsom förutsättning för att anställningshavare skall vara under kastad reglementet gäller, i den mån ej annat följer av 3 eller 4 inom. här nedan, att han fyllt 20 år, att han innehar anställning, som avser minst halv tidstjänstgöring, att han, där han ej är ordinarie eller extra ordinarie tjäns teman, uppfyller villkoret i 2 mom. angående kvalifikationstid, att påfordrat läkarintyg föreligger angående hans hälsotillstånd samt att han vid den tid
punkt, då reglementet eljest skulle hava blivit tillämpligt, ännu icke upp nått den levnadsålder, vid vilken enligt reglementet inträder rätt att avgå med ålderspension från anställningen. Angående den pensionsrätt, som tillkommer vissa partiellt arbetsföra, stadgas i 8 § 1 mom.
2 mom. Villkoret i fråga om kvalifikationstid innebär, att anställnings-
liavaren inom den senaste perioden av 36 kalendermånader skall hava i anställning, som avses i 1 §, fullgjort arbete med minst halvtidstjänstgö ring under sammanlagt 21 månader eller, om han tidigare varit underkas tad statliga pensionsbestämmelser, 9 månader. Med tid, under vilken anställningshavaren fullgjort arbete, skall härvid likställas tid varunder han åtnjutit a) semester eller ferier, b) ledighet för offentligt uppdrag, c) ledighet för annan militär tjänstgöring än i värnpliktslagen avsedd första tjänstgöring respektive tjänstgöring i en följd, d) ledighet till följd av yrkesskada eller sjukdom in. in. i fall, som an givas i av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser, samt e) högst fyra månaders ledighet för sjukdom i annat fall än under d) avses eller för havandeskap eller barnsbörd, därest ledigheten åtnjutits ef ter det att anställningshavaren under 36-månadersperioden kan tillgodo räkna minst sex månaders tid för arbete eller vad därmed enligt a)—-d) lik ställes och ledigheten upphört senast en månad före periodens utgång.
3 mom. Kungl. Maj:t meddelar närmare bestämmelser angående vad vid
reglementets tillämpning skall för olika fall förstås med halvtidstjänstgö ring. Kungl. Maj :t äger ock, där så finnes påkallat med hänsyn till förhål landena inom visst förvaltningsområde eller särskilda skäl därtill eljest föreligga, förordna, att i stället för vad i reglementet angives i fråga om halv tidstjänstgöring och kvalifikationstid skola helt eller delvis gälla andra vill kor beträffande sysselsättningsgrad och tidigare fullgjord tjänstgöring.
4 mom. Där anställningen för den, som sedan minst fyra månader är un-
kastad reglementet, upphör av annan anledning än anställningshavarens därom uttryckta önskan eller något hans förvållande, skall han utan hinder därav anses vara underkastad reglementet under ytterligare nio månader och härvid vid reglementets tillämpning behandlas såsom om han kvarstått i sin senaste anställning och åtnjutit ledighet för enskilda angelägenheter. Vad nu sagts skall likväl icke avse tid efter det att anställningshavaren erhållit annan anställning, vid vilken pensionsrätt för honom föreligger, i den mån icke Kungl. Maj:t undantagsvis finner skäl därtill lämna medgivande.
28 Kungi. Maj.ts proposition nr 157 år 195S
2 kap. Om avgångsskyldighet
4 §•
Avgångsskyldighet på grund av uppnådd ålder
1 mom. Reglementet underkastad anställningshavare är, oavsett vad som
följer av för honom eljest gällande bestämmelser, avgångsskyldig vid övre gränsen av den för honom gällande pensioneringsperioden. 1 den mån det ur tjänstesynpunkt finnes lämpligt, att anställningshavaren efter pensioneringsperiodens övre gräns tages i anspråk för fullgö rande av arbetsuppgifter, som ålegat honom i hans senaste anställning, må medgivande kunna lämnas honom att så länge han är fullt tjänstduglig kvar stå i anställningen. Befinnes anställningshavare, som uppnått pensioneringsperiodens nedre men icke dess övre gräns, icke kunna på tillfredsställande sätt utföra honom åliggande arbete eller anses hans bibehållande i anställningen på grund av arbetets särskilda art innebära risk för hans egen eller andras säkerhet eller hälsa eller finnes hans avgång från anställningen önskvärd i samband med om organisation, som berör hans tjänsteställe, eller rationalisering av arbetsför hållandena därstädes, må anställningshavaren förklaras skyldig att avgå.
2 mom. Bestämmelserna i 1 mom. om till pensioneringsperiod knuten av-
gångsskyldighet skola icke gälla för innehavare av ordinarie, medelst för ordnande för viss tid tillsatt tjänst i vidare mån än som må följa av förord nandet. Jämväl för sådan tjänst skall dock för tillämpning av bestämmel serna i 3 kap. fastställas viss pensioneringsperiod.
3 mom. Kungl. Maj :t fastställer vilken av följande, mellan angivna ålders
gränser infallande pensioneringSperioder, som skall tillämpas för viss an ställning, nämligen
pensioneringsperiod I: 60—63 år, » II: 63-65 », » III: 65-66 ».
Beträffande särskilda anställningar äger Kungl. Maj:t förordna om tilllämpning av pensioneringsperiod med andra åldersgränser. Pensioneringsperiods nedre respektive övre gräns infaller vid utgången av den kalendermånad, varunder föreskriven levnadsålder uppnås.
4 mom. Anställningshavare, som avgått med sjukpension enligt detta
reglemente eller andra statliga pensionsbestämmelser och för vilken nämnda pension indragits i samband med att han på grund av ny anställning bli vit underkastad reglementet, ävensom ordinarie "tjänsteman, vilken inom en tid av fem år före pensioneringsperiodens nedre gräns utan något sitt förvållande förflyttats till annan tjänst, äger att i fråga om pensioneringsperiod i den erhållna anställningen bliva behandlad som om han kvarstått i den anställning från vilken avgång med sjukpension eller förflyttning skett, såframt han anmäler sin önskan härom inom viss av Kungl. Maj:t bestämd
5 §. Avgångsskgldighet på grund av sjukdom m. m.
Reglementet underkastad anställningshavare må, oavsett vad som följer av för honom eljest gällande bestämmelser, förklaras skyldig att avgå,
Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1958 29
a) därest han befinnes till följd av förlust av eller nedsättning i arbetsför mågan vara för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt utföra honom åliggande arbete, b) därest han till följd av förlust av eller nedsättning i arbetsförmågan under en tid av 24 månader i följd antingen icke tjänstgjort eller tjänst gjort allenast försöksvis kortare tid och det tillika enligt medicinalstyrelsens bedömande föreligger såväl sannolikhet för att han icke kan återinträda i arbete inom ytterligare 12 månader som ovisshet angående vidare utveck ling av arbetsförmågan, c) därest han genom lagakraftägande dom befunnits skyldig till förfa rande, varå avsättning kunnat följa, men jämlikt 5 kap. 5 eller 6 § straff lagen förklarats fri från ansvar eller ådömts nedsatt straff, samt d) därest, såvitt angår innehavare av ordinarie, medelst fullmakt eller konstitutorial tillsatt tjänst, anställningshavaren befinnes urståndsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden samt för honom högst fem år återstå till pensioneringsperiodens nedre gräns. Avgångsskyldighet skall likväl icke på grund av vad ovan sägs föreligga före pensioneringsperiodens nedre gräns, med mindre anställningshavaren prövas icke kunna överföras till annan med statlig pensionsrätt förenad an ställning.
3 kap. Tjänstepensionsförmåner
A. GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER
6 §• Tjänstepensionsrättens allmänna omfattning
Tjänstepensionsrätten omfattar, där ej annat i reglementet sägs, rätt till
dels egenpensionsförmåner, vilka utgöras av egenpension (ålderspension, sjukpension, förtidspension) och egenlivränta, dels familjepensionsförmåner, vilka utgöras av familjepension och familjelivränta.
Tjänstepensionsförmånerna skola så avvägas, att de tillsammans med så dan folkpension, annan pension på grund av lagstiftning om en allmän pen sionsförsäkring samt ersättning på grund av annan socialförsäkring eller därmed jämförlig anordning, till vilken kan föreligga rätt — eller skulle hava förelegat rätt, om nämnda lagstiftning utan inskränkning ägt tillämpning å vederbörande — bereda anställningshavaren respektive hans efterlevande
förmåner (bruttopensionsförmåner) i enlighet med vad i det följande sägs.
Vad i föregående stycke sagts om sådana förmåner, som jämte tjänstepensionsförmånen skola ingå i bruttopensionsnivån, avser icke förmåner, vilka bestämmas med beaktande av samtidigt utgående tjänstepensionsför måner enligt reglementet, och skall, i den utsträckning Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut så föreskrivit, ej heller gälla i fråga om andra för måner eller i fall, då hel pension ej utgår enligt reglementet.
7 §•
Samordning av tjänstepensionsförmåner m. m.
1 mom. Tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente skall på följande sätt
samordnas med annan tjänstepensionsrätt, vilken föreligger enligt regle mentet eller andra statliga pensionsbestämmelser och grundar sig på sam me persons anställning.
30 Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1958
å ena sidan skola såsom tjänstår för bestämmande av pensionsförmån
enligt reglementet tillgodoräknas jämväl tjänstår, på vilka annan samtidigt eller tidigare tillerkänd pensionsförmån är grundad, utan annan begräns ning än att för tidsperiod, varunder innehafts mer än en anställning, icke må tillgodoräknas flera tjänstår än som motsvarar tiden för samtidigt in nehav av anställningarna samt att för bestämmande av pension icke må såsom tjänstår tillgodoräknas tid, vilken infallit efter pensioneringsperiodens övre gräns.
Å andra sidan må icke, med mindre Kungl. Maj :t därtill för visst fall
eller viss grupp av fall lämnar medgivande, såsom förmån utgå mera än som motsvarar den större av de särskilda förmånerna. Beträffande detta förmånsbelopps fördelning på de särskilda pensionsförmånerna skall gälla vad Kungl. Maj :t förordnar.
2 mom. Beträffande den, som under viss tid inom statlig eller statsun
derstödd verksamhet innehaft icke lönegradsplacerad anställning med lön vid vars bestämmande förutsatts att med anställningen icke skall vara för enad statlig pensionsrätt (kontraktsanställning eller motsvarande), skall, där ej Kungl. Maj :t annat bestämmer, vid reglementets tillämpning — oav sett vad som skulle följa av eljest gällande bestämmelser — iakttagas, att sagda anställningstid ej må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt 10 § men skall tagas i beräkning vid bestämmande av det för hel pensionsförmån erforderliga antalet tjänstår.
3 mom. I fråga om samordning av förmåner enligt detta reglemente och
förmåner enligt krigsavlöningsbestämmelser gäller vad därom särskilt stad gas.
4 mom. På Kungl. Maj :ts prövning beror, om och i vad mån egenpension
eller egenlivränta för i reglementet avsedd civil anställning skall minskas av den anledningen, att vederbörande erhåller avlöning i egenskap av beställningshavare på reservstat eller övergångsstat, anställningshavare i krigs maktens reserver eller officer i väg- och vattenbyggnadskåren.
5 mom. Där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar skall familjepensions-
förmån, som enligt reglementet utgår efter viss anställningshavare, om den berättigade på grund av statlig eller icke-statlig tjänstepensionering åtnju ter egenpensionsförmån eller sådan familjepensionsförmån, som grundar sig på annan persons anställning, utgöra tre fjärdedelar av eljest gällande belopp, dock minst hela förmånsbeloppet minskat med beloppet av den andra pensionsinkomst, vartill hänsyn sålunda skall tagas.
8 §•
Vissa inskränkningar i pensionsrätten
1 inom. Bedömes anställningshavare med stöd av läkarundersökning, som
avses i 3 § 1 mom. första stycket, vara partiellt arbetsför med oviss pro gnos beträffande arbetshindret, skall därvid särskilt beslut fattas om att anställningshavaren tills vidare icke må förvärva annan tjänstepensionsrätt än rätt till ålderspension och från 65 års ålder utgående egenlivränta samt så dana pensionsförmåner i övrigt, för vilkas utgående bristen i hälsotillstån det finnes uppenbarligen sakna betydelse eller vilka må följa av särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser. Nu avsett beslut skall omprövas i enlighet med vad särskilt stadgas.
2 mom. Därest anställningshavare vid läkarundersökning, som avses i
3 g 1 mom. första stycket, om sitt hälsotillstånd lämnat oriktig uppgift eller
Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958 31
förtegat något förhållande av vikt, äger pensionsmyndigheten besluta att tjänstepensionsrätt icke skall föreligga i annan omfattning än enligt 1 mom., dock allenast i den mån påföljd skulle hava inträtt för det fall, att fråga varit om försäkring, beträffande vilken 4—9 §§ lagen om försäkringsavtal ägt tillämpning.
3 mom. Angående påföljd i pensionsliänseende för den, som uppsåtligen
framkallat anställningshavares arbetsoförmåga eller död, skall gälla vad i 18 och 19 §§ lagen om försäkringsavtal stadgas.
B. PENSIONS UNDERLAG. TJÄNSTÅRSBERÄKNING
9 §•
Pensionsunderlag
1 mom. Pensionsförmån enligt detta reglemente skall bestämmas på
grundval av anställningshavarens pensionsunderlag. Detta utgöres, där ej annat följer av 2 eller 3 mom., av den pensionslön för månad, som enligt statens pensionslöneförordning eller, i fall som avses i 1 § 2 mom., enligt Kungl. Maj :ts särskilda beslut är vid avgången gällande för anställningshavaren i den anställning, på vilken rätten till pensionsförmånen grundas.
2 mom. Pensionsunderlaget må icke överstiga en femtedel av samman
lagda beloppet av följande pensionslöner, nämligen för var och en av de senaste fem årsperioder, under vilka anställningshavaren må hava varit un derkastad statliga pensionsbestämmelser minst tre månader, en pensionslön för månad, varvid för det fall, att olika pensionslöner gällt under en och samma årsperiod, må beaktas den högsta, som varit för anställningshavaren tillämplig minst tre månader under årsperioden. För uppnående av sådan tremånaderstid för viss pensionslön må tillgodoräknas tid, varunder gällt högre pensionslön. Vid bestämmande av pension skall sådan pensionslön, som varit gällande inom en sammanhängande period av fem år närmast före avgången, beaktas med det belopp som vid avgången gäller för respektive lönegrad eller pensionslöneklass. Där fråga är om sjukpension, skall vidare anses som om under anställningstid, som infallit tidigare än fem år före pensioneringsperiodens övre gräns, tillämpats pensionslön för samma löne grad eller pensionslöneklass som vid avgången eller, om denna sker efter ingången av sistnämnda period av fem år, samma lönegrad eller pensions löneklass som vid denna periods ingång.
3 mom. Ortsgrupperad pensionslön skall vid pensionsunderlagets bestäm
mande beaktas med beloppet för ortsgrupp 3, i förekommande fall förhöjt med hänsyn till ortsgrupperingen av orter, på vilka anställningshavaren va rit stationerad under de senaste femton årsperioder, under vilka han må hava varit underkastad statliga pensionsbestämmelser. Förhöjning skall ske med en femtondel av skillnaden mellan beloppen för ortsgrupperna 3 och 5 för varje årsperiod, under vilken anställningshavaren varit minst tre månader stationerad på ort tillhörande ortsgrupp 5, och med en femtondel av skillnaden mellan beloppen för ortsgrupperna 3 och 4 för varje årspe riod, under vilken anställningshavaren eljest varit minst tre månader sta tionerad på ort tillhörande högre ortsgrupp än ortsgrupp 3. Vid tillämpning härav skall beaktas den vid avgången gällande ortsgrupperingen.
32 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958
10 §.
T jänstårsberäkning
1 inom. Anställningshavare äger såsom tjänstår tillgodoräkna följande
tid, i den mån den infallit före övre gränsen av den för honom gällande pensioneringsperioden, nämligen a) tid, varunder han varit underkastad detta reglemente, b) i fråga om tid, varunder han efter fyllda 18 år utan pensionsrätt innehaft sådan anställning, som pensionsmyndigheten finner hava varit av det slag, som åsyftas i reglementet, och hava avsett minst halvtidstjänstgö ring, dels två tredjedelar av tid före reglementets ikraftträdande, dels ock tid efter ikraftträdandet med undantag för 21 månader, i förekommande fall minskade med tid som tillgodoräknas till två tredjedelar, c) tid, som han ägt räkna såsom tjänstår enligt de statliga pensionsbestämmelser, som må hava varit för honom senast gällande innan han blev underkastad detta reglemente, i den omfattning som följer av nämnda be stämmelser och i den mån tiden icke tillgodoräknas enligt a) eller b).
2 mom. Vid beräkning av tjänstår för tid, som jämlikt 1 mom. må beak
tas, skall, där ej Kungl. Maj :t annat förordnar, iakttagas, a) att vid tillämpning av 1 mom. a) och b) avdrag skall göras för tid, under vilken innehavare av lönegradsplacerad tjänst vidkänts C-avdrag och annan anställningshavare icke varit berättigad åtnjuta någon kontant avlö ning, dock icke för tid, under vilken anställningshavaren åtnjutit ledighet för att fullgöra offentligt uppdrag, tjänstgöring i statlig anställning, tjänstgö ring i icke-statlig anställning, där denna varit förenad med statlig pensions rätt eller anställningshavaren varit pliktig att åtaga sig tjänstgöringen, eller sådan civil eller militär tjänstgöring, som ålegat honom jämlikt allmän lag eller förordning, b) att tid, under vilken innehafts anställning som icke avsett heltidstjänstgöring, skall, i förekommande fall efter under a) nämnt avdrag, minskas med så stor del, som svarar mot avkortningen i tjänstgöringstiden, och att under a) avsedd tid skall i fall av partiell ledighet avdragas allenast till den del, som motsvarar ledighetens omfattning, samt c) att under b) avsedd anställningstid icke skall beaktas i den mån den, i förekommande fall jämte tid varunder gällt arbetstid av större omfatt ning, överskjuter det antal tjänstår som enligt 12 § 1 mom. eller med stöd därav meddelat förordnande minst erfordras för hel pensionsförmån. Kungl. Maj:t äger, där så finnes påkallat med hänsyn till förhållandena inom visst förvaltningsområde eller dylikt, meddela från föregående stycke avvikande bestämmelser.
3 mom. Anställningshavare, vilken avgår med sjukpension, äger därvid
såsom tjänstår tillgodoräkna, förutom tid i övrigt som tillgodoräknas enligt denna paragraf, tiden från avgången intill pensioneringsperiodens övre gräns. Härvid skola bestämmelserna i 2 mom. här ovan tillämpas med be aktande av tjänstgöringsförhållandena närmast före sjukpensioneringen, dock med bortseende från sådana förändringar som bedömas vara av till fällig art. Anställningshavare, vilken avgått med sjukpension enligt detta reglemen te eller andra statliga pensionsbestämmelser och för vilken nämnda pension indragits i samband med att pensionsrätt erhållits på grund av ny anställ ning, äger såsom tjänstår tillgodoräkna den dessförinnan förflutna, enligt föregående stycke tillgodoräknade tiden, i den mån han under densamma uppburit sjukpension.
Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1958 33
4 mom. Angående tjänstårsberäkning för tid, varunder innehafts mer än
en anställning av det slag, som åsyftas i reglementet, skall gälla vad i 7 § 1 mom. andra stycket sägs ändock att där avsedd fråga om samordning av pensionsförmåner icke föreligger.
5 mom. På prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver beror, om och
i vad mån tid, varunder anställningshavare i eller utom statens tjänst inne haft anställning eller eljest fullgjort arbete eller uppdrag, må tillgodoräk nas såsom tjänstår, där sådan tillgodoräkning ej sker enligt vad ovan i denna paragraf eller eljest är stadgat.
C. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PENSIONSFÖRMÅNER. FÖRMÅNERNAS STORLEK
11 §•
Förutsättningar för egenpensionsförmåner
1 mom. Reglementet underkastad anställningshavare äger rätt att komma i åtnjutande av ålderspension, därest han tidigast vid pensioneringsperiodens
nedre gräns avgår från anställningen och sådant fall ej föreligger som avses
i 5 §, av sjukpension, därest han entledigats i fall som avses i 5 §, samt av egenlivränta, därest han i annat fall avgår från anställningen och därvid kan
tillgodoräkna minst tre tjänstår eller under minst tre år varit underkastad statliga pensionsbestämmelser samt icke övergår till eller kvarstår i annan med statlig pensionsrätt förenad anställning. Anställningshavare må kunna av Kungl. Maj :t förklaras berättigad att
komma i åtnjutande av förtidspension i stället för egenlivränta, därest han
vid avgång från anställningen, som finnes icke vara stridande mot det all männas intresse, äger tillgodoräkna minst 20 tjänstår eller under minst 20 år varit underkastad statliga pensionsbestämmelser samt vid avgången högst fem år återstå till pensioneringsperiodens nedre gräns. Där för ordinarie, medelst förordnande för viss tid tillsatt tjänsteman för ordnandet utlöper och av annan anledning än att tjänstemannen därom ut tryckt önskan icke efterföljes av förnyat förordnande, eller där innehavare av förtroendesyssla enligt § 35 regeringsformen entledigas, äger tjänsteman nen, oavsett vad som må följa av föregående stycke, erhålla förtidspension i stället för egenlivränta.
2 mom. Ålders- eller sjukpension utgår från och med dagen efter den,
då avgång från den till pensionen berättigande anställningen skett, eller, där denna med frånträdande av utövningen innehafts jämte annan anställning, från och med dagen efter den, då avgång från sistnämnda anställning skett. Egenlivränta utgår från och med månaden efter den, varunder den livränteberättigade uppnår 65 års ålder. Förtidspension utgår från pensioneringsperio dens nedre gräns eller från av Kungl. Maj :t bestämd tidigare tidpunkt. Egenlivränta samt förtidspension, som enligt vad nu sagts skulle börja ut gå vid viss framtida tidpunkt, må i förekommande fall jämväl utgå under sådan tid dessförinnan, då den till förmånen berättigade på grund av var aktig arbetsoförmåga uppbär folkpension. Egenpensionsförmån utgår till och med den dag, då en månad förflutit efter pensions- eller livräntetagarens frånfälle, eller, där rätten till förmå nen upphör före frånfället, till och med den månad, under vilken rätten upphört.
3 mom. Där den som avgått med sjukpension ånyo blir underkastad stat
liga pensionsbestämmelser, skall sjukpensionen därmed upphöra att utgå,
under förutsättning dels att de med den nya anställningen förenade löne-
fl B i han tf till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 157
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958
förmånerna icke understiga dem, som kunna beräknas hava tillkommit an ställningshavaren, därest han kvarstått i den anställning han innehade vid
tiden för pensioneringen, dels, vad angår ordinarie tjänsteman, alt den nya an
ställningen är av sådant slag, att han vid tiden för sjukpensioneringen varit pliktig att låta förflytta sig till densamma. Antager sjukpensionstagaren icke erbjudande om ny anställning som mot svarar hans krafter och färdigheter och vid vilken i första stycket angivna förutsättningar föreligga, skall på Kungl. Maj:ts prövning hero, huruvida sjukpensionen skall upphöra att utgå eller nedsättas eller utbytas mot för tidspension jämlikt 1 mom. andra stycket. Vad nu sagts skall likväl icke avse tid efter pensioneringsperiodens nedre gräns. Pensionsmyndigheten äger, där anledning därtill anses föreligga, förordna att sjukpensionstagare skall på statens bekostnad undergå läkarundersök ning. Vägrar sjukpensionstagaren att underkasta sig sådan undersökning, skall gälla vad i föregående stycke sägs.
4 mom. Blir den som avgått med rätt till egenlivränta ånvo underkastad
statliga pension sbestämmelser, upphör rätten till livräntan. ‘
12 §. Egenpensionsförmåners storlek
1 mom. Egenpensionsförmåns belopp för månad bestämmes på grundval
av dels anställningshavarens pensionsunderlag, dels förhållandet mellan å ena sidan det antal tjänstår han enligt 10 § äger tillgodoräkna och å andra sidan det för hel pensionsförmån erforderliga antalet tjänstår. Detta senare skall utgöra det antal tjänstår anställningshavaren enligt 10 § äger till godoräkna, dock minst 30, där ej Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens be slut annat förordnat. Där fråga är om avgång med rätt till egenlivränta, skall vid bestämmande av det antal tjänstår, som erfordras för hel förmån, med tjänstår jämställas tiden från avgången intill utgången av den kalen dermånad, varunder anställningshavaren fyller 65 år. pär antalet tillgodoräknade tjänstår är lika med det för hel pensionsför mån erforderliga antalet, skall förmånen utgör 65 procent av anställnings havarens pensionsunderlag. I annat fall skall förmånen vara avkortad och utgöra så stor del av hel pensionsförmån som svarar mot förhållandet mel lan antalet tillgodoräknade tjänstår och det för hel förmån erforderliga an talet. Vid tillämpning härav skola tjänståren räknas i hela och påbörjade fjärdedels år. J Förtidspension enligt 11 § 1 mom. andra stycket skall, där den börjar utgå före pensioneringsperiodens nedre gräns av annan anledning än att den till förmånen berättigade äger uppbära folkpension, minskas med 1/200 för varje fullt eller påbörjat fjärdedels år, som vid den tidpunkt, då pensionen börjar utgå, återstår till nämnda gräns.
2 mom. För anställningshavare, som tidigare avgått med sjukpension en
ligt detta reglemente eller andra statliga pensionsbestämmelser och för vil ken nämnda pension indragits i samband med att han på grund av ny an ställning blivit underkastad reglementet, skall, såframt därvid blivit för ho nom gallande annan pensioneringsperiod eller annat för hel pension erfor derligt antal tjänstår än vid berörda avgång, egenpension icke avkortas i större utsträckning än som beräknas hava blivit fallet, därest avgången med sjukpension icke ägt rum. Motsvarande skall gälla, där ordinarie tjänste man ulan något sitt förvållande förflyttats till annan tjänst ävensom där under innehav av ordinarie tjänst genomförts ändring beträffande pensio neringsperiod eller för hel pension erforderligt antal tjänstår.
Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958 35
För ordinarie, medelst förordnande för viss tid tillsatt tjänsteman, vilken efter minst 12 års sammanhängande förordnandetid övergått till annan i reglementet avsedd anställning i samband med att förordnandet utlöpt och av annan anledning än att tjänstemannen därom uttryckt önskan icke efter följts av förnyat förordnande, skall egenpension icke avkortas i större ut sträckning än som skulle hava blivit fallet, därest tjänstemannen vid förord nandets utlöpande ägt rätt till förtidspension enligt 11 § 1 mom. tredje stycket.
8 mom. Egenpensionsförmåns eljest gällande belopp skall från och med
den månad, varunder den berättigade fyller 67 år, undergå särskild ålders-
förhöjning genom att multipliceras med faktorn il + 0(j*5u|- I detta ut
tryck betecknas med a ett för avgångsåret bestämt belopp, som tills vidare skall utgöra 75 kronor. Med u betecknas anställningshavarens pensionsunderlag.
13 §.
Förutsättningar för familjepensionsförmåner
1 mom. Följande efterlevande till den, som blivit underkastad detta reg lemente, äro berättigade till familjepension, om anställningshavaren vid
sitt frånfälle var underkastad reglementet eller åtnjöt eller efter avgång från i reglementet avsedd anställning ägde rätt att framdeles komma i åt
njutande av egenpension, och till familjelivränta, om han vid sitt frånfälle
åtnjöt eller efter avgång från i reglementet avsedd anställning ägde rätt att framdeles komma i åtnjutande av egenlivränta, nämligen a) efterlevande make ävensom frånskild make, beträffande vilken förord nande meddelat med stöd av 2 inom. eller däremot svarande stadgande i andra statliga pensionsbestämmelser äger giltighet, allt såframt anställnings havaren ingått äktenskapet senast den dag han fyllt 60 år och maken icke ingått nytt äktenskap, samt b) barn (adoptivbarn), som ej fyllt 19 år, dock icke barn, som vid anställ ningshavarens frånfälle var adopterat av annan, med mindre denne var an ställningshavarens make. Villkoret i fråga om anställningshavarens ålder vid äktenskapets ingående skall icke gälla, där maken genom äktenskapet förlorat rätt till familjepen sion, som utgått på grund av statliga pensionsbestämmelser, eller maken tidi gare varit gift med anställningshavaren, innan denne överskridit åldersgrän sen.
2 mom. Därest någon, som är eller varit underkastad detta reglemente,
efter äktenskapsskillnad har att på grund av dom eller avtal utgiva under hållsbidrag till sin förutvarande make, äger domstol, om makarna levt till sammans minst fem år och anställningshavarens make vid sammanlevna dens hävande uppnått en ålder av minst 30 år samt det finnes skäligt med hänsyn till omständigheterna — i förekommande fall med beaktande av förhållandena för annan, med vilken anställningshavaren varit eller är gift —• förordna, att den frånskilde maken skall äga rätt till familjepensionsförmån under de villkor i övrigt, som gälla enligt detta reglemente. Sålunda meddelat förordnande skall, där ej domstol annorlunda bestäm mer, upphöra att gälla, då skyldighet att utgiva underhållsbidrag, vilket be stämts att utgå på särskilda tider, upphört. Förordnande äger icke giltighet under tid, då enligt annat förordnande rätt till familjepensionsförmån före ligger för anställningshavarens make i tidigare äktenskap. Under tid, då
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958
förmånsberättigad efterlevande make icke finnes, må dock två förordnan den samtidigt äga giltighet.
3 mom. Familjepensionsförmån utgår till varje därtill berättigad från
och med dagen efter frånfället eller, där fråga är om frånskild make, för vil ken rätt till förmånen inträtt senare än vid frånfället, eller barn, som fötts efter frånfället, från och med månaden efter den, varunder rätten till för månen inträtt, respektive från och med den dag, då barnet fötts. Familjepensionsförmån utgår till och med den dag, då en månad förflutit efter den förmånsberättigades frånfälle, eller, där rätten till förmånen upp hör före frånfället, till och med den månad, under vilken rätten upphört.
14 §.
Familjepensionsförmåners storlek och fördelning
1 mom. Familjepensionsförmåns belopp för ensam förmånsberättigad (fa miljepensionsförmåns normalbelopp) utgör
a) där anställningshavaren vid frånfället var underkastad reglementet: hälften av det belopp, vartill sjukpension skulle hava beräknats för anställ ningshavaren, därest han vid den tidpunkt, då frånfället inträffade, hade tillträtt sådan pension, b) där han vid frånfället ånjöt eller efter avgång från i reglementet av sedd anställning ägde rätt att framdeles komma i åtnjutande av egenpen sionsförmån: hälften av egenpensionsförmånens belopp.
2 mom. Under tid, då familjepensionsförmån utgår för två eller flera
förmånsberättigade, utgör familjepensionsförmånen nedan angivna procent av normalbeloppet, dock att vid tillämpning härav efterlevande make och frånskild make eller två frånskilda makar räknas som endast en berättigad. Tillämpligt antal Procent av berättigade normalbeloppet
för varje berät tigad utöver 2 Av förmånsbelopp, som är gemensamt för make eller makar samt barn, ut går till maken eller makarna gemensamt ett belopp lika med 80 procent av normalbeloppet och till barnet eller barnen gemensamt återstoden av förmånsbeloppet. Frånskild make, som är förmånsberättigad jämte anställningshavarens barn i annat gifte, erhåller likväl icke större belopp än 40 procent av normalbeloppet. Förmånsbelopp, som är gemensamt för makar eller gemensamt för barn, fördelas lika mellan de berättigade.
3 mom. Vid tillämpning av bestämmelserna i 1 och 2 mom. skall i före
kommande fall bortses från sådan särskild ålder sförhöjning av egenpen sionsförmån, som avses i 12 § 3 mom.
D. FÖRÄNDRING AV BEVILJAD EGENPENSIONS OCH FAMILJE- PENSIONS BELOPP 15 §. Bruttobeloppet av beviljad egenpension eller familjepension skall föränd ras i den mån Kungl. Maj:t och riksdagen härom besluta.
Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958 39
sion för den senast innehavda ordinarie tjänsten, vara underkastad regle mentet som om han alltjämt innehade och utövade nämnda tjänst. 1 c. Innehavare av sådan icke-ordinarie tjänst, som av Kungl. Maj:t åsatts lönegradsbeteckning vilken eljest ifrågakommer vid ordinarie anställ ning, skall vid reglementets tillämpning anses som ordinarie tjänsteman. 1 d. Vad i reglementets bestämmelser om pensionsförmåner sägs om ordinarie, medelst förordnande för viss tid tillsatt tjänsteman skall jäm väl avse medelst förordnande tills vidare tillsatt verkschef. Härvid skall vad i reglementet sägs om fall, då förordnande utlöper och av annan anled ning än att tjänstemannen därom uttryckt önskan icke efterföljes av för nyat förordnande, avse fall, då förordnande upphäves av annan anledning än att tjänstemannen därom uttryckt önskan.
Till 3 §.
3 a. Sådan ordinarie eller extra ordinarie tjänst, vid vilken tjänstgörings skyldighetens omfattning bestämmes för läsår eller annan motsvarande tidsperiod och för vilken månadslönen med hänsyn därtill i förekommande fall skall motsvara löneklassbeloppet med viss minskning, skall vid reglementets tillämpning icke anses avse avkortad tjänstgöring. Vid tjänstårsberäkning jämlikt 10 § 1 inom. a) skall likväl tid, varunder sådan tjänst innehafts, i förekommande fall minskas med så stor del som svarar mot den minskning av löneplanslönen, som därunder skett, eller, där samtidigt likartad tjänst göring regelbundet under visst antal veckotimmar fullgjorts vid samma eller annan i detta reglemente avsedd motsvarande läroanstalt, skulle hava skett, om för lönens bestämmande hänsyn tagits jämväl till berörda tjänstgöring.
Till 4 §.
4 a. Bestämmelserna i 4 § 1 inom. skola icke gälla. Avgångsskyldighet på grund av uppnådd ålder skall inträda två år efter pensioneringsperiodens nedre gräns, dock senast då tjänstledighet under tillhopa sex månader efter nämnda gräns åtnjutits av annan anledning än för fullgörande av offent ligt uppdrag. 4 b. Vad i reglementet sägs om pensioneringsperiod eller gräns för så dan period skall i stället avse den levnadsålder, som av Kungl. Maj :t be stämts såsom pensionsålder. Pensionsåldern infaller vid utgången av mars månad för beställningshavare som uppnår föreskriven levnadsålder under tiden 1 oktober — 31 mars, och vid utgången av september månad för annan beställningshavare. Ordinarie beställningshavare, som avgår med rätt till ålders- eller för tidspension, är därvid pliktig att inträda i vederbörlig reserv och kvarstå i reserven intill fyllda 65 år eller, där pensionsåldern är 65 år, intill fyllda 70 år, med skyldighet att i reserven fullgöra tjänstgöring i enlighet med vad Kungl. Maj :t därom stadgar. 4 c. Manlig anställningshavare tillhörande lönegrad med högst lönegradsnumret 19, vilken avgår med rätt till ålders- eller förtidspension, är därvid pliktig att inträda i poliskårens reserv och kvarstå i reserven intill fyllda 65 år, med skyldighet att tjänstgöra, då Kungl. Maj:t därom förord nar. 4 d. Pensioneringsperioden skall omfatta två år. Nedre gränsen infaller vid utgången av september månad näst efter det att av Kungl. Maj :t bestämd levnadsålder uppnåtts. 4 e. Pensioneringsperiods nedre respektive övre gräns infaller, där ej
40 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958
Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, vid utgången av det verksamhetsår (re dovisningsår), varunder föreskriven levnadsålder uppnåtts. 4 f. Pensioneringsperiods nedre respektive övre gräns infaller, där ej Kungl. Maj :t annorlunda förordnar, vid utgången av det kalenderhalvår, varunder föreskriven levnadsålder uppnåtts.
Till 5 §.
5 a. Bestämmelsen i 5 § första stycket d) skall icke gälla.
Till 7 §.
7 a. Där den som åtnjuter egenpensionsförmån för militär eller civilmilitär beställning samtidigt därmed åtnjuter eller dessförinnan kommit i åtnjutande av reservpension eller däremot svarande engångsbelopp, skall på Kungl. Maj :ts prövning bero, om och i vad mån avdrag skall ske på egen pensionsförmånen. Familjepensionsförmån skall till beloppet bestämmas på grundval av egenpensionsförmånen utan dylikt avdrag.
Till 10 §.
10 a. Av tid för innehav av beställning å reservstat må, oavsett vad i 10 § 1 och 2 mom. sägs, utan särskilt medgivande av Kungl. Maj :t såsom tjänstår tillgodoräknas allenast tiden för i beställningen fullgjord tjänst göring eller, om detta är för beställningshavaren förmånligare, en tredje del av hela tiden eller, där fråga är om egenpension för sådan reservstatsbe ställning beträffande vilken enligt Kungl. Maj :ts bestämmande erfordras lägre minimiantal tjänstår för hel pension än 30, en fjärdedel av hela tiden. Där samtidigt med reservstatsbeställning innehaves annan anställning, för vilken tjänstår må beräknas, gäller vad i 7 § 1 mom. och 10 § 4 mom. sägs. Här meddelade föreskrifter skola icke gälla vid bestämmande av sjukpension eller familjepension, som avses i 14 § 1 mom. b). 10 b. Ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande för be gränsad anställningstid, må för sjukpension tillgodoräkna tiden från av gången intill pensioneringsperiodens övre gräns, dock högst i den omfatt ning som erfordras för att det för tiden från förordnandets tillträdande be räknade antalet tjänstår skall motsvara 75 procent av det antal, som minst erfordras för hel pension.
Till 11 §.
11 a. Beträffande innehavare av sådan rektorstjänst eller annan ordi narie, medelst förordnande för viss tid tillsatt tjänst, som enligt därom med delade bestämmelser skall innehavas jämte lärartjänst, skall gälla följande. Under tid före nedre gränsen av den för lärartjänsten bestämda pensioneringsperioden skall rätt till sjukpension för förordnandetjänsten ej före ligga med mindre förutsättningarna för sådan pension äro uppfyllda jämväl i fråga om lärartjänsten och vad i It § 1 mom. tredje stycket sägs icke äga tillämpning. Under tid efter nedre gränsen av den för lärartjänsten bestämda pensioneringsperioden må oavsett i första stycket avsedda bestämmelser om tjänsteförening förordnandetjänsten kunna innehavas även om avgång från lärar tjänsten ägt rum. 11b. Ordinarie anställningshavare, som tillsatts medelst förordnande för begränsad anställningstid, äger, om han före pensioneringsperiodens nedre gräns avgår efter att hava innehaft förordnandet minst tio år, erhålla, i stället för egenlivränta, förtidspension enligt 11 § 1 mom. tredje stycket.
Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958 41
11 c. Har pensionstagare under tid, då han är skyldig tillhöra någon av krigsmaktens reserver eller Norrbottens statliga poliskårs reserv, upphört att tillhöra ifrågavarande reserv eller har han eljest under sådan tid upphört att vara svensk medborgare eller utan vederbörligt tillstånd ingått i främ mande makts krigstjänst, skall, där ej Kungl. Maj:t annat medgiver, pen sionen icke vidare utgå efter utgången av den månad, varunder nu nämnt förhållande inträffat. I sådant fall träder i stället för rätt till egenpension och familjepension rätt till egenlivränta och familjeränta.
19 §. Den som är underkastad detta reglemente är skyldig att underkasta sig ändrade bestämmelser i de hänseenden, om vilka i reglementet förmäles.
4 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 157
Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958 43
3 §. Utan länder av bestämmelserna i 2 § skall pensionslönen i följande fall bestämmas med hänsyn till tidigare innehavd anställning. a. Där tjänsteman i avlöningshänseende behandlas som om han kvarstode i tidigare innehavd tjänst, skall han jämväl i fråga om pensionslön beliand las som innehavare av denna tjänst. Åtnjuter tjänsteman i annat fall än i föregående stycke sägs på grund av tidigare tjänstinnehav lön enligt högre löneklass än som omfattas av den lönegrad, som är tillämplig för tjänst, vilken han innehar eller med vikariatslöneförordnande uppehåller, skall tjänstemannen i fråga om pensions lön behandlas som innehavare av sådan tjänst, för vilken pensionslönen be stämmes med hänsyn till lönen i sagda löneklass. b. Tjänsteman, vilken under minst 12 år i en följd innehaft tjänst eller tjänster av följande slag, nämligen ordinarie medelst förordnande för viss lid tillsatt tjänst eller tjänst såsom chef för bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen eller försäkringsinspektionen, äger efter övergång till annan tjänst i fråga om pensionslön behandlas som om han kvarstode i tjänst inom lönegrad, till vilken hans närmast före övergången innehavda tjänst hört. Avgår tjänstemannen med ålderspension skall likväl, i den mån ej Kungl. Maj:t annat medgiver, såsom förutsättning för vad nu sagts gälla, att avgången sker tidigast vid nedre gränsen av den pensioneringsperiod som tillämpas för sistnämnda tjänst. c. För anställningshavare, som avgått med sjukpension enligt statliga pensionsbestämmelser och för vilken nämnda pension indragits i samband med att han på grund av ny anställning åter blivit underkastad sådana be stämmelser, skall pensionslönen för därefter infallande månad icke under stiga det belopp, som kan beräknas hava gällt för anställningshavaren, där est han kvarstått i den anställning han innehade vid tiden för pensione ringen. 4 §• För vissa anställningshavare skola gälla nedan angivna särskilda bestäm melser.
Försvarstaben, flijgförvaltningen eller flygvapnet.
För anställningshavare, som fullgjort flygtjänstgöring vid flygvapnet un der sådana förhållanden och i sådan omfattning, att han därvid varit be rättigad till flygtillägg, skall pensionslönen under följande förutsättningar utgöras av månadslönen för den lönegrad, som är två enheter högre än den för anställningshavaren gällande, nämligen a) om han fullgjort flygtjänstgöringen under minst 12 år eller b) om han i annat fall fullgjort flygtjänstgöringen såsom flygförare, provllygare, kontrollflygare, flygnavigatör, flygspanare eller meteorolog och på grund av skada till följd av olycksfall vid flygning eller på grund av sjukdom, till vilken flygtjänstgöringen kan anses hava väsentligen bidragit, blivit oför mögen till eller avstängts från flygtjänstgöring eller ock avlidit.
Sjöfartsverket. För lots, lotsförman eller överlots skall pensionslönen ut
göras av månadslönen för den lönegrad, som är två enheter högre än den för vederbörande tjänst gällande.
Statens järnvägar. För lokförare skall pensionslönen utgöras av månads
lönen för den lönegrad, som är en enhet högre än den för vederbörande tjänst gällande.
Statens vatten fallsverk. För lotskapten skall pensionslönen utgöras av må
nadslönen för den lönegrad, som är två enheter högre än den för vederbö rande tjänst gällande.
6K0050 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag