angående statstjänste- männens löner under år 1959 m. m.

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1959

1 Nr 152

Iiungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående statstjänstemännens löner under år 1959 m. m.; given Stockholms slott den 10 april 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sigurd Lindholm

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas en den 9 april 1959 — under förbehåll för Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande — med statstjänstemännens huvudorganisationer träffad överenskommelse om statstjänstemännens löner under år 1959 in. m.

I anslutning härtill äskas för innevarande och nästkommande budgetår särskilda anslag till täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner till följd av den nu träffade överenskommelsen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr l,r>2

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:i Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 april

1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om statstjänstemännens löner under år 1959 m. m. samt anför härvid följande.

Inledning

Vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor i årets statsverksproposition (bil. 2, p. 1) lämnade jag en redogörelse för den allmänna lönenivån för de statsanställda samt vissa därmed sammanhängande frågor. Jag anmälde därvid bl. a., att pågående överläggningar om en s. k. nollställning ej avslutats samt att några överläggningar om storleken av tilläggen på grundlöner och pensioner under 1959 ännu ej ägt rum. Jag förutsatte att ifrågavarande spörsmål senare skulle få underställas riksdagen.

Vid anmälan av statsverkspropositionen (bil. 2, p. 3) omnämnde jag vidare, att förberedande överläggningar upptagits med personalorganisationerna angående s. k. B-frågor, d. v. s. förslag som beträffande vissa tjänster eller grupper av tjänster avser omprövning av normerna för lönegradsplaceringen, men att de slutliga förhandlingarna i ämnet syntes kunna äga rum tidigast under februari eller mars. Med hänsyn härtill framhöll jag, att det kunde bli nödvändigt att senare under riksdagen framlägga förslag till lönegradsändringar.

Mot vad som sålunda anmälts har riksdagen ej haft något att erinra (SU 14, rskr 14).

Förhandlingar i nyss angivna hänseenden samt om vissa ändringar av avlönings- och anställningsvillkoren i övrigt har nu förts med statstjänstemännens huvudorganisationer — Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion. Därvid har -— under förbehåll för Kungl. Maj ds och riksdagens godkännande — med organisationerna den 9 april 1959 träffats en överenskommelse av följande innehåll.

1. För 1959 höjes totallönerna för 1958 med 2 procent.

2. Till statens löneförordning knutna tillägg, ersättningar och avdrag omräknas i anslutning till totallönerna enligt punkten 1.

3. Av Kungl. Maj :t fastställd avlöning till arvodesanställd personal höjes för 1959 med ungefär 2 procent.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

4. Den retroaktiva regleringen för 1959 av löneförmånerna sker enligt schablonmässiga grunder med beaktande endast av löneplanslönen för månad, C-avdrag samt B-avdrag vid längre tids ledighet.

5. Ändrad lönegradsplacering av tjänster genomföres i enlighet med vad som framgår av vid överenskommelsen fogad särskild bilaga.

Förslagen genomföres — där ej annat särskilt angives — fr. o. m. den 1 juli 1959.

6. Ändringar av vissa avlöningsförmåner in. m. genomföres fr. o. in. den 1 juli 1959 i enlighet med vad som framgår av vid överenskommelsen fogad särskild bilaga.

7. För pensioner — beviljade enligt nu gällande pensionsreglementen -— avsedda, efter 1958 års förhållanden bestämda basbelopp höjes fr. o. in. den 1 januari 1959 med 2 procent. Motsvarande höjning skall — där fråga är om s. k. 5-kvartalspension — ske beträffande bruttobeloppet av pension, beräknad enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente.

8. Kristillägg, som utgår på lönerna till vissa befattningshavare, som överförts till indragningsstat eller enligt egen önskan kvarstår på gammal lönestat, ävensom på vissa pensioner, uppräknas för 1959 i anslutning till pensionshöjningen enligt punkten 7.

9. Fredsplikt skall gälla intill dess förhandlingar upptas om 1960 års löner.

10. Vid avvägningen av förslaget har beaktats arbetstidsförkortningen från 47 till 45 timmar enligt överenskommelsen den 21 november 1958, såvitt förkortningen hänför sig till 1959.

I de efterföljande avsnitten om lönenivån m. m., om lönegradsändringar m. m. samt om ändring av vissa avlöningsförmåner m. m. behandlas närmare den nu träffade överenskommelsen.

Jag får i detta sammanhang anmäla, att vid beredningen av förevar ande ärende prövats vissa från verk och myndigheter eller personalorganisationer i särskilda framställningar framförda yrkanden om ändrad lönegradsplacering m. m.

Lönenivån in. m.

Överenskommelsen innebär beträffande löneplanslönerna att för 1959 de för 1958 gällande totallönerna generellt höjes med två procent. I anslutning härtill skall omräkning ske av till statens löneförordning knutna tillägg, ersättningar och avdrag. Härmed avses en teknisk anpassning till månadslönebeloppen av daglöne- och A-avdragsbelopp, beloppen för övertids- och vikariatsersättning samt för provisoriskt extra tillägg till vissa tjänstemän inom kallortsområdet.

Liksom fallet varit de senare åren avses av Kungl. Maj :t fastställd avlöning för icke löneplansplacerad personal skola höjas i ungefär samma grad som totallönerna enligt löneförordningen.

Det har vid förhandlingarna förutsatts, att den retroaktiva regleringen av löneförmånerna för innevarande år till följd av den träffade överenskommelsen skall ske enligt schablonmässiga grunder. För månaderna ja-

4 Kungl. Maj:is proposition nr 152 år 1959

nuari—juni i år förutsättes därför lönehöjningen skola uträknas med hjälp av särskilda tabeller, uppgjorda med beaktande endast av löneplanslönen för månad, C-avdrag och B-avdrag vid längre tids ledighet. Erfarenheterna från de senare åren visar, att en avsevärd minskning av det administrativa merarbete, som den retroaktiva regleringen eljest skulle medföra, härigenom kan vinnas. I den mån under berörda anslag upptagits särskild post till rörligt tillägg torde från denna anslagspost böra bestridas kostnaderna för nu avsedda schablontillägg.

Vad angår pensionerna innebär överenskommelsen alt pensioner, som beviljats enligt nuvarande eller äldre pensionsbestämmelser, skall, räknat från den 1 januari 1959, höjas med i princip två procent. Vid beräkningen av pensionshöjningen skall härvid tillämpas en anordning med s. k. basbelopp, om vilken — såsom framgår av vad jag tidigare i dag uttalat vid anmälan av proposition angående vissa pensionsfrågor för statsanställda ni. fl. — överenskommelse träffats med de statsanställdas huvudorganisationer.

Pensioner, som beviljas enligt det nya statliga personalpensionssystem, som avses skola träda i kraft den 1 juli 1959, kommer att avvägas med utgångspunkt i de löneplanslöner, som följer av den nu träffade överenskommelsen. På grund härav erfordras ej för innevarande år särskilt beslut om höjning av dessa pensioner.

Det kristillägg, som alltjämt utgår på lönerna till vissa befattningshavare, som överförts till indragningsstat eller efter egen önskan kvarstår på gammal lönestat, ävensom på vissa pensioner, bestämmes enligt beslut vid 1955 års riksdag av Kungl. Maj:t från fall till fall, f. n. med utgångspunkt i det procenttal, som beslutats för det rörliga tillägget på pensionernas grundbelopp. Enligt överenskommelsen skall kristillägget för 1959 uppräknas i anslutning till höjningen av pensionerna. Löneökningen för befattningshavare, som åtnjuter kristillägg, bör liksom hittills beräknas så, att den icke överstiger den löneökning, som tillkommer närmast motsvarande tjänsteman på reglerad lönestat.

I överenskommelsen har intagits att fredsplikt skall gälla intill dess förhandlingar upptas om 1960 års löner. Det har vid överläggningarna förutsatts, att denna fredsplikt skall anses ha i huvudsak samma innebörd som fredsplikten enligt lagen om kollektivavtal. Av denna fredsförpliktelse bör följa, att de särskilda tillägg, som enligt överenskommelsen skall läggas till grundlönerna enligt statens löneförordning, ej bör utgå till medlemmar i en organisation, som genom stridsätgärd bryter mot den angivna fredsplikten. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om de undantag från tillämpningen av de särskilda tilläggen, som till följd härav kan komma i fråga. Även i andra fall torde emellertid Kungl. Maj :t liksom under föregående år böra äga befogenhet att besluta, att ifrågavarande lönetilllägg inte skall utgå. Härutinnan torde få hänvisas till vad som anförts i prop. 1955: 191 (s. 6).

I överenskommelsen har inskrivits, att vid avvägningen av det till grund

5 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

för överenskommelsen liggande förslaget beaktats arbetstidsförkortningen från 47 till 45 timmar enligt överenskommelsen den 21 november 1958 mellan civildepartementet och statstjänstemannens huvudorganisationer, såvitt förkortningen hänför sig till 1959. Såsom anmälts i årets statsverksproposition innebär sistnämnda överenskommelse i princip, att normalarbetstiden för berörda tjänstemän sänkes från 47 till 45 timmar i ett steg den 1 juli 1959. Den nu träffade överenskommelsen kan därför i sak sägas innebära, att vid avvägningen av lönenivån för statstjänstemännen för 1959 ansetts som om arbetstidsförkortningen genomförts med en timme den 1 januari 1959.

Lönegradsändringar in. ni.

De förslag till lönegradsändringar i den föreliggande förhandlingsöverenskommelsen, vilka bör redovisas för riksdagen, har upptagits i en tabellsammanställning, vilken torde få såsom bilaga A fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. De förslag, som ej angivits i bilagan, avser huvudsakligen vissa tjänster med avlöning från andra anslag än avlöningsanslag under fjärde huvudtiteln samt vissa lägre tjänster vid kommunikationsverken. I nämnda hänseenden ankommer det på 'Kungl. Maj:t att sätta överenskommelsen i kraft. Vad åter angår i överenskommelsen ingående förslag om lönegradsändring för vissa högre tjänster vid kommunikationsverken har dessa förslag tidigare denna dag redovisats av chefen för kommunikationsdepartementet vid anmälan av proposition angående vissa tjänster vid kommunikationsverken.

I fråga om de förslag, som innefattas i förhandlingsöverenskommelsen, får anföras följande.

Teknisk biträdespersonal. Vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor i 1956 års statsverksproposition (bil. 2, p. 2) framhöll jag bl. a., att vissa spörsmål sammanhängande med inrättande och lönegradspiacering av tjänster för teknisk biträdespersonal å vetenskapliga institutioner — innefattande även sjukhuslaboratorier och vissa speciallaboratorier, t. ex. vid statens bakteriologiska laboratorium och statens veterinärmedicinska anstalt — borde upptas till närmare övervägande. Jag syftade därvid främst på frågan om lönegradsseriernas konstruktion samt frågan om och i vilken utsträckning möjligheterna att smidigt anpassa löneställningen efter arbetsuppgifterna för den ifrågavarande biträdespersonalen borde ökas.

Den 27 mars 1956 tillkallades byråchefen J. T. A. Broomé för att — under beaktande av vad som sålunda uttalats i bilaga 2 till 1956 års statsverksproposition — verkställa utredning angående teknisk biträdespersonal. Utredningsmannen, som arbetat under benämningen 1956 års tekniska biträdesutredning, bar sedermera den 17 november 1958 avgivit ett betänkande, vari framförts vissa principiella synpunkter på frågan om löneställ-

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1959

ningen för teknisk biträdespersonal. Utredningen har emellertid icke framlagt några preciserade förslag angående lönegradsplaceringen utan förutsatt, att hithörande frågor komme att göras till föremål för förhandlingar med statstjänstemännens huvudorganisationer. Utredningen har, utan att framlägga direkta förslag, också berört vissa med lönefrågorna för den berörda personalen nära sammanhängande organisatoriska spörsmål, som enligt utredningens mening borde närmare undersökas i andra sammanhang.

Utredningens principiella överväganden angående lönegradsplaceringen för tekniska biträdestjänster innebär i huvudsak följande.

Enligt utredningens mening måste vid lönegradsplaceringen av tjänster för teknisk hiträdespersonal största möjliga hänsyn tagas till vederbörande institutions eller myndighets behov av tjänster av "olika kategorier med bortseende från tjänstinnehavarnas personliga kvalifikationer. Med tillämpning av denna princip för lönegradsplaceringen måste motiveringen för uppftyttning av en teknisk biträdestjänst vara, att behov föreligger av en tjänst i en högre lönegrad, och icke enhart att tjänstinnehavaren faktiskt utför arbete av sådant slag, som normalt ankommer på tjänsteman i viss högre lönegrad. Denna princip är den vedertagna inom statsförvaltningen, och den bör enligt utredningens mening tillämpas även vid de vetenskapliga institutionerna om ock med den modifiering, som kan vara betingad av ett visst behov av en något rörligare lönesättning inom. detta område än som vanligen gäller inom statsförvaltningen i övrigt. I anslutning härtill har utredningen framhållit önskemålet, att såvitt möjligt arbetsuppgifterna på en arbetsplats uppdelas på sådant sätt, att olika förekommande arbetsmoment utföres av personal med just den utbildning som kräves för resp. arbetsmoments utförande. Denna regel kan naturligen tillämpas fullt ut endast på mycket stora arbetsplatser, men enligt utredningens mening bör den även på mindre arbetsplatser tillämpas så långt det låter sig göra. Det förekommer nämligen i vissa fall, att personal med akademisk utbildning, exempelvis assistenter och amanuenser, utför egentliga laboratoriebiträdesuppgifter och att åt laboratoriebiträdespersonalen överlämnas endast enklare rutinarbete. Här är uppenbarligen fråga om en antalsmässig avvägning mellan olika personalkategorier, varvid man sannolikt genom ökning i viss utsträckning av antalet kvalificerade laboratoriebiträdestjänster skulle kunna avlasta den akademiska personalen laboratorieuppgifter och därmed minska behovet av dylik personal.

Av den av utredningen lämnade redogörelsen för den tekniska biträdespersonalens arbetsuppgifter och lönegradsplacering framgår, att för denna personal utnyttjas praktiskt taget samtliga lönegrader från A 1 till A 14 samt att en mångfald olika tjänstebenämningar används även för personal med tämligen likartade arbetsuppgifter. Denna långt drivna differentiering är enligt utredningens uppfattning en av de främsta orsakerna till föreliggande stora svårigheter att få grepp om denna personal, bl. a. i lönehänseende. Då arbetsuppgifterna för olika grupper teknisk biträdespersonal ofta går in i varandra, kan i längden eu alltför långt driven differentiering i fråga om lönegrader och tjänstebenämningar omöjligen upprätthållas. Mot Dakgrunden härav har utredningen kommit till den uppfattningen, att ett mindre antal lönegrader och ett begränsat antal tjänstebenämningar för

7 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1959

den tekniska biträdespersonalen bör utnyttjas i fortsättningen. Utredningen anser vidare, att en något friare lönesättning än som i allmänhet förekommer i viss utsträckning kan vara motiverad, när det gäller den tekniska biträdespersonalen, bl. a. med hänsyn till att den med åren förvärvade personliga skickligheten synes vara av särskilt stor betydelse inom här avsett område.

Utredningen har ingående övervägt möjligheten och lämpligheten av att medelst ett högstlönegradssystem åstadkomma en rörligare lönesättning men stannat för att förorda, att för flertalet biträden med laborantskolutbildning införes reglerad befordringsgång, kombinerad med möjlighet för vederbörande myndighet att under vissa förutsättningar placera tjänstemannen i högre lönegrad. Förutsättningarna bör härvid vara, att vederbörande anförtros arbetsuppgifter av högre kvalitet samt att han varit placerad minst viss angiven tid i befordringsgångens högsta lönegrad. Reglerad befordringsgång anser utredningen böra tillämpas även i fråga om sådan i egentlig mening laborerande biträdespersonal, för vilken icke erfordras lahorantskolutbildning eller därmed likvärdig utbildning.

Utredningens betänkande har varit föremål för en omfattande remissbehandling. Härvid har förslaget om en minskad lönegradsdifferentiering i allmänhet icke mött erinran. I ett stort antal remissvar, bl. a. från universitetsmyndiglieter och forskningsråd, vitsordas behovet och värdet av en friare lönesättning på förevarande område. Av de ungefär 40 remissinstanser, som berört frågan om reglerad befordringsgång, har flertalet tillstyrkt att sådan införes. Även förslaget att öppna möjlighet för myndigheterna att befordra teknisk biträdespersonal i reglerad befordringsgång till högre lönegrad har vunnit stor anslutning. I vissa remissyttranden har framlagts konkreta förslag till lönegradsplaceringar och tjänstebenämningar för teknisk biträdespersonal.

Beträffande det närmare innehållet i de avgivna remissyttrandena torde jag få hänvisa till handlingarna i ärendet.

Såsom framgår av bilaga A (För flera huvudtitlar gemensamma förslag, punkt I) har överenskommelse nu träffats om vissa normer för lönegradsplacering av teknisk biträdespersonal. Överenskommelsen, vilken berör ungefär 1 500 tjänster, avser följande huvudgrupper av personal:

1. Laborerande personal med laborantskolutbildning eller däremot svarande kompetens.

2. övrig laborerande personal.

3. Vaktmästare in. fl. vid institutioner.

4. Instrumentmakarpersonal.

5. Djurvårdspersonal.

f>. Fotopcrsonal.

I överenskommelsen har angivits löneställningar och tjänstebenämningar för tjänster, tillhörande de olika huvudgrupperna, samt beskrivits de hu-

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

vudsakliga arbetsuppgifter, som avses skola åvila olika tjänstetyper. Uppräkningen av arbetsuppgifter är icke fullständig utan utgör en exemplifiering, som bör vara normerande vid bedömningen av lönegradsplacering vid andra arbetsuppgifter. Det bör såsom självklart framhållas att i fråga om tjänst med blandade arbetsuppgifter lönegradsplaceringen bör ske med hänsyn till de arbetsuppgifter, som karakteriserar tjänsten. Vidare har i förekommande fall i överenskommelsen intagits vissa kompetensföreskrifter.

Innehållet i överenskommelsen ansluter i allt väsentligt till de principiella synpunkter, som anförts av 1956 års tekniska biträdesutredning. Sålunda föreslås bl. a. införande av reglerade befordringsgångar för olika grupper av laborerande personal. För personal med laborantskolutbildning eller däremot svarande kompetens föreslås en befordringsgång, som omfattar lönegraderna A 3, A 5 och A 7. Härutöver skall, efter prövning av vederbörande myndighet, befordran efter viss tid kunna ske till A 9 under förutsättning att mera kvalificerade arbetsuppgifter ålagts vederbörande. För personal med nu avsedd kompetens jämte ettårig praktisk kurs enligt av medicinalstyrelsen fastställd plan förutsättes åter en befordringsgång omfattande lönegraderna A 5, A 7 och A 9. Det bör i detta sammanhang erinras, att Kungl. Maj :t tidigare denna dag på föredragning av chefen för inrikesdepartementet beslutat om riktlinjer för en dylik vidareutbildning av laboratoriebiträden in. in. Överenskommelsen i nu berörda delar förutsätter givetvis, att fråga är om arbetsuppgifter, för vilkas fullgörande nämnd utbildning är erforderlig.

Vad beträffar sådan laborerande biträdespersonal, för vilken ej erfordras laborantskolutbildning eller däremot svarande kompetens, föreslås samma befordringsgång som för kontorsbiträden.

För laborerande personal är f. n. — över A 9 — samtliga lönegrader t. o. in. A 14 utnyttjade. Förslaget innebär härutinnan att — utom vid de statliga sjukhuslaboratorierna — endast All och A 13 skall komma i fråga. Även i denna del överensstämmer förslaget med de grundtankar, som kommit till uttryck i tekniska biträdesutredningens betänkande. För nyssnämnda sjukhuslaboratorier medför förslaget icke någon ändring i fråga om de nu i A 10, A 12 och A 13 placerade tjänsterna. Denna lönesättning överensstämmer i huvudsak med den som tillämpas för motsvarande personal vid kommunala sjukhus. I samband härmed bör framhållas, att överenskommelsen innebär, att normalarbetstiden för laborerande personal vid statliga sjukhuslaboratorier skall höjas till 45 timmar i veckan, eller samma arbetstid som efter genomförande av arbetstidsförkortningen kommer att gälla för jämförlig personal på kommunala sjukhuslaboratorier.

Det må i förevarande sammanhang påpekas, att i den mån behov föreligger vid vetenskapliga institutioner (motsvarande) av personal med lägre ingenjörsutbildning och särskilda tjänster inrättas för sådan personal, lönesättningen bör bestämmas enligt andra grunder än dem som innefattas i föreliggande överenskommelse.

Egentlig vaktmästarpersonal är f. n. placerad i A 7, medan institutions-

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

vaktmästarna tillhör A 8 och A 9. Gränserna mellan vaktmästare i A 7 och institutionsvaktmästare i A 8, å ena sidan, samt mellan institutionsvaktmästare i A 8 och A 9, å andra sidan, har visat sig flytande. Mot bakgrunden härav har överenskommits om slopande av institutionsvafktmästartjänsterna i A 8 samt om placering, enligt vissa angivna normer, av hithörande personal i A 7 och A 9 med tjänstebenämningarna vaktmästare resp. inslitulionstekniker.

Instrumentmakartjänster finns f. n. i A 9, A It och A 12. För tjänster med arbetsuppgifter, för vilka erfordras yrkesutbildning såsom instrumentmakare eller därmed jämförlig utbildning, föreslås nu A 11 och A 13.

Sammanfattningsvis bör framhållas, att förslaget i vad avser ifrågavarande tekniska biträdespersonal innebär en starkt minskad differentiering av lönegradsplaceringen såtillvida, att de olika karriärstegarna i allt väsentligt uppbyggts med anlitande av en och samma lönegradsserie, omfattande enbart udda lönegradsnummer från A 1 till A 13.

Den föreliggande överenskommelsen i fråga om teknisk biträdespersonal avser icke all personal, som behandlats av 1956 års tekniska biträdesutredning i dess betänkande. Utanför överenskommelsen faller sålunda bl. a. frökontrollpersonal vid statens centrala frökontrollanstalt samt personal med konserveringsuppgifter m. in. vid riksarkivet, naturhistoriska riksmuseet och nationalmuseet. Frågan om löneställningen för hithörande tjänster har, bl. a. i avvaktan på vissa ytterligare undersökningar, icke ansetts i år kunna upptagas till förhandlingar med berörda personalorganisationer.

Det har i samband med förhandlingarna förutsatts, att förslagen om teknisk biträdespersonal skall, i vad avser införande av reglerade befordringsgångar, äga tillämpning fr. o. in. den 1 juli 1959. Det har vidare förutsatts att civildepartementet skall verka för att lönegradsplacering av tjänster enligt de redovisade grunderna i övrigt kan ske fr. o. in. den 1 juli 1960. Framhållas må att inplacering av enskilda tjänster i enlighet med de nu överenskomna normerna innebär ett omfattande arbete. Vid ett godkännande av den träffade förhandlingsöverenskommelsen torde det böra ankomma på vederbörande myndigheter att i anslutning till ingivande av anslagsäskandena för budgetåret 1960/61 framlägga förslag angående inplacering av hithörande tjänster med ledning av nu redovisade grunder.

Såsom förut nämnts hör de föreslagna reglerade befordringsgångarna genomföras fr. o. m. den 1 juli 1959. Såsom en engångsåtgärd torde det härvid vara erforderligt, att frågan om och i vad mån de olika hefordringsgångarna skall konnna till användning inom olika förvaltningsområden prövas centralt. Det förberedelsearbete, som härför erfordras, avses snarast skola igångsättas.

I anslutning till vad tekniska biträdesutredningen därom framhållit, förutsättes att de redovisade normerna för lönesättning av teknisk biträdespersonal tillämpas jämväl för motsvarande personal, som avlönas med statliga forskningsmedel. Detsamma bör gälla då fråga är om, arvodesanställning med avlöning från myndighets matericlanslag eller från till myn-

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1959

dighets förfogande stående fondmedel eller andra medel, t. ex. avgifter för materialprovningar o. dyl., som utföres i myndighetens regi.

Tekniska biträdesutredningen har kunnat konstatera, att teknisk biträdespersonal i vissa fall tillförsäkrats särskilda arvodestillägg utöver lönen enligt vederbörlig löneklass. Med anledning härav bör myndigheternas uppmärksamhet fästas vid innehållet i 18 § 1 mom. andra stycket Saar.

Ansvarsmän och biträdande ansvarsmän vid statens fasta maskinanläggningar. I årets statsverksproposition (bil. 2, p. 4) framlades förslag till ett nytt system för klassificering av statens fasta maskinanläggningar. Riksdagen har sedermera bifallit förslaget (SU 14, rskr 14).

Kungl. Maj :t har tillkallat en särskild expertgrupp (1959 års maskinklassificeringsgrupp) för att inom civildepartementet förbereda arbetet med ifrågavarande klassificering. Arbetet har ännu ej slutförts.

Gällande löneställning för ansvarsmän och biträdande ansvarsmän vid statens fasta maskinanläggningar har avvägts i anslutning till nuvarande klassificering av anläggningarna. För ansvarsmännen gäller härvid för grupperna 8—4 en lönegradsserie, omfattande lönegraderna resp. A 19, A 15, A 14, A 12 och A 10. För biträdande ansvarsmän tillämpas A 15 i grupp 8 samt A 10 i grupperna 7 och 6.

Överenskommelse har nu träffats om lönegradsplacering för tjänster som ansvarsmän vid anläggningar, tillhörande de nya grupperna 7—3, och biträdande ansvarsmän vid anläggningar, tillhörande de nya grupperna 7—5 (För flera huvudtitlar gemensamma förslag, punkt II). Ansvarsmän vid anläggningar, tillhörande de nya grupperna 1 och 2, kominer att hänföras till A 8 resp. A 9, vilket innebär oförändrad lönegradsplacering.

I stort sett torde de nya grupperna 7—3 komma att svara mot de nuvarande grupperna 8—4 resp. Med denna utgångspunkt kan ett genomförande av överenskommelsen i förevarande del beräknas medföra lönegradsuppflyttning av ca 200 tjänster.

Reglerad befordringsgång för vissa lärare vid skolor för blinda och döva. Lärare i kunskapsämne vid skolor för blinda och döva torde f. n. vara de enda heltidsanställda lärare, som icke erhåller extra ordinarie anställning efter viss tjänstgöringstid utan kvarstår som extra tjänstemän till dess de erhåller ledigbliven eller nyinrättad extra ordinarie tjänst. För antagning till lärare i kunskapsämne kräves folkskollärarexamen jämte viss specialutbildning, för dövlärare tvåårig och för blindlärare ettårig. Lärarna i kunskapsämne är f. n. placerade i lönegraderna Ao 19, Ae 17 och Ag 15.

Enligt förslaget (För flera huvudtitlar gemensamma förslag, punkt III) placeras ifrågavarande lärare i en reglerad befordringsgång, som i huvudsak överensstämmer med den som avses gälla för vidareutbildad folkskollärare.

Radiotelegrafister. I anslutning till den förhandlingsöverenskommelse om ändrad lönegradsplacering av tjänster m. m., som redovisats i prop. 1958:

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1959

158, förutsattes att en översyn skulle verkställas av lönegradsplaceringen för personal tillhörande radiotelegrafistkarriären. översynen skulle grundas på den förutsättningen, att A 11 skulle bibehållas som lägsta lönegrad inom karriären. Ifrågavarande översyn har bedrivits i samarbete med berörda myndigheter, varvid företagits studiebesök vid ett flertal såväl civila som militära tjänsteställen i olika delar av landet. En gränsdragning har gjorts mellan sådan radiotelegrafistutbildad personal, som alltjämt finns kvar inom den egentliga radiotelegrafistkarriären, samt sådan personal, som med hänsyn till arbetsuppgifternas art numera icke kan anses tillhöra denna karriär. Vid översynen —- som endast omfattat civila tjänster — har till den egentliga radiotelegrafistkarriären hänförts sammanlagt 212 tjänster, varav 11 tjänster vid armén, 62 vid flygvapnet, 29 vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut samt 110 tjänster vid televerket.

Det på grundval av översynen framlagda förslaget (För flera huvudtitlar gemensamma förslag, punkt IV) innebär i huvudsak att samtliga förste radiotelegrafisttjänster inom den egentliga karriären uppflyttas från A 12 till A 13, varvid tjänstebenämningen ändras till radioassistent. Tjänster i sistnämnda lönegrad tillkommer också genom uppflyttning av vissa radiotelegrafister i A 11. Härjämte får flertalet radiokommissarier förbättrad lönegradsplacering. För radiokommissaries ställföreträdare tillskapas i vissa fall förste radioassistenttjänster i A 15 i utbyte mot tjänster som övertelegrafexpeditör i A 13.

Vissa tjänster vid fångvårdsanstalterna. I anledning av förslag föranledda av den s. k. mästaröversyn, som redovisades i prop. 1957: 120, fastställdes bl. a. att lönegrad A 14 skulle vara normalgrad för tekniska mästartjänsler samt högsta lönegrad för icke-tekniska mästartjänster. Lönegrad A 13 törutsattes ej skola utnyttjas för av översynen berörda tjänstekategorier. För fångvårdens yrkesmästartjänster — vilka ej omfattades av ifrågavarande översyn — tillämpas f. n. A 9, A 11 och A 12 samt för förste yrkesmästare A 13. Inom fångvårdens ungdomsgrupp finnes vidare yrkeslärartjänster i A 15/16.

Föreliggande förslag (Bilaga A, II ht) innebär bl. a. dels att två yrkesmästartjänster i A 12 skall omändras till ingenjörstjänster i A 15, dels ock att vissa yrkeslärartjänster skall utbytas mot verkmästartjänster och i enlighet med normerna för placering av tekniska mästartjänster hänföras till A 14. I anslutning härtill har överenskommits att lönegrad A 13 ej längre skall komma till användning i lönegradsserien för olika kategorier yrkesmästare inom fångvården. Flertalet förste yrkesmästartjänster i A 13 har härvid omändrats till verkmästartjänster i A 14. Dylika tjänster i A 14 har jämväl tillskapats genom uppflyttning av två yrkesmästartjänster från A 12. Ett antal lägre yrkesmästartjänster har dessutom uppflyttats inom gällande serie. Beträffande förevarande frågor har med hänsyn till förslagens organisatoriska aspekter samråd ägt rum med chefen för justitiedepartementet.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

Vidare föreslås, att vissa fångvårdsdirektörer, nämligen cheferna för norra, västra och södra anstaltsgrupperna, skall inplaceras i A 26 i stället för nuvarande A 25. De erhåller därigenom samma löneställning som chefen för östra anstaltsgruppen.

Vissa tjänster vid försvaret. Såsom framgår av bilaga A (IV ht) har överenskommelse träffats om uppflyttning i lönegrad från A 23 till A 24 av samtliga beställningar på aktiv stat för majorer (motsvarande). I anslutning härtill bör lönen vid 27 för pensionerade officerare avsedda arvodesbefattningar vid försvaret höjas med en löneklass, d. v. s. från löneklass 25 till 26.

Vid höjning från A 17 till A 19 av 18 trafikledartjänster vid flygvapnet bär förutsatts, att höjningen icke medför ändring i organisatoriskt hänseende för trafikledarpersonalen vid flygflottiljerna.

Förslagen om inrättande av beställningar för förste armétekniker och förste flygtekniker får ses mot bakgrunden av inrättandet under åren 1957 och 1958 vid armén, marinen och flygvapnet av beställningar för rustmäslare (motsvarande).

Det må framhållas att överenskommelsen beträffande försvaret, utöver vad som redovisas i bilagan A, avser ett 70-tal icke-ordinarie tjänster vid de centrala flygverkstäderna och vid flygflottiljerna, som avlönas från andra anslag än avlöningsanslag. Dessa tjänster redovisas, såsom förut nämnts, icke för riksdagen.

Biblioteksassistenter och biblioteksbiträden. I årets statsverksproposition (bil. 10) har föreslagits inrättande av vissa nya tjänster som biblioteksassistent och biblioteksbiträde vid kungl. biblioteket samt universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund. Därjämte har Kungl. Maj :t hemställt om bemyndigande att fastställa löneställning för dylika tjänster. Såvitt avser kungl. biblioteket har riksdagen bifallit denna hemställan (SU 43, rskr 114). b rågan om motsvarande bemyndigande beträffande biblioteksassistenter och biblioteksbiträden vid universitetsbiblioteken har ännu ej hunnit behandlas av riksdagen.

Biblioteksassistenterna är f. n. placerade i A 13, A 12 och A 10. Förhandlingsöverenskommelsen innebär, att assistenttjänsterna vid förenämnda bibliotek skall placeras i lönegradsserien A 17, A 13 och All. Tjänsterna i A 17 och A 13 föreslås erhålla benämningen förste biblioteksassistent.

I fråga om biblioteksbiträden har någon ändring i nu tillämpade lönegrader ej skett. Dessa tjänster föreslås sålunda fördelade på A 9 och A 7.

Såvitt nu är i fråga redovisas i bilaga A (VIII ht) endast de tjänster, som ändras i lönegrad med tillämpning av de sålunda överenskomna normerna.

Laboratorer (motsvarande). I prop 1958: 104 redovisades för riksdagen överenskommelse angående anställnings- och avlöningsvillkor för vissa befattningshavargrupper vid universitet och högskolor m. in. Från de över-

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

läggningar, som föregick nämnda överenskommelse, hade avförts behandlingen av frågan om löneställningen för laboratorstjänster (motsvarande) i avvaktan på bl. a. 1955 års universitetsutrednings forskningsbetänkande. Sedan nu universitetsutredningen framlagt sitt betänkande angående forskningens villkor och behov (SOU 1958:32), vilket redovisats för riksdagen i prop. 1959: 105, har frågan om laboratorernas löneställning varit föremål för överläggningar vid de nu avslutade förhandlingarna.

Förslaget innebär i detta hänseende, att samtliga laboratorer, observatörer, preceptorer, prosektorer och vissa lärare i A 26 vid universiteten, karolinska mediko-kirurgiska institutet, medicinska högskolan i Umeå, Stockholms högskola, tandläkarhögskolorna, tekniska högskolorna, lärarhögskolan i Stockholm, flyg- och navalmedicinska nämnden, forskningsinstitutet för experimentell fysik, lantbruksliögskolan och statens lantbruksförsök, veterinärhögskolan samt skogshögskolan uppflyttas från A 26 till B 1 (Bilaga A, VIII och IX ht). Antalet till uppflyttning föreslagna tjänster uppgår till 189. I detta antal ingår vissa tjänster, som av Kungl. Maj:t föreslagits till inrättande (prop. 1959: 1, bil. 10, och 1959: 79) från den 1 juli 1959 eller senare.

I detta sammanhang får framhållas att överenskommelse vidare träffats om dels indragning av det befattningsarvode å 1 200 kronor för år, som f. n. utgår till laborator (motsvarande), vilken förestår självständig institution i ämne, som ej är vid lärosätet företrätt av professor, dels avlöningsförstärkning med 3 600 kronor för år till universitetslektor i A 26 (jfr bilagan B).

Vissa tjänster inom lantmäteriet. I särskilda skrivelser den 2 augusti och den 1 oktober 1958 har lantmäteristyrelsen kraftigt understrukit nödvändigheten av att åtgärder vidtages för en förbättring av befordringsläget för yngre lantmätare och mätningstekniker. Vad särskilt angår sistnämnda personalgrupp föreligger enligt lantmäteristyrelsen svår brist, bl. a. genom att från styrelsens utbildningskurser utexaminerad personal i stort antal sökt annan anställning än vid lantmäteriet. För fullgörande av lantmäteriets arbetsuppgifter och för möjliggörande av fortsatt rationalisering av lantmäteriverksamheten genom överflyttning av arbetsuppgifter från lantmätare till hl. a. mätningstekniker är det enligt lantmäteristyrelsen oundgängligen erforderligt med eu tillfredsställande tillgång till mätningstekniker i lantmäteriet.

Genom beslut vid 1958 års B-riksdag uppflyttades 35 mätningsteknikertjänster från All till A 13, varjämte de särskilda bestämmelserna om befordringsgång för mätningsteknisk biträdespersonal slopades, vilket innebar att begynnelselönegraden höjdes från A 8 till A 9 (prop. 1958: 158). Vid de nu förda förhandlingarna har överenskommits om uppflyttning av ytterligare 40 tjänster från A 11 till A 13 (Bilaga .4, IX ht).

I fråga om lantmätarna utbytes 10 tjänster i Ao 21 mot tjänster i Ao 23 samt förändras 10 tjänster i reglerad befordringsgång till tjänster i Ae 21.

14 Kungl. Maj:ts proposition, nr 152 år 1959

Vissa tjänster vid fartygsinspektionen. För fartygsinspektörer med sjöingenjörs- eller sjökaptensexamen vid fartygsinspektionen är f. n. A 19 högsta lönegrad. Personal med civilingenjörsexamen kan däremot bl. a. erhålla placering som förste fartygsinspektör i A 21 och A 23. För personal med sjöingenjörs- eller sjökaptensexamen föreslås nu tillskapande av ett antal tjänster i A 21 med benämningen förste fartygsinspektör. Vidare föreslås samtliga sex vid fartygsinspektionen befintliga skeppsmätartjänster uppflyttade från A 17 till A 19. Mot bakgrunden av en önskvärd samordning av fartygsinspektions- och skeppsmätningsverksamheten ändras tjänstebenämningen skeppsmätare i samband härmed till fartygsinspektör (Bilaga .4, X ht).

Vissa tjänster vid statens sinnessjukhus. Enligt av riksdagen godkända uttalanden kan organisationsändringar beträffande visst sinnessjukhus, medförande att sjukhuset blir fullt likställt med annat sjukhus inom en viss kategori, ge anledning till omprövning av bl. a. vissa tjänster vid sjukhusets administration. Dessa uttalanden har beaktats vid framläggande av förslag om höjning av assistenttjänsterna vid Restads och Säters sjukhus från A 15 till A 17 (Bilaga .4, XI ht).

Såsom av överenskommelsen framgår föreslås vidare att sjukhusintendenttjänsterna vid de sex största sjukhusen uppflyttas från A 23 till A 24.

Den i överenskommelsen intagna höjningen från A 9 till A 10 av nio överskötersketjänster vid sjukhuslaboratorier bör ses mot bakgrunden av att ifrågavarande tjänster är placerade vid sjukhus med intensifierad internmedicinsk verksamhet, där särskild överläkare i internmedicin finns. -— Överenskommelsen upptar vidare höjning av 12 tjänster från över sköterska i A 9 till biträdande personalföreståndare i A 10. Härvid har förutsatts pensioneringsperiod 60—63 år (f. n. 55—58 år) och tjänstålder för hel pension 30 år (f. n. 25 år) med rätt till samma övergångsanordning som tidigare tillämpats vid dylik ändring i pensionshänseende, d. v. s. en successiv höjning av avgångsåldern och tjänståldern för dem som vid ikraftträdandet av de nya pensionsvillkoren har mindre än fem år kvar till nuvarande pensioneringsperiods nedre gräns.

Vissa tjänster vid länsstyrelserna. Vid inrättandet av nya tjänster å länsstyrelsernas taxeringssektioner och prövningsnämndskanslier i samband med den fr. o. m. den 1 januari 1958 genomförda taxeringsorganisationen har från statsmakternas sida förutsatts omprövning av personalbehovet efter det tillförlitliga erfarenheter av den nya organisationen vunnits (prop. 1957: 1, bil. 13, SU 40, rskr 130). På grundval av numera vunna erfarenheter och i syfte att kvalitativt förstärka de organ, som handhar skattekontrollen eller bereder skattemål i prövningsnämnden, föreslås nu förbättrad löneställning för inemot 100 tjänster å taxeringssektionerna och prövningsnämndernas kanslier (Bilaga A, XI ht, och bilaga B).

Sådan erfarenhet föreligger numera av 1952 års länsstyrelsereform att viss förbättrad lönegradsplacering ansetts böra förordas för ett antal sek-

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1959

tionscliefer, vilka erhållit ökat ansvar, överenskommelsen innebär på denna punkt höjning från A 25 till A 20 av 78 länsassessorstjänster vid länsstyrelserna och nio assessorstjänster vid överståthållarämbetet.

Vid ett genomförande av här redovisade förslag kommer de biträdande taxeringsintendenterna och länsassessorerna, bland vilka de förstnämnda i regel rekryteras, att tillhöra samma lönegrad. Mot bakgrunden härav har det ansetts motiverat, att tjänst såsom biträdande taxeringsintendent förenas med avlöningsförstärkning å 1 200 kronor för år (jfr bilagan B).

Vissa tjänster vid kommunikationsverken. De lönegradsuppflvttningar av högre tjänster vid kommunikationsverken, varom överenskommelse nu träffats, redovisas — såsom förut framhållits — i annat sammanhang. Flertalet här avsedda lönegradsuppflyttningar har även yrkats av vederbörande myndigheter i förslag till ändringar fr. o. in. den 1 juli 1959 i personalförteckningarna, avseende tjänster i högre lönegrader än A 19.

I fråga om lägre tjänster vid kommunikationsverken, vilka ej redovisas i bilagan, innefattas i överenskommelsen bl. a. uppflvttning från A 9 till A 10 av sådana överpostiljonstjänster vid postverket, för vilkas uppehållande fordras överpostiljonskurs. Antalet sådana tjänster beräknas till ungefär 1 360. Övriga tjänster som överpostiljon föreslås erhålla tjänstebenämningen förste postiljon. I anslutning till nyssnämnda lönegradsändring har överenskommits, att inom postverket icke må i något fall tillämpas lägre normalarbetstid än 173 timmar för månad.

Ungefär 500 förste reparatörstjänster vid televerket med arbetsuppgifter, för vilka erfordras automatstations-, överdragsstations- eller radioutbildning, uppflyttas från A 10 till A 11.

Vid statens järnvägar föreslås höjning från A 8 till A 9 för ordinarie tjänster som lokbiträde. Antalet dylika tjänster utgör enligt gällande personalstat 1 233. För förste bangårdsmästare införes en ny lönegrad, A 14.

För statens vattenfallsverks vidkommande föreslås att i personalförteckningen skall tillkomma tre tjänster som driftmästare i A 14 i utbyte mot tjänster som övermaskinist i A 13, varjämte en trädgårdsmästartjänst uppflyttas från All till A 12.

Den träffade förhandlingsöverenskommelsen innebär lönegradsuppflyttning för sammanlagt i runt tal 7 000 tjänster samt nedflyttning av tjänster i elt mindre antal fall. I anslutning härtill får framhållas, att det vid förhandlingarna förutsatts, att nedflyttning i lönegrad av tjänst ej skall påverka nuvarande tjänstinnehavares lönegradsplacering.

Ändring av vissa avlöningsförmåner in. in.

De förslag till ändring av avlöningsförmåner vid sidan av lön, av arbelstidsförhållanden in. in., som innefattas i förhandlingsöverenskommelsen och är av natur att böra prövas av riksdagen, har sammanställts i bilaga B till

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

statsrådsprotokollet i detta ärende. I anslutning till dessa förslag får anföras följande.

Tjänstledighet med oavkortad lön. Enligt punkten 1 d) av de under 28 § Saar meddelade särskilda bestämmelserna för försvaret må vissa beställningshavare vid flygvapnet med särskilt ansträngande flygtjänstgöring be viljas tjänstledighet med oavkortad lön under visst antal dagar för år. Dylik tjänstledighet må beviljas först sedan beställningshavaren åtnjutit honom för löpande kalenderår tillkommande semester.

Enligt överenskommelsen skall bestämmelserna ändras så, att angivna tjänstledighet må beviljas oberoende av om beställningshavaren åtnjutit honom för löpande kalenderår tillkommande semester.

Vikariatsersättning till vissa extra ordinarie lärare vid de högre tekniska läroverken. Enligt de allmänna bestämmelserna i 31 § Saar äger tjänsteman, som på grund av förordnande uppehåller högre tjänst, där ej fråga är om vikariatslöneförordnande, åtnjuta vikariatsersättning. I de särskilda bestämmelserna för läroverk in. fl. läroanstalter under denna paragraf stadgas emellertid bl. a. att extra ordinarie eller extra lärare eller läraraspirant vid annan där avsedd läroanstalt än konstfackskolan icke äger åtnjuta vikariatsersättning vid förordnande att uppehålla högre lärartjänst vid sådan läroanstalt, med mindre Kungl. Maj :t därom förordnar.

Vad sålunda föreskrivits har för de högre tekniska läroverken_vid vilken skolform endast ett mindre antal adjunktstjänster är ordinarie__med-

fört svårigheter vid förordnande av vikarier å lektorstjänster.

Enligt den nu träffade överenskommelsen ändras förenämnda bestämmelser på så sätt, att extra ordinarie adjunkt i A 23 vid högre tekniska läroverk under vissa förutsättningar erhåller rätt till vikariatsersättning vid vikariat å lektorstjänst vid dessa läroverk.

Gottgörelse för övertidstjänstgöring. Enligt 32 § Saar och 16 § polislönereglementet må gottgörelse för övertidstjänstgöring icke, med mindre Kungl. Maj .t det medgiver, tillkomma den, som innehar eller å förordnande uppehåller tjänst i högre lönegrad än den 16:e, eller aspirant tillhörande högre lönegrad än den 14 :e. Såsom förutsättning för gottgörelse gäller vidare i princip att tjänsten enligt vederbörande myndighets beprövande avser arbete av sådant slag, att behovet och varaktigheten av övertidstjänstgöring kan kontrolleras och att tjänstemannen icke inom arbetsområdet utövar mera självständigt befäl.

Överenskommelsen innebär beträffande här avsedd gottgörelse den ändringen i förhållande till vad som nu gäller, att rätten utvidgas till att omfatta även den, som innehar eller å förordnande uppehåller tjänst i 17 lönegraden eller, såvitt gäller aspirant, 15 lönegraden.

Läsårsdaglön till extra nomadlärare. Enligt 10 § stadgan för nomadskolorna (SFS 1938: 479) med däri sedermera vidtagna ändringar omfattar den årliga lärotiden för varje lärjungeavdelning i nomadskola minst 34 4/7 vec-

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

kor eller 242 dagar. Enligt 19 § 2 mom. samma stadga är lärare pliktig att efter nomadskolinspektörens bestämmande — utöver föreskriven undervisningsskyldighet — utföra vissa andra arbetsuppgifter för att därigenom uppnå den tjänstgöringstid, som motsvarar lärarens tjänstgöringsskyldighet.

Här avsedd utfyllnadstjänstgöring fullgöres i förekommande fall till största delen under den årliga lärotiden. Den sammanlagda tjänstgöringen för läraren är därvid av sådan omfattning att den torde få anses motsvara folkskollärarnas tjänstgöringsskyldighet under läsåret (39 veckor eller 273 dagar).

1 fråga om avlöningsförmåner skall vad i avlöningsreglementet för folkskolan stadgas beträffande folkskollärare även gälla nomadlärare vid byskola och vad i sagda avlöningsreglemente stadgas för småskollärare även gälla nomadlärare vid visteskola.

Läsårsdaglön till extra nomadlärare utgår endast för det antal dagar, som läsåret omfattar, och utgör för varje anställningsdag 12/273 av månadslönen enligt statens löneförordning för den löneklass och ortsgrupp, som läraren tillhör. Då läsåret vid nomadskolorna endast omfattar 242 anställningsdagar, kommer lönen för en extra nomadlärare, som är anställd för helt läsår, att utgå med allenast 242/273 av den fulla årslönen även i fall då utfyllnadst j änstgöring fullgj orts.

Överenskommelsen innebär att för extra nomadlärare, som fullgör fyllnadstjänstgöring enligt 19 § 2 mom. nomadskolstadgan, läsårsdaglön skall utgå för varje anställningsdag under läsåret med 12/242 av vederbörlig månadslön enligt löneförordningen.

Timberäkning för vissa övningslärare. Enligt 34 § 3 mom. avlöningsreglementet för övningslärare utgår till ordinarie och extra ordinarie övningslärare vid folkhögskola lön för undervisningstimme med viss bråkdel av månadslönen enligt statens löneförordning. Lönen utbetalas för det antal undervisningstimmar, som under kalendermånaden ingått i anställningen. Enligt 2 mom. samma paragraf räknas härvid dels undervisningstimme, som läraren fullgjort, dels varje i arbetsordningen upptagen undervisningstimme, som på grund av ändringar i skolans arbete ersatts med studieutflykt, skrivning eller annan dylik verksamhet, oavsett om läraren därunder tjänstgjort eller ej. Lön utgår följaktligen icke för i arbetsordningen upptagna timmar, som infaller under lov och helgdagar. Motsvarande gäller jämlikt 25 § 2 och 4 mom. reglementet i fråga om extra ordinarie övningslärare vid fortsättningsskolan.

Enligt överenskommelsen skall bestämmelserna i 25 g 2 mom. och 34 § 2 mom. ändras så, att i tjänst inräknas samtliga för läraren i arbetsordningen upptagna undervisningstimmar. Detta innebär, att lön skall utgå jämväl för sådana i arbetsordningen upptagna timmar, som infaller under lov och helgdagar samt å dagar för upprop och avslutning.

Löneavdrag för vissa rektorer och ordinarie ämneslärare vid folkhögskolor m. in. Rektor och ordinarie ämneslärare vid folkhögskola äger i vissa

2 llihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr U2

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

fall åtnjuta lön med allenast viss i 6 § 1 och 2 mom. avlöningsregleinentet för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter m. m. närmare angiven del av lönen enligt statens löneförordning. Motsvarande gäller enligt 7 § 1 och 2 mom. reglementet i fråga om rektor och ordinarie ämneslärare vid lantmannaskola eller lanthushållsskola. För samtliga nu nämnda tjänstemän tillämpas enligt 11 § 2 mom. reglementet samma A- och B-avdrag, som gäller för tjänstemän med full månadslön enligt löneförordningen. Löneavdragen för angivna rektorer och ämneslärare med reducerad lön beräknas sålunda på grundval av en högre lön än den tjänstemannen åtnjuter.

Överenskommelsen innebär, att A-avdraget för ifrågavarande tjänstemän med reducerad lön skall reduceras på samma sätt som månadslönen samt att B-avdraget skall vara dubbelt så stort som det sålunda reducerade Aavdraget.

Patrulleringstillägg till vissa polismän. Enligt överenskommelsen må polisman, som uppehåller tjänst, med vilken är förenad patrullering till fots eller tjänstgöring som trafikpost eller bådadera, under vissa förutsättningar uppbära patrulleringstillägg. Tillägget har tillskapats bl. a. för att konir pensera polismännen för det inkomstbortfall, som i många fall uppkommer därigenom, att de fr. o. m. den 1 juli 1959 går förlustiga den övertidsersättning, som f. n. utgår enligt kungörelsen den 30 december 1955 (nr 727) om provisorisk nedsättning av arbetstiden för viss polispersonal m. m. (jfr prop. 1956: 48). I och med att arbetstiden fr. o. m. den 1 jub 1959 sänkes till 45 timmar i veckan undanryckes nämligen grunden för denna övertidsersättning.

Oavkortad lön m. m. till polisman, som deltager i kurs i företagsdemokrati m. m. Enligt Kungl. Maj:ts cirkulär den 30 maj 1958, nr 384, må myndighet medgiva statlig befattningshavare, som är ledamot (suppleant) i samarbets- eller företagsnämnd eller är företagsombud (suppleant för ombud), rätt att vid deltagande i kurs i företagsdemokrati m. m. dels bibehålla oavkortad lön under tre dagar jämte, i förekommande fall, erforderlig restid, dels ock vid resor från hemorten till kursorten och åter uppbära resekostnadsersättning och traktamente såsom vid tjänsteresa enligt allmänna resereglementet. På polisväsendets område finns ingen motsvarighet till dessa för statens tjänstemän gällande bestämmelser.

Överenskommelsen innebär, att polismän, å vilka polislönereglementet är tillämpligt, skall komma i åtnjutande av samma förmåner, som enligt bestämmelserna i förenämnda cirkulär tillkommer statstjänstemän. Det förutsättes härvid, dels att gällande statsbidragsbestämmelser beträffande lön till polisman skall tillämpas även på lön under tjänstledighet för deltagande i kurs i företagsdemokrati m. m., dels ock att resekostnadsersättning och traktamente till polisman i polisdistrikt, som helt eller delvis består av landskommun, skall utgå av statsmedel enligt 5 § kungörelsen den 26 maj 1954 (nr 463) angående vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet m. m.

19 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

Obekvämhetstillägg. Överenskommelsen innebär på denna punkt, att i princip alla tjänstemän med reglerad arbetstid, som innehar eller å förordnande uppehåller tjänst i högst Ao, Ae eller Ag 17 eller Af 15 och jämlikt 32 § Saar eller 16 § polislönereglementet i förekommande fall är berättigade erhålla gottgörelse för övertidstjänstgöring, erhåller rätt uppbära obekvämhetstillägg. Tillägget må dock såsom hittills endast utgå för sådan fullgjord verklig tjänstgöring på obekväm arbetstid, som icke skall anses utgöra övertidsarbete. Det förutsättes att Kungl. Maj:t alltjämt skall äga pröva frågan om rätt till obekvämhetstillägg för tjänsteman, som icke är berättigad till övertidsersättning men som i övrigt uppfyller förutsättningarna för att erhålla obekvämhetstillägg.

Den prövning, som myndighet enligt nu gällande bestämmelser har att verkställa i fråga om obekvämhetstillägg till övertidsersättningsberättigad tjänsteman i högre lönegrad än A 12, kommer sålunda att bortfalla, vilket ur administrativ synpunkt torde innebära en icke obetydlig förenkling.

Traktamenten. De enligt allmänna resereglementet f. n. utgående traktamentena vid tjänsteresor och förrättningar bestämdes vid 1956 års riksdag (prop. 133). De utgör i traktamentsklass A 17 kronor för natt och 23 kronor för dag, i traktamentsklass B 15 kronor för natt och 21 kronor för dag samt i traktamentsklass C 13 kronor för natt och 19 kronor för dag.

För dag, varav för resa eller förrättning tagits i anspråk mer än 8 men högst 12 timmar i följd, utgår traktamente med i resp. traktamentsklasser 20, 18 och 16 kronor. Har mer än 3 men högst 8 timmar i följd tagits i anspråk, utgår traktamente med hälften av sistnämnda belopp. Traktamente för dag utgår icke, om av viss dag för resa eller förrättning icke tagits i anspråk mer än 3 timmar. Då fråga är om dag, varunder tjänsteresa eller förrättning såväl påbörjats som avslutats mellan kl. 6 och kl. 19, förlänges de angivna tiderna 3 och 8 timmar till 6 resp. 10 timmar.

Med hänsyn till de höjningar av priserna på såväl hotellrum och andra uthyrningsrum som måltider, vilka ägt rum sedan början av 1956, har en höjning av traktamentsbeloppen befunnits motiverad. Överenskommelsen innebär, att traktamente för natt höjes med 2 kronor och att traktamente för dag, varav mer än 8 timmar tages i anspråk för resa eller förrättning, höjes med 2 kronor och för annan dag med 1 krona.

Överenskommelsen innefattar även, att sådant traktamente för dag, som enligt tilläggsbestämmelserna till allmänna resereglementet vid längre förrättningar utgår fr. o. m. det sextonde dygnet, skall höjas med 1 krona 50 öre för förrättningsman med eget hushåll och med 1 krona för annan förrättningsman. Anledning har däremot icke ansetts föreligga att höja motsvarande traktamenten för natt.

Storleken av de i allmänna resereglementet angivna traktamentena fastslälles av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut, medan det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om traktamenten enligt tilläggsbestämmelserna till reglementet. Det har i överenskommelsen förutsatts, att en

20 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1959

viss uppräkning skall ske även av sådana traktamenten och förmåner av traktamentsnatur, som angivits i särskilda av Kungl. Maj :t utfärdade resereglementen m. m.

Föreskrifterna i 9 § första stycket allmänna resereglementet innebär, att tjänsteman i fall då han godtager myndighets erbjudande om inkvartering, som ej håller föreskriven standard, icke äger uppbära högre traktamente för natt än som motsvarar vad myndigheten betingar sig för inkvarteringen. Enligt överenskommelsen skall tjänstemannen i dylikt fall utfå helt natttraktamente. Det förutsättes härvid, att han till myndigheten erlägger ersättning för inkvarteringen med skäligt belopp.

Fria lördagar. För sådan personal inom statsförvaltningen, som enligt föreskrifter i allmänna verksstadgan eller gällande instruktioner har möjlighet erhålla inskränkning av arbetstiden under sommarmånaderna, har efter anmälan för 1956 och 1957 års riksdagar (SU 1956: 14, rskr 14 samt SU 1957: 14, rskr 14) under åren 1956—1958 försöksvis vid vissa myndigheter prövats ett system med inskränkning av arbetstiden på sådant sätt, att under sommarmånaderna fria lördagar i viss utsträckning kunnat erhållas. I meddelade bemyndiganden har förutsatts, att fria lördagar får medgivas endast i den utsträckning vederbörande myndighet finner detta kunna ske med hänsyn till göromålens behöriga gång, behovet av öppethållande av expeditioner m. in. och kontakten med allmänheten. Erfarenheterna av systemet har enligt de redogörelser vederbörande myndigheter ingivit överlag varit goda.

Överenskommelsen innebär, att myndigheterna hädanefter skall äga att — under vederbörligt hänsynstagande till ekonomiska och organisatoriska synpunkter samt kravet på betjäning av allmänheten — besluta om förläggning av arbetstiden så att fria lördagar kan erhållas under de månader sommartid tillämpas.

Övriga förslag. Såsom framgår av vad jag i det föregående anfört innefattar den träffade överenskommelsen vissa förslag till ändringar av avlöningsförmåner, beträffande vilka det ankommer på Kungl. Maj :t att meddela beslut. Här avsedda förslag har ej angivits i bilagan B. Bland förslagen märks höjning av båtmanstillägget till reservlotsar, av beloppen för s. k. gardinpengar enligt flyttningsersättningskungörelsen samt av maximibeloppen för vikariatsersättning till vissa vikarierande kyrkomusiker. Enligt överenskommelsen skall vidare skolstyrelse kunna medgiva reseersättning till övningslärare, som fullgör tjänstgöring vid skilda skolor inom samma kommun under förutsättning att avståndet mellan skolorna överstiger 5 kilometer.

Vissa särskilda frågor

Jag torde i förevarande sammanhang få anmäla följande särskilda frågor.

Vissa tjänster på löneplan B. I anslutning till de förhandlingar, för vilka jag redogjort i det föregående, har till prövning inom civildepartementet

Kungi. Maj.ts proposition nr i52 år 1959

upptagits frågan om löneställningen för vissa tjänster på löneplan B. Såsom framgår av tidigare denna dag anmäld proposition angående vissa tjänster vid kommnnikationsverken liar föreslagits uppflyttning av vissa tjänster på löneplan B vid dessa verk. I övrigt föreslås i förevarande sammanhang att tjänsterna som vägdirektör vid vägförvaltningarna, med undantag för de i Blekinge och Gotlands län placerade tjänsterna, höjes från Bp 1 till Bp 3. Motsvarande lönegradsuppflyttning — från Bo 1 till Bo 3 — föreslås för tjänsterna som överbibliotekarie vid Uppsala och Lnnds universitet. Förslagen bör genomföras fr. o. in. den 1 juli 1959.

Vissa biträdestjänster inom statsdepartementen. I samband med beredningen av de s. k. B-frågorna bar eu närmare undersökning företagits av vissa högre biträdestjänster inom statsdepartementen. Såsom resultat härav föreslås — efter överläggningar med vederbörande personalorganisation -— att sammanlagt åtta kansliskrivartjänster i A 10 fr. o. in. den 1 juli 1959 uppflyttas till förste kansliskrivartjänster i A 12. Tjänsterna, som är ordinarie eller extra ordinarie, fördelar sig med en inom ettvart av samtliga departement utom utrikes-, finans- och ecklesiastikdepartementen.

Vissa läkartjänster. Med anledning av därom gjorda framställningar bar Kungl. Maj :t den 6 februari 1959, med stöd av 11 § kungörelsen den 4 juni 1937 (nr 292) angående förhandlingsrätt för statens tjänstemän, förordnat generaldirektören B. E. Johnsson (ordförande), lönedirektören H. O. F. Gröndal och lönedirektören N. W. A. Romberg att såsom representanter för statsverket upptaga förhandlingar med Sveriges läkarförbund om avlöningsförhållandena för vissa läkare vid de statliga undervisningssjukhusen och vid vanföreanstalten i Göteborg. Med skrivelse den 24 mars 1959 har förhandlingsrepresentanterna redovisat sitt uppdrag, som residterat i två den 24 mars 1959 dagtecknade överenskommelser, vilka träffats under förutsättning av Kungl. Maj:Is och riksdagens godkännande. Förslagen förutsättes skola genomföras, såvitt avser vanföreanstalten, fr. o. m. den 1 april 1959 och i övrigt fr. o. in. den 1 juli 1959. Överenskommelserna torde såsom bilagor C och D få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Överenskommelsen rörande vissa läkarbefattningar vid karolinska sjukhuset, serafimerlasaretlet och akademiska sjukhuset i Uppsala (bilagan C) innebär, alt överläkaren vid karolinska sjukhusets thoraxkliniks fysiologiska laboratorium erhåller avlöningsförstärkning med 10 000 (f. n. 3 000) kronor för år, att biträdande överläkaren vid samma klinik erhåller avlöningsförstärkning med 12 000 kronor för år, att två förste underläkare vid samma klinik erhåller avlöningsförstärkning med 8 000 (f. n. 3 000) kronor för år, att två förste underläkare vid serafimerlasarettets neurokirurgiska klinik erhåller avlöningsförstärkning med 8 000 (f. n. 6 000) kronor för år, att överläkaren (i lönegrad A 24) och biträdande överläkaren vid akademiska sjukhusets thoraxkirurgiska klinik erhåller avlöningsförstärkning med 15 000 resp. 12 000 kronor för år samt att en förste underläkare vid samma klinik erhåller avlöningsförstärkning med 8 000 (i stället för 3 000)

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1959

kronor för år. Den nu redovisade överenskommelsen medför i höjda och nytillkommande avlöningsförstärkningar en årlig kostnadsökning av 65 000 kronor.

Överenskommelsen rörande anställnings- och avlöningsvillkor för underordnade läkare vid vanföreanstalten i Göteborg (bilagan D) bör ses mot bakgrunden av att vanföreanstaltens i Göteborg ortopediska klinik (där samtliga nu avsedda tjänster finns) kan förväntas bli överförd till Göteborgs stad. Läkarpersonalens anställnings- och avlöningsförhållanden har därför anpassats till vad som gäller för motsvarande eller likartad personal hos Göteborgs stad. Härigenom underlättas ett överförande av kliniken till den kommunale huvudmannen. Enahanda synpunkt, nämligen att underlätta ett planerat överförande till viss kommunal huvudman, anfördes vid reglering år 1958 av anställnings- och avlöningsvillkoren för vissa underordnade läkare vid vanföreanstalterna i Stockholm, Hälsingborg och Härnösand (prop. 1958: 143, SU 106, rskr 251). Den nu föreliggande överenskommelsen medför en ökning av lönekostnaderna för underordnade läkare vid vanföreanstalten i Göteborg med i runt tal 17 000 kronor för år. I pensionshänseende innebär överenskommelsen, att pensionsrätt fr. o. m. den 1 april 1959 skall kunna beredas biträdande överläkare och förste underläkare vid vanföreanstalten i Göteborg i likhet med vad som fr. o. m. den 1 juli 1958 skett beträffande närmast motsvarande befattningshavare vid de övriga vanföreanstalterna.

Förslagens genomförande m. m.

Jag förordar att överenskommelsen den 9 april 1959 angående statstjänstemännens löner under år 1959 m. m., överenskommelserna den 24 mars 1959 angående anställnings- och avlöningsvillkor för vissa läkare ävensom övriga av mig i det föregående redovisade förslag godtages och underställes riksdagens prövning.

Frågan om storleken av löner, pensioner och kristillägg efter utgången av den tid förstnämnda överenskommelse gäller torde sedermera få underställas riksdagen. Därest beslut i ämnet ej skulle ha meddelats före årsskiftet 1959/60, synes provisoriskt få tillämpas samma grunder som under år 1959.

Vad angår den arvodesanställda personalen bör det få ankomma på Kungl. Maj:t att medge höjning icke blott av sådana arvoden, som bestämts av Kungl. Maj :t, utan även av arvoden, som fastställts av riksdagen.

Förslagen om lönegradsändringar och om ändringar av vissa avlöningsförmåner m. m. påkallar i vissa fall övergångsanordningar och ikraftträdandebestämmelser, som Kungl. Maj :t bör äga besluta om. Bl. a. föranledes ändringar i gällande personalförteckningar. Under hänvisning till att riksdagen numera fattat beslut i enlighet med vad som i årets statsverksproposition (bil. 2, p. 3) förordats, föreslår jag, att riksdagens bemyndigande inhämtas att vidtaga erforderliga ändringar i personalförteckningarna.

23 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1959

Av riksdagen bör vidare inhämtas bemyndigande för Kungl. Maj :t att vidtaga av förslagen betingade ändringar i av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut utfärdade avlönings- och pensionsförfattningar.

Kostnadsökningen för statsverket vid ett genomförande av förslagen kan för generella löne- och pensionshöjningar uppskattas till i runda tal 48 miljoner kronor för budgetåret 1958/59 och 96 miljoner kronor för budgetåret 1959/60. Av dessa belopp hänför sig ca 17,5 resp. 35 miljoner kronor till de affärsdrivande verken, ca 5,5 resp. 11 miljoner kronor till försvaret samt ca 25 resp. 50 miljoner kronor till statsförvaltningen i övrigt och statsunderstödd verksamhet.

Kostnadsökningen för lönegradsuppflyttning av tjänster fr. o. m. den 1 juli 1959 kan för nästa budgetår uppskattas till i runt tal 8 miljoner kronor. Härav hänför sig ca 2,5, 1,5 och 4 miljoner kronor till resp. de affärsdrivande verken, försvaret samt statsförvaltningen i övrigt och statsunderstödd verksamhet.

För ändring av vissa avlöningsförmåner (utom traktamentshöjningar) fr. o. m. den 1 juli 1959 kan kostnadsökningen för nästa budgetår uppskattas till ca 1 miljon kronor, vilket belopp huvudsakligen hänför sig till allmänna civilförvaltningen och statsunderstödd verksamhet.

Kostnadsökningen på grund av förslagen om höjda traktamentsbelopp kan ej beräknas, då myndigheterna icke har att i bokföringen särskilja resekostnadsersättningar och traktamenten. Ej heller kan någon uppskattning ske av det ökade medelsbehovet för personalförstärkningar e. dyl. till följd av den fortsatta arbetstidsförkortningen (jfr prop. 1959: 1, bil. 2, p. 1).

De ökade kostnaderna vid ett genomförande av de av mig i det föregående redovisade förslagen ävensom för arbetstidsförkortningen torde i många fall belasta anslag eller anslagsposter, som är maximerade. Beträffande dessa anslag och anslagsposter synes Kungl. Maj :t därför böra erhålla bemyndigande att medge erforderliga överskridanden. I de fall, då kostnaderna faller på reservationsanslag, torde det emellertid vara lämpligare att särskilda medel ställes till förfogande. På grund härav och då kostnaderna, så långt de kan beräknas, torde böra komma till uttryck i budgeten bör — i överensstämmelse med vad riksdagen beslutat vid tidigare tillfällen — på riksstaten upptagas särskilda anslag för ändamålet. Under erinran om vad chefen för försvarsdepartementet anfört i prop. 1959: 119 bör härvid i den mån lönehöjningar för statstjänstemännen påverkar belastningen på avlöningsanslag under fjärde huvudtiteln ett särskilt anslag för täckning av erforderliga överskridanden uppföras under denna huvudtitel. Det har förutsatts att frågan härom skulle få anmälas av chefen för civildepartementet. Merkostnaderna för de affärsdrivande verken bör bestridas i den ordning, i vilken dessa verks övriga utgifter bcstrides.

På grund av det anförda torde under tolfte huvudtiteln för nästa budgetår böra upptagas ett särskilt anslag till Täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m. med (50 + 4 -)- 1) 55 miljoner kronor. För innevarande budgetår bör ett motsvarande anslag å 25 miljoner kronor

24 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1959

anvisas pa tilläggsstat. Vad angar fjärde huvudtiteln föreslår jag, efter samlåd med chefen för försvarsdepartementet, att för nästa budgetår under fjärde huvudtiteln uppföres ett särskilt anslag till Täckning av beräknade merkostnader för löner med It miljoner kronor, vilket motsvarar den beräknade kostnadsökningen under avlöningsanslagen för den generella lönehöjningen. I anslutning härtill får erinras att för innevarande budgetår under fjärde huvudtiteln medel för här avsedda lönekostnadsökningar finns avsatta.

De avlönings- och pensionsutbetalande myndigheterna bör ej äga förfoga över nyss angivna täckningsanslag. Kungl. Maj :t torde böra erhålla bemyndigande att — i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gällt beträffande tidigare under tolfte huvudtiteln anvisade täckningsanslag -— efter Prövning i varje särskilt fall från anslagen anvisa medel, då överskridande till följd av genomförande av de av mig i det föregående redovisade förslagen eller arbetstidsförkortningen ej lämpligen bör ske.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna de i det föregående redovisade överenskommelserna den 9 april 1959 angående statstjänstemännens löner under år 1959 m. m. samt den 24 mars 1959 angående anställnings- och avlöningsvillkor för vissa läkare;

2) godkänna övriga i det föregående berörda förslag;

3) besluta att till de i statens löneförordning angivna grundlönerna skall, med de undantag varom Kungl. Maj:t kan finna gott förordna, under år 1959 läggas särskilda tilllägg enligt de grunder, som anges i förutnämnda överenskommelse den 9 april 1959;

4) besluta att pensioner och kristillägg skall höjas i enlighet med de grunder, som redovisats i det föregående;

5) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse med av mig förut angivna grunder besluta om höjning av arvoden till befattningshavare i statlig eller statsunderstödd verksamhet;

6) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder för förslagens genomförande;

7) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av förslagen betingade ändringar i vederbörliga personalförteckningar;

8) bemyndiga Kungl. Maj.-t att vidtaga av förslagen betingade ändringar i med stöd av riksdagens beslut utfärdade avlönings- och pensionsförfattningar;

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1959

9) bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåren 1958/59 och 1959/60 i enlighet med vad som i det föregående anförts medge överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter;

10) till Täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 25 000 000 kronor;

11) till Täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m. å riksstaten för budgetåret 1959/60 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 55 000 000 kronor; samt

12) till Täckning av beräknade merkostnader för löner å riksstaten för budgetåret 1959/60 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 11 000 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Karl-Axel Lindholm

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

Bilaga A

Förslag till lönegradsändringar m. m.

För flera huvudtitlar gemensamma förslag m. m.

I. Teknisk biträdespersonal

1. Laborerande personal med laborantskoleutbildning eller däremot svarande

kompetens

A. Laboratoriebiträde.

a) Reglerad befordringsgång A 3 (1 år) — A 5 (2 år) — A 7 och, efter prövning av vederbörande myndighet, om mera kvalificerade arbetsuppgifter ålagts vederbörande A 9, dock tidigast efter 2 år i A 7.

Kompetensföreskrifter: Laborantskoleutbildning eller däremot svarande kompetens.

b) Reglerad befordringsgång A 5 (1 år) — A 7 (2 år) — A 9. Kompetensföreskrifter: Laborantskoleutbildning eller däremot svarande

kompetens jämte ettårig praktisk kurs enligt av medicinalstyrelsen fastställd plan.

B. Laboratorieassistent A 11.

Huvudsakliga arbetsuppgifter: Speciella arbetsuppgifter av den svårighetsgrad att de kräver ett kunnande, som ligger högre än vad som kräves för laboratoriebiträde, såsom:

Undervisning och handledning i väsentlig omfattning i samband med hos myndigheten organiserad fortbildning av laborantskoleutbildade.

Översyn och kontroll av undersökningsmetoder med ledning av inoch utländsk facklitteratur.

Utprovning och modifiering av undersökningsmetoder med ledning av in- och utländsk facklitteratur.

Svåra statistiska och numeriska uträkningar i samband med analysarbetet exempelvis regressionsberäkning.

Arbetsledning av stor omfattning.

Kompetensföreskrifter: Utöver fordringarna enligt 1. A. vidareutbildning vid sidan av tjänstgöringen eller kvalificerad specialutbildning under långvarig laboratorietjänstgöring.

Anm.: Ev. dylika tjänster vid sjukhuslaboratorier omfattas ej av förslaget.

C. Förste laboratorieassistent A 13.

Huvudsakliga arbetsuppgifter: Arbetsuppgifter av synnerligen hög kvalitet vid speciallaboratorier (t. ex. statens veterinärmedicinska anstalt och statens bakteriologiska laboratorium), såsom:

Självständigt organiserande och ledning av fortbildning av laborantskoleutbildade i sådan omfattning, att särskild tjänsteman måste anlitas härför.

Självständig utprovning och modifiering av mera invecklade undersökningsmetoder med ledning av in- och utländsk facklitteratur.

27 Kungl. Maj:ts proposition nr i52 år 1959

Ansvar för mer omfattande produktion av antigen och sera för bakteriologiskt diagnostiskt bruk och prövning av produkterna. Kompetensföreskrifter: Samma som för laboratorieassistent.

Anm.: Ev. dylika tjänster vid sjukhuslaboratorier omfattas ej av förslaget.

2. Övrig laborerande personal

A. Ekonomibiträde A 2/3.

Huvudsakliga arbetsuppgifter: Allra enklaste rutinanalyserna och sådan vård av smådjur, som endast innefattar utfodring, rengöring av burar etc.

B. Institutionsbiträde reglerad befordringsgång Al (11/2 år) — A 3 (1 år) — A 5.

Huvudsakliga arbetsuppgifter: Laboratoriearbete av någorlunda kvalificerat slag, som kan läras på platsen, såsom:

Rutinanalyser o. d., som endast innefattar ett fåtal, ofta återkommande arbetsmoment.

Kvantitativa laborationer, såsom magsaftstitrering, bestämning av restkväve, blodsocker, protrombin, hämoglobin och sänkor. Skötsel av mindre försöksdjur inklusive iordningställande efter anvisning av speciella koster för djuren, kontroll av foderförbrukning, biträde vid djuroperationer, enklare ingrepp på försöksdjur, såsom narkos, blodprov, injektioner, blodavtappningar o. d. Rutinmässiga analyser av växt- och frömaterial.

C. Förste institutionsbiträde A 7.

Huvudsakliga arbetsuppgifter: Ledande biträde på institution eller avdelning där laborerande personalen är uteslutande institutionsbiträden under förutsättning att vederbörande leder och övervakar arbetet för en grupp om, arbetsledaren oräknad, minst 4 institutionsbiträden.

Anm. till 1. och 2.: För laborerande personal vid sjukhuslaboratorier skall normalarbetstiden vara 45 timmar i veckan.

3. Vaktmästare m. fl. vid institutioner

A. Vaktmästare A 7.

Huvudsakliga arbetsuppgifter:

Egentliga vaktmästargöromål.

Iordningställande av apparater och annan materiel för laborationer, kurser och övningar.

Handhavande av mindre förbrukningsförråd av glasvaror och kemikalier in. m. samt därtill hörande återanskaffning.

Enklare glasarbeten.

Sådan skötsel, översyn och enklare reparation samt annan allmän service beträffande apparater och inredning, för vilken endast erfordras praktiskt handlag.

Arbete med djurkroppar och biträde vid obduktion av dylika.

Skelettering av djur.

Enklare trädgårdsarbete.

Beredning av prover för analys genom t. ex. krossning, målning, sortering, uppvägning o. d.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

B. Institutionstekniker A 9.

Huvudsakliga arbetsuppgifter:

Sådan tillverkning samt reparation och justering av vetenskapliga instrument och apparater (även av glas), som icke är att hänföra till vaktmästargöromål och som icke kräver instrumentmakar- eller därmed jämförlig utbildning.

Framställning av slipsnitt ur mineral.

Övervakning av större förråd av glasvaror och kemikalier m. m. samt självständigt inköp av dylik materiel.

Arbete med lik och biträde vid obduktion av sådana.

Mera kvalificerad substratberedning.

4. Instrumentmakarpersonal

A. I n s t r u m e n t m a k a r e All.

Huvudsakliga arbetsuppgifter: Kvalificerad tillverkning och/eller reparation av tekniska och vetenskapliga instrument och apparater. Tillverkningen sker på grundval av allmänt hållna direktiv eller skisser och instrumentmakaren får själv utforma detaljerna.

Kompetensföreskrifter: Yrkesutbildning såsom instrumentmakare eller därmed jämförlig utbildning.

B. Förste instrumentmakare A 13.

Huvudsakliga arbetsuppgifter:

Samma arbetsuppgifter som för instrumentmakare jämte arbetsledning av större omfattning.

Under speciella förhållanden kan förste instrumentmakare ifrågakomma, då arbetsuppgifterna avser mera invecklad apparatur i större omfattning.

Kompetensföreskrifter: Samma som för instrumentmakare.

5. Djurvårdspersonal

A. Ekonomibiträde A 2/3.

Huvudsakliga arbetsuppgifter: Djurvård, se ekonomibiträde under 2. A.

B. Institutionsbiträde reglerad befordringsgång Al (11/2 år)

— A 3 (1 år) — A 5.

Huvudsakliga arbetsuppgifter: Djurvård, se institutionsbiträde under 2. B.

C. Förste institutionsbiträde A 7.

Huvudsakliga arbetsuppgifter: Djurvård, se förste institutionsbiträde under 2. G.

D. Djurvårdare A 7.

Huvudsakliga arbetsuppgifter:

Skötsel av större djur inklusive iordningställande efter anvisning av speciella koster för djuren, mjölkning, inköp och kontroll av foder, kontroll av foderförbrukning, biträde vid operationer och andra ingrepp på djuren o. s. v.

Vård av smådjur, då en avdelning har såväl små som stora djur och någon uppdelning av personalen icke är lämplig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

29 E. Stallförman A 9.

Huvudsakliga arbetsuppgifter: Arbetsledning av viss omfattning jämte de mera kvalificerade djurvårdsuppgifterna samt anskaffning av djur för forskning och undervisning, inköp av läkemedel och kontroll av läkemedelsförbrukningen, upprättande av foderstater, mottagning och registrering av klinikdjur, debitering av klinikavgifter och läkemedelskostnader eller lämnande av uppgifter till ledning för sådan debitering, utlämning av ldinikdjur och i samband därmed uppbörd och redovisning av klinikavgifter, förande av journaler beträffande vårdade djur o. s. v.

F. Tillsynsman All.

Huvudsakliga arbetsuppgifter: Då institutions djurvård är uppdelad på minst två avdelningar eller kliniker med flera förmän och ena avdelningens förman utövar viss tillsyn över hela institutionens djurvård och handlägger — förutom de arbetsledande uppgifterna m. m. på den egna avdelningen (kliniken) — vissa för de olika avdelningarna gemensamma, kvalificerade arbetsuppgifter exempelvis anskaffning av försöksdjur, foder och läkemedel, organiserande av djurtransporter, tillsyn över foder- och läkemedelsförbrukning, debitering, uppbörd och redovisning av klinikavgifter m. m.

6. Fotopersonal

A. Fotobiträde reglerad befordringsgång A 1 (11/2 år) — A 3

(1 år) — A 5.

Huvudsakliga arbetsuppgifter: Med egentligt fotograferingsarbete förenat laboratoriearbete, då särskilda skäl ej talar för att det bör utföras av fotografer.

B. Förste fotobiträde A 7.

Huvudsakliga arbetsuppgifter: Fotobiträde som leder arbetet för en grupp om minst, arbetsledaren oräknad, 4 fotobiträden.

C. Fotograf A 9.

Huvudsakliga arbetsuppgifter: Fotograferingsuppgifter i egentlig mening.

D. Förste fotograf All.

Huvudsakliga arbetsuppgifter: Fotograferingsuppgifter, där särskilda krav ställes på fotografen i fråga om kvaliteten hos det utförda arbetet eller dennes förmåga att lösa speciella fototekniska problem eller leda arbetet för grupper av fotografer o. s. v.

Övergångsbestämmelse: De nya befordringsgångarna förutsättes i princip skola tillämpas på vid ikraftträdandet anställda tjänstemän som om de varit gällande under vederbörandes hela anställningstid.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

II. Ansvar smän och bitr. ansvarsmän vid statens fasta maskinanläggningar

För ansvarsmän skall i fråga om tjänstebenämning och lönegradsplacering följande gälla: .

Vid anläggning tillhörande ny klassificeringsgrupp 7 driftingenjör ---- A 21

6 maskinchef...... A 17

5 maskinchef...... A 15

4 maskinchef...... A 13

3 förste maskinist ..All

För bitr. ansvarsmän skall i fråga om tjänstebenämning och lönegradsplacering följande gälla:

Vid anläggning tillhörande ny klassificeringsgrupp 7 ingenjör ........ A 17

6 förste maskinist .. A 12 5 förste maskinist .. A 12

Anm.: Vid lägre kompetens än den för tjänsten fastställda förutsattes placering två lönegrader under den eljest fastställda.

III. Vissa reglerade befordringsgångar

För nedan angivna grupper av tjänster skall följande bestämmelser om reglerad befordringsgång m. m. gälla:

1. Biträden med uppgift att upprätta väderlekskartor vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

Samma befordringsgång som för vissa kartritningsbiträden enligt SFS 1958:409.

2. Rekryteringspersonal till fiskalstjänst i kammarrätten.

Samma befordringsgång som för fiskal i hovrätt.

3. Lärare i kunskapsämne vid skolor för blinda och döva.

Ag 14 (11/2 år) — Ae 17. Efter 4 års anställning i Ae 17 må lärare erhålla anställning i Ae 19.

Bestämmelser utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse med föreskrifter om reglerad befordringsgång för vidareutbildad folkskollärare.

Övergångsbestämmelse till 1—3: De nya befordringsgångarna förutsättes i princip skola tillämpas på vid ikraftträdandet (beträffande lärare, senast fr. o. m. början av höstterminen 1959) anställda icke-ordinarie tjänstemän — samt vad avser punkten 1 i förekommande fall jämväl ordinarie tjänstemän — som om de varit gällande under vederbörandes hela anställningstid.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

IV. Radiotelegrafister

32 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1959

II huvudtiteln

Anmärkning ang. tjänstebenämning, placering etc.

Avlöning såsom till fiskal i hovrätt under förordnande som tingssekreterare

Norra, västra och södra anstaltsgrupperna Norrköping

Verkmästare. Hällby, Mariefred, Nyköping och Uppsala, alla snickeri, Nyköping, Roxtuna, Skenäs, ambulerande tjänst mellan Roxtuna och Skenäs, alla mek. verkstad

Yrkesmästare. Ystad, konfektion Ulriksfors

Bogesund, Haparanda, Jönköping och Skogsgård Verkmästare. Långholmen, mek. verkstad och snickeri, Malmö och Norrtälje, båda snickeri, Tidaholm, mek. verkstad

Yrkesmästare. Härnösand, snickeri Kungsgården

Ingenjör. Hällby och Mariefred, svagströmsverkstad Verkmästare. Långholmen, kuverttillverkning, Ulriksfors, snickeri

Befallningsman. Singeshult, Sörbyn och Åby Malmö 1, mek. verkstad, Norrköping 1 och Västervik 1, konfektion, Härianda 1, Mariestad 1, Singeshult 1 och Sjöboda 1, snickeri, Långholmen 2, tapisseri resp. snickeri, ytbehandling

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

in huvudtiteln

IV huvudtiteln

1 Ungefärligt antal.

3 Hihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 152

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1959

35 V huvudtiteln

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

VI huvudtiteln

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

37 VII huvudtiteln

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

VIII huvudtiteln

Anmärkning ang. tjänstebenämning, placering etc.

Biblioteksråd

Förste biblioteksassistent

Förste biblioteksbiträde Förste biblioteksbiträde

Överantikvarie. Nuvarande tilläggsarvode indrages

Antikvarie. Inventeringsområdet

Akademifogde

Förste biblioteksbiträde

ska och fysiologiska inst. samt lungkliniken

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

Ungefärligt antal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

1 Ungefärligt antal.

IX huvudtiteln

42 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1959

Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1959

43 X huvudtiteln

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

XI huvudtiteln

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

XII huvudtiteln

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

47 Bilaga B

Förslag till ändringar av vissa avlöningsförmåner m. m.

Avlöningsförmåner

1. Tjänstledighet med oavkortad lön

^Punkten 1 d) av de under 28 § Saar meddelade särskilda bestämmelserna för försvaret ändras så, att där avsedd tjänstledighet med oavkortad lön för vissa beställningshavare vid flygvapnet med särskilt ansträngande flygtjänstgöring må beviljas, oberoende av om beställningshavaren åtnjutit honom för löpande kalenderår tillkommande semester.

2. Vikariatsersättning till extra ordinarie lärare vid högre tekniska läroverk

De särskilda bestämmelserna för läroverk m. fl. läroanstalter under 31 § Saar ändras på så sätt, att extra ordinarie adjunkt i lönegrad A 23 vid högre tekniska läroverk erhåller rätt till vikariatsersättning vid vikariat å lektorstjänst vid dessa läroverk, under förutsättning dock att motsvarande villkor uppställes som de, vilka enligt skolöverstyrelsens cirkulär den 5 juni 1954_ skall gälla i fråga om förordnande av vikarierande lektor vid högre allmänt läroverk eller folkskoleseminarium.

3. Gottgörelse för övertidstjänstgöring m. m.

Rätten till gottgörelse för övertidstjänstgöring enligt 32 § Saar och 16 § polislönereglementet samt tjänstgöringstillägg enligt 19 § polislönereglementet utsträckes till att — under i övrigt oförändrade förutsättningar — omfatta tjänstemän i högst lönegraden Ao, Ae eller Ag 17 eller Af 15.

4. Avlöningsförstärkning m. m.

a) Till universitetslektor i Ao 26 eller med arvode motsvarande löneklass 26 skall utgå avlöningsförstärkning med 3 600 kronor för år.

b) Till bitr. taxeringsintendent i Ao 26 skall utgå avlöningsförstärkning

med 1 200 kronor för år. 8

c) Den ersättning, motsvarande timarvode för två veckotimmar enligt beteckningen ÅT i timtaxan, som enligt nu gällande bestämmelser utgår till rektor och vissa lärare vid lärarhögskola och allmänt läroverk, där praktisk lärarkurs är anordnad, föres in under I. A. Avlöningsförstärkningar i den till TB Saar fogade bilagan D.

d) Det enligt bilaga DIB TB Saar till vissa tjänstemän på sådan avdelning i Svea hovrätt, som utgör vattenöverdomstol, utgående befattningsarvodet å 1 200 kronor höjes till 1 500 kronor för år för annat hovrättsråd än vice ordförande.

e) Befattningsarvode å l 200 kronor för år till laborator (motsvarande), vilken förestår självständig institution i ämne, som ej är vid lärosätet företrätt av professor, skall upphöra att utgå.

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

5. Reseersättning till rektor och studierektor

Bestämmelserna i 24 a § avlöningsreglementet för folkskolan kompletteras med föreskrift att skolstyrelse må medgiva ersättning enligt allmänna resereglementet åt rektor och studierektor i fall, då skolstyrelsen med hänsyn till rektorsområdets storlek och skolornas belägenhet inom området så finner skäligt.

6. Läsårsdaglön till extra nomadlärare

Nu gällande bestämmelser om läsårsdaglön till extra nomadlärare ändras på så sätt att lärare, som fullgör fyllnadstjänstgöring enligt 19 § nomadskolstadgan, erhåller lön som om läsåret omfattat 273 dagar.

7. Timberäkning för vissa övningslärare

34 § 2 mom. avlöningsreglementet för övningslärare ändras så, att i tjänst såsom ordinarie eller extra ordinarie övningslärare vid folkhögskola inräknas samtliga för läraren i arbetsordningen upptagna undervisningstimmar.

Motsvarande ändring göres i 25 § 2 mom. samma reglemente i fråga om övningslärare vid fortsättningsskolan.

8. Löneavdrag för vissa rektorer och ordinarie ämneslärare vid folkhögskolor m. m.

Den i 11 § 2 mom. avlöningsreglementet för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter m. m. intagna föreskriften om A- och B-avdrag för tjänstemän, som avses i 6 och 7 §§ reglementet, ändras så att för sådan rektor och ordinarie ämneslärare vid folkhögskola, lantmannaskola och lanthushållsskola, som åtnjuter lön med viss del av lönen enligt statens löneförordning, skall tillämpas ett i förhållande till månadslönens minskning reducerat avdrag, i förekommande fall jämkat till närmaste femtal ören.

9. Patrulleringstillägg till vissa polismän

Polisman, som uppehåller tjänst, med vilken är förenad patrullering till fots eller tjänstgöring såsom trafikpost eller bådadera, må under förutsättning att den för tjänsten gällande tjänstgöringstiden i medeltal för normal arbetsvecka räknat uppgår till 45 timmar och att därav mer än 30 timmar utgöres av tjänstgöring, som ovan avses, uppbära särskilt lönetillägg, patrulleringstillägg.

Patrulleringstillägget skall motsvara ersättningen vid en timmes arbete å kvalificerad övertid och utgå för varje kalendervecka, varunder polismannen under minst 5 dagar, regelbundna fridagar däri inräknade, i full utsträckning uppehållit tjänst, som i föregående stycke sägs.

10. Oavkortad lön m. m. till polisman, som deltager i kurs i företagsdemokrati m. m.

Kungl. Maj:ts cirkulär den 30 maj 1958 (nr 384) angående oavkortad lön m. m. till deltagare i kurser i företagsdemokrati och därmed sammanhängande ämnen skall äga motsvarande tillämpning å polisman underkastad polislönereglementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

11. Obekvämhetstillägg

Rätten till obekvämhetstillägg enligt 1 § första stycket kungörelsen den 4 mars 1955, nr 68, utsträckes till att — under i övrigt oförändrade förutsättningar — omfatta tjänstemän i högst lönegrad Ao, Ae eller Ag 17 eller Af 15.

1 § andra stycket kungörelsen upphäves.

12. Traktamenten

A. I 7 § 2 och 3 mom. allmänna resereglementet (Arr) och i 7 § 1 mom. tilläggsbestämmelserna till samma reglemente (TB Arr) angivna traktamenten höjes i den utsträckning och till belopp som framgår av nedanstående tabeller. I särskilda av Kungl. Maj:t utfärdade resereglementen m. m. angivna traktamenten och förmåner av traktamentsnatur höjes med 8—-10 %.

Arr 7 § 2 mom.

Arr 7 § 3 mom.

TB Arr 7 § 1 mom.

B. De i 9 § första stycket allmänna resereglementet intagna bestämmelserna om traktamente för natt i fall, då förrättningsman erbjudes inkvartering i lokal, som myndigheten disponerar, ändras så att traktamente utan f. n. föreskriven inskränkning utgår även i fall, då förrättningsman utnytt-

4 Ilihang till rikaetagens protokoll 1959. 1 saml. Nr 152

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

jar myndighets erbjudande om en inkvartering, som ej håller föreskriven standard. Det förutsättes att förrättningsmannen i dylikt fall till myndigheten erlägger en mot inkvarteringens standard svarande avgift.

Arbetstidsfrågor

1. Fria lördagar

Utan hinder av vad i allmänna verksstadgan eller i instruktion, utfärdad av Kungl. Maj :t, föreskrives i fråga om viss kortaste arbetstid å arbetsdag, skall myndigheterna äga att — under vederbörligt hänsynstagande till ekonomiska och organisatoriska synpunkter samt kravet på betjäning av allmänheten — besluta om förläggningen av arbetstiden så att fria lördagar kan erhållas under sommarmånaderna.

2. Fridygnsledighet för lotsar m. fl.

För lots- och landfyrpersonalen ökas antalet fridygn för kalendermånad från högst 5 till högst 6.

För polisman, som uppehåller tjänst hänförd till arbetstidsgrupp III, skall antalet fridygn för år räknat utgöra 72.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

51 Bilaga C

Överenskommelse

Mellan undertecknade har — under förutsättning av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande — följande överenskommelse träffats rörande vissa läkarbefattningar vid karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet och akademiska sjukhuset i Uppsala.

Till nedan angivna läkare skola utgå i 37 § 1 mom. statens allmänna avlöningsreglemente omförmälda avlöningsförstärkningar enligt följande.

Sjukhus Tjänst Årsbelopp

Karolinska sjukhuset överläkare vid thoraxklinikens fysiologiska

laboratorium ....................•••• 10 000

Anm: Avlöningsförstärkningen skall omprövas sedan enskild vårdavdelning å thoraxkliniken tagits i bruk.

Biträdande överläkare vid kirurgiska thorax-

kliniken ............................ 12 000

Anm: Avlöningsförstärkningen skall omprövas sedan enskild avdelning å thoraxkliniken tagits i bruk.

2 förste underläkare vid kirurgiska thoraxkliniken ............................ 8 000

Serafimerlasarettet 2 förste underläkare vid neurokirurgiska

kliniken ............................ 8 000

Akademiska sjukhuset Överläkare vid thoraxkirurgiska kliniken . . 15 000

Biträdande överläkare vid thoraxkirurgiska

kliniken ............................ 12 000

1 förste underläkare vid thoraxkirurgiska kliniken ............................ 8 000

2.

I punkt 1 angiven avlöningsförstärkning vid förste underläkartjänster skall — utan hinder av vad som föreskrivits i punkten 2 b) anmärkningarna till bilaga D tilläggsbestämmelserna till statens allmänna avlöningsreglemente — oavkortad utgå till vikarie, därest vederbörande prövats äga full kompetens för tjänsten, jämväl vid annat vikariat än vikariatslöneförordnande.

3.

Denna överenskommelse gäller från och med den 1 juli 1959.

Stockholm den 24 mars 1959.

För statsverket För Sveriges läkarförbund

E. Johnsson Tobias Lund

H. Gröndal W. Romberg Rune Kristensson

/Gösta Råhy

52 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1959

Bilaga D

Överenskommelse

Mellan undertecknade har — under förutsättning av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande — följande överenskommelse träffats rörande anställnings- och avlöningsvillkor för underordnade läkare vid ortopediska kliniken (vanföreanstalten) i Göteborg.

1.

Befattning som biträdande överläkare — avsedd för läkare med av medicinalstyrelsen meddelat förordnande såsom biträdande överläkare ■—- placeras i lönegrad A 23.

2.

Befattning som förste underläkare placeras i lönegrad A 23.

3.

Befattning som andre underläkare placeras i lönegrad A 20.

4.

Till biträdande överläkare utgår tilläggsarvode med 4 800 kronor för helt år.

5.

För deltagande i poliklinikverksamheten utgår till i punkterna 1—3 angivna läkare ävensom till särskilt anställd poliklinikläkare särskilt arvode, som för specialistkompetent läkare utgör 1 680 kronor för veckotimme och år och för annan läkare 1 260 kronor för veckotimme och år.

6.

I fråga om anställnings- och avlöningsförhållanden för i punkterna 1—3 angivna läkarbefattningar skall i övrigt i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i gällande tjänstereglemente (NTR) för motsvarande läkare i Göteborgs stads tjänst, dock att de — liksom även den i punkt 5 angivne arvodesanställde poliklinikläkaren — utöver ovannämnda löner och arvoden icke för arbete å vanföreanstalten äga uppbära annan ersättning än för intyg, för vilka de äro ensamansvariga.

För poliklinikläkaren skall årssemestern omfatta 30 kalenderdagar.

7.

Kungl. Maj :ts reglemente för pensionering genom statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare (SPA-reglementet) skall äga tilllämpning å innehavare av i punkterna 1—2 ovan angivna läkarbefattningar.

8.

Denna överenskommelse gäller från och med den 1 april 1959 till och med den 31 december 1960 med en ömsesidig uppsägningstid av sju månader. Uppsägning skall, för att vara giltig, åtföljas av förslag till ny överenskommelse.

Vid utebliven uppsägning förlänges giltighetstiden till och med den 31 december 1961 och därefter ett år i sänder, allt med sju månaders uppsägningstid.

Denna överenskommelse upphör att gälla för det fall att vanföreanstalten övergår till annan huvudman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1959

53 Med utgången av mars månad 1959 upphör det mellan Föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg och Sveriges läkarförbund den 14 maj 1952 träffade avtalet rörande löne- och vissa tjänsteförhållanden för vid ortopediska kliniken (vanföreanstalten) i Göteborg anställda läkare att gälla.

Stockholm den 24 mars 1959.

För statsverket

För Sveriges läkarförbund Tobias Lund

E. Johnsson

H. Gröndal W. Romberg

Rune Kristensson

/Gösta Råby

590058 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag