Doc 1957:1
Hänvisat till av
- Prop. 1972:50: Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avtal med landstingeskommunerna m.fl. om bidrag till psykiatrisk sjukvård, m.m., avsnitt 2.1
- Prop. 1972:69: Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om understödsföreningar, m.m., avsnitt 7
- Prop. 1957:110: ('angående vissa av\xad lönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud\xad titel för budgetåret 1957/58 m. m.',), avsnitt 154 och 168
- Prop. 1957:120: angående lönegradspla- ceringen för vissa tjänster m. m., avsnitt 38
- Prop. 1957:148: angående vissa åtgärder för flyktingstudenter m. m., avsnitt 9
- Prop. 1958:110: ('angående vissa organisations- och anslagsfrågor rörande försvaret',), avsnitt 258
- Prop. 1958:117: angående anslag för bud¬ getåret 1958159 till statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården m. m., avsnitt 48
- Prop. 1958:b49: angående viss omlägg¬ ning av atomenergiprogrammet, avsnitt 2
- Prop. 1959:110: angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1959/60 m. m., avsnitt 1 och 32
- Prop. 1959:152: angående statstjänste- männens löner under år 1959 m. m., avsnitt 14
- Prop. 1960:151: ('angående statstjänste- männens löner under åren 1960 och 1961 m. m.',), avsnitt 38
- Prop. 1962:35: angående teckning av aktier i Aktiebolaget Statens skogsindustrier, m. m., avsnitt 4
- Prop. 1964:51: angående byggnadsar¬ beten i Malåträsk för Sveriges geologiska undersök¬ ning, avsnitt 2
- Prop. 1965:104: angående anslag för budget¬ året 1965/66 till byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor m. m., avsnitt 12 och 38
- Prop. 1965:160: ('angående ackord och eftergift beträffande vissa statens fordringar, m. m.',), avsnitt 42
- Prop. 1965:44: angående bidrag till han- delshamnar och farleder för budgetåret 1965/66, in. m., avsnitt 2
- Prop. 1965:65: Doc 1965:65, avsnitt 8
- Prop. 1966:104: angående anslag för budget¬ året 1966/67 tid, byggnadsarbeten samt inredning och ut¬ rustning av lokaler vid universitet, högskolor m. to., avsnitt 4 och 38
- Prop. 1966:150: Doc 1966:150, avsnitt 26
- Prop. 1967:104: ('angående anslag för budget\xad året 1967/68 till byggnadsarbeten samt inredning och ut\xad rustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m.',)
+4 fler
- Prop. 1970:91: angående viss utvidgning av långivningen ur statens lånefond för den mindre skeppsfarten, avsnitt 2
- SOU 1971:92: Finansiering av allmänna samlingslokaler, avsnitt 1, 4, 44 och 722
- SOU 1990:30: Översyn av upphovsrättslagstiftningen : fotografirättens integration, 2 kap. upphovsrättslagen, särskilda frågor om konstverk : slutbetänkande, avsnitt 13.7
- SOU 1995:95: Hälsodataregister - vårdregister, avsnitt 32
KUNGL. MAJ:TS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN
ANGÅENDE
STATSVERKETS TILLSTÅND OCH
BEHOV UNDER BUDGETÅRET
1957/58
Jämlikt grundlagens hud avgiver Kungl. Maj:t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under hudgetåret 1957/58.
Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående statsverkspropositionen justering vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat:
1 Bihantj till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 1
2 Kiingl. Maj. ts proposition nr 1 år 1957
RIKSSTAT FÖR BUD-
DRIFT-
-4. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter............................... 10 734 000 000
II. Uppbörd i statens verksamhet.......... 175 875 000
III. Diverse inkomster..................... 270 000 000 11 179 875 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder......
II. Riksbanksfonden..............
III. Statens allmänna fastighetsfond
IV. Försvarets fonder.............
V. Statens utlåningsfonder........
VI. Fonden för låneunderstöd.....
VII. Fonden för statens aktier.....
VIII. Statens pensionsfonder........
IX. Diverse kapitalfonder.........
267 000 000 15 000 000 18 952 000 27 820 000 115 477 500 23 419 000 150 000 000 41 290 000
52 000 000 710 958 500
Säger för inkomster å driftbudgeten 11 890 833 600
Summa kronor 11 890 833 500
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
3 GETÅRET 1957/58
BUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna ,
II. Justitiedepartementet.........
III. Utrikesdepartementet.........
IV. Försvarsdepartementet........
V. Socialdepartementet...........
VI. Kommunikationsdepartementet
VII. Finansdepartementet..........
VIII. Ecklesiastikdepartementet.....
IX. Jordbruksdepartementet.......
X. Handelsdepartementet.........
XI. Inrikesdepartementet..........
XII. Civildepartementet............
XIII. Oförutsedda utgifter..........
XIV. Riksdagen och dess verk m. m
3 962 200 97 585 700 57 334 000
2 242 109 700
3 349 545 900 744 375 800 444 983 700
1 330 769 300 426 435 400 229 419 600 622 662 700 348 592 600 1 000 000
17 732 300 9 916 508 900
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden........................ 8 725 000
II. Riksgäldsfonden....................... 450 000 000
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar . 338 952 200
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedels-
förluster.............................. 176 000 000
973 677 200
Säger för utgifter å driftbudgeten 10 890 186 100
Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel____ 125 000 000
Avsättning till budgetutjämningsfonden av tillfälliga, konjunkturpoli-
tiskt betingade inkomster ..................................... 100 000 000
Beräknat överskott å statsregleringen............................ 776 647 400
Summa kronor 11 890 833 500
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
Lånemedel
KAPITAL-
1 117 836 000
Summa kronor 1 117 836 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
5 BUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond.......................... — 2 998 000
Televerkets fond.......................... 47 500 000
Statens järnvägars fond.................... 110 492 000
Statens vattenfallsverks fond............... 268 000 000
Domänverkets fond........................ 206 500 423 200 500
II. Luftfartsfonden............................. 28 820 000
III. Statens allmänna fastighetsfond............... 45 793 900
IV. Försvarets fonder:
Försvarets fastighetsfond................... 19 752 000
Försvarets fabriksfond..................... — 1 000 19 751 000
V. Statens utlåningsfonder...................... 539 650 100
VI. Fonden för låneunderstöd.................... 82 097 500
VII. Fonden för statens aktier.................... 164 999 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket............. 2 600 000
IX. Diverse kapitalfonder:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond . 5 631 000
Jordfonden................................. 2 000 000
Statens reproduktionsanstalts fond........_408 000 8 039 000
Säger 1 314 951 000
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels-
förluster........................................ 176 000 000
Övrig kapitalåterbetalning...................... 21 115 000 197 115 000
Summa kronor 1117 836 000
Stockholms slott den 3 januari 1957.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1957
INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN
SPECIFIKATION AV INKOMSTERNA Å DRIFTBUDGETEN FÖR BUDGETÅRET 1957/58
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmö-
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
l) Skatt å läskedrycker, bevillning .....................
m) Statlig nöjesskatt, bevillning
n) Skatt å elektrisk kraft, bevillning ...................
47 000 000 62 000 000
50 000 000 3 384 000 000 10 734 000 000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.................... 500 000
2. Inkomster vid fångvården................. 2 100 000
3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-
ringsrådet................................ 3 900 000
4. Bidrag till pensionsstyrelsen............... 125 000
5. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna-
och ungdomsvården....................... 350 000
6. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare ............................ 260 000
7. Inkomster vid statens geotekniska institut .. 750 000
8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,
att tillföras automobilskattemedlen ............ 3 200 000
9. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket..
att tillföras automobilskattemedlen ............ 1 300 000
10. Avgifter för registrering av motorfordon---- 5 500 000
11. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd-
rologiska institut......................... 4 000 000
12. Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet .................................. 45 000
13. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen ... 1 800 000
14. Inkomst av myntning och justering........ 11 000 000
15. Kontrollstämpelmedel..................... 900 000
16. Bidrag till bank- och fondinspektionen..... 490 000
17. Bidrag till sparbanksinspektionen........... 300 000
18. Bidrag för tillsyn över sparbankerna....... 30 000
19. Bidrag för revision av sparbankerna ........ 275 000
20. Inkomster vid tandläkarhögskolorna........ 300 000
21. Avgifter för granskning av biografbilder .... 280 000
22. Inkomster vid lantbruksnämnderna......... 2 000 000
23. Inkomster vid veterinärhögskolan........... 600 000
24. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt ..................................... 750 000
25. Inkomster vid statens centrala frökontrollan-
stalt..................................... 1 500 000
26. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt............................... 275 000
27. Inkomster vid statens jordbruksnämnd...... 350 000
28. Inkomster vid lantmäteriväsendet.......... 10 000 000
29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk .... 1 700 000
30. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill-
verkningen............................... 30 000
31. Skeppsmätningsavgifter.................... 400 000
32. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning ..................................... 200 000
33. Inkomster vid statens provningsanstalt..... 2 200 000
34. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten . 4 600 000
35. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor .................................... 50 000
8 Kungl. Mnj.ts proposition nr 1 år 1957
36. Fyr- och båkmedel....................... 12 000 000
37. Lotspenningar............................ 11 000 000
38. Försäljning av sjökort m. m................ 450 000
39. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt. 700 000
40. Patent- och varumärkes- samt registreringsav-
gifter.................................... 8 000 000
41. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register .................................... 500 000
42. Bidrag till försäkringsinspektionen.......... 825 000
43. Inkomster av statens gruvegendom.......... 8 000 000
44. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium ................................... 2 600 000
45. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium .................................... 1 125 000
46. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium ................................... 375 000
47. Inkomster vid statens sinnessjukhus........ 33 000 000
48. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på
Salbohed och i Vänersborg................ 35 000
49. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka 380 000
50. Inkomster vid karolinska sjukhuset........ 27 400 000
51. Inkomster vid serafimerlasarettet........... 7 000 000
52. Inkomster vid statens institut för folkhälsan . 425 000
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel............................... 22 000 000
2. Totalisatormedel.......................... 25 000 000
3. Tipsmedel................................ 95 000 000
4. Lotterimedel............................. 115 000 000
5. Övriga diverse inkomster.................. 13 000 000
11 B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning...................... 12 000 000
2. Televerket............................... 70 000 000
3. Statens järnvägar......................... 10 000 000
4. Statens vattenfallsverk.................... 125 000 000
5. Domänverket............................. 50 000 000
II. Riksbanksfonden..............................
III. Statens allmänna fastighets fond:
1. Slottsbyggnadernas delfond........... 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 805 000
3. Beskickningsfastigheternas » 840 000
4. Byggnadsstyrelsens » ........... 11 106 000
5. Generaltullstyrelsens * 200 000
6. Uppsala universitets » 380 000
7. Lunds universitets » 465 000
8. Sjöfartsstyrelsens t> 95 000
9. Medicinalstyrelsens * ........... 4 540 000
10. Karolinska sjukhusets » ........... 520 000
175 875 000
270 000 000 179 875 000
267 000 000 15 000 000
18 952 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
9 IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond.................. 25 070 000
2. Försvarets fabriksfond.................... 2 750 000
V. Statens utlåningsfonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond.............. 6 000
2. Värnpliktslånefonden...................... 100
3. Statens bostadslånefond................... 3 000
4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby................................... 6 000
5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer............... 5 200 000
6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen................... 75 000
7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden........................... 580 000
8. Lånefonden för bostadsbyggande........... 94 000 000
9. Lånefonden för lantarbetarbostäder......... 100
10. Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien ............................ 500 000
11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler .... 690 000
12. Statens bosättningslånefond................ 2 100 000
13. Vattenkraftslånefonden.................... 275 000
14. Luftfartslånefonden........................ 160 000
15. Tullverkets båtlånefond................... 1 000
16. Statens lånefond för universitetsstudier..... 120 000
17. Allmänna studielånefonden................ 300 000
18. Statens lånefond för hästavelns befrämjande . 100
19. Statens kaninavelslånefond................. 100
20. Gödselvårdslånefonden.................... 1 000
21. Statens kalkbrukslånefond................. 1 000
22. Jordbrukets lagerhusfond.................. 565 000
23. Statens mejerilånefond.................... 1 000
24. Jordbrukets maskinlånefond............... 1 100 000
25. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ... 130 000
26. Statens slakterilånefond................... 100
27. Fonden för supplementär jordbrukskredit .... 500 000
28. Kraftledningslånefonden................... 140 000
29. Elektrifieringslånefonden................... 100
30. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift .................................. 100
31. Egnahemslånefonden...................... 5 400 000
32. Arrendelånefonden........................ 100
33. Arbetarsmåbrukslånefonden................ 100
34. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond................ 100
35. Kronotorparnas inventarielånefond.......... 100
36. Statens avdikningslånefond................ 1 800 000
37. Täckdikningslånefonden................... 25 000
38. Bevattningslåncfonden..................... 1 000
39. Fiskerilånefonden......................... 215 000
40. Statens fiskredskapslånefond............... 100
27 820 000
10 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
41. Virkesmätningslånefonden.................. 100
42. Skogsväglånefonden....................... 1 000
43. Statens skogslånefond..................... 100
44. Lånefonden för insamling av skogsfrö...... 100
45. Hemslöjdslånefonden...................... 100 000
46. Industrilånefonden........................ 40 000
47. Statens hantverkslånefond................. 60 000
48. Fonden för hantverks- och småindustrikredit 20 000
49. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 560 000
50. Statens sekundärlånefond för rederinäringen . 50 000
51. Sjöfartsverkets båtlånefond................. 200 000
52. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. 550 000 115 477 500
V7. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond.................. 20 100 000
2. Statskontorets » .................. 910 000
3. Lantbruksstyrelsens » .................. 8 000
4. Riksbankens » .................. 2 400 000
5. Riksgäldskontorets » .................. 1 000 23 419 000
VII. Fonden för statens aktier...................... 150 000 000
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden................... 27 500 000
2. Civila tjänstepensionsfonden............... 1 400 000
3. Militära tjänstepensionsfonden............. 165 000
4. Allmänna familjepensionsfonden............ 4 000 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond....... 8 200 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk____ 25 000 41 290 000
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet...... 40 000 000
2. Övriga diverse kapitalfonder............... 12 000 000 52 000 000
710 958 500
Summa kronor 11 890 833 500
Kungi. Maj:ts proposition nr 1 år 1957
11 Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna a driftbudgeten
FÖRSLAG TILL STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1957/58
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 1 334 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 1 861 000
3. Beskickningsfastigheternas * 3 885 000
4. Byggnadsstyrelsens » 32 099 000
5. Generaltullstyrelsens * ................. 333 000
6. Uppsala universitets » 2 357 000
7. Lunds universitets * 1 136 000
8. Sjöfartsstyrelsens » ................. 547 000
9. Medicinalstyrelsens » 11 443 000
10. Karolinska sjukhusets * 1 993 000 56 988 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Slottsbyggnadernas delfond
2. Fångvårdsstyrelsens »
3. Beskickningsfastigheternas »
4. Byggnadsstyrelsens »
5. Generaltullstyrelsens *
6. Uppsala universitets »
7. Lunds universitets »
8. Sjöfartsstyrelsens »
9. Medicinalstyrelsens »
10. Karolinska sjukhusets »
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Djurgårdsförvaltningens överskottsmedel ............................. 100 000
b) Övriga diverse inkomster........... 50 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................
3. Beskickningsfastigheternas > .................
4. Byggnadsstyrelsens » .................
5. Generaltullstyrelsens » .................
6. Uppsala universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
och skogsförvaltning............... 250 000
b) Bidrag från Uppsala läns landsting .. 195 000
c) Övriga diverse inkomster........... 1 000
7. Lunds universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
förvaltning........................ 50 800
b) Övriga diverse inkomster........... 200
150 000 1 000 1 000 108 000 1 000
446 000
51 000
340 000 325 000
1 132 000
2 600 000 200 000
25 000 38 000 104 000 1 515 000
485 000 6 764 000
12 Kiingl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
8. Sjöfartsstyrelsens delfond................... 1 000
9. Medicinalstyrelsens » ................... 1 000
10. Karolinska sjukhusets » ..................._1 000
Summa kronor
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostna-
der för de kungl. slotten med tillhörande byggnader................. 875 000
b) Reparations- och underhållskostnader
för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga........ 305 000
c) Reparations- och underhållskostnader
för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m...... 313 000
d) Vissa iståndsättningsarbeten....... 330 000 1 823 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 995 000
3. Beskickningsfastigheternas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m. m................ 1 210 000
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis........ 470 000 1 680 000
4. Byggnadsstyrelsens delfond..................... 11 419 000
5. Generaltullstyrelsens » .................... 194 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset............ 529 000
b) Övriga fastigheter................ 958 000 1 487 000
7. Lunds universitets delfond...................... 499 000
8. Sjöfartsstyrelsens » ...................... 440 000
9. Medicinalstyrelsens » ...................... 5 196 000
10. Karolinska sjukhusets delfond:
a) Karolinska sjukhuset............. 588 000
b) Serafimerlasarettet............... 256 000_844 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto :
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis....... 262 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis....... 213 000
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis....... 4 360 000
5. Generaltullstyrelsens o , förslagsvis....... 68 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis .. 432 000
b) Övriga fastigheter, förslagsvis...... 469 000 901 000
7. Lunds universitets delfond, förslagsvis........... 216 000
8. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis........... 72 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis........... 3 172 000
10. Karolinska sjukhusets * , förslagsvis........... 895 000
761 000 64 513 000
24 577 000
10 159 000
13 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis...... 125 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis...... 2 285 000
4. Byggnadsstyrelsens > , förslagsvis...... 7 922 000
5. Generaltullstyrelsens t> , förslagsvis...... 72 000
6. Uppsala universitets o , förslagsvis...... 60 000
7. Lunds universitets » , förslagsvis...... 45 000
8. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis...... 45 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis...... 51 000
10. Karolinska sjukhusets > , förslagsvis...... 220 000
Överskott att tillföras riksslatens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond................ 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 805 000
3. Beskickningsfastigheternas » 840 000
4. Byggnadsstyrelsens » ................ 11 106 000
5. Generaltullstyrelsens » 200 000
6. Uppsala universitets » 380 000
7. Lunds universitets » 465 000
8. Sjöfartsstyrelsens » 95 000
9. Medicinalstyrelsens o ................ 4 540 000
10. Karolinska sjukhusets » ................ 520 000
Summa kronor
10 825 000
18 952 000 64 513 000
14 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten BERÄKNAT FÖRSLAG TILL STAT FÖR FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1957/58
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Arméns delfond.......................... 31 700 000
2. Marinens » 10 450 000
3. Flygvapnets » 20 100 000
4. Befästningars » 17 275 000
79 525 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Arméns delfond.......................... 3 175 000
2. Marinens o .......................... 900 000
3. Flygvapnets » .......................... 1 025 000
4. Befästningars » .......................... 315 000
5 415 000
C. Inkomster av övnings- och skjutfält:
1. Arméns delfond...........
2. Marinens * ...........
3. Flygvapnets » ...........
4. Befästningars » ...........
2 200 000 80 000 175 000
50 000 2 505 000
D. Diverse inkomster:
1. Arméns delfond
2. Marinens »
3. Flygvapnets »
4. Befästningars »
1 050 000 765 000 125 000
_75 000 2 015 000
Summa kronor 89 460 000
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Arméns delfond..................
2. Marinens » ..................
3. Flygvapnets » ..................
4. Befästningars * ..................
21 989 000
6 713 000
7 280 000
9 661 000 45 643 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Arméns delfond, förslagsvis............... 3 995 000
2. Marinens > , förslagsvis............... 1 090 000
3. Flygvapnets » , förslagsvis............... 4 945 000
4. Befästningars » , förslagsvis............... 1 942 000 11 972 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1957
15 C. Hyres- och arrendeutgi/ler m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:
1. Arméns delfond, förslagsvis............... 3 156 000
2. Marinens » , förslagsvis............... 332 000
3. Flygvapnets » , förslagsvis............... 495 000
4. Befästningars » , förslagsvis............... 2 792 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Arméns delfond.......................... 8 985 000
2. Marinens » 4 060 000
3. Flygvapnets » 8 705 000
4. Befästningars » 3 320 000
6 775 000
25 070 000
Summa kronor 89 460 000
16 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1957
UTGIFTER Å DRIFTBUDGETEN
EGENTLIGA STATSUTGIFTER
I. KUNGL. HOV- OCH SLOTTSSTATERNA
A. Kungl. hovstaten
1 Kungl. Maj:ts hovhållning..................................... 1 750 000
2 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten............ 150 000
3 Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland..................... 100 000
4 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västergötland........... 26 000
5 Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier
i de kungl. slotten........................................... 233 900
2 259 900
B. Kungl. slottsstaten
1 Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid de kungl. slotten 1 087 300
2 Ved och kol för de kungl. slotten............................ 615 000
1 702 300
Summa kronor 3 962 200
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
II. JUSTITIEDEPARTEMENTET
A. Justitiedepartementet m. m.
1 Avlöningar till statsråden utan departement m. in.,
förslagsanslag..................................
J ustitiedepartementet:
2 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 423 200
3 Omkostnader, förslagsanslag................... 175100
4 Svensk författningssamling, förslagsanslag...... 250 000
5 Lagberedningen, reservationsanslag
6 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslagsanslag ........................................
B. Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet
Justitiekanslersämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 252 200
2 Omkostnader, förslagsanslag...................16 600
Riksåklagarämbetet:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 265 100
4 Omkostnader, förslagsanslag...................25 100
C. Domstolarna
Högsta domstolen m. m.:
1 Avlöningar, förslagsanslag....................
2 Omkostnader, förslagsanslag..................
Regeringsrätten:
3 Avlöningar, förslagsanslag....................
4 Omkostnader, förslagsanslag..................
5 Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag.........
Hovrätterna:
6 Avlöningar, förslagsanslag....................
7 Omkostnader, förslagsanslag..................
Häradsrätterna:
8 Avlöningar, förslagsanslag....................
9 Omkostnader, förslagsanslag..................
10 Ersättningar till nämndemän, förslagsanslag----
11 Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet,
reservationsanslag............................
12 Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet,
reservationsanslag............................
Vattendomstolarna:
13 Avlöningar, förslagsanslag....................
14 Omkostnader, förslagsanslag..................
2 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 sand. Nr 1
3 007 000 251 500
737 200 15 000 40 000
7 490 800 808 000
16 910 700
1 044 400
2 700 000
55 000 40 000
2 306 500 427 900
411 500
1 848 300 159 700
25 500
2 445 000
268 800
290 200
559 000
3 258 500
792 200
8 298 800
20 750 100
2 734 400
18 Kungi. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
15 Ljudupptagningsapparatur, reservationsanslag..... 20 000
16 Kostnader för genomförande av rationalisering vid
domstolarna, reservationsanslag .................. 80 000
17 Blanketter för domstolsväsendet, förslagsanslag .... 80 000
36 014 000
D. Rättegångsväsendet i allmänhet
1 Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslags-
anslag ........................................ 4 300 000
2 Kostnader enligt lagen om fri rättegång, förslagsanslag ........................................ 2 900 000
3 Understöd för utomprocessuell rättshjälp, förslagsanslag ........................................ 1 000 000
4 Tornedalens rättshjälpsanstalt, förslagsanslag..... 65 400
5 Efterutbildning inom rättegångsväsendet, reservationsanslag .................................... 10 000
8 275 400
E. Fångvården m. m.
F ångvårdsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 371 100
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 178 400 1 549 500
F ångvårdsanstalterna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 23 944 300
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 11 417 700
5 Maskin- och verktygsutrustning m. in., reservationsanslag .................................. 1 600 000
6 Engångs anskaffning av inventarier m. in., reservationsanslag ................................ 2 250 000
7 Anskaffning, montering och transport av baracker m. m., reservationsanslag............... 600 000
8 Driftkostnader för tillfälliga förläggningar, förslagsanslag ...................................... 994 500 40 806 500
9 Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej
tillhöra fångvården, m. m., förslagsanslag........ 67 000
10 Interneringsnämnden, förslagsanslag............. 27 500
11 Ungdomsfängelsenämnden, förslagsanslag......... 14 000
12 Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport, förslagsanslag .................................... 525 000
Skyddskonsulentorganisationen:
13 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 103 800
14 Omkostnader, förslagsanslag.................. 252 000 1 355 800
15 övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag . 900 000
16 Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl., förslagsanslag ISO 000
17 Kurser för övervakare, tillsynsmän och förundersökare, reservationsanslag....................... 2 000
18 Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. 500 000
19 Bidrag till svenska skyddsförbundet............. 255 000
46 182 300
F. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... 1 861 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 1 047 000 2 908 000
13 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957 19
Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark, förslagsanslag........................... 83 300
Bidrag till utgivande av författningskommentarer
m. m., reservationsanslag....................... 30 000
Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av
litterära och konstnärliga verk, förslagsanslag .... 11500
Bidrag till internationella institutet för unifiering av
privaträtten, förslagsanslag..................... 3 000
Bidrag till Haagkonferensens för internationell privaträtt permanenta byrå, förslagsanslag......... 16 000
Bidrag till Nordisk årsbok, reservationsanslag..... 10 000
Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab 5 000
Bidrag till Tidskrift för kriminalvård........... 2 000
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................. 975 000
Extra utgifter, reservationsanslag................ 65 000
Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst,
förslagsanslag................................... 1 200
_4 110 000
Summa kronor 97 585 700
20 Kurtgl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
III. UTRIKESDEPARTEMENTET
A. Utrikesförvaltningen
Utrikesförvaltningen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 27 605 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 7 220 000 34 825 000
3 Inventarier för vissa beskickningar, delegationer och
konsulat, reservationsanslag ...................... 150 000
4 Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag . . . 550 000
35 525 000
B. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.
1 Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i
Haag, förslagsanslag............................ 4 000
2 Förenta Nationerna, förslagsanslag............... 3 100 000
3 Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete,
förslagsanslag.................................. 1 200 000
4 Europarådet, förslagsanslag..................... 350 000
5 Särskilda förhandlingar med främmande makter,
förslagsanslag.................................. 1 500 000
6 Bidrag till internationell hjälpverksamhet, reservationsanslag .................................... 9 200 000
7 Bidrag till Röda korsets internationella kommitté. . 30 000
15 384 000
C. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag 3 885 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 442 000 4 327 000
3 Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
svenska medborgare, förslagsanslag............... 150 000
4 Förstärkning av avkastningen av understödsfonden
för rysslandssvenskar........................... 55 000
5 Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige 1 554 500
6 Bestridande av resekostnader för inom Förenta Na-
tionerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag ........................................ 12 500
7 Utländska pressbesök, reservationsanslag.......... 30 000
8 Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete
och utrikespolitiska frågor...................... 100 000
9 Ersättningar för viss från ockuperat land härrörande
egendom, förslagsanslag......................... 1 000
10 Kostnader för vissa nämnder m. in., förslagsanslag 10 000
It Extra utgifter, reservationsanslag................. 110 000
12 Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag .......................................... 75 000
6 425 000
Summa kronor 57 334 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1957
21 IV. FÖRSVARSDEPARTEMENTET
A. Försvarsdepartementet
Försvarsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 152 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 120 000 1 272 000
1 272 000
B. Centrala förvaltningsmyndigheter
Försvarets civilförvaltning:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *4 265 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *870 000
Försvarets sjukvårdsstyrelse:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... 786 000
4 Omkostnader, förslagsanslag..................93 000
Fortifikationsförvaltningen:
5 Avlöningar, förslagsanslag................... 3 020 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................. 305 000
7 Forskningsverksamhet m. m., reservationsanslag 655 000
8 Byggnads- och reparationsberedskapens övningar
m. m., reservationsanslag.................... 100
9 Byggnads- och reparationsberedskapens materiel,
reservationsanslag........................... 100
Armétygförvaltningen:
10 Avlöningar, förslagsanslag................... *12 925 000
11 Omkostnader, förslagsanslag................. *940 000
12 Årskostnader för industriell krigsberedskap, förslagsanslag ................................. 700 000
13 Engångskostnader för industriell krigsberedskap,
reservationsanslag........................... 4 350 000
Arinéintendenturförvaltningen:
14 Avlöningar, förslagsanslag................... *2 416 000
15 Omkostnader, förslagsanslag................. *223 000
Marinförvaltningen:
16 Avlöningar, förslagsanslag................... *8 185 000
17 Omkostnader, förslagsanslag................. *853 000
Flygförvaltningen:
18 Avlöningar, förslagsanslag................... *13 523 000
19 Omkostnader, förslagsanslag................. *1 000 000
Försvarets förvaltningsdirelction:
20 Avlöningar, förslagsanslag................... *170 000
21 Omkostnader, förslagsanslag................. *20 000
5 135 000
879 000
3 980 200
18 915 000
2 639 000
9 038 000
14 523 000
190 000
Beräknat belopp.
55 2!)!) 200
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1957
C. Försvarskrafterna
Försvarsstaben
Försvarsstaben:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 13 547 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 2 800 000
3 Övningar, reservationsanslag................. 46 000
4 Anskaffning av krigskartor, reservationsanslag . 350 000
5 Anskaffning och underhåll av materiel, reservationsanslag ................................. 986 000
Armén
Avlöningar m. m. till fast anställd personal:
6 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag ..................................... *204 250 000
7 Avlöningar till personal å övergångsstat, förslagsanslag ................................. 4 ooo
8 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag ..................................... 1 900 000
9 Avlöningar till personal i arméns reserver m. fl.,
förslagsanslag............................... 6 300 000
10 Rekryteringskostnader, förslagsanslag......... 55 000
11 Ekiperingsersättningar, förslagsanslag......... 2 950 000
12 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag ..................................... 12 400 000
Avlöningar m. m. till värnpliktiga:
13 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag 48 600 000
14 Familjebidrag, förslagsanslag................. 25 000 000
15 Sjukvård, förslagsanslag.......................
16 Reseersättningar m. m., förslagsanslag..........
Expenser m. m.:
17 Bränsle m. m., förslagsanslag................ 18 000 000
18 Telefon m. m., förslagsanslag................ 1 800 000
19 Övriga expenser m. m., reservationsanslag..... 885 000
Mathållning m. m.:
20 Mathållning, förslagsanslag................... 41 800 000
21 Furagering, förslagsanslag................... 2 200 000
Intendenturmateriel m. m.:
22 Beklädnad m. m., reservationsanslag.......... 35 000 000
23 Inventarier m. m., reservationsanslag......... 4 500 000
24 Tvätt, förslagsanslag........................ 2 850 000
övningar m. m.:
25 övningar m. m., reservationsanslag........... 31 500 000
26 Ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag ....................................... 100
27 Drivmedelsförråd in. m., förslagsanslag....... 2 600 000
28 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag ................................. 2 900 000
Anskaffning och vård av hästar m. m.:
29 Remontering, reservationsanslag.............. 100
* Beräknat belopp.
17 729 000 17 729 000
227 859 000
73 600 000 2 350 000 16 000 000
20 685 000
44 000 000
42 350 000
37 000 100
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
30 Uttagning av hästar, förslagsanslag........... 75 000
31 Veterinärvård, reservationsanslag............. 110 000
32 Hundväsendet, reservationsanslag............. 60 000
Tygmateriel m. m.:
33 Anskaffning av tygmateriel m. m., reservationsanslag ..................................... 305 000 000
34 Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsanslag ..................................... 76 000 000
35 Uttagning av motorfordon och motorredskap,
förslagsanslag................................130 000
Fastigheter:
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
36 Arméns delfond, förslagsanslag.......
Hemvärnet:
37 Hemvärnets avlöningar, förslagsanslag........ 478 000
38 Hemvärnets omkostnader, förslagsanslag...... 599 000
39 Hemvärnets intendenturmateriel m. m., reservationsanslag ................................. 450 000
40 Hemvärnets övningar, reservationsanslag...... 1 735 000
41 Hemvärnets tygmateriel m. m., reservationsanslag ....................................... 4 300 000
Bidrag och understöd:
42 Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. in., reservationsanslag ............................... 2 425 000
43 Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservationsanslag ..................................... 60 000
44 Frivilliga djursjukvården i krig, reservationsanslag ....................................... 15 000
45 Frivilliga skytteväsendets befrämjande, reservationsanslag ................................. 1 625 000
46 Understöd åt vissa föreningar m. m...........25 000
Marinen
Avlöningar m. m. till fast anställd personal:
47 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag ..................................... *77 700 000
48 Avlöningar till personal å övergångsstat, förslagsanslag ..................................... 12 800
49 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag ..................................... 120 000
50 Avlöningar till personal i marinens reserver,
förslagsanslag............................... 1 900 000
51 Rekryteringskostnader, förslagsanslag......... 100 000
52 Ekiperingsersättningar, förslagsanslag......... 1 200 000
53 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag ..................................... 1 800 000
Avlöningar m. m. till värnpliktiga:
54 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag 10 500 000
55 Familjebidrag, förslagsanslag................. 2 300 000
56 Sjukvård, förslagsanslag.......................
57 Reseersättningar m. in., förslagsanslag..........
* Beräknat belopp.
245 100
381 130 000
*31 700 000
7 562 000
4 150 000 888 631 200
82 832 800
12 800 000
750 000
3 650 000
24 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1957
Expenser m. in.:
58 Bränsle m. m., förslagsanslag................ 6 100 000
59 Telefon m. m., förslagsanslag................ 885 000
60 Övriga expenser m. m., reservationsanslag..... 360 000
61 Mathållning, förslagsanslag.....................
Intendenturmateriel m. m.:
62 Beklädnad m. m., reservationsanslag.......... 8 800 000
63 Inventarier m. m., reservationsanslag......... 2 100 000
64 Tvätt, förslagsanslag........................ 1 100 000
övningar in. m.:
65 övningar m. m., reservationsanslag........... 26 000 000
66 Ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag 925 000
67 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag....... 515 000
68 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag ................................. 75 000
69 Materialförråd m. m., förslagsanslag.......... 580 000
70 Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag .... 10 000
Flytande materiel, vapenmateriel m. m.:
71 Fartygsbyggnader in. in., reservationsanslag .... 107 000 000
72 Anskaffning av vapenmateriel m. m., reservationsanslag ................................. 85 000 000
73 Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag . 50 900 000
74 Anskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag ................................. 700 000
Fastigheter:
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
75 Marinens delfond, förslagsanslag......
Bidrag och understöd:
76 Bidrag till sjö värnskår en, reservationsanslag ... 330 000
77 Bidrag till maritim ungdomsverksamhet, reservationsanslag ................................. 16 000
78 Understöd åt föreningar m. m............... 28 000
Flygvapnet
Avlöningar m. m. till fast anställd personal:
79 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag ..................................... *90 300 000
80 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag ..................................... 34 500
81 Avlöningar till personal i flygvapnets reserv,
förslagsanslag............................... 1 300 000
82 Rekryteringskostnader, förslagsanslag......... 160 000
83 Ekiperingsersättningar, förslagsanslag......... 1 250 000
84 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag ....................................... 240 000
Avlöningar in. in. till värnpliktiga:
85 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag 8 200 000
86 Familjebidrag, förslagsanslag................. 2 300 000
87 Sjukvård, förslagsanslag.......................
88 Reseersättningar m. m., förslagsanslag..........
7 345 000 14 500 000
12 000 000
28 105 000
243 600 000
*10 450 000
374 000 416 406 800
93 284 500
10 500 000
400 000
4 200 000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1957
25 Expenser m. m.:
89 Bränsle m. m., förslagsanslag................ 6 200 000
90 Telefon in. m., förslagsanslag................ 2 100 000
91 Övriga expenser m. in., reservationsanslag..... 265 000
92 Mathållning, förslagsanslag.....................
Intendenturmateriel m. m.:
93 Beklädnad m. m., reservationsanslag.......... 6 400 000
94 Inventarier m. m., reservationsanslag......... 1 100 000
95 Tvätt, förslagsanslag........................ 900 000
övningar m. m.:
96 övningar m. in., reservationsanslag........... 5 000 000
97 Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag .... 18 000
Flygmateriel m. m.:
98 Anskaffning av flygmateriel m. m., reservationsanslag ..................................... 490 000 000
99 Luftförsvarsrobot, reservationsanslag.......... 5 000 000
100 Drift och underhåll av flygmateriel m. in., reservationsanslag ............................. 106 000 000
101 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag....... 6 700 000
102 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag ................................. 1 800 000
103 Ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag ....................................... 5 000 000
Fastigheter:
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
104 Flygvapnets delfond, förslagsanslag.........
Bidrag och understöd:
105 Understöd åt privatflyget, reservationsanslag ...
D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål
Krigsarkivet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 311 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 40 000
3 Samlingars konservering m. in., reservationsanslag ....................................... 2 000
4 Inredning av vissa arkivaliemagasin, reservationsanslag........................................29 000
Armémuseum:
5 Avlöningar, förslagsanslag................... 167 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................. 45 000
7 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag ....................................... 12 000
Försvarets forskningsanstalt:
8 Avlöningar, förslagsanslag................... 4 620 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................. 650 000
10 Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag . . 13 200 000
11 Engångsanskaffning av viss utrustning, reservationsanslag ................................. 1 500 000
8 565 000 8 300 000
8 400 000
5 018 000
614 500 000
*20 100 000
409 000 773 676 500 2 096 443 500
382 000
224 000
19 970 000
Beräknat belopp.
26 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
Försvarets socialbyrå:
12 Avlöningar, förslagsanslag................... 275 000
13 Omkostnader, förslagsanslag................. 137 000
14 Vissa civilanställningsåtgärder, förslagsanslag .. 950 000
F örsvarshögskolan:
15 Avlöningar, förslagsanslag.............215 000
16 Omkostnader, förslagsanslag................. 75 000
Försvarets läroverk:
17 Avlöningar, förslagsanslag................... 815 000
18 Omkostnader, förslagsanslag................. 75 000
Försvarets brevskola:
19 Avlöningar, förslagsanslag................... 143 000
20 Omkostnader, förslagsanslag................. 32 000
Sjukvårdsmateriel m. m.:
21 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag.......... 1 650 000
22 Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m.,
reservationsanslag........................... 1 900 000
Försvarets sjukvårdsförråd:
23 Avlöningar, förslagsanslag................... 434 000
24 Omkostnader, förslagsanslag................. 92 000
Garnisonssjukhusen:
25 Avlöningar, förslagsanslag................... 160 000
26 Omkostnader, förslagsanslag................. 185 000
27 Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar, förslagsanslag ................................. 360 000
Militärapoteket:
28 Avlöningar, förslagsanslag................... 470 000
29 Omkostnader, förslagsanslag................. 49 000
Försvarets tandvård:
30 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 680 000
31 Omkostnader, förslagsanslag................. 265 000
Militärpsykologiska institutet:
32 Avlöningar, förslagsanslag.................... 275 000
33 Omkostnader, förslagsanslag.................. 100 000
Centrala värnpliktsbyrån:
34 Avlöningar, förslagsanslag................... 700 000
35 Omkostnader, förslagsanslag................. 70 000
36 Adresseringsmaskiner m. m., reservationsanslag . 269 000
Inskrivningsväsendet:
37 Inskrivningskostnader, förslagsanslag.......... 750 000
38 Inskrivningsrådet........................... 9 000
Vissa övriga gemensamma ändamål:
39 Vissa specialundersökningar m. m., förslagsanslag 385 000
40 Personalvårdsverksamhet m. m., reservationsanslag ...................................... 277 000
41 Försvarsupplysning, reservationsanslag........ 140 000
42 Fritidsundervisning, reservationsanslag........ 250 000
43 Försvarsfilm, reservationsanslag............... 437 000
44 Publikations- och blankettryck, förslagsanslag . 2 800 000
45 Lottaorganisationen, reservationsanslag........ 700 000
46 Vissa signalförbindelser m. m., reservationsanslag 7 500 000
47 Anskaffning av taggtråd, reservationsanslag ... 100 000
1 362 000
290 000
890 000
175 000
3 550 000
526 000
705 000
519 000
1 945 000
375 000
1 039 000
759 000
27 Kungl. Mcij.ts proposition nr 1 år 1957
48 Borttagande av pansarhinder in. m., reservations-
anslag ..................................... 125 000
49 Järnvägskrigsbromateriel, reservationsanslag ... 3 000 000
50 Engångsanskaffning av musikinstrument, reservationsanslag ................................ 200 000 15 914 000
48 625 000
E. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag..... 69 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... 381 000 450 000
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
3 Befästningars delfond, förslagsanslag.......... *17 275 000
4 Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets
fabriksverk, förslagsanslag..................... 1 000 000
5 Ersättning för automobilskatt, förslagsanslag____ 4 500 000
6 Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag 15 000
7 Resestipendier, reservationsanslag............... 15 000
8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag............................. 150 000
9 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 165 000
10 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m., reservationsanslag...................... 25 000
11 Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär
verksamhet m. m., förslagsanslag.............. 1 300 000
12 Vissa ersättningar för inskränkningar i förfoganderätten till fast egendom, förslagsanslag......... 25 000
13 Ersättning för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av krigsförhållandena under 1914—
1919 års världskrig, förslagsanslag.............. 30 000
14 Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring, förslagsanslag......... 14 400 000
15 Omskolning av i militärtjänst skadade, förslagsanslag ....................................... 170 000
16 Bidrag till utförande av vissa anordningar för luftvärn, reservationsanslag........................ 500 000
17 Extra utgifter, reservationsanslag............... 400 000
18 Rationaliseringsförsök, reservationsanslag........ 50 000
40 470 000
* Beräknat belopp.
Summa kronor 2 242 109 700
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1957
V. SOCIALDEPARTEMENTET
A. Socialdepartementet
Socialdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 170 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 66 000
B. Socialstyrelsen, arbetsdomstolen m. m.
Socialstyrelsen:
1 Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet, förslagsanslag....................... 3 155 000
2 Avlöningar till viss personal för större statistiska
specialundersökningar, reservationsanslag....... 55 000
3 Omkostnader, förslagsanslag.................. 531 600
4 Ersättning till statistiska centralbyråns utredningsinstitut m. fl............................ 182 200
5 Levnadskostnadsundersökning, reservationsanslag....
Statens socialvårdskonsulenter:
6 Avlöningar, förslagsanslag.................... 330 000
7 Omkostnader, förslagsanslag.................. 104 200
Arbetsdomstolen:
8 Avlöningar, förslagsanslag.................... 166 500
9 Omkostnader, förslagsanslag.................. 17 300
Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.:
10 Avlöningar, förslagsanslag.................... 235 000
11 Omkostnader, förslagsanslag...................40 000
C. Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård m. m.
1 Mödrahjälp, förslagsanslag......................
2 Mödrahjälpsnämnderna, förslagsanslag...........
3 Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor, förslagsanslag ........................................
4 Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor, reservationsanslag .........................
5 Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps-
och barnavårdslagarna m. m., förslagsanslag......
6 Socialhjälp och barnavård för lappar, förslagsanslag ..........................................
7 Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad
av ålderdomshem, reservationsanslag.............
8 Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålderdomshem .....................................
9 Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslagsanslag ....................................
10 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag.............
1 236 000 1 236 000
3 923 800 450 000
434 200
183 800
275 000 5 266 800
4 500 000 140 000
3 650 000
167 000
5 300 000 200 000
12 000 000
67 000
60 000
632 000 000
Kungl. Maj.is proposition nr 1 år 1957 29
11 Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag, förslagsanslag................ 2 300 000
12 Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott, förslagsanslag......................... 6 500 000
13 Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem, reservationsanslag......................... 100
14 Bidrag till driften av barnhem, förslagsanslag .... 2 000 000
15 Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem.. 48 400
16 Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård, reservationsanslag......................... 4 220 000
17 Försöksverksamhet rörande daghem m. in., reservationsanslag .................................... 100 000
18 Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården m. m., reservationsanslag..... 384 500
19 Ferieresor för barn, förslagsanslag............... 2 400 000
20 Ferieresor för husmödrar, förslagsanslag.......... 1 200 000
21 Bidrag till driften av semesterhem, förslagsanslag.. 525 000
22 Stipendier för underlättande av husmoderssemes-
ter, reservationsanslag.......................... 1 000 000
23 Bidrag till driften av barnkolonier m. in., reservationsanslag .................................... 1 700 000
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
24 Avlöningar, förslagsanslag.................... 5 825 000
25 Omkostnader, förslagsanslag.................. 3 683 500
26 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag ................................... 45 000 9 553 500
27 Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna-
och ungdomsvården, reservationsanslag........... 41 000
28 Bidrag till inrättande av inackorderingshem in. m.,
reservationsanslag.............................. 100
29 Ersättning till inackorderingshem för driftförluster
m. in., reservationsanslag........................ 80 000
30 Bidrag till frälsningsarméns flickhem............ 3 000
690 139 600
D. Nykterhetsvård
Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 004 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 800 900 1 804 900
Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade
vårdanstalt för alkoholmissbrukare:
3 Avlöningar, förslagsanslag..................... 57 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................... 18 500 75 500
Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare:
5 Avlöningar, förslagsanslag .................... 204 000
6 Omkostnader, förslagsanslag .................. 84 800 288 800
Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare:
7 Avlöningar, förslagsanslag..................... 793 600
8 Omkostnader, förslagsanslag................... 647 400 1 441 000
30 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
Statens vårdanstalt å Haknäs för alkoholmiss-
brukare:
9 Avlöningar, förslagsanslag..................... 58 700
10 Omkostnader, förslagsanslag................... 34 500
11 Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., reservationsanslag. .
12 Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., förslagsanslag ........................................
13 Tillfälligt omhändertagande enligt lagen om nykter-
hetsvård m. m., förslagsanslag..................
Länsnykterhetsnämnderna:
14 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 312 000
15 Omkostnader, förslagsanslag................... 489 000
16 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder, förslagsanslag ........................................
17 Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet
m. m.........................................
18 Bidrag till Länkrörelsen........................
E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet
Arbetsmarknadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 800 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 825 000
3 Krisorganisationen, förslagsanslag.............. 1 250 000
Den offentliga arbetsförmedlingen:
4 Avlöningar, förslagsanslag.................... 21 560 000
5 Omkostnader, förslagsanslag.................. 5 594 500
6 Krisorganisationen, förslagsanslag.............. 1 600 000
7 Bidrag till erkända arbetslöshetskassor, förslagsanslag ..........................................
8 Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.,
reservationsanslag..............................
9 Kostnader för överflyttning av arbetskraft, reservationsanslag ....................................
10 Arbetskliniken i Stockholm, reservationsanslag ....
11 Bidrag till kommunal och enskild arbetsvårdsverk-
samhet, reservationsanslag......................
12 Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet,
reservationsanslag..............................
13 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förråds-
verksamhet, reservationsanslag..................
F, Bostadsbyggande m. m.
Bostadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *4 215 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *555 000
93 200 2 600 000
11 800 000 500 000
1 801 000 6 800 000
97 500 50 000
27 351 900
6 875 000
28 754 500
42 000 000
20 000 000
475 000 255 400
900 000
3 240 000
_100
102 500 000
4 770 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1957
31 Länsbostadsnämnderna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *3 490 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. * 729 000
5 Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa
bostadsbyggnadslån, förslagsanslag...............
6 Bostadsrabatter, förslagsanslag..................
7 Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet, reservationsanslag ................................
8 Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag ....................................
9 Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande
byggnadstekniska frågor, reservationsanslag.......
Statens nämnd för byggnadsforskning:
10 Avlöningar, förslagsanslag.................... 106 300
11 Omkostnader, förslagsanslag.................. 32 000
12 Byggnadsforskning, reservationsanslag............
13 Statens nämnd för samlingslokaler, förslagsanslag .
14 Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler .........................................
15 Bidrag till anskaffning av inventarier för allmänna
samlingslokaler m. m., reservationsanslag..........
Statens bosättningslån:
16 Ersättning åt ortsombud, förslagsanslag........ 65 000
17 Ersättning åt riksbanken, förslagsanslag....... 320 000
G. Sjuk- och yrkesskadeförsäkring m. in.
Försäkringsrådet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 795 300
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 30 500
Riksförsäkringsanstalten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 7 414 700
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 693 000
5 Bidrag till sjukkassor m. m., förslagsanslag......
6 Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall
i arbete m. m., förslagsanslag...................
7 Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående
ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m., förslagsanslag...........................
H. Arbetarskydd
Arbetarskyddsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 333 600
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 187 500
Yrkesinspektionen:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 127 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 858 000
5 Utredning rörande koloxidförgiftningars uppkomst
och förebyggande, reservationsanslag.............
* Beräknat belopp.
4 219 000
*85 000 000 *119 000 000
*20 000 000
*10 000 000
25 000
138 300 265 000 54 800
30 000
600 000
385 000 244 487 100
825 800
8 107 700 265 000 000
1 500 000
3 000 000 278 488 500
1 521 100
3 985 000 80 000
32 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1957
6 Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets område..........................
7 Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt
arbetarskyddslagen, förslagsanslag...............
90 000
5 000 5 681 100
I. Folkpensionering m. m.
Pensionsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag....................
2 Omkostnader, förslagsanslag..................
3 Pensionsstyrelsens ortsombud, förslagsanslag ....
4 Bidrag till folkpensioner m. m., förslagsanslag ....
5 Fondering för framtida pensionsändamål..........
6 Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,
förslagsanslag..................................
7 Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet, reservationsanslag..........................
8 Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn
m. m., förslagsanslag...........................
9 Bidrag till de blindas förening..................
5 796 500 1 240 500
494 000 7 531 000
1 676 000 000 275 000 000
4 040 000
12 200 000
14 100 000 _400 000
1 989 271 000
J.
8 9
13 Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark, förslagsanslag...........................
Statens hyresråd:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar
m. fl., förslagsanslag...........................
Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslagsanslag ........................................
Bidrag till utlandssvenskarnas förening, förslagsanslag ........................................
Understöd åt utlandssvenskar m. m., förslagsanslag
Understöd åt flyktingar m. m., förslagsanslag----
Social upplysningsfilm, reservationsanslag.........
Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanslag ........................................
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag..............................
Extra utgifter, reservationsanslag................
1 715 000 140 000
878 400
72 500 950 900
50 000
800 000
50 000 20 000 500 000 30 000
3 000
850 000 70 000
5 178 900
Summa kronor 3 349 545 900
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1957
33 VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1957
21 C.
9 Bidrag till byggande av vägar och gator, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskatte-
medlen.....................................
Enskild väghållning:
Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m., reservationsanslag, att avräknas mot automobil-
skattemedlen................................
Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskatte-
medlen.....................................
Diverse ändamål:
Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen.......................
Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen..................
Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar m. m., reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen.......................
Avsättning till statens automobilskattemedelsfond, förslagsanslag..........................
Vatten- och avloppsledningar
45 000 000 97 000 000
17 500 000
15 000 000 32 500 000
425 000
15 000
55 000
100 495 100
609 995 100
Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och
avlopp, reservationsanslag....................... 26 500 000
678 966 100
V ägtr af ik väsendet
Statens bilinspektion:
Avlöningar, förslagsanslag, att avräknas mot auto-
mobilskattemedlen ........................... 2 441 600
Omkostnader, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................... 851 500
Utrustning, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................... 50 000 3 343 100
Registrering av motorfordon, förslagsanslag...... 1 000
Bidrag till vissa kommunikationsändamål, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 300 000
Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ............................. 2 600 000
Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen............ 350 000
Statens biltrafiknämnd:
Avlöningar, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ........................... 398 000
Omkostnader, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................... 40 000 438 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1957
10 Statens trafiksäkerhetsråd m. m., att avräknas mot
automobilskattemedlen........................... 132 600
11 Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning,
reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ........................................ 100 000
12 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande, att avräknas mot automobilskattemedlen ....................................... 400 000
7 664 700
D. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 770 200
2 Undervisning................................ 18 500
3 Omkostnader, förslagsanslag.................. 220 900
4 Observatörer................................ 729 300
5 Telegramkostnader m. m., förslagsanslag....... 614 000
6 Underhåll av stationer m. m., reservationsanslag 89 400
7 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag........... 1 237 000
8 Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag____ 1 231 000
9 Aerologiska stationer, förslagsanslag........... 610 000 7 520 300
10 Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på
Grönland m. m., förslagsanslag.................. .753 600
8 273 900
E. Byggnadsväsendet
Byggnadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 346 700
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 369 800 3 716 500
Länsarkitektsorganisationen:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 179 300
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 503 500 4 682 800
5 Bidrag till upprättande av byggnadsplaner m. m.,
förslagsanslag.................................. 20 000
6 Bidrag till upprättande av generalplaner och regionplaner, reservationsanslag....................... 100
7 Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse
m. m. inom vissa strandområden, förslagsanslag ... 100 000
8 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m., reservationsanslag....................... 190 000
8 709 400
F. Tekniska institut
1 Statens väginstitut, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen......................... 734 400
2 Statens väginstitut: Utrustning, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen......... 40 000
36 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
Statens geotekniska institut:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 771 600
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 436 500
5 Utrustning, reservationsanslag................. 40 000 1 248 100
2 022 600
G. Statens elektriska inspektion in. m.
Statens elektriska inspektion:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 408 400
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 47 600 456 000
3 Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström,
förslagsanslag.................................. 4 000
460 000
H. Djurgårdsnämnden
Djurgårdsnämnden:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 147 500
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 10 000 157 500
157 600
I. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag...... 1 236 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 2 225 000 3 461 000
3 Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för
vissa resor, förslagsanslag....................... 30 000
4 Ersättning till postverket för befordran av tjänste-
försändelser, förslagsanslag...................... 33 200 000
5 Bidrag till televisionsverksamhetens driftkostnader. *4 700 000
6 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m., förslagsanslag........................... 100 000
7 Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen m. m.,
reservationsanslag.............................. 150 000
8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag............................... 315 000
9 Extra utgifter, reservationsanslag................ 50 000
_42 006 000
Summa kronor 744 375 800
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
37 VII. FINANSDEPARTEMENTET
A. Finansdepartementet
Finansdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2717 000
2 Omkostnader, förslagsanslag....................819 000
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
Kammarkollegiet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 942 300
2 Omkostnader, förslagsanslag....................89 200
Statskontoret:
3 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 632 500
4 Omkostnader, förslagsanslag................... 319 400
Kammarrätten:
5 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 431 200
6 Omkostnader, förslagsanslag................... 88 600
7 Kammarrättens årsbok, förslagsanslag............8 000
Statistiska centralbyrån:
8 Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet, förslagsanslag........................ 2 627 000
9 Avlöningar till personal vid 1960 års folkräkning,
reservationsanslag ............................. 30 000
10 Omkostnader, förslagsanslag................... 999 200
11 Bibliotekets underhåll, reservationsanslag........ 8 000
12 Kostnader för vissa provundersökningar för om-
läggning av metoden för skördeuppskattningar, reservationsanslag............................ 149 000
13 Statistiska centralbyråns utredningsinstitut, förslagsanslag .................................. 100
14 Maskincentralen, förslagsanslag..................100
Folkbokföringen:
15 Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer, förslagsanslag .................................. 47 000
16 Ersättning till Stockholms stad för vissa kostnader
för folkbokföringen, förslagsanslag .............. 678 000
17 Ersättning till Göteborgs stad för vissa kostnader
för folkbokföringen, förslagsanslag.............. 51 000
18 Ersättning till Malmö stad för vissa kostnader för
folkbokföringen, förslagsanslag................. 26 000
19 Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m.,
förslagsanslag................................ 1 482 000
20 Inköp av maskiner, reservationsanslag ...........137 000
Riksräkenskapsverkct:
21 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 477 000
22 Omkostnader, förslagsanslag....................468 000
3 536 000 3 536 000
1 031 500
1 951 900
2 527 800
3 813 400
2 421 000
2 945 000
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1957
Konjunkturinstitutet:
23 Avlöningar, förslagsanslag..................... 441 600
24 Omkostnader, förslagsanslag .................. 105 000
25 Särskilda undersökningar, reservationsanslag..... 160 000
26 Kostnader för Konjunkturjournalen, förslagsanslag 38 000
Statens sakrevision:
27 Avlöningar, förslagsanslag..................... 635 000
28 Omkostnader, förslagsanslag................... 55 000
Statens organisationsnämnd:
29 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 357 000
30 Omkostnader, förslagsanslag................... 229 600
31 Försöksverksamhet, reservationsanslag.......... 200 000
Valutakontoret:
32 Avlöningar, förslagsanslag..................... *100
33 Omkostnader, förslagsanslag................... *100
C. Skatte- och kontrollväsen
Tullverket:
1 Avlöningar till befattningshavare hos generaltull-
styrelsen, förslagsanslag....................... 3 005 000
2 Avlöningar till befattningshavare å tullstaten, förslagsanslag .................................. 55 693 000
3 Omkostnader, förslagsanslag................... 7 611 000
4 Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag.. 650 000
Kontrollstyrelsen:
5 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 744 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................... 197 200
7 Lokala skattekontrollen, förslagsanslag......... 1815 400
Mynt- och justeringsverket:
8 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 496 500
9 Omkostnader, förslagsanslag................... 165 400
10 Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag .................................. 5 000
Statens justerare:
11 Avlöningar, förslagsanslag..................... 624 200
12 Omkostnader, förslagsanslag................... 107 900
Riksskattenämnden:
13 Avlöningar, förslagsanslag..................... 372 600
14 Omkostnader, förslagsanslag................... 90 000
15 Avsättning till bankinspektionens fond, förslagsanslag ........................................
16 Avsättning till fondinspektionens fond, förslagsanslag
17 Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond......
18 Avsättning till sparbanksinspektionens fond, förslagsanslag ........................................
19 Tillsyn över sparbankernas förvaltning, förslagsanslag ..........................................
20 Revision av sparbankernas förvaltning, förslagsanslag
21 Stämpelomkostnader, förslagsanslag..............
22 Kostnader för årlig taxering, förslagsanslag........
744 600
690 000
1 786 600
17 912 000
66 959 000
3 756 600
1 666 900
732 100
462 600
350 000 40 000 100 000
300 000
30 000 275 000 870 000 14 700 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1957 39
23 Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1957,
förslagsanslag.................................. 1 400 000
24 Vissa kostnader för uppbördsväsendet, förslagsanslag 370 000
25 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med
skatteuppbörden, förslagsanslag.................. 6 800 000
26 Kostnader vid tillämpningen av avtal med främmande stat i beskattningsfrågor, förslagsanslag..... 1 000
27 Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsanslag ........................................ .25 00C
98 838 200
D, Ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter m. m.
1 Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag ................................... 29 000 00C
2 Städers friheter, förslagsanslag................... 30 000
3 Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i landsting, för till statsverket indragna brännvins-
försäljningsmedel.............................. 3 100 000
4 Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, förslagsanslag .................................... 4 300
5 Bidrag till skattetyngda kommuner, m. m., förslagsanslag ........................................ 3 000 000
6 Provisorisk skatteersättning till kommunerna, m. m.,
förslagsanslag......*........................... *286 800 000
321 931 500
E. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 1 090 000
2 Generaltullstyrelsens delfond, förslagsanslag......333 000 1 423 000
3 Staten åliggande kommunala och andra utskylder,
förslagsanslag.................................. 1 000
4 Bidrag till vissa internationella byråer m. m., förslagsanslag ..................................... 32 000
5 Bidrag till rådet för samarbete på tullområdet,
förslagsanslag ................................. 30 000
6 Bidrag till GATT-organisationen, förslagsanslag---- 70 000
7 Vissa kostnader för en internationell statistikkonferens i Sverige år 1957, reservationsanslag........ 80 000
8 Vissa kostnader för internationell representation,
reservationsanslag................................ 20 000
9 Upplysningsarbete rörande samhällsekonomiska frågor
m. m., reservationsanslag ........................ 200 000
10 Statens tobaksnämnd, förslagsanslag.............. 25 000
11 Bidrag till Föreningen fruktdrycker.............. 25 000
12 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................. 800 000
13 Extra utgifter, reservationsanslag................. 40 000
_ 2 760 000
Summa kronor 444 983 700
Beräknat belopp.
40 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
VIII. ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET
A. Ecklesiastikdepartementet
Ecklesiastikdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 428 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 115 500
B. Arkiv, bibliotek och museer
Riksarkivet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 966 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 79 800
3 Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, reservationsanslag .................................. 9 000
4 Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro
av vikt för fäderneslandets historia, reservationsanslag .......................................100
Lands- och länsarkiven:
5 Avlöningar, förslagsanslag .................... 785 000
6 Omkostnader, förslagsanslag .................. 141 300
7 Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, reservationsanslag .................................. 5 200
8 Bokbindning och konservering av arkivalier, reservationsanslag ................................ 12 700
Kungl. biblioteket:
9 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 211 000
10 Omkostnader, förslagsanslag................... 192 300
11 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . .. 445 000
Stifts- och landsbiblioteken:
12 Avlöningar, förslagsanslag..................... 306 000
13 Omkostnader, förslagsanslag................... 10 000
14 Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag ........................................ 66 700
Nationalmuseet:
15 Avlöningar, förslagsanslag..................... 883 000
16 Omkostnader, förslagsanslag................... 168 800
17 Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reservationsanslag ................................ 142 000
Livrustkammaren:
18 Avlöningar, förslagsanslag..................... 225 000
19 Omkostnader, förslagsanslag................... 30 900
Naturhistoriska riksmuseet:
20 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 179 000
21 Omkostnader, förslagsanslag................... 145 800
22 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 224 000
1 543 500 1 548 500
1 054 900
944 200
1 848 300
382 700
1 193 800
255 900
1 548 800
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
41 Statens etnografiska museum:
23 Avlöningar, förslagsanslag..................... 170 400
24 Omkostnader, förslagsanslag................... 58 900
25 Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reservationsanslag .............................. 6 000
26 Medelhavsmuseet, förslagsanslag.................
27 Bidrag till nordiska museet.....................
28 Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund........
29 Bidrag till musikhistoriska museet...............
30 Bidrag till Drottningholms teatermuseum.........
31 Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet............
32 Bidrag till svenska skolmuseet...................
33 Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem
C. Kyrkliga ändamål
Domkapitlen och stiftsnämnderna:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 904 100
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 144100
3 Kostnader för skogsbiträden, förslagsanslag..... 1 000
4 Vissa byggnadsarbeten å biskopsgården i Göteborg, reservationsanslag....................... 40 000
5 Kleresistaten, förslagsanslag.....................
6 Vissa ersättningar till kyrkofonden...............
7 Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m., förslagsanslag ....................................
8 Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med
finska och lapska språken.......................
9 Kyrkors underhåll, reservationsanslag.............
10 Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka,
reservationsanslag..............................
11 Bidrag till restaurering av Växjö domkyrka, reservationsanslag ..................................
12 Bidrag till restaurering av Västerås domkyrka, reservationsanslag ..................................
13 Vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka.........
14 Ersättningar till kyrkor, förslagsanslag............
15 Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-
nader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord, förslagsanslag.............................
16 Bidrag till svenska ekumeniska nämnden.........
D. Akademier m. m.
1 Bidrag till svenska akademien...................
Vetenskapsakademien:
2 Bidrag till forskningsinstitutet för experimentell
fysik, förslagsanslag.......................... 507 300
3 Bidrag till naturvetenskaplig forskning i övre
Norrland................................... 64 200
4 Bidrag till vetenskaplig verksamhet i övrigt..... 88 100
235 300 108 000 458 300 79 500 58 100 35 000 10 000 3 500 15 000
8 281 800
1 089 200 7 000 5 050 800
66 500
4 800 2 000
1 000
100 000
200 000 55 000 90 000
1 000 25 000
6 692 300
2 300
659 600
42 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1957
16 17
21 Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet och statens historiska mu-
seum m. m.:
Avlöningar, förslagsanslag......... 1 595 000
Omkostnader, förslagsanslag....... 316 800
Inredning och utrustning, reservationsanslag ...................... 50 000
Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen, förslagsanslag......................
Statens historiska museum m. m.:
Underhåll och ökande av samlingarna, reservationsanslag ................................
Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken, reservationsanslag 275 000 Fornminnesinventering, reservations-
anslag ............................ 160 000
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:
Avlöningar, förslagsanslag........... 71 600
Omkostnader, förslagsanslag......... 6 500
Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag..
Stipendier m. m., reservationsanslag............
Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Inköp och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument, reservationsanslag ......................................
Stipendier m. m..............................
1 961 800 480 000
50 000
435 000
78 100
418 000 91 700 66 300 42 200
1 153 000 53 200
38 000 40 000
E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
Universitetskanslersämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 256 500
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 43 000
Uppsala universitet:
3 Avlöningar, förslagsanslag..................... 13 600 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................... 1 012 000
5 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 2 038 000
6 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag ...................................... 350 000
7 Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket, reservationsanslag...................... 440 000
8 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. 625 000
3 004 900
618 200
1 284 200 5 569 200
299 500
18 065 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
43 Lunds universitet:
9 Avlöningar, förslagsanslag..................... 13 200 000
10 Omkostnader, förslagsanslag................... 730 000
11 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 1 810 000
12 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag ...................................... 495 000
13 Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket, reservationsanslag...................... 475 000
14 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. 300 000
Göteborgs universitet:
15 Avlöningar, förslagsanslag..................... 5 080 000
16 Omkostnader, förslagsanslag................... 298 000
17 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 846 000
18 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag ...................................... 100 000
19 Bokinköp och bokbindning för medicinska fakultetens bibliotek, reservationsanslag.............. 65 000
20 Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid
medicinska fakultetens bibliotek, förslagsanslag.. 127 000
21 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. 2 100 000
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
22 Avlöningar, förslagsanslag..................... 6 220 000
23 Omkostnader, förslagsanslag................... 690 000
24 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 1 255 000
25 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag ...................................... 150 000
26 Bokinköp och bokbindning för biblioteket, reservationsanslag ........_......................... 75 000
27 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. 567 000
28 Bidrag till Stockholms högskola, förslagsanslag ...
29 Bidrag till anordnande av en internationell engelsk-
språkig kurs vid Stockholms högskola, reservationsanslag ........................................
30 Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna lokaler, förslagsanslag.....................
31 Ersättning för viss tomträttsavgäld till Stockholms
stad, förslagsanslag..............................
32 Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten m. m., reservationsanslag..................
Tandläkarhögskolan i Stockholm:
33 Avlöningar, förslagsanslag..................... 4 042 000
34 Omkostnader, förslagsanslag................... 897 500
35 Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag ...................................... 27 000
36 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ................................ 140 000
37 Utrustning av en odontologisk högskoleklinik i
Umeå, reservationsanslag ..................... 548 500
Tandläkarhögskolan i Malmö:
38 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 798 000
39 Omkostnader, förslagsanslag................... 607 300
17 010 000
8 616 000
8 957 000 10 095 000
94 000 48 000 118 000 3 000 000
5 655 000
44 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
40 Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag ...................................... 16 000
41 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ................................ 95 000
42 Utrustning av vissa lokaler m. m., reservationsanslag ...................................... 130 000
Tandläkarhögskolorna:
43 Bidrag till elever för anskaffande av instrument,
förslagsanslag................................ 128 000
44 Anskaffning av undervisningsinstrument m. m.,
reservationsanslag.............................. 288 000
45 Bidrag till driften av amanuenskliniker, förslagsanslag ...................................... 120 000
46 Anordnande av utbildning för tandtekniker och
tandsköterskor, förslagsanslag...................
Gemensamma universitetsändamål:
47 Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt medi-
cine kandidater.............................. 28 500
48 Kurser i krigskirurgi m. m.................... 7 500
49 Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer,
förslagsanslag................................ 72 000
50 Naturastipendier åt studerande vid universiteten
m. fl. läroanstalter, reservationsanslag........... 6 980 000
51 Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar, förslagsanslag .................................. 550 000
52 Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier, reservationsanslag..................... 1 680 000
53 Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl., reservationsanslag .................................. 75 000
54 Gästföreläsningar, reservationsanslag............ 70 000
55 Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid
universiteten m. fl. läroanstalter, reservationsanslag ...................................... 721 000
56 Klinisk forskning, förslagsanslag............... 262 000
57 Ämnes- och fakultetskonferenser, reservationsanslag ........................................ 15 000
58 Extra utgifter, reservationsanslag............... 300 000
59 Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents
verksamhet, reservationsanslag...................
Rasbiologiska institutet:
60 Avlöningar, förslagsanslag..................... 132 300
61 Omkostnader, förslagsanslag................... 18 000
62 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 31 100
Farmacevtiska institutet:
63 Avlöningar, förslagsanslag..................... 618 000
64 Omkostnader, förslagsanslag................... 57 100
65 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 92 500
66 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. 80 000
Ortnamnskommissionen:
67 Avlöningar, förslagsanslag..................... 142 200
3 646 300
536 000 209 000
10 761 000 15 000
181 400
847 600
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
68 Omkostnader, förslagsanslag................... 21 800
69 Insamling och bearbetning av vetenskapligt material, reservationsanslag........................ 41 000 205 000
70 Bidrag till institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göteborg................................ 12 000
Landsmålsarkiven:
71 Avlöningar, förslagsanslag..................... 332 500
72 Omkostnader, förslagsanslag................... 22 800
73 Insamling och bearbetning av vetenskapligt material, reservationsanslag........................ 77 500 432 800
74 Bidrag till institutet för folkminnesforskning i Göteborg ......................................... 26 300
75 Ersättning åt sakkunniga i bcfordringsärenden vid
universiteten m. m., förslagsanslag............... 300 000
76 Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal
utbildning och forskning, förslagsanslag........... 737 000
77 Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i
kommunal och social tjänst, reservationsanslag .... 42 000
78 Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare, reservationsanslag .................................. 10 000
Garantilånenämnden:
79 Avlöningar, förslagsanslag..................... 62 900
80 Omkostnader, förslagsanslag................... 20 000 82 900
81 Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån, förslagsanslag.............................. 75 000
82 Kostnader för avskrivning av studielån med statlig
kreditgaranti till studenter m. fl., förslagsanslag.. 20 000
83 Bidrag till inventarier i studentbostadshus, reservationsanslag .................................... 450 000
84 Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redige-
ring av ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar .............................. 2 200
85 Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska ut-
bildningskurser för blivande läroverkslärare m. m... 42 000
86 Kurser för utbildande av laboratoriebiträden...... 54 700
90 645 700
F. Tekniska högskolor
överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 75 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 13 200 88 200
Tekniska högskolan i Stockholm:
3 Avlöningar, förslagsanslag..................... 9 965 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................... 1 348 600
5 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 1 400 000
6 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag 1 200 000
7 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag......................... 120 000
8 Resebidrag till studerande.................... 18 000
9 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. 1 538 000
10 Inredning och utrustning av nya lokalervid svenska
träforskningsinstitutet, reservationsanslag....... 334 000 15 923 600
* Beräknat belopp.
22 H.
26 27
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957 47
Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning ................................ 100 000
Särskoleseminariet i Stockholm, förslagsanslag .... 70 000
Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag......... 125 100
39 383 900
Allmänna läroverken m. m.
Allmänna läroverken:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Bidrag till läroverkens kassor, förslagsanslag.....
Ersättning för djäknepenningar m. m...........
Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.,
förslagsanslag..................................
Kompletteringsgymnasier, reservationsanslag......
Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Kommunala läroverk:
Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m. Bidrag till högre kommunala skolor, förslagsanslag Bidrag till hälsovården vid vissa högre kommunala skolor, förslagsanslag.....................
Privatläroverk:
Bidrag till vissa privatläroverk, förslagsanslag .. Bidrag till hälsovården vid vissa privatläroverk,
förslagsanslag................................
Bidrag till vissa internatläroverk, förslagsanslag..
Läroboksnämnden, förslagsanslag................
Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet, förslagsanslag...........................
Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk
m. fl. läroanstalter, förslagsanslag................
Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter, reservationsanslag..................
Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare
och skolsköterskor, reservationsanslag.............
Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter,
reservationsanslag..............................
Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter, reservationsanslag.............
Psykologisk-pedagogiska institutet, förslagsanslag .. Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblioteket, reservationsanslag........................
Vissa kostnader för student- och realexamina, förslagsanslag ....................................
Studiebidrag och stipendier, förslagsanslag........
Brevskolestipendier, reservationsanslag............
Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid högre läroanstalter, förslagsanslag.............
165 200 000 702 000 10 000 000
8 500 175 910 500
3 543 000 270 000
58 700
9 500 68 200
335 000 39 100 000
210 000 39 645 000
9 470 000 38 000
562 000 10 070 000
54 000
9 000
21 000
100 000
63 000
119 800
88 000 58 000
20 000
837 000 49 250 000 150 000
105 000
280 881 500
48 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1957
I. Folkskoleväsendet m. m.
Folkskolinspektionen
Folkskolinspektionen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 001 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 481 900 2 482 900
2 482 900
Skolmåltider
3 Bidrag till anordnande av skolmåltider, förslagsanslag .......................................... 26 200 000
4 Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider, förslagsanslag............................ 650 000
26 850 000
Skolbyggnader
5 Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet, förslagsanslag .............. 65 800 000
6 Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna
skolväsendet, reservationsanslag................... 2 200 000
68 000 000
Folkskoleväsendet Folkskolor m. m.:
7 Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag .................................. 540 550 000
8 Försökskostnadsbidrag, förslagsanslag.......... 440 000
9 Bidrag till hälsovården vid folk- och småskolor,
förslagsanslag................................ 1 955 000
10 Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid folk-
och småskolor, förslagsanslag.................. 50 000
11 Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem
intagna barn i skolåldern, förslagsanslag........ 565 000
12 Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste
gränsorter m. m., reservationsanslag............ 290 000
13 Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och biträ-
dande föreståndarinnor vid folkskolans elevhem, förslagsanslag........................... 800 000
14 Bidrag till inackordering av skolbarn i elevhem
eller enskilda hem, förslagsanslag............... 1 800 000
15 Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skol-
pliktiga barn, förslagsanslag................... 33 000 000
16 Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande av
fria läroböcker m. m., förslagsanslag............ 9 960 000
17 Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten, förslagsanslag .................................. 3 000 000
18 Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler, förslagsanslag........................ 300 000
19 Hyresbidrag för undervisningslokaler m. m., förslagsanslag .................................. 2 200 000
20 Bidrag till undervisningsmateriel, förslagsanslag 2 840 000
21 Byggnadsbidrag till tjänstebostäder, förslagsanslag 5 000 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
22 övergångsbidrag till tjänstebostäder, förslagsanslag ........................................ iso 000
23 Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna, förslagsanslag ...................................... 48 000
24 Anordnande av kombinerad korrespondens- och
radioundervisning, reservationsanslag........... 740 000
25 Kurser för lärare in. fl. vid läroanstalter tillhörande folkundervisningen, reservationsanslag......
26 Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen hörande läroanstalter, reservationsanslag. .
27 Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa i engelska, förslagsanslag . .
Nomadskolor:
28 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 047 000
29 Omkostnader, förslagsanslag................... 468 000
30 Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn,
förslagsanslag................................ 58 000
Fortsättningsskolor:
31 Bidrag till avlöning åt lärare, förslagsanslag..... 7 000 000
32 Bidrag till centralisering av fortsättningsskolvä-
sendet, förslagsanslag......................... 1 200 000
Folkhögskolor
Folkhögskolor:
33 Understöd, förslagsanslag..................... 10 492 000
34 Bidrag till arvoden åt skolläkare, förslagsanslag 36 000
35 Förberedande samhällsvetenskapliga kurser, reservationsanslag ................................ 46 500
36 Utbildning av lärare, reservationsanslag.........42 500
Abnormundervisningen Läroanstalter för blinda:
37 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 326 000
38 Omkostnader, förslagsanslag....................407 000
Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
39 Avlöningar, förslagsanslag..................... 781 300
40 Omkostnader, förslagsanslag.....................242 300
41 Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever, reservationsanslag ....................................
42 Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare,
förslagsanslag..................................
43 Arvoden åt blivande blindlärare, förslagsanslag ....
44 Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag......
45 Bidrag till anskaffande av böcker åt blinda, reservationsanslag ....................................
46 Kurs i anpassningsundervisning för lärare vid blindskolor, reservationsanslag ........................
603 718 000
818 100 55 000 280 000
1 573 000
8 200 000 614 644 100
10 617 000 10 617 000
1 733 000
1 023 600
43 600
53 000 17 500 20 000
20 000
9 000
4 Hilunuj till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 1
50 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
Skolor för döva:
47 Avlöningar, förslagsanslag..................... 4 305 000
48 Omkostnader, förslagsanslag................... 1 548 000
49 Resor för elever jämte åtföljande vårdare, förslagsanslag ...................................... 100 000
50 Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga döva
m. fl........................................ 5 000
51 Arvoden åt blivande lärare för döva, förslagsanslag 157 800
52 Kurser för personal, reservationsanslag.......... 12 000
53 Engångsanskaffning av utrustning m. m., reservationsanslag .................................. 60 000 6 187 800
54 Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn, förslagsanslag .................................... 380 000
55 Bidrag till bildningsverksamhet bland döva....... 8 000
56 Bidrag till tidning för döva.................... 2 000
57 Bidrag till Hörselfrämjandet .................... 57 000
9 554 500
732 148 500
J. Yrkesundervisningen
överstyrelsen för yrkesutbildning:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 775 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 260 200
3 Yrkespedagogisk reformverksamhet, reservationsanslag ...................................... 100 000 2 135 200
Högre tekniska läroverk:
4 Avlöningar, förslagsanslag..................... 9 060 000
5 Omkostnader, förslagsanslag................... 1 050 000
6 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag....... 1 095 000
7 Föreläsningar och fortbildningskurser, reservationsanslag ...................................... 62 000 11 267 000
Konstfackskolan:
8 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 092 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................... 111 800
10 Undervisningsmateriel m. in., reservationsanslag.. 1 075 900 2 279 700
11 Understöd åt handelsgymnasier, förslagsanslag..... 2 079 000
12 Anordnande avhandelsgymnasieexamen för lärjungar
från enskild undervisning, förslagsanslag.......... 27 000
13 Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m........... 81 300
14 Bidrag till textilinstitutet i Borås, förslagsanslag ... 238 000
15 Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping, förslagsanslag.......................... 191 000
16 Bidrag till driften av centrala yrkesskolor, förslagsanslag........................................ 11 000 000
17 Bidrag till driften av lokala yrkesskolor, förslagsanslag ........................................ 34 000 000
18 Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor,
förslagsanslag.................................. 10 000 000
19 Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av
elektriska installatörer, förslagsanslag............. 91 000
20 Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter, reservationsanslag.................... 61 500
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
21 Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, reservationsanslag ..................................
22 Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen, reservationsanslag ................................
23 Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare, förslagsanslag.............................
24 Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket
m. m., förslagsanslag...........................
25 Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov, reservationsanslag......................
26 Bidrag till vissa omskolningskurser m. m., förslagsanslag ........................................
27 Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik,
reservationsanslag..............................
28 Resestipendier för yrkesutbildning, reservationsanslag
K. Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.
1 Bidrag till folk- och skolbibliotek, förslagsanslag...
2 Bidrag till föreläsningsverksamhet...............
3 Resekostnadsersättning åt föreläsare, förslagsanslag
4 Bidrag till föreläsningsförmedling och konsulentverksamhet ...................................
5 Bidrag till studieförbund.......................
6 Bidrag till studiecirkelverksamhet, förslagsanslag ..
7 Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder, reservationsanslag ....................................
8 Bidrag till verksamheten vid hemgårdar..........
9 Bidrag till verksamheten vid studiehem..........
10 Utbildning av ungdomsledare, reservationsanslag .. .
11 Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet, förslagsanslag ........................................
12 Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer .................................
13 Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsunder-
visning, reservationsanslag.......................
14 Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m., reservationsanslag ....................................
15 Bidrag till Svenska nykterhetsfrämjandet.........
Studiehjälpsnämnden:
16 Avlöningar, förslagsanslag..................... 123 000
17 Omkostnader, förslagsanslag................... 23 000
18 Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
studielån, förslagsanslag........................
Statens biografbyrå:
19 Avlöningar, förslagsanslag..................... 154 900
20 Omkostnader, förslagsanslag................... 14 300
21 Bidrag till Barnfilmkommittén, reservationsanslag ..
22 Bidrag till Samfundet för hembygdsvård..........
926 000
16 500
1 125 000
200 000
20 000
1 575 000
13 700 70 000
77 396 900
9 847 000 955 000 300 000
192 000 2 145 000 6 350 000
181 000 200 000 75 000 803 000
1 800 000
487 900
800 000
1 360 100 15 000
146 000
100 000
169 200
16 000 45 000
25 987 200
52 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
L. Gymnastiska centralinstitutet m. m.
Gymnastiska centralinstitutet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 500 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 157 400
3 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag....... 44 000
4 Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m. 16 000
5 Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till
iokalhyra m. m................................
6 Undervisning i idrott för högskolestudenter i Stockholm och Göteborg, reservationsanslag............
7 Understöd åt svenska Dalcroze-institutet.........
M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.
1 Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk
och läroböcker, reservationsanslag................
2 Bidrag till nämnden för svensk språkvård.........
3 Humanistisk forskning .........................
Statens medicinska forskningsråd:
4 Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... 128 300
5 Medicinsk forskning, reservationsanslag......... 3 125 000
Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
6 Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... 100 300
7 Naturvetenskaplig forskning, reservationsanslag .. 3 155 000
8 Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpe-
ditionens resultat, reservationsanslag..............
Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:
9 Förvaltningskostnader m. in., förslagsanslag..... 30 000
10 Samhälls- och rättsvetenskaplig forskning, reservationsanslag ................................ 495 000
11 Psykologisk och pedagogisk forskning, reservationsanslag .........................................
Flyg- och navalmedicinska nämnden:
12 Avlöningar, förslagsanslag..................... 298 700
13 Omkostnader, förslagsanslag................... 22 000
14 Flyg- och navalmedicinsk forskning, reservationsanslag ...................................... 230 000
15 Atomforskning, reservationsanslag ...............
16 Europeiskt samarbete inom kärnforskningen, för-
slagsanslag ....................................
Matematikmaskinnämnden:
17 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 000
18 Omkostnader, förslagsanslag................... 1 000
19 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 1 000
20 Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut . .
21 Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för
biokemi, reservationsanslag......................
22 Bidrag till oceanografiska institutet..............
717 400
6 500
31 800 10 000
765 700
204 400 20 000
1 025 000
3 253 300
3 255 300 39 000
525 000 130 000
550 700 3 675 000
2 700 000
3 000 183 100
110 000 128 800
53 Kungl. Maj.ts proposition nr i ur 1957
23 Bidrag till internationella meteorologiska institutet i
Stockholm ....................................
24 Ersättning åt författare för utlåning av deras verk
genom bibliotek, förslagsanslag..................
25 Stipendier åt högt förtjänta skönlitterära författare
26 Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg......
27 Statens konstråd..............................
28 Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader,
reservationsanslag..............................
29 Teaterrådet, förslagsanslag .......................
30 Bidrag till samfundet De nio....................
31 Sveriges deltagande i det s. k. tredje internationella
geofysiska året, reservationsanslag................
130 000
860 000 100 000 6 000 14 800
200 000 10 000 10 000
315 000 17 448 400
N.
15 Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag......
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
Uppsala universitets delfond, förslagsanslag.....
Lunds universitets delfond, förslagsanslag.......
Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark, förslagsanslag............................
Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar, förslagsanslag.........
Bidrag till svenska institutet i Rom m. m.........
Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen
av S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m.........
Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet i Paris............................
Främjande av internationellt-kulturellt samarbete,
reservationsanslag..............................
Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete, reservationsanslag ..................................
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco, förslagsanslag ....................................
Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag.. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag..............................
Extra utgifter, reservationsanslag.................
29 000 12 339 000 1 488 000 1 136 000
14 992 000
23 900
37 000 106 000
7 000
10 500
375 000
300 000
780 000
250 000
750 000 300 000
17 931 400
Summa kronor 1 330 769 300
54 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1957
IX. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
A. Jordbruksdepartementet
Jordbruksdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 918 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 66 000 984 000
984 000
B. Lantbruksstyrelsen m. m.
Lantbruksstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 486 100
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 318 800
3 Kostnader för utbetalande av producentbidrag . . 69 000 2 873 900
Lantbruksnämnderna:
4 Avlöningar, förslagsanslag..................... 10 933 800
5 Omkostnader, förslagsanslag................... 2 871 000
6 Utrustning, reservationsanslag................. 60 000
7 Ersättningar åt ortsombuden, förslagsanslag..... 325 000
8 Kostnader för särskilda planeringsåtgärder, förslagsanslag .................................. 75 000 14 264 800
Lantbruksattachéer:
9 Avlöningar, förslagsanslag..................... 324 300
10 Omkostnader, förslagsanslag................... 57 000 381 300
17 520 000
C. Skogs- och lantbruksakademien m. in.
Bidrag till skogs- och lantbruksakademien:
1 Akademien, förslagsanslag..................... 90 700
2 Kostnader för jordbrukets forskningsråd m. m.,
förslagsanslag................................ 64 500 155 200
3 Främjande av forskning på jordbrukets område
m. m., reservationsanslag........................ 950 000
Statens växtskyddsanstalt:
4 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 046 700
5 Omkostnader, förslagsanslag................... 308 700 1 355 400
2 460 600
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. m.
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 4 964 700
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 714 200
3 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 228 000
4 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag........................ 60 000
5 Stipendier, reservationsanslag.................. 94 800
Kungl. Majdi proposition nr 1 år 1957
55 C
10 It
34 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ..................................
Särskilda undersökningar, reservationsanslag.....
Jordbruksdriften vid statens försöksgårdar, förslagsanslag .................................
Bidrag till lokal försöksverksamhet, reservationsanslag ......................................
Fast försöksverksamhet, reservationsanslag......
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. m., reservationsanslag..............
Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek, reservationsanslag........................
Stipendier m. .............................
Trädgårdsekonomisk byrå, förslagsanslag........
Inredning och utrustning, reservationsanslag.....
Lokala trädgårdsförsök och fasta försöksfält, reservationsanslag ................................
Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogs-
studerande, förslagsanslag.......................
Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa,
förslagsanslag..................................
Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Kurser i hovbeslag och maskinreparation vid Al-
narp, förslagsanslag..........................
Lägre mejeriskolor, reservationsanslag...........
Lantbruksskolan vid Ultuna:
Avlöningar, förslagsanslag......... 111 000
Omkostnader, förslagsanslag....... 14 100
Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Avlöningar, förslagsanslag......... 7 476 000
Driftkostnader, förslagsanslag..... 1 816 000
Bidrag till jordbrukets yrkesskolor, förslagsanslag Bidrag till särskilda utbildningskurser, reservationsanslag ..................................
Studiehjälp åt elever vid vissa lantbruksundervis-
ningsanstalter m. m., förslagsanslag............
Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruks-
undervisningsanstalter, reservationsanslag.......
Bidrag till undervisningsmateriel för maskinundervisning, reservationsanslag.....................
Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet m. m., förslagsanslag................
Bidrag till upplysnings- och undervisningsverksamhet rörande biodling...........................
Reseunderstöd för studier på jordbrukets område, reservationsanslag..............................
352 000 136 000
286 000 460 000
1 515 200 1 136 100 34 000
15 000
16 600 13 200 36 000
39 000
26 000 8 700
125 100
9 292 000 319 600
114 100
1 850 0Ö0
2 500 000 165 000
7 295 800
2 805 100 103 900 238 200
14 400 500 1 344 000 15 000 20 000
26 222 500
56 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1957
E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.
Statens hingstdepå och stuteri:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 431 400
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 130 000
Nötboskapsavelns befrämjande:
Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln . . . 350 000
Understöd åt kontrollföreningsverksamhet...... 508 500
6 Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m.
F.
20 21 22
24 Veterinärväsendet in. m.
Veterinärstyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 729 000
Omkostnader, förslagsanslag................... 84 400
Veterinärhögskolan:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 673 000
Omkostnader, förslagsanslag................... 925 500
Materiel m. m., reservationsanslag.............. 250 000
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag........................ 28 000
Stipendier.................................. 66 000
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar,
förslagsanslag................................ 10 000
Inredning och utrustning, reservationsanslag..... 200 000
Veterinärinrättningen i Skara:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 184 500
Omkostnader, förslagsanslag................... 100
Statens veterinärmedicinska anstalt:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 127 500
Omkostnader, förslagsanslag................... 680 700
Veterinärstaten:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 5 075 000
Omkostnader, förslagsanslag................... 118 600
Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur .... 6 100
Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen, förslagsanslag .................................. 800 000
Bidrag till hushållningssällskapens veterinäravdelningar ................................... 235 000
Åtgärder mot smittsam kastning hos nötkreaturen, förslagsanslag............................ 375 000
Åtgärder mot hönstyfus, förslagsanslag......... 55 000
Statsbidrag vid försäkring, förslagsanslag....... 100
Övriga utgifter, förslagsanslag................. 500 000
Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos nöt-
kreaturen, förslagsanslag........................
Täckande av vissa kostnader vid importkontroll av animala livsmedel, reservationsanslag..............
561 400
1 323 500
858 500 191 000
2 934 400
813 400
4 152 500
184 600
2 808 200
5 193 600
1 971 200 270 000 30 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
25 Kontroll å uppvärmning av mjölk och grädde m. m.,
förslagsanslag.................................. 90 000
26 Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård, förslagsanslag......................... 625 000
16 138 500
G. Lanthushållning i allmänhet
Bidrag till hushållningssällskapen:
1 Avlöningar, förslagsanslag .................... 6 468 800
2 Omkostnader, reservationsanslag............... 4 550 000
3 Demonstrationsgårdsverksamhet, reservationsanslag ........................................ 30 000 11 048 800
4 Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m., reservationsanslag................... 1 100 000
5 Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar, reservationsanslag...................... 80 000
6 Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket,
reservationsanslag.............................. 930 100
Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Statens centrala frökontrollanstalt:
7 Avlöningar, förslagsanslag......... 1 767 000
8 Omkostnader, förslagsanslag....... 643 900 2 410 900
9 Befordrande av inhemsk fröodling............. 35 000
10 Stödjande av odlingen av vissa kulturväxter .... 20 000
11 Bidrag till Sveriges utsädesförening............ 1 202 900
12 Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening för
kvalitetsundersökning av lin m. m.............. 65 000
13 Understödjande av den praktiskt vetenskapliga
verksamheten å Weibullsholm................. 210 000 3 943 800
Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:
14 Avlöningar, förslagsanslag..................... 355 100
15 Omkostnader, förslagsanslag................... 81 100 436 200
16 Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontrollstationer ........................................ 35 000
17 Bidrag till plantskolekontroll.................... 15 000
18 Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag .... 250 000
19 Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd 100 000
20 Bestridande med allmänna medel av vissa med betesreglering förenade kostnader, förslagsanslag....... 100
21 Bidrag till markkartering och grundkalkning, reservationsanslag .................................. 230 000
Befrämjande av mejerihanteringen m. m.:
22 Bidrag till Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg ........................... 14 700
Statens jordbruksnämnd:
23 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 524 000
24 Omkostnader, förslagsanslag................... 633 000 3 157 000
25 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, reservationsanslag ................................ 168 000 000
26 Producentbidrag till vissa innehavare av mindre
jordbruk, förslagsanslag......................... 41 500 000
58 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1957
27 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och
fodermedel m. m., förslagsanslag.................. 15 000 000
28 Ersättning till Sveriges allmänna hypoteksbank för förvaltningen av statens sekundärlånefond för
jordbrukare m. m., förslagsanslag................ 17 000
Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
29 Avlöningar, förslagsanslag..................... . 351 500
30 Omkostnader, förslagsanslag................... 90 300
31 Utrustning för lantbruksavdelningen i Alnarp, reser-
vationsanslag................................ 30 000 471 800
32 Bidrag till jordbrukstekniska institutet........... 325 000
33 Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reserva-
vationsanslag.................................. 4 000 000
34 Bidrag till penningpremier vid lantbruksmöten .... 24 000
35 Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund........ 225 000
36 Bidrag till viss lokal klubbverksamhet............ 100 000
37 Bidrag till ungdomsverksamhet på skogsbrukets område ......................................... 85 000
38 Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus
m. m., reservationsanslag........................ 30 000
39 Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond, förslagsanslag..................... 1 510 000
Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:
40 Avlöningar, förslagsanslag..................... 222 800
41 Omkostnader, förslagsanslag................... 78 500 301 300
Jordbrukets upplysningsnämnd:
42 Avlöningar, förslagsanslag..................... 62 600
43 Omkostnader, förslagsanslag................... 37 700 100 300
253 030 100
H. Jordbrukets rationalisering m. m.
1 Bidrag till jordbrukets rationalisering, reservationsanslag ........................................ 14 000 000
2 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, reservationsanslag................................... 300 000
3 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag.......................... 200 000
4 Ersättning åt riksbanken för förvaltningen av vissa
lånefonder m. m., förslagsanslag................. 200 000
5 Bidrag till gäldande av ersättning vid förlängning av
vissa servitut, förslagsanslag..................... 5 000
6 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa
kronolägenheter m. m., förslagsanslag............. 3 300 000
7 Betesförsök i Norrland, reservationsanslag......... 35 000
Grundförb ättringar:
8 Statens avdikningsanslag, förslagsanslag........ 3 500 000
9 Täckdikningsförsök m. m., reservationsanslag...... 100 000
10 Arrendenämnder, förslagsanslag.................. 20 000
11 Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer, förslagsanslag ........................................ 100
21 660 100
Kungl. Maj ris proposition nr 1 år 1957
59 I. Fiskcriväsendet
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 290 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 543 400
3 Undersökningar inom sötvattenslaboratoriet, reservationsanslag .............................. 100
Fiskeriintendenter m. m.:
4 Avlöningar, förslagsanslag..................... 219 100
5 Omkostnader, förslagsanslag................... 30 400
6 Fiskets befrämjande i de särskilda orterna, reservationsanslag ....................................
7 Utbildning av fiskeritjänstemän, förslagsanslag ....
8 Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag ....................................
9 Statlig garanti för befrämjande av fiske på avlägsna
fiskevatten, m. m., förslagsanslag................
10 Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island, reservationsanslag ....................................
11 Organisationsbidrag m. m. vid fiskebåts- och fiskred-
skapsförsäkring, förslagsanslag...................
12 Bidrag vid förluster på grund av fiskredskapsförsäk-
ring, förslagsanslag.............................
13 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag. .
14 Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.,
reservationsanslag..............................
15 Befrämjande av fiskefartygs förseende med radio-
telegraf- eller radiotelefonstation, reservationsanslag ..........................................
J. Skogsväsendet
Skogsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 651 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 147 300
Skogshögskolan:
3 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 009 100
4 Omkostnader, förslagsanslag................... 334 500
5 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 53 000
6 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag........................ 28 000
7 Stipendier.................................. 51 600
8 Inredning och utrustning, reservationsanslag..... 30 000
Statens skogsmästarskola:
9 Avlöningar, förslagsanslag..................... 105 200
10 Omkostnader, förslagsanslag................... 53 100
11 Stipendier, förslagsanslag..................... 20 000
Statens skogsforskningsinstitut:
12 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 553 100
13 Omkostnader, förslagsanslag................... 335 800
14 Utrustning m. m., reservationsanslag............ 50 000
1 833 500
249 50C
58 000 45 400
131 500
40 000
50 000
20 000
100 30 000
70 000
25 000
2 553 000
798 300
1 506 200
178 300
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.:
8 Bidrag till vissa förrättningskostnader m. m., förslagsanslag .................................. 200 000
9 Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och od-
lingskostnader i sammanhang med skiften, förslagsanslag .................................. 275 000
10 Bidrag till kostnader vid ensittarförrättningar,
förslagsanslag................................ 100 000
11 Bidrag till ersättning åt vissa förrättningsmän
enligt lagen om enskilda vägar, förslagsanslag.... _20 000 595 000
12 Bidrag till städer och vissa andra samhällen för upprättande av fastighetsregister m. m., förslagsanslag.. 10 000
13 Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrätt-
ningar, förslagsanslag........................... 10 000
14 Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark,
förslagsanslag.................................. 2 000
15 Ströängars indragande till kronan, förslagsanslag . . 3 800
16 Kostnader för provskiften i Kopparbergs län, förslagsanslag .................................... io ooo
28 196 600
L. Rikets allmänna kartverk
Rikets allmänna kartverk:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 4 988 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 612 500
3 Kartarbeten m. m., reservationsanslag.......... 1 497 000
4 Utrustning m. m., reservationsanslag............ 300 000
5 Utbiidningskurser för viss personal, reservationsanslag .......................................7 000_7 404 500
7 404 500
M. Lappväsendet
Lappfogdarna m. fl.:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 450 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 173 800_623 800
623 800
N. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens dclfond, förslagsanslag...... 4 112 000
2 Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark, förslagsanslag............................ 350 900
Naturskydd:
3 Bidrag till svenska naturskyddsföreningen m. fl. 50 000
4 Bidrag till särskilda naturskyddsåtgärder, reservationsanslag .................................. 100 000 150 000
5 Bidrag till vissa internationella organisationer m. in.,
förslagsanslag.................................. 713 000
6 Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrätt-
ningar, förslagsanslag........................... 5 000
7 Kontroll å standardisering av mjölk, förslagsanslag 40 000
62 Kungl. Maj.ts proposition nr t år 1957
8 Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt, att avräknas mot automobil-
skattemedlen.................................. 830 000
9 Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt, att avräknas mot automobilskatte-
medlen........................................ 680 000
10 Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m.,
förslagsanslag.................................. 1 000 000
11 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m.,
reservationsanslag............................... 50 000
12 Ersättningar åt sakkunniga i befordringsärenden,
m. m., förslagsanslag........................... 30 000
13 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................. 500 000
14 Extra utgifter, reservationsanslag................. 105 000
15 Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst, förslagsanslag........................... 15 000
_8 580 900
Summa kronor 426 435 400
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
63 X. HANDELSDEPARTEMENTET
A. Handelsdepartementet
Handelsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 106 600
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 90 000
3 Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverk-
ningen, förslagsanslag........................ 31 000 1 227 600
1 227 600
B. Kommerskollegium m. m.
Kommerskollegium:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 609 300
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 551 100 3 160 400
Bergsstaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 228 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 40 500 268 500
Sprängämnesinspektionen:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... 161 200
6 Omkostnader, förslagsanslag.................. 28 100 189 300
Näringsfrihetsrådet:
7 Avlöningar, förslagsanslag.................... 104 900
8 Omkostnader, förslagsanslag.................. 11 200 116 100
Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:
9 Avlöningar, förslagsanslag.................... 238 600
10 Omkostnader, förslagsanslag.................. 25 200 263 800
Statens pris- och kartellnämnd:
11 Avlöningar, förslagsanslag...................... 1 434 600
12 Omkostnader, förslagsanslag.................... 272 000 1 706 600
5 704 700
C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.
Sveriges geologiska undersökning:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 200 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 378 700
3 Resor och fältarbeten, reservationsanslag....... 145 000
4 Utrustning, reservationsanslag................. 230 000
5 Malmletning, reservationsanslag................ 1 000 000
6 Inventering av torvmossar, reservationsanslag... 60 000 3 013 700
7 Vissa kostnader för statens gruvegendom, förslagsanslag ........................................ 30 000
Statens provningsanstalt:
8 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 971 600
9 Omkostnader, förslagsanslag.................. 376 500
10 Utrustning, reservationsanslag................. 200 000 2 548 100
Flygtekniska försöksanstalten:
11 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 076 700
64 Kungl. Maj.ts proposition nr i år 1957
12 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 723 300
13 Utrustning, reservationsanslag................. 300 000
Statens hantverksinstitut:
14 Avlöningar till viss personal, förslagsanslag..... 545 700
15 Vissa omkostnader, förslagsanslag............. 66 000
16 Bidrag till kursverksamheten m. m., reservationsanslag ...................................... 300 000
17 Utrustning och inredning, reservationsanslag.... 100 000
Bidrag till Ingenjörsvetenslcapsakademien:
18 Akademien................................. 200 000
19 Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation i utlandet, reservationsanslag............. 57 600
20 Statens tekniska forskningsråd, förslagsanslag.....
21 Tekniskt-vetenskaplig forskning m. in., reservationsanslag ........................................
Statens institut för konsumentfrågor:
22 Avlöningar, förslagsanslag...................... 597 700
23 Omkostnader, förslagsanslag .................. 171000
24 Statens konsumentråd, förslagsanslag ............
25 Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning,
reservationsanslag ..............................
26 Bidrag till svenska träforskningsinstitutet, förslagsanslag ........................................
27 Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet, förslagsanslag ....................................
28 Bidrag till metallografiska institutet, förslagsanslag
29 Bidrag till institutet för konserveringsforskning,
förslagsanslag..................................
30 Bidrag till institutet för optisk forskning, förslagsanslag ........................................
31 Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet, förslagsanslag ....................................
32 Delegationen för atomenergifrågor, reservationsanslag
33 Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi, reservationsanslag........................
34 Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för
torvforskning, reservationsanslag.................
35 Bidrag till företagareföreningar m. fl., reservationsanslag ........................................
36 Täckande av förluster i anledning av statlig garanti
för lån till hantverks- och småindustriföretag m. m., förslagsanslag .................................
37 Befrämjande av hemslöjden, reservationsanslag....
38 Bidrag till svenska slöjdföreningen.............
39 Bidrag till standardiseringsverksamheten.........
40 Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen .......
D. Sjöfart och handel
Sjöfartsverket
Sjöfartsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 841 800
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 879 700
6 100 000
1 011 700
257 600 89 600
2 000 000
768 700 44 100
400 000
956 200
146 500 20 000
518 100
100 100
102 000 130 000
63 500 000
300 000
1 450 000
100 000 55 000 50 000 695 000 15 000
84 401 400
4 721 500
Kungi. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
65 Lots- och fyrstaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 18 933 600
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 4 978 000 23 911 600
Fartygsinspektionen:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 087 200
6 Omkostnader, förslagsanslag.................. 172 900 1 260 100
29 893 200
S jöbefälsskolorna Sjöbefälsskolorna:
7 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 578 300
8 Omkostnader, förslagsanslag.................. 54100
9 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag...... 60 000
10 Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk _8 300 1 700 700
1 700 700
Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.
11 Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag. 1 700 000
12 Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg,
reservationsanslag ............................... 98 200
13 Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet,
reservationsanslag................................ 50 000
14 Statens isbrytarverksamhet, förslagsanslag....... 3 108 400
15 Anskaffning av en ny statsisbrytare, reservationsanslag ........................................ ^5 605 000
16 Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstatio-
ner, förslagsanslag............................. 200 000
17 Kostnader för handelssjöfartens dirigering, förslagsanslag ........................................ 20 000
18 Mätnings- och rekognosceringsverksamhet, reservationsanslag .................................... 1 1^6 000
19 Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra
Atlanten, förslagsanslag........................ 100 000
20 Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel, förslagsanslag ........................................ 15 000
21 Bidrag till internationella hydrografiska byrån,
förslagsanslag................................. 23 000
22 093 600
Hamnar och farleder
22 Bidrag till handelshamnar och farleder, reservationsanslag ........................................ 2 000 000
23 Statliga farledsarbeten, reservationsanslag......... 50 000
24 Byggande av fiskehamnar, reservationsanslag..... 3 000 000
25 Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder, förslagsanslag............................ 180 000
26 Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen......................... 700 000
5 930 000
Övriga sjöfartsändamål Handelsflottans pensionsanstalt:
27 Avlöningar, förslagsanslag.................... 54 100
28 Omkostnader, förslagsanslag...................7 600 61 700
5 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 1
* Beräknat belopp.
9 070 500
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
67 F. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 107 100
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 176 000 1 283 100
3 Omkostnader för statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag .................................... 25 100 000
4 Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande bränslen, reservationsanslag . . . 4 100 000
30 483 100
G. Krisförvaltningen
Statens handelslicensnämnd:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 900 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 110 000 1 010 000
3 Avvecklingskostnader för statens priskontrollnämnd,
förslagsanslag ..................................180 000
1 190 000
H. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 1 815 000
2 Sjöfartsstyrelsens delfond, förslagsanslag........5-47 000 2 362 000
3 Bidrag till vissa internationella byråer in. m., förslagsanslag .................................... 33 200
4 Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete, reservationsanslag.................... 300 000
5 Bidrag till svenska turisttrafikförbundet ........ 550 000
6 Turistpropaganda i Amerikas förenta stater...... 52 000
7 Avsättning till fonden för idrottens främjande ... 10 000 000
8 Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. 1 250 000
9 Avsättning till lotterimedelsfonden.............. 18 700 000
10 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 12 000
11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................. 301 000
12 Extra utgifter, reservationsanslag................ 90 000
33 850 200
Summa kronor 229 419 600
68 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1957
XI. INRIKESDEPARTEMENTET
A. Inrikesdepartementet m. m.
Inrikesdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 279 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 165 000 1 444 000
3 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, för-
slagsanslag.................................... 45 000
1 489 000
B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården
Medicinalstyrelsen med dithörande stater Medicinalstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 458 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 500 000 3 958 000
Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 418 000
4 Omkostnader, förslagsanslag ................. 43 500 461 500
5 Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel
m. m., förslagsanslag........................... 310 000
6 Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller
krigsfara, reservationsanslag..................... 4 300 000
Sinnessjuknämnden:
7 Avlöningar, förslagsanslag.................... 26 000
8 Omkostnader, förslagsanslag.................. 3 000 29 000
Statens bakteriologiska laboratorium:
9 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 582 000
10 Omkostnader, förslagsanslag.................. 2 603 000 6 185 000
11 Inredning och utrustning av virusavdelning vid sta-
tens bakteriologiska laboratorium in. m., reservationsanslag ........................................ 100
Statens rättskemiska laboratorium:
12 Avlöningar, förslagsanslag.................... *910 000
13 Omkostnader, förslagsanslag.................. *340 000 1 250 000
Statens farmacevtiska laboratorium:
14 Avlöningar, förslagsanslag.................... 543 000
15 Omkostnader, förslagsanslag.................. 169 000 712 000
16 Svenska farmakopékommittén m. m., förslagsanslag 88 000
Statens rättsläkarstationer:
17 Avlöningar, förslagsanslag.................... 454 OOO
18 Omkostnader, förslagsanslag.................. 144 100 598 100
19 Medikolegala besiktningar, förslagsanslag......... 50 000
Provinsialläkarstaten:
Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:
20 Avlöningar, förslagsanslag........ 14 200 000
21 Sjukvård m. m., förslagsanslag____ 15 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
G9
22 Reseersättningar, förslagsanslag. ... 350 000
23 Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden,
reservationsanslag................ 50 000 14 615 000
24 Bidrag till extra provinsialläkares avlönande
m. in., förslagsanslag......................... 15 000
25 Anställande av civila reservläkare, förslagsanslag ....................................... 165 000
Sjukvårdsanstalterna
Sinnessjukvårdsanstalter m. m.:
Statens sinnessjukhus:
26 Avlöningar, förslagsanslag....... 116 975 000
27 Omkostnader, förslagsanslag..... 46 545 000
28 Övervakning av vissa försöksut-
skrivna patienter, förslagsanslag... 55 000
29 Utrustning av nya sinnessjukhus, reservationsanslag ......................................
30 Utbildning av sinnessjukvårdspersonal: Avlöningar, förslagsanslag........................
31 Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö, förslagsanslag...............
32 Bidrag till uppförande eller inrättande av psy-
kiatriska avdelningar vid lasarett, reservationsanslag ......................................
33 Bidrag till driften av psykiatriska avdelningar vid
lasarett, förslagsanslag.......................
34 Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
vårdhem för lättskötta sinnessjuka, reservationsanslag ......................................
35 Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sinnessjuka, förslagsanslag.......................
Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:
36 Avlöningar, förslagsanslag....... 394 000
37 Omkostnader, förslagsanslag..... 195 900
Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg:
38 Avlöningar, förslagsanslag....... 208 000
39 Omkostnader, förslagsanslag..... 94 000
40 Bidrag till uppförande eller inrättande av sär-
skolor och vårdanstalter för psykiskt efterblivna, reservationsanslag............................
41 Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efterblivna, förslagsanslag........................
42 Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt
efterblivna, förslagsanslag.....................
Statens anstalt för fallandesjuka:
43 Avlöningar, förslagsanslag....... 1 349 000
44 Omkostnader, förslagsanslag..... 439 400
45 Ferieresor för elever in. m., förslagsanslag ..........................7 000
46 Bidrag till epileptikeranstalter, förslagsanslag.. .. * Beräknat belopp.
163 575 000 *3 100 000 625 000 28 000 000
200 000 300 000
35 000
1 970 000
589 900
302 000
2 500 000 8 740 000 8 465 000
1 795 400 *1 800 000
14 795 000 33 236 700
70 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
47 Bidrag till föreningen Margarethahemmet för sanering av hemmets ekonomi................. 115 000
48 Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska
och nervösa barn, förslagsanslag.............. 300 000
Universitetssjukhus:
Karolinska sjukhuset:
49 Avlöningar, förslagsanslag....... 28 927 000
50 Omkostnader, förslagsanslag..... 9 524 000
51 Utrustning, reservationsanslag .... *300 000 38 751 000
Serafimerlasarettet:
52 Avlöningar, förslagsanslag....... 7 901 000
53 Omkostnader, förslagsanslag..... 3 127 300 11 028 300
54 Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sab-
batsbergs sjukhus, förslagsanslag.............. 207 000
55 Bidrag till vissa driftkostnader vid Sabbatsbergs
sjukhus, förslagsanslag....................... 470 000
56 Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i
epidemiologi vid epidemisjukhuset i Stockholm, förslagsanslag............................... 66 000
57 Bidrag till anordnande av undervisning vid vissa
Stockholms stad tillhöriga sjukhus, förslagsanslag 55 400
58 Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, förslagsanslag ...................................... 745 000
59 Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till
läkare, förslagsanslag......................... 2 347 000
60 Driftkostnader vid akademiska sjukhuset i Uppsala, förslagsanslag........................... 3 625 000
61 Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala,
reservationsanslag............................ 238 000
62 Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund, förslagsanslag......................... 1 800 000
63 Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, reservationsanslag .... 166 000
64 Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i
Lund, förslagsanslag........................... 1 840 000
65 Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. in., reservationsanslag ................................ 3 775 000
66 Bidrag till Malmö allmänna sjukhus, förslagsanslag 2 735 000
67 Bidrag till Göteborgs stad till driften av för under-
visningsändamål upplåtna sjukhus, förslagsanslag ........................................ 3 200 000
68 Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg m. m., reservationsanslag.. *2 569 500
Övriga egentliga sjukvårdsanstalter:
69 Vissa bidrag till lasarett m. in................ 10 200
70 Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid lasarett m. m., reservationsanslag.. 200 000
71 Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett
in. in., förslagsanslag........................ 1 100 000
72 Bidrag till uppförande eller inrättande av tuber-
kulossjukvårdsanstalter, reservationsanslag...... 73 -100
* Beräknat belopp.
222 412 300
73 618 200
79 SO 81 82
95 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 ur 1957
Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos,
förslagsanslag...............................
Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos, förslagsanslag.........................
Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna,
reservationsanslag............................
Bidrag till driften av folksanatorierna.........
Behandling av vissa lupuspatienter från landsorten, förslagsanslag ...........................
Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
epidemivårdanstalter, reservationsanslag........
Bidrag till driften av epidemivårdanstalter, förslagsanslag ..................................
Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt
sjuka, reservationsanslag......................
Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka, förslagsanslag ..................................
Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi, förslagsanslag.........................
Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning
vid lasarettet i Lund, förslagsanslag...........
Vanföreanstalter m. m.:
Bidrag till vanföreanstalter m. in., förslagsanslag. Vissa byggnadsarbeten vid vanföreanstalten i
Stockholm, reservationsanslag..................
Bidrag till resor för vanföra m. in., förslagsanslag
Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag......
Ombyggnad och utrustning av Eugeniahemmet,
reservationsanslag............................
Bidrag till ombyggnad m. in. av Norrbackainstitutets skolhem på Lidingö, reservationsanslag ... Bidrag till uppförande av ett förskolehem för spastiska barn i Göteborg, reservationsanslag.......
Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska lasarettsavdelningar in. in., förslagsanslag.
Bidrag till de vanföras riksförbund...........
Bidrag till riksföreningen mot polio...........
Bidrag till anskaffande av hörapparater, förslagisanslag ......................................
Förlossningsanstalter:
Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter, reservationsanslag..............
3 700 000 350 000
180 000 10 000 100 500 000 100
4 500 000 1 100 000
100 000
8 800 000
210 000 65 000
1 230 000
135 000 100 000 610 000
2 000 000
10 200 20 000
600 000
Hälsovård i allmänhet
Statens institut för folkhälsan:
96 Avlöningar, förslagsanslag.........
97 Omkostnader, förslagsanslag.......
Barnmorskeläroanstalten i Stockholm:
98 Avlöningar, förslagsanslag.........
99 Omkostnader, förslagsanslag.......
Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:
100 Avlöningar, förslagsanslag........
101 Omkostnader, förslagsanslag......
2 755 000 655 000
119 000 190 000
94 000 65 000
11 823 900
13 780 200
321 634 700
3 410 000
309 000
159 000
72 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957 Statens sjuksköterskeskola i Stockholm:
102 Avlöningar, förslagsanslag................... 313 000
103 Omkostnader, förslagsanslag................. 101 000
Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:
104 Avlöningar, förslagsanslag................... 192 000
105 Omkostnader, förslagsanslag................. 156 000
106 Stipendier till elever vid godkända sjuksköterske-
skolor, reservationsanslag......................
107 Bidrag till driften av godkända sjuksköterskeskolor,
förslagsanslag................................
108 Bidrag till utbildningskurser för instruktionsskö-
terskor och husmödrar vid sjukvårdsanstalter m. fl........................................
109 Specialutbildning av barnsjuksköterskor, förslagsanslag .......................................
110 Utbildningskurser i arbetsterapi...............
111 Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m.,
förslagsanslag................................
112 Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor
m. m., förslagsanslag..........................
113 Bidrag till distriktsbarnmorskas resor i samband med hemförlossning och eftervård, förslagsanslag. .
114 Understödjande av dispensärverksamhet, förslags-
anslag .......................................
Allmän skärmbildsundersökning:
115 Lokala undersökningar, förslagsanslag........ 540 000
116 Medicinalstyrelsens skärmbildscentral, förslagsanslag ..................................... 407 000
117 Nyanskaffning av materiel för den statliga skärm-
bildsverksamheten, reservationsanslag......... 225 000
118 Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande
mödra- och barnavård, förslagsanslag...........
119 Bidrag till resor i förebyggande mödra- och barnavård, förslagsanslag...........................
120 Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsanslag
121 Bidrag till folkbildningsorganisationerna för anord-
nande av allmän sexualhygienisk upplysningsverksamhet ....................................
122 Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag......
123 Stipendier för blivande distriktstandläkare in. fl.,
förslagsanslag................................
124 Bidrag till driften av folktandvården, förslagsanslag
125 Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård, reservationsanslag........................
126 Åtgärder i kariesförebyggande syfte, reservationsanslag .....................................
127 Utbildningskurs för vissa utländska tandläkare,
förslagsanslag................................
128 Viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens område,
förslagsanslag................................
129 Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar, förslagsanslag ...................................
130 Skyddsympning mot difteri, förslagsanslag......
414 000
348 000 23 000 15 000
140 000
52 700 23 700
8 500 000
3 300 000
90 000 1 500 000
1 172 000
4 500 000
1 000 000 1 000 000
45 000 284 000
475 000
9 800 000
250 000
95 000
45 200
236 000
900 000 60 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1957 73
131 Skyddsympning mot polio, förslagsanslag ........ 2 000 000
132 Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård, förslagsanslag ................................... 80 000
133 Ersättning vid vissa ingripanden i hälsovårdens
intresse, förslagsanslag ........................ 150 000
134 Lindring i läkarvårdskostnaderna för mindre bemedlade å landsbygden, förslagsanslag.......... 25 000
135 Sjuktransporter med flygplan, förslagsanslag..... 70 000
136 Understödjande av helikopterflyg, förslagsanslag 275 000
Centrala sjukvårdsberedningen:
137 Avlöningar, förslagsanslag................... 345 800
138 Omkostnader, förslagsanslag................. 37 000 382 800
139 Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård, förslagsanslag ................................... 400 000
140 Kostnader för sjukvård m. m. åt vissa utlänningar,
förslagsanslag................................. 630 000
141 Kostnader för överförande till Sverige av vissa utländska läkare, förslagsanslag.................. 5 000
42 164 400
397 035 800
C. Överståthållarämbetet och landsstaten
Överståthållarämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 5 456 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 468 300 5 924 300
Länsstyrelserna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 45 965 000
4 Sjukvård m. in., förslagsanslag................ 150 000
5 Reseersättningar, förslagsanslag............... 1 260 000
6 Expenser, förslagsanslag...................... 7 605 000
7 Publikationstryck, förslagsanslag.............. 185 000 55 165 000
Landsfogdarna in. fl.:
8 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 692 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................... 357 000 2 049 000
Häradsskrivarna m. fl.:
10 Avlöningar, förslagsanslag.................... 15 263 000
11 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 882 000 17 145 000
Landsfiskalerna m. fl.:
12 Avlöningar, förslagsanslag.................... 22 310 000
13 Omkostnader, förslagsanslag.................. 3 725 000 26 035 000
106 318 300
D. Polisväsendet
Statspolisintendenten in. fl.:
1 Avlöningar, förslagsanslag, därav 364 000 kronor
att avräknas mot autoinobilskattemedlen...... 964 000
Statspolisorganisationen:
2 Inköp av motorfordon in. in., reservationsanslag,
därav 669 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen............................. 840 000
74 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
58 232 200
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
75 E. Civilförsvaret
Civilförsvarsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 730 500
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 405 000
Civilförsvarsområdenas administration:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 5 044 500
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 849 000
5 Utbildnings- och övningsverksamhet, förslagsanslag
6 Inspelning av instruktionsfilm, reservationsanslag. .
7 Bidrag till vissa frivilliga organisationer.........
8 Försöksverksamhet, reservationsanslag............
9 Engångsanskaffning av materiel, reservationsanslag
10 Anskaffning av viss förbrukningsmateriel, reservationsanslag ....................................
11 Förvaring och underhåll av viss materiel m. m., förslagsanslag ....................................
12 Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena, förslagsanslag ....
13 Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål, reservationsanslag. . .
14 Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum
in. m., reservationsanslag.......................
15 Bidrag till kommuner för anordnande av vissa trafik- och skolskyddsrum, förslagsanslag...........
16 Besiktning av motorfordon, förslagsanslag........
17 Inköp av verkskyddsmateriel för statliga myndigheter m. m., reservationsanslag..................
F. Brandväsendet
Statens brandinspektion:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 187 900
2 Omkostnader, förslagsanslag...................70 000
Statens brandskola:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 169 300
4 Omkostnader, förslagsanslag....................83 000
5 Bidrag till svenska brandskyddsföreningen.......
6 Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund . . .
7 Bidrag till förebyggande och släckning av brand, förslagsanslag ....................................
8 Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar, reservationsanslag.........................
9 Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer, reservationsanslag.......................
G. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 6 693 000
2 Uppsala universitets delfond, förslagsanslag..... 869 000
2 135 500
5 893 500
6 000 000
40 000 322 000 200 000 5 505 000
3 733 800 200 000 500 000
4 960 000
1 500 000 10 000
31 000 000
257 900
252 300 2 000 5 000
665 000
350 000
125 000
1 057 200
76 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
3 Medicinalstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 11 443 000
4 Karolinska sjukhusets delfond, förslagsanslag ... 1 993 000 20 998 000
5 Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark, förslagsanslag........................... 15 200
Statens utlänningskommission:
6 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 509 000
7 Omkostnader, förslagsanslag.................. 252 000 2 761 000
8 Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m., förslagsanslag .................................... 1 040 000
9 Yissa kostnader för internationellt hälsovårdsarbete,
reservationsanslag.............................. 35 000
10 Skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea, reservationsanslag ................................... 1 000 000
11 Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslagsanslag ........................................ 150 000
12 Resestipendier, reservationsanslag................ 10 000
13 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ................................ 800 000
14 Extra utgifter, reservationsanslag................ 105 000
15 Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst, förslagsanslag........................... 1 000
16 Bidrag till internationell barnmorskekongress...... 15 000
_26 930 200
Summa kronor 622 662 700
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
XII. CIVILDEPARTEMENTET
A. Civildepartementet
Civildepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 926 300
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 50 000 976 300
976 300
B. Vissa myndigheter
Statens lönenämnd:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 222 600
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 13 000 235 600
Statens avtalsnämnd:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 211400
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 25 100 236 500
Statens pensionsanstalt:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... 804 700
6 Omkostnader, förslagsanslag.................. 122 500 1 027 200
1 499 300
C. Statliga pensionsväsendet
1 Pensioner åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag, därav 1 800 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen..................... 145 000 000
2 Pensioner åt personal i försvarsväsendets reserver,
förslagsanslag.................................. 3 300 000
3 Pensioner enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare in. m., förslagsanslag, därav 8 100 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen......... 18 000 000
4 Pensioner åt viss arbetarpersonal i statens tjänst,
förslagsanslag.................................. 725 000
5 Vadstena krigsmanshuskassa, förslagsanslag...... 500 000
6 Pensionering av viss flottans gemenskap, förslagsanslag ........................................ 100 000
7 Pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag, därav 400 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen......... 41 000 000
8 Pensioner åt efterlevande till arbetare i statens
tjänst, förslagsanslag, därav 800 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.............. 3 200 000
9 Understöd i vissa fall åt f. d. anställningshavare vid
lotsverket m. fl................................ 15 000
10 Diverse pensioner och understöd in. m., förslagsanslag ........................................ 4 700 000
216 540 00»
78 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år i957
D. Statsunderstödda pensionsväsendet
1 Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens
pensionsanstalt, förslagsanslag................... 110 000 000
2 Bidrag till pensioneringskostnaderna för handelsflottans pensionsanstalt........................ 1 600 000
111 600 000
E. Allmänna indragningsstaten
1 Avlöningar till personal å indragningsstat m. m.,
förslagsanslag.................................. ö00 000
F. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 127 000
2 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................. 290 000
3 Kostnader för vissa förhandlingar m. in., förslagsanslag ........................................ 50 000
4 Extra utgifter, reservationsanslag................ 10 000
5 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. m., förslagsanslag..................... 17 000 000
_17 477 000
Summa kronor 348 592 600
XIII. OFÖRUTSEDDA UTGIFTER
1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag
1 000 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1957
79 XIV. RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.
Riksdagen:
1 Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag 6 200 000
2 Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag .................................. 1 350 000
3 Avlöningar till personal, förslagsanslag......... 1 300 000
4 Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag ... 1 230 000
5 Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag .................................. 37 000
6 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag .................................. 25 000
7 Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp, förslagsanslag......................... 82 000
8 Kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag ... 150 000
9 Tidskriften Nordisk kontakt, förslagsanslag...... 40 000
10 Övriga omkostnader, förslagsanslag............ 435 000
11 Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag..............
Riksgäldskontoret:
12 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 755 000
13 Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag .................................. 245 000
14 Övriga omkostnader, förslagsanslag............ 240 000
Riksdagens ekonomibyrå:
15 Avlöningar, förslagsanslag.................... 675 000
16 Omkostnader, förslagsanslag.................. 670 000
Riksdagsbiblioteket:
17 Avlöningar, förslagsanslag.................... 294 000
18 Omkostnader, förslagsanslag.................. 30 000
19 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . . 100 000
Justitieombudsmannen och hans expedition:
20 Avlöningar, förslagsanslag.................... 267 000
21 Omkostnader, förslagsanslag.................. 16 000
Militieombudsmannen och hans expedition:
22 Avlöningar, förslagsanslag.................... 189 000
23 Omkostnader, förslagsanslag.................. 22 000
Riksdagens revisorer och deras kansli:
24 Arvoden till revisorerna, förslagsanslag........ 45 000
25 Avlöningar, förslagsanslag.................... 161 000
26 Omkostnader, förslagsanslag.................. 28 300
27 Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag ....
28 Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag ........................................
29 Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., förslagsanslag ........................................
30 Pensioner åt efterlevande till befattningshavare,
förslagsanslag..................................
10 849 000 410 000
2 240 000
1 345 000
424 000
283 000
211 000
234 300 560 000
90 000
552 000
96 000
80 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
31 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
32 Vinstutlottning i samband med lönsparande, förslagsanslag ....................................
33 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
förslagsanslag ..................................
34 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen
m. m., förslagsanslag............................
Summa kronor
113 000 275 000 5 000
45 000
17 732 300
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
81 UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER
I. LUFTFARTSFONDEN
1 Underskott å luftfartsfonden............................... 8 725 000
II. RIKSGÄLDSFONDEN1
1 Underskott å riksgäldsfonden............................... 450 000 000
III. AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR
A. Statens affärsverksfonder
Kommunikationsdepartementet:
1 Försvarsberedskap vid televerket (I: B: 11), reservationsanslag ................................ 3 500 000
2 Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona —Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bred-
åkra—Växjö (I: C: 3), reservationsanslag....... 2 709 000
3 Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: 24),
reservationsanslag............................ 3 000 000
4 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk (I: D: 4),
reservationsanslag............................ 3 600 000
12 809 000
B. Luftfartsfonden
Kommunikationsdepartementet:
1 Försvarsberedskap vid luftfartsverket (II: 7), reservationsanslag .............................. 400 000
C. Statens allmänna fastighetsfond
J ustitiedepartementet:
1 Ombyggnadsarbeten vid äldre fångvårdsanstalter
(III: 1), reservationsanslag.................... 500 000
2 Vissa byggnadsarbeten för fångvården (III: 2),
reservationsanslag............................ 7 950 000
3 Ersättningsanstalter för Långholmen, m. m.
(III: 3), reservationsanslag.................... 100 000 8 550 000
1 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 86. (! Dihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 1
42 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1957
83 Nybyggnad för patologiska institutionen m. m. vid universitetet i Lund (III: 22), reservationsanslag .................................... 250 000
Nybyggnad för växtfysiologiska institutionen m. m. vid universitetet i Lund (III: 23), reservationsanslag .......................... 50 000
Tillbyggnad till arkivet för dekorativ konst vid universitetet i Lund (III: 24), reservationsanslag 40 000
Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg (III: 25), reservationsanslag 3 500 000 Nybyggnad för filosofiska fakulteten vid universitetet i Göteborg (III: 26), reservationsanslag 50 000
Vissa byggnadsarbeten vid karolinska medikokirurgiska institutet (III: 27), reservationsanslag 250 000
Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Vega i
Stockholm (III: 28), reservationsanslag....... 250 000
Vissa ombyggnadsarbeten vid tandläkarhögsko-
lan i Malmö (III: 29), reservationsanslag...... 60 000
Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm
(III: 30), reservationsanslag.................. 2 287 000
Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola
(III: 31), reservationsanslag.................. 382 500
Om- och tillbyggnad av lärarhögskolan i Stockholm (III: 32), reservationsanslag............ 95 000
Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna för
blinda (III: 33), reservationsanslag........... 130 000
Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva
(III: 34), reservationsanslag.................. 150 000
Nybyggnad för konstfackskolan (III: 35), reservationsanslag............................... 2 825 000
Jordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (III: 36), reservationsanslag .................................... 185 000
Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut (III: 37), reservationsanslag .................................... 182 500
Byggnadsarbeten vid statens centrala frökon-
trollanstalt (III: 38), reservationsanslag....... 150 000
Byggnadsarbeten vid skogshögskolan (III: 39),
reservationsanslag........................... 36 000
Byggnadsarbeten vid statens skogsforsknings-
institut (III: 40), reservationsanslag.......... 28 000
Handelsdepartementet:
Förrådsbyggnad m. m. för Sveriges geologiska undersökning (III: 41), reservationsanslag .... 67 500
Säkerhetsanstalter för sjöfarten (III: 42), reservationsanslag ................................ 600 000
Inrikesdepartementet:
Nybyggnad för virusavdelning vid statens bakteriologiska laboratorium och virusinstitution
11 849 500
581 500
667 500
84 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1957
Beräknat belopp.
85 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
Ecklesiastikdepartementet:
4 Statens lånefond för universitetsstudier (V: 7),
reservationsanslag.......................• • • • ® ^00
5 Allmänna studielånefonden (V: 8), reservationsanslag .................................... 10 500 000
Jordbruksdepartementet:
6 Statens avdikningslånefond (V: 9), reservationsanslag ....................................
F. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
1 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare (VI: 1), reservationsanslag
2 Lån till anordnande i Fridlevstad av en vård-
anstalt för alkoholmissbrukare (VI: 2), reservationsanslag ................................
3 Lån till anordnande av kollektiva tvätterier
(VI: 4), reservationsanslag...................
G. Diverse kapitalfonder
Handelsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
1 Anordnande av en bombsäker oljelagrings-
anläggning (IX: 9), reservationsanslag......
2 Anordnande av ytterligare en bombsäker oljelagringsanläggning (IX: 10), reservationsanslag
Summa kronor
IV. AVSKRIVNING AV OREGLERADE KAPITALMEDELSFÖRLUSTER
1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
16 500 000
500 000
197 500 000
713 000
887 000
175 000
1 775 000
500 000
1 470 000 1 970 000 338 952 200
*176 000 000
* Beräknat belopp.
86 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder
FÖRSLAG TILL STAT FÖR RIKSGÄLDSFONDEN FÖR BUDGETÅRET 1957/58
Utgifter
A. Räntor å statsskulden:
Räntelöpande obligationslån:
1. Ränta å 1934 års 3 % lån................. 4 529 982
2- * 9 1937 » 3 % amorteringslån av 1/2____ 1 477 824
3- » 9 1937 »> 3 % » »1/3____ 984 936
4- 9 9 1939 » 2 3/4 % lån.................. 3 151 327
5- 9 * 1941 * 3 1/2% » .................. 11 249 487
6- * » 1942 » 3 1/2 % » 11 505 512
7- 9 » 1943 » 3 1/2 % » av 15/3 .......... 8 103 610
8- 9 9 1943 » 3 1/2 % » » 15/4 .......... 12 490 678
9- » * 1943 » 3 1/2 % » » 1/11.......... 11 216 100
1°- * 9 1944 » 3 1/2 % » » 15/3 .......... 7 492 888
11. » » 1944 » 3 1/2% » » 15/12 ......... 17 015 565
12- * » 1945 » 3 % » » 1/7 ........... 10 998 180
13- » 9 1945 »3 % » » 1/11 .......... 7 613 670
14- 9 9 1946 »> 3 % » » 1/2 ........... 17 817 300
15- 9 9 1946 » 3 % » » 15/12 ......... 6 860 790
16. » » 1949 » 2 3/4 % » 4 125 000
17- 9 9 1950 » 3 1/4 % » 6 588 628
18- 9 9 1951 » 3 1/2 % » 9 045 365
19- 9 9 1952 » 3 1/2 % » 7 000 000
20. » » 1953 » 2 1/2—3 1/2 % lån av 15/3 (fem-
åriga lånet) .... 13 122 200
21. » » 1953 » 2 1/2-—-3 1/4 % lån av 15/9 (fyra-
åriga lånet).... 1 072 500
22. » » 1953 » 2 1/2—3 1/2 % lån av 15/9 (fem-
åriga lånet)____ 3 679 000
23- 9 9 1953 » 3 1/2 % lån av 5/10 ......... 7 000 000
24- 9 9 1953 » 3 1/2 % » » 14/12 ......... 7 000 000
25- 9 9 1954 » 2 3/4 % » » 15/3 ..... 3 246 375
26- 9 9 1954 » 2 1/2—3 1/2 % lån av 15/3____ 12 331 180
27- 9 9 1954 » 3 1/2 % lån av 15/3 .......... 7 000 000
28- 9 9 1954 » 3 3/4 % Sfrs-lån av 1/5....... 2 218 195
29- 9 » 1954 » 2 1/2—3 1/2 % lån av 27/9____ 5 241 170
30- 9 9 1954 » 3 1/2 % lån av 15/10 ......... 8 916 705
31- 9 9 1954 9 4 % lån av 10/11 ............ 26 879 300
32- 9 9 1954 » 3 3/4 % Sfrs-lån av 30/11 ..... 2 661 834
33- 9 9 1955 » 2 3/4 % lån av 15/3 .......... 3 987 500
34- 9 9 1955 » 4 1/2 % » » 9/5 ........... 19 543 028
35- 9 9 1956 » 4 1/2% » » 20/3 .......... 11 250 000
36- 9 9 1956 »33/8%» » 15/11 ......... 2 801 250
37- 9 » 1956 » 3 3/4% » » 15/11 ......... 3 112 500 300 329 579
Kimgl. Maj:ts proposition nr 1 år 1957
38.
39.
40.
41.
42.
43.
44.
45.
46.
47.
48.
49.
50.
51.
52.
53.
54.
55.
56.
57.
58.
B.
1.
2.
3.
Premieobligationslån:
Vinster å 1942 års premielån.................... 9 872 000
» » 1943 » » 5 253 000
» » 1944 » » 5 991 500
» » 1945 » » 7 880 000
» » 1946 » » 3 700 000
» » 1947 » » 7 400 000
» » 1951 » * 4 200 000
» » 1954 » » 4 500 000
» » 1955 » » 4 500 000
» » bostadspremielånet, förslagsvis.......... 1 200 000
Ränta å statsskuldförbindelser, förslagsvis...................
» » sparobligationer, förslagsvis........................
» » dollarkredit hos Export-Import Bank of Washington
(Marshall-lånet), förslagsvis........................
» » av staten övertagna lån, förslagsvis................
» » lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslagsvis
Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen......................
Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet
i Stockholm.....................................
» » konung Carl XIII:s hemgiftskapital................
» » Göta kanals reparationsfond.......................
» o skattkammarväxlar, förslagsvis.....................
» » beräknad ny upplåning, förslagsvis.................
54 496 500 9 200 000 1 200 000
2 477 000 525 000 31 000 000 300 000
90 000 7 500 7 045 65 000 000 20 937 576
485 570 200
Kapitalrabatter m. m.:
Kapitalrabatter, förslagsvis....................... 1 000 000
Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis............ 350 000
Kursförluster, förslagsvis......................•_100 1 350 100
Summa kronor 486 920 300
Inkomster
A. Räntor:
1. Ränta å uppköpta obligationer................... 100 000
2. » » rörliga krediter......................... 35 000 000
3. » » utlånade medel m. m................... 20 000 35 120 000
B. Uppgäld och kursvinster:
1. Uppgäld....................................... 400
2. Kursvinster.................................... .400 200
C. Diverse inkomster:
1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m..... 1 500 000
2. Depositionsavgifter för premielånen............... 100 000
3. Dragningslistor å premielånen.................... 200 000
4. Övriga diverse inkomster........................ .100 1 800 100
30 920 300
450 000 000
Underskott att avföras d riksstalens driftbudget
Summa kronor 486 920 300
88 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1957
KAPITALBUDGETEN
INKOMSTERNA Å KAPITALBUDGETEN
1 Lånemedel................................................ 1 117 836 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1957
89 INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Postverkets fond
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag
från riksstaten......... 3 500 000
inom fonden.......... 217 800 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 47 500 000
268 900 000
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag
från riksstaten......... 5 709 000
inom fonden........... 201 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 110 492 000
317 301 000
D. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag
från riksstaten......... 3 600 000
inom fonden........... 88 300 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 268 000 000
360 000 000
E. Domänverkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag
inom fonden........... 700 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 206 500
1957/58
.. 2 903 000
2 903 000
. 268 900 000
268 900 000
. 317 301 000
317 301 000
. 360 000 000
360 000 000
... 907 500
907 500
907 600
90 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
II. LUFTFARTSFONDEN
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 30 401 000
från riksstaten......... 400 000
inom fonden........... 1 180 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 28 820 000
30 401 000 30 401 000
III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 108 877 100
från riksstaten......... 51 423 200
inom fonden........... 11 659 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 45 793 900
108 877 100 108 877 100
IV. FÖRSVARETS FONDER
A. Försvarets fastighetsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 104 800 000
från riksstaten......... 73 075 000
inom fonden........... 11 972 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 19 752 000
104 800 000 104 800 000
B. Försvarets fabriksfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 3 600 000
inom fonden........... 3 600 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. — 1 000
3 600 000 3 600 000
V. STATENS UTLÅNINGS FONDER
Utrikesförvaltningens lånefond
Investeringsbemyndigande. 50 000 Investeringsanslag......... 50 000
V ärnpliktslånefonden
Avskrivningsmedel från riksstaten..
100 000 Investeringsanslag
100 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
91 Lånefonden för bostadsbyggande
Avskrivningsmedel Investeringsanslag........ 700 000 000
från riksstaten......... 175 000 000
Investeringsbemyndigande. 525 000 000
700 000 000 700 000 000
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
Investeringsbemyndigande. 1 500 000 Investeringsanslag........ 1 500 000
Statens bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande. 100 Investeringsanslag........ 100
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ........ 9 000 000
från riksstaten......... 5 400 000
Investeringsbemyndigande . 3 600 000
9 000 000 9 000 000
Statens lånefond för universitetsstudier
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... 6 000 000 Investeringsanslag ..
Allmänna studielånefonden
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... 10 500 000 Investeringsanslag ..
Statens avdikningslånefond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ..
från riksstaten......... 500 000
Investeringsbemyndigande. 2 000 000
2 500 000
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyndigande. 3 000 000 Investeringsanslag..
Sjöfartsverkets båtlånefond
Investeringsbemyndigande. 600 000 Investeringsanslag ..
Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.
Investeringsbemyndigande. 4 000 000 Investeringsanslag ..
Summa investeringsbcmyndiganden för statens uilåningsfonder............ 539 650 100
6 000 000
10 500 000
2 500 000
2 500 000
8 000 000
600 000
4 000 000
92 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1957
VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 112 200 100
från riksstaten......... 1 775 000
Övriga kapitalmedel...... 28 327 600
Investeringsbemyndigande. 82 097 500
112 200 100 112 200 100
VII. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
Övriga kapitalmedel...... 1 000 Investeringsanslag ........ 165 000 000
Investeringsbemyndigande.. 164 999 000
165 000 000 165 000 000
VIII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Övriga kapitalmedel........ 1 000 000 Summa investeringsanslag ... 3 600 000
Investeringsbemyndigande... 2 600 000
3 600 000 3 600 000
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
A. Väg- och vattenbyggnads verke ts förrådsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 26 701 000
från riksstaten.......... 1 970 000
inom fonden............ 19 000 000
Övriga kapitalmedel....... 100 000
Investeringsbemyndigande.. 5 631 000
26 701 000 26 701 000
B. Jordfonden
Investeringsbemyndigande . 2 000 000 Investeringsanslag .......... 2 000 000
C. Statens reproduktionsanstalts fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag____ 659 000
inom fonden ............. 250 000
Övriga kapitalmedel........ 1 000
Investeringsbemyndigande ... 408 000
659 000
659 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1957
93 SÄGER BETRÄFFANDE SAMTLIGA INVE STE RINGS STATER FÖR:
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 2 244 999 800
från riksstaten....... 338 952 200
inom fonden......... 561 361 000
Övriga kapitalmedel .... 29 735 600
Investeringsbemyndigande 1 314 951 000 _
2 244 999 800 2 244 999 800
94 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
KAPITALINVESTERING
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Postverket
1 Posthus m. m.................................
2 Inköp av fastigheter...........................
3 Anskaffning av automobiler m. m...............
Postverkets diligenstrafik:
4 Garagebyggnader m. m....................... 500 000
5 Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen .. 1 200 000
6 Förvärv av billinjer......................... 1 000
7 Postverkets dispositionsanslag..................
B. Televerket
1 Telefonstationsbyggnader m. m.................
2 Förrådsbyggnader m. m........................
3 Inköp av fastigheter...........................
Telefon- och telegrafanläggningar:
4 Riks- och landskablar m. m.................. 74 300 000
5 Telefon- och telegrafstationer................. 86 000 000
6 Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka
mellanortsledningar.......................... 65 600 000
Radioanläggningar för televerket:
7 Ljudradioanläggningar........................ 10 500 000
8 Televisionsradioanläggningar................... *3 900 000
9 Radioanläggningar för kommersiell trafik...... 1 500 000
10 Radioanläggningar för luftfarten................
11 Försvarsberedskap vid televerket...............
12 Televerkets dispositionsanslag...................
C. Statens järnvägar
Byggnader och anläggningar:
1 Bangårdar.................................. 18 000 000
2 Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar ... 14 000 000
3 Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bred-
åkra-—Växjö................................ 2 500 000
4 Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden 20 000 000
5 Broar m. m................................. 2 200 000
6 Husbyggnader............................... 12 300 000
7 Signalsäkerhetsanläggningar................... 11 500 000
500 000 1 000 700 000
1 701 000
1 000
2 908 000
9 000 000 1 000 000 200 000
225 900 000
15 900 000 2 100 000 3 500 000 11 300 000
268 900 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1957
8 Vägskyddsanläggningar....................... 5 000 000
9 Telefonanläggningar m. m.................... 6 000 000
10 Anläggningar för elektrisk tågdrift............ 8 700 000
11 Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet....... 10 500 000
12 Lokstations- och driftverkstadsanläggningar .... 5 200 000
13 Anläggningar vid huvudverkstäder............ 4 600 000
14 Anläggningar vid förrådsavdelningen.......... 1 700 000 122 200 000
Rullande materiel:
15 Anskaffning av lok och lokomotorer.......... 31 000 000
16 Anskaffning av motorvagnar och rälsbussar____ 21 200 000
17 Anskaffning av person-, resgods- och postvagnar 17 200 000
18 Anskaffning av godsvagnar................... 56 300 000
19 Ombyggnad av rullande materiel............. 8 000 000 133 700 000
Sjöfartsmateriel:
20 Ny tågfärja.................................. 14 000 000
Biltrafik:
21 Garage- och verkstadsbyggnader.............. 3 600 000
22 Anskaffning av bilmateriel................... 4 800 000
23 Förvärv av billinjer......................... 1 000 8 401 000
24 Försvarsberedskap vid statens järnvägar......... 3 000 000
25 Inventarier m. m.............................. 9 000 000
26 Statens järnvägars dispositionsanslag............ 20 000 000
27 Förvärv av Stockholm—Nynäs järnväg m. m..... *7 000 000
317 301 000
D. Statens vattenfallsverk
1 Kraftverksbyggnader m. m....................... 207 000 000
2 Atomenergianläggningar.......................... 2 000 000
3 Regleringsföretag.............................. 30 000 000
4 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk......... 92 000 000
5 Inköp av vattenfall och fastigheter............. 500 000
6 Förvärv av enskilda företag för elektrisk distribu-
tionsverksamhet............................... 500 000
7 Förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen..... 10 000 000
8 Statens vattenfallsverks dispositionsanslag....... 18 000 000
360 000 000
E. Domänverket
1 Tjänstebostäder för domänverket............... 700 000
2 Kontorsbyggnader för domänverket.............. 100 000
3 Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar . 107 500
_907 500
Summa kronor 950 011 500
* Beräknat belopp.
96 Kungl. Maj ds proposition nr 1 år 1957
II. LUFTFARTS FONDEN
Kommunikationsdepartementet:
Luftfartens markorganisation:
1 Markförvärv.............................. 1 000
2 Flygfältsbyggen............................. 1 400 000
3 Byggnader................................ 800 000
4 Teleutrustning m. m....................... 100 000
5 Belysningsanläggningar..................... 800 000
6 Fordon, maskiner och redskap.............. 1 200 000
7 Försvarsberedskap vid luftfartsverket....... 400 000
8 Luftfartsverkets dispositionsanslag.......... 700 000
9 Utbyggnad av storflygplats.................. *25 000 000
Summa kronor
III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Justitiedepartementet:
1 Ombyggnadsarbeten vid äldre fångvårdsanstalter 500 000
2 Vissa byggnadsarbeten för fångvården......... 15 900 000
3 Ersättningsanstalter för Långholmen, m. m. ... 200 000
Utrikesdepartementet:
4 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen.............. 2 465 000
5 Uppförande av bostadsfastighet för tjänstemän
vid beskickningen i Oslo m. m................ 35 000
Socialdepartementet:
6 Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården........... 1 180 000
7 Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt
å Svartsjö för alkoholmissbrukare............. 1 005 000
8 Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt
å Venngarn för alkoholmissbrukare............ 586 500
Kommunikationsdepartementet:
9 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm 200 000
10 Badiohus................................... 1 500 000
11 Ombyggnadsarbeten i kvarteret Grönlandet norra
i Stockholm ................................ 550 000
12 Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret Uppfinnaren i Stockholm......................... 100 000
13 Anordnande av förvaltningslokaler för den centrala administrationen........................ 1 600 000
14 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten....... 1 000 000
Finansdepartementet:
15 Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och
gränsbevakning m. m........................
30 401 000
30 401 000
16 600 000
2 500 000
2 771 500
4 950 000
650 000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
97 Ecklesiastikdepartementet:
16 Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala 105 000
17 Nybyggnad för de geografiska och mineralogisk-
geologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala ........................................ 1 000 000
18 Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid
universitetet i Uppsala....................... 500 000
19 Nybyggnad för växtbiologiska och limnologiska
institutionerna vid universitetet i Uppsala...... 100 000
20 Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet . . 750 000
21 Nybyggnad för humanistiska fakulteten vid universitetet i Lund............................ 500 000
22 Nybyggnad för patologiska institutionen m. m.
vid universitetet i Lund...................... 500 000
23 Nybyggnad för växtfysiologiska institutionen
m. m. vid universitetet i Lund............... 100 000
24 Tillbyggnad till arkivet för dekorativ konst vid
universitetet i Lund......................... BO 000
25 Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg........................ 7 000 000
26 Nybyggnad för filosofiska fakulteten vid universitetet i Göteborg........... 100 000
27 Vissa byggnadsarbeten vid karolinska mediko-
kirurgiska institutet......................... 500 000
28 Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Vega i
Stockholm.................................. 500 000
29 Vissa ombyggnadsarbeten vid tandläkarhögskolan
i Malmö.................................... 120 000
30 Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm . 4 574 000
31 Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola . . 929 100
32 Om- och tillbyggnad av lärarhögskolan i Stockholm ....................................... 190 000
33 Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna för
blinda...................................... 260 000
34 Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva .. 600 000
35 Nybyggnad för konstfackskolan............... 10 000 000
Jordbruksdepartementet:
36 Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök......................... 185 000
37 Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri-
och trädgårdsinstitut........................ 365 000
38 Byggnadsarbeten vid statens centrala frökon-
trollanstalt.................................. 300 000
39 Byggnadsarbeten vid skogshögskolan.......... 72 000
40 Byggnadsarbeten vid statens skogsforskningsin-
stitut...................................... 28 000
Handelsdepartementet:
41 Förrådsbyggnad m. m. för Sveriges geologiska
undersökning................................ 270 000
42 Säkerhetsanstalter för sjöfarten................800 000
7 Rihang till riksdagens protokoll 1957. 1 saml. Nr 1
28 408 100
950 000
1 070 000
98 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1957
Inrikesdepartementet:
43 Nybyggnad för virusavdelning vid statens bak-
teriologiska laboratorium och virusinstitution vid karolinska institutet m. m.................... 2 225 000
44 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m....................................... *34 000 000
45 Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och ut-
byggnadsarbeten............................. *1 ioo 000
46 Utbyggande av karolinska sjukhuset.......... *3 325 000
47 Uppförande av klinik för alkoholsjukdomar m. m. 1 500 000
48 Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam-
het m. m................................... 100 000
49 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala 727 500
50 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna........... 3 200 000
51 Anordnande av förvaltningslokaler för den regionala administrationen........................ 300 000
52 Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål .. 350 000
53 Nybyggnad för statens polisskola i Stockholm ... 50 000
54 Vissa skyddsrumsanläggningar................ 4 100 000
Summa kronor
IV. FÖRSVARETS FONDER
A. Försvarets fastighetsfond
Arméns delfond:
1 Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. 900 000
2 Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder........ 200 000
3 Skyddsanordningar vid arméns anläggningar . . . 200 000
4 Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering
av värnpliktsutbildningen.................... 800 000
5 Förråd för armén............................ 6 000 000
6 Vissa byggnadsarbeten för armén............. 6 000 000
7 Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt ..................................... 4 500 000
8 Utbyggnad av ämbetsbyggnaden å Ladugårdsgärde ...................................... 100 000
9 Vissa markförvärv för armén................. *2 500 000
Marinens delfond:
10 Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. 500 000
11 Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder........ 50 000
12 Skyddsanordningar vid marinens anläggningar . 50 000
13 Anordnande av vissa förråd och garage....... 600 000
14 Flyttning av Stockholms örlogsbas............ 2 400 000
15 Vissa byggnadsarbeten för marinen........... 900 000
16 Vissa markförvärv för marinen............... *800 000
Flygvapnets delfond:
17 Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. 500 000
18 Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder........ 100 000
19 Skyddsanordningar vid flygvapnets anläggningar. 100 000
50 977 500
108 877 100
21 200 000
5 300 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
20 Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet......... 4 550 000
21 Vissa flygfältsarbeten m. m................... 20 000 000
22 Anläggningar för el- och teleutrustning........ 2 000 000
23 Vissa markförvärv för flygvapnet............. *3 000 000 30 250 000
Befästningars delfond:
24 Anordnande av vissa fartygstunnlar........... 4 000 000
25 Berghangarer............................... 9 100 000
26 Anordnande av vissa drivmedelsförråd........ 3 400 000
27 Vissa ammunitionsförråd..................... 4 850 000
28 Anordnande av vissa förråd för marinen m. m. .. 2 000 000
29 Uppställningsplatser för radarstationer......... 4 000 000
30 Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleri-
batterier .................................... 5 000 000
31 Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen
m. m................................. 1 500 000
32 Tygmaterielförråd i berg..................... 4 500 000
33 Bergverkstäder vid flygvapnet................ 2 150 000
34 Fullträffsäkra uppehållsplatser................ 4 000 000
35 Flyttning av Stockholms örlogsbas............ 200 000
36 Anläggningar för robotvapen................. 650 000
37 Övriga befästningsarbeten.................... 2 500 000
38 Vissa markförvärv för befästningar........... *200 000 48 050 000
104 800 000
B. Försvarets fabrik sfond
1 Anskaffning av maskiner och utrustning m. m.
för försvarets fabriksstyrelse.................. 2 000 000
2 Försvarets fabriksverks dispositionsanslag...... 200 000
3 Diverse byggnadsarbeten..................... 1 400 000 3 600 000
3 600 000
Summa kronor 108 400 000
V. STATENS UTLÅNINGS FONDER
Utrikesdepartementet:
1 Utrikesförvaltningens lånefond ............... 50 000
Försvarsdepartementet:
2 Värnpliktslånefonden ........................ 100 000
Socialdepartementet:
3 Lånefonden för bostadsbyggande.............. *700 000 000
4 Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien .............................. *1 500 000
5 Statens bosättningslånefond.................. 100
6 Lånefonden för allmänna samlingslokaler....... 9 000 000 710 500 100
Beräknat belopp.
100 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1957
Ecklesiastikdepartementet:
7 Statens lånefond för universitetsstudier........ 6 000 000
8 Allmänna studielånefonden................... 10 500 000 16 500 000
Jordbruksdepartementet:
9 Statens avdikningslånefond................... 2 500 000
Handelsdepartementet:
10 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten .. 3 000 000
11 Sjöfartsverkets båtlånefond................... 500 000
12 Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. .. 4 000 000 7 500 000
Summa kronor 737 150 100
VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Socialdepartementet:
1 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare....................... 1013 000
2 Lån till anordnande i Fridlevstad av en vårdanstalt för alkoholmissbrukare ............... 887 000
3 Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet *100 000 000
4 Lån till anordnande av kollektiva tvätterier ... 700 000 102 600 000
Kommunikationsdepartementet:
5 Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för
1956/57 ..................................... 5 000 000
6 Lån för inköp av televisionsutrustning........ *2 400 000 7 400 000
Jordbruksdepartementet:
7 Lån till främjande av beredning och avsättning
av fisk m. m................................. 200 000
Handelsdepartementet:
8 Lån till Aktiebolaget Oljetransit ............. 2 000 000
Inrikesdepartementet:
9 Lån till utländska läkare för viss efterutbildning 100
Summa kronor 112 200 100
VII. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
Finansdepartementet:
1 Inlösen av aktier i Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag.................................J_»165 000 000
Summa kronor 165 000 000
Beräknat belopp.
10 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
101 VIII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Kommunikationsdepartementet:
Förskott till vissa plankostnader m. m......... 100 000
Jordbruksdepartementet:
Rörelsekapital för Alnarps egendom, mejeri och
trädgårdar................................... 500 000
Handelsdepartementet:
Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens län .... _3 000 000
Summa kronor 3 600 000
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
Kommunikationsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
Garage- och förrådsbyggnader m. m......... 4 300 000
Maskincentralförråd:
Motorfordon och vägmaskiner
m. m......................... 13 400 000
Flytande materiel............. 3 600 000 17 000 000
Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag .....................................1 000 21 301 000
Jordbruksdepartementet:
Jordfonden ................................. 2 000 000
Statens reproduktionsanstalts fond:
Utökad maskinell utrustning....... 154 000
Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ......................... 5 000
Rörelsekapital för statens reproduk-
tionsanstalt....................... 500 000 659 000 2 659 000
Handelsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
Anordnande av en bombsäker oljelagringsan-
läggning.................................. 500 000
Anordnande av ytterligare en bombsäker olje-
lagringsanläggning....................... 4 900 000 5 400 000
Summa kronor 29 360 000
102 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1957
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1957.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norue, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange, Lindholm.
Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen angående statsverkets inkomster och utgifter för budgetåret 1957/58, som Kungl. Maj:t på hemställan av vederbörande föredragande enligt statsrådsprotokollet för denna dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under nämnda budgetår av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att godkänna sistnämnda förslag, vid vilket fogats specifikationer av inkomsterna och utgifterna å riksstaten, och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med förslaget.
Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att proposition skall i enlighet med förslaget avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sven Rydén
661918 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BILAGA 1 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1957
INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1957.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange, Lindholm.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1957/58 jämte därmed sammanhängande frågor.
Härvid har jag att anmäla riksräkenskapsverkets skrivelse den 8 december 1956 med inkomstberäkning för nämnda budgetår (bihang 1).
Finansplanen
1. Den internationella utvecklingen. Under år 1956 har, enligt vad som framhålles i nationalbudgeten för år 1957 (bihang 2), det ekonomiska läget i de ledande industriländerna i Västeuropa och Nordamerika alltjämt präglats av högkonjunktur. Industriproduktionen i Västeuropa har stigit även om ökningstakten varit lägre än närmast föregående år. Kapitalvaruindustrierna har fortsatt att expandera, men även produktionen inom konsumtionsvaruindustrin har stigit. Den internationella handeln har utvidgats ytterligare. Råvarupriserna har i genomsnitt varit relativt stabila under året fram till blockeringen av Suez-kanalen. Fraktsatserna har dock varit stigande. En fortsatt dragning uppåt bär i flertalet länder kännetecknat priser och löner.
Under året har vissa tendenser till snedbelastningar i betalningsläget inom Västeuropa uppstått. De västtyska exportöverskotten har varit stora och
1 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr t. Bil.l
2 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
landets valutareserv har vuxit starkt. I Frankrike har en inhemsk expansion kombinerad med en svag skörd medfört ökad import, försämrad bytesbalans och sjunkande valutareserv. I Storbritannien förbättrades betalningslaget under första halvåret men har sedan åter försämrats.
Stigande priser och löner samt även försvagningar av bytesbalansen bar lett till en ytterligare skärpning av den ekonomiska politiken i flertalet västeuropeiska länder. Under inflytande härav har investeringskonjunkturen i Storbritannien och även i Västtyskland visat vissa tecken på försvagning. I några länder har industriproduktionen under året företett stagnationstendenser. Detta gäller främst Storbritannien.
På hösten 1956 förändrades betingelserna för den ekonomiska utvecklingen genom Suez-konflikten. Denna har lett till förlängda transportvägar och brist på olja. Under år 1956 var de viktigaste verkningarna härav starkt stigande traktsatser och oljepriser. Även vissa råvarupriser steg. En första effekt av oljekrisen gällde bilindustrin, som i vissa länder införde korttidsarbete. Utvecklingen ledde under november till en fortsatt avtappning av valutareserven i Storbritannien, där vissa extraordinära åtgärder företogs för att stärka denna.
Utvecklingen under år 1957 är svår att bedöma med hänsyn till att oljekrisens innebörd ännu inte kan överblickas. En förstärkning kan väntas av prisstegringsimpulserna i olika länder, bland annat genom höjda fraktkostnader. I den mån Suez-konfliktens effekt på oljetillförseln blir långvarig, kan verkningarna på samhällsekonomin i vissa länder bli allvarligare, framför allt beträffande industriproduktionen. Inflationistiska och depressiva verkningar kan därigenom komma att brytas mot varandra. Däremot synes spekulativa prisstegringar av Korea-inflationens typ inte behöva befaras, såvida inte det världspolitiska läget skärpes ytterligare. En ökad oljeimport från Förenta staterna skulle belasta Västeuropas dollarreserver.
Om oljebristen ej får större verkningar på produktionen i olika länder och utrikeshandeln ej påverkas av tonnagebrist, synes goda konjunkturer vara att vänta även under år 1957. I Förenta staterna "bedömes konjunkturläget med tillförsikt; man kan för den närmaste tiden räkna med fortsatt högkonjunktur och något stigande kostnads- och prisnivå. Någon entydig bild av den internationella ekonomiska utvecklingen för år 1957 kan dock inte ges för närvarande.
Ur svensk synpunkt blir slutsatsen, att det finns goda utsikter för en relativt väl hävdad svensk export även under år 1957. Läget är dock labilt, bland annat med hänsyn till bränslesituationen.
2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet. I nationalbudgeten för år 1957 analyseras först utvecklingen under år 1956.
Den bild man för närvarande kan göra sig av utvecklingen är i flera avseenden oklar. Det gäller i första hand beträffande produktionen. Denna synes ha stigit något mindre än normalt. Det går inte på nuvarande stadium att fastställa produktionsökningen närmare, men en uppgång på två procent är av tillgänglig information att döma ett rimligt antagande. Inom
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna 3
industrin har den uppbromsning av expansionstakten, som kunde skönjas redan år 1955, förstärkts. Dess produktion beräknas ha stigit med något över två procent. Byggnads- och anläggningsverksamheten utvidgades obetydligt. Inom jordbruket kunde endast en svag återhämtning från år 1955 registreras. Avsättningssvårigheterna utomlands för trävaror bidrog till att minska skogsavverkningarna med omkring fem procent. För tjänster av olika slag, vilka representerar en dryg tredjedel av landets totalproduktion, kan man konstatera en större ökning än för varuproduktionen. Handeln och samfärdseln vägde därvid tyngst, men även statens och kommunernas verksamhet samt bostadsutnyttjandet bidrog väsentligt till den registrerade ökningen av produktionen.
Sysselsättningen låg på en hög nivå även år 1956. Ökningen av antalet sysselsatta var något mindre än tidigare år. överflyttningen av arbetskraft från jordbruk till stadsnäringar fortsatte. Arbetslösheten låg något över 1955 års nivå. Arbetsmarknaden har kännetecknats av mindre spänning mellan efterfrågan och tillgång på arbetskraft än under närmast föregående två år. Den rådande oljesituationen medförde vissa driftsinskränkningar mot årets slut.
Tim förtjänsterna inom industrin låg de tre första kvartalen i genomsnitt 7 å 8 procent högre än ett år tidigare.
Utrikeshandeln utgör det mest expansiva inslaget i den realekonomiska utvecklingen 1955—1956. Preliminära beräkningar visar, att exportvolymen låg nio procent och importvolymen sex procent högre än 1955. På exportsidan var främst efterfrågan på investeringsvaror stor. Särskilt exporten av järnmalm, järn och stål samt maskiner, instrument och transportmedel ökade betydligt. Även importen av maskiner steg relativt kraftigt, men inte i samma grad som maskinexporten. Förutom maskingruppen var det främst bränslen, som påverkade den totala importökningen. Exporloch importpriserna låg i genomsnitt tre respektive fyra procent över 1955 års nivå. Förhållandet dem emellan — bytesförhållandet — försämrades alltså något.
Trots att nettoinkomsterna av sjöfart ökade avsevärt, uppstod också år
Valutareserven
Miljoner kronor
4 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
1956 underskott i bytesbalansen. Betalningsförskjutningarna under året har emellertid lett till att valutareserven snarast ökat. Valutareservens förändringar framgår av tabellen i det föregående.
Den inhemska efterfrågan på varor och tjänster har inte varit lika expansiv som efterfrågan på våra exportprodukter. Den offentliga konsumtionen har visserligen fortsatt att stiga relativt snabbt, men de offentliga investeringarnas volym beräknas de senaste två åren ha varit i det närmaste oförändrad. De privata utgifterna för såväl investering som konsumtion synes ha ökat med omkring två procent räknat i fasta priser. Detta innebär en utjämning mot föregående år, då konsumtionen steg mer än investeringarna. Under år 1955 skedde en stark lageruppbyggnad, främst inom verkstadsindustrin. Om lageruppbyggnaden fortsatt under år 1956 har den varit betydligt mindre; på denna punkt finns dock ännu inte tillräcklig statistisk information. Den ökade offentliga konsumtionen har framför allt hänfört sig till kommunerna, nämligen med sju procent, medan den statliga konsumtionen endast har ökat med två procent. — Konsumentpriserna låg i genomsnitt ca fem procent högre än 1955. Under loppet av år 1956 beräknas de ha stigit med mellan tre och fyra procent.
Sammanfattningsvis kan sägas, att den realekonomiska expansionen fortsatt i en väsentligt dämpad takt. En mindre ökning än normalt av produktionen och en minskad takt i lageruppbyggnaden har skapat utrymme fölen måttlig och relativt likformig ökning av konsumtion och investeringar. Trots en svag försämring av förhållandet mellan export- och importpriser har bytesbalansen förbättrats något.
Den inhemska konjunkturen nedtonades väsentligt under andra halvåret 1955 och i början av år 1956 till följd av den skärpta ekonomiska politiken. Både industrins investeringsplaner och orderingången till verkstadsindustrin från hemmamarknaden har under år 1956 pekat i riktning mot en mera försiktig investeringsaktivitet inom denna sektor av ekonomin. Alltjämt rådde doek inom den svenska ekonomin vid slutet av året vissa spänningar, även om konjunkturbilden var splittrad för olika näringsgrenar.
Beträffande utsikterna för år 1957 framhålles i nationalbudgeten vad avser arbetsmarknaden, att tillgången på arbetskraft synes ge utrymme för en något ökad sysselsättning. Befolkningsökningen i de arbetsföra åldrarna kommer att fortsätta; utvecklingen domineras av att de stora födelsekullarna från 1940-talet börjat inträda på arbetsmarknaden. Stadsnäringarna får liksom tidigare räkna med ett arbetskraftstillskott från jordbruket. De tendenser till avmattning på arbetsmarknaden, som karakteriserat år 1956, kan möjligen medföra en något större säsongmässig arbetslöshet under innevarande vinter än under de närmast föregående åren.
Nedskärningen av oljetillförseln har medfört ett ansträngt bränsleläge, som knappast kan undgå att få vissa återverkningar på produktionen. Koltillgången i Västeuropa är knapp, men ökade mängder kol kan importeras från Förenta staterna. Man måste räkna med som möjligt alternativ, att oljetillförseln till förbrukarna försämras ytterligare. Tillrinningen
5 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
av vatten i de kraftproducerande älvarna har varit mycket mindre än normal under hösten och vintern. På grund av detta kommer även läget för elektrisk kraft att vara pressat åtminstone fram till vårfloden.
Produktionen beräknas komma att öka även år 1957, såvitt inte bränslekrisen förvärras och ger anledning till allvarligare produktionsinskränkningar. Utifrån antagandet om en endast måttlig verkan av bränslekrisen förutsättes produktionsökningstakten dock bli lägre än normalt. För industrins del ingår endast en svag produktionsökning i kalkylen. Om väderleken blir normal, beräknas jordbrukets produktion öka med närmare tio procent. Skogsavverkningarna blir sannolikt något lägre än föregående år. Byggnads- och anläggningsverksamheten väntas stiga i omfattning. Höjda bidrag till totalproduktionen förutses från bland annat den offentliga sektorn, handeln och samfärdseln. Detsamma gäller även bostadsutnyttjandet, som ökar genom nyproduktionen av bostäder.
På utrikeshandelns område väntas exportökningar i första band för verkstadsprodukter och järnmalm. Det räknas med att den totala exportvolymen kommer att fortsätta att stiga. Importvolymen antas däremot bli i det närmaste oförändrad. Prisutvecklingen medför en betydande ökning av importvärdet för både fasta och flytande bränslen, även om importvolymen av flytande bränslen sjunker. — De genomsnittliga importprisema beräknas stiga mer än exportpriserna. Bytesförhållandet — förhållandet mellan export- och importpriser — blir enligt kalkylen, som i huvudsak utgår från prisläget vid årsskiftet, försämrat med ca tre procent. Detta innebär en förlust för folkhushållet av storleksordningen 300 miljoner kronor. Denna förändring antages dock till icke ringa del motverkas av stigande inkomster för sjöfarten. Då vidare exportvolymen som nyss nämnts väntas öka medan importvolymen förutsatts bli i det närmaste oförändrad, kan vissa förhoppningar hysas om att bytesbalansens saldo blir förmånligare år 1957 än år 1956.
Bedömningen av investe ringsutvecklingen tyder på en total ökning med ca 550 miljoner kronor eller tre å fyra procent. Större delen av ökningen eller ca 350 miljoner kronor faller på byggnader och anläggningar. För de privata investeringarna uppskattas ökningen till drygt tvä procent och för de offentliga till drygt fem procent. Större delen av den offentliga investeringsökningen faller på kommunerna (tio procent), medan ökningen av de statliga investeringarna inskränker sig till två procent. Från 1956 till 1957 förutses vidare industrins investeringar i stort sett bli oförändrade, varvid minskade maskininvesteringar balanseras av stigande utgifter för byggnader och anläggningar. Bedömningarna bygger bland annat på eu av kommerskollegium i oktober gjord enkätundersökning rörande industrins investeringsplaner för är 1957. Huruvida del nya lägel på bränslefronten och kommande avtalsrcsultat kommer att ändra investeringsplanerna, finns för närvarande ingen möjlighet att avgöra.
Den statliga konsumtionen, som beräknats på grundval av riksstaten för 1956/57 och budgetförslaget för 1957/58, synes öka med ca fyra procent i volym. För den kommunala konsumtionen har räknats med en
6 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
stegring med omkring sju procent. Som en bakgrund till expansionen av de kommunala utgifterna 1956—1957 kan nämnas, att kommunerna erhåller stora belopp från staten i samband med avräkningen av kommunalskatt.
Någon prognos över inkomstutvecklingen har inte gjorts i nationalbudgeten med hänsyn till att avtalsförhandlingarna ännu inte avslutats. Någon beräkning över den privata konsumtionens utveckling från inkomstsidan sett har därför inte utförts. Det utrymme för konsumtionsökning, som framkommer i försörjningsbalansen under de i det föregående redovisade förutsättningarna, är emellertid mycket begränsat.
En sammanfattning av förändringarna på olika områden redovisas i följande försörjningsbalans för år 1957. Denna realekonomiska kalkyl bygger på en mängd speciella antaganden och får, även med hänsyn till det labila läget i övrigt, endast betraktas som ett diskussionsunderlag. Både beträffande avtalsläget och bränslekrisens innebörd är utvecklingen så svårbedömbar, att någon bestämd prognos för det kommande året inte kan göras. I vår, när läget bättre kan överblickas, kommer en ny bedömning att framläggas i en reviderad nationalbudget.
Realekonomisk kalkyl för år 1957
Miljoner kronor i 1956 års priser
Försörjningsbalansen baseras på antagandena, att inkomststegringarna kommer att vara förenliga med det angivna konsumtionsutrymmet, att en oförändrad ekonomisk politik kommer att råda på viktigare områden samt att bränslekrisens verkningar bland annat på produktion och utrikeshandel blir måttliga. Därtill kommer vissa hypoteser om lagerutvecklingen, vilkas grad av realism för närvarande icke kan bedömas.
På grundval av denna försörjningsbalans diskuteras i nationalbudgeten vissa problemställningar inför år 1957. Skulle löneökningarna bli större än vad som ryms inom denna kalkyl, kan detta innebära alt importen ökar, pri-
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna 7
serna stiger eller alt lagren går ned. Löneökningarna kan också ha eu effekt från kostnadssidan. 1 de näringsgrenar, där det råder stark priskonkurrens från utlandet och vinstmarginalerna är nedpressade, kan löneökningen i nuvarande läge med splittrad konjunktur få konsekvenser för sysselsättningen i vissa företag.
Ett skärpt läge för bränsleförsörjningen kan leda till produktivitetsminskningar och sysselsättningssvårigheter. I ett sådant fall kan den ekonomiska politiken ställas inför problemet att skapa sysselsättningsmöjligheter för eventuellt friställd arbetskraft. Skulle det världspolitiska läget skärpas, skulle även en kombination av rustningskonjunktur ute i världen och bränslebrist kunna avteckna sig som ett tänkbart alternativ.
På kort sikt är det sålunda bland annat riskerna för störningar i produktion och sysselsättning samt riskerna för en stigande prisnivå som tilldrar sig intresset. De risker för prisstegringar som förknippas med år 1957 gäller dels risker för konsekvensprisstegringar, om den nominella inkomststegringen i samhället blir större än det reala utrymmet, dels risker för fortsatt stegring av importpriserna. Oljeprisstegringarna påverkade prisnivån redan i november och december. Enbart fraktstegringar torde dock inte — om de håller sig inom rimliga gränser — medföra några större genomsnittliga konsumtionsprisstegringar i landet.
Avslutningsvis bör understrykas att nationalbudgeten präglas av stor ovisshet beträffande den samhällsekonomiska utvecklingen under år 1957. Denna ovisshet är intimt förbunden med svårigheten att överblicka den internationella utvecklingen och dennas konsekvenser för såväl prisbildning som reala förändringar inom olika sektorer av vårt lands ekonomi.
3. Den ekonomiska politiken. Nationalbudgetkansliets analys av förloppet under det gångna året och tendenserna i den framförliggande utvecklingen tyder på en avtagande expansionstakt i den svenska ekonomin för närvarande. Beräkningarna i nationalbudgeten har emellertid en preliminär karaktär, och erfarenheten visar, att avsevärda omkastningar i siffrorna och tolkningen av läget inte är uteslutna längre fram. Denna gång föreligger dessutom ett extra osäkerhetsmoment i ovissheten om hur Suez-konfliktens efterdyningar kommer att påverka den internationella konjunkturen och de ledande råvarumarknaderna. För vårt lands del träder i detta hänseende i förgrunden svårigheten att överblicka konsekvenserna för samhällsekonomins olika delar av försämrad oljeförsörjning. I och för sig kan det labila internationella läget utgöra jordmån för såväl inflationistiska som depressiva krafter. Dessa förhållanden måste med nödvändighet ge nationalbudgeten och varje därpå grundad uppfattning av läget eu mera kortfristig giltighet än eljest.
För dagen finns det emellertid inget statistiskt underlag för eu bedömning som jävar nationalbudgetens allmänna bild av en viss avmattning i den inhemska konjunkturen. Totalproduktionen stiger långsammare än vi varit vana vid under efterkrigstiden, bortsett från uppbromsningen närmast
8 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
efter Korea-krisen. Särskilt påtaglig är stagnationstendenserna beträffande industriproduktionen. Dämpningen på produktionssidan motsvaras av en retardering både för den privata konsumtionen och för den privata investeringsverksamheten. Framför allt innebär det nya läget en försvagad investeringskonjunktur i industrisektorn.
Utan tvekan sammanhänger den försvagade aktiviteten i näringslivet med att kredit- och finanspolitiken i förening begränsar företagens finansieringsmöjligheter och tvingar dem att skära ned eller uppskjuta sina investeringsoch produktionsprogram. Eftersom dessa program präglats av en i förhållande till en balanserad ekonomisk utveckling för långt gående optimism, är resultatet av den förda ekonomiska politiken ingalunda ett uttryck för att åtgärderna drivits för långt, utan visar tvärtom, att politiken fått avsedd effekt. Summan av alla de enskilda företagens utvidgningsplaner har nämligen tvivelsutan varit större än vad landets samlade resurser tillåter. Finge de enskilda företagen ohämmat söka genomföra sina projekt, skulle t Öl j den därtör bli en inflationistisk utveckling, där prisstegringar komme att neutralisera de ytterligare belopp som de enskilda företagen satsar på investeringar och produktionsökningar eller där ett ökat utrymme för företagsinvesteringarna skulle frampressas genom att konsumenternas köpkraft tvångsvis reduceras till följd av höjda priser. Prisstegringarna skulle med andra ord träda i finans- och kreditpolitikens ställe såsom den begränsningsfaktor vilken håller den reala investerings- och produktionsvolymen inom ramen för de tillgängliga resurserna med avseende på valutareserv, arbetskraft, produktionsanläggningar, råvaror, drivmedel och bränsle.
Slutresultatet av en sådan utveckling utan den ekonomiska politikens återhållande intlytande skulle i det långa loppet inte bli en större faktisk expansion i näringslivet än för närvarande, utan endast en höjd pris- och kostnadsnivå, i den mån icke övertrycket i stället komme att ge upphov till eu försämring av bytesbalansen och en förbrukning av valutareserven. Den avsaktning i tramåtskridandets takt, som stabiliseringspolitiken just nu framkallar, får följaktligen betraktas såsom priset för skyddet av penningvärdet och valutareserven.
Det är givet, att nedbromsningen av framstegstakten i den svenska samhällsekonomin inte får bli annat än eu rent tillfällig företeelse. Den är alt betrakta såsom ett övergångsfenomen i ett läge då alla krafter måste inriktas på att kyla ned den överhettade temperaturen i det ekonomiska livet och vrida utvecklingen in i ett mera balanserat rörelseschema än under den hittillsvarande överkonjunkturen och överfulla sysselsättningen. Lyckas man stävja inflationsmentaliteten och normalisera förhållandena i näringslivet, skapas förutsättningar för en lugnare löne- och konsumtionsutveckling och därmed också betingelser för en jämnare och snabbare utveckling på produktions- och investeringsområdet.
Det kan i dag konstateras, att våra stabiliseringssträvanden haft en på inflationstendenserna starkt återhållande verkan. Den samhällsekonomiska balansen är väsentligt bättre än för två år sedan, då den ekonomiska poli-
9 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
tiken började skärpas. Tack vare den rad olika åtgärder som successivt satts in alltsedan hösten 1954 kan nu en god stabilitet iakttas på flera i konjunktursamnianhang avgörande områden. Prisutvecklingen har under huvuddelen av år 1956 varit betydligt lugnare än för ett år sedan. Under årets tio första månader steg konsumentprisindex med 1,7 procent. Huvudparten av denna ökning kom under det första kvartalet. Kvartalssiffrorna visar därefter en tydligt avtagande ökningstakt. Mot slutet av året bröts denna utveckling genom speciella prisstegringar, vilka ej har samband med ett inllationsdrivande efterfrågeöverskott, utan hänför sig till vissa taxejusteringar, höjningen av spritpriserna samt uppgången i oljepriserna till följd av Suez-konflikten.
Likaså har arbetsmarknaden kännetecknats av minskad spänning och bättre balans. Detta har främst nåtts genom en minskning av överefterfrågan på arbetskraft, medan arbetslösheten hållit sig vid en låg nivå. Den ökade stabiliteten har sålunda inte inneburit något avkall på den fulla sysselsättningen.
Den samlade verkan av åtstramningspolitiken kommer emellertid till fullt uttryck först så småningom. Utvecklingen under år 1956 har präglats av att verkningarna av de konjunkturdämpande åtgärder som vidtogs år 1955 allt mera kommit till synes i industrisektorn. På samma sätt bör de ytterligare skärpningar som ägt rum under det gångna året, inte minst på det kreditpolitiska fältet, väsentligen mogna ut först under innevarande år. Mot bakgrunden av den redan inträdda dämpningen på de industriella produktionsoch investeringsområdena kan då den frågan ställas, huruvida inte tidpunkten nu är inne att något lätta på de hårt åtdragna bromsarna. Det är uppenbart, att denna fråga berör en fundamental punkt i problematiken för den fortsatta ekonomiska politiken. Ej sällan förfäktas den meningen att redan fjolårets åtstramning genom sin hårdhet lagt grunden till en försvagad produktionsutveckling, men att detta först kommer att framträda på allvar längre fram i tiden. I konsekvens härmed drives även den åsikten, att en lika stram politik under ytterligare ett år skulle vålla obotliga skadeverkningar i framliden.
Mot detta får emellertid ställas de många utslagen av eu alltjämt kvardröjande inflationistisk spänning i den svenska ekonomin. De viktigaste är väl bytesbalansens och valutareservens oförmånliga utveckling. Ett annat tecken på bristande stabilitet är den starka löneglidningen och löneutvecklingen överhuvud taget. Enligt min bedömning kräves i dagens situation en restriktiv politik av oförminskad styrka. Del mått av balans, vi för närvarande har, vilar lielt på de vidtagna åtgärdernas återhållande effekt. En avveckling av dessa skulle betyda ett omedelbart återuppflammande av inflationshärdarna i det ekonomiska livet.
Förnekas skall dock inte, att statsmakterna med hänsyn till de nu vidtagna åtgärdernas skärpa och slagkraft kommer alt ställas inför svåra avgöranden beträffande graden av restriktivitet i den fortsatta ekonomiska politiken. Ständiga avvägningsproblem kommer här att infinna sig. Detta påkallar ett
10 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
betydande mått av flexibilitet i den ekonomiska politiken och ett intensivt aktgivande på konjunkturens skiftningar utom och inom landet. Lokala och branschvisa sysselsättningssvårigheter kan framträda. Bland annat får man vara beredd på att branscher eller enskilda företag får känning av de ekonomiska åtstramningsåtgärderna i form av sjunkande lönsamhet och försämrad likviditet med påföljd att de nödgas begränsa sin sysselsättning. I synnerhet torde produktionsgrenar med strukturella anpassningssvårigheter komma att utsättas för påfrestningar vid en fortsatt allmänt konjunkturdämpande politik. Ytterligare får man räkna med att en knapp oljeförsörjning betyder en — såsom man får hoppas — tillfällig begränsning av produktions- och avsättningsmöjligheterna på de områden som särskilt drabbas därav. Även i övrigt kan rubbningar i utrikeshandeln och den inhemska ekonomin uppstå såsom återverkningar efter Suez-konflikten. Ingendera av dessa störningar på arbetsmarknaden och i produktionslivet kan emellertid motivera en generell uppmjukning av stabiliseringspolitiken, så länge den allmänna bilden fortfarande är karakteriserad av stark efterfrågan på varor och arbetskraft och risker för prisstegringar.
Den totala efterfrågan på varor och arbetskraft är fortfarande större än tillgången. Eu generell uppmjukning av den återhållande politiken skulle därför endast försämra balansen på såväl arbets- som varumarknaden samt leda till en avtappning av valutareserven. I den mån arbetskraft frigöres på områden där produktionen av den ena eller andra orsaken måste inskränkas, får i stället allt göras för alt omedelbart utnyttja den friställda arbetskraften i annan verksamhet. Fortfarande redovisar viktiga valutaskapande basindustrier en klar underförsörjning i fråga om arbetskraft. Det ankommer i första hand på arbetsmarknadsmyndigheterna att genom snabba, lokalt insatta åtgärder förhindra, att ledig arbetskraft förblir oanvänd. Detta innebär krav på en god beredskap på det arbetsmarknadspolitiska området. Särskilt medför den aktuella situationen ett stegrat behov av anordningar för att främja arbetskraftens rörlighet och öka dess omflyttningsmöjligheter.
Samtidigt som det internationella läget ger anledning till ett ökat aktgivande på riskerna för partiella sysselsättningsrubbningar, ger det också skäl till en förstärkt vaksamhet mot inflationistiska impulser utifrån. De internationella förhållandena kan också dra med sig en besvärande utveckling inom utrikeshandeln för det fall att starkt stegrade importkostnader för bränsle och drivmedel inte kan kompenseras genom motsvarande ökning av exportinkomsterna. Inte minst av dessa anledningar är en fortsatt stram ekonomisk politik motiverad för att stärka den svenska ekonomins hållfasthet mot eventuella nya inflationistiska tendenser.
Kravet på en effektivt efterfrågebegränsande ekonomisk politik blir desto starkare som vi nu är i färd med att genomföra åtskilliga konsumtionsstegrande reformer och kapitalslukande samhälleliga investeringar. Jag tänker här på den sänkning av statsskatten som trätt i kraft fr. o. in. årsskiftet, den höjning av de kommunala ortsavdragen som ansetts böra ske fr. o. in. nästa år och den samtidiga höjningen av barnbidragen i enlighet med regeringens
11 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
förslag. De innebär samtliga en ökning av konsumenternas köpkraft. Jag tänker vidare på den pågående upprustningen av skolväsende, högre undervisning och forskning och de därmed sammanhängande väldiga investeringsbehoven. Samma bild av utvecklingen och behoven finner vi på sjukvårdens, nykterhetsvårdens, fångvårdens och ungdomsvårdens områden. Bostadsförsörjningen och vattenvården samt atomenergins utnyttjande ställer investeringskrav av mycket betydande omfattning. Härtill kommer försvarets växande anspråk för anskaffningar och löpande utgifter. Tillsammantagna innebär dessa samhälleliga insatser under den närmast framlörliggande tiden en avsevärd inteckning i de produktiva resurser som står till förfogande för att möta den samlade efterfrågan i landet, samtidigt som vi förbereder en förkortning av arbetstiden. Under sådana förhållanden måste övriga anspråk på behovstäckning hållas tillbaka desto hårdare med stöd av en fortsatt restriktiv ekonomisk politik, så framt inte den samlade efterfrågan skall svälla över bräddarna och ta sig utlopp i en inflationistisk flodvåg över den svenska ekonomin.
Huvudelementen i den starkt efterfrågebegränsande politik, som sålunda alltjämt måste föras för att vidmakthålla den samhällsekonomiska jämvikten och skydda prisstabiliteten och valutareserven, är liksom hittills av kreditpolitisk och finanspolitisk natur. De återhållande verkningarna är starkast inom den privata sektorn och där speciellt på investeringsområdet. Det har inte funnits förutsättningar att i lika stark omfattning vidtaga direkta åtgärder mot expansionstendenserna på konsumtionsområdet. Omsättningsskatten på personbilar och regleringen av avbetalningshandeln utgör dock åtgärder som får en direkt efterfrågebegränsande inverkan på konsumtionen. Höjningen av spritpriserna, som dikterats av nykterhetspolitiska överväganden, torde även medföra en dämpning av konsumtionsefterfrågan. I den mån som kreditåtstramningen drabbar konsumtionskrediterna och påskyndar amorteringarna av enskildas bankkrediter, utövar denna likaledes ett hämmande inflytande på tendenserna till konsumtionsökning. Den försiktiga inställningen till skattesänkningar för fysiska personer är också ett uttryck för en strävan att låta återhållsamheten drabba inte blott investerings- utan även konsumtionssidan. 1 den mån de olika ekonomiskt-politiska åtgärderna verkar återhållande beträffande efterfrågan på arbetskraft får de via löneutvecklingen också eu dämpande effekt på konsumtionsefterfrågan.
Ovedersägligt är emellertid, att den ekonomiska politiken lett till en större avsaktning av expansionstakten på investeringsområdet — särskilt i industrisektorn — än beträffande konsumtionen. Härigenom har den tidigare under efterkrigstiden pågående förskjutningen mot en alltmera ökad investeringskvot i samhällsekonomin upphört. Detta får emellertid ses såsom ett tillfälligt avsteg från statsmakternas mål för utvecklingen på längre sikt, ett avsteg som under föreliggande omständigheter framstår som en nödvändig eftergift åt strävandena att genom en konjunkturdämpning stabilisera det ekonomiska livet och därigenom lägga grunden för ett bättre balanserat
12 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
framåtskridande i fortsättningen. Jag vill i sammanhanget erinra om att jag i fjolårets finansplan klart sade ifrån, att den ekonomiska politikens mål på längre sikt bör vara att bereda ett vidgat utrymme för investeringsverksamheten, så att investeringskvoten i samhället bibehålies och om möjligt höjes.
Även om således utvecklingen mot en ökning av investeringsandelen tillfälligt stagnerat, bör dock understrykas att den fortfarande är hög och väsentligt högre än före kriget. Vid en internationell jämförelse, oavsett om man räknar bruttoinvestering i förhållande till nationalprodukten eller per invånare, ligger vårt land i toppen. Med hänsyn inte minst till styrkan i våra önskemål om fortsatt snabb välståndsutveckling måste emellertid våra strävanden inriktas på en ytterligare preferens åt investeringarna. Därest utvecklingen för innevarande år kommer att överensstämma med nationalbudgetens beräkningar för konsumtionsutrymmets utveckling, skulle redan i år totalt sett en viss, låt vara obetydlig, förskjutning i gynnsam riktning inträffa i fråga om relationen mellan konsumtion och investering. Denna förväntade förskjutning mot ökad investeringsandel faller dock på investeringar utanför industrisektorn.
Frågan om avvägningen mellan konsumtion och investeringar belyses vidare i det av 1955 års långtidsutredning helt nyligen avlämnade betänkandet. I likhet med 1950 års långtidsprogram understryker den nya utredningen nödvändigheten av att skapa utrymme för att tillgodose de väldiga och trängande investeringsbehov som förutses under de kommande åren. Betänkandet utmynnar i en rekommendation till förmån för en stark ökning av investeringsvolymen och en motsvarande återhållsamhet beträffande konsumtionens tillväxt.
Utan att föregripa remissbehandlingen av betänkandet och utan alt la ställning till detalj avvägningen vill jag således peka på, att allmän enighet i princip synes råda om angelägenheten av att investeringarnas andel av de disponibla resurserna ökas. En ökning av investeringsutrymmet förutsätter emellertid en stegring av sparandet utöver den nuvarande nivån. Detta är investeringsproblematikens kardinalfråga. Redan nu är sparandet högt i Sverige, såväl historiskt som internationellt sett. Vårt land tål i detta hänseende väl en jämförelse med utlandet. Vi har ett betydande företagssparande. Statens och kommunernas sparande representerar ansenliga belopp. Den personliga sparkvoten, så långt den låter sig beräknas med vår bristfälliga statistik på området, synes närmast vara större än i de ledande industriländerna.
Vad jag nu sagt hindrar inte, att vi bör sträva efter att ytterligare öka sparandet. En stegring av det personliga sparandet kan härvid från flera synpunkter anses vara det man först bör söka åstadkomma. Ett studium av erfarenheterna från andra länder med de mest skiftande betingelser i fråga om de faktorer som anses påverka sparandet ger emellertid vid handen, att man inte får göra sig några illusioner om möjligheten att härvidlag snabbt nå utomordentliga resultat. Av detta följer, att man för en snabb
13 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
ökning av det totala sparandet främst får lita till de övriga sparformerna, d. v. s. företagssparandet och det offentliga sparandet. En alltför stark koncentration till företagssparandet är emellertid inte förenligt med kravet på samhällsekonomisk jämvikt, enär ett omfattande företagssparande är liktydigt med stora vinstmarginaler, möjliggjorda genom ett högt uppdrivet konjunkturläge. Ett omfattande företagssparande skapar dessutom incitament till stora investeringar inom det egna företaget, vilka erfarenhetsmässigt i särskilt hög grad kommer till utförande vid en överkonjunktur, då de allmänna strävandena måste vara att hålla tillhaka investeringsbenägenheten för att trygga ekonomisk jämvikt. I den mån företagssparandet leder till en motsvarande ökning av investeringarna inom det egna företaget tillgodoses inte behovet av sparande för investeringar på andra fundamentala områden. Härtill kommer, att de goda vinstmarginaler, som är villkoret för ett starkt företagssparande, samtidigt innebär jordmån för krav på och möjlighet att genomföra betydande lönehöjningar, som i dagens hundraprocentigt intresseorganiserade samhälle i sin tur väcker anspråk på jämförliga inkomsthöjningar på praktiskt taget alla övriga områden. Slutresultatet av dessa kedjeverkningar uppenbarar sig i en i förhållande till våra resurser för stor höjning av konsumtionsefterfrågan.
Av det anförda kan den slutsatsen dras, att ett omfattande offentligt sparande hos stat och kommuner inte kan avvaras i ett samhälle som utan avkall på full sysselsättning och ekonomisk jämvikt vill tillgodose väldiga investeringsbehov på områden som till väsentlig del ligger utanför den privata företagsamhetens fält.
Jag vill tillfoga, att de samhällsinvesteringar jag härmed närmast avser, inte till sin natur skiljer sig från det privata näringslivets. Till större delen är det fråga om basinvesteringar för energi och samfärdsel som är nödvändiga för den industriella expansionen och ofta är mera trängande ur de enskilda företagens synvinkel än deras egna projekt, enär eljest den industriella expansionen skulle strypas.
Från dessa utgångspunkter framstår det såsom ett naturligt minimikrav, att staten åtminstone svarar för så stor del av sparandet som behövs för alt finansiera dess egna investeringar. Självfallet får detta inte tas som en för alla lägen fastslagen princip. Så länge det emellertid existerar enorma investeringsbehov av synnerlig angelägenhetsgrad, vilka inte kan tillgodoses med det trånga utrymme som ett, låt vara högt, men otillräckligt frivilligt sparande skapar, och samtidigt några reserver i form av outnyttjad produktionskapacitet inte är för handen, borde allmän uppslutning kring ett sådant minimikrav ernås. Innebörden härav är, att statens samtliga utgifter — alltså både driftbudgetens och kapitalbudgetens utgifter — bör täckas med inkomster, så att nyupplåning undvikes.
En totalbalansering av statsbudgeten har därför varit riktpunkten för årets budgetarbete, liksom var fallet i fjol. Då emellertid betydande avsnitt av såväl inkomstsidan som utgiftssidan varit bundna genom tidigare beslut eller planer om skattesänkningar och reformer samt genom automatiska
14 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
kostnadsökningar i övrigt, har det, trots den mest rigorösa utgiftsgranskning, inte varit möjligt att helt förverkliga den eftersträvade totalbalanseringen i det budgetförslag som nu framlagts. De totala statsutgifterna för budgetåret 1957/58 har antagits stiga med tolv procent i förhållande till riksstalen för innevarande år, medan de samlade statsinkomsterna endast väntas växa med fem procent. Resultatet har därför blivit ett underskott på totalbudgeten av 282 miljoner kronor. Då emellertid ett belopp av 375 miljoner kronor i enlighet med tidigare grunder avsetts bli steriliserat genom insättning i riksbanken, skulle ett behov av nyupplåning av 657 miljoner kronor föreligga för nästa budgetår. Kassamässigt kan man emellertid betrakta resultatet som en underbalansering med endast nyssnämnda 282 miljoner kronor. Hänsyn har härvid ändå inte tagits till generella löneökningar för statstjänstemännen utöver den löneplansrevision varom nyligen överenskommelse träffats och ej heller till vissa andra, ännu ej färdigberedda anslagsbehov. Regelmässigt får man dessutom räkna med att det under budgetårets lopp inträffar nu oförutsebara behov av anslag på tilläggsstat. Enligt de samhällsekonomiska analysmetoder som redovisats i SOU 1956:48 kan förändringarna i statsbudgeten mellan 1956/57 och 1957/58 beräknas ha en efterfrågebegränsande effekt på konsumtionsmarknaden av storleksordningen 150—200 miljoner kronor. Då har emellertid inte medräknats de expansiva verkningarna vare sig av den planerade kommunalskattereformen eller av en eventuell ytterligare lönehöjning för de statsanställda. Som jämförelse kan nämnas, att budgetens konsumtionsbegränsande effekt för innevarande budgetår uppskattas till ca 300 miljoner kronor. Budgetens effekt på investeringsmarknaden är väsentligt svårare att avgöra. De mycket osäkra uppskattningar, som kan göras, tyder närmast på att investeringsefterfrågan i stort sett torde lämnas opåverkad av statsbudgeten under budgetåret 1957/58 liksom under innevarande budgetår och under 1955/56. Jag vill alltså utan omsvep medge att årets budgetförslag på grund av de rådande omständigheterna är svagare än fjolårets. Även för det löpande budgetåret har det statsfinansiella läget försämrats på grund av att utgifter i betydande mån tillkommit utöver den ursprungliga riksstaten, samtidigt som statens intäkter blivit mindre än beräknat.
Möjligheter föreligger således ej att för nästkommande budgetår helt täcka de statliga investeringarna med ett statligt sparande. Om förutsättningar att öka det statliga sparandet genom en allmän konsumtionsbeskattning inte anses föreligga, är det desto viktigare, att det totala sparandet i samhället främjas genom andra åtgärder från statsmakternas sida. Härvid träder tanken på en fondering av pensionsavgifter i samband med en obligatorisk tjänstepensionering i förgrunden. Denna möjlighet att få fram ett stegrat sparande torde få närmare prövas när ståndpunkt senare i år skall tas till pensionsberedningens inom kort färdiga betänkande. En annan utväg att framkalla ytterligare sparande är att skärpa amorteringskraven beträffande bostadslånen.
Av samma skäl som det är nödvändigt med ett betydande statligt sparan-
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
de, är det angeläget, att de kommunala enheterna eftersträvar ett ökat sparande i sin hushållning. Det är därför värdefullt, att ett flertal kommuner under detta år träffat anordningar för en ökad skattefinansiering av investeringarna. Under erinran om att 1956 års riksdag med anledning av en motion i hithörande ämne hänvisat till den av stabiliseringsnämnden väckta frågan om reglerande bestämmelser beträffande skattefinansieringen av de kommunala investeringarna, vill jag meddela, att nämndens förslag för närvarande är föremål för en kompletterande utredning inom finansdepartementet.
Realekonomiskt sett är uppgångstendensen i den kommunala hushållningen fortfarande mycket stark. De förhoppningar om en fortsatt återhållsamhet på detta område, som jag i förra årets finansplan gjorde mig till tolk för, har tyvärr inte uppfyllts. Den kommunala investeringsvolymen minskade visserligen år 1955 med en procent och år 1956 med två procent men beräknas i år växa med tio procent. Likaså visar den kommunala konsumtionsvolymen en fortsatt stark stegring, nämligen år 1955 med drygt sju procent, år 1956 med likaledes sju procent och enligt uppskattningarna för år 1957 med ytterligare sju procent. Här bör dock anmärkas att den väsentliga delen av kommunernas investeringar är en direkt följd av bostadsbyggandets krav på gator, vägar och ledningsarbeten. Vill man således hålla bostadsbyggandets omfattning uppe på nuvarande nivå får man som en konsekvens räkna med omfattande kommunala investeringsbehov.
Jämfört härmed företer den statliga reala utvecklingen en betydligt lugnare bild. Den statliga konsumtionsvolymen skulle sålunda enligt kalkylerna ha varit oförändrad under år 1955 jämfört med år 1954 samt för år 1956 ha ökat med två procent. För innevarande år beräknas den statliga konsumtionen gå upp med fyra procent. Statens investeringsvolym uppskattas ha minskat med två procent under år 1955, medan tillväxten varit tre procent för år 1956 och förutses bli två procent för år 1957. Att den reala utgiftsexpansionen i den statliga verksamheten är så måttlig, trots att de totala statsutgifterna, som jag förut nämnt, går kraftigt i höjden, förklaras av att utgiftsökningarna främst hänför sig till inkomstöverföringar i form av folkpensioner, barnbidrag o. d. samt subventioner och statsbidrag, ävensom prisoch lönehöjningar.
Stegringstakten i den kommunala hushållningen är icke blott väsentligt större än inom statsverket utan är även avsevärt starkare än i den privata sektorn. Både den privata konsumtionen och den privata investeringsverksamheten redovisar lägre ökningstal än kommunernas motsvarande områden. Hur den privata konsumtionsutvecklingen kommer att gestaltas under innevarande år, blir väsentligt beroende på utfallet av de pågående avtalsförhandlingarna. Den förbättrade balans i samhällsekonomin, som grundlagts genom den förda stabiliseringspolitiken, ger fog för förhoppningen, att lönerörelserna inte behöver spränga resursernas ram och påkalla eu ytterligare skärpning av den ekonomiska politiken.
Som jag redan förut anfört, ger ej heller den privata investeringsverksamheten anledning till farhågor för en balansrubbande utveckling. Den mest
16 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
närliggande frågan beträffande dessa sektorer är därför i stället, om dämpningen av investeringsaktiviteten är för stor och om den tillfälliga skärpningen av företagsbeskattningen behöver modifieras. En möjlighet till omprövning av denna beskattning skulle erhållas i den mån en pensionsförsäkring, grundad på avgiftsbetalning, kan genomföras, eftersom en efterfrågedämpande effekt härigenom skulle vinnas. Under inga förhållanden kan emellertid behovet av en lättnad i företagsbeskattningen bedömas, förrän längre fram, när det kan överblickas, huruvida konsumtionsutvecklingen i fortsättningen ger utrymme för en större investeringsökning än den nu förutsedda. Dessutom är det möjligt, att de enkätsvar om investeringsplanerna, som företagen lämnade mot slutet av året, överbetonar det hämmande inflytande som kredit- och finanspolitiken utövar och att därför den faktiska tendensen på produktions- och investeringsområdet underskattas. Man bör enligt min mening avbida uppgifterna i de nya enkäter som brukar företagas några månader in på året, innan ett mera definitivt omdöme fälles om den fortsatta investeringsaktiviteten i det privata näringslivet.
överhuvud taget hör det om några månader finnas bättre förutsättningar än i dag för överväganden om den fortsatta ekonomiska politiken. Det internationella läget bör då ha klarnat och Suez-konfliktens återverkningar på världskonjunkturen och den inhemska försörjningssituationen framstå i säkrare belysning. Med hänvisning härtill och i avvaktan på de Övriga betydelsefulla ställningstaganden i de frågor jag förut berört, vill jag beteckna denna finansplan såsom delvis preliminär. En mera definitiv redovisning av den ekonomiska politiken kommer att lämnas i den sedvanliga kompletteringspropositionen mot vårriksdagens slut.
Sammanfattningsvis och som slutomdöme borde, objektivt sett, såväl dagens läge som framtidsperspektivet kunna betraktas med lugn och förtröstan. Samhället visar bilden av arbete och sysselsättning, ekonomisk och social utveckling, trygghetsskapande reformer och ökade insatser på utbildningens och forskningens viktiga områden. Internationell spänning och oro i världen har emellertid på nytt gjort sig påminta och tvingat oss att se om folkhushållets beredskap i olika avseenden. Den svaga punkten i vår ekonomi — vår otillräckliga valutareserv — framstår i detta läge som oroväckande. I händelse av ytterligare försämringar i de mellanfolkliga förbindelserna framstår behovet av en god valutapolitisk beredskap som allt mer ofrånkomlig. I sista hand är våra bristande resurser i fråga om valutareserven ett uttryck för vår gemensamma benägenhet att vilja leva över tillgångarna. Vår i och för sig mänskliga och naturliga önskan att på olika områden snabbt höja vår standard innebär anspråk och efterfrågan på varor och tjänster, som dels reducerar våra exportmöjligheter och dels ökar våra importbehov. Den mest uppfordrande varningssignalen för ett folkhushåll, som lever över de givna resurserna, har vi i en svag valutautveckling. En sådan utveckling är så mycket mer alarmerande som den försiggår under en tid av full sysselsättning även inom exportindustrierna och förhållandevis fördelaktiga relationer mellan export- och importpriser. Det är med denna utveckling för ögonen som den ekonomiska politiken alltjämt måste präglas av
17 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
största restriktivitet. Med dagens inflationstryck och med den prisstegringsrisk, som följer av den utrikespolitiska spänningen, får statsmakterna ej slappna i sin beredskap.
Det bör här klart understrykas, att prisstegringen på den för vårt folkhushåll så avgörande bränsle- och drivmedelsfronten, som blivit en följd av konflikten i Mellersta Östern, solidariskt måste bäras av folkhushållet och dess medborgare. Man kan betrakta det som skett såsom ett bortfall i vår ekonomi, vilket — även om det blir övergående — vi saknar möjligheter att kompensera oss för. Å andra sidan måste man se till att företagen inte tar ut högre priser än som är kostnadsmässigt nödvändiga.
Vår benägenhet att snabbt vilja öka konsumtionen ställer samhällsekonomin inför svåra jämviktsproblem. Avgörande för denna konsumtionsökning är främst inkomstbildningen som den avspeglas i resultatet av lönerörelserna. Eftersom de fria och suveräna intresseorganisationerna nu täcker hela området av inkomstbildningen, blir marginalerna mot överslag så mycket mindre än tidigare. I det gamla samhället kunde alltför stora inkomstlyftningar på vissa avsnitt balanseras av oförändrade eller till och med reducerade inkomster på andra. Förhållandet är helt annorlunda nu. Helt automatiskt uppträder i det genomorganiserade samhället starka strävanden till allmän inkomstanpassning efter de mest lönsamma verksamhetsområdena. Den utpräglade känslan för lika rätt och inbördes lika behandling i löne- och inkomstfrågor har således en benägenhet att driva inkomstbildningen totalt över gränsen för produktionsstegringen med åtföljande prisstegringar som given följd. För att neutralisera en sådan för alla ovälkommen utveckling krävs att den ekonomiska politiken i dessa lägen för in en fläkt av kyliga vindar i en för upphettad atmosfär. Vidare krävs att de ekonomiska intresseorganisationerna visar ansvar och allmän förståelse för de ekonomiska sam-
o
manhangen och insikter om vad som är förenligt med en stabil samhällsekonomi i den fulla sysselsättningens samhälle. Denna målsättning och handlingsnorm framstår — trots att den innebär betydande svårigheter — till slut som den riktiga. Ett samhälle som helt utnyttjar arbetskraften — den värdefullaste produktionsfaktorn — avancerar snabbare, även om säkerhetsmarginalen mot överslag är smal, än det samhälle där arbetslösheten fungerar som balansfaktor. Medvetandet härom bör vara den gemensamma nämnaren för såväl samhällets som organisations-Sveriges strävanden att anpassa inkomstbildning och konsumtion inom den ram som utvecklingen av våra resurser anvisar.
4. Budgetläget. Den riksslat, som i våras fastställdes för badgetåret 1956/ 57, kunde betecknas som ett starkt stöd för den restriktiva ekonomiska politiken. Om man såg till den totala budgeten, förelåg enligt beräkningarna inte blott balans utan även elt överskott på i det närmaste 500 miljoner kronor. Även sedan hänsyn tagits till att eu del av detta överskott skulle bindas genom insättning för speciella ändamål på särskilda konton i riksbanken, kunde räknas med alt eu mindre återbetalning av statsskulden skulle bli möjlig.
15 l!iIinny till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr I. Ilil. 1
18 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
Såsom redan framhölls i statsverkspropositionen för ett år sedan hade denna omsvängning från tidigare underskott till överskott på totalbudgeten eftersträvats vid budgetbehandlingen som en konsekvens av de finanspolitiska och kreditpolitiska riktlinjer, som uppdragits för den fortsatta ekonomiska politiken. Denna strävan hade underlättats av gynnsamma statsfinansiella betingelser av delvis engångsartad natur.
Man nödgas i dag konstatera, att budgetutfallet för innevarande budgetår med all sannolikhet kommer att bli väsentligt sämre än beräknat. Totalbudgetens beräknade överskott förbytes i ett underskott, och staten torde komma att redovisa ett lånebehov på inte mindre än ca 700 miljoner kronor enligt vad som framgår av i det följande redovisade översikter.
De förskjutningar, som resulterar i denna försämring, är att finna på såväl inkomst- som utgiftssidorna. Trots de tillskott till skatteintäkterna i förhållande till riksstaten, som blir en följd av de — visserligen av andra än finanspolitiska motiv — höjda skattesatserna på spritdrycker samt av den beslutade omsättningsskatten å motorfordon, räknar riksräkenskapsverket med att de totala inkomsterna kommer att understiga riksstatens belopp med omkring 200 miljoner kronor. Försämringen hänför sig i första rummet till inkomstskattetiteln, som kassamässigt väntas ge 300 miljoner kronor mindre än vad tidigare beräknats. Det är framför allt källskatteinkomsterna som influtit med mindre belopp än väntat. Detta har å andra sidan till följd, att man numera behöver räkna med en avsättning (netto) till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel — motsvarande nettoeftersläpningen i utbetalningarna till kommunerna av dem tillkommande skatter — av endast 200 miljoner kronor mot i riksstaten upptagna 300 miljoner kronor.
I fråga om utgifterna beräknas på driftbudgeten till följd av äskandena på tilläggsstaterna I och II en stegring med tillsammans 59 miljoner kronor. Härutöver kan redan nu förutses att budgetutfallet kommer att försämras med ytterligare drygt 150 miljoner kronor beroende på utöver riksstaten tillkomna indextillägg på folkpensioner samt den av chefen för civildepartementet senare denna dag anmälda överenskommelsen mellan staten och de anställdas organisationer om en löneplansrevision in. in.
På kapitalbudgeten har på tilläggsstat tillkommit 286 miljoner kronor. Av detta belopp avser 80 miljoner kronor de vid höstriksdagen på tilläggsstat I anvisade anslagen för supplementär jordbrukskredit och för lån till företagareföreningar m. fl. samt sammanlagt 165 miljoner kronor på tilläggstat II äskade medel för finansiering av bostadsbyggandet.
Det kan inte uteslutas att ytterligare utgifter tillkommer under den återstående delen av budgetåret. Stegrade lönekostnader blir sålunda följden vid en eventuell höjning av de rörliga tilläggen för år 1957.
Jag övergår härefter till att behandla budgetförslaget för 1957/58. Såsom angavs i kompletteringspropositionen i våras framstod det statsfinansiella perspektivet för 1957/58 som betydligt mindre gynnsamt än för 1956/57. Denna karakteristik har i allt väsentligt visat sig riktig. Beträffande
19 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
statsinkomsterna gav de i våras redovisade kalkylerna, byggda på hypotesen om en jämn stegring av nationalinkomsten om fyra procent per år, vid handen att eu stagnation av det kassamässiga inkomsttillflödet var att vänta. Detta berodde bland annat på att sänkningen från och med år 1957 av den statliga inkomstskatten, som beräknades medföra ett skattebortfall av omkring 375 miljoner kronor för lielt år, belastade budgetåret 1956/57 endast med 100 miljoner kronor och alltså kunde beräknas slå genom helt på statsinkomsterna först under budgetåret 1957/58. Som en följd av dels ändrade antaganden beträffande den nominella inkomstutvecklingen under år 1957 för löntagare in. fl., dels vissa inkomsttillskott (investeringsavgift för är 1957, omsättningsskatt å motorfordon, höjd spritbeskattning), dels en förskjutning i uppbörden av vissa skattemedel från 1956/57 till 1957/58 kan man emellertid nu räkna med inkomster under nästkommande budgetår, som med ca 580 miljoner kronor överstiger det i innevarande års riksstat uppförda beloppet.
Det bör också understrykas, att den nu antagna stegringen av statsinkomsterna 1957/58 bygger på förutsättningar som i och för sig måste betecknas såsom ur statsfinansiella synpunkter gynnsamma. Såsom framgår av en i ett följande avsnitt lämnad redogörelse för riksräkenskapsverkets beräkningar förutsätter dessa en fortgående stegring av produktion, utrikeshandel, sysselsättning och inkomster och i anslutning därtill stigande skatteunderlag. Det torde finnas skäl att — liksom också ämbetsverket gjort — understryka det osäkra i dessa antaganden inte minst i rådande labila läge på det internationella planet.
Det måste även framhållas, att en snabbare stegring av det nominella skatteunderlaget än vad ämbetsverket utgått från ingalunda skulle representera en ur samhällsekonomisk synpunkt önskvärd utveckling. Såsom jag redan flera gånger tidigare haft anledning inskärpa bör sådana stegringar av statsinkomsterna, som är en följd av att de nominella lönerna och företagsinkomsterna stiger utöver vad som är förenligt med samhällsekonomisk balans och ett stabilt penningvärde, inte betraktas som ett tecken på utrymme för nya statsutgifter eller ytterligare skattereduktioner. De utgör tvärtom en allvarlig erinran om den bristande balansen i samhällsekonomin. Statsmakterna måste under sådana förhållanden ålägga sig yttersta sparsamhet inte blott i fråga om nya utgiftsengagemang utan även när det gäller pågående verksamhet. Det är min förhoppning att statsmyndigheterna, var och eu inom sitt område, aktivt medverkar till att vidta de besparingsåtgärder som är möjliga.
Vad det föreliggande riksstatsförslagets inkomstsida närmare beträffar, torde vissa smärre justeringar få vidtagas i de av riksräkenskapsverket gjorda beräkningarna. Jag återkommer senare härtill.
De beräkningar av inkomsterna och utgifterna på inkomslskattetiteln, som leder fram till det av riksräkenskapsverket föreslagna och av mig godtagna beloppet för titelns nettoinkomst under budgetåret 1957/58, 6 100 miljoner kronor, kan med ledning av ämbetsverkets uppgifter sammanfattas på följande siitt. Beloppen anges i miljoner kronor.
20 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
1 Inklusive 55 milj. kr. för utbetalning av sjukkassorna tillkommande arbetsgivarbidrag för 1955, avsedda att fonderas hos riksgäldskontoret.
Av sammanställningen framgår, att inkamstskattetiteln för 1957/58 visar en uppgång med — om de icke avrundade beloppen tas till utgångpunkt — 450 miljoner kronor jämfört med de nya beräkningarna för 1956/57. I förhållande till gällande riksstat innebär emellertid det beräknade beloppet endast en uppgång med 100 miljoner kronor.
Preliminärskattens ökning återspeglar i stort sett en antagen fortgående stegring av inkomsterna för i första rummet löntagare och övriga fysiska personer. Nettoeffekten av å ena sidan sänkningen av den statliga inkomstskatten från den 1 januari 1957 för fysiska personer och å andra sidan höjningen från samma tidpunkt av folkpensionsavgifterna blir en viss reduktion av de eljest påräkneliga källskatteinkomsterna.
Fyllnadsinbetalningar har förutsatts äga rum såväl våren 1957 som våren 1958 i sådan utsträckning, att för bolagens del ernås i stort sett god anpassning mellan preliminär och slutlig skatt. Den höjning av kvarskatteräntan från fem till sju procent, som träder i kraft från och med i år, bör bidraga härtill.
I de beräknade inkomsterna för 1957/58 ingår investeringsavgiften med ca 100 miljoner kronor. Den förhöjda bolagsskatten beräknas, liksom under
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna "21
innevarande budgetår, lämna en extra inkomst av omkring 275 miljoner kronor.
Jag vill i detta sammanhang inte underlåta att nämna, att bolagen enligt av riksräkenskapsverket återgivna uppgifter vid 1956 års taxering visat sig ha gjort avsättningar med synnerligen betydande belopp till investeringsfond för konjunkturutjämning enligt de regler, som fastställdes vid företagsbeskattningens omläggning år 1955, och att ämbetsverket ansett sig ha skäl att räkna med samma förhållande även vid 1957 och 1958 års taxeringar. Dessa avsättningar motsvarade enligt verkets beräkningar vid 1956 års taxering en sänkning av det taxerade beloppet med sex procent ellei ca 170 miljoner kronor, vilket i sin mån motväger den belastning på företagen som den höjda bolagsskatten inneburit. Även om därigenom skatteunderlaget för dagen icke oväsentligt reducerats, vill jag ge uttryck för min tillfredsställelse över den konsolidering och ökade beredskap inför framtida konjunkturpåfrestningar, som utnyttjandet av den nya lagstiftningens möjliglietei i detta avseende betyder.
En omständighet som väntas höja statsinkomsterna under budgetåret 1957/58 utöver vad som tidigare beräknats är en nu förutsedd överskjutning från innevarande till nästa budgetår av betydande skattebelopp. Förskjutningen sammanhänger främst med att skattebetalningar på grundval av garantibelopp för fastighet liksom sjukförsäkringsavgifter från icke-löntagare sannolikt endast i obetydlig utsträckning kommer att inflyta som källskatt och fyllnadsinbetalningar under innevarande budgetår utan i stället som kvarskatt våren 1958.
Vad gäller utgifterna på inkomstskattetiteln förutses en ytterligare uppgång under 1957/58 av kommunalskatteutbetalningarna, som redan under innevarande budgetår ligger på en hög nivå till följd av »dubbel» utbetalning av fastighetsskatt till kommunerna under kalenderåret 1957.
Jag vill i delta sammanhang erinra om att de nu beräknade preliminärskatteinkomsterna på ifrågavarande skattetitel inrymmer kommunalskattcmedel, som inte motsvaras av samtidiga förskottsutbetalningar till kommunerna. Dessa eftersläpningar i utbetalningarna uppskattas till 300 miljoner kronor för 1956/57 och 400 miljoner kronor för 1957/58. Motsvarande belopp bör enligt numera tillämpade grunder reserveras på budgetutjämningsfonden för kommande utbetalning. Å andra sidan beräknas återföring av avsatta medel ske med 100 respektive 275 miljoner kronor. Nettoavsättningen till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel kan alltså nu uppskattas till 200 miljoner kronor under innevarande budgetår och 125 miljoner kronor under nästkommande budgetår.
Beträffande övriga inkomsttitlar har, såsom redan nämnts, vidtagits nägra smärre justeringar i förhållande till riksräkenskapsverkets förslag. Jag återkommer härtill i ett senare sammanhang.
I enlighet med vad jag här anfört, skulle inkomsterna sammanlagt komma att uppgå till 11 891 miljoner kronor, varav såsom tidigare nämnts netto 125 miljoner kronor motsvarar kommunalskattemedel som bör reserveras på budgetutjämningsfonden för framtida utbetalning.
22 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
Såsom jag redan framhållit i det föregående vid min redogörelse för den ekonomiska politiken har vid behandlingen av budgetens utgiftssida anslagskraven behandlats med största restriktivitot i syfte att om möjligt uppnå en totalbalansering av budgeten. Det framstod redan vid bedömningen-av budgetläget på längre sikt i förra årets kompletteringsproposition klart, att man för budgetåret 1957/58 hade att räkna med synnerligen betydande anslagskrav. Redan de automatiska utgiftsstegringarna kunde förutses bli betydande och därtill kunde en rad angelägna men också kostnadskrävande reformer väntas bli aktuella. Då det samtidigt icke var lätt att finna områden, där motvägande nedskärningar av verkliga statsutgifter kunde ske utan menliga konsekvenser, fordrades enligt min då framförda mening den allra strängaste sparsamhet med anslagsmedel och en omsorgsfull planering och angelägenhetsgradering vid det fortsatta reformarbetet.
När i början av höstens budgetarbete en överblick erhållits av de samlade anslagskraven, bekräftades också till fullo riktigheten av den gjorda förhandsbedömningen. De utgiftsstegringar på den sammanlagda drift- och kapitalbudgeten som aktualiserades uppgick till inte mindre än 2,5 miljarder kronor. I detta belopp ingår icke kostnaderna för de krav på lönerevisioner för de statsanställda, som påyrkats av de anställdas organisationer, och ej heller vissa andra anslagskrav som aktualiserats under budgetarbetets gång. Svårigheterna att med detta utgångsläge genomföra en långtgående nedpressning av anslagskraven och en rationell avvägning mellan olika konkurrerande, i och för sig angelägna behov har givetvis varit stora.
I det nu framlagda riksstatsförslaget visar de egentliga statsutgifterna en uppgång från riksstaten 1956/57 med ca 575 miljoner kronor. Då emellertid utgifterna för statens kapitalfonder nedräknats med 287 miljoner kronor till följd av minskat avskrivningsbehov, stannar hela ökningen vid 288 miljoner kronor. Utgiftssumman på driftbudgeten uppgår därigenom till 10 890 miljoner kronor.
Av den sammanlagda nettoökningen under departementshuvudtitlarna med i runt tal 575 miljoner kronor kan ca 435 miljoner betraktas som automatiska förändringar. De automatiska anslagshöjningarna har uppskattats till 600 miljoner kronor, men däremot har stått automatiska minskningar på ca 165 miljoner kronor. Bland mera betydande automatiska utgiftsstegringar må nämnas det planenliga återupptagandet av de för innevarande budgetår slopade repetitionsövningarna, vidare höjda folkpensionskostnader till följd av ett redan i maj 1956 tillkommet ytterligare indextillägg och ökat antal pensionärer samt även i övrigt på en rad punkter anslagsstegringar till följd av befolkningsmässiga förskjutningar och tidigare av statsmakterna fattade beslut.
Den ieke-automatiska anslagsstegringen på departementshuvudtitlarna uppskattas till netto 140 miljoner kronor. Brutto redovisas en icke-automatisk stegring av omkring 465 miljoner kronor. Därav hänför sig 240 miljoner kronor till ett preliminärt äskat belopp för skatteersättningar till kommunerna i samband med höjda kommunala ortsavdrag från den 1 januari 1958,
23 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
varom förslag senare torde få föreläggas riksdagen. En höjning av de allmänna barnbidragen, likaledes från ingången av år 1958, föranleder anslagshöjning med drygt 100 miljoner kronor. Anslaget till atomenergiverksamhet har uppräknats med 27 miljoner kronor. Vissa familjesociala åtgäider med anknytning till undervisningen föranleder ytterligare icke-automatiska stegringar liksom en fortsatt upprustning på forskningens, undervisningens, sjukvårdens, fångvårdens, ungdomsvårdens och nykterhetsvårdens områden. Mot dessa icke-automatiska stegringar står anslagsnedräkningar om ca 325 miljoner kronor, varav huvudparten eller 310 miljoner kronor hänför sig till de mot bilskatteinkomsterna avräknade väganslagen. Denna anslagsreduktion återspeglar dock icke en nedskärning av de faktiska utgifterna för vägbyggandet, endast ett ianspråktagande av de för närvarande mycket stora anslagsreservationerna. Volymmässigt förutses i stort sett oförändrade väginvesteringar.
Under utgifter för statens kapitalfonder räknas med 25 miljoner kronor för höjda utgifter för förräntning av statsskulden. Däremot har i enlighet med hittills tillämpade riktlinjer för avskrivning av bostadslån preliminärt kunnat räknas med en nedgång av de samlade avskrivningsanslagens summa med 313 miljoner kronor, huvudsakligen beroende på bortfall av den i årets riksstat med 343 miljoner kronor upptagna engångsavskrivningen av äldre egnahemssubventioner.
Då inkomsterna angivits till 11891 miljoner kronor och utgifterna till 10 890 miljoner kronor, skulle enligt vad som framgår av efterföljande tablå för budgetåret 1957/58 uppkomma ett överskott på 1 001 miljoner kronor.
Såsom jag i det föregående påpekat ingår emellertid, liksom under innevarande budgetår, bland inkomsterna vissa belopp som ej bör disponeras för löpande statsutgifter. Först och främst gäller detta de 125 miljoner kronor kommunalskattemedel, som bör reserveras på budgetutjämningsfonden i avvaktan på utbetalning till kommunerna. Vidare beräknas, såsom redan angivits, under budgetåret inflyta omkring 100 miljoner kronor investeringsavgifter. Liksom är fallet under innevarande budgetår bör dessa tillfälliga, av stabiliseringspolitiska skäl betingade extrainkomster avsättas till budgetutjämningsfonden för att där särredovisas samt ett motsvarande belopp överföras till särskilt konto i riksbanken. Medlen torde böra disponeras på sätt förutsatts skola gälla de under budgetåren 1955/56 och 1956/57 verkställda avsättningarna av motsvarande slag.
Jag torde i detta sammanhang få erinra om att för innevarande budgetår sker en fondavsättning med 275 miljoner kronor från anslag under femte huvudtiteln för framtida pensionsändamål, motsvarande det belopp som beräknats inflyta extra till statskassan i form av förhöjd bolagsskatt. Chefen för socialdepartementet förordar senare denna dag, alt en motsvarande fondering med enahanda belopp göres under nästkommande budgetår. Del fonderade beloppet föreslås, liksom gäller för den under innevarande budgetår verkställda fonderingen, skola tills vidare placeras på särskilt konto i riksbanken.
24 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
Drift-
Miljoner
1 Reservationsmedelsförändringar inräknade.
2 Därav riksstat 10 602, tilläggsstat I och II 59 mkr.
3 Förutsett överskridande med 33 mkr till följd av ytterligare ett indextillägg å folkpensioner.
4 Förutsedda överskridanden omkring 50 mkr, löneplansrevision 104 mkr.
5 Förutsedda överskridanden omkring 40 mkr, löneplansrevision 200 mkr.
Efter reduktion med förenämnda avsättningar till budgetutjämningsfonden skulle kvarstå ett överskott på driftbudgeten om 776 miljoner kronor. Härav hänför sig 321 miljoner kronor till automobilskattemedlens specialbudget. Den allmänna delen av driftbudgeten — d. v. s. exklusive bilskattebudgeten — skulle sålunda uppvisa ett överskott på 455 miljoner kronor.
Kapital-
Miljoner
1 Därav riksstat 1805, tilläggsstat I och II 286 mkr.
2 Häri ingår ej avskrivningsanslag å tilläggsstat II.
3 Förändringar av anslagsbehållningarna inräknade.
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
budgeten
kronor
Vid en bedömning av utfallet av budgeten måste emellertid också beaktas, att en icke oväsentlig netloförbrukning av reservationsmedel kan förutses ske under budgetåret. Med hänsyn bland annat till den i det föregående berörda nedskärningen av väganslagen synes man böra räkna med en nedgång av anslagsreservationerna med omkring 150 miljoner kro-
budgeten
kronor
26 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
nor, vilket alltså i motsvarande mån ökar de verkliga utgifterna. Vidare tillkommer vissa ytterligare utgifter, nämligen dels kostnaderna för ytterligare ett indextillägg på folkpensionerna på grund av höjning av pensionspristalet och dels kostnaderna för staten — inklusive affärsverken vilkas överskott reduceras i motsvarande mån — som följd av löneplansrevisionen för de statsanställda. Med beaktande av dessa med säkerhet tillkommande utgifter begränsas överskottet på driftbudgeten till 386 miljoner kronor, såsom framgår av den lämnade översikten.
Det bör emellertid understrykas, att överskottet kan komma att reduceras ytterligare i den slutliga riksstaten. Hänsyn har bland annat ej kunnat tagas till eventuella generella lönetillägg under år 1957 för de statsanställda. Erfarenheten visar dessutom, att under budgetårets lopp utgifter tillkommer på tilläggsstat. Det här redovisade överskottet är givetvis även avhängigt av i vilken mån de antaganden beträffande den nominella inkomstutvecklingen i samhället, som riksräkenskapsverket lagt till grund för beräkningen av statsinkomsterna, visar sig vara realistiska.
Vad härefter gäller förslaget till kapitalbudget innebär detta i jämförelse med gällande riksstat en ökning av investeringsanslagen med 440 miljoner kronor, såsom framgår av en i det föregående redovisad översikt. Större delen av denna ökning motsvaras emellertid icke av någon ansvällning av den reala statliga investeringsvolymen. Sålunda avser ett preliminärt beräknat belopp om 165 miljoner kronor den första femtedelen av inlösensumman vid statens övertagande av aktiemajoriteten i LKAB, varom riksdagen redan fattat ett principbeslut. Av liknande art är det anslag å sju miljoner kronor, som äskas för förvärv av Stockholm—Nynäs järnväg in. in. Vidare föreslås en uppräkning av anslagen till affärsverkens ramreglerade investeringar med omkring 100 miljoner kronor och av anslagen till försvarets över kapitalbudgeten finansierade byggnads- och anläggningsarbeten in. in. med ca tio miljoner kronor, motsvarande en för innevarande budgetår beräknad förbrukning av på anslagen befintliga behållningar. I avbidan på särproposition har bostadsanslagen uppräknats med 40 miljoner kronor.
Av återstående anslagsökningar faller ca 85 miljoner kronor på affärsverkens investeringar. Merparten härav eller omkring 45 miljoner kronor motsvarar pris- och lönestegringar för de rambegränsade investeringarna, vilkas investeringsvolym förutsatts bli ungefär oförändrad. De icke rambegränsade affärsverksinvesteringarna ökar med ca 15 miljoner kronor för bland annat atomenergianläggningar och förvaltningsbyggnad vid vattenfallsverket samt fortsatt utbyggnad av televisionen. Härjämte har ett belopp av 25 miljoner kronor beräknats för utbyggnad av storflygplats.
Det bör tilläggas, att även på kapitalbudgeten kan tillkomma utgifter, vartill hänsyn icke kunnat tagas vid nu verkställda beräkningar.
Såsom framgår av den lämnade översikten skulle, sedan avdrag gjorts för avskrivningsmedel etc. samt hänsyn tagits till en beräknad förbrukning av äldre investeringsanslag med 50 miljoner kronor, för kapitalbudgetens finansiering framkomma ett medelsbehov av 1 168 miljoner kronor. Detta
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
belopp överstiger det i den ursprungliga riksstaten för innevarande budgetår upptagna med drygt 650 miljoner kronor.
För en bedömning av budgetens samhällsekonomiska verkningar kan driftbudgeten eller kapitalbudgeten inte ses var för sig. I sådant syfte måste varje transaktion mellan staten och övriga delar av det ekonomiska livet sättas in i sitt samhällsekonomiska sammanhang och analyseras utifrån sina specifika realekonomiska egenskaper, oberoende av var den bokföringsinässigt redovisas i riksstaten. En sådan bedömning göres inom ramen för nationalbudgeten och dess resultat har beaktats vid min redogörelse för den ekonomiska politiken. En samlad bild av riksstatsförslagets väsentliga karakteristika ur samhällsekonomisk synpunkt erhålles emellertid även i följande översikt av det beräknade resultatet för totalbildgeten.
Kassamässigt inkomst- eller utgiftsöverskott på totalbudgeten
Miljoner kronor
28 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. i: Inkomsterna
I denna översikt har hänsyn tagits till att de avsättningar, som skall göras till budgetutjämningsfonden och till särskilt konto i riksbanken tills vidare icke representerar verkliga utgifter för staten i realekonomisk mening.
Det framgår av översikten, att för nästkommande budgetår ett utgiftsöverskott skulle uppkomma på inte fullt 300 miljoner kronor mot det i riksstaten för innevarande budgetår beräknade inkomstöverskottet på i det närmaste 500 miljoner kronor. Om emellertid i stället jämförelsen göres med det nu förutsedda — betydligt försämrade — utfallet för detta år, begränsar sig försämringen i saldot till 57 miljoner kronor. Med den senare jämförelsen som utgångspunkt skulle alltså kunna hävdas, att ingen väsentlig faktisk försämring i det totala budgetläget skulle inträda från innevarande till nästa budgetår, fastän den budgetpolitiska ambitionsgraden måst sänkas betydligt sedan gällande riksstat i våras fastställdes. Till ett sådant påstående måste emellertid göras den väsentliga reservationen, att inga ytterligare utgifter får tillkomma för nästa budgetår. Det framgår av det tidigare sagda, att realismen i en sådan förutsättning kan vara tveksam. Ä andra sidan kan noteras all i varje fall en större post, som belastar nästa års utgifter och som saknar motsvarighet i innevarande års budget, nämligen den första avbetalningen på inlösensumman för LKAB på preliminärt 165 miljoner kronor, knappast kan förväntas med sitt fulla belopp få realekonomiskt expansiva verkningar under budgetåret.
Vid en bedömning av i vilken mån staten kan komma att belasta lånemarknaden kan det i den berörda översikten framräknade saldot icke ge omedelbar vägledning. Hänsyn måste nämligen tagas till att vissa av de fonderingar, som föreslås för nästföljande budgetår, förutsatts skola bindas genom insättning på särskilda konton i riksbanken. Motsvarande medel kommer därför icke att stå till riksgäldskontorets förfogande för finansiering av kapitalbudgeten. Såsom framgår av en särskild tablå över beräknat behov av statlig nyupplåning, skulle upplåningsbehovet, med samma reservationer som framförts i det föregående beträffande de faktorer som kan komma att ytterligare försämra det slutliga utfallet, under nästa budgetår uppgå till drygt 650 miljoner kronor eller något mindre än som numera förutses behöva upplånas redan under innevarande budgetår. Någon möjlighet att uppnå de mål för den statliga budgetpolitiken, som uppställdes i våras för innevarande budgetår och som också i och för sig hade varit önskvärd för nästa budgetår, nämligen att staten icke borde belasta lånemarknaden med egen nettoupplåning, synes alltså icke möjlig, i varje fall icke utan en tämligen radikal omprövning på en rad punkter av såväl inkomst- som utgiftssidan på budgeten.
framlades visst material för att bedöma den statsfinansiella utvecklingen på längre sikt. Inte minst mot bakgrunden av de svårigheter att anpassa starkt expanderande anslagskrav inom en begränsad inkomstram, som framträtt vid utarbetandet av budgetförslaget för 1957/58, måste det även i år vara betydelsefullt att betrakta det nu föreliggande riksstatsförslaget som ett led i en mera långsiktig utveckling. En sådan bedömning ger vid handen, att redan de automatiska förändringarna på utgiftssidan — vilka varje år spädes på genom nya reformer och principbeslut — har en klar tendens att öka snabbare än inkomsterna. Detta måste enligt min mening ofrånkomligen utöva inflytande på planeringen av den statliga verksamheten i framtiden och takten i det fortsatta reformarbetet.
Riksräkenskapsverket har till sin ordinarie inkomstberäkning fogat en promemoria med vissa kalkyler avseende den statliga inkomstutvecklingen till och med budgetåret 1959/60. Kalkylen utgår från verkets beräkningar för 1957/58. Den bygger beträffande den fortsatta utvecklingen bland annat på den hypotetiska förutsättningen om en fortgående jämn stegring av produktionen vid konstant prisnivå, oförändrat god sysselsättning och förhållandevis gynnsamma betingelser för utrikeshandeln. I anslutning härtill har såväl fysiska personers som bolags inkomster efter år 1957 antagits stiga med fyra procent årligen. Sett mot bakgrunden av den stegring av nationalprodukten på omkring två procent, som ligger till grund för den nu utarbetade nationalbudgeten för år 1957, är det alltså fråga om ett relativt optimistiskt antagande. Beräkningarna utgår vidare från att nu gällande skatteregler och övriga bestämmelser, som har inflytande på statsinkomsterna, förblir oför-
30 Statsverkspropositionen år 195/: Bil. 1: Inkomsterna
ändrade. Hänsyn har alltså ej tagits till effekten på det statliga skatteunderlaget av en kommunal ortsavdragsreform eller av andra aktuella men ej beslutade skattereformer.
De under angivna hypotetiska förutsättningar verkställda kalkylerna visar, att de kassamässiga inkomsterna från 1957/58 till 1958/59 endast skulle stiga med 340 miljoner kronor och från 1958/59 till 1959/60 med 440 miljoner kronor. Om automobilskattemedlen undantages, skulle stegringen begränsa sig till 255 respektive 375 miljoner kronor. Även om hänsyn tages till att beräkningarna innefattar en successivt minskad eftersläpning i utbetalningarna av kommunalskattemedel och att därför de i egentlig mening statliga skatterna och inkomsterna av annat slag ökar med 100 respektive 125 miljoner kronor mera än vad de kassamässiga siffrorna utvisar, blir ändå resultatet en, särskilt i jämförelse med utgiftstendenserna, påtagligt långsam stegring.
Om man därefter söker skaffa sig en överblick över utgiftsutvecklingen visar tidigare gjorda automatikundersökningar att man inom den civila sektorn för närvarande har att räkna med en så att säga »normal» automatisk årlig stegring med åtminstone ett par hundra miljoner kronor på driftbudgeten (exkl. avskrivningsanslagen). Denna ökning är ett uttryck för befolkningsmässigt betingade förändringar samt genomslag av redan beslutade smärre reformer. Den innefattar däremot icke de starka tendenser till kostnadsfördyringar främst till följd av den tekniska utvecklingen som möter under försvarshuvudtiteln. Ej heller tas hänsyn till framtida förändringar av de statsanställdas löne- och pensionsförmåner, där man kan räkna med att varje procents stegring representerar ett belopp av närmare 50 miljoner kronor. Kapitalbudgetens utgifter liksom vägväsendet ligger likaså utanför en sådan kalkyl. När man försöker bedöma budgetutsikterna för 1958/59 måste också beaktas, att årets riksstatsförslag endast upptar halva årskostnaden för den kommunala ortsavdragsreformen och för höjningen av barnbidragen; budgetåret 1958/59 tillkommer därför automatiskt kostnader på ca 340 miljoner kronor redan som följd av dessa två reformer. Vidare skall under budgetåret 100 miljoner kronor ställas till förfogande som finansiell grund för en blivande skördeskaderegleringsfond. Det kan även erinras om att allmän enighet synes råda om en successiv höjning av folkpensionerna, vilken sannolikt endast till en del kan finansieras med höjda avgifter.
Redan denna översiktliga bedömning av tendenserna hos statsinkomster och statsutgifter ger enligt min mening anledning till allvarlig eftertanke. Lika uppenbart som att ett fortsatt reform- och uppbyggnadsarbete på olika punkter måste fullföljas, lika klart är det att alla möjligheter till kostnadsbesparingar måste tillvaratagas och att eu hård gallring måste ske bland de många i och för sig önskvärda och välmotiverade utbyggnadsplanerna. Detta framstår med så mycket större styrka, som redan nu den statliga investeringsverksamheten på vissa för hela vårt ekonomiska liv avgörande områden befinner sig på en nivå, som inte kan ytterligare nedpressas, samtidigt som den tekniska utvecklingen exempelvis på atomenergins område ofrånkomligen ställer krav på successivt ökade statliga insatser. Det kan, mot bak-
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
grunden av de rekordhöga anslagskrav från olika verks och institutioners sida som aktualiserats under höstens budgetarbete och som endast i mycket begränsad utsträckning kunnat beaktas, finnas särskild anledning understryka att staten likaväl som kommuner, företag och enskilda måste ålägga sig en stark återhållsamhet i sin utgiftspolitik om icke själva grunden för våra strävanden att vidmakthålla ett fast penningvärde och befrämja en fortsatt välståndshöjning skall raseras.
Den statsfinansiella utvecklingen under de senaste åren belyses i en vid protokollet fogad promemoria (bihang 3).
Riksstatsförslagets utgifter under de särskilda huvudtitlarna och kapitalbudgeten
För driftbudgetens utgifter lämnas i det följande en sammanfattning för de olika huvudtitlarna av förändringarna i riksstatsförslaget för 1957/58 i jämförelse med riksstaten för 1956/57.
32 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
Det bör i anslutning till tablån och den följande redogörelsen anmärkas, att en del av utgiftsstegringarna under de särskilda huvudtitlarna beror på en företagen uppräkning av avlöningsanslagen till följd av de från och med år 1956 höjda rörliga tilläggen för statsanställda. För budgeten betraktad som en helhet innebär dessa uppräkningar emellertid ingen neltoökning av utgifterna, eftersom kostnaderna för löneregleringen i princip täckts redan i 1956/57 års riksstat genom ett särskilt anslag på 100 miljoner kronor under tolfte huvudtiteln. Bortfallet av detta för hela driftbudgeten gemensamma täckningsanslag förklarar nedgången av tolfte huvudtitelns anslagssumma 1957/58. Någon motsvarande täckning för stegrade kollektivavtalslöner förekommer däremot icke i 1956/57 års riksstat.
Andra huvudtiteln utvisar en bruttoökning med 19,0 miljoner kronor, varav 13,2 miljoner kronor hänför sig till anslagshöjningar av automatisk karaktär. Mot dessa ökningar står — i sin helhet automatiska — anslagsminskningar med 0,7 miljon kronor, varför huvudtitelns slutsumma visar en nettoökning med 18,4 miljoner kronor. De automatiska anslagsökningarna är huvudsakligen att finna på fångvårdens område. Sålunda företer anslagen till fångvårdsanstalternas avlöningar och omkostnader en automatisk ökning med sammanlagt 6,7 miljoner kronor, till övervägande delen beroende på ökat fångantal och tillkomsten av tidigare beslutade nya anstalter. Anslagen till maskin- och verktygsutrustning samt till engångsanskaffning av inventarier höjes av samma skäl automatiskt med 2,3 miljoner kronor. Under anslagen till ersättning åt domare, vittnen och parter samt till kostnader enligt lagen om fri rättegång redovisas en automatisk uppräkning med 0,4 respektive 0,2 miljon kronor till följd av anslagsbelastningen. Anslagsuppräkningar har vidare skett på grund av 1956 års allmänna lönehöjning ävensom inträffade kostnadsstegringar. Av de icke-automatiska anslagshöjningarna hänför sig sammanlagt 3,1 miljoner kronor till förenämnda fångvårdsanslag samt till anslaget till anskaffande av baracker vid fångvården. Anslagen till domstolsväsendet uppvisar en icke-automatisk ökning med 2,1 miljoner kronor, varav 0,6 miljon kronor hänför sig till häradsrätternas avlöningsanslag, 0,4 miljon kronor till anslaget till ersättningar till nämndemän och 0,6 miljon kronor till avlönings- och oinkostnadsanslagen vid vattendomstolarna i samband med föreslagen utbyggnad av dessa.
Under tredje huvudtiteln redovisas en ökning med 1,3 miljon kronor, varav 0,7 miljon kronor är att betrakta såsom automatisk utgiftsstegring. Av större automatiska höjningar må nämnas 0,4 miljon kronor under anslaget till organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete. De ickeautomatiska ökningarna fördelar sig med drygt 0,1 miljon kronor på avlöningsanslaget, lika mycket på det nytillkomna anslaget till inventarier för vissa beskickningar, delegationer och konsulat samt 0,3 miljon kronor på anslaget till upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige.
Fjärde huvudtiteln utvisar eu nettoökning med 171,5 miljoner kronor, varav 112,4 miljoner kronor belöper på armén, 12,0 miljoner kronor på marinen och 35,8 miljoner kronor på flygvapnet samt 11,3 miljoner
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna 33
kronor på övriga ändamål. De automatiska bruttoökningarna uppgår till 176 miljoner kronor. Häremot svarar automatiska minskningar å tillhopa ca 2 miljoner kronor. Den största automatiska ökningen, i runt tal 70 miljoner kronor, föranledes av repetitionsövningarnas återupptagande. Höjda löner, priser och taxor har på andra anslag än försvarsgrenarnas anslag till materielanskaffning medfört ökningar om tillhopa ca 44 miljoner kronor. Även de anslagshöjningar, som föreslås beträffande anslagen till anskaffning av tygmateriel och anskaffning av flygmateriel, 25 respektive 15 miljoner kronor, är av automatisk karaktär. Höjningen beträffande det förra anslaget betingas av att inträffade prisstegringar delvis kompenserats, medan i fråga om anslaget till flygmateriel ökningen står i överensstämmelse med vad som förutsetts vid riksdagens beslut om 1956 års kostnadsram för flygmaterielanskaffningen. Andra anslagshöjningar av automatisk natur förorsakas av ökad värnpliktskontingent under första tjänstgöring, fortsatt övergång till mer bränslekrävande och tekniskt mer komplicerade flygplan, ökat fastighetsbestånd in. in. De icke-automatiska utgiftsstegringarna uppgår till sammanlagt ca 2 miljoner kronor. Denna ökning, som främst syftar till att avhjälpa vissa brister i fråga om drivmedelsutrustning för armén samt sjukvårdsmateriel, uppväges emellertid av icke-automatiska minskningar å sammanlagt 5 miljoner kronor. Bland de sistnämnda märkes en minskning av anslaget till fartygsbyggnader in. in. med 2 miljoner kronor samt av anslagen till ersättning till arméns delfond av försvarets fastighetsfond och till marinens drivmedelslagring med ca en miljon kronor för vartdera anslaget.
Femte huvudtiteln utvisar en nettoökning med 251 miljoner kronor, varav icke fullt 142 miljoner kronor är att räkna som automatik. De automatiska bruttoökningarna uppgår till 154 miljoner kronor och de automatiska minskningarna, inberäknat bortfall av vissa anslag, till 12 miljoner kronor. Den största automatiska ökningen faller på folkpensionsanslaget med 76 miljoner kronor, huvudsakligen för täckande av kostnaderna för ett indextillägg, som tillkommit under år 1956, samt ökningen av antalet folkpensionärer. Vidare redovisas en preliminär, automatisk uppräkning av anslagen till förbättrande av bostadsförhållandena in. in. med 54 miljoner kronor. Bland övriga mera betydande anslagsökningar av helt eller till största delen automatisk natur må nämnas 4 miljoner kronor till de allmänna barnbidragen, sammanlagt 7 miljoner kronor till nykterhetsvården, 2 miljoner kronor till bidrag till de erkända arbetslöshetskassorna samt 5 miljoner kronor till bidrag till sjukkassor. Slutligen har anslagen till avlöningar och omkostnader för utgifter av automatisk karaktär uppräknats med sammanlagt 3,5 miljoner kronor. Ä andra sidan redovisas automatiska minskningar under flera anslag, bland dem anslagen till bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet med 5 miljoner kronor och till särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn in. in. med 2,3 miljoner kronor. De icke-automatiska utgiftsökningarna uppgår till sammanlagt 109 miljoner kronor. Den största stegringen, 101 miljoner kronor, faller på anslaget till allmänna barnbidrag och är beroende på den föreslagna höjningen av faidragsbelop-
3 liihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr i. Dil.l
34 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
pen fr. o. in. den 1 januari 1958. Beträffande övriga ökningar av icke-automatisk natur märkes 4,8 miljoner kronor under anslagen till nykterhetsvård, främst beroende på ändrade bidragsgrunder. De icke-automatiska minskningarna uppgår till 0,5 miljon kronor.
Under sjätte huvudtiteln minskar de utgifter som avräknas mot automobilskattemedel med 291,9 miljoner kronor, medan anslagen på den allmänna budgeten ökar med 6,8 miljoner kronor. Huvudtiteln redovisar sålunda en nettominskning av 285,1 miljoner kronor. Den automatiska utgiftsökningen under huvudtiteln utgör netto 12,8 miljoner kronor, varav 3,4 miljoner kronor på anslag hänförliga till den allmänna budgeten. De icke-automatiska utgiftsförändringarna innefattar å ena sidan en ökning med 12,2 miljoner kronor, av vilket belopp 8,7 miljoner kronor avses skola täckas av bilskattemedel, samt å andra sidan en minskning med 310,1 miljoner kronor, varav endast 0,1 miljon kronor på den allmänna budgeten. Av den iekeautomatiska ökningen avser 5 miljoner kronor höjning av anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten, 3 miljoner kronor höjda bidragsanslag till den enskilda väghållningen, 1,5 miljon kronor höjt anslag för bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp samt 1,2 miljon kronor ökat bidrag till televisionsverksamhetens driftkostnader. Den icke-automatiska utgiftsminskningen förklaras av minskat anslag för det statliga vägunderhållet med 30 miljoner kronor, för byggande av vägar och broar med 215 miljoner kronor samt för bidrag till byggande av vägar och gator med 65 miljoner kronor. Såsom framhållits i det föregående återspeglar nedräkningen av väganslagen ingen nedskärning av de planerade faktiska väginvesteringarna utan endast en anpassning till förefintliga anslagsreservationer.
Nettoökningen under sjunde huvudtiteln uppgår till 248,3 miljoner kronor. Under huvudtiteln föreslås icke-automatiska utgiftsökningar med i runt tal 241,7 miljoner kronor. Härav hänför sig 240 miljoner kronor till en preliminärt beräknad ökning av anslaget till provisorisk skatteersättning till kommunerna, m. m. på grund av ifrågasatt höjning av de kommunala ortsavdragen. Några icke-automatiska utgiftsminskningar förekommer ej. De automatiska utgiftsökningarna kan beräknas till 11,9 miljoner kronor och de automatiska utgiftsminskningarna till 5,3 miljoner kronor. Av sistnämnda belopp faller 2,6 miljoner kronor på anslaget till kostnader för 1957 års allmänna fastighetstaxering samt 1,2 miljon kronor på anslagen till valulakontoret, vilka, i avbidan på särskild proposition om överförande av valutaärenden till riksbanken, upptagits med formella belopp.
Åttonde huvudtiteln utvisar en nettoökning med 145,7 miljoner kronor. I beloppet ingår automatiska höjningar med 118,5 miljoner kronor, varifrån avgår automatiska minskningar med 4,4 miljoner kronor. Den ickeautomatiska ökningen på huvudtiteln uppgår till 31,6 miljoner kronor. De största förändringarna redovisas under anslagen till de allmänna läroverken m. m. och till folkskoleväsendet m. in. Anslagen till de allmänna läroverken in. in. föreslås sålunda uppräknade med 54,8 miljoner kronor. Härav belöper 29,2 miljoner kronor på avlöningar till de allmänna läroverkens
Statsverkspropositionen är 1957: Bil. 1: Inkomsterna
lärare och 6,9 miljoner kronor på bidrag till läroverkens kassor samt 3,6 miljoner kronor på bidrag till högre kommunala skolor. Anslagen till studiehjälp höjs med 13,3 miljoner kronor, varav 9 miljoner kronor föreslås belöpa på icke behovsprövade grundstipendier för elever i 16—17 årsåldern. Anslagen till folkskoleväsendet höjs med 51,7 miljoner kronor, varav 40,5 miljoner kronor avser automatisk ökning av bidragen till lärarelöner. För universiteten, den medicinska undervisningen in. in. förutses en nettoökning med 11,6 miljoner kronor. Anslagen till de tekniska högskolorna uppräknas med 5,6 miljoner kronor. Under anslagen till yrkesundervisning beräknas en ökning med 9,4 miljoner kronor. Anslagen för bidrag till ungdomens fritidsverksamhet föreslås slutligen höjda med omkring 1,1 miljon kronor.
Nionde huvudtiteln företer en nettoökning med 16,5 miljoner kronor vid jämförelse med riksstaten för innevarande budgetår. Förändringarna under huvudtiteln fördelar sig med 14,0 miljoner kronor på automatiska ökningar, 5,4 miljoner kronor på automatiska minskningar, 9,5 miljoner kronor på icke-automatiska ökningar samt 1,6 miljon kronor på ickeautomatiska minskningar. Av de ieke-automatiska ökningarna hänför sig 0,2 miljon kronor till främjande av forskning på jordbrukets område, 0,2 miljon kronor till olika anslag till befrämjande av växtskydd^, 0,5 miljon kronor till skogsvårdsstyrelsernas omkostnader samt 5,0 miljoner kronor till vägbyggnader å skogar i enskild ägo. Sistnämnda belopp föreslås skola avräknas mot automobilskattemedlen. Bland automatiska höjningar kan nämnas en uppräkning av reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område med 7,0 miljoner kronor i syfte att bibehålla ungefär oförändrad medelsförbrukning. Anslaget till producentbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk nedgår automatiskt med 3,5 miljoner kronor.
Under tionde huvudtiteln redovisas anslagsökningar om sammanlagt 49,6 miljoner kronor och anslagsminskningar om 4,4 miljoner kronor. Huvudtitelns slutsumma ökar sålunda med 45,2 miljoner kronor. De icke-automatiska bruttoökningarna uppgår till 33,4 miljoner kronor. Den största ökningen av detta slag faller på anslaget till atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi, vilket höjts med 26,8 miljoner kronor. Automatiska anslagshöjningar redovisas med 16,2 miljoner kronor. Bland annat har anslaget till anskaffning av en ny statsisbrytare med hänsyn till väntade kontraktsenliga likvider uppräknats med 11,6 miljoner kronor. Medelsanvisningen till lots- och fyrstaten och till flygtekniska försöksanstalten hai väsentligen på grund av automatiska utgiftsökningar stigit med 1,9 miljon kronor respektive 1,1 miljon kronor. För statens pris- och kartellnämnd, som trädde i verksamhet den 1 januari 1957, har anslagen uppräknats med tillhopa 0,9 miljon kronor. Av anslagsminskningarna på tillhopa 4,4 miljoner kronor avser 1 miljon kronor minskade omkostnader för statlig lagerhållning in. in. och 0,8 miljon kronor bortfall av anslagen till statens priskontrollnämnd.
Elfte huvudtiteln redovisar anslagsökningar med sammanlagt 66,7 miljoner kronor, varav 51,3 miljoner kronor är att betrakta som aulo-
36 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
matiska ökningar. Å andra sidan föreligger anslagsminskningar med 33,7 miljoner kronor, varav merparten, 26,3 miljoner kronor, kommer på automatiska nedräkningar. Huvudtitelns slutsumma uppvisar således en nettoökning med 33,0 miljoner kronor. På anslagen under medicinalstaten samt hälso- och sjukvården redovisas en ökning med 23,2 miljoner kronor, väsentligen av automatisk karaktär och sammanhängande med höjda avlönings-, omkostnads- och bidragsanslag. Personalförstärkningar vid sinnessjukhusen och universitetssjukhusen medför en icke-automatisk utgiftsstegring med 2,7 miljoner kronor. En ökning på anslagen till överståthållarämbetet och landsstaten med 9,4 miljoner kronor beror i huvudsak på automatiska förändringar. Av dessa må nämnas 3,3 miljoner kronor till personalförstärkningar och höjda omkostnader vid genomförandet av den nya taxeringsorganisationens första etapp. Beträffande polisväsendet har skett en uppräkning med 4,8 miljoner kronor, varav 3,6 miljoner kronor beror på automatiska förändringar. För civilförsvarsanslagen redovisas en minskning med 4,2 miljoner kronor, vilken väsentligen hänför sig till skyddsrumsanslaget.
Tolfte huvudtitelns slutsumma nedgår med 72,7 miljoner kronor. Å ena sidan minskas huvudtitelns omslutning automatiskt med 100 miljoner kronor på grund av att i riksstatsförslaget ej upptagits någon motsvarighet till det på riksstaten för innevarande budgetår anvisade anslaget till täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löne- och pensionsförmåner. Å andra sidan redovisas en automatisk stegring för pensionskostnaderna med 25 miljoner kronor och för statens arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen med 2 miljoner kronor.
Fjortonde huvudtiteln ökar med 1,1 miljon kronor.
För luftfartsfonden beräknas underskottet öka med 0,8 miljon kronor.
Riksgäldsfondens underskott upptages till 450 miljoner kronor mot 425 miljoner kronor i gällande riksstat.
Huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar beräknas i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår öka med sammanlagt 55,1 miljoner kronor.
Huvudtiteln Avskrivning av oreglerade kapitalmedel sförluster uppföres med 176,0 miljoner kronor, innebärande en minskning med 367,6 miljoner kronor. Minskningen sammanhänger med att ett belopp av 342,6 miljoner kronor för avskrivning av äldre egnahemssubventioner bortfaller.
I riksstatsförslaget under kapitalbudgeten uppföres under rubriken lånemedel 1 118 miljoner kronor, vilket belopp utgör skillnaden mellan summan av de äskade investeringsanslagen 2 245 miljoner kronor och de belopp i avskrivningsmedel, inberäknat avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster samt övriga kapitalmedel på tillhopa 1 127 miljoner kronor, som står till förfogande för investeringarnas genomförande. I riksstaten för innevarande budgetår upptages lånemedlen med 411 miljoner kronor utgörande
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna ot
saldot mellan investeringsanslagen på sammanlagt 1 805 miljoner kronor och avskrivningsmedel och övriga likvida medel på tillhopa 1 394 miljoner kronor. Riksstatsförslaget utvisar således en ökning med 707 miljoner kronor under rubriken lånemedel på kapitalbudgeten jämfört med riksstaten för innevarande budgetår.
I följande sammanställning har angivits den ökning och minskning av investeringarna i de statliga kapitalfonderna, som föreligger i riksstatsförslaget i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår.
Översikt av behållningarna å riksstatsanslagen
En sammanställning över anslagsbehållningarna den 30 juni 1956 torde i detta sammanhang få lämnas och fogas som bihang vid statsrådsprotokollet (bihang 4). Sammanställningen upptar totalsummor av reserverade medel om 1 267 miljoner kronor på driftbudgeten (exkl. avskrivningar) och av outnyttjade belopp om 481 miljoner kronor på kapitalbudgeten. Anslagsbehållningarna har under budgetåret 1955/56 minskat med totalt 127 miljoner kronor; för driftbudgeten redovisas en uppgång med 7 miljoner kronor och för kapitalbudgeten en nedgång med 134 miljoner kronor. Behållningarna på riksstatsanslagen under budgetåren 1945/46—1955/56 framgår av efterföljande tablå.
Medelsbehållning (miljarder kr.) vid utgången av budgetåret 1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955
/46 / 47 / 48 /49 / 50 /51 /52 / 53 / 54 / 55 /56
Reservationer å driftbudgeten (exkl. avskrivning av nya kapitalinvesteringar) ......... 1,16 1,50 1,43
Outnyttjade belopp å kapitalbudgeten 2,10 2,38 2,59
Tillhopa 3,26 3,88 4,02
1,25 1,01 0,91 1,02 0,88 1,15 1,26 1,27
2,29 1,29 0,77 0,76 0,70 0,81 0,61 0,48
3,54 2,30 1,68 1,78 1,58 1,96 1,87 1,75
38 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
I det följande kommer närmare att redogöras för de huvudtitlar respektive fonder, som enligt de såsom bihang redovisade sammanställningarna utvisar större anslagsbehållningar.
Vad avser förändringarna i driftbudgetens reservationsbehållning under det sistförflutna budgetåret redovisas under fjärde huvudtiteln en nedgång från 355 till 283 miljoner kronor. På anslag anvisade t. o. m. budgetåret 1954/55 har skett en medelsförbrukning med 21 miljoner kronor. På anslag anvisade för budgetåret 1955/56 samt fortlöpande anslag kvarstod vid budgetårets utgång reservationer på sammanlagt 270 miljoner kronor, vilket innebar en minskning med 51 miljoner kronor. Anslagsbehållningarna var vid ingången av budgetåret större än normalt, bland annat beroende på att den under budgetåret 1954/55 verkställda övergången till ny organisation av försvarsförvaltningarna medförde att dessas anskaffningsverksamhet törsenades. Minskningen av anslagsbehållningarna innebär att en de! av förseningarna inhämtades under budgetåret 1955/56. Nedgången begränsades dock genom vissa nya leveransförseningar. — Femte huvudtiteln uppvisar inga behållningar på äldre anslag. På fortlöpande och nya anslag lanns däremot 65 miljoner kronor reserverade vid utgången av budgetåret mot 68 miljoner kronor vid dess ingång. Huvudparten av beloppet avsåg anslag till åtgärder för förbättrande av bostadsförhållandena in. in. Reservationsminsknmgen uppkom bland annat genom en nedgång av behållningen på anslaget till bidrag till inrättande av pensionärshem från 18 till 10 miljoner kronor och en ökning från 34 till 39 miljoner kronor på anslaget till bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet. — Anslagsbehållningen under sjätte huvudtiteln var vid ingången av hudgetåret 435 miljoner kronor och vid utgången 543, vilket innebar en ökning med 108 miljoner kronor. På de kalenderårsvis beräknade anslagen till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten och till bidrag till byggande av vägar och gator föll 345 respektive 133 miljoner kronor av den totala behållningen och 71 respektive 50 miljoner kronor av den sammanlagda reservationsökningen. Till helt övervägande del förklaras de ökade reservationerna under den statliga vägbyggnadsverksamheten av investeringsbegränsningen och under bidragsanslaget av dels begränsningen i byggnadskvoteringen dels ock höjningen av anslaget för budgetåret 1955/56, vilket medförde eu kraftig ökning av de för andra kalenderhalvåret 1956 avsedda medlen.
Beträttande behållningen under sjunde huvudtiteln har inte heller under hudgetåret 1955/56 några nämnvärda förändringar ägt rum. Det totala beloppet uppgick vid budgetårets slut till 23 miljoner kronor, varav ett oförändrat belopp på 22 miljoner kronor hänförde sig till medel anvisade såsom bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete i enlighet med Washingtonöverenskommelsen. Anslaget kommer att disponeras under innevaiande budgetår (jfr prop. nr 190/1956). — Även under åttonde huvudtiteln var forandringarna obetydliga. Den reservationsbehållning som förelåg vid utgången av budgetåret, 24 miljoner kronor, föll främst på universitetens och högskolornas anslag till inrednings-, utrustnings- och materieländamål
39 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
samt forskningsanslagen och var till övervägande del disponerad. — Reservationsbehållningen under nionde huvudtiteln minskade med 22 miljoner kronor. Den 30 juni 1956 uppgick den totala behållningen till 204 miljoner kronor. Av minskningen hänförde sig 9 miljoner kronor till anslaget till kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet. Huvuddelen av behållningen på detta anslag förbrukades — som förutsågs i fjolårets statsverksproposition — för täckning av förluster hos Svensk spannmålshandel och statens jordbruksnämnd vid försäljning och nedskrivning av beredskapslagren av brödsäd och mjöl. Minskningen av reservationsbehållningen under nionde huvudtiteln hänförde sig i övrigt till anslagen till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och till bidrag till jordbrukets rationalisering. Dessa anslag svarade för huvuddelen eller 141 respektive 35 miljoner kronor av reservationerna den 30 juni 1956 under denna huvudtitel. Behållning förelåg i övrigt främst på anslagen till landsbygdens elektrifiering samt till vissa skolbyggnads- och skogsarbeten. Reservationerna på sistnämnda anslag är till större delen disponerade. — Under tionde huvudtiteln minskade reservationsbehållningen under budgetåret 1955/56 med 2 miljoner kronor. — För elfte huvudtiteln redovisas en minskning av behållningen från 110 till 103 miljoner kronor. Reservationerna fördelade sig vid budgetårets utgång med 75 miljoner på civilförsvarsanslagen, 25 miljoner på anslagen till medicinalväsendet samt med 3 miljoner på diverse smärre anslag. Behållningen på anslaget till svenska sjukhuset i Korea, som ingår hland de sistnämnda, minskade med drygt 3 miljoner kronor under budgetåret. Den disponerade delen av det sammanlagda beloppet reservationer under elfte huvudtiteln utgjorde sammanlagt 79 miljoner kronor, varav för civilförsvarsanslagen 56 och för medicinalstatsanslagen 21 miljoner kronor.
Reservationsmedelsutvecklingen på driftbudgeten innebär å ena sidan att behållningar på 49 miljoner kronor uppstod på de anslag som anvisades under det sistförflutna budgetåret; den sammanlagda behållningen vid utgången av budgetåret på nya och fortlöpande anslag utgjorde därigenom 1 223 miljoner kronor. Ä andra sidan inträdde en minskning i reservationerna på anslag anvisade l. o. in. budgetåret 1954/55, s. k. äldre anslag, med 42 miljoner kronor. Denna nedgång förklaras endast till ett belopp av ca en miljon kronor av till budgetutjämningsfonden överförda behållningar. Utvecklingen under de olika huvudtitlarna beträffande nämnda äldre anslag framgår närmare av sammanställningen i det följande.
Av den totala behållningen på ifrågavarande äldre anslag var vid utgången av hudgetåret enligt inhämtade uppgifter ca 12 miljoner kronor bundna genom utlagda beställningar.
Enligt tidigare beräkningar kunde för innevarande budgetår behållningarna totalt sett antagas bli oförändrade, eftersom en förutsedd nedgång under framför allt fjärde, femte och nionde huvudtitlarna beräknades komina att uppvägas av eu uppgång på väganslagen under sjätte huvudtiteln. Även de nu verkställda beräkningarna har visat, att några större föränd-
40 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
ringar i behållningarnas totala belopp inte torde vara att vänta under budgetåret 1956/57.
För budgetåret 1957/58 förutses en minskning av behållningarnas totala belopp med ca 150 miljoner kronor, beroende dels på att den formella nedräkningen av väganslagen förutsätter en förbrukning av behållningarna under dessa anslag, dels på en förväntad ytterligare nedgång i reservationerna under bland annat fjärde och nionde huvudtitlarna.
Förändringarna i behållningarna å kapitalbudgetens anslag innebär under budgetåret 1955/56 en minskning med sammanlagt 134 miljoner kro nor. De outnyttjade beloppen på anslag anvisade t. o. m. budgetåret 1954/55 minskade med 90 miljoner kronor. För nya och fortlöpande anslag redovisades netto 44 miljoner kronor lägre behållningar vid budgetårets slut än vid dess ingång. Nedgången i behållningarna hänförde sig främst till anslag under fonderna för televerket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk samt till fonden för förlag till statsverket. För övriga fonder redovisas endast mindre förändringar i behållningarna. En ökning på 6 miljoner kronor under fonden för statens aktier berodde på att anvisade medel för aktieteckning i Aktiebolaget Atomenergi inte utnyttjades under budgetåret.
Minskningarna på äldre anslag fördelade sig på de olika fonderna på sätt som framgår av följande sammanställning.
Endast drygt 2 miljoner kronor av nedgången i behållningarna på ifrågavarande äldre anslag beror på att outnyttjade medel indrogs som besparing. Dessa indragna .medel hänförde sig till statens järnvägars fond. Nedgången under fonden för förlag till statsverket beror på att anslagen till ytterligare lagring av jordbruksprodukter och till inlösen av inhemskt oljeväxtfrö togs helt i anspråk under budgetåret.
Av kvarstående behållning på äldre anslag var de under affärsverksfonderna redovisade medlen i huvudsak bundna genom vidtagna dispositionsåtgärder. Detsamma gällde en betydande del av de under statens allmänna fastighetsfond och försvarets fonder upptagna behållningarna. Av den kvarstående behållningen under statens utlåningsfonder hänförde sig 36 miljoner kronor till luftfartslånefonden. Beloppet härrör från anslagsanvisning i samband med riksdagens beslut om organisation och finansiering av den reguljära luftfartstrafiken (prop. nr 176/1948 och 126/1949).
Förbrukningen av outnyttjade kapitalbudgetmedel har vid fastställandet av riksstaten för innevarande budgetår uppskattats till ca 100 miljoner kronor. Nu verkställda beräkningar föranleder ingen ändring av detta antagande. Under budgetåret 1957/58 kan de outnyttjade anslagsbeloppen beräknas minska med ca 50 miljoner kronor.
En redovisning av vidtagna dispositioner under fortlöpande anslag på såväl drift- som kapitalbudgeten lämnas i regel vid anmälan av respektive anslagsfrågor, vartill torde få hänvisas.
42 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
Riksstatsförslagets inkomstsida
1. Översikt av liksräkenskapsverkets inkomstberäkning
I samband med beräkningen av inkomsterna för budgetåret 1957/58 har riksräkenskapsverket även beräknat utfallet av driftbudgetens inkomstsida för innevarande budgetår. Beträffande förutsättningarna för beräkningarna säger riksräkenskapsverket inledningsvis, att det labila utrikespolitiska läget innebär risk för snabba förändringar som kan komma att medföra, att prognoser för utvecklingen under 1957 grundade på de nuvarande tendenserna snabbt ter sig inaktuella. De förutsättningar beträffande konjunkturutvecklingen under 1957, som riksräkenskapsverket lagt till grund för uppskattningen av statsinkomsterna under det kommande året, har därför närmast karaktären av en arbetshypotes. Denna har anknutits till de tendenser som kunnat utläsas ur tillgängliga ekonomisk-statistiska serier för den hittills gångna delen av 1956. Riksräkenskapsverket har räknat med fortsatt måttlig produktionsstegring, full sysselsättning och något ökande utrikeshandel även under 1957. För de inkomsttitlar som direkt påverkas av regleringsåtgärderna beträffande oljan, nämligen fordonsskatt, bensinskatt och den nya skattetiteln omsättningsskatt å motorfordon, har dock riksräkenskapsverket räknat med mindre inkomster än vad som verket i och för sig anser vara motiverat med hänsyn till den allmänna arbetshypotesen. Riksräkenskapsverket har dessutom förutsatt, att den ekonomiska utvecklingen icke störs genom mera omfattande arbetskonflikter. För utvecklingen under 1958 har vidare förutsatts fortsatt ekonomisk expansion i ungefär samma takt som under åren dessförinnan.
Enligt beräkningen av utfallet för innevarande budgetår skulle de å driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst av 11 107 miljoner kronor mot i riksstaten beräknade 11 309 miljoner, innebärande ett underskott på 202 miljoner kronor. Inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. beräknas komma att bli 300 miljoner kronor lägre än det i riksstaten upptagna beloppet, 6 000 miljoner kronor. Underskottet beror i huvudsak på att den inflytande preliminärskatten antages komma att understiga tidigare beräknade belopp. Av inkomsterna på titeln beräknas ett belopp av 300 miljoner kronor skola reserveras på budgetutjämningsfonden för kommande utbetalning av kommunalskattemedel. Av de under föregående budgetåret avsatta medlen beräknas 100 miljoner kronor komma att tagas i anspåk för utbetalning till kommunerna under innevarande budgetår, varigenom nettoavsättningen till budgetutjämningsfonden skulle begränsas till 200 miljoner kronor.
Bland övriga inkomsttitlar räknas med underskott i förhållande till i riksslaten upptagna belopp bland annat för fordonsskatt och bensinskatt med sammanlagt 25, omsättnings- och utskänkningsskatt å vin med 10, maltdrycksskatt med 15, televerket med 25 och för domänverket med 35 miljoner kronor, överskott förutses bland annat för tullmedel med 30 och för
Statsverkspropositionen dr 1957: Bil. 1: Inkomsterna 43
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 100 miljoner kronor. Den nya omsättningsskatten å motorfordon väntas inbringa 70 miljoner kronor.
Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1957/ 5 8 har av riksräkenskapsverket uppskattats till 11 883 miljoner kronor, innebärande en ökning i förhållande till de å gällande riksstat uppförda beloppen med 574 miljoner kronor. Avsättningen till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel beräknas till 400 miljoner kronor, medan 275 miljoner kronor av till budgetutjämningsfonden tidigare avsatta medel beräknas komma att tagas i anspråk för utbetalningar under budgetåret 1957/58. Nettoavsättningen skulle härigenom begränsas till 125 miljoner kronor. I jämförelse med det beräknade utfallet för löpande budgetår representerar de verkställda beräkningarna av inkomsterna för budgetåret 1957/58 en uppgång med 776 miljoner kronor.
Skatteintäkterna antages i förhållande till gällande riksstat stiga från 10 213 miljoner kronor till 10 734 miljoner kronor, eller med 521 miljoner kronor. Inkomsterna av uppbörd i statens verksamhet beräknas öka med 17 miljoner kronor, titeln diverse inkomster med 11 miljoner kronor och inkomsterna av statens kapitalfonder med 25 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för nästa budgetår visar i övrigt följande mera framträdande förändringar i förhållande till gällande riksstat.
Inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. har beräknats komma att öka med 100 miljoner kronor, ökning har även beräknats bland annat för inkomsttitlarna fordonsskatt och bensinskatt med sammanlagt 50, tullmedel med 55, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 250 samt för fonden för statens aktier med 35 miljoner kronor. I omsättningsskatt å motorfordon har beräknats inflyta 140 miljoner kronor. Minskning i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår beräknas bland annat för omsättnings- och utskänkningsskatt å vin samt maltdrycksskatt med sammanlagt 25, televerket med 15 samt för domänverket med 25 miljoner kronor.
2. Riksräkenskapsverkets beräkning av de särskilda inkomsttitlarna
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Riksräkenskapsverket har beträffande inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. verkställt beräkningar av inkomsterna för såväl budgetåret 1956/57 som 1957/58
Ämbetsverket har därvid med utgångspunkt från taxeringsutfallet i fråga om verksamhetsåret 1955 haft att uppskatta inkomstutvecklingen under verksamhetsåren 1956 och 1957 samt under de första månaderna av 1958. 1 fråga om skatteunderlagets utveckling gör riksräkenskapsverket följande antaganden.
Vad först gäller fysiska personer framhåller riksräkenskapsverket, att in-
44 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
komst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet, som representerar 4/5 av fysiska personers nettoinkomst, under verksamhetsåret 1955 stigit med 10,2 procent i jämförelse med nästföregående år. Möjligheterna att med tillfredsställande noggrannhet bedöma utvecklingen under 1956 angives ännu vara begränsade till följd av löne- och sysselsättningsstatistikens ofullständighet. Enligt socialstyrelsens kvartalsstatistik för industriarbetare låg i maj och augusti 1956 den genomsnittliga timförtjänsten för ifrågavarande arbetargrupper 8 procent över motsvarande siffror för 1955. Samtidigt registrerades en viss sysselsättningsökning. För tjänstemannagrupperna uppskattas de genomsnittliga lönelyftningarna ligga i intervallet 4—7 procent. Ämbetsverket anser det sannolikt, att även för flertalet andra grupper en viss ökning i sysselsättningen ägt rum under 1956 och att en fortsatt överflyttning från låglönegrupperna till bättre betalda yrken ägt rum. Årets i förhållande till föregående år väsentligt förbättrade skörderesultat väntas innebära en icke oväsentlig uppgång i jordbrukarnas inkomster. Sammanfattningsvis pekar riksräkenskapsverkets kalkyler på en ökning av fysiska personers inkomster med 8 procent mellan verksamhetsåren 1955 och 1956.
I fråga om utvecklingen av inkomst av tjänst under år 1957 konstaterar riksräkenskapsverket till en början, att på grund av en glidning uppåt av lönenivån och sysselsättningsökning under år 1956 lönenivån och sysselsättningen vid ingången av år 1957 bör något överstiga den för 1956 genomsnittliga. Även för år 1957 torde med hänsyn till antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen en viss löneglidning uppåt kunna förutses liksom även en fortsatt övergång från lägre till högre betalda yrken. Fortsättningsvis framhålles, att den ökning av lönesumman, som därutöver kan komma att bli en följd av 1957 års avtalsrörelse, ännu icke låter sig överblickas. Med hänsyn till vad som är känt om utgångsläget för avtalsrörelsen synes det emellertid enligt verkets mening icke osannolikt, att lönesummans stegring under år 1957 för flera områden blir mindre än under år 1956. För inkomstutvecklingen under år 1958 har ämbetsverket schablonmässigt räknat med en stegring av lönesumman med 4 procent.
Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har riksräkenskapsverket ansett sig böra räkna med en uppgång under år 1957 för samtliga ifrågavarande förvärvskällor. För år 1958 har gjorts motsvarande antagande som för inkomst av tjänst.
Vad därefter beträffar aktiebolagens taxerade inkomster förelåg enligt ämbetsverket en nedgång under verksamhetsåret 1955 med omkring en procent. Utvecklingen säges emellertid ha varit starkt varierande för olika branscher. Fortsatt uppgång redovisas för bland annat gruvor, metallverk och metallmanufaktur samt för de mindre aktiebolagen. Denna stegring mer än uppvägs emellertid av den minskning i de taxerade inkomsterna som enligt riksräkenskapsverket kan noteras för andra områden, främst verkstadsindustrin, den elektrotekniska industrin samt skogsindustrin. Beträffande de taxerade inkomsterna för verksamhetsåret 1955 erinrar riksräkenskapsverket om att avdragsgilla avsättningar till investeringsfonder för konjunk-
45 Statsverkspropositionen år W57: Bil. 1: Inkomsterna
turutjämning förekommit i betydande utsträckning. Enligt av ämbetsverket inhämtade uppgifter motsvarar dessa avsättningar omkring 6 procent av bolagens taxerade inkomster för verksamhetsåret 195a. Riksräkenskapsverket förutser, att möjligheterna till avsättningar till investeringsfonder torde komma att utnyttjas i betydande utsträckning även under verksamhetsåren
1956 och 1957. De skärpta avskrivnings- och lagervärderingsreglerna kan ä andra sidan komma att påverka de till beskattning redovisade vinsterna i höjande riktning. Med ledning av vissa undersökningar rörande de för verksamhetsåret 1956 förväntade taxeringsresultaten för större bolag har riksräkenskapsverket som grund för sin beräkning antagit, att det sammanlagda till statlig inkomstskatt taxerade beloppet för svenska aktiebolag vid
1957 års taxering skall bli av i stort sett samma storleksordning som vid 1956 års taxering. Mellan 1957 och 1958 års taxeringar har ämbetsverket inte heller räknat med någon nämnvärd förändring i bolagens taxerade inkomster.
Riksräkenskapsverket framhåller, att på inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. redovisas uppbörden av de skatter, som skall slutligt redovisas på titeln, men därjämte även kommunalutskylder samt vissa andra skatter och avgifter, som uppbäres i samband med den allmänna skatteuppbörden. De statliga skatter och avgifter, vilka under budgetåren 1956/ 57 och 1957/58 skall slutligt redovisas på titeln utgöres, frånsett inflytande restantier av äldre skatter, av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, investcringsavgift samt folkpensionsavgifter. Riksräkenskapsverket erinrar i detta sammanhang om att nya skatteskalor för den statliga inkomstskatten samt höjda folkpensionsavgifter kommer att tillämpas vid 1958 års taxering. I och med att den allmänna sjukförsäkringen trädde i kraft den 1 januari 1955 passerar över inkomsttiteln även till försäkringen hänförliga avgifter och arbetsgivarbidrag.
Vid uppskattningen av bruttoinkomsterna på titeln har ämbetsverket viss ledning av den inom verket förda uppbördsstatistiken. Med hjälp av nämnda statistik har verket kunnat följa uppbörden till och med skatteterminen i september 1956. På grundval av detta material och under de gjorda antagandena angående inkomslutvecklingen beräknar riksräkenskapsverket uppbörden av preliminärskatt på följande sätt.
Beträffande den preliminära A-skatten utgår ämbetsverket från att denna skatt med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt kommer att nära följa löneinkomstens förändringar. Det förutsättes, att den statliga inkomstskatten enligt de nya skatteskalorna från och med 1957 utgår med en uttagningsprocent av 100 procent. Nettoeffekten av de ändrade skatteskalorna och de höjda folkpensionsavgifterna, vilken inarbetats i källskattetabellerna från och med 1957, minskar takton i ökningen av källskatteuppbörden. I motsatt riktning verkar enligt ämbetsverket i någon mån en höjning av den kommunala utdebiteringen — enligt preliminära uppgifter med 25 öre per inkomstskattekrona från den under 1956 gällande medelutdebiteringen av 12,36.
46 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
Ämbetsverket uttalar, att man vad angår uppbörden av preliminär B-skatt
under uppbördsåret 1957—58 och de två terminer av uppbördsåret 1958_
59, som faller inom budgetåret 1957/58, har att räkna med att preliminärskatten normalt debiteras med det belopp, som enligt 1956 års respektive
1957 års taxering påföres i slutlig skatt. Vid debiteringen av preliminär Bskatt för uppbördsåret 1957—58 kommer för första gången att inräknas sjukförsäkringsavgifter samt att i kommunalskatten ingå garantiskatt för fastighet. Riksräkenskapsverket har därför ansett sig böra förutsätta en i jämförelse med innevarande uppbördsår stegrad uppbörd av preliminär Bskatt under de ordinarie uppbördsterminerna för uppbördsåren 1957—58 och 1958—59.
Med utgångspunkt från av riksräkenskapsverket företagna beräkningar av vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1957 års taxering anser sig ämbetsverket kunna räkna med ett betydande utrymme för fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt efter uppbördsårets utgång. Ämbetsverket erinrar om, att bolagen under den tid möjligheterna till fyllnadsinbetalningar förefunnits svarat för den övervägande delen av de fullgjorda fyllnadsinbetalningarna. De betydande fyllnadsinbetalningarna har medfört, att den sammanlagda preliminära skatten för bolagens del hittills tämligen nära anpassats till den slutliga skatten. En något mindre god anpassning än tidigare har emellertid kunnat noteras vid 1956 års taxering. Vid skattepåföringen på grund av 1957 års taxering kommer att tillämpas en från 5 till 7 procent höjd kvarskatteränta. Riksräkenskapsverket säger sig sakna underlag för en bedömning av i vad mån den höjda kvarskatteräntans betalningsstimulerande effekt påverkas av det sedan i april ytterligare åtstramade läget på kreditmarknaden och höjningen av riksbankens diskonto i november 1956. Riksräkenskapsverket förutsätter emellertid, att fyllnadsinbetalningar kommer att verkställas under våren 1957 och våren
1958 i sådan omfattning, att den kvarstående skatten för bolagens del vid taxeringarna 1957 och 1958 blir av obetydlig storleksordning. Under våren 1955 och våren 1956 inflöt fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt med totalt 525 respektive 535 miljoner kronor.
Sammanfattningsvis har riksräkenskapsverket ansett sig böra uppskatta under budgetåren 1956/57 och 1957/58 totalt inflytande preliminär A- och B-skatt, inklusive fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt, till ca 9 810 respektive 10 610 miljoner kronor. Det understrykes, att de angivna beloppen är osäkra inom vida marginaler både med hänsyn till ovissheten beträffande skatteunderlagets utveckling och möjligheten för en del skattskyldiga att i viss utsträckning välja tidpunkten för skatternas erläggande.
Riksi äkenskapsverket framhåller vidare, att den avräkning i november 1955, som utfördes på grundval av samma års taxering, resulterade i att ett belopp av i runt tal 740 miljoner kronor påfördes såsom kvarstående skatt, medan ett belopp av 670 miljoner kronor skulle återbetalas som överskjutande skatt. Räntan på den kvarstående skatten uppgick till 15 miljoner kronor.
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
47 Enligt av ämbetsverket från länsstyrelserna infordrade uppgifter uppgår den kvarstående skatten på grund av 1956 års taxering till i runt tal 1 055 miljoner kronor, medan återbetalningarna kan beräknas till omkring 570 miljoner kronor. Räntan på den kvarstående skatten uppgår till 20 miljoner kronor.
Den kvarstående skatt som kan komma att påföras och den överskjutande skatt som kan komma att utbetalas på grundval av 1957 års taxering finner riksräkenskapsverket sannolikt komma att bli av ungefär samma storleksordning som enligt 1956 års taxering. Den sålunda förutsedda fortsatta höga nivån av saldot mellan kvarstående och överskjutande skatt förklaras med att bland annat skatten på grundval av garantibelopp på fastighet och sjukförsäkringsavgifter från försäkrade som erlägger preliminär B-skatt i likhet med föregående taxeringsår sannolikt endast delvis kommer att inflyta i form av preliminär skatt och fyllnadsinbetalningar. Beträffande beloppen för den överskjutande skatten, kvarskatten och fyllnadsinbetalningarna räknar riksräkenskapsverket med, att de kommer att bli av storleksordningen 600, 1 100 respektive 650 miljoner kronor. Den kvarskatt, som påföres enligt taxeringarna 1956 och 1957, skall erläggas under budgetåren 1956/57 och 1957/58. Under dessa budgetår utbetalas också den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av inflytande belopp av kvarstående skatt har riksräkenskapsverket tagit hänsyn till att en del av de påförda beloppen icke inbetalas i tid under uppbördsterminerna utan blir restförd. Den inflytande kvarstående skatten uppskattas till cirka 900 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1956/57 och 1957/58.
Debiterade yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare, som redovisas över inkomstskattetiteln, har med ledning av uppgifter som lämnats av riksförsäkringsanstalten beräknats till 260 miljoner kronor för både innevarande och nästföljande budgetår.
Inflytande restantier, tillkommande skatt in. in. beräknas uppgå till 310 miljoner kronor för vartdera budgetåret.
Riksräkenskapsverkets beräkningar har givit till resultat, att bruttoinkomsterna på förevarande riksstatstitel kan för budgetåret 1956/57 uppskattas till 11 280 miljoner kronor och för budgetåret 1957/58 till 12 080 miljoner kronor.
Beträffande utgifterna på titeln har riksräkenskapsverket anfört följande. Den mest betydande posten på utgiftssidan utgöres av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Kommunernas fordran på statsverket framräknas per den 1 januari varje kalenderår och utbetalas varannan månad med 1/6 av årsbeloppet vid varje tillfälle. Från och med år 1955 bar fastighetsbeskattningen omlagts. Fastighetsskatt enligt den äldre ordningen utbetalades till kommunerna sista gången under år 1955 på grundval av 1954 års debitering. Under år 1956 bar kommunerna för första gången icke erhållit någon fastighetsskatt. Förskott från staten på inkomstskatt bar beräknats enligt vid 1955 års taxering framkommet skatteunderlag, i vilket icke ingår
48 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
garantibelopp för fastighet. Under år 1956 skulle alltså kommunernas inkomster kommit att minska med ett belopp motsvarande fastighetsskatten. Enligt särskilda övergångsbestämmelser har emellertid i förskott till kommunerna för år 1956 även utbetalats ett belopp motsvarande den beräknade skatten på 4 procent av det sammanlagda taxeringsvärdet år 1955 för skattepliktiga fastigheter. Under år 1957 beräknas förskottet till kommunerna på grundval av ett skatteunderlag, i vilket garantibelopp för fastighet ingår. Avräkning sker detta år mot förskottet under år 1955 och därvid tillföres kommunerna ett belopp motsvarande fastighetsskatten. Detta år får kommunerna följaktligen »dubbel» fastighetsskatt.
Beträffande utbetalningarna under budgetåret 1956/57 är dessa kända för första hälften av budgetåret. För senare hälften av budgetåret 1956/57 blir de beroende av storleken av kommunernas fordran för kalenderåret 1957. Srid beräkningen av denna har man att i första hand taga hänsyn till förskottet på kommunal inkomstskatt för 1957. Med ledning av från statistiska centralbyrån inhämtade uppgifter om bland annat den beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala utdebiteringen har riksräkenskapsverket beräknat utbetalningarna av förskott på kommunal inkomstskatt under kalenderåret 1957 till 3 810 miljoner kronor. Slutavräkningen av det under kalenderåret 1955 utbetalade förskottet på kommunal inkomstskatt, i runt tal 2 840 miljoner kronor, har med hänsyn till det kommunala inkomstskatteunderlagets ökning från 1954 års till 1956 års taxering beräknats till omkring 850 miljoner kronor. Sammanlagt skulle sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1957 kunna beräknas till omkring 4 660 miljoner kronor. Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av budgetåret 1956/57. Enligt dessa beräkningar kan riksstatstiteln beräknas komma att under budgetåret 1956/57 belastas med utbetalningar till kommunerna med ett belopp av omkring 4 240 miljoner kronor.
Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1957/58 skulle enligt de refererade beräkningarna för budgetårets första hälft uppgå till omkring 2 330 miljoner kronor. För senare hälften av samma budgetår kan utbetalningarna med utgångspunkt från den antagna inkomstutvecklingen under år 1956 samt under förutsättning av en kommunal utdebitering av ungefär samma höjd som under år 1957 beräknas till omkring 2 270 miljoner kronor. Statens utbetalningar av kommunalskattemedel under budgetåret 1957/58 har sålunda av riksräkenskapsverket beräknats komma att uppgå till 4 600 miljoner kronor.
Utbetalningarna från titeln av överskjutande preliminärskatt har av riksräkenskapsverket beräknats till 570 miljoner kronor under budgetåret 1956/57 och till 600 miljoner kronor under budgetåret 1957/58. Övriga restitutioner har för båda budgetåren antagits komma att belasta titeln med 40 miljoner kronor.
Debiterade yrkeskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare återkommer även som utgifter å titeln. Riksräkenskapsverket har vidare framhållit, att för
49 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
sjukförsäkringen härjämte tillkommer förskott på övriga utbetalningar till sjukkassorna i avseende å bidrag från mindre arbetsgivare och sjukförsäkringsavgifter. Dessa utbetalningar har riksräkenskapsverket med ledning av uppgifter från riksförsäkringsanstalten beräknat till 425 miljoner kronor för budgetåret 1956/57 och till 440 miljoner kronor för budgetåret 1957/58. Utöver förstnämnda belopp tillkommer 55 miljoner kronor, utgörande den del av arbetsgivarbidragen för år 1955, som skall överföras till allmänna sjukförsäkringsfonden. Riksräkenskapsverket har vid sin beräkning förutsatt, att någon motsvarande fondavsättning icke kommer att ske under budgetåret 1957/58.
Omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och annuiteter samt yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter från mindre arbetsgivare har beräknats komma att belasta titeln med 30 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1956/57 och 1957/58.
Enligt riksräkenskapsverkets beräkningar skulle sålunda titelns utgifter kunna beräknas för budgetåret 1956/57 till 5 620 miljoner kronor samt för budgetåret 1957/58 till 5 970 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket konstaterar, att den genom beslut av 1952 års riksdag inrättade fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel från och med budgetåret 1955/56 bokföringsmässigt erhållit en annan behandling än tidigare. Fonden ingår sålunda numera som en del av budgetutjämningsfonden, varigenom avsättningar och återföringar icke längre direkt berör de redovisade inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. I riksstaten för budgetåret 1956/57 har räknats med en nettoavsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden med 300 miljoner kronor. De avsättningar och återföringar, som riksräkenskapsverket enligt nu föreliggande beräkningar anser böra verkställas under budgetåren 1956/57 och 1957/58, framgår av följande sammanställning:
1956 57 1957/58
milj. kronor milj. kronor
Avsättning .................................. 300 400
Återföring .................................. 100 275
Nettoavsättning.............................. 200 125
Med starkt understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om inkomstutvecklingen med flera på skattetitelns utfall inverkande omständigheter bar riksräkenskapsverket uppskattat de behållna inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. för budgetåret 1956/57 till avrundat 5 700 miljoner kronor och för budgetåret 1957/58 till avrundat 6 100 miljoner kronor.
Inkomsten av kupongskatt, som av överståthållarämbetet beräknats till 6 miljoner kronor för nästa budgetår, har av riksräkenskapsverket upptagits till 7 miljoner kronor, vilket är eu halv miljon mer än i gällande riksstat. Inkomsttiteln utskif tningsskatt och ersättning s-
4 llihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 1. Bil. 1
50 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
skatt har av ämbetsverket för budgetåret 1957/58 beräknats till oförändrat 1 miljon kronor.
Enligt beslut av 1954 års riksdag skall uttagas en särskild fondskatt av engångsnatur på ansamlade vinstmedel hos vissa familjebolag. Lagstiftningen har till syfte att beskatta vissa till följd av luckor i skattelagstiftningen hittills från beskattning undantagna vinstmedel och även att ernå en avveckling av de fondbeskattade företagen. Taxering till fondskatt verkställdes i första instans år 1955. Enligt uppgift från statistiska centralbyrån uppgick det sammanlagda beskattningsbara beloppet till 288 miljoner kronor. Påförd skatt skall fördelas till betalning under fem år, i undantagsfall tio år. Den del av fondskatten, som skall erläggas under visst år, skall ha inbetalats senast den 31 augusti. Riksräkenskapsverket har beräknat titeln för budgetåret 1956/57 till 15 miljoner kronor och föreslagit, att titeln för budgetåret 1957/58 upptages till likaledes 15 miljoner kronor.
Inkomsten å titeln skogsvårdsavgifter utgjorde under budgetåret 1955/56 7,93 miljoner kronor. Skogsstyrelsen erinrar om att Kungl. Maj :t i överensstämmelse med riksdagens beslut bestämt, att avgiften för år 1956 skall utgå efter en promillesats av 1 1/2. Med utgångspunkt härifrån beräknar styrelsen statens inkomster för budgetåret 1956/57 till 8 miljoner kronor. Under förutsättning att skogsvårdsavgifterna jämväl för nästa budgetår kommer att uttagas efter angivna promilletal kan inkomsterna av dessa avgifter enligt styrelsens mening för budgetåret 1957/58 i nuvarande läge beräknas till samma belopp som för budgetåret 1956/57. Skogsstyrelsen framhåller vidare, att de nya fastighetstaxeringsvärden som kan bli följden av 1957 års allmänna fastighetstaxering icke torde komma att påverka statens inkomster av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1957/58 utan öva inflytande på dessa först från och med det därpå följande budgetåret. Riksräkenskapsverket har för budgetåret 1957/58 upptagit inkomsttiteln till oförändrat 8 miljoner kronor.
Ifråga om inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, som i gällande riksstat uppförts med 750 000 kronor har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna för vart och ett av budgetåren 1956/57 och 1957/58 till 1 miljon kronor.
Generalpoststyrelsen har beräknat inkomsterna av a r v s 1 o t t s s k a 11, gåvoskatt och kvarlåtensk ap sskatt för både innevarande och nästkommande budgetår till 80 miljoner kronor under förutsättning av oförändrade grunder för dödsbobeskattningen. Riksräkenskapsverket beräknar under samma förutsättning inkomsterna på ifrågavarande inkomsttitel till 85 miljoner kronor för budgetåret 1956/57 eller till 15 miljoner kronor mer än i gällande riksstat samt föreslår, att titeln för budgetåret 1957/58 uppföres med likaledes 85 miljoner kronor.
Lotte rivinstskatten, som för budgetåret 1955/56 uppgått till 45,5 miljoner kronor och för det löpande budgetåret av generalpoststyrelsen beräknats inflyta med i runt tal 50 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket för budgetåret 1956/57 beräknats till 53 miljoner kronor eller till
51 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
samma belopp som i gällande riksstat. För budgetåret 1957/58 föreslår ämbetsverket, att titeln uppföres med likaledes 53 miljoner kronor.
Inkomsterna under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. in., som i gällande riksstat upptagits med 80 miljoner kronor, beräknas av riksräkenskapsverket till 75 miljoner kronor för budgetåret 1956/57. För budgetåret 1957/58 förordar riksräkenskapsverket, att titeln upptages med likaledes 75 miljoner kronor.
Automobilskattemedel. I gällande riksstat har intäkterna av fordonsskatten, bensinskatten och den särskilda investeringsavgiften för motorfordon upptagits till 315, 640 respektive 75 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har beräknat fordonsskatten till 300 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 325 miljoner kronor för budgetåret 1957/58. Enligt generaltullstyrelsens och kontrollstyrelsens beräkningar skulle inkomsterna på titeln bensinskatt kunna uppskattas till 663 miljoner kronor under budgetåret 1956/57 och till 724 miljoner kronor under budgetåret 1957/58. Riksräkenskapsverket har med hänsyn till de vidtagna åtgärderna för begränsning av bensinförbrukningen icke ansett sig böra beräkna inkomsterna på titeln bensinskatt till ett högre belopp än 630 miljoner kronor för budgetåret 1956/57. För budgetåret 1957/58 föreslår riksräkenskapsverket att inkomsterna upptages till 680 miljoner kronor. Den särskilda investeringsavgiften för motorfordon har från och med den 1 december 1956 ersatts med omsättningsskatt å motorfordon, som i motsats till den särskilda investeringsavgiften icke inräknas i automobilskattemedlen. Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsterna av särskild investeringsavgift för motorfordon till 65 miljoner kronor för innevarande budgetål.
Tullar och acciser. Inkomsttiteln tullmedel, som under budgetåret 1955/56 gav en behållen intäkt av 553 miljoner kronor, är i riksstaten för löpande budgetår upptagen med 570 miljoner kronor. Vid i november 1956 gjord uppskattning har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden till 600 miljoner kronor för innevarande och till 625 miljoner kronor för nästföljande budgetår. Generaltullstyrelsens beräkningar har gjorts under förutsätta ning av bland annat att spänningar på det utrikespolitiska området icke skall leda till mera allvarliga störningar i världshandeln. Vidare har antagits, att det inhemska ekonomiska läget skall möjliggöra en fortsatt måttlig stegring av importen trots de ytterligare påfrestningar på valutareserven, som en sådan stegring torde komma att innebära. Dessutom bar bortsetts från sådana ändringar i tull- eller skattesatser ävensom andra avsevärda ändringar, som ett eventuellt ikraftträdande av eu ny tulltaxa under den tid uppgifterna avser, skulle kunna medföra. Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning till generaltullstyrelsens uppskattning inkomsten av tullmedel för budgetåret 1956/57 till 600 miljoner kronor samt förordar, att titeln för budgetåret 1957/58 uppföres med 625 miljoner kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln varuskatt,
52 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
varunder även redovisas intäkter av pälsvaruskatt samt den särskilda försäljningsskatten å mattor, guldsmedsvaror och grammofonskivor, upptagen till ett belopp av 210 miljoner kronor. De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna innebär en sammanlagd inkomst på titeln varuskatt under budgetåren 1956/57 och 1957/58 på 216 respektive 221 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsttiteln till 215 miljoner kronor för budgetåret 1956/57 samt föreslår att titeln för budgetåret 1957/58 uppföres med 220 miljoner kronor.
Genom beslut av 1956 års riksdag har den tidigare utgående särskilda investeringsavgiften för motorfordon från och med den 1 december 1956 ersatts med omsättningsskatt å motorfordon. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på den nya titeln till 70 miljoner kronor för innevarande budgetår, varvid förutsatts lägre nyinregistreringar under våren 1957 än under motsvarande period 1956. För budgetåret 1957/58 föreslår riksi äkenskapsverket att inkomsterna på titeln uppföres med 140 miljoner kronor.
Inkomsterna på titeln införselavgift och accis å fettvar o r m. in. har i gällande riksstat uppförts med 49 miljoner kronor. I anslutning till jordbruksnämndens och kontrollstyrelsens beräkningar har riksräkenskapsverket uppskattat inkomsterna på titeln till 50 miljoner kronor för budgetåret 1956/57. För budgetåret 1957/58 har riksräkenskapsverket förordat att titelns rubricering i enlighet med förslag av jordbruksnämnden ändras till regle ringsavgift och accis å fettvaror in. in. samt att inkomsterna på titeln upptages till 47 miljoner kronor.
Inkomsterna pa titeln skatt a kaffe, som för innevarande budgetår är uppförda i riksstaten med 19 miljoner kronor har av generaltullstyrelsen beräknats till 20 miljoner kronor för vartdera budgetåret 1956/57 och 1957/ 58. Jordbruksnämnden har beräknat ifrågavarande inkomster till 19 miljoner kronor för vartdera budgetåret. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på titeln för budgetåret 1956/57 till 20 miljoner kronor och för budgetåret 1957/58 till likaledes 20 miljoner kronor.
I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 690 miljoner kronor. Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet har beräknat tobaksskatten för innevarande budgetar till 670 miljoner kronor. Det av tobaksmonopolet beräknade beloppet är lägre än enligt monopolets tidigare beräkningar. Nedräkningen motiveras med att omsättningen under de fyra första månaderna av nu löpande budgetår varit mindre än under samma månader budgetåret 1955/56. Tobaksmonopolet framhåller, att det är synnerligen vanskligt, att av de senaste månadernas omsättning draga några slutsatser om den fortsatta omsättningsutvecklingen för tobaksvarorna. Den tobaksskatt, som kan antagas komma att inlevereras under budgetåret 1957/58 har emellertid av tobaksmonopolet uppskattats till 680 miljoner kronor. Tobaksmonopolets beräkningar för båda budgetåren har utförts under förutsättning av oförändrade utförsäljningspriser samt ingen nämnvärd förändring av konjunkturförhållandena. Riksräkenskapsverket har beräknat tobaksskattens avkast-
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna 53
ning för nu löpande budgetår till 680 miljoner kronor samt föreslagit, att inkomsttiteln för budgetåret 1957/58 upptages till 690 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med kontrollstyrelsens förslag inkomsttiteln rusdrycksförsälj nings medel av p a r t i h andelsbolag, vilken i gällande riksstat upptagits med 12 miljoner kronor, för budgetåret 1956/57 till 13 miljoner kronor samt föreslår, under förutsättning att en av vin- och spritcentralen beräknad avsättning till pensionsändamål skall äga rum, att den för nästkommande budgetår upptages till likaledes 13 miljoner kronor.
Inkomsterna av rusdrycks försäljnings medel av detaljhandelsbolag bar i riksstaten för löpande budgetår upptagits med 30 miljoner kronor. I enlighet med av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter uppskattar riksräkenskapsverket här avsedda inkomster för budgetåret 1956/57 till 32 miljoner kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1957/58 upptages till 30 miljoner kronor.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med 1 050 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket framhållit, att inleveransen av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker under månaderna juli—oktober 1956, avseende försäljningen under månaderna juni
_september, har uppgått till 348,4 miljoner kronor. Eftersom inkomsten
under månaderna juli—oktober brukat motsvara omkring 33 procent av inkomsten under hela budgetåret, under de budgetår da skattehöjningar icke förekommit, skulle i enlighet härmed skatteuppbörden under budgetåret 1956/57 kunnat beräknas till omkring 1 055 miljoner kronor om skattesatserna förblivit oförändrade. Inkomstökningen under innevarande budgetår till följd av skärpningen av spritdrycksbeskattningen har i Kungl. Maj:ts proposition i ämnet uppskattats till omkring 80 miljoner kronor, vartör kontrollstyrelsen beräknat de totala inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker för 1956/57 till 1 135 miljoner kronor. Fortsättningsvis anför kontrollstyrelsen att statens inkomster av spritbeskatlningcn under budgetåret 1957/58 i den nämnda propositionen antagits bli omkring 150 miljoner kronor högre än som kunnat påräknas med tidigare gällande bestämmelser. Inleveransen på förevarande skattctitel under budgetaret 1957/58 har i enlighet härmed beräknats till 1 200 miljoner kronor av kontrollstyrelsen.
Riksräkenskapsverket upptager inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskall å spritdrycker till 1 150 miljoner kronor för budgetåret 1956/57 och till 1 300 miljoner kronor för budgetåret 1957/58.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin bar i nksstalcn för löpande budgetår upptagits till 55 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har anfört, all inleveransen under månaderna juli—oktober 1956, avseende försäljningen under månaderna juni—september, bär uppgått till 12,8 miljoner kronor. l)å inleveransen under dessa månader normalt motsvarar omkring 30 % av inleveransen under helt budgetår, skulle inkomsten under
54 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
hela budgetåret 1956/57 under i övrigt oförändrade förhållanden kunnat be räknas till omkring 43 miljoner kronor. Emellertid kan skärpningen av spritdrycksbeskattningen från och med den 5 november 1956 väntas medföra en viss förskjutning i efterfrågan från spritdrycker till svagare drycker. Inleveransen å förevarande skattetitel under budgetåret 1956/57 har därför av kontrollstyrelsen uppräknats till 45 miljoner kronor. Inkomsten under budgetåret 1957/58 har synts kontrollstyrelsen böra upptagas till samma belopp som för innevarande budgetår eller till 45 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har i enlighet med kontrollstyrelsens beräkning upptagit inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å vin för budgetåret 1956/57 till 45 miljoner kronor samt föreslagit, att titeln för budgetåret 1957/58 uppföres med likaledes 45 miljoner kronor.
Maltdrycksskatten beräknas av kontrollstyrelsen under innevarande budgetår inflyta med 95 miljoner kronor eller 15 miljoner kronor mindre än som upptagits i gällande riksstat. Kontrollstyrelsen framhåller att skatteinkomsten under budgetåret 1957/58 är synnerligen vansklig att beräkna, då maltdryckskonsumtionen under senare månader synes ha blivit beroende även av konsumtionsutvecklingen beträffande andra alkoholhaltiga drycker. Även om man till följd härav kunnat ha anledning räkna med en viss ökning av maltdryckskonsumtionen, synes det kontrollstyrelsen, att skatteinkomsten för dylika drycker med hänsyn till svårigheterna alt i nuvarande läge beräkna konsumtionsutvecklingen under budgetåret 1957/58 bör angivas till samma belopp som för innevarande budgetår eller till 95 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning till kontrollstyrelsens förslag inkomsterna på titeln till 95 miljoner kronor för budgetåret 1956/57 och till likaledes 95 miljoner kronor för budgetåret 1957/58.
Skatten å läskedrycker som i gällande riksstat upptagits till 48 miljoner kronor antages av kontrollstyrelsen inflyta med cirka 45 miljoner kronor under vartdera budgetåret 1956/57 och 1957/58. Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av läskedrycksskatten till 45 miljoner kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1957/58 uppföres med 47 miljoner kronor.
Enligt trån överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsten på titeln statlig nöjesskatt komma att uppgå till 57,68 miljoner kronor under budgetåret 1956/57 och till 56,43 miljoner kronor under budgetåret 1957/58. Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden av nöjesskatt för innevarande budgetår till 60 miljoner kronor samt töreslår, att inkomsttiteln för budgetåret 1957/58 upptages till 62 miljoner kronor.
Skatt å elektrisk kraft, som i riksstaten för löpande budgetår upptagits till 45 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med 45 miljoner kronor under innevarande budgetår och med 50 miljoner kronor under budgetåret 1957/58. Vattenfallsstyrelsen framhåller, att en beräkning av denna inkomstpost måste grundas på osäkra uppskattningar med
55 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
hänsyn till att bland annat någon statistik icke finnes över landets slutliga kraftkonsumenters totala kraftbetalning. Under förutsättning att för elskatten i fortsättningen kommer att gälla nuvarande grunder, kan enligt vattenfallsstyrelsens mening totalbeloppet för skatt å elektrisk kraft uppskattas till 41 miljoner kronor för budgetåret 1956/57 och till 44 miljoner kronor för budgetåret 1957/58. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av elskatten för innevarande budgetår till 45 miljoner kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1957/58 uppföres med 50 miljoner kronor.
Uppbörd i statens verksamhet. Under denna rubrik har i riksstaten för löpande budgetår upptagits 158,24 miljoner kronor. Utfallet av inkomsttiteln har av riksräkenskapsverket beräknats till 164,55 miljoner kronor. For budgetåret 1957/58 har riksräkenskapsverket beräknat ett sammanlagt belopp av 175,22 miljoner kronor. Beträffande vissa särskilda inkomsttitlar under iörevårande rubrik har riksräkenskapsverket anfört bland annat följande.
Inkomster vid länsarkitektsorganisationen är för innevarande budgetår i riksstaten upptagen till ett belopp av 1 750 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket framhållit att statens sakrevision framlagt förslag till nya uppdrags- och granskningstaxor för bland annat länsarkitektsorganisationen, avsedda att principiellt gälla från och med 1 juli 1957. Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna på ifrågavarande titel till 1 750 000 kronor för budgetåret 1956/57 samt föreslår, under förutsättning av att sakrevisionens taxeförslag bifalles, att titeln för budgetåret 1957/58 uppföres med 2 miljoner kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är titeln inkomst av myntning och justering upptagen till 12 miljoner kronor. För budgetåret 1955/56 redovisas en inkomst av 11,68 miljoner kronor. Mynt- och justeringsverket har uppskattat inkomsterna på ifrågavarande titel till 12 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 10,6 miljoner kronor tör budgetåret 1957/58. Riksräkenskapsverket ansluter sig till mynt- och justeringsverkets beräkning och upptager inkomsterna till 12 miljoner kionox för budgetåret 1956/57 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1957/58 efter avrundning uppföres med 11 miljoner kronor.
Beträffande inkomstposterna å titlarna bidrag för tillsyn övei s p a rban kerna och bidrag för revision av sparbanker!! a har sparbanksinspektionen framhållit att dessa skall balansera mot motsvarande utgiftstitlar, men att det är svårt att beräkna beloppen å de senare, då förskjutningen dem emellan framförallt är beroende på i vilken takt sparbankerna vinner registrering enligt nya sparbankslagen. De nya revisionsarvodena är också ännu i mycket liten utsträckning fastställda, framhåller sparbanksinspektionen. I överensstämmelse med av sparbanksinspektionen framfört förslag upptager riksräkenskapsverket bidrag för tillsyn över sparbankerna till 200 000 kronor och bidrag för revision av sparbankerna endast till ett formellt belopp av 100 kronor för budgetåret 1956/57, samt föreslår
56 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
att ifrågavarande inkomsttitlar uppföres med 30 000 kronor respektive 275 000 kronor för budgetåret 1957/58.
Under titeln inkomster av statens gruvegendom har riksräkenskapsverket från och med budgetåret 1957/58 i enlighet med Kungl. brev den 21 september 1956 uppfört inkomsterna av legodrift och arrendeinkomster vid statens gruvegendom, vilka inkomster tidigare redovisades under »Övriga diverse inkomster». Riksräkenskapsverket föreslår att ifrågavarande titel för budgetåret 1957/58 uppföres med 8 miljoner kronor.
Diverse inkomster. Inkomsttitlarna bötesmedel, t o t a 1 i s a t o r in edel, tipsmedel och lotteri medel, som i gällande riksstat är upptagna med 20, 23, 80 respektive 110 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket — på grundval av uppgifter som lämnats av vederbörande myndigheter respektive Aktiebolaget Tipstjänst och Svenska Penninglotteriet AB — för budgetåret 1956/57 beräknats till 20, 23, 90 respektive 110 miljoner kronor. För budgetåret 1957/58 har ifrågavarande inkomsttitlar av riksräkenskapsverket upptagits till 22, 25, 95 respektive 115 miljoner kronor.
Inkomstposten övriga diverse inkomster, som bland annat tillgodoföres inflytande belopp respektive belastas med restantier av vissa äldre skatter, har i riksstaten för budgetåret 1956/57 uppförts med ett belopp av 18 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar nu inkomsterna till 13 miljoner kronor för budgetåret 1956/57. För budgetåret 1957/58 har riksräkenskapsverket upptagit titeln till 5 miljoner kronor, varvid de tidigare under denna titel ingående inkomsterna av legodrift och arrenden i enlighet med Kungl. brev uppförts under uppbörd i statens verksamhet.
Statens affärsverksfonder. I riksstaten för löpande budgetår är överskotten for statens affärsverksfonder upptagna till sammanlagt 300 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar, att 240 miljoner kronor skall komma att inflyta under detta budgetår och 267 miljoner kronor under nästa budgetår, varvid beräkningarna baserats på oförändrad lönenivå.
Postverkets inlevererade överskott för budgetåret 1955/56 uppgick till omkring 12 miljoner kronor. I riksstaten för löpande budgetår är inkomsttiteln uppförd med 10 miljoner kronor. Enligt generalpoststyrelsens nu verkställda beräkningar skulle överskottet av postverkets rörelse komma att uppgå till 8 miljoner kronor för budgetåret 1956/57 och till 11 miljoner kronor för budgetåret 1957/58. Styrelsen har föreslagit, att titeln i riksstaten för budgetåret 1957/58 uppföres med nyssnämnda belopp.
Beträffande uppskattningen av inkomsterna har generalpoststyrelsen bland annat anfört följande. Vid beräkningen av frankoteckensuppbörden för budgetaren 1956/57 och 1957/58 har styrelsen utgått från de porton som för narvarande gäller för olika försändelseslag. Med hänsyn till att uppbörden l e" avsevärd ökning såväl för det sistförflutna budgetåret som för den nitulls förflutna delen av innevarande budgetår, har styrelsen ansett sig kunna berakna frankoteckensuppbörden för innevarande budgetår till 242
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
miljoner kronor motsvarande en ökning av cirka 4,3 procent i förhållande till uppbörden för budgetåret 1955/56. Efter vad nu kan bedömas anser styrelsen sig kunna räkna med viss ökning av trafikvolymen även under budgetåret 1957/58. Frankoteckensuppbörden för sistnämnda budgetår har därför uppskattats till 252 miljoner kronor motsvarande en ökning av cirka 4,1 procent i förhållande till den beräknade uppböiden för innevarande budgetår.
Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser utgår jämlikt tjänstebrevsförordningen med viss procent av frankoteckensuppbörden. Sedan den av Kungl. Maj :t genom brev den 13 november 1953 anbefallda undersökningen nu slutförts har styrelsen i skrivelse till Kungl. Maj :t den 30 augusti 1956 avgivit förslag till vissa ändringar i tjänstebrevsförordningen. I avvaktan på Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut i ärendet har generalpoststyrelsen efter överenskommelse med statskontoret bestämt att ersättningen till postverket för tjänsteförsändelser i allmänhet från och med den 1 juli 1956 tills vidare skall utgå med 12 procent av postverkets frankoteckensuppbörd. Såvitt nu kan bedömas synes ersättningen till postverket för befordran av tjänsteförsändelser, häri inbegripet jämväl ersättning för befordran av posten från de statliga kristidsorganen och de allmänna sjukkassorna ävensom för befordran av militärbrev samt för postverkets bestyr med delgivningsförsändelser, för innevarande budgetår kunna beräknas till sammanlagt 42,2 miljoner kronor samt för nästkommande budgetår till 43,8 miljoner kronor.
Ersättning för postgirorörelsen beräknas för budgetåret 1956/57 till cirka 53,7 miljoner kronor eller 3,5 miljoner kronor mer än under budgetåret 1955/56. Ökningen är huvudsakligen föranledd av de från och med den 1 januari 1956 ökade lönekostnaderna in. in. För budgetåret 1957/58 har inkomsterna beräknats till 54,6 miljoner kronor.
På grund av räntehöjningen föregående år har styrelsen icke ansett sig böra upptaga något belopp såsom vinstmedel från postsparbanken vare sig för innevarande eller nästkommande budgetår.
Ersättningen till postverket för bestyret med skatteuppbörden för innevarande budgetår beräknas till 10 miljoner kronor bäri inbegripet retroaktiv ersättning för bestyret med återbetalningskorten avseende budgetåret 1955/56. För nästkommande budgetår beräknas ersättningen till 9,4 miljoner kronor.
Postverkets ersättning för bestyret med utbetalning av folkpensioner och barnbidrag beräknas för budgetåret 1956/57 till 3,95 miljoner kronor respektive 2,28 miljoner kronor samt för budgetåret 1957/58 till 4,08 miljoner kronor respektive 2,30 miljoner kronor. Postverkets inkomster av utrikesrörelsen bar för innevarande budgetår beräknats till 1,25 miljoner kronor och för nästkommande budgetår till 0,50 miljoner kronor. Inkomsterna å övriga inkomsttitlar beräknas av styrelsen icke komma att undergå större förändringar vare sig under innevarande eller nästkommande budgetår.
Sammanlagt har generalpoststyrelsen emotsett en ökning av inkomsterna
58 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
från budgetåret 1955/56 till budgetåret 1956/57 med 20,6 miljoner kronor till 415,7 miljoner kronor samt från sistnämnda budgetår till budgetåret 1957/58 med 11,7 miljoner kronor till 427,4 miljoner kronor.
Utgifterna har av generalpoststyrelsen beräknats till 407,7 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 416,0 miljoner kronor under nästkommande budgetår. Beräkningarna av utgifterna har verkställts under antagande att rörligt tillägg kommer att utgå efter oförändrade grunder såväl under innevarande som nästkommande budgetår. Vidare har hänsyn icke tagits till eventuella större förändringar i nuvarande prisnivå.
Med utgångspunkt från nu gällande grunder för det rörliga tillägget har riksräkenskapsverket upptagit inkomsterna av postverket för budgetåret 1956/57 till 10 miljoner kronor och för budgetåret 1957/58 till 12 miljoner kronor.
Televerkets inlevererade överskott för budgetåret 1955/56 uppgick till 83,5 miljoner kronor. I gällande riksstat är inkomsttiteln uppförd med 85 miljoner kronor. Telestyrelsen beräknar vid oförändrad löne- och prisnivå överskottet på televerkets rörelse till 60,6 miljoner kronor för budgetåret 1956/57 och till 68,9 miljoner kronor för budgetåret 1957/58.
Totalinkomsterna för budgetåren 1956/57 och 1957/58 har av telestyrelsen beräknats till 794,1 respektive 820,9 miljoner kronor, innebärande ökningar jämfört med budgetåret 1955/56 med 42,4 respektive 69,2 miljoner kronor. Telestyrelsen framhåller att nettoökningen av antalet uppsatta telefonapparater, som under budgetåret 1954/55 uppgick till 115 000, under budgetåret 1955/56 sjönk till 107 000. Nedgången beror på den minskning av antalet nytecknade abonnemang, som blev en följd av de i december 1955 höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang. Minskningen av antalet nyteckningar var enligt telestyrelsen under budgetåret 1955/56 avsevärt större än nedgången i apparatökningen, vilket förhållande förklaras av det stora antal före avgiftshöjningen tecknade abonnemang, som då ännu ej kunnat effektueras. För budgetåret 1956/57 har styrelsen räknat med en ökning av 90 000 apparater och för budgetåret 1957/58 med en ökning av 80 000 apparater. Telestyrelsen erinrar om att styrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 1/9 1956 efter samråd med aktiebolaget Radiotjänst framlagt förslag till självfinansieringsplan för rundradiorörelsen för budgetåret 1957/58, varvid styrelsen kom fram till att licensavgiften från och med den 1/7 1957 skulle behöva höjas till 30 kronor. Eftersom Kungl. Maj :t ännu icke fattat beslut i frågan och flera olika alternativ till avgiftshöjning är tänkbara har styrelsen i nu föreliggande inkomstberäkning för budgetåret 1957/58 utgått från den nu gällande licensavgiften.
Driftkostnaderna för budgetåret 1956/57 har upptagits till 733,5 miljoner kronor och för budgetåret 1957/58 till 752,0 miljoner kronor, varvid i avsättningen till värdeminskningskonto för budgetåret 1957/58 liksom för budgetåret 1956/57 har inräknats hela det på rundradiorörelsen uppstående överskottet. Dessutom har, i likhet med vad som skett för budgetåren 1954/55 — 1956/57, medräknats en extra avsättning till värdeminskningskonto, motsva-
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
rande en del av den inkomstökning för televerket som uppstått genom de höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang. För budgetåret 1957/58 har styrelsen föreslagit att storleken av denna extra avsättning fastställes till 15 miljoner kronor eller samma belopp som medgivits av Kungl. Maj:t för budgetåret 1956/57.
Under förutsättning av oförändrade grunder för det rörliga tillägget och med antagande att televerkets inleveranser av överskottsmedel skall kunna anslutas till de bokförda överskotten, har riksräkenskapsverket upptagit inkomsterna för televerket under budgetåret 1956/57 till 60 miljoner kronor och för budgetåret 1957/58 till 70 miljoner kronor.
Statens järnvägar har under budgetåret 1955/56 till statsverket inlevererat ett belopp av 10 miljoner kronor. I riksstaten för innevarande budgetår bar såsom inkomst av statens järnvägar upptagits 10 miljoner kronor.
Järnvägsstyrelsen beräknar driftinkomsterna för innevarande budgetår till 1 372 miljoner kronor och för nästkommande budgetår till 1 408 miljoner kronor. Styrelsen framhåller att beräkningarna av statens järnvägars driftresultat för innevarande och nästkommande budgetår försvåras av att konjunkturutsikterna för närvarande är i hög grad ovissa bland annat till följd av det labila världsläget. Å ena sidan kan det internationella läget ge upphov till inflatoriska tendenser i vår inhemska konjunktur. Å andra sidan kan emellertid störningar i produktionen, orsakade av den nyligen inträffade knappheten på bensin och andra brännoljor, utlösa motsatta impulser. Inför dessa ovissa framtidsutsikter har styrelsen ansett sig böra förutsätta, att konjunkturläget blir i stort sett oförändrat. Med denna allmänna förutsättning och den hittills iakttagna tendensen som grund finner styrelsen anledning antaga, att persontrafiken fortfarande kommer att minska något. Den nuvarande knappheten på brännoljor kan visserligen komma att temporärt avbryta denna tendens, framhåller styrelsen vidare, men eftersom det ännu är ovisst hur länge denna bristsituation kommer att bestå har ansetts säkrast att i detta sammanhang bortse från dess eventuella inverkan på persontrafikens omfattning. Järnvägsstyrelsen bar vidare antagit, att godstrafiken exklusive transporter av lapplandsmalm kommer att förbli i stort sett oförändrad. Beträffande transporterna av lapplandsmalm bar styrelsen räknat med såväl högre inkomster per lon som ökade kvantiteter. Styrelsen påpekar i detta sammanhang att inkomstberäkningen i denna del emellertid är osäker bland annat av den anledningen, att nu gällande malmavlal utgår den 30 september 1957.
Utgifterna — frånsett avskrivningarna — har beräknats till 1 200 miljoner kronor under vartdera budgetåret 1956/57 och 1957/58. Beräkningen har gjorts under antagande av oförändrad lönenivå. Den av järnvägsstyrelsen företagna uppskattningen har givit till resultat att balans mellan driftöverskott och avskrivningsbehov skulle vara alt emotse för budgetåret 1956/57 samt att ett överskott av storleksordningen 25 miljoner kronor skulle kunna förutses för budgetåret 1957/58 allt under förutsättning av oförändrat
60 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
löne- och taxeläge. Styrelsen påpekar slutligen att inleveranserna av överskottsmedel liksom hittills kommer att förskjutas i förhållande till de bokförda överskotten, innebärande att överskottet för budgetåret 1955/56 (10 miljoner kronor) kommer att inlevereras i december 1956 och ett eventuellt överskott för innevarande budgetår i december 1957. Riksräkenskapsverket upptager, under förutsättning av oförändrade rörliga tillägg, inkomsterna av statens järnvägar med 10 miljoner kronor för budgetåret 1956/57 och med likaledes 10 miljoner kronor för budgetåret 1957/58.
Inkomsterna från statens vattenf allsverk utgjorde för budgetåret 1955/56 drygt 71 miljoner kronor. I gällande riksstat har såsom inkomst upptagits ett belopp av 120 miljoner kronor. Vattenfallsstyrelsen räknar med att kunna inleverera 120 miljoner kronor för innevarande och 125 miljoner kronor under nästkommande budgetår.
Vattenfallsstyrelsens beräkningar har utförts bland annat under förutsättning att kraftransonering icke blir behövlig. Icke heller i övrigt har det räknats med någon återverkan av försämrade konjunkturförhållanden på kraftavsättningen. Vid sin beräkning för budgetåret 1956/57 har styrelsen vidare förutsatt, att den förhöjning av avskrivningarna med 25 miljoner kronor, som medgivits av Kungl. Maj :t under viss förutsättning, kommer till stånd. De för budgetåret 1957/58 beräknade avsättningarna till värdeminskningskonto är likaledes höjda i förhållande till de normenliga med 25 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar, under förutsättning av oförändrade rörliga tillägg, inkomsten av statens vattenfallsverk till 120 miljoner kronor för budgetåret 1956/57 samt föreslår, att ifrågavarande inkomster för budgetåret 1957/58 upptages med 125 miljoner kronor.
Från domänverket inlevererades under budgetåret 1955/56 till statsverket 64,2 miljoner kronor. I riksstaten för innevarande år har såsom inkomst av domänverket upptagits ett belopp av 75 miljoner kronor.
Domänstyrelsen framhåller att revirens budgetredovisningsrapporter per den 1 september (avseende hela verksamhetsåret 1956) visar ett väsentligt sämre ekonomiskt resultat än vad som tidigare beräknats. De avhållna höstauktionerna för rotstående virke har ytterligare förstärkt denna tendens. Årets driftresultat för åtskilliga revir kommer att så betydligt understiga tidigare beräknat belopp att styrelsen för närvarande icke anser sig kunna räkna med ett högre överskott för år 1956 än 40 miljoner kronor. Storleken av det överskott, som kan komma att uppstå för domänverkets rörelse under år 1957 har domänstyrelsen, med framhållande alt detta givetvis är ännu svårare att bedöma, angivit till likaledes 40 miljoner kronor.
Under förutsättning av oförändrat rörligt tillägg har riksräkenskapsverket upptagit inkomsttiteln för budgetåret 1956/57 till 40 miljoner kronor och för budgetåret 1957/58 till 50 miljoner kronor.
Riksbanksfonden. I skrivelse från riksbanken till riksräkenskapsverket har förevarande inkomsttitel beräknats till 15 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1956/57 och 1957/58.
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
61 Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed upptagit inkomsterna från riksbanksfonden för budgetåret 1957/58 till 15 miljoner kronor.
Statens allmänna fastighetsfond. 1 enlighet med ett av riksräkenskapsverket avgivet utlåtande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden beräknar ämbetsverket överskottet under förevarande inkomsttitel till 19,43 miljoner kronor under budgetåret 1957/58, innebärande en minskning med 1,40 miljoner kronor jämfört med riksstaten för innevarande budgetår.
Försvarets fonder. Inkomsterna under denna rubrik, som i riksstaten för innevarande budgetår upptagits till 26,35 miljoner kronor, uppskattar riksräkenskapsverket till sammanlagt 27,82 miljoner kronor för nästa budgetår, varav på försvarets fastighetsfond faller 25,07 miljoner kronor och på försvarets fabriksfond 2,75 miljoner kronor.
Statens utlåningsfonder. Med ledning av de fondförvaltande myndigheternas beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket överskotten från ifrågavarande fonder för budgetåret 1957/58 till sammanlagt 114,79 miljoner kronor, innebärande en ökning i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår med 19,65 miljoner kronor.
Fonden för låneunderstöd. Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning till av berörda myndigheter gjorda beräkningar inkomsterna för nästa budgetår å delfonderna till sammanlagt 24,11 miljoner kronor, innebärande en ökning med 0,81 miljon kronor jämfört med riksstaten för innevarande budgetår.
Fonden för statens aktier. Inkomsttiteln är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med 115 miljoner kronor. För nästa budgetår har riksräkenskapsverket, under förutsättning att ingen avsättning till disposilionslond sker för Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag och med stöd av vissa i övrigt lämnade upplysningar rörande det överskott som kan tänkas bli inlevererat till statsverket, beräknat inkomsterna under titeln till 150 miljoner kronor.
Statens pensionsfonder. För budgetåret 1956/57 är förevarande titel uppförd i riksstaten med 40,52 miljoner kronor. I anslutning till av pensionsstyrclsen, statskontoret, riksgäldskontoret och statens pensionsanstalt gjorda beräkningar bar riksräkenskapsverket uppskattat inkomsterna från statens pensionsfonder för budgetåret 1957/58 till sammanlagt 41,29 miljoner kronor.
Diverse kapitalfonder. Beträffande inkomsterna från dessa fonder räknar riksräkenskapsverket för budgetåret 1957/58 med eu ökning i förhållande
62 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
till riksstaten för innevarande budgetår med 1,2 miljoner kronor till 52,00 miljoner kronor.
3. Riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsternas utveckling på
längre sikt
Såsom en bilaga till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1957/58 har ämbetsverket redovisat en promemoria med vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1958/59 och 1959/60. I promemorian framhålles inledningsvis att en kalkyl av detta slag måste verkställas med utgångspunkt från vissa schablonmässiga förutsättningar, vilket ger beräkningarna en rent hypotetisk karaktär. De viktigaste förutsättningarna sammanfattas på följande sätt.
Vid beräkningstillfället gällande författningar och övriga bestämmelser, som har inflytande på statsinkomsterna, har antagits förbli oförändrade under hela den period beräkningarna avser. Beträffande den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets utveckling har i första hand tagits som utgångspunkt de förutsättningar beträffande utvecklingen under år 1957, som legat till grund för verkets beräkning av statsinkomsterna under budgetåren 1956/57 och 1957/58. För utvecklingen från och med år 1958 har antagits en fortgående jämn stegring av produktionen vid konstant prisnivå, oförändrat god sysselsättning och förhållandevis gynnsamma betingelser för utrikeshandeln samt inga mera betydande strukturella förskjutningar i den inhemska ekonomin. I anslutning härtill har såväl fysiska personers som bolags inkomster antagits stiga med 4 procent årligen. Under de angivna betingelserna har kunnat räknas med en fortgående stegring av statsinkomsterna.
Huvudresultatet av beräkningarna har sammanfattats i följande uppställning, i vilken även medtagits de kända beloppen för budgetåret 1955/56 och de i riksräkenskapsverkets nu föreliggande inkomstberäkning upptagna beloppen för budgetåren 1956/57 och 1957/58 (miljoner kronor).
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna 63
Beträffande beräkningen av titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. har riksräkenskapsverket i huvudsak framhållit följande.
Förutom de angivna förutsättningarna beträffande skatteunderlagets utveckling har beträffande denna titel bland annat antagits samma uttagningsprocent, 100, för den statliga inkomstskatten för fysiska personer, oförändrade regler för företagsbeskattningen samt en kommunal utdebitering med 12,50. I övrigt har bland annat förutsatts, att bestämmelserna om ränta på kvarstående skatt skall liksom nu föranleda fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt i sådan utsträckning att en god anpassning av den preliminära skatten till den slutliga erhålles för bolagens del.
De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel som de i promemorian framlagda beräkningarna motiverar har sammanställts i följande tablå (miljoner kronor).
1956 57 1957/58 1958/59 1959/60
Avsättning............................ 300 400 300 250
Återföring ............................ 100 275 275 350
Nettoavsättning ...................... 200 125 25 —100
Riksräkenskapsverket har understrukit, att beräkningarna även bortsett från det schablonmässiga antagandet om skatteunderlagets förändringar fått byggas på ett stort antal osäkra förutsättningar. Alldeles särskilt gäller detta det kassamässiga utfallet av inkomstskattetiteln. Förskjutningar mellan åren kan sålunda inträda, som leder till betydande avvikelser från de beräknade inkomsterna även om bedömningen av skatteunderlaget varit riktig. Beträffande andra inkomsttitlar har sådana förhållanden oftast mindre betydelse, varför de beräknade årliga förändringarna är ett mera omedelbart uttryck för de antagna långsiktiga tendenserna i utvecklingen. Helt allmänt understrykes, att den absolula nivån hos de beräknade beloppen av olika slag av statsinkomster under budgetåren 1958/59 och 1959/60 är baserad på det beräknade utfallet av motsvarande inkomster under budgetåren 1956/57 och 1957/58. I den mån denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes eller nya omständigheter av annat slag tillkommer, måste givetvis beräkningarna för 1958/59 och 1959/60 revideras.
4. Befrielse från skyldighet att erlägga avgift för den statliga kontrollen å handeln med skattefri sprit m. m.
Jag torde här få anmäla en framställning till Kungl. Maj :t den 19 augusti 1955 av kon trolls tijrelsen angående befrielse för Aktiebolaget Vin- och spritcentralen från skyldigheten att erlägga avgift för den statliga kontrollen å handeln med skattefri sprit. Styrelsen har i framställningen även hemställt, att styrelsens skyldighet att föreskriva erläggande av vissa avgifter begränsas till alt avse eventuella kostnader för erforderliga undersökningar rörande denatureringsmedel och denalureringsmetodcr. Utlåtanden i ärendet
64 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
har avgivits av Aktiebolaget Vin- och spritcentralen den 15 september 1955 och av statskontoret den 25 november 1955. Kontrollstyrelsen anför i huvudsak följande.
Jämlikt § 11 i det mellan staten och Aktiebolaget Vin- och spritcentralen den 24 juni 1954 träffade avtalet åligger det spritcentralen bl. a. att erlägga avgifter motsvarande kostnaderna för den statliga kontrollen å handeln med skattefri sprit och vid denatureringen och utlämningen av sådan sprit ävensom att ersätta statsverket för erforderliga undersökningar rörande denatureringsmedel och denatureringsmetoder.
Enligt före den 1 juli 1924 gällande bestämmelser bestreds kostnaderna för kontrollstyrelsens dåvarande avdelning för ärenden angående skattefri sprit i sin helhet av influtna s. k. denatureringsavgifter. I samband med kontrollstyrelsens omorganisation den 1 juli 1924 fördelades nämnda avdelnings arbetsuppgifter å styrelsens dåvarande två byråer, vilket medförde att bestridandet av kostnaderna för hithörande arbetsuppgifter icke kunde äga rum i dittills tillämpad ordning. Med hänsyn bland annat till att de beräknade kostnaderna ur statens synpunkt vore relativt obetydliga föreslog styrelsen, att hithörande kostnader för den centrala kontrollmyndigheten framdeles skulle bestridas av statsmedel i vanlig ordning. Vid behandlingen av frågan i 1924 års statsverksproposition ansåg emellertid föredragande departementschefen, att avgifter borde utgå för kontrollen å handeln med skattefri sprit även efter kontrollstyrelsens omorganisation samt att avgifternas sammanlagda belopp för budgetåret 1924/25 i anslutning till kontrollstyrelsens uppskattning av kostnaden borde beräknas till 30.000 kronor. Det förutsattes, att Kungl. Maj :t skulle äga utfärda nödiga föreskrifter i ämnet.
I enlighet härmed uppfördes från och med budgetåret 1924/25 å riksstatens inkomstsida — i stället för den tidigare förekommande uppbördstitcln Denatureringsavgifter — en ny uppbördstitel, då benämnd Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit. Denna titel upptogs ursprungligen till
30 000 kronor men har från och med budgetåret 1931/32 upptagits till
31 000 kronor.
Ehuru sedermera inträtt förändringar, som inverkat på kostnaderna för styrelsens ifrågavarande kontrollverksamhet, har någon motsvarande ändring av avgiftens storlek icke vidtagits. Bland förändringar i kostnadsminskande riktning märkes, att handläggningen av ärenden angående detaljhandel med rödsprit och blåsprit kommit att åvila spritcentralen samt att de denatureringssakkunniga indragits från och med den 1 juli 1939. Den ökade användningen av skattefri sprit för tekniska ändamål, varigenom styrelsens kontrollverksamhet i nu avsedda hänseenden utvidgats, bär verkat i motsatt riktning. Svårigheter föreligger att beräkna den nuvarande kostnaden för ifrågavarande kontrollverksamhet, men den torde kunna uppskattas till cirka 40 000 kronor för år.
I ett utlåtande den 31 januari 1950 över en av 1948 års budgetutredning utarbetad promemoria angående redovisning av uppbördsmedel i statlig verksamhet anförde kontrollstyrelsen, att spritcentralen borde befrias från skyldigheten att erlägga ifrågavarande avgift. Ett av skälen härtill var, att beloppet i allt fall komme att tillföras statsverket, enär avgiftens slopande principiellt sett skulle medföra en ökning av de vinstmedel, som spritcentralen har att enligt föreskrifterna inleverera till statsverket.
Till ovannämnda skäl för befriande av spritcentralen från erläggande av avgiften har numera kommit ännu ett, nämligen att spritcentralen ej längre är ensam försäljare av skattefri sprit. Enligt nyligen vidtagna ändringar i
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
lagstiftningen kan även sprittillverkare under vissa förutsättningar erhålla tillstånd till sådan försäljning. Det synes därför icke riktigt, att spritcentralen ensam skall betala hela kontrollkostnaden. Då en fördelning av dessa kostnader på de olika försäljarna av skattefri sprit på ett rättvist sätt i praktiken icke låter sig göra, hör ifrågavarande avgifter slopas.
Den i riksstaten upptagna uppbördsposten Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit in. in. innefattar även ett belopp av för närvarande 10 000 kronor, utgörande ersättning för den statliga kontrollen över denaturering och utlämning av skattefri sprit. Uttagandet av avgiften grundar sig ytterst på bestämmelserna i 7 § 3 mom. förordningen den 1 juli 1918 (nr 508) angående handel med skattefri sprit, varigenom stadgas, att kostnaden för denaturering av skattefri sprit skall bekostas av den, för vars räkning denaturering sker. I sin nuvarande form infördes avgifterna i samband med ikraftträdandet av 1926 års brännvinstillverkningsförordning. Till en början redovisades de såsom inkomst å anslaget Kontroll å tillverkningsavgifter men överfördes från och med budgetåret 1935/36 till redovisning å riksstatens inkomstsida under ovanämnda uppbördstitel. — I det tidigare berörda utlåtandet av den 31 januari 1950 anförde kontrollstyrelsen, att, därest kontrollen vid sulfitbrännerierna i större utsträckning än vad då var fallet kornine att övertagas av tillverkaren, avgifterna för denna kontroll till huvudsaklig del komme att bortfalla. Denna kontroll har nu helt övertagits av tillverkarna, varför spritcentralen bör befrias även från skyldigheten att erlägga detta slag av kontrollavgifter.
Av kontrollstyrelsen igångsatta undersökningar rörande denatureringsmedel och dcnatureringsmetoder har emellanåt föranlett särskilda kostnader, vilka spritcentralen betalat i enlighet med koncessionsavtalet. Denna ordning synes praktisk, då styrelsen eljest skulle ha nödgats inräkna i sitt omkostnadsanslag varierande och svårberäkneliga belopp för dylika utgifter. Avtalsbestämmelsen, som har ringa betydelse för spritcentralen, synes därför böra bestå även framdeles.
I sitt förenämnda utlåtande uttalar Aktiebolaget Vin- och spritcentralen i huvudsak följande.
Genom de vid 1955 års riksdag genomförda ändringarna i förordningen angående tillverkning av brännvin och i förordningen angående handeln med skattefri sprit har spritcentralens ensamrätt till partihandeln med skattefri sprit blivit högst väsentligt inskränkt. Försäljningen av motorsprit har helt överflyttats på sprittillverkarna och dessa kunna även försälja sprit vid uttag i poster om minst 10 ton direkt till den kemisk-tekniska industrien. Försäljningarna av sprit mellan de olika sprittillverkarna behöver ej heller gå genom partihandelsbolaget. Spritcentralens försäljningsvolym kommer därför att avsevärt minska, sedan förordningen trätt i kraft den 1 juli 1955. Det är ännu ej möjligt angiva omfattningen av spritcentralens kommande försäljning, men den torde kunna beräknas till 20 milj. volymliter eller omkring 30% av den årliga sulfitsprittillverkningen. Under framhållande av att det ej kan vara riktigt att spritcentralen framdeles ensam skall betala hela kontrollkostnaden och av att en rättvis fördelning av kostnaderna på de olika försäljarna av skattefri sprit är svår alt verkställa i praktiken, tillstyrker spritcentralen kontrollstyrelsens förslag om borttagande av ifrågavarande avgifter. Angående avgiften för den statliga kontrollen över denaturering och utlämning av skattefri sprit in. in. har häremot svarande utgift för statsverket bortfallit, sedan såväl sulfitsprittillverkarna som spritccntralen genom egna tjänstemän helt övertagit denna kontroll. Bolaget hör befrias från skyldigheten att erlägga denna kontrollavgift.
5 Iiihany till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr i. Ilil. 1
66 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
Spritcentralen har ej något att invända mot att bolaget bestrider kostnaderna för erforderliga undersökningar rörande denatureringsmedel och denatureringsmetoder. Bolaget förfogar över ett välutrustat laboratorium, som kan utföra dessa undersökningar.
Statskontoret anför i sitt utlåtande, att ämbetsverket på i ärendet anförda skäl icke anser sig böra framställa erinran mot att Aktiebolaget Vin- och spritcentralen befrias från skyldighet att erlägga avgift för den statliga kontrollen å handeln med skattefri sprit m. m. Den i riksstaten upptagna inkomsttiteln för avgifternas bokföring skulle således komma att utgå.
5. Beräkningen i riksstatsförslaget av de särskilda inkomsttitlarna
I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat angives i det följande.
I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som är avsedd att företagas längre fram under riksdagen, förordar jag att inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. preliminärt upptages med det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet 6 100 miljoner kronor.
Såsom förutsatts i min redogörelse i det föregående för budgetläget bör i enlighet med den ordning, som gäller från och med budgetåret 1955/56, för budgetåret 1957/58 verkställas en avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas på budgetutjämningsfonden. Avsättningen kan i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag preliminärt beräknas till netto 125 miljoner kronor.
Såsom jag likaledes förutsatt i min tidigare redogörelse för budgetläget bör i form av en särskild post upptagas en avsättning till budgetutjämningsfonden med 100 miljoner kronor avseende vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster. Beloppet bör överföras till särskilt konto i riksbanken.
Beträffande skogsvårdsavgiften har denna av 1956 års riksdag fastställts att för år 1956 utgå med det i förordningen om skogsvårdsavgift angivna maximitalet 1,5 promille. Jag gör i det följande hemställan om att skogsvårdsavgiften för år 1957 fastställes till oförändrat 1,5 promille. 1 enlighet härmed beräknar jag titeln skogsvårdsavgifter till av riksräkenskapsverket föreslaget, oförändrat belopp av 8 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har föreslagit, att den i innevarande års riksstat upptagna titeln införselavgift och accis å fettvaror m. m. från och med nästa budgetår erhåller benämningen regleringsavgift och accis å t ettvar or m. m. Jag biträder riksräkenskapsverkets förslag och beräknar titeln till 47 miljoner kronor.
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna 67
Beträffande inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker har riksräkenskapsverket föreslagit, att titeln skall upptagas till 1 300 miljoner kronor. Ehuru tveksamhet enligt min mening kan råda beträffande det berättigade i att beräkna titeln så högt, har jag dock icke ansett mig för närvarande böra föreslå annat belopp. Jag förordar alltså, att titeln preliminärt upptages till det av ämbetsverket föreslagna beloppet i avvaktan på närmare erfarenheter av konsumtionsutvecklingen under de närmaste månaderna.
I fråga om de under uppbörd i statens verksamhet upptagna inkomsttitlarna torde jag beträffande förrättningsavgifter vid statens bilinspektion samt inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket få erinra om att riksdagen enligt skrivelse den 9 maj 1956 (nr 234) hemställt, att Kungl. Maj:t ville vidtaga åtgärder för att inkomsterna på de båda förenämnda uppbördstitlarna tillgodofördes automobilskattemedlens specialbudget. I anledning av riksdagens hemställan synes föreskrifter av angiven innebörd böra tillämpas från och med budgetåret 1957/58. Mot riksräkenskapsverkets förslag till beräkning av ifrågavarande inkomsttitlar har jag ingen erinran. — Riksräkenskapsverket har beräknat titeln inkomster vid länsarkitektsorganisationen till 2 000 000 kronor, varvid förutsatts att ett av sakrevisionen utarbetat taxeförslag i sin helhet bifalles. Med hänsyn till att chefen för kommunikationsdepartementet senare denna dag endast delvis biträder sakrevisionens förslag, bör inkomsttiteln icke upptagas till högre belopp än 1 800 000 kronor. — Riksräkenskapsverket har i sitt förslag till beräkning av inkomsterna för nästa budgetår efter oförändrade grunder upptagit uppbördstiteln avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit in. m. till 40 000 kronor. Emellertid har, såsom framgår av min redogörelse i det föregående, kontrollstyrelsen i särskild framställning föreslagit, att Aktiebolaget Vin- och spritcentralen befrias från skyldigheten att erlägga avgift för den statliga kontrollen å handeln med skattefri sprit samt att styrelsens skyldighet att föreskriva erläggande av vissa avgifter måtte begränsas till att avse eventuella kostnader för erforderliga undersökningar rörande denatureringsmedel och denatureringsmetoder. Aktiebolaget Vin- och spritcentralen och statskontoret, vilka yttrat sig i ärendet, har icke haft något att invända mot förslagen. Jag finner övertygande skäl ha förebragts för bifall till kontrollstyrelsens framställning. Vin- och spritcentralen bör därför från och med den 1 juli 1957 befrias från skyldigheten att erlägga avgift för den statliga kontrollen å handeln med skattefri sprit. Såsom kontrollstyrelsen framhållit saknas likaså skäl för uttagande av avgifter för statlig kontroll över denaturering och utlämning av skattefri sprit. I likhet med kontrollstyrelsen förutsätter jag däremot ingen ändring i den ordning som gäller för bestridandet av kostnader för undersökningar rörande denatureringsmedel och denatureringsmetoder. Med hänvisning till det anförda bör uppbördstiteln avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit in. m. utgå ur riksstaten frän och med budgetåret 1957/58. -— Med anledning av förslag av chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag bör titeln inkomster vid lant-
68 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
bruksnämnderna som följd av förordad taxehöjning upptagas med 2 060 000 kronor, mot av riksräkenskapsverket föreslagna 1 700 000 kronor, samt eu ny inkomsttitel uppföras för redovisning av inkomster vid veterinärhögskolan, beräknad till 600 000 kronor.
Under hänvisning till vad chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag anför bör vidare inkomsttiteln övriga diverse inkomster i förhållande till vad riksräkenskapsverket föreslagit uppräknas med 8 miljoner kronor, motsvarande beräknad inleverans av viss återstående behållning i jordbruksnämndens clearingkassor för fettvaror respektive kolonialvaror.
Vid beräkningen av överskotten från statens affärsverksfonder har riksräkenskapsverket utgått från de vid slutet av november 1956 gällande avgifterna och taxorna samt från oförändrad lönenivå. Den löneplansrevision, varom chefen för civildepartementet senare denna dag framlägger förslag, liksom en eventuell höjning av de rörliga tilläggen för år 1957 kommer givetvis att påverka affärsverkens överskott. Den närmare effekten härav låter sig dock ännu icke bedöma, varför beräkningen tillsvidare synes få ske med den av riksräkenskapsverket angivna utgångspunkten. Jag kan även i övrigt biträda de förutsättningar, som ämbetsverket lagt till grund för beräkningen av de inlevererbara överskotten från postverket, televerket, statens järnvägar, vattenfallsverket och domänverket. Beträffande televerket vill jag i detta sammanhang erinra om, att inkomstökningen av den höjning av radiolicenserna, som chefen för kommunikationsdepartementet senare denna dag förordar, förutsättes i motsvarande mån öka avsättningen till värdeminskningskonto för rundradioanläggningar, varför överskottet på verkets rörelse icke påverkas. Under åberopande av det anförda förordar jag, att i avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen som senare göres överskotten för postverket, televerket, statens järnvägar, statens vattenfall sverk och domänverket preliminärt uppföres med 12, 70, 10, 125 respektive 50 miljoner kronor.
I annat sammanhang denna dag kommer jag att anmäla förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond. Härvid har fondens överskott upptagits till 18 952 000 kronor, vilket belopp i förhållande till riksräkenskapsverkets beräkningar innebär en minskning med 473 000 kronor.
Vad beträffar försvarets fastighetsfond har riksräkenskapsverket beräknat överskottet av fonden till 25 070 000 kronor. I avbidan på närmare prövning av medelsbehovet under de olika posterna på fondens stat, vilken senare kommer att i särskild proposition anmälas på föredragning av chefen för försvarsdepartementet, torde överskottet av försvarets fastighetsfond böra upptagas till det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet.
Chefen för socialdepartementet föreslår senare denna dag inrättande av en särskild fond under statens utlåningsfonder för långivningen till allmänna samlingslokaler, vilka lån hittills utgått från fonden för låneunder-
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna 69
stöd. Med anledning härav bör under statens utlåningsfonder uppföras en särskild titel, benämnd lånefonden för allmänna samlingslokaler. Som inkomst bör för budgetåret 1957/58 upptagas ett belopp av 690 000 kronor. Under fonden för låneunderstöd, statskontorets delfond, bör en motsvarande reduktion ske av det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet.
Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde — i enlighet med vad i det föregående nämnts — få fogas
Bihang 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1957/ 58;
Bihang 2: Nationalbudget för år 1957;
Bihang 3: PM angående den statsfinansiella utvecklingen;
Bihang 4: Sammanställning över behållningar å riksstatsanslag vid utgången av budgetåret 1955/56.
Under åberopande av det anförda och med hänvisning jämväl till riksräkenskapsverkets skrivelse med inkomstberäkning för nästa budgetår hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att, i avvaktan på slutlig översyn av inkomstberäkningen, beräkna inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1957/58 enligt följande
70 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1957/58
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögenhet m. m., bevillning ... 6 100 000 000
b) Kupongskatt, bevillning____ 7 000 000
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning....... 1 000 000
d) Fondskatt, bevillning....... 15 000 000
e) Skogsvårdsavgifter, bevillning 8 000 000
f) Bevillningsavgifter för sär-
skilda förmåner och rättigheter, bevillning.............
g) Arvslottsskatt, gåvoskatt och
kvarlåtenskapsskatt, bevillning .....................
h) Lotterivinstskatt, bevillning.
i) Omsättnings- och expedi-
tionsstämplar m. m., bevillning ......................
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning____
b) Bensinskatt, bevillning.....
1 000 000
85 000 000 53 000 000
75 000 000 6 345 000 000 325 000 000
680 000 000 1 005 000 000
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning....... 625 000 000
b) Varuskatt, bevillning....... 220 000 000
c) Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning ............ 140 000 000
d) Regleringsavgift och accis å
fettvaror m. m., bevillning . 47 000 000
e) Skatt å kaffe, bevillning ... 20 000 000
f) Tobaksskatt, bevillning..... 690 000 000
g) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevillning ..................... 13 000 000
h) Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, bevillning ..................... 30 000 000
i) Omsättnings- och utskänk-
ningsskatt å spritdrycker, bevillning ................... 1 300 000 000
j) Omsättnings- och utskänk-
ningsskatt å vin, bevillning .. 45 000 000
k) Maltdrycksskatt, bevillning . 95 000 000
l) Skatt å läskedrycker, bevillning ..................... 47 000 000
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
m) Statlig nöjesskatt, bevillning 62 000 000
n) Skatt å elektrisk kraft, bevillning ................... 50 000 000 3 384 000 000 10 734 000 000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.................... 500 000
2. Inkomster vid fångvården................. 2 100 000
3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-
ringsrådet................................ 3 900 000
4. Bidrag till pensionsstyrelsen............... 125 000
5. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna-
och ungdomsvården...................... 350 000
6. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare ............................ 260 000
7. Inkomster vid statens geotekniska institut .. 750 000
8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,
att tillföras automobilskattemedlen............ 3 200 000
9. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket,
att tillföras automobilskattemedlen............ 1 300 000
10. Avgifter för registrering av motorfordon .... 5 500 000
11. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd-
rologiska institut......................... 4 000 000
12. Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet .................................. 45 000
13. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen ... 1 800 000
14. Inkomst av myntning och justering........ 11 000 000
15. Kontrollstämpelmedel..................... 900 000
16. Bidrag till bank- och fondinspektionen..... 490 000
17. Bidrag till sparbanksinspektionen........... 300 000
18. Bidrag för tillsyn över sparbankerna....... 30 000
19. Bidrag för revision av sparbankerna ........ 275 000
20. Inkomster vid tandläkarhögskolorna........ 300 000
21. Avgifter för granskning av biografbilder .... 280 000
22. Inkomster vid lantbruksnämnderna......... 2 000 000
23. Inkomster vid veterinärhögskolan .......... 600 000
24. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt ..................................... 750 000
25. Inkomster vid statens centrala frökontrollan-
stalt..................................... 1 500 000
26. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt ............................... 275 000
27. Inkomster vid statens jordbruksnämnd ...... 350 000
28. Inkomster vid lantmäteriväsendet.......... 10 000 000
29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk .... 1 700 000
30. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill-
verkningen............................... 30 000
31. Skeppsmätningsavgifter.................... 400 000
32. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning 200 000
33. Inkomster vid statens provningsanstalt..... 2 200 000
34. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten . 4 600 000
35. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor .................................... 50 000
36. Fyr- och båkmedel....................... 12 000 000
37. Lotspenningar............................ 11 000 000
38. Försäljning av sjökort m. m................ 450 000
72 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
39. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt. 700 000
40. Patent- och varumärkes- samt registreringsav-
gifter.................................... 8 000 000
41. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register .................................... 500 000
42. Bidrag till försäkringsinspektionen.......... 825 000
43. Inkomster av statens gruvegendom.......... 8 000 000
44. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium ................................... 2 600 000
45. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium .................................... 1 125 000
46. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium ................................... 375 000
47. Inkomster vid statens sinnessjukhus........ 33 000 000
48. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på
Salbohed och i Vänersborg................ 35 000
49. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka 380 000
50. Inkomster vid karolinska sjukhuset........ 27 400 000
51. Inkomster vid serafimerlasarettet........... 7 000 000
52. Inkomster vid statens institut för folkhälsan . 425 000
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel............................... 22 000 000
2. Totalisatormedel.......................... 25 000 000
3. Tipsmedel................................ 95 000 000
4. Lotterimedel............................. 115 000 000
5. Övriga diverse inkomster.................. 13 000 000
11 B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens af färsverksfonder:
1. Postverket, bevillning...................... 12 000 000
2. Televerket............................... 70 000 000
3. Statens järnvägar......................... 10 000 000
4. Statens vattenfallsverk.................... 125 000 000
5. Domänverket............................. 50 000 000
II. Riksbanksfonden..............................
III. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond........... 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 805 000
3. Beskickningsfastigheternas » 840 000
4. Byggnadsstyrelsens » ........... 11 106 000
5. Generaltullstyrelsens » 200 000
6. Uppsala universitets » 380 000
7. Lunds universitets » 465 000
8. Sjöfartsstyrelsens » 95 000
9. Medicinalstyrelsens » ........... 4 540 000
10. Karolinska sjukhusets » ........... 520 000
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond.................. 25 070 000
2. Försvarets fabriksfond.................... 2 750 000
175 875 000
270 000 000 179 875 000
267 000 000 15 000 000
18 952 000
27 820 000
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
73 V. Statens utlåningsfonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond.............. 6 000
2. Värnpliktslånefonden...................... 100
3. Statens bostadslånefond................... 3 000
4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby................................... 6 000
5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer............... 5 200 000
6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen................... 75 000
7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden........................... 580 000
8. Lånefonden för bostadsbyggande........... 94 000 000
9. Lånefonden för lantarbetarbostäder........ 100
10. Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien ............................ 500 000
11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler ---- 690 000
12. Statens bosättningslånefond................ 2 100 000
13. Yattenkraftslånefonden.................... 275 000
14. Luftfartslånefonden........................ 160 000
15. Tullverkets båtlånefond................... 1 000
16. Statens lånefond för universitetsstudier..... 120 000
17. Allmänna studielånefonden................ 300 000
18. Statens lånefond för hästavelns befrämjande . 100
19. Statens kaninavelslånefond................. 100
20. Gödselvårdslånefonden.................... 1 000
21. Statens kalkbrukslånefond................. 1 000
22. Jordbrukets lagerhusfond.................. 565 000
23. Statens mejerilånefond.................... 1 000
24. Jordbrukets maskinlånefond............... 1 100 000
25. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ... 130 000
26. Statens slakterilånefond................... 100
27. Fonden för supplementär jordbrukskredit .... 500 000
28. Kraftledningslånefonden................... 140 000
29. Elektrifieringslånefonden................... 100
30. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift .................................. 100
31. Egnahemslånefonden...................... 5 400 000
32. Arrendelånefonden........................ 100
33. Arbetarsmåbrukslånefonden................ 100
34. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond................ 100
35. Kronotorparnas inventarielånefond.......... 100
36. Statens avdikningslånefond................ 1 800 000
37. Täckdikningslånefonden................... 25 000
38. Bevattningslånefonden..................... 1 000
39. Fiskerilånefonden......................... 215 000
40. Statens fiskredskapslånefond............... 100
41. Virkesmätningslånefonden.................. 100
42. Skogsväglånefonden....................... 1 000
43. Statens skogslånefond..................... 100
44. Lånefonden för insamling av skogsfrö...... 100
45. Hemslöjdslånefonden...................... 100 000
74 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
46. Industrilånefonden........................ 40 000
47. Statens hantverkslånefond................. 60 000
48. Fonden för hantverks- och småindustrikredit 20 000
49. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 560 000
50. Statens sekundärlånefond för rederinäringen . 50 000
51. Sjöfartsverkets båtlånefond................ 200 000
52. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. . 550 000
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond.................. 20 100 000
2. Statskontorets » .................. 910 000
3. Lantbruksstyrelsens » .................. 8 000
4. Riksbankens » .................. 2 400 000
5. Riksgäldskontorets » .................. 1000
VII. Fonden för statens aktier
115 477 500
23 419 000 150 000 000
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden................... 27 500 000
2. Civila tjänstepensionsfonden............... 1 400 000
3. Militära tjänstepensionsfonden............. 165 000
4. Allmänna familj epensionsfonden............ 4 000 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond....... 8 200 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk____ 25 000
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet...... 40 000 000
2. Övriga diverse kapitalfonder............... 12 000 000
41 290 000
52 000 000 710 958 500
Summa kronor 11 890 833 500
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
75 Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1957/58
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas delfond.................
2. Fångvårdsstyrelsens » .................
3. Beskickningsfastigheternas » .................
4. Byggnadsstyrelsens » .................
5. Generaltullstyrelsens * .................
6. Uppsala universitets » .................
7. Lunds universitets » .................
8. Sjöfartsstyrelsens » .................
9. Medicinalstyrelsens * .................
10. Karolinska sjukhusets » .................
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Slottsbyggnadernas delfond.................
2. Fångvårdsstyrelsens » .................
3. Beskickningsfastigheternas » .................
4. Byggnadsstyrelsens »
5. Generaltullstyrelsens » .................
6. Uppsala universitets » .................
7. Lunds universitets » .................
8. Sjöfartsstyrelsens » .................
9. Medicinalstyrelsens » .................
10. Karolinska sjukhusets * .................
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Djurgårdsförvaltningens överskotts-
medel ............................... 100 000
b) Övriga diverse inkomster............. 50 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond..........
3. Beskickningsfastigheternas » ..........
4. Byggnadsstyrelsens » ..........
5. Generaltullstyrelsens » ..........
6. Uppsala universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
och skogsförvaltning................. 250 000
b) Bidrag från Uppsala läns landsting .... 195 000
c) Övriga diverse inkomster............. 1 000
7. Lunds universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
förvaltning.......................... 50 800
b) Övriga diverse inkomster............. 200
1 334 000 1 861 000 3 885 000
32 099 000 333 000
2 357 000 1 136 000
547 000 11 443 000 1 993 000
340 000 325 000
1 132 000
2 600 000 200 000
25 000 38 000 104 000 1 515 000 485 000
150 000 1 000 1 000 108 000 1 000
446 000
51 000
56 988 000
6 764 000
76 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
8. Sjöfartsstyrelsens delfond................... 1 000
9. Medicinalstyrelsens » ................... 1 000
10. Karolinska sjukhusets » ....................1 000
Summa kronor
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
för de kungl. slotten med tillhörande byggnader......................... 875 000
b) Reparations- och underhållskostnader
för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga.......... 305 000
c) Reparations- och underhållskostnader
för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m........ 313 000
d) Vissa iståndsättningsarbeten......... 330 000 1 823 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 995 000
3. Beskickningsfastigheternas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m. m.................. 1 210 000
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis.......... 470 000 1 680 000
4. Byggnadsstyrelsens delfond .................... 11 419 000
5. Generaltullstyrelsens » ................... 194 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset.............. 529 000
b) Övriga fastigheter.................. 958 000 1 487 000
7. Lunds universitets delfond...................... 499 000
8. Sjöfartsstyrelsens » ...................... 440 000
9. Medicinalstyrelsens » ...................... 5 196 000
10. Karolinska sjukhusets delfond:
a) Karolinska sjukhuset............... 588 000
b) Serafimerlasarettet................. 256 000_844 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis....... 262 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis....... 213 000
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis....... 4 360 000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis....... 68 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis .... 432 000
b) Övriga fastigheter, förslagsvis........ 469 000 901 000
7. Lunds universitets delfond, förslagsvis........... 216 000
8. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis........... 72 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis........... 3 172 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis........... 895 000
761 000 64 513 000
24 577 000
10 159 000
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
77 C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis...... 125 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis...... 2 285 000
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis...... 7 922 000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis...... 72 000
6. Uppsala universitets » , förslagsvis...... 60 000
7. Lunds universitets » , förslagsvis...... 45 000
8. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis...... 45 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis...... 51 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis.......220 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond................ 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 805 000
3. Beskickningsfastigheternas » 840 000
4. Byggnadsstyrelsens » ................ 11 106 000
5. Generaltullstyrelsens » 200 000
6. Uppsala universitets » 380 000
7. Lunds universitets » 465 000
8. Sjöfartsstyrelsens » 95 000
9. Medicinalstyrelsens o ................ 4 540 000
10. Karolinska sjukhusets » .............._520 000
Summa kronor
10 825 000
18 952 000
64 513 000
78 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
Beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1957/58
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Arméns delfond.......................... 31 700 000
2. Marinens » 10 450 000
3. Flygvapnets » 20 100 000
4. Befästningars » 17 275 000
79 525 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Arméns delfond.......................... 3 175 000
2. Marinens » .......................... 900 000
3. Flygvapnets » .......................... 1 025 000
4. Befästningars » .......................... 315 000
5 415 000
C. Inkomster av övnings- och skjutfält:
1. Arméns delfond...........
2. Marinens » ...........
3. Flygvapnets » ...........
4. Befästningars » ...........
2 200 000 80 000 175 000
50 000 2 505 000
D. Diverse inkomster:
1. Arméns delfond
2. Marinens »
3. Flygvapnets »
4. Befästningars »
1 050 000 765 000 125 000
_75 000 2 015 000
Summa kronor 89 460 000
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Arméns delfond..................
2. Marinens t> ..................
3. Flygvapnets * ..................
4. Befästningars » ..................
21 989 000
6 713 000
7 280 000
9 661 000 45 643 000
B. Avsättning till vårdeminskningskonto:
1. Arméns delfond, förslagsvis............... 3 995 000
2. Marinens » , förslagsvis............... 1 090 000
3. Flygvapnets » , förslagsvis............... 4 945 000
4. Befästningars » , förslagsvis............... 1 942 000 11 972 000
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
79 C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
1. Arméns delfond, förslagsvis............... 3 156 000
2. Marinens » , förslagsvis............... 332 000
3. Flygvapnets » , förslagsvis............... 495 000
4. Befästningars » , förslagsvis............... 2 792 000 6 775 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Arméns delfond.......................... 8 985 000
2. Marinens » 4 060 000
3. Flygvapnets » 8 705 000
4. Befästningars » 3 320 000 25 070 000
Summa kronor 89 460 000
Jag hemställer vidare, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) medgiva, att avsättning av kommunalskattemedel må ske till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1957/58 för att där särredovisas;
b) medgiva, att i enlighet med de grunder som av mig i det föregående förordats ett belopp av 100 miljoner kronor må avsättas till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1957/58 för att där särredovisas samt att motsvarande belopp må av statskontoret överföras till ett särskilt konto i riksbanken; samt
c) besluta, att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för år 1957 utgå med en och en halv promille.
Vad departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt och föreslagit i avseende å beräkningen av statens i det föregående omförmälda inkomster och därmed sammanhängande ämnen behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Sven Rydén
80 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna
Innehåll
Finansplanen.......................................................... 1
1. Den internationella utvecklingen...................................... 1
2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet ............................ 2
3. Den ekonomiska politiken............................................ 7
4. Budgetläget......................................................... 17
Riksstatsförslagets utgifter under de särskilda huvudtitlarna och kapitalbudgeten 31
Översikt av behållningarna d riksslatsanslagen ............................ 37
Riksstatsförslagets inkomstsida............................................ 42
1. Översikt av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.................... 42
2. Riksräkenskapsverkets beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.......... 43
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse.............................. 43
Automobilskattemedel.................................. 51
Tullar och acciser .................................................. 51
Uppbörd i statens verksamhet........................................ 55
Diverse inkomster .................................................. 56
Statens affärsverksfonder ............................................ 56
Diverse fonder...................................................... 60
3. Riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsternas utveckling på längre
sikt.............................................................. 62
4. Befrielse från skyldighet att erlägga avgift för den statliga kontrollen å
handeln med skattefri sprit m. m................................... 63
5. Beräkningen i riksstatsförslaget av de särskilda inkomsttitlarna .......... 66
561912 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BIHANG 1
RIKSRÄKENSKAPSVERKETS
INKOMSTBERÄKNENG
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning
1 Bihang 1
Till KONUNGEN
Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det ämbetsverket att varje år före den 10 december till Kungl. Maj:t avgiva förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande stats-
1 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr i. Bil. i. Bihang 1
2 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
reglering ävensom meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.
Innan riksräkenskapsverket nu framlägger förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1957/58 vill ämbetsverket inledningsvis lämna en orienterande översikt av utfallet av driftbudgeten för de sistförflutna finansåren.
Driftbudgetens utfall budgetåren 1951/52—1955/56.
Driftbudgetens inkomster och utgifter enligt budgetredovisningarna för de fem sistförflutna budgetåren sammanfattas i efterföljande tabell. I tabellen angivas även de förändringar i avseende på budgetutjämningsfondens behållning och beloppet av utestående reservationer, till vilka budgetutfal-
Driftbudgetens utfall under budgetåren 1951 52—1955 56
Miljoner kronor
1 Genom att överföringar icke längre ske mellan inkomstskattetileln ocli fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel äro uppgifterna för budgetåret 1955/56 icke fullt jämförbara med uppgifterna för tidigare år (jfr s. 7)
3 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
let givit upphov. Inkomsternas utveckling belyses närmare av de uppgifter rörande avkastningen av de särskilda inkomsttitlarna, som lämnas i tabellbilaga B.
Såsom framgår av tabellen ha såväl inkomster som utgifter under den redovisade perioden utvisat en fortgående uppgång. Stegringstakten har dock varierat, vilket närmare belyses i nedanstående tablå.
Av tablån framgår att det främst är skatt å inkomst och förmögenhet m. m. som svarar för den oregelbundna ökningen i driftbudgetens totala inkomster. Efterföljande uppställning är avsedd att belysa utvecklingen av de inkomster och utgifter på inkomstskattetiteln, som tillsammans resulterat i de i tabellen återgivna behållna inkomsterna på titeln. Vissa av beloppen äro approximativa.
Yrkesskade- och olycksfallsförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen ocli byggnadsforskningsavgifter från slörre
1 Se not s. 2.
4 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
På inkomstskattetiteln ha under ifrågavarande period slutligt redovisats statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt jämte de tillfälliga skatterna investeringsskatt och investeringsavgift. Från och med budgetåret 1954/55 ha dessutom folkpensionsavgifterna slutligt redovisats på titeln. De påförda folkpensionsavgifterna uppgingo vid 1955 års taxering till 381 miljoner kronor och vid 1956 års taxering till 413 miljoner kronor. Vid taxeringarna 1951—1956 ha de uträknade beloppen av övriga skatter utgjort (miljoner kronor):
Taxeringsår
Förmögenhetsskatten faller nästan uteslutande på fysiska personer in. fl. (A-längden), medan däremot investeringsskatten och investeringsavgiften till större delen belastat bolag och ekonomiska föreningar (B-längden). Förutom de i uppställningen angivna skatterna ha på inkomstskattetiteln även redovisats i särskild ordning erlagd statlig inkomstskatt på konjunkturutjämningsavgifter. Dessa skattebelopp utgjorde under budgetåret 1951/52
1 PreUminära uppgifter.
5 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
123 miljoner kronor och under 1952/53 7 miljoner kronor. Vidare har titeln under perioden tillförts restantier av äldre statsskatter.
Tablån ger en bild av hur de uträknade skatterna i anslutning till skatteunderlagets förändringar utvecklats. (Underlaget för den statliga inkomstskatten belyses i ett följande avsnitt, se s. 10—21.) För fysiska personer redovisas en oavbruten stegring i den uträknade skatten till och med
1953 års taxering. Genom skatteskalornas progressivitet — och då skatteunderlagets stegring till största delen berott på höjda medelinkomster — steg under denna period inkomstskatten snabbare än skatteunderlaget. Vid
1954 års taxering redovisas däremot, trots fortsatt uppgång av fysiska personers inkomster, ett betydande bortfall av inkomstskatt. Detsamma gäller förmögenhetsskatten. Nedgången är en följd av den vid 1952 års riksdag beslutade omläggningen av den statliga inkomst- och förmögenhetsbeskattningen för fysiska personer. Vid taxeringarna 1955 och 1956 redovisas åter en starkare stegring i den uträknade skatten för fysiska personer än i den samtidiga uppgången av skatteunderlaget.
Om de ovan återgivna beloppen över uträknad skatt jämföras med de redovisade nettoinkomsterna på inkomstskattetiteln framträda betydande olikheter i utvecklingen. Detta sammanhänger med att förskjutningar i tidpunkten för inbetalning av skatt inverka på det kassamässiga utfallet och med att även andra skatter och avgifter än de ovan angivna statsskatterna passera över titeln, vars kassamässigt redovisade nettoinkomster därigenom påverkas.
De inflytande preliminärskatteinkomsterna utgöra de dominerande posterna bland titelns bruttoinkomster. De ha uppvisat en snabb och oavbruten stegring, med ca 1 910, 770, 465, 725 respektive 1 305 miljoner kronor under budgetåren 1951/52—1955/56. Stegringarna avspegla i första hand skatteunderlagets utveckling. Den kraftiga höjningen av den kommunala utdebiteringen år 1952 inverkade också höjande på prelinninärskatteinkomsterna trots de höjda kommunala ortsavdragen. De från och med 1955 i preliminärskatteuppbörden ingående sjukförsäkringsavgifterna ha vidare bidragit till ökningen i de inflytande preliminärskatterna under budgetåren 1954/55 och 1955/56.
Omfattningen av preliminärskattebetalningarnas bristande anpassning till de slutligt debiterade skatterna belyses genom följande uppgifter om kvarstående och överskjutande skatt. I tablån ha även införts procenttal, som visa storleken av den kvarstående skatten respektive nettokvarskatten ( = kvarstående skatt minus överskjutande skatt) jämförd med den enligt respektive taxering påförda slutliga skatten.
Nedgången av nettokvarskatten vid 1952 års taxering, trots den kraftigt stegrade slutliga skatten, står i samband med att från och med år 1951 tilllämpades ändrade skattetabeller för löntagare, innebärande skärpt preliminärskatleuttag. I samma riktning verkade införandet av bestämmelser om ränta på kvarstående skatt, vilket föranledde särskilt bolagen att verkställa omfattande fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt under våren 1952. Av betydande intresse är den starka nedgången av nettokvarskatten vid 1954 Ars
6 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
taxering. Den förbättrade anpassningen totalt sett av preliminärskattebetalningarna till den slutliga skatten under år 1953 synes i första hand gälla löntagarna och torde åtminstone delvis vara en följd av ändrade källskattetabeller. Att förbättringen gäller löntagarna framgår även av att de preliminära A-skattebetalningarna fortsatte att stiga under år 1953, trots att 1952 års skattereform såsom ovan visats kom att innebära ett betydande bortfall av slutligt debiterad statsskatt för år 1953, som ej helt motvägdes av ökade kommunalskatter.
Uppgången i kvarskatten och den samtidiga nedgången i den överskjutande skatten medförde en väsentlig stegring i nettokvarskatten vid 1956 års taxering. De inträffade förskjutningarna bero på flera samverkande omständigheter bland vilka främst kunna nämnas omläggningen av fastighetsbeskattningen och införandet av den allmänna sjukförsäkringen. Försäkringstagare, som erlägga preliminär B-skatt, och fastighetsägare torde sålunda icke ha utökat sina inbetalningar av preliminärskatt i sådan utsträckning att full täckning erhållits för påförda sjukförsäkringsavgifter och den till följd av omläggningen av fastighetsbeskattningen ökade kommunala inkomstskatten. En viss uppgång i nettokvarskatten för bolag har vidare ägt rum.
Bland inkomsterna på titeln ingå även kommunalskattemedel. Utbetalningarna av kommunalskattemedel utgöra titelns största utgiftspost. Något omedelbart samband finnes ej mellan de inflytande skatteinkomsterna och de samtidiga utbetalningarna av kommunalskattemedel, och inkomstskattetiteln kommer därför att tillfälligt tillföras eller belastas med belopp, motsvarande ditterensen mellan influtna och utbetalade kommunalskattemedel. Vid stigande skatteunderlag uppstår normalt en eftersläpning av utbetalningarnas belopp. Under budgetåren fram till och med 1950/51 voro emellertid skillnaderna av måttlig storleksordning, och under flera budgetår voro utbetalningarna större än vad som samtidigt inflöt av kommunalskatt. Under budgetåret 1951/52 tillfördes emellertid titeln kassamässigt stora extrainkomster som en följd av att de stigande preliminärskatteinkomsterna icke påverkade utbetalningarnas storlek. För att i den statliga bokföringen eliminera effekten av denna eftersläpning inrättades jämlikt beslut av 1952 års riksdag en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Till denna fond överfördes i samband med bokslutet för budgetåret 1951/52 500 miljoner kronor. Även för budgetåret 1952/53 förelåg en betydande
Preliminära uppgifter
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning *
eftersläpning i utbetalningarna av kommunalskattemedel, vilket föranledde en avsättning (brutto) till regleringsfonden med 400 miljoner kronor.
De under 1951/52 och 1952/53 avsatta beloppen voro avsedda att återföras till titeln under budgetåren 1952/53—1954/55, då kommunalskatteutbetalningarna kunde beräknas öka kraftigt. Sålunda återfördes undei 1952/53 150, under 1953/54 450 och under 1954/55 300 miljoner kronor. Vid fastställandet av riksstaterna för budgetåren 1953/54 och 1954/55 räknades icke med några mera betydande eftersläpningar, och några avsättningar till regleringsfonden för dessa budgetår ha heller icke ägt rum. Fiån och med budgetåret 1955/56 ingår fonden som en del av budgetutjammngs- 1'onden varigenom avsättningar och återföringar ej längre direkt beröra de redovisade inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in.
Över inkomstskattetiteln redovisas från och med budgetåret 1954/55 aven transaktioner sammanhängande med den från och med 1955 införda allmänna sjukförsäkringen. I preliminärskatteuppbörden ingå sålunda avgifter från de försäkrade och bidrag till försäkringen från mindre arbetsgivare varjämte större arbetsgivares bidrag, vilka inbetalas till riksförsäkringsanstalten, upptagits som en särskild post. I sistnämnda post ingå även yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare. Bidrag och avgifter från större arbetsgivare återkomma som en avdragspost på utgiftssidan. Övriga avgifter och bidrag skola i princip utbetalas till sjukkassorna. Av uppbördstekniska skäl överensstämma emellertid icke nödvändigtvis de under ett budgetår faktiskt erlagda avgifterna och bidragen med de samtidiga utbetalningarna till sjukkassorna.
Driftbudgetens övriga inkomster visa tillsammantagna en förhållandevis jämn stegring under den femårsperiod som redovisas i tabellen pa s. 2. Den kraftigaste ökningen redovisas för automobilskattemedlen som successivt stigit så att de budgetåret 1955/56 uppgingo till ett 2 1/2 gånger så stort belopp som budgetåret 1951/52. Denna kraftiga ökning får ses mot bakgrunden dels av den snabba tillväxten i fordonsbeståndet och dels av skärpt beskattning. Det bör i detta sammanhang påpekas att för de båda sista i tabellen givna budgetåren ingår särskild investeringsavgift för motorfordon i automobilskattemedlen medan den under budgetåren 1951/52—1953/54 utgående bilaccisen bokfördes under titeln varuskatt. Stegringen för tullar och acciser, som var särskilt framträdande för budgetåret 1955/56, sammanhänger i första band med ökning av inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker samt tullmedel. Inkomsterna av affärsverken visa eu oenhetlig utveckling. Vattenfallsverkets överskott stegrades kraftigt under budgetåren 1952/53 och 1953/54 och kom därigenom att bli av samma storleksordning som de övriga fyra affärsverkens överskott tillsammans. Under 1954/55 minskade vattenfallsverkets inlevererade överskott samtidigt som en betydande ökning ägde rum för domänverket och televerket. För samtliga affärsverk med undantag av postverket redovisas minskade överskott för budgetåret 1955/56.
8 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
De totala statsutgifterna ha under perioden 1951/52—1955/56 kontinuerligt ökat. Särskilt under budgetåren 1952/53 och 1955/56 ha lönehöjningar och prisstegringar bidragit till utgiftsökningen. Utgiftsexpansionen har under budgetåren 1951/52—-1954/55 fortgått i ungefär samma takt för försvarsutgifter och civila utgifter, medan de senare stego betydligt snabbare under periodens sista år.
Resultatet av inkomst- och utgiftsutvecklingen under ifrågavarande femårsperiod har blivit, att driftbudgeten utfallit med överskott under alla åren. Närmare redogörelse för utvecklingen av statsverkets inkomster och utgifter lämnas i vad avser tiden till och med budgetåret 1954/55 i riksräkenskapsverkets årsbok 1956.
Utfallet av statsregleringen budgetåret 1955/56
För utfallet av statsregleringen under budgetåret 1955/56 lämnas närmare redogörelse i en härvid såsom bilaga A fogad tabell. Av tabellen framgår, att inkomsterna uppgingo till 10 072 miljoner kronor och utgifterna till 9 691 miljoner kronor. Budgeten utföll sålunda med ett överskott av 381 miljoner kronor.
De utestående reservationerna minskade med 21 miljoner kronor. Om detta belopp lägges till de kassamässiga inkomsterna, erhålles ett formellt överskott av 402 miljoner kronor, som tillförts budgetutjämningsfonden.
De redovisade inkomsterna för allmänna budgeten överstego de beräknade med 40 miljoner kronor, utgörande nettot av merinkomster på 43 och 22 miljoner kronor för skatter respektive statens kapitalfonder samt brist på 15 och 10 miljoner kronor för uppbörd i statens verksamhet respektive diverse inkomster.
För skattetitlarna mer än motväges en brist för skatt å inkomst och förmögenhet på 207 miljoner kronor och för varuskatt på 3 miljoner kronor av merinkomster på övriga skattetitlar. Den största merinkomsten 139 miljoner kronor redovisas för rusdrycksmedlen. Den starka ökningen på denna skattetitel avspeglar den oväntat stora uppgången i rusdrycksförsäljningen efter avvecklingen av motbokssystemet. Bland övriga avvikelser mellan beräknade och slutligt redovisade belopp kan nämnas, att tullmedlen, inkomsterna av tobaksskatt, införselavgifter och accis å fettvaror samt stämpelmedlen överstego de beräknade inkomsterna med 53, 19, 16 respektive 14 miljoner kronor.
Det redovisade underskottet i förhållande till de beräknade inkomsterna för uppbördstitlarna sammanhänger med en nettobrist för inkomst av myntning och justering på 23 miljoner kronor till följd av mindre prägling av 5-kronemynt än beräknat. Beträffande diverse inkomster kan nämnas att de redovisade beloppen för tips- och lotterimedel understego de beräknade med 10 respektive 5 miljoner kronor.
Bristen för statens affärsverksfonder på 9 miljoner kronor utgör nettot mellan bland annat större överskott än beräknat för televerket, 34 miljö-
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 9
ner kronor, och för postverket, 6 miljoner kronor, samt mindre överskott än beräknat för vatlenfallsverket, 43 miljoner kronor, och för domänverket, 6 miljoner kronor. De redovisade inkomsterna av fonden för statens aktier och övriga kapitalfonder överstego de beräknade med 26 respektive 6 miljoner kronor, varigenom för samtliga kapitalfonder uppkom en nettomerinkomst på 22 miljoner kronor.
Driftbudgetens redovisade sammanlagda utgifter, 9 691 miljoner kronor, överstego de på riksstat och tilläggsstat redovisade anslagen med 42 miljoner kronor. Detta belopp utgör skillnaden mellan en nettomerutgift på allmänna budgeten på 155 miljoner kronor och en nettobesparing på specialbudgeterna på 113 miljoner kronor. Enligt budgetredovisningen utvisade den allmänna budgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag en nettobesparing av 102 miljoner kronor. Vid framräknandet av detta nettobelopp har emellertid bland besparingarna medtagits ett belopp på 122 miljoner kronor, som tillförts budgetutjämningsfonden över anslaget på sjätte huvudtiteln till avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beloppet motsvarar en vid realiserandet av riksstaten uppkommen förbättring av relationen mellan inkomster och utgifter på automobilskattemedlens specialbudget. I realiteten förekom alltså en nettomerutgift på allmänna budgeten i vad avser de mot budgetutjämningsfonden reglerade anslagen på 20 miljoner kronor.
På specialbudgeternas inkomsttitlar uppstod i jämförelse med de beräknade inkomsterna ett överskott på 123 miljoner kronor. Med undantag för helt obetydliga belopp hänförde sig detta överskott till automobilskattemedlens specialbudget och berodde till största delen på den särskilda investeringsavgiften för motorfordon, som vid riksstatens upprättande förutsattes utgå endast under budgetårets första hälft. Detta innebär att realiserandet av budgeten med 123 miljoner kronor ökat det överskott på automobilskattemedlens specialbudget om 83 miljoner kronor, som beräknats enligt riksstat och tilläggsstat. Behållningen på automobilskattemedlens specialbudget vid ingången av budgetåret på 53 miljoner kronor har sålunda ökats till 259 miljoner kronor. Härtill kommer att beloppet av oförbrukade reservationer på anslag hänförliga till specialbudgeten uppgick till 512 miljoner kronor. I realiteten var alltså det totala överskottet av automobilskattemedel 771 miljoner kronor vid utgången av budgetåret 1955/56.
Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1956/57
Beträffande utvecklingen av statsinkomsterna under det löpande budgetåret föreligga ännu räkenskapsmässiga uppgifter allenast för tiden juli— oktober. Driftbudgetens inkomster ha under denna tidsperiod uppgått till 3 193 miljoner kronor mot 2 940 miljoner kronor under motsvarande tid nästföregående budgetår. För inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. redovisas 1 630 miljoner kronor innevarande budgetår mot 1 489 miljoner kronor för samma tid under föregående budgetår.
10 Statsverkspropositionen år 1957: Bil'. 1: Inkomsterna:
Bland övriga inkomsttitlar redovisas betydande inkomststegringar i jämförelse med föregående budgetår för automobilskattemedel, tullmedel samt omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Bland inkomsttitlar för vilka redovisas nedgång kunna nämnas tobaksskatt, omsättnings- och utskänkningsskatt å vin, maltdryeksskatt, skatt å läskedrycker samt televerket.
I närslutna bilaga C har riksräkenskapsverket intagit en av ämbetsverket med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad sammanställning över det beräknade utfallet av driftbudgetens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de på driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst om It 107 miljoner kronor mot i riksstaten beräknat 11 309 miljoner kronor, innebärande en nettobrist på 202 miljoner kronor.
Inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. beräknas komma att med 300 miljoner kronor understiga det i riksstaten upptagna beloppet, 6 000 miljoner kronor. Bland övriga inkomsttitlar räknas med överskott i förhållande till i riksstaten upptagna belopp bland annat för tullmedel med 30 samt för omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 100. Härtill komma 70 miljoner kronor i beräknad inkomst av den nya omsättningsskatten å motorfordon. Mindre inkomster än vad som upptagits i riksstaten förutses förutom för inkomstskattetiteln bland annat för automobilskattemedlen med 35, televerket med 25 och domänverket med 35 miljoner kronor.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1945—1955
Av väsentlig betydelse för bedömande av den framtida utvecklingen av statens inkomster är att analysera förändringarna av de fysiska och juridiska personernas inkomster. Riksräkenskapsverket torde fördenskull här först få lämna en återblick på utvecklingen av dessa inkomster, sådana de komma till uttryck i taxeringsstatistiken.
I efterföljande tabell sammanställas uppgifter om det till statlig inkomstskatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) taxerade beloppet och dess förändringar för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1945 -—1955 (motsvarande taxeringsåren 1946—1956), vad angår verksamhetsåret 1955 enligt preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån. Siffrorna för verksamhetsåren 1948—1955 äro på grund av omläggningen av den direkta statsbeskattningen ej fullt jämförbara med siffrorna för de föregående åren. Sedan i samband därmed bland annat den s. k. förmögenhetsdelen bortfallit, har termen taxerat belopp utbytts mot taxerad inkomst.
Av tabellen framgår, att den totala taxerade inkomsten sedan verksamhetsåret 1945 undergått en stegring med sammanlagt 144 procent. Utvecklingen har varit väsentligt olikartad för fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser), för svenska aktiebolag in. fl. samt för övriga
11 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Utvecklingen av taxerad inkomst (taxerat belopp) för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1945—1955 (taxeringsåren 1946—1956)
skattskyldiga. Den första gruppen överväger emellertid starkt till sitt absoluta belopp. På grund härav blir utvecklingen av densamma i stort sett avgörande för utvecklingen av det taxerade beloppet i dess helhet. Det taxerade beloppet för fysiska personer har successivt stigit med sammanlagt 147 procent. Stegringen för svenska aktiebolag in. fl. har under samma period uppgått till 118 procent. Utvecklingen för denna kategori har varit betydligt mera växlande än för fysiska personer. För övriga skattskyldiga har stegringen av det taxerade beloppet varit betydligt svagare än för fysiska personer och aktiebolag och har för hela perioden uppgått till 65 procent.
För en mera ingående analys av utvecklingen av det vid taxeringen till statlig inkomstskatt uppnådda taxeringsresultatet hänvisas till tabellen på s. 12—13, vilken lämnar upplysning rörande vid de senaste sex taxeringarna uppskattade inkomster av olika förvärvskällor jämte utnyttjade avdrag. Uppgifterna avseende senaste taxering äro preliminära.
Nämnda tabell visar i vad avser sammanräknad nettoinkomst för fysiska personer in. fl., representerande vid den senaste taxeringen 91 procent av den totala sammanräknade nettoinkomsten, att den till största delen, ca 83 procent, består av inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Därnäst i betydelse komma inkomst av rörelse med närmare 8 procent och inkomst av jordbruksfastighet med närmare 6 procent. Övriga förvärvskällor spela mindre roll.
Inkomst av tjänst har ökat kraftigt under den i tabellen redovisade sexårsperioden. ökningstakten utvisar emellertid stora variationer. Till följd av avtalsmässiga lönestegringar och särskilt under 1951 en betydande glidning av lönerna vid sidan av avtalen stego inkomsterna av tjänst mycket starkt under 1951 och 1952. De redovisade ökningarna för dessa år voro enligt
12 Stal sverks propositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Utfallet av taxeringarna till statlig inkomstskatt
(På grundval av taxerings-
1 Häri ingå ej eftertaxeringar för Stockholms stad, sammanlagt 2,5 miljoner kronor.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
tör verksamhetsåren 1950—1955 (taxeringsåren 1951—1956)
nämndernas beslut)
14 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
tabellen 21,0 respektive 16,6 procent. Under åren 1953 och 1954 förekommo endast obetydliga och för stora grupper inga avtalsmässiga lönelyftningar. De redovisade ökningarna av inkomst av tjänst under dessa år, 4,0 respektive 6,5 procent, bero därför huvudsakligen på löneglidning samt under 1954 även på en stegring av antalet inkomsttagare. Betydande avtalsmässiga lönelyftningar, fortsatt löneglidning och ökat antal inkomsttagare medförde ånyo en kraftig stegring av lönesumman under 1955. Den redovisade ökningen för inkomst av tjänst uppgick för nämnda år till 10,2 procent.
Beträffande inkomst av jordbruksfastighet framträder en viss oregelbundenhet i utvecklingen, vilken främst sammanhänger med de osedvanligt höga skogsinkomsterna under åren 1951 och 1952. Bortsett från skogsinkomsterna torde dock inkomst av jordbruksfastighet ha ökat något även under perioden 1952—1955. Det kan i detta sammanhang förtjäna påpekas att antalet inkomsttagare med inkomst av jordbruksfastighet utvisat en fortgående minskning under hela den i tabellen medtagna perioden. För övriga förvärvskällor redovisas i stort sett fortgående stegring, vilken från 1954 till 1955 varit av betydande storleksordning för inkomster av kapital.
Avdragen för underskott å förvärvskälla, som under perioden 1950—1953 utvisat en kraftig fortgående stegring, minskade avsevärt från 1953 till 1954. Nedgången torde till största delen få sättas i samband med att vid taxeringen för 1954 (taxeringsåret 1955) för första gången tillämpats s. k. schablontaxering för villafastigheter, varigenom bland annat tidigare avdrag för reparationskostnader slopats mot att samtidigt repartitionstalet nedsatts. Det sammanlagda beloppet av s. k. allmänna avdrag, som få göras vid beräkning av den taxerade inkomsten, har som likaledes framgår av tabellen för fysiska personer stegrats successivt. I synnerhet för verksamhetsåren 1952 och 1953 var ökningen betydande, vilket i första hand får sättas i samband med de avdragsgilla kommunalskatternas stegring. Denna stegring var i sin tur en följd av inkomststegringen och utdebiteringshöjningarna under åren 1951 och 1952.
Beloppet av utnyttjade ortsavdrag förändrades obetydligt från 1950 till 1952, varigenom den beskattningsbara inkomsten steg betydligt snabbare än både den taxerade inkomsten och den sammanräknade nettoinkomsten. Deir nedgång av ortsavdragens summa, som redovisades för år 1952 (1953 års taxering), torde vara en följd av att gränsen för deklarationspliktig inkomst höjdes från 600 till 1 200 kronor, varigenom vissa inkomsttagare med små inkomster, som tidigare utnyttjat ortsavdragen, helt bortföllo vid taxeringen. Den för år 1953 (1954 års taxering) redovisade kraftiga uppgången av ortsavdragens belopp, som medfört en betydande reduktion av den beskattningsbara inkomsten, beror på den vid 1952 års riksdag beslutade omläggningen av den statliga inkomstbeskattningen, vilken även innefattade höjda ortsavdrag.
Riksräkenskapsverket har i tidigare inkomstberäkningar även meddelat vissa resultat av den statistik över inkomstfördelningen, som årligen utar-
Bih. i: Riksräkenskcipsuerkets inkomstberäkning
betas av statistiska centralbyrån och som redovisas i publikationen Skattetaxeringarna. Denna statistik avsåg till och med år 1950 vid taxering till statlig inkomstskatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) uppskattad nettoinkomst för i A-längden upptagna skattskyldiga (fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser).
Från och med år 1951 (taxeringsåret 1952) skiljer sig ifrågavarande statistik i betydelsefulla avseenden från den tidigare utarbetade. Från att ha utgjort en fullständig undersökning har den omlagts till huvudsakligen stickprovsundersökning, omfattande ungefär en tiondel av inkomsttagarna. Alla personer, som ensamma eller tillsammans med maken haft minst 30 000 kronors årsinkomst, skola dock medtagas. Till den del uppgifterna ha stickprovskaraktär, sker uppräkning till att avse hela antalet inkomsttagare.
Statistiken upptager liksom tidigare inkomstbelopp (sammanräknad nettoinkomst efter avdrag av underskott på förvärvskälla) och yrkesbeteckningar men dessutom nu även uppgifter om ålder, kön och civilstånd. Statistiken omfattar endast fysiska personer (ej oskifta dödsbon och familjestiftelser). Medan samtaxerade äkta makar förut betraktades som en inkomsttagare, ingå de i de senaste uppgifterna som skilda taxeringsenheter.
Alldeles bortsett från de brister, som kunna förefinnas beträffande representativitet och primärmaterialets beskaffenhet i övrigt och för vilka statistiska centralbyrån redogjort i sin publikation, innebära nämnda förändringar i redovisningsprinciperna, att resultatet av de fem senaste undersökningarna icke kan direkt sammanställas med de uppgifter för tidigare år, som lämnats i riksräkenskapsverkets inkomstberäkningar. Detta gäller såväl det redovisade antalet inkomsttagare som inkomstbeloppens storlek för olika kategorier inkomsttagare.
Icke heller de fem senaste undersökningarna äro emellertid helt jämförbara. Betydelsefullast i detta sammanhang torde vara, att såväl i 1952 års som i 1953 års statistik inträffat ett bortfall av inkomsttagare med låga inkomster. Bortfallet år 1952 sammanhängde med att till följd av ändrade bestämmelser i taxeringsförordningen inkomster under 1 200 mot tidigare 000 kronor i allmänhet icke deklareras. Bortfallet år 1953, vilket är av mindre omfattning, torde bland annat få förklaras med att de höjda statliga ortsavdragen medfört en ofullständigare redovisning i inkomstlängderna av små inkomstbelopp. Härigenom påverkas icke endast redovisningen av antalet inkomsttagare av olika kategorier utan även fördelningen på inkomstklasser liksom uppgifter om medelinkomst för olika yrkes-, ålders- och civilståndsgruppcr.
Om sålunda analysen av inkomstutvecklingen under de gångna åren väsentligen måste bygga på den statistik över taxeringsutfallet, som likaledes utarbetas av statistiska centralbyrån och som ligger till grund för ovan kommenterade tabell på s. 12—13, ger dock den nya inkomststatistiken en god bild av inkomststrukturen, vilken kan tjäna till ledning vid ett bedömande av skatteunderlagets fortsatta utveckling. I det följande lämnas därför vissa preliminära uppgifter från 1955 års inkomststatistik. I en tabell
16 Statsverks propositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Antalet inkomsttagare samt medelinkomsten inom skilda yrkesgrupper år 19SS
(taxeringsåret 1956)
på s. 19, i vilken samtaxerade äkta makar behandlas som en inkomsttagare, lämnas med reservation för vissa brister i jämförbarhet även en bild av förskjutningarna i inkomstfördelningen sedan år 1951.
Hela antalet inkomsttagare uppgick enligt 1955 års statistik till 3 912 216. I förhållande till folkmängden utgjorde antalet inkomsttagare 53,9 procent.
Av hela antalet inkomsttagare utgjorde företagarna 13,5, de anställda 73,4 och de icke yrkesverksamma 13,1 procent. Företagarnas sammanlagda inkomst utgjorde 5 miljarder kronor (15,9 procent), de anställdas 24,1 miljarder kronor (77,1 procent) och de icke yrkesverksammas 2,2 miljarder kronor (7,0
Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser år 1955 (taxeringsåret 1956)
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Inkomstens storlek för inkomsttagare i olika aldrar ar 1955 (taxeringsåret 1956)
procent). Medelinkomsten för de tre grupperna uppgick till respektive 9 432, 8 413 och 4 294 kronor.
Den första tabellen på s. 16 visar antalet inkomsttagare samt medelinkomstens storlek inom skilda yrkesgrupper. Företagarnas redovisade inkomster ligga högre än de anställdas inom varje näringsgren. Bilden av medelinkomsternas relativa höjd för anställda inom de redovisade näringsgrenarna påverkas icke endast av skillnader i det relativa löneläget för jämförbara grupper inom olika näringsgrenar utan bland annat även av hur de anställda inom de skilda näringsgrenarna fördela sig på olika dyrorter och på olika kategorier av anställda, såsom tjänstemän och arbetare. Det kan påpekas, att huvudparten av statens och kommunernas arbetarpersonal redovisas under andra näringsgrenar än allmän förvaltningstjänst.
Uppgifterna om medelinkomstens höjd för företagare, anställda och icke yrkesverksamma kompletteras genom den bild av inkomsttagarnas fördelning på olika inkomstlägen, som lämnas i den andra tabellen på s. 16. Vissa olikheter i inkomstfördelningen för företagare och anställda framträda. Företagarna äro relativt talrikare än de anställda i inkomstlägena mellan 3 000 och 8 000 kronor och över 15 000, medan de anställda i högre grad äro koncentrerade till — bortsett från de allra lägsta inkomstklasserna där inkomsten knappast torde vara representativ för löneläget vid helårsanställning — de mellersta inkomstlägena.
Medelinkomstens höjd sammanhänger även med inkomsttagarnas ålder, vilket belyses av ovanstående tabell. Som synes stiger medelinkomsten med åldern för att nå maximum i åldersgruppen 40—50 år. Medan i fråga om inkomsttagarna i mellanåldrarna de olika åldersklasserna utvisa en tämligen likartad fördelning på olika inkomstklasser, förskjutes tyngdpunkten kraftigt nedåt för de lägre och de högsta åldersklasserna. Delvis sammanhänger detta med att det i dessa åldersgrupper är relativt vanligare att inkomst endast uppbäres under eu del av året, exempelvis i samband med inträde i respektive utträde ur förvärvslivet, värnpliktstjänstgöring o. s. v.
2 Uihang till riksdagens protokoll 1957. 1 saml. Nr 1. Ilil. 1. Bihang 1
18 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Inkomsttagarna fördelade efter civilstånd (samtaxerade äkta makar - en inkomsttagare) och inkomstens storlek, jämte inkomstsummor och medelinkomst för de olika civilståndskategorierna,
år 1955 (taxeringsåret 1956)
Eftersom ålder och civilstånd äga ett relativt starkt samband är det naturligt att, mot bakgrunden av den givna bilden av sammanhanget mellan ålder och inkomst, även finna att ogifta och förut gifta inkomsttagare redovisa lägre inkomster än gifta, i varje fall i vad avser den manliga delen av befolkningen. Detta framgår av ovanstående tabell. I denna tabell ha — till skillnad mot de föregående — samtaxerade äkta makar behandlats som en inkomsttagare. Sistnämnda förhållande innebär alltså, att i detta avseende samma redovisningsprincip tillämpats som vid undersökningarna före år 1951.
Med reservation för vissa kvarstående brister i jämförbarhet — beroende på att särskilt år 1952 inträffat visst bortfall i de lägsta inkomstklasserna o. s. v. — lämnas i tabellen på s. 19 en bild av inkomstfördelningen åren 1951 —1955. En fortlöpande förskjutning, särskilt utpräglad åren 1951 och 1952, från lägre till högre inkomstklasser har ägt rum. Det kan anmärkas, att den utpräglade nedgången av antalet inkomsttagare i de allra lägsta inkomstklasserna åren 1951 och 1952 icke uteslutande är en följd av statistiskt bortfall. Lika väl som under övriga år är minskningen under dessa år även en följd av höjt inkomstläge, som medfört uppflyttning till de närmast högre inkomstklasserna. Inte minst de vid olika tillfällen höjda folkpensionsförmånerna ha haft denna effekt.
19 Bih. t: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser åren 1951—1955 (taxeringsåren 1952—1956) Samtaxerade äkta makar behandlade som en inkomsttagare
Vad därefter angår aktiebolagens inkomster, lämnar tabellen på s. 12—13 vissa upplysningar. Av denna framgår bland annat, att inkomst av rörelse in. in. naturligt nog är av dominerande betydelse. Tabellen visar också, att, till följd av under vissa år ganska betydande förändringar i de avdragsgilla kommunalskatternas belopp, utvecklingen av nettoinkomst och taxerad inkomst icke är helt parallell. I stort sett är emellertid utvecklingen av såväl nettoinkomsten som den taxerade inkomsten ett uttryck för konjunkturelit men även skattepolitiskt betingade förändringar i bolagens redovisade vinster. Det kan i detta sammanhang påpekas, att bolagen för verksamhetsåret 1955 i betydande utsträckning utnyttjat möjligheterna att göra avdragsgilla avsättningar till investeringsfonder för konjunkturutjämning. Enligt förordning i ämnet den 27 maj 1955 (nr 256) får avsättningen för att vara avdragsgill inte överstiga 10 procent av den redovisade bruttointäkten av skogsbruk; för rörelse uppgår motsvarande begränsning till 40 procent av årsvinsten. Vidare stadgas alt avdrag får åtnjutas endast under förutsättning att ett belopp motsvarande 40 procent av avsättningen insättes på särskilt konto i riksbanken. Inbetalning på konto i riksbanken skall verkställas senast den dag företaget enligt taxeringsförordningen bar att avlämna allmän självdeklaration. Enligt uppgift innestodo den 23 oktober 1956 67,7 miljoner kronor på konton av ifrågavarande slag i riksbanken. Detta belopp torde helt avse avsättningar för verksamhetsåret 1955. De totala avdragsgilla avsättningarna till investeringsfonder avseende år 1955 kan med ledning av de anförda uppgifterna beräknas till i runt tal 170 miljoner kronor. Det nämnda beloppet motsvarar drygt 6 procent av aktiebolagens taxerade inkomster för verksamhetsåret 1955.
För eu närmare analys av bolagens inkomstutveckling kunna uppgifterna i nämnda tabell kompletteras med ledning av ett inom riksräkenskapsverket
20 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
upplagt register över ett antal svenska aktiebolags skatteförhållanden, avseende bolag med ett aktiekapital av minst en miljon kronor. Registret hålles aktuellt bland annat genom att varje höst uppgifter om taxerad (= beskattningsbar) inkomst vid årets taxering införskaffas från länsstyrelserna. De ifrågavarande bolagens sammanlagda taxerade inkomst omfattar vid den senaste taxeringen närmare 85 procent av hela den taxerade inkomsten för aktiebolagen.
I efterföljande tabell sammanfattas resultatet av en bearbetning av registrets uppgifter för de fyra senaste verksamhetsåren. (Beträffande utvecklingen under tidigare år hänvisas till riksräkenskapsverkets årsbok 1956.) I tabellen ha ifrågavarande aktiebolag under den gemensamma rubriken »större aktiebolag» fördelats på branscher. För bolag med ett aktiekapital understigande en miljon kronor saknas specificerade uppgifter. Under rubriken »mindre aktiebolag» har därför utan fördelning på branscher upptagits differensen mellan den i taxeringsstatistiken redovisade taxerade inkomsten för samtliga svenska aktiebolag (jfr tabellen s. 12—13) och summa taxerad inkomst för »större aktiebolag». Inplaceringen av företagen i branschgrupper erbjuder vissa svårigheter i en statistik av ifrågavarande slag. Företagen karakteriseras ofta av en mångsidig produktion, som stundom är att hänföra till flera olika branscher. Särskilt utpräglat är detta för vissa bruksföretag, som vid sidan av exempelvis järn- och stålverk även bedriva en omfattande skogsindustri (jfr grupp 2 c i tabellen).
De i statistiken medtagna större bolagens antal utgör 1 240. Av dessa redovisade vid den senaste taxeringen 168 bolag ingen taxerad inkomst. Av tabellen framgår, att de 239 storbolagen under rubriken malmbrytning och metallindustri vid 1956 års taxering stodo för närmare 44 procent av det av samtliga svenska aktiebolag representerade skatteunderlaget. Vissa andra branscher, som mätta exempelvis efter arbetarantal äro betydande nog, motsvara däremot endast en jämförelsevis ringa andel av skatteunderlaget. Stora kastningar kunna dock konstateras för olika branscher, varigenom dessas relativa andel i bolagens samlade inkomst förskjutes år från år. Tydligast framträder detta beträffande branscher, som domineras av stora exportföretag.
Utvecklingen från 1951 till 1955 har inneburit stora ändringar i fördelningen mellan de största branscherna. 1951 var skogsindustrin den störsla gruppen med en inkomst dubbelt så stor som den därnäst kommande gruvindustrin. Följande år var detta förhållande helt omkastat så att gruvindustrin redovisade nära tre gånger sa stor inkomst som skogsindustrin. Under 1953 och 1954 utjämnades skillnaden mellan de båda grupperna genom att gruvindustrin minskade samtidigt som skogsindustrin visade eu stark uppgång. Under 1955 blev skillnaden mellan de båda grupperna än mer markerad genom att inkomsten ökade för gruvindustrin och minskade för skogsindustrin.
I övrigt kan nämnas, att den gynnsamma inkomstutvecklingen för den elektrotekniska industrin avbrutits, För verksamhetsåret 1955 visar bransch-
21 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Till statlig inkomstskatt taxerad inkomst för svenska aktiebolag m. fl. verksamhetsåren 1952— 1955 (taxeringsåren 1953—1956) med fördelning på olika branscher av bolag med ett aktie*
kapital av minst 1 miljon kronor
en en kraftig procentuell nedgång. Även kemisk-teknisk-, läder- och gummisamt jord- och stenindustri redovisa betydande inkomstminskningar. De största stegringarna under verksamhetsåret uppvisa förutom gruvindustrin grupperna metallverk och metallmanufaktur samt varuhandel.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1956—1958
Vid beräkningen av statens inkomster under nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket i första hand att med utgångspunkt från det kända taxcringsresultatct för verksamhetsåret 1955 uppskatta förändringarna
22 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
i skatteunderlaget för tiden fram till våren 1958. Den allmänna inkomstutvecklingen är härvid avgörande i första hand för de direkta statsskatternas avkastning, som representerar omkring hälften av driftbudgetens hela inkomstsumma, men är därjämte i väsentlig mån bestämmande för de indirekta skatternas avkastning liksom för de statliga affärsverkens bruttoinkomster.
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under den hittills gångna delen av 1956 har präglats av betydligt lägre aktivitet än under 1955. Industriproduktionen som under 1955 volymmässigt ökade med omkring 6 procent synes innevarande år komma att öka med endast ca 2 procent. På arbetsmarknaden har bättre balans nåtts mellan efterfrågan och tillgång på arbetskraft. Priserna ha varit tämligen stabila. Ännu i oktober 1956 låg konsumentprisindex endast en procent över värdet i december 1955.
Det är emellertid inte inom alla områden som tendenser till dämpning av den tidigare expansionen gjort sig gällande. Efterfrågan på konsumtionsvaror har under 1956 enligt tillgängliga preliminära siffror varit något större än under 1955. Utrikeshandeln är ett annat område inom vilket fortsatt kraftig expansion kan noteras under den hittills gångna delen av 1956.
Genom händelserna i Mellersta Östern har oljetillförseln till Västeuropa försvårats. I Sverige liksom i flera andra västeuropeiska länder har därför oljeförbrukningen begränsats. En nedskärning av oljeförbrukningen under en längre tid kan knappast undgå att påverka produktionsutvecklingen.
Det nuvarande labila utrikespolitiska läget utesluter icke snabba förändringar som kunna komma att medföra att prognoser för utvecklingen under 1957 grundade på de nuvarande tendenserna lika snabbt te sig inaktuella. De förutsättningar beträffande konjunkturutvecklingen under 1957 som riksräkenskapsverket lagt till grund för uppskattningen av statsinkomsterna under det kommande året ha därför snarast karaktären av en arbetshypotes. Den av riksräkenskapsverket använda arbetshypotesen anknyter till de tendenser som kunna utläsas ur tillgängliga ekonomisk-statistiska serier för den hittills gångna delen av 1956. I anslutning härtill räknar riksräkenskapsverket sålunda med fortsatt måttlig produktionsstegring, full sysselsättning och något ökande utrikeshandel även under 1957. För de inkomsttitlar som direkt påverkas av regleringsåtgärderna beträffande oljan, nämligen fordonsskatt, bensinskatt och den nya skattetiteln omsättningsskatt å motorfordon har dock riksräkenskapsverket räknat med mindre inkomster än vad som i och för sig vore motiverat med hänsyn till den allmänna arbetshypotesen. Den av riksräkenskapsverket använda arbetshypotesen föi utsätter även att den ekonomiska utvecklingen icke störes genom mera omfattande arbetskonflikter. För utvecklingen under 1958 har vidare förutsatts fortsatt ekonomisk expansion i ungefär samma takt som under åren närmast dessförinnan.
Beträffande beräkningen av skatteunderlagets utveckling under innevarande och nästkommande år samt de första månaderna av år 1958 är det
23 Eib. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
lämpligt att verkställa särskilda kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.
Vad först angår skatteunderlaget för fysiska personer bestämmes utvecklingen, som närmare framgår av sammanställningen på s. 12—13, väsentligen av förändringarna i enskildas inkomst av jordbruksfastighet, av rörelse samt av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet.
Den sista av de tre nämnda förvärvskällorna, som lepiesenterar 4/5 av de fysiska personernas sammanräknade nettoinkomster, utvisade för verksamhetsåret 1955 en ökning med 10,2 procent i jämförelse med nästföregående år. Möjligheterna alt med tillfredsställande noggrannhet bedöma utvecklingen under 1956 äro ännu begränsade till följd av löne- och sysselsättningsslatistikens ofullständighet. Enligt socialstyrelsens kvartalsstatistik för industriarbetare låg i maj och augusti 1956 den genomsnittliga timförtjänsten för ifrågavarande arbetargrupper 8 procent över motsvarande siffror för 1955. Samtidigt registrerades en viss sysselsättningsökning. För tjänstemannagrupperna torde de genomsnittliga lönelyftningarna ligga i intervallet 4—7 procent. Med undantag för industriarbetargruppen finnas endast sporadiska löpande sysselsättningsuppgifter tillgängliga. Sannolikt har dock även för flertalet av dessa andra grupper en viss ökning i sysselsättningen ägt rum under 1956 medan en fortsatt minskning för låglönegrupperna förefaller trolig. Totalt sett finner riksräkenskapsverket en uppgång med 7—8 procent av inkomst av tjänst sannolik. Vid sin beräkning i mars 1956 räknade riksräkenskapsverket med 7 procent.
Beträffande övriga förvärvskällor är bristen på statistiskt material ännu mera utpräglad än beträffande löneinkomsterna. Riksräkenskapsverket läknar emellertid med en fortsatt uppgång för inkomst av rörelse även under 1956. Beträffande inkomst av jordbruksfastighet torde årets i förhållande till föregående år väsentligt förbättrade skörderesultat innebära en icke oväsentlig uppgång i jordbrukarnas inkomster.
Sammanfattningsvis peka kalkylerna på en ökning av fysiska personers inkomster med 8 procent mellan verksamhetsåren 1955 och 1956.
Vid bedömning av utvecklingen av inkomst av tjänst under 1957 får hänsyn först och främst tagas till att en successiv glidning uppåt av lönenivån under 1956 i förening med en mindre uppgång i sysselsättningen medföra, att lönenivå och sysselsättning vid ingången av 1957 böra något överstiga de för 1956 genomsnittliga. Även under 1957 torde, enligt antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen, en viss löneglidning uppåt kunna förutsättas liksom även en fortsatt övergång från lägre till högre betalda yrken. Den ökning av lönesumman, som därutöver kan komma att bli eu följd av 1957 års avtalsrörelse, låter sig ännu icke överblickas. Något säkrare hållpunkter för ett bedömande härvidlag kunna väntas föreligga vid den förnyade beräkning av statsverkets inkomster, som verket har att verkställa i mars. Med hänsyn till vad som är känt om utgångsläget för avtalsrörelsen synes det emellertid icke osannolikt, att denna för flera områden kommer att leda till mindre lönehöjningar än för innevarande år.
24 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Beträffande inkomstutvecklingen under 1958 har schablonmässigt räknats med en 4-procentig stegring.
För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har räknats med en uppgång under 1957 för samtliga ifrågavarande förvärvskällor. För år 1958 har samma schablonmässiga antagande gjorts som för inkomst av tjänst.
För aktiebolagen sjönko de sammanlagda taxerade inkomsterna med knappt 1 procent från 1954 till 1955. Såsom framgår av den i det föregående redovisade tabellen varierar emellertid utvecklingen av de taxerade bolagsinkomsterna starkt för olika branscher. Fortsatt uppgång redovisas för bland annat gruvor, metallverk och metallmanufaktur samt för de mindre aktiebolagen. Denna stegring uppvägs emellertid mer än väl av den minskning i de taxerade inkomsterna som kan noteras för andra områden, främst verkstadsindustrin, den elektrotekniska industrin samt skogsindustrin. Vid bedömningen av utvecklingen av de taxerade inkomsterna får hållas i minnet de tidigare nämnda avdragsgilla avsättningarna till investeringsfonder för konjunkturuljämning. Även för 1956 och 1957 torde möjligheterna till avsättningar till investeringsfonder komma att utnyttjas i betydande utsträckning. De skärpta avskrivningsreglerna speciellt vid lagervärdering kunna å andra sidan komma att påverka de till beskattning redovisade vinsterna i höjande riktning. Med ledning av vissa undersökningar rörande de för verksamhetsåret 1956 förväntade taxeringsresultaten för de i riksräkenskapsverkets register ingående bolagen har riksräkenskapsverket som grund för sin beräkning antagit att det sammanlagda till statlig inkomstskatt för svenska aktiebolag taxerade beloppet vid 1957 års taxering skall bli av i stort sett samma storleksordning som vid 1956 års taxering. Mellan 1957 och 1958 års taxeringar har inte heller räknats med någon nämnvärd förskjutning i bolagens taxerade inkomster.
Vad angår de affärsdrivande verkens avkastning, har riksräkenskapsverket i avbidan på statsmakternas prövning av frågan om storleken av det rörliga tillägget för tiden efter innevarande års utgång vid beräkningen utgått från nu gällande lönenivå samt, vad angår inkomsterna av post- och televerken samt statens järnvägar, baserat beräkningen på nuvarande taxor.
Resultatet av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning återgives i den härvid fogade tabellen (bilaga D) med specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1957/58. Därjämte har riksräkenskapsverket verkställt vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1958/59 och 1959/60. Huvudresultatet sammanfattas i en härtill fogad promemoria (bilaga E).
Beträffande de för budgetåret 1957/58 beräknade beloppen för de särskilda inkomsttitlarna får riksräkenskapsverket anföra följande.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
25 A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
Gällande bestämmelser
På inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. redovisas uppbörden av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln, men därjämte även kommunalutskylder samt vissa andra skatter och avgifter, som uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden.
De statliga skatter och avgifter, vilka under budgetåren 1956/57 och 1957/ 58 skola slutligt redovisas på titeln, utgöras, frånsett inflytande restantier av äldre skatter, av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, investeringsavgift samt folkpensionsavgifter.
De kommunala skatterna utgöras av allmän kommunalskatt, landstingsmedel och tingshusmedel, allt i form av inkomstskatt beräknad på grundval av inkomst och av garantibelopp för fastighet.
över inkomsttiteln redovisas jämväl uppbörden av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgift^- och annuiteter å avdikningslån och å förskott för avlösning av frälseräntor, vilka medel skola omföras till andra riksstatstitlar, ävensom till den allmänna sjukförsäkringen hänförliga avgifter och arbetsgivarbidrag samt yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter.
Från inkomsttiteln utbetalas kommunerna tillkommande utskylder samt överskjutande skatt och övriga restitutioner. Vidare belastas titeln genom omföring till vederbörliga riksstatstitlar av debiterade belopp av utskiftningsskatt, ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och annuiteter. Dessutom skola från titeln avföras debiterade belopp av yrkesskade- och byggnadsforskningsavgifter samt till den allmänna sjukförsäkringen hänförliga avgifter och arbetsgivarbidrag. I avräkning på de debiterade beloppen av sjukförsäkringsavgifter samt bidrag från mindre arbetsgivare utbetalas från titeln förskott till sjukkassorna. Skillnaden mellan å ena sidan den faktiska uppbörden och å andra sidan de sammanlagda utgifterna kommer att utgöra den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i riksstaten upptagna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. m.
Statlig inkomstskatt utgår enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 576). Till och med år 1952 utgick skatten för fysiska personer efter en för alla gemensam progressiv skatteskala, dock med maximering enligt särskilda regler. Skattens grundbelopp steg från 10 procent, när den beskattningsbara inkomsten icke översteg 1 000 kronor, till 70 procent för den del av
“26 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
den beskattningsbara inkomsten, som översteg 200 000 kronor. I samband med omläggningen av det kommunala ortsavdragssystemet beslöts en provisorisk jämkning av statsskatteskalan. Enligt dessa bestämmelser gällde, bland annat, att nyssnämnda högsta procentsats för beräkning av skattens grundbelopp skulle tillämpas först på den del av den beskattningsbara inkomsten, som översteg 250 000 kronor. Förordningen härom trädde i kraft den 1 januari 1952, dock att äldre bestämmelser fortfarande skulle gälla i fråga om 1952 års taxering samt i fråga om eftertaxering för år 1952 eller tidigare år.
Statlig inkomstskatt för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser utgår från och med år 1953 efter ändrade grunder. Författningar i ämnet ha utfärdats den 6 juni 1952 (nr 405—406). De nya bestämmelserna lågo till grund för preliminärskatteuttaget från och med år 1953 och tillämpades vid taxering första gången år 1954. Den ändrade lagstiftningen innebär bland annat, att ortsavdraget för gifta höjts med omkring en tredjedel och att ortsavdraget för ensamstående utgår med ett fast belopp, utgörande hälften av giftas ortsavdrag. Inkomstskattens grundbelopp bestämmes enligt två progressiva skiktskalor, den ena avseende sådana skattskyldiga, för vilka ortsavdrag beräknas enligt de för gift skattskyldig gällande grunderna, och den andra avseende övriga skattskyldiga. Grundbeloppet utgör 12 procent av den beskattningsbara inkomsten, om denna icke överstiger 8 000 kronor i den förra skalan och 4 000 kronor i den senare skalan. Upp till nämnda belopp för den beskattningsbara inkomsten utgår sålunda skatten proportionellt, medan vid högre inkomst skatteprocenten är stigande. Skattesatsen är maximerad till 65 procent. Förvärvsavdraget för gift kvinna utgår vidare efter nya grunder och med ändrade belopp i jämförelse med iöre år 1953 gällande bestämmelser.
Från och med den 1 januari 1957 skola grundbeloppen enligt förordning den 18 maj 1956 (nr 243) utgöra 11 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till 8 000 respektive 4 000 kronor. Även i övrigt komma vissa förändringar i skatteskalorna att införas från nämnda dag. Skattesatsen kommer dock fortfarande att vara maximerad till 65 procent. De nya skatteskalorna skola ligga till grund för det preliminära skatteuttaget från och med 1957 och komma att tillämpas första gången vid 1958 års taxering.
Genom författningar utfärdade den 31 mars 1955 (nr 122—125) infördes vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag för avgifter för kapital- och sjukförsäkring för fysiska personer samt för utgifter för fullgörande av tjänsten för skattskyldiga, som haft inkomst av tjänst. Vidare infördes vissa «xtra avdrag för fysiska personer som haft intäkt av kapital. De nya bestämmelserna ha legat till grund för det preliminära skatteuttaget från och med 1956 och komma att tillämpas första gången vid 1957 års taxering. Under första hälften av budgetåret 1956/57 tillämpas en uttagningsprocent av 110, liksom varit fallet från och med ingången av år 1953, medan för budgetårets senare hälft uttagningsprocenten fastställts till 100 med tillämpning av de nya skatteskalorna.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
27 Andra skattskyldiga än fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser indelas i beskattningshänseende i följande fem grupper:
a) svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter som icke äro aktiebolag samt andra utländska juridiska personer än oskifta dödsbon och familjestiftelser, varvid dock försäkringsanstalter som driva livförsäkringsrörelse hänföras till grupp d,
b) andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar,
c) sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar,
d) försäkringsanstalter i den mån de driva livförsäkringsrörelse samt
e) övriga skattskyldiga.
Till och med år 1954 utgjorde den statliga inkomstskatten räknad i procent av den beskattningsbara inkomsten för grupp a) 40 procent, för grupperna b) och c) 32 procent, för grupp d) 10 procent (till och med 1950 25 procent) samt för grupp e) 15 procent. Enligt förordning den 3 juni 1955 (nr 300), som trädde i kraft den 1 januari 1950, skola dessa skattesatser utgöra för a) 50 procent, b) 40 procent, c) 32 procent, d) 10 procent samt e) 15 procent. Vid taxeringen 1958 avseende verksamhetsåret 1955 skulle dock skattesatserna vara för a) 45 procent, b) 36 procent, c) 32 procent, d) 10 procent samt e) 15 procent.
Statlig förmögenhetsskatt uttages enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 577) av fysiska personer m. fl. Skatten utgick till och med år 1952 efter en progressiv skatteskala, så beskaffad, att när den beskattningsbara förmögenheten icke översteg 30 000 kronor, någon skatt icke utgick, och skatten sedan steg från 6 promille till 18 promille, sistnämnda skattesats för den del av den beskattningsbara förmögenheten, som översteg 300 000 kronor. Enligt förordning den 6 juni 1952 (nr 407) har med tillämpning från den 1 januari 1953 beträffande den statliga förmögenhetsskatten för fysiska personer m. fl. vidtagits den förändringen, att det skattefria beloppet höjts till 50 000 kronor. Vidare har skatteskalan mildrats. Den lägsta skattesatsen är sålunda 5 promille och den högsta, 18 promille, uppnås först vid en beskattningsbar förmögenhet överstigande 1 000 000 kronor. För vissa juridiska personer utgår statlig förmögenhetsskatt med 1 1/2 promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 5 000 kronor.
Folkpensionsavgifterna utgå enligt lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering. Beloppet av den pensionsavgift, som skulle av avgiftspliklig årligen erläggas, utgjorde enligt denna lag en procent av hans enligt förordningen om statlig inkomstskatt för året taxerade belopp, dock att avgiften skulle erläggas med lägst sex och högst 100 kronor. Genom lag den 5 juni 1953 (nr 291), varigenom tidigare bestämmelser ändrats, gäller från den 1 januari 1954, att pensionsavgift skall utgå med 1,8 procent av den avgiftspliktiges taxerade inkomst. Avgift skall dock erläggas med högst 180 kronor, beträffande makar med sammanlagt högst 360 kronor. Dessa bestämmelser tillämpades första gången i fråga om avgifter, som påfördes i
28 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
samband med taxeringen 1955. Pensionsavgiften kommer enligt lag den 1 juni 1956 (nr 265) att höjas till 2,5 procent av den avgiftspliktiges taxerade inkomst från och med den 1 januari 1957. Samtidigt höjes även maximibeloppen till 250 kronor för ensamstående och till 500 kronor för äkta makar. De nya bestämmelserna komma första gången att tillämpas ifråga om avgifter, som påföras i samband med taxeringen 1958. Enligt lag den 1 juni 1951 (nr 332) gäller vidare, att avgift icke utgår om den taxerade inkomsten understiger 1 200 kronor.
Investeringsavgift för åren 1955 och 1956 skall enligt förordning den 11 februari 1955 (nr 19) respektive den 16 december 1955 (nr 695) med vissa undantag erläggas av fysisk eller juridisk person, som verkställt investering inom någon av förvärvskällorna jordbruksfastighet, annan fastighet eller rörelse. Investeringsavgiften utgår med 12 procent av den avgiftsbelagda investeringskostnaden. Avgiftsbelagd investeringskostnad erhålles genom att från uppskattad investeringskostnad avdraga ett belopp av 20 000 kronor.
Investeringsavgift för år 1957 och efterföljande år skall enligt beslut av 1956 års riksdag utgå efter huvudsakligen samma grunder som för 1955 och 1956 dock med bland annat den skillnaden att det avgiftsfria beloppet höjts till 30 000 kronor.
För den kommunala inkomstskatten gälla bestämmelserna i 1928 års kommunalskattelag. Landstingsmedel utgå enligt landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319). Tingshusmedel utdebiteras enligt förordningen den 31 december 1945 om utdebitering av tingshusmedel (nr 903). Genom lag den 5 juni 1953 (nr 400) upphörde fastighetsbeskattningen i sin dittillsvarande form från och med 1955. Fastighetsskatt påfördes sista gången på grundval av fastighetstaxeringen 1954. Enligt lag den 5 juni 1953 (nr 399) tilllämpades härvid vid beräkning av underlaget för fastighetsskatten repartitionstalet 4 mot 5 för tidigare år. Den från och med 1955 införda beskaltningsformen innebär att fastighetsbeskattningen inordnas i den kommunala inkomstskatten varvid som underlag för kommunal inkomstskatt upptages ett garantibelopp för fastighet motsvarande fyra procent av fastighetens taxeringsvärde. Ortsavdragen vid kommunalbeskattningen ha enligt lag den 2 juni 1950 (nr 252) höjts. De höjda ortsavdragen ha tillämpats från och med inkomståret 1952. Det skatteunderlagsbortfall för komim? nerna, som höjningen orsakat, kompenseras till en del genom särskilda statsbidrag.
Lagen den 3 januari 1947 (nr 1) om allmän sjukförsäkring trädde i kraft den 1 januari 1955 genom beslut av 1953 års riksdag (lag den 19 juni 1953, nr 569). Till försäkringen är knuten en särskild moderskapsförsäkring (lag den 21 maj 1954, nr 266). Förutom genom statligt bidrag finansieras sjukoch moderskapsförsäkringarna med avgifter från de försäkrade samt arbetsgivarbidrag. Vid samma tidpunkt ersattes den hittillsvarande olycksfallsförsäkringen, vars uppgifter delvis övertagits av sjukförsäkringen, av en ny yrkesskadeförsäkring (lag den 14 maj 1954, nr 243). Yrkesskadeförsäkringen
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 29
finansieras genom avgifter från arbetsgivarna. Enligt förordning den 22 maj 1953 (nr 269) utgår för vissa arbetsgivare särskild byggnadsforskningsavgift.
Avgifterna från de sjukförsäkrade skola uttagas tillsammans med de allmänna skatterna och ingå för huvuddelen av de försäkrade i preliminärskatteuppbörden från och med år 1955. Även arbetsgivarbidragen till sjukförsäkringen och avgifterna till yrkesskadeförsäkringen uppbäras till en mindre del i samband med skatteuppbörden. Bidrag och avgifter från större arbetsgivare, vilka inbetalas till riksförsäkringsanstalten antingen direkt eller via de bolag, som meddela yrkesskadeförsäkring, redovisas även över inkomsttiteln.
Enligt den från och med år 1954 gällande uppbördsförordningen, utfärdad den 5 juni 1953 (nr 272), skall skattskyldig utgöra preliminär skatt med det belopp, vilket så nära som möjligt kan antagas motsvara i den slutliga skatten ingående skatter och avgifter.
Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i form av preliminär B-skatt. A-skatten utgår enligt skattetabeller eller efter viss procent av uppburen löneinkomst. B-skatten debiterades till och med år 1953 normalt med ledning av inkomsten och förmögenheten två år före det aktuella inkomståret eller i vissa fall på grundval av särskild preliminär taxering. Från och med år 1954 sker i stället debiteringen normalt med det belopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt.
Debitering och uppbörd sker gemensamt av krono- och kommunalutskylder inklusive de tidigare nämnda avgifterna. Preliminärskatten förfaller till betalning under mars, maj, juli, september, november och januari under uppbördsåret, vilket omfattar tiden från och med mars det ena året till och med februari påföljande år. Sedan taxering blivit verkställd och den slutliga skatten uträknats, sker en avräkning, varvid den skattskyldige gottskrives i fråga om A-skatt det under uppbördsåret influtna beloppet jämte i förekommande fall s. k. särskilt uppdebiterat belopp samt i fråga om Bskatt det debiterade beloppet. Dessutom gottskrives den skattskyldige sådan preliminärskatt som erlagts efter uppbördsårets utgång (s. k. fyllnadsbetalning av preliminärskatt). Understiger vid avräkningen den gottskrivna preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, förfaller skillnaden, om denna är större än 5 kronor, till betalning såsom kvarstående skatt under uppbördsterminerna i mars och maj året efter taxeringsåret. Om den kvarstående skatten uppgår till minst en femtedel av den slutliga skatten eller minst 10 000 kronor, skall med tillämpning från och med 1952 års taxering den skattskyldige erlägga ränta med fem procent av den kvarstående skatten efter avdrag för 1 000 kronor, överstiger däremot den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, återbetalas det överskjutande beloppet, om detta är större än 5 kronor, till den skattskyldige. Dessutom utgår ränta efter tre procent enligt samma regler, som gäller för den kvarstående skatten. Genom förordning den 7 juni 1956 (nr 332) liöjcs räntesatsen för kvarstående skatt till 7 procent och för överskjutande skatt till 4 procent
30 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
irån och med år 1957. Tillkommande skatt debiteras i huvudsak på grund av beslut rörande taxering, som kommit den lokala skattemyndigheten tillhanda efter den 20 november under taxeringsåret, eller på grund av eftertaxering eller beslut rörande ändrad debitering.
Arbetsgivarnas skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser såväl preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid från och med 1952 — i motsats mot tidigare — gäller, att preliminär skatt utgår i första hand. Från och med uppbördsåret 1954—55 gälla vissa skärpningar i avseende på preliminärskatteuttaget för personer med korttidsanställning och för personer med oregelbundna inkomster.
I fall, då detta kan förväntas medföra att preliminärskattens slutbelopp bättre kommer att anpassas till den slutliga skatten, äga de lokala skattemyndigheterna att på framställning av den skattskyldige eller på eget initiativ under uppbördsåret vidtaga jämkning av den preliminärskatt, som eljest skulle utgå. Vissa nya bestämmelser om nedsättning av löneavdrag för skatt på grund av s. k. existensminimum ha trätt i tillämpning från och med 1952.
Slutligen bör erinras om att till kommunerna skall enligt särskilda regler utbetalas vad de beslutat utdebitera såsom skatt utan avdrag för restfört belopp. Uppkommande förlust på restantier stannar helt på statsverket.
lieräkning av titelns inkomster
Beräkningen av riksstatstiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. kommer i det följande alt avse såväl budgetåret 1956/57 som budgetåret 1957/58. Beträffande förutsättningarna för beräkningen får hänvisas till vad som inledningsvis (s. 21—24) antagits om utvecklingen av fysiska personers och bolags inkomster.
Vad först angår uppskattningen av titelns bruttoinkomster lämnar den inom riksräkenskapsverket förda uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik utvisar vid skatteuppbörden influtna belopp av preliminär A-skatt, preliminär B-skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt. Med hjälp av nämnda statistik har uppbörden kunnat följas till och med skatteterminen i september 1956. Vägledning erhålles även av de uppgifter avseende totalt influten skatt under varje månad, vilka lämnas från generalpoststyrelsen.
På grundval av nämnda material kan den totala uppbörden av preliminärskatt under de ordinarie terminerna av innevarande uppbördsår approximativt angivas. Vad beträffar den preliminära A-skatten synes denna under uppbördsåret komma att uppgå till ett mindre belopp än vad som antagits i riksräkenskapsverkets tidigare beräkningar.
Beträffande den fortsatta utvecklingen av den preliminära A-skatten kan man utgå från att denna skatt med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt kommer att nära följa löneinkomstens förändringar. Det förutsättes, alt den statliga inkomstskatten under hela budgetåret 1957/5S utgår med oförändrad uttagningsprocent, d. v. s. 100 procent. Nettoeffekten av de ändrade skatteskalorna och de höjda folkpensionsavgifterna, vilken in-
31 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
arbetats i källskattetabellerna från och med 1957, minskar takten i ökningen av källskalteuppbörden. I motsatt riktning verkar i någon mån en höjning av den kommunala utdebiteringen — enligt preliminära uppgifter med 25 öre per inkomstskattekrona från den under 1956 gällande medelutdebiteringen av 12,36.
Vad beträffar inkomsterna av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna av innevarande uppbördsår visa tillgängliga uppgifter, att de komma att bli mindre än vad som förutsattes vid riksräkenskapsverkets beräkning i mars 1956.
Med utgångspunkt från beräkningar av vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1957 års taxering kan man räkna med etl betydande utrymme för fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt efter uppbördsårets utgång. Bolagen ha under den tid möjligheterna till fyllnadsinbetalningar förefunnits svarat för den övervägande delen av de fullgjorda fyllnadsinbetalningarna. De betydande fyllnadsinbetalningarna ha medfört att den sammanlagda preliminära skatten för bolagens del hittills tämligen nära anpassats till den slutliga skatten. En något mindre god anpassning än tidigare kunde emellertid noteras vid 1956 års taxering. Vid 1957 års taxering kommer att tillämpas eu från 5 till 7 procent höjd kvarskatteränta. Underlag saknas för en bedömning i vad mån den höjda kvarskatteräntans betalningsstimulerande effekt påverkas av det sedan i april ytterligare åtstramade läget på kreditmarknaden och höjningen av riksbankens diskonto med 1/4 procent till 4 procent den 23 november 1956. Riksräkenskapsverket förutsätter att fyllnadsinbetalningar komma att verkställas under våren 1957 och våren 1958 i sådan omfattning, att den kvarstående skatten för bolagens del vid taxeringarna 1957 och 1958 blir av obetydlig storleksordning. Under våren 1955 och våren 1956 inflöto fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt med 525 respektive 585 miljoner kronor, varav såsom B-skatt 480 respektive 460 miljoner kronor.
Vad därefter angår uppbörden av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1957—5g och de två terminer av uppbördsåret 1958—59, som falla inom budgetåret 1957/58, har man att ta hänsyn till att preliminärskatten normalt — (i. v. s. om icke preliminär självdeklaration avlämnas — kommer att debiteras med det belopp, som enligt 1956 års respektive 1957 års taxering påförts som total slutlig skatt för den skattskyldige. Vid debiteringen av preliminär B-skatt för uppbördsåret 1957—58 kommer för första gången att påföras sjukförsäkringsavgifter samt att i kommunalskatten ingå garanliskatt för fastighet.
Av dessa orsaker har riksräkenskapsverket ansett sig böra förutsätta en i jämförelse med innevarande uppbördsår stegrad uppbörd av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna under uppbördsåren 1957—- 58 och 1958—59.
Sammanfattningsvis har riksräkenskapsverket ansett sig böra uppskatta under budgetåren 1956/57 och 1957/58 totalt inflytande preliminär Aoch B-skatt, inklusive fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt, till !> Std
32 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
respektive 10 610 miljoner kronor. Det bör understrykas, att de angivna beloppen äro osäkra inom vida marginaler både med hänsyn till ovissheten beträffande skatteunderlagets utveckling och möjligheten för en del skattskyldiga att i viss utsträckning välja tidpunkten för skatternas erläggande.
Såsom förut nämnts blir i samband med att ett visst års preliminärskatt avräknas från den slutliga skatten för samma år det belopp, som återstår all erlägga, påfört de skattskyldiga såsom kvarstående skatt, under det att vad som betalts för mycket i preliminärskatt skall återbetalas som överskjutande skatt. Den inflytande kvarstående skatten kommer sedan att ingå bland inkomstskattetitelns bruttoinkomster, medan utbetalningarna av överskjutande skatt upptagas bland titelns utgifter.
Den avräkning i november 1955, som verkställdes på grundval av samma års taxering, resulterade i att ett belopp av i runt tal 740 miljoner kronor påfördes såsom kvarstående skatt, varav 600 miljoner kronor på fysiska personer m. fl. och 140 miljoner kronor på bolag och övriga i B- och C-längderna upptagna skattskyldiga. Den överskjutande skatten å andra sidan uppgick till 670 miljoner kronor, varav 580 miljoner kronor på fysiska personer m. fl. och 90 miljoner kronor på övriga skattskyldiga. Räntan på den kvarstående skatten uppgick till 15 miljoner kronor.
Enligt av riksräkenskapsverket från länsstyrelserna infordrade uppgifter uppgår den kvarstående skatten på grund av 1956 års taxering till i runt tal 1 055 miljoner kronor, med 875 miljoner kronor på fysiska personer och 180 miljoner kronor på aktiebolag in. fl. Räntan på den kvarstående skatten uppgår till 20 miljoner kronor, varav 12 miljoner kronor för fysiska personer. Återbetalningarna av överskjutande skatt kunna beräknas till omkring 570 miljoner kronor, varav på fysiska personer 480 miljoner kronor och på övriga skattskyldiga 90 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket räknar med att nettokvarskatten i stort sett kommer att kvarligga på samma höga nivå vid 1957 års taxering som vid 1956 års taxering, trots att verket antagit betydande fyllnadsbetalningar under våren 1957. Det förutsedda höga saldot mellan kvarstående och överskjutande skatt motiveras med att bland annat skatten på grundval av garantibelopp på fastighet och sjukförsäkringsavgifter från försäkrade som erlägga preliminär B-skatt i likhet med under föregående taxeringsår sannolikt endast i obetydlig utsträckning komma att inflyta i form av preliminärskatt och fyllnadsbetalningar. Beträffande beloppen för den överskjutande skatten, kvarskatten och fyllnadsbetalningarna räknar riksräkenskapsverket med, alt de komma att bli av storleksordningen 600, 1 100 respektive 650 miljoner kronor.
Den kvarstående skatt, som påföres enligt taxeringarna 1956 och 1957, skall erläggas under budgetåren 1956/57 och 1957/58. Under dessa budgetår utbetalas också den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av det belopp kvarstående skatt, som kommer att inflyta, får hänsyn tagas till att eu del av det påförda beloppet icke inflyter i rätt tid under uppbördsterminerna utan blir restfört. Den inflytande kvarstående
33 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
skatten uppskattas för vartdera budgetåret 1956/57 oeh 1957/58 till omkring 900 miljoner kronor.
Såsom av det föregående framgått redovisas även bidrag till sjukförsäkringen samt yrkesskade- och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare över inkomstskattetiteln. Med ledning av de uppgifter, som lämnats av riksförsäkringsanstalten i skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1956, kunna dessa bidrag och avgifter beräknas komma att uppgå till 260 miljoner kronor under såväl innevarande som nästföljande budgetär. I dessa belopp ha medräknats statens arbetsgivarbidrag, vilka uppskattningsvis beräknats uppgå till 30 miljoner kronor för vartdera budgetåret, varav hälften på affärsverken.
Slutligen beräknar riksräkenskapsverket inflytande restantier, tillkommande skatt m. m. till 310 miljoner kronor för vartdera budgetåret.
Under hänvisning till det anförda beräknar riksräkenskapsverket samtliga inflytande inkomster på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. under budgetåret 1956/57 till (9 810 + 900 + 260 + 310 = ) 11 280 miljoner kronor och under budgetåret 1957/58 till (10 610 -f- 900 -f- 260 -j- 310 =) 12 080 miljoner kronor.
Beräkning av titelns utgifter
Riksräkenskapsverket övergår härefter till att beräkna storleken av de inledningsvis omnämnda utbetalningar och omföringar från riksstatstiteln, vilka komma alt belasta denna under budgetåren 1956/57 och 1957/58.
Den mest betydande posten på utgiftssidan utgöres av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Kommunernas fordran på statsverket framräknas per den 1 januari varje kalenderår och utbetalas från och med juli 1953 varannan månad med en sjättedel av årsbeloppet vid varje tillfälle, b rån och med år 1955 har, som tidigare nämnts, fastighetsbeskattningen omlagts. Fastighetsskatt enligt den äldre ordningen utbetalades till kommunerna sista gången under år 1955 på grundval av 1954 års debitering. Under år 1956 ha kommunerna för första gången icke erhållit någon fastighetsskatt. Förskott från staten på inkomstskatt har beräknats enligt vid 1955 års taxering framkommet skatteunderlag, i vilket icke ingår garantibelopp. Under 1956 skulle alltså kommunernas skatteintäkter kommit att minska med ett belopp motsvarande fastighetsskatten. Enligt särskilda övergångsbestämmelser givna i lag den 29 april 1954 (nr 153) har emellertid i lörskott till kommunerna för år 1956 även utbetalats ett belopp motsvarande den beräknade skatten på fyra procent av det sammanlagda taxeringsvärdet är 1955 för skattepliktiga fastigheter.
Under år 1957 beräknas förskottet till kommunerna på grundval av ett skatteunderlag i vilket garantibelopp för fastighet ingår. Avräkning sker detta år mot förskottet under år 1955 och därvid t i 111 öres kommunerna ett belopp motsvarande fastighetsskatten. Detta år la kommunerna föl jakti i-
3 llihang till riksdagens protokoll 1957. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
34 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
gen »dubbel» fastighetsskatt. För år 1958 och efterföljande år löper sedan systemet normalt.
Beträffande utbetalningarna under budgetåret 1956/57 äro dessa kända för första hälften av budgetåret. För senare hälften av budgetåret 1956/57 bli de beroende av storleken av kommunernas fordran för kalenderåret 1957. Vid beräkningen av denna har man att i första hand taga hänsyn till förskottet på kommunal inkomstskatt för 1957, vilket till storleken utgör produkten av det vid inkomsttaxeringen under 1956 framkomna skatteunderlaget och den under hösten samma år beslutade utdebiteringen. Med ledning av från statistiska centralbyrån inhämtade uppgifter om bland annat den beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala utdebiteringen har riksräkenskapsverket beräknat utbetalningarna av förskott på kommunal inkomstskatt under kalenderåret 1957 till 3 810 miljoner kronor. Slutavräk ningen på det under kalenderåret 1955 utbetalade förskottet på kommunal inkomstskatt, i runt tal 2 840 miljoner kronor, har med hänsyn till det kommunala inkomstskatteunderlagets ökning från 1954 års till 1956 års taxering och omläggningen av fastighetsbeskattningen beräknats till omkring 850 miljoner kronor. Sammanlagt skulle sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1957 kunna beräknas till omkring 4 660 miljoner kronor. Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av budgetåret 1956/57. Då utbetalningarna under första hälften av samma budgetår — vilka såsom tidigare nämnts äro kända -— uppgå till omkring 1 910 miljoner kronor, kan riksstatstiteln beräknas komma att under budgetåret 1956/ 57 belastas med utbetalningar till kommunerna med ett belopp av omkring 4 240 miljoner kronor.
Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1957/58 skulle enligt det föregående för budgetårets första hälft uppgå till omkring 2 330 miljoner kronor. För senare hälften av samma budgetår kan utbetalningarna med utgångspunkt från den antagna inkomstutvecklingen under år 1956 samt under förutsättning av en kommunal utdebitering av ungefär samma höjd som under år 1956 beräknas till omkring 2 270 miljoner kronor. Statens utbetalningar av kommunalskattemedel under budgetåret 1957/58 skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå till 4 600 miljoner kronor.
Från riksstatstiteln skola vidare utanordnas återbetalningar av överskjutande preliminärskatt. Dessa ha, såsom framgått av det föregående, för budgetåret 1956/57 med ledning av de uppgifter, som riksräkenskapsverket erhållit från länsstyrelserna, beräknats till omkring 570 miljoner kronor. För budgetåret 1957/58 ha de beräknats till omkring 600 miljoner kronor. Härtill komma restitutioner på grund av nedsättning i taxering in. m., vilka uppskattats till 40 miljoner kronor för vartdera budgetåret.
Såsom utgift på titeln bör vidare för bidrag till sjukförsäkringen och yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskning savgifter från större arbetsgivare beräknas samma belopp som för dessa bidrag och avgifter upptagits bland titelns inkomster.
För sjukförsäkringen tillkomma härjämte förskott och övriga utbetalning-
Bih. t: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
ar till sjukkassorna i avseende å bidrag från mindre arbetsgivare och sjukförsäkringsavgifter, vilka utbetalningar riksräkenskapsverket med ledning av uppgifter i riksförsäkringsanstaltens ovannämnda skrivelse beräknar till 425 respektive 440 miljoner kronor. Utöver förstnämnda belopp tillkommer 55 miljoner kronor, utgörande den del av arbetsgivarbidragen för år 1955, som skall överföras till allmänna sjukförsäkringsfonden. Riksräkenskapsverket har vid sin beräkning förutsatt att någon motsvarande fondavsättning icke kommer att ske under budgetåret 1957/58.
Titeln skall slutligen belastas med omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och annuiteter samt yrkesskadeförsäkringsoch bvggnadsforskningsavgifter från mindre arbetsgivare. Sammanlagt kunna de ifrågavarande omföringarna beräknas uppgå till omkring 30 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1956/57 och 1957/58.
Enligt det föregående bär riksräkenskapsverket sålunda beräknat titelns utgifter för budgetåret 1956/57 till (4 240 -f 570 + 40 -f 260 -f 480 -j- 30 =) 5 620 miljoner kronor samt för budgetåret 1957/58 till (4 600 + 600 —f- 40 —j- 260 -|- 440 -f 30 =) 5 970 miljoner kronor.
Avsättningar till och åter f öringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel
Genom beslut av 1952 års riksdag inrättades en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Fonden behandlades till och med budgetåret 1954/55 som en diversemedelstitel, varvid belopp, som avsattes till eller återfördes från fonden, direkt belastade respektive gottskrevs inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. Från och med budgetåret 1955/56 har fonden bokföringsmässigt erhållit en annan behandling än tidigare. Fonden ingår sålunda numera som en del av budgetutjämningsfonden, varigenom avsättningar och återföringar icke längre direkt beröra de redovisade inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. m.
Budgetåret 1955/56 avsattes 250 miljoner kronor till fonden att återföras med 100 miljoner kronor budgetåret 1956/57 och med 150 miljoner kronor budgetåret 1957/58. Då tidigare till fonden avsatta belopp i sin helhet voro återförda till inkomstskattetiteln, kunde någon återföring av kommunalskattemedel icke äga rum under budgetåret 1955/56.
I riksstaten för budgetåret 1956/57 har räknats med eu nettoavsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden på 300 miljoner kronor. De avsättningar och återföringar, som enligt nu föreliggande beräkningar böra verkställas under budgetåren 1956/57 och 1957/58 framgå avföljande sammanställning:
195G/57 1957/58
kronor kronor
Avsättning.................. 300 000 000 400 000 000
Återföring .................. 100 000 000 275 000 000
Nettoavsättning.............. 200 000 000 125 000 000
36 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Sammanfattning av beräkningarna
De beräkningar av inkomsterna och utgifterna på inkomstskattetiteln, för vilka redogjorts i det föregående, kunna sammanfattas på följande sätt. Som jämförelse ha även medtagits motsvarande belopp, delvis approximativa, för det avslutade budgetåret 1955/56. Beloppen angivas i miljoner kronor.
Inkomster:
Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar......
Kvarstående skatt............................
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och byggnadsforskningsavgifter från
större arbetsgivare..........................
Tillkommande skatt, restantier m. m...........
Summa inkomster
Utgifter:
Kommunalskattemedel........................
Överskjutande skatt..........................
Övriga restitutioner ..........................
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och byggnadsforskningsavgifter från
större arbetsgivare..........................
Förskott m. m. till sjukkassorna................
Omföringar..................................
Summa utgifter
Inkomster utöver utgifter........................
Med starkt understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om inkomstutvecklingen med flera på skattetitelns utfall inverkande omständigheter uppskattar riksräkenskapsverket den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. för budgetåret 1956/57 till 5 700 000 000 kronor och förordar, att samma titel i riksstaten för budgetåret 1957/58 uppföres med 6 100 000 000 kronor.
Kupongskatt
Enligt förordning den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt skola i utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare erlägga inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag. Kupongskatten utgår med 20 procent av utdelningen. Från och med år 1957 kommer kupongskatten enligt förordning den 23 februari 1956 (nr 104) att utgå med 30 procent av utdelningen. Enligt avtal med vissa länder gälla särskilda bestämmelser för därav berörda skattskyldiga. Skatten innehålles när utdelningen lyftes och inbetalas av bolagen till ett under överståthållarämbetet lydande organ, benämnt kupongskattekontoret.
Kupongskatten har under nedan angivna budgetår beräknats till respektive influtit med följande belopp:
Bih. 1: Riksräkenskapsverlcets inkomstberäkning
37 Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1951/52.......... 5,33 3,50
1952/53.......... 5,91 4,00
1953/54.......... 4,89 5,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1954/55 .......... 6,46 6,00
1955/56 .......... 5,69 5,00
1956/57 .......... 6,50
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 november 1956 har överståthållarämbetet beräknat inkomsten av kupongskatt till 5,50 miljoner kronor för budgetåret 1956/57 och till 6,00 miljoner kronor för budgetåret 1957/58.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av kupongskatt för budgetåret 1956/57 till 6 500 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1957/58 uppföres med 7 000 000 kronor.
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
Utskiftningsskatten utgick från och med år 1940 efter 30 procent. Enligt beslut av 1950 års riksdag utgår denna skatt från och med den 1 januari 1951 efter 40 procent. Under budgetåret 1955/56 ha inkomsterna på titeln utskiftningsskatt och ersättningsskatt utgjort 1,31 miljoner kronor. Vid 1956 års taxering uppgår enligt uppgift från statistiska centralbyrån den uträknade utskiftningsskatten till 1,3 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av utskiftningsskatt och ersättningsskatt till 1 300 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1957/58 uppföres med 1 000 000 kronor.
Fondskatt
Enligt beslut av 1954 års riksdag skall uttagas en särskild fondskatt av engångsnatur på ansamlade vinstmedel hos vissa familjebolag. Lagstiftningen har till syfte att beskatta vissa till följd av luckor i skattelagstiftningen hittills från beskattning undandragna vinstmedel och även att ernå en avveckling av de fondbeskattade företagen.
För beskattningen gällande bestämmelser återfinnas i förordning den 21 maj 1954 (nr 264) om skatt på fonderade vinstmedel (fondskatt) och i kungörelse den 24 september 1954 (nr 614) med vissa tillämpningsföreskrifter till nämnda förordning. Enligt förordningen skall skatten utgå med 30 procent av ett enligt särskilda regler beräknat beskattningsbart belopp. Skatten skall tillfalla staten. Taxering till fondskatt verkställdes i första instans år 1955. Enligt uppgift från statistiska centralbyrån uppgick det sammanlagda beskattningsbara beloppet till 288 miljoner kronor. Påförd skatt skall fördelas till betalning under fem år, i undantagsfall tio år. Enligt tillämpningsföreskrifterna skall för företag, som påförts fondskatl, länsstyrelsen utfärda särskild debetsedel. Den del av fondskatt, som skall erläggas under visst år, skall ha inbetalts senast den 31 augusti. Fram till och med oktober 1956 hade influtit 14,2 miljoner kronor, varav 0,6 miljoner kronor under budgetåret 1955/56.
38 Statsverkspropositionen är 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av fondskatt för budgetåret 1956/57 till 15 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1957/58 uppföres likaledes med 15 000 000 kronor.
Skogsvårdsavgifter
Enligt förordning den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, dock med vissa undantag. Avgiften utgår i förhållande till nämnda taxeringsvärden, dock med högst en och en halv promille. För varje år bestämmes, med vilket promilletal avgiften för det året skall utgå.
Skogsvårdsavgiften inflöt under budgetåret 1955/56 med 7,93 miljoner kronor. I riksstaten för budgetåret 1956/57 är titeln upptagen till 8,00 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 oktober 1956 har skogsstyrelsen meddelat, att Kungl. Maj:t i överensstämmelse med riksdagens beslut bestämt, att avgiften för år 1956 skall utgå efter en promillesats av en och en halv. Skogsstyrelsen har i sin skrivelse vidare anfört:
»Enligt vad skogsstyrelsen inhämtat har nettoinkomsten av skogsvårdsavgifterna för budgetåret 1955/56 under motsvarande förutsättningar som de nyss angivna uppgått till c:a 7 929 000 kronor. På grund härav synes det skogsstyrelsen som om inkomsterna för budgetåret 1956/57 skulle kunna beräknas till det i riksstaten för nämnda budgetår angivna beloppet eller 8 milj. kronor.
Då man torde kunna utgå från att skogsvårdsavgifterna jämväl för det närmaste året kommer att uttagas efter ovan angivna högsta promilletal, synes inkomsterna av dessa avgifter för budgetåret 1957/58 i nuvarande läge böra beräknas till enahanda belopp som för budgetåret 1956/57 eller 8 milj. kronor.
I förevarande sammanhang må framhållas, att de nya fastighetstaxeringsvärden som kan bli följden av 1957 års allmänna fastighetstaxering icke torde påverka statens inkomster av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1957/58 utan öva inflytande på dessa först fr. o. in. det därpå följande budgetåret.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1956/57 till 8 000 000 kronor samt föreslår, att de i riksstaten för budgetåret 1957/58 upptagas till likaledes 8 000 000 kronor.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
De under denna titel redovisade inkomsterna uppgingo under budgetåret 1955/56 till 901 630 kronor. I riksstaten för budgetåret 1956/57 är titeln upptagen till 750 000 kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter för budgetåret 1956/57 till 1 000 000 kronor samt förordar, att titeln i riksstaten för budgetåret 1957/58 upptages till likaledes 1 000 000 kronor.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
39 Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt, omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.
De beräknade och behållna inkomsterna av ifrågavarande medel under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning, i vilken under budgetåren 1951/52—1955/56 influten kvarlåtenskapsskatt, uppgående till 24,17, 21,78, 24,58, 23,39 respektive 29,69 miljoner kronor sammanförts med arvslottsskatt (miljoner kronor).
Budgetår
1951/52
1952/53
1953/54
1954/55
1955/56
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt Stämpel Stämpel Uppbörd Restituå bo- å gåvo- genom tioner uppteck- brev länsstyningar relserna
56.66 53,42 65,05 64,25
2,77
2,69
2,29
2,50
2,67
2,22
2,20
3,93
2,71
4,39
0,89
0,86
2,19
1,06
1,06
Det torde här få erinras om att den totala stämpelmedelsleveransen till statsverket från generalpoststyrelsen under ett budgetår motsvarar den verkliga uppbörden under tiden från och med juni månad det ena kalenderåret till och med maj månad påföljande år.
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt
Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1956/57 upptagen till 70 miljoner kronor.
Generalpoststyrelsen, som i skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1956 lämnat beräkning av inkomsterna av stämpelmedel för såväl löpande som nästkommande budgetår, har till stöd för denna beräkning åberopat en vid skrivelsen fogad promemoria, i vilken i fråga om beräkningen av inkomsterna av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt anförts följande:
»Nettouppbörden av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt genom postverket utgjorde under budgetåret 1955/56 75,3 miljoner kronor. Efterföljande tablå utvisar närmare uppbördens storlek under vart och ett av de tre sistförflutna budgetåren samt hur densamma är fördelad på de olika inkomstkällorna (miljoner kronor).
Inkomstslag Budgetår
40 Statsverkspropositionen år 1057: Bil. 1: Inkomsterna:
Uppbörden av arvslottsskatt under budgetåret 1953/54 påverkas av två större engångsbelopp å resp. 3,2 och 1,0 miljoner kronor. Den tillfälliga uppbörden, varmed förstås uppbörd av skattebelopp över 100 000 kronor bär i övrigt under budgetåren 1953/54—1955/56 uppgått till 3,9, 6,3 och 5,4 miljoner kronor. Den återstående, mera normala uppbörden har följaktligen utgjort 31,2, 34,5 resp. 37,5 miljoner kronor.
Uppbörden av gåvoskatt under de tre sistförflutna budgetåren företer inga större skiljaktigheter och får anses vara av normal storleksordning.
Den tillfälliga uppbörden av kvarlåtenskapsskatt har under budgetåren 1953/54—1955/56 uppgått till i runt tal 11,2, 6,0 resp. 16,7 miljoner kronor. I beloppet 16,7 miljoner kronor ingå fyra större engångsbelopp å tillsammans 7,7 miljoner kronor. Den normala uppbörden har sålunda uppgått till 14,5, 17,4 resp. 13,0 miljoner kronor.
I skrivelse till Riksräkenskapsverket den 10 mars 1956 har generalpoststyrelsen beräknat inkomsterna av arvslotts-, gåvo- och kvarlåtenskapsskatt till 70 miljoner kronor under innevarande budgetår.
Den normala uppbörden av arvslotts-, gåvo- och kvarlåtenskapsskatt plägar som regel förete jämförelsevis små avvikelser år från år. Utgår man från antagandet, att värdet av kapitaltillgångar i allmänhet icke kommer att undergå någon mera väsentlig förändring, torde man vid beräkningen av dessa intäkters storlek under innevarande och nästa budgetår kunna utgå från den kända uppbörden under den hittills förflutna delen av innevarande kalenderår.
Den normala uppbörden av arvslottsskatt har under tiden januari—september 1956 uppgått till 27,1 miljoner kronor (mot 23,3 miljoner kronor under samma tid föregående år). I medeltal per månad har denna sålunda utgjort omkring 3,0 miljoner kronor. Den tillfälliga uppbörden, varmed som ovan sagts förstås uppbörd av större skattebelopp, som var för sig överstiga 100 000 kronor, har under motsvarande lid uppgått till 6,5 miljoner kronor (mot 4,8 miljoner kronor under samma tid föregående år). Under de återstående månaderna av innevarande budgetår torde den tillfälliga uppbörden kunna uppskattas till i genomsnitt 0,7 miljoner kronor per månad.
I efterföljande sammanställning har angivits den beräknade uppbörden av arvslottsskatt under innevarande budgetår — frånsett onormalt stora engångsbelopp.
Verklig uppbörd under tiden juni—september 1956............... 15,1 milj. kr.
Beräknad normal uppbörd under tiden oktober 1956—maj 1957 . .. 24,0 » * Beräknad tillfällig uppbörd under tiden oktober 1956—maj 1957 ... 5,6 »
Summa 44,7 milj. kr.
Uppbörden av gåvoskatt har under de sistförflutna budgetåren icke undergått några större variationer. Inkomsterna av denna skatt under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Budgetår Belopp Budgetår Belopp
milj. kr. milj. kr.
1951/52 ...................... 2,8 1954/55 ................... 2,5
1952/53 ...................... 2,7 1955/56 ................... 2,7
1953/54 ...................... 2,3
Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår ha ca 0,6 miljoner kronor influtit. Medeluppbörden per månad under tiden januari— september 1956 har uppgått till ca 0,2 miljoner kronor.
41 Bih. 1: Riksräkenskapsverkels inkomstberäkning
Uppbörden av gåvoskatt under budgetåret 1956/57 torde med hänsyn härtill kunna beräknas till 2,5 miljoner kronor.
Den normala uppbörden av kvarlåtenskapsskatt har under tiden januari —september 1956 uppgått till omkring 11,1 miljoner kronor (mot 13,3 miljoner kronor under samma tid föregående år), vilket motsvarar en medeluppbörd per månad av cirka 1,2 miljoner kronor. Den tillfälliga uppbörden har under samma tid uppgått till 15,7 miljoner kronor (mot 5,2 miljoner kronor under samma tid föregående år). I det förstnämnda beloppet ingå emellertid tre större engångsbelopp å sammanlagt 7,1 miljoner kronor. Under de återstående månaderna av innevarande budgetår torde man kunna räkna med i stort sett oförändrad normal uppbörd. Avkastningen av kvarlåtenskapsskatlen — frånsett onormalt stora engångsbelopp — synes under innevarande budgetår kunna beräknas enligt följande:
Verklig uppbörd under tiden juni—september 1956 ............. 112,1 milj. kr.
Beräknad normal uppbörd under tiden oktober 1956—maj 1957 . 9,6 » » Beräknad tillfällig uppbörd under tiden oktober 1956—maj 1957 . 7,2 » »
Summa 28,9 milj. kr.
1 Varav ett engångsbelopp å 3,9 miljoner kronor.
Enligt förestående beräkningar skulle den sammanlagda uppbörden under titeln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt för budgetåret 1956/57 sålunda komma att uppgå till i runt tal 76 miljoner kronor (44,7 -j- 2,5 -f- 28,9). Härtill kommer emellertid uppbörden genom länsstyrelserna, vilken torde kunna uppskattas till liögst 2 miljoner kronor. Vidare torde böra räknas med en viss marginal för större engångsbelopp. De totala inkomsterna å titeln i fråga synas därför kunna beräknas något högre än vad ovan sagts eller till förslagsvis 80 miljoner kronor.
Vid uppskattningen av det belopp, vartill inkomsterna av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt kunna antagas komma att uppgå under budgetåret 1957/58, torde man åtminstone med en viss grad av tillförlitlighet kunna utgå från den beräknade uppbörden för det löpande budgetåret. En mycket osäker faktor utgöra emellertid de stora engångsbeloppen. Även om de normala inkomsterna kunna antagas komma fortsättningsvis stiga något på grund av alltmer ökade tillgångar i dödsbona, torde emellertid de totala inkomsterna under titeln för budgetåret 1957/58 icke böra beräknas till högre belopp än som förutsetts för löpande budgetår eller 80 miljoner kronor.
Vid förestående beräkningar har utgåtts från att ingen ändring kommer att ske i gällande grunder för dödsbobeskattningen.»
Riksräkenskapsverket beräknar under förutsättning av oförändrade grunder för dödsbobeskattningen inkomsterna under inkomsttiteln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt under budgetåret 1956/57 till 85 000 000 kronor samt föreslår, att denna inkomsttitel i riksstaten för budgetåret 1957/58 uppföres med likaledes 85 000 000 kronor.
Lotter ivinsts k att
Härom har i den förut berörda promemorian från generalpoststyrelsen anföris följande:
»Statsverkets inkomst å titeln lotterivinstskatt är i riksstaten för innevarande budgetår upptagen till 53 miljoner kronor. Bruttoinkomsten av lotterivinstskatt under budgetåret 1955/56 bar uppgått till 46 223 508 kronor.
42 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Motsvarande belopp under de två närmast föregående budgetåren utgjorde 43 554 047 resp„ 45 754 967 kronor. Vinstskattens uppdelning på olika inkomstkällor framgår av efterföljande sammanställning.
Budgetår
1953/54 1954/55 1955/56
Premieobligationslånen
Penninglotteriet......
Tipstjänst..........
Övriga lotterier......
............. 8 609 300
............. ‘20 108 200
............. 12 359 523
............. 2 477 024
Summa kronor 43 554 047
9 509 300 10 763 780
221 190 2 00 1 9 010 000
12 295 170 13 630 251
2 760 297 2 819 476
45 754 967 46 223 507
1 Varav 2 milj. från Teater- och musiklotteriet
2 * 2,4 » » s
Under budgetåret 1953/54 restituerades genom postverkets huvudkassa vinstskatt till ett belopp av ca 512 930 kronor, utgörande skatt för vinster, vilka antingen ej blivit av vinnare avhämtade inom föreskriven tid eller utfallit å icke försåld lottsedel. För budgetåren 1954/55—1955/56 utgjorde motsvarande belopp 543 608 resp. 685 362 kronor. Nettouppbörden under budgetåren 1953/54—1955/56 uppgick sålunda till i runt tal 43,0, 45,2 resp. 45,5 miljoner kronor.
Vinstskatten genom premieobligationslånen beräknas komma att under budgetåret 1956/57 uppgå till 10,5 miljoner kronor, förutsatt att de olika beloppen av riksgäldskontoret inlevereras vid samma tidpunkter som tidigare.
Från Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst har under tiden juni—oktober 1956 i vinstskatt inlevererats 9,7 resp. 4,4 miljoner kronor (mot 7,8 resp. 4,5 miljoner kronor under samma tid föregående år). Under återstående del av innevarande budgetår beräknas ytterligare 13,5 resp. 9,0 miljoner kronor komma att inflyta från dessa inkomstkällor. Det bör emellertid framhållas, att inkomsterna från tipsvinsterna visa starka fluktuationer beroende på vinstutfallet.
Inkomsterna av vinstskatten från övriga lotterier beräknas komma att under löpande budgetår uppgå till ca 3,0 miljoner kronor.
Bruttouppbörden av lotterivinstskatt under budgetåret 1956/57 skulle sålunda kunna beräknas på följande sätt.
Premieobligationslånen..................... 10,5 milj. kr.
Penninglotteriet........................... 23,2 » »
Tipstjänst................................ 13,4 > >
Övriga lotterier........................... 3,0 » »
Summa 50,1 milj. kr.
Under budgetåret 1956/57 torde vinstskattemedel komma att restitueras i ungefär samma utsträckning som under närmast föregående budgetår. Statsverkets nettoinkomst under titeln lotterivinstskatt torde sålunda för innevarande budgetår kunna beräknas till i runt tal 50 miljoner kronor.
Vid denna beräkning har hänsyn inte tagits till av statsmakterna planerat skattelotteri, vilket i förekommande fall torde komma att inbringa 1—2 miljoner kronor i vinstskattemedel.
Vinstskatten från premieobligationslånen kan för nästa budgetår beräknas till högst 11,0 miljoner kronor förutsatt att ingen konvertering sker eller något nytt dylikt lån upptages. Med hänsyn till att inkomstflödet från övriga inkomstkällor under de senaste åren visat eu stigande tendens torde
43 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
inkomsterna under ifrågavarande titel för budgetåret 1957/58 böra beräknas något högre än för innevarande budgetår eller till förslagsvis 53 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av lotterivinstskatt för budgetåret 1956/57 till 53 000 000 kronor samt föreslår att titeln för budgetåret 1957/58 uppföres med likaledes 53 000 000 kronor.
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.
Till ledning för beräkningen av ifrågavarande inkomster har i förenämnda inom generalpoststyrelsen upprättade promemoria anförts följande:
»Under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. redovisas övriga stämpelmedel, vilka ej upptagits under någon av de båda förutnämnda inkomsttitlarna. Här redovisas sålunda stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar, inkomster genom försäljning av helarksstämplar, enkla beläggnings- och överlåtelsestämplar samt kortkonvolut, vidare stämpelavgifter för aktie- och obligationsemissioner samt lottsedlar. Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1956/57 upptagen till 80 miljoner kronor. I sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 mars 1956 har generalpoststyrelsen med utgångspunkt från då kända uppbördssiffror beräknat inkomsterna till 75 miljoner kronor.
De behållna inkomsterna å ifrågavarande titel under de senast förflutna tre budgetåren framgå av efterföljande sammanställning (tusental kronor).
Budgetår Belopp milj. kr.
Budgetår Belopp milj. kr.
lagfarter inteckningar
1951/52 .................. 22,3 10,6
1952/53 .................. 17,3 13,0
1953/54 .................. 18,3 15,6
1954/55 .................. 26,8 15,6
1955/56 .................. 26,4 17,0
44 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Under månaderna januari—september 1956 ha i stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar influtit sammanlagt 17,7 resp. 12,4 miljoner kronor (mot 21,0 resp. 11,5 miljoner kronor under samma tid föregående år), vilket motsvarar en genomsnittsuppbörd per månad av omkring 2,0 resp. 1,4 miljoner kronor. Under hittills förflutna fyra månader (juni—september) av innevarande budgetår ha nämnda avgifter uppgått till 7,1 resp. 5,1 miljoner kronor. För den återstående delen av budgetåret synes kunna räknas med en genomsnittsuppbörd per månad av 2,0 resp. 1,3 miljoner kronor. För hela budgetåret 1956/57 skulle intäkterna från inkomstkällorna i fråga sålunda komma att uppgå till cirka 23,1 resp. 15,5 miljoner kronor.
Inkomsten av försäljningen genom stämpelförsäljare av helarks-, enkla beläggnings- och inteckningskontrollstämplar har under tiden januari— september 1956 uppgått till ca 10,9 miljoner kronor (mot 10,0 miljoner kronor under motsvarande tid föregående år). Medeluppbörden per månad bär sålunda uppgått till 1,2 miljoner kronor. Under återstående delen av nu löpande budgetår torde man kunna räkna med i stort sett oförändrat genomsnittligt inkomstutfall.
Postanstalternas uppbörd av stämpelmedel uppgick under kalenderåren 1953—1955 till i nedanstående sammanställning angivna belopp:
1953 1954 1955
Enkla beläggningsstämplar ........... 3 094 085 2 939 554 2 471 786
Överlåtelsestämplar ................. 3 048 856 3 764 858 3 432 125
Kortkonvolut ...................... 1 138 878 1 192 879 1 163 681
Summa kronor 7 281 819 7 897 291 7 067 592
Stämpelmedelsuppbörden genom postanstalterna har under tiden januari—september 1956 uppgått till 5,4 miljoner kronor (mot 5,3 miljoner kronor under samma tid föregående år), vilket motsvarar en medeluppbörd av 0,6 miljon kronor per månad. Under den återstående delen av innevarande budgetår beräknas inkomstutfallet bli i stort sett oförändrat.
Stämpelavgifterna för aktie- och obligationsemissioner ha under budgetåren 1951/52—1955/56 uppgått till i efterföljande sammanställning angivna belopp.
Budgetår Belopp
milj. kr.
1951/52............................. 8,8
1952/53............................. 5,1
1953/54............................. 7,2
1954/55......................... 11,0
1955/56............................. 12,3
Under tiden januari—september 1956 ha influtit 5,7 miljoner kronor (mot 9,6 miljoner kronor under samma tid föregående år). Den tillfälliga uppbörden (stämpelavgifter över 100 000 kronor) har under denna tid uppgått till 2,9 miljoner kronor. Den normala uppbörden har följaktligen utgjort 2,8 miljoner eller 0,3 miljon kronor per månad. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår ha nu nämnda avgifter inbringat 2,2 miljoner kronor (mot 5,6 miljoner kronor föregående budgetår). Med hänsyn till den markanta nedgången av ifrågavarande avgifter torde för hela budgetåret icke kunna räknas med högre uppbörd än omkring 8 miljoner kronor.
Uppbörden av stämpelavgifter för lottsedlar har under budgetåren 1954/55
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 45
och 1955/56 uppgått till 1,9 resp. 2,0 miljoner kronor. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår har sammanlagt 0,8 miljon kronor influtit. För återstoden av budgetåret beräknas uppbörden till omkring 1,2 miljoner kronor.
De beräkningar av inkomsterna under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. in., för vilka i det föregående redogjorts, kunna sammanfattas på följande sätt (miljoner kronor).
De sammanlagda inkomsterna under titeln ifråga skulle sålunda för budgetåret 1956/57 kunna beräknas till ca 70 miljoner kronor.
Vid uppskattningen av den uppbörd, som kan förväntas inflyta från omsättnings- och expeditionsstämplar in. m. under budgetåret 1957/58, synes man i stort sett kunna utgå från den beräknade uppbörden för innevarande budgetår. En osäker faktor utgör dock stämpelavgifterna för lagfarter samt aktie- och obligationsemissioner. Vidare kan ett inkomstbortfall på 1 å 1,5 miljoner kronor i form av stämpelmedel komma att ske, om den av statsrevisorerna ifrågasatta ändringen av beskattningen av kortlekar genomföres och får verkan redan vid budgetårets ingång. De sammanlagda inkomsterna under titeln synas dock kunna uppskattas till högst 75 miljoner kronor. Förestående beräkning har emellertid gjorts under antagandet, att stämpelavgifterna under budgetåret i fråga komma att utgå efter oförändrade tariffer.»
Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden av omsättnings- och expeditionsstämplar under budgetåret 1956/57 till 75 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1957/58 uppföres med likaledes 75 000 000 kronor.
2. Automobilskattemedel
Fordonsskatt
Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1956/57 upptagen till 315 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
46 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Enligt förordning den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt skall för automobil eller släpvagn, som, efter vad särskilt är stadgat, blivit här i riket registrerad, årligen erläggas skatt enligt i förordningen meddelade bestämmelser. Skattesatserna ha vid flera tillfällen justerats, senast genom förordning av den 21 maj 1954 (nr 255), vilken trätt i kraft den 1 januari 1955. Från och med sistnämnda dag gälla följande belopp för år räknat. För personautomobil utgår dels en grundavgift av 110 kronor och dels därutöver 28 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av bilens tjänstevikt minskad med 900 kilogram. För omnibus och lastbil utgör grundavgiften likaledes 110 kronor. För omnibus tillkommer därutöver, om tjänstevikten icke överstiger 5 000 kilogram, 33 kronor och, om tjänstevikten överstiger 5 000 kilogram, 55 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av tjänstevikten minskad med 900 kilogram. För lastbil utgör tilläggsavgiften, om tjänstevikten inte överstiger 3 000 kilogram, 37 kronor, om tjänstevikten överstiger 3 000 men ej 7 000 kilogram, 64 kronor och, om tjänstevikten överstiger 7 000 kilogram, 120 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av tjänstevikten minskad med 900 kilogram. Skatten för tvåhjulig lätt motorcykel utgör 30 kronor och för tvåhjulig tung motorcykel utan sidvagn 40 kronor. För motorcykel med sidvagn och för trehjulig motorcykel är skatten 60 kronor. För automobil med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk samt för släpvagn utgår skatten efter särskilda grunder.
I en till riksräkenskapsverket den 6 november 1956 avlåten skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under hänvisning till i styrelsens petita för budgetåret 1957/58 redovisade beräkningar upptagit inkomsterna av fordonsskatt till 302 miljoner kronor för budgetåret 1956/57 och till 324 miljoner kronor för budgetåret 1957/58. Enligt en i nämnda petita intagen tablå ha beräkningarna byggt på följande antaganden om fordonens antal och genomsnittsskatten per fordon.
Länsstyrelserna ha i skrivelser till riksräkenskapsverket uppskattat fordonsskatten för budgetåret 1956/57 till 304 miljoner kronor och för budgetåret 1957/58 till 317 miljoner kronor.
Utvecklingen av beståndet av olika fordonsslag under de senaste åren enligt centrala bilregistret belyses av följande uppställning.
Bili. 1: Riksräkenskapsverkels inkomstberäkning 47
Under de tio första månaderna av år 1956 ha enligt preliminära uppgifter nyinregistrerats 113 780 personbilar och 10 395 lastbilar. Under samma tid 1955 var antalet nyinregistrerade fordon 108 770 respektive 10 790. Vid sin beräkning av fordonsskatteinkomsterna har riksräkenskapsverket utgått från en utveckling av fordonsbeståndet, som i stort sett ansluter sig till vägoch vattenbyggnadsstyrelsens kalkyler.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av fordonsskatt under budgetåret 1956/57 till 300 000 000 kronor och föreslår, att titeln för budgetåret 1957/58 upptages till 325 000 000 kronor.
Bensinskatt
I riksstaten för budgetåret 1956/57 är denna inkomsttitel upptagen till 640 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Genom förordning den 23 maj 1924 (nr 126) infördes en särskild skatt å bensin och motorsprit. Gällande bestämmelser återfinnas i förordning den 3 maj 1929 (nr 62). Bensinskatten utgick från och med den 1 januari 1946 med 18 öre för liter. Mellan den 1 april 1948 och den 31 december 1950 utgick även tilläggsskatt å bensin med 27 öre för liter, varför den totala skatten då utgjorde 45 öre för liter. I samband med tilläggsskattens borttagande höjdes bensinskatten från och med den 1 januari 1951 till 25 öre för liter. Genom förordning den 8 maj 1953 (nr 216) höjdes bensinskatten ytterligare till 28 öre för liter från och med den 1 juli 1953. I samband med sistnämnda skattehöjning uttogs enligt förordning den 8 maj 1953 (nr 217) under budgetåret 1953/54 även tillfällig skatt med 3 öre för liter å bensin, som den 1 juni 1953 fanns i lager i riket. Enligt förordning den 21 maj 1954 (nr 256) skall från och med den 1 juli 1954 för bensin, som till riket införes eller här tillverkas, erläggas skatt med 32 öre för liter. För bensin, som tillverkas av svenska skifferoljeaktiebolaget genom utvinning ur inhemsk skiffer, skall skatt dock endast utgå med 7 öre för liter. Även i samband
48 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
med skattehöjningen den 1 juli 1954 uttogs enligt särskild förordning den 21 maj 1954 (nr 257) under budgetåret 1954/55 tillfällig lagerskatt på bensin.
Genom förordning den 3 maj 1935 (nr 142) lades skatt även å sådan petroleumprodukt (brännolja), som användes för drivande av automobil och för vilken icke utgår skatt enligt 1929 års förordning om skatt å bensin och motorsprit, och till denna skatt lades för tiden 1 april 1948—31 december 1950 en tilläggsskatt å 20 öre för liter. Den förstnämnda av dessa båda skatter, som sedan den 1 januari 1946 utgjorde 14 öre för liter, höjdes genom förordning den 2 juni 1950 (nr 415) till 20 öre för liter från och med den 1 januari 1951 och genom förordning den 8 maj 1953 (nr 220) till 23 öre för liter från och med den 1 juli 1953. Enligt förordning den 21 maj 1954 (nr 260), varigenom förordningen den 3 maj 1935 upphävts, utgår brännoljeskatt från och med 1955 med 32 öre för liter. Kontroll och uppbörd, som tidigare handhafts av länsstyrelserna, åvilar kontrollstyrelsen.
Från beskattningen av motorsprit medgavs successivt skattefrihet intill den 1 juli 1948. Från nämnda dag uttogs å motorsprit skatt med 6 öre för liter samt tilläggsskatt med 9 öre för liter. Enligt förordning den 15 december 1950 (nr 659) skulle bestämmelserna om skatt å motorsprit enligt 1929 års förordning icke vara i tillämpning under tiden 1 januari 1951—30 juni 1952. Genom förordning samma dag (nr 660) avskaffades tilläggsskatten å motorsprit. Enligt förordning den 15 maj 1952 (nr 243) utgick skatt å motorsprit ej heller under tiden 1 juli 1952—30 juni 1953. I samband med höjningen av skatterna å bensin och brännoljor från den 1 juli 1953 förordnades även om uttagande av skatt å motorsprit med 3 öre för liter. Genom ovannämnda förordning den 21 maj 1954 (nr 256) höjdes skatten till 7 öre för liter från och med den 1 juli 1954. Skatten har genom förordning den 11 mars 1955 (nr 131) från och med den 1 juli 1955 fastställts till 19 öre för liter, dock skall till och med den 30 juni 1957 skatten utgå med endast 13 öre för liter.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär i skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 november 1956 beräknat inkomsterna på förevarande titel till 650 miljoner kronor för budgetåret 1956/57 och till 701 miljoner kronor för budgetåret 1957/58.
Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 9 november 1956 rörande beräkningen av skatt på bensin, som införes till riket, anfört följande:
»De volymer bensin, för vilka tullverket debiterat bensinskatt ha för årsperioderna oktober—september 1953/54, 1954/55 och 1955/56 utgjort respektive 1 100, 1 240 och 1 450 miljoner liter. Den kraftiga ökningen mellan de båda senaste perioderna torde delvis sammanhänga med en av särskilda omständigheter föranledd tillfällig minskning i den inhemska produktionen av bensin. Med hänsyn till motortrafikens fortgående utveckling torde det kunna antagas, att förtullningsvolymerna av bensin under budgetåren 1956/ 57 och 1957/58 komma att utgöra respektive 1 570 och 1 700 miljoner liter, motsvarande en bensinskatteuppbörd av respektive 500 och 545 miljoner kronor. Då inbetalningarna av bensinskatt ofta ske efter en kredittid av tre
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
månader, blir vid ökande förtullningsvolymer den inflytande uppbörden av bensinskatt lägre än den debiterade. Med hänsyn därtill och till de av tullverket bestridda restitutionerna av bensinskatt, vilka beräknas något överstiga 20 miljoner kronor för budgetår, har Styrelsen upptagit uppbörden av bensinskatt för budgetåren 1956/57 och 1957/58 till respektive 475 och 520 miljoner kronor.»
Beträffande beräkningen av skatt på bensin som tillverkas inom riket, skatt på motorsprit samt brännoljeskatt har kontrollstyrelsen i skrivelse den 10 november 1956 anfört:
»a) Skatt å inom riket tillverkad bensin.
Skatten för den under varje kalenderkvartal utlämnade myckenheten inhemsk bensin erlägges — med vissa undantag — under månaden näst efter kvartalets utgång. På grund härav hänför sig inkomsten under budgetåret 1956/57 huvudsakligen till utlämningen under tiden 1 april 1956—31 mars 1957. Under tiden juli—oktober har influtit 20,3 miljoner kronor. Under tiden 1 november 1956—30 juni 1957 beräknas inflyta cirka 65,7 miljoner kronor. I följd härav kan styrelsens uppbörd av bensinskatt under budgetåret 1956/57 beräknas till omkring 86 miljoner kronor.
Styrelsens uppbörd av bensinskatt under budgetåret 1957/58 beräknas till omkring 92 miljoner kronor.
b) Skatten på mot or sprit utgår från och med den 1 juli 1955 med tretton öre och från och med den 1 juli 1957 med 19 öre, allt för liter. Skatteintäkterna beräknas ändock uppgå till samma belopp eller cirka 2 miljoner kronor för ett vart av budgetåren 1956/57 och 1957/58.
c) Brännoljeskatt.
Under tiden 1 juli—31 oktober 1956 har brännoljeskatt influtit med 46,2 miljoner kronor. Skatteinkomsten under återstående del av budgetåret (november 1956—juni 1957) torde bliva minst lika stor som under motsvarande tid föregående budgetår, då 50,1 miljoner kronor inflöt. Enligt denna beräkning skulle skatteinkomsten under budgetåret 1956/57 komma att utgöra (46,2 + 50,1 =) 96,3 miljoner kronor. Härvid har hänsyn ej tagits till att relativt betydande belopp kan komma att inflyta, som hänför sig till efterdebiteringar hos försumliga skattebetalare och till redovisningar av skatt under indrivning. Med hänsyn till sistnämnda förhållanden synes inkomsten av brännoljeskatten under budgetåret 1956/57 böra angivas till cirka 100 miljoner kronor.
Ehuru säkra hållpunkter för bedömningen av blivande körningsfrekvens in. m. saknas, synes den hittillsvarande utvecklingen antyda en sådan inkomstökning att inkomsten av brännoljeskatten under budgetåret 1957/58 kan angivas till högst 110 miljoner kronor.
Under riksstatstiteln bensinskatt synes alltså inkomsten för budgetåret 1956/57 böra beräknas till (86 + 2 + 100 =) 188 miljoner kronor och för budgetåret 1957/58 till (92 + 2 + 110 =) 204 miljoner kronor.»
Enligt generaltullstyrelsens och kontrollstyrelsens beräkningar skulle inkomsterna på titeln bensinskatt kunna uppskattas till 663 miljoner kronor under budgetåret 1956/57 och till 724 miljoner kronor under budgetåret 1957/58.
Med hänsyn till de vidtagna åtgärderna för begränsning av bensinförbrukningen har riksräkenskapsverket icke ansett sig böra beräkna in-
4 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
50 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
komsterna på titeln bensinskatt till ett högre belopp än 630 000 000 kronor för budgetåret 1956/57. För budgetåret 1957/58 föreslår riksräkenskapsverket att inkomsttiteln uppföres med 680 000 000 kronor.
Särskild investeringsavgift för motorfordon
Genom förordning den 11 februari 1955 (nr 21) infördes särskild investeringsavgift för personbilar, lastbilar av skåpvagnstyp med en tjänstevikt ej överstigande 1 800 kilogram (och utrustade med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri) samt för motorcyklar. Avgiften skulle utgå, då ansökan om fordonets registrering inkommit till länsstyrelsen efter den 31 januari 1955 men före utgången av samma år, samt då anmälan för omregistrering till ny ägare inkommit inom samma tid. För person- eller lastbilar av 1954 eller senare års modell beräknades avgiften till det antal kronor, som motsvarade 75 procent av fordonets tjänstevikt i kilogram. För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kilogram skulle därjämte tillägg göras med 100 kronor för varje fullt femtiotal kilogram, varmed tjänstevikten översteg 1 600 kilogram. För motorcyklar utgjorde avgiften 150 kronor då fordonets tjänstevikt ej översteg 75 kilogram, 200 kronor för tjänstevikt mellan 75 och 160 kilogram samt eljest 300 kronor. För fordon av 1953 eller tidigare års modell utgjordes avgiften av ett belopp beräknat som en procentuell andel av avgiften för nytt fordon. Denna andel var successivt fallande efter fordonets ålder, så att för fordon av 1945 och tidigare års modeller avgift utgick med 10 procent av belopp uträknat på ovanstående sätt.
Enligt förordning den 16 december 1955 (nr 649) skulle särskild investeringsavgift även utgå för 1956 efter i princip samma grunder som för år 1955. Giltigheten av sistnämnda förordning begränsades emellertid till den 1 december 1956 genom förordning den 23 november 1956 (nr 547). Samtidigt infördes omsättningsskatt på vissa motorfordon (jfr s. 57).
Inkomsterna på titeln uppgingo under budgetåret 1955/56 till 162,63 miljoner kronor och äro i riksstaten för innevarande budgetår upptagna till 75,00 miljoner kronor. Det bör uppmärksammas att i riksstaten upptaget belopp avser tiden juli—december 1956.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av särskild investeringsavgift för motorfordon till 65 000 000 kronor för budgetåret 1956/57.
3. Tullar och acciser
Tullmedel
Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tullmedel under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Tullmedlen har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med 570 miljoner kronor.
I tabellen s. 53 lämnas i sammandrag en av generaltullstyrelsen utarbetad
översikt av den debiterade tulluppbörden under budgetåren 1951/52—1955/ 56 samt 3:e kvartalet 1956, med särskilt angivande av vissa varuslag.
Enligt av generaltullstyrelsen likaledes meddelade uppgifter har den influtna bruttouppbörden för varje månad under budgetåren 1951/52—1955/ 56 samt det löpande budgetårets fyra första månader uppgått till följande belopp: I
Influten tulluppbörd månadsvis
Miljoner kronor
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1956 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen för innevarande och nästkommande budgetår av tullmedelsinkomsterna samt vissa andra av tullverket redovisade statsinkomster framhållit följande:
»Stegringen i den svenska utrikeshandeln har, om än i viss mån ojämnt, fortsatt även under innevarande år. Sammanlagt för årets tre första kvartal ha import- och exportvolymerna varit respektive 5 och 9 procent större än för motsvarande tid år 1955. Beträffande importen kan ledning för bedömandet av utvecklingen under fjärde kvartalet år 1956 erhållas i nu tillgängliga preliminära siffror för tullverkets uppbörd under oktober månad, vilka siffror tyda på eu fortsatt stegring. Importens utveckling har emellertid icke varit enhetlig. Beträffande vissa för tullverkets intäkter betydelsefulla grupper, såsom textilvaror och motorfordon, har tendensen varit avstannande eller vikande. Importen av andra högt tull- eller skattebelagda varuslag, såsom bensin, maskiner och vissa konsumtionsvaror, har däremot visat eu markerad uppgång. Tullverkets totala uppbörd har för vart och ett av årets tre första kvartal legat mellan 5 och 15 procent högre än under motsvarande kvartal i fjol. Vissa uppgifter om import och export samt tullverkets influtna totala bruttouppbörd under ifrågavarande riksstatstitlar lämnas här nedan.
Nu förestående beräkningar av tullverkets blivande uppbörd bygga på vissa antaganden, som ofrånkomligen måste vara osäkra. Såsom en grundförutsättning gäller sålunda, att spänningar på det utrikespolitiska området
52 Statsverkspropositionen är 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
icke skola leda till mera allvarliga störningar i världshandeln. Vidare antages, att det inhemska ekonomiska läget skall möjliggöra en fortsatt måttlig stegring av importen trots de ytterligare påfrestningar på valutareserven, som en sådan stegring torde komma att innebära. Dessutom bortses från sådana ändringar i tull- eller skattesatser ävensom andra avsevärda ändringar, som ett eventuellt ikraftträdande av en ny tulltaxa under den tid uppgifterna avse, skulle kunna komma att medföra.»
I anslutning härtill har generaltullstyrelsen rörande beräkningen av tullmedelsuppbörden under budgetåren 1956/57 och 1957/58 anfört följande:
»Huru importvärde och bruttouppbörd av tullmedel under den senaste tiden förhållit sig till varandra framgår av följande uppställning, avseende de tre senaste tolvmånadersperioder, som var för sig omfattat månaderna oktober—september.
Överslagsvis torde det vara berättigat att räkna med att även under den närmaste framtiden varje miljard kronor av importvärdet skall ge omkring 55 miljoner kronor i bruttouppbörd av tullmedel.
Beträffande tullmedelsuppbördens fördelning på vissa olika varugrupper under ovan angivna årsperioder må följande uppgifter lämnas (i miljoner kronor).
53 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Debiterad tulluppbörd för olika varugrupper
Miljoner kronor
Gruppen 'Icke varaktiga konsumtionsvaror samt råvaror och halvfabrikat därtill’ omfattar bland annat textilvaror och livsmedel. Av ökningen mellan perioden oktober 1954—september 1955 och därpå följande årsperiod belöpa inemot 30 miljoner kronor på textilvarorna, vilket sammanhänger med en i juli månad år 1955 genomförd höjning av textilvarutullarna. Beträffande livsmedlen kommer den jordbruksreglering, som genomfördes vid ingången av september månad år 1956, att medföra ett visst bortfall av tullinkomster, vilket bortfall enligt uttalande i proposition till 1956 års riksdag nr 165 (sid. 3) beräknats till 12 miljoner kronor för år. Det kan med hänsyn till anförda omständigheter anses icke vara osannolikt, att den på här avsedda varugrupp belöpande tullmedelsuppbörden kan komma atl utgöra
54 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
för budgetåret 1956/57 lägst 260 och för budgetåret 1957/58 omkring 270 miljoner kronor.
Med hänsyn bland annat till angelägenheten för industrin att rationalisera och automatisera tillverkningen torde importen av 'Maskiner och redskap’ komma att stiga även i fortsättningen. Det får anses vara rimligt att för budgetåren 1956/57 och 1957/58 räkna med en på denna grupp belöpande tullmedelsuppbörd av respektive 155 och 165 miljoner kronor.
Till gruppen 'Varaktiga konsumtionsvaror jämte vissa halvfabrikat därtill’ höra bland annat motorfordon och för tillverkning därav avsedda delar. För den ur uppbördssynpunkt betydelsefullaste posten, personbilar, har tendensen under det senaste året varit vikande. Med anledning därav torde för denna grupp knappast böra räknas med högre uppbörd för vartdera budgetåret 1956/57 och 1957/58 än 120 miljoner kronor.
Även för 'Övriga varuslag’ — bland vilka ingå exempelvis handelsfärdigt järn och stål samt kemikalier, färger, kautschuk, vapen och ammunition — har en viss nedgång inträtt. Anledning finnes ej att för något av budgetåren 1956/57 och 1957/58 räkna med högre uppbörd under denna grupp än 100 miljoner kronor.
Ovannämnda beräkningar beträffande tulluppbörden för olika varugrupper bygga enbart på importvolymer. Importpriserna ha emellertid stigit med 4 procent sedan mitten av 1955. Då ungefär två tredjedelar av hela tulluppbörden är beräknad å varuvärdet, medför nyssnämnda importprishöjning en ökning av tulluppbörden med totalt mellan 10 och 15 miljoner kronor.
Den totala tullmedelsuppbörden skulle således kunna för budgetåren 1956/ 57 och 1957/58 beräknas till respektive 645 och 670 miljoner kronor. Restitutionerna av tullmedel väntas uppgå till 45 miljoner kronor för år. Nettouppbörden av tullmedel har därför för nämnda budgetår upptagits till respektive 600 och 625 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med general tullstyrelsens förslag inkomsterna av tulhnedel under budgetåret 1956/57 till 600 000 000 kronor samt föreslår, att titeln, under förutsättning av oförändrade tullsatser, för budgetåret 1957/58 uppföres med 625 000 000 kronor.
Varuskatt
De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgå av följande sammanställning.
procenttal — lägst 20 och högst 75 — av varans beskattningsvärde utgöras för choklad och konfityrer, putsmedel för läderarbeten och skodon, essenser och extrakter för beredning av alkoholhaltiga drycker ävensom för vissa tekniska preparat, nämligen tandpulver och tandpasta, puder och smink samt lukt- och toalettvatten, munvatten, parfymer och vissa kosme-
55 Bih. 1: Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning
tiska preparat. Genom förordning den 27 februari 1948 (nr 66) angående ändring i förordningen om varuskatt höjdes skattesatserna fian 40 till 60 procent för choklad och konfityrer, från 75 till 100 procent för essenser och extrakter samt, vad angår tekniska preparat, från 20 till 75 procent för preparat för nagelbehandling och preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn och från 20 till 40 procent för parfymer, hårvatten och därmed jämförliga preparat; samtidigt blev varuskatten å putsmedel för läderarbeten och skodon borttagen. Genom förordning den 17 november 1950 (nr 574) angående ändring i förordningen om varuskatt höjdes skattesatserna i fråga om choklad- och konfityrvaror (med undantag av glass) från 60 till 80 procent av beskattningsvärdet och i fråga om essenser och extrakter från 100 till 120 procent. Enligt förordning den 30 november 1951 (nr 724) sänktes varuskatten å choklad och konfityrer till 60 procent från den 1 december 1951. Genom förordning den 22 maj 1953 (nr 247) ändiades grunderna för beräkning av varans beskattningsvärde. I samband därmed justerades skattesatserna i syfte att ge oförändrad skatteinkomst. Skattesatsen utgör sålunda enligt denna förordning beträffande choklad- och konfityrvaror samt glass 65 procent, essenser och extrakter 120 procent, tandpasta och munvatten 25 procent, puder, nagellack och likartade skönhetsmedel 80 procent samt parfymer, hårvatten etc. 50 procent. Genom förordning den 9 april 1954 (nr 126) sänktes skattesatsen på essenser och extrakter till 50 procent a*' beskattningsvärdet.
Genom förordning den 30 juni 1943 (nr 477) ersattes tidigare omsättningsskatt för pälsvaror med en särskild pälsvaruskatt, som skulle utgå dels i form av en styckeskatt på inom riket yrkesmässigt beredda, lösa pälsskinn, varierande från 5 öre till 300 kronor för skinn, och dels i form av en värdeskatt å 15 procent för vissa till riket införda pälsvaror m. m. Genom förordning den 27 februari 1948 (nr 68) angående ändring i förordningen om skatt å vissa pälsvaror har värdeskatten å importerade skinn höjts från 15 till 20 procent, medan nedsättning av styckeskatten å vissa pälsskinn ägt rum. Beträffande den senare ha vissa justeringar även vidtagits genom förordningar den 11 maj 1951 (nr 214) och den 22 maj 1953 (nr 248).
När den tidigare allmänna omsättningsskatten slutligt avvecklades från och med den 1 juli 1948 ersattes denna i fråga om tre särskilda varugrupper, nämligen mattor, guldsmedsvaror och grammofonvaror, av en särskild försäljningsskatt. Denna skatt utgår som regel med 20 procent av försäljningsvärdet, dock att skatten skall för grammofonskivor erläggas med 1 till 3 kronor för grammofonskiva och för importerade mattor utgå med visst belopp — lägst 40 och högst 100 kronor — för kilogram.
Enligt beslut vid 1951 års riksdag infördes genom förordning den 24 oktober 1951 (nr 660) med omedelbar tillämpning skatt vid tillverkning och import av personbilar och motorcyklar in. in., att gälla till och med den 30 juni 1953. Skatten skulle enligt förordning den 22 maj 1953 (nr 259) utgå även under budgetåret 1953/54. Genom förordning den 11 december
56 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
1953 (nr 698) upphörde nyssnämnda förordning att gälla från och med den 20 december 1953. Skatten utgick med 10 procent av fordonens beskattningsvärde.
Samtliga här nämnda skatter skola uppbäras av kontrollstyrelsen vid tillverkning respektive försäljning inom riket och av generaltullstyrelsen vid införsel till riket.
På inkomsttiteln varuskatt har under budgetåret 1955/56 redovisats en behållen inkomst av 207,01 miljoner kronor, varav influtit 15,97 miljoner kronor genom tullverket, 191,02 miljoner kronor genom kontrollstyrelsen och 0,02 miljon kronor, utgörande kvarstående uppbörd av allmän omsättningsskatt, genom länsstyrelserna.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1956 har kontrollstyrelsen beräknat de till förevarande titel hänförliga inkomster, som uppbäras av styrelsen, för budgetåren 1956/57 och 1957/58 till i avrundade belopp 200 respektive 205 miljoner kronor. Styrelsen har härvid anfört:
»a) Varuskatt å choklad- och konf ityrvaror har under månaderna juli—oktober 1956 influtit med 48,5 miljoner kronor. Under samma tid föregående ar inflöt 44,5 miljoner kronor. Inkomstökningen uppgår sålunda till inemot 8 procent. Inkomstsiffrorna avser till mindre del även skatt för glass. Skatteintäkten för försäljning av denna vara har varit i stort sett densamma under ovannämnda perioder, varför inkomstökningen nästan helt hänför sig till försäljning av choklad och övriga sötsaker.
Man torde ha anledning räkna med viss inkomstökning även under återstående del av innevarande budgetår (1 november 1956—30 juni 1957). Med beräkning att inkomsten under ifrågavarande tid blir 3 procent större än under samma tid föregående budgetår, då inkomsten uppgick till 85,2 miljoner kronor, skulle 87,5 miljoner kronor komma att inflyta. Skatteinkomsten för hela budgetåret 1956/57 synes enligt denna beräkning kunna angivas till (48,5 -f- 87,5 =) 136 miljoner kronor.
Inkomsten av varuskatt å choklad- och konf ityrvaror under budgetåret 1957/58 synes under förutsättning av i stort sett oförändrade priser kunna angivas till högst 140 miljoner kronor.
b) Inkomsten av varuskatt å tekniska preparat härunder månaderna juli—oktober 1956 uppgått till 10,2 miljoner kronor. Under samma tid föregående år inflöt 9,0 miljoner kronor. Det föreligger sålunda en inkomstökning med 13,3 procent. Skatteinkomsterna under månaderna november 1955—juni 1956 uppgick till 21,0 miljoner kronor. Då det finnes anledning antaga, att skatteinkomsterna under de närmaste månaderna kommer att öka med minst 5 procent, skulle inkomsten för månaderna november 1956—juni 1957 kunna angivas till 22,0 miljoner kronor. Inkomsten för hela budgetåret 1956/57 synes enligt denna beräkning böra angivas till (10,2 -f- 22,0 =) 32,2 miljoner kronor eller avrundad till 32 miljoner kronor. Då det synes finnas anledning räkna med någon ökning i skatteinkomsten även under budgetåret 1957/58, synes inkomsten under sagda budgetär kunna angivas till 33 miljoner kronor.
c) Päls varuskatten har, i vad avser inom riket beredda skinn, under månaderna juli—september 1956 influtit med 0,7 miljon kronor, medan uppbörden av sådan skatt under motsvarande tid föregående år upp-
Bili. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
gick till 0,6 miljon kronor. För återstående del av innevarande budgetår torde man kunna räkna med en i förhållande till motsvarande tid under föregående budgetår ungefärligen oförändrad skatteintäkt eller 1,9 miljoner kronor. Inkomsten av pälsvaruskatt under budgetåret 1956/57 skulle sålunda kunna angivas till (0,7 -f- 1.9 = ) 2,6 miljoner kronor. Inkomsten under budgetåret 1957/58 synes böra upptagas till 2,5 miljoner kronor.
d) Försäljningsskatten å guldsmedsarbeten, grammofonvaror och knutna mattor har under månaderna juli—oktober 1956 influtit med respektive 5,0, 1,9 och 0,4 miljoner kronor eller tillhopa med 7,3 miljoner kronor. Under motsvarande tid föregående budgetår utgjorde skatteinkomsterna respektive 4,8, 1,8 och 0,4 miljoner kronor eller tillhopa 7,0 miljoner kronor. För återstående del av innevarande budgetår torde inkomsten av försäljningsskatten böra beräknas till 22,0 miljoner kronor eller i runt tal samma belopp som under motsvarande tid föregående budgetår. Skatteinkomsten för budgetåret 1956/57 skulle sålunda kunna angivas till (7,3 + 22,0 =) 29,3 miljoner kronor eller avrundad till 29 miljoner kronor. För budgetåret 1957/58 synes inkomsten böra upptagas till 30 miljoner kronor.»
Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1956, beträffande beräkningen av de inkomster, som uppbäras av tullverket, anfört följande:
»Den till tullverket inflytande bruttouppbörden, tillika att anse såsom nettouppbörd, av de till varuskattemedlen hörande avgiftsslagen varuskatt, pälsvaruskatt och försäljningsskatt uppgick under budgetåret 1955/56 ungefärligen till respektive 14, 1,6 och 0,3 miljoner kronor, eller sammanlagt knappt 16 miljoner kronor. Generaltullstyrelsen har även för vartdera av budgetåren 1956/57 och 1957/58 uppskattat tullverkets inkomster under ifrågavarande riksstatstitel till 16 miljoner kronor.»
De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna innebära en sammanlagd inkomst på titeln varuskatt under budgetåren 1956/ 57 och 1957/58 på 216 respektive 221 miljoner kronor.
I anslutning till kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förslag beräknar riksräkenskapsverket inkomsttiteln varuskatt till 215 000 000 kronor för budgetåret 1956/57 samt föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1957/58 uppföres med 220 000 000 kronor.
Omsättningsskatt å motorfordon
För vissa motorfordon skall enligt förordning den 23 november 1956 (nr 545), som trädde i kraft den 1 december 1956, utgå omsättningsskatt när fordonet av tillverkare eller registrerad importör levereras till köpare eller uttages från rörelse utan samband med försäljning. För skattepliktigt fordon som införes till riket av annan än registrerad importör utgår omsättningsskatt, när fordonet införes i riket. Skattepliktiga fordon äro personbilar, sådana med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri utrustade lastbilar, vilkas tjänstevikt ej överstiger 1 800 kilogram samt motorcyklar, allt i den mån fordonen icke tidigare äro eller varit upptagna i bilregister.
Omsättningsskatten utgår för personbilar och lastbilar med det antal kronor, som motsvarar 90 procent av det tal, vilket angiver fordonets tjänste-
58 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
vikt uttryckt i kilogram. För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kilogram skall därjämte tillägg göras med 120 kronor för varje fullt femtiotal kilogram, varmed tjänstevikten överskjuter 1 600 kilogram. Skatten avrundas i förekommande fall till närmast lägre helt tiotal kronor. För motorcyklar utgör skatten 180 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 75 kilogram, 240 kronor för tjänstevikt mellan 75 och 160 kilogram samt eljest 360 kronor.
Enligt beslut av riksdagen skall denna omsättningsskatt redovisas på en särskild inkomsttitel, benämnd »Omsättningsskatt å motorfordon», och i motsats till den tidigare utgående särskilda investeringsavgiften för motorfordon tillgodoföras allmänna budgeten.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av omsättningsskatt å motorfordon till 70 000 000 kronor för budgetåret 1956/57, varvid förutsatts mindre nyregistreringar under våren 1957 än under samma period 1956. För budgetåret 1957/58 föreslår riksräkenskapsverket att titeln uppföres med 140 000 000 kronor.
Införselavgift och accis å fettvaror m. in.
Nu gällande bestämmelser rörande ifrågavarande avgifter och acciser återfinnas i förordning den 7 juni 1956 (nr 403) angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, in. in., i förordning den 5 juni 1953 (nr
396) om accis å fettenmlsion in. m., i förordning den 30 juni 1944 (nr 459, ändrad genom förordning 475/1950) angående avgift för smör, som användes för framställning av grädde in. in. samt i förordning den 5 juni 1953 (nr
397) angående avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion in. in.
Inkomsterna på titeln, som redovisas av statens jordbruksnämnd och kontrollstyrelsen, ha i innevarande års riksstat beräknats till 49 miljoner kronor. I
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 24 november 1956 framhåller statens jordbruksnämnd att ifrågavarande inkomsttitels rubricering vore sedan den 1 september 1956, då den av nämnden administrerade fettvaruregleringen omlades, missvisande och borde enligt nämndens mening ändras. Jordbruksnämnden påpekar att benämningen införselavgift då infördes på en ur den gamla införsel- eller regleringsavgiften utbruten särskild avgift för importfett, varav nettointäkten uteslutande användes för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och till ingen del tillföres statsverket. Den kvarvarande regleringsavgiften inlevereras emellertid liksom tidigare till statsverket. Enligt nämndens mening synes därför inkomsttitelns rubrik lämpligen kunna ändras till »Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m.» Reträffande beräkningen av inkomsterna av regleringsavgifter på fettvaror hänvisar jordbruksnämnden till en inom nämndens fettvarusektion upprättad promemoria, vilken bifogats skrivelsen och i vilken anföres följande:
»Enligt beslut av statsmakterna (prop. 1956: 165, JoU 30; Rskr 316) har systemet för reglering av fettvaror från och med den 1 september 1956 delvis
Bili. I: Riksräkenskapsverkets inkomst beräkning
lagts om. Från och med nämnda dag liar de diltills gällande författningarna på fettvaruområdet ersatts av Kungl. Maj:ts förordning den 7 juni 195(5, nr 403, angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, in. in. och Kungl. Maj:ts kungörelse samma dag, nr 417, med tillämpningsföreskrifter till förordningen. Med stöd av dessa författningar har statens jordbruksnämnd i sitt cirkulär nr 50 för år 195(5 beträffande flertalet fettvaror och fettämnen, som kan tjäna matnyttigt ändamål, föreskrivit, att varorna skall beläggas med införselavgift och regleringsavgift.
Regleringens ändamål är liksom tidigare att skydda avsättningen av svenskt smör samt att bereda inhemska oljeväxter samma skydd som övriga jordbruksprodukter. Avsättningsskyddet för smör lämnas liksom tidigare genom uttagande av en rörlig regleringsavgift på margarinråvaror och därmed jämförliga fettämnen. Odlingen av oljeväxter stödjes genom uttagande av en särskild ur den hittillsvarande regleringsavgiften utbruten införselavgift på nyssnämnda varuslag. Influtna regleringsavgifter skall liksom hittills inlevereras till statskassan. Införselavgifterna skall tillföras Sveriges oljeväxtodlares förening u. p. a. (SOI) för bestridande av kostnader i samband med föreningens omhändertagande, bearbetning och försäljning av den inhemska oljeväxtskörden.
Införselavgiften, som fastställts till 30 öre per kilogram oblandad fettvara, skall intill den 1 september 1959 vara fast så länge priset på höstrapsfrö ligger inom fastställda prisgränser. Regleringsavgiften, som liksom tidigare skall vara rörlig beroende på världsmarknadsprisernas växlingar på margarinråvaror, har från och med den 1 september 1956 minskats dels med belopp, motsvarande den därur utbrutna införselavgiften och dels därutöver med 54 öre per kilogram, det sistnämnda för att möjliggöra en sänkning av margarinpriset i fabrikationsledet med 45 öre per kilogram.
Till skillnad mot vad som gällde före den 1 september 195(5, då ett clearingprissystem tillämpades beträffande inhemska oljor, skall regleringsavgift även utgå på oljor, som framvunnits ur svenskt oljeväxtfrö.
Införsel- och regleringsavgift skall i princip icke slutligt belasta fettförbrukning för annat än matnyttigt ändamål och ej heller tillverkning av varor för export. S. k. regleringsbidrag lämnas därför liksom hittills av jordbruksnämnden för fett, som används till tekniskt bruk och för fett, som ingår i exportprodukt. Vidare utgår regleringsbidrag för svinn som uppkommit i samband med raffinering och härdning av oljor ävensom för oljor, som använts vid tillverkning av fiskkonserver och för fettvaror, som förbrukats vid beredning av emulgatorer. Regleringsbidrag utgår från och med den 1 september 1956 med 100 procent av gällande införsel- och regleringsavgift, mot tidigare 95 % av avgiften. I övrigt utgår regleringsbidrag efter oförändrade grunder.
Utbetalningen av regleringsbidrag skall i princip belasta regleringsavgiftsmedlen med belopp, som motsvarar regleringsavgifterna, och införselavgiftsmedlen med belopp, som motsvarar införselavgifterna. Regleringsbidrag för inhemskt slakterifett skall dock helt utgå ur regleringsavgiftsmedel.
Nettointäkterna av regleringsavgifter för budgetåren 1956/57 och 1957/58 beräknas på följande sfi 11.
Under budgetåret 1955/56 användes 54 300 ton importerat fett och 27 900 lön svensk olja eller sammanlagt 82 200 ton fettråvaror för tillverkning av margarin och andra avgiftsbelagda ändamål. Produktionen av hushållsmargarin uppgick under budgetåret till 78 800 ton, vartill åtgick 42 800 ton importfett och 22 800 ton svenska oljor eller sammanlagt 65 600 ton. Med hänsyn till en konstaterad tendens till ökning av efterfrågan på lnishållsmarga-
GO Statsverkspropositionen är 1057: Bil. 1: Inkomsterna:
rin kan det vara rimligt att för budgetåret 1956/57 ntgå från en produktion av 81 800 ton hushållsmargarin, vilket motsvarar en fettråvaruåtgång av 67 500 ton. Under antagande att behovet av fettråvaror för tillverkning för annat matnyttigt ändamål än hushållsmargarin under budgetåret 1956/57 icke förändras i förhållande till föregående budgetår beräknas den totala förbrukningen av avgiftsbelagda fettråvaror under budgetåret till 84 100 ton. Förbrukningen av inhemskt slakterifett, varå avgift ej utgår, uppskattas under budgetåret till 19 500 ton, varav 7 500 ton beräknas bli använt till matnyttigt ändamål och återstoden, 12 000 ton, till tekniskt bruk, för vilket regleringsbidrag utgår. Till regleringsbidragsberättigade ändamål beräknas vidare åtgå sammanlagt 9 500 ton inhemsk vegetabilisk olja och importerat fett. Den totala fettförbrukningen under budgetåret 1956/57 uppskattas således till (84 100 -j- 19 500 + 9 500 =) 113 100 ton.
Världsmarknadspriserna på fettvaror är mycket konjunkturkänsliga, varför det är svårt att bedöma det framtida prisläget. De genomsnittliga världsmarknadspriserna under den senast förflutna tolvmånadersperioden bar varit 1 krona och 30 öre för kokos- och valolja och 1 krona 78 öre för flytande vegetabilisk olja. I avsaknad av andra hållpunkter för beräknandet av regleringsavgiften för budgetåret 1956/57 har fettvarusektionen ansett det rimligt att utgå från dessa priser. Med hänsyn till årets minskade skörd av oljeväxter, kan margarinindustriens råvarubeliov täckas endast till 20 procent — mot normalt 35 procent — av inhemsk olja, vilket påverkar regleringsavgiften i stigande riktning.
Med utgångspunkt härifrån och ovan angivna världsmarknadspriser har den genomsnittliga regleringsavgiften för budgetåret 1956/57 beräknats till 75 öre per kilogram.
Vid den antagna fettvaruförbrukningen för avgiftsbelagt ändamål, 84 100 ton, blir bruttointäkten av regleringsavgifterna, beräknad efter en genomsnittlig regleringsavgift om 75 öre per kilogram, 63,075 miljoner kronor. Härvid har hänsyn ej tagits till det avgiftsbelagda fett som till en kvantitet av 9 500 ton beräknas åtgå till icke matnyttigt ändamål, detta enär regleringsbidrag därför utgår med 100 procent av erlagda avgifter. Från nämnda 63,075 milj. kronor skall emellertid avgå regleringsbidrag för 12 000 ton inhemskt slakterifett, som beräknas bli använt till icke matnyttigt ändamål, med (75 -|- 30) 1 krona 5 öre per kilogram eller sammanlagt 12,600 milj. kronor, varför nettointäkterna av regleringsavgifterna beräknas till i avrundat tal 50,5 milj. kronor.
Ovanstående beräkningar har gjorts med utgångspunkt från eu tolvmånadersperiod. Då det nya regleringssystemet emellertid icke trätt i tillämpning förrän den 1 september 1956 och avgifterna inflyter med en månads eftersläpning beräknas endast 9/12 av ovan beräknade belopp, 50,5 milj. kronor, eller 37,8 milj. kronor inflyta i regleringsavgifter under budgetåret 1956/57. För tiden före införandet av det nya systemet den 1 september 1956 har under budgetåret influtit brutto 23,2 milj. kronor i regleringsavgifter. Härav skall emellertid avdragas cirka 11 milj. kronor, utgörande regleringsbidrag och efterreglering i samband med övergången till det nya systemet. För budgetåret 1956/57 beräknas således statsverkets nettointäkt av regleringsavgift till (37,8 -f 23,2 — 11 =) 50 milj. kronor.
För budgetåret 1957/58 beräknas att produktionen av hushållsmargarin kommer att ytterligare öka till 83 200 ton, vilket motsvarar en fettförbrukning av 68 6(10 ton. Med oförändrad fettförbrukning i övrigt skulle den totala användningen av fett för avgiftsbelagt ändamål bli 86 600 ton.
Utgår man från oförändrade världsmarknadspriser och en 35-procentig
Bill. 1: Riksräkenskapsverkels inkomstberäkning Öl
användning av inhemsk olja för margarinframställning, skulle regleringsavgiften bli 68 öre per kilogram.
Vid en total avgiftsbelagd fettförbrukning av 86 600 ton och en regleringsavgift av 68 öre blir bruttointäkterna 58,9 milj. kronor. Härifrån skall dock avgå regleringsbidrag för 12 000 ton icke matnyttigt slakterifett med (08 -f- 30 =) 98 öre per kilogram eller sammanlagt li,8 milj. kronor. Nettointäkterna av regleringsavgiften för budgetåret 1957/58 skulle enligt denna beräkning sålunda bli 47,1 milj. kronor.
Det torde dock böra understrykas att beräkningarna av intäkterna av regleringsavgiften måste bli mycket osäkra, emedan avgiftens storlek per kilogram är beroende av världsmarknadsprisernas växlingar.»
Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beträffande titeln införselavgift och accis å fettvaror in. m. anfört följande:
»I riksstaten för budgetåret 1956/57 är inkomsten av införselavgift och accis å fettvaror in. m. upptagen med 49 miljoner kronor. Härav är dock den ojämförligt största delen hänförlig till införselavgift, som uppbäres och redovisas av statens jordbruksnämnd. Kontrollstyrelsen uppbär endast accisen å fettemulsion in. m. samt avgifter för smör, som användes för framställning av grädde in. in., och för vissa andra fettvaror, som användes för framställning av fettemulsion m. in.
Under månaderna juli—oktober 1956 har i accis och avgifter, efter avdrag av restitutioner, influtit 0,04 miljon kronor. För återstående del av innevarande budgetår synes ifrågavarande inkomster kunna beräknas uppgå till 0,08 miljon kronor. Inkomsten av accis och avgifter för fettvaror för hela budgetåret 1956/57 skulle sålunda kunna angivas till (0,04 + 0,08 =) 0,1 miljon kronor.
Inkomsten under budgetåret 1957/58 synes icke böra angivas till högre belopp än 0,1 miljon kronor.»
I anslutning till jordbruksnämndens och kontrollstyrelsens beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna av titeln införselavgift och accis å fettvaror in. in. till 50 000 000 kronor för budgetåret 1956/57. För budgetåret 1957/58 föreslår riksräkenskapsverket i enlighet med jordbruksnämndens förslag att titelns rubricering ändras till »Regleringsavgift och accis å fettvaror in. in.» samt att inkomsterna på titeln upptagas till 47 000 000 kronor.
Skatt å kaffe
Skatten å kaffe har införts genom beslut av 1939 års urtima riksdag och utgår enligt förordning den 22 december 1939 (nr 877), som trätt i kraft den 27 december 1939. En sänkning av skatten å orostat kaffe från 65 öre till 35 öre för kilogram och för rostat kaffe samt kaffesurrogat med tillsats av kaffe från 80 till 45 öre för kilogram har skett från och med den 23 november 1946 enligt författningar den 22 november 1946 (nr 698 och 699).
Avkastningen av skatten å kaffe utgjorde för budgetåret 1955/56 18,70 miljoner kronor. I riksstaten för nu löpande budgetår har inkomsten av skatt å kaffe beräknats till 19 miljoner kronor.
62 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket beräknat avkastningen av skatt å kaffe till 20 miljoner kronor för vartdera av budgetåren 1956/57 och 1957/58, vilket motsvarar en årskvantitet av drygt 57 000 ton eller omkring 4 000 ton mer än under budgetåret 1955/56. Styrelsen motiverar den beräknade ökningen med, att under innevarande budgetårs fyra första månader 19 000 ton kaffe förtullats mot drygt 18 000 ton under motsvarande tid föregående budgetår.
Statens jordbruksnämnd har i sin ovannämnda skrivelse till riksräkenskapsverket anfört att riksstatssiffran för innevarande år motsvarar en import av inemot 55 000 ton råkaffe. Nämnden finner ingen anledning att revidera denna beräkning, även om importen enligt senaste inom nämnden gjorda prognoser skulle stanna vid 54 000 ton. Även för budgetåret 1957/58 uppskattar nämnden importen av kaffe till 54 000 ton, vilket med oförändrad skattesats skulle ge en skatteinkomst av cirka 19 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av skatt å kaffe för budgetåret 1956/57 till 20 000 000 kronor samt föreslår, att i riksstaten för budgetåret 1957/58 inkomsttiteln uppföres med likaledes 20 000 000 kronor.
Tobaksskatt
De beräknade och behållna inkomsterna av tobaksskatt under de senaste budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1951/52.......... 512,81 500,00
1952/53.......... 590,33 575,00
1953/54.......... 617,61 650,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1954/55.......... 642,28 660,00
1955/56.......... 668,70 650,00
1956/57.......... 690,00
Enligt 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror utgår tobaksskatten dels med viss procent av varans priskurantpris, dels ock med visst efter varans myckenhet bestämt belopp. Genom lag den 30 januari 1948 (nr 17), med tillämpning från och med den 1 februari 1948, genomfördes viss skärpning av de i 1943 års lag föreskrivna skattesatserna i vad avser den s. k. myckenhetsskatten. Från och med den 1 juli 1952 genomfördes genom lag den 15 maj 1952 (nr 242) en ändrad avvägning mellan värdeskatten och myckenhetsskatten i syfte att reducera värdeskattens prisfördyrande verkan. Genom lag den 26 februari 1954 (nr 76) har företagits en skattehöjning på cigarretter men en sänkning av skattesatserna för cigarrer och cigarrcigarretter från och med den 1 april 1954.
Närmare uppgifter rörande kvantitet och värde av totalförsäljningen av tobaksvaror under kalenderåren 1951—1955 ävensom den på respektive år belöpande tobaksskatten lämnas i efterföljande tabell.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 63
Totalförsäljningen av tobaksvaror (värde och kvantitet) samt därå belöpande tobaksskatt
Av sammanställningen framgår att cigarrettkonsumtionens andel av den totala konsumtionen utvisat en fortgående stegring under hela perioden medan konsumtionen av andra tobaksvaror minskat, ökningen av cigarrettkonsumtionen har medfört ökning både av tobaksskatten och av försäljningsvärdet exklusive skatt. Försäljningsvärdet exklusive skatt, som år 1951 uppgick till 163,4 miljoner kronor, uppgick år 1955 till 234,2 miljoner kronor.
De månatliga inleveranserna till statsverket av tobaksskatt från och med budgetåret 1951/52 till och med november månad år 1956 framgå av efterföljande tabell.
Tobaksskatt
Miljoner kronor
Den förskottsbetalning, som tidigare ägde rum var tionde dag, utgjorde från och med januari 1951 12,5 miljoner kronor. Numera skall enligt avtal mellan svenska staten och Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet den 23 maj 1952 någon förskottsbetalning av tobaksskatt icke äga rum utan i stället den på varje månad belöpande tobaksskatten i sin lielhet inlevereras till staten först den 22 i påföljande månad. Denna förändring, som har tillämpats från och med juni månad 1952, innebar en minskning med 37,5 miljoner kronor av det belopp, som enligt tidigare gällande bestämmelser skulle ha inlevererats under nämnda månad.
64 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 30 oktober 1956, uppskattat inkomsterna av tobaksskatt för budgetåret 1956/57 till 670 miljoner kronor och för budgetåret 1957/58 till 680 miljoner kronor samt härvid anfört följande:
»I vår skrivelse den 20 oktober 1955 meddelade vi Riksräkenskapsverket, att vi då beräknade tobaksskatten under budgetåret 1956/57 till 680 miljoner kronor, vilket belopp vi i vår skrivelse den 8 mars 1956 icke funno anledning att ändra.
Under innevarande år har emellertid omsättningen av tobaksvaror, som tidigare stadigt ökat, visat en fallande tendens. Omsättningen under månaderna januari—maj låg sålunda över omsättningen samma månader förra året, medan omsättningen under juli—augusti och särskilt september understeg omsättningen samma månader förra året. Oinsättningsminskningen bär haft till följd, att under de fyra första månaderna av nu löpande budgetår i tobaksskatt inlevererats 8 miljoner kronor mindre än under samma månader budgetåret 1955/56. Det inlevererade skattebeloppet för budgetåret 1955/56 uppgick till 669 miljoner kronor, och det synes oss, såvitt vi med nuvarande utgångspunkter kunna bedöma, föga sannolikt, att skattebeloppen för de resterande åtta månaderna av löpande budgetår komma att bli så mycket större än motsvarande månader under budgetåret 1955/56, att tobaksskatten för budgetåret 1956/57 blir av oss tidigare beräknade 680 miljoner kronor. Företagna nya beräkningar ge ett skattebelopp på cirka 670 miljoner kronor, varför vi få föreslå, att statsverkets inkomster under riksstatstiteln tobaksskatt upptagas till 670 miljoner kronor.
Det är synnerligen vanskligt, att av de senaste månadernas omsättning draga några slutsatser om den fortsatta omsättningsulvecklingen för tobaksvarorna. Den tobaksskatt, som kan antagas komma att inlevereras under budgetåret 1957/58, uppskatta vi emellertid till 680 miljoner kronor.
Vi ha för båda budgetåren utgått från oförändrade utförsäljningspriser samt ingen nämnvärd förändring av konjunkturförhållandena.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsttiteln tobaksskatt för budgetåret 1956/57 till 680 000 000 kronor samt föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1957/58 upptages till 690 000 000 kronor.
Rusdrycksförsaljningsmedel av partihandelsbolag
Inkomsterna från partihandelsbolag hänföra sig i första hand till aktiebolaget Vin- & spritcentralen jämte vissa agentbolag. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1956 har kontrollstyrelsen beträffande beräkningen av ifrågavarande titel anfört:
»Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1956/57 upptagen med 12 miljoner kronor.
Enligt meddelande från aktiebolaget Vin- & spritcentralen kan inleveranserna från bolaget under budgetåret 1956/57 beräknas komma att uppgå till samma belopp som under närmast föregående budgetår, nämligen 13 miljoner kronor. Eeräkningen av inleveransen under nästa budgetår försvåras av den ovisshet, som råder om den fortsatta utvecklingen av omsättningen av bolagets varor. Spritcentralen bär emellertid ansett sig preliminärt böra räkna med en inleverans under budgetåret 1957/58, efter vederbörlig avsättning för pensionsändamål, av likaledes 13 miljoner kronor.»
Hih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
65 Riksräkenskapsverket beräknar inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag för budgetåret 1956/57 till 13 000 000 kronor samt föreslår under förutsättning att avsättning till pensionsändamål skall äga rum, att den för budgetåret 1957/58 upptages till likaledes 13 000 000 kronor.
Rusdrijcksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
Detaljhandeln med rusdrycker har i samband med motbokssystemets avskaffande övertagits av ett för hela riket gemensamt företag Nya Systemaktiebolaget.
Beträffande rusdrycksförsäljningsmedlen av detaljhandelsbolag bär kontrollstyrelsen i förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket i fråga om beräkningen för budgetåren 1956/57 och 1957/58 anfört följande:
»Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1956/57 upptagen med 30 miljoner kronor. Enligt uppgift från Nya Systemaktiebolaget kan inleveransen från bolaget för budgetåret 1956/57 beräknas komma att uppgå till 32 miljoner kronor.
Inleveransen under nästa budgetår hade av bolaget beräknats till likaledes 32 miljoner kronor. Efter den nyligen genomförda skärpningen i spritdrycksbeskattningen torde dock en viss minskning i omsättningen på bolagets varor kunna emotses, vartill kommer att bolagets vinst å utskänkningen av spritdrycker i samband med ändringen av skattesatserna blir något lägre än tidigare per liter räknat. Enligt av bolaget under hand inhämtad uppgift kan till följd av dessa förhållanden inleveransen å förevarande skattetitel under budgetåret 1957/58 beräknas nedgå till 29 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket beräknar rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag för budgetåret 1956/57 till 32 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1957/58 upptages till 30 000 000 kronor.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1956/57 upptagen till 1 050 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker under de fem senast förflutna budgetåren framgå av följande sammanställning.
För att i rådande krisläge tillföra statskassan ökade inkomster beslöt 1939 års urtima riksdag eu avsevärd höjning av den skatt, som från och med den 1 juli 1920 upptagits för omsättning och utskänkning av sprit- .') liihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr1. Dil.l. Itihunij 1
66 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
drycker. Den höjda beskattning, som enligt riksdagens beslut från och med den 1 november 1939 pålades spritkonsumtionen, innebar i fråga om omsättningsskatten, att dennas grundavgift höjdes med 3 kronor för liter, eller från förutvarande 2 kronor till 5 kronor, under det att den procentuella delen av omsättningsskatten bibehölls oförändrad. Från och med den 16 mars 1942 höjdes grundavgiften till 6 kronor för liter, från och med den 1 juni 1943 till 7 kronor för liter och från och med den 1 februari 1948 till 9 kronor för liter. Genom förordning den 17 november 1950 (nr 570) höjdes grundavgiften från och med den 1 december 1950 till 11 kronor för liter. Samtidigt höjdes den procentuella delen av omsättningsskatten från förutvarande 60 procent till 80 procent av det belopp som, skatten oberäknad, betingas vid inköp av dryckerna i buteljerat skick. I fråga om sprit för tekniska, industriella med flera ändamål innebar den år 1939 vidtagna skärpningen av omsättningsskatten, att grundavgiften för sprit avsedd för tillverkning av essenser och extrakter för beredning av alkoholhaltiga drycker höjdes från 1 krona 40 öre till 10 kronor för liter; denna höjning bortföll vid varuskattens införande.
Beträffande utskänkningsskatten å spritdrycker vidtogs vid 1939 års urtima riksdag ingen ändring i tidigare gällande skattesatser, utan denna skatt utgick intill den 1 juni 1943 med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra spritdrycker; renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt var fritt från utskänkningsskatt. Från och med nyss angivna dag belädes emellertid sistnämnda slag av brännvin med utskänkningsskatt av 4 kronor för liter och höjdes skattesatsen för övriga spritdrycker med 4 kronor för liter till respektive 6 kronor och 8 kronor för liter.
Enligt beslut av 1954 års riksdag har genom förordning den 26 februari 1954 (nr 72) genomförts en omläggning av rusdrycksbeskattningen från och med den 1 april 1954, som i vad avser spritdrycker även innebär eu skärpning av beskattningen. I samband med omläggningen har den särskilda brännvinstillverkningsskatten avvecklats och inräknats i omsättningsskatten. Enligt förordningen skall för rusdrycker, som försäljas här i riket, till staten liksom hittills erläggas dels omsättningsskatt och dels utskänkningsskatt. För spritdrycker utgick omsättningsskatten enligt denna förordning dels med en grundavgift på 6—8 kronor för liter alltefter dryckens alkoholhalt och dels med en procentavgift motsvarande 47 procent av utminuteringspriset. Utminuteringspriset skall utgöras av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas utminutering. På spritdrycker för tekniska m. fl. ändamål skall utgå omsättningsskatt med en grundavgift av 2 kronor 70 öre för liter. Utskänkningsskatten för spritdrycker utgjorde till och med den 4 november 1956 40 procent av varornas utminuteringspris. Genom förordning den 5 november 1956 (nr 530), som trädde i kraft samma dag, höjdes grundavgiften till 7,50—10 kronor för liter och procentavgiften till 50 procent av utminuteringspriset. I samband härmed sänktes utskänkningsskatten till 33 procent av varornas utminuteringspris.
67 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Genom rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521) avskaffades motbokssystemet vid försäljning av spritdrycker från och med den 1 oktober 1955.
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker för budgetåren 1956/57 och 1957/58 anfört bland annat följande:
»Inleveransen av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker under månaderna juli—oktober 1956, avseende försäljningen under månaderna juni—september, har uppgått till 348,4 miljoner kronor. Under de budgetår, då skattehöjningar icke förekommit, har inkomsten under månaderna juli—oktober brukat motsvara omkring 33 procent av inkomsten under hela budgetåret. Om skattesatserna förblivit oförändrade, skulle i enlighet härmed skatteuppbörden under budgetåret 1956/57 kunnat beräknas till omkring 1 055 miljoner kronor. I Kungl. Maj :ts proposition nr 193 år 1956 med förslag till ovannämnda skärpning av spritdrycksbeskattningen har inkomstökningen under innevarande budgetår beräknats till omkring 80 miljoner kronor. I nämnda belopp ingår skatt å Nya Systemaktiebolagets och restauratörernas lager av spritdrycker vid tidpunkten för skatteökningens ikraftträdande. Inkomsten för budgetåret 1956/57 skulle alltså kunna beräknas till i runt tal (1 055 + 80 =) 1 135 miljoner kronor.
I nämnda proposition har vidare antagits, att statens inkomster av spritbeskattningen under budgetåret 1957/58 blir omkring 150 miljoner kronor högre än som kunnat påräknas med tidigare gällande bestämmelser. Inleveransen å förevarande skattetitel under budgetåret 1957/58 skulle i enlighet härmed kunna beräknas till 1 200 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker för budgetåret 1956/57 till 1 150 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1957/58 uppföres med 1 300 000 000 kronor.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin
Inkomsttiteln omsättningsskatt å vin uppfördes första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/40 och omfattade avkastningen av dels den gamla omsättningsskatten på inhemskt vin — som utgick för mousserande viner eller viner med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent med 70 öre för liter och för andra viner med 35 öre för liter — dels en av 1939 års urtima riksdag beslutad, från och med den 22 oktober 1939 tillämpad, särskild omsättningsskatt på alla slag av viner utgående med 50 procent av det belopp, som — denna skatt oberäknad — betingades vid systembolagens inköp av viner i buteljerat skick. För vin med en alkoholbalt över 14 volymprocent utgick den särskilda omsättningsskatten dock med lägst 2 kronor för helbutelj och 1 krona för halvbutelj samt i fall då vinet tillhandahölls på andra butelj storlekar med 3 kronor för liter räknat. Genom beslut vid 1943 års riksdag skärptes vinbeskattningen genom införande av en utskänkningsskatt på vin, normerad i förhållande till priset på den beskattade varan med cn viss miniinibcskattning i fråga om starkvin. Härvid fastställdes samma skattesatser som för den särskilda omsättnings-
68 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
skatten, d. v. s. 50 procent av inköpspriset (med inräknande för svenskt vin av omsättningsskatten men oberäknat den särskilda omsättningsskatten), för starkvin dock lägst 3 kronor för liter, 2 kronor för helbutelj och 1 krona för halvbutelj. Bestämmelserna om vinbeskattningen blevo i samband med denna skatteskärpning sammanförda i en den 28 maj 1943 utfärdad förordning (nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Genom förordning den 30 januari 1948 (nr 19) höjdes skattesatserna för omsättningsskatten från och med den 1 februari 1948 till 60 procent av inköpspriset, för starkvin dock lägst 4 kronor 50 öre för liter, 3 kronor för helbutelj och 1 krona 50 öre för halvbutelj. Genom förordning den 21 mars 1952 (nr 97), som trädde i kraft den 1 april 1952, nedsattes grundavgiften på inhemskt vin från 35 till 20 öre för liter svagvin och från 70 till 50 öre för liter starkvin eller mousserande vin samt fastställdes minimibeloppet för den särskilda omsättningsskatten på starkvin -— med slopande av de särskilda skattesatserna för hel- och halvbuteljer — generellt till 4 kronor 50 öre för liter.
I och med att förordningen den 26 februari 1954 angående omsättningsoch utskänkningsskatt å rusdrycker (nr 72) trätt i kraft har förordningen den 28 maj 1943 angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin upphävts från och med den 1 april 1954. Enligt den nya förordningen utgår omsättningsskatt för starkvin med dels en grundavgift av 2 kronor för liter och dels en procentavgift motsvarande 25 procent av utminuteringspriset samt för lätta viner med en procentavgift motsvarande 33 procent av utminuteringspriset. Utminuteringspriset utgöres av det belopp som, skatten inberäknad, betingas vid varornas utminutering. För inhemskt vin utgår omsättningsskatt därjämte med en särskild tillverkningsavgift av 50 öre för liter, om vinets alkoholhalt överstiger 14 volymprocent eller vinet är mousserande eller därmed jämförligt, men eljest av 20 öre för liter. Utskänkningsskatten för starkvin utgår med 30 procent av varornas utminuteringspris. För lätta viner har utskänkningsskatten slopats.
De beräknade och behållna inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å vin under de fem senast förflutna budgetåren framgå av följande sammanställning. I
I riksstaten för budgetåret 1956/57 har omsättnings- och utskänkningsskatten å vin beräknats till 55 miljoner kronor.
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrel-
69 Bill. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
sen i fråga om beräkningen av omsättnings- och utskänkningsskatt å vin för budgetåren 1956/57 och 1957/58 anfört följande:
»Inkomsten under budgetåret 1955/56 uppgick till 51,2 miljoner kronor. För budgetåret 1956/57 har i riksstaten räknats med 55 miljoner kronor. Inleveransen under månaderna juli—oktober 1956, avseende försäljningen under månaderna juni—september, har uppgått till 12,8 miljoner kronor. Då inleveransen under dessa månader normalt motsvarar omkring 30 procent av inleveransen under helt budgetår, skulle inkomsten under hela budgetåret 1956/57 under i övrigt oförändrade förhållanden kunnat beräknas till omkring 43 miljoner kronor. Emellertid kan skärpningen av spritdrycksbeskattningen från och med den 5 november 1956 väntas medföra en viss förskjutning i efterfrågan från spritdrycker till svagare drycker. Inleveranser å förevarande skattetitel under budgetåret 1956/57 torde därför kunna uppräknas till 45 miljoner kronor.
Inkomsten under budgetåret 1957/58 synes böra upptagas till samma belopp som för innevarande budgetår eller till 45 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket upptager i enlighet med kontrollstyrelsens beräkning inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å vin för budgetåret 1956/57 till 45 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1957/58 uppföres med likaledes 45 000 000 kronor.
Maltdrycks skatt
Enligt beslut av 1939 års urtima riksdag ersattes från och med den 1 januari 1940 den tidigare utgående maltskatten av en maltdrycksskatt. Gällande bestämmelser finnas angivna i förordningen den 15 december 1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker, med däri senare gjorda ändringar. Allt efter alkoholstyrkan indelas maltdryckerna i tre klasser. Första klassen omfattar maltdrycker, som ej innehålla mer än 1,8 viktprocent alkohol (lättöl). Andra klassen omfattar sådana till första klassen icke hänförliga maltdrycker, som ej innehålla mer än 2,8 viktprocent alkohol (Öl), och tredje klassen omfattar alkoholstarkare maltdrycker (starköl). Skattesatserna utgjorde från början 30 öre för liter för maltdrycker av andra klassen och 54 öre för liter för maltdrycker av tredje klassen. Den 1 februari 1948 höjdes dessa skattesatser till 39 respektive 72 öre för liter och den 1 december 1950 höjdes skattesatserna ytterligare till 42 respektive 78 öre för liter. Enligt förordning den 26 maj 1954 (nr 525) utgår skatten på starköl med 1 krona 35 öre för liter från och med den 1 oktober 1955.
Undantagna från maltdrycksskatt voro från början heintillverkade maltdrycker samt maltdrycker av första klassen. Genom förordning den 30 januari 1948 (nr 21) infördes emellertid från och med den 1 februari 1948 tillfällig skatt för lagrat svagdricka, som är hänförligt till maltdryck av första klassen, med 9 öre för liter. Denna skattesats höjdes genom förordning den 17 november 1950 (nr 572) till 12 öre för liter. Genom förordning den 26 maj 1954 (nr 277) har beskattningen av lagrat svagdricka upphört att gälla med utgången av juni 1954.
70 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Av betydelse för beräkningen av inkomsterna av malldrycksskatt är, att enligt den nya rusdrycksförsäljningsförordningen av den 26 maj 1954 (nr 521) starköl från och med den 1 oktober 1955 tillhandahålles i samma utsträckning som andra rusdrycker på utminuterings- och utskänkningsstäl- Ien.
I riksstaten för budgetåret 1956/57 är inkomsten av maltdrycksskatt upptagen med 110 miljoner kronor.
Den försålda kvantiteten skattepliktiga maltdrycker av andra och tredje klasserna har enligt av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter under nedan
I efterföljande sammanställning har upptagits den månadsvis influtna uppbörden av maltdrycksskatt såväl under budgetåren 1951/52—1955/56 som under det nu löpande budgetårets första månader. I
Maltdrycksskatt
Miljoner kronor
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av maltdrycksskatten för budgetåren 1956/57 och 1957/58 anfört följande:
»Under månaderna juli—oktober 1956 har maltdrycksskatt influtit med 34,4 miljoner kronor. Denna skatteintäkt avser skatt för försäljning av både Öl och starköl, därvid skatteintäkten för starköl utgjorde allenast omkring 3 miljoner kronor.
Inkomsten av maltdrycksskatten under återstående del av budgetåret (november 1956—juni 1957) blir beroende av bryggeriernas utlämning av skattepliktiga maltdrycker under månaderna oktober 1956—maj 1957. Med hänsyn till att försäljningen av inom landet tillverkat starköl under senare tid genomsnittligt utgjort omkring 600 000 liter per månad, skulle bryggeriernas utlämning av starköl under nyssnämnda tid kunna angivas till om-
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 71
kring 5 miljoner liter. Efter gällande skattesats av 1 krona 35 öre för liter skulle skatten för denna kvantitet uppgå till 6,75 miljoner kronor. Bryggeriernas utlämning av Öl under samma tid skulle med beräkning av lika stor utlämning som under tiden oktober 1955—maj 1956 komma att uppgå till omkring 123 miljoner liter, motsvarande en skatteintäkt av 51,8 miljoner kronor efter en skattesats av 42 öre för liter. Enligt denna beräkning skulle skatteinkomsten för starköl och Öl, under nu återstående del av budgetåret (november 1956—juni 1957) komma att uppgå till 6,75 resp. 51,8 miljoner kronor eller tillhopa till 58,55 miljoner kronor. För hela budgetåret 1956/57 skulle inkomsten av maltdrycksskatten sålunda kunna angivas till (34,4 + 08,55 =) 92,95 miljoner kronor eller avrundad till 95 miljoner kronor.
Skatteinkomsten under budgetåret 1957/58 är synnerligen vansklig att beräkna, då maltdryckskonsumtionen under senare månader synes ha blivit beroende även av konsumtionsutvecklingen beträffande andra alkoholhaltiga drycker. Även om man till följd härav kunde ha anledning räkna med en viss ökning av maltdryckskonsumtionen synes skatteinkomsten för dylika drycker med hänsyn till svårigheterna att i nuvarande läge beräkna konsumtionsutvecklingen under budgetåret 1957/58 böra angivas till samma belopp som för innevarande budgetår eller till 95 miljoner kronor.»
I anslutning till kontrollstyrelsens beräkning uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna av maltdrycksskatt till 95 000 000 kronor för budgetåret 1956/57 samt föreslår, att inkomsttiteln för budgetåret 1957/58 uppföres med likaledes 95 000 000 kronor.
Skatt å läskedrycker
Skatt å läskedrycker, som infördes genom beslut av 1939 års urtima riksdag, utgår jämlikt förordning den 22 december 1939 (nr 919), vilken trädde i kraft den 1 februari 1940. Skattesatsen utgjorde från början 10 öre för liter, dock lägst 50 kronor för månad för varje tillverkare. Genom förordning den 25 maj 1941 (nr 253) höjdes skatten till 12 öre för liter och genom förordning den 30 januari 1948 (nr 22), vilken trädde i kraft den 1 februari 1948, till 18 öre för liter. Genom förordning den 17 november 1950 (nr 573) har skatten från och med den 1 december 1950 ytterligare höjts till 21 öre för liter.
Den beräknade och redovisade nettoinkomsten av skatten på läskedrycker har under nedannämnda budgetår uppgått till följande belopp:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1951/52 .......... 34,76 35,00
1952/53 .......... 35,46 35,00
1953/54 .......... 40,96 35,00 I
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1954/55 .......... 39,39 45,00
1955/56 .......... 48,69 42,00
1956/57 .......... 48,00
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen rörande beräkningen av statsverkets inkomster av skatt å läskedrycker för budgetåren 1956/57 och 1957/58 anfört följande:
»I riksstaten för budgetåret 1956/57 är inkomsten av läskedrycksskatt upptagen med 48 miljoner kronor. Under månaderna juli—oktober 1956
72 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
har uppbörden av läskedrycksskatt uppgått till 16,0 miljoner kronor, medan under motsvarande tid föregående år inflöt 20,8 miljoner kronor. Inkomstminskningen synes huvudsakligen bero på de för läskedrycksindustrien mindre gynnsamma väderleksförhållandena under den gångna sommaren. Skatteinkomsten för återstående del av budgetåret (november 1956—juni 1957) torde kunna beräknas med utgångspunkt från inkomstuppgifter för motsvarande tid föregående budgetår, då skatten inflöt med 27,9 miljoner kronor. Enligt nu angivna inkomstuppgifter skulle skatteinkomsten för budgetåret 1956/57 kunna angivas till (16,0 -f- 27,9 =) 43,9 miljoner kronor. Från branschmannahåll har upplysts, att försäljningen av läskedrycker för närvarande är något större än under föregående år. Det synes därför befogat att räkna med någon ökning i skatteinkomsten även under närmaste månaderna. Skatteinkomsten för budgetåret 1956/57 torde sålunda kunna angivas till 45 miljoner kronor.
I avsaknad av säkra hållpunkter för bedömning av inkomstutvecklingen under budgetåret 1957/58 synes skatteinkomsten för sagda budgetår böra angivas till samma belopp som beräknats för innevarande budgetår eller till 45 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av läskedrycksskatten till 45 000 000 kronor för budgetåret 1956/57 samt föreslår, att inkomsttiteln i l iksstaten för budgetåret 1957/58 uppföres med 47 000 000 kronor.
Statlig nöjesskatt
Den statliga nöjesskatten är en genom förordning den 22 december
1939 (nr 931) jämlikt beslut av 1939 års urtima riksdag från och med den 1 januari 1940 införd skatteform. Denna skatt uttogs ursprungligen i anslutning till den kommunala nöjesskatten samt utgick härvid med visst belopp för varje biljett. Sedan genomfördes genom förordning den 14 juni
1940 (nr 478) den ändringen, att för nöjestillställning, till vilken allmänheten har tillträde mot avgift, kommun, inom vars område nöjestillställningen äger rum, skall uttaga en särskild avgift att fördelas mellan staten och kommunen. Vidare har genom förordning den 26 november 1943 (nr 786) förordnats om uttagande i vissa fall av nöjesskatt å den s. k. restaurangdansen.
Enligt förordningen om nöjesskatt den 21 december 1945 (nr 823) med däri genom förordning den 30 januari 1948 (nr 24) från och med den 2 februari 1948 genomförda ändringar beträffande nöjesskatten för biografföreställningar gäller i fråga om skattesatser, att nöjesskatten utgår med 15 procent på bruttopriset för varje biljett, inberäknad skatten, dock att för biografföreställning nöjesskatten utgår med 30 procent, om biljettpriset icke överstiger en krona, och eljest med 30 procent av en krona och 45 procent av återstoden av biljettpriset. Motsvarande skattesatser för biografföreställning utgjorde före den år 1948 vidtagna ändringen 15 och 30 procent. På den s. k. restaurangdansen utgår skatt efter tre olika taxor beroende på om ifrågakommande utskänkning avser spritdrycker eller vin eller endast pilsnerdricka och alkoholfria drycker. Före den år 1948 vidtagna ändringen gällde, att nöjesskatten genomgående skulle fördelas med hälften till staten
Bih. t: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
och med hälften till vederbörande kommun. Nämnda ändring innebär, att nöjesskatten för biografföreställning i stället skall fördelas med tre fjärdedelar till staten och en fjärdedel till kommunen.
Enligt förordning den 8 juni 1951 (nr 457) utgår från den 1 juli 1951 till producent av svensk film bidrag med 20 procent av statens andel i nöjesskatten för biografföreställning, vid vilken bidragsberättigande film visas. Genom förordning den 6 maj 1955 (nr 169) har denna bestämmelse ändrats så, att från och med den 1 juli 1955 utgår bidrag för film som framställts helt i färg med 35 procent och för övrig film med oförändrat 20 procent. Efter det bidrag till producenter av svensk film utgått med 2,70 miljoner kronor har i nöjesskatt för svensk film under budgetåret 1955/56 influtit 9,47 miljoner kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är statlig nöjesskatt upptagen till 59 miljoner kronor. Den till statsverket inlevererade respektive i riksstaten beräknade nöjesskatten har under de senaste budgetåren uppgått till följande belopp:
joner kronor mot 16,12 miljoner kronor under motsvarande period förra året.
Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsten på titeln statlig nöjesskatt komma att uppgå till 57,68 miljoner kronor under budgetåret 1956/57 och till 56,43 miljoner kronor under budgetåret 1957/58.
Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden av nöjesskatt för innevarande budgetår till 60 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln nöjesskatt för budgetåret 1957/58 upptages till 62 000 000 kronor.
Skatt å elektrisk kraft
Genom förordning den 1 juni 1951 (nr 374) infördes från den 20 juni 1951 skatt å elektrisk kraft. Skatten utgick för lågspänd kraft, som uppmättes, med 1 öre för kilowattimme och för annan lågspänd kraft ävensom för högspänd kraft med 10 procent av kraftens beskattningsvärde. Genom förordning den 23 maj 1952 (nr 358), vilken trädde i kraft den 20 juni 1952, bar skatteplikten begränsats till kraft, som förbrukas i industriell rörelse med en årsförbrukning av mer än 40 000 kilowattimmar. För denna förbrukning utgår clskatten liksom förut med It) procent av kraftens beskattningsvärde.
Under budgetåret 1955/56 bär på ifrågavarande inkomsttitel redovisats
74 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
38,75 miljoner kronor. I riksstaten för budgetåret 1956/57 har skatt å elektrisk kraft upptagits med 45 miljoner kronor.
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen vid beräkning av inkomsterna på denna titel anfört följande:
»Inkomsten av elskatten ökade med 11 procent från budgetåret 1953/54 till budgetåret 1954/55 och med 10,5 procent från sistnämnda budgetår till budgetåret 1955/56. Inkomstökningarna sammanhänger dels med en fortgående ökning av kraftförbrukningen inom industrien, dels med successivt inträdande piishöjningar å kraft. Att inkomstökningen under budgetåret 1955/56 icke blev större än 10,5 procent beror på att tillgången på vattenkraft under stor del av budgetåret var avsevärt lägre än normalt beroende på ringa nederbörd. Den procentuella inkomstökningen skulle, om kraftläget iarit mera normalt, ha blivit större än året dessförinnan beroende bland annat på vissa inträffade allmänna prishöjningar. Tillgången på vattenkraft synes för innevarande budgetår kunna bedömas vara om icke tillfredsställande så dock avgjort bättre än föregående budgetår. Bland annat med hänsyn härtill synes anledning föreligga att räkna med att den procentuella inkomstökningen för innevarande budgetår blir större än ökningen 1 öregående budgetår. För hela budgetåret torde ökningsprocenten kunna uppskattas till 15. Då skatteinkomsten föregående budgetår utgjorde 38,7 miljoner kronor, skulle alltså inkomsten för budgetåret 1956/57 kunna beräknas till 44,5 miljoner kronor eller avrundad till 45 miljoner kronor Härav har under tiden 1 juli—31 oktober influtit 13,1 miljoner kronor. Den beräknade skatteinkomsten under återstående del av budgetåret skulle således utgöra 31,9 miljoner kronor.
För budgetåret 1957/58 torde man, under förutsättning att allvarligare ki aftbrist icke inträder och att det allmänna prisläget icke ändras mera markant, kunna räkna med en inkomstökning gentemot budgetåret 1956/57 av 10—15 procent. Försiktigtvis synes inkomsten böra angivas till 50 miljoner kronor.»
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1956 har vattenfallsstyrelsen beträffande beräkning av skatt å elektrisk kraft meddelat :
»Någon statistik över landets statliga kraftkonsumenters totala kraftbetalning finnes icke och ännu mindre över den del därav, som belöper på industrier respektive sådana med större förbrukning än 40 000 kWh per år. Fn direkt uppskattning av denna inkomstpost respektive en beräkning av dess ändring relativt hittills influtna verkliga belopp måste därför grundas på osäkra uppskattningar. Under förutsättning dels att landets energikonsumtion kommer att utvecklas enligt eu inom Centrala Driftledningen uppgjord prognos, dels att Vattenfallsstyrelsens medelpriser för industriell kraftförbrukning är tillämpliga inom hela landet, kan, därest för elskalten i fortsättningen komma att gälla nuvarande grunder, totalbeloppet för skatt å elektrisk kraft uppskattas till 41 000 000 kronor för budgetåret 1956/57 och
44 000 000 kronor för budgetåret 1957/58.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av skatt å elektrisk kraft till
45 000 000 kronor för budgetåret 1956/57 samt föreslår, att ifrågavarande inkomsttitel i riksstaten för budgetåret 1957/58 uppföres med ett belopp av 50 000 000 kronor.
Bih. i: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
75 II. Uppbörd i statens verksamhet
De under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» upptagna inkomsttitlarna voro i riksstaten för budgetåret 1955/56 beräknade till ett belopp av 173,28 miljoner kronor och gåvo enligt budgetredovisningen en sammanlagd nettoinkomst av 158,06 miljoner kronor. Hur den redovisade nettoinkomsten fördelade sig på de olika uppbördstitlarna framgår av bilaga B.
Riksstaten för budgetåret 1956/57 upptager under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» en sammanlagd inkomstsumma av 158,24 miljoner kronor. Beträffande samtliga de under denna rubrik upptagna inkomsttitlarna, utom vattendomstolsavgifter, har riksräkenskapsverket hos vederbörande myndigheter anhållit om uppgifter på de belopp, med vilka inkomsterna på titlarna i fråga kunna beräknas inflyta under vart och ett av budgetåren 1956/57 och 1957/58. Med stöd av de utav myndigheterna lämnade uppgifterna har riksräkenskapsverket, såsom framgår av bilaga C, beräknat utfallet av inkomstsumman under »Uppbörd i statens verksamhet» under budgetåret 1956/57 till 164,55 miljoner kronor.
För budgetåret 1957/58 har riksräkenskapsverket på sätt framgår av närslutna bilaga D under denna rubrik beräknat ett sammanlagt belopp av 175,22 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har funnit anledning göra särskilda uttalanden allenast beträffande följande inkomsttitlar.
Inkomster vid länsarkitektsorganisationen. Beträffande beräkningen av denna titel har byggnadsstyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 oktober 1956 anfört följande:
»För budgetåret 1955/56 beräknades i riksstaten inkomsterna till 1 750 000 kronor. Den verkliga nettoinkomsten för budgetåret uppgick emellertid endast till omkring 1 500 000 kronor, varav cirka 1 230 000 kronor hänförde sig till uppdragsverksamheten och cirka 270 000 kronor till granskningsverksamheten.
Inkomsttiteln är för innevarande budgetår i riksstaten upptagen till oförändrat belopp d. v. s. 1 750 000 kronor. Under detta budgetår kan den av Kungl. Maj:t genom brev den 30 juni 1954 föreskrivna höjningen från och med den 1 september 1954 av uppdragstaxan med 50- -100 procent med undantag för enstaka äldre uppdragsärenden väntas slå helt igenom. Vid en oförändrad omfattning av uppdragsverksamheten skulle en höjning av inkomsttiteln därför kunna ifrågasättas. Då länsarkitektkontorens arbetsuppgifter på senare tid visat en fortgående ökning och däremot svarande personal icke kunnat erhållas, har kontoren för att kunna medhinna sina allmänna tjänsteåligganden måst inskränka på uppdragsverksamheten. Styrelsen anser av denna anledning att skäl icke förefinnes att beräkna inkomsttiteln till högre belopp än 1 750 000 kronor.
Beträffande budgetåret 1957/58 må anföras alt statens sakrevision framlagt förslag till nya uppdrags- och granskningstaxor för hl. a. länsarkitektsorganisationen, avsedd att eventuellt gälla från och med den 1 juli 1957. Därest taxorna fastställes enligt sakrevisionens förslag kan inkomsterna
76 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
antagas komma att uppgå till cirka 2 200 000 kronor sedan taxorna helt slagit igenom. Av beloppet beräknas cirka 180 000 kronor hänföra sig till de granskningsavgifter, som sakrevisionen föreslagit skulle alltjämt bibehållas. I byggnadsstyrelsens ännu ej avgivna remissutlåtande över sakrevisionens förslag torde styrelsen komma att förorda, att granskningsavgifterna helt slopas. Därest ett dylikt förslag vinner statsmakternas bifall skulle detta alltså medföra att inkomsterna minskas med omkring 180 000 kronor. På grund av att den nya uppdragstaxan endast kommer att få begränsad verkan under de närmaste budgetåren bör för budgetåret 1957/58 inkomsttiteln ytterligare minskas med omkring 250 000 kronor till 1 750 000 kronor.»
Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna på ifrågavarande titel till 1 750 000 kronor för budgetåret 1956/57 samt föreslår, under förutsättning att sakrevisionens taxeförslag bifalles, att titeln för budgetåret 1957/58 uppföres med 2 000 000 kronor.
Inkomst av myntning och justering. På denna titel ha under de senaste budgetåren de beräknade och behållna inkomsterna uppgått till följande
justeringsverket uppskattat inkomsterna på ifrågavarande titel till 12,0 miljoner kronor under budgetåret 1956/57 och 10,6 miljoner kronor under budgetåret 1957/58. Mynt- och justeringsverket har härvid anfört följande:
»Någon ändrad beräkning för inkomsterna för myntning och justering 12 000 000 kronor synes icke behöva vidtagas.-----------—
För budgetåret 1957/58 beräknas en prägling av 2-kronor — 1 öre motsvarande präglingen under budgetåret 1956/57, vilket med nuvarande metallpriser skulle motsvara en vinst av 5,8 millioner kronor.
Under tiden 1 januari—30 september 1956 bar utelöpande mynt av valören 5-kronor ökat med cirka 3,2 millioner kronor, vilket per år skulle motsvara c:a 4,3 millioner kronor. Präglingen av 5-kronor under budgetåret 1957/58 bör därför beräknas till 5 millioner kronor, motsvarande eu vinst av 3,8 millioner kronor.
Inkomsten av justering beräknas liksom under innevarande budgetår till 1 million kronor. Sammanlagda inkomsten av myntning och justering under budgetåret 1957/58 torde sålunda komma att uppgå till 10,6 millioner kronor.»
I anslutning till mynt- och justeringsverkets beräkning upptager riksräkenskapsverket ifrågavarande titel till 12 000 000 kronor för budgetåret 1956/57 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1957/58 efter avrundning uppföres med 11 000 000 kronor.
77 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Bidrag till bank- och fondinspektionen. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 oktober 1956 har bank- och fondinspektionen beträffande inkomsterna på ifrågavarande titel anfört följande:
»Vad först angår budgetåret 1956/57, har i riksstaten inkomsttiteln bidrag till bank- och fondinspektionen upptagits med ett belopp av 440 000 kronor. Det däri ingående delbeloppet av bidrag till bankinspektionens fond, som på sin tid beräknades till 610 000 kronor, torde komma att bli högre än som antagits. Under förutsättning av oförändrade bidragsgrunder kan sålunda beloppet förväntas stiga till 318 000 kronor. Skulle emellertid det förslag rörande bidragen godtagas som inspektionen i underdånig skrivelse denna dag framlagt torde ifrågavarande delbelopp komma att uppgå till e:a 345 000 kronor, som beräknas inflyta under februari 1957. — Beträffande bidragen till fondinspektionen kunna dessa antagas stiga till 40 000 kronor, vilket belopp kommer att likaledes inflyta under februari 1957. — Vad slutligen angår bidraget till jordbrukskassetillsynens fond har detta för innevarande budgetår bestämts till 95 000 kronor, varav 50 000 kronor redan influtit och överförts till jordbrukskassetillsynens fond. Resterande belopp, 45 000 kronor, skall inbetalas före den 1 april 1957. Å inkomsttiteln kunna således beräknas inflyta tillhopa (318 000 40 000 -j -
95 000 =) 453 000 kronor, alternativt (345 000 -f- 40 000 -|- 95 000 =) 480 000 kronor.
Vad härefter angår budgetåret 1957/58 torde delbeloppet bidrag till bankinspektionen få angivas till alternativt 320 000 respektive 347 000 kronor. Bidragen till fondinspektionen kunna uppskattas till 40 000 kronor och beträffande bidraget till jordbrukskassetillsynens fond har inspektionen i ovan omförmälda skrivelse föreslagit en höjning av detta till 100 000 kronor. Vid bifall härtill och till övriga i skrivelsen framlagda förslag kan inkomsltilelns hela belopp för budgetåret 1957/58 beräknas till (347 000 + 40 000 -j- 100 000 =) 487 000 kronor. Godtagas icke förslagen till någon del bör beloppet angivas till (320 000 -j- 40 000 -j- 95 000 =) 455 000 kronor.»
I den i ovanstående citat nämnda underdåniga skrivelsen hemställde bank- och fondinspektionen att bankaktiebolags bidrag till bestridande av kostnader för bankinspektionen måtte beräknas på grundval av bolagets eget kapital i stället för som hittills på grundval av bolagets egna fonder. Vidare hemställdes att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till avsättning till jordbrukskassetillsynens fond för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 100 000 kronor. Riksdagen har sedermera fattat beslut i enlighet med bank- och fondinspektionens förslag i vad avser bankaktiebolags bidrag till bestridande av kostnaderna för bankinspektionen.
Riksräkenskapsverket upptager i enlighet med del högre alternativet i bank- och fondinspektionens beräkning inkomsttiteln till 480 000 kronor för budgetåret 1956/57 samt föreslår att titeln för budgetåret 1957/58 uppföres med ett till 490 000 kronor avrundat belopp. Härvid förutsattes bifall till hank- och fondinspektionens hemställan angående avsättning till jordbrukskassetillsynens fond för budgetåret 1 957/58.
Bidrag för tillsyn över sparbankerna och bidrag för revision av sparbankerna. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 oktober 1956 har sparhanksinspektionen anfört följande:
78 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
»Inkomsterna å titeln bidrag till sparbanksinspektionen uppgår för budgetåret 1956/57 till kr. 279 856:48 och torde för budgetåret 1957/58 kunna beräknas till kr. 295 000: —. Å titeln bidrag för tillsyn över sparbankerna synas inkomsterna för förstnämnda budgetår böra uppskattas till kr. 200 000:— och för det senare till kr. 30 000:-— samt å titeln bidrag för revision av sparbankerna till kr. 0: — respektive kr. 275 000: —.
Beträffande inkomstposterna å titlarna bidrag för tillsyn över sparbankerna och bidrag för revision av sparbankerna får sparbanksinspektionen framhålla, alt dessa skola balansera mot motsvarande utgiftstitlar, men att det är svårt att beräkna beloppen å de senare, då förskjutningen dem emellan framförallt är beroende på i vilken takt sparbankerna vinna registrering enligt nya sparbankslagen. De nya revisionsarvodena äro också ännu i mycket liten utsträckning fastställda. Ovan upptagna inkomstbelopp å sistnämnda tvenne inkomsttitlar äro därför i hög grad ungefärliga utom vad beträffar inkomstposten för budgetåret 1956/57 å titeln bidrag för revision av sparbankerna, som beräknas bli noll, då infordrandet av sparbankernas bidrag, avseende revisionen av 1956 års räkenskaper och förvaltning, kommer att ske först efter den 1/7 1957.»
Riksräkenskapsverket upptager i anslutning till sparbanksinspektionens beräkning bidrag för tillsyn över sparbankerna till 200 000 kronor och bidrag för revision av sparbankerna endast till ett formellt belopp av 100 kronor för budgetåret 1956/57. För budgetåret 1957/58 föreslår riksräkenskapsverket att ifrågavarande inkomsttitlar uppföras med 30 000 kronor respektive 275 000 kronor.
Inkomster av statens gruvegendom. Under denna titel har riksräkenskapsverket från och med budgetåret 1957/58 i enlighet med Kungl. brev den 21 september 1956 uppfört inkomsterna av legodrift och arrendeinkomster vid statens gruvegendom, Ailka inkomster tidigare redovisades under »Övriga diverse inkomster».
Riksräkenskapsverket föreslår att ifrågavarande titel för budgetåret 1957/ 58 uppföres med 8 000 000 kronor. III.
III. Diverse inkomster
Bötesmedet. Under budgetåret 1954/55 utgjorde uppbörden på denna titel 14,39 miljoner kronor och under budgetåret 1955/56 17,57 miljoner kronor. Under de tre första månaderna av innevarande budgetår är uppbörden på titeln 25 procent högre än för motsvarande tid under föregående budgetår. Enligt av riksräkenskapsverket från överståthållarämbetet och länsstyrelscrnå infordrade uppgifter beräknas inkomsten av bötesmedel för budgetåren 1956/57 och 1957/58 till 17,02 respektive 17,40 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar bötesmedlen för innevarande budgetår till 20 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1957/58 beräknas till 22 000 000 kronor.
79 Dih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
1 otahsalormedel. De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgå av följande sammanställning:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1951/52.......... 12,84 7,50
1952/53.......... 15,12 11,00
1953/54.......... 16,93 15,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1954/55.......... 20,09 18,00
1955/56.......... 21,21 22,00
1956/57.......... 23,00
Under innevarande budgetårs första kvartal ha inkomsterna i förhållande till motsvarande tid föregående år ökat med 9 procent.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 oktober 1956 har lantbruksstyrelsen uppskattat inkomsten av totalisatormedel till 22 miljoner kronor för budgetåret 1956/57 och till 23 miljoner kronor för budgetåret 1957/58.
Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden på inkomsttiteln totalisatormedel för budgetåret 1956/57 till 23 000 000 kronor samt förordar, att titeln för budgetåret 1957/58 uppföres med 25 000 000 kronor.
1 ipsmedel. Under de senaste budgetåren ha statsverkets beräknade och redovisade tipsmedelsinkomster uppgått till följande belopp:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1951/52.......... 48,30 43,00
1952/53.......... 56,88 50,00
1953/54.......... 70,87 65,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1954/55.......... 76,46 80,00
1955/56.......... 80,49 90,00
1956/57 .......... 80,00
Aktiebolaget Tipstjänst har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 29 oktober 1956 beräknat bolagets inleverans av tipsmedel till 87,66 miljoner kronor för budgetåret 1956/57 och till samma belopp för budgetåret 1957/58.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av tipsmedel för budgetåret 1956/57 till 90 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1957/58 uppföres med 95 000 000 kronor.
Lotterimedel. Av nedanstående sammanställning framgå de för de senaste budgetåren beräknade och redovisade inkomsterna på titeln lotterimcdel:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1951/52.......... 83,68 80,00
1952/53.......... 90,10 85,00
1953/54.......... 93,98 95,00 I
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1954/55 .......... 97,79 100,00
1955/56.......... 99,76 105,00
1956/57 .......... 110,00
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 oktober 1956 har Svenska penninglotteriet aktiebolag meddelat, att bolaget — under antagande alt lottförsäljningen må kunna under hela budgetåret 1956/57 fortgå i ungefär samma omfattning som eller den 1 juli i år — beräknar kunna under budgetåret 1956/57 inleverera ett belopp av 109 miljoner kronor alt tillgodo-
80 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
föras inkomsttiteln lotterimedel. Vad beträffar budgetåret 1957/58 har bolaget förslagsvis beräknat kunna inleverera likaledes 109 miljoner kronor att tillgodoföras inkomsttiteln lotterimedel, under förutsättning att nu radande konjunkturförhållanden komma att bestå.
Vid den av bolaget för budgetåret 1956/57 verkställda beräkningen ha inleveranserna av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda lotter uppskattats till 103,63 miljoner kronor, medan i form av vinst på bolagets verksamhet beräknats komma att på förevarande titel inflyta 5,37 miljoner kronor. Inleveransen under första hälften av budgetåret 1956/57 av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda lotter avser dragningarna under månaderna juni—november 1956 och kan därför redan nu exakt angivas. Den uppgår till 51,81 miljoner kronor, vilket belopp överstiger inleveranserna under motsvarande period föregående år med 12 procent. Det bör dock vid denna jämförelse beaktas att priset på lottsedlarna höjts från 13 till 15 kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av lotterimedel för budgetåret 1956/57 till 110 000 000 kronor samt förordar, att titeln för budgetåret 1957/ 58 uppföres med 115 000 000 kronor.
Övriga diverse inkomster. Denna inkomsttitel har i riksstaten för budgetåret 1956/57 uppförts med ett belopp av 18 miljoner kronor. Titeln tillgodoföres bland annat inflytande belopp respektive belastas med restitutioner av vissa äldre skatter.
De på ifrågavarande inkomsttitel under budgetåret 1955/56 redovisade inkomsterna uppgå till netto 32,82 miljoner kronor. Bland inkomsterna märkas 17,14 miljoner kronor utgörande i kolclearingkassan innestående medel, vilka i samband med kassans avveckling tillförts inkomsttiteln. Av Bolidens gruvaktiebolag inbetalt överskott av legodrift uppgick till netto 6,74 miljoner kronor och arrendeinkomster från Tuolluvaara gruvaktiebolag in. fl. uppgingo till netto 1,62 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1956 har kommerskollegium beräknat inkomsterna av legodrift och arrenden till 7,5 miljoner kronor för innevarande budgetår, varvid förutsatts att inga starkare konjunkturförändringar ske på marknadsområdet, att marknadspriset för koppar icke sjunker väsentligt under det nuvarande och även att kopparhalten i den brutna malmen håller sig omkring nuvarande nivå. För budgetåret 1957/58 har berörda inkomster i enlighet med Kungl. brev den 21 september 1956 uppförts under uppbörd i statens verksamhet under den föreslagna benämningen »Inkomster av statens gruvegendom». Övriga inkomster under titeln kunna för vartdera av budgetåren 1956/57 och 1957/ 58 beräknas till ca 5 miljoner kronor.
På grund av vad ovan anförts beräknar riksräkenskapsverket den behållna uppbörden på inkomsttiteln övriga diverse inkomster för budgetåret 1956/57 till 13 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1957/58 uppföres med ett belopp av 5 000 000 kronor.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
81 B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder
Postverket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för postverket för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av postverket upptagits ett belopp av 10 miljoner kronor.
Generalpoststyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1956 beträffande inkomsterna under budgetåren 1956/57 och 1957/ 58 å riksstatstiteln postverket anfört följande:
»De beräknade inkomsterna ha sammanförts i efterföljande tabell, vari för jämförelse upptagits inkomsterna jämväl för budgetåret 1955/56.
Beträffande de beräknade inkomsterna må anföras följande.
Under budgetåret 1955/56 uppgick frankoteckensuppbörden till 231 946 081 kronor mot 221 371 732 kronor budgetåret 1954/55. Ökningen uppgick alltså till 10 574 349 kronor eller till omkring 4,8 procent. För tiden juli—september 1956 har frankoteckensuppbörden vid postanstalterna ökat med ca 5,5 procent i förhållande till uppbörden för samma tid 1955. Härvid är emellertid att märka, att uppbörden för augusti—september månader 1956 på grund av de under september månad 1956 förrättade riksdagsmannavalen uppgick till betydligt större belopp, än vad som kan anses såsom normalt för dessa månader.
Vid beräkningen av frankoteckensuppbörden för budgetåren 1956/57 och 1957/58 har styrelsen utgått från de porton, som f. n. gälla för olika försändelseslag. Med hänsyn till att uppbörden såsom ovan sagts utvisat en avsevärd ökning såväl för det sistförflutna budgetåret som för den hittills förflutna delen av innevarande budgetår, har styrelsen nu ansett sig kunna beräkna frankoteckensuppbörden för innevarande budgetår till 242 miljoner kronor, motsvarande en ökning av ca 4,3 procent i förhållande till uppbörden för budgetåret 1955/56. Efter vad nu kan bedömas anser styrelsen sig kunna räkna med viss ökning av trafikvolymen även under budgetåret 1957/58. Frankoleckensuppbörden för sistnämnda budgetår har där-
<« llihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nrl. Bil. i. Bihang 1
82 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
för uppskattats till 252 miljoner kronor motsvarande en ökning av ca 4,1 procent i förhållande till den beräknade uppbörden för innevarande budgetår.
Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser utgår jämlikt § 2 tjänstebrevsförordningen med viss procent av frankoteckensuppbörden. Storleken av denna procent bestämmes beträffande samtliga tjänslebrevsberättigade myndigheter med undantag av televerket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket, försvarets fabriksverk samt riksbanken av generalpoststyrelsen och statskontoret gemensamt. Sedan den av Kungl. Maj:t genom brev den 13 november 1953 anbefallda undersökning, varom förmäles i 2 § andra stycket tjänstebrevsförordningen, nu slutförts, har styrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 augusti 1956 avgivit förslag till vissa ändringar i tjänstebrevsförordningen. I avvaktan på Kungl. Maj :ts och riksdagens beslut i ärendet har generalpoststyrelsen efter överenskommelse med statskontoret bestämt att ersättningen till postverket för tjänsteförsändelser i allmänhet fr. o. in. den 1 juli 1956 t. v. skall utgå med 12 % av postverkets frankoteckensuppbörd. I samband härmed har generalpoststyrelsen efter förhandlingar med televerket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket, försvarets fabriksverk samt riksbanken överenskommit om viss justering för dessa verk av f. n. gällande procentsatser att tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1956.
Såvitt nu kan bedömas synes ersättningen till postverket för befordran av tjänsteförsändelser, häri inbegripet jämväl ersättning för befordran av posten från de statliga kristidsorganen och de allmänna sjukkassorna ävensom för befordran av militärbrev samt för postverkets bestyr med delgivningsförsändelser, för innevarande budgetår kunna beräknas till samman-
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 83
lagt 42,2 miljoner kronor samt för nästkommande budgetår till 43,8 miljoner kronor.
Postverkets inkomster av postgirorörelsen utgöras av ersättning för kostnaderna för girogöromålens handläggning vid postanstalterna samt vid generalpoststyrelsens bankavdelning, inom styrelsen i övrigt och vid postdirektionerna. Från denna beräknade ersättning avgår av postverket uppburna portoinkomsler avseende girorörelsen. Det nettobelopp, som därvid framkommer, gottskrives postverket. Ersättningen för budgetåret 1956/57 beräknas nu till ca 53,7 miljoner kronor eller 3,5 miljoner kronor mer än ersättningen under budgetåret 1955/56. ökningen är huvudsakligen föranledd av de fr. o. in. den 1 januari 1956 ökade lönekostnaderna m. in. För budgetåret 1957/58 ha inkomsterna beräknats till 54,6 miljoner kronor.
Såvitt nu kan bedömas torde av postgirots vinstmedel för år 1956 5 miljoner kronor komma att levereras till postverket under innevarande budgetår. Jämväl nästkommande budgetår torde såsom vinst av postgiro kunna upptagas ett belopp av 5 miljoner kronor.
Ersättningen från postsparbanken för budgetåret 1956/57 har såsom framgår av tabellen nu beräknats till 20 miljoner kronor. Ökningen är jämväl här huvudsakligen beroende på de fr. o. in. den 1 januari 1956 ökade lönekostnaderna in. in. För nästkommande budgetår beräknas ersättningen till 20,1 miljoner kronor.
På grund av räntehöjningen föregående år har styrelsen ansett sig icke böra upptaga något belopp såsom vinstmedel från postsparbanken, vare sig för innevarande eller nästkommande budgetår.
Ersättningen till postverket för bestyret med skatteuppbörden med undantag av postverkets ersättning för bestyret med återbetalning av överskjutande preliminär skatt medelst återbetalningskort har för tiden fr. o. in. uppbördsåret 1955/56 räknat fastställts av Kungl. Maj:t i brev till generalpoststyrelsen den 18 november 1955. Beträffande ersättningen för bestyret med återbetalningskorten har generalpoststyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj :t den 6 september 1956 hemställt, att denna ersättning för tillämpning fr. o. in. utbetalningen av belopp, som avse skatt enligt 1955 års taxering, t. v. måtte beräknas efter 45 öre för varje genom postverket utbetalat dylikt återbetalningskort. Vid nu företagen inkomstberäkning har den sålunda föreslagna ersättningen för bestyret med återbetalningskorten tillämpats för såväl innevarande som nästkommande budgetår.
Under hänsynstagande till vad ovan sagts beräknas nu ersättningen till postverket för bestyret med skatteuppbörden för innevarande budgetår till 10 000 000 kronor häri inberäknat retroaktiv ersättning för bestyret med återbetalningskorten avseende budgetåret 1955/56. För nästkommande budgetår beräknas ersättningen till 9 350 000 kronor.
Enligt Kungl. Maj :ts brev till pensionsstyrelsen den 4 maj 1956 resp. Kungl. Maj:ts brev till generalpoststyrelsen den 18 maj 1956 skall ersättningen till postverket för bestyret med utbetalning av folkpensioner resp. allmänna barnbidrag under år 1956 utgå med 40 öre för varje under år 1956 utbetalad folkpensionsanvisning resp. 55 öre för varje under år 1956 utbetalad barnbidragsanvisning. Postverkets inkomster för här ifrågavarande bestyr beräknas för budgetåret 1956/57 till 3 950 000 kronor resp. 2 275 000 kronor samt för budgetåret 1957/58 till 4 075 000 kronor resp. 2 300 000 kronor.
Postverkets inkomster andelar för paket och
av utrikesrörclsen utgöras huvudsakligen av portopostanvisningar. Beträffande denna inkomstpost
84 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
att man icke med säkerhet kan beräkna, vid vilken tidpunkt likvid i varje särskilt fall kan komma att inflyta för uppkommande fordringar. Styrelsen anser sig emellertid kunna räkna med en inkomst under här ifrågavarande titel på 1 250 000 kronor för innevarande och 500 000 kronor för nästkommande budgetår.
Inkomsterna å övriga inkomsttitlar beräknas icke komma att undergå större förändringar vare sig under innevarande eller nästkommande budgetår i förhållande till inkomsterna för budgetåret 1955/56, varför någon närmare motivering rörande beräkningen av inkomsterna å dessa titlar icke ansetts erforderlig.
Beräkningen av utgifterna bar i enlighet med riksräkenskapsverkets direktiv verkställts under antagande, att rörligt tillägg (procentuell förhöjning) kommer att utgå efter oförändrade grunder såväl under innevarande som nästkommande budgetår. Vidare har hänsyn icke tagits till eventuella större förändringar i nuvarande prisnivå.
Under nu angivna förutsättningar beräknas postverkets utgifter under budgetåret 1956/57 komma att uppgå till 407,7 miljoner kronor, vilket belopp med omkring 3,2 miljoner kronor överstiger det belopp, som upptagits i den av Kungl. Maj:t för nyssnämnda budgetår fastställda driftkostnadsstaten.
För budgetaret 1957/58 ha utgifterna beräknats till 416 miljoner kronor.
Enligt styrelsens beräkningar skulle alltsa överskottet av postverkets rörelse komma att uppgå till, i avrundade tal, för budgetåret 1956/57 8 miljoner kronor och för budgetåret 1957/58 11 miljoner kronor.
Under åberopande av det anförda får generalpoststyrelsen föreslå, att inkomstöverskottet av postverkets rörelse i riksstaten för budgetåret 1957/58 enligt ovan angivna beräkningar upptages med ett till 11 miljoner kronor avrundat belopp.
Av överskottsmedlen för budgetåret 1955/56, 8 177 983 kronor 83 öre, kunde 5 miljoner kronor levereras under loppet av budgetåret. Det återstående beloppet, 3 177 983 kronor 83 öre, levererades den 20 augusti 1956. Det kommer att tillses att överskottsmedel i görligaste mån levereras under det budgetår, till vilket medlen bokföringsinässigt böra hänföras.»
I överensstämmelse med de förutsättningar för inkomstberäkningen, som riksräkenskapsverket inledningsvis angivit i vad avser det rörliga tillägget, beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna av postverket under budgetåret 1956/57 till 10 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1957/58 uppföres med 12 000 000 kronor.
Televerket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för televerket för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av televerket upptagits ett belopp av 85 miljoner kronor.
Med skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1956 har telestyrelsen överlämnat avskrift av ett till Kungl. Maj :t avgivet förslag till beräkning av det inkomstöverskott av televerkets rörelse, som bör upptagas
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
i riksstaten för budgetåret 1957/58.1 sin underdåniga skrivelse anför televerket följande:
»Televerkets redovisade inkomster, driftkostnader och överskott för de sista fyra budgetåren samt motsvarande beräknade belopp för budgetåren 1956/57 och 1957/58 framgå av efterföljande tablå, i vilken driftkostnaderna för budgetåren 1956/57 och 1957/58 ha beräknats på basis av nu gällande löne- och prisnivå.
Verkliga belopp
Ränteutgifterna ha beräknats efter den effektiva medelräntefoten på den fonderade statsskulden, varvid för budgetåren 1956/57 och 1957/58 räknats med en medelräntefot av 3,4 %.
I fråga om de för budgetåren 1956/57 och 1957/58 beräknade inkomsterna får telestyrelsen anföra följande.
Nettoökningen av antalet uppsatta telefonapparater, som under budget-
86 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
året 1954/55 uppgick till 115 000, sjönk under budgetåret 1955/56 till 107 000. Nedgången beror på den minskning av antalet nytecknade abonnemang, som blev en följd av de i december 1955 höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang.
Minskningen av antalet nyteckningar var under budgetåret 1955/56 avsevärt större än nedgången i apparatökningen, vilket förhållande förklaras av det stora antal före avgiftshöjningen tecknade abonnemang, som då ännu ej kunnat effektueras. För budgetåret 1956/57 har styrelsen räknat med en ökning av 90 000 apparater och för budgetåret 1957/58 med en ökning av 80 000 apparater.
I skrivelse till Ivungl. Maj:t den 1.9.1956 har styrelsen efter samråd med AB Radiotjänst framlagt förslag till självfinansieringsplan för rundradiorörelsen för budgetåret 1957/58, varvid styrelsen kom fram till att licensavgiften fr. o. m. den 1.7.1957 skulle behöva höjas till 30 kronor. Eftersom Kungl. Maj:t ännu icke fattat beslut i frågan och flera olika alternativ till avgiftshöjning äro tänkbara har styrelsen i nu föreliggande inkomstberäkning för budgetåret 1957/58 utgått från den nu gällande licensavgiften. Om avgiften i enlighet med styrelsens förslag fr. o. in. den 1.7.1957 skulle höjas till 30 kronor, komma de beräknade inkomsterna att stiga med 14,7 milj. kronor. Eftersom den merinkomst, som erliålles vid en avgiftshöjning, emellertid i motsvarande mån skall öka avsättningen till värdeminskningskonto för rundradioanläggningar kommer höjningen icke att påverka det nu beräknade överskottet på verkets rörelse under budgetåret 1957/58.
Driftkostnaderna för budgetåret 1956/57 ha upptagits till sammanlagt 733,5 milj. kronor, vilket belopp med ca 10 milj. kronor överstiger slutsumman i den av Kungl. Maj :t fastställda driftkostnadsstaten. Höjningen beror på ny beräkning av vissa poster i staten, bland annat beträffande avsättningen till värdeminskningskonto, som numera visat sig ha blivit upptagen till för lågt belopp.
För budgetåret 1957/58 ha driftkostnaderna blivit beräknade till 752,0 milj. kronor. Kostnaderna för rundradiorörelsen ha därvid upptagits i enlighet med styrelsens förenämnda skrivelse den 1.9.1956 rörande självfinansieringsplan för rundradioverksamheten (alt. II) med avdrag av kostnaderna för kortvågssändningar till utlandet, skolradio, radiomottagare för skolor, väderleksrapporter och fria licenser (blindlicenser), vilka kostnader enligt ett av 1947 års riksdag gjort principuttalande icke böra belasta radiolicensinkomsterna utan bestridas från särskilda anslag från riksstaten. Om dessa kostnader alltjämt skola bestridas med licensmedel ökas de beräknade driftkostnaderna och minskas det beräknade överskottet för budgetåret 1957/58 med 3,2 milj. kronor.
I avsättningen till värdeminskningskonto för budgetåret 1957/58 är liksom för budgetåret 1956/57 inräknat hela det på rundradiorörelsen uppstående överskottet. Dessutom har, i likhet med vad som skett för budgetåren 1954/55—1956/57, medräknats en extra avsättning till värdeminskningskonto, motsvarande en del av den inkomstökning för televerket, som uppstått genom de höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang. För budgetåret 1957/58 föreslår styrelsen, att storleken av denna extra avsättning fastställes till 15 miljoner kronor eller samma belopp som medgivits av Kungl. Maj:t för budgetåret 1956/57.
Om licensavgiften i enlighet med styrelsens skrivelse den 1.9.1956 fr. o. in. den 1.7.1957 höjes till 30 kronor, ökas den beräknade avsättningen till värdeminskningskonto med 14,7 milj. kronor.
87 Bih. i: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
För såväl budgetåret 1956/57 som budgetåret 1957/58 har beräkningen av driftkostnader såsom förut nämnts avsett driftkostnadernas storlek vid nuvarande pris- och lönenivå.
Med stöd av det anförda får telestyrelsen föreslå, att överskottet på televerkets rörelse i statsverkspropositionen för budgetåret 1957/58 upptages med ett till 70 000 000 kronor avrundat belopp.»
Televerkets inkomster och utgifter för budgetåren 1953/54, 1954/55 och 1955/56 jämförda med beräknade inkomster och utgifter för budgetåren 1956/57 och 1957/58 framgå av följande sammanställning (miljoner kro-
nor) :
Vid bedömningen av förestående siffror bör hänsyn tagas till att inträdesavgifterna för telefonabonnemang höjdes i december 1955 och radiolicensavgiften från och med den 1 januari 1956.
I överensstämmelse med de förutsättningar för inkomstberäkningen, som riksräkenskapsverket inledningsvis angivit i vad avser det rörliga tillägget och med antagande att televerkets inleveranser av överskottsmedel skola kunna anslutas till de bokförda överskotten, bär riksräkenskapsverket upp-
88 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
tagit inkomsterna för televerket under budgetåret 1956/57 till 60 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1957/58 uppföres med 70 000 000 kronor.
Statens järnvägar
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens järnvägar för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor). * I
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens järnvägar upptagits ett belopp av 10 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 december 1956 med förslag till beräkning av den behållna inkomsten av statens järnvägar för budgetåret 1957/58 har järnvägsstyrelsen anfört följande:
»Nedan lämnas en sammanställning utvisande dels bokförda inkomster, utgifter och överskott för budgetåren 1946/47—1955/56, dels nu beräknade inkomster, utgifter och överskott för budgetåren 1956/57 och 1957/58.
Beräkningarna av statens järnvägars driftresultat för innevarande och nästkommande budgetår försvåras av att konjunkturutsikterna för närvarande är i hög grad ovissa bl a till följd av det labila världsläget. Å ena sidan kan det internationella läget ge upphov till inflatoriska tendenser i vår inhemska konjunktur. Å andra sidan kan emellertid störningar i produktionen, orsakade av den nyligen inträffade knappheten på bensin och andra brännoljor, utlösa motsatta impulser. Inför dessa ovissa framtidsutsikter har styrelsen ansett sig böra förutsätta, att konjunkturläget blir i stort sett oförändrat.
Med denna allmänna förutsättning och den hittills iakttagna tendensen som grund finnes anledning antaga, att persontrafiken fortfarande kommer att minska något. Den nuvarande knappheten på brännoljor kan visserligen komma att temporärt avbryta denna tendens men eftersom det ännu är ovisst hur länge denna bristsituation kommer att bestå har ansetts säkrast att i detta sammanhang bortse från dess eventuella inverkan på persontrafikens omfattning. Godstrafiken exkl transporter av lapplandsmalm har antagits förbli i stort sett oförändrad. Detta antagande synes motiverat bl a därav att kapaciteten redan i nuvarande läge är väl utnyttjad, varför ut-
Inkl. genom Kungl. Maj:ts beslut den 26 november 1954 medgiven extra avsättning till värdeminskningskonto på 21,00 mkr som verkställts först under budgetåret 1954/55.
Inkl. genom Kungl. Maj:ts beslut den 7 oktober 1955 medgiven extra avsättning till värdeminskningskonto på 15,40 mkr som verkställts först under budgetåret 1955/56.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
* Beräknade.
1 Härav 7 miljoner kronor beroende på omläggning av redovisningen av den s. k. fraktökningen för lapplandsmalm, varigenom övergångsåret tillfördes sagda fraktökning för l'/a år.
2 Härav 7 miljoner kronor tagna i anspråk såsom extra avsättning till värdeminskningskontot (Kungl. Maj:ts beslut l4/s 1951).
3 Ny princip för beräkning av avskrivningarna tillämpad fr. o. m. 1/i 1951.
4 Härav 21 miljoner kronor tagna i anspråk såsom extra avsättning till värdeminskningskontot (Kungl. Maj:ts beslut 20/n 1954).
6 Härav 15,4 miljoner kronor tagna i anspråk såsom extra avsättning till värdeminskningskontot (Kungl. Maj:ts beslut 7/io 1955).
rymme ej torde finnas för någon nämnvärd trafikökning. Vid inkomstberäkningarna har vidare förutsatts att den fr o m november 1956 gällande taxan kommer att tillämpas även under budgetåret 1957/58. Inkomsterna för detta budgetår väntas härigenom bli högre än för innevarande budgetår. Beträffande transporterna av lapplandsmalm slutligen har räknats med såväl högre inkomster per ton som ökade kvantiteter. I vad gäller budgetåret 1957/58 är inkomstberäkningen i denna del emellertid osäker även av den anledningen, att nu gällande malmavtal utgår den 30 september 1957.
Driftutgiflerna torde även om löneläget skulle förbli oförändrat komma att öka på grund av dels väntade prishöjningar på vissa förnödenheter, dels av knappheten på brännolja betingade omläggningar av driften. Storleken av de väntade prishöjningarna samt omfattningen av driftomläggningarna kan dock för närvarande ej närmare preciseras, varför även uppskattningen av de framtida driftutgifterna måste betecknas som osäker.
90 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Under ovan angivna förutsättningar och i enlighet med de meddelade direktiven angående beräkning av personalutgifterna har styrelsen uppskattat inkomster, utgifter och avskrivningar till följande belopp i milj. kronor. (Inom parentes har för innevarande budgetår angivits de belopp, som upptogs i styrelsens skrivelse till Eder den 3 december 1955).
Uppskattningen ger till resultat att för budgetåret 1956/57 skulle vara att motse balans mellan driftöverskott och avskrivningsbehov samt för budgetåret 1957/58 ett överskott av storleksordningen 25 milj kronor allt under förutsättning av oförändrat löne- och taxeläge.
Inleveranserna av överskottsmedel kommer liksom hittills att förskjutas i förhållande till de bokförda överskotten. Sålunda inlevereras det resterande överskottet för budgetåret 1955/56, 9,9 milj kronor, i december 1956 och ett eventuellt överskott för innevarande budgetår i december 1957.»
I överensstämmelse med de förutsättningar för inkomstberäkningen, som riksräkenskapsverket inledningsvis angivit i vad avser det rörliga tillägget, beräknar verket inkomsterna av statens järnvägar till 10 000 000 kronor för budgetåret 1956/57 samt föreslår, att ifrågavarande inkomster för budgetåret 1957/58 upptagas med likaledes 10 000 000 kronor.
Statens vattenfallsverk
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor). I
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens vattenfallsverk upptagits ett belopp av 120 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1956 angående beräkning av inkomstöverskottet å statens vattenfallsverks rörelse för budgetåren 1956/57 och 1957/58 har vattenfallsstyrelsen anfört följande:
»Budgetåret 1956/57
Överskottet för innevarande budgetår beräknas till 120 000 000 kronor enligt nedanstående uppställning.
Inkomster Driftkostnader Överskott
kronor kronor kronor
Kraftverk ........ 373 300 000 253 600 000 119 700 000
Kanalverk ........ 3 900 000 3 700 000 200 000
Fastighetsförvaltning 800 000 700 000 100 000
878 000 000
258 000 000 120 000 000
81 Bih. 1: Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning
Det beräknade överskottet överensstämmer med vad som upptagits i riksstaten. Beräkningarna grundas på den förutsättningen att nederbörden under hösten och vinterns temperaturförhållanden icke bli ogynnsamma för kraftproduktionen. Dessutom har förutsatts, att den förhöjning av avskrivningarna med 25 000 000 kronor, som medgivits av Kungl. Maj :t under viss förutsättning, kommer till stånd.
Budgetåret 1957/58
Under förutsättning att vattenförhållandena bli normala samt att ändringar av bränslepriser och ändrade konjunkturförhållanden icke inträffa kan överskottet för budgetåret 1957/58 beräknas till 125 000 000 kronor enligt nedanstående uppställning.
Inkomster Driftkostnader överskott
kronor kronor kronor
Kraftverk ........ 403 300 000 278 600 000 124 700 000
Kanalverk ........ 3 900 000 3 700 000 200 000
Fastighetsförvaltning 800 000 700 000 100 000
408 000 000 283 000 000 125 000 000
Beträffande kraftverkens inkomster har förutberäkning skett i anslutning till såväl den prognos rörande kraftbehovens utveckling, vilken ligger till grund för Styrelsens anslagsäskanden, som den ökning av produktionsresurserna, vilken om intet oförutsett inträffar, inträder i förhållande till innevarande budgetår. Kraftransonering har förutsatts icke bli behövlig. Icke heller har det räknats med någon återverkan av försämrade konjunkturförhållanden på kraftavsättningen.
För kanalverken och fastighetsförvaltningen har räknats med oförändrade inkomster.
Vid beräkning av driftkostnaderna har hänsyn tagits till det förhållandet, att under de närmaste budgetåren relationen mellan belastning och utbyggd vattenkraft torde försämras, vilket kommer att medföra ökat behov av bränslealstrad tillslcottskraft även vid normal vattentillgång. Därjämte blir beroendet av hur nederbörden utfaller abnormt stort. De beräknade avsättningarna till värdeminskningskonto äro höjda i förhållande till de normenliga i anslutning till penningvärdets fall med 25 000 000 kronor. Ifråga om lönetillägg har räknats med att de skola utgå efter oförändrade grunder.
Levererbart överskott
Beloppen inlevererbara överskottsmedel torde för budgetåren 1956/57 och 1957/58 kunna beräknas till 120 000 000 kronor respektive 125 000 000 kronor, det vill säga lika med de bokförda överskotten. Noggrannheten i kalkylerna är icke större än att eftersläpningen mellan bokförda och i penningar tillgängliga överskott per tolvmånadsperioder kan försummas, varjämte utjämning kan ske medelst den rörliga krediten hos riksgäldskontoret.»
I överensstämmelse med de förutsättningar för inkomstberäkningen, som riksräkenskapsverket inledningsvis angivit i vad avser det rörliga tillägget, beräknar verket inkomsterna av statens vattenfallsverk till 120 000 000 kronor för budgetåret 1956/57 samt föreslår, alt ifrågavarande inkomster för budgetårel 1957/58 upptagas med 125 000 000 kronor.
92 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Domänverket
De bokförda inkomsterna och utgifterna för domänverket samt överskotten för de senast förflutna fem kalenderåren jämte de i rikshuvudboken redovisade och de till statsverket inlevererade överskotten för motsvarande budgetår framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i rilcsstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av domänverket upptagits ett belopp av 75 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1956 har domänstyrelsen rörande beräkningen av ifrågavarande titel för budgetåren 1956/57 och 1957/58 yttrat följande:
»Inkomsterna på riksstatstiteln domänverket omfatta dels domänverkets egen rörelse, dels ock avkastningen av domänverkets aktier i AB Statens Skogsindustrier. Överskottet för domänverket för 1955 utgjorde i runt tal 64,2 milj. kronor, varav utdelning på aktiekapitalet i AB Statens Skogsindustrier omkring 2 milj. kronor. Överskottet för domänverkets rörelse för budgetåret 1956/57 har i riksstaten beräknats till 75 milj. kronor.
Vad angår verksamhetsåret 1956 (budgetåret 1956/57) har överskottet redan i styrelsens skrivelse till Riksräkenskapsverket den 29 februari 1956, K: 235, beräknats bli lägre än 65 miljoner kronor.
Revirens budgetredovisningsrapporter per den 1 september (avseende hela verksamhetsåret 1956) visa ett väsentligt sämre ekonomiskt resultat än vad som tidigare beräknats. De avhållna höstauktionerna för rotstående virke ha ytterligare förstärkt denna tendens. Årets driftresultat för åtskilliga revir komma att så betydligt understiga tidigare beräknat belopp, att styrelsen för närvarande icke räknar med ett högre överskott för år 1956 än 40 miljoner kronor.
Inlevereringarna av uppkommande överskottsmedel för år 1956 komma att ske i den takt som tillgången på rörelsemedel tillåter. Så vitt nu kan bedömas torde den huvudsakliga delen av överskottet kunna inlevereras först under hösten 1957. Några närmare uppgifter i detta hänseende kunna emellertid nu ej lämnas.
Överskottet för domänstyrelsens rörelse under år 1957 är givetvis svårare att bedöma; styrelsen har emellertid med ledning av de av lokalförvaltningarna ingivna förvaltningsförslagen för nästa år ansett sig kunna närmelsevis uppskatta överskottet, inklusive utdelningen av aktierna i Aktiebolaget Statens Skogsindustrier — cirka 2 milj. kronor — till 40 milj. kronor.
Styrelsen redovisar den verkställda resultatberäkningen på närslutna bilaga.»
93 Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Domänstyrelsens ovannämnda bilaga lämnar följande uppgifter rörande domänverkets bokförda respektive beräknade inkomster och utgifter (efter vissa salderingar) samt överskott för vart och ett av åren 1955—1957.
nor samt föreslår, att ifrågavarande inkomster för budgetåret 1957/58 uppföras med 50 000 000 kronor.
II. Riksbanksfonden
I en från riksbanken till riksräkenskapsverket den 11 oktober 1956 avlåten skrivelse har förevarande inkomsttitel beräknats till 15 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1956/57 och 1957/58.
Riksräkenskapsverket föreslår i enlighet härmed att inkomsterna från riksbanksfonden för budgetåret 1957/58 upptagas till 15 000 000 kronor.
III. Statens allmänna fastighetsfond
Statens allmänna fastighetsfond omfattar tio delfonder, nämligen slottsbyggnadernas, fångvårdsstyrelsens, beskickningsfastigheternas, byggnadsstyrelsens, generaltullstyrelsens, Uppsala universitets, Lunds universitets, sjöfartsstyrelsens, medicinalstyrelsens och karolinska sjukhusets delfonder. Allmänna fastighetsfonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond fastställas med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter, varefter överskottet beräknas såsom skillnaden mellan de på delfondens stat upptagna inkomsterna och utgifterna för delfonden. Beträffande övriga del-
94 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
fonder utom slottsbyggnadernas delfond gäller däremot, att ifrågavarande ersättning skall bestämmas så, att ett överskott erhålles motsvarande full förräntning av det å respektive delfonder disponerade statskapitalet. 1 olikhet mot övriga delfonder under fastighetsfonden avses slottsbyggnadernas delfond icke skola redovisa något överskott.
I skrivelse den 7 december 1956 har riksräkenskapsverket avgivit utlåtande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden samt därvid framlagt förslag till stat för fonden för budgetåret 1957/58. I enlighet med detta förslag skulle överskotten på de särskilda delfonderna upptagas till de i efterföljande sammanställning angivna beloppen (kronor):
Slottsbyggnadernas delfond......................... 1 000
Fångvårdsstyrelsens delfond......................... 805 000
Beskickningsfastigheternas delfond................... 840 000
Byggnadsstyrelsens delfond......................... 11 579 000
Generaltullstyrelsens delfond........................ 200 000
Uppsala universitets delfond........................ 380 000
Lunds universitets delfond......................... 465 000
Sjöfartsstyrelsens delfond .......................... 95 000
Medicinalstyrelsens delfond.......................... 4 540 000
Karolinska sjukhusets delfond ...................... 520 000
Summa 19 425 000
Riksräkenskapsverket föreslår sålunda, att överskottet på statens allmänna fastighetsfond i riksstaten för budgetåret 1957/58 upptages till 19 425 000 kronor.
IV. Försvarets fonder
Försvarets fastighetsfond. Fonden omfattar fyra delfonder: arméns, marinens, flygvapnets och befästningars delfonder, överskottet från fonden beräknas till 4 procent på den kapitalbehållning, som med beaktande av den sannolika förbrukningen av för investering disponibla medel kan beräknas föreligga vid ifrågavarande budgetårs ingång.
Riksräkenskapsverket beräknar överskottet på försvarets fastighetsfond för budgetåret 1957/58 till 25 070 000 kronor.
Försvarets fabriksfond. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 oktober 1956 har försvarets fabriksstyrelse beräknat överskottet från försvarets fabriksfond till 2 700 000 kronor för budgetåret 1956/57 samt till 2 750 000 kronor för budgetåret 1957/58. För vartdera budgetåret hänföra sig 950 000 kronor till inkomster från armé tygförvaltningens i fonden invärderade maskiner och byggnader.
Riksräkenskapsverket upptager i enlighet med försvarets fabriksstyrelses beräkningar överskottet från försvarets fabriksfond under budgetåret 1956/ 57 till 2 700 000 kronor samt föreslår, att överskottet för budgetåret 1957/58 uppföres med 2 750 000 kronor.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
95 V. Statens utlåningsfonder
I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket ha utrikesdepartementet, bostadsstyrelsen, statskontoret, generaltullstyrelsen, lantbruksstyrelsen, sjöfartsstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat inkomsterna från de av dem förvaltade hithörande fonderna för budgetåret 1957/58 till respektive 6 000 kronor, 99 747 800 kronor, 3 594 200 kronor, 1 000 kronor, 1 760 000 kronor, 195 000 kronor, 8 126 200 kronor och 745 000 kronor. Hithörande inkomster ha sålunda av vederbörande fondförvaltande myndigheter uppskattats till sammanlagt 114 175 200 kronor.
Vid 1956 års riksdags höstsession har inrättats fonden för supplementär jordbrukskredit. Enligt vad riksräkenskapsverket inhämtat, kan avkastningen från den nya lånefonden uppskattas till 500 000 kronor.
Med ledning av de framlagda beräkningarna föreslår riksräkenskapsverket, att överskotten från statens utlåningsfonder för budgetåret 1957/58 upptagas till sammanlagt 114 787 500 kronor. Beträffande överskottens fördelning på de olika fonderna får riksräkenskapsverket hänvisa till tabellbilagan (bilaga D).
VI. Fonden för låneunderstöd
Enligt inhämtade upplysningar ha bostadsstyrelsen, statskontoret, lantbruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat avkastningen av respektive delfonder för budgetåret 1957/58 till härefter angivna belopp:
Bostadsstyrelsens delfond.................................. 20 100 000 kronor
Statskontorets delfond.................................... 1 600 000 »
Lantbruksstyrelsens delfond................................ 7 700 »
Riksbankens delfond...................................... 2 400 000 »
Riksgäldskontorets delfond................................. 1 000 »
Mot förestående beräkningar har riksräkenskapsverket intet annat att erinra än att beloppet för lantbruksstyrelsens delfond torde böra avj ämnas till 8 000 kronor. Riksräkenskapsverket föreslår alltså, att inkomsterna under fonden för låneunderstöd för budgetåret 1957/58 upptagas till 24 109 000 kronor med den fördelning på delfonder, som angives i tabellbilagan (bilaga D).
VII. Fonden för statens aktier
Å fonden för statens aktier voro vid utgången av budgetåret 1955/56 bokförda av staten ägda aktier i följande aktiebolag, nämligen: Aktiebolaget Aerotransport, Aktiebolaget Transitotrafik, Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Nya Systemaktiebolaget, Sveriges kreditbank aktiebolag, Aktiebolaget Industrikredit, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Svenska lagerhusaiktiebolaget, Aktiebolaget Fjäråssand, Svenska penninglotteriet aktiebolag, Norrbottens järnverk ak-
96 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
tiebolag, Aktiebolaget Svensk torvförädling, Svenska skifferoljeaktiebolaget, Aktiebolaget Tipstjänst, Aktiebolaget Ceaverken, Ruotivare gruvaktiebolag, Aktiebolaget Atomenergi och Aktiebolaget Statsgruvor.
Inkomsterna på titeln domineras helt av avkastningen från Luossavaara- Kiirunavaara aktiebolag. Under förutsättning att ingen avsättning sker till bolagets dispositionsfond för verksamhetsåren 1955/56 och 1956/57 beräknar riksräkenskapsverket, som även inhämtat upplysningar beträffande avkastningen på vissa andra i fonden bokförda aktier, inkomsterna på titeln fonden för statens aktier till 110 000 000 kronor för budgetåret 1956/57 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1957/58 uppföres med 150 000 000 kronor.
VIII. Statens pensionsfonder
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 oktober 1956 har pensionsstyrelsen beräknat inkomsten av folkpensioneringsfonden för budgetåret 1956/57 till 27,3 miljoner kronor och för budgetåret 1957/58 till 27,5 miljoner kronor.
I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket ha statskontoret, statens pensionsanstalt och riksgäldskontoret beräknat inkomsterna av övriga såsom kapitalfonder redovisade pensionsfonder för budgetåret 1957/58 till 5 580 000 kronor, 8 200 000 kronor respektive 26 000 kronor.
I anslutning till ovanstående beräkningar föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsterna från statens pensionsfonder för budgetåret 1957/58 beräknas till följande belopp, nämligen från folkpensioneringsfonden 27 500 000 kronor, från civila tjänstepensionsfonden 1 400 000 kronor, från militära tjänstepensionsfonden 165 000 kronor, från allmänna familjepensionsfonden 4 000 000 kronor, från statens pensionsanstalts pensionsfond 8 200 000 kronor samt från pensionsfonden för vissa riksdagens verk 25 000 kronor eller sammanlagt till 41 290 000 kronor.
IX. Diverse kapitalfonder
Fonden för kreditgivning till utlandet. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 oktober 1956 har riksgäldskontoret beräknat avkastningen av denna fond till 39 853 000 kronor för budgetåret 1956/57 och till 39 645 000 kronur för budgetåret 1957/58. Riksräkenskapsverket föreslår i enlighet härmed, att inkomsten på förevarande inkomsttitel för nästa budgetår upptages till 40 000 000 kronor,
Övriga diverse kapitalfonder. I skrivelser till riksräkenskapsverket från riksgäldskontoret, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, sjöfartsstyrelsen, lantbruksstyrelsen och statens reproduktionsanstalt ha lämnats de uppgifter beträffande avkastningen från övriga diverse kapitalfonder, som framgå av följande sammanställning.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
1956/57 1957/58
Kronor Kronor
Fonden för förlag till statsverket (riksgäldskontoret).... 3 000 000 3 000 000
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond (väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen).......................... 8 500 000 8 500 000
Fonden för Södertälje kanalverk (sjöfartsstyrelsen) .... 18 000 18 000
Jordfonden (lantbruksstyrelsen)...................... 195 200 193 000
Arrendeegnahemsfonden (lantbruksstyrelsen) .......... 99 000 82 500
Statens reproduktionsanstalts fond (statens reproduktions-
anstalt)........................................ 50 000 100 000
Summa 11 862 200 11 893 500
Riksräkenskapsverket förordar med stöd av förestående uppgifter, att inkomsttiteln övriga diverse kapitalfonder för budgetåret 1957/58 upplages till ett avrundat belopp av 12 000 000 kronor.
Sammanfattning
I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket föreslå att driftbudgetens inkomster i förslaget till riksstat för budgetåret 1957/58 upptagas på sätt framgår av den härvid som bilaga D fogade specifikationen.
Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkningar rörande driftbudgetens inkomster för budgetåret 1957/58 har i efterföljande tablå sammanställts med de redovisade inkomsterna för budgetåren 1954/55 och 1955/56 samt de av ämbetsverket nu uppskattade inkomstbeloppen för budgetåret 1956/57 (miljoner kronor).
Såsom framgår av tablån äro inkomsterna på titeln skatt ä inkomst och förmögenhet in. m. i hög grad bestämmande för utvecklingen av budgetens totala inkomster. På titeln redovisas icke endast den statliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten utan även folkpensionsavgifter och investeringsavgift. över titeln passera även andra skatter och avgifter, av vilka kommunalskatterna samt avgifter och bidrag till den allmänna sjukförsäkringen äro de betydelsefullaste. Såsom närmare berörts i samband med beräknandet av titeln (s. 25—36), framkommer titelns nettoinkomst som skill- 7 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 1. Ilil. 1. Bihang 1
98 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
naden mellan en råd inkomst- och utgiftsposter, vilka var för sig i regel äro svåra att förutberäkna. Osäkerheten i beräkningarna sammanhänger främst med att större delen av skatteinkomsterna uppbäres som preliminärskatt, varigenom skatteuppbörden blir direkt beroende av den samtidiga utvecklingen av löner och företagsinkomster. Beräkningarna måste därför bygga på vissa antaganden om förändringarna av fysiska personers och bolags inkomster. För dessa antaganden har redogjorts på s. 21—24.
Enligt riksräkenskapsverkets nu gjorda beräkningar komma inkomstökningarna under budgetåren 1956/57 och 1957/58 att bli mindre än den för budgetåret 1955/56 redovisade ökningen. Inkomsterna under budgetåren 1956/57 och 1957/58 beräknas till ett belopp av 300 respektive 400 miljoner kronor skola reserveras på budgetutjämningsfonden för kommande utbetalning av kommunalskattemedel. Återföringarna från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel förutsättas uppgå till 100 respektive 275 miljoner kronor under budgetåren 1956/57 och 1957/58, varigenom nettoavsättningarna skulle begränsas till 200 respektive 125 miljoner kronor.
Under budgetåret 1956/57 beräknas inkomsterna stiga med 1 035 miljoner kronor till 11 107 miljoner kronor. Av den beräknade ökningen hänför sig huvuddelen eller drygt 700 miljoner kronor till inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Stegringen sammanhänger främst med den till följd av inkomstlyftningarna ökade uppbörden av preliminär A-skatt samt med en väsentlig uppgång även av den preliminära B-skatteuppbörden.
Automobilskatteinedlen beräknas komma att minska med 47 miljoner kronor. Denna beräknade nedgång beror på att den särskilda invesleringsavgiften å motorfordon, som utgått för hela budgetåret 1955/56, från och med den 1 december innevarande budgetår ersatts med omsättningsskatt å motorfordon, vilken i motsats till den särskilda investeringsavgiften icke inräknas i automobilskattemedlen.
Tullar och acciser beräknas komma att öka med 298 miljoner kronor, varav större delen eller 193 miljoner kronor faller på omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. På den nytillkomna titeln omsättningsskatt å motorfordon beräknas komma att inflyta 70 miljoner kronor. Tullmedlen beräknas öka med 47 miljoner kronor och tobaksskatten med 11 miljoner kronor. Minskade inkomster förutses bland annat för införselavgift och accis å fetlvaror med 22 miljoner kronor samt för omsättnings- och utskänkningsskatt å vin och maltdrycksskatt med 16 miljoner kronor, överskottet från statens affärsdrivande verk beräknas bli i stort sett oförändrat varvid en stegring på 48 miljoner kronor för vattenfallsverket uppväges av minskningar för televerket och domänverket.
Enligt den nu verkställda beräkningen skulle inkomsterna för budgetåret 1956/57 komma att bli 202 miljoner kronor lägre än vad som beräknats i riksstaten. Den beräknade nedgången sammanhänger främst med en minskning för skatt å inkomst och förmögenhet m. m. i förhållande till
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 99
riksstaten med 300 miljoner kronor. Minskning beräknas vidare för automobilskattemedel och affärsverksfonder med 35 respektive 60 miljoner kronor medan tullar och acciser samt övriga inkomsttitlar utvisa merinkomster på 173 respektive 20 miljoner kronor.
För budgetåret 1957/58 skulle driftbudgetens inkomster enligt de verkställda beräkningarna uppgå till 11 883 miljoner kronor, vilket skulle innebära en uppgång med 776 miljoner kronor i jämförelse med de nu beräknade inkomsterna för budgetåret 1956/57 och en uppgång med 574 miljoner kronor i jämförelse med riksstaten för sistnämnda budgetår.
Huvuddelen av den uppskattade inkomstökningen hänför sig till inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. m., som beräknas stiga med 400 miljoner kronor i förhållande till det beräknade utfallet för löpande budgetår. Även för de flesta övriga inkomsttitlar räknas med stigande inkomster.
I handläggningen av detta ärende ha, förutom undertecknade, byråcheferna Ehnbom, Faxelius och Thorson deltagit.
Stockholm den 8 december 1956.
Underdånigst GÖSTA RENLUND
Olof Lindahl
100 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Utfallet av driftbudgeten
Miljoner
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
för budgetåret 1955/56 Bilaga A
kronor
102 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Bilaga B
Inkomster å driftbudgeten budgetåren 1951 52—1955 56
Tusental kronor
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
103 Uppbörd i statens verksamhet:
Vattendomstolsavgifter ..............
Inkomster vid fångvården............
Inkomster vid sjökarteverket ........
Bidrag till riksförsäkringsanstalten och
försäkringsrådet...................
Bidrag till pensionsstyrelsen..........
Inkomster vid statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården .......
Inkomster vid statens geotekniska institut ............................
Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion ..........................
Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket ...........................
Avgifter för registrering av motorfordon ..........................
Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut......
verksamhet
Avgifter för kontroll å handeln med
skattefri sprit m. m.............
Inkomst av myntning och justering Kontrollstämpelmedel..............
Bidrag till sparbanksinspektionen .. . Bidrag för tillsyn över sparbankerna. Inkomster vid tandläkarhögskolorna . Avgifter för granskning av biogral
bilder............................
Inkomster vid lantbruksnämnderna . Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt ................
Inkomster vid statens centrala kontrollanstalt................
kontrollanstalt.................
Inkomster vid lantmäteriväsendet. Inkomster vid rikets allmänna kartverk .........................
rieltillverkningen.............
Skeppsmätningsavgifter.........
Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning ...................
Inkomster vid statens provnir stalt .........................
stalten...........
Fyr- och båkmedel. Lotspenningar .....
anstalt
ringsavgifter .............
Avgifter för registrering i m. fl. register...........
104 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
106 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
107 Bilaga C
Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för budgetåret 1956/57
108 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsuerkets inkomstberäkning
no
Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
112 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Bilaga D
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1957/58
I.
II.
A. Egentliga statsinkomster
Skaller:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse: a. Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.,
b. Kupongskatt, bevillning ................ 7 000 000
c. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning ............................... 1 000 000
d. Fondskatt, bevillning................... 15 000 000
e. Skogsvårdsavgifter, bevillning........... 8 000 000
f. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter, bevillning.............. 1 000 000
g. Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåten-
skapsskatt, bevillning .................. 85 000 000
h. Lotterivinstskatt, bevillning ............ 53 000 000
i. Omsättnings- och expeditionsstämplar
m. m., bevillning....................... 75 000 000
2. Automobilskattemedel:
a. Fordonsskatt, bevillning ................ 325 000 000
b. Bensinskatt, bevillning.................. 680 000 000
3. Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning................... 625 000 000
b. Varuskatt, bevillning ................... 220 000 000
c. Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning 140 000 000
d. Regleringsavgift och accis å fettvaror
m. m., bevillning ...................... 47 000 000
e. Skatt å kaffe, bevillning................ 20 000 000
f. Tobaksskatt, bevillning................. 690 000 000
g. Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag, bevillning.................... 13 000 000
h. Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag, bevillning ................... 30 000 000
i. Omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker, bevillning ................1300000 000
j. Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin,
bevillning.............................. 45 000 000
k. Maltdrycksskatt, bevillning.............. 95 000 000
l. Skatt å läskedrycker, bevillning......... 47 000 000
m. Statlig nöjesskatt, bevillning............ 62 000 000
n. Skatt å elektrisk kraft, bevillning....... 50 000 000
Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter ..............................
2. Inkomster vid fångvården...........................
3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet
Kronor
Kronor
6 345 000 000
1005 000 000
3 384 000 000
500 000 2 100 000 3 900 000
10734000 000
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
8 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nrl. Bil.l. Biluing 1
114 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
116 Statsverkspropositionen år 1957: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
117 Bilaga E
PM
angående statsinkomsternas utveckling på längre sikt
Såsom underlag för en bedömning av de statsfinansiella resursernas iitveckling på längre sikt har i anslutning till beräkningen av statsverkets inkomster under budgetåret 1957/58 inom riksräkenskapsverket även verkställts vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1958/59 och 1959/60. Det ligger i sakens natur att en kalkyl av detta slag måste verkställas med utgångspunkt från vissa schablonmässiga förutsättningar, vilket ger beräkningarna en rent hypotetisk karaktär. De viktigaste förutsättningarna kunna sammanfattas på följande sätt.
Vid beräkningstillfället gällande författningar och övriga bestämmelser, som ha inflytande på statsinkomsterna, ha antagits förbli oförändrade under hela den period beräkningarna avse. Beträffande den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets utveckling ha i första hand tagits som utgångspunkt de förutsättningar beträffande utvecklingen under år 1957, som legat till grund för verkets beräkning av statsinkomsterna under budgetåren 1956/ 57 och 1957/58. För utvecklingen från och med år 1958 har antagits en fortgående jämn stegring av produktionen vid konstant prisnivå, oförändrat god sysselsättning och förhållandevis gynnsamma betingelser för utrikeshandeln samt inga mera betydande strukturella förskjutningar i den inhemska ekonomin. I anslutning härtill ha såväl fysiska personers som bolags inkomster antagits stiga med 4 procent årligen. Under de angivna betingelserna har kunnat räknas med en fortgående stegring av statsinkomsterna.
Huvudresultatet av beräkningarna sammanfattas i nedanstående uppställning, i vilken även medtagits de kända beloppen för budgetåret 1955/56 och de i riksräkenskapsverkets nu föreliggande inkomstberäkning upptagna beloppen för budgetåren 1956/57 och 1957/58 (miljoner kronor).
Förutom de angivna förutsättningarna beträffande skatteunderlagets utveckling har för inkomstskattetiteln bland annat antagits samma uttagningsprocent, 100, under åren 1958 och 1959 som under år 1957 för den statliga inkomstskatten för fysiska personer, oförändrade regler för föietagsbcskattningen samt en kommunal utdebitering med 12,50. I övrigt har hland annat förutsatts, att bestämmelserna om ränta på kvarstående skatt skola liksom