('angående vissa av\xad lönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud\xad titel för budgetåret 1957/58 m. m.',)
Hänvisat till av
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 1
Nr 110
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa av lönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud titel för budgetåret 1957/58 m. m.; given Stockholms slott den 22 februari 1957.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Torsten Nilsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande vissa anslag under fjärde huvudtiteln, som i förslaget till riksstat upptagits med allenast beräknade belopp. Vissa förslag framlägges med anledning av en av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga verkställd översyn av de centrala försvarsförvaltningarnas organisation och personalbehov. Vidare föreslås inrättande av ett antal underbefälsbeställningar i 15 löne graden samt vissa åtgärder för att förbättra tillgången på flygande personal.
1—-90 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 110
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 februari 1957.
Närvarande: Ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden N ilsson , S träng , E ricsson , A ndersson , P ersson , L indell , L indström , L indholm , N äs gård , K ling .
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildeparte menten samt beträffande punkten 14 med cheferna för social- och jord bruksdepartementen och beträffande punkten 16 med chefen för handels departementet anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Nilsson, följande. I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid anmälan av fjärde huvudtiteln har vissa anslag upptagits med allenast be räknade belopp. Slutliga anslagsberäkningar har sedermera framlagts be träffande några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslag, som återstår att slutligt äska. I sammanhang härmed upptager jag till behand ling vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse eller mera allmän räckvidd.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 3
[1] Vissa för flera försvarsförvaltningar gemensamma frågor
Inledning
I 1956 års statsverksproposition (bil. 6, s. 26) uttalades att en över syn borde ske av organisation och personalbehov vid de centrala försvars förvaltningar som erhållit ändrad organisation genom beslut vid 1954 års riksdag, nämligen försvarets civilförvaltning, armétygförvaltningen, arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen, samt att särskilda sakkunniga avsåges bli tillkallade för att verkställa en dylik översyn. Såsom anmäldes till 1957 års statsverksproposition (bil. 6, s. 26) har i anslutning härtill, med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1956, tre sakkunniga1 tillkallats för uppgiften. De sakkunniga, som antagit benämningen 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, har den 22 september 1956 framlagt betänkande (stencilerat) med synpunkter och förslag i anledning av det ditintills verkställda översynsarbetet. Ytt randen över betänkandet har avgivits av överbefälhavaren, chefen för ar mén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets civilförvalt ning, fortifikationsförvaltningen, armétygförvaltningen, arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen, försvarets förvalt ningsdirektörn, försvarets forskningsanstalt och statskontoret. I statsverks propositionen anmäldes att beredningen av ärendet ännu ej avslutats. För svarets civilförvaltnings, armétygförvaltningens, arméintendenturförvaltningens, marinförvaltningens, flygförvaltningens och försvarets förvaltningsdirektions avlönings- och omkostnadsanslag upptogs därför i stats verkspropositionen med endast beräknade belopp. Jag anhåller nu att få slutligt anmäla dessa anslagsfrågor. Härvid behandlar jag inledningsvis vissa frågor som är gemensamma för två eller flera myndigheter eller eljest av mera allmänt intresse och redogör därefter för äskanden och för slag under de olika anslagen.
1956 års försvarsförvaltningssakkunnigas förslag
De sakkunnigas förslag omfattar försvarets civilförvaltning samt huvud delarna av de tre tygförvaltande verken, armétygförvaltningen, marinför valtningen och flygförvaltningen. Dock behandlas icke armétygförvalt ningens förrådsbyråer, varjämte de sakkunniga anmäler sin avsikt att för anstalta om en särskild undersökning av centralsektioner, centraldetaljer och enheter med liknande arbetsuppgifter. Arméintendenturförvaltningen
1 Kanslirådet G. B. Wallén, ordförande, byråchefen F. Lyberg och t. f. kanslirådet N. E. B. Fjellandcr.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
har icke berörts av det hittillsvarande översynsarbetet liksom icke heller intendenturförvaltningsorganen inom marin- och flygförvaltningarna. De sakkunniga avser att framdeles överse även försvarets sjukvårdsstyrelses organisation m. m. Bifall till de sakkunnigas förslag skulle, bland annat, innebära en netto ökning med 182 tjänster, vartill kommer en nominell ökning med 34 anställningshavare som motsvaras av i en eller annan form redan anställd personal, samt cirka 90 löneregleringar. Nettokostnaderna för de föreslagna personalförändringarna utgör cirka 3,8 miljoner kronor. De sakkunniga föreslår att denna merkostnad till ett belopp av cirka 3 miljoner kronor kompenseras genom minskningar på sakanslag. Ehuru sålunda de föreslagna personalökningarna är väsentligt större än personalindragningarna kan, anför de sakkunniga, personalindragning arna ofta ej avräknas mot utökningarna. I vissa fall kan övergångsanordningar visa sig erforderliga. Kungl. Maj :t bör därför lämpligen ut verka bemyndigande att vidtaga dylika övergångsanordningar, vilka torde bli aktuella endast i ett fåtal fall. De sakkunniga framhåller att ett genomförande av föreslagna personal ökningar aktualiserar vissa lokalfrågor, då några reservutrymmen i all mänhet icke finnes disponibla. De anser sig emellertid ej kunna framlägga något förslag till lösning av lokalfrågan, vilken enligt deras mening närmast bör utredas av fortifikationsförvaltningen.
Vissa frågor inom tyg- och civilförvaltningstjänsten De sakkunniga dryftar förhållandevis utförligt vissa principiella frågor inom tyg- och civilförvaltningstjänsten. I det följande redogöres för en del av de spörsmål, som de sakkunniga tagit upp. För en utförligare redo görelse torde få hänvisas till betänkandet s. 15—68. De sakkunniga föreslår att chefen för försvarets forskningsanstalt skall ingå såsom ledamot av försvarets förvaltningsdirektion, där han bör er hålla samma ställning som cheferna för civilförvaltningen, fortifikations förvaltningen och sjukvårdsstyrelsen nu intager. De sakkunniga föreslår vidare att förvaltningsdirektionens samordnande uppgifter utsträckes att omfatta även forskningsanstalten. Enligt de sakkunnigas mening är forsk ningsanstalten, sakligt sett, en del av den centrala försvarsförvaltningen. 1946 års militära förvaltningsutredning föreslog att befattningar såsom ställföreträdande souschefer skulle inrättas vid de tygförvaltande verken. Detta förslag vann icke statsmakternas gillande (se prop. 1954: 109, s. 201, 298 och 353). De sakkunniga har emellertid kommit till den upp fattningen att det för armétygförvaltningens del skulle vara till fördel om fälttygmästaren, som nu har centralplanering och materielinspektion sig underställda, erhölle funktionen som ställföreträdande souschef. Som skäl andrages verkets skiftande anskaffningsområde och vidsträckta hu
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 5
vudförvaltningsuppgifter, vilka nödvändiggör att en ledande och samord nande befattningshavare tillkommer närmast under souschefen. Fälttygmästarens nuvarande ställning innebär enligt de sakkunnigas mening från organisatorisk synpunkt en halvmesyr. Beträffande marinförvaltningen ter sig enligt de sakkunniga spörsmålet om ställföreträdande souschef ej lika aktuellt. Vad angår flygförvaltningen anses frågan avhängig av den ställning i organisationen flygöverdirektören kan få. Det ankommer på 1954 års utredning rörande vissa personalkårer inom försvaret att utreda denna fråga.
Redan före 1954 års omorganisation var, erinrar de sakkunniga, robotfrågorna för försvaret i dess helhet sammanförda till en byrå inom flyg
förvaltningen. I samband med förvaltningsreformen bibehölls byrån vid dittillsvarande organisation och personaluppsättning. De sakkunniga har ägnat särskild uppmärksamhet åt de organisations- och personalfrågor som sammanhänger med robotanskaffningen. De finner det lämpligt att robotanskaffningen för hela försvaret förlägges till en enhet, den nuva rande robotbyrån. Dock föreslås att ett robotkontor skall tillkomma i marinförvaltningen. Denna enhet är emellertid avsedd för vissa begrän sade, maritimt betonade anpassningsuppgifter av delvis rent militär natur (taktik, utbildning in. in.). De sakkunniga har vidare bedömt robotbyrån vara i behov av viss omorganisation. Förslaget förutsätter att löpande projekt — i vart fall de längre avancerade — skall fullföljas, att nya pro jekt skall drivas med iansprålctagande i största möjliga utsträckning av industriell kapacitet samt att en omfattande försöks- och utprovningsverksamhet kommer att åvila byrån. För att en intensifiering av robot verksamheten efter rationella linjer skall komma till stand, anser de sak kunniga det påkallat att Kungl. Maj:t tillsätter ett särskilt tillfälligt organ, robotkommittén, med uppgift att verkställa utredning angående det lämp ligaste organisatoriska underlaget för anskaffning av robotvapen. Orga net bör tills vidare även handha vissa samordningsfrågor. I samband där med bör det av överbefälhavaren år 1948 tillsatta robotvapenrådet utgå ur organisationen.
Försvarets civilförvaltnings kassa är för närvarande gemensam för de
centrala försvarsförvaltningarna. De sakkunniga har funnit centralise ringen behäftad med vissa olägenheter och anser det mest rationellt att varje förvaltning är utrustad med egen kassa. Det framhålles att den ekonomiska rörelsens omfattning väl motiverar en sådan anordning. De sakkunniga har inte tagit ställning i detalj till utformningen av här ifråga varande kassor. Därest principbeslut fattas i frågan, bör del ankomma på civilförvaltningen att svara för detaljfrågorna. De sakkunniga fram lägger beräkningar angående en decentraliserad kassarörelses inverkan pa personalbehovet såväl i civilförvaltningen som i övriga förvaltningar in. in. Enligt dessa uppstår en nettominskning med två tjänster, varjämte vissa
6 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957
tjänster i högre lönegrad utbytes mot sådana i lägre. Förvaltningarnas kassor anses i princip kunna utformas efter i huvudsak samma linjer som de större kassorna vid försvarets lokalmyndigheter (A-kassor). Här om anföres vidare, bland annat, följande. Någon ändring lörutsättes inte i den nuvarande ordningen, enligt vilken bokföringen sker centralt vid civilförvaltningens hålkortscentral. Drag ningsrätt på statsverkets checkräkning synes böra förbehållas civilför valtningen. Möjligheter torde kunna skapas för förvaltningarna att via postgirot verkställa direktlikvider av »checktyp». Bokslutsarbetet bör lik som hittills ligga hos civilförvaltningen. De sakkunniga ifrågasätter emel lertid huruvida inte bokföringen bör utformas i huvudsaklig överensstäm melse med vad som gäller för övriga militära kassor, varigenom viss arbetsbesparing skulle åstadkommas. Till förvaltningarnas kassor kan ge nom så kallade underkassor knytas vissa myndigheter. Försvarets sjuk vårdsstyrelse bör ha en till arméintendenturförvaltningens kassa ansluten underkassa. Eu befintlig särskild kassa på armétygförvaltningens verkstadsavdelning bör åtminstone på längre sikt konsumeras av verkets kassa.
Därest förvaltningarna utrustas med egna kassaorgan, är det enligt de sakkunnigas mening ofrånkomligt, att civilförvaltningen erhåller de be fogenheter i kassahänseende med avseende å förvaltningarna, som är er forderliga för att det militära kassaväsendet i dess helhet skall bli sam ordnat på ett effektivt sätt. Förslag till bestämmelser om civilförvalt ningens befogenheter i nu ifrågavarande hänseende torde böra lämnas av civilförvaltningen i samråd med riksräkenskapsverket. Det ligger i sakens natur att befogenheterna bör begränsas till att avse kassatjänstens for mella sidor. Omorganisationen av kassaväsendet bör enligt de sakkunniga föregås av och kombineras med vissa organisationsundersökningar, vilka bör verkställas av de interna rationaliseringsorganen i samverkan med civil förvaltningens kameralbyrås kassadetalj. Undersökningarna i fråga bör taga sikte på möjligheterna att åstadkomma förenklingar på olika punkter inom det kamerala arbetsområdet. Bland de frågor, som sammanhänger med utnyttjandet av civilförvalt
ningens hålkortscentral, nämner de sakkunniga särskilt frågan om anslagsövervakning. Det påpekas, att redan före 1954 års förvaltningsre-
form påbörjades utprovning av ett system enligt vilket för flygförvalt ningens anslagsövervakning erforderliga sammanställningar och redovis ningshandlingar framställes med hjälp av hålkortsmaskiner vid civilför valtningens hålkortscentral. Härigenom kunde redan vid förvaltningsreformen viss personalbesparing ske. Systemet har visat sig fungera i stort sett tillfredsställande. Motsvarande anordning är tänkt skola genomföras vid armétygförvaltningen och marinförvaltningen. För marinförvaltning ens del arbetar en intern kommitté med problemet. En övergång till hålkortsmässig redovisning erfordrar dock ett tämligen omfattande system
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 7
arbete. Detta har emellertid numera fortskridit så långt att vissa rikt linjer kan uppdragas. De sakkunniga understryker vikten av att övergång till hålkortsmetod för anslagsövervakning in. m. sker snarast möjligt. Det framhålles så
lunda, att exakta och snabbt iordningställda uppgifter angående anslags-
och titelställning, ekonomiska dispositioner in. m. ofta är av utslags givande betydelse för ekonomiska avgöranden i samband med anskaff
ningar, att en väl organiserad anslagsövervakning med avseende å dispo
sitioner, betalningsutfall samt ekonomisk avräkning i fråga om leveran ser är en grundläggande förutsättning för att den interna anslagsförvalt-
ningen skall kunna handhas effektivt samt att en rationell anslagsöver
vakning är av värde för de årliga medelsäskandena. Till följd av att ett integrerat system för anslagsövervakning saknas, finnes å förvaltningar nas sakavdelningar personal för redovisningsarbete, bokföring av disposi tioner in. m. I samband med övergång till hålkortsmetod bör enligt de sakkunniga utredas, huru en dylik övergång inverkar på personalbehovet såväl vid de administrativa byråernas och inköpsavdelningarnas ekonomi organ som inom sakavdelningarna. Det synes de sakkunniga sannolikt, att övergången skulle verka personalbesparande, ehuru någon större säker het för ett bedömande i detta hänseende för närvarande icke finnes.
Enligt 1954 års organisation finnes organ för intern rationalisering
inom armétyg-, marin- och flygförvaltningarna. De sakkunniga under stryker betydelsen av ett kontinuerligt internt rationaliseringsarbete. För den skull föreslås rationaliseringsorganen skola i viss omfattning avlastas löpande administrativa uppgifter genom att dessa överföres till annan en het. De sakkunniga anser det vidare påkallat att arbetskraften förstärkes. Enligt deras mening bör förvaltningarna i samband med sina årliga förslag till medelsäskanden lämna redogörelse för dels det interna rationalise ringsarbete som verkställts under det sistförflutna budgetåret, dels ock planlagda undersökningar för kommande budgetår. I redogörelsen bör särskild vikt läggas vid verksamhetens inverkan på personalbehovet.
Avlöningskostnadernas bestridande, anställningsformer m. m. Enligt direktiven åligger det de sakkunniga att i samband med över synen beakta vissa principfrågor, såsom frågorna om ordinarie- och extraordinariesättning av tjänster samt om avlöningskostnadernas fördelning mellan avlönings- och sakanslag. Departementschefen erinrar vidare om att antalet extra tjänstemän inom den centrala försvarsförvaltningen lik som tidigare är stort och uttalar den meningen, att detta törhållande är ägnat att medföra rekryteringssvårigheter och snabb omsättning av per sonal med menlig inverkan på anskaffningsverksamheten som följd. I direktiven framhålles vidare att enligt den nya organisationen förvalt ningarnas personaluppsättning och personalens fördelning på olika en
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
heter är i detalj fastställd. Det uttalas att härigenom visserligen skapats en fast utgångspunkt för den nya organisationen men att systemet även har olägenheter, eftersom förvaltningarna saknar befogenheter att utom ramen för dessa förteckningar m. m. anställa ens biträdespersonal och de intill senaste tid i princip även varit förhindrade att flytta personal mellan olika enheter. I detta sammanhang erinras i direktiven om att genom beslut av Kungl. Maj :t den 2 december 1955 vissa generella lättnader i fråga om omflyttning av personal medgivits för tid fram till den 1 juli 1957. Enligt direktiven bör vid översynen undersökas i vilken utsträck ning och i vilka former smidigare regler för anställande och fördelning av personal kan förenas med kravet på en fast organisation. De sakkunniga erinrar om vissa uttalanden av departementschefen i 1954 års förvaltningsproposition som är ägnade att belysa frågorna om sättet för avlöningskostnadernas bestridande (prop. 1954: 109, s. 165) och om personalberäkningar (s. 180). Enligt uppgifter, som de sakkunniga inhämtat, var i april 1956 antalet extra tjänstemän 438 vid armétygförvaltningen, 180 vid marinförvalt ningen och 481 vid flygförvaltningen. Under budgetåret 1955/56 uppgick avgångarna bland den extra personalen till respektive 74, 37 och 94. I fråga om avlöningskostnadernas fördelning ifrågasätter de sakkun niga ingen ändring för närvarande beträffande militära och civilmilitära tjänster. De sakkunniga har sökt finna en hållbar norm för fördelningen mellan avlönings- och sakanslag av avlöningskostnaderna för den civila personalen. Den i förvaltningspropositionen uttalade principen, att från sakanslag allenast bör bestridas kostnaderna för avlöning till sådana tjänstemän, som tillfälligt anställes för viss materielanskaffning, saknar i och för sig inte fog. Emellertid anser de sakkunniga en sådan princip vansklig att tillämpa. Det påpekas också att de extra tjänstemännens tjänstgöring knappast har någon konsekvent anknytning till tillfälliga ar betsuppgifter. De sakkunniga har vid sina överväganden kommit till den uppfattningen att avlöningskostnaderna för förvaltningarnas civila per sonal i princip helt bör bestridas från avlöningsanslag. Under dessa an slag bör finnas en post för tillfälligt anställande av extra tjänstemän, vilken post bör anlitas endast då fråga är om anställning, som kan med säker het förutses komma att bli av tillfällig natur. Frågan om att bereda personalen hos förvaltningarna vidgade möjlig heter till pensionsberättigande anställning anser de sakkunniga förtjäna den största uppmärksamhet. Spörsmålet om vidgad ordinariesättning av tjänster räknar de sakkunniga dock med att taga upp senare. De nack delar, som följer med det avsevärda antalet extra tjänstemän inom de tygförvaltande verken, bör enligt de sakkunniga inte underskattas. Det säger sig självt, att personal med här ifrågavarande anställningsform inte kan känna sig fastare knuten vid den förvaltning, där de tjänstgör, och
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 9
att deras intresse ofta är koncentrerat på att snarast möjligt finna en säkrare anställning. Vidgade möjligheter till extraordinariesättning av tjänster hos förvaltningarna skulle enligt de sakkunnigas mening vara ägnade att påtagligt höja effektiviteten. De sakkunnigas förslag innebär att — därest inte annat följer av bestämmelser om reglerad befordringsgång, särskilda beslut m. m. — de i organisationen ingående civila tjäns terna i princip skall vara pensionsberättigande. I detta sammanhang på pekar de sakkunniga att 1954 års omorganisation av försvarsförvaltningarna inneburit en viss minskning av antalet pensionsberättigande tjänster. Beträffande spörsmålet om möjligheterna att förena smidigare regler för anställande och fördelning av personal med kravet på en fast orga nisation anför de sakkunniga bland annat följande synpunkter. De till förvaltningspropositionen fogade detaljerade tablåerna över per sonalorganisationen hos förvaltningarna har ansetts normerande för verk samheten, oaktat något uttryckligt beslut av denna innebörd inte med delats av Kungl. Maj :t. Systemet är av lätt insedda skäl i längden förenat med olägenheter. En av grundtankarna vid förvaltningsreformens utarbe tande var att organisationen skulle erhålla en i möjligaste mån dynamisk karaktär. Den fastlåsta personalfördelningen medför, att personaltill gången inom ramen för den totala personaluppsättningen inte kan anpas sas efter arbetsbelastningen inom olika enheter av samma förvaltning. Kungl. Maj :ts i utredningsdirektiven berörda beslut den 2 december 1955 är dock ägnat att i viss utsträckning avhjälpa denna olägenhet. På längre sikt kan befaras att förhållandena skall utveckla sig därhän, att en orga nisationsenhet har överskott på arbetskraft under det att en annan enhet har svårigheter att bemästra ens de viktigaste av sina arbetsuppgifter.
De sakkunniga har vid sina överväganden kommit fram till ett för slag, som i huvudsak kan skisseras sålunda. Såsom tidigare angivits föreslås i princip samtliga avlöningskostnader för civil personal bestridas från avlöningsanslag. Personalförteckningar bör fastställas i den i allmänhet vedertagna ordningen, nämligen för alla ordinarie tjänster samt för extra ordinarie tjänster i högre lönegrad än Ce 25. Icke-ordinarieposten bör inte såsom hittills betecknas förslagsvis. Under denna post bör finnas eu delpost för kostnader för tillfälligt anstäl lande av extra personal. Denna anslagspost, som bör vara maximerad av riksdagen, bör vederbörande förvaltning inom vissa gränser ha rätt att utnyttja för erforderliga tillfälliga personalförstärkningar i förslags vis högst 25 lönegraden. Organisationen i stort samt arbetsfördelningen mellan de olika enheterna i stora drag framgår av förvaltningarnas in struktioner. Liksom hittills bör indelningen i sektioner och fristående de taljer (motsvarande) fastställas av Kungl. Maj:t. Underindelningen i de taljer bör däremot anses utgöra eu intern angelägenhet. I samband med fastställandet av sektionsindelningen bör Kungl. Maj:t lämna föreskrifter om sektionschefstjänsternas (motsvarande) lönegrad, personalkategori in. in. Beträffande icke-ordinariepostens användning bör enligt de sak kunnigas mening antalet tjänster av olika slag i högst 2a lönegraden, som kan inrättas med anlitande av denna post — med undantag för antalet
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
biträden för skriv- och kontorsgöromål och tekniska biträden i 8 löne graden — maximeras genom beslut av Kungl. Maj :t. Det framhålles att proportionerna mellan tekniska och administrativa tjänster eljest kunde förryckas. Det bör åligga förvaltningarna att göra upp placeringslistor beträffande personalen och hålla dessa aktuella. Förvaltningarna "bör emellertid äga inte alltför begränsade befogenheter att företaga omflyttningar av såväl tjänstemän som tjänster, med undantag givetvis av vissa högre tjänste män och tjänster (ned till och med sektionschefer och chefer för fristå ende detaljer). Det ligger i sakens natur att vissa specialtjänster (för exempelvis tekniska assistenter, militärassistenter in. fl.) inte kan flyttas. Betiäffande tjänstemän bör tillfällig omplacering för tid understigande ett år vara tillåten. Förvaltning bör vara skyldig att med motivering an mäla överförande av tjänst till annan organisationsenhet i nästföljande förslag till medelsäskanden. Därvid måste klart framgå huruvida de nya arbetsuppgifterna är likvärdiga med de tidigare och förskyller samma lönegradsplacering för tjänsten. Godkännande av att tjänst överföres en ligt vad nyss sagts bör meddelas i regleringsbrev. Först sedan så skett bör överförandet anses vara definitivt.
Här återgivna förslag avser närmast civila (alternativt civilmilitära/ civila) tjänster. Fråga om överförande av militär eller civilmilitär (i fråga om dessa kategorier alternativ) tjänst synes alltid på förhand böra under ställas Kungl. Maj :t. Nuvarande ordning beträffande anslags- och perso nalfrågor föreslås övergångsvis skola bibehållas för arméintendenturförvaltningen, varjämte armétygförvaltningens tygförråds- och ammunitionsförrådsbyråer ävensom marinförvaltningens intendenturavdelning och flyg förvaltningens intendenturbyrå tills vidare bör vara undantagna från de i det föregående föreslagna möjligheterna till omdisponering av tjänster (men däremot inte beträffande tillfällig omplacering av tjänstemän). De sakkunniga förutsätter att möjligheterna att anställa personal en ligt kollektivavtal inte skall få utnyttjas för arbetsuppgifter, som är av sedda att tillgodoses genom tjänstemän inom organisationens ram. Där emot bör inte enligt de sakkunnigas mening förbud för framtiden anses gälla mot tillfällig kommendering av militär personal till förvaltningarna. En annan sak är att de militära staterna bör utformas endast med hän syn till förvaltningarnas behov av militär personal inom ramen för deras organisationer.
Löneställningen för vissa chefstjänster Frågan om löneställningen för vissa byråchefer erhöll vid 1954 års om organisation endast provisorisk lösning såvitt avser chefer som ej direkt underställts vederbörande souschef. Provisoriskt upptogs vid armétyg-, marin- och flygförvaltningarna av tjänsterna för byråchef 5 i lönegrad Cp 10 och 14 i lönegrad Cs 10 (jfr prop. 1954: 109, s. 182). Dessa 19 tjäns ter anges i följande sammanställning.
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
Cheferna för flygförvaltningens flygplanavdelnings vapen- och motorbyråer synes enligt de sakkunniga numera i princip intaga samma ställ ning i organisatoriskt hänseende som de övriga tjänstemän vid försvarsförvaltningarna, vilka sorterar direkt under avdelningschef. Bärande skäl saknas därför för avvikande lönesättning för dessa båda tjänster. Där för föreslås att även dessa tjänster hänföres till lönegrad 10 å löneplan 2. Beträffande tjänsten såsom chef för flygplanavdelningens flygplanbyrå har de sakkunniga däremot funnit en placering i lönegrad Mp/Cp 13 be fogad med hänsyn till vederbörandes särställning i skilda avseenden. I fråga om lönegradsplacering av tjänsten såsom chef för försökscentralen föreslås ingen ändring. Tjänstebenämningen för de tjänster som enligt de sakkunnigas mening bör hänföras till lönegrad 10 å löneplan 2 bör vara byrådirektör; nuva rande tjänstinnehavare föreslås emellertid övergångsvis få behålla nuva rande tjänstebenämning.
De sakkunnigas ordförande, Wallén, har reserverat sig gentemot för
slaget om fortsatt placering av vissa chefstjänster i lönegrad 10 å löne plan 2 och föreslår i stället att samtliga ifrågavarande tjänster placeras i lönegrad Cp (Mp) 13. En klar konsekvens av hans ståndpunkt anser Wallén vara att flyg förvaltningens elektroavdelnings flygelektriska sektion omvandlas till byrå och att dess chef placeras i lönegrad Cpl3. Detaljindelningen bör enligt eljest tillämpade regler delvis ersättas av en sektionsindelning.
Detaljförslag m. m. För att belysa de olika detaljförslag som de sakkunniga lagt fram har de utarbetat fullständiga organisationstablåer, som fogats till betänkan det. Dessa är utformade på samma sätt som de vilka finnes fogade till förvaltningspropositionen och bör enligt de sakkunniga, i den mån de vinner statsmakternas godkännande, bilda utgångspunkt i fråga om den översedda organisationen. Förslaget sträcker sig i organisatoriskt avseende ned till och med sek tion och fristående detalj. De sakkunniga förutsätter att detaljindelningen är en praktisk fråga och att detaljerna inte får betraktas som fasta orga nisationsenheter utan endast som av lämplighetsskäl motiverade interna arbetsgrupper, vilka bör upplösas, omfördelas och nvinrättas allt efter om ständigheterna — givetvis med den inskränkningen att arbetsuppgifterna skall ligga inom ramen för vederbörande större enhets arbetsområde. Den tendens att betrakta detaljerna såsom fasta enheter, vilken kan spåras på sina håll, bidrager enligt de sakkunnigas mening till att beröva organisa tionen den dynamiska struktur, som den hör ha. En motsvarande effekt uppkommer vid en alltför långt driven detaljindelning, vilken dessutom kan verka höjande på såväl antalet befattningshavare som deras lönegrads placering.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 13
Behovet av de nya tjänster som föreslås motiveras som regel endast kortfattat. I de förslag som av förvaltningarna lämnats till de sakkun niga har behovet av nya tjänster ofta motiverats med nytillkomna arbets uppgifter. Vad beträffar framför allt den tekniska personalen har emel lertid de sakkunniga i huvudsak arbetat efter den grundsatsen, att be hovet av en allmän förstärkning av ifrågavarande slag av arbetskraft inom vederbörande enhet undersökts. Enligt de sakkunnigas mening är det ej konsekvent att motivera nya tjänster enbart med nytillkomna speciella arbetsuppgifter. Det är nämligen ej uteslutet att detta arbetskraftsbehov kan tillgodoses genom omdispositioner av befintlig arbetskraft. De sak kunniga betonar vikten av att en tjänst icke i organisatoriskt hänseende alltför mycket låses fast vid vissa specificerade uppgifter. Löneställningen för de olika tjänsterna har bedömts med ledning av kvaliteten av de olika enheternas arbetsuppgifter i stort, varvid de sak kunniga sökt gradera tjänsterna efter en allmän bedömning av det behov av arbetskraft i olika lönegrader, som kan antas föreligga vid en rationell arbetsfördelning. För varje förvaltning som omfattats av översynsarbetet framlägger de sakkunniga med kortfattad motivering sina förslag till organisationsändringar, nya tjänster, löneregleringar samt indragning av tjänster. I an slutning härtill framlägges också förslag om överflyttande av tjänster mellan olika enheter samt om ändrad tjänstebenämning för vissa tjänster för att erhålla i förhållande till arbetsuppgifterna mera adekvat benämning. Närmare redogörelse för de sakkunnigas detalj förslag lämnas i vissa fall vid behandlingen av vederbörande förvaltnings avlöningsanslag. De av de sakkunniga föreslagna anslagsposterna för tillfälligt anstäl lande av personal föreslås skola bestämmas till 75 000 kronor för vardera av armétyg- och flygförvaltningarna samt till 50 000 kronor för marinför valtningen.
Yttranden
Huvuddragen i de sakkunnigas förslag tillstyrkes eller lämnas utan
erinran av flertalet remissinstanser, överbefälhavaren konstaterar så
lunda att det material som de sakkunniga lagt fram är värdefullt samt att förslagen i betänkandet i huvudsak synes ägnade att läggas till grund
för organisationsändringar in. in. Marinförvaltningen och flggförvaltningen finner att ämbetsverkens önskemål om personalförstärkningar och
löneregleringar inte på långt när kommer alt bli tillgodosedda om de sak kunnigas förslag genomföres. Förslagen anses dock i huvudsak kunna godtagas som en första etapp i upprustningen av ämbetsverkens perso
nella resurser. Å andra sidan hyser statskontoret starka betänkligheter
mot eu så kostnadskrävande utbyggnad av personalkadrarna som den föreslagna. Därest ett oundgängligt behov av den föreslagna förstärk
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
ningen skulle föreligga, håller ämbetsverket bestämt före att utbyggnaden måste ske successivt. Fortifikationsförvaltningen finner att den föreslagna personalökningen tvingar till ytterligare provisoriska lösningar av förvaltningarnas lokal frågor som icke innebär någon förbättring för framtiden. Vid bifall till förslaget lärer enligt ämbetsverket en provisorisk barackbebyggelse bli ofrånkomlig. Försvarets civilförvaltning uppehåller sig vid behovet av övergångsanordningar. Ämbetsverket anför att det knappast nu torde vara möj ligt att bedöma vilka åtgärder som kan bli aktuella. Sannolikt måste emellertid vissa tjänster föras på övergångsstat, viss icke-ordinarie perso nal bör måhända övergångsvis få kvarstå i innehavande tjänst och det kan bli nödvändigt att tillfälligt överskrida begränsade anslagsposter. Civil förvaltningen utgår från att Kungl. Maj:t erhåller befogenhet att i den utsträckning som blir nödvändig vidtaga åtgärder av dessa slag i huvud saklig överensstämmelse med vad fallet varit exempelvis vid 1954 års om organisation av försvarsförvaltningarna och 1956 års omorganisation av försvarets fastighetsförvaltning. De remissinstanser, som behandlat av de sakkunniga framlagda prin cipiella frågor inom tyg- och civilförvaltningstjänsten, har i allmänhet icke gjort erinringar mot de sakkunnigas uttalanden. Rö rande remissmyndigheternas inställning till de särskilda frågor för vilka närmare redogjorts i det föregående må följande anföras. Förslaget att chefen för försvarets forskningsanstalt skall ingå i för svarets förvaltningsdirektion tillstyrkes av överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, marinf örvaltningen, förvaltningsdirektionen och forsk ningsanstalten. Förslaget att förvaltningsdirektionens samordnande upp gifter skall utsträckas jämväl till forskningsanstalten har däremot mött gensagor från överbefälhavaren, chefen för armén och förvaltningsdirek tionen. överbefälhavaren anför sålunda, att forskningsanstalten ledes av en styrelse med representanter för försvarsgrenarna och att samarbetet med förvaltningarna fungerar väl, varför något behov av den föreslagna anordningen ej föreligger. Arméchefen anser förslaget ej böra genom föras förrän det kan överblickas hur den samordnande verksamheten i praktiken skall bedrivas. Förvaltningsdirektionen framhåller att forsk ning icke är att hänföra till förvaltning. De sakkunnigas förslag att fälttygmästaren skall få ställning som ställ företrädande souschef i armétygförvaltningen biträdes av överbefälhava ren, chefen för armén, försvarets civilförvaltning, armétggförvaltningen och förvaltningsdirektionen. Försvarets civilförvaltning och forskningsanstalten biträder förslaget om tillsättande av en robotkommitté. Forskningsanstalten anser att, därest förslaget ej vinner bifall, en radikal omorganisation av den nuvarande verk
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 15
samheten beträffande robotanskaffningen är nödvändig. Överbefälhavaren, chefen för armén, försvarets förvaltningsdirektion samt marin- och flygförvaltningarna till vilka sistnämnda cheferna för marinen och flygvapnet ansluter sig avstyrker däremot förslaget. De avstyrkande myndigheterna hävdar att huvuddelen av de uppgifter som skulle ankomma på den ifråga satta kommittén åvilar det befintliga robotvapenrådet. De organisatoriska förutsättningarna för samordning av ärenden på robotområdet anses redan finnas, överbefälhavaren finner att den samordning som skett är betryg gande. Flygförvaltningen avstyrker vidare de sakkunnigas förslag till om organisation av robotbyrån. Ämbetsverket anser byråns organisation böra underkastas förnyad översyn. De remissinstanser som berört förslaget om inrättande av ett robotkontor inom marinförvaltningen tillstyrker detta förslag. Vissa remissmyndigheter hävdar att ett särskilt robotorgan bör tillkomma jämväl i armétygförvaltningen. Den föreslagna decentraliseringen av förvaltningarnas kassaverksamhet har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran av försvarets civilför valtning, fortifikationsförvaltningen, försvarsgrensförvaltningarna, försva rets förvaltningsdirektion och chefen för flygvapnet. Enligt civilförvalt ningen bör frågan om kassornas organisation på längre sikt bli föremål för särskilda överväganden, sedan verksamheten stabiliserats. Marinför valtningen anför att de sakkunnigas förslag om inrättande av gemensam kassa för marinledningen inger starka betänkligheter. Ämbetsverket anser att samtliga med kassaverksamheten sammanhängande omständigheter borde bli grundligt klarlagda innan omorganisationen äger rum. Chefen för marinen avstyrker att en gemensam kassa upprättas för marinled ningen. Vad de sakkunniga anfört om vikten av en central anslagsövervakning finner civilförvaltningen angeläget att understryka. Frågan om en sådan centralisering även beträffande arméintendenturförvaltningen bör upp tagas till prövning under det fortsatta översynsarbetet. Marin/örvaltningen upplyser att den av ämbetsverket tillsatta interna kommittén angående liålkortsredovisning inom ämbetsverket framlagt principbetänkande angå ende hålkortsmässig dispositionsbokföring. Möjligheter synes föreligga att övergå till det nya systemet den 1 juli 1958. I samband med utarbetandet av arbetsrutiner torde det enligt ämbetsverket jämväl bli anledning att närmare överväga personalbehovet. Försvarets förvaltningsdirektion tillstyrker den föreslagna förstärk ningen av de interna rationaliseringsorganen. Direktionen liksom marin förvaltningen och flygförvaltningen biträder jämväl i övrigt av de sak kunniga framförda synpunkter på det interna rationaliseringsarbetet. Vad de sakkunniga föreslagit i fråga om a v 1 ö n i n g s k o s t n ad e r n a s bestridande, extraordinariesättning m. in. finner sig statskon toret kunna godtaga. Ämbetsverket framhåller med anledning av för slaget att vederbörande förvaltning skall få fri dispositionsrätt över en
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
maximerad anslagspost, att vedertagna lönesättningsprinciper bör tilllämpas vid tjänsternas lönegradsplacering. De sakkunnigas ifrågavarande förslag biträdes jämväl av armétyg-, marin- och flygförvaltningarna, som särskilt hälsar förslaget om extraordinariesättning med tillfredsställelse. Flygförvaltningen uttalar att den frihet för förvaltningarna att vidtaga organisatoriska förändringar som föreslås innebär en efterlängtad upp mjukning av den för närvarande alltför hårda bundenheten. Ehuru för valtningens önskemål går längre än förslaget tillstyrkes att detsamma ge nomföres och prövas under någon tid. Försvarets civilförvaltning anser att samtliga avlöningskostnader för militär och civilmilitär personal i förvaltningarna bör redovisas å dessas anslag. Ämbetsverket delar de sakkunnigas uppfattning att sakanslag icke bör få användas för avlönande av personal inom förvaltningen. Uttryck ligt förbud bör meddelas mot användning av sakanslag för avlöningskost nader. Civilförvaltningen finner de sakkunnigas förslag beträffande stat uppställningar, personalförteckningar och anslagsdisposition innebära av vikelse från vad som eljest gäller inom statsförvaltningen. Särskilda be stämmelser i dessa ämnen anser ämbetsverket också erforderliga beträf fande de materielförvaltande verken. För civilförvaltningens del torde däremot saknas anledning att införa dylika särbestämmelser. I fråga om de materielförvaltande verken synes de sakkunnigas förslag beträffande utformningen av personalförteckningar, reglerna för icke-ordinariepostens användning m. in. i huvudsak lämpliga. Civilförvaltningen understryker emellertid att delposten för tillfällig personal endast skall få användas för rent tillfälliga anställningar, icke i något fall för tid överstigande ett år. Den av de sakkunniga föreslagna anordningen att maximera antalet icke ordinarie tjänster i 25 och lägre lönegrad med undantag för antalet tek niska biträden i 8 lönegraden och biträden för skriv- och kontorsgöromål finner civilförvaltningen icke lämplig. En önskvärd elasticitet skulle enligt civilförvaltningens mening snarare kunna åstadkommas genom ett allmänt medgivande för förvaltningarna att vidtaga de jämkningar och utbyten av högre tjänster mot lägre som må finnas påkallade, dock att därigenom det totala antalet tjänster icke finge överskridas i annat fall än då fråga är om anställande av vikarier eller tillfällig personal. Civilförvaltningen förutsätter att förvaltningarnas möjligheter att ut nyttja personal utöver organisationen icke skall få leda till en mera per manent personalutökning. Kommendering av militär personal för längre tid än förslagsvis ett år bör sålunda icke få ske utan tillstånd. I fråga om löneställningen för vissa byråchefstjänster har de sakkunnigas förslag icke föranlett annan erinran från statskontoret än att ämbetsverket ifrågasätter huruvida icke jämväl tjänsten som chef för flygplanavdelningens flygplanbyrå, vilken av de sakkunniga föreslagits placerad i lönegrad Mp/Cp 13, bör hänföras till 10 lönegraden å löneplan 2.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1957 17
I vart fall saknas enligt ämbetsverket anledning att frångå gällande lönegradsplacering (Ca 37). Samtliga övriga remissmgndigheter har avstyrkt de sakkunnigas förslag och biträtt Walléns reservation. Flygförvaltningen har dessutom föreslagit att tjänsten såsom chef för försökscentralen skall hänföras till Mp/Cp 13. Vad de sakkunniga principiellt uttalat beträffande detaljindelning, motivering för nya tjänster och dessas lönegradsplacering m. m. har läm nats utan erinran av remissinstanserna. Cheferna för armén och marinen anser att militära och civilmilitära beställningar, vilka enligt de sakkun nigas mening icke erfordras i förvaltningen, icke bör indragas. Det framhålles att ökat behov av militär personal gör sig gällande inom andra om råden av försvarsorganisationen. Den av de sakkunniga till 75 000 kronor föreslagna anslagsposten för tillfälligt anställande av personal anser flggförvaltningen böra höjas till 300 000 kronor.
De par tement schef en Försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltningstjänst refor merades i väsentliga hänseenden enligt beslut vid 1954 års riksdag, varvid försvarets civilförvaltning, armétygförvaltningen, arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen erhöll den struktur de för närvarande har. Då jag i 1956 års statsverksproposition anmälde min avsikt att föranstalta om en översyn av organisation och personalbehov vid ifrågavarande förvaltningar, uttalade jag samtidigt att jag ansåg det klarlagt att den nya organisationen var mer ändamålsenlig än den gamla samt att den i stort sett motsvarat förväntningarna. Detta uttalande an ser jag ha bekräftats genom resultatet av det översynsarbete som hittills utförts av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, vilka utfört en värde full inventering av förvaltningarnas organisation och personalbehov m. m. översynsarbetet bör enligt min mening fortsätta med återstående delar av försvarsförvaltningarna. Det är önskvärt att resultaten av det fortsatta arbetet föreligger vid sådan tidpunkt att de kan beaktas i samband med anslagsprövningen för budgetåret 1958/59. De sakkunniga har i samband med den nu verkställda översynen an sett sig böra föreslå betydande personalförstärkningar, vilka kan beräknas draga en nettokostnad av nära fyra miljoner kronor. Som jag redan tidi gare uttalat i olika sammanhang är emellertid det ekonomiska utrymme som för nästa budgetår kan avses för försvarsändamål mycket begränsat. Jag ansluter mig därför till statskontorets uppfattning att erforderliga per sonalförstärkningar inom försvarsförvaltningarna bör genomföras i etapper. Nettokostnaden för de personalförändringar, som jag i enlighet härmed an sett mig kunna tillstyrka för nästa budgetår, uppgår till icke fullt en fjärde del av kostnaden enligt förvaltningssakkunnigas förslag. Det bör emellertid 2—90 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 110
18 Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo år 1957
påpekas, att de förslag till anslag för materielanskaffning under nästa bud getår som jag framlagt i årets statsverksproposition i flera fall inneburit rätt avsevärda prutningar på myndigheternas äskanden. I statsverkspro positionen har jag också uttalat att en viss återhållsamhet beträffande anskaffningen av s. k. konventionella vapen kunde vara befogad; större uppmärksamhet borde enligt min mening i stället ges åt planering av vapen m. m. för ett längre bort liggande tidsskede. Mot denna bakgrund har framför allt en kvalitativ förstärkning av förvaltningarna ansetts önskvärd. Inom den begränsade ram som stått till förfogande har jag därför ansett företräde böra ges åt de av de sakkunniga föreslagna löne regleringarna samt åt en förstärkning av den tekniska personalen, främst med tanke på utvecklingsarbetet inom elektroområdet. Härutöver har en be gränsad förstärkning i personellt hänseende ansetts böra tillföras vissa enligt de sakkunnigas mening klart underbemannade organ såsom inköpsavdelningen, verkstadsbyrån och normaliebyrån inom marinförvaltningen samt flygförvaltningens försökscentral. Då de personalförstärkningar, som jag sålunda föreslår, är av väsent ligt mindre omfattning än de som föreslagits av de sakkunniga, torde några extraordinära åtgärder för tillgodoseende av lokalbehoven icke erfordras. Enär ett icke obetydligt antal tjänster föreslås utgå ur organisationen, torde det vara erforderligt att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens med givande att vidtaga vissa övergångsanordningar liknande dem som vidtogs i samband med 1954 års omorganisation av försvarsförvaltningarna. Jag återkommer med hemställan härom i det följande. Jag har i det föregående omnämnt att de sakkunniga gjort vissa ut talanden rörande principiella frågor inom tyg- och civilförvaltningstjäns ten. Vad de sakkunniga sålunda anfört ger mig icke i detta sammanhang anledning till särskilt uttalande. Vissa av de sakkunniga framförda syn punkter är av den natur att de lämpligen bör vidare bearbetas av försva rets förvaltningsdirektion. De sakkunnigas förslag att chefen för försvarets forskningsanstalt skall ingå som ledamot av försvarets förvaltningsdirektion anser jag mig böra biträda. Jag vill erinra om att statsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1956:4 funnit det böra prövas om chefen för forskningsan stalten skall ingå som ledamot av direktionen. Frågan om att utsträcka förvaltningsdirektionens samordnande verksamhet till forskningsanstalten synes mig däremot böra ytterligare prövas. I samband härmed vill jag nämna att jag icke star främmande för tanken att det kan vara befogat att numera, sedan viss erfarenhet vunnits, delvis ompröva frågor om direktio nens uppgifter och verksamhetsformer. Vad de sakkunniga anfört i fråga om behovet i armétygförvaltningen av att åt en befattningshavare anförtros att närmast under souschefen utöva viss ledande och samordnande verksamhet har enligt min mening
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1957 19
klart styrkt att en dylik anordning skulle innebära en effektivisering i organisatoriskt hänseende. Jag vill därför tillstyrka att fälttygmästaren erhåller ställning såsom ställföreträdande souschef i armétygförvaltningen. I likhet med de sakkunniga anser jag det angeläget att robotverksam heten inom försvaret intensifieras, och jag vill understryka vad de sak kunniga anfört härom. Betydelsen för försvarets framtida utformning av att robotutvecklingen inom ramen för tillgängliga resurser påskyndas och lägges upp efter så rationella linjer som möjligt är uppenbar. Det är också angeläget att anvisade anslag för robotverksamheten utnyttjas på effektivaste sätt. I samband härmed vill jag framhålla, att de möjligheter att inköpa robotar från utlandet, som kan föreligga, bör noggrant prövas. Med hänsyn till den avvisande hållning som flertalet remissinstanser in tagit till de sakkunnigas förslag om att inrätta ett särskilt utredningsoch samordningsorgan direkt underställt Kungl. Maj :t är jag i dagens läge icke beredd att biträda detta förslag. I anslutning härtill anser jag mig icke heller böra för närvarande föreslå någon intern omorganisation av robotbyrån, utan byrån bör tills vidare bibehållas vid nuvarande orga nisation. Däremot anser jag, i likhet med de sakkunniga, nödvändigt att ett organ för marina anpassningsfrågor beträffande robotvapen tillkom mer och biträder för den skull de sakkunnigas förslag om inrättande av ett robotkontor i marinförvaltningen. Jag utgår från att överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna ägnar robotfrågorna ingående uppmärksamhet och till Kungl. Maj :t inkommer med de förslag till intensifiering av robot verksamheten som kan befinnas påkallade. De skäl som anförts för en decentralisering av förvaltningarnas kassa verksamhet finner jag bärande, varför jag tillstyrker att en sådan anord ning kommer till stånd. Det torde få ankomma på försvarets civilförvalt ning att i samråd med riksräkenskapsverket utarbeta förslag till bestäm melser rörande civilförvaltningens befogenheter i fråga om kassaverksam heten i förhållande till övriga centrala förvaltningar. I samband med om organisationen bör organisationsundersökningar ske i enlighet med vad de sakkunniga föreslagit. Till vad de sakkunniga uttalat rörande vikten av en rationell anslagsövervakning och en effektiv intern anslagsförvaltning inom de tygförvaltande verken kan jag helt ansluta mig. Jag förutsätter att arbetet på att åstadkomma detta kommer att fortgå i huvudsaklig överensstämmelse med vad de sakkunniga angivit. I detta sammanhang må nämnas att jag vid anmälan av marin- och flygförvaltningarnas oinkostnadsanslag i det följande återkommer med förslag om medelsanvisning för förhyrning av hål kortsan läggning för dispositionsbokföring. Ehuru jag av ekonomiska skäl icke för närvarande kan tillmötesgå de sakkunnigas förslag om personalförstärkning för de interna rationaliseringsorganen, delar jag deras uppfattning om betydelsen av en fortlöpande
20 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957
intern rationalisering. Jag förutsätter att förvaltningarna ägnar denna fråga särskild uppmärksamhet. De sakkunniga har föreslagit att i princip samtliga avlöningskostnader för civil personal i de materielförvaltande verken skall bestridas från äm betsverkens avlöningsanslag. För egen del kan jag ansluta mig till denna uppfattning. Av tekniska skäl är det emellertid icke möjligt att genom föra förslaget redan från och med nästa budgetår. Jag räknar emellertid med att överförandet bör kunna ske med början den 1 juli 1958. Frågan om vidgad användning av pensionsbildande tjänster inom försvarsförvaltningarna skulle enligt mina direktiv till de sakkunniga sär skilt övervägas. Av de sakkunniga har starka skäl anförts för en utvidgad extraordinäriesättning av tjänster inom de materielförvaltande verken. För min del kan jag helt ansluta mig till förslaget att de i organisationen in gående tjänsterna i princip göres pensionsberättigande. I enlighet härmed föreslår jag att i detta sammanhang riksdagens medgivande inhämtas till att befintliga extra tjänster i högre lönegrad än Cg 25 vid försvarsgrensförvaltningarna uppföres såsom extra ordinarie. Om och i den mån möj ligheterna till extraordinariesättning tills vidare anses i vissa avseenden böra begränsas — jag åsyftar här närmast att översynsarbetet ej slut förts beträffande vissa delar av tygförvaltningstjänsten samt att någon översyn ännu ej ägt rum beträffande intendenturförvaltningsorganen — bör det ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter. Vad de sakkunniga föreslagit i syfte att förena smidigare regler för anställande och fördelning av personal med kravet på en fast organi sation kan jag i huvudsak ansluta mig till. Vissa modifikationer i det av de sakkunniga föreslagna systemet kan emellertid bli erforderliga enär jag förutsätter att sakanslag övergångsvis användes för avlönande av personal. Vidare kan vad försvarets civilförvaltning anfört om be myndigande för förvaltning att inom ett maximerat antal tjänster utbyta högre tjänster mot lägre vara förtjänt av beaktande; under alla omständigheter måste antalet tjänster på sakanslag maximeras genom be slut av Kungl. Maj :t. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att med dela erforderliga bestämmelser i ämnet. Förslaget att upptaga en särskild av riksdagen maximerad post under avlöningsanslagen för anställande av tillfällig personal biträder jag. Givetvis skall vedertagna principer för lönegradsplacering användas då posten utnyttjas. Posten bör vidare få ut nyttjas endast för tillgodoseende av arbetskraftbehov som på förhand kan antagas icke bli av längre varaktighet. Även i denna fråga bör det ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga närmare föreskrifter. För för svarets civilförvaltning bör icke någon ändring ske i nuvarande ordning i förevarande hänseenden; något sådant torde ej heller ha avsetts av de sakkunniga. Såsom de sakkunniga förutsatt bör vidare ifrågavarande an
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 21
ordning ej tillämpas vid arméintendenturförvaltningen samt undantag från tillämpningen ske beträffande vissa enheter inom de tygförvaltande verken. De sakkunniga har föreslagit att sammanlagt 19 tjänster för byråchef i 10 lönegraden å löneplan 2 alltjämt skall vara placerade i denna löne grad. Samtidigt föreslås att två byråchefstjänster i Ca (Ma) 37 å flygför valtningens flygplanavdelning skall nedflyttas till Cp (Mp) 10. Tjänsten som chef för flygplanbyrån å samma avdelning föreslås däremot skola hän föras till lönegrad Mp/Cp 13. De sakkunnigas ordförande har anmält av vikande mening och föreslagit att ifrågavarande tjänster skall placeras i lönegrad Cp (Mp) 13. För min del anser jag mig numera böra tillstyrka att ifrågavarande nu i 10 lönegraden a löneplan 2 uppförda byråchefs tjänster uppflyttas till lönegrad 13. Samtidigt bör, som de sakkunniga föreslagit, de tjänster som nu är extra ordinarie upptagas som ordinarie. Jämväl de tre tjänsterna för byråchef å flygförvaltningens flygplanavdel ning samt tjänsten som chef för elektroavdelningens flygelektriska sek tion bör hänföras till lönegrad Cp (Mp) 13; benämningen av sistnämnda enhet föreslår jag samtidigt ändrad till byrå. I fråga om förvaltningarnas detalj organisation bör det liksom hittills ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa byråernas indelning i sektioner och fristående detaljer, medan sektionernas indelning i detaljer ankommer på vederbörande myndighet. Jag vill emellertid bestämt understryka de sakkunnigas uttalande om att de i sektion ingående detaljerna ej får be traktas som fasta organisationsenheter. De förslag till organisationsförändringar, indragning och inrättande av tjänster, som jag framlägger i samband med anmälan av de olika äm betsverkens avlöningsanslag, grundas med något enstaka undantag på de sakkunnigas förslag. Jag avser därför att i samband därmed lämna kort fattade redogörelser för detalj förslagen i de delar de föranleder förslag från min sida. Prövningen av förslag om flyttning av tjänster mellan olika enheter samt om ändrade tjänstebenämningar torde i allmänhet ankomma på Kungl. Maj :t. I den mån så är fallet behöver redogörelse för de sak kunnigas förslag i dessa hänseenden icke lämnas här. Slutligen förut sätter jag — där ej annat framgår av sammanhanget — att placering av de tjänster, som nu föreslås till inrättande, tills vidare endast skall ske till souschefen direkt underställd enhet, d. v. s. avdelning eller fristående byrå (motsvarande); de nya tjänsterna bör därvid användas för de arbetsupp gifter som anses mest angelägna, dock endast för sådana uppgifter som enligt de sakkunnigas förslag skulle ankomma på tjänsteman i den löne grad vartill vederbörande tjänst hänföres. Riksdagen har för budgetåren 1954/57 bemyndigat Kungl. Maj:t att i avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redo visade militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av vikariatslöneförordnanden, vakanssättningar m. m. — som betingas av övergången till den nya förvaltningsorganisationen. Motsvarande bemyn digande erfordras även för budgetåret 1957/58. Till frågan om utverkande av sådant bemyndigande avser jag att återkomma i samband med att jag framlägger slutliga medelsäskanden för arméns, marinens och flygvapnets avlöningsanslag. De förändringar som för nästa budgetår föreslås beträf fande den militära och civilmilitära personalen i förvaltningarna är där emot icke flera än att anpassning beträffande staterna eller personalens utnyttjande lämpligen kan vidtagas i anslutning till dem. För att statsmakterna skall hållas underkunniga om de verkliga avlöningskostnaderna vid envar av de förvaltningar, som berörts av 1954 års omorganisation, har Kungl. Maj :t — i enlighet med vad som förutsatts vid anmälan av förvaltningspropositionen — utfärdat föreskrift av inne håll, att det fortsättningsvis skall åligga envar av armétygförvaltningen, arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen att årligen, i samband med att ämbetsverket avger förslag till medels äskanden, inkomma med dels sammanställning över de beräknade total kostnaderna för avlönande av personal vid ämbetsverket under nästkom mande budgetår, dels ock uppgift om de verkliga kostnaderna under näst föregående budgetår för motsvarande avlöningar. De av ämbetsverken lämnade uppgifterna rörande de verkliga avlöningskostnaderna för budgetåret 1955/56 framgår i avrundade tal av föl jande sammanställning.
Personal med avlöning från vederbörande vederbörande Ämbetsverk Summa verks försvarsgrens sakanslag avlönings avlönings anslag anslag
Summa 31 550 000 14 548 000 6 798 000 52 896 000 1 Härav armén 21 500 kronor, m armén 96 000 kronor och fl ygvapnet 1 60" 500 kronor.
För budgetåret 1957/58 har ämbetsverken beräknat avlöningskostnaderna till belopp, som i avrundade tal anges i sammanställningen å s. 23. I kolumnen för personal med avlöning från vederbörande verks avlönings anslag har där upptagits de av verken äskade avlöningsanslagen. Som framgår av det föregående räknar jag emellertid med en avsevärd reduk tion av föreslagna personalförstärkningar. Enligt mina beräkningar kan de sammanlagda avlöningskostnaderna för ifrågavarande förvaltningar väntas uppgå till i runt tal 59,5 miljoner kronor vid 1956 års lönenivå.
24 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957
Ämbetsverkets förslag till personalförändringar in. in. överensstämmer i allt väsentligt med 1956 års försvarsförvaltningssakkunnigas förslag be träffande ämbetsverket. Då jag i det följande redogör för de sakkunnigas förslag synes en närmare redogörelse för civilförvaltningens förslag kunna
uteslutas. Här må endast anmärkas att civilförvaltningen föreslår dels
indragning av fem tjänster för kontorsbiträde i Ca 8, som är vakanta och icke erfordras enligt grunderna för den reglerade befordringsgången för
biträdespersonal, dels ock nedräkning av anslagsposten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän med 50 000 kronor med hänsyn till belastningen. Ämbetsverket beräknar merkostnaderna för löneklassuppflyttningar m. m. till 16 000 kronor samt för 1956 års höjning av de rörliga tilläggsförmånerna till 163 000 kronor.
Förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga Inledningsvis må erinras om att enligt 1954 års organisation byråerna inom civilförvaltningen utgöres av kanslibyrå, lönebyrå, kameralbyrå, revi sionsbyrå och juridisk byrå.
I organisatoriskt hänseende föreslår de sakkunniga beträffande kanslibijrån, att handläggningen av ärenden rörande ersättning för flyttnings
kostnad skall i vissa hänseenden decentraliseras. De sakkunniga, som er inrar om att denna fråga år 1954 upptogs till behandling av riksdagens revisorer, föreslår sålunda att civilförvaltningen i fråga om flyttningsärenden, som inte avser flyttning till eller från utlandet, endast skall ha att avgöra, huruvida flyttningsersättning skall utgå, och bedöma om flyttningen skall anses ske på grund av befordran eller av annan anled ning. Vederbörande kassaavdelningar skall ha att utlämna förskott och betala ersättning enligt tillämpliga normer. Bland annat i samband med den angivna organisationsförändringen föreslås två tjänster för kanslibiträde utgå.
Enligt 1954 års organisation omfattar lönebijrån tre sektioner och ex
pedition. I samband med centraliseringen av löneuträkning och löneutbe talning inom försvaret har efter den 1 juli 1954 inrättats en utanför sek tionerna stående avlöningscentral, för vilken tillkommit tjänster för en kamrerare i Cg 25 och 6 kontorister i Ca 13. Kontoristtjänsterna redo visas tills vidare i försvarsgrenarnas personalförteckningar. De sakkunniga bedömer att en fördelning av de tre sektionernas arbete på två sektioner, tjänstesektion och lönesektion, skulle vara mera rationell än den nuvarande organisationen. Kontrollsektionen bör sålunda med undantag av den detalj inom sektionen, som kontrollerar personalstater och anställningsbemyndiganden, inlemmas i lönesektionen. Personalstatsdetaljen bör överföras till tjänstesektionen. Vissa mindre ärendesgrupper, som nu tillhör lönesektionen, bör jämväl hänföras till tjänstesektionen. De sakkunniga föreslår i samband härmed att en tjänst för förste byråsekreterare i Ca 29 och en för amanuens i reglerad befordringsgång utgår.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1957 25
Föreståndaren för avlöningscentralen anses böra få en assistent i Ca 23. Vid centralen bör vidare tillkomma ett kanslibiträde. Tjänstebenämningarna för en förste revisor i Ca 27 och två revisorer i Ca 25 föreslås ändrade till förste byråsekreterare respektive byråsekre terare. Medel för de förut nämnda sex kontoristerna i Ca 13 anses böra be räknas under civilförvaltningens avlöningsanslag.
Kameralbyråns organisation påverkas av att de sakkunniga, såsom an
förts under punkt 1 i det föregående, föreslagit att civilförvaltningens uppgifter som centralt kassaorgan för försvarets centrala förvaltnings myndigheter skall upphöra och flertalet av myndigheterna erhålla egen kassa. De sakkunniga utgår vidare från att pågående utbyggnad av hålkortscentralen kommer att fullföljas. De sakkunniga föreslår följande personalförändringar i fråga om kame ralbyrån. Sedan löneuträkningen beträffande civilförvaltningens personal över flyttats till avlönings- och hålkortscentralerna, kan en byråsekreterartjänst i Ca 25 utgå å allmänna sektionen. Vidare bör en byråsekreterartjänst i Ce 25 å sektionen utbytas mot en tjänst för amanuens i reglerad befordringsgång. En å redovisningssektionen placerad tjänst för revisor bör vid uppkom mande ledighet inte få återbesättas utan Kungl. Maj:ts tillstånd. Till följd av omorganisationen av kassatjänsten för de centrala försvarsförvaltningarna kan å kamrerarkontoret indragas tjänster för en revisor, en kassör i 15 lönegraden, en kontorist, ett kanslibiträde och två biträden i reglerad befordringsgång. Vidare bör en amanuenstjänst ersättas med tjänst för assistent i 21 lönegraden. Två tjänster för expeditionsvakt föreslås vidare utgå, medan en tjänst för bokbinderibiträde i Ce 6 anses böra ersättas med tjänst för biträde i reglerad befordringsgång. Slutligen föreslås tre tjänster för biträde i reg lerad befordringsgång vid hålkortscentralen skola ersättas med tjänster för maskinbiträde i Ce 8. Tjänstebenämningen för två revisorer i Ca 25 föreslås ändrade, för den ene till byråsekreterare och för den andre till byråassistent.
Beträffande revisionsbyråns organisation föreslår de sakkunniga, att un-
dersökningsdetaljen med hänsyn till omfattningen av arbetsuppgifterna be nämnes undersökningssektion, att sjörevisionen upphör som självständig enhet, varvid arbetsuppgifter och personal tillföres tredje revisionskontoret, samt att detaljen för avlöningsgranskning utgår i samband med det nya avlöningssystemets genomförande. De sakkunniga föreslår följande personalförändringar för byrån.
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
Tjänster tillkommer för en kansliskrivare i 15 lönegraden (undersökningssektionen) och en förrådsman i 11 lönegraden (verifikationsförrådet). Å andra sidan indrages tjänster för en revisor i 25 lönegraden, en ama nuens i reglerad befordringsgång, två kontorsskrivare i 19 lönegraden, tre kanslibiträden i 11 lönegraden och två biträden för skriv- och kontorsgöromål. De sakkunniga räknar dock med att de nuvarande innehavarna av kontorsskrivar tjänster na med hänsyn till särskilda förhållanden får kvarstå i tjänst tills vidare.
Beträffande juridiska byrån föreslås att den för handläggning av skade-
regleringsärenden avsedda personalen inte skall ingå i allmänna sektionen utan bilda en fristående skaderegleringsdetalj. Allmänna sektionen anses böra förstärkas med en tjänst för förste byråsekreterare i 29 lönegraden, huvudsakligen avsedd för patentärenden, och med en amanuenstjänst. I stället kan en tjänst för förste byråsekre terare i 27 lönegraden utgå. Vid patentsektionen bör tillkomma en tjänst för byråingenjör i 27 lönegraden. För handläggning av mera rutinmässiga skaderegleringsärenden erford ras enligt de sakkunniga inte alltid juridisk utbildning. Av de tjänster som avses för skaderegleringsärenden bör därför en byråsekreterartjänst i 25 lönegraden och en amanuenstjänst utgå, och i stället bör tillkomma två assistenttjänster, en i 23 och en i 21 lönegraden. En tjänst för kanslibiträde på expeditionen bör utbytas mot tjänst för biträde i reglerad befordringsgång och en tjänst för ingenjör i reglerad befordringsgång på patentsektionen mot tjänst för byråingenjör i 25 löne graden.
Sammanfattningsvis föreslås sålunda beträffande civilförvaltningen att
tjänster skall tillkomma för en assistent Ca 23, en förste byråsekreterare Ce 29, en byråingenjör Ce 27, en byråingenjör Ce 25, en assistent Ce 23, två assistenter Ce 21, en kansliskrivare Ce 15, en förrådsman Cell och tre maskinbiträden Ce 8 samt att följande tjänster skall utgå ur organisa tionen, nämligen en förste byråsekreterare Ca 29, två byråsekreterare Ca 25, två revisorer Ca 25, en kassör Ca 15, ett kanslibiträde Ca 11, en förste byrå sekreterare Ce 27, en byråsekreterare Ce 25, två kontorsskrivare Ce 19, en kontorist Ce 13, fem kanslibiträden Cell, två expeditionsvakter Ce 10, ett bokbinderibiträde Ce 6 samt två amanuenser, en ingenjör och fem biträden för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång. Ändrade tjänstebenämningar föreslås för en förste revisor Ca 27 och fyra revisorer Ca 25 till respektive förste byråsekreterare samt byråsek reterare (tre) och byråassistent (en).
De sakkunniga föreslår sammanlagt 14 löneregleringar vid civilförvalt
ningen. Förslagen framgår av. följande sammanställning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 27
Tjänstebenämning och lönegrad Placering Anmärkning Nuvarande Förslag
Lönebyrån Tj änstesektionen förste byråsekre byrådirektör Ca 31 chef för tjänstesektionen terare Ca 29 Avlöningscentralen kamrerare Cg 25 kamrerare Ca 27 chef för avlöningscentralen Tj änstesektionen kanslibiträde Ca 11 kansliskrivare Ca 15 tjänsten är avsedd för personalstatskontrollen Lönesektionen 2 kanslibiträden 2 kontorister Ca 13 tjänsterna är avsedda för Ca 11 arbete med löneklasskanslibiträde Ce 11 kontorist Ce 13 placering Kameralbyrån Allmänna sektionen kontorist Ce 13 kansliskrivare Ce 15 befattningshavaren biträ der med personalären den Allmänna sektionen förste byråsekrete förste byråsekrete chef för sektionens kassa rare Ce 27 rare Ca 29 detalj Redovisningssektionen kontorist Ca 13 kansliskrivare Ca 15 tjänsten avsedd för saldokontroll m. m. Blankettkontoret kontorsbiträde Ca 8 kanslibiträde Ca 11 räkningsgranskning samt handhavande av blan kettkartoteket H ålkortscentralen kamrerare Ce 29 byrådirektör Ce 31 chef för hålkortscentralen Hålkortscentralen byråassistent Ce 25 byråintendent Ce 27 chef för hålkortscentralens planeringsdetalj Hålkortscentralen biträde B-8 kanslibiträde Ce 11 biträdande ledare för stansningspersonalen Juridiska byrån Indrivningsdetaljen kanslibiträde Ce 11 kontorist Ce 13
De sakkunniga beräknar att vid bifall till deras förslag beträffande civil
förvaltningen skall uppkomma en nettobesparing av drygt 200 000 kronor.
Departementschefen
De förslag till ändringar i organisation och personaluppsättning, som
1956 års försvarsförvaltningssakkunniga lagt fram beträffande försvarets civilförvaltning, medför ett behov av 12 nya tjänster medan 28 tjänster kan indragas. Kostnadsminskningen uppgår — även med beaktande av vissa av de sakkunniga föreslagna lönegradsuppflyttningar — till drygt
200 000 kronor. Indragningarna i civilförvaltningen föranleder visserligen i ett fåtal fall behov av nya tjänster inom andra delar av den centrala försvarsförvaltningen. Detta sammanhänger emellertid huvudsakligen med den decentralisering av civilförvaltningens kassaverksamhet, som jag redan vid anmälan av punkten 1 i det föregående ansett mig böra tillstyrka. Ett genomförande av de sakkunnigas förslag beträffande civilförvaltningen innebär således totalt sett en betydande rationalisering. Jag har funnit de sakkunnigas förslag väl avvägt och kan till alla delar ansluta mig till vad de föreslagit såväl i fråga om organisatoriska föränd ringar som när det gäller förändringar beträffande antalet tjänster och vissa tjänsters lönegradsplacering.
28 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957
Som de sakkunniga anfört bör medel för avlönande av sex kontorister i Ca 13 på försvarsgrenarnas personalförteckningar, som utnyttjas för civil förvaltningens avlöningscentral, beräknas under civilförvaltningens avlöningsanslag. Kontoristtjänsterna bör uppföras på civilförvaltningens per sonalförteckning, varvid motsvarande antal tjänster vid försvarsgrenarna kan utgå. Förslag härom framlägges i det följande vid anmälan av arméns och flygvapnets avlöningsanslag. I enlighet med civilförvaltningens förslag bör fem tjänster för kontorsbiträde i Ca 8 avföras ur ämbetsverkets personalförteckning. Med beaktande av det anförda samt av 1956 års lönehöjning för stats tjänstemän, löneklassuppflyttningar m. m. beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 4 260 000 kronor enligt följande: Avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 885 000 (—57 000) kronor; Arvode till pensionerad personal i arvodesbefattning 18300 (±0) kronor; Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t 2 148 (±0) kronor; Avlöningar till övrig icke-or dinarie personal 1 385 000 (— 100 000) kronor; Rörligt tillägg 985 552 (+ 125 000) kronor; Pensionsmedel 16 000 (+ 1 000) kronor. Anslaget sänkes alltså med 33 000 kronor. Åberopande vad jag sålunda och under punkt 1 i det föregående an fört hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föx-eslå riksdagen att a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i per sonalförteckningen för försvarets civilförvaltning, som föran ledes av vad jag föreslagit i det föregående; b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets civilför valtning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58: Avlöningsstat
U tgifter 1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 885 000
2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefatt-
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 385 000
Summa kronor 4 276 000
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
heter begränsas. Så är fallet beträffande juridiska byråns resor för in ställelse inför rätta och för utredningar i skilda ärenden samt den icke ringa del av revisions- och kameralbyråernas resor, som avser biträde vid utredningar i brottmål eller andra likartade frågor. Kostnaderna för sådana resor har stigit avsevärt under budgetåret 1955/56. För att möta merkost naderna bar civilförvaltningen måst minska den regelmässiga reseverksamheten i en utsträckning, som varit till förfång för särskilt revisionsoch inspektionsverksamhetens effektivitet. Någon väsentlig minskning av reseverksamheten inom andra enheter av civilförvaltningen än de nu nämnda kan icke emotses under budgetåret 1957/58. Civilförvaltningen föreslår att posten till reseersättningar höjes med 10 000 till 60 000 kronor. 2. Till följd av höjda kollektivavtalslöner beräknas civilförvaltningens städningskostnader komma att öka från 63 000 kronor till 77 000 kronor. 3. Civilförvaltningens hålkortsanläggning bör utökas med en kalkylator, avsedd i första hand för ballistiska beräkningar, jämte en reproducer. Hyreskostnaderna härför beräknas för nästa budgetår till 43 400 kronor. Civilförvaltningen framställer för närvarande fältutrustningslistor beträffan de materiel inom armétygförvaltningens förvaltningsområde. Motsvarande arbete bör utföras beträffande arméns intendenturmateriel. För ändamålet bör två tabulatorer utrustas med extra storage och två sorterare utbytas. Kostnaderna härför beräknas till 9 300 kronor. För att rationalisera arbetet inom hålkortscentralen bör tre reproducers erhålla viss utrustning samt två stansmaskiner utbytas. Kostnaderna härför beräknas till 5 100 kronor. I samband med utbytet av sorterare och stansmaskiner uppkommer engångs kostnader för tull och frakt med 10 400 kronor. Sammanlagt uppgår de sålunda anmälda kostnaderna till (43 400 + 9 300 + 5 100 + 10 400 =) av rundat 68 000 kronor. Då hyreskostnaderna för nuvarande maskinanlägg ning uppgår till 388 500 kronor beräknas de sammanlagda hyreskostna derna under budgetåret 1957/58 för hålkortsmaskiner till (388 500 + 68 000 =) 456 500 kronor, innebärande en höjning med 27 000 kronor i förhållande till det för innevarande budgetår för ändamålet beräknade be loppet, 429 500 kronor. Kostnader för förbrukning av hålkort i samband med hålkortscentralens arbete bestrides för närvarande av armétygförvaltningen till ett belopp av 22 000 kronor, varav 5 000 kronor avser fältutrustningsverket, 15 000 kro nor verkstadsbokföring och 2 000 kronor ammunitionsredovisning, samt av flygförvaltningen till ett belopp av 1 500 kronor, avseende dispositionsbokföring. Sedan ifrågavarande arbetsuppgifter lämnat försöksstadiet och ingått som fasta rutiner i hålkortscentralens arbete bör nämnda kostnader, sammanlagt (22 000 + 1 500 =) 23 500 kronor, i likhet med hithörande maskinkostnader bestridas av civilförvaltningens omkostnadsanslag. För kostnader under nästa budgetår för hålkort avseende fältutrust ningsverket för intendenturmateriel beräknas 2 000 kronor. Beträffande vissa andra materialier räknas med en kostnadsökning av 2 500 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 31
4. Kostnaderna för särtryck av statsliggaren över IV huvudtiteln m. m. redovisas för närvarande under anslagsposten till publikationstryck. Då publikationen till övervägande delen är avsedd för försvarets lokala myn digheter bör kostnaderna bestridas av anslaget till publikations- och blan kettryck.
Departementschefen Kostnaderna för särtryck av statsliggaren över IV huvudtiteln in. m. torde, såsom civilförvaltningen föreslagit, från och med nästa budgetår böra belasta anslaget till publikations- och blankettryck. Civilförvaltningens beräkningar av anslagsbehovet för nästa budgetår har icke givit mig an ledning till erinran i vidare mån än att jag räknar med en ökad medels anvisning av i avrundat tal 70 000 kronor. Anslaget torde i enlighet härmed böra uppföras med (800 000 + 70 000 =) 870 000 kronor. Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader för bud getåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 870 000 kronor.
[4] Armétygförvaltningen: Avlöningar
Anslag Nettoutgift
1956/57 (statsliggaren s. 169) 11 820 000
1 årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 12) har Kungl. Maj :t före slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armétygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1957/58 beräkna ett förslags anslag av 12 925 000 kronor.
Yrkande Armétygförvaltningen (skr. Ve 1956) hemställer att anslaget höjes med 2 180 000 kronor. ökning Minskning 1. Nya tjänster m. m. Vapenavdelningen 2 byrådirektörer Ce 31, 1 förste byråingenjör Ce 29, 2 byråingenjörer Ce 27, 1 ingenjör Ce 21, 1
2 ingenjörer B-25 utgår 33 168
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1957 33
2. Löneregleringar ökning Minskning Vapenavdelningen 2 byråchefer Cs 10 — Mp eller Cp 13 (1. vapen byrån, 2. vapenbyrån); 1 byråchef Cs 10 -— Mp 13 (kontrollbyrån); 4 ingenjörer B-25 — förste byråingenjörer Ce 29 (1. vapenbyråns pjässek tion, 2. vapenbyråns artillerianimunitionssektion, raketsektion och minsektion); 1 ingenjör B-25 — byråingenjör Ce 27 (1. vapenbyråns eldledningssektion); 1 ingenjör B-25 — byrå ingenjör Ce 25 (1. vapenbyråns infanterisek tion) ; 1 byråingenjör Ca 25 — Ca 27 (kontroll byråns mätdonssektion); 1 ingenjör Ce 21 — Ce 23 (kontrollbyråns vapensektion); 2 tekniker Ce 15 — ingenjörbiträden Ce 17, 2 tekniker Ce 13 — Ce 15 (kontrollbyråns mätdonssektion) ... 53 988
Fordonsavdelningen 2 byråchefer Cs 10 -—- Mp eller Cp 13 (fordonsbyrån, fältarbetsbyrån); 1 förste byråingenjör Ca 29 — byrådirektör Ca 31, 1 förste byråingen jör Ce 29 — byrådirektör Ce 31 (fältarbetsbyråns projektsektion); 1 byråingenjör Ce 25 — Ce 27 (kontrollsektionen); 1 verkmästare Ca 19
Elektroavdelningen 2 byråchefer Cp 10 — Cp 13 (telebyrån, radarby rån); 1 byrådirektör Ca 31 — Ca 33 (specialtek niska sektionen); 1 byrådirektör Ce 31 — Ce 33 (telebyråns stabsradiosektion); 1 byråingenjör Ce 27 —■ förste byråingenjör Ce 29, 1 ingenjör Ce 23 — byråingenjör Ce 25 (radarbyråns strids-
Ver k st a dsav del ningen 1 byråchef Cp 10 -— Cp 13 (driftbyrån); 1 förste byråingenjör Ca 29 — byrådirektör Ca 31 (drift byråns arbctsstudiesektion); 1 förste byråingen jör Ca 29 — byrådirektör Ca 31 (driftbyråns organisationssektion); 1 byråingenjör Ce 25 — Ce 27 (driftbyråns arbctsstudiesektion); 1 förste kansliskrivare Ce 17 -—- kontorsskrivare Ce 19
3—90 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 110
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 35
2. vapenbyrån: en byrådirektör i Ce 31 (assistent till chefen för byrån), ett tekniskt biträde i Cell (kemiska sektionen); ritkontoret: två byråingenjörer i Ce 27. Därest förenämnda båda byrådirektörstjänster tillkommer kan två ingenjör stjänster i B-25, den ena vid 1. vapenbyråns eldledningssektion och den andra vid 2. vapenbyråns artilleriammunitionssektion, utgå.
Fordonsavdelningen. De föreslagna nya befattningarna avses för byråer
m. m. enligt följande: personal direkt underställd avdelningschefen: ett kanslibi träde i Cell (handsekreterare åt avdelningschefen); f ordonsbyrån: en byrådirektör i Ce 31 (assistent till chefen för byrån), en byråingenjör i Ce 27 (stridsfordonssektionen), en byråingenjör i Ce 27 (släpfordonssektionen), en byråingenjör i Ce 25 (stridsfordons sektionen), en kontorist i Ce 13 (biluttagningssektionen), ett kanslibiträde i Cell (handsekreterare åt chefen för byrån); f ältarbetsbyrån : en byrådirektör i Ce 31 (assistent till chefen för byrån), ett kanslibiträde i Ce 11 (handsekreterare åt chefen för byrån); ritkontoret: en byråingenjör i Ce 27; specialtekniska sektionen: en tekniker i Ce 13. Vid bifall till förslagen om inrättande av en byråingenjörstjänst i Ce 25 och tre kanslibiträdestjänster i Ce 11 kan en tjänst för biträdande ingenjör i Ce 19 respektive tre tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål utgå.
Elektroavdelningen. De föreslagna nya befattningshavarna avses för
byråer m. m. enligt följande: specialtekniska sektionen: en byrådirektör i Ce 31, en byrå ingenjör i Ce 27 (teledetaljen); telebyrån: en förste byråingenjör i Ce 29 (stabsradiosektionen), en byråingenjör i Ce 27 (trådsektionen), två byråingenjörer i Ce 27 (stabs radiosektionen), en byråingenjör i Ce 25 (truppradiosektionen), en byrå ingenjör i Ce 25 (stabsradiosektionen), en byråingenjör i Ce 25 (specialradiosektionen), två ingenjörer i Ce 23, en ingenjör i Ce 21, ett tekniskt biträde i Ce 11 (stabsradiosektionen); radarbyrån: en förste byråingenjör i Ce 29 (eldledningsradarsektionen), en förste byråingenjör i Ce 29, två byråingenjörer i Ce 25 (specialradarsektionen); kontrollsektionen: tre byråingenjörer i Ce 27 (teledetaljen, radar detaljen och eldetaljen); ritkontoret: två byråingenjörer i Ce 27, två ingenjörer i Ce 23; elkraftsektionen: en ingenjör i Ce 23. Vid bifall till förslaget om att inrätta en tjänst för byråingenjör i Ce 27 vid specialtekniska sektionen kan en tjänst för biträdande ingenjör i Ce 19 vid sektionen utgå. Vidare bedömes en förstärkning av ritkontoret med
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
föreslagna tjänster för två byråingenjörer i Ce 27 och två ingenjörer i Ce 23 medföra att tre tjänster för ingenjörbiträde i Ce 17 kan utgå ur ritkon torets organisation. Förenämnda för telebyråns stabsradiosektion avsedda tjänster för tre byråingenjörer, tre ingenjörer och ett tekniskt biträde förutsättes skola överföras från sakanslag.
Verkstadsavdelningen. Av de föreslagna befattningshavarna avses tre
byråingenjörer i Ce 25 för driftbyrån (arbetsstudiesektionen) samt en byrå ingenjör i Ce 25, en ingenjör i Ce 23 och en ingenjör i Ce 21 för krigsreparationssektionen.
Inköpsavdelningen. Av de föreslagna befattningshavarna avses byrå
intendenterna och assistenterna för inköpssektionen samt teknikern och kanslibiträdet för expeditionen.
Administrativa byrån. Av de föreslagna befattningshavarna avses assis
tenterna och förrådsinännen för organisationsdetaljen och kanslibiträdet för personalkontoret.
Tygförrådsbyrån. Ifrågavarande befattningshavare avses för materiel-
sektionen.
Normaliebyrån. Av de föreslagna befattningshavarna avses byråingen
jören för biblioteket, ingenjören för beskrivningssektionen, fotografen och ett tekniskt biträde för förlagssektionen, ett tekniskt biträde för material laboratoriet samt biträdet för skriv- och kontorsgöromål för expeditionen.
Centralplaneringen. Av ifrågavarande befattningshavare avses byrå
ingenjören och assistenten i Ce 21 för krigsdetaljen, assistenten i Ce 23 för fredsdetaljen och kanslibiträdet för centraldetaljen.
Materielinspektionen. Av ifrågavarande befattningshavare avses byrå
ingenjören för vapengruppen och biträdet för expeditionen.
Provskjutningscentralen. Ifrågavarande befattningshavare avses för
skjut fältsdetalj en. 2. Löneregleringarna motiveras med arten och omfattningen av de ar betsuppgifter, som är förenade med ifrågavarande tjänster. 3. Ordinariesättningarna föreslås i enlighet med grunderna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal.
Förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga Inledningsvis må erinras om att enligt den för armétygförvaltningen från och med den 1 juli 1954 gällande organisationen verksamheten inom ämbetsverket bedrives på följande enheter, nämligen: vapenavdelning, fordonsavdelning och elektroavdelning (sakorgan) samt verkstadsavdelning, inköpsavdelning, tygförrådsbyrå, ammunitionsförrådsbyrå och normaliebyrå (funktionella organ), vartill kommer administrativ byrå, centralplaneiing, materielinspektion och personalkarexpedition (stabsorgan) samt provskjutningscentral.
Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 37
Vad angår armétygförvaltningen föreslår försvarsförvaltningssakkunniga en nettoförstärkning med 22 tjänster. Kostnaden härför beräknas till om kring 360 000 kronor. Antalet föreslagna nya tjänster utgör 83 medan samtidigt 61 tjänster förutsätles utgå. Biand de tjänster som utgår märkes fyra tjänster (i 15, 13 och 11 lönegraderna) på vapenavdelningens kon trollbyrå, vilka anses böra hänföras till armétygförvaltningens lokalför valtningar. Å andra sidan inräknas bland de nytillkommande tjänsterna sju tjänster som förutsättes skola överföras från försvarsstaben. Den reella nettoförändringen i fråga om antalet tjänster utgör i enlighet med
vad nu sagts (22 + 4 — 7 —) 19.
Som tidigare omtalats har de sakkunnigas översyn icke omfattat tyg förråds- och ammunitionsförrådsbyråerna. I enlighet med vad som förut anförts under punkt 1 torde en kort fattad redogörelse för vissa av försvarsförvaltningssakkunnigas förslag få lämnas i det följande. I anslutning till att de sakkunniga föreslår att med beställningen för fälttygmästare förenas befattning sasom ställföreträdande souschef anses särskilt ställföreträdararvode, förslagsvis 1 500 kronor för år, böra utgå.
Vapenavdelningen indelas för närvarande i tre byråer, 1. och 2. vapen
byråerna och kontrollbyrån, samt fristående centralsektion och ritkontor.
De sakkunniga anser det ändamålsenligt att provskjutningscentralen
inordnas i vapenavdelningen. De hänvisar härvid till att flygförvaltningens försökscentral ingår i detta ämbetsverks flygplanavdelning.
I fråga om vapenavdelningens kontrollbgrå föreslår de sakkunniga en
relativt genomgripande omorganisation. Byrån föreslås skola omfatta — förutom mätdonssektion — centraldetalj samt tre sektioner, infanterisek tion, ammunitionssektion och artillerisektion. Rörande ai‘betsfördelningen m. in. mellan sektionerna anföres följande.
Centraldetaljen med placering i Stockholm bör innefatta en expedition samt en grupp för kontrollberedning och produktionsanalys. Infanterisek tionen föreslås förlagd till Stockholm, dock med en mindre grupp för kon troll av finkalibriga vapen ävensom en förrådsgrupp i Eskilstuna. Ammu nitions sektionen bör vara förlagd till Stockholm, dock med viss kontroll-
personal utplacerad hos civila tillverkare och vissa av arméns sammansättningsverkstäder samt vid eu kontrollcentral i mellersta Sverige. I sek
tionen ingår eu årsprovdetalj. Artillerisektionen föreslås förlagd till västra
Bergslagen med lokalgrupper bland annat i Bofors, Zakrisdal och Lindes berg. Ett under fordonsavdelningens kontrollsektion hörande genomgångsförråd anses böra inordnas i vapenavdelningens kontrollbyrå och ingå i mätdonssektionen. Den föreslagna omorganisationen av kontrollbyrån föranleder omfat
tande personalförändringar vid byrån i form av dels omplaceringar av personal inom byrån, dels överförande av personal mellan hyran och andra
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
organisationsenheter inom ämbetsverket, dels ock inrättande och indrag
ning av vissa tjänster. Sålunda föreslås — förutom omflyttningar inom byrån samt den tidi gare omnämnda överföringen av vissa tjänster till ämbetsverkets lokalför valtningar — att två ingenjörer och ett ingenjörbiträde överföres till 1. vapenbyrån samt att en ingenjör i 21 lönegraden tillföres materielinspektionen, medan å andra sidan en förrådsmästare, en förrådsförman och en förrådsman anses böra tillföras byrån från fordonsavdelningens kontroll sektion. Nya tjänster föreslås för en byrådirektör i 31 lönegraden (chef för artillerisektionen), en förste byråingenjör (chef för centraldetaljen), tre byråingenjörer i 27 lönegraden, två kansliskrivare och två biträden för skriv- och kontorsgöromål. Indragning föreslås av 21 tjänster, nämligen en för kapten, en för byråingenjör i 25 lönegraden, sju för ingenjör, varav tre i 23 och fyra i 21 lönegraden, sex för biträdande ingenjör samt sex för tekniker, fem i 15 och en i 13 lönegraden. Beträffande vapenavdelningen i övrigt föreslås att frågor angående maskeringsmateriel skall överflyttas till fordonsavdelningens fältarbetsbyrå, varvid tjänster för en byråingenjör i Ce 25 och en biträdande ingen jör tillföres denna enhet från vapenavdelningens centralsektion. I fråga om personalbehovet för vapenavdelningen utom kontrollbyrån anser de sakkunniga att sammanlagt 12 tjänster kan dragas in, nämligen en för arméingenjör av 2. graden på 1. vapenbyrån, nio för ingenjör i reg lerad befordringsgång, en för biträdande ingenjör på 1. vapenbyrån och en för ingenjör i 23 lönegraden på 2. vapenbyråns raketsektion. En för stärkning med 11 tjänster bedömes å andra sidan påkallad; de sakkunniga föreslår sålunda, bland annat, att två tjänster för byråingenjör i 27 löne graden och en för byråingenjör i 25 lönegraden tillkommer på 1. vapen byrån, att två tjänster för förste byråingenjör och en för byråingenjör i 25 lönegraden tillföres 2. vapenbyrån samt att en tjänst för byråingenjör i 27 lönegraden tillkommer på ritkontoret.
De sakkunniga föreslår att fordonsavdelningens fältarbetsbyrås brosek
tion uppdelas i en projektsektion och en brosektion, av vilka den senare avses för uppgifter av mera detaljteknisk art, medan forsknings- och kon struktionsuppgifter skall sammanhållas på projektsektionen. För att inte föregripa 1954 års personalkårutrednings arbete föreslår de sakkunniga att brosektionen tills vidare ställes under ledning av en nu befintlig förste byråingenjör med erfarenhet från ifrågavarande arbetsområde. En på nu varande brosektionen placerad kapten anses böra underställas chefen för byrån för att såsom militär assistent biträda å projekt- och brosektionerna, leda fältförsök in. m. Delningen förutsättes ej medföra personalutökning. De sakkunniga förutsätter vidare, som tidigare nämnts, att frågor an gående maskeringsmateriel skall handläggas på fältarbetsbyrån samt att ett under fordonsavdelningens kontrollsektion hörande genomgångsförråd flyttas till vapenavdelningens kontrollbyrå.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 39
Under de senaste åren har enligt Kungl. Maj:ts medgivande utöver den år 1954 fastställda organisationen en kapten ur kustartilleriet tjänstgjort på fordonsbyråns bilsektion samtidigt som en befattning för löjtnant vid marinförvaltningens artilleribyrå hållits vakant. Behov av dessa båda be fattningar anser de sakkunniga icke föreligga. Av de sakkunnigas övriga förslag beträffande fordonsavdelningen må här nämnas att en tjänst för kanslibiträde på fältarbetsbyråns brosektion anses böra omvandlas till tjänst för tekniskt biträde i 11 lönegraden samt att en tjänst för biträdande ingenjör i 19 lönegraden på fordonsavdelningens kontrollsektion föreslås utbytt mot tjänst för kontorsskrivare i samma lönegrad.
Vad angår elektroavdelningen erinrar de sakkunniga om att i enlighet
med ett av Kungl. Maj :t i 1956 års statsverksproposition (bil. 6, s. 44) framlagt, av riksdagen godkänt förslag inom armétygförvaltningens telebyrå en organisation tillskapats för uppgifter, som sammanhänger med konstruktion och anskaffning av specialradiomateriel samt att för ända målet inrättats tjänster för en byrådirektör i Ce 31 och en byråingenjor i Ce 27. Denna organisationsenhet anses böra inlemmas i telebyrån såsom en särskild sektion, specialradiosektionen. Vidare anföres att med stöd av särskilda av Kungl. Maj:t lämnade medgivanden två tjänster för byråingenjör i Cg 25 med avlöning från sak anslag inrättats i armétygförvaltningen. Tjänsterna är avsedda för radaringenjör vid Stockholms luftvärnsregemente och Göteborgs luftvärnskår. De sakkunniga föreslår att dessa tjänster utgår ur ämbetsverkets organisa tion och att tjänsterna alltjämt tills vidare avlönas från sakanslag samt redovisas vid respektive förband (jfr SU 1954: 134, s. 26). Två ingenjörsbefattningar i Ce 23, avsedda för materielvårdsuppgifter på respektive telebyrån och radarbyrån, anses böra överföras till kontroll sektionen, varigenom en mera enhetlig planläggning av materielvården inom elektroavdelningen synes kunna ernås. Nämnda båda ingenjörer samt den enligt 1954 års organisation direkt under sektionschefen redovisade personalen föreslås sammanförd till en centraldetalj. De sakkunniga har vid sin prövning av elektroavdelningen funnit av delningen vara i behov av ett flertal nya tekniska tjänster för att den skall kunna lösa sina alltmera komplicerade uppgifter. De föreslår i enlighet härmed att telebyrån tillföres tjänster för en förste byråingenjör, tre byråingenjörer i 27 lönegraden, två byråingenjörer i 25 lönegraden, tre ingenjörer, två i 23 och en i 21 lönegraden, samt ett tek niskt biträde i 11 lönegraden samt att radarbyrån förstärkes med en förste byråingenjör och två byråingenjörer, en i 27 och en i 25 lönegraden. Vi dare föreslås en tjänst för förste byråingenjör tillkomma på specialtek niska sektionen. Kontrollsektionen och ritkontoret anses böra förstärkas med två byråingenjörer, en i 27 och eu i 25 lönegraden, samt en ingenjör
40 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
i 23 lönegraden, respektive med två byråingenjörer, en i 27 och en i 25 lönegraden, samt två ingenjörer i 23 och 21 lönegraderna. Sju av de för telebyrån föreslagna tjänsterna finnes för närvarande inrättade i försvars staben med anlitande av sakanslag.
Enligt gällande organisation indelas verkstadsavdelningen i driftbyrå,
centralsektion, krigsreparationssektion, anläggningssektion och reservdelssektion. De sakkunniga framhåller att det med hänsyn till pågående rationalise ring i fråga om arméns tygreparationstjänst i dagens läge är svårt att taga någon mera definitiv ställning i fråga om verkstadsavdelningens organisa tion och personalbehov. En omprövning av avdelningens personalbehov synes därför påkallad framdeles. Som tidigare angivits har de sakkunniga föreslagit, att armétygförvaltningen utrustas med egen kassa. I samband härmed har ifrågasatts in dragning av den till driftbyråns organisationssektion förlagda kassa, som ar avsedd för de tidigare under krigsmaterielverket hörande centrala för råden och sammansättningsverkstäderna. Ytterligare undersökningar här om anses emellertid erforderliga. De sakkunniga förutsätter dock att kas san indrages snarast möjligt. I fråga om avdelningens organisation föreslås att den fristående reservdelssektionen inordnas under driftbyrån med benämningen verkstadsförrådssektion. Genom beslut den 7 oktober 1955 och den 7 juni 1956 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid driftbyrån må för vissa rationaliseringsundersökningar tills vidare intill den 1 juli 1957 finnas anställda tre ingenjörer såsom extra tjänstemän i Cg 25. Då ett varaktigt behov av ifrågavarande befattnings havare synes föreligga, föreslås att tre tjänster för byråingenjör i 25 löne graden inrättas på byråns arbetsstudiesektion. I övrigt föreslår de sakkunniga beträffande verkstadsavdelningen, bland annat, att en tjänst för byråingenjör i Ce 25 på centralsektionen, cen traldetaljen, erhåller tjänstebenämningen byråassistent samt att för vissa tjänster på den föreslagna verkstadsförrådssektionen tjänstebenämningarna ändras enligt följande: byråingenjör i 27 lönegraden till byråintendent; ingenjör i 23 lönegraden till assistent; två ingenjörer i 21 lönegraden till assistenter; biträdande ingenjör i 19 lönegraden till kontorsskrivare; två ingenjörbiträden i 17 lönegraden till förste kansliskrivare.
Inköpsavdelningen föreslås skola tillföras, bland annat, en tjänst för
assistent i 23 lönegraden för inköp av färger och kemikalier. För dessa arbetsuppgifter finnes för närvarande enligt särskilt bemyndigande av Kungl. Maj.t anställd en befattningshavare med anlitande av en vakant tjänst å vapenavdelningen. Av Övriga förslag beträffande inköpsavdelningen må nämnas att en tjänst för byråassistent i 25 lönegraden anses böra till komma för speditionsärenden m. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 41
För normaliebyrån föreslås, bland annat, att en tjänst för förste byrå
intendent i 29 lönegraden skall tillkomma som chef för beskrivningssektionen. En befattning för kapten som i gällande organisation utnyttjas för detta ändamål kan därvid utgå. I enlighet med sitt förslag om decentralisering av kassatjänsten vid försvarsförvaltningarna förutsätter de sakkunniga, att armétygförvaltningen
utrustas med egen kassa, vilken bör underställas chefen för administrativa byråns ekonomisektion.
Organisationsdetaljens benämning föreslås ändrad till organisationskontor. De sakkunniga erinrar vidare om att armétygförvaltningen, med stöd av Kungl. Maj :ts genom beslut senast den 7 juni 1956 lämnade medgivande, utöver för ämbetsverket fastställd personalförteckning, anställt tre extra expeditionsvakter i 10 lönegraden och tre extra biträden för skriv- och kontorsgöromål (telefonister) för tid tills vidare intill den 1 juli 1957. Då ett behov av befattningshavarna måste anses föreligga under överskåd lig tid, föreslår de sakkunniga att tjänsterna upptages på personalförteck ning för ämbetsverket. I anslutning till att en kassa inrättas inom administrativa byrån före slår de sakkunniga att två tjänster för kontorsskrivare i 19 lönegraden, avsedda för bland annat reseräkningsgranskning, skall utgå och ersättas med två tjänster för kansliskrivare i 15 lönegraden. I anslutning till kommande centralisering till försvarets civilförvaltning av avlöningsuträkning och avlöningsutbetalning bör det, anser de sakkun niga, ankomma på armétygförvaltningen att beakta de möjligheter till personalminskning, som kan bli en följd av centraliseringen.
Befattningen som chef för centralplaneringen bör enligt de sakkunnigas
mening uppföras på armétygförvaltningens personalförteckning och hän föras till lönegrad Ma/Ca 37. En beställning för överstelöjtnant kan därvid utgå ur organisationen. De sakkunniga föreslår vidare, bland annat, att en tjänst för byråintendent i 27 lönegraden inrättas för uppgifter avseende anslagsförvaltning m. m.
Beträffande materielinspektionen föreslås, som tidigare anförts, bland
annat att en ingenjör i 21 lönegraden tillföres inspektionen från vapenav delningens kontrollbyrå. De sakkunniga föreslår ändrad lönegradsplacering beträffande samman lagt 22 tjänster vid armétygförvaltningen. Förslagen framgår av följande sammanställning.
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
Tjänstebenämning och lönegrad Placering Anmärkning Nuvarande Förslag
V apenavdeln ingen byråchef Cs 10 byrådirektör Mp / 1 o. 2 vapenbyråerna, kon Cp 10 trollbyrån kontrollbyrån, in kapten Ma 27 major Ma 30 chef fanterisektionen mätdonssektionen byråingenjör Ca 25 byråingenjör Ca 27 tekniker Ce 15 ingenjörbiträde Ce 17 tekniker Ce 13 tekniker Ce 15 provskjutningscen- byråingenjör Ce 25 byråingenjör Ce 27 mätdetaljen trålen tekniker Ce 15 ingenjörbiträde Ce handvapendetaljen 17 Fordonsavdelningen byråchef Cs 10 byrådirektör Mp/ fordons- och fältarbetsby- Cp 10 råerna fordonsbyrån, släp- assistent Ca 23 byråingenjör Ca 25 hästfor donsdetaljen fordonsektionen f ältarbetsbyrån, förste byråingenjör byrådirektör Ca 31 projektsektionen Ca 29 förste byråingenjör byrådirektör Ce 31 Ce 29 Elektroavdelningen kontrollsektionen tekniskt biträde tekniskt biträde komponentdetaljen Ce 6 (2 st) Ce 8 Verkstadsavdetningen driftbyrån, organi- förste byråingenjör byrådirektör Ca 31 chef för sektionen sationssektionen Ca 29 krigsreparationssek- byrådirektör Ca 31 armédirektör av 1. chef för sektionen tionen graden eller byrå direktör Ca 33 Normaliebyrån bibliotek byråingenjör Ce 25 byråingenjör Ce 27 föreståndare för biblioteket kontorsbiträde Ca 8 kanslibiträde Ca 11 beskrivningssektionen ingenjörbiträde Ce biträdande ingenjör föreståndare för retuschör- 17 Ce 19 ateljén Administrativa byrån expeditionsvakt Ce förste expeditions lokaler å Riddargatan 10 vakt Ce 11
Som tidigare nämnts föreslår de sakkunniga att tjänstebenämningen för vissa byråchefer i Cp 10 skall ändras till byrådirektör.
Departementschefen
Av ekonomiska skäl är det, som jag redan tidigare anfört under punkt
1 i det föregående, icke möjligt att för nästa budgetår helt genomföra försvarsförvaltningssakkunnigas förslag. Som jag jämväl nämnt tidigare har därför en begränsning måst ske till de delar av de sakkunnigas förslag som bedömts vara mest angelägna. De förslag till förändringar beträffande armé tygförvaltningen, som jag med denna utgångspunkt ansett böra ge nomföras under nästa budgetår, redovisar jag i det följande. Jag har redan under punkt 1 förklarat mig biträda de sakkunnigas förslag att fälttygmästaren skall få ställning som ställföreträdande sous chef i armétygförvaltningen. Kostnaderna för ett ställföreträdararvode om
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 43
1 500 kronor bör i enlighet härmed inräknas i ämbetsverkets avlöningsanslag. De sakkunnigas förslag att provskjutningscentralen skall inordnas i vapenavdelningen anser jag mig kunna biträda. Genom den föreslagna omorganisationen av vapenavdelningens kontroll byrå kan en betydande besparing i avlöningskostnader vinnas. Den före slagna organisationen är vidare mer rationellt utformad än den nuvarande. Jag anser det därför angeläget att omorganisationen kommer till stånd. I fråga om organisationens utformning har jag ej funnit anledning till erinran mot de sakkunnigas förslag. Jag tillstyrker därför att nya tjänster — samtliga extra ordinarie — tillkommer och befintliga tjänster dragés in i överensstämmelse med de sakkunnigas förslag samt räknar med före slagna omflyttningar av befintliga tjänster inom ämbetsverket. Frågan om överförandet av vissa tjänster till armétygförvaltningens lokalmyndigheter avser jag att framdeles anmäla för Kungl. Maj:t, som äger fatta beslut i ämnet. Till frågan om utnyttjandet av en beställning för kapten, som utgår ur organisationen, återkommer jag senare vid anmälan av arméns avlöningsanslag. Vad de sakkunniga föreslagit beträffande handläggning av frågor rö rande maskeringsmateriel har ej givit mig anledning till erinran. Med anledning av de sakkunnigas övriga förslag till personalförändringar beträffande vapenavdelningen föreslår jag att tjänster inrättas för en förste byråingenjör i Ce 29 och två byråingenjörer, varav en i Ce 27 och en i Ce 25, samt att nio tjänster för ingenjör i reglerad befordringsgång och en tjänst för ingenjör i Ce 23 utgår ur organisationen. Förslaget om uppdelning av den nuvarande brosektionen inom fordonsavdelningens fältarbetsbyrå i två sektioner, en projektsektion och en bro sektion, kan jag biträda. Den kapten ur kustartilleriet som för närvarande tjänstgör inom fordonsbyråns bilsektion bör utgå ur armétygförvaltningens organisation. Den i marinförvaltningen vakanthållna löjtnantsbefattningen erfordras ej hel ler. I samband med anmälan av marinens avlöningsanslag i det följande avser jag att återkomma till frågan om beställningarnas utnyttjande. Det föreslagna utbytet av en tjänst för kanslibiträde och en för biträ dande ingenjör mot tjänster för tekniskt biträde respektive kontorsskrivare föranleder icke någon erinran från min sida. I enlighet med vad de sakkunniga föreslagit bör en specialradiosektion tillkomma inom elektroavdelningens telebyrå. De för radaringenjör vid luftvärnsförband avsedda byråingenjörstjänsterna bör såsom de sakkunniga förutsatt redovisas vid förbanden. Frågan torde framdeles få anmälas för Kungl. Maj:t, som äger besluta i ämnet. Med anledning av vad de sakkunniga i övrigt föreslagit beträffande personalutökningar vid elektroavdelningen kan jag för närvarande endast
44 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
tillstyrka att tjänster inrättas för två förste byråingenjörer i Ce 29 och en byråingenjör i Ce 27. Beträffande verkstadsavdelningen föreligger som de sakkunniga anfört med hänsyn till pågående rationaliseringsarbeten svårigheter att för när varande bedöma avdelningens organisation och personalbehov på någon längre sikt. I likhet med de sakkunniga anser jag därför en omprövning av avdelningens personalbehov vara påkallad framdeles. Jag räknar jäm väl med att den till driftbyråns organisationssektion förlagda kassan in drages, så snart detta är möjligt. Mot de sakkunnigas förslag att inordna den fristående reservdelssektionen i driftbyrån under benämningen verkstadsförrådssektion har jag ingen erinran. Som de sakkunniga föreslagit bör för driftbyråns arbetsstudiesektion tillkomma tre byråingenjörstjänster i Ce 25 i utbyte mot motsvarande an tal tillfälligt anställda tjänstemän. De sakkunnigas förslag om ändrad be nämning för vissa tjänster vid verkstadsavdelningen kan jag också ansluta mig till. För inköpsavdelningen bör inrättas tjänster för en byråassistent i Ce 25 och en assistent i Ce 23. Jag biträder förslaget om att inrätta en tjänst för förste byråintendent, avsedd för chef för normaliebyråns beskrivningssektion. Tjänsten bör uppföras i lönegrad Ce 29. Till frågan om utnyttjandet av en beställning för kapten, som i samband härmed kan utgå ur armétygförvaltningens organisation, återkommer jag vid anmälan av arméns avlöningsanslag. Jag har tidigare under punkt 1 tillstyrkt de sakkunnigas förslag om decentralisering av förvaltningarnas kassaverksamhet. Vad de sakkunniga i anslutning härtill föreslagit beträffande inrättandet av en kassa för armétygförvaltningen inom administrativa byrån kan jag biträda. I samband härmed bör två tjänster för kansliskrivare i Ca 15 tillkomma och två tjänster för kontor sskrivare, en i Ca 19 och en i Ce 19, utgå. I likhet med de sakkunniga räknar jag med att behov tills vidare föreligger av de nu tillfälligt inrättade tjänsterna för expeditionsvakter och biträden för skrivoch kontorsgöromål (telefonister). Chefen för centralplaneringen bör som de sakkunniga föreslagit hän föras till lönegrad Ma/Ca 37, varvid en beställning för överste vid fälttygkåren bör utgå. Härtill återkommer jag vid anmälan av arméns avlönings anslag. För centralplaneringen bör vidare tillkomma en tjänst för byråin tendent i Ce 27. Som jag tidigare anfört bör materielinspektionen tillföras en ingenjör i 21 lönegraden från vapenavdelningens kontrollbyrå. I enlighet med vad jag anfört, under punkt 1 i det föregående föreslår jag att de tjänster för byråchef som nu är placerade i Cs 10 utbytes mot tjänster i Mp/Cp 13 samt att tre tjänster för byråchef i Cp 10 uppflyttas
Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957 45
till Cp 13. I övrigt anser jag mig böra tillstyrka de förslag till ändrad lönegradsplacering för vissa tjänster som framlagts av försvarsförvaltningssakkunniga; dock bör med det föreslagna utbytet av en assistent i Ca 23 mot byråingenjör i Ca 25 å fordonsavdelningens fordonsbyrå tills vidare anstå. Med anledning av armétygförvaltningens förslag i ämnet före slår jag vidare att en tjänst för förste byråingenjör i Ca 29, avsedd för drift byråns arbetsstudiesektion, utbytes mot tjänst för byrådirektör i Ca 31. Frågan om utbyte av en kaptensbeställning mot beställning för major torde jag få återkomma till senare vid behandlingen av arméns avlöningsanslag. I enlighet med grunderna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal bör 12 tjänster för kontorsbiträde i Ca 8 tillkomma i ut byte mot motsvarande extra ordinarie tjänster. Såsom jag anfört under punkten 1 i det föregående bör en särskild post beräknas under förevarande anslag för tillfälligt anställd personal. Posten torde som de sakkunniga föreslagit tills vidare få bestämmas till 75 000 kronor. Med beaktande av det anförda samt av 1956 års lönehöjning för stats tjänstemän in. m. beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 12 600 000 kronor enligt följande: Avlöningar till ordinarie tjänstemän 3 970 000 ( + 202 000) kronor; Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 302 000 (±0) kronor; Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t 6 960 (+ 1 500) kronor; Avlöningar till tillfälligt anställd personal 75 000 (+ 75 000) kronor; Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 5 535 000 (— 39 000) kronor; Rörligt tillägg 2 960 040 (+ 549 500) kronor; Pensionsmedel 249 000 (+ 9 000) kronor. Anslagshöjningen utgör 780 000 kronor. Åberopande vad jag sålunda och under punkt 1 i det föregående anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i per sonalförteckningen för armétygförvaltningen, som föranledes av vad jag föreslagit i det föregående; b) fastställa följande avlöningsstat för armétygförvalt ningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58:
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1957 47
räkningar grundats på ett alltför osäkert kostnadsunderlag samt att vissa automatiska kostnadsstegringar inträffat under år 1956, vilka främst på verkat städnings-, bevaknings- och reparationskostnaderna. Av kostnader, vilka tidigare varit alltför knappt beräknade, framhålles kostnaderna för telegram, telefon och annonsering. Särskilt kostnaderna för telefon har ut visat en kraftig stegring, vilken främst torde sammanhänga med den efter omorganisationen år 1954 successivt ökade anskaffningsverksamheten inom armétygförvaltningen. Sedan ingången av budgetåret 1954/55 har utbyte av förslitna kontorsmaskiner icke kunnat ske i sådan utsträckning, som är motiverad ur ekonomiska synpunkter. Vidare har medel saknats för att i önskvärd omfattning anskaffa nya hjälpmedel i syfte att ratio nalisera kontorsarbetet. Ämbetsverket beräknar medelsbehovet till övriga expenser för nästa budgetår till 685 000 kronor, innebärande en höjning med 150 000 kronor i förhållande till det för innevarande budgetår för ändamålet beräknade beloppet.
I skrivelsen den 12 oktober 1956 har försvarsförvaltningssakkunniga
framlagt förslag rörande anvisande av medel för engångsanskaffning av viss kontorsteknisk utrustning för bland andra armétygförvaltningen. Armétygförvaltningens behov av medel för detta ändamål har av de sakkunniga beräknats till 50 000 kronor, avseende anskaffning av två dupliceringsmaskiner, ett mindre antal elektriska skrivmaskiner, moderna räkne maskiner för administrativa byråns ekonomisektion och ammunitionsförrådsbyrån samt ett antal, förslagsvis 15, moderna dikteringsapparater.
Departementschefen
För anskaffning av kontorsteknisk utrustning räknar jag med en ökad medelsanvisning av 50 000 kronor. I övrigt kan jag icke tillstyrka en upp räkning av anslaget i vidare mån än som föranledes av kostnadsökningar av automatisk natur. Jag räknar i sådant hänseende med en ökad medels anvisning av 170 000 kronor. Den sammanlagda anslagshöjningen beräk nar jag sålunda till (50 000 + 170 000 =) 220 000 kronor. Anslaget torde i enlighet härmed böra uppföras med (720 000 + 220 000 =) 940 000 kronor. Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Armétygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 940 000 kronor.
48 Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
[6] Arméintendenturförvaltningen: Avlöningar
Anslag Nettoutgift
1956/57 (statsliggaren s. 173) 2 190 000
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 15) har Kungl. Maj.-t före slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armé intendenturförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1957/58 beräkna ett förslagsanslag av 2 416 000 kronor.
Yrkande
Arméintendenturförvaltningen (skr. 21/s 1956) hemställer att anslaget
höjes med 360 000 kronor.
Ökning Minskning 1. Nya tjänster 1 byråchef Ma 37, 1 förste byråintendent Ca 29, 1 pensionerad underofficer 1: 23, 1 förste byråsekre terare Ce 27, 1 assistent Ce 23, 1 förste kansliskri vare Ce 17, 1 kansliskrivare Ce 15, 2 kontorister Ce 13, 1 tekniker Ce 13, 3 tekniska biträden Ce 11, 1 kanslibiträde Cell, 4 biträden för skriv- och
2. Löneregleringar 1 förste byråsekreterare Ca 29 — byrådirektör Ca 31, 1 byråinspektör Ca 25 — byråintendent Ca 27, 2 kanslibiträden Ca 11 — kontorister Ca 13, 1 byrå ingenjör Ce 27 — förste byråingenjör Ce 29, 1 assistent Cg 23 — byråassistent Ce 25, 1 biträdande ingenjör Cg 19 — byråingenjör Ce 25, 1 assistent Ce 21 — Ce 23, 2 kontorsskrivare Ce 19 — assis tenter Ce 23, 1 köksmästare Cg 19 — assistent Ce 21, 1 kontorsskrivare Cg 19 — assistent Ce 21, 1 köksföreståndare Cg 16 — Ce 18, 1 expeditionsvakt Ce 10 — tekniskt biträde Ce 11, 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordrings gång — tekniska biträden Cell, 3 biträden för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordrings
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 49 Ökning Minskning 3. Utgående tjänster 1 biträdande köksföreståndare Ca 14, 1 kansliskri vare Ca 15 (båda å övergångsstat), 1 pensionerad
5. Ett övergångsvis utgående förvaltningsarvode erford
6. Omräkning 1956 års lönereglering, löneklassuppflyttningar m. m. 176 453 415 513 55 513 + 360 000
Motiv
1—4. Äskandena överensstämmer i huvudsak med de förslag, som arméintendenturförvaltningen överlämnat till 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga. Då de sakkunniga ännu ej verkställt fullständig översyn av arméintendenturförvaltningens organisation torde närmare redogörelse för förslagen ej behöva lämnas. Härutöver föreslår ämbetsverket att remonteringsdetaljen å häst- och veterinärmaterielbyrån skall utgå ur orga nisationen. Förslaget motiveras med den minskade remonteringen. Å de taljen tjänstgör för närvarande en pensionerad officer i 1: 32 och ett kanslibiträde i Ca 11, vilkas befattningar föreslås utgå ur organisationen varvid kanslibiträdesbefattningen bör föras på övergångsstat.
I skrivelser den 29 december 1956 och den 25 januari 1957 har armé intendenturförvaltningen hemställt om inrättande med avlöning från sak anslag av en tjänst i lönegrad Cg 17 med placering å förplägnadsbyrån respektive tjänster för en förste byråingenjör i Cg 29 och en assistent i Cg 23 med placering å drivmedelsbyrån. Förslagen motiveras med ökade arbetsuppgifter i samband med inköp av fisk respektive anskaffning av drivmedelsutrustning.
1956 års försvarsförvaltningssakkunniga föreslår viss personalförstärk
ning för den kassaverksamhet som överföres från försvarets civilförvalt ning. Sålunda bör tjänster tillkomma för en assistent i Ce 23, en kansli skrivare i Ce 15 samt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. Tjäns terna bör tillföras administrativa byråns personaldetalj där samtidigt en kontoristtjänst i Ce 13 kan utgå. En förstärkning av drivmedelsbyråns personal har de sakkunniga fun nit ofrånkomlig redan från och med nästa budgetår för redovisnings- och granskningsarbete. Byråns drivmedelssektion anses böra tillföras tjänster för en assistent i 23 lönegraden, eu kontorist och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. Tjänsterna bör tills vidare inrättas såsom extra. I sam-
4—90 67 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 sand. Nr 110
50 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
band härmed kan enligt de sakkunniga ett enligt särskilt medgivande av Kungl. Maj :t den 7 oktober 1955 arvodesanställt biträde utgå.
Departementschefen
I likhet med arméintendenturförvaltningen förutsätter jag att remonteringsdetaljen utgår ur ämbetsverkets organisation. En befattning för pensionerad officer i 1: 32 och en kanslibiträdestjänst i Ca 11 kan därvid indragas. Med anledning av förvaltningssakkunnigas förslag bör tjänster till komma för en assistent i Ca 23, en kansliskrivare i Ce 15 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål (administrativa byrån) samt för en assis tent i Cg 23, en kontorist i Cg 13 och ett extra biträde för skriv- och kon torsgöromål (drivmedelsbyrån). Samtidigt kan en tjänst för kontorist i Ce 13 och ett arvodesanställt biträde utgå ur organisationen. Med hänsyn till att ett speciellt behov av personalförstärkning för ut ökade arbetsuppgifter måste anses föreligga å förplägnads- och drivmedelsbyråerna föreslår jag att — i avbidan på förvaltningssakkunnigas över sy11 — tjänster tillkommer för en förste kansliskrivare i Cg 17 respektive en assistent i Cg 21. De å övergångsstat uppförda tjänsterna för biträdande köksföreståndare i Ca 14 och kansliskrivare i Ca 15 bör avföras ur personalförteck ningen. Anslaget kan därjämte nedräknas enär ett förvaltningsarvode utgår. Med beaktande av löneklassuppflyttningar m. m. och skedd höjning av rörliga tilläggsförmåner beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 2 330 000 kronor enligt följande: Avlöningar till ordinarie tjänstemän 585 000 (— 56 000) kronor; Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 178 000 (—20 000) kronor; Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj : t 1 560 (—780) kronor; Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 140 000 (+ 110 000) kronor; Rörligt tillägg 559 440 (+ 95 780) kronor; Pensionsmedel 134 000 (—11 000) kronor. Anslagshöjningen utgör 140 000 kronor. Åberopande vad jag sålunda och under punkt 1 i det föregående anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att a) ur personalförteckningen för arméintendenturförvalt ningen utesluta tjänster för en kansliskrivare i lönegrad Ca 15 och en biträdande köksföreståndare i lönegrad Ca 14, båda å övergångsstat, samt en tjänst för kanslibiträde i lönegrad Ca 11;
52 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 Motiv 3. En teknisk undersökning har givit vid handen att belysningsförhållandena inom arméintendenturförvaltningen är otillfredsställande, i vissa fall hälsovådliga. Armaturen bör därför upprustas. Till förfogande stå ende medel förslår endast till att avhjälpa de allvarligaste bristerna. För att avhjälpa återstående brister erfordras en medelsanvisning av 3 000 kronor.
Departementschefen
En uppräkning av anslaget för tillgodoseende av de av arméintenden turförvaltningen angivna behoven torde vara erforderlig. Jag räknar för ifrågavarande ändamål med en ökad medelsanvisning av 27 000 kronor. Med hänsyn till belastningen på delposten till bränsle, lyse och vatten anser jag mig vidare böra föreslå att medelsanvisningen för dessa ända mål ökas med 3 000 kronor. Jag räknar sålunda för nästa budgetår med en ökad medelsanvisning av sammanlagt (27 000 + 3 000 =) 30 000 kro nor. Anslaget torde i enlighet härmed böra uppföras med (193 000 + 30 000 =) 223 000 kronor. Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Arméintendenturförvaltningen: Omkostnader för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 223 000 kronor.
[8] Marinförvaltningen: Avlöningar
Anslag Nettoutgift
1956/57 (statsliggaren s. 175) 7 860 000
s statsverksproposition (bil. 6, punkt 16) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marin förvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1957/58 beräkna ett förslagsan slag av 8 185 000 kronor.
Yrkande
Marinförvaltningen (skr. 10/s 1956) hemställer att anslaget höjes med
2 390 000 kronor.
54 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
Ökning Minskning 1 byråingenjör eller byråintendent Ce 27, 1 byråassistent eller byråingenjör Ce eller Cg 25, 1 byrå ingenjör Ce eller Cg 25, 1 amanuens, 1 assistent Ce eller Cg 23, 1 ingenjör Ce eller Cg 23, 1 in genjör Ce eller Cg 21, 1 biträdande ingenjör Ce eller Cg 19, 1 kontorist Ce eller Cg 13, 1 kansli biträde Ce eller Cg 11, 1 biträde för skriv- och
Normaliebyrån 1 byråingenjör Ce 27, 1 byråingenjör eller byråin tendent Ce 27, 1 byråassistent Ce eller Cg 25, 1 byråingenjör Ce eller Cg 25, 1 assistent eller in genjör Ce eller Cg 23, 1 ingenjör Ce eller Cg 23, 2 ingenjörer Ce eller Cg 21, 1 biträdande ingen jör Ce eller Cg 19, 1 kontorist Ce eller Cg 13, 2 tekniker Ce eller Cg 13, 2 tekniska biträden Ce eller Cg 13, 2 tekniska biträden Ce eller Cg 11, 2 tekniska biträden Ce eller Cg 8, 1 biträde för
Administrativa byrån 1 förste byråsekreterare Ce 27, 1 amanuens, 1 assis tent Ce eller Cg 23, 1 kanslibiträde Ce eller Cg 11 65 567 2. Löneregleringar Vapenavdelningen 1 byråingenjör Ca 27 — förste byråingenjör Ca 29 (artilleribyråns ammunitionssektion); 1 byrå direktör Ca 33 — sektionschef Cp 10 (telebyråns radarsektion); 1 marindirektör av 1. graden Ca 33 (marinens allmänna avlöningsanslag) — sek tionschef Cp 10 (telebyråns radiosektion); 1 by rådirektör Ce 31 — Ce 33 (telebyråns telefonsek tion); 1 byrådirektör Ce 31 — Ce 33 (telebyråns hydrofonsektion)); 1 byrådirektör Ca 31 — Ca 33 (telebyråns telelaboratorium); 1 byråassis tent Ca 25 — byråintendent Ca 27 (telebyråns centraldetalj); 1 förrådsförvaltare Cg 19 — Cg 21 (marinens centrala teleförråd); 1 tekniker Ce 15 — biträdande ingenjör Ce 19, 1 tekniskt bi träde Cg 8 (sakanslag) — tekniker Ce eller Cg 13 (kontrollkontoret, marinens kontroll i Bofors)... 49 318
56 Kungl. Maj.ts proposition nr HO år 1957
Ökning Minskning 19, 3 kontorsskrivare Cg 19, 2 förste kansliskri vare Cg 17, 1 ingenjörbiträde Cg 17, 4 kanslibi
5. Omräkning
Omräkning av ordinarie- och icke-ordinariepos-
2 483 125 96 047 Avrundat + 2 390 000 Motiv
1. Vapenavdelningen. De under A redovisade nya befattningshavarna
avses för byråer m. m. enligt följande: artilleribyrån: en byråingenjör i Ce eller Cg 25 och en ingenjör i Ce eller Cg 23 (mekaniska sektionen), en byråingenjör i Ce eller Cg 25 och en ingenjör i Ce eller Cg 23 (elektrosektionen), en ingenjör i Ce eller Cg 21 (ammunitionssektionen); torpedbyrån: en byråingenjör i Ce 27 och en ingenjör i Ce eller Cg 23 (tubsektionen), en ingenjör i Ce eller Cg 23 (ritkontoret); minbyrån: en byråingenjör i Ce 27 (minsektionen); telebyrån : en kommendörkapten av 1. graden eller överstelöjtnant i Ma 33, en byråingenjör i Ce 27, två ingenjörer i Ce eller Cg 23, en in genjör i Ce eller Cg 21 och en biträdande ingenjör i Ce eller Cg 19 (cen tralsektion), en byrådirektör i Ce 31, en byråingenjör i Ce eller Cg 25 och en ingenjör i Ce eller Cg 21 (radarsektionen), en byrådirektör i Ce 31, en ingenjör i Ce eller Cg 23 och en ingenjör i Ce eller Cg 21 (telefonsek tionen), en byråingenjör i Ce 27 och en ingenjör i Ce eller Cg 23 (hydrofonsektionen), en byråingenjör i Ce eller Cg 25 (ritkontoret), en byrå ingenjör i Ce eller Cg 25, en ingenjör i Ce eller Cg 21, en biträdande in genjör i Ce eller Cg 19 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål (telelaboratoriet), en ingenjör i Ce eller Cg 23 (radiosektionen); kontrollkontoret: en kapten vid flottan eller kustartilleriet i Ma 27, en byråingenjör i Ce 27 och en byråingenjör i Ce eller Cg 25 (marinens kontroll i Bofors), ett kanslibiträde i Ce eller Cg 11 (centraldetaljen); vapenplaneringen: en ingenjör i Ce eller Cg 21. Vid bifall till förslaget om att för minbyrån inrätta en byråingenjörtjänst i Ce 27 kan en tjänst för biträdande ingenjör i Ce eller Cg 19 på sakanslag utgå. Vidare kan vid bifall till förslaget om att inrätta en för telebyråns centralsektion avsedd byråingenjörtjänst i Ce 27 en tjänst för driftingenjör i Ca 27 vid marinens centrala teleförråd överföras till över gångsstat. Marinförvaltningen förutsätter att under marinens allmänna avlöningsanslag inrättas beställningar för vapenavdelningen enligt följande:
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 57
torpedbyrån: en beställning för marindirektör av 2. graden i Ca 31 (torpedeldledningssektion) i utbyte mot en beställning för mariningenjör av 1. graden i Ca 29, beställningar för en mariningenjör av 1. graden i Ca 29 och två mariningenjörer av 2. graden i Ca 27 (tubsektionen); minbyrån: en beställning för mariningenjör av 1. graden i Ca 29 (minskyddssektionen), en beställning för mariningenjör av 2. giaden i Ca 27 (ininröjningssektionen), en förvaltarbeställning i Ma 21; telebyrån : en beställning för marindirektör av 2. graden i Ca 31 (radarsektionen), en beställning för marindirektör av 2. graden i Ca 31 (radiosektionen); vapenplaneringen : en kaptensbeställning i Ma 27 vid kustartilleriet. Marinförvaltningen föreslår att ett robotkontor organiseras inom vapen avdelningen. Utöver de i sammanställningen under B upptagna tjänsterna förutsättes för kontoret skola inrättas beställningar för två kommendör kaptener av 2. graden eller majorer i Md 30, en mariningenjör av 1. gra den i Ca 29 och en kapten i Md 27 under marinens allmänna avlöningsanslag.
Skeppsbyggnadsavdelningen. De föreslagna nya befattningshavarna av
ses för byråer m. m. enligt följande: projektbyrån: en byrådirektör i Ce 31 (projektdetalj), en förste byråingenjör i Ce 29 och en ingenjör i Ce eller Cg 23 (utrustningssektionen), en byråingenjör i Ce 27 (skyddssektionen), en biträdande ingenjör i Ce eller Cg 19 och ett tekniskt biträde i Ce eller Cg 11 (fartygsritkontoret); f artygsbyrån : en byråingenjör i Ce 27 (fartygsbyggnadssektionen), en kontorist i Ce eller Cg 13 (planeringssektionen); ubåtsbyrån: en byrådirektör i Ce 31, en förste byråingenjör i Ce 29, en byråingenjör i Ce 27, en byråingenjör i Ce eller Cg 25 och en ingenjör i Ce eller Cg 21 (projektsektionen), ett ingenjörbiträde i Ce eller Cg 17 (ubåtsbyggnadssektionen), en ingenjör i Ce eller Cg 21 (dykeri- och bärgningsdetaljen); maskinbyrån: en byrådirektör i Ce 31 och två förste byråingenjörer i Ce 29 (anläggningssektionen), en förste byråingenjör i Ce 29 (maskin sektionen), en förste byråingenjör i Ce 29 (motorsektionen); elektrobyrån: en förste byråingenjör i Ce 29, två byråingenjörer i Ce 27, en byråingenjör i Ce eller Cg 25 (anläggningssektionen), en byrå ingenjör i Ce 27 (materielseklionen); centralsektionen: en byråassistent i Ce eller Cg 25 (utredningsdetaljen), fem biträden för skriv- och kontorsgöromål (expeditionen); nybyggnadskontrollanter : en ingenjör i Ce eller Cg 23, två in genjörer i Ce eller Cg 21, två biträdande ingenjörer i Ce eller Cg 19. Därest den föreslagna tjänsten för förste byråingenjör i Ce 29 tillkom mer vid ubåtsbyråns projektsektion kan eu tjänst för byråingenjör i Ce 25
58 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
indragas. Vidare kan därest de föreslagna, för nybyggnadskontrollanter avsedda tjänsterna inrättas fyra kontraktsanställda kontrollantbiträden på sakanslag utgå. Marinförvaltningen förutsätter att under marinens allmänna avlöningsanslag inrättas beställningar för skeppsbyggnadsavdelningen enligt föl jande: fartygsbyrån: en beställning för mariningenjör av 2. graden i Ca 27 (fartygsbyggnadssektionen); ubåtsbyrån: beställningar för en mariningenjör av 1. graden i Ca 29 och en förvaltare i Ma 21 vid flottan (ubåtsbyggnadssektionen); elektrobyrån: en beställning för förvaltare i Ma 23 vid flottan (materielsektionen).
Inköpscwdelningen. Byrådirektörstjänsten avses för assistent till avdel
ningschefen. Av övriga befattningshavare avses en förste byråingenjör (förste byråintendent) i Ce 29, en byråassistent (byråingenjör) i Ce eller Cg 25, en assistent (ingenjör) i Ce eller Cg 23, en förste kansliskrivare i Ce eller Cg 17 och två kansliskrivare i Ce eller Cg 15 för inköpssektionen, en kontorsskrivare i Ce eller Cg 19, en kontorist i Ce eller Cg 13 och två kanslibiträden i Ce eller Cg 11 för räkningssektionen samt ett kanslibi träde i Ce eller Cg 11 och tva biträden för skriv- och kontorsgöromål för expeditionen.
Verkstadsbyrån. Av ifrågavarande befattningshavare avses en förste
byrasekreterare i Ce 29, en byraintendent i Ce 27, eu byråingenjör (byrå intendent) i Ce 27, en kontorist i Ce eller Cg 13, ett kanslibiträde i Ce eller ^8 en amanuens och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål för centralsektionen, en byråingenjör i Ce 27, eu ingenjör i Ce eller Cg 23, en ingenjör i Ce eller Cg 21 och en biträdande ingenjör i Ce eller Cg 19 föi driftsektionen, en byrådirektör i Ce 31 och en byråassistent (byrå ingenjör) i Ce eller Cg 25 för förrådssektionen, en assistent i Ce eller Cg 23 för avtalsdetaljen samt en byråingenjör i Ce eller Cg 25 för krigsreparationsdetaljen.
Normaliebyrån. Av ifrågavarande befattningshavare avses en byråin
genjör i Ce 27, en ingenjör i Ce eller Cg 23, en ingenjör i Ce eller Cg 21, en biträdande ingenjör i Ce eller Cg 19 och en tekniker i Ce eller Cg 13 för standardiseringssektionen, en byråingenjör (byråintendent) i Ce 27, en assistent (ingenjör) i Ce eller Cg 23, en ingenjör i Ce eller Cg 21 och ett tekniskt biträde i Ce eller Cg 11 för beskrivningssektionen, en byrå ingenjör i Ce eller Cg 25 för materialdetalj, en byråassistent i Ce eller Cg 25, en tekniker i Ce eller Cg 13, ett tekniskt biträde i Ce eller Cg 11 och två tekniska biträden i Ce eller Cg 8 för förlagsdetaljen samt en kon torist i Ce eller Cg 13 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål för expeditionen.
Administrativa byrån. Av ifrågavarande befattningshavare avses ama-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 59
nuensen för kanslisektionen, förste byråsekreteraren och kanslibiträdet för personalkontoret samt assistenten för organisationsdetaljen. 2. Löneregleringarna motiveras med arten och omfattningen av de ar betsuppgifter, som är förenade med ifragavarande tjänstei. 3. Ordinariesättningarna föreslås i enlighet med grunderna för den regle rade befordringsgången för biträdespersonal. 4. Innehavare av extra tjänst, som den 1 juli 1957 innehaft tjänsten i minst tre år, och innehavare av dylik tjänst, som den 1 juli 1957 inne haft tjänsten under kortare tid än tre år men haft tämligen lång stats tjänst, bör beredas extra ordinarie anställning. I anlutning härtill före slås under förevarande punkt upptagna tjänster skola uppföras som extra ordinarie.
På personalförteckning för marinförvaltningen finns upptagna sju byråchefstjänster i Cs 10, avsedda för vapenavdelningens artilleri-, torpedoch minbyråer samt skeppsbyggnadsavdelningens projekt-, ubåts-, maskinoch elektrobyråer. Marinförvaltningen hemställer att frågan om förbättrad löneställning för dessa tjänster upptages till prövning.
I skrivelse den 1 oktober 1956 rörande helikopterorganisation inom marinen, vilken skrivelse anmälts vid behandlingen av anslaget Marinen. Fartygsbyggnader m. m. i 1957 års statsverksproposition (bil. 6, s. 139), hemställer chefen för marinen att för organisationen under marinförvalt ningens avlöningsanslag för nästa budgetår inrättas tjänster för en förste byråingenjör i Ce 29 vid skeppsbyggnadsavdelningen och en byråingenjör i Ce 27 vid vapenavdelningens telebyrå. Sistnämnda tjänst är dock en ligt marinchefen icke erforderlig därest marinförvaltningens i det före gående redovisade förslag om inrättande av en byråingenjörtjänst i Ce 27 vid telebyråns hydrofonsektion bifalles.
Förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga Enligt 1954 års organisation bedrives verksamheten inom marinförvalt ningen på följande enheter, nämligen vapenavdelning, skeppsbyggnadsavdelning och intendenturavdelning (sakorgan) samt verkstadsbyrå, inköpsavdelning och normaliebyrå (funktionella organ), vartill kommer central planering och administrativ byrå (stabsorgan). Som förut angivits fram lägger de sakkunniga icke förslag rörande intendenturförvaltningstjänsten. Beträffande marinförvaltningen föreslår de sakkunniga, bland annat, att 108 tjänster skall tillkomma och 23 tjänster utgå. Av nettoökningen, som alltså utgör 85 tjänster, motsvaras emellertid 5 av indragningar utan för ämbetsverket. Nettokostnaden för denna personalförstärkning samt av de sakkunniga föreslagna löneregleringar uppgår till drygt 1,3 miljon kronor.
60 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
Av den nyss nämnda nettoökningen av 85 tjänster hänför sig 12 till inköpsavdelningen, 15 till verkstadsbyrån och 16 till normaliebyrån, vilka enheters organisation och personalbehov av de sakkunniga gjorts till före mål för särskilda undersökningar.
Beträffande de olika förslag till förändringar i organisation och perso naluppsättning, som lagts fram av de sakkunniga, må här nämnas följande.
Vad angår vapenavdelningen har de sakkunniga ansett det önskvärt med en fastare sammanhållning av vissa för telebijrån gemensamma ären
den såsom frågor om olika enheters utrustning med telemateriel, angivande av militära krav på materielen, ekonomisk planering samt underhållstjänst. De sakkunniga räknar därför med att de nu direkt under byrå chefen lydande militärassistenterna samt centraldetaljen skall samman föras till en centralsektion. På sektionen bör ankomma den administra tiva ledningen av marinens centrala teleförråd. Såsom omnämnts under punkt 1 i det föregående föreslår de sakkun
niga att ett robotkontor inrättas inom vapenavdelningen främst för tek
niska och taktiska studier rörande robotars användning inom marinen. Kontoret anses böra övertaga arbetsuppgifter avseende robotmateriel som i nuvarande organisation ankommer på torpedbyrån (militärtekniska sek tionen) och på marinstaben. Befattningshavare från dessa enheter har för närvarande provisoriskt sammanförts till en särskild arbetsgrupp för robotfrågor inom marinledningen. Beträffande vapenavdelningen föreslås bland annat följande personal förändringar. En befattning för förste kansliskrivare på artilleribyråns ammunitionssektion anses böra indragas. Den för närvarande vakanthållna befattningen for löjtnant (jfr anslaget Armétygförvaltningen: Avlöningar) förutsättes vidare ha utgått ur organisationen. I samband med inrättandet av en centralsektion inom telebyrån påkallas enligt de sakkunnigas mening vissa personalförändringar, vilka framgår av sammanställningen å s. 61. Chef för centralsektionen bör vara en kommendörkapten av 2. graden eller major. På denne bör särskilt ankomma att biträda byråchefen, så vitt gäller samordningen av byråns arbete från militär synpunkt. Byråingenjören i 27 lönegraden samt de nya ingenjörerna i 23 och 21 lönegra derna skall i första hand avses för frågor rörande underhållstjänsten. I nu varande organisation finnes fyra kaptener, militärassistenter, två ur var dera flottan och kustartilleriet. Av de tre befattningar för kapten, som upp tages i de sakkunnigas förslag, bör enligt de sakkunniga en avses för kapten ur flottan, en för kapten ur kustartilleriet och en för kapten ur alternativt flottan eller kustartilleriet. En kaptensbefattning föreslås utgå. Den tekniska personalen på telebyråns saksektioner har de sakkunniga funnit vara i behov av förstärkning för att byrån tillfredsställande skall
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 61
De sakkunnigas förslag Motsvarighet i nuvarande organisation Tjänstebenämning Lönegrad
Ma 30 ny tjänst Ma 27 militärassistenter Ma 19 25 23 17 centraldetalj 13 11 biträden för skriv- och kontorsgöromål (7 st) . . . B-8 27 driftingenjör i lgr 27 på marinens centrala teleförråd
15 1 ritkontoret
B-8 J 23 1 nya tjänster
21 j
i
kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. De föreslår därför en förstärkning med sammanlagt 12 tjänster, nämligen för en byrådirektör i 31 lönegraden, tre förste byråingenjörer, två byråingenjörer, en i 27 och en i 25 löne graden, fem ingenjörer, varav tre i 23 och två i 21 lönegraden, samt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. Beträffande vapenavdelningens expedition föreslås att en kontorsskrivare i 19 lönegraden överföres till skeppsbyggnadsavdelningens central sektion samt att antalet biträden för skriv- och kontorsgöromål liksom antalet expeditionsunderofficerare tills vidare minskas med vartdera en. Robotkontorets personalbehov beräknar de sakkunniga till 12 personer. Chef för kontoret bör vara kommendörkapten av 1. graden eller överste
löjtnant i Ma 33. Personalbehovet föreslås skola tillgodoses, dels genom
ianspråktagande av två byråingenjörer i 27 lönegraden på torpedbyråns
militärtekniska sektion, dels ock genom nyinrättande av tjänster för en
kommendörkapten av 1. graden eller överstelöjtnant i Ma 33, två kommen dörkaptener av 2. graden eller majorer i Ma 30, fyra kaptener (ur flottan eller kustartilleriet) i Ma 27, en byrådirektör i 31 lönegraden, en ingenjör i 21 lönegraden samt ett kanslibiträde i 11 lönegraden. Av de föreslagna kaptensbeställningarna anses två böra inrättas i ut byte mot två på marinstabens personalförteckning uppförda beställningar i Md 27, vilka tillkommit efter förslag i propositionen 1956:110 (s. 158) och enligt vad de sakkunniga erfarit utnyttjats för frågor rörande robot tjänsten.
I fråga om skeppsbyggnadsavdelningens organisation ifrågasätter de
sakkunniga icke annan förändring än att den värmetekniska detaljen inom maskinbyrån anses böra utgå såsom fristående enhet, varvid detaljens ar betsuppgifter fördelas på maskinbyråns anläggnings- och maskinsektioner.
62 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
De sakkunniga har i fråga om skeppsbyggnadsavdelningen föreslagit, bland annat, följande personalförändringar. På fartygsbyråns planeringssektion föreslås en byråingenjörstjänst i 25 lönegraden skola utbytas mot en tjänst för byråassistent i samma lönegrad. I samband med att maskinbyråns värmetekniska detalj upplöses, anses en för närvarande vakant befattning för förste byråingenjör i 29 löne graden böra indragas; en befattning för byråingenjör i 27 lönegraden före slås skola överföras till byråns maskinsektion. Beträffande elektrobyrån påpekar de sakkunniga att de arbetsuppgifter som avser elektrisk utrustning och elektriska anläggningar på krigsfar tygen har ökat avsevärt såväl i omfattning som i svårighetsgrad. En för stärkning av personalen på anläggningssektionen har därför befunnits ange lägen, och de sakkunniga föreslår att sektionen tillföres befattningar för en förste byråingenjör i 29 lönegraden och en ingenjör i 23 lönegraden. Som förut omnämnts föreslås en provisorisk förstärkning av central sektionen skola ske genom att en kontorsskrivare överföres från vapen avdelningens expedition. Därjämte föreslås att en befattning som expeditionsofficer indrages samt att skrivpersonalen förstärkes med två biträden för skriv- och kontorsgöromål. I anslutning till vad de sakkunniga föreslår beträffande verkstadsbyrån anses två arvodesbefattningar, en i 1: 30 och en i 1: 22, böra överföras
från intendenturavdelningens förrådskontrollkontor till den av de sak
kunniga föreslagna förrådssektionen inom verkstadsbyrån.
Personaluppsättningen på inköpsavdelningen utgör för närvarande 23
befattningshavare. De sakkunniga har vid sin prövning av avdelningens personalbehov kunnat konstatera behov av relativt betydande förstärkning. De föreslår att avdelningen skall tillföras sammanlagt 12 tjänster, nämligen för en byrådirektör i 33 lönegraden (assistent åt avdelningschefen), en förste byråingenjör eller förste byråintendent, en byråassistent eller byråingenjör i 25 lönegraden, en assistent eller ingenjör i 21 lönegraden, två förste kansliskrivare, två kontorister, två kanslibiträden och två biträden för skriv- och kontorsgöromål. Det må här nämnas att till de sakkunnigas be tänkande fogats en promemoria med vissa uppgifter angående inköpsverk samheten vid försvaret i vad avser främst konstruktions- och utvecklings arbeten.
Beträffande verkstadsbyråns organisation och personaluppsättning har
de sakkunniga samrått med 1953 års örlogsvarvsutredning, som därvid ut talat att den i sitt arbete ansett sig kunna konstatera, att verkstadsbyrån för närvarande saknar resurser för att tillfredsställande kunna lösa sina uppgifter, örlogsvarvsutredningen har tillstyrkt att en ökning av antalet tjänstemän inom verkstadsbyrån sker i principiell överensstämmelse med de sakkunnigas förslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 63
De sakkunniga föreslår att verkstadsbyrån organiseras på centralsek tion, driftsektion och förrådssektion samt fristående avtalsdetalj och krigsreparationsdetalj. Den nu fristående arbetsstudiedetaljen föreslås skola inordnas i driftsektionen. Beträffande de olika enheternas arbetsuppgifter anför de sakkunniga följande. Centralsektionen. Försvarets civilförvaltning utför för närvarande kameral granskning av räkenskaperna vid marinens verkstäder. I fråga om marinverkstäderna åligger det civilförvaltningen dessutom att utföra viss granskning ur företagsekonomisk synpunkt. Granskningen i sistnämnda hänseende innebär dubbelarbete — företagsekonomisk granskning av verkstadsbokföringen måste under alla förhållanden utföras på verkstadsbyrån — och bör därför upphöra. Vidare föreslås att den fortlöpande gransk ning av delar av marinverkstädernas bokföring, som nu utföres av biträdespersonal ur civilförvaltningen, skall utföras av personal ur marinen. De sakkunniga har funnit att den i gällande organisation ingående förrådsdetaljen bör ersättas med en förrådssektion. Det synes nämligen angeläget att verkstadsbyråns verksamhet på förrådsområdet intensifieras i samband med att marinens förrådstjänst för närvarande omprövas i syfte att uppnå enklare organisation, personalbesparing och rationellare drift, vilket ställer stora krav på verkstadsbyrån. Sektionens verksamhet bör icke omfatta förrådsfrågor inom intendenturavdelningens område. Förrådskontrollen i fråga om den vapentekniska och skeppstekniska materielen bör däremot överföras till sektionen från intendenturavdelningen. Sektionen torde dessutom böra vara sammanhållande organ beträffande förrådsfrågor — främst måhända planläggnings- och driftsekonomiska frågor — som gäller marinförvaltningens hela verksamhetsområde. Sektio nens personal bör slutligen biträda intendenturavdelningens i frågor, be träffande vilka sektionens personal har särskild sakkunskap, och omvänt. Det i förvaltningspropositionen (s. 398) förutsatta samarbetet mellan verk stadsbyrån och intendenturavdelningen i förrådsfrågor bör givetvis bestå.
I fråga om avtalsdetaljen och krigsreparationsdetaljen räk nar de sakkunniga inte med ändrade arbetsuppgifter.
I anslutning till vad de sakkunniga anfört rörande förrådssektionens organisation föreslås som förut nämnts att två arvodesbefattningar, en i 1: 30 och en i 1: 22, avsedda främst för förrådskontroll, överföres från intendenturavdelningen. I övrigt anser de sakkunniga en förstärkning med 13 befattningshavare erforderlig. I enlighet härmed föreslås tjänster skola inrättas för en förste byråsekreterare i 29 lönegraden, en byråintendent i 27 lönegraden, en kon torist och två biträden för skriv- och kontorsgöromål (avsedda för central sektionen), en byråingenjör i 27 lönegraden, två ingenjörer, en i 23 och en i 21 lönegraden, samt en biträdande ingenjör (avsedda för driftsek tionen), en byrådirektör i 31 lönegraden och en byråassistent eller byråingenjör i 25 lönegraden (förrådssektionen), en assistent i 23 lönegraden (avtalsdetaljen) samt en byråingenjör i 25 lönegraden (krigsreparations detaljen).
64 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
I fråga om normaliebijråns organisation föreslår de sakkunniga, bland
annat, att handläggningen av materialfrågor — som nu sker inom standardiseringssektionen — skall ankomma på en fristående materialdetalj samt att museiassistenten ställes direkt under byråchefen. Med avseende å byråns personal anför de sakkunniga att det vid de undersökningar som de företagit beträffande normaliebyrån har fram kommit, att byråns arbetsuppgifter på grund av personalens otillräcklig het kunnat skötas endast i begränsad omfattning. Detta har berett svårig heter för andra enheter inom marinförvaltningen och i vissa fall för hela marinen. De sakkunniga har därför funnit en icke obetydlig personalför stärkning ofrånkomlig. Sålunda föreslås att sammanlagt 16 nya tjänster skall tillkomma, nämligen för en byråingenjör i 27 lönegraden, en byrå assistent i 25 lönegraden, en byråassistent eller byråingenjör i 25 löne graden, en assistent eller ingenjör i 23 lönegraden, två ingenjörer i 23 lönegraden, en ingenjör i 21 lönegraden, en biträdande ingenjör, ett ingen jörbiträde, två tekniker i 13 lönegraden, tre tekniska biträden, varav två i 11 och ett i 8 lönegraden, samt två biträden för skriv- och lcontorsgöromål. I anslutning till sitt förslag om decentralisering av försvarets civilför valtnings kassaverksamhet föreslår de sakkunniga att en för marinled
ningen gemensam kassa organiseras inom marinförvaltningens administra tiva byrå, varvid marinstabens kassa kan nedläggas. Kassan anses böra
vara underställd chefen för ekonomisektionen. De sakkunniga föreslår vidare att benämningen organisationsdetalj änd ras till organisationskontor. För den föreslagna kassan erfordras enligt de sakkunnigas beräkningar att tjänster tillkommer för en assistent i Ca 23, två kansliskrivare, en i Ca 15 och en i Ce 15, ett kanslibiträde i Ca 11 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. I samband med att dessa tjänster tillkommer anses en befintlig tjänst för amanuens på ekonomisektionen kunna utgå.
De sakkunniga har funnit en förstärkning av centralplaneringen, sär
skilt dess tekniska personal, i hög grad önskvärd. I gällande organisation ingår en befattning för mariningenjör av 1. graden. Denna befattning har varit vakant alltsedan den nya organisationens tillkomst. En förstärkning synes enligt de sakkunnigas mening med hänsyn härtill delvis kunna vinnas genom att mariningenjörsbefattningen utbytes mot en civil befatt ning för förste byråingenjör i 29 lönegraden. Enär det synes angeläget att en kapten ur marinintendenturkåren ständigt ingår i organisationen föreslår vidare de sakkunniga att befintliga tre befattningar för kapten, en ur flottan, en ur kustartilleriet och en ur marinintendenturkåren, av vilka en som regel skall hållas vakant, utbytes mot två befattningar för kapten, en ur marinintendenturkåren och en ur flottan eller kustartilleriet.
De löneregleringar som de sakkunniga föreslår i marinförvaltningen är
till antalet 20. De framgår av följande sammanställning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 110 dr 1957 65
Tjänstebenämning och lönegrad Anmärkning Placering Nuvarande Förslag
byrådirektör Mp/Cp artilleri-, torped- och min Vapenavdelningen byråchef Cs 10 10 byråerna tekniskt biträde Ce tekniskt biträde registrerings- och arkivetelebyrån, ritkontoret eller Cg 8 Ce 11 ringsuppgifter m. m. förrådsförvaltare förrådsförvaltare centrala teleförrådet Cg 19 Ce 23 kontrollkontoret, tekniker Ce 15 tngenjörbiträde Ce MKOB 17 tekniskt biträde iekniker Ce 13 Cg 8 byrådirektör Cp 10 projekt-, ubåts-, maskin- Skeppsbyggnadsavdcl- byråchef Cs 10 och elektrobyråerna ningen fartygsbyrån, hjälp- byråingenjör Ce 25 ingenjör Ce 23 fartygssektionen byråingenjör Ca 27 förste byråingenjör chef för ritkontoret ubåtsbyrån, ubåtsbyggnadssektionen Ca 29 ingenjör Ca 23 byråingenjör Ca 25 maskinbyrån, an- byråingenjör Ca 27 förste byråingenjör läggningssektionen Ca 29
mariningenjör av 2. mariningenjör av 1. elektrobyrån, anläggningssektionen graden Ca 27 graden Ca 29
Verkstadsbyrån förste byråsekrete- byrådirektör Ca 31 sektionschef centralsekti onen rare Ca 29 förrådssektionen förste byråingenjör byråingenjör Ce 27 Ce 29 Normaliebyrån byråingenjör eller förste byråingenjör sektionschef beskrivningssektionen byråintendent eller förste byråin- Ca 27 tendent Ca 29
Administrativa byrån byråassistent Ca 25 byråintendent Ca 27 chef för kontoret organisationskontoret
Departementschefen Såsom jag redan anfört vid behandlingen av punkt 1 i det föregående har jag av ekonomiska skäl icke funnit det möjligt att för nästa budgetår genomföra samtliga de personalförstärkningar in. in. som försvarsförvaltningssakkunniga funnit erforderliga. Förstärkningarna har därför måst be gränsas så att endast vissa särskilt trängande behov i första band tillgodo ses. I fråga om marinförvaltningen har därvid en begränsad förstärkning av inköpsavdelningen, verkstadsbyrån och normaliebyrån samt vapenavdel ningens telebyrå ansetts speciellt angelägen. Jag vill bär erinra om alt jag i förvaltningspropositionen (s. 343 f.) förklarade mig vara medveten om att det i propositionen angivna personalbehovet för inköpsavdelningen var knappt beräknat och att eu viss ökning framdeles kunde komma att visa sig erforderlig. Beträffande normaliebyrån gjorde jag ett uttalande av lik
nande innebörd.
5 — 90 57 Bihang till riksdagens protokoll 195 7. 1 samt. År 110
66 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
Under punkt 1 har jag tillstyrkt, att ett robotkontor inrättas i marinförvaltningen. I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag för nästa budgetår an sett mig böra föreslå följande förändringar beträffande marinförvaltningen. Förslaget om inrättande av en centralsektion inom telebyrån biträder jag. Sektionen bör organiseras i enlighet med de sakkunnigas förslag; dock anser jag mig icke för närvarande kunna tillstyrka att den föreslagna tjäns ten för ingenjör i 21 lönegraden tillkommer. I enlighet med de sakkunnigas förslag bör däremot på marinförvaltningens stat tillkomna beställningar för en kommendörkapten eller major samt för en kapten ur flottan eller kust artilleriet, varjämte en tjänst för driftingenjör i Ca 27 bör utbytas mot en byråingenjörstjänst i samma lönegrad. Vid behandlingen av marinens avlöningsanslag återkommer jag med förslag i fråga om de två kaptensbeställ ningar som i samband härmed skall utgå ur marinförvaltningens orga nisation. För telebyråns saksektioner föreslår jag att tjänster tillkommer för en byrådirektör i Ce 31 (radarsektionen), två förste byråingenjörer i Ce 29, en byråingenjör i Ce 27 samt två ingenjörer, eu i Ce 23 och en i Ce 21. Jag räknar med att en av de föreslagna tjänsterna för förste byråingenjör tills vidare får utnyttjas inom skeppsbyggnadsavdelningen för frågor rörande helikoptermateriel. För robotkontoret bör tjänster tillkomma i överensstämmelse med vad de sakkunniga föreslagit; civila tjänster bör därvid upptagas som extra ordinarie. Beträffande de två kaptensbeställningar i Md 27 i marinstaben, som i samband härmed föreslagits skola utgå, återkommer jag med för slag vid behandlingen av marinens avlöningsanslag. I detta sammanhang vill jag uttala att den av de sakkunniga angivna och av mig tillstyrkta personaluppsättningen å robotkontoret måste anses tillräcklig för de upp gifter, som för närvarande avses skola ankomma på kontoret. Den tjänst för förste kansliskrivare, som ej erfordras på artilleribyrån, bör liksom ett biträde för skriv- och kontorsgöromål på vapenavdelningens expedition tills vidare utnyttjas för inköpsavdelningen. Tjänsten för kontorsskrivare på expeditionen bör disponeras i enlighet med de sakkunnigas förslag. En befattning för underofficer i arvodesbefattning på expeditionen torde, liksom den vakanta löjtnantsbefattningen för artilleribyrån, böra utgå. Den värmetekniska detaljen på skeppsbyggnadsavdelningens maskin byrå bör som de sakkunniga föreslagit upplösas, varvid en tjänst för förste byråingenjör i Ce 29 kan avföras ur personalförteckningen. Elektrobyrån bör förstärkas med föreslagna tjänster för förste byråingenjör i Ce 29 och ingenjör i Ce 23. I övrigt föreslår jag beträffande skeppsbyggnadsavdel ningen endast att en tjänst för byråingenjör i Ce 25 på fartygsbyrån er sättes med en tjänst för byråassistent i samma lönegrad samt att eu be fattning för expeditionsofficer å centralsektionen indrages.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 67
För inköpsavdelningen tillstyrker jag eu förstärkning med en byrå direktör i Ce 33, en förste byråingenjör eller förste byråintendent i Ce 29, en assistent eller ingenjör i Ce 21, en förste kansliskrivare i Ce 17 och ett kanslibiträde i Ce 11. Som jag tidigare anfört bör vidare en förste kansli skrivare och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål tillföras avdelningen från andra enheter. Den organisation som de sakkunniga föreslagit beträffande verkstadsbvrån synes mig lämplig. Ehuru jag tills vidare ej kan tillstyrka att samtliga av de sakkunniga föreslagna nya tjänster tillkommer, bör således den nya organisationen såvitt möjligt tillämpas. För nästa budgetår före slår jag att byrån förstärkes med en byråingenjör i Ce 27, en byråinten dent i Ce 27, en ingenjör i Ce 23, en biträdande ingenjör i Ce 19, cn kon torist i Ce 13 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. Vidare bör byrån som de sakkunniga föreslagit tillföras två arvodesbefattningar från intendenturavdelningen. Normaliebyrån anser jag böra tillföras tjänster för eu byråingenjör i Ce 27, en ingenjör i Ce 23, en biträdande ingenjör i Ce 19, ett tekniskt biträde i Ce 11 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. I samband härmed bör en byråchefen direkt underställd materialdetalj organiseras. Under punkt 1 i det föregående har jag tillstyrkt att försvarets civil förvaltnings kassaverksamhet decentraliseras. I anslutning härtill bör en för marinledningen gemensam kassa organiseras inom marinförvaltningens administrativa byrå. För detta ändamål bör tjänster tillkomma för en assistent i Ca 23, två kansliskrivare, en i Ca 15 och en i Ce 15, ett kansli biträde i Ca 11 samt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. Härvid kan en amanuenstjänst utgå i marinförvaltningen. Beträffande vissa tjänster som kan utgå i marinstaben återkommer jag vid behandlingen av marinens avlöningsanslag. De sakkunnigas förslag beträffande centralplaneringen tillstyrker jag. I enlighet härmed bör i marinförvaltningen tillkomma en beställning för kapten i Ma 27 och en tjänst för förste byråingenjör i Ce 29. Till frågan om indragning av motsvarande tjänster under marinens avlöningsanslag åter kommer jag i det följande. Som jag anfört under punkt 1 i det föregående bör sju tjänster för byråchef i Cs 10 utbytas mot tjänster i Cp (Mp) 13. Med hänsyn till den begränsade förstärkning jag föreslagit i fråga om verkstadsbyrån torde de sakkunnigas förslag om sänkning av eu tjänst för förste byråingenjör i Ce 29 tills vidare ej böra genomföras, .lag kan icke heller tillstyrka den före slagna uppflyttningen av en för normaliebyråns beskrivningssektion av sedd tjänst i Ca 27. Med dessa undantag har jag ansett mig kunna biträda de sakkunnigas förslag till löneregleringar, .lag återkommer emellertid till frågan om uppflyttning av eu mariningenjörsbeställning vid behandlingen av marinens avlöningsanslag.
68 Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo år 1957
I enlighet med grunderna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal bör tre tjänster för kontorsbiträde i Ca 8 tillkomma i ut byte mot motsvarande extra ordinarie tjänster.
Då antalet förvaltningsarvoden nedgått kan anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, minskas. Såsom jag anfört under punkten 1 i det föregående bör en särskild an slagspost till tillfälligt anställd personal upptagas under förevarande an slag. Posten bör i enlighet med de sakkunnigas förslag tills vidare be stämmas till 50 000 kronor. Med beaktande av det anförda samt av 1956 års lönehöjning för stats tjänsteman in. in. beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 8 770 000 kronor enligt följande: Avlöningar till ordinarie tjänstemän 2 420 000 (+ 47 000) kronor; Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 225 000 (—34 000) kronor; Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t 1 560 (—3 120) kronor; Avlöningar till tillfälligt anställd personal 50 000 (+ 50 000) kronor; Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 4 190 000 (+ 393 000) kronor; Rörligt tillägg 2 068440 (+ 440 120) kronor; Pensionsmedel 185 000 (— 17 000) kronor. Anslagshöjningen utgör 910 000 kronor. Åberopande vad jag sålunda och under punkt 1 i det föregående an fört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i per sonalförteckningen för marinförvaltningen, som föranledes av vad jag föreslagit i det föregående; b) fastställa följande avlöningsstat för marinförvaltningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58: Avlöningsstat
Utgifter 1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 420 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt-
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 4 190 000
Summa kronor 8 955 000
70 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
208 300 kronor, varav 200 800 kronor framräknats med ledning av belast ningen och 7 500 kronor avser underhållskostnader för marinledningens snabbtelefonanläggningar. Förslaget innebär en höjd medelsanvisning av 4 300 kronor. 7. Av den begärda medelsanvisningen avser 14 200 kronor utbyte av förslitna skrivmaskiner, 52 600 kronor förhyrning av en hålkortsmaskin för dispositionsbolcföringen m. m„ 6 300 kronor anskaffning av bokhyllor och skåp in. m., 28 200 kronor utbyte av förslitna gardiner, 13 000 kronor ut byte av förslitna korridormattor, 17 000 kronor anskaffning av persienner samt 140 000 kronor anskaffning av inventarier m. in. till nytillkommande personal enligt marinförvaltningens äskande. Det angivna medelsbehovet uppgår till i avrundat tal sammanlagt 271 200 kronor.
1 skrivelse den 12 oktober 1956 har försvarsförvaltningssakkunniga fram
lagt förslag rörande anvisande av medel för engångsanskaffning av viss kontorsteknisk utrustning för bland andra marinförvaltningen. Marinför valtningens behov av medel för ifrågavarande ändamål har av de sakkunniga beräknats till 75 000 kronor. Medlen avses för i stort sett samma ändamål, som i det föregående angivits beträffande armétygförvaltningen, men måste enligt de sakkunniga täcka ett större behov i fråga om såväl elektriska skriv maskiner som räknemaskiner och kopieringshjälpmedel. I fråga om dikteringsapparater beräknar de sakkunniga det nu aktuella behovet till ungefär tio stycken.
Departementschefen
För anskaffning av kontorsteknisk utrustning räknar jag med en ökad medelsanvisning av 35 000 kronor. Medel torde vidare böra beräknas för förhyrning av en hålkortsmaskin för dispositionsbokföringen m. m. I övrigt kan jag endast tillstyrka att anslaget uppräknas med hänsyn till kostnads ökningar av automatisk natur. För nämnda förhyrning och automatiska kostnader räknar jag med en ökad medelsanvisning under anslaget av 163 000 kronor. Totalt räknar jag sålunda med ett ökat anslagsbehov av (35 000 + 163 000 =) 198 000 kronor. Anslaget torde i enlighet härmed böra uppföras med (655 000 + 198 000 =) 853 000 kronor. Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Marinförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 853 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 73 Ökning Minskning 2. Löneregleringar Flygplanavdelningen Vapenbyrån: 1 byråchef Ma eller Ca 37 -— Cp 13, 1 byråingenjör Ca 27 — förste byråingen jör Ca 29 (bomb- och raketsektion) Flygplanbyrån: 1 byråchef Ma eller Ca 37 —- Cp 13, 1 flygdirektör av 1. graden Ca 33 — överingenjör Cp 10 (projektsektionen), 1 förste byråingenjör Ca 29 — byrådirektör Ca 31 (projektsektionen), 1 byråingenjör Ca 25 — Ca 27 (centralsektionen), 1 byråingenjör Cg 25 — Ce 27 (projektsektionen), 1 byrå ingenjör Ce 25 — Ce 27 (kontrollsektionen), 3 tekniker Ce 15 — ingenjörbiträden Ce 17 (kontrollsektionen) Motorbyrån: 1 byråchef Ca 37 — Cp 13, 1 byrå direktör Ca 33 — överingenjör Cp 10 (pro jektsektionen), 1 förste byråingenjör Ca 29 — byrådirektör Ca 31 (projektsektionen), 1 by råingenjör Ca 27 — förste byråingenjör Ca 29 (apparatsektion) Försökscentralen: chef för försökscentralen Ma eller Ca 33 -— Cp 12, 1 byråingenjör Ce 25 —- Ce 27 (assistenter m. fl.), 1 kansliskrivare Ce 15 — förrådsmästare Ce 17 (centraldetal jen), 1 byråingenjör Ce 27 — byrådirektör Ce 31 (vapensektionen), 1 verkstadsförman Cg 17 — verkmästare Ce 19 (verkstadssektio-
Elektroavdelningen Radiobyrån: 1 byråchef Cp 10 — Cp 13, 1 flyg direktör av 1. graden Ca 33 — överingenjör Cp 10 (utvecklingssektionen), 1 tekniskt bi träde Cg 8 -— Cell (utvecklingssektionen) Radarbyrån: 1 byråchef CplO —- Cp 13, 1 flyg direktör av 1. graden Ca 33 — överingenjör Cp 10 (utvecklingssektionen), 1 byrådirektör Ca 31 —Ca 33 (markradarsektionen), 1 byrå direktör Ca 31 — Ca 33 (flygradarsektionen), 1 byrådirektör Ca 31 — Ca 33 (navigeringsradarsektionen), 1 flygingenjör av 1. graden
74 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
Ökning Minskning Ca 29 — flygdirektör av 1. graden eller byrå direktör Ca 33 (specialradarsektionen) Luftbevakningsbyrån: 1 byråchef Cs 10 — Cp 13, 1 förste byråingenjör Ca 29 — byrådirek tör Ca 33 (sektionen för radiolänknät), 1 förste byråingenjör Ca 29 — byrådirektör Ca 31 (sektionen för telefonteknisk materiel), 1 förste byråingenjör Ca 29 — byrådirektör Ca 31 (sektionen för trådnät), 1 byråingenjör Cg 25 — Ce 27 (sektionen för telefonteknisk materiel), 1 byråingenjör Cg 25 — Ce 27 (sek tionen för radiolänknät) Flygelektrobyrå: 1 överstelöjtnant eller flyg direktör av 1. graden Ma eller Ca 33 — byrå chef Cp 13, 1 förste byråingenjör Ca 29 — byrådirektör Ca 33 (instrumentsektion), 1 förste byråingenjör Ca 29 — byrådirektör Ca 31 (markelektrosektion), 1 förste byråingen jör Ca 29 — byrådirektör Ca 31 (flygelektrosektion), 1 ingenjör Ce 23 —- byråingenjör Ce 25 (markelektrosektion), 1 biträdande in genjör Ce 19 —- ingenjör Ce 21 (markelektro
Underhållsavdelningen Driftbyrån: 1 byråchef Cs 10 — Ca37, 1 förste byråingenjör Ca 29 — byrådirektör Ca 31 (avtalsdetaljen), 1 driftingenjör Ce 27 — förste byråingenjör Ce 29 (verkstadsskolan), 1 byrå ingenjör Ce 25 — Ce 27 (fordonssektionen) Förrådsbyrån: 1 kontorsbud, arvode — biträde för skriv- och kontorsgöromål (förrådsgrupperingsdetaljen), 1 ingenjörbiträde Cg 17 — kontorist Ce 13 (reservdelsplaneringssektionen), 1 verkstadsförman Cg 17 — kanslibi träde Ce 11 (förrådssektionen) Centralsektionen: 1 biträde för skriv- och kon torsgöromål — kanslibiträde Ce 11 (hålkorts-
Robotavdelning 1 byråchef Mp eller Cp 14 — avdelningschef Mp eller Cp 15
76 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 M o t i v
1- Flygplanavdelningen. De föreslagna befattningshavarna avses för
byråer in. m. enligt följande: vapenbyrån: en byråingenjör i Ce 27, en byråingenjör i Ce 25 och en ingenjör i Ce 23 (bomb- och raketsektion), en byråingenjör i Ce 27 (beräkningssektionen), en ingenjör i Ce 21 (kontrollsektionen); ^lygplanbyrån : en byråingenjör i Ce 27 (flygplansektionen), en byråingenjör i Ce 27 (utrustningssektionen), en byråingenjör i Ce 27 (kon trollsektionen) ; motorbyrån: ett tekniskt biträde i Cell (projektsektionen), en byråingenjör i Ce 27 (kontrollsektionen); försökscentralen: en byråingenjör i Ce 25 och en biträdande ingenjör i Ce 19 (assistenter in. fl.), en byråassistent i Ce 25, en förste kansliskrivare i Ce 17 och ett kanslibiträde i Ce 11 (centraldetaljen), en flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör i Ca 29 och två ingen jörer i Ce 23 (vapensektionen), två förste byråingenjörer i Ce 29, två byråingenjörer i Ce 27 och en byråingenjör i Ce 25 (elektrosektion), två byråingenjörer i Ce 27 och en byråingenjör i Ce 25 (flygplansektionen), två förste byråingenjörer i Ce 29, en byråingenjör i Ce 27, en byråingen jör i Ce 25 och en ingenjör i Ce 23 (motorsektionen), två byråingenjörer i Ce 25, två ingenjörer i Ce 23, två ingenjörer i Ce 21, en biträdande ingen jör i Ce 19, en tekniker i Ce 15 och en tekniker i Ce 13 (mätsektionen), två byråingenjörer i Ce 25 och en ingenjör i Ce 23 (konstruktionssektionen), en byråingenjör i Ce 25 och en ingenjör i Ce 23 (kontrollsektion), två ingenjörbiträden i Ce 17 och tre tekniker i Ce 15 (verkstadssektionen).
Elektroavdelningen. De föreslagna nya befattningshavarna avses för
byråer in. m. enligt följande: kontrollsektion: en byrådirektör i Ce 31, en byråingenjör i Ce 27 och en byråingenjör i Ce 25; radiobyrån: en byrådirektör i Ca 33 och en förste byråingenjör i Ce 29 (sektion för fast radiokommunikation), en byrådirektör i Ca 33 och en byråingenjör i Ce 27 (sektion för rörlig radiokommunikation), en byrå direktör i Ca 33 (navigeringsradiosektionen), två förste byråingenjörer i Ce 29 (utvecklingssektionen); radarbyrån: två förste byråingenjörer i Ce 29 (markradarsektionen), en förste byråingenjör i Ce 29 och en flygingenjör av 2. graden eller byråingenjör i Ca 27 (flygradarsektionen), en förste byråingenjör i Ce 29 och en byråingenjör i Ce 27 (navigeringsradarsektionen), två flyg ingenjörer av 1. graden eller förste byråingenjörer i Ca 29, en flygingenjör av 2. graden eller byråingenjör i Ca 27, en byråingenjör i Ce 27, en in genjör i Ce 23 och en ingenjör i Ce 21 (specialradarsektionen), en flyg direktör av 2. graden eller byrådirektör i Ca 31, en byrådirektör i Ce 31. en flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör i Ca 29 och två byrå ingenjörer i Ce 27 (utvecklingssektionen);
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 77
luftbevakningsbyrån: en förste byråingenjör i Ce 29, en byrå ingenjör i Ce 27 och en byråingenjör i Ce 25 (systemsektion), en byrå ingenjör i Ce 27 (sektionen för telefonteknisk materiel), en byråingenjör i Ce 27 och en biträdande ingenjör i Ce 19 (sektionen för trådnät), två byråingenjörer i Ce 27, en byråingenjör i Ce 25, två ingenjörer i Ce 23, en ingenjör i Ce 21, ett ingenjörbiträde i Ce 17, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål och ett arvodesanställt kontorsbud (sektionen för radio länknät) ; f lygelektrobyrå : en byråingenjör i Ce 27 (markelektrosektion), en förste byråingenjör i Ce 29 och en byråingenjör i Ce 27 (flygelektrosektion), två förste byråingenjörer i Ce 29 och två byråingenjörer i Ce 27 (flygplaninstrumentsektion), en överingenjör i Cp 10, två förste byrå ingenjörer i Ce 29, en byråingenjör i Ce 27 och en byråingenjör i Ce 25 (utvecklingssektion). Vid bifall till förslagen om att inrätta nya tjänster för radarbyrån res pektive flygelektrobyrån kan följande tjänster utgå, nämligen beträffande radarbyrån tjänster för en ingenjör i Cg 23 (markradarsektionen), en bi trädande ingenjör i Cg 19 (navigeringsradarsektionen), en ingenjör i Cg 23, en ingenjör i Cg 21 och en biträdande ingenjör i Cg 19 (utvecklingssek tionen) samt beträffande flygelektrobyrån tjänster för en biträdande in genjör i Cg 19 och ett ingenjörbiträde i Cg 17.
Underhållsavdelningen. De föreslagna nya befattningshavarna avses för
byråer m. in. enligt följande: driftbyrån: två byråingenjörer i Ce 25, en ingenjör i Ce 23, två bi trädande ingenjörer i Ce 19 och två tekniker i Ce 15 (driftsektionen), en ingenjör i Ce 21 (fordonssektionen), en flygingenjör av 2. graden eller byråingenjör i Ca 27 och en ingenjör i Ce 21 (detalj för teknisk kursverk samhet), fem yrkeslärare i Ce 21, en förman i Ce 15 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål (verkstadsskolan); för rådsby rån: en assistent i Ce 23 (utrcdningsdetalj); centralsektionen: en byråingenjör i Ce 27 (krigsreparationsdetalj), en operatör i Ce 15 och två operatörer i Ce 11 (hålkortscentralen). Vid bifall till förslagen om inrättande av nya tjänster för driftbyrån kan en tjänst för driftingenjör i Cg 25 vid byrån utgå. Vidare föreslås en arvodesbefattning för pensionerad officer i 1: 32 vid centralsektionen skola utgå.
Inköpsavdelningen. Av ifrågavarande befattningshavare avses byrå
direktören som assistent åt inköpsdirektören, byråassistenterna för svenska inköpsscktionen, assistenten för räkningssektionen och kanslibiträdet för expeditionen. Vid bifall till förslaget om att inrätta en byrådirektörstjänst kan en tjänst för byråintendent i Ca 27 vid inköpsavdelningen överföras till övergångsstat.
Robotavdelning. Robotbyrån föreslås skola omorganiseras till robotav
78 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957
delning och därvid indelas i expedition, planeringssektion, militärsektion, teknisk byrå och försöksbyrå. De för avdelningen avsedda nya befatt ningshavarna förutsättes skola fördelas på sektioner in. in. enligt följande: assistent till avdelningschefen: en major eller kommendör kapten av 2. graden eller kapten i Ma 30 eller Ma 27; expeditionen: eu hyråassistent i Ce 25, en assistent i Ce 23, tre expeditionsvakter i Ce 10, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål; plane ringssektionen: en byråingenjör i Ce 25; militärsektionen : en major eller kommendörkapten av 2. graden i Ma 30; tekniska byrån: en byrådirektör i Ce 31, två förste byråingenjörer i Ce 29, fyra byråingenjörer i Ce 27, två byråingenjörer i Ce 25; försöks b yrån: en major eller kommendörkapten av 2. graden i Ma 30, en förste byråingenjör i Ce 29, tre byråingenjörer i Ce 27, fyra byrå ingenjörer i Ce 25, tre ingenjörer i Ce 23, fem ingenjörer i Ce 21, tre bi trädande ingenjörer i Ce 19, sju ingenjörbiträden i Ce 17.
Intendenturbijrån. Ifrågavarande befattningshavare avses för central
förrådet för intendenturmateriel.
Flygfältsbyrån. Av ifrågavarande befattningshavare avses förste byrå
ingenjören, byråingenjören i Ce 25, ingenjören och biträdande ingenjören för projektsektionen samt byråingenjören i Ce 27 för underhållssektionen.
Normaliebyrån. Av ifrågavarande befattningshavare avses en byrå
ingenjör i Ce 27 och ingenjören för beskrivningssektionen, en byråingenjör i Ce 27 för materialsektion samt byråingenjören i Ce 25 och tekniska bi trädet för försvarets klassifikationscentral.
Administrativa byrån. Av ifrågavarande befattningshavare avses ett
kanslibiträde i Ca 11 för kanslisektionen, en byråsekreterare eller byrå assistent i Ca 25 och ett kanslibiträde i Ca 11 för personalkontoret, assis tenten i Ce 23 för organisationskontoret samt byråassistenten i Ca 25 för expeditionen. Vid bifall till förslaget om att inrätta en tjänst för byrå assistent i Ca 25 kan eu arvodesbefattning för pensionerad officer i 1: 30 vid expeditionen utgå. 2. Löneregleringarna motiveras med arten och omfattningen av de ar betsuppgifter, som är förenade med ifrågavarande tjänster. 3. En ganska stor del av flygförvaltningens personal avlönas för när varande från sakanslag. Det kan emellertid ifrågasättas om icke avlöningskostnaderna för all personal, som ingår i den normala fredsorganisationen, bör bestridas från avlöningsanslaget. Möjlighet bör dock fin nas att på sakanslag inrätta tjänster för att tillgodose uppkommande ound
gängligt behov av tillfällig personal. Flygförvaltningen föreslår dels att
kostnaderna, beräknade till 7 120 000 kronor, för den för närvarande sakanslagsavlönade personalen med undantag för 32 i det följande redovisade befattningshavare, vilkas tjänster kan utgå, skall bestridas från ämbets
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 79
verkets avlöningsanslag, varvid vederbörliga sakanslag förutsättes skola
minskas med motsvarande belopp, dels ock att ämbetsverket bemyndigas
ätt för tillfälliga behov på sakanslag inrätta högst 80 tjänster i högst Cg 25 ävensom att inom ramen för visst belopp, förslagsvis 300 000 kronor, i särskilda fall på sakanslag mot arvode anställa speciellt kvalificerad per sonal. De tjänster, som förutsättes kunna utgå, är följande: tjänster för två ingenjörer i B-25, två byråingenjörer i Cg 25, en ingenjör i Cg 23, en ingenjör i Cg 21, sex biträdande ingenjörer i Cg 19, fyra ingenjörbiträden i Cg 17, fem tekniker i Cg 15, två tekniker i Cg 13 och ett tekniskt biträde i Cg 11, arvodesbefattningar för tre praktikanter och två vaktmän (robot byrån), en tjänst för förste kontorsskrivare i Ce 21 (försökscentralen), en kontoristtjänst i Ce 13 (förrådsbyrån) samt en arvodesbefattning för pen sionerad flygdirektör, teknisk rådgivare. 4. Vid underhållsavdelningens centralsektions ekonomi- och organisationsdetalj finns inrättad en assistenttjänst i Ce 23, avsedd för ekonomi ärenden. Med hänsyn till tjänstens långvariga bestånd och nuvarande innehavares långa anställningstid hos flygförvaltningen och i övrig stats tjänst bör tjänsten uppföras som ordinarie. 5. Ifrågavarande extra tjänster — tre tjänster för förste byråingenjör och tre byråingenjörstjänster vid robotbyrån samt en tjänst för förste byråingenjör och en byråingenjörstjänst vid luftbevakningsbyrån — är av bestående natur och bör därför uppföras som extra ordinarie. Då flygförvaltningen, såsom framgår av det följande, förutsätter att äm betsverket skall bemyndigas att inrätta extra ordinarie tjänster i högst 25 lönegraden på avlöningsanslaget framlägges icke nu något förslag rörande omvandling av extra tjänster i högst nämnda lönegrad till extra ordinarie.
Flygförvaltningens nuvarande organisation är i huvudsak lämplig. Er forderliga ändringar i organisationen utgöres därför mestadels av över flyttningar av detaljer och enstaka tjänster från en organisationsenhet till en annan. Överflyttningarna är beroende av efter hand inträffade för ändringar i arbetsläge och personaltillgång samt är i regel av sådan natur att ämbetsverket i fortsättningen bör äga frihet att självt besluta därom. Ämbetsverket bör därför bemyndigas att besluta om förflyttning av tjäns ter icke blott mellan enheter inom byråer och avdelningar utan även mellan byråer och avdelningar. Befogenheten bör dock begränsas till att avse omplacering av tjänster i högst 29 lönegraden, som icke är avsedda för chef för sektion eller annan enhet, direkt underställd avdelnings- eller byråchef. Särskilt i fråga om lägre tjänster är det i många fall svårt att lång tid i förväg exakt förutse tjänsternas utnyttjande och lönegradsplacering. Under loppet av ett budgetår inträffande förändringar kan föranleda alt nya tjänster behöver tillkomma i utbyte mot andra tjänster etc. Det skulle
80 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
därför vara en fördel för flygförvaltningen om ämbetsverket finge inom ramen för de medel, som beräknats för ändamålet, självt inrätta vissa tjänster. Ämbetsverket bör erhålla dylik befogenhet i fråga om icke-ordinarie tjänster i 25 lönegraden och lägre lönegrader på avlöningsanslaget.
Förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga Inledningsvis erinras om att sedan år 1955 verksamheten inom flygför valtningen bedrives å följande souschefen direkt underställda enheter, nämligen: flygplanavdelning, elektroavdelning, robotbyrå, intendenturbyrå och flygfältsbyrå (sakorgan) samt underhållsavdelning, inköpsavdelning och normaliebyrå (funktionella organ), vartill kommer centralplanering, materielinspektion och administrativ byrå (stabsorgan). Den hittills verkställda översynen omfattar som tidigare angivits icke intendenturbyrån. Beträffande materielinspektionen erinrar de sakkunniga om att Kungl. Maj :t genom beslut den 30 juni 1954 uppdragit åt chefen för flygvapnet att i samråd med flygförvaltningen verkställa utredning rörande frågan om arbetsuppgifterna för flygförvaltningens materielin spektion och flygledningens inspektion för den tekniska tjänsten samt att till Kungl. Maj :t inkomma med därav betingade förslag. I de sakkunnigas direktiv har förutsatts att resultaten av denna utredning skulle beaktas vid den allmänna översynen. Då några sådana resultat icke redovisats av flygvapenchefen, har frågan om eventuella ändringar beträffande materiel inspektionen fått anstå. Nettoökningen av antalet befattningshavare i flygförvaltningen utgör enligt de sakkunnigas förslag 125. Antalet tjänster som föreslås tillkomma är 213 medan 88 tjänster anses kunna indragas. Av nettoökningen mot svaras emellertid 23 av tjänster som kan indragas utom flygförvaltningen samt tre av befattningar för kollektivavtalsanställd personal i flygförvalt ningen. Den reella nettoökningen enligt de sakkunnigas förslag utgör en ligt vad nu sagts (125 —23—3 =) 99 befattningshavare. Nettokostnaden för föreslagna personalförändringar beräknar de sakkunniga till cirka 2,2 miljoner kronor. I anslutning till vad som anförts under punkt 1 i det föregående lämnas i det följande en kortfattad redogörelse för vissa av de sakkunnigas för slag beträffande flygförvaltningen. Därvid upptas först frågan om orga nisations- och personalförändringar samt därefter frågor om ändrad lönegradsplacering. Inom flygplanavdelningens vapenbyrå föreslår de sakkunniga, bland annat, att en kemisk sektion skall tillkomma, delvis genom utbryt ning från nuvarande ammunitionssektionen. Från ammunitionssektionen till eldvapensektionen bör vidare enligt de sakkunnigas mening överföras frågor om eldvapenammunition. Benämningen bomb- och raketsektion har ansetts mer adekvat än ammunitionssektion, varför de sakkunniga för
Kmigl. Maj:ts proposition nr 110 år 195 7 81
ordar att benämningen ändras i enlighet härmed. Frågor rörande målmateriel anses böra överföras från vapenbyrån till flygplanbyrån. I överensstämmelse med förslag av flygförvaltningen i skrivelse den 11 augusti 1955 föreslår de sakkunniga att motorbyråns hjälpapparatdetalj ändras till apparatsektion. I fråga om försökscentralen anses benämningen telesektion böra ut bytas mot elektrosektion. I samband med angivna organisationsändringar föreslås, bland annat __ förutom vissa omflyttningar inom avdelningen — att en tjänst för ingenjör i 23 lönegraden skall tillföras försökscentralen från robotbyrån. De sakkunniga har ansett permanent behov föreligga av en tjänst för ingenjör i 21 lönegraden som enligt beslut av Kungl. Maj :t tillfälligt in rättats på vapenbyråns kontrollsektion. I övrigt anser de sakkunniga be hov föreligga av, bland annat, en ny tjänst för flygingenjör av 1. graden avsedd främst för bombröjningsfrågor. En tjänst för ingenjör i 23 löne graden anses kunna utgå. På flygplanbyråns centralsektion anses en tjänst för tekniker i 13 lönegraden böra utgå och ersättas med en befattning för kontorsbud. I fråga om försökscentralen anför de sakkunniga att de vid besök där kunnat konstatera, att den icke förfogar över tillräckligt med personal för sina skiftande arbetsuppgifter. Utprovningsarbetets betydelse för flygsäker heten och flygplanens funktionsduglighet anser de sakkunniga ligga i öppen dag. Om detta arbete försenas eller måste eftersättas i vissa hän seenden följer därmed bland annat ändringar och modifikationer i större utsträckning än som eljest behövt ske samt risker vid materielens använd ning, vilka eljest kunnat förebyggas. Understundom måste från övningsoch utbildningssynpunkt olägliga och hindrande inskränkningar före skrivas i fråga om materielens användning i avvaktan på att viktiga utprovningar slutförts. Den nettoförstärkning av försökscentralen, som föreslås av de sak kunniga, utgör 36 befattningshavare oräknat de befattningshavare som tillföres försökscentralen genom omflyttningar inom flygförvaltningen. Vid beräkningen av försökscentralens personalbehov har förutsatts att per sonal ur robotbyrån i viss utsträckning skall användas för utprovning av robotar. Föreslagna nya tjänster — till antalet 40 — fördelar sig på olika enheter in. in. enligt följande: assistenter in. fl.: en byråingenjör i 25 lönegraden (utprovningslcdare för flygplan) och en biträdande ingenjör i 19 lönegraden (förbin delseingenjör) ; centraldetaljen: en byråassistent i 25 lönegraden (kassa- och personalärenden in. in.), en förste kansliskrivare (inköpare), en förrådsmästarc i 17 lönegraden (chef för förrådet) samt ett kanslibiträde;
6_90 r >7 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 110
82 Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
vapensektionen: två flygingenjörer av 2. graden (en för automat kanon- och siktesprovning, en för malmateriel), en förste byråingenjör (robotprovning) samt två ingenjörer i 23 lönegraden;
elektrosektionen : två förste byråingenjörer (en för radio och radar samt en för instrument och foto), två byråingenjörer i 27 lönegraden och en i 25 lönegraden (elsystem, apparatprovning, radio och radar); flygplansektionen: två byråingenjörer i 27 lönegraden (aero dynamik) och en i 25 lönegraden (hållfasthetsgranskning av provinstalla tioner m. in.); motorsektionen: en förste byråingenjör, en byråingenjör i 27 och en i 25 lönegraden och en ingenjör i 23 lönegraden (reaktionsmotorer) samt en förste byråingenjör (vätskeraketmotorer); mätsektionen : två byråingenjörer i 25 lönegraden, två ingenjörer i 23 och två i 21 lönegraden, en biträdande ingenjör samt två tekniker, varav en i lönegrad 15 och en i lönegrad 13; konstruktionssektionen: två byråingenjörer i 25 lönegraden och en ingenjör i 23 lönegraden; kontrolldetaljen: en byråingenjör i 25 lönegraden och en ingenjör i 23 lönegraden; samt verkstadssektionen: två ingenjörbiträden.
Indragning föreslås av en tjänst för förste kontorsskrivare och en för kansliskrivare samt av två kollektivavtalsanställda arbetare.
Elektroavdelningen indelas för närvarande i radiobyrå, radarbyrå, luft-
bevakningsbyrå och flygelektrisk sektion. De sakkunniga föreslår att inom avdelningen skall inrättas en befattning för en avdelningschefen direkt underställd assistent för kontrollfrågor. I sin tidigare omnämnda skrivelse den 11 augusti 1955 har flygförvalt ningen föreslagit viss ändrad indelning av elektroavdelningens radiobyrå. Enligt ämbetsverkets förslag skall radiobyrån indelas i centraldetalj samt fem sektioner, nämligen en för rörlig radiokommunikation, en för fast radiokommunikation, navigeringsradiosektion, markinstallationssektion och utvecklingssektion. Byråns indelning har därvid anpassats till radio kommunikationernas väsentliga användningsområden. De sakkunniga har funnit den av flygförvaltningen föreslagna ändrade sektionsindelningen lämplig och räknar med den. De sakkunniga erinrar om att luftbevakningsbyrån vid 1954 års om organisation erhöll en i viss mån provisorisk karaktär på grund av pågå ende utbyggnad av luftbevakningsorganisationen. Departementschefen ut talade också vid anmälan av förvaltningspropositionen att alla möjligheter borde tillvaratagas att, så snart utrustnings- och underhållsproblem be träffande luftbevakningsmaterielen klarnat, decentralisera underhållsarbe tet samt överflytta utvecklings- och anskaffningsuppgifter i fråga om viss materiel till andra organ inom flygförvaltningen. I samband därmed borde organisation och personalbehov omprövas. De sakkunniga framlägger i fråga om luftbevakningsbyråns organisa
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 195 7 83
tion och personaluppsättning ett förslag som omfattar den personal, \arav — så vitt nu kan bedömas — ett mera permanent behov föreligger. Utöver denna personal föreligger emellertid under utbyggnaden av luftbevakningsorganisationen behov av ytterligare arbetskraft. Detta anses, liksom för närvarande, böra tillgodoses genom anställande a\ 'iss pei sonal med avlöning från sakanslag. 1 fråga om luftbevakningsbyråns indelning anses benämningen sektion för radionät böra ändras till systemsektion, da arbetsuppgifterna för sektionen i framtiden främst avses bli studiei och analys av luftbevakningssystemet i stort. De sakkunniga föreslår i fråga om elektroavdelningen en personalför stärkning med 54 tjänster, av vilka dock 10 motsvaras av för närvarande vid försvarsstaben för luftbevakningens utbyggnad inrättade tjänster på
sakanslag, samt indragning av sju tjänster. Förslagen till personalföränd ringar i fråga om elektroavdelningen är följande. (Här redovisas ej om
flyttningar inom avdelningen.) För radiobyrån tillkommer tjänster för tre byrådirektörer i 31 löne graden (en på envar av sektionerna för fast respektive rörlig radiokom munikation samt navigeringsradiosektionen), två förste byråingenjörer, två byråingenjörer i 27 lönegraden samt en tekniker i 13 lönegraden. Rad ar by rån föreslås skola förstärkas med två byrådirektörer i 31 lönegraden, två flygingenjörer av 1. graden, fyra förste byråingenjöiei, sex byråingenjörer i 27 lönegraden och tva i 25 lönegraden, två ingenjörei, en i 23 och en i 21 lönegraden, samt en kontorist. Tre tjänster för ingenjör, två i 23 och en i 21 lönegraden, samt två tjänster för biträdande ingenjör anses kunna utgå. I fråga om 1 u f t be v ak n i ngsby rån föreslås att 10 tjänster, som nu finnes inrättade på sakanslag vid försvarsstaben, inräk nas i byråns mera permanenta organisation. Denna anses jämväl böra för stärkas med tjänster för en förste byråingenjör och tre byråingenjörer i 27 lönegraden. För flygelektriska sektionen föreslås en utökning med tjänster för fem förste byråingenjörer samt sex byråingenjörer i 27 och en i 25 lönegraden, medan tjänster för en biträdande ingenjör och ett ingenjörbiträde anses kunna indragas. Som assistent för kontroll frågor avses byrådirektör i 31 lönegraden. För en närmare redogörelse för de föreslagna nya tjänsternas föl del ning på sektioner in. in. samt för föreslagna omflyttningar inom clcklioavdelningen torde få hänvisas till betänkandet (s. 151 154). Inom u n d e r h å 11 s a v d e 1 n i n ge n s driftbvra anses eu fristående detalj för teknisk kursverksamhet böra inrättas. De sakkunniga erinrar om alt beträffande förrådsbyran i propositionen 1954 : 109 framhållits alt biträdespersonalen borde kunna reduceras i och med att övergång skedde till förrådsredovisning enligt hålkortsmelod. Förrådsbyråns (centrala flygmaterielförrådet i Arboga) organisation och per sonalbehov hade ej undersökts av 1946 års militära förvaltningsutredning.
84 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 Enligt direkta en för de sakkunniga liar också förrådsbyrån nämnts så som en enhet, vilken borde ägnas särskild uppmärksamhet vid översynsarbetet. Y id de sakkunnigas undersökning har organisationen i stort sett befunnits ändamålsenlig samt personalstyrkan i huvudsak väl avvägd. I fråga om byråns indelning föreslås sålunda ej annan förändring än att en fristående utredningsdetalj organiseras. I denna bör en nu byråchefen direkt underställd driftassistent ingå. Härutöver föreslås vissa personalbesparande detaljförändringar beträffande byråns olika enheter. I fråga om centralsektionen föreslås, bland annat, att ekonomioch organisationsdetaljen uppdelas på en ekonomi- och en organisationsdetalj. Beträffande underhållsavdelningens personaluppsättning föreslår de sakkunniga, bland annat, följande. Av den personal, som står till avdelningschefens direkta förfogande, anses en arvodesbefattning för pensionerad officer i löneklass 1 :32 kunna indragas. Beträffande underhållsavdelningens driftbyrå föreslår de sakkunniga att 18 tjänster skall tillkomma. Driftsektionen anses sålunda böra tillföras tjänster för en flygingenjör av 1. graden, två byråingenjörer i 25 löne graden, en ingenjör i 23 lönegraden, två biträdande ingenjörer och två tekniker i 15 lönegraden. För fordonssektionen föreslås en tjänst för ingen jör i 21 lönegraden. För den nya detaljen för teknisk kursverksamhet anses tjänster för en byråingenjör i 27 lönegraden och en assistent i 21 lönegraden böra tillkomma. Verkstadsskolan slutligen förutsättes skola förstärkas med tjänster för fem yrkeslärare i 21 lönegraden, en förman i 15 lönegraden och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. Tre tjänster anses kunna utgå, nämligen en för kontorist, en för driftingenjör i 25 lönegraden samt en för kollektivavtalsanställd förman. Vidare bör nio tjänster vid flygförvaltningen underställda myndigheter utgå, nämligen fyra vid centrala flygverkstaden i Västerås (2 i Cg 21, en i B-8 och en kollektivavtalsanställd), en vid flygverkstaden i Arboga (i Cg 25), två vid flygverkstaden å Malmen (båda i Cg 15) samt en vid vardera F 1 och F2 (båda i Cg 19). De sakkunniga påtalar i detta sammanhang att flygförvaltningen för farit felaktigt genom att inrätta tjänster vid underställda myndigheter för att tillgodose personalbehov i ämbetsverket. Härom anföres följande. För att tillgodose behovet av personal vid flygförvaltningens driftbyrå har i viss utsträckning personal »lånats» från underställda förvaltnings myndigheter, hos vilka tjänsterna enligt beslut av flygförvaltningen in rättats med anlitande av sakanslag. De sakkunnigas förslag innebär att förevarande personalbehov tillgodoses genom att tjänster inrättas i flyg förvaltningen samt att de vid underställda myndigheter inrättade tjäns terna utgår. Även om således de sakkunniga vid sin översyn av driftbyrån funnit personalförstärkningen sakligt befogad, måste det tillämpade för
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 85
faringssättet betecknas såsom felaktigt med hänsyn till de föreskrifter, vilka meddelats i syfte att begränsa förvaltningarnas möjligheter att an ställa personal (jfr förvaltningspropositionen s. 165 och 472). Det ligger för övrigt i sakens natur att förvaltningarnas befogenheter att inrätta vissa extra tjänster vid underställda verkstäder m. m. inte får utnyttjas för att förstärka deras egen personalorganisation liksom möjligheterna att anlita experter och att lägga ut uppdrag på företag givetvis inte heller får leda till »maskerade» anställningsavtal. I fråga om förrådsbyrån föreslås, i anslutning till vissa ändringar i de taljorganisationen, bland annat, att åtta tjänster skall tillkomma och 18 tjänster utgå. De föreslagna nya tjänsterna är: för utredningsdetaljen en assistent i 23 lönegraden, för kontorssektionen ett kanslibiträde, för förrådssektionen en assistent i 21 lönegraden, två kanslibiträden och en kansliskrivare, för förrådsgrupperingsdetaljen ett biträde för skriv- och kontorsgöroinål samt för reservdelsplaneringssektionen en tekniker i 13 lönegraden. De tjänster som anses kunna utgå är: på kontorssektionen en kontorist och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, på inköpssektionen ett biträde för sltrivoch kontorsgöromål, på reservdelsplaneringssektionen ett ingenjörbiträde, en kontorist, ett kanslibiträde och sju biträden för skriv- och kontors göromål, på förrådssektionen en förrådsförvaltare i 21 lönegraden, en verkstadsförman i 17 lönegraden, en tekniker i 13 lönegraden och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål samt på förrådsgrupperingsdetaljen ett arvodesanställt kontorsbud. Vad angår ccntralsektionen föreslås, bland annat, en förstärkning av hålkortscentralen med tre operatörer, en i 15 och två i 11 lönegraden, ett kanslibiträde och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. I anslutning till sitt förslag om decentralisering av försvarets civilför valtnings kassaverksamhet föreslår de sakkunniga att en för flygledningen gemensam kassa organiseras inom flygförvaltningen, varvid flygstabens kassa kan utgå. Flygförvaltningens kassa bör enligt de sakkunnigas me ning med hänsyn till det kamerala arbetets nuvarande organisation inom
förvaltningen förläggas till inköpsavdel ningens räkningssektion. Avlö-
ningsuträkning, granskning av rese- och sjukräkningar in. m. bör dock alltjämt ske på administrativa byrån. Till inköpsavdelningen (räkningssektionen) överföres i samband med omorganisationen av kassatjänsten eu kansliskrivare och ett kanslibiträde från administrativa byrån. De sakkunniga föreslår vidare, bland annat, att eu tjänst för byrådirek tör i 33 lönegraden, assistent åt inköpsdirektören, skall tillkomma. Om så sker kan eu nu befintlig tjänst för byråintendent i Ca 27 utgå ur organisa tionen och föras på övergångsstat.
I fråga om roboibyrån har de sakkunniga, såsom omnämnts under
punkt 1 i det föregående, föreslagit en intern omorganisation. För en redo görelse härför torde få hänvisas till betänkandet (s. 164—170).
86 Kungl. Maj:ts proposition lir 110 år 1957
Utöver de befattningar som enligt förvaltningspropositionen avses för
fly g fält sby rån har Kungl. Maj :t, bland annat, medgivit att för planlägg
ning och projektering av flygplanvägar må tills vidare intill den 1 juli 1957 finnas inrättad en tjänst för förste byråingenjör i Cg 29, därvid före skrivits att då ifrågavarande tjänst är tillsatt en tjänst för byråingenjör i Ce 27 ej må uppehållas på förordnande. De sakkunniga räknar med ett stadigvarande behov av den för närva rande tillfälligt inrättade tjänsten för förste byråingenjör; även den befint liga tjänsten för byråingenjör i 27 lönegraden erfordras och bör ej vidare hållas vakant. I anslutning till vad de sakkunniga föreslagit beträffande ändrad orga
nisation av kassatjänsten förutsättes administrativa byrån få övertaga
vissa ärenden, avlöningsuträkning, granskning av reseräkningar m. m., som nu ankommer på flygstabens kassa, medan å andra sidan egentliga kassaärenden överföres till inköpsa vdel ningen. Benämningen expedition föreslås ändrad till centralexpedition. I samband med den ändrade kassaorganisationen anses, som förut nämnts, en kansliskrivare och ett kanslibiträde böra flyttas från admi nistrativa byråns personalkontor till inköpsavdelningen. Nya tjänster an ses erforderliga för en assistent i Ca 23, tre kansliskrivare, varav en i Ca 15, en kontorist och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, medan en tjänst för revisor i Ca 25 och en för amanuens blir övertaliga. I flyg staben utgår tjänster för en förvaltare i Ma 23, en kansliskrivare i Ca 15, en kontorist i Ce 13 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. En byråinspektör i 25 lönegraden samt en assistent i 23 lönegraden, vilka tidigare redovisats direkt under souschefen, anses böra hänföras till admi nistrativa byrån samt underställas chefen för personalkontoret. Av de sakkunnigas övriga förslag beträffande administrativa byrån må här nämnas att en ny tjänst föreslås för en assistent i 23 lönegraden på centralexpeditionen, varvid en tjänst för kontorsskrivare och en officer i 1 :30 kan utgå, samt att eu ny arvodesbefattning i 1 :30 anses erforderlig för mobiliseringsarbete för förvaltningens räkning. Personalen på central expeditionen anses jämväl kunna minskas med ett arvodeanställt kontorsbud.
Beträffande flygförvaltningen föreslår de sakkunniga ändrad lönegradsplacering för sammanlagt 34 tjänster enligt följande sammanställning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 87
Tjänstebenämning och lönegrad Anmärkning Nuvarande Förslag
Flygplanavdelningen byråchef Ca (Ma) 37 byråchef Cp (Mp) 13 flygplanbyrån byråchef Ca (Ma) 37 byrådirektör Cp vapen- och motorbyråerna (Mp) 10 Flygplanbyrån, cen byråingenjör Ca 25 byråingenjör Ca 27 chef för ritkontoret tralsektionen projektsektionen byråingenjör Cg 25 byråingenjör Ce 27 befattningshavaren skall uppfölja aerodynamiska forskningsuppdrag m. m. kontrollsektionen tekniker Ce 15 (3 st) ingenjörbiträde Ce 17 M o t o r b y rå n, apparat byråingenjör Ca 27 förste byråingenjör chef för apparatsektionen sektionen Ca 29 Försökscentralen, assistenter m. m. byråingenjör Ce 25 byråingenjör Ce 27 vapensektionen byråingenjör Ce 27 byrådirektör Ce 31 chef för vapensektionen verkstadssektionen verkstads förman verkmästare Ce 19 chef för mekaniska verk Cg 17 staden mätsektionen räknebiträde, arvo biträde för skrivde (5 st) och kontorsgöromål B-8 Elektroavdelningen Radiobyrån, utveck- tekniskt biträde tekniskt biträde Ce lingssektionen Cg 8 11 Radarbyrån, mark- l: flygdirektör av 2. flygdirektör av 1. chef för markradarsekradarsektionen graden/byrådirek- graden/byrådirek tionen tör 31 .byrådirek tör Ca 33 tör Ca 31) specialradarsek- x) flygingenjör av 1. flygdirektör av 1. chef för specialradarsektionen graden/förste by graden/byrådirek- tionen råingenjör 29 (flyg tör Ca 33 ingenjör av 1. gra den Ca 29) Luftb evaknings- ') llygingenjör av 1. flygdirektör av 2. chef för systemsektionen byrån, systemsek- graden/förste by- graden/byrådirektionen råingenjör 29 (flyg tör Ca 31 ingenjör av 1. gra den Ca 29) radiolänksektionen förste byråingenjör byrådirektör Ca 31 chef för radiolänksek Ca 29 tionen sektion för telefontek byråingenjör Cg 25 byråingenjör Ce 27 handlägger frågor om luftnisk materiel försvarscentraler Flygelektriska sek- överstelöjlnant/flyg- bvråd Rektor Mp/ sektionschef tionen direktör av 1. gra Cp 10 den Ma/Ca 33 instrumentdetaljen *) flygingenjör av 1. flygdirektör av 2 chef för instrumentdetaljen graden/förste by graden/byrådirek råingenjör 29 (för tör Ca 31 ste byråingenjör Ca 29) markelektrodetaljen biträdande ingenjör ingenjör Ce 21 Ce 19 » ingenjör Ce 23 byråingenjör Ce 25
Underhållsavdelningen byråchef Cs 10 byrådirektör Cp It) driftbyrån Driftbyrån, fordons- byråingenjör Ce 25 byråingenjör Ce 27 chef för brand- och räddsektionen ningsdetaljen
1 Enligt prop. 1954:109 alternativ befattning; nuvarande innehavarens tjänst anges inom parentes.
88 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
Tjänstebenämning och lönegrad Placering Anmärkning Nuvarande Förslag
verkstadsskola driftingenjör Ce 27 förste driftingenjör chef för verkstadsskolan Ce 29 Robotbyrån projektsektionen armé-, marin-, flyg överingenjör Cp 10 chef för projektsektionen direktör av 1. gra den/byrådirektör Ca 33 » förste byråingenjör byrådirektör Ce 31 chef för projektdetaljen Ce 29 försökssektionen förste byråingenjör byrådirektör Ce 31 Jfr Kungl. Majrts beslut Ce 29 den 29 oktober 1954
Som tidigare nämnts föreslår de sakkunniga att tjänstebenämningen för vissa byråchefer i Cp 10 skall ändras till byrådirektör.
Departementschefen
Försvarsförvaltningssakkunniga har i fråga om flygförvaltningen före slagit en nettotörstärkning med 125 eller — om hänsyn tages jämväl till indragningar utom ämbetsverket in. m. — 99 tjänster till en kostnad av drygt 2,2 miljoner kronor. Av de förut nämnda 125 tjänsterna hänför sig 47 till flygplanavdelningen, inom vilken särskilt försökscentralen ansetts vara i behov av förstärkning, samt 47 till elektroavdelningen. Som jag Tidigare anfört under punkt 1 har det icke varit möjligt att för nästa bud getår åstadkomma hela den personalförstärkning som försvarsförvaltnings sakkunniga bedömt erforderlig. För nästa budgetår bär jag därför endast kunnat tillstyrka att de mest angelägna av de sakkunnigas förslag genom föres. För flygförvaltningens del är därvid, som tidigare anförts, en för stärkning av försökscentralen och av elektroavdelningen av hög angelägenhetsgrad. I det följande framlägger jag de förslag till organisations- och personalförändringar beträffande flygförvaltningen som jag från dessa ut gångspunkter kunnat biträda. I fråga om flygplanavdelningens vapenbyrå bör av de sakkunniga före slagna organisationsförändringar vidtagas med undantag av att med in rättandet av den föreslagna kemiska sektionen torde få anstå. Benämning arna hjälpapparatdetalj inom motorbyrån och telesektion å försöks centralen torde som föreslagits få utbytas mot apparatsektion respektive elektrosektion. Beträffande vapenbyråns personal räknar jag med ett mera stadig varande behov av den tillfälligt inrättade tjänsten för ingenjör i 21 löne graden som därför bör få finnas inrättad tills vidare. Jag föreslår vidare med anledning av de sakkunnigas förslag att en tjänst för förste byrå ingenjör i Ce 29 tillkommer för vapenbyrån samt att en befintlig tjänst för ingenjör i 23 lönegraden utgår. Ä flygplanbyrån bör en tjänst för tek niker i 13 lönegraden utbytas mot en arvodesbefattning för kontorsbud. I fråga om försökscentralen tillstyrker jag en förstärkning med två
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 89
förste byråingenjörer i Ce 29, tre byråingenjörer i Ce 27 och tre i Ce 25, två ingenjörer i Ce 23, en byråassistent i Ce 25 och en förrådsmästare i Ce 17. I samband med att de två sistnämnda tjänsterna inrättas kan be fintliga tjänster för en förste kontorsskrivare och en kansliskrivare utgå. Försökscentralen bör vidare som föreslagits tillföras en tjänst från robot byrån. Inom elektroavdelningen bör, såsom jag tidigare anfört, den fristående flygelektriska sektionen omvandlas till en byrå. Denna bör indelas i cen traldetalj samt fyra sektioner, markelektrosektion, flygelektrosektion, instrumentsektion och utvecklingssektion. Den föreslagna ändrade indel ningen av elektroavdelningens radiobyrå synes lämplig och torde böra genomföras. Jag tillstyrker vidare att luftbevakningsbyråns sektion för radionät ändras till systemsektion. Av de för elektroavdelningen föreslagna nya tjänsterna bör för nästa budgetår tillkomma tre för byrådirektör i Ce 31, fyra för förste byråingen jör i Ce 29 och fyra för byråingenjör i Ce 27. Jag vill i anslutning härtill understryka att de sålunda föreslagna tjänsterna utgör en del av de tjänster som upptagits i försvarsförvaltningssakkunnigas förslag. De nya tjäns terna får i enlighet härmed endast utnyttjas för sådana arbetsuppgifter, som enligt de sakkunnigas förslag skulle ankomma på befattningshavare i 31, 29 eller 27 lönegraderna. En chefen för underhållsavdelningen direkt underställd befattning för pensionerad officer i 1 :32 bör indragas. Vad angår underhållsavdelningens förrådsbyrå kan jag helt ansluta mig till de sakkunnigas förslag i fråga om organisation och personalupp sättning. Detta förutsätter en förstärkning av centralsektionens hålkortscentral med ett kanslibiträde och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, vilka tjänster jämväl bör tillkomma. Vad därefter angår driftbyrån tillstyrker jag att driftsektionen tillföres tjänster för en byråingenjör i Ce 25, två biträdande ingenjörer i Ce 19, två tekniker i Ce 15 och eu assistent i Ce 21, sistnämnda tjänst avsedd för teknisk kursverksamhet, samt fordonssektionen en tjänst för ingenjör i Ce 21, medan för verkstadsskolan bör tillkomma tjänster för fyra yrkcslärare i Ce 21, en förman i Ce 15 och ett biträde för skriv- och kontorsgöroinål. Samtidigt bör i enlighet med de sakkunnigas förslag Ijänster för en kontorist och en driftingenjör i 25 lönegraden samt en befattning för kollektivavtalsanställd förman dragas in. Likaså bör vissa av de sakkun niga angivna tjänster vid lokala verkstäder in. in. utgå. Jag vill i detta sammanhang understryka vad de sakkunniga uttalat om formerna för tillgodoseendet av ämbetsverkens personalbehov. Till inköpsavdelningen bör i enlighet med vad de sakkunniga förutsatt förläggas den för flygledningen gemensamma kassan. Jag tillstyrker vidare
90 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
att inköpsavdelningen — liksom marinförvaltningens inköpsavdelning — tillföres en tjänst för byrådirektör i Ce 33, assistent åt avdelningschefen. En befintlig tjänst för byråintendent i Ca 27 bör härvid föras på över gångsstat. Flygfältshyrån bör tillföras en tjänst för förste byråingenjör i Ce 29, var vid behov av den tillfälligt inrättade extra tjänsten ej längre föreligger. I samband med att administrativa byråns personalkontor tillföres arbets uppgifter från flygstabens kassa bör tjänster tillkomma för en assistent i Ca 23, tre kansliskrivare, eu i Ca 15 och två i Ce 15, en kontorist i Ce 13 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, varvid en tjänst för revisor i Ca 25 och en amanuenstjänst blir övertaliga i flygförvaltningen. Till frågan om indragning av vissa tjänster i flygstaben som jämväl blir över taliga återkommer jag vid behandlingen av flygvapnets avlöningsanslag. Jag förutsätter jämväl att en byråinspektör i 25 lönegraden och en assistent i 23 lönegraden som de sakkunniga föreslagit inordnas i personal kontoret. För centralexpeditionen bör tillkomma en tjänst för assistent i Ca 23. Härvid kan en tjänst för kontorsskrivare i Ca 19 och en arvodesbefattning för pensionerad officer i 1 :30 utgå. Å andra sidan bör en ny arvodesbefattning i 1 :30 tillkomma för mobiliseringsarbete samt en befattning för kontorsskrivare å centralplaneringen, som nu utnyttjas för vissa krigsplanläggningsuppgifter, överföras till administrativa byrån. Slutligen kan en befattning för kontorsbud å expeditionen utgå. Under punkt 1 i det föregående har jag föreslagit att de nu i Cp 10 och Cs 10 upptagna tjänsterna för byråchef samt de tre i Ca (Ma) 37 placerade byråchef stjänsterna å flygplanavdelningen skall hänföras till lönegrad Cp (Mp) 13. Jämväl tjänsten i Ma/Ca 33 för sektionschef å flygelektriska sektionen bör enligt vad jag tidigare anfört utbytas mot tjänst för byrå chef i Mp/Cp 13. Vidkommande av de sakkunniga föreslagna löneregle ringar har jag funnit det ifrågasatta utbytet av fem befattningar för arvodesanställda räknebiträden å försökscentralen mot tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål kunna anstå, liksom uppflyttning av två tjänster för robotbyråns projektsektion. De sakkunnigas övriga förslag till löneregleringar för tjänster vid flygförvaltningen har jag ansett mig böra biträda. I samband med lönegradsuppflyttningen av två alternativt civilmilitära/civila befattningar, som innehas av flygingenjörer, kan två tjänster för flygingenjör av 1. graden utgå. Härtill återkommer jag vid an mälan av flygvapnets avlöningsanslag. Med anledning av vad flygförvaltningen i sina äskanden anfört om spörsmål av mera principiell natur såsom extraordinariesättningar, for merna för smärre organisationsförändringar man. torde jag få hänvisa till vad jag anfört i dessa frågor under punkt 1 i det föregående.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1957 93
Av de totala kostnaderna under budgetåret 1955/56 för annonsering i samband med tjänstetillsättningar har 20 000 kronor icke kunnat in rymmas under omkostnadsanslaget utan bestritts från sakanslag. Under budgetåren 1956/57 och 1957/58 beräknas annonseringen efter personal få minst samma omfattning som under budgetåret 1955/56. För att inrymma de annonskostnader, som nu belastar sakanslag, under omkostnadsanslaget erfordras en uppräkning av detta med 20 000 kronor. 6. Av den äskade medelsanvisningen avser 100 000 kronor anskaffning av kontorsinventarier till begärd ny personal, 10 000 kronor anskaffning av särskilda transportlådor för mobiliseringsändamål, 75 000 kronor ut rustning med konventionella moderna kontorshjälpmedel, varav 60 000 kronor för flygförvaltningen och 15 000 kronor för flygledningen i övrigt, samt 5 000 kronor underhåll av kontorsinventarier, underhåll och flytt ning av snabbtelefoner samt transporter. Av sistnämnda belopp avser 2 000 kronor höjda löner och 3 000 kronor högre servicekostnad på grund av ökad total inventarieutrustning inom flygledningen. 7. En uppräkning av medelsanvisningen till vakttjänst anses erforderlig med 11 000 kronor på grund av belastningen och med 2 000 kronor till följd av höjda löner för vaktpersonal. 8. Flygförvaltningen har tecknat kontrakt om förhyrning av en hålkortsanläggning för ämbetsverkets dispositionsbokföring. Av hyreskost naderna, som för helt år utgör 36 000 kronor, beräknas 9 000 kronor belöpa på nästa budgetår.
I skrivelse den 12 oktober 1956 har försvarsförvaltningssakkunniga fram
lagt förslag rörande anvisande av medel för engångsanskaffning av viss kontorsteknisk utrustning för bland andra flygförvaltningen. Flygför valtningens behov av medel för ifrågavarande ändamål har av de sakkunniga beräknats till 40 000 kronor. Medlen avses för i stort sett samma ändamål, som i det föregående angivits beträffande armé- och marinförvaltningarna. Det beräknade behovet omfattar bland annat inköp (utbyte) av 15 å 20 elektriska skrivmaskiner, cirka tio räknemaskiner av olika typer, ett tiotal dikteringsapparater och ett par dupliceringsapparater.
Departementschefen
För anskaffning av kontorsteknisk utrustning för flygförvaltningen räknar jag med en ökad medelsanvisning av 30 000 kronor. Medel torde vidare böra beräknas för förhyrning av en liålkortsanläggning för dispositionsbokföringen och för anskaffning av nya hålkort. I övrigt kan jag en dast tillstyrka att anslaget uppräknas med hänsyn till kostnadsökningar av automatisk natur. För nämnda förhyrning in. in. och automatiska kost nader räknar jag med cn ökad medelsanvisning under anslaget av 70 000 kronor. Totalt räknar jag sålunda med ett ökat anslagsbehov av (30 000 +
94 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 195 7 70 000 = ) 100 000 kronor. Anslaget torde i enlighet härmed böra uppföras med 1 000 000 kronor. Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.
[12] Försvarets lorvaltningsdirektion: Avlöningar
Anslag Nettoutgift
1956/57 (statsliggaren s. 181) 164 000
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 18) har Kungl. Maj:t före slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till För svarets förvaltningsdirektion: Avlöningar för budgetåret 1957/58 beräkna ett förslagsanslag av 170 000 kronor.
Yrkande
Försvarets civilförvaltning (skr. 4/s 1956) hemställer att anslaget höjes
med 8 000 kronor med anledning av 1956 års lönehöjning för statstjänste män in. in.
Förslag av 1956 års försvarsförvaltnin g ssak kunniga Såsom angivits i det föregående under punkt 1 föreslås chefen för för svarets forskningsanstalt skola ingå som ledamot av förvaltningsdirektionen. Vidare har de sakkunniga föreslagit inrättande av en tjänst för byrå direktör i Ce 31 vid direktionen, avsedd för sekreterare i teletekniska samarbetsdelegationen.
Departementschefen
Såsom jag anfört under punkt 1 biträder jag de sakkunnigas förslag att chefen för forskningsanstalten skall ingå som ledamot av förvaltningsdirektionen. Däremot kan jag icke biträda förslaget om inrättande av eu ny tjänst vid direktionens kansli. Ökad medelsanvisning för anlitande av sakkunniga synes påkallad. Jag beräknar härför ett belopp av 5 000 kronor. Anslaget beräknar jag för budgetåret 1957/58 till 175 000 kronor, där vid anslagsposterna Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso nal och Rörligt tillägg upptages till 103 000 ( + 6 000) kronor respek tive 32 700 (+ 5 000) kronor samt övriga anslagsposter till oförändrade belopp.
96 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1957
förläggningen av arméns ridskola. Vidare synes det lämpligt att i korthet redogöra för den verksamhet, som hittills bedrivits av försvarets personal nämnd (jfr prop. 1956: 110, s. 79) och organisationsnämnden för militär musiken (jfr prop. 1956: 110, s. 64).
Vid anmälan av propositionen 1956: 110 berördes den fortlöpande över syn av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid arméns förband, som verkställes av organisationsnämnden. Denna utredning har i första hand till ändamål att klarlägga behov av jämkningar — inom ramen för fast ställda personalstater — såväl i organisationen som beträffande personal för olika berörda verksamhetsområden. Efter förslag, som chefen för ar mén på grundval av en av nämnden gjord principutredning avgivit i sam råd med nämnden, har Kungl. Maj :t i brev den 18 november 1955 med delat allmänna bestämmelser om ändringar i organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten in. m. vid arméns förband. Ändringarna skall enligt dessa bestämmelser successivt genomföras vid de olika förbanden, sedan organisationsnämnden verkställt kompletterande undersökningar vid veder börande förband. I samma proposition anmäldes vidare att organisationsnämnden före tagit undersökningar enligt nyss berörda principer beträffande stabs- och förvaltningstjänsten vid Svea livgarde, Värmlands regemente, Livregemen tets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Jämtlands fältjägarregemente, Norra skånska infanteriregementet, Södra skånska infanteriregementet, Kronobergs regemente, Norra Smålands regemente, Dalregementet, Häl singe regemente, Älvsborgs regemente, Hallands regemente, Bohusläns rege mente och Västernorrlands regemente. Beträffande dessa förband har Kungl. Maj :t under år 1956 meddelat beslut om ändrad organisation i hu vudsaklig överensstämmelse med förslag, som avgivits av chefen för armén i samråd med organisationsnämnden. Sedermera har organisationsnämnden verkställt kompletterande under sökningar och avgivit därpå grundade förslag till chefen för armén beträf fande följande förband och skolor in. m., nämligen Gotlands infanterirege mente, trängregementena jämte dem tillhörande mobiliseringscentraler, Svea artilleriregemente, Göta artilleriregemente och i samband därmed ar méns radarskola och luftvärnets mekanikerskola, Wendes artillerirege mente, Smålands artilleriregemente, Gotlands artillerikår, Bergslagens ar tilleriregemente och i samband därmed artilleriskjutskolan, Östgöta luftvärnsregemente, Göteborgs luftvärnskår, infanteriskjutskolan med arméns skyddsskola samt Karlstads försvarsområdesstab i samband med under sökningar och beräkningar rörande överförande av Svea ingenjörkårs mobiliseringscentrals i Karlstad uppgifter till nämnda stab. Efter förslag av chefen för armén i samråd med organisationsnämnden har Kungl. Maj :t åren 1956/57 fastställt ändrad organisation av stabs- och
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 97
förvaltningstjänsten vid Wendes artilleriregemente, Smålands artillerirege mente med artilleriets kadettskola, Östgöta luftvärnsregemente med luft värnets kadettskola, Svea trängregemente med trängtruppernas kadett skola, Göta trängregemente med arméns underhållsskola, Norrlands träng regemente, Skånska trängregementet, infanteriskjutskolan och arméns skyddsskola samt Karlstads försvarsområdesstab. I propositionen 1955: 110 (s. 3 tf.) anmäldes av chefen för armén fram lagda förslag till vissa ändringar i arméns organisation, avseende hland annat omorganisation av Livregementets husarer och Livgardesskvadronen samt vissa förändringar beträffande Upplands regemente, Söderman lands pansarregemente, Svea ingenjörkår, Signalregementet och arméns signalskola. Sedan riksdagen meddelat principbeslut angående de berörda organisationsändringarna har Kungl. Maj :t, efter förslag av chefen för armén, utfärdat provisoriska bestämmelser om organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Skaraborgs pansarregemente med Livregementets husarer och Signalregementets kompani i Skövde, vid Livgardesskvadronen med Stockholms stabskompani, vid det nybildade Södermanlands rege mente (110) med arméns motorskola, vid det nybildade Upplands signal regemente med arméns signalskola och signaltruppernas kadettskola samt vid Uppsala—Västerås försvarsområdesstab. Jag får vidare erinra om att riksdagen efter förslag i propositionen 1956: 110 (s. 128) fattat principbeslut om att en pansarbataljon skall orga niseras i Boden med gemensam administration med Norrbottens rege mente. Bataljonens behov av aktiv militär personal och arvodespersonal förutsattes skola tillgodoses genom omplaceringar inom pansartrupperna i samband med omorganisationen av Södermanlands pansarregemente. Det ytterligare personalbehovet skulle inskränka sig till viss förstärkning av stabs- och förvaltningspersonalen vid Norrbottens regemente. Kungl. Maj :t har tidigare denna dag utfärdat provisoriska bestämmelser om orga nisationen av stabs- och förvaltningstjänsten in. in. vid Norrbottens rege mente med Norrbottens pansarbataljon (P 5) och Norrlands signalbatal jon; sistnämnda förband tidigare benämnt signalbataljonen i Boden. I propositionen 1956: 110 (s. 75 f.) anmäldes vidare att ett av chefen för marinen avgivet, på grundval av organisationsnämndens undersök ningar uppgjort förslag till ny organisation av Blekinge kustartilleriförsvar var under beredning inom försvarsdepartementet. Kungl. Maj :t har seder mera fastställt ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten in. in. vid Karlskrona försvarsområde och Blekinge kustartilleriförsvar att genomföras successivt under tiden 1 oktober 1956 1 juli 1957. Beslut hai även meddelats om att försöksvis sammanföra kameralkontoret vid Syd kustens marindistrikt samt kassaavdelningarna vid Blekinge kustartilleri försvar och vid Karlskrona kustartilleriregemente till ett för marinens landmyndigheter i Karlskrona, med undantag för Karlskrona örlogsvarv, gemensamt kassaorgan, benämnt marinens försökskassa i Karlskrona. 7_90 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 sand. Nr 110
98 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
Vissa kompletterande undersökningar vid Stockholms kustartilleriför svar, huvudsakligen i vad avser förrådstjänsten, har slutförts. Den fortlöpande rationaliseringsverksamheten och andra organisations förändringar har givit betydande besparingar av lönemedel som resultat. I detta sammanhang torde sålunda följande personalförändringar böra redovisas. Extra ordinarie och extra tjänster har kunnat indragas bland kontorspersonalen för 13 biträden för skriv- och kontorsgöromål, därav 10 extra, bland stallpersonalen för 1 stallföreståndare i Ce 20, 1 fodermarsk i Cg 12 och 2 hästskötare i Ce 10 samt i övrigt för 1 biträdande köksföreståndare i Cg 15. Av arvodesbefattningar för pensionerad per sonal har 20 befattningar i 1: 22 kunnat indragas. Besparingarna av löne medel genom indragningen av dessa tjänster in. m. beräknas till ungefär 255 000 kronor. De tjänster, som kan indragas vid uppkommande ledig het, utgöres bland kontorspersonalen av tjänster för 1 kansliskrivare i Ce 15, 3 kanslibiträden i Ce 11 och 15 biträden för skriv- och kontorsgöro mål (kontorsbiträden), bland förrådspersonalen av tjänster för 18 förrådsförmän, av vilka 1 i Ca 13 och övriga i Ce 13, samt 16 förrådsmän, av vilka 1 i Cg 11 och övriga i Ce 11, bland förplägnadspersonalen av tjänster för 1 köksföreståndare i Ce 17, 1 biträdande köksföreståndare i Cg 15 och 6 ekonomibiträden, av vilka 1 i Ce 8, 4 i Ce 5 och 1 i Cg 5, samt i övrigt av tjänster för 2 hovslagare i Ce 12 och 10 hästskötare, av vilka 8 i Ce 10 och 2 i Cg 10. Vidare förutsättes 2 arvodesbefattningar för pensionerad Personal i 1: 30 och 8 befattningar i 1: 22 skola indragas. De uppkom mande besparingarna av lönemedel beräknas till cirka 725 000 kronor. Å andra sidan har det befunnits ofrånkomligt att inrätta vissa nya tjänster, nämligen 2 för kanslibiträde i Ce 11, 15 för biträde för skriv- och kontors göromål, varav 1 såsom extra, 1 för förrådsförman i Ce 13, 2 för biträ dande köksföreståndare i Ce 15 samt 2 för bilförare i Ce 10. Vidare har 2 arvodesbefattningar för pensionerad personal, varav 1 i 1: 30 och 1 i 1: 22, inrättats. De sammanlagda avlöningskostnaderna härför beräknas uppgå till ungefär 200 000 kronor för år. Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning under budgetåret 1957/58 beträffande de förband in. m., i fråga om vilka förslag framdeles inkommer till Kungl. Maj :t, bör tillvaratagas. Jag förut sätter därföi att liksom varit fallet för innevarande och tidigare bud getår — Kungl. Maj :t skall äga att jämväl för budgetåret 1957/58 vidtaga de jämkningar i vederbörliga personalorganisationer, som blir erforderliga med anledning av beslut om organisationsändring, givetvis dock alltjämt icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal, samt att bereda särskild ersättning åt personal, som med bibehållen löneställning bestrider göromål, vilka vid ny organisation ankommer på innehavare av högre tjänst.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 99 Beträffande avvecklingen av ridskolan och remontdepåerna har Kungl. Maj:t i brev den 1 juni 1956 i anslutning till riksdagens beslut förordnat att Gudhems remontdepå skall avvecklas från och med budget året 1956/57 samt Herrevadsklosters remontdepå, Utnäslöts remontdepå och ridskolan från och med budgetåret 1957/58. Arméchefen (skr. 25/s 1956) har efter samråd med försvarets civilförvaltning och fortifikationsförvaltningen framlagt förslag till avveckling av ridskolan och remontde påerna. Förslaget är uppgjort med den målsättningen, att avvecklingen skall vara genomförd vid Gudhems remontdepå den 30 juni 1957 samt vid övriga reinontdepåer och ridskolan den 31 december 1957. På grundval av arméchefens berörda förslag räknar jag med att Gud hems remontdepå skall avvecklas under budgetåret 1956/57 samt Herre vadsklosters och Utnäslöts reinontdepåer från och med budgetåret 1957/58. Till ridskolan återkommer jag i det följande. Vid avvecklingen av remontdepåerna frigöres följande underbefälsbe ställningar, nämligen för en överfurir vid Herrevadsklosters remontdepå samt tre överfurirer och två icke-ordinarie furirer i hovslagartjänst vid kavalleriet (jfr i det följande under arméns allmänna avlöningsanslag, punkt 10). De fem beställningarna för överfurir och furir i hovslagartjänst torde böra indragas vid uppkommande ledighet. En på fältveterinärkårens stat uppförd beställning för bataljonsveterinär i Ca 25, avsedd för Herre vadsklosters remontdepå, bör vidare indragas vid vakans. Vidare bör arvodesbefattningar för en depåchef i 1: 32 och en förvaltningsunderofficer i 1: 22 vid Herrevadsklosters remontdepå samt för en depåchef i 1: 32 vid Gudhems remontdepå indragas. Av två på stat för Herrevadsklosters re montdepå uppförda kontorsbiträdestjänster i Ca 8 bör den ena indragas och den andra överföras till Skånska flygflottiljen, varvid föreskrift bör meddelas om att medel för en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid flygflottiljen icke får disponeras utan Kungl. Maj:ts tillstånd. Till övertalighetsproblemen beträffande civil personal återkommer jag i det följande i samband med redogörelsen för försvarets personalnämnds verksamhet, varvid även vissa särskilda frågor angående personalen vid Gudhems remontdepå beröres. Remontdepåernas avveckling beräknas medföra eu minskning av löne kostnaderna för budgetåret 1957/58 med i runt lal 820 000 kronor. Därvid bär i lönekostnader för personalen vid Herrevadsklosters och Utnäslöts reinontdepåer för tiden 1 juli—31 december 1957 räknats med i runt tal 395 000 kronor. Till särskild behandling torde härefter få upptagas fråga om arméns rid- och körskolas förläggning. Till eu början torde i korthet få erinras om vad som tidigare förevarit i frågan om rid- och körskolans förläggning.
100 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
I propositionen 1955: 110 framlade Kungl. Maj :t förslag till ändrad orga nisation av kavalleriet, innebärande såvitt nu är i fråga att arméns ridoch körskola från och med budgetåret 1957/58 skulle förläggas till Norr lands dragonregemente i Umeå, varvid hittillsvarande ridskolan vid Strömsholm skulle indragas. Härigenom kunde vissa kostnadsbesparingar vinnas. Riksdagen uttalade emellertid i enlighet med statsutskottets hemställan (SU 1955: 128; rskr. 1955: 300), att frågan om ridskolans indragning borde anstå i avbidan på resultatet av utredning som igångsatts rörande inrät tande av en civil körskola vid Strömsholm. Till 1956 års riksdag anmäldes (prop. 110), att betänkande med förslag angående inrättande av en civil körskola och hästdepå vid Strömsholm avgivits till chefen för jordbruksdepartementet men att något förslag om inrättande av en sådan skola icke komme att framläggas för riksdagen. Ridskolan vid Strömsholm förutsattes därför — såsom föreslagits år 1955 skola indragas från och med budgetåret 1957/58 i samband varmed körutbildning vid Norrlands dragonregemente skulle påbörjas. Riksdagen (skr. 279) biföll Kungl. Maj :ts förslag. Statsutskottet (uti. 121) hade emeller tid för sin del hemställt att arméns ridskola alltjämt skulle vara förlagd till Strömsholm samt att förslag till inrättande av en civil körskola vid Strömsholm skulle föreläggas riksdagen. Utskottet förutsatte därvid, att vid inrättande av eu civil körskola vid Strömsholm skälig del av kostna derna därför skulle bestridas av intresserade skogs- och jordbruksorganisa- *ioner. I debatten i riksdagens kamrar gjorde chefen för försvarsdeparte mentet uttalande innebärande att frågan om rid- och körskolans förlägg ning skulle kunna omprövas därest — innan förflyttningen till Umeå ägde rum — enskilda intressenter vore beredda att täcka merkostnaderna föl en civil körskola vid Strömsholm. Med skrivelse den 21 september 1956 har till chefen för jordbruksde partementet överlämnats en promemoria i frågan om fortsatt användning av Strömsholm som rid- och körskola. Promemorian har utarbetats efter kontakter mellan företrädare för armén, skogsbruket, lantbruket, ridfräm jandet och polisväsendet. Den innehåller i huvudsak följande. Arméns rid- och körskola bör, bland annat av ekonomiska skäl, förläggas till Umeå. Med hänsyn till att armén inom överskådlig tid fortfa rande har behov av hästkunnig personal ligger det i försvarets intresse att en civil körutbildning bedrives. För att det ur arméns synpunkt skall kunna övervägas att bibehålla rid- och körskolan vid Strömsholm, måste emellertid de myndigheter och organisationer, som har intresse av att så sker, bestrida de merkostnader som är förenade härmed. Dessa merkostna der har av arméstaben beräknats till i runt tal 150 000 kronor. De civila intressena för fortsatt rid- och körutbildning vid Strömsholm föranledes främst av önskemål att dit förlägga diverse civila kurser, såsom kurser i hästkunskap för instruktörer för skogskörare, instruktörs- m. fl. kurser för ridfrämjandet och kurser för den beridna polisen. Från de civila in tressenternas sida kan vissa ekonomiska bidrag påräknas. Då den militära
Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 101
verksamheten väntas bli dominerande vid en samordnad kursverksamhet på Strömsholm bör armén vara huvudman för skolan. Sedan riksdagen fattade sitt beslut har vid överläggningar, som ägt rum inom jordbruksdepartementet mellan företrädare för olika intressenter, nämligen lantbruksstyrelsen, domänstyrelsen, skogsstyrelsen, arméstaben, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Sveriges skogsägareförbund, Svenska lantarbetsgivareföreningen, Stockholms stad, arméns ridskola och ridfrämjandet, starka önskemål framkommit att arméns rid- och körskola alltjämt skall vara förlagd till Strömsholm. Det skulle därigenom bli möj ligt att till Strömsholm förlägga vissa civila kurser och att på detta sätt uppnå en viss samordning mellan den militära och den civila verksam heten på förevarande område. Utfästelser har gjorts av vissa civila in tressenter att under en tid av fem år täcka de till ett årligt belopp av 150 000 kronor beräknade merkostnaderna för rid- och körskolans för läggning till Strömsholm samt statsverkets extra kostnader för civila kur ser vid skolan. Jag räknar emellertid icke med något deltagande för när varande i verksamheten från polisväsendets sida. Då det sålunda föreligger starka önskemål från civila intressenter om samordning av den civila och den militära rid- och körutbildningen och då detta visat sig kunna ske utan merkostnader för statsverket, anser jag mig nu kunna tillstyrka att rid- och körskolan tills vidare kvarligger vid Strömsholm. Frågan om skolans förläggning bör givetvis upptagas till omprövning framdeles, om förhållandena skulle ge anledning därtill. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om rid- och kör skolans organisation in. m. Inflytande bidrag från civila intressenter bör tillgodoföras anslaget Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl. såsom en särskild uppbördspost. Till denna fråga torde jag få återkomma senare i samband med att jag framlägger slutliga förslag beträffande nämnda an slag för nästa budgetår. Ridskolans bibehållande i Strömsholm aktualiserar vissa personalin dragningar vid Norrlands dragonregemente. Denna fråga torde få prövas i samband med att den nya organisation, som betingas av regementets omvandling till bataljon, fastställes av Kungl. Maj :t, vilket beräknas komma att ske under det närmaste halvåret. Resultatet bör anmälas för 1958 års riksdag.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande har den 21 februari 195f> tillkallats en nämnd, försvarets personalnämnd, för att handlägga vissa frågor rörande civil personal som blir övertalig till följd av organisa tionsförändringar inom försvaret. Nämndens huvuduppgift är att verka för att annan sysselsättning beredes sådan övertalig personal i första hand i statstjänst, främst inom försvaret, och i andra hand på den allmänna ar
102 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1957
betsmarknaden. Frågan om personalnämndens verksamhet och vissa där med sammanhängande spörsmål har behandlats i prop. 1956: 110 (s. 76 ff). Personalnämnden har i skrivelse den 16 februari 1957 lämnat en kort fattad redogörelse för sin hittillsvarande verksamhet och vissa förhållanden i samband därmed. 1 redogörelsen framhålles till en början följande. I sitt arbete med omplacering av övertalig personal håller nämnden löpande kontakt med vederbörande myndigheter inom försvaret, arbetsmarknadsorgan och personalorganisationer. Kungl. Maj :t har den 13 april 1956 beslutat, att vissa tjänster vid för band, som skall indragas eller omorganiseras, får vid ledigblivande åter besättas eller med vikariatslön uppehållas på förordnande allenast efter samråd med nämnden. På förslag av nämnden har Kungl. Maj:t vidare, i enlighet med riks dagens bemyndigande, den 29 juni 1956 utfärdat föreskrifter om särskilda förmåner för viss övertalig personal vid försvaret. I syfte att kunna medverka till placering av övertalig personal inom andra delar av försvaret har personalnämnden hos vederbörande myndig heter utverkat, att lediga befattningar vid förband (motsvarande) inom vissa områden anmäles till nämnden och att tillsättning av sådana befatt ningar icke sker utan nämndens hörande. Efter överläggningar med fångvårdsstyrelsen har tillfälle till provtjänst göring i vakttjänst inom fångvården beretts viss övertalig personal vid remontdepåerna. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t, på förslag av nämn den, genom beslut den 29 juni 1956 bland annat medgivit övertaliga remontdressörer och remontryttare rätt till resekostnadsersättning och trak tamente under provtjänstgöring samt till flyttningskostnadsersättning vid varaktig anställning inom fångvården. Personalen vid Gudhems och Herrevadsklosters remontdepåer har i stor utsträckning begagnat sig av möjlig heterna till provtjänstgöring, varjämte en del efter sådan tjänstgöring vunnit anställning vid fångvården. I detta sammanhang kan nämnas att övertalig personal vid försvaret — vilken personal enligt meddelade be stämmelser vid omplacering till annan tjänst inom försvaret kan medgivas rätt till flyttningskostnadsersättning och förmåner vid uppskjuten omstationering, även om sådan rätt icke eljest skulle föreligga — enligt Kungl. Maj :ts beslut den 23 november 1956, föranlett av förslag av nämnden, medgivits rätt till sådana förmåner även vid omplacering till statlig tjänst utom försvaret.
Beträffande Gudhems remontdepå, som enligt beslut av riksdagen för utsatts skola indragas från och med budgetåret 1956/57, erinrar nämnden om att enligt ett av nykterhetsvårdsutredningen den 7 november 1956 fram lagt förslag en anstalt för manliga alkoholmissbrukare avses skola för läggas till Gudhem. Med anledning härav har enligt nämnden från per sonalhåll vid remontdepån uttryckts önskemål om att få övergå i tjänst vid den nya anstalten. Personalnämnden har i remissutlåtande över nyss nämnda förslag betonat angelägenheten av att, därest en sådan anstalt förlägges till Gudhem, nu anställd personal vid remontdepån i största möj liga utsträckning beredes anställning vid den blivande anstalten samt före
Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1957 103
slagit vissa övergångsanordningar för personalen. — Det torde i detta sammanhang få anmälas att i proposition till årets riksdag angaende an ordnande av en ny statlig vårdanstalt för alkoholmissbrukare in. m. fiågoi rörande anställning vid den nya anstalten av personal från remontdepån upptages till behandling, varvid för ifrågavarande personal avsedda tjänster förutsättes skola jämväl under nästa budgetår redovisas på personalför teckningarna för armén. Personalnämnden har i sin redogörelse vidare anfört följande. Med avseende å Utnäslöts remontdepå och ridskolan föreligger vissa svårigheter att förmå personalen att börja provtjänstgöring vid fångvården eller övergå till annan anställning, enär personalen räknar med att verk samheten i Strömsholm skall kunna fortgå i statlig regi i en eller annan form. Beträffande omplaceringen av övertalig personal till vakttjänst inom fångvården förtjänar det rent allmänt framhållas, att omplaceringen för svåras dels av att övertalig personal, som innehar extra ordinarie anställ ning, med nuvarande bestämmelser i allmänhet icke kan påräkna att bibe hålla denna anställningsform vid omplacering till fångvården, dels ock av att — till följd av bestämmelser, utfärdade av Kungl. Maj :t —- ifrågava rande personal, som inom försvaret är placerad i lönegrad 12 å löneplan 1, under de första 18 månadernas anställning inom fångvården i allmänhet äger uppbära lön allenast efter lönegrad 10 å nämnda löneplan. Den personal, som hittills blivit övertalig genom omorganisationen av Livregementets husarer, har i sin helhet omplacerats till annan tjänst inom försvaret. Vad gäller omorganisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid ar méns truppförband har endast ett fåtal anställda per förband blivit över taliga genom denna omorganisation. I de fall vederbörande icke kunnat erhålla eller erbjudas annan lämplig statsanställning, har nämnden på sär skilda ansökningar meddelat beslut om sådan ersättning, som avses i Kungl. Maj :ts förenämnda beslut den 29 juni 1956 med föreskrifter om särskilda förmåner för viss övertalig personal vid försvaret. Antalet ersättningsfall, i vilka beslut meddelats, uppgår för närvarande till 15. I fråga om dem, som blir övertaliga med anledning av övriga omorga nisationer, har åtgärder vidtagits för att bereda vederbörande annan an ställning. Vad särskilt angår indragningen av Upplands regemente och därmed sammanhängande organisationsförändringar beräknas antalet an ställda, som icke kan beredas plats i den nya organisationen, bli förhål landevis ringa. Omplaceringen av denna personal torde icke komma att medföra några särskilda problem. I övrigt torde omplaceringsspörsmålen i stor utsträckning kunna klaras upp lokalt genom den samverkan, som äger rum mellan vederbörande militärmyndigheter, arbetsmarknadsorganen och personalorganisationerna.
Beträffande de av 1956 års riksdag beslutade ändringarna i försvarets musikorganisation får jag anmäla, att Kungl. Maj:t den 15 juni 1956 dels fastställt provisoriskt reglemente för försvarets musikorganisation (militärmusikreglemente), dels meddelat bestämmelser för genomförandet av ny musikorganisation vid försvaret in. in. I enlighet med vad som förut
104 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
skickades vid anmälan av prop. 1956: 110 (s. 64) har, med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande sistnämnda dag, tillkallats en nämnd för handlägg ning av frågor rörande genomförandet av ny musikorganisation inom för svaret, främst personal-, materiel-, lokal- och utbildningsfrågor. Denna nämnd — organisation snämnden för militärmusiken — har av lämnat en redogörelse för sin verksamhet under tiden intill den 1 novem ber 1956 och sedermera under hand lämnat vissa uppgifter rörande det fortsatta arbetet. Härav framgår bland annat att nämnden avser att under det första omorganisationsåret, d. v. s. fram till den 1 juli 1957, koncen trera sin verksamhet på personalfrågor, under det att övriga frågor be räknas väsentligen komma att behandlas under andra omorganisations året, budgetåret 1957/58. Avvecklingen av de nuvarande musikkårerna och uppsättandet av nya kårer avses i huvudsak skola genomföras under tiden 1 april—1 oktober 1957. Förslag har framlagts beträffande inplace ring i beställning och fördelning till tjänstgöring i den nya musikorganisa tionen från och med den 1 april 1957 för i stort sett all musikpersonal utom musikdirektörerna. Beträffande dessa räknar nämnden med att förslag skall kunna föreligga i sådan tid, att utnämningar av inspektören för militärmusiken och musikdirektörerna skall ha skett senast den 1 juli 1957, då alltså ställning också bör ha tagits till frågorna om vilka musikdirek törer som skall föras över stat och om deras arbetsuppgifter (jfr prop. 1956: 110, s. 64). För egen del vill jag i anslutning till den lämnade redogörelsen endast göra det uttalandet, att över stat förda musikdirektörer bör såvitt möjligt tagas i anspråk för musikaliska göromål med inriktning såväl mot militärmusiken som mot det allmänna musiklivet. En dylik anordning synes väl överensstämma med den av riksdagen (SU 1956: 121, s. 25) ut talade uppfattningen att avvecklingen av den gamla musikorganisationen bör genomföras så, att de lokala musikintressena därvid lider minsta möj liga avbräck. Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar samt beträffande förläggning m. in. av arméns rid- och körskola.
[15] Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl.
Anslag Nettoutgift
1956/57 (statsliggaren s. 186) 198 200 000
112 Kungl. Maj-.ts proposition nr 110 dr 1957
utbildningskontingentens storlek, personalstyrkan vid mobilisering, an talet truppregistrerade och därav följande stora repetitionsövningskontingenter omvandlas till regemente. För chef för regementet bör avses en beställning i Mo 14. Genom den av riksdagen beslutade avvecklingen av I 8 frigöres den för detta förband avsedda regementschefsbeställningen i Mo 14. I samband med beräknad avgång den 1 oktober 1957 av beställ ningens nuvarande innehavare bör beställningen överföras till ingenjör trupperna och därvid avses för chef för Ing 1. Omvandlingen av Ing 1 till regemente förutsättes skola ske från och med nämnda tidpunkt. Vid bifall till förslaget om att överföra förenämnda regementschefsbeställning till ingenjörtrupperna (Ing 1) kommer en för närvarande för Ing 1 avsedd kårcliefsbeställning i Mo 13 vid ingenjörtrupperna icke längre att erfordras vid detta truppslag. Denna beställning bör utnyttjas för stabschef vid I. militärbefälsstaben, för vilken befattning nu avses en överste löjtnant eller major vid generalstabskåren. Arméchefen föreslår att från och med den 1 oktober 1957 en beställning för överste i Mo 13 tillkom mer vid I. militärbefälsstaben i utbyte mot en beställning för kårchef i Mo 13 vid ingenjörtrupperna. Beträffande den närmare motiveringen torde få hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. Till arméstaben har sedan flera år officerare ur förbanden (truppsla gen) varit kommenderade. Då brist på officerare vid förbanden föreligger medför ifrågavarande kommenderingar stora olägenheter. Genom omdis ponering av vissa beställningar i samband med inrättandet av en överste beställning vid I. militärbefälsstaben frigöres en kaptensbeställning i Ma 27 vid generalstabskåren. Denna beställning bör omvandlas till kaptensbe ställning i Md 27 vid arméstaben. För avdelningschefer vid försvars- och arméstaberna utnyttjas för när varande ett antal överstelöjtnants- och majorsbeställningar vid general stabskåren. Samtliga här avsedda befattningar bör med hänsyn till ar betsuppgifter och ansvar kunna besättas med överstelöjtnanter. Arméche fen föreslår att från och med nästa budgetår tre majorsbeställningar i Ma 30 vid generalstabskåren omvandlas till beställningar för alternativt överstelöjtnant eller major i Ma 33 eller Ma 30. Civilförvaltningen har icke något att erinra mot att förenämnda beställ ning för kårchef i Mo 13 vid ingenjörtrupperna tills vidare bibehålies i arméorganisationen. Huruvida beställningen bör utnyttjas på sätt armé chefen föreslagit synes civilförvaltningen få bli beroende av resultatet av en översyn av löneställningen för högre militära chefstjänster, vilken en ligt ämbetsverkets mening bör komma till stånd. Civilförvaltningen till styrker att arméstaben förstärkes med en kaptensbeställning antingen genom den föreslagna omvandlingen, därest avsedd kaptensbeställning fri göres, eller genom inrättande av en ny kaptensbeställning. Förslaget om
Kungl. Mcij:ts proposition nr 110 år 1957 113
att inrätta tre beställningar för alternativt överstelöjtnant eller major vid generalstabskåren, avsedda för avdelningschefer vid försvars- och armé staberna, i utbyte mot tre majorsbeställningar vill civilförvaltningen icke motsätta sig.
2. Vissa förändringar i övrigt beträffande arméstaben. En på armésta
bens stat uppförd kontoristtjänst i Ce 13 avses för handsekreterare åt chefen för armén. Under framhållande av vikten av att ifrågavarande befattningshavare under längre tid kan kvarstå i tjänsten föreslår armé chefen att tjänsten ordinariesättes. Civilförvaltningen biträder förslaget. På personalförteckningen för vissa extra tjänstemän med avlöning från den under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna delposten övrig extra personal finns upptagen en tjänst för bi träde för skriv- och kontorsgöromål, avsedd för arméstabens chefsexpedi tion. Då behovet av tjänsten bedömes bli stadigvarande föreslår arméchefen att tjänsten uppföres på personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än underbefäl. Civilförvaltningen har intet att er inra häremot. Vid arméstabens utrustningsavdelning utarbetas samtliga fältutrustningslistor för arméns förband och staber. För utsändning av utrustningskort m. in. har under de senaste två åren disponerats en kollektivavtalsanställd arbetare och i medeltal två värnpliktiga. Täta byten av den kollektivavtalsanställda personalen har förekommit. Då kontinuiteten i arbetet är av stor betydelse bör för ändamålet inrättas en tjänst för förrådsman i Ce 11. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget. Arméchefen har ånyo föreslagit att för taktikavdelningens underrättelse detalj inrättas tjänster för en amanuens, en översättare i Ce 23 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål (prop. 1956: 110, s. 97). Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen. Vid den i taktikavdelningen ingående reglementsdetaljen finns, med vakanthållande av en kanslibiträdestjänst i Ce 11, inrättad en tjänst för assistent i Cg 21. Arméchefen har upprepat tidigare förslag om att extraordinariesätta tjänsten (prop. 1956: 110, s. 97). Förslaget tillstyrkes allt jämt av civilförvaltningen, som förutsätter att kanslibiträdestjänsten in drages vid bifall till förslaget. Arméchefen föreslår att för taktikavdelningens reglementsdetalj inrättas en beställning för överfurir i Ma 14 med främst följande arbetsuppgifter: skötsel av detaljens bok- och blankettförråd, beräkning av upplagestor lekar, viss korrekturgranskning samt förande av expeditionshandlingar, översikter över reglementsläget in. in. Ifrågavarande göromål är enligt civilförvaltningens mening icke av sådan natur att för desamma ound gängligen bör avses militär beställningshavare. I betraktande av det stora antal civila tjänstemän, som inom den närmaste tiden beräknas bli över taliga inom försvaret, vill civilförvaltningen därför ifrågasätta, huruvida
8 —90 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 110
114 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1957
icke för de angivna arbetsuppgifterna åtminstone tills vidare kan avses lämplig övertalig civil befattningshavare. Med hänsyn härtill räknar äm betsverket icke med beställningen. Under anslaget Försvarsfilm har för innevarande budgetår beräknats medel för arvoden till eu filmregissör och en materialförvaltare vid armé stabens filmdetalj med belopp motsvarande lön enligt 27 respektive 17 löneklassen å löneplan nr 1. Arméchefen har upprepat tidigare förslag om uppförande av tjänsterna såsom extra ordinarie under arméns all männa avlöningsanslag (prop. 1956: 110, s. 97). Civilförvaltningen räknar alltjämt med att under förevarande anslag uppföres tjänster för en film regissör i Ce 27 och en materialförvaltare i Ce 14. Arméchefen föreslår att en för utbildningsavdelningen, detalj I, avsedd kanslibiträdestjänst i Cell med hänsyn till arbetsuppgifterna och inne havarens långvariga statstjänst uppföres som ordinarie. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget. Försvarets civilförvaltning har medgivit att under innevarande budgetår må vid arméstaben finnas anställda tre extra expeditionsvakter i Cg 10, varav två för chefsexpeditionen och en för utrustningsavdelningen. För ifrågavarande arbetsuppgifter har tidigare kollektivavtalsanställda arbetare funnits anställda. Då behovet av dessa tjänster är stadigvarande föreslår arméchefen (skr. 14/i 2 1956) att från och med nästa budgetår tre tjänster för expeditionsvakt i Ce 10 inrättas vid arméstaben. Försvarets civilförvaltning har medgivit att under innevarande budgetår högst 150 tjänstgöringsmånader må disponeras för anställande av extra biträden för skriv- och kontorsgöromål vid arméstaben. Stadigvarande be hov föreligger vid arméstaben av minst tio biträden för skriv- och kon torsgöromål utöver i personalförteckningarna för staben upptagna dylika biträden. Arméchefen (skr. 14/i 2 1956) föreslår att från och med nästa budgetår vid annéstaben inrättas tio tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, varvid 120 tjänstgöringsmånader för anställande av dylik personal icke längre erfordras. Civilförvaltningen (skr. is/i 1957) har intet att erinra mot att tjänster imättas för tie expeditionsvakter i Ce 10 samt 10 biträden för skriv- och kontorsgöromål.
3. Personalförändringar vid vissa utbildningsanstalter. Arméchefen före
slog i äskandena för budgetåret 1956/57 att en beställning för sekundchef i Mo 13 vid kavalleriet, avsedd för K 3, skulle omvandlas till beställning för souschef i Mo 13 vid krigshögskolan (prop. 1956:110, s. 98). Enligt statsmakternas beslut indrogs emellertid nämnda beställning för sekund chef från och med budgetåret 1956/57. Arméchefen föreslår nu att eu överstebeställning i Mo 13, avsedd för souschef vid krigshögskolan, till kommer från och med nästa budgetår. Med hänsyn till statsmakternas ställningstagande till det av arméchefen tidigare framförda förslaget anser sig civilförvaltningen icke böra räkna med ifrågavarande beställning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 115
Arméchefen föreslår att en för handsekreterare åt chefen för krigshög skolan avsedd kanslibiträdestjänst i Cell, med hänsyn till vikten av att innehavaren kan kvarstanna under längre tid, ordinariesättes. Civilför valtningen tillstyrker förslaget. Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att på infanteriskjutskolans stat uppföres en majorsbeställning i Ma 30, avsedd för chef för skolans övningsbataljon (prop. 1956: 110, s. 98). Civilförvaltningen till styrker alltjämt att beställningen inrättas under förutsättning att behovet icke kan tillgodoses genom överflyttning av en beställning från annat håll. Två av de beställningar för kapten, ryttmästare eller löjtnant i Md 27 eller Md 23/19, som är upptagna på infanteriskjutskolans stat, avses för skyddsskolan och utnyttjas där för lärare i gastjänst och röktjänst. Vid skyddsskolan erfordras därjämte en befattning för lärare i atomtjänst. Be hovet kan icke utan men för utbildningen vid förbanden tillgodoses genom kommendering. För ändamålet bör därför enligt arméchefen inrättas en kaptensbeställning i Md 27. Civilförvaltningen tillstyrker att på infanteri skjutskolans stat uppföres ytterligare en för skyddsskolan avsedd beställ ning för kapten, ryttmästare eller löjtnant i Md 27 eller Md 23/19. Chefen för armén har återkommit till frågan om inrättande av två överfurirsbeställningar i Ma 14 vid infanteriskjutskolan, varav den ena för expeditionsunderbefäl vid övningsbataljonens expedition och den andra för materielredogörare vid skyddsskolan (prop. 1956: 110, s. 99). Armé chefen har därvid erinrat om att — sedan på grundval av statens organisationsnämnds undersökningar förslag framlagts till ändrad organisa tion av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid infanteriskjutskolan och skyddsskolan samt behov därvid anmälts av ifrågavarande beställningar — Kungl. Maj :t den 25 maj 1956 föreskrivit att behovet tills vidare finge tillgodoses genom kommendering. Då behovet av beställningarna är stadig varande föreslår arméchefen, med tillstyrkan av civilförvaltningen, att be ställningarna inrättas från och med nästa budgetår. I sitt förenämnda förslag rörande ändrad organisation av stabs- och för valtningstjänsten vid infanteriskjutskolan m. m. upptog chefen för armén, bland annat, åtta tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. För slaget innebar i detta hänseende en utökning med två tjänster och grun dades på de av statens organisationsnämnd företagna undersökningarna vid skolan. Civilförvaltningen, som under en följd av år medgivit tillfäl ligt anställande av extra personal för ändamålet, tillstyrkte i sitt yttrande över organisationsnämndens rapport berörda utökning. Då enligt Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 25 maj 1956 allenast sex dylika tjänster upptagits, har arméchefen nu föreslagit att två tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedda för stabsavdelningen respektive förvaltningsexpeditionen, tillkommer. Civilförvaltningen, som genom beslut
116 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1957
den 18 juli 1956 medgivit att vid infanteriskjutskolan må under inneva rande budgetår finnas inrättade två extra tjänster för biträde för skrivoch kontorsgöromål, har vid sina beräkningar utgått från att berörda tjäns ter från och med den 1 juli 1957 uppföres på personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än underbefäl. Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att fyra för instruktionsverksamhet vid signalskolan avsedda överfurirsbeställningar i Ma 14 utbytes mot beställningar för rustmästare i Ma 16 (prop. 1956: 110, s. 99). Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget (se vidare punkt 10 i det följande). Vid radarskolan tjänstgör två arméingenjörer som lärare i elektrotek nik. För undervisningen i ämnet erfordras emellertid ytterligare lärare. Utbildningen vid skolan har blivit lidande genom bristen på kompetenta lärare. Arméchefen föreslår att två tjänster för yrkeslärare i Ce 21 till kommer vid skolan. Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget. Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om inrättande för fältarbetsskolan av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål (prop. 1956:110, s. 115). Civilförvaltningen tillstyrker förslaget. Antalet motorfordon inom arméns freds- och krigsorganisation kom mer att öka. Utbildningen i motortjänst vid motorskolan måste därför ut vidgas. Då det icke är möjligt att tillföra skolan flera lärare genom kommenderingar från förbanden bör enligt arméchefen två kaptensbeställ ningar i Md 27, varav en för adjutant tillika lärare, inrättas vid skolan. Vidare bör två tjänster för yrkeslärare i Ce 21 tillkomma vid skolan. Civil förvaltningen förklarar sig icke kunna bedöma möjligheterna att kommenderingsvägen helt eller delvis förstärka läraruppsättningen vid skolan men anser sig med hänsyn till vad arméchefen anfört böra räkna med att de föreslagna beställningarna (tjänsterna) inrättas. Arméchefen föreslår att en tjänst för förste vaktmästare i Cell vid krigsskolans chefsexpedition med hänsyn till arbetsuppgifterna omvandlas till tjänst för materialförvaltare i Ce 14 (jfr prop. 1955: 110, s. 94). Civil förvaltningen vill icke motsätta sig förslaget. Arméchefen föreslår att vid infanteriets kadettskola tillkommer tre överfurirsbeställningar i Ma 14, avsedda en för chef för skolans handräckningsavdelning och övningsmaterielförråd, en för chef för skolans bokoch expensförråd och dupliceringscentral samt en för chef för skolans garage och motormaterielförråd (garageförman). Vid bifall till förslaget om inrättande av en överfurirsbeställning för bokförrådet in. m. kan en för närvarande vakant vaktmästartjänst i Ce 10 utgå. — Civilförvalt ningen anser tveksamt om de nu ifrågasatta utökningarna av skolans organisation bör vidtagas utan föregående organisationsundersökningar. Med hänsyn till vikten av en god arbetsledning vid handräckningsavdelningen synes det ämbetsverket dock vara befogat att den härför avsedda
Kungi. \laj:ts proposition nr 110 år 1957 117
beställningen inrättas. Beträffande de båda andra beställningarna före slår civilförvaltningen — med hänvisning jämväl till vad i det föregående (punkt 2) anförts av ämbetsverket beträffande arméchefens förslag om inrättande av en överfurirsbeställning vid arméstaben — att med ställ ningstagandet tills vidare får anstå. Arméchefen föreslår att en tjänst för kanslibiträde i Cell, avsedd för intendenturavdelningen vid arméns underofficersskola, med hänsyn till arbetsuppgifterna uppflyttas till tjänst för kansliskrivare i Ce 15. Civilför valtningen är icke beredd tillstyrka förslaget. Arméchefen har upprepat i äskandena för budgetåret 1955/56 framfört förslag om att inrätta en maj or sbeställning i Ma 30, avsedd för chef för fallskärms jägarskolan (prop. 1955:110, s. 83). Civilförvaltningen tillstyr ker förslaget. I samband med förutsatt försäljning eller utackordering av stamrid hästarna vid arméns underofficersskola och krigsskolan kan stallpersona len vid skolorna indragas. Personalen bör entledigas från och med den 1 januari 1958. Efter beslut av vederbörande skolchef i samråd med för svarets personalnämnd bör emellertid befattningshavare, då särskilda skäl härför föreligger, kunna bibehållas i tjänst under kortare övergångstid efter den 1 januari 1958 under förutsättning att lämpligt arbete kan be redas befattningshavaren. I anslutning till det anförda räknar arméche fen (skr. 14/i 2 1956) med att tjänster för två stallföreståndare i Ce 14, varav en vid arméns underofficersskola och en vid krigsskolan, en hovslagare i Ce 12 vid krigsskolan samt 12 hästskötare i Ce 10, varav tre vid arméns underofficersskola och nio vid krigsskolan, indrages från och med den 1 januari 1958. Civilförvaltningen (skr. 18/i 1957) har intet att erinra mot förslaget och räknar med att tjänsterna indrages från och med den 1 januari 1958.
4. Utbijfånad av signaltruppernas organisation. Arméchefen har i sina
äskanden för de senaste budgetåren framhållit, att signal truppernas per sonal är alltför fåtalig för att tillgodose de på grund av utvecklingen på teleteknikens område starkt ökade behoven. Personalökningar har därför föreslagits för såväl staber och utbildningsanstalter som förband. Enligt beslut av 1954 och 1955 års riksdagar har vid signaltrupperna tillkom mit beställningar för bland annat två majorer, fem kaptener och sju löjt nanter. Av beställningarna bar eu majorsbeställning tillkommit genom utbyte mot en kaptensbeställning samt tre kaptensbeställningar och fyra löjtnantsbeställningar överförts från kavalleriet (prop. 1954: 110, s. 87 och 92; prop. 1955: 110, s. 100). Av arméchefen för budgetåret 1956/57 fram lagt förslag om fortsatt utbyggnad av signaltruppernas organisation vann icke statsmakternas bifall (prop. 1956:110, s. 101 och 124). Arméchefen har nu ånyo framlagt förslag rörande utbyggnad av sig naltruppernas organisation. Följande förslag innebär en upprepning av
118 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
arméchefens äskanden för innevarande budgetår: inrättande av arvodesbefattningar i 1: 22 för sju pensionerade underofficerare, en vid varje militärbefälsstab; inrättande av en majorsbeställning i Ma 30, avsedd för lärare i sambandstjänst vid krigshögskolan; omvandling av två för lärarverksamhet in. in. vid signalskolan avsedda beställningar för förvaltare eller fanjunkare i Ma 21 eller Ma 19 till förvaltarbeställningar i Ma 23; inrät tande av beställningar för en major i Ma 30, fyra kaptener i Ma 27 och åtta löjtnanter i Ma 23/19, avsedda för signalförbanden. Chefen för S 3 är tillika signalofficer vid VI. militärbefälsstaben. Be fattningen som chef för S 3 bör emellertid med hänsyn till detta förbands storlek icke längre kombineras med befattningen som signalofficer vid militärbefälsstaben. Den för dessa befattningar avsedda majorsbeställningen bör helt avses för signalofficer vid staben. Arméchefen räknade med att i samband med omorganisationen av I 8 in. fl. förband en be ställning för alternativt överstelöjtnant eller major skulle kunna över föras till signaltrupperna och därvid avses för chef för S 3. Den fort satta utredningen angående omorganisationen av I 8 m. fl. förband har emellertid givit vid handen att sistnämnda beställning måste utnyttjas för annat ändamål. Chefen för armén föreslår med anledning härav att en beställning för överstelöjtnant i Ma 33 vid signaltrupperna tillkommer från och med budgetåret 1957/58 och därvid avses för chef för S 3. Civilförvaltningen räknar med att i enlighet med arméchefens förslag nya beställningar (befattningar) skall tillkomma för en överstelöjtnant i Ma 33, två majorer i Ma 30, fyra kaptener i Ma 27, åtta löjtnanter i Ma 23/19, sju pensionerade underofficerare i 1: 22 samt två förvaltare i Ma 23, sistnämnda båda beställningar i utbyte mot två beställningar för förval tare eller fanjunkare i Ma 21 eller Ma 19. För att undvika försämringar i befordringsläget för signaltruppernas underofficerskår i samband med överflyttandet av ett antal seft>'eanter vid I 8 till det blivande signalförbandet i Uppsala föreslog arméchefen i äskan den för budgetåret 1956/57 alt två sergeantsbeställningar vid signaltrup perna skulle omvandlas till beställningar för eu förvaltare i Ma 21 och en fanjunkare i Ma 19 (prop. 1956:110, s. 102). Arméchefen har nu ånyo framfört förslaget. Civilförvaltningen förklarar sig icke räkna med bifall till arméchefens förslag och hänvisar därvid till sitt yttrande över det samma, då det framfördes för budgetåret 1956/57. Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att inrätta en överfurirsbeställning i Ma 14 vid signaltrupperna, avsedd för särskilda ar betsuppgifter vid försvarsstaben (prop. 1956:110, s. 111). Förslaget tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen.
5. Utbyggnad av tygstaten. I propositionen 1954: 110 (s. 65) redovisas
ett av arméchefen framlagt förslag till successiv utökning av tygstatens aktiva personal. Riksdagen har sedermera för budgetåren 1954/57 be
Kungi. Maj.ts proposition nr 110 dr 1957 119
slutat en viss utbyggnad av tygstaten, innebärande dels inrättande av nya
tjänster för två förste tygverkmästare i Ca 22, fyra tygverkmästare i Ca 21, sju förste tyghantverkare i Ca 19, åtta tyghantverkare i Ca 17 och 42 armé
tekniker i Ca 14, dels överförande av 60 ordinarie furirsbeställningar vid
truppförbanden till tygstaten och samma antal extra ordinarie furirsbe
ställningar vid tygstaten till truppförbanden, dels ock indragning av 50
beställningar för furir i beställningsmannatjänst. Arméchefen framlägger nu i det följande redovisade förslag rörande fortsatt utbyggnad av tyg staten. Förslagen innebär delvis en upprepning av tidigare förslag (jfr prop. 1956: 110, s. 106). Arméchefen föreslår inrättande av dels tva beställningar för förste tyg verkmästare i Ca 22, avsedda för vård och reparation in. in. av signalmateriel för bland annat uppehållsplatserna, varav den ena i utbyte mot eu beställning för tygverkmästare i Ca 21, dels en beställning för tygverk mästare i Ca 21, avsedd för lärare vid tygförvaltningsskolan, dels ock en beställning för förste tyghantverkare i Ca 19, avsedd för lärare vid utbildningsverkstad. För innevarande budgetår medgav statsmakterna inrättande av 18 av de av arméchefen föreslagna 23 beställningarna för armétekniker i Ca 14. För nästa budgetår äskar arméchefen de fem beställningar för armétek niker, som icke erhölls för budgetåret 1956/57, och därutöver ytterligare 17 dylika beställningar. I samband med att de senare beställningarna till kommer kan tio extra ordinarie beställningar för furir i beställningsmannatjänst utgå. Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens förslag under förevarande punkt.
6. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstatcr. Såsom fram
går av vad som anförts under punkt 1 i det föregående har arméchefen förutsatt att beställningen för regementschef i Mo 14 vid I 8 skall över föras till ingenjörtrupperna, in. in. Arméchefen framhåller att den årligen till första tjänstgöring vid ingen jörtrupperna inryckande värnpliktskontingenten kommer att under de när maste åren öka successivt. Huvuddelen av ökningen kommer att falla på Ing 1. Antalet utbildningskompanier vid förbandet måste därför ökas. Utbildningskompanierna är för närvarande sammanförda i en bataljon. Från och med utbildningsåret 1957/58 måste två bataljoner organiseras. Ingen jörtruppernas befälskader är beräknad för en väsentligt mindre värnpliktskontingent. Den hittillsvarande ökningen har endast med stora svårig heter kunnat bemästras. Eu successiv utbyggnad av ingenjörtruppernas befälskader måste därför genomföras. För nästa budgetår föreslår arméchefen att vid ingenjörtrupperna tillkommer nya beställningar lör eu major i Ma 30 och två kaptener i Ma 27. Därjämte upprepar arméchefen tidigare framfört förslag om att en för chef för arméns fältarbetsskola
120 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
utnyttjad majorsbeställning i Ma 30 utbytes mot en beställning för överste löjtnant i Ma 33 (prop. 1956:110, s. 106). — Civilförvaltningen räknar med bifall till arméchefens förslag i vad det avser nya beställningar men är icke beredd tillstyrka förbättrad löneställning för chefen för fältarbets skolan. Bodens ingenjörkårs mobiliseringscentral i Östersund och Svea ingen jörkårs mobiliseringscentral i Karlstad skall enligt Kungl. Maj :ts beslut indragas från och med den 1 september 1956. Härigenom frigöres två för dessa mobiliseringscentraler avsedda beställningar för ingenjörförrådsförvaltare i Ca 23 vid ingenjörtrupperna. Vid samtliga försvarsområden tjänstgör förvaltare i Ma 23 vid fälttygkåren som uppbördsmän för tygmateriel. Uppbörden av materiel vid försvarsområdesstaberna kommer att öka avsevärt. Vid vissa försvarsområden kommer även att erfordras för valtare för uppbörd av intendenturinateriel. Arméchefen föreslår att förenämnda båda beställningar för ingenjörförrådsförvaltare i Ca 23 omvandlas till beställningar för förvaltare i intendenturförrådstjänst i Ma 23 vid intendenturkåren. Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen. Beträffande trängtrupperna framhåller arméchefen att av statens organisationsnämnd företagna undersökningar givit vid handen att för befattningarna såsom chefer för trängförbandens stabs-, utbildnings- och mobiliseringsavdelningar bör avses regementsofficerare. Vidare framhålles att på grund av storleken av den värnpliktskontingent, som årligen in rycker till första tjänstgöring vid trängtrupperna, minst två utbildningsbataljoner måste organiseras vid varje trängregemente. Arméchefen före slår att från och med nästa budgetår vid trängtrupperna tillkommer be ställningar för fyra majorer i Ma 30, fyra kaptener i Ma 27 och fem löjt nanter i Ma 23/19. Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget. Vid arméns underhållsskola erfordras en överfurir för materieltjänst m. in. och såsom arbetsledare för de värnpliktiga i handräckningstjänst, som tilldelas skolan. Behovet bestyrkes av organisationsnämnden. Armé chefen föreslår, med tillstyrkan av civilförvaltningen, att en för underhållsskolan avsedd överfurirsbeställning i Ma 14 uppföres på personalför teckning för T 2. Av de på trängtruppernas stat uppförda förvaltarbeställningarna i Ma 21 avses fyra — en vid varje trängregemente — för sjukvårdsförrådsförvaltare. I jämförelse med övriga förvaltare i Ma 21 handhar sjukvårdsförrådsförvaltarna mindre materieluppbörd men intar enligt arméchefen en mera självständig ställning i fråga om mobiliseringsplanläggning. Arméchefen (skr. 14/12 1956) föreslår att ifrågavarande fyra förvaltarbeställningar i Ma 21 omvandlas till förvaltarbeställningar i Ma 23. Civilförvaltningen (skr. 18/i 1957) erinrar om att yrkanden i olika sam manhang framställts om uppflyttning av jämväl andra förvaltarbeställ ningar i 21 lönegraden. Ämbetsverket anser att skäl föreligger för om
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 121
prövning av löneställningen av ifrågavarande beställningar. Prövningen bör enligt civilförvaltningen ske i ett sammanhang och då lämpligen i sådan ordning, som gäller för prövning av tjänster på den så kallade Blistan. I förevarande sammanhang räknar civilförvaltningen därför icke med någon jämkning av löneställningen för sjukvårdsförrådsförvaltarna. Arméchefen har upprepat tidigare framställda förslag om att inrätta beställningar vid fält tygkår en för en major i Ma 30 och en kapten i Ma 27, avsedda för underrättelseorganisation inom armétygförvaltningen (prop. 1956:110, s. 107). Civilförvaltningen räknar icke i detta samman hang med att beställningarna tillkommer, varvid framhålles att inrättan det av beställningarna torde bli beroende av 1956 års försvarsförvaltningssakkunnigas översyn. Efter förslag av arméchefen rörande omorganisation av ammunitionsförrådshållningen beslöt 1956 års riksdag att för igångsättande av den nya organisationen skulle tillkomma, bland andra, en majorsbeställning och två kaptensbeställningar på fälttygkårens stat i utbyte mot fyra arvodesbefattningar för pensionerade officerare i 1: 30 (prop. 1956:110, s. 104 och 125). För fortsatt utbyggnad av organisationen föreslår arméchefen inrättande på fälttygkårens stat av ytterligare en kaptensbeställning i Ma 27 i utbyte mot två arvodesbefattningar för pensionerade officerare i 1: 30. Civilförvaltningen räknar med att utbytet kommer till stånd. Vid infanteribefälhavarstaben i Karlskrona tjänstgör för närvarande en fanjunkare mot vikariatslön i beställning för förvaltare i Ma 21 på fält tygkårens stat. Beställningen får enligt gällande bestämmelser endast uppehållas på förordnande. Statens organisationsnämnd har i rapport an gående omorganisation av Blekinge kustartilleriförsvar föreslagit att en förvaltare i Ma 23 ur armén skall vara placerad vid tygförvaltningens förrådsgrupp 2. Kungl. Maj :t har sedermera i brev den 15 juni 1956 angå ende organisation av stabs- och förvaltningstjänsten in. in. vid Kailskiona försvarsområde och Blekinge kustartilleriförsvar föreskrift, att befatt ningen ifråga skall bestridas av en förvaltare ur armén. Arméchefen före slår att en förvaltarbeställning i Ma 23 vid fälttygkåren tillkommer i ut byte mot förenämnda beställning i Ma 21. Civilförvaltningen förutsätter att utbytet genomföres från och med den 1 juli 1957. I det följande under punkt 7 redovisas förslag om att på fälttygkårens stat uppföra en kaptensbeställning, avsedd för tygofficer vid staben för Örebro försvarsområde. Vad angår in tenden t u r kår en har arméchefen upprepat tidigare framfört förslag om uppflyttning av sju beställningar för förvaltare i intendenturförrådstjänst från Ma 21 till Ma 23 (prop. 1956: 110, s. 108). Civilförvaltningen räknar i avbidan på resultatet av 1954 års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret icke med bifall till föislaget. 1 det föregående under denna punkt har redovisats förslag om inrät tande av två för val t arbes t ä 11 n i nga r i Ma 23 vid intendcnturkåren.
122 Kimgl. Maj ds proposition nr 110 år 1957
1. 1 issn förändringar beträffande försvarsområdesstaberna in. in. Armé-
chefen föreslår inrättande av dels tre majorsbeställningar i Ma 30, avsedda för mobiliseringsofficerare vid respektive Malmö, Stockholms och Örebro försvarsområde, dels ock tjänster för en förrådsförman i Ce 13 och två förrådsmän i Cell vid Örebro försvarsområde. Beträffande den närmare innebörden av förslaget, som innebär en upprepning i vad det avser in rättande av eu maj or sbeställning vid Örebro försvarsområde (prop. 1956: 110, s. 109), hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. Civilförvaltningen räknar med att de föreslagna beställningarna (tjänsterna) tillkommer. Av arméchefen ånyo framförda förslag om inrättande för Örebro för svarsområdes stab av dels en kaptensbeställning i Ma 27 på fälttvgkårens stat i utbyte mot en arvodesbefattning för tvgofficer i 1 : 30 vid staben och dels en kanslibiträdestjänst i Cell tillstyrkes alltjämt av civilförvalt ningen (prop. 1956:110, s. 109). Arméchefen framhåller att den aktiva militära personalen vid Stock holms kustartilleriförsvarsstabs infanteriavdelning utgöres av en överste löjtnant och en kompaniofficer ur armén. Behov av ytterligare personal för planläggning och utbildning förutsättes skola tillgodoses genom kommendering. Sedan stabens organisation fastställdes har den frivilliga befälsutbildningen ökat väsentligt. Utbildningen handhas av Stockholms för svarsområde. Personalen vid försvarsområdesstaben hinner emellertid icke med att effektivt bedriva utbildningen. Det är nödvändigt att den fri villiga befälsutbildningen vid kustartilleriförsvarsstaben övertages av per sonalen vid stabens infanteriavdelning. Detta är icke möjligt utan per sonalförstärkning. Sådan förstärkning erfordras även för den omfattande mobiliseringsplanläggning samt planläggning och ledning av utbildning med repetitionsövningsförband, som sker vid infanteriavdelningen. Det är icke möjligt att tillgodose kraven på personalförstärkning genom kommendering av personal ur armén. Armécliefen föreslår därför att en kaptensbeställning i Md 27 inrättas vid kustartilleriförsvarsstaben. Civil förvaltningen vill icke motsätta sig att beställningen tillkommer. De mobiliseringsuppgifter, som för närvarande åvilar I 8, kommer att, då infanteriutbildningen vid regementet upphör, delvis övertagas av Upp sala—Västerås försvarsområdesstab. Staben måste därför förstärkas. Arméchefen föreslår att vid staben inrättas en beställning för överfurir i Ma 14, avsedd som biträde åt tygförrådsförvaltare. Civilförvaltningen är icke be redd biträda förslaget. För närvarande tjänstgör tre kommenderade underbefäl som brandför män vid garnisonsbrandkåren i Boden med huvudsaklig uppgift att utbilda brandmän samt för jourtjänst. Ifrågavarande personal kan icke dispo neras för angivna ändamål i krig. Arméchefen föreslår att vid Bodens försvarsområde för ändamålet inrättas beställningar för tre överfurirer i Ma 14. Civilförvaltningen är icke beredd biträda förslaget.
Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 dr 195 7 123
8. Förändringar i övrigt beträffande pensionerad personal i arvodesbefattningar. Arméchefen har upprepat tidigare framförda förslag om in rättande av arvodesbefattningar för dels sju pensionerade officerare (expeditionsofficerare) i 1:30, en vid varje militärbefälsstab, dels ock tre
pensionerade underofficerare (expeditionsunderofficerare) i 1: 22, varav en vid II. militärbefälsstaben och två vid VI. militärbefälsstaben (prop. 1956: 110, s. 109). I fråga om officer sbefattningar na, som avses för handlägg ning av frivilligärenden, erinrar civilförvaltningen om att ämbetsverket i yttrande föregående år över arméchefens ifrågavarande förslag fram hållit att ämbetsverket med hänsyn till departementschefens uttalande i 1954 års statsverksproposition (bil. 6, s. 89) icke vore berett tillstyrka inrättande av arvodesbefattningar för det frivilliga försvarsarbetet, sär skilt som kommittén för frivilligt försvarsarbete icke räknat med någon utökning av militärbefälsstabernas personal för detta ändamål. Civilför valtningen finner icke anledning frångå denna sin ståndpunkt. Ämbets verket räknar icke heller med bifall till arméchefens förslag i övrigt. Vidare erinras om att Kungl. Maj:t den 25 maj 1956 uppdragit åt civil förvaltningen att verkställa översyn av löneställningen för pensionerad personal inom försvaret och vissa därmed sammanhängande spörsmål.
9. Vissa personalförändringar i anledning av omorganisationen av K 3 m. m. Genom den av 1955 års riksdag beslutade omorganisationen av
K 3 frigöres en kaptensbeställning i Ma 27 vid intendenturkåren. Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 11 maj 1956 må, för överförande av uppbörden av intendenturmateriel till P 4, vid K 3 tills vidare längst intill den 1 juli 1957 finnas placerad bland andra eu regementsintendent. Arméchefen föreslår nu att ifrågavarande beställning från och med nästa budgetår av ses för arméstabens organisationsavdelning. Till stöd härför framhålles att vid arméstabens organisationsavdelning bland annat handlägges ären den rörande budgetberäkningar samt förvaltnings- och ekonomiska ären den i allmänhet. Det är nödvändigt att den officer, som handlägger dessa ärenden, är förvaltningsutbildad. Han bör vara intendent. Vederbörande bör under relativt lång tid kvarstå i befattningen. Det är icke möjligt för tillfälligt kommenderad personal att lösa de föreliggande arbetsuppgif terna. Sedan den 1 oktober 1950 har en kapten på intendenturkårens stat varit kommenderad till tjänstgöring vid arméstabens organisationsavdel ning. Härigenom har viktiga uppgifter på annat håll måst eftersättas. Eu sådan lösning är på lång sikt icke möjlig. — Civilförvaltningen räknar tills vidare med den föreslagna anordningen. För närvarande finns icke någon reserv av förvaltare i kassatjänst. Vid förfall för kassachef under längre tid måste därför en kassautbildad un derofficer kommenderas som ersättare. För utbildningsarbete avsett befäl måste därvid regelmässigt tas i anspråk till förfång för utbildningsverk samheten. Genom omorganisationen av K 3 frigöres eu beställning för för
124 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
valtare i kassatjänst i Ma 23 på intendenturkårens stat. Arméchefen före slår att beställningen utnyttjas såsom reserv till generalintendentens för fogande. Civilförvaltningen utgår från att beställningen icke skall indra gas. Till frågan om beställningens utnyttjande torde enligt ämbetsverket anledning finnas att återkomma framdeles. Genom omorganisationen av K 3 frigöres vidare beställningar för en förvaltare i Ma 23 på fälttygkårens stat och en förvaltare i intendenturförrådstjänst i Ma 23 på intendenturkårens stat. Arméehefen föreslår att dessa beställningar avses för Kalmar—Växjö försvarsområdesstab, förvaltarbeställningen i intendenturförrådstjänst övergångsvis i avvaktan på undersökningar av statens organisationsnämnd. Beträffande den närmare innebörden av förslaget torde få hänvisas till de handlingar, som kom mer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. — Civilförvalt ningen anser att definitiv ställning till behovet av ytterligare förvaltarbeställningar vid försvarsområdena ej bör tagas innan arten och omfatt ningen av här avsedda arbetsuppgifter gjorts till föremål för organisationsundersökningar. Ämbetsverket vill dock ej motsätta sig att de båda förvaltarbeställningarna tills vidare utnyttjas i enlighet med arméchefens förslag. Till vederbörlig personalförteckning bör fogas noter av innehåll, att beställningarna övergångsvis må disponeras för här avsett ändamål och att frågan om deras framtida bestridande vid nuvarande befattnings havares avgång skall hänskjutas till Kungl. Maj :ts prövning. Arméchefen avser att framdeles föreslå inrättande av en för I 1 och K 1 gemensam truppregistreringsmyndighet. Vid denna kommer att erfordras tre förvaltare. Jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den It maj 1956 må å stabs avdelningen vid K 3 för att biträda vid planläggning och ledning av om organisationsarbetet tills vidare längst intill den 1 april 1958 bibehållas en expeditionsföreståndare (förvaltare i Ma 21 på kavalleriets stat). Armé chefen föreslår nu att beställningen överföres till I 1 från och med den 1 april 1958 och avses för förenämnda gemensamma truppregistreringsmyn dighet. Enär slutlig ställning ännu ej tagits till frågan om anordnan det av truppregistreringen vid I 1 och K 1 kan enligt civilförvaltningen behovet av förvaltare för detta ändamål för närvarande ej bedömas. Med hänsyn härtill är civilförvaltningen ej beredd alt redan nu förorda en överflyttning av beställningen till II. Då beställningen enligt Kungl. Maj:ts medgivande må kvarstå intill den 1 april 1958 har civilförvalt ningen emellertid ansett sig böra vid kostnadsberäkningarna utgå från att densamma får finnas inrättad under hela budgetåret 1957/58. I samband med den av 1955 års riksdag beslutade omorganisationen av P 3 frigöres två för expeditionsföreståndare och personalregistrator av sedda förvaltarbeställningar i Ma 21 vid pansartrupperna. En av dessa beställningar erfordras enligt arméchefen för den planerade gemensamma truppregistreringsmyndigheten för II och Kl. Arméchefen föreslår där
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 125
för att den ena förvaltarbeställningen överföres till personalförteckning för I 1. Den andra förvaltarbeställningen föreslås av arméchefen skola överföras till arméstaben och avses för stabens personalavdelning. Till stöd härför åberopas att en särskilt kvalificerad underofficer erfordras vid avdelningen främst för handläggning av ärenden rörande underoffi cerare. — Vad angår den förstnämnda förvaltarbeställningen utgår civil förvaltningen — med hänvisning till vad i det föregående anförts beträf fande expeditionsföreståndartjänsten vid K 3 — från att beställningen skall få finnas inrättad jämväl under budgetåret 1957/58. Arméchefens förslag om överföring av en förvaltarbeställning till arméstaben tillstyrkes av civilförvaltningen. Enligt beslut av 1955 års riksdag skall K 1 från och med budgetåret 1957/58 omorganiseras till ett delvis beridet garnisonsförband med gemen sam administration med Stockholms stabskompani. I ett av arméchefen framlagt förslag rörande här avsedd omorganisation (skr. 28/a 1956) har, såvitt nu är i fråga, följande personalförändringar förutsatts skola genom föras från och med nästa budgetår: en överfurirsbeställning i Ma 14 vid IV. militärbefälsstaben överföres till Kl; en beställning för furir i hovslagartjänst i Mall eller Ma 10 vid kavalleriet omvandlas till beställning för överfurir i Ma 14 inom armén; fyra furirsbeställningar i Me 11 eller Me 10 vid K 1 omvandlas till överfurirsbeställningar i Ma 14, avsedda för vaktchefer vid IV. militärbefälsstaben; en kanslibiträdestjänst i Ce 11 vid IV. militärbefälsstaben överföres till K 1. Mot de föreslagna personalför ändringarna har civilförvaltningen intet att erinra.
10. Arméns underbefälsorganisation. Arméchefen har framlagt de för
slag till fortsatt utbyggnad av underbefälsorganisationen, som anses böra genomföras även om förslag rörande ny befälsordning icke kan framläggas för 1957 års riksdag. Arméchefen har till en början allmänt anfört följande. Pensionsavgångarna inom överfurirskadern är och kommer under de närmaste 15 åren att vara få. Befordran till överfurir kan därför i huvud sak ske endast om nya beställningar tillkommer eller om vakanser före finnes. De den 1 april 1956 förefintliga 200 vakanserna i överfurirsbe ställningar är ojämnt fördelade. Befordringsenheterna utgöres av respek tive förbands underbefäl. Detta medför att trots att vakanser inom armén finnes dessa icke alltid kan utnyttjas då befordran av furirer bör ske. Beställningar måste därför tillkomma trots förefintliga vakanser. Det är från såväl förbandschefernas som underbefälets synpunkt nödvändigt att antalet årligen tillkommande beställningar för överfurir snarast fastställes. Endast härigenom kan fast underlag för bedömning av befordringsmöjligheterna erhållas. Ovissheten om möjligheterna till befordran är rekryteringshämmande. Underbefälsorganisationens genomförande försvåras ge nom att en långtidsplan för utbyggnaden icke kunnat komma till stånd. Löneförmåner motsvarande dem, som tillkommer statstjänstemän med lik värdiga arbetsuppgifter, måste tillförsäkras underbefäl. Rustmästarbeställningar i Ma 16 bör därför snarast tillkomma.
126 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
Behovet av rustmästarbeställningar vid förbanden för nästa budgetår har av arméchefen, med hänsyn bland annat till åldersläget bland nuva rande överfurirer, beräknats till 96, motsvarande två per förband. Arméchefen föreslår att 96 rustmästarbeställningar i Ma 16 tillkommer i ut byte mot samma antal furirsbeställningar i Ma (Me) 11 eller Ma (Me) 10. Därjämte har arméchefen, såsom i det föregående (punkt 3) redovisats, föreslagit att fyra överfurirsbeställningar i Ma 14 vid signalskolan utbytes mot rustmästarbeställningar i Ma 16. Vad angår överfurirskadern erinrar arméchefen om att dylika beställ ningar, avsedda för vaktchef, under åren 1953—1956 tillkommit vid om kring två tredjedelar av arméns förband. För nästa budgetår föreslår arméchefen att 65 för vaktchef avsedda överfurirsbeställningar i Ma 14 planenligt tillkommer med fördelning fyra vid ettvart av följande för band in. in., nämligen IV. militärbefälsstaben, I 2, I 4, I 11, I 13, I 18, I 19, 121, P 1, P 4, Al, Lv 3, Lv 5 och arméns underofficersskola, åtta vid Ing 1 samt en vid arméns radarskola. De fyra för IV. militärbefälsstaben avsedda överfurirsbeställningarna har förutsatts skola tillkomma i utbyte mot fyra furirsbeställningar i Me 11 eller Me 10 vid K 1 (jfr punkt 9 i det föregående). Arméchefen har för nästa budgetår beräknat behovet av nya beställ ningar för överfurir i instruktörstjänst till 110. Behovet har förutsatts
skola tillgodoses dels genom att tre beställningar för furir i hovslagar-
tjänst, varav eu vid K 1 (redovisad under punkten 9), en vid Herrevadsklosters remontdepå och en vid Gudhems remontdepå, omvandlas till över
furirsbeställningar i Ma 14, dels genom att fem beställningar för över
furir i hovslagartjänst i Ma 14, varav två vid ridskolan och Utnäslöts re montdepå, två vid Herrevadsklosters remontdepå samt en vid Gudhems
remontdepå, omvandlas till överfurirsbeställningar i Ma 14, dels ock ge
nom att 102 furirsbeställningar i Ma (Me) 11 eller Ma (Me) 10 omvandlas till överfurirsbeställningar i Ma 14. I sammanställningen har under denna punkt endast upptagits sistnämnda 102 beställningar. I fråga om beställ ningarna vid ridskolan och remontdepåerna hänvisas till vad som anförts i det föregående under punkten [14], I fråga om överfurirskadern föreslår arméchefen vidare att en för till synsman för utbildningsanordningarna på Järvafältet avsedd överfurirsbeställning i Ma 14 tillkommer vid IV. militärbefälsstaben. I detta sam manhang torde få erinras om att under olika punkter i det föregående redovisats förslag av arméchefen om inrättande för särskilda ändamål av 12 överfurirsbeställningar i Ma 14, varav en vid arméstaben (punkt 2), två vid infanteriskjutskolan (punkt 3), tre vid infanteriets kadettskola (punkt 3), en vid signaltrupperna (punkt 4), en vid arméns underhållsskola (punkt 6), en vid Uppsala—Västerås försvarsområde (punkt 7) samt tre vid Bodens försvarsområde (punkt 7).
Kungl. Maj:ts proposition nr HO dr 1957 127
Beträffande beställningar för överfurir i sjukvårdstjänst föreslår arméchefen att 15 dylika beställningar i Ma 14 tillkommer i utbyte mot 15 be ställningar för furir i sjukvårdstjänst i Me 11 eller Me 10. Till stöd här för åberopas behovet av förbättrade befordringsmöjligheter för furirer i sjukvårdstjänst. Arméchefen föreslår vidare att sex beställningar för överfurir i hovslagartjänst i Ma 14 tillkommer i utbyte mot sex beställningar för furir i hovslagartjänst i Me 11 eller Me 10. Till stöd härför åberopas behovet av förbättrade befordringsmöjligheter för furirer i hovslagartjänst. Antalet beställningar för instruktörsaspirant (beställningsmannaaspirant) beräknar arméchefen för nästa budgetår till oförändrat 700. Civilförvaltningen framhåller att ämbetsverket redan tidigare i olika sammanhang understrukit vikten av att klarhet vinnes angående den fram tida utformningen av arméns underbefälsorganisation. Först sedan så skett lärer det nämligen bli möjligt att åstadkomma den fasthet i utbygg naden av denna organisation, som får anses utgöra en förutsättning för en god rekrytering. Emellertid torde det, såsom civilförvaltningen också tidigare framhållit, knappast vara möjligt att taga någon slutlig ställning till hithörande problem förrän resultatet av befälsutredningens arbete föreligger. Det måste alltså, sett ur här angivna synpunkter, framstå som en angelägenhet av största vikt att snarast få kännedom om utredningens ställningstagande härutinnan. I det läge, i vilket utredningen för närva rande befinner sig, vill det emellertid förefalla, som om utredningsresul tatet skulle låta vänta på sig ytterligare. Vid sådant förhållande och i av vaktan för övrigt på pågående överväganden rörande försvarsorganisatio nens utformning i stort kan civilförvaltningen icke tillråda att redan nu någon mera definitiv ställning tages till arméns underbefälsorganisation och takten för dess uppbyggnad. De erfarenheter, som hittills vunnits av det nya underbefälssystemet, synes emellertid ha givit vid handen att något snarast måste göras för att befrämja rekryteringen till underbefäls yrket. Den enda åtgärd, som därvid i dagens läge på militärt håll bedömes möjlig, är att förbättra underbefälets befordringsutsikter genom att inrätta en högre underbefälsgrad. Såväl arméchefen som underbefälsför bundet har också i skilda sammanhang uttalat att en dylik åtgärd är ound gängligen nödvändig om det nya underbefälssystemet skall kunna fungera. Civilförvaltningen har hittills ställt sig avvisande till yrkandena i denna del. Ämbetsverkets ståndpunktstagande härvidlag har grundat sig på att frågan om alt inrätta en högre underbefälsgrad i första hand är ett löneställningsspörsmål samt att alltså avgörande för bedömningen måste vara arten och omfattningen av de göromål som skall ankomma på innehavarna av de nya tjänsterna. Då någon klarhet härutinnan icke står att vinna så länge befälsorganisationens utformning är föremål för utredning före ligger uppenbarligen icke förutsättningar för att från angivna utgångs
128 Kurigl. Maj:ts proposition nr 110 är 1957
punkter taga ställning till spörsmålet. Civilförvaltningen anser det näm ligen icke möjligt att med tillämpning av sedvanliga löneavvägningsnormer finna utrymme för en ny underbefälsgrad inom den nuvarande befälsorganisationen. Erinras må att civilförvaltningen i annat sammanhang uttalat att ämbetsverket icke kunnat finna att de göromål, som enligt hittills redovisade utredningar skulle anförtros rustmästarna, är av den art att härför erfordras högre lönegrad än den för överfurir fastställda. Fråga uppkommer då, framhåller civilförvaltningen vidare, huruvida trots det nu anförda tillräckliga skäl kan anses föreligga att införa rustmästargraden. Från bland annat militärt håll har såsom förut nämnts därvid framhållits rekryteringssynpunkterna. Civilförvaltningen har tidi gare uttalat att ämbetsverket funnit tiden för det nya underbefälssyste mets tillämpning dittills ha varit alltför kort för alt verkningarna av det samma skall kunna bedömas, särskilt som den senaste lönerevisionen för överfurirer kunde tänkas komma att visa sig tillräckligt rekryteringsfrämjande utan att underbefälstjänster i högre lönegrader tillskapas. Skulle det, yttrade civilförvaltningen i sammanhanget, framdeles visa sig att rekryteringsskäl krävde inrättande av rustmästarbeställningar finge ställning då tagas till den omfattning i vilken så borde ske, därvid det emellertid allenast borde bli fråga om ett fåtal beställningar per förband. Den nya underbefälsorganisationen genomfördes från och med den 1 juli 1952, då också lönerevisionen för överfurirer trädde i kraft. Erfaren heterna från den tid, som därefter förflutit, synes enligt civilförvaltningen ge vid handen att det nya systemet och de nya lönerna i sig själva icke varit tillräckligt lockande för att åstadkomma en godtagbar rekrytering. Även om det uppenbarligen kan vara möjligt att genom andra åtgärder, exempelvis i trivselbefrämjande syfte, något förbättra rekryteringen, synes det likväl nödvändigt att jämväl genom inrättande av rustmästarbeställ ningar söka skapa den erforderliga förbättringen i rekryteringsavseende. Civilförvaltningen vill därför icke längre motsätta sig att rustmästargraden (motsvarande) införes i den nuvarande befälsordningen, därest icke övervägandena inom befälsutredningen föranleder till annat. Ämbetsver ket förutsätter därvid att de nya beställningarna kommer att tagas i an språk endast för särskilt kvalificerade underbefälssysslor. Beträffande antalet dylika beställningar och deras lönegradsplacering förutsätter civil förvaltningen att förhandlingar kommer att föras i särskild ordning. Utan att sålunda taga någon ställning i dessa avseenden har ämbetsverket vid kostnadsberäkningarna utgått från av arméchefen yrkade 100 beställ ningar i 16 lönegraden. Vad beträffar underbefälsorganisationen i övrigt tillstyrker civilförvalt ningen i enlighet med arméchefens förslag att 65 för vaktchef avsedda överfurirsbeställningar tillkommer, varvid fyra furirsbeställningar i Me 11 eller Me 10 vid K 1 förutsättes skola utgå.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 129
Civilförvaltningen biträder likaledes arméchefens förslag i vad det av ser beställningar för instruktör samt en överfurirsbeställning, avsedd för tillsynsman för utbildningsanordningarna på Järvafältet. Vidare räknar civilförvaltningen med utbyte av 15 beställningar för furir i sjukvårds tjänst (skr. 18/i 1957) och sex beställningar för furir i hovslagartjänst mot samma antal överfurirsbeställningar. , Antalet beställningar för instruktörsaspirant (beställningsmannaaspirant) beräknar civilförvaltningen i likhet med arméchefen till 700. Rustmästarfrågan diskuterades under överläggningar hösten 1956 mellan representanter för civildepartementet och tjänstemännens centralorganisa tion angående löneplansrevision m. in. Därvid överenskoms att en under sökning skulle göras rörande de organisatoriska möjligheterna att införa rustmästarbeställningar i lönegraden A 10, motsvarande nuvarande 15 löne graden. I anslutning härtill har arméchefen (skr. 30/i 1957) lämnat en redo görelse för de befattningar som bör bestridas av rustmästare. Befattningarna utgöres av två grupper, specialinstruktörsbefattningar och inretjänstbefattningar. Som exempel på de förra anföres befattningar i motortjänst, sig naltjänst, trosstjänst, skjutning samt spräng- och mintjänst. Den andra gruppen utgöres huvudsakligen av vissa befattningar i stabs- och förvalt ningstjänst samt vaktchefsbefattningar. Nu angivna befattningar kan en ligt arméchefen bestridas av underbefäl även sedan dessa uppnått sådan ålder, att de inte längre är lämpliga för andra underbefälsbefattningar.
11. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Arméchefen
har upprepat tidigare framförda förslag om att inrätta beställningar för en bataljonsläkare i Ca 27 vid vardera infanteriets kadettskola och krigs skolan, sistnämnda beställning i utbyte mot en läkartjänst i Cg 25 vid skolan, samt för en bataljonsläkare i Ca 25 vid ettvart av P 2, Lv 1, Lv 2 och Lv 3 (prop. 1956: 110, s. 112). Civilförvaltningen räknar alltjämt med att beställningarna tillkommer. Enligt en inom försvarets sjukvårdsstyrelse företagen utredning kan på grund av förbandssjukvårdens centralisering antalet tjänster i vad avser arméns sjukvårdsväsende minskas med fyra överskötersketjänster, varav tre i Ce 15 och en i Ce 14, fyra underskötersketjänster i Ce 7 och sex sjukvårdsbiträdestjänster i Ce 5. Civilförvaltningen utgår vid kostnadsberäk ningarna från den angivna minskningen av antalet tjänster.
12. Förändringar i övrigt beträffande vakt- och maskinpersonal. Armé-
chefen har upprepat tidigare framfört förslag om alt vid VI. militärbefälsstaben inrättas en tjänst för vaktmästare i Ce 11, tillika förrådsman (prop. 1956:110, s. 113). Civilförvaltningen tillstyrker att en dylik tjänst in rättas, dock tills vidare såsom extra. För skötseln av värmeanläggningen vid I 4 och därmed sammanhäng ande göroinål erfordras ytterligare en eldare. Arméchefen föreslår där-
9—90 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 sand. Nr 110
130 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
för att en eldartjänst i Ce 11 inrättas -vid regementet. — Vidare föreslår chefen för armén att två extra ordinarie eldartjänster tillkommer vid I 6 respektive Ing 3. Till stöd härför åberopas beträffande I 6, att under inne varande budgetår övergång skall ske från eldning med torv till eldning med kol och koks. Förbandet har under de senaste åren av civilförvalt ningen tilldelats visst antal arbetsmånader för anställande av extra eldare. På grund av anläggningens ålder och utspridda läge har emellertid ar betskraften visat sig otillräcklig. Även Ing 3 har under de senaste åren tilldelats arbetsmånader för motsvarande ändamål. Detta system har emel lertid visat sig otillfredsställande på grund av svårigheterna att erhålla kvalificerad personal. Med hänsyn till att fortifikationsförvaltningen be styrkt behovet av ifrågavarande tjänster har civilförvaltningen ansett sig böra räkna med att desamma inrättas, tills vidare dock endast såsom extra. I en till civilförvaltningen i särskild ordning överlämnad skrivelse har fortifikationsförvaltningen anmält behov av tjänster för maskinpersonal vid vissa anläggningar. För arméns del innebär förslaget att en repara tör i Ce 13 tillföres Örebro försvarsområde samt att en reparatör i Ce 13 och en eldare i Cg 11 tillföres fortifikationsbefälhavarstaben i Boden. Be träffande den närmare innebörden av förslaget torde få hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande ut skott. Civilförvaltningen har vid sina beräkningar utgått från att ifråga varande tjänster tillkommer. Chefen för A 4 har hos civilförvaltningen anmält behov av ytterligare en reparatör vid regementet. Nya värmecentraler har på senare tid till kommit, varjämte en större bergrumsanläggning med omfattande appara tur lagts under regementets förvaltning. Nuvarande personalbrist har medfört dels att dyrbara haverier förekommit, dels att privata firmor måst anlitas för reparationsgöromål. I yttrande över regementschefens fram ställning har fortifikationsförvaltningen tillstyrkt att en tjänst för repara tör i Ce 12 inrättas för ändamålet. Civilförvaltningen har intet att erinra mot att tjänsten tillkommer från och med budgetåret 1957/58. Civilförvaltningen har sedermera (skr. 18/i 1957) anmält, att fortifika tionsförvaltningen föreslagit inrättande av ytterligare tjänster för maskin personal vid vissa anläggningar. För arméns del omfattar förslaget en tjänst för maskinist i Ce 13 vid vardera Malmö försvarsområde och VI. militärbefälsstaben. Den närmare innebörden av förslaget framgår av de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande ut skott. Civilförvaltningen räknar med att två tjänster för maskinist i Ce 13 inrättas för ifrågavarande anläggningar.
13. Förändringar beträffande kontorspersonal i kassatjänst. Arméche
fen har upprepat tidigare framfört förslag om uppflyttning av två kansliskri\artjänster i Ca 15 vid tygförvaltningsskolan och arméns underoffi-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 131
cersskola till tjänster för förste kansliskrivare i Ca 17 (prop. 1956: 110, s. 114). Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt förslaget. På krigshögskolans stat finns uppförd en tjänst för kansliskrivare i Ce 15. Då med denna tjänst är förenade i huvudsak sannna arbetsupp gifter, som åvilar förenämnda befattningshavare vid tygförvaltningsskolan och arméns underofficersskola, bör tjänsten enligt civilförvaltningens me ning omvandlas till kansliskrivartjänst i Ce 17. Innehavarna av två för P 4 och A 9 avsedda kontoristtjänster i kassa tjänst i Ca 13 disponeras enligt medgivande av Kungl. Maj:t av civilför valtningen för tjänstgöring vid ämbetsverkets avlöningscentral. Efter genomförd centralisering av avlöningsuträkning och avlöningsutbetalning kan personalbesparingar göras. Enligt vad av ämbetsverket gjorda under sökningar givit vid handen, bör för kvarstående arbetsuppgifter vid kas sorna den normala personaluppsättningen utgöras av — förutom kassachef — en kansliskrivare (kassör) och ett kanslibiträde samt, i mån av behov, biträden för skriv- och kontorsgöromål. Här ifrågavarande centrali sering beträffande P 4 och A 9 beräknas bli genomförd under år 1957. Civilförvaltningen föreslår i sina anslagsäskanden avseende verkets eget medelsbehov för budgetåret 1957/58 att erforderligt antal kontoristtjänster för avlöningscentralen från och med nämnda budgetår skall upptagas på ämbetsverkets stat. Ämbetsverket föreslår att vid bifall härtill förenämnda kontoristtjänster vid P 4 och A 9 indrages och att i stället vid vartdera förbandet tillkommer en kanslibiträdestjänst i Ce 11.
14. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Arméchefen har
ånyo föreslagit att två kanslibiträdestjänster i Cell vid arméöverläkarens expedition ordinariesättes (prop. 1956: 110, s. 115). Civilförvaltningen till styrker alltjämt förslaget. Arméchefen har vidare upprepat tidigare framfört förslag om att in rätta eu tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid VI. militärbefälsstaben (prop. 1956: 110, s. 115). Förslaget biträdes icke heller nu av civilförvaltningen. Enligt till civilförvaltningen lämnade uppgifter erfordras vid tillämp ning av principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal 33 nya kontorsbiträdestjänster i Ca 8 vid armén. Av uppgifterna kan emel lertid enligt civilförvaltningen utläsas att 113 befintliga ordinarie kon torsbiträdestjänster beräknas icke vara besatta under nästa budgetår. Civilförvaltningen anser sig därför icke böra förorda att ytterligare dylika tjänster nu inrätlas. De anmälda behoven torde i stället få tillgodoses genom eu omdisponering av befintliga tjänster. I enlighet med de in komna uppgifterna torde sålunda 33 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 böra tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål, nämligen
132 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957
vid militärbefälsstaberna m. m. fyra tjänster, av vilka två vid III. och en vid VI. militärbefälsstaben samt en vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden; vid försvarsområdesstaberna nio tjänster, av vilka två vid Skövde försvarsområdesstab samt en vid envar av Kristianstads, Östersunds, Härnö sands, Linköpings, Strängnäs, Falu och Kalix försvarsområdesstaber; vid infanteriet åtta tjänster, av vilka två vid vartdera 111 och I 12 samt en vid ettvart av I 3, 17, 116 och 118; vid pansartrupperna fyra tjänster vid P 2; vid artilleriet tre tjänster vid A 3; vid luftvärnet en tjänst vid Lv5; vid signaltrupperna en tjänst vid S3; ävensom vid utbildningsanstalterna tre tjänster, av vilka en vid envar av arméns underofficersskola, krigshögskolan och infanteriskjutskolan. I anslutning till vad i det föregående anförts föreslår civilförvaltningen vidare att vid följande förband m. m. nu inrättade kontorsbiträdestjänster i Ca 8, vilka beräknas icke kunna besättas med formellt kompetenta innehavare vid ingången av budgetåret 1957/58, utbytes mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, nämligen vid militärbefälsstaberna fyra tjänster vid IV. militärbefälsstaben; vid försvarsområdesstaberna nio tjänster, av vilka sex vid Göteborg— Halmstads, två vid Kalmar—Växjö och en vid Stockholms försvarsområdesstab; vid infanteriet åtta tjänster, av vilka tre vid vartdera I 4 och I 6 samt två vid I 13; vid pansartrupperna fyra tjänster, av vilka två vid vartdera P 1 och P 3; vid artilleriet tre tjänster vid A 6; vid luftvärnet två tjänster vid Lvl; ävensom vid ingenjörtrupperna tre tjänster, av vilka två vid Ing 2 och en vid Ing 3.
15. Övriga personalförändringar m. m. På personalförteckning för ar
mén finns under armétygförvaltningens anstalter upptagen en tjänst för verkstadschef i högst Ce 29, avsedd för Bodens tygstation. I en från armétygförvaltningen, med tillstyrkan, till civilförvaltningen överlämnad fram ställning har föreslagits att tjänsten uppflyttas till Ce 33. Till stöd här för åberopas svårigheterna att med nuvarande lönesättning förvärva för befattningen tillräckligt kvalificerad person. Kraven på verkstadschefens kvalifikationer kommer ytterligare att stegras genom beslutad förlägg ning till Boden av en pansarbataljon samt därest föreslagen centralise ring av tygmaterieltjänsten vid Bodens garnison kommer till stånd. Civil förvaltningen räknar med alt den föreslagna uppflyttningen av tjänsten kommer till stånd. Chefen för armén har upprepat tidigare framfört förslag om att upp
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 133
föra en instruktörstjänst i Cg 19 vid krigsskolan, avsedd för gymnastikoch idrottsskolan, såsom extra ordinarie (prop. 1956: 110, s. 115). För slaget tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen. För vård och tillsyn av Ravlunda skjutfälts byggnader, övningsfält och vägar tjänstgör en skjutfältsunderofficer och två kollektivavtalsanställda arbetare. Utvidgningen av skjutfältet kommer enligt arméchefen att med föra ytterligare arbetsuppgifter. Personalen bör därför förstärkas. Armé chefen föreslår att en tjänst för vägförman i Ce 18 tillkommer, vilken tjänst bör uppföras på personalförteckning för P 2. Civilförvaltningen vill, under framhållande av att från arméstaben upplysts att förslaget till styrkes av fortifikationsförvaltningen, icke motsätta sig att en extra tjänst inrättas för ändamålet. Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om uppflyttning av tjänster för en köksföreståndare i Ca 18 vid TI till Ca 20 och en bi trädande köksföreståndare i Ca 15 vid samma förband till Ca 16 (prop. 1956: 110, s. 116). Förslaget biträdes alltjämt av civilförvaltningen. Enligt gällande bestämmelser äger sjuksköterska i försvarets reserv sjuksköterskekår åtnjuta årsarvode med 1 140 kronor samt vid föreskri ven tjänstgöring dagarvode med 10 kronor vid tjänstgöring inom och 17 kronor vid tjänstgöring utom egen bostadsort. I en inom försvarets sjukvårdsstyrelse upprättad, till civilförvaltningen överlämnad promemoria har förordats en uppräkning av här avsett års arvode till 2 900 kronor. Till stöd härför har framhållits att huvuddelen av sjuksköterskorna i landet numera hänföres till 15 lönegraden samt att nuvarande förmåner icke är tillräckligt lockande för rekrytering till reservsj uksköterskekåren. Civilförvaltningen erinrar om att en icke oväsentlig förbättring av för månerna till reservsjuksköterskor genomförts enligt beslut av 1954 års riksdag (jfr prop. 1954: 110, s. 88). Med hänsyn till den från och med den 1 januari 1956 genomförda löneregleringen för sjuksköterskepersonalen och då erfarenheterna visat att svårigheter föreligger att med nu varande förmåner rekrytera kåren, synes enligt civilförvaltningen en ytter ligare uppräkning av arvodet böra komma till stånd. Då med här avsett arvode icke är förknippade andra förmåner än visst dagarvode vid tjänst göring, synes enligt ämbetsverket skäl tala för att årsarvodet höjes för slagsvis till 1 800 kronor. Kostnaderna för arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält, förråd m. in. vid militärområdena samt för civil vakthållning vid armé stabens stall, vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens ämbetsbyggnader, arméns signalskola och tygförvaltningsskolan har för innevarande budgetår beräknats till 502 580 kronor. Arméchefen framhåller att viss materiel in. in. avses skola överflyttas från nuvarande till andra förråd. Omfattningen av överflyttningen under nästa budgetår kan för närvarande
134 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
icke bedömas. Arméchefen räknar för nästa budgetår med ett ökat me delsbehov av cirka 15 000 kronor och föreslår i anslutning därtill, att för ifrågavarande ändamål upptages ett belopp av i avrundat tal 517 000 kro nor. Civilförvaltningen (skr. ls/i 1957) anmäler att detta belopp vid bifall till förenänmda förslag om inrättande av en maskinisttjänst vid Malmö försvarsområde kan minskas med 7 000 kronor. Kostnaderna för avlöning åt indelt manskap beräknas för nästa bud getår till 85 000 kronor, innebärande en minskning med 10 000 kronor i förhållande till vad som beräknats för ändamålet för innevarande bud getår. Antalet kvarstående indelta har av arméchefen uppgivits till två korpraler samt 27 vicekorpraler och meniga, varav 15 i ständig tjänst göring. För innevarande budgetår har under den i avlöningsstaten för föreva rande anslag upptagna anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknats ett belopp av 355 000 kronor för timarvoden till civila lärare för underbefälsutbildning. Arméchefen har beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till 354 060 kronor, varav 333 000 kronor avser arvodeskostnader för kursverksamheten vid instruktörs- och plutonchefsskolor samt 21 060 kronor arvodeskostnader för utbildning av värnpliktig per sonal i ryska språket (skr. 16/n 1956). Civilförvaltningen har icke funnit anledning till erinran i och för sig mot arméchefens beräkning av medels behovet men anser att endast beloppet 333 000 kronor bör belasta här ifrågavarande post. Beloppet 21 060 kronor bör enligt ämbetsverkets me ning bestridas från den under förevarande anslag upptagna anslagsposten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t. Ämbets verkets förslag härom redovisas i det följande. Under sistnämnda anslagspost har för innevarande budgetår beräknats ett belopj) av 545 000 kronor för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och skolor. Civilför valtningen räknar för nästa budgetår med ett medelsbehov för ändamålet av 622 000 kronor, innebärande en höjning med 77 000 kronor. Ämbets verket har därvid räknat med dels det av arméchefen i det föregående an givna medelsbehovet för arvode till lärare för utbildning av värnpliktig personal i ryska språket ävensom omfattningen av undervisningsverksam heten i övrigt, dels ock med den beslutade höjningen av timarvodena. Enligt gällande bestämmelser (Kungl. Maj :ts beslut ‘Va 1927 och 12/s 1939) skall till envar från 1925—1926 års eller senare års officerskurs vid krigsskolan utexaminerad elev, vilken tillträtt eller tillträder första beställning såsom officer vid I 19 eller A 8, enligt vederbörande regements chefs närmare bestämmande efter vederbörlig beställnings tillträdande ut betalas särskilt rekryteringsstipendium till belopp av 2 000 kronor. Arméchefen (skr. 14/i 2 1956) framhåller att åtgärder bör vidtagas för att för bättra officersrekryteringen till nämnda förband. I första hand bör rekry-
Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957 135
teringsstipendiet höjas med hänsyn till de prisstegringar, som inträffat sedan dess tillkomst. Arméchefen föreslår att stipendiebeloppet höjes till 4 200 kronor. Civilförvaltningen (skr. 18/i 1957) anför, att det i och för sig kan före falla tveksamt om ifrågavarande speciella, i rekryteringsfrämjande syfte tillkomna anordning för en mycket liten grupp statstjänstemän bör bibe hållas. Att densamma icke för närvarande nämnvärt bidrager till att för bättra rekryteringsläget framgår, anför ämbetsverket, av att icke någon elev vid krigsskolan för närvarande tillhör de berörda förbanden. Här jämte uttalar civilförvaltningen sin avsikt att i annat sammanhang fram lägga förslag om att i rekryteringsförbättrande syfte vidga möjligheterna för beredande av löneförmåner som kapten. Förslag i ämnet har seder mera framlagts av ämbetsverket. Jag återkommer härtill i det följande. Vidare erinrar ämbetsverket om de särskilda lönetillägg åt personal, sta tionerad inom kallortsområdet, som innefattas i den nyligen träffade överenskommelsen om statstjänstemännens löner. Även om civilförvalt ningen med hänsyn till det nu anförda ställer sig tveksam till behovet av här avsedda rekryteringsstipendier vill ämbetsverket likväl icke motsätta sig, att de bibehålies och undergår en av penningvärdeförsämringen be tingad höjning. Ämbetsverket föreslår att stipendiebeloppet bestämmes till 4 000 kronor.
Försvarets sjukvårdsstyrelse (skr. le/4 1956) bar framlagt förslag till ordnande av livsmedelskontrollen inom krigsmakten. Förslaget innebär att varje förband skall ha tillgång till veterinärmedicinsk sak kunskap för ifrågavarande uppgifter. En veterinär skall därvid svara för samtliga förband inom en garnison. I första hand skall militärveterinärer anlitas för uppgifterna, därvid sådan veterinär i några fall skall kunna åläggas att bestrida veterinärtjänst vid förband tillhörande annan försvars gren. Inom garnisonsort, som saknar militärveterinär, skall kontrollen ske med anlitande av civil veterinär. Civilförvaltningen anser det angeläget, att en effektivisering av den veterinärmedicinska livsmedelskontrollen inom försvaret kommer till stånd i den utsträckning tillgängliga resurser det medger. Enligt ämbetsverket är det icke uteslutet att det i viss utsträckning skall vara möjligt att taga militärveterinär i anspråk även vid förband utanför hans förläggningsort.
I skrivelse den 11 juli 1956 bar arméchefen föreslagit att benäm ningen av det till Norrtälje förlagda luftvärnsregementet, Stockholms luftvärnsregemente (Lv3), ändras till Roslagens luftvärnsregemente (Lv3). Arméchefen framhåller, att förbandet bör erhålla sådant namn, att dess samhörighet med förläggningsorten och omnejden kommer närmare till synes, överbefälhavaren har i yttrande över förslaget för klarat sig icke ha något all erinra däremot.
136 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
Arméchefen har i sitt militärorganisatoriska underlag för nästa bud getår erinrat om de sedermera (SFS 1956: 634) fastställda ändringarna i den militärterritoriella indelningen inom III. och IV. mili tärområdena samt anmält att i anledning av ändringarna personal i viss utsträckning kan behöva överföras från ett försvarsområde till ett annat. Någon utökning av personalen skulle enligt arméchefen icke bli aktuell i detta sammanhang.
Departementschefen
1. Genom beslut den 26 oktober 1956 har Kungl. Maj :t förordnat att den av 1955 års riksdag i princip beslutade omorganisationen av I 8 in. fl. förband skall genomföras med början den 1 april 1957. I samband med omorganisationen blir beställningen för regementschef i Mo 14 vid I 8 övertalig. Innehavaren av beställningen avgår med pension med utgången av september månad 1957. Jag föreslår att beställningen då indrages. Beställningshavaren bör intill avgången tjänstgöra som chef för avvecklingsorganisationen vid I 8. Med hänsyn till storleken av utbildningskontingenten m. in. vid Ing 1 föreslår jag att förbandet, för närvarande ingenjörkår, från och med nästa budgetår ombildas till regemente med benämningen Svea ingenjörrege mente (Ingl). Nuvarande beställning för kårchef i Mo 13, avsedd för Ing 1, bör därvid utbytas mot en beställning för regementschef i Mo 14. I samband härmed föreslår jag vidare att den beställning för regements läkare i Ca 29, som hittills avsetts för SI, från och med den 1 oktober 1957 avses för Ingl. Vid därefter uppkommande ledighet å beställningen för bataljonsläkare i Ca 27 vid Ing 1 bör denna beställning omvandlas till beställning för bataljonsläkare i Ca 25. I övrigt räknar jag icke med några personalförändringar i anledning av arméchefens under förevarande punkt redovisade förslag. 2. Från anslaget Försvarsfilm utgår för närvarande arvoden åt en film regissör och en materialförvaltare vid arméstaben. I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 242) har föreslagits att avlöningsmedel för dessa befatt ningshavare i fortsättningen skall beräknas under förevarande anslag. I anslutning härtill föreslår jag, att tjänster inrättas för en filmregissör i Ce 27 och en materialförvaltare i Ce 14 vid arméstaben. Vidare föreslår jag att tjänster inrättas vid arméstaben för två biträ den för skriv- och kontorsgöromål, motsvarande en del av de enligt civil förvaltningens medgivande nu disponerade tjänstgöringsmånaderna för dylik personal. Av arméchefens övriga förslag under denna punkt kan jag endast till styrka, att tjänsterna för en kontorist i Ce 13 och ett kanslibiträde i Ce 11 ordinariesättes, att en tjänst för assistent i Cg 21 extraordinariesättes, var vid en kanslibiträdestjänst i Ce 11 indrages, samt att en tjänst för biträde
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 137
för skriv- och kontorsgöromål uppföres på personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än underbefäl. 3. Jag biträder förslagen om att inrätta tre tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, varav två vid infanteriskjutskolan och en vid Ing 1, avsedd för arméns fältarbetsskola. Arméchefen har föreslagit att två tjänster för yrkeslärare i Ce 21 in rättas vid arméns radarskola. För egen del räknar jag med att en av tjänsterna inrättas. Vidare föreslår jag att den under förevarande punkt upptagna tjänsten för förste vaktmästare i Ce 11 vid krigsskolan uppflyttas till tjänst för förste vaktmästare i Ce 12. I det följande kommer jag att behandla frågan om inrättande av rustmästarbeställningar. Jag avser därvid att föreslå att de under denna punkt upptagna fyra överfurirsbeställningarna vid arméns signalskola utbytes mot beställningar för rustmästare i Ma 15. I likhet med arméchefen räknar jag i förevarande sammanhang med att följande tjänster indrages med utgången av december månad 1957, nämligen för en stallföreståndare i Ce 14 och tre hästskötare i Ce 10 vid arméns underofficersskola samt en stallföreståndare i Ce 14, en hovslagare i Ce 12 och nio hästskötare i Ce 10 vid krigsskolan. Såsom arméchefen framhållit bör emellertid, om särskilda skäl föreligger, anställningshavarna kunna få kvarstå i tjänst under viss kortare övergångstid efter utgången av innevarande år. Övriga under förevarande punkt anmälda förslag är jag icke beredd att tillstyrka. 4. I samband med omorganisationen av I 8 in. fl. förband kommer en ligt beslut av Kungl. Maj :t ett 50-tal militära beställningar att överföras till signaltrupperna från andra truppslag. På grund härav är jag icke nu beredd att tillstyrka förslag om ytterligare utökning av signaltruppernas personalkader. Icke heller anser jag mig böra biträda under denna punkt föreslagna lönegradsuppflyttningar. 5. I fråga om tygstaten föreslår jag att tio beställningar för armételcniker i Ca 14 tillkommer i utbyte mot samma antal extra ordinarie beställ ningar för furir på tygstaten. I övrigt räknar jag icke nu med några för ändringar beträffande tygstaten. 6. Jag är icke för nästa budgetår beredd att tillstyrka föreslagen ut ökning av antalet officerare vid ingenjörtrupperna. Icke heller biträ der jag förslaget om uppflyttning av den för chefen för fältarbetsskolan avsedda majorsbeställningen till beställning för överstelöjtnant. I detta sammanhang har i det föregående redovisats ett förslag av arméchefen om inrättande av två beställningar för förvaltare i Ma 23 vid intendenturkåren i utbyte mot två beställningar för ingenjörförrådsförvaltare i Ca 23. Jag anser mig icke kunna biträda förslaget och föreslår för
138 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
egen del att sistnämnda två beställningar, vilka icke längre erfordras i organisationen, indrages vid utgången av innevarande budgetår. I anledning av arméchefens förslag om nya beställningar vid träng trupper na kan jag för närvarande endast tillstyrka, att beställningar in rättas för en major i Ma 30 och en kapten i Ma~27. Arméchefens förslag om uppflyttning av fyra förvaltarbeställningar i Ma 21 till Ma 23 vid samma truppslag är jag alltjämt icke beredd biträda. I fråga om fält tygkår en har arméchefen bland annat föreslagit att eu kaptensbeställning i Ma 27, avsedd för gruppchef vid ammunitionsfönåd, inrättas i utbyte mot två arvodesbefattningar för pensionerade officerare i 1: 30. I samband med de ändringar i armétygförvaltningens organisation, som jag behandlat i det föregående, frigöres två kaptensbe ställningar vid fälttygkåren. Eu av dessa beställningar bör utnyttjas för ifrågavarande gruppchefsbefattning. Därvid kan nämnda två arvodesbe fattningar indragas. Frågan om utnyttjande av den andra kaptensbeställ ningen kommer jag att behandla i det följande under punkten 7. I anslutning till nämnda organisationsändringar beträffande armétygförvaltningen bör vidare en beställning för överste i Ma 37 vid fälttyg kåren indragas samt en beställning för kapten i Ma 27 vid samma kår ut bytas mot en beställning för major i Ma 30 vid kåren. Forslaget om att uppflytta en för tygförvaltningen vid Blekinge kustartilleriförsvar avsedd beställning för förvaltare i Ma 21 vid fälttygkåren till Ma 23 anser jag mig böra tillstyrka. Däremot räknar jag icke med föreslagen utbyggnad av underrättelse organisationen med beställningar för en major och en kapten. Förslaget om uppflyttning av sju beställningar för förvaltare i Ma 21 till Ma 23 vid intendenturkåren är jag alltjämt icke beredd biträda. 7; Arméchefen har föreslagit att vid fälttygkåren inrättas en kaptens beställning i Ma 27, avsedd för Örebro försvarsområde, i utbyte mot en arvodesbefattning för tygofficer i 1: 30. För egen del räknar jag med att en av de båda kaptensbeställningar vid fälttygkåren, som enligt vad jag anfört under föregående punkt frigöres vid armétygförvaltningen, avses för ifrågavarande ändamål. Därvid kan nyssnämnda arvodesbefattning indragas. \ idare föreslår jag, att en tjänst för förrådsman i Ce 11 inrättas vid Örebro försvarsområde. Övriga under förevarande punkt redovisade förslag är jag icke beredd biträda. 8. Av arméchefen framförda förslag om inrättande av nya arvodesbe fattningar för pensionerad militär personal kan jag icke tillstyrka. 9. Arméchefen har framlagt förslag rörande det framtida utnyttjandet av viss militär personal, som efter omorganisationen av K 3 och P 3 icke längie erfordras i sina tidigare befattningar. I detta sammanhang vill jag
Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957 139
även anmäla, att en beställning för förvaltare i kassatjänst i Ma 23, nu avsedd för S 1, efter omorganisationen av förbandet icke längre erfordras vid detta. Arméchefen har i annat sammanhang föreslagit att förvaltaren skall ställas till generalintendentens disposition. För egen del föreslår jag att samtliga här ifrågavarande beställningar — med undantag för två förvaltarbeställningar, varav en vid kavalleriet och en vid pansartrupperna — indrages, de för K 3 och S 1 avsedda beställningarna för förvaltare i kassa tjänst vid första uppkommande ledigheter i dylika beställningar vid armén samt övriga beställningar vid uppkommande vakanser i respektive beställ ningar. De beställningar jag således föreslår till indragning utgöres av __ förutom nämnda förvaltarbeställningar i kassatjänst — en kaptensbe ställning i Ma 27 vid intendenturkåren samt tre förvaltarbeställningar, varav en i Ma 23 vid vardera fälttygkåren och intendenturkåren (intendenturförrådstjänst) och en i Ma 21 vid pansartrupperna. I detta samman hang räknar jag med att beställningarna övergångsvis avses för ändamål, som arméchefen föreslagit. Sistnämnda beställning bör kvarstå på pansar truppernas stat intill dess indragning sker. Arméchefen har räknat med att beställningarna för en förvaltare i Ma 21 vid vardera kavalleriet och pansartrupperna skall avses för en för I 1 och K 1 gemensam truppregistreringsmyndighet. Förslag om inrättande av nämnda truppregistreringsmyndighet har sedermera framlagts. Jag tager icke nu ställning till detta förslag och därmed sammanhängande frågor men räknar i avbidan på slutligt ställningstagande med att ifrågavarande två förvaltarbeställningar avses för angivet ändamål. Det torde vid bifall till arméchefens förslag i förevarande hänseende få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om be ställningarnas överförande till I 1. Genom beslut den 21 december 1956 har Kungl. Maj :t meddelat provi soriska bestämmelser om organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid K 1 med Stockholms stabskompani att tillämpas från och med den 1 juli innevarande år. I anslutning härtill bör under förevarande punkt redovisade överfurirsbeställning och kanslibiträdestjänst vid IV. militärbefälsstaben överföras till kavalleriet respektive Kl. Vidare föreslår jag, alt den av arméchefen angivna beställningen för furir i hovslagartjänst i Mall eller Ma 10 liksom en i det föregående ej omnämnd övertalig över furirsbeställning i hovslagartjänst i Ma 14 indrages vid uppkommande le digheter i beställningarna. Jag tillstyrker arméchefens förslag att fyra be ställningar för furir i Me 11 eller Me 10 vid Kl omvandlas till beställ ningar för överfurir i Ma 14, avsedda för vaktchefer vid IV. militärbefälsstaben. I anslutning till av Kungl. Maj:t den 15 juni 1956 meddelat beslut om organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. in. vid Karlskrona för svarsområde och Blekinge kustartilleriförsvar bör beställningen för infan teribefälhavare i Ma 33 eller Ma 30 utbytas mot en beställning för överste löjtnant i Ma 33, avsedd för kustartilleriförsvarsstabens infanteriavdelning.
140 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
10. Förslag om inrättande av rustmästarbeställningar framlades första gången i samband med det i prop. 1952: 120 redovisade förslaget till ny underbefälsorganisation vid armén. Jag förklarade mig emellertid då icke kunna taga ställning till frågan om rustmästarbeställningarna (nämnda prop. s. 30). Arméchefen har därefter årligen upprepat förslaget i denna fråga, men i avvaktan på resultatet av pågående befälsutredning har jag hittills icke ansett mig kunna biträda detsamma. I skilda sammanhang har framhållits betydelsen av att rustmästarbeställningar snarast inrättas för att därigenom söka åstadkomma en förbättring av vakansläget i fråga om underbefälsbeställningarna. De årliga avgångarna från dessa är stora och den främsta orsaken härtill är, enligt en av arméchefen redovisad undersökning, de bättre ekonomiska förmåner, som erbjudes på andra arbetsområden. Såsom förut nämnts träffades under hösten 1956 en över enskommelse mellan representanter för civildepartementet och tjänste männens centralorganisation om att undersökningar skulle göras rörande de organisatoriska möjligheterna att införa rustmästarbeställningar i löne graden A 10, motsvarande nuvarande 15 lönegraden. På grund härav har arméchefen preciserat de befattningar, för vilka borde avses rustmåstarbeställningar. Chefen för armén har därvid angivit två grupper av be fattningar, nämligen för specialinstruktörer samt inretjänstbefattningar. Vad som avses härmed har närmare angivits i det föregående. Föi egen del anser jag mig nu böra tillstyrka inrättande av rustmästar beställningar. Jag räknar med att dessa i enlighet med förenämnda över enskommelse hänföres till lönegrad motsvarande nuvarande Ma 15. Beställ ningarna bör i första hand avses för specialinstruktörer och bör till komma i utbyte mot överfurirsbeställningar. För nästa budgetår räknar jag med 100 rustmästarbeställningar, varav fyra vid signalskolan (jfr punkt 3 i det föregående). Jag har här uppehållit mig vid arméns underbefälsorganisation. Även för marinens del har föreslagits nya beställningar motsvarande rustmästar beställningarna. Till denna fråga återkommer jag i det följande vid be handlingen av marinens avlöningsanslag. Arméchefen har föreslagit att sammanlagt 65 överfurirsbeställningar i Ma 14 för vaktchefer och 110 dylika beställningar för instruktörer skall tillkomma för nästa budgetår. I förstnämnda antal ingår de fyra över furirsbeställningar för vaktchefer vid IV. militärbefälsstaben, som redo visats under föregående punkt. Jag har under nämnda punkt tillstyrkt förslaget om inrättande av dessa beställningar i utbyte mot furirsbeställningar vid Kl. Vidare föreslår jag, att ytterligare fem beställningar för överfurir i Ma 14, avsedda för vaktchefer, inrättas i utbyte mot furirsbeställningar. I nämnda antal beställningar för överfurir i instruktörstjänst
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 141 ingår dels en beställning som enligt arméchefens förslag under föregående punkt skulle tillkomma i utbyte mot en furirsbeställning i hovslagartjänst vid K 1, dels ock sju överfurirsbeställningar som föreslagits till inrättande i utbyte mot beställningar i hovslagartjänst vid ridskolan och remontdepåerna. Beställningarna vid K 1 och remontdepåerna skall enligt mina för slag i det föregående indragas vid uppkommande vakans. Beställningarna vid ridskolan bör, med hänsyn till att jag föreslagit att ridskolan skall kvarligga i Strömsholm, tills vidare bibehållas oförändrade. Med beak tande av vakansläget inom armén och med hänsyn till rådande princip att furir efter sex års anställningstid bör kunna befordras till överfurir föreslår jag, att 111 beställningar för överfurir i Ma 14 i instruktörstjänst inrättas i utbyte mot samma antal furirsbeställningar. Genom inrättande av överfurirsbeställningar i utbyte mot furirsbeställningar i enlighet med mina förslag kommer således antalet furirsbeställningar att minska med 120 och jag räknar i anslutning härtill med en minskning med 40 ordi narie och 80 extra ordinarie furirsbeställningar. Förslaget om att inrätta en överfurirsbeställning i Ma 14, avsedd för tillsynsman vid vissa utbildningsanordningar på Järvafältet, kan jag icke tillstyrka. Däremot föreslår jag att fem ordinarie och tio extra ordinarie beställ ningar för furir i sjukvårdstjänst samt sex extra ordinarie beställningar för furir i hovslagartjänst utbytes mot samma antal överfurirsbeställningar i Ma 14 i sjukvårdstjänst respektive hovslagartjänst. Antalet beställningar för instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter) beräknar jag i likhet med arméchefen till oförändrat 700. Utgående från vad jag sålunda anfört föreslår jag att kadern av under befäl och instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter), med undan tag av musikpersonal och furirer i beställningsmannatjänst vid tygstaten, för nästa budgetår fastställes på sätt framgår av följande sammanställning. Därvid räknar jag med att de beställningar, som jag föreslagit till indrag ning vid uppkommande vakanser, skall finnas inrättade under nästa bud getår. Budgetår 1956/57 1957/58 100 1 970 2 011 2 256 2 115 Summa 4 926 4 926
11. I likhet med civilförvaltningen räknar jag med att tjänsterna för tre översköterskor i Ce 15, en översköterska i Ce 14, fyra undersköterskor
142 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
i Ce 7 och sex sjukvårdsbiträden i Ce 5 indrages med utgången av inne varande budgetår. Framförda förslag om förändringar beträffande läkarpersonal kan jag icke tillstyrka. 12. I fråga om maskinpersonal föreslår jag att tjänster inrättas för en reparatör i Cg 13 vid Örebro försvarsområde, en reparatör i Cg 13, en maskinist i Cg 13 och en eldare i Cg 11 vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden samt en maskinist i Cg 13 vid Malmö försvarsområde. Vidare kan en tjänst för reparatör i Cg 13 vid I 3 indragas. Förslagen om att in rätta en vaktmästartjänst vid VI. militärbefälsstaben samt eu reparatörstjänst vid A 4 och tre eldartjänster vid respektive I 4, I 6 och Ing 3 kan jag icke tillstyrka. 13 och 14. Av de under dessa punkter redovisade förslagen kan jag endast tillstyrka att två kontoristtjänster i Ca 13 vid P 4 respektive A 9 utbytes mot kanslibiträdestjänster i Ce 11 samt att behovet av nya kontorsbiträdestjänster i Ca 8 tillgodoses genom omdisponering av nu befintliga tjänster på sätt civilförvaltningen föreslagit. 15. Förslagen om uppflyttning av tjänsterna för verkstadschef vid Bo dens tygstation i högst Ce 29 till högst Ce 33 samt för köksföreståndare i Ca 18 och biträdande köksföreståndare i Ca 15 vid TI till Ca 20 respek tive Ca 16 anser jag mig böra biträda. Vidare tillstyrker jag förslaget om extraordinariesättning av tjänsten för instruktör i Cg 19 vid krigsskolan. I likhet med civilförvaltningen räknar jag med att en tjänst för vägförman i Cg 18 inrättas vid P 2. I fråga om ersättning till reservsjuksköterska anser jag mig böra före slå att årsarvodet höjes till 1 500 kronor mot nuvarande 1 140 kronor. I likhet med civilförvaltningen räknar jag för nästa budgetår med ett ökat medelsbehov av 7 420 kronor för arvoden för tillsyn och bevakning av byggnader in. m. samt med en minskning av medelsbehovet för avlö ning åt indelt manskap med 10 000 kronor. Vidare räknar jag för nästa budgetår med en medelsanvisning av 333 000 kronor för arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning och 615 000 kronor för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och skolor. I sistnämnda belopp inräk nar jag arvodeskostnaderna för utbildning av värnpliktig personal i ryska språket. Förslaget om höjning av rekryteringsstipendierna åt fänrikar vid I 19 och A 8 kan jag icke tillstyrka.
Av sjukvårdsstyrelsen framlagt förslag till ordnande av livsmedelskon trollen inom krigsmakten anser jag mig i princip kunna tillstyrka. Jagräknar således med att militärveterinär skall kunna anlitas för ifråaa- O
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 195 7 143
varande uppgifter även vid förband tillhörande annan försvarsgren än armén. Vid förband, som ej kan tillgodoses i förevarande hänseende genom ianspråktagande av militärveterinär, bör för ändamålet anlitas civil veteri när. Jag finner det lämpligt att samtliga kostnader härför bestrides från förevarande anslag, oavsett vilken försvarsgren de avser. För ändamålet torde böra anvisas 60 000 kronor för nästa budgetår.
Jag tillstyrker förslaget, att det till Norrtälje förlagda luftvärnsregementet erhåller namnet Roslagens luftvärnsregemente (Lv3).
I anledning av arméchefens anmälan om eventuellt uppkommande be hov av personalöverföringar mellan försvarsområden torde Kungl. Maj:t böra bemyndigas att besluta om dylika överföringar.
Arméchefen (skr. 31/i 1957) har anmält behov av en motoringenjör för 119 med P 5 och S 3. Jag förutsätter att behovet tillgodoses inom ramen för antalet befintliga beställningar för arméingenjör av 2. graden.
Under våren 1956 uppdrog jag åt civilförvaltningen att i samråd med cheferna för armén, marinen och flygvapnet efter utredning framlägga för slag till åtgärder för att minska tillfälliga olägenheter i fråga om tidpunkten för kaptensbefordran. Uppdraget har sedermera i oktober 1956 utvidgats till att omfatta jämväl motsvarande frågor beträffande befordran till fanjunkare (motsvarande). Efter verkställd utredning har civilförvalt ningen i skrivelse den 1 februari 1957 — efter samråd med försvarsgrensoheferna — framlagt förslag innebärande ett system med vikariatslöneförordnanden i 27 respektive 19 lönegraden för de löjtnanter och sergeanter (motsvarande) på aktiv stat, vilkas befordran kommer att bli onormalt fördröjd. Förslaget undergår för närvarande remissbehandling. Med hän syn härtill är det icke möjligt att avsluta prövningen av ärendet i sådan tid att förslag kan föreläggas årets riksdag.
Jag har i det föregående under punkten Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar inom försvaret redovisat vissa av Kungl. Maj :t beslutade personalförändringar berörande arméns förevarande anslag samt räknat med vissa ytterligare förändringar i fråga om arméns personal. För budgetåren 1954/57 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att i av seende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redo visade militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder -— såsom meddelande av vikariatslöneförordnandcn, vakanssättningar in. in. — som betingas av över gången till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendenturoch civilförvaltning (prop. 1956: 110, s. 130). Såsom jag närmare utvecklat
144 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
under punkten Vissa för flera försvarsförvaltningar gemensamma frågor torde Kungl. Maj :t böra inhämta riksdagens bemyndigande att under bud getåret 1957/58 vidtaga motsvarande provisoriska åtgärder.
Med beaktande av dels vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar m. m. vid armén, dels ock de personalförändringar vid armén, varom Kungl. Maj:t fattat beslut under innevarande budgetår, samt med ledning av belastningen på arméns avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1957/58 sålunda: Avlöningar till ordinarie tjänstemän 103 265 000 ( + 1 525 000) kronor; Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 8 580 000 (+ 30 000) kronor; Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 1 475 000 (+ 205 000) kronor; Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 48 710 000 (—3 050 000) kronor; Rörligt tillägg 47 744 000 (+ 7 467 000) kronor; Pensionsmedel 3 124 000 (— 73 000) kronor; Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 250 000 (+ 50 000) kronor. I anslutning till vad jag under punkten Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar inom försvaret anfört rörande bibehållan de av arméns ridskola torde under förevarande anslag böra uppföras en in komstpost benämnd Ridrag till täckande av vissa kostnader för arméns ridoch körskola. Posten upptages med 150 000 kronor. Anslaget bör alltså upptagas till 204 250 000 (+ 6 050 000) kronor. Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i vederbörliga personalförteckningar för armén, som föranledes av vad jag i det föregående föreslagit; b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personal förteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämp liga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda be stämmelser som genom Kungl. Maj :ts brev den 1 juni 1956 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar för budgetåret 1956/57; c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å staterna för militära och civilmilitära kårer vid armén vidtaga provi soriska åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående för ordat; d) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under bud getåret 1957/58:
152 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
kan bedömas annat än i samband med en allmän översyn av löneställningen för de högre militära chefstjänsterna. Ämbetsverket räknar där för icke med bifall till förslaget. I sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår har marin chefen föreslagit inrättande av följande officersbeställningar avsedda för marinstaben, nämligen två kaptener i Md 27, en kommendörkapten av 2. graden i Ma 30 samt tre kaptener i Ma 27 (två ur flottan och en ur kust artilleriet). De föreslagna kaptensbeställningarna i Md 27 avses för motmedelstjänsten i teletekniskt hänseende. Förslag om att inrätta beställningar för dessa uppgifter framställdes jämväl i äskandena för innevarande bud getår. I anledning av detta förslag samt ett samtidigt framfört förslag att inrätta två kaptensbeställningar för frågor rörande robottjänsten har från och med innevarande budgetår tillkommit två beställningar i Md 27 (jfr prop. 1956: 110, s. 158). Då dessa beställningar tages i anspråk för robottjänsten, kommer motmedelstjänsten i teletekniskt hänseende allt jämt att få eftersättas till följd av personalbrist, ett förhållande som marinchefen icke finner vara försvarligt med hänsyn till denna tjänsts utomordentligt stora betydelse, icke minst för försvaret mot främmande robotvapen. En beställning för kommendörkapten av 2. graden samt en kaptens beställning vid flottan avses för underrättelsetjänsten inom marinen. För slaget framlägges i anslutning till tidigare ingivet förslag av överbefäl havaren om förstärkning av underrättelseorganisationen inom försvaret (jfr prop. 1956: 1, bil. 6, s. 17). Vid marinstabens operationsavdelnings underhållsdetalj tjänstgör för närvarande endast en intendenturofficer med vikariatslön i Ma 30. Che fen för marinen har upprepat sitt förslag från föregående år (prop. 1956: 110, s. 144) om att inrätta en kaptensbeställning vid flottan avsedd för underhållsdetalj en. Därutöver föreslås att en beställning för kapten vid kustartilleriet skall tillkomma för förstärkning av detaljen. Förslagen motiveras med arten och omfattningen av de arbetsuppgifter som åvilar underhållsdetalj en samt underhållstjänstens ökade betydelse. Civilförvaltningen tillstyrker inrättande av de för telemotmedelstjänsten och underrättelsetjänsten avsedda beställningarna. Ämbetsverket till styrker vidare att operationsavdelningens underhållsdetalj förstärkes med en kapten men ifrågasätter om icke denna beställning borde uppföras på marinstabens stat och avses för officer ur antingen flottan eller kust artilleriet. Säkerhetsofficer vid marinstaben är chefen för sektion I. Denne bi trädes av en byråinspektör i Ce 25, som emellertid även har andra ålig ganden. Med hänsyn till omfattningen av de arbetsuppgifter, som rör säkerhetstjänsten, anses det erforderligt att säkerhetsofficeren har sär
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195 7 153
skild arbetskraft till förfogande. Marinchefen föreslår att en befattning för pensionerad officer i 1: 30 skall tillkomma för ändamålet. Civilför valtningen anser icke tillräckliga skäl föreligga att inrätta den ifrågasatta befattningen. Vid marinstabens organisationsavdelning tjänstgör, bland andra, en för valtare i Ma 23 ur flottan. Med hänsyn till de med befattningen förenade göromålen finner marinchefen placeringen i 23 lönegraden alltför låg. Marinchefen föreslår därför att för ifrågavarande arbetsuppgifter inrättas en tjänst för byråassistent i Ce 25, varvid en förvaltarbeställning i Ma 23 vid flottan kan hållas vakant. Civilförvaltningen anser sig — med hän syn till att för uppgifterna i fråga under alla omständigheter torde böra avses aktiv underofficer ur flottan — icke kunna tillstyrka marinchefens förslag att en civil tjänst tillskapas. Arbetsuppgifterna är emellertid en ligt civilförvaltningens uppfattning av speciell art och skiljer sig i väsent lig mån från vad som plägar ankomma på underofficerare. Ämbetsver ket föreslår därför att en förvaltarbeställning överföres från flottans till marinstabens stat samt att medgivande lämnas, att innehavaren av be ställningen må förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankommer på befattningshavare i 25 lönegraden. Civilförvaltningen tillstyrker av chefen för marinen ånyo framfört för slag om uppflyttning av två för marinstabens tryckeri avsedda tjänster för tekniskt biträde från Cg 8 till Cg 11 (prop. 1956: 110, s. 144). En tjänst för vaktmästare i Cg 10 — avsedd för marinledningens lokaler i f. d. Lv 3 kaserner — föreslås av marinchefen skola indragas. Tjänsten erfordras ej längre sedan inpasseringskontrollen övertagits av försvarets forskningsanstalt. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget. Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 242) upprepar civilförvaltningen tidigare framförda förslag (jfr prop. 1956: 110, s. 144) om att från anslaget till försvarsfilm till förevarande anslag överföra avlöningskostnaderna för en filmregissör, anställd mot arvode motsvarande löneklass 1: 27, och ett tekniskt biträde i Cg 8 vid marinstabens film detalj. Ämbetsverket föreslår att för ändamålet upptages tjänster i Ce 27 respektive Ce 8. Marinchefen har hemställt om uppflyttning av tjänsten för tekniskt biträde från Cg 8 till Cg 11 med bibehållen placering på sak anslag. Civilförvaltningen tillstyrker av chefen för marinen ånyo framförda för slag (jfr prop. 1956:110, s. 145) om ordinariesättning av en tjänst för kontorist i Ce 13, sekreterare åt chefen för marinen, samt om extraordinariesättning av tjänster för eu assistent i Cg 23 (ledningen av bildbandsframställningen) och en fotograf i Cg 14 (fotolaboratoriet). Ämbetsverket biträder jämväl förslag från chefen för marinen om extraordinariesättning av två tjänster för bildbandstekniker i Cg 18. Civilförvaltningen anmäler vidare att vid marinstabens tryckeri för när-
154 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957
varande finnes anställd eu fotograf i Cg 14 med avlöning av medel som inflyter från tryckeriets verksamhet. Befattningen i fråga utnyttjas för förman inom tryckeriets reproduktionsateljé. Civilförvaltningen anser att för ifrågavarande arbetsuppgifter bör inrättas en tjänst med avlöning från avlöningsanslag. Ämbetsverket föreslår i enlighet härmed att för marin staben uppföres en tjänst för fotograf i Cg 14. CUM. Örlogsflottans truppregister har utrustats med hålkortsmaskiner från och med den 1 april 1956. Maskinerna utnyttjas gemensamt med centrala värnpliktsbyrån. Maskinbearbetningen av hålkorten för örlo«sflottans truppregister fordrar emellertid enligt marinchefen särskild för trogenhet med förhållandena vid marinen. En underofficer vid flottan har därför kommenderats att tjänstgöra som maskintekniker vid anläggningen. Jämväl en furir vid flottan avses skola kommenderas till tjänstgöring vid hålkortsanläggningen. Då marinchefen icke anser det lämpligt att ifråga varande arbetsuppgifter i fortsättningen bestrides av militär personal, bör civila tjänster inrättas för en maskintekniker i 19 lönegraden och en tek niker i 14 lönegraden. Tjänsterna bör tills vidare inrättas såsom extra med hänsyn till att verksamheten är av försökskaraktär och organisationsundersökningar inletts rörande registret. Under den tid de föreslagna tjänsterna finnes inrättade kan beställningar för en underofficer av 2. graden och en högbåtsman vid flottan hållas vakanta. Civilförvaltningen anför att centrala värnpliktsbyrån i sina anslagsäskanden för nästa budgetår upptagit frågan om den förstärkning av personal organisationen vid byrån, som betingas av den hålkortsmässiga bearbet ningen av örlogsflottans truppregister (jfr prop. 1957: 1, bil. 6, s. 233 ff). Ämbetsverket kan icke tillråda att i avvaktan på resultatet av pågående försök m. m. vidtages några personalanordningar av permanent karaktär. Det bör därför enligt ämbetsverket anstå med ställningstagande till frå gan om inrättande av särskilda civila tjänster för ifrågavarande ändamål. Ämbetsverket förutsätter därvid att militär personal, som tjänstgör vid registret, alltjämt skall kunna tagas i anspråk för ändamålet.
2. Förändringar beträffande marinförvaltningen. Under denna punkt
redovisas de förändringar avseende militär och civilmilitär personal med avlöning från förevarande anslag, som skulle uppkomma vid bifall till marinförvaltningens förslag till 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga. De sakkunniga har, såvitt rör personal med avlöning från förevarande anslag, föreslagit följande förändringar. Av militär personal tillkommer en förvaltare i Ma 23 medan beställningar utgår för sju kaptener (två på marinstabens, tre på flottans och två på kustartilleriets stat) och för en förvaltare i Ma 23 (i kassatjänst) vid flottan. Beträffande mariningenjörkåren tillkommer beställningar för en marindirektör av 2. graden och en mariningenjör av 2. graden medan beställningar utgår för två mariningen jörer av 1. graden och en mariningenjör av 2. graden samt en beställning
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 155
för mariningenjör av 2. graden utbytes mot beställning för mariningenjör av 1. graden. Slutligen utgår enligt förslaget två tjänster ur marinstabens perso nalförteckning, en för kansliskrivare i Ca 15 och en för kanslibiträde i Ca 11.
3. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Sjökrigshög
skolan. Marinchefen upprepar tidigare förslag om utbyte av en beställ ning för kommendörkapten av 2. graden (major) eller kapten i Ma 30 eller Ma 27, avsedd för lärare i stabstjänst, mot beställning för kommen dörkapten av 1. graden (överstelöjtnant) eller kommendörkapten av 2. graden (major) i Ma 33 eller Ma 30 samt föreslår utbyte av en beställ ning för kapten i Md 27, avsedd för lärare i taktik, mot beställning för kommendörkapten av 2. graden (major) eller kapten i Ma 30 eller Ma 27 (jfr prop. 1956: 110, s. 151). Civilförvaltningen utgår vid sina kostnadsberäkningar från att marin chefens förslag vinner bifall.
Flottan. Ny statsisbrytare tillkommer. Under åberopande av att is-
bry tarfartyget Oden beräknas bli färdigställt under år 1957 föreslår marin chefen att beställningar på flottans stat tillkommer för en kommendör kapten av 2. graden, en kapten, två löjtnanter, en förvaltare i Ma 23, två flaggunderofficerare, fem underofficerare av 2. graden, nio högbåtsmän och fyra furirer. Som skäl för förslaget anför marinchefen bland annat. Besättningslista för isbrytarf ar tyget har fastställts genom generalorder den 12 januari 1956. Med hänsyn till den stora betydelse som statens isbrytarverksamhet har för landets försörjning är det nödvändigt att fyra statsisbrytare skall kunna hållas rustade under vinterhalvåret. Det på frestande arbetet på isbrytarfartygen gör det vidare nödvändigt att räkna med trevaktsbemanning på fartygen. Inte minst erfarenheterna från de senaste två isbrytarkampanjerna talar för detta. Behovet av besättning för Oden kan icke tillgodoses inom flottans nuvarande personalorganisa tion utan ett tillskott av beställningar erfordras.
Av de föreslagna beställningarna avses kommendörkaptenen av 2. gra den såsom fartygschef samt förvaltaren såsom maskintjänstchef. Beträf fande sistnämnda beställning anför marinchefen att förvaltare i Ma 21 av ses såsom maskintjänstchef på isbrytarna Thule och Ymer. Dessa is brytare har liksom isbrytaren Oden dieselelektriskt framdrivningsmaskineri. Maskineriet på isbrytaren Oden är dock väsentligt större och häst kraftantalet är dubbelt så stort som på Thule. Civilförvaltningen tillstyrker vad marinchefen sålunda föreslagit. Äm betsverket förutsätter att beställningarna inrättas först från och med den tidpunkt, då de erfordras för statsisbrytaren.
Sjöfartsstyrelsen (yttrande 25/i 1957) har icke något att erinra mot civil
förvaltningens förslag i fråga om personal till den nya statsisbrytaren.
156 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
Övriga förslag. Chefen för marinen upprepar tidigare förslag om in
rättande av en beställning för kommendörkapten av 2. graden och en be ställning för kapten, avsedda för divisionschef för motortorpedbåtar av typ T 101 respektive fartygschef på en sådan båt (prop. 1956: 110, s. 153). Marinchefen framhåller, att divisionschefskapet för de större motortorped båtarna är både ansvarsfullt och kvalificerat, varför det är nödvändigt att räkna med regementsofficer för denna befattning. Tillgången på regementsofficersbeställningar medger emellertid icke att sådan officer avses för befattningen. Tidigare framförda förslag att inrätta en sådan beställ ning har icke föranlett någon åtgärd. En kapten har därför i dagens läge måst avses för befattningen. För fartygschefer har från och med inne varande budgetår tillkommit tre kaptensbeställningar (jfr prop. 1956: 110, s. 160). För fartygschef på en rustad torpedbåt saknas emellertid enligt marinchefen en beställning för kapten. Civilförvaltningen har vid sina kostnadsberäkningar förutsatt att be ställningarna tillkommer, kaptensbeställningen dock i utbyte mot en be ställning för löjtnant i Ma 23/19. Enligt den för sjöfartsstyrelsen fastställda organisationen (jfr prop. 1955: 124) skall viss militär personal på aktiv stat tjänstgöra i styrelsen. Sålunda skall å styrelsens försvarskontor tjänstgöra en kommendörkapten av 1. eller 2. graden och en kapten, medan för styrelsens sjökartebyrå finnes upptagna befattningar för tre officerare, en i Ma 33 eller Ma 30, en i Ma 27 och en i Ma 27 eller Ma 23/19, samt en underofficer i Ma 19.
I skrivelse den 5 mars 1956 har sjöfartsstyrelsen hemställt om inrät
tande av en kaptensbeställning på flottans stat, avsedd för militärkartografiska arbetsuppgifter å sjökartebyrån. Ämbetsverket anför att den för de militärkartografiska arbetena avsedda personalen från och med den 1 januari 1956 minskats med en befattningshavare, vilket medför att den militärkartografiska verksamheten icke kan upprätthållas i erforderlig om fattning. Styrelsen anför vidare att enligt uppgift från marinledningen beställningar saknas på flottans stat för en officer i Ma 27 och en i Ma 27 eller Ma 23/19 samt för underofficeren i Ma 19. Det synes ämbetsverket att denna bristande överensstämmelse bör rättas till. Under åberopande av sjöfartsstyrelsens framställning föreslår marin chefen att på flottans stat beställningar inrättas för två kaptener, en kap ten eller löjtnant samt en flaggunderofficer. Förslag om inrättande av en kaptensbeställning har framförts tidigare (prop. 1956: 110, s. 153). Marin chefen upplyser att sjöfartsstyrelsens personalbehov tillfälligt tillgodosetts genom kommendering av en kapten och en underofficer. Behovet av beställningshavare i Ma 27 eller Ma 23/19 har tillgodosetts genom att reserv officer inkallats enligt särskilt bemyndigande. Civilförvaltningen räknar icke med att de föreslagna tjänsterna till kommer.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 157
Sjöfartsstyrelsen har i yttrande den 25 januari 1957 ånyo understrukit
angelägenheten av att verket tillföres erforderlig militär personal. Vid militärpsykologiska institutet skall bland andra tjänstgöra tre kom menderade kompaniofficerare (prop. 1955: 110, s. 65). I enlighet här med har en kompaniofficer ur flottan kommenderats till institutet. Då beställning för ändamålet emellertid icke finnes på flottans stat hemställer marinchefen att en beställning för kapten i Ma 27 inrättas från och med budgetåret 1957/58. Förslaget biträdes av civilförvaltningen. Med tillstyrkan av civilförvaltningen upprepar marinchefen tidigare för slag om inrättande av en beställning för kapten på flottans stat, avsedd för utbildningsadjutant vid Bergaskolorna (prop. 1956: 110, s. 149). Be fattningen har enligt marinchefen tillsatts med eftersättande av andra ar betsuppgifter inom flottan. Chefen för marinen återkommer med förslag om uppflyttning av en beställning för förvaltare i Ma 21, kassachef vid Bergaskolorna, till Ma 23 (prop. 1954: 110, s. 106). Under erinran om att innehavaren av befatt ningen enligt Kungl. Maj :ts beslut den 1 juni 1956 må förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankommer på beställningshavare i Ma 23 tillstyrker civilförvaltningen förslaget. Ett av svenska underofficersförbundet framlagt förslag att förvaltarbeställningar i Ma 21 skall inrättas för befattningarna som väbel på krys sare av typ Tre Kronor har marinchefen ej funnit lämpligt. Med hän syn till arbetsuppgifterna föreslås emellertid att ett förordnande meddelas att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankommer på beställ ningshavare i Ma 21. Civilförvaltningen avstyrker detta förslag. I anslutning till förslag om inrättande av beställningar i 16 lönegra den för marinunderingenjörer (härtill återkommer jag under punkt 4), räknar marinchefen och civilförvaltningen med vakanthållande av 9 be ställningar för underofficer av 2. graden. För att erhålla jämnare medelålder vid flaggunderofficersbefordran föreslår marinchefen att fem beställningar för flaggunderofficer tillkom mer i utbyte mot samma antal beställningar för underofficer av 2. gra den. Civilförvaltningen åberopar att ämbetsverket med anledning av lik nande yrkande från arméchefen föreslagit, att av Kungl. Maj :t den 27 mars 1956 meddelat uppdrag åt civilförvaltningen att utreda befordringsförhållandena för löjtnanter skall utvidgas att omfatta jämväl med fan junkarebefordran sammanhängande spörsmål. På grund härav räknar ämbetsverket icke med den föreslagna förändringen i underofficerskårens sammansättning. I enlighet med förslag av chefen för marinen räknar civilförvaltningen med att 7 beställningar för övertaliga underofficerare planenligt utbytes mot beställningar för högbåtsmän. Antalet övertaliga underofficerare be räknas för nästa budgetår utgöra 149.
158 Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1957
Utformningen av flottans underbefälsorganisation underställdes år 1955 (prop. 110, s. 43—48) riksdagens prövning. Den aktiva kadern av hög båtsmän och furirer bestämdes därvid till sammanlagt 1 600, varav 900 högbåtsmän och 700 furirer. Marinchefen hade emellertid i sitt förslag beräknat motsvarande personalbehov till 1 650 man, varav 1 000 högbåts män och 650 furirer. Liksom i sitt förslag till medelsäskanden för bud getåret 1956/57 (prop. 1956: 110, s. 151 f.) hävdar marinchefen att det av honom beräknade behovet av kvalificerat stamunderbefäl, 1 650, ut gör ett minimum av förhandsfolk för att möjliggöra materielens rätta utnyttjande och godtagbar säkerhet för personal och materiel. Den tidi gare statsammansättningen bör emellertid jämkas med anledning av ma rinchefens tidigare omnämnda förslag om personal för statsisbrytaren Oden samt den minskning med 29 furirer som skett i samband med fast ställandet av den nya musikorganisationen för försvaret (jfr prop. 1956: 110, s. 61 ff.). Statsammansättningen föreslås i enlighet härmed på längre sikt bli (1 000 + 9 =) 1 009 högbåtsmän och (650 — 29 + 4 = ) 625 furirer. Då antalet övertaliga underofficerare under nästa budgetår beräknas till 149 bör antalet högbåtsmän för nästa budgetår bestämmas till (1 009 — 149 =) 860, vilket i förhållande till det för innevarande budgetår upp tagna antalet innebär en ökning med 100 beställningar (bortsett från be ställningar som tillkommer för statsisbrytaren och i utbyte mot övertaliga underofficerare). Antalet furirsbeställningar minskar med 50. Antalet beställningar för furirsaspiranter och för meniga är i gällande personalförteckning upptaget till 683 respektive 383. För nästa budgetår föreslår marinchefen att motsvarande antal upptages till 583 (—100) res pektive 483 (+ 100). Som skäl anföres gällande utbildningsgång och er farenheterna av rekrytering av furirsaspiranter värnpliktsvägen. Lik nande förslag har framställts jämväl i medelsäskandena för innevarande budgetår (prop. 1956: 110, s. 152). Civilförvaltningen biträder vad marinchefen sålunda föreslagit beträf fande underbefäl vid flottan. I sitt militärorganisatoriska underlag anför vidare marinchefen att, därest beslut fattas om inrättande av underbefälsbeställningar i 16 löne graden, erfordras att 163 beställningar för högbåtsman utbytes mot be ställningar i 16 lönegraden för att befordran till den nya lönegraden skall kunna ske vid 42 års ålder. Civilförvaltningen anser sig icke för närvarande kunna förorda att un derbefälsbeställningar i 16 lönegraden inrättas vid flottan. I skrivelse den 10 september 1956 har härefter chefen för marinen före slagit att 23 beställningar för underbefäl i 16 lönegraden skall tillkomma vid flottan från och med nästa budgetår, Detta antal motsvarar det an tal beställningar för övertaliga underofticerare, som sedan år 1952 över förts till högbåtsmannabeställningar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1957 159
Kustartilleriet. Under erinran om att efter förslag i propositio nen 1956: 110 (s. 162) en kaptensbeställning vid kustartilleriet utbytts mot beställning för major, avsedd för chef för utbildningsavdelningen vid Karlskrona kustartilleriregemente, föreslår chefen för marinen att ytter ligare en kaptensbeställning utbytes mot beställning för major, avsedd för chef för utbildningsavdelningen vid Vaxholms kustartilleriregemente. Civilförvaltningen biträder förslaget. I propositionen 1955: 110 redovisades (s. 122) ett av inspektören för kustartilleriet framlagt förslag till ny utbildningsorganisation vid kust artilleriet. Enligt därvid verkställda personalberäkningar skulle officers kåren ökas med 16 kaptener samt minskas med sju löjtnanter, övergång till den nya organisationen förutsattes ske fortlöpande under tiden den 1 april 1955—den 30 september 1957. Efter förslag av Kungl. Maj :t har under budgetåren 1955/57 sju löjtnantsbeställningar utbytts mot beställ ningar för kapten. För nästa budgetår föreslår marinchefen att ytterligare nio kaptensbe ställningar skall tillkomma för att de i förslaget till ändrad utbildnings organisation upptagna förändringarna beträffande officerare skall bli helt genomförda. Marinchefen betonar att de föreslagna förändringarna är en förutsättning för organisationens planmässiga genomförande och effek tivitet. Övergång till den nya organisationen skall enligt generalorder nr 870/1955 vara genomförd senast den 30 september 1957. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget. Enligt personalberäkningarna för den nya utbildningsorganisationen vid kustartilleriet skulle fyra beställningar för förvaltare i Ma 21 kunna utgå medan det förelåge en brist om 13 flaggunderofficerare och 10 under officerare av 2. graden (jfr prop 1955: 110, s. 123). Efter förslag av Kungl. Maj:t har för budgetåren 1955/57 tillkommit beställningar för fyra flagg underofficerare och fyra underofficerare av 2. graden. För nästa budgetår föreslår marinchefen (skr. 2% och 10/8 1956) att beställningar tillkom mer för fyra flaggunderofficerare och tre underofficerare av 2. graden. Kustartilleriunderofficerskåren skulle härigenom ha anpassats till den nya utbildningsorganisationen. Härom anföres i huvudsak följande. Kustartilleriunderofficerskåren skulle vid övergången till ny utbildnings organisation minskas med fyra beställningar för förvaltare i Ma 21. Be ställningarna avsågs skola utbytas mot flaggunderofficersbeställningar med vikariatslöneförordnande i Ma 21. Det förutsattes nämligen att vissa fartygschefsbefattningar skulle kunna besättas utan att befordran till för valtare ägde rum. I enlighet med sitt ursprungliga förslag har också in spektören för kustartilleriet föreslagit att det planerade utbytet skall äga rum från och med budgetåret 1957/58. Svenska underofficersförbundet bar emellertid motsatt sig inspektörens förslag. Med hänsyn till de skilj aktiga meningarna i frågan är chefen för marinen icke hercdd att föreslå det av kustartilleriinspektören ifrågasatta uthytet. Bristen på flaggunder-
160 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957
officersbeställningar nedgår härvid med fyra. Då vidare en besparing av en flaggunderofficersbeställning och tre beställningar för underofficerare av 2. graden uppkommit i den genom Kungl. Maj:ts beslut den 15 juni 1956 fastställda nya organisationen av Karlskrona försvarsområde och Blekinge kustartilleriförsvar, nedgår bristen ytterligare. Den kvarstående bristen utgör följaktligen, i fråga om flaggunderofficersbeställningar [13 — 4 (= för budgetåren 1955/57 tillkomna beställningar) — 4 — 1 =] 4, samt i fråga om underofficerare av 2. graden [10 — (4 = för budgetåren 1955/57 tillkomna beställningar) -— 3 =] 3.
Civilförvaltningen räknar med bifall till marinchefens förslag. Beträffande underofficerare vid kustartilleriet föreslår marinchefen härutöver vissa förändringar för nästa budgetår. Sålunda föreslås med tillstyrkan av civilförvaltningen att två beställningar för förvaltare i Ma 21, avsedda för intendenturförvaltningens förråd vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar, utbytes mot beställningar i Ma 23. Civilförvaltningen tillstyrker vidare förslag från chefen för marinen om inrättande av två beställningar för förvaltare i Ma 23, avsedda för fortifikationsförvaltningens värme- och sanitetsdetalj vid Stockholms och Blekinge kustartil leriförsvar, i utbyte mot två flaggunderofficersbeställningar. Ifrågavarande befattningshavare åtnjuter jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1954 vikariatslön i lönegrad 23. Slutligen tillstyrker civilförvaltningen förslag från chefen för marinen om att inrätta en förvaltarbeställning i Ma 21, avsedd för förste instruktionsunderofficer vid kustartilleriets radarskola, i utbyte mot en flaggunderofficersbeställning. Beträffande underbefäl vid kustartilleriet föreslår marinchefen för nästa budgetår en ökning av antalet beställningar för överfurir med 10 samt en minskning av antalet furirsbeställningar med 35, varav 14 i Mall/10 och 21 i Me 11/10, samt av antalet beställningar för instruktörsaspiranter med 20. Som skäl för förslagen anföres i huvudsak. Den fortsatta utbyggnaden av underbefälsstaterna i enlighet med de principer som ligger till grund för gällande underbefälssystem vid kust artilleriet innebär för budgetåret 1957/58 en ökning med 10 överfurirsbeställningar. Vid behovsberäkningarna har hänsyn tagits såväl till an talet vakanser som till antalet av de furirer, vilka före eller under bud getåret 1957/58 uppnår en tjänstetid av sex år. I anslutning till att antalet överfurirsbeställningar ökas kan antalet beställningar för extra ordinarie furir minskas med 10. Genomförandet av den nya utbildningsorganisa tionen medför vidare att ytterligare 14 beställningar för ordinarie furir och 11 beställningar för extra ordinarie furir kan utgå. En förutsättning härför är dock att kustartilleriunderofficerskåren på föreslaget sätt ut ökas med beställningar för flaggunderofficerare och underofficerare av 2. graden.
Därest underbefälsbeställningar i 16 lönegraden skulle införas i för svarsorganisationen, bör enligt marinchefen 28 beställningar för överfurir utbytas mot beställningar för flaggfurir.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 161
Civilförvaltningen räknar med bifall till marinchefens förslag i fråga om kustartilleriunderbefälet; dock är ämbetsverket i enlighet med sitt ställningstagande beträffande införandet av underbefäl i 16 lönegraden vid armén icke berett att förorda inrättande av flaggfurirsbeställningar till större antal än 10, d. v. s. två per förband. Marinintendent urkåren. I anslutning till rationaliseringen av Blekinge kustartilleriförsvar föreslogs i propositionen 1956: 110 (s. 162) att en kaptensbeställning vid marinintendenturkåren skulle indragas vid uppkommande ledighet. Förslaget vann riksdagens bifall (SU 121; rskr. 279). Under hänvisning till att tillgången på beställningar för marinintendenturofficerare vid för närvarande tillämpad organisation understiger be hovet, har chefen för marinen föreslagit att den beslutade indragningen av en kaptensbeställning icke skall verkställas eller, om den verkställts, att beställningen skall återföras till marinintendenturkårens stat från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen anser sig icke kunna biträda marinchefens förslag. Pensionerad personal i arvodesbefattning. I enlighet med förslag av marinchefen räknar civilförvaltningen med indragning av en besiktningsofficer i 1: 30 vid Gotlands kustartilleriförsvar.
4. Förändringar i övrigt beträffande mariningenjörkåren. Marinchefen upprepar tidigare förslag om inrättande av dels en beställning i Ca 33,
avsedd för föreståndare för minexperimentavdelningen vid Stockholms
örlogsvarv, dels en beställning i Ca 29, avsedd för fartygsingenjör på jagare typ Halland, dels ock en beställning i Ca 27, avsedd för stabsingenjör vid
Hemsö kustartilleriförsvar (jfr prop. 1956: 110, s. 154 och 155). Civilförvaltningen anför i huvudsak följande. Då behovet av marin ingenjörer måste bedömas med utgångspunkt i resultatet av pågående ut redningar om vissa personalkårer inom försvaret samt om örlogsvarvens organisation, kan det givetvis vara tveksamt om några jämkningar i mariningenjörkårens sammansättning bör genomföras. Civilförvaltningen vill dock erinra, att genom beslut vid 1954 års riksdag (prop. 110, s. 119) tillkommit en beställning i Ca 29 för fartygsingenjör på jagare av Hallandstyp. Vid överläggningar, som under hand ägt rum med chefen för marinen, har denne med särskild skärpa framhållit vikten av att marin ingenjörkåren nu i vart fall tillföres eu beställning för mariningenjör av 1. graden i Ca 29, avsedd för motsvarande befattning på jagaren Små land, vilken nu färdigställts. Med hänsyn till den betydelse chefen för marinen tillmätt denna fråga har civilförvaltningen ansett sig icke kunna underlåta att räkna med att en ny beställning för mariningenjör av 1. graden i Ca 29 tillkommer från och med budgetåret 1957/58. Övriga av chefen för marinen föreslagna förändringar är civilförvaltningen icke be redd att tillstyrka. 11 —so 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 110
162 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195 7
Marinchefen föreslår vidare att beslut meddelas om att inspektören för den skeppstekniska tjänsten skall få biträdas av en marindirektör av 1. graden. Som skäl härför åberopas att en marindirektör sedan in spektionens tillkomst tjänstgjort vid denna samt att behovet av tillgång till en sådan beställningshavare därvid styrkts. Det i personalförteck ningen för budgetåret 1955/56 upptagna antalet beställningar för marin direktör av 1. graden medger att en beställning utnyttjas på föreslaget sätt. Civilförvaltningen yttrar sig icke över förevarande förslag. Riksdagen har år 1955 (prop. 110; SU 128; rskr. 300) meddelat beslut rörande utbyggnad av mariningenjörkåren med en ny kategori marin ingenjörer. Den nya kategorien mariningenjörer avses i första hand för befattningar inom ledningen av den tekniska tjänsten ombord på flottans fartyg. Mariningenjör av denna typ skall efter genomgången utbildning anställas i 16 lönegraden. Efter viss tid kan uppflyttning ske till 19 och 23 lönegraderna. Befordran till beställningar i 25 och 27 lönegraderna förutsättes enligt beslutet kunna ske i mån av tillgång på beställningar. Under uppbyggnadsperioden beräknas vissa underofficerare, vilka redan innehar ordinarie beställning i 19, 21 eller 23 lönegraden, komma att vinna anställning såsom mariningenjörer. Kungl. Maj :t har bemyndigats fastställa grunderna för dylika underofficerares inplacering i lönegrad så som mariningenjör. Enligt riksdagens beslut bör principen vara den att beställningar för mariningenjörer inrättas i utbyte mot befintliga beställ ningar. Genom att vissa befattningar sammanslås med andra beräknas den nya organisationen kunna genomföras utan kostnadsökningar. Med stöd av Kungl. Maj :ts den 5 november 1954 lämnade bemyndigande har nio underofficerare ur flottan i januari 1955 påbörjat utbildning till mariningenjör av den nya typen. Ytterligare underofficerare har påbörjat utbildning enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 5 augusti 1955 och den 15 juni 1956. Under erinran härom samt med fönnälan att de nio underofficerare, vilka pabörjat mariningenjörutbildning i januari 1955, beräknas skola utexamineras omkring den 1 oktober 1957, har marinchefen föreslagit att nio beställningar för marinunderingenjör i 16 lönegraden med fänriks tjänsteklass skall tillkomma från och med nästa budgetår, varvid som förut nämnts motsvarande antal beställningar för underofficer av 2. gra den skall hållas vakanta. Civilförvaltningen tillstyrker att åtgärder vidtages för att bereda ifråga varande nio underofficerare anställning vid mariningenjörkåren under nästkommande budgetår.
5., Förändringar beträffande vaktpersonal m. m. Ett av chefen för ma
rinen framfört förslag om förstärkning av poliskåren vid Göteborgs örlogs varv genom inrättande av en tjänst för poliskonstapel i Cg 14 avstyrkes av civilförvaltningen. Ämbetsverket uttalar att möjligen föreliggande be
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 163
hov av personalförstärkning torde få tillgodoses genom anställande av extra arbetskraft enligt civilförvaltningens bemyndigande. I anslutning till förslag av cliefen för marinen beräknar civilförvalt ningen medelsbeliovet för arvoden till tillsynsmän vid befästningar in. in. till i runt tal 286 000 kronor (+ 9 000 kronor). Det ökade medelsbeliovet föranledes dels av 1956 års lönehöjningar för statsanställda, dels ock av vissa förändringar beträffande antalet tillsynsmän m. in. I enlighet med förslag av chefen för marinen beräknar civilförvalt ningen medelsbehovet för arvoden till tillsynsmän vid marinens kustbe vakning till ett belopp som med 620 kronor understiger vad som beräknats för innevarande budgetår. Civilförvaltningen tillstyrker förslag av chefen för marinen att ett ar vode om 600 kronor för år skall utgå till tillsynsman vid de sjökrigs historiska samlingarna i Vaxholm.
6. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Mar in kom
inan do Ost. Civilförvaltningen anser sig icke kunna biträda förslag från marinchefen om utbyte av en kontoristtjänst i Ce 13 vid Hårsfjärdens örlogsdepå mot tjänst för kansliskrivare i Ce 15. Mar inko in in and o Syd. I avbidan på ytterligare erfarenheter av nu mera tillämpade organisation räknar civilförvaltningen icke med bifall till ett av marinchefen framställt förslag om inrättande av ytterligare en kanslibiträdestjänst i Cell vid marinkommando Syd stab (jfr prop. 1956:110, s. 148 o. 160). Marinkommando Väst. Genom beslut den 14 oktober 1955 har Kungl. Maj :t bemyndigat chefen för marinen att i samråd med försvarets civilförvaltning försöksvis organisera en för marinens landmyndigheter i Göteborg gemensam kassa, ansluten till Göteborgs kustartilleriförsvar. I beslutet har, bland annat, föreskrivits att en tjänst för kamrerare i Ce 25 vid numera marinkommandostaben samt två tjänster för kontorsbiträde eller biträde för skriv- och kontorsgöromål vid marinens myndigheter i Göteborg tills vidare skall liållas vakanta. Marinchefen, som anser att erfarenheterna från försöksverksamheten är goda, förutsätter att personal uppsättningen skall anpassas till den nya organisationen. Därvid föreslås kamrerartjänsten samt två tjänster för kontorsbiträde, i personalförteck ningen för innevarande budgetår upptagna under Marindistriktsstab och gemensamma förvaltningsorgan, skola indragas. Ytterligare föreslås två tjänster vid kameralkontoret, en för kansliskrivare i Ce 15 och en för kontorist i Ce 13, bli överförda till kustartilleriförsvaret. Kansliskrivartjänsten bör i samband därmed uppflyttas till tjänst för förste kansli skrivare i Ce 17. Civilförvaltningen anser tidpunkten ännu ej vara inne att taga ställ ning till den framtida kassaorganisationen vid marinens landmyndigheter i Göteborg. Ämbetsverket förutsätter att föreskrifterna i Kungl. Maj :ts beslut den 14 oktober 1955 skall tillämpas jämväl under nästa budgetår.
164 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
Under åberopande av vad civilförvaltningen anfört vid behandlingen av motsvarande anslag för armén (s. 131) föreslår ämbetsverket att i en lighet med principerna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal tre ordinarie kontorsbiträdestjänster tillkommer vid marinkom mando Ost, medan motsvarande antal sådana tjänster vid Stockholms kustartilleriförsvar kan utgå.
7. Övriga personalförändringar m. m. Marinkommando Ost. Civil
förvaltningen tillstyrker marinchefens ånyo framförda förslag om extraordinariesättning av en tjänst i Cg 23 för lärare i gymnastik och idrott vid Bergaskolorna (jfr prop. 1956: 110, s. 150). Efter förslag från fortifikationsförvaltningen hemställer marinchefen att för den fasta maskinanläggningen vid Bergaskolorna skall inrättas tjänster för en maskinmästare i Cg 20 och en maskinist i Cg 15. En be fintlig tjänst för maskinmästare i Ce 18 förutsättes därvid skola hållas vakant. Som skäl anföres att maskinanläggningen vid Bergaskolorna ut vidgats väsentligt sedan anläggningen klassificerades. Civilförvaltningen finner den föreslagna personalökningen befogad. Ämbetsverket har icke heller någon erinran mot de föreslagna lönegradsplaceringarna men ifråga sätter huruvida man icke borde meddela vederbörande vikariatslöneförordnande i 20 lönegraden i stället för att inrätta en extra tjänst i denna lönegrad. Ett förslag av marinchefen att inrätta två utbildningsarvoden, vartdera å 1 560 kronor, vid Bergaskolorna avstyrkes av civilförvaltningen i av vaktan på resultatet av blivande översyn av gällande bestämmelser om lärararvoden inom försvaret (jfr prop. 1956: 110, s. 127 f.). Civilförvaltningen avstyrker av chefen för marinen ånyo framfört för slag om att utbyta tre tjänster för reparatör i Ce 14 vid Stockholms kustartilleriförsvar mot tjänster för förste reparatör i Ce 15 (jfr prop. 1956: 110, s. 157). Chefen för marinen föreslår att tjänster för en maskinmästare i Cg 18 och en reparatör i Cg 12 skall tillkomma för den fasta maskinanläggningen vid Hårsfjärdens örlogsdepå, varvid en befintlig tjänst för maskinist i Ce 15 skulle vakanthållas. Till stöd för förslaget åberopas att anlägg ningen utökats väsentligt, sedan den klassificerades. Civilförvaltningen, som inhämtat fortifikationsförvaltningens yttrande i ärendet, anser sig endast kunna tillstyrka att en tjänst för reparatör i Cg 12 tillkommer. I en till fortifikationsförvaltningen ställd skrivelse den 20 juni 1956 har chefen för Stockholms örlogsvarv hemställt att för skötsel av två nytillkommande anläggningar måtte från och med den 1 juli 1957 inrättas en tjänst för maskinmästare i Ce 20 samt två tjänster för reparatör i Ce 13. Fortifikationsförvaltningen har med tillstyrkan överlämnat varvschefens framställning till civilförvaltningen. Framställningen har jämväl tillstyrkts av chefen för marinen och marinförvaltningen. Civilförvaltningen utgår från att tjänsterna inrättas från och med budgetåret 1957/58.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 165
Med skrivelse den 18 januari 1957 har civilförvaltningen med tillstyrkan överlämnat en till fortifikationsförvaltningen ingiven framställning från maskinmästaren vid Stockholms örlogsvarvs maskinanläggning på Skepps holmen om inrättande av en tjänst för reparatör i Cg 13, avsedd för maskin anläggningen. I anslutning till förslag av fortifikationsförvaltningen återkommer civil förvaltningen med tidigare förslag om att ordinariesätta en tjänst för skog vaktare i Cg 17 vid Stockholms örlogsvarv (jfr prop. 1956:110, s. 157). Fortifikationsförvaltningen har i ärendet framhållit, att icke någon som helst tvekan kan råda rörande det framtida behovet av ifrågavarande tjänst. Ämbetsverket har därjämte anfört att innehavaren av ifrågavarande extra tjänst tidigare innehaft extra ordinarie tjänst i domänverket från vilken han entledigats vid sin anställning i försvaret. Marinkommando Syd. Marinchefen återkommer med förslag om uppflyttning av en tjänst för driftingenjör vid Karls kronaskolorna från Ce 25 till Ce 27 (prop. 1956: 110, s. 147). Civilförvaltningen avstyrker alltjämt förslaget. Civilförvaltningen tillstyrker marinchefens ånyo framlagda förslag om extraordinariesättning av en tjänst för maskinmästare i Cg 20 vid Karls krona örlogsvarv (prop. 1956: 110, s. 148). Marinkommando Väst. Efter framställning från fortifikationsför valtningen föreslår marinchefen att en tjänst för reparatör i Ce 12 skall tillkomma vid Göteborgs örlogsvarv. Som orsak till det ökade per sonalbehovet åberopas av fortifikationsförvaltningen vidtagen omorganisa tion av maskintjänsten vid förutvarande Göteborgs örlogsstation. Civil förvaltningen biträder förslaget.
Civilförvaltningen tillstyrker av marinchefen ånyo framfört förslag om utbyte av en tjänst för förste kansliskrivare i Ce 17 vid Sjö krigsskolan mot tjänst för förrådsförvaltare i Ce 19 (jfr prop. 1956: 110, s. 157). I avvaktan på resultatet av blivande översyn av bestämmelserna om lärararvoden inom försvaret kan civilförvaltningen icke biträda förslag från chefen för marinen att två utbildningsarvoden, vartdera å 1 560 kro nor, inrättas vid kustartilleriets radarskola. Till ledare för specialkurs i krigsbyggnadstjänst vid teknisk högskola utgår för närvarande två arvoden, vartdera om 900 kronor. Marinchefen har föreslagit att dessa arvoden skall uppräknas till 1 500 kronor. Civil förvaltningen anser att kostnaderna för ifrågavarande lärararvoden med hänsyn till gängse principer för redovisningen av kostnader för lärarar voden inom försvaret bör inräknas i de medel som beräknas för timar voden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstalter och skolor. I anslutning till förslag från marinchefen beräknar ämbetsverket med anledning härav för nästa budgetår medelsbehovet för sistnämnda ändamål till 378 000 kronor (+ 3 000 kronor). Vid
166 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
sin beräkning av medelsbehovet har marinchefen, biand annat, räknat med en ökning för högre tekniska kurser vid sjökrigshögskolan medan medel däremot icke beräknats för marinens tekniska skola (jfr prop. 1956: 110, s. 148 o. 160). Behovet av medel för timarvoden till civila lärare för underbefälsut bildning beräknar civilförvaltningen för nästa budgetår i enlighet med för slag av chefen för marinen till 233 000 kronor (+ 50 000 kronor). Ök ningen betingas enligt marinchefen huvudsakligen av att marinens tek niska skola tillkommit (jfr prop. 1956: 110, s. 148 o. 160). Antalet fänrikar under nästa budgetår beräknas av chefen för marinen och civilförvaltningen till 60 (—5). Marinchefen upprepar tidigare förslag om att öka antalet arbetsmånader för assistenter för frivilligfrågor från 42 till 47 (prop. 1955: 110, s. 128). Förslaget motiveras med ökade arbetsuppgifter för assistenten vid marin kommando Väst. Civilförvaltningen utgår från att förslaget vinner bifall.
9. Personal för marin helikopterorganisation. I årets statsverksproposi-
tion (bil. 6, s. 139) har redogörelse lämnats för ett av marinchefen över lämnat förslag till marin helikopterorganisation. Såsom framgår av denna redogörelse beräknades personalbehovet för organisationen under nästa budgetår i huvudsak skola tillgodoses genom utnyttjande av befintliga personalstater. Marinchefen föreslår därför, såvitt gäller personal som av lönas från förevarande anslag, endast att beställningar skall tillkomma för en kommendörkapten av 2. graden/major i Ma 30 (förbandschef) och en mariningenjör av 1. graden i Ca 29 (förbandsingenjör).
10. Ändrad lönegradsplacering för vissa beställningshavare i Ma 37 och Mo 13 m. m. I skrivelse den 21 december 1956 har chefen för marinen
hemställt om uppflyttning till lönegrad Mo 14 av beställningarna för chef för Göteborgs örlogsvarv, kommendör (sjögående förbandschef) vid flottan och chef för Bergaskolorna, samtliga för närvarande placerade i lönegrad Mo 13, samt av beställningarna för chef för Karlskronaskolorna och chef för sjökrigsskolan, för närvarande hänförda till lönegrad Ma 37. Samtidigt föreslås att samtliga förutnämnda beställningar och på flottans stat nu redovisade beställningar i lönegraden Mo 14 ävensom en beställning för sektionschef i marinstaben uppföres med benämningen »kommendör» på flottans stat. Förslagen motiveras med att det från tjänstesvnpunkt och krigsberedskapssynpunkt icke är möjligt att med den för ifrågavarande befattnings havare nu gällande lönefördelningen på ett tillfredsställande sätt verkställa erforderliga kommenderingsförändringar bland kommendörer. För att tjänsten skall kunna skötas rationellt tvingas chefen för marinen därför att bortse från lönegradsfördelningen vid avgivande av placeringsförslag. Om ifrågavarande beställningar placeras i samma lönegrad såsom kom mendörer i Mo 14 på flottans stat skulle föreliggande svårigheter avhjälpas
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 167
samt en förnuftig planering av kommenderingarna kunna genomföras. Jämväl de till ifrågavarande befattningar anknutna arbetsuppgifterna motiverar enligt marinchefen en placering i lönegrad Mo 14.
Genom beslut den 3 juni 1949 har Kungl. Maj:t föreskrivit att beställ ningar för kaptener och löjtnanter inom, bland annat, marinen skall hallas vakanta till antal, motsvarande det antal officerare från marinen, som för ordnats i de beställningar i dåvarande lönegraderna Md 9 och Md 9 eller Md 7 med vilka försvarsstabens stat utökats från och med budgetåret 1948/49. Föreskriften har tillkommit med anledning av beslut vid 1949 års riksdag (prop. 1, bil. 6, s. 69; SU 4; rskr. 4). I detta sammanhang torde böra anmälas att marinchefen (skr. 28A 1956) hemställt att ifråga varande föreskrift måtte upphävas för marinens vidkommande. Som skäl för denna hemställan har anförts arbetsläget inom flottan samt sjöofficers kårens aktuella sammansättning, som icke medger att antalet beställningar på sjöofficerskårens stat ytterligare reduceras.
Departementschefen
1. Med anledning av de under denna punkt upptagna förslagen tillstyrker jag, i anslutning till vad jag anfört vid anmälan av anslaget Försvarsfilm i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 166), att tjänster tillkommer i ma rinstaben för en filmregissör i Ce 27 och ett tekniskt biträde i Ce 11. Jag före slår därjämte att en tjänst för fotograf i Cg 14 inrättas för marinstabens tryckeri, varvid en på sakanslag inrättad motsvarande tjänst kan utgå, samt att en tjänst för vaktmästare i Cg 10 indrages. Framförda förslag om extraordinariesättning av tjänster för en assistent i Cg 23, två bildbandstekniker i Cg 18 och en fotograf i Cg 14 anser jag mig vidare kunna biträda. Övriga under förevarande punkt redovisade förslag kan jag däremot icke tillstyrka. 2. Såsom framgått av vad jag anfört vid anmälan av armétygförvaltningens och marinförvaltningens avlöningsanslag i det föregående blir be ställningar för två kaptener i Md 27 vid marinstaben, två kaptener i Ma 27 vid flottan samt två kaptener i Ma 27 och en löjtnant i Ma 23/19 vid kust artilleriet icke vidare erforderliga i förvaltningarna. Jag föreslår att av dessa beställningar de två för kapten vid kustartilleriet utnyttjas för att ned bringa behovet av nya beställningar för kustartilleriets utbildningsorgani sation (jfr punkt 3) samt att övriga beställningar indrages. I anslutning till vad jag föreslagit under marinförvaltningens avlönings anslag beträffande inrättande av en gemensam kassa för marinledningen bör en beställning i Ma 23 för förvaltare (i kassatjänst) vid flottan samt tjänster för en kansliskrivare i Ca 15 och ett kanslibiträde i Ca 11 i marin staben utgå ur marinens personalförteckningar. Beträffande mariningen jörkåren föreslår jag, i anslutning till vad jag
168 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
anfört vid anmälan av marinförvaltningens avlöningsanslag, att en beställ ning för mariningenjör av 2. graden i Ca 27 utbytes mot beställning för mariningenjör av 1. graden i Ca 29. Någon indragning av beställning för mariningenjör av 1. graden i samband med den av mig under marinför valtningens avlöningsanslag förordade omorganisationen av ämbetsverkets centralplanering kan däremot icke ske, då kårstaten ännu ej anpassats efter 1954 års omorganisation av marinförvaltningen samt vid tillämpad orga nisation brist på beställningar för mariningenjörer av 1. graden föreligger. 3. I anledning av marinchefens förslag beträffande sjökrigshög skolan föreslår jag att en beställning för kapten i Md 27, avsedd för lärare i taktik, utbytes mot beställning för kommendörkapten av 2. graden eller kapten i Ma 30 eller Ma 27. Vid sina beräkningar av behovet av beställningar med anledning av till komsten av en ny statsisbrytare har marinchefen utgått från att fyra statsisbrytare skall kunna hållas rustade under vinterhalvåret. Enligt min uppfattning bör man emellertid kunna räkna med att detta antal stats isbrytare behöver tas i anspråk endast under särskilt stränga vintrar. Per sonalstaterna bör därför anpassas efter behovet för tre statsisbrytare; det stundom uppkommande behovet av bemanning av en fjärde isbrytare bör därvid få tillgodoses genom tillfälligt ianspråktagande av personal, som eljest användes för andra ändamål, eller andra provisoriska åtgärder. Jag föreslår emellertid att vissa jämkningar vidtages i personalstaterna för att dessa skall anpassas efter behovet för de tre nyaste statsisbrytarna. Härut över föreslår jag att ett antal beställningar tillkommer för att underlätta personalläget för isbrytarverksamheten in.m. Med dessa utgångspunkter föreslår jag att från och med nästa budgetår beställningar för en kommen dörkapten av 2. graden i Ma 30 och en förvaltare i Ma 23 tillkommer i ut byte mot beställningar för en kapten i Ma 27 och en underofficer av 2. graden i Ma 16 samt att nya beställningar tillkommer för en kapten i Ma 27 och två flaggunderofficerare i Ma 19. Med anledning av marinchefens yrkanden om nya militära beställningar på flottans stat tillstyrker jag att beställningar tillkommer för en kom mendörkapten av 2. graden i Ma 30 (divisionschef för motortorpedbåtar av typ T 101) samt en kapten i Ma 27 (fartygschef på motortorpedbåt) i utbyte mot beställningar för en kapten i Ma 27 respektive en löjtnant i Ma 23/19. Förslagen att inrätta tva beställningar för kapten, avsedda för utbildningsadjutant vid Bergaskolorna och för militärpsykologiska institutet, kan jag icke biträda. Marinchefen har vidare föreslagit att för vissa befattningar i sjöfartsstyrelsen skall på flottans stat tillkomma två beställningar för kapten och en beställning för kapten eller löjtnant samt därvid anfört att beställningar för ändamålet saknas på flottans stat. Enligt min uppfattning finnes emellertid beställning på flottans stat för en av de två kaptensbefattningarna i sjöfartsstyrelsen. Yrkandet i denna del föranleder därför ej
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 169
ytterligare åtgärd från min sida. För den andra kaptensbefattningen samt för befattningen för kapten eller löjtnant saknas däremot beställningar vid flottan. Jag kan ej heller tillstyrka att nya beställningar nu tillkommer för ändamålet. Officerare på aktiv stat torde därför icke kunna avses för ifrågavarande befattningar. En beställning för förvaltare i Ma 21 vid flottan (kassachef vid Bergaskolorna) bör uppflyttas till lönegrad Ma 23. I överensstämmelse med avgivna förslag bör nio beställningar för under officer av 2. graden i Ma 16 vid flottan vakanthållas i anslutning till att beställningar för mariningenjörer av ny kategori inrättas. Till denna fråga återkommer jag vid behandlingen av punkt 4 i det följande. Marinchefens övriga förslag beträffande underofficerare vid flottan kan jag ej biträda. Vad angår frågan om utjämning av tidpunkten för flaggunderofficersbefordran vill jag endast hänvisa till vad jag vid behandlingen av arméns motsvarande anslag anfört rörande befordringsförhållandena för löjtnanter och sergeanter (motsvarande). I anslutning till civilförvaltningens förslag räknar jag med planenligt utbyte av beställningar för övertaliga underofficerare mot beställningar för högbåtsmän. Med hänsyn till numera föreliggande upplysningar räknar jag med utbyte av tio beställningar. Antalet övertaliga underofficerare under nästa budgetår beräknar jag till 146. Under hänvisning till vad jag anfört under arméns motsvarande anslag beträffande inrättande av underbefälsbeställningar i högre lönegrad än Ma 14 föreslår jag i fråga om flottan att 20 beställningar för högbåtsman i Ma 14 uppflyttas till Ma 15. Marinchefen har — i anledning av uppdrag som erhållits efter den i samband med löneförhandlingarna för statstjänstemännen hösten 1956 träffade överenskommelsen rörande en undersökning av de organisatoriska förutsättningarna för tillskapandet av underbefäls beställningar i nuvarande lönegraden Ma 15 •— inkommit med uppgifter om underbefälsbefattningar av mera kvalificerad natur. Sådana befatt ningar finnes enligt dessa uppgifter dels ombord, dels ock inom flottans landorganisation (inretjänstbefattningar). Ett betydande antal av de åsyf tade befattningarna ombord har tidigare avsetts för underofficerare (jfr prop. 1951: 110, s. 22 ff). De beställningar i Ma 15 som jag föreslår till in rättande för nästa budgetår bör enligt Kungl. Maj :ts bestämmande få avses för vissa sådana kvalificerade befattningar inom skilda yrkesgrenar såväl ombord som inom landorganisationen. Det bör vidare ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om vakanthållande av vissa av de nyinrättade beställ ningarna, därest detta beträffande några yrkesgrenar anses befogat med hänsyn till lillgångcn på kvarstående övertaliga underofficerare. Utöver vad jag nu sagt har jag icke ansett mig böra tillstyrka några för
170 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
ändringar beträffande flottans underbefälsstater. Jag vill i anslutning här till nämna att enligt vad jag inhämtat befordringsläget för underbefäl vid flottan är sådant att befordran till högbåtsman i allmänhet kan ske efter sex års tjänst. Marinchefens förslag om utbyte av en beställning för kapten i Ma 27 vid kustartilleriet, avsedd för chef för utbildningsavdelningen vid Vax holms kustartilleriregemente, mot beställning för major i Ma 30 anser jag mig böra biträda. För den nya utbildningsorganisationen vid kustartilleriet har marincliefen för nästa budgetår, med tillstyrkan av civilförvaltningen, föreslagit att beställningar skall tillkomma för nio kaptener, fyra flaggunderofficerare och tre underofficerare av 2. graden, varigenom kustartilleriets officers- och underofficersstater skulle anpassas till den nya organisationen. Emellertid kan enligt vad jag inhämtat behovet av beställningar för den nya utbild ningsorganisationen minskas i samband med väntade personalbesparingar genom rationalisering av Göteborgs kustartilleriförsvar, varigenom det kvarstående behovet av nya beställningar nedgår till åtta beställningar för kapten. Enligt vad jag tidigare anfört under punkt 2 frigöres vidare två kaptensbeställningar vid kustartilleriet i samband med vissa organisationsändringar i förvaltningarna. Behovet av nya kaptensbeställningar minskas härigenom till sex. Jag föreslår att för nästa budgetår tre kaptensbeställ ningar i Ma 27 tillkommer i utbyte mot beställningar för löjtnant i Ma 23/19. I enlighet med framförda förslag tillstyrker jag vidare att två beställ ningar för förvaltare i Ma 21 uppflyttas till Ma 23, att två beställningar för flaggunderofficerare i Ma 19 utbytes mot beställningar för förvaltare i Ma 23 samt att en beställning för flaggunderofficer i Ma 19 utbytes mot en förvaltarbeställning i Ma 21. Med anledning av den ändrade organisation som den 15 juni 1956 av Kungl. Maj :t fastställts för Karlskrona försvarsområde och Blekinge kust artilleriförsvar kan en beställning för förvaltare i Ma 23 vid kustartilleriet, avsedd för artilleriammunitionsförrådet, utgå ur organisationen. Jag före slår att denna beställning indrages vid uppkommande ledighet. Under hänvisning till vad jag anfört under arméns motsvarande anslag beträffande inrättande av underbefälsbeställningar i högre lönegrad än Ma 14 samt under erinran om att jag förut jämväl behandlat motsvarande spörsmål beträffande flottan föreslår jag att tio beställningar för överfurir i Ma 14 utbytes mot beställningar för flaggfurir i Ma 15. Jämväl i fråga om kustartilleriet har efter anmodan lämnats uppgifter om vissa underbefäls befattningar av mera kvalificerad natur. Bland befattningarna finnes olika befattningar i yrkestjänst samt ett antal inretjänstbefattningar. Som exempel på mera kvalificerade befattningar kan här nämnas båtbefälhavare och maskinist på plutonlandstigningsbåt, vissa befattningar i teknisk tjänst vid batterier, chef för rörlig arbetsstyrka m. m. Det bör ankomma på Kungl.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 171
Maj:t att närmare bestämma för vilka typer av befattningar de för nästa budgetår föreslagna flaggfurirsbeställningarna bör avses. Beträffande kustartilleriets underbefäl i övrigt föreslår jag att tio be ställningar för överfurir i Ma 14 tillkommer samt att beställningar indrages för 14 furirer i Ma 11 eller 10, 14 furirer i Me 11 eller 10 samt 20 instruktörsaspiranter i Mf 8 eller 7. Marinchefens förslag beträffande marinintendenturkåren kan jag icke biträda. I likhet med marinchefen räknar jag med att en arvodesbefattning för besiktningsofficer i 1:30 vid Gotlands kustartilleriförsvar utgår. 4. Marinchefens yrkande om tre nya beställningar för mariningenjörspersonal i Ca 33, Ca 29 och Ca 27 kan jag icke biträda. Marinchefen har vidare föreslagit att inspektören för den skeppstekniska tjänsten skall få biträdas av en marindirektör av 1. graden, vilken innehar beställning som ursprungligen avsetts för annat ändamål. Enligt vad som upplysts har befattningshavaren alltsedan år 1954 tjänstgjort vid inspek tionen. Jag vill icke motsätta mig att så sker även fortsättningsvis i avbidan på prövning av 1954 års utredning rörande vissa personalkårer inom för svaret. Beställningen bör emellertid indragas vid dessförinnan uppkom mande ledighet. Riksdagen har år 1955 fattat beslut rörande utbyggnad av mariningenjörkåren med en ny kategori mariningenjörer. Marinchefen har anmält att för nästa budgetår erfordras beställningar för nio mariningenjörer av den nya typen. Jag förutsätter med anledning härav att nio beställningar för mariningenjör i befordringsgång inrättas med placering i lönegraderna 16—23 i överensstämmelse med beslut vid 1955 års riksdag. I enlighet med riksdagens bemyndigande ankommer det på Kungl. Maj:t att meddela när mare bestämmelser om inplacering i befordringsgång av ifrågavarande mariningenjörer. Som jag tidigare anfört förutsätter jag att nio underoffi cersbeställningar vid flottan tills vidare vakanthålles. Ett i samband med rationaliseringen av Karlskrona försvarsområde och Blekinge kustartilleriförsvar uppkommet behov av eu beställning för marin ingenjör av 2. graden, avsedd för artilleriingenjör vid kustartilleriförsvaret, torde böra tillgodoses genom utnyttjande av en beställning för teleingenjör vilken ej vidare erfordras för tidigare avsett ändamål. 5. Mot civilförvaltningens beräkningar av medelsbehovet för arvoden till tillsynsmän vid befästningar m. in. samt vid marinens kustbevakning har jag icke funnit anledning till erinran. Genom beslut den 21 september 1956 har Kungl. Maj:t medgivit alt ett arvode om 600 kronor för år må utgå från förevarande anslag till tillsyns man vid de sjökrigshistoriska samlingarna i Vaxholm. Marinchefens yrkande i denna del har alltså redan tillgodosetts. Återstående under denna punkt redovisade förslag kan jag icke biträda. 6. Marinchefens under förevarande punkt redovisade förslag kan jag icke tillstyrka.
172 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 Beträffande tjänster för ordinarie kontorsbiträden ansluter jag mig till civilförvaltningens förslag. 7. Förslaget om extraordinariesättning av en tjänst i Cg 23 för lärare i gymnastik och idrott vid Bergaskolorna kan jag biträda. Beträffande maskinanläggningen vid Bergaskolorna tillstyrker jag att en tjänst för maskinist i Cg 15 tillkommer samt att innehavaren av maskinmästartjänsten i Ce 18 må förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankommer på tjänsteman i 20 lönegraden. Vad angår Stockholms kustartilleriförsvar föreslår jag att en tjänst för reparatör i Cg 13, som ej vidare erfordras, indrages. För nytillkommande anläggningar vid Stockholms örlogsvarv bör för nästa budgetår tillkomma tjänster för en maskinmästare i Ce 20 och två reparatörer i Ce 13. En tjänst för skogvaktare i Cg 17 bör upptagas såsom extra ordinarie. Vid Karlskrona örlogsvarv bör en tjänst för maskinmästare i Cg 20 extraordinariesättas. Jag tillstyrker vidare att vid sjökrigsskolan en tjänst för förste kansli skrivare i Ce 17 utbytes mot tjänst för förrådsförvaltare i Ce 19. I anslutning till civilförvaltningens förslag beräknar jag posterna till arvoden för deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstalter och skolor samt till civila lärare för underbefälsutbildning till 425 000 kronor respektive 175 000 kronor. Jag beaktar härvid 1956 års höjning av timarvodena samt det ökade medelsbehovet för högre tekniska kurser vid sjökrigshögskolan. Jag förutsätter vidare att kostnaderna för timarvoden vid marinens tekniska skola liksom under innevarande budget år bestrides från posten till arvoden till lärare och föreläsare vid fasta utbildningsanstalter och skolor. På grundval av en inom marinstaben gjord förnyad beräkning av antalet fänrikar under nästa budgetår räknar jag med medel för avlönande av 55 fänrikar. Marinchefens förslag att öka antalet arbetsmånader för assistenter för fri villigfrågor från 42 till 47 anser jag mig böra biträda. Övriga under denna punkt upptagna förslag kan jag icke tillstyrka. 9 och 10. De förslag som upptagits under dessa punkter är jag icke be redd att tillstyrka. Beträffande frågan om personal för helikopterorganisa tion torde jag fa hänvisa till vad jag anfört i statsverkspropositionen vid anmälan av anslaget Marinen: Fartygsbyggnader m. m.
Marinchefens förslag om upphävande av de genom beslut den 3 juni 1949 meddelade föreskrifterna om vakanthållande av vissa beställningar kan jag icke biträda.
För budgetåren 1954/57 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att i av seende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redo
Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 173
visade militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av vikariatslöneförordnande, vakanssättningar in. in. — som betingas av över gången till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendenturoch civilförvaltning (prop. 1954: 110; SU 1954: 134; rskr. 1954: 320). Så som jag anfört under punkt 1 i det föregående torde Kungl. Maj:t böra in hämta riksdagens bemyndigande att under budgetåret 1957/58 vidtaga mot svarande provisoriska åtgärder.
Under hänvisning till vad chefen för handelsdepartementet anfört därom i årets statsverksproposition (bilaga 12, punkt 69) föreslår jag att in flytande ersättningar för vissa avlöningskostnader åt personal på statens isbrytarfartyg tillgodoföres förevarande anslag över en särskild uppbördspost, Ersättning för avlöningskostnader på statens isbrytarfartyg, om för slagsvis 450 000 kronor.
Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personal förändringar m. m. vid marinen samt med ledning av belastningen på mari nens avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1957/58 sålunda: Avlöningar till ordinarie tjänstemän 43 300 000 (+ 1 000 000) kronor; Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 110 000 (—10 000) kronor; Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 720 000 (+ 35 000) kronor; Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 16 200 000 (-—500 000) kronor; Rörligt tillägg 17 450 000 (+ 2 995 000) kronor; Pensionsmedel 670 000 (+ 70 000) kronor; Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 60 000 (+ -— 0) kronor. Ersättning för avlöningskostnader på statens isbrytarfartyg 450 000 (+ 450 000) kronor. Anslaget bör alltså upptagas till 77 600 000 (+ 3 000 000) kronor. Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i vederbörliga personalförteckningar för marinen, som föranledes av vad jag i det föregående föreslagit; b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personal förteckningarna medddela särskilda föreskrifter av i till lämpliga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl. Maj :ts brev den 1 juni 1956 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av marinens personalförteckningar för budgetåret 1956/57;
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 183
fattande förstärkning av personalen vid flygstaben. För dessa förslag har närmare redogjorts i propositionen 1956: 110 (s. 171 175). Efter förslag av Kungl. Maj :t i nämnda proposition medgav riksdagen att en majorsbeställning inrättades för envar av operations-, organisations- och utbild ningsavdelningarna samt att i fråga om biträdespersonalen visst tjänsteutbyte in. in. genomfördes. I äskandena för nästa budgetår framhåller chefen för flygvapnet ånyo att en avsevärd utökning av flygstabens per sonalorganisation är nödvändig om alla de uppgifter som åvilar staben skall kunna lösas. Flygvapenchefen återkommer därför nu till de förslag, som framförts för innevarande budgetår men icke vunnit bifall, samt föreslår härutöver viss förstärkning av flygstabens expedition m. m.
Flygvapenchefen föreslår ånyo att chefen för flygstaben placeras i samma lönegrad som föreslås (jfr i det följande under punkt 2) för eskaderchef, nämligen Mo 17, eller, därest detta förslag icke vinner bi fall, i alternativt Mo 17 eller Mo 15. Civilförvaltningen, som anser att en översyn av löneställningen för de högre militära chefstjänsterna bör före tagas, räknar i avvaktan på en sådan översyn icke med någon förändring i löneställningen för flygstabschefen. Flygvapenchefen upprepar förslaget att för operationsavdelningen inrättas en kaptensbeställning i Ma 27. Civilförvaltningen biträder allt jämt detta förslag. För organisationsav delningen föreslår chefen för flygvapnet ånyo att en beställning för alternativt major eller kapten inrättas för av delningens byggnadssektion. Den för sektionen avsedda personalen är en ligt flygvapenchefen otillräcklig bland annat med hänsyn till den avse värda utbyggnad av flygbaserna som erfordras. Civilförvaltningen anmäler att ämbetsverket inhämtat yttrande över förslaget från fortifikationsförvaltningen. Ehuru civilförvaltningen icke blivit övertygad om nödvändig heten av att inrätta den föreslagna beställningen har ämbetsverket dock, med hänsyn till att flygvapenchefen vid överläggningar i frågan starkt framhållit behovet av beställningen, ansett sig böra räkna med att den samma tillkommer från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen vill alltjämt icke motsätta sig flygvapenchefens åter framförda förslag om att inrätta en tjänst för gymnastikdirektör i Cg 25 för utbildningsavdelningen. Chefen för flygvapnet föreslår ånyo att personalavdelningen ut ökas med eu kapten i Ma 27 och en pensionerad officer i arvodesbefattning i 1 : 30. Civilförvaltningen biträder alltjämt dessa förslag. I äskandena för innevarande budgetår föreslog chefen för flygvapnet vidare att eu fanjunkare i Ma 19 skulle tillkomma för personalavdelningen för ärenden rörande underofficerare in. fl. Flygvapenchefen föreslår nu att i stället inrättas eu beställning för förvaltare i Ma 23. Civilförvalt
184 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
ningen som tagit närmare del av de arbetsuppgifter, som avses komma att åvila innehavaren av beställningen, räknar med att beställningen till kommer från och med nästa budgetår. I fråga om pressektionen upprepar flygvapenchefen förslagen om
att dels utbyta en beställning för kapten, avsedd för chef för sektionen, mot en majorsbeställning, dels utöka personalen med en kapten i Ma 27 och en fanjunkare i Ma 19 för rekryteringsuppgifter, dels ock utbyta en
för pressektionen avsedd arvodesbefattning för expeditionsofficer mot en tjänst för stabsredaktör i Ce 26. Civilförvaltningen tillstyrker liksom förut att de för rekryteringsverksamheten föreslagna beställningarna tillkom mer men anser att förslaget i vad det avser majorsbeställningen och tjäns ten för stabsredaktör med hänsyn till pågående översyn av den militära presstjänsten icke nu bör upptagas till prövning. Chefen för flygvapnet föreslår ånyo att en underrättelseavdelning organiseras inom flygstaben. För avdelningen erforderlig personal anges av flygvapenchefen till en överstelöjtnant eller major i Ma 33 eller Ma 30, tre kaptener i Ma 27, en officer i arvodesbefattning i 1: 30, en tolk i Cg 25, två amanuenser i Cg 23, en kansliskrivare i Ce 15 och ett biträde för skrivoch kontorsgöromål. Civilförvaltningen biträder alltjämt detta förslag men förutsätter att bestämmelserna om reglerad befordringsgång tillämpas på amanuenserna. För flygstabens expedition finnes inrättad en arvodesbefattning för pensionerad officer i 1: 32 avsedd för chef för expeditionen. Flygvapen chefen föreslår nu att befattningen utbytes mot en beställning för major i Ma 30 eller en arvodesbefattning för pensionerad officer i 1: 33 och åbe ropar därvid det ansvar som åvilar innehavaren av befattningen samt angelägenheten av att erhålla kontinuitet å denna. Civilförvaltningen er inrar om att ämbetsverket genom Kungl. Maj:ts beslut den 25 maj 1956 erhållit i uppdrag att verkställa översyn av löneställningen för arvodesbefattningar för pensionerad personal inom försvaret i syfte att nå fram till en lämplig avvägning mellan löneställningen samt arbetsuppgifternas art och omfattning. I avvaktan på resultatet av denna översyn kan civil förvaltningen icke tillstyrka det nu redovisade förslaget. Flygvapenchefen föreslår vidare att en från och med innevarande bud getår inrättad tjänst för kansliskrivare i Ca 15, avsedd för registrator, ut bytes mot tjänst för förste kansliskrivare i Ca 17, varvid flygvapenchefen åberopar de kvalificerade arbetsuppgifter som åvilar innehavaren av tjäns ten. Då den ifrågavarande tjänsten så nyligen prövats av statsmakterna anser civilförvaltningen sig icke kunna tillstyrka förslaget. Skrivpersonalen vid expeditionen utgöres av ett kanslibiträde och två kontorsbiträden. Flygvapenchefen föreslår att personalen vid expeditio nen med hänsyn till den ökade verksamheten vid flygstaben utökas med ett kanslibiträde i Ce 11 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål.
Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1957 185
Civilförvaltningen, som för innevarande budgetår medgivit anställande av extra biträden för skriv- och kontorsgöromål såsom tillfällig personalför stärkning vid flygstabens expedition, tillstyrker att två extra tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål inrättas från och med nästa bud getår.
Flygvapenchefen framhåller betydelsen av att en kommenderingsreserv av officerare tillkommer vid flygvapnet och upprepar förslaget att tre beställningar för kapten i Ma 27, avsedda för aspiranter vid flygstaben, tillkommer från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen räknar liksom förut med att två sådana beställningar inrättas. Chefen för flygvapnet återkommer med förslag om att inrätta en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning i 1: 30 för vice värd för flygvapnets ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde. Med hänsyn till flygvapen chefens upprepade krav på att en befattning för vice värd inrättas före slår civilförvaltningen att åt 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga upp drages att inkomma med förslag om hur här avsedd verksamhet skall ord nas. I avvaktan härpå anser civilförvaltningen sig alltjämt icke kunna tillstyrka att befattningen tillkommer. Vid flygstaben finnes en kontoristtjänst i Ce 13 avsedd för sekreterare åt chefen för flygvapnet. Med hänsyn till de synnerligen kvalificerade arbetsuppgifter, som åligger sekreteraren, och till önskemålet att undvika täta byten i denna befattning föreslår chefen för flygvapnet att ifråga varande tjänst utbytes mot en tjänst för kontorsskrivare i Ca 19. Civil förvaltningen, som erinrar om att här avsedd tjänst är placerad i samma lönegrad som andra liknande tjänster vid högre militära staber, anser dock att den bör givas ett försteg framför dessa tjänster. Civilförvalt ningen är emellertid icke beredd att nu förorda någon jämkning i löneställningen för tjänsten. Ämbetsverket, som utgår från att löneställningen för handsekreterarna hos cheferna för de centrala försvarsförvaltningarna kommer att prövas av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, föreslår i stället att med ledning av de sakkunnigas förslag en översyn göres jäm väl av handsekreterartjänsterna vid de högre militära staberna. Därest resultatet av en sådan översyn icke skulle kunna komma under behand ling vid 1957 års riksdag, ifrågasätter civilförvaltningen om icke inne havaren av ifrågavarande tjänst vid flygstaben, såsom ett provisorium, bör kunna meddelas förordnande alt mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankommer på tjänsteman i 15 lönegraden. Med hänsyn till pågående rationalisering av kassatjänsten inom för svaret kan civilförvaltningen icke biträda förslaget om att ordinariesätta en tjänst för kontorist i Ce 13 vid flygstabens kassaavdelning (jfr prop. 1954: 110, s. 129). Ämbetsverket tillstyrker däremot flygvapenchefens ånyo framförda för
186 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
slag att en tjänst för kanslibiträde i Ca 11 vid flygsäkerhetsavdelningen omvandlas till tjänst för kontorist i Ca 13. Flygvapenchefen anmäler att arbetsuppgifterna vid flygvapnets bok- och kartförråd blivit så omfattande att den nuvarande personalen är otill räcklig och föreslår att en tjänst för förrådsman i Cg 11 inrättas för nämnda förråd. Civilförvaltningen, som biträder förslaget, erinrar om att ämbets verket på tramställning av flygvapenchefen medgivit att under inneva rande budgetår tolv arbetsmånader får disponeras för anställande av en kollektivavtalsavlönad förrådsarbetare såsom provisorisk förstärkning av personaluppsättningen vid förrådet. I anslutning till vad civilförvaltningen föreslagit under arméns motsva rande anslag räknar ämbetsverket i likhet med föregående år med att avlöningskostnaderna för en vid flygstabens filmdetalj för närvarande arvodesanställd filmregissör överföres från anslaget till försvarsfilm till före varande anslag och att för ändamålet inrättas en tjänst i Ce 27 (jfr prop. 1957: 1, bil. 6, s. 242).
2. Förändringar beträffande eskader- och flygbasområdesstaber. Vid
1956 års riksdag har beslut fattats om ny regional ledningsorganisation för flygvapnet. Beslutet innebär i huvudsak, att eskadercheferna ålägges ansvaret för såväl flygoperationer som bas- och underhållstjänst, jakt eskaderchef jämväl för jaktstridsledning och luftbevakning, samt att eska der- och flygbasområdesstaber sammanslås (jfr prop. 1956: 110, s. 6—13). I sitt militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår före slog chefen för flygvapnet vissa av de personalförändringar, som var er forderliga för den nya organisationen. Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1956: 110 (s. 191) beslöt riksdagen att tre majorsbeställningar skulle utbytas mot beställningar för alternativt överstelöjtnant eller major samt att en extra tjänst för förrådsman skulle indragas. Flygvapenchefen, som framhåller nödvändigheten av att de personalför ändringar genomföres, som erfordras för den nya organisationen, föreslår
ånyo att beställningarna för fyra eskaderchefer i Mo 15 uppflyttas till Mo 17, att beställningar för tre ställföreträdande eskaderchefer inrättas, av vilka två i Mo 14 och en i Ma 37 eller Ma 33, att tre befattningar för pensionerad officer i 2: 14, avsedda för flygbasområdeschefer, utgår samt att beställningar för fyra löjtnanter i intendenturbefattning utbytes mot
beställningar för kapten. Chefen för flygvapnet föreslår vidare att tre beställningar för alterna tivt major eller kapten i Ma 30 eller Ma 27 samt tre beställningar för flyg direktör av 2. graden tillkommer från och med nästa budgetår. Beställ ningarna är avsedda för signalavdelningarna inom andra, tredje och fjärde eskaderstaberna. Vid envar av de fem flygbasområdesstaberna finns för närvarande en driftingenjör i Cg 25 med avlöning från sakanslag. Flygvapenchefen före
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 187
slår nu att avlöningskostnaderna för fyra av dessa tjänster överföres till förevarande anslag och att tjänsterna extraordinariesättes. Den femte tjänsten förutsättes bli indragen. Vid eskaderstaberna erfordras framdeles sju tjänster för fältmästare. För närvarande finnes vid flygbasområdesstaber och Norrbottens flygbas kår sammanlagt fem dylika tjänster. Enligt flygvapenchefen bör ytter ligare två tjänster för fältmästare i Ce 22 tillkomma från och med nästa budgetår. Då den nya ledningsorganisationen genomföres successivt kan enligt flygvapenchefen icke samtliga de tjänster, som beräknas bli övertaliga vid genomförd organisation, omedelbart indragas. Från och med nästa bud getår föreslås emellertid att en tjänst för kasernföreståndare i Ce 19 och fyra arvodesbefattningar, av vilka två för pensionerad officer i 1: 30 och två för pensionerad underofficer i 1: 22, utgår. Civilförvaltningen anser sig i huvudsak böra tillstyrka de föreslagna per sonalförändringarna. I anslutning till vad civilförvaltningen i det föregå ende (jfr punkt 1) anfört beträffande löneställningen för högre militära chefstjänstemän är ämbetsverket emellertid icke berett att biträda den föreslagna förändringen i löneställningen för eskadercheferna. Ämbetsver ket anser sig vidare, i avvaktan på resultatet av 1954 års utredning an gående vissa personalkårer inom försvaret, icke böra räkna med det före slagna utbytet av fyra beställningar för löjtnant i intendenturbefattning mot beställningar för kapten eller med inrättandet av tre flygdirektörsbeställningar. I övrigt utgår civilförvaltningen från att flygvapenchefens förslag vinner bifall.
3. Luftbevakningens organisation. Beträffande inspektionen för
luftbevakningen upprepar chefen för flygvapnet tidigare framfört för slag (jfr prop. 1956: 110, s. 175) att för stabschefen vid nämnda inspek tion inrättas en beställning för alternativt överstelöjtnant eller major i ut byte mot befintlig beställning för alternativt major eller kapten. Civilför valtningen biträder förslaget. Flygvapenchefen upprepar vidare förslaget (jfr prop. 1955: 110, s. 141) att en kapten avsedd för handläggning av ärenden rörande luftförsvarscentraler tillkommer från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen bi träder jämväl detta förslag. Från och med innevarande budgetår har eu assistenttjänst i Ce 21 till kommit för luftbevakningsinspektionen. Chefen för flygvapnet, som i sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret 1956/57 föreslagit att den ifrågavarande tjänsten skulle placeras i 23 lönegraden, föreslår ånyo att tjänsten inplaceras i denna lönegrad. Civilförvaltningen, som åter under sökt de arbetsuppgifter som åvilar innehavaren av nämnda tjänst, anser sig icke böra räkna med den av flygvapenchefen föreslagna höjningen av tjänstens lönegradsplacering.
188 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195 7
Chefen för flygvapnet upprepar förslaget att en vid Iuftbevakningsinspektionen placerad kanslibiträdestjänst omvandlas till tjänst för konto rist (jfr prop. 1956: 110, s. 176). Civilförvaltningen motsätter sig numera icke detta förslag. I fråga om förband och skolor anmälde chefen för flygvapnet i sitt militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår att personalbe hovet ånyo översetts i samband med överbefälhavarens utredning rörande krigsmaktens fortsatta utveckling. En fortsatt utbyggnad av personalorga nisationen i anslutning till den gjorda översynen är enligt flygvapenchefen nödvändig.
För nästa budgetår föreslår chefen för flygvapnet dels att två kaptens
beställningar i Ma 27 (för chef för luftbevakningsbataljon) utbytes mot beställningar för major i Ma 30 och att en kaptensbeställning i Ma 27 (för
chef för luftbevakningsbataljon) inrättas, dels att 18 befattningar för pen
sionerade officerare i 1: 30 (för den optiska luftbevakningstjänsten) till
kommer, dels att beställningar inrättas för 15 överfurirer i Ma 14 (för
chefsobservatörer vid radarstationer) samt för tre förste mästare i Ca 19, två mästare i Ca 17 och 44 flygtekniker i Ca 15 (för den tekniska tjäns
ten), dels ock att tjänster inrättas för sex vaktmän i Cg 12 (för luftför-
svarscentraler, som beräknas bli tagna i bruk under nästa budgetår), samt för 17 tekniska biträden, av vilka tre föreslås placerade i Cg 11 och 14 i Cg 8. Civilförvaltningen räknar med att samtliga de av flygvapen chefen sålunda föreslagna personalförändringarna kommer till stånd.
4. Personal för fallskärmsjägarutbildning. Chefen för flygvapnet upp
repar tidigare förslag (jfr prop. 1956: 110, s. 176—177) om att inrätta beställningar för en sergeant i Ma 16 och tre flygtekniker i Ca 15, av sedda för skötseln av de transportflygplan som utnyttjas vid arméns fallskärmsjägarutbildning. Civilförvaltningen, som tidigare tillstyrkt en utökning av flygvapnets personal för detta ändamål, biträder också nu det framlagda förslaget.
5. Personal för markstridsutbildningen. I anslutning till förslag av
1952 års värnpliktsutredning (betänkande rörande utbildning av värn pliktiga vid flygvapnet) hemställde chefen för flygvapnet i särskild skri velse den 8 oktober 1955 att flygstaben från och med innevarande bud getår måtte tillföras en beställning för alternativt överstelöjtnant eller major och en beställning för kapten samt att vid flygvapnets trupputbildarskola måtte inrättas en kaptensbeställning (jfr prop. 1956:110, s. 190). Ifrågavarande beställningar var avsedda för officerare ur armén för effektivisering av markstridsutbildningen inom flygvapnet. Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1956: 110 (s. 194) medgav riksdagen att en beställning inrättades för alternativt överstelöjtnant eller major. Chefen för flygvapnet upprepar nu förslaget om inrättande av förenämnda båda kaptensbeställningar i Ma 27. Civilförvaltningen biträder förslaget.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 19 57 189
Enligt flygvapenchefen har numera vissa erfarenheter vunnits beträf fande behovet av instruktörspersonal för den utökade markstridsutbildningen. De preliminära beräkningar som gjorts visar att under alla för hållanden ytterligare 82 överfurirer och 12 furirer erfordras som instruk törer. Då det icke är möjligt att på en gång rekrytera all denna perso nal föreslår flygvapenchefen att från och med nästa budgetår inrättas 40 överfurirsbeställningar i Ma 14. Civilförvaltningen, som inhämtat att behovet av instruktörer bedömts efter samma grunder som tillämpas inom armén, utgår vid anslagsberäkningen från att de ifrågavarande överfurirsbeställningarna tillkommer.
6. Personalförstärkning vid attackflottiljerna. Som en följd av 1956
års riksdagsbeslut om förstärkning av attackflyget måste enligt flygvapen chefen personalorganisationen vid de fyra attackflottiljerna utökas, ök ningen berör icke stabspersonalen eller den administrativa personalen utan hänför sig endast till divisionernas flyg- och markstyrkor. Den personal ökning som enligt flygvapenchefen erfordras utgöres av nio löjtnanter, tre fänrikar, sex fanjunkare (flygnavigatörer), sex sergeanter (flygnaviga törer), sju förste fältflygare, fem fältflygare av 1. graden, tolv fältflygare av 2. graden, sju förste flygnavigatörer, fem flygnavigatörer av 1. graden, tolv flygnavigatörer av 2. graden samt 108 flygtekniker. Civilförvaltningen, som under hand inhämtat att för ifrågavarande ända mål erforderliga beställningar för löjtnanter, fänrikar och extra ordinarie underbefäl med hänsyn till rekryteringsläget icke behöver tillkomma från och med nästa budgetår, utgår vid anslagsberäkningarna för nästa bud getår från att följande personal tillkommer för attackflottiljernas förstärk ning, nämligen sex fanjunkare i Ma 19, sex sergeanter i Ma 16 samt 108 flygtekniker i Ca 15.
7. Personalförändringar vid Roslagens flggkår (F 2). Då Roslagens flyg
kår år 1949 organiserades utgjordes kåren av flygvapnets radarskola, flygräddningsgrupp och förberedande fältflygarskolan. Någon särskild befatt ning för kårchef inrättades icke utan chefen för radarskolan, en överste löjtnant, avsågs även skola fungera som chef för kåren. Enligt flygvapen chefen har emellertid överstelöjtnanten helt måst ägna sig åt uppgifterna som kårchef. Som chef för radarskolan har i stället tjänstgjort inneha varen av en alternativ beställning för major eller kapten, vilken avsetts för chef för radarskolans skolavdelning. Denna organisation har enligt flygvapenchefen visat sig lämplig. Verksamheten vid kåren har avsevärt utökats sedan 1949. Utbildningen vid radarskolan har sålunda fått en betydligt större omfattning än vad som från början kunnat förutses. Viss ny utbildning har också tillkom mit, varjämte till F 2 förlagts eu regional televerkstad. Enligt flygvapen chefen har vidare ■— i motsats till vad som ursprungligen förutsattes — mobiliseringsplanläggning och truppregistrering måst utföras vid kåren.
190 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
Med hänsyn till den omfattning som verksamheten vid F 2 numera fått föreslår flygvapenchefen att från och med nästa budgetår en beställning i Ma 37 för chef för flygkåren inrättas i utbyte mot den ifrågavarande överstelöjtnantsbeställningen i Ma 33. Flygvapenchefen föreslår vidare att för förberedande fältflygarskolan från och med nästa budgetår tillkommer beställningar för en kapten i Ma 27, en löjtnant i Ma 23/19 och en fanjunkare i Ma 19, avsedda för chef, adjutant respektive stabsunderofficer vid skolan. Förslaget har i vad det avser kaptensbeställningen framställts i tidigare äskanden (jfr prop. 1956: 110, s. 180). Chefen för flygvapnet har under en följd av år (jfr senast prop. 1956: 110, s. 180) föreslagit inrättande av en löjtnantsbeställning, avsedd för chef för kårens specialavdelning. Flygvapenchefen anser emellertid nu mera att befattningen bör besättas med kapten och föreslår därför att för ändamålet inrättas en kaptensbeställning i Ma 27. Chefen för flygvapnet upprepar förslaget (jfr prop. 1956: 110, s. 180— 181) om att inrätta en beställning för förvaltare i Ma 21 i förrådstjänst (intendenturmateriel) för F 2. Flygvapenchefen erinrar om att Kungl. Maj :t genom beslut den 26 februari 1954 medgivit, att en fanjunkare, som kommenderats såsom biträde åt förrådsförvaltaren vid F 2, må från och med den 1 mars 1954 erhålla särskilt arvode motsvarande löneskillnaden mellan 24 och 22 löneklasserna. I enlighet med beslut av 1948 års riksdag (prop. 1948: 206, s. 476 och 479) finnes vid F 2 sex beställningar för flottiljpoliser. Med hänsyn till den ökade verksamheten vid F 2 och till att kårens område blivit avsevärt större än vad som ursprungligen förutsågs föreslår flygvapenchefen att kåren tillföres ytterligare fyra flottiljpoliser, av vilka två föreslås place rade i Ca 16 och två i Ca 14. Civilförvaltningen anför, att den utökning av verksamheten vid F 2 som efter hand skett måste avspegla sig i en vidgad personalorganisation. Även om det enligt ämbetsverket varit önskvärt att ställningstagandet till en utbyggnad av denna organisation kunnat anstå i avvaktan på de organisationsundersökningar vid flygkåren, som civilförvaltningen i olika sam manhang föreslagit, anser civilförvaltningen att i varje fall vissa av de föreslagna personalförändringarna redan nu bör komma till stånd. Äm betsverket vill därför icke motsätta sig att en beställning för kårchef i Ma 37 tillkommer i utbyte mot en överstelöjtnantsbeställning. Civilförvalt ningen biträder jämväl förslagen att beställningar inrättas för en kapten, chef för förberedande fältflygarskolan, en förvaltare i Ma 21 samt fyra flottiljpoliser, varav två i Ca 16 och två i Ca 14. Den fanjunkarbeställning, som frigöres genom att en förvaltarbeställning tillkommer, bör en ligt civilförvaltningen kunna utnyttjas för stabsunderofficer vid fältflygar skolan. I anledning av flygvapenchefens förslag om inrättande av en
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1957 191
kaptensbeställning avsedd för chef för specialavdelningen tillstyrker civil förvaltningen vidare att en beställning för löjtnant tillkommer. Med genom förandet av övriga förslag bör däremot enligt ämbetsverket kunna anstå tills vidare.
8. Personalförändringar vid Norrbottens flggbaskår (F21). Chefen för
flygvapnet upprepar ånyo (jfr prop. 1956: 110, s. 179) förslaget att en av de två för F 21 avsedda majorsbeställningarna omvandlas till beställning för överstelöjtnant eller major. Civilförvaltningen, som i sina äskanden för innevarande budgetår ifrågasatte om förevarande utbyte av beställ ningar var av sådan angelägenhetsgrad att icke därmed tills vidare kunde anstå, anser sig alltjämt icke böra tillstyrka förslaget. På grund av ökad basering av flygförband inom övre Norrland före slog flygvapenchefen för innevarande budgetår viss personalförstärkning för F21 (jfr prop. 1956:110, s. 178—179). Flygvapenchefen återkommer nu till vissa av dessa förslag och föreslår att för nästa budgetår inrättas beställningar för fyra överfurirer i Ma 14, av vilka två föreslås tillhöra kategorin trupputbildare och två kategorin sjukvårdare, samt för fyra flottilj poliser, av vilka två i Ca 16 och två i Ca 14, ävensom en tjänst för tekniskt biträde i Cg 8. Civilförvaltningen föreslår att två för sjukvårdare avsedda furirsbeställningar i Me 11 eller Me 10 inrättas i stället för de föreslagna överfurirsbeställningarana. I övrigt biträder ämbetsverket flygvapenchefens förslag. Flygvapenchefen upprepar förslaget (jfr prop. 1956: 110, s. 187) att för F 21 inrättas en tjänst för förrådsförman i Ce 13 (för intendenturmateriel). Civilförvaltningen anser det alltjämt tillräckligt att en tjänst för förrådsman i Ce 11 tillkommer för ifrågavarande ändamål och har vid anslagsberäkningen utgått härifrån. På grund av den ökade baseringen av flygförband inom övre Norrland har enligt flygvapenchefen arbetsuppgifterna för basbataljonchefen vid F 21 förändrats. Med hänsyn till det ökade ansvar som numera måste åläggas denne befattningshavare föreslår flygvapenchefen att den för basbataljonchef vid F 21 avsedda kaptensbeställningen utbytes mot beställ ning för major i Ma 30. Civilförvaltningen biträder förslaget. Chefen för flygvapnet anmäler vidare att arbetsbelastningen för den ende flygingenjören vid F 21 blivit för stor på grund av den ifrågavarande ökade baseringen av flygförband, tillkomsten av en regional televerkstad och den stora ökningen av luftbevakningsmaterielen. Flygvapenchefen föreslår därför att en beställning för flygingenjör av 1. graden i Ca 29, avsedd för en andre kåringenjör vid F 21, inrättas från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen anser sig i avvaktan på resultatet av 1954 års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret icke böra räkna med förslaget.
9. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Flygvapenchefen
192 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195 7
upprepar (jfr prop. 1956: 110, s. 179) förslaget om att inrätta en majorsbeställning för flygkadettskolan (F 20) för att avlasta skolchefen vissa arbetsuppgifter. Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt detta förslag. Chefen för flygvapnet föreslår ånyo (jfr prop. 1956: 110, s. 177—178) att en kaptensbeställning, avsedd för chef för specialdivisionen vid krigsflygskolan (F 5), tillkommer och att en för ändamålet nu utnyttjad majorsbeställning tages i anspråk för handläggning av flygsäkerhetsfrågor inom skolans stab. Flygvapenchefen anför att det icke är möjligt för en och samma person att såväl sköta befattningen som chef för specialdivisio nen — med de ytterligare arbetsuppgifter som tillkommer i samband med effektiviseringen av flygvapnets markstridsutbildning -— som biträda skol chefen vid handläggningen av flygsäkerhetsfrågor. Flygsäkerheten är en ligt flygvapenchefen av sådan väsentlig betydelse att en dylik organisa tion icke bör accepteras. Vidare föreslår flygvapenchefen åter (jfr prop. 1956: 110, s. 178) att två kaptener med uppgift att under skolchefen sam ordna och övervaka markutbildningen m. m. tillföres F 5. — Civilförvalt ningen räknar med att ifrågavarande tre kaptensbeställningar i Ma 27 till kommer från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen utgår likaså från att en ånyo (jfr prop. 1956: 110, s. 180) föreslagen kaptensbeställning, avsedd för chef för femte divisio nen vid Upplands flygflottilj (F 16), inrättas från och med nästa budgetår. I sitt militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår före slog chefen för flygvapnet att fyra kaptensbeställningar i Ma 27, avsedda för biträdande lärare vid flygkrigshögskolan, skulle tillkomma. Flyg vapenchefen, som anför att det senaste årets erfarenheter understrukit be hovet av biträdande lärare vid flygkrigshögskolan, upprepar nu detta för slag. Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt att ifrågavarande fyra beställ ningar inrättas. Vid militärpsykologiska institutet skall bland andra tjänstgöra tre kom paniofficerare kommenderade från försvarsgrenarna (jfr prop. 1955: 110, s. 65). Chefen för flygvapnet upplyser, att på grund av personalläget vid flygvapnet någon aktiv officer icke kunnat ställas till förfogande för tjänstgöring vid institutet. Flygvapenchefen föreslår därför att från och med nästa budgetår inrättas en beställning för kapten i Ma 27, avsedd för kommendering till institutet. Civilförvaltningen, som i annat samman hang tillstyrkt att vid flottan tillkommer en särskild kaptensbeställning för samma ändamål, biträder flygvapenchefens förslag. Flygvapenchefen föreslår ånyo (jfr prop. 1956: 110, s. 179) att en kap tensbeställning i Ma 27, avsedd för aspirant vid flygförvaltningen, inrättas. Civilförvaltningen, som i det föregående (jfr punkt 1) tillstyrkt att två aspirantbeställningar inrättas för flygstaben, räknar icke med att någon ytterligare sådan beställning tillkommer för nästa budgetår. I avvaktan på resultatet av personalkårutredningens arbete har civil-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 193
förvaltningen icke heller ansett sig böra räkna med att de av flygvapen chefen ånyo föreslagna (jfr prop. 1956:110, s. 180) tre beställningarna för löjtnant i intendenturbefattning, avsedda två för biträdande intendent vid Skaraborgs (F 7) och Södermanlands (Fil) flygflottiljer samt en så som rekryteringstjänst, inrättas från och med nästa budgetår. Sedan löneställningen för förvaltarna i förrådstjänst (intendentuimate riel) vid flygvapnet år 1951 prövades av 1949 års tjänsteförteckningskommitté har enligt flygvapenchefen väsentliga förändringar intraffat i fråga om deras arbetsuppgifter. Det är härvid främst utbyggnaden av luftbevakningsorganisationen som påverkat arbetsuppgifterna. Chefen för flygvapnet föreslår nu att en beställning för förvaltare i Ma 21 vid envar av de nio flygflottiljer (F 1, F 4, F 9, F 10, F 12, F 13, F 16, F 18, F 21), som svarar för luftbevakning och jaktstridsledning (sektorflottiljer), ut bytes mot förvaltarbeställning i Ma 23. Civilförvaltningen anser att för slaget innebär en sådan omprövning av de genom tjänsteförteckningsrevisionen fastställda normerna att frågan bör upptagas till prövning i annan ordning. Civilförvaltningen räknar därför icke med att förslaget nu genomföres. Chefen för flygvapnet upprepar ånyo förslag om utökning av antalet övertaliga beställningar för fanjunkare med 18 för att med mästarutbildad personal kunna besätta 18 beställningar för mästare, vilka enligt be slut av 1953 års riksdag inrättats i utbyte mot fanjunkarbeställningar (jfr prop. 1954:110, s. 132). Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt förslaget men utgår från att vid uppkommande ledighet i dylik beställning frågan om återbesättande skall prövas av Kungl. Maj :t. I sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår anmäler flyg vapenchefen behov av bland annat 16o underofficersbeställningar (99 fanjunkare och 66 sergeanter), avsedda för radarstridsledare. Ifrågava rande beställningar avses skola besättas med fältflygare och flygnaviga törer, vilka kategorier därigenom i ökad utsträckning kan beredas långtidsanställning vid flygvapnet. För nästa budgetår löreslås att för ända målet inrättas beställningar för 24 fanjunkare i Ma 19 och 16 sergeanter i Ma 16. Civilförvaltningen har funnit sig böra räkna med att förslaget vinner bifall.
Flygvapenchefen föreslår ånyo, att 19 för sjukvårdare avsedda överfurirsbeställningar i Ma 14 tillkommer i utbyte mot samma antal beställ ningar för furirer. Såsom framgår av propositionen 1956: 110 (s. 181) föreslog civilförvalt ningen i äskandena för innevarande budgetår eu utredning beträffande möj ligheterna att tillgodose behovet av sjukvårdsunderbefäl vid flygvapnet genom trängtruppernas försorg. Utredning av frågan bar sedermera verk- 13 —90 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 sand. Nr 110
194 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
ställts av civilförvaltningen i samråd med cheferna för armén och flygvap net samt försvarets sjukvårdsstyrelse. Civilförvaltningen redovisar i skri velse den 18 januari 1957 resultatet av utredningen och anför därvid bland annat följande.
Utbildning av sjukvårdsunderbefäl inom armén sker för närvarande på särskild beställningsmannalinje inom trängtrupperna. Detta system har icke medfört önskvärd rekrytering, enär vederbörande ansett sig försatta i sämre läge än annat underbefäl. Inom arméstaben utarbetas för närva rande ett förslag, som syftar till att rekrytering av blivande sjukvårds underbefäl skall ske genom förbandschefernas försorg, att beställningar för underbefäl i sjukvårdstjänst överföres från trängtrupperna till förbanden och att beställningsmannabegreppet för sjukvårdsunderbefäl upphör. Aspiranterna avses skola genomgå furirsutbildning vid eget förband och först efter befordran till furir kommenderas till sjukvårdsutbildning vid träng trupperna. Inom flygvapnet anordnas för närvarande icke någon utbildning av sjuk vårdsunderbefäl utan rekrytering sker bland personal, som utbildas vid trängtrupperna. Någon befordran till överfurir vid flygvapnet kan ej vinnas av denna personal. Anställning såsom sjukvårdsfurir vid flygvapnet är där för icke särskilt lockande. Av befintliga 19 beställningar för sjukvårdsfurir vid flygvapnet var den 1 december 1956 15 vakanta. Ämbetsverket anser det angeläget att möjligheter till överfurirsbefordran snarast öppnas även för flygvapnets sjukvårdsunderbefäl. Om det förslag rörande underbefäl i sjukvårdstjänst vid armén, som utarbetas inom arméstaben, framdeles genomföres, torde emellertid förutsättningarna för att låta armén svara för flygvapnets behov av sjukvårdsunderbefäl icke föreligga. Flygvapnets behov av dylik personal torde således få täckas genom rekrytering inom flygvapnet. Rekryteringen och utbildningen bör därvid så långt möjligt an ordnas efter samma linjer som kan bli tillämpliga vid armén och undervisningen i sjukvårdstjänst bör samorduas med motsvarande undervisning inom denna försvarsgren.
Civilförvaltningen anser att det nu icke längre finnes någon anledning att av organisatoriska skäl uppskjuta ställningstagandet till frågan om löneställningen för flygvapnets sjukvårdsfurirer. Ämbetsverket vill därför icke motsätta sig att för nästa budgetår tio furirsbeställningar i Me 11 eller Me 1D, avsedda för sjukvårdsunderbefäl, omvandlas till överfurirsbeställningar i Ma 14. Frågan om inrättande av ytterligare överfurirsbeställningar bör enligt civilförvaltningen få prövas i samband med de årliga anslagsäskandena. Försvarsväsendets underbefälsförbund, som inkommit med en skrift i ärendet, anser att flygvapnets nyrekrytering av sjukvårdsunderbefäl bör ske genom att utnyttja vid övriga försvarsgrenar redan anställd och ut bildad sjukvårdspersonal. Vilken rekryteringsväg som än väljes måste en ligt förbundet sjukvårdsfurirerna vid flygvapnet dock ges möjlighet att erhålla överfurirsbefordran.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 195
Flygvapenchefen räknar för nästa budgetår med följande förändringar i antalet beställningar för icke-ordinarie underbefäl och meniga, nämligen minskning med 75 beställningar för furirer, fältflygare av 2. graden och flygnavigatörer av 2. graden till (500 — 75 =) 425, ökning med 44 be ställningar för furirsaspiranter, fältflygare av 3. graden och flygnaviga törer av 3. graden till (124 + 44 =) 168, minskning med 7 beställningar för korpraler till (40 — 7 =) 33 samt ökning med 26 beställningar för vice korpraler och meniga till (154 + 26 =) 180. Civilförvaltningen biträder flygvapenchefens beräkningar utom i vad de avser antalet beställningar för furirer m. fl., beträffande vilka förvaltningen räknar med en minsk ning med 56 beställningar utöver den minskning med 10 beställningar, som följer av ämbetsverkets förslag i fråga om sjukvårdsfurirerna.
10. Förändringar beträffande trafikledarpersonal. I sitt militärorga
nisatoriska underlag för budgetåret 1955/56 anförde chefen för flygvap net att arbetsbelastningen för trafikledare vid samtliga förband utom F 2 nått en sådan omfattning, att det blivit nödvändigt att under större delen av dagen taga i anspråk tre trafikledare samtidigt för att flygsäkerhets kraven skulle bli tillräckligt tillgodosedda och att flygvapenchefen till följd härav räknade med ett behov av fyra trafikledare vid ifrågavarande förband. Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionerna 1955: 110 (s. 151 och 152) och 1956:110 (s. 192) har riksdagen medgivit inrättande av sju nya tjänster för trafikledare i Ce 23. Vid F 4, F 7, F 10, F 12, F 13, F 14, F 15, F 18 och F 21 finnes emellertid alltjämt endast tre trafik ledare (två trafikledare och en förste trafikledare). Flygvapenchefen före slår därför att envar av ifrågavarande nio flottiljer budgetåret 1957/58 till föres ytterligare en trafikledare i Ce 23. Enligt flygvapenchefen kan en nyanställd trafikledarassistent först efter cirka två års tjänstgöring självständigt sköta trafikledartjänsten i full omfattning. Då några särskilda tjänster för trafikledare under utbild ning icke finnes innebär detta att en flottilj där en trafikledare slutar saknar kompetent ersättare i två år. De senaste årens erfarenheter visar enligt flygvapenchefen att det är nödvändigt att möta avgången av trafik ledare med färdigutbildad personal. Flygvapenchefen föreslår därför att sex tjänster för trafikledare i reglerad befordringsgång (Cf 17—Ce 19— Ce 21), avsedda för trafikledare under utbildning, inrättas från och med nästa budgetår. Chefen för flygvapnet upprepar sina föregående år framförda förslag (jfr prop. 1956: 110, s. 182) rörande överföring av trafikledarna till civilmilitär anställningsform samt ordinariesättning av tjänster för sex stabstrafiklcdare i Ce 29 och 19 förste trafikledare i Ce 27. Civilförvaltningen tillstyrker förslagen att inrätta ytterligare nio tjäns ter för trafikledare i Ce 23 och att ordinariesätta tjänster för sex stabstrafikledare i Ce 29 och 19 förste trafikledare i Ce 27. Med hänsyn till
196 Kungl. Maj:ts proposition nr ltO år 1957
vad flygvapenchefen anfört anser civilförvaltningen det även motiverat att inrätta ett antal rekryteringstjänster för trafikledare. Ämbetsverket ifråga sätter dock om det icke kan vara tillfyllest att till en början inrätta endast fyra dylika tjänster i högst lönegrad Ce 21 med reglerad befordringsgång i enlighet med vad flygvapenchefen föreslagit. Förslaget att trafikledarna skall hänföras till kategorin civilmilitär personal kan civilförvaltningen alltjämt icke biträda.
11. Förändringar beträffande personal för den militära väderleks tjänsten. Med anledning av en inom flygledningen företagen utredning
föreslog chefen för flygvapnet i sitt militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår en ändrad organisation och en förstärkning av per sonalen för den militära väderlekstjänsten. För detta förslag har när mare redogjorts i propositionen 1956: 110 (s. 182—186). Såsom framgår av propositionen (s. 192—193) ansåg föredragande departementschefen en förstärkning av personalen för den militära väderlekstjänsten vara erfor derlig men förklarade sig icke vara beredd att taga ställning till det fram lagda förslaget i dess helhet utan ansåg att detsamma först borde granskas av statens organisationsnämnd. Departementschefen tillstyrkte emellertid att vissa extra ordinarie och extra tjänster inrättades för centralorganet för den militära väderlekstjänsten, nämligen tjänster för en förste stabsmeteorolog i Ce 31, eu stabsmeteorolog i Ce 29, en meteorolog i Ce 25, en meteorolog i reglerad befordringsgång, två meteorologassistenter i Cg 16, en kontorist i Cg 13 och fyra tekniska biträden i Cg 11. Departements chefen räknade vidare med att en tidigare för observationscentralen i Hagshult avsedd kontorsbiträdestjänst i Ca 8 skulle indragas. Riksdagen beslöt i enlighet med departementschefens förslag. Sedan Kungl. Maj:t härefter uppdragit åt statens organisationsnämnd att avgiva yttrande över förslaget har organisationsnämnden den 19 sep tember 1956 inkommit med sådant yttrande. Organisationsnämnden anför i yttrandet bland annat följande. Nämn den saknar väderleksteknisk expertis och kan ej heller bedöma det be rättigade i de krav som av försvarsgrenscheferna ställes på den militära väderleksorganisationen. Nämnden har därför, för att erhålla ett utlå tande över förslaget från en sakkunnig stående utanför den militära väderleksoi ganisationen, inhämtat yttrande från professorn i meteorologi vid Stockholms högskola C. G. Rossby. — Den föreslagna serviceorganisatio nen med meteorologassistenter, tekniska biträden och kontorsbiträden har ej särskilt undersökts av organisationsnämnden men synes dock nämnden vara lämpligt dimensionerad i förhållande till utbyggnaden i övrigt. När den nya organisationen varit i verksamhet någon tid bör behovet av ser vicepersonal överses. — Organisationsnämnden tillstyrker, på grund av vad sålunda anförts och med stöd av professor Rossbys yttrande, att den militära väderleksorganisationen i princip får den av chefen för flyg vapnet föreslagna utformningen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 197
För nästa budgetår upprepar chefen för flygvapnet de i propositionen 1956: 110 redovisade förslagen till personalförändringar för den militära väderlekstjänsten, med undantag dels för de tjänster som tillkommit för innevarande budgetår och dels för det i nämnda proposition redovisade förslaget att indraga 17 tjänster för tekniska biträden i Ce 8. Härjämte föreslår flygvapenchefen att de extra ordinarie och extra tjänster, som inrättats för innevarande budgetår, utbytes mot ordinarie respektive extra ordinarie tjänster. Civilförvaltningen anför, att ämbetsverket anser det vara av betydelse att beslut rörande den militära väderlekstjänstens organisation fattas vid 1957 års riksdag. I likhet med flygvapenchefen anser civilförvaltningen att ifrågavarande 17 tjänster för tekniska biträden bör bibehållas i personal förteckningarna även för nästa budgetar med hänsyn till svårigheterna att bedöma när telefaksimile kan komma att införas. Med den av flygvapen chefen ånyo föreslagna ordinariesättningen av 19 meteorologtjänster i Ce 25 anser civilförvaltningen alltjämt böra anstå tills vidare. I övrigt har ämbetsverket utgått från att flygvapenchefens förslag vinner bifall.
12. Förändringar i övrigt beträffande flottiljpolisorganisationen. Che
fen för flygvapnet föreslår att flottilj polisorganisationen utökas med be ställningar för en förste flottiljpolis i Ca 19, fem flottiljpoliser i Ca 16 och åtta flottiljpoliser i Ca 14, motsvarande behovet för en flygflottilj. Civil förvaltningen biträder förslaget. Om de salunda föreslagna beställning arna för flottiljpoliser inrättas kommer enligt civilförvaltningen en flottiljpolisorganisation av den omfattning som förutsattes enligt beslut av 1948 års riksdag (jfr prop. 1948:206, s. 455) att vara helt genomförd. Flygvapenchefen föreslår härjämte att ytterligare tre beställningar för flottiljpoliser inrättas för F 1 och anför härom bland annat följande. När principerna för flottiljpolisorganisationen fastställdes år 1948 saknades helt erfarenheter beträffande tjänsten vid nattjaktflottilj. Antalet flottilj poliser vid nattjaktflottiljen (Fl) är därför för närvarande detsamma som vid övriga flottiljer. Vid nattjaktflottiljen förekommer emellertid flygtjänst under betydligt större del av dygnet än vid andra flottiljer, var för räddningstjänsten vid denna flottilj måste vara i funktion i större ut sträckning än vid övriga flottiljer. För att räddningstjänsten skall kunna fungera tillfredsställande erfordras därför att för F 1 inrättas ytterligare tre beställningar för flottilj poliser, varav en i Ca 16 och två i Ca 14. Civil förvaltningen, som erinrar om att ämbetsverket i det föregående (jfr un der punkt 7 och 8) på förslag av flygvapenchefen tillstyrkt en utökning av flottiljpolisorganisationen för F2 och F 21 med sammanlagt åtta be ställningar, biträder jämväl detta förslag.
13. Förändringar i övrigt beträffande teknisk personal. Flygvapenche
fen anför att ledningen av den tekniska tjänsten vid flygflottiljernas divi sioner blivit betydligt mera ansvarsfull sedan år 1953 då löneställningen
198 Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1957
för stationsavdelningscheferna fastställdes och föreslår därför att de 55 beställningar, som finnes för förste verkmästare i Ca 22 i flygstationstjänst, utbytes mot beställningar för förste verkmästare i Ca 23. Av samma skäl som i det föregående (jfr punkt 9) anförts beträffande förvaltarna i förrådstjänst (intendenturmateriel) vid sektorflottiljerna föreslår flyg vapenchefen vidare att nio beställningar för förrådsförvaltare (flygmateriel), avsedda för sektorflottiljer, uppflyttas från Ca 21 till Ca 23. Civilför valtningen, som anser att frågan om jämkning i löneställningen för beställ ningarna för förste verkmästare i flygstationstjänst och för förrådsförval tare vid sektorflottilj bör upptagas i annan ordning, räknar icke med att flygvapenchefens nu framställda förslag vinner bifall. Enligt flygvapenchefen beräknas behovet av elektroteknisk personal vid flygvapnet avsevärt öka under de närmaste åren på grund av övergång till mer komplicerad materiel. Flygvapenchefen anser det därför nöd vändigt att förstärka utbildningsorganisationen vid flygvapnets radarskola och tekniska skola. För nästa budgetår föreslår chefen för flygvapnet så
lunda dels att för radarskolan tillkommer en tjänst för driftingenjör
ävensom — i utbyte mot tio beställningar för flygtekniker i Ca 15 — be
ställningar för sex förste mästare i Ca 19 och fyra mästare i Ca 17, dels ock
att för tekniska skolan inrättas beställningar för sex förste mästare, fem mästare och fem flygtekniker. Civilförvaltningen tillstyrker att en tjänst för driftingenjör i Ce 25 tillkommer för radarskolan men räknar i övrigt icke med bifall till den föreslagna personalförstärkningen för ifrågavarande skolor. Förbandens behov av elektroteknisk personal har avsevärt ökat med hänsyn till att flottiljerna tillföres flygplan med komplicerad teleteknisk utrustning. Till följd av att telematerielen blivit mer komplicerad har vidare en kvalitetsförstärkning av personalen ansetts nödvändig. Med an ledning härav har för budgetåren 1955/56 och 1956/57 ytterligare beställ ningar inrättats för flygtekniker, varjämte vissa mästarbeställningar ut bytts mot beställningar för verkmästare (jfr prop. 1955: 110, s. 153 och prop. 1956: 110, s. 193). För nästa budgetår anmäler flygvapenchefen att ifrågavarande övergång till nya flygplantyper gör det nödvändigt att in rätta 85 nya beställningar för flygtekniker i Ca 15, varjämte tre beställ ningar för mästare i Ca 17 bör utbytas mot beställningar för verkmästare i Ca 21. — Flygvapenchefen anmäler vidare att övergången till nya flyg plantyper gör det nödvändigt att öka ut den elektriska och elektroniska materielen vid flottiljerna för utbildnings- och övningsändamål (simula torer in. in.). För betjäning av denna materiel kräves elektrotekniker, som bör tillkomma i takt med materielleveranserna. För budgetåret 1957/58 föreslår flygvapenchefen att beställningar inrättas för åtta förste mäs tare i Ca 19, fem mästare i Ca 17 och 22 flygtekniker i Ca 15. — Med hänsyn till att viss ny vapenmateriel kommer att tillföras förbanden före
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 199
slår flygvapenchefen härjämte i fråga om personal tillhörande kategorin vapen att beställningar för två förste mästare i Ca 19 och tre mästare i Ca 17 utbytes mot fem verkinästarbeställningar i Ca 21 samt att 22 be ställningar för flygtekniker i Ca 15 inrättas. — Flygvapenchefen föreslår slutligen ånyo att en beställning för mästare i Ca 17 inrättas för F5 (jfr prop. 1956: 110, s. 178). Civilförvaltningen, som i det föregående (jfr punkterna 3, 4 och 6) räk nat med inrättande av ett antal beställningar för teknisk personal för luftbevakningsorganisationen, arméns fallskärmsjägarutbildning och de förstärkta attackflottiljerna, anser sig icke kunna bedöma huruvida med hänsyn till materielläget samtlig föreslagen teknisk personal oundgäng ligen måste tillkomma från och med nästa budgetår. Då det emellertid från flygvapnets sida framhållits att den nu föreslagna tekniska perso nalen oundgängligen erfordras för att handhava den materiel, som förutsättes skola finnas tillgänglig senast under budgetåret 1957/58, har äm betsverket ansett sig böra räkna med att de av flygvapenchefen föreslagna personalförändringarna kommer till stånd. Chefen för flygvapnet, som anser att en höjning av löneställningen för verkstadsöveringenjörerna bör genomföras, föreslår att löneställningen för ifrågavarande ingenjörer snarast överses. Civilförvaltningen har icke något att erinra häremot.
14. Förändringar i övrigt beträffande förråds-, vakt- och maskinper sonal. Chefen för flygvapnet upprepar förslaget (jfr prop. 1956:110, s.
187) om uppflyttning av förrådsmästartjänsterna vid flygvapnets för band (motsvarande) från Ce 17 till Ce 19. Civilförvaltningen erinrar om att ämbetsverket i sina äskanden för innevarande budgetår efter särskild utredning tillstyrkt förslaget, dock med undantag för den för F 2 avsedda tjänsten, men att statens lönenämnd icke ansett att någon ändring i löne ställningen för ifrågavarande tjänster borde ske på grundval av flyg vapenchefens förslag. Då civilförvaltningen utgår från att denna löneställningsfråga kommer att upptagas till behandling i annan ordning, har äm betsverket ansett sig sakna anledning att åter framlägga något förslag i ämnet. Civilförvaltningen tillstyrker flygvapenchefens förslag om extraordinariesättning av 34 tjänster för förrådsman i Cg 11, nämligen tre vid envar av F 3, F 4, F 11 och F 14, två vid envar av F 8, F 10, F 12, F 13, F 17, F 18 och F 21 samt en vid envar av F 1, F 2, F 6, F 7, F 9, F 15, F 16 och flygvapnets centrala skolor (jfr prop. 1956: 110, s. 188 och 193). Chefen för flygvapnet föreslår ånyo (jfr prop. 1956:110, s. 190—191) att fem tjänster i Ce 15 med benämningen fältföreståndare, avsedda för tillsynsmän vid vissa krigsflygfält, tillföres flygvapnet. Civilförvaltningen tillstyrker liksom förut att för ifrågavarande ändamål inrättas fem tjäns ter i Ce 13 med benämningen fältförman.
200 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1957
Chefen för flygvapnet återkommer med förslag om att ytterligare en tjänst för vaktman i Ce 12 inrättas vid flygvapnets centrala skolor (jfr prop 1956: 110, s. 187—188). Civilförvaltningen biträder alltjämt detta förslag. Flygvapenchefen föreslår vidare, i samråd med fortifikationsförvaltningen, att en tjänst för reparatör i Cg 13 vid Göta flygflottilj (F 9) extraordinariesättes och att tjänster inrättas för en reparatör i Cg 13 och en eldare i Cg 11 vid Bråvalla flygflottilj (F 13). Flygvapenchefen an mäler vidare att personalen för elektriska reparationsarbeten vid F 9 är otillräcklig och föreslår att en tjänst för reparatör i Cg 12 inrättas vid flottiljen. Civilförvaltningen biträder förslagen.
15. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Chefen för flyg
vapnet upprepar förslaget att 20 tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid flottiljernas (motsvarande) sammanslagna byggnads- och intendenturavdelningar omvandlas till tjänster för kanslibiträde i Ce 11 (jfr prop. 1956: 110, s. 188). Civilförvaltningen, som föregående år till styrkte förslaget, förutsätter att denna löneställningsfråga kommer under behandling i annan ordning och framlägger därför icke nu något förslag i ämnet. Arbetsbelastningen på mobiliseringsavdelningen vid sektorflottiljerna, vilka handhar truppregistreringen för största delen av luftbevakningspersonalen, har enligt flygvapenchefen blivit alltför stor. Flygvapenchefen föreslår därför att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål till kommer vid envar av F 1, F 4, F 9, F 10, F 12, F 13, F 16, F 18 och F 21. Civilförvaltningen anser att ifrågavarande personalbehov, liksom hittills, tills vidare bör tillgodoses genom anställande av extra personal med an litande av medel, som står till ämbetsverkets förfogande. Civilförvaltningen anmäler att centraliseringen av avlöningsuträkning och avlöningsutbetalning är genomförd såvitt avser flygvapnets förband. Civilförvaltningen, som hänvisar till vad ämbetsverket anfört beträffande kontorspersonal i kassatjänst för armén (jfr s. 131), hemställer att fem tjänster för kanslibiträde i Cell, avsedda för kassaavdelningarna vid F 8, F 9, F 10, F 12 och F 18, tillkommer från och med nästa budgetår i ut byte mot samma antal kontoristtjänster i Ca 13. (För innehavarna av kontoristtjänsterna vid F 12 och F 18 förutsättes tjänster komma att upp tagas på civilförvaltningens stat. Övriga tjänster är vakanta.) Civilförvaltningen anmäler vidare, att i enlighet med principerna för reglerad befordringsgång sju tjänster för biträde för skriv- och kontors göromål (två vid flygstaben samt en vid envar av F 4, F 7, F 8, F 11 och F 17) bör utbytas mot kontorsbiträdestjänster i Ca 8. Enligt ämbetsverket kan emellertid samtidigt sju kontorsbiträdestjänster (två vid envar av F 2, F 6 och F 14 samt en vid F 9) utbytas mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, varför några nya kontorsbiträdestjänster icke behöver inrättas.
Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 201
16. Övriga personalförändringar m. m. Chefen för flygvapnet föreslår
ånyo att en tjänst för fotoingenjör i Ce 25 inrättas vid F 11. Civilförvalt ningen tillstyrker liksom förut att en tjänst för driftingenjör i Ce 25 upp föres för F 11 på flygvapnets personalförteckning under förutsättning att en extra, å sakanslag inrättad tjänst för driftingenjör vid F 11 samtidigt indrages (jfr prop. 1956:110, s. 188—189). Flygvapenchefen föreslår att en tjänst i Ce 23 för lärare i gymnastik och idrott vid flygkadettskolan (F 20) uppflyttas till Ce 25. Såsom skäl här för anför chefen för flygvapnet att gymnastikutbildningen vid flygkadett skolan avser att bibringa eleverna utbildning såsom instruktörer i gym nastik och idrott och är jämförbar med motsvarande utbildning vid folkskoleseminarierna. Civilförvaltningen biträder förslaget. Civilförvaltningen tillstyrker flygvapenchefens ånyo framförda förslag (jfr prop. 1956: 110, s. 189) att en tjänst för sjukvårdsbiträde i Cg 5 vid vardera Fil och F 16 utbytes mot extra ordinarie tjänst. Flygvapenchefen upprepar tidigare framfört förslag (jfr prop. 1956: 110, s. 189), att för assistenter för frivilligfrågor inrättas 19 extra tjänster i 13 lönegraden, varav tio med heltids- och nio med halvtidstjänstgöring, i stället för nu utgående arvoden. Civilförvaltningen räknar icke med bi fall till förslaget. Däremot biträder civilförvaltningen flygvapenchefens förslag att en tjänst för ekonomibiträde i Cg 7 vid Södertörns flygflottilj (F 18) extraordinariesättes och uppflyttas till 8 lönegraden. Civilförvaltningen har under senare år för vissa perioder medgivit an ställande av ett extra ekonomibiträde för Kalmar flygflottilj (F 12), av sett för flygvapnets målplats Sandbyn på Öland. Flygvapenchefen föreslår, med framhållande av att målplatsen i fortsättningen kommer att utnyttjas året runt, att ett ekonomibiträde i Cg 5 tillkommer för F 12. Civilförvalt ningen biträder förslaget. Medelsbehovet för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och före läsare vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna samt för timarvo den till civila timlärare för underbefälsutbildning beräknas av civilförvalt ningen öka med 5 000 kronor respektive 65 000 kronor. Kostnaderna för flygtillägg beräknas av civilförvaltningen för nästa budgetår till 4 740 000 kronor såvitt avser anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän och till 2 345 000 kronor såvitt avser anslags posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, vilket i förhållande till de för ändamålet beräknade kostnaderna för innevarande budgetår innebär ökning med 460 000 kronor respektive 185 000 kronor.
18. Förändringar beträffande flygförvaltningen. Under denna punkt
redovisas de förändringar avseende personal med avlöning från föreva rande anslag, som skulle uppkomma vid bifall till flygförvaltningens för slag till 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga.
202 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
De sakkunniga har, såvitt rör personal med avlöning från förevarande anslag, föreslagit följande förändringar. Av militär personal utgår en be ställning för förvaltare i Ma 23. Beträffande flygingenjörpersonal tillkom mer beställningar för två flygingenjörer av 2. graden i Ca 27 och för fem flygingenjörer av 1. graden i Ca 29. Beställningar för två flygingenjörer av 1. graden i Ca 29 utbytes mot beställningar (tjänster) för flygdirektör av 2. graden eller byrådirektör i Ca 31 och flygdirektör av 1. graden eller byrådirektör i Ca 33, vilka beställningar (tjänster) föreslås redovisade på flygförvaltningens personalförteckning. Beträffande civil personal slut ligen utgår tjänster för 1 kansliskrivare i Ca 15, 1 kontorist i Ce 13 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål.
Åtgärder för att förbättra tillgången på flygande personal I skrivelse den 12 oktober 1956 har flygvapenchefen framlagt förslag till vissa åtgärder för att förbättra tillgången på flygande personal (offi cerare, fältflygare, flygnavigatörer). Jag vill i detta sammanhang även upptaga dessa förslag till behandling. Rekryteringen av flygförare och omfattningen av fältflygarnas (flyg navigatörernas) frivilliga tjänst efter kontraktstidens slut är enligt flyg vapenchefen icke tillfredsställande. Detta orsakar brister i krigsorganisa tionen. Även tjänsten i fred påverkas menligt, eftersom de flesta yngre officerarna är avsedda som lärare vid förband och utbildningsanstalter. Om radikala motåtgärder icke snabbt vidtages uppstår enligt flygvapen chefen inom kort allvarliga konsekvenser för vårt totalförsvar. Flygvapen chefen anser den otillfredsställande rekryteringen främst bero på att de förmåner, som erbjudes den flygande personalen (befordringsmöjligheter, flygtillägg, premier) icke är så lockande att de kompenserar yrkets risker och påfrestningar. Dessa förmåner bör därför enligt flygvapenchefen för bättras, varjämte erfordras, i varje fall övergångsvis, nya rekryteringsvägar för att man skall kunna fylla bristerna under den närmaste tiden. Flygvapenchefen framlägger därför förslag om förbättring av befordringsmöjligheterna för löjtnanter, höjning av premier till fältflygare (flygnavigatörer) och förbättring av deras befordringsmöjligheter, förlängd all mänbildande undervisning för fältflygare (flygnavigatörer), rekrytering av icke flygande officerare samt rekrytering av flygande reservofficerare. Flygvapenchefen har vidare i skrivelse den 14 november 1956 framlagt förslag om höjning av flygtilläggen m. m. Denna fråga, som ej här upp tages till behandling, torde i annat sammanhang anmälas av chefen för civildepartementet. över flygvapenchefens i skrivelsen den 12 oktober 1956 framställda för slag har yttranden inhämtats från överbefälhavaren — efter hörande av chefen för armén och chefen för marinen — försvarets civilförvaltning, försvarets socialbyrå, försvarets skolnämnd (såvitt avser förslaget om för
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 203
längd allmänbildande undervisning), luftfartsstyrelsen, statskontoret och statens lönenämnd. Härjämte har svenska officersförbundet, svenska underofficersförbundet och försvarsväsendets underbefälsförbund beretts tillfälle att avge yttrande i ärendet. Remissmyndigheterna har i allmänhet endast i viss utsträckning ansett
sig kunna biträda flygvapenchefens förslag. Försvarets civilförvaltning an
ser att försiktigheten borde bjuda att till en början endast genomföra
någon eller några av de föreslagna åtgärderna. Cheferna för armén och marinen anser att orsakerna till svårigheterna att tillgodose personalbe
hovet i huvudsak är gemensamma för samtliga försvarsgrenar och att det icke är lämpligt att lösa detta problem genom ensidiga åtgärder försvars-
grensvis. Jämväl statskontoret ger uttryck för uppfattningen att det icke
är möjligt att bedöma frågan om flygvapnets rekryteringsbehov för sig utan hänsynstagande till liknande önskemål från andra håll eller utan att beakta de återverkningar, som kan uppkomma inom andra områden
beträffande krav på lönehöjningar m. m. Försvarets socialbyrå erinrar
om att rekryteringsunderlaget kommer att förbättras avsevärt de när maste åren på grund av att ynglingar tillhörande de stora årskullarna från 1940-talet nu kommer upp i 17-årsåldern. Personalorganisationerna har i huvudsak ställt sig positiva till de före slagna åtgärderna. I det följande lämnas en närmare redogörelse för flygvapenchefens för slag och för de yttranden, som avgivits över förslagen.
Förbättring av befordringsmöjlighcterna för löjtnanter
Flygvapenchefens förslag. Vakanserna inom officersbeställning arna, som uteslutande avser löjtnants- och fänriksbeställningar, är enligt flygvapenchefen en följd av rekryteringssvårigheter och svårigheter att med nuvarande förmåner behålla redan anställd personal. Särskilt under den senaste tiden har avgångarna varit stora. Under 1956 har sålunda 29 löjt nanter och fänrikar slutat sin anställning för att övergå till civil luftfart. Flygvapenchefen, som ser mycket allvarligt på avgången bland den yngre officerspersonalen, anser det främsta motivet till avgången vara den långa anställningstiden innan befordran till kapten kan erhållas, för närvarande cirka elva år. Flygvapenchefen föreslår nu, att sådana åtgärder vidtages att tiden för befordran till kapten minskas till åtta år. För att uppnå denna förkort ning av tiden för kaptensbefordran erfordras, enligt en inom flygstaben
gjord utredning omfattande tiden fram till år 1967, dels att 8.1 kaptens-
eller högre beställningar inrättas, vilka samtliga av flygvapenchefen i annat sammanhang beräknats erforderliga för att täcka ett oundgängligt per
sonalbehov för redan beslutad organisation, dels ock att därutöver till
fälligt inrättas 27 kaptensbeställningar i utbyte mot löjtnantsbeställningar.
204 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
För nästa budgetår utgör enligt flygvapenchefen behovet av kaptens- eller högie beställningar o7, varav 30 upptagits i flygvapenchefens ordinarie äskanden (jfr i det föregående under punkterna 1, 2, 3, 7, 9 och 18) och 27 kaptensbeställningar nu föreslås bli inrättade i utbyte mot löjtnantsbeställningar. Sistnämnda beställningar kan enligt flygvapenchefen emel lertid efter budgetåret 1958/59 successivt återföras till löjtnantsbeställningar, allteftersom övriga här angivna beställningar inrättas. Kostna derna för ifrågavarande utbyte av beställningar beräknas till i runt tal 180 000 kronor för nästa budgetår.
Yttranden. Överbefälhavaren anser att de av flygvapenchefen före
slagna åtgärderna icke löser problemet på längre sikt och föreslår en utredning i syfte att få till stånd en överenskommelse mellan flygvapnet och den civila luftfarten om hur den flygande personalen skall rekryteras, utbildas
och användas samt om hur kostnaderna härför skall fördelas. Luftfartsstyrelsen anför att en dylik överenskommelse icke synes lämplig med hän
syn till principen att personalen själv bör få välja sin anställning. En sådan fördelning av utbildningskostnaderna som överbefälhavaren ifråga satt skulle enligt styrelsen få mycket allvarliga ekonomiska konsekvenser
för de civila flygbolagen. Civilförvaltningen anför att det otillfredsstäl
lande befordringsläget för löjtnanter inom flygvapnet i lika hög grad har aktualitet inom övriga försvarsgrenar. Civilförvaltningen erinrar om att chefen för försvarsdepartementet genom beslut den 27 mars 1956 upp dragit åt ämbetsverket att i samråd med försvarsgrenscheferna utreda frå gan om åtgärder för att minska tillfälliga olägenheter i fråga om tid punkten för kaptensbefordran. I avvaktan på denna utredning anser sig ämbetsverket icke kunna tillstyrka att åtgärder vidtages för att förbättra
befordringsmöjligheterna inom flygvapnet. Jämväl statskontoret och sta tens lönenämnd hänvisar till den ifrågavarande utredningen. Officersförbundet biträder flygvapenchefens förslag. Vnderofficersförbundet anför
att försämringen i fråga om löjtnanternas befordringsförhållanden äger sin motsvarighet även inom underofficerskåren, där befordringsutsikterna för sergeanter är under utveckling mot ett krisartat läge.
Höjning av premier till fältflygare (flygnavigatörer) och förbättring av deras befordringsmöjligheter
Flygvapenchefens förslag. För att förbättra rekryteringen av fält flygare (flygnavigatörer) och stimulera till frivillig tjänst efter kontrakts
tidens slut föreslår flygvapenchefen dels en höjning av tjänstepremierna och viss ändring i villkoren för deras erhållande, dels en höjning av de pre mier, som utgår efter fullgjorda repetitionsövningar, dels ock en förbätt
ring av befordringsmöjligheterna och därmed av löneförhållandena för ifrågavarande personal.
Tjänstepremier. Tjänstepremierna infördes enligt beslut av 1952 års
Kungl. Maj:ts proposition nr HO år t957 205
riksdag (prop. 1952:229) för att underlätta omskolningen av fältflygare till civilt yrke och för att förbättra rekryteringen. Premierna utgår för fältflygare med belopp och enligt villkor som framgår av kungörelsen 1953: 670 med bestämmelser för underlättande av fältflygares övergång till civil verksamhet. Nuvarande tjänstepremiers storlek, uttryckt i antal månads löner vid olika anställningstider, framgår av nedanstående tabell.
Antal månadslöner om tiden för anställning som fältllygare omfattat första anställningstiden och därutöver endast första anställningstiden 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år
12 18 23 26 28 29 30
Tjänstepremiens storlek grundas på anställningstidens längd och den löneklass fältflygaren tillhörde omedelbart före avgången. Av tabellen framgår att den fältflygare som fullgjort sin kontraktstid (5 år 10 måna der för fältflygare med realexamen; eljest 6 år 10 månader) erhåller en tjänstepremie motsvarande 12 månadslöner. För varje års frivilligt kvarstannande efter första anställningstidens slut ökar tjänstepremien med ett belopp motsvarande lönen under ytterligare ett antal månader. Åren när mast efter anställningstidens slut premieras härvid högre än de därefter följande. Avsikten har varit att icke genom likformigt växande premier locka fältflygarna att kvarstå i tjänst längre tid än som normalt kan an ses förenligt med deras bästa. För flygnavigatörer gäller enligt kungö relsen 1955:452 i princip samma bestämmelser som för fältflygare, dock att tjänstepremien till flygnavigatör utgör 80 % av det belopp, vartill fält flygare är berättigad. Erfarenheterna under de år tjänstepremierna funnits har enligt flyg vapenchefen visat, att principen med tjänstepremier är riktig men att pre miebeloppen är otillräckliga för att i så hög grad som beräknats upp muntra till ökad rekrytering och frivilligt kvarstannande efter första an ställningstidens slut. Sedan nuvarande tjänstepremier fastställdes har vidare krigsflygplanens fart och operationshöjd ökat, vilket medför större påfrestningar på den flygande personalen än tidigare. Flygvapenchefen anser det därför skäligt och ur rekryteringssynpunkt oundgängligen nöd vändigt att nuvarande tjänstepremier avsevärt höjes. Tjänstepremiernas storlek för fältflygare enligt flygvapenchefens förslag framgår av följande tabell.
Antal månadslöner om tiden för anställning som fältllygare omfattat första anställningstiden och därutöver endast förslå anställningstiden 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år
18 30 42 48 52 54 55
206 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
För flygnavigatörer föreslås tjänstepremien liksom nu utgå med 80 %
av det belopp, vartill fältflygare är berättigade. Flygvapenchefen föreslår vidare att den reduktion av tjänstepre mien som nu gäller enligt 4 § kungörelsen 1953: 670 för fältflygare (flyg navigatör) som erhåller statlig eller kommunal anställning skall upphöra att gälla. Flygvapenchefen anser att en bestämmelse av detta slag gör premien mindre eftersträvansvärd och att den rekryteringsfrämjande effekt, som man velat åstadkomma med premien, därigenom avsevärt be gränsas. Chefen för flygvapnet föreslår vidare att till fältflygare (flyg navigatör) som tvingas avgå till följd av sjukdom eller skada ådragen under flygtjänsten utbetalas intjänt del av tjänstepremien, dock lägst 50 % av den lägsta tjänstepremie, som skulle ha kunnat erhållas vid kontraktstidens slut. Flygvapenchefen räknar med att här framlagda förslag i fråga om tjänstepremierna kommer att medföra ökad frivillig tjänstgöring, varige nom den årliga rekryteringen av fältflygare (flygnavigatörer) vid fullt utbyggd organisation kan minskas och besparingar uppnås i fråga om ut bildningskostnader. Enligt flygvapenchefens beräkningar utgör årskostna derna för tjänstepremierna enligt föreliggande förslag cirka 1 700 000 kro nor, medan en frivillig förlängning av anställningstiden i den utsträck ning flygvapenchefen räknat med kommer att medföra besparingar om cirka 4 000 000 kronor årligen.
Premier för fullgjorda repetitionsövningar. Enligt Kungl. Maj :ts beslut
den 3 juni 1955 angående särskilda bestämmelser rörande utbildning och befordran av fältflygare och flygnavigatörer m. m., med däri genom be slut den 16 december 1955 och den 1 juni 1956 gjorda ändringar, skall fältflygare (flygnavigatör) efter kontraktstidens utgång fullgöra två obliga toriska repetitionsövningar. Härefter kan fullgöras högst två frivilliga re petitionsövningar. Efter att i flygtjänst ha fullgjort de obligatoriska repetitionsövningarna äger fältflygare (flygnavigatör) uppbära premie med 500 kronor. För envar av de båda frivilliga repetitionsövningarna, fullgjorda i flygtjänst, utgår premie med 1 000 kronor, under förutsättning att veder börande icke uppbär lön från statlig eller viss kommunal anställning. I sistnämnda fall reduceras premien med hälften. För att stimulera fältflygarna (flygnavigatörerna) till att fullgöra repe titionsövningarna i flygtjänst och att fullgöra frivilliga repetitionsövningar föreslår flygvapenchefen nu att premie utgår med 1 800 kronor för varje repetitionsövning — obligatorisk såväl som frivillig — som fullgöres i flyg tjänst. I anslutning till vad flygvapenchefen i det föregående föreslagit i fråga om tjänstepremierna bör någon reduktion för anställningshavare i statstjänst m. m. icke äga rum.
Befordringsgången. Av Kungl. Maj :ts förenämnda beslut den 3 juni
1955 framgår att fältflygare (flygnavigatör) befordras till fältflygare (flyg
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 207
navigatör) av 3. graden i Mf 7/8 efter att ha genomgått grundläggande flygutbildning (flygnavigatörsutbildning), till fältflygare (flygnavigatör) av 2. graden i Me It eller 10 efter att ha genomgått grundläggande flygslagsutbildning, till fältflygare (flygnavigatör) av 1. graden i Me 14 efter att minst fyra år ha tjänstgjort som fältflygare (flygnavigatör) av 2. gra den — dock först efter första anställningstidens utgång — samt till förste fältflygare (flygnavigatör) i Me 16 efter att minst ett år ha tjänstgjort som fältflygare av 1. graden. Befordran till fältflygare (flygnavigatör) av 2. graden erhålles således efter cirka två till tre års anställning. Denna grad och häremot svarande löneförmåner bibehålies sedan under fyra år till kontraktstidens slut. Fältflygare (flygnavigatör) av 2. graden, som icke uttages till officersutbildning, kan således icke erhålla någon beford ran under anställningstiden. Enligt flygvapenchefen skapar detta olust och medverkar till att minska intresset för tjänsten. Flygvapenchefen föreslår därför att nuvarande grad som fältflygare (flygnavigatör) av 3. graden utgår och att befordran till fältflygare (flyg navigatör) av 2. graden sker efter godkänd grundläggande flygutbildning (flygnavigatörsutbildning). Befordran till fältflygare (flygnavigatör) av 1. graden föreslås ske efter godkänd grundläggande flygslagsutbildning och befordran till förste fältflygare tidigast ett år därefter. Enligt flygvapen chefen har högre grader för den flygande personalen övervägts. Flyg vapenchefen är emellertid för närvarande icke beredd till längre gående förslag än som nu framlagts, med hänsyn bland annat till att något slut ligt förslag beträffande den allmänbildande undervisningen icke kunnat framläggas. Merkostnaderna med anledning av ifrågavarande förslag beräknar flyg vapenchefen till i runt tal 650 000 kronor för nästa budgetår.
Yttranden. Tjänstepremier. Remissmyndigheterna anser i allmänhet att viss höjning av tjänstepremierna kan vara berättigad. Överbefälhavaren
anför sålunda att starka skäl synes föreligga att bereda fältflygarna goda
förmåner vid avgång ur tjänst. Civilförvaltningen ifrågasätter om icke en
ökad allmänbildande undervisning, kombinerad med en begränsad höjning
av premierna, bör ge önskat resultat. Statskontoret föreslår en ökning av
premierna för två års frivillig anställning och att skillnaden mellan pre mierna för fyra och fem års frivillig anställning ökas. Enligt ämbets verket bör det högsta premiebeloppet icke motsvara mer än 40 månads
löner. Socialbyrån anser att tjänstepremien efter första anställningstidens
utgång bör motsvara 18 månadslöner och att premien bör utgå med sitt högsta belopp efter tre års förlängd anställningstid. Socialbyrån anser vidare att tjänstepremien bör utgå med samma belopp för fältflygare som
för flygnavigatörer. Försvarsväsendets underbefälsf örbund uttalar att
tjänstepremierna synes vara i huvudsak väl avvägda enligt flygvapen chefens förslag men ifrågasätter om icke antalet månadslöner för två års
208 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
frivillig tjänstgöring borde höjas genom justering av antalet månadslöner för tiden därefter. Förbundet anser vidare att premierna skall utgå med
lika belopp för fältflygare och flygnavigatörer. Även svenska underofficersförbundet ger uttryck för denna uppfattning.
Förslaget att slopa nuvarande föreskrift om reduktion av tjänste-
premie vid statlig eller kommunal anställning avstyrkes av civilförvalt ningen och statskontoret, med hänsyn till premiens syfte att underlätta övergång till civil verksamhet, men tillstyrkes av lönenämnden, socialbyrån och underbefälsförbundet.
Gentemot förslaget om rätt till viss del av tjänstepremie för dem som på grund av sjukdom eller skada slutar före kontraktstidens ut
gång har remissmyndigheterna i huvudsak icke liaft något att erinra. Social byrån och underbefälsförbundet anser dock att dylik rätt bör föreligga en
dast vid skada och alt tjänstepremie i sådana fall bör utgå med samma be lopp som eljest efter första anställningstidens utgång.
Socialbyrån och underbefälsförbundet har i detta sammanhang vidare
föreslagit sådan ändring av nu gällande bestämmelser, att tjänstepremie efter avliden fältflygare (flygnavigatör) skall utgå med oreducerat belopp till närmast anhöriga, såsom hustru och barn.
Premier för fullgjorda repetitionsövningar. Civilförvaltningen, statskon toret och statens lönenämnd tillstyrker att viss uppräkning sker av här
ifrågavarande premier. Civilförvaltningen föreslår en uppräkning med
50 %, motsvarande inträffade levnadskostnadsstegringar. Underbefälsför bundet biträder flygvapenchefens förslag i denna fråga.
Befordringsgången. Civilförvaltningen tillstyrker den föreslagna befordringsgången. Lönenämnden (två ledamöter skiljaktiga) och statskontoret anser sig däremot icke kunna biträda förslaget. Socialbyrån anser kon
sekvenser icke uteslutna för motsvarande tjänstegrader inom försvaret i övrigt och ifrågasätter om icke fältflygare och flygnavigatörer i stället borde göras till korttidsanställda officerare (två ledamöter dock skiljak tiga beträffande detta förslag). Socialbyrån anser vidare att en minskning
av kontraktstiden borde övervägas. Underbefälsförbundet föreslår, i lik
het med socialbyrån, att fältflygare och flygnavigatörer göres till kort tidsanställda officerare, varvid beställningarna för fältflygare (flygnaviga tör) av 1. graden i Me 14 och förste fältflygare (flygnavigatör) i Me 16 föreslås utbytta mot beställningar för fänrik i Me 16 respektive löjtnant i
Me 19. Underofficersförbundet ifrågasätter, för att undvika ogynnsamma
återverkningar på rekryteringen av aktiva underofficerare, om icke nuva rande beställningar för förste fältflygare (flygnavigatör) borde utbytas mot beställningar för fänrik.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1957 209
Förlängd allmänbildande undervisning för fältflygare (flygnavigatörer)
Flygvapenchefens förslag. Flygvapenchefen anför att nuvarande krav på allmänbildning är i lägsta laget för fältflygarna (flygnavigatörerna) för att de skall ha den nödvändiga teoretiska bakgrunden till utbildningen i flygtjänst och de därmed sammanhängande problemen. Detta förhållande blir enligt flygvapenchefen alltmer påtagligt efter hand som flygmaterielen utvecklas. Flygvapenchefen anser det därför nödvändigt att öka undervis ningen i allmänbildande ämnen före den grundläggande flygutbildningens början. Även från rekryteringssynpunkt anser flygvapenchefen att detta skulle vara fördelaktigt. Härom anför flygvapenchefen bland annat följande. Fn stor olägenhet vid rekryteringen av fältflygare (flygnavigatörer) är att flera år förflyter från folkskolans slut tills vederbörande uppnår fast ställd ålder för att kunna söka anställning vid flygvapnet. Även huvud delen av de ynglingar som avlagt realexamen måste vänta innan de kan antagas som fältflygare. Detta bedömes ofördelaktigt påverka kvaliteten på det rekryteringsunderlag som slutligt står till förfogande, eftersom de flesta omedelbart efter skolans slut önskar välja yrke och inrikta sig pa sin försörjning. En ökning av tiden för den allmänbildande undervis ning, som föregår den grundläggande flygutbildningen, skulle således verka rekryteringsfrämjande dels genom att tidpunkten för antagning som a flvgare (flygnavigatör) kominer närmare tidpunkten för den civila skol utbildningens slut och dels genom att civilanställningsutbildmngen under lättas. Flygvapenchefen är emellertid icke nu beredd att framlägga ett slut ligt förslag om utökning av den allmänbildande undervisningen men före slår att under nästa budgetår påbörjas viss försöksutbildning för elever som avlagt realexamen. Försöksutbildningen föreslås omfatta cirka 40 elever och pågå under en tid av ett år. Under försökstiden bör utbildningen vara fri villig. För att försöksutbildningen skall kunna genomföras erfordras enligt flygvapenchefen en utökning av lärarkrafterna med två adjunkter i Ce 29 och en lektor i Ce 31. Vidare erfordras ombyggnad och inredning av vissa lokaler till lektionssalar in. m. För ifrågavarande byggnadsarbeten beräknas kostnaderna till cirka 230 000 kronor. Kostnaderna för löner in. in. åt lärare och elever beräknas för nästa budgetår till cirka 187 000 kronor. Yttranden. Förslaget att försöksvis anordna viss utbildning biträdes
av civilförvaltningen, skolnämnden och luftfartsstijrelsen. Enligt styrelsen
skulle en förbättring av den allmänbildande undervisningen, särskilt i vad avser matematik och engelska språket, underlätta möjligheten alt placera
fältflygarna inom civil luftfart efter anställning vid flygvapnet. Statskonto ret, som erinrar om enhetsskolans successiva utbyggnad, ställer sig däremot avvisande till förslaget. Socialbyrån framhåller att en utbyggnad av under
visningen medför en förlängning av den kontraktsbundna anställningstidens 14 —ao 57 B ihan g till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Sr 110
210 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
längd. Socialbyrån är därför icke helt övertygad om att förslaget kan ha någon rekryteringsfrämjande verkan men vill dock ej motsätta sig att ut
bildningen anordnas försöksvis under ett år. Underbefälsförbundet anser att
en förlängning av den förberedande utbildningen måste kombineras med ändrade anställningsformer, så att den ovillkorliga bundenheten vid an ställningen icke blir längre än vad den är för närvarande. En ytterligare förlängning av kontraktstiden utöver vad som nu gäller för fältflygare med folkskoleutbildning kan förbundet omöjligen tänka sig.
Rekrytering av icke flygande officerare
Flygvapenchefens förslag. Nuvarande rekrytering och utbildning av officersaspiranter sker med utgångspunkt i att alla officerare skall vara flygförarutbildade. För att snabbare kunna fylla nuvarande vakanser och skapa förutsättningar för den utökning av officerskåren som erfordras, är det enligt flygvapenchefen nödvändigt att skapa nya rekryteringsvägar.
Flygvapenchefen föreslår därför att en marklinje för officerare införes.
Rekryteringen till denna linje avses skola ske såväl bland ynglingar som direkt söker sig till denna linje som bland flygförarelever, vilka befinnes olämpliga till flygtjänst under den grundläggande flygutbildningen. Ifråga varande kategori officerare avses enligt flygvapenchefen för befattningar främst inom luftbevaknings-, stridslednings- och signalorganisationerna samt inom administrativ tjänst och bastjänst. Specialisering på olika tjänstegrenar bör enligt flygvapenchefen ske först efter utnämning till officer. Utbildningsgången för marklinjen föreslås bli omkring ett års grundläggande utbildning, omkring ett års fortsatt utbildning och prak tisk tjänstgöring vid förband samt ett års officerskurs.
Yttranden. Civilförvaltningen, som icke har något att invända mot för
slaget, erinrar om att Kungl. Maj :t genom beslut den 22 september 1955 och den 19 oktober 1956 medgivit utbildning av reservofficersaspiranter och i flygtjänst ej godkända officersaspiranter till officer på aktiv stat i mark
tjänst. Statskontoret uttalar att ämbetsverket kan biträda förslaget en
dast i den mån det icke är möjligt att täcka behovet av personal för dylik tjänstgöring med officerare som icke längre är lämpliga för flyg tjänstgöring. Utbildningen bör emellertid enligt statskontoret endast ha
försökskaraktär. Officersförbundet har icke något att erinra mot för slaget. Underofficers förbundet anför att underofficerskåren genom olika
organisationsåtgärder kommit att i huvudsak inriktas på uppgifter inom marktjänstens område men att möjligheterna för underofficerare att an tagas till officersaspirant på den föreslagna marklinjen syntes praktiskt taget uteslutna på grund av åldersbestämmelserna. Ett ställningstagande till förslaget bör enligt förbundet icke ske förrän den pågående översynen av framlagda förslag m. m. rörande befälsfrågan slutförts.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 211
Rekrytering av flygande reservofficerare
Flygvapenchefens förslag. Nyrekryteringen av reservofficerare i flygförartjänst upphörde år 1946 i samband med att kategorin fältflygare inrättades. Av beredskapsskäl återupptogs emellertid rekryteringen av flygande reservofficerare åren 1951—1953 för att tillfälligt öka tillgången på flygförare (jfr prop. 1951: 110, s. 50—54). Rekryteringen har därefter helt upphört. Flygvapenchefen föreslår nu att rekryteringen av flygande reservoffi cerare på nytt återupptages men föreslår längre utbildningstid och en avse värt utökad tjänstgöringsskyldighet efter officersutnämningen, vari genom reservofficerare beräknas kunna krigsplaceras i förbandens flygstyrkor under omkring sex år. Utbildningen föreslås omfatta grundläg gande flygutbildning och grundläggande flygslagsutbildning i överensstäm melse med vad som gäller för andra flygförarelever (cirka 25 månader) samt därefter ytterligare 12 månaders utbildning, omfattande fortsatt flyg slagsutbildning under cirka sju månader och reservofficerskurs under cirka fem månader. Under vart och ett av de tre kalenderåren närmast efter utnämningen till reservofficer skall enligt förslaget repetitionsövningar fullgöras under 90 dagar. Därefter kan, efter medgivande av flyg vapenchefen, motsvarande tjänstgöring få fullgöras frivilligt under vart och ett av de närmaste åren. Viss tid efter det att sista repetitionsövningen om 90 dagar (obligatorisk eller frivillig) fullgjorts skall reservofficer entledigas från anställningen, därest han icke väljer att kvarstå i reserven genom att övergå till marktjänst, varvid emellertid omskolning sker under en repetitionsövning av nuvarande längd, 45 dagar. För att kompensera den långa ut bildningstiden föreslår flygvapenchefen en premie om minst 10 000 kronor. För varje repetitionsövning (obligatorisk eller frivillig) föreslås dessutom en premie på 3 600 kronor. — Flygvapenchefen förutsätter att i övrigt bestämmelserna i reservbefälskungörelsen för flygvapnet skall gälla. Rekryteringen av reservofficerare bör enligt flygvapenchefen i första hand inriktas på studenter och likställda, som efter examen bedriver stu dier vid universitet och högskolor och som har möjligheter att under sina ferier fullgöra repetitionsövningar vid flygvapnet.
Yttranden. Civilförvaltningen, statskontoret och lönenämnden avstyr ker förslaget, huvudsakligen av kostnadsskäl, överbefälhavaren tillstyrker
förslaget. I fråga om förmånerna uttalar överbefälhavaren att principen bör vara lika förmåner för likvärdig utbildning oavsett om utbildningen sker inom armén, marinen eller flygvapnet. Ålagd längre tjänstgöring bör dock medföra ett mot den längre tjänstgöringen svarande högre prcmiebelopp.
Luf tf artsstyrelsen, som jämväl tillstyrker förslaget, anser att den nya kate
gorin reservofficerare kan bli av stor betydelse för civilflygets rekrytering, varigenom den civila luftfartens behov av att rekrytera bland aktiva offi cerare skulle minska.
212 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
Förmåner för fältflygare vid frivillig flygtjänstgöring in. in. I skrivelse den dl januari 1957 föreslår flygvapenchefen vissa ytterligare åtgärder i syfte att förbättra tillgången på flygande personal, nämligen för bättrade förmåner för fältflygare som fullgör frivillig korttidstjänstgöring, sammanslagning i vissa fall av fältflygares repetitionsövningar samt premie till reservofficerare i flygförartjänst, som fullgör frivillig tjänstgöring för omskolning till ny flygplantyp. Över förslagen har yttranden avgivits av försvarets civilförvaltning, statskontoret, statens lönenämnd och 1954 års värnpliktsavlöningsutredning. I det följande lämnas en redogörelse för förslagen och de yttranden som avgivits över dem.
Förmåner för fältflygare vid frivillig korttidstjänstgöring. Enligt Kungl.
Maj :ts beslut den 14 november 1947 rörande frivillig tjänstgöring i fred för viss personal vid flygvapnet kan förutvarande fältflygare efter eget åtagande inkallas till korttidstjänst (för att underhålla flygskickligheten, deltaga i särskilt anordnade övningar m. in.). Vederbörande åtnjuter därvid för måner enligt kungörelsen om värnpliktsavlöning. Omfattningen av tjänst göring av här angivet slag är emellertid mycket ringa, vilket enligt flyg vapenchefen främst beror på att de ekonomiska förmånerna vid tjänst göringen är för låga. Om löneförmånerna förbättrades skulle enligt flyg vapenchefen den frivilliga korttidstjänstgöringen sannolikt öka, vilket sär skilt i nuvarande läge skulle vara av stor betydelse för flygvapnets bered skap. Flygvapenchefen föreslår därför att förutvarande fältflygare under frivillig korttidstjänstgöring får åtnjuta löneförmåner enligt för aktiv per sonal gällande grunder.
Remissmyndigheterna har icke haft något att erinra häremot. Sammanslagning av repetitionsövningar för fältflygare. De repetitions
övningar om 45 dagar, som fältflygare enligt Kungl. Maj :ts förenämnda beslut den 3 juni 1955 har att fullgöra, är enligt flygvapenchefen icke av till räcklig längd för att omskola fältflygare, därest det förband fältflygaren tillhör utrustas med ny flygplantyp. I sådana fall vidtages i första hand åtgärder för att omplacera fältflygaren till annat förband, som fortfarande är utrustat med den flygplantyp på vilken han är utbildad. En sådan om placering är emellertid icke alltid möjlig, varför det inträffar att placering som förare i krigsflygplan av i övrigt lämpliga fältflygare måste upphöra. Om emellertid fältflygare i en följd kunde fullgöra två repetitionsövningar, sammanlagt 90 dagar, skulle enligt flygvapenchefen tillräcklig tid för om skolning till ny flygplantyp kunna erhållas. Flygvapenchefen föreslår där för att fältflygare, som själv medger detta och anses lämplig för omskol ning, bör kunna få fullgöra två repetitionsövningar i en följd.
Remissmyndigheterna har icke haft något att erinra mot förslaget. Premie för reservofficerare vid omskolning till ny flygplantyp. Rekryte
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 213
ring av flygande reservofficerare upphörde såsom förut nämnts 1953. Bland de senast rekryterade finnes dock enligt flygvapenchefen åtskilliga som fortfarande är lämpliga som förare i krigsflygplan. I samband med ombeväpning av förbanden kan emellertid dessa, liksom fältflygarna, icke om skolas till ny flygplantyp under ordinarie repetitionsövningar, omfattande 45 dagar. För sådan omskolning erfordras, såsom nyss nämnts, minst 90 dagar. Enligt flygvapenchefen finnes emellertid intresse bland reservoffi cerarna för frivillig tjänstgöring utom den författningsenliga tjänstgö ringen, varigenom en sammanhängande tjänstgöring om 90 dagar skulle kunna erhållas. Reservofficer, som fullgör dylik frivillig tjänstgöring för omskolning till ny flygplantyp, bör enligt flygvapenchefen erhålla kompen sation för den ökade tjänstgöringen. Flygvapenchefen föreslår därför att till reservofficer i flygförartjänst, som fullgjort frivillig tjänstgöring under minst 45 dagar för omskolning till ny flygplantyp i anslutning till ordina rie repetitionsövning, skall utgå omskolningstillägg av samma storlek som den premie, som utgår till fältflygare efter frivillig repetitionsövning om 45 dagar (för närvarande 1 000 kronor; jfr s. 206).
Civilförvaltningen motsätter sig icke bifall till förslaget. Lönenämnden,
som hyser principiella betänkligheter mot en utbyggnad av premiesystemet,
anser sig däremot icke kunna biträda detsamma. Statskontoret anser sig
ej heller kunna biträda flygvapenchefens förslag. Ämbetsverket anför att det synes antagligt att en effektiv omskolning till nya flygplantyper av nu varande reservofficerare kommer att ställa sig synnerligen tidskrävande och dyrbar.
Departementschefen
Personalförändringar in. m. 1. En fortsatt förstärkning av flygstabens personalorganisation synes erforderlig. Jag föreslår därför att för personalavdelningen inrättas en be ställning för kapten i Ma 27 samt att en kaptensbeställning i Ma 27 och en tjänst för stabsredaktör i Ce 25 tillkommer för pressektionen i utbyte mot en löjtnantsbeställning respektive en arvodesbefattning för pensionerad offi cer i 1:30. Vidare föreslår jag att en beställning för kapten i Ma 27, avsedd för aspirant vid flygstaben, inrättas i utbyte mot en löjtnantsbeställning. I anslutning till vad jag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, s. 242) föreslår jag härjämte att för nästa budgetår inrättas en tjänst för film regissör i Ce 27. Några ytterligare personalförändringar är jag icke beredd att tillstyrka under denna punkt. 2. Beträffande de personalförändringar som föreslås för eskader- och
flygbasområdesslaber kan jag endast tillstyrka att en beställning inrättas
fiir major eller kapten i Ma 30/27, avsedd för chef för signalavdelningen
vid eskaderstab, att en tjänst för fältmästare i Ce 22 tillkommer i utbyte mot en tjänst för kasernföreståndare i Ce 19 samt att två befattningar för
214 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
pensionerade underofficerare i 1 :22 och två befattningar för pensionerade officerare i 1 :30 utgår. 3. För inspektionen för luftbevakningen kan jag icke tillstyrka några personalförändringar för nästa budgetår. I fråga om förband och skolor räknar jag med en fortsatt utbyggnad av personalorganisationen. Jag föreslår för nästa budgetår att två kaptensbe ställningar i Ma 27 utbytes mot beställningar för majorer i Ma 30, att en kaptensbeställning i Ma 27 tillkommer i utbyte mot en löjtnantsbeställning samt att beställningar inrättas för tio flygtekniker i Ca 15. 4—6. Förslagen under dessa punkter kan jag icke tillstyrka. 7. Under denna punkt kan jag endast tillstyrka att en kaptensbeställning i Ma 27, avsedd för chef för förberedande fältflygarskolan, tillkommer i ut byte mot en löjtnantsbeställning samt att en beställning för förvaltare i Ma 21 tillkommer i utbyte mot en beställning för fanjunkare i Ma 19. 8. De under denna punkt framställda förslagen kan jag icke tillstyrka. 9. Jag tillstyrker att i utbyte mot tre löjtnantsbeställningar inrättas tre beställningar för kapten i Ma 27, varav en är avsedd för F 5 (chef för specialdivisionen), en för F 16 (chef för femte divisionen) och en för flyg krigshögskolan. I anledning av vad civilförvaltningen anfört i fråga om sjukvårdsunderbefälet vid flygvapnet är jag vidare beredd tillstyrka att tio överfurirsbeställningar i Ma 14, avsedda för sjukvårdsunderbefäl, tillkommer i utbyte mot tio furirsbeställningar i Me 11 eller Me 10. Beträffande antalet beställningar för nästa budgetår för furirer, fält flygare av 2. graden och flygnavigatörer av 2. graden i Me 11 eller Me 10 räknar jag med en minskning med 56 beställningar (utöver de tio beställ ningar för sjukvårdsfurirer som enligt vad förut sagts skall utbytas mot överfurirsbeställningar). Antalet beställningar för nämnda kategori bör således upptagas till (500— 10 — 56 =) 434. I enlighet med myndig heternas förslag räknar jag vidare med en ökning med 44 beställningar för furirsaspiranter, fältflygare av 3. graden och flygnavigatörer av 3. graden i Mf 8/7 till (124 + 44 =) 168. För innevarande budgetår upptagna beställ ningar för korpraler i Mha 2, till antalet 40, erfordras icke för tiden efter den 1 oktober 1957. Under tiden den 1 juli—den 1 oktober 1957 bör antalet sådana beställningar utgöra 33. Någon ökning av antalet beställningar för meniga i Mha 1 räknar jag icke med. Övriga under denna punkt redovisade förslag till personalförändringar kan jag icke tillstyrka. 10. Jag tillstyrker att fem tjänster för trafikledare i Ce 23 och två tjänster för trafikledare i reglerad befordringsgång tillkommer för nästa budgetår. Förslaget att ordinariesätta sex stabstrafikledare i Ce 29 och 19 förste trafikledare i Ce 27 kan jag icke tillstyrka. Någon ändring i fråga om trafikledarnas anställningsform räknar jag alltjämt icke med.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 215
11. Såsom jag framhöll föregående år (jfr prop. 1956: 110, s. 193) vid anmälan av de då framlagda förslagen till förstärkning av personalorga nisationen för den militära väderlekstjänsten, är en utökning av orga nisationen nödvändig om väderlekstjänsten skall kunna fungera på ett till fredsställande sätt. Jag anser mig nu, sedan även statens organisationsnämnd förklarat sig biträda flygvapenchefens förslag, kunna förorda att en fortsatt utbyggnad av personalorganisationen för den militära väderleks tjänsten sker i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag, som flyg vapenchefen framlagt. Med hänsyn till svårigheten att rekrytera meteorologpersonalen måste utbyggnaden ske successivt under loppet av ett antal år. För nästa budgetår är jag beredd tillstyrka att tjänster inrättas för en förste stabsmeteorolog i Ca 31, tre meteorologer i Ca 27, två meteorologassistenter i Ce 16, fyra tekniska biträden i Ce 11 och, i stället för föreslagna tjänster för stansoperatris i Ce 8, en biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål. Samtliga tjänster avses för flygstabens väderleksavdelning. Vidare föreslår jag dels att två för innevarande budgetår inrättade meteorologtjänster, nämligen en tjänst för förste stabs meteorolog i Ce 31 och en tjänst för stabsmeteorolog i Ce 29, ordinariesättes och dels att följande, likaledes för innevarande budgetår inrättade extra tjänster, nämligen två tjänster för meteorologassistent i Cg 16, en tjänst för kontorist i Cg 13 och fyra tjänster för tekniskt biträde i Cg 11, om vandlas till extra ordinarie tjänster. Jag räknar vidare med att 19 tjänster för tekniskt biträde i Ce 8, avsedda för förbandens väderleksstationer, utbytes mot tjänster för tekniskt biträde i Ce H. Några ytterligare personalförändringar är jag icke beredd att föreslå under denna punkt. 12. Med hänsyn till rekryteringsläget torde några ytterligare beställ ningar för flottilj poliser icke erfordras för nästa budgetår. 13. En fortsatt förstärkning av den tekniska personalen vid flygvapnet
är erforderlig. För nästa budgetår kan jag tillstyrka dels att för flygvapnets
radarskola inrättas en tjänst för driftingenjör i Ce 25 ävensom, i utbyte mot tio beställningar för flygtekniker i Ca 15, beställningar för fem förste
mästare i Ca 19 och fem mästare i Ca 17, dels att för flygvapnets tekniska
skola inrättas beställningar för två mästare i Ca 17 och tre flygtekniker i
Ca 15, dels att för de flottiljer, som nästa budgetår beräknas komma att till
föras ny flygplanmateriel, inrättas två beställningar för verkmästare i Ca 21 i utbyte mot två beställningar för mästare i Ca 17 samt 35 beställningar för
flygtekniker i Ca 15, dels att för flottiljer som tillföres ny elektrisk och
elektronisk materiel för utbildnings- och övningsändamål inrättas tre be
ställningar för flygtekniker i Ca 15, dels ock att i anledning av beräknad
leverans under nästa budgetår av viss ny vapenmateriel beställningar in rättas för tre flygtekniker i Ca 15 och — i utbyte mot beställningar för två
216 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957
förste mästare i Ca 19 och tre mästare i Ca 17 — beställningar för fem verkmästare i Ca 21. Övriga under denna punkt föreslagna personalförändringar m. m. är jag icke beredd att tillstyrka. 14. Jag biträder flygvapenchefens förslag om extraordinariesättning dels av 34 i det föregående angivna tjänster för förrådsman i Cg 11 och dels av en tjänst för reparatör i Cg 13 vid F 9. Vidare tillstyrker jag att för F 13 inrättas en tjänst för reparatör i Cg 13 samt att för F 9 inrättas en tjänst för reparatör i Cg 12. Övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag däremot icke till styrka. 15. I anledning av civilförvaltningens förslag i fråga om personal för kassatjänsten tillstyrker jag att i utbyte mot fem kontoristtjänster i Ca 13 inrättas fem kanslibiträdestjänster i Ce 11 (en för envar av F 8, F 9, F 10, F 12 och F 18). Civilförvaltningens förslag till omfördelning av kontorsbiträdestjänster och tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål har jag icke något att erinra emot. Förslaget att tillföra sektorflottiljernas mobiliseringsavdelningar en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål kan jag däremot icke till st yrka. Det föreslagna utbytet av tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöro mål mot kanslibiträdestjänster vid flottiljernas (motsvarande) samman slagna byggnads- och intendenturavdelningar kan jag, i avvaktan på att den nya organisationen helt genomföres, icke biträda. 16. Jag biträder förslagen att extraordinariesätta en tjänst för sjukvårds biträde i Cg 5 vid vardera F 11 och F 16 och att utbyta en extra tjänst för ekonomibiträde i Cg 7 vid F 18 mot en tjänst för ekonomibiträde i Ce 8. Övriga under denna punkt föreslagna personalförändringar kan jag icke biträda. I fråga om medelsbehovet för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid flygvapnets fasta utbildningsanstalter och skolor samt för arvoden till civila timlärare för underbefälsutbildning räknar jag i enlighet med civilförvaltningens förslag med en ökning i förhållande till innevarande budgetår med respektive 5 000 kronor och 65 000 kronor. Då förevarande anslag beräknas med utgångspunkt i anslagsbelastningen under förfluten del av innevarande budgetår torde en uppräkning av an slaget för flygtillägg endast behöva ske för den för nästa budgetår nytill kommande personal, till vilken flygtillägg utgår. Jag räknar sålunda med en uppräkning av anslaget med 15 000 kronor för detta ändamål. 18. I anslutning till vad jag anfört i det föregående vid anmälan av flyg förvaltningens avlöningsanslag (jfr s. 90) föreslår jag att följande beställ ningar och tjänster utgår ur flygvapnets personalförteckningar, nämligen beställningar för två flygingenjörer av 1. graden i Ca 29 och en förvaltare
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 217 i Ma 23 (i kassatjänst) samt tjänster vid flygstaben för en kansliskrivare i Ca 15, en kontorist i Ce 13 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. I enlighet med vad jag anfört vid anmälan av rationaliseringsverksainheten och andra organisationsförändringar inom försvaret (jfr s. 99) torde en kontorsbiträdestjänst i Ca 8, avsedd för F 10, uppföras på flyg vapnets personalförteckning. Åtgärder för att förbättra tillgången på flygande personal Rekryteringen av flygförarpersonal är, såsom flygvapenchefen fram hållit, icke tillfredsställande. Detta kan orsaka brister i krigsorganisatio nen och är därför ägnat att inge allvarlig oro. Jag finner det ur beredskapssynpunkt vara av största vikt att åtgärder vidtages för att flygvap net skall förfoga över tillräckligt antal förare av krigsflygplan. För nästa budgetår har jag dock inte funnit möjligt att biträda mer än vissa av de i detta syfte framlagda förslagen.
Förbättring av befordringsmöjligheterna för löjtnanter. I det föregå
ende under punkterna 1, 2, 3, 7 och 9 har jag föreslagit inrättande av åtta kaptensbeställningar, varav sju i utbyte mot sju löjtnantsbeställningar, samt en beställning för major eller kapten. I vidare mån än nu sagts är jag för nästa budgetår icke beredd att tillstyrka flygvapenchefens förslag i förevarande hänseende. Såsom jag anfört vid anmälan av arméns avlöningsanslag har civilför valtningen i skrivelse den 1 februari 1957 framlagt förslag till åtgärder för att minska tillfälliga olägenheter i fråga om tidpunkten för kaptensbefordran. Förslaget är, som jag därvid nämnt, under remissbehandling och kan icke föreläggas 1957 års riksdag.
Höjning av premier till fältflygare (flygnavigatörer) och förbättring av deras befordring smöjligheter. I likhet med flygvapenchefen anser jag det nödvändigt att höja t jänste premierna för att förbättra rekryteringen och
uppmuntra till kvarstannande efter kontraktstidens slut. Flygvapenche fens förslag i fråga om storleken av tjänstepremierna kan jag dock ej helt biträda. Jag föreslår att premierna höjes till att motsvara det antal månads löner som framgår av följande tabell.
Antal månadslöner om tiden för anställning som fältflygare omfattat första anställningstiden och därutöver endast första anställ ningstiden 5 år 6 år 1 år 2 år 3 år 4 år 16 27 36 44 46 47 48 För flygnavigatör bör tjänstepremie liksom nu utgå med 80 % av det belopp, vartill fältflygare är berättigad. Jag biträder flygvapenchefens förslag att den reduktion av tjänste premie, som nu gäller enligt 4 § kungörelsen 1953:670 för anställningshavare i statstjänst in. in., skall upphöra.
218 Kungl. Ma]:ts proposition nr 110 år 1957
Vidare bör fältflygare (flygnavigatör), som tvingas avgå till följd av skada ådragen under flygtjänsten, äga uppbära intjänt del av tjänste-
premie, dock lägst 50 % av den lägsta tjänstepremie, som skulle ha kunnat
erhållas vid kontraktstidens slut. I anslutning till vad socialbyrån och underbefälsförbundet anfört i sina yttranden föreslår jag att 6 § kungörelsen 1953: 670 erhåller sådan ändrad lydelse att tjänstepremie efter avliden fältflygare (flygnavigatör) utgår med oreducerat belopp till anhörig, gentemot vilken den avlidne varit för sörj ningspliktig. Förslaget i fråga om tjänstepremierna torde ej i någon nämnvärd ut sträckning komma att påverka i statsverkspropositionen under anslaget Försvarets socialbyrå: Vissa civilanställningsåtgärder för sådana premier beräknat medelsbehov för nästa budgetår.
Beträffande premier för fullgjorda repetitionsövningar föreslår jag en
höjning av premien för de obligatoriska repetitionsövningarna till 750 kro nor och av premien för frivillig repetitionsövning till 1 500 kronor. I an slutning till vad jag förut föreslagit i fråga om tjänstepremierna, bör någon reduktion av premien för frivillig repetitionsövning icke äga rum för anställningshavare i statstjänst m. m. Kostnaderna för nästa budgetår för den föreslagna höjningen av pre mierna för repetitionsövningar uppskattas till cirka 25 000 kronor och belastar förevarande anslag.
Någon ändring av den nuvarande befordringsgången för fältflygare och
flygnavigatörer är jag icke nu beredd tillstyrka.
Förlängd allmänbildande undervisning för fältflygare (flygnavigatörer).
Förslaget att försöksvis anordna viss allmänbildande undervisning för bli vande fältflygare (flygnavigatörer), som avlagt realexamen, kan jag icke biträda.
Rekrytering av icke flygande officerare. Såsom förut nämnts har flyg
vapenchefen genom Kungl. Maj :ts beslut den 22 september 1955 och den 19 oktober 1956 medgivits antaga ett antal underofficerare, reservofficersaspiranter och i flygtjänst ej godkända officersaspiranter till officers utbildning på aktiv stat i marktjänst. Jag räknar tills vidare med att, lik som hittills, bemyndigande skall kunna lämnas flygvapenchefen att för varje särskilt år, inom ramen för befintliga stater, antaga och utbilda aspiranter för sådana officersbefattningar inom flygvapnet som icke fordrar flygutbildning.
Rekrytering av flygande reservofficerare. Jag biträder flygvapenchefens
förslag om återupptagande av rekryteringen av flygande reservofficerare. Rekrytering bör dock ske endast så länge brist råder på övrig flygförar personal. Vidare bör rekryteringen begränsas till högst femton reservoffi cerare för år.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1957 219
Jag anser mig i huvudsak kunna tillstyrka vad flygvapenchefen före slagit i fråga om utbildnings- och tjänstgöringsförhållandena för den nya kategorien reservofficerare. I fråga om de premier som föreslagits kan jag tillstyrka en utbildningspremie på sammanlagt 9 000 kronor samt, i anslutning till vad som i det föregående föreslagits för fältflygare, premie med 750 kronor för varje obligatorisk repetitionsövning och med 3 000 kronor för varje frivillig repetitionsövning. Den avsevärt längre utbildningstiden (37 månader mot 26 månader för de reservofficerare som rekryterades 1951—1953) och den utökade tjänst göringsskyldigheten efter officersutnämningen (90 dagar varje år mot för närvarande 45 dagar vartannat år) medger att reservofficer på ett helt annat sätt än tidigare kan utnyttjas som förare av krigsflvgplan. Flyg vapenchefen räknar såsom förut nämnts med att den nya kategorien re servofficerare skall kunna krigsplaceras i förbandens flygstyrkor under omkring sex år. Reservofficerarna bör, såsom luftfartsstyrelsen framhållit, även kunna bli av betydelse för civilflygets rekrytering, varigenom den civila luftfar tens behov av att rekrytera bland aktiva officerare kan beräknas minska. Gentemot förslaget att återupptaga rekryteringen av flygande reserv officerare har några av remissmyndigheterna anfört betänkligheter ur kost nadssynpunkt. Jag anser emellertid icke att dessa synpunkter bör till mätas avgörande betydelse med hänsyn till den begränsade rekrytering som det här är fråga om och till de påtagliga fördelar som förslaget synes innebära. Förslaget i fråga om reservofficerarna innebär för nästa budgetår inga andra kostnader än för rekrytering och utbildning.
Förmåner för fältflygare vid frivillig flygtjänstgöring in. m. Jag biträder flygvapenchefens förslag att fältflygare vid frivillig korttidstjänstgöring skall äga åtnjuta löneförmåner enligt för aktiv personal gällande grunder. Kostnaderna, som torde få bestridas från förevarande anslag, uppskattas för nästa budgetår till cirka 15 000 kronor. Gentemot förslaget alt fältflygare skall kunna medges att i en följd full göra två repetitionsövningar har jag ej något att erinra. Jag biträder vidare förslaget om premie till reservofficer, som i anslut ning till ordinarie repetitionsövning fullgör frivillig tjänstgöring under minst 45 dagar för omskolning till ny flygplantyp. Premien bör utgå med samma belopp som i det föregående föreslagits för fältflygare som full gjort frivillig repetitionsövning, nämligen 1 500 kronor. Kostnaderna, som torde bestridas från flygvapnets anslag till avlöningar till personal i flyg vapnets reserv, kan för nästa budgetår beräknas till cirka 10 000 kronor.
220 Kungi. Maj:ts proposition nr 110 är 1957
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar av gällande bestämmelser, som föranledes av vad jag föreslagit i det före gående, ävensom att meddela de föreskrifter i övrigt, som kan erfordras för genomförande av förslagen.
Riksdagen har för budgetåren 1954/57 bemyndigat Kungl. Maj :t att i avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redo visade militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av vikariatslöneförordnanden, vakanssättningar m. in. — som betingas av övergången till den nya förvaltningsorganisationen. Såsom jag närmare utvecklat under punkten Vissa för flera försvarsförvaltningar gemensamma frågor torde Kungl. Maj :t böra inhämta riksdagens bemyndigande att under budgetåret 1957/58 vidtaga motsvarande provisoriska åtgärder.
Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om per sonalförändringar m. in. vid flygvapnet och med ledning av belastningen på flygvapnets anslag under förfluten del av innevarande budgetår be räknar jag nämnda anslag för budgetåret 1957/58 sålunda: Avlöningar till ordinarie tjänstemän 48 300 000 (—400 000) kronor; Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 360 000 (—-100 000) kronor; Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 560 000 ( + 5 000) kronor; Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 22 500 000 (+ 800 000) kronor; Rörligt tillägg 19 550 000 (+ 3 220 000) kronor; Pensionsmedel 470 000 (— 125 000) kronor; Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 1 500 000 (+ 50 000) kronor. Anslaget bör alltså upptagas till 90 300 000 (+ 3 600 000) kronor. Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet, som för anledes av vad jag i det föregående föreslagit; b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende å personal förteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämp liga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda be stämmelser, som genom Kungl. Maj :ts brev den 1 juni 1956 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av flygvapnets personalförteckningar för budgetåret 1956/57; c) godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga